interaktiv digital utgåva
2014 årsredovisning Halmstad ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Tips: klicka på huset för att komma till innehållsförteckningen. Välkommen till den digitala utgåvan av Halmstads kommuns årsredovisning för år 2014. Dokumentet skiljer sig något från tidigare år och har omarbetats för att öka läsbarheten och användbarheten vid läsning på surfplatta. Var du än befinner dig i dokumentet har du tillgång till en snabbmeny högst upp på sidan. Denna visar dels i vilken del av dokumentet du för närvarande befinner dig i, dels ger den möjlighet att enkelt hoppa till de övriga delarna. Kapitlen Verksamhetsredovisning och Ekonomiskt utfall innehåller dessutom ett antal snabblänkar till de olika målområdena. Länkarna finner du längst ned på sidorna i kapitlet. Slutligen har sidformatet och textstorleken anpassats i hela dokumentet i syfte att optimera läsupplevelsen på de vanligaste surfplattorna. Har du frågor eller funderingar kring dokumentet, innehållet såväl som utseendet, är du välkommen att lämna synpunkter via e-post ([email protected]). FRAMSIDA: MAGNUS PERSSON – ÅRETS TEMA: KONSTNÄRLIG GESTALTNING 2014 VINTER, VÅR, HÖST, SOMMAR Halmstads har 0,5-procentsregeln, varav de Magnus Perssons konstnärliga hittills arbetat efter 0,5-pro- flesta genomförts av lokala gestaltning finns på Stomgår- centsregeln och vid varje konstnärer. den i Trönninge, ett korttids- kommunal ny- och ombygg- Från boende för unga med autism. nation avsatt 0,5 procent ändras modellen vad gäller Konstverket fyra av den totala budgeten till konstnärlig målningar där vi ser samma träd konstnärlig gestaltning. För stället för 0,5-procentsregeln under våra fyra årstider. Varje att ge konsten en genom- införs ett fast anslag på 1,5 enskild del av verket innehåll- tänkt och självklar plats i miljoner kronor. er även ett eget djur som inte byggnaden kopplas en eller Bilderna i detta dokument återkommer i de andra delarna. flera konstnärer in tidigt i är några exempel på konst- I sina specialbyggda ramar har planeringen. närliga gestaltningar som består av kommun Persson monterat verken runt Under den senaste fem- det atrium som finns i mitten av årsperioden har cirka 50 Stomgården. konstverk kommit till genom och med 2015 gestaltning. I skapats under 2014 inom Halmstads kommun. ILLUSTRATIONER/FOTO: Halmstads kommun (där inget annat anges) | ENTYPO PICTOGRAMS: Daniel Bruce ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Innehåll Inledning............................4 Kommunstyrelsens ordförandes ord.............................. 5 Viktiga händelser............................ 9 Årets utmärkelser och priser........ 12 Ekonomisk sammanfattning........ 15 Förvaltningsberättelse.....18 Halmstads utveckling och omvärld......................................... 19 Hushållning och kvalitet............... 28 Finansiell analys............................ 43 Personalredovisning..................... 70 Verksamhetsredovisning.74 Barn & Utbildning......................... 78 Bygga & Bo.................................... 86 Demokrati & Dialog...................... 90 Miljö & Energi................................ 94 Näringsliv & Arbetsmarknad.........97 Omsorg & Stöd............................ 103 Resor & Trafik.............................. 108 Trygghet, säkerhet & folkhälsa...................................... 114 Uppleva & Göra........................... 120 Övriga prioriteringar...................127 Räkenskaper...................130 Redovisningsprinciper................ 130 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Inledning 4 Inledning I kapitlet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på året som gått. Vidare redovisas varifrån kommunens intäkter kommer från och vad de används till. Här finns även en översikt över de fem senaste års utveckling för diverse nyckeltal, ett organisationsschema över kommunens verksamheter, diagram med den politiska mandatfördelningen i kommunfullmäktige, samt ett kollage med årets priser och utmärkelser. Kommunstyrelsens ordförandes 5 ord Kommunstyrelsens ordförande, Carl Fredrik Graf, ger sin syn på året som gått. 9 Viktiga händelser I avsnittet redovisas ett urval av viktiga händelser som inträffat under 2014. 12 Årets utmärkelser och priser Ett urval av utmärkelser och priser som tilldelats av kommuners nämnder. 15 Ekonomisk sammanfattning Förenklad presentation av varifrån kommunens pengar kommer och hur de används. Tips: de här knapparna kan användas för att navigera i kapitlet. ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Inledning 5 Kommunstyrelsens ordförandes ord Det är en förmån att vara ansvarig politiker i en kommun som Halmstad, där den ekonomiska stabiliteten är god. Jag brukar säga att det inte är ett självändamål att ha stora överskott i den kommunala ekonomin och så är det, men visst är det så att det skapar förutsättningar för kommande generationer att kunna tillgodose sina behov. Halmstad står heller inte utan utmaningar även om vi har en god ekonomisk hushållning i kommunen. Kostnaden för våra verksamheter växer i snabbare takt än vad skatteintäkter och stadsbidrag gör och detta är något som vi på sikt behöver nå en balans inom. Inte minst med tanke på att andelen förvärvsarbetande totalt sett sjunker. Likaså är måluppfyllelsen inte tillräckligt bra. Resultaten har förbättrats inom ett antal områden och blivit sämre inom andra. Personligen tror jag att vårt systematiska arbete med samordning av målarbetet är viktigt att hålla i, men vi behöver alla fokusera på vad vi kan göra för att vi ska uppnå de mål som kommunfullmäktige har beslutat om. ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER Valen präglade stora delar av året 2014 präglades i mångt och mycket av de allmänna valen. Först av förberedelser såväl inom partiorganisationen som inom kommunens verksamheter. Sedan av att hantera valresultatet som nog av många uppfattades som en parlamentariskt svår situation. I Halmstad lyckades sex partier dock komma överens om att samverka och på så sätt få en majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Personligen tror jag att det är oerhört värdefullt att ha en stabil majoritet. Både ur ett de- ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning 6 mokratiskt perspektiv, så att väljarna kan utkräva ansvar av sina folkvalda, och ur ett organisatoriskt perspektiv, så att medarbetare i kommunen kan planera för sina verksamheter och räkna med att få tydliga och stabila direktiv från politiken. Glädjande nog var det många Halmstadbor som valde att gå till valurnorna och påverka den politiska inriktningen så väl här i Halmstad som regionalt och nationellt. Valdeltagandet i kommunen som helhet ökade för tredje valet i rad, vilket är väldigt positivt. Ett högt valdeltagande är viktigt i en demokrati och minskar utrymmet för stora skillnader mellan röstare och icke-röstare. Med andra ord: Ju fler som röstar desto mindre är sannolikheten att en viss grupp eller plats inte finns representerad bland de röstande. Högt valdeltagande gör det helt enkelt lättare att förverkliga två av demokratins viktigaste kärnvärden: att de röstberättigade har ett jämlikt inflytande över valresultatet och folkviljans förverkligande. Förutom att den kommunala organisationen genomförde inte mindre än två val (förutom de allmänna valen i september var det ju även val till Europaparlamentet i maj) på ett förtjänstfullt sätt, så var 2014 ett år då mycket avslutades, men också påbörjades. ORDFÖRANDES INLEDNING RÄKENSKAPER VIKTIGA HÄNDELSER I juni fattade kommunfullmäktige beslut om en ny översiktsplan för kommunen som ska styra markanvändningen i kommunen fram till 2030. Översiktsplanen är ett strategiskt viktigt dokument i vårt arbete med planering av nya bostads- och verksamhetsområden, naturområdens bevarande eller åtgärder för att minska effekterna av klimatförändringar. Halmstad – bäst, bättre, bra Innan sommaren fick Halmstad, i mina ögon, den mycket välförtjänta nomineringen som Årets sommarstad. Visst spelar vårt fördelaktiga geografiska läge roll, men det krävs mer än så för att locka turister till vår stad på sommaren. Jag är övertygad om att Halmstadbornas gästfrihet, alla aktiviteter och den stämning som råder i staden under sommarhalvåret bidrog till att Halmstad tog hem förstaplatsen! Förstaplatsen tog vi även hem när vi i oktober fick ta emot den fina utnämningen som Årets breddidrottskommun. ”Bra stöd till breddidrotten samt bra tillgång till träningslokaler, främst för utomhusaktiviteter” stod det bland annat i motiveringen. Den typen av ord värmer och ger oss ett kvitto på att våra satsningar har gett resultat. ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning RÄKENSKAPER 7 bild 1: Del av Anna Perssons utsmyckning av Åledsskolan. Foto: Kulturförvaltningen. Som jag konstaterade ovan är det människorna som vitaliserar en stad och gör den intressant för andra. En stad med ett intressant kulturutbud, en stadsmiljö med byggnader som sticker ut, en levande handel och nyskapande restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till eller besöka. Under året har kommunstyrelsen fördjupat sig i kulturens möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling. Halmstad är en framstående kulturstad, både i våra egna och i andras ögon. Men ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER hur går vi från att vara bland de bättre till att bli bäst? Det är många faktorer som påverkar hur en stad uppfattas och upplevs: graden av urbanisering, invånarnas engagemang, invånarnas sociala nätverk, stadens hälsoprofil, graden av tolerans/mångfald och stadens kultur är viktiga faktorer. Under året har det blivit tydligt för mig att kulturen har en särställning bland dessa, då kultur utöver att vara en positiv kraft i sig, dessutom påverkar samtliga övriga faktorer i positiv riktning. ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Inledning 8 Det går inte att få pris för allt Även om vi inte har fått något pris för vårt arbete med näringslivsfrågor känner jag själv att de förändringar vi har genomfört de senaste åren med att inrätta en tillståndslots, och förändra vårt arbete med stöd för företag som vill starta, driva eller etablera sig i Halmstad, har börjat ge frukt. Satsningarna på att öka ungdomars livschanser visar också på goda resultat. Flera av projekten har eller kommer att gå över till ordinarie verksamhet. Ett kvitto på att vi gör något rätt är dock de sjunkande arbetslöshetssiffrorna. I december 2014 var arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år, drygt tre procent lägre än föregående år. Även arbetslösheten totalt sjönk. Naturens krafter kan vara obarmhärtiga I slutet av augusti fick kommunen känna på vikten av att ha ett aktivt arbete med att minska effekterna av klimatförändringar. Framförallt Getinge och Oskarström, men även andra orter efter Nissan och Suseån drabbades hårt när vattenflödena i åarna steg kraftigt under en kort tid. De allvarliga översvämningarna drab- ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER bade de boende i områdena hårt och jag kan när jag skriver detta fortfarande känna och förstå den förtvivlan som människorna jag mötte under dessa dagar utstrålade. Samtidigt som detta var en djupt tragisk händelse som många boende fortfarande lever med dagligen, vill jag passa på och berömma arbetet i den kommunövergripande krisstaben. Arbetet utfördes professionellt och med det lugn och den samordning som den här typen av allvarliga händelser kräver. Jag tror att det är av stor vikt att vi fortsätter planera för och bygga vårt samhälle på ett sådant sätt att vi inte blir lika sårbara för framtida effekter av klimatförändringarna. Utöver det måste vi alla ta vårt ansvar och förändra vår konsumtion, vårt resebeteende så att vi färdas och konsumerar på ett hållbart sätt. I en kort inledning går det inte att benämna alla de goda insatser som har gjorts i kommunen under året, men jag hoppas att alla ni representanter för kommunens vitt skilda verksamheter har fått den uppskattning som era insatser förtjänar. Personligen känner jag mig stolt över att vara en av de ansvariga för den här kommunen. Halmstad är en bra plats att leva, bo och verka i. Låt oss alla hjälpas åt att sprida det budskapet! ♥ ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning RÄKENSKAPER 9 Viktiga händelser Nedan följer ett urval av händelser som format det gångna året. »» BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN har haft språket i fokus i alla ämnen. »» SATSNINGEN ”SKOLAN MITT i byn” startade, med syftet att stärka samverkan mellan skolan och områdena Andersberg och Östergård. »» BYGGNADSNÄMNDEN HAR UTÖKAT öppettiderna. Bygglov över disk kan nu sökas två dagar i veckan. »» SATSNINGEN PÅ LINEHEDSPARKEN pågick under hela 2014. Amfiteatern har byggts om och tillgänglighetsanpassats, ett område har iordningställts för stadsodling, hundrastgården har byggts ut och en agilitybana för hundar har anlagts. »» UTBYGGNAD AV INTERNETANSLUTNING via stadsnätet färdigställdes i bland annat Furet, Stenhuggeriet, Åled, Gullbrandstorp, Mickedala, Trottaberg, Haverdal Södra, Sandhamn/Görvik, Bergsgård, Gamletull och Varpens samfällighet. »» SPRÅKCAFÉET HAR HÅLLIT 20 träffar på biblioteken. Framförallt nyanlända flyktingar från Syrien, Eritrea och Somalia men även invandrare som bott i Sverige i flera år har kommit för att träna på att prata svenska över en kopp fika under trevliga former. »» FÖRORENING I FORM av perflourerade kolväten konstaterades i den kommunala vattentäkten i Mickedala. Källan till föroreningarna är brandövningsplattan på försvarets område. »» I MITTEN AV augusti drabbades delar av Halmstads kommun av översvämningar på grund av kraftig nederbörd. Detta resulterade i störningar framför allt i avloppshanteringen och medförde omfattande åtgärdsarbete. Som en följd av den extrema nederbörden uppstod påverkan på grundvattentäkten i Getinge. Det påvisades E-coli i dricksvattnet, varför Laholmsbuktens VA utfärdade kokningsrekommendationer ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning »» »» »» »» »» »» »» »» »» RÄKENSKAPER 10 för cirka 630 hushåll och verksamheter i Getinge. SERVICENÄMNDENS VERKSAMHET BLEV miljöcertifierad enligt ISO 14 001. UTMÄRKELSEN ”HALLANDS BÄSTA seniorrestaurang”, som utdelas av Hallands matakademi, tilldelades Hemgården i Eldsberga. I FEBRUARI STARTADE Nya Nattcaféet som tillhandahåller boende till hemlösa personer. Verksamheten var välbesökt under 2014 med periodvis full beläggning. Totalt erbjuds nu 13 sovplatser. SATSNINGEN PÅ ATT förbättra gång- och cykelvägnätet med fokus på i första hand de så kallade superstråken har fortsatt under året, liksom hastighetssäkring av cykelpassager. För att uppmärksamma cyklandet genomfördes en större informationskampanj med superhjältetema under våren. EN STÖRRE ÖVERSYN av busslinjenätet pågår i Halmstad. Detta medför flytt och upprustning av många busshållplatser. HALMSTAD CITY AIRPORT har i år erbjudit vintercharter till Gran Canaria samt sommarcharter till Turkiet och Mallorca. Efterfrågan har varit stor och planen fullbokade. RÄDDNINGSNÄMNDEN DELADE UT Brandskyddsföreningens utmärkelse ”Rådigt ingripande” till en man som genom sitt ingripande reducerat skadekostnaderna till följd av en lägenhetsbrand avsevärt. Sannolikt bidrog också mannen till att ingen kom till skada till följd av branden. RÄDDNINGSTJÄNSTEN I HALMSTAD har under en period bistått insatsen vid den stora skogsbranden i Västmanland med såväl material som personal. PROJEKTET ”ALLT ÄR möjligt” genomfördes i Oskarström via projektmedel från Ökade livschanser. Syftet var att arbeta med kultur i allmänhet och drama och teater i synnerhet för att skapa gemenskap, stärka identitet och individ, framförallt bland de unga på orten. ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning RÄKENSKAPER 11 »» LJUSKONSTUTSTÄLLNINGEN ”ALLT LJUS på Norre Katt”, som hade vernissage den 30 november, avslutades med en mycket uppskattad iskonsert på Café Rotundan den 6 december. »» UNDER ÅRET UTSÅGS Halmstads kommun till årets breddidrottskommun av tidningen Sport & affärer. I bedömningen vägs närmare 20 olika värden in, såsom antalet föreningar och deras framgångar, kommunalt stöd, politiska prioriteringar och samverkan med näringslivet. »» FLERA STÖRRE EVENEMANG ägde rum i Halmstad Arena under 2014, exempelvis Tillväxtdagen, barn- och familjemässan Krakel & Spektakel, EM-kval i volleyboll för damer, Bomässan, Julgalan, föreställningen Ägd – jakten på ett rikare liv samt Titanic – The Exhibition. Titanic är en av världens största vandringsutställningar med cirka 67 000 besökare under tiden i Halmstad, vilket var cirka 20 000 fler besökare än målsättningen inför utställningen. »» HALMSTAD UTSÅGS TILL Årets Sommarstad 2014 av reseguiden.se. »» HALMSTADS TEATER FIRADE i november 60 år med välbesökt öppet hus i dagarna tre, fyllt av föreställningar, guidade turer och historiska bilder från teatern och staden. »» PREMIÄR FÖR HFAB-SOMMAR: tillsammans med 38 samarbetsföreningar bjuds hyresgästernas barn in att delta i till exempel parkour, bakning, bollsporter, gymnastik, pyssel och fotografering med mera. ♥ ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning RÄKENSKAPER 12 Årets utmärkelser och priser Årets bästa examensarbete Under 2014 uppmärksammades två uppsatser som fick dela på priset för årets bästa examensarbete. Lärdomar om kommunikation mellan politiker och tjänstemän I ”Informationsspridning och tjänstekvalitet” uppmärksammar Malin Rasku och Hilea Soltun, studenter från det ekonomiska programmet vid Högskolan i Halmstad, kommunikationen mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän. Om denna inte fungerar på ett tillfredställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller försämras. I juryns motivering poängteras att jämförelser med andra kommuner gör att Halmstad kan dra värdefulla lärdomar och erfarenheter från dessa organisationer. Studien bidrar även till kunskap som kan underlätta införandet av kommunens nya arbetssätt för styrning. Kunskap om chefers motivation viktigt vid generationsskifte Mattias Carlstrand och Martin Falkeby, studenter på arbetsvetenskapliga programmet vid Högskolan i Halmstad, har skrivit en uppsats med ämnet ”Vad motiveras chefer av inom kommunal sektor”. Arbetet behandlar även vad kommunen som arbetsgivare kan erbjuder för att stärka chefernas motivation. Juryn menar att examensarbetet är extra angeläget då det sker ett generationsbyte i kommunen och det kommer att finnas stora behov av att attrahera och anställa nya chefer. Årets kulturpris bild 2: Margareta Ek, årets kulturpristagare. Foto: Joakim Nordström. ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER Margareta Ek tilldelades av kulturnämnden Halmstads kommuns kulturpris 2014 för ”hennes brinnande engagemang inom kultur och framförallt i det unika projektet Dramalogen”. Margareta Ek är en av Halmstads främsta kulturpersonligheter som under de senaste 25 år arbetat med kultur, tea- ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning RÄKENSKAPER 13 bild 3: Villan som belönats med utmärkelsen Årets arkitekturpris. Foto: Karin Pallarp. ter och underhållning i olika former och uttryckssätt. Margareta Ek var också bland annat en av initiativtagarna till Halmstads teaterensemble som även startade experimentscenen Teater Zebra. Årets arkitekturpris 2014 års arkitekturpris, tilldelat av byggnadsnämdnen, gick till en villa i Jugendstil byggd 1909. Villan, som ligger på Hummelgatan, har mycket omsorgsfullt renoverats med respekt och känsla för husets befintliga kvalitéer, utvändigt som invändigt. Ägarna har kompletterat den ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER befintliga byggnaden med en tillbyggnad och en ny veranda. Tillbyggnaden rymmer ett nytt, modernt badrum och ett sovrum på andra våningen. Verandan har byggts efter en förlaga från samma tidsepok. Det är tydligt att det hela tiden funnits en känsla för detaljens betydelse. Här har ägarna renoverat och byggt till med stor varsamhet och lyckats bibehålla och utveckla husets unika karaktär. Mindre tillbyggnader är ett av byggnadskontorets vanligaste ärenden och det är ytterst sällsynt med projekt av denna kvalitet, enligt stadsartkitekterna. ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Inledning 14 Tillgänglighets- och bemötandepris På Internationella handikappdagen, den 3 december, delades det sjätte Tillgänglighets- och bemötandepriset ut. Denna gång gick det till Gullbrannagården, bland annat för att de välkomnar och erbjuder arbete och arbetsträning under jämlika förhållanden till flera personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. bild 4: Årets bästa arbetsplats, Haldahuset. Årets bästa kommunala arbetsplats Målet med priset, som delats ut årligen sedan 2004, är att lyfta fram goda exempel bland kommunens verksamheter. För att få utmärkelsen krävs bland annat att arbetsplatsen har en mycket stor andel nöjda brukare, en bra arbetsmiljö samt delaktighet och inflytande i arbetet. 2014 års pris gick till Haldahuset, en verksamhet inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Motivering ”Haldahuset är en verksamhet som sätter varje deltagare i centrum. Det har skett genom en medveten satsning där medarbetarnas samlade kunskap, förmåga och olika perspektiv tas tillvara på ett positivt sätt. På det sättet har man skapat en arbetsplats där man genom en kombination av arbetsglädje och stöd får såväl medarbetarna och deltagarna att växa och utvecklas”. ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER Motivering ”Gullbrannagården i Halmstad tilldelas kommunens Tillgänglighets- och bemötandepris 2014 för sitt personliga och inkluderande sätt att engagera sig i tillgänglighets-, delaktighets- och bemötandefrågorna inom företaget. Företaget välkomnar och erbjuder arbete och arbetsträning under jämlika förhållanden till flera personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och man arbetar tillsammans med övrig personal och tränas för att kunna få och behålla ett arbete på den öppna marknaden. Tillgängligheten utanför och inne i fastigheterna är god och det är lätt att få hjälp, stöd och råd vid vistelse inom företagets verksamheter. Man värdesätter och behandlar samtliga medarbetare, deltagare och kunder med en grundinställning om likaberättigande och jämlikhet, utifrån en naturlig känsla för vikten av öppenhet, servicemedvetenhet och ett gott personligt bemötande”. ♥ ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Inledning 15 Ekonomisk sammanfattning INVÅNARE 2010 2011 2012 2013 2014 Folkmängd 91 800 92 294 93 231 94 084 95 532 Födda 1 135 1 025 1 075 1 056 1 108 Döda -903 -880 -945 -906 -901 Inflyttning 4 152 4 301 4 502 4 603 5 288 Utflyttning -3 668 -3 940 -3 697 -3 894 -4 053 SKATTESATS 2010 2011 2012 2013 2014 Primärkommunal skattesats Halmstad 20,78 20,78 20,43 20,43 20,43 Total kommunal skattesats Halmstad 30,5 30,5 30,85 30,85 30,85 Primärkommunal skattesats riket (genomsnitt) 20,74 20,73 20,59 20,62 20,65 Total kommunal skattesats riket (genomsnitt) 31,56 31,55 31,6 31,73 31,86 OMSLUTNING/EKONOMISKT RESULTAT 2010 2011 2012 2013 2014 222 232 120 249 126 2 418 2 514 1 287 2 648 1 319 Årets resultat efter balanskravsjustering, Mkr 138 186 101 175 102 Årets resultat kommunkoncernen, Mkr 326 291 238 356 242 Nettokostnad/skatteintäkter och statsbidrag 98,1% 97,9% 100,0% 97,4% 99,5% Nettokostnad inkl finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag 94,5% 94,5% 97,1% 94,2% 97,2% Verksamhetens nettokostnad, Mkr 3 930 4 023 4 089 4 148 4 346 Skatteintäkter och statsbidrag, Mkr 4 006 4 110 4 088 4 261 4 366 INVESTERINGAR 2010 2011 2012 2013 2014 Bruttoinvesteringar, Mkr 511 444 535 539 432 Nettoinvesteringar, Mkr 341 326 440 414 315 115,2% 143,6% 93,2% 124,7% 124,8% LÅNESKULD/SOLIDITET 2010 2011 2012 2013 2014 Långfristig låneskuld, Mkr 24 24 23 41 99 Soliditet exkl pensionsskuld 85,5% 85,1% 86,6% 85,9% 84,7% Soliditet inkl pensionsskuld 63,2% 61,2% 62,7% 61,5% 62,0% Årets resultat kommunen, Mkr Årets resultat per invånare, kr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Inledning RÄKENSKAPER 16 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 16 8 4 4 2 2 25 4 6 M C FP MP KD SPI S V SD KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISIONEN KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDER FÖRVALTNINGAR HELÄGDA BOLAG DELÄGDA BOLAG Kommunstyrelsen Stadskontoret Halmstads Rådhus AB AB Hallands Konstmuseum 49% Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Flygplats AB HallWan AB 25% Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads stadsnät AB Byggnadsnämnden Byggnadskontoret Destination Halmstad AB Kulturnämnden Kulturförvaltningen AB Industristaden Hemvårdsnämnden Hemvårdsförvaltningen Hallands Hamnar Halmstad AB Socialnämnden Socialförvaltningen Halmstads Energi och Miljö AB Teknik- och fritidsnämnden Teknik- och fritidsförvaltningen Halmstads Näringslivs AB Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Halmstads Fastighets AB Miljö- och hälsoskyddsnämden Miljö- och hälsoskyddskontoret Servicenämnden Servicekontoret SAMVERKANSNÄMNDER Räddningsnämnden Räddningstjänsten Hjälpmedelsnämnden Fastighetsnämnden Fastighetskontoret Patientnämnden Valnämnden Laholmsbuktens VA Samordningsförbundet i Halland Hallands Hamnar AB 50% Nämnden för Laholmsbuktens VA Överförmyndare AB Nissastaden 100% Halmstads Energi och Miljö Nät AB 100% Science Park Halmstad AB 49% Halmstad City Utvecklings AB 12% KB Gamletull 99% Gamletull Komplementär AB 100% Nissamedia AB 100% Projekt Söder i Halmstad AB 100% Kvarteret Kemisten AB 49,6% HF Tyghusgatan AB 100% HF Kaptensgatan AB 100% HF Bergsgatan AB 100% HF Badhusgatan AB 100% HF Norra vägen AB 100% Organisationsschema per den 31 december 2014 ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER ÅRETS UTMÄRKELSER EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Inledning 17 Grundskola/Barnomsorg 35,60 kr Äldreomsorg 22,70 kr Social omsorg 14,00 kr Kultur 2,70 kr Gymnasieskola 8,50 kr Gator, parker, idrott 5,90 kr Övrigt: Räddningstjänst Ekonomiskt bistånd Vuxenutbildning Kollektivtrafik/Färdtjänst Byggnadskontor/Miljö- och hälsa Arbetsmarknad och daglig verksamhet 2,90 kr 1,60 kr 1,40 kr 1,00 kr 0,80 kr 0,50 kr Kommungemensam verksamhet 2,10 kr Övrigt 5,50 kr Fastighetsförvaltning 0,30 kr Hundralappen ovan illustrerar hur pengarna används inom kommunens olika verksamheter. Diagrammet nedan till vänster illustrerar samma sak men använder istället fördelningen på så kallade ”kostnadsslag”, medan diagrammet till höger redovisar varifrån pengarna kommer. Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? 5% 3% 14% 5% 30% Arbetskraft Material, tjänster, lokaler mm Pensionskostnader 57% Skatteintäkter Avskrivningar 65% Bidrag och transfereringar ORDFÖRANDES INLEDNING VIKTIGA HÄNDELSER Avgifter, ersättningar, övriga bidrag mm 21% ÅRETS UTMÄRKELSER Generella statsbidrag och utjämning EKONOMISK SAMMANFATTNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 18 Förvaltningsberättelse Kapitlet inleds med en redogörelse av utvecklingen inom såväl Halmstads kommun som Sverige, utifrån några olika infallsvinklar. Därefter behandlas hur verksamheten säkerställer att det som utförs håller en god kvalitet. Verksamhetens kvalitet jämförs även med andra kommuner. Vidare följer en utförlig analys av kommunens finansiella ställning. Avslutningsvis finns en kortfattad personalredovisning. 19 Halmstads utveckling och omvärld Utvecklingen i kommunen och riket jämförs utifrån flera olika perspektiv. 28 Hushållning och kvalitet En sammanfattande uppföljning av finansiella och verksamhetsmål görs i denna del. 42 Finansiell analys Fördjupande analys av kommunens resultatet och kommunens finansiella ställning. 70 Personalredovisning Förkortad presentation av medarbetarbilden under året, inkluderande sjukskrivningsnivåer. Tips: de här knapparna kan användas för att navigera i kapitlet. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 19 Halmstads utveckling och omvärld Samhällsekonomisk utveckling 2014 blev för Sverige ett skakigt år med endast måttlig ekonomisk tillväxt, men med ökad arbetskraft och sysselsättning samt en överraskande god skatteunderlagstillväxt. Månaderna inför nya årsskiftet präglades dessutom av osäkerhet på såväl den politiska som ekonomiska arenan, och direkt i början av 2015 presenterade såväl regeringen som Internationella Valutafonden och Världsbanken ytterligare nedskrivningar av tillväxtutsikterna för Sverige och Europa men även för världen som helhet. Sverige har med sina stabila statsfinanser dock klarat de senaste årens finansiella turbulens relativt väl, men landet är långt ifrån oberört. Sverige påverkas starkt av omvärlden både genom omfattande utrikeshandel och via kopplingen över de finansiella marknaderna och det allmänna stämningsläget. Kriserna har sedan 2008 drabbat efterfrågan på svensk export negativt samt bidragit till UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET allmän osäkerhet som fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringar på framtiden. Prognosen är nu att Sveriges bruttonationalprodukt endast har ökat med strax under två procent under 2014 medan arbetslösheten ligger kvar på närmare åtta procent. Under det gångna året har räntenivåerna i flera västekonomier närmat sig noll, eller till och med blivit negativa, och Europeiska centralbanken har aviserat icke konventionella åtgärder med så kallade kvantitativa lättnader samtidigt som många råvarutillgångspriser sjunkit kraftfullt under vintern. Den finansiella situationen, i företrädesvis Europa, närmar sig kort sagt okänd terräng som frestar beprövade ekonomiska modeller och teorier. Trots detta gör ledande prognosinstitut bedömningen att tillväxten ändå beräknas ta fart i bland annat Sverige redan under 2015 med en gradvis sjunkande arbetslöshet kommande år som följd. Mot bakgrund av den mycket stora FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse osäkerhet som föreligger måste emellertid fokus framåt läggas på att ompröva och effektivisera den offentliga verksamheten samtidigt som alla utgiftsökningar värderas noggrant. Regional utveckling Region Halland driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. En del av uppgifterna kommer direkt från staten. Det handlar exempelvis om att ta fram viktiga styrdokument som regionalt utvecklingsprogram, tillväxtprogram och infrastrukturplan samt om att fördela kulturanslag och stimulera tillväxt. Till detta kommer de uppgifter som Halland själv valt att prioritera i det regionala utvecklingsarbetet. Regionen arbetar utifrån visionen att Halland ska bli den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Det innebär att skapa möjligheter för trygghet- och hälsa, för utveckling och tillväxt och för en attraktiv livsmiljö. Utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken 2014–2020 diskuteras nu på EU-nivå såväl som på nationell och regional nivå. Europeiska kommissionen har föreslagit förordningar som anger inriktning och principer för genomförandet av sammanhållningspolitiken under nästa programperiod. Dessa har en tydlig koppling till Europa 2020-strategin med fokus på att främja satsningar på forskning och innovation, entreprenörskap, främjande av investe- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 20 ringar i infrastruktur samt åtgärder på arbetsmarknaden. Regeringen har som ett led i sitt arbete med den framtida regionala tillväxtpolitiken och sammanhållningspolitiken erbjudit Region Halland och andra regioner att redovisa sina prioriteringar. Region Halland har utifrån detta tagit fram Tillväxtstrategi för Halland. Strategin är ramverket som pekar på viktiga vägval i resan mot en mer attraktiv, konkurrenskraftig och inkluderande region. Det är ett politiskt beslutat dokument som pekar ut riktningen under de kommande åren. En riktning på en resa mot tillväxt som inkluderar många parter och aktörer med olika roller och ansvar. Den regionala tillväxtstrategin vilar på tre ”pelare”: Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Sju strategiska val har definierats och för att konkretisera dessa görs ett antal prioriteringar i dokumentet. Det är många faktorer som spelar in för att Halland ska vara attraktivt. Tillgång till boende och jobb är viktigt, men även skola, vård, infrastruktur och kultur spelar en viktig roll. Andra betydande områden i det regionala utvecklingsarbetet är strategisk infrastrukturutveckling samt utveckling inom e-förvaltning och e-hälsa. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 21 Halmstad Riket 10 000 000 100 000 95 000 9 500 000 90 000 85 000 9 000 000 80 000 8 500 000 75 000 70 000 8 000 000 65 000 7 500 000 60 000 55 000 7 000 000 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 diagram 1: Befolkningsutveckling i Riket och Halmstad, 1950-2014 Demografi Halmstads folkmängd uppgick vid utgången av 2014 till 95 532 personer, en ökning med 1 448 personer. Födelseöverskottet var 207 personer. Av de halländska kommunerna ökar Hylte procentuellt sett mest, följt av Halmstad och Falkenberg. Under året 2014 flyttade 5 288 personer till kommunen, ett flyttningsöverskott på 1 235 personer. Halmstad är numera landets 19:e största kommun befolkningsmässigt före Södertälje och Botkyrka. I Halland lever man länge, brukar det heta. Den förväntade medellivslängden för nyfödda i Halmstad är 79,4 år för män och 83,9 år för kvinnor, något mer än riksgenomsnittet. Befolkningens sammansättning följer den i riket mycket väl. Fördelningen kvinnor och män i kommunen är 50,5-49,5 procent. 60 procent av befolkningen är mellan 18 och 64 år. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Andelen 0-6-åringar är något mindre än i riket, andelen ålderspensionärer något större. Befolkningens etniska sammansättning kännetecknas av mångfald. De cirka 14 200 personer som är födda utomlands fördelar sig på 136 länder, där de vanligaste är före detta Jugoslavien, Irak, Syrien, Finland, Polen, Danmark, Tyskland, Vietnam, Norge och Turkiet. Totalt utgör andelen utrikesfödda 15 procent. Det vidare begreppet utländsk bakgrund, som innebär att man kan vara född i Sverige men ha en förälder som är född utomlands, leder till att drygt var femte Halmstadsbo kan räknas hit. Den kanske viktigaste förklaringsfaktorn till förändringen för närvarande är den stora flyktinginvandringen som ligger bakom den mycket stora befolkningsökningen, den största i Halmstads historia. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Näringsliv och arbetsmarknad Tillväxten i bruttonationalprodukt var under året drygt två procent och svensk export växte långsammare än normalt. Det är framförallt i euroländerna som efterfrågan på svenska varor och tjänster är svag. Industriföretagen var mindre positiva om såväl orderstockarnas som färdigvarulagrens storlek. I slutet av året var de mer optimistiska om produktionsvolymens utveckling i närtid. Sammantaget är att svensk tillväxt inte tar fart vilket bedöms ge en osäker ingång på 2015. Hushållen är mindre positiva om den svenska ekonomin i slutet av året och de är mer negativa än normalt avseende läget på längre sikt, vilket bidrar negativt för ekonomin som helhet. Halmstad har ett differentierat näringsliv med en mångfald av flera små och medelstora företag. Det gör att omställningsförmågan är både snabb och hög samt är en god förutsättning för ett hållbart näringsliv. Den offentliga sektorn är betydande i kommunen vilket också skapar en stabiliserande effekt på arbetsmarknaden som helhet. Tillsammans gör detta att Halland och Halmstad påverkas något mindre och annorlunda UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 22 av konjunktursvängningar än många andra regioner. Analyser visar att flera av de större företagen i Halmstad har sitt säte utomlands. Det gör att händelser i omvärlden kan få omfattande påverkan på dessa globala företag, som till exempel lokal nerdragning/nedläggning i Halmstad. Antalet nystartade företag var drygt fem procent under snittet i riket. I Halmstad startas det dock fler företag jämfört med områden i likartade regioner. Största andelen av nystartade företag verkar inom handel samt bygg och anläggning. Arbetslösheten i Halmstad har utvecklats positivt i förhållande till föregående år och anmälda platser till Arbetsförmedlingen har ökat. Varsel har också minskat. Samma tendenser finns i riket och Halland. Halmstad har högst arbetslöshet i Halland och något högre än riket generellt. Störst skillnad återfinns bland ungdomar, vilket är en grupp som påverkas snabbast vid konjunkturnedgångar. Under året har det i Halmstad skett en positiv utveckling då gapet minskar till riksnivån gällande gruppen ungdomar i arbetslöshet och program. Det är fortfarande högre andel i Halmstad än riket, men skillnaden minskar. Sammanfatt- FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse ningsvis innebär detta en positiv utveckling av arbetslösheten i Halmstad, där ett bidrag till den goda utvecklingen utgörs av Halmstads kommuns omfattande insatser för ungas förutsättningar att få arbete. Bostadsmarknad I Boverkets senaste marknadsanalys konstateras att bostadsbyggandet har ökat snabbt efter eurokrisen 2011–2012, även utanför storstadsregionerna. Bostadspriserna ökar åter snabbt på många håll. Boverket bedömer i sin prognos från november 2014 att bostadsbyggandet ökar såväl 2014 som 2015, om än i lägre takt under nästa år. Ökningen skall dock ses mot bakgrund av de tidigare årens relativt låga bostadsproduktion och en snabbt ökande befolkning. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat snabbt, i synnerhet i Storstockholm och bland större högskolekommuner, men även småhusbyggandet ökar betydligt. Det långsiktiga bostadsbyggnadsbehovet i Halmstad är analyserat i kommunens handlingsprogram för bostadsförsörjning 2010. Behovet är beräknat till cirka 400 bostäder per år fram till 2030, även om det faktiska utfallet det senaste decenniet snarare legat runt 300 bostäder i snitt per år. En snabbare befolkningsökning leder dock till ett ökat behov av nya bostäder. Vid den pågående översy- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 23 nen av handlingsprogrammet kommer sannolikt det långsiktiga bostadsbyggnadsbehovet att behöva revideras. Antalet bostäder i kommunen uppgick 2013 till 44 799, fördelat på drygt 20 500 i småhus och drygt 23 500 i flerbostadshus inkluderande äldreboenden och studentbostäder. Från en ganska låg bostadsbyggnadstakt under 1990-talet ökade byggandet på nytt från år 2000, men stannade 2009 på endast 154 färdigställda bostäder. Nu har bostadsbyggandet åter tagit fart och 2014 färdigställdes 248 lägenheter i flerbostadshus och 62 småhus enligt preliminära siffror från SCB. Under året påbörjades 442 lägenheter i flerbostadshus och 96 småhus. Huvuddelen av bostadsbyggandet sker inte oväntat i centrala Halmstad. De vanligaste upplåtelseformerna i Halmstads kommun är enskilt ägande och hyresrätter som står för nästan lika stor andel vardera medan bostadsrätten enbart svarar för drygt tio procent av bostadsbeståndet. De senaste åren har det funnits en viss försiktighet på bostadsmarknaden när det gäller nyproduktion av bostadsrätter, medan det finns ett fortsatt stort intresse för hyresrätt och villatomter. För att motverka segregation planerar kommunen för blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer i alla delar av kommunen. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse En hållbar kommun med människan i fokus – det är den framtidsbild som speglas i ny översiktsplan för Halmstad, Framtidsplan 2030, som antagits av kommunfullmäktige under 2014. Halmstads kommun arbetar för att bygga det hållbara samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt bland annat genom att samplanera bebyggelseutveckling med hållbara transportsystem och slå vakt om värdefulla naturresurser och grönområden. En bärande idé i Framtidsplan 2030 är att satsa på förtätning och att bygga i kollektivtrafiknära stråk. Halmstads kommun har för närvarande god planberedskap för bostäder i Halmstad och i de flesta större tätorter. Bland annat finns planlagd mark för bostadsutbyggnad på Albinsro, Sofieberg, Söderkaj och Nissastrand inom Halmstad men det finns också planlagd mark i exempelvis Haverdal, Frösakull, Gullbrandstorp, Oskarström och Getinge. Ett stort antal bostadsplaner är på gång i hela kommunen. Studenter är en viktig grupp i Halmstad och behovet av studentbostäder följs med uppmärksamhet av kommunen och studentkåren i samverkan. Behovet av bostäder för unga vuxna är fortsatt stort liksom behovet av så kallade trygghetsboenden eller liknande för äldre. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 24 Infrastruktur Trafikinfrastrukturen är en viktig del i samhällsutvecklingen. Det är en förutsättning för att skapa ekonomiska och sociala värden för invånare, näringsliv och samhället i stort. Samtidigt medför trafiken problem genom koldioxidutsläpp, buller, partiklar och olyckor samt krav på utrymme. Året 2014 har varit ett år då trafikfrågor diskuterats intensivt både lokalt, regionalt och nationellt. För transportsystemet ska planeringsinriktningarna i första hand bidra till personresande med gång, cykel och kollektivtrafik samt godstransporter med järnväg och sjöfart. Handlingsprogram för hållbara transporter, vilket kommunfullmäktige antog 2012, har legat till grund för översiktsplanens avsnitt om effektivt och hållbart transportsystem. Under året har planerings- och projekteringsarbete för etapp två av Halmstads resecentrum gjorts innefattande hållplatser för stadsbussarna samt gångbro över Laholmsvägen. Planerad byggstart är nu beräknad till hösten 2015. Inför ombyggnaden av Laholmsvägen kommer Wrangelsgatan att förstärkas med planskilda korsningar för gående och cyklister. Sedan många år har Halmstads kommun planerat för att bygga en ny infart FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse till Halmstad kallad Södra Infarten. Kommunen återupptog detaljplanearbetet under 2014 och Trafikverket påbörjade arbetet med vägplan. Förberedelser för ett gemensamt projekteringsarbete pågår. Projektet innefattar bland annat nya ramper på E6, ombyggd korsning Andersbergsringen/Laholmsvägen med möjlighet för gående och cyklister att på ett trafiksäkert vis nå Östra stranden, ny cirkulationsplats samt gång- och cykelpassage under Västkustbanan. Byggstart är planerad till 2016/2017. Genomförande av Cykelplan 2010 – Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun, har fortsatt under året. Fokus är vardagscyklandet, vilket innebär goda villkor för i första hand skol- och arbetsresorna. Under 2014 har nya cykelbanor byggts på ett flertal platser i kommunen. Därtill har trafiksäkerhetshöjande åtgärder gjorts i Slottsrondellen. Halmstads kommun, Hallandstrafiken och ett bussbolag samverkar under namnet Närhet Halmstad. Gemensamt planeras tillgänglighetsanpassning av hållplatser, kommunikationsåtgärder och till exempel framtida förändrade linjedragningar. 2014 har en ny nationell respektive regional plan för transportinfrastruktur för åren 2014-2025 fastställts. Den regionala planen innefattar bland annat stöd till miljö- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder, statlig medfinansiering av Halmstads Flygplats och resecentrums andra etapp. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 25 Som ett led i arbetet med transportinfrastrukturplanerna har även Region Halland, samtliga halländska kommuner och Trafikverket tagit fram ett förslag till en gemensam regional cykelplan. Trafikverket har under året byggt om rondellerna vid Vallås, trafikplats E6/ Växjövägen. Vidare pågår Trafikverkets projekteringsarbete för väg 601, allén vid Tiarp. Ombyggnaden av vägen är planerad till 2016. Trafikverket har initierat ett gemensamt arbete med berörda kommuner och Region Halland om så kallade åtgärdsvalsstudier (en slags förstudie) avseende kollektivtrafikstråken mellan Falkenberg och Halmstad. Halmstads kommun deltar i nätverk med inlandskommuner med fokus på trafikinfrastruktur och då främst Halmstad-Nässjöbanan (HNJ-banan), Markarydsbanan och Nissastigen (väg 26). I projektet Elcyklist fick 100 halmstadsbor och tidigare vanebilister låna varsin elcykel under ett halvårs tid. Tillsammans cyklade de cirka 85 500 km under denna period. Parallellt med elcyklistprojektet pågick Testcyklisterna. Där fick sju personer prova diverse olika cykeltyper, lådcykel, cykelkärra eller vikcykel, för att ersätta bilresor till arbetet, förskolan eller fritiden. I ett vintercyklistprojekt som pågick vintern 2013-2014 fick en grupp på 70 personer sina cyklar utrustade med dubbdäck och belysning och sig själva med varsin reflexväst. Under vintermå- FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse naderna cyklade de sammanlagt 29 500 kilometer och sparade in 5,6 ton koldioxidutsläpp. Fyra cityvärdar bidrar till att resenärer och besökare upplever god service, trygghet och trivsel på Halmstads stationsområde och i stadens centrala delar. Arbetet sker i samverkan mellan Halmstads kommun, Jernhusen AB och Hallandstrafiken AB. Projektet, som pågått sedan 2013, har slagit väl ut. Under tågstrejken, våren 2014, fick cityvärdarna en extra viktig roll. Halmstads Flygplats AB erbjuder linjetrafik till Stockholm, charterresor, service till taxiflyg, flygklubbar och försvarets verksamhet samt samhällsviktiga funktioner såsom ambulansflyg och polishelikoptrar. Inrikestrafiken med främst linjeflyg till och från Arlanda och Bromma ökade under år 2014 med åtta procent jämfört med föregående år. Detta ska jämföras med landets regionala flygplatser som ökade med en procent samt den nationella ökningen med fyra procent enligt statistik från Transportstyrelsen. Utveckling under 2014 har förstärkt Hallands Hamnar Halmstad AB:s roll som tillväxtmotor i regionen. De har skapat fler och förbättrade lösningar för transporter av gods med hjälp av intermodala lösningar, vilket innebär att exempelvis containers har transporterats med hjälp av de olika transportsätten (båt, tåg och lastbil). Detta arbete bidrar till ytterligare möjlighetet att kundanpassa verksamheten och finna på kreativa möjligheter. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 26 Miljö Halmstad är en av närmare hundra medlemmar i Sveriges ekokommuner som alla arbetar för en miljömässigt hållbar utveckling. Halmstad är också en avtalspart i EU:s Borgmästaravtal. Ett nytt miljöprogram antogs i juni. Ekohandlingsprogram 2014-2018 anger inriktningen för Halmstads kommuns arbete för miljömässigt hållbar utveckling. Det slog också fast ett mål om att minska koldioxidutsläppen från energianvändningen per invånare med 50 procent under perioden 1990-2020. Satsningar på solenergilösningar fortsätter och vid årets slut fanns 8 800 kvadratmeter solceller installerade. På den nu nedlagda deponin vid Skedalahed har Halmstads Energi och Miljö AB anlagt en av Sveriges största solcellsanläggningar med 3 240 kvadratmeter solceller. Elen är avsedd för kommunens laddstolpar för elfordon. I september körde kommunrepresentanter en av Team Hallands elbilar som deltog i Öresund Electric Car Rally. Fordonsupphandlingen under hösten möjliggjorde dessutom att de nu finns elfordon i kommunens bilpool genom att få in tre elfordonsmodeller i ramavalet. Gasdrivna fordon finns också att avropa i samtliga storleksklasser. 36 procent av FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse kommunens fordon under 3,5 ton drivs med förnybara bränslen. Kommunen köper endast ursprungsmärkt vattenkraft och uppvärmning av fastigheter sker till stor del med fjärrvärme. Energieffektiviseringmålet att minska energianvändningen med minst tio procent 2009-2014 överträffades. Halmstads Fastighets AB byggde Sveriges första flerbostadsplusenergihus, HFAB++, i Harplinge och hyresgästerna kunde flytta in i oktober. Servicekontoret miljöcertifierade verksamheten enligt ISO 14001 och arbetar systematiskt med att minska miljöpåverkan från matlagning, städning, transporter och it-system. Kommunens mål om minst 25 procent ekologiska livsmedel nås med råge och även andelen närproducerade livsmedel ökar. En kartläggning av kommunens verksamheter i syfte att minska andelen hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag har påbörjats. Inventeringar har under 2014 genomförts av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 27 på en förskola, ett korttidsboende och fem lekplatser. Förebyggande arbete med förbättring av avloppsslammets kvalitet har fortsatt enligt Svenskt vattens Revaq-certifiering. Två naturvårdsavtal för bevarande av hotade arter har undertecknats och Vapnö grustag har utvecklats till ett nytt rekreationsområde. Första etappen av Fylleåns vandringsled färdigställdes. ”Biologisk mångfald”-vandringarna, ett samarrangemang med lokala föreningar, hade ekosystemtjänster som tema och samlade fler än 2 500 deltagare på 45 arrangemang. Halmstad var med och startade upp ett kustvattenråd för kusten från Kungsbacka till Båstad. En projektgrupp för översvämningsåtgärder och rekreationsområde i Getinge tillsattes i början av året och en ansökan om statsbidrag för skydd av samhällsviktiga funktioner lämnades in i juli. Flödesmodelleringar för delar av Suseån är påbörjade, de ska ge underlag för åtgärder som minskar risken för framtida översvämningar. ♥ FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 28 HALMSTAD – HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek HALMSTAD – KUNSKAPSSTADEN Vi är en kommun där människor växer och utvecklas – genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande HALMSTAD – UPPLEVELSESTADEN Vi har en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet figur 1: Halmstads kommuns vision Hushållning och kvalitet Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell integrerar verksamhets- och ekonomistyrningen från planerings- till uppföljningsprocesserna. Modellen ska förenkla och förbättra arbetet med planering, genomförande, uppföljning och förbättring. Samtliga delar är väsentliga för att kommunen ska kunna bedriva en verksamhet som är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Halmstads kommuns vision Halmstads kommuns vision speglar kommunens långsiktiga viljeinriktning och ger en bild av ett önskvärt framtida tillstånd för kommunen. Visionen bygger på en välkänd och inarbetad beskrivning av Halmstad som staden med tre hjärtan – där varje hjärta står för något som Halmstad ska vara eller sträva mot att vara i framtiden (se FIGUR 1). FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Värdegrund Värdegrunden ska ge en bild av vilka grundläggande värderingar som ska gälla för Halmstads kommun. Värdegrunden syftar till att ge alla medarbetare en gemensam grund för det dagliga arbetet och en bild av kommunen som arbetsgivare. Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla Halmstadsbor ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. RÄKENSKAPER 29 I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskap kännetecknas av ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. bild 5: Detaljer ut verket Vad vi vill på Söndrumsskolan. Foto: Michelle Marie Roy UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Finansiella mål I kommunallagen regleras det så kallade balanskravet som innebär att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader. Endast balans mellan intäkter och kostnader kan dock inte bedömas vara tillräckligt för att god ekonomisk hushållning ska kunna anses råda. För att säkra det egna kapitalet och bland annat bygga upp medel för investeringar krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Kommunfullmäktige har för 2014 fastställt tre finansiella mål för Halmstads kommun med syfte att ha en god ekonomisk hushållning. Det första målet, resultatmålet, innebär följande: Kommunens resultat ska vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat. Att det egna kapitalet ska vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommunens resultat måste vara så högt att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så sätt garantera att förmögenheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. Resultatmålet fastställdes vid budgettillfället till −34 Mkr. Kommunens årsresultat uppgår till 126 UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 30 Mkr, vilket innebär att målsättningen på −34 Mkr i kommunens Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 har uppfyllts i årsbokslutet. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på kvalitet, har resultatmålet ovan kompletterats med finansiella målsättningar för investeringsvolymer och långsiktig betalningsstyrka. Kommunen vill kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen: Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, ska över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar. Målformuleringen skapar en sund ekonomisk begränsning av investeringsvolymen vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov för den kommunala driften endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. Enligt utfallet 2014 uppgår investerings- FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse begränsningen till 384 Mkr. Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar inom affärsdrivande verksamhet, uppgår i sin tur till 273 Mkr, vilket innebär att den finansiella målsättningen för kommunens investeringar uppnås. Kommunen vill även leva upp till följande finansiella mål för den långsiktiga betalningsstyrkan: Soliditeten, inklusive total pensionsskuld men exklusive koncernintern nyupplåning, ska inte försämras. Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Då Halmstads kommun har en betydande utlåning till de bolag som ingår i koncernbolaget Halmstads Rådhus AB, och då kommunens andel av dessa bolags upptagna lån på sikt kan komma att öka, exkluderas nyupplåningen i måttet på grund av att det i annat fall skulle försämras utan att kommunens långsiktiga betalningsstyrka i egentlig mening försvagas. I Halmstads kommun benämns detta soliditetsmått justerad soliditet och vid årets slut uppgår måttet till 63 procent. I förhållande till föregående årsskifte har måttet förbättrats och målet är därmed uppnått. 31 Konkretiserade mål I kommunallagen framförs att det för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsperspektivet fokuserar på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt vis. I kommunens Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 har 26 konkretiserade mål antagits av kommunfullmäktige. Dessa mål ställer prestationskrav på verksamheten som måste nå vissa verksamhetsmässiga resultatnivåer. Nämnder och bolagsstyrelser arbetar med de konkretiserade målen i sin verksamhetsplanering. De beslutar även om verksamhetsmål för den egna verksamheten för att denna ska bedrivas effektivt, ändamålsenligt och med god kvalitet. De konkretiserade målen tar sikte mot 2014 eller senare. Det bör noteras att de konkretiserade målen förvisso fastställs samtidigt med kommunens budget, men något direkt samband mellan ett enskilt konkretiserat mål och budgeten kan inte alltid utläsas. Grad av måluppfyllelse Bedömning Mäts 2014 Mäts 2015 eller senare Nås 14 2 Nås inte 8 2 tabell 1: Grad av måluppfyllelse UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse Merparten av målen kan uppskattas ha relevans för om kommunen kan anses ha en god ekonomisk hushållning eller inte. Av de konkretiserade målen ska 22 vara uppnådda 2014, medan fyra av målen ska vara uppnådda 2015 eller senare (TABELL 1). Av de mål som ska nås 2014 bedöms 14 ha nåtts, vilket ger en måluppfyllelse på 64 procent. Detta är identiskt med prognosen i delårsbokslutet. Sammantaget, för samtliga 26 mål, är den bedömda och prognostiserade måluppfyllelsen 62 procent (16 mål av 26 bedöms komma att nås), vilket även detta är identiskt med delårsbokslutet. Jämförelser med andra kommuner Finansiell ställning Halmstads kommun har under lång tid haft en stark finansiell ställning, vilket bekräftas i flera utredningar och analyser. Kommunens starka ekonomiska position verifieras dessutom när jämförelser görs med andra kommuner och kommungrupper (TABELL 2-5 bygger på SCB:s räkenskapssammandrag och har i vissa fall justerats av SCB för att nå bästa jämförbarhet). I tabellerna jämförs Halmstad med riket, större städer (omfattande 31 svenska städer i enlighet med SKL:s definition), kommunerna i Hallands län samt kommunerna ingående i jämförelsenätverket KKKVH (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad). Halmstad har en soliditet i toppskik- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 32 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse (%) 2011 2012 2013 Halmstad 61,2 62,7 61,5 Riket 2,8 4,6 3,7 Hallands län 16,9 18,9 18,1 Större städer 18,4 18,8 18,9 KKKVH 21,2 23,0 21,4 tabell 2: Soliditet Nettokostnad, inkl finansnetto/skatter och statsbidrag (%) 2011 2012 2013 Halmstad 94,3 97,0 94,2 Riket 98,3 97,6 97,9 Hallands län 96,9 96,9 96,0 Större städer 98,0 96,9 96,7 KKKVH 99,0 98,0 97,7 tabell 3: Nettokostnad Årets resultat/skatter och statsbidrag (%) 2011 2012 2013 Halmstad 5,7 2,9 5,8 Riket 1,8 2,4 2,2 Hallands län 3,1 3,1 4,0 Större städer 1,8 3,1 3,3 KKKVH 1,1 2,0 2,3 tabell 4: Årets resultat/skatter och statsbidrag Skattesats 2012 Halmstad 20,43 Riket (ovägt medel) 21,45 Riket (vägt medel) 20,59 Hallands län 20,87 Större städer 21,24 KKKVH 20,99 2013 20,43 21,55 20,62 20,87 21,30 21,05 2014 20,43 21,59 20,65 20,87 21,42 21,17 tabell 5: Skattesats FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse tet bland Sveriges kommuner. Tack vare stora realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar och positiva finansnetton har Halmstads kommun kunnat visa positiva resultat under flera år. Detta har inneburit att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag legat på en låg nivå jämfört med övriga kommunsverige när även finansnettot inräknats. Exkluderas realisationsvinster och finansnetto ser jämförelsen emellertid något mindre gynnsam ut för Halmstads del. En låg skattesats sägs generellt innebära en finansiell styrka då möjligheterna att påverka den kommunala ekonomin bedöms som större än i högskattekommunen. Halmstads kommun har i förhållande till jämförelsegrupperna tidigare haft en låg skattesats. På grund av skattehöjning hade kommunen 2010 och 2011 emellertid en skattesats som översteg genomsnittet i Sverige, men efter skattesänkning och skatteväxling med Region Halland samt ökningar av de primärkommunala skatterna i övriga Sverige ligger nu åter Halmstads skattesats på 20,43 procent under rikets vägda genomsnitt på 20,65 procent. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 33 Kvalitet och effektivitet Under hösten 2014 har Halmstads kommun deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet, en undersökning som genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting. Inom ramen för undersökningen sammanställs ett antal resultatmått ur fem olika perspektiv. Ett av dessa perspektiv rör effektivitet (se TABELL 6 på nästa sida). Halmstads kommun har för flertalet effektivitetsmått ett bättre medelvärde än de cirka 230 kommuner som deltog i undersökningen 2014. Noterbart är att det framförallt är för renodlade kostnadsmått som Halmstad utmärker sig positivt, även om flera kvalitets- och resultatmått också uppvisar goda värden. Undersökningen indikerar att Halmstads kommun är förhållandevis effektiv inom de områden som mäts. Sveriges kommuner och landsting har tillsammans med Rådet för främjande av kommunala analyser tagit fram en uppsättning nyckeltal om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i kommuner. De 32 nyckeltalen beskriver bland annat andelen förvärvsarbetande invånare, elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år, befolkningens hälsotillstånd, utbildningsnivå, energieffektivitet i bostäder och kommunkoncernens soliditet. Halmstads kommun uppvisar generellt sett mycket goda resultat för nyckeltalen i relation till riket. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 34 Halmstads kommuns effektivitet Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Elever åk 9 behöriga till yrkesprogram Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8, andel positiva svar Kostnad per betygspoäng i grundskolan Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år inklusive IV Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer gymnasiet? Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende (andel av maxpoäng)? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende (andel mycket/ganska nöjda)? Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per kund inom hemtjänsten i kommunen? Hur nöjda är kunderna med den hemtjänst de erhåller (andel mycket/ganska nöjda)? Vilket serviceutbud finns inomgruppbostad (andel av maxpoäng)? Halmstad Medel* 128 331 kr 125 593 kr 92% 92% 68% 68% 93% 86% 84% 76% 335 kr 368 kr 82% 78% 19 708 kr 25 186 kr 72% 66% 545 887 kr 689 671 kr 86% 84% 64% 66% 307 272 kr 248 127 kr 91% 91% 88% 82% * Medelvärdet avser deltagande kommuner Källa: SKL:s undersökning "Kommunens Kvalitet i Korthet" 2014 tabell 6: Halmstads kommuns effektivitet UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Sammantagen bedömning av god ekonomisk hushållning Halmstads kommuns ekonomiska hushållning framstår ur ett finansiellt perspektiv som mycket god. Bedömningen grundas på uppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges finansiella mål och det faktum att Halmstad i jämförelser med andra kommuner har en mycket stark ekonomisk ställning och sammanvägt genomsnittliga kostnader för sina verksamheter. Därtill håller nämnderna totalt sett sina ekonomiska ramar. Tar man även i beaktande att uppfyllelsegraden för kommunfullmäktiges konkretiserade mål kan betecknas som något UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 35 låg så kompliceras emellertid bilden. Vid en helhetsbedömning av god ekonomisk hushållning bör dock andra mått och resultat än de som är direkt kopplade till konkretiserade mål beaktas. Kommunen har i jämförelse med riket generellt sett en god effektivitet (TABELL 2-5 tidigare i dokumentet) och uppvisar resultat i nivå med eller bättre än riket för flertalet av de mått som av Rådet för främjande av kommunala analyser används för att bedöma hållbar utveckling. Sammantaget är därför bedömningen att Halmstads kommun har en god ekonomisk hushållning. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 36 Balanskravsutredning Mkr Årets resultat samtliga realisationsvinster vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet orealiserade förluster i värdepapper återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv överskott till särskilt avgränsade ändamål (t.ex. pensionsreserv) synnerliga skäl (t.ex. ändrad RIPS-ränta) Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera 2012-12 2013-12 2014-12 120 249 126 -20 -74 -25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 101 175 102 -60 -132 -50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 41 43 52 0 0 0 41 43 52 0 0 0 tabell 7: Balanskravsutredning Balanskravsutredning Kommunallagen stadgar att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader. Ett krav på en ekonomi i balans föreligger därmed. Endast balans mellan intäkter och kostnader är dock inte tillräckligt för att nå en god ekonomi sett över en längre period. För att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Kommunens redovisade resultat enligt resultaträkningen är positivt och uppgår till 126 Mkr. Särskilda omständigheter kan dock motivera att det mått som ligger till grund för statens bedömning av kommunernas ekonomi inte är liktydigt med resultaträkningens slutrad. Enligt rekommendationer och praxis bör inte realisationsvinster medräknas då avstämning mot balanskravet görs. På samma UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET sätt ska placeringar med långsiktigt syfte som drabbas en av kortsiktig förändring i marknadsvärdet avräknas från balanskravet under förutsättning att förlusten eller vinsten inte är realiserad. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 102 Mkr i enlighet med uppställningen i TABELL 7. Resultatutjämningsreserv Enligt kommunens finansiella riktlinjer ska beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven fattas i samband med kommunfullmäktiges beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med bokslut. Då kommunens riktlinjer för resultatutjämningsreserven föreskriver att reserven endast får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 37 Resultatutjämningsreserv Mkr Finansiella mål uppnådda Resultatmål Investeringsmål Soliditetsmål 2012 2013 2014 Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Resultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningar 120 101 3 389 699 249 175 3 491 769 126 102 3 587 779 Resultat att utgå från Maximal avsättning Med beaktande av mål 101 60 60 175 132 132 102 50 50 Ackumulerad resultatutjämningsreserv Maximalgräns resultatutjämningsreserv 388 537 520 549 570 570 tabell 8: Resultatutjämningsreserv befarad eller konstaterad konjunkturnedgång, är det av stor vikt att en bedömning görs av den rådande konjunkturen. Eftersom årets skatteunderlagsutveckling inte hamnar under ett tioårigt genomsnitt är det inte möjligt att disponera reserverade medel. Kommunallagen föreskriver att reservering till en resultatutjämningsreserv för en kommun utan negativt eget kapital (inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser) får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Kommunen har i sina riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven skrivit in att kommunen ska nå sina egna UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET finansiella målsättningar innan avsättning till resultatutjämningsreserven ska få ske. Motivet till detta är att kommunens egen bedömning av de ekonomiska kriterierna för god ekonomisk hushållning först ska vara uppfyllda innan avsättning sker till reserven. Samtliga finansiella mål i kommunen uppnås vid bokslutet 2014. I riktlinjerna framgår det även att kommunens resultatutjämningsreserv maximalt får uppgå till tio procent av Halmstads kommuns egna kapital, det vill säga 570 Mkr för bokslutet 2014. Kommunens resultatutjämningsreserv uppgår till totalt 520 Mkr vid ingången av 2014 (TABELL 8). Med beaktande av kommunens resultat innebär det att skulle vara möjligt för att sätta av ytterligare 50 Mkr till resultatutjämningsreserven. Därmed skulle årets balanskravsresultat uppgå till 52 Mkr. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av det arbete som bedrivs inom alla verksamheter i en kommun. Ytterst handlar kvalitetsfrågorna om hur, och i vilken omfattning, kommunens service förmår att tillgodose invånarnas behov. Invånarna i Halmstads kommun ska kunna förvänta sig en god och kostnadseffektiv service för skattepengarna. Varje verksamhet arbetar med de kvalitets- och utvecklingsfrågor som är viktiga för just den verksamheten. Förvaltningarna och bolagen måste kunna utveckla kvalitetssystem som är anpassade och fungerar i deras specifika verksamheter. Basen i det kommunövergripande kvalitetsarbete är en välfungerande styrning där planering, uppföljning och utveckling hänger ihop och skapar förutsättningar för verksamhet och ekonomi. Fokusområden är ständiga förbättringar och resultatstyrning, vilket är två viktiga områden som stödjer arbetet mot en god och effektiv verksamhet. Som ett led i detta har sedan tidigare serviceåtaganden införts. Dessa syftar till att tydligt beskriva vilken service invånaren har rätt till/kan förvänta sig inom våra olika verksamheter. De beskriver också vad invånaren ska göra om han/hon inte anser att kommunen lever upp till det som utlovas i serviceåtagandena. Processkartläggning Satsningen på processkartläggning av UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 38 den kommunala verksamheten, som inleddes under 2013, har fortsatt 2014. Att kartlägga verksamhetens processer är ett viktigt steg för att dels säkra den nuvarande nivån på verksamheten, dels för att kunna utveckla verksamheten. Ledningssystem Ledningssystem kan tjäna som en överbryggning mellan den politiska styrningen och ledningen av kommunens verksamheter på operativ nivå. Socialstyrelsen ställer krav på att verksamheter inom socialtjänst och social omsorg ska ha ledningssystem för kvalitet. Detta berör hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Stadskontoret bedriver en satsning på att etablera ledningssystem i kommunen i övrigt. Inriktningen på arbetet är att etablera det kommunövergripande ledningssystemet, definiera ramar och minimikrav för verksamheter som vill införa ledningssystem samt att undersöka vilket it-stöd som behövs. Kultur- och värderingsresan 2012 inledde kommunen ett kultur- och värderingsprojektet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting. Målet med projektet var att uppnå en organisationskultur som kännetecknas av förtroendevaldas och medarbetares engagemang, delaktighet och ansvarstagande, ett invånar- och målgruppsfokus samt en FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 39 bild 6: Lineheds djungel har konstnären Finsta valt att kalla sitt graffitiverk på amfiteatern. Den brokiga och vilt växande djungeln som döljer sig bakom kolonnerna blir en symbol för den positiva kraft som finns i mångfald och möten mellan olika kulturer. Foto: Kulturförvaltningen. integrerad värdegrund. Arbetet har i varierande grad bedrivits på förvaltningar och bolag samt av kommunstyrelsen. Under 2013 och 2014 fanns ett särskilt fokus på ledarskapets roll för organisationskultur och värderingar. Inom ramen för arbetet har begrepp för kommunens gemensamma önskvärda kultur tagits fram med bred förankring inom organisationen: Tillsammans, Professionellt och respektfullt bemötande, Engagemang och vilja att göra saker bättre samt Tillgänglighet och lyhördhet. Dessa ledord är vägledande för den fortsatta processen. Projektet övergår nu i en driftfas och arbetet ska fortsätta inom respektive verksamhet. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet, för såväl nämnder som bolagsstyrelser. Planeringsdirektiv med budget och verksamhets-/affärsplaner utgör viktiga styrdokument i organisationen. Varje förvaltning och bolag rapporterar månadsvis sin verksamhets- och ekonomiuppföljning till kommunstyrelsen. Om väsentliga budgetavvikelser prognostiseras eller större brister i verksamheten upptäckts ska åtgärder föreslås. Nämnder och bolagstyrelser kan vid behov få redovisa direkt till kommunstyrelsens ledningsutskott. För att skapa en förståelse för samtliga FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse förvaltningars och bolags verksamhet och för att kunna föra en diskussion utifrån resultat gör stadskontoret, under en två-årscykel, en fördjupad verksamhets-, ekonomi- och personaluppföljning kallad verksamhetscontrolling. Uppföljningen resulterar i en redovisning till kommunstyrelsen och dialog med kommunstyrelsens ledningsutskott. Vid behov föreslår kommunstyrelsen åtgärder till kommunfullmäktige eller uppmanar nämnder och bolagsstyrelser till åtgärder som sedan följs upp. Internkontroll Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för internkontroll inom kommunkoncernen. Den interna kontrollen handlar om kommunkoncernens styrning samt att verksamheten har säkra rutiner för att nå uppsatta mål och utföra de uppgifter som verksamheten har ansvar för på ett ändamålsenligt och betryggande sätt. En utveckling pågår av kommunens regelverk kring internkontroll och arbetssättet inom kommunkoncernen. I samband med verksamhetscontrollingen som genomförs på förvaltningar och bolag, lyfts alltid frågan om internkontroll. Detta ger dels verksamheten ett tillfälle att reflektera över sitt arbetssätt, dels stärker det kommunstyrelsens uppsiktsplikt över den kommunala verksamheten. Under 2014 har utbildning och information om internkontroll riktad till che- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 40 fer, kommunstyrelsen, ordförandegruppen samt ekonomi- och kvalitetsnätverk genomförts. Generellt sett kan en fortsatt positiv utveckling ses vad gäller risk- och väsentlighetsanalyser som en grund för internkontrollplanen. Dessutom lyfter fler nämnder och bolagsstyrelser in även verksamhetsaspekter i internkontrollen, mot att det tidigare funnits ett stort fokus på ekonomi och administration. Det är dock angeläget att fortsätta arbetet med att fokusera på väsentliga risker som underlag till kontrollmomenten i planerna. Dokumentationen av kontrollmomenten kan dessutom i vissa fall förbättras, såtillvida att det tydligare bör framgå hur de genomförts. Kommunens kvalitet i korthet Halmstads kommun deltog 2014 i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens kvalitet i korthet för femte gången. I detta projekt undersöks årligen kommunens kvalitet ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Undersökningen består av cirka 40 mått som syftar till att belysa vilka kvalitativa resultat som kommunen nått och hur effektivt skattemedel används i kommunen. Nedan görs en kort beskrivning av utfallet inom varje perspektiv, medan TABELL 9 på nästföljande sida presenterar FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 41 Halmstads kvalitet i korthet 2014 Din kommun som samhällsutvecklare Din kommuns effektivitet Din delaktighet och kommunens information Trygghetsaspekter i din kommun Din kommuns tillgänglighet Halmstad tillhör kommunerna med bäst resultat Halmstad tillhör kommunerna med näst bäst resultat Halmstad tillhör kommunerna med näst sämst resultat Halmstad tillhör kommunerna med sämst resultat Resultat saknas 1 2 3 4 – 2012 1 3 2 nytt 2 – 4 – 2013 3 4 2 1 4 3 1 – 2014 4 3 2 1 4 4 2 4 Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? Antal olika vårdare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar Antal planerat närvarande barn per årsarbetare i förskolan Antal faktiskt närvarande barn per årsarbetare i förskolan 3 4 2 4 4 3 2 4 4 3 2 4 Valdeltagande i kommunvalet Hur god är kommunens webbinformation till invånarna? Hur väl möjliggör kommunen för invånarna att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever invånarna sin insyn och inflytande över kommunens verksamhet? – 3 3 2 – 2 2 2 2 2 2 1 Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8 Kostnad per betygspoäng i grundskolan Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Andel kunder som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per kund inom hemtjänsten i kommunen? Andel kunder som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 2 2 2 1 2 1 2 2 1 1 1 4 2 4 2 3 2 3 1 1 1 1 1 1 1 1 3 3 3 3 3 3 1 1 1 2 2 2 1 2 3 4 2 1 3 nytt 2 nytt 1 4 2 2 1 3 1 1 4 1 3 – 1 1 3 1 1 – 1 1 1 1 1 Andel som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar Andel som får ett direkt svar på en enkel fråga per telefon Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Öppettider bibliotek, simhall och återvinningsstation Andel barn som fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat datum Väntetid i dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till äldreboende Väntetid från ansökan till beslut om ekonomiskt bistånd Andel förvärvsarbetare i kommunen Andel invånare som erhållit försörjningsstöd Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? Nöjd-Kund-Index företagsklimat Kommunens sjukpenningtal Andel återvunnet hushållsavfall Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Hur ser invånarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Källa: SKL:s undersökning "Kommunens Kvalitet i Korthet" 2014 tabell 9: Halmstads kvalitet i korthetet UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse resultatet mer utförligt. Tabellen visar hur Halmstad placerar sig relativt de cirka 230 kommuner som deltar i undersökningen. Tillgänglighet Mätningen visar att Halmstads kommun inom detta område behöver arbeta aktivt med sin tillgänglighet via telefon och e-post. Däremot upplever de som kontaktar kommunen att de får ett gott bemötande. Vidare råder långa väntetider till plats i förskola. Däremot har Halmstad relativt korta väntetider till plats på äldreboende. Halmstad har generösa öppettider till ett antal verksamheter såsom stadsbiblioteket och Halmstad Arena Bad. För första gången redovisar Halmstad väntetider till försörjningsstöd i undersökningen, och resultatet visar på att vi i jämförelse med andra kommuner har långa väntetider. Trygghet Resultatet visar att Halmstads kommun överlag kan utveckla trygghetsaspekterna mer. Invånarnas upplevda trygghet samt antal närvarande barn i förhållande till medarbetare i förskolan är markant sämre än för övriga deltagande kommuner. Delaktighet och Information De utvecklingsinsatser kommunen genomfört inom detta område har visat goda resultat. Exempel är att ha en god UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 42 information på kommunens webbplats, och kommunen är mycket aktiv i sociala medier. En ytterligare förbättring mot tidigare år har skett gällande invånarnas upplevda möjlighet att påverka den kommunala verksamheten. Effektivitet Jämfört med övriga kommuner i landet är Halmstad överlag effektiva. Vid jämförelse av kostnader och kvalitet inom till exempel grundskola, gymnasium och äldreboende, visas att Halmstad har lägre kostnad och något högre kvalitet i jämförelse med genomsnittet av de övriga deltagande kommunerna i undersökningen. Samtidigt har några mått försämrats jämfört med 2013. Kommunen som samhällsbyggare Halmstad är en attraktiv kommun. Invånarna tycker att kommunen är bra att bo i. Halmstad ligger väl till vad gäller nyföretagande och sjukpenningtal. Däremot har färre nya förvärvsarbeten tillkommit än i flertalet övriga kommuner. Noterbart är att det finns en tydlig kontrast mellan det upplevda företagsklimatet och det faktiska nyföretagandet. Inom miljöområdet lyckas kommunen väl i jämförelse med riket vad gäller andel ekologiska livsmedel, hantering och återvinning av hushållsavfall samt andel miljöbilar i den kommunala verksamheten. ♥ FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 43 Finansiell analys För att beskriva och analysera finansiellt resultat, utveckling och ställning för Halmstads kommun används en etablerad finansiell analysmodell i kommunsektor benämnd RK-modellen. Modellen beskriver kommunens ekonomi ur fyra övergripande perspektiv: det ekonomiska resultatet, kapacitetutvecklingen, riskförhållande samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Dessa fyra aspekter som benämns resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör grundpelare i modellen. Syftet är att ge olika bedömare ett fördjupat underlag som ger möjlighet att avgöra huruvida kommunen ur ett finansiellt perspektiv har en god ekonomisk hushållning. Årets resultat Halmstads kommun redovisar för 2014 ett resultat på 126 Mkr (DIAGRAM 2). I jämförelse med föregående år är resultatet 123 Mkr lägre. Huvudförklaringen till det försämrade resultatet är att det i föregående års resultat ingick intäkter avseende återbetalning från AFA försäkring för åren 2005 och 2006. Kommunens resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 102 Mkr och därmed uppfyller kommunen kommunallagens krav på en ekonomi i balans. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Mkr 300 Resultat efter skatteintäkter och finansiella poster 222 249 232 200 126 120 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 diagram 2: Resultat efter skatteintäkter och finansiella poster FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Jämförelsestörande poster I syfte att göra kommunens resultat jämförbara mellan åren behövs det ibland ta hänsyn till intäkts- eller kostnadsposter som ”stör” sådana jämförelser. I kommunens resultat ingår så kallade jämförelsestörande poster uppgående till 69 Mkr, jämfört med 163 Mkr föregående års bokslut. I de jämförelsestörande posterna ingår år 2014 försäkringsersättning uppgående till 44 Mkr härrörande från brand i Oceanhamnen 2012, realisationsresultat härrörande från kommunens medel avsatta för framtida pensionsförpliktelser, 16 Mkr, och realisationsvinster uppkomna vid fastighetsförsäljningar, 9 Mkr. Om hänsyn tas till alla poster av jämförelsestörande karaktär på totalt 69 Mkr uppgår kommunens resultat till 57 Mkr, vilket är något lägre jämfört med 86 Mkr föregående år. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 44 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skattesatsen 20,43 är oförändrad i Halmstads kommun sedan år 2012. Skatten i kommunen är 0,22 kronor lägre än den genomsnittliga kommunala skattesatsen i Sverige och 0,44 kronor lägre än genomsnittet av Hallands kommuner. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har sammantaget ökat med 2,5 procent jämfört med föregående år. Halmstads kommuns egna skatteunderlag ökade med 3,5 procent vid den senaste taxeringen, vilket är något högre än den genomsnittliga ökningen i landet som var 3,4 procent. I jämförelse med föregående år har kommunens egna skatteunderlag ökat med 96 Mkr och uppgår i år till 3 587 Mkr. Nettobidraget från det kommunala utjämningssystemet har ökat från 687 Mkr föregående år till 705 Mkr 2014 och fastighetsavgiften har ökat med 1,3 procent till 162 Mkr vid bokslutet. Halmstads kommun är nettobetalare i kostnadsutjämningssystemet. Däremot är kommunen mottagare i utjämningssystemet för LSS (Lagen om stöd och service). I år erhåller kommunen 13 Mkr i denna utjämning. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 45 Förändringar av verksamhetens intäkter, kostnader, nettokostnader, skatteintäkter och finansnetto 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 7,8% 4,7% -0,1% Verksamhetens kostnader inkl. pensioner och avskrivningar 3,9% 2,2% 3,7% Verksamhetens nettokostnader 2,9% 1,5% 4,8% Skatteintäkter och statsbidrag 0,6% 4,2% 2,5% Finansnetto -16,3% 12,7% -22,2% tabell 10: Förändring av verksamhetens intäkter, kostnader, nettokostnader, skatteintäkter och finansnetto Nettokostnadsutveckling Ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag på 2,5 procent kan ställas i relation till förändringen av verksamhetens nettokostnad som har ökat med 4,8 procent (TABELL 10). Nettokostnaden påverkas vid årsbokslutet dock av tidigare nämnda jämförelsestörande poster. Bortses från dessa jämförelsestörande poster är nettokostnadsökningen 3,5 procent. Därmed ökar kommunens nettokostnader mer än skatteunderlaget. För att på lång sikt behålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt att nettokostnadsökningen inte är större än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens intäkter, som till största del består av avgifter för bland annat barn- och äldreomsorg samt vatten, har minskat med 0,1 procent jämfört med samma period föregående år (TABELL 10). Intäktsminskningen förklaras huvud- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET sakligen av att det föregående år ingick återbetalningar från AFA Försäkring om 89 Mkr. Exkluderas denna post och realisationsresultat har intäkterna ökat med 4,4 procent. Verksamhetens kostnader, inklusive pensioner och avskrivningar, har i jämförelse med samma period föregående år ökat med 3,7 procent (TABELL 10). Personalkostnader utgör den övervägande delen av kostnadsmassan och kostnaden för löner har ökat med 4,7 procent mellan åren 2013 och 2014, vilket främst beror på sedvanliga löneförhandlingar men även på en ökning av antalet anställda. Förhållandet mellan intäkter och kostnader kan också belysas genom att analysera hur stor andel olika typer av löpande kostnader tas i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Av TABELL 11 framgår att verksamhetens nettokostnader, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 46 Nettokostnadsandelsutveckling Verksamheten/skatteintäkter och statsbidrag Pensioner/skatteintäkter och statsbidrag Avskrivningar/skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag Summa löpande kostnader 2012 87,6% 6,4% 6,0% -3,0% 97,0% 2013 85,2% 6,3% 5,9% -3,2% 94,2% 2014 87,3% 6,4% 5,9% -2,4% 97,2% tabell 11: Nettokostnadsutveckling utgör 87,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag 2014. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen ligger något högre jämfört med föregående år (TABELL 11). Främsta förklaringen är att kommunens pensionskostnader ökat med 4,1 procent medan skatteintäkter och statsbidrag inte ökat lika mycket. Avskrivningarna är relativt sett likartade över tiden, men har ökat de senaste åren på grund av kommunens stora investeringsvolym. Kommunens finansnetto, finansiella intäkter reducerat med finansiella kostnader, är 31 Mkr lägre än föregående år och uppgår sammanlagt till 106 Mkr. Försämringen beror företrädesvis på att årets realisationsvinster från kommunens pensionsmedel är lägre än föregående år. Även det låga ränteläget påverkar UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET kommunens finansiella intäkter negativt. Kommunens finansnetto bidrar med 2,4 procent till verksamheten, vilket är lägre än föregående år. De finansiella intäkterna består främst av räntor på utlämnade lån till kommunens bolag och avkastning på pensionsmedelsplaceringar. Totalt har kommunens pensionsmedelsplaceringar avkastat 30 Mkr i form av räntor, utdelningar och realisationsvinster. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för krediter och räntor på finansiell leasing. Tillsammans tog verksamhetens nettokostnader 99,6 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Det är kommunens positiva finansnetto som bidrar till att de löpande kostnaderna endast upptar 97,2 procent av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 47 Budgetavvikelse Mkr Budget (inklusive resultatbalanseringar mm) Sociala avgifter, löneskatt och avtalsförsäkringar Pensionskostnader Avvikelse nämnder exkl realisationsvinster Realisationsvinster fastighetsförsäljningar Försäkringsersättning Avskrivningar Skatteintäkter Finansnetto Övrigt Årets resultat 2014 -63 14 -16 39 9 50 9 25 38 21 126 tabell 12: Budgetavvikelse Budgetavvikelse Halmstads kommun visar for 2014 en avvikelse på 190 Mkr jämfört med den reviderade budgeten på −63 Mkr, inkluderande resultatbalanser och tilläggsanslag på 14 Mkr (TABELL 12). En stor del av budgetavvikelsen beror på icke budgeterad försäkringsersättning huvudsakligen härrörande från brand i oceanhamnen och realisationsresultat från kommunens pensionsmedelsplaceringar. Exkluderas de tidigare jämförelsestörande posterna på totalt 69 Mkr uppgår budgetavvikelsen till 121 Mkr. Denna budgetavvikelsen beror dels på att kommunens skatteintäkter blev högre än förväntat men även på att vissa kommuncentrala kostnader blev lägre än förväntat, exempelvis uteblev kommunens beräknade kostnader for avtalsförsäkringar. Även nämnderna bidrar till den positiva budgetavvikelsen och de redovisar en positiv budgetavvi- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET kelse på totalt 39 Mkr då realisationsvinster från försäkringsersättningar, avskrivningar och fastighetsförsäljning exkluderats. Nämndernas budgetavvikelse En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamhet inom givna budgetramar. Av nämndernas driftredovisning framgår att budgetavvikelsen är positiv och uppgår till 100 Mkr, vilket kan ställas i relation till föregående år då överskottet uppgick till 36 Mkr. Budgetföljsamhet Kommunstyrelsen och hemvårdsnämnden har tidigt lyft att en positiv avvikelse kan komma att uppstå vid årets slut, vilket även blev fallet. Andra, så som FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 48 De största nämndernas budgetavvikelser Mkr Barn- och ungdomsnämnden Hemvårdsnämnden Fastighetsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Socialnämnden 2012 -2 10 0 -10 0 2013 -8 9 -3 8 -13 2014 -3 3 6 6 -9 tabell 13: De fem största nämndernas driftbudgetavvikelse vid årsskiftet service-, barn- och ungdoms-, samt socialnämnden prognostiserade redan i början av året en negativ avvikelse. Slutligen kan noteras att fastighets- och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens inledningsvis negativa utsikter har vänt under året. I december redovisar de istället en positiv avvikelse. Generellt kan sägas att det, likt föregående år, finns utrymme för att framöver förbättra prognossäkerhet. Nämndernas positiva budgetavvikelse om 47 Mkr, då försäkringsersättning och realisationsvinster från fastighetsförsäljning exkluderas, innebär en avvikelse på 1,1 procent från budgetramen. Avvikelsen för de fem största nämnderna I TABELL 13 redovisas avvikelsen från driftnettobudgeten på helårsbasis för kommunens fem största nämnder. Nedan görs en kortfattat beskrivning av avvikelsen. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN, som såväl budget som personalmässigt är kommunens största nämnd, redovisar vid årsskiftet en negativ budgetavvikelse UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET uppgående till −3 Mkr. Den främsta anledningen till underskottet är att högre personal- och lokalkostnader till följd av nya förskoleenheter och paviljonger. Underskottet reduceras något av ökade intäkter från Migrationsverket samt lägre kostnader inom kulturskolan till följd av vakanser. HEMVÅRDSNÄMNDEN uppvisar en positiv avvikelse, 3 Mkr. Anledningen till det är dels lägre kostnader för Kvarnlyckans äldreboende, då platserna inte nyttjats i planerad omfattning, och dels lägre lokalkostnader för ett äldreboende i Oskarström. FASTIGHETSNÄMNDEN redovisade budgetavvikelse uppgår till 6 Mkr. Överskottet beror till stor del på hyresintäkter från paviljonger samt andra lokaler som fått tas i bruk med kort varsel och därför inte varit budgeterade för. Även förändringen av redovisningsmetoden av energikostnaden påverkar avvikelsen negativt för 2014. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARK- redovisar en positiv avvikelse på 6 Mkr. Bland nämndens förvaltningar uppvisar gymnasieskolan NADSNÄMNDEN FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 49 en negativ avvikelse, till följd av att fler elever än budgeterat valt att studera vid privata gymnasieskolor eller utanför Halmstad. Underskottet reduceras helt av att vuxenutbildningen uppvisar ett överskott till följd av högre bidrag än budgeterat från Skolverket. Även högre ersättning från Migrationsverket, som betalats ut till verksamheten ekonomiskt bistånd, bidrar till den positiva avvikelsen för nämnden. SOCIALNÄMNDEN uppvisar även i år en negativ avvikelse, −9 Mkr. Verksamheten har bland annat fått avslag på sökta medel för etablering av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom har antalet ärenden inom personlig assistans och boendestöd ökat mer än budgeterat. Klicka här för att ta del av samtliga nämnders verksamhetsberättelser på webben. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 50 FÖRVALTNINGARNAS UTGIFTER OCH INKOMSTER INOM (kkr): 2012 2013 2014 VA Park/idrott Gator Förskolor Gruppbostäder/daglig verksamhet Äldreboenden Skolor Fordon Mark och exploatering Övrigt INVESTERINGSREDOVISNING TOTALT 51 33 25 41 51 8 85 5 56 84 440 70 26 46 41 18 56 97 7 -43 97 414 46 45 38 27 26 19 14 7 -4 96 315 tabell 14: Kommunens investeringsnetto, grupperat per område, 2012-2014. Investeringar Som framgår i TABELL 14 har kommunens förvaltningar under 2014 nettoinvesterat för totalt 315 Mkr. Nettoinvesteringarna har finansierats med överskott från den löpande verksamheten. Investeringsutgifterna, exklusive finansiell leasing, uppgår till 432 Mkr, vilket innebär att investeringsutgifterna minskat med 113 Mkr jämfört med föregående år. De största investeringarna har gjorts i VA-verksamheten 46 Mkr, i park- och idrottsanläggningar inkluderande ny idrottshall Eldsberga, 45 Mkr, gator och vägar, 38 Mkr, förskolor, 27 Mkr, utbyggnad och nybyggnation av gruppbostäder, 26 Mkr, nytt äldreboende Sofieberg, 19 Mkr och skolor, 14 Mkr. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Investeringsinkomsterna uppgår till 117 Mkr och härrör till stor del från försäljning av mark, exempelvis vid Söndrum Ranagård, Sofieberg Norra och bostäder vid gamla Sporthallen, samt diverse tomträtter. I investeringsinkomsterna ingår Mkr 800 600 400 200 Investeringsutgifter/ Nettoinvesteringar Investeringsutgifter Nettoinvesteringar 539 535 432 339 358 440 414 341 315 312 0 2010 2011 2012 2013 2014 diagram 3: Investeringsutgifter och nettoinvesteringar FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 51 Investeringsvolym Bruttoinvesteringar/skatteintäkter och statsbidrag Bruttoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Nettoinvesteringar/avskrivningar 2012 2013 2014 13,1% 12,7% 9,9% 13,1% 13,0% 9,9% 180,0% 168,7% 123,6% tabell 15: Investeringsvolym även investeringsbidrag, 11 Mkr, och anslutningsavgifter, 14 Mkr. Investeringsutgifternas andel av verksamhetens nettokostnader ställs ofta i relation till varandra då kommuner ska jämföras. Detta nyckeltal uppgår till 9,9 procent, vilket är något lägre än de senaste årens investeringstakt (TABELL 15). En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, fem till tio år, ungefär på sju till åtta procent, när det UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET gäller detta nyckeltal. Halmstads kommuns nyckeltal för de senaste fem årens investeringsvolym när det gäller detta nyckeltal är 12,1 procent vilket indikerar att Halmstads kommun de senaste fem åren haft en förhållandevis hög investeringsnivå. Halmstads kommuns höga investeringstakt innebär att en allt större andel av driftkostnaderna framöver kommer att upptas av avskrivningar och finansiella kostnader. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse Tillgångar och skulder Kommunens totala tillgångar utgörs till 73,6 procent av anläggningstillgångar, vilka är 204 Mkr högre än föregående år och förklaras dels av att kommunens materiella anläggningstillgångar ökat med 123 Mkr dels av att kommunens finansiella anläggningstillgångar ökat med 82 Mkr främst beroende på att aktieägartillskott till Halmstads Rådhus AB ökat. De materiella anläggningstillgångarna utgörs av mark, fastigheter, maskiner, fordon och inventarier, medan de finansiella till största del utgörs av fordringar på de kommunala bolagen men även av aktier och andelar. Av kommunens totala långfristiga fordran på 1 263 Mkr står Halmstads Energi och Miljö AB för merparten. Kommunens placerade medel för framtida pensionsutbetalningar redovisas som en omsättningstillgång, vars bokförda värde ökat från 856 till 886 Mkr. Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Halmstads kommun har en förhållandevis låg skuldsättningsgrad. Notera att ansvarsförbindelser äldre än 1998 inte ingår i nyckeltalen om skuldsättningsgrad. I bokslutet 2014 ökade den från 14,1 procent till 15,4 procent. De kortfristiga skulderna uppgick till 1 218 Mkr och de har ökat med 94 Mkr sedan föregående år. Kommunens långfristiga UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 52 Långfristiga skulder Mkr 120 99 100 80 60 40 41 24 24 23 2010 2011 2012 20 0 2013 2014 diagram 4: Långfristiga skulder skulder uppgår vid årsbokslutet till 99 Mkr, vilket är en ökning med 58 Mkr jämfört med föregående år (DIAGRAM 4). Förändringen jämfört med föregående år beror på att kommunen från och med årsredovisningen 2013 redovisar inbetalda anslutningsavgifter och investeringsbidrag som en skuld enligt redovisningsrekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Skulden består dessutom främst av finansiella billeasingavtal anskaffade under perioden 2010 till och med 2014 på 25 Mkr Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Av detta följer att ju högre soliditeten är desto mindre är kommunens andel av låneskulden och därmed kostnaden för räntor. Kommunens soliditet uppgår till 84,7 procent och har därmed försämrats med FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 53 Soliditet Soliditet inklusive total pensionsskuld Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital tabell 16: Soliditet 2012 62,7% 86,6% -0,2% 1,6% 2013 61,5% 85,9% 4,3% 3,4% 2014 62,0% 84,7% 3,1% 1,6% 2012 91,9% 841,2 2013 78,0% 624,7 2014 78,7% 584,6 Likviditet Kassalikviditet Rörelsekapital (Mkr) tabell 17: Likviditet 1,2 procentenheter jämfört föregående års årsbokslut (TABELL 16). För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste dock hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som vid periodens slut uppgår till 2 089 Mkr, läggas in som en avsättning i balansräkningen sjunker kommunens soliditet från 84,7 procent till 62,0 procent, vilket är en förbättring på 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Likvida medel Mkr 250 231 200 150 79 100 50 118 115 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 diagram 5: Likvida medel UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Likviditet Likviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, det vill säga förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Kommunen hade vid periodens utgång en likviditet uppgående till 118 Mkr (DIAGRAM 5). Kommunens kassalikviditet, likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder, har ökat från 78,0 procent vid föregående årsbokslut till 78,7 procent (TABELL 17). Då ett minimivärde för detta riskmått brukar anses vara 100 procent måste det konstateras att kommunens likviditetsrisk på kort sikt har ökat, sedan 2012, och fortfarande fordrar en aktiv likviditetsplanering. Orsaken till förbättringen jämfört med föregående år beror främst på att kommunens kortfristiga fordringar ökat. Ett annat mått på likviditeten är rörelsekapitalet som utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Detta mått var vid bokslutstillfället 585 Mkr och har försämrats jämfört FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 54 Räntebärande skulder och fordringar Räntebärande skulder/tillgångar Räntebärande fordringar/tillgångar 2012 0,3% 14,8% 2013 0,3% 15,4% 2014 0,3% 16,6% 2012 3 541 1 057 2 484 2013 3 669 1 165 2 504 2014 3 722 1 311 2 411 tabell 18: Räntebärande skulder och fordringar Finansiella nettotillgångar Mkr Omsättningstillg. + finansiella anläggningstillgångar.1 Kort- och långfristiga skulder Netto 1. Exkl aktier och andelar i helägda kommunala bolag tabell 19: Finansiella nettotillgångar med föregående årsbokslut. Semesterlöneskulden liksom pensionsmedlen har exkluderats i likviditetsmåttet då dessa inte kommer att omsättas under det närmaste året. Räntebärande skulder och fordringar Under år 2014 har Halmstads kommun endast vid enstaka tillfällen lånat inom ramen för kommunens certifikatprogram. Kommunen har dessutom lånat ut stora summor till de kommunala bolagen, främst Halmstads Energi och Miljö AB men även Halmstads Fastighets AB. De räntebärande fordringarna utgör en större del av det andra nyckeltalet i TABELL 18. En följd av detta har under ett flertal år varit ett gynnsamt finansnetto. I måttet finansiella nettotillgångar (TABELL 19) ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som kommunen UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET beräknas omsätta på tio års sikt. Syftet är att spegla den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten, och skulle kunna uttryckas som medellång betalningsberedskap. Kommunen bedöms ha god betalningsberedskap i detta perspektiv. Internbanken All extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och finansiella placeringar i kommunkoncernen ska samordnas. Samordningen sker i internbanken som stadskontoret ansvarar för. Syftet är att minska den administrativa hanteringen av borgensåtagande och att kunna nyttja kommunkoncernens totala lånevolym vid låneupphandlingar. Målet med skuldförvaltningen är att säkra betalningsförmågan och därutöver få en så låg total räntekostnad för kommunkoncernen som möjligt. All FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse upplåning sker inom fastställda ramar som anges i de finansiella riktlinjerna och beaktar kravet på låg risk. All kapitalförsörjning till helägda bolag ska ske genom utlåning från kommunens internbank undantaget Halmstads Rådhus AB:s finansiering av aktieandelar som ska ske externt. Internbanken hanterar också överskottslikviditet från kommunen och bolagen. Dessa medel lånas i sin tur ut till de bolag som behöver kapital. Enligt kommunens finansiella riktlinjer ska prissättningen på internbankens utlåning baseras på marknadsmässiga villkor. Detta har sin grund i lagstiftning för allmännyttiga kommunala bolag och EU:s konkurrenslagstiftning. Under året har varje bolag betalat en individuell satt marknadsmässig marginal utifrån sina förutsättningar. I slutet av året har kommunkoncernen 2 260 Mkr i skulder till kreditinstitut varav 1 160 Mkr är upplånat av Halmstads Fastighets AB och 1 100 Mkr är upplånat av Halmstads Rådhus AB. Internbankens utlåning till dotterbolag uppgår till 1 507 Mkr vid bokslutstillfället. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 55 Borgensåtaganden och pensionsförpliktelser De totala borgensåtagandena exklusive den solidariska borgen i Kommuninvest är 2 343 Mkr, en minskning i förhållande till motsvarande period föregående år med drygt 2 Mkr (DIAGRAM 6). Av kommunens totala borgensåtagande är 2 260 Mkr eller 96,5 procent beviljade till kommunens helägda bolag Halmstads Rådhus AB och Halmstads Fastighets AB. Någon större risk avseende dessa borgensåtaganden föreligger inte. Sammantaget måste riskexponeringen bedömas som låg. Kommunens pensionsskuld redovisas Borgensåtaganden Mkr 2 500 2 232 2 345 2 343 2012 2013 2014 2 000 1 500 1 157 1 133 2010 2011 1 000 500 0 diagram 6: Borgensåtaganden FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 56 Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Mkr Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser äldre än 1998 Totala pensionsförpliktelser Pensionsmedelsplaceringar, bokfört värde Pensionsmedelsplaceringar, marknadsvärde Återlånade medel 2012 75 2 050 2 125 786 841 1 285 2013 80 2 179 2 259 856 910 1 349 2014 83 2 089 2 172 886 983 1 190 tabell 20: Pensionsförpliktelser och pensionsmedel enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande trettio till fyrtio åren. Stora pensionsavgångar väntar framöver med kraftiga utbetalningar som följd. Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till 2 172 Mkr, varav 2 089 Mkr eller 96,2 procent redovisas utanför balansräkningen (TABELL 20). Kommunens placerade medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar hade vid tillfället för årsbokslutet ett bokfört värde av 886 Mkr. Det ursprungliga anskaffningsvärdet var 476 Mkr år 1999, vilket innebär att en ökning med 106,4 procent skett sedan avsättningstidpunkten. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Pensionsmedlen är för närvarande placerade i elva fonder och tolv olika strukturerade värdepapper. Utvecklingen av marknadsvärdet har varit positiv under året och har sedan årsskiftet ökat med 8,0 procent. Marknadsvärdet uppgick sammanlagt till 983 Mkr vilket är en ökning med 73 Mkr i jämförelse med ingångsvärdet år 2014. Skillnaden mellan kommunens totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på placerade pensionsmedel, så kallade återlånade medel, uppgår till 1 190 Mkr. Den totala pensionsskulden, inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt, uppgick vid årsskiftet till 2 172 Mkr. Detta innebär att 44,8 procent av pensionsskulden täcks av pensionsmedelsplaceringarna. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 57 Pensionsmedel — avstämning finansiella riktlinjer Portföljen totalt (%) Tillgångsslag Min Normal Max Räntebärande värdepapper i svensk valuta 50 60 80 varav utländska värdesäkrade 0 10 Duration 0,5 år 3,5 år 5 år Aktier 20 40 50 varav svenska aktier 0 40 varav utländska aktier 0 25 Alternativa investeringar 0 10 Likvida medel 0 10 Portföljen 56,6 1,3 år 43,0 27,7 15,3 0,3 tabell 21: Pensionsmedel – avstämning placeringsreglemente Halmstads kommun har en låg riskexponering i de finansiella placeringarna och placeringarna är långsiktiga. Trots det påverkas även Halmstads kommuns placeringar i det korta perspektivet av svängningar på de nationella och internationella finansmarknaderna. I TABELL 21 görs en avstämning av tillgångsslagens fördelning vid bokslutstillfället gentemot gränserna i kommunens finansiella riktlinjer. I samband med att Halmstads Rådhus AB amorterade lånet till kommunen 2012 har kommunen ökat sina kortfristiga placeringar och skapat en ränteportfölj. Portföljen förvaltas enligt kommunens finansiella riktlinjer och består av olika räntefonder, företagsobligationer samt likvida medel. Marknadsvärdet vid års- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET skiftet är 802 Mkr och har under året ökat med 29 Mkr, justerat för årets uttag om 50 Mkr. Portföljen har sedan starten 2012 avkastat totalt 47 Mkr. Halmstads kommun har en låg riskexponering i de finansiella placeringarna och placeringarna är långsiktiga FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Bolag, entreprenader och samverkanspartners Samtliga helägda kommunala aktiebolag är samlade i en bolagskoncern med Halmstads Rådhus AB som moderbolag. Halmstads Rådhus AB och dess dotterbolag bedriver kommunal verksamhet under kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Bolagen ska följa fastställda direktiv och instruktioner som beslutas av kommunfullmäktige. I koncernen Halmstads Rådhus AB ingår åtta bolag med verksamheter inom områdena bostäder, fastigheter, energi och miljö, bredband, hamn, flyg, teater samt näringslivs- och destinationsutveckling. En kort beskrivning av bolagens verksamhet och resultat finns under rubriken ”Bolagens verksamhet” på sidan 63. För ytterligare information hänvisas till Halmstads Rådhus AB:s årsredovisning (använd QR-koden nedan). Enligt rådet för kommunal redovisning definieras en kommunal entreprenad som ett ”företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet”. Inom framförallt områdena vård och omsorg samt förskoleverksamhet har Halmstads kommun valt att lägga ut vissa delar av RÄKENSKAPER 58 huvudverksamheten på entreprenad. Arbetet med att ge kommunens invånare goda resultat för skattemedlen genom att konkurrensutsätta kommunens olika verksamheter fortgår löpande. Sedan den 1 februari 2014 drivs delar av de kommunala gruppbostäderna av Frösunda Omsorg AB och sedan tidigare drivs äldreboende på Nissastrand, Andersberg och Patrikshill av Attendo Care AB. 2011 övertog AB Previa driften av kommunens företagshälsovård och från hösten 2012 drivs delar av kommunens vuxenutbildning av Movant AB, Competens Utbildning Sverige AB och Lernia Utbildning AB. Delar av daglig verksamhets drift sköts av Nytida AB. Valfrihetssystemet finns inom hemtjänsten både för service och omsorg. Intresserade leverantörer kan löpande anmäla sitt intresse att medverka och bli antagna som leverantörer. Åtta externa leverantörer levererade under 2014 tjänster till kommunen inom ramen för omsorg och 13 inom ramen för service i valfrihetssystemet. Halmstads kommun samverkar med Entreprenörsregionen som är en ekonomisk förening med grund i entreprenörskap. Föreningens uppgift är att främja medlemmarnas gemensamma intressen Klicka här för att ta del av Halmstads Rådhus AB:s årsredovisning UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse genom att stärka regionens förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Medlemmar i Entreprenörsregionen är elva kommuner, däribland Halmstad, Hylte och Laholm. Halmstads kommun medverkar också i Hjälpmedelsnämnden samt Patientnämnden som är gemensamma nämnder tillsammans med kommunerna i Halland och Region Halland. Den med Laholms kommun gemensamma nämnden, Laholmsbuktens VA, ansvarar för förvaltning, drift och underhåll av dricksvatten- och avloppsanläggningarna i Halmstad och Laholm. I nämnden finns representanter från båda kommunerna med uppgift att säkra vattenförsörjningen. Halmstads kommun är via Halmstads Näringsliv AB delägare i Science Park Halmstad AB med 49 procent. Övriga delägare är Högskolan i Halmstad och Science Park Halmstad Entreprenörsförening. Science Park Halmstad AB är en företagsinkubator för innovatörer och entreprenörer. Via Halmstads Näringslivs AB är Halmstads kommun även delägare UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 59 i Halmstads City Utvecklings AB med tolv procent. Bolaget arbetar för att stärka och utveckla Halmstad som ett kommersiellt och kulturellt centrum. Övriga delägare är Halmstads City Företagarförening. Halmstads kommun är via Hallands Hamnar Halmstad AB delägare i Hallands Hamnar AB med 50 procent. Övrig delägare är Varbergs kommun via Hallands Hamnar Varberg AB. Hallands Hamnar AB är ett gemensamt driftbolag som ansvarar för personal och marknadsfrågor i de båda hamnarna. Halmstads kommun är, tillsammans med Region Halland, delägare i AB Hallands Konstmuseum där kommunens andel uppgår till 49 procent. Bolaget ska avvecklas under 2015. Halmstads kommun är, tillsammans med Kungsbacka, Hylte och Laholms kommuner, delägare i HallWan AB. Halmstads kommuns andel uppgår till 25 procent. Bolaget har till uppgift att handha den frekvens som tilldelats av Post- och Telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning En väsentlig del av Halmstads kommuns verksamhet bedrivs i andra former än kommunala nämnder. För att ge en helhetsbild över kommunens verksamhet och engagemang oavsett juridisk form redovisas i den sammanställda redovisningen även resultat och ställning inklusive de kommunala bolagen. Interna transaktioner har eliminerats. Nämnderna och de kommunala bolagens del i visionsstyrningsmodellen och måluppfyllelsen redovisas tillsammans i verksamhetsredovisningen. Uppgifter om nämndernas och de kommunala bolagens driftresultat visas på sidan 147. Förutom de kommunala bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen äger också Halmstads kommun en del minoritetsandelar i andra kommunala uppdragsföretag (FIGUR 2, se nästa sida). Halmstads kommun har valt att lägga ut delar av huvudverksamheten på entreprenad, främst inom vård- och omsorgsboende samt förskoleverksamhet. I dessa fall ägs företagen av andra juridiska personer och kommunen har överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. De största entreprenaderna under 2014 är Frösunda Omsorg AB med gruppbostäder, 59 Mkr, Attendo Sverige AB med äldreboende på Nissastrand, Andersberg och Patrikshill, 119 Mkr samt diverse uppdragsföretag med förskoleverksamhet, 91 Mkr. Årets resultat för Halmstads kommuns samlade verksamhet uppgår UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 60 till 242 Mkr jämfört med 356 Mkr föregående år. Avvikelsen, –114 Mkr beror huvudsakligen på att lönekostnaderna har ökat med 137 Mkr, avskrivningarna med 59 Mkr, finansnettot är 32 Mkr lägre samt att den uppskjutna skatten har ökat med 28 Mkr jämfört med föregående år. Kommunens skatteintäkter inklusive statsbidrag har ökat med 105 Mkr och verksamhetens intäkter med 60 Mkr. Kommunkoncernens finansnetto uppgår till 7 Mkr jämfört med 39 Mkr föregående år. Den främsta orsaken till det lägre nettot är att realisationsresultat från försäljning av omsättningstillgångar är 35 Mkr lägre jämfört med föregående år. Kommunkoncernens soliditet är 68,3 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än föregående årsbokslut. Balansomslutningen för kommunkoncernens tillgångar uppgår till 12 572 Mkr vilket är en ökning med 522 Mkr. Om samtliga Mkr 400 300 Årets resultat (sammanställd redovisning) 356 326 291 238 242 2010 2014 200 100 0 2011 2012 2013 diagram 7: Årets resultat för kommunkoncernen FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET KOMMUNKONCERNEN KOMMUNENS NÄMNDER Rotera surfplattan till liggande läge för bäst läsbarhet KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG KOMMUNENS KONCERNFÖRETAG INTRESSEFÖRETAG OCH ANDRA SAMÄGDA FÖRETAG Kommunstyrelsen Halmstads Rådhus AB 100% AB Hallands Konstmuseum 49% Barn- och ungdomsnämnden Hallands Hamnar Halmstad AB 100% HallWan AB 25% Byggnadsnämnden Halmstads Flygplats AB 100% Science Park Halmstad AB 49% Kulturnämnden Destination Halmstad AB 100% (via Halmstads Näringslivs AB) Hemvårdsnämnden Halmstads stadsnät AB 100% Halmstads City Utvecklings AB Socialnämnden Halmstads Energi och Miljö AB 100% (via Halmstads Näringslivs AB) Teknik- och fritidsnämnden » Halmstads Energi och Miljö Nät AB 100% Hallands Hamnar AB Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads Fastighets AB 100% (via Hallands Hamnar Halmstad AB) » Kvarteret Kemisten AB 49,6% Miljö- och hälsoskyddsnämden » KB Gamletull Servicenämnden » Gamletull Komplementär AB 100% Räddningsnämnden » Nissamedia AB 100% Hjälpmedelsnämnden Fastighetsnämnden » Projekt Söder i Halmstad AB 100% Nämnden för Laholmsbuktens VA Valnämnden » HF Kaptensgatan AB 100% Patientnämnden Överförmyndare » HF Tyghusgatan AB 100% Samordningsförbundet i Halland » HF Bergsgatan AB 100% » HF Badhusgatan AB 100% » HF Norra vägen AB 100% AB Industristaden 100% » AB Nissastaden 100% Halmstads Näringsliv AB 100% 99% figur 2: Schematisk bild över Halmstads kommuns verksamhet. För kommunala entreprenader anges endast de största uppdragsföretagen per område. GEMENSAMMA NÄMNDER KOMMUNALA ENTREPRENADER Förskolor, fritidshem: » Vittra AB Äldreomsorg: » Attendo Sverige AB Gruppboende: » Frösunda Omsorg AB 12% 50% ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 62 pensionsförpliktelser räknas som långfristiga skulder minskar soliditeten till 58,6 procent. Kommunkoncernens nettoinvesteringar för 2014 uppgår till 977 Mkr, varav investeringsutgifter 1 151 Mkr och investeringsinkomster 174 Mkr I jämförelse med föregående år är nettoinvesteringarna 55 Mkr högre. De största investeringsutgifterna under 2014 är Halmstads Fastighets AB:s nybyggnation av Jordmånen, 134 Mkr, nybyggnation av Musköten, 61 Mkr, samt förvärv av hyresfastigheter, 154 Mkr. Halmstads Energi och Miljö AB har under året investerat 57 Mkr i nybyggnation av kontor. Dessutom investerades det i nytt äldreboende på Sofieberg, 19 Mkr och i ny idrottshall i Eldsberga, 16 Mkr. De största investeringsinkomsterna härrör från Halmstads kommuns exploateringsverksamhet och Halmstads Fastighets AB:s försäljning av fastigheter. Fördelning av kostnader, intäkter, fordringar och skulder 2014 (Mkr) Försäljning Finans Lån (Mkr) Halmstads kommun Halmstads Rådhus AB Halmstads Fastighets AB 1 Halmstads Energi och Miljö AB Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB Halmstads Näringslivs AB AB Industristaden Köpare Säljare Köpare Säljare 123 1 22 19 2 16 5 7 1 2 75 0 6 8 24 2 0 2 1 0 3 44 0 0 0 0 0 0 0 0 0 31 71 13 0 0 2 0 6 Givare Mottagare 1 507 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 400 824 114 0 61 12 0 96 Borgen Givare Mottagare 2 309 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 100 1 160 49 0 0 0 0 0 0 1) Inklusive Halmstads Energi och Miljö Nät AB tabell 22: Fördelning av kostnader, intäkter, fordringar och skulder Fördelning av ägartillskott, koncernbidrag och utdelning 2014 (Mkr) Ägartillskott Koncernbidrag (Mkr) Givna Mottagna Givna Mottagna Halmstads kommun 102 Halmstads Rådhus AB 104 102 107 133 Halmstads Fastighets AB 102 131 1 61 Halmstads Energi och Miljö AB Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Halmstads Flygplats AB 2 8 Destination Halmstad AB 0 25 Halmstads Näringslivs AB 13 AB Industristaden 2 Utdelning Givna Mottagna 8 8 8 8 1) Inklusive Halmstads Energi och Miljö Nät AB tabell 23: Fördelning av ägartillskott, koncernbidrag och utdelning UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Bolagens verksamhet Halmstads Rådhus AB Halmstads Rådhus AB har som uppgift att äga aktier i och företräda Halmstads kommuns intresse i den helägda bolagskoncernen. Koncernens dotterbolag verkar inom flera områden till nytta för kommunens invånare. Moderbolaget ansvarar för den koncernövergripande samordningen och styrningen samt uppföljningen av koncernens ställning och resultat. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på −18 Mkr, jämfört med −20 Mkr 2013. Bolagets kostnader utgöras huvudsakligen av finansiella poster. Utdelning från dotterbolag utgör 8 Mkr. Halmstads Fastighets AB Verksamheten i Halmstads Fastighets AB (HFAB) består av uthyrning och förvaltning av bostäder och lokaler inom Halmstads kommun. HFAB är hyresledande i Halmstads kommun med cirka 50 procent av hyresrätterna. Bolagets affärsidé är att på ett affärsmässigt sätt utveckla och erbjuda ett attraktivt boende i hyresrätt. Under året tillträde HFAB tre fastigheter som förvärvades 2013 i Kv Jordmånen på Nissastrand och i det så kallade UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 63 Halmstads Rådhus AB (koncernen) 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 1 679 1 683 1 644 Res. efter fin. poster (Mkr) 103 124 181 Balansomslutning (Mkr) 5 231 5 672 6 172 Soliditet (%) 24 24 28 Nettoinvesteringar (Mkr) 313 495 656 Medelantal anställda 496 416 404 Halmstads Rådhus AB (moderbolaget) 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 1 1 1 Res. efter fin. poster (Mkr) -27 -20 -18 Balansomslutning (Mkr) 1 428 1 394 1 494 Soliditet (%) 10 11 10 Nettoinvesteringar (Mkr) 0 0 0 Medelantal anställda 0 0 0 Halmstads Fastighets AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 681 684 717 Res. efter fin. poster (Mkr) 72 65 109 Balansomslutning (Mkr) 2 615 2 970 3 332 Soliditet (%) 54 49 47 Nettoinvesteringar (Mkr) 110 293 424 Medelantal anställda 109 109 114 plusenergihuset i Harplinge. Resultatet efter finansiella poster uppgår till 109 Mkr jämfört med 65 Mkr 2013. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 4,6 procent i genomsnitt för tre år. Bolagets fastigheter bedöms ha ett marknadsvärde om 7 359 Mkr vilket överstiger bokfört värde med 4 275 Mkr. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 64 Halmstads Energi och Miljö AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 909 893 874 Res. efter fin. poster (Mkr) 100 132 130 Balansomslutning (Mkr) 2 182 2 172 2 288 Soliditet (%) 37 42 46 Nettoinvesteringar (Mkr) 141 138 150 Medelantal anställda 249 234 219 Halmstads stadsnät AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 38 46 56 Res. efter fin. poster (Mkr) 13 15 17 Balansomslutning (Mkr) 105 145 196 Soliditet (%) 31 31 30 Nettoinvesteringar (Mkr) 32 41 54 Medelantal anställda 14 18 19 Halmstads Energi och Miljö AB Koncernen består av moderbolaget Halmstads Energi och Miljö AB samt det helägda dotterbolaget Halmstads Energi och Miljö Nät AB. Bolaget förser över 45 000 kunder i Halmstad med olika tjänster inom avfallshantering och energi, såsom el, fjärrvärme och totalenergi. Bolaget är ett affärsdrivande företag som även är kommunens aktör avseendet det kommunala avfallsmonopolet. Året har karaktäriserats av fortsatt anpassning till omvärldens förväntningar på ett modernt energi- och miljöföretag. Det har därför varit viktigt med regleringsfrågorna inom elnätverksamheten med begränsningar i intäktsramen, lägre anvisningspris för passiva elkunder, etableringen av solcellsanläggningen på Skedala, byggandet och flytten till nya kontoret på Flygstaden, projektering av den nya sorteringsanläggningen på Kristinehed samt vädersäkring av elnätet. Koncernens resultat efter finansiella poster uppgår till 129 Mkr, vilket är 3 Mkr lägre än 2013. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 6,8 procent i genomsnitt för tre år. Halmstads stadsnät AB Halmstads stadsnät AB äger och förvaltar anläggningar för tele- och datakommunikation inom Halmstads kommun. Bolaget erbjuder kommunikation i en säker och effektiv IT-infrastruktur. Målet är att alla invånare, offentliga förvaltningar och företag inom kommunen ska få tillgång till Halmstads öppna lokala nät på lika villkor och att tjänsteleverantörerna ska få tillgång till det öppna lokala nätet för att sälja tjänster till dem som är anslutna. Under året har bolaget avslutat FTTH-projekten (fiber till villa) i en mängd områden och tätorter där nu samtliga hushåll har möjlighet att koppla upp sig med en fiberanslutning. Bolaget erbjuder nu cirka 45 procent av hushållen i Halmstad kommun en anslutning med minst 100 Mb/s. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 17 Mkr jämfört med 15 Mkr föregående år. Bolagets omsättning uppgår för 2014 till 56 Mkr, vilket motsvarar en omsättningsökning med 22,6 procent jämfört med 2013. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 11,2 procent i genomsnitt för tre år. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 65 Hallands Hamnar Halmstad AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 118 102 105 Res. efter fin. poster (Mkr) 5 -11 -1 Balansomslutning (Mkr) 123 107 106 Soliditet (%) 56 60 59 Nettoinvesteringar (Mkr) 8 4 20 Medelantal anställda 72 0 0 Halmstads Flygplats AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 16 18 19 Res. efter fin. poster (Mkr) -15 -9 -10 Balansomslutning (Mkr) 66 72 73 Soliditet (%) 0 0 0 Nettoinvesteringar (Mkr) 1 14 5 Medelantal anställda 23 23 23 Hallands Hamnar Halmstad AB Hallands Hamnar Halmstad AB är ett logistikföretag som erbjuder kundanpassade helhetslösningar inom områdena hamn, terminal och transporttjänster. Bolaget äger 50 procent av Hallands Hamnar AB som bildades januari 2013 tillsammans med Varbergs hamn i syfte att stärka den regionala utvecklingen. Efter några år av negativ utveckling är framtidsutsikterna goda och kunderna investerar i hamnen. I huvudsak kommer investeringarna innebära ökad export över hamnen vilket väntas ge full effekt först om några år. Bolaget har under året fokuserat på att skapa nya affärer till anläggningen i Halmstad. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till −1 Mkr jämfört med −11 Mkr för 2013. Avkastningen på totalt kapital uppgår till −2,1 procent i genomsnitt för tre år. Halmstads Flygplats AB Bolaget äger, förvaltar och driver Halmstads flygplats. Marknadsmässigt och publikt arbetar flygplatsen under namnet Halmstad City Airport. Det är Sveriges mest stadsnära flygplats och är en viktig service för näringslivet och den offentliga sektorn i såväl Halmstad som angränsande kommuner. Flygplatsen erbjuder linjetrafik till Stockholm, charterresor samt service till taxiflyg, flygklubbar och försvarets verksamhet. Totalt flög 126 276 resenärer via Halmstad vilket är en ökning med nio procent jämfört med föregående år. Halmstads Flygplats AB redovisar ett resultat efter finansiella poster om −10 Mkr, vilket är 1 Mkr lägre än föregående år. Nettokostnaden per invånare i Halmstads Kommun 2014 beräknas till 105 kr och per passagerare till 79 kr. Destination Halmstad AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 9 13 18 Res. efter fin. poster (Mkr) -25 -30 -25 Balansomslutning (Mkr) 48 55 50 Soliditet (%) 0 0 0 Nettoinvesteringar (Mkr) 6 4 3 Medelantal anställda 25 26 23 UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Destination Halmstad AB Bolaget utvecklar Halmstad som destination och stärker Halmstads varumärke och attraktionskraft syftande till en ökad tillväxt i kommunen. I bolagets uppdrag ingår att värva, stödja och koordinera och vid tillfälle arrangera större evenemang FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse och möten samt svara för kommunens turistverksamhet och verksamheten vid Halmstads Teater. Årets utställning på Halmstad Arena, Titanic – The Exhibition, lockade 67 000 besökare där cirka 75 procent av besökarna kom från andra platser än Halmstad. Halmstads Teater firade 60 år med välbesökt öppet hus. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till −25 Mkr vilket är högre än föregående års resultat. RÄKENSKAPER 66 med marknadsföring av de tjänster som kommunen och bolaget erbjuder näringslivet. Under året har 300 företagsbesök och kontakter genomförts varav 50 är etableringsärenden. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till −13 Mkr vilket är 2 Mkr lägre än föregående år. Halmstads Näringslivs AB Bolaget skapar tillsammans med näringslivet i Halmstads kommun förutsättningar för en positiv utveckling för alla som vill starta, utveckla sitt befintliga eller etablera ett nytt företag. Bolaget arbetar med service, rådgivning, utvecklingsprojekt, förmedlar kontakter och marknadsför Halmstad som en attraktiv etableringsort. Halmstads Näringslivs AB är en aktiv partner till kommunen för att genom ett bra samarbete skapa ökad sysselsättning. Under 2014 har Halmstads Näringslivs AB varit involverad i arbetet med kommunens Tillståndslots och bland annat drivit frågor som att öka e-tjänsterna för företag. Bolaget har löpande fortsatt arbetet AB Industristaden AB Industristaden är moderbolag i en koncern där dotterbolaget AB Nissastaden ingår. AB Industristaden äger, förvaltar och hyr ut lokaler till hyresgäster i fastigheter som anses viktiga ur ett kommunalt perspektiv. AB Nissastaden äger samtliga kommunens parkeringshus vilka förvaltas och hyrs av teknik- och fritidsnämnden. Vid ingången av 2014 var inriktningen att avveckla bolaget och överlåta kvarvarande fastigheter inom kommunkoncernen. Under året har bolaget analyserat effekterna av en avyttring av fastighetsbeståndet och möjligheterna att bedriva fortsatt verksamhet som ett verktyg för kommunen i samhällsbyggnadsprocessen. Kommunfullmäktige beslutade i december om ett nytt ägardirektiv. Koncernen uppvisar ett nollresultat vilket är 2 Mkr bättre än föregående års resultat. Halmstads Näringsliv AB 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 2 2 2 Res. efter fin. poster (Mkr) -11 -11 -13 Balansomslutning (Mkr) 16 13 14 Soliditet (%) 3 3 3 Nettoinvesteringar (Mkr) 0 0 0 Medelantal anställda 4 6 6 AB Industristaden 2012 2013 2014 Nettoomsättning (Mkr) 13 13 14 Res. efter fin. poster (Mkr) -1 -1 0 Balansomslutning (Mkr) 137 134 125 Soliditet (%) 14 14 13 Nettoinvesteringar (Mkr) 14 2 0 Medelantal anställda 0 0 0 UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse Förändring i Utdebitering Kommunalt utjämningssystem Lön inklusive arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgift Försörjningsstöd 67 Känslighetsanalys på 1 krona 1 procent 1 procent 1 procent 1 procent ger (Mkr) 185 6 32 7 1 tabell 24: Känslighetsanalys Känslighetsanalys Halmstads kommuns beroende av omvärlden kan beskrivas genom att göra en känslighetsanalys. I TABELL 24 visas hur ett antal parametrar skulle kunna påverka kommunens ekonomi. Små förändringar kan innebära stora belopp för kommunen, vilket visar hur viktigt det är att det finns viss marginal när budgeten fastställs. Skulle den kommunala skattesatsen ändras med en krona påverkar detta kommunens intäkter med 185 Mkr. Den kommunala skattesatsen i Halmstad uppgår till 20,43 procent, vilket innebär att kommunen har en skattesats som ligger något under rikets snitt (läs mer om skattesatsen under ”Skatteintäkter och generella statsbidrag” på sidan 44). En låg kommunalskattesats kan generellt sägas ge möjligheter att genom skattehöjning påverka den finansiella ställningen positivt. Halmstads kommun kan utifrån detta resonemang anses ha vissa möjligheter att utnyttja förändringar i skattesatsen för att stärka den finansiella UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET ställningen. Kommunens enskilt största kostnadspost är lön till arbetstagare. En genomsnittlig ökning av lönen med en procent innebär en ökad kostnad för kommunen med cirka 32 Mkr, vilket tydliggör hur känslig kommunen är för förändringar inom detta kostnadsslag. En annan mycket viktig faktor för en kommuns finansiella utveckling är det kommunala utjämningssystemet som alltemellanåt revideras. Utjämningssystemet består av flera delar där inkomstutjämning och kostnadsutjämning är de största. I inkomstutjämningssystemet fördelas medel mellan kommuner med olika skatteunderlagsförutsättningar samtidigt som staten garanterar en nivå om lägst 115 procent av rikets medelskattekraft. 2014 erhöll Halmstads kommun 705 Mkr från inkomstutjämningssystemet. I kostnadsutjämningssystemet, som syftar till att utjämna opåverkbara strukturella skillnader mellan landets kommuner, betalade Halmstad 2014 däremot 124 Mkr. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Ekonomi på sikt Skatteunderlagets överraskande positiva utveckling under 2014 tillsammans med bland annat en större försäkringsersättning bidrog starkt till att kommunen erhöll ett överskott i resultatet trots ett på förhand budgeterat underskott. Även 2015 bedöms i nuläget kunna bli ett år då kommunen når en ekonomi i balans, men de därpå följande åren ser något mer bistra ut. Den ekonomiska osäkerheten som präglat de senaste åren har fortsatt och den förutspådda internationella konjunkturuppgången har inte riktigt tagit fart samtidigt som både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttalade så sent som i vintras att om kommunsektorn ska kunna bibehålla ett resultat på cirka en procent av skatter och generella statsbidrag behöver sektorn höja skatten med över 80 öre i genomsnitt fram till och med 2018 för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills. Denna beräkning bygger dessutom på förutsättningen att staten skjuter till medel i enlighet med en trendmässig framskrivning. SKL har i sin forskning tidigare dessutom pekat på det stora glapp mellan behov och tillgängliga resurser som beräknas uppstå längre fram i tiden. Man menar att det sammantagna uttaget av kommun- och landstingsskatt UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET RÄKENSKAPER 68 skulle kunna behöva ökas med en bra bit över tio kronor jämfört med dagsläget fram till och med 2035 för att möta förväntade demografiförändringar om kvalitetskraven också fortsätter att öka och inga andra åtgärder vidtas. Halmstads kommun har under många år kunnat undvika större ekonomiska påfrestningar. En av orsakerna till detta är en tydlig ekonomistyrning med medvetet ansvarstagande som en av grundpelarna. En annan förklaring är att kommunen erhållit betydande intäkter av engångskaraktär, bland annat på grund av stora försäljningar av anläggningstillgångar, vilket inneburit att finansiella reserver har kunnat byggas upp, bland annat i form av avsättningar för framtida pensionsutbetalningar. Förutsättningar har dessutom skapats för att finansiera investeringar med egna medel och för att låna ut pengar till de kommunala bolagen. Detta har i sin tur skapat positiva räntenetton, vilket ökat tillgängliga medel att bedriva verksamhet för. Tillväxten i Sverige har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvan av 2013. Trots det så fortsätter sysselsättningen att öka i god takt, men även arbetskraften växer snabbt vilket innebär att arbetslösheten bedöms bita sig kvar på närmare åtta procent. I denna något spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra och bedöms växa med förhållandevis höga siffror de närmast kommande åren. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse De senaste årens verksamhetsutökningar och, relativt andra kommuner, mycket omfattande investeringar har inneburit att Halmstads kommuns kostnader ökat mer än det demografiska trycket motiverar. Omfattningen på såväl gjorda som planerade investeringar innebär trots goda resultat att kommunens finansiella tillgångar kommer att krympas för att klara finansieringen, vilket innebär att minskade resurser kan avsättas för drift av verksamhet kommande år. Kommunens kostnader förväntas dessutom öka ganska snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Antalet barn i grundskoleålder ökar allra mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar nu åter öka efter en längre tids minskning, och på sikt väntas även volymerna inom äldreomsorgen öka relativt myck- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET 69 et, bland annat inom gruppen över 85 år som generellt är vårdkrävande. Nyligen implementerade lagförändringar innebär därtill ändringar i kommunens finansiella strategi med resultatet att kommunkoncernen tvingas låna för att placera på den finansiella marknaden med högre risk än tidigare, vilket leder till minskat positivt finansiellt netto. Sammantaget innebär detta att kommunens tillgängliga medel att bedriva verksamhet med inte ökar i den takt som hade varit önskvärt för att möta behoven. De ofta snabba förändringarna av de ekonomiska förutsättningarna ställer därför både krav på ekonomiska marginaler i kommunens planering och att organisationen är flexibel och förändringsbenägen samt vågar prioritera och ompröva sin verksamhet. ♥ FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 70 Personalredovisning Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning Inför de utmaningar avseende kompetensförsörjning som Halmstads kommun och offentlig sektor står inför är det av vikt att få fler att uppmärksamma kommunen som en attraktiv arbetsgivare. I samarbete med Högskolan i Halmstads program ”Korta vägen” för nyanlända akademiker ordnades det under 2014 språkcafé där deltagarna fick mer kunskap om kommunen och dess verksamhet. Korta vägen är en uppdragsutbildning som syftar till att utländska akademiker snabbt ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Under 2014 fortsatte genomförandet av Trainee Halland i samarbete med övriga halländska kommuner och Region Halland. Stort fokus har också lagts på att fortsätta relationsbyggande med studenter genom examensarbeten och utbildningsbunden praktik. Utnämningen ”Bästa examensarbete” och mässdeltagande under parollen ”Sveriges viktigaste jobb” är andra exempel på genomförda aktiviteter. För att marknadsföra Halmstads kommun som en framtida arbetsgivare har ett samarbete inletts med kommunens studie- och yrkesvägsledare. Syftet är att genom studie- och yrkesvägsledarna öka intresset och kunskapen hos eleverna om kommunens 70 olika yrkesgrupper. Arbetet med en ny modell för strategisk kompetensförsörjning genomfördes under 2014. Modellen syftar till att stödja cheferna i ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt avseende kompetensförsörjning. UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET Ledarskap och medarbetarskap När det gäller chef- och ledarutveckling har spridning och utbildning i förhållningssättet ”Utvecklande ledarskap” varit det centrala. Utvecklande Ledarskap är ett förhållningssätt som handlar om att stärka det personliga ledarskapet och bidra till att utveckla beteenden som skapar delaktighet, motivation och kreativitet. Utvecklande ledarskap är således ett sätt att utveckla Halmstads kommuns kulturoch värderingsarbete i den riktning som önskas. För andra året i rad genomfördes chefsförsörjningsprogrammet ”Morgondagens ledare” i samarbete med Region Halland och övriga halländska kommuner. Programmet syftar till att identifiera och rusta framtida potentiella chefer inför uppdraget. Mångfald och jämställdhet ”Anvisning för strategiskt jämställdhetsoch mångfaldsarbete” antogs under FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 71 bild 8: Hanna Halléns tavlor på BAS är inspirerade av skyddsväsen i nordisk mytologi: den listige räven, den modiga björnen och den intelligenta kråkfågeln. Tre skyddsväsen för de tre delarna i BAS: Brandförsvar, ambulans och SOS. Foto: Kulturförvaltningen. 2014. Anvisningen är ett stöd för Halmstads kommuns verksamheter i att praktiskt säkerställa och integrera perspektiven i planering och uppföljning. Metoden är inte ny utan har sin utgångspunkt i visionsstyrningsmodellen och dess olika steg. Anvisningen bygger på att säkerställa att olika moment (omvärldanalys, målformulering och uppföljning) ses utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Anvisningen visar på konkreta exempel och utvecklande frågeställningar. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete Under 2014 har förvaltningar och bolag arbetat medvetet och strukturerat med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Företagshälsovården UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET har haft en aktiv roll i detta arbete och levererat tjänster motsvarande 9 478 timmar. Av den totala tiden är 30 procent främjande, 52 procent förebyggande och 19 procent av rehabiliterande karaktär. Halmstads kommun har därutöver erbjudit: »»kommunrabatter vid olika externa gym »»möjlighet till gratis träning i Rådhusets gym »»prenumeration på en webbaserad hälsoapplikation, ett livsstilsprogram som bland annat erbjuder hälsoanalys med feedback, hälsoartiklar, hälsotester samt verktyg och funktioner för hälsoinspiratörer och chefer »»utbildade hälsoinspiratörer inom flera förvaltningar FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Förvaltningsberättelse 72 Tillsvidare- och visstidsanställda (antal) Kommun Bolag Totalt Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid 6 809 386 7 195 6 352 379 6 731 696 39 735 2013-12 andel 2014-12 andel visstid (%) visstid (%) 8 7 8 9 9 9 1) Med visstidsanställda avses i detta sammanhang anställningar (kortare än 3 månader) med månadslön tabell 25: Tillsvidare- och visstidsanställda »»rökfri arbetstid »»aktiviteter via Personalföreningen; som exempel kan nämnas körsång, quiz-kväll, personalkvällar, resor med mera. Personalföreningen erbjuder också olika subventionerade biljetter till kultur- och idrottsevenemang med mera. Utvecklingsprojekt HR Under 2015 kommer Halmstads kommun att införa ett nytt it-stöd för personalfrågor. I samband med införande kommer kommunen att få en ny HR-organisation. HR Service som infördes under 2014 är en del i den nya organisationen och ersätter dagens löneenhet. Initialt kommer HR Service att hantera löner, men längre fram ska enheten administrera andra uppgifter som exempelvis bevakning av LAS och kursadministration. Personalbild Som framgår av TABELL 25, uppgick antalet tillsvidareanställda vid årsskiftet till 7 195 personer, varav 6 809 är anställda inom förvaltningarna och 386 inom bolagen. Antalet tillsvidareanställda har UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET ökat med 67 personer inom förvaltningarna men minskat med sju personer inom bolagen jämfört med föregående år. Andelen visstidsanställda har ökat inom både förvaltningar och bolag. Samma förhållande gäller för timavlönad personal. Visstidsanställd personal i detta sammanhang är tidsbegränsade anställningar (längre än tre månader) med månadslön. Timavlönad personal avser tidsbegränsade anställningar som vid anställningens ingång var under tre månader. Av förvaltningarnas tillsvidareanställda är 80 procent kvinnor, vilket innebär en oförändrad andel sedan 2013. För bolagen är motsvarande siffra 35 procent, en ökning med en procentenhet. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal var vid årsskiftet 93 procent av heltidsmåttet inom förvaltningarna och 98 procent inom bolagen, vilket innebär en oförändrad andel sedan föregående år. Medarbetare inom bolagen har generellt högre sysselsättningsgrad än medarbetare inom förvaltningarna. Detta gäller framförallt för kvinnliga medarbetare. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Förvaltningsberättelse RÄKENSKAPER 73 Redovisning av sjukfrånvaro 2013 2014 (%) Kommun Bolag Totalt Kommun Bolag Totalt 1.Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 5,6 2,6 5,4 6,0 2,6 5,8 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (över 60 dagar) 49,2 38,8 48,9 52,9 36,5 52,5 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 6,2 2,9 6,1 6,7 2,1 6,5 4. Summa sjukfrånvarotid för män 3,5 2,3 3,4 3,9 2,8 3,7 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 3,0 1,5 2,9 2,9 1,8 2,9 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 5,2 2,3 5,0 5,8 2,3 5,6 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,7 3,2 6,5 7,1 3,4 6,9 tabell 26: Redovisning av sjukfrånvaro Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda var vid årsskiftet 47 år inom förvaltningarna och 46 år inom bolagen. Mellan perioden 2014 till 2018 kommer 13 procent av förvaltningarnas och tolv procent av bolagens tillsvidareanställda att gå i pension. Inom förvaltningarna är det främst kategorin ”handläggare och administratörsarbete” och ”köks- och måltidsarbete” som har stora pensionsavgångar. Inom bolagen är det stora pensionsavgångar inom ”kultur, turism och fritidsarbete” samt inom ”hantverksarbete”. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade något under året, vilket är en trend som gäller för riket som helhet. I TABELL 26 redovisas sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor, män och ålder i förhållande till ordinarie arbetstid beräknat i timmar. I uppgifterna ingår alla anställda vilket omfattar även timavlönad personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat inom förvaltningarna men är oförändrad inom bolagen. Detsamma gäller för sjukfrånvaro inom åldersgruppen 30-49 år. Sjukfrån- UTVECKLING OCH OMVÄRLD HUSHÅLLNING OCH KVALITET varon har minskat för medarbetare som är 29 år eller yngre (inom förvaltningarna). Motsatt förhållande gäller för bolagens yngre medarbetare. Sjukfrånvaro för medarbetare över 50 år har ökat inom både förvaltningar och bolag. Kvinnorna har generellt sett högre sjukfrånvaro. Statistiken visar att kvinnornas sjukfrånvaro har ökat inom förvaltningarna men minskat inom bolagen. Männens sjukfrånvaro har ökat inom både förvaltningar och bolag. Även långtidssjukfrånvaro (längre än 60 dagar) har ökat inom förvaltningarna men minskat inom bolagen. Gruppen ”vård- och omsorgsarbete” är den grupp som redovisar högst sjukfrånvaro. Inom gruppen är det vårdbiträden och undersköterskor som återfinns högst i statistiken. Efter gruppen ”vårdoch omsorgsarbete” kommer ”köks- och måltidsarbete” och ”städ-, tvätt- och renhållningsarbete”. ♥ Klicka här för att ta del av den utökade personalredovisningen på webben. FINANSIELL ANALYS PERSONALREDOVISNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 74 Verksamhetsredovisning Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv med budget 2014-2016 beslutat om de övergripande inriktningar och konkretiserade mål som ska gälla för verksamheten i Halmstads kommun. Målen är grupperade inom nio målområden (se nedan). Nämnder och bolagsstyrelser har tagit fram de huvudsakliga aktiviteter som de avser att genomföra i syfte att nå de konkretiserade målen. I denna uppföljning görs en helhetsbedömning per konkretiserat mål. Tips: klicka på någon nedan av bilderna för att navigera till avsnittet. ÄÄ UPPLEVA OCH GÖRA ÄÄ ÄÄ BARN OCH UTBILDNING OMSORG OCH STÖD ÄÄ RESOR OCH TRAFIK ÄÄ ÄÄ BYGGA OCH BO ÄÄ TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA MILJÖ OCH ENERGI ÄÄ DEMOKRATI OCH DIALOG ÄÄ NÄRINGSLIV OCH ARBETE ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning För varje målområde redovisas de övergripande inriktningarna i de färgade rutorna. För varje mål lämnas en bedömning av huruvida målet nåtts eller inte (eller, i de fall målet ska nås 2015 eller senare, en prognos). Till varje konkretiserat mål finns också en nulägesbeskrivning med aktuella resultat och en analys kring målet. För de konkretiserade målen redovisas senast kända utfall till mätetalen. Senaste jämförelsevärde redovisas, där så bedöms relevant för mätetalet, inom parentes. Målvärdet för mätetalen gäller, om inte annat anges, för helår 2014. Nämnder och bolagsstyrelser har även fastställt verksamhetsmål för sin egen verksamhet. Verksamhetsmålen följs inte upp i denna rapport. Däremot utgör verksamhetsmålen ett viktigt underlag för den prognos och analys som görs. I tabellen på denna sida redovisas en samlad bild för måluppfyllelse per målområde. Redovisningen inkluderar såväl de mål som slutligt mäts 2014, som de mål som tar sikte på 2015 eller senare. Noteras bör att antalet konkretiserade mål per målområde varierar från två till fem mål. Detta påverkar vilket genomslag varje mål får i den samlade bedömningen. Relativt stora förändringar har skett av de konkretiserade målen mellan 2013 RÄKENSKAPER 75 och 2014, vilket gör att en exakt jämförelse inte kan göras. Som en indikation kan dock redovisas att Barn & Utbildning samt Demokrati & Dialog uppvisar bättre måluppfyllelse medan Bygga & Bo, Miljö & Energi, Näringsliv & Arbetsmarknad samt Trygghet, Säkerhet & Folkhälsa försämrats. Övriga målområden har oförändrat utfall. ♥ Målområde Barn & Utbildning Bygga & Bo Demokrati & Dialog Miljö & Energi Näringsliv & Arbetsmarknad Omsorg & Stöd Resor & Trafik Trygghet, Säkerhet & Folkhälsa Uppleva & Göra Nås målet? INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 76 (1/2) Barn & Utbildning Målområde Konkretiserade mål Demokrati & Bygga & Bo Dialog Miljö & Energi Nås målet? Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets fem bästa kommuner bland gruppen större städer Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet Näringsliv & Arbetsmarknad ⌂ Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan 2010 och 2014 Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling Halmstads kommun ska uppfylla samtliga kommunala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2014 på svenskt näringslivs ranking Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 77 (2/2) Uppleva & Göra Trygghet, Säkerhet & Folkhälsa Resor & Trafik Omsorg & Stöd Målområde Konkretiserade mål Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna Antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken ska fördubblas från år 2006 till år 2020 Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka genom att cykelvägnätet byggs ut Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska med 10 procent mellan 2006 och 2014 Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år 2014 Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kultur- och fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar Teckenförklaring: Nås målet? Det konkretiserade målet har inte nåtts/prognostiseras att inte nås Det konkretiserade målet har nåtts/prognostiseras att nås ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 78 bild 9: Foto: Fredrik Petersson BARN & UTBILDNING B arn och ungdomar, växer upp i en trygg miljö, som både familj och samhälle tar ansvar för. Den trygga miljön uppmuntrar och bidrar till kreativitet, personligt ansvar, respekt för andra och entreprenörskap. Halmstad är en av landets främsta utbildningskommuner med goda resultat och modern pedagogik. Utbildningen ger förutsättningar för studier och arbete i Sverige och utomlands. Förskolan, grundskolan samt gymnasiet lägger grunden för ett livslångt lärande, en ständig utveckling av den individuella kompetensen. Utbildningen utgår från individens möjligheter och förutsättningar. Den ger kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Vuxenutbildningen underlättar en matchning mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov. Den enskildes önskemål om att främja sin personliga utveckling genom nya kunskaper och ny kompetens bejakas. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 79 ✓✓ MÅL 1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidigare, samordnade sociala insatser initierats — 70 st (39 st 2013) Antal anmälningar från barnomsorgen till socialtjänsten Ökning 70 st (67 st 2013) Kommentarer till mål 1 Målet är nått. Såväl barn- och ungdomsnämnden som socialnämnden har genomfört aktiviteter som lett till tidigare insatser för barn i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan nämnderna har fortsatt och utvecklats. Barn- och ungdomsnämndens satsning på specialpedagoger med ansvar för förskola har gett förskolepersonalen bättre förutsättningar att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Barnhälsoteam med specialpedagoger, förskollärare och förskolechefer leder till att stöd sätts in tidigare. Även övergången mellan förskola och förskoleklass har blivit mer formaliserad. Kunskaperna kring socialtjänstlagen har ökat, och därmed också kunskapen om när det kan vara aktuellt att kontakta socialtjänsten utifrån eventuella misstankar om att barn ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING far illa. På socialförvaltningen har mottagningsenheten under perioden inrättat en jourtelefon för konsultation för förskola som har blivit väl använd. Totalt har 425 konsultationer mellan förskola och socialtjänst genomförts under året. Därutöver har en särskild jourtelefon inrättats för konsultation i ärenden där det förekommer våld. Socialtjänsten arbetar aktivt med att upprätta en sammanhållen individuell plan (SIP) för barn i behov av insatser från flera olika myndigheter. Planen tydliggör samverkan och främjar bättre samordnade insatser. Antalet SIP har nästan fördubblats från 2013 till 2014. Familjerådgivningen har genom ett samarbete med kvinnohälsovården haft 36 informationsmöten och nått cirka 400 föräldrar. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 80 ❌❌ MÅL 2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Antal barn/avdelning Mäts som ett genomsnitt av antal inskrivna barn vid fyra tillfällen per år. <17,5 17,4 (17,1 helår 2013) Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor — Se texten Kommentarer till mål 2 Målet om antal barn per avdelning är nått, men målet som helhet är ur kvalitativ synpunkt inte nått. Genomsnittet barn per avdelning under 2014 är 17,4. Det utifrån verksamheten ideala läget (vilket även får stöd i forskning) är cirka 15 barn i barngrupper med barn 1-3 år, cirka 20 barn i grupper med 3-5 år och 17,5 barn i grupper med 1-5 år. Det finns dock många parametrar som påverkar hur många barn som samtidigt kan vistas i gruppen för att barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verk- samhet ska kunna tillgodoses. Exempel är barnens ålder, sociala samspelsförmågor, vistelsetider, personaltäthet, personalens utbildningsnivå och lokaliteter både inom- och utomhus. I dagsläget finns en stor variation mellan avdelningarna, och många förskolor har stora barngrupper. Möjligheten att anpassa gruppernas storlek utifrån barnens behov av en pedagogisk trygg och kreativ verksamhet är då begränsad. Begränsningen beror på att behovet av förskoleplatser överstiger befintliga plat(Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning ser i verksamheten. Enligt lagen ska vårdnadshavare som ansökt om förskoleplats erbjudas detta inom fyra månader. Med detta lagkrav kan en förskolechef hamna i en svår beslutssituation, där barngruppens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet ställs mot kravet att de köande ska beredas plats. Även åldersfördelningen i barngrupperna har medfört stora barngrupper på förskolor. Det finns en ökad efterfrågan av förskoleplats för små barn (1-3 år). RÄKENSKAPER 81 Dessa barn har behov av mindre grupper, vilket leder till att barngrupperna i avdelningar med äldre barn (1-5 eller 3-5 år) numera kan omfatta upp till 25 barn. Stora barngrupper medför svårigheter för förskollärare att uppfylla kraven från skollag och läroplan. Det medför att tid för planering får prioriteras bort och det begränsar typen av pedagogisk aktivitet som kan genomföras. För att målet ska kunna nås behöver det skapas fler förskoleavdelningar. ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING bild 10: Pärra Andreasson, Detalj ut verket Vad vi vill. Foto: Michelle Marie Roy ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 82 ✓✓ MÅL 3 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets fem bästa kommuner bland gruppen större städer MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andel elever som är behöriga 92 % till gymnasiet Se TABELL 27 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga Förbättrade skolresultat — Kostnad per betygspoäng Lägre än genomsnitt 319 kr (325 kr 2012) större för större städer städer 338 kr och riket 361 kr (Kommentarer till mål 3 återfinns på nästa sida.) Andel elever som är behöriga till gymnasiet Yrkesprogram Totalt 92,0 91,1 89,4 88,4 Flickor 93,8 92,8 90,5 90,8 Pojkar 90,1 89,4 88,4 86,2 Totalt 85,8 84,9 83,2 81,7 Flickor 87,2 86,6 85,3 83,8 Pojkar 84,4 83,4 81,2 79,8 Halmstad (%) Större städer Ekonomi-, humanistiska Naturvetenskapligt och tekniskt och samhällsvetenskapsprogram program Estetiskt program Avser kommunala skolor läsåret 2013/2014 (källa: Skolverket) tabell 27: Andel elever som är behöriga till gymnasiet ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning Kommentarer till mål 3 Prognosen är att målet kommer att nås. I dagsläget ligger Halmstad på tredje plats gällande gymnasiebehörighet i förhållande till kommungruppen större städer. Andel behöriga elever till gymnasiet på Halmstads kommunala grundskolor har ökat jämfört med föregående år. 2013 var 91,1 procent behöriga till gymnasiet och 92,0 procent 2014. Meritvärdet har dock minskat något från 215,8 (2013) till 215,2 (2014). Barn- och ungdomsnämnden har arbetat med olika fokusområden, förankrade i forskning, för att öka måluppfyllelsen. Exempel är Bedömning för lärande (även kallat formativ bedömning), som handlar om att lärarna blir mer medvetna om var eleverna befinner sig i sitt lärande och anpassar undervisningen till detta. Språkutveckling, som är viktigt då språket är grunden för lärande i alla ämnen, har också fokuserats. En metod för detta är ASL, vilket står för att skriva sig till läsning och som möjliggjorts då andelen digitala verktyg successivt ökat i skolan. Att utveckla informations- och kommu- ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 83 nikationsteknik (IKT) som ett pedagogiskt verktyg har varit en annan viktig fråga. Nämnden deltar även i den statliga satsningen Matematiklyftet med syfte att utveckla undervisningen inom matematik. En satsning har också gjorts på att utbilda rektorerna i hur personalens kompetensutvecklingsarbete ska läggas upp för att ge konkreta resultat i elevernas måluppfyllelse. Detta har gjorts tillsammans med en internationellt erkänd forskare. Under läsåret 2014-2015 kommer rektorerna tillsammans med sin personal att utforma två verksamhetsrapporter med analys av resultat samt beskrivning av åtgärder grundade på analysen. Dessa verksamhetsrapporter kommer att bilda underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 84 ✓✓ MÅL 4 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år: Ökning Kommunala skolor 89,9 % (89 % 2013) Fristående skolor 84,8 % (86 % 2013) »» kommunala skolor »» fristående skolor Skolresultat för familjehemspla- Förbättrade cerade barn och unga skolresultat Tre elever har förbättrat skolresultaten, fem har oförändrade resultat och tre har försämrade resultat Kostnad för gymnasieundervis- Lägre än gening nomsnitt för större städer 51 070 kr, större städer 49 128 kr och riket 64 880 kr (alla siffror 2013) Kommentarer till mål 4 Prognosen är att målet kommer att nås. Under läsåret 2013/2014 fullföljde 89,9 procent inom den kommunala gymnasieskolan utbildningen inom fyra år. I en jämförelse med gruppen större städer låg Halmstad på sjätte plats, att jämföra med 2012 då Halmstad låg på 14:e plats. För fristående gymnasieskolor är resultatet 84,8 procent som fullföljde utbildningen inom fyra år. Sedan 2012 har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden systematiserat sitt kvalitetsarbete inom gymnasieskolan. Betygsresultat och andra nyckeltal följs upp i en årlig resultatrapport. Elevernas upplevelse av sin skolgång följs upp med ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING en årlig enkät. Alla resultat tas fram på programnivå, och ansvarig rektor och personal tar fram och genomför åtgärder utifrån resultatet. Förvaltningsövergripande åtgärder som är beslutade för att öka måluppfyllelsen för den kommunala gymnasieskolan sammanfattas i en gemensam utvecklingsplan och består av Bedömning för lärande (BFL), informations- och kommunikationsteknik (IKT) som pedagogiskt verktyg och utveckling av matematik. Alla lärare träffas en gång i månaden i strukturerade möten med fokus på att utveckla sin undervisning genom BFL. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 85 ✓✓ MÅL 5 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andel pedagoger som har: »» PIM-utbildning »» IKT-utbildning Ökning 65 % har PIM-utbildning (65 % 2013) Datortäthet Ökning 0,5 datorer/elev »» antal datorer/elev »» antal surfplattor/elev Kommentarer till mål 5 Målet är nått. Såväl barn- och ungdoms nämnden som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har under senare år kraftigt ökat andelen datorer och läsplattor för barn och elever i verksamheten. 2015 kommer alla elever inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att ha antingen en egen dator eller läsplatta. Möjligheten att använda informationsoch kommunikationsteknik (IKT) i det pedagogiska arbetet har förbättrats. Inom barn- och ungdomsnämnden har fokus ändrats från introduktion av läsplattor i verksamheten till den pedagogiska användningen av dessa. Detsamma gäller inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Båda nämnderna har valt ÁÁ TILLBAKA TILL BARN OCH UTBILDNING att fokusera på kompetensutvecklingsmetoder för pedagoger som bygger på kollegialt lärande. Inom barn- och ungdomsnämnden når nämndens IKT-pedagoger och IKT-inspiratörer ett stort antal pedagoger genom utbildningar både på Kärnhuset och ute på skolorna. Dessutom anordnas så kallade ”TeachMeet” med livesändning som alla pedagoger kan ta del av. Det har även anordnats externa kompetensutvecklingsinsatser för förskolans och skolans personal. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har förstelärare med ett huvuduppdrag att sprida kompetensutveckling gällande IKT som pedagogiskt verktyg utsetts. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning BYGGA & BO K ust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika RÄKENSKAPER 86 åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark – för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service – är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. bild 11: Foto: Fredrik Petersson ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 87 ❌❌ MÅL 1 Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt Ökning Kommentarer till mål 1 Målet är inte nått. Kommunen bedriver kontinuerligt arbete med att försöka påverka fastighetsägare och övriga intressenter att möjliggöra nya upplåtelseformer i östra Halmstad, men de processer som leder fram till färdiga bostäder är långa. Det allmänna konjunkturläget under senare år bedöms inte heller ha gynnat möjligheterna att få fram bostäder med bostadsrätt och äganderätt i östra Halmstad. För närvarande är intresset generellt sett betydligt större för hyresrätter hos flertalet byggherrar, och just nu uppförs nya hyresrätter i kvarteren Klotet och Giganten. Detaljplan och en anvisning för bostadsrätter i kvarteret Gasen antogs av kommunfullmäktige under hösten 2014. Detaljplanen har överklagats och ännu inte vunnit laga kraft. Halmstads Fastighets AB slutförde i början av 2014 för- ÁÁ TILLBAKA TILL BYGGA OCH BO Inga säljningen av tre bostadsfastigheter på öster till HSB, som har ansökt om planbesked för att riva ett av husen och bygga bostadsrätter. Alla Halmstads Fastighets AB:s hyresgäster på Andersberg har under 2014 fått möjlighet att visa intresse för att ombilda sin hyresrätt till bostadsrätt. Av de cirka 1 100 hyresgästerna svarade 898. Av dessa var 339 intresserade av mer information eller uttryckte direkt att de ville köpa sin lägenhet. Samtliga dessa bjöds in till informationsmöten, dit 75 personer kom och fick mer information om hur man går tillväga för att bilda bostadsrättsförening. Kommunen kan agera pådrivare och skapa möjligheter för byggande av bostäder med ägande- och bostadsrätt i nya samhällsbyggnadsprojekt. Detta arbete måste bedrivas kontinuerligt och långsiktigt. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 88 ✓✓ MÅL 2 Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2009 och 2014 MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Energianvändning avseende uppvärmning, −10 procent −20 % (fastighetstappvarmvatten, fastighetsel, hushållsel/verknämnden), −12 % samhetsel i kWh/kvm A-temperatur och år (Halmstads Fastighets AB) kWh/m2 A-temperatur och år i befintlig byggnation — — kWh/kvm A-temperatur och år i nybyggnation — — Kommentarer till mål 2 Målet är nått. Fastighetsnämndens beräknade utfall visar på en förbrukning på cirka 180 kWh/kvm A-temp år 2014, vilket är mer än 20 procents minskning från 2009. Halmstads Fastighets AB bedömer att de har minskat cirka tolv procent, till ett utfall på 112 kWh/kvm A-temp i bostadsbeståndet. I en jämförelse med andra kommuner har Halmstads bostadsbestånd en betydligt lägre energianvändning per kvadratmeter, men för övriga lokaler är energianvändningen fortfarande över riksgenomsnittet. Den milda vintern 2014 gör att energianvändningen för uppvärmning varit låg. Statistiken kompenserar för temperaturskillnader mellan olika år genom ÁÁ TILLBAKA TILL BYGGA OCH BO normalårskorrigering, men det kan ändå bli missvisande vid stora skillnader i temperatur efterföljande år. Halmstads Fastighets AB har länge arbetat med energieffektivisering och låg under rikssnittet redan från början. Fastighetsnämndens energieffektiviseringsprojekt gav en stor effekt 2009-2012. Därefter har förbrukningen minskat ytterligare. Energibesparingsåtgärder inom informationsteknik har också genomförts, genom att öka virtualiseringsgraden för servrarna och erbjuda bra miljövalsprodukter. EU:s mål är att energieffektivisera med 20 procent till 2020. För att nå dit behövs ytterligare åtgärder i såväl lokaler ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning som bostäder. Förutom uppvärmning är användningen av fastighets- och verksamhetsel viktig. Halmstads Fastighets AB har färdigställt ett flerfamiljshus med plusenergiteknik i Harplinge och energieffektivitet vid ny- och ombyggnation är en viktig åtgärd. Det sker hela tiden en teknikutveckling, och det ställs krav inom EU på energi- 89 effektivare fläktar och pumpar etcetera som vid byte innebär en minskad energianvändning. Förutom effektiviseringar av ventilationssystem och andra fastighetsinstallationer, blir också vitvaror och andra produkter i våra lokaler mer energieffektiva. För att få ur miljösynpunkt optimal teknik är det dock viktigt att ställa krav på detta vid upphandling. bild 12: På Sofiebergs äldreboende har Backa Carin Ivarsdotter utfört stora mosaiker på fasaden. I mosaikernas spegelglas kommer så väl ljus som årstidernas skiftningar att reflekteras. På så vis kommer konstverken innehålla nya färger och variationer att upptäcka varje dag. Användningen av kända svenska växter ger också förutsättningar för de boendes sinnen att stimuleras till minnen och igenkänning. Foto: Kulturförvaltningen. ÁÁ TILLBAKA TILL BYGGA OCH BO ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING DEMOKRATI & DIALOG Verksamhetsredovisning H almstad kännetecknas av tolerans och öppna attityder som förhindrar diskriminering, utanförskap och ojämställdhet. Invånarna har kunskap om den lokala demokratin samt insyn i kommunens beslutsfattande och verksamheter. Alla invånare har möjligheter RÄKENSKAPER 90 att påverka det politiska beslutsfattandet. Kommunens verksamheter utgår från invånarnas behov och idéer samt utvecklas i aktiv dialog med invånarna på ett tidigt stadium i beslutsfattandet. Samarbetet med den ideella sektorn är väl utvecklat. bild 13: Foto: Fredrik Petersson ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 91 ✓✓ MÅL 1 Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Nöjd-Inflytande-Index avseende information Över 60 59, år 2014 (55, år 2012), kvinnor 60 och män 59 Webbinformation 80 % (79 % år 2013) Kommentarer till mål 1 Målet är nått. I medborgarundersökningen 2014 förbättrade kommunen sitt resultat avseende information. Kommunen har ökat från 55 till 59 vilket är precis under målvärdet. För webbinformation uppnådde kommunen i 2014 års mätning 80 procent, att jämföra med målvärdet 75 procent. Resultatbedömningen görs mot bakgrund av den goda utveckling som kan påvisas. Flertalet av nämnderna och bolagsstyrelserna har under året genomfört informationsinsatser. Informationen till kommuninvånarna utvecklas och förbättras främst genom insatser som framtagande av e-tjänster, sociala medier och utveckling av kommunens webbplats. Det finns en strävan att utveckla webbplatsen så att informationen blir mer lättförståelig ÁÁ TILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG Minst 75 procent och lättillgänglig samt att viss information finns på fler språk än svenska. Några nämnder, så som hemvårdsnämnden och kulturnämnden, har arbetat med intranätet för att förbättra sin interna information och kommunikation för att i nästa steg kunna ge invånarna bättre information och service. Fortfarande kvarstår ett arbete med att förbättra informationen när kommunen genomför olika satsningar, så som byggnationer. Denna kritik lyfts fram av invånare och föreningar i olika sammanhang. Utvecklingsprojekt som Halmstad Direkt (kontaktcenter), en samordnad kommunikationsfunktion och e-förvaltning kan på sikt ge genomslag på halmstadsbornas upplevelse av kommunens information. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 92 ✓✓ MÅL 2 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling MÄTETAL MÅLVÄRDE Nöjd-Inflytande-Index avseende Över rikssnittet för del helhetsbetyg tagande kommuner UTFALL 44, år 2014 (41, år 2012), kvinnor 43 och män 45 Antal genomförda systematiska Ett genomfört deltagan- Cirka 35 brukar- och brukar- och invånardeltaganden de per nämnd/bolag invånardeltaganden Spridning (avseende ålder, kön) Ökad spridning på de medborgare som deltagit i samråd kring översikts- och detaljplaner Kommentarer till mål 2 Målet är nått. I 2014 års medborgarundersökning ökade kommunens nöjd-inflytande-index till 44, att jämföra med 41, år 2012. Detta är fyra poäng högre än genomsnittet för deltagande kommuner. Trenden är positiv sedan 2012. De senaste åren har kommunen arbetat mer systematiskt med att öka invånarnas delaktighet. Under 2014 har kommunen genomfört olika aktiviteter för att stärka delaktighetsarbetet. Fler nämnder och bolagsstyrelser arbetar med invånar- och brukardeltagande än tidigare år. De insatser som har genomförts har främst varit riktade mot brukardeltagande, så- ÁÁ TILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG — som brukar- och kundundersökningar. Innan mätningen 2014 ägde Europaparlamentsvalet rum, och kommunen genomförde satsningar för att öka valdeltagandet. Insatserna kan ha haft påverkan på detta mål, men det är svårt att bedöma på vilket sätt detta ger genomslag på halmstadsbornas upplevelse av delaktighet. Då 2014 var ett ”supervalår” har fokus främst varit på att öka valdeltagandet. Särskilt har dock fokus varit på unga personer och invånare med en annan etnisk bakgrund än svensk samt boende i områden som brukar ha lägre valdeltagande. Arbetet med att öka val(Fortsätter på nästa sida...) ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning deltagandet har skett i samverkan mellan flera nämnder. För att resultatet ska bestå är det viktigt att fortsätta arbetet med systematiskt invånar- och brukardeltagande. Även om det har skett en förbättring av aktiviteterna saknas det fortfarande systematik gällande delaktighetsarbetet och en kultur för delaktighet och medskapande. Systematiken handlar bland annat om att ha ett tydligt syfte med delaktigheten, samt att koppla insatserna till någon aktuell fråga eller enskilt ärende inom besluts- och verksamhetsprocesserna. Systematiken kan också förbättras kring hur invånarnas eller brukarnas åsikter ska användas efter insamling. Ovanstående kan tillgodoses genom att anvisningarna för ett systematiskt arbetssätt med invånardeltagande implementeras tydligare. Det är viktigt att kommunicera och sprida arbetssättet till hela organisationen, så att det förankras och ger struktur för arbetet med delaktighet. Det ÁÁ TILLBAKA TILL DEMOKRATI OCH DIALOG VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 93 finns behov av en utbildning för att öka kunskapen och medvetenheten inom demokrati- och deltagandefrågor. Medvetenheten kan bidra till att en delaktighetskultur skapas i kommunen. Utifrån de aktiviteter som redovisas är bedömningen att det saknas delaktighet kring mer övergripande frågor. Aktiviteterna har främst fokus på kommunen som serviceaktör snarare än demokratiaktör. Att skapa delaktighet handlar inte om information och service eller de enskildas kontakt med tjänstemän eller förtroendevalda. Det handlar snarare om att kunna bredda beslutsunderlaget, både avseende politiska beslut och beslut som rör verksamheten, genom att lyssna på fler invånare eller brukare. Det saknas också en strategi för hur kommunen kan göra vid de tillfällen där initiativet för dialogen kommer från invånare, föreningar eller organisationer. I förlängningen behöver denna fråga lyftas till politisk diskussion. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 94 bild 14: Foto: Patrik Leonardsson MILJÖ & ENERGI I Halmstad är det lätt att leva miljövänligt. Kommunen och dess invånare använder förnybar energi och är ledande i användningen av energieffektiva produkter. Vid exploatering tas särskild hänsyn till jordbruksmark av högt produktionsvärde. Kommunen utvecklas på ett för människor och miljön långsiktigt hållbart sätt. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 95 ❌❌ MÅL 1 Halmstads kommun ska uppfylla samtliga kommunala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andel uppfyllda åtaganden enligt vatten direktivets åtgärdsprogram Ökning Kommentarer till mål 1 Prognosen är att målet inte kommer att nås. Kommunen uppfyller fem av de sju åtgärder som kommunerna har ansvar för i vattendirektivets åtgärdsprogram. Den sjunde, om minskad miljöpåverkan från det rörliga friluftslivet såsom båtturism, är delvis uppfylld. Prognosen för att allt yt- och grundvatten i Halmstads kommun ska uppnå god status till 2021, den sjätte åtgärden, är dock inte goda. Under 2014 har miljö- och hälsoskyddsnämnden haft ett särskilt fokus på vatten i sin tillsynsplan, och fastställt vilka icke kommunala vattentäkter som kan behöva ett långsiktigt skydd. Nästa steg är att utreda behov av skydd för respektive vattentäkt. Nämnden för Laholmsbuktens VA har tagit fram förslag på principer för dagvattenhantering som nu är ute på remiss, och även arbetat med en vattenförsörjningsplan. Kommunens samverkan externt är fortfarande god. Vattengrupper och vattenråd finns nu för alla kommunens större ÁÁ TILLBAKA TILL MILJÖ OCH ENERGI Se texten vattendrag, men åtgärder saknas för övriga vattendrag. Kommunen samverkar med småbåtshamnarna och flera av dem har själva sökt LOVA-bidrag (lokala vattenvårdsprojekt) för åtgärder. Latrintömningskapaciteten i småbåtshamnarna bedöms tillräcklig, men det finns behov av ytterligare en spolplatta. Arbetet med tillsyn av enskilda avlopp för att minska näringsläckage har försenats och kan påverka möjligheten att uppnå god status i vissa vattenförekomster negativt. Kommunen utvecklar löpande den fysiska planeringen för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten och i samarbete med länsstyrelsen upprättas planer för att säkra framtida vattenförsörjning. En ny översiktsplan antogs i juni. Den anger bland annat särskilda planeringsinriktningar för områden där vattenförekomsterna inte uppvisar god ekologisk status. För att uppnå åtgärdsprogrammets syfte krävs stora insatser från kommunen, markägare och verksamhetsutövare. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 96 ❌❌ MÅL 2 Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med förnybara bränslen Minst 90 procent årligen 62 % drivs med förnybara bränslen (83 % 2013) Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med biogas — 24} är gasfordon Kommentarer till mål 2 Målet är inte nått. Av 42 nyregistrerade fordon under 3,5 ton som anskaffats i kommunkoncernen under 2014 drivs 62 procent med förnybara bränslen och 24 procent är gasfordon. Av den totala fordonsparken, 620 fordon, är nu 15 procent etanol- och 21 procent gasdrivna. Servicenämnden har förmedlat 29 fordon under året. Av dem drivs 61 procent av förnybara bränslen varav 25 procent är gasdrivna. I de fall dieselfordon har köpts in åberopas i vissa fall arbetsmiljö- ÁÁ TILLBAKA TILL MILJÖ OCH ENERGI skäl (behov av automatväxel). Ett nytt ramavtal för fordon finns 2015. Gasfordon finns för samtliga klasser av personbilar samt även för transportbilar och lätt lastbil. Avtalet inkluderar även flera kategorier av elfordon med automatväxel. Kommunen har tecknat avtal om förnybar el, så elfordonen kan drivas med förnybar energi. Flera nämnder har egna mål om att tjänstebilarna ska drivas av förnybara bränslen, i första hand biogas. Några har också mål om elfordon. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD Verksamhetsredovisning H almstad är en strategisk plats mellan Oslo och Hamburg. Ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Viktiga beståndsdelar är den välutvecklade järnvägstrafiken, den dynamiska hamnen, den väl fungerande flygplatsen och den moderna IT-infrastrukturen. Attityden till företagande är positiv och uppmuntrande – här skapar kommunen goda förutsättningar för att starta, etablera och driva företag. Kommunen arbetar efter devisen enkelt – snabbt – tydligt – rättssäkert. Halmstads kommun har dessutom utvecklats till en kommun i framkant när det gäller den kommunala servi- VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 97 cen. Välutvecklade e-tjänster möjliggör för invånare, besökare och näringsliv att erhålla individuellt anpassad information och goda möjligheter att sköta ärenden dygnet runt. Näringslivet är diversifierat. Därför attraherar arbetsmarknaden människor med alla former av kompetens. Högskolan är, genom samspelet med kommunen, regionen och näringslivet, en av motorerna för Halmstads utveckling. Det är lätt att få jobb. Kommunen erbjuder aktiva insatser och individuellt stöd, framför allt till ungdomar och personer med funktionsnedsättning, som gör det möjligt att delta i arbetslivet. bild 15: Foto: Fredrik Petersson ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 98 ❌❌ MÅL 1 Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Webbinformation Minst 92 procent 92 % (92 % år 2013) Nöjd-Service-Index i Insikt Minst 70 62 (riket 67, år 2013, Halmstad 67, år 2011) Kommentarer till mål 1 Målet är inte nått. Halmstad fick i Sveriges kommuner och landstings undersökning Insikt ett sämre resultat för Nöjd-Service-Index 2013 än 2011 (62 jämfört med 67). För webbinformation är Halmstads resultat precis på gränsen till målvärdet på 92 procent. Utveckling av verksamheten pågår, men effekten kommer sannolikt först på sikt. Såväl företagslotsen som tillståndslotsen är funktioner som stödjer målet. Tillståndslotsen, med uppgift att lotsa företagare rätt kring de regler och tillstånd som gäller för en verksamhet, är väsentlig i detta sammanhang. Tillståndslotsen gör det enklare för den som vill etablera eller redan driver ett företag. Lotsfunktionen verkar också som en katalysator för att ta fram såväl god och tydlig information som för utveckling av nya e-tjänster. För att förbättra resultatet ÁÁ TILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD i webbgranskningen behövs ett aktuellt företagarregister, med exempelvis länkar till relevanta nätverk, på kommunens webbplats. Flera andra aktiviteter inom målet är dessutom genomförda. Exempelvis har under året ett antal e-tjänster för bland annat ansökan och hantering av serveringstillstånd samt ytterligare sju e-tjänster, inom ramen för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområde, utvecklats och tillgängliggjorts som självservice för företag. E-tjänster som utvecklas på den kommungemensamma e-tjänsteplattformen har försetts med möjligheten att lagra vanligt förekommande uppgifter. Det innebär att företagaren bara behöver lämna vanligt förekommande uppgifter en gång, i enlighet med ”En dörr in”. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 99 ❌❌ MÅL 2 Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2014 på Svenskt Näringslivs ranking MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Kommunpolitikers attityder till företagande Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Näringslivs ranking Plats 133 (117, år 2013) Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Näringslivs ranking Plats 187 (177, år 2013) Kommentarer till mål 2 Målet är inte nått. Sedan 2008 har kommunen en nedåtgående utveckling, dock med ett trendbrott 2014 med en förbättring på 17 steg mot föregående år på den Svenskt Näringslivs rankning. Den upplevda attityden hos politiker sjönk dock med 16 steg, och den upplevda attityden hos tjänstemän sjönk med tio steg. Tjänstemännens attityd beskrivs som mer negativ än de förtroendevaldas. Det är många steg att klättra på rankningen för att nå målet. Även Sveriges kommuner och landstings undersökning Insikt visar på en negativ utveckling. Möten mellan företag och förtroendevalda/tjänstemän sker på olika sätt. Ett exempel är forumet ”större företag” där såväl förtroendevalda som tjänstemän möter ett antal av Halmstads större företag för information och samtal. Möten sker även med branschorganisation, till exempel Sveriges Byggindustrier. (Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning Införandet och arbetet med tillståndslotsen tros ha givit en positiv effekt på den totala rankningen. Ett arbete kvarstår dock med att minimera flaskhalsar och andra svårigheter i organisationen. En rad aktiviteter är pågående inom byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt fastighetsnämnden. Aktiviteterna omfattar bland annat utbildning, samordning, översyn och reglering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden avser att genomföra inspektioner med serviceanda utan att för den delen ge avkall på myndighetsrollen, och ska även fortsätta ett aktivt arbete med företagskontakter. På rankningslistan har Halmstad förbättrats med 28 steg avseende tillämpningar av lagar och regler. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar för att förbättra lärares attityd gentemot företagande. På ÁÁ TILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 100 Svenskt Näringslivs rankning har Halmstad förbättrats med 83 steg gällande skolans attityd till företagande. I samband med beslut om förbättringar som följd av kommunens näringslivsutredning har ett antal aktiviteter startats, vilka bör leda till att målet kan nås på några års sikt. Exempel på dessa aktiviteter är samråd med större företag i kommunen och att implementera resultat efter kommunstyrelsens tematiska arbete kring näringsliv och arbete under 2013. Området är komplext. Ett större samordnat grepp kring området behöver tas och kommunikation mellan berörda parter förstärkas. Sammantaget sker ett omfattande arbete som främjar ett bättre företagsklimat i kommunen. På sikt bör detta ge positiva resultat i undersökningar och rankningar. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 101 ❌❌ MÅL 3 Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Ungdomsarbetslöshet Lägre andel arbetslösa 15,8 % (riket 14,8 %, ungdomar än rikssnittet Halmstad 19,2 % 2013) kvinnor 11,7 % och män 19,6 % Kommunala prova på-platser Minst 100 prova på(3 mån praktik + 3 mån platser anställning) Kommunala sommarjobb Minst 350 sommarjobb 615 (461, år 2013) Kommentarer till mål 3 Målet är inte nått. Andelen unga öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram var i december 2014 1,1 procentenheter högre i Halmstad än riket. Statistiken visar dock en klar förbättring under sommarmånaderna 2014 då arbetslösheten inklusive program var lägre i Halmstad än riket. Dessa positiva resultat kan delvis härledas till kommunens satsningar på feriearbete för unga under sommarlovet. Siffrorna visar också en positiv utveckling under höst/vinter, ÁÁ 125 platser (147, år 2013) TILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD då differensen har minskat sedan föregående år mot såväl riket som länet. Utvecklingen är positiv där statistiken från maj 2014 visar på lägre öppet arbetslösa i Halmstad än riket. Detta kan vara en effekt av goda program och insatser som kommunen bedriver. Dock har Halmstad fortsatt högre arbetslöshet än riket vad gäller arbetslösa inklusive program, även om utvecklingen är positiv. Till viss del påverkar avbrutna gymnasiestudier ungdomsarbetslösheten, men (Fortsätter på nästa sida...) ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning det förklarar inte att Halmstad ligger högre än riket. Det finns olika hypoteser, men en förklaring kan vara att en lägre andel ungdomar i Halmstad läser vidare på högskola, vilket då påverkar deras anställningsbarhet på den nationella arbetsmarknaden negativt. Vidare kan Halmstads näringslivsstruktur med en övervägande andel småföretag påverka, dels genom att företagen har mindre benägenhet att anställa högskoleutbildad personal och dels då det saknas stora privata arbetsgivare med omsättning på arbetskraft. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar med ett flertal insatser riktade mot målet, med goda resultat. Exempel är prova på-platserna (tre månaders praktik följt av tre månaders ÁÁ TILLBAKA TILL NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 102 anställning i kommunen), att alla avgångsklasser i gymnasieskolan ska erbjudas arbetsmarknadskunskap, samverkan med Arbetsförmedlingen för att bredda tillgången till praktikplatser i näringslivet samt att deltagare i särvux/daglig verksamhet och gymnasiesärskolan ska få meningsfulla arbetsuppgifter inom kommunen och i arbetslivet. Ungdomar, lärare och lärarstudenter har gjort företagsbesök för att få en bättre bild och erfarenhet av arbetslivet. Nästan 600 ungdomar erbjöds feriearbete i kommunen 2014. Målets positiva utveckling stödjs även av att Halmstads värde har förbättrats med 83 steg på Svenskt Näringslivs rankning 2014 gällande skolans attityd till företagande. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMSORG & STÖD Verksamhetsredovisning VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 103 I Halmstad lever vi länge. I alla skeden av livet är det möjligt att delta aktivt i samhällslivet på egna villkor. Omsorgen om andra värderas högt. Därför stödjer och uppmuntrar kommunen anhörig- och frivilliginsatser. Moderna och tillgängliga bostäder, personlig omsorg, kvalificerad vård och behandling samt varierad service – detta kännetecknar Halmstads insatser för barn, unga och äldre. Kommunen garanterar kvaliteten, men mångfalden av utförare gör det möjligt att välja utifrån de personliga önskemålen. Lika självklart som det är att kunna välja utförare, lika givet är ett stort inflytande över insatserna. bild 16: Foto: Fredrik Petersson ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 104 ✓✓ MÅL 1 Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas MÄTETAL MÅLVÄRDE Andel nöjda/mycket nöjda med hemtjänsten Minst 85 procent 91 % (90 % år 2013) Andel nöjda/mycket nöjda med särskilt boende för äldre Minst 84 procent 86 % (88 % år 2013) Helhetsbetyg i handikappomsorgens Minst 4,4 kvalitetsundersökning avseende boende i bostad med särskild service Kommentarer till mål 1 Målet är nått. Äldreomsorgen i Halmstad får goda omdömen i Socialstyrelsens årliga nationella äldreundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”. Vad gäller äldreboende får Halmstad betydligt högre betyg än riket (91 procent att jämföra med 83 procent), medan betyget till hemtjänsten ligger i nivå med rikssnittet (88 procent i jämförelse med 89 procent). Något bättre betyg erhålls i verksamheter i kommunal regi (92 procent) jämfört med privat regi (84 procent). På gruppbostäderna gjordes en brukarundersökning under hösten 2014. UTFALL 4,6, år 2014 (4,5, år 2012) på femgradig skala Undersökningarna görs vartannat år och när de nu gjordes för fjärde gången erhölls de hittills högsta betygen. Snittbetyget åt gruppbostäderna blev 4,6 på en femgradig skala, såväl i kommunens som privat regi. Gruppbostäderna i privat regi drivs av Frösunda Omsorg AB sedan februari 2014, då de övergick från Nytida AB:s (före detta Carema Äldreomsorg AB) regi. Inom daglig verksamhet genomförs brukarundersökningar vartannat år. De senast redovisade resultaten visade förbättrade omdömen på alla de fem undersökta parametrarna: personal, trygg(Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning het, trivsel, arbetet och delaktighet. Hemvårdsnämnden, socialnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden använder resultat från brukarundersökningarna till förbättringar i verksamheten. Enligt önskemål från brukarorganisationer skärpte socialnämnden kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd i den senaste upphandlingen av gruppbostäder. Även hemvårdsnämnden noterar, likt 2013, aktivitetsutbud inom äldreboende som ett förbättringsområde. Region Halland har tillsammans med kommunernas kulturavdelningar och äldreomsorg i Kultur för äldre gjort överenskommelse kring strategier för att de äldre ska få del av ett bredare kulturutbud. Under flera år har nationella jämförelser visat att Halmstad levererar god kvalitet vad gäller mat och måltidsupplevelser för de äldre. De goda omdömena gäller såväl hemleverans av färdiglagad mat, så kallad matdistribution, som mat på äldreboende och mat i restauranger vid äldrelägenheter. Hemvårdsnämnden och servicenämnden har fortsatt aktiv samverkan för att hålla en hög kvalitet på mat för de äldre. En framgångsfaktor i ett längre per- ÁÁ TILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 105 spektiv är strategisk planering kring framtida äldreboenden och trygghetsboenden. I maj öppnade ett nytt äldreboende med 60 platser på Sofieberg. För äldreboendeplatser når dock tre av tio platser i Halmstad inte ändamålsenlig standard, varför fortsatt samverkan i frågan är viktig. Hemvårdsnämnden och Halmstads Fastighets AB planerar en inventering av hur trygga bolagets befintliga lägenheter är för äldre. Samverkan sker även vad gäller individanpassade tekniska lösningar för ett tryggare boende. Halmstads Fastighets AB arbetar även aktivt tillsammans med socialnämnden kring hur fler fastighetsägare kan bidra med lägenheter för nämndens målgrupp. Att intensifiera arbetet med e-hälsa och välfärdsteknologi är av stor betydelse för verksamheterna och för kvaliteten framöver. En annan stor fråga är kompetensförsörjning, och här möjliggörs ett mer strukturerat arbetssätt genom Vård- och omsorgscollege, där Halmstad–Laholm– Hylte blev certifierade i april. Ett aktivt värdegrundsarbete präglar verksamheterna och ses som en framgångsfaktor för personcentrerad vård, omsorg och stöd. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 106 ✓✓ MÅL 2 Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andel ideella organisationer/föreningar (som utför frivilliginsatser inom ramen för kommunens verksamhet) som är nöjda/mycket nöjda med samverkan med kommunens verksamheter Minst 60 % 100 % nöjda/mycket nöjda (69 % 2013) Antalet samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer Ökning Kommentarer till mål 2 Målet är nått. De ideella organisationer som hemvårdsnämnden, socialnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samverkar med ger ett mycket bra betyg åt samarbetet. Under hösten 2014 genomfördes för andra gången en enkätundersökning bland dessa organisationer. Enkäten besvarades av 31 av 64 organisationer och alla svarande är nöjda eller mycket nöjda med samarbetet med kommunen. Vidare visar resultatet att bemötandet upplevs som gott utan några undantag. Områdena stöd och insatser bedöms högt med något enstaka undantag. Genom förebyggande verksamhet har hemvårdsnämnden en ständigt aktiv dialog med de föreningar som utför insatser för nämndens målgrupp. Dialogkafé, workshops och fokusgrupper är metoder som används för att systematiskt fånga Samverkan med 49 föreningar (46 föreningar 2013) åsikter kring hur verksamheten på olika sätt kan utvecklas. Till exempel bjöd förebyggande verksamhet och Trygga Halmstad i december in föreningar till en workshop på området äldres otrygghet, med syftet att tillsammans hitta idéer om vad som skulle kunna göras på området. Föreningarna bidrar också till aktivitetsutbudet för de äldre; varje månad sätter föreningar tillsammans med hemvårdsnämnden program för aktiviteter på de tjugotal mötesplatser för äldre och deras närstående som finns inom kommunen. Varje månad utför omkring 700 enskilda frivilliga (inkluderat Lions, Röda korset, kyrkan och pensionärsföreningar) insatser riktade till hemvårdsnämndens målgrupp. Det kan exempelvis röra sig om att bemanna kafé eller bistå vid aktiviteter. De frivilligas åsikter fångas genom enkäter och dessutom ordnas så (Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning kallade frivilliggrupper, där utrymme ges att diskutera och reflektera över arbetet som frivillig. I december bjöd hemvårdsnämnden in alla frivilliga till en lunch med underhållning i Tylösand för att visa sin uppskattning för det viktiga arbete som utförs. Socialnämnden arbetar på olika sätt med att öka de ideella föreningarnas upplevelse av aktivt samarbete och stöd från kommunen. Ett led i detta är att ta fram mallar för överenskommelser mellan nämnden och de föreningar som utför verksamhet inom nämndens upp- RÄKENSKAPER 107 dragsområde. Socialnämnden vill även erbjuda stöd till föreningar i utformande av kvalitetssystem, vilket i sin tur gagnar den verksamhet som levereras. I samverkan med socialnämnden öppnade Halmstads Kristna Råd i början av året Nya Nattcaféet för hemlösa personer. Verksamheten har haft full beläggning under sommaren och efterfrågan finns på fler platser. Halmstads Fastighets AB samverkar på olika sätt med ideella föreningar och idéburna organisationer som utför frivilliginsatser i bolagets bostadsområden. bild 17: Anna Persson ville att barnen på Åledsskolan skulle få en entré som satte fart på deras fantasi, på samma sätt som hennes egna barn ger henne konstnärliga idéer och tips. Entrén på Åledsskolan är en helhetsupplevelse inspirerad av skolan, dess omgivning och landskapet. Du kliver in i en värld där du som besökare blir en del av utsmyckningen. Konsten är lekfull och skruvad där utsmyckningen tar formen av ett bakelseliknande landskap med tre par ögon som vakar över landskapet. Foto: Kulturförvaltningen. ÁÁ TILLBAKA TILL OMSORG OCH STÖD ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 108 I RESOR & TRAFIK bild 18: Foto: Fredrik Petersson Halmstad är det lätt för människor att resa och förflytta sig. Alla invånare har goda förutsättningar att röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommunen finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Halmstad har bra planerade vägar och en välfungerande kollektivtrafik som möjliggör ett hållbart samhälle. Transportsystemets utformning, funktion och användning medverkar till säkra och hållbara godstransporter samt bidrar till utvecklingskraft i hela kommunen. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 109 ❌❌ MÅL 1 Antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken ska fördubblas från år 2009 till år 2020 MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Antal resor med kollektivtrafiken (stadstrafik, regionbusstrafik och tågtrafik) Ökning Kommentarer till mål 1 Prognosen är att målet kommer att nås för tågtrafiken, men inte för busstrafiken. Tågtrafiken uppvisar en ökning med 60 procent mellan 2009 och 2014 avseende antalet på- och avstigande personer per dag i Halmstad. Halmstads stadsbusstrafik har ökat med tolv procent mellan 2009 och 2014. För regionbusstrafiken är resorna svåra att urskilja för respektive kommun. Mellan 2013 och 2014 ökade all regionbusstrafik i länet cirka tre procent. År 2014 har två miljoner kronor avsatts och åtgärder genomförts för förbättrad kollektivtrafik genom samarbetet Närhet Halmstad (Hallandstrafiken, Arriva och Halmstads kommun). Åtgärderna berör nya hållplatslägen på Brogatan, Västrevångsleden och Stenstorpsvägen. Bussfickor har förlängts och nya plattformar byggts vid hållplatserna vid högskolan och Nyhems torg. Kompletteringar med 3 772 399 resor med stadsbusstrafik (3 669 260, år 2013) väderskydd har gjorts vid ett flertal busshållplatser. Inom Närhet Halmstad har även informations- och uppmuntransaktiviteter genomförts, bland annat öppet hus på Österskans. Under 2014 har ett nytt personalerbjudande för medarbetare inom Halmstads kommun införts, där medarbetare kan köpa Hallandstrafikens årskort på avbetalning under tolv månader. Under 2014 tog cirka 120 personer del av erbjudandet. Verksamheten Hållbart resande på samhällsbyggnadskontoret har gjort utskick till nyinflyttade i kommunen under 2014. Förutom allmän information om de goda möjligheterna att resa med buss och tåg inom kommunen, ingick även ett erbjudande från Hallandstrafiken om att åka gratis under en månads tid. 82 personer antog erbjudandet. Detaljplanen för etapp 2 av resecen(Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning trum överklagades, men har nu vunnit laga kraft. Arbetet har försenats, men byggnationen påbörjas sommaren/ hösten 2015. Något som är viktigt för att öka antalet resor med såväl lokal som regional kollektivtrafik är att få klart ett ”helt” resecentrum, det vill säga att även etapp 3 byggs. För att öka antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken är det nödvändigt att i högre grad prioritera kollektivtrafiken i samhällsplaneringen, så att infrastruktur byggs som är till fördel för kollektivtrafiken. Dessutom måste samarbetet med övriga aktörer, framförallt Region Halland, tydliggöras. Det måste bli tydligt för interna och externa aktörer att en ökad andel kollektiva resor i Halmstad är viktigt för kommunens och regionens utveckling. För Halmstads del är relationen till och planering med Region Skåne och Skånetrafiken också av stor vikt. Möjligheten att arbetspendla mellan västra Skåne och Halmstad skulle kunna öka med halvtimmestrafik, vilket det är till Göteborgsområdet. RÄKENSKAPER 110 bild 19: Genom att arbeta med siluetter i stort format skapas ett formspråk som blir tydligt för de äldre samtidigt som det ger en tydlig identitet åt äldreboendets olika delar. Mosaikerna föreställer välkända arter från växtriket som förknippas med de fyra årstiderna. Våren symboliseras av videung, sommar av rosor, höst av lönnlöv och vinter av granens grenar. Foto: Kulturförvaltningen. ÁÁ TILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 111 ✓✓ MÅL 2 Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka genom att cykelvägnätet byggs ut MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Nöjd-medborgar-index avseende tillgången på gång- och cykelvägar Ökning 58, år 2014 (55, år 2012), kvinnor 57 och män 60 Antal km gång- och cykelvägar Ökning 236 km (234 km 2013) Antal cyklister som färdats förbi broarnas1 mätstationer Ökning — Kommentarer till mål 2 Målet är nått. Nöjd-Medborgar-Index avseende tillgång på gång- och cykelvägar har ökat från 55 vid föregående mättillfälle till 58, år 2014, dock med en högre nöjdhet bland män än kvinnor. Under 2014 har utbyggnad av cykelbanor gjorts utmed Brogatan mellan Karl XI:s väg och Skepparegatan, Fiskaregatan mellan Vindrosvägen och Amiralsgatan samt längs Karlsrovägen från Västrevångsleden till Väderögatan. Upprustning och förbättrade cykelkopplingar har gjorts i anslutning till den nya cirkulationsplatsen vid Högelid. Ombyggna- tionen av Slottsrondellen, tidigare en av de mest olycksdrabbade korsningarna, är klar. Vägmarkering av befintliga superstråk har påbörjats och bland annat har stråken till Fyllinge och Sofieberg, samt delar av yttre ringlinjen längs Järnvägsleden delats upp mellan cyklister och fotgängare. Dessutom har 37 gång- och cykelpassager hastighetssäkrats, cykelställ byggts vid större busshållplatser, belysning installerats längs befintlig cykelbana från Växjörondellen till Ängavägen och en cykelpump satts upp vid Badhusparken. (Fortsätter på nästa sida...) 1: Avser Slottsbron, Österbro, Gamletullsbron, Järnvägsbron, Wrangelsbron. ÁÁ TILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning Samarbete fortgår mellan barn- och ungdomsnämnden, fastighetsnämnden, kommunstyrelsen samt teknik- och fritidsnämnden angående säkra skolvägar. Syftet är att förbättra trafikmiljön vid skolor och öka andelen som går eller cyklar till skolan. Insatser görs kontinuerligt med skolor runt om i kommunen. Förbättringar av trafikmiljön vid Slottsjordsskolan har genomförts under 2014. Ett fördjupningsprojekt sker för tillfället med Snöstorpsskolan, vilket sannolikt kommer att medföra att ett antal punktinsatser görs under 2015. 23 klasser från tio skolor i Halmstad deltog i utmaningen ”På egna ben”. Under hösten pågick poängjakten där klasserna ÁÁ TILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 112 samlade poäng då de gick, cyklade eller åkte kollektivt till skolan samt genom övningar inom området. En kampanjdag genomfördes under den Europeiska trafikantveckan i september) med fokus på säker cykling. Reflexer, lampor, cykelkartor och gratis cykelservice erbjöds. Kampanjen var ett samarbete mellan kommunstyrelsen, teknik- och fritidsnämnden, polisen och Länsförsäkringar. En större cykelkampanj med superhjältetema genomfördes under våren, med god medieuppmärksamhet. En viktig del av kampanjen var kommunutmaningen, som gjorde att kampanjen fick genomslag även utanför Halmstad. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 113 ✓✓ MÅL 3 Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska med tio procent mellan 2009 och 2014 MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Energianvändningen i totalt använda MWh energi Minskning med 10 % Kommentarer till mål 3 Prognosen är att målet kommer att nås. Energianvändningen minskade med 13 procent mellan 2009 och 2013, både för verksamhetsbilar och egen bil i tjänsten. Ingen samlad statistik är ännu tillgänglig för helåret 2014. Bedömningen är en viss ökning av energianvändningen från egen bil i tjänsten. Hemvårdsnämnden, som har en stor andel av personbilarna, har dock minskat körningen med 6 400 mil gentemot 2013. Så länge det inte blir någon kraftig ökning av energianvändningen totalt sett under 2014 nås målet för kommunen. En viss ökning av tjänsteresorna redovisas från enstaka nämnder. Samtidigt redovisas potential till fortsatt minskning av energianvändningen. Bland annat har flera nämnder köpt in elcyklar för att minska användningen av tjänstefordon. Ecodriving-kurs, med gott resultat och bra energibesparingspotential, har genomförts inom två verksamheter. Ett an- ÁÁ TILLBAKA TILL RESOR OCH TRAFIK −13 % 2009-2013 tal nämnder har även infört teknik som underlättar möten på distans, och därmed ersätter såväl kortare tjänsteresor med personbilar inom kommunen som längre resor. Sedan 2014 står kommuntransport för samordningen av alla drivmedel kopplade till de kommunala nämndernas fordon och maskiner. Syftet är att få bättre möjligheter att följa upp bränsleförbrukningen samt vem/vilka som ansvarar för tankningen. Digitala körjournaler är installerade, vilket möjliggör en behovs analys av kommunens tjänstefordon. Även Halmstads Energi och Miljö AB inför digitala körjournaler, som underlag för planering och optimering av fordonsanvändningen. Ett nytt ramavtal för fordon är tecknat. I avtalet ingår energisnåla elbilar som alternativ. En cykelupphandling (elcyklar och vanliga cyklar) pågår. INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 114 H almstad toppar listan över städerna bäst att bo i. Halmstadbon säger: ”Jag bor i en kommun som är trygg och säker.” Vi är på väg mot en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Skillnaderna mellan hälsan i olika grupper eller bostadsområden är på väg att försvinna. Matvanornas betydelse för folkhälsan tas på allvar. Därför är den mat som serveras i den kommunala verksamheten både näringsriktig och välsmakande. Vi bygger vårt samhälle för människor av människor. Alla goda krafter, inte minst de ideella inom föreningslivet, kulturen och idrotten, tas tillvara. bild 20: Foto: Fredrik Petersson TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA ⌂ ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 115 ✓✓ MÅL 1 Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka MÄTETAL MÅLVÄRDE Nöjd-region-index avseende trygghet Minst 55 Antal anmälda våldsbrott 55, år 2014 (55, år 2012), kvinnor 50 och män 61 Bättre resultat än 942 våldsbrott år genomsnittet för riket 2013 (1 078, år 2012) riket 1 112 Kommentarer till mål 1 Målet är nått. I 2014 års medborgarundersökning var utfallet 55 för Nöjd-Region-Index Trygghet, dock med skillnader mellan olika grupper. Kvinnor (50) är otrygga i högre utsträckning än män (61). Kvinnors upplevelse av trygghet har sjunkit sedan 2012 och männens har ökat. Äldre är i högre grad otrygga än genomsnittet. Ett arbete har påbörjats i samverkan mellan Trygga Halmstad och hemvårdsnämnden för att ta fram insatser. Brottsförebyggande Rådets statistik från 2013 visar att antalet anmälda brott om misshandel (män och kvinnor över 18) har minskat. Detta kan bland annat ses som ett resultat av arbetet med Ansvarsfull Alkoholservering som kommunen bedriver i samverkan med polisen och krog- och restaurangbranschen. Insatser i den fysiska miljön som generellt kan öka upplevelsen av trygghet är god belysning, översiktlighet samt ren ÁÁ UTFALL TILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA och välskött miljö. Här arbetar kommunen i samverkan med andra parter förebyggande, genom trygghetsvandringar och åtgärder mot skadegörelse. En annan fråga som påverkar trygghetsindexet är oro för inbrott. Sedan 2013 arbetar kommunen med metoden Grannsamverkan i nära samarbete med Länsförsäkringar och polisen. Det tar tid att påverka människors upplevelse, känsla och attityd. Invånarna i Halmstad upplever trygghet i olika grad. För män ökar tryggheten men den sjunker för kvinnor, och är generellt sett fortfarande låg i förhållande till övriga Sverige. Det behövs en fortsatt prioritering och ett långsiktigt förhållningssätt. Det behövs också ett jämställdhetsperspektiv i trygghetsarbetet. Äldre är en annan grupp som behöver beaktas. Bedömningen är också att vi behöver synliggöra det arbete som faktiskt görs för allmänheten. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 116 ❌❌ MÅL 2 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Elever med psykisk ohälsa – elevsocial rapport Minskning Antal elever som enligt LUPP upplever att de Minskning har haft besvär det senaste halvåret (2015) Kommentarer till mål 2 Målet är inte nått. Den elevsociala rapporten från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (Elevbarometern) från våren 2014, som omfattar samtliga gymnasieelever på de kommunala skolorna, visar att 24 procent av eleverna känner oro och ängslan på grund av sina studier. Det är en ökning jämfört med 2013, och det är framför allt flickorna som känner stor oro enligt undersökningen. Generellt upplever flickor större oro än pojkar i undersökningen. Denna skillnad återkommer för flera frågor gällande oro och ängslan. För oro och ängslan på grund av något hemma är resultatet från 2013 relativt oförändrat: uppåt sex procent är ofta oroliga för något hemma, nästan 15 procent anger att de delvis upplever detta. Oro och ängslan på grund av kompisrelationer upp- Se texten Flickor 17 %, pojkar 18 % (LUPP 2012) lever nästan 20 procent helt eller delvis. Cirka 25 procent uppger att de helt eller delvis känner oro och ängslan på grund av annat. Liknande resultat framkommer även i nationella studier om unga och psykisk ohälsa. Det pågår en rad insatser kopplat till detta målområde. Projekt inom ökade livschanser för unga som pågår eller är avslutade, insatser för att elever ska lyckas väl i skolan, satsningar på grupper som lever i större utsatthet genom arbete på områden som Andersberg och Oskarström är några exempel. För att motverka stress relaterad till skolarbetet pågår ett utvecklingsprojekt med Högskolan i Halmstad, där konkreta metoder tas fram och ska testas av under 2015. Förändring kring psykisk ohälsa tar tid, och resultaten kan inte ses förrän många år (Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning efter flera av insatserna. Kommunen och regionen har tillsammans genomfört ett arbete för att minska den psykiska ohälsan. Det som prioriterats fram gemensamt är meningsfull fritid för varje barn samt tidiga insatser och välfungerande 117 samverkan för barn 0-6 år. Här utvecklas konkreta insatser med forskningsstöd för 2015. Flertalet förvaltningar, regioner och externa parter är engagerade i detta arbete. ÁÁ TILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA bild 21: På dubbelsidigt blästrat glas och med en handmålad klotlampa har Agneta Göthesson skapat en magisk konstnärlig gestaltning på Sofiebergs serviceboende. Hon har utgått från sin idé om att skapa ett verk som kanske kan få de boende att lyfta blicken, hoppas och tro på nya möjligheter. Foto: Kulturförvaltningen. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 118 ✓✓ MÅL 3 Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andelen lokalt producerade livsmedel i kronor Ökning Kommentarer till mål 3 Målet är nått. Det måste dock poängteras att bedömningen grundar sig på att ett urval livsmedel, exempelvis potatis och fisk, köps in från närområdet. Drygt 15 procent av den totala mängden livsmedel uppskattas år 2015 vara lokalt producerade, utifrån uppgift från producenterna. Detta är en ökning med drygt en procentenhet från föregående år. ÁÁ TILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA Se texten Såväl barn- och ungdomsnämnden som servicenämnden, de viktigaste aktörerna, arbetear aktivt för att öka andelen lokalt producerade livsmedel. Servicenämnden påtalar dock att det inte finns metoder att tillförlitligt mäta målet. Däremot redovisar servicenämnden att cirka 80 procent av helt kött (borträknat exempelvis korv och pålägg) har svenskt ursprung. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 119 ✓✓ MÅL 4 Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år 2014 MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Andelen ekologiskt producerade livsmedel i kronor Minst 25 procent Kommentarer till mål 4 Målet är nått. Servicenämnden redovisar att de 2014 köpte in 31 procent ekologiska livsmedel, medan barn- och ungdomsnämnden köpte in 27 procent. Båda nämnderna bedriver ett arbete i riktning mot att öka andelen ekologiska ÁÁ TILLBAKA TILL TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA 31 % (26 % 2012) livsmedel. Noteras bör att det kan finnas ett motsatsförhållande mellan ekologiska respektive lokalt odlade livsmedel. Detta då de lokala livsmedel som finns att tillgå inte alltid odlas ekologiskt. INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning H almstad är en kommun med puls – en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter och rika möjligheter att utöva kultur och idrott. Invånare och besökare kan uppleva framstående och högklassiga kulturoch idrottsevenemang på lokal, nationell och internationell nivå. RÄKENSKAPER 120 Halmstads naturtillgångar – kusten, det öppna landskapet, skogarna och vattendragen – används för rekreation och upplevelser. Halmstad är tack vare sitt fördelaktiga läge och ett brett utbud av aktiviteter en av Sveriges främsta boende- och destinationsorter oberoende av säsong. bild 22: Foto: Helene Karlsson UPPLEVA & GÖRA ⌂ ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 121 ✓✓ MÅL 1 Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Antal besök på: 79 000 Totalt 81 093 besök (91 089, år 2013) 28 172 30 832 22 089 Ökning 63 % (64 % år 2012) »» Mjellby konstmuseum »» Halmstads konsthall »» Hallands konstmuseum Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad Kommentarer till mål 1 Målet är nått. Antal besök på de tre konstinstitutionerna uppgår till 81 093 för 2014, vilket är drygt 2 000 fler besök än målvärdet. Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad uppgår till 63 procent år 2014 att jämföra med 2012 års resultat på 64 procent. Mot bakgrund av att det första mätetalet nås med marginal och det andra mätetalet är mycket nära att uppfyllas, är den samlade bedömningen att målet har nåtts. Under 2014 har Halmstad ytterligare flyttat fram sina positioner som ett konstcentrum. Mjellby konstmuseums utställningar har utgjort en viktig faktor med flera utställningar med hög täckningsgrad i rikspress och i viss mån internationell press. En rikskonferens för museichefer anordnades i Halmstad i oktober, vilket bidrog till att ytterligare sätta fokus på Halmstad i den professionella konstvärlden. Utifrån ett halmstadsperspektiv har konsten spelat en roll för många invånares livsmiljö, inte minst i samband med de nio nya konstverk som har tillkommit i enlighet med 0,5-procentsregeln. Kulturnämnden har arbetat på bred front med att tillgängliggöra den offentliga konsten genom bland annat flera välbesökta konstvandringar, Kotteprojektet, uppdaterade konstkartor med offentlig konst och ljuskonst i Norre Katts park. Kulturnämnden har också arbetat för att utveckla och skapa nya plattformar för konst genom bland annat en utredning om en laglig graffitivägg i kommunen. Halmstads Fastighets AB har i samverkan med kulturnämnden genomfört dels ett (Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning deltagarbaserat konstprojekt och dels ett konst- och samhällsutvecklingsprojekt riktat till barn – båda med utgångspunkt på Vallås. Under 2014 har kommunstyrelsen arbetat tematiskt med ”Morgondagens kultur” och i samband med det fattat beslut om flera åtgärdspunkter, som exempelvis Kulturstråk Nissan och Kulturellt perspektiv i samhällsbyggnadsprocessen. I slutet av året beslutade Halmstads kommun och Region Halland att avsätta medel för en tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum. Konstmålets effekter har starkt bidra- ÁÁ TILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 122 git till att stärka Halmstads besöksnäring och varumärke och genererar dessutom en kreativ identitet till staden. För halmstadsborna innebär effekterna dels att de får en unik tillgång till konst som annars bara visas i storstäder/andra länder, dels att konsten blir en viktig del av vardagsoch livsmiljön. För att Halmstads kommun även i fortsättningen och i ett långsiktigt perspektiv ska omtalas som en aktör med nationell och internationell ryktbarhet är det av stor vikt att fortsätta de insatser, åtgärdspunkter och satsningar som påbörjats under 2014. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning RÄKENSKAPER 123 ❌❌ MÅL 2 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter Minst 71 Kommentarer till mål 2 Målet är inte nått, men resultatet har förbättrats sedan 2012 års mätning och är nära uppsatt målnivå. I 2014 års medborgarundersökning nådde Halmstad ett index på 70 mot målvärdet på minst 71. Resultatet är en ökning jämfört med 2012 års medborgarundersökning och överlag ligger Halmstad högt inom detta område, vilket även blir tydligt när resultaten granskas för de olika delfrågorna. Halmstad placerar sig som sjunde bästa kommun bland de 119 kommuner som genomförde undersökningen hösten 2013 och våren 2014. Överlag är kvinnor mer nöjda än män medan svarande i åldersgruppen 18-34 år ger ett lägre betyg än övriga åldersgrupper när det gäller kultur och fritid. Resultaten i medborgarundersökningen har varit höga under många år. Det finns en stor bredd på de insatser som är kopplade till målet. Exempelvis har Komtek flyttat ut delar av sin verksamhet till nya områden och platser, vilket har 70, år 2014 (69, år 2013), kvinnor 71 och män 69 lett till att nya målgrupper har hittat till verksamheten, Kulturskolan har kunnat minska sin kö tack vare en ökad satsning från kommunfullmäktige, lekplatser har rustats upp och ett stort antal kulturevenemang har genomförts, både i kulturskolans och i kulturnämndens regi. En idépeng som hanteras av Nolltrefem ger unga möjligheter att söka stöd för projekt som de vill genomföra och Projektmiljonen ger föreningar möjlighet att nå nya målgrupper. På Halmstad Arena har en av världens största vandringsutställningar, Titanic – The Exhibition, ägt rum. Utställningen besöktes av cirka 70 000 personer. Det är främst invånarnas nöjdhet med tillgången till kulturevenemang och nöjesutbudet i Halmstad samt insatser som riktar sig till åldersgruppen 18-34 år som behöver prioriteras för att index ska förbättras. Tillgången till kulturevenemang och nöjesutbudet får dock höga betyg i jämförelse med de 119 kommunerna (Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning som ingår i undersökningen och betygen har förbättrats sedan 2012 års mätning. Halmstad hamnar på plats elva när det gäller tillgång till kulturevenemang och på plats fem när det gäller nöjesutbudet. För de delar i medborgarundersökningen som avser fritidsliv och möjlighet att utöva fritidsaktiviteter är Halmstads re- VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 124 sultat mycket goda. Mätningen gjordes dessutom innan majoriteten av årets insatser och aktiviteter genomfördes. Här handlar det om att behålla dessa goda resultat, genom att fortsätta med de insatser som initierats under 2014. Detta bedöms ge goda effekter på målet. bild 23: Åtta brodöser har sedan våren 2014 arbetat med ett gestaltningsuppdrag för en förskola i Simlångsdalen. Det gemensamma temat har varit “Saga, dröm, fantasi” som varje konstnär har tolkat på sitt eget sätt. En speciell liten figur förekommer som en röd tråd i alla bilderna och man har också broderat in begrepp som framför, bakom, bredvid, cirkel, fyrkant, bokstäver, siffror med mera – allt för att barnen ska kunna resonera kring bilderna och för att stimulera dem till att hitta på egna sagor till de olika scenerna. Åtta textila konstverk av medlemmar i Brodera Mera i Halmstad pryder nu väggarna på Ängalyckans förskola i Simlångsdalen. Medurs: Kerstin Eklöf Persson, Herr och fru skata; Maria Henriksson, Kossan bjuder på mjölkdrink; Janne Alise Gustavsen, Jakten på sagoskatten. Foto: Roger Bengtsson ÁÁ TILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Verksamhetsredovisning 125 ✓✓ MÅL 3 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL Insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar — Se texten Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga — 66 435 deltagare i aktiviteter (58 622 deltagare 2013) Antal barn/unga som deltar i »» kulturaktiviteter »» idrotts- och fritidsaktiviteter — — Föreningsbidrag — — Halltider — — Kommentarer till mål 3 Målet är nått. En genomförd utredning 2014 visar att det för samtliga mätetal råder en jämställd fördelning mellan pojkar och flickor. Utgångspunkten är att pojkar och flickor har samma förutsättningar när fördelningen är högst 60 procent och minst 40 procent för endera könet, vilket brukar tas som utgångspunkt som definition på jämställd fördelning. Vidare bygger målanalysen på en jämn fördelning av bidrag, halltider, medlemmar och deltagare. Däremot visar inte statistiken hur pengar fördelas mellan pojkar och flickor när det till exempel handlar om resurser i form av anläggningar, investeringar, personaltid och subventioner. Utredningen visar också att det görs flera goda insatser som har bäring på målet. Exempel på insatser är Komteks arbete för en jämställd könsfördelning på sina kurser för barn och ungdomar. Teknik är ett område som av tradition har (Fortsätter på nästa sida...) ÁÁ TILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning varit mansdominerat, och Komteks arbete kan stimulera och öka flickors intresse för teknik, vilket i sin tur kan påverka flickors val av utbildning och yrken. Även Kulturskolan arbetar för ökad jämställdhet när det gäller flickors och pojkars val av aktiviteter, exempelvis med särskilda undervisningsgrupper för pojkar samt genom sin rytmikundervisning i grundskolan där verksamheten når alla barn i Halmstads kommun. Kulturnämnden arbetar med en jämställdhetsstrategi och tillhörande handlingsplan och har bland annat gjort 4R-analyser (kartläggning av representation, resurser och realia samt att realisera förändringar ur ett jämställdhetsperspektiv) av verksamheten som riktar sig till barn och unga. Teknik- och fritidsnämnden har genomfört Olympic Day, som innebär att flickor och pojkar tillsammans får bekanta sig med idrotter som de annars kanske inte hade kommit i kontakt med och att traditionella könsmönster och val av idrott utmanas. För att pojkar och flickor ska ha sam- ÁÁ TILLBAKA TILL UPPLEVA OCH GÖRA VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 126 ma förutsättningar inom kultur- och fritidsverksamheten måste både ett kortsiktigt och ett långsiktigt arbete bedrivas gemensamt av flera aktörer. Det kortsiktiga arbetet handlar om att skapa likartade förutsättningar för pojkar och flickor genom att tillgodose båda könens behov av exempelvis anläggningar och stöd. Det långsiktiga arbetet handlar mer om ett normkritiskt arbete som utmanar traditionella könsmönster. Vidare behöver ett bredare perspektiv anläggas på kultur- och fritidsverksamheter som i nuläget inte täcks in i målet. Det handlar bland annat om besök på Halmstad Arena Bad, allmänhetens åkning på Strömvallen och Halmstad Arena Is, besök på spontanidrottsplatser, boklån på biblioteket, fritidsverksamhetens arbete ute på ”fältet” och fritidsledarnas möten med ungdomar etcetera. Även själva anläggningsaspekten skapar förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter och är en viktig del för att skapa samma förutsättningar. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 127 Övriga prioriteringar Giftfri vardag för barn och ungdomar Under 2014 har en projektgrupp bland annat arbetat med att inventera några av kommunens verksamheter utifrån den uppdragsbeskrivning som tagits fram för prioriteringen. Under 2015 planerar projektgruppen att genomföra ytterligare inventeringar av kommunala anläggningar och verksamheter där barn och ungdomar vistas. Inventeringarna ska syfta till att få mer kunskap om vilka material som finns i verksamheterna, för att kunna göra en beskrivning av problemområden samt en nulägesanalys. Målsättningen är att ta fram ett förslag på handlingsplan med konkreta åtgärder för Halmstads kommun. Urbant utvecklingsarbete (UA) Kommunstyrelsen följer utvecklingen på Andersberg. Kulturnämnden genomför aktiviteter i samverkan med boende och organisationer på Andersberg. Exempel är bibliotekens språkkaféer, där närmare 600 personer besökt träffarna under 2014. Föreningsbryggan (ett samverkansforum för föreningar på Andersberg) har regelbundna möten, och kulturnämnden bedriver uppsökande verksamhet i Andersbergs yttre ring. Halmstads Fastighets AB har personal placerad på Med- borgarservice och är samarbetspartner i utvecklingen av verksamheten på plats. Bolaget har till viss del också en samordnande roll för aktiviteter på Andersberg. Halmstads Energi och Miljö AB deltog tillsammans med Mjellby konstmuseum vid Andersbergsfestivalen. En detaljplan för kvarteren Gasen är antagen av kommunfullmäktige, i syfte att möjliggöra bebyggelse med bostadsrätter. Planen har dock överklagats. Teknik- och fritidsnämnden har tagit fram en förslagsskiss på gång- och cykelbro över Laholmsvägen, i syfte att tydligare koppla Andersberg till Östra stranden. Ökade livschanser för unga För 2014 har 16 projekt beviljats medel genom satsningen på ökade livschanser för unga. Majoriteten av projekten genomförs med goda resultat. Exempelvis beskriver barn- och ungdomsnämnden att samverkan, samsyn och förmåga att ge rätt stöd för barnen/eleverna blivit bättre och medvetenheten och förståelse mellan socialtjänst och skola har förbättrats. Socialnämnden har arbetat för en inkluderande fritid för ungdomar med funktionsnedsättning, där ett utbildningspaket riktat till föreningar tagits fram samt nätverksträffar och föreläsningar erbjuds. Socialnämnden beskriver att detta medfört att frågor kring till- ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsredovisning gänglighet för unga med funktionsnedsättning uppmärksammats även i andra kommunala verksamheter. Utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens “Ungdomskraft” redovisar ett bättre psykiskt mående bland de ungdomar som mött kurator och att nästan hälften av deltagarna har gått vidare till utbildning eller arbete. Mer än 11 000 barn och unga har varit delaktiga sedan starten. Stadskontorets bedömning är att då projekten bygger på att skapa nytt tillsammans med andra aktörer och flera av projekten är småskaliga, så har projekten sammantaget nått ut väl till barn och unga. Därtill har många hundra pedagoger och vuxna engagerats i projektens olika delar vilket bör gynna barnen i förlängningen. Uppföljning av projekten pågår. Exempel på projekt är Unga på räddningstjänsten, socialnämndens Skolsatsningen respektive Fritid för unga med funktionsnedsättning och teknik- och fritidsnämndens Framtidens ledare. Såväl barn- och ungdomsnämnden som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har beviljats medel för flera olika projekt. Kommunstyrelsen har inför 2015 fattat beslut om att stötta åtta projekt. Exempel på projekt som beviljats medel är Framtidens ledare, Dramalogen och Interkulturellt föräldrastöd. Ett strategiskt jämställdhetsarbete Anvisningar för hur jämställdhet och VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER 128 mångfald kan tas med vid planering och uppföljning har antagits av kommunstyrelsen. Kulturnämnden arbetar för att medvetandegöra medarbetare i frågor som rör jämställdhet ur ett invånarperspektiv. Servicenämnden arbetar för att öka kunskaperna om jämställdhet och mångfald successivt och genom olika aktiviteter. Ett exempel är att många arbetsplatser har valt att ta upp frågor om respekt och bemötande i sina handlingsplaner utifrån medarbetarenkätens resultat. Socialnämnden arbetar med flera insatser. Bland annat fanns i årets undersökning inom bostad med särskild service genusaspekten med vid analysen. Hallands Hamnar Halmstad AB verkar för fler kvinnliga sökande och även för att underlätta vid föräldraledighet. Teknik- och fritidsnämnden samt nämnden för Laholmsbuktens VA kommer under året att hålla jämställdhets- och mångfaldsutbildning för chefer och ta fram nyckeltal för att främja det strategiska jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Anläggningsverksamheten inom nämnden för Laholmsbuktens VA har anställt den första kvinnliga medarbetaren under 2014. Enligt planeringsdirektiven ska samtliga nämnder och bolagsstyrelser inom sitt respektive område driva och bevaka jämställdhetsarbetet. Rapportering ska ske till nämnden/bolagsstyrelsen och kommunstyrelsen i samband med verksamhetsberättelsen vid bokslutet. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisning Ett Halmstad tillgängligt för alla Kommunstyrelsen har fått ökade kunskaper om möjliga vägar till ett mera tillgängligt Halmstad. Kulturnämnden medvetandegör medarbetare i frågor som rör tillgänglighet ur ett invånarperspektiv, och har vid ett tillfälle haft extraöppet för familjer med barn med autism. En mässa arrangerades tillsammans med föreningar för personer med funktionsnedsättning. I samband med detta hölls en paneldebatt. Stadsbiblioteket fick under året pris för Bästa Lättlästa bibliotek. Servicenämnden har genomfört aktivi- RÄKENSKAPER 129 teter som främjar tillgänglighet, såsom timbalkost. Socialnämnden har utarbetat förslag till en tillgänglighetsguide. Enligt planeringsdirektiven ska samtliga nämnder och bolagsstyrelser inom sitt respektive område driva och bevaka tillgänglighetsarbetet. Rapportering ska ske till nämnden/bolagsstyrelsen och kommunstyrelsen i samband med verksamhetsberättelsen vid bokslutet. Kommunstyrelsen kommer under 2015 ha tema delaktighet och funktionsnedsatta, som en fortsättning på denna prioritering. ♥ ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper RÄKENSKAPER 130 Räkenskaper Redovisningsprinciper Upplysningar om redovisningsprinciper Sammanställd redovisning Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts kollektivt per portfölj till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. AVSKRIVNINGSTIDER Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. De kommunala bolagen använder sig av årsredovisningslagen, redovisningsrådets rekommendationer samt bokföringsnämndens allmänna råd. Kommunen och de kommunala bolagen kan tillämpa olika redovisnings- och värderingsprinciper. Redovisningsprinciperna skiljer sig avseende komponentavskrivning och hur anslutningsavgifter och investeringsbidrag redovisas. Huvuddelen av de kommunala bolagen tillämpar från och med 2014 komponentavskrivning, enligt K3´s föreskrifter, vilket kommunen inför först under 2015. De kommunala bolagen redovisar anslutningsavgifter helt som Persondatorer, servrar och annan itutrustning Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Byggnader * Markanläggningar 3-5 år - 5-15 år 5-30 år 5-35 år 3-20 år 3-33 år 5-15 år 5 år 5-15 år 5 år 3-10 år 5 år 5-10 år 3-10 år 3-20 år 20-33 år 10-100 år 5-50 år 20-50 år 10-50 år 25 år 20-50 år 20 år 20 år 20 år 20-30 år 20 år Halmstads kommun Halmstads Rådhus AB Halmstads Fastighets AB AB Industristaden Halmstads Näringslivs AB Halmstads Energi och Miljö AB Halmstads stadsnät AB Destination Halmstad AB Halmstads Flygplats AB Hallands Hamnar Halmstad AB * Koncernbolagen tillämpar komponentavskrivning ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper intäkt i resultaträkningen, till exempel fiberanslutningar. Eventuella investeringsbidrag minskar anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden före beräkning av avskrivningar. Denna redovisningsprincip skiljer sig från kommunen där investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som förutbetald intäkt och redovisas som långfristiga skulder. Vidare redovisar bolagen alla leasingavtal som operationella medan kommunen gör en uppdelning enligt RKR 13.1. Enligt RKR 8.2 ska koncernföretagens avvikande redovisningsprinciper justeras före konsolidering. Någon sådan justering har inte gjorts med motivering till beloppets ringa storlek till den totala omslutningen. Bolag där kommunen innehar mer än 50 procent kallas för dotterföretag. Bolag, i vilka kommunen har en direkt ägarandel på mellan 20 och 50 procent betraktas som intresseföretag. Endast intresseföretag inom koncernen Halmstads Rådhus AB som ägs till mer än 49 procent har konsoliderats. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att det av kommunen förvärvade egna kapitalet i dotterföretag har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i koncernredovisningen. RÄKENSKAPER 131 Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger en procent av skatteintäkterna. Dessutom redovisas alltid realisationsvinster, realisationsförluster samt orealiserade förluster som jämförelsestörande. Poster som understiger en procent kan, för innevarande år, anses vara jämförelsestörande om kriterierna uppfylldes under tidigare år och jämförelsetalen annars skulle bli missvisande. Intäkter Redovisning av skatteintäkter Redovisad skatteintäkt innehåller utöver preliminära skatteinbetalningar som har kommit kommunen tillgodo under året också utfallet av den definitiva slutavräkningen för föregående år samt preliminär slutavräkning för innevarande år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med −4 Mkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag samt anslutningsav- ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper gifter tas från och med 2013 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kostnader Lånekostnader Lånekostnaderna belastar den period de hänför sig till och inräknas inte i tillgångarnas anskaffningsvärden. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet överstiger ett halvt prisbasbelopp. Materiella och immateriella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Enligt RKR 11.3 ska avskrivning påbörjas så snart anläggningen tas i bruk. Detta görs med undantag för inventarier i skattefinansierade verksamheter där avskrivning sker med början vid påföljande årsskifte. Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form 132 av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Exploateringsprojekt redovisas helt via investeringsredovisningen och klassificeras som anläggningstillgångar. I kommunens redovisade värde för maskiner och inventarier ingår finansiell leasing av bilar med avtalstid längre än tre år. Finansiell leasing finns också uppbokad som en långfristig skuld. Övriga leasingavtal har betraktats som operationella och inte upptagits i balansräkningen. Finansiella tillgångar och skulder Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som en omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras av i kommunfullmäktige antagna riktlinjer. Tillgången är värderad till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen. ♥ ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper 133 RESULTATRÄKNING (Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Varav jämförelsestörande poster RÄKENSKAPER not 1 not 2 not 1,2 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansiella poster not 3 Skattekostnader ÅRETS RESULTAT not 7 not 4 not 5 not 6 not 24 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 1 168 -5 063 -251 -4 148 1 166 -5 254 -258 -4 346 2 690 -6 100 -505 -3 916 2 750 -6 260 -565 -4 075 102 53 91 99 3 491 769 153 -18 249 3 587 779 110 -4 126 3 491 769 107 -67 385 3 587 779 60 -53 299 0 249 0 126 -29 356 -57 242 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper 134 Kommunen 2013 2014 BALANSRÄKNING (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Koncernen 2013 2014 1 4 515 1 4 638 4 013 4 246 Maskiner och inventarier 266 273 Övriga materiella anläggningstillgångar 236 119 not 10 2 053 6 569 2 135 6 773 62 9 680 1 10 156 7 803 2 006 348 73 10 230 not 11 2 455 1 672 231 2 359 1 639 1 675 118 2 432 18 444 1 672 235 2 370 16 528 1 675 124 2 343 SUMMA TILLGÅNGAR 8 929 9 205 12 050 12 572 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital not 15 Summa eget kapital 249 520 6 900 7 670 126 570 7 099 7 796 356 520 7 436 8 313 242 570 7 772 8 585 80 13 94 83 0 15 98 93 228 32 354 97 294 35 426 41 1 124 1 165 99 1 212 1 311 1 691 1 692 3 383 1 649 1 913 3 562 8 929 9 205 12 050 12 572 not 21 2 345 2 343 86 83 not 22 2 179 2 089 2 179 2 089 not 8 not 9 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd med mera Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder not 12 not 13 not 14 not 16 not 17 not 18 not 19 not 20 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna RÄKENSKAPER 1 9 617 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper 135 Kommunen 2013 2014 KASSAFLÖDESANALYS (Mkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likvidpåverkande poster Minskning av avsättningar på grund av utbetalningar Koncernen 2013 2014 249 126 356 242 267 266 550 604 -6 -5 -7 -6 510 387 899 839 179 -187 158 -86 0 0 0 2 90 779 88 289 120 1 176 221 976 0 0 0 0 0 0 0 0 -549 15 -436 26 -1 049 17 -1 149 26 111 -55 0 -478 92 -105 0 -424 114 -4 0 -923 149 -3 0 -977 4 -1 -188 0 -1 254 -401 0 0 -101 -9 -185 23 22 1 -146 0 -110 ÅRETS KASSAFLÖDE 116 -113 107 -111 Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut 115 231 231 118 127 235 235 124 Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(-)/Minskning(+) av förråd och varulager Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Ökning(-) av långfristiga fordringar Minskning(+) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten not 23 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper NOTER (Mkr) 1 – Verksamhetens intäkter Försäljning av varor och tjänster Avgifter Hyror och arrenden Bidrag Särskilda bidrag mm Övriga intäkter Summa 136 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 212 337 179 304 8 128 1 168 255 335 180 252 6 138 1 166 1 097 344 805 308 8 128 2 690 1 140 343 848 257 6 156 2 750 - återbetalning AFA-försäkringar 89 0 89 4 - försäkringsersättning hamnen 0 44 13 9 15 48 -2 317 -692 -173 -329 -1 234 -13 -41 -265 -2 424 -721 -176 -330 -1 275 -7 -43 -278 -2 492 -747 -173 -916 -1 287 -13 -180 -292 -2 592 -775 -176 -833 -1 497 -17 -67 -301 - utbetalda pensioner -86 -87 -86 -87 - KPA Pensionsförsäkring -18 -19 -45 -43 -107 -115 -107 -115 -51 -54 -51 -54 -3 -2 -3 -2 -5 063 -5 254 -6 100 -6 259 0 0 0 -1 3 512 -23 2 3 491 3 596 1 -10 3 587 3 512 -23 2 3 491 3 596 1 -10 3 587 687 160 -134 13 42 769 705 162 -124 13 22 779 687 160 -134 13 42 769 705 162 -124 13 22 779 Varav jämförelsestörande poster - realisationsvinster 2 – Verksamhetens kostnader Löner Arbetsgivaravgifter Bidrag och transfereringar Material Tjänster Utrangeringar Övriga kostnader Pensionskostnader - individuell del - löneskatt - skuldförändring inkl skatt Summa 47 Varav jämförelsestörande poster - realisationsförluster 3 – Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa 4 – Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämning Kostnadsutjämning LSS Regleringsbidrag Summa ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper NOTER (Mkr) 5 – Finansiella intäkter Ränteintäkter Borgensavgifter Pensionsmedel 137 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 51 11 70 50 8 31 15 0 70 5 2 31 - räntor 2 2 2 2 - utdelning 7 13 7 13 62 16 62 16 21 22 21 22 0 3 0 3 20 18 20 18 1 1 1 1 153 110 107 60 63 17 62,5 17 -2 -1 -2 -1 -1 -1 -1 0 -51 -1 -2 -1 -50 -1 -1 0 -1 0 -1 0 -12 0 -12 0 -12 0 -12 0 -1 -18 -1 -4 -1 -67 -1 -53 -13 0 -12,9 -1,4 - - 0 -29 -29 -1 -56 -57 - realisationsvinst Medelsplacering - räntor - utdelning - realisationsvinst Summa Varav jämförelsestörande poster - realisationsvinster 6 – Finansiella kostnader Räntor Ränta finansiell leasing Ränta på pensionsavsättningar Pensionsmedel - realisationsförlust Medelsplacering - realisationsförlust Övriga finansiella kostnader Summa Varav jämförelsestörande poster - realisationsförlust 7 – Skattekostnader Aktuell skatt för perioden Uppskjuten skatt Summa ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper NOTER (Mkr) 8 – Immateriella anläggningstillgångar Licenser och programvara Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa bokfört värde Avskrivningstider Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets investeringsbidrag Årets försäljningsinkomster Försäljningar/utrangeringar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Omklassificeringar Övriga förändringar Redovisat värde licenser och programvara Summa 9 – Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa bokfört värde Avskrivningstider Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets försäljningsinkomster Försäljningar/utrangeringar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Omklassificeringar Redovisat värde fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Bokfört värde leasingtillgång fordon Summa bokfört värde Avskrivningstider 138 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 2 -1 0 1 2 -1 0 1 2 -1 0 1 2 -1 0 1 3-5 år 3-5 år - - 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 6 065 -2 052 0 4 013 6 478 -2 232 0 4 246 11 035 -3 874 -33 7 128 11 984 -4 141 -41 7 803 20-50 år 20-50 år 5-100 år 5-100 år 3 825 321 -110 6 0 0 -178 150 4 013 4 013 290 -91 5 0 0 -188 217 4 246 6 816 374 -110 5 0 0 -262 307 7 128 7 128 471 -91 -22 -8 0 -306 630 7 803 666 -426 0 240 26 266 730 -482 0 247 25 273 4 069 -2 050 0 240 26 2 045 4 263 -2 272 -10 1 980 25 2 006 3-15 år 3-15 år 3-35 år 3-35 år ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper NOTER (Mkr) Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets försäljningsinkomster Försäljningar/utrangeringar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivningar Omklassificeringar Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Redovisat värde vid årets början, leasingtillg. fordon Förändring av bokfört värde leasingtillg. fordon Avskrivningar leasintillg. fordon Redovisat värde vid årets slut, leasingtillgångar fordon Redovisat värde maskiner och inventarier 139 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 258 53 0 -2 0 0 -68 -1 0 240 240 69 -1 -1 0 0 -65 5 0 247 2 014 115 0 -3 0 0 -238 130 0 2 019 2 019 194 -1 -4 -10 0 -235 17 0 1 980 21 26 21 26 10 -5 4 -5 10 -5 4 -5 26 266 25 273 26 2 045 25 2 006 227 166 0 -1 -150 -7 236 236 73 0 0 -187 -2 119 340 544 0 -1 -433 -7 444 444 472 0 0 -566 -3 348 - grundskolor 57 3 57 3 - förskolor 12 28 12 28 - gymnasieskolor 10 16 10 16 - gruppbostäder 5 15 5 15 42 6 42 6 134 49 - HFAB nybyggnation Musköten 5 61 - HEM nytt kontor 2 57 10 16 Övriga materiella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets investeringsbidrag Årets försäljningsinkomster Omklassificeringar Utrangeringar Redovisat värde vid årets slut Därav - resecentrum - HFAB nybyggnation Jordmånen - Halmstads stadsnät FTTH - övrigt Summa 177 52 168 97 4 515 4 638 9 617 10 156 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper NOTER (Mkr) 10 – Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Halmstads Rådhus AB 140 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 743 845 0 0 5 5 0 0 738 840 0 0 Kommuninvest 21 23 21 23 - andelskapital 5 8 5 8 16 16 16 16 4 767 4 872 16 37 16 39 2 14 8 1 262 0 1 286 2 053 2 13 9 1 239 0 1 263 2 135 2 14 9 0 0 25 62 2 13 9 0 10 34 73 2 2 1 1 18 18 16 16 21 11 53 158 0 92 48 345 21 11 111 0 0 101 118 0 - kundfordringar 13 15 0 0 - koncernkonto 54 61 0 0 - amorteringar 91 269 0 0 211 455 155 639 301 444 309 528 - andelar - aktieägartillskott - förlagslån Övrigt Delsumma Långfristiga fordringar Hallands Länsmuseer Kombihallen i Halmstad Föreningar Koncernbolag Övrigt Delsumma Summa 11 – Förråd med mera Råvaror och förnödenheter Summa 12 – Fordringar Beräknad fordran kommunalskatt Fordringar mot staten Kundfordringar Fordringar mot koncernbolag Övriga fordringar Summa ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper NOTER (Mkr) 13 – Kortfristiga placeringar Pensionsmedel Handelsbanken - Sverigefond Index Handelsbanken - Global Indexfond Robur - Obligationsfond MEGA Robur - Räntefond Kort Plus Robur - Realräntefond Robur - Global Emerging Markets Robur - Företagsobligationsfond FRN Robur - Ethica Sverige Global Danske Invest - Sverige Likviditet Öhman - företagsobligationsfond Carnegie - Likviditetsfond Strukturerade produkter - Räntor Strukturerade produkter - Aktier Placeringskonto Likvida medel Delsumma Marknadsvärde vid periodens slut Orealiserad kursvinst 141 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 188 0 63 109 16 8 120 9 60 50 0 154 50 64 109 17 8 121 9 60 50 30 188 0 63 109 16 8 120 9 60 50 0 154 50 64 109 17 8 121 9 60 50 30 65 136 75 135 65 136 75 135 30 2 856 0 3 886 30 2 856 0 3 886 910 983 910 983 54 96 54 96 Placeringar av pensionsmedel gjordes initialt 1999 med 476,1 Mkr. Förändring av bokfört värde från 2013-12-31 till 2014-12-31, 30,4 Mkr, består av tillgodoförda utdelningar och räntor 14,8 Mkr samt realisationsvinster uppgående till 15,6 Mkr. Övriga medelsplaceringar Handelsbanken - Företagsobligationsfond Handelsbanken - Korträntefond Sverige Handelsbanken - Mega Avkastning Obligationer Likvida medel Delsumma Marknadsvärde vid periodens slut Orealiserad kursvinst Summa RÄKENSKAPER 182 144 282 203 7 817 169 143 264 202 11 788 182 144 282 203 7 817 169 143 264 202 11 788 822 802 822 802 5 13 5 13 1 672 1 675 1 672 1 675 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper NOTER (Mkr) 14 – Kassa och bank Bank Summa 142 Kommunen 2013 2014 231 231 118 118 Koncernen 2013 2014 235 235 124 124 Kommunen har enligt avtal med bank en checkkredit på 500 Mkr som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. 15 – Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa 16 – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension/ålderspension PA-KL pensioner Pension till efterlevande Överenskommelser om särskild avtalspension (ÖK-SAP) Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän 249 520 6 900 7 670 126 570 7 099 7 796 356 520 7 436 8 313 242 570 7 772 8 585 26 35 1 32 33 1 26 46 1 32 44 1 4 65 16 80 1 67 16 83 4 75 18 93 1 78 19 97 1 2 1 2 1 2 1 2 I visstidsförordnanden för tjänstemän ingår ett presumtivt förordnande. Halmstads Kommun har försäkrat bort riskkostnader för efterlevandepension och kompletterande ålderspension. Försäkringen innefattar även rätt till premiebefrielse för de försäkrade pensionsförmånerna om den försäkrade drabbas av sjukdom eller olycksfall. Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året RÄKENSKAPER 75 10 80 7 88 10 93 8 - nyintjänad pension 3 5 3 5 - ränte- och basbeloppsuppräkningar 2 1 2 2 - sänkt diskonteringsränta 4 2 4 2 - övrigt 1 -1 1 -1 Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner -6 1 80 -5 1 83 -6 1 93 -5 1 97 Aktualiseringsgrad (%) 98 98 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper NOTER (Mkr) 143 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 17 – Uppskjuten skatteskuld Redovisat värde vid årets början Årets förändring Summa uppskjuten skatteskuld 0 0 199 29 228 228 66 294 18 – Andra avsättningar Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjade belopp som återförts Förändring av nuvärdet Utgående avsättning 0 0 19 1 -2 19 19 2 0 20 11 3 0 0 13 13 13 4 -1 -1 15 15 11 3 0 0 13 32 13 4 -1 -1 15 35 Övriga avsättningar Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning Summa RÄKENSKAPER ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER (Mkr) VERKSAMHETSREDOVISNING Kommunen 2013 2014 19 – Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Finansiell leasing Region Halland Delsumma Koncernen 2013 2014 0 25 1 26 0 25 0 25 1 650 25 1 1 676 1 550 25 0 1 575 0 4 4 45 0 4 4 45 - erhållna investeringsbidrag under året 4 11 4 11 - upplösta investeringsbidrag under året 0 -1 0 -1 - omförda bidrag under året 0 35 0 35 4 50 4 50 Återstående antal år (vägt snitt) 33 31 33 31 Ingående anslutningsavgifter Förändring under året 0 10 10 14 0 10 10 14 - erhållna anslutningsavgifter under året 11 14 10 14 - upplösta anslutningsavgifter under året 0 0 0 0 Summa anslutningsavgifter 10 24 10 24 Återstående antal år (vägt snitt) 33 32 33 32 15 41 74 99 15 1 691 74 1 649 - - 2,33% 3,3 år 2,36% 3,7 år - - 610 500 1 050 100 710 1 150 100 300 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Ingående investeringsbidrag Förändring under året Summa investeringsbidrag Delsumma Summa Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta Genomsnittlig räntebindningstid Lån som förfaller inom 1 år (kortfristiga skulder) 2-3 år 4-5 år 6- år Den långfristiga skulden avseende finansiell leasing består av leasingbilar med avtalstid längre än tre år. Finansiella leasingavtal, fordon Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter 27 25 26 25 5 8 20 17 0 0 8 23 - förfall inom 1 år 5 12 - förfall inom 1-5 år 3 11 - förfall senare än 5 år 0 0 - förfall inom 1 år - förfall inom 1-5 år - förfall senare än 5 år Operationella leasingavtal Totala minimileaseavgifter RÄKENSKAPER 144 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper NOTER (Mkr) 20 – Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder mot koncernbolag 145 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 152 284 150 276 264 0 270 0 17 30 0 30 267 246 0 246 Beräknad skuld kommunalskatt Semesterlöneskuld, upplupna löner Förutbetalda hyror, tomträtter Kortfristiga låneskulder Pensionsskuld individuell del inkl skatt Övriga skulder Summa 0 279 12 2 133 264 1 124 32 287 11 0 141 314 1 212 0 304 63 612 133 316 1 692 32 305 15 710 141 439 1 913 21 – Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgensförbindelser Halmstads Rådhus AB Halmstads Fastighets AB HRF Patrikshill Förlustansvar egna hem Övrigt Delsumma 1 100 1 160 32 1 3 2 297 1 100 1 160 31 1 2 2 294 0 0 32 1 3 37 0 0 31 1 2 34 Övriga ansvarsförbindelser Halmstads energi och miljö AB borgen för deponi Fastigo Delsumma Summa 49 0 49 2 345 49 0 49 2 343 49 1 49 86 49 0 49 83 - leverantörsskulder - koncernkonto RÄKENSKAPER Halmstads kommun har i december 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och kommande förpliktelser. Samtliga kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Halmstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 Mkr och totala tillgångar till 290 730 Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 407 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 365 Mkr. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Räkenskaper NOTER (Mkr) 22 – Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalning Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkt diskonteringsränta Övrigt Delsumma Löneskatt Utgående ansvarsförbindelse 23 – Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Avsatt till pensioner Övriga avsättningar Realisationsresultat avyttring anläggningstillgångar Övrigt Summa 24 – Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsresultat Upp-/nedskrivning medelsplaceringar Resultat efter balanskravsjusteringar RÄKENSKAPER 146 Kommunen 2013 2014 Koncernen 2013 2014 1 650 -79 52 129 2 1 754 425 2 179 1 754 -79 17 1 -11 1 681 408 2 089 1 650 -79 52 129 2 1 754 425 2 179 1 754 -79 17 1 -11 1 681 408 2 089 251 11 2 0 258 8 2 -2 505 11 32 -1 565 8 70 -29 3 267 0 266 3 550 -10 604 249 -74 0 175 126 -25 0 102 ⌂ INLEDNING DRIFTREDOVISNING Kommunen (Mkr) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012-12-31 Nettokostnad VERKSAMHETSREDOVISNING 2013-12-31 Avvikelse Nettokostnad RÄKENSKAPER 2014-12-31 Avvikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelse/ gemensam adm. m m -12 -28 -75 2 -48 -7 -24 -192 0 4 8 2 -23 -1 4 -6 -11 -37 -71 0 -5 -7 -26 -157 1 6 15 0 11 -1 0 32 0 1 62 5 137 0 0 206 -12 -39 -143 -2 -90 -8 -25 -317 -11 -38 -80 3 47 -8 -25 -112 -12 -42 -93 0 -27 -6 -26 -207 1 5 13 3 74 -1 1 96 -7 2 -8 0 25 -34 -10 -9 -1 -3 1 0 -1 0 -4 0 -2 0 -1 0 -3 -4 1 0 2 -1 -1 0 -1 0 2 -1 0 11 16 232 125 45 430 -19 -18 -231 -125 -46 -439 -8 -1 1 1 -1 -9 -6 2 0 0 0 -5 -2 -3 1 1 -1 -4 -16 -5 -20 0 0 0 -15 -8 -23 1 -3 -3 55 586 641 -70 -588 -658 -15 -3 -18 -16 -8 -24 0 5 6 -262 2 -263 4 140 -394 -253 -258 5 -9 -2 0 5 174 -179 -5 -7 2 -116 1 -117 0 12 -130 -118 -118 -1 -1 413 -20 -1 433 -3 1 -2 -1 481 -21 -1 502 -8 0 -8 172 3 175 -1 706 -25 -1 731 -1 534 -21 -1 555 -1 530 -22 -1 552 -4 1 -3 Summa -120 -67 -378 -51 0 -616 0 -9 -1 1 -1 -10 -123 -67 -364 -48 0 -601 1 -1 8 0 0 8 106 5 103 38 0 253 -232 -69 -472 -83 0 -856 -125 -63 -369 -45 0 -602 -129 -65 -365 -50 0 -609 3 2 -4 6 0 6 Socialnämnd -570 0 -602 -13 135 -748 -612 -604 -9 Hemvårdsnämnd -927 10 -960 9 152 -1 142 -990 -992 3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -10 1 -9 2 12 -23 -11 -11 0 Räddningsnämnd -69 0 -69 0 13 -83 -71 -70 -1 -4 233 -7 -4 313 36 2 368 -6 734 -4 365 -4 465 100 Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Stadskontor Skogsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kollektivtrafik Färdtjänst Summa Byggnadsnämnd Servicenämnd Servicekontoret adm. Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport Summa Fastighetsnämnd Fastighetskontoret adm. Förvaltningsfastigheter Summa Teknik- och fritidsnämnd Nämnden för Laholmsbuktens VA Kulturnämnd Barn- och ungdomnsnämnd Grundskola/Barnomsorg Kulturskola Summa Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SUMMA Budget inklusive tilläggsanslag, 17 Mkr, och resultatbalansering, 12 Mkr. ⌂ INLEDNING INVESTERINGSREDOVISNING Kommunen (Mkr) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012-12-31 VERKSAMHETSREDOVISNING 2014-12-31 2013-12-31 NettoNettoinvesteringar investeringar RÄKENSKAPER Inkomster Nettoinvesteringar Utgifter Budgetavvikelse Budget Kommunstyrelse/ gemensam adm. m m 0 -71 -71 -8 20 11 0 89 89 -10 -96 -105 -10 -6 -16 -22 -180 -202 12 174 186 0 0 0 0 0 0 0 0 -1 -1 -20 -5 -28 0 0 -2 -16 -7 -24 0 0 0 0 1 1 0 0 -1 -27 -8 -36 0 0 -1 -27 -7 -36 -3 0 -1 -43 -7 -54 3 0 0 16 0 18 0 -224 -225 0 -245 -245 0 8 8 0 -135 -135 0 -127 -127 -1 -438 -439 1 311 312 Teknik- och fritidsnämnd -48 -61 5 -66 -61 -90 28 Nämnden för Laholmsbuktens VA -51 -70 14 -61 -46 -73 27 -1 -2 0 -4 -4 -4 0 -5 0 -5 -12 0 -13 0 0 0 -13 0 -13 -13 0 -13 -14 0 -14 1 0 1 Summa -1 -4 0 -5 -1 -3 0 -5 0 0 0 0 0 -3 0 -3 0 -2 0 -3 -2 -10 -1 -13 2 8 0 10 Socialnämnd -1 -1 0 -1 -1 -2 1 Hemvårdsnämnd -4 -2 0 -6 -6 -9 3 0 0 0 0 0 0 0 -3 -2 0 -2 -2 -11 9 -440 -414 117 -432 -315 -911 596 Stadskontor Samhällsbyggnadskontor Summa Byggnadsnämnd Servicenämnd Servicekontoret adm. Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport Summa Fastighetsnämnd Fastighetskontoret adm. Förvaltningsfastigheter Summa Kulturnämnd Barn- och ungdomnsnämnd Grundskola/Barnomsorg Kulturskola Summa Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Arbetsmarknadsåtgärder Gymnasieskola Vuxenutbildning Miljö- och hälsoskyddsnämnd Räddningsnämnd SUMMA I investeringsredovisningen 2014 exkluderas utgifter för finansiell leasing uppgående till 4,2 Mkr. Investeringsbidrag från statliga och regionala aktörer uppgående till 11 Mkr samt anslutningsavgifter för VA uppgående till 14 Mkr redovisas bland investeringsinkomsterna 2014. Budget inklusive tilläggsanslag, 66 Mkr, och ombudgetering, 423 Mkr. ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper DRIFTREDOVISNING Halmstads Rådhus ABkoncernen (Mkr) Halmstads Rådhus AB Halmstads Fastighets AB Halmstads energi och miljö AB Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB Halmstads Näringslivs AB AB Industristaden SUMMA INVESTERINGSREDOVISNING Halmstads Rådhus ABkoncernen (Mkr) Halmstads Rådhus AB Halmstads Fastighets AB Halmstads Energi och Miljö AB Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB Halmstads Näringslivs AB AB Industristaden SUMMA 149 2012-12-31 Resultat 2013-12-31 Budgetavvikelse Resultat 2014-12-31 Budgetavvikelse Intäkter Kostnader Resultat efter finansnet. Budget Budgetavvikelse -27 72 100 12 62 6 -20 65 132 8 18 8 9 757 885 -28 -648 -756 -18 109 129 -21 75 129 2 34 1 13 5 8 8 15 -11 5 -11 56 108 -39 -109 17 -1 14 0 3 -1 -15 -25 -11 -1 111 1 3 0 -3 97 -9 -30 -11 -1 129 6 1 0 0 35 27 18 2 14 1 877 -37 -43 -15 -14 -1 689 -10 -25 -13 0 189 -16 -30 -13 0 139 6 5 0 0 50 2012-12-31 2013-12-31 NettoNettoinvesteringar investeringar 2014-12-31 Inkomster Utgifter Nettoinvesteringar Budget Budgetavvikelse 0 -110 -141 0 -293 -138 0 56 1 0 -480 -150 0 -424 -149 0 -404 -277 0 -20 128 -32 -8 -41 -4 0 0 -54 -20 -54 -20 -45 -10 -9 -9 -1 -6 0 -14 -313 -7 -4 0 -2 -488 0 0 0 0 57 -5 -3 0 0 -712 -5 -3 0 0 -656 -41 -5 0 -2 -784 35 2 0 2 129 ⌂ INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING RÄKENSKAPER Räkenskaper SPECIFIKATION ÖVER STÖRRE INVESTERINGAR (Mkr) 150 Anskaffning t o m 2013 Nettoinv. 2014-12 Prognos slutkostnad Total budget Planerat slutdatum Kommunen Kattegattgymnasiet Nytt äldreboende Sofieberg 60 pl Ny idrottshall Eldsberga Enslövsskolan, inkl provisorium Fotbollsarena upprustning Förskolor nybyggnation/utbyggnad 6 65 9 55 3 5 5 19 16 10 6 19 216 84 25 68 75 59 220 107 21 75 75 60 5 22 44 44 65 95 30 11 9 11 dec 2018 maj2014 aug 2014 maj 2014 dec 2015 Kvibille, Harplinge, Getinge, Snöstorp Gruppbostäder nybyggnation/utbyggnad Gatenhielmsv 19, Sofieberg, Åled Köp av fastigheter 19 Halmstads Energi och Miljö AB Nytt kontor Optisk sopsorteringsanläggning Kistinge deponi Solelsparken Skedala Högspänningsnät Lågspänningsnät 2 0 5 0 0 0 57 8 5 8 9 10 64 95 10 9 10 128 0 5 7 - 134 61 11 15 30 154 301 68 19 60 120 - - 35 - jan 2015 dec 2015 2014 dec 2014 dec 2014 Halmstads Fastighets AB Nybyggnation Jordmånen, Nissastrand Nybyggnation Musköten, Sofieberg Nybyggnation Lyngåkra, Harplinge Fönyelse Hjässan 2 Förnyelse Vårhem etapp 2 Köp av fastigheter 301 jun 2015 68 hösten 2015 14 dec 2014 60 våren 2015 116 hösten 2015 - Halmstads stadsnät AB FTTH, fiber till villa Furet, Stenhuggeriet, Mickedala, Varpens samhällighet, Haverdal, Åled, Frösakull, Gullbrandstorp, Trottaberg, Bergsgård - - Revisionsberättelse Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för »»Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. »»Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig, dock anser vi att det finns behov av förbättringar. »»Vi bedömer att Halmstads kommun uppfyller kommunallagens balanskrav. verksamheten. De ansvarar också för att det finns »»Vi bedömer att resultatet enligt årsredovis- en tillräcklig intern kontroll och återredovisning ningen är förenligt med de tre finansiella mål till fullmäktige. som fullmäktige beslutat. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, »»Vi bedömer att måluppfyllelsen för år intern kontroll och räkenskaper samt att pröva 2014 är svag, jämfört med 2013 sjunkande och om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges därmed inte förenlig med fullmäktiges mål. Av uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäl- fullmäktiges totalt 26 verksamhetsmål bedöms ler för verksamheten. Granskningen har utförts att 64 % av målen för 2014 uppnås. Samman- enligt kommunallagen, god revisionssed i kom- taget för samtliga 26 mål inklusive de med må- munal verksamhet och kommunens revisionsreg- lår 2015 och senare bedöms måluppfyllelsen till lemente. Granskningen har genomförts med den 62 %. Vi ser det som synnerligen angeläget att inriktning och omfattning som behövs för att ge måluppfyllelsen förbättras. rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Revisionens resultat redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. »»Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns. »»Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar an- Vi bedömer sammantaget att styrelse och svarsfrihet för kommunstyrelsen, kommunens nämnder i Halmstads kommun i allt väsentligt har nämnder och gemensamma nämnder samt de bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och enskilda ledamöterna i dessa organ. från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Halmstad den 25 mars 2015 Jan-Olof Johansson Birgitta Larsson Hasse Persson Thomas Arnström Leif Lundvall Göran Göransson Till revisionsberättelsen hör bilagorna Revisorernas redogörelse, rapport Granskning av årsredovisning 2014 samt granskningsrapporter från lekmannarevisorerna. Sakkunnigas rapporter har löpande under årets översänts till fullmäktige. Samtliga revisionsrapporter finns tillgängliga på kommunens hemsida. Klicka på QR-koden till höger för att komma direkt till revisionsrapporterna. Göran Thorzén HALMSTADS KOMMUN Stadskontoret, 2015
© Copyright 2025