Svenska Balettskolan i Göteborg, elevtal 2009-2015

Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-05-12
Diarienummer 1199/14
Repronummer 81/15
Välfärd och utbildning
Avdelningen för Utbildning, Barn och unga, Folkhälsa
Ulrica Enderberg och Annika Andersson
Telefon 031-368 03 53, 031-368 04 23
E-post: [email protected]
Uppdrag från kommunstyrelsen att utreda avtalsförlängning, lokalisering och
finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen
Bilaga 2 remitteras utan ställningstagande till samtliga stadsdelsnämnder,
utbildningsnämnden, Göteborgs Stads kulturnämnd, Göteborgsregionens
kommunalförbund, kulturnämnden i VGR, och Svenska Balettskolans
föräldraförening med begäran om yttrande senast 2015-10-01.
Remissinstanserna ombeds att ta ställning till utredningens slutsatser som kan
sammanfattas i nedanstående punkter.
1. Avtalet mellan Göteborgs Stad och staten avseende Svenska Balettskolan i
Göteborg förlängs tillsvidare, med beaktande av att de förutsättningar som
utredningen bedömt som nödvändiga för att varaktigt driva skolan uppfylls.
2. Inriktningen för Lokalsekretariatets fortsatta arbete med balettskolans
lokalisering ska vara de tre alternativ som är belysta i utredningens slutsatser.
3. Ett detaljerat förslag kring ekonomisk modell för balettskolan tas fram under
2016 utifrån de principer som föreslås i utredningens slutsatser.
4. Modellen arbetas in i fullmäktiges budgetförutsättningar för 2017 och införs
fr o m läsåret 2017/18. Modellen tillämpas fullt ut 2018.
5. Uppdraget till stadsledningskontoret ”att utreda avtalsförlängning, lokalisering
och finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg” förklaras fullgjort.
Beredningen av inkomna remissvar kan komma att innebära förändringar i
beslutsförslagen till kommunstyrelsen.
1 (6)
Sammanfattning
Göteborgs Stad har tecknat ett avtal med staten att anordna förberedande
dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Avtalet löper ut 30 juni 2016 och förlängs
därefter med ett år i taget.
Utredningen, bilaga 2, belyser Svenska Balettskolan i Göteborgs förutsättningar utifrån
föreliggande avtal, en ny ekonomisk modell samt inriktning för ny organisatorisk
hemvist.
Under flera år har Svenska Balettskolan i Göteborg haft vikande elevtal, medan
Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm bättre lyckas fylla sina elevplatser. Skolan
har på grund av en vikande elevutveckling haft problem med att nå en ekonomi i balans
under de senaste åren. För att skolan varaktigt ska kunna utvecklas i positiv riktning och
att ansvarig skolhuvudman i Göteborgs Stad (SDN) inte ska behöva stå som ensam
ekonomisk garant för en skola med ett rikstäckande uppdrag föreslås i utredningen att
en översyn bör göras av den ekonomiska modellen och avsteg från gängse hantering
övervägas.
Flera viktiga förutsättningar lyfts fram i utredningen som är nödvändiga för att fortsatt
varaktigt driva skolan, exempelvis ett samarbete med andra scenkonster och branschen
som helhet. Anställningsbarheten för dansare nationellt sett, men i synnerhet
Västsverige, är mycket små. I utredningen konstateras att dansen är en mycket smal
nisch, där det är ytterst få förunnat att kunna försörja sig på sitt yrkesval. Att ges
möjlighet att etablera branschkontakter redan tidigt i danskarriären måste därför
betraktas som en viktig ”dörröppnare”. En annan viktig förutsättning är de avtal om
arbetstidsförläggning för lärare som är aktuella för skolan.
En central placering av skolan skulle innebära bättre och smidigare förutsättningar för
många elever att ta sig till och från skolan, i synnerhet för de elever som kommer från
annan kommun. I utredningen föreslås att Lokalsekretariatets inriktning för fortsatt
arbete med lokalisering av balettskolan bör vara Schillerska gymnasiet, Frihamnen eller
Guldhedsskolan.
Ekonomiska konsekvenser
I bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande föreslås en reviderad ekonomisk modell för Svenska
Balettskolan i Göteborg. Syftet med modellen är att skapa en mer transparent ekonomi
för skolan men också en modell som kan vara hållbar över tid för såväl skola som
skolhuvudman. En målsättning med föreslagen modell har varit att tydliggöra
likvärdigheten med övriga grundskolor i staden i de delar som är relevanta, dock med
hänsyn tagen till balettskolans unika uppdrag.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
2 (6)
Barnperspektivet
Elever som blir antagna till Svenska Balettskolan har en unik möjlighet att utvecklas
inom den klassiska såväl som den moderna dansen.
Jämställdhetsperspektivet
Läsåret 2014/15 hade Svenska Balettskolan i Göteborg 78 antagna elever, av dessa var
23 pojkar. I mars 2015 trädde en ändring i förordning (2011:7) om dansarutbildning i
kraft som anger att det ska vara tillräckligt att sökanden uppvisar godkänt
färdighetsprov i klassisk balett eller i modern dans för behörighet till yrkesdansarutbildningen, vilket antas gynna elevtalsutvecklingen såväl bland flickor som pojkar
inom utbildningen.
Mångfaldsperspektivet
Det är ur ett mångfaldsperspektiv positivt att det finns skolor med olika inriktningar
som tar till vara elevernas intresse och färdighet.
Svenska Balettskolan i Göteborg har under de senaste åren arbetat mycket med skolans
värdegrund i förhållande till den kravfyllda miljön som en elitutbildning innebär.
Mångfald i det här sammanhanget innebär att eleverna har lika värde och skall ha
samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter under utbildningen.
Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta
perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Tre kommunala huvudmän – Göteborg, Stockholm och Piteå – ingick 2011 ett femårigt
avtal med staten om att bedriva dansarutbildning.
Utbildningens mål är att ge eleverna förutsättningar för att kunna antas till
yrkesdansarutbildningen på gymnasial nivå och så småningom kunna konkurrera på den
internationella arbetsmarknaden.
Bilagor
1. Yrkande FP, M och KD, 2014-09-17.
2. Svenska Balettskolan i Göteborg – avtalsförlängning, lokalisering och
finansiering.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
3 (6)
Ärendet
Kommunstyrelsen beslutade uppdra till stadsledningskontoret 2014-10-14 att utreda
lokalisering och finansiering för Svenska Balettskolan i Göteborg inför en eventuell
förlängning av avtalet mellan staten och Göteborgs Stad om att anordna förberedande
dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9.
Ärendet har beretts utifrån samtal med ledningen för Svenska Balettskolan i Göteborg,
ledningen för SDF Norra Hisingen, Skolverket, representanter från Stockholms Stad,
Svenska Balettskolans brukarråd och föräldraförening, Göteborgs Stads
kulturförvaltning och ledningen för Katrinelundsgymnasiets elitidrottsutbildning.
Information har skett i den lokala samverkansgruppen vid SDF Norra Hisingen, ärendet
samverkas i den Centrala samverkansgruppen 2015-05-21.
Kommunstyrelsen föreslås att utan ställningstagande remittera bilaga 2 till samtliga
stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Göteborgs Stads kulturnämnd,
Göteborgsregionens kommunalförbund, kulturnämnden i VGR, och Svenska
Balettskolans föräldraförening med begäran om yttrande senast 2015-10-01.
Bakgrund
Göteborgs Stad beslutade att starta den förberedande dansarutbildningen för elever i
grundskolans årskurs 4-9 vid Skälltorpsskolan i dåvarande Backa stadsdelsnämnd
1993/94. SDN Backa blev i 2010 års omorganisation av stadsdelsnämnderna en del av
SDN Norra Hisingen.
Dansarutbildningen är riksrekryterande och består av förberedande dansarutbildning i
grundskolans årskurs 4-6 och årskurs 7-9 samt yrkesdansarutbildningen i
gymnasieskolan.
Göteborgs Stad har tecknat ett avtal med staten att anordna förberedande
dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Avtalet löper ut 30 juni 2016 och förlängs
därefter med ett år i taget.
Stadsledningskontoret
Ulrica Enderberg
Annika Andersson
Sven Höper
Planeringsledare
Planeringsledare
Välfärd och Utbildning
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
4 (6)
Bilaga 1
Göteborg den 17 september 2014
Yrkande (FP) (M) (KD)
Kommunstyrelsen 2014-09-24
Ärende 2.2.10
Yrkande angående uppdrag att utreda avtalsförlängning, lokalisering och
finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslås besluta
Att
Stadsledningskontoret ges i uppdrag att omgående utreda Svenska
Balettskolans lokalisering och finansiering inför en eventuell förlängning av
avtalet mellan staten och Göteborgs Stad om att anordna förberedande
dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9.
ÄRENDET
En utredning om Svenska Balettskolans framtida lokalisering och finansiering är ett
välkommet förslag. Samtidigt menar vi att utredningen behöver startas omgående och inte
försenas till våren 2015. Lika viktigt är att föräldraföreningen på skolan får delta i det
kommande utredningsarbetet.
Svenska Balettskolans verksamhet, med klassisk och moder dans, är unik i sitt slag och är
den enda yrkesförberedande grundskoleutbildningen i Sverige. Mot den bakgrunden är
det viktigt att skolan har de bästa förutsättningarna möjligt för att bedriva sin verksamhet.
Skolans lokaler och den interkommunala ersättningen, elevpengen, har avgörande betydelse
för att skolans verksamhet och dragningskraft som riksrekryterande elitutbildning.
Vi är av uppfattningen att skolan är av stor angelägenhet och inte minst frågan om skolans
lokalisering. Frågan om skolans placering har varit aktuell sedan skolan startade och
behöver lösas. Nya lokaler skulle bidra till att stärka och lyfta skolans verksamhet.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
5 (6)
Bilaga 2
Svenska Balettskolan i Göteborg – avtalsförlängning, lokalisering och finansiering
Översändes som separat pdf-fil.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
6 (6)
Bilaga 2
Svenska Balettskolan i Göteborg
Avtalsförlängning, lokalisering och finansiering
2014/15
”Vi ska vara en unik och framgångsrik utbildning som förser Sverige
och Världen med välutbildade, nyskapande och karismatiska dansare”.
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................................................... 3
Bakgrund och utbildningens uppdrag ........................................................................................................ 3
Svenska Balettskolans förutsättningar ....................................................................................................... 4
Reglerat elevantal per balettskola ......................................................................................................... 4
Huvudmannaskapet ................................................................................................................................... 7
Läraravtal .................................................................................................................................................... 7
Kvaliteten i dansarutbildningen ................................................................................................................. 7
Skolans brukarråd och skolans föräldraförening........................................................................................ 9
Skolans samarbete med andra dansscener .............................................................................................. 10
Arbetsmarknaden för yrkesdansare ......................................................................................................... 10
Nationella och riksrekryterande idrottsutbildningar på gymnasiet ......................................................... 11
Ekonomi .................................................................................................................................................... 12
Lokalisering ............................................................................................................................................... 14
Lokalförsörjningsprocessen .................................................................................................................. 14
Karta över förslag som varit/är aktuella i utredningen ............................................................................ 15
Stadsledningskontorets överväganden och slutsatser............................................................................. 17
Avtalsförlängning.................................................................................................................................. 17
Ny ekonomisk modell ........................................................................................................................... 19
Balettskolans lokalisering ..................................................................................................................... 20
2
Inledning
Syftet med föreliggande rapport är att utreda Svenska Balettskolan i Göteborgs lokalisering och
finansiering inför en sannolik förlängning av avtalet mellan staten och Göteborgs Stad. Avtalet
avser att anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9.
Rapporten är framtagen genom ett antal möten och samtal med företrädare för Svenska
Balettskolan i Göteborg, Sektor utbildning SDF Norra Hisingen, Skolverket, representanter
från utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad, Svenska Balettskolans brukarråd och
föräldraförening, kulturförvaltningen och ledningen för Katrinelundsgymnasiets
elitidrottsutbildningar. Diverse redovisningar från Skolverket och annan litteratur har också
legat till grund för denna rapport.
Bakgrund och utbildningens uppdrag
Yrkesdansarutbildningen har anor från 1773 då Kungliga teaterns balettelevskola instiftades i
samband med att en balettkår bildades för den nyinrättade Gustav III:s Opera i Stockholm.
Under efterkrigstiden påbörjades utbildning för yrkesdansare även vid Stora teatern i Göteborg
(1949), Balettakademien i Stockholm (1957) och Malmö stadsteater (1961).
Göteborgs Stad beslutade att starta den förberedande dansarutbildningen för elever i
grundskolans årskurs 4-9 vid Skälltorpsskolan i dåvarande Backa stadsdelsnämnd 1993/94.
SDN Backa blev i 2010 års omorganisation av stadsdelsnämnderna en del av SDN Norra
Hisingen.
Dansarutbildningen är riksrekryterande och består av förberedande dansarutbildning i
grundskolans årskurs 4-6 och årskurs 7-9 samt yrkesdansarutbildningen i gymnasieskolan.
Det är Utbildningsdepartementet som träffar avtal med huvudmännen om anordnandet av
utbildningen. Göteborgs Stad har tecknat avtal med staten om att anordna förberedande
dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Avtalet löper ut 30 juni 2016 och förlängs därefter
ett år i taget. Dansarutbildning finns i tre städer; Stockholm, Göteborg och Piteå. Det är endast
Stockholm Stad som bedriver yrkesdansarutbildning (gymnasieskola).
Den förberedande dansarutbildningens syfte är att ge eleverna förutsättningar att för att kunna
antas till yrkesdansarutbildningen. Syftet med yrkesdansarutbildningen är att göra eleverna
anställningsbara i den internationella konkurrensen.
Eleverna på den förberedande dansarutbildningen undervisas inom klassisk balett och modern
dans samtidigt som de studerar de teoretiska ämnena inom grundskolan. Den förberedande
dansarutbildningen ska som huvudregel följa samma bestämmelser som gäller för den vanliga
grundskolan med några undantag.
3
Svenska Balettskolans förutsättningar
I betänkandet från 2009 "Ta klass" 1 skriver utredaren att allt färre yrkesdansare utbildade vid
Kungliga Svenska Balettskolan (Stockholm) under de senaste åren anställts vid
Danskompanierna, vid Kungliga Operan, Göteborgsoperan m fl. Balettcheferna framförde en
stark kritik mot kunskapsnivån hos Svenska Balettskolans elever. Uppfattningen, skriver
utredaren, är att de sökandes standard och deras teknik försämrats under en följd av år. Ett
urvalsförfarande måste påbörjas redan i grundskolan ansåg Kungliga Operan, Balettakademien,
Cullbergbaletten m fl. En elitutbildning förutsätter att det sker en gallring längs vägen, ansåg
utredaren.
Balettskolornas förutsättningar påverkas i hög grad av antagningen till utbildningen. Tidigare
ansvarade respektive balettskola för antagningsprocessen, men i och med den nya förordningen
som trädde i kraft i 1 februari 2011, ansvarar numera Skolverket genom Rådet för
dansarutbildning för antagningen. Antagningarna föregås av färdighetsprov i dans inför en jury
som utsetts av Dansarrådet.
På Skolverkets hemsida beskrivs urvalskriterierna för att kunna antas till den förberedande
dansarutbildningen i grundskolans årskurs 4. För att bli antagen krävs ett godkänt
färdighetsprov i dans inför jury och en godkänd hälsoundersökning. En ny antagning på samma
grunder ska genomföras till årskurs 7.
Från och med vårterminen 2015 finns det möjlighet, när den ordinarie antagningen är klar och
om det finns lediga platser, för elever att söka till årskurs 5, 6, 8 eller 9 samt till årskurs 2 eller
3 på yrkesdansarutbildningen. Färdighetsproven för läsåret 2015/16 har Skolverket valt att
förlägga i Stockholm, vilket sannolikt kommer att påverka möjligheten att få fler elever antagna
i Göteborg och Piteå.
Yrkesdansarutbildningen kategoriseras som ett yrkesprogram inom gymnasieskolan och
omfattas därmed av dessa behörighetskrav. Det innebär godkända betyg i svenska/svenska som
andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Liksom för den
förberedande dansarutbildningen krävs även ett godkänt färdighetsprov i dans inför jury och en
godkänd hälsoundersökning. Om antalet platser är färre än antalet behöriga sökande används
färdighetsprovet som urvalsinstrument. Om färdighetsproven bedöms som likvärdiga är
slutbetyget från grundskolan avgörande.
Reglerat elevantal per balettskola
I avtalet från 2011 regleras antalet årselevplatser som genererar statligt bidrag. Elevplatserna
har fördelats mellan de tre städerna som anordnar dansarutbildning. Stockholm Stad har 115
platser inom den förberedande dansarutbildningen och 66 platser inom
yrkesdansarutbildningen. Göteborgs Stad har 115 platser och Piteå har 50 platser, samtliga
inom förberedande dansarutbildning. I dagsläget har Svenska Balettskolan i Piteå endast
verksamhet för årskurs 4-6, varvid tabellen nedan kan bli något missvisande.
1
Ta Klass (SOU 2009:27)
4
Antal elevplatser och antal inskrivna elever i resp
kommun
140
115
120
115
97
100
78
80
66
60
50
40
45
25
20
0
Göteborg, år 4-9
Stockholm, år 4-9
Max antal platser
Piteå, år 4-9
Stockholm, gymnasiet
Antal inskrivna elever Lå 2014/15
Källa: Stadsledningskontoret
I diagrammet ovan noteras att Stockholm har en bättre elevfyllnad på den förberedande
dansarutbildningen än Göteborg. På gymnasiet är elevfyllnaden 68 procent. En förklaring till
detta är att flera elever valt att studera vidare i något annat nordiskt land eller vid någon av de
erkända balettskolorna i Europa.
Av diagrammet nedan kan konstateras att balettskolan i Göteborgs elevantal sjunkit kraftigt de
senaste sex åren. Elevantalet minskade även innan de nya antagnings- och urvalskriterierna
trädde i kraft 2011 i och med den nya förordningen om dansarutbildning. En ihållande
nedåtgående trend vad gäller skolans elevantal kan noteras för balettskolan i Göteborg, detta
gäller i synnerhet elever från den egna kommunen. Prognosen för antal elever läsåret 2015/16
efter färdighetsproven i årskurs 4 och 7, indikerar att skolan kommer tappa ännu fler elever.
Antal elever
Svenska Balettskolan i Göteborg, elevtal 2009-2015
140
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
129
124
91
92
104
73
38
Ht -09
32
Ht -10
31
Ht -11
Bor Göteborg
97
84
81
78
47
37
46
35
43
35
66
31
Ht -12
Annan kommun
Ht -13
Ht -14
Vt -15
Totalt
Källa: Stadsledningskontoret
5
Utbildningen är riksrekryterande och under våren 2015 fanns elever från 13 kommuner
inskrivna på skolan i Göteborg, se fördelning i nedanstående tabell.
Kommun
Ale
Alingsås
Borås
Göteborg
Härryda
Kungsbacka
Kungälv
Lerum
Lysekil
Mark
Mölndal
Stenungsund
Uddevalla
Totalt
Antal elever
vårterminen 2015
4
3
1
43
1
3
5
2
1
1
3
10
1
78
Källa: Stadsledningskontoret
Fördelningen mellan de olika årskurserna är förhållandevis jämn, med undantag för årskurs 5.
Årskurs
4
5
6
7
8
9
Antal elever (vt -15)
13 19 13
9
14 10
Totalt
78
Källa: Stadsledningskontoret
Skolverket2 konstaterar i sin årliga rapport till regeringen att under perioden 2011-2014 har
Svenska Balettskolan i Göteborg haft fler avhopp än Kungliga Svenska Balettskolan
(Stockholm). I Göteborg går fler elever i årskurs 6 vidare till årskurs 7 än på Kungliga Svenska
Balettskolan. Fler elever i årskurs 9 från Svenska Balettskolan i Göteborg går också vidare till
yrkesdansarutbildningen.
Skolverket avser att göra en särskild uppföljning av orsakerna till elevernas avhopp.
I och med Skolinspektionens tillsyn av Skälltorpsskolan och Svenska Balettskolan under 2012,
avskildes skolorna mer medvetet från varandra enligt skollagens princip om en skolenhet - en
rektor, för att tydliggöra vem som har ansvar för ledningen och samordningen av det
pedagogiska arbetet på skolan. Svenska Balettskolans elever flyttades in i en äldre byggnad
bredvid Skälltorpsskolan, där skolornas mellanstadieelever huserat tidigare. Denna
omorganisering har inneburit att skolornas samarbete betydligt minskat i omfattning.
2
Skolverket, Redovisning av regeringsuppdrag 2014-10-15
Dnr 6.4.2-2014:410
6
Huvudmannaskapet
Det är regeringen som beslutar om vilka enskilda och offentliga huvudmän som får anordna
särskild utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i sin grundskola och
yrkesdansarutbildning i sin gymnasieskola.
Detta regleras i ett särskilt avtal så som beskrivs under rubriken Bakgrund och utbildningens
uppdrag. Avtalet mellan Göteborgs Stad och staten är undertecknat av stadsdirektören. I och
med skolans placering är det SDN Norra Hisingen som är huvudman för Svenska Balettskolan i
Göteborg.
I förordningen (2011:7) om dansarutbildning finns de bestämmelser som gäller för
dansarutbildningen. Bestämmelserna har tillämpats på utbildning, som påbörjas i årskurserna 4
och 7 i grundskolan och årskurs 1 i gymnasieskolan, från och med höstterminen 2011. Det som
gäller dansarutbildningen som inte regleras i förordningen, regleras i skollag och
grundskoleförordningen.
Läraravtal
En viktig förutsättning för Svenska Balettskolan i Göteborg är de avtal om
arbetstidsförläggning för lärare som är aktuella för skolan. Idag tillämpas det centrala
kollektivavtal för arbetstid för lärare, Allmänna Bestämmelser (AB), bilaga M för majoriteten
av medarbetarna. Det gäller såväl danspedagoger, ackompanjatörer som lärare i de teoretiska
ämnena. Som tidigare nämndes har dansarutbildningen en egen förordning och ska som
huvudregel följa samma bestämmelser som gäller för den vanliga grundskolan med några
undantag. Exempelvis ska läsåret för den förberedande dansarutbildningen ha högst 240 dagar,
varvid obligatorisk verksamhet får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar per dag.
Detta innebär att för att eleverna rätteligen ska få all undervisning enligt grundskolans timplan
samt få utbildning inom dansen, krävs perioder av undervisning även på lördagar eller ferier.
Detta är i dagsläget inte möjligt för Svenska Balettskolan i Göteborg att leva upp till med ett
läraravtal som utgår från AB, bilaga M. De antal arbetsdagar som rektor har att lägga ut under
året räcker helt enkelt inte till.
Det finns en möjlighet i centrala avtal att kollektivavtala om annan arbetstidsförläggning för
lärare. För Kungliga Balettskolan i Stockholm kunde ett avtal tecknas 2011, och frågan är
aktuell även i Göteborg. Ett avtal om arbetstidsförläggning motsvarande det som gäller flertalet
anställda i kommunerna, semestertjänst med arbetstiden förlagd till fler dagar. Det är en
nödvändig förutsättning enligt rektorerna för balettskolan i såväl Stockholm som Göteborg.
Kvaliteten i dansarutbildningen
Skolverket har under 2014 analyserat kvaliteten i dansarutbildningen, detta har genomförts
genom intervjuer, granskning av skolornas timplaner m.m. Skolverket har också anlitat två
experter som har observerat dansundervisningen.
7
Nedanstående förutsättningar är några av Skolverkets slutsatser vad gäller skolornas och
huvudmännens viktigaste uppgifter att utveckla vidare:
•
•
•
•
•
En högre andel elever som fullföljer sin utbildning.
Fler kontakter mellan utbildningarna och dansprofessionen så att eleverna får
nödvändiga erfarenheter för att bli anställningsbara.
Ökad samstämmighet både på den enskilda skolan och mellan skolorna, om hur
utbildningen ska utformas.
Hög och jämn kvalitet i samtliga lärares undervisning och bemötande av eleverna. Om
så är fallet kommer eleverna att tala gott om utbildningen vilket också kan bidra till ökat
sökandetal.
Hög och jämn kvalitet på återkopplingen till eleverna om deras kunskaps- och
färdighetsutveckling, genom konstruktiv coachning och formativ bedömning så att de
kan utvecklas optimalt.
Den av Skolverket anställda experten i klassisk balett konstaterade att på Svenska Balettskolan
i Göteborg var undervisningen till största delen väl utformad för de aktuella åldersgrupperna.
Experten konstaterade samtidigt att det finns en utmaning för lärarna att möta och anpassa
undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar.
Skolverkets expert för den moderna nutida dansen konstaterade att undervisningen i modern
nutida dans på Svenska Balettskolan i Göteborg utvecklats positivt och att lärarnas metodik nu
mer motsvarar det som krävs av en undervisning i modern nutida dans som förbereder för
dagens koreografier. Skolan bör dock utöka den moderna nutida dansundervisningen till fler
timmar per vecka och till fler årskurser.
Svenska Balettskolans kunskapsresultat vad avser elever i årskurs 93 som fått godkänt i alla
ämnen varierar över tid, se tabell nedan.
Genomsnittligt meritvärde
2009
2010 2011
2012 2013
2014
236,3
267,7
218
224,1
220
220,4
100
100
.
.
.
.
.
100
100
95,2
90,9
94,4
100
81,3
..
66,7
81,8
Andel (%)…
...behöriga till nationellt pgm
...behöriga till yrkesförberedande pgm
...som uppnått målen i alla ämnen
Källa: Siris
Noteras bör att vissa årskullar är förhållandevis små, 2013 gick 21 elever i årskurs 9 medan det
var 11 elever under 2014. Det innebär att en elev kan motsvara mellan 5-10 procent av
resultatet.
3
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..)
istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) Istället för utfall.
8
Skolans brukarråd och skolans föräldraförening
Stadsledningskontoret har hört skolans brukarråd som består av föräldrar till elever från
samtliga årskurser på skolan. Från mötet med skolans brukarråd betonades särskilt vikten av
samverkan mellan skolan och Göteborgs Operan, bland annat med hänvisning till att eleverna
behöver få scenvana och ges möjlighet att etablera en kontakt med branschen.
Brukarrådsrepresentanterna lyfte även frågan om Göteborgs Stads intresse av att driva frågan
om att även inrymma yrkesdansarutbildning i samverkan med utbildningsförvaltningen.
Brukarrådet lyfte dessutom skolans ekonomiska situation och gjorde jämförelser med de
ekonomiska förutsättningarna för Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm.
Till skolan finns dessutom en ideell föräldraförening kopplad, med avsikten att i positiv och
konstruktiv anda stödja elevernas utveckling. Föräldraföreningen har hörts i särskild ordning,
enligt kommunstyrelsens beslut, via representanter för föreningen.
I samtal med representanter för föräldraföreningen betonas vikten av att;
•
•
•
•
•
•
•
Lokalerna ska vara anpassade för dansare.
Förebyggande friskvård i linje med vad elitidrottsutövare ska erbjudas.
Matkunskap och mat ska vara anpassad för elitträning.
Ett tätare samarbete med regionala dansscener.
Ett bättre geografiskt läge, där majoriteten av skolans elever som är inpendlare från
regionens kommuner lättare kan komma till skolan.
Satsning på teoriundervisningen, så denna lyfts upp på samma höga nivå som
dansarutbildningen.
Kraftfull satsning på profilering och identitetsskapande internt och externt.
I och med den ombyggnation som planeras på Selma Lagerlövs torg och som kraftigt kommer
att påverka skolan då byggnaden där eleverna har sin teoretiska undervisning ska rivas,
framförde föräldraföreningen oro inför kommande flytt. Det finns ingen koppling mellan
detaljplanearbetet på Selma Lagerlövs torg och föreliggande utredning. Den ena utredningen
initierades av stadsledningskontoret och den andra är ett stadsutvecklingsprojekt under namnet
Framtidens Selma. Stadsledningskontorets ambition med föreliggande utredning är att utreda
balettskolans långsiktiga förutsättningar, därför är de kortsiktiga besluten för skolan
huvudmannens ansvar, dvs SDN Norra Hisingen.
Föräldraföreningen framförde att det hade varit önskvärt med större engagemang från
kranskommunernas sida, att marknadsföringen ut i kranskommunerna måste förstärkas.
Dessutom lyftes frågan om att utöka skolans uppdrag till att även omfatta gymnasieskola. Detta
skulle bidra till att eleverna blir anställningsbara i och med att de blir synliga för
kulturinstitutioner. I dag är det endast Kungliga Svenska Balettskolan som har
gymnasieutbildning och under läsåret 2014/15 är 45 elever inskrivna, men det finns kapacitet
för 66 elever. Enligt föräldraföreningen anser Skolverket att frågan om gymnasieutbildning är
9
en fråga som staden får driva. Stadsledningskontoret konstaterar att staden tidigare har försökt
förhandla med Utbildningsdepartementet i denna fråga, men inte fått något positivt gensvar.
Frågan, som snarare avser en utökning av verksamheten, berörs inte i föreliggande utredning
som har fokus på avtalet med grundskolans årskurs 4-9.
Skolans samarbete med andra dansscener
Kulturförvaltningen har gjort en översyn av danskonstens förutsättningar i Göteborg. I
rapporten beskrivs Göteborgsoperans Danskompani som regelbundet producerar dans som
visas på Göteborgs Operan. Verksamheten beskrivs hålla en mycket hög konstnärlig nivå även
med internationella mått mätt.
Ett naturligt samarbete borde finnas etablerat mellan Svenska Balettskolan i Göteborg och
Göteborgs Operan. Enligt uppgift från skolan har Göteborgs Operan inte haft några
uppsättningar med klassisk balett på flera år, utan har mer inriktning mot modern dans. Detta är
en av flera anledningar till att det inte finns något etablerat samarbete mellan skolan och
Göteborgs Operan.
Ett annat samarbete inom stadens verksamhet som kan främja skolans rekrytering av nya elever
är tydligare samverkan med stadens kulturskoleverksamhet som erbjuder kurser i dans redan
från sex års ålder.
I Stockholm har den Kungliga Svenska Balettskolan ett avtal med Kungliga Operan som
säkerställer ett samarbete. Avtalet innebär inte bara att gymnasieeleverna ges tillfälle till
arbetsplatsförlagt lärande (APL) och grundskoleeleverna en chans att stå på scen, utan
samarbetet innebär även goda möjligheter för rektor och skolhuvudmannen att kvalitetssäkra
måluppfyllelsen i dansarutbildningen. Ett nära samarbete med avnämare är således viktigt ur
flera perspektiv.
Arbetsmarknaden för yrkesdansare
Kungliga Svenska Balettskolan kan genom sin statistik konstatera att cirka 50 procent av
avgångseleverna fortsätter inom dansaryrket. Några blir anställda direkt i längre eller kortare
projekt, i Sverige och utomlands och några fortsätter på vidareutbildning utomlands för att
senare få en anställning. Vid höstterminens början 2014 var 39 elever inskrivna vid
yrkesdansarutbildningen, vilket enligt statistiken innebär att cirka 20 av dessa elever fortsätter
inom yrket. Det finns ingen exakt statistik som kan redogöra för hur det ser ut efter tio år i
yrket. Danshögskolan, som är den enda möjliga vidareutbildningen i Sverige, lockar inte direkt
efter examen konstaterar Kungliga Svenska Balettskolan.
Vad gäller anställningsbarheten i Göteborg och i Sverige överlag, är möjligheterna mycket små
enligt representanter från Göteborgs Stads kulturförvaltning. Andelen tv-anställningar är än
mer begränsade, de flesta anställningarna bygger på tidsbegränsade uppdrag.
10
Nationella och riksrekryterande idrottsutbildningar på gymnasiet
I Göteborgs Stad finns Sveriges största elitidrottsgymnasium med över 550 idrottare på
Katrinelundgymnasiet. Det finns många likheter mellan Svenska Balettskolan och de nationella
(NIU) och riksrekryterande (RIG) idrottsutbildningarna på gymnasiet. På
Katrinelundsgymnasiet finns 15 olika idrotter representerade varav handboll och friidrott är
riksrekryterande.
Samverkan mellan skolhuvudmannen och Riksidrottsförbundet respektive specialidrottsförbund
avseende RIG-utbildning regleras via avtal.
Eleverna på en idrottsutbildning är i grunden antagna till ett nationellt program men läser inte
alla kurser fullt ut, som ex idrott och individuellt val, vilka istället ersätts av träning inom
respektive idrott. För en elev antagen på en riksidrottsutbildning erhåller skolan statliga bidrag
om 30 000 kr/elev för individuella idrotter och 25 000 kr/elev inom lagidrotter.
I samtal med ledningen för Katrinelundsgymnasiet bekräftas att i jämförelse med Svenska
Balettskolan i Göteborg är det få avhopp från utbildningen. Avhoppen inom idrottsutbildningen
hanteras genom att rekrytera och fylla platserna med idrottselever från den regionala
idrottsutbildningen eller i kommande antagning för årskurs ett.
På gymnasieskolan är elitidrottseleverna väl integrerade med övriga elever som går på skolan,
vilket ledningen inte upplever som några problem. Däremot betonas vikten av att de ungdomar
som går på nationell elitidrottsutbildning ingår i en helhet och ges möjlighet att ingå i ett
sammanhang med andra elever.
Utbildningsförvaltningen har på Katrinelundsgymnasiet inom Specialidrotten byggt upp en
egen verksamhet med fysioterapeuter som exempelvis stödjer elever framför allt inom RIG och
NIU som har behov av rehabilitering.
Svenska Balettskolan har många likheter med elitidrottsutbildningen, exempelvis behovet av
egna fysioterapeuter och förstärkta måltider då båda verksamheterna är elitutbildningar med
hårt satsande elever och ungdomar.
11
Ekonomi
De ekonomiska förutsättningarna för den förberedande dansarutbildningen åk 4-9 avviker i
vissa delar från de förutsättningar som gäller för övriga grundskolan och flera av de
frågeställningar som belyses i denna utredning som elevantal, lokalisering och läraravtal får
också direkt påverkan på skolans ekonomi.
Fram till 2007 finansierades skolan till viss del av ett resursnämndsbidrag och detta bidrag
inbegrep även statsbidrag för verksamheten. Inför budget 2008 genomfördes en översyn av
resursnämndsbidragen inom SDN-området och som en del i denna översyn förändrades skolans
finansiering. Resursnämndsbidraget togs bort och det specialdestinerade statsbidraget
överfördes direkt till skolan, övrig finansiering sker numera genom intra- och interkommunal
debitering av sålda elevplatser. Kostnader för elevresor hanteras i särskild ordning enligt
överenskommelse mellan GR-kommunerna.
Vid införandet av förordningen om dansarutbildning (SFS 2011:7) förändrades de ekonomiska
villkoren för skolan. Som tidigare nämnts regleras skolans elevplatser genom avtal mellan
skolhuvudmannen och Utbildningsdepartementet och skolhuvudmannen ansvarar och beslutar
inte heller om antagningen till skolan. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det att skolan
genom förordning och avtal ges andra förutsättningar än övriga grundskolor och Svenska
Balettskolan är därmed mer begränsad i att anpassa sin organisation och aktivt arbeta för att
rekrytera fler elever.
I Förordning (2011:7) om dansarutbildning 28§ anges att ”en kommun som i sin grundskola
eller gymnasieskola antagit en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för
elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning). Ersättningen ska
motsvara anordnarens självkostnad. Kostnaden ska reduceras med erhållet statsbidrag”.
Regelverket för interkommunal ersättning avseende dansarutbildning är därmed mer
fördelaktig ur anordnarens synvinkel än vad som gäller för övriga grundskolan.
Den interkommunala ersättningsnivån för Svenska Balettskolan i Göteborg regleras årligen.
Ersättningsbeloppet baseras på skolans självkostnad reducerat med erhållet statsbidrag. Inför
beslut om ersättning genomförs en översyn av den ersättning som Göteborgs Stads stadsdelar
och andra kommuner betalar utifrån ett underlag som SDF Norra Hisingen tar fram.
Ersättningen för 2015 var cirka 165 tkr högre per elev och år i årskurs 4-6 och 184 tkr högre i
årskurs 7-9 än den reguljära grundskoleersättning som andra kommuner och SDN betalar.
Utöver detta så erhåller skolan ett statsbidrag på cirka 25 tkr per elev baserat på det avtalade
elevtalet om max 115 elever.
De interkommunala ersättningarna för Svenska Balettskolan i Göteborg har under de senaste
åren procentuellt räknats upp betydligt mer än genomsnittligt index för övriga skolformer inom
Göteborgs Stad och GR.
12
Trots att ersättningsbeloppet tas fram utifrån skolans beräknade självkostnad, har skolan de
senaste åren haft svårt att balansera och anpassa ekonomin då elevtalen sjunkit med drygt 50
elever de senaste sex åren och samordningsvinster med Skälltorpsskolan minskat i omfattning.
Det innebär att skolan haft betydande kostnadsökningar för såväl den ordinarie
grundskoledelen av verksamheten som den förberedande dansarutbildningen.
I samband med att den nya dansarförordningen trädde i kraft genomförde
utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad, en översyn av de ekonomiska förutsättningarna för
Kungliga Svenska Balettskolan. Resultatet av denna översyn ledde fram till att man frångick
den gängse hanteringsordningen med elevpeng och istället införde en anslagsfinansiering
baserat på en beräkningsmodell per klass inom utbildningen. Endast en mindre del av
verksamhetens intäkter är rörliga och baseras på faktiskt elevtal. Den rörliga delen av
ersättningen avser att finansiera skolmåltider, läromedel och IT-debitering.
I stadsledningskontorets kontakter med utbildningsförvaltningen i Stockholm anges att skolan
tidigare haft svårigheter att nå en budget i balans, men att genomlysningen av skolans
förutsättningar och en reviderad ekonomisk modell medfört att man numera uppvisar
ekonomiska resultat i nivå med budget. Värt att notera är att Kungliga Svenska Balettskolan
inom den förberedande dansarutbildningen har haft en god elevfyllnad samt att lokalkostnader
inte omfattas av resursmodellen till skolenheter i Stockholms Stad.
13
Lokalisering
I föreliggande utredning har flera alternativ utretts vad gäller lämpliga lokaler för Svenska
Balettskolan i Göteborg.
Det finns flera viktiga förutsättningar att beakta när det gäller skolans framtida lokalisering. Till
exempel närhet till en annan grundskola för att kunna samutnyttja ämnesbehöriga lärare. En
annan viktig förutsättning är att genom samarbete med andra skolor få tillgång till salar som
exempelvis NO-salar och hem- och konsumentkunskap, för ämnen som kräver särskild
utrustning.
Ungefär hälften av de elever som idag går på Svenska Balettskolan i Göteborg är inresande från
annan kommun. De flesta av balettskolans övriga elever, bor i andra stadsdelar än i Norra
Hisingen där skolan är belägen. Detta har ändrat sig över tid, tidigare rekryterades en betydligt
större andel elever från den egna stadsdelen men trenden visar alltså att allt färre elever är
boende i aktuell stadsdel. En central placering av skolan skulle sannolikt innebära bättre och
smidigare förutsättningar för många elever att ta sig till och från skolan. En annan geografisk
placering av skolan innebär att huvudmannaskapet övergår till en annan nämnd.
En synpunkt som förts fram under utredningen och som utbildningsförvaltningen arbetat
mycket med när det gäller gymnasieskolans RIG och NIU utbildningar är att det är nödvändigt
för elever som omfattas av denna mycket speciella elitutbildningsmiljö att träffas och
socialiseras med elever utanför deras ”dagliga” umgängeskrets.
Skolan har till Stadsledningskontorets lokalsekretariat tagit fram ett underlag vilka och hur
stora ytor skolan har behov av om skolans samtliga 115 platser blir fyllda.
Lokalförsörjningsprocessen
Anskaffningsprocessen inleds alltid med att ett lokalbehov anmäls till Lokalsekretariatet (LS)
av en nämnd. Varje aktualiserad anskaffning prövas av LS mot den mera långsiktiga plan som
LS årligen uppdaterar. LS viktigaste funktion i anskaffningsprocessen är därefter att utreda,
alternativ söka och senare styra projektet med beaktande av olika aspekter såsom
kostnadsramar, byggnadsteknik, lokalfunktion, driftsekonomi etc.
Det är alltid uppdragsgivaren som sedan, efter LS utredningar och förslag/utlåtande, fattar
beslut om att gå vidare och begära investeringsmedel alternativt tillstånd för extern inhyrning
hos kommunstyrelsen, som behandlar alla investeringsärenden.
I LS uppdrag ingår att ha ett stadsdelsövergripande perspektiv på alla lokalfrågor och att hela
tiden aktivt och i dialog med uppdragsgivaren arbeta med att finna billigare alternativ utan att
minska den efterfrågade verksamhetsnyttan. Det är i planeringsfasen som LS har störst
möjlighet att påverka lokaleffektiviteten och därmed de totala framtida kostnaderna inom t.ex.
skola och äldreboenden.
14
Karta över förslag som varit/är aktuella i utredningen
Källa: Stadsledningskontoret
Gamla Lundby gymnasium, Lundby
Detta lokalalternativ uppfyller kravet om närhet till annan skola, Rambergsskolan och
Bjurslättskolan, för samutnyttjande av lokaler och lärare. Här finns lokaler som motsvarar
balettskolans behov och här bedriver Finska skolan sin grundskoleverksamhet. Skolan ligger
dock inte i ett centralare läge än dagens placering på Selma Lagerlövs torg.
Frihamnen, Lundby
I Frihamnen pågår ett detaljplanearbete och här finns möjlighet att ha ett nära samarbete med
övriga skolor (två grundskolor år F-3 för 200 elever och två skolor år 4-9 för 550 elever) som
kommer att etablera sig i Frihamnen. Första etappen ska vara färdig år 2020-2021. Det finns en
närhet till Göteborgs Operan, vilket är ett starkt önskemål från verksamheten och
föräldraföreningen. I dagsläget finns inga andra lediga lokaler anpassade för skolverksamhet i
nära anslutning till Göteborgs Operan.
Gamlestaden, Östra Göteborg
Lokaliseringen undersöktes då det finns flera danssalar i närheten, men det är svårt att få plats
på någon närbelägen skola. Skolan ligger inte i ett centralare läge än dagens placering på Selma
Lagerlövs torg.
I Östra Göteborg ska det dessutom etableras en skola – Gärdsåsskolan – men liksom i
Gamlestaden är behovet av antalet skolplatser stort och det är svårt att inrymma ytterligare
elever.
15
Elyseum, Centrum
Ett annat alternativ som varit aktuellt i utredningen är Elyseum på Västgötagatan. Lokalerna
har tidigare fungerat som museum och konferensanläggning för Göteborg Energi. Elyseum
ligger nära Katrinelundsgymnasiet, men saknar gemensamhet med andra grundskolor i
närheten och det finns inte möjlighet att få till danssalar. Lokalen är planerad för annan
skolverksamhet för tillfället.
Schillerska gymnasiet, Centrum
På Schillerska gymnasiet på Vasagatan finns byggbar yta på en skoltomt som idag används som
parkering. Här har staden önskemål att få starta upp frågan med Fastighetskontoret och
Stadsbyggnadskontoret om att få bygga moderna lärmiljöer till gymnasiet och komplettera med
en grundskola för 300 elever. Balettskolan skulle kunna vara en del av den grundskolan. Detta
alternativ kräver en detaljplaneprocess och bedöms ligga långt fram i tiden.
Guldhedskolan, Centrum
Internationella School of Gothenburg region (ISGR) har idag en del av Guldhedskolan men vill
nu utöka sin verksamhet från 6000 kvm till 12000 kvm. Om ISGR flyttar blir lokalerna lediga
till annan skola. Detta alternativ uppfyller kravet om närhet till annan skola för samutnyttjande
av lokaler och lärare. Kommunikationsmöjligheterna mellan Göteborg Central och
Guldhedsskolan är bättre och dessutom är restiden kortare.
16
Stadsledningskontorets överväganden och slutsatser
Avtalsförlängning
Avtalet med staten är löpande och kan brytas inom gränsen för uppsägningstiden som är den 1
mars året innan det bidragsår som uppsägningen avser. Stadsledningskontoret konstaterar att
det saknas flera förutsättningar som är nödvändiga för att kunna bedriva verksamheten såsom
dansar- såväl som grundskoleförordningen anger.
En viktig förutsättning som utredningen lyft fram är avsaknaden av samarbete med andra
scenkonster och branschen som helhet. Den kulturinstitution i staden som anses relevant för ett
samarbete med balettskolan har ännu inte etablerats kontakt med. Ett samarbete som skulle
kunna vara utvecklande ur ett verksamhetsperspektiv såväl som ur ett elevperspektiv. Det kan
konstateras att Kungliga Svenska Balettskolan är gynnade av Stockholm som huvudstad med
många nationella kulturinstitutioner och ett aktivt kulturliv, inte minst vad gäller
marknadsföringssyfte och som en kommande arbetsgivare för några av skolans duktiga elever.
Vad gäller anställningsbarheten för dansare nationellt sett, men i synnerhet Västsverige, är
möjligheterna mycket små. Stadsledningskontoret konstaterar att dansen är en mycket smal
nisch, där det är ytterst få förunnat att kunna försörja sig på sitt yrkesval. Att ges möjlighet att
etablera branschkontakter redan tidigt i danskarriären måste därför betraktas som en viktig
”dörröppnare”.
En annan viktig förutsättning är läraravtalen, där det föreligger en tämligen stor komplexitet. I
grundskolans förordning 4 kap. 2§ anges att elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag
och ska vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. I dansarförordningens 7§ anges att
läsåret får ha högst 240 dagar, varvid obligatorisk verksamhet får omfatta högst 190 dagar per
läsår och åtta timmar per dag. Dansarförordningen innebär därmed att AB, Bil M inte är
tillämpningsbar för verksamheten, i synnerhet inte för skolans danspedagoger och
ackompanjatörer.
Stadsledningskontoret konstaterar också, bland annat efter samtal med representanter från
Stockholm Stad, att de förutsättningar som skolan kräver är i konflikt med stadens norm om att
erbjuda alla tillsvidareanställning och rätt till heltid. Skolan måste ges möjlighet att tillfälligt
anställa personal men också på deltid i de fall det endast finns behov av det. Kompetensnivån
riskerar annars urholkas i synnerhet vad avser dansarutbildningen, vilket innebär att kvaliteten
på utbildningen försämras.
Skolans brukarråd och föräldraföreningen uttrycker en stark önskan om att staden ska driva
frågan om att få yrkesdansarutbildningsplatser (gymnasieskola) även i Göteborg. Denna fråga
drev staden i slutet av 90-talet, dock utan framgång. Stadsledningskontoret kan notera att
många yttre påverkansfaktorer har tillkommit sedan dess, exempelvis skolans möjlighet att
styra antal elevplatser genom antagningen. Färre elever genomför den förberedande
utbildningen vilket innebär färre elever som söker yrkesdansarutbildningen.
17
Under slutet av 1990-talet startade utbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad en dansutbildning
inom det estetiska programmet på Angeredsgymnasiet. Utbildningen flyttades till Schillerska
gymnasiet, bland annat pga bristande elevfyllnad. Trots flytten till ett centralt läge, kvarstod
problemen med att fylla elevplatserna. Inför läsåret 2013/14 beslutade utbildningsnämnden att
inte anta några elever till årskurs ett, redan antagna elever slutförde sin utbildning. Ett beslut
om att återinföra gymnasial dansarutbildning i form av estetiska programmet inriktning Dans,
fattas av utbildningsnämnden Göteborgs Stad.
Tillsist krävs ett engagemang och en stor förståelse för vad en elitutbildning inom dans faktiskt
innebär. Den förberedande balettutbildningen är unik och kan i vid mening sägas omfatta två
utbildningar. Den teoretiska grundskolan som är obligatorisk med nästan identiska krav som i
vilken grundskola som helst och den andra fysiskt hårda dansarutbildningen som kräver att
eleven har stor förmåga och framtida förutsättningar för att bli yrkesdansare. Balettskolan är å
ena sidan inkluderande, men å andra sidan elitistisk. Två helt olika världar som skolan och dess
huvudman måste förhålla sig till.
Stadsledningskontorets slutsatser avseende avtalsförlängning:
I Göteborgs Stads kulturprogram anges att barn och unga ska kunna påverka såväl
kulturutbudet som formandet av staden och ges möjlighet att till fullo delta i kulturell och
konstnärlig verksamhet. Svenska Balettskolan i Göteborg erbjuder en unik utbildning som kan
ge sådana förutsättningar och att därmed utgöra en viktig identitetsmarkör för stadens kulturliv.
I stadens budget betonas Göteborg som kunskapsstad. Ett brett och varierat utbildningsutbud
inom samtliga skolformer kan vara ett sätt att forma staden som en kunskapsstad. Här kan
balettskolan utgöra en viktig del.
Om en avtalsförlängning ska vara aktuell för staden, bedömer stadsledningskontoret att det
finns några förutsättningar, förutom en stabil ekonomimodell och en central placering, som är
nödvändiga för att skolan varaktigt ska kunna drivas vidare. De förutsättningar som behöver
säkerställas handlar om samarbete med annan grundskola, samarbete med andra konstscener,
avsteg från stadens norm om att erbjuda alla tillsvidareanställning och rätt till heltid samt
läraravtalen på skolan. Exempel på dessa anställningsförhållanden finns redan inom stadens
yrkeshögskoleutbildningar (YH).
I föreliggande rapport beskrivs stadens tidigare initiativ till att starta yrkesdansarutbildning och
utbildning i Dans inom det estetiska programmet. Stadsledningskontorets bedömning är att det i
nuläget inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag för att kunna bedriva denna verksamhet med
god kvalitet och till rimliga kostnader.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår stadsledningskontoret att avtalet avseende förberedande
dansarutbildning år 4-9 mellan Göteborgs Stad och staten förlängs tillsvidare.
18
Ny ekonomisk modell
Svenska Balettskolan i Göteborg har under de senaste åren haft problem med att nå en ekonomi
i balans vilket främst förklaras av ett vikande elevtal. För att skolan varaktigt ska kunna
utvecklas i positiv riktning och att ansvarig skolhuvudman i Göteborgs Stad (SDN) inte ska
behöva stå som ensam ekonomisk garant för en skola med ett rikstäckande uppdrag, bör en
översyn av den ekonomiska modellen göras och avsteg från gängse hantering övervägas.
Vid en översyn av de ekonomiska förutsättningarna till balettskolan bör följande
utgångspunkter vara beaktade:
•
•
•
•
•
•
•
•
Modellen ska vara transparent i förhållande till berörda stadsdelar och kommuner.
Modellen föreslås bestå av en fast del och en rörlig del.
Den fasta delen ska finansiera de delar av utbildningen som är direkt kopplade till
dansarförordningen för elever skrivna i Göteborgs Stad. Den förberedande
dansarutbildningen bör därmed ges mer stabila ekonomiska förutsättningar, även vid
varierande elevtal.
Det riktade statsbidraget för utbildningen hanteras på samma sätt som idag, dvs överförs
direkt till skolan och finansierar delar av de merkostnader som finns inom den
förberedande dansarutbildningen.
Den rörliga delen av modellen föreslås finansiera de delar av utbildningen som är
kopplade till grundskolans läroplan. Den rörliga delen bör baseras på de intra- och
interkommunala ersättningarna inom grundskolan. Modellen bör därmed skapa en större
likvärdighet med övriga grundskolor i staden och skapa incitament för en god
ekonomisk hushållning.
Stadsdelarna har befolkningsansvaret för alla elever boende i stadsdelen, vilket medför
att en intrakommunal ersättning avseende grundskoledelen bör debiteras respektive
stadsdel.
Den interkommunala ersättningen för elever från annan kommun förslås bli tvådelad
med en del som avser ersättning för grundskolans läroplan och en del som avser
kostnader kopplade till dansarförordningen.
En översyn av modellen ska genomföras med viss regelbundenhet och vid förekommen
anledning, exempelvis vid förändring av lokaler.
För att fastställa den fasta delen av modellen bör skolhuvudmannen ges i uppdrag att i
samverkan med stadsledningskontoret ta fram ett förslag till ekonomiska förutsättningar för
en basorganisation vid den förberedande dansarutbildningen. Jämförelser och avstämningar
bör bland annat göras med Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm och annan liknande
verksamhet som exempelvis elitidrottsutbildning (RIG).
Den rörliga delen bör baseras på de intra- och interkommunala ersättningarna inom
grundskolan. Då antalet elever per klass (årskurs) vid balettskolan fortsatt kan förväntas
vara lägre än i andra kommunala skolor medför det att skolan aktivt behöver se över
resursutnyttjandet inom skolan, exempelvis genom att organisera undervisningen i B-form
men också genom att ha en ökad samverkan med andra grundskolor i sitt närområde.
19
Utgångspunkten med förslaget är att skapa likvärdiga förutsättningar med stadens övriga
grundskolor, dock med hänsyn tagen till Svenska Balettskolan i Göteborgs unika uppdrag.
Avtalet med staten om 115 elever medför dock att elevtalet per årskurs i genomsnitt är
maximerat till ca 19 elever vilket medför att ett visst påslag på den rörliga delen till
balettskolan kan behöva övervägas, exempelvis intra- och interkommunal ersättning med
ett tillägg om cirka 10-15 procent.
Stadsledningskontorets slutsatser avseende ny ekonomisk modell:
Ett detaljerat förslag kring ekonomisk modell för Svenska Balettskolan tas fram under 2016.
Modellen arbetas in i budgetförutsättningar för 2017 och införs från och med läsåret 2017/18.
Modellen tillämpas fullt ut från budgetåret 2018.
Balettskolans lokalisering
För att en skola ska kunna utvecklas är det av stor vikt med komplementära kompetenser, det
handlar bland annat om att synliggöra lärarnas kompetenser och behörighet. En grundskola
med knappt 80 elever har svårt att mobilisera och kombinera kompetensen och behörigheter på
bästa sätt, utan måste hitta samarbete med en annan skola för att åstadkomma detta.
Stadsledningskontorets bedömning är att en central placering av skolan skulle innebära bättre
och smidigare förutsättningar för många elever att ta sig till och från skolan, i synnerhet för de
elever som kommer från annan kommun.
Av ovanstående anledningar har utredningen uteslutit vissa förslag för lokalisering.
Stadsledningskontorets slutsatser avseende Svenska Balettskolans lokalisering:
Inriktningen för fortsatt arbete med lokalisering av Svenska Balettskolan i Göteborg bör vara
Schillerska gymnasiet, Frihamnen eller Guldhedsskolan (ISGR´s nuvarande lokaler).
Alla dessa alternativ kräver en lång lokalförsörjningshantering. Stadsledningskontoret bedömer
att nya lokaler för balettskolan tidigast kan tas i drift omkring 2020-2021.
20