KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid för Tingssalen i
1 KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid för sammanträdet Tingssalen i Stadshuset, Borgholm, Borgholm, 2015-10-19, klockan 18:00 Eva-Lena Israelsson Ordförande / Marie-Louise Johansson Sekreterare 880 18 Utses att justera: …………………………………………………………………. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm ……/…… 2015 FÖRHINDER ANMÄLS OMGÅENDE TILL [email protected] ___________________________________________________________________________ ÄRENDEN Sid 1 Godkännande av kungörelse 2 Godkännande av dagordning 3 ANMÄLAN: Medborgarförslag (Julius Sääf) - Återför årskurs 6 till de skolor där övriga mellanstadiet går Presidiets förslag: Lämnas till utbildningsnämnden för beredning – behandlas slutligt av kommunfullmäktige. 2015/231 4-5 4 ANMÄLAN: Medborgarförslag (Julius Sääf) - Återöppna Runstens skola Presidiets förslag: Lämnas till utbildningsnämnden för beredning – behandlas slutligt av kommunfullmäktige. 2015/232 6-7 5 Allmänhetens frågestund (max 30 minuter) 6 Information - utbildningsnämndens verksamhet (max 20 minuter) 7 Antagande av Detaljplan Böda 1:23 m fl Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § kommunfullmäktige att anta Detaljplan Böda 1:23 m fl med tillhörande handlingar. 2015/108 8-41 8 Verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § kommunfullmäktige att anta justering av verksamhetsområdena enligt förslaget. 2015/183 42-51 9 Risk- och sårbarhetsanalys utifrån lag om extraordinära händelser för Borgholms kommun. Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § 159 kommunfullmäktige att anta Risk- och sårbarhetsanalys för Borgholms kommun. att delegera till kommunstyrelsen att besluta om årlig uppföljning och bedömning (år 2-4) v risk- och sårbarhetsanalysen. 2015/215 52-85 10 Inrättande av tillfällig fullmäktigeberedning; Demokratiberedning. Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § 176 kommunfullmäktige 2015/220 86 2 att tillsätta en tillfällig demokratiberedning för att ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas till vara i den politiska processen. att beredningen ska ha en ordinarie ledamot och en ersättare från vart och ett av de partier som är representerade i kommunfullmäktige. 11 Motion (S, MP, V) - Demokratiberedning Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § 175 kommunfullmäktige att avslå motionen. 2014/170 87-89 12 Motion (Eva Wahlgren C) - giftfri kommun Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § 173 kommunfullmäktige att bifalla motionen. Samt vid ett bifall att uppdra till miljö- och hållbarhetsberedningen att utreda enligt motionens intentioner. 2014/278 90-93 13 Motion (Marcel van Luijn M) - klimatkompensering. Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § 174 kommunfullmäktige att bifalla motionen. Samt vid ett bifall att uppdra till miljö- och hållbarhetsberedningen att - utreda möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som politiker och kommunmedarbetare gör inom och utanför kommunen kan kompletteras: - utforma regler för hur klimatkontots eller nämnden medel ska användas. att uppdra till ekonomiavdelningen att ta fram ett system för hur klimatkomenseringen administreras på ett effektivt sätt. 2015/13 94-96 14 Motion (Lasse Leijon och Kjell-Ivar Karlsson SD) - inköp av traktor till Borgholms demensboende Kommunstyrelsen föreslog 2015-09-22 § 172 kommunfullmäktige att avslå motionen. 2015/110 97-98 15 Avsägelse Politiska uppdrag 2014-2018; Torbjörn Nilsson (M) Torbjörn Nilsson (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige ska godkänna avsägelsen. Moderaterna ska föreslå ny ersättare. 2014/220 99 16 Avsägelse Politiska uppdrag 2014-2018; Jonas Nilsson (FÖL) Jonas Nilsson (FÖL) avsäger sig uppdraget som ersättare i utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige ska godkänna avsägelsen. Framtid Öland ska föreslå ny ersättare. 2014/220 100 17 Politiska uppdrag 2014-2018, Nyval av fem nämndemän Följande personer har anmälts/anmält intresse att bli nämndemän. M har anmält: Gunvor Thörnblad f 52 och Peter Bengtsson f 56 FÖL har anmält: Zissios Reizopoulos f 57 2014/220 101-103 Dessutom har följande politiskt aktiva personer anmält sig: Lars-Göran Andersson (S) f 47 Christer Jonsson(M) f 43 3 Och följande som inte är politiskt aktiva: Anna Erici f 55 Bo Eriksson f 37 Henrik Linnarsson f 71 Ingemar Kruuse f 45 Lisbeth Jonasson f 61 Domstolsverket vill ha en god fördelning mellan yngre och äldre nämndemän. Detta ger en kår med bredare erfarenheter av samhället och djupare insikt i de frågor som de ska vara med och avgöra. Att vara nämndeman är ett opolitiskt uppdrag. Därför är det viktigt att även personer utanför partipolitiken kan väljas till nämndemän. Lämpligheten är avgörande. Domstolsverket har uppmanat intresserade personer att ta kontakt med ett parti för att meddela sitt intresse. Personer som inte velat gå genom politiska partier har anmält sig direkt till kommunledningskontoret. 18 Interpellationer (Per Lublin) till kommunstyrelsens ordförande gällande beredning av motion att Borgholm åter kallar sig stad. Svaret skickas ut separat. 2015/79 104 19 Interpellationer (Per Lublin) till kommunstyrelsens ordförande gällande bifallen motion avseende promenadstig längs stranden från Kapelludden till Köpingsvik. Svaret skickas ut separat 2015/79 105 20 Sammanträdestider 2016 21 Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag 2015/68 107-117 För kännedom Återtagen motion (Per Lublin nÖP) - inrätta fullmäktigeberedning för att vitalisera demokratiarbetet m m 2014/185 118-119 106 onumrerat Årshjul Enligt Kommunallagen 3 kap 15 § ska nämnderna redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem (delegation genom reglementen). Nämnderna ska genom sina balanserade styrkort redovisa sin verksamhet (utifrån av kommunfullmäktige antagna strategiska mål och även återredovisa beslut som de därutöver har fått av kommunfullmäktige (bifallna motioner) _ _ _ _ _ _Skickas digitalt 2015-09-30 4 5 6 7 8 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 169 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2015/108-214 KS Antagande av Detaljplan Böda 1:23 m fl ”Böda skola” samt godkännande av exploateringsavtal. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog 2015-08-217 § 173 kommunfullmäktige att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. Detaljplanen för Böda 1:23 m.fl. var ute på samråd i april/maj 2015 och sedan på granskning i juni 2015. Ett granskningsutlåtande togs därefter fram och planförslaget har justerats därefter. Detaljplanen med tillhörande handlingar är färdig att antas. Bakgrund och syfte En privatperson har köpt den gamla skolan och planerar att bygga om lokalerna invändigt till bostäder, främst för sommargäster. Fastighetsägaren avser att fortsättningsvis hyra ut en av lokalerna för kommunal förskoleverksamhet. Föreslagen plan bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en ombyggnad av Böda skola (fastighet Böda 1:23) till bostäder. Befintlig detaljplan från 1957 medger ”Allmänt ändamål” för fastigheten och bygglov kan ej beviljas om inte en ny detaljplan tas fram. Planen syftar även till att uppdatera befintlig detaljplan så att den stämmer överens med den exploatering som skett under åren. Behovsbedömning En behovsbedömning har upprättats och medger att detaljplanens genomförande inte medför någon betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsnämndens motivering av beslutet Detaljplanen följer planens intentioner och möjliggör en ombyggnad av Böda skola. Planen har gjorts flexibel för att kunna möta en framtidsutveckling i Böda. Till dagens sammanträde finns även upprättat exploateringsavtal mellan kommunen och fastighetsägaren Villa Böda AB för godkännande. I avtalet förbinder sig fastighetsägaren bland annat att - fastigheten planläggs med en markanvändning för skolverksamhet. - säkerställa att fastigheterna Böda 1:2 och Böda 1:4 får utfart till väg 136. - allmänna ledningars rätt i fastigheten säkerställs. - bekosta eventuell utbyggnad av va-nätet inom fastigheten. - dräningsledningar och dagvatten inte får kopplas på allmänna spillvattenledningen. - garantera att mark utanför exploateringsområdet avsedd för väg eller annan allmän plant inte nyttjas till upplag eller annat ändamål som står i samband Utdragsbestyrkande 9 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 med områdets bebyggande utan att först inhämta polisens tillstånd och om nödvändigt väghållaren och markägaren samtycke. - ädellövträd med en diameter över 20 cm i brösthöjd ska sparas inom fastigheten i görligaste mån. - i köpehandlingar underrätta eventuell framtida köpare om ovanstående skyldigheter. Av avtalet framgår också att fastighetsägaren erlägger avgifter till samhällsbyggnadsförvaltningen enligt tidigare ingånget planavtal vilket innebär att bekosta samtliga kommunens kostnader för framtagande av detaljplanen. Vinner detaljplanen laga kraft befrias fastighetsägaren från att betala bygglovsavgift eller planavgift för framtida planenligt bygglovsansökningar rörande fastigheten eftersom detta anses erlagt i och med att fastighetsägaren betalat kostnaderna för framtagandet av detaljplanen. Bedömningen är att exploateringsavtalet kan godkännas av kommunstyrelsen då det inte innebär några kostnader för kommunen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat exploateringsavtal med Villa Böda AB. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Detaljplanen Böda 1:23 ”Böda Skola” med tillhörande handlingar. _____________________________ Utdragsbestyrkande 10 Checklista Behovsbedömning enligt kriterier i bilaga 2 och 4 MB och 4 kap 34 § PBL Diarienummer S 2015-0234 Fastighetsbeteckning Böda 1:23 Del 1 - Platsen Förekomst, betydelse Aspekt Ingen Marginell Måttlig Nuvarande markanvändning (lokalisering mm) X Markens, vattnets och andra resursers förekomst, känslighet, kvalitet och förnyelseförmåga (begränsade naturresurser, ex vso) Tätbefolkat område (samspel mellan stadsbild och grönstruktur) X Mark/Grundläggning (jord- och bergart, vattenförande skikt, sanka områden, markens bärighet) X Historisk, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefullt område (störningar på kulturarv och miljö) Områden som tex utpekats i kommunens naturvårdsplan eller X Stigar finns i skogsområdet öster om aktuell fastighet med möjlighet att nå vattnet. Förskolan använder skogsområdet. Våtmarker/sumpskogar öster om aktuell fastighet. X Vegetation och djurliv (ex indikatorarter, rödlistade arter, grova träd mm) Område på totalt 2,2 ha och ligger inom äldre detaljplan och bebyggd miljö. På platsen finns förskoleverksamhet, gymnastiksal, bageri- och caféverksamhet samt bostäder och hotell. Utomhus finns asfalterade ytor för parkering och grusade markytor och lekplats./lekområde. En byggnad har tidigare använts för skolverksamhet. Nej X Våtmarker och kustområde (ex föryngringsområde för fisk) Kommentar Fastigheten gränsar i öster till Natura 2000 område även naturreservat Böda Prästgård. I naturreservatet ingår dokumenterade sumpskogar och nyckelbiotoper. X Större opåverkade områden(ex ädellövskog, tätortsnära skog mm) Föroreningar i mark och vatten (MIFO objekt, VISS mm) stor Svallsediment och grus/mellansand till grovsand underlagras av morän med en mäktighet av mellan 2-5 meter. Kapacitet för vatten i berggrunden ligger mellan 600-2000 l/h, risk för saltvatteninträngning. Bergets magnetiska egenskaper ligger mellan 77- 296 vilket tyder på ett mer homogent berg, men sprickor kan förekomma. Uranhalt i berget är uppmätt till mindre än 50 Bq/kg (SGU). Sanka områden i öster strax utanför aktuellt planområde. Grova träd finns på fastigheten, ek och ask. Inga rödlistade arter finns på fastigheten. I öster finns noterade arter som kabbleka, tandrot, ormbunkar, harsyra, ramslök, matt pricklav, liten sönderfallslav mfl. Läderbagge är en skyddsvärd art enligt habitatdirektivet som återfinns i natura 2000 området. X Inga föroreningar i mark noterade. För VISS gäller att grundvattnets (Östra Ölands kalkberg) kvantitativa och kemiska status är bedömda som goda. Den kemiska statusen i kustvattnet (N Ölands kustvatten) uppnår en god status och den ekologiska statusen är bedömd som måttlig. X Skola sedan slutet på 1800-talet, byggdes om under 1930-talet. Flera byggnader har byggts/byggts om under senare tid 1970-1990talet. Fornlämningar finns söder och norr om planområdet, stensättning och en kvarngrund från medeltiden. Området öster om aktuell fastighet ingår i länets i länets natur- och kulturvårdsplan (Böda 11 kulturmiljöprogram(klassning av områden) Skyddade områden, 7 kap MB (strandskydd, biotopskydd, naturminnen, naturreservat, natura 2000, djur- och växtskyddsområden) Planområdet gränsar i öster till naturreservat som även är natura 2000 område. X Hushållning med mark och vatten, 3 kap MB (jord- och skogsbruk, område för allmänna intressen mm) X Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB (Öland) X God hushållning då planen tar ianspråktagen mark i anspråk för bostäder, skola, handel och hotell. Området ingår inte i några särskilda områden för riksintresse. Påverkas inte. Planen tar redan ianspråktagen mark i anspråk för bostäder, skola och handel. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB (ytoch grundvatten, buller, luftkvalitet) Kustområde, känslighet för översvämningar (under 2,7 m ö h) prästgård och hamn) samt att sydöstra delen av fastigheten ingår i länets naturvårdsplan Böda prästgård. Risk att MKN för buller överskrids. Befintliga bostäder kan idag vara bullerstörda. Den gamla skolan som ska byggas om till bostäder ligger inom skyddsavstånd (30 m) från väg 136. Hastigheten på vägen är låg och satt till 30 km/h. Området ingår i verksamhetsområde för spillvatten men inte för dagvatten. X Nej X Del 2 - Planen Förekomst, betydelse Aspekt Ingen Marginell Måttlig stor Kommentar Projektets omfattning (storlek, arealbehov, transportbehov, ingrepp t.ex. dränering eller utfyllnad, konstruktioner, rivningar, stängsel, behov av skyddsåtgärder mm) X Betydelse för andra planer, program eller projekt (ÖP, FÖP, VA-plan mm). X En äldre detaljplan från 1956 ersätts med en ny detaljplan. X Intilliggande natura 2000- område, tillika naturreservat. Finns risk för privatisering utanför den egna tomten. Beskrivning av relevanta miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön. Integrering av miljöaspekter för att främja en hållbar utveckling (vilka aspekter är relevanta för planen). X Planens betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning (allmänhetens delaktighet i miljöfrågor, klimatförändringarna och miljön, biologisk mångfald samt naturoch markvård, skydd och förvaltning av vattenresurser, luftföroreningar och buller, resurseffektivitet och avfall). X Landskapsbild/Stadsbild (värdefulla objekt). X Föroreningar (tillför projektet föroreningar till mark, vatten och luft, efterbehandlingsbehov mm) Störningar (uppstår buller, vibrationer, ljus, strålning, störning på allmänna intressen, naturresurser och kulturarv). Planen föreslår ingen ny bebyggelse utan ändring av användning för befintlig bebyggelse. Ev. kan skydd mot väg 136, farligt gods led krävas. Behov av dagvattenhantering kan uppstå. Undersöka möjligheter/åtgärder till/för lokal dagvattenhantering, bullerstörningar från vägtrafik och skydd för farligt gods. Träd i fastighetsgräns mot skogsområde kan komma att bli föremål för nedtagning på grund av ev. skuggningseffekter på bostäder och att träd kan ”skräpa ner.” Planen bedöms endast marginellt ge mer buller från tillkommande trafik, tillkomst av nya bostäder genererar fler trafikrörelser per dag. Större träd är värdefulla att bevara. Nej X Endast under ombyggnation. X Risk för olyckor (utsläpp, brand, explosion). 12 X Risk för människors hälsa eller för miljön (buller, radon, säkerhet) Effekternas omfattning/gränsöverskridande (grannkommun) Nej Markradon kan förekomma, bostäder nära farligt gods led. X Nej X Del 3 - Påverkan Förekomst, betydelse Aspekt Projektets storlek och fysisk omfattning och samlade miljöpåverkan på nuvarande markanvändning (infrastruktur, kraftledningar, produktionsanläggningar, vindkraft mm) Ingen Marginell Måttlig stor Kommentar Ingen påverkan på nuvarande markanvändning. X Projektets förenlighet med andra projekt och planer (ÖP, FÖP, policys.) Förenlig med ÖP. X Påverkan på yt- och grundvatten (vattenbärande formationer, bäckar/kanaler, kustvatten, grundvattenuttag i bergrunden mm). Dagvattenhanteringen behöver ses över, kommer det ske en utökning av hårdgjorda ytor/asfaltering. X Påverkan på mark och andra naturresurser (jord- skogsmark, ekologiskt viktiga område som t.ex. våtmarker, alvar, ädellövskog mm). Närhet till Natura 2000 område och naturreservat kan innebära en viss påverkan som t.ex. utökning av privat zon, avstjälpning av trädgårdsavfall o.d. Påverkan bedöms dock som ringa. X Energi, avfall (genererar planen mycket energi, avfall, transporter, finns möjlighet till påkoppling till allmänt VA och fjärrvärme, kollektivtrafik mm) Kollektivtrafik finns i nära anslutning till planen. X Total effekten av påverkan X Endast marginell påverkan. Möjlighet att avhjälpa påverkan (inventeringar, skyddsåtgärder mm). Enligt PBL X Ja Nej Kan planen antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för: Industriändamål X köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse X skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggning X hamn för fritidsbåtar X Kanske Möjlighet finns för skyddsåtgärder mot väg 136, bullermätningar och åtgärder mot ev. buller från trafik, lokalt omhändertagande av dagvatten, provtagning av markradon, tydlig information till boende och fastighetsägare gällande natura 2000 områdets riktlinjer för bevarandestatus. Kommentarer hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse 13 X permanent campingplats X nöjespark X djurpark X Samlad bedömning Planen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan eller risk för påverkan, och därför finns det heller inte behov av att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Vid ombyggnation bör behov av dagvattenhantering för fastigheterna ses över, samt ev. behov av skydd mot radon, vägtrafikbuller och skyddsanordning längs väg 136. Länsstyrelsen tar ställning till om planen kräver en natura 2000 prövning. Underskrift Datum 2015-02-18 Heléne Wertwein 14 Datum: Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Detaljplan för Böda 1:23 m.fl. Borgholms kommun Antagandehandling 2015-08-10 15 Antagandehandling Samhällsbyggnadsförvaltningen Box 52 387 21 Borgholm Medverkande tjänstemän: Lisa Wändesjö Planarkitekt Projektledare Heléne Wertwein Miljöinspektör Göran Borgö Samhällsbyggnadschef Projektansvarig Anders Heidenfors Enquist Mark- och exploateringsstrateg Planhandlingarna består av: - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning - Plankarta och illustrationskarta - Behovsbedömning 16 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanfattning Vid södra delen av Bödabukten ligger byn Böda. Mitt i byn finns den gamla skolan som ursprungligen uppfördes i slutet på 1800-talet. Skolverksamheten har lagts ner och de flesta lokaler står idag tomma. Planområde Löttorp Inom planområdet finns det ett antal bostadsfastigheter. Det finns även ett bageri med caféverksamhet samt en verksamhet för uthyrning av lägenheter och stugor. Tidigare detaljplan stämmer inte överens med den exploatering som skett under åren. En ny detaljplan har tagits fram för uppdatera detaljplanen samt att möjliggöra en ändring av markanvändningen. Köpingsvik Borgholm Rälla Bödabukten Planområde Böda Bild 2. Översiktskarta Antagandehandling 3 17 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning 1. PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE............................................................6 2. PLANDATA......................................................................................................6 3. FÖRUTSÄTTNINGAR....................................................................................7 Historik................................................................................................................7 Bebyggelse.........................................................................................................8 Mark och vegetation...........................................................................................9 Böda prästgårds naturreservat...........................................................................9 Skötselplan för reservatet...................................................................................9 Stenmurar.........................................................................................................10 Fornlämningar...................................................................................................10 Geologi.............................................................................................................10 Radon................................................................................................................11 Kommunal och kommersiell service.................................................................11 Trafik.................................................................................................................11 Buller.................................................................................................................12 Dagvatten.........................................................................................................12 Vatten och avlopp.............................................................................................14 Avfall.................................................................................................................14 El- och tele .......................................................................................................14 . 4. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN....................................................15 Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB.....................................................................15 Behovsbedömning............................................................................................15 Riksintressen....................................................................................................15 Nyckelbiotoper..................................................................................................15 Vatten................................................................................................................15 Miljökvalitetsnormer för vatten..........................................................................15 5. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN..........................................................17 Detaljplan..........................................................................................................17 Översiktsplan....................................................................................................18 6. PLANFÖRSLAGET OCH KONSEKVENSER...............................................19 Plankarta..........................................................................................................19 Allmänna & enskilda intressen, Gränser, Användning av mark & vatten..........20 Utnyttjandegrad/Fastighetsindelning................................................................21 Begränsningar av markens byggande, Markens anordnande..........................21 Placering, utformning, utförande......................................................................22 Medverkande tjänstemän.................................................................................23 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING..................................................................24 Inledning...........................................................................................................24 Organisatoriska frågor......................................................................................24 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................25 Ekonomiska frågor............................................................................................25 Exploateringsavtal............................................................................................25 Antagandehandling 4 Medverkande tjänstemän.................................................................................25 18 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplaneprocessen Denna handling, planbeskrivningen, skall underlätta förståelsen för planförslagets innebörd samt redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen skall också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan. I beskrivningen skall skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan. Detaljplanen (plankartan) är däremot juridiskt bindande för efterföljande beslut såsom bygglov. antas. Kommunen har tagit ställning till inkomna synpunkter under granskningsskedet och planförslaget har justerats. Upprättandet av planförslaget följer plan- och bygglagens (PBL) anvisningar för ett standardförfarande. Den som inte har inkommit med skriftliga synpunkter under samrådsskedet eller granskningsskedet kan förlora rätten att överklaga planen. Mer information finns på Planförslaget har varit ute på granskning och kommunens hemsida: nästa steg i processen är att planhandlingarna www.Borgholm.se Standardförfarande: SAMRÅD Antagandehandling GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT 5 19 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1:8 1:23 1:2 1:4 1:21 1:19 Bild 3. Planområde 1. Planens bakgrund och syfte 2. Plandata Böda skola har tidigare varit en låg- och Planområdet är beläget i byn Böda på norra mellanstadieskola. Idag används enbart en av Ölands östkust. Byn ligger vid södra delen av lokalerna till förskoleverksamhet. Bödabukten. Planområdet gränsar i öster till Böda Prästgårds Naturreservat som även är ett Den nya fastighetsägaren för skolan avser natura 2000-område. I väster avgränsas området att bygga om lokalerna till bostäder för av väg 136. Norr om planområdet ligger permanentboende och/eller för uthyrning under Kyrketorps camping och i söder finns öppen sommaren. Förskoleverksamheten avses vara hagmark. Den totala ytan av planområdet är ca kvar i befintlig lokal. 2,3 hektar. Detaljplan syftar till att möjliggöra en Inom planområdet finns det en bageriverksamhet ombyggnad av Böda skola (fastighet Böda 1:23) (fastighet Böda 1:4) som ägs av aktiebolaget till bostäder. ”Kaffestugan i Böda”. Samma företag har även en verksamhet för uthyrning av lägenheter Planen syftar även till att uppdatera detaljplanen och stugor. Böda skola (fastighet Böda 1:23) så att den stämmer överens med den exploatering ägs av aktiebolaget ”Villa Böda”. Samtliga som skett under åren. Planbestämmelserna har bostadsfastigheter inom planområdet är utformats med stor flexibilitet för att kunna privatägda. möta en framtida utveckling inom området. Antagandehandling 6 20 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 4. Böda skola före 1930 Bild 5. Böda skola efter 1930 Bild 6. Edvard Sandahls butik på 30-talet Bild 7. Edvard Sandahls butik 2015 3. Förutsättningar Historik Böda skola (bild 4) byggdes i slutet på 1800-talet och vid uppförandet användes sten från den gamla fattigstugan. Fasaden hade ljus puts och byggnaden var enbart en våning hög. I skolsalen fanns två långa bänkar i bredd där 15-16 barn fick plats i varje rad. I skolsalen fanns på den tiden en eldstad som värmde upp rummet. Skolans första lärare anlade en trädgård på fastigheten som användes i undervisningen. Under en lång period användes endast skolbyggnaden under höstterminen. På våren flyttades undervisningen till de norra delarna av Öland med två månaders undervisning i byarna Torp respektive Grankulla. Antagandehandling Under 1930-talet byggdes skolan ut med en ovanvåning. Första våningen utformades med två skolsalar och på ovanvåningen inreddes en bostad för lärarinnan. Skolan lades ner i början av 2000-talet. På fastigheten Böda 1:4 finns en större byggnad (bild 7) som idag är ombyggd till lägenheter. Denna byggnad har tidigare varit en affär ”Edward Sandahls Garn, manufactur, specerier och diversehandel”. Byggnaden brann ner i mitten på 30-talet och ägaren lät bygga upp den igen och fortsatte med handel. Många år senare flyttade butiken till den lokal som numera är en ICA butik i utkanten av byn. 7 21 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 8 9 10 11 12 13 Bebyggelse Under 70-talet byggdes gymnastiksalen (bild 8) som har ett tidstypiskt utseende i både färg och stil. På fastigheten finns en barack (bild 9) där förskolan har sin verksamhet idag. Baracken var som på många andra skolor tänkt att vara en tillfällig lösning när antalet elever ökade under en period. Bakom baracken finns en inhägnad innergård till förskoleverksamheten. Intill vägen på fastigheten Böda 1:4 ligger ”Kaffestugan i Böda” (bild 11) som är ett bageri med caféverksamhet. Bageriet öppnade i slutet på 90-talet och allt eftersom verksamheten har utökats, har byggnaden succesivt byggts ut. På fastigheten finns även lägenheter samt stugor till uthyrning. En majoritet av bostäderna i byn är fritidsbostäder. Söder om skolan ligger en gammal bostad som byggdes 1910 (bild 10). Fastigheten tillhörde från början skolan och har använts som bostad åt lärare. Den förste läraren som flyttade in var även kantor och därav kom denna byggnad att kallas för kantorsbostaden. Numera benämns bostaden som gamla lärarbostaden eller rektorsbostaden. Bild 12 visar en äldre bostad i södra delen av planområdet. Längs långsidan av huset finns en veranda. I USA är det mycket vanligt med verandor på framsidan och det finns en historisk koppling till utformningen av ett flertal liknande hus på Öland. I slutet på 1800-talet och i början på 1900-talet emigrerade en stor del av den svenska befolkningen till Amerika. En del ölänningar som utvandrat återvände och hus byggdes och utsmyckades med inspiration från USA. Antagandehandling 8 22 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 14. Böda prästgårds naturreservat. Samma byggnad var en gång bostad för lärarinnan på skolan. I byggnaden fanns även en telefonväxelstation som bemannades av lärarinnan och senare av hennes släktingar fram till 1960-talet. I områdets södra del är marken torrare med en gles, betespåverkad skog av ek och hassel. Ekhagen har stora och ståtliga ekar där sällsynta insekter och lavarter trivs. I reservatets norra del, kring våtmarken finns Den nordvästra fastigheten inom planområdet en gammal alsumpskog med rik flora. Flera av är ett äldre torp (bild 13). Idag används den som träden är övervuxna med murgröna. Det finns andra delar av alskogen där det finns stora inslag sommarbostad. av hasselbuskar. Mark och vegetation Bostadsfastigheterna inom planområdet har Det finns inga rödlistade växt- eller djurarter i stora lummiga trädgårdar. Marken på fastigheten planområdet (Rödlistan 2010). I naturreservatet Böda 1:23 har stora öppna ytor utan någon finns det däremot läderbagge som är en art tydlig användning. Mitt på fastigheten finns en kopplad till EU:s art- och habitatdirektiv. stor grusplan som förr användes till lekyta när Det finns även ett flertal indikator-arter som: skolan var i bruk. Grusplanen tar stor plats på murgröna, tandrot, ormbär m.fl. En biologisk fastigheten och det finns inte så mycket grönska indikator-art är särskilt tolerant eller känslig mer än runt skolbyggnaden och förskolans för vissa förhållanden och ger därmed en byggnad. fingervisning om förutsättningarna inom ett område. Böda Prästgårds naturreservat Intill planområdet ligger naturreservatet Böda Skötselplan för reservatet Prästgård som både är ett naturreservat och ett Reservatets och natura 2000-områdets övernatura 2000-område. Reservatet består av två gripande syfte är att ingående livsmiljöer ska ha olika naturtyper: ett område med gamla ekar en gynnsam bevarandestatus. Detta innebär att och ett område med alskog. naturtypernas utbredningsområden bevaras, att Antagandehandling 9 23 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen viktiga strukturer och funktioner behålls samt att livskraftiga populationer av typiska arter ska förekomma. För området gäller även att hydrologin och hydrokemin skall vara ostörd. Skötselplanen för naturreservatet fastställdes under 2001. För alsumpskogens del gäller fri utveckling, att ek- hassellundar och ekhagar skall betas, att grova ekar inte skall tillåtas bli trängda av andra träd och buskar, samt att tall ska huggas bort. Bild 15. Böda skola med ek- och askträd i förgrunden Inom planområdet finns ett fåtal större ädellövträd; ek och ask. Särskilt skyddsvärda är ett gammalt hålträd med mulm söder om skolbyggnaden och en hamlad ask vid parkeringen. Stenmurar Stenmurar tillhör de mest påtagliga lämningarna i kulturlandskapet och vittnar om gångna tiders odlingslandskap. Murarna har höga naturvärden med en viktig funktion i ekosystemet. De utgör livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningsvägar för flera växt- och djurarter. Geologi Berggrunden på Öland består av kalksten. Krönvallen, den västra landborgsvallen, sträcker sig från Böda i norr till Ottenby i söder och bildades succesivt innanför landborgskanten. Den formades av kantiga kalkstenar som brutits loss från den underliggande berggrunden. Vissa delar av krönvallen har troligen bildats av vågor när vattenytan låg lägre. Andra delar har bildats när vattenytan legat högre och därmed uppkommit med vattenströmmar. Fornlämningar Inom området finns ett flertal fornlämningar som visar att markanvändningen är så gammal som mer än tusen år. Enligt uppgifter från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) består jordlagret vid planområdets östra del av postglacial sand och grus. Denna jordart visar spår på tidigare högre havsnivåer. I den västra delen av planområdet består jordarten främst av svallsediment. Dessa sediment är avlagringar som bildats när havsströmmar och vågsvall format kusten. I svallområdet sköljs de finare partiklarna bort och det grövsta materialet blir kvar som strandavlagringar av bl.a. grovt grus. Det något finare gruset samt sand förs ut strax utanför stranden och avlagras där. Strax norr om planområdet finns det en fornlämning i form av en stensättning. I samband med vägbreddning har en del blivit bortschaktad. Inne i Böda prästgårds naturreservat finns det en kvarngrund som kan vara så gammal som från medeltiden. Längs med den nordöstra sidan av norra Öland ligger Böda sandområde. Området har under mycket lång tid byggts upp av sand från Östersjön och sand som transporterats till området med vinden. Vid Bödabukten syns dessa sediment tydligt med den stora sandfyllda badviken. Längs med väg 136 finns det stenmurar av kalksten utanför flertalet fastigheter i planområdet. Dessa stenmurar har uppförts i modern tid och markerar fastighetsgränsen. Inom naturreservatet samt i närområdet finns det ett flertal stenmurar som vittnar om landskapets historia. Antagandehandling 10 24 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 16. Väg 136 med bageriet i förgrunden och Böda skola i bakgrunden Radon En radonmätning har utförts strax söder om planområdet som visar på 30 bequerel per kubikmeter. Vid radonvärden som överskrider 200 bequerel per kubikmeter, bör åtgärder vidtas. Det är inte ovanligt att radonvärden skiljer sig mycket åt på Öland med punktvis förhöjda värden. Anledningen är att radon sprider sig genom sprickor och håligheter i berggrunden via grundvatten och jordluft genom marklagren. Alunskiffer har höga radonhalter. Andra skifferarter har låga till normala radonhalter. I ett bälte längs med landborgskanten underlagras lerskiffern och kalkstenen av alunskiffer. Alunskiffern kan gå i dagen där de överlagrande bergarterna knäckts. en mindre gymnasieskola i Borgholm med inriktningar inom hotell och restaurang. Närmsta bensinstation ligger i Löttorp, drygt en mil söder om planområdet. Det finns även en bensinstation i Byxelkrok. Vårdcentral samt ytterligare kommersiell service såsom restauranger finns också i Löttorp. Trafik Planområdet är beläget längs med väg 136 i Böda samhälle. Skyltad hastighet är 30 km/h vardagar kl: 7-17, övrig tid är hastigheten skyltad till 50km/h. Väg 136 beräknas ha en medeldygnstrafik på Landborgskanten sträcker sig i nordsydlig ca 10 000 fordon under den mest intensiva riktning längs Ölands västra kust. Det finns sommarperioden i Böda. Av dessa utgörs ca 5% därmed mindre risk för höga radonvärden på av tung trafik. Ölands östra sida än på västsidan. Busslinje 106 följer väg 136 mellan Borgholm och Ölands norra udde. Precis utanför Kommunal och kommersiell service I Böda finns det en livsmedelsaffär som har planområdet finns det en busshållplats. öppet året runt. Sommartid finns det bageri, frisersalong, kläd- och inredningsbutik samt ett En cykelväg börjar strax söder om Böda kyrka och sträcker sig norrut och upp till Bödagården antal restauranger. och Ölandsgården. Sträckan är ca 2 km lång. En kommunal förskola för åldrarna 1-5 finns inom planområdet. Skolbarn åker buss till På fastigheten Böda 1:23 finns det en parkering Löttorp från årskurs ett t.o.m. nio. Det finns i anslutning till den stora skolbyggnaden. Det är Antagandehandling 11 25 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen dock fullt möjligt att köra tvärs över gårdsplanen. Eftersom förskolan ligger så pass långt in på fastigheten är det vanligast att föräldrar parkerar direkt utanför förskolans lokal och kör därmed över gårdsplanen. Norr om planområdet finns det en informell gata förbi gymnastiksalen och sedan ut till parkeringen. Denna gata användes förr av skolbussen som på så vis inte behövde vända på fastigheten. överskridas vid nybyggnad av bostäder: 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats intill bostaden Ett äldre hus har en dämpande ljudeffekt mellan ute och inne på ca 25 dBA. I nya hus kan fasaddämpning på ca 35-40 dBA uppnås med relativt enkla åtgärder. Längs planområdets södra gräns finns det idag En bullerberäkning har gjorts utifrån Naturvårdsen infartsväg till fastigheterna Böda 1:19 och verkets rapport (nr 5653, 1996) ”Vägtrafikbuller 1:21. Nordisk beräkningsmodell”. Beräkningen utgår från hastigheten 50km/h med en dygnstrafik Parkering för ”Kaffestugan i Böda” ligger utanför på 10 000 fordon. Avståndet mellan byggnad planområdet, väster om väg 136. och väg redovisas med 15 respektive 30 meter. Beräkningen visar förväntad ljudnivå vid fasad. Enligt beslut från Länsstyrelsen finns ett skyddsavstånd på 30 meter från väg 136 utanför 30 meter 15 meter detaljplanelagt område. Buller 63 dBA Ekv. 60 dBA Ekv. Dag 72 dbA max Buller påverkar oss på olika sätt beroende på typ kl: 06.00-22.00 78 dbA max av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det har, hur det varierar över tiden och vid vilken 46 dBA Ekv. 49 dBA Ekv. Natt tid på dygnet som vi utsätts för det. Mätvärden kl: 22.00-06.00 78 dbA max 72 dbA max förkortas vanligtvis dbA. Styrkan hos ett ljud mäts i enheten decibel. Bokstaven A står för A-vägning vilket innebär att de frekvenser som uppfattas bäst av det mänskliga örat, får större Trafikmängden förväntas öka med ca 0,8% 1,2% per år. Enligt beräkningar innebär detta vikt vid en mätning. att ljudnivån om 20 år kan förväntas öka med Det finns två sätt att mäta och beräkna buller på; en decibel för den ekvivalenta ljudnivån, för med ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. samtliga avstånd och tider på dygnet. Den Ekvivalent ljudnivå visar medelvärdet för alla maximala ljudnivån beräknas vara densamma. ljud under en viss period. Maximal ljudnivå är Dagvatten det högst uppmätta värdet under en viss period, Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner till exempel ett dygn. från tak och hårdgjorda ytor. Inom planområdet finns det inga dagvattenledningar och därmed Riksdagen antog 1997 propositionen sker infiltraton av dagvatten på varje fastighet. ”Infrastruktur för framtida transporter” med riktvärden för trafikbuller som inte bör Vid all ny exploatering är det viktigt att tänka Antagandehandling 12 26 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Riktning på vattnets ytavrinning Instängda områden (risk för vattenansamling) Bild 17. Kartan visar riktning på ytavrinningen (pilar) samt instängda områden (klarblå områden). på höjdsättning och ytavrinningen så att det inte Det finns en mängd olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Ett exempel på blir problem med instängda områden. en dagvattenlösning är en ”samlad fördröjning” Kartan ovan visar vattnets väg i landskapet och vilket kan vara ett dagvattendike eller öppen platser där vatten vid hög nederbörd stängs in dagvattenkanal. Ett sådant dike eller en kanal (blåmarkerade områden). Analysen är baserad fungerar som mycket goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. När vattnet rinner i på den nationella höjddatabasen. dikena eller kanalerna reduceras hastigheten För att minska problemen med stora mängder på grund av vegetationen och därmed avskiljs ytvatten går det att bygga fördröjningsmagasin föroreningar genom sedimentering, fastläggning där stora mängder regnvatten kan magasineras samt genom infiltration. Avrinningshastigheten tillfälligt utan att göra skada. Magasinen kan minskar avsevärt jämfört med transport i vara slutna betongbehållare men de flesta är ledningar och flödestopparna nedströms minskar. En samlad fördröjning kan vara en försänkta gräsytor. effektiv komponent av ett dagvattensystem där Inom planområdet är det viktigt att dagvattnet de ersätter dagvattenbrunnar och konventionella renas så att de inte påverkar de höga naturvärden ledningar. som finns i naturreservatet samt att det inte förs Svackdiken är en annan variant på en samlad ut förorenat vatten i Östersjön. fördröjning. Dessa diken är grunda, breda Antagandehandling 13 27 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med en tät gräsvegetation. Svackdiken dimensioneras vanligtvis så att de är ca 1 meter djupa och ca 5-6 meter breda. Diket kan byggas med en vall som förhindrar att ytvattnet rinner vidare. Om svackan anläggs med lerjord innebär det att vattnet fördröjs ännu mer. Kartan till höger visar ett område vid södra Bödabukten där avrinningen av vatten strömmar till en viss punkt i landskapet, vilket oftast är ett vattendrag. Delavrinningsområdet är en del av ett större så kallat huvudavrinningsområde. I området rinner vattnet mot Östersjön och ut i Bödabukten. Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. Borgholm Energi AB är huvudman för det allmänna nätet. Eventuella nya byggnader kan kopplas på det kommunala va-nätet inom planområdet. Ledningar för vatten och avlopp (va) ligger i vägkanten intill väg 136. Inom planområdet finns det även va-ledningar som sträcker sig från de två södra bostadsfastigheterna Böda 1:19 och 1:21 och fram till barackbyggnaden på Böda 1:23. Ledningarna fortsätter sedan över naturreservatet till fastigheten norr om planområdet. Avfall Borgholms Energi AB hanterar renhållningen i kommunen. Vid planering av nya bostäder är det viktigt att vägar är dimensionerade för renhållningsfordon (s.k. sopbilar). Hushållsavfall hämtas vid fastigheten varannan vecka i Borgholms kommun. Förpackningsavfall och tidningar lämnas på återvinningsstation medan skrymmande avfall lämnas på återvinningscentral. Antagandehandling Bild 18. Karta med delavrinningsområde vid planområdet El- och tele Skanova har markförlagda teleanläggningar inom planområdet. Det finns en ledning som löper parallellt med väg 136. Det finns även en ledning som går mellan samtliga fastigheter men denna finns inte inmätt. Borgholms Energi Elnät har en gatubelysningskabel utmed väg 136. E.ON Elnät har nätkoncession i området. Inom planområdet finns det markbelagda ledningar som delvis korsar fastigheterna. Dessa ledningar är inte inmätta. Det finns en inmätt ledning som löper parallellt med en del av infartsvägen i söder. 14 28 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 4. Avvägningar enligt Miljöbalken Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB Miljöbalkens tredje kapitel handlar om grunddläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål som de är mest lämpade till. Det fjärde kapitlet handlar om bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden (Öland anges). Det femte kapitlet handlar om miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. Regeringen får ange föreskrifter angående mark, vatten, luft eller miljön, om det behövs för att bland annat skydda människors hälsa eller miljön. Riksintressen Riksintresse är ett begrepp som avser ett geografiskt område eller enstaka objekt som är skyddat och anses viktigt ur en nationell synvinkel. Riksintressen ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värde. Hela Öland utpekas som riksintresse. Det är turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen som särskilt ska beaktas vid exploatering eller andra ingrepp i miljön. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden. Skogsstyrelsen har sedan 1990 ett regeringsuppdrag att inventera och peka ut nyckelbiotoper på privat mark. Inom planområdet finns inga nyckelbiotoper registrerade. Öster om planområdet finns det Planförslaget bedöms som förenligt med Mil- två nyckelbiotopsområden i naturreservatet. jöbalkens (MB) 3, 4 och 5 kapitel. Vatten Behovsbedömning Sydväst om planområdet ligger Böda vattenVid detaljplaneläggning ska kommunen göra skyddsområde. Fastigheterna inom planområdet en bedömning om planens miljöpåverkan. Ett berörs ej av strandskydd. första steg i denna bedömning är att upprätta en så kallad ”behovsbedömning”. Denna ska visa Miljökvalitetsnormer för vatten om genomförandet av planen kan antas medföra EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken. en betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. I enlighet med detta har Vattenmyndigheten Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsatt en hållbar utveckling främjas. planer samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som grundvatten. I bedömningen beskrivs platsens miljöförutVattendirektivet innebär åtgärder som är riktade sättningar och motiverar ett ställningstagande för mot ett kommunalt ansvar i syfte att god status om planen kan förväntas medföra en betydande ska uppnås och behållas. Om statusen inte anges miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska en som god finns en angivelse för när god status miljökonsekvensbeskrivning göras. senast skall uppnås. I normalfallet är denna Borgholms kommun har upprättat en tidpunkt senast 2015, men i vissa fall medges behovsbedömning. Den samlade värderingen tidsförlängning till år 2021 eller 2027. Öland är att en miljökonsekvensbeskrivning inte tillhör Vattenmyndigheten i Södra Östersjön. behöver upprättas enligt Miljöbalkens kriterier. Behovsbedömningen bifogas planhandlingarna. Exempel på objekt/markanvändning som kan påverka vatten negativt är förorenade områden, industrier och olika typer av markanvändning som åkrar och fruktodlingar. Vatten har delats in Antagandehandling 15 29 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bild 19. Bödabukten i olika kategorier, sjöar, vattendrag, grundvatten Kustvattenförekomsten utanför planområdet och kustvatten. Statusklassningar som bedöms benämns som ”Norra Ölands kustvatten”. Den för de olika kategorierna är: ekologiska statusen för ytvattenförekomsten har bedömts som måttlig p.g.a. övergödningsSjöar och vattendrag problem och kommer troligtvis inte kunna uppnå Ekologisk status Kemisk status god ekologisk status till år 2021. Tidsfristen för att nå ekologisk status har utökats till år 2027. Grundvatten God kemisk status för ytvattenförekomsten Kvantitativ status Kemisk status bedöms inte uppnås till år 2015 (inkl. och exkl. kvicksilver). Tidsfrist för utökats till år 2027. Kustvatten Ekologisk status Kemisk status Enligt badvattendirektivet har Böda hamn fullt acceptabel badvattenkvalitet. Aktuell plan har avrinning österut till Östersjön. Grundvattnets kemiska och kvantitativa status har bedömts som goda och tillförlitligheten är att det inte finns någon risk att dessa inte uppnås år 2021. Antagandehandling 16 30 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1:8 1:23 1:2 Bostäder 1:4 Allmänt ändamål 1:21 1:19 Park eller plantering Bild 20. Gällande detaljplan 5. Tidigare ställningstaganden enligt Plan- och bygglagen Detaljplan Detaljplanen för området fastställdes 1956. Kartan ovan visar ett utdrag ur befintlig detaljplan. Ett flertal fastighetsgränser har ändrats och ny fastighet har bildats (Böda 1:21). Fastigheterna Böda 1:2, 1:4 och 1:23 anges helt eller delvis som ”allmänt ändamål” i detaljplanen. Beteckningen ”allmänt ändamål” användes förr på detaljplaner där verksamheten drevs av stat, landsting, kommun eller statskyrka. Om fastigheter med beteckningen allmänt ändamål överförs till enskilt ägande måste planen ändras eller ersättas för att bygglov ska kunna ges. Detta gäller exempelvis om en kommun säljer en skola till en privatperson. Antagandehandling Den gamla lärarbostaden (fastighet Böda 1:2) har styckats av från skolans fastighet och är idag en privatbostad. Gymnastiksalen som ligger i nordöstra hörnet av skolans fastighet, anges i detaljplanen till stor del som bostadsändamål. Fastigheten Böda 1:21 har bildats efter att planen fastställdes och anges i detaljplanen som park eller plantering. För som inte nytt de fastigheter som har en bestämmelse inte överensstämmer med detaljplanen får bygglov ges. Exempelvis kan inte något bygglov ges på fastigheten 1:2 eller 1:21 17 31 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen för bostadsändamål. På fastigheten 1:23 kan sålunda inte bygglov ges för ändrad användning - från skolverksamhet till bostäder. Anledningen till att bygglov tidigare har givits i strid mot detaljplanen har att göra med att lagstiftningen såg annorlunda ut förr. Idag är reglerna mer tydliga och det är inte längre möjligt att göra så pass stora avvikelser från detaljplanen. Översiktsplan En översiktsplan avser en kommuntäckande plan som anger hur kommunens markanvändning ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen för Borgholms kommun (2002) anger att ny bebyggelse bör så långt möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsättning. I Böda liksom i de nordöländska socknarna är radbyar inte lika vanligt förekommande som på södra Öland. Istället förekommer klungbyar av hävd. Dessa ofta glesa byar har ett lika stort berättigande som radbyarna och ska visas samma stora omsorg i planeringssammanhang. I befintlig bebyggelse ska det vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Antagandehandling 18 32 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 6. Planförslaget och konsekvenser Plankarta Antagandehandling 19 33 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Allmänna och enskilda intressen Fastigheten Böda 1:23 bedöms som lämplig att planlägga för nytt ändamål. Befintlig infartsväg och utfarter som tidigare inte reglerats genom servitut planläggas så att detta justeras. Kringliggande bostadsfastigheter planläggs så att detaljplanen stämmer överens med markanvändningen. Detaljplanen är flexibelt utformad för att kunna möta framtida utvecklingsbehov. Illustrationslinjen visar enbart placering av egenskapsbeteckningar i de områden där beteckningen inte får plats. Användning av mark och vatten Infartsvägen vid södra delen av planområdet tillhör Böda Prästgårds naturreservat och planläggs därmed som naturmark (markerat NATUR på kartan). Gränser Övriga fastigheter inom planområdet planläggs Planbestämmelser på plankartan är juridiskt med beteckningen RBSH. bindande. Linjerna på kartan är indelade i en hierarki. Dessa linjer anges som: R Hotell B Bostad Plangräns S Skola Användningsgräns H Handel Egenskapsgräns Plangränsen markerar gränsen för planområdet. En användningsgräns anger gränsen för markanvändningen (betecknas med stora bokstäver). En egenskapsgräns markerar gränsen för egenskapsbestämmelser (betecknas med små bokstäver eller symboler). Planförslaget innebär främst att Böda skolas lokaler kan byggas om invändigt till bostäder. Enligt den nya fastighetsägaren så planeras skolbyggnaden byggas om till fyra lägenheter. Den gamla ladan inreds med en lägenhet. I gymnastiksalen planeras två lägenheter med loft. En bestämmelse för markanvändningen gäller på båda sidor om en egenskapsgräns. En egenskapsbestämmelse upphör att gälla vid en korsande egenskapsgräns eller en användningsgräns. Samtliga fastigheter planläggs med en markanvändning för skolverksamhet. Detta innebär att förskolan kan fortsätta bedriva sin verksamhet inom planområdet. Plangräns Egenskapsgräns Användningsgräns RBSH u u NATUR Egenskapsbestämmelse Bestämmelse för markanvändning Antagandehandling Området planläggs även med en handelsrätt. På så vis blir detaljplanen mer flexibel inför framtida förändringar. Inom planområdet finns det en caféverksamhet som är mycket trångbodd och som därmed ges möjlighet för utveckling. Inför framtida försäljning av skolfastigheten eller ändrad inriktning av verksamheten, anses det lämpligt att planlägga fastigheten även för handelsändamål. Övriga bostadsfastigheter ingår i planområdet för att uppdatera den gamla detaljplanen vilket kan underlätta vid bygglovsprövning. En del 20 34 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen av dessa fastigheter anges idag helt eller delvis som ”allmänt ändamål” medan andra anges i nuvarande detaljplan som bostadsändamål eller parkmark. För samtliga bostadsfastigheter anges en byggrätt på 15% av fastigheten. Både fastigheten Böda 1:19 och 1:21 är tillräckligt stora för att kunna styckas av i framtiden om fastighetsägaren så önskar. Utnyttjandegrad/Fastighetsindelning Fastigheten Böda 1:23 har idag en relativt låg exploateringsgrad på ca 10%. En låg exploateringsgrad betyder att fastigheten har relativt stora outnyttjade ytor som inte är bebyggda. Exploateringsgraden 15% för fastigheten Böda 1:23 innebär att ny byggnad/byggnader med en total byggnadsarea på ca 500 kvm får uppföras. Exploateringsgraden markeras med ett e på plankartan. Fastigheten Böda 1:4 har idag en exploateringsgrad på ca 30%. Exploateringsgraden kvarstår. Ledningar som försörjer mer än en fastighet ska alltid markeras med ett u (underjordiska ledningar) på plankartan. De ledningar som enbart försörjer den egna fastigheten blir inte planlagda som u-områden. Parallellt med väg 136 ligger en kabel nedgrävd från Skanova. Ett u-område bör vara ca fyra meter brett i vardera riktning för att garantera god åtkomst för operatören. Vid fastigheten Böda 1:4 går ledningsområdet in under trappan på ”Kaffestugan i Böda”. Kommunen förutsätter att operatören i sedvanlig ordning vidtar största försiktighet och hänsyn vid grävningsarbeten. E.ON elnät har en inmätt ledning som följer en bit av infartsvägen i södra delen av planområdet. Ledningarna planläggs som u-områden. Både Skanova och E.ON har redovisat att det finns fler ledningar som korsar planområdet och som försörjer mer än en fastighet. Dessa ledningar finns inte inmätta och placeringen är enbart ungefärlig. Vid nybyggnation bör varje Den ursprungliga fastigheten för skolan har fastighetsägare kontakta Skanova och E.ON för styckats av i omgångar. Breddningen av väg mer information och eventuell inmätning. 136 har också inneburit att fastighetsgränsen ändrats. Numera finns det en smal remsa kvar Markens anordnande av Böda 1:23 framför fastigheterna 1:2 och Ädellövträd med en diameter över 20 cm i 1:4. I den södra delen av planområdet finns brösthöjd ska sparas inom planområdet. En det en gammal infartsväg som idag enbart är planbestämmelse anger att det krävs marklov för reglerad med servitut för en av fastigheterna. att ta ner dessa träd. Detaljplanen reglerar infartsvägarna med Vid ny byggnation på fastigheten Böda 1:23 bör bestämmelsen servitut. utformning av dagvattenlösning ske i samråd med BEAB. Fastigheten planläggs med ett Begränsningar av markens bebyggande Områden som inte får bebyggas markeras område för dagvattenhantering (n). med prickmark. Marken kan exempelvis vara olämplig att bebygga p.g.a. nedgrävda ledningar. Längs med väg 136 anger detaljplanen utfartsförbud förutom vid befintliga utfarter. Utfartsförbudet markeras på plankartan med En vatten- och avloppsledning går från plangränsens linje samt cirklar. campingen och korsar naturreservatet och sedan in på fastigheterna Böda 1:23, 1:19 och 1:21. Antagandehandling 21 35 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Placering, utformning, utförande Placering Vid ny detaljplaneläggning sammanvägs riskbedömningar med platsens förutsättningar. Därefter görs en bedömning för vilket skyddsavstånd som kan hållas till vägen. Vid detta planarbete har bedömningen gjorts att ett skyddsavstånd på 15 meter är tillräckligt på grund av den låga hastigheten. Stenmurarna som följer vägen innebär också ett visst skydd. Detaljplanen medger att en zon på 15 meter närmast väg 136 inte får bebyggas. För att klara bullerkrav anges bestämmelsen: Bostadshus ska placeras minst 30 meter från väg 136. Bestämmelsen anger även att: komplementbyggnader (garage, uthus) ska placeras minst 1 meter från tomtgräns. Övriga byggnader (såsom bostadshus och byggnader för verksamheter) ska placeras minst 4 meter från tomtgräns. huset (fasad, fönster och husets proportioner) som är bevarandevärd. Byggnadsteknik På grund av geologiska förhållanden bedöms infiltrerande dagvatten innebära en mycket ringa eller ingen påverkan på natura 2000-området. En alltför stor andel hårdgjord yta kan dock orsaka en förändring eftersom den naturliga infiltrationen rubbas. I detaljplanen regleras därför den hårdgjorda ytan med bestämmelsen b. Skydd mot störningar Enligt redovisad bullerberäkning överskrids riktvärden vid husfasad dagtid med ca 5-8 decibel. Om ljudet inomhus minskas med ca 25 dbA, innebär det att ljudnivån för bostäder överskrids med ca 5 decibel. För ny byggnation av bostäder (30 meter från väg) beräknas riktvärden vid husfasad överskridas med ca 5 decibel. Fastigheten Böda 1:8 är den fastighet som kan komma att påverkas mest i och med detaljplanens genomförande. För att eventuell ny byggnation inte ska bli alltför påtaglig, har ett utökat avstånd mellan fastigheterna planlagts med prickmark (6 meter). I Boverkets Allmänna råd 2008:1 ”Buller i planeringen” anges förutsättningar för att kunna Detaljplanen medger att byggnader får uppföras göra avsteg från huvudregeln. Ett avsteg kan upp till 8 meter i nockhöjd. En högre nockhöjd vara att det går att åstadkomma en tyst eller skulle kunna innebära en mycket stor visuell ljuddämpad sida. Vidare anges att minst hälften påverkan på den intilliggande fastigheten Böda av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara 1:8. Nockhöjden är markerad med en figur på vända mot tyst eller ljuddämpad sida. plankartan samt en siffra för maximal höjd. Ett område runt den gamla skolbyggnaden har Planbestämmelse om utformning för att minska markerats där nockhöjden tillåts uppgå till 11 bullerpåverkan anges i plan: ”Enkelsidiga meter, vilket är samma höjd som byggnaden har lägenheter mot bullerstörd sida får inte idag. förekomma. Minst hälften av alla bostadsrum ska vändas mot tyst eller ljuddämpad sida. Varsamhet Nya byggnader ska placeras och utformas så Den gamla handelsbutiken i Böda har att gällande riktvärden för trafikbuller inte ett stort kulturhistorisk värde på orten. överskrids”. Ytterligare en planbestämmelse Varsamhetsbestämmelsen k anger att byggnaden reglerar buller: ”Bostäder ska placeras minst 30 inte får förvanskas. Det är framförallt utsidan på meter från väg 136”. Antagandehandling 22 36 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Medverkande tjänstemän Samhällsbyggnadsförvaltningen Lisa Wändesjö Planarkitekt Helene Wertwein Miljöinspektör Göran Borgö Samhällsbyggnadschef Antagandehandling 23 37 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Genomförandebeskrivning Inledning Genomförandebeskrivningen beskriver hur planen ska genomföras och vilka konsekvenser det får. Den redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har dock ingen självständig rättsverkan. Avsikten är att den ska godkännas av kommunfullmäktige i samband med antagandet av detaljplanen. Beskrivningen blir därigenom vägledande vid genomförandet. Kommunen kan inte påverka om planen blir överklagad. Uppskattning för tid av en lagakraftvunnen anges ej. Genomförande Planens genomförandetid är 10 år från den dagen den vinner laga kraft. Tid 2016 2016 - 2025 Process Lantm.-förrättning Ombyggnad Sammanfattning av detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ändrad användning av fastigheten Böda 1:23. Den nya fastighetsägaren för Böda skola avser att bygga om lokalerna till bostäder för permanentboende och/eller för uthyrning under sommaren. Förskoleverksamheten ska vara kvar i sin befintliga lokal. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att, efter ansökan om bygglov, få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan efter genomförandetidens slut ändra eller upphäva planen. Detaljplanen är Planen syftar även till att uppdatera detaljplanen dock gällande tills dess att ny detaljplan tas fram. så att den stämmer överens med den exploatering som skett under åren. Ansvarsfördelning Anläggning Drift Organisatoriska frågor Allmänt va-nät BEAB Planförfarande El och bredband E.ON Upprättandet av planförslaget följer plan- Tele Skanova och bygglagens (PBL) anvisningar för ett standardförfarande. Tillfälle att ta del av Huvudmannaskap planförslaget och lämna synpunkter har funnits Kommunen är inte huvudman för den allmänna i samrådsskedet samt i granskningsskedet. platsmarken vilket motiveras av att detaljplanen blir en mindre pusselbit mitt i tidigare detaljplaTidplan standardförfarande neläggning där det sedan tidigare enbart finns Tid Planprocess enskilt huvudmannaskap. April/Maj 2015 Samråd Maj/Juni 2015 Granskning Augusti 2015 Antag. av SBN Antagandehandling 24 38 Dnr: S 2015-0234 Datum: 2015-08-10 Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsrättsliga frågor Medverkande tjänstemän Fastighetsbildning I söder planläggs utfarten för Böda 1:19 och 1:21 som servitut på infartsvägen, belastande Böda 1:1. Göran Borgö På grund av vägbreddning och flera avstyck- Samhällsbyggnadschef ningar från stamfastigheten så återstår en smal Samhällsbyggnadsförvaltningen remsa (ca 3 meter bred) från fastigheten Böda 1:23 framför fastigheterna Böda 1:2 och 1:4. Inför att i framtiden säkerställa att fastigheterna Böda 1:2 och 1:4 får utfart till väg 136, anger plankartan servitut. Anders Heidenfors Enquist Mark- och exploateringsstrateg Allmänna ledningars rätt i planområdet ska sä- Kommunledningskontoret kerställas genom ledningsrätt eller servitut. Ekonomiska frågor Villa Böda AB är exploatör för Böda 1:23. Respektive fastighetsägare bekostar eventuell utbyggnad av va-nätet inom planområdet. Anslutningsavgifter etc. tas ut enligt för varje nätoperatör gällande taxa. Bygglovsavgift samt planavgift tas inte ut för ägare av fastigheten Böda 1:23 för planenlig bygglovsansökan. För framtida bygglovsansökningar skall övriga fastighetsägare bekosta bygglovsavgift samt planavgift enligt fastställd kommunal taxa. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal upprättas mellan Borgholms kommun och exploatören. Avtalet ska reglera kostnaden för planläggning och förrättningskostnader samt exploatörens/fastighetsägarens ansvar för att säkerställa barnens säkerhet i förskolans omgivningar. Antagandehandling 25 39 40 41 42 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 170 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2015/183-344 KS VA - Förslag till justering av verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2015-06-25 § 146 att överlämna förslaget om justering av verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VA) i Borgholms kommun, vidare till kommunfullmäktige för antagande enligt bifogade handlingar. Fastigheter som angränsar till eller ligger i ett verksamhetsområdes direkta närhet ska ses som samma sammanhang och ingå i sådant. Justering av verksamhetsområde (VO) ska ske kontinuerligt för att inkludera dessa nytillkomna fastigheter som oftast utgörs av nya avstyckningar eller fastigheter som nyligen bebyggts. En samlad, årlig revidering ger huvudmannen förutsättningar för en välplanerad utbyggnad. Verksamhetsområdena bör även vara så noggrant angivna som möjligt. Fastighetsägare kan begära anslutning snarast om fastigheten ingår i VO. Om då VO omfattar mer än aktuell bebyggelse kan huvudmannen vid begäran tvingas ansluta nytillkomna fastigheter snarast. Anslutning av vitt spridda fastigheter ger ett ineffektivt utbyggnadsarbete med avsteg från aktuell planering. VO ska därför justeras till att enbart inkludera fastigheter med befintlig bebyggelse eller avstyckade tomter med förhandsbesked för bygglov. Verksamhetsområde som inkluderar större fastigheter bör avgränsas till att enbart innefatta ett avgränsat område som inkluderar fastighetens bebyggelse. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår en justering av verksamhetsområden för dricksvatten (V) och spillvatten (S) i Binnerbäck, Enerum, Hörninge, Mellböda, Spjutterum och Äpplerum som ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Högby, Köping, Böda, Runsten respektive Räpplinge. I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för dricksvatten och spillvatten. I Husvalla, Kolstad, Kvarnstad, Sammelstorp, Törneby och Åstad som ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Föra, Källa, Köping och Långlöt föreslås en justering verksamhetsområden för dricksvatten (V). I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för vatten. Det som föreslås är, att enligt bifogad lista: - justera befintligt verksamhetsområde för vatten (V) och/eller spillvatten (S) till att inkludera hela eller delar av ett antal fastigheter i områdena, i anslut ning till verksamhetsområdena. - för enstaka fastigheter justera befintligt verksamhetsområden för vatten (V) och/eller spillvatten (S) till att enbart innefatta bebyggd del av fastighet. Utdragsbestyrkande 43 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 I bilaga till ärendet finns översiktskartor över de geografiska områdena som omfattas av förslaget, lista med fastighetsbeteckningar, om hela eller del av fastigheten ingår, vilka va-tjänster som fastigheten föreslås omfattas av, samt till vilket va-distrikt de tillhör. Samhällsbyggnadsnämndens motivering av beslutet I ett område där kommunala vattentjänster drivs, ska verksamhetsområde finnas upprättat. Sedan tidigare finns ett antal verksamhetsområden i Borgholms kommun. Verksamhetsområde för vattentjänster (VO) innebär en skyldighet för huvudmannen att ansluta de fastigheter som ingår i detta och tillgodose behovet för respektive tjänst som finns att tillgå; dricksvatten (V), spillvatten (S) och/eller dagvatten (Df resp. Dg). Verksamhetsområdena ska hållas uppdaterade och revideras kontinuerligt när nya fastigheter eller områden ansluts. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och om nya fastigheter ska ingå i VO genom utökning, ska även detta beslutas av fullmäktige. Samtliga fastigheter ska vara angivna med fastighetsbeteckning och kartbild över aktuellt VO. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) reglerar bl a kommunens skyldighet att ordna vattentjänster. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta justering av verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VA) i Borgholms kommun, enligt tillhörande handlingar. Protokollsanteckning ”Kommunfullmäktige har tidigare fattat ett omfattande beslut om verksamhetsområden för vatten och spillvatten. Det saknades då en konsekvensanalys rörande det ekonomiska utfallet för BEAB och kunderna. Inte heller redovisades alternativa lösningar. Att gräva ledningar är dyrt och blir mycket dyrt när geologin är ogynnsam med berg i dagen. Reningsverk är inte heller lösningen på allt, då skadliga substanser passerar ut i havet och kretslopp av näringsämnen inte är möjligt (undantaget Böda). Det aktuella ärendet är av mindre omfattning, och med tillgång till färglagda kartor kan konstateras, att det rör sig om relativt korta ledningsdragningar. Framöver behöver utbyggnad av spillvattennätet prövas mot andra alternativ för avloppsbehandling. Sådana finns och kan vara både billigare och bättre ur miljö- och resurssynpunkt. Bertl Lundgren (MP)” _____________________________ Utdragsbestyrkande 44 1 (6) Information om Förslag till justering av verksamhetsområde för vattentjänster i Borgholms kommun. Områdena ingår i de geografiska områden som omfattas av va-distrikten Böda (Enerum, Böda kronopark, Mellböda), Föra (Husvalla), Högby (Binnerbäck, Dödevi, Bäckalund), Källa (Kvarnstad), Köping (Hörninge, Kolstad, Sammelstorp, Törneby), Långlöt (Åstad), Runsten (Spjutterum) och Räpplinge (Äpplerum). Kartbilden visar endast ett av flera områden som ingår i beslutet. Nuvarande vattentjänster I områdena finns sedan tidigare beslutade verksamhetsområden för vatten och/eller spillvatten, dvs: Vatten för normal hushållsanvändning (V) Spillvatten från normal hushållsanvändning (S) Föreslagna ändringar att: justera befintligt verksamhetsområde för vatten och/eller spillvatten att inkludera hela eller delar av fastigheter belägna i anslutning till verksamhetsområdena, enligt kartbild och lista nedan. 45 2 (6) samt att: för några fastigheter justera befintligt verksamhetsområde för vatten och/eller spillvatten att enbart innefatta bebyggd del av fastighet, enligt kartbild och lista nedan. För dessa fastigheter förslås utökning med/ eller justering av vattentjänst för vatten och/eller spillvatten: Vatten för normal hushållsanvändning (V) Spillvatten från normal hushållsanvändning (S) och/eller Handlingar som beslutet tas på Kartor nedan över de berörda fastigheter som omfattas av förslaget. Lista med fastighetsbeteckning, om hela eller del av fastigheten ingår, vilka vattentjänster som fastigheten föreslås omfattas av samt vilket va-distrikt fastigheten tillhör. Kartor över berörda fastigheter BINNERBÄCK 1:30, BINNERBÄCK 2:51, DÖDEVI 1:16, DÖDEVI 2:18, DÖDEVI 2:19, BINNERBÄCK 2:52, DÖDEVI 5:26 DÖDEVI 6:19, DÖDEVI 6:20, BÄCKALUND 2:11 BINNERBÄCK 3:25 DÖDEVI 8:16, DÖDEVI 10:23 46 3 (6) BÖDA KRONOPARK 2:6, 2:200, ENERUM 4:8 ENERUM 4:39, ENERUM 4:40 HÖRNINGE 2:12 MELLBÖDA 5:26 ÄPPLERUM 8:1 SPJUTTERUM 2:1, SPJUTTERUM 2:3, SPJUTTERUM 15:6 SPJUTTERUM 6:7, SPJUTTERUM 8:5 >1, SPJUTTERUM 4:7 >8 SPJUTTERUM 3:25, SPJUTTERUM 4;9 SPJUTTERUM 9:24, SPJUTTERUM 9:25, SPJUTTERUM 9:26, SPJUTTERUM 7:11, SPJUTTERUM 7:12, SPJUTTERUM 1:15, SPJUTTERUM 1:7, SPJUTTERUM 8:10 47 4 (6) HUSVALLA 1:14, HUSVALLA 2:31 KOLSTAD 2:81 KVARNSTAD 3:30, KVARNSTAD 3:31 SAMMELSTORP 1:42 TÖRNEBY 2:62, del av ÅSTAD 8:5 Förklaring: Befintligt verksamhetsområde för vatten (V) Föreslagen justering av verksamhetsområde för vatten (V) Befintligt verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VS) Föreslagen justering av verksamhetsområde för vatten och spillvatten (VS) 48 5 (6) Lista på fastigheter som ingår i detta beslut: DEL SOM INGÅR I VO FASTIGHETSBETECKNING BINNERBÄCK 1:30 BINNERBÄCK 2:51 BINNERBÄCK 2:52 BINNERBÄCK 3:25 BÄCKALUND 2:11 BÖDA KRONOPARK 2:200 BÖDA KRONOPARK 2:6 DÖDEVI 1:16 DÖDEVI 10:23 DÖDEVI 2:18 DÖDEVI 2:19 DÖDEVI 5:26 DÖDEVI 6:19 DÖDEVI 6:20 DÖDEVI 8:16 ENERUM 4:39 ENERUM 4:40 ENERUM 4:8 HUSVALLA 1:14 HUSVALLA 2:31 HÖRNINGE 2:12 KOLSTAD 2:81 KVARNSTAD 3:30 KVARNSTAD 3:31 MELLBÖDA 5:26 SAMMELSTORP 1:42 SPJUTTERUM 1:15 SPJUTTERUM 1:7 SPJUTTERUM 15:6 SPJUTTERUM 2:1 SPJUTTERUM 2:3 SPJUTTERUM 3:25 SPJUTTERUM 4:7 >8 SPJUTTERUM 4:9 SPJUTTERUM 6:7 SPJUTTERUM 7:11 SPJUTTERUM 7:12 SPJUTTERUM 8:10 SPJUTTERUM 8:5 >1 HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. HELA HELA DEL AV FAST. DEL AV FAST. HELA HELA HELA HELA DEL AV FAST. VATTENTJÄNST V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S Df VA-DISTRIKT Dg HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY BÖDA BÖDA HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY HÖGBY BÖDA BÖDA BÖDA FÖRA FÖRA KÖPING KÖPING KÄLLA KÄLLA BÖDA KÖPING RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN 49 6 (6) SPJUTTERUM 9:24 SPJUTTERUM 9:25 SPJUTTERUM 9:26 DEL AV FAST. HELA HELA V V V TÖRNEBY 2:62 ÅSTAD 8:5 ÄPPLERUM 8:1 AVST. FR. HELA HELA V V V S S S S RUNSTEN RUNSTEN RUNSTEN KÖPING LÅNGLÖT RÄPPLINGE 50 Marie-Louise Johansson Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Mia Olsson Hedman den 5 augusti 2015 10:04 Marie-Louise Johansson Göran Borgö SV: utdrag sbn-prot 2015-06-25, § 146 VA... Hej Denna fråga kommer säkert upp i samband med kommande beslut i KF och KS… Utvidgning innebär inga extra kostnader för kommunen då taxan för VA-anslutning s.k. ”anläggningsavgiften”, ska finansiera avgifterna för utbyggnad. Därför har BEAB också under ett par års tid höjt anslutningsavgiften till det kommunala VA-nätet med ca 20%, för att bättre täcka kostnaderna. De verkar nu kommit i fas och höjningarna ska inte bli lika stora framöver. Dessutom finns krav på utredning av särtaxa i områden som ser ut att bli avsevärt mycket dyrare än normalt, för att täcka kostnaderna, men det är inte aktuellt i något område i nuläget. Lite mer info, Utdrag från Svenskt vattens hemsida: Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att täcka kostnaden för att ordna en allmän VA-anläggning. Anläggningsavgiftens storlek ska bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna VA-anläggningen. Det maximala avgiftsuttaget ska motsvara genomsnittliga kostnaden för utbyggnad av VA (ledningsnät och upprätta förbindelsepunkt, FP) till en fastighet i kommunen, samt därutöver täcka kostnader för installation av vattenmätare, upprättande av abonnentregister, delfinansiering i den allmänna anläggningen och andel av ev. kapacitetsåtgärder i vattenverk/avloppsreningsverk, överföringsledning/huvudledning. Med andra ord kan taxan även täcka framtida åtaganden. Man kan också se det som att man ”köper in sig” i en redan fungerande anläggning där det kontinuerligt har gjorts investeringar. Anläggningsavgifternas syfte är att finansiera tillkommande fastigheter inom befintligt eller utökat verksamhetsområde för allmän VA vid anslutningstillfället. Anläggningsavgifterna är ett sätt att fördela kostnaderna enligt vattentjänstlagens krav på rättvisa och skälighet samt kommunallagens likställighetsprincip. Med vänlig hälsning Mia Olsson Hedman Tel direkt: 0485-88094 [email protected] 1 51 Från: Kerstin Jerkström Skickat: den 4 augusti 2015 11:38 Till: Mia Olsson Hedman Ämne: VB: utdrag sbn-prot 2015-06-25, § 146 VA... Hej Mia, har du koll på dessa kostnader och kan svara Marie-Louise? /kerstin Från: Marie-Louise Johansson Skickat: den 6 juli 2015 12:01 Till: Kerstin Jerkström; Miljö o Byggnadsnämden Ämne: SV: utrag sbn-prot 2015-06-25 Vet du vad beslutet om VA-justering verksamhetsområden innebär för kostnader för kommunen? Med vänlig hälsning BORGHOLMS KOMMUN Marie-Louise Johansson Kommunsekreterare, kommunledningskontoret Tel direkt: 0485-880 18, servicecenter: 0485- 880 00 Postadress: Box 52, 387 21 Borgholm Besöksadress: Östra Kyrkogatan 10, Borgholm [email protected] www.borgholm.se Från: Kerstin Jerkström Skickat: den 3 juli 2015 16:06 Till: Marie-Louise Johansson Ämne: utrag sbn-prot 2015-06-25 Hej Marie-Louise! Bifogar här utdrag från SBN 2015-06-25 § 146 + bilaga, VA - justering av verksamhetsområden.... § 149 Biogasmack § 150 Motorcrossbana § 151 Öppna sammanträden + bilaga Riktlinjer... – om du är snäll och lägger in dom under Riktlinjer/Policys... Tack och Glad sommar!! /kerstin 2 52 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 158 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2015/215-169 KS Risk- och Sårbarhetsanalys för Borgholms kommun. Kommunen har utifrån Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skyldighet att göra risk- och sårbarhetsanalys vart fjärde år. Hur denna analys skall göras regleras i MSBFS 2015:5 ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsföreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser”. I föreskriften så anges att kommunen skall göra en övergripande risk- och sårbarhetsanalys under det första kalenderåret efter ordinarie val. Analysen skall tillsändas Länsstyrelsen senast 31/10. Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap. Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år. I tjänsteskrivelse 2015-09-07 redogör säkerhets- och utvecklingsstrateg Anders Sporrong för ärendet. Arbetet med ny risk och sårbarhetsanalys påbörjades redan våren 2014. En riskhanteringsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar samt från BEAB, har gemensamt arbetat igenom frågeställningarna som ligger till grund för den framtagna analysen. Gruppen har träffats ett 10-tal gånger. Kommunen har också utifrån sitt områdesansvar anmodat annan samhällsviktig verksamhet inom kommunens yta att delta med uppgifter till underlag för den samlade bedömningen. Räddningstjänsten, Landstinget och EoN har lämnat uppgifter. Utkastet till analys har stämts av med samtliga förvaltningschefer samt VD för Borgholm Energi AB. I beslutsunderlaget finns analysen och ett antal bilagor. Den viktigaste bilagan, är bilaga 4 där brister/utvecklingsområden har listats och förslag till tidsbestämda åtgärder har angivits. Även dessa åtgärder har stämts av med berörda verksamheter. Några av bilagorna är försedda med sekretess då dessa uppgifter delvis har hämtats från STYREL-uppdraget (vilket är sekretessbelagt). Grundskälet för sekretessbeläggning av vissa uppgifter i en risk- och sårbarhetsanalys är att samhället inte skall underlätta för en illasinnad person/organisation att skada samhällsviktiga verksamheter eller sätta dessa ur spel. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2015-09-15 § 314 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta Risk- och sårbarhetsanalys för Borgholms kommun. att besluta att årlig uppföljning och bedömning (år 2-4) av risk- och sårbarhetsanalysen beslutas av kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande 53 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Vid dagens sammanträde redogör säkerhets- och utvecklingsstrateg Anders Sporrong för ärendet. I analysen listas vad man ska göra åt bristerna. Kostnaderna som uppkommer på grund av bristerna behandlas tillsammans med beslut om åtgärder. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Risk- och sårbarhetsanalys för Borgholms kommun. att delegera till kommunstyrelsen att besluta om årlig uppföljning och bedömning (år 2-4) av risk- och sårbarhetsanalysen. _____________________________ Utdragsbestyrkande 54 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Beslutad av kommunfullmäktige 2015-zz-åå Utkast 150910 55 Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område..........................................5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter ..............................................................................................5 1.2. Organisation............................................................................................................................6 1.3. Författningar som har beaktats i redovisningen................................................................7 1.4. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område ....................................7 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod ........................................................................8 2.1. Arbetsprocess.........................................................................................................................8 2.2. Metod .......................................................................................................................................8 2.3. Deltagande interna, externa och privata aktörer...............................................................8 2.4. Material och underlag som använts för arbetet.................................................................9 2.5. Avgränsningar ........................................................................................................................9 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område....................................................................................................................................................9 3.1. 4. Sammanfattning och analys, identifierad samhällsviktig verksamhet: ..........................9 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter ......................................................................................................................................12 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område ..........................................................................................................................13 5.1. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde.............................13 5.1.1. Naturhändelser .............................................................................................................13 5.1.2. Olyckor...........................................................................................................................14 5.1.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ..........................................................15 5.1.4. Antagonistiska hot och sociala risker........................................................................15 5.1.5. Sjukdomar .....................................................................................................................15 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område.......................................................................16 6.1. Identifierade sårbarheter och brister i generell krisberedskap......................................16 6.1.1. Ledning ..........................................................................................................................16 6.1.2. Samverkan ....................................................................................................................16 6.1.3. Kommunikation.............................................................................................................16 6.1.4. Kompetens ....................................................................................................................16 6.1.5. Resurser ........................................................................................................................16 2 56 6.2. 7. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap per typområde ..........................17 6.2.1. Naturhändelser .................................................................................................................17 6.2.2. Olyckor...............................................................................................................................17 6.2.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ..........................................................17 6.2.5. Sjukdomar .....................................................................................................................17 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat..................................................................................................................................................17 Bilaga 1. Sammanställning av scenariobeskrivningar Bilaga 2. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden per verksamhet Bilaga 2.1 Socialförvaltningen* Bilaga 2.2 Utbildningsförvaltningen* Bilaga 2.3 Borgholm Energi AB* Bilaga 2.4 Kommunledning och kommunledningskontoret* Bilaga 2.5 Räddningstjänsten* Bilaga 2.6 Övriga-ickekommunala verksamheter* Bilaga 3. Identifierade och analyserade risker för kommunens samlade verksamhet Bilaga 3.1 Identifierade risker EoN* Bilaga 4. Identifierade sårbarheter/brister och behov av åtgärder *Omfattas av sekretess enligt OSL 18 kap 13§ och skall prövas innan utlämnande. 3 57 Begrepp och förkortningar: Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken myndigheter och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare i en elbristsituation. Förkortningar: LEH Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap RSA Risk- och sårbarhetsanalys (kopplat till ovanstående lagstiftning) LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor SoL Socialtjänstlag (2001:453) LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 4 58 Risk och sårbarhetsanalys Borgholms kommun 2015 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1. Ansvarsområde och uppgifter Lagstadgade uppgifter som kommunen bedriver: Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola (sistnämnda sköts via kommunalförbund) Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst (sköts via kommunalförbund) Biblioteksverksamhet Bostadsförsörjning Krisberedskap Hemsjukvård (efter skatteväxling med Landstinget) Frivillig verksamhet som kommunen bedriver: Näringslivsverksamhet Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Turismverksamhet (sköts via kommunalförbund) Sysselsättningsverksamhet Elnätsdrift Fjärrvärmedrift 5 59 1.2. Organisation Bild 1. Kommunens organisation. Borgholms kommun har ca 800 anställda. Under bolaget finns även elnätsdrift (i Borgholm och i Köpingsvik) samt fjärrvärmedrift (i Borgholm och i Löttorp). Kommunen har överlåtit gymnasieskoleverksamhet till Kalmarsunds gymnasieförbund samt räddningstjänst och turismverksamhet till Ölands kommunalförbund. Regionförbundet är ett kommunalförbund som hanterar ett antal gemensamma frågor för kommunerna och landstinget i Kalmar län. Rehabiliteringsinsatser samverkar Kalmar länskommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget om i inom Samordningsförbundet. 6 60 1.3. Författningar som har beaktats i redovisningen I denna risk-och sårbarhetsanalys har förutom MSBFS 2015:5 och LEH, även de lagar som styr respektive verksamhet från vilka representation funnits i gruppen som skulle arbeta med risk-och sårbarhetsanalys (RSA) beaktats. Berörda lagar är bl a kommunallagen, LSO, SoL, LSS, skollagen samt Lag om allmänna vattentjänster. 1.4. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Borgholms kommun har 10 667 invånare (31/3 2015) och ligger på den norra delen av Öland. Centralorten Borgholm ligger på Ölands västra kust vid Kalmarsund och är en utpräglad turistort med en av landets största småbåtshamnar. Under semesterperioden mångdubblas antalet personer som vistas i kommunen. Borgholms största arbetsgivare är Borgholms kommun och landstinget. Borgholms näringsliv är mest inriktat på jordbruk och turism (hotell- och konferensverksamhet, campingar, restauranger m m). Klimatet i kommunen präglas av dess kustnära läge; torrt på somrarna med många soltimmar. På vintrarna slår ofta den ökända öländska snöstormen ”Fåken” till och gör så att vägarna blir mer eller mindre oframkomliga, vilket i sig utgör ett hot mot utförandet av samhällsviktig verksamhet. Jämfört med genomsnittskommunen har Borgholms kommun hög medelålder och fler personer över 55 års ålder samt färre under 55 års ålder. Se ålderskurvor ifrån SCB´s ”Kommunfakta 2014, Borgholm”. Bild 2. Data från ”Kommunfakta 2014, Borgholm”, SCB 2014. 7 61 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1. Arbetsprocess Arbetet med att ta fram RSA för 2015 påbörjades våren 2014. Förvaltningarna och bolaget har i enlighet med gällande styrdokument själva ansvar för att göra risk- och sårbarhetsanalyser för sina verksamheter. Kommunens säkerhets- och utvecklingsstrateg har i sin roll som beredskapssamordnare uppdraget att samordna framtagandet och reviderandet av den kommunövergripande RSA´n som ska finnas, och som ska redovisas i enlighet med gällande föreskrift. Förvaltningarna och Borgholm Energi AB bjöds därför in att gemensamt arbeta fram underlag för detta dokument. Utifrån denna övergripande RSA, kan djupare analyser behöva göras i olika verksamheter. Ansvaret för att detta, i förekommande fall görs, åligger respektive förvaltning och Borgholm Energi AB. 2.2. Metod Metoden som använts för arbetet är liknande ROSA-metoden som användes vid framtagande av föregående RSA (2007/2011), se beskrivning i dessa dokument. Scenarios valdes ut efter den ”länsnorm” som gällde 2014. Till 2015 så kom dels en ny föreskrift som delvis angav nya krav och dels så togs länsgemensamt fram förtydliganden av hur rapportering av RSA ska göras. Detta har sammantaget gjort att utformningen av RSA för 2015 ser ut som den gör. 2.3. Deltagande interna, externa och privata aktörer Med i det kommungemensamma arbetet med att ta fram underlag för analysen, har varit representanter från: Kommunledningskontoret (ordförande) Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Borgholm Energi AB Gruppen har träffats tio gånger under cirka ett års tid. Utifrån kommunens områdesansvar har deltagare i Ölandskommunernas krishanteringsråd uppmannats att lämna uppgifter/åsikter. De som i någon form har gjort detta är: Räddningstjänsten Landstinget EoN 8 62 2.4. Material och underlag som använts för arbetet I arbetet har följande arbeten legat som underlag: Risk- och sårbarhetsanalys för Borgholms kommun 2011, reviderad 2012 Riskanalys utifrån LSO (räddningstjänsten) STYREL, planering 2011/2015 Riskanalys till FÖP Borgholm-Köpingsvik, 2014 Pandemiplan 2009 Beredskapsplan för Ölandsbron 2004 inklusive trafikverkets revideringar 2015 Oljeskyddsplan 2013 RSA för dricksvattenförsörjningen i Kalmar län – kommunbesök 2015 (Länsstyrelsen) Underlag från övning SAMÖ-KKÖ 2011 (kärnkraftsövning) Översvämningsrisker på Öland, Konsekvenser i ett förändrat klimat, Länsstyrelsen i Kalmar 2015 2.5. Avgränsningar Analysen är endast av övergripande slag. Tidigare analyser har lyft risker och sårbarheter men inte konkret uttalat vilka åtgärder som behöver vidtas eller när åtgärder skall vara utförda. Årets analys har därför haft som primärt mål att kunna vara underlag för att kunna lista behov av åtgärder och utgöra planering för när dessa skall vara vidtagna. Djupet på analys av respektive risk har i årets arbete inte haft högsta prioritet. Respektive verksamhet kan därför behöva göra egna fördjupningar. Se förslag till åtgärder, avseende behov av fördjupad analys (bilaga 4). 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 3.1. Sammanfattning och analys, identifierad samhällsviktig verksamhet: Samhällsviktiga faktiska verksamheter listas i bilagor 2.1-2.6 (sekretess enligt OSL 18 kap 13§). Identifiering av samhällsviktiga verksamheter gjordes med grund utifrån STYREL-inventering som gjorts. Bedömningarna har i princip varit densamma som den i STYREL. Nedan listas bedömningskriterierna där ej i dagsläget aktuella typverksamheter i Borgolms kommun, är skrivna i kursiv text. 9 63 Prio 1 Samhällsviktiga verksamheter som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård. Servicehus/sjukhem/äldreboende/palliativ vård med vård som är elberoende och där liv och hälsa kan äventyras vid avbrott. Inrättningar eller lokaler där barn, funktionshindrade och äldre i övrigt vårdas och där vårdtagaren kräver särskild hänsyn, tillsyn och omsorg. Ambulansstationer (utryckning). Sjukhusapotek (knutna i huvudsak till akutsjukhusen). Brandstationer, räddningstjänst (utryckning). Polisstationer (utryckning). Larmoperatörer (kopplade till räddningstjänst, hälsa och säkerhet etc.). Tele- & IT- verksamhet knuten till begreppet liv och hälsa enl. ovan. Kommunikationssystem inkl. noder för samband och larmning (Rakel etc.) Vattenproduktion och – distribution nödvändig för vidmakthållande av verksamhet vid ovan relaterad hälsa och sjukvård. Avloppssystem inkl. pumpstationer i anslutning till ovan relaterade anläggningar med prioriterad vattenförsörjning (exkl. reningsverk). Utomhusvarningsanläggningar för att effektuera signalen VMA – Viktigt Meddelande till Allmänheten i inre beredskapszonen runt kärnkraftverket i Oskarshamn inklusive styrutrustning (centralenheter, fjärrbaser och relästationer samt i förekommande fall radiolänkförbindelser). Sluten psykiatrisk vårdanläggning. Prio 2 Samhällsviktiga verksamheter som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Kommunal, Landstingskommunal och annan myndighetsledning relaterad till krisledningsfunktioner, samt funktioner nödvändig för upprätthållande av denna inom respektive organisation (t.ex. intern ITservice etc.). Drivmedelsförsörjning kopplad till verksamhet för utryckningsorganisationer (kräver kartläggning av avtal hos resp. aktör). Vattenförsörjning och avloppssystem utöver vad som nämns i prio 1 (övriga tätbebyggda områden). Reningsverk. Tele- & IT i övrigt (generellt). 10 64 Forts. prio 2 Lokal/regional TV (för akut nyhetsinformation). Teracoms sändaranläggningar och infrastruktur nödvändig för dess funktion. Prio 3 Samhällsviktiga verksamheter som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa: Vårdcentraler (Landstingskommunala som privata som är registrerade vårdgivare enligt vårdvalet) [OBS! Ej läkarmottagningar – privata läkare utanför vårdvalet]. Tandläkarmottagningar i anslutning till vårdcentralen (akut tandvård), alt. andra akutkliniker (Folktandvård) [OBS! prioriteringen inrymmer inte samtliga tandläkarmottagningar, utan endast sådana som har en fast akutkaraktär]. Apotek (ej upptagna under prio 1). Kommunal socialförvaltning och övrig verksamhet med anknytning till socialtjänst inom kommunal ram. Centralkök (inom kommuner och landsting samt andra vårdgivare med ansvar för verksamhet inom område liv och hälsa). Hemsjukvård och sjukvård som bedrivs på gruppboenden (inkl. lokaler för gruppboende). Djursjukhus Prio 4 Samhällsviktiga verksamheter som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Drivmedelsförsörjning (utöver vad som nämns under prio 2). Drivmedelsdepåer. Fjärrvärmeproduktion och – distribution. Tidningsproduktion och – distribution (OBS! även tidningstryckerier, men bara sådana som är relaterad till information ur ett samhällsviktigt perspektiv). Transporter (persontrafik – i huvudsak resor till och från arbetet). Transporter (logistikhantering kopplad till person- och godstrafik). Spårbundna transporter (Trafikverkets anläggningar och tågoperatörer). Banker & övriga kreditinstitut (ett kontor per bank i mindre kommun, i övrigt proportionerligt efter storlek på kommun – kommunen avväger). Även bankomater kan prioriteras. Livsmedelsaffärer och grossister inkl. slakterier. Försäkringskassans kontor. Skolor (obligatoriska). Daghemsverksamhet. 11 65 Forts. prio 4 Postterminaler och postkontor (bl.a. nödvändiga för tryckt nyhetsförmedling och kopplat mot betalningsförmedling). Krematorie- och begravningsverksamhet inkl. kylförvaring. Fängelser och häkten. Prio 5 Samhällsviktiga verksamheter som representerar stora ekonomiska värden: Verksamhetsutövare med stora djuranläggningar, B-anläggningar enligt Miljöbalken. Det kan bl. a. vara gris, fjäder eller nöt. Djurparker. Större hamnar. Prio 6 Samhällsviktiga verksamheter som har stor betydelse för miljön: Industrier med miljöfarlig verksamhet där ett elavbrott kan innebära allmänfarliga risker (utsläpp av farliga kemikalier eller bildande av giftiga gaser). Reningsverk i små tätorter eller verksamhetsanknutna reningsverk. Anläggningar/sortergårdar där miljöfarligt avfall hanteras och som har ett stort elberoende. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter Sammanfattning och analys, identifierade kritiska beroenden: Kritiska beroenden är oerhört svårt att kartlägga helt och fullt utt. Beroenden finns ofta i flera led vilket gör en fullständig analys näst intill omöjlig att utföra. Några beroenden kan dock urskiljas som mer frekventa: Elförsörjning De allra flesta samhällsviktiga verksamheter är beroende av elförsörjning. Många av dessa har reservkraft. Det är viktigt att verksamhetsansvariga följer hur upp hur ett elavbrott eller en elbristsituation skulle påverka viktiga verksamheter och även följer upp att ev. reservkraft fungerar ur ett logistikperspektiv. IT/Tele Fler verksamheter blir mer och mer beroende av fungerande ITsystem. Kommunen och andra lokalt verkande samhällsviktiga verksamhetsutövare, kan göra vissa insatser för att förbättra säkerheten. Det är också värt att påpeka att det är önskvärt att ökade krav/reglering, sker avseende skyldigheter som internet/teleleverantörer har på kontinuitetsförmåga i sina system. IT/Tele är också väldigt beroende av elförsörjning. 12 66 Dricksvatten Dricksvattenberoende samhällsviktiga verksamheter bör följa upp vilken beredskap som kommunen har för att kunna stötta vid ett avbrott i vattenförsörjningen. Eventuella egna åtgärder bör anpassas utifrån detta. Transporter (Ölandsbron) Öland är en ö med broförbindelse. Tillkomsten av bron har gjort det dagliga livet på ön mycket enklare och utvecklat verksamheter och regional samverkan på ett helt annat sätt än om bron inte hade funnits. Samtidigt så är bron oerhört viktig för att kunna hålla igång många samhällsviktiga verksamheter på längre sikt. Ett driftavbrott längre än en vecka på Ölandsbron skulle utgöra en mycket svår påverkan på ön och ställa krav på prioriteringar, även med igångsatt ersättningstrafik med färjor. Kritiska beroenden listas mer i detalj i bilagorna 2.1-2.6 (sekretess enligt OSL 18 kap 13§). 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Detaljerad sammanställning redovisas i bilaga 3. och 3.1 (sekretess enligt OSL 18 kap 13§). Nedanstående redovisas övergripande identifierade risker per typområde. 5.1. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde. 5.1.1. Naturhändelser Inom gruppen naturhändelser så har fyra scenarios identifierats som möjliga extraordinära händelser: Snöoväder/storm Skyfall Värmebölja Höga havsnivåer Utmärkande för naturhändelser är att samhället i det korta perspektivet inte kan förebygga att händelserna inträffar. I ett längre perspektiv bör kommunen beakta gällande forskarrön inom framtida klimatutveckling och påverkan från dessa scenarios. 13 67 Snöoväder/storm är kanske det händelsescenario som sammantaget bör vara dimensionerande för kommunens krisberedskap. Händelsen är inte helt osannolik och påverkar många viktiga samhällsfunktioner. God beredskap för att kunna hantera denna händelsetyp ger en god generell krisberedskapskapsförmåga. Skyfall har analyserats i samband med FÖP Borgholm/Köpingsvik 2014. Påverkan från detta scenario bedöms inte vara av den allvarligaste graden. Värmeböljors påverkan på, framförallt riskgrupper, har inte helt uppmärksammats tidigare i Sverige. Verksamhetsansvariga bör vidta skäliga åtgärder inom sina verksamheter och kommunen bör arbeta informativt mot allmänheten i frågan. Höga havsnivåer är i dagsläget inget stort problem, men kan bli det om forskarmajoritetens rön avseende klimatförändring är korrekta. Kommunen bör i framtida planering ta ställning till hur man ser på frågans hantering. 5.1.2. Olyckor Inom gruppen olyckor har följande scenarios identifierats: Utsläpp av kemikalier (oljepåslag) Skogsbrand Olycka vid publikt evenemang Kärnteknisk olycka Oljetransporterna i Östersjön ökar och risk för att en allvarlig olycka inträffar finns alltid. Ölandskommunerna och räddningstjänsten har en god grundplanering för hur en händelse skulle hanteras. Skogsbrand har tidigare inte analyserats i dessa sammanhang. Den stora skogsbranden i Västmanland 2014 visade på behov av beredskap/kompetens inte bara inom räddningstjänstområdet utan även inom övergripande krishantering. Samordning med räddningstjänsten innan och under en skogsbrand är givetvis av största vikt. En olycka vid ett större publikt evenemang (trängselolycka) skulle förutom behov av räddningstjänst och sjukvård, också ställa krav på psykososocialt stöd. För att minska risken för att en olycka inträffar så är det viktigt att tillståndsmyndigheten bedömer behov av förebyggande åtgärder. 14 68 En kärnteknisk olycka kan i sin yttersta konsekvens, vara den allvarligaste händelsen som skulle kunna inträffa i fredstid. Bedömningen är dock att en mycket allvarlig kärnteknisk olycka också är väldigt osannolik. En god generell krisberedskapsförmåga ger en grund för att också kunna hantera en kärnteknisk olycka på ett acceptabelt sätt utifrån kommunens ansvarsområden. Länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänstinsatserna vid en olycka på OKG. 5.1.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Inom gruppen teknisk infrastruktur och försörjningssystem har följande scenarios identifierats: Störning elförsörjning/elektroniska kommunikationer Störning i kommunalteknisk försörjning (smitta i VA-system) Längre avbrott på Ölandsbron Se vad som skrivits under kapitel 4, Kritiska beroenden angående dessa scenarios. 5.1.4. Antagonistiska hot och sociala risker Inom gruppen antagonistiska hot och sociala risker har följande scenario identifierats: Oroshantering av barn som far illa Scenariot togs upp bland annat med anledning av fallet Yara i Karlskrona. Samverkan mellan myndigheter är a och o i dessa fall. Scenariot berör främst social- och utbildningsförvaltningen. 5.1.5. Sjukdomar Inom gruppen sjukdomar har följande scenarios identifierats: Pandemi Fågelinfluensa Grunderna för pandemiplanering som gjordes 2009 anses gälla fortfarande. Erfarenheterna från H1N1-hanteringen, där kritik i efterhand mot massvaccinering med inträffade narkolepsifall som följd, gör att informationsbudskap vid nästa pandemi kritiskt måste värderas och utformas. Fågelinfluensa har hittills inte utgjort något konkret större hälsoproblem. Dock ställer inträffade fall stora krav på synkade informationsbudskap. 15 69 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Detaljerad sammanställning utifrån riskscenarios redovisas i bilaga 4. Nedanstående redovisas övergripande identifierade sårbarheter och brister generellt och per typområde. 6.1. Identifierade sårbarheter och brister i generell krisberedskap 6.1.1. Ledning 6.1.2. 6.1.3. 6.1.4. 6.1.5. Samlad snöovädersplan/checklista finns ej. GIS-skikt med inlagda samhällsviktiga verksamheter finns ej för hela kommunen. Ställningstagande till framtida klimatutveckling saknas (ÖP). Vissa gällande planverk är ej uppdaterade. Sammanställd rutin för större utrymning finns ej. Checklista att använda vid värmebölja finns ej. Samverkan Samverkansrutiner med räddningstjänsten, exempelvis vid en större skogsbrand, är ej dokumenterade. Kommunikation Ansvar och arbetssätt kring informationssäkerhet är ej helt utrett/beslutat. Rutiner för hur kommunen ska kunna kommunicera i ett strömlöst tillstånd (internt, i samverkan och till kommuninnevånarna) är ej helt utrett och dokumenterat. Kompetens Mediaträning saknas för vissa funktioner. Övning/genomgång av samverkansrutiner kopplat till oroshantering gällande barn som far illa har ej genomförts. Resurser Eventuella behov av mobila AC-aggregat och/eller fläktar vid värmebölja är ej dokumenterat. 16 70 6.2. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap per typområde 6.2.1. Naturhändelser 6.2.2. 6.2.3. 6.2.4. 6.2.5. Samlad snöovädersplan/checklista finns ej. Checklista att använda vid värmebölja finns ej. Olyckor Psykosocial krishanteringsrutin ej uppdaterad. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Utsedda och förberedda s.k. trygghetspunkter* finns ej helt och fullt ut. Reservkraftlogistik är ej uppdaterad. Beredskapsrutiner kring VA-verksamheten är ej heltäckande. Antagonistiska hot och sociala risker Planläggning ej samövad. Sjukdomar Underlag för pandemiplanering ej uppdaterat. * Med trygghetspunkt avses plats där följande funktioner ska kunna finnas och fungera för kommuninnevånare som ej kan lösa detta själva: Möjlighet att ge/ta emot direktinformation till/från allmänheten (förmedlad från/till lokal ledningsplats). Möjlighet att få värme. Möjlighet att övernatta (enkel form). Möjlighet att få vatten/mat. Platsen ska ha tillgång till el, IT och kommunikationsfunktioner (även vid strömavbrott). 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Ovanstående brister planeras att åtgärdas i enlighet med bilaga 4 (åtgärd, ansvar och tidsplan). Åtgärderna läggs och följs upp i ordinarie årlig verksamhetsplanering för kommunens krishanteringsarbete (centralt och i verksamheterna). 17 71 Bilaga 1. Scenariosammanställning Scenario 1. Snöoväder/storm: Den 11/1 2015 får räddningstjänsten en ”nivå 3 varning” avseende väder från SMHI I varningen sägs att ett omfattande snöoväder i samband med stormbyar kommer att dra in över östra Götaland från nordost under fredag eftermiddag (12/1). Det skall dessutom blåsa ca 20 m/s. Temperaturen är ca -5 grader Celsius. Ovädret drar in över kommunen enligt prognosen. Under fredagskvällen blir stora delar av Öland utan ström. Till en början kan snöröjningsfordon hålla vägarna öppna men under sennatten blir detta svårare och svårare. Även teletrafiken har mycket stora bekymmer. From lördag kväll är det i princip omöjligt att ta sig fram på vägarna (med vissa undantag inom Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga). Det har nu kommit ca 75 cm snö som i drivbildning på vissa ställen är 3-4 meter. Prognosen talar om fortsatt snöande i ett par dagar samt fortsatt kraftig vind. Snöandet fortsätter i ca två dygn för att därefter övergå i blåsigt och kallt väder (-10 om dagarna och ner till -20 om nätterna). Totalt har det kommit ca 1,5 meter snö. Men på vissa ställen är hela byar begravda i snömassorna. Är att kylan skall hålla i sig i ca en vecka för att därefter bli strax maximalt någon minusgrad. Hela östra Götaland har drabbats av liknande scenario, dock är Öland pga sitt öppna landskap extra hårt drabbat. Scenario 2. Skyfall: Scenario från riskanalys till fördjupad översiktsplan för Borgholm-Köpingsvik: I syfte att studera konsekvenserna av ett extremt regn har MIKE21-modellen belastats med ett dimensionerande framtida 100-årsregn, vilket motsvarar dagens 100-årsregn ökat med 20%. Varaktigheten har antagits till 30 minuter, vilket resulterar i en regnvolym motsvarande 53 mm. För konsekvenser av detta i Borgholm-Köpingsvik, se riskanalys Hur påverkar detta verksamhet som ni ansvarar för? Hur påverkar ett motsvarande regn på andra ställen i kommunen den verksamhet som ni ansvarar för? 72 Scenario 3. Värmebölja: Bakgrund: Sommaren kom tidigt i år. Redan i maj uppmättes temperaturer på 25 grader. Från slutet av maj till mitten av juli har det bara kommit lite nederbörd i hela regionen. Det är torrt i markerna och bevattningsförbud och eldningsförbud råder i regionen. Grundvattennivåerna har sjunkit och är nu nära den lägsta uppmätta nivån någonsin. Från den 5 juli har maxdygnstemperaturerna stadigt varit över 25°C. (torrperiod 28 maj – 30 juli =65 d. Värmebölja 5 - 30 juli = 26 d) Händelsebeskrivning: 17 juli Maxtemperaturen har legat kring 30°C de senaste tre dygnen, ett par nätter har temperaturen inte varit lägre än 20°C. Det är blå himmel och strålande sol. Många har semester och det är fullt på badplatserna. 18 – 25 juli Ett högtryck ligger över regionen, temperaturen stiger ytterligare, och maxtemperaturen når under några dagar upp till 35°C. Nätterna fortsätter att vara varma och ger ingen riktig svalka. Det är vindstilla och tryckande värme. Luften är relativt torr. Dygnsmedeltemperaturen har varit mellan 19-25 grader i över en vecka nu. Det är extremt torrt i skog och mark och hög brandrisk. 26 - 27 juli Vinden ökar till 4-5 meter per sekund och värmen blir något mindre intensiv, då maxtemperaturerna stannar runt 30°C. 28-30 juli De följande tre dagarna kommer kallare, mer fuktig luft in över regionen. I samband med detta bildas flera kraftiga åskmoln, och blixten slår ner på flera platser och orsakar bränder och störningar för elförsörjningen. Den 30 juli börjar det regna. 15mm faller under dygnet, men det är fortfarande torrt i markerna. SMHI:s prognoser visar på temperaturer mellan 20-25 grader och mer nederbörd framöver. Vattentemperaturerna i insjöarna har gått upp mot 25 grader under de senaste veckorna, och i havet kommer temperaturen väl över 20 grader under den här perioden. Vilken påverkan får detta på era verksamheter och för kommuninnevånarna kopplat till era verksamheter? 73 Scenario 4. Höjda havsnivåer: För vidare beskrivning se riskanalys för FÖP Borgholm-Köpingsvik. Påverkan på era verksamheter? Konsekvenser på andra ställen? 74 Scenario 5. Stora utsläpp - oljepåslag: I samband med en vårstorm den 26/3 2007 så sjunker tankfartyget Volgoneft 25 km öster om Högby fyr. Förlisningen föregås av att fartyget bryts sönder och stora delar av fartygets 20000 ton tjockolja läcker ut i vattnet. Fem besättningsmän följer med fartyget i djupet. De åtta som räddas (fysiskt oskadda) förs i land vid Böda hamn. Till en början är vind och strömningsprognosen osäker avseende om oljan kommer att gå mot Öland. Den 28/3 vänder vinden mot sydostlig varför hela kuststräckan norr om Högby drabbas av oljepåslaget. Scenario 6. Skogsbrand: Sommaren 2015 har varit varm och torr. I länet har flera mindre och ett par något större skogsbränder inträffat. Den 5/8 råder brandriskvärde 5E = extrem brandrisk på stora delar av Öland. En skogsavverkningsmaskin kör emot en sten och gnistan antänder skogen. Maskinisten försöker släcka men lyckas inte helt utan branden sprider sig och han larmar därför 112. Räddningstjänsten larmas och skickar folk från Löttorp och Böda sommarbrandkår samt tankbil från Borgholm. På grund av vind och torka så lyckas inte räddningstjänsten stoppa branden utan den går vidare och sprider sig under dagen. Kommunledningen informeras men under 5/8 tas inga beslut om samlad krisledningsorganisation Fler resurser från övriga Öland samt även förstärkning från fastlandet larmas ut till 6/8. Dessutom beställs via MSB helikoptrar att assistera i släckningsarbetet. Brandutvecklingen tom 7/8 sker enligt nedanstående skiss. Närmsta veckan efter 7/8 så väntas ingen nederbörd och vinden kommer växla mellan sydost och sydväst (måttlig vind) 75 Scenario 7. Olycka vid publikt evenemang: Trängselolycka under Victoriadagen. Vid tömning av idrottsplatsen efter Victoriadagen så uppstår trängsel i en utgång mot Villagatan. I paniken kläms/trampas ett 20 tal personer ner. Kommunens TIB får information om händelsen via räddningschef i beredskap som fått larm om händelsen. Informationen kommer ca 1 timme efter att händelsen inträffat. Initialt så vet man inte om mer än att det troligtvis finns döda bland de drabbade. Många är chockade på platsen. Vad gör TIB? Vilka larmas/informeras? Vad är kommunens ansvar? Händelsen slutar med 3 döda och 2 svårt skadade. 12 personer fördes till sjukhus med lindriga skador (krosskador och liknande). Kommunen kritiseras dagarna efter händelsen för den dåliga säkerheten i samband med evenemanget. Vilka verksamheter påverkas? Scenario 8. Kärnteknisk olycka: Kortscenario ”Japanhändelse” på OKG: Utsläpp i liknande omfattning med Japanutsläppet (sydostlig riktning) Primärt beslut räddningsledaren i akutläget: Inomhusvistelse alla norr om Köpingsvik (pågår 24 timmar). (Akututrymning endast av folk inom inre beredskapszon = 2 km från OKG) Senare beslut: Omflyttning av boende norr om Källa (pågår1 år) pga av nedfall = hälsoskyddsfråga. Scenario9. Störning i elförsörjningen och störning i elektroniska kommunikationer: Den 15/12 klockan 20.25 tappar fartyget Volgoneft ankaret under gång i Kalmarsund. Innan detta upptäcks så river ankaret av bägge strömförsörjningskablarna till Öland. Följden blir att hela Öland blir strömlöst. Kommunchef, förvaltningscheferna och VD Borgholm Energi nås avinformationen om omfattningen på elavbrottet ca 21.00. Vid en första kontakt med EON så kan de ej bedöma varaktigheten på avbrottet. På förmiddagen 16/12 så ges beskedet att det kan ta ända upp till en vecka att laga kablarna. Det fasta och mobila telenätet fungerar till ca 75% initialt, men går ner till ca 50% efter 03.00 den 16/12. From 17/12 så fungerar telenätet ännu sämre (ca 25% av nätet fungerar och tidvis är hela nätet utslaget). Kommunens växel (servicecenter) har stora driftsstörningar och internet fungerar ungefär som telenätet. 76 Scenario 10. Störning i kommunalteknisk försörjning: Vårdcentralen i Borgholm får måndagen den 15/7 2007 in en person som har diarré och som efter provtagning visar sig ha dysenteri. Dagen efter konstateras tre nya fall för att därefter succesivt öka till som mest 150 fall den 20/7. Ingen av personerna vet varifrån de blivit smittade. Den 2/8 konstateras att någon medvetet smittat ner vattentäkten i Köpingstall med Shigella dysenteriae bakterier. Totalt insjuknar 1200 personer. Scenario 11. Ölandsbron obrukbar under längre tid: På grund av någon orsak kan inte Ölandsbron brukas under en längre tid (månader). Scenario 12. Sociala risker: Oroshantering för ett barns välbefinnande: Hösten 2014 har klassföreståndaren i 6C i Köpings skola noterat att Klara 12 år kommit till skolan och sett allmänt ovårdad ut (smutsig och ej klädd efter väderleken, mm) vid ett flertal tillfällen. Ett par gånger har hon iakttagit att Klara har haft blåmärken på armarna. Klara har själv sagt att hon fått dessa då hon spelat fotboll. Klaras klassföreståndare har nu informerat rektorn om sina iakttagelser. Finns kriterier för när rektor ska informeras? När går man vidare till socialtjänsten? Finns fast rutiner hur detta skall gå till (dokumentation mm)? Hur hanterar socialtjänsten en information/anmälan? Finns fasta rutiner? Vet skolan/socialtjänsten om vilka insatser som görs av annan part? Vilka rutiner finns kring samverkan med polisen? Innan berörda hinner vidta någon åtgärd så dödas Klara av sin styvpappa som också var den som hade misshandlat Klara tidigare. Klaras mamma och två syskon är djup förkrossade av händelsen. I media framförs massiv kritik mot kommunen där både skolans och socialtjänstens agerande ifrågasätts. Både ansvarig rektor och berörd socialsekreterare mår väldigt dåligt av den inträffade händelsen. Kommunen kallar till presskonferens. Hur sker samordning av informationsbudskapet? Vem uttalar sig? Vilken approach har kommunen när det gäller hantering av media i liknande händelser? 77 Scenario 13. Pandemi: Scenario det samma som tidigare rsa: i samband med pandemi kan verksamheterna räkna med 50% frånvarande av personalen under 8 veckor. Gäller bedömningarna som gjordes vid framtagande av pandemiplaneringen 2009? Scenario 14. Fågelinfluensa: Scenariot är att ett antal fall av fågelinfluensa har konstaterats på ett antal döda fåglar som hittats i Strandkanten på hornsjön. Hur påverkar detta era verksamheter? 78 Bilaga 3. Identifierade risker och behov av operativa åtgärder för kommunens samlade verksamhet. Bedömningskriterier Sannolikhet Värde Bedömning 1 Mycket låg sannolikhet 2 Låg sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 5 Mycket hög sannolikhet Sannolikhet [ggr;år] 1;1000 1;100 1;50 1;10 1;1 Konsekvens Nivå 1 Bedömning Mycket begränsad Följd Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstromot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö 79 För beskrivning av respektive scenario, se bilaga 1. Naturhändelser Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning och behov av operativa åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet Snöoväder/storm 1 3 3 2 1 1 4 2 1 3 2 2 2 4 3 2 1 1 2 2 2 3 3 2 3 Skyfall 2 Värmebölja 3 Höga havsnivåer 4 Stor påverkan på samhällets funktionalitet. Kräver prioritering av omsorgstagare (ev. evakuering). Risk för liv och hälsa om rätt åtgärder ej görs. Övrig verksamhet måste också prioriteras. Samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och full krisledningsstab bör finnas. Samverkan med räddningstjänsten (bandvagnsresurser) och landstinget (vårdoptimering) måste ske. Ej stor fara för liv eller hälsa. Dock risk för stora ekonomiska skador samt icke obetydlig risk för skador på kulturella värden, miljö och samhällets funktionalitet. I akutläget får skydd av samhällsviktiga verksamheter prioriteras. Samverkan operativt mellan räddningstjänsten och BEAB krävs. Lämpligt är att stöd från kommunens krishanteringsstab finns. Framförallt finns risk för att riskgrupper påverkas svårt och t o m avlider om insatser ej görs. Hårt arbetande personal måste ges vätska, vila mm för att undvika problem. Framförallt behöver socialförvaltningen bedöma ökat vårdbehov hos brukare. Viss teknisk påverkan kan också ske (apparatur som inte fungerar). Stöd bör kunna ges från kommunens krishanteringsstab I framtiden kan detta bli ett problem förutsatt riskscenarios som majoriteten av forskare är överens om avseende framtida klimatutveckling. Kulturvärden avseende byggnadsminnen riskerar få skador/förstöras. I ett akutläge är RSA Borgholm/Köpingsvik bra underlag för bedömning av konsekvenser. 80 Olyckor Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning och behov av operativa åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet 5 Utsläpp kemikalier (oljepåslag) 2 2 4 3 4 2* 6 Skogsbrand 3 4 4 4 3 5 7 Olycka vid publikt evenemang 2 4 1 1 1 2 8 Kärnteknisk olycka 1 3* 5 3 5 5 Stor miljö- och ev. turismpåverkan (ekonomi). Även saneringen mycket kostsam (staten ersätter stora delar). *Bör normalt inte nämnvärt påverka samhällets funktionalitet på medborgarnivå utöver detta (få samhällsviktiga verksamheter i kustbandet). Västmanlandsscenariot på Öland. Mycket allvarligt scenario i princip på alla plan (endast utbildningsförvaltningen mindre berörd inom kommunens verksamheter). Kräver snabb operativ synkning av räddningstjänstens insatser och kommunens krisledning (krisledningsnämnd/ledningsgrupp/krishanteringsstab). Detta handlar först och främst om akuthantering för att rädda liv. I ett sekundärt skede behöver kommunens krishanteringstöd aktiveras (socialtjänsten, ev tillsammans med frivilliga). Plats där krisstöd erbjuds bör upprättas. Samverkan bör ske tillsammans med landstinget då stödbehov kommer att finnas även på vårdinrättningar. Informationsbehov. Konskevenserna av händelsen blir med stor sannolikhet katastrofala avseende turismnäring mm. Även när faran bedöms som ”över”, så är det troligt att det blir svårt att få tillbaka turism inom överskådlig tid. Risk finns för utflyttning. Detta kommer att få stora konskevenser för hela kommunen. För de personer/verksamheter som blir omflyttade via myndighetsbeslut, så blir påverkan givetvis mycket stor. *Med rätt vidtagna åtgärder från räddnings- och saneringsledare så bör konsekvenserna avseende liv/hälsa inte bli högre än 3. Självklart kräver händelsen samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och krishanteringsstab. 81 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning behov av operativa och åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet 9 Störning i elförsörjning/elektroniska kommunikationer 2 2-4* 3 1 2 4 10 Störning i kommunalteknisk försörjning (smitta VA) 2 3 1 1 1 2 11 Längre avbrott på Ölandsbron 2 1-2 3 1 1-2 3* I alla lägen stor påverkan på samhällets allmänna funktionalitet. Har troligtvis betydande ekonomisk påverkan Beroende på temperatur* så kan det bli risk för liv/hälsa. Kräver samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och full krishanteringsstab. Stort hälsoskyddsproblem! Stora svårigheter för äldreomsorg och hemtjänst. Kräver ställningstagande om/hur vattnet kan nyttjas. Sakkunnig personal från BEAB bör aktivt arbeta integrerat med kommunens krishanteringsstab. *Innan ersättningstrafik via färjor kommit igång, så finns risk för betydande påverkan av samhällets funktionalitet. Hamstring, framförallt sommartid, skulle kunna leda till akut brist på nödvändiga förnödenheter. Självklart kräver händelsen samlad förvaltning (krisledningsnämnd) och krishanteringsstab. Antagonistiska hot och sociala risker Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa 12 Oroshantering av barn som far illa 3 4 Konsekvensbeskrivning behov av operativa och åtgärder Ekonomi 1 Kultur 1 Miljö 1 Samhällets Funktionalitet 3-4 Händelsen i Karlskrona ger vid handen att det förutom det uppenbara, att en person dött – även blir långtgående konskevenser för skola/socialtjänst. Samverkan mellan dessa bör ske både i förebyggande insatser och vid en händelse i enlighet med scenariot. Kommunledning bör stötta med gemensamt informationsbudskap. 82 Sjukdomar Nr Händelser Sannolikhet Konsekvens Liv hälsa Konsekvensbeskrivning behov av operativa och åtgärder Ekonomi Kultur Miljö Samhällets Funktionalitet 13 Pandemi 3 4* 3 1 1 2 14 Fågelinfluensa 2 2 3* 1 1 3* *Beroende på hur svårt sjuk man blir av nästa pandemismitta, så kan ett stort antal personer bli allvarligt sjuka och många dö. Produktionsbortfall kan bli stort. Påverkan på samhällets funktionalitet kan minimeras genom bra planering (Pandemiplan) och samlad förvaltning (krisledningsnämnd) samt krishanteringsstab. Samverkan måste ske med landstinget (vårdoptimering). *Beroende på hur händelsen hanteras informationsmässigt initialt, så kan det bli stor påverkan på turism. Om händelsen inte fortsatt hanteras bra ur ett informationsperspektiv så kan förtroendet för kommunen och övriga myndigheter förloras. För att kunna bedriva en bra informationshantering så krävs en god samverkan med experter och övriga berörda myndigheter. Regional samverkan krävs troligtvis (risk för smitta i andra kommuner). 83 Bilaga 4. Brister och behov av åtgärder För beskrivning av respektive scenario, se bilaga 1. Nr Händelser Brist i krisberedskapen? Åtgärd ? Ansvar, bör vara klart när? Snöoväder/storm Samlad snöovädersplan saknas 2016/17 KLK initierar Skyfall Finns problem. Ej alltid dokumenterade Sammanställ plan med övergripande riktlinjer/rutiner och hänvisning till detaljplanering/rutiner GIS.skikt för kontroll av samhällsviktiga verksamheter. Dokumentation av händelser. 1 2 Värmebölja 3 4 Höjda havsnivåer Stora utsläpp (oljepåslag) 5 6 Skogsbrand SBF/KLK 2016 (Dokumentation även på BEAB och räddningstjänsten) ÖP 2015/16 För mycket/för lite avrinningsmöjligheter Ej planlagt/arbetat med värmeböljescenariot Verka för magasin/våtmarker på rätt ställen. Bör följas upp om problem för riskgrupper samt ev. inköp av fläktar mob. AC-agg Soc 2016/17 Hantering av framtida HHN - beslut ej tagna (ej enbart LEH-fråga) Uppdatering av oljeskyddsplan (troligtvis ok) Hantering i ÖP 2015/16 Bör göras enligt fastställd tidplan Rutin för utrymning saknas Rutin för utrymning tas fram Räddningstjänsten initiativansvarig – kommunen medverkar, årligen KLK samordnar 2017 84 Nr Händelser Brist i krisberedskapen? Åtgärd ? Ansvar, bör vara klart när? Trängselolycka Victoriadagen Psykosocial krishanteringsrutin ej uppdaterad Uppdatering av socialförvaltningens och kommunens krishanteringsuppdrag/styrdokument ska göras IFO-chef/KLK 2016 Kärnteknisk olycka Se 6. Se 6. Inventera förvaltningsöverskridande övernattningsmöjligheter inom kommunens verksamheter. Ev. samordnas regionalt? KLK samordnar internt 2017 7 8 Störning i elförsörjning/elektroniska kommunikationer Ev. samordning via Länsstyrelsen? 2015 BEAB samordnar ev åtgärd 2016 (kopplat till ev. beslut om trygghetspunkter Uppdaterad sammanställning av bef. reservkraft saknas och dess syfte Genomför påbörjad inventering Plan för strömlös kommunikation finns ej Ta fram plan, besluta om trygghetspunkter 2016 KLK samordnar Plan för bränsleförsörjning saknas Ta fram plan för bränsleförsörjning BEAB (KLK) 2016 Allmän dokumentation av rutiner Dokumentera BEAB 2016 10 Ej helt synkad lednings/stabsverksamhet kommun/BEAB Se över arbetssätt, ev. förändrad krisledningsnämnd KS ordf/ordf BEAB/KLK 2015/16 11 Nödvattenplan ej färdig Råvattentillgång känslig Underlag ej uppdaterat grundprinciper gäller dock fortfarande. Gör färdigt nödvattenplan Verka för fler våtmarker mm Uppdatera bakgrundsunderlaget, ev i samverkan med Mörbylånga kn. BEAB 2016 ÖP 2015/16 Genomgång av underlag senast 2017 KLK 9 Störning i kommunalteknisk försörjning (smitta VA) Längre avbrott Ölandsbron 85 Nr Händelser Brist i krisberedskapen? Åtgärd ? Ansvar, bör vara klart när? Oroshantering av barn som far illa Kriskkommunikationsrutiner ej tillräckliga Kriskommunikationsrutiner ses över i samband med revidering av plan LEH. Ev. köp av tid från SBF? Ev. frigöra resurs för ändamålet 2015 Uppdatera underlag för plan – bättre avstämning med vaccinering kontra risk/insats nästa gång. 2018 12 Pandemi 13 ? Fågelinfluensa Aktiv styrning av informationsbudskap ej tillräckligt övad Fortsätta öva samordna och ge snabb, avvägd och korrekt informationsbudskap Skrivs in i övningsplan 2015-18 Ej förutsedd extraordinär händelse (generell förmåga) Liten erfarenhet att hantera media vid svår/omfattande krishändelse Mediaträning/utbildning (baserat på uppdaterad plan) Skrivs in i övningsplan 2015-18 14 - Kommunikatör saknas (med uppdrag att samordna kriskommunikationsfrågor) Plan ej uppdaterad (principer gäller dock) 86 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 176 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2015/220-080 KS Förslag att inrätta tillfällig fullmäktigeberedning; Demokratiberedning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2015-08-31 § 293 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig demokratiberedning för att ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen Yrkande Per Lublin (nÖP) yrkar att beredningen ska ha en ordinarie ledamot och en ersättare från vart och ett av de i kommunfullmäktige representerade partierna. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; arbetsutskottets förslag och Lublins tilläggsyrkande. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen stöder båda förslagen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig demokratiberedning för att ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen. att beredningen ska ha en ordinarie ledamot och en ersättare från vart och ett av de i kommunfullmäktige representerade partierna. _______________________ Utdragsbestyrkande 87 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 175 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2014/170-109 KS Motion (S, V, MP) – Demokratiberedning. Ilko Corkovic (S), Arne Tärnblom (V) och Maria Lindmark (MP) föreslår i motion 2014-08-04 kommunfullmäktige att det ska inrättas en fast fullmäktigeberedning kallad Demokrati & medborgarutskottet. att beredningen får till huvuduppgift att vitalisera demokratiarbetet och ut veckla, fördjupa och upprätthålla dialogen med kommunens innevånare. att beredningen ska ha 4 ordinarie och 4 ersättare från styrande majoriteten, samt 3 ordinarie ledamöter och 3 ersättare från oppositionen. att beredningen ska utforma en arbetsordning som sedan ska godkännas av fullmäktige. att beredningen ska förses med en egen budget och ha tillgång till utredningsresurser. Kommunfullmäktige överlämnade 2015-08-18 § 146 motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse 2015-07-16 redovisar kommunledningskontoret att de anser att motionen bör avslås då försök först bör göras med tillfällig beredningen innan en fast beredning inrättas. Kommunledningskontoret anser att det är upp till kommunfullmäktige att besluta om en tillfällig eller fast demokratiberedning ska inrättas Förslagsvis skulle en tillfällig fullmäktigeberedning kunna tillsättas under året för att arbeta med att ta fram riktlinjer för hur kommunens medborgardialog ska fungera. Detta kan kommunstyrelsen i så fall föreslå fullmäktige att besluta i annat ärende. Av skrivelsen framgår att det är vanligt bland större kommuner och kommuner med annan typ av nämndorganisation med färre nämnder, att ha en demokratiberedning. Beredningen har representanter från alla partier som finns i fullmäktige. Beredningarna ska ansvara för att utveckla former för att fördjupa demokratin för medborgare och förtroendevalda, samt främja att medborgarnas åsikter och idéer tas tillvara i den politiska processen. Enligt protokollen från beredningarna framgår att det inte är så många ärenden som demokratiberedningarna handlägger, utan det är mest informationsärenden. Vid kontakt med Vimmerby kommun framgår att de efter senaste valet lade ner sin demokratiberedning. Frågorna handläggs nu av kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande 88 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Kommunledningskontorets bedömning Att inrätta en fast fullmäktigeberedning skulle innebära en utökad nämndorganisation. Utifrån efterfrågan och behov av medborgardialog skulle en tillfällig fullmäktigeberedning kunna inrättas på försök under nuvarande mandatperiod för att eventuellt blir en fast beredning vid kommande mandatperioder. Ett första arbete för den tillfälliga beredning skulle exempelvis kunna vara att ta fram riktlinjer hur kommunens medborgardialoger ska utformas. Efter utvärdering av hur arbetet i beredningen fungerar, skulle ytterligare frågor kunna lämnas över till beredningen. Då motionen föreslår att fasta beredningar inrättas bör de avslås. Kommunfullmäktige kan i annat ärende besluta att en tillfällig demokratiberedning inrättas om det är detta fullmäktige vill. Konsekvensanalys Kostnaderna för fullmäktigeberedningar måste budgeteras. För är 2015 finns budget för en beredning, landsbygdsutveckling norra Öland. Denna avslutas under hösten. För att tillsätta en ny fullmäktigeberedning fast eller tillfällig krävs att medel budgeteras även 2016. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2015-08-31 § 292 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. _____________________________ Utdragsbestyrkande 89 90 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 173 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2014/278-109 KS Motion (Eva Wahlgren C) – giftfri kommun. Eva Wahlgren (C) föreslår i motion 2014-12-15 att Borgholms kommun antar att miljömål om att kommunen ska vara giftfri. att kommunen gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas. att kommunen, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter. att kommunen ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger. att kommunen ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss. Kommunfullmäktige lämnade 2015-01-19 § 10 motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnen föreslår 2015-08-27 § 170 kommunfullmäktige att bifalla motionen. Av samhällsbyggnadsnämndens beslut framgår att motionen berör ett mycket angeläget område där vi vet att många människor, inte minst barn och ungdomar, kommer i kontakt med många fler kemikalier än tidigare generationer, genom bland annat kläder, leksaker, byggmaterial m.m. I Borgholms kommun har redan genomförts en del åtgärder och annat pågår i den ordinarie verksamheten. Motionen innebär ett fortsatt men mer ambitiöst arbete från kommunens sida att arbeta för en giftfri vardag. Motionen pekar på några av de farliga ämnen som kan ingå i t ex hårvårdsmedel, schampo, kläder, livsmedel, dricksvatten, byggmaterial m.m. I motionen pekas också på det arbete som genomförts av riksdag, regering och inom Kemikalieinspektionen (KEMI). Samhällsbyggnadsnämndens motiering av beslutet Inom Borgholms kommun har samhällsbyggnadsnämnden sedan flera år prioriterat sex angelägna miljömål, bland annat Giftfri miljö. I årets verksamhetsplan genomförs några aktiviteter om jordbrukets användning av bekämpningsmedel, dels ett tillsynsprojekt och dels genom att delta i ett nationellt projekt tillsammans med Jordbruksverket och KEMI. Förra året genomförde miljöavdelningen ett projekt om användning av hårfärgsmedel samt ett kontrollprojekt för dricksvatten. Kommunens ekonomiavdelning ansvarar för upphandling och inköp. Kommunen har en upphandlingspolicy, dock med svaga krav inom miljöområdet. För närvarande ställs inga särskilda krav på giftfria produkter vid upphandling. Denna policy ska arbetas om i höst och då kan ambitionerna om bland annat ”giftfri upphandling” ökas. Utdragsbestyrkande 91 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 BEAB:s städverksamhet har sedan flera år ett pågående arbete med att minimera användningen av så många kemiska produkter som möjligt genom att använda andra metoder, torrstädning, vatten, andra textilier etc. Någon kartläggning vilka ämnen och produkter som kan innehålla farliga kemiska ämnen, var de finns, vilka mängder och hur man ska avveckla användningen, finns inte. Något systematiskt arbete med att informera och öka kunskapen hos medborgarna, som motionären efterlyser, finns inte heller. Kemiska ämnen finns inom många områden, i företag, inom kommunens verksamheter och hos privatpersoner. Inom flera verksamheter, t ex företag och lantbruk, har i många fall användningen av farliga kemiska produkter minskat. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen hos vanliga medborgare och fasa ut kemiska produkter i hemmen och i vardagsmiljön. Några angelägna områden att arbeta vidare med är: ● Kemiska ämnen inom trädgårdsnäringen och i enskilda trädgårdar. ● Kemiska ämnen och produkter inom förskolor och skolor. ● Bilvårdsprodukter inom verkstad och i enskilda hem. ● Eldning av sopor där det ofta ingår plast, metaller, färger m m. ● Byggmaterial, produkter som används till reparation och underhåll. ● Kommunens inköp och den kommunala upphandlingen. Yrkanden Per Lublin (nÖP) yrkar att motionen vid ett bifall lämnas till miljö- och hållbarhetsutredningen för handläggning. Ordföranden konstaterar att det utöver bifallsförslag finns förslag på vidare hantering av ärendet; vilket ska ställas under proposition. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen stöder Lublins förslag. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. att uppdra till miljö- och hållbarhetsberedningen att handlägga motionen vidare. _____________________________ Utdragsbestyrkande 92 93 94 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 174 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2015/13-109 KS Motion (Marcel van Luijn M) – klimatkompensering. Marcel van Luijn (M) föreslår i motion 2015-01-15 att Borgholms kommun snarast börjar miljökompensera för sina flygresor att Borgholms kommun snarast utreder möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som politiker och kommunmedarbetare gör inom och utanför kommunen kan klimatkompenseras. att Borgholms kommun utformar regler för hur klimatkontots eller -fondens medel ska användas. att uppdra åt ekonomiavdelningen att ta fram ett system för hur klimatkompenseringen administreras på ett effektivt sätt. Kommunfullmäktige lämnade 2015-01-19 § 5 motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog 2015-08-27 § 169 kommunfullmäktige att bifalla motionen. Förslaget innebär att kommunen ska starta ett klimatkonto som förvaltningar och kommunala bolag betalar in till utifrån de utsläpp av koldioxid som uppkommer från flygresor men även på sikt för bilresor med bensin- och dieselbilar. Förvaltningarna och de kommunala bolagen kan sedan ansöka om pengar från detta klimatkonto till projekt med uttalad miljönytta, gärna med lokal förankring. Kommunen ställer upp vilka kriterier som ska gälla för beviljande. Samhällbyggnadsnämndens motivering av beslutet Klimatkompensering är en del i Kalmar läns gemensamma satsning på att bli en fossilbränslefri region senast till år 2030. Mörbylånga, Torsås och Kalmar är först ut med att ha infört ett system för klimatkompensering av kommunala resor. De tre kommunernas modell bygger på ett förslag som tagits fram i Kalmar län och där Borgholms kommun tidigare deltagit i arbetet genom vår klimat- och energistrateg. Borgholms kommun har utarbetade strategier för klimat, energi och transporter för 2011-2014. Dessa måste uppdateras och också implementeras bättre i den ordinarie verksamheten. Bland annat måste dessa strategier användas bättre inom upphandling och resor. Klimatkompensering är ett bra sätt att växla upp kommunens miljöarbete, synliggöra det och bättre engagera förtroendevalda och medarbetare. Med ett system för klimatkompensering får förtroendevalda och anställda möjlighet att själva bidra till kommunens miljöarbete och bidra till att kommunens och länets mål uppfylls. Kommunen får också en drivkraft att ta fram olika och miljömässigt bättre alternativ än vad som erbjuds idag. Själva arbetet med överföring av pengar i samband med en resa sköter ekonomiavdelningen. Utdragsbestyrkande 95 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Klimatförändringen är en vår tids största globala utmaningar och har redan fått stora konsekvenser världen runt. Detta gäller också för en kustkommun som vår. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen innebärande att Borgholms kommun snarast börjar miljökompensera för sina flygresor. att uppdra till miljö- och hållbarhetsberedningen att utreda möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som politiker och kommunmedarbetare gör inom och utanför kommunen kan klimatkompenseras. att uppdra till miljö- och hållbarhetsberedningen att utforma regler för hur klimatkontots eller -fondens medel ska användas. att uppdra till ekonomiavdelningen att ta fram ett system för hur klimatkompenseringen administreras på ett effektivt sätt. _____________________________ Utdragsbestyrkande 96 97 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 172 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2015/110-109 KS Motion (Lasse Leijon och Kjell Ivar Karlsson SD) - inköp av traktor till Borgholms demensboende. Lasse Leijon (SD) och Kjell Ivar Karlsson (SD) föreslår i motion 2015-04-13 att kommunen inhandlar en gammal traktor som placeras så att de demensboende kan se den inifrån boendet m m. Kommunfullmäktige lämnade 2015-04-13 § 45 motionen till socialnämnden för beredning. Socialnämnden beslutade 2015-08-27 § 96 att motionen bör avslås då skattebetalarnas pengar inte bör användas till inköp av traktorer. Yrkanden Lasse Leijon (SD) yrkar bifall till motionen. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; avslag och bifall, vilka ska ställas under proposition. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen stöder socialnämndens förslag att avslå motionen. Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att avslå motionen. _____________________________ Utdragsbestyrkande 98 99 100 Marie-Louise Johansson Till: Ämne: Jonas Nilsson SV: Avsägelse av politiskt uppdrag Hej! Det stämmer bra. Jag vill avsäga mig min ersättare plats i utbildningsnämnden. Räcker det så eller hur går jag tillväga? Jonas Nilsson, Framtid Öland. 1 101 102 Veronika Fredlund [email protected] för Domstolsverket <[email protected]> den 25 juni 2015 15:30 Borgholms kommun Viktig information inför nämndemannavalet Från: Skickat: Till: Ämne: För webbversion klicka här. Klick a här om du v ill hämta bilder. A utomatisk hämtning av den här bilden från Internet stoppades för att sk y dda din integritet. Domstolsv erk et - Sv eriges domstolar 25 juni 2015 Klick a här om du v ill hämta bilder. A utomatisk hämtning av den här bilden från Internet stoppades för att sk y dda din integritet. Dags för nämndemannaval Snart är det dags att välja de nämndemän som tillsammans med juristdomare ska döma i mål och ärenden i Sveriges Domstolar under perioden 2016-2019. Vi vill göra några medskick till er i fullmäktige inför detta viktiga val. En god fördelning mellan yngre och äldre nämndemän ger en kår med bredare erfarenheter av samhället och djupare insikt i de frågor som de ska vara med och avgöra. Genom länken nedan får ni en överblick över den nuvarande åldersfördelningen i varje domstol. Vi hoppas att ni vill ta ansvar för att ge domstolen nämndemän med en jämnare åldersfördelning. Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen. Fler utan partitillhörighet Att vara nämndeman är ett opolitiskt uppdrag. Därför är det viktigt att även personer utanför partipolitiken kan väljas till nämndemän. I slutet av augusti startar Domstolsverket en ny informationskampanj till allmänheten där intresserade personer uppmanas att ta kontakt med ett parti för att meddela sitt intresse. Partierna behöver därför redan nu förbereda sig på hur de ska öppna upp för allmänhetens kommande intresseförfrågningar. Lämplighet är avgörande Viktigast av allt är nämndemän som är väl lämpade för uppgiften och som förstår vad uppdraget innebär. Som ett led i detta kommer samtliga nämndemän som väljs att genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning vid domstolen. På www.blinämndeman.se finns detaljerad information om uppdraget, om villkor samt krav och regler för nämndemän. Där finns också kontaktuppgifter till domstolarna och till oss på Domstolsverket för den som har frågor. Vidarebefordra gärna den här informationen till de personer i fullmäktige som kommer att bereda valet av nämndemän! Med vänliga hälsningar 1 103 Martin Holmgren Generaldirektör vid Domstolsverket Klick a här om du v ill hämta bilder. A utomatisk hämtning av den här bilden från Internet stoppades för att sk y dda din integritet. 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 [email protected] • www.domstol.se Klick a här om du v ill hämta bilder. A utomatisk hämtning av den här bilden från Internet stoppades för att sk y dda din integritet. . 2 104 105 106 SAMMANTRÄDESTIDER 2016 Nämnd/styrelse Jan Febr Mars April Maj Juni Kommunfullmäktige Måndag kl 18:00 18 15 14 18 16 13 Kommunstyrelsen Tisdag kl 13:00 KS arbetsutskott Tisdag kl 08:00 Socialnämnden Torsdag kl 13:00 SN arbetsutskott Torsdag kl 13:00 SN arbetsutskott IFO Torsdag kl 13:00 Utbildningsnämnden Torsdag kl 13:00. UN arbetsutskott Torsdag kl 09:00 samverkan kl 15.30 Samhällsbyggnadsn. Torsdag kl 09:00 Samhällsbyggn au Torsdag kl 09:30. Besiktningsresor 09.00 Juli Aug Sept Okt Nov Dec 22 12 17 21 12 107 2015-09-30-05 1 (11 ) REDOVISNING AV INKOMNA MEDBORGARFÖRSLAG OCH MOTIONER SOM ÄR UNDER BEREDNING MEDBORGARFÖRSLAG Medborgarförslag – bristande underhåll av gator och trottoarer i Åkerhagen. (Dnr 2014/42-008) Hans Svensson m fl boende i Åkerhagen. Inkom 2014-02-24 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-03-24 § 41 – överlämnade till KS för ställningstagande och beslut. Beredning pågår Medborgarförslag – utegym i Borgholm. (Dnr 2014/102-008) J-Å Bondesson Inkom 2014-04-28 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-04-28 § 75 – överlämnade till KS för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-11 § 262 – föreslår KS avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen 2015-10-27 Medborgarförslag – motorcrossbana på Rullbackatippen i Böda. (Dnr 2014/148-008) Olle Öhrberg, m fl Inom 2014-06-18 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-09-29 § 159 – överlämnande till samhällsbyggnads-förvaltningen för ställningstagande och beslut Samhällsbyggnadsnämnden 2014-12-03 § 258 – överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för vidare utredning. Beredning på KLK pågår Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-07 § 140 – föreslog KS avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen 2015-05-26 § 100 – föreslår KF avslå medborgarförslaget. Kommunfullmäktige 2015-06-15 § 93 – avslår medborgarförslaget. Medborgarförslag – upprustning av Borgholms busstation och träffpunkt Öland (Dnr 2014/212-008) Torbjörn Jerlerup Inkom 2014-09-22 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-10-27 § 192 - överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för 1 108 beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-15 § 322 - föreslår kommunstyrelsen anse medborgarförslaget besvarat med att kommunen betalat att a över städning av väntsalen m m så att den kan hållas öppen. Kommunstyrelsen 2015-10-27 Medborgarförslag – tillsätta en tjänst som kulturutvecklare (Dnr 2014/267-008) Kristina Jeppsson INKOM 2014-11-21 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-01-19 § 7 – överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott 2015-03-27 § 8 – föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen 2015-05-25 § 109 – avslår medborgarförslaget. Medborgarförslag – Förbättra maten till elever och de gamla (Dnr 2014/269-008) Eulalia Brandt INKOM 2014-11-25 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-01-19 § 6 – överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-31 § 291 - föreslår kommunstyrelsen anse medborgarförslaget besvarat i och med redovisningen från kostchefen. Kommunstyrelsen 2015-10-27 Medborgarförslag – flytande ateljéer i Borgholms hamn (Dnr 2014/279-008) Helle Kvamme INKOM 2014-12-16 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-01-19 § 8 – överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott 2015-03-27 § 7 – föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen 2015-05-26 § 102 - avslår medborgarförslaget. Medborgarförslag – ”Ta-hand-om-avdelning” vid Återvinningscentraler (Dnr 2014/284-008) Ingela Larsson 2 109 INKOM 2014-12-22 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-01-19 § 10 – överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott 205-06-02 § 214 – föreslår kommunstyrelsen anse medborgarförslaget besvarat i o m redovisning från BEAB. Kommunstyrelsen 2015-10-27. Medborgarförslag – Tillsyn av Rengöring-/sotningsverksamhet (Dnr 2015/8-008) Andreas Åsenlund INKOM 2015-01-12 Kommunfullmäktige 2015-03-16 § 27 – överlämnar medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för ställningstagande och beslut. Medborgarförslag – Öppna vänthallen vid Resecentrum i Borgholm (Dnr 2015/16-008) Lars Engström INKOM 2015-01-16 Kommunfullmäktige 2015-03-16 § 28 – lämnar till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-15 § 323 - föreslår kommunstyrelsen anse medborgarförslaget besvarat med att kommunen betalat att ta över städning av väntsalen m m så att den kan hållas öppen. Kommunstyrelsen 2015-10-27 Medborgarförslag – förlängd säsong på norra Öland. (Dnr 2015/16-008) Lars Engström INKOM 2015-01-16 Kommunfullmäktige 2015-03-16 § 28 – lämnar till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut Beredning pågår Medborgarförslag – budgetmodell för Borgholms kommun (Dnr 2015/19-008) Esa Ateva INKOM 2015-01-19 3 110 Kommunfullmäktige 205-03-16 § 30 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-07 § 141 – föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen 2015-05-26 § 103 – avslår medborgarförslaget Medborgarförslag – Bygg kretsloppshus för utställningar m m på Kalleguta återvinningsstation (Dnr 2015/27-008) Johanna Päivärinta INKOM 2015-01-23 Kommunfullmäktige 2015-03-16 § 31 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-02 § 215 – föreslår kommunstyrelsen avslå medborgar Kommunstyrelsen 2015-10-27 Medborgarförslag – Ta tillvara på arbetskraftsresurs på flyktingförläggningarna (Dnr 2015/52-008) Valborg Elglund INKOM 2015-01-23 Kommunfullmäktige 2015-03-16 § 32 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-19 § 184 – föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen 2015-06-23 § 122 -avslår medborgarförslaget Medborgarförslag – Inrätta arbetsstipendium till verksam konstnär/musiker/hantverkare (Dnr 2015/58-008) Helle Kvamme INKOM 2015-02-27 Kommunfullmäktige 2015-03-16 § 33 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Medborgarförslag – förbättra Borgholms innerstads gator (Dnr 2015/76-008) Lars Nilsson INKOM 2015-03-16 4 111 Kommunfullmäktige 2015-04-13 § 47 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Beredning pågår Medborgarförslag – anlägg biogasmack mm (Dnr 2015/97-008) Lars Nilsson INKOM 2015-03-16 Kommunfullmäktige 2015-04-13 § 48 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Beredning pågår Medborgarförslag – instifta ungt kulturbidrag i Borgholms kommun (Dnr 2015/98-008) Kristina Jeppsson INKOM 2015-04-01 Kommunfullmäktige 2015-06-15 § 92 – lämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Beredning pågår Medborgarförslag – klistermärke på soptunnor hos privatpersoner där det får läggas hundbajspåsar (Dnr 2015/199-008) Bo Sadel INKOM 2015-08-10 Kommunfullmäktige 2015-10-20 – Anmälan Medborgarförslag – återför årskurs 6 till de skolor där övriga mellanstadiet går (Dnr 2015/231-008) Julius Sääf INKOM 2015-09-24 Kommunfullmäktige 2015-10-20 – Anmälan Medborgarförslag – återöppna Runstens skola (Dnr 2015/232-008) Julius Sääf INKOM 2015-09-24 5 112 Kommunfullmäktige 2015-10-20 – Anmälan 6 113 MOTIONER Motion - Införande av "Mina timmar" inom hemtjänsten (Dnr 2014/20-109) Ilko Corkovic (S) Inkom 2014-01-27 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-01-27 § 7 - tar emot motionen och lämnar den till socialnämnden för beredning. Socialnämnden 2014-10-22 § 109 – föreslår avslag. Kommunstyrelsen - avvaktas enligt Kso Motion – ett akut handlingsprogram med inriktning att vända den negativa befolkningstrenden. (Dnr 2014/40) Ilko Corkovic (S) Inkom 2014-02-24 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-02-24 § 24 - tar emot motionen och lämnar den till kommunstyrelsen för beredning. Beredning pågår Motion- inrättande av social investeringsfond (Dnr 2014/140-109) Ilko Corkovic (S) inkom 2014-06-10 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-06-23 § 113 – lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Beredning pågår Motion- Demokratiberedning (Dnr 2014/170-109) Ilko Corkovic (S), Maria Lindmark (MP), Arne Tärnblom (V) inkom 2014-08-05 7 114 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-08-18 § 146 – lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-31 § 292 – föreslår avslag. Kommunstyrelsen 2015-09-22 § 157 – föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Kommunfullmäktige 2015-10-20 Motion- inrätta fullmäktigeberedning för att vitalisera demokratiarbetet m m (Dnr 2014/185-109) Per Lublin (ÖP) inkom 2014-08-18 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-08-18 § 156 - lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-31 § 294 – föreslår avslag. Kommunstyrelsen 2015-09-22 – motionen återtas. Motion- krafttag att vända befolkningsutvecklingen på norra Öland (Dnr 2014/197-109) Per Lublin (ÖP) inkom 2014-08-28 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-09-29 § 165 – lämnar den till KS för beredning Beredning pågår Motion -Rätt till heltid samt avskaffande av delade turer och sovande jour för kommunens anställda. (Dnr 2014/222-109 Erik Arvidsson (-) Inkom 2014-09-29 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-09-29 § 160 – lämnar den till KS för beredning Beredning pågår Motion – planera för nya äldreboende (Dnr 2014/258-109) Per Lublin (nÖP) Inkom 2014-11-12 8 115 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-11-24 § 217 – Lämnar den till socialnämnden för beredning Socialnämnden överlämnade 2015-04-23 § 54 motionen till KS för beredning då motionen inte faller under socialförvaltningens verksamhetsområde. Beredning pågår. Motion – utveckla och bygg ut Åkerbobadet (Dnr 2014/271-109) Eva Wahlgren (C) Inkom 2014-11-25 BEREDNING Kommunfullmäktige 2014-12-15 § 233 – lämnar den till KS för beredning. Beredning pågår Motion – giftfri kommun (Dnr 2014/278-109) Eva Wahlgren (C) Inkom 2014-12-15 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-01-19 § 10 – lämnar den till SBN för beredning Samhällsbyggnadsnämnden 205-08-27 § 170 – föreslår bifall Kommunstyrelsen 2015-09-22 § 173 – föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen. Kommunfullmäktige 2015-10-19 __________________________________________________________________ Motion – klimatkompensering (Dnr 2015/13-109) Marcel van Luijn (M) Inkom 2015-01-15 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-01-19 § 5 – lämnar den till SBN för beredning Samhällsbyggnadsnämnden 2015-08-27 § 169 – föreslår bifall Kommunstyrelsen 2015-09-22 § 174 – föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen. Kommunfullmäktige 2015-10-19 Motion – inköp av traktor till Borgholms demensboende /Dnr 2015/110-109) 9 116 Lasse Leijon och Kjell-Ivar Karlsson (SD) inkom 2015-04-13 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-04-13 § 45 – lämnar motionen till SN för beredning Socialnämnden 2015-08-27 § 96 – föreslår avslag. Kommunstyrelsen 2015-09-22 § 172 – föreslår kommunfullmäktige avslå motionen Kommunfullmäktige 2015-11-16 Motion – bildande av kommunalt bostadsbolag (Dnr 2015/123-109) Lars-Erik Larsson och Ulf Lafveskans (V) inkom 2015-05-04 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-05-18 § 67 – lämnar motionen till KS för beredning Beredning pågår Motion – att Borgholms kommun åter kallar sig stad (Dnr 2015/145-109) Per Lublin (nÖP) inkom 2015-05-25 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-06-15 § 109 – överlämnar motionen till KS för beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-15 § 321 – förslag på avslag. Kommunstyrelsen 2015-10-27 Motion – Livskvalitet – bra boendemiljö året om (Dnr 2015/172-109) Eddie Forsman (M) inkom 2016-06-24 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-09-14 § 126 – lämnar motionen till KS för beredning Beredning pågår Motion – avskaffa delade turerna hos kommunens anställda inom vård och omsorg snarat möjligt (Dnr 2015/205-109) Per Lublin (nÖP) inkom 205-08-17 BEREDNING 10 117 Kommunfullmäktige 2015-09-14 § 127 – lämnar motionen till KS för beredning. Beredning pågår Motion – publicera alla medborgarförslag på hemsidan (Dnr 2015/223-109) Per Lublin (nÖP) inkom 2015-09-14 BEREDNING Kommunfullmäktige 2015-09-14 § 128 - lämnar motionen till KS för beredning. Beredning pågår 11 118UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN § 177 Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-09-22 152-180 Dnr 2014/185-109 KS Motion (Per Lublin ÖP) – inrättande av fullmäktigeberedning för att vitalisera demokratiarbetet m m. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion inkommen 2014-08-18 att det ska inrättas en fast fullmäktigeberedning som får till uppgift att vitalisera demokratiarbetet och utveckla, fördjupa och upprätthålla dialogen med kommunens invånare. att beredningen ska ha en ordinarie ledamot och en ersättare från vart och ett av de i kommunfullmäktige representerade partierna. att beredningen ska utforma en arbetsordning som sedan ska godkännas av fullmäktige. att beredningen ska förses med en egen budget och ha tillgång till utredningsresurser. Kommunfullmäktige överlämnade 2014-08-18 § 156 motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse 2015-07-16 redovisar kommunledningskontoret att de anser att motionen bör avslås då försök först bör göras med tillfällig beredningen innan en fast beredning inrättas. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2015-08-31 § 294 kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Vid dagens sammanträde meddelar Per Lublin (nÖP) att han återtar motionen eftersom kommunstyrelsen vid dagens sammanträde har beslutat föreslå kommunfullmäktige tillsätta en tillfällig demokratiberedning. Beslut Kommunstyrelsen noterar återtagandet och avslutar ärendet från vidare handläggning. ____________________________ Utdragsbestyrkande 119 Årshjul - aktivitetsplan för kommunfullmäktige 2015 Januari - Utdelning av Kulturpris 2014 - ANMÄLAN medborgarförslag - Godkännande av BEABs beslut 2014-1119 att sälja Borgholm 13:2 (Triangeln) Mars Maj - Politiska uppdrag INFO – SBN - Anmälan - rev Lokal medborgarförslag Ordningsföreskrifter - Upphävande av beslut - Arbetsordning KF - Arvode BEAB BEEAB - Reglementen - Antagande dp Puttern KS/nämnd - motioner - Sotnings- och brand- Redovisning skyddstaxa oavslutade motioner/ - Årsredovisningar/anmedborgarförslag svarsfrihet GYF, RF - motioner Augusti INFO–KS INFO–BORGHOLM 200 ÅR - godkännande av ök om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare 2015 - tilläggsäskande UN – paviljonger Gärdslösa - tilläggsäskande UN – förskola centrala omr - policy bidrag enskilda vägar Januari 19 Mars 16 Augusti 17 Februari 9 Februari INSTÄLLT April 13 Maj 18 April ÅRSREDOVISNING Ansvarsfrihet - Lokalisering av biogasmack i föp Borgholm-Köpingsvik Juni 15 Juni ALLMÄNPOLITISK DEBATT - Godkännande av mottagande av ensamkommande barn, - Ansvarsfrihet/årsredovisning ÖKF - Markanvisningsavtal - Fastighetsförsäljning S Runsten 9:1 (lärarbostad m m) - tilläggäskande - UN - Ändrad maxtaxa - rev samverkansöverenskommelse Oktober ALLMÄNPOLITISK DEBATT - INFO - UN - antagande dp Böda 1:23 - förslag justering av verksamhetsområden för vattentjänster - Risk o sårbarhetsanalys - Val av nämndemän 2015-2019 - motioner - Redovisning oavslutade motion/medborgarförslag December - INFO – BEAB - revisorerna info - utdelning av kulturpris 2015? - FÖP Byxelkrok ? September Oktober 14 19 November 16 December 14 September - INFO - KS - INFO - SN - riktlinjer/policy - utbetalning av partistöd - kostpolicy riktlinjer förv - tilläggsäskande ÖKF – utökad framtida turistorganisation. - delegation till SBN att anta, upphäva och ändra dp utan stor vikt eller har principiell betydelse - ev förvärv Höken 2 - valärenden November - Budget 2016 - Delårsrapport - revisorerna info. - återrapportering tillfällig fullmäktigeberedning för landsbygdsutveckling på norra Öland. Enligt Kommunallagen 3 kap 15 § ska nämnderna redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem (delegation genom reglementen) – därför finns information från nämnderna upptagna på årshjulet. Nämnderna ska då genom sina balanserade styrkort redovisa sin verksamhet (utifrån av fullmäktige antagna strategiska mål) och även återredovisa beslut som de därutöver har fått av kommunfullmäktige (bifallna motioner) Aktivitetsplanen fylls kontinuerligt på med aktuella ärenden.
© Copyright 2024