DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 HANDLINGAR
DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 HANDLINGAR FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG Innehåll: - Förslag på dagordning - Förslag på val- & arbetsordning - Verksamhetsberättelse - Ekonomisk berättelse - Förslag från valberedningen - Förslag till ny valberedning - Förslag om stadgeändringar - Motioner och motionssvar - Rapport från valkommittén - Rapport från valanalysgruppen - Inkomna nomineringar 1 2015-04-07 Innehåll Dagordning................................................................................................3 Val och arbetsordning..............................................................................5 Verksamhetsberättelse 2014....................................................................7 1. Verksamheten ......................................................................................................................10 2. Verksamhetens organisation .............................................................................................23 3. Redovisning av motioner behandlade på distriksårskongessen 2014..........................29 4. Styrelsen slutord ..................................................................................................................41 5. Ekonomisk berättelse .........................................................................................................43 6. Rapporter .............................................................................................................................50 Kommunfullmäktige Kyrkofullmäktige Regionfullmäktige Riksdagsgruppen 7. Rapporter från sidoorganisationer .................................................................53 Förslag från styrelsen..............................................................................63 Förslag från valberedningen..................................................................67 Förslag till ny valberedning....................................................................68 Motionshäfte med utlåtanden ..............................................................69 Rapport från valkommittén.................................................................101 Lägesrapport från valanalysgruppen..................................................131 Inkomna nomineringar........................................................................151 2 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG TILL DAGORDNING Förslag till dagordning för Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress lördag 18 och söndag 19 april 2015 1.Öppnande 2.Upprop 3. Fastställande av dagordning 4. Beslut om årsmötet är stadgeenligt utlyst 5. Fastställande av val- och arbetsordning 6. Årsmötets offentlighet 7. Val av årsmötesfunktionärer a) Två ordförande för årsmötet b) Val av mötessekreterare b) Två protokolljusterare c) Tre ledamöter i redaktionsutskottet d) Tio rösträknare 8. Gästerna har ordet 9. Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse 10. Revisorernas berättelse 11. Beslut om ansvarsfrihet 12. Rapporter från politiska församlingar och sidoorganisationer 13. Beslut om arvode för revisorerna 14. Förslag från styrelsen om stadgeändring 15. Rapport från Ernst Wigforss Stipendiefond 16. Val av: a) ordförande på två år till partidistriktets styrelse b) sex ledamöter på två år till partidistriktets styrelse c) fyllnadsval av en ledamot på ett år till partidistriktets styrelse d) tre revisorer på ett år till partidistriktets styrelse e) tre revisorssuppleanter på ett år till partidistriktets styrelse f) 8 ledamöter på 4 år till valkommittén 3 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG TILL DAGORDNING g) ordförande facklig-politiska utskottet, på ett år h) 13 ombud på ett år till Västsvenska representantskapet i) 13 suppleanter på ett år till Västsvenska representantskapet j) fem ledamöter på ett år till partidistriktets valberedning k) två suppleanter på ett år till partidistriktets valberedning 17. Behandling av till årsmötet inkomna motioner 18. 19. Utdelning av medaljer och priser a) Tage Erlanders hedersmedalj b) Hjalmar Brantingmedaljen c) Richard Sandlers pris Övriga frågor 20.Uttalande 21.Avslutning 4 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG TILL VAL- & ARBETSORDNING Förslag till val- och arbetsordning för Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress lördag 18 och söndag 19 april 2015 Mötet hålls i kongressalen, Folkets Hus. Ramtider: Lördag Kl 09 Registrering Kl 10 Förhandlingar. Verksamhetsberättelse, val mm Kl 11.30 Motionstorg Kl 11.40 Lunch på O’Learys Kl 13 Öppet möte med Stefan Löfven i biograf Draken. Kl 14.15. Förhandlingar. Motioner Kl 17.15 Temagrupp 1 Kl 18 Slut för dagen. Kongressmingel med buffé på Folkets Hus restaurang Söndag Kl 09 Registrering Kl 10 Förhandlingar. Motioner, Erlandermedalj Kl 11.30 Temagrupp 2 Kl 12.15 Lunch på O’Learys Kl 13.15 Förhandlingar. Motioner Kl 14.30 Avtackningar, uttalande Kl 15 ca Avslutning Ordet begärs skriftligt. Förslag skall, för att kunna upptas till behandling, vara skriftliga och bör överlämnas i början av debatten. Mötespresidiet skall föreslå streck i debatten om fyra personer av samma kön står i rad på talarlistan. Personval sker när någon så begär med slutna sedlar. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel upptagande fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten. Valen förrättas efter det att valberedningen har framlagt sina förslag. Övriga omröstningar sker öppet. Uppstår lika röstetal avgör tjänstgörande ordförandes utslagsröst. Ombud som av någon anledning önskar lämna årsmötet, skall anmäla detta till registreringen. 5 FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG Innehåll 7 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1Verksamheten..............................................................................................10 1.1 Studier inför samtalskampanjen................................................................................10 1.2Dörrknackning.............................................................................................................10 1.3Torgmöten....................................................................................................................11 1.4Valstugor.......................................................................................................................12 1.5Evenemang...................................................................................................................12 1.6 Första Maj och evenemang på staden......................................................................13 1.7 Profilkläder...................................................................................................................14 1.8 Samtal vid arbetsplatserna..........................................................................................14 1.9S-fackklubbarna............................................................................................................15 1.10Arbetsplatsbesök..........................................................................................................16 1.11 Samordning av kommunikation................................................................................16 1.12 Kommunikation, extern.............................................................................................17 1.13 Intern information......................................................................................................17 1.14 Ernst Wigforss Stipendiefond...................................................................................18 1.15Forumgrupper..............................................................................................................18 1.16 Jämställdhets- och mångfaldsgrupp..........................................................................18 1.17 Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg.........................................19 1.18Kultur.............................................................................................................................19 1.19Partidistriktsexpeditionen...........................................................................................19 1.20Partisamarbete..............................................................................................................20 1.21Partidagar.......................................................................................................................20 1.22Riksdagsgruppen..........................................................................................................22 2 Verksamhetens organisation....................................................................................23 2.10 Styrelse, revisorer, valberedning, valkomitté och personal.....................................23 2.2 Medlems- och organsitaionsutvekling.......................................................................25 2.3Utskott............................................................................................................................26 3 Redovisning av motioner från distriktsårskongressen 2014............29 4 Styrelsens slutord..........................................................................................................41 5 Ekonomisk berättelse för räkenskapsåret 2014..........................................43 5.1Reslutaträkning..............................................................................................................43 5.2Balansräkning................................................................................................................44 5.3Noter..............................................................................................................................45 5.4 Styrelsen underskrift.....................................................................................................48 5.5Revisionsberättelse.......................................................................................................49 6Rapporter..........................................................................................................50 5.1Kommunfullmäktigegruppen.....................................................................................50 5.2Regionfullmäktige.........................................................................................................50 5.3Riksdagsbänken.............................................................................................................51 8 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 5.4Kyrkofullmäktigegruppen............................................................................................52 5.5Nämndemannagruppen...............................................................................................53 7 Rapporter från sidoorganisationer................................................................53 7.1SSU-distriktet................................................................................................................53 7.2 Göteborgs socialdemokratiska högskoleföreing (GSHF)......................................55 7.3 Unga Örnar Väst..........................................................................................................56 7.4 Socialdemokrateran för Tro och Solidartiet.............................................................58 7.5 S-kvinnor i Göteborg..................................................................................................59 8Nyckeltal.....................................................................................................................62 9 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1Verksamheten År 2014 var ett så kallat ”supervalår”, med val till EU-parlamentet i maj, riksdagen, kommunoch regionfullmäktige samt i Göteborg också en folkomröstning om trängselskatten i september. Detta dominerade partidistriktets verksamhet under året. 1.1 Studier inför samtalskampanjen Mål: • att under valåret genomföra samtal med 70 000 göteborgare. Måluppfyllelse: För att kunna mäta det volymmässiga målet hade man ifrån partistyrelsen skapat en app till smartphones, Sappen, där alla medlemmar skulle kunna rapportera in sina samtal, värvade medlemmar mm. Trots en del svårigheter att vänja organisationen med att använda Sappen så kunde vi summera över 80 000 samtal när valrörelserna var över. För att våra medlemmar skulle kunna känna sig trygga i samtalen med medborgarna skapades en argumentationsutbildning i fyra steg. Tillsammans med ABF och stadsdelskretsarnas studieorganisatörer gjordes ett schema där de tre första stegen planerades under en sexveckorsperiod. Under sexveckorsperioden skedde utbildningstillfälle nästan varje vardagskväll någonstans i Göteborg. Kretsarnas studieorganisatörer fixade lokal och fika, partidistriktet ansvarade fler att det fanns en handledare på plats som höll i utbildningarna. På detta vis kunde vi under våren samla ungefär 200 deltagare uppdelat på 30 träffar ute i våra stadsdelar. Med ett centralt uppsamlingstillfälle blev det totalt 33 utbildningstillfällen. Under hösten hölls ett nytt utbildningstillfälle i varje krets. Under utbildningarna fick deltagarna ett häfte med argumentation och bakgrund till våra olika prioriterade frågor. Som handledare använde vi oss av deltagarna i kursen ”600 ledare” som genomgick en heldagsutbildning inför sitt uppdrag. På varje kurstillfälle fanns också politiker, vars uppgift var att finnas som extrastöd. 1.2Dörrknackning Dörrknackning sägs vara en av de effektivaste metoderna när det gäller politisk opinionsbildning. Några av fördelarna är att vi väljer själva vilka väljare vi hälsar på, vi kan få en spridningseffekt bland grannar och vi kan få en uppfattning vilka frågor som är extra viktiga i just detta område. Andra fördelar är att vi vet var vi varit och kan återkoppla till samma väljare efter kampanjernas slutförande. Utifrån detta blev dörrknackningen den prioriterade metoden i valrörelserna och samtalskampanjen. Mål • Bygga upp en kader av dörrknackare på minst 100 personer till riksdagsvalet 2014. • Att i varje stadsdelskrets genomföra två dörrknackningar innan EU valkampanjen börjar. • Att varje stadsdelskrets genomför minst fem dörrknackningar de sista två veckorna innan EU valet. • Att varje stadsdelskrets genomför minst åtta dörrknackningar de sista två veckorna innan 10 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE riksdagsvalet Måluppfyllelse Samtliga mål förutom det sista uppfylldes. Målsättningar att till riksdagsvalet ha en kader på 100 dörrknackare registrerade fördubblades. Arbetssättet att organisera dörrknackare centralt och samplanera med stadsdelskretsarna fungerade över förväntan och vi fick en snöbollseffekt där vi kampanjperiod för kampanjperiod ökade både intensitet och volym på dörrknackningarna för att kulminera med över 150 genomförda dörrknackningstillfällen de sista fyra veckorna innan riksdagsvalet. Under riksdagsvalet fanns också två resurspersoner till hands för att sköta logistik och kontakt med alla dörrknackare. Genom att göra ett centralt register byggde vi upp en anda av att man hjälpte varandra över stadsdelsgränserna och om någon stadsdelskrets hade svårt att motivera sina medlemmar så fanns det ändå några andra som kom ifrån ett annat ställe som gick före och visade att det fungerade. Utöver det register som byggdes upp tillkom dessutom ett antal lokala dörrknackare samt ett stort antal SSU:are som gjorde ett fantastiskt arbete. 1.3Torgmöten På gator och torg möter vi också många väljare. Vi kan dock inte styra var de bor, vilken inkomstnivå de kan tänkas ha med mera. På torgmötena söker människor upp oss med sina frågor mer än att vi söker upp dem. Vi syns också genom tydlig skyltning och bidrar bara genom att vara på plats till att det politiska samtalet initieras. Mål • Att från början av mars genomföra torgmöten i samtliga stadsdelskretsar minst en gång i månaden • Att från början av mars genomföra torgmöten i centrala Göteborg varje lördag. • Att de sista två veckorna inför EU-valet genomförs minst två torgmöten per stadsdelskrets • Att de sista två veckorna inför EU-valet genomförs 10 centrala torgmöten • Att de sista tre veckorna inför Riksdagsvalet genomföra minst tre torgmöten per stadsdelskrets • Att de sista tre veckorna inför Riksdagsvalet genomföra 15 centrala torgmöten • Att expeditionen fortsätter med torgmöten på Järntorget varannan vecka Måluppfyllelse Samtliga mål förutom det sista uppfylldes. De senaste åren har vi arbetat mot målen att varje stadsdelskrets skall genomföra en utåtriktad aktivitet per månad och oftast har det då handlat om torgmöten. Centralt har vi sedan några år etablerat oss på Brunnsparken genom att i stort sett varje lördag samt i samband med KF-gruppens möten genomföra torgmöten där. Vi träffar flera hundra personer varje gång och värvar i stort sett alltid nya medlemmar. Vi tog initiativet för att samordna torgmötestider på Brunnsparken mellan Alliansen och de Rödgröna partierna och kunde på det viset underlätta ordentligt både för polisen och oss själva. Inför EU-valet inköptes ett torgmötes-kit till alla tio stadsdelskretsar för att underlätta deras utåtriktade verksamhet. I alla delar av staden kunde vi därför vara aktiva på gator och torg med enhetliga loggor och material. Centralt så investerades det i en trehjulig kampanjcykel som kom att underlätta logistiken när det 11 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE gällde centrala torgmöten betydligt. Målsättningarna från valplanen uppfylldes med råge. Inför riksdagsvalet var organisationen väl intrimmad, en volontärsgrupp på ca 50 medlemmar hade skapats och även nu uppfylldes målsättningarna över all förväntan. 1.4Valstugor Valstugornas uppgift är att vara informativa center där medborgarna vet att de kan finna valmaterial. De senaste valen har det vid sidan av valstugor också funnits valbilar som använts av delar av organisationen. Mål • två valstugor sätts upp under valrörelsen inför valet den 14 september. Måluppfyllelse Organisatoriska valledningen gjorde avvägningen att det var strategiskt viktigt att partiet i riksdagsvalet hade valstugor på två platser, vid Kungsportsplatsen och på Backaplan, då detta är platser där de andra partierna har stugor. För dessa platser tog partidistriktet ansvar för att det fanns stugor. Valstugorna var öppna de sista tre veckorna innan riksdagsvalet. Stadsdelskretsarna på Hisingen tog gemensamt praktiskt ansvar för verksamheten vid valstugan på Backaplan tillsammans med SSU. Under EU-valet hade vi bara valstugan vid Kungsportsplatsen öppen. Denna bemannades i första hand av fackliga kamrater samt SSU:are. Angereds S-kretsen ansvarade för en egen stuga vid Angereds centrum. I Väster användes en husbil som stadsdelskretsarna finansierade och tog ansvar för. Valet att inte sätta upp någon valstuga på Järntorget får nog i efterhands ses som ett strategiskt misstag. 1.5Evenemang Göteborg är en evenemangsstad som samlar många människor, särskilt under sommarhalvåret. De olika evenemangen är bra tillfällen för glada samtal med väljare som Socialdemokraterna måste utnyttja. Därför samordnade vi t.ex. Göteborgsvarvet tillsammans med stadsdelskretsar, alla som sprang kunde vid ett flertal tillfällen se vår beachflaggor längs banan och de hamnade också i TV-sändningar med jämna mellanrum. Vi deltog som vanligt på Eldsfesten på Heden, Hammarkullekarnevalen, West Pride och hade även tillsammans med SSU ett tält vid Kanaltorget under Kulturkalaset. Allt i syfte att samtala med göteborgare under avslappade och trevliga former. Mål • Partidistriktet ska finnas på plats vid utvalda större Göteborgsevenemangen under valrörelseperioderna Måluppfyllelse Målet uppfylldes. Eftervalskampanj I november genomfördes en nationell uppföljning på samtalskampanjen. Tre stadsdelskretsar i Göteborg valde att hörsamma detta och utifrån samma principer som under valrörelserna genomfördes sex stycken dörrknackningar under en tvåveckorsperiod. Under dörrknackningarna bjöds samtliga vi fick kontakt med in till ett öppet medlemsmöte om lokala frågor, främst skola 12 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE och barnomsorg utifrån att målgruppen var personer mellan 30-45 år. Metoden visade sig väldigt framgångsrik, samtalen blev betydligt längre än under valrörelsen och vi värvade ett tjugotal medlemmar. Mål • Då eftervalskampanjen initierades under verksamhetsåret fanns inga mål uppsatta i verksamhetsplanen Mingel med nya medlemmar Under året blev över 500 personer medlemmar i Göteborgs partidistrikt. Förutom att dessa bjöds in till de introduktionsträffar som skedde rullande varje måndag anordnades i december ett medlemsmingel i HSB-salen där ett femtiotal nya medlemmar dök upp. De fick diskutera och samtala under några timmar med fullmäktigeledamöter, föreningsaktiva och personal från partidistriktet. 1.6 Första Maj och evenemang på staden Första Maj är ett viktigt tillfälle att visa arbetarrörelsens samlade kraft i Göteborg. Under valåret är det också ett tillfälle att rikta oss till målgrupperna med vårt budskap. Mål • Att arrangemanget skall samla minst 15 000 deltagare på Götaplatsen • Minst 100 valarbetare skall värvas under arrangemangen • Minst 50 intresseanmälningar om medlemskap i partiet • Att arrangemanget skall upplevas som ett gemensamt arrangemang med minst fem av de kringliggande arbetarekommunerna inom Göteborgsområdet (GOS) Måluppfyllelse I strålande solsken gick cirka 2 500 personer i demonstrationståget mot Götaplatsen och ett flertal arbetarekommuner inom GOS valde att delta i tåget. Alla arbetarekommuner inom GOS fick inbjudan till planeringen inför Första Maj-firandet. På Götaplatsen var vi cirka 9 000 som lyssnade på LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, SSU-distriktets ordförande Linus Glanzelius, EU-parlamentskandidat Mariya Voyvodova och EU-parlamentariker Olle Ludvigsson. Med hjälp av många händer kunde vi på arbetsplatser, gator och torg dela ut över 20 000 flygblad samt på IF Metall-arbetsplatser 4 100 frukostpåsar med Första Maj-material. På Olof Palmes plats gjorde vi en mycket uppskattad familjefest med fika/festis och 26 meter tårta och fiskedamm. Unga Örnar gjorde barn glada med ansiktsmålning och hoppborg. Kommunal Väst fixade det lilla extra med 1 000 varm korv med bröd, trubadur och 6F-facken hade ”plankbånk” med fina vinster samt mycket, mycket mer. Götaplatsen smyckades med LOs och partiets vepor, det byggdes en stor scen med ljud/ljus, dels för talen men också för vårt kulturarrangemang ”Drömriket” som gjorde sin världspremiär denna dag. Vi delade också ut 1 500 rosor med tapp-lappar på, som ett glatt gäng färdigställde på valborgsmässoafton. I tåget hade vi både sambastakter som duktiga megafonörer och starka plakat-, textsegel- och fanbärare, vars budskap vår spökröst Marianne Carlström läste upp på Götaplatsen. Vi fick 30 intresseanmälningar för att bli medlem i partiet, dock värvades inga valarbetare. 13 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.7 Profilkläder Det är viktigt att vi syns överallt i Göteborg och då inte bara i annonser och valtavlor utan också på vår klädsel. Det är lika viktigt att klädseln inte ”spretar åt alla håll” som det är med övrigt partimaterial. Det skall synas att det är vi Socialdemokrater som har en aktivitet. Mål • Förmedla 100 jackor till föreningar/klubbar • 50 löpartröjor Måluppfyllelse Alla föreningar/klubbar/kretsar, personal, ledande förtroendevalda, sidoorganisationer erbjöds att till reducerat pris köpa valarbetarjackor samt västar. Vi har också samordnat beställning av jackor och västar för arbetarekommunerna inom GOS. Totalt inom projektet har vi köpt in och förmedlat 215 jackor och 64 västar. Vi har inte nått målet på 50 löpartröjor då vi haft svårighet att hitta tröjor med bra kvalitet som lämpar sig vid löpning samt tål logo-tryck. 1.8 Samtal vid arbetsplatserna Verksamheten leddes av partidistriktets facklig-politiska utskott. Facklig-politiska utskottet Ordförande: Mikael Hansson, Kommunal Göteborg sdf Ordinarie ledamöter: Henrik Johansson, Kommunal Göteborg sdf Annika Hansson, Tjänstemännens sdf Peter Persson, Handels sdf Margareta Bruhn, Livs sdf Thomas Gustavsson, Fastighetsarbetarnas S-fackklubb Jan Nilsson, IF Metall sdf Suppleanter: Conny J Johansson, Byggnads sdf Claes Söderling, SEKO Göteborg sdf Joakim Bernhardsson, Kommunal Göteborg sdf Peter Skoglund, SEKO Sjöfolkets Socialdemokratiska riksförbund Magnus Kindmark, Elektrikerna sdf Ronny Johansson, Målarna sdf Magnus Leoson GS-facket sdf Roland Wallengren, Göteborgs Transportarbetares sdf Adjungerade: Leif Andersson, LO-facken Göteborg, Linus Glanzelius, SSU-distriktet Göteborg, Gunilla Carlsson, riksdagen Mattias Jonsson, riksdagen Thorbjörn Carlsson, folkrörelserna Joachim Hurtig, ABF facklig-politiska enheten Eva Olofsson, partidistriktet 14 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Partidistriktets facklig-politiska utskott har till uppgift att samordna och initiera facklig-politiska aktiviteter i Göteborg. Vidare så ska utskottet ge möjlighet till att det politiska samtalet på arbetsplatserna stärks. Mål • Facklig-politiska utskottet skall stötta alla fackliga avdelningar och S-fackklubbar i valrörelserna • Utskottet ska genomföra minst 6 möten under året Måluppfyllelse Utskottet har under året haft sex möten varav en lunch till lunch-överläggning i Alingsås. På denna överläggning deltog totalt 35 personer, med bl. a. flera av Göteborgsavdelningarnas ordförande, kassörer och facklig-politiskt ansvariga. Medverkande var Ann-Sofie Hermansson som pratade om EU-valet och Andreas Schönström som redogjorde för Malmö kommuns projekt ”Vita jobb”. Utskottet har genomfört tre utbildningstillfällen om ”Hur bemöter vi SD på våra arbetsplatser”, med Christer Mattsson från Kungälvs toleransprojekt. Utbildningen var i samverkan med ABF Göteborgs facklig-politiska enhet och var mycket välbesökt och uppskattad, totalt deltog 173 personer. I slutspurtskampanjen förmedlades 600 rosor till IF Metall och 1 000 rosor till 6 F-förbunden för utdelning på gator och torg samt på arbetsplatser. I december gjorde vi en uppstart av de träffar vi tidigare haft mellan facklig-politiska utskottet, SDN-ordförandena och fackligt förtroendevalda inom Kommunal Väst, 19 personer deltog. 1.9S-fackklubbarna På arbetsplatserna har vi en naturlig ingång via S-fackklubbar och fackliga avdelningsklubbar för att nå sympatisörer och ännu inte politiskt engagerade personer. Mål • Alla S-fackklubbar skall genomföra minst fyra valrörelseaktiviteter under de två valrörelsekampanjperioderna • Tillsammans ska alla S-fackklubbar värvat 100 nya medlemmar under året Måluppfyllelse Alla S-fackklubbar har under perioden deltagit i någon form av valrörelsearbete. Ett flertal har deltagit i LO:s husbil och/eller valstuga vid Kopparmärra. Cirka 14 000 frukostpåsar med valmaterial har delats ut i anslutning till arbetsplatser och på knutpunkter runt om Göteborg. S-fackklubbarna har under året värvat totalt 70 nya medlemmar fördelat på Byggnads med fyra personer, Elektrikerna två, Fastighetsanställda 15, Handels en, Hotell och Restaurang tre, IF Metalls Fria grupp sju, Kommunal tre, Kommunal sydvästra Göteborg en, Livsmedels 1:an tre, SEKO fem, Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförening sex, SKF fyra, Tjänstemännen fyra och Volvo tolv. 15 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.10Arbetsplatsbesök Mål • Minst 200 arbetsplatsbesök under valåret Måluppfyllelse Det ambitiösa målet om 200 arbetsplatsbesök nåddes inte men besöken har skett kontinuerligt under året. Med arbetsplatsbesök menar vi politikermedverkan på arbetsplatser, fackliga möten och utbildningar. Många arbetsgivare vill inte längre släppa in politiker för arbetsplatsbesök med motiveringen att det är en slimmad organisation och/eller att om de släpper in ett parti måste övriga partier också ges möjlighet, vilket kan störa produktionen. Detta har vi löst bl.a. på byggarbetsplatser med att stå utanför vid förmiddagsrasten och ha fackliga företrädare tillsammans med politiker som bjuder på både politisk spis och t.ex. korvgrillning. Några övriga exempel på arbetsplatsbesök är hos ASSA OEM, Pågens Bageri AB, IAC, Estrella AB, Skutehagens Förskola, Fastighetsarbetarnas medlemsutbildning, AB Volvo, SKF, SEKO sjöfolks medlemsmöte, SEKO Gbg EU-dagar, Bagaregårdens Äldreboende, Handels skyddsombudsmöte, IF Metall och Kommunal Väst representantskapsmöten och på 6F-fackens inspirationsdag. Vi tog in tider från kommun- och regionpolitiker för medverkan på arbetsplatsbesök, de som vi inte fick ut på arbetsplatserna förmedlades till någon av våra valstugor som fanns runt om i Göteborg eller placerades på expeditionen för att hjälpa till med alla de skolklasser som kom på besök. Därutöver har vi arrangerat arbetsplatsbesök för riksdagskandidaterna på göteborgsbänken, detta redovisas i annat projekt. 1.11 Samordning av kommunikation Mål • En utspelsplanering tas fram och genomförs • Alla kommunikationsinsatser görs i enighet med kampanjens strategi • Socialdemokraterna skall synas mest av alla aktörer under kampanjen • Aktiviteter skall genomföras valåret 2014 med syfte att vinna valen 2014 Måluppfyllelse Utspelsplan fanns i valrörelsens mest intensiva fas under hösten och gällde från den 7 augusti och över valet. Övriga perioden skedde det samordning av kommunikationen löpande. Den utspelsplan som upprättades följdes, även om avsteg gjordes. Då i samråd med berörda så som politisk valledning och mediegrupp. Kommunikationsinsatserana följde i huvudsak strategin. Något avsteg gjordes men då till följd av uppkommen situation utanför den egna kontrollen (t.ex. Wannholt-gate). Andra avsteg som gjordes handlade främst om kanalval. Socialdemokraterna i Göteborg hade en betydligt högre medienärvaro än huvudmotståndaren Moderaterna i Göteborg. Sökning i mediaanalysverktyget Retriever ger nästan tre gånger så många träffat för S. De aktiviteter som genomfördes inom ramen för Samordning av kommunikation-projektet syftade till att vinna valen 2014. Till exempel hade den mediegruppen som bestod av representanter för SSU, S i stadshuset, regionkansliet, LO, S-gruppen i Europaparlamentets kansli i Göteborg och partidistriktets expedition återkommande möten. Under året mellan 1-2 ggr i veckan och 16 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE under valrörelsens intensiva del dagligen. 1.12 Kommunikation, extern Mål: • Att när så bedöms vara lämpligt snabbt kommentera det som våra motståndare säger och gör. • Tydligt framtidsbudskap ska illustreras • Daglig morgonrapport om medieläget till kommunikationsgruppens morgonmöten • Övergripande målgrupp: ”De samarbetsinriktade” enligt analys. Specifika målgrupper som behöver mobiliseras inför EU-parlamentsvalet. Mobilisering av ”samarbetsinriktade” inför valen i september • Politiska budskapet ska brytas ner för lokal betydelse • Vi ska i budskapet framstå som trovärdiga och framtidsinriktade • All köpt reklam ska vara i linje med partiets framtagna estetik och budskap • Socialdemokraterna ska bombardera staden med valtavlor. I varje stadsdel ska Socialdemokraterna synas med valtavlor • Att materialet bidrar till valseger • Att i materialet framstå som trovärdiga och framtidsinriktade • Att vara professionella och snabba i våra kontakter med media • Att framstå som trovärdiga och framtidsinriktade • Att alla Göteborgs Facebook-användare ska ha lagt märke till Socialdemokraternas nätkampanj • Minst 40000 besök till hemsidan under kampanjperioden Måluppfyllelse Motståndarna följdes genom dagliga medierapporter från medieanalysverktyget Retriever. Under valrörelsen hade en person i mediegruppen ansvar att särskilt bevaka Moderaterna och deras aktiviteter och utspel i Göteborg. Svar och kommentarer skedde i viss mån. Morgonrapporter togs, under höstens valrörelse fram varje morgon av någon av mediegruppens deltagare och presenterades för den politiska valledningen av förste ombudsmannen. Projektet med den köpta reklamen utfördes i stora drag enligt plan. Även om organisationen kring och uppsättandet av valtavlorna inte skedde utan förbättringsmöjligheter nåddes målet om att ha valtavlorna i varje stadsdel. Material togs fram med sikte inställt på valvinst och att framstå som trovärdiga och framtidsinriktade. Hur vida målet uppfyllts är kanske närmast en fråga för valanalysgruppen. Kontakter med media hölls och inriktningen att framstå som trovärdiga och framtidsinriktade genomsyrade allt kommunikationsarbete. Med ett stort antal inlägg på Facebook, kring 800, och på Twitter samt en hel del blogginlägg är det stor chans att många av göteborgarna som är aktiva på sociala medier har tagit del av något av våra inlägg. Partidistriktet hade vid årets slut cirka 1 900 följare på Twitter och 3 400 på Facebook. Besöksmålet på hemsidan överträffades. 1.13 Intern information Mål • Medlemmar tre pappersutskick: 13 januari i Ny Tid – Valspecial, inför Första Maj • kombinerat med information om valet till EU-parlamentet och ett i september med valinfor- 17 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE • • • • • mation. S-info görs om till Valinfo under två perioder med fyra utskick mellan 28 april och 19 maj och med fem utskick mellan 4 augusti och 15 september. Däremellan går S-info ut i början av varje månad som vanligt SMS utskick till alla medlemmar vid sex tillfällen mellan 30 april och 14 september All medlemsinformation ska finnas på hemsidan Mailutskick till kandidater, valorganisation, styrelse, heltidsanställda funktionärer och mediegrupp flera gånger i månaden mellan april och augusti och därefter dagligen under högintensiv fas fram till valet. Expeditionsmejl: varje dag under högintensiv fas kl: 08:15 Måluppfyllelse Målen uppnåddes i stort. Medlemsbrevet (S-info) fungerade i stor utsträckning enligt planen, likaså de pappersutskick som gjordes. Ett mejl som kallades Dagens(S)nackis inrättades också. Det innehöll en politik nyhet och skickades under 2014 ut över 90 gånger till kandidater, valorganisatörer, valledning, personal m.fl. men också till alla som ville få det. Det dagliga utskicket till expeditionen bedömdes överflödigt och uteblev, istället hade expeditionen dagliga möten. 1.14 Ernst Wigforss Stipendiefond Partidistriktet har till uppgift att tillsammans med LO Göteborg utse och förmedla stipendier ur fondens avkastning till sökande ur arbetarrörelsen i Göteborg, för studier i samhällsekonomi, internationella frågor eller i sådana studier som fondens styrelse finner vara i stipendiefondens syfte. Stipendiefondens årliga seminarium/föreläsning, medarrangör ABF Göteborg, ska genomföras med ett tema i Ernst Wigforss anda, stipendieutdelningen sker under arrangemanget. Mål • Utse stipendiat/er och presentera den/de under ett seminarium med ett tema i Ernst Wigforss anda. Måluppfyllelse Den 30 januari genomfördes Ernst Wigforss seminariet på Folkets Hus, kongressalen, Olof Palmes plats. Ett 80-tal besökare lyssnade till Katrine Kielos, Leif Pagrotsky och Marika Lindgren-Åsbrink under ämnet ”Så får vi Europas lägsta arbetslöshet”. 1.15Forumgrupper Partidistriktet har forumgrupper för olika politikområden – arbetsmarknad, kultur, miljö, sjukvård, stadsplanering, utbildning och sociala frågor - som är öppna för alla som är intresserade av att vara med och utveckla den socialdemokratiska politiken. Under 2014 koncentrerades verksamheten till valaktiviteter och själva forumgruppsaktiviteterna var på sparlåga. 1.16 Jämställdhets- och mångfaldsgrupp Partiorganisationen ska i planering och genomförande av sitt arbete beakta jämställdhets- och mångfaldsaspekterna. Syftet är att motverka diskriminering och ge alla samma möjligheter och rättigheter att engagera sig politiskt som att erbjudas ett politiskt förtroendeuppdrag. Det gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller 18 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE uttryck, funktionshinder eller ålder. Arbetet med att stödja genomförandet av handlingsplanen på alla nivåer har legat vilande under supervalåret 2014 Personer i Jämställdhets- och mångfaldsgruppen: - Janne Nilsson, IF Metall (sammankallande) - Ulla-Karin Näslund, Södra skärgården - Sofi Bringsoniou, S-kvinnor - Talla Alkurdi, GSHF & SHS - Staffan Lindström, Västra Frölunda - Alexandra Aho, GSHF - Netti Lindberg, Högsbo - Carina Ring, ombudsman 1.17 Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg bedriver på socialdemokratisk grund utrednings- och idépolitiskt utvecklingsarbete i oberoende form med stöd av stiftarna Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikt, LO Göteborg, ABF Göteborg och Göteborgs Arbetareförening. Under året publicerades åtta rapporter och en bok - ”Götaverken – i minne” av Sten Östlund. Till den senare bidrog även IF Metall och Varvshistoriska föreningen med insatser. Tankeverksamheten medverkade i framtagandet av skolpolitiskt program för Socialdemokraterna i Göteborg. Under året genomfördes seminarier i olika former, bl.a. med inriktning på arbetsmiljöfrågor. 1.18Kultur Kulturen har alltid varit en viktig del av arbetarrörelsen. Vid samtliga större möten som partidistriktet anordnar ingår kulturinslag, bland annat spelade Loke Nyberg och Avalon Dots på Valfinalen, Partiet på valvakan och Stina Oscarson kåserade på valupptakten. 1.19Partidistriktsexpeditionen Expeditionen skall upplevas som välkomnande både för medlemmar och för spontanbesökare. En av expeditionens viktigare uppgifter i en valrörelse är att vara öppen för att ta emot samtal, personliga eller via telefon och e-post men också vara föreningarna behjälpliga inför deras valrörelseaktiviteter. Personalen måste vara kunnig och ges förutsättningar att arbeta på ett effektivt sätt. Mål • Expeditionen skall under valrörelseperioderna ha utökat öppethållande • Expeditionen skall under året erbjuda alla grundorganisationerna föreningsservice • Expeditionen skall under året inte uppleva någon större datadriftsstörning • Ekonomihanteringen skall upplevas vara ett stöd till organisationen Måluppfyllelse Under valrörelserna delades expeditionens personal in i två arbetslag, dels för att klara den ökade arbetsbördan samt de utökade öppettiderna. All personal erbjöds att delta i argumentationsträffarna och utbildningstillfällena – Hur bemöter vi SD? Delar av personalen har under året genomgått HRL-utbildning. All teknik har fungerat väl under 19 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE året och vi har bytt leverantör för vår maskinpark samt sagt upp avtalet gällande leverantör av växellösning. Vi har också i början av året bytt ekonomileverantör. Vi följer miljöpolicyn i vårt dagliga arbete. Under det gångna året har också en krisplan arbetats fram. 1.20Partisamarbete Partidistriktet har nära samarbete med partistyrelsen, övriga partidistrikt i Västsverige, S i storstadskommunerna, våra sidoorganisationer i Göteborg och arbetarekommunerna i Göteborgsområdet. Partidistriktet strävar efter att vara aktivt och nätverksbyggande i de samarbetsorgan som finns. Socialdemokraterna i Göteborg är representerade i VU och i PS. Partidistriktets ordförande ingår i regeringen som minister för infrastrukturfrågor. Partidistriktet är även representerade i SKL:s styrelse och flera beredningar samt i styrelserna för S i Väst och GOS. Socialdemokraterna och LO har i Göteborg en nära samverkan och styrelsernas presidier bildar tillsammans politisk valledning med förste ombudsmannen i partidistriktet som valledare och LO Göteborgs ombudsman som biträdande valledare. SSU, GSHF, Tro och Solidaritet och S-kvinnor är adjungerade till partidistriktets styrelse och samarbetet mellan våra organisationer är mycket gott. 1.21Partidagar Mål • Att dagarna skall vara av hög kvalitet med inriktning på samtal med väljare • Att minst 50% av besöken skall få medialt genomslag • Att program ska vara klara minst en vecka före besöket Måluppfyllelse 26 st. partidagar genomfördes inom projektets ram från 1 januari tills 13 september. Stödpersoner för projektet var Andreas Sjöö och Tord Karlsson. Partidagarna höll en hög kvalitet, målet om pressklipp vid hälften av besöken nåddes (50%). Målet om att ha programmen klara en vecka innan nåddes vid hälften av partidagarna. Vem Ylva Thörn När 22 jan Magdalena Andersson 2 april Carin Jämtin 3 april Magdalena Andersson 4 april Ylva Thörn 6 maj Jytte Guteland Stefan Löfven 7 maj 12 maj Aktiviteter Press-klipp Skolbesök, arbetsplatsbesök, fackligt möte, öppet partimöte Tal på innovationsriksdagen och tal på handelskammaren. Besök på Chalmers. Tal hos sjöfolket och x distriktskongressen Skolbesök, företagsbesök, torgmöte, föreningsmöte Skolbesök Arbetsplatsbesök, x GP-intervju, torgmöte 20 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Jens Nilsson 14 maj Carin Jämtin 15 maj Magdalena Andersson 19 maj Matilda Ernkrans 20 maj Marita Ulvskog 20 maj Olle Ludvigsson 22 maj Stefan Löfven och Margot Wallström 23 maj Ylva Johansson 10 juni Magdalena Andersson 7 aug Carin Jämtin Mikael Damberg 21 aug 23 aug Ylva Johansson 28 aug Ibrahim Baylan 1 sept Margot Wallström, Carin Jämtin och Mikael Damberg 8 sept Lena Hallengren 9 sept Leif Pagrotsky 10 sept Margot Wallström Ibrahim Baylan 13 sept 6 nov Anna Johansson 1 dec Företagardag, valstuga, debatt universitetet Valstuga, aulapresentation, SSU-aktivitet Företagsbesök, tal till fackliga medlemmar. Företagsbesök, dörrknackning Fackligt möte, valstugesamtal, föreläsning på universitet, homeparty, medieintervju, torgmöte Arbetsplatsbesök, debatt på universitetet, dörrknackning Aulapresentation, handelskammaren, torgmöte, homeparty Tal på fackligt repskap Traineejobb-utspel, kulturutspel Skol-utspel på skola Torgmöte, Flunsåsparken Skolbesök, valstuga, utspel om jobb, företagsbesök Aulapres, företagsbesök, torgmöte, öppet kvällsmöte Aulapres, fikamöte, valstuga, utspel om infrastruktur, torgmöte, dörrknackning Sjukvårdsutspel, torgmöte, dörrknackning Valstuga, föreläsning, restaurangmingel Telefonkampanj Besök på Chalmers och tal på energimässa Utåtriktat centralen o träff med Seko x x x x x x x x x x x 21 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.22Riksdagsgruppen Sverige har en moderatledd borgerlig regering sedan 2006. Göteborgs 5 socialdemokratiska riksdagsledamöter arbetar med att bedriva oppositionsarbete samt att skapa förutsättningar för att vid valet 2014 öka antalet göteborgska socialdemokratiska riksdagsledamöter. Göteborgsledamöterna stöds av en särskild valkretsombudman. För 2014 minskade stödet till bänken från en heltid till en deltid. Dock fick bänken också stöd via andra valprojekt. Mål • De göteborgska riksdagsledamöterna/kandidaterna skall återfinnas i media 100 gånger under 2014. (2013 var målet 150 medieaktiviteter.) • De göteborgska riksdagsledamöterna/kandidaterna skall minst 70 gånger under året publiceras på partidistriktets egna internetsidor www.socialdemokraterna.se/goteborg, www.sgoteborg.se eller på ledamöternas egna internetsidor • De göteborgska riksdagsledamöterna/kandidaterna skall ha egna aktiva facebook- och/eller twittersidor Måluppfyllelse • Riksdagsledamöterna (och från april de sex första kandidaterna) har återfunnas i media 429 gånger under fram till 31 december. (Mätt via Retriever. Både pappers- och nätmedier medräknade. Endast Göteborgs- och riksmedier medräknade. Ej nyhetsbyråer). • Cecilia 40 (flest klipp om utbildning, GP-krönikor) • Gunilla 76 (flest klipp om TV-avgift och kulturvalfrågor) • Lars 52 (flest klipp om infrastrukturs kritik och bostadsfrågor) • Mattias 42 (flest klipp om billiga bostäder och omvald som ledamot) • Shadiye 20 (flest klipp om utvisningsärende) • Anna 178 (flest klipp om utbildning och valrörelseaktiviteter) • Johan 20 (ny kandidat) • Conny 1 (byggnadsarbetaren) - Riksdagsledamöterna (och från april de sex första kandidaterna) har under det första halvåret publicerats 174 gånger. - www.socialdemokraterna.se/goteborg: 76 gånger - www.sgoteborg.se: 63 gånger - ledamöternas egna bloggar: 35 gånger (Cecilia) - Av de totalt 8 göteborgska riksdagsledamöterna (och från april de sex första kandidaterna) har 7 egna aktiva facebooksidor och 5 egna aktiva twittersidor. Kännedomen av riksdagsledamöterna (Gunilla, Mattias och Shadiye) bland göteborgarna har mätts i opinionsmätning (Novus) november 2012 och maj 2014. I genomsnitt har kännedomen ökat från 7 till 13 procent. Sammanfattningsvis kan man säga att det, bortsett från valresultatet, varit ett lyckat år för riksdagsledamöterna. Det enda målet som inte fullt ut nåddes var det om sociala medie-aktivitet. 22 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Verksamhetens organisation 2.1 Styrelse, revisorer, valberedning, valkommitté och personal Ledamöter i styrelsen - Anna Johansson, ordförande (VU) - Anneli Hulthén, vice ordförande (VU) - Per Berglund (VU t.o.m. 17/11) - Mats Arnsmar - Gunilla Carlsson (t.o.m. 5/4) - Linus Glanzelius, SSU-distriktet, (adjungerad t.o.m. 5 april, därefter ordinarie ledamot) - Mikael Hansson, facklig-politiska utskottet - Ann-Sofie Hermansson - Mattias Jonsson (VU fr.o.m. 17/11) - Lena Malm - Anna Skarsjö - Elisabeth Svedestad - Abbas Zarrinpour - Jahja Zeqiraj Adjungerade till styrelsen - Talla Alkurdi, S-Studenter - Håkan Bernhardsson, GSHF - Sofi Bringsoniou, S-Kvinnor - Kerstin Brunnström, S i regionstyrelsen t.o.m. 17/11 - Håkan Linnarsson, S i regionstyrelsen fr.o.m. 17/11 - Cecilia Dalman Eek, Tro och Solidaritet - Alma Handzar, SSU-distriktet (fr.o.m. 7 april) - Olle Ludvigsson, S i EU-parlamentet Styrelsen har under året haft 13 protokollförda sammanträden, varav 1 styrelsekonferens där medlemsutveckling särskilt diskuterades. Revisorer - Eshag Kia - Inger Petersson - Kågan Karlsson Revisorssuppleanter - Joakim Hagberg - Britt-Marie Törngren - Alexandra Aho Valberedningen Ordinarie ledamöter: - Vivi-Ann Nilsson (sammankallande) 23 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE - - - - Diako Sheikh-Aghaei Marianne Carlström Jan Nilsson Alma Handzar Ersättare: - Eva Kärrman - Mikael Niklasson Valkommitté Ordinarie ledamöter: - Maria Augustsson - Allaedin S Hedayati - Siw Wittgren-Ahl - Conny J Johansson - Jane Åberg - Sam Assadi (t.o.m. 5 april 2014) - Mårten Eismark (fr.o.m. 5 april 2014) - Kerstin Billmark - Peter Krantz - Anna Johansson - Mikael Hansson (t.o.m. 3 juni 2014) - Henrik Johansson (fr.o.m. 21 september 2014) - Anneli Hulthén Adjungerade: - Frank Andersson - Gunilla Dörner Buskas - Lena Malm - Bengt-Arne Reinholdsson Tjänstemän: - Moa-Lisa Fransson, sekreterare och förste ombudsman - Carina Ring, bisittare och ansvarig för förtroendevalda - Eva Olofsson, bisittare Personal - Moa-Lisa Fransson, förste ombudsman - Eva Olofsson, ombudsman, kanslichef - Rasmus Andersson, ombudsman - Carina Ring, ombudsman - Danish Sial, ombudsman - Claes Wennberg, ombudsman - Tord Karlsson, ombudsman (deltid) - Britt Palmgren, assistent - Hans Karlsson, assistent 24 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE - - - - - - Richard Rosander, assistent Eleonor Schüler, assistent (deltid) Katarina Bredberg, kontorist (t.o.m. februari) Cecilia Dalman Eek, ombudsman (tjänstledig) Jeanette Werner, ombudsman (tjänstledig, fr.o.m. 4 augusti ej anställd) Mariya Voyvodova, assistent (tjänstledig) 2.2 Medlems- och organisationsutveckling Medlemsantal och nya medlemmar Antalet medlemmar uppgick den 31 december 2014 till 4 026 (varav 1537 kvinnor). Det är 8 fler medlemmar jämfört med 31 december 2013. Av dessa har 3705 huvudmedlemskap i Göteborg (3703 år 2013) Medlemsvärvning Under 2014 ansökte 764 personer om medlemskap (495 personer 2013). 509 av dessa betalade medlemsavgift och blev därmed medlemmar (327 personer 2013). S-fackklubbar (Arbetsplatsföreningar och Tjänstemannaföreningar) 31 december 2014 hade partidistriktet 23 s-fackklubbar (26 stycken år 2013) med 1686 medlemmar (1782 år 2013). Socialdemokratiska föreningar (inklusive stadsdelsföreningar) 31 december 2014 fanns det 41 allmänna föreningar (inklusive stadsdelsföreningar) (41 stycken år 2013) med 2 244 medlemmar (2136 år 2013). Kvinnoklubbar 31 december 2014 fanns det sju kvinnoklubbar (sju stycken år 2013) med 190 medlemmar (189 medlemmar år 2013). Internationella föreningar 31 december 2014 hade partidistriktet tio internationella föreningar (språkföreningar) (tio stycken 2013) med 154 medlemmar (153 medlemmar år 2013). SSU-klubbar 31 december 2014 hade partidistriktet sex SSU-klubbar som också är partiföreningar (sex stycken 2013) med 401 medlemmar (418 medlemmar år 2013). Tro och Solidaritetsföreningar 31 december 2014 fanns det tre Tro och solidaritetsföreningar (tre stycken 2013). Antal medlemmar är 106 (98 år 2013). Stadsdelskretsar Göteborgs partidistrikt är indelat i tio stadsdelskretsar. Stadsdelskretsarnas geografiska område motsvarar stadsdelsnämndsområdena. Medlemmar i stadsdelskretsen är samtliga partimedlemmar boende inom stadsdelskretsens område. Totalt är det 3 135 medlemmar (3098 år 2013). Resten av partidistriktets medlemmar, det vill säga 891 personer, bor utanför Göteborg. 25 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2.3Utskott Seniorutskottet Seniorutskottet har under året bestått av följande personer: - Christina Holmqvist, ordförande - Bernt Sabel, vice ordförande - Naima Ferm, sekreterare t.o.m. 30/10 2014 - Christer Westberg, ledamot - Siw Wittgren Ahl, ledamot - Lennart Alverå, ledamot - Claes-Göran Brandin, ledamot - Gunnel Rydén, ledamot - Ann-Christin Andersson, ledamot fr.o.m. 1/7 2014 - Lars Wenander, ledamot fr.o.m. 1/7 2014 - Kerstin Billmark, adjungerad t.o.m.1/11, ledamot fr.o.m. 1/11 2014 Samtliga ledamöter utsågs av Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts styrelse under 2014. Utskottets mål - Att alla föreningar och klubbar ska ha ett pensionärsombud - Att äldrefrågorna är en prioriterad fråga inom partiet - Att åldersdiskrimineringen försvinner - Att öka inflytandet för alla seniorer och att deras kompetens tas tillvara - Att få partiet att börja jobba för kongressbeslutet “Skatt efter bärkraft” - Att öka antalet seniorer som röstar S Möten Utskottet har under året genomfört 9 protokollförda styrelsemöten. Nomineringar Utskottet har nominerat seniormedlemmar till uppdrag vid partikongressen, i riksdagen, västsvenska representantskapet, regionfullmäktige, kommunfullmäktige samt inom primärvården, kretsloppsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, stiftelser och bolag inom Göteborgs Stad bl.a. Liseberg och Got Event, stadsdelsnämnder, nämndemän, inom trafik, bygg, kultur i region och kommun och bostäder i kommun. Representation -Forumgruppen - Organisatoriska valledningen - S-föreningarnas pensionärsombud - Facklig-politiska utskottet Seniormöten Under året har utskottet genomfört nio seniormöten med 35-65 deltagare 26 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE - - - - - - - - - 27/1 om social dumpning i transportbranschen med riksdagsledamot Lars Johansson 24/2 om kulturpolitik med riksdagsledamot Gunilla Carlsson 31/3 om valet med partidistriktets ordförande Anna Johansson 28/4 om viktiga frågor i EU-valet med David Ljung, politisk sakkunnig för S i EUparlamentet 26/5 om äldreomsorgen i Göteborg med kommunalråd Marina Johansson 25/8 om valet med tidigare LO-ordföranden Vanja Lundby Wedin 29/9 om bostad för alla med Kurt Eliasson, VD för SABO 27/10 om pensionen och jobben med riksdagsledamot Patrik Björk 24/11 om vad gör överförmyndarnämnden med Pelle Berglund Supervalåret 2014 Utskottet har rekryterat medhjälpare i seniorgruppen som har deltagit i valarbetet i valstugor, klistrat rosor och delat ut valmaterial. Utskottet har uppdaterat broschyren ”Rättvisa skatter” och delat ut den i samband med 1 maj och i valrörelserna. Vidare i samarbete med ABF och Bio Roy har seniorutskottet visat filmen “Godheten” av Stefan Jarl. Efter filmen följde ett panelsamtal om kulturens roll i samhället utifrån filmen och det aktuella dagsläget. Lars Wiberg från ABF var samtalsledare och i panelsamtalet deltog Anna Johansson, Jahja Zeqiraj och Roland Jansson. Trots det fina vädret kom ca 150 personer som fick med sig tankar inför valet. Utskottet deltog i en telefonkonferens med Stefan Löfvén då pensionärsskatten lyftes upp. Internationella utskottet Ledamöter i utskottet: - Tomas Magnusson - Sabina Bengtsson - Cenap Turunc - Fernando Claros - Diako Sheikh Aghaei - Anne-Christin Westerholm - Allaedin Hedayati - Ann-Christin Andersson - Madelene Ulfström - Claudia Pedrini - Kristofer Bergman - Alma Handzar - Michael Hjalmarsson Året med de många valen innebar för internationella utskottet att vi dels genomförde två diskussions- och utbildningstillfällen för att stärka medlemmarna med fakta inför det kommande valarbetet, dels att genomföra en riktad aktivitet mot två invandrargrupper i samband med valet till riksdag och kommun. Diskussions- och utbildningstillfällena var två till antalet, den första inför EU-valet där jobbrapporten ”Sätt Europa i arbete” presenterades av Olle Ludvigsson och med kommentarer från Mats Arnsmar och Alma Handzar. Det andra tillfället arrangerades tillsammans med Forumgruppen för klimat, med riksdagsledamoten Sara Karlsson från Eskilstuna, Johan Büser och Philip Botström. 27 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Inför valrörelsen arrangerades fyra valmöten i Göteborg riktade speciellt till den somaliska väljargruppen och i fyra stadsdelar: Biskopsgården, Gårdsten, Bergsjön och Hammarkullen. Medverkande var förutom riksdagskandidaterna Saida Hussein och Mohamud Salad också Asha Geesdir som varit ordförande i Somalias största kvinnoorganisation och Yasin Sed, parlamentariker i det somaliska parlamentet – båda med anknytning till Göteborg. Dessutom medverkade riksdagsman Lars Johansson. Med sikte på den kurdiska målgruppen arrangerades ett valmöte i Hammarkullen där Aras Wali från partiet Goran medverkade tillsammans med Anna Johansson och Shadiye Heydari. Dessa valrörelseaktiviteter finansierades med ett anslag från partiet centralt. Mötena var mycket uppskattade, över 100 deltagare vid var och ett av mötena som riktade sig till somalier, och ett 80-tal på det kurdiska mötet. Efter valen, och under hösten har internationella utskottet diskuterat sin verksamhet med inriktning mot att starta projekt. Vi medverkade vid Palmedagen som hölls i Göteborg. Vid distriktskongress under hösten genomförde utskottet en insamling till krigets offer i Syrien. Kyrkopolitiska utskottet Utskottet har under året bestått av Bengt-Arne Reinholdson, ordförande, Jens Ahlfors, Sofia Arvidsson, Carmen Condruz, Lars-Ola Dahlquist, Ann-Mari Eriksson, Ulf Granath, Jens Lindström, Jonas Sjödin, Lilian Stenvall, Olof Svensson, Sara Waldenfors. Jesper Eneroth har adjungerats till utskottet. I KPU har Bengt Arne Reinholdson, Sara Waldenfors och Lars-Ola Dahlquist utgjort arbetsutskott. Det kyrkopolitiska utskottet har haft sju möten och arbetsutskottet har sammanträtt fyra gånger under året. Aktiviteter för kyrkopolitiskt förtroendevalda Utskottet har arrangerat möten för kyrkopolitiskt förtroendevalda inom Göteborg enligt följande: 15 februari: möte i Carl Johans församlingshem på temat socialdemokratisk kyrkopolitik. Medverkande var Björn Andersson, Björn Edvardsson och Ann-Marie Ericson. 7 maj: möte inför valet till Europaparlamentet. Medverkande Jytte Guteland 6 september: valaktivitet i city (vid Domkyrkan). 23 september: eftervalsmöte med diskussion om gränserna mellan Svenska kyrkans diakonala arbete och kommunens socialpolitiska insatser. Medverkande Ing-Marie Gustavsson och Dario Espiga, med Kerstin Alnebratt som moderator. Göteborgsutredningen Under hösten presenterade Göteborgs stift utredningen om den framtida organisationen av Svenska kyrkan i Göteborg. Två alternativ skisserades – en eller nio enheter. Socialdemokratiska ledamöter i församlingarnas kyrkoråd inbjöds till två träffar under hösten för att diskutera frågan och förbereda remissarbetet. Utbildning av förtroendevalda Under hösten genomfördes en utbildning i kyrkoordningen för Socialdemokratiska kyrkopolitiker inbjöds. Utbildningen genomfördes som fyra kvällsträffar. Ansvariga för denna var Jens Ahlfors och Lars-Ola Dahlquist. 28 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 Redovisning av motioner från distriktsårskongressen 2014 Motion nr 1 Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • Att anse motionen besvarad och sända den till S-politikerna i Samordningsförbunden och S-politikerna i VG-regionen Motion nr 2 Ersättningssystem i den psykiatriska vården Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • bifalla motionen • att ett nytt ersättningssystem arbetas fram där patientens behov ställs i centrum • att skapa möjligheter för bättre ta tillvara det kliniska omdömet hos de professionella i vården genom nya styrsystem • att förutsättningarna för arbete i linje med vetenskaplig grund(evidens) och kliniskt beprövad erfarenhet förbättras genom ökat användande av befintliga resurser så som HTA-centrum • samt med distriktsstyrelsens tillägg att motionen sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen Shadiye Heydari och Gunilla Carlsson motionerade den 2014-11-06 om ”Ersättningssystem i den psykiatriska vården”. Bland annat skriver de i motionen om ”att se över möjligheterna att genom nya styrsystem bättre tillvarata det kliniska omdömet hos de professionella i vården”. I skrivande stund har motionen inte behandlats i kammaren. Motion nr 3 Sjukvård i framtidens Sverige Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att satsa på att utveckla den offentliga hälso- och sjukvården för att principen om lika vård för alla ska uppnås. Alla medborgare ska känna förtroende att vid behov få bästa möjliga vård i rimlig tid • att motionen översänds till våra representanter i regionfullmäktige och riksdagen för beaktande Shadiye Heydari och Johan Büser motionerade den 2014-11-06 om ”Sjukvård i framtidens Sverige”. Där skriver de om att Sverige behöver den offentliga sjuk- och hälsovården för att kunna uppnå principen om lika vård för alla. I skrivande stund har motionen inte behandlats i kammaren. Motion nr 4 Planering för framtida behov av slutenvårdsplatser Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att det är dags att planera för att kunna hantera morgondagens behov av vårdplatser • att motionen skickas till socialdemokratiska politiker i Västra Götaland • och med distriktsstyrelsens tillägg att motionen även ska skickas till kommunfullmäktigegruppen. 29 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Frågan hänger samman med kommande förhandlingar om nytt avtal mellan VGR och Göteborgs Stad om gränssnitt mellan sjukvården och kommunen och organisation av vårdkedjor. Nytt avtal ska träffas 2016 och motionen får beaktas i förberedelserna. Motion nr 5 Säkrare skolvägar för barn och föräldrar Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 6 Bilplatsavgifter utanför akutsjukhusen inom SU Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 7 Avvakta höjning av trängselskatt Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå första och andra att-satsen • att bifalla tredje att-satsen att distriktet och dess valarbetare istället lägger all energi och kraft för att vi till att börja med skall få ett ja i höstens folkomröstning. Frågan var en del av valrörelsen 2015. Den rådgivande folkomröstningen utföll med rösterna 56,9 % för ett Nej och 43,1% för ett Ja. Motion nr 8 Cykelparkeringar i Göteborg Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla andra att-satsen att socialdemokraternas distriktsårskongress i Göteborg ger i uppdrag till den socialdemokratiska gruppen i trafiknämnden att lyfta frågan om att samla in övergivna cyklar från kommunala cykelparkeringar • samt med distriktsstyrelsens tillägg att motionen jämte utlåtande översänds till s-gruppen i trafiknämnden för att ta initiativ i frågan om tillgängliga cykelparkeringar Att skapa goda förutsättningar för cykel är en prioriterad strategi i Göteborgs trafikstrategi (Göteborg 2035 Trafikstrategi för en nära storstad). I Trafikstrategin som antogs i Trafiknämnden i februari 2014 lyfts frågan om god tillgång och kvalitet för cykelparkering återkommande och i flera kapitel. Idag samlas övergivna cyklar in regelbundet av Trafikkontoret. Cyklar som kan bedömas som skrot markeras med röd lapp och kan flyttas inom sju dygn. Trafikkontoret genomför också flera gånger om året skrotcykelhämtning i centrala staden. Motion nr 9 Gör kollektivtrafik till normen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 10 Trygg och ren närmiljö Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad och tillsammans med utlåtandet översändas till s-gruppen i SDN Lundby 30 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Motion nr 11 För barnens skull, gör en översyn av lokalförsörjningen i Göteborgs stad Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla första att-satsen att Göteborgs stad så snart som möjligt investerar i underhåll av lokaler till dess att befintlig underhållsskuld är avskriven • att bifalla andra att-satsen att en översyn av stadsdelsnämndernas långsiktiga lokalförsörjning utförs så fort som möjligt • att bifalla femte att-satsen att motionen skickas till den socialdemokratiska gruppen i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige • att avslå tredje att-satsen • att anse fjärde att-satsen besvarad Frågan har väckts i kommunfullmäktigegruppen. Det finns ett uppdrag lagt i Lokalförvaltningen om stadsdelarnas långsiktiga lokalbehov och försörjning. Vissa stadsdelar har beställt underhållsplaner för de kommande 5-åren. Kommunen håller också på med bolagsöversynen, har fattat beslut om stadens organisation. Vi inväntar effekten av den nya organisationen. Frågan är dock närvarande och beslut i enlighet med yrkanden i motionen är lagda i berörda nämnder. Motion nr 12 Bostadspolitik i Göteborg Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att motverka att det blir en social segregering p.g.a. dyrare hyror • att se över vad Göteborgs kommun kan göra för att få fram billiga lägenheter vid nyproduktion Staden har tagit fram en ny markanvisningspolicy, utbyggnadsplanering, grönplan samt trafikstrategi. När dessa nu finns på plats har vi också börjat prata om socialt blandat boende, som innefattar att vi vid nyproduktion har en målbild om billig uthyra. Staden har haft ett projekt på Guldmyntsgatan där nyproduktionshyran redan i projektstadiet sattes av kommunen. Alla avtal är skrivna och Guldmyntsgatan är ett spjutspetsprojekt i Sverige. Älvstranden har antagit en offensiv roll och fatta beslut om att målbilden vid stadsutveckling på deras mark är billiga hyror. Första området där detta är effektuerat är frihamnen. Staden jobbar aktivt i motionens anda. I Mål och inriktningsplan 2015 har lagts uppdrag som går i motionens riktning, om inte längre. Motion nr 13 Bostäder i Angered Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad Motion nr 14 Ökad möjlighet för syskon att vistas i förskola/fritidsverksamhet vid föräldraledighet Årsmötet beslutade • att alla barn skall ha rätt att delta i fritidsverksamheten i Göteborgs stad samt i enlighet med distriktsstyrelsens utlåtande 31 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE • att översända motionen jämte utlåtande till kommunfullmäktigegruppen och s-gruppen i kommunstyrelsen för beaktande. En översyn ska göras för hela staden när det gäller rätt till vistelsetider inom förskolan och fritidsverksamhet i samband med föräldraledighet, schemalagt arbetstid m.m. förhållanden som har inverkan i sammanhanget. Motion nr 15 Sjukersättning Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att ålder ska vägas in i någon form av beviljande av sjukersättning så att nuvarande begrepp ”inom all överskådlig framtid” får mer rimliga proportioner • att motionen skickas till Göteborgs socialdemokratiska riksdagsbänk Den socialdemokratiska riksdagsbänken har drivit frågan men ännu inte fått gehör för den i riksdagsgruppen. Motion nr 16 Ta bort omräkningsfaktorn i sjukförsäkringen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 17 Omräkningsfaktorn Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att ställa sig bakom motionens intention • att skicka motionen till Göteborgs socialdemokratiska riksdagsbänk Den socialdemokratiska riksdagsbänken har drivit frågan men ännu inte fått gehör för den i riksdagsgruppen. Motion nr 18 Äldre sköras behov av vård Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad Motion nr 19 Psykisk ohälsa bland unga Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att tillgången till kuratorer ökar och blir mer lättillgänglig i grundskolan • att S i Göteborg antar motionen som sin egen • att S i Göteborg skickar motionen till socialdemokraternas kommunfullmäktigegrupp samt tilläggs att-satserna • att alla elever i samband med de fysiska hälsokontroller som utförs även får sitta i samtal om sin psykiska hälsa • att skolans arbete med psykisk ohälsa hos elever inriktas mot att underlätta och sänka trösklar för elever att berätta om sin psykiska ohälsa Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad gjorde en gemensam ut- 32 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE fästelse inför valet att utöka antalet kuratorer och psykologer för unga i Göteborg. I dagsläget oklart hur det blir med satsningen bl.a. på grund av majoritetsförhållandena i regionen. Motion nr 20 Öka platserna på barn- och ungdomspsykiatrin Årsmötet beslutade bifalla distriktsstyrelsens förslag • att S i Göteborg ska verka för att antalet vårdplatser inom barn och ungdomspsykiatrin motsvarar behovet • att S i Göteborg skickar motionen till Västra Götalandsregionen Frågan är väckt i regionfullmäktigegruppen. Motion nr 21 Provval Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 22 Lobbyregister Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 23 Auktoriserade revisorer i kommunala bolag Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 24 Skydd för fritidspolitiker med uppdrag Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag - att anse motionen besvarad och med distriktsstyrelsens tillägg att motionen jämte utlåtande översänds till fullmäktigegruppen och regionfullmäktigegruppen med uppgift att vidta åtgärder för att sprida information om de förtroendevaldas försäkringsskydd Motion nr 25 Studier Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad Motion nr 26 Ett feministiskt parti Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå första att-satsen • att bifalla andra att-satsen att hela partiet tar ansvar för att Internationella kvinnodagen uppmärksammas • att centrala aktiviteter ska anordnas med anledning av 8 mars Partidistriktet planerar att tillsammans med s-kvinnor och Expo arrangera en föreläsning om feminism den 8 mars. Motion nr 27 Utvärdera SDN-reformen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad 33 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Motion nr 28 Listorna till Göteborgs kommunfullmäktige Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att motionen anses besvarad med hänvisning till att frågan behandlas i samband med att distriktskongressen fattar beslut om valsedlarna Motion nr 29 Införa tak för barngrupperna i förskolan inom Göteborgs stad Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 30 Ej skattepengar till friskolor/vårdbolag(behandlas gemensamt med motion 36 och 39) Motion nr 36 Avveckla skattefinansierade vinstdrivna skolor Motion nr 39 Slopa den fria etableringsrätten för friskolor Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionerna besvarade med de beslut som fattades på partiets kongress 2013 Motion nr 32 Skolkommissionen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att Göteborgs partidistrikt verkar för att det ska tillsättas en nationell skolkommission med uppdrag att ge konkreta, evidensbaserade förslag på hur det svenska skolsystemet kan reformeras för att uppnå målen om förbättrade kunskapsresultat, ökad likvärdighet och minskad segregering Johan Büser och Shadiye Heydari motionerade 2014-11-06 om ”En nationell skolkommission”. Där skriver de om behovet av att starta upp en nationell skolkommission. De skriver; ”Det är nu dags att på vetenskaplig grund säkerställa en skola av god kvalitet med hög grad av likvärdighet där barn från alla delar av samhället möts i klassrummen.” Motionen har i skrivande stund inte behandlats av kammaren. Motion nr 33 Samhälle, administration, medicin Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå första, andra och tredje att-satserna • att bifalla fjärde attsatsen att motionen sändes till dem som kan besluta i gällande frågor samt med distriktsstyrelsens tillägg att motionen jämte utlåtande skickas till kommunfullmäktigegruppen och regionfullmäktigegruppen Motionen är vidaresänd till kommunfullmäktigegruppen och regionfullmäktigegruppen som arbetar med frågan. Motion nr 34 Dispenser för sent anlända elever till det svenska skolsystemet Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse första attsatsen besvarad • att avslå andra attsatsen • att bifalla tredje attsatsen att sända motionen jämte utlåtande till s-riksdagsgrupp för känne34 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE dom Motion nr 35 Förändrat arbetssätt för gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad samt översända motionen jämte styrelsens utlåtande till kommunfullmäktigegruppen, s-ledamöterna i kommunstyrelsen, utbildningsförvaltningen, BRG samt GRs utbildningsgrupp för beaktande Motion nr 36 Avveckla skattefinansierade vinstdrivna skolor Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad med de beslut som fattades på partikongressen i mars 2013. Motion nr 37 Utökad praktik Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad samt att översända motionen jämte styrelsens utlåtande till S-gruppen i utbildningsnämnden samt S-gruppen i GRs utbildningsgrupp för beaktande. Motion nr 38 Estetisk verksamhet i gymnasieskolan Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • - att motionen anses besvarad samt att motionen jämte utlåtande sänds till S-riksdagsgrupp. Johan Büser och Mattias Jonsson motionerade den 2014-11-06 om ”Estetisk verksamhet i gymnasieskolan. Där skriver de om att estetisk verksamhet bör ingå som ämne i alla gymnasieprogram. De skriver bland annat; ”Med en kreativ estetisk verksamhet får eleverna möjlighet att prestera bättre i de teoretiska ämnena. Att genomföra estetisk verksamhet i gymnasieskolan skulle innebära gemenskap mellan elever och lärare samt klasser emellan, positivare inställning till skolan och stimulans av hela hjärnan vilket i sin tur innebär bättre resultat i samtliga ämnen.” Motionen har i skrivande stund in behandlats i kammaren. Motion nr 39 Slopa den fria etableringsrätten för friskolor Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad med de beslut som fattades på partikongressen i mars 2013 Motion nr 40 Om det nya betygssystemet Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 41 Jakt åt folket Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 42 Konsthus på skeppsbron Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad 35 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Motion nr 43 Inrättande av en fond för ljuskonst i offentliga miljöer i Göteborg Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 44 Tillgång till den nära skärgården Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att motionen anses besvarad med hänsyn till att ett utvecklingsarbete för att göra Göteborgs skärgård mer tillgänglig redan pågår inom arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Motion nr 45 Stärk KULF och KULIS del 2 Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen att kulturnämnden ges ett uppdrag att ta fram underlag alternativt att fullmäktigegruppen ges i uppdrag att verka härför. S-gruppen i kommunfullmäktige och i kulturnämnden verkar i enlighet med motionens intentioner och arbetar för att utjämna skillnaderna vad gäller Kulf- och Kulisverksamheterna mellan stadsdelarna. Motion nr 46 Ungdomens kulturhögskola Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens nya förslag • att distriktsstyrelsen yrkar avslag på motionen samt att den skickas till s-gruppen i kommunfullmäktige och regionfullmäktigegruppen för beaktande • att motionen avslås samt att den jämte utlåtande sänds till s-gruppen i kommunfullmäktige och regionfullmäktige för beaktande. Motion nr 47 Kulturkollo Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen att fullmäktigegruppen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett kulturkollo enligt motionen. Motionen är överlämnad till S fullmäktigegrupp som tar med sig frågan i sitt fortsatta arbete. Motion nr 48 Om levande torg och möteslokaler Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå första attsatsen • att anse andra attsatsen besvarad Motion nr 49 Arbetströskel och entreprenörskap Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 50 Öka individualiseringen av föräldraförsäkringen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad 36 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Motion nr 51 För en inkluderande arbetsplats Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag samt Olof Svenssons nya att-sats förslag • att bifalla första attsatsen att diskrimineringsgrunden sexuell läggning ska införas i 3:e kapitlet 1:a, 3:e och 4:e paragrafen i diskrimineringslagen (2008:567) • att besvara andra och tredje attsatsen • att bifalla fjärde attsatsen att motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen för Göteborg • att bifalla den nya attsatsen att diskrimineringsgrunden, könsöverskridande identitet eller uttryck ska införas i 3:e kapitlet 1:a, 3:e och 4:e paragrafen i diskrimineringslagen(2008:567) Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson motionerade 2014-11-06 om ”En inkluderande arbetsplats”. Motionen gick i linje med den nya attsats som beslutats om på distriktsårskonferensen. De skrev om att sexuell läggning ska införas som diskrimineringsgrund. Bland annat för att; ”Detta leder i fortsättningen till att fler kommer våga vara öppna på arbetsplatsen men även att fler kommer söka sig till arbetsplatsen som identifierar sig som HBT-personer.” Motionen har i skrivande stund inte behandlats i kammaren. Motion nr 52 Om anställningserbjudande Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen att partidistriktet uppdrar åt riksdagsgruppen att agera i denna fråga. • Motionen är översänt till riksdagsgruppen som arbetar med frågan • Motion nr 53 Handlingsplan mot social dumping • Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens nya förslag • att anse motionen besvarad samt att skicka densamma jämte styrelsens utlåtande till partistyrelsen Motion nr 54 Säkra tillgång till offentliga/allmänna platser Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 55 Säker stig till hällmålningen i Torslanda* Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • - att motionen utan eget ställningstagande skickas vidare till nämnden för park-och natur. Motion nr 56 Ökat skydd för fornminnen mot plundringar, rovgrävningar och vandalisering Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 57 Järnväg Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen att Göteborgsdistriktet tar ansvar för att våra folkvalda driver en infra37 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE strukturpolitik avseende järnvägen enligt motionens intentioner • att översända motionen till riksdagsgruppens Göteborgsbänk Gunilla Carlsson, m.fl., motionerade 2014-11-10 om ”Infrastruktur i Västsverige”. Där skriver de bland annat om att den svenska järnvägen ska byggas ut. De skriver: ”Triangeln Göteborg-Oslo-Stockholm-Göteborg behöver förstärkas. Göteborg fungerar som en av Norges största export och importhamnar. Behovet av handel med världen blir allt större för Osloområdet där 2,5 miljoner människor bor. Göteborgs Hamn är för Norge precis som för Sverige ett avgörande godsnav. Nära 30 procent av den svenska utrikeshandeln passerar Göteborgs hamn. Vi vill att byggandet av den fjärde och sista etappen på hamnbanan i Göteborg påbörjas.” Motionen har i skrivande stund inte behandlats i kammaren. Motion nr 58 Möjlighet att via staten införa en progressiv stats- landsting- och kommunal inkomstskatt Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 59 Finanspolitiskt ramverk Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens nya förslag • att anse motionen besvarad samt att skicka motionen jämte utlåtande till riksdagsbänken. Motion nr 60 Studie SGI till föräldrapenningen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen samt att återigen sända den till Göteborgs s-riksdagsbänk Den socialdemokratiska riksdagsbänken har drivit frågan men inte fått gehör för den i riksdagsgruppen. Motion nr 61 Höj momsen på flygresor Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att motionen anses besvarad samt att den jämte styrelsens utlåtande skickas till riksdagsgruppen för beaktande. Riksdagsbänken har diskuterat frågan kring hur vi kan minska vårt flygberoende och göra vårt resande mer miljövänligt. Vi kommit fram till samma slutsats som distriktsstyrelsen, att höjd moms på flygresor skulle inte innebära nämnd värd skillnad utan bara innebära att vi får olika skattesatser inom transportsektorn. Diskussionen kring flygande är något vi måste fortsätta, och där skulle eventuellt miljöskatter kunna var en lösning. Motion nr 62 Integration Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad Motion nr 63 Utöka resurserna till asylprocessen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens nya förslag. • att anse första och tredje attsatsen besvarad 38 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE • att bifalla andra och fjärde attsatsen att den enskilde handläggaren får rimlig tid att granska varje ärende samt • att motionen skickas till socialdemokraternas riksdagsgrupp Shadiye Heydari och Mattias Jonsson motionerade 2014-11-10 om ”Utökade resurser till asylprocessen”. Där skriver de om att riksdagen bör se över utformandet av resurser till asylprocessen så att handläggare kan få tillräckligt med utbildning och fortbildning. De vill även att resurser ska tillföras så att handläggare får rimlig tid till varje ärende. Ut över det skriver de om att handläggare ska specialiseras och indelas efter landskompetens. Motionen har i skrivande stund inte behandlats i kammaren. Motion nr 64 Öka dagersättningen för asylsökande Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att dagersättningen för asylsökanden justeras upp för att motsvara dagens levnadsnivåer och att den ligger i paritet med försörjningsbidraget • att motionen skickas till socialdemokraternas riksdagsgrupp Shadiye Heydari och Gunilla Carlsson motionerade 2014-11-10 om ”Ökad dagsersättning för asylsökande”. Där skriver de om att regeringen bör se över dagsersättningen för asylsökande. Bland annat skriver de om ”att se över möjligheten att justera dagsersättningen för asylsökande så att nivån motsvarar dagens levnadsnivå och ligger i paritet med försörjningsstödet.” Motionen har i skrivande stund inte behandlats i kammaren. Motion nr 65 Hållbar energi Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att se över möjligheterna att inrätta en Svensk fond likt EU-fonden EEE-F för en hållbar framtid • att S i Göteborg tar motionen som sin egen Motionen är vidaresänd till riksdagsgruppen som arbetar med frågan. Motion nr 66 Fasa ut fossila bränslen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse motionen besvarad Motion nr 67 Kontaktpunkt för befolkning som saknar dator och tillgång till internet Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 68 Lokalisering av statliga myndigheter och verk till Göteborg Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. • att ge distriktsstyrelsen för Göteborgs partidistrikt i uppdrag att driva frågan om att fler statliga myndigheter och verk ska lokaliseras till Göteborg 39 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Företrädare på flera nivåer arbetar nu aktivt för att myndigheter ska lokaliseras till Göteborg. Motion nr 69 Ge Snowden asyl i Sverige Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 70 Återuppta diskussioner om vinstuttagen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 71 Sjöfart Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla motionen • att distriktet verkar genom våra riksdagsmän så att denna fråga hanteras enligt intentionerna i motionen Gunilla Carlsson och Johan Büser motionerade 2014-11-10 om ”Införande av tonageskatt”. Där skriver de; ”Tonnageskatten, gäller nu inom hela EU med undantag för Sverige. Det innebär att svenska redare har sämre konkurrensvillkor och gör att många flaggar ut sina fartyg. Sverige förlorar därmed arbetstillfällen och marin kompetens som på sikt kommer att slå mot ännu fler jobb. Därför måste även Sverige införa tonnageskatt, som en av flera insatser för att värna en sjöfartspolitik värd namnet”. Motionen har i skrivande stund inte behandlats i kammaren. Motion nr 72 Information om investeringar i infrastruktur Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att avslå motionen Motion nr 73 Skärpt sexualbrottslagstiftning Årsmötet beslutade för övrigt i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att bifalla andra och tredje attsatsen • att våldtäkt görs till ett oaktsamhetsbrott genom att i brottsbeskrivningen för våldtäkt skriva in krav med innebörden av att gärningsmannen ska fällas för våldtäkt om han borde insett att kvinnan inte var med på de handlingar som utspelade sig • att de göteborgska s-riksdagsledamöterna får i uppdrag att verka i motionens anda. Samarbetsregeringen har uttalat att man vill se över den rådande sexualbrottslagstiftningen. Att införa en samtyckeslagstiftning är något som samarbetsregeringen idag jobbar med. I skrivande stund pågår en utredning för implementeringen. Även när det gäller att göra våldtäkt till ett oaktsamhetsbrott är arbetet på väg. Motion nr 74 FRA-lagen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. • att avslå första attsatsen • att anse andra, tredje och fjärde attsatsen besvarad • att bifalla femte och sjätte attsatsen • att socialdemokraterna ska verka för att lagen måste innehålla starka skrivningar om politisk 40 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE kontroll och skydd för den personliga integriteten • att denna motion sänds till partiets riksdagsgrupp för vidare behandling • Motionen har skickats till s-kongressen. Utformningen av FRA-lagen något som diskuteras i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Bl a motionerade Eva Lena Jansson från Örebro om en integritetskommission den tredje mars 2013. Så diskussionen har hållit på under än längre tid, och kommer fortsätta även i framtiden. Motion nr 75 Begränsa massavlyssningen Årsmötet beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag • att anse första och andra attsatsen besvarad • att bifalla tredje attsatsen • att Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt tar motionen som sin egen och skickar den vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen och s-kongressen. Motionen har skickats till s-kongressen. Utformningen av FRA-lagen diskuteras i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Bl.a. motionerade Eva Lena Jansson från Örebro om en integritetskommission den tredje mars 2013. Så diskussionen har hållit på under än längre tid, och kommer fortsätta även i framtiden. 4 Styrelsens slutord Verksamhetsåret 2014 präglades av att det var valår, såväl nationellt som i EU. På riksplanet gick Moderaterna och de borgerliga tillbaka, och Socialdemokraterna kunde tillsammans med Miljöpartiet och med stöd av Vänsterpartiet återta regeringsmakten – men i ett besvärligt parlamentariskt läge med Sverigedemokraterna som tredje största parti i Riksdagen. I Västra Götalandsregionen hamnade vi i opposition sedan Miljöpartiet gått samman med de borgerliga. I staden gick Socialdemokraterna tillbaka, men det rödgröna styret består med ett rosa inslag av Feministiskt initiativ. Dock är läget i kommunen problematiskt med ökad representation för Sverigedemokrater, Vägvalet i oförändrat läge och en utbrytning ur Moderaterna, som till följd av inre stridigheter uppträder splittrat och handlingsförlamat. I EU-valet höll partiet i stort sett ställningarna i Göteborg och i Sverige, medan Socialdemokraterna gick fram på unionsnivå. Valet analyseras i särskild former. Här ska bara några kommentarer med fokus på Göteborg göras. Socialdemokraterna har backat i två val i rad, och det ger anledning till självkritisk reflektion. Vi är ett parti med högt till tak och vilja till öppen diskussion. Men det är också en fråga om att hålla fast vid slutsatser och övertygelser som den politiska analysen lett fram till, även om det från tid till annan är inopportunt. Opinionen mot trängselskatten och Västlänken har på kort sikt sannolikt medfört väljarförluster för oss. Men trängselskatten är en förutsättning för de infrastruktursatsningar i Västsvenska paketet med Västlänken, som är avgörande både för att göteborgarna inte ska släpa efter i välståndsutvecklingen när omvärlden investerar för framtiden, och för den omställning till hållbarhet som krävs när en större del av mänskligheten kliver in i konsumtionssamhället. På sikt gynnar satsningarna staden - och sannolikt Socialdemokratin - men under kommande mandatperiod måste resultatet av folkomröstningen om trängselskatten hanteras utan hinder för nödvändiga investeringar, samtidigt som göteborgarnas förtroende för politiken behöver stärkas. Det är ingen lätt uppgift. Samtidigt bör vi vara stolta över att ha vågat och orkat hålla fast vid 41 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE våra ideal om hållbar och solidariskt samhällsutveckling, även om det tidvis blåser kallt. Ett parti som vänder kappan efter vinden kan nå kortsiktiga fördelar, men inte förtroende på sikt. Vetskapen att exempelvis bygget av Tingstadstunneln på sin tid var ifrågasatt av en opinion som dömde ut projektet som både äventyrligt och onödigt, med beslut som togs, revs upp och fattades igen, ger perspektiv på dagens stridsfrågor. Under åtta år med borgerligt regeringsstyre har nedrustningen av de statliga trygghetssystemen – A-kassan, sjukförsäkringen m.m. - vältrat över stora kostnader på det kommunala försörjningsstödet och verksamheter i staden och regionen som ansträngs av ökad ojämlikhet och vidgade klyftor i samhället. På sina håll har det medfört sviktande kvalitet inom vård, skola och omsorg, vilket en del väljare reagerar mot. Men bilden av de offentliga tjänsterna och staden präglas också av att opinionsbildningen domineras av två tidningar i ekonomisk och upplagemässig motvind, vilket underblåser osaklig kampanjjournalistik av ett slag som tidigare varit främmande i svensk press. Med en rödgrön regering som gör upp med villfarelsen att alla problem kan lösas med skattesänkningar blir förutsättningarna för att komma tillrätta med brister i välfärden och skolan bättre. Men problemet med opinionsbildningen består, och partiet måste finna vägar att bryta det borgerliga övertaget när det gäller att forma bilden av Göteborg. Socialdemokratin vill skapa ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Den demokratiska socialismens mål är en gemenskap av fria och jämlika individer. I dagens värld står vi inför uppgiften att solidariskt säkerställa hållbarhet för samhällets utveckling i de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. För det behövs en folkrörelse av många människors engagemang och aktiviteter. Våra organisationsformer ska präglas av arbetarrörelsens idéer om solidaritet och jämlikhet i förening med arbetssätt i tiden. Det är en förutsättning för att kunna mobilisera människor, vinna val och förverkliga våra ideal i politiskt reformarbete. I valrörelserna visade vi att socialdemokratin och fackföreningsrörelsen är den starkaste och mest aktiva politiska kraften i vår stad. När våra idéer om frihet, jämlikhet och samhällsgemenskap sätter människor i rörelse blir de en materiella kraft som förändrar samhället. Styrelsen vill tacka alla aktiva i partiet och närstående organisationer, förtroendevalda och anställda för mycket goda insatser och gott samarbete under året. 42 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ekonomisk berättelse Göteborgs Socialdemokratiska Partidistrikt Org nr 857200-0639 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 1.1 Resultaträkning Not 2014 2013 Intäkter 1 13 582 766 13 339 066 Rörelsens kostnader Personalkostnader Anslag Övriga verksamhetskostnader Summa kostnader 2 3 4 -7 645 379 -725 740 -9 536 017 -17 907 136 -6 935 205 -683 000 -5 648 578 -13 266 783 -4 324 370 72 283 -100 131 -4 424 501 -100 131 -27 848 8 269 2 500 000 -782 27 454 1 500 000 19 223 -1 496 -1 917 014 1 517 333 2 000 000 -1 517 333 - 82 986 0 Resultat före avskrivningar och fonder Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella kostnader och intäkter Ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning aktier o andelar Värdeminskning/ökning fonder Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avsättning till valfond Upplösning valfond Årets vinst 5 43 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 164 693 264 824 1 001 807 607 808 608 973 301 1 001 807 607 808 608 1 073 432 10 000 - 372 735 115 398 398 194 886 327 6 001 973 6 898 300 7 871 601 275 697 164 226 329 054 768 977 5 049 034 5 818 011 6 891 443 1 807 848 82 986 1 890 834 1 807 848 1 807 848 1 217 333 3 217 333 888 475 -13 410 224 798 207 242 3 456 329 4 763 434 7 871 601 512 031 16 474 242 522 166 140 929 095 1 866 262 6 891 443 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 5 6 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m. Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Kapitalbindningsfond Årets resultat Avsättningar Valfond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Personalskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder 8 44 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 2014 2013 104 890 5 816 400 4 054 854 250 000 450 000 1 000 000 920 455 497 670 76 675 162 499 2 365 246 959 13 582 767 116 971 5 829 500 4 039 687 250 000 450 000 750 000 777 938 50 000 499 314 32 464 259 156 3 100 280 936 13 339 066 2014 2013 104 549 5 637 727 1 765 987 7 508 263 137 116 70 786 5 103 296 1 590 308 6 764 390 170 815 7 645 379 6 935 205 1.2 Noter Not 1 Föreningens intäkter Föreningens intäkter fördelar sig enligt följande: Medlemsavgifter Partistöd kommunalt Partistöd regionalt Anslag Handels Anslag Kommunal Anslag IF Metall Anslag Partistyrelsen Anslag LO Kansliavgifter Försäljning/lotteri Fakturerade kostnader frankering Insättning valfond Övriga verksamhetsintäkter Summa Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Arvoden övriga Lön och andra ersättningar Sociala kostnader o avgifter Totala löner och ersättningar Resekostnader 45 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Not 3 Anslag 2014 2013 Stadsdelskretsar SSU S-kvinnor Unga Örnar Tro och Solidaritet IF Metall GSHF Diverse föreningar 144 000 238 000 120 000 70 000 16 000 75 000 41 000 21 740 150 000 236 000 120 000 70 000 16 000 75 000 16 000 - Summa 725 740 683 000 Summa Avsättning valfonden 725 740 - 683 000 1 517 333 Summa totalt 725 740 2 200 333 2014 2013 Lokalkostnader Hyra/leasing anläggningstillgångar Förbrukningsinventarier m m Reparation och underhåll Transportkostnader Resekostnader Informationskostnader Konferenskostnader Kontorsmaterial/tidning, tidskrift Telefon och datakommunikation Porto Gåvor, uppvaktningar Externa tjänster Förvaltningskostnader Övriga externa kostnader 1 402 439 304 505 19 924 5 152 1 908 101 901 4 693 134 1 431 267 285 882 228 729 241 783 53 960 425 206 41 486 298 741 1 372 569 446 196 55 824 1 770 606 55 701 1 192 112 1 204 250 237 020 201 491 272 863 37 662 219 763 38 791 311 961 Summa 9 536 017 5 648 579 2014 2013 485 856 -321 163 321 434 164 422 -221 032 Not 4 Not 5 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar inventarier och datorer Inventarier Årets inköp Avskrivningar inventarier 46 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 164 693 2013 264 824 -100 131 -100 131 2014 2013 Andelar värdepappersfonder Andelar i intresseförening 10 st - Riksbyggens lokalförening - 1969 5 st - Hammarkullens Folkets Husförening - 1980 10 st - Backa Folkets Husförening - 1985 10 st - Vingen Kulturhuset i Torslanda - 1985 47 000 st aktier - Förvaltnings AB Järntorgskvarteret 807 607 1 001 807 607 1 001 Redovisat värde vid årets slut 808 608 808 608 2014 2013 65 398 50 000 12 626 56 371 25 033 70 197 115 398 164 227 2014 2013 884 343 271 985 2 300 000 3 456 328 702 979 220 876 5 240 929 095 Summa Årets avskrivningar inventarier Not 6 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar anställda Skattekonto Skattefordringar - Särskild löneskatt pension Interimsfordringar Summa Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner Upplupna sociala avgifter Övriga poster Summa 47 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 48 49 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6Rapporter 6.1 Kommunfullmäktigegruppen Under 2014 sammanträde KF-gruppen vid 12 tillfällen. Platserna för mötena varierade mellan olika stadsdelar och verksamheter, och med olika kultur-och informationsinslag. I september anordnades en upptaktskonferens för de nyvalda ledamöterna och ersättarna i Sjöviksgården, Gråbo. Utöver de invalda bjöds även de fem första ersättarna från varje valkrets till att delta. Detta för att vi under förra mandatperioden såg att många ersättare blev ordinarie, och man ville inkludera alla från början. I december anordnades en budgetkonferens och julavslutning hos Göteborg & CO, där gruppen bland annat gästades av Hans Abrahamsson från Göteborgs Universitet. Den 23 december hölls ett extrainsatt diskussionsmöte för att diskutera folkomröstningsresultatet. 6.2 Regionfullmäktigegruppen Medlemmar i regionfullmäktigegruppen är samtliga socialdemokratiska ledamöter och ersättare i regionfullmäktige samt gruppledare i nämnder och styrelser. Innan valet bestod gruppen av 104 personer. Gruppen består av 50 kvinnor och 54 män. Efter valet 14 september 2014 består gruppen av 92 personer. Det är jämn könsfördelning bland både de ordinarie och bland ersättarna. Till grund för den politiska ledningens arbete under större delen av 2014 låg en överenskommelse om en politisk plattform mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Efter valet i september försökte socialdemokraterna att hitta plattform för att fortsätta i en politisk ledning. Men efter att Miljöpartiet nått överenskommelse med alliansens fyra partier fattade socialdemokraterna beslutet att gå i opposition. Gruppstyrelsen har under året haft sex sammanträden. 10 februari, 14 april, 15 augusti, 6 oktober, 20 oktober och 24 november. Oftast har dessa styrelsemöten skett i anslutning till gruppmöten inför regionfullmäktige. Följande ledamöter har ingått i styrelsen: Per Tenggren (ordförande), Jim Aleberg, Hanne Jensen, Mats Frisell, Anne-Charlotte Karlsson och Gunilla Dörner Buskas, S-kansliet arbetar för regionråden och för de förtroendevalda i regionfullmäktige. Kansliet har medverkat vid utformandet av valplattform och budgetförslag. Dessutom har kansliet medverkat till att ta fram underlag, informationsmaterial och program till gruppmöten. Under året har följande personer varit anställda på det socialdemokratiska kansliet i Vänersborg: Bijan Zainali (tillika sekreterare i styrelsen), Patrik Johansson, Carina Åström, Elisabeth Hulter, Alexander Bringsoniou, Katarina Sundberg, Staffan Lindström samt Louise Åsenfors Regionråden innan valet 14 september var: Gert-Inge Andersson, Karin Engdahl, Leif Blomqvist, Helene Eliasson, Alex Bergström, Lena Hult. Efter valet avtackades Gert-Inge Andersson och Leif Blomqvist och Håkan Linnarsson valdes som nytt regionråd. Innan valet 14 september var följande personer ersättare i regionstyrelsen: Jan-Åke Simonsson, Frank Andersson, Ulf Olsson, Kerstin Brunnström, Claes Redberg. Efter valet avtackades Jan-Åke Simonsson, Frank Andersson, Ulf Olsson och Kerstin Brunn50 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE ström. Som nya ersättare i regionstyrelsen valdes Lena Malm, Patrik Karlsson, Anne-Charlotte Karlsson, samt Jim Aleberg. Fullmäktigegruppen har haft åtta möten under året: 14-15/03-2014, 14/4-2014, 12/5-2014, 1516/8-2014, 6/10-2014, 20/10-2014, 24/11-2014. Dessa har oftast legat i anslutning till regionfullmäktiges möten. Gruppmötet i mars var ett tvådagarsmöte och tillägnades budget 2015. 6.3 Riksdagsbänken Riksdagsåret 2014 var uppdelat i två olika perioder. Innan och efter valet den 14 september. Den första delen av året var Göteborg representerat av Lars Johansson, Gunilla Carlsson, Mattias Jonsson, Cecilia Dalman Eek och Shadiye Heydari. Ledamöternas uppdrag innan riksdagsvalet: Gunilla Carlsson var ordförande för kulturutskottet, ledamot av krigsdelegationen och ledamot av den socialdemokratiska gruppstyrelsen. Lars Johansson var ledamot av trafikutskottet, ersättare i riksdagsstyrelsen, ledamot av regeringens exportkontrollråd och ledamot av kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Shadiye Heydari var ledamot av socialförsäkringsutskottet och ersättare i socialutskottet. Mattias Jonsson var ersättare i justitieutskottet, ersättare i näringsutskottet, ledamot av polisens ansvarsnämnd, ledamot av domstolsverkets insynsråd, ledamot av ekobrottsmyndighetens insynsråd och ledamot av referensgruppen för nämndemannautredningen. Cecilia Dalman Eek var suppleant i riksdagens utbildningsutskott. Riksdagen öppnades igen 29 september med de nyvalda riksdagsledamöterna. Då representerades Göteborg av Anna Johansson, Mattias Jonsson, Gunilla Carlsson och Johan Büser. När Anna Johansson den tredje oktober valdes till statsråd i näringsdepartementet klev Shadiye Heydari in i riksdagen som statsrådsersättare. Ledamöternas uppdrag efter riksdagsvalet: Mattias Jonsson var ledamot i näringsutskottet och suppleant i justitie- och trafikutskottet. Gunilla Carlsson var vice ordförande och gruppledare för kulturutskottet, ledamot av krigsdelegationen och ledamot av den socialdemokratiska gruppstyrelsen. Johan Büser var suppleant i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Shadiye Heydari var statsrådsersättare och suppleant i både utrikesutskottet och civilutskottet. Arbetet under året präglades till stor del av valrörelsen och den efterföljande besvärliga parlamentariska situationen. Valrörelsen handlade framförallt om synen på jobb, men även utbildning och välfärd. Och om den borgerliga regeringens misslyckade skattesänkningar och den skenande arbetslösheten. Efter valet uppstod ett svårt läge i riksdagen. Stefan Löfven bildade regering, men hans budget hade inte stöd i kammaren, då SD valde att rösta med de borgerliga. Stefan Löfven meddelande då att han planerade att utlysa extra val i slutet av året. Den 27 december slöts decemberöverenskommelsen som gör det möjligt för minoritetsregeringar att regera, varför extravalshotet kunde undvikas. Detta gjorde dock att riksdagsarbetet blev förskjutet. Vi har under året motionerat i riksdagen om bl.a. ersättningssystem i den psykiatriska vården, sjukvård i framtidens Sverige, en nationell skolkommission, estetisk verksamhet i gymnasieskolan, en inkluderande arbetsplats, Infrastruktur i Västsverige, utöka resurserna till asylprocessen, 51 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE öka dagsersättningen för asylsökande, bostadspolitik, rätt till heltid och om en god tandhälsa. Nu när vi har ett mer stabilt parlamentariskt läge så har förutsättningarna förbättrats för att börja arbeta för ett bättre Sverige. För alla. Det handlar bl.a. om att ge alla möjligheter till ett arbete genom en aktiv näringspolitik, och att ge den som är arbetslös möjlighet till utbildning och praktik. Men vi måste också ta hand om de som fastnat i arbetslöshet genom en modernisering av arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna. 6.4 Kyrkofullmäktigegruppen Vid årets, tillika mandatperiodens, ingång bestod fullmäktigegruppen av 17 ledamöter och 9 ersättare. Ordinarie ledamöter: Kerstin Alnebratt, Marianne Bengtsson, Lars Bergman, Jimmy Broberg, Lars-Ola Dahlquist, Ann-Marie Ericson, Berit Fredholm, Annika Jansson, Jens Lindström, Rita Mäkelä, Alexander Nordgren, Per-Ove Persson, Bent-Arne Reinholdsson, Dennis Schanz, Jonas Sjödin, Lilian Stenvall och Gazali Sörensen. Ersättare: Inger Blixt, Lillemor Järvhäll, Bo Lennartsson, Hans Nilsson, Monica Paulusson, Malte Segerdahl, Åsa Ståhl, Lennart Söderberg och Viktoria Tryggvadotir. Under året har tre medlemmar lämnat sitt uppdrag: Jimmy Broberg, Alexander Nordgren och Bo Lennartsson. Fullmäktigegruppens ordförande har varit Ann-Marie Ericson som också varit gruppledare i fullmäktige. Lilian Stenvall har varit fullmäktiges 2:e vice ordf. Representation i nämnder och utskott Kyrkonämnden (samfällighetens styrelse) Ledamöter vid årets ingång: - Kerstin Alnebratt - Lars-Ola Dahlquist - Ann-Marie Ericson (2:e vice ordf.). Ersättare har varit: - Jens Lindström - Jimmy Broberg. Kyrkogårdsstyrelsen Bengt-Arne Reinholdsson (ordf.) och Per-Ove Persson Fastighetsutskottet Lilian Stenvall och Sonja Karlsson Informationsutskottet Jens Lindström (ordf.) och Karin Greenberg Kulturrådet Annika Jansson Miljörådet Marianne Bengtsson Valnämnden Alexander Nordgren (ordf.), Gustav Öberg. Alexander Nordgren avsade sig uppdraget under 52 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE året och ersattes av Lars-Ola Dahlquist Styrelsen för stiftelsen Kyrkans Familjerådgivning Jonas Sjödin (ordf.), Marianne Bengtsson, Rita Mäkelä Kyrkans Jourtjänst: Dennis Schanz (ordf.) och Berit Fredholm (ersättare) Gruppens verksamhet Inför kyrkofullmäktiges sammanträden den 17 mars, 9 juni, 3 november och 8 december hölls gruppmöten under närmast föregående vecka samt i direkt anslutning till sammanträdet. Vid gruppmötena har behandlats dels de ärenden som skall behandlas av fullmäktige, dels rapporter från nämnder, utskott, råd och Kyrkans familjerådgivning och Kyrkans jourtjänst. Vid ett flertal tillfällen har också samtal förts om remissarbetet av Göteborgsutredningen om den framtida pastorats- och församlingsindelningen i staden. I kyrkofullmäktige har flera strategiska ärenden behandlats. Den rambudgetmodell som beslutats, och som i första hand tar hänsyn till antalet medlemmar i pastoratet behövde modifieras. Flera församlingar/pastorat får nu en särskild kompensation för intäktsbortfallet. Fem procent av budgetutrymmet avsattes för detta ändamål. Därmed fick bl.a. Bergsjöns och Västra Frölunda församlingar extra tillskott, då det där bor många människor som är i socialt utsatta situationer. Fullmäktige har också beslutat att kyrkogårdsstyrelsen skall göra en förstudie för att utöka krematoriekapaciteten. Två motioner har lämnats av gruppen till fullmäktige, dels en om utökad kapacitet för Kyrkans Familjerådgivningen, dels en för att utarbeta diakonala strategier för Svenska kyrkan i Göteborg b.l.a. med syfte att minska segregationen i staden. 6.5 Nämndemannagrupp Partidistriktets nämndemannagrupp har bestått av: - Barbro Elfström (sammankallande) - Gudrun Eriksson - Claes Söderling - Mattias Jonsson (adjungerad) Gruppen har haft två uppgifter. Den ena uppgiften är att samordna och informera alla nämndemän i partidistriktet om förändringar och frågor som rör nämndemannauppdraget. Den andra uppgiften handlar om att ge alla S-nämndemän chans att få träffas och diskutera politiska frågor utifrån våra uppdrag. T.ex. vad som händer med nämndemannautredningen, som handlar om hur många nämndemän vi skall vara i framtiden och hur dessa skall utses m.m. Men även om arvodering och sakfrågor som brott och straff samt migrationsfrågor. 7 Rapporter från sidoorganisationer 7.1SSU-distriktet Styrelse • Linus Glanzelius, ordförande • Alma Handzar, vice ordförande, internationell ledare 53 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE • Malva Ahlstedt, kassör • Mårten Eismark, distriktssekreterare med ansvar för ordförandenätverket, vice kassör, studieledare • Amalia Pedersen, valledare, studieledare med övergripande ansvar • Samuel Guron, skolpolitiskt ansvarig, studieledare från 19/10 • Rebecca Abrahamsson, internationell ledare, studieutskottet • Mirza Barakzahi, organisationsutvecklare med fokus på klubbar • Anna Ajodan, jämställdhetsansvarig, jämställdhetspolitiskt ansvarig, HBTQ-politiskt ansvarig • Rikard Andersson, facklig-politiskt ansvarig, studieutskottet, arbetsmarknadspolitiskt ansvarig • Hanna Alexandersson, tjejnätverksansvarig, bostadspolitiskt ansvarig • Jesper Blomqvist, organisationsutvecklare med fokus på distriktet, högskolepolitiskt ansvarig • Ali Karimi, antirasistiskt ansvarig, studieutskottet Personal Amalia Pedersen tillträdde som valombudsman den 7e januari 2014 och blev förlängd i september 2014. Jessica Wagner kom tillbaka från sin tjänstledighet den 15 maj och sade upp sig den 6:e december 2014 för att studera. Från juni månad anställdes Jesper Eneroth och Andreas Sjöö. I augusti månad anställdes även Halkow Aziz och Mohammed Gowska som valombudsmän. Linus Glanzelius var anställd som skoldebattör under maj och september månad. Valrörelse Under första delen av året pågick en intensiv EU-valskampanj runt om i hela Göteborg bland SSU medlemmar. Allt ifrån dörrknackningar till skolbesök och skoldebatter, frukostkampanjer och utåtriktade kampanjer på staden med partidistriktet, utanför högskolor med S-studenter, på torg med LO. Under andra delen av året avstannade inte SSUs verksamhet utan övergick istället till en lång och intensiv sommarkampanj som sedan fortsatte med valrörelse. I början augusti månad medverkade över 50 SSU:are på SSUs nationella valrörelse på Bommersvik. Valrörelsen för SSU kickade igång ordentligt i mitten av augusti månad med en egen valkickoff i Byggnads lokaler där över 70 SSU-are samlades för att slipa argument för att sedan dra igång valaffischuppsättningen och valrörelsen på alvar. Under augusti och september månad var över 200 SSU:are aktiva under olika typer av aktiviteter. En vanlig kampanjdag såg ut som följande: Morgon: frukostutdelning Förmiddag: skolbesök och skoldebatter Eftermiddag: callcenterverksamhet (i vår lokal på Järntorget där vi ringde förstagångsväljare) och utåtriktad verksamhet på stan Kväll: dörrknackning och affischering. Sammanlagt värvades också över 200 nya medlemmar under denna period. 54 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE En mycket uppskattad och väl genomförd kampanjverksamhet genomfördes den 10 september i Angered Centrum, då SSU arrangerade en gratisspelning med Linda Pira och Danni M med syfte att höja valdeltagandet. Avslutningsvis kan det konstateras att SSU:arna på valnatten var väldigt stolta och nöjda med sina prestationer under valrörelsen. Studier Studieåret för SSU Göteborg har i och med valrörelsen varit mycket inriktat på argumentationstrimning och sakpolitiska frågor. Det tidigare Västsamarbetet med SSU Halland, SSU Norra Älvsborg och SSU Värmland kring studier har under året fortsatt. Medlemmar har bl.a. fått möjlighet att gå SSU:s grundkurser på hemmaplan i Göteborg, i Trollhättan och i Kristinehamn. Medlemsutveckling och utåtriktad verksamhet Utöver valrörelseåret har SSU Göteborg under året gemensamt jobbat mot ett stort mål: att bli 1 000 medlemmar under 30 år. Detta triggade många medlemmar att vara med på skolbesök, värva sina kompisar och att ordna aktiviteter för nya medlemmar. I november anordnades tillsammans med Svea Kurd FC en stor fotbollsturnering kallad Kobane Cup. Över 300 deltagare var på plats under dagen i Angereds Arena och tillsammans samlades mer än 7000 kronor in till de behövande i Kobane. Ett annat exempel på att fler medlemmar genererat mer verksamhet är att den tidigare klubben i Härryda startat upp på nytt igen och att även gymnasieskolan Hvitfeldtska har statat upp en egen skolförening. De senast åren har medlemsutvecklingen sett ut såhär: 2007: 278 2008: 250 2009: 264 2010: 521 2011: 630 2012: 755 2013: 725 2014: 1 039 7.2 Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening (GSHF) Styrelse • Håkan Bernhardsson, ordförande • Hanna Lindquist, vice ordförande • Elvira Johansson, kassör 55 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE • • • • Jonatan Wårfors Maja Stenegard Josef Akar Frida Ramberg Den 2 juni höll klubben extrainsatt årsmöte, efter att tidigare ordförande Alexander Nordgren beslutat att lämna styrelsen. Då valdes även Josef Akar och Maja Stenegard in. Styrelsen har sammanträtt minst en gång i månaden och mer frekvent veckorna före valen. Möteslokal Under första halvan av 2014 höll GSHF till i Café Liberté. Under andra halvan av 2014 höll GSHF till i Terassbaren, på Campus Linné. Studieverksamhet GSHF har haft en omfattande studieverksamhet med flera inbjudna föreläsare. Flera av GSHF:s medlemmar har deltagit i studentförbundets och partiets olika utbildningar. Valrörelse och utåtriktad verksamhet Klubben har kunnat anställa en valombudsperson, Hanna Lindquist under tre veckor i halvtid inför EU-valet och fyra veckor inför riksdagsvalet. Inför riksdagsvalet kunde även studentförbundet arvodera en kampanjsamordnare, Roshan Yigit, för GSHF och Socialdemokratiska handelsstudenter (SHS). Dessutom hade klubben tillgång till bil under hela riksdagsvalrörelsen. Att klubben hade två valombudspersoner innebar en omfattande valrörelse, med campusnärvaro varje vardag veckorna före valet, kvällskampanjer fredagar och lördagar, deltagande i partidistriktets dörrknackningar, lunchföreläsning med Marita Ulvskog och mycket mer. GSHF har genomfört flera campuskampanjer även efter valrörelsen, främst genom kaffeutdelning under lunchtid. Jämställdhetsarbete Se särskild jämställdhetsberättelse Övrigt GSHF arrangerade S-studenters nationella kongress i Folkets hus 6-8 juni. Klubben har även skapat en ny hemsida, www.gshf.nu. 7.3 Unga Örnar Väst Styrelse • Christina Ekstrand, ordförande • Josefine Pedersen, kassör • Sanna Grosch • Angelica Berg • Susanne Lundin • Tore Isaksson • Matilda Säärellä 56 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE Möten och utskott Distriktsstyrelsen träffas regelbundet ca 7 gånger per år. Men det är arbetet som sker mellan mötena som är viktigast. I våra olika utskott förbereds alla beslut och det är där medlemmarna kan vara med i planeringsprocessen. Personal Fredrik Forssén, distriktsombudsman Avdelningar inom distriktet Totalt har distriktet haft 20 stycken lokalavdelningar. De avdelningar som är aktiva i Göteborg är: Unga Örnar Kärra, Unga Örnar Media, Unga Örnar Hammarkullen, West Coast Paintball Unga Örnar Göteborg, Global Göteborg, Unga Örnar Kortedala och Uggleungarna. Medlemmar Unga Örnar Väst hade 477 medlemmar under 2014. Av dessa är 341 personer mellan sex och 25 år. Läger Distriktets målsättning är att vi ska erbjuda våra medlemmar många möjligheter att åka på läger under året. Detta gör vi genom att vi stöttar avdelningarna i att genomföra egna läger. Distriktets lägerutskott planerar och genomför ett större läger varje år. Under 2014 genomfördes det läger runt om i distriktet. På Flatön genomförde vi vårt distriktsläger där vi samlade över 100 barn och unga under 1 vecka. Gråbogården Distriktet har under 2014 tagit ett större ansvar för driften av Gråbogården. Dels genom att låna ut ombudsmannen för att även kunna jobba med gårdens underhåll och drift men även marknadsföring. Detta har resulterat i att Gråbogården nu kan erbjuda olika paketlösningar till hyresgästerna, antalet uthyrningsdygn har ökat med 30 procent under året och man har även lagt grunden för ett starkt 2015. Unga Örnars Vänner Väst Genom samarbete med våra vänorganisationer så erbjuder vi deras medlemmar platser på våra läger. Vi har även fortsatt diskussionerna om hur övriga arbetarrörelsen i Västsverige ska stödja Unga Örnars verksamhet. Till sist Unga Örnar Väst vill framföra ett stort tack till Socialdemokraterna i Göteborg som stöttar oss i vår verksamhet. Vi hoppas att allt det vi gör för att ge barn och ungdomar en bättre fritid bidrar till att fler engagerar sig för det dom tror på. 57 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 7.4 Socialdemokrater för tro och solidaritet Göteborgsdistriktet Styrelsen • Cecilia Dalman Eek, ordförande • Ulf Bjereld, vice ordförande • Per Ove Persson, kassör • Åke Arvidsson, sekreterare • Jimmy Broberg • Sara Waldenfors • Johan Nilsson Styrelsen har haft sex protokollförda möten. Grupper Göteborgsdistriktet består av tre geografiska grupper. Göteborgsgruppen i Centrum, Hisingsgruppen samt Hjärta i Nordost som också samlar medlemmar från andra delar av staden. Årsmöte ”Välgörenhet eller välfärd?” Civilsamhällets stödorganisationer har länge larmat om att de sociala stödinsatserna blir allt mer ansträngda i ett samhälle där det allmänna drar in på stödet till de fattigaste och mest utsatta. Årsmötesdagen 1 mars innehöll gruppernas möten och distriktets årsmöte. Vi åt en sopplunch tillsammans och samtalade med Lennart Forsberg, socialchef vid Göteborgs kyrkliga stadsmission. Första Maj Distriktet samlade medlemmar och intresserade bakom textseglet ”Respektera folkrätten i Mellanöstern”. Förbundsårsmötet Distriktet i Göteborg deltog med fyra delegater vid förbundets årsmöte på Tensta folkhögskola i juni. Supervalåret Socialdemokrater för tro och solidaritet delade på ansvaret för att bemanna torgmöten vid Domkyrkan. Medlemmar och företrädare ur distriktet deltog i debatter och samtal i olika trossamfund, i Interreligiösa Centret och i Göteborgs Moské. Medlemmar i S för tro och solidaritet aktiverar sig i första hand i sina lokala föreningar i valkampanjens aktiviteter. Kristallnatten Socialdemokrater för tro och solidaritet medverkade i högtidlighållandet av Kristallnatten, den nionde november för egen del och som representant för partidistriktet. Samma dag 1938 startade nazister en omfattande judeförföljelse i Tyskland då judiska butiksinnehavares skyltfönster krossades. Tusentals fångades, internerades och dödades. Årets manifestation var politiskt bred och samlade rekordantalet 600 deltagare i tåget. Tro och Solidaritet gick i tåget bakom ett nytt textsegel med texten ”Alla människors lika värde”. Talare vid mötet på Bastionsplatsen var unga 58 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE representanter från de grupper som berörs av rasism, antisemitism, islamofobi, homofobi, antiziganism och funkofobi. Nytt för i år var medverkan från Unga funktionshindrade och från fackföreningsrörelsen med Olle Ludvigsson som talare. Huvudtalare var Christer Mattsson från Kungälv som talade om tolerans och mänskliga rättigheter. Cecilia Dalman Eek var kontaktpersonen från Tro och Solidaritet och Socialdemokraterna. Representation Distriktet har haft två ledamöter i förbundsstyrelsen: Ulf Bjereld och Cecilia Dalman Eek, vice förbundsordförande. Jimmy Broberg är ordförande för förbundets ungdomsnätverk Ung Kristen Vänster och deltar i förbundsstyrelsens möten. Distriktets ordförande har varit adjungerad till partidistriktets styrelse samt varit ordförande för förbundets international, ILRS. Flera av medlemmarna har haft förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna i kommun och region samt i kyrkor och samfund. 7.5 S-kvinnor i Göteborg Styrelsens sammansättning: Ordförande Sofi Bringsoniou (Lisas Döttrar) Kassör Alexandra Aho (Avantgarde) Ledamöter Shadiye Heydari (Framtidens kvinnoklubb) Shilan Majid (Framtidens kvinnoklubb) Madelene Ufström (Avantgarde) Aylin Fazelian (Avantgarde) Claudia Pedrini (Framtidens kvinnoklubb) Tina Arvidsson (Alma) Ann-Marie Linnarsson-Palm (Röda rosor) Sissi Flach (Röda rosor) Personal Kvinnodistriktet anställde Hanna Lindqvist som valombudskvinna under tre veckor i Europaparlamentvalrörelsen samt fyra veckor under höstens valrörelse. Tjänsten delades med S-studenter. Det var en enorm resurs att ha en ombudskvinna i valrörelsen och Hanna spred glädje och pepp omkring sig så att vi andra orkade kämpa ända in i kaklet Möten och aktiviteter under året. 22 januari Möte om resolution 1325 på Göteborgs universitet Margot Wallström och Ikff. 2 mars Inför EU-valet bjöd kvinnodistriktet in till en heldagskonferens om EU och jämställdhet på Kvinnofolkhögskolan. Medverkade gjorde EU-parlamentariker Anna Hedh, förbundsordförande Carina Ohlsson och riksdagsledamoten Anna-Christine Ahlberg. 8 mars Årets 8-marsdemonstration hade huvudparollen ”Hållbart arbetsliv för världens kvinnor”. Inför 8 mars arrangerade vi ett seminarium den 20 februari på Trappan ihop med 8 marskommittén. Temat för paneldiskussionen var även det: ”Hållbart arbetsliv för världens kvinnor”. Kerstin Alnebratt deltog från S. 59 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 22 mars 1 maj Distriktsårsmöte med fokus på Supervalåret. Vi hade en workshop om vilka aktiviteter distriktet skulle bedriva under Europaparlamentsvalet och höstens allmänna val samt en kring verksamhetsinriktningen för 2014. Riksdagsledamoten Hillevi Larsson pratade om S-kvinnors valfrågor. Inför årets förstamaj-firande bjöd vi in distriktets medlemmar till plakatmålning och mingel med bubbel och tilltugg. Det blev en trevlig kväll och många fina plakat. S-kvinnor tågade i år under parollerna • Vem kan leva på halv lön? Rätt till heltid för alla kön • Barn blir rika, när mamma och pappa delar lika • Alla jobbar inte på dagen, inför nattis enligt lagen • Feminist? Javisst! • Utrota barnfattigdomen nu! 12 maj Vårruset i Slottskogen där S-kvinnor hade ett tält och kampanjade. 1-25 maj EU-valrörelse. Tyvärr var uppslutningen bland distriktets medlemmar inte den bästa under europaparlamentsvalet. Endast 8 personer utöver distriktsstyrelen och valombudskvinnan som deltog på distriktets valaktiviteter. Vi delade ut frukostpåsar utanför kvinnodominerade arbetsplatser såsom Sahlgrenska. Vi arrangerage även en kvinnofest där vi bjöd in kvinnoorganisationer till en fest med mat och dans på Gamlestadens medborgarhus, liknande det vi gjorde förra året i samband med partikongressen. Då kom det drygt 60 personer, i år kom det ca 150 personer + ett antal barn. Mariya Voyvodova, kandidat till EU-parlamentet deltog som inbjuden gäst. 6 september Distriktets ordförande Sofi Bringsoniou deltog i en partipolitisk paneldebatt om jämställdhet på Feministiskt Forum som arrangerades av Göteborgs Feministiska Nätverk. Arrangemanget var välbesökt och vi ska definitivt vara med och synas där även kommande år. 14 augusti Kvinnodistriktet höll en valupptakt i samband med Rösa rosors årliga Brännökväll. Det blev en härlig kväll med god mat, dryck och stålande sol i Ullakarins trädgård. Förbundssekreterare Susanne Andersson kom och pratade om S-kvinnors valfrågor och Hanna Lindqvist, valombudskvinna, och Aylin Fazelian, tillförordnad ordförande och valledare, pratade om distriktets valplanering. 18 augusti-14 Under slutspurten på höstens valrörelse fortsatte vi att kampanja utanför september kvinnodominerade arbetsplatser. Vi arrangerade ytterligare en kvinnofest där vi bjöd in kvinnor från hela staden till Folkets hus i Backa för politiska samtal, mat och dans till livemusik med Mama Gumbo. Medverkad under kvällen gjorde Europaparlamentariker Anna Hedh, partidistriktets ordförande Anna Johansson och kommunfullmäktiges ordförande Lena Malm. Det kom ca 50 kvinnor till detta tillfälle 7 november Vi bjöd in alla kvinnor som kände att de på något sätt hade bidragit till en Socialdemokratisk valseger till ett kvinnomingel med mat och dryck på temat ”Tack för din insats”. Det blev en trevlig kväll med nätverkande och trevliga samtal. 60 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 29-30 november kvinnor med politiska uppdrag eller som har ambitionen att ta på sig uppdrag under mandatperioden. Utbildningen tog upp aktuella frågor i kommunen, regionen och nationellt samt ett jämställdhetsperspektiv på vilka frågor vi som parti driver. Medverkade gjorde bland annat förbundsordförande Carina Ohlsson, ordförande för Sveriges kvinnolobby Gertrud Åström och kommunalråddet Marina Johansson. Slutord: 2014 blev ett år som till största delen präglades av valrörelser. Styrelsen ansträngde sig för att involvera och engagera medlemmarna i valrörelsen men känner att vi inte riktigt lyckades. I EU-valet var det endast 8 medlemmar utöver styrelsen som deltog på distriktets aktiviteter. Det är under all kritik och här måste vi alla vara självkritiska och se över hur vi ska göra för att få en bättre uppslutning till nästa valrörelse. Allt var dock inte nattsvart. Till höstens val hade organisationen kommit på fötter och vi hade två jättetrevliga kvinnofester där vi sammantaget nådde över 200 kvinnor, vi delade ut över 1000 frukostpåsar och arbetade stenhårt för att visa att socialdemokraterna är partiet att rösta på för feminister. Att vi hade så många morgonpigga medlemmar hade vi ingen aning om. Allt arbete gav också resultat! Vi tog över regeringsmakten i Sverige och vi regerade vidare i Göteborg. Tyvärr förlorade vi makten i Västra Götalandsregionen och folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Det som dock främst ligger som en våt filt över segerruset är Sd:s framgångar i valet. Nästan 13 % av svenska folket röstade på ett rasistiskt parti. Här har vi stora utmaningar framför oss. Vi behöver träffas och resonera kring varför Sd fördubblade sina mandat i Göteborg och vad vi kan göra för att motverka rasism och främlingsfientligheten i vår stad. Nu när valen är över och det tack och lov inte blev något extra val kan vi fokusera på att bygga vår organisation stark och kämpa för att det socialdemokratiska partiet flyttar fram positionerna ytterligare på en rad viktiga områden. Då gäller det att vi är många som argumenterar väl för våra frågor. Vi påbörjade detta arbetet med en utbildningshelg i november för kvinnor med politiska uppdrag och vi kommer att fortsätta det bildningsarbetet under 2015 och resten av mandatperioden. Till våren på partikongressen får vi en första chans att flytta fram positionerna och nästa val skall det inte råda någon tvekan om att Socialdemokraterna är det självklara valet om man vill ha en feministisk politik i Sverige. Stort tack för det här året! Nu kämpar vi vidare tillsammans. 61 1 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Nyckeltal ¨ VERKSAMHETS -OMRÅDE Ekonomi 2002 2004 2006 2008 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter (tusen kr) 16 792 12223 16449 13158 13679 11994 12345 13339 13583 Resultat (tusen kr) 23 6 -779 226 278 0 83 104 102 96 95 95 95 93 93 90 3000 15000 3000 6200 2500 9000 160 -1606 Förenings- och klubbutveckling Grundorganisationer Första Maj Deltagare i tåget Deltagare på Götaplatsen 1800 4500 2000 10000 3900 6500 1900 7000 4100 6000 Medlemmar Medlemmar Varav kvinnor Andel 5493 4597 4620 4384 4440 Varav män Ansökningar om nya medlemskap 828 376 Valresultat i EU-valet (antal röster, Göteborg) Valresultat i kyrkovalet (antal röster, Göteborg) Valresultat i kyrkliga samfällighet kommunvalet antal Valresultat i röster landstingsvalet antal Valresultat i röster riksdagsvalet antal röster 4198 4184 4018 4026 1541 1552 1499 1527 (37 %) (37%) (37%) (38%) 2657 2632 2519 2499 716 779 738 544 534 495 764 434 385 519 333 443 327 509 - 30 181 - 38 303 - - - - 39256 - - - -- -- - 19559 - 89 027 - 104 896 - 93 025 - - - 74 720 87 886 - 88 501 - 87 553 51 600 - - 79 802 90 547 - 84 693 - 80 543 - - 79 167 Nya betalade medlemmar Valresultat 1900 4500 - - 62 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG OM STADGEÄNDRINGAR Förslag om ändringar av stadgar Distriktsstyrelsen föreslår i det följande att distriktets stadgar ändras på några få punkter. Den första av dessa gäller distriktsstadgarnas regler för distriktskongress. Under 5 §, 2 moment står det i dagens stadgar att distriktsårskonferensen ska välja ombud till partiets förtroenderåd samt ersättare för ombud till partiets för-troenderåd. På partikongressen 2013 beslutades det om att avskaffa förtroenderådet och istället kalla till extrakongress. Därför behöver distriktsårskonferensen inte längre välja ombud eller ersättare till förtroenderådet. Av 5 §, 10 mom. i dagens stadgar framgår att partidistriktets ordförande även skall vara ordförande vid extra distriktskongress, medan en särskild ordförande skall väljas för den ordinarie kongressen. Det har emellertid visat sig opraktiskt att ha denna åtskillnad mellan ordinarie och extra kongress. Distriktsstyrelsens ordförande har stundom behov att vara frånvarande från del av kongressen, till exempel för att träffa företrädare för media rörande olika ärenden vid kongressen, samtidigt som ordföranden regelmässigt har föredragandeansvar för delar av de ärenden, som distriktskongressen skall behandla. En ordning där distriktskongressen, oavsett om den är ordinarie eller extra, väljer en eller två ordförande ter sig därför mer naturlig. I förslaget till stadgar har även lagts till att kongressen väljer övriga mötesfunktionärer. Stadgarna för stadsdelskretsar och föreningar/klubbar har ändrats i fråga om val av styrelse. Det har visat sig att de nuvarande stadgarna uppfattas som oklara i fråga om vilka val som skall ske vid olika tillfällen. Den nuvarande formuleringen att ordförande med flera ”väljs särskilt” upplevs som oklar. Vidare är det opraktiskt att föreskriva att ordförande för kretsar och föreningar skall väljas jämna år – det viktiga är att kassör och ordförande väljs olika år. Formuleringen att ordförande, kassör och studieledare väljs särskilt har varit partiets och även partidistriktets sätt att uttrycka att dessa funktioner skall utses av årsmötet, medan övriga styrelsefunktioner, exempelvis sekreterare, kan utses av styrelsen själv. I stadgarna har därför lagts till att det är årsmötet som väljer de poster som skall väljas särskilt. Reglerna i stadgarna för kretsar och förening-ar/klubbar avser att uttrycka samma sak, mer har ändå haft marginellt olika ut-formning, vilket har rättats till i förslaget. I de nuvarande kretsstadgarna har numreringen blivit fel; paragraf nummer 4 följs av paragraf nummer 6. I förslaget har detta rättats till, med konsekvensändringar för följande paragrafer. Partikongressen år 2013 uppdrog till partistyrelsen att komma med förslag till ändrade stadgar på ett par punkter, varför vårens partikongress kommer att ta ställning till delar av stadgarna. San63 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG OM STADGEÄNDRINGAR nolikt kommer besluten att påverka även stad-garna för vårt partidistrikt. Mot den bakgrunden föreslås att distriktsstyrelsen får i uppdrag att återkomma till höstens distriktskongress med ett förslag till stadgar, vilka anpassas till de beslut som partikongressen tar. Enligt partiets stadgar är det partistyrelsen som fattar beslut om stadgar för de partidistrikt som även har ställning som arbetarekommuner. Därför behöver di-striktsstyrelsen underställa partistyrelsen stadgeförslaget för godkännande. Distriktsstyrelse förslår distriktskongressen besluta att anta de föreslagna ändringarna i distrikts-, krets- och föreningsstadgar, att underställa dessa partistyrelsen för beslut, samt att uppdra åt distriktsstyrelsen att återkomma till höstens distriktskongress med förslag till stadgar som koordineras med de stadgar som partikongressen antar. Stadgeförslaget Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse § 5 Distriktskongress … Moment 2 m) Val av ombud till partiets för-troenderåd n) Val av ersättare för ombud till partiets förtroenderåd § 5 Distriktskongress … Moment 10 Partidistriktets ordförande är ordfö-rande vid distriktskongressen. Särskild mötesordförande väljs vid det möte som är distriktets årskongress. ... Moment 10 Distriktskongressen väljer en eller två mö-tesordförande, samt övriga mötesfunktionärer. § 6 Stadsdelskretsens styrelse … Moment 2 Stadsdelskretsens styrelse ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Styrelsen väljs för en tid av två år. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieor-ganisatör särskilt. Antal ledamöter i styrelsen ska bestå av ett udda antal. Jämna år väljs ordförande samt det mindre antalet ledamöter och udda år väljs kassör samt övriga ledamöter. En jämn könsfördelning bör eftersträvas. § 6 Stadsdelskretsens styrelse … Moment 2 Stadsdelskretsens styrelse ska bestå av minst sju ledamöter och antalet ledamöter ska vara udda. För ledamöterna kan sup-pleanter utses. Styrelsen väljs för en tid av två år. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt av årsmötet. Ena året väljs ordförande samt det mindre antalet ledamöter och det andra året väljs kassör samt övriga ledamöter. En jämn könsfördelning bör eftersträvas. 64 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG OM STADGEÄNDRINGAR § 6 Föreningens/klubbens styrelse … Moment 2 Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst fem ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieledare särskilt. Styrelsen väljs för en tid av två år. Antal ledamöter i styrelsen ska vara udda. Ena året nyväljs det mindre antalet ledamöter och det andra året de övriga. En jämn könsfördelning bör eftersträvas. § 6 Föreningens/klubbens styrelse ... Moment 2 Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst fem ledamöter och antalet ledamöter ska vara udda. För ledamöterna kan suppleanter utses. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieledare särskilt av årsmötet. Styrelsen väljs för en tid av två år. Ena året väljs ordförande samt det mindre antalet ledamöter och det andra året kassör samt övriga ledamöter. En jämn könsfördelning bör eftersträvas. 65 FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG 66 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG FRÅN VALBEREDNINGER Förslag från valberedningen Partidistriktets styrelse, 2 år Ordförande Anna Johansson Ledamot Anneli Hulthén Ann-Sofie Hermansson Abbas Zarrinpour Jahja Zeqiraj Anna Skarsjö Thomas Åsberg – nyval (Lena Malm) Alma Handzar – fyllnadsval 1 år (Pelle Berglund) Revisorer, 1 år Eshag Kia Britt-Marie Törngren - nyval Kågan Karlsson Revisorssuppleanterna, 1 år Malva Ahlstedt - nyval Joakim Hagberg Sara Teclezion Ledamot i valkommittén, mandatperiod Kerstin Billmark Siw Wittgren-Ahl Oskar Avedal Henrik Nilsson Annelie Schagerström Jasmin Boroumand Jack Rolka Reza Talebi Ordförande facklig-politiska utskottet samt ledamot i partidistriktets styrelse, 1 år Jan Nilsson 67 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - FÖRSLAG FRÅN VALBEREDNINGER 13 ombud till Västsvenska representantskapet, 1 år Anders Moberg Anna Hedman Anna Johansson Ann-Christine Andersson Claes Söderling Farideh Khoshrooz Lena Malm Madelene Ulfström Mattias Jonsson Olof Svensson Per Tenggren Reger Shafik Svetlana Lucic 13 suppleanter till Västsvenska representantskapet, 1 år Pernilla Stafsén Jesper Bryngelsson Shadiye Heydari Göran Dahlman Gladys Yannelli Kristofer Bergman Maja Stenegard Allaedin Hedayati Camilla Widman Jan-Åke Ryberg Jessica Wagner Håkan Bernhardsson Tanja Josic Förslag till valberedning Fem ledamöter i valberednignen Vivi-Ann Nilsson (sammankallande) Diako Sheikh-Aghaei Marianne Carlström Karl-Henrik Rosberg Hanna Andersson Två suppleanter i valberedningen Eva Kärrman Roshan Yigit 68 MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG 69 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Innehåll Motion 1: Tandvård..............................................................................................................72 Motion 2: En tandvårdsreform för ålderspensionärer med låg inkomst......................72 Motion 3: Processen kring val i partidistriktet..................................................................73 Motion 4: Valkomitténs arbete............................................................................................74 Motion 5: Utvärdera Valkomitténs arbete.........................................................................76 Motion 6: Valkomittén.........................................................................................................76 Motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige..............................................77 Motion 8: Inträttande av ett Integrationsutskott.............................................................78 Motion 9: Koldioxidskatt på flygbränsle...........................................................................79 Motion 10: Strategrupp för ökad sysselsättning..............................................................81 Motion 11: Skärp kontrollen av muslimska friskolor.....................................................82 Motion 12: Lika rätt till utbildning och en bra start i livet för barn med dolda funktionsnedsättningar...............................................................................................................................83 Motion 13: Programmering i grundskolan......................................................................84 Motion 14: Frukost till allla i grundskolan......................................................................86 Motion 15: Hedens framtid...............................................................................................87 Motion 16: En mötesplats till Göran Johansson minne................................................88 Motion 17: Ändrade regler för energiskattebefrielse vid förnyelsebar energiproduktion för egen förbrukning.................................................................................................................89 Motion 18: Satsa på att utveckla sammordningsförbunden - en väg till arbete.........91 Motion 19: Inför maxtaxa..................................................................................................92 Motion 20: Eumedborgares rättigheter............................................................................93 Motion 21: Samordning av IT på nationell nivå.............................................................95 70 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Motion 22: Stärk jounalistiken och Public service.........................................................96 Motion 23: Karenstid för ex-politker och Lobby register.............................................98 Motion 24: Begränsa massavlyssnignen.........................................................................100 71 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Motion 1: Tandvård Motionär: Margit Hildebrand och Inga-Lill Alsterlind Motionen behandlad och antagen på Backa sdk, Backa sdf Styrelsens föredragande: Håkan Linnarsson bisittare Alma Handzar För många pensionärer är det en stor kostnad att gå till tandläkaren. Om ett operativt ingrepp måste göras borde det ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd. Munnen är en del av kroppen. Vi vill: • Att tandoperationer jämställs med vanlig sjukvård för pensionärer Utlåtande motion 1: Tandvård Förslag till beslut: Avslag Motionärerna tar upp en angelägen fråga hur förbättra tandvården för äldre. Att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa är ett prioriterat mål för socialdemokraterna, i detta har tandvården en betydelsefull roll. Den stora utmaningen med att jämställa tandvård med övrig sjukvård är att en sådan reform skulle bli oerhört kostsam. Om man skull ge fri tandvård för alla över 65 år talar vi sannolikt om kostnader på fler hundra miljoner årligen, bara i Västra Götaland. System som besegras på inkomstprövning har stora kostnader för administration, dessutom ger de ofta marginaleffekter. Sådana system upplevs ofta som orättvisa, eftersom man alltid behöver sätta en gräns någonstans. Styrelsen förespråkar system som istället fokuserar på behovet av tandvård, inte inkomstläge. Redan idag finns det flera system som gör att man när man får stöd till tandvård, ett av dessa är högkostnadsskyddet. Detta börjar gälla när en patient under en tolvmånadersperiod fått åtgärder utförda vars sammanlagda referenspris överstiger 3 000 kronor. Sedan får patienten ersättning för 50 procent av kostnader med ett referenspris mellan 3 000 och 15 000 kronor 85 procent av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. I Västra Götaland har vi också något som heter särskilt tandvårdsstöd som riktar sig till de som har ett omfattande vård eller omsorgsbehov. Efter en individuell bedömning kan man få rätt till tandvård med samma regler som övrig sjukvård, vilket innebär patientavgift som besök i sjukvård och högkostnadsskydd på 1100:- per år. För att främja en jämlik hälsa är styrelsens bedömning att det finns andra insatser som är mer prioriterade. I ett långsiktigt perspektiv är det rimligt att tandvård inkluderas i övrig sjukvård. Men vägen dit är lång och kommer sannolikt gå genom förbättrad tandhälsa genom tidiga insatser. Än idag är det ungefär 4 gånger fler barn i Bergsjön än i Örgryte som har dålig tandstatus. Med anledning av det föreslår styrelsen att motionerna 1 och 2 avslås. Motion 2: En tandvårdsreform för ålderspensionärer med låg inkomst Motionär: Anette Bernhardsson och Karin Greenberg Motionen behandlad och antagen på Tynnereds sdf 72 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Styrelsens föredragande: Håkan Linnarsson bisittare Alma Handzar Det finns en grupp pensionärer som endast har rätt till så kallad garantipension d.v.s. max 7881 kr per månad efter 65 år. Beloppet är brutto d.v.s. före skatt och förutsätter bosättning i Sverige under minst 40 år. Det finns därför många som har ännu lägre pension. Många av dessa pensionärer har arbetat deltid, tagit hand om barn, föräldrar eller varit sjuka. Många är också ensamstående. Idag finns ett högkostnadsskydd för tandvårdskostnader där patienten själv får betala för kostnader upp till 3000 kr. Därefter så får patienten ersättning för 50 procent av kostnader med ett referenspris (= pris/kostnad för tandvård fastställt av TLV, tandvårds- och läkemedelsverket) mellan 3 000 och 15 000 kronor och 85 procent av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. Tänder behöver mer omsorg och behandling ju äldre vi blir. Åldrande i sig, sjukdom och medicinering och olika infektioner leder till en sämre tandhälsa och ett behov av regelbunden tandbehandling. Men för dessa pensionärer är en tandbehandling ofta en oöverstiglig kostnad och vi riskerar att framöver få allt fler pensionärer som återigen har löständer eller inga tänder alls. Tänder är än en gång på väg att bli en klassmarkör. Socialdemokraterna i Västra Götaland har erfarenhet av att förbättra tandvården. Under sin tid i ledningen fram till valet 2014 har vi genom budgeten förlängt den avgiftsfria tandvården för yngre. I Sverige är tandvården avgiftsfri tom det år ungdomar fyller 19. Inom Västra Götalandsregionen har socialdemokraterna förlängt den avgiftsfria tandvården för yngre tom det år ungdomar fyller 24 år. Vi kan därför på liknande sätt genomföra förbättringar riktat till ålderspensionärer. För att möta äldre pensionärers behov av regelbunden tandbehandling menar vi att det behövs en nationell tandvårdsreform. Det bör inte kosta mer att besöka tandläkare än vad det kostar att gå på läkarbesök. Det kostar mellan 100–300 kr för enstaka läkarbesök i Sverige. Högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar högst 1100 kr per 12-månadersperiod för läkarbesök. Vi vill se en samordning med vad som gäller för läkarbesök och högkostnadsskydd även för tandvården. Med hänvisning till ovan vill vi att distriktskongressen beslutar att• Att Socialdemokraterna i regering och riksdag arbetar för en tandvårdsreform för äldre med garantipension så att dessa får sänkt kostnad för tandbehandling • Att Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen i avvaktan på nationella reformer går före och prioriterar sänkt kostnad för tandvård för äldre med garantipension Utlåtande motion 2: En tandvårdsreform för ålderspensionärer med låg inkomst Förslag till beslut: Avslag Se utlåtande motion 1 Motion 3: Processen kring val i partidistriktet Motionär: Eric Insulan Motionen behandlad och antagen på Västra Lundby SDF 73 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Vid val till partidistriktets ledning är det av stor betydelse att valen sker genom en transparent och öppen process. Vi vill därför från Västra Lundby stadsdelsförening uppmana partidistriktet att ta fram kandidater till partiets interna organisation som har möjligheten, kunskapen, viljan och tiden att utveckla organisationens verksamhet. Det är av stor vikt att de kandidater föreslås inte har så många interna eller externa uppdrag att de som föreslås inte kan fullgöra sitt arbete inom partiets organisation. Med stöd av ovanstående yrkar vi därför på: • Att Motionen skall anses beaktad av partidistriktets årskonferens och läggas till handlingarna. • Att Motionen skall ligga till grund för valberedningens arbete. • Att Motionen skall ligga till grund för valkommitténs arbete. Utlåtande motion 3: Processen kring val i partidistriktet Förslag till beslut: Att anse att-sats 1 och 2 besvarad Att avslå att-sats 3 Enligt stadgarna ska distriktsårskongressen som äger rum varje vår utse en valberedning som har till uppgift att bereda val till interna funktioner inom partidistriktet. Samma sak gäller för varje förening. Utifrån de nomineringar som kommer till valberedningen ska denna föreslå personer som uppfyller de krav som ställs för att vara förtroendevald inom socialdemokratin, som har brett förtroende inom organisationen och som totalt sett uppvisar en bredd avseende kön, ålder, bakgrund, erfarenheter etc. Valkommittén har till uppdrag att bereda val till externa, d.v.s. offentliga, uppdrag och har ingen roll i att fördela partiinterna uppdrag. Motion 4: Valkommitténs arbete Motionär: Peter Börjesson Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Under de senaste åren har valkommitténs arbete utvecklats positivt. Ändå kommer det nya motioner till varje kongress på förbättringar/förändringar. Det är naturligt och positivt att medlemmar och föreningar ständigt försöker utveckla den interna demokratin. Under 2014 samlade Valkommittén ordförandena för föreningarna vid ett par tillfällen för att redovisa sitt arbete med framtagning av Valsedlar inför Kommun-, Region- och Riksdagsval. Det var mycket positivt och Valkommittén fick en del konstruktiva förslag till förbättringar. Under hösten -14 kallades åter föreningarnas ordförande till möte med Valkommittén inför framtagning av kandidater till olika politiska uppdrag efter de just avslutade valen. Tyvärr fungerade det inte lika bra. Inte en enda (!) av Valkommitténs valda ledamöter var närvarande och kunde följa, och delta i, de diskussioner som även då fördes i konstruktiv anda. Därefter skedde 74 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN ingen återkoppling av Valkommitténs arbete. Föreningsstyrelserna har inte fått någon information om vilka av de man nominerat blivit föreslagna till uppdrag. Det är en brist som måste åtgärdas. Föreningarna har heller inte fått veta hur Valkommittén anammat de förslag, synpunkter mm som framfördes på träffen de inte deltog i. Det är också en brist som bör åtgärdas. Ibland verkar det dock som om en del kamrater ”överlastas” med uppdrag. Det var en viktig synpunkt på höstens träff och även i ett par motioner vid senaste extra distriktskongressen. Sprids uppdragen på bästa sätt? En hjälp, för både Valkommittén och oss andra som skall förstå nomineringarna, är att på ett rimligt sätt tidsberäkna varje nämnd- och styrelseuppdrag, i ex.v. timmar/vecka i genomsnitt. Dessutom vore det bra ifall Valkommittén och PD:s styrelse återkom till höstkongressen med en uppfattning om hur mycket arbete som är rimligt att ge partikamrater, så att de fortfarande också kan leva ett någorlunda normalt liv vid sidan av politiken. Jag föreslår därför: • Att det införs i Valkommitténs arbetsdokument att en återkoppling till föreningarna sker vid nominering till politiska uppdrag. • Att Distriktsstyrelsen och Valkommittén tar fram ett förslag i enlighet med motionens sista stycke. • Att distriktskongressen antar motionen och skickar den till Distriktsstyrelsen och till Valkommittén för handläggning. • Att Eriksberg-Lindholmen sdf antar motionen som sin egen. Utlåtande motion 4: Valkommitténs arbete Förslag till beslut: Att anse motion 4, 5 och 6 besvarad Precis som motionärerna påpekar finns det alltid såväl synpunkter som förbättringspotential vad gäller den process som föregår utseende av förtroendevalda inom vårt parti, såväl till interna som till offentliga uppdrag. Flera motioner som berörde just valprocessen behandlades av den extra distriktsårskongressen i januari som beslutade att uppdra åt valkommittén att dels utvärdera resultatet av den nyligen avslutade processen samt att efter samråd med föreningarna i god tid före nästa mandatperiodsskifte återkomma med förslag på ytterligare utvecklade processer för att utse förtroendevalda. I den utvärdering som kommer att genomföras kommer föreningar och medlemmar ges goda möjligheter att komma med såväl kritik som förslag till förbättringar. Resultatet av utvärderingen liksom de förändringar av processen som den föreslås leda till kommer också att förankras brett inom partiorganisationen. Styrelsen gör bedömningen att någon särskild utvärderingsgrupp inte behöver tillsättas, utan att det arbete där föreningarna och medlemmarna kommer att medverka aktivt tillgodoser behovet av ”utifrånperspektiv”. Styrelsen anser att de krav motionärerna framför är beaktade i och med det tidigare fattade beslutet. Med hänvisning till ovanstående föreslår styrelsen distriktsårskongressen att anse motionerna 4, 5 och 6 besvarade 75 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Motion 5: Utvärdera valkommitténs arbete Motionär: Christina Holmquist m.fl. Motionen behandlad och antagen på partidistriktets seniorutskott Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar 2014 var ett supervalår och därtill har vi ett extra val i mars nästa år. Valkommittén har haft en mycket tuff arbetssituation sedan de valdes på distriktsårskonferensen. Partiet i Göteborg har under de två senaste valen tappat cirka 30 procent av väljarstödet, vilket bland annat medfört att partiet fått färre uppdrag att fördela bland medlemmarna samtidigt som det finns behov av förändring och förnyelse. Genom att tidigare årskonferens ändrat en del i valkommitténs uppdrag har många valprocesser lett till ökad delaktighet jämfört med tidigare valkommittéer. Vi har dock mött medlemmar som vill öka delaktigheten ytterligare. Många funderar också på hur valkommittén bör vara sammansatt framöver eller på hur många adjungerande ledamöter det skall finnas i valkommittén. Varför består inte valkommittén enbart av dom som är direktvalda av på årsmötet, undrar t ex några. Andra har synpunkter på hur och när de blivit kontaktade av valkommittén. Vidare behövs en genomarbetad analys om hur äldres erfarenhet tas tillvara vid tillsättningar. För att få reda på vad som fungerat bra eller dåligt vad gäller valkommitténs uppdrag, samt för att få fram förslag som utvecklar partiets valprocess ytterligare behöver partiet göra en allsidig utvärdering. Det uppdrag som valkommittén har är relativt nytt jämfört med den tidigare kommittén, så det finns all anledning att nu utvärdera. Vi utgår från att valkommittén för egen del kommer att göra en del reflektioner, men vi vill att partiet som helhet också lämnar synpunkter. Distriktsårskonferensen föreslås besluta: • Att partidistriktet genomför en utvärdering av valkommitténs arbete och uppdrag och ger förslag på eventuella förändringar Utlåtande motion 5: Utvärdera valkommitténs arbete Förslag till beslut: Se utlåtande motion 4 Motion 6: Valkommittén Motionär: Lars Skoglund Motionen behandlad och antagen på Askims sdf Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Vi har nu haft valkommitté i arbete efter ett val. Uppdraget löstes så att det fanns kandidater till de platser som skulle besättas. Så långt är allt gott. Dock finns en hel del övrigt att önska kring arbetet, där framförallt kommuniceringen brustit. Det finns vidare ett antal otydligheter kring uppdraget som borde klarläggas inför nästa tillfälle då det blir aktuellt att hantera en större mängd kandidater. Ett område som bör förtydligas är betydelsen av samråd med ordförande under beredningstiden, vad betyder det, vad kan det innebära. En annan del som bör vara tydligare är kravet på aktivitet 76 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN från kandidaterna. Valkommittén måste också ges tidsmässiga möjligheter att arbeta, här kan förändringar av nomineringssätt och tid vara en möjlighet. Andra frågor att reflektera över är beslutsgång, utseende av regionala kandidater och valbarhet. Det finns behov av: • Att dels följa upp valkommitténs arbete, dels att utveckla och förtydligande kring uppdraget inför kommande valkommittéarbete. • Att detta uppdrag bör ges till några betrodda kamrater utanför de som varit involverad i nuvarande valkommitté. Utlåtande motion 6: Valkommittén Förslag till beslut: Se utlåtande motion 4 Motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige Motionär: Eric Insulan Motionen behandlad och antagen på Västra Lundby SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Göteborg är en stad med många olika nationaliteter, erfarenheter, kunskaper, åldrar och grad av engagemang. Det är av vikt att vi som socialdemokrater speglar så stor del av vår stad som möjligt. Många väljare röstade på oss i det socialdemokratiska arbetarepartiet i alla stadens delar. På förslaget till en lista speglades inte det valutafallet som väljarna gav ute i våra stadsdelar. Vi måste se till så att allas våra kandidater ute i kretsarna runt om i vår stad lyfts fram och en bred förankring runt om i partidistriktet vidhålls. Med stöd av ovanstående yrkas därför på • Att Göteborgs partidistrikt ger i uppdrag till valkommittén att ta fram förslag på fyra olika listor till Göteborgs stads fullmäktige. • Att Valkommittén får uppdraget nu, samt att tillsvidare även arbeta efter detta uppdrag. Detta gäller även efter nästa valrörelse • Att endast beslut av ordinarie årskonferens kan fatta ett beslut i annan riktning • Att de fyra listornas geografiska område motsvarar det samma som de gjorde inför valet 2014. • Att den som står på respektive lista för varje geografiskt område skall i huvudsak komma från den valkretsen, samt bör vara förankrad i organisationen lokalt. • Att bred representation skall finnas från föreningar som är knuten till arbetsplatser och systerorganisationer som inte alltid är geografiskt betingar. Utlåtande motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige Förslag till beslut: Att avslå att-satserna 1, 2, 4 och 5 samt att anse att-sats 3 och 6 besvarade Styrelsen har förståelse för de argument som finns för att socialdemokraterna i Göteborg ska gå till val med fyra olika listor till kommunfullmäktige. Dock anser styrelsen att det är valkommittén som har uppdraget att förelägga distriktsårskon- 77 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN gressen förslag till valsedlar och att det inte finns några skäl till att begränsa uppdraget så som motionären föreslår. Förändringar i vår omvärld liksom i vår interna organisation kan komma att påverka medlemmarnas syn på hur många listor som är lämpligt vid ett visst tillfälle och styrelsen anser att det är bra med så stor öppenhet för olika lösningar som möjligt, så att den lösning som flest medlemmar förordar också kan bli verklighet. Det finns ingen annan instans än distriktsårskongressen som kan fastställa listor till kommunoch regionfullmäktige samt riksdag och därmed anser styrelsen att en god förankring är säkerställd inför varje ny mandatperiod, samt att det som anförs i att-sats 3 redan är tillgodosett. Motion 8: Inrättande av ett Integrationsutskott Motionär: Bo Sundström Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen sdf Styrelsens föredragande: Jahja Zeqiraj bisittare Mats Arnsmar Det krävs nu en ökad insikt om att flyktings-, segregations- och integrationsfrågorna måste prioriteras inom Socialdemokraterna och inte minst i ett storstadsområde som Göteborg. Detta för att kraftfullt kunna motverka angreppen från de allt hårdföra attackerna från framför allt Sverigedemokraterna kring invandringspolitiken. Detta motstånd måste han sin grund i aktiviteter och ställningstaganden på ”gräsrotsnivå” inom (S). Man måste därför gå längst ner i partiets kommunala organisationer för att säkerställa att dessa frågor ständigt kan uppmärksammas. På föreningsnivå inom partiet borde det t ex vara naturligt att nu kraftfullt försöka öka antalet medlemmar med invandrarbakgrund. De finns av naturliga skäl i förorternas föreningar, men de måste också få plats i de mer centrumnära föreningarna. Därmed kunde frågor om invandring och integration synliggöras på ett konkret plan. Att bilda ett integrationsutskott av typ seniorutskottet inom partidistriktet kunde vara en lösning. I ett sådant utskott kunde erfarenhet insamlas kring hur dessa frågor kan hanteras och idéer spridas till föreningarna. I utskottet bör förstås ingå en majoritet av personer med invandrarbakgrund. En självklar inriktning bör därmed vara att medvetet utöka antalet medlemmar med invandrarbakgrund i just föreningarna. Fler medlemmar med invandrarbakgrund, och därmed ökad insikt inom s-föreningarna om dessa frågor, kunde få till effekt en mer handfast påverkan av invandrargrupperna att delta i kommande val. Att komma i direktkontakt med människor i invandrartäta områden underlättas om t ex dörrknackarna har stöd av människor av olika ursprung och med olika språk. Det är ju framför allt i dessa områden som röstdeltagandet framöver måste höjas. Och det kan det, med rätt argument och direkta samtal. Jag yrkar därför: • Att det inrättas ett integrationsutskott inom partidistriktet. • Att Eriksberg-Lindholmen sdf antar motionen som sin egen. • Att Distriktskongressen antar motionen. Utlåtande motion 8: Inrättande av ett Integrationsutskott Förslag till beslut: Avslag Motionären belyser på ett förtjänstfullt sätt samhällets alltmer ökande polarisering. Distriktsstyrelsen tror inte att modellen som motionären föreslår är rätt väg att gå för att komma tillrätta 78 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN med angreppen från vissa fascistiska partier. År 1994 besluta partikongressen om ”varannan damernas” på samtliga socialdemokratiska valsedlar till riksdags-, landstings- och kommunalval samt att samtliga grupper som tillsätts av socialdemokrater ska bestå av hälften kvinnor och hälften män, detta var en milstolpe i partiets historia. På samma sätt beslutade partidistriktets valkommitté inför valet 2010 att andelen politiskt förtroendevalda med annan etnisk bakgrund än svensk ska spegla göteborgssamhällets sammansättning. Jämställdhets-och mångfaldshandlingsplanen samt jämställdhetsgruppen som är antagen och tillsatt av distriktsstyrelsen skall säkerställa att partiorganisationen i planering och genomförande av sitt arbete beaktar jämställdhets- och mångfaldsaspekterna. Syftet med Jämställdhets-och mångfaldshandlingsplanen samt jämställdhetsgruppen är att motverka diskriminering och ge alla samma möjligheter och rättigheter att engagera sig politiskt som att erbjudas ett politiskt förtroendeuppdrag. Det gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, klass, funktionshinder eller ålder. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan 1994,sedan dess har partiets syn på integrationspolitiken förändrats. Sedan valet 2010 saknar partiet en särskild integrationspolitisk talesperson. På partiets senaste kongress krävde flera motioner att vi borde avskaffa integrationsministerposten vid en valseger, så är också gjort. Partistyrelsen poängterade i sitt svar till motionärerna att det visserligen är statsministerns sak att utse ministrar, men att man höll med i sak. ”Integration är ett problematiskt begrepp som partistyrelsen helst inte vill använda”, skrev man vidare i svaret. Vi socialdemokrater har och bör fortsatt öka insikten om att det som ofta lyfts fram som integrationsproblem i själva verket har med klasskillnader att göra . En nyligen framtagen rapport från Sociala resursnämnden visar att samtidigt som många har fått det bättre i Göteborg ökar också klyftorna mellan grupper och delar av staden. Enligt vad alla bör inse är det viktigt att bredda medlemskåren i enlighet med motionärens brödtext men än viktigare är det att ett omfattande arbete påbörjas i alla delar av samhället för att bekämpa klasskillnader och ojämlikhet var den än uppstår. Mångfalden tror distriktsstyrelsen stärker partiet, att bryta utanförskapet och de växande klyftorna är den viktigaste utmaningen för politiken under innevarande decennium. Arbete och egen försörjning är grunden för ökad gemenskap och delaktighet, med detta sagt innebär det inte att vi måste bli bättre på att tillvarata den mångfald av kunskaper, kompetens och olika bakgrund som människor i vårt parti och land har. Motion 9: Koldioxidskatt på flygbränsle Motionär: Klara Goliger Motionen behandlad och antagen på SSU Centrum Styrelsens föredragande: Abbas Zarrinpour bisittare Cecilia Dalman Eek Flyget är en av de snabbast växande utsläppskällorna för koldioxid. Särskilt här i Sverige flyger vi allt mer: Från 2001 till 2011 ökande antalet svenska flygpassagerare med 24 %. Enligt forskare kan flygtrafiken till och med komma att gå om biltrafiken vad gäller koldioxidutsläpp inom en snar framtid . Ska vi driva en trovärdig politik krävs det att vi tänker på just framtiden och lyssnar på vad forskare och experter säger – vi kan inte fortsätta släppa den mängd koldioxid vi gör idag, och vi kan framförallt inte öka våra utsläpp ännu mer. I klimatfrågan krävs det att vi tar 79 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN ansvar genom tydliga beslut. Politiken har en skyldighet att gå före och hjälpa oss alla att förändra livsstil och därmed bygga ett hållbart samhälle. Flygbränslet vi använder idag kommer nämligen till 99,9 % från fossila bränslen. Förbränningen av bränslet leder i sin tur till koldioxidutsläpp som står för 2 % av de globala utsläppen totalt . Flyg är på många sätt en bra sak, eftersom det knyter samman människor över hela världen, och det är viktigt att fortsätta forska och utveckla tekniska lösningar som gör det möjligt att flyga miljövänligt. Men vi är inte där än, och måste därför inse att flygtrafiken inte kan fortsätta släppa ut så mycket koldioxid som den gör i nuläget. Att flyga tur och retur till Thailand, som så många svenskar gör, släpper ut ungefär lika mycket som en genomsnittlig svensk bilförare släpper ut under ett helt år. Men, bilföraren får - till skillnad från Thailandsresenären - betala rikligt med skatt för sina utsläpp. Om Thailandsresenären skulle betala lika mycket skatt per kilo utsläpp som bilföraren gör, skulle Thailandsresan bli 2300 kronor dyrare. Och blir det dyrare att flyga, flyger färre. Att beskatta flygbränsle skulle inte bara leda till minskad flygtrafik – det skulle också öka trycket på att utveckla mer bränslesnåla flygmotorer. För om varje kilo utsläppt koldioxid skulle beskattas såsom det gör inom bilindustrin, skulle klimathotet inte längre vara det enda som pressade fram bättre flygmotorer. Eftersom det skulle bli billigare att flyga med mindre utsläpp, skulle det även finnas ekonomiska incitament för att forska fram klimatsmartare flygplan. Kanske skulle vi se en utveckling liknande den vi ser i bilindustrin (då syftar jag på utvecklingen utav bränslesnåla bilar, elbilar etcetera) även inom flygindustrin. Anledningen till att flygresor inte beskattas är att det finns internationell lagstiftning, Chicagokonventionen från 1944, som förbjuder lagar som innebär hinder för internationella flyglinjer (dit räknas skatter). Alla Sveriges riksdagspartier utom M, SD och KD är dock överens om att Sverige bör verka för en ny internationell överenskommelse som möjliggör beskattning av flygbränsle. I EU har frågan om en koldioxidskatt på flygbränsle diskuterats till och från under en lång tid. Viljan finns där, men det har ännu inte hänt. Chicagokonventionen står i vägen. Ska man införa en koldioxidskatt på flygbränsle på EU-nivå behöver man reformera Chicagokonventionen, vilket är både rimligt och nödvändigt, eftersom den skrevs för 70 år sedan, på en tid då man inte hade lika stor kunskap om hur vi påverkar klimatet. Trots det anser många att det skulle vara en alltför krånglig process. Jag anser att det är en process som man måste igenom för att nå ett hållbart samhälle. Därför vill jag att svenska EU-politiker ska mer än bara ”tycka” att Chicagokonventionen bör reformeras. Jag vill att de ska utreda hur man rent konkret kan genomföra saken. Här i Sverige har vi redan en skatt på flygbränsle. Den ligger på knappt 6 kronor/litern. Ändå är flyget ett jämförelsevis billigt transportmedel. En höjd skatt på flygbränsle skulle ge mer statliga inkomster, som till exempel skulle kunna läggas på subventioner av tågtrafik - inrikesflygets miljövänliga alternativ. Det är inte rimligt att en tågbiljett Göteborg-Stockholm tur och retur kostar 300 kronor mer än vad det kostar att flyga samma sträcka. När det gäller miljöfrågor är det viktigt att Sverige kliver fram som ett föregångsland. Med bakgrund av ovanstående yrkar jag på: • Att Socialdemokraterna i Göteborg ska verka för att den nationella koldioxidskatten på flygbränsle höjs. • Att Socialdemokraterna i Göteborg antar motionen som sin egen. • Att Socialdemokraterna i Göteborg ska verka för att Socialdemokraterna i Europaparlamen- 80 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN tet utreder samt är drivande i frågan om att införa koldioxidskatt på flygbränsle inom EU. Utlåtande motion 9: Koldioxidskatt på flygbränsle Förslag till beslut: Att motionen bifalls samt att motionen inklusive styrelsens svar skickas till riksdags grupp samt till socialdemokraterna i Europaparlamentet för beaktande. Motionärerna tar upp en mycket viktig och aktuell fråga i sin motion. Flygresor har ökat de senaste decennierna ganska stark och fortsätter att öka. Nedan är statistik sammanställt av trafikverket. • En genomsnittlig dag förflyttar sig Sveriges befolkning 390 miljoner kilometer inrikes. • 77 procent av alla dessa kilometer åker vi i bil (som förare eller passagerare), • 8 procent med tåg, • 8 procent med buss, spårvagn eller tunnelbana, • 4 procent med cykel, moped eller till fots, • 2 procent med flyg och 1 procent med motorcykel eller färja. • År 2012 reste 11,8 miljoner passagerare från svenska flygplatser till en destination utanför Sverige 2012, och 7,1 miljoner reste med flyg inom landet. För varje timme man flyger förbränner man 50 liter fotogen/passagerare, innehållande 480 kWh energi. Av din fotogen blir det 4 000 m3 avgaser i 10 km långa kondensstrimmor. Då flygets utsläpp till största delen sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen (förutom koldioxid och vattenånga) till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som enbart flygets utsläpp av koldioxid. Grafen nedan visar att redan år 2017-2018 kommer flygets utsläpp bli större en bilars i Sverige. Det är bara ca 10 % av befolkningen som står för 90 % av all flygresor. Denna grupp tillhör dessutom till dem som har högsta inkomsterna. En höjning av den nationella flygbränsleskatten skulle på inget sätt påverka deras ekonomi. Vi från styrelsen delar motionärens uppfattning och förordar att utreda möjligheten för miljöskatter på flyget som kan påverka flyg branschen. Motion 10: Strategigrupp för ökad sysselsättning Motionär: Anders Westerberg Motionen behandlad och antagen på Bjurslätt sdf Styrelsens föredragande: Mikael Hansson bisittare Cecilia Dalman Eek Det råder från tid till annan brist på folk inom ett antal yrkesområden. På senare tid har det exempelvis handlat om läkare, programmerare och plåtslagare. Genom att ständigt analysera hur arbetsmarknaden ter sig några år framåt och utifrån detta säkerställa rätt antal utbildningsplatser inom rätt yrkesområde kan vi minska arbetslösheten över tid. Yrkande: • Att Göteborgs partidistrikts årsmöte 2015 beslutar verkar för inrättandet av en nationell 81 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN strategigrupp med uppdrag att analysera och lägga förslag på behovsanpassade utbildningsinsatser. Utlåtande motion 10: Strategigrupp för ökad sysselsättning Förslag till beslut: Bifall Det stämmer att vi redan idag har brist på arbetskraft inom en rad yrkesområden och att detta kommer att gälla även i framtiden. Genom att strategiskt och långsiktigt analysera arbetsmarknadens behov och utifrån det fatta beslut utbildningsplatser skulle vi stå bättre rustade inför både arbetslöshet och bemanningsbrist. Motion 11: Skärp kontrollen av muslimska friskolor Motionär: Susan Taki Motionen behandlad och antagen på Alma sdk Styrelsens föredragande: Linus Glanzelius bisittare Cecilia Dalman Eek Välfärdssystemet i Sverige, och rätten till friskolor, skall inte utnyttjas för att skapa och förbereda barn och ungdomar till sekterism, extremism och i förlängningen terrorism. Den nuvarande situationen hotar vårt lands säkerhet och demokrati. Regeringen och skolinspektionen måste ta denna utveckling på allvar. Den svenska skolan skall vila på sekulär värdegrund. Detta skall även gälla muslimska friskolor. Men flertalet av de senare följer inte den svenska skolplanen utan undervisningen grundas i stort sett på islam och Koranen. Detta missförhållande på konfessionella friskolor har avlöst varandra under åren. Nu, efter det ökande inflytandet från islamistiska rörelser i många muslimska länder och efter den allvarliga utvecklingen som IS (Islamiska staten) förorsakat, finns det en grogrund för terrorism. Jihad, i betydelsen expansion och heligt krig, har alltid varit en central aspekt för muslimskt liv. Den islamistiska expansionen, spridningen av islam som ett alternativ till regeringar och regimen för den styrande diktaturen i majoriteten av muslimska länder, gör att ungdomar i svenska muslimska friskolor kan påverkas att ansluta sig till terrororganisationer. Det räcker inte med att imamer i muslimska församlingar och skolrektorer uttalar sig offentligt att de tar avstånd från dessa inriktningar. När dessa barn växer upp är hatet och våldet normalt, precis som det mångkulturella osäkra Sverige blir norm när våra ungdomar växer upp. Vi vill därför att kongressen fattar beslut om att verka för: • Att styrdokument och lagstiftning efterlevs i praktiken • Att skolinspektionen utökar sitt tillsynsansvar till en trovärdig nivå • Att de skolor som inte lever upp till ställda krav stängs • Att motionen i sin helhet skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen för beaktande 82 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Utlåtande motion 11: Skärp kontrollen av muslimska friskolor Förslag till beslut: Avslag En av skolans främsta uppgifter är att hjälpa dagens barn växa till att bli morgondagens samhällsmedborgare med ett självständigt tänkande. Oavsett vilken religiös bakgrund eleverna tillhör är det viktigt att man tidigt lär sig att interagera och förstå elever från alla olika bakgrunder. Kort och gott ska alla skolor bedriva aktivt värdegrundsarbete. Det gäller såväl kommunala skolor som friskolor. Skolinspektionen skulle säkerligen kunna arbeta mer fokuserat kring värdegrundsarbete överlag. Men distriktsstyrelsen finner brödtexten problematisk - framförallt formuleringar som att muslimska friskolor skulle bygga sin verksamhet på Koranen snarare än skolplanen. Med bakgrund i det yrkar distriktsstyrelsen avslag på motionen. Motion 12: Lika rätt till utbildning och en bra start i livet för barn med dolda funktionsnedsättningar Motionär: Cecilia Fyrevik m fl. Motionen behandlad och antagen på Röda rosor sdk, HBT(S), S i centrum S i Södra skärgården, Västra Gbg stadsdelskrets Styrelsens föredragande: Anna Skarsjö bisittare Cecilia Dalman Eek Alla barn har rätt till skolgång. Skollagen, barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är centrala för en inkluderande utbildning. Hur kan vi idag samverka för de mest utsatta barnen? Hur gör man i praktiken när ett barn inte längre går till skolan? Enligt skollagen är det skolplikt i Sverige tom årskurs 9 men ändå finns det barn som är hemmasittare. En del hemmasittare är barn som skolkar, en del har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och trots att en del är inskrivna i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) så saknas fullgott stöd på flera skolor. Många föräldrar bedriver en tung och svår kamp för att hitta en lösning i vardagen. En sådan besvärlig situation påverkar inte bara föräldrarnas möjlighet att arbeta utan även hur syskonen i familjen mår. För denna barngrupp med NPF, är svår att hantera för en rektor såväl praktiskt som ekonomiskt i en stadsdel. Ansvaret måste därför vara kommunalt samlat i Göteborg. Det behövs en central funktion dit föräldrar till barnen och anställda i verksamheter kan vända sig. En sådan funktion kan medverka till att tidigt identifiera barn som kan behöva extra stöd och utveckla en kvalitetssäkrad hemundervisning/ distansundervisning. En central funktion där det finns kunskap, helhetssyn och spetskompetens. Med hänvisning till ovan vill vi att distriktskongressen beslutar att • Att socialdemokraterna arbetar för att en central funktion för barn med dolda funktionshinder inrättas i Göteborgs kommun dit föräldrar och anställda kan vända sig för att få råd och stöd 83 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Utlåtande motion 12: Lika rätt till utbildning och en bra start i livet för barn med dolda funktionsnedsättningar Förslag till beslut: Att avslå motionen samt skicka den, med motionssvar, till samtliga förtroendevalda s-politiker i stadsdelarna för vidare hantering. Motionärerna lyfter fram problem som vi måste söka lösning på. Alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång och skolnärvaron ska vara något som hela tiden är i fokus. Motionärerna anser inte att stödet för barn med särskilda behov fungerar i stadsdelarna, och tycker att det istället ska tillsättas en central funktion för att hantera frågorna. Det ser Distriktstyrelsen som ett problem, då en sådan funktion behöver vara förankrad i stadsdelarna för att verkligen ha barnets bästa för ögonen och veta de enskilda förutsättningarna. Ju längre bort från barnets vardag desto svårare blir det att hitta annat än generella lösningar. Förskola och skola ligger idag som stadsdelarnas ansvar och så länge de gör det bör stödfunktioner också göra det, annars har de ingen möjlighet att ”peka med hela handen” angående de insatser som kan behövas. I stadsdelarna idag kan vi dock konstatera att arbetet och stödet ser olika ut. I fyra stadsdelar, bla Angered, jobbar man extra med samordnade individuella planer för barn med behov av stöd. Det går ut på att tidigt samordna insatser och verksamheter och att såväl familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår och planeras runt barnet. Dessa planer (sip) ska säkerställa att barnets och familjens behov av stöd blir tillgodosett. I Askim-Frölunda-Högsbo har man speciellt anställda skolsocionomer(socialsekreterare anställda av utbildningssektorn) som har till uppgift att tidigt identifiera barn med särskilda behov. De har ett ansvar att samordna insatserna (specialpedagog, bup, socialtjänst, rektor mm) runt barnet och i det nätverket (barnteam) ska föräldrar och personal få råd och stöd för det enskilda barnets bästa. Flera stadsdelar jobbar med olika metoder för att öka skolnärvaron. Stadsdelarna behöver hjälpas åt att sprida de goda exempel som finns runt om i staden. Det är också viktigt att stadsdelarna vågar söka sig utanför för att inhämta kunskap, tex från SKL som under flera år bedrivit projektverksamhet i ett stort antal kommuner vad det gäller just dessa problem, under namnet Psynk-projektet. Motionärerna nämner i sin brödtext kvalitetssäkring av hemundervisning/distansundervisning som en lösning. Distriktstyrelsen anser att hemundervisning ska vara ett mycket speciellt undantag och ske under så kort period som möjligt. Vi ser en fara i att lägga fokus på hemundervisning då det kan komma att bli ett ”enkelt” val istället för att hitta det rätta stödet för det enskilda barnet, så skolgången kan fungera. Distriktstyrelsen håller med motionärerna om att stödet för barn med särskilda behov på många ställen behöver förbättras, om än inte genom att införa en central funktion, och föreslår därför distriktskongressen att Motion 13: Programmering i grundskolan Motionär: Adrian Bergström Motionen behandlad och antagen på GSHF Styrelsens föredragande: Linus Glanzelius bisittare Cecilia Dalman Eek 84 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN En viktig uppgift för skolan är att förbereda inför yrkeslivet. Många av dagens och troligen i ännu större grad framtidens jobb ligger inom det digitala området, i detta område är ett av de viktigaste arbetsverktygen programmering I dagens skola kommer man ofta i kontakt med programmering först i gymnasiet och då bara i ett begränsat antal linjer. För att fler ska komma i kontakt med och intressera sig för programmering så är det en god idé att införa programmering i undervisningen på grundskolenivå. Detta skulle kunna göras inom befintliga ämnen som matematik eller teknik. Det finns även goda möjligheter att använda programmering i undervisningen i fler ämnen. Man skulle även kunna ha programmering som fristående ämne. Det är dags att skolan kommer ikapp den tekniska utvecklingen och därför yrkar vi på: • Att programmering införs i utbildningen i grundskolan. Utlåtande motion 13: Programmering i grundskolan Förslag till beslut: Bifall Idag är hela det svenska samhället uppbyggt med datorstöd. De flesta varor och tjänster som säljs innehåller, eller är skapade med hjälp av datorer och datorprogram. IT och telekom har stått för, och står alltjämt för, en stor del av svensk tillväxt. Traditionellt har IT och telekom varit starka också i Europa men den globala konkurrensen hårdnar. EU har insett vikten av att stärka kompetensen inom den digitala utvecklingen och har tagit flera initiativ, bland annat Grand Coalition for Digital Jobs. Inom ramen för detta EU-omfattande partnerskap i hela Europa arbetar industrin, utbildningsorgan och myndigheter med att väcka ungas intresse för IT. Syftet är att skapa tillväxt och fler jobb, inte bara inom IT-industrin. EU-kommissionen har identifierat digital kompetens som en av åtta framtida nyckelkompetenser. Inom ramen för EU-programmet för flera digitala jobb görs också satsningar för att barn tidigt ska få pröva på och lära sig programmering. I en internationell jämförelse är svenska skolor mycket bra på att tillhandahålla datorer och andra digitala verktyg, men dessvärre har åtta år av borgerlig skolpolitik inneburit att skolorna stått utan strategiskt stöd för utveckling av digital pedagogik. Att stärka skolorna i digitaliseringen är ett nödvändigt arbete för den nationella skolpolitiken. Programmering är en del av digitaliseringen som bör komma fler elever tidigt till del. Att prova på programmering är ett sätt att skapa en naturlig kontakt med innehållet i de produkter och tjänster som skapas i ett växande segment av näringslivet. Att tidigt lära sig att till exempel programmera ett spel kan vara ett sätt att utveckla ett intresse till ett yrkesval. Det ger också en förståelse för villkoren och innehållet i de datorstödda produkter och tjänster vi dagligen använder både i vardagen, i yrkeslivet och som medborgare. Det gör dagens elever i större utsträckning till medvetna producenter av innehåll, istället för att nöja sig med rollen som konsument. Idag är det enstaka skolor och framför allt enstaka lärare som arbetar målmedvetet att ge utrymme för programmering inom de olika ämnen där det kan passa. Motionären vill att grundskoleelever ska få lära sig programmera. Att ge fler elever möljighet att lära sig programmering är ett sätt att stärka elevernas digitala kompetens och därigenom stärka 85 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Sveriges näringsliv och att skapa fler jobb. Det finns starka skäl som talar för att ta vara på ungas intresse för digitala verktyg redan tidigt. Därför föreslår distriktsstyrelsen att motionen bifalles. Motion 14: Frukost till alla i grundskolan Motionär: Ali Karimi Motionen behandlad och antagen på SSU Väst Styrelsens föredragande: Linus Glanzelius bisittare Cecilia Dalman Eek Många barn äter för lite frukost eller ingen frukost alls innan de går till skolan, särskilt om de ansvarar för frukosten de själva. Forskning bevisar att frukosten är ett av den viktigaste måltiden innan skolan eftersom en stor del av dagens energi kommer av den. Forskning bevisar även att de barn som inte äter frukost har svårare att koncentrera sig och att dem får sämre betyg. Svensk Mjölk är en av de organisationer som valt att forska om denna fråga och dem har bevisat att frukost ökar koncentrationsförmågan och inlärningsfrågan samt att barnen blir lugnare och orkar mer under dagen. De flesta barn får sin frukost i förskolan där man märkt att dem är fulla av energi under dagen. Men när dem börjar skolan brukar oftast barnen själva att få ta ansvaret om att äta frukost. Det betyder att många barn inte orkar vakna tidigt så dem väljer bort frukosten för lite extra sömn tid. Andra barn har inte tid att äta frukost för att dem bor långt i från skolan och andra har ingen möjlighet att äta frukost för att det inte finns något i kylskåpet. Detta leder till att allt fler ungdomar har det svårare att koncentrera sig, lära sig och orka vara vaken under dagen, som oftast leder till sämre betyg. Bra och regelbundna matvanor innebär en optimal mental prestations förmåga. Att införa frukost i skolan innebär att göra en hälsoinvestering på både kort och lång tid. Jag kräver därför: • Att alla grundskolor erbjuder gratis frukost. • Att denna motion skickas till Socialdemokraternas riksdagsgrupp. • Att denna motion skickas till Socialdemokraterna i Göteborg. Utlåtande motion 14: Frukost till alla i grundskolan Förslag till beslut: Avslag En god och nyttig skolmat är viktig för att kunna prestera i skolan. Om du inte äter ordentligt blir det svårt att hålla uppe koncentrationen under lektionerna. Samtidigt skippar många unga frukost innan dom går till skolan. Dels för att mamma eller pappa kanske inte är hemma, men ibland också för att det inte finns tillräckligt med mat i kylskåpet. Samtidigt är detta ett problem som framförallt gäller i skolor med många elever som har en socialt utsatt bakgrund. I vissa skolor är brist på frukost inte alls ett stort problem. Därför menar distriktsstyrelsen att frukost bör erbjudas med fri tillgång i de skolor där det finns uppenbara behov - men inte i alla. Vissa har behov av specialpedagoger, vissa behöver fler andraspråkslärare och i vissa skolor finns behov av att erbjuda frukost i skolan, Eftersom utmaningarna ser olika ut i Göteborgs olika skolor yrkar distriktsstyrelsen avslag. 86 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Motion 15: Hedens framtid Motionär: Gunnar Larsson och Lennart Alverå Motionen behandlad och antagen på Socialdemokratiska sdf Styrelsens föredragande: Mats Arnsmar bisittare Jahja Zeqiraj Under lång tid har man diskuterat Hedens framtid. Heden har en historia som en ytterst viktig del av Göteborg. En öppen plats i staden ända sedan 1700-talet. Genom åren har det kommit många förslag om att på olika sätt bebygga Heden, men kloka politiker har genom åren hållit fast vid den öppna ytan. För oss som följt den debatt som varit om Hedens framtid känner vi stor oro för att man nu vill exploatera Heden på ett helt felaktigt sätt. Med risk för att hälften eller större del av Heden skall bebyggas. När det gäller byggnation för bostäder så finns det stora ytor på andra platser och som väntar på byggnation. Översiktsplanen för Göteborg talar om 25 000 - 30.000 lägenheter fram till 2022. Efter år 2022 talar prognosen om en dubblering av den siffran. Att i den situationen säga att det är nödvändigt att bebygga Heden känns helt fel. Heden skall vara kvar som den öppna ytan den är idag, och det som är fult och nedgånget rustas upp. Gothia Cup startade 1975, under blygsamma förhållanden, men tack vare att man kunde spela på plats i centrala staden, så har Gothia växt och är idag världens största ungdomsturnering, alla kategorier. Partille Cup är också, efter flytt till Heden, världens största i sin idrott, handbollen. Gothia Cup och Partille Cup har tillsammans 550 000 turistnätter, och ger årligen Göteborg 600 miljoner i s.k. turistiska effekter. Skulle man ta beslut om att bebygga en stor del av Heden så är det omöjligt för arrangörerna att fortsätta den verksamhet som varit så viktig för vår stad och gjort Göteborg så känt i världen. Det är bra om Heden utvecklas på andra sätt. Kan vara med skridskobana, lekplatser, utställningar (typ Hedens lustgård) boule, minigolf. Listan kan göras mycket lång om man ser till att Heden behåller sin öppna yta och inte bebyggs. Med ledning av ovanstående yrkar vi att distriktårskongressen uttalar sig för • att utveckla och förtydliga att Heden i huvudsak ska vara en idrotts- och kulturaktivitetsplats. Utlåtande motion 15: Hedens framtid Förslag till beslut: Bifall En stad av Göteborgs storlek behöver en yta för både vardag som för fest. Tyvärr är Heden inte helt klart definierad. Den används till allt möjligt som staden har behov av. T.ex. används en stor del till markparkering, detta borde vi gemensamt lösa på ett bättre sätt. Det finns också behov att rama in platsen så att den är klar i sin form och inte flyter ut åt alla håll. Styrelsen gör också bedömningen att en mindre del av Heden kan bebyggas. Styrelsen konstaterar att betydelsen av Heden är stor och bidrar till Göteborgs egenart och dess karaktär. Heden är unikt med dess rika kulturhistoria och har ett starkt kulturhistoriskt värde. Dagen Heden är en stor och öppen plats på ca 12 hektar och är ursprungligen en plats där militären använt ytan för exercisövningar och kallas därför för exercisheden. Här finns idag mycket positivt som genomförs. Otaliga är de ungdomar som tillbringat en tid i Göteborg för att uppleva t.ex. Gothia Cup eller Partille cup. Dessa världsledande ungdomsturneringar är viktiga för 87 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN staden. Heden är också skådeplats för många andra evenemang och nämnas kan t.ex. blomsterutställningar eller Bouleturneringar. De senaste åren är också Heden en plats där många lärt sig att åka skridskor. Många minns också med glädje när Göteborg stod som värd för världsmästerskapen i friidrott då Heden blev en tillfällig bostadsort för idrottsutövarna, som senare blev ett nytt populärt bostadsområde på Hisingen. Idrott och föreningsförvaltningen pekar också på att platsen används i stor utsträckning i dess verksamhet, och dessutom är Heden är ett av våra mest frekventerade områden för spontanidrott. Ett framtida Heden Det finns ett behov att definierad en yta i Göteborg där man kan genomföra evenemang av typen Gothia Cup och Partille cup. Styrelsen vill dock peka på att det är minst lika viktigt att det finns en plats där det går att genomföra andra typer av evenemang som t.ex. MTV-gala, cirkus eller varför inte en eldfest. Det finns behov av att tajta till ytan och att rama in platsen bättre. Styrelsen konstaterar också att det är viktigt för staden att stora evenemang kan genomföras, då detta är ett adelsmärke för staden. Att bygga bostäder är en prioriterad fråga för Göteborg. Här har Göteborg gjort ett bra arbete med utbyggnadsplaneringen och det som återstår nu är att klargöra om man skall öppna något nytt bebyggelseområde i närtid. Trots detta finns det också behov av att förtäta staden lite mer centralt. Det som styrelsen ser framför sig, är att man utefter Parkgatan kan genomföra viss bebyggelse. Där kan den verksamhet som idag finns utspridda på Heden med fördel flyttas in. Markparkeringen kan anordnas i garage och ge stadsbilden ett lyft. I detta sammanhang är det viktigt att styrelsen redan nu ger besked om att man vill bevara exercishuset som då bör inkluderas i en eventuell framtida bebyggelse. Om detta genomförs får man en väl definierad plats med en inramning av platsen med byggnader. Styrelsen drar därmed slutsatsen att man både kan bebygga en mindre del av Heden, men samtidigt behålla det som är mycket positivt för Göteborg. Motionärerna utrycker, och som styrelsen delar att, Heden har en stor plats i den s.k. Göteborgssjälen. Då attsatsen pekar på att vi skall ”utveckla och förtydliga” förutsättningarna för Heden samt att motionen inte förhindrar att bebygga en mindre del av ytan, vill Styrelsen bifalla motionen. Motion 16: En mötesplats till Göran Johanssons minne Motionär: Peter Börjesson Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen sdf Styrelsens föredragande: Ann-Sofie Hermansson bisittare Jahja Zeqiraj Förra året avled vår förre politiske ledare i Göteborg, Göran Johansson, och i samband med det och begravningen kunde vi läsa och höra hur många Göteborgare det var som upplevde en, mer eller mindre, personlig relation till Göran. Det är få förunnat att sätta ett så stort avtryck i så många människors minne som Göran gjort. Göran Johanssons betydelse för Göteborgs utveckling är stor och väl omvittnad. Därför tycker jag att det är rimligt att vi också ger Görans minne en egen plats i staden. En gatstump är för litet och felaktigt för en man som prioriterade mötet med människor och därför menar jag att ett torg, eller annan mötesplats är lämpligt. Naturligt vore att uppkalla torget i Kortedala, eller en plats nära SKF i Gamlestaden efter honom men det kan vara svårt att döpa om en plats och 88 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN få människor att anamma det nya namnet (hur många är det inte som säger Järntorget om Olof Palmes plats?). Görans betydelse för utvecklingen av Norra Älvstranden är också stor och jag vill påstå att han, som kommunens ledare, tillsammans med andra, är de som gjort att det gamla nedlagda varvsområdet numer sjuder av liv, kunskap, möten och utveckling. Därför skulle det också vara ett område där det är naturligt att ge Göran en plats. Ett förslag kan vara det torg/öppna plats som kommer att skapas i det nya kvarteret Karlavagnen som skall byggas på Lindholmen, med Polstjärnan som central byggnad, uppkallas efter Göran med namnet: Göran Johanssons torg. Oavsett var i staden det blir, bör vi kunna enas om att Görans minne är värd en betydelsefull plats att ge hans namn åt! Jag föreslår därför: • Att Partidistriktets kongress ger de berörda Socialdemokratiska representanterna i uppdrag • Att föreslå att ett torg/mötesplats uppkallas efter Göran Johansson i enlighet med motionens mening. • Att Eriksberg-Lindholmen sdf antar motionen som sin egen. • Att Partidistriktets bifaller motionen Utlåtande motion 16: En minnespalts till Göran Johanssons minne Förslag till beslut: Bifall Motionären yrkar att kongressen ger berörda s-representanter i uppdrag att föreslå ett lämpligt torg alternativt mötesplats i Göteborg uppkallas efter Göran Johansson. Partidistriktets styrelse är ense med motionären i beskrivningen av Göran Johanssons betydelse för Göteborg. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Utan att förekomma diskussionen om vilken plats som är lämpligast vill styrelsen tillstyrka detta. Motion 17: Ändrade regler för energiskattebefrielse vid förnyelsebar energiproduktion för egen förbrukning Motionär: Johan Flanke och Klara Martinsson Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen sdf Styrelsens föredragande: Abbas Zarrinpour bisittare Sofi Bringsoniou I början av 2012 publicerade Skatteverket ett ställningstagande gällande regler för energiskattebefrielse enligt Lagen om skatt på energi (1994:1776). Därför är det nu svårare för privatpersoner, fastighetsägare och företag att täcka hushållets, fastigheternas eller verksamhetens energibehov genom egen energiproduktion i form av exempelvis ett eget vindkraftverk eller egna solpaneler. Reglerna innebär att den som själv förbrukar den el som man producerar har rätt att befrias från energiskatten som i dag ligger på 29,3 öre per kilowattimme. Om energiproduktionen överstiger förbrukningen och detta överskott säljs på elbörsen Nordpol får man betala energiskatt för all den energi som man producerar. Problemet uppstår även när man ska räkna ut om man producerar mer energi än vad man gör av med. Till och med början av 2012 gjordes jämförelsen månad för månad. Sedan dess görs jämförelsen timme för timme. Det innebär att den som sätter upp en solpanel på taket måste betala energiskatt om den energi 89 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN som produceras en varm sommardag inte fullt ut förbrukas i stunden. Samma regel innebär att ett fastighetsbolag som sätter upp ett vindkraftverk för att förse sina hyresgäster med förnyelsebar energi måste betala energiskatt om elproduktionen tillfälligt överstiger elförbrukningen. Något som kan inträffa när det blåser på natten då hyresgästerna har släkt sina lampor. Att sedan privatpersonen med solpanelerna behöver köpa el på vintern eller att fastighetsbolaget med vindkraftverket behöver köpa el för att klara behovet på morgontimmarna spelar ingen roll. Skatteverkets ställningstagande har gjort att privatpersoner eller företag som vill göra egna investeringar i förnyelsebar energiproduktion för att täcka det egna behovet nu har svårare att ekonomiskt räkna hem sin investering än tidigare och hela tiden får leva med en risk att all energiproduktion belastas med energiskatt. För att trygga tillgången till småskalig förnyelsebar energiproduktion behöver Skatteverket ompröva sitt ställningstagande. Därför kräver vi • Att reglerna för energiskattebefrielse ändras vid förnyelsebar energiproduktion så att enbart den energiproduktion som inte förbrukas i den egna verksamheten belastas med energiskatt. • Att jämförelsen mellan hur mycket energi en privatperson eller ett företag producerar och konsumerar sker under en längre tidsperiod än en timme, förslagsvis under en månad. • Att Eriksberg-Lindsholmens socialdemokratiska förening antar motionen och skickar den till Göteborgs partidistrikt för vidare behandling på Socialdemokraternas kongress i maj 2015. Utlåtande motion 17: Ändrade regler för energiskattebefrielse vid förnyelsebar energiproduktion för egen förbrukning Förslag till beslut: Att anse motionen besvarad Stefan Löven i sin regeringsförklaring gav tydliga besked om att den nya regeringen är fast besluten att satsa på förnyelsebara energikällor. Socialdemokraterna och Miljöpartiets har kommit överens om energipolitiken. Den nya regeringen kommer att tillsätta en energikommission i syfte att skapa en långsiktigt hållbar och blocköverskridande energiöverenskommelse. På partiets hemsida står följande: • Sverige skall ha ett överskott av el till fördel för både klimatet och industrins konkurrenskraft. • Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Målet bör sättas till minst 30 TWh från förnybara källor år 2020. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion skall användas för att uppnå målet. • Takten i utbyggnaden bör hållas i under åren efter det. Ett långsiktigt mål om minst 55 TWh till år 2030 bör sättas redan nu. • Stöd till havsbaserad vindkraft och till solkraft behövs. De skattemässiga möjligheterna att samäga vindkraftverk i kooperativ form behöver klargöras. • Även kompletterande metoder för att stimulera utbyggnad av förnybar el, genom ett fastprissystem för leveranser av förnybar el, bör prövas. Redan från första januari 2015 har man infört skattereduktion enligt nedan: De nya reglerna omfattar anläggningar om max 100A och skattereduktionen blir 60 öre per kWh, upp till 30 000 kWh. Underlaget för skattereduktionen är den mängd förnybar el som mikroproducenten har levererat in på elnätet under året, dock maximalt lika mycket el som den- 90 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN ne tagit ut i samma punkt. En mikroproducent som utnyttjar reformen kan därför som mest få skatten sänkt med 18 000 kronor per kalenderår. Styrelsen uppfattning är att motionärernas oro till stor del har av den socialdemokratisk- ledaregeringen blivit besevarde samt den energikommission som regeringen vill tillsätta kommer enligt uppgift att även se över nettodebiterings fråga. Motion 18: Satsa på att utveckla samordningsförbunden – en väg till arbete Motionär: Karin Greenberg m fl. Motionen behandlad och antagen på S i södra skärgården, S i centrum, HBT(s), Röda rosor Styrelsens föredragande: Anneli Hulthén bisittare Lisa Svedestad Sedan lagen om finansiell samordning, Finsam, 1 januari 2004, blev verklighet har ett stort antal samordningsförbund bildats runt om i Sverige, i dagsläget 82 stycken. Försöksverksamheten innan Finsam började på Delta Hisingen som blev en förebild till lagstiftningen. Här satsar kommun, region, försäkringskassa och arbetsförmedling lika delar pengar för att kunna bedriva nytänkande och gränsöverskridande verksamheter i projektform (kallas även fyrpartssamverkan) för att hjälpa medborgare mellan 18–65 år till arbete. I de projekt som riktas till unga så ges varje ungdom ett individuellt stöd. Resultaten är mycket goda och visar att många kommer i arbete varaktigt. Det är alltid bättre med tidiga insatser och det vore därför önskvärt att kunna arbeta med ungdomar tidigare än 18 år som ”hoppat av skolan” för att med nya metoder motivera till utbildning och/eller arbete. Det är ett problem att den statliga insatsen inte kan öka utifrån de behov som finns. Eftersom lagstiftaren beslutat att kommun och landsting/region ska bidra med lika delar som staten (försäkringskassan och arbetsförmedlingen) så begränsas verksamheten ekonomiskt då lokala krafter inom kommun och landsting/region vill göra mer för fler. Statens andel är begränsad och fördelas på alla samordningsförbund i Sverige. Nu när alltfler samordningsförbund bildas så finns idag lite eller inget utrymme att ta emot fler unga i befintliga projekt när parterna hittat bra och framgångsrika metoder. Det blir också ett problem om denna fyrpartssamverkan, som ofta visar bättre resultat än tvåparts- eller trepartssamverkan, har lägre prioritet i statsbudgeten. Med hänvisning till ovan vill vi att distriktskongressen beslutar att • att socialdemokraterna i regering och riksdag arbetar för att prioritera och öka statens insats för fyrpartssamverkan i statsbudgeten • att socialdemokraterna i riksdagen arbetar för att lagstiftningen om Finsam ändras till att omfatta möjlighet till samverkan med unga från 15 års ålder 91 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Utlåtande motion 18: Satsa på att utveckla samordningsförbunden – en väg till arbete Förslag till beslut: Bifall Motionen antogs och har skickats till kommande partikongress i Västerås. Utlåtande enligt nedan Motionären beskriver utvecklingen av samordningsförbunden och den minskade möjlighet att verka som förbunden har fått på grund av den minskade statliga finansieringen. Det är en olycklig utveckling eftersom samordningsförbundets syfte är och har varit att kunna bedriva en gränsöverskridande verksamhet för att hjälpa människor till sysselsättning, utan byråkratiska hinder mellan olika myndigheter och/eller förvaltningar. Historien har visat att när samordningsförbunden fungerade som bäst gav de också bra resultat. Med andra ord här har vi en fungerande modell och det vi behöver göra är att börja använda den igen och då med en finansiering som är rimligt. Motion 19: Inför maxtaxa Motionär: Klara Lundqvist Motionen behandlad och antagen på SSU Centrum Styrelsens föredragande: Lena Malm bisittare Sofi Bringsoniou Det är inte billigt att åka med Göteborgs kollektivtrafik. Situationen förbättras inte heller av det system där man måste betala för varje ny resa som görs, en resa får vara max 90 minuter. Åker man inte bara fram och tillbaka till jobb eller skola varje dag utan ska hinna träna eller handla, måste gå på möten i andra stadsdelar eller av andra anledningar måste betala för mer än två resor per dag blir kostnaderna snabbt höga. Detta samtidigt som kollektivtrafik i jämförelse med bil redan är ett osmidigt alternativ då man med kort varsel behöver kunna förflytta sig snabbt mellan olika delar av staden. För att Göteborg ska vara en föregångsstad inom miljöpolitik behövs inte bara en omfattande kollektivtrafik utan även en välanvänd sådan. Därför bör det införas en maxtaxa. En sådan skulle gå ut på att efter två eller tre resor under en och samma dag behöver man inte betala mer för ytterligare resor. Detta skulle göra det billigare och mer lättillgängligt att bruka Göteborgs kollektivtrafik, vilket skulle minska biltrafiken och främja en hållbar utveckling. Med bakgrund av detta yrkar jag på: • Att Socialdemokraterna i Göteborg antar motionen som sin egen. • Att Socialdemokraterna i Göteborg verkar för att en maxtaxa ska införas vid resor med Västtrafik. Utlåtande motion 19: Inför maxtaxa Förslag till beslut: Att anse motionen besvarad Varje dag görs över 900 000 resor med kollektivtrafiken i Västra Götaland. Dessa resor görs med buss, spårvagn, tåg och båtar. De senaste åren har resor med kollektivtrafiken ökat kraftigt 92 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN och allt pekar på att trafiken kommer att försätta att öka. Upplever resenärerna att de kan resa snabbt, enkelt och till en rimlig kostnad och då väljer bort bilen, så ger det positiva effekter på tillväxt, klimat, stadsmiljö och mycket annat. Det är Västtrafik, som beslutar om avgifterna i kollektivtrafiken, utifrån den budget som beslutats i Kollektivtrafiknämnden. Det finns en stor mängd av olika slags biljetter. För den som reser sällan finns enkelbiljetter. För de som reser ofta finns olika varianter av periodkort. De vanligaste periodkorten gäller 30 dagar från första resdagen. Man kan säga att ett periodkort är en form av maxtaxa. Avgiften för resan är olika beroende på resenärens ålder. Barn under 7 år åker gratis. Därefter räknas hen som skolungdom tills dess hen fyller 20 år, vid resor med kontoladdning, enkelbiljett, femresorskort, periodkort Fritid samt utökning skolkort Göteborg. Vid köp av övriga periodkort hos Västtrafik räknas hen som skolungdom fram tills dess att hen fyller 26 år. Den som är 20 år eller äldre och har något av Västtrafiks periodkort får ta med tre personer under 20 år utan extra kostnad på alla Västtrafiks fordon. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en ny pris- och sortimentsstrategi. Det arbetet påbörjades efter kritik mot nuvarande system med check-ut. Första steget i strategin pågår just nu där Västtrafik fått i uppdrag att genomföra förenklingar av biljettsystemet och biljettsortiment. Det innebär också att check-ut försvinner, gränssnittet på biljettmaskinerna förenklas, en app-lösning för smart–phone införs som ett komplement till Västtrafik-kortet. Ett arbete pågår även att förenkla i prissortimentet och göra det mer enhetligt och överskådligt i hela regionen. Dessutom kommer någon form av flexi-kort med mer attraktiv prissättning att införas för dem som reser några dagar per vecka. Göteborgs stad har valt att subventionera kollektivtrafiken för sina invånare. Elever i grund- och gymnasieskola får kostnadsfritt ett skolkort för sin resor till och från skolan. 2014 infördes även ett kostnadsfritt sommarlovskort för elever från åk 6 till åk 2 i gymnasiet. Göteborgare över 65 år kan också resa gratis med kollektivtrafiken med ett kort som gäller under lågtrafik, kl 8.30-15 och 18-06. Utöver dessa periodkort så subventioneras månadskortet inom Göteborg med 100 kr/kort. Kollektivtrafiken har kommit en god bit på väg mot det fördubblingsmål som fastställts i Västra Götalandsregionens Trafikförsörjningsprogram. I snitt krävs en fortsatt resandeökning om ca 3 % per år under de kommande åren. Det genomfördes under 2013 stora satsningar på ny och förändrad trafik inom Göteborgsområdet, kopplat till införande av trängselskatter. Effekten blev ett stort ökat resande. Denna ökning har avstannat under 2014. Det är trångt i stadstrafiken i högtrafik, främst i spårvagnstrafiken. Att få till ett fortsatt ökat resande ser dock ut att bli svårt utan kontinuerliga satsningar i kollektivtrafiken. Motion 20: EU-medborgares rättigheter Motionär: Anna Öjendal och Filippa Lundh Motionen behandlad och antagen på SSU Centrum Styrelsens föredragande: Alma Handzar bisittare Olle Ludvigsson Tiggeriet i Sveriges storstäder ökar. Gatorna och torgen fylls av män och kvinnor som står genom kyla och avsky från förbigående människor för att försörja sig själva och sina familjer. Vi har till exempel berättelsen om David och Sorina som sitter i minusgrader varje dag för att kunna skicka hem pengar till sina familjer och sin gemensamma dotter. I deras hemland, Rumä- 93 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN nien, finns ingen möjlighet till att arbeta och försörja sig då de i stort sett aldrig blir betalda den utlovade lönen. Många andra Romer och Rumäner är i samma situation och söker sig till Sverige när situationen i hemlandet är ohållbar. Allt fler tigger i Sverige och vi vet att merparten av tiggarna har ursprung i Rumänien och deras levnadsstandard är i relation till vår i stort sätt obefintlig. Vi får inte heller glömma att stor del av de här tiggarna också är romer - en redan diskriminerad grupp som har det svårt att bli accepterade och få en plats i samhället. Vi bör göra vad vi kan för att göra deras situationer drägligare kortsiktigt men framförallt krävs det internationella satsningar på demokrati och utveckling av deras hemland. EU-migranter kommer till Sverige för att söka jobb, det slutar med att de tigger - men ändå stannar de. Rumänien är sedan 2007 med i EU men det ställs inte nog med krav på dem eller ges nog med hjälp. “Ett av EU:s viktigaste mål är att främja de mänskliga rättigheterna både i och utanför EU. Människovärde, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna är grundläggande värderingar för EU.” Rumänien är inte nära att leva inte upp till dessa krav. De senaste 20 åren har romernas situation i Rumänien förvärrats. Diskrimineringen ökar, våldet ökar, friheten minskar. Tiggande romer är en fråga som måste hanteras på EU-nivå, men det bör även problemet med invånare som flyr sina hemländer för att tigga då de inte klarar av att försörja sig i sina hemländer. Fattighetsmönster behöver brytas, och görs det av god hälsa, utbildning och jobb. Situationen för romska och rumänska tiggare behöver förbättras - dels genom förebyggande arbete, grundläggande demokratifrämjande i hemländerna men också borttagandet av de praktiska hinder som finns i Sverige för att de skall kunna bryta sig ur ett starkt mönster av fattigdom. Att de inte är svenska medborgare medför en del hinder, likt bristande språkkunskaper eller möjlighet att lära sig det. Om man som barn i en familj inte har en fast adress i Sverige finns det stor risk att man inte får samma möjlighet till utbildning. Därför bör det finnas tillgång till någon form av boenden med fast adress, speciellt för barnfamiljer. EU-migranter kan inte få försörjningsstöd på grund av att de inte är svenska medborgare, men behovet är akut och de mänskliga rättigheterna gäller även dem så någon form av stöd måste vi kunna erbjuda. Vi menar att man bör upprätta ett kommunalt center för sociala mänskliga rättigheter som kan tillgodose behov av bostad. Det finns redan pengar avsatta i detta syfte, men hjälpen når inte fram. Med bakgrund av ovanstående yrkar vi därför på: • Att SSU/SAP verkar för att hjälpboenden med fast adress ska upprättas i Göteborgs kommun och finnas som möjlighet för EU-migranter, i synnerhet med barn • Att socialdemokraterna i Göteborg verkar för att initiativet efterliknas i fler kommuner • Att Göteborgs årsdistriktskongress skickar vidare motionen till den socialdemokratiska riksdagsgruppen • Att Göteborgs årsdistriktskongress skickar vidare motionen till den socialdemokratiska Europaparlamentsgruppen 94 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Utlåtande motion 20: EU-medborgares rättigheter Förslag till beslut: Att besvara att-sats 1, 2 Att bifalla att-sats 3, 4 Att jämte besvarandet skicka vidare motionen till s-gruppen i social resursförvaltning. Vi håller med motionären om att många av dessa människor lever ett miserabelt liv i fattigdom och i Göteborg har vi jobbat väldigt aktivt med att hjälpa romerna i deras situation bla genom mycket samarbeten med frivilligorganisationer. På grund av hur EU lagarna är utformade tror vi dock inte att det motionären vill går att genomföra. Däremot kan man på olika sätt jobba mer aktivt med barnkonventionen. Därför tycker vi ändå att den borde skickas vidare den till bla socialresursnämnd för att se vidare i om något i motionen är möjligt. Motion 21: Samordning av IT på nationell nivå Motionär: Anders Westerberg Motionen behandlad och antagen på Bjurslätts sdf Styrelsens föredragande: Mattias Jonsson bisittare Lisa Svedestad Samhället spenderar stora resurser på IT. Många system är ändamålsenliga och effektiva men det förekommer också dåliga system som i sämsta fall är hindrande. Beställarkompetens och tekniskt kunnande varierar inom landets olika enheter, liksom tekniska lösningar och val av leverantörer. Om samhällets olika IT-system samordnas i ett nationellt datacenter kan en rad synergier uppnås. Genom att den kritiska massan blir tillräckligt stor kan datacentret utveckla och tillhandahålla bra IT-system för samhällets samtliga delar och verksamheter. Samordning av licenser och hårdvaruinköp för hela riket torde också innebära besparingar. Yrkande: • Att Göteborgs partidistrikts årsmöte 2015 beslutar att verkar för inrättandet av ett nationellt datacenter med ansvar för all offentlig IT-verksamhet. Utlåtande motion 21: Samordning av IT på nationell nivå Förslag till beslut: Avslag Motionären tar upp en viktig samhällsfunktion. IT är på många sätt en förutsättning för att välfärden och för den delen många företag ska fungera. Men vi har även blivit beroende av fungerande IT system som privatpersoner. Vi kan konstatera att kostnaderna är i många fall väldigt höga för samhället. Allt ifrån bredbandsutbyggnad i glesbygden till olika myndigheters övergång till medborgarservice på nätet, krav på säkerhet samtidigt som många system går mot mer transparens mellan enheter för att effektivisera arbetet för många anställda inom det offentliga. I Västsverige har som exempel handlingsplan tagits fram som syftar till att åstadkomma samordning av IT-infrastrukturen för kommunerna i Västra Götaland och att påbörja ett gemensamt arbete kring verksamhetsutveckling med IT-stöd. En inledande fokusering på samordning av IT-infrastrukturen skapar förutsättningar för efterföljande åtgärder för verksamhetsutveckling med IT-stöd och utbyggnad av e-förvaltning i kommunerna. 95 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Inom vård- och omsorgsområdet finns en första gemensam nationell IT-strategi utarbetad. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs i den patientdatalag som började gälla 1 juli 2008. Strategin är antagen av vissa kommuner i Västra Götaland och uppfattas som en gemensam ledstjärna för IT-samarbetet i hela länet. Men även på EU nivå arbetas det med frågan för att på ett bättre sätt samordna IT systemen. Bryter men ner frågan på myndighetsnivå har exempelvis skolan och polisen sina egna IT strategier. Diskriksstyrelsen delar motionärens uppfattning att på nationell nivå kan det göras mycket mer. Men frågan är om ett nationellt datacenter är det rätta? Vi måste se över hur offentliga upphandlingar kan bli bättre, ett arbete som pågår just nu. Samtidigt finns en svårighet att ett nationellt datacenter tar över delar av det kommunala självstyret att kunna ta sina egna beslut om hur och i vilken omfattning IT investeringarna ska se ut. Styrelsen menar att en bättre samordning och stöd i form av en tydligare nationell strategi är att välkomna men styrelsen är inte beredd att ställa sig bakom det inrättande av nationellt datacenter så som attsatsen är utformad. Motion 22: Stärk journalistiken och Public service Motionär: Patrik Gunnarsson Motionen behandlad och antagen på Tjänstemännen sdf Styrelsens föredragande: Lena Malm bisittare Jahja Zeqiraj Idag har vi en mediekris i Sverige och västvärlden. Både public service och de stora mediehusen i USA, Västeuropa samt här hemma i Sverige har genomfört stora neddragningar av personal, vilket har lett till att den granskade journalistiken i tv, tidningar och radio har minskat avsevärt. Detta drabbar i slutändan medborgare och samhälle stort, när konsekvensen blir att nya privata nyhetsmedier dyker upp och vinklar och sprider budskap som ”framställs som nyheter och journalistik”, men som entydigt gynnar de intressen som står bakom och finansierar nyhetsmediet. Tv-kanalen Fox i USA är ett typexempel på detta. Men även på de mer seriösa mediehusen och Public Service i olika länder skärs det ner avsevärt. I Sverige har t.ex. i genomsnitt två st journalister sagts upp per dag under det senaste året. Detta innebär att vi har fått mer av åsiktsjournalistik istället för en granskande journalistik i samhället. Exempel på detta är t.ex. i nyhetsinslag där man har två gäster från olika läger/sidor av en fråga, där båda redogör för sin syn och ståndpunkt och sedan är inslaget i princip slut och mottagaren får dra sin egen slutsats, istället för som det borde vara, att journalisten har tagit reda på fakta och hur det verkligen ligger till genom en kritisk och djup research som förmedlas, så folket får en oberoende opartisk nyhetsförmedling. Detta innebär att många åsikter och nyheter framförs oemotsagda och ogranskade vilket innebär att folket inte får en riktig verklighetsbild förmedlad till sig p.g.a. resursbrist inom media. Detta är en farlig utveckling som i slutändan hotar de demokratiska värdena i samhället. Grekland är ett skräckexempel på detta där statliga public service är helt avskaffat p.g.a. besparingar i den ekonomiska krisens spår. I Sverige vinner Sverigedemokraterna mark och starkast går de fram på landsbygden i utflyttningsorter där arbetstillfällen försvinner. För att råda bot på detta och säkerställa att Sveriges befolkning ska få en oberoende och högkvalitativ nyhetsförmedling, måste vi bl.a. bryta trenden med neddragningar och centralisering av/inom Public Service. Med detta sagt yrkar jag 96 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN • Att regeringen genom regleringsbrevet till SVT, SR och UR uppdrar åt dess ledning att decentralisera SVTs, SRs och URs verksamhet genom att de ska ha nyhetsredaktioner på fler platser i Sverige än idag. • Att regeringen tillsätter en utredning kring presstödet med andemeningen ” hur presstödet ska garantera en högkvalitativ tidningsjournalistik i framtiden”. • Att S i Göteborg skickar motionen till Socialdemokraternas riksdagsgrupp. Utlåtande motion 22: Stärk journalistiken och Public service Förslag till beslut: Att anse motionen besvarad Medielandskapet har de senaste åren genomgått en dramatisk förändring med digitalisering i fokus. Positivt är att utbudet och tillgängligheten har ökat. Idag finns tv, radio, tidningar, tidskrifter, webbtidningar, sociala medier, bloggar och annan information via internet. Medborgarna kan ta del av allt detta - dygnet runt. Det är den snabba teknikutvecklingen som har lagt grunden för dessa förändringar. Det har också lett till att gamla betalningsmodeller inte längre gäller. Förr köpte man sin kvällstidning i kiosken – idag läser vi den gratis på nätet. Den snabba, och i grunden positiva teknikutvecklingen har samtidigt ställt många människor utanför informationssamhället. Cirka en miljon medborgare har inte tillgång till den digitala världen. Den klyftan måste minska – alla ska ha möjlighet att följa med på den digitala resan. Det är en viktig demokratifråga. Till allt detta kan läggas att ägarspridningen minskat och antalet redaktionella tjänster blivit färre. Under 2013 minskade antalet tjänster med 400 enligt Tidningen Journalisten. Även filmbranschen upplever en betydande inkomstminskning, många väljer olaglig nedladdning och streaming istället för lagliga alternativ och biobesök. DVD-marknaden rasar. Att-sats 1: Att regeringen genom regleringsbrevet till SVT, SR och UR uppdrar åt dess ledning att decentralisera SVT:s, SR:s och UR:s verksamhet genom att de ska ha nyhetsredaktioner på fler platser i Sverige än idag. Det är bekymmersamt när den lokala mediebevakningen minskar, eftersom det är en viktig demokratifråga. Regeringen avser tillsätta en medieutredning inom första kvartalet 2015. Den är både viktig och angelägen. Utredningen kommer bland annat att analysera det föränderliga medielandskapet, där en utgångspunkt är de demokratiska utmaningar som vi står inför. Men även allmänhetens behov av information och delaktighet i samhället – i hela landet - ärn utmaning. Public service-bolagens verksamhet regleras i sändningstillstånd och det nuvarande löper t.o.m. 2019. I sändningstillståndet § 6 anges att ”Programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen samt som helhet präglas av folkbildningsambitioner”. I § 8 anges att ”Nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter. SVT ska sända regionala nyhetsprogram”. Hur programbolagen väljer att organisera sin verksamhet för att uppnå måluppfyllelse är inte en uppgift för den politiska nivån att detaljreglera. Inför nästa sändningstillstånd som börjar löpa från 2020 kommer en utvärdering och genomlysning av bolagens verksamhet att göras. Det finns då möjlighet att utvärdera på vilket sätt bolagen uppfyller sitt uppdrag. I sammanhanget är det glädjande att SVT har inlett en utbyggnad av sina regionala nyhetsprogram. Genom bland annat ny teknik kan antalet regionala nyhetsprogram öka från 19 till 21 under innevarande år. Att-sats 2: Att regeringen tillsätter en utredning kring presstödet med andemeningen ”hur pres�- 97 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN stödet ska garantera en högkvalitativ tidningsjournalistik i framtiden”. Regeringen avser presentera en proposition om presstödet i mars 2015. I skrivande stund vet vi att propositionen kommer att innehålla förslag om utvidgad möjlighet till begränsat driftsstöd även om förutsättningen om högsta täckningsgrad inte är uppfylld, möjligheter till utvidgat presstöd för tidningar som delvis är skrivna på finska, ändrat sätt att mäta upplaga – alla läsarintäkter ska behandlas likvärdigt när stödbelopp bestäms, minskade krav på andel abonnerad upplaga för hög- och medelfrekventa dagstidningar, avskaffat extrastöd till storstadstidningar (SvD och SkD), höjt stöd genom en ny stödtrappa och höjt maximibelopp för hög- och medelfrekventa tidningar samt en förlängning av presstödet t.o.m. den 31 december 2018. Förlängningen kräver godkännande från EU-kommissionen. Utöver detta aviseras också en förändring av myndighetsorganisation för presstödet. Hur presstödet ska utvecklas på längre sikt kommer att belysas inom ramen för den medieutredning som regeringen har aviserat ska tillsättas under året. Motion 23: Karenstid för ex-politiker och Lobby register Motionär: Patrik Gunnarsson Motionen behandlad och antagen på Tjänstemännen sdf Styrelsens föredragande: Olle Ludvigsson bisittare Sofi Bringsoniou Vi har under de senaste årens nyhetsrapportering kunnat läsa och höra om hur tidigare toppolitiker har fått välavlönade jobb som lobbyister i det privata näringslivet kort därefter som de avgått sina tunga politiska uppdrag. Vi har t.ex. Anders Borg, tidigare finansminister, som erbjudits att bli vice ordförande i Kinneviks styrelse. Filippa Reinfeldt, tidigare landstingspolitiker i Stockholm som blir lobbyist för Wallenbergs vårdbolag Aleris. Sten Tolgfors, tidigare försvarsminister, som blev vapenlobbyist. Detta är bara namnen på några tidigare toppolitiker, men listan kan göras lång på ytterligare namn. Lobbyism innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter. Lobbyism förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. Washington är idag världens lobbyist-tätaste stad sett till omsättning, med Bryssel som god tvåa. Här är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Men lobbyismen växer även explosionsartat i Sverige där det blir allt vanligare att politiker och demokratiska beslutsprocesser/rörelser blir utsatta och infiltrerade av lobbyister. Lägg därtill PR-branschen med olika PR-byråer inom ”public affairs” som poppar upp som svampar ur jorden med f.d. toppolitiker som uttalar sig i olika intressens namn, samtidigt som den ”svenska nyhetsmedian” som ska granska detta, går igenom ett stålbad med massuppsägningar av journalister. Det finns en absolut farhåga att lobbyismen ”vattnar ut demokratin” på längre sikt och rent av blir en form av politisk korruption där vinstintressena/kapitalstarka kan diktera och få igenom sina egna ”agendor” som inte är förenliga med den demokratiska processen och folkets vilja. Detta visar väl inte minst Filippa Reinfeldt, som efter att i åtta år som landstingsråd i Stockholm har drivit privatiseringen inom hälso- och sjukvården, tar ett mycket välbetalt jobb hos en av de vårdkapitalister som tjänat mest på politiken. Styrkeförhållandena att få igenom inriktningen på politiken blir snedvriden och vinstintressena blir de stora vinnarna och folkviljan/samhällsnyttan blir den stora förloraren. Politikerna är 98 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN folkvalda och ska tjäna folkets intressen men p.g.a. lobbyismen blir politikerna mer av administratörer åt olika intressen istället för de folkvalda politiker som de har givits mandat av folket till att förändra politiken i riktning med folkets vilja. Detta är inte minst skolan, sjukvården, äldreomsorgen m.m. i vårt land Sverige ett bevis på. Där har det skapats ”välfärdsoligarker” med den gemensamma nämnaren att i princip alla huvudsakligen har en direkt koppling till den moderata partitoppen under de senaste dryga 20 åren från friskolereformen under ”Carl Bildts åren” 1991-1994 fram till idag. Lobbyismen är idag mycket framgångsrik och effektiv som verktyg till att marknad efter marknad avregleras, skattesänkningar genomförs som krogmomsen, och privatiseringen av välfärden är möjlig och säljs ut i en otrolig snabb takt. För att bryta denna ”avreglerings- och privatiseringsvåg” av välfärden som direkt strider mot socialdemokratiska ideal, samt skydda den demokratiska processen och ta bort ett verktyg som till stor del snedvrider de politiska och ekonomiska styrkeförhållandena i dagens samhälle, så yrkar jag • Att införa ett ”Öppenhets- och allmänhetsregister” på lobbyister där de måste deklarera vem de jobbar för. • Att införa en karenstid för statsråd, riksdagsledamöter och landstingsråd som går mellan politiska uppdrag och lobbyistbranschen/näringslivet. • Att S i Göteborg skickar motionen till Socialdemokraternas riksdagsgrupp. Utlåtande motion 23: Karenstid för ex-politiker och Lobby register Förslag till beslut: Bifall att-sats 1 och 3 samt avslag att-sats 2 Motionären belyser två mycket aktuella demokratiska dilemman. Lobbying i sig är inte något negativt. Det bör vara möjligt för alla intressen i samhället att ha en aktiv dialog med politiker. En sådan dialog är i många fall en förutsättning för välavvägda politiska beslut. När lobbyingen bedrivs i det fördolda kan den dock skapa demokratiska problem. Då kan vissa intressen få ett inflytande på politiken som övriga samhället varken kan se eller bedöma. Då ökar även risken för korruption och andra oegentligheter. Detta försvagar demokratin. I syfte att undvika sådana problem är det fullt rimligt att upprätta ett öppenhetssystem för professionella lobbyister. Sådana system finns redan i flera länder. Detta innebär att de professionella lobbyisterna registrerar sin verksamhet och redovisar sina möten med politiker. Att sådana system skulle ha några negativa effekter är svårt att se. Samtidigt är de positiva effekterna tydliga: transparensen gör den demokratiska processen tydligare och mer trovärdig. I frågan om en eventuell karenstid finns det i sig ingenting negativt i att avgående politiker tar jobb inom sina specialområden. Här har det dock skett ett antal övertramp. Politiker i ledande ställning har alldeles för snabbt gått över till det privata näringslivet. Även i detta fall kan särintressen få ett inflytande på politiken som övriga samhället inte kan se eller bedöma. Även i detta fall finns risk för korruption och andra oegentligheter. Det personliga ansvarstagandet tycks alltså inte räcka till. Att inrätta någon form av karenstid vore därför ett rimligt steg att ta. Exakt vilka politiker karenstiden ska gälla och hur lång den ska vara är naturligtvis frågor som behöver utredas närmare. Det handlar om att hitta rätt balans. Förmodligen är dock den krets som motionären föreslår att betrakta som för vid. 99 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - MOTIONER & MOTIONSUTLÅTANDEN Motion 24: Begränsa massavlyssningen Motionär: Håkan Bernhardsson Motionen behandlad och antagen på GSHF Styrelsens föredragande: Mattias Jonsson bisittare Abbas Zarrinpour I ett demokratiskt samhälle bestämmer befolkningen vad myndigheterna ska bedriva för verksamhet. Myndighetsutövare får sina uppdrag av politiker som i sin tur väljs i allmänna val. Befolkningen ska kunna lita på att alla myndigheter bedriver just den verksamhet de fått mandat för. SVT:s Uppdrag granskning avslöjade i december hur Försvarets Radioanstalt, FRA, bedrivit aktiv signalspaning, d.v.s. datorintrång, mot internetanvändare. De dokument som låg till grund för avslöjandet kom till allmänhetens kännedom genom Edward Snowden, som blev tvungen att säga upp sitt gamla liv och söka asyl för vad han uppdagat. Det är inte bara FRA bedriver övervakningsverksamhet. Polisen och Säpo måste bedriva en viss telefonavlyssning och annan dataövervakning för att utreda och förhindra brott. All avlyssning måste vara befogad, och för att garantera att myndigheterna inte ägnar sig åt obefogad avlyssning bör alla medborgare ha rätt att få veta när och varför de blivit avlyssnade. Att myndigheter tar sig friheter utanför lagens ramar är ett demokratiskt problem. Att försvara och upprätthålla demokratin kan kräva vissa intrång i den personliga integriteten, men dessa intrång måste alltid vara motiverade med hänsyn till omständigheterna och dessutom måste de stödjas i lagen. Därför föreslår vi: • att folkvalda politiker får en större insyn i myndigheter som bedriver övervakning av telefonsamtal och annan datatrafik, med syfte att tillse att dessa myndigheter bedriver den verksamhet de fått i uppdrag att bedriva. • att myndigheter som bedriver övervakning av telefonsamtal och annan datatrafik blir skyldiga att informera medborgare som blivit utsatta för avlyssning om när och varför de blivit avlyssnade. Denna information ska tillkännages till medborgaren antingen då den åtalas för brott eller då en misstanke om brott kan avskrivas. • att SSU Göteborg tar motionen som sin egen och skickar den vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen, Socialdemokraternas DÅK och SSU-kongressen. Utlåtande motion 24: Begränsa massavlyssningen Motionen är inskickad till årets partikongress och kommer att behandlas 2017 Förslag till beslut: Att anse att-sats 1 och 2 besvarade samt bifall att-sats 3 Styrelsen ser möjligheten till avlysning som en viktig del i att förhindra eller lösa grova brott. Viktigt hänsyn måste tas till den personliga integriteten, därför förordar styrelsen en utvärdering av lagstiftningen och vill sända motionens andemening till riksdagsgruppen. Viktigt är att avlyssningen sker efter beslut i domstol. Signalspaning kan ske när en ansökan om tillstånd till signalspaning har kommit in till Försvarsunderrättelsedomstolen, ska domstolen så snart som möjligt utse ett integritetsskyddsombud i målet och hålla ett sammanträde. Vid sammanträdet ska ansökande myndighet och integritetsskyddsombudet närvara. 100 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Göteborg 2015-03-28 Rapport från Socialdemokraterna i Göteborgs valkommitté Om arbetet under 2012-2015 med framtagande av ny arbetsordning, ledarskapsprofil, valsedlar 2014, utvecklingssamtal, nominering av förtroendevalda för 2015-2018, utvärdering av arbetet samt hur vi går vidare. 101 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Innehåll 1. Bakgrund..............................................................................................................................................103 2. Sammanfattning av beslut på distriktskongressen 2012 om valkommitténs arbetssätt...........103 3. Övergripande redovisning av utfallet av valkommitténs arbete 2014.........................................104 4. Sifferredovisning för 2014.................................................................................................................105 5. Så här har valkommittén jobbat 2012-2015....................................................................................107 6. Motioner till Distriktsårskongress 2015 med utlåtande................................................................111 7. Utveckling av arbetssättet inför 2015-2018.....................................................................................115 8. Valkommitténs sammansättning........................................................................................................117 9. BILAGA: Uppdragsbeskrivning och arbetsordning för valkommittéens arbete beslutad 2012............................................................................................................................................118 10.BILAGA: Ledarskapsprofil för förtroendevalda antagen av distriktskongressen 2012..........126 11. BILAGA: Bakgrunden till förändringen av valkommitténs uppdrag från distriktsårskongressen 2011...................................................................................................................127 102 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 1. Bakgrund Fram till mandatperioden 2006-2010 bestod valkommitten av 10 ledamöter som valdes på distriktsårskongressen samt partidistriktets styrelse. De tog fram förslag på valsedlar till allmänna val att beslutas av distriktskongressen samt beslutade om nomineringar till övriga uppdrag. Partidistriktets expedition beredde nomineringarna tillsammans med partidistriktets verkställande utskott. Distriktskongressen 2011 behandlade två motioner som lyfte frågan om hur val bereds och hur kommunikationen kring detta fungerar i partidistriktet. Se bilaga. Motionerna resulterade i en utredning om ändrat arbetssätt som behandlades på distriktsårskongressen 2012. På höstkongressen 2012 valdes en ny valkommitté. Beslutet 2012 innebar att valkommittén valdes för hela mandatperioden och utgjordes av elva ledamöter, varav en ordförande. Av de 11 ledamöterna ska två utses av partidistriktets styrelse och en utses av fackliga utskottet. Dessutom adjungerades två personer från kommunfullmäktigegruppen och två från regionfullmäktigegruppen. Partidistriktets förste ombudsman är sekreterare. Rapporten tar bara upp val som valkommittén hanterat. Det är utöver valsedlarna val som förrättats i kommun- och regionfullmäktige. Rapporten tar heller inte uppfyllnadsval som hanterade efter den ordinarie valprocessen. Som underlag för rapporten har synpunkter tagit in och beaktats från föreningar och enskilda medlemmar. 2. Sammanfattning av beslut på distriktskongressen 2012 om valkommitténs arbetssätt 1. Föreslå distriktskongressen namnvalsedlar samt förtroendeuppdrag. Distriktsstyrelsen har rätt att yttra sig över förslagen till namnvalsedlar innan de behandlas på distriktskongressen. 2. Bereda fyllnadsval av gruppledare i nämnder och styrelser. Övriga fyllnadsval bereds liksom nu av partidistriktets arbetsutskott utifrån valkommitténs riktlinjer 3. Hantera beredningen av regionuppdragen inom ramen för processen i Socialdemokraterna i Västsverige – partidistrikt i samverkan. 4. Ta fram en arbetsordning och se över processerna i partidistriktets valkommitté samt ta fram nya målsättningar i valberedningsarbetet inför 2014 års val. Förslagen ska remissbehandlas i grundorganisationerna och behandlas av distriktskongressen innan valet. 5. Ansvara för de återkommande utvecklingssamtalen med partiets förtroendevalda. 6. Utöver dessa uppgifter så gav höstkongressen 2012 distriktsstyrelsen i uppdrag att se över partidistriktets ledarskapsprofil. Styrelsen har delegerat detta uppdrag till valkommittén för att valkommittén ska kunna ta ett samlat grepp kring hela valberedningsprocessen. 103 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Övergripande målsättningar: Socialdemokraternas övergripande vision är ”Att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro” det är en vision som förpliktigar. För att vi ska kunna leverera visionen i form av praktisk och konkret politik till de som bor i vårt land måste Socialdemokraterna besitta en politisk position som ger oss möjlighet att utöva vår politik. Kort sagt, då måste partiet vinna valet. Valberedningen ser sitt arbete som ett verktyg för partiet att vinna val och bedriva ett framgångsrikt politiskt arbete. En förutsättning för det är att valberedningsarbetet bidrar till utveckling och förändring av partiet. Målen för valkommitténs arbete är därför följande: • Att bidra till att partiet vinner avgörande inflytande i EU-parlament, riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. • Att bidra till partiets förändringsarbete genom förnyelse och föryngring. Det innebär att partidistriktet ska leva upp till kongressens beslut om att 25% av kandidaterna ska vara under 35 år på valbar plats. Men förnyelse innebär inte bara föryngring. Det innebär också att ge nya och gamla medlemmar i alla åldrar möjlighet att prova nya uppdrag och områden att utveckla sig inom. Partiets politiska arbete och utveckling tjänar på att många tar på sig uppdrag och byter uppdrag. Vägledande målsättningar: 1. Ökad andel kvinnliga gruppledare. 2. Jämn och varvad könsfördelning 3. Ökad företrädare med utländsk bakgrund, eftersträva 20 % (andra generationen, personer med minst en förälder som är född utomlands). 4. Åldersmässig spridning 5. Geografisk spridning (SDN ledamöter bör bo i stadsdelen) 6. Fördela uppdragen på många medlemmar 7. 25 % under 35 år på valbar plats För distriktskongressen uppdrag i sin helhet se bilaga. 3. Övergripande redovisning av utfallet av valkommitténs arbete 2014 1. Namnvalsedlar är framtagna och samråd har skett med både föreningsordförande och distriktsstyrelse. Kandidatsamtal har hållits med alla nominerade till valsedlarna. Tillsättning av samtliga förtroendeuppdrag efter valet har skett. 2. Flera fyllnadsval av gruppledare i nämnder och styrelser har skett under förra och nuvarande mandatperioderna. Övriga fyllnadsval bereds liksom nu av partidistriktets verkställande utskott utifrån valkommitténs riktlinjer 3. Regionuppdragen är hanterade inom ramen för processen i Socialdemokraterna i Västsverige – partidistrikt i samverkan. 4. Det är framtaget en arbetsordning för valkommittén och den är processad i grundorganisationerna samt beslutad på höstdistriktskongressen 5 okt 2013 5. Utvecklingssamtal har skett med KF-gruppen, KS-gruppen, RF-gruppen, RS-gruppen, riksdagsledamöterna samt gruppledare i nämnder, styrelser och bolag. Återkopplingssamtal har också genomförts där det fanns behov. 104 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 6. Valkommittén har tagit fram en ny ledarskapsprofil som är beslutad på höstdistriktskongressen 5 okt 2013. 4. Sifferredovisning för 2014 Utfall jämfört med distriktskongressen 2012 års beslut: 1. Ökad andel kvinnliga gruppledarskap jämfört med 2010 Måluppfyllelse: 2010 var 39 av 77 gruppledare kvinnor (51%). 2014 blev andelen 33 av 71 gruppledare kvinnor (46%). 2. Jämn och varvad könsfördelning Måluppfyllelse: 2010 var det varvat i alla nämnder, stiftelser och bolag. 2014 blev det varvad könsfördelning överallt förutom som vigselförrättare och valnämnden där det blev en överrepresentation av kvinnor. 3. Ökad andel företrädare med utländsk bakgrund, eftersträva 20 procent (andra generationen, personer med minst en förälder som är född utomlands) jämfört med 2010. Måluppfyllelse: 2010 var andelen 24 procent. 2014 blev andelen 20 procent. 4. Åldersmässig spridning Måluppfyllelse: 2010 gick 21 procent av uppdragen till personer 35 år eller yngre. 2014 gick 16 procent till personer 35 år eller yngre och 28 procent av uppdragen till personer 65 år eller äldre 5. Geografisk spridning (SDN-ledamöter bör bo i stadsdelen) Måluppfyllelse: Rätt i alla SDN-grupper med undantag för två ledamöter. 6. Fördela uppdragen på många medlemmar Måluppfyllelse: Mandatperioden 2006-2010 hade de medlemmar som fick uppdrag i genomsnitt 1,8 uppdrag var. 2011-2014 var siffran 1,3 uppdrag. 2015 blev det 2,0 uppdrag per medlem som fick uppdrag. 7. 25 procent under 35 år på valbar plats på valsedlarna Måluppfyllelse: Av invalda 2010 i riksdag, region- och kommunfullmäktige (ledamot eller ersättare) var 11 st 35 år eller yngre av totalt 74 personer. (15 procent). Av invalda 2014 var 15 st 35 år eller yngre av totalt 58 personer. (26 procent). Så här fördelades uppdragen efter att alla val avklarats (februari 2015). Fyllnadsval därefter är ej medtagna. Med invandrarbakgrund menas här att själv vara född utomlands eller att ha minst en förälder född utomlands. Statistiken över invandrarbakgrund bygger på vad valkommittén känner till. Antal uppdrag fördelade totalt av valkommittén 164 uppdrag i region och 637 uppdrag i kommun. Inkluderar invalda från valsedlarna. Totalt 801 uppdrag, De är fördelade på 401 företrädare. 105 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Invalda i riksdagen Antal: 4 st Könsfördelning: 2 kvinnor och 2 män Under 35 år: 1 av 4 Invandrarbakgrund : 1 st Invalda i regionfullmäktige Antal: 12 ordinarie och 12 ersättare. Könsfördelning: 12 kvinnor och 12 män (varvat). Under 35 år: Av ordinarie är det 3 av 12 och av ersättarna 3 av 12. Invandrarbakgrund: Av ordinarie är det 3 av 12 och av ersättarna 4 av 12. Kommunvalsedel Hisingen Antal: 6 ordinarie och 3 ersättare. Könsfördelning: Av ordinarie är det 3 kvinnor och 3 män (varvat). Av ersättare är det 1 kvinna och 2 män. (Varvat). Under 35 år: Av ordinarie är det 1 av 6. Av ersättare är det 1 av 3. Invandrarbakgrund: Av ordinarie är det 1 av 6 och av ersättarna är det 1 av 3. Kommunvalsedel Nordost Antal: 7 ordinarie och 3 ersättare. Könsfördelning: Av ordinarie är det 4 kvinnor och 3 män (varvat). Av ersättare är det 1 kvinna och 2 män. (Varvat). Under 35 år: Av ordinarie är det 2 av 7. Av ersättare är det 2 av 3. Invandrarbakgrund: Av ordinarie är det 4 av 7 och av ersättarna är det 2 av 3. Kommunvalsedel Centrum Antal: 3 ordinarie och 2 ersättare. Könsfördelning: Av ordinarie är det 1 kvinnor och 2 män (varvat). Av ersättare är det 1 kvinna och 1 män. (Varvat). Under 35 år: Av ordinarie är det 1 av 3. Av ersättare är det 0 av 2. Invandrarbakgrund: Av ordinarie är det 2 av 3 och av ersättarna är det 1 av 2. Kommunvalsedel Väster Antal: 4 ordinarie och 2 ersättare. Könsfördelning: Av ordinarie är det 2 kvinnor och 2 män (varvat). Av ersättare är det 1 kvinna och 1 män. (Varvat). Under 35 år: Av ordinarie är det 1 av 4. Av ersättare är det 0 av 2. Invandrarbakgrund: Av ordinarie är det 2 av 4 och av ersättarna är det 0 av 2. Gruppledare Gäller uppdrag valda av respektive fullmäktigeförsamlingar. I regionen 11 st och i Göteborgs stad 71 st. Könsfördelning i regionen: 6 kvinnor och 4 män. Avser medlemmar i Göteborg. Könsfördelning i Göteborgs stad: 33 kvinnor och 38 män. 106 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Under 35 år: 0 st i regionen och 4 st i staden. Invandrarbakgrund: 2 av 11 i regionen och 18 av 71 i Göteborgs stad. Sitt första gruppledarskap: 19 av 82 gruppledare. Ordförande Avser de gruppledare som också är ordförande. I regionen 9 st och i Göteborgs stad 39 st. Könsfördelning i regionen: 6 kvinnor och 3 män. Avser medlemmar i Göteborg. Könsfördelning i Göteborgs stads nämnder: 18 kvinnor och 21 män. Könsfördelning i Göteborgs stads bolag: 6 kvinnor och 8 män. Under 35 år: 0 st i regionen och 0 staden. Invandrarbakgrund: 2 av 9 i regionen och 11 av 39 i Göteborgs stad. Åldersmässig spridning för alla uppdrag I regionen: 45 uppdrag är tillsatta av personer födda 1950 eller tidigare (ålderspensionär). 24 uppdrag är tillsatta av personer födda 1980 eller senare (35 år och under). Äldst är född 1937 (78 år) och yngst är född 1994 (21 år). I Göteborgs stad: 136 uppdrag är tillsatta av personer födda 1950 eller tidigare((ålderspensionär). 95 uppdrag är tillsatta av personer födda 1980 eller senare (35 år och under). Äldst är född 1929 (86 år) och yngst är född 1996 (19 år). 5. Så här har valkommittén jobbat 2012-2015 Valkommittén har bestått av följande personer: Ledamöter: Maria Augustsson, Allaedin S Hedayati, Siw Wittgren Ahl, Conny J Johansson, Jane Åberg, Sam Assadi (tom april 2014), Mårten Eismark (från april 2014), Kerstin Billmark, Peter Krantz, Anna Johansson, Mikael Hansson (tom 3 juni 2014), Henrik Johansson (från 21 september 2014) och Anneli Hulthén. Adjungerade: Bengt-Arne Reinholdson och Lena Malm från kommunfullmäktigegruppen, Gunilla Dörner Buskas och Frank Andersson från regionfullmäktigegruppen. Tjänstemän: Moa-Lisa Fransson, sekreterare (tom 31 december 2014), Claes Wennberg, sekreterare (från 1 januari 2015) samt Carina Ring och Eva Olofsson. Valkommittén hade totalt 45 möten under perioden med kvällsmöten, heldagar, konferenser och telefonmöten. Utvecklingssamtal under 2013. Under våren 2013 hölls utvecklingssamtal med heltidspolitiker, gruppledare och kommun- och regionfullmäktigeledamöter. Då lyssnade valkommittén in bl a egna erfarenheter, hur grupperna fungerade och tankar för framtiden. Samtalen hölls av kommitténs ledamöter. Efteråt redovisades samtalen för hela kommittén. I de fall valkommittén ansåg att gruppledaren inte var aktuell för en ny mandatperiod genomfördes ett avvecklingssamtal med vederbörande. Valsedlar mm våren 2014 107 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Efter att föreningarnas nomineringar till valsedlar och gruppledare för KS, SDN och HSN inkommit arbetade valkommittén fram förslag på valsedlar. Valkommittén samtalade med alla nominerade. Samråd skedde med föreningsordförandena vid tre tillfällen och med distriktsstyrelsen. Enskilda samtal fördes med medlemmar som fick lämna valsedlar. En frågeställning som kom att ta mycket tid var om vi skulle ha 4 eller 1 valsedel till kommunfullmäktige. Valkommittén landade i att föreslå årskongressen 4 valsedelar till kommunfullmäktige, som alla toppades av ks-gruppledarkandidaten. Regionala uppdrag oktober 2014 Valkommittén tog ett inriktningsbeslut om vilka uppdrag vi skulle prioritera i regionen. Det stämdes av med distriktsstyrelsen. Beredningen av namn hanterades i enlighet med distriktskongressens beslut 2012 av partidistriktets förste ombudsman på uppdrag av valkommittén. De regionala förhandlingarna skedde tillsammans med de övriga västsvenska partidistrikten. Under förhandlingarna skedde avstämningar med valkommittén dagligen. Beslut fattades slutligen av det västsvenska representantskapet. Gruppledare november 2014 Under november 2014 arbetade valkommittén fram förslag på gruppledare i nämnder och styrelse. Detta skedde parallellt med förhandlingarna med de övriga partierna om platserna. Då de tvärpolitiska förhandlingarna drog ut på tiden försenades också valkommittens arbete och förutsättningarna förändrades fler gånger. Det ledde till att det blev tidsbrist på slutet. Bolagsöversynen i Göteborgs stad har lett till att antalet medlemmar som blivit gruppledare i bolag har ökat. Ett problem här blev att förhandlingsresultatet från stadshuset om fördelning av ordförandeskap mellan partierna spreds av andra partiers företrädare innan valkommittén var färdig med arbetet. Kommitténs ambition var att bli helt färdiga med gruppledar-nomineringarna innan information skedde till berörda kandidater. Detta ledde till frustration hos berörda kandidater över att inte få informationen från rätt håll. Ledamöter och ersättare december 2014-januari 2015 Arbetet började med SDN- och HSN-grupperna, då de gruppledarna togs i april 2014. Avstämning skedde med respektive gruppledare. Här skedde inte den planerade avstämningen med föreningarna. Därefter fortsatta arbetet med övriga nämnder, därefter bolagsstyrelser och sist uppdrag i Göteborgsregionen. Interninformation och förankring Resultatet av valkommitténs förslag för nämnder, stiftelser, nämndemän och medborgarvitten publicerades 9 december 2014 på partidistriktets hemsida. Förslaget till bolagsstyrelser publicerades under januari 2015. Det hölls inte som planerat något ordförandemöte om det färdiga förslaget. Det gavs inte heller någon fortlöpande information till föreningarna om var i processen valkommittén var, vilket väckte frågor och undringar. Att bedöma personlig lämplighet Det har funnits en bred personkännedom inom gruppen. Till hjälp för att öka personkännedomen har ett flertal olika verktyg använts.. Det är alltid svårt att bedöma personlig kompetens och vi har inom gruppen haft olika erfarenheter och relationer till kandidater. Det blir ofta en subjektiv bedömning av kompetens, engagemang och folkrörelsearbete. När jävsituationer uppstått 108 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT (nära släktskap eller själv varit berörd) har berörd ledamot lämnat rummet. Hantering av personer som fick lämna uppdrag Eftersom vi tappade mandat blev det färre uppdrag att fördela. Vi har haft 1173 inkomna nomineringar från föreningar och medlemmar. Samma person kan ha blivit nomineringar från olika föreningar, och varje nominering räknas en gång. I de 1173 nomineringarna kan samma person vara nominerad till flera uppdrag från samma förening. Då antalet nominerade överstigit antalet uppdrag att fördela har svåra val tvingats att ske. Det är svårt att välja mellan flera lika bra kandidater. Alla kan inte få ett uppdrag och alla passar inte för alla politiska uppdrag. Vi har lyckats med målsättningen att förnya och föryngra bland de förtroendevalda. För att kunna göra detta så har andra partivänner fått lämna platser till förfogande och det är alltid en svår process. Ibland finns bilden att den som får lämna ett uppdrag blir ”avsatt”. Så är det inte. Alla uppdrag är för en mandatperiod. När perioden är slut lämnar alla sina uppdrag. Valkommitténs ambition var att alla personligen skulle få ett samtal av de som fick lämna ett uppdrag och alla som skulle föreslås till ett uppdrag. Den ambitionen nåddes inte fullt ut. Anledningarna var dels att systematiken sprack, men också att det i vissa fall saknades riktiga kontaktuppgifter. Några kandidater fick flera samtal från valkommittén, beroende på att alla uppdrag inte kunde hanteras i en klump utan fick delas upp. Valkommittén har inte haft som ambition att vidtala samtliga nominerade som ej fått uppdrag. Den uppfattningen var dock spridd i organisationen. Planen var först att respektive gruppledare skulle prata med de ledamöter i respektive grupp som skulle lämna/bli kvar. Det fullföljdes inte. Istället fördelades ansvar inom valkommittén att ringa till alla företrädare. Det skedde i stor utsträckning men inte fullt ut. En orsak till det var att det inte upprättades en fungerande systematik och dokumentation inom kommittén av vem som skulle ringa vem. Det rådde också osäkerhet i vissa fall om uppdragets art (presidiepost, ledamot, ersättare osv) vilket ledde till att vissa fick felaktig information vid samtalet. En del partivänner kom att erbjudas andra uppdrag än dem de nominerats till. Detta skedde för att valkommittén ville sprida på uppdragen och att sätta ihop kompetenta grupper. Stödverktyg för valkommittén Arbetet inleddes med att se över arbetssätt och metoder för arbetet. En diskussion var hur föreningarnas nomineringar skulle tas in och hanteras, samt hur stödet skulle utformas under beredningsarbetet. De två varianterna som diskuterades var att antingen bygga upp en databas för att både ta in nomineringar och ha som stöd i beredningsfasen, eller att använda ett enklare inrapporteringssystem som bara hanterade inhämtningen av nomineringar. Kommittén valde att använda den enklare varianten, och att hantera beredningen manuellt. (2010 användes en databas som både hanterade nomineringar och beredningen. Den fick kritik för att föreningarna fick för mycket uppgifter att lämna). Underlagen under arbetets gång var papperskopior av nomineringar, protokoll från tidigare möten mm. Bara i begränsad omfattning e-postades dokument inom gruppen. Kommittén använde whiteboardtavlor och blädderblock för att bereda vilket fotades av med kamera. Besluten protokollfördes. 109 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Rollen som ledamot i valkommittén En del av ledamöterna var ej förberedda på omfattning i tid och svårighet i valkommitténs uppdrag vilket också var svårt att föreställa sig innan man valdes. Alla blev dock informerade av valberedningen om att uppdraget var tidsödande och att det var ett nytt arbetssätt som prövades. Många nomineringar var på yngre medlemmar där personkännedomen inom valkommittén var begränsad till SSUs företrädare. Det uppstod också situationer där ingen kände till den nominerade. Arbetet försvårades också av att det i partidistriktets medlemsuppgifter ibland saknas uppdaterade telefonnummer och epostadresser. Ambitionen att göra ett gediget arbete ledde till att det blev en utdragen process, många långa möten och tidsbrist på slutet. Vid flera tillfällen tvingades kommittén till telefonmöten vilket sett i efterhand inte är så bra. Diskussioner och beslut blir bättre vid fysiska möten. För att arbetet inom valkommittén skall fungera krävs det att tystnadsplikt råder förutsatt att man inte kommit överens om annat. Det uppstår alltid besvärliga situationer när det kan gälla personer man känner väl. Vidare utsätts man som ledamot ofta av ett hårt tryck utifrån om att berätta om arbetet. Anna Johansson var valkommitténs ordförande och Moa-Lisa Fransson som sekreterare fick nya arbeten under slutskedet, varför de inte kunde delta på slutet. Det ledde till att kommittén tappade tempo då kunskap försvann från gruppen. En mer demokratisk process Vi bedömer att processen denna gång varit mer demokratisk än tidigare. Kommittén har varit mer involverad från början till slut och fått ta större ansvar för arbetet. Avstämningar har skett flera gånger med föreningsordföranden. Att öppna upp processer leder också till större förväntningar på delaktighet. Bl a därför har kritiken mot brister i processen varit större än tidigare gånger. Alla uppdrag hanterades inte av valkommittén En del uppdrag hanteras av olika nämnder och styrelser själva. Oftast i form av följduppdrag. Dessa har inte hanterats av valkommittén. Vidare beslutar kommunstyrelsen om vissa uppdrag. Dessa har heller inte hanterats av valkommittén. Valkommittén har nominerat till de uppdrag som beslutas av kommun- respektive regionfullmäktige. Vad det gäller fyllnadsval hanterar valkommittén det när det gäller gruppledare. Övriga fyllnadsval hanteras av partidistriktets verkställande utskott. Här har i några fall nomineringar från föreningar prioriterats där valkommittén i efterhand sett att det blivit fel. 110 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 6. Motioner till Distriktsårskongress 2015 med utlåtande Motion 3: Processen kring val i partidistriktet Motionär: Eric Insulan Motionen behandlad och antagen på Västra Lundby SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Vid val till partidistriktets ledning är det av stor betydelse att valen sker genom en transparent och öppen process. Vi vill därför från Västra Lundby stadsdelsförening uppmana partidistriktet att ta fram kandidater till partiets interna organisation som har möjligheten, kunskapen, viljan och tiden att utveckla organisationens verksamhet. Det är av stor vikt att de kandidater föreslås inte har så många interna eller externa uppdrag att de som föreslås inte kan fullgöra sitt arbete inom partiets organisation. Med stöd av ovanstående yrkar vi därför på: • Att Motionen skall anses beaktad av partidistriktets årskonferens och läggas till handlingarna. • Att Motionen skall ligga till grund för valberedningens arbete. • Att Motionen skall ligga till grund för valkommitténs arbete. Utlåtande motion 3: Processen kring val i partidistriktet Förslag till beslut: Att anse att-sats 1 och 2 besvarad Att avslå att-sats 3 Enligt stadgarna ska distriktsårskongressen som äger rum varje vår utse en valberedning som har till uppgift att bereda val till interna funktioner inom partidistriktet. Samma sak gäller för varje förening. Utifrån de nomineringar som kommer till valberedningen ska denna föreslå personer som uppfyller de krav som ställs för att vara förtroendevald inom socialdemokratin, som har brett förtroende inom organisationen och som totalt sett uppvisar en bredd avseende kön, ålder, bakgrund, erfarenheter etc. Valkommittén har till uppdrag att bereda val till externa, d.v.s. offentliga, uppdrag och har ingen roll i att fördela partiinterna uppdrag. Motion 4: Valkommitténs arbete Motionär: Peter Börjesson Motionen behandlad och antagen på Eriksberg-Lindholmen SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Under de senaste åren har valkommitténs arbete utvecklats positivt. Ändå kommer det nya motioner till varje kongress på förbättringar/förändringar. Det är naturligt och positivt att medlemmar och föreningar ständigt försöker utveckla den interna demokratin. Under 2014 samlade Valkommittén ordförandena för föreningarna vid ett par tillfällen för att redovisa sitt arbete med framtagning av Valsedlar inför Kommun-, Region- och Riksdagsval. Det var mycket positivt och Valkommittén fick en del konstruktiva förslag till förbättringar. 111 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Under hösten -14 kallades åter föreningarnas ordförande till möte med Valkommittén inför framtagning av kandidater till olika politiska uppdrag efter de just avslutade valen. Tyvärr fungerade det inte lika bra. Inte en enda (!) av Valkommitténs valda ledamöter var närvarande och kunde följa, och delta i, de diskussioner som även då fördes i konstruktiv anda. Därefter skedde ingen återkoppling av Valkommitténs arbete. Föreningsstyrelserna har inte fått någon information om vilka av de man nominerat blivit föreslagna till uppdrag. Det är en brist som måste åtgärdas. Föreningarna har heller inte fått veta hur Valkommittén anammat de förslag, synpunkter mm som framfördes på träffen de inte deltog i. Det är också en brist som bör åtgärdas. Ibland verkar det dock som om en del kamrater ”överlastas” med uppdrag. Det var en viktig synpunkt på höstens träff och även i ett par motioner vid senaste extra distriktskongressen. Sprids uppdragen på bästa sätt? En hjälp, för både Valkommittén och oss andra som skall förstå nomineringarna, är att på ett rimligt sätt tidsberäkna varje nämnd- och styrelseuppdrag, i ex.v. timmar/vecka i genomsnitt. Dessutom vore det bra ifall Valkommittén och PD:s styrelse återkom till höstkongressen med en uppfattning om hur mycket arbete som är rimligt att ge partikamrater, så att de fortfarande också kan leva ett någorlunda normalt liv vid sidan av politiken. Jag föreslår därför: • Att det införs i Valkommitténs arbetsdokument att en återkoppling till föreningarna sker vid nominering till politiska uppdrag. • Att Distriktsstyrelsen och Valkommittén tar fram ett förslag i enlighet med motionens sista stycke. • Att distriktskongressen antar motionen och skickar den till Distriktsstyrelsen och till Valkommittén för handläggning. • Att Eriksberg-Lindholmen sdf antar motionen som sin egen. Utlåtande motion 4: Valkommitténs arbete Förslag till beslut: Att anse motion 4, 5 och 6 besvarad Precis som motionärerna påpekar finns det alltid såväl synpunkter som förbättringspotential vad gäller den process som föregår utseende av förtroendevalda inom vårt parti, såväl till interna som till offentliga uppdrag. Flera motioner som berörde just valprocessen behandlades av den extra distriktsårskongressen i januari som beslutade att uppdra åt valkommittén att dels utvärdera resultatet av den nyligen avslutade processen samt att efter samråd med föreningarna i god tid före nästa mandatperiodsskifte återkomma med förslag på ytterligare utvecklade processer för att utse förtroendevalda. I den utvärdering som kommer att genomföras kommer föreningar och medlemmar ges goda möjligheter att komma med såväl kritik som förslag till förbättringar. Resultatet av utvärderingen liksom de förändringar av processen som den föreslås leda till kommer också att förankras brett inom partiorganisationen. Styrelsen gör bedömningen att någon särskild utvärderingsgrupp inte behöver tillsättas, utan att det arbete där föreningarna och medlemmarna kommer att medverka aktivt tillgodoser behovet av ”utifrånperspektiv”. Styrelsen anser att de krav motionärerna framför är beaktade i och med det tidigare fattade be- 112 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT slutet. Med hänvisning till ovanstående föreslår styrelsen distriktsårskongressen att anse motionerna 4, 5 och 6 besvarade Motion 5: Utvärdera valkommitténs arbete Motionär: Christina Holmquist m.fl. Motionen behandlad och antagen på partidistriktets seniorutskott Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar 2014 var ett supervalår och därtill har vi ett extra val i mars nästa år. Valkommittén har haft en mycket tuff arbetssituation sedan de valdes på distriktsårskonferensen. Partiet i Göteborg har under de två senaste valen tappat cirka 30 procent av väljarstödet, vilket bland annat medfört att partiet fått färre uppdrag att fördela bland medlemmarna samtidigt som det finns behov av förändring och förnyelse. Genom att tidigare årskonferens ändrat en del i valkommitténs uppdrag har många valprocesser lett till ökad delaktighet jämfört med tidigare valkommittéer. Vi har dock mött medlemmar som vill öka delaktigheten ytterligare. Många funderar också på hur valkommittén bör vara sammansatt framöver eller på hur många adjungerande ledamöter det skall finnas i valkommittén. Varför består inte valkommittén enbart av dom som är direktvalda av på årsmötet, undrar t ex några. Andra har synpunkter på hur och när de blivit kontaktade av valkommittén. Vidare behövs en genomarbetad analys om hur äldres erfarenhet tas tillvara vid tillsättningar. För att få reda på vad som fungerat bra eller dåligt vad gäller valkommitténs uppdrag, samt för att få fram förslag som utvecklar partiets valprocess ytterligare behöver partiet göra en allsidig utvärdering. Det uppdrag som valkommittén har är relativt nytt jämfört med den tidigare kommittén, så det finns all anledning att nu utvärdera. Vi utgår från att valkommittén för egen del kommer att göra en del reflektioner, men vi vill att partiet som helhet också lämnar synpunkter. Distriktsårskonferensen föreslås besluta: • att partidistriktet genomför en utvärdering av valkommitténs arbete och uppdrag och ger förslag på eventuella förändringar Utlåtande motion 5: Utvärdera valkommitténs arbete Förslag till beslut: Se utlåtande motion 4 Motion 6: Valkommittén Motionär: Lars Skoglund Motionen behandlad och antagen på Askims sdf Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Vi har nu haft valkommitté i arbete efter ett val. Uppdraget löstes så att det fanns kandidater till de platser som skulle besättas. Så långt är allt gott. Dock finns en hel del övrigt att önska kring arbetet, där framförallt kommuniceringen brustit. Det finns vidare ett antal otydligheter kring uppdraget som borde klarläggas inför nästa tillfälle då det blir aktuellt att hantera en större mängd kandidater. 113 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Ett område som bör förtydligas är betydelsen av samråd med ordförande under beredningstiden, vad betyder det, vad kan det innebära. En annan del som bör vara tydligare är kravet på aktivitet från kandidaterna. Valkommittén måste också ges tidsmässiga möjligheter att arbeta, här kan förändringar av nomineringssätt och tid vara en möjlighet. Andra frågor att reflektera över är beslutsgång, utseende av regionala kandidater och valbarhet. Det finns behov av: • Att dels följa upp valkommitténs arbete, dels att utveckla och förtydligande kring uppdraget inför kommande valkommittéarbete. • Att detta uppdrag bör ges till några betrodda kamrater utanför de som varit involverad i nuvarande valkommitté. Utlåtande motion 6: Valkommittén Förslag till beslut: Se utlåtande motion 4 Motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige Motionär: Eric Insulan Motionen behandlad och antagen på Västra Lundby SDF Styrelsens föredragande: Anna Johansson bisittare Mats Arnsmar Göteborg är en stad med många olika nationaliteter, erfarenheter, kunskaper, åldrar och grad av engagemang. Det är av vikt att vi som socialdemokrater speglar så stor del av vår stad som möjligt. Många väljare röstade på oss i det socialdemokratiska arbetarepartiet i alla stadens delar. På förslaget till en lista speglades inte det valutafallet som väljarna gav ute i våra stadsdelar. Vi måste se till så att allas våra kandidater ute i kretsarna runt om i vår stad lyfts fram och en bred förankring runt om i partidistriktet vidhålls. Med stöd av ovanstående yrkas därför på • Att Göteborgs partidistrikt ger i uppdrag till valkommittén att ta fram förslag på fyra olika listor till Göteborgs stads fullmäktige. • Att Valkommittén får uppdraget nu, samt att tillsvidare även arbeta efter detta uppdrag. Detta gäller även efter nästa valrörelse • Att endast beslut av ordinarie årskonferens kan fatta ett beslut i annan riktning • Att de fyra listornas geografiska område motsvarar det samma som de gjorde inför valet 2014. • Att den som står på respektive lista för varje geografiskt område skall i huvudsak komma från den valkretsen, samt bör vara förankrad i organisationen lokalt. • Att bred representation skall finnas från föreningar som är knuten till arbetsplatser och systerorganisationer som inte alltid är geografiskt betingar. Utlåtande motion 7: Fyra listor till Göteborgs kommunfullmäktige Förslag till beslut: Att avslå att-satserna 1, 2, 4 och 5 samt att anse att-sats 3 och 6 besvarade Styrelsen har förståelse för de argument som finns för att socialdemokraterna i Göteborg ska gå till val med fyra olika listor till kommunfullmäktige. Dock anser styrelsen att det är valkommittén som har uppdraget att förelägga distriktsårskon- 114 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT gressen förslag till valsedlar och att det inte finns några skäl till att begränsa uppdraget så som motionären föreslår. Förändringar i vår omvärld liksom i vår interna organisation kan komma att påverka medlemmarnas syn på hur många listor som är lämpligt vid ett visst tillfälle och styrelsen anser att det är bra med så stor öppenhet för olika lösningar som möjligt, så att den lösning som flest medlemmar förordar också kan bli verklighet. Det finns ingen annan instans än distriktsårskongressen som kan fastställa listor till kommunoch regionfullmäktige samt riksdag och därmed anser styrelsen att en god förankring är säkerställd inför varje ny mandatperiod, samt att det som anförs i att-sats 3 redan är tillgodosett. 7. Utveckling av arbetssättet inför 2015-2018 Arbetssättet med en valkommitté som är ansvarig också för beredningsarbetet var nytt för denna gång och har gett många fördelar, erfarenheter och varit en läroprocess. De erfarenheterna skall tas tillvara i det framtida arbetet, samtidigt som förbättringar behöver göras. Dessa är beskrivna nedan. En del av arbetet är att skapa rätt förväntningar om vad som är möjligt att uppnå. Vi kommer aldrig att komma till att alla är helt nöjda, då tid och resurser är begränsade. Grundproblemet är att vi tappade mandat i fullmäktigeförsamlingarna. 1. Återkoppling Alla förtroendevalda som lämnar eller föreslås till ett uppdrag skall ha ett personligt samtal. Punkt. Valkommittén ser fördelar med att gruppledarna i de ”gamla” grupperna har det ansvaret. På samma sätt som gruppledaren ansvarar för utvecklingssamtal med sin grupp under mandatperioden. 2. Interninformation Föreningarna skall fortlöpande få information om arbetets fortskridande. Det innebär inte att innehållet i arbetet skall redovisas, men då så många partivänner är berörda av valkommitténs arbete efter valdagen behöver informationsbehovet respekteras. Här behöver arbetet förbättras. Ett problem 2014 blev att förhandlingsresultatet från stadshuset om fördelning av ordförandeskap mellan partierna spreds av andra partiers företrädare innan valkommittén var färdig med arbetet. Kommitténs ambition var att bli helt färdiga med gruppledarnomineringarna innan information skedde till berörda kandidater. Detta ledde till frustration hos de berörda kandidaterna över att inte få informationen. En bättre ordning behöver upprättas 2018. Ett alternativ hade varit att direkt efter den kommunala förhandlingen kontakta de gruppledare som skulle komma att förlora ordförandeposter. 3. Systematik och dokumentation Då det inkom så många som 1173 nomineringar och då det är många uppdrag som skall tillsättas krävs att det är en ordentlig systematik i arbetet för att möjliggöra överblickbarhet och att undvika misstag. Tills nästa gång behöver en databas tas fram som hanterar hela kedjan, från utvecklingssamtal, mottagande av nomineringar, dokumentation av valkommittens arbete samt presentation av utfallet. Detta gör det enklare för ledamöterna i valkommittén att fortlöpande följa arbetet. Databasen skall vara tillgänglig för alla ledamöter i valkommittén. På så sätt minskas risken för misstag och det ges möjlighet att härleda vad som gjort och av vem i valkommittén. Som exempel hade vi 2014 bättre kunnat följa upp vem som kontaktats och av vem i val- 115 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT kommittén. En bättre systematik gör att vi fortlöpande kan följa graden av måluppfyllelse under arbetets gång. Planen är att ta fram den redan under 2015. 4. Mer information vid nomineringen För att ge valkommittén så mycket information som möjligt behöver nomineringarna bli mer detaljerade. Det kan t ex handla om kandidaternas personuppgifter, kunskaper och intressen. Valkommittén har inte möjlighet att självt hämta in all den informationen. Nackdelen är att större ansvar lägga på de nominerande föreningarna och att deras uppgiftslämnande tar längre tid, men det möjliggör ett bättre valberedningsarbete. 5. Komplett förteckning över alla uppdrag Det behöver på partidistriktets expedition finnas ett komplett register över alla förtroendevalda. Det har upprättats efter valet 2014 men behöver underhållas. 6. Tidsplanering I ”Uppdragsbeskrivning och arbetsordning för valkommitténs arbete” antagen av distriktskongressen 2012 beskrivs valkommitténs framtida arbetsgång. Den är i det stora hela bra, med några mindre justeringar. Tabellen återfinns nedan. Den avgående valkommittén rekommenderar den tillträdande att starta arbetet redan nu. Bl a behöver frågan om antalet valsedlar i Göteborgs stad diskuteras ordentligt inom partiet. Arbetsordning mandatperioden 2015 – 2018 2015 januari De förtroendevalda påbörjar mandatperioden. 2015 februari – mars Startsamtal. Se nedan. Utvärdering av arbetet 2014. 2015 Erbjuda mentorskap. Uppmuntra nätverk. 2016 2016 - 2017 2017 2017 april 2017 augusti 2017 oktober 2018 januari Studier för framtida företroendevalda. Ge växtkraft för nya förtroendevalda. Utvecklingssamtal genomförs. Distriktskongressen reviderar målen för valkommittén samt ledarskapsprofilen och beskrivning av laget. Nomineringsanmodan avseende valsedlar och gruppledare sänds till partiorganisationen. Nomineringarna bereder valsedlar och förslag till gruppledare. Se nedan. Samråd 1 med föreningsordföranden ang. valkommitténs förslag. Se nedan. Återkoppling till kandidaterna. Se nedan. 2018 mars Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande. 116 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 2018 april 2018 april 2018 juni Återkoppling till kandidater. 2018 september 2018 oktober Rapport till Distriktsstyrelsen. Återkoppling till kandidater. 2018 november – december Förslaget sänds med handlingarna till ombuden på distriktskongressen. Distriktskongressen beslutar om valsedlar och gruppledare. Nomineringsanmodan avseende övriga uppdrag i nämnder och styrelser i kommun och region sänds ut till partiorganisationen Samråd 2 med Distriktsstyrelsen och föreningsordföranden kring inriktningen för val till nämnder och styrelser. Se nedan. VAL Beredning av ledamöter och ersättare i nämnder styrelser och bolag. Val av förtroendevalda. 8. Valkommitténs sammansättning Det är valberedningens och årskongressens ansvar att utse en ny valkommitté. Några reflektioner från det gångna arbetet är att gruppen är stor, viktigt med hög närvaro och ledamöternas egna uppdrag. Gruppen på totalt 16 personer, varav 4 adjungerade, var i största laget. Det var svårt att säkerställa att alla hade samma information och det förekom att information läckte ut. Då valkommittén träffades under hela 45 gånger under mandatperioden uppstod svårigheter för alla att delta hela tiden och att fullt ut ta ansvaret som uppdraget innebar. Det kan vara värdefullt om flertalet av ledamöterna ej själva har tyngre uppdrag. Detta för att få tid till uppdraget samt att stå friare i beredningsarbetet. 117 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 8. BILAGA: Uppdragsbeskrivning och arbetsordning för valkommittéens arbete beslutad 2012 Bakgrund Distriktskongressen 2011 behandlade två motioner som lyfte frågan om hur val bereds och hur kommunikationen kring detta fungerar i partidistriktet. Motionerna resulterade i en utredning som till Distriktskongressen 2012 lade fram ett förslag om att förändra uppdraget och sammansättningen för valkommittén. Kongressen biföll förslaget och på höstkongressen 2012 valdes en ny valkommitté. Valkommittén utgörs av elva ledamöter, varav en är ordförande, samt två adjungerade från kommunfullmäktigegruppen och två adjungerade från regionfullmäktigegruppen, av ledamöterna ska två vara från partidistriktets styrelse och en från fackliga utskottet och partidistriktets förste ombudsman fungerar som sekreterare. Valkommittens mandatperiod sträcker sig fram till distriktsårskongressen 2015. Valkommitténs uppdrag Valkommittén har fått följande uppdrag av distriktskongressen. • Föreslå distriktskongressen namnvalsedlar samt förtroendeuppdrag. Distriktsstyrelsen har rätt att yttra sig över förslagen till namnvalsedlar innan de behandlas på distriktskongressen. • Bereda fyllnadsval av gruppledare i nämnder och styrelser. Övriga fyllnadsval bereds liksom nu av partidistriktets arbetsutskott utifrån valkommitténs riktlinjer • Hantera beredningen av regionuppdragen inom ramen för processen i Socialdemokraterna i Västsverige – partidistrikt i samverkan. • Ta fram en arbetsordning och se över processerna i partidistriktets valkommitté samt ta fram nya målsättningar i valberedningsarbetet inför 2014 års val. Förslagen ska remissbehandlas i grundorganisationerna och behandlas av distriktskongressen innan valet. • Ansvara för de återkommande utvecklingssamtalen med partiets förtroendevalda. • Utöver dessa uppgifter så gav höstkongressen 2012 distriktsstyrelsen i uppdrag att se över partidistriktets ledarskapsprofil Styrelsen har delegerat detta uppdrag till valkommittén för att valkommittén ska kunna ta ett samlat grepp kring hela valberedningsprocessen. Nedan följer mål för valkommitténs arbete. Arbetsordning för innevarande mandatperiod och nästa. Dessa båda skiljer sig åt då valkommittén kommer ingång senare i sitt arbete under innevarande mandatperiod än vad som kan förväntas nästa. Sedan följer ett avsnitt om hur valkommittén tänker kring det Socialdemokratiska laget, dvs. sammansättningen av förtroendevalda. Både totalt i partidistriktet och i enskilda nämnder, styrelser, bolag och parlamentariska församlingar. På det kommer avsnittet om ledarskapsprofil och slutligen en tidplan för hur det här dokumentet ska förankras och beslutas om i partiorganisationen. Mål för valkommitténs arbete Socialdemokraternas övergripande vision är ”Att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro” det är en vision som förpliktigar. För att vi ska kunna leverera visionen i form av praktisk och konkret politik till de som bor i vårt land måste Socialdemokraterna besitta en politiks position som ger oss möjlighet att utöva vår politik. Kort sagt, då måste partiet vinna valet. 118 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Valberedningen ser sitt ar bete som ett verktyg för partiet att vinna val och bedriva ett framgångsrikt politiskt arbete. En förutsättning för det är att valberedningsarbetet bidrar till utveckling och förändring av partiet. Målen för valkommitténs arbete är därför följande: • Att bidra till att partiet vinner avgörande inflytande i EU, parlament, riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. • Att bidra till partiets förändringsarbete genom förnyelse och föryngring. Det innebär att partidistriktet ska leva upp till kongressens beslut om att 25% av kandidaterna ska vara 35 år på valbar plats. Men förnyelse innebär inte bara föryngring. Det innebär också att ge nya och gamla medlemmar i alla åldrar möjlighet att prova nya uppdrag och områden att utveckla sig inom. Partiets politiska arbete och utveckling tjänar på att många tar på sig uppdrag och byter uppdrag. 1. Arbetsordning mandatperioden 2010 – 2015 Valkommittén kommer under innevarande mandatperiod starta sitt uppdrag med att ta fram ett förslag till uppdragsbeskrivning och arbetsordning. Beslutsprocessen kring detta beskrivs i sista avsnittet av detta dokument. Nedan följer tidplan för själva valberedningsarbetet. Och sedan på vilket sätt valkommittén ska utföra sin uppgift. Tidplan April 2013 april – maj 2013 oktober 2013 oktober Utvecklingssamtal 2 genomförs 2013 december 2014 februari Återkoppling till kandidaterna. Se nedan 2014 mars 2014 april 2014 april Brev till förtroendevalda ang, utvecklingssamtal Utvecklingssamtal 1genomförs Höstkongressen beslutar om uppdragsbeskrivning och arbetsordning för valkommittén Nomineringsanmodan avseende valsedlar och gruppledare sänds till partiorganisationen Bereder valsedlar och förslag till gruppledare. Se nedan Samråd 1 med föreningsordföranden ang. valkommitténs förslag. Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande. Förslaget sänds med handlingarna till ombuden på distriktskongressen Distriktskongressen beslutar om valsedlar och gruppledare. Nomineringsanmodan avseende övriga uppdrag i nämnder och styrelser i kommun och region sänds ut till partiorganisationen 119 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 2014 juni Återkoppling till kandidater. 2014 september 2014 oktober Rapport till Distriktsstyrelsen. Återkoppling till kandidater. 2014 november – december Samråd 2 med Distriktsstyrelsen och föreningsordföranden kring inriktningen för val till nämnder och styrelser. Se nedan. VAL Beredning av ledamöter och ersättare i nämnder styrelser och bolag. Val av förtroendevalda. Beredning av valsedlar och gruppledare Utvecklingssamtal I mars skickas information om utvecklingssamtal till de som är aktuella för samtal. Det är KF-gruppen, KS-gruppen, RF-gruppen, RS-gruppen, Riksdagsledamöterna samt gruppledare i nämnder, styrelser och bolag. Under april och maj genomförs utvecklingssamtalen. Syftet med samtalen är att ge den förtroendevalda möjlighet att berätta hur hen ser på sitt uppdrag och vad hen vill i framtiden. Syftet är inte att ge återkoppling på hur partidistriktet tycker att hen fungerar i sin roll. Nomineringar Valkommittén sänder nomineringsanmodan till partiorganisationen via s- info och hemsida. Nomineringar ska inkomma till valkommittén inom angiven tid på angiven adress. Kandidatintervjuer Som ett led i arbetet med att bereda valsedlar och val till gruppledare ska valkommittén göra intervjuer med kandidater. Samtal Under processen ska valkommittén föra samtal med de partivänner som inte längre föreslås ha kvar ett uppdrag de haft under föregående mandatperiod. Samråd 1 med föreningarnas ordförande allt remis till föreningarna Under beredningsperioden ska valkommittén kommunicera sina förslag med föreningarna. Det sker genom ett samrådsmöte föreningarnas ordförande som får möjlighet att diskutera förslagen med valkommittén. Yttrande av distriktsstyrelsen Innan förslagen sänds till ombuden på distriktskongressen ska distriktsstyrelsen yttra sig över dem. Beredning av val till förtroendevalda i nämnder och styrelser i kommun och region. Nomineringar Valkommittén sänder nomineringsanmodan till partiorganisationen via s- info och hemsida. No120 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT mineringar ska inkomma till valkommittén inom angiven tid på angivet sätt. Samråd 2 med föreningsordföranden och distriktsstyrelsen När nomineringar inkommit till valkommittén och dessa sammanställs genomförs ett samrådsmöte mellan valkommittén, distriktsstyrelsen och föreningsordförande. Syftet på mötet är att komma fram till inriktning och ramar för hur uppdragen ska besättas. Beredning av val i regionen Beredning av val i till förtroendeuppdrag i regionen görs av det västsvenska beredningsutskottet på uppdrag av styrelsen för S i Väst. Beredningsutskottet utgörs i det här sammanhanget av förste ombudsmännen i partidistrikten samt en fristående ordförande. Förste ombudsmannen för Socialdemokraterna i Göteborg agerar på uppdrag av valkommittén. Beredning av val i kommunen Beredning av val till förtroendeuppdrag görs av valkommittén. Återkoppling till distriktsstyrelsen Valkommittén ska under beredningsperioden återkoppla resultatet av sitt arbete till distriktsstyrelsen. Återkoppling till kandidaterna Valkommittén ska under beredningsperioden återkoppla resultatet av sitt arbete till kandidaterna. Det ska ske genom telefonsamtal innan resultatet av valkommitténs arbete presenteras Återkoppling till Föreningarna Valkommittén ska under beredningsperioden återkoppla resultatet av sitt arbete till föreningarna. 2. Arbetsordning mandatperioden 2015 – 2018 2015 januari De förtroendevalda påbörjar mandatperioden. 2015 februari – mars Startsamtal. Se nedan. Utvärdering av arbetet 2014. 2015 Erbjuda mentorskap. Uppmuntra nätverk. 2016 Studier för framtida företroendevalda. 2016 - 2017 Ge växtkraft för nya förtroendevalda 2017 Utvecklingssamtal genomförs. 2017 april Distriktskongressen reviderar målen för valkommittén samt ledarskapsprofilen och beskrivning av laget. 2017 augusti Nomineringsanmodan avseende valsedlar och gruppledare sänds till partiorganisationen. 2017 oktober Nomineringarna bereder valsedlar och förslag till gruppledare. Se nedan 121 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 2018 januari Samråd 1 med föreningsordföranden ang. valkommitténs förslag. Se nedan. Återkoppling till kandidaterna. Se nedan. 2018 mars Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande. Förslaget sänds med handlingarna till ombuden på distriktskongressen. Distriktskongressen beslutar om valsedlar och gruppledare. Nomineringsanmodan avseende övriga uppdrag i nämnder och styrelser i kommun och region sänds ut till partiorganisationen 2018 april 2018 april 2018 juni 2018 september 2018 oktober 2018 november – december Samråd 2 med Distriktsstyrelsen och föreningsordföranden kring inriktningen för val till nämnder och styrelser. Se nedan. Återkoppling till kandidater. VAL Beredning av ledamöter och ersättare i nämnder styrelser och bolag. Rapport till Distriktsstyrelsen. Återkoppling till kandidater. Val av förtroendevalda Stöd till de förtroendevalda under mandatperioden Startsamtal I början av den nya mandatperioden genomför Valkommittén startsamtal med de förtroendevalda. Samtalets syfte är att de förtroendevalda ska beskriva sina förväntningar på uppdraget och vilka behov av stöd och studier de har. Samtalen är en grund för att partidistriktet ska kunna erbjuda rätt studier. Vidare kan partidistriktet erbjuda mentorer och uppmuntra till nätverk mellan förtroendevalda. Ge växtkraft för föryngring och förnyelse För att valkommittén ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett bra sätt behöver partiet arbeta med att ge nya företrädare möjlighet att växa och utvecklas. En del av valkommitténs arbeta är att se vilka de är och följa och uppmuntra dem i sin utveckling. Revidering I mitten av mandatperioden är det dags att revidera målen och inriktningen för valkommitténs arbete så att de är relevanta i fårhållande till den situation som råder inför valet 2018. Beredning av valsedlar och gruppledare Utvecklingssamtal 122 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT I mars skickas information om utvecklingssamtal till de som är aktuella för samtal. Det är KF-gruppen, KS-gruppen, RF-gruppen. RS-gruppen, Riksdagsledamöterna samt gruppledare i nämnder, styrelser och bolag. Under april och maj genomförs utvecklingssamtalen. Syftet med samtalen är att ge den förtroendevalda möjlighet att berätta hur hen ser på sitt uppdrag och vad hen vill i framtiden. Syftet är inte att ge återkoppling på hur partidistriktet tycker att hen fungerar i sin roll. Nomineringar Valkommittén sänder nomineringsanmodan till partiorganisationen via s- info och hemsida. Nomineringar ska inkomma till valkommittén inom angiven tid på angiven adress. Kandidatintervjuer Som ett led i arbetet med att bereda valsedlar och val till gruppledare ska valkommittén göra intervjuer med kandidater. Samtal Under processen ska valkommittén föra samtal med de partivänner som inte längre föreslås ha kvar ett uppdrag de haft under föregående mandatperiod. Samråd 1 med föreningarnas ordförande allt remis till föreningarna Under beredningsperioden ska valkommittén kommunicera sina förslag med föreningarna. Det sker genom ett samrådsmöte föreningarnas ordförande som får möjlighet att diskutera förslagen med valkommittén. Yttrande av distriktsstyrelsen Innan förslagen sänds till ombuden på distriktskongressen ska distriktsstyrelsen yttra sig över det. Beredning av val till förtroendevalda i nämnder och styrelser i kommun och region. Nomineringar Valkommittén sänder nomineringsanmodan till partiorganisationen via s- info och hemsida. Nomineringar ska inkomma till valkommittén inom angiven tid på angiven adress. Samråd 2 med föreningsordföranden och distriktsstyrelsen När nomineringar inkommit till valkommittén och dessa sammanställs genomförs ett samrådsmöte mellan valkommittén, distriktsstyrelsen och föreningsordförande. Syftet på mötet är att komma fram till inriktning och ramar för hur uppdragen ska besättas Beredning av val i regionen Beredning av val i till förtroendeuppdrag i regionen görs av det västsvenska beredningsutskottet på uppdrag av styrelsen för S i Väst. Beredningsutskottet utgörs i det här sammanhanget av förste ombudsmännen i partidistrikten samt en fristående ordförande. Förste ombudsmannen för Socialdemokraterna i Göteborg agerar på uppdrag av valkommittén. Beredning av val i kommunen 123 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT Beredning av val till förtroendeuppdrag görs av valkommittén. Återkoppling till distriktsstyrelsen Valkommittén ska under beredningsperioden återkoppla resultatet av sitt arbete till distriktsstyrelsen. Återkoppling till kandidaterna Valkommittén ska under beredningsperioden återkoppla resultatet av sitt arbete till kandidaterna. Det ska ske genom telefonsamtal innan resultatet av valberedningens arbete presenteras Återkoppling till Föreningarna Valkommittén ska under beredningsperioden återkoppla resultatet av sitt arbete till föreningarna. 3. Lag – sammansättning av förtroendevalda Mål • Samtliga socialdemokratiska uppdrag skall vara tillsatta av kandidater utsedda i enlighet med ledarskapsprofilens inriktning. • Vid kompletteringsval skall utöver jämn könsfördelning särskilt eftersträvas att andelen företrädare med utländsk bakgrund (andra generationen) i varje nämnd är 20 %. Följande skall dessutom vara vägledande vid sammansättning av uppdrag: • Ökad andel kvinnliga gruppledare. • Jämn och varvad könsfördelning. • Ökad företrädare med utländsk bakgrund, eftersträva 20 % (andra generationen, personer med mints en förälder som är född utomlands). • Åldersmässig spridning. • Geografisk spridning (SDN ledamöter bör bo i stadsdelen). • Fördela uppdragen på många medlemmar. • 25 % under 35 år på valbar plats. 4. Ledarskapsprofil Se bilaga 1. 5. Beslutsprocess under 2013 för ” Uppdragsbeskrivning och förankringsprocess för valkommittén” Det här dokumentet ska förankras och beslutas om i partiorganisationen enligt följande: 25 feb Behandling av Lilla Valkommittén. 13 mars Behandling av Valkommittén. 14 mars Sänds för till distriktsstyrelsen. 25 mars Behandlas av Distriktsstyrelsen 26 – 27 april Presenteras på Distriktsårskongressen. Maj Sänds på remis till partiorganisationerna. 124 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 5 augusti Svar på Remissen ska vara partidistriktet tillhanda. 19 augusti Sammanställning av remissvaren och förslag till revidering presenteras för distriktsstyrelsen. Sammanställning av remissvaren och förslag till revidering behandlas på valkommittén Förslaget behandlas av distriktsstyrelsen. Behandling på distriktskongressen 24 augusti 16 september 5 oktober 125 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 9. BILAGA: Ledarskapsprofil för förtroendevalda antagen av distriktskongressen 2012 1. Därför har vi en ledarskapsprofil En socialdemokratisk förtroendevald har i uppgift att i sitt uppträdande och agerande vara företrädare för Socialdemokraterna. Den som blir vald till ett förtroendeuppdrag får partiets och allmänhetens förtroende att utöva uppdraget. I ” Ledarskapsprofil för förtroendevalda” beskriver partiet vilka förväntningar som ställs på den som bär förtroendet och vilken typ av kultur som ska prägla det socialdemokratiska ledarskapet. 2. Ledarskapets funktion och syfte i det politiska arbetet. Det sätt på vilket uppdraget utövas, har betydelse för hur det politiska arbetet utvecklas och hur Socialdemokraterna uppfattas. Ledarskapet är därmed ett viktigt verktyg i partiets organisatoriska och politiska utveckling och förändringsarbete samt för att utveckla arbetet i de politiska organ partiet verkar. Det socialdemokratiska ledarskapet ska utgå från partiets grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet liksom av principen om en demokrati som värnar medborgarnas deltagande, yttrandefrihet och mångfald. Ledarskapet ska praktisera dessa värderingar i det dagliga politiska arbetet. 3.Omfattning Ledarskapsprofilen ska vara utgångspunkten för partiets utbildningar och utgöra inriktningen för nomineringar vid val av förtroendevalda. För förtroendevalda i riksdag, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, regionfullmäktige, regionstyrelse, Europaparlament och som gruppledare i nämnder och styrelser ska profilen läsas som ett krav från partiet att leva upp till. 4. Att utöva förtroendeuppdrag och vara förtroendevald Den som är förtroendevald och företrädare för Socialdemokraterna i Göteborg ska kännetecknas av kompetens, engagemang och öppenhet. Företrädaren ska vara kompetent som i kunnig, seriös och stabil. Det handlar såväl om den politiska sakkunskapen som att ha praktisk kunskap om hur uppdraget ska utövas. Företrädarens engagemang ska vara att handlingskraftigt uppvisa förmågan att både se problem och att lösa dem. Företrädaren ska stå för öppenhet genom att vara framtidsinriktad, att se omvärldsförändringar, vara välkomnande för nya idéer och villig att ta intryck av andra. Förtroendeuppdraget följs av behovet av kommunikation med människor som påverkas eller har intresse för arbetet som utövas och vad resultatet blir. I vår tid finns stora möjligheter att kommunicera både med grupper och individer. Förtroendevald och företrädare förväntas använda dessa olika kanaler för att kommunicera med medlemmar och väljare. Den som är förtroendevald har också ett ansvar för paritets utveckling och verksamhet. Därför förväntas förtroendevalda delta i politikutveckling och aktiviteter. En del i detta är att ta ansvar för att återkoppla vad som utförs inom ramen för uppdraget till grundorganisationerna. 126 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT 5.Ledarskapet De förtroendeuppdrag som innebär ett formellt ledarskap i en nämnd, styrelse och/eller grupp innehåller ofta olika delar. Den som är gruppledare ska utöva ett ledarskap i förhållande till gruppen som är laginriktat och understödjer utveckling av självkänsla och självförtroende hos medlemmarna i gruppen. Den som är ordförande i en nämnd, styreles, bolag eller likande har också att utöva ledarskap i förhållande till förvaltning. Ledaren förväntas då förstå och ha respekt för förvaltningsen roll och integritet. Samt utöva ett målmedvetet och kompetens ledarskap. 10. BILAGA: Bakgrunden till förändringen av valkommitténs uppdrag från distriktsårskongressen 2011 Vid partidistriktets distriktskongress 2011 bifölls följande två motioner som båda förslår förändringar av valprocesserna i partiet: Motion 28: Stadgar och regelverk för valkommittén Motionär: Enligt uppdrag för styrelserna för Södra Skärgårdens Socialdemokratiska förening och Södra skärgårdens socialdemokratiska stadsdelskrets. Motionen antogs på ett medlemsmöte 2010-12-09. John Granqvist, ordförande Vi föreslår att Göteborgs partidistrikt beslutar att uppdra åt distriktsstyrelsen att lämna förslag till en arbetsordning för Valkommittén - arbetsordningen ska beskriva arbetsprocessen med aktivitets- och tidplan, mål/kriterier, kommunikationen med medlemmar som innehar uppdrag, de nominerade/föreslagna, grundorganisationernas och kretsarnas styrelser och i övrigt förhållanden som skapar en hållbar och för medlemmarna begriplig process, att lämna förslag till komplettering av stadgarna för Göteborgs partidistrikt, § 10 Valkommitté, Moment 1, andra stycket, som lyder ”Valkommittén upprättar under valår förslag på personer som ska nomineras till gruppledare i kommunala nämnder, styrelser och bolag”, med följande innebörd: att valkommitténs förslag ska föreläggas distriktskongressen som är beslutande instans. att förslag till arbetsordning och stadgar enligt ovan ska lämnas till höstkongressen 2011 Motiv: Årets nominerings- och valberedningsprocess har kritiserats av medlemmar för att - den inte är ”öppen” (saknas insyn, medinflytande och svår att förstå), - ratade nominerade saknar motiv eller förståelse, - nominerade, föreslagna och innehavare av uppdrag inte har kontaktats, - styrelser för berörda föreningar och kretsar inte har kontaktats om förslag till gruppledare och 127 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT ledamöter i SDN - valkommitténs förslag har beskrivits som slutligt, trots att beslut fattas av andra organ med denna utgångspunkt och med hänsyn till nedan beskriven bakgrund föreslår föreningen en översyn av regelverket för valkommitténs uppdrag. Bakgrund: Det rådande regelverket för val till olika politiska uppdrag framgår av § 10 Valkommitté i stadgarna för Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt antagna av distriktskongressen den 3 december 2007 och reviderade den 5 april 2008, se distriktets webbsida. Till ledning för valkommitténs arbete ligger därtill dels en aktivitets- och tidplan dels en lista på 12 olika mål/kriterier som grund för bedömning av helheten i partiets representation och för de individer som föreslås till uppdragen. Någon arbetsordning i övrigt finns inte som t.ex. beskriver hur valkommittén kommunicerar med de medlemmar som redan innehar uppdrag, de nominerade, de föreslagna, grundorganisationernas och kretsarnas styrelser i avsikt att upprätta en lyssnande dialog som tillgodoser partimedlemmarnas medinflytande och förståelse för processen. Det förutsätts därför att valkommittén är väl förtrogen med de förhållningssätt och den praxis som kommunikationen i ett valberedningsarbete innebär. Utlåtande motion 28: Stadgar och regelverk för valkommittén Förslag till beslut: Gemensamt svar med motion 29 (se nedan) Motion 29: Nominerings- och valberednings-process vid upprättande av valsedlar och val till övriga förtroendeuppdrag Motionär: Motionen har behandlas på möte med Backa Socialdemokratiska förening och Tuve-Säve Socialdemokratiska förening. Backa S-förening Mikael Holmqvist. Tuve-Säve S-förening Mikael Niklasson I eftervalsdiskussionen efter valförlusten i valet 2010 har det efterlysts en ökad öppenhet i partiet där medlemmarna skulle kunna ges en ökad delaktighet i valet av partiledare.. Även i den process som vårt partidistrikt hittills arbetat efter vid val till förtroendeuppdrag i såväl riksdag, region och kommun finns det goda skäl att pröva ett mer öppet och demokratiskt tillvägagångssätt. Efter som S i Göteborg är både partidistrikt och arbetarekommun är det så att vi Göteborg inte följer partiets normalstadgar. Valberedningen hos oss ansvarar för val av styrelse, revisorer valkommitté och västsvenska representantskapet. Vad det gäller den roll som valberedningen idag har så ser vi ingen anledning att ändra den i den processen. Vi vill däremot föreslå en förändring och en förnyelse av nomineringsprocessen inför 2014 års val. I dag så är det partidistriktets styrelse som har den första diskussionen och där efter behandlas nomineringarna i valkommittén och vad det gäller valen till riksdagen och regionen och kommunfullmäktige och gruppledarna i SDN och VGR Hälso- och sjukvårdsnämnd så är det kongressen som slutligen beslutar om detta. Som alltid har valkommittén viktig uppgift. Valkommittén måste därför ha en stark fristående ställning, vilket innebär att de personer som ska ingå i valkommittén inte får komma ifråga för riksdags- och/eller regionvalsedel och kommunvalsedel. Valkommittén har till uppgift att till Distriktsårskongressen, som hålls valåret, föreslå riksdags, region- och kommunfullmäktigevalsedlarnas utformning såsom turordning och antal. Di- 128 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT striktsårskongressen fastställer därefter valsedlarnas utformning. För att öka demokratin och medlemmarnas möjlighet att påverka vilka personer som ska nomineras till förtroendeuppdrag föreslår vi att det ska finnas möjlighet att direkt nominera in förslag på personer till de olika uppdragen via SMS, e-post eller brev. De nominerade ska dock vara tillfrågade och ha accepterat att bli nominerade. En förutsättning är naturligtvis också att man är medlem i partiet. Sedan valkommittén upprättat en lista med de nominerade (utifrån efternamn i bokstavsordning) ska varje S-förening därefter utifrån dessa nomineringslistor rangordna xxx namn till riksdagsvalet xxx namn till regionvalet och xxx namn kommunfullmäktig. Valkommittens förslag ska därefter förläggas distriktsstyrelsen för yttrande. Därefter ska distriktsårskongressen behandla valkommitténs förslag och distriktsstyrelsen yttrande samt fastställa hur valsedlarna ska utformas. Nominering till övriga förtroendeuppdrag ska ske på samma öppna och demokratiska sätt som nomineringar till valsedlarna. Valkommittén ska också bereda dessa förtroendeuppdrag och därefter förelägga ett förslag på fördelning av uppdragen i regionen och kommunen till partidistriktets styrelse för beslut. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att partidistriktets årskongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen att upprätta ett förslag till nomineringsprocess inför valet 2014 enligt ovanstående riktlinjer och att föreslaget föreläggs distriktsårskongressen för beslut i god tid före nästa val. Utlåtande motion 28 och 29: Stadgar och regelverk för valkommittén samt Nominerings- och valberednings-process vid upprättande av valsedlar och val till övriga förtroendeuppdrag Styrelsens föredragande: Claes Wennberg Förslag till beslut: Bifall till motion 28as första att-sats och hela motion 29 samt avslag för motion 28s andra och tredje att-satser. Processen för att välja förtroendevalda till övriga uppdrag (utöver valsedlarna och gruppledare i SDN och HSN) är ett omfattande arbete. Distriktsstyrelsen och valkommittén beslutade våren 2010 om en tidsplan för arbetet vilket kommunicerades till föreningarna och medlemmarna via medlemsinformation och via hemsidan. En utvärdering av valkommitténs kriterier för arbetet 2010 med övriga uppdrag visade följande: • Kandidat skall vara nominerad: I stort sett alla som fått uppdrag var nominerade, dock inte alltid till det uppdrag de föreslagits. • Jämn könsfördelning bland gruppledarna eftersträvas: Av 77 gruppledarskap har 39 gått till kvinnor och 38 män. • Jämn och varvad könsfördelning: I samtliga nämnder, styrelser och stiftelser är det varvad könsfördelning. • Varierad etnisk bakgrund: 24 % av uppdragen har gått till medlemmar med annan etnisk bakgrund än svensk. • Åldersmässig spridning: 21 % av uppdragen har gått till medlemmar under 35 år. • Geografisk spridning: Det är uppnått i SDN, HSN och Byggnadsnämnden. • Fördela uppdragen på många medlemmar. Mandatperioden 2006-2010 fördelades 850 uppdrag på 480 medlemmar. Mandatperioden 2011-2014 fördelas 630 uppdrag på 467 S-med- 129 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT lemmar. • Aktiv i den lokala partiorganisationen: I stort sett utsedda är aktiva i lokal partiorganisation. • Betalat kommunalfonden: Samtliga utsedda har betalat till kommunalfonden. • Leva upp till ledarskapsprofilen samt Erfarenhet och bakgrund: Ej mätbara mål. Samtidigt som måluppfyllelsen är god kan styrelsen konstatera att det brustit i kommunikationen till de förtroendevalda som tidigare haft uppdrag, och då särskilt till dem som fått lämna sina uppdrag. Det är inte tillfredsställande och det behöver ingå i översynen att hitta arbetsmetoder för bättre återkoppling till de förtroendevalda. Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att processen behöver förändras och görs öppnare. Idag har vi ett arbetssätt där partiexpeditionen bereder och framlägger förslag till distriktsstyrelsen och valkommittén. Målsättningen med förändringen anser distriktsstyrelsen bör vara i den riktning att valkommittén tar ett helhetsansvar för processen och således även ansvarar för att bereda förslagen. Styrelsen delar dock inte uppfattningen att man i förväg skall reglera vem som får sitta i ex valkommittén. Det skall vara upp till distriktsårskongressen att utse företrädare. Styrelsen avser att utse en arbetsgrupp som skall utreda hur en ändrad process skulle kunna se ut och att styrelsen lägger förslag om detta till distriktsårskongressen 2012. 130 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - VALKOMMITTÉNS RAPPORT LÄGESRAPPORT Valanalys 2014 131 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Valanalysgruppen 2014 - lägesrapport 1. Sammanfattning Det socialdemokratiska partidistriktets styrelse beslutade 2015-11-17 tillsätta en valanalysgrupp med uppdraget är att analysera 2014 års valresultat i Göteborg vad avser valet till Europaparlamentet, val till riksdag, region och kommun. Distriktstyrelsen önskemål var att analysgruppens rapport skulle presenteras på partidistriktets årskongress i april månad 2015. Men med hänsyn till arbetets omfattning och för att valanalysen ska kunna bli ett verkningsfullt verktyg inför 2018 års val har gruppen bedömt att det behövs mer tid för arbetet. Efter framställning från gruppen har distriktsstyrelsen beslutat att en lägesrapport ska lämnas på årskongressen i april medan slutrapport ska lämnas på partidistriktets höstkongress. Här följer en kort sammanfattning av lägesrapporten. • Det politiska livet i Göteborg inför kommunvalet 2014 kännetecknades av en svag borgerlig allians, rörlighet bland de mindre partierna och fram till och med EU-valet tidvis rödgröna opinionsvindar. • I kommunvalet 2014 erhöll socialdemokraterna 22,4 % av rösterna, vilket var partiets sämsta resultat i Göteborg sedan den allmänna rösträttens genomförande. Valresultatet innebar en tillbakagång med sju procentenheter jämfört med valet 2010 och med nära 14 procentenheter jämfört med kommunvalet 2006, då partiet fick 36,0 % av rösterna. • Jämfört med valet 1994 har partiet nästan förlorat halva sitt väljarstöd. I kommunvalet 1994 var röstandelen 41,2 %, medan den var 22,4 % 2014. • S och M tappar överallt. Små oetablerade partier ökar överallt men med olika tyngd i olika stadsdelar. I de stadsdelar där SD redan var starka går de fram ännu mer. Samma sak gäller för vänstern. Kommunvalet i Göteborg kan beskrivas som ett polariseringsval men också som ett missnöjesval. Och måste därmed ses som ett misslyckande, inte bara för socialdemokratin, utan också för de etablerade borgerliga partierna som inte förmått profitera på det missnöje med S som väljarna visade i valet. • Valresultatet har förstås även påverkat antalet mandat i kommunfullmäktige. Partiet har haft en successiv nedgång och tappat mer än en tredjedel av sina mandat sedan 1973. Samtidigt har Moderaterna ökat sitt mandatantal, så partierna har efter 2014 års val samma antal mandat i kommunfullmäktige. • Socialdemokraterna fick i riksdagsvalet en dryg procentenhets större stöd än i kommunvalet. Detta är ett trendbrott då partiet tidigare haft ett större stöd i kommunen än i riksdagen. I 2006 års val hade partiet hela sju procentenheter större väljarstöd i kommunen än i riksdagen. • I riksdagsvalet tappar partiet mest i områden där vi är förhållandevis starka. Situationen är den motsatta i kommunvalet. Där tappar vi procentuellt mest i område där vi har svagt stöd. Både i riksdags- och kommunvalet har Socialdemokraterna i vissa områden tappat upp till varannan väljare. • Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och partiets tapp både i riksdags- och kom132 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN • • • • • • munvalet. Andelen personer med utländsk bakgrund korrelerar positivt med partiets resultat, både i riksdags- och kommunvalet – ju högre andelen med utländsk bakgrund är, desto bättre valresultat. I de områden Socialdemokraterna fick störst stöd i valet är det genomsnittliga valdeltagandet ca 55 %, vilket kan jämföras med valdeltagandet total i kommunen som var 79 %. Socialdemokraternas svaga valresultat i Göteborg och i landet i sin helhet måste sättas in i ett historiskt och socialt perspektiv. Socialdemokraternas nedgång återfinns inte bara i Sverige utan i de flesta länder i Europa. En trend som har sin grund i samhällsförändringar. Industrisamhällets utfasning med minskad klassidentitet och en ökad individualisering. Individualiseringen innebär att banden mellan väljarna och de politiska partierna har försvagats vilket bl.a. tar sig utryck i att den s.k. klassröstningen minskar. Försvagningen av banden mellan väljarna och de politiska partierna leder också till att rörligheten i valmanskåren ökar. Andelen väljare som bytt parti mellan valen har tredubblats från 11 % 1960 till 33 % 2010. Medan andelen som splittrar sina röster mellan olika partier i riksdags- och kommunval har mer än fyrdubblats. Väljarnas identifikation med något särskilt parti har också minskat kraftigt. År 1968 betraktade 65 % av väljarna sig som anhängare av något särskilt parti, år 2010 uppgick andelen endast till 28 %. Idag är också endast några få % av befolkningen medlemmar i ett politiskt parti, mot nästan 20 % 1979 (inkl. kollektivt anslutna) Socialdemokraterna saknar fortfarande en stark medial röst i opinionsbildningen i Göteborg. Partiet har heller inte lyckats bygga starka digitala plattformar att utgå från i den politiska opinionsbildningen. Ny Tid fungerar i huvudsak som ett medlemsblad och sätter sällan avtryck i den offentliga debatten. Avslutningsvis konstateras att medborgarnas politiska engagemang inte minskat, men att det tar sig nya och annorlunda uttryck än genom de traditionella politiska partierna. Det är också viktigt att notera att individualiseringen inte inneburit att svensken blivit mer borgerlig i sina politiska åsikter. Enligt VALU 2014 placerade 43 % av väljarna in sig själva till vänster på den politiska skalan. 2. Gruppens uppdrag och sammansättning För gruppens arbete gavs följande direktiv: Valanalysgruppen ska leverera en analys på VAD-frågor och VARFÖR-frågor med slutsats på strategisk nivå. Valanalysen ska vara flerdimensionell, både politiskt, organisatoriskt, kommunikativt samt på djupet granska valresultatet. Följande fem områden ska täckas in: 1. Partiorganisationen och valrörelsens genomförande. 2. Politiska utspel och dess genomslag. 3. De samhälleliga- och politiska landskapet. 4. Analys av valresultatet på valkrets- och valdistriktsnivå. 5. Politiska program. Vidare angavs att valanalysen inte skulle begränsas till valåret utan ska omfatta den tidsperiod som anses nödvändig för analysen. I övrigt gavs gruppen fritt utrymme att forma sitt arbete dock ska medlemmarna få möjlighet att komma till tals. 133 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Valanalysgruppen består av: Hans Aronsson, sammankallande My Alnebratt Ulf Bjereld Jesper Blomqvist Lars-Ola Dahlquist Ylva Donning Joakim Hagberg Alma Handzar Saida Hussein Lars Johansson Rikard Ledin Claudia Pedrini Karl-Henrik Rosberg Maja Steenegard 3. Arbetsmetod Valanalysgruppen har valt att arbeta i fyra undergrupper med följande indelning: Grupp 1. Grupp 2. Grupp 3. Grupp 4. Siffergranskning av valresultaten (2006, 2010 och 2014) i såväl kommun-, region- och riksdagsval, samt i viss grad valen till Europaparlamentet (2009 och 2014) Valrörelsens genomförande (hur fungerade det organisatorsikt) Det politiska landskapet (andra partier, folkomröstning m.m.) Politiska program, sakpolitiskt innehåll samt politiska utspel och dess genomslag. Undergrupperna har haft enskilda möten. Därutöver har valanalysgruppen hittills haft fyra möten. Utöver dessa möten har undergrupperna på olika sätt samlat in synpunkter utifrån. Intervjuer har genomförts med valorganisatörerna i valkretsarna. Vidare har intervjuer gjorts med personer som varit engagerade i valrörelsen i partiets olika organisationer. Vid dessa intervjuer har frågor ställs kring valplanering, valmaterial och stödet från valledningen. Vidare har representanter för media intervjuats. Via partidistriktets hemsida har intresserade medlemmar kunnat ge synpunkter. Gruppen har också studerat valprogram, politiska utspel och genomslag i media samt kampanjarbetet. Då gruppen fått förlängning av valanalysarbetet fram till höstkongressen kommer gruppen att fortsätta med sitt arbete med utfrågningar av olika målgrupper som varit engagerade i valrörelsen på olika sätt. Valrörelsens genomförande samt politiska utspel och dess genomslag. Gruppen kommer också att ta del av de eftervalsundersökningar m.m. som kan vara av intresse för analysarbetet samt genomföra djupanalyser i vissa valdistrikt för att därigenom bl.a. försöka få svar på till vilka partier socialdemokraterna tappat sina röster. Vid partidistriktets årskongress i april kommer ett seminarium att anordnas där ombuden och övriga medlemmar kommer att ges möjlighet att framföra sina synpunkter på valresultaten. Dessa synpunkter kommer att dokumenteras för att användas i gruppens fortsatta analysarbete. 134 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Vi hoppas att vi i slutrapporten kan ge ett svar på den något filosofiska frågan; Är det slut med solidariteten eller är det möjligt att kombinera en stark individualism med en vilja att värna gemenskapsvärden? 4. Det politiska landskapet inför valet 2014 4.1 Politiska och sociala förändringar I kommunvalet i Göteborg 2014 erhöll Socialdemokraterna 22,4 % av rösterna, vilket var partiets sämsta resultat i Göteborg sedan den allmänna rösträttens införande. Valresultatet innebar en tillbakagång med sju procentenheter jämfört med kommunvalet 2010 då partiet fick 29,4 % av rösterna och med nära 14 procentenheter jämfört med valet 2006, då partiet fick 36,0 % av rösterna. Den kraftiga nedgången i Göteborg de senaste valen motsvaras av en nedgång även på det nationella planet, där Socialdemokraterna i valet 2006 endast fick 35,0 % av rösterna mot 39,8 % i valet 2002. År 2010 fortsatte nedgången och Socialdemokraterna gjorde med 30,7 % sitt sämsta val sedan 1920. År 2014 lyckades partiet bryta den nedåtgående trenden och erhöll 31,0 % av rösterna. Socialdemokraternas svaga valresultat – i Göteborg och i landet som helhet - i början av 2000-talet är ingen tillfällighet och kan inte betraktas som olycksfall i arbetet. I stället måste de svaga valresultaten sättas in i ett historiskt och socialt perspektiv. Under åren 1932-1988 erhöll Socialdemokraterna inte vid ett enda val mindre är 40 % av rösterna. Men i de senaste sju riksdagsvalen (1991-2014) har Socialdemokraterna endast vid ett tillfälle (1994) fått över 40 % av rösterna. Socialdemokraternas nedgång återfinns inte bara i Sverige utan även i de flesta länder i Europa under efterkrigstiden. De svenska Socialdemokraterna brukar ibland beskrivas som världens mest framgångsrika parti, om vi avser demokratiska partier med långvarigt regeringsinnehav och förmåga att sätta avtryck på samhällsutvecklingen. Partiets dominans har främst hängt samman med att Sverige är ett land där vänster-högerdimensionen, d v s motsättningen mellan arbete och kapital, format politiken i betydligt större utsträckning än i de flesta västländer. I inget annat västland har t ex sambandet mellan klasstillhörighet och val av parti varit så starkt som i Sverige. Socialdemokraternas nedåtgående trend i valresultaten har sin grund i samhällsförändringar. Socialdemokratin föddes i motsättningen arbete-kapital, vilken i sin tur hade sin grund i den industriella revolutionen. Nu lever vi i en tid där industrisamhället håller på att fasas ut. Även om industrin fortfarande står för en väsentlig del av den svenska ekonomin så är det inte längre industrisamhällets logik som präglar vårt sätt att leva tillsammans. Det så kallade informationssamhället eller kunskapssamhället bygger på en kommunikationsteknologisk utveckling som främjat nätverksarbete som politisk organisationsform. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar. Klassidentiteter luckras upp och samhällets individualisering ökar. Vi lever i dag i ett samhälle där individen har betydligt större möjligheter än tidigare att välja och att forma både bilden av sig själv och sitt livsprojekt. 4.2 Ökad individualisering Sverige är världens mest individualistiska land. Det visar i alla fall resultaten från den världsomfattande attitydundersökningen World Value Survey (WVS). Tillsammans med medborgarna i 135 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN övriga skandinaviska länder utmärker sig svenskarna genom att prioritera individualistiska värden som oberoende, självständiga opinionsyttringar, individuella rättigheter och självförverkligande. Kollektiva tillhörigheter som t ex familj, religion, nation och tradition tillmäts mindre vikt. Individualiseringen innebär att industrisamhällets gamla kollektiva auktoriteter som t ex de politiska partierna, fackföreningarna och kyrkan förlorar makt. Individers identiteter betingas allt mindre av grupptillhörighet. Så är det t ex allt färre människor som anser sig tillhöra någon samhällsklass överhuvudtaget – den subjektiva klasstillhörigheten minskar. Vilka blir de politiska konsekvenserna av denna individualisering och alla dessa valmöjligheter? Vad betyder svenskarnas individualism för den politiska demokratin och för maktfördelningen i Sverige? Är det slut med solidariteten, eller är det möjligt att kombinera en stark individualism med en vilja att värna gemenskapsvärden? Svenska folkets politiska engagemang inte har minskat, men engagemanget tar sig allt oftare andra uttrycksformer än genom de traditionella politiska partierna. Människor tycks idag uppfatta politiken som ett smörgåsbord där man väljer att engagera sig i de enskilda politiska sakfrågor som man brinner mest för, i stället för att gå in i ett politiskt parti och varaktigt ta ansvar för en ideologisk och politisk helhet. Man kan alltså tala om en splittring mellan partipolitik och det politiska där många idag väljer att agera politiskt på egen hand, t.ex. genom att konsumera ekologiskt och rättvisemärkt eller bojkotta israeliska varor i butikerna. Men också via rörelser så som miljörörelsen, djurrättsrörelsen eller mänskliga rättigheter-rörelsen. Den kommunikationsteknologiska revolutionen innebär också att världen blir mer globaliserad och att gränser luckras upp. Företag, marknader och politik agerar idag mer transnationellt, där nationer i allt större utsträckning binder upp sig i internationella samarbetsorgan och överstatliga organisationer så som EU, FN eller OECD. Även icke-statliga aktörer så som terrornätverk och civilsamhällets organisationer (s.k. NGO:s) tar allt större plats i den nationella och internationella politiken. Genom de utökade möjligheterna för kommunikation ser vi också de ökade strömmarna av människor och idéer mellan territoriella områden. Ovanstående gör det rimligt att hävda att dagens globalisering bidrar till att forma människors identiteter samt engagemang och skapar en förändrad betydelse av territoriet tillsammans med nationalstaten och dess möjlighet att utöva inflytande. Detta i takt med individualiseringen av samhället avspeglar en ökad vilja bland människor att oberoende av kollektiva tillhörigheter forma sitt liv och uttrycka sin politiska hållning genom individuella val. Sociologen Anthony Giddens pratar om framväxten av en ”livspolitik”, som är mer inriktad mot självförverkligande än den jämlikhetsskapande ”emancipatoriska politik” som tidigare format samhället. Sociologen Håkan Thörn diskuterar framväxten av ”livspolitiska strategier” och ”livspolitiska handlingsformer”. Dessa koncept innefattar individens politiska personliga engagemang för egen vinning och vilja att politisera sociala sfärer och handlingar som tidigare setts opolitiska. Dessa handlingar utesluter dock inte inkludering i sociala rörelser där individerna har ett gemensamt mål. Istället används sociala rörelser för att förstärka individens möjligheter att påverka. Ett gott exempel på en livspolitisk handlingsform är konsumentbojkott, 136 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN så som att endast köpa miljömärkta varor eller bojkott av varor från apartheidens Sydafrika. Även Demokratiutredningen från år 2000 och Framtidskommissionens underlagsrapport om ”Framtidens civilsamhälle” visar hur allt fler söker sig bort från traditionella folkrörelser till alternativa former för engagemang, ofta mycket nära det egna intresset, som bostadsrättsföreningar, dagisstyrelser eller föräldraföreningar. Ett gott exempel på en aktuell fråga under 2014 var Hake Fjord där nätverket Göteborgs Miljö och Kultur Arv bedrev politik och påverkansarbete utanför partipolitiken. Erik Amnå och Joakim Ekman, båda professorer i statsvetenskap skrev på DN debatt om ett latent politiskt engagemang hos dagens ungdomar som dagens politiska partier inte förmås att omvandla till parti-politisk aktivitet. De deltar i en av världen största studier gällande ungas förhållande till politiken. Där medievetare, utvecklingspsykologer och statsvetare tillsammans under sex år följer 4 000 unga i åldern 13–30 år och deras föräldrar. För att förstå hur ungdomar i sitt vardagsliv i familjer, kompisgäng, föreningar och internetsfärer utvecklar olika politiska värderingar, färdigheter och beteenden. Resultat på engagemanget för 16-17 åringar har resulterat i fyra förhållningssätt till politiken: 1. Cirka 6 % är verkligt aktiva och mycket politiskt intresserade. Inga andra tror så mycket på sin egen politiska förmåga som de. Inga andra försöker heller så aktivt att påverka sina föräldrar och kompisar. 2. Cirka 26 % är kanske som vuxna är mest, oengagerade och säger sig inte ha något större intresse av politik. 3. Cirka 21 % är desillusionerade med lågt politiskt intresse och lågt politiskt deltagande. De har fientliga känslor gentemot politik och undviker att ta del av politiska nyheter. 4. Cirka 46 % som i tidigare forskning ofta betraktats som passiva egentligen är minst lika politiskt intresserade som de aktiva, men som inte formellt aktiverar sig parti politiskt. De har vidare ett större intresse av politiken än det partipolitiska. De har samma positiva känslor inför politiken och tar del av nyhetsförmedlingen i samma utsträckning som de aktiva. De tror också mer på sin egen politiska förmåga och säger sig kunna engagera sig om behov finns. De politiska partiernas ungdomsförbund har också tappat i medlemsantal till trots ett stort politiskt intresse och engagemang. Tillsammans har de till och med färre antal medlemmar än Förbundet Djurens Rätt. Ungdomar väljer istället att vara aktiva inom organisationer och sociala nätverk som kretsar kring sakfrågor och ofta går utanför nationsgränserna. Dessa organisationer och nätverk går också samman med varandra och bildar större nätverk för att på så sätt kunna lägga mer tyngd bakom sina aktioner. För vuxna har arbetsplatsen för många varit det ställe man diskuterar politik på. Den dramatiska minskningen av antalet politiskt förtroendevalda från ca 150 000 på 1950-talet till dagens ca 35 000 har inneburit att det finns betydligt färre på arbetsplatserna som idag har ett förtroendeuppdrag. Men arbetsplatserna förändras också av den tekniska utvecklingen och av anställningsförhållandena. Det säger sig självt att den som är ”sms-anställd” inte bygger sociala nätverk via arbetsplatsen. Även opinionsbildningens villkor förändras där effekter av de traditionella mediernas minskade popularitet är sämre granskning och att information om vad som händer inom kommunalpolitiken minskar. På ett halvår har mer än 300 journalistjobb försvunnit och TV4 har lagt ner sina lokalredaktioner. Istället växer internet där det finns oändligt med information och 137 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN debatt. Men det möjliggör också för människor att skapa parallella informationsstrukturer. Men i framförallt pappersmedias kamp om överlevnad och i kampen mot minskande intäkter kan vi se hur lokala tidningar i Göteborg går samman med lokala nätverk för att skapa rubriker och påverka politiskt utanför partipolitiken. Ett exempel på detta är GT och dess kampanj gällande trängselskatten som resulterade i folkomröstningen. Ytterligare forskning pekar på att de individers engagemang i sociala rörelser som gäller politik med smal politisk bredd och ökade fokus på individen samt den liberala friheten har inneburit att nya partier med smalare fokus har bildats såsom SD och Vägvalet. På senare tid har också utanförskapet ökat såväl i Sverige som Europa och tillsammans med utanförskap och misstro har möjliggjort för främlingsfientliga partier såsom SD att få grogrund. Värden som frihet, självförverkligande och decentraliserat självstyre har sedan slutet av 1960-talet med den liberala vågen i västvärlden hamnat i allt större fokus och har bidragit till ett politiskt klimat där individens intressen och sakfrågor styr allt mer. Företag lägger allt mer resurser på lobbying, väljarnas rörlighet över partigränserna ökar och människors sätt att agera politiskt förändras. Sociala nätverk och organisationer används i högre grad för att bedriva politik och påverka i samhället, medan de klassiska rörelserna betonar byråkratisk organisering, nationalstatspolitik (fördelning och inkludering i det nationella) och gemensam ideologi baserad på klasstillhörighet – betonar de nya rörelserna nätverk, gemensamma problem och värderingar, samt en ”global/lokalpolitik” personlig livsstil, lokala sociala livsformer och globala relationer. Individualiseringen innebär att banden mellan väljarna och de politiska partierna har försvagats. Försvagningen av dess band tar sig bl. a uttryck i att sambandet mellan klasstillhörighet och röstning – den s.k. klassröstningen – sjunker. Skillnaden mellan hur stor andel av arbetarklassen respektive medelklassen som röstar på socialistiska partier minskar kontinuerligt och är i dag endast hälften av vad den var vid 1960-talets början. Försvagningen av banden mellan väljarna och partierna leder också till att rörligheten i valmanskåren ökar. Det svenska valforskningsprogrammet har visat att andelen väljare som byter parti mellan valen tredubblats, från 11 % 1960 till 33 % 2010. Andelen väljare som splittrar sina röster mellan olika partier i riksdags- och kommunval har mer än fyrdubblats, från 6 % 1970 till 27 % 2010. Andelen väljare som bestämmer sitt partival först under valrörelsen har tredubblats från 18 % 1964 till 53 % 2010. Dessutom har svenska väljares identifikation med något särskilt parti minskat kraftigt. År 1968 betraktade 65 % av väljarna sig som anhängare av något särskilt parti, år 2010 uppgick den andelen endast till 28 %. I dag är endast några få % av Sveriges befolkning medlemmar av ett politiskt parti, mot nästan 20 % 1979. I denna procentsats ingår de ca 800 000 LO-medlemmar som var kollektivt anslutna till Socialdemokraterna. Personvalens genomslag försvårar för de politiska partierna att genom nomineringsprocessen styra vilka som väljs eller inte väljs in i beslutsfattande politiska församlingar. Socialdemokraternas och Vänsterpartiets första maj-demonstrationer samlar bara en bråkdel deltagare jämfört med för några decennier sedan. Däremot samlade de demonstrationer mot rasism 138 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN som organiserades spontant via Facebook efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen hösten 2010 deltagare som i antal vida översteg de traditionella, i förväg noga planerade, första maj-demonstrationerna. Det är utmärkt att medborgarnas politiska engagemang inte har minskat. Men det är ett bekymmer för vårt representativa demokratiska system att de politiska partierna och väljarna går skilda vägar. De politiska partierna förväntas samla ihop och i de valda församlingarna ge röst åt medborgarnas åsikter. Partierna förväntas också rekrytera kandidater till de politiska församlingarna och indirekt svara för det politiska beslutsfattandet. Om partierna inte lyckas med denna uppgift finns risken att deras legitimitet urholkas och därmed också legitimiteten i det politiska systemet. 4.3 Förutsättningar inför riksdagsvalet 2014 Det är viktigt att komma ihåg att individualiseringen inte inneburit att svensken blivit mer borgerlig i sina politiska åsikter. Enligt VALU 2014 placerade 43 % av väljarna in sig själva till vänster på den politiska skalan (vilket var den näst högsta andelen sedan 1991). I en klassisk vänster-högerfråga som inställning till den offentliga sektorn syns inte heller någon högervridning. SOM-institutets mätningar visar att de som inte vill minska den offentliga sektorns storlek är betydligt fler än de som vill minska den (40 % respektive 25 %). Inte heller finns det något stöd för utförsäljning av statlig egendom eller privatisering av ytterligare samhällstjänster. Så svenska folket har inte gått åt höger i sina politiska åsikter. Mycket av den politiska debatten inför valet 2014 kretsade kring frågor som flyktingmottagning och feminism. Det gav partier som Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ goda möjligheter att mobilisera politiskt. Till detta kan läggas att det fanns en trötthet från väljarna på en alliansregering som regerat i åtta år (vilket nu för tiden är en mycket lång period med europeiska mått mätt), en alliansregering som inte förmådde formulera några nya visioner om hur man ville utveckla det svenska samhället under den kommande mandatperioden. 4.4 Förutsättningar inför kommunvalet i Göteborg 2014 Partilandskapet. Det politiska livet i Göteborg inför kommunvalet 2014 kännetecknades av en svag borgerlig opposition. Moderaterna var djupt splittrade i frågorna kring trängselskatten och Västlänken, och deras gruppledare Jonas Ransgård har misslyckats med att hålla ihop sitt parti. Folkpartiet visade inga som helst tecken på att lyfta i opinionen. Kristdemokraterna och Centerpartiet spelade en marginell politisk roll. Däremot fanns det en viss rörelse bland övriga politiska partier- Vänsterpartiet i Göteborg uppvisade en stadig medlemstillväxt under mandatperioden. Sverigedemokraterna fortsatte att växa. Våren 2014 innebar ett uppsving för Feministiskt initiativ, inte minst i samband med första maj-firandet där deras demonstrationståg samlade nästan dubbelt så många deltagare än Socialdemokraternas tåg (3 600 för Feministiskt initiativ mot 2 000 för Socialdemokraterna). Missnöjespartiet Öppna Göteborg under ledning av professor Dennis Töllborg fick inledningsvis stor uppmärksamhet, men partiet misslyckades att mobilisera väljare (bland annat genom tidiga inre motsättningar). 139 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Sammantaget kännetecknade situationen inför valet av en svag borgerlig allians, rörlighet bland de mindre partierna och fram till och med Europavalet tidvis rödgröna opinionsvindar. Medielandskapet. Socialdemokraterna saknar fortfarande en stark medial röst i opinionsbildningen i Göteborg. Ny Tid fungerar i huvudsak som ett medlemsblad och sätter sällan eller aldrig avtryck i den offentliga debatten. I stället är partiet utlämnat åt att S-profiler på nåder får skriva krönikor på Göteborg-Postens ledarsida. Även utifrån allianspartiernas perspektiv har Göteborgs-Postens ledarsida varit svag, med skribenter som sällan förmått skapa sig utrymme i det offentliga samtalet. Socialdemokraterna har heller inte lyckats hantera Göteborgs-Tidningens offensiva kampanjjournalistik, utan blev en passiv måltavla för tidningens kampanj för folkomröstning om trängselskatten. Sammantaget har partiet inte lyckats möta den transparens och öppenhet som följer i digitaliseringens spår, och inte heller lyckats bygga starka digitala plattformar att utgå ifrån i den politiska opinionsbildningen. 5. Valresultatet 2014 5.1 Bakgrund Valanalysgruppen skall enligt sina direktiv prestera en ”analys av valresultatet på valkrets- och valdistriktsnivå”. Gruppen har emellertid konstaterat att de fyra valkretsarna är en för grov indelning för att göra en meningsfull analys av valresultatet. Valdistrikten är å andra sidan alldeles för många, för att de skall kunna användas för analyser, genom att betrakta dem enskilt i analysen. Däremot kan de användas som helhet för vissa analyser. Gruppen har mot den bakgrunden valt att arbeta med data på fyra olika nivåer: • valdistrikt • primärområden • stadsdelar • hela Göteborg Valdistrikten har justerats så att jämförbarhet bakåt uppnås (till och med valet år 2006). Det innebär att de nuvarande 297 valdistrikten har ”återställts” till de 279 valdistrikt som fanns år 2006. Valdistrikten används primärt för att bedöma förändringar i valdeltagande och röstbeteende. Göteborgs stad är indelad i 98 så kallade primärområden. För dessa finns relativt detaljerad statistik på många områden; befolkning, arbetsmarknad, sociala förhållanden et cetera. Eftersom alla primärområden innehåller ett antal hela valdistrikt, kan de användas för att kombinera valresultat med annan statistik. Primärområdena är tillräckligt många för att tillåta olika former av statistik bearbetning, exempelvis regressionsanalyser. De nuvarande stadsdelarna har från valstatistisk synpunkt minskat precisionen jämfört med situationen för några år sedan. Dels är de större än de tidigare stadsdelarna, dels har sammanläggningen av stadsdelar inneburit att man ”suddar ut” sociala skillnader mellan olika områden. Det tydligaste exemplet är Västra Hisingen – om man betraktar genomsnittssiffror för den stadsdelen framkallas en helt annan bild än om man delar upp den i de två tidigare delarna, Torslanda och Biskopsgården. Mot den bakgrunden har valanalysgruppen valt att främst arbeta med de tidigare 21 stadsdelarna som enheter för att redovisa valresultat och annan statistik. Göteborgs stad kommer att användas för vissa statistiska jämförelser, framför allt bakåt i tiden. 140 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN 5.2 Valresultatet De allmänna valen år 2014 i Göteborg var från flera synpunkter historiska. Antalet partier, som erhöll mandat i kommunfullmäktige, var nio; det största antalet någonsin. Sverigedemokraterna fördubblade nära nog sin röstandel i valet till riksdagen och fick två riksdagsmandat från Göteborgs valkrets. Socialdemokraterna gick kraftigt tillbaka och erhöll mindre än en fjärdedel av rösterna i såväl riksdagsvalet som kommunvalet. Jämfört med det i rimlig närtid bästa valet för Socialdemokraterna, år 1994, har partiet förlorat inemot halva sitt väljarstöd: i kommunvalet 1994 var röstandelen 41,2 %, medan den var 22,4 % i valet 2014. I det följande diagrammet visas resultatet för alla partier (utom ”övriga”) för de tre valen. Diagram 1 Valresultat samtliga partier, val till riksdag, region och kommun Trots ett dåligt val för Socialdemokraterna kan konstateras att de rödgröna (utan Fi) är klart större än borgerligheten – i kommunvalet är skillnaden mer än fem procentenheter. Vidare är Socialdemokraterna största parti i alla val, även om det i kommunvalet är knappt; enstaka hundradelar av en % skiljer till Moderaternas nackdel. Vidare tappar S i alla tre valen och allra mest i kommunvalet där tillbakagången är sju procentenheter. Valet år 2014 innebar även att partiets väljarstöd i riksdagen visavi kommunen kom att ändras. 141 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Diagram 2 Socialdemokraternas väljarstöd 1998-2014, riksdag respektive kommun Från att ha haft ett större stöd i kommunen än i riksdagen blev det motsatta resultatet av 2014 år val. År 2006 års val får betraktas som extremt i detta avseende – Socialdemokraterna hade sju procentenheter större väljarstöd i kommunen än i riksdagen. I valet 2014 är det förbytt till att partiet i stället har en dryg pprocentenhets större stöd i riksdagsvalet. I allt väsentligt beror detta på utvecklingen av väljarstödet i kommunen, där partiet har drabbats påtagligt till förmån för mindre etablerade partier. I det följande diagrammet speglas utvecklingen mätt i mandat för de båda huvudmotståndarna in svensk politik, Moderaterna och Socialdemokraterna. 142 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Diagram 3 Mandat i kommunfullmäktige 1973-2014 Medan Socialdemokraterna haft en successiv minskning (med 1994 och 2006 som undantag) har Moderaterna i huvudsak sakta ökat sitt antal mandat, så att partierna har samma antal mandat efter 2014 års val. Moderaterna förefaller ha gynnats av Folkpartiets och Centerns tillbakagång, samtidigt som båda partierna har drabbats av Vägvalets, Sverigedemokraternas och även Feministiskt initiativs framgångar. Likväl är det viktigt att notera att Socialdemokraternas huvudmotståndare över tid har ökat sitt antal mandat med två tredjedelar, samtidigt som partiet har tappat mer än en tredjedel av sina mandat. Tabell 1 i det följande visar en översikt över partiernas förändring i procentenheter från valet 2010 till 2014. Socialdemokraterna tappar i samtliga stadsdelar. Största tappen sker i områden som historiskt varit starka fästen. Även Moderaterna tappar i alla utom en stadsdel, nämligen Torslanda. Folkpartiet tappar i två av tre stadsdelar men med väsentligt mindre tapp. Av de etablerade partierna är det bara vänstern som ökar markant (+2,4 procentenheter). Även Miljöpartiet går fram något, dock inte i paritet med det opinionssiffror man haft under mandatperioden. Vinnare i Göteborg är nya och oetablerade partier, förutom SD också Fi, och Öppna Göteborg. Vägvalet går tillbaka något detta val (-0,4 procentenheter) vilket skulle kunna förklaras av att det finns fler missnöjespartiet att välja på. I Tuve-Säve tappar Vägvalet till exempel med hela 5,4 procentenheter och samtidigt går Öppna Göteborg fram 2,6 procentenheter samtidigt som också Sverigedemokraterna ökar mer än snittet för staden. Man kan alltså konstatera att de etablerade och stora partierna tappat till små nya partier. Av de gamla partierna är det bara Vänstern som fått en rejäl framgång i kommunvalet. I flera av de områden. Där Socialdemokraterna tappar mycket går SD fram mer än snittet. I andra områden där Socialdemokraterna tappar är det dock Vänstern och Fi som ökar relativt sett stort. I Frölunda och Kärra-Rödbo går S tillbaka 10,2 procentenheter respektive 8,0 procentenheter. Där går SD fram med 3,4 respektive 6,1 procentenheter. I andra områden där S tappat stort som Majorna (-9,6 procentenheter) och Härlanda (-9,1 procentenheter), Kortedala (-8,3 procentenhe- 143 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN ter) ser man att Fi och Vänstern går starkt. Det förefaller alltså som om olika väljargrupper valt att lämna partiet av olika anledningar. Socialdemokraterna vekar tappa till partier på ytterkanterna, både åt vänster och höger. Utbildningsnivå skulle kunna vara en tänkbar förklaring till vart missnöjda S-väljare går. Områden som Frölunda och Kärra-Rödbo har generellt lägre utbildningsnivå än Majorna och Härlanda. S och M tappar överallt. Små oetablerade partier ökar överallt men med olika tyngd i olika stadsdelar. I de stadsdelar där SD redan var starka går de fram ännu mer. Samma sak gäller för Vänstern. Kommunvalet i Göteborg kan beskrivas som ett polariseringsval men också som ett missnöjesval. Och måste därmed ses som ett misslyckande, inte bara för socialdemokratin, utan också för de etablerade borgerliga partierna som inte förmått profitera på det missnöje med S som väljarna visade i valet. 144 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Tabell 1. Förändringar i väljarstöd per stadsdel, alla partier. Procentenheter 145 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN 5.3 Var tappar vi störst andel av våra väljare? Valanalysgruppen kan konstatera att partiets förluster var betydande i kommunvalen 2010 och 2014. I diagram 4 jämförs de båda senaste valen. I diagrammet redovisas förlusten av väljare som den andel i % av väljarna i 2010 års val, som svek partiet 2014. Den röda linjen representerar genomsnittet om 19,7 %. Socialdemokraterna förlorade alltså knappt var femte väljare. Som framgår av diagrammet tappade partiet mer än en tredjedel av väljarna i stadsdelarna Älvsborg, Linnéstaden och Majorna. Diagram 4 Förlust av väljare 2010-2014, kommunval, % Den minsta andelen förlorade väljare fanns i partiets allra starkaste fästen, Biskopsgården Bergsjön, Gunnared och Lärjedalen. Stapeln längst till vänster i diagram 4 visar resultatet för Lundby. Den är gjord något ”suddig” för att visa att den låga förlustandelen är relativ: den stora inflyttningen till Lundby gör att jämförelsen mellan valen haltar. 5.4 Vad karakteriserar de områden där vi tappar mest Både i riksdags- och kommunvalet tappade Socialdemokraterna i vissa områden upp till varannan väljare. Valanalysgruppen har därför valt att studera i vilka områden Socialdemokraterna tappar störst andel av väljarna och om det går att utläsa några mönster bland dessa. Vidare kan tydliga skillnader i väljarnas beteende i riksdags- respektive kommunvalet påvisas. Genom att jämföra Socialdemokraternas valresultat 2010 i ett valdistrikt med andelen väljare som tillkommit eller försvunnit i samma distrikt kan det utläsas ifall partiet tappar störst andel där i starka eller svaga områden. Här går det att urskilja en tydlig skiljelinje mellan riksdags- och kommunvalet. Då Socialdemokraterna i riksdagsvalet tappar störst andel väljare i områden där vi är förhållandevis starka, ser sambandet i kommunvalet motsatt ut. Grafen nedan visar relationen mellan resultatet i riksdagsvalet 2012 och den procentuella förändringen i riksdagsvalet 2014 per valdistrikt. Här går det att utläsa ett negativt samband vilket säger att ju bättre resultat Socialdemokraterna gjorde 2010, desto större sannolikhet att partiet i samma valdistrikt tappade en stor del av väljarna i valet 2014. I flera av de valdistrikt där Social146 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN demokraterna har ett förhållandevis lågt resultat 2010 så ökar valresultatet med över en tredjedel i valet 2014. Nästa graf visar samma relation för kommunvalet. Här syns istället att sambandet går åt motsatt håll. Socialdemokraterna tappar störst andel, över varannan röst, i de områden där partiet gör ett svagt resultat 2010, medan endast var tionde röst förloras i de starkaste områdena. 147 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - LÄGESRAPPORT VALANALYSGRUPPEN Analysen säger alltså att väljarna beter sig olika i de olika valen. Då Socialdemokraterna lyckas vinna ökat stöd i traditionellt svaga områden i riksdagsvalet, förlorar partiet i samma områden upp emot varannan väljare i kommunvalet. Samma mönster går att skönja i områden där partiet ligger runt kommunsnittet i valet 2010, i dessa områden tappar Socialdemokraterna en större andel i kommunvalet än i riksdagsvalet. I de områden där Socialdemokraterna är som starkast går dock inte att urskönja någon tydlig skillnad mellan riksdags- och kommunval utan där tappas ungefär var tionde väljare i bägge valen. 5.5 Valresultat, arbetslöshet och andelen personer med utländsk bakgrund Analysen fördjupas vidare genom att addera information om socioekonomiska variabler på primärområdesnivå som sedan kopplats till respektive valdistrikt. All ytterligare data är hämtad från Statistik Göteborg. Flera faktorer har visat sig ha en signifikant effekt på Socialdemokraternas valresultat. Det finns ett tydligt samband mellan hög arbetslöshet en minskande andel Socialdemokratiska röster i valet 2014, detta gäller både för riksdags- och kommunvalet. Sambandet är även står sig även efter att resultatet är rensat för Socialdemokraternas valresultat 2010. Det betyder att effekten av arbetslöshet är genomgående både i de områden där vi har ett starkt stöd och i de områden där stödet är svagt. När det gäller andel personer med utländsk bakgrund är sambandet det motsatta. I områden där andelen personer med utländsk bakgrund är högre gör Socialdemokraterna ett bättre resultat än i jämförbara områden med lägre andel personer med utländsk bakgrund. Det är viktigt att poängtera att då även detta resultat är rensat från effekten av andra variabler (så som valresultat 2010), skall resultatet inte tolkas som att partiet gör ett bra resultat i områden där andelen med utländsk bakgrund är hög på grund av att det också är där Socialdemokraterna är stora. Resultatet skall tolkas som att andelen personer med utländsk bakgrund har en positiv effekt på valresultatet oavsett starkt eller svagt stöd för Socialdemokraterna. 5.6 Vikten av mobilisering Göteborg är en segregerad stad där inkomsten skiljer sig mycket över staden. Valresultatet visar att det också råder demokratiska skillnader, då valdeltagandet ser mycket olika ut i olika delar av staden. Stadsdel Bergsjön Gunnared Biskopsgården Gunnared Gunnared Lärjedalen Lärjedalen Tynnered Lärjedalen Biskopsgården Primärområde 306 Östra Bergsjön 601 Lövgärdet 701 Norra Biskopsgården 603 Gårdstensberget 604 Angereds Centrum 606 Hammarkullen 612 Hjällbo 520 Grevegården 613 Eriksbo 703 Svartedalen Valdeltagande % 50,7% 52,6% 53,0% 44,2% 69,4% 58,2% 55,7% 64,3% 55,5% 59,0% S% 58,8% 56,9% 53,4% 52,0% 48,3% 48,2% 47,7% 47,3% 45,7% 44,9% I de tio primärområden där Socialdemokraterna fick störst stöd så är det genomsnittliga valdelta148 gandet ca 55 %, vilket kan jämföras med kommunen totalt som hade ett valdeltagande på 79 %. I dessa primärområden var antalet röstberättigande 40 885 personer. Om lika många medborgare valt att gå till vallokalen som kommunen i helhet hade alltså ytterligare 9 974 personer röstat i valet. Detta visar vikten av mobilisering. 149 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG 150 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Inkomna nomineringar Partidistriktets ordförande Nominerad Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johannson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Nominerad av Peter Börjeson Fredrik Ståhle Stampens sdf Backa socialdemokratiska förening Diako Sheikh Ann-Marie LInnarsson-Palm Byggnads Socialdemokratiska Förening Jane Åberg Reger Shafik Liselotte Petersson Karen Andersson, rep. för Alma Elisabet Abrahamsson Henrik Johansson Jane Åberg Nisse Lindblom Madlén Gunnarsson Ann-Christine Andersson Eriksberg-Lindholmen sdf Livs sdf Stampen Backa Hammarkullens S. föreningen Rannebergen Byggnads Socialdemokratiska Förening SEKO Sdf Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered Bergums s-för Alma S i Centrum Ordförande Kommunal sdf Älvsborg Sdf Målarnas sdf IF Metall S förening S i centrum Partidistriktets styrelse Nominerad Abbas Zarrinpour Abbas Zarrinpour Alma Handzar Alma Handzar Alma Handzar Andreas Hector Anna Johansson Nominerad av Iranska sdf Angered centrum Joakim Hagberg Ann-Marie LInnarsson-Palm SSU Centrum Andreas Hector/Ordförande/ från årsmöte Reger Shafik Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson Anna Skarsjö Diako Sheikh Elisabet Abrahamsson Rikard Ledin Madlén Gunnarsson Lövgärdet S förening Rannebergen Göteborgs Socialdemokratiska förening Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered Hammarkullens S. föreningen S i Centrum Ordförande Biskopsgården sdf IF Metall S-förening 151 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Anna Skarsjö Anna Skarsjö Anneli Hulthen Anneli Hulthén Anneli Hulthén Anneli Hulthén Anneli Hulthén Anneli Hulthén Ann-Sofi Herrmansson Ann-Sofie Hermansson Ann-Sofie Hermansson Elisabet Abrahamsson Eric Insulahn Eric Insulan Erik Insulahn Gladys Yannelli Gladys Yannelli Håkan Bernhardsson Jahja Zeqiraj Jahja Zeqiraj Jahja Zeqiraj Jan-Erik Malmström Johan Büser Leif Blomqvist Lotta Lundberg Mats Arnsmar Henrik Johansson Madlén Gunnarsson Elisabet Abrahamsson Karen Andersson, rep. för Alma Diako Sheikh Madlén Gunnarsson Reger Shafik Rikard Ledin Peter Börjeson Karen Andersson, rep. för ALma Andreas Hector/Ordförande Mikael Wilhelmsson Olof Svensson Robert Hammarstrand roshan yigit Shadiye Heydari Shadiye Heydari Elisabet Abrahamsson Eric Insulahn Stephan Ljungberg Ann-Marie LInnarsson-Palm Olof Svensson Marita Back Håkan bernhardsson Madlén Gunnarsson Madlén Gunnarsson Rikard Ledin Ingrid Olsson SSU centrum Jane Åberg Helene Pohlstrand Byggnads Socialdemokratiska Förening Helene Pohlstrand Olof Svensson Elisabet Abrahamsson håkan bernhardsson Diako Sheikh Reger Shafik Shadiye Heydari Shadya Haydari Sofi Bringsoniou Svetlana Lucic Thomas Åsberg Sofi Bringsoniou Shilan Majid Sofi Bringsoniou Liisa Hyväry -K Jane Åberg Kommunal sdf Volvo S-förening S i Centrum Ordförande Alma Hammarkullens S. föreningen IF Metall S-förening Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered Biskopsgården sdf Eriksberg-Lindholmen sdf Alma Göteborgs Socialdemokratiska förening S i Centrum Ordförande Västra Lundby SDF Bjurslätt Rannebergen HBT(s) Göteborg Stn spansk språkliga förening gshf IF Metall S-Förening Volvo S-förening Biskopsgården sdf Socialdemokrater i Örgryte Älvsborgs Sdf Majorna Byggnads Socialdemokratiska Förening Majorna HBT(s) Göteborg S i Centrum Ordförande gshf Hammarkullens S. föreningen Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered S-kvinnor Framtidens S kvinnor klubb S-kvinnor Gamlestaden Älvsborgs Sdf 152 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Revisorer Nominerad Britt-Marie Törngren Eshag Kia Eshag Kia Eshag Kia Eshag Kia Eva Nihlblad Kågan Karlsson Sara Teclezion Nominerad av Karen Andersson, rep. för Alma Ann-Marie LInnarsson-Palm Jane Åberg Iranska sdf Angered centrum Eric Insulahn Elisabet Abrahamsson Eric Insulahn Alma Rannebergen Älvsborgs Sdf Västra Lundby SDF S i Centrum Ordförande Västra Lundby SDF Revisorsersättare Nominerad Britt-Marie Törngren Eva Nihlblad Joakim Hagberg Joakim Hagberg Joakim Hagberg Joakim Hagberg Joakim Hagberg ruben Malmström Sara Teclezion Svetlana Lucic Nominerad av Backa socialdemokratiska förening Eric Insulahn Liselotte Petersson Madlén Gunnarsson Joakim Hagberg Ann-Marie LInnarsson-Palm Madlén Gunnarsson håkan bernhardsson Eric Insulahn Liisa Hyväry -K Facklig-politisk ordförande Nominerad Nominerad av Dragana Todorevic Dzevida Ramic Jan Nilsson Madlén Gunnarsson Ronny Johansson Ann-Marie LInnarsson-Palm Backa Västra Lundby SDF Bergums s-för IF Metall S-Förening Lövgärdet S förening Rannebergen Volvo S-förening gshf Västra Lundby SDF Gamlestaden Norra Hisingen,Backa förening IF Metall S-förening Rannebergen Västsvenska repet, ordinarie Nominerad Anders Moberg anders Moberg anders Moberg Anders Moberg Anna Hedman Anna Hedman Nominerad av Madlén Gunnarsson anders Moberg anette vancas Madlén Gunnarsson Madlén Gunnarsson Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening Torslanda s förening torslanda s förening Volvo Volvo 153 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Ann-Christine Andersson Anneli Hulthén Bengt Olof Samuel Olsson camilla Widman Elisabet Abrahamsson S i Centrum Ordförande Elisabet Abrahamsson Rebar Alnazar S i Centrum Ordförande ssu Angered Magnus Kindmark Camilla Widman Camilla Widman Claes Söderling Nisse Lindblom Jane Åberg Magnus Kindmark Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Målarna sdf SEKO Sdf Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Majorna Målarna sdf SEKO Sdf gshf Hammarkullens S. föreningen Kommunal sdf Stn spansk språkliga förening Alma Claes Söderling Claes Söderling Claes Söderling elvira Johansson Faride Khoshrooz Gladys Yanelli Gladys Yannelli Gunilla Dörner Buskas Helene Pohlstrand Nisse Lindblom Jane Åberg håkan bernhardsson Diako Sheikh Henrik Johansson Marita Back Karen Andersson, rep. för Alma Gunilla Dörner Buskas Ingrid Forsberg Hamed Mirza Barakzahi Joakim Hagberg Hamid Mirza Barakzahi Joakim Hagberg Jan-Åke Ryberg Elisabet Abrahamsson Jessica Wagner Elisabet Abrahamsson Johan Berndtsson Olof Svensson josef akar håkan bernhardsson Lena Malm Ingrid Forsberg Lillemor Järvhäll Stephan Lungberg Madelene Ulfström Sofi Bringsoniou Maja stenegard Håkan bernhardsson Mattias Jonsson Madlén Gunnarsson Mattias Jonsson Joakim Hagberg Mattias Jonsson Joakim Hagberg Mattias Jonsson Madlén Gunnarsson Olof Svensson Olof Svensson Reger Shafik Liselotte Petersson Renas Mustafa Sofi Bringsoniou roshan yigit håkan bernhardsson ruben Malmström håkan bernhardsson Samir Sakhri Ann-Marie LInnarsson-Palm Siv Wittgren-Ahl Karen Andersson, rep. för Alma lundbys socialdemokratiska förening Lövgärdesskolan S förening Lövgärdet S förening S i Centrum Ordförande S i Centrum Ordförande HBT(s) Göteborg gshf Lundbys socialdemokratiska förening Bjurslättsföreningen S-kvinnor Gshf IF Metall S-förening Lövgärdesskolan S förening Lövgärdet S förening Volvo HBT(s) Göteborg Bergums s-för S-kvinnor gshf gshf Rannebergen Alma 154 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Siv Wittgren-Ahl Svetlana Lucic Thomas Åsberg Karen Andersson, rep. för Alma Liisa Hyväry -K Jane Åberg Alma Gamlestaden Älvsborgs Sdf Västsvenska repet, ersättare Nominerad Nominerad av Ann-Christine Andersson Elisabet Abrahamsson camilla Widman Magnus Kindmark Camilla Widman Camilla Widman Claes Söderling Claes Söderling Claes Söderling Nisse Lindblom Jane Åberg Madlén Gunnarsson Madlén Gunnarsson Magnus Kindmark Claes Söderling Claes Söderling Claes Söderling elvira Johansson Farideh Khoshrooz Gladys Yanelli göran Dahlman Hamed Mirza Barakzahi Hamid Mirza Barakzahi håkan bernhardsson Jan-Åke Ryberg Jessica Wagner Johan Berndtsson josef akar Kristoffer Bergman Kristoffer Bergman Madelene Ulfström Maja stenegard Olof Svensson Pernilla Stafsén Rebar Alnazar Renas Mustafa roshan yigit ruben Malmström Saleh Sharafi Samir Sakhri Shadiye Heydari Shedie Heydari Svetlana Lucic Helene Pohlstrand Nisse Lindblom Jane Åberg håkan bernhardsson Liselotte Petersson Henrik Johansson anders Moberg Joakim Hagberg Joakim Hagberg håkan bernhardsson Elisabet Abrahamsson Elisabet Abrahamsson Olof Svensson håkan bernhardsson Madlén Gunnarsson Madlén Gunnarsson Sofi Bringsoniou Håkan bernhardsson Olof Svensson Karen Andersson, rep. för Alma Bengt Olof Samuel Olsson Sofi Bringsoniou håkan bernhardsson håkan bernhardsson Diako Sheikh Ann-Marie LInnarsson-Palm Liselotte Petersson Karen Andersson, rep. för Alma Liisa Hyväry -K S i Centrum Ordförande Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Målarna sdf SEKO Sdf IF Metall S-förening Volvo Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Majorna Målarna sdf SEKO Sdf gshf Bergusm s-för Kommunal sdf torslanda s förening Lövgärdesskolan S förening Lövgärdet S förening gshf S i Centrum Ordförande S i Centrum Ordförande HBT(s) Göteborg gshf IF Metall S-förening Volvo S-kvinnor Gshf HBT(s) Göteborg Alma ssu Angered S-kvinnor gshf gshf Hammarkullens S. föreningen Rannebergen Bergums s-för Alma Gamlestaden 155 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Tanja Josic Tanja Josic Tanja Josic Tanja Josic Thomas Åsberg Tanja Josic Härlanda socialdemokratiska förening Roland Dahlström, men jag nomi- S-Härlanda nerar för hela S-Härlanda Ingrid Olsson Socialdemokrater i Örgryte Ingrid Olsson Socialdemokrater i Örgryte Jane Åberg Älvsborgs Sdf Partidistriktets valberedning Nominerad Nominerad av Abbas Moosavi Angered centrum Abbas Moosavi Iranska sdf Alma Handzar Ann-Marie LInnarsson-Palm Alma Handzar Joakim Hagberg Ann-Christine Andersson Elisabet Abrahamsson Birgitta Nesterud Helene Pohlstrand Diako Aghaei Sheikh Reger Shafik Diako Sheikh Aghaei Diako Sheikh aghaei elvira Johansson Eva Kärrman Eva-Lena Fransson Hanna Andersson Ingrid Olsson Ingrid Olsson Ingrid Olsson Jan Nilsson Jan Nilsson Jan Nilsson Jan Nilsson Marianne Carlström Marianne Carlström roshan yigit Samir Sakhri Tina Arvidsson Vivanne Nilsson Vivi-Ann Nilsson vivvi-Ann Nilsson Rannebergen Lövgärdet S förening S i Centrum Ordförande Majorna Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered Bergums s-för Hammarkullens S. föreningen gshf Kommunal sdf Västra Lundby SDF Liselotte Petersson Diako Sheikh håkan bernhardsson Henrik Johansson Eric Insulahn SSU centrum Roland Dahlström, men jag Härlanda nominerar för hela S-Härlanda Tanja Josic Härlanda socialdemokratiska förening Ingrid Olsson Socialdemokrater i Örgryte Magnus Kindmark Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening Nisse Lindblom Målarna sdf Jane Åberg SEKO Sdf Peter Börjeson Eriksberg-Lindholmen sdf Sofi Bringsoniou S-kvinnor håkan bernhardsson gshf Ann-Marie LInnarsson-Palm Rannebergen Sofi Bringsoniou S-kvinnor Ingrid Forsberg Lundbys socialdemokratiska förening Diako Sheikh Hammarkullens S. föreningen anders Moberg torslanda s förening 156 DISTRIKTSÅRSKONGRESS 2015 - INKOMNA NOMINERINGAR Partidistriktets valkommitté Nominerad Nominerad av Allaedin Hedayati Diako Sheikh Allaedin Hedayati Reger Shafik Hammarkullens S. föreningen Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg Ann-Christine Andersson Elisabet Abrahamsson S i Centrum Ordförande Anneli Schagerström Olof Svensson HBT(s) Göteborg Annelie Schagerström Ann-Marie Linnarsson-Palm Rannebergen Bengt-Arne Reinholdsson Jane Åberg Älvsborgs Sdf Birgitta Nesterud Helene Pohlstrand Majorna Conny J Johansson Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening Conny Johansson Helene Pohlstrand Majorna Conny Johansson Madlén Gunnarsson Volvo Conny Johansson Jahja Zeqiraj Västra Hisingen Dario Espiga Jahja Zeqiraj Västra Hisingen Elvira Johansson Håkan Bernhardsson GSHF Eva-Lena Fransson Eric Insulahn Västra Lundby SDF Gunilla Dörner Buskas Ingrid Forsberg Lundbys socialdemokratiska förening Henrik Johansson Magnus Kindmark Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Henrik Johansson Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening Henrik Johansson Henrik Johansson Kommunal sdf Henrik Johansson Nisse Lindblom Målarnas sdf Henrik Johansson Jane Åberg SEKO Sdf Henrik Johansson Madlén Gunnarsson Volvo S-förening Henrik Nilsson Madlén Gunnarsson IF Metall S-förenibg Henrik Nilsson Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening Henrik Nilsson Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening / Volvo S-förening Henrik Nilsson Madlén Gunnarsson Volvo S-förening Henrik Nilsson Eric Insulahn Västra Lundby SDF Håkan Bernhardsson Håkan Bernhardsson GSHF Ingrid Olsson Ingrid Olsson Socialdemokrater i Örgryte Jack Rolka Byggnads Socialdemokratis- Byggnads Socialdemokratiska Förka Förening ening Jack Rolka Magnus Kindmark Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Jack Rolka Fredrik Ståhle Livs sdf Jack Rolka Nisse Lindblom Målarna sdf Jack Rolka Jane Åberg SEKO Sdf Jane Åberg Magnus Kindmark Elektrikernas Socialdemokratiska Förening 157 Jane Åberg Jane Åberg Jane Åberg Jane Åberg Jane Åberg Jan-Erik Malmström Jan-Erik Malmström Jasmin Boroumand Johan Svedestad Johan Svedestad Johan Svedestad Johan Svedestad Josef Akar Kamil Sha-Mohammed Kamil Sha-Mohammed Kerstin Billmark Kerstin Billmark Lars Johansson Lena Malm Maria Augustsson Marianne Carlström Martha Elinoff Mikael Niklasson Olof Svensson Oskar Avedal Oskar Avedal Per Svensson Roshan Yigit Ruben Malmström Siv Wittgren-Ahl Siv Wittgren-Ahl Siw Wittgren-Ahl Siw Wittgren-Ahl Siw Wittgren-Ahl Sofia Arvidsson Thomas frisk Thomas Åsberg Madlén Gunnarsson Nisse Lindblom Jane Åberg Madlén Gunnarsson Jane Åberg Tanja IF Metall S-förening Målarnas sdf SEKO Sdf Volvo Älvsborgs Sdf Härlanda socialdemokratiska förening Roland Dahlström S-Härlanda Sofi Bringsoniou S-kvinnor Magnus Kindmark Elektrikernas Socialdemokratiska Förening Nisse Lindblom Målarnas sdf Ann-Marie LInnarsson-Palm Rannebergen Jane Åberg SEKO Sdf Håkan Bernhardsson GSHF Diako Sheikh Hammarkullens S. föreningen Reger Shafik Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered Madlén Gunnarsson IF Metall S-förening Madlén Gunnarsson Volvo S-förening Peter Börjeson Eriksberg-Lindholmen sdf Ingrid Forsberg Lundbys socialdemokratiska förening Sofi Bringsoniou S-kvinnor Peter Börjeson Eriksberg-Lindholmen sdf Jahja Zeqiraj Västra Hisingen Backa socialdemokratiska Backa förening Olof Svensson HBT(s) Göteborg SSU DS SSU SSU Centrum SSU Rikard Ledin Biskopsgården sdf Håkan Bernhardsson GSHF Håkan Bernhardsson GSHF Karen Andersson, rep. för Alma Alma Karen Andersson, rep. för Alma Alma Diako Sheikh Hammarkullens S. föreningen Reger Shafik Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg/Krets Angered Rikard Ledin Biskopsgården sdf Jane Åberg Älvsborgs Sdf Lars Skoglund Askim/ Askim Frölunda Högsbo Jane Åberg Älvsborgs Sdf 158 FRAMTIDSPARTIET IGÖTEBORG 159
© Copyright 2024