Tema: Tillväxt förutsätter integration
1 (4) Minnesanteckningar Datum 2015-01-15 Regionala partnerskapet (RP) Norrbotten Tid Torsdag 15 januari 2015 Kl. 9.30-12.00 Plats Sessionssalen, Länsstyrelsen Tema: Tillväxt förutsätter integration Ledamöter: Sven-Erik Österberg Anders Josefsson Andreas Lind Glen Berggård Göran Nilsson Ingela Lekfalk Ingrid Inga Jeanette Wäppling Krister Johansson Krister Palo Maria Stenberg Peter Roslund Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Företagarna Norrbotten Sametinget Kommunförbundet Norrbotten LO Trafikverket Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Ledamöter med förhinder: Britta Flinkfeldt Jansson Inger Edlund Pedersen Johan Sterte Niklas Nordström Ola Leander Kommunförbundet Norrbotten Handelskammaren Luleå tekniska universitet Kommunförbundet Norrbotten TCO Tjänstemän/föredragande: Tina Norgren Anna Lindberg Anita Lindfors Carola Medelid Kenneth Sjaunja Katarina Rönnbäck Lars Roth Staffan Landström Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Norrbotten Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 86 Luleå Stationsgatan 5 010-225 50 00 0920-22 84 11 [email protected] www.lansstyrelsen.se/norrbotten 2 (4) DAGORDNING Datum Diarienummer 2015-01-15 1. Inledning Landshövding Sven-Erik Österberg hälsar alla välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen. 4. Regionala partnerskapets uppgift & årsplan 2015 (bil. 1) Tina Norgren berättar om regionala partnerskapets uppgifter och roll och det som reglerar partnerskapets verksamhet. Partnerskapet är ett formaliserat arbete och arbetsform för utvecklingsarbete. Presentation och genomgång av regionala partnerskapets årsplan. Förslag framkommer om fördjupning kring rennäringen inom temat Arktis/internationalisering. Partnerskapet beslutar att senarelägga starten av partnerskapets möten från 9.30 till 10.00. 5. Korta rapporter: a. Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland Tina Norgren informerar om att det tidigare strukturfondspartnerskapet haft sitt sista möte. Nya ledamöter ska utses till det nya strukturfondspartnerskapet för perioden 2014-2020. Sven-Erik Österberg och Harriet Claesson har nominerats gemensamt av Norrbotten och Västerbotten som ordförande respektive ordförandens ersättare. Nytt i programperioden 2014-2020 är att universiteten och Företagarna även kommer ha en plats i strukturfondspartnerskapet. b. Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) (bil. 2) Göran Nilsson informerar om utskottets verksamhets och aktivitetsplan för 2015 och berättar om de fokusområden som kompetensförsörjningsutskottet kommer att ha under detta år. KFU kommer att bidra till informationsinsatser och programstart av Europeiska socialfonden 2014-2020. Under året ett särskilt fokus på jämställdhet, integration och arbetskraftsinvandring. Bidra till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det har utifrån önskemål från regionen tagits fram ett bildspel och folder om regeringsuppdraget att etablera och utveckla en regional kompetensplattform. Publiceras på länsstyrelsens webb i början av året. Använd och sprid gärna materialet. I övrigt fortsätter tidigare satsningar på samverkansprojektet Kompetensplattform Norrbotten för att inkludera fler i arbetskraften, Gruvkomp och satsningars för att få fler Yrkeshögskoleutbildningar till länet. Det sker i nära dialog med näringsliv, offentlig sektor och utbildningsanordnare. 3 (4) DAGORDNING Datum Diarienummer 2015-01-15 6. Beslut: Regional mineralstrategi (bil. 3) Tina Norgren föredrar utkastet till regional strategi för hållbar mineralutvinning. Det pågår ännu mindre justeringar av strategin och ytterligare justeringar kan bli aktuellt övertid. I förekommande fall kommer dessa att fastställas i det Regionala partnerskapet. I strategin föreslås att bilda ett mineralforum för det fortsatta arbetet. En kortversion av strategin kommer även att tas fram. Regionala partnerskapet beslutar att anta den regionala strategin för hållbar mineralutvinning med beaktande av de synpunkter som lämnades vid mötet. 7. Tema: Tillväxt förutsätter integration a. Inledning Tina Norgren berättar om ett nytt uppdrag som Länsstyrelsen fått i regleringsbrevet för 2015. Redovisningen av uppdraget ska lämnas till regeringen senaste den 1 april 2015. b. Befolkningsutveckling Katarina Rönnbäck berättar om befolkningsstatistiken för länet. Enligt prognoser kan länet för första gången uppnå inflyttningsmålet i RUS med 8 0000 inflyttade personer per år. Invandringen står för en stor del av utvecklingen i länet. Länet har ett inflyttningsöverskott i flertalet kommuner vilket är positivt. 2014 kommer länet ha ett flertal rekordnoteringar kring befolkningsutvecklingen. Invandringen och integrationen är avgörande för hela länets befolkningsutveckling. c. Inflyttare som resurs Anna Lindberg berättar om behovet av inflyttning både ur ett kompetensförsörjningsperspektiv och för finansiering av välfärden. 2011 påbörjade landstinget en kraftsamling där man utgick från tillväxt i ett vidare perspektiv. Utifrån de konferenser som genomfördes har framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 tagits fram. Sista konferensen i kraftsamlingsserien är 10 februari 2015 på Kulturens hus. d. Internationell rekrytering Punkten utgår. e. Etableringsuppdrag vid arbetsförmedlingen Staffan Landström berättar om etableringsuppdraget som Arbetsförmedlingen fick 1 januari 2010 i syfte att förkorta tiden för etablering på arbetsmarknaden för nyanlända. Arbetsförmedlingen kommer in i processen så snart man fått ett permanent uppehållstillstånd. Uppdraget reviderades något den 1 april 2014. Norrbotten lyfts ofta som ett gott exempel i detta arbete. 4 (4) DAGORDNING Datum Diarienummer 2015-01-15 f. Förslag: Upprätta en regional handlingsplan Tina Norgren presenterar ett förslag för regionala partnerskapet att upprätta en regional handlingsplan som kan fungera som ett kunskapsunderlag. Beredningsgruppen återkommer med ett förslag framöver till regionala partnerskapet kring hur detta arbete kan läggas upp. 8. Övriga frågor 9. Nästa möte Nästa möte för Regionala partnerskapet är den 17 mars kl. 10.00 – 12.30, sessionssalen. 10. Avslutning Landshövding Sven-Erik Österberg avslutar mötet. Vid pennan // Carola Medelid Bilagor: Bilaga 1 - Förslag till verksamhetsinriktning/årsplan 2015 (version 0.2) Bilaga 2 - Verksamhetsplan kompetensförsörjningsutskottet 2015 Bilaga 3 - Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län – 2025 (version 0.9) Bilaga 4 - Uppdrag tillväxt förutsätter integration Bilaga 5 - Bildspel befolkningsutveckling Bilaga 6 - Bildspel inflyttare som resurs Bilaga 7 - Bildspel etableringsuppdrag vid Arbetsförmedlingen Bilaga 1 RP 15-01-15 1 (12) Utkast version 0.2 Datum Diarienummer 2015-01-09 Regionala partnerskapet i Norrbotten verksamhetsinriktning 2015 Vad är och vad gör det regionala partnerskapet? Det regionala partnerskapets verksamhet utgår från den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS), samt tillhörande tillväxtprogram övriga operativa EU-program och strategier. Det regionala tillväxtarbetet i Norrbottens län tar sitt avstamp i EU:s framtidsstrategi Europa 2020 – Smart och hållbar tillväxt för alla. Regeringen utarbetar årligen ett svenskt reformprogram som anger hur Europa 2020-strategin ska genomföras i Sverige och hur Sverige bidrar till att uppfylla målen. Regionalt utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Programmets vision är: Norrbotten – för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa. Strategin innehåller 11 mål som dels följer Europa 2020-strategin, dels mäter särskilt viktiga områden för Norrbotten (exempelvis befolkningsutvecklingen). RUS pekar ut fem prioriterade områden: • Livsmiljöer • Innovation och förnyelse • Tillgänglighet • Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud • Strategiskt gränsöverskridande samarbete Den regionala tillväxtpolitiken handlar om åtgärder för att ta tillvara hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. Området omfattar frågor som regionala utvecklingsstrategier, regionala företagsstöd, stöd till kommersiell service och EU:s regionalfondsprogram. Regeringen vill bland annat se en nyindustrialisering av Sverige, satsningar på vägar, järnvägar och bredband samt en säkrad kunskapsförsörjning till företag även utanför storstadsregionerna genom fler platser på universitet och högskolor. En modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. Regeringens prioriteringar för en hållbar regional tillväxt är: • • • • Innovation och företagande Attraktiva miljöer Kompetensförsörjning Internationellt och gränsöverskridande samarbete POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 010-225 50 00 0920-22 84 11 [email protected] www.lansstyrelsen.se/norrbotten 2 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Väsentliga inslag i en modern regional tillväxtpolitik är förbättrat stöd till näringslivsutveckling och tillgång till finansiering, en fungerande arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service, utbildning samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur. Möjlighet att erbjuda goda livs- och boendemiljöer för kvinnor och män är avgörande för att skapa regioner som kan attrahera, behålla och utveckla såväl kompetenser som företag och kapital. Hela Sveriges attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar regional tillväxt och utveckling. Detta innebär att miljö, jämställdhet och integration på ett tydligt sätt integreras i det regionala tillväxtarbetet. Regional tillväxt omfattar även EU:s sammanhållningspolitik, där målet är att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU. För den nya programperioden 2014-2020 är Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla vägledande. I Sverige omfattar regionalfonden 16 miljarder kronor och inriktas mot insatser inom områdena innovation, företagande och koldioxidsnål ekonomi. Därutöver deltar Sverige i territoriella samarbetsprogram som omsluter 14 miljarder kronor och koncentreras på gränsöverskridande innovationssystem, konkurrenskraft hos näringslivet i gränsregioner, gränsöverskridande natur- och kulturmiljöer, energi, miljöoch klimatutmaningar samt hållbara transporter. • Regionalfonden Övre Norrland /kort text/ • Socialfonden Övre Norrland /kort text/ • Landsbygdsprogrammet /kort text/ • Interreg Nord /kort text/ • Fler program /kort text/ EU:s strategi för Östersjöregionen (”Östersjöstrategin”) är ett exempel på makroregionalt samarbete i EU. Östersjöländerna går samman för att stärka regionens konkurrenskraft. I en särskild Östersjöstrategi ska länderna tackla gemensamma problem och ta tillvara regionens speciella förutsättningar. Inga särskilda medel är avsatta för genomförandet av strategin. Det handlar istället om att bli bättre på att ta tillvara de pengar som redan finns och fördela dem mer effektivt. Genomförandet av Östersjöstrategin är en del av tillväxtpolitiken. Länsstyrelsen har exempelvis uppdrag i regleringsbrevet och Östersjöstrategin ingår även som urvalskriterium i Strukturfonderna. NSPA- Northern Sparsely Populated Areas är ett nätverk som består av Europas norra regioner i Sverige, Finland och Norge, 14 regioner i tre länder, med en gemensam politisk ståndpunkt om den framtida regionalpolitiken. Den politiska ståndpunkten och visionen baseras på en framtidsstudie av Nordregio som nätverket NSPA beställt. Genom att uppträda gemensamt i Bryssel och beskriva denna nordliga region i Europa förstärks möjligheterna till att påverka regionalpolitiken som behövs för en gynnsam utveckling. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Partnerskapet 3 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 är en arbetsform i det samhälleliga planerings- och utvecklingsarbetet i vilken de deltagande aktörerna tar ett gemensamt ansvar i planerings, besluts-, och genomförandeprocessen av de regionala tillväxtfrågorna, den regionala tillväxtpolitiken. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser och därigenom förstärka länets position. I Regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation eller myndighet har ett eget ansvar att förankra de regionala tillväxtfrågorna i sina respektive nätverk och hemorganisationer – kort sagt bidra till genomförandet av strategier, planer och program i samverkan. De långsiktiga målen för det regionala tillväxtarbetet framgår av de fastlagda programmen som beskrivs i illustrationen ovan. Härutöver pekar det Regionala partnerskapet årligen ut vissa särskilda prioriteringar, som vid sidan av det övriga tillväxtarbetet, bör ges ett förstärkt fokus. Kring dessa prioriteringar bör berörda aktörer/parter kraftsamla under det aktuella året. 4 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Det regionala partnerskapet i Norrbotten, som leds av landshövdingen sammanträder minst fem gånger per år. Varje möte har en tematisk inriktning. Under mötena presenteras även aktuellt läge kring måluppfyllelse i programmen. Under mötena beslutar partnerskapet om nödvändiga ”mått och steg” för det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillväxtutskottet (AU) och Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) utgör två utskott från det regionala partnerskapet. Utskotten sammanträder minst fyra-fem gånger per år och behandlar vissa aktuella sakfrågor samt tar inriktningsmässiga beslut inför kommande prioriteringar, till exempel kring strukturfondsprojekt. KFU utgör i samverkan med andra aktörer länets Kompetensplattform. Till partnerskapet finns även en kopplat en beredningsgrupp som sammanträder minst tio gånger per år. Beredningsgruppen arbetar mer operativt med uppgifter kring partnerskapets sammanträden och dess löpande verksamhet. Verksamheten 2015 Varje sammanträde har en tematisk inriktning. Temana fastställs av partnerskapet. Syftet är att få vissa områden belysta, ofta från flera olika håll. Det är inbjudna föreläsare/gäster samt de enskilda representanterna i partnerskapet som tillsammans skapar ett lärande, ett kunskapsbyggande kring det aktuella temat. Regionalt utvecklingsstrategi 2020 (RUS) RUS har tagits fram i bred samverkan och ska genomföras. RUS:en ligger till grund för utformningen av regionala EU-program och andra strategier samt de strategiska prioriteringar som länet gör inom olika områden. Virituellt projektkontor Länsstyrelsen, Lanstinget och Kommunförbundet har fördjupat samverkan i projektfinansieringsfrågor. En form av ”virituellt projektkontor” har inrättats för att …/syfte komplettera/. 5 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Jämställd tillväxt Jämställdhetsfrågorna ska vara integrerade i tillväxtarbetet. Förra året slutfördes handlingsplanen för jämställd tillväxt och programmet för kvinnors företagande. Det ställer högre krav på att de ordinarie strukturerna integrerar jämställhetsarbetet, inte minst gäller det prioritering av nya projekt. Integration förutsätter tillväxt Förslag att ta fram en regional handlingsplan för att stärka kopplingen mellan integration och tillväxt. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att… /komplettera/ Mineralstrategi En regional mineralstrategi för Övre Norrland (Norrbotten och Västerbotten) har tagits fram. Strategin ska genomföras 2015 och framåt, bland annat diskuteras inrättande av ett mineralforum. Det finns påtagliga kopplingar till både nationell och inte minst EUnivå som lyfter fram råvarufrågornas betydelse. Lärandeplan En plan för uppföljning, utvärdering, analys och lärande (lärandeplan) av det regionala tillväxtarbetet har upprättats. Syftet är att öka lärandet och omsätta ny kunskap i uppdatering och förnyelse av program, strategier, satsningar m.m. Olika analysrapporter tas fram av LTU som handlar om framtida rekryteringsbehov, näringslivets struktur och Norrbottens bidrag till Sveriges tillväxt etc. De olika underlagen bildar grund för ökat lärande. Kompetensförsörjning – kompetensplattform (KFU) Regeringen har uppdragit till länsstyrelsen att tillsammans med relevanta regionala och lokala aktörer etablera en kompetensplattform, samt även samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Etableringen av kompetensplattformen ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda aktörer i angränsande län och förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov och till funktionella arbetsmarknadsregioner. KFU tar fram en årlig verksamhetsplan som fastställs av Regionala partnerskapet. Syfte med kompetensplattformen: • • • • Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Uppdraget: • Etablera plattformar för samverkan på kort och lång sikt • Framtagande av kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella analysregioner • Samverkan ska ske med relevanta regionala och lokala aktörer. 6 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 • • • Samråd och dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Dialog med berörda aktörer i angränsande län Förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella arbetsmarknadsregioner. Sammanträdesplan Totalt planeras fem sammanträden under 2015. Innehållet vid respektive mötestillfälle preciseras underhand. Dagordningar speglar aktuella uppdrag och strategiska frågeställningar i länet och i omvärlden. 2015 Datum: Tid: Plats: 2015-01-15 09.30-12.00 Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Tillväxt förutsätter integration Verksamhetsinriktning 2015 Handlingsplan integration Gäst: Nn Genomförande av RUS Komplettering av hur avrapportering ska genomföras 2015 Beslut/avrapportering En regional mineralstrategi 7 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Datum: Tid: Plats: 2015-03-17 09.30-12.00 Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Genomförande av mineralstrategin Genomförande av en regional mineralstrategi Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS Komplettering av hur avrapportering ska genomföras 2015 Beslut/avrapportering Övergripande prioritering av projekt, inkl. förvaltande myndigheter Integrationsuppdrag Befolkningsstatistiken Norrbottens ekonomi Datum: Tid: Plats: 2015-06-16 09.30-12.00 Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Klimat- och energi – grön tillväxt Uppgradering av klimat- och energistrategi Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS Komplettering av hur avrapportering ska genomföras 2015 Beslut/avrapportering RUS-indikatorer 8 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Datum: Tid: Plats: 15-09-10 09.30-12.00 Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Arktis / Internationalisering Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS Komplettering av hur avrapportering ska genomföras 2015 Beslut/avrapportering Norrbottens innovationssystem (NIS) Datum: Tid: Plats: 15-12-15 09.30-12.00 Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Kulturella och kreativa näringar i ett tillväxtperspektiv Möjligheter och utmaningar Besöksnäring, inkubatorer, innovationer, kommersialisering Gäst: Nn Genomförande av RUS Komplettering av hur avrapportering ska genomföras 2015 Beslut/avrapportering 9 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Organisation Det Detregionala regionala partnerskapet partnerskapet Politisk Politiskplattform plattform ••Tillväxtberedningen Tillväxtberedningen ••Sametinget Sametinget ••Kommunalråd, Kommunalråd,landstingsråd landstingsråd • Länsstyrelsen • Länsstyrelsen • Arbetsförmedlingen • Arbetsförmedlingen • Landstinget • Landstinget • Kommunförbundet • Kommunförbundet • Luleå tekniska universitet • Luleå tekniska universitet • Företagarna • Företagarna • Sametinget • Sametinget • Handelskammaren • Handelskammaren • Trafikverket • Trafikverket • LO • LO • TCO • TCO • SACO • SACO •• Länsstyrelsen Länsstyrelsen •• Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen •• Landstinget Landstinget •• Kommunförbundet Kommunförbundet •• Luleå Luleåtekniska tekniskauniversitet universitet •• Strukturfondspartnerskapets Strukturfondspartnerskapets ledamöter från Norrbotten ledamöter från Norrbotten Beredningsgrupp Beredningsgrupp KompetensKompetensförsörjningsutskott försörjningsutskott ••Länsstyrelsen Länsstyrelsen ••Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen ••Landstinget Landstinget ••Kommunförbundet Kommunförbundet ••Luleå Luleåtekniska tekniskauniversitet universitet Tillväxtutskott Tillväxtutskott Strukturfondspartnerskap för Övre Norrland Styrkommitté Interreg IVA Nord Kolarctic ENPI - -Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen - -Luleå Luleåtekniska tekniskauniversitet universitet - -Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen - -Företagarna Företagarna - -Handelskammaren Handelskammaren - -Facklig Fackligrepresentant representant Det regionala partnerskapet består av 17 ordinarie ledamöter samt 16 ersättare. Landshövdingen är ordförande för det regionala partnerskapet. Den politiska plattformen utgörs dels av de politiskt styrda beslutsgrupperna kopplade till de regionala tillväxtfrågorna och dels, i denna kontext, av ett politiskt strategidokument/process med samma namn. Ambitionen med den framtagna politiska plattformen ”För förnyelse, ökad konkurrenskraft och välfärd” är att den ska utgöra utgångspunkt för arbetet med RUP- processen och andra program för tillväxtorienterade vägval med tydliga politiska prioriteringar. Till Regionala partnerskapet finns även två utskott. Tillväxtutskottet har uppdraget att fungera som ett arbetsutskott (AU) till partnerskapet. Utskottet utgör också en replipunkt för strategiska vägval kopplade till genomförandet av EU:s strukturfonder. Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) har till uppgift att på en mer operativ basis ta sig an och i förekommande fall föreslå utvecklingsinsatser inom ramen för arbetskraftsoch kompetensutvecklingsfrågorna i det regionala tillväxtarbetet. KFU ansvarar även för frågorna kopplade till länets ”kompetensplattform”. Regionala partnerskapet har en beredningsgrupp med tjänstemän som planerar och genomför en rad operativa insatser. 10 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Länsstyrelsen leder och samordnar beredningsgruppens arbete samt ansvarar för sekretariatsfunktionen. De partnerskap/kommittéer som ansvarar för prioriteringar kopplade till de regionala EU programmen beskrivs närmare på respektive webbplats. Regionala partnerskapet Arbetsförmedlingen Göran Nilsson Staffan Landström Ordinarie Ersättare Trafikverket Krister Palo Annica Lindström Ordinarie Ersättare Företagarna Norrbotten Ingela Lekfalk Eilert Isaksson Ordinarie Ersättare Kommunförbundet Nn Nn Nn Nn Nn Nn Nn Nn Ordinarie (mitten av januari) Ordinarie (mitten av januari) Ordinarie (mitten av januari) Ordinarie (mitten av januari) Ersättare (mitten av januari) Ersättare (mitten av januari) Ersättare (mitten av januari) Ersättare (mitten av januari) LO Krister Johansson Pertti Vainikainen Ordinarie Ersättare Luleå tekniska universitet Johan Sterte, rektor Ordinarie Erik Höglund Ersättare Länsstyrelsen Sven-Erik Österberg Andreas Lind Ordinarie Ordinarie Ordförande Norrbottens Handelskammare Inger Edlund Pedersen Ordinarie Tomas Lejon Ersättare Norrbottens läns landsting Nn Ordinarie (slutet av januari) 11 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Nn Nn Nn Ordinarie (slutet av januari) Ersättare (slutet av januari) Ersättare (slutet av januari) SACO Vakant Vakant Ordinarie Ersättare Sametinget Ingrid Inga Hilding Andersson Ordinarie Ersättare TCO Ola Leander Sonja Johansson Ordinarie Ersättare Beredning: Regionala partnerskapets beredningsgrupp Tillväxtutskott Tillväxtutskottet (TU) är ett arbetsutskott till det Regionala partnerskapet. TU består av huvudmännen för partnerskapets beredningsgrupp. Arbetsförmedlingen Göran Nilsson Kommunförbundet Britta Flinkfeldt Jansson Luleå tekniska universitet Johan Sterte Länsstyrelsen Sven-Erik Österberg ordförande i TU Norrbottens läns landsting Nn (slutet av januari) Beredning: Regionala partnerskapets beredningsgrupp Strukturfondspartnerskapet (SFP) Sven-Erik Österberg Norrbotten Harriet Classon Västerbotten Övriga ledamöter (beslut i början av 2015) Beredning: Sekretariatet för SFP 12 (12) Datum Diarienummer 2015-01-09 Regionala partnerskapets beredningsgrupp Kompetensförsörjningsutskott Göran Nilsson, ordförande Birgitta Bergvall-Kåreborn Jan Johansson Ingela Lekfalk Katarina Söderberg Louise Ekbom Isaksson Monica Lundkvist Inger Edlund Pedersen Roger Andersson Torsten Fors Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Företagarna Norrbotten Arbetsförmedlingen Försvarsmakten LKF Norrbottens Handelskammare Unionen (tjänstledig, ersätts av Ann Gustafsson) Länsstyrelsen Beredning: Tove Cullhed Lars Roth Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Regionala partnerskapets beredningsgrupp Anita Lindfors Anna Lindberg Kenneth Sjaunja Katarina Rönnbäck Lars Roth Staffan Sarbäck Tina Norgren Kommunförbundet Norrbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen Läs mer om det regionala tillväxtarbetet på: www.lansstyrelsen.se/norrbotten Regionala partnerskapet i sitt sammanhang Styrande EU:s tillväxtpolitik Den svenska regionala tillväxtpolitiken (utvecklingspolitiken). Förordningar Regeringsuppdrag Styrdokument, nationella strategier och handlingsplaner. Tidigare regionalpolitik: Utjämning Nuvarande regionalpolitik: Konkurrenskraft …Norrbottensgruppen, Styrgruppen för Regionala tillväxtprogrammet och Regionala partnerskapet. 1995 • Länsstyrelsen • Kommunförbundet • Landstinget • Länsarbetsnämnden • Luleå tekniska universitet 4 300 enkätsvar från norrbottningar. En kraftsamling. 1995 Sverige medlem i EU Och med det följde Partnerskapsarbetet. En ny regional näringspolitik Prop 1997/98:62 Regional tillväxt – för arbete och välfärd Partnerskap Program Pengar Norrbottensgruppen 1998 • Kunskap och kompetensutveckling • Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk • Tillgänglighet och goda kommunikationer • Kultur, kulturmiljö och kulturarv 1999 • Rennäring och samekultur Strukturfondsdelegationen Norrbotten Västerbotten RTP:s styrgrupp 2004-ff Med eller utan pengar 1999 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Ansvar för de regionalt tillväxtansvariga 1. Utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet. 2. Löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål. 3. Följa upp, utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Det regionala tillväxtarbetet bör utformas och bedrivas i sektorsövergripande samarbete --- Regionala partnerskapet (RP) Partnerskapet Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Företagarna Kommunförbundet LO Luleå tekniska universitet Norrbotten läns landsting Handelskammaren SACO Sametinget Trafikverket Unionen Beredningsgrupp Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Kommunförbundet Luleå tekniska universitet Norrbotten läns landsting Utskott Tillväxtutskottet (TU) Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Kommunförbundet Luleå tekniska universitet Norrbotten läns landsting Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) Arbetsförmedlingen Företagarna Försvarsmakten Lapplands Kommunalförbund Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen Handelskammaren TCO/Unionen Regionalt landsbygdsråd Internrevisor Landshövding Stab Länsråd Avdelningar Näringsliv Samhälle Miljö Verksamhetsstöd Gränsregional utveckling Djurskydd och veterinär Fält Ekonomi Landsbygd Miljöskydd Miljöanalys Expedition Samhällsplanering och kulturmiljö Rätts Naturresurs och rennäring Kommunikation Tillväxt och infrastruktur Social hållbarhet och samhällsskydd Naturvård Personal och verksamhetsstöd Vatten- och fiske Formella och informella Regionala partnerskapet Partnerskap - strukturfonder Strukturfondspartnerskapet Interreg Styrkommitté Partnerskap/Nätverk Näringslivets aktörer Regionalt samverkansforum (försvaret) Kommunal- och landstingsrådsgruppen Jämställdhetsdelegationen Statliga myndigheter Ett formaliserat samarbete En arbetsform för utvecklingsarbete o Beslut i viktiga regionala utvecklingsfrågor. o Vägval, strategier och prioriteringar. o Leda processen med att genomföra, uppgradera, följa upp länets program och strategier. o Leda processen med att ta fram nya program, exempelvis EU-program. Ett handslag mellan länets parter Nominering, deltagande ”RUS” Bo Hedberg ger i NyT 2000:6 inte mycket för det regionala tillväxtavtal som tagits fram i Norrbottens län för åren 20002002. Hedbergs kritik bygger på att länet inte förstått att det är basindustrierna i kombination med IT som ska lägga grunden för ny sysselsättning och tillväxt i Norrbotten. Tillväxtavtalet är enligt Hedberg "en utmärkt handledning om man vill såga av den gren man sitter på". Hedbergs slutsats - att vi borde förse basindustrierna med god infrastruktur, utbildning och forskning är sålunda riktig. Men Hedberg har uppenbarligen inte förstått att det är precis det vi gör. Hedbergs inlägg är därmed en utmärkt handledning i hur man kan slarva i analys av ett regionalt tillväxtprogram. Staffan Borg Bilaga 2 RP 15-01-15 1 (10) Datum Utkast - senast 2014-12-15 uppdaterat 2014-12-15 Verksamhets- och aktivitetsplan för Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) 2015 (Fastställd av Regionala partnerskapet 2015-xx-xx) 1 Verksamhetsområde – uppdrag Kompetensförsörjningsutskottet är ett utskott till Regionala partnerskapet som bildades i början av 2009. Utskottet ska hantera frågor kring kompetensförsörjning ur ett arbetskraftsförsörjningsperspektiv. Utgångspunkten är vad som är viktigt för länets tillväxt och utveckling och utskottets verksamhet fokuserar på näringslivets behov, framtidsyrken m.m. År 2010 fick Länsstyrelsen i uppdrag av regeringen att bilda en regional kompetensplattform. Kompetensförsörjningsutskottet har ansvaret för etablera och driva den regionala kompetensplattformen i Norrbotten. Bakgrunden till regeringsuppdraget om att bilda regionala kompetensplattformar är behovet av en samordnad struktur för regional kompetensförsörjning. Utökad samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har efterfrågats som del av lösningen. Syfte med kompetensplattformen: • • • • Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Uppdrag från regeringen: 1. Etablera plattformar för samverkan på kort och lång sikt 2. Framtagande av kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella analysregioner 3. Samverkan ska ske med relevanta regionala och lokala aktörer. 4. Samråd och dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. 5. Dialog med berörda aktörer i angränsande län 6. Förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella arbetsmarknadsregioner. Under 2013 lämnade regeringen till Länsstyrelsen i Norrbotten uppdraget att tillsammans med länsstyrelserna i Västerbottens och Västmanlands län, inom ramen för de regionala kompetensplattformarna, utarbeta en plan för hur regionerna enskilt och POSTADRESS 971 86 LULEÅ BESÖKSADRESS Stationsgatan 5 TELEFON 010-225 50 00 TELEFAX E-POST INTERNET 0920-22 84 11 [email protected] www.lansstyrelsen.se 2 (10) Datum 2014-12-15 gemensamt kan möta gruv- och mineralnäringens långsiktiga behov av kompetenssörjning. Samverkansorganen i Västerbotten, Dalarna och Örebro ska enligt uppdraget erbjudas att delta. Syftet med uppdraget, som benämns GruvKomp, är att främja en ökad samverkan mellan gruv- och mineralnäringen och berörda regioners kompetensplattformar. Åtgärden syftar till att uppnå regeringens målbild: ”Näringens och regionernas kompetensförsörjning ska tryggas i ett nära samarbete mellan näringen och aktörer på lokal, regional och nationell nivå.” Utskottets sakområden (fastställda av Regionala partnerskapet 2009): – Utgå från näringslivets behov av kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsutskottet ska utifrån befintliga kartläggningar identifiera näringslivets behov av arbetskraft både långsiktigt och kortsiktigt, initiera och föreslå åtgärder och aktiviteter med utgångspunkt i näringslivets behov. – Diskutera och hantera framtidsyrken Kompetensförsörjningsutskottet ska kartlägga och processa fram strategier för att motverka att situationer med brist på viss arbetskraft uppstår, identifiera lämpliga aktörer och insatser för att motverka att bristyrkessituationer uppstår, initiera och föreslå insatser för att avhjälpa kompetensbrister. – Vara ett forum för diskussion och förankring av frågor kopplade till socialfonden Kompetensförsörjningsutskotten kan användas för diskussion kring och förankring av projektansökningar till socialfonden som bedöms vara av särskilt intresse inom området kompetens- och arbetskraftsförsörjning. – Vara en regional diskussionspartner kring yrkesinriktade utbildningar En ny yrkeshögskola har införts som innehåller yrkeshögskoleutbildningar (före detta kvalificerade yrkesutbildningar och påbyggnadsutbildningar) och inom vuxenutbildningen sker en utökning av yrkesutbildningar (yrkesvux). Satsningar där behöver en regional förankring. – Vara en diskussionspartner på regional nivå för lokala kompetensråd Utskottet ska vara den regionala part som arbetsmarknadsråden kan vända sig till med frågor som behöver hanteras på länsnivå. 2 Organisation/aktörer Kompetensförsörjningsutskottets sammansättning: Länsstyrelsen är sammankallande och sammanhållande länk för utskottet (sekretariat). Deltagande organisationer är fastställda av Regionala partnerskapet och har följande sammansättning: • Arbetsförmedlingen (ordförande) • Länsstyrelsen i Norrbottens län • Företagarna i Norrbotten 2 3 (10) Datum 2014-12-15 • Norrbottens handelskammare • Unionen • Luleå tekniska universitet • Kommun/Kommunalförbund, vuxenutbildningen • Försvarsmakten Ordförande utser ledamöter i utskottet. Primära aktörer för samverkan: • Högskoleförbund/kommunalförbund/kommuner • Övriga utbildningsanordnare • Lokala/regionala kompetens- eller branschråd • Nationella myndigheter, exempelvis Yh-myndigheten. • Näringslivet Regionala partnerskapet i Norrbotten är ett formaliserat samarbete mellan kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Landshövdingen leder arbetet. Arbetet bedrivs processorienterat och i nära samverkan. Beredningsgruppen med tjänstemän förbereder mötesinnehåll och beslutsunderlag. Aktörerna i Regionala partnerskapet tar ett gemensamt ansvar i planerings-, besluts- och genomförandeprocessen. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser för att stärka länets position, tillväxt och attraktivitet, enligt ambitionerna i Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). Kompetensplattformen är en del i det regionala tillväxtarbetet, där tre olika politikområden – tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken – ska länkas och samordnas för att stärka tillväxt och sysselsättning. Syftet är skapa en gemensam bild av länets utveckling/tillväxt och behov av kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsutskottet har ett utpekat ansvar att leda arbetet med den regionala kompetensplattformen. 3 4 (10) Datum 2014-12-15 Länsstyrelsens insynsråd Landshövding Politisk plattform Det regionala partnerskapet • Länsstyrelsen • Arbetsförmedlingen • Landstinget • Kommunförbundet • Luleå tekniska universitet • Företagarna • Sametinget • Handelskammaren • Trafikverket • LO • TCO • SACO Tillväxtutskottet • Tillväxtberedningen • Sametinget • Kommunalråd, landstingsråd Beredningsgrupp • Länsstyrelsen • Arbetsförmedlingen • Landstinget • Kommunförbundet • Luleå tekniska universitet Näringslivets aktörer Kompetensförsörjningsutskottet Tillväxtpolitiken Arbetsmarknadspolitiken Strukturfondspartnerskapet Interreg styrkommitté ENPI Landsbygdsprogrammet • Prioriteringar, projekt, aktiviteter Sekretariat (t.ex.) Länsstyrelsen, Mål 2 Förvaltningsmyndigheter Tillväxtverket ESF-rådet Länsstyrelsen Jordbruksverket Utbildningspolitiken Kompetensplattform Schematisk bild av ”Kompetensplattformen” 3 Sammanfattning och utvärdering av 2014 Enligt den verksamhetsplan som Regionala partnerskapet fastställt för 2014 har Kompetensförsörjningsutskottet valt att under året fortsätta koncentrera sig på gruvnäringens behov av kompetensförsörjning, men har även sett till andra näringar som påverkas till följd av de demografiska utmaningar länet står inför. Arbetet med gruvnäringens behov av kompetens har stärkts ytterligare under året till följd av regeringsuppdraget med koppling till den nationella mineralstrategin. Många aktörer inom kompetensplattformen har egna nätverk, unika behovsanalyser och kunskapsunderlag. Genom ökad samordning och samverkan skapas samordningsvinster, lärande och kraftsamling kring gemensamma utmaningar. Under 2014 har Kompetensförsörjningsutskottet genomfört flertalet aktiviteter och dialogmöten: • Under året bidragit i arbetet att ta fram ett förslag till regional handlingsplan för Övre Norrland, Europeiska socialfonden 2014-2020. Handlingsplanen har tagits fram tillsammans med Region Västerbotten i nära samarbete med ESF4 5 (10) Datum 2014-12-15 rådet. Framtagandet har präglats av en bred förankring i regionen via workshops och möten i befintliga nätverk och partnerskap. En länsgemensam hearing genomfördes i augusti, där tillfälle gavs till bred dialog kring länets utmaningar inom ramen för ESF. Ett förslag till regional handlingsplan skickades till svenska ESF-rådet den 30 september och beslutades av Övervakningskommittén den 11 december. • Bidragit till att förankra, fördjupa och sprida analysresultaten av den färdigställda rapporten, 41 000 anställningar till och med 2025 – En studie av rekryteringsbehovet i Norrbottens län, en beställning av kompetensförsörjningsutskottet, framtagen av Luleå tekniska universitet i samarbete med Länsstyrelsen. Rapporten pekar tydligt ut generationsväxlingen som Norrbottens största kompetensförsörjningsutmaning och understryker vikten av en väl fungerande integration för att länets ska klara kompetensförsörjningsutmaningarna. Under 2014 utfördes satsningar på fördjupning och förankring av analysens resultat. Rapporten var i fokus vid ett välbesökt dialogmöte i maj vid Länsstyrelsens årliga tillväxtkonferens ”Tempen på länet”. Dialogmötet arrangerades av Kompetensförsörjningsutskottet tillsammans med analysens författare Thomas Ejdemo och Nils-Gustav Lundgren, Luleå tekniska universitet. LTU har även i samarbete med utskottet genomfört en kommunturné med syfte att diskutera kommunernas tillväxt- och kompetensförsörjningsutmaningar med bland annat rapporten som grund. Rapporten har även utgjort referensmaterial vid länets ansökningar om yrkeshögskoleutbildning under 2014. • Bidragit till kick-off och genomförande av projekt Kompetensplattform Norrbotten som pågår under tre år med start februari 2014. Projektet har under året främst ägnat kraft att skapa strukturer för genomförandet av aktiviteter. Ett särskilt informationsmaterial i form av bildspel och folder har tagits fram. En extern utvärderare som kommer att följa projektet har rekryterats. Projektets övergripande syfte med att skapa ett regionalt lärande inom kompetensförsörjningsområdet har inletts. • Tillsammans med Region Västerbotten har Länsstyrelsen inom ramen för kompetensplattformen bidragit i arbetet att genomföra Apel forskning och utvecklings projekt Socialfonden i de regionala kompetensplattformarna i Övre Norrland. Projektet sammanfattar erfarenheter inom Socialfondens programområde 2 inför kommande programperiod. Bland annat har två välbesökta dialogseminarium genomförts där socialfondens aktörer i regionen diskuterade hur vi genomför ännu bättre ESF-satsningar i kommande programperiod. • Bidragit till att stärka gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov i länet. Projektet benämns Gruvkomp. Utskottet 5 6 (10) Datum 2014-12-15 utgör styrgrupp för regeringsuppdraget till berörda kompetensplattformar inom mineralstetegin. Under 2014 har arbetet främst koncentrerats till att samla bakgrundsinformation kring näringen för att identifiera insatsområden. Insamlandet har skett dels utifrån sammanställning av öppna fakta, dels utifrån platsbesök i Norrbotten och Västerbotten. Platsbesöken har koncentrerats kring gruvföretag, förädlingsföretag och underleverantörer. Fortsatta kontakter och möten har hållits med övriga län som ingår i den s.k. Femlänsgruppen. • Tagit fram ett bildspel och folder som fastställs under 2015. Materialet beskriver regeringsuppdraget att utveckla regionala kompetensplattformar samt utskottets pågående arbete och utmaningar och möjligheter kring länets kompetensförsörjning. Bildspelet ska kunna användas av kompetensförsörjningsutskottets ledamöter och andra intressenter. Kompetensförsörjningsutskottet har i övrigt under året genomfört följande sammanträden: • Februarimötet: Arbetsmarknadsläget är gott, efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög. Projekt Yrkeshögskola Norrbotten berättar att andelen beviljade Yh-ansökningar har ökat, från 37,5 till 43 % men ligger bara på plats 19 av 21 län gällande beviljandegrad. Både Handelskammaren och Företagarna erbjuder sig att bjuda in projektet till deras nätverk för att öka samverkan med näringslivet. Arbetsförmedlingen presenterar ett analysmaterial avseende rekryteringsbehovet i Norra Norrland och berättar om tillgängliga utbildningar i Norr- och Västerbotten inom gruvindustrin. Länsstyrelsen presenterar regeringsuppdraget ”Gruvkomp” inom ramen för den nationella mineralstrategin. Projekt Kompetensplattform Norrbotten, ett treårigt samverkansprojekt mellan länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, landstinget och kommunförbundet har startat. • Junimötet: Generationsväxlingen börjar bli påtaglig och arbetskraftsbehovet ökar. Arbetslösheten är samtidigt relativt hög men siffran sjunker snabbare än rikets. Främsta orsaken till arbetslösheten är etableringsreformen (2010) och ökad invandring. LTU Affärsutveckling presenterar framtagen strategi för att skapa en världsledande teknikregion i Norrbotten för klimatsmarta effektiva datacenter. Försvarsmakten berättar om myndighetens kompetensförsörjningsutmaningar. Handelskammaren presenterar projektidén Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten. Länsstyrelsen har tillsammans med Västerbotten fått uppdrag från regeringen att ta fram en regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020. Framtagandet av handlingsplanen sker i bred samverkan i regionen och ett förslag till handlingsplan lämnas till ESFrådet den 30 september. • Oktobermötet: Arbetslösheten fortsätter att gå ned i länet. För riket ligger arbetslösheten på 7,3 % och för Norrbotten ligger siffran på 6,9 %. Siffrorna för Norrbotten minskar mest i jämförelse med övriga landet. Arbetsförmedlingen har fått extra medel för att bidra till att öka nyanländas sysselsättningsgrad. Vi 6 7 (10) Datum 2014-12-15 måste bli bättre på att hitta vägar till arbete för personer med funktionsnedsättning. Den nya regeringen kommer att satsa hårt på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Adaptive Strategy Group, informerar om ett projekt utarbetat i samarbete med Bodens kommun, bygg- och transportindustrin, Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten. Syftet är att skapa ett kompetenscentrum för anläggningsindustrin. I samverkan med YH Norrbotten har Norrbottens handelskammare startat projektet Företagsnära YH-utveckling med syftet att bistå utbildningsanordnare med behovsinventeringar i samband med ansökningar. Handelskammaren ska vidare bli en aktiv part för verifiering av näringslivets behov vid ansökningar. Projektet anordnar möten med företagarorganisationer och branschråd. • Decembermötet: År 2015 kommer antagligen att slå toppåret 2013 gällande antal lediga platser. Totalt 9 300 personer är öppet arbetslösa och under det kommande året förutspås gruppen minska med 700 personer. När det gäller näringslivets efterfrågan har Norrbotten mattats av något senaste året men efterfrågan är fortsatt god inom de flesta branscher. Arbetsförmedlingen och Företagarna presenterar en större projektsatsning där målgruppen är nyanlända invandrare. Projektet startar hösten 2015. Länsstyrelsen ger lägesrapporter för projekten Kompetensplattform Norrbotten och Gruvkomp samt ger en sammanfattning av länets flyktingmottagande och integration av nyanlända. Antalet nyanlända till Sverige och Norrbotten fortsätter öka. Utskottet ställer sig bakom förslaget till verksamhets- och aktivitetsplanen för 2015 med mindre justeringar. Planen beslutas vid Regionala partnerskapets möte den 17 december. Övriga möten som länsstyrelsens samordnare för kompetensplattformen har deltagit på under året: • Fyra sammanträden med Nätverket för vuxnas lärande. Aktuell information har lyfts till ledamöterna i KFU och vice versa. • Två sammanträden med representanter för kompetensplattformarna i norrlänen Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Erfarenhetsutbyte har skett kring pågående projektsatsningar med finansiering via Tillväxtverkets utlysta medel till kompetensplattformarna. De regionala ESF handlingsplanerna har även funnits på agendan och diskussioner inför kommande strukturfondsperiod har förts om samverkan i norrlandslänen kring högre utbildning. • Deltagit vid kompetensförsörjningsdagarna under våren och hösten inom Reglabs nätverk för kompetensförsörjning. Dagarnas syfte är att fungera som ett forum för dialog mellan regional och nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet. Fokus för 2014 har bl.a. legat på kommande Socialfondsprogrammet, integration som kompetensförsörjningsstrategi, matchningsproblematik och validering som verktyg. 7 8 (10) Datum 2014-12-15 Länsstyrelsen bedömer att insatserna under 2014 har stärkt och fördjupat samverkan, ökat kunskaperna om behoven av prognos- och statistikunderlag och förtydligat vikten av att ytterligare satsa på kompetens- och arbetskraftsförsörjningsfrågorna på kort och lång sikt. Fokusområden/aktiviteter 2015 1. Bidra till informationsinsatser och programstart av Europeiska socialfonden 2014-2020. ESF-utlysningar ska i kommande strukturfondsperiod utgå från den regionala handlingsplanen och regionala utvecklingsstrategier i regionen. Bidra till att utlysningstexter inom ramen för ESF tas fram delvis med utgångspunkt från utmaningarna som beskrivs i rapporten 41 000 anställningar till och med 2025 – En studie av rekryteringsbehovet i Norrbottens län, av Luleå tekniska universitet. Särskilt fokuseras analysens resultat avseende jämställdhet, integration och arbetskraftsinvandring. 2. Genomföra informationsinsatser genom att använda det bildspel och den broschyr som tagits fram under 2014 om regeringsuppdraget, kompetensförsörjningsutskottets arbete samt länets utmaningar och möjligheter och aktuella regionala satsningar. 3. Genomföra två regionala dialogmöten, ett på våren och ett på hösten med bred målgrupp. Förslag till teman för mötena är möjligheter inom ramen för ESF handlingsplan Övre Norrland 2014-2020. Ett särskilt möte ägnas åt utmaningar inom integrationsområdet som är en av länets viktigaste utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. 4. Bidra till ökad mångfald och jämställdhet. Dra nytta av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt genom att informera KFU om handlingsplanens pågående projekt och aktiviteter. Bemöta problematiken avseende bristen på män inom offentlig vård genom att i samarbete med Jämställdhetsdelegationen bjuda in Landstinget och Kommunförbundet till samtal kring frågan. 5. Verka för livslångt lärande för att stärka konkurrenskraften i en kunskapsbaserad ekonomi. Det omfattar alla nivåer av utbildning och yrkesutbildning under hela livet, samt olika former av inlärning. Socialfondsprogrammet 2014-2020 möjliggör omställning och kompetensutveckling med koppling till arbetsplatser och individers ställning på arbetsmarknaden. 6. Fortsatt genomföra projekt ”Kompetensplattform Norrbotten” som syftar till att stärka kompetensplattformens arbete i länet. Projektledare: Mats Lindell 7. Bidra till att stärka gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov i länet. Hit hör projektet GruvKomp. Ansvarig: Mats Lindell 8 9 (10) Datum 2014-12-15 8. Stärka samverkan med studie- och yrkesvägledare. Bidra till att andelen dropouts minskar. Erbjuda samlad information och inbjuda till dialog. Ingår delvis i projekt Kompetensplattform Norrbotten. 9. Fortsatt bidra till att stärka arbetet som pågår inom projekten Yrkeshögskola Norrbotten samt Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten som syftar till att fler Yh-utbildningar ska erbjudas i länet. 10. Erfarenhetsutbyte med norrlandslänens kompetensplattformar (minst två ggr per år). 11. Löpande aktiviteter i form av yttranden, svara på remisser, delta vid lokala/regionala nationella möten/konferenser inom Reglabs kompetensförsörjningsdagar. 12. Uppdatera och utveckla webb och bildspel med aktuell information. 13. Avrapportera och redovisa resultat, lämna förslag till åtgärder/aktiviteter vid Regionala partnerskapets sammanträden. Ytterligare exempel på möjliga områden/aktiviteter: • • • • • • • • Verka för att entreprenörskap ska vara ett naturligt inslag i alla utbildningar. Företagande skall på sikt bli ett lika naturligt val som anställning. Synliggöra eventuella hinder för inflyttning, ex. bostadsbrist eller arbete för medföljande. Fler till högre studier. Kravet på högre utbildning finns inom ett stort antal yrkesområden. Högre utbildning är en förutsättning för ökad konkurrenskraft i näringslivet. Detta innebär att möjligheterna och utbudet av högre utbildning måste säkras över tiden. Värna om kvalificerade lärare och forskare eftersom konkurrensen ökar. Stärka möjligheterna för vuxnas lärande. Fler ska bli behöriga till eftergymnasiala utbildningar. Verka för strukturerad identifikation, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (validering). Verka för fler äldre i arbetslivet. Hur länge man faktiskt jobbar skiljer mellan yrken, mellan män och kvinnor, mellan utrikes födda och svenskfödda. Verka för attraktiva arbetsplatser med arbetsroller och organisationer som bygger på laganda och lagarbete kring gemensamma mål, samt gå mot en utveckling av mer kvalificerade och krävande arbetsuppgifter. Aktiviteterna ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020. 9 10 (10) Datum 2014-12-15 4 Mötesplan 2015 Kompetensförsörjningsutskottet: - 19 februari kl. 09.00-12.00. Lokal: Länsstyrelsen - 26 maj kl. 09.00-12.00. Lokal: Arbetsförmedlingen - 8 sep kl. 09.00-12.00. Lokal: Länsstyrelsen - 25 nov kl. 09.00-12.00. Lokal: Länsstyrelsen Mötesdatumen är fastställda utifrån Regionala partnerskapets prel. mötesplan 2015: - 15 januari kl. 09.00-12.00 - 17 mars kl. 09.00-12.00 - 16 juni kl. 09.00-12.00 - 10 september kl. 09.00-12.00 - 15 december kl. 9.00-12.00 5 Informations- och kommunikationsplan Aktuell information ska publiceras på webbplatsen och uppdateras i bildspelet. Pressmeddelande och/eller presskonferens vid behov. Informationsmaterial tas fram vid behov. Respektive aktör i Kompetensförsörjningsutskottet ansvarar för att driva kompetensförsörjningsfrågorna vidare i sin hemmaorganisation och sina nätverk. 6 Uppföljning och utvärdering Löpande uppföljning genomförs av verksamhetsplanen. En grundligare utvärdering genomförs innan arbetsplanen för respektive år fastställs (i slutet av året). 7 Finansiering Länsstyrelsen ansvarar för tjänstemannastöd till den löpande verksamheten med kompetensplattformen/kompetensförsörjningsutskottet. Till det tillkommer den tid som medverkande organisationer/ledamöter kan avsätta. 10 Bilaga 3 RP 15-01-15 Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län - 2025 Version 0.9 Arbetsmaterial (2015-01-07) Framsidan ska senare få snyggare layout ARBETSMATERAL: Version 0.9 2 (56) Innehåll Förord ............................................................................................................................................. 3 Sammanfattning ............................................................................................................................. 4 Inledning......................................................................................................................................... 4 Den regionala strategin................................................................................................................... 5 Vision ......................................................................................................................................... 5 Syfte ........................................................................................................................................... 5 Avgränsningar ............................................................................................................................ 6 Norrbottens och Västerbottens län – ledande region i EU ......................................................... 6 SWOT-analys – styrkor, svagheter, hot och möjligheter ........................................................... 8 Koppling till andra strategier...................................................................................................... 9 Sveriges mineralstrategi ............................................................................................................. 9 Andra regionala strategier ........................................................................................................ 11 Samhällets behov av metaller och mineral ................................................................................... 14 Återvinning bara en del av lösningen ....................................................................................... 15 Fortsatt hög efterfrågan ............................................................................................................ 15 Framtidsutsikter........................................................................................................................ 17 Regionens mineralsektor .............................................................................................................. 19 Starta och stänga en gruva........................................................................................................ 23 Globala utmaningar – regionala möjligheter ............................................................................ 26 Så blir visionen verklighet............................................................................................................ 28 Samhällsplanering ........................................................................................................................ 32 Kompetensförsörjning .................................................................................................................. 37 Infrastruktur .................................................................................................................................. 41 Miljö ............................................................................................................................................. 44 Forskning och innovation (FoI) ................................................................................................... 47 Konkurrenskraft ........................................................................................................................... 52 Så ska strategin genomföras ......................................................................................................... 55 Den fortsatta färdriktningen ..................................................................................................... 55 Regionalt mineralforum .................................................................................................................... 55 Lärande och uppföljning .......................................................................................................... 56 3 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 Förord Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län är en del av länens övergripande strategier för regional utveckling. Den knyter även an till Sveriges mineralstrategi. Tillgången på mineral och förmågan att utvinna metaller har varit och är en förutsättning för framväxten av det moderna samhället. Metaller kan återvinnas eller återanvändas vilket bidrar till minskad miljöpåverkan och minskat behov av utvinning. Återvunna volymer täcker dock bara en del av framtida behov, därför kommer en malmbaserad metallproduktion även i fortsättningen vara nödvändig. Norrbottens och Västerbottens län står för 90 % av EU:s produktion av järnmalm, 24 % av guld och 10 % av kopparproduktionen. De rika malmförekomsterna i Malmfälten och Skellefteåfältet har spelat en viktig roll för våra läns ekonomiska och sociala utveckling samt kompetens och bredd inom Forskning och innovation i regionen. Norrbottens och Västerbottens län bildar, även med internationella mått mätt, ett starkt kluster för metall- och mineralutvinning. Här finns stora etablerade gruvbolag, aktiv prospektering med mindre företag som huvudaktörer, unika faciliteter som experimentmasugn och starkt förädlingsindustri som exempelvis SSAB och Boliden Rönnskär. Dessutom finns Luleå tekniska universitet och Umeå universitet två starka universitet med olika profil som i sammanhanget kompletterar varandras kompetenser. Med mineralutvinning följer utmaningar som måste hanteras. Det handlar inte enbart om gruvverksamheten i sig utan också om samhällsutvecklingen i stort, om vikten av fungerande infrastruktur och ett varierat omgivande näringsliv, om miljöpåverkan eller om olika markintressen. Mycket talar för att gruvverksamhet, innovations- och kunskapsutveckling inom mineralsektorn kommer ha stor betydelse för våra län under lång tid. Med väl skött hantering av miljöpåverkan och samhällsansvar kan en expanderande gruvnäring bidra till långsiktig och hållbar utveckling som grund för fortsatt välfärd. Det bärande med den regionala mineralstrategin är att samverkan mellan de parter som även lämnat förslag till inriktningar för strategins genomförande. Det är vår förhoppning att vi tillsammans ska möta länens utmaningar och möjligheter för att nå strategins vision. ___________________ Sven-Erik Österberg Landshövding Norrbotten ___________________ Erik Bergqvist Regionråd, Västerbotten ___________________ Erik Höglund Prorektor, Luleå tekniska universitet ___________________ Lars Lövgren Docent, Umeå Universitet ___________________ Magdalena Andersson Landshövding Västerbotten ARBETSMATERAL: Version 0.9 4 (56) Sammanfattning Skrivs senare. Marianne Inledning Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län syftar till stärkt konkurrenskraft i regionen. Utgångspunkten är flerårig. Mineralsektorn är en cyklisk bransch där konjunkturer i hög grad påverkar utvecklingen. Strategin bör ses i ett sammanhang av ett flertal andra regionala strategier och inspel från myndigheter och andra organisationer. Exempelvis kan nämnas länens strategier för innovationer, digitalisering, miljö- och klimatfrågor, jämställdhetsintegrering men också andra former av policydokument framtagna av intressegrupper inom ämnesområdet. Strategin ska fungera vägledande för de som vill bidra till genomförandet av någon eller några av de föreslagna inriktningarna. Strategin pekar på färdriktningen för det fortsatta byggandet av Norrbottens och Västerbottens län som ett starkt mineralkluster eller innovationssystem kopplat till gruv- och mineralverksamheter, ett fokusområde i det regionala tillväxtarbetet. Strategin knyter an till Sveriges mineralstrategi och ger ett avstamp för länens aktörer att var för sig och gemensamt verka för att mineralsektorn med såväl utvinning som kunskaps- och innovationsutveckling är en fortsatt stor och växande tillväxtfaktor för regionen, Sverige och Europa. Den regionala strategin för hållbar utveckling av mineralsektorn har genomgått en bearbetning i samarbete med regeringen, regionens universitet, näringsliv, myndigheter, kommuner, landsting och intresseorganisationer. Med gruvverksamhet följer utmaningar som måste hanteras för att säkerställa en långsiktigt hållbar gruvsektor. De etablerade gruvkommunerna har mångårig erfarenhet av sektorn medan mindre kommuner som står inför nya etableringar av gruvverksamhet ställs inför andra utmaningar, exempelvis resurs- eller kapacitetsbrister avseende planeringsprocesser. Bild: Fredric Alm för LKAB Strategin syftar till att främja en innovativ och hållbar utveckling. Med det avses en avvägning mellan såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska perspektiv. En avvägning som med hänsyn till olika förutsättningar vid olika tillfällen eller platser måste ske från fall till fall. Det finns ett starkt samhällsintresse av fortsatt utvinning och strategin pekar därför ut inriktningar för att minska miljöpåverkan, en förutsättning för hållbar utveckling. ARBETSMATERAL: Version 0.9 5 (56) Den regionala strategin Vision 2025 Norrbotten och Västerbotten har utvecklat och stärkt sin ledande ställning inom innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn, såväl nationellt som internationellt. Syfte Ett av de övergripande målen för EU är att säkra tillgången på Europas råvaror, vilka ligger till avgörande grund för europeisk industri. Europeiska kommissionen vill att Europa ska vara världsledande på områdena prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och substitution eller ersättningsmaterial till år 2020. Detta ska ske på ett hållbart sätt. Sveriges mineralstrategi antogs av regeringen 2013. En del av visionen för den svenska mineralstrategin är att Sverige förstärker sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation. Den nationella strategin är en bas för regeringens mineralpolitik och grund för att uppnå målbilderna genom berörda politikområden. Syftet med denna regionala mineralstrategi är att föreslå inriktningar som bidrar till genomförandet av Sveriges och EU:s målsättningar och till den regionala strategins vision: Samhällsplanering Kompetensförsörjning Infrastruktur Miljö Forskning och innovation, FoI Konkurrenskraft Norrbottens och Västerbottens län står för merparten av Sveriges totala gruvproduktion. Det innebär att länen samlat har bred och djup kompetens och erfarenhet av mineralutvinning och, dels inom branschen och omgivande näringsliv men även inom offentlig sektor och akademi. Denna samlade kompetens bör i större utsträckning användas och utvecklas för att den regionala mineralstrategins vision ska kunna nås. Länens samlade erfarenheter kan vara till nytta även för andra regioner och länder. Mineralstrategin är ett avstamp för ett nytt regionalt innovationssystem, ett nytt regionalt mineralforum i övre Norrland. Genomförandet av den regionala strategin ska främja en hållbar utveckling. I detta sammanhang avses en balans mellan såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska perspektiv. Exempel på en viktig hållbarhetsfaktor i sammanhanget är jämställdhet. Att rådande lagstiftning ska råda är en självklarhet. Ett hållbart utvecklingsarbete förutsätter 6 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 sektorsövergripande samverkan och samhandling. I denna strategi beskrivs de olika perspektiven ytterligare, de utmaningar och möjligheter som i sammanhanget identifierats. I avsnittet lämnas förslag till åtgärder för att genomföra strategin. Ytterligare ett syfte med strategin är att sprida kunskap om mineralsektorn. Avgränsningar Strategin tar inte ställning till eller föreslår lösningar i frågor som bör hanteras av det politiska systemet. Det gäller exempelvis frågor kring lagstiftning. Norrbottens och Västerbottens län – ledande region i EU Norrbottens och Västerbottens län har en lång tradition av gruvnäring. De rika malmförekomsterna i Skellefteåfältet och Malmfälten har spelat en viktig roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Malmen har också gett stora exportinkomster och påtagligt bidragit till Sveriges välfärd. Efter en period av stagnation i slutet av förra seklet har kraftigt stigande världsmarknadspriser på mineralråvaror och metaller medfört att branschen fått ett uppsving. Investeringar i mångmiljardbelopp görs på flera håll för att expandera verksamheten samtidigt som nya gruvor är på väg att öppnas. Intresset för att prospektera efter nya fyndigheter är stort och internationella aktörer har uppmärksammat regionens potential för nya gruvor. EU har genom flera initiativ markerat betydelsen av att utveckla och säkerställa en inomeuropeisk gruvnäring. Tillsammans med en stark internationell efterfrågan på metaller och mineral öppnar det nya intressanta möjligheter för att ytterligare positionera Norrbottens och Västerbottens län som den ledande gruvregionen inom EU. Gruvproduktion EU 2013 Järnmalm Andel av EU:s produktion Norra Sverige Andel av EU:s produktion Övriga EU Guld Koppar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fig. 1: Norrbottens och Västerbottens gruvor producerade 90 % av EU:s järnmalm, 24 % av guldet och 10 % av kopparen år 2013. Av Sveriges totala gruvproduktion står Norrbotten och Västerbotten för merparten. Källa: Bergverksstatistik 2013, SGU. ARBETSMATERAL: Version 0.9 Fig. 2. 7 (56) Metallmalmsgruvor i EU inkl Norge. Cirkel proportionell mot malmproduktion/år. Källa: Raw Materials Group 2014. 8 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 SWOT-analys – styrkor, svagheter, hot och möjligheter Det finns styrkor och svagheter kopplat till Norrbottens och Västerbottens län som ledande gruvregion, precis som det finns hot och möjligheter. Exempel: Styrkor Lång tradition av gruvnäring på vissa orter har skapat ett brett kunnande; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Starka forskningsmiljöer och bra utbildningsmöjligheter inom området. Attraktiv region för exploatörer. Kompetent omgivande näringsliv i form av underleverantörer och konsulter. Naturgivna förutsättningar – geologi, mineralrikedom och klimat. Hög kompetens inom miljöområdet, dels inom FoI, dels inom ramen för gruvverksamheten, dels hos myndigheter med flera. Geografiska förutsättningar, närhet till den europeiska marknaden samt till samarbetspartners i öst-västlig riktning. Väl utvecklad teknik Hög ambition att utjämna könssegregering. Möjligheter Fortsatt teknologisk utveckling inom exempelvis miljöteknik. Starkare besöksnäring kopplad till gruvverksamhet. Ökad samverkan med andra länder. Vidareutveckling av affärsmöjligheter baserat på regional kompetens i hela värdekedjan, även utanför landets gränser. Ökad vidareförädling och återvinning. Nya fyndigheter, ökad utvinning, bättre metoder Relaterade verksamheter stärks i regionen inom ramen för ett starkt gruvkluster. Vidareförädling av malm så långt det är möjligt innan den säljs och exporteras. Ytterligare utveckla återvinning då processen liknar den för vidareförädling. Svagheter Obalanser på arbetsmarknaden, brist på kompetens förenat med hög arbetslöshet inom vissa grupper. Könssegregerad arbetsmarknad, snedvriden könsfördelning inom gruv- och mineralbranschen. I vissa fall för svag samverkan mellan berörda aktörer vid etablering eller utvidgning av gruvverksamhet. Brist på funktionell infrastruktur och transportlösningar för gods och persontransporter. Ensidigt näringsliv med för starkt beroende av gruvindustrin. Brist på bostäder och lokaler. Negativ demografisk utveckling i flera kommuner. Kapitalkrävande verksamhet Oförutsägbara processer, exempelvis tillståndsprocesser Bristande förståelse från allmänhet om det globaliserade behovet av metaller och att återvinning inte kan möta omvärldens efterfrågan på metaller. (Egen) Bristande förståelse för sociala och miljömässiga förutsättningar och faktorer. Hot Obalanser på arbetsmarknaden med svårigheter att hitta rätta kompetenser skapar flaskhalsar. Svårlösta frågor relaterade till motstående intressen. Konjunktursvängningar, priser på malm. Negativa miljökonsekvenser. För få satsningar på infrastruktur och transportlösningar, inklusive sjöfart (svaveldirektivet). Kommunernas möjligheter att ensamt klara stora samhällsomvandlingar. Osäkerheter för näringen, minskad efterfrågan på mineral. Konkurrens från låglöneländer. Svårt att finna investerare. Svårt för offentlig sektor att rekrytera personal i områden där gruvindustrin har en dominerande ställning på arbetsmarknaden. Fortsatt behov av en stabil elenergiproduktion till konkurrensmässigt pris. Fig. 3:SWOT- analys (byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") över de regionala förutsättningarna för mineralutvinning ur ett mineralstrategiskt perspektiv. ARBETSMATERAL: Version 0.9 9 (56) En del av de faktorer som beskrivs i SWOT-tabellen är omvärldsfaktorer som inte går att påverka regionalt, andra är av mer regional karaktär. Det finns inga enkla lösningar eller åtgärder som enskilt kan främja en hållbar mineralutvinning. En god samverkan mellan exempelvis myndigheter, organisationer, kommuner, landsting, akademi, näringsliv, rennäring och befolkning är nödvändig för ett lyckat genomförande av strategin. Det är enbart tillsammans, med styrkan från olika roller, ansvar, kompetenser med mera som strategins vision kan nås. De inriktningar som föreslås i strategin syftar till att fortsätta arbetet eller processen för att främja en hållbarbar utveckling med koppling till Norrbottens och Västerbottens gruvverksamhet ur ett brett perspektiv. Koppling till andra strategier 2008 publicerade EU-kommissionen sitt så kallade Raw Materials Initiative, RMI eller Råvaruinitiativet som ett svar på ökade problem med försörjningstryggheten för den industrin inom EU som till stor del är beroende av import av metallråvaror från gruvor i alla delar av världen, då den egna produktionen av metaller motsvarar endast tre procent av medlemsländernas behov. Den snabbt växande kinesiska efterfrågan har pressat upp priserna och den europeiska industrin är beroende av import av metallråvaror. Detta har lett till bildandet av ett Europeiskt innovationspartnerskap för råvaror (EIP RM). Partnerskapet består av en högnivågrupp bestående av medlemmar från kommissionen, nyckelpersoner inom europeisk industri samt regeringsföreträdare från sju medlemsländer. Härtill finns fler grupper till stöd för högnivågruppen, till exempel flera operativa grupper som ska se till att verkställa det partnerskapet beslutar. Representanter från Norrbottens och Västerbottens län finns representerade på alla nivåer i partnerskapsstrukturen. EIP RM ses som ett viktigt bidrag till den europeiska industrins konkurrenskraft, till en ökad resurseffektivitet inom Europa och till utveckling av nya återvinningsverksamheter inom EU. En genomförandeplan för det fortsatta arbetet är under utarbetande, liksom de finansiella verktyg som ska ställas till förfogande för den fortsatta utvecklingen. Att behålla och utveckla regionens ledande ställning som produktions- och kunskapsnod i EU kräver ett metodiskt arbete även om vår position är gynnsam. För att regionen ska utvecklas och stärka sin ledande roll inom EU i gruvsektorn behövs även framtidsintiktad forskning. Sveriges mineralstrategi Sveriges mineralstrategi presenterades under 2013. Visionen är ”Genom ett långsiktigt hållbart användande av landets mineralresurser, i samklang med miljö-, natur- och kulturvärden, skapas tillväxt i hela landet. Sverige förstärker sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation.” Regeringen menar att landets mineraltillgångar ska användas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och 10 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras. Fem strategiska områden som bedöms vara av särskild vikt för att nå strategins vision (se bild) pekas ut. Dessa fem strategiska områden följs av inriktningar. Statliga myndigheter och verk har fått regeringens uppdrag att, i förekommande fall i samverkan med fler parter, genomföra dessa inriktningar. Genom ett långsiktigt hållbart användande av landets mineralresurser, i samklang med miljö,natur- och kulturvärden, skapas tillväxt i hela landet. Sverige förstärker sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation. En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar 1. Ökad resurseffektivitet Åtgärder: 1: Kartläggning och analys av utvinnings- och återvinningspotential för svenska metall- och mineraltillgångar (SGU, NV,). 2: System för produktionsuppgifter av entreprenadsten (SGU, NV, Trafikverket, Boverket). 2. Förbättrad dialog och synergi med andra näringar Åtgärder: 3: Vägledning för samråd mellan ren- och gruvnäring vid tillståndsprocesser (Lst Norrbotten). 3. Gruvsamhällen med attraktiva natur- och kulturmiljöer Åtgärder: 4: Utveckla, samla och sprida exempel på hur kulturmiljön i Bergslagen kan tas tillvara av gruv- och besöksnäring (RAÄ). Fig. 4: Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt 4. Främjande av samhällsutveckling och regional tillväxt Åtgärder: 5: Program för kunskap, erfarenhetsutbyte och koordinering vid stora etableringar (TVV). 6: Handbok för kommuner vid gruvetableringar (TVV, NV). 7: Se vilka hinder som föreligger för ökad bostadsproduktion för att möta gruvnäringens expansion, (Boverket). 8: Metod för regional materialförsörjningsplanering(SGU). 5.Tydligare ansvarsfördelning och bättre informationsflöde mellan näringens aktörer Åtgärder: 9: Nationellt mineralforum för att främja dialog, kunskapsutbyte och samordning. Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt 6. Ett tydligare och effektivare regelverk Åtgärder: 10: Uppföljning och utvärdering av genomförda satsningar på att korta ledtider vid miljötillståndsprövning (TA). 11: Pilot för översiktlig plan för stöd i kommuners detaljplanearbete (Lst Norrbotten). 7. Infrastruktursatsningar för gruvnäringens tillväxt Åtgärder: 12: Använd erfarenheter från FFI i arbetet med elektriska framdrivningssystem för lastbilar på väg (Trafikverket). En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskapsbas 8. Forskning och innovation som skapar tillväxt och konkurrenskraft Åtgärder: 13: Ämnesöversikt med bibliometri för gruv- och mineralområdet. Föreslå förbättrade samverkansformer näringsliv och akademi (Vinnova, VR). 9. Kompetensförsörjning som möter näringens och regionernas behov Åtgärder: 14: Öka kunskapen om geologins roll i samhället och synliggöra branschen som arbetsplats (SGU, näringen). 15: Regionala kompetensplattformarna ska utarbeta plan för att möta det långsiktiga kompetensförsörjningsbehovet. En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruvnäring 10. God kapitalförsörjning och främjande av investeringar Åtgärder: 16: Kartläggning av Sveriges attraktivitet som gruvland, med internationell utblick (TA). 11. Ökad delaktighet på den internationella arenan Åtgärder: 17: Utreda förutsättningarna för en kommunikations- och marknadsföringsplattform för att presentera aktiviteter för ökad internationalisering (Business Sweden). 18: Föreslå hur Sverige och svenska företag kan bidra till en hållbar gruvindustri i utvecklingsländer (SGU). 19: Kartlägga länder för fördjupade kontakter på regeringsnivå. Utdrag ur Sveriges mineralstrategi: Fem strategiska områden, elva åtgärdsområden samt nitton åtgärder. De utpekade områdena och åtgärderna har bärighet även på den regionala mineralstrategin och kan ses som en konkretisering eller en regional anpassning av Sveriges mineralstrategi. Som exempel kan nämnas att de regionala satsningar som görs på återvinning och återanvändning stärker åtgärden ”Ökad resurseffektivitet”. Länsstyrelsen i Norrbotten har uppdrag att ta fram en vägledning för samråd mellan ren- och gruvnäring, vilket syns i åtgärden ”Förbättrad dialog och synergi med andra näringar”. Kompetensplattformarna, som samordnas av regionalt utvecklingsansvariga i Norrbotten och Västerbotten har regeringens uppdrag att utarbeta en plan för att möta det långsiktiga behovet av kompetensförsörjning. Fler exempel återfinns i denna strategi. ”Gruvbranschen, en tillväxtmotor för Sverige” utgör branschorganisationen SweMin’s inspel till Sveriges Mineralstrategi. Tillväxtvisionen beskriver hur branschen skulle kunna utvecklas till en av landets främsta tillväxtbranscher. ARBETSMATERAL: Version 0.9 11 (56) Mineraler och gruvor i Sápmi OBS! Denna text är ännu inte godkänd av Sametinget: ”Sametingets syn på mineraler och gruvor i Sápmi” är ett politiskt ställningstagande och ett inspel till regeringen och till de myndigheter som på olika sätt är berörda av gruv- och mineralverksamhet. I dokumentet framgår Sametingets ställningstagande kring hur naturresurserna inom Sápmi ska hanteras. Fokus i dokumentet ligger i klargörande av den grundläggande principen om urfolkens rätt att säja ja eller nej till verksamheter, som påverkar samernas traditionella landområden, innan verksamheter påbörjas. Andra regionala strategier Det finns flera regionala program, planer, strategier och motsvarande som är styrande eller vägledande för det regionala arbetet dels utifrån ekonomiskt perspektiv, dels utifrån miljömässigt perspektiv, dels utifrån socialt perspektiv. Detta system av program, planer, strategier och motsvarande bör förhålla sig till varandra. Det innebär att den regionala mineralstrategin bör förhålla sig till exempelvis miljömål som till de jämställdhetspolitiska målen och jämställdhetsintegrering som strategi. Den korta sammanfattning som beskrivs i detta avsnitt hanterar inte den lagstiftning som finns kopplad till respektive perspektiv även om denna också är styrande för det regionala arbetet. Ekonomiskt perspektiv Europa 2020 är en strategi för långsiktigt hållbar tillväxt inom Europeiska unionen. Strategin pekar även på vikten av en koldioxidsnål ekonomi och en ökad användning av förnybar energi. Den är styrande för medlemsländerna. Sveriges nationella reformprogram anger vad och hur Sverige ska göra för att bidra till att Europa 2020 strategin kan nås. ARBETSMATERAL: Version 0.9 Fig. 5: 12 (56) Figuren visar hur Europa 2020 strategin är styrande för Sveriges tillväxt- eller utvecklingspolitik. Det svenska reformprogrammet är i sin tur styrande för länens regionala utvecklingspolitik. Sveriges mineralstrategi är en del i detta ”programkomplex” och Norrbottens och Västerbottens och regionala mineralstrategi kan ses som en del av dels respektive regionalt utvecklingsstrategi (RUS) och regionala innovationsstrategier (RIS), dels Sveriges mineralstrategi. Varje medlemsstat har att rikta sin egen tillväxt- eller utvecklingspolitik/verksamhet efter Europa 2020 strategin. Sveriges nationella reformprogram är ett av flera styrdokument i detta sammanhang. Reformprogrammet visar vägen för även det regionala utvecklingsarbetet. De regionala utvecklingsstrategierna (RUS) som finns i varje län eller region speglar både den europeiska och den nationella politiken. RUS är länens strategi för regional utveckling till 2020 och anger prioriteringarna för arbetet med hållbar tillväxt. Den regionala utvecklingsstrategin ingår i EU:s och Sveriges strategier för hållbar tillväxt och är styrande för de mer operativa programmen i länet, exempelvis länets tillväxtprogram, EU:s strukturfondsprogram, territoriella program och regionala innovationsstrategier. RUS binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar tillväxt och kan därigenom underlätta samverkan inom och mellan länen. Strategin utgör ett strategiskt underlag i förhandlingar mellan länet och nationen och även vid överläggningar på EU-nivå. I de regionala utvecklingsstrategierna finns vissa utpekade fokusområden eller motsvarande som har stark koppling till en hållbar mineralutvinning. Den regionala mineralstrategin ska ses som en del av de regionala utvecklingsstrategierna i Norrbotten och Västerbotten. Den ska även ses i sammanhang av Regionala länstransportplaner, med flera planer och program. De regionala innovationsstrategierna som i sin tur ligger till grund för delar av strukturfondsprogrammen pekar ut färdriktningen även för utveckling inom mineralsektorn, bland annat genom att lyfta fram teknik- och tjänsteutveckling inom industrin som ett fokusområde. Den regionala mineralstrategin ska även fungera som kunskapsunderlag när befintliga planer och program revideras eller nya arbetas fram. Miljömässigt perspektiv I Sverige finns en fastlagd struktur för miljöarbetet i form av miljömålssystemet. Det är den gemensamma plattformen för svenskt miljöarbete och består av ett generationsmål, etappmål och miljökvalitetsmål. Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken och innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Miljökvalitetsmålen Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i − Begränsad klimatpåverkan Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. − Frisk luft Etappmålen ska tydliggöra de samhälls-förändringar som är nödvändiga för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Till miljökvalitetsmålen − Bara naturlig försurning − Giftfri miljö − Skyddande ozonskikt − Säker strålmiljö − Ingen övergödning − Levande sjöar och vattendrag − Grundvatten av god kvalitet − Hav i balans samt levande kust och skärgård − Myllrande våtmarker − Levande skogar − Ett rikt odlingslandskap − Storslagen fjällmiljö − God bebyggd miljö − Ett rikt växt- och djurliv ARBETSMATERAL: Version 0.9 13 (56) finns ett antal preciseringar som tydligare definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås. Norrbottens miljöhandlingsprogram 2013-2016 är ett regionalt åtgärdsprogram i syfte att nå miljömålen. Programmet ska ge vägledning och stöd för framtagande av olika åtgärder och utvecklingsinsatser. ”Hur mår miljön i Västerbottens län” är en uppföljning av arbetet med att nå miljömålen och beskriver vilka insatser som är nödvändiga för att nå målen i Västerbottens län. De fyra nordligaste länen i Sverige har på regeringens uppdrag tagit fram ett länsgemensamt Fjällprogram. Här redovisas övergripande förutsättningar för en hållbar utveckling i fjällområdet i sin helhet. Programmet innehåller förslag inom olika intresseområden. Fokus ligger på miljökvalitetsmålet Storslagen Fjällmiljö. Socialt perspektiv Det regionala folkhälsopolitiska strategiarbetet i Norrbotten och Västerbotten anger inriktning för landstingens och kommunernas regionala och lokala arbete för att nå de nationella målen för folkhälsa. Nationella mål för folkhälsa • Delaktighet och inflytande i samhället • Ekonomiska och sociala förutsättningar • Barn och ungas uppväxtvillkor • Hälsa i arbetslivet • Miljöer och produkter • Hälsofrämjande hälso- och sjukvård • Skydd mot smittspridning • Sexualitet och reproduktiv hälsa • Fysisk aktivitet • Matvanor och livsmedel • Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Den svenska jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Strategin för att uppnå jämställdhetspolitikens mål är jämställdhetsintegrering, vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med som en självklar del överallt där beslut fattas. Kvinnor och mäns och flickor och pojkars villkor och förutsättningar ska beaktas och analyseras vid besluten. I ett jämställt samhälle tas alla människors kunskaper och talanger tillvara, oavsett kön. I Norrbottens och Västerbottens län finns strategier för jämställdhetsintegrering med utpekade utmaningar och insatser för ökad jämställdhet i länen. En jämställd arbetsmarknad är en av flera aspekter eller målsättningar som bör beaktas i hållbar mineralutvinning. Som exempel kan nämnas att det var först 1978 som kvinnor fick börja arbeta i gruvor, då ett förbud i lagstiftningen togs bort. I dag söker många gruvbolag aktivt efter kvinnor, men fortfarande finns arbete kvar att göra kopplat till jämställdhet. Jämställdhet och metoder för jämställdhetsintegrering ska genomsyra samtliga föreslagna inriktningar i denna strategi. Alla kommuner ska enligt lag ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av markoch vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. 14 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 Samhällets behov av metaller och mineral I västvärlden konsumerar varje människa under sin livstid: • 2,8 ton bauxit (aluminium) • 381 kilo bly • 19,8 ton cement • 7,4 ton fosfat • 55 gram guld • 12,4 ton järnmalm • 444 kilo koppar • 5,44 ton leror • 544 ton sten, sand och grus • 236 kilo zink • 36 ton övriga mineral och metaller Källa: www.mineralseductioncoalition.org Genom alla tider har mänsklighetens behov av mineral varit stort och ökande. Ur dem utvinner vi alla metaller och en mängd andra nödvändiga material som vårt samhälle behöver. Elektriska maskiner, glas, bilar, lås och nycklar, verktyg flygplan och datorer – allt har sitt ursprung i naturliga mineral från jorden. Tillgången på mineral och förmågan att ur dessa utvinna metaller har varit en helt nödvändig förutsättning för framväxten av det moderna samhället. Vår användning av metaller för nyttoföremål kan sägas börja med övergången från stenålder till bronsålder för ca 5 500 år sedan. Därmed påbörjades också en utveckling fram till idag för att med gruvbrytning få fram mer metaller i takt med ökad insikt om deras användning. När industrialiseringen tog fart i västvärlden i början på 1800-talet så växte behovet kraftigt för att öka produktionen i gruvorna, i synnerhet järnmalm för att svara mot den snabba utvecklingen av processer för stålframställning. Stålet intar en särställning som viktigaste resurs för att möjliggöra den industriella revolutionen och som i sin tur medförde snabbt ökande efterfrågan på andra metaller som koppar, zink, bly, krom, nickel med flera. Den ekonomiska tillväxten som följde av industrialiseringen ledde till ett växande välstånd för en allt större del av befolkningen. En medelklass började växa fram i industriländerna med ökad konsumtion samtidigt med en tilltagande urbanisering. Det är en utveckling som fortsätter än idag och i en allt högre takt på global nivå och därmed fortsatt ökat behov av metaller som bara kan tillgodoses med motsvarande ökning av malmproduktion från våra gruvor. 1800 1600 Global produktion av några vanliga metaller 2013 Miljoner ton 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Stål Fig. 6. Aluminium Koppar Zink Global produktion av några vanliga metaller 2013. Källa: Data från branschorganisationer för respektive metall. ARBETSMATERAL: Version 0.9 15 (56) Återvinning bara en del av lösningen Om man tar stål som exempel har vårt behov av den metallen hela tiden växt de senaste 100 åren och förväntas fortsatt växa under överskådlig tid (>50 år), fig x. Motsvarande utveckling förväntas gälla också för andra metaller. Den kraftiga ökningen under det första decenniet på 2000-talet förklaras av den snabba tillväxten i Kina. För att den ständiga ökningen av produktionen ska vara möjlig krävs en motsvarande tillförsel av malm från gruvor. Om man förenklat antar att den tekniska livslängden för stål är ca 40 år så representerar A den maximala mängden stålskrot som kan återvinnas år 2050. Resten måste täckas med tillförsel av malm (B). För andra metaller kan det variera beroende på vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Världens konsumtion av koppar är drygt 20 miljoner ton per år. För 50 år sedan var världsproduktionen ca 4 miljoner ton. En stor del av det återvinns men även med en 100 %-ig återvinning skulle det ändå vara långt ifrån tillräckligt för att svara mot världens behov idag. En malmbaserad metallproduktion kommer därför att vara nödvändigt under lång tid framöver. Fig. 7. Stålproduktion i världen prognos. Källa: Jernkontoret. Fortsatt hög efterfrågan Under 2000-talet kan vi förvänta oss en liknande utveckling i övriga delar av världen som den som skett i i-länderna under 1900-talet. Denna utveckling är redan manifesterad av Kina men andra folkrika länder bland annat Indien och övriga tillväxtekonomier i Asien står på tur. Även i Afrika går den ekonomiska utvecklingen framåt vilket också kommer att ge avtryck i den globala metallkonsumtionen. Först när befolkningsmängd, urbanisering och ekonomisk tillväxt planat ut och nått en stabil nivå kan en ökad återvinning av metaller medföra en minskad gruvproduktion. ARBETSMATERAL: Version 0.9 Fig. 8. 16 (56) Jordens befolkningsökning förväntas plana ut omkring år 2100 och stanna vid ca 11 miljarder. Källa FN (esa.un.org). Det finns en tillväxtmodell som följs av de flesta länder och gäller för de flesta metaller, givetvis med stora variationer i de absoluta siffrorna. I korthet går den ut på att användningen av metaller per person ligger inom vissa intervall av den ekonomiska utvecklingen: På vilken nivå som den årliga användningen av metaller stabiliseras beror på landets ekonomiska och industriella struktur. Ju större industrisektorn är desto större blir metallanvändningen. Sambandet att ekonomisk utveckling kräver metaller ger förklaringen till varför Kinas snabba tillväxt skapar så hög efterfrågan på metaller. Kina befinner sig i det intervallet där efterfrågeökningen på metaller är som störst. Att Kina dessutom har mer än en miljard innevånare gör behovet av metaller nästan omättligt. Efterfrågan beror både på urbanisering, industrialisering och därmed följande behov av infrastruktur och på personlig konsumtion av vitvaror, bilar och andra metallintensiva produkter. ARBETSMATERAL: Version 0.9 17 (56) Fig. 9: Stålkonsumtion jämfört med BNP per capita Källa: Jernkontoret. Den framtida metallefterfrågan blir i hög grad beroende av framtidens befolkningstillväxt. Även om tillväxttakten kommer att minska ökar antalet personer med höjd levnadsstandard med en efterföljande ökad metallanvändning. Den omständigheten gäller i Kina, Indien och många andra länder. Alla länder följer inte exakt samma mönster. Att metallanvändningen i världen kommer att uppvisa en fortsatt snabb tillväxt råder dock inga tvivel om. Efterfrågan i Europa, Nordamerika och Japan blir allt mindre avgörande för metallmarknaderna i världen - det är utvecklingen i u- länderna som är avgörande. Många utvecklingsländer driver nu den ekonomiska tillväxten och hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, samtidigt som en global medelklass håller på att växa fram. Framtidsutsikter Ett flertal samverkande faktorer gör År 2013 År 2030 att det blir allt svårare och Jordens befolkning 7,1 miljarder 8,4 miljarder kostsammare att både hitta och Global medelklass 2,0 miljarder 4,9 miljarder öppna nya gruvor. D e t t a r o c k s å Andel som bor i städer 50 procent 60 procent längre tid att ta ny gruvproduktion i Källor: FN, OECD, FN drift. Allt detta bidrar till att hålla metallpriserna på fortsatt relativt höga nivåer. Med fortsatt hög efterfrågan på metaller är det ingen tvekan om att en metallprisprognos fram till 2025 måste bli optimistisk även om de närmaste åren der att bli relativt dämpade. Det finns dock ett antal faktorer som skulle kunna dra ned ökningstakten i metallanvändning, till exempel ökad substitution och mer återvunnet material i förhållande till nyproduktionen, generella besparingar eller ekonomisk nedgång i Kina. Den kinesiska ekonomin har nått en sådan storlek att även med minskad tillväxttakt blir antalet gruvor och smältverk som måste öppnas under de kommande åren, lika stor i absoluta tal som under konjunkturtoppen 2007/2008. Branschen kommer dock att vara fortsatt cyklisk. Troligtvis kommer dessutom prissvängningarna att bli än mer dramatiska 18 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 i framtiden än hittills. I ett långt perspektiv - fram till 2025 - är det troligast att metallprisnivåerna kommer att ligga på fortsatt höga nivåer om än inte i nivå med de toppnoteringar som nåddes under boom åren 2007 och 2010. Det är inte troligt att de ska falla till de bottennoteringar som rådde i slutet av 1900-talet baserat på fundamentala drivkrafter för ökad efterfrågan som ökad befolkning, urbanisering och ekonomisk tillväxt. Ett viktigt konstaterande är att historien inte kommer att upprepa sig. Tillväxten och den ekonomiska utvecklingen i Kina och Indien kommer inte att gå till på exakt samma sätt som i USA eller Västeuropa. Oförutsedda händelser som det isländska vulkanutbrottet 2010 eller kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 kommer att inträffa även i framtiden. Grundelementen för gruvindustrin med stigande efterfrågan och ökade svårigheter att ta ny gruvkapacitet i drift ligger dock fast. De globala förutsättningarna för gruvbranschen, kopplat till det ekonomiska perspektivet är fortsatt goda. Marknaderna ser ut att kunna fortsätta att växa om än med större och mera frekventa svängningar i priserna. Branschen har också fått ett starkare politiskt fokus. Tillsammans skapar detta gynnsamma förutsättningar för den svenska och den nordiska gruvindustrin. I och med den svagare konjunkturen under 2013 och 2014 har de tidigare prognoserna för den svenska metallmalmsproduktionen fram till2025 skruvats ned. I konkreta termer beräknas gruvindustrin i Sverige öka sin produktion av metallmalmer med ca 100 % mellan 2013 och 2025; - från 80 Mt till ca 160 Mt enligt figur 10. Det är en mycket stark tillväxt jämfört med ökningstakten från 1990 till 2010 som var ungefär 25 %. En liknande trend kan spåras framförallt i norra Finland. Även i Nordnorge sker en expansion om än från mycket låga utgångsnivåer. Intressant för vår region är också en förväntad expansion och start av nya gruvor på Grönland och i nordvästra Ryssland vilket kan skapa nya affärsmöjligheter för underleverantörer till gruvbranschen i våra län. Fig. 10. Malmproduktion i Norden 2001 – 2025 (Mt). Källa: Raw Materials Group, 2014. Det planeras för en lång rad av projekt främst rörande järnmalm men även basmetaller och som i Finland också ädelmetaller inklusive platinagruppens metaller. Givet att det tar ARBETSMATERAL: Version 0.9 19 (56) flera år att planera och bygga en gruva är åtminstone de första åren av tillväxtprognosen relativt säker. Det är först de projekt som ligger mot slutet av decenniet som kan drabbas av en eventuell oväntad avmattning i metallefterfrågan. Regionens mineralsektor Gruvnäringen har en historiskt stor betydelse för Norrbottens och Västerbottens läns utveckling och näringen är fortsatt mycket viktig för regionens sysselsättning. Tillsammans med skogen och vattenkraften har malmen utgjort ryggraden i länens näringsliv och i hög grad drivit på samhällsutvecklingen. Effektivare produktionsprocesser har dock påtagligt minskat behovet av arbetskraft inom basindustrin. Denna utveckling har varit mycket tydlig inom gruvindustrin vilket framgår av fig. 11 som visar antal gruvor och direkt anställda i svensk gruvindustri från 1950 och framåt. Under 2013 var 6295 personer anställda vid landets sexton gruvor i drift varav tolv fanns i regionen: fem gruvor i Norrbotten och sju gruvor i Västerbotten. De senaste årens kraftiga expansion inom näringen har medfört ett tydligt trendbrott och antalet direkt sysselsatta vid landets gruvor har ökat med 50 % under de senaste 10 åren. Samtliga underentreprenadanställda är inte inräknande vilket innebär att antalet sysselsatta är högre den senaste tiden än vad kurvan visar. Fig. 11: Antal arbetsställen och sysselsatta inom gruvindustrin 1950–2013. Källa: Bergverksstatistik 2013. Norrbottens och Västerbottens län är väl beskrivna i olika regionala strategidokument. Några sammanfattande nyckeltal är dock viktiga att presentera för att ge bakgrundsbilden av regionens villkor och förutsättningar. Norrbotten och Västerbotten är EU:s klart ledande gruvdistrikt. Nästan 40 % av det totala värdet av EUs gruvproduktion av metaller skapades i regionen 2010. Gruvnäringen står för omkring 15 % av svensk bruttoexport och 40 % av nettoexporten. En del av malmen ARBETSMATERAL: Version 0.9 20 (56) levereras till regionens smältverk, vars andel av EUs totala stålproduktion är ca 1 % och kopparproduktionen 8 %. 2012 arbetade 5 304 personer direkt i regionens gruvindustri, en ökning med 25 % jämfört med 2009. Till detta kan alla de sysselsättningstillfällen som skapas hos underentreprenörer räknas. Dessutom tillkommer ett stort antal indirekta jobb som inte heller framgår av någon statistik. Det är en avsevärd mängd jobb som inte fångas av statistiken. LKAB räknar med att man utöver sina egna anställda sysselsätter ca 13 000 personer bland leverantörer, handel och samhälle. Figur 12 visar regionens ställning som ledande gruvdistrikt. År 2012 fanns 85 % av arbetstillfällena i Sveriges gruvindustri i Norrbotten och Västerbotten. Fig. 12: Sysselsättning i metallmalmsutvinning 2012, Norrbottens och Västerbottens län. Källa: rAps-RIS. I takt med nya eller expanderande gruvor ökar behovet av arbetskraft. Arbetstillfällena i gruvorna finns främst i LKABs järnmalmsgruvor i Kiruna och Gällivare kommuner samt i Bolidens koppargruva i Aitik, Gällivare kommun. I dessa kommuner var 4 220 personer direkt sysselsatta i gruvorna år 2012. I Västerbottens län sysselsatte gruvorna i Skellefteå, Norsjö, Lycksele och Storumans kommuner 889 personer år 2012. Västerbottens län har fler aktiva gruvor än Norrbottens län, men volymen och manskapet är mindre. Andelen kvinnor av totalt antal förvärvsarbetande i metallmalmsgruvor i de bägge länen var 21,0 % år 2012, i övriga riket var andelen 20,4 %. På länsnivå var andelen kvinnor i gruvorna i Norrbotten 21,3 % och i Västerbotten 19,6 %. I Norrbotten var andelen kvinnor i järnmalmsgruvorna 19,5 % och i andra metallmalmsgruvor (egentligen Aitik) var andelen 30,1 % enligt statistiken. 21 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 I den officiella sysselsättningsstatistiken ingår också anrikning samt pelletisering av järnmalm i siffrorna för järnmalmsutvinning. Att avgränsa vilken aktivitet som utgör vidareförädling är inte helt självklart eftersom pelletisering kan anses vara ett steg i förädlingskedjan. Om man för andra metallmalmer inkluderar smältverksindustrin ingår t.ex. Bolidens kopparsmältverk i Rönnskär i statistiken för Västerbotten. År 2012 arbetade totalt 996 personer i Västerbotten vid koppar- och ädelmetallverk, medan järn- och stålverk som är beroende av insatsvaror från järnmalmsproduktionen sysselsatte 1 317 personer i Norrbotten. 2013 (rAps-RIS) Västerbotten Norrbotten Metallmalmsgruvor Stål- och smältverk Sysselsatta 889 Andel kvinnor 19,6 % Sysselsatta 996 Andel kvinnor 16,3 % Totalt, gruvoch smältverksindustri Sysselsatta Andel kvinnor 1 885 17,8 % 4 415 21,3 % 1 317 11,4 % 5 732 19,1 % Gruvnäringen i Norrbottens och Västerbottens län efterfrågar insatsvaror och tjänster från olika underleverantörer vilket bidrar till sysselsättningen i regionen. Ett gott exempel är de utrustningstillverkare som säljer sina produkter till gruvnäringen. Med gruvnäringen som nav stimuleras teknologisk utveckling och tekniskt lärande. I förlängningen kan sådana företag också sägas vara en del av gruvnäringen. Det finns gott om exempel på regionala företag som vuxit fram i samarbete med gruvindustrin och nått internationella framgångar. En fortsatt expansiv gruvnäring ger goda förutsättningar för nya företagsetableringar eller expansion av befintliga företag. En betydande lokal utrustningstillverkare är till exempel Kiruna Wagon som bildades 2004. Företaget tillverkar malmvagnar med en kapacitet på upp till 100 ton och sysselsätter enligt uppgift 225 personer. Ett annat exempel är Bergteamet som specialiserat sig på att utföra kvalificerade underjordsarbeten åt gruvindustrin. Företaget startade 1999 med uppdrag från Boliden och endast ett fåtal anställda. Företaget har vuxit kraftigt de senaste åren och sysselsätter idag 550 personer och bedriver verksamhet i över 40 länder med en omsättning på 1,4 miljarder. Wiberg (2009) beskriver i en rapport till Tillväxtverket ett regionalt mineralkluster runt Skellefteåfältet. Där bildar avknoppningar från Boliden tillsammans med andra underleverantörer inom både utrustnings- och konsultverksamhet, en diversifierad gruvnära företagsmiljö som också arbetar internationellt. Svenska industriinvesteringar sker till allra största delen i regionen. LKAB ensamt svarade för 8 % av Sveriges industriinvesteringar 2010 och var därmed landets största industriinvesterare. Fram till 2020 beräknas investeringar i regionen enbart inom gruvsektorn uppgå till ca 40 miljarder. Boliden och LKAB är ledande gruvbolag på den europeiska marknaden. Även om de är små i internationella jämförelser är de tekniskt ledande inom sina respektive nischer. Aitik är Europas absolut största dagbrottsgruva och både Kiruna och Malmberget är bland världens 10 största underjordsgruvor som bryter metaller. ARBETSMATERAL: Version 0.9 Fig. 13: 22 (56) Gruvor och bearbetningskoncessioner i Norrbotten och Västerbotten. Källa: Bergverksstatistik 2013, SGU. Regionens dominerande ställning som landets ledande producent av malm kommer ytterligare att förstärkas under de kommande åren. Nya produktionsmål planeras för Aitik 45 Mt, LKAB 37 Mt. LKAB planerar att öppna 3 gruvor i Svappavaara-området med en sammanlagd årlig produktion på 12 Mt (fig. 13.). Fig. 14: LKABs expansion i Svappavaara-området. Källa: LKAB ARBETSMATERAL: Version 0.9 23 (56) Starta och stänga en gruva I likhet med andra verksamheter som gör anspråk på mark, till exempel vindkraft, försvar, natur- och kulturvärden, infrastruktur, rennäring med flera verksamheter kan gruvdrift leda till markanvändningskonflikter. De motstående intressena kan vara svåra att förena. Hållbar utveckling av gruvsektorn måste ske i balans med olika intressen och det är viktigt att en god dialog etableras mellan gruvföretag, andra markanvändare och berörda myndigheter och kommuner. Miljöbalken kräver att samråd börjar i samband med att arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) startar, men det finns ett värde i att etablera en dialog mellan gruvbolag och intressenter redan i ett tidigare skede av ett nytt projekt. Sveriges geologiska undersökning, SGU har inom ramen för den nationella mineralstrategin tagit fram en vägledning för prövning av gruvverksamhet och Tillväxtverket har regeringens uppdrag att ta fram stödmaterial för kommuner i samband med gruvetableringar. I internationell jämförelse anses Sverige vara ett av världens mest attraktiva länder för investeringar i gruvverksamhet 1. Prospekteringsbolagens och nationella och internationella investerares intresse för att etablera sig i regionen avspeglas i de många ansökningar om undersökningstillstånd i de båda länen. Innan en gruva kan starta så föregås den av prövning i flera led och av flera olika myndigheter. Undersökningstillstånd som ger ett visst bolag ensamrätt på att prospektera efter mineral i ett visst område lämnas av myndigheten Bergsstaten. Prospektering behöver genomföras på stora områden men verksamheten har liten påverkan på omgivningen och pågår under relativt kort tid. Prospektering har därför normalt ringa påverkan på andra näringars förutsättningar att bedriva verksamhet. Länsstyrelsen deltar som remissinstans i prövningen av undersökningstillstånd. För vissa undersökningsarbeten krävs även tillstånd från länsstyrelsen, exempelvis för terrängkörning. Om bolaget hittar tillräckligt mycket mineral för att Bild: Boliden AB vilja gå vidare så ansöker de om bearbetningskoncession hos Bergsstaten. När bearbetningskoncession ska beviljas så avgörs även frågan om andra riksintressen måste få gå före. Riksintresse i Sverige är mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset. Det kan handla om kommunikationer, fiske, mineralresurser, vindkraft, natur- och kulturmiljövård, fritidsliv, rennäring med flera områden. Det finns 12 olika myndigheter som ansvarar för de olika riksintressena. 1 Fraser Institute 2014 ARBETSMATERAL: Version 0.9 24 (56) Fig15: Riksintressen, riksintresseanspråk och andra områden av nationellt intresse i norra Sverige. Källa: Sveriges mineralstrategi/SGU. På länsstyrelsernas gemensamma kartsida finns information om vilka riksintressen eller andra skyddsvärda områden som finns i länet. Hälso- och miljöeffekterna av en gruva samt skyddsåtgärder om gruvan får komma till stånd prövas av miljödomstolen. Ibland väljer gruvbolag att undersöka malmens beskaffenhet närmare genom att göra en provbrytning. En sådan verksamhet tillståndsprövas av Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. Både gruvor och provbrytning innebär enligt miljölagstiftningen en betydande miljöpåverkan. Därför ska bolaget hålla samråd dels med länsstyrelsen, kommun och andra myndigheter, men även med berörda närboende, samebyar, jakt- och fiskevårdsområden och med allmänhet med flera innan ansökan tas fram. Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan lämna mer information och hänvisning till lagstiftning som särskilt rör miljön och gruvverksamhet. ARBETSMATERAL: Version 0.9 25 (56) Fig. 16: En översikt av de olika stegen för att få tillstånd för att starta en gruva. Källa: Bergsstaten. Länsstyrelsen har tillsyn över de flesta gruvorna i länet. De miljöproblem som kan vara förknippade med gruvor är framförallt utsläpp av metaller, sprängmedel eller rester från anrikning som kan ställa till problem i våra vattendrag. Förluster av biologisk mångfald och andra naturvärden kan också vara ett problem i vissa markområden. För boende som vistas nära gruvan, kan problem med buller, vibrationer och damning uppstå. Eftersom gruvor ofta tar stora ytor i anspråk så kan det uppstå konflikter med andra som vill använda marken. Vissa gruvor använder stora mängder kemikalier som kan orsaka allvarliga olyckor. De omfattas då av Seveso lagstiftningen. Samhället ska skyddas från risken att behöva stå för kostnaden för avhjälpande i situationer där den ansvariga verksamhetsutövaren gått i konkurs eller av annan anledning inte fullföljer sina skyldigheter enligt miljöbalken. I sådana situationer ska en ställd säkerhet finnas tillgänglig och kunna tas i anspråk. Den ekonomiska säkerheten ska beräknas så att det alltid finns tillräckliga medel tillgängliga för att efterbehandla området i enlighet med vad som beskrivs i avfallshanteringsplanen samt för andra återställningsåtgärder som verksamheten kan motivera. Säkerheten ska beräknas på grundval av antagandet att oberoende kvalificerade tredje parter kommer att bedöma situationen och utföra de efterbehandlingsarbeten som behövs. Storleken kan uppgå till miljardbelopp. En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål och ska finnas på plats innan verksamheten inleds. 26 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 Bild: Exempel på efterbehandling efter att en gruva stängts: Det vattentäckta sandmagasinet i Stekenjokk. Globala utmaningar – regionala möjligheter Som tidigare nämnts så bidrar ökade svårigheter för att ta ny gruvproduktion i drift till att hålla upp metallpriserna vilket därmed blir en drivkraft för att starta nya gruvor. Svårigheterna gäller generellt för branschen men är i internationell jämförelse mindre i vår region och kan därför ses som möjligheter för regionen när beslut ska fattas om investeringar i nya gruvor: Globala svårigheter för gruvbranschen Möjligheter för Norrbotten och Västerbotten Nya fyndigheter hittas allt längre bort från de områden där behoven finns. Klimatförhållanden på de nya gruvorterna är ofta extrema, vare sig de ligger i öknar, arktiska miljöer, på höga höjder eller i tropiska djungler. Närmare till marknad (EU), bebodda områden med en utbyggd infrastruktur (järnvägar, vägar, kraftförsörjning), gynnsamt klimat. Malmerna som hittas ligger djupare ner under markytan, har lägre halter och är ofta svårare att utvinna på grund av sin komplexitet än vad som varit fallet historiskt. Konsekvensen är stigande kostnader för att hitta, bryta och förädla nya malmer. Hög kompetens och lång erfarenhet av underjordsbrytning och lönsam utvinning av låghaltiga malmer samt av att utveckla kostnadseffektiva processer och öka förädlingsvärdet. ARBETSMATERAL: Version 0.9 Globala svårigheter för gruvbranschen 27 (56) Möjligheter för Norrbotten och Västerbotten Ökade krav på bättre miljöskyddsåtgärder och förbättrad säkerhet i arbetet, ökar också kostnaderna. Processerna för tillståndsprövning blir gradvis mer omfattande och tidskrävande. Det leder framförallt allt till ökad tidsåtgång från det en ny fyndighet hittas till brytning kan påbörjas. I dag går det sällan mindre än 10 år - oftast längre tid. Stor kunskap finns bland aktörerna i regionen av att verka under strikta miljökrav samt lång tradition av arbetsmiljöarbete. De tillståndsgivande myndigheterna finns representerade i länen med personal som har lång erfarenhet och kunskap om branschen vilket skapar förtroende för ärendehanteringen och underlättar dialogen med aktörerna. Gruvbranschen expansion under 2000-talet har lett till en brist på välutbildade ingenjörer, geologer och andra experter som krävs för en rationell och effektiv gruvhantering. I regionen finns ett internationellt ledande gruvuniversitet som tillsammans med regionens andra universitet forskar och utbildar med bredd och spets inom värdekedjans alla kompetensområden. Ökad konkurrens om markanvändning från andra näringar och användningsområden. Regionens stora areal och relativa gleshet underlättar för att hitta lösningar när det gäller konkurrerande anspråk på markanvändning. Svårare att erhålla social acceptans för att starta gruvor i nya områden. Lång tradition av gruvbrytning finns i bägge länen och gör att det finns en större förståelse bland allmänheten för vad verksamheten innebär jämfört med regioner som inte har någon praktisk erfarenhet av gruvor. ARBETSMATERAL: Version 0.9 28 (56) Så blir visionen verklighet I detta avsnitt redogörs för de inriktningar som bör vidtas för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av mineralsektorn. Fig. 18: Exempel på områden inom ramen för den så kallade värdekedjan, från prospektering till samhällsbyggande. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för EU och Sverige. De tre dimensioner som avses är: Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässighållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Hållbar utveckling är inte ett svar utan en dialog och process som kräver kompromisser och en vilja till förändring. Förutsättningar för ett samhälle där ekonomisk tillväxt och social välfärd förenas med en god miljö skapas. Samhället formas efter miljö och människor och länet ska långsiktigt investera i dessa resurser. En hållbar utveckling av gruvnäringen i Norrbottens och Västerbottens län innebär att prospektering och gruvdrift bör ske så att verksamheterna tar hänsyn till miljöpåverkan, social utveckling och befolkningens försörjning i ett långt perspektiv. Eftersom gruv- och prospekteringsprojekt ofta behöver tillträde till mark som ägs eller används av andra intressenter måste en avvägning göras mellan olika typer av markanvändning, som omfattar både kommersiella verksamheter och rekreation. Hållbarhetsperspektivet innebär även att miljöerna ska vara sådana att de inte försämrar eller riskerar de anställdas och befolkningens hälsa på kort och långt sikt. Kedjan från prospektering, brytning, anrikning och efterbehandling av malm behöver ständigt utvecklas för att säkerställa en hållbar 29 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 utveckling av mineralsektorn. Miljömässig hållbarhet B A Ekonomisk hållbarhet Fig. 19: Social hållbarhet De tre hörnpelarna i hållbar utveckling (efter INAP 2014). Området i triangeln är potentiellt acceptabelt. Punkten A, som väger ekonomisk och social hållbarhet tyngre än miljömässig (ekologisk) hållbarhet, kan vara acceptabel i vissa fall, medan punkten B, som väger miljömässig hållbarhet tyngst, kan vara bäst i andra fall. Den bästa och lämpligaste jämviktspunkten kan bara identifieras genom en integrerad process som involverar alla intressenter. Referens: The International Network for Acid Prevention INAP (2014). PRIORITERADE INRIKTNINGAR För att främja en innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län krävs olika insatser beroende på vad som ska åstadkommas. Denna strategi pekar ut inriktningen för dessa insatser eller åtgärder på en övergripande nivå. Inriktningen ska vara vägledande för genomförandet av strategin, ett genomförande som måste ske, konkretiseras på en operativ nivå av de aktörer som omfattar strategin. De resultat som blir följden av uppdragen från Sveriges mineralstrategi ska följas och i förekommande fall implementeras i Norrbotten och Västerbotten. I detta avsnitt beskrivs några områden som är viktiga för en hållbar mineralsektor: Samhällsplanering Kompetensförsörjning Infrastruktur Miljö Forskning och innovation, FoI Konkurrenskraft För varje område anges ett antal inriktningar och exempel på insatser eller åtgärder som är relevanta för utveckling av mineralsektorn. Dessa inriktningar framgår i respektive följande avsnitt. Av dessa är ett antal prioriterade: ARBETSMATERAL: Version 0.9 Samhällsplanering Vidareutveckla samrådsprocesserna och samarbete mellan branscher, verksamhetsområden och intressenter för en hållbar samhällsutveckling. Möta små kommuners utmaningar att klara hela processkedjan som följer av gruvverksamhet. Kompetensförsörjning Öka samverkan mellan berörda aktörer för att säkerställa kompetensförsörjning. Verka för ökad jämställdhet i gruvbranschen – metoder för jämställdhetsintegrering Infrastruktur Verka för att åstadkomma nödvändiga infrastrukturinvesteringar (järnväg, väg, hamnar) för att tillgodose långsiktigt hållbara transportlösningar i norra Sverige. Miljö Främja utveckling av ny teknik, processer och innovationer för att minimera miljökonsekvenser av gruvbrytning. 30 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 Forskning och innovation, FoI Förstärkta forskningsinsatser till vägledning för olika faktorer som påverkar start, drift eller stängning av en gruva som kan vila på starka underlag baserade på forskningsresultat. Ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor även avseende tillämpning av forskningsresultat i syfte att stärka det gemensamma innovationssystemet. Konkurrenskraft Främja innovationsutveckling för en konkurrenskraftig verksamhet genom att bygga strukturer och mötesplatser i syfte att skapa möjligheter att tillvarata utvecklingsidéer inom hela värdekedjan. Stimulera till regional samverkan mellan företag och underleverantörer för teknologisk utveckling och tekniskt lärande med gruvnäringen som nav. 31 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 32 (56) Samhällsplanering Gruvsamhällena i regionen upplever en närmast paradoxal situation. Efter många år med minskande befolkning, sämre skatteunderlag med risk för neddragningar i den offentliga verksamheten innebär en högkonjunktur i gruvbranschen möjligheter. Minskad arbetslöshet och ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Idag har flera kommuner brist på bostäder och fabrikslokaler samt svårigheter att rekrytera rätt kompetens. I takt med fler investeringar i gruvorterna ökar andelen pendlande arbetskraft då arbetstillfällena är förknippade med tidsbegränsade insatser kopplat till investeringar. Men för kommunerna finns en förhoppning att så många som möjligt bosätter sig i kommunen för att få ökade skatteintäkter. Möjligheterna försämras då det är stor brist på bostäder i flera gruvorter. Även kommuner utan gruvverksamhet är en del i ett sammanhållet system och genom samverkan mellan mindre och större kommuner kan en attraktiv och långsiktig hållbar infrastruktur som möjliggör för arbetspendling skapas. De pågående stadsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare försvårar bostadsbristen ytterligare. Det handlar inte bara om att förse inflyttare eller tillfälliga arbetare med bostäder utan också om att det befintliga bostadsbeståndet ska ersättas på grund av gruvverksamhetens utbredning. Det finns behov av bostäder men också av affärslokaler och offentliga byggnader. Det behövs en ökad bostadsproduktion för att kunna möta och hantera gruvnäringens expansion. Ett bostadsbestånd måste ha en flexibilitet. Dels för att ta tillvara den potentiella inflyttningen men också för att kunna hantera tillfälliga inpendlingstoppar. Det handlar om ett komplext planeringsarbete där flera hänsyn behöver tas samtidigt som förutsättningarna kan vara oklara. Samhällsplaneringen är komplex och då stadsflytt och expansion i traditionella utflyttningsorter inte är vardagsfrågor saknas ofta erfarenheten. Här är kommunövergripande samverkan en möjlig väg. ARBETSMATERAL: Version 0.9 33 (56) I många kommuner är resurserna för en offensiv samhällsplanering som bidrar till fler positiva och långsiktiga effekter av gruvdriften högst begränsade. För att stärka gruvnäringens samhällsbyggande effekter krävs insatser från flera politiska nivåer och flera typer av aktörer. Detta är resurskrävande för små kommuner och andra aktörer som arbetar med samhällsutveckling. I samarbete med framförallt statliga aktörer bör modeller för att stärka planeringskapaciteten hos kommunerna framarbetas. Det är viktigt att plansystemen hänger samman. Bostadsproduktion innebär att det måste finnas någon som vill bygga och den delen försvåras då det i vissa kommuner finns få om ens någon som vill bygga. Det finns en osäkerhet och en tidsaspekt. Hur länge finns det ett behov av lägenheter och vad händer om investeringsarbetena är slut innan bostäderna står klara, är frågor som kommuner och andra aktörer ställs inför. På grund av låga marknadspriser blir det också en risk att bygga småhus och flerbostadshus. Attraktiva livsmiljöer för kvinnor och män i alla åldergrupper är ett viktigt konkurrensmedel vid rekryteringar. Det är lättare att rekrytera personal till städer med kultur- och fritidsutbud, med attraktiva skolor, kommersiell och offentlig service samt ett diversifierat näringsliv och en bred arbetsmarknad. Detta är inte specifikt för gruvnäringen utan är ett generellt behov/krav. Unga människor och framför allt unga kvinnor flyttar från regionen. Resultatet är ett överskott av män, framför allt i åldersgruppen unga vuxna. Jämställdhet ä r viktigt eftersom samhällenas överlevnad till viss del är avhängig denna. Orter där både kvinnor och män vill bo har större chans att utvecklas och därför är ett genusperspektiv i samhällsplaneringen viktigt. Ska orter i norra Sverige vara attraktiva måste de kunna erbjuda bra och utvecklande arbeten, bostäder, ett mångsidigt arbetsliv och en meningsfull fritid för fler kvinnor än idag. Gruvnäringen är likt skogsbruk och vindkraftsprojekt beroende av infrastruktur för transporter, vilket möjliggör potentiella synergier mellan näringarna. Dessa verksamheter handlar också om exploatering av naturresurser och är i sig inte beroende av att landskapets estetiska kvalitéer bibehålls, men deras påverkan på landskapsbilden och kulturmiljöerna är en av de tydligaste konsekvenserna av nyetableringar. Därför kan en nyetablering i ett redan exploaterat områden upplevas enklare avseende hantering av motstridiga intressen, än i ett orört naturområde. Besöksnäring, rennäring och inte minst allmänhetens tillgång till rekreation är dock mer känsliga för exploatering och förändringar i landskapsbilden. Dessa markanvändningsformer utgör en blandning av kommersiella och icke-kommersiella intressen, som också kan vara tätt sammanlänkade med kulturarv och livsstil. En långsiktigt hållbar utveckling av gruvnäringen måste ske i balans med sådana intressen och det är viktigt att en god dialog etableras mellan gruvföretag, andra markanvändare och berörda myndigheter. Miljöbalken kräver att samråd börjar i samband med att arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) startar, men det finns ett värde i att etablera en dialog mellan gruvbolag och intressenter redan i ett tidigare stadie av ett nytt projekt. Sveriges geologiska undersökning, SGU har inom ramen för den nationella 34 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 mineralstrategin tagit fram en vägledning för prövning av gruvverksamhet som kan nyttjas. Den regionala mineralstrategin ska stödja den fortsatta utvecklingen av denna typ av initiativ och bidra till att utveckla konstruktiva samrådsprocesser och forum för dialog. PRIORITERADE INRIKTNINGAR Vidareutveckla samrådsprocesserna och samarbete mellan branscher, verksamhetsområden och intressenter för en hållbar samhällsutveckling, genom exempelvis: Förbättra dialogen och skapa synergier med andra näringar med vägledning för samråd mellan ren- och gruvnäringen vid tillståndprocesser (uppdrag från Sveriges mineralstrategi). Metoder för d i a l o g mellan branschen och andra verksamhetsområden samt övriga intressenter för att hantera miljöstörningar. Översyn av samrådsprocesserna för att så tidigt som möjligt i processen synliggöra olika synpunkter och hantering av konkurrerande resursanvändningsperspektiv. Använda metoder för att öka jämställdheten i samrådsprocesserna då en majoritet av deltagare vid samrådsprocesser är män. Bidra till utformningen av handledningar, metoder och motsvarande, inom ramen för exempelvis Sveriges Mineralstrategi. Uppmuntra prospekterare att i samband med samrådsprocessen informera samhället och media om en eventuell etablerings energibehov och miljöeffekter samt hur dessa kan hanteras på lång och på kort sikt. Möta små kommuners utmaningar att klara hela processkedjan som följer av gruvverksamhet, genom exempelvis: Stärk samverkan mellan kommuner, regional nivå och bygg- och entreprenadbolag för att lösa problemen på bostadsmarknaden. Ta fram ett kunskapsunderlag som beskriver anpassningsbart byggande och multifunktionella byggnader för kostnadseffektiva lösningar för till exempel skola och äldreomsorg. Åtgärder för ett tydligare och effektivare regelverk genom översiktlig plan för stöd i kommunernas detaljplanearbete (uppdrag från Sveriges mineralstrategi). Utveckla modeller tillsammans med statliga samhällsplaneringskapaciteten hos kommunerna. aktörer för att stärka ARBETSMATERAL: Version 0.9 35 (56) Verka för att hitta samverkansmodeller mellan stat, kommun, finansinstitut och entreprenörer vilka gynnar ett livscykeltänkande vid byggnation. INRIKTNINGAR Främja hållbarhetsperspektivet vid planering av gruvverksamhet genom verktyg som möjliggör konsekvensbeskrivningar av den sociala och ekonomiska dimensionen, genom exempelvis: Utveckla en guide eller motsvarande för konsekvensbeskrivningar för sociala och ekonomiska dimensioner avseende ny eller utvidgad gruvverksamhet, som komplement till lagbaserat krav på miljökonsekvensbeskrivning. Utveckla former eller metoder för användning av konsekvensbeskrivningar som underlag till sammanvägda bedömningar. Beakta och analysera jämställdhetsperspektivet i planering. Öka kunskapen om gruvnäringen, genom exempelvis: Kunskap om vilka sociala effekter som uppstår av att öppna nya och gamla gruvor i glest befolkade områden och då särskilt vid stadsomvandlingar. Kunskap om rennäringen förändrade situation vid ny eller utvidgad gruvbrytning. Insatser för att öka gruvindustrin möjligheter att erbjuda bra och utvecklande arbetsliv för kvinnor och män, genom exempelvis: Utred möjligheterna till hållbar inkomst och utveckling för samhället genom återinvestering, genom exempelvis: Att främja en tillväxtskapande samhällsplanering kan vara ett strategiskt verktyg för att skapa attraktiva miljöer för näringslivets utveckling och behålla eller utveckla lokal samhällsservice. Ta fram ett kunskapsunderlag som beskriver erfarenheter från andra länder. Samverkan mellan olika aktörer för att hitta lösningar på kommersiell och offentlig service för ett attraktivt samhälle, genom exempelvis: Kommunövergripande samverkan och fungerande inomregionalt och mellankommunalt samspel över verksamhetsgränser för att skapa attraktiva miljöer för näringslivets utveckling i regionen. ARBETSMATERAL: Version 0.9 36 (56) Stödja initiativ för att identifiera och synliggöra potentiella synergier mellan gruvnäringen och andra verksamheter, genom exempelvis: Samverkansprojekt mellan gruvnäring och andra näringar, till exempel besöksnäring, rennäring med flera. Tillvarata verksamheten vid SGU:s Mineralinformationskontor i Malå ARBETSMATERAL: Version 0.9 37 (56) Kompetensförsörjning Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för en utveckling av näringslivet. För att Norrbotten och Västerbottens län tillsammans ska kunna nå den regionala mineralstrategins vision krävs att länen blir ledande även avseende kompetensförsörjning. Detta är en utmaning som kräver samverkan mellan berörda aktörer, även på nationell- och internationell nivå. Med kompetensförsörjning avses såväl behov av arbetskraft som behov av efterfrågad kompetens. Detta ställer krav på ökad inpendling, inflyttning, utbud av arbetskraft med mera. Stora utmaningar i samhällsbyggandet följer av gruvverksamhet. En fungerande kompetensförsörjning behövs för att möta behov av arbetskraft vid nyetableringar, vid expansion av gruvnäringen och omgivande näringar och för att möta behov av ersättningsrekryteringar. Jobben måste därför vara attraktiva för både kvinnor och män. Flertalet av de åtgärder som framgår i Norrbottens och Västerbottens regionala utvecklingsstrategier (RUS) kan appliceras även på denna regionala mineralstrategi, till exempel att verka för att arbetskraften väljer att bosätta sig i länen så att hållbara samhällen kan byggas eller att matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras. I framtiden kan företagen komma att behöva rekrytera medarbetare– med andra utbildningsnivåer, kompetenskrav, kunskaper, attityder och beteenden Förändringarna blir också utmaningar för de lokala yrkesidentiteter som är rotade i den traditionella typen av arbetsuppgifter och teknik som i hög grad bär manlig prägel. En genusmedvetenhet kommer att vara avgörande för kompetensförsörjning i regionen. Idag finns en majoritet av män inom gruvföretagen och även hos underleverantörer och entreprenörer. Gruvindustrin är också ”manlig” på ett symboliskt sätt då gruvarbete och gruvararbetaren ses som en symbol för maskulinitet, likväl som brandmän, byggarbetare med flera. Fler ARBETSMATERAL: Version 0.9 38 (56) kvinnor än män lämnar regionen. Det finns även skillnader i inkomst mellan könen som påverkar. Mellan åren 2000-2012 var inkomstökningen för män i Malmfältskommunerna över 40 %. Inkomstökningen för kvinnor i motsvarande region var 10 procentenheter lägre. För att undvika att bygga in traditionella könsmönster i framtida gruvverksamhet bör genusfrågan ses som en del i hela innovationskedjan kring gruvsektorn. Genus och jämställdhet berör bolag, underleverantörer, akademi, utbildning samt myndighet och samhälle. Det sker d o c k förändringar när det handlar om genus och jämställdhet. Fler kvinnor söker sig till gruvföretagen. Många av företagen arbetar än mer medvetet och strategiskt med jämställdhet Det finns möjlighet att de omfattande samhällsomvandlingar som sker i berörda lokalsamhällen med anledning av gruvverksamhet kan bidra till att existerande, ojämställda genusmönster i arbetslivet förändras och kanske till och med försvinner, men då krävs ett aktivt förändrings- och jämställdhetsarbete. Ojämställdhet inne i företagen skapar problem för såväl företagen som individer när det gäller arbetsmiljö, lärande och utveckling. Ojämställdhet inne i företagen skapar problem för så väl företagen som individerna när det gäller arbetsmiljö, lärande och utveckling. Idag gör företag som vill vara attraktiva arbetsgivare för både kvinnor och män seriösa jämställdhetssatsningar och ofta i samarbete med lokalsamhället. Detta är ett mycket viktigt stöd för samhällsomvandlingarna. Idag är jämställdhet en förutsättning och strategi för utveckling av en hållbar och konkurrenskraftig svensk gruvindustri. Därför är det viktigt att den regionala mineralstrategin även inkluderar dessa frågor. Ytterligare en effekt av en överhettad arbetsmarknad med höga lönenivåer är svårigheterna att rekrytera till arbeten inom den offentliga sektorn som inte kan erbjuda samma löner. I ett samhälle med bred arbetsmarknad är det lättare med etablering för inflyttade med medföljande. Med höga ingångslöner i förhållande till utbildningsnivå, finns få eller inga incitament hos individer att läsa vidare på högskola och universitet. Detta fungerar bra så länge boomen håller i sig. På längre sikt påverkar det den allmänna utbildningsnivån i regionen negativt. För att skapa framtida mervärde producerade varor och tjänster behövs fler högskoleutbildade. Trots att det över tid finns arbetskraftsbrist finns en arbetskraftsresurs i de som är utan arbete som nuvarande strukturer inte har förmågan att ta till vara. En expansiv arbetsmarknad erbjuder också en möjlighet för integration av utlandsfödda. I Sveriges mineralstrategi har regeringen pekat ut ”Kompetensförsörjning som möter näringens och regionens behov” som en av 11 åtgärder för att genomföra strategin. Åtgärden handlar om att öka kunskapen om geologins roll i samhället, synliggöra branschen som arbetsplats samt att ta fram planer för att möta det långsiktiga kompetensförsörjningsbehovet. Arbetsförmedlingen beräknar att det finns 200 olika yrken inom gruvnäringen, exempelvis datatekniker, ekonom, ingenjör, fordonsförare, kemist och miljösamordnare. 39 (56) ARBETSMATERAL: Version 0.9 PRIORITERADE INRIKTNINGAR Öka samverkan mellan berörda kompetensförsörjning, genom exempelvis: aktörer för att säkerställa Främja ytterligare samverkan mellan gruvindustri, offentlig sektor och akademi för att åstadkomma hållbara lösningar kring kompetensförsörjning för dels industrin, dels för den offentliga servicen (hälso- och sjukvård, omsorg etc.). Verka för att använda gruvrelaterad verksamhet som en arena för integration i syfte att tillvarata den del av befolkningen som antingen står utanför arbetsmarknaden eller den del av befolkningen vars kompetens på andra sätt inte tillvaratas. Skapa skräddarsydda lösningar för kompetensutveckling eller utbildning genom samverkan mellan utbildningssektorer, exempelvis vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning med flera. Verka för ökad jämställdhet i gruvbranschen jämställdhetsintegrering, genom exempelvis: – metoder för Lyft fram goda exempel från arbetslivet avseende effekter av strategiskt jämställdhetsarbete. Främja arbetet med att även företag med mindre än 25 anställda inom gruvsektorn som inte omfattas av lagstiftade krav på jämställdhetsplaner ska arbeta fram planer med tydliga målsättningar kring hållbarhet. INRIKTNINGAR Främja utbildning inom mineralsektorn, genom exempelvis: Verka för lämpliga distansutbildningar och/eller lokala yrkesutbildningar, inklusive Yrkeshögskoleutbildningar (YH). Öka kunskapen om gruvnäringen genom att informera om utbildningsvägar och de olika yrken som finns. Stimulera barn- och ungas intresse för utbildning inom gruvsektorn genom exempelvis särskilda satsningar vid teknikparker eller motsvarande. ARBETSMATERAL: Version 0.9 40 (56) En ökad samverkan mellan kommuner, näringsliv och universitet bör stärkas och frågan gällande behovet av ännu mer yrkesinriktade profiler på universitetsutbildningarna bör utredas. Bidra till att kunskapen om geologins roll i samhället och synliggöra branschen som arbetsplats (även ett uppdrag till SGU från Sveriges mineralstrategi). Underlätta rekrytering, genom exempelvis: För att erbjuda bra och utvecklande arbetsliv bör man arbeta för att få kulturell/etnisk mångfald och jämställda arbetsplatser. Underlätta att synergier mellan offentlig och privat arbetsmarknad kan skapas, förslagsvis genom satsning på en gemensam rekryteringsbas och genom parrekrytering specialiserad för mindre arbetsmarknader. Lyft innovationskraften hos den sociala ekonomin som på andra håll visar hur man har kraften att mobilisera/rehabilitera långtidssjuka och arbetslösa tillbaka till arbetskraften genom nya, ej tidigare prövade lösningar. ARBETSMATERAL: Version 0.9 41 (56) Infrastruktur Det finns ett stort behov av att utveckla långsiktigt hållbara transportlösningar i norra Sverige, där framförallt järnmalmsbrytning kommer att leda till stora belastningar på infrastrukturen under de närmaste åren. Befintlig och väl fungerande infrastruktur för tunga transporter och då främst järnvägsinfrastruktur är också en av de viktiga parametrar som påverkar utvecklingen. För att nå Sverige mål som ledande gruvnation och i förlängningen EU:s mål om råvarutillförsel konstateras att infrastrukturen är en flaskhals idag. Här krävs att nationella medel avsätts för att klara de målsättningar som finns gällande Sverige som ledande gruvnation. Mineralutvinning ställer höga krav på infrastrukturen. Krav på transportinfrastruktur för råvarorna men även för personal i form av arbetspendling. Fungerande transporter och infrastruktur är en förutsättning för långsiktig regional tillväxt inom branschen. Möjlighet till in- och uttransporter på ett tillförlitligt, effektivt och ekonomiskt fördelaktigtsätt på ett är en av de strategiskt viktigaste faktorerna för tillväxt. Mineralnäringens expansion ökar kraven på effektiva transportlösningar där hållbara transporter allt mer kommer i fokus. Byggandet av Norrbotniabanan är av största vikt för att öka kapaciteten på järnväg i Norrbotten och Västerbotten och kan hindra en onödig ökning av godstransporter på väg och är en förutsättning för möjligheten för utveckling av förädlingsindustrin. Åtgärder kommer att krävas både på vägar, järnvägar och sjöfart, på både kort och lång sikt. Framförallt järnmalmsprodukter ställer höga krav på transportsystemet på grund av det stora tonnaget. Den största delen av mineralprodukterna transporteras på Malmbanan och som har stora kapacitetsbrister idag. I Västerbottens län finns planer på gruvinvesteringar till exempel en nickel- och magnetitgruva i Rönnbäcken söder om Tärnaby och en fluoritgruva norr om Storuman. Om en eller båda dessa förverkligas kommer det för att klara godstransporterna och arbetskraftförsörjningen krävas omfattande kompletteringar av den lokala och regionala infrastrukturen. Eftersom det finns en stor sannolikhet att uttransporter från Rönnbäcken skulle ske via Mo i Rana i Norge, torde särskilda åtgärder krävas för att hantera bärighet och trafiksäkerhet på E12:an. Även intransporterna till ARBETSMATERAL: Version 0.9 42 (56) gruvindustrin är omfattande. Här kan Tvärbanan mellan Hällnäs-Storuman få en viktig roll, vilket också kan komma att kräva särskilda åtgärder i den nationella transportplanen. På kort sikt (år 2015) behöver framför allt nyttjandet av den befintliga infrastrukturen förbättras genom förbättrings- och kapacitetshöjande åtgärder för både väg- som järnvägssystemet. Exempelvis behöver vägar förstärkas genom bärighetsåtgärder och breddning, och befintliga järnvägsinfrastruktur behöver förstärkt underhåll. För att möjliggöra omfattande tunga vägtransporter krävs dessutom förstärkning av befintlig väg eller nya vägar mellan gruvor och hamn/omlastning till järnväg/industri. I framför allt Luleå och Narviks hamn är det önskvärt med kapacitetshöjande åtgärder, exempelvis behovet av att ta emot större fartyg och mellanlagringsmöjligheter, en efterfrågan som kan förutses öka, kopplat till svaveldirektivet som träder i kraft första januari 2015. En viktig åtgärd är att utveckla och effektivisera drift och underhåll av befintlig infrastruktur för att åstadkomma ett robust och tillförlitligt transportsystem. I Umeå hamn kan det uppstå vissa behov av väderskydd mellanlagring med anledning av den tänkta fluoritgruvan. Ett antal sannolika åtgärder är av såväl administrativ karaktär som investerings- och underhållskaraktär, vilka behöver vidtas på längre sikt. Eventuellt dubbelspår eller fler mötesstationer på Malmbanan, nya järnvägsträckningar. En stor del av övriga järnvägsnätet bör rustas upp. Vägnätet i Sverige, samt tvärgående vägar mot Norge och Finland behöver fortsatt förstärkning på särskilt utsatta delar, framför allt för att öka bärigheten. Idag är de investeringar som sker i regionens infrastruktur inte tillräckligt för att kunna möta efterfrågan som finns från mineralnäringen. PRIORITERADE INRIKTNINGAR Verka för att åstadkomma nödvändiga infrastrukturinvesteringar (järnväg, väg, hamnar) för att tillgodose långsiktigt hållbara transportlösningar i norra Sverige, genom exempelvis: Verka för att åstadkomma dubbelspår på medel långsikt eller fler mötesstationer på Malmbanan på kort sikt, nya järnvägssträckningar samt upprustning av det övriga järnvägsnätet. Vägnätet i Sverige, samt tvärgående vägar mot Norge och Finland behöver fortsatta insatser på omfattande delar av det befintliga vägsystemet, framför allt för att öka bärigheten och garantera trafiksäkerhet. INRIKTNINGAR Ta fram en samlad åtgärdsplan för hela Barentsområdet tillsammans med övriga berörda länder, främst Finland och Norge, då råvaruindustrin och dess transporter till stor del är landsöverskridande, genom exempelvis: ARBETSMATERAL: Version 0.9 43 (56) Fortsätta samarbetet mellan Sverige, Norge, Finland och Ryssland samt uppdatera Joint Barents Tranport Plan. ARBETSMATERAL: Version 0.9 44 (56) Miljö Mineralnäringens framtid är beroende av god utveckling inom miljö- och energiområdet. Sverige har att följa flera direktiv för miljön. Det är självklart viktigt att lagar, regler eller direktiv följs, såväl under prospekterings- som vid återställningsfas. Att en gruva påverkar miljön på ett eller annat sätt är ofrånkomligt. Den mest påtagliga påverkan sker i form av buller och damm, ingrepp i landskapsbilden, samt utsläpp av föroreningar till luft och omgivande vattendrag, sjöar och grundvatten. Gruvbranschen är också en stor konsument av energi. Gruvors viktigaste miljöaspekt är dock kopplad till hanteringen av gruvavfall som kan skapa långsiktiga problem. Med gruvavfall avses dels gråberg, dels anrikningssand som uppstår i olika delar av produktionslinjen. Våra svenska malmer kan grovt delas in i oxidiska och sulfidiska malmer. De oxidiska malmerna dominerar i Norrbottens järnmalmsfält medan de sulfidiska malmerna är mer framträdande i Västerbottens Skelleftefält. Sveriges största sulfidmalmsgruva, Aitik, finns dock i Norrbotten. Det är från gruvavfall som uppstår vid brytning av sulfidhaltiga malmer som allvarliga miljöproblem främst kan uppstå på grund av dess innehåll av järnsulfider som pyrit och magnetkis. När gruvavfall med innehåll av järnsulfider får ligga oskyddat och påverkas av väder och vind så kommer det att vittra genom en oxidationsprocess. Vittringen leder till att ett surt och ofta metallrikt lakvatten frigörs till den omgivande miljön. De vanligaste metoderna för att förebygga uppkomsten av surt och metallrikt lakvatten är därför att täcka gruvavfallet med jordtäckning eller vattenöverdämning. De största miljöproblemen förknippade med gruvdrift i Sverige är ofta resultat från historiska gruvavfallsupplag som har lämnats utan täckning. Förutom möjliga störningar på ekosystemen så kan miljökonsekvenserna även påverka boendemiljön i gruvans närområde samt andra verksamheter som t ex rennäring, besöksnäring och sportfiske. Även alla transporter med anknytning till gruvverksamheten innebär en påverkan på miljön. ARBETSMATERAL: Version 0.9 45 (56) För att den sammantagna miljöpåverkan av en gruva ska bedömas acceptabel måste samhällsnyttan vara så stor att det motiverar ingreppet i naturen. Med den kunskap och erfarenhet som finns idag bland industrins och samhällets aktörer finns goda möjligheter att bedriva gruvverksamhet med godtagbar miljöpåverkan. Näringsliv, myndigheter och forskning bör tillsammans verka för att kontinuerligt utveckla och tillämpa bästa möjliga teknik för att minimera miljökonsekvenserna och förebygga framtida miljöproblem. Mycket har redan gjorts i form av skärpning av lagstiftning och regelverk på nationell och EU-nivå. Länens gruvföretag satsar mycket på att hålla nere utsläppen trots ökad produktion. Flera forskningsprojekt kring gruvornas miljöpåverkan har genomförts och planerar genomföras i regionen. Regionen har goda förutsättningar att exportera sitt miljökunnande till andra. Den långa erfarenheten och kunskap som byggts upp i regionens gruvföretag, konsulter, myndigheter och universitet är något som kan tillämpas även på andra håll. I EU:s RMI så uttalas ett särskilt fokus på att hjälpa länder i Afrika med att åstadkomma en miljömässigt hållbar utvinning av mineralråvaror. Den regionala mineralstrategin ska stödja en hållbar utveckling av gruvnäringen i Norrbotten och Västerbotten. Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner omfattar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, vilket bland annat innebär att prospektering och gruvdrift bör ske så att verksamheterna tar hänsyn till miljöpåverkan, social utveckling och befolkningens försörjning. Eftersom gruv- och prospekteringsprojekt ofta behöver tillträde till mark som ägs eller används av andra intressenter måste en avvägning göras mellan olika typer av markanvändning, som omfattar både kommersiella verksamheter och rekreation. Norrbottens och Västerbottens län är glest befolkade län som tillsammans utgör över en tredjedel av rikets totala landareal. Även om stora delar består av oexploaterad mark finns ett flertal konkurrerande markanvändningsformer, både kommersiella och ickekommersiella, som till sin natur kräver relativt stora arealer. Rennäring, skogsbruk, besöksnäring och vindkraftsparker är några tydliga exempel på sådana kommersiella verksamheter. De har dock vitt skilda förutsättningar att kunna bedrivas i närheten av aktiva gruvor och prospekteringsverksamhet. PRIORITERADE INRIKTNINGAR Främja utveckling av ny teknik, processer och innovationer för att minimera miljökonsekvenser av gruvbrytning, genom exempelvis: Utveckla och exportera länets miljökunnande. Satsningar på ny teknik, ökad forskning och innovationer för att minimera, förebygga och kompensera miljökonsekvenser till följd av gruvbrytningen. Utveckling och optimering av logistiken inom mineralsektorn som helhet så väl som inom enskilda gruvområden för att minimera utsläpp från transporter. ARBETSMATERAL: Version 0.9 46 (56) Utveckla metoder och affärer som optimerar resursanvändningen inom mineralsektorn genom att t.ex. tillämpa teorier om cirkulär ekonomi. Sprida kunskap om energikartläggning och energitillsyn samt positiva effekter av att arbeta med detta. Fortsatt samverkan mellan myndigheter, industri och forskning för att förebygga och minimera gruvornas miljöpåverkan och energianvändning. Utveckla metoder för ekologisk kompensation för att undvika förluster av biologisk mångfald. Fortsatt utveckling av förnybar energi, till exempel utvecklad användning av restenergier, i mineralsektorn. Möjligheter att sprida kompetens och erfarenheter från regionen till andra nationella aktörer, regeringen och andra länder. INRIKTNINGAR Öka kunskaperna om gruvverksamhetens natur- och kulturmiljöpåverkan, genom exempelvis: Information och kommunikation angående miljöeffekter, hur och vilka avvägningar mellan olika intressen som gjorts. ARBETSMATERAL: Version 0.9 47 (56) Forskning och innovation (FoI) Inom regionen finns starka forskningsmiljöer, inte minst vid länens universitet. Regionens två största gruvföretag LKAB och Boliden, är på många områden ledande inom sin bransch. I internationella jämförelser ligger man långt framme när det gäller teknikutveckling, produktivitet och miljöarbete. Företagen satsar mycket på intern och extern Forskning och innovation och medverkar i flera stora nationella och internationella forskningsprojekt. Den forskning och utbildning som bedrivs i regionen omfattar hela kedjan från malmletning via brytning och malmförädling till metallurgi och miljöfrågor liksom forskning om arbetsmiljö och säkerhet, råvaruekonomi och samhälleliga aspekter på utvinning och förädling. Ska länen och gruvsektorn utvecklas måste även universiteten utvecklas. Järn, koppar och guld kommer att vara viktigast i överskådlig framtid men ny teknik kommer att göra det möjligt att hitta och lönsamt utvinna metaller och mineral som tidigare inte brutits i vår region, till exempel sådana som finns på listan över kritiska bristmetaller i EU. På det metallurgiska området har regionen en dominerande ställning i landet genom SSAB och Bolidens smältverk i Rönnskär. SSAB tillverkar bland annat höghållfasta stål av LKAB:s pellets. Rönnskärsverken producerar koppar, zink, bly, silver och guld och är världsledande på att återvinna metaller ur elektronikskrot. Bägge anläggningarna är tekniskt avancerade och hävdar sig väl i en internationell jämförelse inte minst ur miljösynpunkt. LKAB deltar också i den metallurgiska teknikutvecklingen med sin världsunika experimentmasugn vid den metallurgiska forskningsstationen MEFOS i Luleå. MEFOS är internationellt välkänt för sin storskaliga försöksutrustning och sin erfarenhet att genomföra mycket stora forskningsprojekt. ARBETSMATERAL: Version 0.9 48 (56) Georange som är en samordnande intresseorganisation med ett drygt sextiotal medlemmar från privat och offentlig sektor. Huvuduppgiften är att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling baserat på gruv- och mineralindustrin och att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet - LTU - är ledande i Europa inom gruv- och metallurgisk forskning med unik bredd som omfattar alla områden i produktionskedjan: Prospektering Gruvdrift - Anrikning - Metallurgi - Avfall - Återvinning – Miljöteknik. Gruvteknik och metallurgi är ett prioriterat område, där forskare från traditionella gruvforskningsämnen som malmgeologi, tillämpad geofysik, berganläggningsteknik, geoteknik, mineralteknik och processmetallurgi samverkar med forskare inom kemi, industriell produktionsmiljö, arbetsvetenskap, genus, råvaruekonomi, drift- och underhållsteknik, strömningslära, avfallsteknik, nationalekonomi och statistik. Ett stort internationellt nätverk och en omfattande samverkan med näringslivet bidrar till att stärka denna forskningsmiljö, som inkluderar fler än 20 professorer och har en budget på mer än 150 mkr/år. Centrum för avancerad mineralteknik och metallurgi - CAMM - är etablerat vid LTU med statlig finansiering från “Uthållig användning av naturresurser” som är ett av 23 strategiska forskningsområden som finansierades via forskningspropositionen 2008. SIO STRIM Strategiska innovationsprogrammet Gruv och metallutvinning har som övergripande mål att bidra till hållbar tillväxt och stärka den svenska gruv- och metallutvinnande industrins konkurrenskraft. Bland de främsta insatserna för visionens uppfyllande står nya tekniska landvinningar och innovationsprojekt inom utvinningsteknik, teknik för återanvändning av material och energi, strategier och teknologi för utveckling av attraktiva arbetsplatser och strukturella krafttag för jämställdhet i gruvsektorn. NordMin består av ett expertnätverk med centrum vid Luleå tekniska universitet i Sverige. Nätverket samlar universitet, forskningsinstitut, företag och andra aktörer som bidrar till, eller berörs av den nordiska gruv- och mineralnäringens verksamhet. Syftet är att utveckla den nordiska gruv- och mineralnäringen på ett hållbart sätt för ökad konkurrens och tillväxt. Norra Sverige kommer att etablera en nod inom en tematisk 'Knowledge Innovation Community' (KIC) inom primära råvaror inom European Institute for Innovation & Technology (EIT). Satsningen är den största någonsin inom råvaror, detta då tillgång till råvaror är en kritisk faktor för industrins konkurrenskraft och ytterst Europas tillväxt och levnadsstandard. Sverige har kompetens, resurser, trovärdighet och förmåga att samla och koordinera global industri, institut och universitet av världsklass. Svensk gruv-, mineral- och verkstadsindustri samt universitet och institut verksamma inom råvaror medverkar i satsningen KIC Raw MatTERS. Sveriges intressen mynnar ur ett användarperspektiv och spänner över hela värdekedjan, från prospektering, gruvbrytning, mineralprocessering och metallurgi, till återvinning, materialvetenskap och ARBETSMATERAL: Version 0.9 49 (56) substitution. Etableringen av en KIC-nod med säte i Luleå med ekosystem av excellens inom primära råvaror har ett brett stöd och potential för innovationer för en global marknad. Regionens företag inom gruv- och metallurgi har ett väl etablerat forsknings- och utvecklingssamarbete med LTU. Mycket av samarbetet sker inom de många centrumbildningar vid LTU som initierats tillsammans med industrin. Flera av dem har direkt eller indirekt koppling till gruvverksamhet och metallframställning. Industriägda Nordic Rock Tech Centre AB (RTC) är etablerat vid LTU och driver projekt i syfte att förstärka kompetens och internationell konkurrenskraft inom området bergteknik. RTC driver bland annat projektet SMIFU - Smart mine in the future - där universitet, gruvföretag, utrustningstillverkare och konsulter samverkar för att utveckla framtidens gruva. Största ägare i RTC är stiftelsen Bergforsk som verkar för att främja vetenskaplig Forskning och innovation inom prospekteringsteknik, gruvteknik, berganläggningsteknik, mineralteknik och miljöteknik. Stiftelsen leds av LKAB, Boliden, Zinkgruvan med representation av ledande företrädare från LTU. SveMin – en arbetsgivar- och branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige har delegerat gruvbranschens gemensamma FoI-frågor till Bergforsk. LTU driver högre utbildning med specifik inriktning mot gruvsektorn inom tre civilingenjörsprogram som alla är unika för Sverige och med få motsvarigheter i Europa. Till detta kommer en högskoleingenjörsutbildning i berganläggningsteknik och två Masterprogram. LTU har sedan 2012 tagit över huvudmannaskapet för Bergsskolan i Filipstad. Vid Bergsskolan utbildas högskoleingenjörer och högskoletekniker för berg- och anläggningsbranschen. Luleå tekniska universitet är huvudman för LTU Business (f.d. Centek) som är universitetets huvudaktör för innovation och tillväxt. LTU Affärsutveckling har under många år bedrivit uppdragsutbildningar och utvecklingsprojekt för gruvsektorn både nationellt och internationellt. Umeå universitet Vid Umeå universitet finns forskningskompetens inom ett flertal institutioner och centrumbildningar som är av relevans för gruvindustrin och dess roll i regionen. Här märks kemiska institutionen, institutionen för fysik, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, institutionen för statsvetenskap, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, institutionen för idé- och samhällsstudier samt centrumbildningarna Arcum, Cere inom Handelshögskolan, Cerum, Cesam och Umeå centrum för genusstudier (Ucgs). För närvarande pågår flera studier som är direkt gruvrelaterade. Här följer en översikt: Mistra Arctic Sustainable Development: New governance for sustainable development in the European Arctic är Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram som fokuserar på “arktis”, vilket här räknar in norra Norge, Sverige och Finland. Detta breda tvärvetenskapliga projekt koordineras av Arcum. Programmet fokuserar på hur förutsättningarna för markanvändning och industri i norra Norge, Sverige ARBETSMATERAL: Version 0.9 50 (56) och Finland har förändrats över tid, inom sektorerna gruvdrift, skogsbruk, olja och gasprospektering, fiske, rennäring, och turism, med fokus bland annat på hur kommunal nivå kan hantera planeringsfrågor, och försöker därmed ta ett övergripande perspektiv på naturresursfrågor i området. Många projekt fokuserar specifikt på gruvdrift. Ett exempel är forskningsprojektet Gruvdrift i fjällområdet - vägar till hållbarhet, som är ett samarbete mellan UmU, LTU och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Syftet är att bland annat undersöka möjligheter för lokal dialog vid gruvetableringar. Detta är delvis länkat till forskningsprojektet Mining in place–alternative pathways to sustainablility in northern mining communities som ingår i det stora tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ALICE vid LTU, som bland annat har som mål att stödja hållbarhet i samverkan med intressenter. Här kan även projektet Urfolksrättigheter och naturskydd i Fennoskandinavien vid LTU där samarbetet med UmU är mycket nära. Dessa projekt kompletterar forskningsprojektet Urfolks rättigheter och den globala naturresursutvinningen: gruvdriften i Sápmi som ser specifikt på samiska frågor i relation till gruvdrift med samarbete mellan LTU, SLU och Stockholms universitet). Det finns också exempel på analyser av gruvorters utveckling. Vid Umeå centrum för genusvetenskap studeras den stadsomvandling som påbörjats i Kiruna med fokus på frågor om inflytande, deltagande och makt i förändringsprocessen. Det finns även projekt inom delvis andra områden som har direkt relevans för gruvfrågor, till exempel projekt som analyserar större investeringars påverkan på den lokala och regionala samhällsekonomin, sysselsättningen och befolkningsutvecklingen, projekt som behandlar samhällsplaneringsfrågor och projekt som fokuserar på turism men också tar in frågor om gruvturism. Umeå universitet har generellt en stor kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora för att, ofta med tvärvetenskapliga angreppssätt, belysa och analysera markanvändningsfrågor i nordliga områden. Eftersom en gruvetablering alltid påverkar andra markanvändningsintressen är kunskap om potentiella markanvändningskonflikter värdefull. Specifikt kan nämnas forskning om och med rennäringen inom ett stort antal projekt. Vid kemiska institutionen pågår för närvarande flera större forskningsprojekt i samverkan med näringslivet, inom områdena energi, material och kemikalier, med bäring mot miljösystemanalysområdet. Vid kemiska institutionen har även gruvmiljörelaterad forskning utförts. Forskningen har bidragit till förbättrad förståelse hur metaller kan fastläggas såväl i sulfidinnehållande gruvavfall som till järnutfällningar i deponiernas närhet. Vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap finns forskning om miljögifter och föroreningar. Vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin pågår forskning för att undersöka och främja gruvarbetares hälsa och välbefinnande. Arbetet sker bland annat inom projektet MineHealth i samarbete med partners från Norge, Finland och Ryssland. ARBETSMATERAL: Version 0.9 51 (56) Slutligen kan nämnas att Arktisk centrum (Arcum) vid Umeå universitet deltar i framtagande av NordForsk projektet ”Extractive Industries, Local and Indigenous Peoples and Sustainable Development in the Arctic (ELISA) som även behandlar gruvnäring. PRIORITERADE INRIKTNINGAR Förstärkta forskningsinsatser till vägledning för olika faktorer som påverkar start, drift eller stängning av en gruva som kan vila på starka underlag baserade på forskningsresultat, genom exempelvis: Forskning avseende demografi, miljö, teknik, energi, genus med flera områden. Framtidsbedömningar eller motsvarande för att bygga eventuella scenariers till stöd för planering ur ett hållbarhetsperspektiv. Utveckla modeller och verktyg för beräkningar av sysselsättningseffekter, spridningseffekter och samhällsekonomisk nytta. Ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor även avseende tillämpning av forskningsresultat i syfte att stärka det gemensamma innovationssystemet, genom exempelvis: Utöka samarbetet mellan Luleå tekniska universitet, Umeå Universitet och andra berörda lärosäten när det gäller Forskning och innovation, FoI samt utbildning. Innovativa lösningar tillsammans med rennäringen, exempelvis genom att identifiera markanvändningsfrågor som grund för innovation. INRIKTNINGAR Fler inriktningar med fokus på forskning framgår även under övriga områden i detta avsnitt ”Så blir visionen verklighet”. Tillvarata samverkan mellan forskare och forskning som bedrivs vid Luleå tekniska universitet och Umeå Universitet. Satsningar på ny teknik och innovationer för att minimera mineralsektorns utsläpp av växthusgaser, t.ex. utveckling av testmiljöer för energiteknik i kallt klimat. ARBETSMATERAL: Version 0.9 52 (56) Konkurrenskraft För att gruvföretagen ska vara konkurrenskraftiga globalt och nationellt ställs allt högre krav på utveckling inom säkerhets-, teknik- och organisationsområdet. De stora gruvföretagen har successivt förbättrat arbetsmiljön. Allt större delar av produktionsprocessen har automatiserats eller fjärrstyrs från kontrollrum och produktionscentraler inte minst hos de svenska gruvföretagen. Till stor del är framtidens gruva redan här. Även om många traditionella arbetsuppgifter finns kvar parallellt med högteknologi och datorisering finns redan många arbeten, arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter av helt ny karaktär. Genom större fokus på miljöfrågor kopplade till branschen betonar alltfler företag och institutioner att miljömässig hållbarhet kommer att utgöra en nyckelfaktor för konkurrenskraftiga företag i framtiden. Utvecklingen drivs dels av företagen, men också av ökade krav och regleringar på nationell, europeisk och global nivå. Miljöproblemen innebär att mer resurseffektiva tekniker och lösningar kommer att vara centrala för att skapa en långsiktig konkurrenskraft i den svenska gruv- och mineralsektorn, vilket även leder till goda möjligheter för export av tjänster och tekniker från regionen. Att material från tidigare prospekteringsinsatser görs lättillgängligt är en av flera faktorer som gör Sverige till ett attraktivt land för gruvsatsningar. En fortsatt satsning på skanning av borrkärnor samt digitalisering av materialet vid Sveriges geologiska undersökning, SGU leder till att ingreppen i naturen minimeras vid prospekteringsfasen. Gruvindustrin är basen för ett kluster av aktiviteter med världsledande tillverkare av gruvutrustningar. Där återfinns multinationella företag men också många mindre bolag, ARBETSMATERAL: Version 0.9 53 (56) konsulter och FoI-institutioner. Klustret täcker en stor del av Sveriges geografi och en förutsättning för klustrets framgång vilar på att det finns gruvor att utveckla nya metoder, maskiner och idéer i verklig miljö. De svenska erfarenheterna - och då företrädesvis de som finns i Norrbotten och Västerbotten - tilldrar sig stort intresse internationellt. Bland annat ser flera afrikanska länder Sverige som ett föregångsland. För att säkra lönsamhet och effektivitet blir det allt viktigare för företagen att arbeta mer strategiskt med organisationsutveckling. Ett viktigt fokus är att utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation med multikompetenta arbetare som kan samverka längs hela produktionsflödet. Även här spelar avancerad teknologi en stor roll med visualisering, simulering, beslutsstöd, datorbaserade globala, sociala nätverk. Den lokala arbetsmarknaden i dessa samhällen domineras av stora företag inom gruvindustrin och deras underleverantörer. En expansion av gruv- och mineralnäringen skapar multiplikatoreffekter i intilliggande branscher såsom; bygg och anläggning, verkstad, transport och logistik, men berör i huvudsak främst mansdominerade delar av arbetsmarknaden. En konkurrenskraft näring och lärande arbetsorganisationer behöver hela befolkningens kompetens, såväl kvinnors som mäns. Undersökningar av fyndigheter och etablering av gruvverksamhet kan även konkurrera med andra näringar som är av vikt för orten, till exempel rennäring, besöksnäring, samt den testverksamhet som bedrivs i norra Sverige inom bil, komponent, flyg och rymd. Mineralutvinning är energikrävande verksamhet och i länet produceras stora mängder förnyelsebar energi i form av vattenkraft och bioenergi. Här har regionens gruvföretag en konkurrensfördel som även bidrar till att attrahera investeringar i nya gruvor. Förväntade begränsningar i utsläppsrätter och skärpta ekonomiska styrmedel avseende CO2 utsläpp gör att tillgången på förnybar energi kommer att bli allt viktigare för att bibehålla gruvindustrin konkurrenskraft. PRIORITERADE INRIKTNINGAR Främja innovationsutveckling för en konkurrenskraftig verksamhet genom att bygga strukturer och mötesplatser i syfte att skapa möjligheter att tillvarata utvecklingsidéer inom hela värdekedjan, genom exempelvis: Utveckla ett stort kunnande inom säkerhets-, teknikoch organisationsområdet för att bidra till en konkurrenskraftig gruvindustri men också för att sälja kunskapen (produkter/tjänster) vidare till andra kunder vilket bidrar till diversifiering av näringslivet. Tillämpad forskning kring arbetsorganisation i framtidens gruvverksamhet. Stimulera till regional samverkan mellan företag och underleverantörer för teknologisk utveckling och tekniskt lärande med gruvnäringen som nav, genom exempelvis: ARBETSMATERAL: Version 0.9 54 (56) Produktutveckling och/eller tjänster relaterade till gruvbranschen. Insatser för att tillvarata indirekta kvalitativa effekter, det vill säga tillverkning av produkter för gruvverksamheten, tjänster för gruvverksamheten samt förädling av metaller och mineral i länet. Utvecklingsinitiativ för regional klusterbyggande genom samverkan mellan företag och underleverantörer för lokal tillväxtmaximering. Utveckla produkter, processer teknik och tjänster för export och användning inom andra områden globalt. Utveckling inom säkerhets-, teknik- och organisationsområdet för att gruvföretagen ska vara konkurrenskraftiga globalt och nationellt. Företagen arbetar strategiskt med organisationsutveckling för att utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation som kan möta krav på kostnadseffektiv brytning och produktion. Samarbete med internationella partners för att åstadkomma en kritisk massa inom området. INRIKTNINGAR Diversifiering av branschen, genom exempelvis: Utgå från branschen och mixa den med andra branscher för att åstadkomma en branschbreddning. Uppmuntra nya företag att utveckla produkter och/eller tjänster med gruvnäringen åt gruvnäringen – stödföretag (marknadsföring, underhåll, organisationsfrågor etc.). Skapa förutsättningar för nya företagsetableringar eller expansion av befintliga företag. ARBETSMATERAL: Version 0.9 55 (56) Så ska strategin genomföras Den fortsatta färdriktningen Den regionala mineralstrategin är en del av genomförandet av de mer övergripande regionala utvecklingsstrategierna (RUS) för Norrbottens och Västerbottens län. I tillämpliga delar kan genomförandet av mineralstrategin ses i den kontexten. Genomförandet av strategin bygger på att den offentliga sektorn, näringslivet, branschen, rennäringen, akademin eller universiteten, utbildningsanordnare, kommuner, landsting, organisationer med flera så långt möjligt bidrar till genomförandet. Genom en rad förslag synpunkter från dessa aktörer har exempel på inriktningar i denna strategi formulerats. Regionalt mineralforum De parter som tillsammans tagit fram den regionala mineralstrategin ska ange färdriktningen för strategins genomförande. Det kan ske genom att partnerna följer, stödjer, prioriterar och tar initiativ till insatser som främjar genomförandet. Parterna kommer i någon form att samla berörda aktörer till fortsatt dialog och erfarenhetsutbyte. Förslag på att bilda ett regionalt mineralforum eller motsvarande finns. Forumet kan ledas av de parter som står bakom denna strategi. Uppgiften kan dels bli att främja fortsatt dialog mellan berörda aktörer genom att skapa mötesplattformar för informations- och kunskapsutbyte och dels samordna omvärldsbevakning och omvärldsanalys som stöd för strategins genomförande med målbilder och vision i fokus. Det fortsatta arbetet kan ske inom ramen för befintliga system eller strukturer men kan, om en förstärkning av arbetet efterfrågas ske även i projektform. Exempel på finansieringsinstrument är Horizon 2020 eller övriga utlysta medel inom EU, Interregprogram, strukturfondsprogram med flera. Exempel på åtgärder inom framtidsinriktad Forskning och innovation är den potential som finns för länen avseende malm- och mineralresurser och vilka som sannolikt kommer att exploateras i framtiden. Av exploatering följer behov av teknikutveckling för att hitta och utvinna mineral som idag inte bryts i regionen. Svar på frågor kopplade till betydelsen av innovation och samhällsutveckling kan komma att efterfrågas, liksom metodutveckling för en minskad miljöpåverkan. Forskningsresultat kan vara viktiga för samhällsplanering och för regionens utveckling. Slutanvändare av resultaten kan vara gruvföretag, teknikföretag, prospekteringsföretag, bygg- och miljökonsulter liksom myndigheter och den politiska sfären som har stort intresse av att få vetenskapligt grundade svar på dessa frågor. Resultaten skulle belysa hur framtidens gruvindustri kan möta upp ambitiösa miljökrav med bibehållen konkurrenskraft samt hur framtida gruvetableringar kan gynna den regionala ekonomin och hur dessa effekter kan förstärkas. ARBETSMATERAL: Version 0.9 56 (56) Fortsatta regionala initiativ på EU arenan är angelägna, liksom ett nära samverkan med övriga regioner i Sverige för att bidra till landets vision kopplat till Sveriges mineralstrategi. Lärande och uppföljning I de bägge länen finns en etablerad struktur för lärande och uppföljning kopplat till de regionala utvecklingsfrågorna. Dessa ska så långt möjligt användas även för genomförandet av den regionala mineralstrategin. Regeringen har för avsikt att årligen redovisa en översikt över genomförandet av Sveriges mineralstrategi. Motsvarande redovisning kan även lämnas regionalt. Mer specifikt lärande och uppföljning ingår i de av regeringen till regionen lämnade uppdragen inom ramen för Sveriges mineralstrategi. Dessa kommer att redovisas till regeringen i särskild ordning. Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län – 2025 kan revideras vid behov. Om strategier – ett sätt att uppnå sina mål Vision Norrbotten och Västerbotten har utvecklat och stärkt sin ledande ställning inom innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn, såväl nationellt som internationellt. Vad är poängen? Att göra tillsammans eller ensam är inte stark. Vilken status? En viljeinriktning som ska fungera vägledande. Avgränsningar Frågor för det politiska systemet. Bakgrund Råvaruinitiativ 2008 - Minska behovet av råvaruimport. Sverige positiv Sveriges mineralstrategi Öka återvinning Resurseffektivitet Råvarurapport AC, BD län Vad vill EU? • Innovationsunionen • Innovationspartnerskap, EIP (RM) • Olika arbetspaket • Europeiska institutet för innovation och teknik, EIT • Kic’s • Råvaror (RM) Vad vill Sverige? • ”Genom ett långsiktigt hållbart användande av landets mineralresurser, i samklang med miljö-, natur- och kulturvärden, skapas tillväxt i hela landet. Sverige förstärker sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation.” Genom ett långsiktigt hållbart användande av landets mineralresurser, i samklang med miljö,natur- och kulturvärden, skapas tillväxt i hela landet. Sverige förstärker sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation. En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar 1. Ökad resurseffektivitet Åtgärder: 1: Kartläggning och analys av utvinnings- och återvinningspotential för svenska metall- och mineraltillgångar (SGU, NV,). 2: System för produktionsuppgifter av entreprenadsten (SGU, NV, Trafikverket, Boverket). 2. Förbättrad dialog och synergi med andra näringar Åtgärder: 3: Vägledning för samråd mellan ren- och gruvnäring vid tillståndsprocesser (Lst Norrbotten). 3. Gruvsamhällen med attraktiva natur- och kulturmiljöer Åtgärder: 4: Utveckla, samla och sprida exempel på hur kulturmiljön i Bergslagen kan tas tillvara av gruv- och besöksnäring (RAÄ). Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt 4. Främjande av samhällsutveckling och regional tillväxt Åtgärder: 5: Program för kunskap, erfarenhetsutbyte och koordinering vid stora etableringar (TVV). 6: Handbok för kommuner vid gruvetableringar (TVV, NV). 7: Se vilka hinder som föreligger för ökad bostadsproduktion för att möta gruvnäringens expansion, (Boverket). 8: Metod för regional materialförsörjningsplanering(SGU). 5.Tydligare ansvarsfördelning och bättre informationsflöde mellan näringens aktörer Åtgärder: 9: Nationellt mineralforum för att främja dialog, kunskapsutbyte och samordning. Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt 6. Ett tydligare och effektivare regelverk Åtgärder: 10: Uppföljning och utvärdering av genomförda satsningar på att korta ledtider vid miljötillståndsprövning (TA). 11: Pilot för översiktlig plan för stöd i kommuners detaljplanearbete (Lst Norrbotten). 7. Infrastruktursatsningar för gruvnäringens tillväxt Åtgärder: 12: Använd erfarenheter från FFI i arbetet med elektriska framdrivningssystem för lastbilar på väg (Trafikverket). En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskapsbas 8. Forskning och innovation som skapar tillväxt och konkurrenskraft Åtgärder: 13: Ämnesöversikt med bibliometri för gruv- och mineralområdet. Föreslå förbättrade samverkansformer näringsliv och akademi (Vinnova, VR). 9. Kompetensförsörjning som möter näringens och regionernas behov Åtgärder: 14: Öka kunskapen om geologins roll i samhället och synliggöra branschen som arbetsplats (SGU, näringen). 15: Regionala kompetensplattformarna ska utarbeta plan för att möta det långsiktiga kompetensförsörjningsbehovet. En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruvnäring 10. God kapitalförsörjning och främjande av investeringar Åtgärder: 16: Kartläggning av Sveriges attraktivitet som gruvland, med internationell utblick (TA). 11. Ökad delaktighet på den internationella arenan Åtgärder: 17: Utreda förutsättningarna för en kommunikations- och marknadsföringsplattform för att presentera aktiviteter för ökad internationalisering (Business Sweden). 18: Föreslå hur Sverige och svenska företag kan bidra till en hållbar gruvindustri i utvecklingsländer (SGU). 19: Kartlägga länder för fördjupade kontakter på regeringsnivå. Vad vill norrlänen? • Bidra till en hållbar utveckling • Stärka forskning och utveckling • Främja god samhällsplanering • Stärka konkurrenskraften • Med mera Uppbyggnad • Inledande text • Beskrivning av strategin – Koppling till andra strategier • Behov av metaller och mineral • Regionens mineralsektor – FoU, starta och stänga en gruva, globala utmaningar och möjligheter • Så blir visionen verklighet – Inriktningar, varav vissa prioriterade • Så ska strategin genomföras – Mineralforum? Beskrivning av regionen Styrkor Starka forskningsmiljöer Hög kompetens inom miljöområdet Möjligheter Ökad vidareförädling och återvinning Fortsatt teknologisk utveckling Svagheter Könssegregerad arbetsmarknad Brist på funktionell infrastruktur Hot Negativa miljökonsekvenser Konjunktursvängningar Inriktningar Samhällsplanering • Samråd, samarbete • Kommuners behov Inriktningar x 2 Åtgärder, insatser, initiativ etc. • Prioriterade inriktningar • Inriktningar Inriktningar Kompetensförsörjning • Samverkan • Jämställdhet Inriktningar Infrastruktur • Investeringar Inriktningar Miljö • Samråd, samverkan • Utveckla teknik, processer och innovationer Inriktningar Konkurrenskraft • Utveckling • Regional samverkan Nästa steg Handslag mellan de som deltagit i framtagandet och de som vill bidra till genomförandet. Var och en i sin organisation, verksamhet. Bilda ett Mineralforum för det fortsatta arbetet? Skrivargruppen - Anna Lindberg Norrbottens läns landsting • Remiss – riktad • Webb – öppen • Dialogmöten • Konferenser • Regeringsuppdragen 0.5 - Sven-Erik Österlund Centek - Tina Norgren Länsstyrelsen Norrbotten - Jörgen Niemann Region Västerbotten 0.6 1.0 28 maj Okt/nov Ledande gruvregion i Europa Koppar Andel av EU:s produktion Övre Norrland Guld Andel av EU:s produktion Övriga EU Järn 0% 50% 100% 150% Zink Silver Andel av Sveriges produktion Övre Norrland Koppar Andel av Sveriges produktion Övriga Sverige Guld Järn 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Hållbar utveckling • Kan en gruva vara hållbar? • Kan ett gruvsamhälle byggas hållbart? • Vad menar vi med hållbart? • Hur länge ska hållbart hålla? Miljö B A Ekonomisk Social System av strategier • Europa 2020 strategin • Regional utvecklings• RUS 2014-2020 strategi för hållbar Regional utvecklingsstrategi framtid i Norrbotten 2020 för Västerbottens län (RUS) • Regionala Innovationsstrategier • Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten • Sveriges reformprogram Europa 2020 • Sveriges mineralstrategi Bilaga 4 RP 15-01-15 Uppdrag i regleringsbrev Uppdrag 27: • Länsstyrelsen ska beskriva hur ett integrations- och mångfaldsperspektiv kan utvecklas och integreras i det regionala tillväxtarbetet. • Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 april. Bilaga 5 RP 15-01-15 Inflyttning 2010-2014 RUS 2020 Minst 8000 personer ska flytta till Norrbotten varje år. Antal personer 9 000 8 000 Invandrare Inrikes inflyttade Mål 7 000 6 000 5 000 5 044 5 270 5 581 4 527 4 841 2 456 2 312 2 505 2 591 2 552 2010 2011 2012 2013 2014P 4 000 4 754 3 000 2 000 1 000 1 157 0 2000 Nettoflyttning 2010-2014 RUS 2020 Flyttningsöverskottet ska uppgå till minst 500 personer per år med jämn könsfördelning. Antal personer 1 500 1 095 1 000 832 605 500 Mål 312 0 -141 Flyttningsöverskott: Arvidsjaur Jokkmokk Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå -500 -1 000 -1 500 -1 494 -2 000 Källa: SCB 2000 2010 2011 2012 2013 2014P Folkökning 2010-2014 1 000 799 800 562 600 400 200 92 0 -64 -200 -400 -600 -410 2010 2011 2012 2013 2014P 3 000 Födelseöverskott Invandraröverskott Inrikes flyttningsöverskott 2 000 1 000 0 -1 000 -2 000 -3 000 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Åren 2010-2014 10 000 8 344 8 000 6 000 4 000 2 000 0 -2 000 -1 733 -4 000 -6 000 -5 612 -8 000 Inrikes flyttningsöverskott Invandraröverskott Födelseöverskott Befolkningsstruktur 2013 efter ålder 0-100 år 1,6% Norrbotten Riket 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Bilaga 6 RP 15-01-15 Behov av inflyttning • Kompetensförsörjning • Finansiering av välfärden Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder som inspirerar och som kompletterar Norrbottens visioner Framtidsbilder som inspirerar och som kompletterar Norrbottens visioner Framtidsbilder som inspirerar och som kompletterar Norrbottens visioner Samverkan och samsyn i ledarskapet Den övergripande visionen för hållbar tillväxt i Norrbotten har tidigare arbetats fram av det regionala partnerskapet. ”Norrbotten – för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa.” Det är utgångspunkten i den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som är styrande för många andra strategier och planer. Framtidsbilder som inspirerar och som kompletterar Norrbottens visioner Vardagslivet och människors samspel De framtidsbilder som kommer fram ur Kraftsamlingarna har en annan karaktär, de är norrbottningarnas framtidssyn på livet i Norrbotten. Vilket klimat vill vi ha mellan människor? Vilka attityder ska prägla umgänge och samarbete? De anger en riktning att eftersträva i olika beslut och satsningar, i stort och smått. Vardagslivet och människors samspel – framtidsbilder från Kraftsamlingarnas deltagare Framtidsbilder från Kraftsamlingarnas deltagare Framtidsbild – Mångfald 2030 Norrbotten är öppet, välkomnande och tillgängligt. Vi har nyfiken attityd och starkt civilkurage som bottnar i trygghet och god självkänsla. Vi möter människan som en individ och är kritiska till mallar och normer. Prioriterade strategier: • Insikt om värdet av mångfald • Motverka rädsla, diskriminering och hatbrott • Omvärldskunskap och mångfaldskompetens Framtidsbilder från Kraftsamlingarnas deltagare Framtidsbild – Integration 2030 Både gamla och nya norrbottningar har en inkluderande attityd. Vi öppnar dörrar till nya kontaktnät för varandra och samverkar för att utveckla länet. Prioriterade strategier: • Arbete, praktik, utbildning och fritid – samverkan skolor, arbetsplatser, föreningar, politik, myndigheter • Insikt om nödvändigheten av inflyttning • Gräns- / normöverskridande möten Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlingens rundabordssamtal. Och nu då? Verkstad! Visionära framtidsbilder och strategier anger bara riktningen. Vägen dit måste vi gå själva. Allihop. När många handlingar och aktiviteter drar åt samma håll så blir de starkare. ”Verkstad” blir det i norrbottningarnas vardag genom t ex beslut hos myndigheter, kommuner, företag, i löneförhandlingar, projekt och rekryteringar, i vården och styrelsen, på festen i kvarteret och i leken på skolgården, mötena i föreningen, vid fikaborden… Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut • • • • Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut Unga Kraftsamlingens deltagare skickar signaler om att unga människors röster saknas i beslutande sammanhang, och att deras infallsvinklar alltför sällan får höras och synas. Många unga flyttar från Norrbotten och det finns en oro att alltför få flyttar hit. Tröskeln för att komma in i arbetslivet och få en egen bostad är för hög. Vi behöver arbeta attitydförbättrande redan från förskola och skola för att öka öppenhet och jämställdhet. Definition ”unga”: Barn, tonåringar och unga vuxna (-25 år). Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut Jämställdhet Rösterna från Kraftsamlingen säger att det finns begränsande strukturer och normer i Norrbotten. Det hindrar människor att utveckla alla sina förmågor och hela sin kapacitet. Konkreta områden som ofta uttrycks är: • Bristande jämställdhet i fråga om makt och ekonomi. • Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Definition ”jämställdhet”: Kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt gynnar alla människor. Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut Mångfald Det finns behov i Norrbotten av bättre ta tillvara alla människors kompetens. Att respektera varandra, skapa trygghet och säkerställa de mänskliga rättigheterna. Särskilt lyfter deltagarna fram: • Ledarskapet och goda exempel är viktiga. • Individen behöver stå mer i centrum, inte grupptillhörighet och myter. • Öppenhet, mod och nyfikenhet behöver stärkas. • Mångfald är värdefullt, lönsamt och nödvändigt. Definition ”mångfald”: En öppen och bejakande kultur inom alla områden och på alla nivåer. En blandning av människor med olika bakgrunder, tillhörigheter, färdigheter, erfarenheter, kunskaper och personligheter. Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut Integration Det är för svårt för inflyttade människor att få plats på arbetsmarknaden och i det sociala livet, och våra samhällen är för segregerade. Människors kompetens och förmåga tas inte till vara. Det hindrar utveckling, både personligt och samhälleligt, för både gamla och nya norrbottningar. Vi behöver öka insikten om: • Att integration är ömsesidigt, en tvåvägshandling. • Att inflyttning är nödvändigt för Norrbotten. Definition ”integration”: Att välkomna nya människor. Att förstå hur bakgrund, kultur och grupptillhörighet påverkar både en själv och andra, och ta detta i beaktande i beslut och i val av handlingssätt. Framtidsbilder från Kraftsamlingarnas deltagare Framtidsbild – Unga 2030 Unga människor i Norrbotten är engagerade och trygga. Deras röster får höras och de bidrar till utvecklingen av länet. Äldre ser unga människor som individer och tar vara på deras kompetens. Prioriterade strategier: • Verklig delaktighet • Jobb, praktik, utbildning • Bostäder Framtidsbilder från Kraftsamlingarnas deltagare Framtidsbild – Jämställdhet 2030 Individen ses som en hel och kompetent människa med samma rätt till värdighet, oavsett kön och annat. Vi har ett normkritiskt förhållningssätt. Resursfördelningen är jämställd. Alla människor har samma möjligheter att påverka sina liv och samhället. Prioriterade strategier: • Motverka mäns våld mot kvinnor • Ekonomisk och demokratisk jämställdhet • Jämställdhets- och genuskompetens Arbetsförmedlingens Etableringsuppdrag Bilaga 7 RP 15-01-15 Processen Kompetensresurs att ta tillvara • Regional tillväxtfråga. • Generationsväxlingen är här. Kommunerna -> oftast största arbetsgivarna/orten. • Privata små och medelstora företag. Arbetsförmedlingen.se • Exempel på ”Instegsjobb” Nyanländ med etableringsplan. Arbete 50% (Halvtidslön 10 000kr). Studier SFI 50% (Etableringsersättning 50%) Arbetsförmedlingen.se Tack för mig
© Copyright 2024