1. No category

Byggnadsstyrelsens
rapporter
Entreer
166
1988-01
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumerrtbeteckning
Rapport nr 166
W4b
R1JBYGGNADSSTYRELS
EN
Dokumentets
datum
Projektnamn
Ärendebeteckning
5001-28/1988
1988-01
(ev förkortat)
Enbreer
Projektledare
, upphovsman
( män),
konsult
(er), etc
Uppdragsgivare
Ann Westerman, projektledare
Byggnadsstyrelsen
Konsulter:
Hidemark o Danielsson / Göran Sjölin
Bengt Wiren, SIB
Gun Hallberg, KTH
RPS-s"
Tekniska byrån
Dokumentets
titel
Entreer
Huvudinnehåll
Rapporten behandlar entreer för besökande och personal till offentliga byggnader.
Entreer bör utformas så att de är bekväma och säkra att passera så att energiförluster,
när det gäller uppvärmningskostnader, kan minskas. Detta innebår att klimatet närmast
utanför och innanför entren blir behagligt och att så lite smuts och fukt som möjligt
dras in i huset. Därmed kan kostnaderna för städning minskas.
Inledningsvis redovisas vilka faktorer som påverkar tryckförändringar och därmed
luftväxling vid entreer samt erfarenheter av olika entreutformningar, främst ur klimatsynpunkt.
I de följande avsnitten behandlas utformning av yttre entreplan, vindfång samt serviceutrymmen intill entreer. l ett avsnitt beskrivs entredörren ur säkerhetssynpunkt.
Nyckelord
Entre, luftfl;° esmekanism, vindskydd, städning, reception, beslagning, yttre entreplan,
skärmtak, vindfang, säkerhet, dörrtyper
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
0348-9434
Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00
Göteborg 031- 81 00 85
30 sidor
Omfång
Malmö
Umeå
040 - 709 55
090 -12 59 10
Sekretessuppgifter
----
Ref
Red
Ann Westerman, Tekniska byrån
Henrik Waldenström
p Byggnadsstyrelsen1988
Postadress
Besöksadress
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen
Godsadress
100
Banergatan
30
Telefon
Telex
08 - 783 10 00
10446 Build S
Innehållsförteckning
Sid
1 EN TR$N EN VIK TIG DEL AV BYGGNADEN
2
2 ENERGIFÖRLUSTER
, KLIMAT OCH
KOMFORTPROBLEMVID ENTREER
A Luftlödesmekanism
3
Det lokala yttre vindtrycket
Idet inre trycket i byggnaden
Tryckskillnader till följd av temperaturskillnader mellan ute - inne
Atgarder for att minska luftflödet
Vindskydd vid yttre entreplan
B
Probl em med drag vid entr eer och vid serviceutr ymm en
intill entr eer och hur man löst problem en
6
Vindfång - en luftsluss
Utrymmen närmast innanför vindfång
3 UTFORMNING
AV YTTRE ENTREPLAN
13
4 UTFORMNING
AV VINDFÅNG
15
A
Undersökning av passagetider genom entre vid
Kar laväge n 100
15
B
Vindfång -framkomlighet
17
C
Entredörren
17
D
Utrustning: slagdörrar, skjutdörrar, karuselldörrar,
impulsgivare, belysning, uppvärmning och övrig utrustning
20
E
Lämpliga ytskikt
22
F
Dagsljus och utblicksmöjligheter
23
G
Städning av entreer
23
H
Olika stora vindfång. Exempel
24
ur säkerhetssynpunkt
5 UTFORMNING AV SERVICEUTRYMMEN
INTILL ENTREER
28
A
Luftrörelser i lokaler innanför entren
28
B
Placering av skärmanordningar
28
C
Inbyggda receptioner
29
D
Placering
29
E
Kontroll av inpasserande
av informationsdisk
6 LITTERATUR
29
30
2
1
ENTREN - EN VIKT IG DEL
AV BYGGNADEN
Entreer har både en arkitektoniskt och en funktionellt viktig betydelse. Det är genom entren
man passerar och den har därför en viktig
psykologisk betydelse för hur man kommer att
uppfatta byggnaden. Varje entre kräver att
arkitektoniska, tekniska, klimatiska och s" erhetstekniska aspekter tas om hand.
I samband med öppnandet av en ytterdörr
strömmar normalt sett en viss mängd uppvärmd inomhusluft ut. Storleken av denna
luftvolym står i proportion till dörröppningstid,
dörröppningens area, temperaturdifferensen
mellan ute och inne samt till lufttrycksförhållanden ute - inne.
Energiförlusten vid öppen port kan överslagsmässigt beräknas som en funktion av:
ports öppettid per år (h/år),
ports area (m2),
drifttid för värmeanläggningen som
funktion av årets normaltemperatur,
grad timmanår.
Som exempel visar beräkningar att energiförlusten vid öppen port varierar geografiskt på
följande sätt:
Malmö 4.100 kwh/år
Uppsala 5.100 kwh/år
Luleå
6.900 kwh/år
För att minska energiförluster vid passage av
ytterdörr bör entreer utvändigt förses med
vindskydd och invändigt förses med vindfång. Vindfånget bör verka som sluss, dvs
vara så djupt att den yttre dörren hinner stänga
innan den inre öppnas och omvänt. Passagetider och dörröppningstider är här dimensionerande faktorer, liksom val av dörrtyp.
Riktigt utformade vindfång ger, förutom
minskat värmeläckage, en förbättring av inomhusklimatet.
Det yttre entreplanet är en del av entren och
utformningen är viktigt av flera skäl.
Tillgängligheten, att kunna nå byggnaden
bekvämt (även vintertid), för gående såväl som
för rullstolsbundna, måste kunna tillgodoses.
Detta ställer krav på marklutning, halkfrihet
och tillräckligt med utrymme intill entredörren.
Inte minst viktigt i detta sammanhang är att det
yttre entreplanet får en välkomnande och tilltalande utformning, att det är lätt att se, att
skyltar är rätt placerade och att entreplanet är
väl upplyst. Planeringen av området närmast
entren bör också inriktas på att ge vindskydd
kring entredörren.
Vindfånget bör vara genomsiktligt för att ge
utblicksmöjligheter och släppa in dagsljus.
Planering för byggnadssäkerhet börjar i
enrren, bl a genom val av adekvata lås- och
larmsystem Det säkerhetsskydd som beskrivs i
denna rapport motsvarar den lägsta godtagbara
säkerhetsnivån för offentliga byggnader enligt
byggnadsstyrelsens standard. De avsnitt som
berör säkerheten har utarbetats i samarbete med
RPS-säk.
Samtliga entreer till en byggnad bör utformas
med samma omsorg.
Rekommendationerna i denna rapport avser
i första hand nybyggda entreer i byggnadsstyrelsens fastigheter.
Entreer bör vidare utformas så att de är
bekväma och säkra att passera och att vid
passage så mycket smuts och fukt som möjligt
avskiljs från skosulorna. Skärmtak, hårdgjord
yta utomhus, vindfång med såväl smutsavskiljande som fuktsugande torkmattor rekommenderas. Vindfångets längdmått bör vara minst 4
m, helst 5-6 m.
Entren till en offentlig byggnad fungerar som
byggnadens ansikte mot omvärlden. Entren bör
tydligt annonsera sig för den besökande och
vara lätt att nå.
3
2
ENE RGIFÖRLUSTE R, KL IMATOC H KOMFO RTPROB LEM
VID ENTR$E R
En viss naturlig ventilation av en byggnad i
samband med att man går igenom en ytterdörr
går inte att undvika. Det är dock ur energibesparingssynpunkt viktigt att söka minska den
ofrivilliga ventilationen vid passage genom
lämplig utformning av entren.
Storleken av formfaktorn varierar med byggnadsytan och beror av byggnadsform, vindriktning och omgivningens karaktär; d v s
bebyggelse, topografi och vegetation. Den
lokala vindhastigheten vid byggnadsytan
varierar utmed en byggnadsvägg.
Det ärrockså ur komfortsynpunkt viktigt att
utforma och planera entreer så att obehag av
drag och kyla innanför entren undviks så
mycket som möjligt. Obehag av drag beror av
lokalt höga lufthastigheter i kombination med
förnimmelse av kyla. Entren bör därför utformas så att luftflödet in i byggnaden blir så litet
som möjligt, samtidigt som åtgärder vidtas för
att undvika lokalt höga lufthastigheter vid
receptionsdiskar och liknande i innanför
liggande utrymmen.
Mitt på en vinkelrätt anblåst väggyta råder i
huvudsak stagnation, d v s lufthastigheten är
noll och vindtrycket stort, men nära ett hörn
kan lufthastigheten vara hög och vindtrycken
litet, fig la. Vid sned anblåsning är övertrycket
störst vid det hörn som är vänt mot vinden,
fig ib.
A
Luftflödesmekanism
Luftflöden genom entreer orsakas av tryckskillnader över entreöppningen. Sådana tryckskillnader orsakas dels av vinden, dels av
temperaturskillnader mellan inomhus- och
utomhusluften. Den vindgenererade tryckskillnaden ar skillnaden mellan det lokala yttre
vindtrycket vid dörröppningen och det inre
trycket i byggnaden till följd av enbart vind.
Det lokala yttre vindtrycket
Det lokala yttre vindtrycket vid öppningen
beror av vindhastigheten, luftens densitet och.
den lokala formfaktorn (tryckkoefficienten).
Där luftströmmen bromsas, t ex av utskjutande
detaljer på byggnadsytan, uppstår stagnationsområden med okat tryck, fig lc.
Omgivande bebyggelse reducerar vindhastigheten och dämpar med vindtrycket på byggnadens ytor. Därmed förändras också luft strömningen på sådant sätt att tryckfördelningen över byggnaden blir jämnare, med
mindre skillnad mellan högsta och lägsta tryck.
Det inre trycket i byggnaden
Det inre trycket i byggnaden bestäms dels av
det yttre trycket, dels av storleken och läget av
otätheter (öppningar) i byggnadsskalet. Finns
en dominerande öppning kommer det inre
trycket att ligga nära det yttre tryck som råder
vid öppningen.
b.
c.
lit
Fig f
Det lokala vindtrycket
a
b.
lufthastigheten är noll och vindtrycket stort
lufthastigheten är hög och vindtrycket litet
a
stagnation
med ökat tryck
<<-.
<-.
luftström
4
Tryckskillnad till följd av temperaturskillnader mellan ute - inne
Den tryckskillnad som uppstår till följd av
temperaturskillnader mellan ute-inne beror av
utetemperaturen, innetemperaturen, tyngdacceleration samt avvikelse från atmosfärtrycket vid byggnadens bas till följd av
termiska effekter.
I höjdled över en entreöppning kan vindtrycket
betraktas som konstant. Fördelningen av tryckskillnaden över en i övrigt lufttät byggnadsvägg med en entreöppning visas i fig 2. Temperaturskillnaden ger upphov till ett inre övertryck som motverkar det vindgenererade
trycket på en vägg som är vänd mot vinden, fig
2a, medan de två tryckkomponenterna verkar åt
samma håll på byggnadens läväggar, fig 2b.
Den resulterande tryckfördelningen ger upphov
till luftflöden genom öppningar i byggnads
skalet, t ex entreer, fönster samt ventilationsöppningar och ger därmed en viss luftomsättning i byggnaden. Denna luftomsättning medför en transport av värme från byggnaden,
d v s en energiförlust, och kan också skapa
luftrörelser i byggnaden som är besvärande ur
komfortsynpunkt.
Luftflödet genom en entreöppning bestäms
sålunda av tryckskillnaden över öppningsytan
som i sin tur beror på; vindens hastighet och
riktning, temperaturskillnaden ute - inne,
storlek och läge av andra läcköppningar i
byggnadsskalet samt de vindsskydd som
skapas av omgivande bebyggelse eller vegetation. Byggnadens ventilationssystem påverkar det inre trycket i byggnaden och kan
därmed ge upphov till ett luftflöde genom en
entreöppning, även då vindtryck och termiska
tryck är av försumbar storlek.
termiskttryck
vindtryck
Å tgärder
för att minska luftflödet
Allmänt kan konstateras att möjligheterna att
begränsa luftflödet i praktiken är starkt begränsade - om man inte förser entren med en effektiv luftsluss.
Luftfl ödet kan i princip reduceras på två sätt:
o
Genom en minskning av tryckskillnaden ute-inne
vid öppningen, vilket kan ske genom ändring av
antingen det invändiga eller det utvändiga trycket
(vindtrycket). Det invändiga trycket skulle med ett
balanserat ventilationssystem sannolikt kunna
styras på sådant sätt att tryckskillnader vid
öppningen minimoras. Men detta skulle för en stor
byggnad kräva ett mycket komplicerat reglersystem.
Det utvändiga trycket eller snarare det vindgenererade utvändiga trycket, kan reduceras med hjälp av
vindskydd,
men då endast för vissa vindriktningar.
Se vidare Vindskydd vid yttre entreplan.
o
Genom att utanför entren placera ett system av
hinder som har ett stort strömningsmotstånd
De enda praktiskt användbara arrangemangen
för reduktion av luftflödet är alltså sådana som
minskar vindtrycket vid entreöppningen. En
tryckminskning kan uppnås genom att utnyttja
läbildningen från omgivande bebyggelse och
vegetation samt genom mindre, vindskyddande
skärmar eller liknande intill entren. Några
exempel visas på följande sidor.
termiskt
tryck
_
a.
vägg vänd mot vinden
läsida
Fig 2
vilket
reducerar den genomströmmande luftmängden.
TTT luftström
Fördelning av tryckskillnaden över en i
övrigt luffttät byggnadsvägg med en
entreöppning
vindtryck
5
Ensren bör, om möjligt, förläggas till en fasad
som vindskyddas antingen av intilliggande
bebyggelse , fig 3a, eller av vegetation , fig 3b.
Om entrefasaden är fritt exponerad för vinden
är det vid flertalet vindriktningargynnsamt att
lägga entren nära ett hörn, där vindtrycket är
lägst, fig 4a och b.
D
3b
Om man placerar en entre näradet inre hörnel i
en L-formad byggnad, skaman tänka på att ett
kraftigt övertryck uppstår i det inre hörnet vid
vissa vindriktningar, om byggnaden inte är
vindskyddad av omgivande bebyggelse , fig 4c.
I en passage genom en byggnad råder undertryck vid praktiskt taget alla vindriktningartill
följd av kanalisering och acceleration av luftströmmen genom passagen (hög lufthastighet
ger lågt statiskt tryck). Trycket blir sannolikt i
flertalet fall lägre än det inre trycket i byggnallen vilket ger upphov till ett luftflöde ut
genom entren, fig 4d.
Vindskydd vid yttre entreplan
En väsentlig reduktion av luftflödet genom en
dörröppning kan dessutom erhållas med ett
vindskydd enligt fig 5.
?TT
TT T
.
4b
luftström
entre
Reduktionen är störst, ca 50%®,då anblåsningsvinkeln ligger inom intervallet 600-900,
och med utdraget tak över entren.
Om entren är belägen vid ena änden av fasadväggen reducerar ovanstående vindskydd
också luftflödet , utom vid anblåsningsvinklar
mellan 60° och 900CInom detta vinkelområde
år flödena å andra sidan mycket små.
TT?
4d
Se vidare "Effekten av vindskydd på luftgenomträngningen genom en entreöppning Fig 3 och 4
modellprov i vindtunnel ";
Placering av entreer med
hänsyn tillvindtrycksförhållanden
SIB, Provningsrapport VL 4:84, Bengt Wiren,
a = 1000 - 1500
Fig5
Vindskydd kring entre
Problem med drag genom
entreer och vid service
utrymmen intill entreer och
hur man löst problemen
uppvärmningsaggregat
Vindfång ®en luftsluss
Vindfång är utformade för att förmedla övergången mellan utomhus och inomhusklimat
och därmed minska energiförlusten vid passage
vid entreer.
En vanlig typ av vindfång består av ett mindre
rum med två dörrar, en till det fria och en till
huset. Vindfånget innehåller oftast någon form
av uppvärmningsanordning, ofta ett återluftaggregat på 10 KW placerad i undertaket,
inställt på att hålla en rumstemperaturav 20° C.
e
Dörrarna är placerade mitt för varandraoch
utåtgående, inte sällan utformade som pardörrardär en dörr ständigt ärrreglad. Dörrarna
ärrförsedda med dörrstängare som stänger till
dörren på en tid av 3 till 5 sekunder. Oppningstiderna är reglerbara, men är normalt ca 5
sekunder med hänsyn till en lugn och bekväm
passage . På 5 sekunder går en normal person 4
till 5 m.
Fig6
Ett vindfång med en vanlig dörrstängningstid
bör ha en gånglinje om minst 4 m för att inte
både ytter- och innerdörr ska stå öppna samtidigt varvid uteluften strömmar fritt in i byggnaden. Energiförlusten när bägge dörrarna i ett
vindfång står öppna samtidigt är mycket stor,
speciellt vintertid. Minsta energiförlust får man
om dörrarna inte står öppna samtidigt eller om
de står öppna så liten tid i taget som möjligt och
med så liten öppningsarea som möjligt. Om en
entre är starkt trafikerad finns det risk att både
ytter- och innerdörr ofta kommer att vara
öppnade samtidigt.
Under den tidsrymd under vilken båda dörrarna i ett vindfång står öppna kan kall vind
beroende på temperaturdifferens och vindtryck
nå långt in i byggnaden och förutom energiförlust innebära avsevärda obehag för den som
har sin arbetsplats intill eller i närheten av
entren.
En vanlig typ av vindfång, med dubbla par
av dörrar.
3250
torkmatta800
1200
0
0
900
Fig 7
Exempel på vindfång med otillräckligt
djupmått -1,5 m. Vindfånget kommer att
vara öppet ca 3 sekunder/passage, och
avtorkningsmäjligheterna är små.
7
Utrymmen närmast innanför vindfång
På 1970-talet placerades ofta receptionsdiskar i
ett fritt läge och utan vindskydd innanför
entreema. Exempel på sådana lösningar var
entren till Karlavagen 100 till Garnisonen, fig
8, och till invandrarverket i Norrköping, fig 9.
I båda fallen har diskarna måst tas bort och
receptionen byggas in p g a det obehag som
draget och kylan från ensren innebär.
GARNISONEN
r
Hiss
Vakt
Butik
0
Inbyggdrecepttån
*
i
N
$
Skärmtak
x.
L
Entrehall
Hörsal
w
/
Cafeteria
Butik
Hiss
r
akt
Hiss
Kiosk
0
L.____._._._._
VF
Skärmtak
---*-•----
---------
Re eptionsdisk
*
*
rT
Entrehal1
Hörsal
'C
''k I
4)
N
Cafetreia
L
Garderob
II
Fig 8
Hiss
Huvudentren till kv Garnisionen, Karlavägen 100, Stockholm.
Receptionen låg ursprungligen (1972) rakt framför vindfånget
men flyttades 1984 åt sidan samt byggdesin.
8
INVANDRARVERKET,
Fig 9
KV OXELPERGEN, NORRKÖPING
Huvudentren till invandrarverket, kv Oxelbergen, Norrköping.
Receptionen låg ursprungligen (1976) snett framför vind fånget,
men flyttades 1984 till ett läge intill vindfånget samt byggdes in.
9
,
Gård
\----------------
__-_=a
Fig 10
Placering av reception och vindfång
i huvudentren
I
Vakt,
tilllänsstyrelsen i Malmö.
,',"
,
En inbyggd receptionsdisk har placerats,
mitt emot entren som utrustats med
Jy
4'
J
-reep
Entrehall
ett extra stort vindfång.
0
.
0
Arkad
VF
-----
•
-
_#_ -------,
'
Låneexpedition
T
/
//
.
Entrehall
u-
VF
Fig 11 Entren tilluniversitetsbiblioteket
i
hus Dagny, Linköping
I universitetsbiblioteket i hus Dagny,Linköping, installerades till en början vindfång med
skjutdörrar och automatisk dörröppnare. Vid
passage blev kalldraget i cafeet innanför mycket besvärande beroende på dörröppningens
storlek och öppningstidernas längd.Vindfången
har måst kompletteras med effektiva varrniuftaggregat. I entrehallen har man utnyttjat möjligheten att med hjälp av lösa skärmar rikta luftströmmarna och undvika drag i serveringen,
se fig 11.
0
lo
Klimatförhållandena kring en entre måste ses i
relation till de lufttrycksskillnader (p g a vindtrycks- eller temperaturdifferenser) som kan
råda beroende på var i en byggnad entren är
placerad.
Risk för drag föreligger när ett mer eller mindre
öppet rum (t ex en entrehall med anknytande
lokaler) har entreer vilka placerats i olika
fasader. Det drag som kan uppkomma beror på
vindtrycksdifferenser på olika sidor av byggnaden.
Ett sådant exempel är nybyggnaden Allhuset
och det ombyggda Lantis (Frescati,Stockholms
universitet) som tillsammans bildar en anläggning med flera entreer, tidvis mycket starkt
trafikerade.
Entre
Entre 2
Cdn.
1S
I markplanet finns tre entreer (en åt norr, en åt
öster och en åt sydost), varav entre 1 och 2 (se
fig 12) finns i direkt anslutning till kommunikationsstråk. Vid detta ligger bokhandel, kårexpedition, resebyrå och andra verksamheter.
Den yttre entren leder tillrestaurangen i Lantis.
Energiförlusterna genom entreerna, liksom
obehag av drag för dem som arbetar i närheten
av dessa, har lett till att de tre entrepartierna
byggts om.
Fig 12
Allhuset och Lantis, Frescati. Entreplanet
Entre 1(se fig 13), har delats i två passager,
den ena, allmänentren, har kompletterats med
en karuselldörr. Den andra är avsedd för rullstolsbundna. Tidigare skjutdörrar i vindfånget
har ersatts av manuellt öppningsbana slagdörrar. Handikapp-passagen har kompletterats
med dörröppningsautomatik för handikappade
via armbågskontakt på stolpe.
11
Q
i
I
,0
200 1650 1100
- --4
...
'i mpti1s
Fig 13
Entre 1 till Allhuset efter ombyggnad.
Figurensmått i mm.
I
Entre 2 (se fig 14), har byggts om så att vindfånget förlängts från att ha haft ett gångavstånd
mellan ytter- och innerdörr på 2,0 m till 4,2 m.
In- resp utpasserande har skiljts åt. Tidigare
skjutdörr har bytts ut mot slagdörrar i gångriktning med öppningsautomatik för handikappade
Entre 3 (se fig 15), har kompletterats med ett
utanförliggande ca 7 m långt vindfång med
åtskilda in- och utgångspassager.Tidigaree
skjutdörrar har bytts ut mot slagdörrar i gångriktningen med öppningsautomatik för handikappade. Den automatiska dörröppningen har
fördröjning så att ena dörren öppnar först när
b.
c
Fig 14
Entre 2 tillAllhuset a) före och b) efter
ombyggnad
den andra har stängts. Sedan de tre entreema
byggts om på ovan angivet sätt har man inte
längre klagat på drag.
Fig 15
Entre 3 till Lantis a) före och b) efter ombyggnad
skrapgalleröver
smutsgrop
,
imp
-
a,
1400
k._-
2800
2800
*----- -1000_.. ------ --
b.
12
1 Humanistiska fakultetens nybyggnad i
Göteborg ligger entren till biblioteket och
huvudentren i olika byggnader, men dessa står
1 förbindelse med varandra via en glasad förbindelsegång , se fig 16. Trots att entren till
biblioteket försetts med yttre vindfång och en
karuselldörr kan drag förnimmas i biblioteket
från förbindelsegången . Detta torde ha sin
förklaring i lufttryckskllnader beroende på
skillnaden såväl i vindtryck vid de båda
entredörrarnasom i temperaturi förbindelsegången . Ytterligare en förklaring kan vara att
passerande stundtals, i stället för att använda
karuselldörren, går igenom den intilliggande
dörr som är avsedd för rullstolsbundna, varvid
drag uppstår.
Fig 16
h
Humanistiskafakulteteni Göteborg.
Entreernas lägen och vindfånget till
biblioteket
Trapphusens anslutning till entreema spelar
också en stor roll för uppkomst av oönskad
luftrörelse. Ett trapphus i öppen förbindelse
med entrerummet skapar en skorstenseffekt
som kan ge ett besvärande kalldrag även högre
upp i byggnaden.
Korridor
+o&orsrum
Korridor
Korsrym
Entreh$11
+ 15
Om trapphus, entrehall och vindfång inte står i
öppen förbindelse med varandra, skulle man,
som i vissa äldre byggnader, kunna ha vindfånget endast sparsamt uppvärmt och så att
värmen ökar efterhand som man rör sig inåt
byggnaden . En sådan princip skulle omsatt till
exempelvis ett modernt kontorshus vintertid ge
följande stegvisa temperaturskillnaderfrån
vindfång till kontorsrum (se fig 17).
Denna lösning förutsätterdock att i de fall det
vid hallen förekommer en reception, denna
byggs in helt och förses med mikrofon och
högtalaranläggning . Se fig 38, sid 29.
Trapphus
+ 18
VF °
+ 100
ute + 2°
Fig 17
Stegvis temperaturskillnadfrån vindfång
till kontorsrum.Principskiss
13
3
UTFORMNING AV YTTRE
ENTREPLAN
Markplan
Yttre entreplan bör vara horisontellt med en
lutning på 1:50 för avrinning. Nivåskillnaden
mellan yttre och inre entreplan får ej vara större
än 25 mm, se fig 18.
Markytanbör varabelagd med betong, asfalt
1:50
;<1,5 m
Lu n'
eller stenmaterial. Markbeläggningen fungerar
då avskrapande då man går på den. I dag finns
asfalt son kan släppa igenom vatten, s k dränerande asfalt (HABD ). Om asfalt används ska
den vara av god kvalitet, d v s den får inte släppa från underlaget eller lossna så att partiklar
fastnar under skosulorna och dras med in i
byggnaden.
-P
Vid kraftigt trafikerade entreer och " skärmtak ej kan anordnas, kan det vara motiverat att
installera markvärme i det yttre markplanet för
att minska mängden väta som dras in i huset.
Markvärme ska börja en bit in under skårmtaket så att det inte bildas en iskant. Ett uppvärmt entreplan gör att man får en torryta där
man kan stampa av snö, vått grus och lera.
0
LO
M
0
0
Skärmtak
Yttre entreplan bör förses med rejäl t skärmtak,
ca 3,5 m långt eller motsvarande 5-6 steg å 65
cm, gärna längre. Vatten från skärmtak ska
ledas bort. Om skärmtak sluttar mot gångstråk
måste det förses med snörasskydd. Utrymme
under skärmtak ska vara v" belyst.
Tillgänglighet
Om det yttre entreplanet ligger så mycket högre
UTE
än omgivande mark att det medför risker för en
handikappad , bör det förses med ett skyddsräcke med höjden 1100 mm kompletterad med
hjulavvisare på en höjd av 100 - 350 mm från
markplanet , se fig 19.
®
s
800
ss
r
700
Yttre entreplan ska med hänsyn till rullstolsbundna, ha ett fritt manöverutrymme kring dörr
enligt fig 20.
1
2t0
1
frittutrymme
I
i
!
1
I
t
I
E-------
O
M
1
.1.
1300
INNE
Fig 20
Fritt manöverutrymme kring entredörr för
rullstolsbundna
14
Med hänsyn till rullstolsbundna personer bör
yttre entretrappor vara kompletterade med
ramper (se fig 21) eller lyftanordningar (se fig
22). I de fall låglyftande rullstolshiss placeras
utomhus, bör den utr ustas med väderskydd.
Se vidare KBS-rapport 171 (ref 10).
Ramp bör vara rak med en lutning ej större än
1:20 (5%). För kortare ramper, högst 6 m,
godtas en lutning på 1:12 (8%), se fig 18.
Oavsett lutningen bör en ramp inte ha större
nivåskillnad än 0,5 m. Ar nivåskillnaden större
bör horisontella vilplan anordnas med minst 2
m längd och lutning max 1:50 (2%), Rampens
och vilplanets bredd bör vara 1,3 m.
Ramp bör även vara försedd med räcke med
skyddshöjden 1,10 m kompletterad med hjulavvisare enligt fig 19. Ledstång "r alltid
finnas på rampens båda sidor. Vägg vid ramp
"r vara försedd med avvisarskydd.
Manöverknappar för rullstolsbundna (gäller
även eventuell porttelefon) skall vara placerade
0,9-1,2 m över entreplanet.
Belysning
Belysningen vid entreer skall bidra till att
markera deras läge och underlätta läsandet av
skyltar och anslag.
Beroende på ljuspunktshojd och armaturernas
fördelning väljes 80W eller 125W kvicksilverlampa de Luxe alt 70W högtryckslampa.
Vid en mindre entre räcker det ofta med en
armatur. Gångramper i anslutning till entren
kan kräva en utökning av belysningen.
Vid montering under skärmtak används armaturer med symmetrisk ljusfördelning medan
fasadmonterade armaturer med fördel väljs med
asymmetrisk ljusfördelning, så att ljuset dirige-
ras nedåt-utåt.
Ramper som inte fyller dessa krav bör byggas
om alternativt ersättas av eller kompletteras
med hiss eller lyftplatta. Ramp bör inte sluta
närmare dörr än vad som framgår av fig 20.
Dess yta bör vara hård och jämn.
Dörröppningsautomatik
Dörröppnare för rullstolsbundna, placeras
antingen på stolpe eller vägg, ett stycke åt sidan
av gånglinjen på ett avstånd av 1,5 m från vägg
eller 0,5 m framför dörrblad som öppnats 90°.
Dörröppnare ska ha inställd fördröjning så att
det dröjer 5 sekunder innan dörren öppnas.
Under skärmtak är armaturer i droppskyddat
utförande tillräckligt enligt säkerhetsföreskrifterna. I praktiken visar det sig dock att
öppna armaturer, t ex armaturer med rutbländskydd och ringbländskydd, åldras snabbt. Täta
armaturer i minst sköljtätt utförande (lP 34)
rekommenderas.
Skyltning
Vid entren till ett område med flera byggnader
ska finnas en orienteringstavla som tydligt
visar var entreema till de olika byggnaderna
finns.
:IEI
:i::
EJ
..
1/
1
Fig21
Trappa med tillbyggdhandikappramp.
Principutförande
Fig22
Låglyftande rullstolshiss.
Principutförande
15
4
UTFORMNING AV VINDFÅNG
A
Undersökning av passagetider
genom entre vid Karlavägen 100
Vindfång har en viktig funktion bl a genom att
minska energiförluster och drag.
Vid dimensionering av vindfång med hänsyn
till energibesparing måste man utgå från de
passerandes gånghastigheten och dörrarnas
stängningshastigheter:
För att få underlag till mer exakta rekommendationer har en studie utförts av hur vindfånget
fungerar vid Karlavägen 100 (kv Garnisonen i
Stockholm ), under olika tider på dagen. Vindfånget videofilmades först på morgonen mellan
kl 08.00 - 09.00 och sedan vid lunchtid,
mellan kl l 1.00 -13.00.
Filmen har analyserats med avseende på dels
dörrarnas, dels på de passerandes beteende.
Från filmen har registrerats:
hur långe mer än en dörr var öppen per
timme,
totala antalet passerande personer per
tie,
antal personer som passerat då mer än en
dörr varit öppen, både på varandra direkt
följande dörrar och diagonalt öppna
dörrar,
passagetider för olika täta strömmar och
för enstaka personer,
dörrarnas stängningstider och gångsträckans längd.
Förutom dessa mer mekaniska registreringar
har följande exempel på de passerandes
beteende noterats:
personströmmens täthet och form,
öppethållande av dörrar,
personegenskaper , t ex tempo,
misstag när det gäller dörrarnas
öppningssätt,
uppehåll i vindfång , t ex vid
anslagstavlan.
Med hjälp av dessa registreringar och observationer kan morgonpasset respektive lunchpasset beskrivas:
På morgonen passerar man entren en och en i
stötvisa strömmar t ex; 3 personer, uppehåll, 2
personer, uppehåll o s v. Man har således inte
sällskap, utan är bara samtidiga. Strömmen
tätnar när en buss just anlänt. Dörren hålls upp
i farten, nästa person hinner ta tag i dörren
innan den föregående släppt den, utan att denne
behöver vänta. Strömmen är tidvis mycket tät
och båda dörrarnastår öppna samtidigt i
nästan en fjärdedel av tiden mellan kl 8 och 9.
Hastigheten är mycket hög . Den som passerar
på 5 sekunder genom vindfånget uppfattas som
långsam . En snabb person går på 3 sekunder,
den som springer passerar på 2 sekunder.
Typiskt är en "långström" av personer. Den
kan bestå av 15 personersom passerarpå 30
sekunder eller ca 30 personer på 36 sekunder,
utan att någon av dörrarnahinner stängas.
Strödda strömmar består av 6-7 personer på ca
17 sekunder. Vid droppvisa passager hinnenen
dörr stängas innan nästa person kommer.
Vid lunchtider bilden något annorlunda. Folk
passerar i båda riktningar. Dörrarna kommer
därvid att stå öppna diagonalt. Flera personer
befinner sig samtidigt i vindfånget dels på väg
åt olika håll, dels i sällskapa Några stannar
också upp och läser på anslagstavlan, några
ordnar klädseln, torkar fötterna, tänder en
cigarett, står och väntar. Strömmen av passerandeär betydligt glesare än på morgonen.
Personer kommer droppvis. Men ofta går man
i sällskap , 2 och 3 personer, och i bredd. Man
har ingen brådska, man vantar på nästa och
håller upp dörren. Många går långsamt, passager på 6 sekunder förekommer.
Misstag beträffande dörrslagning görs av 5
personer, en prövar att öppna innerdörrens
låsta dörrblad.
Vid toppbelastning av passagen fungerar vindfånget som avsett i 75°o av tiden. För att den
första dörren ska hinna stängas innan nästa
öppnas fordras att en ensam person ska passera
på minst 3,5 sekund. Går man fortare eller om
någon annan person hinner fånga upp dörren
innebär det att både ytter- och innerdörrarna
samtidigt är öppnade, vilket är olämpligt ur
energibesparingsynpunkt.
16
Med denna typ av vindfång är det oundvikligt
att både ytter- och innerdörrarna samtidigt står
öppna dels då flera personer passerar tätt efter
varandra, dels då den senare öppnar ytterdörren innan innerdörren stängts efter den förre.
Avståndet mellan ytter- och innerdörrarna har
här ingen betydelse, utom möjligen i de fall
någon av artighet haller upp innerdörren for
den följande och således förlänger öppettiden.
Eventuellt kan ett sådant artigt beteende
påverkas av avståndet mellan dörrarna.
Om man helt vill förhindra ett luftgenomfl" e i
samband med passage av vindfång måste man
välja en annan lösning, t ex att installera en
karuselldörr.
UTE
reglad dörrh
a
reglad dörrhalva
i
-.*
tryckanordning
för
rullstolspassage
-' ib
r
r
N
C
Fig 23
Vindfånget vid Karlavägen 100,
kv Garnisonen, Stockholm.
4800
Fig 24
Fotografi av vindfånget Karlavägen 100, sett inifrån entrehallen.
Dörrarnai fasad är inställdaså att de stänger på 3
sekunder, medan dörrarnamot entrehallen
stänger på ca 5 sekunder. Dörrarnaöppnas med
en tryckrörelse. För passage med rullstolfinns en
tryckanordning för automatisk öppning, försedd
med fördröjningsanordning.
17
B
Vindfång -framkomlighet
Minimiutrymme för ett vindfång som medger
passage med rullstol år 1,3 x 1,3 m. Om båda A
dörrbladen öppnas mot vindfånget är motsvarande mått ca 1,7 x 2,1 m. Entredörrens fria
mått ska vara minst 0,8 m x 2,0 m, vilket
tillgodoser såväl de handikappades krav som
utrymningskrav vid brand för 150 personer.
Från samlingslokaler godtas 1,2 m som erforderlig fri bredd i utrymningsvägar. För utrymning av samlingslokaler får en dörr med 1,2 m
fri breddi öppningenersättasav två dörrar,
vardera med minst 0,9 m fri bredd och placerade intill varandra. Från andra lokaler godtas i
utrymningsvägar en erforderlig fri bredd av 0,9
m, i dörröppningar dock 0,8 m. Dörr i utrymningsväg ska kunna öppnas utåt. Vindfång bör
ha plant golv.
Dörrar i utrymningsvägar ska utföras utåtgående i utrymningsriktningen och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap, då annars
risk föreligger att personer skadas till följd av
uppkommande trängsel. I utrymningsvägar
från samlingssal eller annan lokal för fler än
150 personer ska öppningsanordningarna vara
så utformade att dörrarnaöppnas vid endera
tryck utåt eller dragning nedåt i ett handtag eller
dylikt samt så att risk inte föreligger att fastna
med kläderna.
Skjutdörrar som även kan öppnas utåt genom
måttligt tryck - oberoende av dörrens öppningsläge - godtas om de är försedda med en
tydlig och lätt iakttagbar skylt, exempelvis med
texten "Tryck dörren utåt, om den inte öppnas
av sig själv". En motordriven karuselldörr får
ingå i en utrymningsväg utan separat slagdörr i
närheten under förutsättning att fri passage
medges i karuselldörren vid stopp.
Karuselldörrar godtas endast om tillgång
samtidigt finns till en sidohängd utåtgående
dörr med erforderlig fri bredd inom 5 m
avstånd.
I de fall dörröppningsautomatik förekommer
måste erforderlig plats beredas för denna
mellan dörrblad och ev undertak i vindfånget.
Med hänsyn till gånghastigheter och dörrarnas
normala stängningshastigheter bär vindfångets
längdmått ur energibesparingssynpunkt sättas
till minst 4 m, helst 5-6 m.
C
Entre örren ur
säkerhetssynpunkt
Rekommendationer och omfattning
I det följande presenteras ett antal förslag till
åtgärder och utförandeformer avsedda att åstadkomma en acceptabel säkerhet för entreer i det
stora flertalet offentliga byggnader . Den säkerhetsnivå som härvid uppnås kan anses vara
lämplig för t ex myndigheter med en okomplicerad hotbild.
Riskanalys
Lägre säkerhetsnivå än den hår föreslagna
rekommenderas inte utan att en ingående analys
genomförts vid vilken framkommit att risknivån år mycket låg . Där högre säkerhet krävs,
måste särskild bedömning av s" erhetsbefrämjande åtgärder göras från fall till fall.
Säkerhetsrond
Observeras "r att hotbilden kan ändras och att
främst de mekaniska systemen åldras , varför
säkerhetsnivån och funktionen bör kontrolleras
med jämna mellanrum vid en sk säkerhetsrond.
Säkerhetsnivå
Entredörrbör normalt ligga i nivå med sä k erhetsdörr enligt Stöldskyddsföreningens norm
för säkerhetsdörr 1983-12 - 13, skyddsnivå 1
dills dess att normen ersätts av Svensk
Standard). Den i normen godkända låsenheten
kan enligt byggnadsstyrelsen även gälla motorlås. Hållfasthetskraven på motorlås bör uppfylla Svensk Standard klass 3.
Säkerhetsdörrarbrukar av säkerhetsskäl
normalt inte innehålla glas, men byggnadsstyrelsen förordar att entredörr - för att
underlättapassage vid tät trafik - förses med
genomsiktliga partier som fyller kraven enligt
följande. För att försvåra möjligheterna att slå
hål på glaset för att komma åt öppningsvredet
på dörrens insida , förordas glas i säkerhetsdörr
(och i förekommande fall även i angränsande
glaspari ) som kompositkonstruktion. Denna
har en kärna av polykarbonat med glas som
yttre skikt för optisk klarhet och repskydd.
Tjockleken "r uppfylla kraven enligt
SS 22 44 25 , klass Bl.
Larm
Som en extra säkerhetsåtgärd kan entren förses
med en larmdetektor, vilket ger möjlighet för
inkoppling till ett kraftigt ljuddon och/eller
överföring till polis/vaktbolag.
18
Driftlarm
Utrymning
För entreer med extraordinära förhållanden
som svår miljö och med höga funktionskrav på
säker låsning, kan driftlarm vid tekniska fel
övervägas i samverkan med driftorganisationen.
Beakta kraven i utrymningskungörelsen
Arbetarskyddsstyrelsens anvisning AFS
1982:9 gällande tom lokal vid nattlåsning utan
utrymningsmöjlighet.
Säkerhetsaspekter på dörrkonstruktion
Vid inbrott prövar inbrottstjuvarna entredörren
först av allt. Det ar därför viktigt att utforma
dörren på ett säkert sätt. Brytning och bändning försvåras om dörren förses med horisontell mittförstyvning. För att förhindra uppbändning skall springorna fyllas upp i linje med
låset dels mellan vägg och karm, dels mellan
karm och blad. Uppfyllning skall vara utförd
så att maximalt 3 mm spel möjliggörs. Se
fig 25.
Nycklar
Låsning i skalskydd får aldrig ingå i det övriga
låssystemet. Cylinder skall ha en säkerhetsnivå
som gör den svår att dyrka och med en nyckel
som är kopieringssä er av mönsterskyddat
utförande.
Elslutbleck och motorlås
Entredörrar med tät trafik och med automtisk
låsning för kort och kodläsare bör ha en
svarstid för upplåsning och låsning som år så
kort som möjligt 0,210,3 sekunder. Se för
övrigt avsnitt 4A "Undersökning av passagetider genom entre vid Karlavägen 100".
Modullås med infästningsdjup enligt SS 8173
83 och med tillhörande elslutbleck kan användas för daglåsning. För lägsta säkerhetsstandard skall karmutförandet medge att
elslutbleck med djup av minst 44 mm, men
helst 84 mm, kan inrymmas.
Se fig 26.
Hög brythållfasthet med
spröjs som är uppstyvad
i linjemed låset.
Fig 25
Ytterdörr med spröjs
Infästning i byggnadsstommen
Infästning skall vara av samma styrka som
dörrkonstruktionen.
Bakkantssäkring
Alla utåtgående dörrar skall vara bakkantssäkrade med bakkantsbeslag eller dubb.
Dubbla låsenheter
Ytterdörrar, även genomsiktliga, bör utformas
med så breda profiler att modullås enligt
svensk standard får plats.
Såväl daglåsning som nattlåsfunktion skall vara
möjligt. Det innebår med dagens teknik att två
lås måste kunna monteras. Nattlåset skall
betraktas som dörrens huvudlås ur säkerhetssynpunkt och vara placerat på dörrens starkaste
37
Fig 26
Flsiutbleck med djup 44 mm
plats, se fig 25.
Nattlåsning
Nattlås bör helst vara manuellt men " krav på
automatisk låsning förekommer, kan ett fjärrmanövrerat lås med signalkontakt användas.
Kolvens längd skall vara minst 20 mm.
Det större karmdjupet medger möjlighet att
montera kraftigare elslutbleck och lås om det
skulle behövas. Elslutbleck typ extra kraftig,
som klarar en brytstyrka av 10.000 N (1000
kg), samt försedd med elektrisk kontaktgrupp, bör användas.
19
Låsenhet
Det är viktigt att en hel låsenhet, dvs elslutbleck
med tillhörande lås och förreglingskoly, monteras på rätt sätt enligt tillverkarens anvisningar, så att manipulationer omöjliggörs eller
försvåras. Låskolv skall alltid vara i förseglat
utförande.
Smalprofillås, av den typ som idag finns på
marknaden, skall ej användas. Förreglingskolven i dessa passar inte mot elslutbleck och de
har för närvarande alltför låg brytstyrka samt
sämre kolvfunktion än moddullås. En varning
måste utfärdas för de finger och skrapskador
som förekommer vid upplåsning och öppning
av dörrar med smalprofillås
Kanalisation
Dörr eller karm bör vara försedd med kanalisation och dragtråd för elslutbleck, motordrivet
lås, indikering från utrymningslås, motordrivna dörröppnare samt larm (magnetkontakt,.
låskolvskontakt, larmkrets i glasskikt). Se fig
27.
Utrymningslås
Utrymningslås skall vara utfört enligt modulstandard och försett med n" trycke istället för
nödvred. Utrymningslås bör vara försett med
signalkontakt/indikering.
Handikappsnorm
Dörr som kräver större öppningskraft än 25 N
(ca 2,5 kg), bör enligt KBS handikappnorm
utföras med öppningsautomatik för handikappade via armbågskontakt, placerad på stolpe
eller vägg. För att minska okynnesanvändning
av motoröppnaren med åtföljande ökat slitage
ordnas öppningsmanövern med en tillslagsfördröjning på 5 sekunder.
Specialdörrar
Skjutdörrar och karuselldörrar måste från
säkerhetssynpunkt specialstuderas från fall till
fall då utförandet varierar och någon standard
ännu ej finns.
'JI
Elslutbleck +
ii::
kolvskontakt
Y,analisation
Q
a
a
Overföringsdonmed
ledning
i::
Kantregel och slutbleck
for kantregling
Magnetkontakt
1
i
l
0
b
Fig 27
Exempel på elektrisk utrustning för
pardörr och enkeldörr
®
8akkantssbkring
:::
Motordrivet lås alt.
manuellt lås
20
D
Utrustning : slagdörrar , skjut®
dörrar , karuselldörrar ,impulsgivare , belysning , uppvärmning
och övrig utrustning
Slagdörrarna i ett vindfång kan också, där så
bedöms lämpligt, förses med dörröppnare
försedda med dörrindikering som ger möjlighet
till slussfunktion på så sätt att den andra dörren
inte öppnas förrän den första är stängd.
Slagdörrar
I entre med endast en slagdörr utförs denna
utåtgående i utrymningsriktningen. I entre med
dubbelriktad trafik , kan den ena slagdörren
utföras inåtgående , om den utåtgående dörren
har tillräcklig bredd för att uppfylla krav för
utrymning.
Slagdörr utförs normalt utan motordrivna
dörröppnare.Slagdörr kan också förses med
motordriven dörröppnare om dörrens tyngd
eller tryckförhållanden vid dörren gör att den är
onormalt tung att öppna.
Slagdörr för handikappassage förses med
motordriven dörröppnare med fördröjning på
så sätt att det dröjer 5 sekunder innan dörren
börjar öppnas . Öppethållandetiden för handikappassage är 8-14 sekunder.
Öppethållandetid för öppnande och passerande av låst och olåst ytterdörrhar i en undersökning 1 mätts upp till i medeltal 5 sekunder,
med 3,5 sekunder som snabbaste genomgång
och ca 10 sekunder som långsammaste.
Slagdörr bör förses med dörrstängaremed
stängningsfjäder och öppnings- och stängningsbroms . Oppningsbromsningen börjar
normalt vid 70° och förhindrar skador som
skulle kunna uppstå om dörren öppnas våldsamt. Slagdörrar med automatik kan som
särskild säkerhetsåtgärd förses med sensorer
som känner av om någon står bakom en dörr
och förhindrar att dörren blint slår upp på
denne. Sensorkan placeras på dörrbladetoch
fungerar då enligt fig 28 nedan.
Skjutdörrar
Skjutdörrarutrustas med dörrautomatik.Med
en öppningstid på 1 sek, en öppethållandetid på
1 sek och en stängningstid på 2 sek hålls dörröppningen öppen 4 sek.
Även skjutdörrari ett vindfång kan, där så
bedöms lämpligt , förses med dörrindikering
som ger möjlighet till slussfunktion på så sätt
att vid passage det andra dörrparetinte öppnas
förrän det första är stängt. Skjutdörrsautomatik
kan utrustas med nödutrymningsbeslag vilket
gör att dörrarnager efter för ett justerbart tryck
och svänger utåt som slagdörrar.
Karuselldörrar
I mycket frekventerade entreer där energiförlusterna kan förväntas vara stora, bör
någon typ av karuselldörr installeras. Detta
gäller särskilt i entreer där det finns arbetsplatser , och alltså krav på dragfrihet är
stort. Exempel på sådana arbetsplatser är
receptioner, bibliotek och personalutrymmen
som servering och kapprum.
Manuellt skjutbar karuselldörr
Den manuellt skjutbarakaruselldörren skjuts
framåt med handkraft. Diametern i dessa
karuselldörrar är vanligen 2200 - 2500 mm och
i 4-bladsutförande. Det är viktigt att det tydligt
visas för den passerande i vilken riktning
karusellen är avsedd att rotera.
llllll
raciar'
!!''', ', 'I i
\\
1. Vid stängd dörr
Fig28
Säkerhets sensor
1)KTH, Inst för konstruktionslära , Rapport 18,
1976-06 -30 "Vär{neläckage i samband med öppnande av
ytterdörrar".Carl Michael Johannesson
2. Vid dörr i rörelse
3. Vid helt öppen dörr
21
Motordriven karuselldörr
Karuselldörr i 3- eller 4-bladsutförande
tillverkas som standard med innerdiameter
4200 eller 4800 mm, höjd 2482 mm. Denna
typ av karuselldörr har en fast pelare i mitten
kring vilken dörrbladen roterar. Rotationshastigheten kan varieras från 2 till 5-6 varv per
minut. En hastighet av 2-3 varv per minut är
lämplig i de flesta fall.
Med ett tryck av ca 50 Nm, motsvarande
kraften hos en normal dörrstängare för ytterdörr, kan ett dörrblad alltid när som helst
tryckas upp åt vilket håll som helst, även när
karusellen är i rotation. Vid panikutrymning
kan man alltså passera ut på båda sidorna om
centrumpelaren.
Karuselldörr i 2-bladsutförande ytterdiameter
= 3950 mm, höjd 2820 mm - är konstruerad
utan centrumpelare. Dörrkonstruktionen bärs
upp av det roterande innertaket som i sin tur
bärs upp av den bärande ytterkonstruktionen,
ett "skelett" med sex ben. Mittpartiet är öppningsbalt - i valfri riktning, se fig 29.
Erfarenheter av karuselldörrar
En del människor, särskilt äldre personer, kan
känna en viss ängslan för att gå igenom en
karuselldörr. Genom en enkel tryckknappsfunktion kan en reducerad rotationshastighet på
dörrkonstruktionen inkopplas, vilket underlättar passage för den som inte kan röra sig så
fort som normalt eller som har mycket att bära
på och därmed reducerad rörlighet.
Motordrivna karuselldörrar startas med
impulser och roterar därefter ett bestämt antal
varv, varefter de (om ingen ny impuls kommit)
går ytterligare något varv med låg hastighet
innan de stannar i viloläge med dörrbladen
tätande mot sidoväggarna. I vissa typer av
karuselldörrar, t ex med 4-blads- dörrar, kan
en besökande som närmar sig dörren tveka om
åt vilket håll dörren skall komma att rotera. Det
kan då vara en fördel att installera en impulsgivare som kan starta karuselldörren i god tid
innan den som ska passera nått fram till dörren.
I annat fall kan det hända att man trycker upp
dörrbladen åt fel håll, vilket om detta beteende
upprepas, kan leda till att dörrbladen inte längre
fungerar som avsett.
Detta kan också hända med manuellt skjutbarn
karuselldörrar, där t ex gångriktningen gör det
naturligare att exempelvis passera dörren medsols i stället för motsols. Det finns också
exempel på att personer skadats av att de blivit
knuffade av roterande dörrblad, vilket kan
inträffa då en passerande stannar kvar inom
sektorn för in- eller utåtgående utan att tänka på
att dörrbladet är i rörelse. För att detta inte skall
hända bör dörrkonstruktionen utrustas med
säkerhetssensorer som gör att rotationen upphör så fort något föremål kommer för nära
bladen. Karuselldörrsentreer ska alltid kompletteras med en extra handikappentre vid sidan
om karuselldörren med undantag för karuselldörrar som medger passage med rullstol eller
bår.
4.
Utrymning
Uppställd
Fig 29
Låst
Automatik
Karusell 12-bladsutförande
22
Belysning
Ett vindgång ska vara väl belyst så att man kan
använda t ex nyckel eller kodlås . Infälld belysning är lämpligt med hänsyn till att man även
transporterar gods genom vindfånget . Glödljus
ska inte användas i vindfång.
Uppvärmning
Uppvärmning och ventilation bör ske med för
vindfånget separat cirkulationsaggregat över
innertak. Inblåsning kan ske via don i innertak
vid ytterdörraroch utsug via spalt i innertakvid
inre partiet. Temperaturen i vindfånget ska vara
reglerbart med termostat placerad i vindfånget.
Varmiuftaggregat bidrar till att torka upp.
I det utförande som är vanligt, med varmluftaggregat och belysning placerad ovan undertak, får man i en ordinär kontorsbyggnad en fri
höjd av 2,1 2,2 m. Se fig 30
E
Lämpliga ytskikt
Entre och entrehall
Golv:
Golvsocklar:
Fogplattor; natursten
konstbetong
keramiska
Plastmattor, vattentäta
Samma material som golv
Väggar:
Betong, skivform
Betong , brädform
Murverk
Gipsskivor
Puts
Tak:
Betong, skivform
Gipsskivor
Vindfång
utrymme för cirkulationsaggregat
Golv:
uk undertak, + 2200
UTE.
Vindfång
Entrehal1
Golvsocklar:
golv, + 0,0
Väggar:
Betong , skivform
Murverk
Gipsskivor
Glaspartier
Tak:
Betong , skivform
Gipsskivor
Fig 30 . Sektion genöm vindfång. Principskiss
Om vindfånget uppvärmdes med konvektorer/
radiatorer skulle där kanske inte behövas
undertak.
Ovrig utrustning
Ovrig utrustning som kan komma ifråga vid
entreer till offentliga byggnader är:
o
o
portelefon,
kortläsare,
0
kodlås,
o
o
anslagstavla,
TV-kamera , i de fall porten ska fjärrmanövreras,
o
aukustikt larm som informerar den
inpasserande om att dörren inte gått i lås,
o
manuellt lås till den fasta dörrhalvan om
dubbeldörrens ena del ska vara låst,
postinlägg, som dock inte bör placeras i
dörr eller vindfång.
o
Fogplattor; natursten
konstbetong
keramiska
Cementmosaikmassa
Samma material som golv
23
F
Dagsljus och utblicksmöjligheter
Entreernaplaneras normalt för 2 m torkmatte
(försänkt), och därutöver helst en 5-6 m lös
textilmatta, dock minst 2 m.
Dörrar i vindfång "r vara försedda med
genomsiktliga pariter så att de passerade tydligt
kan se om passagen är fri. Glaspartier utan
horisontell spröjs bör ha en markering i ögonhöjd -1,4-1 ,6 m över golv - för att undvika
olyckor . Glasdörrar bör i underkant förses med
sparkskydd.
Mattorna bör täcka hela ingångens bredd och
mellan matta och övriga väggar bör måttet inte
understiga 150 mm för att man lätt ska kunna
sopa rent.
Tre typer av torkmattakan väljs; gummilamellmatta utan botten (typ KAEE ), samt
mindre trafikeradeentreer även vinylmatte med
lugg (typ Astroturf) eller vinylmatta med öglor
(typ 3 M Nomad).
Ett glasat entreparti har stora trevnadsvärden
genom att det ger utblicksmöjligheter och
släpper in dagsljus.
Torkmatta, typ KÅRE -matta, läggs försänkt
ca 20 mm. För att spara städkostnader i mycket trafikerade entreer inomhus , kan den försänkta mattan läggas på fribärande galler över
en ännu djupare försänkning. Den senare
behöver då inte rengöras och torkas så ofta.
G Städning av entreer
Städkostnaden år sammanlagt nästan lika stor
som övrig driftskostnad i en förvaltningsbyggnad och det är därför viktigt att städningen
i huset kan utföras så rationellt som möjligt.
Det är då viktigt att vindfång och fördelningsytor utformas så att engod avtorkning sker
redan i entren, innan man når internkorridorerna och arbetsplatserna. Cirka 85% av den
smuts som måste städas bort kommer från vad
inpasserande för med sig in via skorna.
Matta "rutförasi små sektionereller göras
rullbar så att den blir lätt att hantera vid rengöring. Den lösa textilmattan, som ska suga
upp fukt, läggs i försänkning eller löst ovanpå
golvet . I båda fallen utgör den, p g a tunnhet
och hoptryckbarhet, en påtaglig snubbelrisk.
Det är därf ör viktigt att så mycket som möjligt
hindra att väta och smuts från skor, hjul etc
förs vidare in i byggnaden . Härmed minskas
både städkostnad och golvslitage drastiskt i
byggnaden innanför.
Mattor är mycket tröga att använda och svänga
på med rullstol, vilket behöver beaktas vid val
av dörrslagning och placering av manöverdon
för dörröppnare.
UTE
0
N
400
500
600
INNE
Fig 31
Enkla mätningar som visar var flertalet
stannartillnär de öppnar en ytterdörr.Ur
SIS meddelande M81:21
24
H
Olika stora vindfå ng.Exem pel
A
Entre med vindfång för små
passagemängder
•
0
i
i
ö
cv
i
o°
,
•/
p
I
r
r
r
r
•..
' ••
: :torkning
i
lös
textilmatta
för av-
:.
O
O
--
0
N
golvkant runt om 100-150
1500 enl SBN
försänkta torkmattor uppdelade i hanterbarastorlekar
manöverknappför handikgpade placeras 1 , 5 m
fran vägg
e
•
•
hårdg j ord yta - steneller betongplattor
skärmtak
skala
Fig 32
Entre med vindfång för små
passagemängder
Reglad pardörr medger varutransporter. Dörrbredd 900 (karmyttermått 1000) medger
bekväm passage med rullstol och motsvarar
utrymningskravet för ca 150 personer. Vid
passage genom vindfånget kommer båda dörrbladen att stå öppna samtidigt i ca 4 sekunder.
1:50
25
B
Entre med vindfång för större
passagemängder. Vindfång med
dubbelriktad trafik
hårdg j ord yta - sten
eller betongplattor
manöverknappför HK placeras 1,5 m från vägg
skala 1:50
Fig 33
Entre med vindfång för större
passagemängder. Vindfång med
dubbelriktad trafik
För att underlätta gångtrafik genom större vindfång kan in- och utåtgående separeras med en
mellanvägg. Man skulle kunna undvika
problemet med reglade pardörrar där alla ska
mötas i samma dörr och det är lättare att klara
frågan om "tryckhandtag" eller "draghandtag".
Man kan dessutom införa en klimatgräns
mellan in- och utgående och undvika drag
orsakat av att motstående dörrar år öppna
samtidigt.
Torkanordningar i gångriktningen inåt i vindfånget ger en längd av ca 4 m. Vid normal
gånghastighet kommer båda dörrarna vara
öppna samtidigt i några sekunder.
26
C
Det energisnåla vindfånget,
utrustat med karuselldörr eller
med slussningsautomatik
2000
karuselldörr , typ dejo
red hopvi kni ngsmekanism® ca 2000
rullstolspassage
torkmatta i karusell
försänkta
torkmattor
porttelefon
hårdgjord yta
manöverknappplaceras
1,5 ni från vägg och dörr
skala 1:50
Fig 34
Det energisnåla vindfånget, utrustat
med karuselldörr eller med slussningsautomatik.
Inre karuselldörr 0 2000 med en kapacitet av ca
40 per/min. Separat sidodörr för rullstolsbundna.
27
D
Energisnålt vindfång, utrustat med
karuselldörr för större passagemängder
c,
4200
lös textilmatta
torkmattor
hårdgj ord yta
skärvtak
skala
Fig 35
Stor karuselldörr, motordriven
Kapacitet ca 75 pers/min. Medger passage med
rullstol och bår. Som enda vindfång bör ytorna
utanför skyddas med skärmtak eller dylikt; ev
också uppvärmas vintertid för att undvika
snömodd i karusellen.
1:50
2s
5
UTFORMNING AV SERVICEUTRYM MEN INT ILL ENT R$ER
A
Luftrörelser
i lokaler
innanför entreas
0
Storleken av luftflö det genom en entreöppning,
och därmed också luftströmmens hastighet,
bestäms bland annat av tryckskillnaden ute inne vid öppningen . Hur luften sedan strömmar i en lokal innanför entreöppningen beror
av storlek och läge av andraöppningar i lokalen samt av de tryck som råder vid öppningarna. Dessa kan sägas utgöra källor eller s" or i
strömningsfältet och trycken där bestämmer de
lokala luftströmmarnas storlek och riktning. Se
fig 36.
Strömningsförhållandena kan alltså bli komplicerade i en lokal med många öppningar och
kanske också ett ventilationssystem som skapar
ett över eller undertryck i lokalen. Vanligen
känner man inte heller trycken vid de olika
öppningarna. För en sådan lokalår det därf ör
svårt att förutsäga strömningsmönstret och
endast några få generella regler kan ges beträffande placering av "dragskydd".
B
Placering av
skärmanordningar
En solid skärm °'r om möjligt placeras
innanför entreöppningen i en hall som
har många öppningar. Se fig 37.
Fig 37
Skärmanordning i lokal med många
öppningar
Q
0
Fig 36
0
Luftströmningsförhållanden i lokaler
med många öppningar . Exempel
område med endast
små luftrörelser
29
c Inbyggda
receptioner
mellan de senare. Även om detta kravår
uppfyllt bör platsen alltid skyddas mot golvdrag, som är besvärande även vid mycket låga
lufthastigheter.
Receptionen skall vara lätt synlig från huvudingångsdörren. Om receptionen placeras i
direkt anslutning till entren ska den normalt
byggas in. Om vindfånget är försett med karuselldörr kan receptionen ha öppningsbara
luckor, l annat fall kan det vara nödvändigt att
receptionen byggs in helt och förses med
högtalare.
D
E
Kontroll av inpasserande
Av säkerhetsskäl kan det fordras inpasseringskontroll i någon form. Då entren planeras för
kontroll av inpasserade bör såväl flödesmässiga som tekniska och psykologiska aspekter
beaktas. Exempel på tekniska hjälpmedel för
inpasseringskontrollår kodlås och kortläsarutrustning.
Placering av informationsdisk
En receptionsdisk eller liknande, som ska
skyddas för drag, bör läggas så långt som
möjligt från förbindelselinjerna dels mellan
entreöppningen och övriga öppningar, dels
Planeringen av säkerheten börjar i entren.
I
l
L1
Fig 38
i
Exempel på inbyggd reception.
Högtalare och mikrofon har monterats
i glasrutansprofil.
30
LITTERATUR
(1) KTH, Inst för konstruktionsfåra,
Rapport 18,1978-06-3
"Värmeläckage i samband med öppnande av ytterdörrar".
Carl Michael Johannesson.
(2) Tekniska byråns information 2,1980-12
"Handikappanpassning, Befintliga byggnader".
(3) Byggnadsstyrelsen, Detaljråd, VVS, 1980-09-24.
"Energiförluster vid öppet fönster eller öppen port".
(4) KTH, Inst f Uppvärmnings- och ventilationsteknik,
Stockholm 1983.
"Luftströmning i byggnader".
M Herrlin.
(5)
SIB. Provningsrapport VL 4:84
"Effekten av vindskydd på lufttr ångningen genom en
entreöppning - modellprov i vindtunnel".
Bengt Vinn.
(6) BFR-projekt nr 820870-3
"Spara energi i offentliga lokaler. Förstudie".
LTB Samordning AB.
(7) Luftridåer - redogörelse för forskningsresultat.
Karl-Herman Gistren, Fläkt AB.
(8) Regler för mekaniskt inbrottsskydd. RUS 200:2..
Försäkri ngsbranschens Serviceaktiebolag (FSAB).
(9)
SIB. Meddelande M81:21.
"Entreer och trappor i bostadshus - utformning
från städsynpunkt". Gudrun Linn
(10) KB S-rapport 171,198 8-03
"Produktinformation - handikapphissar".
Gerd Rosenberg
A
á
Byggnadsstyrelsens rapporter
25:2
32
51
54
64
64E
65
76
80
80E
83
84
87
88
91
96
101
104
106
108
112
115
116
118
127:2
129
130:2
131
134:2
136
138
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
153
154
156
157
158
159
160
163
164
165
166
167
168
169
Utbyggnadsplaner
Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen
Laboratorieinredning
Utredning om elektromagnetisk skärmning
Flexibelt byggande
Sammandrag på engelska
Universitetsbibliotek
Mall för handikappguider
Metodredovisning Linköpings högskola
Sammandrag på engelska
Projektredovisning Linköpings högskola
Produktredovisning Linköpings högskola
Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering av tomtens/fastighetens förutsättningar
Vägvisning
Laboratorieblocket Karolinska Institutet , projektrapport
Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen
Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska
centrum
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotografering av projektmodeller
Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser
Norrköpingsupphandlingen
Årskostnader byggprodukter
Hänvisningsskyltning del 1 och 2
Parallella uppdrag
Gårdar
Arbetsmiljönormer
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Brandskydd i befintliga byggnader
Städsynpunkter på byggnaders utformning
Redovisning av inredning
Lärosalar
Systemhandlingar
Flyttning
Träskydd
Polishus, kostnader och utnyttjandetal
Kostnadsstyrning
Brukarmedverkan vid lokalplanering
Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning
Anpassbara kontorshus
Riksdagshuset grundläggning
Lokaler för försöksdjur
Årskostnadsberäkning, - metoder
Utrymmessamordning för installationer - projekteringsskedet
Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader
Belysning - kontorsrum
Trävara - furu till snickerier
Belysningsanläggningar - underhåll
Dataprojektering - CAD-teknik
CAD-projektering - en utvärdering
Belysningssystem i kontor
Orientering, vägvisning och skyltning
Entreer
Belysning - kontor
Glas
Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport
Upplysningar om övriga rapporter och publikationer lämnas av Byggnadsstyrelsen,
publikationsförrådet, telefon 08 - 783 10 00.
mars
dec
sept
mars
dec
dec
febr
dec
mars
mars
juni
febr
mars
mars
nov
nov
okt
78
68
82
72
70
70
74
80
72
73
71
72
73
72
72
72
74
sept
74
okt
73
dec
73
nov
73
apr
74
okt
74
mars 75
okt
80
apr
79
nov
80
aug
76
nov
80
okt
76
dec
76
apr
78
juni
79
okt
79
apr
79
aug
79
sept
79
dec
79
apr
85
dec
80
jan
81
jan
81
dec
81
mars
84
jun
83
okt
83
maj
85
84
jan
84
jan
nov
85
dec
85
kommer
88
jan
juni
87
aug
87
maj
87
Aka/TBL eller
166
- .
BYGGNADSSTYRELSEN
Nortstedts Tryckeri Stockholm 1988