1. No category

Skap
nytt
nr 2 • sommaren 2015
SKAP – Sveriges ­
kompositörer
och textförfattare
Hemma hos
Tore Berger
SPECIALEN: Spelets regler
Striden om den nya upphovsrätten
Alfons möter Linda Portnoff
SKAP 2025: Uppgradera dina digitala kunskaper
Lättare att licensiera
SKAP-profilen: Möt Gullan Bornemark
Expertfrågan – information vid avtal?
Sista sidan – seriepremiär
Ordföranden har ordet
Bråda dagar för
musikskapande på lång sikt
J
ust nu är vi inne i den kanske i särklass mest
betydelsefulla tiden sedan åtminstone ett halvsekel vad gäller musikskapares villkor. För ett
par veckor sedan kom ett betänkande till ny
lagstiftning för upphovsrättssällskap. Det bygger på det
EU-direktiv som SKAP och ECSA arbetat med i den
politiska processen i Bryssel under de senaste åren.
Samtidigt går vi nu in i den tuffaste delen av den pågående upphovssrättsreformen inom EU, en reform som
syftar till att underlätta för en digital inre marknad.
Att underlätta kan betyda många saker. En rad
aktörer på den digitala marknaden har valt att tolka det
som att det de upplever som hinder ska undanröjas.
Som upphovsrätten. Globala tjänster som Google och
YouTube, men också kulturarvs- och utbildningsaktörer,
som våra bibliotek och universitet lobbar just nu hårt
för en uppluckring av upphovsrätten, därför att de tror
att de skulle tjäna på det. Man menar att upphovsrätten
står i vägen, låser in och försvårar.
”När man ser på
upphovsrätten som
ett hinder, avslöjar
det en kortsiktig
strategi. ”
J
foto: johan ohlsson
ag är övertygad om att de tänker fel. Upphovsrätten är inte ett hinder, utan en nyckel. En
nyckel till långsiktig hållbarhet för alla parter:
musikskapare och deras upphovsrättssällskap,
förlag, skivbolag, digitala aktörer och kulturarvs- och
utbildningsaktörerna. När man ser på upphovsrätten
som ett hinder, avslöjar det en kortsiktig strategi.
Det kanske funkar om man är en digital startup som
snabbt vill fylla sin tjänst med värde för att kunna
avyttra den med maximal vinst, eller om man är en kulturarvsaktör som vill kunna erbjuda allt till alla nu med
detsamma. Men det funkar inte om man vill vara med
och säkerställa en hållbar utveckling för digitala tjänster, en återväxt i kulturen, eller ett kulturarv även för
morgondagen.
2
U
pphovsrätten är inte ett hinder, upphovsrätten är en garant för långsiktighet. En väl
fungerande upphovsrätt ombesörjer att fler
musikskapare kan leva på sitt arbete och
förse de digitala aktörerna med ny råvara – musik. För
det är musiken som är råvaran för dessa aktörer och
det är musiken som är värdet i den digitala värdekedjan.
Nu är det vår uppgift att bemöta dessa aktörers lobbyister i korridorerna i Bryssel. Vi gör det genom att
identifiera de politiska beslutsfattare de lobbar mot och
visa att kortsiktighet i reformen av upphovsrätten helt
enkelt inte duger. Vi ger dem hela bilden, hjälper dem
att förstå sammanhanget och konsekvenserna av en
felriktad reform.
H
är fyller SKAP:s ordförandeskap i ECSA en
viktig roll. Därigenom har vi tillträde till EUmaskineriet. Genom vår representation i
Stims styrelse kan vi bilda en brygga mellan
politiken och den praktiska verksamheten i Stim. Vi kan
möta övriga delar av branschen i vår gemensamma
organisation Musiksverige och samarbeta med kulturskaparorganisationer på andra områden än musiken
genom vårt medlemskap i KLYS.
Aldrig förr har vårt samarbete med andra varit så
viktigt som idag. Det ger oss en större plattform att
verka ifrån. Och aldrig förr har det varit viktigare att
arbeta för musikskaparnas framtid som idag. Motparterna är många och starka. Därför är jag glad att SKAP
har en så god grund att stå på i arbetet för musikskapares villkor.
Ordförande / [email protected]
12
Linda Portnoff
18
Tore Berger
Foto: Anna rut fridholm
Johan Söderqvist
Foto: Anna rut fridholm
6
Foto: sounddesigner tormod ringnes
innehåll
Innehåll/skap-nytt nr 2 2015
Nyheter & notiser
Lina Nyberg tar plats i SKAP:s styrelse, FN utlyser dag för kulturell
mångfald, Bah Kuhnke efterlyser fler
fristäder, Kvinnliga tonsättare underrepresenterade, med mera. s/4–5
lättare licensiera
musik i europa
Ett nytt svenskt lagförslag för upphovsrättsällskap är ute på remiss.
Mer pengar och mer administration
är i korta drag innebörden. s/10
specialen –
spelets regler
hur underhåller
man ett musikunder?
Det svenska musikundret och det
svenska spelundret har mycket att
vinna på ett närmare samarbete.
Men hur får man dem att lira tillsammans rättighetsmässigt? s/6–9
SKAP och Kulturskolerådet har inlett
ett samarbete som ska ge barnen
större möjligheter till att skapa musik
på egen hand. s/11
alfons möter...
Linda Portnoff, verksamhetschef på
Musiksverige, ger det svenska
musikundret både statistiskt underlag och argument som politikerna
lyssnar till. s/12–15
SKAP-nytt
Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda.
Redaktör: Peter Willebrand.
Redaktionsråd: Kjell Holmstrand, Anders Lidén,
Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck.
Formgivning: Christer Lythell
/Lovstrom Content.
Omslag: Tore Berger. Foto: Anna-Rut Fridholm.
Tryck: DanagårdLITHO.
ISDN 0347-14032
skap i världen
Skap-profilen
ESCA:s generalsekreterare Patrik
Ager uppmanar till en kreativ revolt
när EU-reformen ställer upphovsrätten inför ett digitalt vägskäl. s/16–17
Vi kan alla relatera till hennes kompositioner. Gullan Bornemark är både en
skapare och bärare av det moderna
svenska musikarvet genom generationer. s/22–23
hemma hos
Tusenkonstnären Tore Berger summerar närmare 60 år som bildkonstnär, musiker, författare och visdiktare.
Och han har inte för avsikt att slå sig
till ro. s/18–20
skap 2025
expertfrågan
SKAP:s Anders Lidén kommer ut
som serietecknare – med svärta i
tonen. s/24
Vilken information ska jag förvänta
mig från motparten när jag skriver ett
avtal? s/21
I höst startar SKAP workshops för att
minska det digitala kunskapsglappet
bland medlemmarna. s/23
Seriepremiär
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare
– är Sveriges organisation för yrkesverksamma
kompositörer, textförfattare och bearbetare.
SKAP
Sveriges kompositörer och textförfattare
Box 17092
104 62 Stockholm
[email protected]
tel: 08-783 88 00
3
Therese Nestor.
MODIGÅRD OCH
NESTOR FÅR GÄRDESTADS STIPENDIUM
Årets Ted Gärdestadstipendiater är
Therese Nestor och Adrian Modiggård. Ted Gärdestadstipendiet
syftar till att stödja och uppmuntra
unga kompositörer och artister.
– Det är en stor ära att få ta
emot ett stipendium i Ted Gärdestads namn. Jag älskar många av
hans låtar, de ligger nära hjärtat
och inte alls långt från den musik
jag själv tycker om och skriver. Jag
anar att vi har lika influenser, då
tänker jag framförallt den musik
som låg i framkant på 60–70-talet,
alltså spela instrumenten för hand.
Eftersom jag länge gått osignad i
denna elektroniska tidsålder gör
stipendiet att jag får bättre möjlighet att fortsätta spela in i studion
så att alla kan höra min musik,
säger Adrian Modiggård.
– Jag känner mig otroligt
hedrad och tacksam. Jag har vuxit
upp med Teds musik och därför
känns det extra fint att få ett stipendium som utdelas till minne av
just honom, säger Therese Nestor.
Stipendiaterna tog emot sina
stipendier på Nationaldagen den 6
juni på Kulturhuset Spira i Jönköping i samband med konserten Låt
kärleken slå rot.
Ted Gärdestads minnesfond är
grundad av Kenneth Gärdestad
och Janne Schaffer och stipendiet
administreras av SKAP. Stipendiesumman är 40 000 kr. Ted Gärdestad var medlem i SKAP och
mottog SKAP-stipendium 1975.
Adrian Modiggård.
4
ISPA 2015: bah kuhnke
efterlyser fler fristäder
Sista veckan i maj arrangerade ISPA,
International Society for Performing
Arts, sin världskongress 2015 i
Malmö. Kongressen samlade över
400 teater- och konserthuschefer,
producenter och andra som använder
beställd musik på scen.
Med stöd av Stims promotionnämnd stod SKAP värd för panelsamtalet ”Bridging: Culture and
Humanity”. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, som tidigare
varit generalsekreterare för Fair
Trade, fick svara på frågor om upphovsrätt, rättvis ersättning och Fair
Trade inom musiken. Ministern
uttryckte stöd för upphovsrätten och
menade att det är självklart att den
ska respekteras.
Alfons Karabuda tydliggjorde upphovsrättens koppling till yttrandefrihet
och visade på hur viktig en skälig
ersättning är för konstnärlig frihet:
– Det absolut enklaste sättet att
tysta kulturskapare är att se till att de
inte har råd att fortsätta skapa, framhöll han.
Den svenska kultur- och demokratiministern och den egyptiske protestsångaren Ramy Essam fann snabbt
varandra i övertygelsen att kulturen är
den starkaste byggstenen i en demokrati. Ramy Essam berättade om hur
han får möjlighet att fortsätta sitt
regimkritiska musikskapande som
Malmös första fristadsmusiker. – Jag är förbjuden att arbeta i
Foto: kjell holmstrand
Egypten. Jag får inte uppträda live,
jag får inte uppträda i radio eller tv.
Men från min fristad i Malmö kan jag
fortsätta att nå ut med min musik i
Egypten, genom sociala medier,
berättade Ramy Essam. Alice Bah Kuhnke betonade
vikten av att solidariskt stödja utsatta
kulturskapare i andra länder:
– Vi behöver fler fristäder i Sverige.
Ofta när jag pratar med politiker ute i
kommunerna förstår jag att man helt
enkelt inte vet vad det handlar om.
När jag berättar brukar de bli intresserade. Så jag ska kämpa för fler
fristäder för utsatta kulturskapare.
Det är många som behöver få
komma hit och mångfalden fristadssystemet för med sig gynnar Sverige.
FN utlyser dag för kulturell mångfald
I år fyller Unescos mångfaldskonvention tio år. FN har utlyst 21 maj till
dagen för kulturell mångfald, dialog
och utveckling. Unescos konvention
syftar till att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar. SKAP:s
ordförande Alfons Karabuda är
ledamot i Svenska Unescorådets
kulturutskott:
– Mot bakgrund av den pågående
reformen av upphovsrätten är det
också viktigt påminna om hur upphovsrätten kan stärka den mångfald
av kulturyttringar som konventionen
värnar. Allt fler samhällsaktörer
kommer till insikt om upphovsrättens
betydelse för enskilda kulturskapare,
för den digitala värdekedja dessa
kulturskapare är upphov till och för
den kulturella mångfalden. Jag vill se
en politik som tar vara på den potentialen och som inte bara tillåter, utan
underlättar för kulturen att fortsätta
vara en kraft som bygger vårt samhälle, säger Alfons Karabuda.
SKAP fortsätter under hösten sitt
arbete med mångfald och jämställdhet, inte minst vad gäller den musikaliska mångfalden i media, i till
exempel Sveriges Radio.
Foto: UN/ANDREA BRIZZI
Foto: jacob danielsson
Notiser
Föreningen Svenska Tonsättare (FST) har i samarbete
med Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare
(KVAST) undersökt repertoaren vid svenska musikinstitutioner. För första gången har även statistik tagits fram
som visar andelen framförd musik i minuter under ett
spelår. Resultaten visar att kvinnliga tonsättare är kraftigt underrepresenterade och att nykomponerad och
svensk musik väljs bort.
– Det blir ett dubbelt osynliggörande av kvinnliga
tonsättare när både andelen nyskriven musik och
andelen musik skriven av kvinnor är så låg. Vi är inte
förvånade över resultaten, men nu har vi ett tydligt
underlag för att vi tillsammans med musikinstitutionerna och deras huvudmän kan arbeta för att statens
kulturpolitiska mål och prioriteringar bättre ska återspeglas i den musik som presenteras på svenska
musikscener, säger Maria Lithell Flyg, ordförande i
KVAST. Lithell Flyg är utöver FST-medlem också
SKAP-medlem och ingår i SKAP:s valberedning.
Undersökningen kan läsas i sin helhet på fst.se och
kvast.org.
Vid SKAP:s årsstämma
valdes Lina Nyberg in i
styrelsen. Lina är kompositör, sångerska och
producent och sitter
förutom i SKAP:s styrelse även i styrelserna
för Musikcentrum Riks
och Musikcentrum Öst. Lina har ett starkt
mångfalds- och jämställdhetsengagemang
och var bland annat en
av initiativtagarna till nätverket IMPRA som arbetar för
jämställdhet mellan män och kvinnor i musikvärlden.
Hon har också varit projektledare för jämställdhetsuppdraget på Statens musikverk.
Lina debuterade 1993 med albumet Close tillsammans
med pianisten Esbjörn Svensson. Hon har sedan dess
gett ut ett drygt dussin album med olika konstellationer
i eget namn och turnerat runt om i världen. Lina har
också bland annat vunnit SR:s pris Jazzkatten, Lars
Gullin-priset och komponerat P2:s nya signaturmelodi.
Fredag den 7 augusti, under inledningen av Stockholm Folk Festival
på Hesselby Slott, arrangerar SKAP
med stöd av Stims promotionnämnd
och i samarbete med Stockholm
Folk Festival kompositionsworkshopen Stockholm Folk FeedBack. Tolv kompositörer från olika musikaliska bakgrunder möts under en
dag med sina instrument och
skriver musik i team om tre under
en timme. Sedan skiftar konstellationerna. På kvällen spelar grupperna upp sina låtar inför en feed
back-panel bestående av Tomas
Ledin, Emilia Amper, Lena Willemark, och Rigmor Gustafsson. Här
får man också möjlighet att prata
om låtarna och sitt sätt att skriva
musik, med panelen och med varandra. Stockholm Folk Festival
öppnar portarna tidig kväll och uppspelningen sker på en öppen scen.
Urvalet görs på så sätt att det blir
ett så genreöverskridande samling
kompositörer som möjligt.
polar talks
satte kreativitet i fokus
Foto: kjell holmstrand
Frågor om avtal
ökar hos juristen
En rik flora av frågor som kommit in
till SKAP:s juridiska rådgivare under
2015. Framför allt om frågor rörande
avtal. Inom det audiovisuella området
har det varit mest film- och reklamavtal men även filmad teater. Andra
typer av samarbeten som dykt upp är
förlags- och subförlagsavtal, artistoch producentavtal och kontrakt
rörande licensiering och distribution
av inspelningar. Dessutom har frågor
kring merchandise, management och
konsertinspelningar kommit upp. Ett
annat vanligt förekommande område
är musik till teater – allt från inlagemusik till musikdramatik.
SKAP har också stött medlemmar
i frågor om intrång i både den ideella
och ekonomiska upphovsrätten samt
till och med ett fall av varumärkesintrång. SKAP rekommenderar varmt
medlemmarna att fortsätta ställa
frågor och be om rådgivning och vill
understryka att rådgivning sker inom
i princip alla frågor som rör de juridiska och ekonomiska aspekterna av
din roll som kompositör, textförfattare
och närliggande områden. Workshop på
Stockholm Folk
Festival
Alfons Karabuda i samtal med Mikael
Damberg.
I början av juni tog Dame Evelyn
Glennie och Emmylou Harris emot
Polar Music Prize. Som vanligt föregicks prisceremonin av Polar Talks
och som vanligt medverkade SKAP
till det som kallats ”musikbranschens
tankesmedja».
Temat för Polar Talks är ”the power
of music” och under dagen fick konferensdeltagarna möta en rad talare
som belyste musikens kraft från olika
perspektiv: musiken som demokratibyggare, musiken som kreativ motor,
och musiken som kärnan i framtidens
svenska och europeiska digitala
ekonomi. Bland de medverkande på
scen fanns närings- och innovationsminister Mikael Damberg, Frederick
Rosseau från forskningsinstitutet
IRCAM som sysslar med ljud och
musik, musikskaparen och SKAPmedlemmen Stina Nilson, och fristadsmusikern Ramy Essam. För tredje året leddes Polar Talks
av SKAP:s ordförande Alfons Karabuda, som också modererade tre av
dagens panelsamtal.
Foto: johan olsson
kvinnliga tonsättare
underrepresenterade
Lina Nyberg tar plats
i SKAP:s styrelse
Branschmöte om
streaming i New York
I februari bjöd SKAP musikbranschens aktörer till en diskussion
om hur vi gemensamt skapat
långsiktig hållbarhet för digitala
musiktjänster. Mötet tog som
utgångspunkt att musik och
musikskapande har ett värde
som alla – tjänsterna, musikskaparna och lyssnarna – kan ställa
sig bakom.
I höst arrangerar SKAP nya
möten, men denna gång på
andra sidan Atlanten. I Washington DC ordnas ett samtal med
fokus på lagstiftningsprocessen,
och inte minst på upphovsrättens plats på den digitala globala
arenan. I New York ser vi till att
samla branschen, särskilt de
digitala musiktjänsterna.
Vilka musiktjänster som
kommer att lyckas vet vi inte.
Men en sak står klar – för att nå
framgång behöver streamingtjänsterna arbeta nära de som
gör musiken.
5
specialen musikens mångsysslare
Johan Söderqvist under Kon-Tiki-inspelningen
i Abbey Road-studion med regissörerna
Espen Sandberg och Joachim Rønning.
TEXTER: PETER WILLEBRAND OCH ANDREAS NORDSTRÖM
6
specialen musikens mångsysslare
Spelets regler
Ett musikunder och ett spelunder – båda svenska. Men hur får man dem att lira ihop?
Kompositören Johan Söderqvist skriver efter 60 filmer musiken till sitt första spel.
J
ohan Söderqvist är fullt
upptagen med den med
tredje säsongen av
svensk-danska thrillersuccén Bron. Arbetet är i
slutfasen.
– Vi mixar de första fyra avsnitten
just nu.
Tillsammans med Patrik Andrén
och Uno Helmersson har han även
gjort musiken till tidigare säsonger av
Bron.
Johan Söderqvist är i dag en av
Sveriges internationellt mest prisade
och uppmärksammade filmkompositörer. Under 25 år har filmer som Agnes
Cecilia, Låt den rätte komma in och
Kon-Tiki lagts till uppdragslistan. – Sett i backspegeln har utvecklingen i mediebranschen varit helt
absurd. Sedan jag började har vi gått
från typ två till 200 kanaler och internet har öppnat upp en hel värld med
möjligheter. Så här i efterhand känns
det som om jag hade tur med tajmingen.
med ett av barnen. Den största överraskningen var åldersspridningen.
Det verkar som alla typer av människor i åldern 4–50 år spelar, även
könsfördelningen verkar ganska
jämn, säger han.
Däremot är han inte förvånad över
att filmens och spelens olika världar
närmar sig. Både dramaturgin och
tekniken korsbefruktar redan varandra i allt större utsträckning.
– Tittar vi framåt tyder ju all medieutveckling på att olika plattformar
smälter samman till en enhet där vi
själva får huvudrollen i filmen om vårt
liv. Vi blir ett med mediet.
Men den kreativa processen
kommer inte förändras på samma
sätt, tror Johan Söderqvist.
– Visserligen har tekniken gett mig
som kompositör nya verktyg som gör
att jag enklare kan jobba med både
detaljer och stora idéer, men tekniken
skriver inte bra musik. Därför är alltjämt det viktiga att hitta de bra och
personliga idéerna, vare sig det sker
Han tar just Bron som ett exempel
på hur medieutbudet globaliserats i
accelererande fart.
– I dag är serien såld till nästan
200 länder, i praktiken hela världen.
Det var inget som man ens kunde
föreställa sig skulle ske för 20 år
sedan.
Johan Söderqvist är utbildad i
komposition vid Kungliga Musikaliska
Högskolan och har varit verksam
som musiker i olika konstellationer,
bland annat med grupperna Enteli
och Mynta. Nyligen fick han också
sitt första uppdrag att skriva musik
för ett spel. Han kan av sekretesskäl
inte berätta mer om uppdraget, förklarar han.
– Jag skriver musiken tillsammans
med Patrik Andrén.
Johan Söderqvist sticker inte
under stol med att hans erfarenhet
av spelvärlden är begränsad.
– Jag tog en tur till spelbutiken
FAKTA/DATASPELSBRANSCHEN
• Svenska spelutvecklares omsättning
växte med 76 procent till 6,55 miljarder kronor under 2013.
• Merparten av företagen är lönsamma och branschen redovisar en
sammanlagd vinst för femte året i
rad.
• Sysselsättningen ökade med 29
procent, eller 567 heltidstjänster, till
2 534 anställda.
• Antalet kvinnor ökade med 38
procent, att jämföra med 27 procent
för männen.
• Den genomsnittliga årliga tillväxten
(CAGR) 2006-2013 är 39 procent.
• 30 nya bolag har tillkommit, vilket
med avdrag för de bolag som försvunnit resulterar i 170 aktiva bolag,
en ökning med 17 procent.
Källa: Spelarutvecklarindex 2014
vid en dator eller vid en flygel, med
penna och notpapper.
När han själv undervisar i komposition brukar han upprepa för studenterna att de ska använda sig av teknikens möjligheter, inte bli slavar under
den.
– Lika viktigt som det är att tillägna sig kunskap och behärska tekniken, lika viktigt är det att kunna
frigöra sig från den.
Samtidigt är Johan Söderqvist
ödmjuk inför det faktum att han nu
får möjlighet att ”lära nytt” och tränga
in på djupet i spelvärldens dramaturgi, där både repetition och interaktivitet är en bärande del av historiens
utveckling.
– Jag är väldigt glad när vi blev
tillfrågade. I slutänden hoppas jag
förstås att vi ska kunna bidra med en
viss kvalitet i musiken som man
bygger upp genom att jobba så länge
med film och filmmusik. Jag utgår
också att det är vad som förväntas av
mig och Patrik. Det är ju samtidigt ett
tecken på att spelindustrin lägger allt
större vikt vid musikens betydelse.
Rättighetsmässigt är Johan Söderqvist van att arbeta under internationella förhållanden.
– Rent generellt kommer vi hela
tiden närmare den amerikanska
modellen där producenten har den
större makten och tar en större del av
kakan. Det är en utveckling som jag
beklagar. Samtidigt kan jag konstatera
att nya tider även öppnar upp helt nya
möjligheter. Jag kan idag sitta på en
bondgård söder om Stockholm och bli
uppringd av någon i Hollywood som
vill att jag ska börja jobba med en film,
ungefär som om jag befann mig strax
utanför Los Angeles.
Du sa att vi alla i framtiden skulle
få huvudrollen i filmen om våra
egna liv. Hur skulle musiken till
filmen om ditt liv låta?
– Den skulle nog vara ändlöst
tråkig eftersom jag mest sitter och
arbetar hela dagarna. Ha, ha.
Foto: Tormod Ringnes
7
”Systemet
måste
förenklas”
Tillsammans med kollegan Axel Bellinder driver
Jens Handell företaget
Sergeant Tom.
– Vi skriver beställningsmusik. I
viss mån ägnar vi oss även åt ljuddesign. Överlag handlar det om musik
för tv. Mycket vinjettmusik och dataspelsproduktioner. Något som
kommit starkt på sistone är interaktiva reklamproduktioner som påminner om en spelupplevelse. Att skapa
musik till spel är spännande eftersom
den måste följa spelarens rörelser.
Går spelaren in i ett läskigt rum så
kommer det läskig musik. Vilket i sin
tur förstås kräver en sömlös övergång, säger han.
Jens Handell berättar med en
tydlig inlevelse. Han tycker om sitt
jobb. Det märks.
– Det är ett yrke där du måste
kunna väldigt mycket. Och du måste
känna till din musikhistoria. Just nu
sitter Axel och gör deep house
medan jag gör nationalromantik. Fast
det hade lika gärna kunnat vara
tvärtom. Man måste vara en schweizisk armékniv.
Enligt Jens Handell är det helt
avgörande att förstå sin kund. Eftersom det är så hopplöst svårt att
beskriva musik i ord gäller det vara
finkaliberat lyhörd för att begripa vad
kunden verkligen efterfrågar.
– Någon kanske säger att de vill
ha en fräsch och modern känsla. Men
vad betyder det egentligen?
Med ett sådant myller av uppdragsgivare är det en överväldigande utmaning att hålla koll på rättigheterna.
– Mina kunder är generellt extremt
dåliga på upphovsrätt. De förstår ingenting när man till exempel pratar om
synkroniseringsavgift. I de situationerna är det viktigt kunna lugna
kunden. Om jag ska vara riktigt ärlig
så brukar jag hoppa över synkroniseringsavgiften. Det är helt enkelt för
krångligt för kunden. Jag vill kunna
erbjuda en smidig och enkel upplevelse.
När Jens Handell skapar musik till
8
dataspel är han tvungen att sälja av
sina rättigheter helt och hållet eftersom spelproducenter kräver att få äga
alla rättigheter. Det grundar sig i att
spelmakare inte vill att en tredje part
som äger rättigheter är involverad när
spelet ska säljas vidare till ett förlag.
Just spel är ett särskilt komplicerat
rättighetsområde.
Förra året värderades den svenska
spelproduktionen till 6,7 miljarder
kronor.
Enkelhet är ett begrepp som Jens
Handell återkommer till flera gånger:
– Den kollektiva modellen måste
förstå att det strömmar enorma
mängder med musik utanför deras
system för att man inte prioriterat att
förenkla systemet.
Han säger att det finns en uttalad
vilja hos produktionsbolag och tvkanaler att använda Stims musik på
grund av den höga kvalitén. Men
sedan avstår man eftersom systemet
upplevs som för snårigt. I stället har
en marknad för så kallade buy outföretag, som köper loss kompositörernas rättigheter, uppstått. Jens
Handell konstaterar att de utgår från
kunderna önskemål.
– De är världsmästare på kundnytta medan den kollektiva modellen
är världsmästare i kvalitet. Men jag
tror att den kollektiva modellen kan
bli världsbäst på kundnytta.
Det är betydligt svårare för buy
out-företag att bli världsbäst på kvalitet, anser han.
– Just nu finns en enorm möjlighet
för aktörerna inom den kollektiva
modellen att förenkla och konsolidera systemet och skapa en superenkel lösning som kickar ass. För vad
kan slå världens bästa musik?
”Musiken
är ett
lagarbete”
Redan när Elvira Björkman i 10-årsåldern fick
höra soundtracket till
episka speläventyret Final
Fantasy VII visste hon vad
hon ville syssla med i
framtiden.
– Jag spelade själv olika instrument,
men hade egentligen inte lyssnat
jättemycket på musik tidigare. Men
just det soundtracket berörde mig
väldigt starkt, och det fick mig att vilja
börja skapa egen musik.
Efter musikgymnasiet följde några
år av planlöst musicerande innan
Elvira kom till en punkt där hon kände
att hon måste bestämma sig för vad
hon skulle jobba med i framtiden.
Spelbranschen lockade och hon
började plugga speldesign på FutureGames.
– Det är en väldigt handfast utbildning, man får lära sig allt från programmering till projektledning.
I samma veva började hon och en
bandkollega skriva musik för populära indiespelet Hammerwatch. De
startade även ett bolag tillsammans.
– Vi fick en hel del uppmärksamhet för musiken, det blev framför allt
en bekräftelse på att vi kunde skriva
musik som fungerar till spel.
Under en praktik på finländska
Rovio, som bland annat ligger bakom
Angry Birds, fick Elvira Björkman
börja jobba med en spelprototyp.
– Den hade ingen egen musik så
jag började med att testa att lägga in
lite egna trudelutter.
Det dröjde inte länge förrän praktikantens talang för musik och ljuddesign blev känd för cheferna på
bolaget.
– Jag kallades in mig till ett möte
där man förklarade att jag skulle få
göra musiken till deras nya spel
Angry Birds Under Pigstruction.
Därmed var även praktiken avslutad. I dag arbetar Elvira som kompositör och ljuddesigner för Rovio.
För Elvira Björkman handlar den
kreativa processen bakom ett spel
väldigt mycket om ett lagarbete.
– Oavsett specialitet i teamet
måste man hela tiden jobba nära
varandra och ha en helhetsbild av hur
spelet utvecklats. När man jobbar
med musik måste till exempel looparna fungera med olika bakgrunder.
Interaktivitet är också en väldigt viktig
del av musikens funktion i ett spel.
Det är något som jag har med mig
hela tiden när jag gör musiken.
Möjligheten att ”fritt skapa” varierar
med uppdragen.
– När man till exempel jobbar med
Angry Birds har man ett färdigt
koncept och en stil att hålla sig till.
foto: SOFIA RUNARSDOTTER
specialen musikens mångsysslare
Per Strömbäck.
Elvira Björkman. FutureGames.
Då blir projektledaren din beställare.
Vid andra tillfällen kan friheten vara
större.
Synen på rättigheter skiljer sig
också från den traditionella musikbranschen.
– De stora företagen vill äga stora
rättigheter, och du äger inte din musik
på samma sätt som en artist. Det är
så branschens villkor ser ut i dag,
men det betyder inte att rättighetsfrågan aldrig diskuteras. Tvärtom. Rättigheterna kommer ofta upp på bordet
och är viktiga. Samtidigt finns en
massa juridiska gråzoner i olika delar
av världen, som för mig som inte är
jurist är väldigt svår att överblicka.
Filmbranschen och spelbranschen närmar sig varandra
på flera olika plan. Hur kommer
det att påverka ditt sätt att skriva
musik tror du?
– Världarna har redan smält
samman, och jag tror att man med
olika bakgrund kan bidra att bidra
med olika saker. Filmkompositörer är
i regel klassiskt skolade, medan jag
är mer skolad i teknik och har kanske
ett annat perspektiv på hur man till
exempel kan göra musiken mer interaktiv. Vi kan helt klart att lära av varandra.
foto: anna-rut fridholm
specialen musikens mångsysslare
Jens Handell.
foto: JOHAN OLSSON
Alfons Karabuda.
”Du måste
bli en del av
branschen”
Per Strömbäck är verksamhetschef för Dataspelsbranschen, en organisation som företräder
dator- och tv-spelsbranschen och sammanställer
hur den utvecklas.
Han har även själv tidigare erfaren-
het från musikindustrin och har
jobbat med att utveckla musikspel.
– Jag skrev bland annat manus till
och projektledde Rock Manager,
berättar han.
Per Strömbäck ser flera berörings-
punkter mellan det svenska spelundret och det svenska musikundret.
– Det är populärkulturella exportframgångar som bland annat kan
förklaras med att vi är små länder
med en liten hemmamarknad. Vi
ligger också väldigt nära den anglosaxiska populärkulturen vilket ger oss
en snabb tillgång till andra marknader, säger han.
Samtidigt ska man inte överdriva
likheterna, anser han.
– Musikframgångarna har en lång
förhistoria som dataspelbranschen
saknar. Vi har ju aldrig haft en kommunal musikskola…
Det är i stället andra faktorer som
varit viktigare för spelutvecklarna. Per
Strömbäck pekar ut förmågan till
kollektivt skapande och den svenska
konsensustraditionen.
– Det kollektiva skapandet är en
förutsättning när man utvecklar ett
spel, medan en popgrupp kan vara
helt uppbyggd kring en karismatisk
sångares vision.
Per Strömbäck ser heller inte de
goda tekniska förutsättningarna som
en av de främsta förklaringarna till de
svenska spelframgångarna.
– I grunden tror jag att det mesta
handlar om hur vårt samhälle är uppbyggt. Vi har ett välfärdssamhälle där
man kan ta saker och ting i sin egen
takt utan att riskera sin grundtrygghet. Det är helt enkelt en bra miljö för
den som vill arbeta med kreativa
yrken, säger han.
Han delar musiken i spel i tre kategorier.
– Vi har exempel som Singstar där
musiken är själva idén med spelet, vi
har musik som är en del av spelmiljön
och vi har musiken som soundtrack.
Musiken från Grand Theft Auto är ett
exempel på ett soundtrack som står
för sig själv.
Han märker också att allt fler från
musiksidan vill börja arbeta med spel.
Samtidigt är han tydligt krass. Gräset
är inte grönare på hans sida av staketet.
– Jag får jättemånga förfrågningar
av människor som känner sig kallade,
men branschen kan dessvärre inte ta
hand om alla. Och den som hoppas
att det finns stora intäkter att hämta
kommer snarast bara att bli besviken.
Att komma utifrån är heller inte
rätt sätt att närma sig spelproducenterna, betonar Per Strömbäck.
– För att bli en del av spelindustrin
krävs att du hänger med den och blir
en del av kollektivet som är branschens kärna. Det kreativa mötet är
helt avgörande. Därför brukar jag
också uppmana förlagen att delta på
våra mässor, och inte minst visa upp
sin stora katalogmusik. Det är i det
mötet som nya samarbeten uppstår.
Inte heller i rättighetsfrågan ser han
särskilt stora öppningar för en tolkning som skulle gynna kompositören
mer än i dag.
– Det är inte svårt att förstå upphovsmannens perspektiv. Men när
musiken blir en så stark del av spelet
idé vill tillverkarna också förvissa sig
om att den inte riskerar att dyka upp i
reklamfilm för en läskedryck. Det får
man acceptera, och det är också
något som tillverkarna är beredda att
betala för.
”Inget utanför spelet
ska kunna
friköpas”
SKAP:s ordförande
Alfons Karabuda har själv
skrivit musik för film och
tv och har på nära håll
kunna följa hur spelindustrin och musikindustrin
kommit allt närmare varandra.
Hur ser du som både upphovsman och SKAP:s ordförande på
villkoren som råder i dataspelsbranschen?
– Tillverkarnas utgångspunkt är
total kontroll i alla delar. Alla som
arbetar med ett spel släpper sina
rättigheter. Just musiken har ingen
särställning i det fallet. Det är självklart inget som vi förespråkar, men
det är ett faktum som vi måste förhålla oss till.
– Som företrädare av den kollektiva förvaltningen är vår ambition att
se till att verken registreras inom förvaltningen, så att de alltid kan förknippas med upphovsmannen. Det
har heller inte tillverkarna några synpunkter på, de tillhör ju själva en kollektiv förvaltning.
– Min bild är att tillverkarna ska
och är beredda att betala skäligt för
musiken som friköps. Samtidigt är de
noga med den ideella rätten, som
upphovsperson får man cred för sin
musik. När musiken dessutom
uppförs i andra sammanhang, till
exempel konserter eller tv-serier,
finns i många fall en 50/50-uppgörelse i avtalet. Du kan alltså alltid fortsätta få både pengar och cred, vilket
är grundläggande krav för både mig
som kompositör och SKAP:s ordförande.
Hur kan man få de här två världarna att närma sig ännu mer?
– Genom att visa nyttan med
musiken på flera plattformar, då
öppnas även nya möjligheter till samarbeten. Vi ser redan hur allt fler filmmusikkompositörer börja jobba med
spel, samtidigt som kompositörer från
spelsidan skriver musik för film. Känd
spelmusik kan i dag fungera som en
trailer till film eller tv.
Vad görs konkret på avtalsområdet för att stärka kompositörens
situation?
– Grundinställningen är att allt som
ligger utanför spelet inte ska kunna
friköpas. Det måste finnas ett rimligt
avtal mellan parterna, och en skälig
fördelning av intäkterna. Vi kan räkna
med att EU-kommissionen kommer
att presentera nya rekommendationer i den här frågan i slutet av året.
– Det här är också en fråga som vi
jobbar mycket med i det internationella certifieringsprojektet Fair trade
for music. Alla som bidrar i kedjan
ska få sitt erkännande.
9
UPPHOVSRÄTTSSÄLLSKAP
Lättare licensiera
musik i Europa
Ett nytt svenskt lagförslag för upphovsrättssällskap,
baserat på EU-direktiv, är ute på remiss. Enligt Stims
jurist Dan Eklöf innebär förslaget att betalningsströmmarna mellan länder ökar och att svenska
musikskapare får mer pengar. Samtidigt varnar han för
ökad administration.
J
foto: johan olsson
foto: mattias franzén
ustitiedepartemenden, inte minst som de
tet har nyligen
tillför en kulturell mångfald
skickat ut ett
till marknaden som de rent
betänkande till ett
kommersiella aktörerna
hundratal remissinstanser.
inte nödvändigtvis gör.
Bland dem finns SKAP,
Tyvärr har den svenska
Stim och KLYS, som
utredningens förslag
arbetat nära varandra
missat en del av direktivets
under hela framväxten av
ambitioner och gör det
Dan Eklöf.
såväl direktivet som betänistället i delar svårare och
kandet.
mindre ekonomiskt effekStims jurist Dan Eklöf
tivt att driva upphovsrättshar varit med i arbetet från
sällskap, säger Dan Eklöf.
start och har läst betänTill det kommande
kandet. Han är försiktigt
regelverkets goda sidor
positiv till utformningen
räknar Dan Eklöf den
och konstaterar att utredökade transparens som
ningen i många delar
föreskrivs. När det gäller
lyssnat på SKAP och
Ulrika Källén.
Stim uppfyller organisatioStims åsikter om hur
nen redan i dag till stora
direktivet ska tolkas. Han
delar krav som ställs på insyn i verkframhåller att Stim i grunden stödjer
samheten. Den stora vinsten för
förslaget och det direktiv det bygger
Stims anslutna och medlemmar är att
på. Samtidigt menar han att utreddet ökade transparenskravet ger
ningen i vissa delar övertolkat direktibättre insyn i hur Stim-anslutnas rätvet:
tigheter används och förvaltas runt
– Det är viktigt att komma ihåg att
om i Europa.
syftet med EU-direktivet är att stärka
– Det kommer med största sannoEuropas upphovsrättssällskap. EU
likhet att öka betalningsströmmarna
ser dem som en viktig del av markna-
BAKGRUND
Syftet med den nya lagstiftningen är att harmonisera och effektivisera upphovsrättssällskapens verksamhet inom EU. På så sätt vill man bland annat göra det
enklare för digitala musiktjänster och andra aktörer att skaffa europatäckande
licenser för sin musikanvändning.
Sedan några år har SKAP, genom musikskaparnas europeiska intresseorganisation ECSA i dialog med EU-kommissionen och EU-parlamentariker, arbetat för att
det nya direktivet ska gynna musikskaparna och deras upphovsrättssällskap så
långt som möjligt.
Basen för arbetet har varit uppfattningen att musikskaparna och deras arbete är
kärnan i den musikaliska näringskedjan. Det är musiken som får marknadens hjul
att snurra.
10
Foto: thinkstock
mellan länder och i slutänden att ge
mer pengar till svenska musikskapare, säger Dan Eklöf.
På kulturskaparnas samarbetsorganisation KLYS ser man både föroch nackdelar i utredningens betänkande. Till förbättringarna räknar man
liksom Stim den ökade transparensen. Men på samma sätt som Stim är
man bekymrad över att den ökade
administrativa börda som utredningens förslag innebär, och som inte
påkallas av direktivet, kostar kulturskaparna mer.
KLYS ifrågasätter också vad
utredningens förslag kan komma att
betyda för den kulturella mångfalden
i Sverige och Europa. KLYS verksamhetsledare Ulrica Källén förklarar:
– Ett av de främsta syftena med
EU-direktivet är att främja den kulturella mångfalden. Men den ökade
administrativa börda som den
svenska utredningens förslag skulle
medföra hotar tvärtom att slå ut små
upphovsrättssällskap.
Det skulle kunna leda till att
mindre upphovsrättssällskap tvingas
ge upp en självständig verksamhet
och låta en större organisation,
kanske i ett annat land, ta över rättigheterna.
– Utredningen konstaterar till och
med själv att förslaget i betänkandet
kan komma att få negativa effekter
på små sällskap och deras funktion
som främjare av den kulturella mångfalden. En av de viktigaste uppgifterna för KLYS är nu därför att lyfta
vikten och värdet av att kulturell
mångfald främjas i Sverige och i
Europa när direktivet genomförs,
avslutar Ulrica Källén.
Text: Kjell Holmstrand
FAKTA/NY LAGSTIFTNING
• Implementeringen av EU-direktivet
ska vara genomförd i april 2016.
• Just nu pågår en remissrunda fram
till 12 augusti 2015.
• SKAP är remissinstans och arbetar
precis som under utredningsarbetet
nära Stim och KLYS.
mångfald
Fler musikskapare
och mer musik i framtiden
Att svenska musikskapare och svensk musik toppar listorna världen över är numera mer regel än
undantag. Nyligen vann Sverige också – återigen – Eurovision Song Contest. Hur ser vi till att det
fortsätter att vara så här? Och hur ökar vi mångfalden i det svenska musikundrets framtid?
FAKTA/SKAP
SKAP arbetar för barns och ungas
rätt till kultur och skapande. Det sker
både genom påverkansarbete, inte
minst genom SKAP:s engagemang i
International Music Council och i FN:s
råd för mänskliga rättigheter, och i
projektform, som det samarbete
SKAP nu går in i med Kulturskolerådet.
SKAP vill driva på återväxten av
musikskapare och öka mångfalden i
svenskt musikskapande.
SKAP bidrar i projektet med projektledning, projektgrupp och musikskaparexpertis.
FAKTA/
KULTURSKOLAN
Kulturskolan finns i hela landet och
drygt 200 000 barn deltar varje år i
verksamheten. Undervisningen är
frivillig, ofta i samverkan med skolutbildningen och ofta med grund i den
tidigare kommunala musikskolan.
D
Foto: Istock
Foto: marie hedberg/kulturskolerådet
ment och framföra musik
et är frågor som
som skapats av andra. Nu
SKAP och Kulvill vi tillsammans med
turskolerådet
SKAP stärka förutsätthar börjat samningarna att utveckla komarbeta kring. I maj lanseponerandet och låtskrivanrade de båda organisatiodet i kulturskolorna.
nerna en gemensam
satsning på barns och
Under hösten 2015 gör
ungas möjlighet att inte
SKAP och Kulturskoleråbara spela utan också
Torgny Sandgren.
det en gemensam satsskapa musik.
ning på barns och ungas
Torgny Sandgren är
möjlighet att lära sig skapa musik i
generalsekreterare på KulturskoleråKulturskolan. Satsningen ska resuldet, kulturskolornas samarbetsorgatera i ett helt nytt utbildnings- och
nisation. Han berättar att Kulturskoleinspirationspaket som ska erbjudas
rådet börjat nysta i hur
kulturskolorna. Några av landets
kulturskolornas utbildningar ska bli
ledande låtskrivare och producenter
bättre på själva skapandeprocessen:
finns med och inspirerar till att ta
– Vår musikverksamhet har i hög
fram metodiken.
utsträckning fokuserat på att utveckla
Ett uttalat mål med att hjälpa fler
färdigheter på olika musikinstru-
att börja skapa musik är att också
öka mångfalden i det svenska
musikundrets framtid. Kulturskolerådet och SKAP vill till exempel se fler
tjejer som skriver och producerar
musik, och en stark återväxt inom alla
genrer. Mer musik av fler musikskapare, helt enkelt. Projektet tar just nu fram utbild-
ningspaketet som kommer att testas
höstterminen 2015 i fem pilotprojekt
på olika platser i landet.
SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är mycket nöjd med samarbetet
med Kulturskolerådet. Han menar att
det passar väl in i SKAP:s arbete för
en fortsatt stark mångfald i svensk
musik:
– Med det här projektet kan vi
bidra till att svenska musikskapare i
FAKTA/
KULTURSKOLERÅDET
Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening
där kommuner samverkar för en tillgänglig och högkvalitativ kulturskoleverksamhet.
Kulturskolerådets vision är att alla
barn och unga ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande i verksamhet av hög kvalitet
och tillgänglighet.
Kulturskolerådet verkar för en nationell strategi för kulturskolan.
alla genrer även i framtiden är av
världsklass och samtidigt på ett
konkret sätt bidra till Kulturskolans
utveckling.
Text: Kjell Holmstrand
11
ALFONS MÖTER...
LINDA PORTNOFF, VERKSAMHETSCHEF PÅ MUSIKSVERIGE
Problemlösaren
Branschorganisationen Musiksverige är ett mötesrum för branschens andra
aktörer där all gemensam fakta ska upp på bordet.
Verksamhetschef är Linda Portnoff, ekonomie doktor i redovisning.
Men hon är också musiker och låtskrivare.
D
u känner till
varenda siffra som
är värd att känna till
i branschen. Men
vad är statistiken
Musiksverige tar
fram varje år bra för?
– Musiksverige tar fram siffror som
beskriver musikbranschen just nu.
Dessutom följer vi utvecklingen över
tid, vilket börjar bli högintressant. Nu
har vi ett material som sträcker sig
några år tillbaka i tiden och vi kan
börja ställa intressanta frågor:
trender, utveckling och årlig tillväxt.
Varför då? Vad betyder det? Vem
gynnar utvecklingen? När vi kan
ställa mer komplicerade frågor kan vi
också involvera politiker och andra
beslutsfattare i processen.
Statistiken är ett material som
inte funnits tidigare, och som
12
möjliggjorts genom att aktörer i
musikbranschen gått ihop i
Musiksverige. Musikskaparnas
upphovsrättsorganisation Stim är
tillsammans med utövarnas Sami
och skivbolagens Ifpi ägare och
grundade tillsammans med bland
andra SKAP, FST och Musikerförbundet Musiksverige. Var har det
här arbetet tagit oss hittills?
– Det är fantastiskt att det är ett
initiativ från branschen, att den ser ett
behov av att kunna förstå var man
står och vart man är på väg. Jag sitter
i en referensgrupp för motsvarande
arbete med att ta fram branschstatistik i Norge. Där kommer initiativet
från det norska kulturrådet, som är
finansiär och som på uppdrag av
regeringen ska ta fram kulturstatistik.
Jämför man den processen med den
svenska, ser man att förankringen i
Sverige har varit mycket bättre. I
Norge har det varit problematiskt att
få arbetet att landa på rätt sätt i branschen. Man har varit lite misstänksam, vill inte lämna ifrån sig siffror på
samma sätt.
Ja, vi i Sverige är bra på samarbete, även när vi kanske inte
tycker exakt likadant. Men trots
den kulturen har vi faktiskt inte
– innan Musiksverige bildades
2010 – suttit vid samma bord och
diskuterat branschgemensamma
frågor. Och det finns tuffa frågor
att ta itu med, som berör alla som
på något sätt är en del av den
musikaliska näringskedjan. Hur
kan vi definiera en sorts allmängiltig sanning för alla aktörer?
– Siffrornas fördel är att matematik är ett universellt språk. När du hör
mig säga ”vinst” vet du vad jag menar.
Det är en redovisningsteknisk term
där vi kommit överens om betydelsen.
På kulturstatistikens område saknar
vi standardiserade sätt att mäta. Alla
målar istället sin bild av hur det går,
till exempel hur mycket pengar som
finns i näringen, hur mycket pengar
som olika aktörer ska ha del av och
så vidare. Därför tror jag att fundamentet är att man ritar en gemensam
karta – det är det här vi pratar om.
– Det är inte så lätt att göra i
musikbranschen. Den är på många
sätt unik, jämfört med vilken annan
bransch som helst. Om man satte
hela bilindustrin i samma rum skulle
de på tio minuter kunna rita upp sin
branschs värdekedja och finansiella
flöden schematiskt. I Musiksverige
har vi sedan jag kom in i verksamheten för snart två år sedan försökt
definiera hur kartan ser ut: våra
finansiella flöden, värdekedjan!
– Det blir extra komplext eftersom
den ekonomiska rationaliteten inte
styr allt i den här branschen. På ett
företag kan man förenkla: ”vi ska öka
vinsten”, eller ”vi ska öka avkastningen till ägarna”. Men här handlar
det om kulturella värden: ”varför då?”,
”vad är värdet av kultur?” Där står vi i
dag – och därför vi har haft svårt att
måla musikbranschens gemensamma bild.
Men vad behöver vi göra då? Vad
står först på tur?
– Arbetet som hittills är gjort är ett
utmärkt första steg. Nu ser vi intäkterna och omsättningen i hela branschen och vet hur vi ska definiera
dem. Nästa steg är att fördjupa oss i
ännu svårare frågor som handlar om
värde. Begreppet ”värde” är jämfört
med ”vinst” eller ”tillväxt” mycket mer
komplext. Och då tänker jag på värde
av kultur, liksom värde av musikrättig-
Detta är Musiksverige
Musiksverige är intresseorganisationen som samlar den svenska
musikbranschen. Musiksverige för
dialog med politiker, myndigheter och
media för att ge den svenska musiken
bästa möjliga förutsättningar att
skapas, utvecklas och spridas.
Musiksverige är också ett forum för
branschens beslutsfattare där de olika
parterna arbetar gemensamt för att
utveckla branschen.
Musiksverige har fjorton medlemsorganisationer som samlar artister,
musiker, kompositörer, textförfattare,
managers, producenter, musikbolag,
musikförläggare, musikkonsulter och
musikbranschutbildningar i Sverige.
heter som är en sorts tillgång. Det är
här det ligger en nöt vi måste knäcka
för att kunna komma framåt i musikbranschen.
Är du optimist?
– Ja, det är jag! Och jag är så glad
att jag får leva ut som optimist på
Musiksverige, för som forskare är
man kulturpessimist!
Ja, du arbetar halvtid som verksamhetschef på Musiksverige
och bedriver forskning resten av
tiden. Vi vet ju att du är bra på
siffror, men berätta mer om din
bakgrund!
– Det är lustigt att det där med
siffrorna har blivit jag. Jag har egentligen alltid varit mycket mer humanistiskt intresserad. Jag har alltid tyckt
om språk och att skriva. Men visst,
jag tycker ändå om siffrorna, som jag
liksom halkade in på genom min
utbildning på Handelshögskolan i
Göteborg…
Man halkar inte bara in där? På
något sätt tror jag att man har en
tanke om vad man vill när man
börjar på Handelshögskolan..!
– Så var det faktiskt inte för mig.
Jag hade bråttom iväg när det gällde
att flytta hemifrån. Jag flyttade till
Paris där jag hade en halvfransk/
halvsvensk pojkvän och jag älskade
att vara i staden. Jag skrev för en
tidning om brädsporter, alltså snowboard, skateboard och surfing. Jag
fick recensera skivor, gå på konserter
och har episka minnen som Nirvana
på La Cigale. Jag levde livet, kan man
säga. Men mamma skickade ju de
där högskolekatalogerna varje gång
det var dags att söka till universitetet…
13
ALFONS MÖTER...
”De förmodligen
roligaste dagarna
i mitt liv var när vi
spelade in debutskivan för mitt
band Stella
Rocket.”
14
Linda Portnoff
Ålder: 41 år.
Bor: På Södermalm i Stockholm.
Första musikminne: Jag och mina
kompisar Annica, Ullis och Cia hade
hört en låt på radion och ville testa om
vi kunde brejka artisten (som var saxofonisten Kenny G – helt okänd för
oss – det här var i början på åttiotalet),
så vi ringde under några dagars tid
med förställda röster till skivaffären i
Jakobsberg i närheten av där vi bodde
och frågade om de hade Kenny G’s
senaste. Det var rätt kul att komma in
någon vecka senare och se att hela
översta hyllan var täckt med Kenny
G-vinyler. De kanske fick ett överskottslager på grund av det här, men
jag gottgjorde i alla fall på något sätt
genom att välja skivaffären som min
första praoplats i trean eller vad det
var.
Lyssnar helst på: Gammal jazz och
ny hip hop. Just nu: Vasas flora och
fauna.
Gör jag gärna igen: Gör hellre nytt
än gör igen.
– På den tiden fanns en linje, internationella ekonomlinjen, där man
pluggade lite hastigare och därigenom fick ett extra år i Frankrike, Tyskland, Spanien eller vad man nu ville.
Så då valde jag den utbildningen för
att det var ett sätt att få komma tillbaka till Paris. Jag hade verkligen
inga planer att gå just Handelshögskolan, det var mer för att få en samhällsvetenskaplig bred utbildning.
Men när du väl började där,
spelade det då roll att du var den
där humanisten? Du spelar ju i
band, är både musikskapare och
sångare…
– Ja, jag tycker ju att det roligaste
som finns är att skriva låtar och vara i
studion. De förmodligen roligaste
dagarna i mitt liv var när vi spelade in
debutskivan för mitt band Stella
Rocket. Det vilar nu, men vi har gett
ut två album, jag har skrivit låtar och
spelat lite allt möjligt, från trummor till
synth och piano, och har försökt
sjunga lite också
Har humanisten och musikern i
dig spelat roll för hur du närmat
dig siffrorna?
– Musikalitet och matematik är
syskon. Det finns ju de som till
exempel menar att Coltrane hade en
matematisk approach till hur han
spelade. Historiskt har många konstnärer också haft en fantastisk matematisk kunskap. Att vara människa är
att vara kreativ och att någonstans få
uttrycka sig och få forma och bygga
egna idéer. Min utbildning på Handelshögskolan ledde sedan till en
forskarutbildning, ett kreativt projekt i
alla högsta grad. Konst och matematik hänger ihop, det har följt med mig
genom livet.
Men var finns friheten i forskningen? Hur kan det finnas
konstnärlig frihet i att sammanställa siffror – som ju är fakta?
– Det här kan vara världens största
missuppfattning! Man kan ha olika
syn på vad fakta är och hur kunskap
skapas, vad som är objektivt och subjektivt, och så vidare. Även siffror ger
EN bild av EN sanning. Siffror är inte
neutrala, siffror är inte objektiva. Tittar
vi på mitt område, redovisning,
handlar det om finansiell rapportering. Där har man intäkter, tar bort
kostnader och får ett resultat. Resultatet kan vara en vinst eller en förlust.
Då tror man ju att det som står där,
”bottom line”, är sanningen. ”Så här
blev det”. Men det ligger väldigt
många bedömningar bakom kring till
exempel avskrivningstakt, tillgångars
värde och sådana saker som alla
påverkar vad resultatet blir.
– Siffror har en mycket stark ställning i samhället i dag. När min
mormor och morfar gick i skolan var
det latin som gällde, var man bra på
latin, då var man högst upp i hierarkin
i samhället. Jag har haft lite tur – om
man kan samhällskunskap och matte
idag så har man också möjlighet att
nästla sig in i roliga sammanhang där
man kan få stort inflytande.
SKAP arbetar mycket med politiskt påverkansarbete och där
märker vi att man gärna lutar sig
mot siffror. Statistik ger politiska
beslutsfattare stöd och de är
tacksamma när de får siffror till
stöd för sina beslut. Här har
Musiksverige en roll att fylla.
– Absolut. I forskarvärlden ritar vi
upp problem, men på Musiksverige tar
vi faktiskt också fram lösningar. Det
känns kul att få vara med och bidra till
det! Men innan man kan komma till en
lösning måste man ha en ganska bra
problembeskrivning. Det finns så
många olika intressen, och det gör att
man prioriterar olika när det gäller problemen. Det gäller att hitta den minsta
gemensamma nämnaren. Det är det vi
gör i Musiksverige.
Vi har varit inne på begreppet
”värde”. Många kolleger är missnöjda med ersättningsnivåerna,
samtidigt som de som betalar
licenser för att använda musik
tycker att det är alldeles för dyrt.
Hur blir vi bättre på att visa
värdet av musik? Och hur säkrar
vi långsiktiga värden?
– Det gäller att skilja på ”pris” och
”värde”. Värde är något annat än pris
och ska ses över tid. I grunden
handlar det om samhällets syn på
kulturskapare och skapande. Vilka
möjligheter finns till sociala skyddsnät idag när alla ska vara entreprenörer? Saker och ting tuffar på och
ibland är förskjutningarna så stegvisa
att man inte märker dem. Men samhället har ju hela tiden en riktning.
– Kulturskapare har alltid varit
utsatta ekonomiskt – minns Bachstatyn i Leipzig. Han står med tomma
fickor vända ut och in. Han var inte
heller särskilt nöjd med det ekonomiska. Man kan ifrågasätta samhällets syn på vad som gör en lyckad
människa, vad som gör en hjälte idag.
Det finns en och annan superproducent som finns med där uppe, men
den stora mängden..? Det här är
svåra frågor.
Vad ligger på Musiksveriges bord
just nu?
– Vi har precis avslutat arbetet
med att ta fram en exportstrategi
som vi har överlämnat till regeringen.
Den är ett inspel till Sveriges
exportstrategi, som ska vara klar i
juni.
– Vi vill bland annat se ett långsiktigt verksamhetsinriktat stöd på 12
miljoner kronor, 1 procent av vad vi
exporterar idag, till Export Music
Sweden. Med det stödet tror vi att vi
kan uppnå en export på 2 miljarder
kronor till år 2020. Det är ett tufft
mål – en årlig tillväxt på 10 procent.
Men vi ser att vi kan få möjlighet till
långsiktig exportutveckling genom ett
sådant stöd.
– Vi har idag inget näringsriktat
stöd alls, vilket man har i våra nordiska grannländer. Till exempel får
man i Norge nära 27 miljoner kronor.
Sverige behöver visa att vi tror på
musiken och satsar på den. Därför är
upphovsrättsfrågan en samhällsfråga.
Men så ser inte politikerna på den,
och branschen tvingas ensam arbeta
för upphovsrätten. Politiken borde
arbeta för den, visa att man menar
allvar med kreativa näringar som tillväxtsektor. Upphovsrätten borde vara
självklar på högsta nivå.
Text: kjell holmstrand
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
15
skap i världen
ECSA:s Patrick Ager om EU-reformen av upphovsrätten:
Kreativa revolten
blir avgörande
Patrick Ager är SKAP:s man i Bryssel. Här rapporterar ECSA:s
generalsekreterare om EU-reformen av upphovsrätten, som nu går
in i ett kritiskt skede.
D
Trots att det även finns en stor
mängd domar i EU-domstolen som
bidrar till EU:s regelverk kring upphovsrätten – till exempel när det
gäller privatkopieringsersättning och
vidaresändning av radio och tv – har
upphovsrätten hittills harmoniserats i
ganska liten grad inom EU, inte minst
när det gäller undantag. Det har varit
16
rar framväxten av ett kunskapsdrivet
och konkurrenskraftig europeisk
samhälle.
Julia Reda, Piratpartist och
Foto: John Stapels
en 17 maj i år höll
Frankrikes premiärminister Manuel Valls
ett tal där han hyllade
de kreativa näringarna för att de står
upp mot EU-kommissionens sätt att
se över regelverken kring upphovsrätten i Europa. Det var fantastiskt att
höra den franske regeringschefen
uttala ett så kraftfullt stöd för upphovsrätten och de kreativa näringarna. I Bryssel är tongångarna betydligt tuffare.
Vad är det som står på spel?
I slutet av 1980-talet inledde EUkommissionen ett program för att
samordna olika delar av de nationella
upphovsrättslagarna. År 2001 antog
EU det så kallade ”infosoc-direktivet”,
med syftet att anpassa upphovsrätten för internet. Det säkerställde centrala rättigheter för upphovspersoner,
som rätten att själv bestämma över
sitt verk och hur det ska tillgängliggöras, även i den digitala miljön.
Patrick Ager arbetar nära SKAP:s ordförande Alfons Karabuda, som också är
ordförande i ECSA.
till fördel för upphovspersonerna, som
i dag har starka ekonomiska och
ideella rättigheter som regleras i
nationell lagstiftning.
Lobbyister som arbetar på uppdrag
av digitala tjänster och företrädare för
internetleverantörer anser att den
nuvarande upphovsrättslagstiftningen
går stick i stäv med idén om en
digital inre marknad, och att den
misslyckas med att möta behovet av
att få skapa på nya sätt i den digitala
miljön. De hävdar att upphovsrätten i
sig hindrar tillgång till kunskap och
kultur och att den följaktligen försvå-
ledamot i Europaparlamentet, är en
central förespråkare av en radikal förändring av upphovsrätten. Hon
hävdar – på ett noggrant underbyggt
sätt – att användare känner osäkerhet inför hur de får sprida konstnärliga verk i sociala medier på ett lagligt
sätt. Hon menar att upphovsrätten
hindrar yttrandefrihet och konstnärlig
frihet när användarna inte får ändra
och bygga vidare på befintliga verk
som är tillgängliga på nätet.
Julia Reda och hennes lobbyister
FAKTA/UPPHOVSRÄTTSREFORMEN
• Juni 2015: Omröstning om Redarapporten i JURI-utskottet.
• Juni 2015: EU-rådets uttalande om
den digitala inre marknadsstrategin.
• Juli 2015: Slutlig omröstning om
Reda-rapporten i parlamentets
plenum.
• Höst/slutet av år 2015: EU-kommissionen föreslår en ny lagstiftning
om upphovsrätt.
• Under 2016: Lagtext granskas och
ändras av Europaparlamentet och
EU-rådet.
vill att EU ska anta ett undantag för
parodi, ”oavsett användning”, och
skapa en motsvarighet till fair useklausulen i nordamerikansk upphovsrättslagstiftning. Dessutom föreslår
hon att det offentliga utbildningssystemet ska undantas från upphovsrättsskydd och att en ny EU-upphovsrätt, som ska tillämpas på ett
enhetligt sätt i hela unionen, ska
ersätta nationella upphovsrättslagstiftningar.
Det är självklart att upphovspersoner och den kreativa sektorn får ett
starkare stöd av den nuvarande upphovsrättsordningen än av en ny
gemensam EU-upphovsrätt med de
undantag som nyss nämnts. Men det
finns en ännu större fara med Julia
Redas förslag. Det är ett hot mot
Europas kulturella identitet och mot
egenarten hos europeiska kulturella
verk. Ett hot mot vetenskap, utbildning och kunskap.
Upphovsrättslagstiftningen är konstens och kulturens juridiska ryggrad.
Upphovspersonen, kärnan i upphovsrätten, investerar tid, passion, arbete,
kreativitet, talang och ett stort risktagande när han eller hon skapar ett
verk. Att skapa ett musikverk är en
lång och svår process. Poängen med
upphovsrätten är att den skyddar
resultatet av den processen och att
den ger upphovspersonen kontroll
Max Andersson, Miljöpartiet Sverige, intill Julia Reda, tyska Piratpartiet,
vars rapport EU-parlamentet tar ställning till i juli 2015.
Foto: ©european union 2015-ep
över hur hans eller hennes verk
används. Allra viktigast är att den gör
det möjligt för upphovspersonen att
få ersättning när hans eller hennes
verk används kommersiellt. Det stimulerar i sin tur till ett ökat skapande
– till nytta för Europas samhällen och
kultur.
Båda de upphovsrättsordningar som finns i Europa, den
anglo-saxiska och den kontinentala,
har en utilitaristisk utgångspunkt. Att
ersätta upphovspersonerna ger samhället möjlighet till mer konst, mer
litteratur, mer musik, mer dramatik
och så vidare. Den tyska upphovsrättslagstiftningen, som färgades av
upplysningen och Gottfried Fichte,
skiljer ut sig något men har samma
mål och bygger på att upphovsrätt
ska ses som en naturlig rätt, och etablerade den juridiska principen att ett
verk är präglat av sin upphovsperson.
Och det ser onekligen ut som att
principerna och filosofin bakom upphovsrätten fungerar. Europas kreativa
sektor är en av världens mest kraftfulla, och mångfalden av repertoarer
och språk är en hörnsten i Europas
identitet. Upphovsrätten är, som kulturens lagstiftning, basen för denna
framgångssaga.
Emellertid kommer grunden
för upphovsrätten – att ersätta upphovspersoner och deras verks
egenart – att skadas om förslagen
om fler undantag går igenom. Vem
som helst skulle få rätt att använda
ett verk, ändra det så att det passar
deras syften, kanske lägga till ett
politiskt eller religiöst budskap, och
sprida det som de vill, till och med
kommersiellt. Upphovspersonen
bakom verket skulle inte ha något att
säga till om och kan inte motsätta sig
utnyttjandet av hans eller hennes
verk, eftersom det omfattas av ett
undantag från upphovsrättslagen.
Dessutom – om det görs ett undantag för utbildning och forskning, vad
ska då stå som garant för autencitet,
originalitet och kvalitet? Alla kan
kopiera alla, alla kan ange sig själv
som upphovsperson till ett kopierat
verk för att till exempel uppnå en
önskad universitetsexamen.
Det är avgörande att den kreativa
sektorn gör revolt mot de förslag
som redogjorts för här ovan. ECSA
och dess partners arbetar hårt för att
säkerställa att ryggraden i den europeiska kulturella mångfalden – upphovsrätten – inte urholkas, utan
tvärtom stärks med hänsyn till den
tekniska utvecklingen.
Och det finns goda nyheter! EU:s
strategi för den digitala inre marknaden redogör för den roll mellanhänder och online-plattformar, som till
exempel internetleverantörer och
YouTube, spelar när de tillgängliggör
olagligt och upphovsrättsskyddat
material. För första gången någonsin
slår EU-kommissionen fast att internetleverantörer och online-mellanhänder måste följa upphovsrätten
och EU-reglerna. Översatt i lagstiftning kan detta exempelvis ge
musikskapare och deras upphovsrättssällskap bättre förutsättningar att
förhandla licensiering med Google
och i slutänden ge ersättning när
deras arbete exploateras i Googles
tjänster.
Men den stora utmaningen är fortfarande framför oss. EU-kommissionen ska publicera sitt förslag till lag-
stiftning i slutet av detta år – troligen
i form av ett EU-direktiv. Fram till
dess kommer parlamentet och rådet
att vara fullt sysselsatta med att
säkerställa att deras åsikter speglas i
lagtexten. ECSA och dess partners
kommer också att vara fullt sysselsatta. Och redo att kämpa.
text: patrick ager
FAKTA/ECSA
• ECSA är musikskaparnas intresseorganisation i Europa. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är också
ordförande i ECSA.
• ECSA:s kansli finns i Bryssel och
leds av generalsekreterare Patrick
Ager.
• Utgångspunkten för ECSA:s arbete
är paragraf 27 i deklarationen om
de mänskliga rättigheterna: “Everyone has the right to the protection
of the moral and material interests
resulting from any scientific, literary
or artistic production of which he is
the author” – som man menar inte
återspeglas i verkligheten.
17
hemma hos – tore berger
Han tog bilen
bort från stan
Ett mejl som skickas strax efter klockan 4 på morgonen vittnar om Tore
Bergers vanor. Det är en uppmaning att höra av oss om vi blir försenade.
Men han ligger knappast vaken i spänd väntan på vårt besök.
– Nej, jag går ofta upp väldigt tidigt och kanske läser eller skriver något.
När jag ätit frukost brukar jag gå lägga mig en stund igen, säger han.
E
n detaljerad vägbeskrivning har lett oss in på
kurviga grusvägar i det
sörmländska landskapet, mellan Gnesta och
Nyköping. Skog och
böljande åkerlandskap går in i varandra. Det är oupptäckt vackert, och
någonstans i närheten lärde sig spelmannen Ludgo-Pelle tungsteppens
hemlighet.
Vid en röd gammal skolbyggnad,
som skulle kunna vara omslag till Tore
Bergers album I huset långt på
landet, dyker han upp och dirigerar
vår parkering.
Huset, som också var lärarbostad,
har tillhört Tore Berger sedan mitten
av 80-talet och han bor här mer eller
mindre permanent sedan mitten av
90-talet, när han flyttade från Gröndal
i Stockholm.
– Jag fick ärva av min far och
kunde köpa stället. Då fanns inget
vatten indraget. Jag har fått rusta en
hel del och inrett vinden. Det är förresten min son Martin som ritade det
där omslaget.
Man förstår varför Tore Berger föll
för huset. Den gamla skolsalen är
18
husets lunga: runt 60 kvadratmeter
och 3,5 meter i takhöjd med stora
fönster som släpper in ljuset. Det fungerar både som ateljé och musikrum.
– Vi spelade faktiskt in den senaste
skivan Minnen och mening här, säger
han.
En trapets hänger från taket mitt i
rummet. Den håller för husbondens
tyngd.
– Jag brukar sträcka ut min rygg.
Om ett par veckor ska Tore Berger
fylla 77 år. Hela huset bär vittnesbörd
om de närmare 60 av dem som han
varit aktiv som bildkonstnär, musiker,
författare och visdiktare. På väggarna
original som blivit klassiska omslag.
Böcker och skivor på en tramporgel,
uppställda som en historisk exposé.
På den inredda vinden ett porträtt av
Marianne Lindberg De Geer som
föreställer en yngre Tore Berger.
– Jag fick hennes tillåtelse att själv
dämpa den gröna färgen på tröjan.
Det var omöjligt att ha tavlan i möblerade rum, säger han.
Men huset är inget museum. Tore
Berger är i högsta grad aktiv. Ett
förslag till sångbok är inlämnad till
förlag. En utställning pågår på Krognoshuset i Lund och ett skivprojekt
som inbegriper dottern Vera på sång
finns i framtiden.
– Men det är än så länge bara på
planeringsstadiet, understryker han.
Frågan om hur han balanserat
konstarterna har han fått förr.
– Förutsättningarna är förstås
skilda från varandra, men jag har själv
aldrig tänkt så. Det har varit självklart
för mig att syssla med flera saker:
text, bild och musik. Men man kan
inte göra allt på samma gång.
Tore Berger verkar inte särskilt
imponerad av sin egen produktivitet.
– Jag har nog egentligen varit
ganska lat och har aldrig arbetat särskilt disciplinerat. Dessutom har jag
har varit hemmapappa långa tider.
Men det är klart, när man tittar tillbaka
har man förstås åstadkommit en del.
Åren med bildandet av MNW, i
brytningen mellan 60- och 70-tal, är
en milstolpe. Men det var både ekonomiskt och arbetsmässigt krävande,
och sammanföll med en kreativt
intensiv period när bland annat proggbandet Gunder Hägg bildades.
Rubriken anspelar på en av
Tore Bergers mest kända låtar:
“Jag tog bilen in till stan”.
”Det har varit
självklart för mig
att syssla med
flera saker: text,
bild och musik.
Men man kan
inte göra allt på
en gång.”sen
19
HEMMA HOS TORE BERGER
– Det var mest av praktiska skäl
som vi startade bolag, inte ideologiska. Vi ville kunna spela in och ge
ut skivor själva.
Tore Berger är allmänt kritisk till
70-talets eftermäle. Politiken hade
inte alls den betydelse och riktning
som man i dag tillskriver tiden, konstaterar han nästan irriterat.
– Bilden av ett samhälle där kommunister fanns över allt stämmer inte
alls. Det var mycket mer splittrat. De
flesta jobbade på som vanligt och
oroade sig mest för oljekris och ransoneringar. Vi som turnerande hade
tur och fick extra ransoneringar.
”Jag har nog egentligen varit ganska lat och har
aldrig arbetat särskilt disciplinerat. Men det är klart, när
man tittar tillbaka har man förstås åstadkommit en del.”
i FNL-rörelsen.
– Jag gick med för att protestera
mot ett krig som i sig var fruktansvärt,
och där USA använde ohyggliga
vapen som napalm och agent orange
mot människor. Dessvärre kan jag
bara konstatera att krigets grymheter
upprepas i dag.
Vi börjar tala om betydelsen av samhällskontraktet, att människor både
känner delaktighet i och plikt mot det
samhälle som man är en del av.
– Jag är fortfarande med i
Svenska Kyrkan och tycker att det är
synd att man inte införde en allmän
samhällstjänst när man avvecklade
värnplikten. Det är nyttigt att blandas
med människor som har olika bakgrund och ändå vara på samma nivå
tillsammans.
Det är förmodligen åsikter som
många inte väntar sig från någon
som är så intimt förknippad med den
svenska proggrörelsen.
– Men skriv nu inte att jag blivit
reaktionär på äldre dar. Det är samma
värderingar som jag alltid haft.
Han var själv aktiv
Med Gunder Hägg/Blå Tåget är
Tore Berger för evigt inskriven i den
moderna svenska musikhistorien.
Men solokarriären som vissångare
har pågått parallellt sedan mitten av
70-talet. Ett tiotal album har det blivit.
De många gånger både episka och
poetiska texterna pratsjungs fram
med Tore Bergers karaktäristiska
släpande stämma. Korta absurda
betraktelser blandas med klassisk
folkbildning i ett slags bluesig folkhemsvisa som kryddas med Bergers
klarinett.
– Jag jobbar mycket med texterna.
Flera låtar har jag bearbetat i efterhand, sedan de först blivit inspelade.
20
Tore Berger verkar inte heller särskild road av nostalgi. Blå Tåget har i
omgångar gjort comeback på både
skiva och scen, men att åka omkring
på festivaler och spela Staten och
kapitalet (Den ena handen vet vad
den andra gör) på publikens begäran
är inget som lockat.
– Man får förstå publiken som vill
höra välkända låtar live, men det är ju
inte särskilt utvecklande att upprepa
sig själv hela tiden.
När jag påpekar att hans långa
karriär skulle kunna vara en spegelbild av Sveriges utveckling efter
andra världskriget svarar han med en
retorisk fråga:
– Är vi inte alla spegelbilder av vår
tid?
När vi lite senare ska ta några
bilder plockar han fram klarinetten
och slickar på röret. Några toner tar
formen av melodi.
– Den heter Av Tomhet, den finns
på Mening och minnen.
Tore Berger ser nöjd ut där han
står, med klarinetten i hand.
Text: peter willebrand
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
TORE BERGER
Musik jag minns: Muggsy Spanier.
Textrad som jag bär med mig: ”Sin
dotter lärde han att sjunga...”
Ångrar: Det finns alltid saker att
ångra, men vad är det som formar ett
liv?
Lyssnar helst på: Lester Young.
Musikaliskt mest stolt över: Balladen om Richard Sandler.
Expertfrågan
Juridik Som musikskapare står man ofta inför knepiga ­situationer där man kanske inte
direkt har svaret. Inte minst gäller det juridiken i musiken.
Här svarar SKAP:s jurist Jakob Hvistendahl på dina frågor.
Har du en fråga om juridik? Mejla [email protected]
Fråga: Jag ska förhandla ett avtal gällande mina verk
och inspelningar – vad borde jag förvänta mig att få
för information från motparten gällande affären och
samarbetet i stort?
Svar: Tyvärr verkar det inom musikbranschen finnas en slags underförstådd överenskommelse om att inte
prata om de större och mer långsiktiga ekonomiska aspekterna av ett
tänkt samarbete inom ramen för en
avtalsförhandling. Ansvaret för denna
kommunikationsbrist ligger i första
hand hos din motpart – rättighetsförvärvaren och -nyttjaren, det vill säga
skivbolaget, förlaget eller producenten. Det rimliga är att dessa aktörer
tillsammans med avtalsförslaget presenterar en tydlig ekonomisk kalkyl
som reflekterar det tänkta nyttjandet
av rättigheterna och verken som de
ämnar genomföra inom ramen för
samarbetet med dig.
Det du bör kräva är en presentation som på ett överskådligt sätt visar
ekonomin i affären, det vill säga
ungefärligen vilka kostnader bolaget
tänker satsa in i samarbetet med dig
(produktionskostander, marknadsföring, promotion och andra resurser),
vad ditt eventuella fasta arvode och/
eller royalty/intäktsandel är och
beräknas på, vilka intäkter och olika
intäktsströmmar bolaget förutser
kommer att genereras i affären
(exempelvis försäljnings- och Stim/
NCB/SAMI/IFPI-intäkter) och vid
vilken punkt affären förutses att gå
över från förlust till vinst. Olika samarbeten har naturligtvis olika affärsmodeller men du bör kräva åtminstone
en översiktlig presentation av den
tänkta affären. Ett exempel på en
vanlig ekonomisk kalkyl är ”breakeven-kalkylen, som kan göras i olika
scenarier, typiskt sett i ”low”, ”mid”
och ”high”, det vill säga exempel på
förväntat låg försäljning, medelförsäljning och hög försäljning.
Tillsammans med affärsöversikten
bör bolaget också kommunicera en
plan som visar vad det ämnar vidta
för åtgärder i form av marknadsföring, promotion och annan spridning
av dina verk och rättigheter och när
så ska ske. Idealiskt sett ska denna
plan reflekteras i form av konkret
uttryckta skyldigheter i avtalet, parat
med tydliga deadlines som visar när
åtgärderna ska ha skett, exempelvis
när ditt verk ska ha getts ut. På så
sätt kan motparten sedan hållas
avtalsmässigt ansvarig för eventuell
passivitet eller andra brister i sina
åtaganden.
I takt med att intäkterna från streaming och downloads ökar blir det
förstås särskilt viktigt att du får
någon slags översiktlig bild/kalkyl av
hur motparten beräknar och redovisar intäkter från just digital exploatering.
En företeelse som dessvärre försvårar möjligheten att få en översikt
över ekonomin i rättighetsnyttjanden
är de nu så vanliga så kallade ”NDA”,
Non Disclosure Agreements, som
exempelvis Spotify och Youtube krävt
som villkor för att sluta avtal med
Stim. NDA:s medför att varken rättighetsförvärvare såsom förlag och skivbolag eller du som låtskrivare/artist
får någon direkt insikt i vad/hur
Spotify och Youtube betalar för sin
användning och försvårar Stims
arbete med att öppet redovisa sin
licensieringsverksamhet. SKAP
arbetar aktivt för att öka transparensen inom musikbranschen.
”Olika samarbeten har naturligtvis olika affärsmodeller men du
bör kräva
åtminstone en
översiktlig presentation av den
tänkta affären . ”
21
skap-profilen
Musikskatten
Gullan
Gunhild ”Gullan” Bornemark påstår att hon har gått i skolan i hela livet:
– Man lär så länge man lever! Just nu går jag en inre påbyggnadskurs som heter
”Så förbättrar du livet som 87-åring”. Man ska sätta mål, men ribban ska vara på
rätt nivå. Annars kommer du aldrig att orka hela vägen.
gullan bornemark berättar att
hon numera använder musiken som
pedagogiskt verktyg för att träna upp
minnet.
– Jag har börjat göra minnesramsor, och du slår mig inte på fingrarna
när det gäller att komma ihåg planeternas inbördes ordning från solen.
Hon sjunger fram: Mevete…
maju… saune.
– Du får planeterna om du tar de
första bokstäverna. Te är Tellus.
Med samma frenesi sjunger hon
en minnesramsa i sambatakt för Sydamerikas 13 stater och en för Pythagoras sats.
– Det är så roligt – och det är
Gullan i ett nötskal, säger hon och
skrattar.
Historien om den svenska barnvisans två största under 1900-talet
sammanflätas i Härnösand. I staden
där Gullan Bornemark föddes för
snart 88 år sedan fick hon uppleva
Alice Tegnérs sista offentliga konsert.
Den gjorde starkt intryck.
22
myntade just ordet musiklek eftersom barn lär genom leken. Det
visade även Maria Montessori tidigt.
När barnen har roligt får man deras
förtroende. Den känslan har hållit mig
levande genom alla åren.
19 år gammal började Gullan
studera vid Musikhögskolan bara för
att fem år senare – 1951 – säga upp
sig från musiklärarjobbet på Flickskolan i Malmö och i stället starta Blåklockans musiklek.
– Folk tyckte att jag var lite tokig
som sa upp mig från en fast tjänst,
men jag har stått på egna ben sedan
dess och aldrig fått några bidrag. Jag
höll på med Blåklockan i 56 år, sedan
sa knäna stopp.
Ryktet om Blåklockan som lät
barnen leka sig fram till musiken
spreds snabbt. Småbarnskvartar i
radio, tv-framträdanden, böcker och
skivor ledde fram till det stora genombrottet under 60-talet. Gullan Bornemark blev Gullan med en hel nation.
– Tv och radio hade ett väldigt
genomslag vid den här tiden.
De lekfulla texterna och starka
melodierna skar genom alla samhällslager och förändrade synen på
musikundervisningen.
– Allvar förbyttes mot lek. Jag
Barn har också stark intuitiv
”När barnen har
roligt får man
deras förtroende.
Den känslan har
hållit mig levande
genom åren.”
känsla för musik som ligger bortom
teorin, understryker hon.
– De visar till exempel skillnaden
mellan dur och moll – det halva tonsteget i tersen – genom att agera när jag
spelar till deras improviserade rörelser.
Gullan Bornemark är även väldigt
populär i Norge, där flera av hennes
låtar har översatts. Turnéerna har
också varit många och långa, men
familjen har hela tiden varit hennes
musikaliska medelpunkt. Alla i familjen sysslar med musik.
– Min Valter är en kanonkille,
grunden i familjelivet när jag varit på
turné. Och alla barnen blev musiker
på sitt sätt. Under senare år har jag
gjort många konserter och inspelningar med Dan, Eva och Sven.
Skap 2025
SKAP hjälper
dig att hänga
med i tekniken
GUNHILD BORNEMARK
Född 1927 i Härnösand. Invald i
SKAP 1967, hedersmedlem sedan
2008. Musiklärarexamen vid Musikhögskolan i Stockholm 1951 och
kyrkomusikerexamen vid Musikhögskolan i Malmö 1977. Drev åren
1952–2007 musikskolan Musikleken
Blåklockan med maken Valter. Första
visboken, Gubben i lådan, kom 1962,
följdes av skivutgivning. Under 1960talet Småbarnskvartar i radion och
tv-serier för barn, som Tutirutan och
Den glada butiken. Skrev även musik
för Anita och Televinken. Omfattande
turnéer i Sverige och Norge, fortfarande aktiv. Har bidragit med kompositioner för kyrkor och samfund och är
representerad i Svenska psalmboken.
Vad är det som gör att din musik
så stark i alla generationer?
– Musikskribenten Stellan Mörner
gjorde mig väldigt glad när han i en
recension skrev ordagrant: Fru Bornemark har den sällsynta förmågan
att kunna skapa text och musik som
en självklar enhet som genast fängslar örat och fantasin.
– En del av svaret finns kanske i
den formuleringen.
Ja, du är väldigt melodistark…
– Det ingår i gåvopaketet. Jag har
även fått absolut gehör, det är mycket
att vara tacksam för.
I dag ingår din musik i den
gemensamma svenska
musikskatten. Samtidigt blir den
tillgänglig för en ny publik via
bland annat internet. Vad har det
betytt för dig?
– Musikutbudet är enormt på
Youtube och Spotify, och jag skulle
inte klara mig utan datorn i dag. Min
musik förmedlas främst från föräldrar
till barn, som en del av musikarvet.
Och det glädjer mig enormt.
Vad lyssnar du helst på själv?
– Klassisk musik – till 98 procent.
Jag har tre stora favoriter: Bach är
den störste, Beethoven och Richard
Strauss är också stora favoriter.
Foto: johan olsson
Svårt att hänga med i alla nya tekniska lösningar
som driver på musikutvecklingen? I höst startar
SKAP workshops för att minska det digitala
kunskapsglappet bland medlemmarna.
Satsningen består av en tvådagars utbildning där du som medlem
bland annat får lära sig hur man omvandlar sin analoga musik till digitala filer, hur musik tillgängliggörs digitalt på nätet och hur man når ut
i sociala medier.
Styrelseledamoten Dan Bornemark har tagit
initiativet till satsningen.
– Många äldre medlemmar känner sig i dag
omkörda av den yngre generationens tekniska
metoder, konstaterar han.
Kursinnehållet lägger tyngdpunkten på att praktiskt visa vilka digitala vägar som leder från musikalisk idé till köpfärdig produkt. – Därför är det väldigt viktigt att workshopparna
är 100 procent verklighetsrelaterade – och inte
bara ett snack från någon om vad man ”kan” göra i dag. Det ska verkligen vara handfast utbildning som också inspirerar, säger Dan Bornemark.
Medlemmarna som vill delta får även vara med och skräddarsy
utbildningarna, understryker han.
– De får helt enkelt berätta för oss vad de känner att de vill lära sig.
Dan Bornemark ser satsningen som en del av SKAP:s verksamhetsfokus 2025,
– Vi arbetar för att dels säkerställa att våra medlemmar även om tio
år har möjlighet att bedriva sin verksamhet på en professionell nivå,
dels skapar det en förutsättning för den fantastiska mångfald SKAP:s
medlemmar representerar att även finnas tillgänglig i den digitala
världen.
Dan Bornmark betonar jämställdhetsperspektivet i satsningen och
vikten att inkludera alla medlemmar:
– Jämställdheten över generationerna är viktigt! Sedan har vi ju
2025-perspektivet. Om tio år är vi alla något äldre. Det är idag vi möjliggör att få känna oss inkluderade även då!
Utbildningarna inleds under hösten med start i Malmö. Håll utkik i
SKAP:s medlemsbrev för mer information efter sommaren.
text: Peter Willebrand
foto: björn månsson
23
SKAP ILLUSTRATED
med medlemmarna i centrum
SKAP är Sveriges intresseorganisation för
yrkesverksamma kompositörer och textförfattare.
SKAP bedriver på uppdrag av sina drygt 1 100
medlemmar påverkansarbete nationellt och
internationellt, erbjuder m
­ edlemsservice och är
huvudman i Stim. SKAP innehar under 2013–
2016 ordförandeskapet i ECSA – European
Composer & Songwriter Alliance, som företräder Europas alla ­kompositörer och tonsättare.
SKAP:s medlemmar verkar inom alla genrer.
SKAP bildades 1926.
VILL DU VETA MER OM SKAP?
Läs mer om SKAP på www.skap.se!
KONTAKTA SKAP
Sveriges kompositörer och textförfattare
Hornsgatan 103
Box 17092
104 62 Stockholm
[email protected] www.skap.se
Tel: 08-783 88 00