Ny 400 kV-ledNiNg SNöSätra
Ny 400 kV-ledning Snösätra Ekudden Samrådsunderlag för flera olika utredningskorridorer Maj 2015 Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken (inklusive Natura 2000) för ledningsåtgärder i Snösätra - Ekudden-området, Stockholms och Huddinge kommuner, Stockholms län Projektorganisation Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Svenska kraftnät Projektledare Anna Meder Tillstånd Dan Tiderman Markåtkomst Helene Riddarström Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig samt utredning och analys Karolina Adolphson Organisationsnummer 202100-4284 Kartor, utredning och analys Martin Lagerkvist Tel 010-475 80 00 Fax 08 475 89 50 Bilden på framsidan visar den befintliga ledningen på sträckan mellan Snösätra och Myrängen. www.svk.se Förord Svenska kraftnät Affärsverket svenska kraftnät (nedan kal�lat Svenska kraftnät) planerar en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Snösätra och Ekudden, en ca 10 km lång sträcka i Stockholms och Huddinge kommuner. Detta dokument beskriver alternativa sträckningar av denna förbindelse. Det finns alternativ med enbart luftledning samt alternativ där mark- och sjökabel ingår på delar av sträckan. Luftledningsalternativen utgörs i stort av ombyggnad av befintlig ledning och övriga alternativ består delvis eller helt av nybyggnad. Ledningssträckan, som också kallas City Link etapp 4, är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö, flexibilitet och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projektet; www.stockholmsstrom.net. City Link består av fyra etapper och när den är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet, vilket säkrar elleveranserna för framtiden. Denna rapport utgör ett underlag för samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken inför koncessionsansökan för sträckan samt för den vattenverksamhet som kan bli aktuell. Då den planerade ledningen kan komma att passera ett Natura 2000-område (Kvarnsjön i Huddinge kommun) är dokumentet även utformat för att fungera som samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen, se särskilt avsnitt 6.2. I samrådsunderlaget redogörs för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av projektet. En bedömning görs av hur en utbyggnad påverkar miljö och människors hälsa. Inom samrådet ges myndigheter och berörda möjlighet att yttra sig. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. INNEHÅLL 5.2 Teknik 5.3 Nollalternativ Projektorganisation 2 Förord3 Svenska kraftnät 3 Sammanfattning5 01. Inledning 7 1.1 Allmänt om Svenska 7 kraftnät7 1.2 Syfte 8 1.3 Avgränsning 8 1.4 Planeringsförutsättningar 11 1.5 Kommande utredningar 12 1.6 Planförhållanden och markanvändning 12 02.Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan 2.2 Samråd och information 2.3 Förundersökning 2.4 Ledningsrätt 2.5 Tidplan 03.Teknik 3.1 Teknik allmänt 3.2 Teknikval för Snösätra - Ekudden 3.3 Markkabel 3.4 Sjökabel 04.Generell påverkan 4.1 Boendemiljö och bebyggelse 4.2 Landskapsbild 4.3 Naturmiljö 4.4 Rekreation och friluftsliv 4.5 Kulturmiljö 4.6 Naturresurser 4.7 Infrastruktur 4.8 Byggskede 05.Alternativ 5.1 Alternativ 06. förutsedda miljökonsekvenser 33 33 34 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder 34 6.2 Natura 2000 35 6.3 Sträckning E och E-sambyggd Ågestasjön - Ekudden 35 6.4 Alternativ A och A-sambyggd Snösätra Ågestasjön42 6.5 Alternativ B och B-sambyggd Snösätra Ågestasjön48 6.6 Alternativ C 50 Snösätra - Ågestasjön 50 6.7 Alternativ D och Dx 53 Snösätra - Ågestasjön 53 55 6.8 Alternativ F 55 Snösätra - Ekudden 60 6.9 Byggskedet 14 14 14 15 15 16 07. Samlad bedömning 62 08.Ord- och begreppsförklaring 64 09. Referenser 67 17 17 20 24 24 26 26 26 26 27 27 27 27 27 29 29 Digitala källor 67 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er67 5 Sammanfattning Svenska kraftnät planerar en ny 400 kV-växelströmsledning mellan stationerna Snösätra och Ekudden, en ca 10 km lång sträcka i Stockholms och Huddinge kommuner. Ledningssträckan, som också kallas City Link etapp 4, är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen ett tillstånd, ledningskoncession. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram föreliggande dokument. Syftet med dokument är att beskriva alternativa utredningskorridorer för den planerade ledningen mellan Snösätra och Ekudden. Vidare ska det fungera som underlag inför de samråd som ska hållas enligt 6 kap miljöbalken inför ansökan om ledningskoncession respektive den vattenverksamhet som kan bli aktuell. Då den planerade ledningen kan komma att passera ett Natura 2000-område (Kvarnsjön i Huddinge kommun) är dokumentet även utformat för att fungera som samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen. Ansökan om ledningskoncession planeras lämnas in i slutet av 2016 och byggnationen av ledningen planeras till 2020 - 2022. För den planerade ledningen finns utredningsalternativen A-D, som alla har den gemensamma sträckningen E, samt alternativ F, se figur 1. Alternativen A-D skiljer sig åt i norra delen av sträckningen, mellan Snösätra till i höjd med Ågestasjön, men har samma lokalisering i södra delen, från i höjd med Ågestasjön och ner till Ekudden (sträcka E). Alternativ A och B är luftledning medan alter- nativ C och D, utom på den gemensamma sträckan E, i huvudsak innebär mark- och sjökabel. Alternativ F utgörs av en lång sjökabel samt markkabel. Alternativen eller delarna av alternativen som utgörs av luftledning utgörs i stort av ombyggnad av befintlig ledning, medan mark- och sjökablarna planeras i ny sträckning. Att överföra växelström med luftledning är, jämfört med mark- och sjökabel, tekniskt enkelt, driftsäkert, medför små energiförluster och är ekonomiskt fördelaktigt. Därför är luftledning alltid förstahandsalternativet, medan mark- och sjökabel bara används i de fall det inte är möjligt att komma fram med luftledning. Konsekvenserna som de olika utredningsalternativen förväntas medföra på bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur och planförhållanden beskrivs relativt ingående i kap. 6. Då projektet är i ett tidigt skede kan dock konsekvenserna, på grund av tillkommande information och kunskap genom samråd och fördjupade utredningar, komma att kompletteras och ändras till den slutliga bedömningen i tillståndsansökan. Den samlade bedömningen är att alternativen A, B och F innebär mindre konsekvenser än C och D för de just uppräknade aspekterna. Alternativ F medför dock mycket stora konsekvenser när det gäller anläggningskostnad, driftsäkerhet och reparationstid i jämförelse med A och B. Även C och D medför större konsekvenser för dessa aspekter än A och B. 6 ± ! Utredningsområde för Snösätra station Terminalplats Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,5 1 2 Km KARTA NR/NAMN Sträckningsalternativ RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1. Alternativen A-D sammanstrålar alla i den befintliga ledningsgatan i höjd med Ågestasjön. Den gemensamma sträckningen vidare söderut kallas E. Ett alternativ F, som inte planeras i befintlig ledningsgata, finns också. 7 01. Inledning 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras Figur 1.1. Elens väg. också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: >> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. >> Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. >> Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. >> Verka för en robust elförsörjning. 8 1.2 Syfte Stockholmsregionens elbehov ökar. Elnätet behöver förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Svenska kraftnät har därför tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät, projektet Stockholms Ström. För att förverkliga detta behöver drygt femtio delprojekt genomföras. Det är nya markkablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer. En viktig del i Stockholms Ström är den nya elförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper. Snösätra – Ekudden utgör den fjärde etappen. City Link kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet, från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Huddinge. När City Link är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet. Det säkrar elleveranserna för framtiden och möjliggör på sikt att en del befintliga ledningsförbindelser i regionen kan avvecklas. Mer om Stockholms nya nätstruktur och projektet Stockholms Ström finns att läsa på projektets egen webbplats www.stockholmsstrom.net. Den första etappen av City Link är nu byggd, med luftledning och kablar. Den andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby – Snösätra) och 4 (Snösätra – Ekudden) pågår. Syftet med detta dokument är att beskriva alternativa utredningskorridorer för den planerade ledningen mellan Snösätra och Ekudden. Vidare ska dokumentet fungera som underlag inför de samråd som ska hållas enligt 6 kap miljöbalken inför ansökan om ledningskoncession respektive den vattenverksamhet som kan bli aktuell, se vidare avsnitt 2.2. Då den planerade ledningen kan komma att passera ett Natura 2000-område (Kvarnsjön i Huddinge kommun) är dokumentet även utformat för att fungera som samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen. 1.3 Avgränsning Ledningen planeras från Högdalen i södra delen av Stockholms kommun till strax öster om Kvarntorp i östra delen av Huddinge kommun, precis på gränsen till Haninge kommun, se figur 1.2. Ledningen ska löpa mellan stationerna Snösätra och Ekudden. Station Ekudden finns i dagsläget, medan Snö- sätra station är på planeringsstadiet. Huvudalternativet för placeringen av stationen är mellan Rågsved och Fagersjö, söder om järnvägen (i den södra delen av den gröna cirkeln i figur 1.3). Ett annat alternativ är att placera stationen norr om järnvägen (antingen i den norra delen av den gröna cirkeln i figur 1.3 eller i det streckade området norr om denna). Stationens slutliga placering föreslås som en konsekvens av utbyggnadsförslagen av de anslutande ledningarna efter att samråden genomförts. Även pågående planprocess för Snösätra station kan komma att påverka stationens placering. I området kring Snösätra pågår även planeringen av två ytterligare ledningsåtgärder. Den ena är en ca 300 m lång 220 kV luftledning mellan den befintliga Nacka-ledningen och Högdalen-stationen. Idag går Nacka-ledningen förbi Högdalen ner till Ekudden, men detta är en ledning som kommer att ersättas av den nya förbindelsen Snösätra - Ekudden. Den andra ledningsåtgärden som planeras i området är två 220 kV-ledningar mellan stationerna Högdalen och Snösätra, där syftet är att förbinda Snösätra och Ekudden. Dessa två planerade ledningsåtgärder samt Örby – Snösätra hanteras i separata koncessionsansökningar. När Svenska kraftnät planerar en ny ledning arbetar man inledningsvis vanligtvis med ett stort utredningsområde. Under tillståndsprocessens gång minskas utredningsområdet stegvis ned till alternativa utredningskorridorer och slutligen ett utbyggnadsförslag. I det aktuella utbyggnadsprojektet skiljer sig arbetsgången från den vanliga eftersom vi befinner oss i en tätbebyggd miljö med många starka motstående intressen, där det inte är möjligt att utgå från ett stort utredningsområde. Utgångspunkten har varit att utreda vilka sträckningar som skulle kunna vara möjliga. Utifrån dessa sträckningar har framkomliga utredningskorridorer definierats. Utredningskorridorerna har drygt bredden av en kraftledningsgata (ca 50 m) på sträckor där ett bredare utredningsområde inte rimligen kan motiveras p.g.a. viktiga motstående intressen. På platser där ny ledningsgata kan bli aktuell och där inga uppenbara intressen så hindrar är bredden dock större. Bredden kan i dessa fall också vara större där motstående intressen finns, då för att hålla öppet för olika lösningar och därigenom kunna hitta 9 Högdalen Kvarntorp ± Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F Utredningsområde för E 0 2 4 6 km KARTA NR/NAMN Översiktskarta RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150416 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.2. Översiktskarta som visar ledningsalternativens lokalisering söder om centrala Stockholm. 10 ± ! Föreslagen placering för Snösätra station Utredningsområde för Snösätra station Alternativa sträckningar A B C D Dx F 0 200 400 800 Meter KARTA NR/NAMN Snösätra station RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 1.3. Snösätra station planeras anläggas i det gröna eller grönstreckade utredningsområdet. Huvudalternativet just nu ligger söder om järnvägen i det gröna området. Snösätra - Ekudden-ledningen kommer att ansluta till Snösätra station. 11 den som medför minsta möjliga påverkan på intresset. Observera att korridorerna A och B, C och D samt D och F har gemensam sträckning längs vissa delar av respektive alternativs korridor. På dessa platser, t.ex. för D och F i den nordvästra delen av Magelungen, har halva utredningskorridoren det ena alternativets färg och den andra halvan det andra alternativets färg (i exemplet är halva korridoren blå och halva cerise). Båda alternativen kan dock sträcka sig inom hela korridorens bredd (i exemplet alltså inom både blått och cerise). Orsakerna till att det i detta skede inte tagits fram några alternativa utredningskorridorer till sträckan E inom utredningsområdet i figur 1.2 är att: >> Detta är den kortaste sträckningen mellan Ågestasjön och Ekudden. >> Sträckningen planeras i befintlig ledningsgata, som till mycket stor del löper genom naturreservat inklusive Natura 2000. Genom att lokalisera sträckningen till befintlig ledningsgata minimeras dock konsekvenserna jämfört med om ledningen skulle lokaliseras i helt nya sträckningar genom naturreservaten. >> Sträckningar med en 400 kV stamledning utanför befintlig ledningsgata och i eller i utkanten av naturreservaten har bedömts göra för stort miljöintrång i naturreservat respektive boendemiljö för att ses som rimliga. Samrådsunderlaget har begränsats till att behandla de aspekter som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Byggnationen planeras till 2020 - 2022. Ledningskoncession gäller tills vidare men kan tas upp för omprövning 40 år efter det att beslutet om koncession fattats. 1.4 Pl aneringsförutsättningar Vid planering av sträckning för ny kraftledning är det viktigt att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.2.2. Det går dock ibland inte att undvika boendemiljöer helt eftersom ledningen av markintrångsskäl och kostnadsskäl behöver byggas med en så rak sträckning som möjligt. Vinkelstolpar, som krävs där ledningen byter riktning, kräver stor plats för stag och varje extra kilometer ledning medför betydande intrång. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert, medför små energiförluster och är ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med exempelvis markkabel. Markkabel för 400 kV växelström är enbart tekniskt möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan ledarna i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning. Det gör att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter några mil behövs omfattande anordningar för att kompensera för fasförskjutningarna om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. Sådana anordningar kan i konstruktion, storlek och underhållshänseende jämföras med stora transformatorer. De måste byggas som särskilda inhägnade stationsanläggningar med krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning med mera. Utöver de omfattande kostnaderna och underhållsbehoven innebär sådana anläggningar ett avsevärt markbehov och potentiella felkällor med risk för avbrott på förbindelsen. Vidare måste växelströmskablar i mark för 400 kV konstrueras med tillräcklig elektrisk isolation mellan ledare och ytterhölje för att klara den höga spänningen. Följden är att kablarna måste utföras med stora dimensioner och hög vikt och de kan bara transporteras i korta längder på varje kabeltrumma. Detta innebär i sin tur ett stort antal skarvar längs kabelsträckan, som var och en innebär en förhöjd felrisk. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för luftledning. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för fel eller stör- 12 ning ska uppstå blir större än för luftledning samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det kan i förlängningen innebära att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. De tekniska förutsättningarna för sjökabel är av samma karaktär som för markkabel med den skillnaden att reparationstiderna och därmed sårbarheten vid avbrott eller reparationsbehov är större än för markkabel. Av ovanstående skäl är luftledning alltid förstahandsalternativet för Svenska kraftnät när en ny ledning behövs. Mark- och sjökabel används bara i de fall det inte är möjligt att komma fram med luftledning. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg: >> Genomgång av befintligt underlagsmaterial (Teknisk förstudie, GIS-underlag från länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen) >> Översiktligt fältbesök >> Beskrivning av förutsättningarna för de olika alternativen >> Översiktlig bedömning av den miljöpåverkan samt miljökonsekvenser de olika alternativen antas medföra För områden med befintliga luftledningar som till stora delar sammanfaller med föreslagna luftledningar (alternativ A och sträcka E) har även en naturinventering enligt Svensk Standard (SS 199000 2014) samt en Arkeologisk utredning steg 1 (del av alternativ A) genomförts. En fågelutredning, som omfattar alla alternativen utom F, har genomförts. Resultaten från dessa har ingått som underlag för bedömningarna. 1.4.1 Beroenden med vattenfall Vattenfall har idag en luftledning som på sträckan mellan Gullarängen och Holmenstorp är sambyggd i samma stolpar som Svenska kraftnäts två befintliga 220 kV luftledningar mellan Högdalen och Ekudden. En ombyggnad av Vattenfalls ledning till en fristående ledning är en förutsättning för att Svenska kraftnäts Snösätra - Ekudden ska kunna byggas om i befintlig sträckning och processen med att söka koncession pågår. Vidare planerar Vattenfall en ny 130 kV-ledning mellan Gullarängen och Ekudden. I detta dokument redogörs för alternativ där Vattenfalls ledning byggs i samma stolpar som Snösätra - Ekudden-ledningen, alternativen A-sambyggd + E-sambyggd och B-sambyggd + E-sambyggd. Om Vattenfalls ledning inte sambyggs med Svenska kraftnäts ledning innebär det att ytterligare en kraftledningsgata måste tas upp för Vattenfall-ledningen, med alla de ytterligare miljökonsekvenser det kommer att medföra. 1.5 Kommande utredningar Efter avslutat samråd kan naturvärdesinventering och arkeologisk utredning komma att genomföras för alla alternativ. 1.6 Planförhållanden och markanvändning De olika sträckningsalternativen är lokaliserade i en region där det byggs mycket nytt och där det är relativt ont om mark för ny bebyggelse. Vid Snösätra planeras ny bostadsbebyggelse i anslutning till det nuvarande upplagsområdet sydväst om Högdalen och söder om koloniområdet i Rågsveds friområde. Området är även föreslaget som naturreservat. Byggstart för dessa bostäder har grovt beräknats till år 2017. Arbetet med att ta fram en detaljplan för området pågår. I anslutning till Snösätra, inom Stockholms kommun, berörs tre detaljplaner av alternativen där de går ut åt från utredningsområdet för Snösätra station. Här berörs främst parkmark, vägar och vattenområden. Förtätning av Högmoraområdet är planerad. Flera byggprojekt pågår idag vid Högmora och ledningsalternativ A och B kommer i konflikt med fyra detaljplaner där naturmark, mark med särskilda områdesbestämmelser och kvartersmark med bostäder är planerade. Alternativ B, som innebär en ny luftledning söder om Ågestavägen, står i konflikt med områdesbestämmelserna då landskapsbilden påverkas betydligt. Eventuellt ökade magnetfältsnivåer i Högmoraområdet skulle kunna strida mot ändamålet helårsbostäder i gällande detaljplaner. Alternativ C berör fem detaljplaner i Stockholms kommun och två detaljplaner i Huddinge kommun. Här berörs främst naturmark, parkmark, kvartersmark som inte får bebyggas och vattenområden. Långsiktiga planer på ytterligare exploatering finns för området öster om Fagersjö, norr om Ma- 13 gelungen. Dessa planer ligger dock längre fram i tiden men alternativ C och D kan komma att stå i konflikt med dessa. Alternativ D och Dx berör fyra detaljplaner inom Stockholms kommun och tre detaljplaner inom Huddinge kommun. Ridskoleområdet (Farsta ridskola) söder om Magelungen är detaljplanelagt och där alternativ C och D planeras som markkabel är marken planerad till mark som inte får bebyggas (används idag som beteshage och ridstig). De öppna betesmarkerna sydväst om Svartviksvägen, söder om Svartvik, omfattas av områdesbestämmelser och är angivna som naturmark. Alternativ D innefattar en terminalplats och luftledning i området, vilket därmed står i konflikt med bestämmelserna. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan är marken mellan Svartvik och Högmora markerad som framtida bebyggelsereserv. Alternativ A passerar områdets södra kant (norr om Ågestavägen) och likaså alternativ B. Alternativ C går rakt igenom området och alternativ D går delvis igenom detta område. Alternativ E står inte i konflikt med några gällande detaljplaner. Alternativ F berörs vid Snösätra och söder om Fagersjö av samma detaljplaner som alternativ D. Sjökabelalternativet berör sedan ett flertal detaljplaner längs Magelungen där vattnet betecknas som vattenområde. Söder om Magelungens sydostspets ligger ett sommarstugeområde. Enligt Huddinge kommuns översiktplan klassificeras detta område som sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde. Här finns även ett antal detaljplaner, men dessa anger inga begränsningar vad gäller arbeten i mark som skulle strida mot en markkabel. Söder om sommarstugeområdet, i skogspartiet väster om Länna, pågår ett arbete med att ta fram en ny detaljplan. Inom förtagsparken vid Länna finns ett flertal detaljplaner. Området avses främst användas som industrimark och hänsyn måste tas till det ledningsnät som finns i marken. I översiktplanen klassas detta område som verksamhetsområde. Det finns alltså ett flertal områden där de olika sträckningsalternativen kan komma att stå i konflikt med både gällande och kommande detaljplaner och översiktsplaner. En separat plankartläggning har genomförts för att noggrant utreda konfliktförhållandena (Enetjärn Natur 2015). 14 02.Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika korridorer som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och annonsering sker i dagspressen för att sprida kännedom om detta. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd ske med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Svenska kraftnät har dock som standardförfarande att samråda med denna vidare krets redan inför länsstyrelsens beslut. Därför behöver Svenska kraftnät inte göra något omtag av samrådet, även om länsstyrelsen beslutar att åtgärden antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. 15 Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen). 2.3 Förundersökning För att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering dvs. geotekniska undersökningar. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät Figur 2.1. Tillståndsprocessen. får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 16 2.5 Tidplan Nedan ses en översiktlig tidplan för aktuellt projekt. Tidplanen är uppskattad och kan komma att ändras i senare skeden av projektet. 2015, 2-3 kvartalet: 2015 - 2016, 4 resp. 1 2018: Tecknande av 2019: Koncessions- Samråd om flera al- kvartalet: Val av al- frivilliga markupp- beslut från reger- satt byggnation, drift- ternativ ternativ, forts. fördju- låtelseavtal (MUA) ingen. tagning 2022 pade utredningar Ansökan om led2015, 3 kvartalet: 2016, 2-4 kvartalet: Medgivande om för- Samråd om utbygg- undersökning/reso- nadsförslag, forts. lution, fördjupade ut- fördjupade utred- redningar ningar 2016, 4 kvartalet: Ansökan om koncession Ansökan om vattenverksamhet ningsrätt. 2020: Byggstart 2021 och 2022: Fort- 17 03.Teknik I detta avsnitt beskrivs de tekniska förutsättningarna översiktligt. 3.1 Teknik allmänt 3.1.1 Stamnätet Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad (se figur 3.1). Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. 3.1.2 Ett starkt stamnät Alla produktionsanläggningar som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav, så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar. Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag kan leda till skador i produktionsanläggningarna om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet. Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att stamnätet kan förse dem med reservkraft. Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras. 3.1.3 Stamnätets skyddsmekanismer Förutsättningen för att svåra felsituationer ska kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsförmåga är anpassade till varandra. De planerade och pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet. För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt. Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste som finns att tillgå. Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska 18 Figur 3.1. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum. 19 stamnätet krävs det också nya kraftledningar mellan stationerna i stamnätet. Vid ett fel i stamnätet kan så mycket effekt komma att överföras till det regionala nätet att dess kapacitet överskrids. Det kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort med omfattande strömavbrott som följd. 3.1.4 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på att växelströmmen är 50–periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär också att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledning för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. 3.1.5 Likström Den grundläggande förutsättningen för att använda likströmsteknik för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst: >> Elutbyten mellan olika energimarknader. >> Anslutning av förbrukning/produktion till havs. >> Utbyggnad av likströmssystem för att överföra höga effekter genom områden med överföringsbegränsning utan att påverka underliggande växelströmssystem. Likströmsanläggningar är avsevärt mer komplicerade än växelströms luftledningar eftersom det kräver styrsystem samt strömriktarutrustningar i varje ände av förbindelsen. Dessa anordningar har behov av avställningar för årliga översyner och har relativt långa reparationstider vid fel. 3.1.6 Mark- och sjökabel Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en mark- och sjökabel. Mark- och sjökabel för 400 kV växelström är möjlig på korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. En sjökabel kan maximalt göras så lång att någon kompenseringsstation inte behövs, då en sådan inte går att anlägga i vatten. En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare. Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fasförskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs på ledningen. Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme, skyddsutrustning, kylning, stängsel m.m. För detta behöver ca 1 ha mark tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas mark- och sjökablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning på land innebär anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för en luftledning, och arbetsvägar. 20 Sammantaget innebär mark- och sjökabelförläggning, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. 3.1.7 Sambyggnad och parallelläggning Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt samhälle behöver el för att fungera och därför är ett robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en ledning eller i en transformatorstation i stamnätet kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige blir strömlöst. I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet ska klara en händelse där en komponent (ledning/ transformator/produktionsanläggning) faller bort utan att det får någon konsekvens för slutkunderna. En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad av luftledningar Sambyggnad innebär att flera ledningar hängs i samma stolpar. Av nationella driftsäkerhetsskäl får stamnätsledningar normalt inte sambyggas. Om det föreligger synnerliga skäl kan avsteg göras från denna regel. En stamnätsledning kan däremot sambyggas med en regionnätsledning om konsekvensen av ett samtidigt bortfall endast medför lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad medför komplikationer för projektgenomförande och förvaltning. Det krävs ofta avbrott på den ena ledningen, när den andra ska byggas om eller underhållas. Personal utsätts för större risk vid arbete på den ena ledningen, när den andra är i drift. För Svenska kraftnäts här aktuella ledning mellan Snösätra och Ekudden finns alternativ som innebär sambyggnad med Vattenfalls ledning mellan Gullarängen och Ekudden. En studie har gjorts som visar att elnätet kan fortsätta fungera även om båda ledningarna skulle lösa ut samtidigt. Detta är anledningen till att sambyggnadsalternativen (A-, B- och E-sambyggd) kan föreslås. Förläggning av markkabel parallellt med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på t.ex. vattendrag och strukturer med generellt biotopskydd, så som stenmurar, åkerholmar och alléer i jordbruksmark. Arbetsväg måste anläggas längs hela ledningssträckningen samt till de dragplatser där kabeltrummorna ställs upp. Om kabellängderna är 700 m behövs dragplatser minst var 1400 m. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. 3.2 Teknikval för Snösätra Ekudden Den planerade ledningen kommer att löpa mellan stationerna Snösätra och Ekudden. Ekudden är en befintlig station strax öster om Kvarntorp i östra delen av Huddinge kommun, precis på gränsen till Haninge kommun. Snösätra är en planerad 400 kVstation vid Högdalen i södra delen av Stockholms kommun. Ledningen planeras byggas som en växelströmsledning. Valet av växelström framför likström grundas främst i ledningens syfte. En växelströmsledning klarar vid fel att, inom godtagbar tid, återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet likström kan ge en ytterligare feltid som ger risk för strömavbrott. Likströmsalternativet ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet och är därför inte aktuellt för den fortsatta planeringen av detta projekt. Ledningen planeras i första hand som luftledning, men i denna förstudie ingår även alternativ som omfattar mark- och sjökabel. Precis som för likström ger kabel, jämfört med luftledning, förlängd feltid som ger risk för strömavbrott. 21 3.2.1 Luftledning Stolptyper De stolpar som planeras att användas är s.k. julgransstolpar. Dels kan befintliga julgransstolpar komma att användas, där befintliga 220 kV-ledningar konverteras till 400 kV-ledning, dels kan nya julgransstolpar bli aktuella att uppföra på sträckor där det idag inte finns någon ledning eller om de tekniska förutsättningarna så kräver (figur 3.2). Stolparna, både befintliga och planerade, är ca 40-70 m höga. Avståndet mellan stolparna är, både för befintliga och planerade, i genomsnitt 330 m, men det kan variera beroende på markförutsättningar m.m. På platser där Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte uppfylls kommer alternativ sträckning och det tekniska utförandet att utredas för att om möjligt lokalt begränsa magnetfältets påverkan. Jordningen av stolparna sker normalt genom förläggning av en längsgående jordlina i ledningsgatan. På platser där värdefulla områden riskerar att påverkas kan alternativ jordningsteknik eventuellt bli aktuell. I toppen av stolparna monteras två topplinor som fungerar som åskledare, den ena kommer att förses med optofiber som används för bland annat telekommunikation. Fundament Julgransstolpar anläggs i det aktuella området normalt på betongfundament. Majoriteten av fundamenten som finns i befintlig, a ktuell ledning är betongfundament gjutna på berg. De befintliga stolparna är ca 7 x 7 m i basen, med ett stolpben med tillhörande fundament i varje hörn. På platser med sämre markförhållanden har pålning skett ned till berg. Ovanpå detta har en platta gjutits och sedan har betongfundamentet gjutits ovanpå plattan. De nya fundamenten planeras anläggas på samma sätt som de gamla och i huvudsak intill de gamla fundamentplatserna. minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper genom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan normalt sett större p.g.a. behovet av stag. I skogsmark krävs en skogsgata (normalt 44 m för en 400 kVledning) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation (figur 3.3). I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan (dvs. i sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. I det aktuella fallet är landskapet mycket kuperat och stolparna längs den befintliga kraftledningen många gånger placerade uppe på höjder. Detta gör att kraftledningslinorna till stor del löper långt ovanför skogen och att denna fortsatt fått växa i ledningsgatan på dessa platser. Arbetsvägar För att anlägga luftledning krävs arbetsvägar, både för åtkomst till ledningsgatan (tillfartsvägar) och i själva ledningsgatan. Som tillfartsvägar används befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt. Nya arbetsvägar utformas generellt genom en lätt ytavjämning med grävmaskin till en bredd av ca Ledningsgata Området längs en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser om Figur 3.2. En s.k. julgransstolpe av stål. 22 8 m. Därefter rullas duk ut och påfyllning sker med bergkross. Färdig väg är ca 5 m bred. Förstärkning av befintliga vägar kan behöva göras och utförs genom att nytt material påförs direkt på slitytan. Arbetsvägarna utgör många gånger en betydande del av den påverkan som ledningsbygget medför. I det aktuella fallet finns dock tillfarts- och arbetsvägar kopplade till den befintliga luftledningen. Dessa kan behöva förstärkas, men det innebär att andelen ny arbetsväg som behöver anläggas kan hållas till ett minimum och därmed minimeras även konsekvenserna av arbetsvägarna. 3.2.2 Elektriska och magnetiska fält Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir Figur 3.3. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan har en fastställd bredd, normalt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. 23 magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelströmlasten”. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µT och i mindre tätorter ungefär 0,05 µT. Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: >> Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. >> Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. >> Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker”, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnetfältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden: ”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.” Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. Magnetfält för aktuell luftledning Vid ombyggnad av befintlig ledning från 220 kV till 400 kV krävs i normalfallet ett avstånd om 60 m , men under vissa förhållanden upp till 75 m, till be- 24 byggelse från ledningens mitt för att innehålla magnetfältspolicyn. På sträckor där det finns fastigheter avsedda för boende eller annan varaktig vistelse inom 60 - 75 m kan magnetfältet eventuellt minskas genom tekniska lösningar. 3.2.3 ljud Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-ledning uppgå till ca 45 dB(A) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 3.2.4 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 3.3 Markkabel För markkabel krävs under anläggningstiden ett ca 17 m brett anläggningsområde med plats för kabelschakt och anläggningsväg. Under drifttiden behöver bara det 5-6 m breda området ovanför kablarna hållas fritt från större träd. Markkabeln läggs i specialsand i kabeldiket, som ska vara tillräckligt fuktig för att leda bort värme från kabeln. Om sanden är för torr försämras ledningsförmågan. I kuperad terräng, som till stor del är fallet på sträckorna A, B och E, torkar sanden kring kabeln lätt ut i de delar av kabeldiket som ligger uppe på höjder. Vidare är det, på grund av kabelns relativt stora böjradie, anläggningstekniskt svårt eller omöjligt att förlägga kabel i denna typ av terräng. Detta gör att kabelförläggning inte är lämplig på dessa sträckor. När kabeldiket anläggs kommer överskottsmassor att uppstå. Då behövs områden där man kan lägga upp eller deponera dessa. Upplagen och transporterna till dessa medför ytterligare påverkan då kabelalternativ väljs i jämförelse med om sträckningen förläggs som luftledning. Där kabeln övergår till luftledning krävs en s.k. terminalplats. Till denna behöver också en väg anläggas. Vid byggandet av terminalplatsen behöver ca 1 ha mark tas i anspråk. Området schaktas av och grusas och kan eventuellt också behöva dräneras. Den färdiga termialplatsen består av ett inhägnat område om ca 70 x 45 m. Omges terminalplatsen av träd/skog krävs trädsäkring ca 30 m ut från terminalplatsens inhägnad. 3.3.1 Magnetfält Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför centrum på kabeldiket. Tio meter från centrum på kabeldiket är nivån i stort sett obefintlig. 3.3.2 Drift och underhåll Ledningsgatan inspekteras och röjs regelbundet. Röjning sker ca vart åttonde år för att inte riskera att större träd eller stora rotsystem skadar kablarna. Jämfört med luftledning tar det lång tid att reparera markkabel. Där det handlar om enstaka dagar för luftledning handlar det för markkabel i stället om veckor eller månader. Detta beror på att det är mer tidskrävande att hitta var felet är, att kabeln behöver grävas fram samt att själva reparationen tar längre tid än för luftledning. 3.4 Sjökabel Innan en sjökabelförläggning sker behöver sjöbotten undersökas. Vid planeringen av den exakta placeringen av kabeln måste bottenförhållandena beaktas. Det är viktigt att i möjligaste mån undvika stenblock och stenryggar. 25 I strandkanten och intilliggande grunda vattenområden plöjer man ner kabeln (egentligen tre kablar) på ca 1-1,5 m djup. Alternativt plöjs ett rör ner i vilket kablarna förläggs. Ingreppet blir mindre i rör-alternativet, då detta bl.a. kan anläggas grundare än kablarna. Arbetet utförs med en arbetsmaskin eller traktor med breda band eller däck för att säkerställa god bärighet. Det krävs ett ca 20 m brett arbetsområde. Varje kabelsektion är ca 600 m. För att anlägga sjökabeln i vattnet krävs därför att pontoner eller plattformar förankras eller byggs upp ca var 600 m längs den planerade kabelsträckningen. På plattformen anordnas ett skarvhus inne i vilket skarvningen av kabeln utförs. Kabeln, som är placerad på flytkuddar ca var 10 m, dras med hjälp av vinsch och wire mellan plattformarna. Mindre arbetsbåtar stöttar operationen så att kabeln håller rätt riktning. När kabeln är i rätt läge tömmer man successivt flytkuddarna så att kabeln sjunker till rätt position på sjöbotten. Operationen assisteras av dykare. För att utföra arbetet krävs också en eller flera sjösättningsplatser på stranden. 3.4.1 Magnetfält Storleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Tio meter från kabeln är nivån i stort sett obefintlig. 3.4.2 Drift och underhåll Jämfört med luftledning tar det mycket lång tid att reparera sjökabel. Där det handlar om enstaka dagar för luftledning handlar det för sjökabel i stället om månader. Om allt är väl förberett och felet sker på sommaren kan reparationen ske på en månad, men om förberedelsena är dåliga och felet uppträder när sjön är frusen kan det ta tre månader eller mer. Detta beror på att det är tidskrävande att hitta var felet är, att en plattform behöver anläggas samt att själva reparationen tar längre tid än för luftledning. 26 04.Generell påverkan 4.1 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas. 4.2 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbru- tet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. 4.3 Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära störningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar i närheten av ledningar eftersom det finns en viss risk för att fåglarna flyger in i ledningen. Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung, vilka tillsammans med trädarten en utgör typisk vegetation i befintlig skogsgata. En skogsgata kan fungera som en barriär för lavar, svampar och vissa insekter och om området redan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgivande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som 27 spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftledningsgatorna fungera som födostråk åt älg och annat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslutning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kantträd i samband med stormar. Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påverkas negativt om själva ledningsgatan (i sumpskog och trädklädda våtmarker), stolparnas placering eller markkabeldiket påverkar hydrologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Sjökabel medför ingrepp i strandområden, då kabeln här plöjs ned i marken. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. 4.4 Rekreation och friluftsliv Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. 4.5 Kulturmiljö Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan är lokal, går att minimera och är koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. 4.6 Naturresurser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. 4.7 Infrastruktur Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, då t.ex. vägar eller kraftledningar kan behöva tas ur drift en period. I driftskedet bedöms eventuell påverkan endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande. 4.8 Byggskede Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. En särskild miljöåtgärdsplan upprättas för projektet. Denna beskriver de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller samt påverkan på vatten och luft. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon 28 som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma temporärt innan röjningsrester och annan materiel tas bort. En viss påverkan på marken utmed luftledningssträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering och körskador i marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägar och upplagsplatser. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken eftersom ett kabeldike grävs, i vilket kabeln förläggs, och en byggväg normalt behöver anläggas intill kabeldiket. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen. Sjökabel förankras generellt inte på sjöbotten, utan förblir liggande där av sin egen tyngd. Störningen utgörs främst av buller m.m. från anläggningsarbetena samt den grumling som anläggning av plattformar för kabelskarvning, trafiken med arbetsbåtar samt nedläggandet av kabeln kan medföra i vattnet. Att anlägga sjökabel tar också förhållandevis lång tid jämför med luftledning, så den störning som uppstår kommer att ske under längre tid. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske på stolpplatsen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger under byggtiden främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer miljökrav med syfte att minimera risken för detta. 29 05.Alternativ 5.1 Alternativ I dagsläget finns en befintlig ledningsgata mellan Snösätra och Ekudden i samma sträckning som utredningskorridorerna A + E, se figur 5.1. Den består av en nordlig del om ca 2 km i nordostlig - sydvästlig sträckning till i höjd med Vattenfalls regionnätsstation Gullarängen invid Ågestavägen och en sydlig del om ca 8 km i nordvästlig - sydostlig sträckning från Gullarängen till Ekudden. I den nordliga delen löper två kraftledningar parallellt, en i portalstolpar och en i julgransstolpar. Portalstolpsledningen kommer att avvecklas när ledningen mellan Snösätra och Ekudden tagits i drift, dvs. 2022 med nuvarande tidplan. Sträckningen med julgransstolpar bär två 220 kV-ledningar och fortsätter ner i den södra delen. På den norra delen av sträckningen mellan Snösätra och Ekudden finns alternativen A-D, se figur 5.2. Alternativen sammanstrålar alla i den befintliga ledningsgatan i höjd med Ågestasjön, ca 5 km norr om Ekudden. Denna gemensamma sträckning kallas E. Det finns också ett alternativ F mellan Snösätra och Ekudden, som inte planeras i den befintliga ledningsgatan, se figur 5.1. 5.1.1 Sträckning E Ågestasjön - Ekudden Denna sträckning är gemensam för alternativ A-D och således inte alternativskiljande för dessa. Sträckningen är ca 5 km lång och planeras helt inom befintlig ledningsgata. Detta innebär att sträckningen inte medför något ytterligare intrång jämfört med vad som är fallet i dagsläget. Ett scenario är att konvertera befintliga stolpar genom att tre reglar i stolparna avvecklas samt att isolatorer och befintliga linor ersätts med nya faslinor och ny topplina. Stolparnas betongfundament rustas vid behov upp så att kvarvarande livslängd blir ca 40 år utan att behov av stora reparationsinsatser uppstår. Vissa stolpar, främst änd- och vinkelstolpar, kommer att behöva rivas helt och ersättas av nya. Ett annat scenario är att hela sträckningen byggs om med nya julgransstolpar. Detta innebär att befintliga stolpar med linor och fundament måste rivas. Nya betongfundament gjuts intill de gamla. Den kuperade terrängen på sträckan innebär att markförlagd kabel inte är ett genomförbart alternativ av anläggningstekniska skäl och eftersom den nödvändiga avkylningen av kabeln inte skulle fungera. 5.1.2 Sträckning E-sambyggd Ågestasjön Ekudden Alternativ E-sambyggd är det samma som E, med tillägget att Vattenfalls planerade 130 kV-ledning från Gullarängen och ner mot Ekudden anläggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts planerade ledning. Det innebär att det blir 6 i stället för 3 ledare i stolparna. 5.1.3 Alternativ A Snösätra - Ågestasjön Alternativet går ut på att konvertera befintlig ledning från 220 kV till 400 kV och bygga nya julgransstolpar på sträckor där Svenska kraftnäts 30 ± ! Utredningsområde för Snösätra station Terminalplats Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,5 1 2 Km KARTA NR/NAMN Sträckningsalternativ RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 5.1. Utredningskorridorerna A-F. I dagsläget finns en befintlig ledningsgata mellan Snösätra och Ekudden i samma sträckning som utredningskorridorerna A+E. 31 Gullarängen ± ! Utredningsområde för Snösätra station Terminalplats Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,25 0,5 1 Km KARTA NR/NAMN Sträckningsalternativ norra delen RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 5.2. Alternativen A-D sammanstrålar alla i den befintliga ledningsgatan i höjd med Ågestasjön. Den gemensamma sträckningen vidare söderut kallas E. Ett alternativ F, som inte planeras i befintlig ledningsgata, finns också. 32 magnetfältspolicy inte uppfylls. För att inte blanda stolptyper på sträckan kan det bli så att alla stolpar byts ut. Alternativet är ca 6 km långt och planeras till mycket stor del i befintlig ledningsgata. Där kommer sträckningen inte medför något ytterligare intrång jämfört med vad som är fallet i dagsläget. Upp till 1,6 km av sträckningen, vid Fagersjö och Högmora, planeras dock något utanför den befintliga ledningsgatan för att uppfylla Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Den kuperade terrängen på sträckan innebär att markförlagd kabel inte är ett genomförbart alternativ av anläggningstekniska skäl och eftersom den nödvändiga avkylningen av kabeln inte skulle fungera. 5.1.4 Alternativ A-sambyggd Snösätra Ågestasjön Alternativ A-sambyggd är det samma som A, med tillägget att Vattenfalls planerade 130 kV-ledning från Gullarängen och ner mot Ekudden anläggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts planerade ledning. Det innebär att det blir 6 i stället för 3 ledare i stolparna. 5.1.5 Alternativ B Snösätra - Ågestasjön Alternativet är det samma som A förutom en nysträckning av ledningsgatan om ca 1,6 km väster om Högmora, för att uppfylla Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Sammanlagt kommer upp till 2,2 km av alternativet att vara i ny sträckning. 5.1.6 Alternativ B-sambyggd Snösätra Ågestasjön Alternativ B-sambyggd är det samma som B, med tillägget att Vattenfalls planerade 130 kV-ledning från Gullarängen och ner mot Ekudden anläggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts planerade ledning. Det innebär att det blir 6 i stället för 3 ledare i stolparna. 5.1.7 Alternativ C Snösätra - Ågestasjön Detta alternativ är ca 4 km långt och planeras i en helt ny sträckning. Det inleds med markkabel från Snösätra station och vidare längs vägen mot och förbi Fagersjö, där det tar av ner mot sjön Magelungen. Det går antagligen att anlägga marka- bel under Magelungen med styrd borrning. Alternativt anläggs en ca 650 m lång sjökabel tvärs över sjön, som övergår till markkabel på södra sidan av sjön. Den sammanlagda kabellängden i alternativet är 2,7 km. Vid en ny terminalplats vid Svartvik övergår kabeln till luftledning i julgrans- eller kompaktjulgransstolpar. Sträckningen fortsätter söderut ca 1 km genom skogsmark för att ansluta till befintlig ledningsgata i höjd med Ågestasjön. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgatan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. 5.1.8 Alternativ D Snösätra - Ågestasjön Även detta alternativ är ca 4 km långt och planeras i en helt ny sträckning. Det inleds med kort markkabel från Snösätra station, för vilken det finns två alternativa sträckningar; D sträcker sig genom skogsmark kortaste vägen ner till Magelungens igenväxta nordvästra del. Dx sträcker sig först längs vägen mot Fagersjö och viker sedan av ned i Magelungen längre österut än D, där sjön är mer öppen. I sjön återförenas alternativen och planeras som en ca 1,7 km lång sjökabel i Magelungens längs-riktning. I höjd med Svartvik viker kabeln av söderut och övergår till markkabel vid Magelungens södra strand. Markkabeln fortsätter väster om bebyggelsen i Svartvik och Stora Mellansjö, delvis i en gammal vägbank. Den sammanlagda kabellängden i alternativet är 3,3 km. Vid en ny terminalplats vid Mellansjö övergår kabeln till luftledning i julgranseller kompaktjulgransstolpar. Sträckningen fortsätter åt sydväst över i huvudsak jordbruksmark för att ansluta till befintlig ledningsgata i höjd med Ågestasjön. Sjökabeln beräknas ta ca 4 månader att anlägga och kräver att ett par plattformar anläggs på sjön för skarvning. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgatan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. 5.1.9 Alternativ F Snösätra - Ekudden Detta alternativ är ca 13 km långt och planeras i en 33 helt ny sträckning. Det inleds på samma sätt som alternativen D och Dx, med en kortare markkabel från Snösätra station till Magelungen. Vid Magelungen övergår alternativet till sjökabel som planeras hela vägen om ca 7 km till sjöns sydöstra ände. Där övergår alternativet till markkabel. Terrängen längs väg 73 bedöms vara alltför brant för anläggning av markkabel. Istället planeras sträckningen längs vägar i sommarstugeområdet söder om Magelungen, alternativt i naturmark direkt väster om sommarstugeområdet. Söder om sommarstugeområdet följer ett parti med skog. Här finns redan infrastruktur i lämplig riktning som markkabeln skulle kunna följa. Det är en luftledning (regionnät) och parallellt med denna fjärvärmerör hela vägen fram till Länna företagspark. Genom företagsparken kan markkabeln följa någon av de befintliga vägarna och eventuellt kan det även fungera att följa naturreservatsgränsen väster om företagsparken. Framme vid Lissmavägen söder om företagsparken följs förslagsvis vägen på dess södra sida, då den norra sluttar brant, fram till den befintliga kraftledningsgatan alldeles intill Ekudden. Första ansatsen på sträckan från Magelungen till Ekudden var luftledning. Utredningskorridoren begränsas här av naturreservat och Natura 2000 i väster och av väg 73 i väster. Tvärs över korridoren ligger dock Länna företagspark, där det inte bedöms finnas tillräckligt mycket utrymme för att gå fram med luftledning. Sjökabeln beräknas ta ca 6-7 månader att anlägga och kräver att ett tiotal plattformar anläggs på sjön för skarvning. Den totala kabellängden är såpass lång att det kan komma att behöva anläggas en permanent kompenseringsstation på sträckan. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgatan från Snösätra till Ekudden inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. 5.2 Teknik De nödvändiga förstärkningarna av stamnätet i området mellan Snösätra och Ekudden sker i huvudsak med växelströmsluftledningar, eventuellt kompletterat med mark- och sjökabel för växelström på kortare sträckor. Alternativ F innebär dock en längre sjökabel och markkabel. Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är luftledning det föredragna teknikvalet. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera, läs mer om detta i kap. 3 Teknik. Mark- och sjökabel används endast i de fall det inte är möjligt att komma fram med luftledning. 5.3 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om den planerade elförbindelsen mellan stationerna Snösätra och Ekudden, dvs. City Link etapp 4, inte byggs. Alternativet innebär att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som planerat för att säkra den framtida elförsörjningen. En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya 400 kV-förbindelsen City Link som byggs i fyra etapper genom Stockholms centrala och östra delar. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Alla fyra etapper är beroende av varandra och behövs för att nå detta mål. Att inte bygga etapp 4 medför att leveranssäkerheten inte kan upprätthållas i Stockholmsregionen och att det framtida elförsörjningsbehovet därmed inte kan tillgodoses. Det medför även att ett antal inplanerade rivningar av befintliga 220 kV-luftledningar inte kan genomföras. Ungefär 60 000 personer som idag bor inom 200 meter från dessa luftledningar kommer således även i fortsättningen att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag begränsas av luftledningar kommer därmed inte att kunna användas till andra ändamål. 34 06. förutsedda miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera om och inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verksamheten kommer därför att kunna kompletteras eller ändras i den slutliga bedömningen. 6.1 Bedömning och bedömningsgrunder För att bedöma miljökonsekvenserna använder sig Svenska kraftnät av en trestegsmodell i vilken värdet på berörda områden längs ett ledningsalternativ bedöms (steg 1) liksom hur stor påverkan på områdena bedöms bli (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas, se figur 6.1. Konsekvenserna är klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, små - måttliga, måttliga, stora och mycket stora). Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Ingen/obetydlig påverkan (0) 0 0 0 0 Liten negativ påverkan (1) 1 2 3 4 Måttlig negativ påverkan (2) 2 4 6 8 Stor negativ påverkan (3) 3 6 9 12 Val av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser Figur 6.1. Svenska kraftnäts konsekvensmatris. 35 6.2 Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk för värdefull natur. Syftet med att peka ut dessa områden är att värna de naturtyper och arter som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Arbetet med Natura 2000 styrs av Fågeldirektivet samt Art- och habitatdirektivet. Natura 2000-områden är, förutom att de är klassade som riksintressen, skyddade enligt miljöbalken, kap. 7, och det krävs tillstånd för att vidta åtgärder eller bedriva verksamheter som på ett betydande sätt, direkt eller indirekt, kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område. Förutsättningar Sträckning E passerar ett Natura 2000-område, Kvarnsjön inom Lännaskogens naturreservat i Huddinge kommun, se figur 6.2. Denna sträckning är gemensam för alternativen A-D och konsekvenserna är således inte alternativskiljande för dessa alternativ. Kvarnsjön-området är utpekat enligt såväl Fågel- som Art- och habitatdirektivet. Området består av den långsmala, näringsfattiga Kvarnsjön som omges av berg och myrmarker. Den planerade ledningen passerar det ca 700 m breda området i befintlig ledningsgata. Inom området är arterna bivråk, trädlärka, nattskärra, orre och citronfläckad kärrtrollslända utpekade. De två utpekade naturtyperna som passeras är ca 120 m skogsbevuxen myr (naturtypskod 91D0) respektive ca 200 m öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (naturtypskod 7140), se figur 6.3. De övriga knappt 400 m utgörs inte av någon utpekad naturtyp. Vid naturvärdesinventeringen avgränsades en del av ledningssträckningen genom Natura 2000-området som ett naturvärdesobjekt, ett fattigkärr (naturtyp 7140), med högt naturvärde (objekt C i naturvärdesinventeringen). att hyrdologin i området inte påverkas. Vidare kan det, beroende på hur de utpekade fågelarterna utnyttjar området, vara nödvändigt att anpassa tiden för byggskedet för att minimera påverkan på dessa. Den citronfläckade kärrtrollsländan är knuten till de öppna vattenspeglarna, som inte påverkas av den planerade ledningen. I Natura 2000-området råder brist på död ved, vilket skulle kunna tillföras området under byggskedet. Konsekvenser Natura 2000-området har ett mycket högt värde. Påverkan bedöms dock kunna begränsas så att den blir obetydlig, varför även konsekvenserna bedöms bli obetydliga. 6.3 Sträckning E och E-sambyggd Ågestasjön - Ekudden Denna sträckning är gemensam för alternativen A-D. Konsekvenserna längs denna sträcka är således inte alternativskiljande för dessa alternativ. Kartan i figur 6.2 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.5 visar kulturmiljövärden. Alternativ E och E-sambyggd är olika teknikalternativ för den planerade ledningen. E är endast Svenska kraftnäts ledning, medan E-sambyggd innebär att Vattenfalls planerade 130 kV-ledning byggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts ledning. De nedan beskrivna konsekvenserna blir de samma för båda teknikalternativen. 6.3.1 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Det finns ingen samlad bebyggelse längs sträckningen. Vid sjön Orlångens nordöstra spets finns några enstaka hus. Påverkan Den förändrade påverkan mot idag är helt knuten till byggskedet och den kommer att ske i en del av Natura 2000-området som redan är starkt påverkat genom den befintliga ledningsgatan. En befintlig stolpe är placerad inom området, dock på fast mark och i en del utan någon utpekad naturtyp. För att miljön i Natura 2000-området inte ska påverkas på ett betydande sätt under byggskedet är det viktigt att åtgärder vidtas för att säkerställa Påverkan Om- eller nybyggnad sker i befintlig kraftledningsgata. Konsekvenser Få hus ligger i närheten av sträckningen och påverkan bedöms inte bli förändrad till det sämre jämfört med nuvarande ledning. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga. 36 L K J I H F G E D C ± Alternativ A Ängs- och betesmarker Alternativ B Nyckelbiotop Alternativ C Sumpskog Alternativ D Naturvärde, Skogsstyrelsen Alternativ Dx Djur- och växtskyddsområden Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Klass 1 våtmarksinventeringen Alternativ F Klass 2 våtmarksinventeringen Biotopskydd diken Klass 3 våtmarksinventeringen Biotopskydd åkerholme Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen 0 0,5 1 1,5 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer södra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150416 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.2 a. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i den för alternativen A-D gemensamma sträckningen E. B A 37 L K J I H F G E D C ± Alternativ A # # # # # # # # Riksintresse för friluftslivet Alternativ B Naturreservat Alternativ C Natura 2000 B Alternativ D Alternativ Dx Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) A Alternativ F Biotopskydd diken Biotopskydd åkerholme Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen 0 0,5 1 1,5 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer norra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.2 b. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i den för alternativen A-D gemensamma sträckningen E. 38 Natura 2000 gräns E (Gemensam sträckning alt A-D) ± 3160 - Dystrofa sjöar och småvatten 7140 - Öppna svagt välvda mossar 91D0 - Skogbevuxen myr 0 125 250 375 500 Meter KARTA NR/NAMN Naturtyper inom Kvarnsjöns N2000 RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150423 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.3 Naturtyper inom befintlig kraftledningsgata genom Natura 2000-området Kvarnsjön. 39 6.3.2 Landskapsbild Förutsättningar Landskapet mellan Ågestasjön och Ekudden är kuperat med ett flertal sprickdalar med riktning norost-sydväst. I sänkorna rinner ofta mindre bäckar som mellan Ågestasjön och sjön Orlången. Inslag av våtmarker och jordbruksmark finns i sänkorna. Området mellan Ågestasjön och Ekudden är för regionen glesbebyggt och består mestadels av naturmark med skog. Enstaka områden med jordbruksmark erbjuder mer långsträckta utblickar, som vid Västeräng (figur 6.4), söder om Lilla Orlångsjö och vid Lissmavägen. Fyra vägar passerar den befintliga ledningsgatan på sträckan Ågestasjön-Ekudden; vid Lilla Orlångsjö, Fräkenbotten, Vidjavägen och Lövbergavägen/Lissmavägen. Vid vägarna exponeras den befintliga ledningen mer. Förusatt att den nya ledningen förläggs till befintlig ledningsgata förändras inte landskapsbilden. Landskapsbildens värde längs sträckningen bedöms sammantaget som måttligt. Påverkan Landskapsbilden utmed den befintliga ledningen mellan Ågesta och Ekudden bedöms relativt opåverkad där ledningen planeras genom skogsmark. Det är först när betraktaren står i ledningsgatans närhet eller på en höjd som ledningsgatan lättare urskiljs. Den största påverkan, från den befintliga ledningen, på landskapsbilden är vid de mer öppna jordbruksmarkerna vid Västeräng, Lilla Orlångsjö, öster om Fräkenbotten och vid Kastellet. Då sträckningen av den nya ledningen planeras inom den befintliga ledningsgatan och helt ersätter den befintliga ledningen i samma typ av stolpar, bedöms påverkan bli obetydlig. Även om vissa stolpar byts ut till nya, förutsatt att de nya stolplatserna ligger i direkt anslutning till de gamla, så bedöms påverkan bli obetydlig. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget bli obetydliga. 6.3.3 Naturmiljö Förutsättningar För Natura 2000 redogörs under rubrik 6.2 ovan. Sträckningen planeras i stort sett hela vägen i naturreservat, men i befintlig ledningsgata. De sedan tidigare kända värdena längs sträckningen är, förutom Natura 2000-området, naturreservaten Orlången och Lännaskogen. I Orlången berörs ett våtmarksobjekt av klass 1, dvs. mycket högt naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen, och en nyckelbiotop. I Lännaskogen berörs en be- Figur 6.4. Landskapet vid Västeräng, åt söder. Den befintliga ledningsgatan syns i bakgrunden till höger. 40 tesmark utpekad i den nationella ängs- och betesmarksinventeringen. Vid naturvärdesinventeringen pekades 11 naturvärdesobjekt ut i sträckningen (objekt A - K). Objekt B motsvarar betesmarken i Lännaskogens naturreservat som bedömdes ha påtagligt naturvärde (klass 3). Objekt C är Natura 2000-området som bedömdes ha högt naturvärde (klass 2). Objekt G är nyckelbiotopen och objekt H våtmarken i Orlångens naturreservat. Nyckelbiotopen utgörs av en hassellund med inslag av ek och våtmarken är en betad fuktäng, båda med påtagligt naturvärde. Övriga sju naturvärdesobjekt är i tur och ordning Lissmaån (A), en hällmarkstallskog (D), en alsumpskog (E), en lövsumpskog (F), en bäck (I), en öppen betesmark (J) och en stor varierad betesmark (K). Alla objekten utom lövsumpskogen och den stora varierade betesmarken är små. Den stora varierade betesmarken har högt naturvärde medan övriga objekt har påtagligt naturvärde. Tio biotopskydd finns längs sträckan (nr 1 - 10 i naturvärdesinventeringen) och de utgörs av nio öppna diken och en åkerholme, dvs. små objekt. Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs sträckningen. Det finns tre områden längs sträckningen - Ågesta, Lilla Orlången och Lissmadalen - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än den övriga sträckningen. Påverkan Anläggningsarbeten vid ombyggnad av befintlig luftledning kommer att medföra viss påverkan, framför allt från förstärkning och komplettering av befintliga arbetsvägar, transporter samt anläggande av temporära upplag. Stor hänsyn kommer att kunna tas till utpekade naturvärdesobjekt och biotopskydd för att minimera påverkan. För sträckorna genom naturreservaten krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. Även för ingrepp i biotopskydd krävs dispens. För skyddsvärt fågelliv kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Mellan Ågestasjön och Orlången bedöms fåglar röra sig i högre grad än i det omgivande landskapet. Genom att göra ledningslinorna mer synbara för fåglarna kan påverkan mins- kas genom att kollisionsrisken minimeras. Konsekvenser Naturmiljöns värde är mycket högt längs sträckningen medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små - måttliga. 6.3.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Sträckningen planeras i hela sin längd genom ett riksintresse för friluftslivet, Ågesta-Lida-Riksten (FRO01008). Naturreservaten Orlången och Lännaskogen ingår i detta. Området är stort, ca 11 200 ha, och den planerade ledningen berör den nordostligaste delen. Området är typiskt för Södertörn med dess markerade sprickdalslandskap där skogs- och hällmarker omväxlar med myrar, sjöar och uppodlade dalgångar. I området utförs aktiviteter såsom strövande, turåkning på skidor, naturstudier, vandring, bär- och svampplockning, cykling, fritidsfiske, skridskofärder och bad. Förutsättningen för att områdets värden ska bestå är att karaktären av ett vidsträckt, sammanhängande skogs- och strövområde bibehålls. Påverkan Anläggningsarbeten vid ombyggnad av befintlig luftledning kommer att medföra viss påverkan, framför allt från förstärkning och komplettering av befintliga arbetsvägar, transporter samt anläggande av temporära upplag. Anläggningsarbetet kan verka störande för friluftslivet och påverka t.ex. framkomligheten. Konsekvenser Ett riksintresseområde ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden för vilka riksintresset har pekats ut. En om- eller nybyggnad av ledningen i den befintliga ledningsgatan bedöms inte försämra områdets karaktär av ett vidsträckt, sammanhängande skogs- och strövområde och därmed bedöms riksintresseområdets värde bestå. Rekreations- och friluftlivsvärdet är mycket högt längs sträckningen medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små - måttliga. 41 ± Kulturmiljöer Fornminnen, punkt ! Fornminnen, yta Inventerade lämningar, punkt Inventerade lämningar, yta Kulturmiljöer utpekade av Länsstyrelsen Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F 0 0,25 0,5 1 Km KARTA NR/NAMN Kulturmiljöer RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150417 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.5. Kulturmiljövärden i den för alternativen A-D gemensamma sträckningen E. 42 6.3.5 Kulturmiljö Förutsättningar Mellan Ågestasjön och Ekudden löper den befintliga ledningen genom tre kulturmiljöområden som är utpekade som regionala och kommunala intressen (KM 72 Orlången-Ågestasjön-Trehörning, KM 76 Ågesta-Orlångsjö samt KM 92 Lissma/KM 96 Länna). De känsligaste partierna finns vid bland annat sjön Orlången och intill gårdar och torpmiljöer med tillhörande jordbrukslandskap. Sträckan mellan Ågestasjön och Ekudden är inte inventerad i fält. Det kan finnas delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar bevarade utmed sträckorna som passerar jordbruksmark (exempelvis vid Västeräng, Lilla Orlångsjö, öster om Vidja och längs Lissmaån). Generellt berör sträckan ett landskap som bedöms som potentiellt för okända fornlämningar från förhistorisk tid. Det finns inga registrerade kulturhistoriska lämningar inom sträckningen. Vid Kastellet i södra delen av alternativet, vid Lilla Orlångsjö och söder om Västeräng finns ett antal fornminnen registrerade i den befintliga ledningsgatans närhet. Värdet bedöms sammantaget över sträckan ÅgestasjönEkudden som högt. I den arkeologiska utredningen tas den gemensamma sträckan E upp under alternativ A. Påverkan Eftersom den nya ledningen planeras i befintlig ledningsgata och stolplatserna för den nya ledningen förläggs till platser i direkt närhet till befintliga stolpar bedöms påverkan på kulturmiljöerna bli obetydlig. kan minimeras genom samråd med fastighetsägare och näringsidkare, för att vid behov anpassa anläggningsarbetena. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som litet till måttligt och påverkan som obetydlig, vilket innebär att även konsekvenserna blir obetydliga. 6.3.7 Infrastruktur Förutsättningar Sträckningen korsar Vattenfalls 70 kV-ledning ÄL 5S5 i höjd med Kvarnsjön. Sträckningen korsar också Lissmavägen. Påverkan Ytterligare permanet påverkan, utöver den som finns idag, blir marginell men under byggtiden kommer framkomligheten i området att påverkas. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. 6.3.8 Planförhållanden Förutsättningar Sträckningen står inte i konflikt med någon nu gällande detaljplan eller översiktsplan. Området består i stort av skyddad natur. Påverkan Påverkan på befintliga eller framtida byggplaner i området bedöms som obefintliga. Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Värdet av kulturmiljöerna längs sträckningen bedöms som högt, men påverkan jämfört med nollalternativet bedöms som liten/obetydlig. Därför blir konsekvenserna obetydliga. 6.4 Alternativ A och A-sambyggd Snösätra - Ågestasjön 6.3.6 Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer inte att ändras då ledningsåtgärderna kommer att utföras i en befintlig ledningsgata. Påverkan Viss påverkan kan ske under byggtiden men denna Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. Alternativ A och A-sambyggd är olika teknikalternativ för den planerade ledningen. A är endast Svenska kraftnäts ledning, medan A-sambyggd innebär att Vattenfalls planerade 130 kV-ledning byggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts ledning. De nedan beskrivna konsekvenserna blir de 43 samma för båda teknikalternativen. 6.4.1 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Myrängen och Högmora. Vid de flesta hus finns dock en skogsskärm mellan husen och kraftledningsgatan. Påverkan Vid Myrängen ligger ett fåtal bostadshus nära den planerade ledningen och de kan eventuellt komma att påverkas av magnetfältsnivåer över den enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy godkända, dvs. 0,4 mikrotesla. Konsekvenser Om- och nybyggnaden planeras i huvudsak i befintlig ledningsgata. Sträckningen kan bitvis komma att justeras något för att förbättra magnetfältssituationen. Förvärv av enstaka fastigheter kan inte uteslutas. Boende i husen som ligger närmast kraftledningsgatan kan komma att uppleva störning under byggfasen. Konsekvenserna bedöms som måttliga. 6.4.2 Landskapsbild Förutsättningar Landskapet mellan Snösätra och Ågestasjön är kuperat med ett flertal sprickdalar som korsar den befintliga ledningsgatan. Vid Snösätra och över Fagersjöviken finns mer öppna områden och här är den befintliga ledningen väl synlig från flera håll. Landskapet är generellt väl kuperat, vilket gör att den befintliga ledningen blir väl synlig från högre observationspunkter. Dels är stolpar ofta placerade på höjder och dels kan höjderna användas som observationspunkter. Söder om Fagersjöviken, mot Gullarängen, är det mer skogsmark vilket gör att den befintliga ledningen inte exponeras lika mycket. Ett antal vägar korsar ledningen mellan Snösätra och Gullarängen (Magelungsvägen, Snösätra gränd, Snösätravägen och Myrängsvägen) och vid dessa platser blir den befintliga ledningen mer synlig. Från Gullarängen till Ågestasjön går den befintliga ledningen i skogsmark men i direkt anslutning till Ågestavägen. Närheten till vägen gör att ledningen syns väl i princip hela vägen mellan Gullarängen och öster ut mot Gunhildsvik. I anslutning till Gunhildsvik korsar ledningen Ågestavägen vil- ket exponerar ledningen ännu mer. Närmre Ågestasjön, i anslutning till Västeräng, finns öppna fält vilket erbjuder mer långsträckta utblickar. Landskapsbildens värde bedöms sammantagetför alternativ A som måttligt. Påverkan Mellan Snösätra och Gullarängen planeras den nya ledningen i huvudsak i den befintliga ledningsgatan, frånsett i Snösätras direkta närhet. Mellan Högmora och Västeräng kan alternativet också frångå den befintliga ledningsgatan i viss utsträckning för att uppfylla Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Detta kan dock ge en relativt stor påverkan på landskapsbilden jämfört med nu rådande situation. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden som liten. Konsekvenser Påverkan kan komma att blir högre jämfört med dagens situation mellan Högmora och Västeräng, där den planerade ledningen kan komma att frångå den befintliga ledningsgatan i viss utsträckning. Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små. 6.4.3 Naturmiljö Förutsättningar Sedan tidigare kända värden längs alternativet är naturreservatet Orlången, fyra nyckelbiotoper och ett våtmarksobjekt av klass 3, dvs. visst naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen. Vid naturvärdesinventeringen pekades tre naturvärdesobjekt ut längs alternativet (objekt L - N). Alla är av klass 3, dvs. påtagligt naturvärde, och berör vardera en relativt kort sträcka av alternativet. Den allra nordligaste delen av alternativet, norr om Magelungen, är inte inventerad ännu. Här ligger en av nyckelbiotoperna och en del av våtmarksobjektet. Objekt N sammanfaller med en nyckelbiotop och det är en hällmark med buskskikt av främst hassel. Objekt M sammanfaller med en annan nyckelbiotop och till viss del med våtmarksobjektet. Det utgörs av Kräppladiket, ett ca 5 m brett rätat vattendrag med relativt mycket vegetation i och intill vattnet, med intilliggande öppen fuktäng. Objekt L är en betesmark inom Orlångens naturreservat. Ett biotopskydd, ett öppet dike, finns i alternativet (nr 11 i naturvärdesinventeringen). Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs 44 N M ± ! Utredningsområde för Snösätra station Ängs- och betesmarker Alternativ A Nyckelbiotop Alternativ B Sumpskog Alternativ C Naturvärde, Skogsstyrelsen Alternativ D Djur- och växtskyddsområden Alternativ Dx Klass 1 våtmarksinventeringen Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Klass 2 våtmarksinventeringen Alternativ F Klass 3 våtmarksinventeringen L K J Biotopskydd diken Biotopskydd åkerholme I Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 naturvärdesinventeringen H 0 0,5 1 1,5 km G KARTA NR/NAMN F Naturmiljöer norra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150416 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD E Figur 6.6 a. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i alternativen A - D. D 45 N M ± ! # Utredningsområde för Snösätra station Alternativ A # # # # # # # # # # # L Riksintresse för friluftslivet Naturreservat Alternativ B Natura 2000 Alternativ C Terminalstation K Alternativ D Alternativ Dx Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Alternativ F Biotopskydd diken J Biotopskydd åkerholme Klass 2 naturvärdesinventeringen I Klass 3 naturvärdesinventeringen 0 0,5 1 1,5 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer norra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150416 H MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD G F Figur 6.6 b. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i alternativen A - D. E 46 alternativet. Det finns ett område, Snösätra, som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativet. Konsekvenser Påverkan 6.4.5 Kulturmiljö Förutsättningar Om- eller nybyggnad kommer i stort sett att ske i befintlig ledningsgata och där är det anläggningsarbetet som kommer att leda till en annan påverkan än den som redan finns längs alternativet i dagsläget. Alldeles i början av alternativet kommer dock sträckningen att dras om och där kan eventuellt en nyckelbiotop komma att påverkas. I detta område planeras alternativet också över ett våtmarksobjekt, men det bedöms inte påverkas nämnvärt eftersom det rör sig om luftledning. Även i 90-graderssvängen vid Myrängen kan sträckningen behöva justeras något och då kommer nyckelbiotopen som ligger där att naggas i kanten, maximalt ca 15 m på en kortare sträcka. I övrigt kommer stor hänsyn, i form av undvikande eller minimering av intrång, att kunna tas till utpekade naturvärdesobjekt och biotopskydd för att minimera påverkan. För naturreservatet gäller att det är förbjudet att dra fram ny mark- eller luftledning. Detta innebär att det krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. Även för ingrepp i biotopskydd krävs dispens. För fågellivet kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Konsekvenser Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna blir därmed små. 6.4.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör inga utpekade värden för friluftslivet utom det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008) i mycket marginell utsträckning. Värdet bedöms som högt längs mindre delar av alternativet och påverkan som obetydlig. Konsekvenserna blir därmed obetydliga. Alternativet planeras inom eller i kanten av ett flertal fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar, där det kan komma att krävas arkeologiska undersökningar. Den känsligaste delen av sträckan är den nordligaste, där ledningsalternativet löper i Stockholms kommun. Sträckan Snösätra - Gullarängen är inventerad i fält. Här har punktobjekt som stenrösen, gränsmärken, kulturträd och en möjlig husgrund identifierats inom den befintliga ledningsgatan. Även ett flertal mindre ytor som vid inventeringarna klassats som kulturmark har identifierats. I de södra delarna går alternativet in i två kulturmiljöområden som är utpekade som regionala och kommunala intressen (KM 72 Orlången-Ågestasjön-Trehörning och KM 76 Ågesta-Orlångsjö). Preliminärt bedöms värdet längs alternativet som måttligt. Påverkan Alternativet innebär luftledningen, till största del i befintlig ledningsgata. Påverkan blir således störst där nya stolplatser och byggvägar placeras. Eftersom inventeringar planeras utföras längs hela alternativet bedöms det relativt enkelt att undvika konflikter med väl avgränsade punktobjekt. Påverkan bedöms sammantaget som obetydlig. Konsekvenser Värdet av kulturmiljöerna längs alternativet bedöms som måttligt och påverkan som obetydlig. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga. 6.4.6 Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras marginellt då ledningsåtgärderna i stort sett helt kommer att utföras en befintlig ledningsgata. Påverkan Där riksintresseområdet berörs planeras ledningen i befintlig ledningsgata. Påverkan Viss påverkan kan ske under byggtiden men denna kan minimeras genom samråd med fastighetsägare 47 Gränsmärke Stensättning Gränsmärke Kulturmark Stenröjning, modern? Kulturmark Vägbank Gränsmärke Fornlämningsliknande lämning Möjlig aktivitetsyta Kulturträd Stenröse Kulturmark Möjligt gränsmärke Möjlig husgrund Stenröjning, modern? ± Kulturmiljöer Fornminnen, punkt ! Fornminnen, yta Inventerade lämningar, punkt Inventerade lämningar, yta Kulturmiljöer utpekade av Länsstyrelsen Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F Utredningsområde för Snösätra station 0 0,25 0,5 1 Km KARTA NR/NAMN Kulturmiljöer, norra delarna RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.7 Kulturmiljövärden i alternativen A - D. 48 och näringsidkare, för att vid behov anpassa anläggningsarbetena. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som litet och påverkan som obetydlig, vilket innebär att även konsekvenserna blir obetydliga. 6.4.7 Infrastruktur Förutsättningar ternativ för den planerade ledningen. B är endast Svenska kraftnäts ledning, medan B-sambyggd innebär att Vattenfalls planerade 130 kV-ledning byggs i samma stolpar som Svenska kraftnäts ledning. De nedan beskrivna konsekvenserna blir de samma för båda teknikalternativen. 6.5.1 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Alternativet korsar länsväg 271 mot Fagersjö, Ågestavägen samt fjärrvärmerör vid Högdalens ställverk. Samlad bebyggelse finns vid Myrängen och Högmora. Vid de flesta hus finns dock en skogsskärm mellan husen och befintlig och planerad kraftledningsgata. Påverkan Påverkan Skillnaden i påverkan jämfört med idag är att Ågestavägen kan komma att korsas på fler ställen. Vid Myrängen och Högmora ligger ett fåtal bostadshus nära den planerade ledningen och de kan eventuellt komma att påverkas av magnetfältsnivåer över den enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy godkända, dvs. 0,4 mikrotesla. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli små. 6.4.8 Planförhållanden Förutsättningar Bostadsbebyggelse planeras i anslutning till upplagsområdet vid Snösätra och i Högmora förtätas bebyggelsen. Ledningsalternativet står i konflikt med ett flertal gällande detaljplaner och det pågår arbete med flera nya detaljplaner. Främst berörs vägar, parkmark och naturmark men även kvartersmark för bostäder. Ledningsalternativet planeras i kanten av det område som är utpekat som framtida bebyggelsereserv i Huddinge kommuns översiktplan. Påverkan Alternativet har en viss påverkan på planförhållandena utmed sträckan. Konsekvenser Eftersom alternativet i mycket hög grad planeras i befintlig ledningsgata bedöms konsekvenserna bli små. 6.5 Alternativ B och B-sambyggd Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. Alternativ B och B-sambyggd är olika teknikal- Konsekvenser Förvärv av enstaka fastigheter, på grund av magnetfältssituationen, kan inte uteslutas. Boende i husen som ligger närmast kraftledningsgatan kan komma att uppleva störning under byggfasen. Konsekvenserna bedöms som måttliga. 6.5.2 Landskapsbild Förutsättningar Alternativ B skiljer sig från alternativ A på sträckan Gullarängen-Västeräng. Från Gullarängen till söder om Gunhildsvik går alternativ B genom småkuperad skogsmark i anslutning till och söder om bostadsområdet Gunhildsvik och omedelbart norr om Orlångens Naturresrvat och sjön Trehörningen. Öster om Gunhildsvik passerar alternativet en uppställningsyta för lastflak och containrar samt en mindre väg (Hammardalsslingan) som viker av från Ågestavägen söderut mot ett mindre industriområde. Vid upplagsplatsen och där alternativet passerar Hammardalsslingan är vyerna något mer öppna. Alternativ B innebär att ledningen inte kommer synas lika väl när man färdas på Ågestavägen, jämfört med alternativ A. Den kommer även att bli mindre synlig för boende i Högmora och de nordöstra delarna av Gunhildsvik. Värdet för landskapsbilden bedöms sammantaget för hela alternativ B vara måttligt. 49 samlade bebyggelsen. Påverkan En luftledning i alternativ B kommer att synas mest vid de mer öppna partierna vid uppställningsytan och vid Hammardalsslingan, men i dessa områden besdöms landskapsbilden värde som mindre. Ledningen kommer även att synas från sjön Trehörningen, i vyn åt nortost mot Högmora och även från gränsen till Orlångens Naturreservat. För dessa områden bedöms landskapsbildens värde som större. En ledning i alternativ B påverkar dock landskapsbilden vid Ågestavägen och Högmora positivt jämfört med alternativ A. Den samlade påverkan för alternativ B bedöms som måttlig. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små-måttliga för alternativ B. 6.5.3 Naturmiljö Förutsättningar Utöver de förutsättningar som tas upp för alternativ A berör detta alternativ dessutom två naturvärdesobjekt som pekats ut av Skogsstyrelsen. Sträckningen som avviker från befintlig ledningsgata har ännu inte naturvärdesinventerats. Påverkan Utöver den påverkan som tas upp för alternativ A innebär detta alternativ även ett nytt sträcknigsförslag om ca 1,6 km ledningsgata. Den nya sträckningen planeras rakt igenom det ena naturvärdesobjektet och i kanten det andra. Den kommer antagligen också att medföra intrång i kanten av Orlångens naturreservat. Konsekvenser Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga. Påverkan Riksintresseområdet berörs där alternativet planeras i ny ledningsgata. Skog kommer att behöva avverkas för luftledningsgatan och riksintresset och närrekreationsområdet därmed fragmenteras. Konsekvenser Värdet bedöms som högt och påverkan som måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga. 6.5.5 Kulturmiljö Förutsättningar Förutsättningarna är de samma som för alternativ A från Snösätra till Gullarängen. Från Gullarängen och österut förbi Gunhildsvik gäller något andra förutsättningar, fram till att alternativet viker av in mot alternativ A igen öster om Gunhildsvik. Alternativet är inte inventerat i fält. Det planeras genom äldre byars/gårdas utmarker och kommer i kontakt med jordbrukslandskap som tillhör bebyggelseenheter som är äldre än år 1850. Här kan delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar finnas bevarade. Där alternativet planeras över östra delarna av sjön Trehörningen kommer det i kontakt med en fornlämning där en stockbåt eventuellt kan finnas kvar. Värdet avseende kulturmiljöerna inom ledningsalternativet bedöms sammantaget som måttligt. Värdet längs den sträcka av alternativet som avviker från alternativ A bedöms som litet. Påverkan Alternativet utgörs av luftledning, vilket innebär att det endast är stolplatserna som kan medföra en påverkan på väl avgränsade arkeologiska och kulturhistoriska objekt. Påverkan bedöms sammantaget som obetydlig. Konsekvenser 6.5.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008) i viss utsträckning vid Gunhildsvik. Denna plats används med all sannolikhet som närrekreationsområde för de människor som bor i den anslutande Värdet av kulturmiljöerna längs alternativet bedöms som måttligt och påverkan som obetydlig. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga. 6.5.6 Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras på 50 den sträcka av ca 1,6 km där alternativet planeras i ny ledningsgata. Påverkan Ca 5 ha skog behöver avverkas för den nya ledningsgatan. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som litet och påverkan som måttligt, vilket innebär att konsekvenserna blir små. 6.5.7 Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar länsväg 271 mot Fagersjö, Ågestavägen på en plats samt fjärrvärmerör vid Högdalens ställverk. Påverkan Påverkan, utöver byggtiden, blir den samma som i dagsläget. värden. Det finns två teknikalternativför sträckningen över Magelungen; den kan antingen anläggas som markkabel med styrd borrning eller som sjökabel. De nedan beskrivna konsekvenserna blir i huvudsak de samma oavsett teknikval. Ingreppen i Magelungens stränder blir dock större med sjökabelalternativet. Observera att alternativ C och alternativ D kan kombineras med varandra; i alternativ C kan man söder om Magelungen välja att gå in på alternativ D:s sträckning och vice versa. I detta dokument har vi valt att inte beskriva kombinationsalternativen specifikt, då konsekvenserna framgår tydligt av beskrivningarna för alternativ C respektive D. 6.6.1 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Fagersjö och Högmora. Vid bebyggelsen kommer kraftledningen att utföras som markkabel och en terminalplats kommer att anläggas vid Högmora/Svartvik. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. 6.5.8 Planförhållanden Förutsättningar Förutsättningarna är de samma som för alternativ A frånsett sträckan mellan Gullarängen och öster om Gunhildsvik. Den alternativa sträckningen söder om Högmora och Gunhildsvik står i konflikt med områdesbestämmelserna för en detaljplan där syftet med naturmarken är att bevara landskapsbilden i området. Påverkan Magnetfält kommer att utgöra marginella problem eftersom kraftledningen utförs som markkabel vid bebyggelsen. Byggtiden, med anläggande av kabel och terminalplats invid bebyggelsen, kan komma att medföra tidvis stora störningar för närboende. Konsekvenser Olägenheter för närboende kan uppstå under byggtiden och därför bedöms konsekvenserna som små. Påverkan Alternativet bedöms ha en måttlig påverkan på gällande detaljplaner. Påverkan bedöms störst i naturmarken för gällande detaljplan söder om Gunhildsvik. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som måttliga. 6.6 Alternativ C Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljö- Figur 6.8. Vy åt söder mot den plats där terminalplatsen är föreslagen. Till höger syns södra delarna av Kristinelundsvägen. 51 6.6.2 Landskapsbild Förutsättningar Alternativet innebär mark- och sjökabel eller markkabel hela vägen från Snösätra till Svartvik. För de sträckor där kabel förläggs under mark eller i sjö bedöms landskapsbilden förbli oförändrad, frånsett den period då anläggningsarbeten utförs och påverkan blir omfattande. Från Svartvik övergår ledningen i alternativet upp från markkabel till luftledning, vilket kräver en terminalplats, se figur 5.1 och 6.8. Från Svartvik till Ågestasjön går alternativet mestadels genom skogsmark innan det passerar mer öppna vyer vid Ågestavägen. Landskapsbildens värde bedöms sammantaget för alternativet som måttligt. framför allt att vara knuten till byggskedet. Ett visst bestående intrång kommer dock antagligen att ske i nyckelbiotoperna och eventuellt också i de värdefulla trädmiljöerna. För den nya luftledningsgatan söder om Magelungen behöver skog avverkas på en ca 1 km lång sträcka. Där alternativet ansluter till alternativ A/E behöver antagligen en ny ledningsgata tas upp på en kort sträcka i Orlångens naturreservat. För sträckan genom naturreservatet krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. För skyddsvärt fågelliv kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Konsekvenser Påverkan För mark- och sjökabelsträckorna bedöms påverkan på landskapsbilden bli obetydlig. Påverkan av terminalplatsen bedöms lokalt bli stor. Påverkan av luftledningen bedöms bli måttlig. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för alternativet som små-måttliga. Lokalt i anslutning till terminalplatsen blir konsekvenserna stora. 6.6.3 Naturmiljö Förutsättningar Någon naturvärdesinventering har inte genomförts längs alternativet ännu. De sedan tidigare kända värdena längs alternativet är två nyckelbiotoper vid Fagersjö. Längs väg 271 vid Fagersjö finns också två områden med värdefulla trädmiljöer som länsstyrelsen pekat ut. Där alternativet ansluter till alternativ A/E berörs naturreservatet Orlången. Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs alternativet. Det finns två områden - Snösätra och Fagersjöviken (alltså den norra änden av Malgelungen, som korsas av alternativet) - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativet. Naturmiljöns värde är högt till mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga. 6.6.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör inga utpekade värden för friluftslivet. Det planeras dock i ny sträckning genom ett skogsområde mellan Högmora och Stora Mellansjö, som med all sannolikhet används som närrekreationsområde för de människor som bor i den anslutande samlade bebyggelsen. Vidare berör alternativet, där det kommer in på land på södra sidan av Magelungen, ett detaljplanelagt område vid Farsta ridskola. Området som berörs är utpekat som mark som inte får bebyggas och här finns beteshagar och ridstigar. Ridskolan har ett 40-tal hästar och ponnier, ett tiotal anställda och ca 500 elever som rider varje vecka. Anläggningen besöks sammanlagt av ca 1500 personer per vecka, i stort sett året runt. Påverkan Skog kommer att behöva avverkas för luftledningsgatan och närrekreationsområdet påverkas. Ridskolans verksamhet kommer att påverkas under byggtiden. Påverkan Konsekvenser Byggnationen sker i helt ny sträckning. På den sträcka som utgörs av kabel kommer påverkan Värdet bedöms som högt och påverkan som måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga. 52 Konsekvenser 6.6.5 Kulturmiljö Förutsättningar Alternativet planeras främst genom äldre byars/ gårdars utmarker. Området som berörs är ännu inte inventerat i fält, vilket gör bedömningarna preliminära. Alternativet kommer i kontakt med kända fornlämningar och det bedöms troligt att okända fornlämningar förekommer inom alternativet. Även delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar kan finnas bevarade inom området som berörs av alternativet. Värdet bedöms som litet. Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som måttliga och påverkan som måttligt, vilket innebär att konsekvenserna blir små-måttliga. 6.6.7 Infrastruktur Förutsättningar Alternativet planeras som markkabel längs med länsväg 271 mot Fagersjö och korsar denna en gång. På sträckan från Snösätra station till Magelungen, genom Fagersjö, behöver el, tele och VA korsas av markkabeln på ca 25 ställen. Söder om Magelungen korsar alternativet Ågestavägen som luftledning. Påverkan Alternativet innehåller en sträcka med kabel, en terminalplats och en sträcka med luftledning. Påverkan på kulturhistoriska värden från luftledningen bedöms som obetydlig då det endast är stolplatserna som kan komma att medföra påverkan på väl avgränsade arkeologiska och kulturhistoriska objekt. Det kan bli aktuellt med viss påverkan från kabeln genom Magelungen om det finns objekt på sjöbotten där kabeln placeras. Påverkan på objekt längs markförlagd sträcka eller inom föreslagen terminalplats bedöms bli stor. Konsekvenser Värdet bedöms som litet och påverkan sammantaget som måttlig. Konsekvenserna bedöms därför bli små. 6.6.6 Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras vid terminalplatsen och på sträckan av ca 1 km söder om Magelungen där alternativet planeras som luftledning i ny ledningsgata genom skog. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. Påverkan Ca 5 ha skog behöver avverkas för den nya ledningsgatan och ca 1 ha jordbruksmark tas i anspråk för terminalplatsen. Påverkan Jämfört med dagsläget tillkommer de 25 korsningarna längs kabelsträckningen genom Fagersjö. Korsningen med väg 271 är idag som luftledning, men kommer i detta alternativ att vara som markkabel. Konsekvenser Det relativt stora antalet korsningar medför att konsekvenserna bedöms bli måttliga. 6.6.8 Planförhållanden Förutsättningar Totalt berörs fem detaljplaner av alternativet i Stockholms kommun och två detaljplaner i Huddinge kommun. I östra delarna av Fagersjö planeras markkabeln löpa i kanten av det område som är detaljplanelagt som park eller allmän mark som inte får bebyggas. Söder om Magelungen ligger en ridanläggning med angränsande betesmarker och ridytor. Området som berörs av markkabeln är detaljplanelagd till mark som inte får bebyggas. Området där markkabeln via en terminalplats övergår till luftledning är markerat som framtida bebyggelsereserv i Huddinge kommuns översiktplan. Här finns gällande detaljplaner och området med terminalplatsen och den första biten av luftledningen är utpekat som naturområde med syfte att bevara landskapsbilden i området. Luftledningen och terminalplatsen bedöms således stå i konflikt med gällande områdesbestämmelser. Påverkan Om hänsyn tas till gällande områdesbestämmelser 53 bedöms markkabeln inte påverka marken som omfattas av gällande detaljplaner, varken norr eller söder om Magelungen. Viss påverkan sker i samband med anläggningsabetet men marken kan återställas när detta avslutats. Luftledningen från terminalplatsen och söderut samt terminalplatser står i konflikt med gällande områdesbestämmelser och eventuellt framtida byggplaner inom reservområdet. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli obetydliga för markkabeln men stora för terminalplatsen och luftledningen söderut från terminalplatsen. 6.7 Alternativ D och Dx Snösätra - Ågestasjön Kartan i figur 6.6 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.7 visar kulturmiljövärden. I början av D finns en alternativ sträckning, Dx. Observera att alternativ C och alternativ D kan kombineras med varandra; i alternativ C kan man söder om Magelungen välja att gå in på alternativ D:s sträckning och vice versa. I detta dokument har vi valt att inte beskriva kombinationsalternativen specifikt, då konsekvenserna framgår tydligt av beskrivningarna för alternativ C respektive D. 6.7.1 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Fagersjö (alternativ Dx), Högmora och Stora Mellansjö. Vid bebyggelse kommer kraftledningen att utföras som markkabel. Påverkan Magnetfält kommer att utgöra ett marginellt problem eftersom kraftledningen utförs som markkabel vid bebyggelsen. Under byggtiden kan kabelförläggningen komma att medföra stora störningar för närboende. Konsekvenser Olägenheter för närboende kan uppstå under byggtiden och därför bedöms konsekvenserna som små. 6.7.2 Landskapsbild Förutsättningar Alternativet innebär mark- och sjökabel från Snösätra till nordost om Västeräng (även för alternativ Dx). För de sträckor där kabel förläggs under mark eller i sjö bedöms landskapsbilden förbli oförändrad, frånsett den period då anläggningsarbeten utförs. Nordost om Västeräng övergår ledningen från markkabel till luftledning, vilket kräver en terminalplats, se figur 5.1. Terminalplatsen planeras på jordbruksmark som är relativt omsluten av skog, vilket gör att den kommer att synas från vissa vinklar där skogen inte skymmer vyn. Från terminalplatsen planeras luftledning i riktning mot den gemensamma sträckningen i höjd med Ågestasjön. Här passerar ledningen Västerängs öppna jordbruksmarker, vilket gör att ledningen kommer bli relativt exponerad. Ledningen passerar även Ågestavägen. Landskapsbildens värde bedöms som högt på grund av ledningens passage över Västerängs öppna jordbruksmarker och närheten till Ågestasjön. Påverkan Påverkan bedöms sammantaget som måttlig. Påverkan blir lokalt, vid terminalplatsen och vid Västeräng, högre jämfört med övrig sträcka. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för alternativet som måttliga. 6.7.3 Naturmiljö Förutsättningar Någon naturvärdesinventering har inte genomförts längs alternativet ännu. De sedan tidigare kända värdena längs alternativet är två nyckelbiotoper och ett våtmarksobjekt av klass 3, dvs. visst naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen, vid Fagersjö. Vid Fagersjö finns också ett område med värdefull trädmiljö som länsstyrelsen pekat ut. Strax norr om Ågestavägen finns ett naturvärdesobjekt utpekat av Skogsstyrelsen och där alternativet ansluter till alternativ A/E berörs naturreservatet Orlången. Generellt är fågelfaunan väl dokumenterad längs alternativet. Det finns två områden - Snösätra och Fagersjöviken (alltså den norra änden av Malgelungen, som korsas av alternativet) - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller 54 arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativet. Ågestasjön, som ligger väster om alternativet och är ett fågelskyddsområde, hör också till denna typ av områden. Påverkan Byggnationen sker i helt ny sträckning. På den sträcka som utgörs av kabel kommer påverkan framför allt att vara knuten till byggskedet. Väljs alternativ D vid Snösätra/Fagersjö måste schaktning för nedläggningen av kabeln ske i våtmarksobjektet och ett visst bestående intrång kan också bli aktuellt i en av nyckelbiotoperna. Eftersom svängen ut mot Magelungen är så kraftig behöver antagligen någon form av mothåll (en plattform eller dylikt) anläggas i våtmarksobjektet under byggtiden. Väljs i stället alternativ Dx kommer antagligen ett visst bestående intrång att ske i två nyckelbiotoper och eventuellt också i en värdefull trädmiljö. För den nya luftledningsgatan vid Ågestavägen krävs antagligen viss avverkning av naturvärdesobjektet samt avverkning och någon stolpe i Orlångens naturreservat. Den nya sträckningen inom naturreservatet är ca 500 m, varav ca 300 m är över öppen mark och 200 m genom skog, och det krävs dispens från reservatsföreskrifterna för de planerade ledningsåtgärderna. För fåglarna kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Då anläggandet av sjökabeln beräknas ta ca 4 månader och inte kan ske ifall sjön är islagd kan det emellertid bli svårt att undvika häckningsperioden i realiteten. Det är möjligt att fåglar i högre grad flyger längs de öppna markerna än via skogslandskapet när de förflyttar sig mellan Ågestasjön och sjön Trehörningen i väster. I detta område kommer den aktuella luftledningen att vara ett nytt inslag och genom att göra ledningslinorna mer synbara för fåglarna kan påverkan minskas genom att kollisionsrisken minimeras. Konsekvenser Naturmiljöns värde är mycket högt längs delar av alternativet medan påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed stora. 6.7.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008) samt Orlångens naturreservat nordväst om Ågestasjön. Vidare berör alternativet, där det kommer in på land på södra sidan av Magelungen, ett detaljplanelagt område vid Farsta ridskola. Området som berörs är utpekat som mark som inte får bebyggas och här finns beteshagar och ridstigar. Ridskolan har ett 40-tal hästar och ponnier, ett tiotal anställda och ca 500 elever som rider varje vecka. Anläggningen besöks sammanlagt av ca 1500 personer per vecka, i stort sett året runt. Påverkan Riksintresseområdet och naturreservatet berörs där alternativet planeras i ny ledningsgata. Skog kommer att behöva avverkas för delar av luftledningsgatan och riksintresset och naturreservatet kommer därmed att påverkas. Ridskolans verksamhet kommer att påverkas under byggtiden. Konsekvenser Värdet bedöms som mycket högt och påverkan som liten till måttlig. Konsekvenserna blir därmed måttliga. 6.7.5 Kulturmiljö Förutsättningar Inom området som berörs av alternativet finns få kända fornlämningar. Okända sådana kan dock finnas, då alternativet ännu inte inventerats i fält. Det kan finnas delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar bevarade. Vid Stora Mellansjö finns ett mer öppet kulturlandskap med ett intilliggande torp och i södra delarna, vid Västeräng, finns ett öppet jordbrukslandskap. Värdet bedöms preliminärt som måttligt, främst på grund av terminalplatsens placering i det mer öppna landskapet sydväst om Stora Mellansjö och därifrån planerad luftledning åt sydväst. Påverkan Alternativ D (innefattande Dx) innehåller två sträckor med nedgrävda markledningar, en sträcka med sjöförlagd kabel, en terminalplats och en sträcka med luftledning. Delar av kulturmiljön vid 55 Stora Mellansjö påverkas av den planerade terminalplatsen och luftledningen. Påverkan bedöms dock bli liten. Påverkan från stolplatser bedöms som obetydlig. Det kan bli aktuellt med viss påverkan från en sjöförlagd ledning beroende på vilka objekt som finns på sjöbotten där kabeln placeras. Påverkan på objekt som finns inom sträckan som ska markförläggas bedöms bli stor. Konsekvenser Värdet bedöms som måttligt och påverkan sammantaget som måttlig. Konsekvenserna bedöms därför bli små-måttliga. 6.7.6 Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras vid terminalplatsen. Den skog som tas i anspråk för ny ledningsgata inom Orlångens naturreservat betraktas i detta sammanhang inte som en naturresurs. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgan från Snösätra till i höjd med Ågestasjön inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. Påverkan Cirka 1 ha jordbruksmark behöver tas i anspråk för terminalplatsen. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som måttliga och påverkan som liten, vilket innebär att konsekvenserna blir små. kommer i dessa alternativ att vara som markkabel. Konsekvenser Korsningar tillkommer jämfört med dagsläget, varför konsekvenserna bedöms bli små-måttliga. 6.7.8 Planförhållanden Förutsättningar Totalt berörs fyra detaljplaner inom Stockholms kommun och tre detaljplaner inom Huddinge kommun av alternativ D och Dx. Sammantaget berörs gatumark, parkmark, vattenområden, kvartersmark vid Fagersjö, naturområden och ridanläggningen söder om Magelungen. De öppna ytorna sydväst om Svartviksvägen är markerade som naturmark i gällande områdesbestämmelser. På denna yta planeras en terminalplats för alternativet. Luftledningen från terminalplatsen sträcker sig sedan vidare i utkanten av området som utpekats som bebyggelsereserv av Huddinge kommun. För de fall där utpekad naturmark berörs finns inga syften att bevara landskapsbilden. Påverkan Om hänsyn tas bedöms markabeln inte påverka gällande detaljplaner, varken norr eller omedelbart söder om Magelungen. Viss påverkan sker i samband med anläggningsarbetet men marken kan återställas när detta avslutats. Terminalplatsen samt luftledningen från terminalplatsen och söderut kan komma att stå i konflikt med framtida byggplaner inom reservområdet och är ett stort ingrepp i området som utpekats som naturmark, väster om Svartvik. Konsekvenser 6.7.7 Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar väg 271 mot Fagersjö och som markkabel. Ågestavägen korsas som luftledning. I alternativ Dx korsas i tillägg troligen el, tele och VA på ett antal ställen i Fagersjö. Påverkan Jämfört med dagsläget är det kabelsträckningen genom Fagersjö (bara alternativ Dx) med troliga el-, tele- och VA-korsningar, som tillkommer. Korsningen med väg 271 är idag som luftledning, men Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga. 6.8 Alternativ F Snösätra - Ekudden Kartan i figur 6.9 visar naturmiljö- och friluftlivsvärden medan kartan i figur 6.10 visar kulturmiljövärden. Det finns två sträckningsalternativ alldeles i början av alternativ F. Dessa är identiska med början av alternativen D och Dx. 56 6.8.1 Boendemiljö och bebyggelse Förutsättningar Samlad bebyggelse finns vid Fagersjö (alternativ Dx), sommarstugeområdet alldeles söder om Magelungens sydostspets och i Länna företagspark söder därom. Påverkan Magnetfält kommer att utgöra ett marginellt problem eftersom kraftledningen utförs som markkabel vid bebyggelsen. Under byggtiden kan kabelförläggningen komma att medföra stora störningar för närboende. Konsekvenser Olägenheter för närboende kan uppstå under byggtiden och därför bedöms konsekvenserna som måttliga. 6.8.2 Landskapsbild Förutsättningar Alternativet innebär markkabel från Snösätra ner till Magelungen, sjökabel i Magelungen och sedan markkabel igen ner till Ekudden. På denna sista sträcka med markkabel kan även en kompenseringsstation komma att behöva anläggas. Markkabeln planeras i anslutning eller närhet till befintlig infrastruktur. Påverkan Påverkan blir, förutom för kompenseringsstationen, begränsad till byggtiden och bedöms sammantaget som liten. Konsekvenser Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för alternativet som obetydliga. 6.8.3 Naturmiljö Förutsättningar Någon naturvärdesinventering har inte genomförts längs alternativet ännu. De sedan tidigare kända värdena längs alternativet är två nyckelbiotoper och ett våtmarksobjekt av klass 3, dvs. visst naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen, vid Fagersjö. Vid Fagersjö finns också ett område med värdefull trädmiljö som länsstyrelsen pekat ut. I den breda utredningskorridoren söder om Magelungen finns några punktvisa kända naturvärden i form av sumpskogar. Den fågelutredning som genomförts omfattar bara den nordligaste delen av alternativet (den som är gemensam med alternativ D). Där finns två områden - Snösätra och Fagersjöviken - som hyser högre koncentrationer av rödlistade fågelarter eller arter utpekade i Fågeldirektivet än övriga delar av alternativ D. Med utgångspunkt från de naturmiljöer som berörs av övriga delar av alternativ F gäller denna slutsats antagligen även för detta alternativ. Påverkan Byggnationen sker i helt ny sträckning. Då alternativet i sin helhet utgörs av kabel kommer påverkan framför allt att vara knuten till byggskedet. Väljs samma sträckning som alternativ D vid Snösätra/ Fagersjö måste schaktning för nedläggningen av kabeln ske i våtmarksobjektet och ett visst bestående intrång kan också bli aktuellt i en av nyckelbiotoperna. Eftersom svängen ut mot Magelungen är så kraftig behöver antagligen någon form av mothåll (en plattform eller dylikt) anläggas i våtmarksobjektet under byggtiden. Väljs i stället samma sträckning som alternativ Dx kommer antagligen ett visst bestående intrång att ske i två nyckelbiotoper och eventuellt också i en värdefull trädmiljö. I den breda korridoren söder om Magelungen planeras kabelsträckningen utefter befintlig infrastruktur i så hög utsträckning som möjligt. En kompenseringsstation kan också komma att behöva anläggas på sträckan. Genom skogsområdet mellan sommarstugeområdet och Länna företagspark (där det står Länna på kartan) finns idag en kraftledningsgata med luftledning och fjärrvärmerör, som antagligen kan följas. På detta sätt minimeras påverkan och högre naturvärden bör kunna undvikas. För fågellivet kan påverkan vid behov minskas genom att anläggningsarbetet inte förläggs till häckningsperioden. Då anläggandet av sjökabeln beräknas ta ca 6-7 månader och inte kan ske ifall sjön är islagd blir det emellertid svårt att i realiteten undvika häckningsperioden. Konsekvenser Naturmiljöns värde är måttligt längs delar av alternativet och påverkan bedöms bli måttlig. Konsekvenserna blir därmed små-måttliga. 57 N M L K J I H F G ! ± Utredningsområde för Snösätra station Ängs- och betesmarker Alternativ A Nyckelbiotop Alternativ B Sumpskog Alternativ C E Naturvärde, Skogsstyrelsen Alternativ D # # # # # # # # Riksintresse för friluftslivet D Alternativ Dx Djur- och växtskyddsområden Alternativ E (gemensam sträckning alt A-D) Naturreservat Alternativ F Natura 2000 Biotopskydd diken Klass 1 våtmarksinventeringen Biotopskydd åkerholme Klass 2 våtmarksinventeringen Klass 2 naturvärdesinventeringen Klass 3 våtmarksinventeringen C Klass 3 naturvärdesinventeringen 0 0,5 1 1,5 2 km KARTA NR/NAMN Naturmiljöer östra delen, Snösätra-Ekudden RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.6.9. Naturmiljö- och friluftlivsvärden i alternativ F. B A 58 ± Kulturmiljöer Fornminnen, punkt ! Fornminnen, yta Inventerade lämningar, punkt Inventerade lämningar, yta Kulturmiljöer utpekade av Länsstyrelsen Alternativa sträckningar A B C D Dx E (gemensam sträckning alt A-D) F Utredningsområde för Snösätra station 0 0,5 1 KARTA NR/NAMN Kulturmiljöer, östra delarna RITAT AV DATUM Enetjärn Natur AB/ML 150505 MEDGIVANDE Lantmäteriet / Svk-GSD Figur 6.10 Kulturmiljövärden i alternativ F. 2 Km 59 6.8.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Alternativet berör i sydöstra delen av Magelungen och vid Länna ytterkanten av det stora riksintresseområdet Ågesta-Lida-Riksten för friluftsliv (FRO01008). Utredningskorridoren passerar också två allmänna badplatser i Magelungen på, som närmast, 50 m avstånd. Påverkan Utkanten av riksintresseområdet, och då framför allt den del som berör den sydöstra delen av Magelungen, kommer att påverkas av anläggningsaktiviteterna under byggtiden. Detta gäller även badplatserna. I övrigt bedöms påverkan bli liten, då kabeln i huvudsak planeras längs befintlig infrastruktur. Konsekvenser Värdet bedöms som högt och påverkan som liten. Konsekvenserna blir därmed små. medföra en liten till obetydlig påverkan på kulturmiljön. Konsekvenser Värdet bedöms som måttligt till högt och påverkan sammantaget som obetydlig. Konsekvenserna bedöms därmed bli obetydliga. 6.8.6 Naturresurser Förutsättningar Pågående markanvändning kommer att ändras vid en eventuell kompenseringsstation. Skogsmark kommer att tas i anspråk ifall ny ledningsgata behöver anläggas i skog. Markkabeln planeras dock företrädesvis längs befintlig infrastruktur. Den nya sträckningen innebär att den befintliga kraftledningsgan från Snösätra till Ekudden inte längre kommer att nyttjas. Eventuellt kan mark frigöras för andra ändamål beroende på Vattenfalls behov för regionnätet på sträckan. Påverkan 6.8.5 Kulturmiljö Förutsättningar Inom utredningskorridoren för alternativ F finns flera kända forn- och kulturmiljölämningar som kan komma att kräva arkeologiska undersökningar om dessa påverkas. Alternativet sträcker sig genom äldre byars utmarker och genom ett antal gårds-/ torpmiljöer och öppna landskap. Delar av fossila åkrar och andra agrara lämningar kan finnas bevarade. Längst i söder, längs Lissmaån, finns ett större utpekat kulturmiljöområde (Lissma KM 92/Länna KM 96). Omedelbart söder om Magelungen finns ytterligare ett utpekat område (Djupån KM 88). Värdet bedöms över hela sträckan Snösätra - Ekudden som måttligt. Lokalt vid utpekade områden vid Lissmaån och Djupån är värdet avseende kulturmiljö högre. Skogsmark kan komma att tas i anspråk för ledningsgata och kompenseringsstation. Konsekvenser Värdet på naturresurserna längs sträckningen bedöms som måttliga och påverkan som måttlig, vilket innebär att konsekvenserna blir små-måttliga. 6.8.7 Infrastruktur Förutsättningar Alternativet korsar väg 271 mot Fagersjö och antagligen vägar i både sommarstugeområdet söder om Magelungen och i Länna företagspark. Även Lissmavägen behöver korsas för att nå Ekudden. I tillägg korsas troligen el, tele och VA på ett antal ställen i sommarstugeområdet och företagsparken och eventuellt också på andra platser. Påverkan Påverkan Eftersom alternativet innebär sjökabel i Magelungen och markkabel i landmiljöerna bedöms påverkan på förekommande kulturmiljöer bli obetydlig. Det bedöms möjligt att i hög grad kunna undvika både nu kända och eventuellt tillkommande kulturmiljövärden. En passage genom utpekat område vid Lissmaån är dock oundviklig, denna bedöms lokalt Då alternativet planeras i helt ny sträckning tillkommer alla dessa korsningar jämfört med dagsläget. Under byggtiden kan betydande framkomlighetsproblem uppstå i framför allt i Länna företagspark, som belastas frekvent av tunga transporter, men även längs Lissmavägen och i sommarstugeområdet. 60 Konsekvenser Ett stort antal korsningar tillkommer jämfört med dagsläget, med betydande framkomlighetsproblem som följd under byggtiden, varför konsekvenserna bedöms bli måttliga. 6.8.8 Planförhållanden Förutsättningar Som för alternativ C, D och Dx berörs ett antal detaljplaner väster och söder om Fagersjö av alternativ F. Vattenområden som utpekats i detaljplaner intill Magelungen berörs och söder om Magelungens sydostspets ligger ett sommarstugeområde där detaljplaner berörs. Inom sommarstugeområdet finns inga angivna bestämmelser om att arbete under mark skulle strida mot markkabelalternativet. Enligt Huddinge kommuns översiktplan klassificeras detta område som sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde. I skogsmarken söder om sommarstugeområdet, väster om väg 73, pågår ett arbete med en ny detaljplan. Söder om Länna ligger ett område som i översiktplanen klassas som verksamhetsområde, Länna företagspark. Här finns industrier och handelsplatser. Ett flertal detaljplaner finns inom området och det är viktigt att hänsyn tas till befintligt ledningsnät i marken. Vidare åt sydväst, längs med Lissmavägen, klassas området norr om Lissmavägen som bevarandeområden i översiktplanen. Här ligger Lännaskogens naturreservat och Kvarnsjöns Natura 2000-område. Påverkan Markabeln bedöms inte motverka syftet med utpekade områden i gällande översiktplaner eller detaljplaner då schaktet för kabeln planeras följa befintlig infrastruktur. Konsekvenser Konsekvenserna avseende planförhållanden utmed alternativ F bedöms bli små. 6.9 Byggskedet Påverkan under byggskedet har ovan i detta kapitel beskrivits specifikt för varje alternativ. Under denna rubrik beskrivs mer generellt den typ av påverkan som är kopplad till byggskedet. Under byggskedet är det ofrånkomligt att omgivningen påverkas av arbetet i form av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter m.m. Byggande av ledningarna medför att skog måste avverkas på vissa platser för ledningens skogsgata, anläggande av körvägar i ledningsgatan där sådana inte redan finns, uppställningsplatser för maskiner samt transport- och tillfartsvägar. För terminalplatserna (alt. C och D) och eventuell kompenseringsstation (alt. F) måste ytor iordningställas genom viss avverkning och schaktning. Arbetsmaskinerna kan komma att medföra en viss kompaktering av marken utmed ledningssträckningen. Förläggning av markkabel och markförläggning av jordlinan påverkar självklart också marken. Marken kan dräneras under en period med öppet kabeldike. Tillfälliga skador kan uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Sprängning av berg kan behöva ske i kuperad terräng. Vid markkabelförläggning kan mark komma att behöva tas i anspråk för ett antal större, tillfälliga upplagsplatser för massor och materiel samt ett flertal tillfälliga byggvägar behöva anläggas. Vid anläggande av stolpfundament kommer schaktning, eventuell pålning samt gjutning att ske. Om fundamenten ska vara bergförankrade krävs även borrning i och sprängning av berg. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller från maskiner. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Om Magelungen ska passeras med sjökabel kommer anläggningsarbetet att medföra grumling i sjön. De miljökrav Svenska kraftnät ställer vid upphandlingen i byggskedet kommer dock att minimera dessa risker. Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats av bygget av ledningar och ev. terminalplatser att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som innan arbetena påbörjades. Rivna stålstolpar och ledningar återvinns som skrot genom certifierade återvinningsföretag. Iso- 61 latorer av glas eller porslin kan inte återvinnas, utan skrotas på deponi. 62 07. Samlad bedömning A+E B+E C+E D+E F konsekvenser Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små REPARATIONSTID DRIFTSÄKERHET Obetydliga ANLÄGGNINGSKOSTNAD PLANFÖRHÅLLANDEN INFRASTRUKTUR NATURRESURSER KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV NATURMILJÖ LANDSKAPSBILD ALTERNATIV BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ I detta kapitel redovisas en samlad bedömning där varje korridoralternativ redovisas var för sig i tabellen nedan med en bedömning för respektive intresseområde. Utredningskorridorerna A-D samlas alla i den gemensamma sträckningen E ned till Ekudden, därav benämns alternativen A+E, B+E o.s.v. i tabellen. För de fyra områdena längst till höger i tabellen (anläggningskostnad osv.) finns inga specifika bedömningsgrunder. Storleken på konsekvenserna redovisas här i stället i relation till övriga alternativ. Dessa bedömningar är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna fas av tillståndsprocessen. Med ökad kunskap, som erhålls genom synpunkter och information som framkommer i 63 samrådet tillsammans med fortsatta utredningar, kan bedömningarna komma att förändras i den fortsatta processen. Den samlade bedömningen är att alternativen A, B och F innebär mindre konsekvenser än C och D för de aspekter som redovisas i kap. 6 (dvs. de åtta aspekterna längst till vänster i tabellen). Alternativ F medför dock mycket stora konsekvenser när det gäller anläggningskostnad, driftsäkerhet och reparationstid i jämförelse med A och B. Även C och D medför större konsekvenser för dessa aspekter än A och B. Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sambyggnad Om Vattenfalls ledning inte sambyggs med Snösätra - Ekudden i alternativen A och B blir konsekvenserna totalt sett större än vid en sambyggnad, eftersom Vattenfalls ledning då måste göra ytterligare intrång någon annan stans. Vid sambyggnaden medför Vattenfalls ledning inte några ytterligare konsekvenser, då den anläggs i samma stolpar som Snösätra - Ekudden-ledningen. 64 08.Ord- och begreppsförklaring Betydande miljöpåverkan För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- ich innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla ”stor” respektive ”liten” MKB. ”Stor” MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. ringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Isolator Ett material som inte leder elektrisk ström, t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara strömförande. Jordlina Jordning av ledningsstolparna genom en längsgående lina som vanligen grävs ner i ledningsgatan. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Koncession Myndighet som beslutar om koncession. För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökar sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Generell biotopskydd Kulturmiljö Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. GIS Landskapsbild Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, Energimarknadsinspektionen (EI) Infrastruktur Anläggningar som representerar stora invente- 65 kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. litet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. Ledningsrätt Ledningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, telekommunikationsbolag med flera möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra nödvändiga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga för all framtid. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs. Portalstolpe Vanlig stolptyp där ledningen hänger vid luftledning. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Medgivande till förundersökning (MFÖ) När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöker vi markförhållandena mer ingående. För att göra det behöver vi få tillträde till berörda fastigheter och kontaktar alla fastighetsägare för att få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär att vi bland annat inventerar markförhållanden och artbestånd, utför mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå och samlar in värderingsunderlag. Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Resolution Ansökan om förundersökningstillstånd hos länsstyrelsen. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken. Robust elförsörjning Hög driftsäkerhet. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökva- Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. 66 Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast i längsled. Strömlast Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. Topplina Ledare som fungerar som åskledare och ibland utförs med integrerad optisk fiber för kommunikationsändamål. Vattenverksamhet Arbete som bedrivs i eller i nära anslutning till vatten eller som på annat sätt kan påverka yt- eller grundvatten. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. 67 09. Referenser Digitala källor Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. http://www.gis.lst.se Riksantikvarieämbetet. Fornsök, GIS-data. http://www.raa.se Skogsstyrelsens GIS-tjänst skogens pärlor. http:// www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. http:// www.svk.se/Projekt/ Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er Enetjärn Natur AB, 2015. Kartläggning av detaljplaner avseende sträckan Snösätra - Ekudden Enetjärn Natur AB, 2015. Inventering och bedömning av naturvärde, Snösätra - Ekudden, ombyggnation av en kraftledning i Stockholms län Enetjärn Natur AB, 2015. Utredning och bedömning av fågellivet, Snösätra - Ekudden, ersättning av befintliga 220 kV-ledningar med ny 400 kV-ledning samt eventuell ny sträckning på vissa platser Huddinge kommun, 2014. Översiktsplan 2030 WSP, 2015. PM Snösätra - Ekudden. Arkeologi och kulturmiljö Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se
© Copyright 2024