Internationell skatteplanering, räntor och hybrider
Internationell skatteplanering, räntor och hybrider Börje Noring Christina Hammarstrand 2015-04-23 1 Agenda 9.15 – 10.00 Internationell skatteplanering Bensträckare 10.05 – 11.10 Räntor Paus 11.25 – 12.00 Hybrider Frågor och diskussion 2 1. Internationell skatteplanering 3 Internationell skatteplanering Vad vill man uppnå? Resultatutjämning Minskad skattebas Skattearbitrage o Koncernbidrag/-avdrag o Internprissättning o Placering av tillgångar eller verksamhet o ”Skatteparadis” o Räntesnurror o Hybrider 4 Internationell skatteplanering Vad vill man uppnå? Resultatutjämning Minskad skattebas Skattearbitrage o Koncernbidrag/-avdrag o Internprissättning o Placering av tillgångar eller verksamhet o ”Skatteparadis” o Räntesnurror o Hybrider 5 Internationell skatteplanering Resultatutjämning Målsättning: underskott och överskott tar ut varandra helst intäkter i ”lågskatteländer” och utgifter i ”högskatteländer” 6 Internationell skatteplanering 1. Koncernbidrag/-avdrag: Svensk intern rätt – – 35 kap IL, bidrag mellan svenska skattesubjekt 35 a kap IL, koncernavdrag 7 Internationell skatteplanering 2. Internprissättning: ”Armlängdsprincipen” – 14 kap. 19 § IL Villkor mellan företag i ekonomisk intressegemenskap får inte avvika från vad oberoende företag sinsemellan hade avtalat – Dvs. villkoren ska vara marknadsmässiga 8 Internationell skatteplanering 2. Internprissättning, forts: Pris 22 X1 AB Tillverkning Pris 30 X2 AB Försäljning (Externt) Fsg pris 22 Fsg pris 30 KSV 10 KSV 22 Övr. kostnad 5 Övr. kostnad 5 Vinst 7 Vinst 3 Vinst som beskattas i Sverige 7+3 = 10 9 Internationell skatteplanering 2. Internprissättning, forts: Pris 30 Pris 22 X1 AB Tillverkning X2 GmbH Försäljning (Externt) Fsg pris 22 Fsg pris 30 KSV 10 KSV 22 Övr. kostnad 5 Övr. kostnad 5 Vinst 7 Vinst 3 Vinst som beskattas i Sverige = 7 Vinst som beskattas i 10 Tyskland = 3 Internationell skatteplanering 2. Internprissättning, forts.: ”Entreprenörer” – – – Komplexa funktioner/tjänster Äger IP / stor risk / stort kapital Motiverar hög ersättning ”Service Providers” – – – Enkla funktioner/tjänster Bär ej risker / litet kapital Motiverar låg ersättning 11 Internationell skatteplanering Vad vill man uppnå? Resultatutjämning Minskad skattebas Skattearbitrage o Koncernbidrag/-avdrag o Internprissättning o Placering av tillgångar eller verksamhet o ”Skatteparadis” o Räntesnurror o Hybrider 12 Internationell skatteplanering Minskad skattebas Målsättning: placera verksamhet och/eller tillgångar i länder där t.ex. – – – utgifter är dubbelt avdragsgilla, fiktiva avdrag medges, inkomster är helt eller delvis undantagna från beskattning 13 Internationell skatteplanering Minskad skattebas Strategi: leta efter länder där det finns ett visst skattesystem, som har förmånliga interna regler avseende t.ex. källskatt och underkapitalisering, och som har förmånliga skatteavtal 14 Internationell skatteplanering Vad vill man uppnå? Resultatutjämning Minskad skattebas Skattearbitrage o Koncernbidrag/-avdrag o Internprissättning o Placering av tillgångar eller verksamhet o ”Skatteparadis” o Räntesnurror o Hybrider 15 Internationell skatteplanering Skattearbitrage Målsättning: Koncernen uppnår definitiv skattelättnad – helt eller delvis Användning av olikheter i skattesystem, hybridföretag och hybridinstrument Transaktioner mellan två eller flera länder Reducering av bolagsskatt, källskatt m.m. 16 Internationell skatteplanering Skattearbitrage Olikheter i skattesystem: Bygger på utnyttjande av förmånlig lagstiftning T.ex. ränta i båda länderna, men intäkter är skattefria i mottagarlandet och utgifter avdragsgilla i betalarens land Hybrider: Bygger på olikheter i klassificering T.ex. ett finansiellt instrument eller ett företag klassificeras på olika sätt i olika länder (skuld/kapital resp. opak/transparent) 17 Internationell skatteplanering Vilka skatteplanerar? 1. Utlandsägda koncerner 2. Svenskägda koncerner 3. Dolt ägande Vilka länder används? 1. Länder med låg skattesats 2. Länder med skattesystem olika det svenska 3. Länder med klassificeringsmetoder olika de svenska 18 Internationell skatteplanering Utlandsägda koncerner – Kan använda sig av bolag i ”lågskatteländer” för att uppnå skatteeffektivitet – Använder sig av bolag i jurisdiktioner som inte medför oönskade skattekonsekvenser alt. är skatteförmånliga i moderbolagets hemstat – Svårt att överblicka utan internationella nätverk Är detta ett problem? 19 Internationell skatteplanering Svenskägda koncerner – Måste beakta bl.a. svensk CFC-lagstiftning samt begränsningar i avdrag för vissa räntor – Använder sig antingen av länder med förmånliga skatteregler • t.ex. låg beskattning av ränte-/royaltyintäkt – eller länder där skattesystem/klassificeringsmetoder skiljer sig från de svenska, så att man uppnår skattearbitrageeffekter • t.ex. avdragsgilla ränteutgifter som inte motsvaras av skattepliktiga ränteintäkter 20 Internationell skatteplanering Åtgärder? – – – – – – Lagstiftaren Domstolarna Skatteverket EU OECD Andra länder 21 OECD:s BEPS-projekt (Base Erosion and Profit Shifting) Urholkning av skattebasen är en allvarlig risk för – skatteintäkter – nationell suveränitet – rättvisa skatter Då: undvika dubbelbeskattning Nu: Exploatering av dubbelbeskattningsavtal och nationella regler Fortsättning av OECD:s arbete med Aggressive Tax Planning (ATP) – G20-länderna driver på Två huvudrapporter under 2013 + delrapporter 2014-2015 Handlingsplan i 15 punkter OECD:s BEPS-projekt Nyckelområden – – – – – Hybrider Digitala varor och tjänster – var ska vinsten beskattas? koncerninterna finansiella transaktioner internprissättning – flytt av risker och IP m.m. regelsystem för allmän skatteflykt, tunnkapitalisering, missbruk av dubbelbeskattningsavtal m.m. – skadliga regimer (skatteparadis) Kräver bestämt internationellt agerande – informationsutbyte – ökad samverkan – gemensamma regler (särskilt IP och digitala ekonomin) Full transparens i BEPS-arbetet Att betala rimlig skatt EU genomför undersökningar i enskilda fall i Nederländerna, Irland och Luxemburg CSR – socialt ansvarstagande 26 2. Lånestrukturer och räntor 27 16 kap. 1 § Inkomstskattelagen ”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.” Räntestrukturer Lånestrukturer, som byggs upp med avdrag men ingen beskattning, syftar normalt inte till att tillföra det svenska bolaget rörelsekapital som kan generera skattepliktiga inkomster, ex. – – – – utdelning aktieägartillskott köp av interna eller externa andelar vidareutlåning till koncernbolag som inte erlägger ränta pga. olika typer av vinstandelslån – Ibland leder lånestrukturen till dubbla avdrag, bl.a. vid utnyttjande av filialer Räntestrukturer - utlåning Enkla sätt att skapa skattearbitrage med interna lån där beskattning inte sker hos låntagaren – – – – – Check-the- box (USA) PEC-instrument (Luxemburg) NID (Belgien) Skatteparadis Skattebefriade svenska skattesubjekt Ltd Lån Banklån påverkar också skatteunderlaget Lån Bank Ränta Ränta AB Exempel Check-the-Box US Inc. Kapitaltillskott Holding Inc. väljer att se Holding AB som disregarded. Vid Holding Inc.:s beskattning ses lånet och räntebetalningarna som en företagsintern transaktion som det kan bortses ifrån. Holding Inc. Delaware Ingen beskattning Lån Ränta Holding AB Ränteavdrag Koncernbidrag Rörelsedrivande AB Belgiska NID-bolag (Notional Interest Deduction) MB AB ägartillskott lån DB AB BV (Belgien) Ränteinkomsten neutraliseras av en beräknad ränta på eget kapital ränta Förvärvad koncern Ex. köp av bolag internt och externt Dubbla avdrag - filial Lån AB Ränteavdrag AB svensk filial Ränta Koncernbidrag Neutralt resultat (avdrag + beskattning) SVERIGE FINLAND OY Ltd beskattas med mindre än 10 % för ränteinkomsten MB Internt andelsförvärv Svenskt/ utländskt Ltd 2009 Lån Ränta AB AB/Ltd Hold AB koncernbidrag koncernbidrag (från svenska bolag) AB/Ltd Internt andelsförvärv Ränteavdragsbegränsning 2009-2012 24 kap. 10 a)-e) § IL Räntan beskattas med mindre än 10 % hos MB Förenklat exempel. Andelsöverlåtelsen måste inte ske från samma bolag. Det långivande bolaget kan också vara ett annat koncernbolag. avdrag medges inte för räntan Ränteutgifter som avser en skuld till ett företag i intressegemenskapen är inte avdragsgilla om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag i intressegemenskapen. Detta förutsätter att det långivande koncernbolaget beskattas med mindre än 10 %. Ränteavdrag kan ändå medges om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen (> 75 %) affärsmässigt motiverade ”Faktiskt har rätt till” 24 kap. 10 d § IL ”Slussning” Ingen beskattning Ltd Lån A/S ”beneficial owner” Ränta Lån Ränta AB AB 1 Internt förvärv av andelar Exempel på kringgående av 2009 års räntelag – byte av långivare MB Ingen beskattning Ltd Lån AB Internt förvärv av AB 1 Ränta Räntebet. efter flytt av lånefordran AB 1 Flyttning av lånefordran CY BE Bolagsskatt 10 % Delavstående av NIDavdrag LUX Underskott Välfärdssektorn Uppdrag 2012 + 2015 att kartlägga välfärdssektorn Försäljning av vårdkoncern från en riskkapitalgrupp till en annan. Pivate Equity ”Fond” A Nybildat förvärvsbolag i Luxemburg Lån Nybildat svenskt förvärvsbolag Netto ingen beskattning i Luxemburg LUX Sarl Pivate Equity ”Fond” B Ränta 15 % Ränta Hold AB Bank LUX Invest Sarl Förvärv av vårdkoncern Vårdkoncern Lån Koncernbidrag Vårdkoncern Vårdkoncernen betalar ingen bolagsskatt Skatteverkets ränterapporter ”Ränteupplägg – slutrapport”, 2008-01-31, Storföretagsskattekontoret ”Ränteavdrag i företagssektorn”, 2009-12-14 ”Ränteavdrag i företagssektorn – fortsatt kartläggning”, 2011-03-14 ”Ränteavdrag i företagssektorn – fortsatt kartläggning”, 2011-12-19 Delrapport - skatteplanering med ränteavdrag i företag inom välfärdssektorn, 2012-04-27 Delrapport – skatteplanering hos svenska juridiska personer som inte beskattas för inkomst, 2012-08-24 ”Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn – externa lån ..”, 2014-01-20 ”Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn – externa lån och en påbörjad undersökning av 2013 års regler..”, 2015-01-15 Ränteavdragsbegränsningsregler Prop. 2012/13:1 Omfattar ränteavdrag på alla interna lån oavsett vad pengarna används till – – – Interna eller externa andelsförvärv Utdelning eller ägartillskott Lån för verksamheten Ränteavdragsbegränsningsregler 24 kap. 10 a § – Intressegemenskap om väsentligt inflytande (ca 40 % ägarandel eller andra omständigheter) 24 kap. 10 b § – Gäller ränteutgifter avseende alla skuldförhållanden inom intressegemenskapen 24 kap 10 c och f §§ – Back-to-back, begränsning endast om avser förvärv av delägarrätt (internt; alla förvärv, externt; överstigande 40%) – Ej avdrag om huvudsakligen skattedrivet Ränteavdragsbegränsningsregler 24 kap. 10 d § – ”10 %-regeln” – Den som faktiskt har rätt till inkomsten – Ränteinkomsten ska beskattas med minst 10 % 24 kap. 10 d § 3 st. – Undantag från 10 %-regeln – Om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet är att intressegemenskapen ska uppnå skatteförmån – Dvs. >25 % affärsmässighet Ränteavdragsbegränsningsregler 24 kap. 10 e § – ”Ventilen” – Avdragsrätt om skuldförhållandet – samt även förvärvet, om förvärv av delägarrätt – är huvudsakligen affärsmässigt motiverat – Dvs. >75 % affärsmässighet – Mottagaren inom EES eller skatteavtalsland – Möjlighet att istället lämna tillskott ska särskilt beaktas Ränteavdragsbegränsningsregler Skatteverkets ställningstaganden – Stapel av bolag • 2013-01-22; Dnr. 131-8239-13/111 – Tillämpningsfrågor I • 2013-02-25; Dnr. 131-117306-13/111 – Tillämpningsfrågor II • 2013-02-25; Dnr. 131-117310-13/111 ersatt av • 2014-03-10; Dnr. 131-125056-14/111 – Skärpning avseende tillskottssituationer Uppdrag till företagsbeskattningskommittén 2011 – – – – Neutralitet mellan eget och lånat kapital Skydda den svenska bolagsskattebasen i en allt mer globaliserad värld Generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen Särskilt studera externa lån Slutbetänkande i juni 2014 – Huvudförslag: 1. Kvittning av ränteutgifter mot ränteinkomster (koncernnivå), därutöver inget ränteavdrag 2. Finansieringsavdrag med 25 % av skattemässig vinst 3. Halvering av tidigare underskott 4. Schablonskatt för finansiella institut – Alternativt förslag: Begränsning av ränteavdrag genom EBIT-regel. Sänkning av skatt med 3,5 %. Nuvarande regler behålls. • Skatteverket har i rapport till regeringen ansett att externa lån vid debt-pushdown strukturer kan vara ett hot mot den svenska bolagsskattebasen • Kommitténs båda förslag begränsar rätten till ränteavdrag på externa lån • Internationellt finns olika lösningar • OECD kommer med en BEPS-slutrapport om räntestrukturer hösten 2015 48 3. Hybrider 49 Hybrider Definitioner Hybridbolag: Ett bolag som behandlas som skattemässigt transparent i ett land men inte i det andra landet – T.ex. valmöjlighet för bolag/fasta driftställen/partnership att välja skattemässig status (t.ex. ”check-the-box”) Hybridinstrument: Ett finansiellt instrument som betraktas som lån i ett land men som kapital i ett annat land – T.ex. Luxemburg PEC/CPEC 50 Hybrider Definitioner Hybridtransfer: Utnyttjar länders olikheter i vem som anses vara ägare av en tillgång (ofta skuldebrev eller aktie) eller mottagare av betalning – T.ex. ”avräkningsgeneratorer” 51 Hybrider Vad kan man uppnå? Dubbla avdrag (”DD”) Avdrag som inte motsvaras av inkomst i annat land (”D/NI”) Upplägg som utnyttjar avräkningsregler (”FTCG”) 52 Hybrider Exempel, klassificeringsproblem instrument Hur ska avtalsvillkor värderas? – T.ex: Ovillkorlig återbetalning av kapitalbeloppet (inom viss tid) Företrädesrätt före stamaktier Ingen residualrätt i det egna kapitalet Registrerat aktiekapital Kan omstämplas till annat aktieslag Kapitalbeloppet förfaller inte till betalning inom viss tid Hur påverkar klassificeringssäkerhet skatteplaneringen? 53 Hybridexempel 1: Obligatorisk konvertibel I USA betraktas räntan som ej skattepliktig utdelning US Inc. Löpande konvertering till aktier (IRC §305) Lån Ränta (15 år, 5 %) Ränta såväl som amortering av lån konverteras löpande till aktier Holding AB Verklig innebörd? 54 Hybridexempel 2: Mandatory Redeemable Preference Shares (PESC?) Emission av Mandatory Redeemable Preference Shares AB benämner instrumenten ”Preference shares” i ÅR. 1,5 miljard SEK per år ses som skattefri utdelning. AB 25 miljarder SEK Luxemburgbolagen årsredovisningar: Lux Finance Sarl Lux Sarl - Del av registrerat aktiekapital - Rösträtt ”According to the tax ruling dated … the Preferred Shares issued by the company are considered as a debt under a fiscal point of view and the revenue relative to these Preferred Shares is deductible.” 55 Hybridexempel 3: Avräkningsgenerator Hybrider, internationellt OECD – BEPS action 2 – 2 diskussionsdokument (hybridregler+skatteavtal) 2014-03-19 – Kommentarer sammanställda maj 2014 – Rapport 2014-09-16 • http://www.oecd.org/tax/neutralising-the-effects-of-hybrid-mismatcharrangements-9789264218819-en.htm EU – Ändring av moder-dotterbolagsdirektivet 2014-07-08 • http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin /143709.pdf 57 Hybrider, BEPS action 2 58 Hybrider, Sverige Utmaningar för Skatteverket Hitta – Förekomst, omfattning Förstå – Tekniskt, rättsligt Åtgärda – – – Skatteflykt / verklig innebörd? Specialregler? Internationellt samarbete 59 Hybrider, Sverige Skatteverkets rapport 2012-04-23 – http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/2012/skrivelser 2012/131183077121211.5.71004e4c133e23bf6db800075496.html 60 Hybrider, Sverige Ränteavdragsbegränsningsreglerna kan även träffa hybridsituationer – Test av affärsmässiga skäl inkluderar beaktande av hybrider (prop. 2012/13:1, s. 257) – Exempel på omständigheter som kan tala för att affärsmässiga skäl inte föreligger: • Om hybridinstrument eller hybridbolag används för att uppnå skattemässiga fördelar 61 Hybrider, Sverige Definitioner av hybrider i prop.en: – Hybridinstrument – instrument där ersättningen behandlas som utdelning i ett land men som ränta i ett annat land – Hybridbolag – bolag som är transparent i ett land men icke-transparent i ett annat land 62
© Copyright 2024