Vård och omsorg - verksamhetsplan med budget 2015
2015-04-20 Ärende nr Vv 125/2015 Ärende nr Vö 108/2015 Verksamhetsplan med budget 2015 Vård- och omsorgsnämnd väster Vård- och omsorgsnämnd öster Örebro kommun Beslutad i Vård- och omsorgsnämnd väster: 2015-04-15 Beslutad i Vård- och omsorgsnämnd öster: 2015-04-16 Innehållsförteckning 1 2 Förslag till beslut ............................................................................................................... 3 Driftnämndens uppdrag .................................................................................................. 4 2.1 Driftnämndens verksamhets- och utvecklingsuppdrag ..................................... 5 2.2 Resursfördelningsmodell enligt programplan ..................................................... 7 2.3 Ekonomisk ram enligt programplan samt budgetfördelning ........................... 8 2.4 Uppföljningskrav enligt programplan ................................................................ 10 2.5 Ekonomistyrning enligt budgetdirektiv ............................................................. 10 3 Driftnämndens bedömning........................................................................................... 11 3.1 Verksamhetens styrkor ......................................................................................... 11 3.2 Verksamhetsåret 2015........................................................................................... 11 3.3 Framåtblick för mandatperioden ........................................................................ 12 4 Planeringsförutsättningar .............................................................................................. 13 4.1 Omvärldsanalys...................................................................................................... 13 4.2 Fem år i sammandrag ........................................................................................... 14 4.3 Sveriges bästa äldreomsorg .................................................................................. 14 4.4 Verksamhetsidé och värdegrund......................................................................... 14 4.5 Kvalitet, processer och ständiga förbättringar .................................................. 15 5 Uppdragsgivare, medborgare och partners ................................................................ 16 6 Planering av verksamhet och utveckling..................................................................... 16 6.1 Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag ................. 17 6.2 En meningsfull vardag med stöd av civila samhället ....................................... 20 6.3 Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård ................................................................................................................................. 22 6.4 Attraktiv arbetsgivare ............................................................................................ 27 6.5 Ekonomi ................................................................................................................. 31 7 Organisation- och ledningsstruktur ............................................................................. 34 8 Fördjupad information i förvaltningsspecifika planer .............................................. 35 8.1 IT-plan .................................................................................................................... 35 8.2 Lokalplan ................................................................................................................ 35 8.3 Utbildningsplan...................................................................................................... 35 8.4 Kommunikations- och varumärkesplan ............................................................ 35 8.5 Internkontroll – sammanställd tillsynsplan 2015.............................................. 36 9 Fördjupad information genom bilagor........................................................................ 36 9.1 Budget nedbruten per område och enhet.......................................................... 36 9.2 Indikatorkatalog ..................................................................................................... 36 9.3 Begreppsförklaringar............................................................................................. 36 9.4 Uppföljning i Örebro kommun .......................................................................... 36 9.5 Programplanens indikatorer med målvärden 2015 .......................................... 36 10 Uppföljning...................................................................................................................... 36 11 Revidering av verksamhetsplanen ................................................................................ 37 12 Bilagor .............................................................................................................................. 38 1 Förslag till beslut Förvaltningens huvudsakliga uppdrag är att tillhandahålla individuell vård och omsorg, hälsofrämjande och förebyggande tjänster samt anhörigstöd. Stora delar av förvaltningens verksamhet håller god kvalitet men utmaningarna framåt är stora och ytterligare förbättringar behövs. Dessutom behöver förvaltningen prioritera arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för att klara kommande kompetensförsörjning. Stora delar av förvaltningens verksamhet är konkurrensutsatt och att klara av att anpassa driften till de ersättningsnivåer som gäller innebär stora förändringskrav. För att skapa förutsättningar måste förvaltningen lägga stor kraft på ekonomisk omställning för att över tid nå en ekonomi i balans. Förvaltningens förslag till Vård- och omsorgsnämnd väster 1. Verksamhetsplan med budget 2015 för Vård- och omsorgsnämnd väster fastställs. 2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att återkomma med den fullständig indikatorlista samt indikatorkatalog. 3. Verksamhetsplan med budget 2015 överlämnas till Programnämnd social välfärd för kännedom. Förvaltningens förslag till Vård- och omsorgsnämnd öster 1. Verksamhetsplan med budget 2015 för Vård- och omsorgsnämnd öster fastställs. 2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att återkomma med den fullständig indikatorlista samt indikatorkatalog. 3. Verksamhetsplan med budget 2015 överlämnas till Programnämnd social välfärd för kännedom. 2 Driftnämndens uppdrag Örebro kommuns styrmodell ska stödja verksamheternas arbete med att utnyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Modellen utgår ifrån en gemensam vision och styrningen sker genom fyra strategiska områden. Till respektive strategi knyts en rad målområden som gäller för hela perioden 2015-2018. För att strategierna ska ge kommunen kraft krävs det att hela organisationen arbetar mot de angivna målen. Hållbar tillväxt Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och imorgon. Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerade vardag. Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos medborgare som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla möjligheter. Barns och ungas behov Alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklade skolgång. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete för att förebygga - såväl fysisk som social och psykisk ohälsa - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. En faktor som har stor och negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas. Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet – då stärks hela Örebro. Örebro ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar. 4 Med utgångspunkt i ÖSB finns följande handlingsplaner med som grund vid utformandet av verksamhetsplanen. - Miljöprogram. - Drogpolitisk handlingsplan - Tillgänglighetsplan – En stad för alla - Överenskommelse om samverkan i Örebro mellan det civila samhället och kommunen - Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan. - Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer - HBT-planen - Våld i nära relationer I grunden utgår förvaltningens arbete ifrån Örebro kommuns verksamhetsidé: Vi ska ständigt arbeta med att förenkla, förnya och förbättra oss i vårt uppdrag. För att lyckas behöver vi lär av varandra och samarbeta. Vi jobbar långsiktigt och hållbart för att vara en attraktiv kommun för både människor och företag. Vid drivs av att skapa en enklare vardag för alla. 2.1 Driftnämndens verksamhets- och utvecklingsuppdrag Vård- och omsorgsnämnderna har ansvar för att inom sitt verksamhetsområde arbeta med en systematisk verksamhetsutveckling av kommunens verksamhet och god ekonomisk hushållning. Ansvar och befogenheter delegeras till lägsta effektiva nivå. Nämnden ska ha god kontakt och dialog med medborgare i allmänhet och mottagare av nämndens tjänster i synnerhet. Inför större beslut ska dialog föras med mottagarna av tjänsterna och regelbundna uppföljningar ska göras för att ta reda på upplevelsen av kvaliteten på tjänsterna Vård- och omsorgsnämnderna rapporterar till Programnämnd Social Välfärd som i sin tur rapporterar till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige. Vård- och omsorgsnämnderna har att i sitt grunduppdrag utgå ifrån att service ska ges på lika villkor. Vilket innebär att nämnden behöver säkerställa att det i verksamheten finns en kunskap om mänskliga rättigheter, barns rätt, mångfald, klimatpåverkan, genus, nationella minoriteters och teckenspråkigas livsvillkor. Nämnden förväntas samverka med civila samhället, arbeta förebyggande och tänka sociala investeringar och hämta erfarenheter nationellt och internationellt för att kunna utveckla verksamheten. Nämnden ska vidare visa på hur man bidrar till att få människor i sysselsättning och inom vilket område man använder sig av genderbudget och vad detta får för effekter. För nämnden gäller att utifrån såväl grunduppdrag som utvecklingsuppdrag arbeta med att förenkla, förnya och förbättra i vardagen. Det är också nämndens ansvar att säkra arbetssätten genom systematisk internkontroll. 2.1.1 Uppdrag enligt nytt reglemente Vård- och omsorgsnämnderna svarar för insatser i egenregi för service, vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende för de människor som på grund av ålder, sjukdom eller fysiska funktionshinder har behov av sådana insatser. Vård- och omsorgsnämnderna ansvarar även för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) till personer som tillhör personkrets enligt 1§ i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), dock inte för insatser enligt vilka den särskilda Nämnden för funktionshindrade ansvarar. I utförandet ingår även att arbeta förebyggande. 5 Vård- och omsorgsnämnd väster fullgör sitt ansvar ovan och utövar sina befogenheter inom fastställd geografisk indelning. Nämnden har också ansvar för förvaltningens hela förebyggande verksamhet. Nämnden ansvarar också för förvaltningens gemensamma kostnader och intäkter. Vård- och omsorgsnämnd öster fullgör sitt ansvar ovan och utövar sina befogenheter inom fastställd geografisk indelning. Det åvilar Vård- och omsorgsnämnd Öster också att utöva ledningen av hälso- och sjukvård för samtliga av Programnämnd social välfärd definierade utförare inom vård och omsorgsområdet. Nämnden har också ansvar för förvaltningens gemensamma utvecklingsarbete. 2.1.2 Utvecklingsuppdrag 2015 utifrån programplanen I beslutad programplan med budget 2015 för Programnämnd social välfärd anges en rad utvecklingsuppdrag som riktas till Vård- och omsorgsnämnderna. Ett direkt utdrag från programplanen visar: Utvecklingsuppdrag där delaktighet förväntas från nämnden Nytt vård- och omsorgsboende på Väster Utveckla e-hälsa och e-tjänster Införa ny smart teknik, utveckling av omvårdnad där digitaliseringens möjligheter tas tillvara Visionsarbetet Sveriges bästa äldreomsorg Utveckla bemötandet utifrån språkliga och kulturella behov och önskemål Medverka i arbetet att ta fram ett koncept för verksamhetsnära forskning Utvecklingsuppdrag riktade till nämnden Arbeta med jämställdhetsintegrerad budget Genomföra seniorfestival Arbeta fram förslag på sociala investeringar Översyn av resursfördelningsmodeller Utveckla samarbetet med civila samhället, sociala ekonomin och volontärer Fortsätta kvalitetsarbetet med måltider inom vård- och omsorgsboenden Arbeta för mindre gifter i den offentliga verksamheten, mindre matsvinn, konceptet klimatsmart mat, ökad andel närproducerad och ekologisk mat, att minska andelen kött. Utveckla flexibel demensdagvård Utveckla den sociala dagvården Utveckla stödet till anhöriga oavsett utförare bl. a. genom att stödja Anhörigcentrum Ökad kontinuitet – utvecklingsprojekt bemanningsstrategin Kompetensutveckling av medarbetare i åldrandets sjukdomar Utveckla samarbetet med Region Örebro län genom överenskommelsen Gränslöst samarbete. Kultur för äldre: kulturrundan ska finnas kvar Ökade möjligheter att välja vård- och omsorgsboende Implementering av värdegrund och värdighetsgarantier Genomföra översyn av kostorganisationen Se över möjligheten att öppna fler matsalar Inventera förebyggande arbete oavsett utförare inom vård och omsorg Satsa på friskvård, utomhusgym, gymnastikaktiviteter för äldre Följa innehållet i nollvisionen för utskrivningsklara 6 Utveckla äldres internet- och datakunnande med stöd av IT guiderna Utveckla arbetet med Örebro kommuns HBT-plan Speciella uppdrag kring det personalstrategiska området Erbjuda möjlighet till heltidsarbete istället för deltidsarbete Antalet personer som möter de äldre ska bli färre så att kontinuiteten ökar Utreda möjligheten att skapa karriärtjänster för undersköterskor och sjuksköterskor Fortsatt prioritering av ledarskapsutveckling 2.1.3 Verksamhetsuppdragets indikatorer med mål Nedan listas de indikatorer som Programnämnden anger styrande för driftsnämndens verksamhet och som också utgör målen för god ekonomisk hushållning. Matsvinn i verksamheterna Andel inköpta ekologiska livsmedel Andel kött ska minska Andel närproducerad mat ska öka Andel omvårdnadspersonal som erbjudits heltid Andel delade turer av samtliga schemalagda turer Beläggningsgrad på vård- och omsorgsboende Beläggningsgrad på platser för korttidsvård Ekonomisk ramavvikelse Nettokostnad per utförd hemtjänsttimme Nettokostnad per boendedygn Hållbart medarbetarengagemang för anställda i kommunen Genomsnittlig vårdtid i korttidsvård i dagar Antal analyser enligt Gender Budgetingmetoden Antal konsekvensbedömningar Aktiv fritid oavsett kön Kvinnor respektive mäns upplevelse av inflytande och påverkan Utförare, LOV, def saknas Andel timanställda i relation till tillsvidareanställda medarbetare Kvinnors respektive mäns upplevelse av trygg och god omsorg Uppnådda generella servicegarantier Uppnådda värdighetsgarantier Antalet utskrivningsklara dygn Ej verkställda bostadsbeslut, längre än tre månader Mer utförlig förteckning med indikatorer och målvärden finns i bilaga. 2.2 Resursfördelningsmodell enligt programplan Inom programområdet finns en resursfördelningsmodell som fördelar resurser mellan de två vård- och omsorgsnämnderna. Modellen fördelar också medel mellan de olika delarna i vårdkedjan, t. ex. dagverksamhet och vård- och omsorgsboende. Modellen fördelar ramanslag enligt: - Vård- och omsorgsboende per inriktning. - Dagverksamhet per inriktning. - Kostverksamheten per levererad portion. - Fördelning av ramanslag inom förebyggande verksamhet. - Fördelning av ramanslag inom hemvården som inte är konkurrensutsatt. 7 - Fördelning av ramsanlag inom Utvecklingsenheten. Fördelning av ramanslag inom förvaltningsgemensam verksamhet. Resursfördelningsmodellerna inom vård- och omsorgsboende och dagverksamhet bör ses över då de inte utvecklats på ett antal år. Utveckling bör ske mot mer prestationsbaserade och på sikt utvecklas till värdebaserade ersättningsmodeller. Inom valfrihetssystemet finns olika ersättningsmodeller och samtliga baseras på prestation, t.ex. ersättning per utförd timma. Prestationsersättning är en vanlig modell som används inom de flesta av Sveriges kommuner med konkurrensutsättning. Programnämnden beslutas också kring de utvecklings- och prestationsmedel som finns för året. Fokus för 2015 kommer att vara digitalisering, kvalitet och förebyggande. 2.3 Ekonomisk ram enligt programplan samt budgetfördelning Driftbudget 2015 Med resursfördelningsmodellen som grund fördelas budgeten för Vård och omsorgsnämnderna enligt nedanstående. En omfördelning har gjorts till förvaltningsgemensam nivå för att ge möjligheter att justera lagd budget efter ytterligare dialog med program kring eventuell ersättning för åtgärdspaket för utskrivningsklara samt utökad nattbemanning på vård och omsorgsboenden efter Resursfördelning beslut från IVO. Vård och omsorg 2015 Sammanställn Vård och omsorg Belopp (Tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Budget 2015 PN Budget 2015 VoO Vård och omsorg Gem -38 766 -73 584 -37 907 Förebyggande Verksamhet -79 954 -84 503 -85 159 -51 625 -82 850 Hemvård Totalt -223 280 -142 525 -173 469 -170 659 Vård och omsorgsboende Totalt -676 696 -686 178 -720 665 -714 066 Utvecklingsenheten -15 000 -18 859 -11 567 -9 567 Myndighetsutövning -31 302 -31 741 0 0 0 -3 416 -5 170 -5 170 -613 485 -579 345 -585 765 -605 496 -451 512 -461 461 -448 172 -428 441 -1 064 997 -1 040 806 -1 033 937 -1 033 937 Planeringsreserv Vård och Omsorg Öster Vård och Omsorg Väster Vård och Omsorg Totalt Resurser ska omfördelas mellan nämnderna motsvarande 19 731 tkr Budgetramarna har minskats jämfört med 2014 med totalt 6 869 tkr. Dels gäller det budgetförändringar med 3 208 tkr netto, t.ex. organisationsförändr. Myndighetsutövningen 31,7 mnkr, återföring del av omställningsbudgeten för hemvården 16,5 mnkr, helåresffekt Tullhuset och kompensation ny hyresmodell. Dels gäller det omprövningskravet med 3 020 tkr samt ombudg. avs. en adm tjänst till NE med 641 tkr. Budget PN visar fördelningen från programnämnden. Budget VoO visar justering kopplad till omprövningskravet och budgetanpassningar. Sammanställningen inkluderar omställningstödet från programnämnd på 31 miljoner kr. Enligt beslut i programnämnden fördelas också, utöver ram, riktade utvecklings- och prestationsmedel till Vård och omsorgsnämnderna. 8 I ovan angivna ram från programnämnden inkluderas ett omställningsstöd. Stödet riktas till vård och omsorgsnämnderna för omställningsarbete i samband med konkurrensutsättning av hemvården. Stödet omfattar: Budget, voo, omställningsarbete 2014 2015 2016 2017 Bemanningsenhet/omställningspott personal 40 000 25 000 11 000 2 000 4 500 3 500 2 500 1 500 500 500 250 250 2 500 47 500 2 000 31 000 1 500 1 000 15 250 4 750 Hyror - omställningspott hemvårdshyror Strategisk chefsutveckling kopplat till konkurrensutsättning Strategiskt förbättringsarbete (vik.ersättning) Summa Tabellen visar i Tkr. Budgetförändringar av programnämndens resursfördelning 2015 Nedan anges de åtgärder som Vård och omsorgsnämndernas budget 2015 bygger på Budgetförändringar jfrt PN'soch resursfördelning 2015 för att klara omprövningskrav budgetanpassningar. Budget 2015 - Vård och omsorg Belopp (Tkr) Budg. förändr. Vård och omsorg Gemensamt -13 718 Anpassn. budget; företagshälsov, friskv. Avstämning mot ram Ospecificerat Bemanningsenheten flytt fr. Hemvården 1 200 3 555 -17 665 -808 Förebyggande Verksamhet 2 309 Justering dagvård Justering dagvårdsresor Omprövn.krav - Soc. dagvård; minskn. 16 pl. och ökat beläggn.krav Anpassning budget; Demensdagvård Anpassning budget; Minnesmottagningen Frivilligt och Hälsofrämjande; återföring 0,25 åa. Anhörigcentrum; utökning 1,0 åa. (delfinansiering) Hemvård -369 278 2 200 400 100 -100 -200 2 810 Justering Flytt Bemanningsenheten till VoO Gemensamt Anpassn budget; Nattorganisationen Omprövn.krav; Minskn. 1 patrull omvårdnadspersonal nattorg. -38 808 837 1 203 Vård och omsorgsboende 6 599 Kallelselarm (kapkostn o service) Omprövn.krav; Minskad vikarieersättn. Justering nattssk vobo, ingår i Nattorg. Hemv. Justering boendevärdar, ingår i Frivill o Hälsofrämj Uppdatering schablonlöner Ospecificerat -1 400 650 5 974 600 2 775 -2 000 Utvecklingsenheten 2 000 Utvecklingsprojekt 2 000 Budgetförändringar totalt 0 Minusbelopp innebär ökad nettokostnadsbudget 9 Investeringsbudget 2015 Vård och omsorgsnämnderna har begärt få 15 719 tkr i investeringsanslag överfört från 2014. Av detta avser 14 916 tkr medel för kallelselarm. Av programnämnden har 2015 6 800 tkr erhållits för inventarieinköp, 9 000 tkr för kallelselarm och 850 tkr för IT-investeringar. Objekt Belopp i tkr Vård och omsorg öster varav kallelselarm varav inventarier varav IT-investeringar Vård och omsorg väster varav inventarier varav IT-investeringar Totalt Budget 2015 -26 291 -14 916 -2 375 -9 000 -6 078 -5 228 -850 -32 369 Varav fr 2014 -15 419 -14 916 -503 -300 -300 -15 719 2.4 Uppföljningskrav enligt programplan Vård- och omsorgsnämnderna har krav att redovisa uppföljning och resultat för samtliga delar i uppföljningsmatrisen. Utveckla: Säkra: Strategiska områden i ÖSB 2015-2018 Verksamhetsuppdrag enligt reglemente Barn och Hållbar Människors ungas Trygg Ekonomi/ Medtillväxt egenmakt behov välfärd Process Brukare Effektivitet arbetare 2.5 Ekonomistyrning enligt budgetdirektiv Ett antal ekonomiska styrprinciper för nämndernas budgetramar 2015 anges enligt: Kompensation för volymökningar I driftbudgetramen för år 2015 har medel för volymökningar kompenserats till Vård- och omsorgsnämnderna för driftkostnader för Tullhuset. Kompensation för löneöversyn och indexuppräkningar. I driftbudgetramarna för 2015 är kompensation utlagd dels för överhäng från 2014 års löneöversyn, dels för nya generella lönenivåer från 1 april 2015. Medel för lönepolitiska prioriteringar därutöver finns reserverade inom kommunstyrelsen. Detta motsvarar full kompensation för nu kända och bedömda löneökningar. Kompensation för övriga indexmässiga kostnadsökningar kommer att fördelas ut när underlag finns. Ny hyresmodell Från 2015 införs en ny hyresmodell baserad på kommunens självkostnad. Internhyran består fortsättningsvis av kommunens externa hyreskostnad kompletterad med kalkylmässiga påslag för de kostnader som lokalförsörjningsavdelningen bar, t ex glaskross och visst underhåll. Utöver det kommer nämnderna att belastas med faktisk kostnad för el i de fall den inte ingår i den externa hyreskostnaden samt sophämtning. Övergången till självkostnadshyra medför förändringar i nämndernas kostnader för lokaler. Dessa neutraliseras genom motsvarande justeringar av driftbudgetramarna. Köpkraften för respektive nämnd kommer genom detta att vara oförändrad. 10 Hushålla: Ramavvikelse Intra- Övrig prenad verks Övrigt Internräntan för år 2015 är oförändrad 3 procent. Det interna personalomkostnadspålägget för år 2015 är oförändrat 39,46 procent. Omprövningskrav En förutsättning för den föreliggande ekonomiska planen är att nämnderna gör en genomgång av sin verksamhet och identifierar effektiviseringsmöjligheter inom ansvarsområdet. I budgetdirektivet för 2015-217 framgår tydligt att nämnderna kommer att påverkas på flera olika sätt ur ett ekonomiskt perspektiv för perioden. Stora demografiska förändringar sker och andelen äldre ökar i allt snabbare takt. Intäktsförstärkningen från skatteintäkter och generella stadsbidrag dämpas vilket också kan komma att påverka kommunens och därmed förvaltningens ekonomi. Särskilt uppmärksammas det ekonomiska underskott som visats i hemvården över tid. Följande tydliga direktiv lämnas till Vård- och omsorgsnämnderna: Samtlig tillsvidareanställd omvårdnadspersonal skall erbjudas möjlighet att öka sin sysselsättningsgrad till heltid. Satsningen skall vara genomförd till juni 2017. Genomföra gender budgeting-analyser inom minst ett nytt utvecklingsområde årligen. Inom ramen för sitt utvecklingsarbete vidta årliga omprioriteringar för att hantera ökade resursbehov. Säkra nyckeltal och indikatorer som visar utvecklingen av verksamheten. 3 Driftnämndens bedömning 3.1 Verksamhetens styrkor Verksamheterna inom vård- och omsorg har många styrkor som till stor del grundar sig i medarbetarnas goda erfarenheter och kompetens. Medarbetarundersökningen visar att vård och omsorgspersonalen trivs bättre på sin arbetsplats än den genomsnittlige kommunanställde. Det höga engagemanget återspeglas också i de äldres upplevelse. Nio av tio är nöjda med trygghet, bemötande och omhändertagande. Den förebyggande verksamheten visar en stor bredd med insatser som återkommer genom hela vårdkedjan. Arbetet är viktigt för de äldres välbefinnande och delaktighet i vardagen. Ett aktivt arbete under 2014 har lett till en minskning av matsvinnet med 11%. Inom Vård och omsorgsboenden har beläggningsgraderna ökat som en effekt av stärkt kvalitet i rutiner kring in och utskrivning. Såväl vård och omsorgsboenden som förebyggande har en ekonomi i balans. Etiska rådet är nu väl etablerat och ger stöd till enheter vid svåra etiska dilemman. 3.2 Verksamhetsåret 2015 Verksamhetsåret innehåller ett antal större utmaningar för förvaltningen. Hemvårdens ekonomi har under flera år varit ansträngd. Ett fortsatt arbete måste göras för att nå en budget i balans. Antalet utskrivningsklara personer på USÖ där vård och omsorgsnämnderna har betalningsansvar måste fortsätta att minska. Förvaltningens uppgift är att skapa en 11 trygg och god vård och omsorg för dessa personer. Behovet av nya platser inom vård och omsorgsboenden är stort och under året pågår byggnationen av det nya boendet Trädgårdarna. Nämnden prioriterar ett fortsatt förebyggande arbete vilket är en viktig del i att skapa bra förutsättningar för den enskilde i vardagen. Rätten till ett gott och värdigt liv utifrån den äldres egna behov och önskemål är en viktig prioritering och ingår i värdegrundsarbetet som kommer att fortsätta under verksamhetsåret. Fokus kommer att ligga på den enskildes möjlighet till ett självständigt liv möjlighet att bestämma själv. Kostverksamheten skall fortsätta att bidra till ett hållbart samhälle genom minskat matsvinn och en ökad andel ekologiska och närproducerade produkter. Förvaltningens mångfaldsarbete skall ha ett brett perspektiv och kommer att kräva ytterligare fördjupning under verksamhetsåret. Inom demensvården behövs en förstärkning av demensteam samt utveckling av arbetssättet vid bedömning och utredning av behovet av vård och stöd för personer med demenssjukdom genom hela vårdkedjan. Under året genomförs ett pilotprojekt med demensteam inom ramen för projektet Sammanhållen korttidsvård Den enskildes behov skall vara utgångspunkten i bemanningsarbetet. En bemanningsenhet etableras för att möjliggöra rätten till heltid och minskad andel timavlönade. Härmed kan personalomsättningen minskas och personkontinuiteten i vården ökas. För att bedriva en god vård och omsorg krävs ett starkt ledarskap. Nämnden prioriterar att skapa rätt förutsättningar för förvaltningens chefer. En god och jämn kvalitet med ett tydligt varumärke bör utmärka förvaltningens verksamheter som skall vara ett attraktivt val för medborgaren. Införandet av ett kvalitetsledningssystem ger bättre kontroll av processer och verksamhet och blir ett viktigt verktyg i det ständiga förbättringsarbetet. För att ge bästa möjliga vård och omsorg ska samarbetet med Region Örebro län fortsätta att utvecklas. Ombyggnation och upprustning pågår av våra vård- och omsorgboenden enligt lokalförsörjningsplanen för att förstärka brandskyddet och uppgradera kallelselarm. För att Askenäshemmet ska få mer ändamålsenliga lokaler planeras en större renovering/ombyggnation 3.3 Framåtblick för mandatperioden För att kunna fortsätta att upprätthålla en god kvalitet, främja hälsa och ett gott åldrande i en befolkning som blir allt äldre, krävs en långsiktig planering inom flera områden: Fler permanenta platser på vård och omsorgsboenden. Uthållighet i värdegrundsarbetet. Säkrad kompetensförsörjning och attraktivitet som arbetsgivare. Stärkt geriatrisk kompetens hos medarbetare. Förebyggande arbete som når ut till fler i utsatta områden. Ökat teknikutnyttjande på den enskildes villkor. Införande av nyckelfri hemtjänst. 12 4 Planeringsförutsättningar 4.1 Omvärldsanalys Trender i omvärlden som i hög grad påverkar/kommer att påverka det kommunala uppdraget inom Vård och omsorg som helhet Teknikutvecklingen Ökad konkurrens Demografiska förändringar gör att resurserna ska räcka till fler vilket ställer ökade krav på individen Individens vilja att påverka och göra själv allt starkare Ökade krav på boenden för olika livsstilsinriktningar Individen allt mer kravställande Anhöriga vårdar i högre utsträckning Synen på åldrandet ändras Behov av introduktionsanställningar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Tillgången på kompetens minskar Kompetenskraven ökar i både befintliga yrken och i nya Valfrihetssystemen växer Personer som inte kan välja eller välja om utförare är många och ökar i antal Krav på ekonomisk effektivitet Psykisk ohälsa ökar Fler multisjuka äldre som är i behov av vård och omsorg längre Ökade behov av förebyggande insatser Leveransen av tjänster allt mer uppdelad, svårt få helhet för individen Nationella krav och styrning ökar Ökad ojämlik hälsa Ökad mediabevakning Stor ökning av äldre utlandsfödda 13 4.2 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Befolkning, Totalt antal invånare, Örebro kommun - antal invånare 65 år och äldre - antal invånare 85 år och äldre Verksam het Antal personer som gjort frivilliginsatser Antal platser i dagverksamhet 2011 2012 2013 Planering 2015 2014 137 121 23 597 3 565 138 952 24 299 3 585 140 599 24 902 3 570 142 522 25 424 3 594 294 149 284 150 256 156 329 155 4 320 4 284 4 441 4 497 i nivå 1 518 2 430 1 984 1 550 2 536 2 004 1 668 2 630 1 928 1 435 2 785 2 031 1 053 27 118 1 048 63 118 1 038 56 118 1 069 83 121 i nivå i nivå i nivå minskar i nivå i nivå ökar minska ökar 1 179 -10,1 1 195 8,9 1 227 5,5 1 065 -24,2 1 034 0 2 146 2 034 1 873 161 112 99 13 347 2 219 2 054 1 878 177 165 142 23 312 2 254 2 101 1 909 192 153 141 12 312 2 393 2 120 1 919 201 273 253 20 365 minskar minskar 4 4 4 4 4 3 4 3 oförändr oförändr Antal personer med beviljad hemvårdsinsats, totalt (kommunal och extern utförare) - varav personer med omsorg - varav personer med service - varav personer med HsL-insats Andel personer med kommunal utförare - omsorg Andel personer med kommunal utförare - service Andel personer med kommunal utförare - HsL-insats Antal permanenta platser i vård- och omsorgsboende Antal personer i kö till vård- och omsorgsboende 31/12 Antal platser korttidsvård Ekonom i Nettokostnad helår mnkr Resultat helår mnkr (budgetavvikelse) Anställda Totalt antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda, årsarbetare - kvinnor - män Antal visstidsanställda, årsarbetare - kvinnor - män Antal timavlönade, årsarbetare Organisationsutveckling Antal intraprenader Antal entreprenader <hela enheter> ökar minskar minskar minskar 4.3 Sveriges bästa äldreomsorg I övergripande strategier och budget beskrivs ambitionsnivån att på sikt ha Sveriges bästa äldreomsorg i Örebro kommun och Programnämnden kommer under 2015 ta fram en målbild. En tolkning av Sveriges bästa äldreomsorg för Vård och omsorgsnämnderna har resulterat i fyra definierade målområden. 85 % av de ”äldre” upplever hög egenmakt och delaktighet i sin vård och omsorg Personkontinuitet utifrån den enskildes önskemål, riktvärde ej över10 i genomsnitt på en två veckors period. 80 % av våra processer är säkrade utifrån forskning, evidens och beprövad erfarenhet 80 % av medarbetarna rekommenderar en vän att jobba inom Örebro kommun 4.4 Verksamhetsidé och värdegrund Verksamhetsidén att leva vår värdegrund varje dag i varje möte innebär att i största möjliga utsträckning leverera tjänster på ett sätt som bidrar till att de förvaltningen finns till för kan leva sitt liv som de vill utifrån sin bakgrund, nutid och framtid och förvaltningen ska lyssna på dem och respektera deras rätt att bestämma själva. Förvaltningen har sedan drygt två år en gemensamt beslutad värdegrund och värdighetsgarantier som har tagits fram med stöd av forskning vid Örebro universitet. 14 Forskningen utgick från intervjuer om vad som är en meningsfull vardag med personer som hade behov av våra tjänster, deras anhöriga, medarbetare på ett antal enheter, chefer, brukarorganisationer samt politiker. Forskarna gjorde också deltagande observationer. I slutet av 2014 gjordes en uppföljning av Örebro universitet med syfte att belysa i vilken grad leveransen av tjänster sker i enlighet med värdegrund och värdighetsgarantier. De preliminära resultat som förvaltningen fått ta del av visar att värdegrunden och värdighetsgarantierna är väl kända av medarbetarna och att medarbetarna upplever att de i hög grad når upp till delarna gällande relationerna till den enskilde, visa respekt, lyssna, utsedd kontaktperson och kring säkerhetsfrågor som nycklar, namnskylt och legitimation samt sin egen kompetens, Medarbetarna anger att de i lägre grad når upp till att samma person kommer hem till den enskilde och att de kan erbjuda stöd till träning när det önskas. De personer som tagit del av förvaltningens tjänster skattar högt eller mycket högt att tjänsterna levereras med respekt, god relation, förtroende, att få hjälp på sina villkor, tid för samtal, yrkeskunnande samt social kompetens. Personerna anger att de är nöjda i lägre grad gällande att få mat utifrån sina behov och önskemål och att få besked om vem som kommer hem till dem. 4.5 Kvalitet, processer och ständiga förbättringar Förvaltningens chefer och medarbetare ansvarar alla för kvaliteten på tjänster och service. Kvaliteten uppstår i mötet mellan den som levererar tjänsten och den som tar emot den. Samspelet är mycket viktigt - medarbetaren kan tolka mottagaren och använda det som vägledning för fortsatt agerande. Den som tar emot tjänsten bedömer kvaliteten på den utifrån sina förväntningar och sin upplevelse. Kvalitetsutvecklingen ska alltid ha sin utgångpunkt i den enskildes behov och i kommunens mål och vision. Jämställdhet och mångfald ska särskilt beaktas. När vi utvecklar kvalitet i tjänster och verksamhet innebär det att vi åstadkommer - En enklare vardag för dem vi finns till för - Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet - Effektivitet i verksamheten För att säkra och utveckla verksamheten har förvaltningen identifierat och prioriterat ett antal områden med tydligt mål att stärka kvaliteten för den enskilde. Den enskildes behov går ofta tvärs över ansvars-, funktions- och organisationsgränser. Den enskilde är sällan intresserad av hur vi organiserat oss – den är intresserad av resultatet av vårt arbete. Ett tydligt ledningsarbete behövs för att styra det vi gör i verksamheten och säkerställa att det vi gör skapar värde för dem vi finns till för och ständigt förbättras. De huvudprocesser som definierats för förvaltningen är: - Tillhandahålla individuell vård och omsorg Med delprocesserna: - - Tillhandahålla individuellt stöd för trygg och meningsfull vardag - Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Tillhandahålla hälsofrämjande och förebyggande tjänster Tillhandahålla anhörigstöd 15 5 Uppdragsgivare, medborgare och partners För förvaltningen har följande uppdragsgivare, medborgare och partners identifierats. Uppdragsgivare: Vård och omsorgsnämnd väster Vård och omsorgsnämnd öster Medborgare: Personer över 65 år som önskar ta del av tidigt och förebyggande arbete Personer i Örebro kommun som fått beslut om rätt till stöd utifrån socialtjänstlagen och valt kommunen som utförare. Personer i Örebro kommun som har behov av kommunal hälso- och sjukvård Personer i Örebro kommun som är anhöriga och önskar stöd i sin situation Partners: Externa Region Örebro län Civila samhället Sveriges kommuner och landsting Interna Myndighetskontoret Kommunledningskontoret med styr och stödprocesser, de mest frekventa samarbetena sker med neutrala enheten, lokalförsörjningsenheten, kommunikationsavdelningen, personalavdelningen Förvaltningskontoret på Ringgatan 6 Planering av verksamhet och utveckling Förvaltningens verksamhetsplanering 2015 syftar till att skapa attraktivitet och konkurrenskraft både som servicegivare och arbetsgivare. Planen utgår ifrån fem prioriterade områden. Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag En meningsfull vardag med stöd av civila samhället Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Attraktiv arbetsgivare Ekonomi i balans De prioriterade områdena beskrivs alla med en bild av framgångsfaktorer, nulägets styrkor, utvecklingsbehov och prioriterade aktiviteter för året. Utöver ovan angivna områden kommer också ett antal förvaltningsövergripande aktiviteter att prioriteras under året. En förvaltningsgemensam plan för kommunikation och varumärkeshantering kommer att utarbetas. Genomlysning av om ytterligare funktioner skall flyttas över till programnivån med anledning av utvecklingen av en mer konkurrensneutral hantering. Översyn av verksamhet ur perspektiven kostnadseffektivitet och servicenivån i relation till varandra. Nattorganisationen, larmorganisationen, kostorganisationen och dagverksamheten (inkl. dagvårdsresor) är exempel på 16 verksamhet där en översyn kan vara aktuell. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att se över kostorganisationen) Förstärkt arbete med nationella jämförelser för lärande och utveckling. Ett projekt kring gender budgeting skall definieras med syfte att belysa hur resurser används ur ett genderperspektiv. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att arbeta med jämställdhetsintegrerad budget) Aktiviteter skall vidtas för att skapa utvecklingsmöjligheter för människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att arbeta för sociala investeringar) Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde ”Utskrivningsprocessen” där orsaker och ekonomiska konsekvenser kring detta kommer att granskas (utvecklingsuppdrag enligt ÖSB om nollvison för utskrivningsklara). 6.1 Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag Behov Behov av uppsökande, förebyggande och NGT FRÅN SOL biståndsbeviljade insatser Värde Möjlighet till delaktighet och inflytande i vardagen i varje möte Resultat Känner sig trygg och upplever en meningsfull vardag I arbetet att tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag ska ansvar tas för mötet med andra människor så att de känner sig sedda, lyssnade på och delaktiga. Människor har rätt att leva sitt liv utifrån sin bakgrund, nutid och framtid. Den enskilde lyssnas till och rätten att bestämma själv respekteras. 6.1.1 Nuläge och framgångsfaktorer Inom ramen för arbetet konstateras ett starkt samband mellan känslan av sammanhang och trygghet. Bedömningen är att trygghet är en förutsättning, oavsett målgrupp för att uppleva att vardagen är meningsfull. Förutsättningarna för att bidra till trygghet är att arbetet är begripligt och hanterbart för den enskilde. Erbjudande som hänger samman med meningsfullhet är värdet och nyttan för medborgaren att engagera sig, känslan av tillhörighet, gemenskap, behov av sysselsättning och aktivitet samt möjlighet att samtala om känslor och existens. Slutsatsen är att kvaliteten i arbetet att tillhandahålla trygg och meningsfull vardag grundas i sju stycken framgångsfaktorer. Relation – Trygghet – Delaktighet – Värdegrund – Samverkan - Kvalitetsutveckling Stöd av civila samhället Nuvarande arbete stödjer till stor del målet att skapa en trygg och meningsfull vardag för den enskilde. Som exempel kan nämnas engagerad personal, individuell vård- och omsorgsplan, ombudsroller och kompetenstrappan. Det handlar till stor del om strukturer, organisation och flexibilitet för att klara uppdraget. Det som behöver utvecklas handlar mycket om de mjuka värdena såsom kompetens, kontinuitet, utvecklat samarbete, samverkan, samtalsmetodik och individinriktning. 17 6.1.2 Relation Förutsättningar som behövs för att utveckla detta område är ett relationsorienterat kontaktmannaskap och arbetssätt, en personcentrerad vård och omsorg, hög personkontinuitet samt ett arbetssätt som tillvaratar individens egna nätverk. Prioriterade aktiviteter Utveckla certifiering i kontaktmannaskap Handledning i personcentrerat arbetssätt Utveckla vård och omsorgsboenden att vara mer välkomnande för barn 6.1.3 Trygghet För att kunna utveckla området trygghet krävs att den enskilde får rätt information, vid rätt tidpunkt, att våra arbetsprocesser är förutsägbara för den enskilde, att återkoppling ges till den enskilde om det som berör denne och att förstärkt arbete sker med tydlighet, struktur och ordning. Prioriterade aktiviteter Utbildning i trygghetsskattning Utbildning i avvikelseprocessen Översyn av klagomålsprocessen 6.1.4 Delaktighet Utveckling av området delaktighet kräver en förstärkning av den enskildes möjligheter att uppleva meningsfullhet. Det görs genom att skapa förutsättningar för gemenskap, egenvärde, egenmakt och inflytande. Dessutom sker fortsatt utveckling av arbetssätt som syftar till att stärka den enskildes delaktighet och inflytande. Prioriterade aktiviteter Utveckla egenkontrollsystem för individuell vård- och omsorgsplanering Interaktiv grundutbildning i Treserva och arbetsprocess Utbildning av VISA-handledare samt nätverksträffar 6.1.5 Värdegrund Förutsättningarna för att utveckla området värdegrund är att varje dag, genom förhållningssätt och bemötande, i varje möte utgå från värdegrunden och leva upp till de värdighetsgarantier som utlovats. Prioriterade aktiviteter Genomförande av värdegrundsdagar (utvecklingsuppdrag från ÖSB att implementera värdegrund och värdighetsgarantier) Tillhandahålla bemötandespel Aktiviteter från etiska rådet Uppföljning av värdegrund och värdighetsgarantier i samarbete med Örebro universitet (utvecklingsuppdrag från ÖSB att implementera värdegrund och värdighetsgarantier) Utveckla verktyg för att kunna erbjuda vård på den enskildes eget språk så långt det är möjligt Stärka den äldres välbefinnande genom kultur, upplevelser och samvaro (utvecklingsuppdrag från ÖSB om att gynna kultur för äldre) 18 6.1.6 Samverkan Utvecklingsbehoven kring samverkan med andra aktörer innebär att, tillsammans med den enskilde, använda de samverkansverktyg som är framtagna för exempelvis samordnad individuell planering. Behov finns också av att utveckla samverkan och samarbetet med anhöriga, civila samhället, samt andra stödresurser. Prioriterade aktiviteter Delta som representant i C-nätverket för att utveckla samverkan Erfarenhetsutbytesdag mellan medborgare, representant och civila samhället varje vår. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Erbjuda stödresurs för samordnad individuell planering Arbeta fram rutiner för åtkomst i Treserva för sjukgymnaster Samverkan med Region Örebro län kring läkemedelshantering och individärenden rörande multisjuka. 6.1.7 Kvalitetsutveckling Kvalitetsutveckling i perspektivet trygg och meningsfull vardag kräver förhållningssättet; bra kan alltid bli bättre och att den enskildes uppfattning om det vi gör efterfrågas genom brukarundersökningar men även i det vardagliga kvalitetsarbetet. Kvalitetsutveckling handlar även om journalgranskningar, egenkontroll, självskattning och säkerställande av rätt kompetens. Prioriterade aktiviteter Införa kvalitetsutveckling och arbetssättet ständiga förbättringar med målstyrningstavlor på fler enheter Journalgranskningar av SAS och DRIVA-nätverket Utveckla och genomföra system för självskattning av verkställighetsansvaret Metodutveckling av uppföljning i individuell vård- och omsorgsplanering 6.1.8 Stöd av civila samhället Ett viktigt komplement till det kommunala ansvaret och arbetet som utförs av medarbetare inom vård och omsorg är arbete som sker med stöd av det civila samhället. Med detta stöd ökar möjligheterna att tillhandahålla en mångfald och ett mera individuellt perspektiv. Därför är det viktigt att se detta område som en integrerad del i Trygg och meningsfull vardag. Området har stor potential att bidra till ökad kvalitet och lyfts därför som ett tydligare prioriterat område under kapitel, 6.2. 6.1.9 Indikatorer Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa utvecklingen inom området trygg och meningsfull vardag. Ytterligare indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd indikatorkatalog. 19 Indikatorer: Tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag Avser att mäta framgångs-faktor Kontinuitet Relation Trygghet (index) Trygghet Delaktighet (index) Delaktighet Bemötande (index) Värdegrund Avvikelser i informationsöverföring Andel godkända genomförandeplaner Samverkan Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015 Följs upp Kvalitetsutveckling Stöd av civila samhället 6.2 En meningsfull vardag med stöd av civila samhället Behov Individuella behov, önskemål och nyfikenhet på nya upplevelser Värde Ökad möjlighet att välja upplevelser och delaktighet i samhällslivet Resultat Upplever en meningsfull vardag Örebro kommun ska öka och stärka samverkan med det civila samhället. Föreningar, frivilligorganisationer, volontärer och andra aktörer inom det civila samhället är avgörande för kommunens välfärd och har en stor och viktig betydelse i vård och omsorg för att den enskilde ska kunna leva utifrån sin bakgrund, nutid och framtid. Frivilliga uppdrag ska ses som ett komplement och inte ta över det kommunala ansvaret eller arbetet som ska utföras av medarbetare inom vård och omsorg. Genom samverkan mellan vård och omsorg och det civila samhället ökar förutsättningarna för mångfald så att den enskilde kan påverka och uppleva en meningsfull vardag. Brist på inflytande och möjligheter att påverka sin tillvaro har ett starkt samband med upplevelsen av livskvalitet och hälsa. Därför är det viktigt att se detta område som en integrerad del i att tillhandahålla individuellt stöd till trygg och meningsfull vardag för den enskilde. 6.2.1 Nuläge och framgångsfaktorer Med utgångspunkt från den enskildes behov, önskemål och nyfikenhet på nya upplevelser har följande framgångsfaktorer identifierats: Relation – Trygghet – Delaktighet – Värdegrund – Samverkan – Kvalitetsutveckling Kunskap om tillvaratagande av möjligheter och samverkan med civila samhället varierar inom vård och omsorgs verksamheter. En viktig förutsättning för framgång är därför en ökad kunskap om möjligheterna till den mångfald som kan tillhandahållas den enskilde eller en grupp, i någons hem, på en träffpunkt, på vård och omsorgsboende eller på en dagverksamhet och till deltagande i samhället i stort. För 20 att utveckla arbetet med en meningsfull vardag med stöd av det civila samhället behöver förvaltningen fortsätta stärka samverkan såväl internt som externt. Idag finns en pågående samverkan med ett stort antal aktörer som till exempel föreningar, frivilligorganisationer, kyrkor, pensionärs- och anhörigråd samt enskilda volontärer. Inom Frivillig och hälsofrämjande enheten i vård och omsorg finns samordnare för samverkan med civila samhället, kulturhandläggare, seniorlotsar, kulturrundan och ett stort antal träffpunkter som till stor del bygger på insatser från frivilliga. Innehåll i aktiviteterna styrs av besökarnas önskemål. Vid Anhörigcentrum bedrivs också ett stort antal aktiviteter genom frivilliginsatser. Information om träffpunkter och aktiviteter finns också på Örebro kommuns hemsida. Aktivitetsstöd kan sökas av föreningar som riktar sig mot öppenverksamhet för äldre. Dessutom finns möjligheter att ytterligare stärka äldres internet- och datakunnande med stöd av IT guiderna. Inom vård och omsorgsboende finns kulturskapare och aktivitetsombud med utökade kunskaper om samverkan med civila samhället. Även inom dagverksamheter finns kulturskapare. För sjätte året genomförs nu Seniorfestivalen i samverkan med pensionärsorganisationer. Ett mycket stort antal föreningar, frivilligorganisationer, volontärer och andra aktörer inom det civila samhället är representerade vid festivalveckan och under mäss- och finaldagen på Conventum. Samverkan med det civila samhället har ett stort mervärde för vår målgrupp och verksamheten. För att ytterligare stärka arbetet behöver den interna samverkan utvecklas för att ta tillvara det som idag finns på plats. Den externa samverkan med det civila samhället behöver utvecklas och utökas. Prioriterade aktiviteter Kvalitetssäkra strukturer Öka kunskapen om civila samhällets villkor och kvaliteter (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Kartläggning av nuläge gällande samverkan med civila samhället (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Säkerställande av möjlighet för civila samhället att ha dialog med vård och omsorgs verksamheter (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Öka möjligheterna för volontärer att vara delaktiga i verksamheterna (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med volontärer) Säkerställa tillgången till kostnadsfria lokaler för civila samhället (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Genomföra aktiviteter Representation och tillhandahålla kontaktperson i C-nätverket, med ansats utifrån Policy för Örebro kommuns samverkan med det civila samhället och Överenskommelse om samverkan i Örebro mellan det civila samhället och kommunen Säkerställa att verksamheterna har kunskap om hur överenskommelsen med civila samhället tillämpas i vård- och omsorg. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Bjuda in civila samhället vid relevanta utbildningstillfällen (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Handläggning av aktivitetsstöd till civila samhället (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) 21 Arbeta fram förslag på sociala investeringar (utvecklingsuppdrag från ÖSB att arbeta för sociala investeringar) Kultur för äldre, bland annat Kulturrundan (utvecklingsuppdrag från ÖSB att ha kvar Kulturrundan) Genomföra Seniorfestivalen (utvecklingsuppdrag från ÖSB att genomföra Seniorfestivalen) Utveckla Samverkan internt och tillvaratagande av de resurser som finns Utveckla och öka insatser som genomförs i samverkan med civila samhället (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utöka samarbetet med civila samhället) Äldres internet- och datakunnande med stöd av IT guiderna (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla äldres internetkunskaper) 6.2.2 Indikatorer Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa utvecklingen inom området samverkan med det civila samhället. Ytterligare indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagda indikatorkatalog. Indikatorer: En meningsfull vardag med stöd av civila samhället Antal erbjudna och/eller genomförda förebyggande hembesök Antal deltagare på Seniorträffarna Andel som upplever att de har meningsfulla aktiviteter Avser att mäta framgångs-faktor Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015 Följs upp Delaktighet Delaktighet Värdegrund Andel som upplever att möjligheterna till utevistelse är bra Andel med upplevd ensamhet Andel aktiviteter på VOBO utförda i samverkan med civila samhället 6.3 Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Behov Behov finns av trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Värde Känna gott liv trots sjukdom, ohälsa eller skada Resultat Behov av trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård upphör Förutsättning för att den enskilde ska känna ett gott liv trots sjukdom, ohälsa, funktionshinder eller skada är att vård och rehabilitering är anpassad efter den enskildes hälsotillstånd och livssituation och att den enskilde får stöd att upprätthålla aktivitets- och funktionsförmåga efter sina förutsättningar. 22 En trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård ska bygga på den enskildes delaktighet och inflytande och behöver vara integrerad i den individuella vård och omsorgsprocessen för att skapa förutsättningar för den gemensamma värdegrunden. 6.3.1 Nuläge och framgångsfaktorer Kvaliteten i arbetet att tillhandahålla individuell, trygg, säker och rehabiliterande hälsooch sjukvård grundas i sex stycken prioriterade områden för att nå framgång. Rehabilitering – God läkemedelsbehandling - God vård och omsorg vid demenssjukdom och kognitiv svikt – God vård vid livets slut – Psykisk ohälsa – Övergripande strategiska utvecklingsområden. Inom de olika områdena finns både framgångsfaktorer och utvecklingsbehov. 6.3.2 Rehabilitering Målsättningen är största möjliga självständighet för den enskilde oavsett vårdform och vårdnivå. I arbetet med rehabilitering finns idag bland annat bra verktyg för aktivitets- och funktionsbedömning och för besöksplaner/ genomförandeplaner, arbetssätt med rehabilitering i hemmet, arbetssätt och kompetens kring högintensiv rörelseträning, träffpunkter och dagverksamhet som når många, utbildning och bra tillgång till omvårdnadshjälpmedel samt arbetssätt för avvikelseregistrering där risker och behov av rehabiliterande insatser kan uppmärksammas. Utvecklingsområden inom rehabilitering är teamsamverkan, vårdplaner och instruktioner, den handledande rollen för sjuksköterskor och arbetsterapeuter samt utbildning i rehabiliterande förhållningssätt. Insatser behövs för att ytterligare utveckla handrehabilitering samt kognitiva funktionsbedömningar och andra metoder för att kartlägga och erbjuda aktiviteter utifrån den enskildes preferenser och förmåga. Behov finns också att stärka informationsöverföringen i vårdkedjan såväl inom förvaltningen som mellan vårdgivare och också kompetenshöjning kring vardagsteknologi och förstärkning av samverkan med Region Örebro län kring hjälpmedel. Prioriterade aktiviteter Utveckla den elektroniska ADL-taxonomin (FSA-dis) och användning av arbetsterapeuter i alla verksamheter Inventera kunskapsläget bland arbetsterapeuter och sedan omvårdnadspersonal vad gäller vardagsteknologi Färdigställa utbildning i rehabiliterande förhållningssätt och lägga in i introduktionsutbildningen 2016 Fastställa arbetssätt för att fånga upp behov av handrehabilitering Säkerställa rehabiliteringskedjan vid utskrivning genom projektet Sammanhållen korttidsvård och Strokeprojektet samt handlingsplan sammanhållen vård och omsorg. Utveckla gemensam hjälpmedelsmodul (Sesam) med Region Örebro län Utveckla hjälpmedelssortimentet för att kunna möta den enskildes behov Tillsammans med programnämnden utveckla resursfördelningsmodellen för rehabilitering i hemmet (utvecklingsuppdrag från ÖSB om översyn av resursfördelningsmodeller) 23 6.3.3 God läkemedelsbehandling Målsättningen är en behandling som gör gott och inte skadar den enskilde. God läkemedelshantering bedrivs redan idag i förvaltningen med stöd av nätverket LMG samordnare, en per enhet, som driver arbetet med kartläggningar av olämpliga läkemedel och läkemedelsgenomgångar. Arbetet har lett till att olämpliga läkemedel har minskats och att struktur och rutiner för arbetsplaner samt vårdplaner om läkemedelshantering och behandling finns. Implementering av analysverktyget miniQ och digital signering kommer att skapa förutsättningar för uppföljning och jämförelser av läkemedelsindikatorer på enhetsoch gruppnivå. Dessutom kommer individens delaktighet att stärkas genom möjlighet att synkronisera läkemedelstider med personens dygnsrytm, andra insatser och läkemedlets effekt. Noggrann utredning och diagnostik vid tillstånd av beteendemässiga och psykiska symptom som t.ex. oro och sömnstörningar behöver samordnas och utvecklas i dialog med teamet för att minska användningen av lugnande läkemedel och antipsykosläkemedel. Integrering av användandet av BPSD-registret är en förutsättning. Rutiner för delegering samt instruktion vid läkemedelsbehandling behöver utvecklas och säkras. Samarbetet med Region Örebro län kring bla läkare behöver stärkas. Prioriterade aktiviteter Utveckla kvaliteten i egenkontroll av journalgranskning för läkemedelsbehandling/hantering Utveckla delegeringsflödet med utbildning, webbaserad test samt delegeringsansvarigas roll Planera för införande av digital signering, genomföra upphandling samt implementering av digital signering både i hemvård och på vård och omsorgsboenden. Delta i forskningsstudie samt utöka användandet av miniQ på fler enheter 6.3.4 God vård och omsorg vid demenssjukdom och kognitiv svikt Målsättningen är ett gott liv på den enskildes villkor trots demenssjukdom eller kognitiv svikt. Delar som förvaltningen idag arbetar med är strukturer för differentierade boenden och särskild korttidsvård för personer med demenssjukdom samt demensdagvård med olika inriktningar. Minnesmottagningen på Ängen är etablerad. Dessutom finns de regionala demensriktlinjerna, websidan DemensSam och det länsgemensamma demensrådet. Implementering pågår av arbetssätt kring BPSD som stöd för strukturerad omvårdnad och anpassning av aktivitet utifrån den enskildes behov. Möjligheter till omvårdnadsmåltider finns på demensboenden i syfte att ge stöd och skapa en lugnare måltidssituation. För att utveckla området ytterligare behövs en förstärkning av demensteam och utveckling av arbetssättet vid bedömning och utredning av fortsatt behov av vård och stöd för personer med demenssjukdomar. Informationsöverföringen måste säkras i hela vårdkedjan. Kompetens och användande av kognitiva hjälpmedel och annan vardagsteknologi behöver öka. Vidare finns behov av att utveckla utbildning och handledning för alla yrkeskategorier som arbetar med personer med demenssjukdom och också ett bättre stöd till personer i tidig fas och unga demenssjuka. Fler enheter måste också använda arbetssättet med stöd av BPSD-registret för att få stöd till strukturerad omvårdnad och anpassning av stöd i aktivitet utifrån den enskildes behov. 24 Prioriterade aktiviteter Genomföra pilotprojekt med demensteam inom ramen för projektet Sammanhållen korttidsvård (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård) Tillskapa kompetenstrappa inom demensområdet för alla yrkeskategorier med start hösten 2015. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård) Utveckla metoder för att skatta trygghet, livskvalitet och delaktighet vid demenssjukdom (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård) Tillskapa tydliga underlag och struktur för informationsöverföring mellan vårdgivare och enheter Ta fram metodstöd för dokumentation av strukturerade omvårdnadsåtgärder vid BPSD Revidera Örebro kommuns riktlinjer för vård och omsorg för personer med demenssjukdom (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla flexibel demensdagvård) God vård vid livets slut Målsättningen är att den enskilde erbjuds en trygg och säker palliativ vård med fokus på symtomkontroll, kommunikation/relation, anhörigstöd och samarbete i multiprofessionellt team. Den enskilde ges på så vis möjlighet att få leva sin sista tid i enlighet med sina egna önskemål. 6.3.5 De palliativa vårdsamordnarna håller i utbildningar och nätverksträffar. Det finns utvecklade rutiner tillgängliga i handboken på intranätet, en organisation med palliativa ombud på varje enhet och engagemang bland alla yrkesgrupper samt en vilja till teamsamverkan. Önskekost erbjuds liksom stöd till anhöriga. Därutöver finns till stor del goda resultat i Svenska palliativregistret. Fortsatt utvecklingsarbete behöver inriktas mot att ytterligare förbättra måluppfyllelsen i Svenska palliativregistret samt ökad personkontinuiteten i den palliativa vården. Rapportering och instruktioner från sjuksköterska till omvårdnadspersonal som skall vaka behöver förbättras liksom informationsöverföringen mellan olika vårdgivare och vårdformer. Prioriterade aktiviteter från förvaltningen Tydliggöra omvårdnadsansvarig sjuksköterskas roll/uppdrag i palliativ vård. I samband med inskrivningen i Allmän palliativ vård erbjuda ett ”trygghetspaket” som innehåller namngiven sjuksköterska och trygghetslarm. Utveckla metod för hög personkontinuitet i den palliativa vården (utvecklingsuppdrag från ÖSB att öka personkontinuitet) Fortsätta utbildning och stöd i munhälsobedömning Stöd att använda metod för validerad smärtskattning 6.3.6 Psykisk ohälsa Målsättningen är att den enskilde ska få sina specifika behov tillgodosedda. Att stödja och att tillgodose behov till äldre med psykisk ohälsa är ett utvecklingsområde. I dagsläget finns en arbetsgrupp som kartlägger, samlar in statistik och inventerar behov av kompetensutveckling hos medarbetare för att få en bild av nuläget. Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs inom områden som kunskap om antalet äldre med psykisk ohälsa och kunskap om de äldre med psykisk ohälsas egen syn på sin situation. Kompetensnivån i verksamheten måste höjas och strukturer och metoder utvecklas. Förvaltningen behöver ta del av forskning och också samverka med föreningar i arbetet. 25 Prioriterade aktiviteter Slutföra, sammanställa och analysera resultat från pågående och planerad kartläggning. Inventera kompetens och behov av kompetensutveckling Forma utbildningsinsats 6.3.7 Övergripande strategiska utvecklingsområden Målsättningen är att utveckla övergripande strategier som för den enskilde säkerställer processen individuell, trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård. Ett antal övergripande utvecklingsområden är identifierade. Det handlar om att utveckla det systematiska uppföljningsarbetet samt att utveckla rutiner och metoder i den individuella vård och omsorgsprocessen och säkerställa den enskildes delaktighet och inflytande vid hälso- och sjukvård. Utveckling behövs också i det riskförebyggande arbetet samt i informationsöverföring och samverkan i sammanhållen vård och omsorg. Prioriterade aktiviteter Ta fram verktyg för egenkontroll och självskattning, införande av självskattningsperioder på enheterna Fortsätta satsa på kompetens inom nutrition för att förebygga undernäring (utvecklingsuppdrag från ÖSB att fortsätta utvecklingsarbete med måltider) Utveckla hälso- och sjukvårdsdokumentationen med fokus på status och bedömning Utveckla metoder för riskanalys på individnivå, gruppnivå och samverkansnivå. Fortsätta satsa på riskbedömning enligt Senior Alert och utveckling av teamsamverkan vid planering och uppföljning av åtgärder. Säkerställa SIP (sammanhållen individuell planering) i hela vårdkedjan. Bli producent i NPÖ för att säkra informationsöverföring mellan vårdgivare. Indikatorer Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Förvaltningsövergripande kommer bland andra nedanstående indikatorer att följas för att visa utvecklingen inom området tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård. Dessutom kommer indikatorer i Öppna jämförelser, Nationella brukarundersökningen och KKiK att följas och ytterligare indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd indikatorkatalog. 6.3.8 26 Indikatorer: Tillhandahålla en individuell trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Avser att mäta framgångs-faktor Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2015 Följs upp Andel tillsvidareanställda omvårdnads-personal med kompetens i förflyttning (3 dags.utb) Andel inflyttade på Vobo som erhållit en läkemedelsgenomgång Andel personer med stöd av sjuksköterska i sin läkemedelshantering som erhållit en läkemedelsgenomgång Andel på gruppboende och vårdboende för personer med demenssjukdom registrerade i BPSD-registret Personkontinuitet vid palliativ vård Andel med åtgärder vid bedömd risk enl. Senior alert Rehabilitering 80 % Delår/ Helår God läkemedelsbehandling Värdighetsgaranti God läkemedelsbehandling Värdighetsgaranti 80 % Kvartal 80 % Kvartal God vård och omsorg vid demenssjukdom och kognitiv svikt 60 % Kvartal Andel med hemsjukvård som erhållit en riskbedömning enl. Senior alert. Andel avvikelser med bedömd konsekvens /allvarlighetsgrad Övergripande strategiska utvecklingsområden Riskförebyggande arbete Övergripande strategiska utvecklingsområden Avvikelsehantering God vård vid livets slut Månad 90 % Delår/ Helår 90 % Delår/ Helår 60 % Kvartal 6.4 Attraktiv arbetsgivare Behov Behov av att kompetens-försörja verksamheten Värde Rätt person Rätt plats Rätt tid Rätt kostnad Rätt kompetens Vid god hälsa Resultat Säkrad kompetensförsörjning Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Under året skall en sammanfattande bild av arbetet att stärka förvaltningens attraktivitet som arbetsgivare tas fram i form av en kompetensförsörjningsplan. 6.4.1 Nuläge och framgångsfaktorer För att utveckla förvaltningen som attraktiv arbetsgivare följs de personalstrategiska områden som är framtagna gemensamt för Örebro kommun. Kompetensförsörjning – Ledarförsörjning – Arbetsmiljö & Hälsa – Bemanning – Jämställdhet och ickediskriminering 27 6.4.2 Kompetensförsörjning Dagens och framtidens krav gör kompetensförsörjningen till en mycket viktig fråga. Att säkra kompetensförsörjningen handlar om att attrahera, rekrytera och introducera medarbetare men också om att utveckla och behålla och till slut också avsluta och avveckla. Medarbetarplattformen utgör grunden tillsammans med tydliga mål och uppdragshandlingar, kompetenstrappor och en omfattande utbildningsverksamhet. Kompetensstyrningsmodellen är ett stöd i arbetet och skapar kvalitet i medarbetarsamtal och lönesättning. Ett väl etablerat samarbete finns med Vård och omsorgscollege och ett utvecklingsarbete är påbörjat för att stärka förvaltningens gemensamma bemanningsenhet som en väg in för korttidsrekrytering. Utvecklingsområden för att öka kvaliteten i kompetensförsörjningen är introduktionen av nyanställda, ytterligare verksamhetsanpassning av utbildningar, framtagande av uppdragshandlingar för alla yrkeskategorier och förutsättningarna till mångfald av medarbetare i förvaltningens verksamheter. Prioriterade aktiviteter Inventering av kompetensbehov synliggjorda i medarbetarsamtalen och sammanställa en kompetensförsörjningsplan för framtiden Säkra rutinen för introduktion av nyanställda Säkerställa utbildningsutbudet efter verksamhetens behov (uppdrag från ÖSB att kompetensutveckla medarbetarna i åldrandets sjukdomar) Förenkla utbildningsadministrationen Införa strukturerad uppföljning efter genomförd utvecklingsinsats/utbildning Stärka marknadsföringen av förvaltningens tjänster genom att finnas med på mässor, arbetsmarknadsdagar och i skolor. Nyttja bemanningsenheten i arbetet. Etablera en rekryteringssida för sjuksköterskor på orebro.se 6.4.3 Ledarförsörjning En del i kompetensförsörjningen är ledarförsörjningen. Verksamheten är personalintensiv och ledarskapet blir avgörande för framgången. Chefer måste ha förutsättningar och kompetens för sitt uppdrag. Ledarplattformen utgör grunden för ledarförsörjningen tillsammans med driftledare, ledarutveckling och stödfunktioner. Utvecklingsområden är att ytterligare stärka stödet i ekonomifrågor, förtydligande av enhetschefsuppdraget, ytterligare stöd i samt förstärkning av uppföljningen. Prioriterade aktiviteter Förtydligande av rollen driftledare i relation till enhetschefsuppdraget Förstärkning av ekonomistödet Gemensam budgetering av ledarutvecklingsinsatser för att säkra att en enhets enskilda ekonomi inte blir avgörande för om ledarutveckling ges eller ej (uppdrag enligt ÖSB att prioritera ledarskapsutveckling) Stöd i ledarskap kopplat till ständiga förbättringar och förbättrad bemanning. 6.4.4 Arbetsmiljö och hälsa Strävan är att ha arbetsplatser med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter både på verksamheten och den enskilde medarbetaren. Korttidssjukfrånvaron i 28 förvaltningen behöver sänkas. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver drivas tillsammans med tidigare rehabiliteringsåtgärder och insatser för långtidssjukskrivna. Grunden här är det systematiska arbetsmiljöarbetet och hälsopaketet. Dessutom finns ett väletablerat arbete med APT och skyddsombud. Dialogen med och stödet från företagshälsovården är av god kvalitet. Området är väl utvecklat i förvaltningen och det finns goda strukturer för kartläggning, stöd, arbetsskador, information, missbruk och rehabilitering. Utvecklingsområden som skulle göra arbetet ännu bättre är att förtydliga värdet av kommunens gemensamma hälsopaket och också tydliggöra vad god hälsa är. Att få medarbetare att ta hand om sin egen hälsa för att orka med såväl sitt arbetsliv som privatliv blir allt viktigare. Arbetet med bemanning utifrån den enskildes behov blir en viktig del också i arbetsmiljöperspektivet. Det nära ledarskapet och möjligheten till tydlig återkoppling och att lyfta framgångsexempel är ytterligare utvecklingsområden att bearbeta. Mer kan också göras för att stärka den fackliga samverkan och tydligheten i ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet. Det blir också viktigt att ytterligare stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet i vardagen som en del i ordinarie verksamhetsplanering. Prioriterade aktiviteter Definiera på vilket sätt förvaltningen skall dra nytta av det kommungemensamma hälsopaketet med alla de möjligheter som erbjuds där Koppla samman årshjulet för systematisk arbetsmiljö, SAM, med övrig verksamhetsplanering för att underlätta ansvarstagande och genomförande av aktiviteter Säkra användning av och systematik i riskbedömningen av arbetsmiljön hemma hos den enskilde Utbildning i arbetsrätt och arbetsmiljö för chefer Utveckla facklig samverkan med stöd i kommunens övergripande arbete 6.4.5 Bemanning Verksamheten är personalintensiv och i stort behov av flexibilitet. Den enskildes behov växlar och förmågan att bemanna enligt den enskildes behov blir en framgångsfaktor för kvalitet. ÖSB beskriver tydligt att rätt till heltid skall införas för omvårdnadspersonal fram till 2017. Sysselsättningsgrader skall utökas och därmed möjliggöra en minskning av andelen timavlönade. Ofrivilliga delade turer skall minimeras. Bemanningsarbetet är prioriterat i förvaltningen och mycket arbete pågår inom området redan idag. Ett projekt kring förbättrad bemanning är genomfört och ligger till grund för förvaltningens fortsatta arbete. En bemanningsenhet är under uppbyggnad och enheten är med på mässor och i skolor för att marknadsföra förvaltningen. Verksamheten har god erfarenhet av schemaläggning och arbetstidsplanering och specifika avtal kring flexibla arbetstidslösningar har tecknats med de fackliga organisationerna. Rutiner för uppföljning av korttidsvikarier finns framtagen och också rutin för hantering av inkonvertering enligt LAS (Lagen om anställningsskydd). Kompetensen kring bemanning stärks löpande kopplat till arbetet med ständiga förbättringar. Ett IT-systemstöd för bemanning är upphandlat och implementering pågår tillsammans med IT-stöd för att synliggöra bemanningsbehovet utifrån den enskildes behov. 29 För att ytterligare utveckla bemanningsarbetet behövs än tydligare beskrivningar av den enskildes behov. Systemstödet behöver implementeras i hela verksamheten och kompetensen kring bemanning stärkas ytterligare. Stödet i omställning behöver förbättras och också samarbetet över enhets- och områdesgränser. Kompetenskrav för olika yrken behöver tydliggöras tillsammans med stöd till de medarbetare som inte uppfyller kompetenskraven. Bemanningsenheten som är startad måste utvecklas och säkras i finansiering, struktur och kultur. Rutinen för uppföljning av korttidsvikarier behöver tillämpas och kvalitetssäkras. Projekten förbättrad bemanning och ständiga förbättringar måste säkerställas i slutligt genomförande. Prioriterade aktiviteter Säkra genomförandet av projektet förbättrad bemanning utifrån den enskildes behov kopplat till ständiga förbättringar. Upprätta en tydlig tidplan för varje enhets medverkan. Säkra etableringen av bemanningsenheten med rutiner och manualer för enheternas fortsatta samarbete med enheten. Utveckla metoder för att synliggöra den enskildes verkliga behov Stärka förvaltningens förmåga att bemanna utifrån den enskildes behov av yrkeskompetens, språk och kultur Tillsammans med myndighetskansliet hitta metoder för att uppföljningar sker när kunder/boendes behov förändras Utreda hur en intern arbetsförmedling skulle kunna realiseras. Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde ”Löneutbetalning kopplat till frånvaroregistrering” där överrensstämmelse mellan faktisk och registrerad frånvaro kopplat till löneutbetalningar kommer att granskas. 6.4.6 Jämställdhet och ickediskriminering Örebro kommun ska vara en jämställd kommun med utgångspunkt i de nationella jämställdhetspolitiska målen och ska aktivt utveckla jämställdhetsarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv. All form av diskriminering skall motarbetas. Utgångspunkten för arbetet är Örebro kommuns jämställdhets- och ickediskrimineringsplan. En rad av de utvecklingsaktiviteter som drivs inom det personalstrategiska området beräknas ha positiva effekter även på området jämställdhet och ickediskriminering. Prioriterade aktiviteter Säkra genomförandet av projektet förbättrad bemanning utifrån den enskildes behov kopplat till ständiga förbättringar och därmed säkra rätten till önskad sysselsättningsgrad och minimering av delade turer. Uppmuntra personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning att söka lediga tjänster. Genomföra åtgärder för att de vi är till för skall få en ökad acceptans för mångfald bland våra medarbetare. Fortsatt lärande tillsammans med tekniska förvaltningarna kring skillnader i förutsättningar kring en god arbetsmiljö mellan de olika förvaltningarna. Kompetensen bland medarbetarna skall stärkas i frågor kring våld i nära relationer. Öka kunskap och kompetens hos medarbetare kring HBT. (utvecklingsuppdrag från ÖSB att utveckla arbetet med HBT-plan) 30 6.4.7 Indikatorer Attraktiv arbetsgivare Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa utvecklingen inom området attraktiv arbetsgivare. Ytterligare indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd indikatorkatalog. Indikatorer: Attraktiv arbetsgivare Avser att mäta framgångs-faktor Andel omvårdnadspersonal som erbjudits heltid, % Andel delade turer av samtliga schemalagda turer för samtlig omvårdnadspersonal, hemvård Andel delade turer av samtliga schemalagda turer för samtlig omvårdnadspersonal, vobo Hållbart medarbetarengagemang för anställda i kommunen, HME-index Andel timavlönade i relation till tillsvidareanställda medarbetare Korttidssjukfrånvaro, antal dagar i snitt per anställd Genomsnittlig sysselsättningsgrad Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015 100% år 2017 tas fram 2015 tas fram 2015 bibehålla tas fram 2015 minska öka 6.5 Ekonomi I ÖSB och budgetdirektiv samt programplan anges tydligt att kommunens budget skall vara i balans vid årets slut och om driftsnämnderna ser risker för ett överskridande ska åtgärder omedelbart vidtas. Vård och omsorg har en rad stora ekonomiska utmaningar för verksamhetsåret och det är av stor vikt att det ekonomiska perspektivet och kompetensen stärks för att utgöra ett kraftfullt verktyg för verksamhetsutvecklingen framåt. 6.5.1 Nuläge och framgångsfaktorer De ekonomiska förutsättningar som ges verksamheten utifrån programplanen pekar på en rad utmaningar att bearbeta under 2015. Ingen kompensation ges för ökade kostnader i samband med parboendegarantin. De ökade kostnader som uppkommer måsta hanteras inom ram men en översyn kommer att genomföras under året. Larmorganisationen ges ingen ramförstärkning varför ett omställningsarbete måste drivas för att nå ekonomi i balans för verksamheten. Effekter av konkurrensutsättning av mattjänster gör att kostorganisationen måste vara uppmärksam på förändringar och eventuella omställningsbehov. Hemvården har ett krav att nå ekonomi i balans senast 2018. Det omställningsstöd som ges från program har hittills inte täckt underskottet och aktiva åtgärder är ett krav för att verksamheten ska nå de kostnadssänkningar som är nödvändiga. Vård- och omsorgsnämnderna ges också ett omprövningskrav som måste omsättas i aktiva åtgärder för att klaras av. 31 Följs upp IVO (inspektionen för vård och omsorg) skärper kraven kring nattbemanning på vård och omsorgsboenden och att klara av denna utökning inom ram kräver aktiva åtgärder. Beslut har fattats i Programnämnd om åtgärder för att hantera en minskning av antalet utskrivningsklara vid USÖ som förvaltningen har betalningsansvar för. Kommer att innebära en utökning av platser inom Vård och omsorgsboenden och ingen riktad ekonomisk kompensation ges från programnämnden. För att utveckla förvaltningen ur ett ekonomiskt perspektiv bearbetas följande områden. Ekonomistyrning – Stöd - Uppföljning 6.5.2 Ekonomistyrning Ekonomistyrningen tar sin grund i resursfördelningsmodeller som är väl etablerade och kända. Värdegrunden och att utgå från individens behov och förutsättningar skall genomsyra även den ekonomiska styrningen. För att skapa driv och incitament finns möjlighet att arbeta som intraprenad. Det finns också avtal som påverkar den ekonomiska styrningen. Som exempel kan nämnas kollektivavtal kring flytande tid och upphandlade avtal för olika inköp. Ambitionsnivåer är ibland svåra att få ihop och målkonflikter uppstår. I verksamheten finns en hög kostnadsmedvetenhet och ekonomi berörs i samtal med medarbetare men ytterligare kulturförändring behövs. För att ytterligare utveckla området behövs en starkare analys av befintliga data och konsekvensbeskrivningar ur ekonomiska perspektiv vid större beslut. Resursfördelningsmodellerna behöver ses över och utvecklas i relation till nya förutsättningar. Samarbetet med programnämnden blir avgörande. Prioriterade aktiviteter Genomförande av beläggningsbaserad budget på VoBo Aktiv medverkan i översyn och utveckling av resursfördelningsmodeller Utreda hur vårdtyngd kan utgöra grund för resursfördelning. Stärka analys och beskrivning av ekonomiska effekter av utvecklingsarbeten som tex förbättrad bemanning och ständiga förbättringar. Stärkt samarbete med programnivåns olika funktioner kring ekonomistyrning i olika delar. Säkra att de ekonomiska perspektiven kommer in i det nya kvalitetsledningssystemet. Genomföra gender budgeting på ett utvalt område. Utveckla ett område för social investering. 6.5.3 Stöd Stöd i ekonomifrågor kommer från förvaltningskontoret och till viss del från kommunledningskontoret. Stödsystem finns på plats men kunskapsbrister gör att systemen inte alltid nyttjas fullt ut. En ekonomiutbildning finns framtagen och lanseras under året. Även en telefonsupport är under uppbyggnad. Vård och omsorg står inför stora utmaningar ekonomiskt och för att kunna hantera situationen finns ett starkt behov av ett kvalitativt stöd i de ekonomiska frågorna. Stödet behövs på samtliga nivåer i organisationen. Enhetsnära behövs stöd till chefer kring frågor som planering och styrning i vardagen, att kunna beräkna och se effekter av tex schemaläggning och aktiviteter. Verksamhetsekonomiskt stöd behövs i relation till förvaltningens olika verksamhetsområden och deras olika logiker. Här behövs också ekonomiskt stöd för övergripande större projekt. Förvaltningsövergripande 32 finns också ett stort behov av ekonomiskt stöd för att klara övergripande uppföljning och analys som skall ligga till underlag för verksamhetsplaneringen över tid. Upphandlingar som inte genomförs enligt plan är idag ett stort problemområde och blir ofta kostnadsdrivande för verksamheten. Prioriterade aktiviteter från förvaltningen Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde ”Fakturahantering” där orsaker och omfattning av förekomsten av felaktiga fakturor kommer att granskas Intern kontroll kommer enligt Tillsynsplan 2015 att utföras på tillsynsområde ”Förväxling av fakturor mellan personer” där orsaker och omfattning av förekomsten av detta kommer att granskas Kompetenshöjande insatser kring ekonomi riktade till såväl chefer som medarbetare Bidra till att avsluta upphandlingar inom avgörande områden som kläder och sjukvårdsmaterial. Bidra till att utveckla det ekonomiska stödet i samarbete med förvaltningskontoret. Speciellt med fokus på ekonomihandboken på intranätet, telefonsupport och det enhetschefsnära stödet. Utveckla stödteam som kan riktas till enheter i stort behov av stöd i ekonomiska frågor. 6.5.4 Uppföljning För att se den ekonomiska utvecklingen på enheter och i förvaltningen är en kvalitativ uppföljning av stor vikt. Uppföljningen idag görs genom tex bemanningsrapporter och rapporter ur ekonomisystemet. Det finns stora mängder data i olika stödsystem men ytterligare utveckling behövs för att säkra analysen. Ett arbete är påbörjat för att utveckla månadsrapporteringen på olika nivåer i organisationen. Uppföljningen ger också möjligheter att stärka samarbete och lärande mellan förvaltningens olika verksamhetsområden. Prioriterade aktiviteter från förvaltningen Lyfta ekonomiska resultatet tydligare vid olika interna forum för chefer och medarbetare Utveckling av rapporter ur redan befintliga system för att ge bättre underlag för analys och utveckling i vardagen. Ta fram en checklista för vilken information som skall följas upp varje månad Göra en uppföljning och analys för att identifiera utvecklingsbehov som kan ge ekonomiska effekter. Förslag på analyser att göra är kostnaden för hantering av matlådor, kostnad för olika biståndsbeslut, kostnad för bomkörningar, möjligheterna med nyckelfritt i hemvården. Utveckla former för dokumentation kopplad till årsprocessen 6.5.5 Indikatorer Ekonomi Förvaltningsövergripande kommer nedanstående indikatorer att följas för att visa utvecklingen inom området ekonomi. Ytterligare indikatorer finns framtagna för att stödja enheterna i sitt arbete. Dessa indikatorer presenteras i bilagd indikatorkatalog. 33 Indikatorer: Ekonomi i balans Avser att mäta framgångs-faktor Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015 Följs upp Beläggningsgrad på vårdoch omsorgsboende, % Beläggningsgrad på platser för korttidsvård, %, per dygn Ekonomisk ramavvikelse, mnkr Ekonomisk ramavvikelse för intraprenader, mnkr Nettokostnad per utförd hemtjänsttimme, kr Nettokostnad per boendedygn, kr, kostnad per plats, exkl OH och hyror Genomsnittlig vårdtid i korttidsvård i dagar Utskrivningsklara, antalet utskrivningsklara dygn Andel ekologisk mat högre än utfall 2014 högre än utfall 2014 Delår 2, Åb Delår 2, Åb balans Delår 2, Åb Delår 2, Åb Delår 2, Åb Delår 2, Åb Lokalkostnad tomma lokaler minska Personalkostnad/utförd hemvårdstimma minska balans 404 1493 minska minska 45% Brukartid öka Personalkostnad/dygn vobo minska 7 Organisation- och ledningsstruktur Förvaltningen är organiserad i tre verksamhetsområden. Syftet med områdesindelningen är att samla likartade verksamheter för att ge styrka i planering och utveckling, kvalitet och lärande. Medarbetare med likartad kompetens möts i vardagen och chefer ges möjlighet att lära av varandras goda exempel. Utöver områdena finns också en kvalitets och utvecklingsenhet med en ansvarig chef som ingår i ledningsgruppen. Ett arbete med att tydliggöra förvaltningens huvudprocesser pågår för att stärka utvecklingen av verksamheten i relation till de enskilda personer man finns till för oavsett organisation. Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschef, ansvariga områdeschefer samt kvalitets och utvecklingschefen. Med regelbundenhet medverkar processledare och strateger från stödfunktionerna. Till ledningsgruppen kopplas arbetsutskott som specifikt ansvarar för fördjupning inom områdena IT, lokaler samt personal och kompetens. Mycket av utvecklings- och förbättringsarbetet drivs i projektform. 34 Delår 2, Åb Delår 2, Åb Delår 2, Åb Månad, Delår 2, Åb Månad, Delår 2, Åb Månad, Delår 2, Åb Månad, Delår 2, Åb Samtliga chefer i förvaltningen samlas en gång per månad i ett Ledar- och utvecklingsforum där utrymme ges för förvaltningsgemensamma utvecklingsfrågor. Samtliga områdeschefer samlar också cheferna inom varje område till chefsträffar regelbundet med syfte att utveckla verksamhetsområdet. Inom hemvården finns en nyetablerad utvecklingsgrupp mer berörda områdeschefer, fem utvalda enhetschefer samt en administrativ samordnare. Gruppen kommer att utgöra ett stöd till områdescheferna i verksamhetsutvecklingen av hemvården. 2015-04-13 Vård och omsorg i Örebro kommun Vård- och omsorgsnämnd väster Vård- och omsorgsnämnd öster Vård och omsorgs ledning Tf Förvaltningschef Karolina Samuelsson Kvalitets- och utvecklingsenhet Utvecklingschef Elisabeth Liljekvist MAS, MAR, SAS, utvecklingsledare kompetens, processledare Eget val service, projektledare Förvaltningskontor/Ledningsstöd nämndadmistratör, ekonom, planerare, assistent Förebyggande verksamhet Hemvård väster Hemvård öster Vård- och omsorgsboende Områdeschef Eva Jöbo Områdeschef Fredrik Bergström Områdeschef Monika Gustavsson Områdeschef Margareta Dahlén Hemvård (9 enheter) - Hemvård (7 enheter inklusive 1 intraprenad) - Nattorganisation (omvårdnadspersonal hemvård, sjuksköterskor hela Vård och omsorg) - Larmorganisation - Kostverksamhet - Dagverksamhet - Anhörigcentrum - Omvårdnadshjälpmedel - Minnesmottagning - Dietist - Personliga ombud -Frivilligt och hälsofrämjande: - - Tullhuset Frivilligverksamhet,Träffpunkter, Trygghetsbostäder, Syn/hörselinstruktörer, Kultur för seniorer, Aktivitetsstöd för äldre, Lokala pensionärsråd, Seniorlotsar - Vård- och omsorgsboende - Korttidsvård (19 enheter inklusive 3 intraprenader) Gemensamt administrativt stöd till områdescheferna Administrativa samordnare, arkivassistent 8 Fördjupad information i förvaltningsspecifika planer I förvaltningens arbete kompletteras verksamhetsplanen med nedanstående planer. Samtliga planer beslutas i egen ordning samt följs och revideras efter givna ekonomiska förutsättningar. 8.1 IT-plan IT-planen beskriver förvaltningens långsiktiga och kortsiktiga prioriterade ITutveckling. 8.2 Lokalplan Lokalplanen visar utvecklingen av förvaltningens verksamhetslokaler. 8.3 Utbildningsplan Utbildningsplanen visar förvaltningens utbildningsinsatser för kompetenshöjning. Under 2015 kommer ytterligare arbete göras för att utveckla planen till en mer komplett kompetensförsörjningsplan. 8.4 Kommunikations- och varumärkesplan Kommunikations- och varumärkesplanen visar grundläggande principer för området inom förvaltningens verksamheter. Området är under stark utveckling och planen kommer att förtydligas ytterligare under året. 35 8.5 Internkontroll – sammanställd tillsynsplan 2015 Arbetet med intern kontroll integreras i förvaltningens verksamhetsplanering och uppföljning under året, då den interna kontrollen är underlag för kvalitetssäkrande förbättringsarbete av pågående processer inom förvaltningen. Nämnden är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Förvaltningschefen är ansvarig inför nämnden att förvaltningen har en god intern kontroll. 9 Fördjupad information genom bilagor Verksamhetsplanen kompletteras med följande bilagor. Bilagorna uppdateras vid behov. 9.1 Budget nedbruten per område och enhet Den övergripande budgetfördelningen för Vård och omsorgsnämnderna fördelas vidare ner på enhetsnivå. Fördelningen för 2015 visas i bilagan. 9.2 Indikatorkatalog Katalogen beskriver de indikatorer med definitioner och målvärden som förvaltningen kommer att följa under 2015. Syftet är att följa att de aktiviteter som drivs inom ramen för förvaltningens verksamheter leder till önskad utveckling och måluppfyllelse över tid. Katalogen förtydligar vilka indikatorer som är nationella, kommunövergripande, programstyrda och driftnämndspecifika. I katalogen anges också vilka indikatorer som syftar till att stärka kommunens fyra gemensamma strategiska målområden. 9.3 Begreppsförklaringar I verksamhetsplanen används en rad begrepp specifika för den aktuella verksamheten. I bilagan ges en sammanställning av begrepp och förklaringar av deras betydelse och innebörd. 9.4 Uppföljning i Örebro kommun Beskrivning av Örebro kommuns uppföljningsmodell där nämndernas resultat följs upp av programnämnden/kommunstyrelsen tre gånger per år. 9.5 Programplanens indikatorer med målvärden 2015 Redogörelse för samtliga indikatorer som ska redovisas till nämnderna enligt programplanen. 10 Uppföljning Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både ansvariga driftsnämnder, programnämnder och helheten. Varje år mäts målen mot indikatorer beslutade av kommunfullmäktige. Uppföljningen ska även innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka förbättringsåtgärder som verksamheten planerar för kommande budgetår. Verksamhetsplanen kommer att följas upp i förvaltningens månadrapportering. Dessutom ges fördjupade bilder tre gånger per år genom två delårsrapporter och en årsberättelse. En tydligare beskrivning ges i bilaga 3. 36 11 Revidering av verksamhetsplanen Aktuell verksamhetsplan skall utgöra ett verktyg för verksamhetsplanering och styrning under året. Vid behov justeras planen i avstämning med ordförande för respektive nämnd och är förändringen i planen av större karaktär beslutas förändringen i nämnden. Då arbetet med verksamhetsplanen 2015 innehåller stora förändringar i upplägg i jämförelse med tidigare år kan revideringar vara nödvändiga att göra under året. 37 12 Bilagor Bilaga 1 Indikatorkatalog 38 Bilaga 2 Begreppsförklaringar Korr 150408 A AG: Attraktiv arbetsgivare Index består av 6 utvalda frågor bl.a. fr 38 (Källa: Zondera) Anmälan: Formellt meddelande i vilken ngn eller ngt anmäls vanligen till myndighet Ansökan: Formell begäran ställd till myndighet APT: Arbetsplatsträff AU: Arbetsutskott inrättade av ledningsgruppen inriktade mot olika strategiska områden. Utskotten består av chefer samt strategiska administrativa stödfunktioner. B Brukare: Person som får, eller som är föremål för en utredning om at få, individuellt behovsprövad insats från socialtjänsten. (Socialstyrelsens termbank) BPSD: Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSD-registret ämnar att med tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. C C-nätverket: är ett kommuninternt nätverk för frågor som rör civila samhället. I nätverket finns en representant från varje förvaltning. Civila samhället: Finns mellan den offentliga sektorn och det privata näringslivet; föreningar, frivilligorganisationer, familjer och individer som påverkar utifrån egen drivkraft (utan offentlig finansiering). D Dagverksamhet: Samlingsnamn för Dagvård med social inriktning, Dagvård med demensinriktning och Dagrehabilitering. (Orebro.se) DRIVA-nätverket: E Egen regi: Den verksamhet som kommunen själv bedriver och är huvudman för, tex kommunala skolor och gruppbostäder. E-samhälle: Ett samhälle där medborgarna snabbt, enkelt och säkert kan sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Exempel är e-hälsa och e-tjänster. F Förebyggande: insats/åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem (Socialstyrelsens termbank). G GEH: God Ekonomisk Hushållning - ekonomisk hushållning uppnås om kommunen utför sin verksamhet väl, kan betala för den och inte skjuter över betalningsansvaret på framtiden Gender Budget: En metod för att synliggöra effekterna för kvinnor och män av offentliga budgetar. En analys av ett avgränsat område, som kan leda till förändringar i budgetering av offentliga medel. H HME: Hållbart medarbetarengagemang är ett index som består av 9 frågor framtagna av SKL. Frågorna används av en majoritet av landets kommuner. Är en indikator i Örebro kommun. (Källa: Zondera) HBT: Akronym för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Hälsofrämjande: insats/åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande (Socialstyrelsens termbank). I Ickevalsutförare: Den utförare av en tjänst (kommunal eller fristående) som tilldelas de medborgare som inte gjort något aktivt val av utförare. Denna utses enligt en rullande turordning. 39 Indikatorer: Ett nyckeltal, mätetal eller redovisning, som har ett målvärde utifrån kommunens styrmodell och som regelbundet följs upp. Intraprenader: En kommunalt avgränsad verksamhet, t.ex. en skola, som bedrivs med särskilda överenskommelser som ger lite friare villkor än i den ordinarie kommunala regin. IT: Informationsteknologi IVO: Inspektionen för vård och omsorg IVOP: Individuell vård- och omsorgsplan innefattar: Preliminär plan, besöksplan, genomförandeplan, samt vårdplan(-er). K Kolada: Kommun- och landstingsdatabasen med nyckeltal, tillgänglig och öppen för alla. Konsekvensbedömning: En analys över hur ett föreslaget beslut påverkar klimat och folkhälsa, samt har genus- och barnperspektiv (dvs påverkar de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna). KPB: Kostnad Per Brukare Kvalitet: Förmågan att leva upp till behov och krav hos dem vi är till för. Kvalitetsledningssystem: Ett systematiskt och dokumenterat arbetssätt för att säkra kvaliteten i verksamheten. L LAS: Lag om anställningsskydd (1982:80) LOV: Lagen om valfrihet LSS: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade M MAS: Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAR: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Medborgarbudget: Metod för att öka medborgarnas engagemang och ansvarstagande, och för att ge dem inflytande i hur en del av våra skattepengar används. Medborgardialog: Möten mellan politiker och medborgare inför förändringar av delar av kommunen. Meddix: Internetbaserad tjänst för registrering, utbyte och arkivering av medicinska meddelanden i realtid Medvind: Bemanningsverktyg som underlättar schemaläggning. För att förbättra organisationens effektivitet och stärka företagets konkurrenskraft och serviceförmåga, samtidigt som människors livskvalitet skall öka krävs ett kraftfullt verktyg som kan hantera flera olika krav samtidigt. MI: Medarbetarindex består av undersökningens alla frågor: (Källa: Zondera) MiniQ: Ett beslutsstöd för vårdgivare. Förenklar handhavande, förbättrar analys och ger en lättöverskådlig presentation av läkemedelsanvändningens kvalitet. N NPÖ: Nationell Patientöversikt är en sammanhållen elektronisk journal där legitimerad personal i Örebro kommun kan läsa delar av landstingets dokumentation O OAS: Omvårdnadsansvarig sjuksköterska P Processkvalitet: Förmåga att med tilldelade och skapade resurser använda och utveckla arbetssätt, rutiner, så att det gagnar dem vi är till för Personec: Örebro kommuns verksamhetssystem för att hantera data om personal och anställningar. Medarbetarens kompetens ska registreras i systemet. R Resultat-/effektkvalitet: Resultat av insatta åtgärder i förhållandet till målet. Mäts ofta i Den kvalitet som de vi är till för upplever och i uppnådda mål. S SAS: Socialt ansvarig samordnare SCB: Statistiska Centralbyrån 40 Senior alert: Ett kvalitetsregister för att stödja den vårdpreventiva processen att förebygga fall, trycksår, undernäring och munhälsa hos äldre. Seniorlots: Ger samhällsinformation, stöd och vägledning för att hjälpa den äldre att värna sina rättigheter. Gör förebyggande hembesök, hjälper bla den äldre att förstå eget val och omval av utförare. Servicegarantier: Utfästelser som kommunen gjort om vilken kvalitetsnivå våra tjänster skall ha. Det finns generella servicegarantier som gäller alla verksamheter och servicegarantier som är specifika för en verksamhet. SIP: Samordnad Individuell Plan. SKL: Sveriges Kommuner och Landsting Social ekonomi: Organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Sociala investeringar: Förebyggande insatser med långsiktiga effekter för ett minskat utanförskap. Detta innebär kostnader vid genomförandet men beräknas minska framtida kostnader och det sker tillsammans med olika aktörer. SoL: Socialtjänstlagen (2001:453) Struktur/resurskvalitet: Här förmåga att använda byggnad, utemiljö, utrustning, teknik, anställdas kompetens för dem vi är till för. T Teamträff: Mångprofessionellt samarbete. Ofta sjuksköterska, arbetsterapeut, enhetschef och omvårdnadspersonal tillsammans för den enskildes behov. Tillgänglighetsgaranti: Utfästelse som kommunen gjort om vilken servicenivå medborgarna kan förvänta sig när det gäller telefoni och post/e-post. Treserva: Vård och omsorgs verksamhetssystem för dokumentation om den enskilde Träffpunkt: Mötesplats för seniorer. 2014 fanns 19 platser i Örebro. Se lista orebro.se V VISA: Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt. Pedagogisk metod som säkrar kvalitet och kontinuitet i insatserna till brukaren så att hen blir bemött på samma sätt, och får samma kvalitet på insatserna, oavsett vem hen möter. Vuxam: Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Värdighetsgarantier: 12 utfästelser som kommunen gjort om vilken servicenivå medborgarna kan förvänta sig inom vård och omsorgsförvaltningen. Z Zondera: är ett av Örebro kommun upphandlat företag som hanterar medarbetarundersökningen. Ö ÖSB: Övergripande strategier och budget, politiskt styrdokument i Örebro kommun 41 Bilaga 3 Uppföljning Uppföljningsdokument Nämndernas resultat följs upp av programnämnden/kommunstyrelsen tre gånger per år genom två delårsrapporter och en årsberättelse. Delårsrapport med prognos 1 Delårsrapport med prognos 1 utifrån ekonomin ska göras för driftsnämndens verksamhet till och med april. Nämnderna ska i delårsrapporten redovisa delårsresultat med en första prognos för helåret tillsammans med en beskrivning och eventuella förslag till åtgärder till det ekonomiska resultatet och målen för god ekonomisk hushållning. Dessutom ska nämnderna redovisa åtgärder och effekter utifrån uppdraget att förnya, förenkla och förbättra verksamheterna. Delårsrapport med prognos 2 Delårsrapport med prognos 2 ska göras för driftsnämndens verksamhet till och med augusti. Nämnderna ska i rapporten redovisa ekonomiskt delårsresultat samt ekonomisk prognos för året. Prognos lämnas också för indikatorerna som avser god ekonomisk hushållning, övriga indikatorer, målvärden samt nämndens bidrag till utvecklingen av kommunens fyra strategiska områden. Då resultaten inte bedöms som tillräckliga ska förslag på åtgärder redovisas. Nämnden gör även en självskattning av prognostiserat resultat enligt resultatbedömningsmodellen i kap 4. Årsberättelse Årsberättelsen görs efter verksamhetsårets slut. Nämndernas ska i årsberättelsen redovisa årsresultat tillsammans med en beskrivning av orsaker till det ekonomiska resultatet. Nämnden ska också mäta måluppfyllelse av målen för god ekonomisk hushållning, resultaten för nyckeltal och indikatorer och viktiga händelser. Nämnden ska analysera och bedöma nämndens totala resultat och utveckling för verksamhetsåret. Analysen ska också innehålla hur nämndens verksamhet har bidragit till utvecklingen av kommunens fyra strategiska områden. Om resultaten inte uppnås ska förslag på åtgärder redovisas för kommande år. Dessutom ska nämnden göra en självskattning av resultatet enligt resultatbedömningsmodellen i kap 4. Tillsyn för kommunens internkontroll Nämnderna ska inför varje år enligt tidsplan besluta om en granskningsplan för uppföljning av den interna kontrollen. Valet av granskningsåtgärder i granskningsplanen ska föregås av en dokumenterad analys av väsentlighet och risk. Nämnderna ska senast i december rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämndernas verksamhetsområde till kommunstyrelsen. Resultatet av driftnämndernas internkontroll sammanfattas i årsberättelsen. 42 Bilaga 4 Programplanens indikatorer med målvärden 2015 Indikatorer med målvärden 2015 Vård och omsorg Indikator utifrån strategiområde Hållbar tillväxt Nämnd Kön Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015 Strategi- och målområde Andel ma ts vi nn i verks a mheterna , vobo/kos tenhet V 28% 25% 20% 1:2 Andel i nköpta ekol ogi s ka l i vs medel , %, V 21% 30% 45% 1:2 Andel kött s ka mi ns ka V ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:2 Andel nä rproducera d ma t s ka öka Andel omvå rdna ds pers ona l s om erbjudi ts hel ti d, % V ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:2 ej mä tt ej mä tt 100% 1:5 ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:5 ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:5 högre ä n utfa l l 2014 1:5 VV Tot K M VÖ Tot K M Andel del a de turer a v s a mtl i ga s chema l a gda turer för s a mtl i g omvå rdna ds pers ona l , hemvå rd V Tot K M Andel del a de turer a v s a mtl i ga s chema l a gda turer för s a mtl i g omvå rdna ds pers ona l , vobo V Tot K M Bel ä ggni ngs gra d på vå rd- och oms orgs boende, perma nenta pl a ts er, % Anta l pa rbobes l ut, vå rd- och oms orgs boende Bel ä ggni ngs gra d på pl a ts er för kortti ds vå rd, %, per dygn Ekonomi s k ra ma vvi kel s e, mnkr Ekonomi s k ra ma vvi kel s e för i ntra prena der, mnkr Nettokos tna d per utförd hemtjä ns tti mme, kr Nettokos tna d per boendedygn, kr, kos tna d per pl a ts , exkl OH och hyror Hå l l ba rt meda rbeta renga gema ng för a ns tä l l da i kommunen, HME-i ndex VV 94,9% 97,2% VÖ 96,2% 97,3% V ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:5 VV 89,2% 88,5% VÖ 89,0% 88,7% högre ä n utfa l l 2014 1:5 ba l a ns 1:5 ba l a ns 1:5 VV 18,4 9,9 VÖ -12,8 -34,1 VV 7,7 7,4 VÖ 2,8 -0,6 V ej mä tt ej mä tt 404 1:5 V 1 631 1 656 1493 1:5 Tot - 82 K - 79 M - 82 Tot 1:5 78 bi behå l l a - K - 77 M - 80 Tot 52 58 K 51 58 mi ns ka 1:5 M 49 59 ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:5 ej mä tt ej mä tt l ä gs t 90 1:3 ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 1:3 ej mä tt ej mä tt 1 st 2:4 ej mä tt ej mä tt mä ta s 2:1 ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 2:3 Tot 86% 86% K 86% 86% l ä gs t 80% 2:1 M 85% 84% Tot 75% 79% K 76% 84% l ä gs t 80% 2:1 M 72% 77% ej mä tt ej mä tt ta s fra m 2015 2:1 VV VÖ Genoms ni ttl i g vå rdti d i kortti ds vå rd i da ga r Andel ti ma vl öna de i rel a ti on ti l l ti l l s vi da rea ns tä l l da meda rbeta re V VÖ Tot K M VV Tot K M Uppnå dda generel l a s ervi cega ra nti er Andel uppnå dda s ervi cega ra nti er, s a ml a d uppfyl l na ds gra d, %, generel l a V V Människors egenmakt Anta l a na l ys er enl Gender Budgeti ngmetoden VV VÖ Kons ekvens bedömni nga r, a ndel ä renden i nä mnden Akti v fri ti d oa vs ett kön, må l grupper i nom nä mnden, VOO ös t/vä s t, FFF, SOC ös t/vä s t, def och utveckl a under 2015 Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v i nfl yta nde och på verka n på va rda gen, hemvå rd, a ndel nöjda i % (i nkl extern regi 2013, 2014) VV VÖ V V Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v i nfl yta nde och på verka n på va rda gen, vå rd och oms orgs boende, a ndel nöjda i % (i nkl extern regi 2013, 2014) V Utföra re, LOV, def ta s fra m 2015 'Voo ös t/vä s t, FFF VV VÖ 43 Indikator utifrån strategiområde Trygg välfärd Nämnd Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v trygg och god oms org, a ndel nöjda i % i vå rd- och oms orgs boende (i nkl extern regi 2013, 2014) V Kvi nnors res p mä ns uppl evel s e a v trygg och god oms org, a ndel nöjda i % i hemvå rd (i nkl extern regi 2013, 2014) V Andel uppnå dda vä rdi ghets ga ra nti er, s a ml a d uppfyl l na ds gra d, %, uni ka : Du ha r rä tt ti l l en vå rd- och oms orgs pl a n: Ti l l s a mma ns med os s pl a nera r du di n vå rd och oms org s a mt di na a kti vi teter i nne och ute s å a tt detta utförs uti frå n di na behov. Di na a nhöri ga få r del ta om du vi l l . Du ga ra ntera s a tt få en konta ktpers on uts edd. Du ha r rä tt a tt byta konta ktpers on om du vi l l Di na ti der för ma t och mel l a nmå l a npa s s a s efter di na behov. Vi hör a v os s ti l l di g, om den pl a nera de ti den för bes ök ä ndra s . Vi hör ocks å a v os s ti l l di g om det kommer en a nna n pers on ä n den s om ti di ga re pl a nera ts . Du ga ra ntera s hjä l p a tt s köta di n mun- och ta ndhä l s a . Du ga ra ntera s hjä l p a tt s köta och ha ntera di na hörs el - och s ynhjä l pmedel . Du s om ha r s töd frå n kommunens s juks köters ka ga ra ntera s få en genomgå ng a v di na l ä kemedel en gå ng per å r el l er vi d behov. Du ha r rä tt a tt ta del a v di n vå rd- och oms orgs dokumenta ti on. Kön Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 2015 Tot 88% 89% K 88% 89% M 86% 87% Tot 88% 87% K 88% 88% M 87% 84% ej mä tt ej mä tt l ä gs t 80% 4:1 l ä gs t 80% 4:1 l ä gs t 90 4:1 mi ns ka 4:2 högs t 10 s t 4:2 V V V V V V V V V Di tt trygghets l a rm fungera r. Di na nyckl a r förva ra s och ha ntera s på ett s ä kert s ä tt. Al l pers ona l s om kommer ti l l di g bä r na mns kyl t och i hemvå rden ä ven s ynl i g l egi ti ma ti on Du s om s öker s töd för a tt kl a ra di tt va rda gl i ga l i v bl i r konta kta d a v a ns va ri g bi s tå nds ha ndl ä gga re i nom tre a rbets da ga r efter di n a ns öka n ha r i nkommi t. V Uts kri vni ngs kl a ra , a nta l et uts kri vni ngs kl a ra dygn VV 1 837 1 833 VÖ 1 993 2 308 Tot 16 24 K 11 15 M 5 9 Tot 10 14 K 5 10 M 5 4 Ej verks tä l l da bos ta ds bes l ut för kvi nnor res p mä n, l ä ngre ä n 3 må n. Strategi- och målområde V V V VV VÖ 44 Bilaga 5 Intern kontroll – Sammanställd tillsynsplan vård- och omsorgsnämnd väster och öster 2015 ID -tillsynsområde Vald process/område (benämning) Kontrollmoment (benämning utifrån Riskanalys) Riskvärde enligt bedömning (utifrån riskanalys) Ansvarig för genomförande Rapporteras till Planerat rapportdatum ID V1 Utskrivningsprocessen Vilka är orsakerna till att utskrivningsprocessen inte fungerar optimalt vid utskrivning av den enskilde från USÖ respektive korttidsplatser? Vilka ekonomiska konsekvenser innebär situationen för vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter? Vilka åtgärder vidtas för att säkra utskrivningsprocessen? Sannolikheten för att utskrivningsprocessen inte fungerar bedöms vara medel. Ida Örnberg, enhetschef i samråd med ekonom vid vårdoch omsorgsförvaltnin gen Maria Nordström Vård- och omsorgsnämnd väster och öster via processledare för tillsyn December 2015 Vilka är orsakerna till att felaktigheter förekommer vid fakturahantering? Hur omfattande är problemet? Vilken typ av kontrollsystem har debiteringsavdelningen för att undvika problem i fakturahanteringen? Vad krävs för att kvalitetssäkra fakturahanteringen? Sannolikheten för att felaktigheter förekommer vid fakturahantering bedöms vara medel. Anette Bååth, utdataanalytiker förvaltningskonto r Ringgatan Vård- och omsorgsnämnd väster och öster via processledare för tillsyn December 2015 ID E1 Fakturahantering Konsekvensen av att utskrivningsprocessen inte fungerar bedöms vara allvarlig då den enskilde får vänta längre samt att vård- och omsorgsförvaltningen belastas med onödiga extrakostnader. Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 4. Konsekvensen av att felaktigheter förekommer vid fakturahantering bedöms vara allvarlig då detta kan innebära att den enskilde får betala ett felaktigt belopp. Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 4. 45 (47) ID E2 ID P1 Förväxling av fakturor mellan personer Löneutbetalning kopplat till frånvaroregistrering Vilka är orsakerna till att personers fakturor i vissa fall förväxlas mellan varandra? Hur omfattande är problemet att personers fakturor förväxlas? Vilka fakturaunderlag används av utförare (egen regi och externa)? Vilken typ av kontrollsystem har debiteringsavdelningen för att undvika att personers fakturor förväxlas? Sannolikheten för att fakturor förväxlas mellan personer bedöms vara hög. Hur dokumenterar verksamheterna frånvaro? Överensstämmer registrerad frånvaro i verksamhetssystemet Personec med faktisk frånvaro gällande semesterdagar, sjukdom, tjänstledighet och föräldraledighet? I hur stor omfattning överensstämmer inte registrerad frånvaro med faktiskt frånvaro och hur stor är denna skillnad ekonomiskt? Sannolikheten för att löneutbetalningar inte överensstämmer med faktisk frånvaro bedöms vara medel. Konsekvensen av att fakturor förväxlas mellan personer bedöms vara allvarlig, dels för att personer får betala ett felaktigt belopp och dels för att det innebär vissa sekretessbrister. Anette Bååth, utdataanalytiker förvaltningskonto r Ringgatan Vård- och omsorgsnämnd väster och öster via processledare för tillsyn December 2015 Administrativ samordnare vid verksamhetskonto r vård och omsorg i samråd med ekonom vid vårdoch omsorgsförvaltnin gen Mohammed Ahmad Barkhad Vård- och omsorgsnämnd väster och öster via processledare för tillsyn December 2015 Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 5. Konsekvensen av att frånvaroregistreringar inte överensstämmer med verkligheten bedöms vara allvarlig då detta innebär ökade kostnader. Detta innebär att den totala riskbedömningen blir 4. Begreppsdefinition Tillsynsområde: V = Verksamhet E = Ekonomi P = Personal 46 Verksamhetsplan 2015 Vård- och omsorgsnämnd Bilaga 6 Enheternas budget 2015 Bilaga 6- Enheternas budget 2015 Budget 2015 - Vård och omsorg Belopp (Tkr) Vård och omsorg Gemensamt Nämndverksamhet Väster (Inkl. plan rsv) Nämndverksamhet Öster (Inkl. plan rsv) Vård och omsorg Gemensamt väster Vård och omsorg Gemensamt öster Bemanningsenhet Förebyggande Verksamhet Förebyggande Gemensamt Kostorganisation Dagverksamhet Demens (Intraprenad) Dagverksamhet Väster Dagverksamhet Öster Anhörigcentrum Personliga ombud Frivilligt och Hälsof rämjande Omvårdnadshjälpmedel Minnesmottagning Hemvård Väster Hemvård Väster Gemensamt Axberg Brolyckan Haga-Tysslinge Marklyckan Rex Rosta-Örnsro Varberga Vivalla Älvtomta Hemsjukvård Hemvård Öster Hemvård Öster Gemensamt Larmorganistion Almby-Brickebacken Fokus Norrby Sof ia Gillet Eklunda Vesslan Östernärke Nattorganisation Vård och omsorgsboende Vård och omsorgsboende Gem Adolf sbergshemmet Askenäs Backagården Berggården (Entreprenad) Hagagården Lindhultsgården Jeremiasgården Klosterbacken (Intraprenad) Skebäcksgården Sirishof (Entreprenad) Södermalmshemmet Tullhuset Ängen Demenscentrum (Intraprenad) Elgströmska Löw enhjelmska (Intraprenad) Mikaeligården Rosenlund Rostahemmet Skäpplandsgården (Entreprenad) Vintrosahemmet Ädelgården Ölmbrogården Utvecklingsenheten Utvecklingsprojekt Myndighetsutövning Myndighetskansliet Vårdplaneringsteam Bostadsanpassning Nettokostnad Vård och Omsorg Bokslut 2014 Budget 2014 Budget 2015 -38 766 -77 000 -56 795 -728 -683 -34 517 0 -2 838 -2 050 -2 966 -68 332 -2 853 -799 -2 942 -3 827 -31 249 -17 969 -808 -79 954 -84 503 -82 850 -24 401 921 -10 058 -6 787 -8 510 -5 206 -770 -14 143 -9 985 -1 015 -23 818 730 -11 694 -7 484 -9 135 -5 254 -875 -14 984 -10 520 -1 469 -26 403 1 300 -10 200 -5 900 -8 222 -5 489 -761 -15 610 -10 196 -1 369 -66 173 -32 088 -45 008 303 673 694 753 979 860 866 894 554 596 -2 249 -2 868 0 -4 613 0 -1 217 0 -1 731 -3 594 -15 816 -15 258 -2 631 0 -4 420 0 -1 129 0 -1 999 -4 066 -15 505 -157 107 -110 437 -125 651 -5 -7 -3 -9 -1 -7 -2 -4 -5 -16 -7 -14 -8 -16 -19 -8 -8 -8 -11 -53 971 047 765 369 792 0 375 252 083 514 939 -676 696 -50 -36 -25 -18 -17 -18 -13 -33 -39 -36 -25 -55 -6 -31 -30 -38 -31 -30 -20 -49 -12 -18 -16 -18 880 965 156 363 965 530 381 591 273 140 695 022 802 629 775 603 214 595 959 297 553 530 390 388 -4 -6 -4 -9 -10 -5 -4 -5 -4 -54 863 692 318 263 218 0 805 419 187 835 837 -686 178 -47 -38 -25 -19 -18 -18 -13 -33 -41 -34 -25 -56 -8 -29 -32 -40 -34 -29 -20 -48 -12 -18 -16 -18 714 224 664 298 031 881 698 800 273 611 917 962 610 806 980 340 824 875 508 825 552 767 610 408 -23 -6 -3 -9 -10 -4 -5 -5 -4 -52 167 729 191 686 037 0 807 042 070 952 970 -714 066 -70 -37 -25 -19 -18 -18 -13 -30 -36 -32 -25 -57 -33 -30 -31 -40 -30 -29 -18 -48 -12 -19 -16 -16 155 853 506 417 087 726 730 268 383 150 932 127 050 098 158 657 811 844 947 831 641 039 686 970 -15 000 -18 859 -9 567 -15 000 -18 859 -9 567 -31 302 -31 741 0 -12 332 -4 588 -14 382 -11 065 -4 967 -15 709 0 0 0 -1 064 997 -1 040 806 -1 033 937 Ne ttok os tnad Väs te r -451 512 -461 461 -428 441 Ne ttok os tnad Ös te r -613 485 -579 345 -605 496 47
© Copyright 2024