Vård och omsorg - verksamhetsplan med budget 2015

2015-04-20
Ärende nr Vv 125/2015
Ärende nr Vö 108/2015
Verksamhetsplan med budget
2015
Vård- och omsorgsnämnd väster
Vård- och omsorgsnämnd öster
Örebro kommun
Beslutad i Vård- och omsorgsnämnd väster: 2015-04-15
Beslutad i Vård- och omsorgsnämnd öster: 2015-04-16
Innehållsförteckning
1
2
Förslag till beslut ............................................................................................................... 3
Driftnämndens uppdrag .................................................................................................. 4
2.1
Driftnämndens verksamhets- och utvecklingsuppdrag ..................................... 5
2.2
Resursfördelningsmodell enligt programplan ..................................................... 7
2.3
Ekonomisk ram enligt programplan samt budgetfördelning ........................... 8
2.4
Uppföljningskrav enligt programplan ................................................................ 10
2.5
Ekonomistyrning enligt budgetdirektiv ............................................................. 10
3
Driftnämndens bedömning........................................................................................... 11
3.1
Verksamhetens styrkor ......................................................................................... 11
3.2
Verksamhetsåret 2015........................................................................................... 11
3.3
Framåtblick för mandatperioden ........................................................................ 12
4
Planeringsförutsättningar .............................................................................................. 13
4.1
Omvärldsanalys...................................................................................................... 13
4.2
Fem år i sammandrag ........................................................................................... 14
4.3
Sveriges bästa äldreomsorg .................................................................................. 14
4.4
Verksamhetsidé och värdegrund......................................................................... 14
4.5
Kvalitet, processer och ständiga förbättringar .................................................. 15
5
Uppdragsgivare, medborgare och partners ................................................................ 16
6
Planering av verksamhet och utveckling..................................................................... 16
6.1
Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag ................. 17
6.2
En meningsfull vardag med stöd av civila samhället ....................................... 20
6.3
Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och
sjukvård ................................................................................................................................. 22
6.4
Attraktiv arbetsgivare ............................................................................................ 27
6.5
Ekonomi ................................................................................................................. 31
7
Organisation- och ledningsstruktur ............................................................................. 34
8
Fördjupad information i förvaltningsspecifika planer .............................................. 35
8.1
IT-plan .................................................................................................................... 35
8.2
Lokalplan ................................................................................................................ 35
8.3
Utbildningsplan...................................................................................................... 35
8.4
Kommunikations- och varumärkesplan ............................................................ 35
8.5
Internkontroll – sammanställd tillsynsplan 2015.............................................. 36
9
Fördjupad information genom bilagor........................................................................ 36
9.1
Budget nedbruten per område och enhet.......................................................... 36
9.2
Indikatorkatalog ..................................................................................................... 36
9.3
Begreppsförklaringar............................................................................................. 36
9.4
Uppföljning i Örebro kommun .......................................................................... 36
9.5
Programplanens indikatorer med målvärden 2015 .......................................... 36
10 Uppföljning...................................................................................................................... 36
11 Revidering av verksamhetsplanen ................................................................................ 37
12 Bilagor .............................................................................................................................. 38
1 Förslag till beslut
Förvaltningens huvudsakliga uppdrag är att tillhandahålla individuell vård och omsorg,
hälsofrämjande och förebyggande tjänster samt anhörigstöd. Stora delar av
förvaltningens verksamhet håller god kvalitet men utmaningarna framåt är stora och
ytterligare förbättringar behövs. Dessutom behöver förvaltningen prioritera arbetet
med att vara en attraktiv arbetsgivare för att klara kommande kompetensförsörjning.
Stora delar av förvaltningens verksamhet är konkurrensutsatt och att klara av att
anpassa driften till de ersättningsnivåer som gäller innebär stora förändringskrav.
För att skapa förutsättningar måste förvaltningen lägga stor kraft på ekonomisk
omställning för att över tid nå en ekonomi i balans.
Förvaltningens förslag till Vård- och omsorgsnämnd väster
1. Verksamhetsplan med budget 2015 för Vård- och omsorgsnämnd väster fastställs.
2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att återkomma med den fullständig indikatorlista
samt indikatorkatalog.
3. Verksamhetsplan med budget 2015 överlämnas till Programnämnd social välfärd
för kännedom.
Förvaltningens förslag till Vård- och omsorgsnämnd öster
1. Verksamhetsplan med budget 2015 för Vård- och omsorgsnämnd öster fastställs.
2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att återkomma med den fullständig indikatorlista
samt indikatorkatalog.
3. Verksamhetsplan med budget 2015 överlämnas till Programnämnd social välfärd
för kännedom.
2 Driftnämndens uppdrag
Örebro kommuns styrmodell ska stödja verksamheternas arbete med att utnyttja
resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet.
Modellen utgår ifrån en gemensam vision och styrningen sker genom fyra strategiska
områden. Till respektive strategi knyts en rad målområden som gäller för hela
perioden 2015-2018. För att strategierna ska ge kommunen kraft krävs det att hela
organisationen arbetar mot de angivna målen.
Hållbar tillväxt
Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den
hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och imorgon.
Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna etablera sig,
växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en förutsättning för
en fungerade vardag.
Människors egenmakt
En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa
som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det.
Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos medborgare
som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla möjligheter.
Barns och ungas behov
Alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklade skolgång. Genom
tidiga insatser och förebyggande arbete för att förebygga - såväl fysisk som social och
psykisk ohälsa - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv.
En faktor som har stor och negativ effekt på barn och ungas uppväxt är
barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla barns
möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas.
Trygg välfärd
Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar
också kvalitet för samhället som helhet – då stärks hela Örebro. Örebro ska vara en
kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd
så att människornas upplevda trygghet ökar.
4
Med utgångspunkt i ÖSB finns följande handlingsplaner med som grund vid
utformandet av verksamhetsplanen.
- Miljöprogram.
- Drogpolitisk handlingsplan
- Tillgänglighetsplan – En stad för alla
- Överenskommelse om samverkan i Örebro mellan det civila samhället och
kommunen
- Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan.
- Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer
- HBT-planen
- Våld i nära relationer
I grunden utgår förvaltningens arbete ifrån Örebro kommuns verksamhetsidé:
Vi ska ständigt arbeta med att förenkla, förnya och förbättra oss i vårt uppdrag. För att lyckas
behöver vi lär av varandra och samarbeta. Vi jobbar långsiktigt och hållbart för att vara en attraktiv
kommun för både människor och företag. Vid drivs av att skapa en enklare vardag för alla.
2.1 Driftnämndens verksamhets- och
utvecklingsuppdrag
Vård- och omsorgsnämnderna har ansvar för att inom sitt verksamhetsområde arbeta
med en systematisk verksamhetsutveckling av kommunens verksamhet och god
ekonomisk hushållning. Ansvar och befogenheter delegeras till lägsta effektiva nivå.
Nämnden ska ha god kontakt och dialog med medborgare i allmänhet och mottagare
av nämndens tjänster i synnerhet. Inför större beslut ska dialog föras med mottagarna
av tjänsterna och regelbundna uppföljningar ska göras för att ta reda på upplevelsen av
kvaliteten på tjänsterna Vård- och omsorgsnämnderna rapporterar till Programnämnd
Social Välfärd som i sin tur rapporterar till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige.
Vård- och omsorgsnämnderna har att i sitt grunduppdrag utgå ifrån att service ska ges
på lika villkor. Vilket innebär att nämnden behöver säkerställa att det i verksamheten
finns en kunskap om mänskliga rättigheter, barns rätt, mångfald, klimatpåverkan,
genus, nationella minoriteters och teckenspråkigas livsvillkor.
Nämnden förväntas samverka med civila samhället, arbeta förebyggande och tänka
sociala investeringar och hämta erfarenheter nationellt och internationellt för att
kunna utveckla verksamheten.
Nämnden ska vidare visa på hur man bidrar till att få människor i sysselsättning och
inom vilket område man använder sig av genderbudget och vad detta får för effekter.
För nämnden gäller att utifrån såväl grunduppdrag som utvecklingsuppdrag arbeta
med att förenkla, förnya och förbättra i vardagen. Det är också nämndens ansvar att
säkra arbetssätten genom systematisk internkontroll.
2.1.1 Uppdrag enligt nytt reglemente
Vård- och omsorgsnämnderna svarar för insatser i egenregi för service, vård och
omsorg i ordinärt och särskilt boende för de människor som på grund av ålder,
sjukdom eller fysiska funktionshinder har behov av sådana insatser. Vård- och
omsorgsnämnderna ansvarar även för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) till
personer som tillhör personkrets enligt 1§ i lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS), dock inte för insatser enligt vilka den särskilda Nämnden för
funktionshindrade ansvarar. I utförandet ingår även att arbeta förebyggande.
5
Vård- och omsorgsnämnd väster fullgör sitt ansvar ovan och utövar sina befogenheter
inom fastställd geografisk indelning. Nämnden har också ansvar för förvaltningens
hela förebyggande verksamhet. Nämnden ansvarar också för förvaltningens
gemensamma kostnader och intäkter.
Vård- och omsorgsnämnd öster fullgör sitt ansvar ovan och utövar sina befogenheter
inom fastställd geografisk indelning. Det åvilar Vård- och omsorgsnämnd Öster också
att utöva ledningen av hälso- och sjukvård för samtliga av Programnämnd social
välfärd definierade utförare inom vård och omsorgsområdet. Nämnden har också
ansvar för förvaltningens gemensamma utvecklingsarbete.
2.1.2 Utvecklingsuppdrag 2015 utifrån programplanen
I beslutad programplan med budget 2015 för Programnämnd social välfärd anges en
rad utvecklingsuppdrag som riktas till Vård- och omsorgsnämnderna.
Ett direkt utdrag från programplanen visar:
Utvecklingsuppdrag där delaktighet förväntas från nämnden
 Nytt vård- och omsorgsboende på Väster
 Utveckla e-hälsa och e-tjänster
 Införa ny smart teknik, utveckling av omvårdnad där digitaliseringens
möjligheter tas tillvara
 Visionsarbetet Sveriges bästa äldreomsorg
 Utveckla bemötandet utifrån språkliga och kulturella behov och önskemål
 Medverka i arbetet att ta fram ett koncept för verksamhetsnära forskning
Utvecklingsuppdrag riktade till nämnden
 Arbeta med jämställdhetsintegrerad budget
 Genomföra seniorfestival
 Arbeta fram förslag på sociala investeringar
 Översyn av resursfördelningsmodeller
 Utveckla samarbetet med civila samhället, sociala ekonomin och volontärer
 Fortsätta kvalitetsarbetet med måltider inom vård- och omsorgsboenden
 Arbeta för mindre gifter i den offentliga verksamheten, mindre matsvinn,
konceptet klimatsmart mat, ökad andel närproducerad och ekologisk mat, att
minska andelen kött.
 Utveckla flexibel demensdagvård
 Utveckla den sociala dagvården
 Utveckla stödet till anhöriga oavsett utförare bl. a. genom att stödja
Anhörigcentrum
 Ökad kontinuitet – utvecklingsprojekt bemanningsstrategin
 Kompetensutveckling av medarbetare i åldrandets sjukdomar
 Utveckla samarbetet med Region Örebro län genom överenskommelsen
Gränslöst samarbete.
 Kultur för äldre: kulturrundan ska finnas kvar
 Ökade möjligheter att välja vård- och omsorgsboende
 Implementering av värdegrund och värdighetsgarantier
 Genomföra översyn av kostorganisationen
 Se över möjligheten att öppna fler matsalar
 Inventera förebyggande arbete oavsett utförare inom vård och omsorg
 Satsa på friskvård, utomhusgym, gymnastikaktiviteter för äldre
 Följa innehållet i nollvisionen för utskrivningsklara
6


Utveckla äldres internet- och datakunnande med stöd av IT guiderna
Utveckla arbetet med Örebro kommuns HBT-plan
Speciella uppdrag kring det personalstrategiska området
 Erbjuda möjlighet till heltidsarbete istället för deltidsarbete
 Antalet personer som möter de äldre ska bli färre så att kontinuiteten ökar
 Utreda möjligheten att skapa karriärtjänster för undersköterskor och
sjuksköterskor
 Fortsatt prioritering av ledarskapsutveckling
2.1.3 Verksamhetsuppdragets indikatorer med mål
Nedan listas de indikatorer som Programnämnden anger styrande för driftsnämndens
verksamhet och som också utgör målen för god ekonomisk hushållning.
 Matsvinn i verksamheterna
 Andel inköpta ekologiska livsmedel
 Andel kött ska minska
 Andel närproducerad mat ska öka
 Andel omvårdnadspersonal som erbjudits heltid
 Andel delade turer av samtliga schemalagda turer
 Beläggningsgrad på vård- och omsorgsboende
 Beläggningsgrad på platser för korttidsvård
 Ekonomisk ramavvikelse
 Nettokostnad per utförd hemtjänsttimme
 Nettokostnad per boendedygn
 Hållbart medarbetarengagemang för anställda i kommunen
 Genomsnittlig vårdtid i korttidsvård i dagar
 Antal analyser enligt Gender Budgetingmetoden
 Antal konsekvensbedömningar
 Aktiv fritid oavsett kön
 Kvinnor respektive mäns upplevelse av inflytande och påverkan
 Utförare, LOV, def saknas
 Andel timanställda i relation till tillsvidareanställda medarbetare
 Kvinnors respektive mäns upplevelse av trygg och god omsorg
 Uppnådda generella servicegarantier
 Uppnådda värdighetsgarantier
 Antalet utskrivningsklara dygn
 Ej verkställda bostadsbeslut, längre än tre månader
Mer utförlig förteckning med indikatorer och målvärden finns i bilaga.
2.2 Resursfördelningsmodell enligt programplan
Inom programområdet finns en resursfördelningsmodell som fördelar resurser mellan
de två vård- och omsorgsnämnderna. Modellen fördelar också medel mellan de olika
delarna i vårdkedjan, t. ex. dagverksamhet och vård- och omsorgsboende. Modellen
fördelar ramanslag enligt:
- Vård- och omsorgsboende per inriktning.
- Dagverksamhet per inriktning.
- Kostverksamheten per levererad portion.
- Fördelning av ramanslag inom förebyggande verksamhet.
- Fördelning av ramanslag inom hemvården som inte är konkurrensutsatt.
7
-
Fördelning av ramsanlag inom Utvecklingsenheten.
Fördelning av ramanslag inom förvaltningsgemensam verksamhet.
Resursfördelningsmodellerna inom vård- och omsorgsboende och dagverksamhet bör
ses över då de inte utvecklats på ett antal år. Utveckling bör ske mot mer
prestationsbaserade och på sikt utvecklas till värdebaserade ersättningsmodeller.
Inom valfrihetssystemet finns olika ersättningsmodeller och samtliga baseras på
prestation, t.ex. ersättning per utförd timma. Prestationsersättning är en vanlig modell
som används inom de flesta av Sveriges kommuner med konkurrensutsättning.
Programnämnden beslutas också kring de utvecklings- och prestationsmedel som
finns för året. Fokus för 2015 kommer att vara digitalisering, kvalitet och
förebyggande.
2.3 Ekonomisk ram enligt programplan samt
budgetfördelning
Driftbudget 2015
Med resursfördelningsmodellen som grund fördelas budgeten för Vård och
omsorgsnämnderna enligt nedanstående. En omfördelning har gjorts till
förvaltningsgemensam nivå för att ge möjligheter att justera lagd budget efter
ytterligare dialog med program kring eventuell ersättning för åtgärdspaket för
utskrivningsklara samt utökad nattbemanning på vård och omsorgsboenden efter
Resursfördelning
beslut
från IVO. Vård och omsorg 2015
Sammanställn Vård och omsorg
Belopp (Tkr)
Bokslut
2014
Budget
2014
Budget
2015 PN
Budget
2015 VoO
Vård och omsorg Gem
-38 766
-73 584
-37 907
Förebyggande Verksamhet
-79 954
-84 503
-85 159
-51 625
-82 850
Hemvård Totalt
-223 280
-142 525
-173 469
-170 659
Vård och omsorgsboende Totalt
-676 696
-686 178
-720 665
-714 066
Utvecklingsenheten
-15 000
-18 859
-11 567
-9 567
Myndighetsutövning
-31 302
-31 741
0
0
0
-3 416
-5 170
-5 170
-613 485
-579 345
-585 765
-605 496
-451 512
-461 461
-448 172
-428 441
-1 064 997
-1 040 806
-1 033 937
-1 033 937
Planeringsreserv
Vård och Omsorg Öster
Vård och Omsorg Väster
Vård och Omsorg Totalt
Resurser ska omfördelas mellan nämnderna motsvarande 19 731 tkr
Budgetramarna har minskats jämfört med 2014 med totalt 6 869 tkr.
Dels gäller det budgetförändringar med 3 208 tkr netto, t.ex. organisationsförändr. Myndighetsutövningen 31,7 mnkr,
återföring del av omställningsbudgeten för hemvården 16,5 mnkr, helåresffekt Tullhuset och kompensation ny hyresmodell.
Dels gäller det omprövningskravet med 3 020 tkr samt ombudg. avs. en adm tjänst till NE med 641 tkr.
Budget PN visar fördelningen från programnämnden.
Budget VoO visar justering kopplad till omprövningskravet och budgetanpassningar.
Sammanställningen inkluderar omställningstödet från programnämnd på 31 miljoner kr.
Enligt beslut i programnämnden fördelas också, utöver ram, riktade utvecklings- och
prestationsmedel till Vård och omsorgsnämnderna.
8
I ovan angivna ram från programnämnden inkluderas ett omställningsstöd. Stödet
riktas till vård och omsorgsnämnderna för omställningsarbete i samband med
konkurrensutsättning av hemvården.
Stödet omfattar:
Budget, voo, omställningsarbete
2014
2015
2016
2017
Bemanningsenhet/omställningspott
personal
40 000
25 000
11 000
2 000
4 500
3 500
2 500
1 500
500
500
250
250
2 500
47 500
2 000
31 000
1 500
1 000
15 250
4 750
Hyror - omställningspott hemvårdshyror
Strategisk chefsutveckling kopplat till
konkurrensutsättning
Strategiskt förbättringsarbete
(vik.ersättning)
Summa
Tabellen visar i Tkr.
Budgetförändringar av programnämndens resursfördelning 2015
Nedan anges de åtgärder som Vård och omsorgsnämndernas budget 2015 bygger på
Budgetförändringar
jfrt PN'soch
resursfördelning
2015
för
att klara omprövningskrav
budgetanpassningar.
Budget 2015 - Vård och omsorg
Belopp (Tkr)
Budg.
förändr.
Vård och omsorg Gemensamt
-13 718
Anpassn. budget; företagshälsov, friskv.
Avstämning mot ram
Ospecificerat
Bemanningsenheten flytt fr. Hemvården
1 200
3 555
-17 665
-808
Förebyggande Verksamhet
2 309
Justering dagvård
Justering dagvårdsresor
Omprövn.krav - Soc. dagvård; minskn. 16 pl. och ökat beläggn.krav
Anpassning budget; Demensdagvård
Anpassning budget; Minnesmottagningen
Frivilligt och Hälsofrämjande; återföring 0,25 åa.
Anhörigcentrum; utökning 1,0 åa. (delfinansiering)
Hemvård
-369
278
2 200
400
100
-100
-200
2 810
Justering
Flytt Bemanningsenheten till VoO Gemensamt
Anpassn budget; Nattorganisationen
Omprövn.krav; Minskn. 1 patrull omvårdnadspersonal nattorg.
-38
808
837
1 203
Vård och omsorgsboende
6 599
Kallelselarm (kapkostn o service)
Omprövn.krav; Minskad vikarieersättn.
Justering nattssk vobo, ingår i Nattorg. Hemv.
Justering boendevärdar, ingår i Frivill o Hälsofrämj
Uppdatering schablonlöner
Ospecificerat
-1 400
650
5 974
600
2 775
-2 000
Utvecklingsenheten
2 000
Utvecklingsprojekt
2 000
Budgetförändringar totalt
0
Minusbelopp innebär ökad nettokostnadsbudget
9
Investeringsbudget 2015
Vård och omsorgsnämnderna har begärt få 15 719 tkr i investeringsanslag överfört
från 2014. Av detta avser 14 916 tkr medel för kallelselarm. Av programnämnden har
2015 6 800 tkr erhållits för inventarieinköp, 9 000 tkr för kallelselarm och 850 tkr för
IT-investeringar.
Objekt
Belopp i tkr
Vård och omsorg öster
varav kallelselarm
varav inventarier
varav IT-investeringar
Vård och omsorg väster
varav inventarier
varav IT-investeringar
Totalt
Budget
2015
-26 291
-14 916
-2 375
-9 000
-6 078
-5 228
-850
-32 369
Varav
fr 2014
-15 419
-14 916
-503
-300
-300
-15 719
2.4 Uppföljningskrav enligt programplan
Vård- och omsorgsnämnderna har krav att redovisa uppföljning och resultat för
samtliga delar i uppföljningsmatrisen.
Utveckla:
Säkra:
Strategiska områden i ÖSB 2015-2018
Verksamhetsuppdrag enligt reglemente
Barn
och
Hållbar
Människors ungas Trygg
Ekonomi/ Medtillväxt
egenmakt behov välfärd Process Brukare Effektivitet arbetare
2.5 Ekonomistyrning enligt budgetdirektiv
Ett antal ekonomiska styrprinciper för nämndernas budgetramar 2015 anges enligt:
 Kompensation för volymökningar
I driftbudgetramen för år 2015 har medel för volymökningar kompenserats till
Vård- och omsorgsnämnderna för driftkostnader för Tullhuset.
 Kompensation för löneöversyn och indexuppräkningar.
I driftbudgetramarna för 2015 är kompensation utlagd dels för överhäng från 2014
års löneöversyn, dels för nya generella lönenivåer från 1 april 2015. Medel för
lönepolitiska prioriteringar därutöver finns reserverade inom kommunstyrelsen.
Detta motsvarar full kompensation för nu kända och bedömda löneökningar.
Kompensation för övriga indexmässiga kostnadsökningar kommer att fördelas ut
när underlag finns.
 Ny hyresmodell
Från 2015 införs en ny hyresmodell baserad på kommunens självkostnad.
Internhyran består fortsättningsvis av kommunens externa hyreskostnad
kompletterad med kalkylmässiga påslag för de kostnader som
lokalförsörjningsavdelningen bar, t ex glaskross och visst underhåll. Utöver det
kommer nämnderna att belastas med faktisk kostnad för el i de fall den inte ingår i
den externa hyreskostnaden samt sophämtning. Övergången till självkostnadshyra
medför förändringar i nämndernas kostnader för lokaler. Dessa neutraliseras
genom motsvarande justeringar av driftbudgetramarna. Köpkraften för respektive
nämnd kommer genom detta att vara oförändrad.
10
Hushålla:
Ramavvikelse
Intra- Övrig
prenad verks
 Övrigt
Internräntan för år 2015 är oförändrad 3 procent. Det interna
personalomkostnadspålägget för år 2015 är oförändrat 39,46 procent.
 Omprövningskrav
En förutsättning för den föreliggande ekonomiska planen är att nämnderna gör en
genomgång av sin verksamhet och identifierar effektiviseringsmöjligheter inom
ansvarsområdet.
I budgetdirektivet för 2015-217 framgår tydligt att nämnderna kommer att påverkas på
flera olika sätt ur ett ekonomiskt perspektiv för perioden. Stora demografiska
förändringar sker och andelen äldre ökar i allt snabbare takt. Intäktsförstärkningen
från skatteintäkter och generella stadsbidrag dämpas vilket också kan komma att
påverka kommunens och därmed förvaltningens ekonomi.
Särskilt uppmärksammas det ekonomiska underskott som visats i hemvården över tid.
Följande tydliga direktiv lämnas till Vård- och omsorgsnämnderna:
 Samtlig tillsvidareanställd omvårdnadspersonal skall erbjudas möjlighet att
öka sin sysselsättningsgrad till heltid. Satsningen skall vara genomförd till juni
2017.
 Genomföra gender budgeting-analyser inom minst ett nytt utvecklingsområde
årligen.
 Inom ramen för sitt utvecklingsarbete vidta årliga omprioriteringar för att
hantera ökade resursbehov.
 Säkra nyckeltal och indikatorer som visar utvecklingen av verksamheten.
3 Driftnämndens bedömning
3.1 Verksamhetens styrkor
Verksamheterna inom vård- och omsorg har många styrkor som till stor del grundar
sig i medarbetarnas goda erfarenheter och kompetens. Medarbetarundersökningen
visar att vård och omsorgspersonalen trivs bättre på sin arbetsplats än den
genomsnittlige kommunanställde. Det höga engagemanget återspeglas också i de
äldres upplevelse. Nio av tio är nöjda med trygghet, bemötande och
omhändertagande.
Den förebyggande verksamheten visar en stor bredd med insatser som återkommer
genom hela vårdkedjan. Arbetet är viktigt för de äldres välbefinnande och delaktighet i
vardagen. Ett aktivt arbete under 2014 har lett till en minskning av matsvinnet med
11%. Inom Vård och omsorgsboenden har beläggningsgraderna ökat som en effekt av
stärkt kvalitet i rutiner kring in och utskrivning. Såväl vård och omsorgsboenden som
förebyggande har en ekonomi i balans.
Etiska rådet är nu väl etablerat och ger stöd till enheter vid svåra etiska dilemman.
3.2 Verksamhetsåret 2015
Verksamhetsåret innehåller ett antal större utmaningar för förvaltningen. Hemvårdens
ekonomi har under flera år varit ansträngd. Ett fortsatt arbete måste göras för att nå
en budget i balans.
Antalet utskrivningsklara personer på USÖ där vård och omsorgsnämnderna har
betalningsansvar måste fortsätta att minska. Förvaltningens uppgift är att skapa en
11
trygg och god vård och omsorg för dessa personer. Behovet av nya platser inom vård
och omsorgsboenden är stort och under året pågår byggnationen av det nya boendet
Trädgårdarna.
Nämnden prioriterar ett fortsatt förebyggande arbete vilket är en viktig del i att skapa
bra förutsättningar för den enskilde i vardagen. Rätten till ett gott och värdigt liv
utifrån den äldres egna behov och önskemål är en viktig prioritering och ingår i
värdegrundsarbetet som kommer att fortsätta under verksamhetsåret. Fokus kommer
att ligga på den enskildes möjlighet till ett självständigt liv möjlighet att bestämma
själv.
Kostverksamheten skall fortsätta att bidra till ett hållbart samhälle genom minskat
matsvinn och en ökad andel ekologiska och närproducerade produkter.
Förvaltningens mångfaldsarbete skall ha ett brett perspektiv och kommer att kräva
ytterligare fördjupning under verksamhetsåret.
Inom demensvården behövs en förstärkning av demensteam samt utveckling av
arbetssättet vid bedömning och utredning av behovet av vård och stöd för personer
med demenssjukdom genom hela vårdkedjan. Under året genomförs ett pilotprojekt
med demensteam inom ramen för projektet Sammanhållen korttidsvård
Den enskildes behov skall vara utgångspunkten i bemanningsarbetet. En
bemanningsenhet etableras för att möjliggöra rätten till heltid och minskad andel
timavlönade. Härmed kan personalomsättningen minskas och personkontinuiteten i
vården ökas.
För att bedriva en god vård och omsorg krävs ett starkt ledarskap. Nämnden
prioriterar att skapa rätt förutsättningar för förvaltningens chefer.
En god och jämn kvalitet med ett tydligt varumärke bör utmärka förvaltningens
verksamheter som skall vara ett attraktivt val för medborgaren. Införandet av ett
kvalitetsledningssystem ger bättre kontroll av processer och verksamhet och blir ett
viktigt verktyg i det ständiga förbättringsarbetet.
För att ge bästa möjliga vård och omsorg ska samarbetet med Region Örebro län
fortsätta att utvecklas.
Ombyggnation och upprustning pågår av våra vård- och omsorgboenden enligt
lokalförsörjningsplanen för att förstärka brandskyddet och uppgradera kallelselarm.
För att Askenäshemmet ska få mer ändamålsenliga lokaler planeras en större
renovering/ombyggnation
3.3 Framåtblick för mandatperioden
För att kunna fortsätta att upprätthålla en god kvalitet, främja hälsa och ett gott
åldrande i en befolkning som blir allt äldre, krävs en långsiktig planering inom flera
områden:
Fler permanenta platser på vård och omsorgsboenden.
Uthållighet i värdegrundsarbetet.
Säkrad kompetensförsörjning och attraktivitet som arbetsgivare.
Stärkt geriatrisk kompetens hos medarbetare.
Förebyggande arbete som når ut till fler i utsatta områden.
Ökat teknikutnyttjande på den enskildes villkor.
Införande av nyckelfri hemtjänst.
12
4 Planeringsförutsättningar
4.1 Omvärldsanalys
Trender i omvärlden som i hög grad påverkar/kommer att påverka det
kommunala uppdraget inom Vård och omsorg som helhet
Teknikutvecklingen
Ökad konkurrens
Demografiska förändringar gör att
resurserna ska räcka till fler vilket ställer
ökade krav på individen
Individens vilja att påverka och göra
själv allt starkare
Ökade krav på boenden för olika
livsstilsinriktningar
Individen allt mer kravställande
Anhöriga vårdar i högre utsträckning
Synen på åldrandet ändras
Behov av introduktionsanställningar för
personer som står långt ifrån
arbetsmarknaden
Tillgången på kompetens minskar
Kompetenskraven ökar i både befintliga
yrken och i nya
Valfrihetssystemen växer
Personer som inte kan välja eller välja
om utförare är många och ökar i antal
Krav på ekonomisk effektivitet
Psykisk ohälsa ökar
Fler multisjuka äldre som är i behov av
vård och omsorg längre
Ökade behov av förebyggande insatser
Leveransen av tjänster allt mer
uppdelad, svårt få helhet för individen
Nationella krav och styrning ökar
Ökad ojämlik hälsa
Ökad mediabevakning
Stor ökning av äldre utlandsfödda
13
4.2 Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag
Befolkning,
Totalt antal invånare, Örebro kommun
- antal invånare 65 år och äldre
- antal invånare 85 år och äldre
Verksam het
Antal personer som gjort frivilliginsatser
Antal platser i dagverksamhet
2011
2012
2013
Planering
2015
2014
137 121
23 597
3 565
138 952
24 299
3 585
140 599
24 902
3 570
142 522
25 424
3 594
294
149
284
150
256
156
329
155
4 320
4 284
4 441
4 497
i nivå
1 518
2 430
1 984
1 550
2 536
2 004
1 668
2 630
1 928
1 435
2 785
2 031
1 053
27
118
1 048
63
118
1 038
56
118
1 069
83
121
i nivå
i nivå
i nivå
minskar
i nivå
i nivå
ökar
minska
ökar
1 179
-10,1
1 195
8,9
1 227
5,5
1 065
-24,2
1 034
0
2 146
2 034
1 873
161
112
99
13
347
2 219
2 054
1 878
177
165
142
23
312
2 254
2 101
1 909
192
153
141
12
312
2 393
2 120
1 919
201
273
253
20
365
minskar
minskar
4
4
4
4
4
3
4
3
oförändr
oförändr
Antal personer med beviljad hemvårdsinsats, totalt
(kommunal och extern utförare)
- varav personer med omsorg
- varav personer med service
- varav personer med HsL-insats
Andel personer med kommunal utförare - omsorg
Andel personer med kommunal utförare - service
Andel personer med kommunal utförare - HsL-insats
Antal permanenta platser i vård- och omsorgsboende
Antal personer i kö till vård- och omsorgsboende 31/12
Antal platser korttidsvård
Ekonom i
Nettokostnad helår mnkr
Resultat helår mnkr (budgetavvikelse)
Anställda
Totalt antal årsarbetare
Antal tillsvidareanställda, årsarbetare
- kvinnor
- män
Antal visstidsanställda, årsarbetare
- kvinnor
- män
Antal timavlönade, årsarbetare
Organisationsutveckling
Antal intraprenader
Antal entreprenader <hela enheter>
ökar
minskar
minskar
minskar
4.3 Sveriges bästa äldreomsorg
I övergripande strategier och budget beskrivs ambitionsnivån att på sikt ha Sveriges
bästa äldreomsorg i Örebro kommun och Programnämnden kommer under 2015 ta
fram en målbild.
En tolkning av Sveriges bästa äldreomsorg för Vård och omsorgsnämnderna har
resulterat i fyra definierade målområden.
 85 % av de ”äldre” upplever hög egenmakt och delaktighet i sin vård och omsorg
 Personkontinuitet utifrån den enskildes önskemål, riktvärde ej över10 i
genomsnitt på en två veckors period.
 80 % av våra processer är säkrade utifrån forskning, evidens och beprövad
erfarenhet
 80 % av medarbetarna rekommenderar en vän att jobba inom Örebro kommun
4.4 Verksamhetsidé och värdegrund
Verksamhetsidén att leva vår värdegrund varje dag i varje möte innebär att i största möjliga
utsträckning leverera tjänster på ett sätt som bidrar till att de förvaltningen finns till för
kan leva sitt liv som de vill utifrån sin bakgrund, nutid och framtid och förvaltningen
ska lyssna på dem och respektera deras rätt att bestämma själva.
Förvaltningen har sedan drygt två år en gemensamt beslutad värdegrund och
värdighetsgarantier som har tagits fram med stöd av forskning vid Örebro universitet.
14
Forskningen utgick från intervjuer om vad som är en meningsfull vardag med
personer som hade behov av våra tjänster, deras anhöriga, medarbetare på ett antal
enheter, chefer, brukarorganisationer samt politiker. Forskarna gjorde också
deltagande observationer.
I slutet av 2014 gjordes en uppföljning av Örebro universitet med syfte att belysa i
vilken grad leveransen av tjänster sker i enlighet med värdegrund och
värdighetsgarantier.
De preliminära resultat som förvaltningen fått ta del av visar att värdegrunden och
värdighetsgarantierna är väl kända av medarbetarna och att medarbetarna upplever att
de i hög grad når upp till delarna gällande relationerna till den enskilde, visa respekt,
lyssna, utsedd kontaktperson och kring säkerhetsfrågor som nycklar, namnskylt och
legitimation samt sin egen kompetens,
Medarbetarna anger att de i lägre grad når upp till att samma person kommer hem till
den enskilde och att de kan erbjuda stöd till träning när det önskas.
De personer som tagit del av förvaltningens tjänster skattar högt eller mycket högt att
tjänsterna levereras med respekt, god relation, förtroende, att få hjälp på sina villkor,
tid för samtal, yrkeskunnande samt social kompetens.
Personerna anger att de är nöjda i lägre grad gällande att få mat utifrån sina behov och
önskemål och att få besked om vem som kommer hem till dem.
4.5 Kvalitet, processer och ständiga förbättringar
Förvaltningens chefer och medarbetare ansvarar alla för kvaliteten på tjänster och
service. Kvaliteten uppstår i mötet mellan den som levererar tjänsten och den som tar
emot den. Samspelet är mycket viktigt - medarbetaren kan tolka mottagaren och
använda det som vägledning för fortsatt agerande. Den som tar emot tjänsten
bedömer kvaliteten på den utifrån sina förväntningar och sin upplevelse.
Kvalitetsutvecklingen ska alltid ha sin utgångpunkt i den enskildes behov och i
kommunens mål och vision. Jämställdhet och mångfald ska särskilt beaktas.
När vi utvecklar kvalitet i tjänster och verksamhet innebär det att vi åstadkommer
- En enklare vardag för dem vi finns till för
- Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet
- Effektivitet i verksamheten
För att säkra och utveckla verksamheten har förvaltningen identifierat och prioriterat
ett antal områden med tydligt mål att stärka kvaliteten för den enskilde. Den enskildes
behov går ofta tvärs över ansvars-, funktions- och organisationsgränser. Den enskilde
är sällan intresserad av hur vi organiserat oss – den är intresserad av resultatet av vårt
arbete. Ett tydligt ledningsarbete behövs för att styra det vi gör i verksamheten och
säkerställa att det vi gör skapar värde för dem vi finns till för och ständigt förbättras.
De huvudprocesser som definierats för förvaltningen är:
- Tillhandahålla individuell vård och omsorg
Med delprocesserna:
-
- Tillhandahålla individuellt stöd för trygg och meningsfull vardag
- Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande
hälso- och sjukvård
Tillhandahålla hälsofrämjande och förebyggande tjänster
Tillhandahålla anhörigstöd
15
5 Uppdragsgivare, medborgare och partners
För förvaltningen har följande uppdragsgivare, medborgare och partners identifierats.
Uppdragsgivare:
 Vård och omsorgsnämnd väster
 Vård och omsorgsnämnd öster
Medborgare:
 Personer över 65 år som önskar ta del av tidigt och förebyggande arbete
 Personer i Örebro kommun som fått beslut om rätt till stöd utifrån
socialtjänstlagen och valt kommunen som utförare.
 Personer i Örebro kommun som har behov av kommunal hälso- och sjukvård
 Personer i Örebro kommun som är anhöriga och önskar stöd i sin situation
Partners:
Externa
 Region Örebro län
 Civila samhället
 Sveriges kommuner och landsting
Interna
 Myndighetskontoret
 Kommunledningskontoret med styr och stödprocesser, de mest frekventa
samarbetena sker med neutrala enheten, lokalförsörjningsenheten,
kommunikationsavdelningen, personalavdelningen
 Förvaltningskontoret på Ringgatan
6 Planering av verksamhet och utveckling
Förvaltningens verksamhetsplanering 2015 syftar till att skapa attraktivitet och
konkurrenskraft både som servicegivare och arbetsgivare.
Planen utgår ifrån fem prioriterade områden.
 Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag
 En meningsfull vardag med stöd av civila samhället
 Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och
sjukvård
 Attraktiv arbetsgivare
 Ekonomi i balans
De prioriterade områdena beskrivs alla med en bild av framgångsfaktorer, nulägets
styrkor, utvecklingsbehov och prioriterade aktiviteter för året.
Utöver ovan angivna områden kommer också ett antal förvaltningsövergripande
aktiviteter att prioriteras under året.
 En förvaltningsgemensam plan för kommunikation och varumärkeshantering
kommer att utarbetas.
 Genomlysning av om ytterligare funktioner skall flyttas över till programnivån
med anledning av utvecklingen av en mer konkurrensneutral hantering.
 Översyn av verksamhet ur perspektiven kostnadseffektivitet och servicenivån
i relation till varandra. Nattorganisationen, larmorganisationen,
kostorganisationen och dagverksamheten (inkl. dagvårdsresor) är exempel på
16




verksamhet där en översyn kan vara aktuell. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att se
över kostorganisationen)
Förstärkt arbete med nationella jämförelser för lärande och utveckling.
Ett projekt kring gender budgeting skall definieras med syfte att belysa hur
resurser används ur ett genderperspektiv. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att arbeta
med jämställdhetsintegrerad budget)
Aktiviteter skall vidtas för att skapa utvecklingsmöjligheter för människor
som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att
arbeta för sociala investeringar)
Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde
”Utskrivningsprocessen” där orsaker och ekonomiska konsekvenser kring
detta kommer att granskas (utvecklingsuppdrag enligt ÖSB om nollvison för
utskrivningsklara).
6.1 Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och
meningsfull vardag
Behov
Behov av
uppsökande,
förebyggande och
NGT
FRÅN SOL
biståndsbeviljade
insatser
Värde
Möjlighet till
delaktighet och
inflytande i
vardagen i varje
möte
Resultat
Känner sig trygg
och upplever en
meningsfull
vardag
I arbetet att tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag ska ansvar
tas för mötet med andra människor så att de känner sig sedda, lyssnade på och
delaktiga. Människor har rätt att leva sitt liv utifrån sin bakgrund, nutid och framtid.
Den enskilde lyssnas till och rätten att bestämma själv respekteras.
6.1.1 Nuläge och framgångsfaktorer
Inom ramen för arbetet konstateras ett starkt samband mellan känslan av
sammanhang och trygghet. Bedömningen är att trygghet är en förutsättning, oavsett
målgrupp för att uppleva att vardagen är meningsfull. Förutsättningarna för att bidra
till trygghet är att arbetet är begripligt och hanterbart för den enskilde. Erbjudande
som hänger samman med meningsfullhet är värdet och nyttan för medborgaren att
engagera sig, känslan av tillhörighet, gemenskap, behov av sysselsättning och aktivitet
samt möjlighet att samtala om känslor och existens.
Slutsatsen är att kvaliteten i arbetet att tillhandahålla trygg och meningsfull vardag
grundas i sju stycken framgångsfaktorer.
Relation – Trygghet – Delaktighet – Värdegrund – Samverkan - Kvalitetsutveckling Stöd av civila samhället
Nuvarande arbete stödjer till stor del målet att skapa en trygg och meningsfull vardag
för den enskilde. Som exempel kan nämnas engagerad personal, individuell vård- och
omsorgsplan, ombudsroller och kompetenstrappan. Det handlar till stor del om
strukturer, organisation och flexibilitet för att klara uppdraget. Det som behöver
utvecklas handlar mycket om de mjuka värdena såsom kompetens, kontinuitet,
utvecklat samarbete, samverkan, samtalsmetodik och individinriktning.
17
6.1.2 Relation
Förutsättningar som behövs för att utveckla detta område är ett relationsorienterat
kontaktmannaskap och arbetssätt, en personcentrerad vård och omsorg, hög
personkontinuitet samt ett arbetssätt som tillvaratar individens egna nätverk.
Prioriterade aktiviteter
 Utveckla certifiering i kontaktmannaskap
 Handledning i personcentrerat arbetssätt
 Utveckla vård och omsorgsboenden att vara mer välkomnande för barn
6.1.3 Trygghet
För att kunna utveckla området trygghet krävs att den enskilde får rätt information,
vid rätt tidpunkt, att våra arbetsprocesser är förutsägbara för den enskilde, att
återkoppling ges till den enskilde om det som berör denne och att förstärkt arbete sker
med tydlighet, struktur och ordning.
Prioriterade aktiviteter
 Utbildning i trygghetsskattning
 Utbildning i avvikelseprocessen
 Översyn av klagomålsprocessen
6.1.4 Delaktighet
Utveckling av området delaktighet kräver en förstärkning av den enskildes möjligheter
att uppleva meningsfullhet. Det görs genom att skapa förutsättningar för gemenskap,
egenvärde, egenmakt och inflytande. Dessutom sker fortsatt utveckling av arbetssätt
som syftar till att stärka den enskildes delaktighet och inflytande.
Prioriterade aktiviteter
 Utveckla egenkontrollsystem för individuell vård- och omsorgsplanering
 Interaktiv grundutbildning i Treserva och arbetsprocess
 Utbildning av VISA-handledare samt nätverksträffar
6.1.5 Värdegrund
Förutsättningarna för att utveckla området värdegrund är att varje dag, genom
förhållningssätt och bemötande, i varje möte utgå från värdegrunden och leva upp till
de värdighetsgarantier som utlovats.
Prioriterade aktiviteter
 Genomförande av värdegrundsdagar (utvecklingsuppdrag från ÖSB att
implementera värdegrund och värdighetsgarantier)
 Tillhandahålla bemötandespel
 Aktiviteter från etiska rådet
 Uppföljning av värdegrund och värdighetsgarantier i samarbete med Örebro
universitet (utvecklingsuppdrag från ÖSB att implementera värdegrund och
värdighetsgarantier)
 Utveckla verktyg för att kunna erbjuda vård på den enskildes eget språk så
långt det är möjligt
 Stärka den äldres välbefinnande genom kultur, upplevelser och samvaro
(utvecklingsuppdrag från ÖSB om att gynna kultur för äldre)
18
6.1.6 Samverkan
Utvecklingsbehoven kring samverkan med andra aktörer innebär att, tillsammans med
den enskilde, använda de samverkansverktyg som är framtagna för exempelvis
samordnad individuell planering. Behov finns också av att utveckla samverkan och
samarbetet med anhöriga, civila samhället, samt andra stödresurser.
Prioriterade aktiviteter
 Delta som representant i C-nätverket för att utveckla samverkan
 Erfarenhetsutbytesdag mellan medborgare, representant och civila samhället
varje vår. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället)
 Erbjuda stödresurs för samordnad individuell planering
 Arbeta fram rutiner för åtkomst i Treserva för sjukgymnaster
 Samverkan med Region Örebro län kring läkemedelshantering och
individärenden rörande multisjuka.
6.1.7 Kvalitetsutveckling
Kvalitetsutveckling i perspektivet trygg och meningsfull vardag kräver
förhållningssättet; bra kan alltid bli bättre och att den enskildes uppfattning om det vi
gör efterfrågas genom brukarundersökningar men även i det vardagliga
kvalitetsarbetet. Kvalitetsutveckling handlar även om journalgranskningar,
egenkontroll, självskattning och säkerställande av rätt kompetens.
Prioriterade aktiviteter
 Införa kvalitetsutveckling och arbetssättet ständiga förbättringar med
målstyrningstavlor på fler enheter
 Journalgranskningar av SAS och DRIVA-nätverket
 Utveckla och genomföra system för självskattning av verkställighetsansvaret
 Metodutveckling av uppföljning i individuell vård- och omsorgsplanering
6.1.8 Stöd av civila samhället
Ett viktigt komplement till det kommunala ansvaret och arbetet som utförs av
medarbetare inom vård och omsorg är arbete som sker med stöd av det civila
samhället. Med detta stöd ökar möjligheterna att tillhandahålla en mångfald och ett
mera individuellt perspektiv. Därför är det viktigt att se detta område som en
integrerad del i Trygg och meningsfull vardag.
Området har stor potential att bidra till ökad kvalitet och lyfts därför som ett tydligare
prioriterat område under kapitel, 6.2.
6.1.9 Indikatorer
Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa
utvecklingen inom området trygg och meningsfull vardag. Ytterligare indikatorer finns
framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd
indikatorkatalog.
19
Indikatorer:
Tillhandahålla
individuellt stöd till
trygg och meningsfull
vardag
Avser att mäta
framgångs-faktor
Kontinuitet
Relation
Trygghet (index)
Trygghet
Delaktighet (index)
Delaktighet
Bemötande (index)
Värdegrund
Avvikelser i
informationsöverföring
Andel godkända
genomförandeplaner
Samverkan
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2015
Följs
upp
Kvalitetsutveckling
Stöd av civila samhället
6.2 En meningsfull vardag med stöd av civila
samhället
Behov
Individuella behov,
önskemål och
nyfikenhet på nya
upplevelser
Värde
Ökad möjlighet att
välja upplevelser och
delaktighet i
samhällslivet
Resultat
Upplever en
meningsfull vardag
Örebro kommun ska öka och stärka samverkan med det civila samhället. Föreningar,
frivilligorganisationer, volontärer och andra aktörer inom det civila samhället är
avgörande för kommunens välfärd och har en stor och viktig betydelse i vård och
omsorg för att den enskilde ska kunna leva utifrån sin bakgrund, nutid och framtid.
Frivilliga uppdrag ska ses som ett komplement och inte ta över det kommunala
ansvaret eller arbetet som ska utföras av medarbetare inom vård och omsorg.
Genom samverkan mellan vård och omsorg och det civila samhället ökar
förutsättningarna för mångfald så att den enskilde kan påverka och uppleva en
meningsfull vardag. Brist på inflytande och möjligheter att påverka sin tillvaro har ett
starkt samband med upplevelsen av livskvalitet och hälsa. Därför är det viktigt att se
detta område som en integrerad del i att tillhandahålla individuellt stöd till trygg och
meningsfull vardag för den enskilde.
6.2.1 Nuläge och framgångsfaktorer
Med utgångspunkt från den enskildes behov, önskemål och nyfikenhet på nya
upplevelser har följande framgångsfaktorer identifierats:
Relation – Trygghet – Delaktighet – Värdegrund – Samverkan – Kvalitetsutveckling
Kunskap om tillvaratagande av möjligheter och samverkan med civila samhället
varierar inom vård och omsorgs verksamheter. En viktig förutsättning för framgång är
därför en ökad kunskap om möjligheterna till den mångfald som kan tillhandahållas
den enskilde eller en grupp, i någons hem, på en träffpunkt, på vård och
omsorgsboende eller på en dagverksamhet och till deltagande i samhället i stort. För
20
att utveckla arbetet med en meningsfull vardag med stöd av det civila samhället
behöver förvaltningen fortsätta stärka samverkan såväl internt som externt.
Idag finns en pågående samverkan med ett stort antal aktörer som till exempel
föreningar, frivilligorganisationer, kyrkor, pensionärs- och anhörigråd samt enskilda
volontärer. Inom Frivillig och hälsofrämjande enheten i vård och omsorg finns
samordnare för samverkan med civila samhället, kulturhandläggare, seniorlotsar,
kulturrundan och ett stort antal träffpunkter som till stor del bygger på insatser från
frivilliga. Innehåll i aktiviteterna styrs av besökarnas önskemål. Vid Anhörigcentrum
bedrivs också ett stort antal aktiviteter genom frivilliginsatser. Information om
träffpunkter och aktiviteter finns också på Örebro kommuns hemsida. Aktivitetsstöd
kan sökas av föreningar som riktar sig mot öppenverksamhet för äldre. Dessutom
finns möjligheter att ytterligare stärka äldres internet- och datakunnande med stöd av
IT guiderna.
Inom vård och omsorgsboende finns kulturskapare och aktivitetsombud med utökade
kunskaper om samverkan med civila samhället. Även inom dagverksamheter finns
kulturskapare.
För sjätte året genomförs nu Seniorfestivalen i samverkan med pensionärsorganisationer. Ett mycket stort antal föreningar, frivilligorganisationer, volontärer och
andra aktörer inom det civila samhället är representerade vid festivalveckan och under
mäss- och finaldagen på Conventum.
Samverkan med det civila samhället har ett stort mervärde för vår målgrupp och
verksamheten. För att ytterligare stärka arbetet behöver den interna samverkan
utvecklas för att ta tillvara det som idag finns på plats. Den externa samverkan med
det civila samhället behöver utvecklas och utökas.
Prioriterade aktiviteter
Kvalitetssäkra strukturer





Öka kunskapen om civila samhällets villkor och kvaliteter (utvecklingsuppdrag
från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället)
Kartläggning av nuläge gällande samverkan med civila samhället
(utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället)
Säkerställande av möjlighet för civila samhället att ha dialog med vård och
omsorgs verksamheter (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila
samhället)
Öka möjligheterna för volontärer att vara delaktiga i verksamheterna
(utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med volontärer)
Säkerställa tillgången till kostnadsfria lokaler för civila samhället
(utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället)
Genomföra aktiviteter




Representation och tillhandahålla kontaktperson i C-nätverket, med ansats
utifrån Policy för Örebro kommuns samverkan med det civila samhället och
Överenskommelse om samverkan i Örebro mellan det civila samhället och kommunen
Säkerställa att verksamheterna har kunskap om hur överenskommelsen med
civila samhället tillämpas i vård- och omsorg. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att
utöka samarbetet med civila samhället)
Bjuda in civila samhället vid relevanta utbildningstillfällen (utvecklingsuppdrag
från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället)
Handläggning av aktivitetsstöd till civila samhället (utvecklingsuppdrag från ÖSB
att utöka samarbetet med civila samhället)
21



Arbeta fram förslag på sociala investeringar (utvecklingsuppdrag från ÖSB att
arbeta för sociala investeringar)
Kultur för äldre, bland annat Kulturrundan (utvecklingsuppdrag från ÖSB att ha
kvar Kulturrundan)
Genomföra Seniorfestivalen (utvecklingsuppdrag från ÖSB att genomföra
Seniorfestivalen)
Utveckla



Samverkan internt och tillvaratagande av de resurser som finns
Utveckla och öka insatser som genomförs i samverkan med civila samhället
(utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället)
Äldres internet- och datakunnande med stöd av IT guiderna (utvecklingsuppdrag
från ÖSB att utveckla äldres internetkunskaper)
6.2.2 Indikatorer
Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa
utvecklingen inom området samverkan med det civila samhället. Ytterligare
indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer
presenteras i bilagda indikatorkatalog.
Indikatorer: En
meningsfull vardag
med stöd av civila
samhället
Antal erbjudna och/eller
genomförda förebyggande
hembesök
Antal deltagare på
Seniorträffarna
Andel som upplever att de
har meningsfulla aktiviteter
Avser att mäta
framgångs-faktor
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2015
Följs
upp
Delaktighet
Delaktighet
Värdegrund
Andel som upplever att
möjligheterna till
utevistelse är bra
Andel med upplevd
ensamhet
Andel aktiviteter på VOBO
utförda i samverkan med
civila samhället
6.3 Tillhandahålla en individuell trygg, säker och
rehabiliterande hälso- och sjukvård
Behov
Behov finns av
trygg, säker och
rehabiliterande
hälso- och sjukvård
Värde
Känna gott liv trots
sjukdom, ohälsa eller
skada
Resultat
Behov av trygg,
säker och
rehabiliterande
hälso- och sjukvård
upphör
Förutsättning för att den enskilde ska känna ett gott liv trots sjukdom, ohälsa,
funktionshinder eller skada är att vård och rehabilitering är anpassad efter den
enskildes hälsotillstånd och livssituation och att den enskilde får stöd att upprätthålla
aktivitets- och funktionsförmåga efter sina förutsättningar.
22
En trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård ska bygga på den enskildes
delaktighet och inflytande och behöver vara integrerad i den individuella vård och
omsorgsprocessen för att skapa förutsättningar för den gemensamma värdegrunden.
6.3.1 Nuläge och framgångsfaktorer
Kvaliteten i arbetet att tillhandahålla individuell, trygg, säker och rehabiliterande hälsooch sjukvård grundas i sex stycken prioriterade områden för att nå framgång.
Rehabilitering – God läkemedelsbehandling - God vård och omsorg vid
demenssjukdom och kognitiv svikt – God vård vid livets slut – Psykisk ohälsa –
Övergripande strategiska utvecklingsområden.
Inom de olika områdena finns både framgångsfaktorer och utvecklingsbehov.
6.3.2 Rehabilitering
Målsättningen är största möjliga självständighet för den enskilde oavsett vårdform och
vårdnivå.
I arbetet med rehabilitering finns idag bland annat bra verktyg för aktivitets- och
funktionsbedömning och för besöksplaner/ genomförandeplaner, arbetssätt med
rehabilitering i hemmet, arbetssätt och kompetens kring högintensiv rörelseträning,
träffpunkter och dagverksamhet som når många, utbildning och bra tillgång till
omvårdnadshjälpmedel samt arbetssätt för avvikelseregistrering där risker och behov
av rehabiliterande insatser kan uppmärksammas.
Utvecklingsområden inom rehabilitering är teamsamverkan, vårdplaner och
instruktioner, den handledande rollen för sjuksköterskor och arbetsterapeuter samt
utbildning i rehabiliterande förhållningssätt. Insatser behövs för att ytterligare utveckla
handrehabilitering samt kognitiva funktionsbedömningar och andra metoder för att
kartlägga och erbjuda aktiviteter utifrån den enskildes preferenser och förmåga. Behov
finns också att stärka informationsöverföringen i vårdkedjan såväl inom förvaltningen
som mellan vårdgivare och också kompetenshöjning kring vardagsteknologi och
förstärkning av samverkan med Region Örebro län kring hjälpmedel.
Prioriterade aktiviteter
 Utveckla den elektroniska ADL-taxonomin (FSA-dis) och användning av
arbetsterapeuter i alla verksamheter
 Inventera kunskapsläget bland arbetsterapeuter och sedan
omvårdnadspersonal vad gäller vardagsteknologi
 Färdigställa utbildning i rehabiliterande förhållningssätt och lägga in i
introduktionsutbildningen 2016
 Fastställa arbetssätt för att fånga upp behov av handrehabilitering
 Säkerställa rehabiliteringskedjan vid utskrivning genom projektet
Sammanhållen korttidsvård och Strokeprojektet samt handlingsplan
sammanhållen vård och omsorg.
 Utveckla gemensam hjälpmedelsmodul (Sesam) med Region Örebro län
 Utveckla hjälpmedelssortimentet för att kunna möta den enskildes behov
 Tillsammans med programnämnden utveckla resursfördelningsmodellen för
rehabilitering i hemmet (utvecklingsuppdrag från ÖSB om översyn av
resursfördelningsmodeller)
23
6.3.3 God läkemedelsbehandling
Målsättningen är en behandling som gör gott och inte skadar den enskilde.
God läkemedelshantering bedrivs redan idag i förvaltningen med stöd av nätverket
LMG samordnare, en per enhet, som driver arbetet med kartläggningar av olämpliga
läkemedel och läkemedelsgenomgångar. Arbetet har lett till att olämpliga läkemedel
har minskats och att struktur och rutiner för arbetsplaner samt vårdplaner om
läkemedelshantering och behandling finns.
Implementering av analysverktyget miniQ och digital signering kommer att skapa
förutsättningar för uppföljning och jämförelser av läkemedelsindikatorer på enhetsoch gruppnivå. Dessutom kommer individens delaktighet att stärkas genom möjlighet
att synkronisera läkemedelstider med personens dygnsrytm, andra insatser och
läkemedlets effekt.
Noggrann utredning och diagnostik vid tillstånd av beteendemässiga och psykiska
symptom som t.ex. oro och sömnstörningar behöver samordnas och utvecklas i dialog
med teamet för att minska användningen av lugnande läkemedel och antipsykosläkemedel. Integrering av användandet av BPSD-registret är en förutsättning.
Rutiner för delegering samt instruktion vid läkemedelsbehandling behöver utvecklas
och säkras. Samarbetet med Region Örebro län kring bla läkare behöver stärkas.
Prioriterade aktiviteter
 Utveckla kvaliteten i egenkontroll av journalgranskning för
läkemedelsbehandling/hantering
 Utveckla delegeringsflödet med utbildning, webbaserad test samt
delegeringsansvarigas roll
 Planera för införande av digital signering, genomföra upphandling samt
implementering av digital signering både i hemvård och på vård och omsorgsboenden.
 Delta i forskningsstudie samt utöka användandet av miniQ på fler enheter
6.3.4 God vård och omsorg vid demenssjukdom och kognitiv svikt
Målsättningen är ett gott liv på den enskildes villkor trots demenssjukdom eller
kognitiv svikt.
Delar som förvaltningen idag arbetar med är strukturer för differentierade boenden
och särskild korttidsvård för personer med demenssjukdom samt demensdagvård med
olika inriktningar. Minnesmottagningen på Ängen är etablerad. Dessutom finns de
regionala demensriktlinjerna, websidan DemensSam och det länsgemensamma
demensrådet. Implementering pågår av arbetssätt kring BPSD som stöd för
strukturerad omvårdnad och anpassning av aktivitet utifrån den enskildes behov.
Möjligheter till omvårdnadsmåltider finns på demensboenden i syfte att ge stöd och
skapa en lugnare måltidssituation.
För att utveckla området ytterligare behövs en förstärkning av demensteam och
utveckling av arbetssättet vid bedömning och utredning av fortsatt behov av vård och
stöd för personer med demenssjukdomar. Informationsöverföringen måste säkras i
hela vårdkedjan. Kompetens och användande av kognitiva hjälpmedel och annan
vardagsteknologi behöver öka. Vidare finns behov av att utveckla utbildning och
handledning för alla yrkeskategorier som arbetar med personer med demenssjukdom
och också ett bättre stöd till personer i tidig fas och unga demenssjuka. Fler enheter
måste också använda arbetssättet med stöd av BPSD-registret för att få stöd till
strukturerad omvårdnad och anpassning av stöd i aktivitet utifrån den enskildes
behov.
24
Prioriterade aktiviteter
 Genomföra pilotprojekt med demensteam inom ramen för projektet
Sammanhållen korttidsvård (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel
demensdagvård)
 Tillskapa kompetenstrappa inom demensområdet för alla yrkeskategorier med
start hösten 2015. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård)
 Utveckla metoder för att skatta trygghet, livskvalitet och delaktighet vid
demenssjukdom (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård)
 Tillskapa tydliga underlag och struktur för informationsöverföring mellan
vårdgivare och enheter
 Ta fram metodstöd för dokumentation av strukturerade omvårdnadsåtgärder
vid BPSD
 Revidera Örebro kommuns riktlinjer för vård och omsorg för personer med
demenssjukdom (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård)
God vård vid livets slut
Målsättningen är att den enskilde erbjuds en trygg och säker palliativ vård med fokus
på symtomkontroll, kommunikation/relation, anhörigstöd och samarbete i multiprofessionellt team. Den enskilde ges på så vis möjlighet att få leva sin sista tid i
enlighet med sina egna önskemål.
6.3.5
De palliativa vårdsamordnarna håller i utbildningar och nätverksträffar. Det finns
utvecklade rutiner tillgängliga i handboken på intranätet, en organisation med palliativa
ombud på varje enhet och engagemang bland alla yrkesgrupper samt en vilja till
teamsamverkan. Önskekost erbjuds liksom stöd till anhöriga. Därutöver finns till stor
del goda resultat i Svenska palliativregistret.
Fortsatt utvecklingsarbete behöver inriktas mot att ytterligare förbättra måluppfyllelsen i Svenska palliativregistret samt ökad personkontinuiteten i den palliativa
vården. Rapportering och instruktioner från sjuksköterska till omvårdnadspersonal
som skall vaka behöver förbättras liksom informationsöverföringen mellan olika
vårdgivare och vårdformer.
Prioriterade aktiviteter från förvaltningen
 Tydliggöra omvårdnadsansvarig sjuksköterskas roll/uppdrag i palliativ vård.
 I samband med inskrivningen i Allmän palliativ vård erbjuda ett
”trygghetspaket” som innehåller namngiven sjuksköterska och trygghetslarm.
 Utveckla metod för hög personkontinuitet i den palliativa vården
(utvecklingsuppdrag från ÖSB att öka personkontinuitet)
 Fortsätta utbildning och stöd i munhälsobedömning
 Stöd att använda metod för validerad smärtskattning
6.3.6 Psykisk ohälsa
Målsättningen är att den enskilde ska få sina specifika behov tillgodosedda.
Att stödja och att tillgodose behov till äldre med psykisk ohälsa är ett
utvecklingsområde. I dagsläget finns en arbetsgrupp som kartlägger, samlar in statistik
och inventerar behov av kompetensutveckling hos medarbetare för att få en bild av
nuläget.
Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs inom områden som kunskap om antalet äldre
med psykisk ohälsa och kunskap om de äldre med psykisk ohälsas egen syn på sin
situation. Kompetensnivån i verksamheten måste höjas och strukturer och metoder
utvecklas. Förvaltningen behöver ta del av forskning och också samverka med
föreningar i arbetet.
25
Prioriterade aktiviteter
 Slutföra, sammanställa och analysera resultat från pågående och planerad
kartläggning.
 Inventera kompetens och behov av kompetensutveckling
 Forma utbildningsinsats
6.3.7 Övergripande strategiska utvecklingsområden
Målsättningen är att utveckla övergripande strategier som för den enskilde säkerställer
processen individuell, trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård.
Ett antal övergripande utvecklingsområden är identifierade. Det handlar om att
utveckla det systematiska uppföljningsarbetet samt att utveckla rutiner och metoder i
den individuella vård och omsorgsprocessen och säkerställa den enskildes delaktighet
och inflytande vid hälso- och sjukvård. Utveckling behövs också i det riskförebyggande arbetet samt i informationsöverföring och samverkan i sammanhållen
vård och omsorg.
Prioriterade aktiviteter
 Ta fram verktyg för egenkontroll och självskattning, införande av
självskattningsperioder på enheterna
 Fortsätta satsa på kompetens inom nutrition för att förebygga undernäring
(utvecklingsuppdrag från ÖSB att fortsätta utvecklingsarbete med måltider)
 Utveckla hälso- och sjukvårdsdokumentationen med fokus på status och
bedömning
 Utveckla metoder för riskanalys på individnivå, gruppnivå och
samverkansnivå.
 Fortsätta satsa på riskbedömning enligt Senior Alert och utveckling av
teamsamverkan vid planering och uppföljning av åtgärder.
 Säkerställa SIP (sammanhållen individuell planering) i hela vårdkedjan.
 Bli producent i NPÖ för att säkra informationsöverföring mellan vårdgivare.
Indikatorer Tillhandahålla en individuell trygg, säker och
rehabiliterande hälso- och sjukvård
Förvaltningsövergripande kommer bland andra nedanstående indikatorer att följas för
att visa utvecklingen inom området tillhandahålla en individuell trygg, säker och
rehabiliterande hälso- och sjukvård. Dessutom kommer indikatorer i Öppna
jämförelser, Nationella brukarundersökningen och KKiK att följas och ytterligare
indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer
presenteras i bilagd indikatorkatalog.
6.3.8
26
Indikatorer:
Tillhandahålla en
individuell trygg, säker
och rehabiliterande
hälso- och sjukvård
Avser att mäta
framgångs-faktor
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2015
Följs
upp
Andel tillsvidareanställda
omvårdnads-personal med
kompetens i förflyttning (3
dags.utb)
Andel inflyttade på Vobo
som erhållit en
läkemedelsgenomgång
Andel personer med stöd av
sjuksköterska i sin
läkemedelshantering som
erhållit en
läkemedelsgenomgång
Andel på gruppboende och
vårdboende för personer med
demenssjukdom registrerade i
BPSD-registret
Personkontinuitet vid palliativ
vård
Andel med åtgärder vid
bedömd risk enl. Senior alert
Rehabilitering
80 %
Delår/
Helår
God
läkemedelsbehandling
Värdighetsgaranti
God
läkemedelsbehandling
Värdighetsgaranti
80 %
Kvartal
80 %
Kvartal
God vård och omsorg vid
demenssjukdom och
kognitiv svikt
60 %
Kvartal
Andel med hemsjukvård som
erhållit en riskbedömning enl.
Senior alert.
Andel avvikelser med
bedömd konsekvens
/allvarlighetsgrad
Övergripande strategiska
utvecklingsområden
Riskförebyggande arbete
Övergripande strategiska
utvecklingsområden
Avvikelsehantering
God vård vid livets slut
Månad
90 %
Delår/
Helår
90 %
Delår/
Helår
60 %
Kvartal
6.4 Attraktiv arbetsgivare
Behov
Behov av att
kompetens-försörja
verksamheten
Värde
Rätt person
Rätt plats
Rätt tid
Rätt kostnad
Rätt kompetens
Vid god hälsa
Resultat
Säkrad kompetensförsörjning
Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Under året skall en
sammanfattande bild av arbetet att stärka förvaltningens attraktivitet som arbetsgivare
tas fram i form av en kompetensförsörjningsplan.
6.4.1 Nuläge och framgångsfaktorer
För att utveckla förvaltningen som attraktiv arbetsgivare följs de personalstrategiska
områden som är framtagna gemensamt för Örebro kommun.
Kompetensförsörjning – Ledarförsörjning – Arbetsmiljö & Hälsa – Bemanning –
Jämställdhet och ickediskriminering
27
6.4.2 Kompetensförsörjning
Dagens och framtidens krav gör kompetensförsörjningen till en mycket viktig fråga.
Att säkra kompetensförsörjningen handlar om att attrahera, rekrytera och introducera
medarbetare men också om att utveckla och behålla och till slut också avsluta och
avveckla.
Medarbetarplattformen utgör grunden tillsammans med tydliga mål och
uppdragshandlingar, kompetenstrappor och en omfattande utbildningsverksamhet.
Kompetensstyrningsmodellen är ett stöd i arbetet och skapar kvalitet i
medarbetarsamtal och lönesättning. Ett väl etablerat samarbete finns med Vård och
omsorgscollege och ett utvecklingsarbete är påbörjat för att stärka förvaltningens
gemensamma bemanningsenhet som en väg in för korttidsrekrytering.
Utvecklingsområden för att öka kvaliteten i kompetensförsörjningen är
introduktionen av nyanställda, ytterligare verksamhetsanpassning av utbildningar,
framtagande av uppdragshandlingar för alla yrkeskategorier och förutsättningarna till
mångfald av medarbetare i förvaltningens verksamheter.
Prioriterade aktiviteter
 Inventering av kompetensbehov synliggjorda i medarbetarsamtalen och
sammanställa en kompetensförsörjningsplan för framtiden
 Säkra rutinen för introduktion av nyanställda
 Säkerställa utbildningsutbudet efter verksamhetens behov (uppdrag från ÖSB
att kompetensutveckla medarbetarna i åldrandets sjukdomar)
 Förenkla utbildningsadministrationen
 Införa strukturerad uppföljning efter genomförd utvecklingsinsats/utbildning
 Stärka marknadsföringen av förvaltningens tjänster genom att finnas med på
mässor, arbetsmarknadsdagar och i skolor. Nyttja bemanningsenheten i
arbetet.
 Etablera en rekryteringssida för sjuksköterskor på orebro.se
6.4.3 Ledarförsörjning
En del i kompetensförsörjningen är ledarförsörjningen. Verksamheten är
personalintensiv och ledarskapet blir avgörande för framgången. Chefer måste ha
förutsättningar och kompetens för sitt uppdrag.
Ledarplattformen utgör grunden för ledarförsörjningen tillsammans med driftledare,
ledarutveckling och stödfunktioner.
Utvecklingsområden är att ytterligare stärka stödet i ekonomifrågor, förtydligande av
enhetschefsuppdraget, ytterligare stöd i samt förstärkning av uppföljningen.
Prioriterade aktiviteter
 Förtydligande av rollen driftledare i relation till enhetschefsuppdraget
 Förstärkning av ekonomistödet
 Gemensam budgetering av ledarutvecklingsinsatser för att säkra att en enhets
enskilda ekonomi inte blir avgörande för om ledarutveckling ges eller ej
(uppdrag enligt ÖSB att prioritera ledarskapsutveckling)
 Stöd i ledarskap kopplat till ständiga förbättringar och förbättrad bemanning.
6.4.4 Arbetsmiljö och hälsa
Strävan är att ha arbetsplatser med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter både
på verksamheten och den enskilde medarbetaren. Korttidssjukfrånvaron i
28
förvaltningen behöver sänkas. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver
drivas tillsammans med tidigare rehabiliteringsåtgärder och insatser för
långtidssjukskrivna.
Grunden här är det systematiska arbetsmiljöarbetet och hälsopaketet. Dessutom finns
ett väletablerat arbete med APT och skyddsombud. Dialogen med och stödet från
företagshälsovården är av god kvalitet. Området är väl utvecklat i förvaltningen och
det finns goda strukturer för kartläggning, stöd, arbetsskador, information, missbruk
och rehabilitering.
Utvecklingsområden som skulle göra arbetet ännu bättre är att förtydliga värdet av
kommunens gemensamma hälsopaket och också tydliggöra vad god hälsa är. Att få
medarbetare att ta hand om sin egen hälsa för att orka med såväl sitt arbetsliv som
privatliv blir allt viktigare. Arbetet med bemanning utifrån den enskildes behov blir en
viktig del också i arbetsmiljöperspektivet. Det nära ledarskapet och möjligheten till
tydlig återkoppling och att lyfta framgångsexempel är ytterligare utvecklingsområden
att bearbeta. Mer kan också göras för att stärka den fackliga samverkan och
tydligheten i ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet. Det blir också viktigt att ytterligare
stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet i vardagen som en del i ordinarie
verksamhetsplanering.
Prioriterade aktiviteter
 Definiera på vilket sätt förvaltningen skall dra nytta av det
kommungemensamma hälsopaketet med alla de möjligheter som erbjuds där
 Koppla samman årshjulet för systematisk arbetsmiljö, SAM, med övrig
verksamhetsplanering för att underlätta ansvarstagande och genomförande av
aktiviteter
 Säkra användning av och systematik i riskbedömningen av arbetsmiljön
hemma hos den enskilde
 Utbildning i arbetsrätt och arbetsmiljö för chefer
 Utveckla facklig samverkan med stöd i kommunens övergripande arbete
6.4.5 Bemanning
Verksamheten är personalintensiv och i stort behov av flexibilitet. Den enskildes
behov växlar och förmågan att bemanna enligt den enskildes behov blir en
framgångsfaktor för kvalitet. ÖSB beskriver tydligt att rätt till heltid skall införas för
omvårdnadspersonal fram till 2017. Sysselsättningsgrader skall utökas och därmed
möjliggöra en minskning av andelen timavlönade. Ofrivilliga delade turer skall
minimeras.
Bemanningsarbetet är prioriterat i förvaltningen och mycket arbete pågår inom
området redan idag. Ett projekt kring förbättrad bemanning är genomfört och ligger
till grund för förvaltningens fortsatta arbete. En bemanningsenhet är under
uppbyggnad och enheten är med på mässor och i skolor för att marknadsföra
förvaltningen. Verksamheten har god erfarenhet av schemaläggning och
arbetstidsplanering och specifika avtal kring flexibla arbetstidslösningar har tecknats
med de fackliga organisationerna. Rutiner för uppföljning av korttidsvikarier finns
framtagen och också rutin för hantering av inkonvertering enligt LAS (Lagen om
anställningsskydd). Kompetensen kring bemanning stärks löpande kopplat till arbetet
med ständiga förbättringar. Ett IT-systemstöd för bemanning är upphandlat och
implementering pågår tillsammans med IT-stöd för att synliggöra bemanningsbehovet
utifrån den enskildes behov.
29
För att ytterligare utveckla bemanningsarbetet behövs än tydligare beskrivningar av
den enskildes behov. Systemstödet behöver implementeras i hela verksamheten och
kompetensen kring bemanning stärkas ytterligare. Stödet i omställning behöver
förbättras och också samarbetet över enhets- och områdesgränser. Kompetenskrav
för olika yrken behöver tydliggöras tillsammans med stöd till de medarbetare som inte
uppfyller kompetenskraven. Bemanningsenheten som är startad måste utvecklas och
säkras i finansiering, struktur och kultur. Rutinen för uppföljning av korttidsvikarier
behöver tillämpas och kvalitetssäkras. Projekten förbättrad bemanning och ständiga
förbättringar måste säkerställas i slutligt genomförande.
Prioriterade aktiviteter
 Säkra genomförandet av projektet förbättrad bemanning utifrån den enskildes
behov kopplat till ständiga förbättringar. Upprätta en tydlig tidplan för varje
enhets medverkan.
 Säkra etableringen av bemanningsenheten med rutiner och manualer för
enheternas fortsatta samarbete med enheten.
 Utveckla metoder för att synliggöra den enskildes verkliga behov
 Stärka förvaltningens förmåga att bemanna utifrån den enskildes behov av
yrkeskompetens, språk och kultur
 Tillsammans med myndighetskansliet hitta metoder för att uppföljningar sker
när kunder/boendes behov förändras
 Utreda hur en intern arbetsförmedling skulle kunna realiseras.
 Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde
”Löneutbetalning kopplat till frånvaroregistrering” där överrensstämmelse
mellan faktisk och registrerad frånvaro kopplat till löneutbetalningar kommer
att granskas.
6.4.6 Jämställdhet och ickediskriminering
Örebro kommun ska vara en jämställd kommun med utgångspunkt i de nationella
jämställdhetspolitiska målen och ska aktivt utveckla jämställdhetsarbetet ur ett
arbetsgivarperspektiv. All form av diskriminering skall motarbetas.
Utgångspunkten för arbetet är Örebro kommuns jämställdhets- och
ickediskrimineringsplan. En rad av de utvecklingsaktiviteter som drivs inom det
personalstrategiska området beräknas ha positiva effekter även på området
jämställdhet och ickediskriminering.
Prioriterade aktiviteter
 Säkra genomförandet av projektet förbättrad bemanning utifrån den enskildes
behov kopplat till ständiga förbättringar och därmed säkra rätten till önskad
sysselsättningsgrad och minimering av delade turer.
 Uppmuntra personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning att söka lediga tjänster.
 Genomföra åtgärder för att de vi är till för skall få en ökad acceptans för
mångfald bland våra medarbetare.
 Fortsatt lärande tillsammans med tekniska förvaltningarna kring skillnader i
förutsättningar kring en god arbetsmiljö mellan de olika förvaltningarna.
 Kompetensen bland medarbetarna skall stärkas i frågor kring våld i nära
relationer.
 Öka kunskap och kompetens hos medarbetare kring HBT. (utvecklingsuppdrag
från ÖSB att utveckla arbetet med HBT-plan)
30
6.4.7 Indikatorer Attraktiv arbetsgivare
Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa
utvecklingen inom området attraktiv arbetsgivare. Ytterligare indikatorer finns
framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd
indikatorkatalog.
Indikatorer: Attraktiv
arbetsgivare
Avser att mäta
framgångs-faktor
Andel omvårdnadspersonal
som erbjudits heltid, %
Andel delade turer av
samtliga schemalagda turer
för samtlig
omvårdnadspersonal,
hemvård
Andel delade turer av
samtliga schemalagda turer
för samtlig
omvårdnadspersonal, vobo
Hållbart
medarbetarengagemang för
anställda i kommunen,
HME-index
Andel timavlönade i relation
till tillsvidareanställda
medarbetare
Korttidssjukfrånvaro, antal
dagar i snitt per anställd
Genomsnittlig
sysselsättningsgrad
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2015
100% år
2017
tas fram
2015
tas fram
2015
bibehålla
tas fram
2015
minska
öka
6.5 Ekonomi
I ÖSB och budgetdirektiv samt programplan anges tydligt att kommunens budget
skall vara i balans vid årets slut och om driftsnämnderna ser risker för ett
överskridande ska åtgärder omedelbart vidtas.
Vård och omsorg har en rad stora ekonomiska utmaningar för verksamhetsåret och
det är av stor vikt att det ekonomiska perspektivet och kompetensen stärks för att
utgöra ett kraftfullt verktyg för verksamhetsutvecklingen framåt.
6.5.1 Nuläge och framgångsfaktorer
De ekonomiska förutsättningar som ges verksamheten utifrån programplanen pekar
på en rad utmaningar att bearbeta under 2015.
 Ingen kompensation ges för ökade kostnader i samband med parboendegarantin.
De ökade kostnader som uppkommer måsta hanteras inom ram men en översyn
kommer att genomföras under året.
 Larmorganisationen ges ingen ramförstärkning varför ett omställningsarbete måste
drivas för att nå ekonomi i balans för verksamheten.
 Effekter av konkurrensutsättning av mattjänster gör att kostorganisationen måste
vara uppmärksam på förändringar och eventuella omställningsbehov.
 Hemvården har ett krav att nå ekonomi i balans senast 2018. Det omställningsstöd
som ges från program har hittills inte täckt underskottet och aktiva åtgärder är ett
krav för att verksamheten ska nå de kostnadssänkningar som är nödvändiga.
 Vård- och omsorgsnämnderna ges också ett omprövningskrav som måste omsättas
i aktiva åtgärder för att klaras av.
31
Följs
upp
 IVO (inspektionen för vård och omsorg) skärper kraven kring nattbemanning på
vård och omsorgsboenden och att klara av denna utökning inom ram kräver aktiva
åtgärder.
 Beslut har fattats i Programnämnd om åtgärder för att hantera en minskning av
antalet utskrivningsklara vid USÖ som förvaltningen har betalningsansvar för.
Kommer att innebära en utökning av platser inom Vård och omsorgsboenden och
ingen riktad ekonomisk kompensation ges från programnämnden.
För att utveckla förvaltningen ur ett ekonomiskt perspektiv bearbetas följande
områden.
Ekonomistyrning – Stöd - Uppföljning
6.5.2 Ekonomistyrning
Ekonomistyrningen tar sin grund i resursfördelningsmodeller som är väl etablerade
och kända. Värdegrunden och att utgå från individens behov och förutsättningar skall
genomsyra även den ekonomiska styrningen. För att skapa driv och incitament finns
möjlighet att arbeta som intraprenad. Det finns också avtal som påverkar den
ekonomiska styrningen. Som exempel kan nämnas kollektivavtal kring flytande tid och
upphandlade avtal för olika inköp. Ambitionsnivåer är ibland svåra att få ihop och
målkonflikter uppstår. I verksamheten finns en hög kostnadsmedvetenhet och
ekonomi berörs i samtal med medarbetare men ytterligare kulturförändring behövs.
För att ytterligare utveckla området behövs en starkare analys av befintliga data och
konsekvensbeskrivningar ur ekonomiska perspektiv vid större beslut.
Resursfördelningsmodellerna behöver ses över och utvecklas i relation till nya
förutsättningar. Samarbetet med programnämnden blir avgörande.
Prioriterade aktiviteter
 Genomförande av beläggningsbaserad budget på VoBo
 Aktiv medverkan i översyn och utveckling av resursfördelningsmodeller
 Utreda hur vårdtyngd kan utgöra grund för resursfördelning.
 Stärka analys och beskrivning av ekonomiska effekter av utvecklingsarbeten
som tex förbättrad bemanning och ständiga förbättringar.
 Stärkt samarbete med programnivåns olika funktioner kring ekonomistyrning
i olika delar.
 Säkra att de ekonomiska perspektiven kommer in i det nya
kvalitetsledningssystemet.
 Genomföra gender budgeting på ett utvalt område.
 Utveckla ett område för social investering.
6.5.3 Stöd
Stöd i ekonomifrågor kommer från förvaltningskontoret och till viss del från
kommunledningskontoret. Stödsystem finns på plats men kunskapsbrister gör att
systemen inte alltid nyttjas fullt ut. En ekonomiutbildning finns framtagen och
lanseras under året. Även en telefonsupport är under uppbyggnad.
Vård och omsorg står inför stora utmaningar ekonomiskt och för att kunna hantera
situationen finns ett starkt behov av ett kvalitativt stöd i de ekonomiska frågorna.
Stödet behövs på samtliga nivåer i organisationen. Enhetsnära behövs stöd till chefer
kring frågor som planering och styrning i vardagen, att kunna beräkna och se effekter
av tex schemaläggning och aktiviteter. Verksamhetsekonomiskt stöd behövs i relation
till förvaltningens olika verksamhetsområden och deras olika logiker. Här behövs
också ekonomiskt stöd för övergripande större projekt. Förvaltningsövergripande
32
finns också ett stort behov av ekonomiskt stöd för att klara övergripande uppföljning
och analys som skall ligga till underlag för verksamhetsplaneringen över tid.
Upphandlingar som inte genomförs enligt plan är idag ett stort problemområde och
blir ofta kostnadsdrivande för verksamheten.
Prioriterade aktiviteter från förvaltningen
 Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde
”Fakturahantering” där orsaker och omfattning av förekomsten av felaktiga
fakturor kommer att granskas
 Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde
”Förväxling av fakturor mellan personer” där orsaker och omfattning av
förekomsten av detta kommer att granskas
 Kompetenshöjande insatser kring ekonomi riktade till såväl chefer som
medarbetare
 Bidra till att avsluta upphandlingar inom avgörande områden som kläder och
sjukvårdsmaterial.
 Bidra till att utveckla det ekonomiska stödet i samarbete med
förvaltningskontoret. Speciellt med fokus på ekonomihandboken på
intranätet, telefonsupport och det enhetschefsnära stödet.
 Utveckla stödteam som kan riktas till enheter i stort behov av stöd i
ekonomiska frågor.
6.5.4 Uppföljning
För att se den ekonomiska utvecklingen på enheter och i förvaltningen är en kvalitativ
uppföljning av stor vikt. Uppföljningen idag görs genom tex bemanningsrapporter
och rapporter ur ekonomisystemet. Det finns stora mängder data i olika stödsystem
men ytterligare utveckling behövs för att säkra analysen. Ett arbete är påbörjat för att
utveckla månadsrapporteringen på olika nivåer i organisationen. Uppföljningen ger
också möjligheter att stärka samarbete och lärande mellan förvaltningens olika
verksamhetsområden.
Prioriterade aktiviteter från förvaltningen
 Lyfta ekonomiska resultatet tydligare vid olika interna forum för chefer och
medarbetare
 Utveckling av rapporter ur redan befintliga system för att ge bättre underlag
för analys och utveckling i vardagen.
 Ta fram en checklista för vilken information som skall följas upp varje månad
 Göra en uppföljning och analys för att identifiera utvecklingsbehov som kan
ge ekonomiska effekter. Förslag på analyser att göra är kostnaden för
hantering av matlådor, kostnad för olika biståndsbeslut, kostnad för
bomkörningar, möjligheterna med nyckelfritt i hemvården.
 Utveckla former för dokumentation kopplad till årsprocessen
6.5.5 Indikatorer Ekonomi
Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa
utvecklingen inom området ekonomi. Ytterligare indikatorer finns framtagna för att
stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd indikatorkatalog.
33
Indikatorer: Ekonomi i
balans
Avser att mäta
framgångs-faktor
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2015
Följs
upp
Beläggningsgrad på vårdoch omsorgsboende, %
Beläggningsgrad på platser
för korttidsvård, %, per
dygn
Ekonomisk ramavvikelse,
mnkr
Ekonomisk ramavvikelse för
intraprenader, mnkr
Nettokostnad per utförd
hemtjänsttimme, kr
Nettokostnad per
boendedygn, kr, kostnad
per plats, exkl OH och hyror
Genomsnittlig vårdtid i
korttidsvård i dagar
Utskrivningsklara, antalet
utskrivningsklara dygn
Andel ekologisk mat
högre än
utfall 2014
högre än
utfall 2014
Delår 2,
Åb
Delår 2,
Åb
balans
Delår 2,
Åb
Delår 2,
Åb
Delår 2,
Åb
Delår 2,
Åb
Lokalkostnad tomma lokaler
minska
Personalkostnad/utförd
hemvårdstimma
minska
balans
404
1493
minska
minska
45%
Brukartid
öka
Personalkostnad/dygn vobo
minska
7 Organisation- och ledningsstruktur
Förvaltningen är organiserad i tre verksamhetsområden. Syftet med
områdesindelningen är att samla likartade verksamheter för att ge styrka i planering
och utveckling, kvalitet och lärande. Medarbetare med likartad kompetens möts i
vardagen och chefer ges möjlighet att lära av varandras goda exempel. Utöver
områdena finns också en kvalitets och utvecklingsenhet med en ansvarig chef som
ingår i ledningsgruppen.
Ett arbete med att tydliggöra förvaltningens huvudprocesser pågår för att stärka
utvecklingen av verksamheten i relation till de enskilda personer man finns till för
oavsett organisation.
Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschef, ansvariga områdeschefer
samt kvalitets och utvecklingschefen. Med regelbundenhet medverkar processledare
och strateger från stödfunktionerna. Till ledningsgruppen kopplas arbetsutskott som
specifikt ansvarar för fördjupning inom områdena IT, lokaler samt personal och
kompetens.
Mycket av utvecklings- och förbättringsarbetet drivs i projektform.
34
Delår 2,
Åb
Delår 2,
Åb
Delår 2,
Åb
Månad,
Delår 2,
Åb
Månad,
Delår 2,
Åb
Månad,
Delår 2,
Åb
Månad,
Delår 2,
Åb
Samtliga chefer i förvaltningen samlas en gång per månad i ett Ledar- och
utvecklingsforum där utrymme ges för förvaltningsgemensamma utvecklingsfrågor.
Samtliga områdeschefer samlar också cheferna inom varje område till chefsträffar
regelbundet med syfte att utveckla verksamhetsområdet.
Inom hemvården finns en nyetablerad utvecklingsgrupp mer berörda områdeschefer,
fem utvalda enhetschefer samt en administrativ samordnare. Gruppen kommer att
utgöra ett stöd till områdescheferna i verksamhetsutvecklingen av hemvården.
2015-04-13
Vård och omsorg i Örebro kommun
Vård- och omsorgsnämnd väster
Vård- och omsorgsnämnd öster
Vård och omsorgs ledning
Tf Förvaltningschef Karolina Samuelsson
Kvalitets- och utvecklingsenhet
Utvecklingschef Elisabeth Liljekvist
MAS, MAR, SAS, utvecklingsledare kompetens,
processledare Eget val service, projektledare
Förvaltningskontor/Ledningsstöd
nämndadmistratör,
ekonom, planerare, assistent
Förebyggande
verksamhet
Hemvård
väster
Hemvård
öster
Vård- och
omsorgsboende
Områdeschef Eva Jöbo
Områdeschef
Fredrik Bergström
Områdeschef
Monika Gustavsson
Områdeschef
Margareta Dahlén
Hemvård (9 enheter)
- Hemvård (7 enheter
inklusive 1 intraprenad)
- Nattorganisation (omvårdnadspersonal hemvård, sjuksköterskor hela Vård och
omsorg)
- Larmorganisation
- Kostverksamhet
- Dagverksamhet
- Anhörigcentrum
- Omvårdnadshjälpmedel
- Minnesmottagning
- Dietist
- Personliga ombud
-Frivilligt och hälsofrämjande:
-
- Tullhuset
Frivilligverksamhet,Träffpunkter, Trygghetsbostäder, Syn/hörselinstruktörer, Kultur för
seniorer, Aktivitetsstöd för äldre, Lokala
pensionärsråd, Seniorlotsar
- Vård- och omsorgsboende
- Korttidsvård
(19 enheter inklusive
3 intraprenader)
Gemensamt administrativt stöd till områdescheferna
Administrativa samordnare, arkivassistent
8 Fördjupad information i förvaltningsspecifika
planer
I förvaltningens arbete kompletteras verksamhetsplanen med nedanstående planer.
Samtliga planer beslutas i egen ordning samt följs och revideras efter givna
ekonomiska förutsättningar.
8.1 IT-plan
IT-planen beskriver förvaltningens långsiktiga och kortsiktiga prioriterade ITutveckling.
8.2 Lokalplan
Lokalplanen visar utvecklingen av förvaltningens verksamhetslokaler.
8.3 Utbildningsplan
Utbildningsplanen visar förvaltningens utbildningsinsatser för kompetenshöjning.
Under 2015 kommer ytterligare arbete göras för att utveckla planen till en mer
komplett kompetensförsörjningsplan.
8.4 Kommunikations- och varumärkesplan
Kommunikations- och varumärkesplanen visar grundläggande principer för området
inom förvaltningens verksamheter. Området är under stark utveckling och planen
kommer att förtydligas ytterligare under året.
35
8.5 Internkontroll – sammanställd tillsynsplan 2015
Arbetet med intern kontroll integreras i förvaltningens verksamhetsplanering och
uppföljning under året, då den interna kontrollen är underlag för kvalitetssäkrande
förbättringsarbete av pågående processer inom förvaltningen. Nämnden är ytterst
ansvarig för den interna kontrollen. Förvaltningschefen är ansvarig inför nämnden att
förvaltningen har en god intern kontroll.
9 Fördjupad information genom bilagor
Verksamhetsplanen kompletteras med följande bilagor. Bilagorna uppdateras vid
behov.
9.1 Budget nedbruten per område och enhet
Den övergripande budgetfördelningen för Vård och omsorgsnämnderna fördelas
vidare ner på enhetsnivå. Fördelningen för 2015 visas i bilagan.
9.2 Indikatorkatalog
Katalogen beskriver de indikatorer med definitioner och målvärden som förvaltningen
kommer att följa under 2015. Syftet är att följa att de aktiviteter som drivs inom ramen
för förvaltningens verksamheter leder till önskad utveckling och måluppfyllelse över
tid. Katalogen förtydligar vilka indikatorer som är nationella, kommunövergripande,
programstyrda och driftnämndspecifika.
I katalogen anges också vilka indikatorer som syftar till att stärka kommunens fyra
gemensamma strategiska målområden.
9.3 Begreppsförklaringar
I verksamhetsplanen används en rad begrepp specifika för den aktuella verksamheten.
I bilagan ges en sammanställning av begrepp och förklaringar av deras betydelse och
innebörd.
9.4 Uppföljning i Örebro kommun
Beskrivning av Örebro kommuns uppföljningsmodell där nämndernas resultat följs
upp av programnämnden/kommunstyrelsen tre gånger per år.
9.5 Programplanens indikatorer med målvärden 2015
Redogörelse för samtliga indikatorer som ska redovisas till nämnderna enligt
programplanen.
10 Uppföljning
Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både ansvariga
driftsnämnder, programnämnder och helheten. Varje år mäts målen mot indikatorer
beslutade av kommunfullmäktige. Uppföljningen ska även innehålla en analys över
sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka
förbättringsåtgärder som verksamheten planerar för kommande budgetår.
Verksamhetsplanen kommer att följas upp i förvaltningens månadrapportering.
Dessutom ges fördjupade bilder tre gånger per år genom två delårsrapporter och en
årsberättelse.
En tydligare beskrivning ges i bilaga 3.
36
11 Revidering av verksamhetsplanen
Aktuell verksamhetsplan skall utgöra ett verktyg för verksamhetsplanering och
styrning under året. Vid behov justeras planen i avstämning med ordförande för
respektive nämnd och är förändringen i planen av större karaktär beslutas
förändringen i nämnden.
Då arbetet med verksamhetsplanen 2015 innehåller stora förändringar i upplägg i
jämförelse med tidigare år kan revideringar vara nödvändiga att göra under året.
37
12 Bilagor
Bilaga 1
Indikatorkatalog
38
Bilaga 2
Begreppsförklaringar Korr 150408
A
AG: Attraktiv arbetsgivare Index består av 6 utvalda frågor bl.a. fr 38 (Källa: Zondera)
Anmälan: Formellt meddelande i vilken ngn eller ngt anmäls vanligen till myndighet
Ansökan: Formell begäran ställd till myndighet
APT: Arbetsplatsträff
AU: Arbetsutskott inrättade av ledningsgruppen inriktade mot olika strategiska
områden. Utskotten består av chefer samt strategiska administrativa stödfunktioner.
B
Brukare: Person som får, eller som är föremål för en utredning om at få, individuellt
behovsprövad insats från socialtjänsten. (Socialstyrelsens termbank)
BPSD: Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSD-registret ämnar att
med tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av
BPSD och öka livskvalitén för personen med demenssjukdom.
C
C-nätverket: är ett kommuninternt nätverk för frågor som rör civila samhället. I
nätverket finns en representant från varje förvaltning.
Civila samhället: Finns mellan den offentliga sektorn och det privata näringslivet;
föreningar, frivilligorganisationer, familjer och individer som påverkar utifrån egen
drivkraft (utan offentlig finansiering).
D
Dagverksamhet: Samlingsnamn för Dagvård med social inriktning, Dagvård med
demensinriktning och Dagrehabilitering. (Orebro.se)
DRIVA-nätverket:
E
Egen regi: Den verksamhet som kommunen själv bedriver och är huvudman för, tex
kommunala skolor och gruppbostäder.
E-samhälle: Ett samhälle där medborgarna snabbt, enkelt och säkert kan sköta sina
ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala
kontaktvägar. Exempel är e-hälsa och e-tjänster.
F
Förebyggande: insats/åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av
sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem (Socialstyrelsens termbank).
G
GEH: God Ekonomisk Hushållning - ekonomisk hushållning uppnås om kommunen
utför sin verksamhet väl, kan betala för den och inte skjuter över betalningsansvaret
på framtiden
Gender Budget: En metod för att synliggöra effekterna för kvinnor och män av
offentliga budgetar. En analys av ett avgränsat område, som kan leda till förändringar i
budgetering av offentliga medel.
H
HME: Hållbart medarbetarengagemang är ett index som består av 9 frågor framtagna
av SKL. Frågorna används av en majoritet av landets kommuner.
Är en indikator i Örebro kommun. (Källa: Zondera)
HBT: Akronym för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Hälsofrämjande: insats/åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
psykiska och sociala välbefinnande (Socialstyrelsens termbank).
I
Ickevalsutförare: Den utförare av en tjänst (kommunal eller fristående) som tilldelas
de medborgare som inte gjort något aktivt val av utförare. Denna utses enligt en
rullande turordning.
39
Indikatorer: Ett nyckeltal, mätetal eller redovisning, som har ett målvärde utifrån
kommunens styrmodell och som regelbundet följs upp.
Intraprenader: En kommunalt avgränsad verksamhet, t.ex. en skola, som bedrivs med
särskilda överenskommelser som ger lite friare villkor än i den ordinarie kommunala
regin.
IT: Informationsteknologi
IVO: Inspektionen för vård och omsorg
IVOP: Individuell vård- och omsorgsplan innefattar: Preliminär plan, besöksplan,
genomförandeplan, samt vårdplan(-er).
K
Kolada: Kommun- och landstingsdatabasen med nyckeltal, tillgänglig och öppen för
alla.
Konsekvensbedömning: En analys över hur ett föreslaget beslut påverkar klimat och
folkhälsa, samt har genus- och barnperspektiv (dvs påverkar de sociala, ekonomiska
och ekologiska dimensionerna).
KPB: Kostnad Per Brukare
Kvalitet: Förmågan att leva upp till behov och krav hos dem vi är till för.
Kvalitetsledningssystem: Ett systematiskt och dokumenterat arbetssätt för att säkra
kvaliteten i verksamheten.
L
LAS: Lag om anställningsskydd (1982:80)
LOV: Lagen om valfrihet
LSS: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
M
MAS: Medicinskt ansvarig sjuksköterska
MAR: Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Medborgarbudget: Metod för att öka medborgarnas engagemang och ansvarstagande,
och för att ge dem inflytande i hur en del av våra skattepengar används.
Medborgardialog: Möten mellan politiker och medborgare inför förändringar av delar
av kommunen.
Meddix: Internetbaserad tjänst för registrering, utbyte och arkivering av medicinska
meddelanden i realtid
Medvind: Bemanningsverktyg som underlättar schemaläggning. För att förbättra
organisationens effektivitet och stärka företagets konkurrenskraft och serviceförmåga,
samtidigt som människors livskvalitet skall öka krävs ett kraftfullt verktyg som kan
hantera flera olika krav samtidigt.
MI: Medarbetarindex består av undersökningens alla frågor: (Källa: Zondera)
MiniQ: Ett beslutsstöd för vårdgivare. Förenklar handhavande, förbättrar analys och
ger en lättöverskådlig presentation av läkemedelsanvändningens kvalitet.
N
NPÖ: Nationell Patientöversikt är en sammanhållen elektronisk journal där
legitimerad personal i Örebro kommun kan läsa delar av landstingets dokumentation
O
OAS: Omvårdnadsansvarig sjuksköterska
P
Processkvalitet: Förmåga att med tilldelade och skapade resurser använda och utveckla
arbetssätt, rutiner, så att det gagnar dem vi är till för
Personec: Örebro kommuns verksamhetssystem för att hantera data om personal och
anställningar. Medarbetarens kompetens ska registreras i systemet.
R
Resultat-/effektkvalitet: Resultat av insatta åtgärder i förhållandet till målet. Mäts ofta i
Den kvalitet som de vi är till för upplever och i uppnådda mål.
S
SAS: Socialt ansvarig samordnare
SCB: Statistiska Centralbyrån
40
Senior alert: Ett kvalitetsregister för att stödja den vårdpreventiva processen att
förebygga fall, trycksår, undernäring och munhälsa hos äldre.
Seniorlots: Ger samhällsinformation, stöd och vägledning för att hjälpa den äldre att
värna sina rättigheter. Gör förebyggande hembesök, hjälper bla den äldre att förstå
eget val och omval av utförare.
Servicegarantier: Utfästelser som kommunen gjort om vilken kvalitetsnivå våra tjänster
skall ha. Det finns generella servicegarantier som gäller alla verksamheter och
servicegarantier som är specifika för en verksamhet.
SIP: Samordnad Individuell Plan.
SKL: Sveriges Kommuner och Landsting
Social ekonomi: Organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål,
bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den
offentliga sektorn.
Sociala investeringar: Förebyggande insatser med långsiktiga effekter för ett minskat
utanförskap. Detta innebär kostnader vid genomförandet men beräknas minska
framtida kostnader och det sker tillsammans med olika aktörer.
SoL: Socialtjänstlagen (2001:453)
Struktur/resurskvalitet: Här förmåga att använda byggnad, utemiljö, utrustning,
teknik, anställdas kompetens för dem vi är till för.
T
Teamträff: Mångprofessionellt samarbete. Ofta sjuksköterska, arbetsterapeut,
enhetschef och omvårdnadspersonal tillsammans för den enskildes behov.
Tillgänglighetsgaranti: Utfästelse som kommunen gjort om vilken servicenivå
medborgarna kan förvänta sig när det gäller telefoni och post/e-post.
Treserva: Vård och omsorgs verksamhetssystem för dokumentation om den enskilde
Träffpunkt: Mötesplats för seniorer. 2014 fanns 19 platser i Örebro. Se lista orebro.se
V
VISA: Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt. Pedagogisk metod som säkrar
kvalitet och kontinuitet i insatserna till brukaren så att hen blir bemött på samma sätt,
och får samma kvalitet på insatserna, oavsett vem hen möter.
Vuxam: Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Värdighetsgarantier: 12 utfästelser som kommunen gjort om vilken servicenivå
medborgarna kan förvänta sig inom vård och omsorgsförvaltningen.
Z
Zondera: är ett av Örebro kommun upphandlat företag som hanterar
medarbetarundersökningen.
Ö
ÖSB: Övergripande strategier och budget, politiskt styrdokument i Örebro kommun
41
Bilaga 3
Uppföljning
Uppföljningsdokument
Nämndernas resultat följs upp av programnämnden/kommunstyrelsen tre gånger per
år genom två delårsrapporter och en årsberättelse.
Delårsrapport med prognos 1
Delårsrapport med prognos 1 utifrån ekonomin ska göras för driftsnämndens
verksamhet till och med april. Nämnderna ska i delårsrapporten redovisa delårsresultat
med en första prognos för helåret tillsammans med en beskrivning och eventuella
förslag till åtgärder till det ekonomiska resultatet och målen för god ekonomisk
hushållning. Dessutom ska nämnderna redovisa åtgärder och effekter utifrån
uppdraget att förnya, förenkla och förbättra verksamheterna.
Delårsrapport med prognos 2
Delårsrapport med prognos 2 ska göras för driftsnämndens verksamhet till och med
augusti. Nämnderna ska i rapporten redovisa ekonomiskt delårsresultat samt
ekonomisk prognos för året. Prognos lämnas också för indikatorerna som avser god
ekonomisk hushållning, övriga indikatorer, målvärden samt nämndens bidrag till
utvecklingen av kommunens fyra strategiska områden. Då resultaten inte bedöms som
tillräckliga ska förslag på åtgärder redovisas. Nämnden gör även en självskattning av
prognostiserat resultat enligt resultatbedömningsmodellen i kap 4.
Årsberättelse
Årsberättelsen görs efter verksamhetsårets slut. Nämndernas ska i årsberättelsen
redovisa årsresultat tillsammans med en beskrivning av orsaker till det ekonomiska
resultatet. Nämnden ska också mäta måluppfyllelse av målen för god ekonomisk
hushållning, resultaten för nyckeltal och indikatorer och viktiga händelser. Nämnden
ska analysera och bedöma nämndens totala resultat och utveckling för
verksamhetsåret. Analysen ska också innehålla hur nämndens verksamhet har bidragit
till utvecklingen av kommunens fyra strategiska områden. Om resultaten inte uppnås
ska förslag på åtgärder redovisas för kommande år. Dessutom ska nämnden göra en
självskattning av resultatet enligt resultatbedömningsmodellen i kap 4.
Tillsyn för kommunens internkontroll
Nämnderna ska inför varje år enligt tidsplan besluta om en granskningsplan för
uppföljning av den interna kontrollen. Valet av granskningsåtgärder i
granskningsplanen ska föregås av en dokumenterad analys av väsentlighet och risk.
Nämnderna ska senast i december rapportera resultatet från uppföljningen av den
interna kontrollen inom nämndernas verksamhetsområde till kommunstyrelsen.
Resultatet av driftnämndernas internkontroll sammanfattas i årsberättelsen.
42
Bilaga 4
Programplanens indikatorer med målvärden 2015
Indikatorer med målvärden 2015
Vård och omsorg
Indikator utifrån strategiområde
Hållbar tillväxt
Nämnd
Kön
Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015
Strategi- och
målområde
Andel ma ts vi nn i verks a mheterna , vobo/kos tenhet
V
28%
25%
20%
1:2
Andel i nköpta ekol ogi s ka l i vs medel , %,
V
21%
30%
45%
1:2
Andel kött s ka mi ns ka
V
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:2
Andel nä rproducera d ma t s ka öka
Andel omvå rdna ds pers ona l s om erbjudi ts hel ti d, %
V
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:2
ej mä tt
ej mä tt
100%
1:5
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:5
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:5
högre ä n utfa l l
2014
1:5
VV
Tot
K
M
VÖ
Tot
K
M
Andel del a de turer a v s a mtl i ga s chema l a gda turer
för s a mtl i g omvå rdna ds pers ona l , hemvå rd
V
Tot
K
M
Andel del a de turer a v s a mtl i ga s chema l a gda turer
för s a mtl i g omvå rdna ds pers ona l , vobo
V
Tot
K
M
Bel ä ggni ngs gra d på vå rd- och oms orgs boende,
perma nenta pl a ts er, %
Anta l pa rbobes l ut, vå rd- och oms orgs boende
Bel ä ggni ngs gra d på pl a ts er för kortti ds vå rd, %, per
dygn
Ekonomi s k ra ma vvi kel s e, mnkr
Ekonomi s k ra ma vvi kel s e för i ntra prena der, mnkr
Nettokos tna d per utförd hemtjä ns tti mme, kr
Nettokos tna d per boendedygn, kr, kos tna d per
pl a ts , exkl OH och hyror
Hå l l ba rt meda rbeta renga gema ng för a ns tä l l da i
kommunen, HME-i ndex
VV
94,9%
97,2%
VÖ
96,2%
97,3%
V
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:5
VV
89,2%
88,5%
VÖ
89,0%
88,7%
högre ä n utfa l l
2014
1:5
ba l a ns
1:5
ba l a ns
1:5
VV
18,4
9,9
VÖ
-12,8
-34,1
VV
7,7
7,4
VÖ
2,8
-0,6
V
ej mä tt
ej mä tt
404
1:5
V
1 631
1 656
1493
1:5
Tot
-
82
K
-
79
M
-
82
Tot
1:5
78
bi behå l l a
-
K
-
77
M
-
80
Tot
52
58
K
51
58
mi ns ka
1:5
M
49
59
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:5
ej mä tt
ej mä tt
l ä gs t 90
1:3
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
1:3
ej mä tt
ej mä tt
1 st
2:4
ej mä tt
ej mä tt
mä ta s
2:1
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
2:3
Tot
86%
86%
K
86%
86%
l ä gs t 80%
2:1
M
85%
84%
Tot
75%
79%
K
76%
84%
l ä gs t 80%
2:1
M
72%
77%
ej mä tt
ej mä tt
ta s fra m 2015
2:1
VV
VÖ
Genoms ni ttl i g vå rdti d i kortti ds vå rd i da ga r
Andel ti ma vl öna de i rel a ti on ti l l
ti l l s vi da rea ns tä l l da meda rbeta re
V
VÖ
Tot
K
M
VV
Tot
K
M
Uppnå dda generel l a s ervi cega ra nti er
Andel uppnå dda s ervi cega ra nti er, s a ml a d
uppfyl l na ds gra d, %, generel l a
V
V
Människors egenmakt
Anta l a na l ys er enl Gender Budgeti ngmetoden
VV
VÖ
Kons ekvens bedömni nga r, a ndel ä renden i
nä mnden
Akti v fri ti d oa vs ett kön, må l grupper i nom nä mnden,
VOO ös t/vä s t, FFF, SOC ös t/vä s t, def och utveckl a
under 2015
Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v i nfl yta nde och
på verka n på va rda gen, hemvå rd, a ndel nöjda i %
(i nkl extern regi 2013, 2014)
VV
VÖ
V
V
Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v i nfl yta nde och
på verka n på va rda gen, vå rd och oms orgs boende,
a ndel nöjda i % (i nkl extern regi 2013, 2014)
V
Utföra re, LOV, def ta s fra m 2015
'Voo ös t/vä s t, FFF
VV
VÖ
43
Indikator utifrån strategiområde
Trygg välfärd
Nämnd
Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v trygg och god
oms org, a ndel nöjda i % i vå rd- och
oms orgs boende (i nkl extern regi 2013, 2014)
V
Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v trygg och god
oms org, a ndel nöjda i % i hemvå rd (i nkl extern regi
2013, 2014)
V
Andel uppnå dda vä rdi ghets ga ra nti er, s a ml a d
uppfyl l na ds gra d, %, uni ka :
Du ha r rä tt ti l l en vå rd- och oms orgs pl a n:
Ti l l s a mma ns med os s pl a nera r du di n vå rd och
oms org s a mt di na a kti vi teter i nne och ute s å a tt
detta utförs uti frå n di na behov. Di na a nhöri ga få r
del ta om du vi l l .
Du ga ra ntera s a tt få en konta ktpers on uts edd. Du
ha r rä tt a tt byta konta ktpers on om du vi l l
Di na ti der för ma t och mel l a nmå l a npa s s a s efter
di na behov.
Vi hör a v os s ti l l di g, om den pl a nera de ti den för
bes ök ä ndra s . Vi hör ocks å a v os s ti l l di g om det
kommer en a nna n pers on ä n den s om ti di ga re
pl a nera ts .
Du ga ra ntera s hjä l p a tt s köta di n mun- och
ta ndhä l s a .
Du ga ra ntera s hjä l p a tt s köta och ha ntera di na
hörs el - och s ynhjä l pmedel .
Du s om ha r s töd frå n kommunens s juks köters ka
ga ra ntera s få en genomgå ng a v di na l ä kemedel en
gå ng per å r el l er vi d behov.
Du ha r rä tt a tt ta del a v di n vå rd- och
oms orgs dokumenta ti on.
Kön
Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015
Tot
88%
89%
K
88%
89%
M
86%
87%
Tot
88%
87%
K
88%
88%
M
87%
84%
ej mä tt
ej mä tt
l ä gs t 80%
4:1
l ä gs t 80%
4:1
l ä gs t 90
4:1
mi ns ka
4:2
högs t 10 s t
4:2
V
V
V
V
V
V
V
V
V
Di tt trygghets l a rm fungera r.
Di na nyckl a r förva ra s och ha ntera s på ett s ä kert
s ä tt.
Al l pers ona l s om kommer ti l l di g bä r na mns kyl t
och i hemvå rden ä ven s ynl i g l egi ti ma ti on
Du s om s öker s töd för a tt kl a ra di tt va rda gl i ga l i v
bl i r konta kta d a v a ns va ri g bi s tå nds ha ndl ä gga re
i nom tre a rbets da ga r efter di n a ns öka n ha r
i nkommi t.
V
Uts kri vni ngs kl a ra , a nta l et uts kri vni ngs kl a ra dygn
VV
1 837
1 833
VÖ
1 993
2 308
Tot
16
24
K
11
15
M
5
9
Tot
10
14
K
5
10
M
5
4
Ej verks tä l l da bos ta ds bes l ut för kvi nnor res p mä n,
l ä ngre ä n 3 må n.
Strategi- och
målområde
V
V
V
VV
VÖ
44
Bilaga 5
Intern kontroll – Sammanställd tillsynsplan vård- och omsorgsnämnd väster och öster 2015
ID -tillsynsområde
Vald
process/område
(benämning)
Kontrollmoment
(benämning utifrån
Riskanalys)
Riskvärde enligt bedömning (utifrån riskanalys)
Ansvarig för
genomförande
Rapporteras
till
Planerat
rapportdatum
ID V1
Utskrivningsprocessen
Vilka är orsakerna till att
utskrivningsprocessen inte
fungerar optimalt vid
utskrivning av den
enskilde från USÖ
respektive korttidsplatser?
Vilka ekonomiska
konsekvenser innebär
situationen för vård- och
omsorgsförvaltningens
verksamheter? Vilka
åtgärder vidtas för att
säkra
utskrivningsprocessen?
Sannolikheten för att utskrivningsprocessen inte fungerar
bedöms vara medel.
Ida Örnberg,
enhetschef i
samråd med
ekonom vid vårdoch
omsorgsförvaltnin
gen Maria
Nordström
Vård- och
omsorgsnämnd
väster och öster
via processledare
för tillsyn
December 2015
Vilka är orsakerna till att
felaktigheter förekommer
vid fakturahantering? Hur
omfattande är problemet?
Vilken typ av
kontrollsystem har
debiteringsavdelningen för
att undvika problem i
fakturahanteringen? Vad
krävs för att kvalitetssäkra
fakturahanteringen?
Sannolikheten för att felaktigheter förekommer vid
fakturahantering bedöms vara medel.
Anette Bååth,
utdataanalytiker
förvaltningskonto
r Ringgatan
Vård- och
omsorgsnämnd
väster och öster
via processledare
för tillsyn
December 2015
ID E1
Fakturahantering
Konsekvensen av att utskrivningsprocessen inte fungerar
bedöms vara allvarlig då den enskilde får vänta längre samt
att vård- och omsorgsförvaltningen belastas med onödiga
extrakostnader.
Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 4.
Konsekvensen av att felaktigheter förekommer vid
fakturahantering bedöms vara allvarlig då detta kan innebära
att den enskilde får betala ett felaktigt belopp.
Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 4.
45 (47)
ID E2
ID P1
Förväxling av fakturor
mellan personer
Löneutbetalning kopplat
till frånvaroregistrering
Vilka är orsakerna till att
personers fakturor i vissa
fall förväxlas mellan
varandra? Hur omfattande
är problemet att personers
fakturor förväxlas? Vilka
fakturaunderlag används
av utförare (egen regi och
externa)? Vilken typ av
kontrollsystem har
debiteringsavdelningen för
att undvika att personers
fakturor förväxlas?
Sannolikheten för att fakturor förväxlas mellan personer
bedöms vara hög.
Hur dokumenterar
verksamheterna frånvaro?
Överensstämmer
registrerad frånvaro i
verksamhetssystemet
Personec med faktisk
frånvaro gällande
semesterdagar, sjukdom,
tjänstledighet och
föräldraledighet? I hur stor
omfattning
överensstämmer inte
registrerad frånvaro med
faktiskt frånvaro och hur
stor är denna skillnad
ekonomiskt?
Sannolikheten för att löneutbetalningar inte överensstämmer
med faktisk frånvaro bedöms vara medel.
Konsekvensen av att fakturor förväxlas mellan personer
bedöms vara allvarlig, dels för att personer får betala ett
felaktigt belopp och dels för att det innebär vissa
sekretessbrister.
Anette Bååth,
utdataanalytiker
förvaltningskonto
r Ringgatan
Vård- och
omsorgsnämnd
väster och öster
via processledare
för tillsyn
December 2015
Administrativ
samordnare vid
verksamhetskonto
r vård och omsorg
i samråd med
ekonom vid vårdoch
omsorgsförvaltnin
gen Mohammed
Ahmad Barkhad
Vård- och
omsorgsnämnd
väster och öster
via processledare
för tillsyn
December 2015
Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 5.
Konsekvensen av att frånvaroregistreringar inte
överensstämmer med verkligheten bedöms vara allvarlig då
detta innebär ökade kostnader.
Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 4.
Begreppsdefinition
Tillsynsområde:
V = Verksamhet
E = Ekonomi
P = Personal
46
Verksamhetsplan 2015
Vård- och omsorgsnämnd
Bilaga 6
Enheternas
budget
2015
Bilaga 6- Enheternas
budget
2015
Budget 2015 - Vård och omsorg
Belopp (Tkr)
Vård och omsorg Gemensamt
Nämndverksamhet Väster (Inkl. plan rsv)
Nämndverksamhet Öster (Inkl. plan rsv)
Vård och omsorg Gemensamt väster
Vård och omsorg Gemensamt öster
Bemanningsenhet
Förebyggande Verksamhet
Förebyggande Gemensamt
Kostorganisation
Dagverksamhet Demens (Intraprenad)
Dagverksamhet Väster
Dagverksamhet Öster
Anhörigcentrum
Personliga ombud
Frivilligt och Hälsof rämjande
Omvårdnadshjälpmedel
Minnesmottagning
Hemvård Väster
Hemvård Väster Gemensamt
Axberg
Brolyckan
Haga-Tysslinge
Marklyckan
Rex
Rosta-Örnsro
Varberga
Vivalla
Älvtomta Hemsjukvård
Hemvård Öster
Hemvård Öster Gemensamt
Larmorganistion
Almby-Brickebacken
Fokus
Norrby
Sof ia
Gillet
Eklunda
Vesslan
Östernärke
Nattorganisation
Vård och omsorgsboende
Vård och omsorgsboende Gem
Adolf sbergshemmet
Askenäs
Backagården
Berggården (Entreprenad)
Hagagården
Lindhultsgården
Jeremiasgården
Klosterbacken (Intraprenad)
Skebäcksgården
Sirishof (Entreprenad)
Södermalmshemmet
Tullhuset
Ängen
Demenscentrum (Intraprenad)
Elgströmska
Löw enhjelmska (Intraprenad)
Mikaeligården
Rosenlund
Rostahemmet
Skäpplandsgården (Entreprenad)
Vintrosahemmet
Ädelgården
Ölmbrogården
Utvecklingsenheten
Utvecklingsprojekt
Myndighetsutövning
Myndighetskansliet
Vårdplaneringsteam
Bostadsanpassning
Nettokostnad Vård och Omsorg
Bokslut
2014
Budget
2014
Budget
2015
-38 766
-77 000
-56 795
-728
-683
-34 517
0
-2 838
-2 050
-2 966
-68 332
-2 853
-799
-2 942
-3 827
-31 249
-17 969
-808
-79 954
-84 503
-82 850
-24 401
921
-10 058
-6 787
-8 510
-5 206
-770
-14 143
-9 985
-1 015
-23 818
730
-11 694
-7 484
-9 135
-5 254
-875
-14 984
-10 520
-1 469
-26 403
1 300
-10 200
-5 900
-8 222
-5 489
-761
-15 610
-10 196
-1 369
-66 173
-32 088
-45 008
303
673
694
753
979
860
866
894
554
596
-2 249
-2 868
0
-4 613
0
-1 217
0
-1 731
-3 594
-15 816
-15 258
-2 631
0
-4 420
0
-1 129
0
-1 999
-4 066
-15 505
-157 107
-110 437
-125 651
-5
-7
-3
-9
-1
-7
-2
-4
-5
-16
-7
-14
-8
-16
-19
-8
-8
-8
-11
-53
971
047
765
369
792
0
375
252
083
514
939
-676 696
-50
-36
-25
-18
-17
-18
-13
-33
-39
-36
-25
-55
-6
-31
-30
-38
-31
-30
-20
-49
-12
-18
-16
-18
880
965
156
363
965
530
381
591
273
140
695
022
802
629
775
603
214
595
959
297
553
530
390
388
-4
-6
-4
-9
-10
-5
-4
-5
-4
-54
863
692
318
263
218
0
805
419
187
835
837
-686 178
-47
-38
-25
-19
-18
-18
-13
-33
-41
-34
-25
-56
-8
-29
-32
-40
-34
-29
-20
-48
-12
-18
-16
-18
714
224
664
298
031
881
698
800
273
611
917
962
610
806
980
340
824
875
508
825
552
767
610
408
-23
-6
-3
-9
-10
-4
-5
-5
-4
-52
167
729
191
686
037
0
807
042
070
952
970
-714 066
-70
-37
-25
-19
-18
-18
-13
-30
-36
-32
-25
-57
-33
-30
-31
-40
-30
-29
-18
-48
-12
-19
-16
-16
155
853
506
417
087
726
730
268
383
150
932
127
050
098
158
657
811
844
947
831
641
039
686
970
-15 000
-18 859
-9 567
-15 000
-18 859
-9 567
-31 302
-31 741
0
-12 332
-4 588
-14 382
-11 065
-4 967
-15 709
0
0
0
-1 064 997 -1 040 806 -1 033 937
Ne ttok os tnad Väs te r
-451 512
-461 461
-428 441
Ne ttok os tnad Ös te r
-613 485
-579 345
-605 496
47