1. No category

årsredovisning 2014
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP bedriver på uppdrag av sina drygt 1 100 medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och är huvudman i Stim. SKAP är också ordförande i ECSA – European Composer &
Songwriter Alliance och samarbetar genom ECSA med Music Creators North America.
Hornsgatan 103 • Box 17092 • 104 62 Stockholm • Tel 08-783 88 00 • [email protected] • www.skap.se
INNEHÅLL
innehåll
Ordförande har ordet: Tillsammans bygger vi musikskaparnas framtid4
Viktiga händelser 20146
Vårt uppdrag: Med musikskaparen i centrum7
Påverkansarbete: Att föra musikskaparnas talan8
Förvaltning av Stim: Stim och framtidens kollektiva förvaltning
av rättigheter 12
Medlemsservice: SKAP är summan av sina medlemmar16
Fokusområde 2015: Musikskaparnas intresseorganisation
i framtiden – SKAP 202520
Årets pristagare och stipendiater: De uppmärksammades 2014
22
Organisation24
Förvaltningsberättelse25
Resultaträkning27
Balansräkning28
Noter29
Revisionsberättelse34
Mer information och kontakt35
Årsredovisning 2014 SKAP 3
ORDFÖRANDE HAR ORDET
Tillsammans bygger vi
musikskaparnas framtid
När jag ser tillbaka på 2014 ser jag ett år som på flera sätt varit
både omtumlande och samtidigt mycket framgångsrikt för Sveriges
musikskapare. Förutsättningarna och villkoren vi arbetar under står
under stark förändring. Marknaden ställer helt nya krav och inom EU
reformeras upphovsrätten. Det går fort och ibland är det svårt för oss
som enskilda musikskapare att se "hela bilden".
Intäkterna från svensk musik fortsätter att växa. Svenska musikskapare åtnjuter ett gott rykte i hela världen och Stim har
haft rollen som föredöme när EU tagit fram ett nytt direktiv
för upphovsrättssällskap. SKAP:s arbete genom ECSA, både
vad gäller reformen av upphovsrätten och det nya direktivet
för upphovsrättssällskap, fyller en viktig funktion – att föra musikskaparnas talan.
Jag är tacksam för den helhetsbilden, för den gör SKAP:s
arbete långt mer framgångsrikt. Jag är också tacksam för
medlemmarnas förtroende att låta mig ta den roll jag har som
ordförande. Helhetsbilden är emellertid inget utan hårt arbete
i föreningen – och det finns det gott om. Mitt bidrag till verksamheten bygger på att jag har den där helhetsbilden. Ditt
bidrag bygger föreningen.
Den kollektiva idén är god. Genom att hålla ihop, kan vi tydligare och med större trovärdighet tala för vår sak. Genom att
hålla ihop underlättar vi också för dem som vill använda vår
musik, inte minst i den digitala vardag vi nu lever i. Kollektiv
förvaltning av rättigheter är bra för kunder, bra för lyssnare,
bra för musikskapare.
SKAP verkar för kollektivets bästa. Och det ska vi fortsätta
att göra, oavsett om det handlar om kollektiv förvaltning av
rättigheter och Stim-förvaltningen, påverkansarbete för konstnärliga rättigheter, eller medlemsservice för dig som är SKAPmedlem. SKAP ska fortsätta att vara den samlande kraft vi har
möjlighet, och uppdrag, att vara.
Men när jag ser tillbaka på 2014 ser jag också ett år som
blottlagt föreningens svagheter, tillåtit oss att arbeta med
dem och som tagit oss framåt. När den kollektiva idén nu är
hårt ansatt både inifrån och utifrån är det allt viktigare att vi,
som utgör kärnan i den digitala näringskedjan, håller ihop.
SKAP behöver utvecklas som förening för att vi på bästa sätt
ska kunna fortsätta värna de värden vi står för. Insikten om att
vi musikskapare är starkast som kollektiv har kanske aldrig
varit viktigare än just nu.
Därför ser jag fram emot att under 2015 tillsammans med styrelse och medlemmar arbeta med frågor om SKAP:s framtid.
I verksamhetsfokus SKAP 2025 handlar det om vad som gör
SKAP fortsatt relevant för musikskapare i framtiden. Oavsett
om kanske varken du eller jag är med då, har den riktning vi
stakar ut idag avgörande betydelse för vårt kollektiv i morgon.
Låt oss tillsammans göra det bästa vi kan för kollektivet – för
2015 såväl som 2025.
SKAP innehar ordförandeskapet i vår europeiska intresseorganisation, ECSA – European Composer & Songwriter Alliance, som samlar Europas musikskaparorganisationer. En
sådan position är ovärderlig när man arbetar för konstnärliga
rättigheter. Som ordförande i SKAP och ECSA har jag därför
många gånger förmånen att tydligare kunna se ”hela bilden”
än många andra.
4 SKAP Årsredovisning 2014 Alfons Karabuda
ordförande
ORDFÖRANDE HAR ORDET
Foto: Johan Olsson
"Den riktning vi stakar ut i dag
har avgörande betydelse för
vårt kollektiv i morgon."
Årsredovisning 2014 SKAP 5
VIKTIGA HÄNDELSER 2014
Viktiga händelser 2014
Balans i den digitala värdekedjan
Foto: FREDRIK ELG
I slutet av året lanserade SKAP ett europeiskt pilotprojekt inom ramen för
det internationella World Fair Trade Music-initiativ som startat i Nashville i
oktober 2014. Bakgrunden är nya undersökningar som visar att av de digitala
musiktjänsternas intäkter går försvinnande lite till låtskrivare och kompositörer.
Målet med SKAP:s pilotprojekt, som startade med ett aktörsmöte i februari
2015, är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i digitala musiktjänster.
Malmö först ut som
fristad för musikskapare
Den egyptiske protestsångaren Ramy Essam, som redan
tidigare uppmärksammats av
SKAP för sitt demokratiarbete
under den arabiska våren,
blev i oktober den förste musikskaparen att beredas fristad
i Sverige. Förutom Malmö har
även Stockholm och Orsa
beslutat ta emot utsatta musikskapare
inom ramen för
fristadsprogrammet.
OKT
DEC
NOV
JAN
MEDLEMSTRÄFFAR
MED FRAMTIDSFOKUS
FEB
Under november höll SKAP medlemsmöten i Göteborg, Malmö och
Stockholm. Dessa bildade uppstart
för 2015 års verksamhetsfokus,
SKAP 2025.
SEP
MARS
AUG
APR
SKAPELSEN skriver om
musikhistorien
I september lanserades SKAPELSEN – en sajt,
en podd och en film. Med SKAPELSEN vill SKAP
berika musikhistorien, fylla i luckor, och låta fler vara
med och skapa den i framtiden. SKAPELSEN fick
stort genomslag och podcasten Skaparna utsågs
av Dagens Nyheter till en av nätets bästa.
JULI
MAJ
JUNI
Fortsatt FN-engagemang
Under året deltog SKAP:s ordförande Alfons Karabuda
som expert i två av FN:s råd för mänskliga rättigheters
utredningar om upphovsrätt, kultur och vetenskap. I
juni samlades expertgruppen för möten i Genève.
SKAP:s vårfest 2014
Vid SKAP:s vårfest 2014 stod
mångfalden i svenskt musikskapande i
centrum och ett dussin musikskapare
mottog priser och stipendier.
Foto: THINKSTOCK
6 SKAP Årsredovisning 2014 Foto: Elzbieta Kubok
VÅRT UPPDRAG
MED MUSIKSKAPAREN I CENTRUM
Creators for Europe
I början av året lanserades EU-kampanjen Creators for
Europe som SKAP producerat på uppdrag av ECSA
och GESAC. ”Säg ja till kultur och nej till nedmontering
av dina rättigheter” var kampanjens budskap till Europas
musikskapare, med målsättningen att stimulera till
medverkan i den öppna EU-konsultationen om
upphovsrätt. Totalt redovisade kampanjen 26 000
underskrifter och 800 bidrag till konsultationen när den
stängdes den 5 mars.
SKAP är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer och textförfattare. SKAP arbetar
för den enskilde upphovspersonens rättigheter och
goda villkor för yrkesmässigt musikskapande.
SKAP påverkar – i Sverige och internationellt
SKAP bedriver påverkansarbete i Sverige och även i EU, mot bakgrund av
att de flesta politiska beslut som påverkar Sveriges musikskapare idag fattas
där. SKAP:s viktigaste uppdrag är att värna upphovspersonernas rättigheter,
främst upphovsrätt och yttrandefrihet, och att verka för musikalisk mångfald.
I Sverige arbetar SKAP genom ett antal nätverk. SKAP:s ordförande Alfons
Karabuda är styrelseledamot i Musiksverige, ledamot i KLYS AU och ledamot i
Konstnärliga rådet vid Statens Musikverk. Internationellt arbetar SKAP genom
ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, som företräder Europas
alla kompositörer och tonsättare, och samarbetar genom ECSA med Music
Creators North America. SKAP arbetar också genom IMC, International Music Council, och FN:s råd för mänskliga rättigheter, där SKAP:s ordförande
Alfons Karabuda är ledamot respektive expertråd.
Foto: GEORGIOS MAKKAS
Nytt EU-direktiv för
upphovsrättssällskap
I februari röstades det nya EU-direktivet för upphovsrättssällskap igenom av Europaparlamentet. Med
direktivet, som senast 2016 ska ha implementerats i
nationell lagstiftning, vill EU samordna och harmonisera
den kollektiva licensieringen i Europa och säkerställa
att Europas upphovsrättssällskap fungerar effektivt för
såväl medlemmar som musikanvändare.
Foto: Kjell Holmstrand
Huvudman i Stim – ett centralt uppdrag
Som huvudman i Stim företräder SKAP kompositörernas och textförfattarnas
intressen och ser till att Stims verksamhet är effektiv, transparent och att den
inte riskerar att diskriminera någon enskild upphovsperson. Huvudmannaskapet i Stim delas med FST, Föreningen Svenska Tonsättare, som samlar konstmusikskapare, och Musikförläggarna.
Rådgivning, försäkring och annan medlemsservice
SKAP erbjuder medlemmarna kostnadsfri juridisk och ekonomisk rådgivning.
Det kan exempelvis gälla frågor om förlagsavtal, beställningsavtal, upphovsrättsrelaterade frågor, eller om egenföretagande. Genom SKAP kan medlemmar också ta del av förmånliga försäkringslösningar, bland annat företagsförsäkring, instrumentförsäkring och sjukavbrottsförsäkring. SKAP arrangerar
medlemsaktiviteter i hela landet, delar ut stipendier och priser samt ger möjlighet till arbete och rekreation i medlemsägda lägenheter i Frankrike, Spanien
och USA.
SKAP:s fokusområde 2014:
Mångfald och jämställdhet
Under 2014 har SKAP:s fokusområde varit Mångfald och jämställdhet. Med
fokusområdet bidrog SKAP till arbetet för ökad mångfald och jämställdhet i
samhället – ur musikskaparperspektiv. Vid sidan av ett
mångfaldsarbete inom SKAP lanserades bland annat LÄS MER
det uppmärksammade initiativet SKAPELSEN, för att
skap.se
demokratisera den musikaliska historieskrivningen.
skapelsen.com
Magnus Carlson och Petra Marklund.
Årsredovisning 2014 SKAP 7
PÅVERKANSARBETE
ATT FÖRA MUSIKSKAPARNAS TALAN
Den digitala utvecklingen har skapat helt nya spelplaner för kulturskapare.
Marknaden kan kännas som en djungel, EU reformerar upphovsrätten och
senast 2016 ska ett nytt EU-direktiv för upphovsrättssällskap vara implementerat i svensk lag. I allt detta för SKAP de svenska musikskaparnas talan.
Svensk musik står både för spets och för bredd. Mångfalden i
musikskaparkollektivet blir bara större – vilket paradoxalt nog
kan göra marknaden för den som vill sälja sin musik tuffare.
Trots det visar statistik från Musiksverige i november 2014 att
den svenska musikbranschens intäkter på fyra år ökat med
1,5 miljarder kronor, nästan 25 procent. Det gör att svensk
musik är en god förebild och en spelare att räkna med, när
EU:s vision om kulturen och musiken som tillväxtsektor i den
europeiska ekonomin ska bli verklighet.
I allt detta spelar en väl fungerande kollektiv förvaltning av
rättigheter en avgörande roll. Den möjliggör enkel licensiering
av såväl befintliga som nya musiktjänster, samtidigt som upphovspersonerna får ersättning för sitt arbete. Som huvudman
i Stim engagerar sig därför SKAP både i de marknads- och
lagstiftningsfrågor som omgärdar upphovsrättssällskapen.
Våren 2014 kunde SKAP:s ordförande, då tf vd i Stim, underteckna ett samarbetsavtal rörande en gemensam rättighetsplattform för Stim, PRS for Music och GEMA. SKAP driver
också tillsammans med Stim på för att skapa för musikskapare bästa förutsättningar i den nya lagstiftning som följer på
EU-direktivet.
Fokusområde 2014:
Mångfald och jämställdhet
Vid SKAP:s föreningsstämma 2013 väcktes frågor kring
mångfalden i musiklivet. Det som började som en diskussion
om musik med text på svenska språket i radion ledde till att
SKAP:s medlemmar därefter arbetade med frågeställningarna om mångfald i musiken i seminarieform.
Parallellt kom frågan om jämställdhet i musiklivet upprepade
gånger upp i SKAP:s dåvarande fokusområde Digital agenda
för musiken. Sammantaget kom medlemsdiskussionerna om
mångfald och jämställdhetsperspektivet i Digital agenda för
musiken att leda fram till ett nytt fokusområde: Mångfald och
jämställdhet.
Fokusområdet lanserades i januari 2014 med en medlemsoch expertworkshop i SKAP:s lokaler i Stockholm som sam-
8 SKAP Årsredovisning 2014 lade bland andra musikskaparen, författaren och aktivisten
Marie Selander, musikskaparna Elise Einarsdotter och Fredrik
Thomander, Marie Dimberg, grundare och manager på D&D
Management, Hanna Rothelius från Popkollo, Pernilla Alexandersson, vd på Add Gender, dåvarande jämställdhetsminister
Maria Arnholm och SKAP:s projektledare Lina Thomsgård,
välkänd både från musikbranschen och från påverkansarbete
kring mångfald och jämställdhet.
Mötet följdes under våren upp av en undersökande fas, som
framåt sommaren 2014 övergick i en analysfas. I maj deltog SKAP:s ordförande Alfons Karabuda i «Dancing on the
(glass) ceiling», ett panelsamtal om jämställdhet i musiklivet
i Sverige och England och i augusti premiärvisades inspirationsfilmen ”Vi har några att tacka” vid Polar Music Talks, där
såväl SKAP:s ordförande som projektledare för fokusområdet
också diskuterade mångfald och jämställdhet på scen.
Under hösten vidtogs åtgärder för att bidra till ökad mångfald
och jämställdhet i musiklivet. Som ett första steg att åstadkomma ett synliggörande, lanserades i september SKAPELSEN – en sajt, en podd och en film. Med SKAPELSEN vill
SKAP berika musikhistorien, fylla i luckor, och låta fler vara
med och skapa den i framtiden. SKAPELSEN fick stort genomslag och podcasten Skaparna, som fortsätter under
2015, utsågs av Dagens Nyheter till en av nätets bästa.
En central del i fokusområdet är att också genomlysa och
genomföra förbättringar i SKAP:s egen verksamhet. Därför
togs en policy och en treårsplan fram i samarbete med Add
Gender. Planen kommer att utgöra en del av det föreningsarbete som SKAP står inför med 2015 års fokusområde, SKAP
2025.
Konstnärliga rättigheter
mer än upphovsrätt
Under supervalåret 2014 blev musikens kraft extra tydlig. Förståelsen för att man lättare når fram med sina budskap genom att använda musik är stor bland politiker – förståelsen för
upphovspersonens rättigheter mindre. I årets valkampanjer,
inför såväl EU- som riksdagsval, och under Almedalsveckan
Foto: HELENA HAVLUND
PÅVERKANSARBETE
Sara Martinsson och Rebecka Hedström är SKAP:s ansikte utåt när den uppmärksammade podcasten
Skaparna diskuterar kreativitet, drivkraft och skapande med svenska musikskapare, artister och musikbranschpersonligheter.
användes musik flitigt, dessvärre ofta utan upphovspersonens tillstånd.
SKAP arbetar både nationellt och internationellt med att värna
konstnärliga rättigheter och förklara hur upphovsrätt och yttrandefrihet hör samman. Europeisk upphovsrätt har vid sidan
av en ekonomisk funktion också en moralisk – ideell upphovsrätt. Den ideella upphovsrätten och konstnärlig yttrandefrihet
bildar två sidor av samma mynt, genom att de tillsammans
säkerställer att kulturskapare har möjlighet att hävda rätten
till sitt eget ord.
Upphovsrätten ger upphovspersonen skydd så att hans eller hennes verk inte får användas på ett kränkande sätt eller förekommer i oönskade politiska sammanhang. En viktig
uppgift för SKAP är därför att ständigt påminna lagstiftare
och andra beslutsfattare om att ekonomiska villkor inte är allt
som påverkar förutsättningarna för professionellt musikskapande. Syftet med SKAP:s engagemang är dels att bidra till
den demokratiska processen, dels att konkret värna svenska
musikskapares rättigheter.
Under 2014 har SKAP lyft vikten av konstnärliga rättigheter i
en rad olika sammanhang, bland annat under Almedalsveckan, fått förklara vikten av konstnärliga rättigheter i media ett
flertal gånger under valrörelsen och inte minst tryckt på de
konstnärliga rättigheterna i samband med EU-arbetet för en
reformerad upphovsrätt. Samtidigt fortsätter SKAP att inom
ramen för sin medlemsservice ge stöd och råd när enskilda
medlemmar utsätts för kränkning av den ideella rätten.
Årsredovisning 2014 SKAP 9
PÅVERKANSARBETE
Fortsatt internationellt
yttrandefrihetsarbete
För tredje året deltog SKAP:s ordförande Alfons
Karabuda som expert vid FN:s råd för mänskliga
rättigheter i olika utredningar om konstnärliga
rättigheter. Den initiala rapport som publicerades 2013, The right to freedom of artistic expression and creativity, har visat sig betydelsefull
inte bara i arbetet med yttrandefrihet, utan också
för upphovsrätten. Bland annat slår utredningen
fast att konstnärliga rättigheter är mänskliga rättigheter.
Foto: ANNA RUT FRIDHOLM
"SKAP ger oss
som gör musik
en röst som
den politiska
makten lyssnar
till. SKAP för de
försvarslösas
talan."
Magnus Lind
kompositör, dragspelare, konstnär och
medlem i SKAP
Under 2014 medverkade Alfons Karabuda till två
utredningar om förhållandet mellan immateriella
rättigheter och rätten till vetenskap och kultur.
På uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter
presenterade han också rådets utredningar vid
International Theatre Institutes världskongress i
Armenien. Presentationen väckte uppmärksamhet och tydliggjorde att frågor om upphovsrätt
och konstnärlig yttrandefrihet är känsliga. Vissa
medlemsstater, som till exempel Kina, valde att
inte delta under Karabudas tal.
Tvingande avtal drabbar
allt fler
SKAP arbetar genom ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, där SKAP är ordförande, mot så kallade tvångsavtal, en företeelse
som under en längre tid varit vanlig bland mediebolagen i Europa. Genom tvångsavtal kräver tveller produktionsbolag att en musikskapare, för
att få ett uppdrag, skriver över rättigheterna till
sitt verk till bolaget. Istället för att den upphovsrättsliga ersättningen går till musikskaparen rinner den tillbaka till mediebolaget, som antingen
själv eller genom ett dotterbolag agerar förlag.
Förutom att musikskaparen förlorar rätten till
framtida ersättningar, ökar också risken för inlåsning av musik när vinstdrivna bolag tar över upphovspersonens rättigheter, eftersom ett vinstdrivet bolag väljer att endast sprida det som på
förhand bedöms ge störst vinst. När musikskaparen själv kan licensiera sitt arbete, enskilt eller
kollektivt genom medlemsstyrda organisationer
som Stim, kan det nå fler.
SKAP arbetar mot alla former av tvingande avtal, där upphovspersonen inte bara mot en en-
10 SKAP Årsredovisning 2014 gångssumma tvingas bort från möjligheten att
tjäna pengar på sitt arbete när det används i
framtiden, utan också förlorar rätten att bestämma i vilket sammanhang det får användas – en
inskränkning i upphovspersonens ideella rätt.
Äntligen svenska fristäder
för musikskapare
Alltsedan SKAP:s internationella musik- och yttrandefrihetskonferens Right! Freedom of Music
and Speech i Stockholm år 2011 har SKAP
tillsammans med Statens Kulturråd och musikoch yttrandefrihetsorganisationen Freemuse
förespråkat att det svenska fristadsprogrammet
ska vidgas att även omfatta musikskapare. Två år
senare, i november 2013, kunde SKAP:s ordförande Alfons Karabuda under en fristadskonferens i Malmö berätta att Stockholm fattat beslut
om att bli fristad för musikskapare. Vid samma
tillfälle kom också besked från Malmö och två
månader senare från Orsa.
Först ut att faktiskt ta emot en musikskapare
blev så småningom Malmö, som i oktober 2014
välkomnade den egyptiske protestsångaren
Ramy Essam inom ramen för sitt fristadsprogram. Ramy Essam har blivit känd i Egypten och
resten av världen som musikskaparen som ”gav
den egyptiska revolutionen sitt soundtrack”.
Behovet av fristäder för musikskapare är knappast minskande. Varje år registrerar Freemuse
ett hundratal övergrepp mot musikskapare, utförda av regeringar eller lokala myndigheter världen över. Trakasserier och hot, förbud mot att
spelas i radio eller uppträda på scen, anhållan
och fängelsestraff är vanligt förekommande.
SKAP i EU-politiken
SKAP innehar ordförandeskapet i ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, och har
därigenom ett betydande inflytande i Europaarbetet. Insikten om att de lagar och regler som
har betydelse för Sveriges musikskapare i stor
utsträckning formuleras på internationell nivå har
gjort att SKAP:s internationella engagemang
och inflytande vuxit på senare år.
Inom EU reformeras just nu upphovsrätten. Syftet är att harmonisera och anpassa efter de nya
förutsättningar som den digitala utvecklingen
PÅVERKANSARBETE
fört med sig. Under årets första månader kunde
EU:s medborgare därför delta i en öppen EUkonsultation om den framtida upphovsrätten.
har en rådgivande expertfunktion i FN:s råd för
mänskliga rättigheters arbete kring konstnärliga
rättigheter.
SKAP tog mot bakgrund av EU-konsultationen
fram en internationell, flerspråkig kampanj, Creators for Europe, i samarbete med ECSA. Med
budskapet ”Säg ja till kultur och nej till nedmontering av dina rättigheter” ville kampanjen aktivera Europas musikskapare och sympatisörer för
att de skulle vara med och påverka framtidens
upphovsrätt genom att besvara konsultationen.
Totalt redovisade kampanjen drygt 26 000 underskrifter och 800 bidrag till konsultationen när
den stängdes den 5 mars.
SKAP i den svenska
kulturpolitiken
Musiken har en central roll i människors liv och i
samhället. SKAP strävar efter att höja musikens
och kulturens status ytterligare och efterfrågar
därför en ny kulturpolitik – en politik som lyfter
kulturfrågorna och tydliggör kulturens värde som
tillgång i ett brett samhällsperspektiv. Vidare
eftersträvar SKAP att icke-statliga institutioner
och delar av civilsamhället ges större ansvar för
implementeringen av den statliga kulturpolitiken.
Dessutom eftersträvar SKAP en problematisering av kvalitetsbegreppet som grund för statligt
kulturstöd. Centralistiska uppfattningar om kvalitet bygger ofta på traditioner och kan svårligen
upprätthållas utan att ta sig diskriminerande uttryck.
Den 6 juni talade Alfons Karabuda inom ramen
för det grekiska EU-presidentskapet vid konferensen Copyright and the Digital Agenda for
Europe: Current Regulations and Challenges for
the Future i Aten.
Det finns starka affärsintressen som lobbar för
en försvagad upphovsrätt, intressen med affärsmodeller som bygger på att den enskilde musikskaparens rättigheter urholkas – det är från
musikskaparen man vill ta den ekonomiska vinsten. Med ECSA som verktyg för därför SKAP
Sveriges och Europas musikskapares talan
gentemot EU:s beslutsfattare. Utanför Europa
samarbetar SKAP med de nordamerikanska
musikskaparorganisationerna i Music Creators
North America, MCNA, som byggts upp med
ECSA som förebild.
SKAP har också genom sin ordförande Alfons
Karabuda sedan en ledamotsplats i International
Music Council, IMC, som är officiell partner till
UNESCO och arbetar för musikalisk mångfald
och tillgång till kultur för alla, deltar i Artsfex, ett
globalt nätverk för konstnärlig yttrandefrihet, och
"Den ideella upphovsrätten och konstnärlig yttrandefrihet bildar två sidor av
samma mynt, genom att de tillsammans säkerställer att kulturskapare
har möjlighet att hävda rätten till sitt
eget ord."
Bland de verktyg SKAP har för att nå framgång i detta arbete finns Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KLYS,
Statens Musikverk och Konstnärsnämnden. I
KLYS-samarbetet hanteras frågor som kulturpolitik, upphovsrätt, mediefrågor samt skatte- och
arbetsmarknadsfrågor. KLYS samordnar också
upphovsrättsnätverket Kulturskaparna, i vilket
SKAP ingår. SKAP har på senare år fördjupat
sitt engagemang i KLYS.
Musikplattformen är den del av Statens Musikverk som har i uppdrag att främja och stödja
det fria musiklivet. Genom Statens Musikverks
konstnärliga råd, i vilket SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är ledamot, fördelas projektstöd
som syftar till att stärka musiklivet genom att bidra till hållbar återväxt och konstnärlig förnyelse.
Under supervalåret 2014 drev SKAP bland annat frågor om musikskapares roll i den digitala
värdekedjan och estetiska ämnens plats i skolan.
SKAP arbetar med frågan om barns och ungas
rätt till kultur både nationellt och inom ramen för
sitt engagemang i UNESCO-organet International Music Council och FN:s råd för mänskliga rättigheter. I slutet av 2014 initierade också
SKAP och Kulturskolan ett samarbete som kommer att lanseras 2015.
SKAPELSEN:
SKAPELSEN.com
SKAP:s medlemmar
producerar kultur
Vikten av kulturell
mångfald är fastslagen
i UNESCO:s konvention till skydd för kulturell
mångfald. Ett centralt
uppdrag för SKAP är att
vara musikskaparnas röst
i kultursverige.
LÄS MER
SKAP:
skap.se
SKAPELSEN PÅ
SKAP.se:
skap.se/ detta-vill-skap/
skapelsen
ECSA:
composeralliance.org
IMC:
imc-cim.org
KLYS:
klys.se
Statens Musikverk:
statensmusikverk.se
Konstnärsnämnden:
konstnarsnamnden.se
Årsredovisning 2014 SKAP 11
FÖRVALTNING AV STIM
Stim och framtidens kollektiva
förvaltning av rättigheter
Som huvudman i Stim företräder SKAP kompositörers
och textförfattares intressen i Stims verksamhet. Under
2014 har mycket kretsat kring implementeringen av, ett
moderniserat fördelningssystem, ett nytt EU-direktiv och
inte minst Stims strategiska inriktning för framtiden.
STIM
•Stim är en ekonomisk
förening som ägs av
sina medlemmar.
•SKAP representeras
i Stims styrelse, kommittéer och arbetsgrupper.
•Upphovsperson
ansluten till Stim kan
ansöka om att bli medlem med rösträtt. För
att bli medlem krävs
aktivt musikskapande
och utbetalningar de
senaste tre åren.
•SKAP rekommenderar
sina medlemmar att
ansöka om medlemskap med rösträtt i
Stim, för att få rätt att
rösta vid Stims föreningsstämma.
Läs mer om Stim på
stim.se.
Kollektiv förvaltning och licensiering av rättigheter blir allt viktigare för såväl musikskapare som
digitala tjänsteentreprenörer och andra aktörer
som vill utnyttja de möjligheter internet erbjuder
att sprida musik, film och tv. Utan kollektiv licensiering skulle flera av dessa tjänster inte vara
möjliga. På musikens område spelar därför Stim
en avgörande roll.
Grunden i Stims uppdrag att vara en brygga
mellan den som gör musik och den som vill använda den. I centrum står idén om icke vinstdriven kollektiv förvaltning av rättigheter. Med stöd
av denna, och med stöd av den lagstiftning som
omgärdar den, ska Stim samla in och fördela
intäkter i form av upphovsrättslig ersättning så
effektivt som möjligt. Till detta kommer att Stim
i sina stadgar har ett kulturpolitiskt uppdrag att
fördela medel till grupper som kan anses främja
den svenska musiken och ha behov av särskilt
stöd. Stim finansierar också påverkansarbete till
nytta för musikskapare genom sina huvudmän,
musikskaparnas och musikförläggarnas intresseföreningar, FST, Musikförläggarna och SKAP,
via nationellt avdrag.
men ibland är frågorna av en sådan natur att de
inte kan eller bör hanteras av Stim självt. Då tar
SKAP, som företrädare för musikskaparna, den
rollen. På samma sätt företräder ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, där SKAP
är ordförande, upphovspersoner i hela Europa.
Det ger legitimitet åt arbetet för kollektiv förvaltning och upphovsrättssällskap när upphovspersonernas intresseorganisationer för deras talan.
Strategiskt vägskäl
I februari 2014 lämnade Stims vd sedan 2003,
Kenth Muldin, sin tjänst sedan det konstaterats
att Stims styrelse och vd gjort olika bedömningar om vilken strategisk inriktning Stim bör ha för
att möta de nya utmaningar organisationen står
inför. Till ny vd för Stim rekryterades Karsten
Dyhrberg Nielsen, tidigare vd i den nordiska rättighetsorganisationen NCB, Nordic Copyright
Bureau. Dyhrberg Nielsen tillträdde i augusti och
avlöste då SKAP:s ordförande Alfons Karabuda,
som varit tillförordnad vd perioden april–juli.
SKAP har sina medlemmars förtroende att tillsammans med FST och Musikförläggarna driva
en ansvarsfull förvaltning av Stim. Det gör man
genom representation i Stims styrelse och en
rad interna kommittéer och arbetsgrupper. Målsättningen är att Stim i internationell jämförelse
ska vara ledande vad gäller styrning och effektivitet.
Stim står nu inför ett fortsatt utvecklingsarbete
för att möta nya krav från lagstiftare och marknad, men främst för att möta musikskaparkollektivets behov. SKAP och Stims övriga huvudmän
har en central uppgift i det arbetet och måste
fortsätta fokusera på att skapa goda villkor för
musikskaparkollektivet inom ramen för kollektiv
förvaltning av rättigheter. En förutsättning är att
verksamheten i Stim bedrivs effektivt, transparent och inte riskerar att diskriminera några upphovspersoner.
SKAP driver för upphovspersoner viktiga frågor i Stim. Ofta görs det i samarbete med Stim,
I Stims årsredovisning för 2013 redovisas före
fördelning av ersättning till rättighetshavarna ett
12 SKAP Årsredovisning 2014 FÖRVALTNING AV STIM
Med kollektiv förvaltning som grund kan Stim och andra upphovsrättssällskap möjliggöra nya digitala tjänster för
alla plattformar. Foto: thinkstock
resultat om 1 426,5 mkr, att jämföras med 1 312
mkr år 2012. Stims totala kostnader exklusive
nationella medel utgör cirka 11 procent av de
totala intäkterna.
Implementering av nytt
EU-direktiv
I mars 2014 tillsatte regeringen en utredning
kring hur det nya EU direktivet om kollektiv för-
Årsredovisning 2014 SKAP 13
FÖRVALTNING AV STIM
valtning av upphovsrätt ska implementeras i
svensk lag. Syftet med direktivet, som beslutades i februari 2014, är att stimulera gränsöverskridande licensiering av musik och att effektivisera och harmonisera upphovsrättssällskapens
verksamhet och funktion.
Foto: fredrik hjerling
"Tillsammans
med SKAP, FST
och Musikförläggarna ska Stim
göra nyttan med
kollektiv förvaltning av rättigheter tydlig för
musikskapare,
för musikanvändare och för
samhället."
Karsten Dyhrberg
Nielsen
Vd Stim
SKAP har tillsammans med Stim och de övriga
huvudmännen fört en dialog med utredningen
för att direktivets implementering verkligen ska
ge de önskade goda effekter för alla intressenter, samtidigt som upphovspersonernas rättigheter värnas. Redan idag uppfyller Stim de flesta av de krav som ställs i det nya EU-direktivet.
En central princip, som i Sverige alltid har varit
en förutsättning, är en bred representation av
upphovspersoner i styrningen av upphovsrättssällskap. Utredningens resultat ska redovisas
senast den 7 maj 2015.
Under hela 2014 förde SKAP genom sitt ordförandeskap i ECSA samtal med EU-kommissionen och EU-parlamentariker. SKAP:s hållning
har varit att lyfta fram innehållets värde för den
digitala ekonomin, vikten av fokus på den enskilde musikskaparens rättigheter och villkor, samt
behovet av dialog och samarbete mellan musik,
teknik och politik.
Internationellt samarbete
Våren 2014 tecknade Stim avtal med sina brittiska och tyska motsvarigheter, PRS for Music och
GEMA, om en gemensam rättighetsplattform,
en så kallad hubb. Hubben är parternas svar
på EU:s krav på enklare licensiering för musik i
Europa och kommer att möjliggöra goda affärer
samtidigt som den kollektiva licensieringens fördelar bevaras för den enskilde musikskaparen.
Stim, PRS for Music och GEMA har planerat
lansering av samarbetet i mitten av 2015, under
förutsättning att den konkurrensgranskning som
EU-kommissionen initierat i januari 2015 resulterar i ett godkännande.
År 2007 bildade Stim tillsammans med PRS
for Music det fristående kommersiella bolaget
International Copyright Enterprise, ICE. Huvuduppgiften för ICE är att administrera de omfattande datavolymer som krävs för att betala ut
den ekonomiska ersättningen till musikskapare
14 SKAP Årsredovisning 2014 Som tf vd på Stim undertecknade SKAP:s
ordförande Alfons Karabuda våren 2014
avtal med PRS for Music och GEMA om en
gemensam rättighetsplattform.
och musikförlag när musikverken spelas, spelas
in, streamas eller lagligt laddas ned. Med ICE
vill parterna tillhandahålla ett världsledande delat back office och därmed kunna erbjuda rättighetshavare, musikanvändare och andra upphovsrättssällskap mångsidiga tjänster av hög kvalitet.
För att underlätta för nya former av musiktjänster
att växa fram, arbetar SKAP och Stim kontinuerligt för en effektiv licensiering av de rättigheter
Stim företräder. Därför har SKAP varit drivande
i arbetet med att skapa en global repertoardatabas, med syftet att förenkla licensiering över
geografiska gränser. Upphovsrättssällskap, musikskaparorganisationer och förlag samlades
tidigare i arbetet kring Global Repertoire Database, GRD, ett arbete som nu lett fram till två
spår – att bygga en repertoardatabas med back
office-stöd av ICE, eller med stöd av FastTrack,
en back office-tjänst som grundades av BMI,
GEMA, SACEM, SGAE och SIAE år 2000.
Under namnet Cis Next utvecklas nu med stöd
av erfarenheterna från GRD-arbetet en repertoardatabas med FastTrack som grund, samtidigt
som ICE utvecklas för att möta de krav arbetet
med repertoardatabasen ställt på en leverantör
av back office-tjänster.
SKAP är delaktigt i båda dessa utvecklingar. I
ICE genom sin representation i STIM:s styrelse
och i Cis Next som ECSA-representant.
Moderniserad fördelning
Sedan ett par år har Stim och dess huvudmän
FÖRVALTNING AV STIM
Stim förvaltas till lika delar av musikskaparnas och musikförlagens intresseorganisationer
SKAP, FST och Musikförläggarna.
utrett ett omfattande förslag till nya fördelningsregler för Stim. Förslaget lades fram för beslut
vid två extra föreningsstämmor i Stim, den 13
december 2013 och den 18 februari 2014. Vi
båda stämmorna röstade en majoritet för förslaget. Dock uppnåddes inte vid andra stämman
den kvalificerade majoritet som krävdes, varför
förslaget inte gick igenom.
Behovet av ett nytt fördelningssystem kvarstår.
Därför har Stim fortsatt arbetet under 2014 att
ta fram ett nytt förslag. Ett nytt system ska ta
avstamp i Stims stadgade mål att både främja
de anslutnas ekonomiska intressen och den
svenska musikkulturen.
Syftet är att Stim ska kunna erbjuda rättighetshavarna ett starkare och mer hållbart fördelningssystem som är väl rustat för förändringar i
omvärlden, till exempel till följd av den digitala utvecklingen. Viktiga förutsättningar är att ett nytt
system ska präglas av tydlighet, transparens och
objektivitet, samt att fördelningen av intäkter är
så träffsäker som möjligt.
På fördelningsområdet har Stim under 2014
också intensifierat det löpande arbetet att se
över användningen av så kallad analogiavräkning. Analogiavräkning är en metod för att fördela ersättning på områden där det ännu inte
finns tillräckligt kostnadseffektiva metoder för
rapportering av kundernas musikanvändning. I
de fallen fördelas ersättningen utifrån rapporter
från andra områden. Det kan gälla till exempel
närradio, hälsa/gym och bakgrund.
Med analogiavräkning kan licenstagarna betala
för sin musikanvändning och det svenska musikkollektivet få ersättning för sitt arbete. Så länge
inte tillräckligt kostnadseffektiva sätt att administrera musikrapporteringen finns, skulle alternativet till analogiavräkning vara att ersättning varken samlas in eller fördelas för dessa områden.
Stim strävar kontinuerligt efter att, där det är
möjligt, minska användningen av analogiavräkning och istället använda rapportering av musikanvändning.
Stims nämnd för promotion
av svensk musik – SPN
Stims nämnd för promotion av svensk musik,
SPN, initierar och stödjer projekt som syftar till
att ny svensk musik i alla genrer ska framföras
mer, nationellt såväl som internationellt, samt
projekt som verkar för en ökad förståelse för
upphovsrätten.
Exempel på
SPN-projekt
med SKAP
som huvudman under
2014:
• SKAPELSEN.com
• Vi har några att tacka
– inspirationsfilm om
kvinnor i musiken
• Podcasten Skaparna
• Din musikbusiness –
utbildning
• Denniz Pop Awards,
marknadsföring
• Vissatsning på Folkoch Världsmusikgalan
• Rätt och fel om din
musik, event på Stim
Music Expo
• Visby Tonsättarcentrum, kompositionsutveckling
Stims promotionnämnd bättre möjligheter att direkt, och med mindre administrationskostnader,
verka för att sprida svensk musik utanför landets
gränser och att stärka upphovspersonens rättigheter.
Nämnden ska ge förutsättningar för ett framtida
skapande inom musikområdet och initierar och
driver därför i samverkan med andra aktörer
satsningar och projekt för musik som behöver
särskilt stöd. Nämndens ledamöter representerar SKAP, FST och Musikförläggarna.
Årsredovisning 2014 SKAP 15
MEDLEMSSERVICE
Foto: kjell holmstrand
SKAP:s vårfest 2014.
SKAP är summan av
sina medlemmar
I SKAP ryms alla musikaliska uttryck och det är föreningens
medlemmar som gör SKAP till en central spelare i Kultursverige.
År 2014 fick SKAP för första gången fler än
1 100 medlemmar. Allt fler musikskapare ser
värdet i att samla sig kring centrala frågor om
musikskapares villkor. I SKAP:s medlemskollektiv finns företrädare för alla musikaliska uttryck.
Det ger styrka och legitimitet åt verksamhetens
inriktning – att värna musikskapares rättigheter
och att ge stöd och inspiration.
Medlemsaktiviteter
SKAP anordnar löpande medlemsaktiviteter på
olika håll i landet. Samtidigt som 2014 bjöd på
både stora utmaningar och stora framgångar
med kampanjer såväl nationellt som internationellt, kunde SKAP erbjuda fler medlemsaktiviteter än någonsin. Medlemmarna kunde bland
annat delta i medlemsmöten i Göteborg, Malmö
och Stockholm, nätverka kreativt på Låtskrivardagar i Orsa, gå på Musikmingel i Skara, och
delta vid SKAPELSENs lanseringsfest.
Vidare arrangerades under året en rad medlemsmöten och workshops inom ramen för
årets mångfalds- och jämställdhetsfokus, bland
annat möten om musikalisk mångfald i media,
mångfald i musiken och musiklivet, och om jämställdhet i musiklivet. Flera av dessa leddes av
SKAP:s projektledare för mångfalds- och jämställdhetssatsningen, Lina Thomsgård, och av
Pernilla Alexandersson från Add Gender. Dess-
16 SKAP Årsredovisning 2014 utom deltog experter, som kompositören, författaren och SKAP-medlemmen Marie Selander,
musikskaparen och SKAP-medlemmen Fredrik
Thomander, Popkollos Hanna Rothelius och dåvarande jämställdhetsministern Maria Arnholm.
Under hela året kunde SKAP:s medlemmar nätverka med andra musikskapare och artister på
Måndagsklubben, som ges i samarbete med
Musikerförbundet, FST och Musikcentrum Öst,
och förstås träffa såväl kolleger i musikbranschen
som den politiska sfären och media på SKAP:s
vårfest. Vårfesten, som arrangeras sedan många
år, manifesterar den musikaliska mångfald de
elva hundra medlemmarna representerar. Evenemanget är en medlemstradition, men också ett
tillfälle för SKAP att visa upp sin verksamhet. När
SKAP bjöd in till 2014 års vårfest kom närmare
450 gäster, tiotalet stipendiater och pristagare
och därtill MusicMusicMusic.
SKAP:s medlemmar bjöds också på entrén till
bland annat Manifestgalan, Stim Music Expo
och en föreläsning av Brian Eno. Vidare erbjöds
medlemmarna reseersättning för att kunna delta
vid Stims dialogmöte.
Vid SKAP:s årsstämma den 18 mars deltog ett
sjuttiotal medlemmar.
MEDLEMSSERVICE
Nino Ramsby
höll på SKAP:s
vårfest ett såväl
engagerat som
engagerande
tal.
Foto: Kjell Holmstrand
Medlemsmöte Göteborg.
Foto: Kjell Holmstrand
SKAP:s årsstämma
2014 på Nalen.
Foto: Kjell Holmstrand
Låtskrivardagar
i Orsa lockade
som vanligt
SKAP-medlemmar från när och
fjärran.
Låtskrivardagar i Orsa.
Foto: Janne Bäckman
Foto: Janne Bäckman
Måndagsklubben.
Foto: Kjell Holmstrand
Årsredovisning 2014 SKAP 17
MEDLEMSSERVICE
SKAP:s utbildning Din musikbusiness –
har du koll på dina rättigheter? lockade
ett hundratal intresserade musikskapare.
Utbildning och rådgivning
I SKAP:s uppdrag ligger att verka för medlemmarnas möjligheter att bedriva yrkesmässigt
kulturskapande. En central del av det arbetet är
utbildning och rådgivning.
Bland de utbildningar som SKAP erbjöd
medlemmarna under året fanns Din musikbusiness, SKAP:s musikjuridikutbildning, som för
andra året lockade närmare hundratalet musikskapare, en heldagsutbildning i företagsekonomi för musikskapare, samt i samarbete med
andra utbildningsaktörer även kurser i Sibelius
i Göteborg och Stockholm, en heldagskurs
om synk i Malmö, samt en filmmusikkurs och
en kurs om Youtube-avtalet genom Kulturkraft
Stockholm.
SKAP erbjuder också medlemmarna kostnadsfri
juridisk och ekonomisk rådgivning. Den juridiska
rådgivningen kan gälla förlagsavtal, beställningsavtal eller andra upphovsrättsrelaterade frågor.
Under 2014 inkom ett 80-tal ärenden. Rådgivare är SKAP:s juridiska konsult Jakob Hvistendahl. För ekonomisk rådgivning kan varje
medlem boka upp till sex kostnadsfria halvtimmestillfällen om året. Rådgivare är SKAP:s ekonomikonsult Elisabeth Kreivi och hennes kollega
Anna Berkius Kolte.
Medlemskommunikation
I mars lanserades SKAP:s nya webbplats. Den
nya webbplatsen ger en tydligare bild av verksamheten både för medlemmar och för andra in-
under 2014 har följande medlemmar tillkommit
Jörgen Aggeklint
Joakim Brunström
Lars-Erik Grimelund
Anders Jalkéus
Rawa Ali
Lars Bygdén
Stina Göransson
Jimmy Jansson
Karl-Martin Almqvist
Christer Christensson
Tuomo Haapala
Xenia Kriisin
Claes Andreasson
Pär Davidsson
Svante Halldin
Martin Landquist
Joakim Arnell
Mohammad Denebi
Madelene Hamberg
Vera Josefina Larsson
Maria Arnqvist
Martin Elisson
Jens Handell
Stiko Per Larsson
Sibille Attar
Carl Falk
Kristoffer Hedberg
Jonna Lee
Axel Bellinder
Michael Feiner
Andreas Hedlund
Magnus Lidehälll
Ludvig Berghe
Susanne Fellbrink
Martin Hedström
Magnus Lindberg
Thomas Berglund
Sarah Dawn Finer
Fanny Holm
Maria Lindén
Johan Berthling
Johan Fransson
Magnus Hydén
Filip Lindfors
Anja Bigrell
Karl Frid
Seppo Härkönen
Josefine Lindstrand
Adam Bolméus
Bertil Fält
Anna Ihlis
Victor Lisinski
Peter Boström
Jenny Gabrielsson
Anna Jalkéus
Mikael Littwold
18 SKAP Årsredovisning 2014 MEDLEMSSERVICE
Foto: Kjell Holmstrand
Föreningens tidning SKAP-Nytt utkommer sedan
2013 med fyra nummer om året, jämfört med tidigare två nummer. Artiklar från tidningen återpubliceras löpande på SKAP.se, för att få även
digital spridning. Tidningen, som också i sin helhet publiceras digitalt på SKAP.se, skickas till
samtliga medlemmar och dessutom till ytterligare ca 500 prenumeranter, främst beslutsfattare i
musikbranschen och politiken, samt journalister.
SKAP:s digitala medlemsbrev utkommer sedan
sommaren 2014 varje vecka, på fredagar, och
fyller därmed rollen som informationsgivare mellan SKAP-Nytts utgivningar.
Arbete, inspiration och
rekreation i Almuñécar, Paris,
New York och Visby
Tre gånger om året kan medlemmarna ansöka
om vistelse under två veckor i SKAP:s medlemsägda lägenheter i Almuñécar, New York och Paris. Lägenheterna har under 2014 disponerats
av 71 medlemmar för arbete och rekreation.
Dessutom erbjuder SKAP genom ett samarbete med Visby tonsättarcentrum medlemmarna
kostnadsfria vistelser i någon av centrets studior.
Möjligheten utnyttjades av 11 medlemmar.
Foto: märta thisner
tressenter. Särskild vikt har lagts vid att utveckla
medlemsservicesidorna och kalendariet, för att
öka nyttan för medlemmen.
Julia Spada
kompositör, artist och
medlem i SKAP
Svante Lodén
Calle Rasmusson
David Urwitz
Tony Malm
Hanna Emilia Rydberg Mitiku
Samuel Waermö
Maria Marcus
Daniel Savio
Anna Wedin
Peter Månsson
Jens Siverstedt
Minna Weurlander
Agneta Mårtensson
Sam Sohlberg
Peter Wiberg
Tony Nilsson
Erik Gadd
Linus Wikund
Josefina Nilsson
Cornelia Sojdelius
David Wilhelmson
Ulf Nomark
Julia Spada
Camilla Voigt
Henrik Oja
Christian Spering
Anders Wollbeck
Eric Palmqwist
Quint Starkie
Torbjörn Zetterberg
Felix Persson
Magnus Strömberg
Patrik Öhlund
Alberto Pinton
Uno Svenningson
Cecilia Österholm
Johan Piribauer
Ewan Svensson
Magnus Öström
Johan Ramström
Aapo Sääsk
"Den juridiska hjälp
jag fick när jag
förhandlade mitt
skivkontrakt var helt
ovärderlig. Blir så
glad och tacksam
över att det finns
organisationer som
står på musikskaparnas sida i sådana här processer
och det kändes det
verkligen som att
SKAP gjorde."
Årsredovisning 2014 SKAP 19
FOKUSOMRÅDE 2015
Musikskaparnas intresseorganisation
Vad gör en intresseförening som
SKAP relevant i framtiden?
Med fokusområde SKAP 2025
utformar medlemmarna och
styrelsen SKAP:s framtid.
Musikbranschen står inför många utmaningar,
utmaningar som med den digitala utvecklingen
dessutom är gränslösa. För musikskapare handlar det inte bara om att få en rättvis del av kakan,
utan också om det självklara i att konstnärliga
rättigheter, yttrandefrihet och upphovsrätt, ska
respekteras i framtiden. Stim och den kollektiva
förvaltningen är ansatt av såväl affärsintressen
som politiska krafter och just nu pågår EU-reformen av upphovsrätten, den kollektiva förvaltningens fundament.
Vad gör då en intresseförening för musikskapare relevant? Hur ska SKAP arbeta och vilket
är SKAP:s uppdrag? Det är frågor som styrelsen ställde när man hösten 2014 beslutade om
SKAP:s verksamhetsfokus 2015 – SKAP 2025.
Samling kring strategisk
inriktning
Med SKAP 2025 vill styrelsen bjuda in medlemmarna till ett omfattande framtidsarbete. För att
fatta rätt strategiska beslut idag, måste SKAP
veta vilken riktning föreningen ska ta på längre
sikt. Därför ska medlemmarna – kompositörerna
och textförfattarna – själva få svara på hur de vill
att deras situation ska se ut om tio år och hur
SKAP ska fortsätta att vara en relevant förening.
Vid höstens medlemsmöten i Göteborg, Malmö
och Stockholm påbörjades den strategiska
diskussionen tillsammans med medlemmarna.
Syftet är att inkludera medlemmarna och den
mångfald medlemskollektivet erbjuder i arbetet.
Därför kommer SKAP under 2015 att arrangera
medlemsmöten, workshops och projekt inom ramen för fokusområdet. Allt för att skapa samling
kring föreningens strategiska inriktning.
Foto: Stina Elg (Petter), Anna Rut Fridholm (Robyn, SKAPELSEN crew), Helena Havlund (Titiyo), Janne Bäckman (Låtskrivardagar i Orsa), Kjell Holmstrand (övriga).
20 SKAP Årsredovisning 2014 FOKUSOMRÅDE 2015
i framtiden – SKAP 2025
På kort sikt handlar det om att skapa balans i
ersättningarna från digitala musiktjänster. Det
mår hela näringskedjan bra av. SKAP samlade i
februari 2015 branschaktörer från alla delar av
den digitala näringskedjan och diskuterade vägen framåt. Arbetet kan ses som en fortsättning
på SKAP:s fokusområde 2013, Digital agenda
för musiken. Med Digital agenda för musiken
ville SKAP bland annat bidra till ökad dialog
och samarbete mellan musiken, tekniken och
politiken.
Nu är steget taget att omsätta dialog i utveckling. Den digitala näringskedjan har stabiliserats
efter tuffa inledande år. Nu behöver branschen
tillsammans säkerställa långsiktig hållbarhet.
Medlemsservice viktig fråga
Men det handlar inte bara om förändringar omvärlden och hur musikskaparkollektivet ska förhålla sig till dem. SKAP har ett uppdrag att ge
medlemmarna god medlemsservice, att hjälpa
dem i sin yrkesutövning. Därför behöver arbetet i SKAP 2025 ta hänsyn till hur det som händer i världen praktiskt påverkar den enskilde
musikskaparens vardag. Hur kan SKAP bäst
stödja musikskapare i sin professionella verksamhet?
Redan idag erbjuder SKAP medlemmarna utbildning, juridisk och ekonomiskt rådgivning, och
annan medlemsservice. Men vad behöver musikskaparna i framtiden?
Under 2015 kommer SKAP att arrangera workshops och utbildningar för att ta reda på den saken. En avgörande faktor för att arbetet ska bli
framgångsrikt är medlemmarnas engagemang.
SKAP:s fokusområden
•Varje år lägger SKAP
särskilt fokus vid någon
enskild fråga som har
påverkan på medlemmarnas villkor och förutsättningar för professionellt musikskapande.
I kommunikationen på
t ex Twitter används
hashtag #SKAP följt av
årtal med två siffror, för
årets fokusområde alltså
#SKAP15.
•Fokusområdet bedrivs i
projektform och genomsyrar hela verksamheten.
•Tidigare fokusområden
har varit till exempel
Yttrandefrihet (2011),
Kompetens och kommunikation (2012), Digital
agenda för musiken
(2013) och Mångfald
och jämställdhet (2014).
LÄS MER
SKAP:s fokusområde:
skap.se
Foto: Mattias Söderberg.
Att värdera arbeteT rätt
En av de största utmaningarna för framtiden är
att säkerställa att musikskapares arbete värderas rätt. Musikskaparnas arbete utgör kärnan
och värdet i den digitala näringskedjan. Det arbetet är centralt i SKAP:s verksamhet och kommer att fortsätta att vara det.
"Jag är inte
ensam. SKAP
ger inspiration,
styrka och tillhörighet! "
Camilla Voigt
kompositör, kyrkomusiker
och medlem i SKAP
Årsredovisning 2014 SKAP 21
Foto: anna rut fridholm
ÅRETS PRISTAGARE OCH STIPENDIATER
De uppmärksammades 2014
SKAP-stipendiater 2014
•Mattias Alkberg
•Edda Magnason
•Jenny Almsenius
•Maria Marcus
•Kerstin Andeby
•Meshuggah (Dick
•Noonie Bao
Lövgren, Fredrik
•Christoffer Berg
Thordendal, Jens
•Ana Diaz
Kidman, Mårten
•Nanne Grönvall
Hagström, Tomas
•Fredrik Haake och
Haake)
Matti Norlin
•Linnea Olsson
•Peter Hallström
•Marcelo Salazar
•Christine Hals
•Lars Åke Svensson
•Esbjörn Hazelius
•Jean-Paul Wall
•Goran Kajfeš
•Cecilia Wennerström
Fridholm
Marcelo Salazar. Foto: Anna Rut Fridholm
Christoffer Berg. Foto: Anders Lidén
Stipendierna tilldelas kompositörer inom alla musikaliska genrer. Stipendiesumman 2014 var 40 000
kr per stipendium. SKAP förvaltar också ett antal närstående stiftelser från vilka det under 2014
delats ut stipendier och priser.
pristagare 2014
SKAP:s hederspris: Marie Bergman, Jerry
Williams
Fred Winters minnesfond: Py Bäckman
SKAP:s pris till Kai Gullmars minne: Karin
Dreijer
Sven Paddocks minnesfond: Nino Ramsby
Ejnar Westlings minnesfond: Louise
Hoffsten, Kjell Samuelson
SKAP:s stipendium till Evert Taubes
minne: Dan Berglund
SKAP:s musikdramatikpris: Johan
Söderqvist
SKAP:s jazzkompositionspris: Erik
Hellqvist och Marcus Moberg
SKAP:s dansbandskompositionspris:
Haidi Krohn och Kenth Fingal
Karl Gerhards jubileumsfond: Henrik Dorsin
SKAP:s och Manifests pris till årets kom-
22 SKAP Årsredovisning 2014 Foto: anna rut fridholm
Fridholm
SKAP:s priser och stipendier är branschens sätt att uppmärksamma de egna kollegornas arbete.
Varje år utses ett trettiotal mottagare som får motta sina priser och stipendier från SKAP:s styrelseledamöter vid olika tillfällen under året.
Kristina Lugn. Foto: Lars Erik Örthlund
Jerry Williams. Foto: Kjell Holmstrand
Vid SKAP:s vårfest fick bland andra
dessa ta emot priser och stipendier:
Nino Ramsby, Py Bäckman, Noonie
Bao, karin Dreijer, Jean-Paul Wall,
Edda Magnason, Peter Hallström
och Linnea Olsson.
Glada SKAP-stipendiater 2014.
positör: Cult of Luna (Erik Olofsson, Andreas
Johansson, Anders Teglund, Magnus Lindberg,
Fredrik Kihlberg, Johannes Persson, Thomas
Hedlund)
Thore Skogmans riksstipendium: Petter
Askergren
Ted Gärdestad-stipendiet: Isabella Sohlberg
SKAP:s och Manifests pris till årets textförfattare: Lina Högström
Karamelodiktstipendiet, i samarbete med
Povel Ramel-sällskapet och Stallmästarbröderna: Kristina Lugn
SKAP:s stipendium till Fred Åkerströms
minne: Thérèse Juel
Stipendium ur Stiftelsen Ulf Peder Olrogs
Minne: Gunnar Källström och Agneta Stolpe
Nordic Film Composer Harpa Award: Matti
Bye
ÅRETS PRISTAGARE OCH STIPENDIATER
Louise Hoffsten.
Foto: anna rut fridholm
Årsredovisning 2014 SKAP 23
ORGANISATION
organisation
styrelse
Alfons Karabuda, ordförande. Kompositör. Styrelsens ordförande sedan 2007, i styrelsen sedan 2005. Andra styrelseuppdrag
är ordförande i ECSA, samt ledamot i Stim,
IMC, NCB, NPU, Musiksverige, Export Music Sweden och Polar Music Prize. Ledamot i
KLYS AU, Statens Musikverks Konstnärliga Råd och Svenska
Unescorådets kulturutskott. Rådgivare till FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Jan-Olof Andersson. Kompositör, sångare,
gitarrist och pedagog. I styrelsen sedan 1997.
Andra styrelseuppdrag är Samfundet för visforskning, Birger Sjöbergsällskapet och Stiftelsen Ulf Peder Olrogs Minne.
Dan Bornemark. Kompositör, producent,
artist, musikentreprenör och pedagog. I styrelsen sedan 2012. Andra styrelseuppdrag är
Stim.
Douglas Carr. Kompositör och musikproducent. I styrelsen sedan 2004. Andra styrelseuppdrag är LaCarr Music och Stim.
Elise Einarsdotter. Kompositör och pianist. I
styrelsen sedan 2007. Andra styrelseuppdrag
är Stim, Svensk Musik Swedmic AB, Laila och
Charles Gavatins stiftelse för jazzmusik och
Oktoberteatern.
Johan Ekelund. Kompositör och musikproducent. I styrelsen sedan 1998. Andra styrelseuppdrag är Stim (t o m 18 augusti 2014),
Pluralism AB, Oakland Media AB, Kobalt Music Group Ltd och IMPALA.
Karina Kampe. Kompositör, artist, textförfattare, föreläsare och coach. I styrelsen sedan
2011.
Alexandra Nilsson. Kompositör och musiker. I styrelsen sedan 2014. Andra styrelseuppdrag är vice ordförande i KVAST.
Anna Wedin. Kompositör, musiker och universitetslektor vid Luleå tekniska universitet
(Musikhögskolan i Piteå). I styrelsen sedan
2014.
medarbetare
Alfons Karabuda
arbetande styrelseordförande
Mårten Karlsson
administrativ chef
Kjell Holmstrand
kommunikationschef
Johan Hammarbäck
handläggare, medlemsverksamhet samt
pris- och stipendieverksamhet
Anders Lidén
handläggare, beredning och information
Foto: Johan Olsson
24 SKAP Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
förvaltningsberättelse 2014
Verksamhetsbeskrivning
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare – är Sveriges intresseförening för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP är huvudman i Stim, bedriver
påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och fördelar stipendier.
SKAP grundades 1926 och är en förening för alla musikaliska
genrer. SKAP hade vid 2014 års utgång 1101 medlemmar.
Föreningens övergripande ändamål är att:
•Tillvarata medlemmarnas konstnärliga och upphovsrättsliga
intressen
•Fördela bidrag, stipendier och priser
•Verka för svensk populärmusik
Huvudmannaskap i Stim
En av SKAP:s viktigaste roller är som huvudman för Stim.
SKAP, FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och Musikförläggarna utgör en tredjedel var av Stims styrelse. SKAP företräder anslutna upphovspersoners intressen och verkar för
att Stim är effektivt, transparent och inte diskriminerar några
upphovsmän. Vidare är SKAP representerad i Stims AU,
fördelningskommitté, bedömningskommitté, graderingskommitté, Stim referensgrupp för onlineförhandlingar, stipendiekommitté, ICE governance group, i styrelserna för NCB och
Svensk Musik Swedmic AB och i Stims promotionnämnd.
Påverkansarbete
SKAP bedriver påverkansarbete, både i Sverige och på EUnivå. I denna verksamhet är SKAP:s viktigaste målsättningar
att värna upphovsrätten och att verka för den kulturella mångfalden.
I Sverige arbetar SKAP genom ett antal nätverk. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är ledamot i Musiksveriges styrelse,
KLYS AU, Konstnärliga rådet vid Statens musikverk, Polar
Music Prize styrelse och ordförande i dess prisnämnd.
SKAP är ordförande i den europeiska paraplyorganisationen
ECSA - the European Composer & Songwriter Alliance - som
företräder Europas alla kompositörer och tonsättare. ECSA
samarbetar med Music Creators North America. Tillsammans
representerar ECSA och Music Creators North America nationella musikskaparorganisationer och deras medlemmar i
över 30 länder. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är styrelseledamot i International Music Council.
Medlemsservice
•SKAP erbjuder medlemmarna juridisk och ekonomisk rådgivning.
•SKAP har tre medlemsägda lägenheter, en i södra Spanien,
en i Paris och en i New York. Dit kan medlemmarna åka för
arbete och rekreation.
•SKAP arrangerar medlemsaktiviteter runt om i landet. På
medlemsträffarna ges information om aktuella upphovsrätts-, SKAP- och Stim-frågor.
•SKAP förhandlar fram standardavtal, som t ex Musikförlagsavtalet.
Stipendieverksamhet
SKAP delar ut stipendier till kompositörer och textförfattare.
Styrelse
SKAP drivs av en av medlemmarna vald styrelse bestående
av 9 personer. Vid årsstämman 2014 omvaldes ledamöterna
Dan Bornemark, Douglas Carr och Johan Ekelund på mandat
om 3 år. Alexandra Nilsson och Anna Wedin invaldes på mandat om 1 år. Styrelsen bestod därmed under året av Jan-Olof
Andersson, Dan Bornemark, Douglas Carr, Elise Einarsdotter, Johan Ekelund, Karina Kampe, Alfons Karabuda (ordförande), Alexandra Nilsson och Anna Wedin.
Årsstämma
Årsstämma hölls den 18 mars 2014.
Medlemmar
SKAP hade vid 2014 års utgång 1101 medlemmar. Medlemskap beviljas yrkesverksamma upphovsmän som varit Stimanslutna i minst tre år (eller till motsvarande sällskap utomlands). Ansökan om inträde prövas av styrelsen.
Årsredovisning 2014 SKAP 25
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
EKONOMI
Beträffande föreningens ekonomiska ställning hänvisas till
efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande
noter.
Kostnader och intäkter
SKAP har två huvudsakliga intäkter: Anslag från Stim (en del
av Stims så kallade nationella medel) och intäkter från BONUS Copyright Access (fotokopieringsersättning). Utöver
detta inkasserar SKAP stipendiemedel från Stim, projektmedel från Stims promotionnämnd, medlemsavgifter och anmälningsavgifter för vårfesten.
kostnader hänförliga till denna verksamhet, samt de delar av
Stims intäkter som används till påverkansarbete för upphovsmannakollektivet. Föreningens skattekostnad blev 75 tkr (98
tkr). Samtidigt fick SKAP en skatteintäkt på 73 tkr (10 tkr).
Detta beror på att SKAP under året gjorde en skattemässig
genomgång ur ett föreningsperspektiv, särskilt gällande det
faktum att SKAP:s verksamhet ur ett skatteperspektiv är blandad mellan ideell verksamhet och näringsverksamhet. Utredningen, som genomfördes av KPMG, innehöll både inkomstskatt och moms.
Årets skatt blev 2 tkr (88 tkr).
SKAP:s totala intäkter minskade 2014 från 15 059 tkr till
14 713 tkr. 984 tkr (1 323 tkr) av dessa var projektmedel från
Stims promotionnämnd, och har oavkortat finansierat projekt
beslutade av Stims promotionnämnd för vilka SKAP varit
huvudman. Läs mer om dessa projekt på sid 15.
Rörelsens totala kostnader minskade från 15 353 tkr till
15 068 tkr. Av kostnaderna var 984 tkr (1 323 tkr) hänförliga
till projekt beslutade av Stims promotionnämnd.
Ersättningar från Bonus Copyright Access
SKAP inkasserar genom Bonus Copyright Access fotokopieringsersättning från bl a grund- och gymnasieskolan, högskolan och den kommunala kulturskolan. SKAP fördelar denna
ersättning individuellt när det finns underlag för sådan fördelning. I övriga fall skuldför SKAP ersättningen för att använda
för kollektiva ändamål i enlighet med Bonus Copyright Access regelverk.
Finansiella intäkter och periodiseringsfond
Under verksamhetsåret har ett kapital om 12 614 tkr
(12 387 tkr) förvaltats i diskretionär förvaltningsform hos
Handelsbanken. Med utdelningar och kapitalintäkter är
resultatet från finansiella investeringar 275 tkr (324 tkr).
Från periodiseringsfond återfördes 387 tkr (564 tkr).
Skatt
Inkomstskatt betalas på näringsverksamhet, i SKAP:s fall
intäkterna från Bonus Copyright Access med avdrag för
26 SKAP Årsredovisning 2014 Resultat och vinstdisposition
Årets resultat blev 305 tkr (476 tkr). Styrelsen föreslår att
årets överskott överföres i ny räkning.
SKAP:s kapital
Som redovisats ovan har ett kapital om 12 614 tkr (12 387 tkr)
förvaltats i diskretionär förvaltningsform hos Handelsbanken.
Marknadsvärdet är var vid årets slut 15 398 tkr (14 008 tkr).
Vidare äger föreningen fastigheter i Spanien, Frankrike och
USA till ett anskaffningsvärde av 7 983 tkr. Det beräknade
marknadsvärdet för dessa fastigheter är 11 116 tkr (9 340
tkr).
SKAP:s närstående stiftelser
SKAP förvaltar ett antal närstående stiftelser, närmare bestämt Fred Winters Minnesfond, Karl Gerhards jubileumsfond, SKAP:s Stipendiefond till Evert Taubes Minne, SKAP:s
jubileumsfond, Sven Paddocks Minnesfond, Ejnar Westlings
Minnesfond, Arthur Birgins Stiftelse och Fritz Gustaf Grafströms Stipendiefond. Årsredovisningar för dessa finns att
beställa av SKAP:s kansli.
SKAP är också stiftare och har styrelserepresentation i stiftelserna Ulf Peder Olrogs minne, Thore Ehrlings minnesfond
och Stiftelsen Orkester Journalen.
RESULTATRÄKNING
RESULTATRÄKNING 2014
Resultaträkning (Belopp i tusental kronor)
Not 2014 2013
1
14 713 15 059
Föreningens kostnader
Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 2
Avskrivningar -3 016 -6 447 -5 490 -115 -3 108
-6 184
-5 946
-115
Summa föreningens kostnader -15 068 -15 353
Verksamhetsresultat -355 -294
Intäkter från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar 3
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader 4
379 -
-104 421
-97
Resultat efter finansiella poster -80 30
Återföring periodiseringsfond 387 564
307 564
5
-2 -88
Årets resultat 305 476
Föreningens intäkter Resultat från finansiella investeringar
Resultat före skatt Skatt Årsredovisning 2014 SKAP 27
BALANSRÄKNING
BALANSRÄKNING 2014
Balansräkning (Belopp i tusental kronor)
per den 31 december
Not 2014 2013
Materiella anläggningstillgångar
Bostadsrätter Inventarier, verktyg och installationer 6
7
7 983 254
7 983
368
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 8
12 614 12 387
Summa anläggningstillgångar 20 851 20 739
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9
26 137 24 348 535 435
42
206
400
1 083
Kassa och bank 2 702 2 175
Summa omsättningstillgångar 3 237 3 258
Summa tillgångar 24 088 23 997
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Balanserat överskott Vinst föregående år Årets resultat
15 472 476 305
15 028
444
476
SUMMA EGET KAPITAL
16 253 15 948
10 505 892
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder Skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 480 20 533 6 297 361
67
466
6 263
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
7 330 7 157
Summa eget kapital och skulder 24 088 23 997
28 SKAP Årsredovisning 2014 NOTER
ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter
2014-12-31
2013-12-31
Panter och säkerheter för egna skulder
inga
inga
summa– –
Övriga ställda panter och säkerheter
inga
inga
summa– –
ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelseringa inga
summa– –
NOTER
Redovisnings- och värderingsprinciper
Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens allmänna råd.
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Aktier och andelar
Aktier och andelar som är anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet. Nedskrivning
sker när det verkliga värdet (marknadsvärdet) är lägre än anskaffningsvärdet.
Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till
anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att
den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga
obligationer värderas till anskaffningsvärde.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Utländska valutor
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall
valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandetiden.
Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Inventarier 5 år
Årsredovisning 2014 SKAP 29
NOTER
Not 1. Föreningens intäkter
Föreningens intäkter fördelar sig enligt följande:
Medlemsavgifter Anslag Fotokopieringsersättning Stipendiemedel inkl biblioteksersättning Övriga bidrag Summa 2014 2013
552 5 932 5 002 1 860 1 367 501
5 665
4 776
1 990
2 127
14 713 15 059
2014 2013
Not 2. Anställda och personalkostnader
Medeltalet anställda
Män
Kvinnor
5
5
--
Totalt
55
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
20142013
Löner och andra ersättningar Arbetande styrelseordförande Styrelsearvode, fastställt av årsstämma
AU Övriga arvoden, styrelseledamöter
Övriga arvoden 1 765 1 273
239
65 113
201 1 928
1 247
247
82
108
204
Totala löner och ersättningar 3 656 3 816
Sociala kostnader inklusive särskild löneskatt
(varav pensionskostnader) Av pensionskostnaderna avser arbetande styrelseordförande
1 909 774 464
1 943
762
476
Den maximala totalsumman för styrelsearvoden var under 2014 i enlighet med beslut på årsstämman 257 000 kr. För
arbete utanför styrelsen arvoderas ledamöterna enligt gällande timarvode. Dessutom har styrelseledamöter under året
fakturerat för utförda tjänster utanför styrelseuppdraget till ett belopp uppgående till 70 (27) tkr.
Ordförandens tjänstgöringsgrad är 100 procent. Anställning gäller så länge den anställde är SKAP:s ordförande. Ömsesidig uppsägningstid är 6 månader.
För ordförande tillämpas en pensionsplan i SPP. Pensionsåldern är 65 år. Övriga anställda följer ITP-plan enligt kollektivavtal.
30 SKAP Årsredovisning 2014 NOTER
Not 3. intäkteR från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
2014 2013
Utdelning Räntekostnader värdepapper
Ränteintäkter värdepapper
Realisationsvinst värdepapper
Realisationsförlust värdepapper
17 -8
136 234 -
21
-21
156
298
-33
Summa 379 421
Not 4. räntekostnader och liknande kostnader
2014 2013
Räntekostnader, övriga
Förvaltningskostnad värdepapper -
-104 -3
-94
Summa -104 -97
Not 5. Skatt på årets resultat
2014 2013
-75 73 -98
10
-2 -88
Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Total redovisad skattekostnad not 6. bostadsrätter
2014 2013
Ackumelerande anskaffningsvärden
– Vid årets början
7 983 7 983
– Nyanskaffningar
-
Redovisat värde vid årets slut Marknadsvärde Not 7. inventarier, verktyg och installationer
Ackumelerande anskaffningsvärden – Vid årets början
– Nyanskaffningar
Ackumelerande avskrivningar enligt plan:
– Vid årets början
– Avyttringar och utrangeringar
– Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut 7 983 7 983
11 116 9 340
2014 648
-
648
2013
-279 -
-115
-394 -164
-115
-279
254 369
528
120
648
Årsredovisning 2014 SKAP 31
NOTER
Not 8. andra Långfristiga värdepappersinnehav
Ackumelerande anskaffningsvärden:
– Vid årets början – Tillkommande tillgångar – Avgående tillgångar 2014 2013
12 387 2 062 -1 835 13 252
5 626
-6 491
Redovisat värde vid årets slut Marknadsvärde
12 614 15 398
12 387
14 008
2014 2013
Upplupna medlemsintäkter Övriga förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter 60 236 52 140
199
61
Summa 348 400
Not 9. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 10. Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder Beskattningsår 2008 Beskattningsår 2009 Beskattningsår 2012 Summa 20142013
-
387
420 420
85 85
505 892
2014 2013
Reserverade medel BONUS Copyright Access
Upplupna semesterlöner Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna kostnader 5 159 331 192 615 5 059
371
455
378
Summa 6 297 6 263
Not 11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
32 SKAP Årsredovisning 2014 SKAP:s årsredovisning kommer att framläggas för fastställelse på årsstämman 23 mars 2015.
Stockholm 18 februari 2015
Alfons Karabuda
ordförande
Jan-Olof Andersson
Douglas Carr
Elise Einarsdotter
Karina Kampe
alexandra nilsson
Dan Bornemark
Johan Ekelund
anna wedin
Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2015
Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor
Pierre Ström
Årsredovisning 2014 SKAP 33
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse
Till årsstämman i SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare, org nr 802001-1337
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SKAP –
Sveriges kompositörer och textförfattare år 2014.
per 2014-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens övriga delar.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Rapport om andra krav enligt lagar
och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en
revision av styrelsens förvaltning för SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare för år 2014.
Styrelsens ansvar
Revisorernas ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval
av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller
hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt
planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat
genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på
fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den
interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i
de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i
styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av
årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig
till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen för föreningen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 18 februari 2015
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning
34 SKAP Årsredovisning 2014 Gunilla Wernelind
Auktoriserad revisor
Pierre Ström
MER INFORMATION OCH KONTAKT
På SKAP:s webbplats www.skap.se finner du
information och nyheter om SKAP:s verksamhet.
Där finns också faktablad, remissvar och andra
dokument för nedladdning.
För dig som är medlem
Du som är medlem i SKAP har tillgång till
medlemsservice som ekonomisk och juridisk
rådgivning, försäkringslösningar, utbildningar
och medlemsaktiviteter i hela landet. Läs mer på
www.skap.se
Ännu inte medlem?
Är du yrkesverksam upphovsperson men inte
SKAP-medlem? Bli det! Ansökan om inträde
prövas av styrelsen fyra gånger om året. Du kan
ansöka om medlemskap i SKAP om du varit
ansluten till Stim, eller motsvarande sällskap
utomlands, i minst tre år. Ansökan görs på
www.skap.se
SKAP:s pressrum på MyNewsdesk
Du som är journalist finner pressmeddelanden
och annat pressmaterial i SKAP:s pressrum på
MyNewsdesk. Där kan du också prenumerera
på information från SKAP.
mynewsdesk.com/se/pressroom/skap
SKAP i sociala medier
Följ SKAP på Facebook och Twitter:
facebook.com/popkompositorer
twitter.com/skapnews
Följ ordförande
Alfons Karabudas blogg:
contentisking.squarespace.com
Kontakta SKAP
SKAP:s kansli och arkiv är belägna i Stimhuset på Hornsgatan
103 i Stockholm.
Adress:
Hornsgatan 103
Postadress
Box 17092
104 62 Stockholm
E-post
[email protected]
Växel
08-783 88 00
Direktnummer:
Handläggare
Anders Lidén
08-783 88 67
Handläggare
Johan Hammarbäck
08-783 88 39
Kommunikationschef
Kjell Holmstrand
08-783 88 64
Administrativ chef
Mårten Karlsson
08-783 95 17
Ordförande
Alfons Karabuda
08-783 88 40
SKAP:s arkiv
Per Floberg
08-783 88 63
Besöks- och postadress som SKAP:s
kansli.
Årsredovisning 2014 SKAP 35
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP bedriver på uppdrag av sina drygt 1 100 medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och är huvudman i Stim. SKAP är också ordförande i ECSA – European Composer &
Songwriter Alliance och samarbetar genom ECSA med Music Creators North America.
Hornsgatan 103 • Box 17092 • 104 62 Stockholm • Tel 08-783 88 00 • [email protected] • www.skap.se
Produktion/grafisk form: SKAP/Lovstrom Content. Papper: omslag 200 Arctic Silk +, inlaga 115 Arctic Silk +.
Tryck: DanagårdLITHO 2015.