Internationell skatteplanering, räntor och hybrider

Internationell
skatteplanering, räntor
och hybrider
Börje Noring
Christina Hammarstrand
2015-04-23
1
Agenda
9.15 – 10.00
Internationell skatteplanering
Bensträckare
10.05 – 11.10
Räntor
Paus
11.25 – 12.00
Hybrider
Frågor och diskussion
2
1. Internationell
skatteplanering
3
Internationell skatteplanering
Vad vill man uppnå?
Resultatutjämning
Minskad skattebas
Skattearbitrage
o Koncernbidrag/-avdrag
o Internprissättning
o Placering av tillgångar
eller verksamhet
o ”Skatteparadis”
o Räntesnurror
o Hybrider
4
Internationell skatteplanering
Vad vill man uppnå?
Resultatutjämning
Minskad skattebas
Skattearbitrage
o Koncernbidrag/-avdrag
o Internprissättning
o Placering av tillgångar
eller verksamhet
o ”Skatteparadis”
o Räntesnurror
o Hybrider
5
Internationell skatteplanering

Resultatutjämning



Målsättning:
underskott och överskott tar ut varandra
helst intäkter i ”lågskatteländer”
och utgifter i ”högskatteländer”
6
Internationell skatteplanering
1. Koncernbidrag/-avdrag:
Svensk intern rätt

–
–
35 kap IL, bidrag mellan svenska skattesubjekt
35 a kap IL, koncernavdrag
7
Internationell skatteplanering
2. Internprissättning:
”Armlängdsprincipen” – 14 kap. 19 § IL

Villkor mellan företag i ekonomisk intressegemenskap får inte avvika från vad oberoende
företag sinsemellan hade avtalat

–
Dvs. villkoren ska vara marknadsmässiga
8
Internationell skatteplanering
2. Internprissättning, forts:
Pris 22
X1 AB
Tillverkning
Pris 30
X2 AB
Försäljning
(Externt)
Fsg pris
22
Fsg pris
30
KSV
10
KSV
22
Övr. kostnad
5
Övr. kostnad
5
Vinst
7
Vinst
3
Vinst som beskattas i Sverige 7+3 = 10
9
Internationell skatteplanering
2. Internprissättning, forts:
Pris 30
Pris 22
X1 AB
Tillverkning
X2 GmbH
Försäljning
(Externt)
Fsg pris
22
Fsg pris
30
KSV
10
KSV
22
Övr. kostnad
5
Övr. kostnad
5
Vinst
7
Vinst
3
Vinst som beskattas
i Sverige = 7
Vinst som beskattas i
10
Tyskland = 3
Internationell skatteplanering
2. Internprissättning, forts.:
”Entreprenörer”

–
–
–
Komplexa funktioner/tjänster
Äger IP / stor risk / stort kapital
Motiverar hög ersättning
”Service Providers”

–
–
–
Enkla funktioner/tjänster
Bär ej risker / litet kapital
Motiverar låg ersättning
11
Internationell skatteplanering
Vad vill man uppnå?
Resultatutjämning
Minskad skattebas
Skattearbitrage
o Koncernbidrag/-avdrag
o Internprissättning
o Placering av tillgångar
eller verksamhet
o ”Skatteparadis”
o Räntesnurror
o Hybrider
12
Internationell skatteplanering

Minskad skattebas

Målsättning:
placera verksamhet och/eller tillgångar i länder där t.ex.
–
–
–
utgifter är dubbelt avdragsgilla,
fiktiva avdrag medges,
inkomster är helt eller delvis undantagna från beskattning
13
Internationell skatteplanering

Minskad skattebas
Strategi:



leta efter länder där det finns ett visst skattesystem,
som har förmånliga interna regler avseende t.ex. källskatt
och underkapitalisering, och
som har förmånliga skatteavtal
14
Internationell skatteplanering
Vad vill man uppnå?
Resultatutjämning
Minskad skattebas
Skattearbitrage
o Koncernbidrag/-avdrag
o Internprissättning
o Placering av tillgångar
eller verksamhet
o ”Skatteparadis”
o Räntesnurror
o Hybrider
15
Internationell skatteplanering





Skattearbitrage
Målsättning:
Koncernen uppnår definitiv skattelättnad – helt eller delvis
Användning av olikheter i skattesystem, hybridföretag och
hybridinstrument
Transaktioner mellan två eller flera länder
Reducering av bolagsskatt, källskatt m.m.
16
Internationell skatteplanering

Skattearbitrage
Olikheter i skattesystem:


Bygger på utnyttjande av förmånlig lagstiftning
T.ex. ränta i båda länderna, men intäkter är skattefria i
mottagarlandet och utgifter avdragsgilla i betalarens land
Hybrider:


Bygger på olikheter i klassificering
T.ex. ett finansiellt instrument eller ett företag klassificeras på
olika sätt i olika länder (skuld/kapital resp. opak/transparent)
17
Internationell skatteplanering
 Vilka skatteplanerar?
1. Utlandsägda koncerner
2. Svenskägda koncerner
3. Dolt ägande
 Vilka länder används?
1. Länder med låg skattesats
2. Länder med skattesystem olika det svenska
3. Länder med klassificeringsmetoder olika de svenska
18
Internationell skatteplanering
 Utlandsägda koncerner
– Kan använda sig av bolag i ”lågskatteländer” för att uppnå
skatteeffektivitet
– Använder sig av bolag i jurisdiktioner som inte medför
oönskade skattekonsekvenser alt. är skatteförmånliga i
moderbolagets hemstat
– Svårt att överblicka utan internationella nätverk
 Är detta ett problem?
19
Internationell skatteplanering
 Svenskägda koncerner
– Måste beakta bl.a. svensk CFC-lagstiftning samt
begränsningar i avdrag för vissa räntor
– Använder sig antingen av länder med förmånliga
skatteregler
• t.ex. låg beskattning av ränte-/royaltyintäkt
– eller länder där skattesystem/klassificeringsmetoder
skiljer sig från de svenska, så att man uppnår
skattearbitrageeffekter
• t.ex. avdragsgilla ränteutgifter som inte motsvaras av
skattepliktiga ränteintäkter
20
Internationell skatteplanering
 Åtgärder?
–
–
–
–
–
–
Lagstiftaren
Domstolarna
Skatteverket
EU
OECD
Andra länder
21
OECD:s BEPS-projekt
(Base Erosion and Profit Shifting)
 Urholkning av skattebasen är en
allvarlig risk för
– skatteintäkter
– nationell suveränitet
– rättvisa skatter
 Då: undvika dubbelbeskattning
 Nu: Exploatering av dubbelbeskattningsavtal och nationella regler
 Fortsättning av OECD:s arbete med Aggressive
Tax Planning (ATP) – G20-länderna driver på
 Två huvudrapporter under 2013
+ delrapporter 2014-2015
 Handlingsplan i 15 punkter
OECD:s BEPS-projekt
 Nyckelområden
–
–
–
–
–
Hybrider
Digitala varor och tjänster – var ska vinsten beskattas?
koncerninterna finansiella transaktioner
internprissättning – flytt av risker och IP m.m.
regelsystem för allmän skatteflykt, tunnkapitalisering,
missbruk av dubbelbeskattningsavtal m.m.
– skadliga regimer (skatteparadis)
 Kräver bestämt internationellt agerande
– informationsutbyte
– ökad samverkan
– gemensamma regler (särskilt IP och digitala ekonomin)
 Full transparens i BEPS-arbetet
Att betala rimlig skatt
 EU genomför undersökningar i enskilda fall i
Nederländerna, Irland och Luxemburg
 CSR – socialt ansvarstagande
26
2. Lånestrukturer och räntor
27
16 kap. 1 § Inkomstskattelagen
”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster
ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och
kapitalförluster ska dras av även om de inte är
sådana utgifter.”
Räntestrukturer
 Lånestrukturer, som byggs upp med avdrag men
ingen beskattning, syftar normalt inte till att
tillföra det svenska bolaget rörelsekapital som
kan generera skattepliktiga inkomster, ex.
–
–
–
–
utdelning
aktieägartillskott
köp av interna eller externa andelar
vidareutlåning till koncernbolag som inte erlägger ränta
pga. olika typer av vinstandelslån
– Ibland leder lånestrukturen till dubbla avdrag, bl.a. vid
utnyttjande av filialer
Räntestrukturer - utlåning
 Enkla sätt att skapa skattearbitrage med interna
lån där beskattning inte sker hos låntagaren
–
–
–
–
–
Check-the- box (USA)
PEC-instrument (Luxemburg)
NID (Belgien)
Skatteparadis
Skattebefriade svenska skattesubjekt
Ltd
Lån
 Banklån påverkar också
skatteunderlaget
Lån
Bank
Ränta
Ränta
AB
Exempel
Check-the-Box
US Inc.
Kapitaltillskott
Holding Inc. väljer att se Holding
AB som disregarded. Vid Holding
Inc.:s beskattning ses lånet och
räntebetalningarna som en
företagsintern transaktion som
det kan bortses ifrån.
Holding Inc.
Delaware
Ingen beskattning
Lån
Ränta
Holding AB
Ränteavdrag
Koncernbidrag
Rörelsedrivande AB
Belgiska NID-bolag
(Notional Interest Deduction)
MB AB
ägartillskott
lån
DB AB
BV (Belgien)
Ränteinkomsten
neutraliseras av
en beräknad ränta
på eget kapital
ränta
Förvärvad
koncern
Ex. köp av
bolag internt
och externt
Dubbla avdrag - filial
Lån
AB
Ränteavdrag
AB
svensk filial
Ränta
Koncernbidrag
Neutralt resultat
(avdrag + beskattning)
SVERIGE
FINLAND
OY
Ltd beskattas med
mindre än 10 % för
ränteinkomsten
MB
Internt
andelsförvärv
Svenskt/
utländskt
Ltd
2009
Lån
Ränta
AB
AB/Ltd
Hold AB
koncernbidrag
koncernbidrag
(från
svenska
bolag)
AB/Ltd
Internt
andelsförvärv
Ränteavdragsbegränsning 2009-2012
24 kap. 10 a)-e) § IL
Räntan beskattas
med mindre än
10 % hos MB
Förenklat exempel.
Andelsöverlåtelsen måste
inte ske från samma
bolag. Det långivande
bolaget kan också vara
ett annat koncernbolag.
avdrag medges
inte för räntan
Ränteutgifter som avser en skuld till ett företag i intressegemenskapen
är inte avdragsgilla om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från
ett företag i intressegemenskapen. Detta förutsätter att det långivande
koncernbolaget beskattas med mindre än 10 %.
Ränteavdrag kan ändå medges om såväl förvärvet som skulden är
huvudsakligen (> 75 %) affärsmässigt motiverade
”Faktiskt har rätt till”
24 kap. 10 d § IL
”Slussning”
Ingen
beskattning
Ltd
Lån
A/S
”beneficial owner”
Ränta
Lån
Ränta
AB
AB 1
Internt
förvärv av
andelar
Exempel på
kringgående av
2009 års räntelag –
byte av långivare
MB
Ingen
beskattning
Ltd
Lån
AB
Internt
förvärv
av AB 1
Ränta
Räntebet.
efter flytt av
lånefordran
AB 1
Flyttning av
lånefordran
CY
BE
Bolagsskatt
10 %
Delavstående
av NIDavdrag
LUX
Underskott
Välfärdssektorn
Uppdrag 2012 + 2015
att kartlägga
välfärdssektorn
Försäljning av vårdkoncern
från en riskkapitalgrupp till
en annan.
Pivate Equity
”Fond” A
Nybildat
förvärvsbolag
i Luxemburg
Lån
Nybildat svenskt
förvärvsbolag
Netto ingen
beskattning
i Luxemburg
LUX Sarl
Pivate Equity
”Fond” B
Ränta 15 %
Ränta
Hold AB
Bank
LUX
Invest Sarl
Förvärv av
vårdkoncern
Vårdkoncern
Lån
Koncernbidrag
Vårdkoncern
Vårdkoncernen betalar
ingen bolagsskatt
Skatteverkets ränterapporter








”Ränteupplägg – slutrapport”, 2008-01-31,
Storföretagsskattekontoret
”Ränteavdrag i företagssektorn”, 2009-12-14
”Ränteavdrag i företagssektorn – fortsatt kartläggning”, 2011-03-14
”Ränteavdrag i företagssektorn – fortsatt kartläggning”, 2011-12-19
Delrapport - skatteplanering med ränteavdrag i företag inom
välfärdssektorn, 2012-04-27
Delrapport – skatteplanering hos svenska juridiska personer som inte
beskattas för inkomst, 2012-08-24
”Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn – externa lån
..”, 2014-01-20
”Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn – externa lån
och en påbörjad undersökning av 2013 års regler..”, 2015-01-15
Ränteavdragsbegränsningsregler
 Prop. 2012/13:1
 Omfattar ränteavdrag på alla interna lån oavsett
vad pengarna används till
–
–
–
Interna eller externa andelsförvärv
Utdelning eller ägartillskott
Lån för verksamheten
Ränteavdragsbegränsningsregler
 24 kap. 10 a §
– Intressegemenskap om väsentligt inflytande (ca 40 %
ägarandel eller andra omständigheter)
 24 kap. 10 b §
– Gäller ränteutgifter avseende alla skuldförhållanden inom
intressegemenskapen
 24 kap 10 c och f §§
– Back-to-back, begränsning endast om avser förvärv av
delägarrätt (internt; alla förvärv, externt; överstigande 40%)
– Ej avdrag om huvudsakligen skattedrivet
Ränteavdragsbegränsningsregler
 24 kap. 10 d §
– ”10 %-regeln”
– Den som faktiskt har rätt till inkomsten
– Ränteinkomsten ska beskattas med minst 10 %
 24 kap. 10 d § 3 st.
– Undantag från 10 %-regeln
– Om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet är att
intressegemenskapen ska uppnå skatteförmån
– Dvs. >25 % affärsmässighet
Ränteavdragsbegränsningsregler
 24 kap. 10 e §
– ”Ventilen”
– Avdragsrätt om skuldförhållandet – samt även förvärvet, om
förvärv av delägarrätt – är huvudsakligen affärsmässigt
motiverat
– Dvs. >75 % affärsmässighet
– Mottagaren inom EES eller skatteavtalsland
– Möjlighet att istället lämna tillskott ska särskilt beaktas
Ränteavdragsbegränsningsregler
 Skatteverkets ställningstaganden
– Stapel av bolag
• 2013-01-22; Dnr. 131-8239-13/111
– Tillämpningsfrågor I
• 2013-02-25; Dnr. 131-117306-13/111
– Tillämpningsfrågor II
• 2013-02-25; Dnr. 131-117310-13/111 ersatt av
• 2014-03-10; Dnr. 131-125056-14/111
–
Skärpning avseende tillskottssituationer
 Uppdrag till företagsbeskattningskommittén 2011
–
–
–
–
Neutralitet mellan eget och lånat kapital
Skydda den svenska bolagsskattebasen i en allt mer globaliserad värld
Generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen
Särskilt studera externa lån
 Slutbetänkande i juni 2014
– Huvudförslag:
1. Kvittning av ränteutgifter mot ränteinkomster (koncernnivå), därutöver inget
ränteavdrag
2. Finansieringsavdrag med 25 % av skattemässig vinst
3. Halvering av tidigare underskott
4. Schablonskatt för finansiella institut
– Alternativt förslag:
Begränsning av ränteavdrag genom
EBIT-regel. Sänkning av skatt med 3,5 %.
Nuvarande regler behålls.
• Skatteverket har i rapport
till regeringen ansett att
externa lån vid debt-pushdown strukturer kan vara
ett hot mot den svenska
bolagsskattebasen
• Kommitténs båda förslag
begränsar rätten till ränteavdrag på externa lån
• Internationellt finns olika
lösningar
• OECD kommer med en
BEPS-slutrapport om
räntestrukturer hösten
2015
48
3. Hybrider
49
Hybrider

Definitioner

Hybridbolag:
Ett bolag som behandlas som skattemässigt
transparent i ett land men inte i det andra landet
–
T.ex. valmöjlighet för bolag/fasta driftställen/partnership att
välja skattemässig status (t.ex. ”check-the-box”)
Hybridinstrument:
Ett finansiellt instrument som betraktas som lån i ett
land men som kapital i ett annat land

–
T.ex. Luxemburg PEC/CPEC
50
Hybrider

Definitioner

Hybridtransfer:
Utnyttjar länders olikheter i vem som anses vara
ägare av en tillgång (ofta skuldebrev eller aktie) eller
mottagare av betalning
–
T.ex. ”avräkningsgeneratorer”
51
Hybrider

Vad kan man uppnå?

Dubbla avdrag (”DD”)

Avdrag som inte motsvaras av inkomst i annat land
(”D/NI”)

Upplägg som utnyttjar avräkningsregler (”FTCG”)
52
Hybrider

Exempel, klassificeringsproblem instrument

Hur ska avtalsvillkor värderas?

–
T.ex:






Ovillkorlig återbetalning av kapitalbeloppet (inom viss tid)
Företrädesrätt före stamaktier
Ingen residualrätt i det egna kapitalet
Registrerat aktiekapital
Kan omstämplas till annat aktieslag
Kapitalbeloppet förfaller inte till betalning inom viss tid
Hur påverkar klassificeringssäkerhet skatteplaneringen?
53
Hybridexempel 1: Obligatorisk
konvertibel
I USA betraktas räntan som ej
skattepliktig utdelning
US Inc.
Löpande konvertering till aktier (IRC §305)
Lån
Ränta
(15 år, 5 %)
Ränta såväl som amortering
av lån konverteras löpande
till aktier
Holding AB
 Verklig innebörd?
54
Hybridexempel 2: Mandatory
Redeemable Preference Shares
(PESC?)
Emission av
Mandatory
Redeemable
Preference
Shares
AB benämner instrumenten
”Preference shares” i ÅR.
1,5 miljard SEK per år ses
som skattefri utdelning.
AB
25 miljarder SEK
Luxemburgbolagen
årsredovisningar:
Lux Finance
Sarl
Lux Sarl
- Del av registrerat aktiekapital
- Rösträtt
”According to the tax ruling
dated … the Preferred
Shares issued by the
company are considered as
a debt under a fiscal point
of view and the revenue
relative to these Preferred
Shares is deductible.”
55
Hybridexempel 3:
Avräkningsgenerator
Hybrider, internationellt

OECD – BEPS action 2
– 2 diskussionsdokument (hybridregler+skatteavtal) 2014-03-19
– Kommentarer sammanställda maj 2014
– Rapport 2014-09-16
• http://www.oecd.org/tax/neutralising-the-effects-of-hybrid-mismatcharrangements-9789264218819-en.htm
 EU
– Ändring av moder-dotterbolagsdirektivet 2014-07-08
• http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin
/143709.pdf
57
Hybrider, BEPS action 2
58
Hybrider, Sverige

Utmaningar för Skatteverket

Hitta
–
Förekomst, omfattning
Förstå

–
Tekniskt, rättsligt
Åtgärda

–
–
–
Skatteflykt / verklig innebörd?
Specialregler?
Internationellt samarbete
59
Hybrider, Sverige
Skatteverkets rapport 2012-04-23

–
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/2012/skrivelser
2012/131183077121211.5.71004e4c133e23bf6db800075496.html
60
Hybrider, Sverige
Ränteavdragsbegränsningsreglerna kan
även träffa hybridsituationer

–
Test av affärsmässiga skäl inkluderar beaktande av
hybrider (prop. 2012/13:1, s. 257)
–
Exempel på omständigheter som kan tala för att
affärsmässiga skäl inte föreligger:
•
Om hybridinstrument eller hybridbolag används för att uppnå
skattemässiga fördelar
61
Hybrider, Sverige
Definitioner av hybrider i prop.en:

–
Hybridinstrument – instrument där ersättningen
behandlas som utdelning i ett land men som ränta
i ett annat land
–
Hybridbolag – bolag som är transparent i ett land
men icke-transparent i ett annat land
62