1. No category

Kallelse
Kommunstyrelsen
Tisdagen den 2 juni 2015
RAGUNDA KOMMUN
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Datum
2015-05-25
Kommunstyrelsen
Plats:
Kommunkontoret, Hammarstrand
Tid:
Tisdagen den 2 juni, kl 08.00
Tema
Familjerådgivningen, 30 min
Information
1. Ekonomi.
2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden.
3. Kommunchef.
Beslut
Val av justerare.
Ks § 98 Dnr 2015/489 043 ............................................................................................1 Ekonomiskprognos 2015 ..................................................................................................................... 1 Ks § 99 Dnr 2015/490 042 ........................................................................................... 2 Preliminära Budgetramar 2016 ............................................................................................................ 2 Ks § 100 Dnr 2014/93 003 .......................................................................................... 3 Revidering av Lokala ordningsföreskrifter i Ragunda kommun; § 13, förtäring av alkohol på
allmän plats ............................................................................................................................................. 3 Ks § 101 Dnr 2015/493 620 ........................................................................................ 4 ANDT-policy för kommunens skolor, förskolor och fritidshem ................................................. 4 Ks § 102 Dnr 2015/494 620 ........................................................................................ 5 Bidrag till drogförebyggande insatser i samband med skolavslutningarna. ................................. 5 Ks § 103 Dnr 2015/495 190 ........................................................................................ 6 Kostnader för gode män för ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd (PUT). ........ 6 Ks § 104 Dnr 2015/491 002 ........................................................................................ 7 Ändringar i Kommunstyrelens delegationsordning ......................................................................... 7 Ks § 105 Dnr 2010/598 282 ........................................................................................ 8 Upphörande av hyresrabatter till studerande inom Jämtlands Gymnasieförbund, boende i
Ragunda kommuns kommunala bostäder. ........................................................................................ 8 Ks § 106 Dnr 2015/276 317 ........................................................................................ 9 Ärende från BMN – Trafiksäkerhetsfrågor längs Ljungvägen....................................................... 9 Ks § 107 Dnr 2015/478 100 ....................................................................................... 10 Ärende från BMN - Taxa för offentlig kontroll av animaliska biprodukter .............................. 10 Ks § 108 Dnr 2015/477 100 ....................................................................................... 11 Ärende från BMN - Taxa för tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel ................... 11 KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM
RAGUNDA KOMMUN
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Datum
2015-05-25
Ks § 109 Dnr 2014/918 042 ....................................................................................... 12 Omfördelning i 2015 års investeringsbudget .................................................................................. 12 Ks § 110 Dnr 2014/484-005....................................................................................... 13 Investeringsmedel för bredband ....................................................................................................... 13 Ks § 111 .......................................................................................................................... 14 Bredbandskanalisation Bispgården - Lien ....................................................................................... 14 Ks § 112 Dnr 2015/430 026 ....................................................................................... 15 Beslut gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter........................................................................ 15 Ks § 113 Dnr 2015/504 104 ....................................................................................... 16 Delårsrapport Räddningstjänstförbundet Jämtland ....................................................................... 16 Ks § 114 Dnr 2015/428 104 ....................................................................................... 17 Nytt konsortialavtal samt nya ägardirektiv Jämtlands räddningstjänstförbund ........................ 17 Ks § 115 Dnr 2015/429 612 ....................................................................................... 18 Förslag på ägardirektiv samt konsortialavtal Jämtlands Gymnasieförbund 2016 ..................... 18 Ks § 116 Dnr 2015/496 610 ....................................................................................... 19 Bring your own device för elever ...................................................................................................... 19 Ks § 117 Dnr 2015/497 005 ....................................................................................... 21 Policy IT stöd för politiker i Ragunda kommuns styrelse och nämnder. .................................. 21 Ks § 118 Dnr 2015/492 021 .......................................................................................22 Ändrade parkeringsavgifter för personal ......................................................................................... 22 Ks § 119 ..........................................................................................................................23 Bevakningslista ..................................................................................................................................... 23 Ks § 120 ..........................................................................................................................24 Anmälan av delegationsbeslut. .......................................................................................................... 24 Ks § 121 ..........................................................................................................................25 Meddelanden. ....................................................................................................................................... 25 Särskilda bilagor
Tänk på barnchecken (Kf § 6/97)
Jonas Andersson
ordförande
KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 98
Ekonomiskprognos 2015
2015-05-25
Dnr 2015/489 043
1
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 99
Preliminära Budgetramar 2016
2015-05-25
Dnr 2015/490 042
2
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 100
2015-05-25
3
Dnr 2014/93 003
Revidering av Lokala ordningsföreskrifter i Ragunda kommun; § 13,
förtäring av alkohol på allmän plats
Genom lokala brottsförebyggande rådet initierades 2014 en revidering av
den paragraf i de lokala ordningsföreskrifterna som styr alkoholförtäringen
på allmänna platser. Revideringen är ett steg i en omfattande översyn och
utveckling av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Ragunda
kommun och har arbetats fram på uppdrag av Ragundas
brottsförebyggande råd (BRÅ) som företräds av politiker, tjänstemän,
externa aktörer och polis.
Remissyttrande har skett till följande instanser:
Polismyndigheten i Jämtlands län
Räddningstjänstförbundet i Jämtlands län
Remissyttrandet skickades även för kännedom till Länsstyrelsen i Jämtlands
län.
Efter remissutlåtanden med invändningar från Polisen (bilaga 2-3), en
ytterligare bearbetning i BRÅ och ett beslut i Bygg- och Miljönämnden i maj
2015 om att fullmäktige rekommenderas tillstyrka förslaget till revidering,
går förslaget nu vidare till Kommunstyrelsen och förhoppningsvis vidare till
Kommunfullmäktige därefter.
Underlag till beslut
Yttrande fr polisen
Yttrande fr Räddningstjänsten
Tjänstemannayttrande Elin Dahlin.
Bygg- och miljönämndens beslut (Bmn § 39 2015)
Bygg- och miljönämnden har inget att erinra om över förslaget och föreslår
att kommunfullmäktige tillstyrker revidering av Lokala ordningsföreskrifter i
Ragunda kommun; § 13, förtäring av alkohol på allmän plats.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta om att tillstyrka ny lydelse av § 13 i lokala
ordningsföreskrifterna avseende förtäring av alkohol på allmän plats och
därefter lämna ärendet vidare till Kommunfullmäktige.
Brottsförebyggande rådet i Ragunda genom
Beredande Tjänsteman Elin Dahlin, Folkhälsoutvecklare/alkohol- och
drogförebyggande samordnare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 101
2015-05-25
4
Dnr 2015/493 620
ANDT-policy för kommunens skolor, förskolor och fritidshem
Ragunda kommun utvecklar sitt folkhälsoarbete. Ett av elva målområden är
alkohol- och drogförebyggande insatser, där verksamheten styrs via en
nationell ANDT-strategi (ANDT=Alkohol, Narkotika, Dopning och
Tobak), länsgemensamma Mobilisering mot droger och utifrån lokala behov
och förutsättningar. En del i detta arbete är att inom mobiliseringens
koncept ”skolor mot knark” ta fram en ANDT-policy.
Vad elever gör i skolan och på fritiden hänger till stor del samman och
påverkar elevens framtid. Användning av tobak, alkohol och andra
substanser innebär försämrad arbetsmiljö för både den elev som brukar
ANDT och för resten av klassen och inverkar negativt på inlärning och
hälsa. Policyn syftar till nolltolerans gällande tobak, alkohol och andra
hälsoskadliga substanser vid skolområden och under skoltid. Barn och unga
ska skyddas och den som fastnar i beroende ska snabbt och enhetligt få
hjälp. Policyn är framtagen för att all personal i skolorna ska veta hur de ska
arbeta förebyggande och hjälpande och för att elever och
föräldrar/vårdnadshavare ska känna till skolans förhållningssätt och vara
trygga i att säga nej. Policyn kompletteras med handlingsplaner för agerande
vid upptäckt.
Policyn har tagits fram i en arbetsgrupp under ledning av alkohol- och
drogförebyggande samordnaren och under våren har policyn varit på remiss
hos lärarlag, elevråd på högstadieskolorna, elevhälsan och barn- och
utbildningsutskottet. Policyn har även granskats av Staffan Hübinette,
expert på förebyggandearbete för ANDT-fria skolor och som arbetar på
konsultbasis via Mobilisering mot droger.
Underlag till beslut
Förslag till ANDT policy
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås anta ANDT-policyn inklusive handlingsplaner så
att denna kan träda i kraft inför läsåret 15-16 och kommuniceras ut i
samband med terminsstart.
Beredande tjänsteman
Elin Dahlin, Folkhälsoutvecklare/alkohol- och drogförebyggande
samordnare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 102
2015-05-25
5
Dnr 2015/494 620
Bidrag till drogförebyggande insatser i samband med
skolavslutningarna.
Vid brottsförebyggande rådets sammanträde 11 maj 2015 ställdes frågan om
bidrag till så kallad ”blås grönt”-tävling i samband med skolavslutningen.
”Blås grönt” handlar om att kontinuerligt under avslutningskvällen låta
ungdomar blåsa i alkoholmätare för att säkerställa sin nykterhet, och
därefter lotta ut vinster bland högstadieelever som förblir nyktra kvällen
igenom.
Föreningen bakom Club 1880 har tagit på sig att genomföra tävlingen i
Hammarstrand under förutsättning att pengar till vinster inkommer från
annat håll. Club 1880 har tidigare genomfört ”blås grönt” med bland annat
vinster finansierade genom Leader, med god uppslutning. Aktiviteten anses
vara en viktig del i det drogförebyggande arbetet riktat till unga.
Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunen årligen
avsätter 20 000kr till föreningar eller frivilliga som i anslutning till
kommunens högstadieskolor (10 000kr/ort) vill anordna ”blås grönt”aktiviteter eller andra drogförebyggande aktiviteter i samband med
skolavslutningskvällarna. Kostnaden ska belasta ansvar 224, konto 31900,
ett så kallat ”KS övergripande”-konto.
Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslås besluta om att årligen
avsätta 20 000kr från ansvar 224, konto 31900, till drogförebyggande
aktiviteter i samband med skolavslutningarna.
Beredande tjänstemän
Elin Dahlin, Folkhälsoutvecklare/alkohol- och drogförebyggande
samordnare
Anna-Märta Johansson, Landsbygdsutvecklare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 103
2015-05-25
6
Dnr 2015/495 190
Kostnader för gode män för ensamkommande barn som fått
uppehållstillstånd (PUT).
Bakgrund
Överförmyndarnämndens kostnad för gode män för ensamkommande
asylsökande barn kan återsökas från Migrationsverket för tiden fr o m
barnets ankomst till kommunen och fram t o m månaden efter att barnet
fått uppehållstillstånd (PUT). Migrationsverket ersätter då
överförmyndarens kostnad för godmansarvoden, tolkkostnader samt
resekostnader.
I och med att barnet fått PUT tar kommunen det ekonomiska ansvaret för
denna kostnad helt fram till dess att barnet fått en särskild förordnad
vårdnadshavare utsedd för sig eller har blivit myndig.
Under utredningstiden fortsätter gode mannen sitt uppdrag dock i något
mindre omfattning. Överförmyndarnämnden återsöker idag denna kostnad
hos Individ- och familjeomsorgen i kommunen. Kostnaden ska täckas av
det statsbidrag som kommunen får för anordnande av flyktingmottagande.
Arbetet med detta innebär en hel del intern administration. Detta arbete
skulle underlättas om det redan i samband med arvoderingen hos
överförmyndaren belastade kommunens konto för ensamkommande barn,
då överförmyndarnämnden inte har ansvaret för kostnader som avser
personer med uppehållstillstånd.
Underlag för beslut
Överförmyndarnämndens protokoll 2015-05-05 § 16
Tjänstemannaförslag ÖFN
Förslag till beslut
Överförmyndarnämnden föreslår att Kommunstyrelsen behandlar frågan
om att överförmyndarnämndens kostnad för gode män för
ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd (PUT) får belasta kontot
Ansvar 558 Verksamhet 60001 Ensamkommande barn, direkt vid
arvoderingen
Beredande Tjänsteman
Ingrid Larsson, Handläggare överförmyndaren
Överförmyndarnämndens beslut
Enligt förslag.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 104
2015-05-25
7
Dnr 2015/491 002
Ändringar i Kommunstyrelens delegationsordning
Ragunda kommun beslutade hösten 2015 om en ny politisk organisation.
Det inrättades ett Teknisktutskott samt ett Barn- och utbildningsutskott.
Våren 2015 har kommunen dessutom beslutat om en ny
tjänstemannaorganisation med fyra förvaltningar – Samhällsbyggnads-, Barn
och utbildning-, Stöd och Omsorg- samt Kommunledningsförvaltningen.
På Kommunstyrelsen möte i maj 2015 beslutade man att ändra namn på det
Tekniskautskottet till Samhällsbyggnadsutskottet, detta för att stämma
överens med den nya tjänstemannaorganisationen.
Ändringar behöver därför göras i Kommunstyrelsen delegationsordning;
1. Benämningar i delegationsordningen bör ändras enligt följande;
a. Teknisk chef ändras till Förvaltningschef Samhällsbyggnad.
b. Barn- och utbildningschef ändras till Förvaltningschef Barn- och
utbildning
c. Benämningen teknisk förvaltning ändras till
Samhällsbyggnadsförvaltning.
2. Samhällsbyggnadsutskottet har låtit titta över den delegationsordning
som finns från Kommunstyrelsen och föreslår ett antal tillägg, se bilaga.
Underlag för beslut
Tillägg delegationsordning Samhällsbyggnadsutskottet..
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att göra följande ändringar i delegationsordning;
1. Benämningar i delegationsordningen bör ändras enligt följande;
a. Barn- och utbildningschef ändras till Förvaltningschef Barn- och
utbildning
b. Teknisk chef ändras till Förvaltningschef Samhällsbyggnad.
c. Benämningen teknisk förvaltning ändras till
Samhällsbyggnadsförvaltning.
2. Samhällsbyggnadsutskottet har låtit titta över den delegationsordning
som finns från Kommunstyrelsen och föreslår ett antal tillägg, se bilaga.
Beredande tjänsteman
Rolf Ivansen, Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen
Anna Forsberg, Kommunsekreterare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 105
2015-05-25
8
Dnr 2010/598 282
Upphörande av hyresrabatter till studerande inom Jämtlands
Gymnasieförbund, boende i Ragunda kommuns kommunala
bostäder.
Kommunfullmäktige fastslog 2010-06-16 § 35 om hyresrabatter till
studerande inom Jämtlands Gymnasieförbund i Ragunda kommuns
lägenheter. Vid den tidpunkten ägde Ragunda kommun även hyreshusen på
Hallvägen i Bispgården. Nya ägare Bispgården Bostäder erbjuder
studentboende på Hallvägen 6.
Vårt förslag är att denna rabatt ska upphöra inför höstterminsstarten 2015.
Vi har idag 2 lägenheter i Bispgården uthyrd med studierabatt, den ena är
uppsagd till 2015-05-31 och den andra har hyresgäst som bor kvar
höstterminen 2015 och vårterminen 2016. Vi föreslå att den kvarboende
hyresgästen får fortsatt hyresrabatt under tiden han studerar eftersom det
gällde när han hyrde lägenheten och att hyresrabatten täcks av
kommunstyrelsen som tidigare och belastar konto 150 60333 92191.
Underlag för beslut
Kf § 35 2010-06-16
Förslag till beslut
1. Hyresrabatt till studerande inom Jämtlandsgymnasieförbund i Ragunda
kommuns lägenheter, upphör inför höstterminsstarten 2015.
2. Kvarvarande hyresgäst får fortsatt hyresrabatt under tiden han bor kvar
(tom Vt 2016).
Beredande Tjänsteman
Peter Höög
Verksamhetsansvarig Bostadsförvaltningen.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 106
2015-05-25
9
Dnr 2015/276 317
Ärende från BMN – Trafiksäkerhetsfrågor längs Ljungvägen
Skrivelse har inkommit till Bygg- -och miljökontoret gällande trafiksäkerhet
längs Ljungvägen.
Trafikansvarig har yttrat sig och BMN har beslutat.
Underlag för beslut
BMN § 33 2015
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT (§ 33 2015)
Beslutar att vidarebefordra skrivelsen till tekniska kontoret och
Kommunstyrelsen.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 107
2015-05-25
10
Dnr 2015/478 100
Ärende från BMN - Taxa för offentlig kontroll av animaliska
biprodukter
Ärendebeskrivning
Tillsynen över denna verksamhet skall betalas via avgift från den som är
verksamhetsansvarig och Bygg- och miljönämnden skall ha en taxa för
avgiften.
Underlag för beslut
BMN § 37 2015
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT (§ 37 2015)
Bygg- och miljönämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att med stöd
av 27 kap 1 § Miljöbalken samt med hänvisning till 8 kap, 3 b
Kommunallagen anta bilagda taxa för offentlig kontroll av animaliska
biprodukter.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 108
2015-05-25
11
Dnr 2015/477 100
Ärende från BMN - Taxa för tillsyn över handel med vissa receptfria
läkemedel
Bygg- och miljönämnden har inom sitt verksamhetsområde tillsyn över
handel med vissa receptfria läkemedel. Dessa läkemedel återfinns i
detaljhandel som COOP, ICA och bensinstationer med
detaljhandelssortiment. Även vissa hotell och pensionat har ibland ett
mindre sortiment av de vanligaste receptfria läkemedlen som Alvedon och
Ipren.
Tillsynen över denna verksamhet skall betalas via avgift från den som är
verksamhetsansvarig och Bygg- och miljönämnden skall ha en taxa för
avgiften.
Underlag för beslut
BMN § 36 2015
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT (§ 36 2015)
Bygg- och miljönämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att med stöd
av 27 kap 1 § Miljöbalken samt med hänvisning till 8 kap, 3 b
Kommunallagen anta bilagda taxa för tillsyn över handel med vissa
receptfria läkemedel.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 109
2015-05-25
12
Dnr 2014/918 042
Omfördelning i 2015 års investeringsbudget
Bakgrund
Vid Samhällsbyggnadsutskottets sammanträde 2015-05-13 togs beslut om
att föreslå Kommunstyrelsen göra följande omfördelningar i
investeringsbudget 2015.
Att till projekt 1383 (reservkraft kommunhuset) omfördela 500 tkr från
projekt 1326 (energibesparing övriga fastigheter), 500 tkr från projekt 1356
(projekt reservvattentäkter) och 200 tkr från projekt 1341
(energisparåtgärder hyreshus). sammanlagt 1.2 mkr.
Projekt ”reservkraft kommunhuset” omfattar kvarvarande delar av de
tekniska åtgärderna för inrättande av kommunal ledningsplats. Vissa av de
delar som ingår i det ursprungliga projektet har redan genomförts som
ombyggnad av entrén, inrättande av ledningsplats m.m.
Kommunstyrelsen har i ett beslut KS § 22 2013-05-22 beslutat genomföra
projektet till en total kostnad av 3 718 000 kronor, kommunen får av den
summan 50 % i bidrag av MSB (1 859 000 kronor). Kommunen har i
samma beslut sagt att medel till investeringen ska avsättas i både 2014 och
2015 års investeringsbudget, rubricerad omfördelning bedöms motsvara
2015 års avsättning.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta fördela om
investeringsbudgeten enligt förslaget.
Beredande tjänsteman
Rolf Ivansen
Chef Samhällbyggnadsförvaltningen
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 110
2015-05-25
13
Dnr 2014/484-005
Investeringsmedel för bredband
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-25 § 31 att bevilja extra
investeringsmedel för bredband, detta skrevs även in i
Ekonomistyrningspolicyn.
Då alla investeringarna inte genomfördes under 2014 utan dragit över till
2015 behövs ett beslut om att få kontera detta på 2015 år istället.
Det som återstår är
Hyreshus:
Eventuellt 100 privatanslutningar:
Total investering i Stadsnät:
3.400.000:1.800.000:5.880.000:-
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta att
investeringarna för 2014 genomförs 2015
Beredande tjänsteman
Paul Eriksson
Bredbandssamordnare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-25
14
Ks § 111
Bredbandskanalisation Bispgården - Lien
Bakgrund
Ragunda Kommun har fått beviljat kanalisationsstöd för byggandet av
kanalisation mellan Bispgården och Lien.
Syftet med kanalisationen är att möta Lien-Pålgårds fiberförening. Stödet
skall redovisas 20160520 varför investeringen måste ske under 2015.
Kanalisationsstödet omfattar enbart byggandet av kanalisation och material
för densamma, inte fiber eller fiberarbete.
Den beräknade kostanden för kanalisationen är 1.025.000:- varvid 50% ges i
bidrag, alltså egen investering med 512.500:För fiber och fiberarbete tillkommer en kostnad om 450.000:-. Denna del
kan utföras 2016, till en något dyrare kostnad.
Förslag till beslut
Alt 1. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta att
investera i kanalisation inklusive fiber och fiberarbete 2015
Alt 2. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta att
investera i kanalisation 2015 samt fiber och fiberarbete 2016
Beredande tjänsteman
Paul Eriksson
Bredbandssamordnare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 112
2015-05-25
15
Dnr 2015/430 026
Beslut gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter
I arbetsmiljölagen finns regler för arbetsgivaren och andra skyddsansvariga
om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren har det
yttersta ansvaret att inom organisationen bedriva ett systematiskt
arbetsmiljöarbete. Det systematiska arbetet ska ingå som en naturlig del av
den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykiska och sociala
förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.
Ytterst ansvarig för arbetsmiljön är politiker i fullmäktige, men på grund av
praktiska skäl är det därför nödvändigt att fördela arbetsmiljöuppgifterna så
långt ut i organisationen som möjligt.
En sådan fördelning av arbetsmiljöuppgifter har nu arbetats fram och är
behandlad i ledningsgrupp samt Central samverkansgrupp, MBL 11§
150507.
Underlag till beslut
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter.pdf
Förslag till beslut
Förslå Kommunfullmäktige att anta bifogat dokument gällande fördelning
av arbetsmiljöuppgifter.
Beredande tjänsteman
Ann-Marie Åsander Amrén
Personalchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 113
2015-05-25
16
Dnr 2015/504 104
Delårsrapport Räddningstjänstförbundet Jämtland
Bakgrund
Enligt ägardirektiv för Jämtlands Räddningstjänstförbund ska förbundet
redovisa delårsrapporter per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska
innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemskommunerna
tillhanda cirka 20 maj och cirka 20 september.
Delårsrapporten innehåller förutom ekonomisk redovisning en redogörelse
för verksamhet och personal.
Positivt utfall per april men prognosen för helåret är ett nollresultat.
Underlag för beslut
Delårsrapp daterad 2015-05-18
Förslag till beslut
Godkänna delårsbokslut.
Föreslå Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 114
2015-05-25
17
Dnr 2015/428 104
Nytt konsortialavtal samt nya ägardirektiv Jämtlands
räddningstjänstförbund
Bakgrund
Det har upprättats ett nytt konsortialavtal för Jämtlands
räddningstjänstförbund. Avtalet ersätter tidigare konsortialavtal mellan Berg,
Bräcke Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersunds kommuner och
skrivs om med anledning av JR ska utökas till sju medlemskommuner, med
Härjedalen som den sjunde medlemmen.
Kommunerna är överens om att utfärda gemensamma medlems/ägardirektiv för förbundet som direktiv för förbundets budget- och
verksamhetsplanering. För beslut om medlems-/ägardirektiv nominerar
kommunerna en ”ägarstämma” bestående av en ledamot från varje
kommun. Varje kommun representerar ett röstetal som motsvarar
kommunens andel av antalet ledamöter i direktionen. För fastställande av
medlems-/ägardirektiv krävs kvalificerad majoritet med 75 %. Senast den 30
juni året före respektive budgetår skall kommunerna besluta om
ägardirektiv.
Ägarsamråd sker den 29 maj där handlingarna ska fastställas. Eventuella
ändringar skickas ut snarats möjligt.
Underlag för beslut
Konsortieavtal Jämtlands räddningstjänstförbund reviderat 20150415
Utkast ägardirektiv 2016 Jämtlands räddningstjänstförbund
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige
 Godkänna det nya konsortialavtalet för Jämtlands
räddningstjänstförbund
 Godkänna utkastet till ägardirektiv 2016 för Jämtlands
räddningstjänstförbund
Beredande tjänsteman
Tommy Lundkvist
T.F Kommunchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 115
2015-05-25
18
Dnr 2015/429 612
Förslag på ägardirektiv samt konsortialavtal Jämtlands
Gymnasieförbund 2016
Bakgrund
Kommunerna är överens om att utfärda gemensamma medlems/ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund som direktiv för förbundets
budget- och verksamhetsplanering. För beslut om medlems-/ägardirektiv
nominerar kommunerna en ”ägarstämma” bestående av en ledamot från
varje kommun. Varje kommun representerar ett röstetal som motsvarar
kommunens andel av antalet ledamöter i direktionen. För fastställande av
medlems-/ägardirektiv krävs kvalificerad majoritet med 75 %. Senast den 30
juni året före respektive budgetår skall kommunerna besluta om
ägardirektiv.
Ägarsamråd sker den 29 maj där handlingarna ska fastställas. Eventuella
ändringar skickas ut snarats möjligt.
Underlag för beslut
Utkast ägardirektiv 2016 Jämtlands Gymnasieförbund
Utkast konsortialavtal 2016 Jämtlands Gymnasieförbund
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige
 Godkänna det nya konsortialavtalet för Jämtlands Gymnasieförbund
 Godkänna utkastet till ägardirektiv 2016 för Jämtlands Gymnasieförbund
Beredande tjänsteman
Tommy Lundkvist
T.F Kommunchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 116
2015-05-25
19
Dnr 2015/496 610
Bring your own device för elever
I läroplanen från 2011 ställs krav på digital teknik i undervisningen. För att
elever ska få en tidsenlig utbildning krävs därför tillgång till datorer eller
surfplattor. Inom Ragunda kommun har all IT-satsning bekostats av
ordinarie läromedelsbudget, vilket lett till att det idag är oerhörd ojämn och
i många fall låg status på IT hårdvaran i skolorna. Att hantera hårdvara,
speciellt om den är föråldrad, kräver mycket insatser av kommunens ITavdelning.
Många av skolans elever har idag i hemmet tillgång till en egen surfplatta
eller laptop, som i de flesta fall håller en högre standard än den de får
tillgång till på skolan. Dessutom finns ofta individuella preferenser kring
operativsystem och modeller
Det mesta av skolans IT-användning går idag att skötas via sk
”molntjänster”, vilket innebär att det enda som behövs är en
internetuppkoppling.
Skollagens 10 kapitlet §10 anger att ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång
till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning …”
Detta gör att det inte är oproblematisk att be elever ta med sig sin egen
digitala enhet. Om det däremot skulle erbjudas 50 kr/månad (500 kr/läsår)
om eleven själv tillhandahåller sin digitala enhet, täcks en eventuell
extraförsäkring alternativt slitagekostnad för att nyttja en redan inköpt och
dessutom för eleven ”känd” enhet. Det finns kommuner som erbjuder
elever att ta med sig egna enheter till skolan utan att få ersättning för det,
men det går inte i de fallen att kräva att enheten är med, vilket försvårar för
pedagogernas planering.
För de elever som inte vill eller har möjlighet att ta med sig en egen enhet
ska det finnas tillgång till detta på skolan med samma minsta tekniska
minimikrav som ställs på en egen medtagen enhet. Dessa enheter kommer
också att kunna användas när skolan ska utbilda i speciella program eller på
speciella enheter.
En enhet som skolan köper in kostar idag ca 4000 kr och har funktionell
livslängd på ca 3-4 år, men får gå betydligt längre. Till detta kommer en
massa IT-teknisk tid.
Beräknade positiva effekter
Digital undervisning kommer underlättas, vilket skapar bättre
förutsättningar för högre måluppfyllelse.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-25
20
Elever får jobba med de enheter de är vana och bekväma med
De hushåll som tidigare inte haft råd att skaffa egen utrustning får nu ett
bidrag att göra detta.
Miljömässigt positivt att använda befintliga enheter mer istället för att köpa
in dubbla uppsättningar
Mindre behov av IT-service i kommunens regi
Riskerade negativa effekter
Familjers olikartade ekonomiska förutsättningar kan skapa statustänk
Läraren måste planera lektioner utifrån olika enheter och operativsystem
Administration med betalning till elever/vårdnadshavare ökar
Underlag för beslut
https://sites.google.com/a/utb.nacka.se/laerverktyg-inom-nackas-kommunalaskolor/home
http://www.itslearning.se/byod-bring-your-own-device
http://www.janhylen.se/2012/nar-ska-skolorna-sluta-kopa-datorer-till-eleverna/
Förslag till beslut
1. Erbjuda de elever som vill och kan ta med sig en egen enhet, med av
skolan förutbestämda tekniska minimikrav 500 kr/läsår för att nyttja den
i skolan.
Beredande tjänsteman
Tomas Blom
Chef Barn- och Utbildningsförvaltningen
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 117
2015-05-25
21
Dnr 2015/497 005
Policy IT stöd för politiker i Ragunda kommuns styrelse och
nämnder.
Till följd av ny politiskorganisation ska policyn uppdateras.
”Som ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, övriga
nämnder och Sociala utskottet har du rätt att låna en läsplatta”
Ändras till
”Som ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, övriga
nämnder och utskott har du rätt att låna en läsplatta”
Förslag till beslut
Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa förändringen i policyn enligt ovan.
Beredande tjänsteman
Anna Forsberg
Kommunsekreterare
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 118
2015-05-25
22
Dnr 2015/492 021
Ändrade parkeringsavgifter för personal
Parkering med motorvärmare för personal i Ragunda kommun har fram till
20150401 kostat 100 kr/månad. I budget 2015 beslutades att höja avgiften
till 185 kr/månad för att det ska stämma överens med vad boende i
Ragunda hyreshus betalar, vilket är det gällande marknadspriset i Ragunda.
På detta sätt skulle dels budgeten förstärkas, men det skulle även säkerställas
att inget förmånsvärde på mellanskillnaden skulle behövas tas upp till
taxering.
Reaktionerna på den kraftiga avgiftshöjningen har dock blivit att ca 40
personer redan har sagt upp sina motorvärmarplatser och massiva protester
och missnöje med personal som är tvungen att ha bil för att komma till och
från jobbet. De flesta av de personer som sagt upp platser kommer även i
framtiden behöva använda sin bil, och blir på så sätt hänvisade till de
begränsade antal fria platser utan motorvärmarstolpar, vilket kan komma att
skapa oordning.
Ett alternativt förslag som kommit fram är att erbjuda motorvärmarstolpe
under de kalla månaderna (oktober – april) för 230 kr i månaden och att
strömmen slås av maj – september och platsen då är ”fri”. På så sätt uppstår
ingen förmånsbeskattning och den genomsnittliga kostnaden blir ca 135
kr/månad
I samband med tecknande av motorvärmarplats utges ett parkeringsbevis
som kan användas på den egna platsen samt på de platser som inte är
uthyrda, vilket underlättar för den personal som arbetar på fler ställen i
kommunen.
Dessutom föreslås att kommunen beslutar att införa parkeringsböter till de
som olovligen utnyttjar motorvärmarstolpar
Förslag till beslut
1.
Erbjuda kommunanställda motorvärmarplatser för 230 kr under
perioden oktober – april.
2.
Införa parkeringsböter på 500 kr/dygn om någon står på
motorvärmarplats utan tillstånd
Beredande tjänsteman
Tommy Lundkvist
Tf Kommunchef
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-25
Ks § 119
Bevakningslista
Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan.
Bilaga.
23
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-25
Ks § 120
Anmälan av delegationsbeslut.
Su §§ 26-29 2015-05-06
Su § 30 2015-05-12
Su § 32 2015-05-21
Vård och omsorg nr 208-276 (april)
Serveringstillstånd nr 1-2 (2015)
Barn och utbildning
- Förskola nr 1-26 (2015)
- Fritidshem nr 1-14 (2015)
- Grundskola/särskola nr 1-5 (2015)
24
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-25
25
Ks § 121
Meddelanden.
BMN § 40 2015
Yttrande angående åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 20152020.
BMN § 38 2015
Internkontrollplan för Bygg- och miljönämnden 2015.
BMN § 41 2015
Ragunda kommun föreläggs med stöd av bestämmelserna i Miljöbalken 26
kap. 9, 22 §§ att vidta följande åtgärder vid reningsverket i Hammarstrand.
Senast 5 augusti lämna in en redovisning hur problemen med bräddningar
och efterföljande störningar i reningsverkets biosteg ska lösas.
Ny rutin för digital spridning av kallelser och protokoll
Fr.o.m. 2015-06-30 försvinner Zonline. Kallelse och protokoll kommer
hädanefter att finnas tillgänglig via kommunens hemsida.
Kallelse med mötesdetaljer och ärendeförteckning skickas per mail till
ledamöter och ersättare. Bilagor på hemsidan.
RAGUNDA KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-05-25
26
BEVAKNINGSLISTA 2015
Paragraf
Ks § 57/12
Ks § 19/10
Ks § 32/02
Ks § 130/13
Ks § 7/14
Ks § 8/14
Ks § 59/14
Ks § 118/14
Ks § 168/14
Ks § 58/15
Ks § 56/15
Ärende
Fastighetsutredning
Skötsel av kommunens grönytor
Systematisk kval. Arb. Skolan
Uppföljning Fastighetspolicyn
Konsekvensanalys av införandet av
fyradagarsvecka i åk. 1
Avgifter och taxor Vård o Omsorg samt
Kostenheten
Riktlinjer, rutiner, nivå Hemvårdsbidrag
Medborgarförslag – Skolmat/pedagogisk
lunch för lärare
Medborgarförslag – Arbetsgrupp för
Sporthall/Allaktivitetshus.
Motion - Skolpeng för utemiljön på våra
skolor
Internkontroll plan
Revidering av alkohol- och drogpolitiskt
handlingsprogram
Åtgärd
Återrapportering
Beredning
Redovisning
Utvärdering och Analys
Ansvar
Kommunchef
Teknisk chef
Barn- och utbildningschef
Kommunchef
Barn och utbildningschef
Klart
sept - 15
sept - 15
sept-15
sept - 15
nov-15
Årlig uppföljning
mars – 16
Årlig uppföljning
Beredning
Kommunchef
mars – 16
sept-15
Beredning
Kommunchef
sept-15
Beredning
Tekniska
sept-15
Årlig uppföljning
Beredning
Kommunchef
sept -15
sept -15
Hammarstrand 2015-05-12
Till kommunstyrelsen:
Revidering av Lokala ordningsföreskrifter i Ragunda
kommun; § 13, förtäring av alkohol på allmän plats
Genom lokala brottsförebyggande rådet initierades 2014 en revidering av den paragraf i
de lokala ordningsföreskrifterna som styr alkoholförtäringen på allmänna platser.
Revideringen är ett steg i en omfattande översyn och utveckling av det alkohol- och
drogförebyggande arbetet i Ragunda kommun och har arbetats fram på uppdrag av
Ragundas brottsförebyggande råd (BRÅ) som företräds av politiker, tjänstemän, externa
aktörer och polis.
Remissyttrande har skett till följande instanser:
Polismyndigheten i Jämtlands län
Räddningstjänstförbundet i Jämtlands län
Remissyttrandet skickades även för kännedom till Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Efter remissutlåtanden med invändningar från polisen (bilaga 2-3), en ytterligare
bearbetning i BRÅ och ett beslut i Bygg- och Miljönämnden i maj 2015 om att
fullmäktige rekommenderas tillstyrka förslaget till revidering, går förslaget nu vidare till
Kommunstyrelsen och förhoppningsvis vidare till Kommunfullmäktige därefter.
Förslag till beslut:
Kommunstyrelsen föreslås besluta om att tillstyrka ny lydelse av § 13 i lokala
ordningsföreskrifterna avseende förtäring av alkohol på allmän plats och därefter lämna
ärendet vidare till Kommunfullmäktige.
Brottsförebyggande rådet i Ragunda genom
Elin Dahlin
folkhälsoutvecklare/alkohol- och drogförebyggande samordnare
1
Hammarstrand 2015-05-12
Förslag till ny lydelse av § 13 i de lokala
ordningsföreskrifterna inklusive bilaga:
§ 13
Spritdrycker, vin, öl överstigande 2,25 volymprocent alkohol samt annan jäst
alkoholdryck som avses i alkohollagen (2010:1622), får inte förtäras på allmän plats
inom de områden som anges med särskilda begränsningslinjer på karta (bilaga på nästa
sida) inom tätorterna Stugun, Bispgården och Hammarstrand.
I de fall serveringstillstånd för alkohol beviljats tillfälligt eller stadigvarande, undantas
denna/dessa platser för tid som tillståndet avser.
Förbudet innefattar oberoende av markering på karta, följande allmänna platser i
kommunen:
 torg
 lekplatser
 idrottsanläggningar (tex fotbollsplaner)
 motionsspår
 badplatser
 skol- och förskoleområden
 kyrkogårdar/begravningsplatser
 hälsocentraler
 brandstationer
2
Hammarstrand 2015-05-12
Bilaga till § 13
Kartor erhållna via kommunens GIS-ansvarige 2015-05-12. Markerade områden
inklusive trottoarer och allmänna intilliggande grönytor och parkeringsplatser är vad
som avses.
Bispgården:
Forsvägen från parkeringen intill ICA i väst och till infarten till Hallvägen i öst, inklusive
torg och aktivitetspark.
3
Hammarstrand 2015-05-12
Stugun:
Från området utanför bibliotek och vänthall i väst och till ICA:s parkering i öst, samt
Ängevägen och intilliggande grönområden ner till bron och mackområde.
4
Hammarstrand 2015-05-12
Hammarstrand:
Centralgatan från lekparken i norr till utanför ICA och vänthall i söder, samt
Kullstavägen från Centralgatan och upp till korsningen mot Skalgränd.
5
Hammarstrand 2015-05-12
Bakgrund till ärendet
I samband med sedvanlig folkfest och cruisingen i Hammarstrand i slutet av juni 2014
fick BRÅ:s ordförande frågan från polisen om hur kommunens ordningsföreskrifter ser
ut gällande platser med alkoholförbud. De lokala ordningsföreskrifterna angående
alkoholförbud är enligt eftersökningar senast reviderade 1996 och avseende
alkoholförtäring (§ 13) framgår sedan dess att ”spritdrycker, vin och starksprit får
inte förtäras inom följande områden: torg och kyrkoparker i kommunen”.
Dessförinnan fanns en lydelse om förbud mot alkoholförtäring på ”allmän plats”
förutom i samband med tillåten servering. Framtaget 1987 finns även en förteckning
över allmänna platser och parkområden, däremot oklart om denna fortfarande gäller, då
den saknas i nyare handlingar.
Vad gäller generellt sett?
Den vedertagna uppfattningen om att man inte får dricka alkohol på allmän plats, är inte
juridiskt giltig men respektive kommun kan enligt Ordningslagen (1993:1617) själva ta
fram lokala föreskrifter för var alkoholförtäring får ske och inte (kap 3, § 8).
Ordningslagen reglerar ordningsförfaranden vid allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar (kap 1, § 1) och specifikt för pågående ärende står i lagen
följande (ej ordagrant förutom inom citat):
§ 2: Offentlig plats definieras enligt lagen som:
1. allmänna vägar,
2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän
plats och som har upplåtits för sitt ändamål
3. hamnområden.
4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän
trafik.
Vidare står att ”en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller
friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden,
om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, skall jämställas med offentliga
platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att
områdena är tillgängliga för allmänheten.”
§ 18: ”Vid en offentlig tillställning får spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa
alkoholdrycker drickas bara om det sker vid tillåten servering av sådana drycker.
Spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som inte får drickas vid
tillställningen får inte heller förvaras i lokalen eller på platsen. Polismyndigheten får för
6
Hammarstrand 2015-05-12
särskilda fall medge undantag från första stycket. Den som bryter mot förbudet i första
stycket är skyldig att på tillsägelse lämna tillställningen. ”
Kap 3, § 25 reglerar att polisen får förverka alkohol (hälla ut/förstöra) i samband med
påträffande vid allmän tillställning och sammankomst i de fall inte särskilt
alkoholtillstånd för detta har beviljats.
Därutöver gäller enligt annan lagstiftning att ingen under 18 år får dricka alkohol
(oavsett ordningsföreskrifter) samt att unga 18-19 år enbart får dricka alkohol inom
alkoholtillstånds beviljade områden (om åldersgräns inte överstiger 19) eller som kan
inhandlas i livsmedelsbutik.
Exempel på andras ordningsföreskrifter:
Flertalet undersökta kommuner har föreskrifter som kompletteras av specificerade
områden, antingen kartor per tätort eller angivna gator/platser. De flesta har även
förtydligat att ifall tillfälligt eller stadigvarande alkoholtillstånd beviljats inom området, är
denna/dessa platser tillfälligt eller permanent undantagna från
alkoholförtäringsförbudet.
Exempel Örebro ”Spritdrycker, öl, vin överstigande 2,25 volymprocent alkohol samt
sådan annan jäst alkoholdryck som avses i alkohollagen (2010:1622) får inte förtäras på
allmän plats inom det område som anges med särskilda begränsningslinjer på karta till
dess ordningsföreskrifter, bilaga D, och inom de områden som anges i särskild
förteckning till dessa ordningsföreskrifter, bilaga A.”
Örebro har områden utritade på karta men har också specificerat att förutom detta får
man inte heller dricka alkohol på lekplatser, idrottsanläggningar, motionsspår,
badplatser, skol- och förskoleområden, begravningsplatser och järnvägsområden.
Exempel Krokom: ”Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras utomhus på
offentliga platser i centrala Krokom, Föllinge, Nälden och Änge annat än i samband
med tillåten servering av sådana drycker. Förbudsområdenas avgränsning framgår av
kartorna vid resp ortsnamn.”
Exempel på avgränsat område i tätort i Krokoms kommun återfinns på nästa sida.
7
Hammarstrand 2015-05-12
Exempel på område i tätort i Krokoms kommun där alkoholförtäring är förbjuden.
Bilaga 2-3,
remissyttranden från Polismyndigheten samt Jämtlands räddningstjänstförbund.
8
Policy mot tobak, alkohol och andra
droger i och omkring våra skolområden
inklusive handlingsplaner
Beslutad av XX
Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger; www.mobilisering.nu
1
Innehåll
1.
Inledning ............................................................................................................................................... 3
2.
Definitioner ........................................................................................................................................... 3
3.
Mål .......................................................................................................................................................... 3
4.
Vad säger lagen? ................................................................................................................................... 4
5.
Vad gäller vid kommunens skolområden? ....................................................................................... 5
6.
Förebyggande och hälsofrämjande arbete ........................................................................................ 5
7.
Tidiga signaler ....................................................................................................................................... 6
8.
Utvärdering och revidering ................................................................................................................. 6
9.
Handlingsplaner ................................................................................................................................... 6
Vid misstanke om tobaksbruk ............................................................................................................... 6
Vid misstanke om alkoholpåverkan ...................................................................................................... 7
Vid misstanke om narkotikapåverkan ................................................................................................... 8
10. Bilaga: Brev till vårdnadshavare ......................................................................................................... 9
2
1. Inledning
Vi i Ragunda kommun bryr oss om våra elever, deras hälsa och framtid. Vad elever gör i skolan
och på fritiden hänger ihop och påverkar deras framtid. Användning av tobak, alkohol och andra
substanser innebär försämrad arbetsmiljö, inlärning och hälsa för eleven och resten av klassen.
Ragunda kommun har därför nolltolerans gällande tobak, alkohol och andra
hälsoskadliga substanser i skolområden och under skoltid. Barn och unga ska skyddas och
den som fastnar i beroende ska få hjälp. Denna policy finns för att all personal i skolorna ska veta
hur de ska arbeta förebyggande och hjälpande och för att elever och föräldrar/vårdnadshavare
ska känna till skolans förhållningssätt och vara trygga i att säga nej.
2. Definitioner
Policyn innefattar allt som enligt lagstiftningen räknas som tobak (inkl. e-cigaretter och
vattenpipa), alkohol, droger, läkemedel och andra preparat som tas i berusningssyfte; till exempel
medel som används vid sniffning, boffning eller dopningsmedel. I policyn används begreppet
ANDT, som är en förkortning för alkohol, narkotika, droger och tobak och som i policyn
omfattar allt ovan. Begreppet ”skolområde” användas och med det menas både inom- och
utomhusmiljö i kommunens grundskolor, förskolor och fritidshem.
3. Mål

Policyn ska vara känd av personal, elever och föräldrar/vårdnadshavare genom att tas
upp vid varje läsårsstart och vid behov. Informationen ska anpassas så att alla förstår.

Hälsoperspektivet där ANDT ingår ska genomsyra all skolans verksamhet.

Elever ska regelbundet utbildas i ANDT.

Vid misstanke om att elev använt något inom ANDT ska personal agera utifrån policyns
handlingsplaner.

Samverkan mellan olika ämnen och med andra aktörer ska öka och ske utifrån behov.

Användandet av ANDT bland grundskoleelever ska minska.
3
4. Vad säger lagen?
Arbetsmiljölagen
Säger att arbetsmiljön ska vara god och olycksfall förebyggas. Ingen ska till exempel behöva
utsättas för passiv rökning, tobakslukt eller klasskamrater som uppträder konstigt på grund av
berusning eller abstinens.
FN:s barnkonvention
Skolan måste enligt konventionen säkerställa att barn och ungdomar ges goda förutsättningar för
hälsa, vilket kan kopplas till texten om arbetsmiljölagen ovan.
Tobakslagen
Rökning är förbjuden i lokaler och utomhusområden som är avsedda för barnomsorg,
skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och ungdomar, dygnet runt, året runt. Lagen
säger även att det är förbjudet att sälja tobak till minderåriga eller vid misstanke om att tobaken
kommer att föras vidare till minderåriga.
Socialtjänstlagen
Skolan är skyldig att anmäla vidare till socialtjänsten om elev använder eller misstänks använda
alkohol, narkotika eller andra droger.
Skollagen
Skolan ska bland annat jobba för att stödja barns och elevers utveckling och lärande och
stimulera till livslång lust att lära. Hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov och
förutsättningar för att genomföra utbildningen.
Narkotikastrafflagen
Det är straffbart att skaffa, förvara, använda och sälja allt som är narkotikaklassat.
4
5. Vad gäller vid kommunens skolområden?
Tobak
Elever och ungdomar under 18 år ska inte använda tobak. Föräldrar/vårdnadshavare, pedagoger
och andra vuxna är viktiga föredömen och ska inte använda tobak på skolområden. Om någon
vuxen behöver röka ska denne hänvisas till angiven plats utanför skolområdet.
Alkohol
Det är förbjudet att ha, dricka eller vara påverkad av alkoholhaltiga drycker på skoltid och vid
resor och aktiviteter som skolan anordnar, liksom i skolans (och övriga kommunala) lokaler.
Sniffning/boffning
Det är förbjudet att ha, använda eller vara påverkad av sniffnings- eller boffningspreparat under
skoltid.
Narkotika
Det är förbjudet att inneha, förvara, inta eller vara påverkad av narkotikaliknande preparat.
6. Förebyggande och hälsofrämjande arbete
Ju mer kunskap elever har om skador och risker med ANDT, ju troligare att man avstår. ANDTundervisningen ska därför vara faktabaserad och relevant och gärna göras ämnesövergripande.
Ett gott bemötande och goda relationer mellan vuxna och barn är också viktigt i det
förebyggande arbetet då det skapar trygghet och gemenskap som ökar chanserna för att unga inte
börjar med ANDT. Skolmiljön ska därför arbeta för att uppnå detta och även för hög närvaro
bland eleverna och för att alla elever ska få godkända betyg. Också relationerna mellan skolan och
föräldrar/vårdnadshavare är hälsofrämjande och viktiga.
Det ska finnas skyltar om rökförbudet på skolgårdarna och vuxna som vistas inom skolområdet
ska informeras om förbudet. Kommunen ska regelbundet göra tillsyn på skolgårdarna för att
säkerställa att inga minderåriga utsätts för tobak. Skolorna ska också samverka med bland annat
kommunens alkohol- och drogförebyggande samordnare så att förebyggande insatser för elever
och föräldrar/vårdnadshavare görs.
5
7. Tidiga signaler
Tidiga signaler på att någon börjat med tobak, alkohol eller något annat inom ANDT är förutom
röklukt/alkohollukt och rastlöshet vid långa lektioner (abstinens), även beteendeförändringar,
onormal trötthet, byte av umgänge, låg närvaro och/eller misskötsel av sin hälsa. Det är viktigt att
vuxna, både i skolan och hemmet, reagerar och agerar vid oro. Lästips: www.mobilisering.nu,
www.droginfo.com, www.can.se.
8. Utvärdering och revidering
Policyn ska årligen utvärderas och vid behov göras om. Ansvarig för det är kommunens alkoholoch drogförebyggande samordnare, i samråd med ledning, lärare och elever. Användandet av
ANDT bland grundskoleungdomar ska följas upp minst vart tredje år genom exempelvis CANundersökning. Handlingsplanerna ska revideras vid behov.
9. Handlingsplaner
Vid misstanke om eller uppenbart tobaksbruk
Vad?
Vem?
Hur?
När?
1. Mentorkontakt
Den som
upptäcker/
misstänker
Mentor
Kontaktar mentor
Samma dag som
upptäckten/misstan
ken kom
Samma dag
2. Orossamtal
3. Kontakt
vårdnadshavare
Mentor
4. Åtgärder
Mentor
Pratar med elev. Elev
erkänner eller förnekar
Per telefon eller blankett
(sid 9). Om
vårdnadshavare
misstycker till
tobaksbruket beslutas
om gemensam plan, om
vårdnadshavare
samtycker till
tobaksbruket ska elev
ändå erbjudas stöd via
elevhälsan och förälder
informeras om detta.
Elev ska alltid erbjudas
samtal eller
avvänjningshjälp via
elevhälsan, och vid
Samma dag
Elevhälsan
kontaktas inom en
vecka
6
5. Uppföljning
Mentor
behov även annan hjälp.
Överenskomna åtgärder
ska dokumenteras av
mentorn.
Vårdnadshavare hålls
underrättad. Åtgärder
följs upp. Vid ny
misstanke/upptäckt
genomförs punkt 1-5
igen.
Efter en månad och
därefter vid behov
Vid misstanke om alkoholpåverkan
Vad?
Vem?
1. Kontakt rektor eller Den som
mentor
upptäcker
2. Orossamtal
Rektor/mentor
3. Kontakt med
vårdnadshavare
Rektor/mentor
4. Elev avvisas
Rektor/mentor
5. Vidare information
Rektor/mentor
6. Anmälan
socialtjänsten
Rektor
7. Åtgärdsplan
Rektor/mentor
8. Uppföljning
Rektor/mentor
Hur?
När?
Kontakt med
mentor/rektor
(beroende på vem som
är anträffbar)
Pratar med elev. Elev
erkänner eller förnekar.
Informerar om det
inträffade och ber om
hämtning av elev.
Elev skickas hem för
tillnyktring
Informerar
rektor/mentor (den som
inte genomfört p. 2-4)
Informerar elevhälsan.
Dokumenterar det
inträffade.
Skriftlig, formell
anmälan till
socialtjänsten
Rektor, vårdnadshavare
och elevhälsan träffas
och beslutar om
åtgärder; tex
kuratorkontakt,
blåstester, åtgärder via
socialtjänsten.
Uppföljning av
åtgärdsplan. Kontakt
med vårdnadshavare.
Vid ny misstanke/
upptäckt genomförs
punkt 1-8 igen.
Omedelbart
Omedelbart
Omedelbart
Efter
föräldrakontakt
Samma dag
Senast nästa dag
Senast nästa dag
Veckovis i minst en
månad, därefter vid
behov
7
Vid misstanke om narkotikapåverkan
Vad?
Vem?
1. Kontakt rektor eller Den som
mentor
upptäcker
2. Orossamtal
Rektor/mentor
3. Kontakt med
vårdnadshavare
Rektor/mentor
4. Polis tillkallas
Rektor/mentor
9. Elev avvisas
Rektor/mentor
5. Vidare information
Rektor/mentor
6. Anmälan
socialtjänst
Rektor
7. Åtgärdsplan
Rektor/mentor
8. Uppföljning
Rektor/mentor
Hur?
När?
Kontakt med
mentor/rektor
(beroende på vem som
är anträffbar)
Pratar med elev. Elev
erkänner eller förnekar.
Informerar om det
inträffade och ber
vårdnadshavare komma.
Polis beslutar om
drogtest (rektor kan
också besluta men det är
då frivilligt för eleven)
Elev skickas hem för
tillnyktring
Informerar
mentor/rektor (den som
inte genomfört p. 2-4)
Informerar elevhälsan
Dokumenterar det
inträffade.
Skriftlig, formell
anmälan till
socialtjänsten men
muntlig kontakt för
förhandsbedömning
Rektor, vårdnadshavare
och elevhälsan träffas
och beslutar om åtgärder
(kan se olika ut beroende
på om elev erkänt
och/eller testats positivt,
alt förnekar); tex
kuratorkontakt,
drogtester, åtgärder via
socialtjänsten.
Uppföljning av
åtgärdsplan. Vid ny
misstanke/upptäckt
genomförs punkt 1-8
igen.
Omedelbart
Omedelbart
Omedelbart
Omedelbart
Efter föräldra- och
poliskontakt
Samma dag
Samma dag
Senast nästa dag
Veckovis i minst en
månad, därefter vid
behov
8
10. Bilaga till Policy för tobak, alkohol och droger i och omkring våra skolområden
Ort och datum
Hej vårdnadshavare!
Idag har vi observerat att din dotter/son _____________________________
använt tobak under skoltid.
Som ni vet har vi en policy som innebär att skoltiden ska vara fri från alla former av tobak;
exempelvis cigaretter, snus och e-cigaretter. Enligt tobakslagen är det förbjudet att röka på
skolområden, ett förbud som gäller dygnet runt, året runt, men förbudet gäller även för elever
utanför skolområdet under skoltid och har kommit till för att främja hälsa och arbetsmiljö.
Skolans policy innebär att vi alltid kontaktar hemmet när vi upptäcker att någon använt tobak
under skoltid.
Vår förhoppning är att ni tar ett allvarligt samtal med ert barn utifrån det inträffade samt att det
inte upprepas. Hör gärna av er om ni önskar diskutera detta vidare med oss på skolan eller om ni
önskar avvänjningsstöd eller annan hjälp via till exempel elevhälsan.
Med vänliga hälsningar mentor __________________________________
9
RAGUNDA KOMMUN
Överförmyndarnämnden
2015-05-05
4
§ 16
Skrivelse till kommunstyrelsen angående kostnad för gode män för
barn som fått uppehållstillstånd (PUT)
Överförmyndarens kostnad för gode män för ensamkommande barn kan
återsökas från Migrationsverket för tiden fram t o m en månad efter att
barnet fått PUT. Därefter har kommunen ansvaret för denna kostnad.
I dagsläget återsöker överförmyndarnämnden denna kostnad hos Individoch familjeomsorgen som är mottagare av det statsbidrag som kommunen
får genom avtal med Migrationsverket. I bidraget ingår även ett schablonbelopp på 30 000´ som är en ersättning för god man och särskilda kostnader
för nyanlända personer.
Överförmyndarnämndens arbete med återsök internt skulle underlättas om
det redan vid arvodesbeslutet var klarlagt vilket konto kostnaderna för gode
män skall belasta.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Överförmyndarnämnden föreslår att Kommunstyrelsen behandlar frågan
om att överförmyndarnämndens kostnad för gode män för
ensamkommande barn som fått PUT får belasta kontot Ansvar 558,
Verksamhet, Ensamkommande barn, direkt vid arvoderingen.
BESLUT:
- enligt förslag
2015-05-21
Överförmyndarnämnden
Till överförmyndarnämnden Ragunda kommun
Tjänstemannaförslag
Kostnad för god man för ensamkommande barn som fått permanent
uppehållstillstånd (PUT).
Överförmyndarens kostnad för gode män för ensamkommande barn kan återsökas från
Migrationsverket för tiden fr o m barnets ankomst till kommunen och fram till och med
månaden efter det datum barnet fått uppehållstillstånd (PUT). Migrationsverket ersätter
då överförmyndarens kostnad för godmansarvoden, tolkkostnader och resekostnader.
I och med att barnet fått PUT tar kommunen över det ekonomiska ansvaret helt och
socialtjänsten påbörjar arbetet med att finna en särskilt förordnad vårdnadshavare för
barnet.
Under utredningstiden och fram till dess vårdnadshavare är tillsatt fortsätter gode mannen
sitt uppdrag, dock i mindre omfattning. Denna kostnad återsöks hos Individ- och
familjeomsorgen och skall täckas av det statsbidrag som betalas ut till kommunen för att
anordna flyktingmottagande. I bidraget ingår även ett schablonbelopp på 30 000´ som är
en ersättning för god man och särskilda kostnader för nyanlända personer. Dessa pengar
betalas idag ut till kommunstyrelsen.
Det finns i dagsläget en oro hos överförmyndarnämnden över att det bidrag som
kommunen får inte kommer att täcka de kostnader som nämnden har för sitt arbete med
gode män för ensamkommande barn som fått PUT. Vem tar det ekonomiska ansvaret om
pengarna inte räcker?
Överfömyndarens arbete med att återsöka dessa pengar hos Individ- och familjeomsorgen
innebär en hel del administration internt. Detta arbete skulle underlättas betydligt om det
redan i samband med att arvodesbeslutet togs var klarlagt vilket konto arvodet ska belasta.
Då skulle utfallet (kostnaden) synas direkt i månadsrapporten och inte som i dagsläget ha
en eftersläpning. För att detta ska bli möjligt måste det klargöras först och främst vilket
konto kostnaden ska belasta och därefter måste ett beslut tas om att låta överförmyndarnämndens kostnad för gode män för barn som fått PUT belasta detta konto.
Centralgatan 15  Box 150  840 70 Hammarstrand  TEL 0696-68 20 00
FAX 0696-68 20 05  www.ragunda.se
Förslag till beslut:
Överförmyndarnämnden föreslår att Kommunstyrelsen behandlar frågan om att
överförmyndarnämndens kostnad för gode män för ensamkommande barn som fått
uppehållstillstånd (PUT), får belasta kontot Ansvar 558, Verksamhet ensamkommande
barn, direkt vid arvoderingen.
Ragunda Kommun Avdelning
eller namn
Centralgatan 15
Box 150
840 70 Hammarstrand
TEL 0696-68 XX XX
www.ragunda.se
e-post
MOBIL 070-XXX XX XX
FAX 0696-68 20 05
2015-05-21
Sida 1 av 1
Tjänstemannaförslag
2015-05-21
Kommunstyrelsen
Bilaga X
Ärende
Delegat
Nr
1
Omfördela medel i redan beslutad investeringsbudget i de delar som
berör samhällbyggnadsförvaltningen
Samhällsbyggnadsutskottet
2
Ansöka om projektmedel, besluta om mindre summor för medfinansiering
inom befintlig budget.
Samhällsbyggnadsutskottet
3
Försälja fastigheter/mark upp till ett värde av 300 000 kronor förutsatt att
försäljningen inte är av principiell betydelse.
Samhällsbyggnadsutskottet
4
Besluta om utarendering av mark för längre tid än fem år, dock inte för längre
tid än 49 år
Samhällsbyggnadsutskottet
5
Besluta om bygdemedel
Samhällsbyggnadsutskottet
Ragunda Kommun
Centralgatan 15  Box 150 840 70 Hammarstrand  TEL 0696-68 20 00  FAX 0696-68 20 05
POSTGIRO 2 22 30-7  BANKGIRO 267-8761  www.ragunda.se  [email protected]
Inledning
I Ragunda kommuns personalpolitiska program finns en arbetsmiljöpolicy.
Arbetsmiljön ska vara
utformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs och medarbetarna ska uppleva sin arbetsplats som trygg
och säker. Att skapa en god arbetsmiljö är ett gemensamt ansvar för chefer och medarbetare.
Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas enligt gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer.
Arbetsmiljöuppgifter och befogenheter ska fördelastill rätt nivå i organisationen. Alla chefer ska förses
med erforderlig arbetsmiljöutbildning samt samverka med medarbetare och fackliga organisationer kring
arbetsmiljöfrågor.
Lagstiftning
Arbetsmiljölagen
Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap § 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för så väl arbetsmiljön
som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att
förebygga att medarbetare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet.
Enligt AML 3 kap § 4 har medarbetaren ett egenansvar och skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.
Egenansvaret innefattar såväl riskbedömning så som bedömning av vilka kunskaper och utrustning som
erfordras för att hantera risken i varje situation samt skyldighet att rapportera tillbud och aktivt söka
lösningar på arbetsmiljöproblem.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) är ett verktyg för att säkerställa en god
arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet och
omfatta fysiska, psykiska och sociala förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka,
riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall.
I AFS 2001:1 6 § anges att ”arbetsgivaren ska fördela arbetsuppgifter i verksamheten på ett sådant sätt att
arbetsmiljökraven kan uppfyllas”.
Med fördelning menas att arbetsgivaren fördelar/sprider arbetsmiljöuppgifterna, befogenheter och
resurser på andra i verksamheten. Vissa uppgifter kan bara fördelas på chefer medan andra kan fördelas till
specialister eller motsvarande.
Övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger dock alltid kvar på arbetsgivaren. För att i praktiken kunna
uppfylla lagstiftarens intentioner är det nödvändigt att uppgifterna fördelas på personer med viss funktion
eller befattning och att uppgifterna läggs så nära verksamheten som möjligt och på den nivå där de bäst
kan utföras samt att det sker skriftligt.
Riktlinjer och styrande dokument
En tydlig ansvars- och rollfördelning i arbetsmiljöarbetet samt samverkanssystemets struktur ska ge en god
organisation med bra rutiner som stödjer arbetsmiljöarbetet. Nedan följer en beskrivning av Ragunda
kommuns interna system och roller.
Riktlinje
För att säkerställa arbetsmiljöarbetet finns gemensamma riktlinjer över hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas.
Alla förvaltningar ska arbeta utifrån samma rutiner och använda samma blanketter/mallar. Detta för att
kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet och säkerställa att det finns en tydlig arbetsmiljöorganisation.
Samverkansavtal
I Ragunda kommuns samverkansavtal regleras hur samverkan ska ske i arbetsmiljöfrågor mellan
arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkansgruppen ska verka för tillfredställande
arbetsmiljö genom att följa upp arbetsmiljöarbetet. Enligt avtalet ska frågorna hanteras enligt följande
struktur:

Varje medarbetare ansvarar för att vara delaktig i det dagliga arbetet för en god arbetsmiljö.

På arbetsplatsträffar (APT) diskuterar chef och medarbetare arbetsmiljöfrågor som en
kontinuerlig och naturlig del av löpande verksamhetsfrågor.

Centrala samverkansgruppen (CSG) utgör kommunövergripande skyddskommitté.
Medarbetarna
Samtliga medarbetare ska aktivt delta i arbetsmiljöarbetet genom att bidra till ett gott arbetsklimat, följa
instruktioner och föreskrifter, föreslå åtgärder och lämna synpunkter samt delta i de åtgärder som behövs
för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Skyddsombudet
Skyddsombudet företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande
arbetsmiljö. De ska bland annat bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt
arbetsmiljöarbete och delta vid upprättande av handlingsplaner. Skyddsombuden är med vid skyddsrond,
planering av åtgärder och vid uppföljningar.
Personalavdelningen
Personalavdelningen leder utveckling av det strategiska arbetsmiljöarbetet och fungerar som konsultativt
stöd till kommunens chefer. Personalavdelningen svarar för att skyddsombud och chefer får
arbetsmiljöutbildning.
Personalavdelningen ska årligen följa upp arbetsmiljöarbetet enligt följande:

Förvaltningarna ansvarar för att årligen sammanställa arbetsmiljöarbetet inom den egna
förvaltningen utifrån mall, vilken personalavdelning ansvarar för. Personalavdelningen
sammanställer sedan resultatet i en övergripande rapport. Rapporten görs årligen i samband med
det personalekonomiska bokslutet.

Personalavdelningen
redovisar
sedan
rapporten
för
den
ledningsgrupp,
Centrala
samverkansgruppen och kommunstyrelsen.
Företagshälsovård
Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöfördelning
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Kommunfullmäktige har därmed som högsta organ för
Ragunda kommun det yttersta arbetsmiljöansvaret och ansvarar för att Kommunstyrelsen och nämnderna
får nödvändiga resurser för att bedriva verksamheten på ett sätt som lagstiftningen kräver.
Kommunfullmäktige ska försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande.
För den som fördelat arbetsmiljöuppgift kvarstår alltid en tillsynsplikt att bevaka att uppgifterna utförs på
ett riktigt sätt. När en chef eller arbetsledare inte längre har befogenheter, resurser eller kompetens att lösa
en uppgift ska fördelningen returneras till närmsta chef. Returneringen ska ske skriftligt.
Vem har ansvaret?
För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har
en överblick inom sitt verksamhetsområde. En chef kan inte överlåta det juridiska ansvaret men däremot
kan tillsyns- och arbetsuppgifter fördelas på olika befattningsinnehavare. Det innebär i praktiken att
arbetsgivaren måste fördela åtgärdsarbete, tillsyns-, informations- och rapporteringsuppgifter till chefer
och arbetsledare.
Vad krävs för att kunna fördela ansvaret?
Genom rättspraxis har man kommit fram till ett antal förutsättningar som skall vara uppfyllda för att
ansvarsfördelning ska bli rättsligt hållbar. Dessa förutsättningar kan sägas vara följande:

Ett klart och otvetydigt behov av ansvarsfördelning ska föreligga. Behov föreligger t.ex. när
verksamheten har så stor omfattning att ledningen själv inte har möjlighet att övervaka
verksamheten i alla dess delar eller om ledningen befinner sig på annan ort än vad verksamheten
bedrivs.

Den, till vilken ansvar fördelas ska ha en relativt självständig ställning. Denne ska ensamt kunna
fatta beslut som hävdar skyddsintresset.

Den, till viken ansvar fördelas ska ha reella möjligheter att praktiskt utöva tillsyn över sitt
ansvarsområde.

Med fördelning av uppgifter ska följa tillräckliga beslutsbefogenheter. Den som tilldelas ansvaret
skall ha tillräckliga befogenheter i arbetsledningshänseende men också förfoga över de ekonomiska
resurser som krävs för att vidta nödvändiga åtgärder.

Den, till vilken ansvarsuppgifterna ges, ska ha tillräcklig utbildning och kompetens för att leda
verksamheten inom sitt område och därmed kunna reagera på brister i arbetsmiljön.

Av ansvarsfördelningen skall det klart framgå till vem ansvar getts. Det ska inte råda någon tvekan
om vem som är ansvarig och i viken omfattning.
Arbetsmiljöuppgifter för kommunfullmäktige

Se till att det finns grundläggande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet inom hela kommunen
vilket innebär att fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser. Förtydligande av
nämndernas/kommunstyrelsens
och
förvaltningschefernas
ansvar
och
uppgift
i
arbetsmiljöarbetet.

Följa upp att nämndernas arbetsmiljöarbete bedrivs enligt lagstiftning, föreskrifter och Ragunda
kommuns riktlinjer.

Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet.

Se till att regelbundet genomföra uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöuppgifter för nämnden/kommunstyrelse

Se till att förvaltningen ges förutsättningar att leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och
författningarna.

Se till att förvaltningschefen har tillräcklig kompetens, befogenheter och resurser för att utveckla
arbetsmiljön och leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och författningar.

Se till att i budgetarbetet beakta ekonomiska och personella förutsättningar för ett fungerande
arbetsmiljöarbete.

Se till att gällande fördelning är klar och tydlig.

Se till att följa upp arbetsmiljöarbetet.

Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet.
Arbetsmiljöuppgifter för kommunchef
Det åligger kommunchef att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Ragunda kommun
fungerar vilket innebär att:

Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt
befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö.

Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att
arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv.

Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete.

Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket
innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att
kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet.

Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras.

Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen.
Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den
kommungemensamma uppföljningen.

Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs.

Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas
-
vid allvarlig arbetsskada
-
vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller
berört flera anställda.

Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen
fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv.

Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de
arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska
och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet.

Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor.

Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall
resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till nämnden.
Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret:

Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet.

Se till att fortlöpande informera förvaltningschefer och medarbetare om arbetsmiljölagen,
föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet.

Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande
lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande
riktlinjer inom Ragunda kommun.

Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer.

Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och
organisationsfrågor.

Se till att gällande fördelning är klar och tydlig.

Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt Ragunda kommuns rutiner.

Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om
arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och
tillbud.

Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i
arbetet.
Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov)


Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som fördelats till mig enligt ovanstående.
Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som
fördelats till mig.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Nämndordförande som fördelat
Kommunchef som mottagit
arbetsmiljöuppgifter
fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Om du som fördelat arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för
delegationen ska arbetsmiljöuppgifterna returneras enligt blankett ”Returnering av arbetsmiljöuppgifter”
till nämnden/kommunstyrelsen.
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef
Det åligger förvaltningschef inom
förvaltningen att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet
fungerar inom förvaltningen vilket innebär att:

Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt
befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö.

Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att
arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv.

Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete.

Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket
innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att
kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet.

Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras.

Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen.
Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den
kommungemensamma uppföljningen.

Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs.

Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas
-
vid allvarlig arbetsskada
-
vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller
berört flera anställda.

Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen
fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv.

Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de
arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska
och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet.

Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor.

Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall
resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till
kommunchefen.
Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret:

Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet.

Se till att fortlöpande informera närmast underställda chefer och medarbetare om
arbetsmiljölagen, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet.

Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande
lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande
riktlinjer inom Ragunda kommun.

Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer.

Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och
organisationsfrågor.

Se till att gällande fördelning är klar och tydlig.

Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt Ragunda kommuns rutiner.

Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om
arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och
tillbud.

Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i
arbetet.
Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov)


Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag
anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Kommunchef som fördelat
Förvaltningschef som mottagit
arbetsmiljöuppgifter
fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Om du som delegerats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser
för
delegationen
ska
arbetsmiljöuppgifterna
arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen.
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
returneras
enligt
blankett
”Returnering
av
Arbetsmiljöuppgifter för enhetschef/ rektor inom
Det åligger enhetschef/ rektor att:

Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt Ragunda kommuns rutiner.

Se till att i integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet.

Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal.

Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor.

Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall
resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till
förvaltningschefen.
Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret:

Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om
arbetsmetoder, utrustning, farliga ämne för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och
tillbud.

Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande
lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i
arbetet.

Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande
riktlinjer inom Ragunda kommun.

Se till att medarbetarna via arbetsplatsträffar fortlöpande får den information och de instruktioner
som är nödvändiga för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olyckor och tillbud samt information om
gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att befintliga hjälpmedel, skyddsutrustning samt vedertagen arbets- och lyftteknik används.

Se till att omedelbart rapportera olyckor eller tillbud enligt Ragunda kommuns riktlinjer.

Se till att rapportera till närmsta högre chef om skyddsinstruktioner inte följs, trots uppmaningar.

Se till att lagstiftningen kring anpassning och rehabilitering följs samt Ragunda kommuns riktlinje
kring rehabilitering. Se till att medarbetarnas rehabiliteringsbehov kartläggs och vidta lämpliga
åtgärder.

Se till att gällandefördelning är klar och tydlig.
Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov)


Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag
anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Förvaltningschef som fördelat
Enhetschef/Rektor som
arbetsmiljöuppgifter
mottagit fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Om du som fördelats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser
för
fördelningen
ska
arbetsmiljöuppgifterna
arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen.
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
returneras
enligt
blankett
”Returnering
av
Arbetsmiljöuppgifter för övriga medarbetare
Det är lämpligt att fördela vissa arbetsmiljöuppgifter till andra medarbetare. Det ska ske när det finns
risker i verksamheterna som chefen inte har möjlighet att överblicka. Övriga medarbetare har att skaffa sig
kunskap om arbetsmiljölagen med därtill hörande föreskrifter (AFS) och de handlingar som i övrigt rör de
eller det uppdrag som ska utföras. Det är även viktigt att det för dessa personer finns avsatt tid för att
genomföra arbetsmiljöuppgifterna. I specifika uppdrag kan dessutom speciell ämneskunskap behövas för
att klara aktiviteten/uppdraget.
Nedan följer exempel på sådana uppgifter i olika verksamheter, där ansvarig person kan fördela
arbetsmiljöuppgifter vidare.
Verksamhet inom skolan så som lokaler för träslöjd, kemiundervisning, idrott.
Tekniska anläggningar så som mindre renings- eller vattenverk, återvinningscentral.
Specifika lokaler så som förråd för rengöringsmedel, kemikalier, vänthallar
Fritids- eller turismanläggningar
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter för
Du har som medarbetare ansvaret för de arbetsmiljöuppgifter som påverkar arbetet och arbetsmiljön
inom ditt ansvarsområde/ämne. Om en viss arbetsmiljöuppgift inte kan genomföras inom ramen för
tilldelade befogenheter, resurser eller på grund av bristande kunskaper ska du returnera arbetsuppgiften till
din chef, som då återtar ansvaret för arbetsuppgiften.
För att kunna hantera de fördelade arbetsmiljöuppgifterna ska du skaffa dig goda kunskaper om
förbundets policy och rutiner inom arbetsmiljö, arbetsmiljölagstiftningen samt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter som gäller för ditt område/ämne.
Behov av utbildning inom arbetsmiljöområdet bestäms i samråd med den som fördelat
arbetsmiljöuppgifterna.
Chef och medarbetare har kommit överens om vad som ingår i ansvaret, och vad som krävs för att
arbetsmiljöarbetet ska fungera väl i enlighet med denna fördelning. I bifogat dokument anges vad som
ingår
i
fördelningen
och
förutsättningarna
för
den.
Vid
frånvaro
återgår
de
arbetsmiljöuppgifterna till närmaste chef Det åligger medarbetaren att;

Organisera och genomföra undervisning/aktiviteter/arbetsuppgifter med beaktande
av de mål som finns i skollag, läroplan, kursplan och övriga styrdokument.

Tillse, där det är aktuellt, att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning
används.

Regelbundet genomföra en riskbedömning av de moment som ingår i
undervisning/aktiviteter/arbetsuppgifter.

I de situationer som innebär risk, åtgärda eller returnera frågan till närmaste chef.

Informera
eleverna/deltagare
etc.
om
de
risker,
som
finns
i
den
undervisning/aktivitet/arbetsuppgift, som ska genomföras.
Ha kunskap om vad och vilka åtgärder som vidtas om olyckan skulle vara framme,
utrymning, telefon och andra personer som kan vara behjälplig i den uppkomna
situationen.

Kontinuerligt kontrollera den utrustning som finns och används.

Kontrollera
att
verktyg,
ämnen
och
inredning
hanteras
på
ett
undervisningen/aktiviteten/arbetsuppgiften riktigt sätt.

Till närmaste chef returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken befogenhet saknas.
för
fördelade
Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat ovanstående.
Ort, Datum
………………………………………….
……………………………….
Chef/rektor som fördelat
Personal
arbetsmiljöuppgifter
av arbetsmiljöuppgifter
Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.
som
mottagit
fördelning
Delårsrapport
januari-april 2015
Godkänd av direktionen 2015-05-18
Innehåll
Förbundschefens inledning...................................................................................................... 2
Förbundets verksamhet och ekonomi .................................................................................... 3
Förvaltningsberättelse ............................................................................................................ 3
Måluppföljning ....................................................................................................................... 5
Personal .................................................................................................................................. 7
Resultat och ställning ............................................................................................................. 9
Avdelningarnas verksamhet och ekonomi ........................................................................... 12
Förbundsledningen ............................................................................................................... 12
Ledningsstab......................................................................................................................... 14
Förbundskansli ..................................................................................................................... 18
Förebyggandeavdelningen ................................................................................................... 22
Beredskapsavdelningen ........................................................................................................ 27
Metod- och taktikavdelningen .............................................................................................. 30
Teknikavdelningen ............................................................................................................... 34
Östersund 2015-05-18
Micael Lundmark
Erik Palmgren
Micael Lundmark
Förbundschef
Erik Palmgren
Ekonomiansvarig/kanslichef
Delårsrapport januari – april 2015
1
Förbundschefens inledning
Förbundets utmaningar är betydande. Många områden utvecklas positivt men under det första
tertialet 2015 har vi även funnit områden som kräver aktiva åtgärder för att verksamheten
inom dessa ska kunna anses vara tillfredsställande.
De mest akuta områdena är vår förmåga att hålla den beredskap som beslutats och att alla
RiB-anställda inom förbundets räddningstjänst genomför den övningsverksamhet som
beslutats. Några åtgärder har redan vidtagits och effekten av dessa kommer att följas noggrant
under 2015. Ytterligare åtgärder kommer att analyseras under 2015 och vid behov vidtas för
att utveckla verksamheten inom dessa två områden. Förbundets övnings- och
utbildningskapacitet är pressad till det yttersta och klarar knappt av att de lösa de uppgifter
som ställts. Åtgärder måste vidtas för att detta ska vara långsiktigt hållbart. Till detta kommer
även MSB utredning om framtida statlig utbildning inom räddningstjänst som tyder på en mer
regionaliserad och anpassad utbildning.
Vad gäller förbundets förebyggande verksamhet är det tillsynerna som utgör det största
bekymret. Övergången till ny bemanningsprincip för inre befäl, vakanssituationen under
våren samt föräldraledigheter under hösten medför att det blir svårt att nå planerade
tillsynsvolymer under 2015. Åtgärder för att öka kapaciteten att genomföra tillsyner
analyseras för närvarande och åtgärder för att komma tillrätta med detta kommer att
prioriteras.
Värnavvecklingen pågår som planerat och avvecklingen av de räddningsvärn som beslutats
för avveckling har genomförts. Information och erbjudande om att övergå till frivillig
brandkår har genomförts. Diskussioner pågår med 4 räddningsvärn om att fortsätta i denna
driftsform. De kvarvarande 8 räddningsvärnen1 har analyserats och förslag till hur dessa ska
hanteras kommer att lämnas i verksamhetsplan och budget för år 2016.
Klimatvillan på Furulund planeras för driftöverlämning vid månadsskiftet maj-juni. Det blir
ett stort steg framåt vad gäller förbättrad arbetsmiljö. Förslag på fortsatt utveckling av
Furulund kommer att redovisas under hösten.
Ekonomiskt sett har förbundet efter första tertialen 2015 ett bra ekonomiskt utgångsläge med
underutnyttjande relativt periodbudget på ca 2 mnkr. Detta beror dock till stor del på att
avtalet mellan arbetsgivaren och BRF ännu inte slutits. Detta innebär en betydande osäkerhet
då BRF yrkar kompensation från 2014 plus uppräkning för 2015. Förhandlingar pågår och
intill dess att de slutförts är det mycket svårt att bedöma hur ekonomin utvecklas under 2015.
På intäktssidan är det intäkterna för remisser och tillsyner som utgör orosmolnen.
Remissavgifterna som bejakats i VP2015 har fortfarande inte beslutats i samtliga
medlemskommuners fullmäktige och den budgeterade intäkten är därmed osäker. Det
planerade tillsynsmålet kommer att bli svår att nå och därmed är det troligt att även detta
intäktsmål inte kommer att nås.
Sammantaget är bedömningen att budgeten för 2015 kommer att uppnås då lägre intäkter
kompenseras genom lägre kostnader.
1
De 8 räddningsvärnen är Norråker, Stora Blåsjön, Jormvattnet, Alanäs, Rönnöfors, Borgvattnet, Norderön och
Messlingen.
2
Delårsrapport januari-april 2015
Förbundets verksamhet och ekonomi
Förvaltningsberättelse
Förbundsgemensamt
Under 2015 har direktionen beslutat att följande verksamhet i förbundet ska ges prioritet:
1. Fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och finansierad
verksamhet.
2. Inrangering av Härjedalens räddningstjänst i förbundet.
3. Utveckling av den förändrade bemanningsprincipen av IB-rollen och samarbetet med
SOS Alarm AB räddningsåtgörare i Östersund.
4. Fortsatt utveckling av förbundets systematiska arbetsmiljöarbete och
verksamhetssäkerhet.
5. Fortsatt utveckling av förbundets styrande dokument – Handlingsprogram 2016-2020,
JRF Arbetsordning (JRF ArbO) 2 och verksamhetsplan.
6. Utveckling av samarbetet/samverkan med de fackliga företrädarna i förbundet.
Hittills genomförda aktiviteter och erhålla resultat:
1: Det arbete och underlag som förbundsledningen utarbetat under 2014 visar tydligt att det
finns behov av en utveckling av förbundets finansiering av reinvesteringsverksamheten såväl
som att det ekonomiska utrymmet för verksamheten måste öka för bibehållen kvalitet vid
genomförande av förbundets verksamhet. Den politiska inriktningen är att ytterligare medel
inte kommer att tillföras för de åtgärder som föreslagits, inom ramen för planeringsarbetet
kommer därför åtgärder att vidtas för att så långt möjligt åtgärda de problem som redovisats.
2: Huvuddelen av den materiella upprustningen är beställd och under leverans. Utbildningen
av personalen har inletts, bland annat har befäls- och arbetsledarutbildning genomförts och
preparandutbildning med nya RiB har genomförts under våren. Personalen i Härjedalen har
också påbörjat genomförandet av sin centrala övningsdag på Furulund.
3: Övergång till den nya metodiken för bemanning av IB har genomförts, i räddningscentralen
har SOS utrustning installerats och personalen har inlett utbildning på denna. SOS
räddningsåtgörare i Östersund beräknas vara i drift fr.o.m. höstens inledning.
4: Arbetsmiljöutbildning har genomförts med samtliga som medlemmar i
förbundssamverkansgruppen. Detta har resulterat i en översyn av arbetsmiljökapitlet i
förbundets arbetsordning där bland annat fördelningen av arbetsmiljöuppgifter översetts och
att en beskrivning av hur RIA ska användas inom förbundet har inarbetats. Det finns för
närvarande brister i antalet skyddsombud vilket medfört att det inte varit något skyddsombud
närvarande vid förbundets skyddskommittémöten de senaste månaderna.
2 JRF ArbO – Jämtlands räddningstjänstförbunds arbetsordning – ett styrdokument som beskriver hur uppgifter och ansvar
fördelas i förbundet samt vilka rutiner som ska användas vid genomförande av verksamhet.
Delårsrapport januari – april 2015
3
5: Förbundets arbetsordning utvecklas successivt. Inom kort fastställs första kapitlet som
beskriver organisation och ledning och kapitel 4 Arbetsmiljö revideras. Förbundskansliet har
utarbetat en tidsplan för att successivt under 2015 utarbeta övriga kapitel.
Styrdokument rörande skarpa insatser och förbundets utbildnings- och övningsverksamhet
dokumenteras i beslutsmappen på nätverket och samlas i undermappen operativa
styrdokument. Vidare återfinns övnings-PM i förbundets verksamhetssystem CORE. Detta
arbete har inletts och fortsätter under 2015.
Målstrukturen i verksamhetsplanen har översetts och en ny tydligare målstruktur utarbetats
och föreslagits till VP2016. Bland annat föreslås en tydligare koppling mellan
handlingsprogrammets målstruktur och de verksamhetsmål som föreslås i verksamhetsplanen.
Utvecklingen av handlingsprogrammet har påbörjats och arbetsplanen följs.
6: Utvecklingen av samverkan med de fackliga organisationerna har inletts och har hittills i
allt väsentligt skett inom ramen för samverkansgruppen och särskilda förhandlingar.
Räddningstjänst
Antalet insatser avviker inte från det förväntade, det är svårt att utvärdera utfallet då
Härjedalen nu är medlemmar i förbundet och motsvarande larmstatistik för 2014 inte är
möjlig att skapa. Antalet bränder och trafikolyckor har minskat jämfört med motsvarande
period förra året trots att Härjedalen nu ingår i förbundets statistik. IVPA fortsätter att vara
den dominerande larmtypen tillsammans med automatlarm.
Den förändrade inre befälsrollen är under införande och finns nu tillgänglig 24/365 i
Trygghetens hus med 90 sekunders inställelsetid i räddningscentralen. Denna tillsammans
med SOS räddningsåtgörare som återförs till Östersund under höstens inledning kommer att
avsevärt stärka förbundets operativa förmåga.
Förebyggande verksamhet
Arbetsbelastningen inom förbundets förebyggande verksamhet fortsätter att vara hög.
Övergången till förändrad inre befälsfunktion, vakanser och föräldraledigheter kommer att
medföra behov av prioriteringar av uppgifter och längre handläggningstider. Åtgärder för att
kompensera den personella resursbristen kommer att analyseras och vidtas.
Under våren har risk- och sårbarhetsanalysen färdigställts och arbetet med att utveckla
förbundets handlingsprogram pågår och ska vara slutfört i början på juni.
4
Delårsrapport januari-april 2015
Måluppföljning
Uppföljning av inriktningsmål (IM) och effektmål sker tre gånger per år och redovisas i
delårsrapporter per april, augusti och årsredovisning. Målens samlade måluppfyllnad
rapporteras i sammanställd form med text och måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen
nedan.
Målet
uppnås
Målet uppnås
delvis
Målet uppnås
inte
Inriktningsmål i olika målområden
Kommentarer
IM
Måluppfyllnad
Prognos 2015
Medborgare
1
Grundläggande kunskap
Samtliga effektmål uppfylls.
Inriktningsmålet uppfylls.
2
Skolan, en trygg arbetsplats
3
Optimalt nyttjade av samhällets resurser
Målet att utbilda minst lika
många elever i åk8-9 som 2014
kommer inte att nås pga.
personell resursbrist.
Samtliga effektmål bedöms kunna
uppfyllas och därmed även
inriktningsmålet.
Delårsrapport januari – april 2015
5
IM
4
Målet uppnås delvis. Framförallt
beroende på att tillsynsmålen
(LSO/LBE) inte kommer att
uppnås.
5
Snabbare och rätt hjälp
Målet bedöms kunna uppnås
delvis. Den största risken för att
målet endast nås delvis är
problemen att nå 50 utbildnings/övningstimmar på RiB samt att
upprätthålla beslutad operativ
beredskap. Åtgärder för att
hantera detta pågår men målet
med operativ beredskap kan inte
längre nås. Fordonsparkens status
medför svårighet att garantera att
de uppfyller ställda krav och är
trafiksäkra. 42 % av
utryckningsfordonen är äldre än
20 år.
6
Olycksundersökningar
Målet bedöms kunna nås, f.n. är
det ca 97 % som är klara inom en
vecka.
7
IVPA
Målet bedöms kunna nås,
utbildningar av förbundets
personal inleds åter i september.
IM
8
9
6
Utveckling
Bränder och olyckor ska minska
Medarbetare
Attraktiv arbetsgivare
Jämställda arbetsplatser
Målet bedöms bli uppfyllt. Någon
mätning genomförs inte men
förbundet har få vakanser och
rekryteringen går relativt lätt.
Stämningen är generellt sett god
även om det finns frågor att jobba
vidare med. Övriga mål kommer
att nås under återstoden av året.
Målet bedöms kunna nås delvis.
Bristande resurser medför
betydande svårigheter att realisera
detta under 2015.
Delårsrapport januari-april 2015
IM
10
Ekonomi
En sund, balanserad och finansierad
ekonomi
IM
11
Miljö
Ekologisk hållbar utveckling och smarta
miljölösningar
Målet kommer att uppfyllas om
inget oförutsett inträffar.
Målet bedöms kunna nås.
Personal
Antal anställda
Antalet anställda inom förbundet var per den 30 april 478 personer. Av dessa var 55
tillsvidareanställda på stationen Östersund och 358 tillsvidareanställda på beredskapstjänst
inom deltidskåren. Antal visstidsanställda inom stationen Östersund var 1 person och 64
personer inom deltidskåren. Förbundet har under perioden avvecklat 12 antal räddningsvärn.
Antalet personer med uppdrag i värn har därmed minskat från 145 till 65.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisas för heltidsstationen i Östersund under perioden 150101–150331.
Sjukfrånvaron uppgick till 2,2 %, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med
motsvarande period i fjol.
Övertid
Antalet övertidstimmar under perioden 150101–150331 uppgick till 295 timmar. Det är en
ökning med 45 timmar i jämförelse med motsvarande period i fjol. Anledningen beror främst
av sjukskrivningar bland heltidsbrandmännen, som behövts täckas upp av vikarier. I
jämförelsen ingår inte fyllnadstidsarbete för deltidsanställda eller brandmän i deltidskåren då
RiB avtalet inte omfattas av övertidsreglering.
Övertid
Enkel övertid
20150331 20140331
2014
2013
47
30
213
319
Kvalificerad övertid
248
220
1 302
1 348
Summa
295
250
1 515
1 667
Delårsrapport januari – april 2015
7
Sjukfrånvaro
Personalomsättning
Antal anställda
Statistik personal
8
Antal anställda den 30/4
Tillsvidareanställda i Östersund
Visstidsanställda i Östersund
Tillsvidareanställda RiB
Visstidsanställda RiB
Räddningsvärn
Långtidssjuka
Medelsysselsättningsgrad i %
Kvinnor (tillsvidareanställda)
Män (tillsvidareanställda)
Könsfördelning
Kvinnor (tillsvidareanställda)
Män (tillsvidareanställda)
Kvinnor i %
Män i %
Medelålder totalt
Kvinnor
Män
Slutat under året *
Kvinnor
Män
Nyanställda *
Kvinnor
Män
Personalomsättning i %*
* inklusive deltiden 2014 & 2013
Sjukfrånvaro i % (heltid)
varav långtidssjuka i %
Kvinnor i %
Män i %
Åldersindelning (heltid)
Yngre än 29 år i %
30-49 år i %
50 år och äldre i %
20150430
2014
2013
2012
2011
2010
478
55
1
358
64
65
0
97,6
100 %
97,6
365
51
1
254
59
145
1
97,8 %
100 %
97,4
366
45
3
254
64
145
1
99,1 %
100 %
99,0
374
47
4
260
63
145
3
93,1 %
100 %
92,4
334
48
1
227
58
132
4
96,9 %
90 %
97,7
325
49
2
222
52
2
94,9 %
91,7 %
95,4
50
363
12,1 %
87,9 %
46
46,7
45,9
33
276
11,0 %
89,0 %
41,5
39,1
41,8
30
269
10,0 %
90,0 %
41,4
39,9
41,6
30
277
9,8 %
90,2 %
44,6
42,4
44,8
20
255
7,2 %
92,8 %
44,5
43,2
44,6
18
253
6,7 %
93,3 %
44,1
43,1
44,1
20150430
2014
2013
2012
2011
2010
11
1
10
13
3
10
-
28
2
26
38
11
27
3,2 %*
53
6
47
41
5
36
3,7 %*
1
0
1
0
0
0
-2,13 %
0
0
0
1
1
0
-2,08 %
0
0
0
11
2
9
22,45 %
20150331
2014
2013
2012
2011
2010
2,2
42,2
6,7
1,7
3,2
80,8
1,7
3,4
3,0
61,6
0,9
3,2
4,4
74,3
0,7
4,8
4,2
70,1
3,9
4,2
6,3
73,5
1,4
6,9
1,5
1
3,9
0,4
1,6
6,1
0,4
0,7
7,0
0,7
3,3
6,2
0,0
1,3
8,3
0,3
0,4
14,0
Delårsrapport januari-april 2015
Resultat och ställning
Resultat
Resultatet per april visar ett överskott på ca 2 mnkr. Detta beror främst av lägre personalkostnader än budgeterat.
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter uppgår till 2 218,9 tkr, vilket är 215,3 tkr lägre än periodbudget. Inom
automatlarm, försäljning av verksamhet (hämtning i terräng, brandvakt, lyfthjälp), försäljning
av fordon och utrustning och övriga intäkter (hyresintäkter bl.a) har förbundet ökade intäkter
än periodbudget. Lägre periodintäkter finns främst inom tillsyn och remisshantering men även
inom restvärdesräddning och vägsanering (externa arbeten) samt IVPA. Ett mindre
intäktsbortfall finns inom försäljning av utbildning mot våra medlems-kommuner, men
uppvägs av högre försäljning mot företag.
Något beaktande till FORA:s återbetalning av premier för den kollektivavtalade
sjukförsäkringen AGS-KL samt för Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2004 är inte taget i
delårsutfall eller prognos för året, då Förbundet troligen får återbetalning under 2016.
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader uppgår till 37 715,8 tkr, vilket är 2 191,7 tkr lägre än budgeterat för
perioden. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre personalkostnader då förbundet haft
tre vakanta tjänster inom Förebyggande avdelningen under perioden. Även beredskapskostnaden är lägre av att ersättningarna till beredskapspersonalen ej blivit justerade utan
ligger kvar på gällande RiB-13 avtalets beloppsnivåer och att förbundet endast haft tre
månaders kostnader för RiB personalen i Härjedalens kommun då decembersersättningen som
utbetaldes i januari tillhörde kommunen. Förhandling om nya ersättningsnivåer i RiB-avtalet
pågår och besked väntas komma i slutet av maj. För beredskapspersonalen finns även lägre
kostnader för timlöner utbildning och timlöner övning. Pensionskostnaderna är något lägre av
mindre pensionsutbetalningar och hyreskostnaderna understiger periodbudget av lägre
reparation och underhållskostnader och av att beräknade hyreshöjningar av ombyggnationer i
Krokom, Bräcke och Furulund inte ännu har trätt i kraft. Utryckningskostnaden och kostnaden
för inre befäl är däremot högre än periodbudget.
Avskrivningar
Avskrivningskostnaderna är 51,7 tkr lägre än periodbudget och uppgår till 1 694,6 tkr.
Finansnetto
Finansnettot uppgår per april till 266,7 tkr, ca 13,3 tkr högre än periodbudget. Utfallet beror
främst av högre bankkostnader.
Prognos 2015
Det positiva utfallet per april bedöms i stor utsträckning behövas för att kompensera för
fördyringar av kostnad för inre befäl och högre ersättningsnivåer för RiB personal än
budgeterat. En positiv marginal behövs även för att täcka eventuellt högre utryckningskostnader för året. Förbundet lämnar efter april månad därav en försiktig nollprognos för året.
Delårsrapport januari – april 2015
9
Resultaträkning
(Tkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens
nettokostnader
Kommunbidrag
Bidrag pensioner
Finansnetto
Periodens resultat
Bokslut
2015-04-30
2 218,9
-37 715,8
-1 694,6
Budget
2015-04-30
2 434,2
-39 907,5
-1 746,3
-37 191,5
38 910,0
562,7
-266,7
-39 219,6
38 910,3
562,7
-253,4
2 014,5
0,0
Bokslut
2014-04-30
1 619,1
-30 577,8
-1 352,6
Prognos
2 015
-6 752,6
119 222,3
5 188,8
-30 311,4 117 658,6
30 923,0 -116 730,8
502,5
-1 688,0
-132,0
760,1
982,2
0,0
Driftredovisning
Driftredovisning (Tkr)
Intäkter
Utbildning
Tillsyn & tillstånd
Externa arbeten
Automatlarm
IVPA
Övriga intäkter
Försäljning av verksamhet
Medlemsbidrag
Bidrag pensioner
Övriga bidrag
Intäkter totalt
Kostnader
Direktion
Personalkostnader
Lokalkostnader
Fordonskostnader
Driftkostnader
Tjänsteköp
SOS-alarm
Finansnetto
Revision
Avskrivningskostnader
Kostnader totalt
Nettoresultat
10
Bokslut
2015-04-30
Periodbudget
Budget 2015
226
61
78
733
151
281
144
38 910
563
543
41 692
233
316
100
643
200
278
117
38 910
563
547
41 907
700
948
300
1 930
600
835
350
116 731
1 688
1 640
125 721
262
26 841
4 455
1 037
3 946
580
573
267
22
1 695
39 678
175
28 874
4 954
1 237
3 586
525
516
253
40
1 746
41 907
525
86 622
14 863
3 711
10 757
1 576
1 549
760
120
5 239
125 721
2 014
0
0
Delårsrapport januari-april 2015
Investeringsredovisning
Förbundets investeringsbudget uppgår 2015 till 6 170 tkr. Under perioden har 4 305 tkr investerats i
lastväxlare, höjdfordon, motorspruta och en pickup Prognosen pekar på att utfallet för årets
investeringar blir inom budgeterad ram.
Investeringar
Räddningsmaterial
Pumpar
Andningsskydd
Pickup
Pickup
Pickup
Lastväxlare
BAS 2
Höjdfordon
Hydraulverktyg
Terrängfordon
Summa
Utfall
jan-apr
0
105
0
200
0
0
600
1 300
2 100
0
0
4 305
Delårsrapport januari – april 2015
Budget
2015
120
200
300
300
300
300
700
1 300
2 200
150
300
6 170
Prognos
2015
6 170
11
Avdelningarnas verksamhet och ekonomi
Förbundsledningen
Driftutfall Förbundsledning
(Tkr)
Intäkter
Verksamhetens intäkter
S:a intäkter
Utfall Periodbudget
Jan - Apr
Jan - Apr Budget 2015
0
0
0
0
0
0
47
559
0
613
0
1 840
174
217
652
106
78
235
54
13
128
11
385
32
S:a kostnader
780
831
2 492
S:a driftbudget
780
831
2 492
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Verksamhetens
kostnader
Varav:
Utbildning/konferenser
Övriga
personalkostnader
Avgifter & material
Budgeten kommer att hålla, verksamheten har hittills framförallt inneburit deltagande vid råd
och konferenser samt genomförande av en arbetsmiljöutbildning med personal ingående i
förbundssamverkansgruppen samt teamchefer i Östersund.
12
Delårsrapport januari-april 2015
Direktionen
Direktionen har haft tre möten och presidiet har träffats vid två tillfällen under perioden. I
mars genomfördes två utbildningsdagar för den nya direktionen i Persåsen tillsammans med
ledningsgruppen och inbjudna tjänstemän från Östersunds kommun.
Driftutfall Direktionen
Utfall
Jan - Apr
Periodbudget
Jan - Apr
Budget 2015
0
0
0
0
0
0
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Verksamhetens kostnader
S:a kostnader
0
218
44
262
0
148
27
175
0
443
82
525
S:a driftbudget
262
175
525
(Tkr)
Intäkter
Verksamhetens intäkter
S:a intäkter
Delårsrapport januari – april 2015
13
Ledningsstab
Operativ ledning
Arbetet med att utveckla ledningsstödet i flera nivåer pågår. Inre befäl, IB, har nu ytterligare
förstärkts genom att 75 % av dygnets alla timmar finns IB tillgänglig inom 90 sekunder att
bemanna ledningscentralen. Rekryteringen av personal för att kunna bemanna
ledningscentralen inom 90 sekunder är avslutad och målet med tillgänglighet dygnet runt
kommer att nås under verksamhetsåret. Genom denna utveckling av IB och den nya teknik
som anskaffats kommer beslutsfattare i operativ räddningstjänst erhålla ett förstärkt
ledningsstöd.
IB uppfyller även rollen som räddningsledare vid insatser där personal saknas som inte
uppfyller kompetensen som räddningsledare. Där denna brist finns pågår ett arbete med att
utbilda arbetsledare. Arbetsledaren ansvar för genomförandet av insatsen genomförs på ett ur
arbetsmiljö synpunkt säkert sätt samt upprättar dialog med IB.
FIB, Första Insats Befäl, är ytterligare en ledningsnivå som införs succesivt i förbundet. En
FIB, som i nuläget berör fyra stationer, har ett mindre utryckningsfordon alltid med sig och
ansvar då för två stationer. FIB:en har också utrustning i fordonet som gör att en insats kan
påbörjas innan en komplett brandstyrka anländer.
Fyra personer genomför nu en ledningsutbildning med kompetens att leda större insatser. Två
av dessa tjänstgör i Härjedalen och bemanningen där utökas så att det finns förstärkt ledning i
södra delen av förbundet.
IB-organisationen har under perioden haft tre vakanta tjänster vilket inneburit att
avdelningscheferna fortfarande ingått i funktionen som inre befäl. För att upprätthålla
beredskapen på både IB och YB under sommaren kommer avdelningscheferna läggas in på
schema för dessa verksamheter.
14
Delårsrapport januari-april 2015
Larmstatistik
Antalet larm uppgår för perioden till 631, vilket är en ökning med 30 larm jämfört med
motsvarande period ifjol. Statistik över samtliga larmhändelser från Härjedalens kommun där
förbundet bistod under 2014 har inte gått att frambringa vilket innebär att jämförelsen med
föregående år blir något missvisande.
Utifrån nedanstående kan vi se att trafikolyckorna minskat, brand i byggnader och brand ej i
byggnader minskat trots förbundets utökning med sju stationer. De larmtyper som ökat är
utsläpp av farliga ämnen, förmodad brand, IVPA där utökningen av förbundet är en trolig
orsak, hjälp till ambulans samt att de automatiska brandlarmen är fler än motsvarande period
2014.
Övriga ärenden
Larm utan
tillbud
Olyckor
Händelsetyp
2015-04-30 2014-04-30
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning/drunkningstillbud
Nödställd person
Nödställt djur
Stormskada
Bergras/Jordskred
Annat ras
Vattenskada
Annan olycka
2013
2012
2011
2010
40
26
86
13
3
6
3
1
0
0
3
3
59
79
92
7
3
6
1
0
0
0
1
16
159
200
243
39
6
15
5
6
0
0
6
22
137
93
236
39
13
11
6
0
1
3
5
21
146
144
195
35
10
8
6
7
1
4
5
15
185
131
224
45
6
14
4
0
0
0
12
23
Automatlarm, ej brand
Förmodad brand
Falsklarm brand
Förmodad räddning
Falsklarm räddning
165
22
2
5
1
105
15
1
0
1
325
62
0
7
0
317
54
2
5
0
313
60
4
3
0
370
100
21
9
1
I väntan på ambulans
Sjukvård under delegation
Hiss, ej nödläge
Hjälp till ambulans
Hjälp till polis
Vatten transport
Annat uppdrag
192
0
3
27
3
0
27
164
3
2
13
0
0
33
411
3
10
12
2
0
59
285
6
5
25
2
0
44
277
1
6
32
2
1
52
262
7
2
26
2
1
41
Summa
631
601
1 592
1 310
1 327
1 486
Totalt antal larm
631
601
1 592
1 348
1 361
1 552
Delårsrapport januari – april 2015
15
Uppföljning av inriktningsmål och effektmål
IM Inriktningsmål
Effektmål
– Vid såväl små som  Utveckla och implementera det nya systemet
3
stora olyckshändelser
för bemanning av inre befälsrollen samt
ska samhällets
samarbetet med SOS räddningsåtgörare.
samlade resurser
nyttjas optimalt.
7
16
– I väntan på
ambulans (IVPA)verksamheten ska
leda till snabbare
hjälp för den
drabbade med akut
vårdbehov som vistas
inom förbundets
område.
Uppföljning april
Inre befälsfunktionen är
implementerad och
samarbetet med SOS
räddningsåtgörare är
driftsatt.
 Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åt
medlemskommunerna.
Dialog pågår med
samtliga medlemskommuner gällande
uppdrag som Inre
befäl kan handlägga,
bl.a. inkallning av
POSOM och
krisjoursavtal.
 Färdiga stabsarbetsplaner ska tas fram ska och
vara känd av alla organisationer i Trygghetens
hus och övas årligen
Arbetet påbörjat och
målet kommer att
nås.
 Genomför verksamhet så att avtalskraven
rörande IVPA uppfylls.
Dialog förs med
regionen och målet
kommer att nås
Delårsrapport januari-april 2015
Driftutfall Ledningsstab
Prognos 2015
En prognos för ledningsstaben är svår att upprätta för hela verksamhetsåret i första
tertialrapporten eftersom den största delen är kostnader och intäkter som påverkas av hur
många räddningstjänstinsatser som kommer att utföras. I delårsrapporten har kostnaderna för
genomförandet av insats överskridit budget men intäkterna är högre än förväntat vilket gör att
med nuvarande utryckningsfrekvens prognostiserats ett nollresultat på årsbasis.
(Tkr)
Utfall
Jan - Apr
Periodbudget
Jan - Apr
Budget 2015
781
683
2 050
491
383
1 150
78
100
300
61
151
781
0
200
683
0
600
2 050
0
1 749
0
1 262
0
3 787
6
53
160
1 754
1 316
3 947
973
632
1 897
Intäkter
Verksamhetens intäkter
Varav:
Automatiska brandlarm
Restvärde &
vägsanering
Försäljning av
verksamhet
IVPA
S:a intäkter
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Verksamhetens
kostnader
S:a kostnader
S:a driftbudget
Delårsrapport januari – april 2015
17
Förbundskansli
Kansliet har under perioden arbetat med att vidareutveckla delårsrapport, förfina
löneblanketter och mappstruktur. Fastighetsarbetet har utgått från uppsatta fastighetsplaner
kring underhåll, energieffektiviseringar och separat omklädning och dusch kvinnor och män
och separat larmställ från vagnhall. Ett arbete har påbörjats med att kontrollera och
komplettera med underlag till förbundets arbetsordning. Implementeringen av digital
lönerapportering i Heroma för RiB-personal har verkställts. I april genomförde kansliet ett
uppstartsmöte för att sammansvetsa det nya teamet och för att planera årets arbete. Kansliet
har blivit en person färre då förbundets löneadministration flyttats över till Östersunds
kommun.
Miljö
Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och
kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. På Klimathuset, som
driftöverlämnas i juni, har en ny gasolanläggning installerats som kommer att resulterar i
minskade koldioxidutsläpp genom en renare övningsmiljö då varma rökdykningsövningar
genomförs i vattenånga istället för brandrök.
Två elcyklar har införskaffats för att kunna reducera antalet korta tjänstebilsturer till olika
möten.
Ett aktivt miljöarbete pågår genom att förbundet i samband med pågående fastighetsöversyn
ser över energiförbrukningen på samtliga stationer med målsättning att tillsammans med
fastighetsägarna vidta åtgärder för att minska förbrukningen.
I tabellen framgår påbörjade energieffektiviseringar under perioden.
Station
Brunflo
Gällö
Bispgården
Trygghetens Hus
Gäddede
Stugun
Energieffektiviseringsåtgärd januari – april 2015
Utredning pågår om borttagning av oljepanna.
Påbörjat bortkoppling av el till förråd och separat mätning av elförbrukning.
Diskussion pågår om byte av portar.
Påbörjat diskussion om översyn av temperatur och ventilation i vagnhall.
Översyn pågår av bergvärmeanläggning.
Omtagning av förrättningsförhandling.
Arbetsmiljöåtgärder
Olyckor och tillbud
I förbundets system för att rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstens
informationssystem för arbetsmiljö) har under perioden sju olycksfall (varav två är
rapporterade till Arbetsmiljöverket) fem tillbud och tre riskobservationer rapporterats.
18
Delårsrapport januari-april 2015
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Under perioden har följande arbetsmiljöfrämjande åtgärder påbörjats eller genomförts;








Förbundet har under två dagar genomfört en arbetsmiljöutbildning för chefer och
fackliga representanter.
Ledningsgruppen har tillsammans med fackliga representanter sett över ansvar och
arbetsfördelning i förbundets styrdokument inom arbetsmiljö.
Arbetet med att säkerställa rutinanvändandet i RIA har fortskridit under perioden.
Ett kontinuerligt arbete pågår med att se över samtliga stationer kring eventuella
underhållsbrister som noteras i en underhållsplan.
Ett arbete pågår även med att med att bygga om till separat omklädning och dusch för
män och kvinnor samt separat larmställ från vagnhall på stationer där det saknas. I
Krokom påbörjas ombyggnation inom kort och i Lofsdalen är åtgärd för separat
larmställ från vagnhall genomförd. I Bräcke är planerad renovering av omklädning
och dusch för kvinnor och män och boendedel för ambulansen genomförd.
Diskussioner har förts med våra fastighetsägare avseende Åsarna, Gällö, Brunflo, Lit,
Bispgården, Hammerdal, Änge, och Svenstavik samt Härjedalens stationer.
Målsättningen med arbetet är att det ska vara klart inom en treårs period.
En förfrågan om störning av buller från kompressorer har skickats ut till samtliga
stationsansvariga.
Förbundet håller även på att se över om det går att skapa fler kontorsplatser på
Trygghetens Hus då tre ytterligare personer nyanställs under året. Samtal har förts
med ägaren av Trygghetens hus och personal inom 1177 som flaggat för en eventuell
flytt.
Den 27 april färdigställdes klimathuset på förbundets övningsområde Furulund.
Klimathuset är slut besiktat och fastigheten är överlämnad till Östersunds kommun av
huvudentreprenören. Mindre åtgärder kvarstår som ska vara klara i slutet av maj då
nycklarna överlämnas till förbundet.
I tabellen framgår arbetsmiljöåtgärder som genomförts under perioden.
Station
Lofsdalen
Krokom
Bräcke
Åsarna
Gällö
Brunflo
Lit
Bispgården
Hammerdal
Änge
Svenstavik
Gäddede
Furulund
Arbetsmiljöåtgärd januari – april 2015
Klart med separerat larmställ från vagnhall.
Start av ombyggnation av separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från
vagnhall vid mitten av maj.
Genomförd renovering av omklädning och dusch för kvinnor och män och boendedel för
ambulansen.
Påbörjat diskussion om stor upprustning av lokal och funktionalitet bla separat
omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall.
Diskussion pågår med fastighetsägaren om renovering och ombyggnationer.
Diskussion pågår med fastighetsägaren om tillgång till mer yta för separat omklädning
och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall. Även ny lektionssal.
Diskussion pågår om resning av vägg för separat larmställ från vagnhall och aparatrum
för kompressor och iordningställande av damomklädning och dusch.
Diskussion pågår om separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall.
Diskussion pågår om separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall
och flytt av kompressor från vagnhall.
Diskussion pågår om flytt av larmställ från vagnhall.
Diskussion pågår om renovering och förändring av planlösning.
Inväntar underskrift från Strömsunds kommun för lokalanpassning för ambulansen.
Klimathus överlämnas till förbundet 28 maj.
Delårsrapport januari – april 2015
19
Kommunikation och information
Under perioden har ett arbete påbörjats med att förbättra åtkomst till styrande dokument och
förenkla rubrikstrukturen på personalhemsidan.
Uppföljning av inriktningsmål och effektmål
IM Inriktningsmål
Effektmål
Förbundet ska uppfattas som  Arbetsmiljöindex ska öka jämfört med
8
en attraktiv arbetsgivare
föregående mätning.
som erbjuder goda arbetsoch anställningsförhållanden.
 Det ska senast 2015-12-31 finnas
delade omklädningsrum för män och
kvinnor på totalt 22 brandstationer (5
nya under 2015).
10
20
Uppföljning april
Mätning utgår 2015.
Ny metod kommer att
införas.
Krokom färdigställs
under året, Lit
Bispgården,
Hammerdal, Gällö
och Vemdalen är
under planering.
 Senast 2015-12-31 ska larmställ och
privata kläder kunna hängas i lokaler
avgränsade från vagnhallen på 13
brandstationer.
Målet uppfylls,
Lofsdalen är klart och
Krokom blir klart
under september.
 Underhålls- och arbetsmiljöåtgärder
ska vidtas på minst 6 brandstationer
och på Furulund under 2015.
Prognos att målet
uppfylls.
 Överse och utveckla förslag på
lösningar på alla brandstationer för att
förhindra/reducera spridningen av
avgasrök i vagnhallarna.
 Budgeterat resultatet ska uppnås.
Arbetet pågår
Verksamheten i
räddningstjänstförbundet
ska genomföras inom ramen
för en sund, balanserad och  Budgeten ska ge ett positivt kassaflöde.
finansierad ekonomi där god
ekonomisk hushållning och
rationellt organiserad
 Investeringarna ska vara
verksamhet utgör ledord.
självfinansierade och uppgå till max
6 170 tkr
Prognosen pekar på
att budgeten uppnås.
Prognosen är att målet
uppfylls.
Prognosen är att målet
uppfylls.
Delårsrapport januari-april 2015
IM Inriktningsmål
Effektmål
Uppföljning april
11
 Energiförbrukningen ska minska med
5 % jämfört med 2014.
Mätning sker årsvis.
 Överse behov av åtgärder för reducera
förbundets miljöpåverkan vad avser
brandvattenföroreningar.
En dialog har förts
med Östersunds
kommun om tester.
Kvarstår är beslut om
omfattningen. Målet
bedöms uppnås.
 All personal inom förbundet ska känna
till förbundets miljömål.
Presentation av
miljömålen kommer
bla ske i Brandposten.
Målet bedöms uppnås.
Förbundet ska i all sin
verksamhetsutövning verka
för en ekologiskt hållbar
utveckling och genomföra
samt kommunicera smarta
miljölösningar på kort och
lång sikt.
Driftbudget Förbundskansliet
(Tkr)
Utfall
Jan - Apr
Intäkter
Verksamhetens intäkter
S:a intäkter
Periodbudget
Jan - Apr Budget 2015
147
147
61
61
182
182
961
1 053
22
4 561
2 691
3 093
120
15 100
14
13
897
1 031
40
5 033
0
25
28
3 606
3 896
11 687
655
678
2 035
161
112
314
93
941
279
S:a kostnader
6 597
7 001
21 003
S:a driftbudget
6 450
6 940
20 821
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Revisionen
Verksamhetens kostnader
Varav:
Utbildning/konferenser
Övriga personalkostnader
Lokalhyror stationer &
värn
El,uppvärmning och
vatten
Övriga
fastighetskostnader
Avgifter & material
Delårsrapport januari – april 2015
75
83
21
Förebyggandeavdelningen
Efter beslut att införa inre befäl på heltid påbörjades rekrytering vilket resulterade att vi nu
anställt två nya medarbetare från den 1 juni. Rekrytering till den vakanta tjänsten kommer att
initieras snarast. Denna vakans samt att två medarbetare kommer att få barn i sommar gör att
förebyggandeavdelningen totalt kommer att ha motsvarande 29 månaders vakanta tjänster
under året. Det innebär att vi tvingas prioritera i våra arbetsuppgifter men också att
handläggningen av ärenden tar längre tid.
Antal inkomna ärenden mellan 2015-01-01 till 2015-04-30 var ca 550 stycken. Av dessa är
137 inte avslutade. Dessutom ligger det 406 ärenden sedan tidigare som inte är avslutade
vilket sammanlagt blir 543 inte avslutade (pågående) ärenden. I genomsnitt har varje
handläggare ca 90 pågående ärenden.
Antal ärenden
2500
2013
2000
1607
1500
1136
835
1000
500
1282 1333
283
284
413
468
545
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
OBS! År 2004-2008 gäller kommunerna Krokom, Strömsund och Östersund.
År 2009-2012 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg och Bräcke.
År 2013 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke och Ragunda.
År 2014 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalen.
22
Delårsrapport januari-april 2015
Tillsyn och tillstånd
Tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor
I tabellen nedan redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot
olyckor (LSO).
Kommun
Berg
Bräcke
Krokom
Ragunda
Strömsund
Östersund
Härjedalen
Totalt
Tillsyn LSO 2:2
Mål
Genomförda
16
1
14
0
40
0
22
3
10
1
24
5
74
13
200
23
Tillsyn LSO 2:4
Mål
Genomförda
1
1
1
0
0
0
3
0
Tillsyn enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
I tabellen redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor (LBE).
Kommun
Berg
Bräcke
Krokom
Ragunda
Strömsund
Östersund
Härjedalen
Totalt
Tillsyn LBE
Mål
Genomförda
7
1
5
0
8
0
6
1
12
0
35
0
17
8
90
10
På grund av personalbrist har stor del av tillsynsverksamheten flyttats fram. Hur årets resultat
blir är beroende på personalsituationen i höst men det är osannolikt att vi når 100 %.
Under våren kommer kommunerna besluta om avgifter för remisser mellan förbundet och
ägarkommunerna. Då dessa beslut ännu inte fattade har vi heller inte fakturerat något.
Delårsrapport januari – april 2015
23
Tillstånd enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Antalet ansökningar i förhållande till det förväntade antalet ansökningar samt antal beslut
enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Inkomna ansökningar under året
Kommun Förväntat
Brandfarlig
vara
Berg
0
Bräcke
0
Krokom
0
Ragunda 0
Strömsund 5
Östersund 1
Härjedalen 7
Totalt
13
Antal
Explosiv
Brandfarlig
Totalt
vara
vara
1
1
0
3
3
1
8
8
0
1
1
2
5
10
2
8
9
6
5
12
1
31
44
13
Antal beslut
Explosiv
vara
0
1
5
0
2
3
5
14
Totalt
0
2
5
2
4
9
6
26
Brandfarlig
vara
0
0
0
1
0
3
1
5
Explosiv
vara
0
2
5
0
2
3
1
13
Som tabellen visar har det inkommit något fler ansökningar än förväntat. Det är dock för
tidigt att dra för stora slutsatser då det varierar under året.
Rådgivning
Förebyggandeavdelningen har under året hanterat inkomna remisser från Polisen,
alkoholhandläggare samt plan- och bygglovshandläggare. Fortlöpande bygglovsmöten har
genomförts i Östersunds, Bergs och Härjedalens kommun. Förebyggandeavdelningen har
inlett arbetet med att upprätta rutiner för byggprocessen med kommunerna Bräcke, Ragunda
och Strömsund.
Sotning och Brandskyddskontroll
Under våren fanns planer att anordna en konferens angående handläggningen av ärenden
inom kommunerna som berör sotningsverksamheten. Det visade sig att det var svårt att hitta
datum som passade alla ägarkommuner. Vi och skorstensfejarmästaren i Härjedalen deltog
därför vid ett möte i Svenstavik den 11 mars som arrangerades av länets byggnadsinspektörer.
Vi beskrev den problematik kring imkanaler som kan uppstå om inte skorstensfejarmästaren
blir inkopplad tidigt i byggprocessen. Vi diskuterade bygglovshanteringen gällande eldstäder
och vilka rutiner vi önskar. Vidare informerade vi om riskerna med kolgrillar inomhus och
om täta hus.
Information
I samverkan med Brandskyddsföreningen har vi träffat ombud inom grannsamverkan informerat och överlämnat ca 800 foldrar ”Skydda ditt hem mot brand och olyckor”. Vi
deltog även vid en tvådagars seniormässa på Gamla teatern, här informerade vi om säkerhet
för äldre.
Vår hemsida uppdateras kontinuerligt med säsongsrelaterad information, vårt mål angående
antal besökare har uppnåtts.
24
Delårsrapport januari-april 2015
Totalt
0
2
5
1
2
6
2
18
Automatlarm
Vi har hanterat inkomna ansökningar gällande inkoppling av nya automatiska
brandlarmanläggningar. Vi ställer sedan ett antal år krav på att anläggningarna ska vara
besiktigade enligt regelverket SBF 1103. Arbetet med att öka antalet påskrivna tillsvidareavtal
pågår, sedan årsskiftet har ytterligare 11 avtal träffats.
Handlingsprogram samt risk- och sårbarhetsanalys
Arbete pågår med att färdigställa analysen, parallellt pågår arbetet med ett nytt
handlingsprogram. Målet är att kunna skicka ut en remiss på nytt handlingsprogram före
sommaren. Till vår hjälp har vi två studenter från Mittuniversitetet som stödjer detta arbete
under tio veckor.
Uppföljning av inriktningsmål och effektmål
IM Inriktningsmål
Effektmål
Uppföljning april
4
 NKI i SKLs mätning ska öka jämfört
med föregående mätning avseende
brandtillsyn.
 Genomföra 200 tillsyner enligt 2 kap.
2 § lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor.
 Genomföra 2 tillsyner enligt 2 kap. 4 §
lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor.
 Ha giltiga avtal för alla entreprenörer
som sköter sotning och
brandskyddskontroll för kommunens
räkning.
 Handlägga 100 % av de inkomna
ansökningarna om s.k. egensotning.
 Genomföra 90 tillsyner enligt lagen
(2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor.
 Handlägga 100 % av de inkomna
ansökningarna om tillstånd enligt
lagen (2010:1011) om brandfarliga
och explosiva varor.
 Handlägga 100 % av de remisser som
inkommer.
 Öka antalet unika besökande på
kampanjerna på vår hemsida jämfört
med 2014.
 Delta i 3 nationella
informationskampanjer.
Har ej kommit från SKL.
- Antalet bränder och
olyckor ska minska.
 Delta vid 75 % av de möten som
förebyggande-avdelningen kallas till
hos olika samverkansparter.
Kommer delvis uppnås.
Kommer uppnås.
Upphandling pågår.
Kommer uppnås.
Kommer delvis uppnås.
Kommer uppnås.
Kommer uppnås.
Kommer uppnås.
Kommer uppnås, första är
v37.
Kommer uppnås.
3
SBF 110 är det svenska regelverket för automatiska brandlarmanläggningar för projektering, installation,
driftsättning och skötsel.
Delårsrapport januari – april 2015
25
IM Inriktningsmål
5
Effektmål
Uppföljning april
- Räddningstjänsten ska ge
Kommer uppnås.
 Samtliga automatiska brandlarm
snabbare och rätt hjälp med
som ny inkopplas till
högre kompetens och
räddningstjänsten ska uppfylla SBF
modernare teknik till de som
110 och få ett objektskort.
drabbas av olyckor så att
 Andel redan inkopplade
skador på människor,
Kommer uppnås.
automatiska brandlarm till
egendom och miljö
räddningstjänsten som uppfyller
minimeras.
SBF 110 och har ett objektkort ska
öka.
Driftbudget Förebyggandeavdelningen
(Tkr)
Intäkter
Verksamhetens intäkter
Varav:
Tillsyn och tillstånd
Avtal automatlarm
Remisshantering
Utfall Periodbudget
Jan - Apr
Jan - Apr
Budget 2015
320
676
2 028
60
260
0
316
260
100
948
780
300
320
676
2 028
21
1 215
40
1 722
121
5 166
120
97
290
60
56
168
2
58
6
33
18
99
S:a kostnader
1 356
1 859
5 577
S:a driftbudget
1 036
1 183
3 549
S:a intäkter
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Verksamhetens
kostnader
Varav:
Utbildning/konferenser
Övriga
personalkostnader
Avgifter & material
26
Delårsrapport januari-april 2015
Beredskapsavdelningen
Bemanning
Under perioden januari – april har rekrytering av nya sommarvikarier pågått. Inför sommaren
2015 kommer förbundet att anställa 10 vikarier, detta för att täcka upp för sjukskrivningar och
att för att många tagit ut föräldrapenning under sommaren.
Beredskap
I slutet av februari har en prioriterad utbildning för arbetsledare körts i Härjedalen, detta på
grund av att vi saknar utbildade befäl på vissa stationer.
Under första tertialet har samtlig RiB-personal genomgått utbildning i Heroma som ska
nyttjas för digital lönerapportering. Efter en del inkörningsproblem har det börjat fungera bra
ute på RiB-stationerna. På sikt kommer detta att underlätta det administrativa arbetet.
Under första tertialet har beredskapsavdelningen jobbat med avveckling av 12 räddningsvärn.
Samtliga värn var inbjudna till informationsmöte som föreningens Frivilliga Brandkårer höll i,
4 av värnen visade intresse och kom på mötet. Inget av värnen har ännu gått med i Frivilliga
Brandkårer.
Vårens ansökningar till MSB RiB-utbildning på Sandöskolan resulterade i att 25 kom in på
utbildningen, 8 har hittills slutfört denna, resterande blir färdiga med sin utbildning i juni.
Vakansläget inom RiB-kåren är för närvarande relativt låg vilket är glädjande. Trenden är
dock tydlig – det blir svårare och svårare att attrahera medborgare att ta anställning som RiBpersonal. En av orsakerna är att personer boende ute på landsbygden i vårt län arbetspendlar
mer och mer, vilket givetvis försvårar ett åtagande med beredskap inom räddningstjänsten,
samtidigt så är risken att fler arbetsgivare med en allt mer minskad personalstyrka ser
beredskapen som ett problem för det egna företaget. Under 2014 har det under vissa perioder
varit svårt att upprätthålla beslutad beredskap framförallt i Gällö, Gäddede, Föllinge,
Lillhärdal och Hoting. Det beror delvis på att det finns vakanser på dessa stationer. De
rekryteringsåtgärder som genomförs fortlöpande är lokal annonsering samt att det på
förbundets hemsida alltid framgår vilket rekryteringsbehov som förbundet har.
Under perioden jan-apr så har 9 personer slutat och 13 har nyanställts. Totalt antal anställda
RiB uppgår i dagsläget till 422 personer.
Delårsrapport januari – april 2015
27
Uppföljning av inriktningsmål och effektmål
IM Inriktningsmål
3 – Vid såväl små som stora
olyckshändelser ska
samhällets samlade resurser
nyttjas optimalt.
5
8
9
28
Effektmål
Uppföljning april
Avstämning i slutet av
året.

Avvikelseanmälningar mot
SOS ska minskas med 50 %
jämfört med föregående år.
– Räddningstjänsten ska ge
snabbare och rätt hjälp med
högre kompetens och
modernare teknik till de som
drabbas av olyckor så att
skador på människor,
egendom och miljö
minimeras.

Beslutad operativ beredskap
ska upprätthållas med rätt
operativ kompetens och
fysiska förmåga.
Förbättra
rekryteringsprocessen av
operativa beslutfattare.
Arbetsledarutbildning
genomförd i Härjedalen.
– Förbundet ska uppfattas
som en attraktiv arbetsgivare
som erbjuder goda arbetsoch
anställningsförhållanden.

Den operativa personalen ska
vara välinformerade om
förbundets verksamhet.
Informeras kontinuerligt
genom: Fredagsmöten,
SA-träffar,
Förbundsnytt,
Brandposten

Inte påbörjat. Kommer
Genomföra 16 timmars
kompetensutveckling per år för att nås.
samtlig heltidsanställd
personal på skift.

All arbetsledande personal ska Inte påbörjat. Kommer
att nås.
genomföra
arbetsmiljöutbildning.

En mångfald- och
jämställdhets plan ska
utarbetas och vara känd av all
personal.
– Förbundet har jämställda
arbetsplatser där kvinnor
och män värderas lika och
ges samma möjligheter till
goda arbets- och
anställningsvillkor samt
karriärmöjligheter.

Rutiner är under
framtagande.
Inte påbörjat, kommer
att nås delvis.
Delårsrapport januari-april 2015
Driftbudget Beredskapsavdelningen
(Tkr)
Intäkter
Verksamhetens intäkter
Varav:
Bidrag MSB
Försäljning av verksamhet
S:a intäkter
Utfall
Jan - Apr
Periodbudget
Jan - Apr Budget 2015
40
120
360
0
40
40
120
0
120
360
0
360
0
19 695
0
20 594
0
61 781
5 502
329
525
265
5 434
416
618
221
16 302
1 247
1 854
663
2 835
9 809
334
2 979
10 592
334
8 936
31 775
1 003
738
800
2 399
362
303
73
394
361
45
1 181
1 083
135
S:a kostnader
20 432
21 393
64 180
S:a driftbudget
20 392
21 273
63 820
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Varav:
Löneersättningar heltid
Ersättning timanställd vik
Befälstillägg
Arvode station- och värnansvarig
Timlön, övning, utb &
materialvård
Beredskap
Semesterskadestånd
Verksamhetens kostnader
Varav:
Utbildning/konferenser
Övriga personalkostnader
Avgifter & material
Delårsrapport januari – april 2015
29
Metod- och taktikavdelningen
Övning/utbildning
Förbundet har under perioden genomfört 14 heldagsövningar för våra RiB anställda (137
personer) på Furulunds övningsfält med rökdykarledarutbilning som övningstema. Två
preparandutbildningar4 har genomförts med sammanlagt 14 deltagare. I övrigt har
övningsverksamheten i förbundet genomförts enligt varje brandstations egen
övningsplanering.
7 medarbetare, två från Sveg, två från Strömsund en från Krokom och två från Östersund har
genomgått instruktörsutbildning i Lift (höjdfordon) under två dagar i Östersund. Förbundet
har utbildat två instruktörer i arbete på hög höjd. Utbildningen genomfördes i Södertörns
räddningstjänstförbund under en vecka. 6 instruktörer i barn-HLR har utbildats. Vi har
deltagit vid ett skogsbrandsseminarium i Sundsvall
Utbildning i motorsågskörning är full gång med ett tiotal stationer som är helt klara och de
övriga stationerna är i stort sätt klar med teoridelen men saknar den praktiska delen.
En två dagars arbetsledare utbildning har genomförts i Sveg med åtta deltagare från olika
stationer i Härjedalen.
Externutbildning
Utbildning i allmän brand kunskap, HLR och skolutbildning har genomförts mot
kommunerna.
Kommun
HLR
(antal
personer)
Östersund
Krokom
Strömsund
Ragunda
Berg
Bräcke
Härjedalen
32
0
0
0
0
0
0
Allmän brandkunskap/
systematiskt
brandskyddsarbete
(antal personer)
302
0
0
0
0
0
0
Övrig utbildning
brand+HLR, B-HLR,
Heta arbeten,
utrymningsövning
142
0
0
0
0
0
80
Totalt
Totalt
antal
personer
476
0
0
0
0
0
80
556
4
Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB
utbildning till räddningsman.
30
Delårsrapport januari-april 2015
Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från JLL och några bemanningsföretag
inom vården. Vi har även tillhandahållit instruktörer till Heta arbeten-utbildningar som
genomförts av en extern aktör.
Företag/organisation Allmän brandkunskap
JLL
Lantmäteriet
Övriga
Övrig utbildning Brand+
HLR, Utrymningsövning.
Antal
personer
10
29
29
10
37
Totalt
39
Uppföljning av inriktningsmål och effektmål
IM Inriktningsmål
Effektmål
Uppföljning april
 Snittbetyget på genomförda
externa utbildningar ska vara
högre än 4,0 (skala 1-5).
Enligt utvärderingarna
som är gjorda så ligger
snittet högre än 4,0
1
– Alla som bor i förbundets
medlemskommuner bör ha
grundläggande kunskap om hur
man skyddar sig mot brand och
hur man agerar om det börjar
brinna.
2
– Skolan ska bli en trygg
 Utbilda lika många elever i
arbetsplats genom att arbetet
årskurs 8-9 i skolor som önskar
med att förebygga bränder blir en
brandutbildning (”Upp i rök”)
naturlig del i skolans ordinarie
som under 2014.
verksamhet.
Antalet utbildade elever
ligger under målet för
perioden. Kommer inte
att nå målet.
3
– Vid såväl små som stora
olyckshändelser ska samhällets
samlade resurser nyttjas
optimalt.
 Minst 3 samverkansprojekt ska
genomföras.
Vi medverkar för
närvarande i
planeringsstadiet av två
samverkansövningar
(”Hubbe” och
gränsövning mot
Norge). Målet kommer
att uppnås.
Delårsrapport januari – april 2015
31
IM Inriktningsmål
Effektmål
Uppföljning april
 Antalet bränder och olyckor
ska minska jämfört med
föregående år.
Antalet bränder och
olyckor har minskat
jämför med samma
period förra året. Målet
bedöms f n kunna nås.
4
– Antalet bränder och olyckor
ska minska.
5
– Räddningstjänsten ska ge
 Alla heltidsbrandmän ska
snabbare och rätt hjälp med
genomgå 200 timmar
högre kompetens och modernare
internutbildning.
teknik till de som drabbas av
 Alla deltidsbrandmän ska
olyckor så att skador på
genomgå 50 timmar
människor, egendom och miljö
internutbildning.
minimeras.
 All operativ personal ska ha
genomgått
motorsågsutbildning.
Finns inga tillförlitliga
siffror att tillgå för
perioden. Förbundet har
skapat ett
registreringssystem som
tagit tid att
implementera. Målet ska
nås
Vi ligger bra till för att
uppnå målet under året
Ca 10 stationer är klara.
Har inte påbörjats
 All operativ personal ska ha
genomgått praktisk utbildning i kommer. Vi kommer att
uppnå målet.
körning med tungt fordon.
 Hälften av all operativ personal Målet kommer att nås
ska ha genomgått utbildning i under året.
Kem nivå 1.
6
11
32
– Olycksundersökningar ska
bidra till underlag för externa
aktörers åtgärder samt
kvalitetsförbättringar inom
räddningstjänstens arbete.
– Förbundet ska i all sin
verksamhetsutövning verka för
en ekologiskt hållbar utveckling
och genomföra samt
kommunicera smarta
miljölösningar på kort och lång
sikt.
 100 % av insatsrapporterna ska
vara färdiga inom en vecka
Vi ligger bra till med
insatsrapporterna ca 9597% klara.
 Utbilda all personal i
Härjedalen i miljöräddning.
Är inte påbörjad. Planen
är att genomföra
utbildningen i höst.
Målet kommer att
uppnås.
Delårsrapport januari-april 2015
Driftbudget Metod- och taktikavdelningen
(Tkr)
Utfall
Jan - Apr
Periodbudget
Jan - Apr
292
850
292
283
0
233
50
0
283
0
956
33
1 069
100
3 208
146
701
50
234
0
42
3
93
105
87
316
260
1 102
1 336
4 009
810
1 053
3 159
Intäkter
Verksamhetens intäkter
Varav:
Försäljning utbildning
Övriga intäkter
S:a intäkter
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Verksamhetens
kostnader
Varav:
Utbildning/konferenser
Övriga
personalkostnader
Avgifter & material
S:a kostnader
S:a driftbudget
Delårsrapport januari – april 2015
226
66
Budget 2015
700
150
850
125
33
Teknikavdelningen
Materialanskaffning
I och med Härjedalens ingång i förbundet har det gjorts stora materialinköp för att höja
materialstatusen på alla stationer till den nivå som anges i handlingsprogrammet. Även 2015
kommer omfattande åtgärder vidtas fört att förbättra utryckningstiden. I Härjedalen monteras
det skärmar som visar larmen med tillhörande kartbild. Vi kommer även att ansluta hälften av
stationerna i Härjedalen med fiber för att få en mer stabil uppkoppling till stationerna.
Förberedelser pågår för att byta räddningstjänstens växel under juni månad.
Övningsområde
Förbundets övningsområde genomgår en stor förändring, den sista maj skall nya klimathuset
vara klart och huset kommer att användas under höstens RiB-utbildningar. Arbetet med en
flyttbar rökdykningscontainer är påbörjat. Containern skall transporteras runt i förbundet för
att erbjuda RiB-stationerna en bra lösning för att öva varm rökdykning.
Investering och avyttring av fordon
Fordonen i förbundet servas och utbyte pågår av äldre fordon. Tyvärr kommer medelåldern på
förbundets fordon att stiga då nuvarande investeringsmedel inte räcker till för att behålla
nuvarande nivå. Under perioden har följande fordon köpts lastväxlare, höjdfordon och en
pickup. Samtliga fordon var begagnade. Under denna period såldes 4 fordon och fler fordon
kommer att säljas under året.
34
Delårsrapport januari-april 2015
Uppföljning av inriktningsmål och effektmål
IM Inriktningsmål
Effektmål
5
– Räddningstjänsten ska ge  Förbundet har en anpassad ITsnabbare och rätt hjälp med
plattform.
högre kompetens och
modernare teknik till de som  Förbundets fordon uppfyller ställda
drabbas av olyckor så att
krav och är trafiksäkra.
skador på människor,
egendom och miljö
minimeras.
Uppföljning april
Arbetet är påbörjat och
målet kommer att nås.
 Utalarmeringsnät: Att primärvägen
för utalarmering fungerar 95 % av
tiden, medelvärde på alla stationer.
Tidigare driftsäkringar
av systemet
tillsammans med nya
åtgärder kommer
resultera att målet
troligen nås.
 Att reservvägen för utalarmering
fungerar 99 % av tiden, medelvärde
på alla stationer.
Ett nytt fel slog ut
reservvägen i en del av
förbundet under en
längre då felsökningen
tog tid. Målet kommer
troligen att nås
 Ett kommunikationssystem som
uppfyller nivåkravet på varje station.
Arbetet är fortgående
och målet kommer att
nås.
 Typ av räddningsmaterial och
placering uppfyller nivåkravet för
varje station och håller god kvalitet.
 Övningsområden som uppfyller
förbundets behov av utrymmen för
övningsverksamheten.
 Vidareutveckla organisationen med
funktionsansvariga och
ansvarsområden så att det tydligt
framgår vilka mål verksamheten inom
dessa områden har, vilka resurser som
disponeras och vilka aktiviteter som
ska genomföras samt hur
återredovisning ska ske.
Delårsrapport januari – april 2015
Service och utbyte av
fordon pågår men målet
kommer inte att nås då
medelåldern på
fordonen ökar.
Utbyte av mycket
räddningsmaterial i
Härjedalen samt övriga
förbundet pågår och
målet kommer att nås
Arbetet är fortgående
och målet kommer att
nås.
Arbetet är inte påbörjat
och målet kommer nog
enbart delvis att
uppfyllas.
35
IM Inriktningsmål
8
– Förbundet ska uppfattas
som en attraktiv
arbetsgivare som erbjuder
goda arbets- och
anställningsförhållanden.
Effektmål
Uppföljning april
 Arbetsmiljöindex ska öka jämfört
med föregående mätning.
Arbetet är påbörjat och
målet kommer att nås.
Driftbudget Teknikavdelningen
(Tkr)
Intäkter
Verksamhetens intäkter
S:a intäkter
Utfall
Jan - Apr
Periodbudget
Jan - Apr Budget 2015
139
139
111
111
333
333
241
810
4 316
78
859
4 397
235
2 577
13 191
88
1
43
1 017
429
1 057
1 528
59
68
42
4
123
1 151
495
850
1 464
118
150
125
12
370
3 452
1 486
2 550
4 391
355
450
S:a kostnader
5 367
5 334
16 003
S:a driftbudget
5 228
5 224
15 671
Kostnader
Tjänsteköp
Löneersättningar
Verksamhetens kostnader
Varav:
Utbildning/konferenser
Övriga personalkostnader
Övningsområde
Fordon
Data/it
Kommunikation
Räddningsmaterial
Underhåll material
Övrig förbrukningsmaterial
36
Delårsrapport januari-april 2015
Jämtlands räddningstjänstförbund
063-14 80 00, Fax 063-14 80 05
[email protected]
www.räddningstjänstenjämtland.se
Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund
Postadress: Box 71, 831 21 Östersund
Delårsrapport januari-april 2015
1
2009-10-27
rev 2009-11-10
rev 2009-12-17
rev 2011-10-25
rev 2014-03-12
rev 2015-04-15
1
Konsortialavtal
Avtal mellan Bergs, Bräcke, Härjedalen, Krokoms, Ragunda, Strömsunds och
Östersunds kommuner rörande samarbetet i Jämtlands räddningstjänstförbund,
nedan kallat JR. Avtalet ersätter tidigare konsortialavtal mellan Berg, Bräcke
Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersunds kommuner och skrivs om med
anledning av JR ska utökas till sju medlemskommuner.
Konsortialavtalet behandlar vissa frågor som endast avser frågor som rör den
nya medlemskommunen men samtliga kommuner är med detta avtal överens
om formerna för utökning av JR.
§ 1. Syfte
Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av JR är att möta framtidens
krav på en fungerande räddningstjänst med en räddningstjänstorganisation som
skall ha kompetens inom många områden. Ett större förbund kan hantera dessa
frågor på ett effektivare sätt och med högre spetskompetens än den enskilda
kommunen och det är därför en betydande fördel om kommunerna samordnar
sina resurser i ett kommunalförbund. I den gemensamma ledningscentralen på
Trygghetens hus finns alla möjligheter till en samordnad och effektiv ledning.
Modern teknik och närhet mellan ansvariga myndigheter kommer väsentligt att
stärka kommunernas krishantering.
Ett område som kräver ständigt utveckling är internutbildning och övning. Att
varje organisation skall hålla med eget övningsområde är ekonomiskt omöjligt
då det handlar om miljoninvesteringar. Räddningstjänstens risker förändras
ständigt med nya material och ny teknik i fordon och bostäder. På ett
gemensamt övningsområde kopplat till Trygghetens hus kan övning och
utbildning utvecklas för att följa det moderna samhället. Investeringar kan
fördelas på fler brukare i ett större kommunalförbund.
§ 2. Förbundets ledning, representation och beslutsformer
JR ska ledas av en direktion bestående av nio ledamöter. Östersunds kommun
väljer tre ledamöter och övriga kommuner en ledamot och en ersättare vardera.
Till ordförande för förbundet och dess beslutande funktioner väljs i första hand
en ledamot som valts av Östersunds kommun.
För beslut i strategiska och principiellt viktiga frågor ska krävas kvalificerad
majoritet motsvarande 75 % av antalet närvarande ledamöter.
2009-10-27
rev 2009-11-10
rev 2009-12-17
rev 2011-10-25
rev 2014-03-12
rev 2015-04-15
2
§ 3. Medlems-/ägardirektiv
Kommunerna är överens om att utfärda gemensamma medlems-/ägardirektiv
för förbundet som direktiv för förbundets budget- och verksamhetsplanering.
För beslut om medlems-/ägardirektiv nominerar kommunerna en ”ägarstämma” bestående av en ledamot från varje kommun. Varje kommun
representerar ett röstetal som motsvarar kommunens andel av antalet ledamöter
i direktionen. För fastställande av medlems-/ägardirektiv krävs kvalificerad
majoritet med 75 %. Senast den 30 juni året före respektive budgetår skall
kommunerna besluta om ägardirektiv.
§ 4. Verksamhetsövergång
Personal anställd inom Härjedalens kommuns verksamhet erbjuds anställning
inom Jämtlands räddningstjänstförbund. Härjedalens kommun svarar för att
teckna överenskommelse om personalövergång i kollektivavtal.
§ 5. Pensionsåtaganden
Krokoms, Strömsunds och Östersunds kommuner svarar var för sig för
intjänad pension för den räddningstjänstpersonal som övergick till Norra
Jämtlands räddningstjänstförbund till och med den 29 februari 2004 i enlighet
med tidigare avtal. Från och med 1 mars 2004 svarar förbundet för framtida
pensionsåtaganden till sina anställda från Krokoms, Strömsunds och
Östersunds kommuner.
Berg och Bräcke kommuner svarar var för sig för intjänad pension för den
räddningstjänstpersonal som övergick till JR till och med den 30 december
2009. Från och med 1 januari 2010 svarar förbundet för framtida
pensionsåtaganden till sina anställda från Berg och Bräcke kommuner.
Ragunda kommun svarar för intjänad pension för den räddningstjänstpersonal
som övergick till JR till och med den 30 december 2011 Från och med 1
januari 2012 svarar förbundet för framtida pensionsåtaganden till sina anställda
från samtliga medlemskommuner.
Härjedalens kommun svarar för intjänad pension för den räddningstjänstpersonal som övergår till JR till och med 2014-12-31 i enlighet med bilaga 1.
Från och med 2015-01-01 svarar förbundet för framtida pensionsåtaganden till
sina anställda från samtliga medlemskommuner.
2009-10-27
rev 2009-11-10
rev 2009-12-17
rev 2011-10-25
rev 2014-03-12
rev 2015-04-15
3
För s.k. särskild ålderspension för heltidsanställda (SÅP) ansvarar respektive
kommun.
§ 6. Semesterlöneskuld
Värdet av kvarstående semesterlöneskuld och ej kompenserad övertid per den
2014-12-31 överförs av Härjedalens kommun till JR. Överföringen sker senast
den 2015-03-01.
§ 7. Finansfunktion för förbundet
Östersunds kommun åtar sig att svara för bank och finansfunktion för
förbundet så länge som Östersund är medlem i förbundet. Formerna för
räntevillkor följer aktuell koncernränta inom Östersunds kommun.
§ 8. Finansiering av förbundets verksamhet
Kommunerna är överens om att ett villkor för inträde i JR är att varje
nytillträdande kommun svarar för full finansiering av den verksamhet som
övergår till JR. Kommunerna är överens om att ersättning till förbundet ska ske
med en relativ kostnadsandel som motsvarar respektive kommuns kostnadsnivå för överförd verksamhet. Dessa belopp framgår av särskilda utredningar
som tagits fram vid tidigare utökningar. Ny utredning har upprättats inför
förbundets utökning med Härjedalens kommun 2013-03-12. Fördelningstalen
framgår även av förslag till förbundsordning 201-03-12.
Härjedalens kommun förbinder sig att under tre närmaste åren efter inträdet
årligen betala de 500 000 kr till JR för att åtgärda de kvalitetsbrister som finns
på befintlig utrustning samt nyanskaffning av funktionsduglig utrustning.
Efter dessa åtgärder har Härjedalen den standard som övriga delar av förbundet
har.
Härjedalens kommun förbinder sig att tillskjuta motsvarande sin ägarandel av
JR egna kapital efter fastställt bokslut 2014.
Medlemskommunerna förbinder sig att betala medlemsbidrag till JR
kvartalsvis i förskott.
Varje kommun kan komma att fatta beslut om infrastruktursatsningar inom sin
kommun, beslut som i sig innebär ökade kapacitetskrav och därmed förenade
kostnadsökningar för förbundets del. Kommunerna är överens om att
2009-10-27
rev 2009-11-10
rev 2009-12-17
rev 2011-10-25
rev 2014-03-12
rev 2015-04-15
4
förbundets ökade kostnader på grund av sådana beslut helt ska bekostas av den
eller de kommuner som förorsakat förbundet merkostnaderna. Ersättningen
betalas som tillägg till ordinarie medlemsersättning.
§ 9. Administrativa rutiner
Inriktningen är att bemanningen av olika administrativa och servicefunktioner i
förbundet i första hand ska lösas genom köp av tjänst i medlemskommunerna
alternativt genom personalövergång. Kommunerna är överens om att JR ska
erhålla en sammanhållen administrativ lösning som ger effektivaste
verksamheten för JR. Vilken kommun som tillhandahåller stöd och service
överenskoms från fall till fall genom en gemensam dialog mellan samtliga
parter. Samtliga medlemskommuner förbinder sig att medverka till att finna
effektiva gemensamma lösningar för JR IT-kommunikation via den s.k.
länsnoden för länets kommuner. Varje kommun deltar aktivt i lösning av
kommunikationsbehov inom respektive medlemskommuns geografiska
område. JR får full tillgång till medlemskommunernas kartor och de GIS
system som förbundet behöver för att bygga upp väl fungerande kart-/GIStjänster för att ha effektiva beslutsstöd vid sin ledningscentral.
§ 10. Arbetsgivarservice
Östersunds kommun svarar för arbetsgivarservice till JR. Ersättning för
arbetsgivarservice regleras genom förhandling mellan JR och Östersunds
kommun. JR svarar själv för kostnader förknippade med olika typer av
personalinsatser, t ex rehabilitering för sina anställda.
§ 11. Fordon, inventarier och övrig utrustning
Härjedalens kommun överlåter fordon, inventarier och övrig utrustning som
inte är att betrakta som fast egendom till JR. Härjedalens kommun får, efter
godkännande av JR, ersättning från förbundet för faktiskt bokfört värde för
dessa inventarier via revers som löper på varje objekts återstående
avskrivningstid. Reversen är efter särskild överenskommelse räntefri.
Härjedalens kommun överlåter redan avskrivna inventarier, och övrig
utrustning, utan anspråk på ersättning.
2009-10-27
rev 2009-11-10
rev 2009-12-17
rev 2011-10-25
rev 2014-03-12
rev 2015-04-15
5
§ 12 Brandvattenförsörjning
All planering, projektering, tillsyn och skötsel av brandposter inom det
kommunala VA-nätet sker av respektive medlemskommun. Föreningens
Svenskt vattens riktlinjer vid konventionella brandpostsystem ska användas vid
dimensionering. Avsteg från dessa riktlinjer kan göras efter överenskommelse
med JR.
All planering, projektering, tillsyn och skötsel av branddammar samt
krigsbanddammar sker av respektive medlemskommun.
Tillsyn av ovanstående brandvattenförsörjning som behövs för JR verksamhet
skall ske regelbundet och dokumenteras av respektive kommun. Tillsyn kan
genomföras av JR mot särskild ersättning.
§ 13. Lokaler
Medlemskommunerna är ense om att JR hyr sina lokaler i första hand av
respektive medlemskommun. Vid uthyrning av lokaler (och eventuell
utrustning) till JR ska hyresnivån utgöras av medlemskommunens
självkostnad.
§ 14. Försäkringar
JR tecknar egna erforderliga försäkringar för sin egendom, sina anställda och
sin verksamhet. Var och en av medlemskommunerna svarar för försäkringar
för sina fastigheter som förbundet hyr av kommunerna.
§ 15. Gemensam upphandling
JR skall samordna sin upphandling med de upphandlingar som sker inom
medlemskommunernas Gemensamma nämnd för upphandling.
§ 16. Arkiv
JR är egen arkivmyndighet. Östersunds kommun åtar sig att ge förbundet råd
och stöd gällande arkivfrågor. Förbundet får i Östersunds kommuns
centralarkiv förvara de handlingar som skall bevaras enligt
räddningstjänstförbundets dokumenthanteringsplan. Östersunds kommun
erhåller ersättning från förbundet med faktisk kostnad för denna tjänst.
2009-10-27
rev 2009-11-10
rev 2009-12-17
rev 2011-10-25
rev 2014-03-12
rev 2015-04-15
6
§ 17. Omförhandling
Varje kommun har rätt att begära omförhandling av bestämmelserna i detta
avtal om väsentlig förändring sker som påverkar avtalets genomförande.
Anmälan om omförhandling ska ske så snart det åberopade skälet blivit känt
hos den part som åberopar förhandlingsrätten.
§ 18. Avtalets längd
Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2015 och gäller så länge
förbundet består.
________________
Detta avtal har upprättats i sju exemplar varav parterna tagit var sitt.
Svenstavik den
För Bergs kommun
Krokom den
För Krokoms kommun
Strömsund den
För Strömsunds kommun
Sveg den
För Härjedalens kommun
Bräcke den
För Bräcke kommun
Hammarstrand den
För Ragunda kommun
Östersund den
För Östersundskommun
Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2016
Sida: 1 (4)
Upprättade: feb 2015( rev 2015-04-15, 2015-05-05)
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
enligt reviderat konsortialavtal § 3
Reviderad den:
UTKAST ÄGARDIREKTIV 2016 för Jämtlands Räddningstjänstförbund
Adress:
Förbundsordning:
Konsortialavtal:
Fyrvallavägen 4,Östersund
Upprättad av ägarna 2007-05-03, reviderad 2009-12-17, rev 2011-10-25, rev
2014-03-12
Upprättat av ägarna 2009-12-17, rev 2011-10-25, rev 2014-03-12, rev 201504-15
Ägardirektiv:
Antagna av kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun,
Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds
kommun och Östersunds kommun
Gäller fr.o.m.:
den 1 januari 2016 och tillsvidare eller senast den 31 december 2016 då nya
ägardirektiv skall vara fastställda.
Direktivens
innehåll:
1
Ekonomiska mål och riktlinjer.

Direktionen skall samråda med medlemskommunerna om förslaget till
budget för nästkommande år senast den 15 september 2015. Direktionen
skall senast under december månad året före budgetåret fastställa budget
för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om.

Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs.
Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att
ske skall direktionen omedelbart besluta om åtgärder för att minska
kostnaderna. Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen.

Direktionen finansierar utveckling av övningsområde Furulund genom
rationalisering av befintlig verksamhet men även rätt att genomföra besparingsförslag som förbundet redovisat vid genomförda ägarsamråd.

För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt 120 000 kronor.
2
Ekonomiska förutsättningar budget 2016 och flerårsplan 2017-2018
 Budgetramen/medlemsbidraget för budget 2016 och flerårsplan 20172018 utgår från 2015 års budgetram/bidrag för Jämtlands Räddnings-
Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2016
Sida: 2 (4)
Upprättade: feb 2015( rev 2015-04-15, 2015-05-05)
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
enligt reviderat konsortialavtal § 3
Reviderad den:
tjänstförbund och kostnadsfördelning mellan ägarkommunerna Berg,
Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund.
Kostnadsfördelningen (2015 års nivå) är följande: Berg 12 187 tkr,
Bräcke 9 607 tkr, Härjedalen 21 560 tkr, Krokom 16 657 tkr, Ragunda
9 420 tkr, Strömsund 15 945 tkr och Östersund 31 354 tkr – totalt
116 731 tkr.
 Indexuppräkningen från 2015 till 2016 års nivå uppgår till 2,0 % för personalkostnader och 0 % för övriga kostnader (och intäkter). Östersunds
kommun tillskjuter extra ersättning med 326 000 kronor, som motsvarar
0,5 % extra i löneunderlaget.
 För 2017-2018 bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv.
 För budgetåret 2016 uppgår förbundets totala budgetram/medlemsbidrag
till 118 960 tkr - varav från Berg 12 373 tkr, Bräcke 9 754 tkr, Härjedalen 21 890 tkr, Krokom 16 912 tkr, Ragunda 9 564 tkr, Strömsund
16 189 tkr och Östersund 32 278 tkr.

Förbundet erhåller medlemsbidrag från ägarkommunerna enligt fastställd budget med en fjärdedel per kvartal i förskott.

Förbundet kan balansera årets resultat (förändring av eget kapital).
3
Informationskrav
 Årsredovisning
Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut till medlemskommunerna senast den 15 februari
året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars. Redovisning
av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskanden/behov inför
kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari
året före budgetåret.
 Delårsrapporter
Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska
uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även
tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Exakta tidpunkter
meddelas i början av året.
Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2016
Sida: 3 (4)
Upprättade: feb 2015( rev 2015-04-15, 2015-05-05)
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
enligt reviderat konsortialavtal § 3
Reviderad den:
 Statistikuppgifter
Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik
(uppgifter till SCB mfl, enkäter etc).
 Övrig information
Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och
ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi.
 Nyckeltal – jämförelser med andra
Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal – jämförelser med
andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder.
4
Speciella verksamhetskrav
Principiella frågor
Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskommun
får tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell
beskaffenhet eller större vikt fattas.
Internkontroll
Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen
och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen.
Miljöarbete
Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar
utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt
miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i
handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera
smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 2030.
Upphandling
Förbundet skall samordna sin upphandling med medlemskommunernas gemensamma nämnd för upphandling och följa den fastställda upphandlingspolicyn som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling.
Förbundets IT-verksamhet
Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller
IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs.
Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2016
Sida: 4 (4)
Upprättade: feb 2015( rev 2015-04-15, 2015-05-05)
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
enligt reviderat konsortialavtal § 3
Reviderad den:
Personalpolitik
Förbundet ska aktivt verka för att:
- arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar
hälsa, trivsel och arbetsglädje.
- förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.
- förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika
och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt
karriärmöjligheter.
Extraordinära händelser
Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för
respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter
inom kommunkoncernen.
Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive
verksamhet.
Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.
Förslag
Sida: 1 (7)
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Förslag:
Reviderad
2015-03-11
den:
rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
ÄGARDIREKTIV 2016 för
Jämtlands Gymnasieförbund
Adress:
Postadr.: Jämtlands Gymnasieförbund, 831 82 Östersund,
Besöksadr.: Prästgatan 15, plan 3; Östersund
Förbundsordning:
Upprättat av ägarna 2004-09-08; rev 2006-12-20; rev 2015-xx-xx
Konsortialavtal:
Upprättat av ägarna 2004-09-06; rev 2004-09-08
Reglemente:
Fastställt 2004-07-01
Ägardirektiv:
Antagna av kommunfullmäktige i Bräcke kommun, Krokoms kommun,
Ragunda kommun och Östersunds kommun
Gäller fr.o.m.:
den 1 januari 2016 och tillsvidare eller senast den 31 december 2016 då nya
ägardirektiv ska vara fastställda.
Direktivens
innehåll:
1
Verksamhetens mål
 Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands
gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i
regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög
kvalitet och produktivitet. Kvaliteten i lärandet är prioriterad och viktig.
Tillgång, tillgänglighet, kompetens och inflytande ska vara ledande
kvalitetsdimensioner för att verksamheten med hjälp av moderna
metoder, pedagogisk utveckling ska uppnå effektiva lärprocesser och
arbetssätt vilket ska leda till goda studieresultat med en god arbetsmiljö.
Utbildningen ska ha så hög kvalitet att den även kan attrahera studeranden från övriga landet.
 Målet för samverkan är att erbjuda medlemskommunernas ungdomar ett
utbud av attraktiva utbildningar som både motsvarar ungdomarnas behov
och efterfrågan men som också står i samklang med regionens
förutsättningar och behov av gymnasieskola som ett instrument för att
främja tillväxt och utveckling såväl i regionen som i
medlemskommunerna. Detta förutsätter ett gott samarbete med
arbetslivets alla aktörer och högskolor.
Förslag
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Sida: 2 (7)
Förslag: 2015-03-11 rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
Reviderad den:
 Målet är att erbjuda en utbildning med en sådan kvalitet att studerande
som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar i
jämförelse med andra alternativ. Ungdomarna väljer fritt inom förbundet.
En strävan skall vara att tillgodose elevernas 1:a handsval inom
förbundets verksamhet.
2
Riktlinjer för direktionens arbete

Vid beslut om förläggning av skolor/lokaler, inrättande av
nya/nedläggning av program/motsvarande skall beaktas såväl elevernas
önskemål och efterfrågan som regionens och de enskilda kommunernas
behov av arbetskraft och utvecklingsmöjligheter.

Förbundet ska ha en hög kvalitet på stödfunktioner i form av elevhälsa
och studie- och yrkesvägledare samt en god samverkan med
grundskolorna i medlemskommunerna.

Förbundet skall arbeta för goda samverkansformer med de fackliga
organisationerna lokalt såväl som på direktionsnivå.
Samverkansgrupper skall finnas såväl lokalt som centralt.

Medlemskommunerna skall före direktionens beslut ges möjlighet att
yttra sig om frågor av större principiell beskaffenhet.

Förbundet skall i sitt agerande på ett effektivt sätt nyttja de samlade
kommunernas gemensamma resurser före att bygga ut ny egen
organisation / köpa tjänster externt om resurser finns i någon av
medlemskommunerna.

Vid beslut om omlokalisering av utbildningar/program eller
nedläggning av gymnasieskola skall direktionen upprätta en totalkalkyl
som även redovisar berörd medlemskommuns ökade kostnader i form
av t.ex. inackorderingstillägg och dagliga resor. En strukturförändring
som är ekonomiskt gynnsam för förbudet får inte innebära väsentligt
ökade kostnader i en eller flera av medlemskommunerna.
Effektivisering/omställning av utbildningsverksamhet till antalet elever
ska göras löpande och vid minskning av antalet elever innebära totalt
lägre kostnader för medlemskommunerna.
Förslag
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Sida: 3 (7)
Förslag: 2015-03-11 rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
Reviderad den:
3
Ekonomiska mål och riktlinjer

Direktionen ska samråda med medlemskommunerna om förslaget till
budget för nästkommande år senast den 15 september året innan.
För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen.
4 Ekonomiska förutsättningar budget 2016
 Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar
och utifrån en indexjustering av platspriserna. Ingen besparing åläggs
förbundet. Elevplatspriserna från 2015 till 2016 får räknas upp med i
genomsnitt högst 1,9 %. (Indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning
med 2,5 % för personalkostnaderna och 0 % för övriga kostnader och
intäkter).
 De demografiska förändringarna påverkar antalet elever i
gymnasieskolan. Den prognostiserade förändringen av antalet ungdomar
i åldrarna 16–18 år görs av medlemskommunerna. Förändringarna
beräknas för Bräckes del bli - 3 elever, för Krokoms del - 7 elever, för
Ragundas del + 7 elever och för Östersunds del + 27 elever. Statsbidrag
för Wången med 1 058 000 kronor (år 2014), söks av Krokoms kommun
och utbetalas därefter till förbundet.
 För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt 275 000 kronor.

Gymnasieförbundets kostnader för interkommunala ersättningar och
bidrag till fristående skolor samt tilläggsbelopp för elever med behov av
särskilt stöd påförs respektive kommun. Förbundet uppdras att tillse att
regelverket för interkommunala ersättningar liksom regelverket för
ersättning till enskilt drivna skolor följs.

Kostnader för lagstadgade inackorderingstillägg och dagliga resor för de i
respektive kommun skrivna eleverna, vilka förbundet beslutat om och
betalat ut påförs respektive medlemskommun. Förbundet uppdras att tillse
att regelverket för inackorderingstillägg och dagliga resor följs.

Slutliga kostnader för respektive medlemskommun avgörs enligt
förbundsordningens § 8.

Gymnasieförbundet erhåller preliminär ersättning med 1/12 av den
beräknade kostnaden för respektive kommun per den 20:e varje månad.
Justering av respektive medlemskommuns kostnader innefattande även
inackorderingsbidrag, dagliga resor och interkommunala ersättningar
görs för hela budgetåret direkt efter dess slut, dock senast den 20
januari.

Kommunal vuxenutbildning regleras i särskilda tecknade avtal för
respektive uppdrag.
Förslag
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Sida: 4 (7)
Förslag: 2015-03-11 rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
Reviderad den:
4
Informationskrav
 Elevstatistik
Förbundet ska snarast möjligt (senast 1/3 respektive 27/9) lämna uppgift till
ägarkommunerna om antalet elever från respektive kommun per den 15
februari och den 15 september. Uppgift ska även lämnas om hur många
elever som är registrerade på respektive program. Information om elever
som genomgår gymnasial utbildning hos annan huvudman lämnas samtidigt.
Förbundet ska efter begäran från ägarkommunerna lämna uppgift om antalet
elever även andra månader än februari och september.
 Årsredovisning
Förbundet ska lämna underlag för medlemskommunernas årsredovisning
senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet,
inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den
10 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar ange som
behov inför kommande budgetår, ska inlämnas till medlemmarna senast den
31 januari.
 Delårsrapporter
Förbundet ska redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31
augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara
medlemmarna tillhanda senast den 20 maj och senast den 20 september. I
delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I
delårsrapporten per 31 augusti ska även delårsbokslut redovisas. Rapporter
och bokslut ska även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta
mål.
 Statistikuppgifter
Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik
(uppgifter till SCB m.fl., enkäter etc).
 Övrig information
Ägarkommunerna har rätt att löpande under året kalla förbundets direktion
och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi.
 Nyckeltal – jämförelser med andra
Direktionen ska ta fram nyckeltal – jämförelser med andra gymnasiala
utbildare i syfte att ha underlag för beslut om förbättringsåtgärder.
Förslag
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Sida: 5 (7)
Förslag: 2015-03-11 rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
Reviderad den:
5
Speciella verksamhetskrav
 Styrning av kommunägda bolag
Vid avvägning av vad som är principiella frågor ska förbundet tillämpa den
definition som framgår av Östersunds kommuns principer för styrning av
kommunala bolag (se bilaga).
 Internkontroll
Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen
och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den
interna kontrollen.
 Naturbruksutbildningar
Förbundet har fattat beslut om att överta huvudmannaskap för
naturbruksutbildningar i Ås. Förbundets övergripande uppdrag är att
utveckla attraktiva, behovsanpassade utbildningar som genomförs till
riksprisnivå från och med 2016.
Ägarkommunerna har godkänt att förbundet ingår som delägare i ett med
regionförbundet och näringslivet samägt bolag Torsta AB. Syftet med
bolaget är att kostnadsrationalisera och effektivisera genomförandet av
karaktärsämnen för naturbruksutbildningar i Ås och på så sätt aktivt bidra
till attraktiva, behovsanpassade naturbruksutbildningar som kan genomföras
till riksprisnivå.
Ägarkommunerna svarar inte för några avvecklingskostnader i samband
med övertagandet av huvudmannaskapet/bildande av bolaget Torsta AB.
Syftet med att JGY går in som delägare i bolaget är att
kostnadsrationalisera.
Förbundet har att agera som aktiv ägare av bolaget och via
styrelserepresentation svara för att verksamheten drivs på ett sätt så att
bolagets syfte uppnås inom en ekonomi som är hållbar. Ägarkommunerna
svarar inte för eventuella brister i bolagets långsiktiga ekonomi.
 Miljöarbete
Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar
utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt
miljöarbete. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta
miljölösningar på kort och långsikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska
vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 2030.
 Upphandling
Förbundet ska samordna sin upphandling med kommunernas gemensamma
nämnd för upphandling och ha en egen upphandlingspolicy utifrån den som
fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling.
Förslag
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Sida: 6 (7)
Förslag: 2015-03-11 rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
Reviderad den:
 Gymnasieskolornas arbete med förbättrad folkhälsa
Gymnasieförbundet ska arbeta aktivt med folkhälsa utifrån framtagen
folkhälsopolicy för Jämtlands län.
 Personalpolitik
Förbundet ska ha av direktionen fastställda lagstadgade policydokument. I
de fall förbundet ej antagit egna policys ska förbundet av effektivitets- och
praktiska skäl följa de som Östersunds kommun antagit.
Förbundet ska vidare aktivt verka för att:
- arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar
hälsa, trivsel och arbetsglädje.
- förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda
arbets- och anställningsförhållanden.
- förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika
och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt
karriärmöjligheter.

Det kommunala aktivitetsansvaret
Respektive kommun svarar för att hålla sig informerad om hur de ungdomar
i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta i
syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.
Gymnasieförbundet bidrar med detta genom att till respektive kommun
redovisa elever som ej påbörjar sina gymnasiestudier eller som avslutar dem
innan de slutförts. Förbundet ska vidare, i samarbete med respektive
kommun, bidra till att så många ungdomar som möjligt ska påbörja och
genomföra gymnasiala studier innan det år individen fyller 20 år.
 Extraordinära händelser
Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för
respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår
organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla
verksamheter inom kommunkoncernen.
Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för
extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av
ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära
händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på
riskanalyser inom respektive verksamhet.
Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners
fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.
Förslag
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2016
Sida: 7 (7)
Förslag: 2015-03-11 rev 2015-05-05
Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2015
Reviderad den:
Bilaga till ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund
Enligt 3 kap 16-18 §§ kommunallagen (KL) ska fullmäktige besluta i
följande frågor:

besluta om viss verksamhet ska bedrivas i företagsform

fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten

välja styrelse och minst en lekmannarevisor samt ersättare

ta ställning i principiellt viktiga frågor eller annat som är av större
vikt innan bolagen fattar beslut.
Exempel på ärenden som kan vara principiellt viktiga är:
1. Större investeringar som väsentligt påverkar ägarens ekonomi och
/eller medför risk för ägaren i sådan grad att uppställda ägardirektiv
ej kan uppnås (med större investeringar avses inte reinvesteringar
eller andra investeringar som erfordras för att hålla nuvarande
fastighetsbestånd eller anläggningar intakta)
2. Principiella taxekonstruktioner och andra normbeslut
3. Antagande eller ändring av bolagsordning
4. Ändring av aktiekapital
5. Planer som gäller ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet
(bolagets syfte)
6. Kapitaltillskott till företag
7. Grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, revisorer
och ersättare i företagen.
8. Ansvarsfrihet för styrelseledamot och verkställande direktör
9. Förvärv av företag och bildande av dotterföretag eller annat
väsentligt företagsengagemang om förvärvet medför väsentligt ökad
riskbild
10. Förvärv av aktier eller andelar i andra bolag eller föreningar av
strategisk betydelse för verksamheten om förvärvet medför
väsentligt ökad riskbild
11. Frivillig likvidation av företag
12. Försäljning av företag.
Beslut i nämnda frågor ska beredas av styrelse om ett bolag finns, förbundets
direktion och sedan tillställas respektive ägarkommun
Förslag 2004-09-06; rev 2004-09-08; rev 2015-05-05
KONSORTIALAVTAL
Avtal mellan kommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund rörande
samarbetet med Jämtlands gymnasieförbund, nedan kallat förbundet.
§ 1 Syfte
Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands gymnasieförbund
är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet med bildandet av
ett gymnasieförbund i länet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av
hög kvalitet och produktivitet. Med hänsyn till kommande minskning av antalet
gymnasieungdomar i länet är detta möjligt endast genom samordning av
kommunernas resurser. Utbildningen ska ha så hög kvalitet att den även kan
attrahera studeranden från övriga landet.
De utbildningar som erbjuds ska motsvara ungdomarnas behov och efterfrågan,
men även stå i samklang med regionens förutsättningar och behov av
gymnasieskola som ett instrument för att främja tillväxt och utveckling i såväl
regionen som i medlemskommunerna.
I ett gymnasieförbund uppnås ett bättre nyttjande av kommunernas
gemensamma resurser och förbundet skall i sin verksamhet sträva efter att
genom samråd och samordning med medlemskommunerna bedriva sin
verksamhet så kostnadseffektivt som möjligt till gagn för
kommunmedlemmarna. Ur effektivitetssynpunkt och behov av samordning ska
vuxenutbildning därför kunna utföras av förbundet i den/de medlemskommuner
som så efterfrågar.
Avtalsparterna är positiva till en utökning av förbundet vid ett senare tillfälle
med de kommuner i länet som vid bildandet valde att stå utanför. Vid ett sådant
tillfälle tecknas ett kompletterande konsortialavtal.
§ 2 Förbundets ledning, representation och beslutsformer
Förbundet ska ledas av en direktion bestående av elva 1 ledamöter. Östersund
väljer 5 ledamöter och övriga kommuner 2 vardera. Till ordförande för
förbundet och dess beslutande funktioner väljs en ledamot som valts av
Östersunds kommun.
För beslut i strategiska och principiellt viktiga frågor ska krävas kvalificerad
majoritet motsvarande 75% av antalet närvarande ledamöter. Oberoende av antal
ledamöter i förbundsdirektionen är Östersunds kommun garanterad att välja lägst
33 % av antalet ledamöter. Östersunds kommun ska också garanteras
motsvarande representation i de utskott eller motsvarande som ev. kommer att
bildas.
1
Antal ledamöter i Direktionen kan ev. variera beroende på hur många kommuner som går in i förbundet.
Med nuvarande bildandekommuner kan variationen vara max 15 ledamöter om 6 kommuner går in och 2
färre per kommun som inte går in i förbundet.
§ 3 Ägardirektiv
Kommunerna är överens om att utfärda gemensamma ägardirektiv för förbundet
som direktiv för förbundets budget- och verksamhetsplanering. För beslut om
ägardirektiv nominerar kommunerna en ”ägarstämma” bestående av en ledamot
från varje kommun. Varje kommun representerar ett röstetal som motsvarar
kommunens andel av antalet ledamöter i direktionen. För fastställande av
ägardirektiv krävs kvalificerad majoritet med 75%. Senast den 30 juni året före
respektive budgetår ska kommunerna besluta om ägardirektiv.
§ 4 Pensionsåtaganden
Medlemskommunerna svarar var för sig för intjänad pension för den personal
som övergår till förbundet till och med den 30 juni 2005. Från och med 1 juli
2005 svarar förbundet för framtida pensionsåtaganden till sina anställda.
§ 5 Semesterlöneskuld och ferielöneskuld
Värdet av kvarstående semesterlöneskuld, ferielöneskuld och okompenserad
övertid per den 30 juni 2005 överförs av respektive medlemskommun till
förbundet. Betalning sker senast den 30 september 2005.
§6 Finansiella frågor under ”planeringsåret”
Planeringsåret omfattar tidsperioden 2004-08-01 - - 2005- 06- 30. Varje
medlemskommun svarar för arvode m. m. till de förtroendevalda de
valt/nominerat enligt respektive kommuns ersättningsbestämmelser.
För övriga kostnader för utredning och planering inför förbundets
verksamhetsstart beslutar direktionen om en kostnadsbudget.
Varje medlemskommun bidrar till dessa kostnader med en procentsats2 enligt
nedan.
Bräcke
Krokom
Ragunda
Östersund.
9 %
18 %
9 %
64 %
Varje kommun kan tillhandahålla personalresurser för förbundets
utredningar/planering. Ersättning erhålls motsvarande 1/165 dels månadslön för
varje insatt arbetstimme.
2
Procentsatserna bygger på den kostnadsfördelning mellan kommunerna som framkom i den ekonomiska
utvärderingen av extern ekonom utifrån BOK 2002. OM någon kommun ev. skulle falla bort under
beslutsprocessen så räknas procentsatserna om utifrån samma utredning.
§ 7 Finansfunktion för förbundet
Östersunds kommun åtar sig att svara för bank och finansfunktion för förbundet
under den tid förbundet består. Formerna för räntevillkor följer aktuell
koncernränta inom Östersunds kommun.
§ 8 Finansiering av förbundets verksamhet.
Avtalsparterna är överens om att bidragssystemet från medlemskommunerna till
förbundet särskilt ska följas och utvärderas under minst de fyra första
verksamhetsåren.
Syftet med bidragssystemet ska vara;
- att det är rättvist
- är kostnadsneutralt jämfört med idag
- enkelt att följa
- ska ha rätt styreffekt på förbundets agerande
Då avtalsparterna ännu ej nu kan överblicka hur ett ersättningssystem bör
utformas som uppfyller dessa kriterier så är man nu överens att förbundets
verksamhet under minst de tre inledande åren ska finansieras via en
prestationsbaserad ersättning. Ersättningen utformas så att den motsvarar de
faktiska kostnaderna för produktion av utbildningsverksamheten beräknad per
elev/program (motsvarande) och utbildningsställe(skola).
§ 9 Förvaltningsorganisation, skolorganisation och köpta tjänster från
medlemskommun
Övertagande av en så stor verksamhet som gymnasie-/gymnasiesärskolan
medför personalförändringar inom flera förvaltningar i en kommun. Före
verksamhetsövergång ska utredning göras om förbundets
förvaltningsorganisation. Denna ska innehålla en avvägning mellan vilka
funktioner som måste ägas inom förbundet respektive kan ges i form av
tjänsteköp från medlemskommunerna.
Parterna är överens om att förbundet i sitt agerande på ett effektivt sätt skall
nyttja de samlade kommunernas gemensamma resurser före att bygga ut ny egen
organisation/köpa tjänster externt, om resurser finns i någon av
medlemskommunerna. Avtalsparterna är också överens om att ett
kommunalförbund är ett så speciellt organ som enbart är till för
medlemskommunerna och som inte kan jämföras med ett aktiebolag, att
transaktioner mellan kommunalförbundet och kommunen ska jämställas med
egenregisituationen. Här avses ekonomi – och lönesystem, ekonomtjänster,
löneadministration, arbetsgivarservice, arkiv, städ, mat, vaktmästeri, elevhälsa m
m.
I första hand bistår Östersunds kommun med övergripande administrativa
tjänster och system. På gymnasieskolorna bistår respektive medlemskommun
med ”geografiskt bundna” tjänster. Förbundet betalar/avräknas faktisk kostnad
(självkostnad) för utförda tjänster. Medlemskommunernas
ekonomichefer/motsvarande träffar överenskommelser om kalkylmallar för
beräkning av självkostnader.
§ 10 Lokaler
Medlemskommunerna är ense om att förbundet hyr sina lokaler och i första hand
av respektive medlemskommun. Vid uthyrning av lokaler (och eventuell
utrustning3) till medlemskommunerna skall hyresnivån utgöras av
medlemskommunens självkostnad.
§ 11 Inventarier, fordon och övrig utrustning
Medlemskommunerna överlåter inventarier, fordon och övrig utrustning som
inte är att betrakta som fast egendom till förbundet. Medlemskommunerna
erhåller ersättning från förbundet för faktiskt bokfört värde härför via revers
som löper på varje objekts återstående avskrivningstid samt för varje
medlemskommuns gällande internränta. Medlemskommunerna överlåter redan
avskrivna inventarier, och övrig utrustning, utan anspråk på ersättning,.
Leasingavtal för utrustning m.m. som övertas av förbundet övergår till
förbundet.
§ 12 Försäkringar
Förbundet tecknar egna erforderliga försäkringar för sin egendom, sina anställda
och sin verksamhet samt olycksfallsförsäkring för eleverna under
skoltid/verksamhetstid. Ev försäkring för elever på fritid tecknas av respektive
medlemskommun. Var och en av medlemskommunerna svarar för försäkring av
egna fastigheter som förbundet hyr av kommunerna.
§ 13 Gemensam upphandling
Förbundet ska samordna sin upphandling med Östersunds kommuns
upphandlingar.
§ 14 Överlämnanderutiner från grundskolorna
Varje medlemskommun åtar sig att aktivt arbeta för att eleverna har goda
kunskaper när de lämnar grundskolan samt till samverkan och goda
överlämnanderutiner mellan grundskolan och förbundets gymnasieskolor.
§ 15 Utvärdering
En utvärdering av förbundet och dess verksamhet och styrning ska genomföras
efter ca fyra år så att eventuella justeringar kan utredas och genomföras inför ny
mandatperiod. Utvärderingen skall redovisas för kommunfullmäktige i
respektive medlemskommun, vilka därefter kan ta initiativ till eventuella förslag
till justeringar i avtal, styrsystem, direktionens sammansättning m.m.
”Ägarstämman” fungerar som arbetsgrupp för att sammanväga
medlemskommunernas ev. förslag till justeringar.
§16 Omförhandling
Varje kommun har rätt att begära omförhandling av villkoren i detta avtal om
väsentlig förändring sker som påverkar avtalets genomförande. Anmälan om
omförhandling ska ske så snart det åberopade skälet blivit känt hos den part som
åberopar förhandlingsrätten.
3
I någon kommun kommer vissa lokaler att behöva nyttjas av såväl gymnasieförbundet, grundskolan som
vuxenutbildning. Dessa förhållanden kan då regleras genom att även utrustning/inventarier förhyrs.
§ 17 Avtalets längd
Detta avtal gäller från och med den dag förbundet bildas och gäller så länge
förbundet består..
-------------------------------------
Detta avtal har upprättats i sex likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Bräcke den
Krokom den
För Bräcke Kommun
För Krokoms kommun
Ragunda den
Östersund den
För Ragunda kommun
För Östersunds kommun