Idrottens strategiarbete
och förslag på
verksamhetsinriktning
Strategiarbetet
Uppdraget
RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS:
• att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid
• att ge förslag till strategisk plan för att möta framtidens
utmaningar till RF-stämman 2015.
Processen
RS har utgjort styrgrupp för arbetet:
• analys av trender och förändringar i samhället
• Vid RIF diskuterades framtagna områden
• SF och distrikt har involverats genom ett stort antal dialoger
Livslångt idrottande
Riktningsmål
Utveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer
att idrotta i förening under hela livet.
Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017
• Utarbeta en strategisk plan för livslångt idrottande som SF
implementerar inom sin verksamhet
• Följa upp att SF implementerat anvisningar för barn- och
ungdomsidrott
• Utarbeta och följa upp att Idrottsrörelsen når uppsatta
jämställdhetsmålen 2017
• Skapa förutsättningar för att underrepresenterade grupper
ökar inom idrottsrörelsen.
• Ökat tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.
Triangel blir rektangel
Bredd för att få elit
Bredd och elit
Svensk idrotts utvecklingsmodell
Äldre
Breddidrott
(med tävlingsinslag)
Vuxna
Motionsidrott
Elitidrott
Elitförberedande
idrott
Unga
Ungdomsidrott
Barn
Barnidrott
Utanför
idrottsrörelsen
Innanför
idrottsrörelsen
Livslångt idrottande, forts.
Riktningsmål
Svensk idrott ska nå idrottsliga framgångar internationellt
Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017
• Utföra en översyn för fortsatt utveckling av det svenska
elitidrottsprogrammet
• Skapa förutsättningar så SF kan öka antalet ansökningar och
beviljande av Internationella evenemang till Sverige.
Idrottens värdegrund är vår styrka
Riktningsmål
Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund
Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017
• Följa upp att SF lever och leder enligt svensk idrotts
värdegrund
Idrott i förening
Riktningsmål
Svensk idrott ska utvecklas, samverka och ge möjligheter att
idrotta i förening
Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017
• Utveckla förutsättningar för SF och IF att nå riktningsmålen
2025
• Tydliggöra och kommunicera Idrottsrörelsens särart och
mervärdet
Svensk idrott gör Sverige starkare
Riktningsmål
Idrottsrörelsen är en stark samhällsaktör
Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017
• Öka anslaget till Idrottsrörelsen med x%
• Framhäva idrottens ekonomiska roll i samhället
Fortsatt arbete med –
”Idrottsrörelsens strategiarbete mot mål 2025”
Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017
• Genomföra en organisationsöversyn till RIM 2017
• Analysera effekterna av nuvarande bidragssystem
Idrottslyftet 2016 och framåt
Först några ord om Rambölls utvärdering….
Rambölls uppdrag:
• Besvara om de insatser som genomförs inom Idrottslyftet
bidrar till uppfyllelse av idrottsrörelsens gemensamma mål
på en aggregerad nivå.
• Vara ett användbart underlag när framtida satsningar ska
utformas.
• Ge ökad kunskap kring vilka faktorer som bidrar till att
projekt/insatser blir framgångsrika och hållbara över tid.
Vad har Ramböll kommit fram till?
Idrottslyftet levererar vissa värden på programnivå:
• Idrottslyftet mobiliserar aktörerna inom idrottsrörelsen
• Medlen har skapat ett fokus på barn- och ungdomsidrotten i
föreningarna
• Medlen har nått ut till föreningarna
• Medlen har omsatts i praktisk verksamhet och har kommit
barn och ungdomar till del
Vad har Ramböll kommit fram till?
Men…
• Idrottslyftet har potential att åtgärda idrottens
utmaningar, men är inte konstruerat för att göra detta.
•
•
•
•
Vissa utmaningar kan inte lösas på föreningsnivå
Kunskap om idrottens utmaningar finns inte lokalt
”Flera program i programmet”
Medeltilldelning sker inte med hänsyn till behov eller
potential
• Programmet framstår som svårgenomträngligt för
enskilda föreningar och erbjudandet kan inte synkas
• Idrottslyftet blir ytterligare ett generellt
verksamhetsstöd istället för ett utvecklingsmedel
Rambölls rekommendationer
• RF behöver ta ett mer aktivt ägarskap i Idrottslyftet
• Kopplingen mellan kunskap om behov/potential och
insatserna i programmet behöver stärkas
• Fördelningsmodellen bör ses över
Rambölls utvärderingsarbete fortsätter….
• Ramböll fortsätter sitt utvärderingsarbete under 2015 för att
än bättre kunna:
- Värdera och förklara programmets effekter
- Bidra med kunskap för fortsatt utveckling av
programmet kommande period
• I det fortsatta arbetet kommer Ramböll att ta kontakt med
ett antal SF, DF, SISU-distrikt och föreningar. Bli därför inte
förvånad om DU blir kontaktad.
Ett nytt Idrottslyft blir till…..
Beslut i RS 25 – 26 augusti 2014:
RS ger GS i uppdrag att ta fram ett nytt upplägg, som ska träda
i kraft 1 januari 2016 under förutsättning att regeringen fortsatt
avsätter medel.
Vad har vi att ta hänsyn till i arbetet
• Strategiarbetet
• Verksamhetsinriktning
• Idrotten vill
• Anvisningar för barn- och
ungdomsidrott
• Regeringens motiv
Vilka arbetar med det nya upplägget?
Arbetsgrupp
Ledningsgrupp
Riksidrottsstyrelsen
Hur förankras arbetet?
• Förslaget diskuteras med förbunden på befintliga träffar.
• Utformningen av Idrottslyftet blir en konsekvens av vad som
framkommer i strategiarbetet, därför genomförs ingen
separat remissrunda för Idrottslyftet.
Idrottslyftets syfte 2016 och framåt
” Att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7 – 25
år väljer att idrotta i förening och att de stimuleras till ett
livslångt idrottande i föreningsidrotten.”
Idrottslyftets mål 2016 och framåt
Att samtliga SF har utvecklat sin verksamhet för barn och unga
mellan 7 – 25 år utifrån sina unika behov.
Dessa utvecklingsinsatser ska vara i linje med RF:s anvisningar
för barn- och ungdomsidrott och de ska ha en hållbar och
långsiktig effekt på föreningsverksamheten.
Utgångspunkter för arbetet
• Att Idrottslyftet får en starkare koppling till det pågående
strategiarbetet
Idrottslyftet ses som en integrerad och central del av det samlade
strategiarbetet, med speciell inriktning på barn- och
ungdomsverksamheten. Främst handlar detta om riktningsmålet
”Utveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att
idrotta i förening under hela livet”, där barn- och ungdomsidrotten ska
formas så att den leder till ett livslångt idrottsengagemang. De av RS
beslutade anvisningarna för barn- och ungdomsidrott är ytterligare en del
i denna ambition.
Utgångspunkter för arbetet
• Att Idrottslyftet får en tydligare koppling till
föreningsidrottens egenvärde snarare än på vissa grupper
eller frågor
Idrottslyftet ska bidra till att utforma en verksamhet som inte bara är
öppen för alla utan också av alla upplevs som attraktiv och välkomnande.
Lyckas idrottsrörelsen med detta kommer man också att rekrytera, och
behålla, barn och ungdomar som idag inte nås och därmed också uppfylla
de samhälleliga målen. Detta anspelar tydligt på riktningsmålet ”Alla
aktiva och ledare lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund”.
Utgångspunkter för arbetet
• Att medelsfördelningens nyckeltal ses över
• Att RF och SF ges en tydligare ledande roll i arbetet
För att få till stånd de effekter som eftersträvas föreslås att verksamheten,
och medlen, i större utsträckning styrs i enlighet med strategiarbetets
inriktning och de analyser som varje enskilt förbund gör avseende sin
verksamhet för barn och unga. På detta sätt kan Idrottslyftet också bli en
nödvändig katalysator för att SF likväl som IF ska engagera sig i
strategiarbetet i önskvärd utsträckning. Från RF:s håll kan detta stämmas
av vid olika typer av träffar (SF-dialoger, GS träffar etc) samt i de
utvecklingsdialoger som nu hålls med varje enskilt SF.
Utgångspunkter för arbetet
• Att idrottsrörelsens stödorganisationer ses som en enhet
och erhåller resurser för att kunna stötta SF:s och
föreningarnas arbete utifrån identifierade behov
Det förändrings- och utvecklingsarbete som behöver göras för att nå
målen måste ske i SF och i slutändan i varje enskild förening.
Stödorganisationernas uppgift är att stödja det arbetet på sina respektive
nivåer. Det innebär att SISU Idrottsutbildarna och DF, lika lite som RF, har
en egen roll i Idrottslyftet utan dessa tre organisationsled ska ses som en
stödjande helhet.
Ytterligare några tankar….
• Samtliga SF tar fram en utvecklingsplan för sin barn- och
ungdomsverksamhet. Den kan behöva föregås av en
verksamhetsanalys.
• RF och distrikten kan behöva ta fram en kompletterande
idrottsövergripande analys.
• Föreningsstödet görs om till ett verksamhetsutvecklingsstöd.
Det kan precis som tidigare betalas ut direkt till IF, men
också behållas av förbundet för att initiera/samordna större
utvecklingsinsatser som ger effekt på föreningsnivå.
• Distrikten får medel för att stödja de behov som SF
identifierat samt vid behov även för idrottsöverskridande
utvecklingsinsatser.
Vad händer nu?
• Arbetsgruppen arbetar med:
- Utforma behovsanalysen/mall för utvecklingsplan
- Stödorganisationernas roll och arbetsfördelning
- Uppföljning och krav
- Riktlinjer/användning 2016
- Riktlinjer/användning 2017 och framåt
• RS behandlar förslaget på nytt i april (som då i princip ska
vara klart)
• RS fattar beslut om den nya utformningen i juni
PMI
+
-
Intressant
Gör tre medskick till RF utifrån dagens
presentation och er ”PMI-diskussion” – vad måste
RF tänka på/ta hänsyn till i det fortsatta
utformningsarbetet?
Medskick 1:
Medskick 2:
Medskick 3: