Odlingsgranskarens handbok 2015
ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK 2015 Eviras anvisning 13036/2/sv Eviras anvisning 13036/2 Ibruktagen 1.7.2015 Utsädeskontrollenheten Godkänd av Enhetsdirektör Hanna Kortemaa Föredragande Överinspektör Leena Pietilä TILL LÄSAREN Livsmedelssäkerhetsverkets (Eviras) utsädeskontrollenhet (SITY) fungerar i Loimaa. Odlingsgranskningarna handhas av odlingsgransknings- och provtagningssektionen. En målsättning för Eviras utsädeskontrollenhet är att uppehålla en hög kvalitet på finländskt utsäde. För att nå detta mål har vi i vår egen verksamhet förbundit oss till att fortlöpande förbättra och utveckla kvaliteten. En viktig förutsättning för en lyckad verksamhet är ett smidigt samarbete med yrkeskunniga odlingsinspektörer som kan sin sak. Odlingsgranskningen är av avgörande betydelse för hela utsädesproduktionskedjan, eftersom utsädesodlingens skick i stor utsträckning också är avgörande för utsädesskörden. Därför är det ytterst viktigt att odlingsgranskningsuppgifterna sköts av kompetenta inspektörer, som genom sin egen insats utvecklar den finländska jordbruksproduktionen. Vi bifogar här en ny, uppdaterad anvisning för odlingsgranskning. Denna odlingsinspektörens handbok består av de mest aktuella uppgifterna och anvisningarna inom branschen och den är avsedd som hjälpmedel för inspektören i det praktiska granskningsarbetet. Vi tar gärna emot utvecklingsidéer gällande handboken för att den skall kunna bli till ännu större nytta än tidigare. Med granskningshälsningar, Hanna Kortemaa Enhetsdirektör Leena Pietilä Överinspektör Evira Utsädeskontrollenheten ANVISNING Datum 18.5.2015 Ikraftträdelse- och giltighetstid: från 1.7.2015 tills vidare Till odlingsinspektörerna ANVISNING FÖR GRANSKNING AV UTSÄDESPRODUKTION Livsmedelssäkerhetsverket Eviras utsädeskontrollenhet lämnar dessa anvisningar för odlingsgranskning (odlingsinspektörens handbok), gällande praxis och metoder vid odlingsgranskning. Anvisningarna utgår från lagen om handel med utsäde (728/2000) som trädde i kraft den 1 november 2001 enligt EU:s regelverk om marknadsföring av utsäde och lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) samt jord- och skogsbruksministeriets förordningar som utfärdats med stöd av lagarna (nr 109/2000, 110/2000, 111/2000, 113/2000, 118/2000, 43/02, 326/2002 och 23/2003) inklusive senare gjorda förändringar. I Finland är det tillåtet att för utsädesändamål marknadsföra endast sådana utsädespartier vars generationer och tekniska kvalitet certifierats, d.v.s. bekräftats av en myndighet i Finland eller i någon annan medlemsstat i Europeiska gemenskapen. Granskningen av produktionen av utsädespotatis avviker från granskningen av övrigt utsäde. Utsädeskontrollenheten har sammanställt separata anvisningar om denna. Dessa anvisningar träder i kraft den 1 juli 2015 och tillämpas redan vid utsädesproduktionen och odlingsgranskningarna år 2015. enhetsdirektör Hanna Kortemaa överinspektör Leena Pietilä BILAGA odlingsinspektörens handbok ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK Innehållsförteckning 1 FÖRÄNDRINGAR I ODLINGSGRANSKNINGEN ............................................... 9 2 UTSÄDESPRODUKTION .................................................................................. 10 3 UTSÄDESKLASSYSTEMET ............................................................................. 11 3.1 UTSÄDESKLASSER .................................................................................................................................... 12 4 GARANTIETIKETTERNAS FÄRG OCH MODELLER ....................................... 14 4.1 NATIONELLA GARANTIETIKETTER ............................................................................................................ 14 4.2 MODELLER AV UTLÄNDSKA GARANTIBEVIS ............................................................................................. 16 5 ODLINGSGRANSKNING ................................................................................... 20 5.1 ANMÄLNINGAR I ANSLUTNING TILL ODLINGSGRANSKNING ...................................................................... 20 5.1.1 Anmälan om odlingsgranskning ....................................................................................................... 20 5.1.2 Avbeställning av odlingsgranskning ................................................................................................. 21 5.1.3 Omgranskning .................................................................................................................................. 21 5.2 ODLINGSINSPEKTÖRER ............................................................................................................................. 21 5.2.1 Auktoriserad odlingsinspektör.......................................................................................................... 21 5.2.2 Auktoriserad odlingsinspektör i en affär .......................................................................................... 22 5.2.3 Ansvarsperson för utsäde ................................................................................................................. 22 5.2.4 Ny inspektör...................................................................................................................................... 22 5.2.5 Tystnadsplikt och jäv ........................................................................................................................ 23 5.3 TILLSYNSKONTROLLER ............................................................................................................................ 23 6 HUVUDPRINCIPERNA FÖR ODLINGSGRANSKNINGEN ............................... 25 6.1 ODLINGSGRANSKNINGENS FÖRLOPP ......................................................................................................... 25 6.2 ODLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................................... 27 6.2.1 Andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten .................................................. 27 6.2.2 Eventuell övrig produktion på lägenheten av en sort som odlas till utsäde ..................................... 30 6.2.3 Förfruktsbegränsningar ................................................................................................................... 30 6.2.4 Uppgifter om grundutsäde ................................................................................................................ 31 6.2.5 Odlingens areal, skiftenas storlek och skiftessignum ....................................................................... 32 6.2.6 Ekologiskt producerat utsäde ........................................................................................................... 32 6.2.7 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde och standardutsäde ............................................................ 33 6.2.8 Botten- och stödgrödor, anläggning av vall i skyddssäd .................................................................. 33 6.2.9 Gemensam användning av maskiner, anläggningar och lagerutrymmen......................................... 34 6.2.10 Om odlingsmetoderna .................................................................................................................... 34 6.3 ÖVERSIKTSGRANSKNING .......................................................................................................................... 34 6.3.1 Isoleringsavstånd............................................................................................................................. 35 6.3.2 Ogräsväxter ...................................................................................................................................... 36 6.3.3 Flyghavre ......................................................................................................................................... 36 6.3.3.1 Inledande av utsädesproduktion och flyghavre ............................................................................. 37 6.3.3.2 Att söka efter flyghavre i beståndet ........................................................................................... 37 6.3.3.3 Om flyghavre konstateras ......................................................................................................... 37 6.3.3.5 Flyghavre observeras på en grannlägenhet ................................................................................ 38 6.3.3.6 Bekämpningsplan/bekämpningsanvisning på en utsädesproduktionslägenhet .......................... 38 6.3.3.7 Att fortsätta med utsädesodlingen på en lägenhet där flyghavre konstaterats ........................... 40 6.3.3.8 Avförande ur flyghavreregistret och från SITY:s uppsikt ......................................................... 41 6.3.3.9 Anskaffning av tilläggsjord och arrenderad jord till en utsädesproduktionslägenhet: .............. 43 6.3.3.10 Sammanslagning av två skiften, av vilka det ena finns i kommunens flyghavreregister ......... 43 6.4 GRANSKNING AV KONTROLLRUTOR ......................................................................................................... 43 6.4.1 Val av kontrollrutor och observationer på kontrollrutorna ............................................................. 43 6.4.2 Kontrollrutornas antal ..................................................................................................................... 44 6.4.3 Kontrollrutans storlek ...................................................................................................................... 44 6.4.4 Sortäkthet ......................................................................................................................................... 45 6.4.4.1 Godkännande eller förkastande av odlingen på basen av sortäktheten ...................................... 45 6.4.5 Främmande arter ............................................................................................................................. 45 6.4.6 Utsädesburna växtsjukdomar i spannmålsbestånd ........................................................................... 46 6.5 ÅTGÄRDER SOM AVTALATS I SAMBAND MED ODLINGSGRANSKNINGEN.................................................... 46 6.6 UTSÄDESODLINGAR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV HYBRIDER SAMT GRANSKNINGEN AV DESSA ........... 47 6.7 MOTIVERINGAR TILL FÖRKASTANDE AV EN ODLING ELLER ETT SKIFTE (FÖRUTOM FLYGHAVRE) ............. 47 7 ARTERNA OCH GRANSKNINGEN AV DEM .................................................... 48 7.1 VETE ........................................................................................................................................................ 48 7.2 KORN ....................................................................................................................................................... 54 7.3 HAVRE ..................................................................................................................................................... 59 7.4 RÅG .......................................................................................................................................................... 63 7.5 RÅGVETE.................................................................................................................................................. 65 7.6 ÄRT .......................................................................................................................................................... 66 7.7 BONDBÖNA, LUPINER ............................................................................................................................... 68 7.8 OLJEDÅDRA (CAMELINA) ......................................................................................................................... 69 7.9 LIN ........................................................................................................................................................... 70 7.10 SOLROS.................................................................................................................................................. 71 7.11 HAMPA ................................................................................................................................................... 72 7.12 RYBS OCH RAPS ..................................................................................................................................... 74 7.12.1 Rybs ................................................................................................................................................ 75 7.12.2 Raps ................................................................................................................................................ 76 7.13 KUMMIN ................................................................................................................................................. 78 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE (K) ...................................................................................... 78 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT.......................................................................................................... 78 7.14 TIMOTEJ, ÄNGSSVINGEL, RÖDSVINGEL, RÖRSVINGEL, HUNDÄXING ........................................................ 79 7.15 RAJGRÄS ................................................................................................................................................ 82 7.16 RÖDKLÖVER, ALSIKEKLÖVER, VITKLÖVER ............................................................................................. 83 7.17 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE..................................................................................... 85 8 IDENTIFIERING AV FLYGHAVRE .................................................................... 86 8.1 ALLMÄNNA KÄNNETECKEN HOS FLYGHAVRE........................................................................................... 86 8.2 NOGGRANNARE KÄNNETECKEN HOS FLYGHAVRE .................................................................................... 86 8.2.1 Frönas utseende ............................................................................................................................... 87 8.2.2 Kännetecken hos strået och bladen .................................................................................................. 87 8.3 FLYGHAVRE, FATUOIDER OCH KORSNINGAR............................................................................................ 88 8.4 IDENTIFIERINGSTABELL FÖR FLYGHAVRE ................................................................................................. 88 9 UTSÄDESBURNA SJUKDOMAR ..................................................................... 91 10 FAKTURERING AV ODLINGSGRANSKNINGEN ........................................... 93 11 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV ODLINGSGRANSKNINGSPROTOKOLL ............................................................. 94 12 BILDER PÅ SORTEGENSKAPERNA ........................................................... 101 13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER .................................................................. 105 14 KONTAKTUPPGIFTER ................................................................................ 107 BILAGA 1 ............................................................................................................ 108 1 Förändringar i odlingsgranskningen Nedan har uppräknats de viktigaste förändringarna inom utsädesproduktionen beträffande odlingsgranskningen Följande saker bör tas i beaktande Odlaren skall uppvisa garantibevis och fraktsedel för allt grundutsäde som använts. Grundutsäde som inte har använts för grundande av en odling och för vilket garantibevis saknas skall streckas över i det förhandsifyllda protokollet. Grundutsäde som saknas i protokollet ska läggas till. Kontrollrutornas storlek och antal skall granskas, så att de är i enlighet med odlingens art och areal. Kontrollrutornas antal kan utökas enligt avsnitt 6.4.4.1, men deras storlek får inte förändras. Förfrukterna ska alltid antecknas i protokollet. Punkten för förfrukter kan kvitteras med ’ok’ endast när det är fråga om en flerårig växtart vars förfruktsuppgifter har kontrollerats föregående år. Vissa frön av vall- och vallbaljväxter är svåra att avskilja från varandra genom sortering, eftersom frönas påminner om varandra till form och storlek. Sådana artpar är till exempel rödklöver och alsikeklöver, rajgräsen sinsemellan samt rajgräs och ängssvingel. Om en art som är svår att avskilja förekommer som orenhet i odlingen används provrutor för sortäktheten och tabeller för förkastande. Om det till exempel förekommer rajgräs i ängssvingel använder man vid basutsädesgranskning en provruta på 30 m2 och tabeller för förkastande på basis av sortäktheten. Artparen som är svåra att avskilja från varandra räknas upp på de artvisa sidorna. Granskningsprotokollen för höstsäd och ängssvingel skall returneras till SITY och uppdragsgivare senast den sista juli. Protokollen över de utförda granskningarna ska veckovis returneras till Evira och uppdragsgivaren, eftersom - inga beslut kan fattas förrän protokollen har returnerats - fakturabilagan kan inte göras upp förrän protokollet har returnerats - eventuella förkastanden kan kräva snabba beslut, så att odlaren och förpackaren har tid att reagera. Alla utsädesodlingsskiften skall antecknas i protokollet och arealerna skall uppges med en ars noggrannhet. Detta gäller även övrig produktion av sorter som odlas till utsäde. Odlarna önskar att hela lägenheten i mån av möjlighet ska granskas färdigt på en gång. Detta kan inte förverkligas när man på en lägenhet producerar utsäde som utvecklas i mycket varierande takt (t.ex. höst- och vårvete, svingel och havre), men om det är möjligt ska sådana önskemål tas i beaktande Uppdragsgivarna önskar att packeriet genast underrättas om eventuella problem, eftersom tråkiga ärenden oftast kräver snabba åtgärder Inspektören ska alltid meddela på förhand vem som utför odlingsgranskningen på lägenheten samt sina kontaktuppgifter. Målet är att säkerställa att alla odlingar granskas vid rätt tid och att odlaren vid behov får kontakt med inspektören. 9 2 Utsädesproduktion Dessa anvisningar gäller praxis och förfarande vid odlingsgranskning i samband med produktion av utsäde av stråsäd, vall- och foderväxter, olje- och spånadsväxter samt grönsaksväxter. I Finland får endast certifikatutsäde marknadsföras för utsädesändamål. Certifieringen innebär att officiella granskningar av utsädesodlingen och dess skörd har utförts, samt att odlingen och skörden uppfyller de förutsättningar och kvalitetsfordringarna som fastställts i utsädesförfattningarna. De officiella granskningarna utförs av en för uppgiften auktoriserad eller Eviras egen tjänsteman i enlighet med de metoder som beskrivs i denna handbok samt med förvaltningslagen. Officiell utsädesproduktion sker i ett övervakat system med sorter som godkänts till den nationella sortlistan eller EG:s officiella sortlista. Systemets syfte är att producera sådant utsäde vars generation, sortäkthet och andra kvalitetsegenskaper, exempelvis renhet, grobarhet och sundhet, är kända. Urskiljbarheten, beständigheten och enhetligheten för nya sorter undersöks innan sorten införs i sortlistan. Den som upprätthåller sorten sköter för sin del om att sorten förblir sortren och att basutsäde finns att tillgå så länge sorten är införd i sortlistan. Den gällande versionen av Finlands nationella sortlista finns att läsa på Eviras webbsidor (www.evira.fi) och EG:s officiella sortlista på adressen http://www.cpvo.fr/main/. Kvalitetskraven på utsädesodling och skörd inom utsädesproduktionen är de samma i Europeiska gemenskapens medlemsstater. Varje medlemsstat har dock rätt att ställa högre krav på utsädesodlingar och –partier i den egna, inhemska utsädesproduktionen. Granskningen av en utsädesodling under växtperioden är obligatorisk. Granskningarna utförs av odlingsinspektörer som auktoriserats av Evira. Efter godkänd odlingsgranskning levererar odlaren utsädesskörden till ett utsädespackeri. Packeriet som iordningställer och förpackar utsädet skall ha ett giltigt tillstånd av Evira för förpackande av den aktuella artgruppen. Efter iordningställandet av utsädespartiet bildar förpackaren ett handelsparti av utsädesskörden, varpå en för uppgiften auktoriserad provtagare tar ett officiellt prov av handelspartiet. Provet skickas till Evira, där man i utsädeslaboratoriet undersöker provets grobarhet, renhet och fukthalt. Beroende på den producerade arten, sorten och utsädesklassen undersöks också tusenkornsvikt, sortäkthet och sundhet. Förpackningarna i det certifierade utsädespartiet förses med en garantietikett som erhålls av Evira. Varje förpackning i handelspartiet bör vara försedd med en garantietikett som visar att handelpartiet är certifierat. 10 3 Utsädesklassystemet Utsädesklassystemet beskriver utsädespartiernas härstamning. Varje parti kan på basen av utsädesklassen spåras ända tillbaka till förädlarens material. Utsädesklassystemet är en väsentlig del av utsädesproduktionen. I utsädesklassystemet är grundutsädets utsädesklass alltid högre än skördens. Saken beskrivs noggrannare i de följande tabellerna. På sidorna finns också de art- och artgruppsvisa utsädesklasserna. Utsädesklassystemet utgår ifrån att det högsta och sortrenaste utsädet är det underhållsparti som innehas av förädlaren eller den som upprätthåller sorten. Ett underhållsparti är ett utsädesparti som används för förökning av sorten, från vilket allt utsäde av sorten härstammar via en eller flera generationer. För ett underhållsparti kan man också använda benämningen förädlarmaterial (JM). Beräkningen av utsädesklass för utsädesvara som producerats från förädlarmaterial (JM) begränsas då alla granskningar som förutsätts för certifieringen inte har utförts på förädlarmaterialet. Förädlaren eller den som upprätthåller sorten producerar stamutsäde (förkortas PB) som härstammar direkt från underhållspartiet. Stamutsäde kan produceras av stamutsäde. Av stamutsädet kan man producera basutsäde (B). Antalet basutsädesgenerationer beror på arten och artgruppen. Det finns exempelvis tre basutsädesgenerationer av spannmålsväxter, men bara en basutsädesgeneration av vall- och vallbaljväxter. Av basutsädet producerar man slutligen certifikatutsäde (C). Även antalet generationer av certifikatutsäde beror på arten och artgruppen. Det finns exempelvis två generationer certifikatutsäde av spannmål, men bara en generation certifikatutsäde av vall- och vallbaljväxter. Om man så önskar kan man hoppa över generationer och producera t.ex. B1 ->C1 ->C2 av vete. Utan särskilt motiverat undantagslov kan man dock aldrig producera t.ex. C1 ->C1 eller C2 ->C1. Av vissa arter (bl.a. oljedådra el. Camelina, bovete, rörflen, getruta, vit sötväppling) kan man producera icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (förkortning K). Stamutsädet, med vilket utsädesodlingen grundas, måste vara certifierat eller godkänt. Generationskedjans längd är dock inte begränsad, så av utsädesklassen K kan man producera en ny K –generation. Standardutsäde (ST) kan produceras av vissa arter av grönsaksväxter, om vilka man får tilläggsinformation av Evira. Standardutsäde kan produceras av standardutsäde. 11 3.1 Utsädesklasser Korn, havre, höst- och vårvete, rågvete: Råg: Stamutsäde (PB) Stamutsäde (PB) Basutsäde 1. generationen (B1) Basutsäde 1. generationen (B1) Basutsäde 2. generationen (B2) Basutsäde 2. generationen (B2) Basutsäde 3. generationen (B3) Basutsäde 3. generationen (B3) Certifikatutsäde 1. generationen (C1) Certifikatutsäde (C) Certifikatutsäde 2. generationen (C2) Vall- och vallbaljväxter: Stamutsäde (PB) Rybs, raps, senap: Stamutsäde (PB) Basutsäde (B) Basutsäde (B) Certifikatutsäde (C) Certifikatutsäde (C) Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde*) (K) Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde*) (K) *) gäller endast vitgröe, parkgröe, nordgröe, fjällgröe, ungersk vicker, rörflen, foderlosta, getruta, vit sötväppling, bovete, tuppklöver och svartsenap. 12 Ärt, bondböna, lupin: Lin: Stamutsäde (PB) Stamutsäde (PB) Basutsäde (B) Basutsäde 1. generationen (B1) Certifikatutsäde 1. generationen (C1) Basutsäde 2. generationen (B2) Certifikatutsäde 2. generationen (C2) Basutsäde 3. generationen (B3) Grönsaksväxter: Certifikatutsäde 1. generationen (C1) Stamutsäde (PB) Certifikatutsäde 2. generationen (C2) Basutsäde (B) Certifikatutsäde 3. generationen (C3) Certifikatutsäde (C) Standardutsäde (S) 13 4 Garantietiketternas färg och modeller Garantietikettens färg berättar vilken utsädesklass det är fråga om. 4.1 Nationella garantietiketter Utsädesklass Garantietikettens färg Stamutsäde vit med violett diagonal (bild 1) Basutsäde Vit (bild 2) Certifikatutsäde 1. gen. Blå (bild 3) Certifikatutsäde 2., 3., 4. gen. Röd (bild 4) Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde Utsädesblandningar Ljusbrun (bild 5) Standardutsäde Gul (bild 7) Förhandsgarantibevis enligt utsädesklass (bild 8) Grön (bild 6) Bild 1 Bild 2 Stamutsäde Basutsäde 14 Bild 3 Bild 4 Certifikatutsäde av 1 generationen Certifikatutsäde av 2 generationen Bild 5 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde Bild 6 Utsädesblandning 15 Bild 7 Standardutsäde Bild 8 Förhandsgarantibevis 4.2 Modeller av utländska garantibevis Garantibevisen för utländska partier är, beträffande utsädesklass och färg, likadana som för partier som producerats och certifierats i Finland. Utsädesgenerationernas antal i de olika utsädesklasserna varierar mellan olika länder. Det finns t.ex. i allmänhet endast en generation av basutsäde för spannmål, ämnad för produktion av C1-generationen. I Finland finns det tre generationer av basutsäde, och därför placeras importpartier för grundutsädesbruk utan lov av förädlaren i utsädesklass B3, ämnade för produktion av C1generationen. Bild 9 Tyskt garantibevis Bild 10 Danskt garantibevis Art: Luddvicker Certifikatutsäde (C) Sort: Latigo Art: engelska rajgras Sort: Mathilde Parti: DK08DV512 Certifikatutsäde (C) Parti: D/BN 4127/1602 W Provtagningsdatum: 05/2008 Produktionsland: Frankrike (F) Förpackningens vikt: 25 kg 16 Förseglat: 1/2008 Produktionsland: Danmark Bruttovikt: 795 kg Bild 11 Tyskt garantibevis Bild 12 Tyskt eko-bevis Art: vitlupin Sort: Bardo Utsädesklass: C1 (C) Parti: D/BN 228-0-9072 W Provtagning:: 8/2000 Produktionland: Tyskland (BRD) Förpackningens vikt: 25 kg Bild 13 Tyskt speltgarantibevis garantibevis Bild 14 Nya Zeelandska OECD- Art: Höstspelt Sort: Oberkulmer Rotkorn Utsädesklass: C1 Höstrybs Sort: Valo Parti: NZ 199956449 Parti: D/HRO 2218/11177 Provtagning: 9/2008 Produktionland: Tyskland Vikt: 600 kg Grobarhet: 98 %, TSP 131,1 g Förnyad analys: 6/2009 17 Produktiondistrik i Nya Zeeland: BD Bild 15 Belgisk garantibevis Certifierad Produktionsland: Belgien Art: Lin Sort: Ilona R3 = C3 Bruttovikt 50 kg Förpackningen stängd 2/1999 Parti11083/980033-5 Bild 16 Svensk garantibevis Bild 17 Tjeckisk eko-garantibevis F-material (JM) Art: vårrybs Art: vårrybs Sort: Agat Ref. nr: SWE200007979 Förseglat: 1/2000 Förpackningens vikt: 10 kg Produktionsland: Sverige Parti: 193121 Tilläggsmärkning betat med karbosulfan (verksam substans) 18 Art: rehuvirna Sort: Ebena Utsädesklass: C1 Parti: 7-216670219/01 Vikt: 50 kg Provtagning: 2/2008 Produktionsland: Tjeckien Bevisnummer: 71454721 PRO-BIO = Eko Bild 18 Fransk garantibevis Bild 19 Estniskt garantibevis Utsädesklass: C1 (C) Art: rehuvirna Sort: Aneto Parti: F0511H 211219 AJ Produktionland: Frankrike Förpackning: 25 kg brutto Provtagning: 19.08.2000 Parti: EE0650474 Art: Korn Sort: Mercada Utsädesklass: C2 Produktionland: Estland Nettovikt: 800 kg Provtagning: 4/2007 19 5 Odlingsgranskning På en odling ämnad för utsädesproduktion skall en odlingsgranskning utföras under växtperioden. Odlingsgranskningsskyldigheten baserar sig på lagen om handel med utsäde (728/2000) och med stöd av den meddelade förordningar enligt vilka odlingarna skall granskas enligt internationellt godkända metoder. Internationella metoder innebär i detta sammanhang OECD:s anvisningar, i vilka det fastställs hur en utsädesodling i praktiken skall granskas. Odlingsgranskningarna utförs således i enlighet med de finländska författningarna och OECD:s utsädesproduktionsbestämmelser, vilka Finland som medlemsland i OECD:s Utsädesprogram har förbundit sig att följa. Tilläggsinformation finns i de årligen uppdaterade OECD Seed Schemes och OECD schemes for varietal certification of seed moving in international trade. Control plot and field inspection manual, som återfinns på OECD:s webbsidor www.oecd.org/agr/seed. Odlingsgranskningen är en del av processen för certifiering av utsäde. I samband med odlingsgranskningen säkerställs odlingens sortäkthet och allmänna kondition vartill konstateras eventuella främmande arter, ogräs, flyghavresituationen och utsädesburna sjukdomar. För utsädesodlingarna har ställts speciella krav i fråga om förfrukt och växtbestånd av samma art som växer i närheten, vars syfte är att förhindra sortinblandningar och spridning av skadliga sjukdomar. I finländsk utsädesproduktion får det inte förekomma flyghavre på utsädesodlingen. 5.1 Anmälningar i anslutning till odlingsgranskning 5.1.1 Anmälan om odlingsgranskning Utsädesaffären, packeriet eller odlaren begär odlingsgranskningar för alla arter från Utsädeskontrollenheten (SITY) senaste den 22 maj. Evira skickar förhandsifyllda blanketter för begäran till de uppdragsgivare som lät granska utsädesodlingar under föregående år. Anmälan returneras till adressen [email protected]. SITY tar i mån av möjlighet emot odlingsgranskningsanmälningar också efter den 22 maj, men efter 15.6 uppbärs en förhöjd avgift och efter 31.7 en ytterligare förhöjd avgift. Om en sort som inte finns upptagen i sortlistan anmäls för odlingsgranskning, ska uppdragsgivaren skicka en sortbeskrivning till SITY. Odlingsgranskningen får inte utföras utan sortbeskrivning. När man begär granskning skall man skriftligen meddela vilken frövara, dvs. identifikationsuppgifterna för grundutsädet (handelspartiets nummer), som använts vid sådd av odlingen. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid att handelspartiet och utsädesklassen som produceras är tydligt och korrekt angivna. Odlaren identifieras på basis av lägenhetssignumet, som således ska vara absolut korrekt. Lägenhetens adress och placering skall meddelas så klart att det är lätt att hitta till den. Kommunen där odlingen är belägen skall också anges. Dessutom skall man vid anmälan om granskning uppge utsädesodlarens telefonnummer. Den som begär granskningen skall dessutom meddela sitt kund- eller packerinummer om han fått ett sådant. Odlingsinspektören får inte granska en odling för vilken det inte finns ett förhandsifyllt protokoll. Om någon begär odlingsgranskning av en odling för vilken det inte finns ett förhandsifyllt protokoll, skall odlingsinspektören omedelbart kontakta SITY. 20 5.1.2 Avbeställning av odlingsgranskning Om man i ett senare skede inte vill låta granska en odling som anmälts, skall detta omedelbart anmälas till SITY. Den som anmält granskningen skall i så fall ersätta SITY och inspektören för eventuella kostnader. Odlingsinspektören skall återsända kopior av det förhandsifyllda protokollet till SITY och uppdragsgivaren också i det fall att odlingsgranskningen avbeställts. Av protokollet skall framgå vem som avbeställde granskningen, när den avbeställts och orsaken till avbeställningen. 5.1.3 Omgranskning Om odlaren är missnöjd med odlingsinspektörens odlingsgranskning har odlaren rätt till en omgranskning som utförs av en annan inspektör. Odlaren skall utan dröjsmål separat anhålla om omgranskning av SITY. Det är till fördel för alla parter om den omgranskningen utförs så snart som möjligt efter den första granskningen. Den som begär omgranskning står för kostnaderna för granskningen. Också odlingsinspektören skall omedelbart underrätta SITY om meningsskiljaktigheter och behovet av omgranskning. 5.2 Odlingsinspektörer Odlingsinspektörerna är inspektörer som auktoriserats av Evira för tre år i sänder, inspektörer i affärer eller Eviras egna tjänstemän. Endast dessa kan utföra odlingsgranskningar i Finland. Odlingsgranskningsrättigheterna beviljas för en ny artgrupp per år. Artgrupperna är: I. Havre, korn, vall- och vallbaljväxter II. Vete, råg, olje- och spånadsväxter, ärt, bondböna, övriga arter III. Potatis Odlingsinspektörerna förutsätts delta i utbildningen som ordnas av Evira och också i övrigt upprätthålla sina kunskaper och färdigheter i anslutning till odlingsgranskningen. Evira följer upp kvaliteten på arbetet bl.a. på basen av protokoll och genom efterkontroll. Evira auditerar också odlingsinspektörer. 5.2.1 Auktoriserad odlingsinspektör En auktoriserad odlingsinspektör är i regel en tillsynsmyndighet, en person som är anställd vid en rådgivningsorganisation eller en annan lämplig person som utbildats och auktoriserats för uppgiften av Evira. Auktoriseringen är bunden till den auktoriserade personens arbetsplats och upphör när personen byter arbetsplats. En auktoriserad inspektör får inte vara ägare, delägare, familjemedlem till ägaren eller delägaren, styrelsemedlem eller rådgivare i en fröaffär eller vara anställd av ett företag verksamt inom fröbranschen. Auktoriserade odlingsinspektörer får granska alla arter i de växtgrupper för vilka granskningsrätten beviljats. Endast erfarna inspektörer får granska odlingar där det produceras basutsäde eller generationer som föregår basutsädesklassen, eller utföra tillsynskontroller (duplikatgranskningar). 21 5.2.2 Auktoriserad odlingsinspektör i en affär En auktoriserad odlingsinspektör i en affär är i regel en för uppgiften lämplig person anställd av fröaffären, som Evira har utbildat och auktoriserat för uppgiften. En auktoriserad odlingsinspektör i en affär får inte vara ägare, delägare, familjemedlem till ägaren eller delägaren eller styrelsemedlem i en fröaffär. Auktoriseringen är bunden till arbetsplatsen och upphör när personen byter arbetsplats. Auktoriserade odlingsinspektörer i en affär får endast granska odlingar som arbetsgivaren låter granska. Granskningsrätten gäller generationer som följer efter basutsädesklassen i de växtgrupper för vilka granskningsrätt beviljats. 5.2.3 Ansvarsperson för utsäde ProAgria och fröaffärerna har särskilt utnämnda ansvariga för utsäde, som fördelar granskningarna som skall utföras på det egna området eller av den egna affären på inspektörerna. Listan över områdets eller affärens kommande granskningar skickas till ansvarspersonen. Den ansvarige skall komplettera granskningslistan med inspektörernas namn och returnera den till SITY, så att SITY känner till vilken inspektör som granskar en viss odling. Detta underlättar utredningen ifall en odlare längre fram frågar efter en inspektör till sin lägenhet. Om listan returneras till SITY i god tid kan SITY ordna de utskrivna protokollen i ordning enligt inspektörerna. Ansvarspersonerna för utsäde kan skicka en lista till utsädesaffärerna över vilken inspektör som utför granskningarna. Det här minskar behovet av telefonsamtal odlareuppdragsgivare-SITY-ansvarsperson-inspektör. 5.2.4 Ny inspektör En ny inspektör skall delta i en sortäkthetsutbildning och teoridag som arrangeras av SITY. Under sortäkthetsutbildningsdagarna hålls ett prov, som den nya inspektören skall genomgå med godkänt resultat innan han på egen hand får utföra odlingsgranskningar av ifrågavarande artgrupp. Också i teoriutbildningen ingår ett prov som inspektören måste genomgå innan han kan utföra odlingsgranskningar på egen hand. Under teoridagen hålls också ett prov i identifiering av flyghavre. När en ny inspektör har deltagit i den arrangerade utbildningen, måste han utföra minst fem granskningar tillsammans med en erfaren inspektör innan han kan börja utföra granskningar på egen hand. Den nya inspektören skall själv avtala med en erfaren inspektör om handledningen. Den erfarna inspektören kan vara en auktoriserad inspektör eller en auktoriserad inspektör i en affär, och också de personer på SITY som utför odlingsgranskningar handleder inspektörer. En erfaren inspektör förutsätts ha utfört granskningar aktivt under minst två år innan han kan börja handleda nya inspektörer i arbetet. Den erfarna inspektören skall också ha genomgått SITY:s utbildning under det år då han handleder en ny inspektör i arbetet. Den erfarna inspektören skall ge den nya inspektören handledning i åtminstone följande frågor: - kontroll av de förhandsifyllda uppgifterna - kontroll av sortäktheten, uppsökning och identifiering av sjukdomsdrabbade individer - hur inspektören rör sig på skiftet: här finns det många olika alternativ - uppgörande av kontrollrutor: placeringen av kontrollrutorna på skiftet och 22 - granskning av kontrollrutan hur och var lönar det sig att leta efter flyghavre ifyllning av protokollet avslutande diskussion med odlaren 5.2.5 Tystnadsplikt och jäv Odlingsinspektören får inte för någon yppa eller för egen vinning utnyttja sådana uppgifter som kan anses vara affärshemligheter och som kommit till hans kännedom i samband med odlingsgranskning. Odlingsinspektören kan inte verka som rådgivare i samma ärende på en lägenhet som han granskar i ett senare skede. Inspektören får t.ex. inte göra upp en odlingsplan för utsädesodlingslägenheten. Inspektören får inte granska odlingen om han är jävig. Inspektören skall själv omedelbart meddela om jäv efter att exempelvis lantbruks-/hushållningssällskapets eller affärens ansvarige har fördelat de odlingar som skall granskas. En tjänsteman är jävig om: 1) han eller hans släkting är sakägare, 2) avgörandet i ärendet kan väntas innebära särskild nytta eller skada för honom eller en nära släkting till honom, 3) han eller hans nära släkting bistår eller representerar sakägaren eller den för vilken avgörandet innebär särskild skada eller nytta, 4) han i det ärende som behandlas står i tjänsteförhållande eller uppdragsförhållande till sakägaren eller den för vilken avgörandet innebär särskild nytta eller skada, 5) han är medlem i styrelsen, förvaltningsrådet eller med dem jämförbart organ eller verkställande direktör eller i motsvarande ställning i en sådan sammanslutning, stiftelse eller ett offentligrättsligt verk eller affärsdrivande verk som är sakägare eller för vilken avgörandet innebär särskild nytta eller skada, 6) förtroendet för hans opartiskhet äventyras av någon annan särskild orsak. Med en närstående släkting avses tjänstemannens barn, föräldrar, far- och morföräldrar och syskon samt deras make/maka och barn. Med en nära släkting jämställs tjänstemannens make/maka och en person som lever i äktenskapsliknande förhållande, deras barn, föräldrar, far- och morföräldrar och syskon samt deras make/maka och barn samt en med tjänstemannen förlovad person. Som en nära släkting betraktas också en motsvarande halvsläkting. 5.3 Tillsynskontroller Tillsynskontrollerna utförs enligt samma principer som de egentliga granskningarna. Evira anvisar de odlingar där tillsynskontroll skall utföras. En odling kan förkastas på basen av tillsynskontrollen, om odlingen inte uppfyller de krav som ställs på en utsädesodling. På motsvarande sätt kan en utsädesodling som föreslagits bli förkastad föreslås för godkännande i en tillsynskontroll. Evira övervakar i enlighet med JSM:s förordning 118/2000 de odlingsgranskningar som utförts av auktoriserade odlingsinspektörer i en affär. Tillsynen utförs av erfarna auktoriserade inspektörer. Dessa granskar 10 % av de odlingsgranskningar i självpollinerande arter som utförts av affärernas inspektörer och 20 % av 23 odlingsgranskningarna i korspollinerade arter. SITY kan övervaka också de auktoriserade inspektörernas arbete genom tillsynskontroller. Inspektören ger en del av granskningsprotokollet till odlaren, behåller en del själv, skickar en del till uppdragsgivaren och en till SITY. 24 6 Huvudprinciperna för odlingsgranskningen Odlingsinspektörens viktigaste uppgift är att granska att utsädesproduktionen uppfyller förutsättningarna för utsädesproduktion. Utsädesodlingen skall granskas minst en gång under växtperioden, efter blomningen. Hybridproduktion skall dock granskas flera gånger (se avsnitt 6.6. Utsädesodlingar avsedda för produktion av hybrider samt granskning av dessa). Odlingsgranskningen utförs då växtbeståndet är i ett sådant utvecklingsskede att sortkännetecknen är synliga, eventuell flyghavre har fått fullt utvecklad vippa och eventuella växtsjukdomar ännu är lätta att upptäcka. Den rätta tidpunkten för odlingsgranskningen beror alltså på arten. Affärerna har rätt att ställa strängare krav på odlingen för sin avtalsproduktion än vad som nämns här. De strängare kraven inverkar inte på godkännandet eller förkastandet av utsädesodlingen, men de kan inverka på mottagningen av skörden. Om odlaren inte kan påvisa att grundutsädet har granskats officiellt och certifierats för utsädesproduktion slutförs inte odlingsgranskningen och odlingens innehavare får ingen kopia av odlingsgranskningsprotokollet, eftersom sådana kasserade partier kan komma in på den s.k. gråa marknaden. I sådana situationer skall inspektören ta separat kontakt med odlingsgransknings- och provtagningsavdelningen i ärendet. SITY fattar slutligt beslut om ett eventuellt avbrytande av granskningen. Om granskningen inte slutförs skall protokollet omedelbart returneras till SITY. Om odlaren inte med en fraktsedel eller något annat dokument kan påvisa att en tillräcklig mängd dugligt grundutsäde för utsädesodlingen har skaffats till lägenheten, skall detta antecknas i protokollet. Granskningen kan likväl slutföras. 6.1 Odlingsgranskningens förlopp Inspektören kontaktar odlaren i god tid i förväg Inspektören skall i god tid meddela odlaren vem som kommer att granska hans odling, för att odlaren skall veta vem han kan kontakta i granskningsfrågor. Meddelandet bör lämnas skriftligen, t.ex. med den blankett som finns i slutet av boken (BILAGA 1). Meddelandet till odlaren förhindrar onödiga telefonsamtal och hjälper också inspektören att planera sitt arbete. Inspektören skall dock inte meddela granskningsdatumet långt på förhand, eftersom tidtabellen lätt ändras exempelvis på grund av regndagar. För att det inte skall vara möjligt att rensa bort flyghavren strax före granskningen är det inte heller skäl att meddela exakt datum långt på förhand. Uppgifter av odlaren: - kontaktuppgifter - uppgifter om grundutsäde (kontrolleras på garantibevisen) - utsädesmängd som levererats till gården enligt fraktsedel eller något annat intyg. En uppskattning av utsädesmängden/ha för olika arter finns i Tabell 1. - för fleråriga grödor är det tillräckligt om uppgifterna (grundutsäde, fraktsedel, förfrukter) granskas under det första skördeåret - odlingens areal - skiftessignum, skiftenas arealer och läge - förfrukter skiftes- och årsvis - andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten - annan produktion av en sort som odlas till utsäde - sorter av de övriga arterna som odlas på lägenheten - gemensam användning med andra brukningsenheter av maskiner, anläggningar 25 och lager Allmän granskning - areal - odlingen är av anmäld sort - förfrukter - isoleringsavstånd - flyghavresituationen - förekomst av ogräsväxter Granskning av kontrollrutor - sortäkthet - ogräsväxter - främmande arter av odlingsväxter - utsädesburna sjukdomar Avslutande diskussion med odlaren - information om observationer i utsädesodlingen - åtgärdsförslag - underskrifter, får inte begäras före odlingen har granskats Sändande av protokoll Inspektören - ger en del av protokollet åt odlaren, - behåller en del själv, - skickar en del till uppdragsgivaren, - skickar den översta delen till SITY. Protokollen skall returneras till SITY och till uppdragsgivaren den första vardagen i den följande veckan efter granskningen. Granskningsprotokollen gällande höstsäd och ängssvingel skall returneras till SITY senast den sista juli. Odlingsinspektören meddelar sin åsikt om huruvida odlingen skall godkännas eller förkastas i odlingsgranskningsprotokollet, där uppgifterna antecknas i för dem reserverade punkter. Odlingsinspektören skall särskilt beakta utsädesproduktionen som helhet. Om det utgående från ovan nämnda uppgifter klart framgår att produktionsförhållandena inte uppfyller kraven kan SITY förkasta odlingen eller inspektören föreslå att odlingen förkastas redan före den egentliga granskningen. SITY fattar det slutliga beslutet om godkännande eller förkastande av odlingen. Odlaren bekräftar med sin underskrift att han lämnat korrekta uppgifter i odlingsgranskningsprotokollet och att granskningen har utförts. Om odlaren är av annan åsikt än inspektören gällande t.ex. förekomst av flyghavre, skall ett flyghavreprov skickas till SITY för identifiering. Om odlaren efter slutförd granskning vägrar att underteckna protokollet, skall inspektören oberoende av detta skicka in protokollet till SITY. Det är då skäl för inspektören att bifoga en redogörelse över händelseförloppet och varför odlaren vägrade underteckna protokollet. Om odlaren är missnöjd med odlingsgranskningen kan han omedelbart begära en ny odlingsgranskning från SITY. 26 Tabell 1. Utsädesmängder vid anläggning av en utsädesodling Spannmål Höstvete Vårvete Höstråg Korn Havre Baljväxter Ärt Bondböna Lin Spånadsväxter Tusenkornsvikt g 37 - 42 32 - 39 24 - 32 36 - 48 32 - 39 Utsädesmängd kg/ha *) 210 - 250 215 - 300 130 - 180 200 - 270 180 - 240 185 - 230 300 - 600 4-5 255 - 450 200 - 400 60 -100 2,5 - 3 3-5 6-8 5-6 8 -12 12 - 16 40 - 55 12 Oljeväxter Vårrybs Vårraps Oljelin Vitsenap Vallväxter Timotej Ängssvingel Engelskt rajgräs Rödsvingel Rödklöver (dipl.) Rödklöver (tetrapl.) Alsikeklöver 0,4 - 0,5 2 8 - 10 10 - 15 2 1 10 - 15 10 - 12 1,8 5-7 2,5 0,7 10 - 12 8 -10 Bovete Kummin Rörflen Camelina 20 -25 2-3 0,9 - 1,1 1 40 - 55 10 - 15 11 - 16 7 - 10 Övriga växter *) Utsädesmängden är beräknad enligt 90 % grobarhet. Noggrannare formel för beräkning av utsädesmängden: Såtäthet st./m² x tusenkornsvikt g/grobarhet % Såtäthet: råg 450-500 st./m², korn 500 st./m², havre och höstvete 500-550 st./m² 6.2 Odlingsförutsättningar 6.2.1 Andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten Av råg, rybs, raps och solros får man på samma lägenhet produceras endast en sort i taget, och av vall- och vallbaljväxter samt lin rekommenderas odling av endast en sort. Sorterna av korspollinerade arter och lin kan inte identifieras från fröprover, vilket innebär 27 att eventuella sortinblandningar framkommer först vid följande sommars odlings- och fältförsöksgranskningar. Vår- och höstråg får produceras på samma lägenhet till utsäde, eller den ena till utsäde och den andra till exempel till foder. I övrigt är sortbegränsningarna för rågens del i kraft. På en lägenhet får man alltså producera endast en höstrågsort och endast en vårrågsort, om man producerar utsäde. Jord- och skogsbruksministeriet har gett två förordningsändringar som gäller avlägsnande av sortbegränsningarna för korn, vete, havre och ärt. Avlägsnandet av sortbegränsningarna innebär att de övriga sorterna som odlas på lägenheten inte inverkar på godkännandet av en utsädesodling. Förändringarna träder i kraft 13.3.2015. En odlare kan till exempel producera både Einar- och Elmeri-korn, som hör till samma sortbegränsningsgrupp, till utsäde på sin lägenhet, eller den ena sorten till utsäde och den andra till exempel till foder. Evira fortsätter att publicera sortgrupperna på sina webbsidor http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/vaxter/utsade/. Utsädesaffärerna kan fortsättningsvis ställa strängare krav på utsädesodlingen än de minimikrav som publicerats i förordningarna. En affär kan till exempel i sina avtal kräva att odlingarna som den låter granska också i fortsättningen följer Eviras sortgruppslista. Evira utför odlingsgranskningarna och godkänner odlingarna enligt det att sortgrupperingskravet inte längre är i kraft. På samma lägenhet får man bara producera utsäde av en utsädesklass per sort, vilket alltså inte förändras. Sortgrupper 2015 Man bör speciellt lägga märke till de sorter, som hör till flera grupper. Dessa har markerats med kursiverad stil. Kaura/Havre I II III IV V VII VIII IX XI XIII XIV XV XVII Aslak, Avetron, Baub 2009.1968 (Harald), Bor 08055, Charly, Fiia, Flocke, Ivory, Matty, Meeri, Moby, Niklas, Obelix, Riina, Rocky, Sofiina, Suomi, SW Vaasa, Venla Aarre, Akseli, Aslak, Niklas, Bor 08055, Eemeli, Haga, Julius, Marika, Meeri, Mirella, Peppi, Riina, Ringsaker, Svala Salo Belinda, Bettina, Bor 07036, Doreen, Freja, Iiris, SW Ingeborg Effektiv, Roope Lisbeth Avenuda Kalott Kolbu, Skarnes Avenuda Effektiv Avanti, Bor 07036, Steinar, Wilhelmiina, Vinger, Viviana Avenuda 28 Ohra/Korn I III IV V VI VII VIII IX XV Vehnä/Vete I II III V VI VII IX XI XIII Herne/Ärt I II III IV V Altti, Bor 10572 (Vertti), Edel, Einar, Elmeri, Erkki, Hankkijan Pokko, Hankkijan Potra, Justus, Pohto, Polartop, Pomo, Ragna, Severi Arra, Artturi, Arve, Aukusti, Bor 08533, Bor 10686 (Alvari), Brage, Edvin, Eerik, Gaute, GN06003 (Trym), Jalmari, Kaarle, Kunnari, Olavi, Rolfi, Thule, Tiril, Toria, Vilde, Voitto, Wolmari Botnia Jyvä, Pilvi, Ruter Amber, Annabell, Anni, Astoria, Beatrix, Bor 03160, Bor 03175, Bor 05164, Bor 06169, Bor 10035 (Fennica), Braemar, Cellar, Cerbinetta, Cha Cha, Charmay, Chill, Class, Columbus, Conchita, Eifel, Eliseta, Fabiola, Fairytale, Filippa, Fortuna, Gesine, Grace, Harbinger, Inari, Ingmar, Iron, Justina, Kustaa, KWS Irina, Luberon, Luhkas, Maaren, Margret, Marthe, Maud, Melius, Meltan, Mentor, Mie, Milford, Oracle, Posada, Prestige, Publican, Rambler, Ronny, Rusalka, Salome, Scarlett, Scrabble, Sebastian, Soulmate, Sparkle, Streif, Sunshine, SW Alina, SW Mitja, Thuringia, Tocada, Tofta, Tolar, Tolkien, Trekker, Video, Wikingett, Viskosa, Xanadu, Zhana Kinnan, Minttu, Prisma, Saana, Vilgott Auriga, Barke, Cecilia, Cruiser, Havanna, JB Maltasia, Optima Afrodite, Carafe, Extract, NFC Tipple, Overture, Pompe, Propino, Quench, Shandy Jorma Acadian, Alatus, Amaretto, Bjarne, Bor 05052, Calixo, Dafne, Draco, Epos, Granary, Granus, KWS Chamsin, Lennox, Lumikki, Picolo, Quarna, SW Kadrilj, Puntari, Seance, Septima, Tjalve, Trappe, Triso, Wappu, Wellamo, Vinjett Aallotar, Aino, Alatus, Anniina, Berserk, Bor 07569 (Herttua), Bor 09026 (Kreivi), Demonstrant, Krabat, KWS Scirocco, Marble, Meri, Specifik, Wanamo, Zebra Bastian, Kruunu, Mahti, Manu Ada, Alatus, Altos, Aura, Ceylon, Ellvis, Frontal, Glockner, Gunbo, Janne, Julius, Lars, Mariboss, Nelson, NIC05-4588A, Olivin, Skagen, Stava, SW Harnesk, Tarso, Urho, Veeti, Winner Alatus, Arktika, Folke, Rehti, SW Magnifik, Tryggve Winner Cornetto, Prosa Sertori Wicki Antti, Brutus, Carneval, Hulda, Jymy, Karita, Nitouche, Rokka, Saara, Stok, Tiina, Zekon Sohvi Alfetta, Ingrid, Jermu, Julia, Onyx, Rocket, Sunna, Tonga Scorpio Arvika Odlingsinspektören bör utreda alla sorter som odlas av en art som är i utsädesproduktion på lägenheten, och anteckna dem i odlingsgranskningsprotokollet. Många uppdragsgivare önskar dessutom att alla sorter som odlas på lägenheten antecknas i odlingsgranskningsprotokollet - också av de arter av vilka man inte producerar utsäde på brukningsenheten. 29 6.2.2 Eventuell övrig produktion på lägenheten av en sort som odlas till utsäde På lägenheten får inte finnas andra odlingar där mogen fröskörd bärgas av den sort av vilken utsäde produceras. Exempelvis är foderproduktion som slås dock möjlig. Fodereller trädesskiftena bör slås före mognaden och slåttern konstateras före undertecknandet av odlingsgranskningsprotokollet. Om odlaren exempelvis har för avsikt att samtidigt producera malt och utsäde av en kornsort, skall maltodlingen anläggas med utsäde av minst lika hög utsädesklass som den egentliga utsädesodlingen. Även skiftena avsedda till malt skall odlingsgranskas. Om maltskiftena uppfyller kraven som ställts för utsädesproduktion föreslås godkännande av maltskiftena. Om skiftena avsedda för malt inte uppfyller kraven för utsädesproduktion exempelvis ifråga om förfrukt, föreslås förkastande av maltskiftena. Odlingsinspektören behandlar sålunda maltskiftena som om de skulle vara utsädesodlingar, och lägger t.ex. in maltskiftenas skiftesuppgifter i protokollet. Av en sort kan man på brukningsenheten endast produceras utsädesvara av en utsädesklass i taget. Om det för sorten har grundats utsädesodlingar med grundutsäde av olika utsädesklasser, kan odlingarna godkännas för högst den klass till vilken grundutsädet av den lägsta klassen ger förutsättningar. Exempel. På samma brukningsenhet har man grundat kornodlingar med PB- och C1grundutsäde. Alla skiften godkänns då för C2. I sådana fall är det ändå skäl att särskilt kontakta uppdragsgivaren och Evira. 6.2.3 Förfruktsbegränsningar Med förfruktsbegränsning försöker man förhindra att på skiftet odlas sådana arter eller sorter som kan inblandas med odlingsväxter från året innan som bevarats i åkern, och förorsaka problem beträffande sortäktheten. Vid uppgörandet av odlingsplaner skall man sörja för att som förfrukt inte finns en växtart som kan försvåra godkännandet av odlingen. För respektive art och utsädesklass har fastställts en minimitid som skall ha förflutit från att på skiftet senast har odlats en annan sort av samma art, eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. För att ett parti av samma sort skall kunna anses vara känt till sin äkthet, skall man kunna visa upp officiella garantibevis eller exempelvis en fraktsedel från vilken framgår partibeteckningen för det skaffade utsädespartiet för odlingsinspektören. Partibeteckningen skall antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. En odlingsgranskning som utförts av Avena godkänns som granskning som påvisar förfruktens äkthet. Uppgifter om granskningen som utförts av Avenas granskare införs i odlingsgranskningsprotokollet. SITY kan dessutom fastställa sortäktheten för korn, havre, vete och ärt som förfrukt utgående från fröprov. Om en sort har förökats på lägenheten och ingen officiell odlingsgranskning har utförts, kan man sända ett officiellt taget prov till SITY för sortäkthetsanalys i laboratorium. Provet skall vara hos SITY senast den 31 maj. Provet tas från den senaste skörden som skördats från ifrågavarande skifte. Över 300 kg av skörden borde finnas kvar för att provet skall vara representativt. Om provet motsvarar kännetecknen för den anmälda sorten och är tillräckligt homogent, kan partiets sortäkthet anses vara känd. Det intyg som lämnas över granskningen skall uppvisas för odlingsinspektören i samband med odlingsgranskningen. För korspollinerade växter som vete, korn, havre och ärt gör SITY ingen laboratorieanalys för äkthet, utan grundutsädet som använts som förfrukt skall vara officiellt certifierat. 30 För vall- och vallbaljväxter är grundläggningsåret inte förfruktsår. Som förfruktsår räknas det år när ifrågavarande växtart inte funnits på skiftet överhuvudtaget. Undantag från detta är en situation när vallbeståndet har förstörts kemiskt senast 30.6. Vid grundandet av en utsädesodling av vallväxter efter ett fodervallbestånd är det skäl att särskilt noggrant utreda sammansättningen av det växtbestånd som utgör förfrukt. Många fröblandningar avsedda för foderproduktion innehåller utsäde av flera sorter som hör till samma art. Exempel En utsädesodling av rödklöver har grundats år 2015 i skyddssäd. Odlingsinspektören skall sålunda utreda förfrukterna för åren 2014, 2013 och 2012. Under perioden 2012-2014 får det inte ha funnits rödklöver på skiftena. Arter, av vilka det finns både höst- och vårformer Höst- och vårvete är av samma art, höst- och vårråg samt höst- och vårrybs likaså. För höstsäd samt höstrybs och –raps räknas grundläggningsåret som förfruktsår. Exempel. På ett skifte har det år 2014 funnits en vårveteodling och sommaren 2015 en kornodling. På hösten 2015 kan odlaren grunda en utsädesodling av höstvete och producera utsädesklass C1 eller C2. Detta eftersom sommaren 2015 uppfyller förfruktskravet på ett år. Det är dock inte tillåtet att odla vårvete sommaren 2015 och hösten 2015 grunda en utsädesodling av höstvete. Om det på ett skifte i utsädesodlingen har vuxit fel förfrukt, förkastas endast skiftet med fel förfrukt. De övriga skiftena kan godkännas under förutsättning att de olika partierna kan tröskas, torkas och lagras så att inga sammanblandningar kan uppkomma. Om en odling eller en del därav förkastas på grund av förfrukten skall spannmålen eller oljeväxterna tröskas separat och levereras till annan användning, och vallen skall slås före utsädesskörden bärgas. Leveransen av spannmål eller oljeväxter till annan användning skall påvisas med kvitto eller någon annan utredning. Granskaren skall konstatera att vallen har slagits innan en vallutsädesodling godkänns. 6.2.4 Uppgifter om grundutsäde Uppgifterna om grundutsäde finns vanligen förhandsifyllda på odlingsgranskningsprotokollet. Odlingsinspektören skall kontrollera att odlaren har använt ifrågavarande utsädesparti för grundande av odlingen. Kontrollen görs genom att inspektören ber odlaren visa upp partiets garantibevis och faktura eller fraktsedel. Odlaren skall uppvisa garantibevis för allt grundutsäde som använts. Grundutsäde för vilket garantibevis saknas och som inte har använts i odlingen skall streckas över i det förhandsifyllda protokollet. Om uppgifterna om grundutsädet inte finns i protokollet skall odlingsinspektören lägga till grundutsädets handelsparti i protokollet i enlighet med garantibeviset. Också grundutsädets generation skall antecknas i protokollet. Om det på lägenheten finns utsäde som skaffats under tidigare år, men av någon anledning inte använts, får utsädet användas för grundande av en utsädesodling. Utsädesvara som skaffats från annat håll (t.ex. av grannar, vara som blivit över hos en avtalspartner eller den egna utsädesskörden från föregående år) duger inte till utsädesproduktion enligt utsädesklassystemet även om det utgör skörd från en odling som godkänts vid odlingsgranskning, om det inte finns ett giltigt garantibevis för varan. 31 6.2.5 Odlingens areal, skiftenas storlek och skiftessignum Odlingens och skiftenas arealer skall kontrolleras i jordbruksskiftesblanketten för stödansökan eller från någon annan tillförlitlig källa. Korrekta arealuppgifter är viktiga vid kontrollen av den skördemängd som fås från odlingen. De fullständiga beteckningarna för skiftena enligt datasystemet IACS (nio siffror och en bokstav) antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. Om skiften i odlingen eller delar av skiften föreslås förkastas, skall man i odlingsgranskningsprotokollet specificera vilket skifte förslaget om förkastande gäller. 6.2.6 Ekologiskt producerat utsäde Produktion av ekologiskt utsäde förutsätter anslutning till övervakningssystemet för ekologisk produktion. Ekologiskt utsäde kan produceras på skiften i omläggningsskede och på skiften i ekologisk produktion enligt begränsningarna i Tabell 2. Skörden från ettåriga växter kan användas och marknadsföras som ekologiskt utsäde efter en generation och från fleråriga växter efter två växtperioder. Tabell 2. Användning eller marknadsföring av ekologiskt producerat förökningsmaterial. Växtgrupp Användning (och marknadsföring) som ekologiskt förökningsmaterial Ettåriga växter När moderplantorna inkl. ettåriga har odlats höstformer ekologiskt i en (såsom vete, generation. korn, råg, ärt) Fleråriga När moderplantorna fröväxter har odlats (vallväxter ekologiskt under två såsom timotej, växtperioder. klöver, getruta) Exempel Konventionellt producerat havreutsäde sås på en åker som är i ekologisk produktion eller i övergångsskede (också SV1). Den erhållna skörden är ekologiskt producerat utsäde. Konventionellt producerat timotejfrö sås på en åker som är i ekologisk produktion eller eller i övergångsskede (också SV1). Fröskörden som erhålls det andra året är ekologisk (antagande: den första skörden bärgas under året efter såningsåret). En problematisk situation kan uppstå i anslutning till detta: Exempel På en lägenhet som övergår till övervakningen av ekologisk produktion har man för avsikt att producera ekologiskt utsäde av råg under omläggningsperiodens första år. Är detta möjligt? Det förutsätter anslutning till övervakningssystemet före sådden på hösten. Normalt styrs man ju av stödsystemet till att ansluta sig till övervakningssystemet på våren. Vid produktion av ekologiskt utsäde kan man utan särskilt tillstånd använda konventionellt producerat utsäde som grundutsäde. Om grundutsädet är betat med ett betningsmedel som inte är godkänt för användning i ekologisk produktion, skall man ansöka om tillstånd för användning av dylikt utsäde från ELY-centralen. 32 Kontroll av ekologisk produktion och beslut om produktionsgranskningen Varje lägenhet/aktör som deltar i ekoövervakningen kontrolleras minst en gång per kalenderår. Kontrollen utförs av antingen av en tjänsteman vid ELY-centralen eller Evira eller av en inspektör som auktoriserats av Evira. ELY-centralen fattar för primärproduktionens del beslut om godkännande av produktionskontrollen. Över den årliga produktionskontrollen uppgörs ett beslut som postas till lägenheten. Växtarterna i odling framgår inte längre nödvändigtvis av beslutet. Förpackande, partihandel och import som gäller ekologiskt producerat utsäde Packeriverksamhet, partihandel och import från länder utanför EU (s.k. tredje land) gällande ekologiskt utsäde omfattas också av ekoövervakningen. För övervakningen svarar Evira. 6.2.7 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde och standardutsäde När en odlare producerar icke sortbetecknat kommersiellt utsäde eller standardutsäde av grönsaksväxter är flyghavreförfattningarna gällande utsädesodlingar i kraft. Alla odlingar där man producerar en mogen fröskörd av en art som är i utsädesodling på lägenheten skall odlingsgranskas. Utsädesodlingen skall vara identifierbar till sin art och artren. Inga stora mängder skadliga odlings- eller ogräsväxter eller skadliga sjukdomar som sänker utsädets bruksvärde får förekomma på utsädesodlingen. Beträffande produktion av icke sortbetecknat kommersiellt utsäde ställs inga krav på isoleringsavstånd eller förfrukter i förordningarna. Titta ändå på de eventuella artvisa sidorna, i synnerhet Camelina. Ett undantag är svartsenap, som kräver ett isoleringsavstånd på 200 m. Utsädesodlingar av grönsaksväxter där man producerar standardutsäde odlingsgranskas. Standardutsädet skall vara tillräckligt identifierbart till sin sort och rent. Standardutsäde får produceras av vissa sorter. 6.2.8 Botten- och stödgrödor, anläggning av vall i skyddssäd Användning av botten- och stödgrödor är tillåten på utsädesodlingar. Det är ändå alltid skäl för odlaren att särskilt avtala med förpackaren om t.ex. bottengrödor, så att inga oväntade problem dyker upp i samband med iordningställandet av skörden. Vallfröodlingar anläggs oftast i skyddssäd. Skyddssädens grundutsäde kan vara ocertifierat. Om en odlare i förväg diskuterar användningen av skyddssäd med inspektören, lönar det sig åtminstone alltid att påminna om flyghavrerisken. Fång-/bottengrödorna påverkar vallens förfrukter på samma sätt som vilket annat utsäde som helst som såtts på skiftet. Om t.ex. rödklöver sås våren 2015 som bottengröda på en åker och beståndet bryts i oktober 2015, kan utsädesproduktion av rödklöver inte anläggas på skiftet förrän år 2019. Enda undantaget till detta är om rödklövern som valts som botten-/fånggröda anläggs med certifierat utsäde (t.ex. sorten Bjursele), och också utsädesproduktionen sker med samma sort (i detta fall Bjursele). I så fall inverkar bottengrödan naturligtvis inte på utsädesproduktionen. 33 Som fånggröda kommer man sannolikt i stor utsträckning att använda rajgräs. Rajgräsens frön är av samma form och vikt som svingelns frön, vilket gör det synnerligen svårt att sortera ut rajgräsfrön ur frö av ängssvingel eller rörsvingel. Därför rekommenderar vi starkt att man, om man anlägger utsädesodlingar av svingel eller rajgräs, också iakttar två års förfruktskrav mellan paren - ängs-/rörsvingel - rajgräs - westerwoldiskt rajgräs – övriga rajgräsarter. Arealen kan förkastas vid odlingsgranskningen om förekomsten av arter som är svåra att sortera ut är riklig. 6.2.9 Gemensam användning av maskiner, anläggningar och lagerutrymmen Gemensam användning med andra än brukningsenheter med utsädesproduktion av maskiner, torkar och andra produktionsredskap rekommenderas inte eftersom gemensam användning med andra ökar risken för flyghavre och inblandning. Det rekommenderas att odlingsinspektören diskuterar saken med odlaren. 6.2.10 Om odlingsmetoderna På utsädesodlingarna bör man tillämpa goda odlingsmetoder. Goda odlingsmetoder innebär att åkern bearbetas och gödslas på ett ändamålsenligt sätt och att sådden utförs på ett sätt som möjliggör en jämn groning. Vid odlingen används sorter som lämpar sig för området och tillräckliga utsädesmängder. Växtskyddet utförs på ett ändamålsenligt sätt. Skiftets växtskick bör möjliggöra produktion av en normal skörde- och marknadsföringsduglig skörd. På utsädesodlingarna bör man iaktta en lämplig växtföljd. Utsädesodlingar skall inte anläggas på vändtegarna vid radodling. 6.3 Översiktsgranskning Vid odlingsgranskningen skall först konstatera om odlingen är korrekt: är odlingen homogent av samma anmälda sort och odlas ifrågavarande sort på den areal som anmälts. Beståndets sort identifieras utgående från sortkännetecknen. I fastställandet av sorten skall ingå en detaljerad granskning av individer från beståndet, varvid från slumpmässigt valda individer undersöks alla väsentliga kännetecken. Om beståndets kännetecken överensstämmer med kännetecknen för den anmälda sorten påbörjas en översiktsgranskning av odlingen. Sortäkthet, främmande arter och sjukdomar skall alltid undersökas genom granskning av kontrollrutor. Sorten identifieras genom att man plockar ca 20 individer efter varandra från en sårad och kontrollerar att deras kännetecken överensstämmer med kännetecknen som presenteras i sorttabellerna. När individerna lösgörs i sin helhet efter varandra, kan man observera till exempel avvikande växtsätt hos sidoskotten. Sortegenskaperna kontrolleras på huvudskottet. Om odlingen består av flera jordbruksskiften granskas sortäktheten separat för varje skifte. Man bör ge akt på sortäktheten genom hela odlingsgranskningen. I korspollinerade växter bör odlingen granskas i sin helhet med avseende på sortäktheten. Avvikande individer kan urskiljas genom att de skiljer sig från mängden på basen av höjden, växtsättet, utvecklingsrytmen eller någon annan motsvarande egenskap. 34 Vid översiktsgranskningen rör man sig på odlingen så att hela arealen granskas också tvärs över såraderna. Särskilt åkerkanterna och området under ellinjerna bör granskas noggrant. Om det finns sprutspår på skiftet går det bra att röra sig längs dessa. Genom att utnyttja sprutspåren säkerställer man att hela skiftet blir kontrollerat med jämna intervaller. Genom att använda spåren sparar man också krafter till att observera beståndet. I liggbestånd skall man huvudsakligen röra sig tvärs över såraderna. Vid granskningen görs oavbrutet observationer om växtbeståndets enhetlighet samt om förekomsten av främmande arter och sorter, sjuka individer, ogräs och flyghavre. En bra metoder är att skriva in provrutorna och de gjorda observationerna i ett häfte, där de senare vid behov kan hittas. Vid översiktsgranskningen undersöks också markvegetationen. Odlingsväxtindivider mellan såraderna ger tips om förfrukten och säkrar därigenom de uppgifter odlaren lämnat. I samband med översiktsgranskningen är det också skäl att göra observationer på den plats där sådden inletts, eftersom man där kan få besked om hur noggrant såmaskinen har rengjorts från frön efter föregående sådd. 6.3.1 Isoleringsavstånd Syftet med isoleringsavstånd är att minska en försämring av äktheten som främmande frömjöl förorsakar. Utsädesodlingen skall också vara tillräckligt isolerad från andra odlingar för att man skall undvika spridning av utsädesburna sjukdomar och sammanblandning av utsädesskörden vid skördandet. Isoleringsavstånden har fastställts artvis, per utsädesklass och för vall- och foderbaljväxter också enligt odlingens storlek. I samband med granskningen av odlingen undersöker man om det finns växtbestånd med risk för inkorsning närmare än de fastställda isoleringsavstånden. Odlingar som inte med säkerhet kan bevisas vara av samma sort som den granskade odlingen anses vara en annan sort. Om de isoleringsavstånd som krävs inte uppfylls föreslår odlingsinspektören att den del av odlingen förkastas som ligger närmare det isoleringsavstånd som krävs. Om odlingsinspektören föreslår att t.ex. ett skifte eller en del av ett skifte i en vallfröodling förkastas på grund av risk för korsning, skall arealen som förkastas slås före tröskningen. Odlingsinspektören skall anteckna åtgärdsförslaget i protokollet och i efterhand kontrollera att förslaget har följts. Om det finns skog mellan utsädesodlingar med två olika sorter av t.ex. timotej, kan isoleringsavståndet anses vara uppfyllt. Som ’skog’ kan man dock inte räkna t.ex. en björkallé eller ett videsnår. Olika utsädesklasser har olika krav på isoleringsavstånd. Om en odling har begärts till en högre klass än vad isoleringsavståndet tillåter, skall inspektören utreda om odlingen kan godkännas till en lägre utsädesklass. Ibland kan det vara ett bättre alternativ att förkasta en del av odlingen och godkänna resten till basutsädesklassen. Detta är dock undantagsfall, och inspektören måste före han vidtar en sådan åtgärd ta kontakt med uppdragsgivaren. En förklaring bör tilläggas under ’anmärkningar’ i protokollet. Det är på odlarens ansvar att ta reda på handelspartibeteckningen för grundutsädet som använts på grannens odling. Detta gäller de arter för vilka det finns krav gällande isoleringsavståndet: bl.a. råg, rybs, raps, gräs, klöver och hampa. Exempel. På en utsädesodling vill man producera basutsäde av råg. Vid produktion av basutsäde av råg är isoleringsavståndskravet 300 m och vid produktion av certifikatutsäde 250 m. Om det finns ett annat rågbestånd av annan sort på ett avstånd av 270 m från 35 rågutsädesodlingen, kan utsädesodlingens utsädesklass föreslås godkännas till certifikatutsäde (C). I detta fall kan utsädesodlingen godkännas i sin helhet. För vallväxter kan korsning förorsakas förutom av för nära belägna odlingar av samma art också av slåtterängar, skyddszoner och –remsor, icke odlingsbar mark och motsvarande områden. Om en slåtteräng som befinner sig närmare än det isoleringsavstånd som krävs har slagits före granskningen är det viktigt att utreda om slåttern skett före växtbeståndets blomning. Om detta förblir oklart förkastas odlingen eller en del av den. Vid uppskattning av risken för korsning förorsakad av växtbestånd på dikesrenar eller icke odlingsbar mark granskas växtbeståndets riklighet och dess avstånd från den odling som granskas. I regel beaktas endast växtbestånd som till sin täthet motsvarar utsädesodlingen. På icke odlingsbar mark och dikesrenar är andelen av t.ex. timotej, ängssvingel eller rödklöver ofta mycket liten, och orsakar därför i allmänhet ingen risk för korsning. 6.3.2 Ogräsväxter Sådana arter som är svåra att avlägsna genom sortering anses vara skadliga ogräsväxter. Avlägsnande av skadliga ogräsväxter underlättar iordningsställandet av skörden och minskar sorteringsförlusterna avsevärt. Vid utsädesproduktion av vall- och vallbaljväxter bör man fästa särskild uppmärksamhet vid mängden fleråriga ogräsväxter på odlingen, eftersom alla frön inte kan avskiljas genom sortering. I de artvisa avsnitten 7.1-7.19 finns de skadliga ogräsväxterna uppräknade art- eller artgruppsvis. Odlingsinspektören kan föreslå förkastande av en del av en vall- eller vallbaljväxtodling om förekomsten av t.ex. främmande arter eller ogräsväxter är riklig. Om ogräsväxterna har invaderat en viss del av en vallväxtodling helt (huvudgrödan är en annan än den som odlas till utsäde) skall en sådan areal förkastas i odlingsgranskningen. Ibland kan slåtter av t.ex. ett första årets rödklöverskifte som invaderats av baldersbrå ge en avsevärd förbättring av skiftets skick det följande skördeåret. Ogräsväxtarterna räknas upp i odlingsgranskningsprotokollet på den plats som reserverats för ändamålet. Man gör även en bedömning av förekomstens omfattning. 6.3.3 Flyghavre Definitioner: Med utsädesproduktionslägenhet avses ett gårdsbrukskomplex bestående av en eller flera lägenheter som bedriver utsädesproduktion och som sköts från samma driftscentrum. Med flyghavreregister avses register som upprätthålls av landsbygdsnäringsmyndigheten över de områden där flyghavre har förekommit. Med utsädesodling avses odling där ett fröparti avsett att användas som utsäde produceras. En utsädesodling kan finnas på ett eller flera jordbruksskiften. Med jordbruksskifte avses ett enhetligt område som hör till ett basskifte och på vilket odlas en växtart för ett speciellt syfte. Med basskifte avses ett i geografiskt hänseende sammanhängande odlingsområde som begränsas av till exempel en kommungräns, en stödområdesgräns, ett vattendrag, ett kantdike, en väg eller en skog. Med skifte som är under uppsikt avses ett jordbruksskifte där flyghavre påträffats och som införts i flyghavreregistret. OBS! Ett basskifte kan vara infört i kommunens flyghavreregister men inte i SITY:s register, eftersom SITY hanterar flyghavreskiftena på jordbruksskiftesnivå och kommunen på basskiftesnivå. 36 6.3.3.1 Inledande av utsädesproduktion och flyghavre När en ny lägenhet inleder utsädesproduktion granskar SITY i samband med registreringen av odlingsgranskningsanmälan om lägenheten är införd i kommunens flyghavreregister. En lägenhet som inleder utsädesproduktion omfattas av samma flyghavrebestämmelser och restriktioner som en lägenhet där utsäde har producerats tidigare. Exempel 1. Ett av lägenhetens skiften finns i kommunens flyghavreregister. På lägenheten har inte tidigare producerats utsäde. Odlaren frågar om han kan börja producera utsäde av korn och ängssvingel på lägenheten. Svar: Ett skifte begränsar inte möjligheterna till utsädesproduktion på lägenheten. Man bör dock komma ihåg att det inte är möjligt att odla havre eller någon sort som man producerar utsäde av på skiftet som finns i flyghavreregistret. Exempel 2. Två av lägenhetens skiften finns i kommunens flyghavreregister. På lägenheten har inte tidigare producerats utsäde. Odlaren frågar om han kan börja producera utsäde av rybs och havre på lägenheten. Utsädesproduktionen av korn kan å sin sida inte inledas innan minst ett skifte har avförts ur flyghavreregistret. Två skiften begränsar inte möjligheterna till utsädesproduktion på lägenheten, om man har för avsikt att producera utsäde av rybs. Man bör dock komma ihåg att det inte är möjligt att odla havre eller någon sort som man producerar utsäde av på skiftet som finns i flyghavreregistret. 6.3.3.2 Att söka efter flyghavre i beståndet Flyghavren observeras bäst i motsol. Om inspektören hittar en flyghavreindivid lönar det sig att granska området runt flyghavrefyndet, eftersom flyghavren ofta förekommer i härdar. Det lönar sig även att notera att en del av flyghavreindividerna kan vara i nivå med beståndet eller under detta. Viktiga områden att granska i fråga om flyghavre är områden under ellinjer, djurstigar och kanterna invid diken och åar. Den första flyghavren hittas ofta längs kanterna på skiftet. Om inspektören observerar flyghavre hos grannen lönar det sig att undersöka utsädesodlingsskiftet och dess kanter särskilt noggrant. Inspektören skall göra en anmälan om eventuell flyghavre som hittas på grannens sida till kommunen. 6.3.3.3 Om flyghavre konstateras Om odlaren inte deltar i odlingsgranskningen och odlingsinspektören konstaterar flyghavre får denna inte lösgöras, utan flyghavren lämnas kvar och märks ut med t.ex. en käpp eller ett färgband varefter odlaren meddelas om fyndet. Om identifikationen leder till en tvist skall individen lösgöras helt och hållet med rötter och skickas till SITY för identifikation. Om odlaren eller inspektören misstänker att flyghavreföroreningen kommer från grundutsädet, skall flyghavreindividerna lämnas kvar och märkas ut med t.ex. en käpp varefter grundutsädets förpackare och SITY kontaktas omedelbart. Om en flyghavreindivid konstateras lönar det sig alltid att granska fyndplatsens närområde särskilt noggrant, eftersom det kan finnas flera flyghavrestrån. 37 Om flyghavre hittas skall inspektören rita en karta, på basen av vilken platsen för flyghavreförekomsten lätt kan lokaliseras följande år. Hela basskiftet skall ritas in på kartan. På kartan skall också jordbruksskiftets gränser ritas in. Det lönar sig att märka ut eventuella ellinjer, lador o. dyl. Flyghavreförekomsten kan märkas ut t.ex. med avstånd i meter till klart lokaliserbara objekt. Dessutom antecknas odlarens namn, datum och odlingsgranskningsnummer på kartan. Enklast och bäst löser man dock situationen om man har tillgång till en flygbildskarta, där flyghavreförekomsten och jordbruksskiftets gränser kan märkas ut. Om meningsskiljaktigheter uppstår angående identifieringen av flyghavre skickas ett flyghavreprov till adressen Evira, PB 111, 32201 LOIMAA, och försändelsen märks med ’flyghavreprov’. Identifieringen av flyghavre är avgiftsfri. 6.3.3.4 Flyghavre konstateras på en utsädesodling Huvudregeln är att utsädesodlingen förkastas om flyghavre konstateras på odlingen. Om utsädesodlingen omfattar två eller flera jordbruksskiften, och på ett jordbruksskifte konstateras högst fyra plantor av flyghavre, kan skörden från de jordbruksskiften som konstaterats vara flyghavrefria godkännas för utsädesproduktion, under förutsättning att flyghavren plockas. Fröskörden från det jordbruksskifte där flyghavre påträffats skall kunna bärgas och hanteras utan att skörden från det flyghavreförorenade skiftet hamnar i det parti som är avsett för certifiering. Utsädesodlingen skall förkastas om det föreligger risk för att flyghavren sprids till skörden som odlas till utsäde. Flyghavre som förekommer på lägenheten skall alltid omedelbart bekämpas genom plockning eller på något annat sätt. Inspektören kan föreslå att odlingen eller en del av den godkänns först efter att han konstaterat att flyghavren avlägsnats. Detta gäller lägenhetens samtliga åkrar och områden, oberoende av flyghavreförekomstens omfattning eller avstånd till utsädesodling. Om flyghavre förekommer på lägenheten, måste inspektören alltid när han föreslår godkännande av utsädesodlingen vara säker på att det inte finns någon risk för att flyghavre hamnar i ett parti som är avsett till utsäde. Inspektören kan dessutom alltid kontakta SITY och föreslå att omgranskningar utförs på de skiften som är avsedda för utsädesproduktion på lägenheten. Behovet av omgranskning skall omedelbart meddelas till SITY. Om odlaren eller uppdragsgivaren begär omgranskning betalar odlaren eller den som begär granskningen för granskningen. 6.3.3.5 Flyghavre observeras på en grannlägenhet Om flyghavre förekommer på ett skifte på grannlägenheten till ett utsädesodlingsskifte, måste man försäkra sig om att flyghavren plockas omedelbart. Inspektören skall omedelbart kontakta kommunen. Om landsbygdssekreteraren är på semester el. dyl. skall inspektören ta kontakt med ELY-centralen. Flyghavre som observeras hos grannen inverkar inte på godkännandet eller förkastandet av en utsädesodling. 6.3.3.6 Bekämpningsplan/bekämpningsanvisning på en utsädesproduktionslägenhet Odlaren skall få en bekämpningsanvisning eller bekämpningsplan för ett skifte där flyghavre observeras. Bekämpningsanvisningen eller bekämpningsplan är synnerligen viktig, eftersom kommunen enligt den flyghavrelagen inte får utföra flyghavrefrihetskontroll utan bekämpningsanvisning. Bekämpningsanvisningen kan uppgöras av en 38 odlingsinspektör, och kommunens landsbygdssekreterare fattar beslut om anvisningen. Samtidigt avgör landsbygdssekreteraren huruvida föroreningen är så omfattande att lägenheten behöver en bekämpningsplan. Bekämpninganvisningen bifogas odlingsgranskningsprotokollet. Bekämpningsanvisningsblanketter fås från SITY och på Eviranet. När inspektören hittar flyghavre på en utsädesodling skall han genast underrätta kommunen om detta. Inspektören skall skicka bekämpningsanvisningarna till kommunen så snart som möjligt, så att landsbygdsmyndigheten hinner vidta nödvändiga åtgärder i tid. SITY meddelar om alla flyghavreobservationer till kommunens landsbygdssekreterare under efterföljande vinter. Med samma meddelande sänder SITY de uppgjorda bekämpningsanvisningarna till landsbygdssekreteraren, om anvisningen har bifogats odlingsgranskningsprotokollet. Inspektörerna kan även utföra flyghavrefrihetskontroller på skiften som är under uppsikt. SITY meddelar också om dessa flyghavrefrihetskontroller till kommunen under efterföljande vinter. Exempel på flyghavre i en utsädesodling och på en utsädesproduktionslägenhet. X UO = flyghavre = utsädesodling (alla UO:r är skiften i samma utsädesodling, där också övrig produktion av UO-sorter ingår) = annan odling, av en sort som inte produceras till utsäde Annan = UO 1 UO 2 skifte Annan xxxxx → Utsädesodlingen kan godkännas efter att flyghavren har plockats. UO 1 UO 2 UO 3 xxxx Det flyghavreförorenade skiftet UO 3 förkastas. UO 1 och UO 2 → –skiftena kan godkännas efter att flyghavren har plockats. UO x UO x UO → Hela utsädesodlingen förkastas. UO UO UO xxxxx → Hela utsädesodlingen förkastas Ett flyghavrefynd leder endast till förkastande av den aktuella utsädesodlingen, och lägenhetens övriga utsädesodlingar kan alltså godkännas. Exempel På en lägenhet produceras utsäde av två vetesorter. På ett skifte med den ena sorten hittas fem flyghavreindivider. Endast den utsädesodling där flyghavren hittats förkastas. Om flyghavre hittas i en flerårig utsädesodling, kan man följande år producera utsäde på de övriga skiftena i utsädesodlingen förutom på det skifte där flyghavren hittades. Utsäde kan inte produceras på skiftet som är under uppsikt i fråga om flyghavre, och beståndet av 39 den fleråriga arten på skiftet som är under uppsikt ska slås eller förstöras innan inspektören kommer till lägenheten. Inspektören kan inte godkänna utsädesodlingen av den aktuella sorten innan växtligheten på skiftet som är under uppsikt har förstörts. Exempel På en lägenhet produceras utsäde av Iki-timotej på tre skiften. På ett skifte med Iki observerades år 2014 en flyghavreindivid. Odlaren måste år 2014 förstöra växtligheten till exempel genom slåtter, besprutning och/eller plöjning. Om odlaren inte har förstört timotejväxtligheten år 2014, kan odlaren år 2015 ta en gräseller torrhöskörd från skiftet som är under uppsikt. När inspektören kommer till lägenheten ska beståndet vara slaget. Om så inte är fallet måste inspektören komma tillbaka för att konstatera att slåttern är gjord i god tid innan tröskningen av fröskörden. 6.3.3.7 Att fortsätta med utsädesodlingen på en lägenhet där flyghavre konstaterats Jordbruksskiftet där flyghavre observerats bildar ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre. Ett skifte som är under uppsikt omfattas av följande bestämmelser: - skiftet blir kvar under SITY:s uppsikt tills det konstateras vara fritt från flyghavre under två på varandra följande år. Nedan anges när granskningen av ett skifte under uppsikt godkänns som flyghavrefrihetskontroll. - skiftet granskas årligen i samband med odlingsgranskningen. - på ett skifte som är under uppsikt får man inte producera sorter som odlas till utsäde eller odla havre. på ett skifte under uppsikt får inte man inte grunda en flerårig frövall för utsädesproduktion. - på ett skifte som är under uppsikt får man inte grunda en utsädesodling det år då andra årets flyghavrefrihetskontroll utförs på skiftet. - storleken eller formen på skiftet som är under uppsikt får inte ändras. - på ett skifte som är under uppsikt skall bekämpningsanvisningen eller -planen (av landsbygdssekreteraren) följas. - kemisk bekämpning får inte användas på skiftet om inte planen eller anvisningen förutsätter detta. - om flyghavre förekommer på skiftet, skall den plockas eller bekämpas omedelbart. Antalet skiften som är under uppsikt Om det på en utsädesproduktionslägenhet förekommer flyghavre på ett jordbruksskifte (ett skifte är under uppsikt): - är utsädesproduktion tillåten för alla arter - kan utsädesproduktion bedrivas på andra skiften än skiftet som är under uppsikt Om flyghavre förekommer på två jordbruksskiften (två skiften är under uppsikt): - är utsädesproduktion tillåten av timotej, rödklöver, rybs och raps - kan utsädesproduktion bedrivas på andra skiften än skiftena som är under uppsikt Om flyghavre förekommer på tre jordbruksskiften (tre skiften är under uppsikt): - godkänns inte utsädesproduktion en så länge det finns fler än två skiften under uppsikt på lägenheten. Inspektören utför granskning på en lägenhet med skiften som är under uppsikt i fråga om flyghavre Odlingsinspektören granskar alltid ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre på en utsädesodlingslägenhet. Om det på skiftet som är under uppsikt finns en sådan växtart att en flyghavrekontroll inte kan utföras, skall inspektören endast fastställa växtarten. T.ex. 40 på rybs- eller rågåkrar kan granskningen inte utföras. Om flyghavren har bekämpats kemiskt, plockats eller på något annat sätt bekämpats på skiftet, skall skiftet inte granskas. Om det finns havre på ett skifte som är under uppsikt skall hela lägenhetens samtliga utsädesodlingar förkastas, och inga granskningar av utsädesodlingarna utföras. Om havre som odlas på ett skifte som är under uppsikt slås innan fröskörden mognar, kan utsädesodlingarna godkännas. Inspektören skall konstatera att odlingen har slagits före utsädesodlingarna godkänns. SITY skickar tillsammans med odlingsgranskningsprotokollet en karta som ritats föregående år över flyghavreförekomstens läge till odlingsinspektörerna. Man måste då ovillkorligen granskas de platser där flyghavre tidigare har hittats. Inspektören skall också kontrollera att bekämpningsanvisningen eller –planen har efterföljts. Om flyghavre konstateras på ett skifte som är under uppsikt skall flyghavren plockas innan utsädesodlingen kan godkännas. Flyghavrekontrollåren räknas då igen om från början. Om kommunens landsbygdssekreterare har utfört en granskning före odlingsinspektören behöver odlingsinspektören inte granska skiftet igen. Resultatet av granskningen skall dock antecknas i protokollet, med en anmärkning om att granskningen har utförts av landsbygdssekreteraren. Odlingsinspektören skall meddela kommunen om utförd granskning. Detta är väsentligt för att landsbygdssekreteraren skall veta att skiftet granskats. SITY önskar dock att om situationen t.ex. är den att - basskiftet är 10 ha, - andelen som är under uppsikt är 8 ha, - det på skiftet som är under uppsikt kan göras en flyghavrekontroll (rätt art och ingen flyghavrebekämpning gjord på skiftet), - det på resterande jordbruksskifte på 2 ha också med avseende på arten och bekämpningssituationen kan göras en flyghavrekontroll, granskar odlingsinspektören hela basskiftet på 10 ha och meddelar kommunen om utförd granskning. Orsaken till denna begäran är att odlaren på detta sätt också blir fri från kommunens anteckning om flyghavre. Kommunens arbete underlättas dessutom också när kommunens landsbygdssekreterare inte behöver granska hela basskiftet på nytt eller utföra en första granskning på bara 2 ha. SITY betalar i sådana situationer den extra granskningen av 2 ha. 6.3.3.8 Avförande ur flyghavreregistret och från SITY:s uppsikt Lägenheten avförs ur kommunens flyghavreregister när flyghavre inte har observerats vid den officiella flyghavrekontrollen under två på varandra följande somrar. Kommunen granskar alltid hela basskiftet, och från SITY:s uppsikt avförs det jordbruksskifte där flyghavre konstaterats. Granskningen måste utföras när flyghavren har bildat vippa. Granskningen godkänns inte som flyghavrekontroll, om - det på skiftet odlas havre, rybs, raps, senap, råg, kummin eller potatis - skiftet är i träda, i vall eller lider svårt av liggsäd - det på skiftet har bekämpats flyghavre t.ex. genom plockning, med bekämpningsmedel eller genom slåtter - andra odlingstekniska åtgärder förhindrar observation av flyghavre. Exempel På ett skifte som är under uppsikt har man anlagt en viltåker som har såtts in med olika arter. Kan flyghavrekontrollen utföras? 41 Godkännandet av en viltåker för flyghavrekontroll beror på vilka arter som har såtts och på skötseln av viltåkern. Viltåkrar kan i regel inte godkännas för flyghavrekontroll eftersom de ofta sås in med rybs, raps eller havre, och den av växtligheten är flerårig. Observationen av flyghavre är i praktiken mycket svår, om beståndet består av olika arter av olika höjd. Det samma gäller skiften där det finns rikligt med (höga) ogräsväxter, såsom mjölktistel. Om det inte är möjligt för inspektören att observera flyghavren ordentligt ska granskningen inte utföras. Kontroll av flyghavreskiften Vall Råg Rybs, raps Havre Potatis Radodlingsgrödor Lin Ärt Vete, korn Lin Ärt Vete, korn Viltåker Öppen/stubb/träda /etc. Odlaren uppger sig ha plockat flyghavren eller använt kemisk bekämpning Vad kontrolleras Skiftet som är under uppsikt kontrolleras inte, kontrollera bokföringen Vad antecknas i protokollet Anteckning: Ej kontrollerat Ersättning för kontrollen Ingen skild ersättning, ingår i grundavgiften Skiftet kontrolleras om odlaren uppger att flyghavren inte har bekämpats. Om odlaren uppger att flyghavren har bekämpats, kontrollera endast bokföringen. Skiftet som är under uppsikt kontrolleras inte, kontrollera bokföringen Skiftet som är under uppsikt kontrolleras inte, kontrollera arten och sorten i bokföringen. Anteckning: Har kontrollerats, ej bekämpat Betalas enligt den kontrollerade arealen Anteckning: Ej kontrollerat, har bekämpats Ingen skild ersättning, ingår i grundavgiften Anteckning: Ej kontrollerat Ingen skild ersättning, ingår i grundavgiften Anteckning: Ej kontrollerat, har bekämpats Ingen skild ersättning, ingår i grundavgiften Vem betalar för kontrollen, när arten som odlas och behandlingen av skiftet tillåter att kontrollen utförs Beskrivning av fallet Flyghavre hittades på ett skifte under uppsikt vid föregående års odlingsgranskning Flyghavre hittades på ett basskifte, som under året för fyndet var uppdelat i två odlingsskiften. Fyndet gjordes vid odlingsgranskningen. På lägenheten finns ett skifte med undantagslov Vem kontrollerar Odlingsinspektören Vem betalar Uppdragsgivaren Odlingsinspektören Uppdragsgivaren betalar för kontrollen av skiftet som är under uppsikt, Evira betalar för tilläggskontrollen av arealen. Kommunen/odlingsinsp ektören Om odlingsinspektören kontrollerar betalas det av Evira 42 6.3.3.9 Anskaffning av tilläggsjord och arrenderad jord till en utsädesproduktionslägenhet: Vid anskaffning av tilläggsjord eller arrenderad jord bör man försäkra sig om att området inte är infört i kommunens flyghavreregister. Om skiften på området likväl finns i kommunens flyghavreregister, är huvudprincipen att skiftena bildar skiften som är under uppsikt (se ovan). I specialfall kan undantagslov beviljas. Undantagslovet skall ansökas skriftligt på förhand från SITY. Anvisningar och blankett för sökande av undantagslov finns på adressen www.evira.fi och kan även fås från SITY. 6.3.3.10 Sammanslagning av två skiften, av vilka det ena finns i kommunens flyghavreregister Om en odlare slår ihop ett skifte som finns i flyghavreregistret med ett rent skifte, hanteras den del av det nybildade skiftet som finns i registret som ett skifte som är under uppsikt. På den rena delen kan utsädesproduktion alltså vara möjlig, men för den del som finns i flyghavreregistret gäller samma begränsningar som annars för ett skifte som är under uppsikt. Saken kräver dock alltid undantagslov av Evira och varje fall behandlas separat. Anvisningen gäller endast utsädesproduktion, och inverkar inte på flyghavreregistret som upprätthålls av kommunen. Det sammanslagna skiftet införs i sin helhet i flyghavreregistret. Litteratur om flyghavre: Jalli, H. och Paju, R. Hukkakaura. Kirjallisuuskatsaus 2002. MTT:n selvityksiä 8. Nätpublikation på adressen www.mtt.fi/mtts. Kasvinsuojeluseura ry. Lag och förordningar Lag om bekämpning av flyghavre (185/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av flyghavre (326/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om om flyghavre vid utsädesproduktion (2/2015). 6.4 Granskning av kontrollrutor Syftet med granskningen av kontrollrutor är att fastställa beståndets sortäkthet samt andelen främmande odlingsväxtarter och sjukdomsdrabbade individer i utsädesodlingen. Dessutom gör man observationer om ogräsförekomsten i kontrollrutorna. Målsättningen är att ge en klar och jämförbar bild av hurudan skörd odlingen kommer att ge. När inspektören anger sina observationer enligt mängden av främmande arter och sorter eller sjukdomsdrabbade individer per kontrollruta, minskar skillnaderna mellan inspektörer beträffande vad som är ’mycket’ och ’litet’. 6.4.1 Val av kontrollrutor och observationer på kontrollrutorna Inspektören väljer ut kontrollrutor på varje skifte som är i utsädesproduktion i förhållande till skiftenas arealer. Det lönar sig att räkna ut antalet kontrollrutor för respektive skifte på förhand innan granskningen inleds. Inspektören fördelar på förhand kontrollrutorna jämnt på de olika delarna av skiftet, så att de exakta platserna för kontrollrutorna väljs slumpmässigt. 43 Inspektören kan välja ut den exakta platsen för kontrollrutan exempelvis så att han på förhand beslutar att ta 40 steg framåt och därefter fem steg åt höger. Kontrollrutans plats får därefter inte ändras så att en avvikande planta som observeras bredvid den på förhand bestämda kontrollrutan kommer med, eller så att en sjukdomsdrabbad planta i kontrollrutan lämnas bort. Det kan likväl vara ändamålsenligt att flytta kontrollrutan om den råkar hamna på en exceptionellt dålig del av beståndet, där växtligheten är så gles eller har lidit av växtförhållandena så att inga tillförlitliga observationer beträffande sortäktheten kan göras. Kontrollrutorna granskas mycket noggrant och varje avvikande individ undersöks. Antalet avvikande individer, odlingsväxter av annan art och sjukdomsdrabbade individer som observeras på provrutorna antecknas på en separat minneslapp eller i ett häfte, varifrån endast de sammanlagda totalmängderna antecknas i protokollet. Noggrannare specificering behövs endast om det finns betydande skillnader i resultaten skiftena emellan, och t.ex. förkastande av ett skifte eller en del av det skulle förbättra skördens kvalitet väsentligt. Resultaten kan då vid behov ges på en separat karta eller annars specificeras skiftesvis i protokollet. 6.4.2 Kontrollrutornas antal För granskningen av kontrollrutor skall odlingsinspektören ställa antalet kontrollrutor i förhållande till odlingsarealen. Ju större odling som skall granskas, desto fler kontrollrutor görs upp. Om odlingen är större än 10 ha delas den i två eller flera lämpliga, högst 10 ha stora områden. Inspektören gör för varje 10 ha:s område upp minst det antal kontrollrutor som framgår av tabellen nedan. Minimiantalet kontrollrutor per odling är: Odlingens areal (ha) 1–2 3–4 5–7 8 -10 Kontrollrutornas antal minst (st.) 4 8 12 16 T.ex. på en 22 ha stor odling uppgörs minst 16 + 16 + 4 = 36 kontrollrutor, där man undersöker artrenhet, utsädesburna sjukdomar och sortäkthet. 6.4.3 Kontrollrutans storlek Kontrollrutans storlek varierar enligt växtart, utsädesklass som produceras och egenskap som skall observeras. Kontrollrutans storlek anges separat för respektive art och utsädesklass av arten i de artvisa anvisningarna nedan (avsnitt 7). T.ex. i en veteodling med certifikatutsäde av 1. generationen (C1) fastslås sortäktheten och utsädesburna sjukdomar på en 1 m2 kontrollruta och artrenheten på en 10 m2 kontrollruta. När granskningen görs lönar det sig inte att välja ut två skilda kontrollrutor för olika ändamål, utan i stället först observera äktheten, sjukdomarna och främmande sorter på en 1 m2 kontrollruta och sedan förstora kontrollrutan med 9 m2 till en större kontrollruta för undersökande av främmande arter. 44 6.4.4 Sortäkthet Inspektören undersöker sortäktheten i kontrollrutorna utgående från sortkännetecknen (se avsnitt 7). Växterna som växer i kontrollrutan granskas som individer. Inspektören observerar i huvudsak de primära sortkännetecknen. Om de primära sortkännetecknen inte passar in på individen som granskas observeras de sekundära kännetecknen. Om individen avviker märkbart från sortbeskrivningen och andra individer i växtbeståndet, konstaterar inspektören den vara en avvikande individ. Antalet avvikande individer antecknas i odlingsgranskningsprotokollet som avvikande individer (st.)/antalet undersökta kontrollrutor (st.) x kontrollrutornas storlek (m2). I protokollet antecknas alltid det sammanlagda antalet avvikande individer på kontrollrutorna. I protokollet skriver man också ett kort sammandrag över egenskaperna på basen av vilka de avvikande individerna identifierats. T.ex. i en odling av Belinda-havre: Inga kanthår på bladen. SITY beslutar om odlingen kan anses som sortäkta, när man också beaktar äkthetsresultaten från SITY:s försöksfält. 6.4.4.1 Godkännande eller förkastande av odlingen på basen av sortäktheten När inspektören har fastställt kontrollrutornas antal på basen av odlingens areal, får det totalt på odlingens provrutor finnas högst det antal avvikande individer som bestäms av gränserna för godkännande i tabellen nedan. Om t.ex. odlingens areal är 6 ha och man har gjort upp 12 st. kontrollrutor, skall utsädesodlingen godkännas och det finns högst 12 st. avvikande individer. Om den sammanlagda totalmängden av avvikande individer på provrutorna hamnar mellan gränserna för ”godkänd” och ”förkastad”, skall kontrollrutornas antal ökas med fyra i taget tills man når ett resultat. Kontrollrutornas antal utökas upp till 36 kontrollrutor. Om det då finns högst 43 st. avvikande individer kan odlingen godkännas. Om antalet avvikande individer är 44 eller högre förkastas odlingen. Gränsvärdena för godkännande och förkastande av en odlingsgranskning på basen av sortäktheten i förhållande till antalet uppgjorda kontrollrutor är: Kontrollrutornas antal 4 8 12 16 20 24 28 32 36 Antalet individer av främmande sorter Om lika många eller färre: Om flera: GODKÄNN FÖRKASTA 1 10 6 15 12 19 18 24 22 30 27 35 31 39 36 44 43 44 6.4.5 Främmande arter Under växtperioden skall skadliga främmande arter i mån av möjlighet avlägsnas från utsädesodlingen. Odlingsinspektören kan ge rensningsuppmaningar, som också skall 45 antecknas i protokollet. Det lönar sig till exempel att rensa bort råg från höstvete, även om den faktiska mängden råg är liten. Inspektören kan rekommendera att odlingen eller en del av odlingen förkastas, om förekomsten av sådana främmande arter som är svåra att sortera bort är så riklig att sorteringen inte är möjlig. Inspektören kan också rekommendera att en sämre och en bättre del av odlingen tröskas separat, om t.ex. förfrukten har vuxit igenom på bara ett skifte. För de artpar av vall-, vallbalj- och oljeväxter som är svåra att skilja åt på basen av utsädet används tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. På de artvisa sidorna i avsnitt 7 Arterna och granskningen av dem finns exempel på sådana artpar. Inspektören räknar ihop antalet individer av främmande arter på provrutorna och antecknar det sammanlagda antalet i odlingsgranskningsprotokollet. Om skiftena är mycket varierande kan inspektören göra en skiftesvis specifikation åt uppdragsgivaren. 6.4.6 Utsädesburna växtsjukdomar i spannmålsbestånd Flygsot på vete och korn, strimsjuka på korn och stinksot på vete samt sot på havre som konstateras vid odlingsgranskningen är en följd av förorenat grundutsäde. För uppdragsgivarens vidkommande är det ändå synnerligen viktigt att inspektören antecknar alla sjukdomsdrabbade individer som observeras på kontrollrutorna i protokollet. På så sätt kan uppdragsgivaren t.ex. förutse betningsbehovet. Förekomsten av individer som smittats av flygsot på vete och korn, strimsjuka på korn, stinksot på vete, havreflygsot eller mjöldryga antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. Antalet sjukdomsdrabbade individer anges som st./1 m2. Ifall inga växtsjukdomar förekommer på kontrollrutorna, men inspektören hittar sjukdomsdrabbade individer någon annanstans i beståndet, är det skäl att notera observationen t.ex. under ”anmärkningar” i protokollet. Stinksot får inte förekomma på en utsädesodling överhuvudtaget. Inspektören skall också anteckna förekoms4ter av bomullsmögel och vitrost i protokollet. Närmare information om identifieringen av utsädesburna sjukdomar finns i avsnitt 9. 6.5 Åtgärder som avtalats i samband med odlingsgranskningen Odlingsinspektören och odlaren kan avtala om olika åtgärder som förbättrar skördens kvalitet. Sådana är t.ex. - bortrensning av främmande arter - separat tröskning av ett skifte eller en del av ett skifte på grund av t.ex. främmande arter eller ogräsväxter - tröskning av områden med svår liggsäd som ett eget parti - bortrensning av avvikande individer (i undantagsfall, kontakta SITY separat) - bortrensning av ogräsväxter - att slå eller låta bli att tröska svårt ogräsdrabbade områden. Tröskning som eget parti kan rekommenderas endast då någon del av odlingen innehåller klart flera främmande arter eller ogräsväxter, som man inte hinner rensa bort. Om en sämre del tröskas tillsammans med en bättre del, kan den sämre delen öka sorteringsförlusterna avsevärt eller förorsaka att hela partiet förkastas. Det kan mycket väl 46 vara till fördel för odlaren att t.ex. hålla ett bättre och ett sämre skifte åtskiljda, och på så vis minska sorteringsförlusterna från den bättre delen. Om man avtalar om att lämna bort delar av odlingen skall detta nämnas i odlingsgranskningsprotokollet, och den del som lämnas bort föreslås förkastas. Ett område med vall- och vallbaljväxter som förkastas skall skötselslås. Om inspektören föreskriver att ett skifte skall slås, skall inspektören efter den avtalade tiden för slåttern kontrollera att den förkastade arealen faktiskt har slagits. 6.6 Utsädesodlingar avsedda för produktion av hybrider samt granskningen av dessa Hybridproduktion kan förekomma av bl.a. solros, raps, rybs och råg. Utsädesodlingar som är avsedda för produktion av en hybridsort granskas flera gånger under växtperioden, med undantag av hybridråg som granskas en gång under växtperioden. Inspektören skall separat fästa uppmärksamhet vid honlinjens hansterilitet, om man på åkern producerar en hybridsort med hjälp av en hansteril honlinje. Inspektören måste kontakta SITY när han granskar en utsädesodling, från vilken man har för avsikt att producera en hybridsort. För olika hybridtyper ställs olika slags fordringar, som måste tas i beaktande vid odlingsgranskningen. 6.7 Motiveringar till förkastande av en odling eller ett skifte (förutom flyghavre) Om det finns brister gällande exempelvis förfrukter eller isoleringsavstånd på en odling, skall odlingsinspektören uppmana odlaren att t.ex. tröska skiftena som separata partier. Det är också bättre för odlarens del att förkasta ett klart bristfälligt skifte eller uppmana honom att tröska skiftet som ett separat parti, än att låta bli att anmärka om saken och eventuellt förorsaka att hela skörden förkastas. Motiveringar till förkastande är bland annat: - Eventuell övrig produktion av sort som odlas till utsäde, av vilken skördas en mogen fröskörd. Om den övriga produktionen har grundats med en lägre certifierad utsädesklass än arealen som är avsedd för utsädesproduktion, förorsakar detta en klassänkning för den skörd som produceras på utsädesodlingen. I detta fall skall den övriga produktionen odlingsgranskas. Om den övriga produktionen har grundats med den lägsta certifierade utsädesklassen för arten eller inte grundats med certifikatutsäde överhuvudtaget, förkastas odlingen avsedd för utsädesproduktion. - Odlingens förfruktskrav uppfylls inte. - Isoleringsavståndskraven uppfylls inte. - Sortkännetecknen motsvarar inte den angivna sorten. - Stinksot på vete. Uppgifterna antecknas i odlingsgranskningsprotokollet i för dem avsedda punkter. 47 7 Arterna och granskningen av dem Stamutsäde och förädlarmaterial granskas för alla arter enligt reglerna för basutsäde. 7.1 Vete Förökningssätt Självpollinerande Utsädesklasser Basutsäde 1 gen. (B1) Basutsäde 2 gen. (B2) Basutsäde 3 gen. (B3) Förfruktsbegränsningar Basutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan vetesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan vetesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. För höstvete räknas grundläggningsåret som förfruktsår. Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för inblandning vid tröskningen Sortgruppering rekommenderas Råg (särskilt i höstvete), korn, havre, rågvete Vete och tvåradigt korn är i vissa falla svåra att skilja åt vid sorteringen => ange i protokollet om kornet är två- eller flerradigt Basutsäde 2 m2 Certifikatutsäde 1 gen. 1 m2 Certifikatutsäde 2 gen. 0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m) Artrenhet, kontrollrutans storlek Alla utsädesklasser 10 m2 Sjukdomar Flygsot på vete Stinksot på vete 1 m2 1 m2 Primära kännetecken Sekundära kännetecken - axbildning - beläggning: axet, bladslidan, flaggbladets undersida och stråaxeln - växtens höjd - axets form och täthet - borstlängden - axfärgen - stiplernas antocyaninfärg - skärmfjäll: behåring, skulderbredd, skulderform, uddens längd och form - ståndarnas antocyaninfärg 48 OLKAPÄÄ / SKULDRA MUOTO / FORM LEVEYS / BREDD MUOTO / FORM TIHEYS / TÄTHET TÄHKÄ / AX VÄRI / FÄRG KORRENNISKA / STRÅ NEDANFÖR AXET TÄHKÄ /AX HÄRMEISYYS / VAXÖVERDRAG VIHNEEN PITUUS / BORST: LÄNGD KEVÄTVEHNÄLAJIKKEIDEN TUNTOMERKKEJÄ / SORTKÄNNETECKEN HOS VÅRVETE 2015 Aallotar 4 5 vaalea/vit /\-II 5 4 4 5 Aino 4 6 vaalea/vit II-/\ 6 2-3 6 5 Amaretto 6 6 vaalea/vit /\ 4 3-4 4 5 Anabel 6 8 vaalea/vit /\ 5 5 6 7 Anniina 7 7 vaalea/vit II-\/ 7 3-4 5 3 Bjarne 3 4 vaalea/vit II-/\ 4 5 3 3 Dafne 7 7 vaalea/vit II 4 4 6 4 Demonstrant 6 7 vaalea/vit II 3 5 5 5 Draco 7 8 vaalea/vit /\ 6 3 4 5 Epos 5 5 vaalea/vit /\ 5 5 3 4 Herttua 5 5 vaalea/vit II 5 4 6 5 Krabat 6 8 vaalea/vit II 6 3 6 3 Kreivi 6 7 vaalea/vit /\ 5 4 4 4 Kruunu 4 5 ruskea/färgad /\ 5 4 4 5 Lennox 7 7 vaalea/vit /\ 4 3 3 7 Lumikki 6 6 vaalea/vit /\ 6 3 7 6 49 MUITA TUNTOMERKKEJÄ / ÖVRIGA KÄNNETECKEN Tsekkiläinen lajikekuvaus Manu 4 6 ruskea/färgad /\-II 4 3 50 4 6 OLKAPÄÄ / SKULDRA MUOTO / FORM LEVEYS / BREDD VIHNEEN PITUUS / BORST: LÄNGD MUOTO / FORM TIHEYS / TÄTHET TÄHKÄ / AX VÄRI / FÄRG KORRENNISKA / STRÅ NEDANFÖR AXET TÄHKÄ /AX HÄRMEISYYS / VAXÖVERDRAG Marble 9 7 vaalea/vit /\-II 4 4 4 5 Puntari 3 5 vaalea/vit II 6 5 5 6 Quarna 5 5 vaalea/vit II 6 1 5 3 Seance 6 7 vaalea/vit /\ 5 5 6 6 Sertori 6 6 ruskea/färgad II 7 9 2 3 Specifik 6 6 vaalea/vit II 5 2-3 5 4 Trappe 8 6 vaalea/vit /\-II 5 3-4 2-3 6 Wanamo 4 6 vaalea/vit /\ 6 2 4 6 Wappu 7 6 vaalea/vit II 5 5 3 5 Wellamo 4 6 vaalea/vit () 5 4 3 3 Wicki 7 6 vaalea/vit /\ 5 8 3 5 Zebra 5 6 vaalea/vit II 5 4 4 3 Katso selitykset syysvehnän alla / Se kommentar under höstvetet 51 MUITA TUNTOMERKKEJÄ / ÖVRIGA KÄNNETECKEN pitkävihneinen! kale kapea / skärmfjäll smal kärki usein taipunut / axet often böjs OLKAPÄÄ / SKULDRA MUOTO / FORM LEVEYS / BREDD MUOTO / FORM TIHEYS / TÄTHET TÄHKÄ / AX VÄRI / FÄRG KORRENNISKA / STRÅ NEDANFÖR AXET TÄHKÄ /AX HÄRMEISYYS / VAXÖVERDRAG VIHNEEN PITUUS / BORST: LÄNGD SYYSVEHNÄLAJIKKEIDEN TUNTOMERKKEJÄ / SORTKÄNNETECKEN HOS HÖSTVETE 2015 Ada 8 5-6 vaalea/vit II 3 2 3? 4 Arktika 4 4 vaalea/vit /\ 5 2 3 5 Ceylon 6 7 vaalea/vit /\ 4 4 5 7 Ellvis 6 8 vaalea/vit /\ 6 3 4 6 Event 6 8 vaalea/vit /\ 4 3 7 5 Frontal 8 8 vaalea/vit /\ 6 5 5 7 Gunbo 5 6 vaalea/vit /\ 5 2 2 5 Janne 7 6 vaalea/vit /\ 4 3 3 7 JB Asano 8 8 vaalea/vit /\ 3 3 5 5 Julius 6 7 vaalea/vit /\ 3 3 2 4 Lars 7 7 vaalea/vit /\-II 5 4 4 5 Mariboss 7 5 vaalea/vit /\ 5 4 5 6 Nelson 6 8 vaalea/vit II 5 3 4 5 Olivin 6 5 vaalea/vit /\-II 4 2 5 3-5 52 MUITA TUNTOMERKKEJÄ / ÖVRIGA KÄNNETECKEN olka pyöristynyt / skuldra rundad 3 5 5 OLKAPÄÄ / SKULDRA MUOTO / FORM 4 TÄHKÄ / AX VÄRI / FÄRG KORRENNISKA / STRÅ NEDANFÖR AXET TÄHKÄ /AX HÄRMEISYYS / VAXÖVERDRAG /\ LEVEYS / BREDD vaalea/vit VIHNEEN PITUUS / BORST: LÄNGD 5 TIHEYS / TÄTHET 6 MUOTO / FORM Skagen SW Magnifik 5 5 vaalea/vit /\-II 6 1-2 3 4 Tryggve 4 5 vaalea/vit /\ 6 2 3 5 MUITA TUNTOMERKKEJÄ / ÖVRIGA KÄNNETECKEN Urho 4 6 vaalea/vit II-\/ 7 3 2 1 Kaikki numeroilla ilmoitetut ominaisuudet on arvosteltu asteikolla 1-9. / Gradering har gjorts på skalan 19. Mitä pienempi arvo on, sitä aikaisempi-lyhyempi-harvempi-kapeampi lajike on. / Ju mindre numret är, desto tidigare-kortare-glesare-smalare är sorten. Tähkän muoto / Axets form: I I=tasapaksu/parallel, / \=kärkeen kapeneva/avsmalnande, \ /=kärkeen levenevä/klubbformig, ( ) = sukkulamainen/spolformig Olkapään muoto / Skuldras form: 1 = luisu/sluttande, 3 = hieman luisu/lätt sluttande, 5 = suora/plan, 7 = kohonnut/stigande 53 7.2 Korn Förökningssätt Självpollinerande Utsädesklasser Basutsäde 1 gen. (B1) Basutsäde 2 gen. (B2) Basutsäde 3 gen. (B3) Förfruktsbegränsningar Basutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan kornsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan kornsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för inblandning vid tröskningen. Sortgruppering är rekommenderas Råg, vete, havre, rågvete Tvåradigt korn och vete är i vissa falla svåra att skilja åt, ange i protokollet om kornet är två- eller flerradigt Basutsäde 2 m2 Certifikatutsäde 1 gen. 1 m2 Certifikatutsäde 2 gen. 0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m) Artrenhet, kontrollrutans storlek Alla utsädesklasser 10 m2 Sjukdomar Flygsot på korn Strimsjuka på korn 1 m2 1 m2 Primära kännetecken Sekundära kännetecken - antal rader i axet - antocyaninfärgen på bladöronen - axformen - skärmfjällens längd i förhållande till fröet - tidpunkten för axbildning - axställningen - basalborstens längd - hullingar på sidoryggnerverna på yttre blomfjället som omger kärnan - kanthår vid kärnans bukfåra - formen på fröets basaldel - längden, böjningen på axspindelns nedersta internod - fröets färg: antocyanin, alueronskiktets färg - växtens höjd - axtätheten - borstlängden i förhållande till axet, antocyaninfärgen 54 VI P 2t Annabell VI P 2t Anni Barke VI VIII P P 2t 2t P P Nej Ja Cerbinett a Charmay Columbu s Fairytale VI P 2t p Nej VI VI P P 2t 2t p p VI P 2t Fennica VI P Grace VI Harbinge r Ingmar Nedre del Övre del Nedersta Sort Amber Axspindelns segment Axböjning Hullingar på sidoryggnerv erna Basalborst Axtyp Basaldel Grup SORTKÄNNETECKEN HOS KORN 2015 Axform täthet medelmåttig, II pp täthet medelmåttig, II mp Rak gles-medelmåttig, II medeltät-tät, II eller lite A, kort täthet medelmåttig, II pp-k mp Rak svagt upphöjd Nej Nej Ganska tät, II Pn p-pp kort, böjd kk p Nej täthet medelmåttig, II pp-k kort, böjd kk 2t p Nej gles- medelmåttig, II p-pp keskinkertainen, böjd h-kk P 2t p Nej gles- medelmåttig, II Pp VI P 2t p Nej gles, II mp VI P 2t p Nej lite A, mycket gles N lång, tämligen böjd lång, böjd kk Iron VI P 2t p Nej gles- medelmåttig, II Pp aningen böjd Luhkas VI P 2t p Nej något gles, II mp Maaren VI P 2t p Nej gles II mp keskinkertainen, böjd kk Kort P P Nej Nej Övriga kännetecken medelkort, böjd kk medelkort, nästan rak Nästan rak Något kort mp-k sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga Rak Rak sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga olemattomat sivutähkylät Småaxen ganska upprätta sidosmåaxen uddformiga Någon hulling kan finnas 55 Nedersta Nedre del Övre del Axböjning na Hullingar på sidoryggnerver Basalborst Axtyp Basaldel Grup Axspindelns segment Sort Marthe VI P 2t p Nej Axform gles- medelmåttig, II mp Melius VI P 2t p Nej gles II pp något böjd Milford VI P 2t p Nej täthet medelmåttig II P något böjd Minttu VII V 2t p Nej täthet medelmåttig –tät Mp NFC Tipple Overture Posada IX P 2t l Nej gles - medelmåttig, II Mp IX VI P P 2t 2t l p Nej Nej täthet medelmåttig täthet medelmåttig II p-pp p-pp Propino Rambler Rusalka Saana IX VI VI VII P P P V 2t 2t 2t 2t l p p p Nej Nej Nej Nej gles - medelmåttig, II täthet medelmåttig, II pp-k pp-k Upphöjd Nästan rak lång, böjd kk kanthår vid bukfåran Mp Rak Medelkort Småaxen upprätta II Salome VI P 2t p Nej Medeltät-tät, II eller lite A, ganska kort täthet medelmåttig, II Solist VI P 2t p Nej gles-medeltät, lite A kk-n Soulmate Streif VI VI P P 2t 2t p p Nej Nej Mp Sunshine VI P 2t p Nej täthet medelmåttig, tasaleveä-spolformig gles, II Nästan rak Rak aningen böjd medelkort, aningen böjd keskinkertainen, böjd kk kort, aningen böjd något böjd P Mp Övriga kännetecken sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga sidosmåaxen uddformiga Något kort, något böjd kaleet jyvää pidemmät 56 Nedersta Nedre del Övre del Axböjning na Hullingar på sidoryggnerver Basalborst Axtyp Basaldel Grup Axspindelns segment Sort SW Mitja VI P 2t p Nej Axform täthet medelmåttig, II Pp Tocada Trekker VI VI P P 2t 2t p P Nej Nej gles II gles- medelmåttig, II p-pp pp Vilgott Zhana Jorma Jyvä Altti VI VI XV V I P P P P V 2t 2t 4t 4t 6t P P P L P Nej Nej Ja Ja Ja gles II medeltät, II ganska gles, II ganska gles, II medeltät, lite A p-pp pp n n mp brant brant brant inga blomfjäll Alvari Artturi III III V V 6t 6t l l Ja Ja pp n brant medel brant Aukusti III V 6t l Ja Täthet medelmåttig, II medeltät II, medellång medeltät, II mp brant härmeetön tähkä klent med hullingar på sidoryggnerverna alueronskiktet svagt färgat Brage Edel Edvin Eerik Einar Elmeri Erkki III I III III I I I V 6t V 6t V 6t V 6t V 6t V 6t V 6t l p l l p p p Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja mp n k mp k-n k mp brant brant brant brant brant brant brant Gaute Jalmari Justus Kaarle III III I III V V V V l l p l Ja Ja Ja Ja medeltät, II Gles -medeltät, II medeltät, II Gles -medeltät, II medeltät, II Gles -medeltät, II Tät, llite A, kort-medelmåttig medelgles, II Gles -medeltät, II gles, II gles- medeltät II mp n pp pp brant brant brant brant 6t 6t 6t 6t Något böjd Något böjd Övriga kännetecken sivutähkylät melko pystyt sidosmåaxen uddformiga hyvin vähän väkäsiä alueronskiktet färgat 57 Förklarning: l Ja Axform medeltät II mp brant III I I I III III I III III III V V V V V V V V V V 6t 6t 6t 6t 6t 6t 6t 6t 6t 6t l p p p l l p l l l Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Täthet medelmåttig II tät, A,tämligen kort ganska gles, II medelmåttig, II gles- medelmåttig II gles, II medelmåttig, II gles- medelmåttig II täthet medelmåttig, II ganska gles, II mp k n pp k mp-k pp mp mp mp brant mycket flack brant brant brant brant medel brant brant brant brant Övre del Nedre del 6t na V Nedersta Axböjning Hullingar på sidoryggnerver Basalborst Basaldel III Axtyp Grup Sort Kunnari(pil .) Olavi Polartop Ragna Severi Tiril Toria Vertti Vilde Voitto Wolmari Axspindelns segment Övriga kännetecken kanthår vid bukfåran alueronskiktet färgat klena hullingar Axböjning: vn= kraftigt böjt, n= böjt, k= medelmåttigt, mp= ganska upprätt, p= upprätt, hp= mycket upprätt Axform: II= jämntjock, A= avsmalnande mot spetsen Basalborst: k= korta, l= långa pil. = pilosum, kanthår vid bukfåran 58 7.3 Havre Förökningssätt Självpollinerande Utsädesklasser Basutsäde 1 gen. (B1) Basutsäde 2 gen. (B2) Basutsäde 3 gen. (B3) Förfruktsbegränsningar Basutsäde och stamutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan havresort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan havresort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för inblandning vid tröskningen Sortgruppering är rekommenderas Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) Korn, havre, råg, rågvete Flerradigt korn och havre är i vissa fall svåra att sortera => ange i protokollet om den främmande arten är fler- eller tvåradigt korn Basutsäde 2 m2 Certifikatutsäde 1 gen. 1 m2 Certifikatutsäde 2 gen. 0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m) Artrenhet, kontrollrutans storlek Alla utsädesklasser 10 m2 Sjukdomar Havreflygsot 1 m2 Primära kännetecken Sekundära kännetecken - tidpunkten för vippbildning - vippans form - vippgrenarnas ställning - skärmfjällens beläggning - växtens höjd - blomfjällen på kärnan - borstighet - kanthår på bladskivorna - hårighet på den översta noden - yttre blomfjällets vaxöverdrag, färg - antalet basalhår på fröet och deras längd - längden och bredden på fröets basalstjälk 59 HAVRESORTERNAS KÄNNETECKEN 2015 Lajike Ryhmä Kuoren väri Solmu Lehden reunakarvat Kantakarvat Röyhyn muoto Vippans form Helpeen härmeisyys Kaleiden härmeisyys asento ställning Blomfjällets vaxöverdrag Skärmfjällets vaxöverdrag 3 5 5 6 3 5 6 6 3 5 4 7 3 vaihtelee omväxlande 3 2 3 ei helpeitä, inga blomfjäll 5 Basalhår Röyhylletulo Vippgång Kasvin pituus Växten s längd Vihneitä Borst sijoittuminen orientering 2 Grupp Skalets färg Nod Bladskivans kanthår II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Keskipitkät, medellånga 4 4 Alku IV, XV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja Keskipitkät, medellånga 4 3 Aslak I ja II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej 5 4 3 Avanti XV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja 6 3 3 Avenuda XVII, XIII Kuoreton, Saknas Karvainen, Hårig On, Ja 5 5 Avetron Baub 2009.1968 (Harald) I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 4 7 2 3 5 4 5 I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 4 5 1 3 5 5 5 Bor 09091 IV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja lyhyet, korta 6 5 1 3 4 6 6 Belinda IV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja lyhyet, korta 6 4 1 3 5 7 6-7 Bettina IV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja 5 5 2 3 4 7 6 Eemeli II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta keskip.-pitkät medellånga långa 5 5 1 3 6 4 7 Fiia I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 5 4 4 3 5 3 6 Flocke I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 4 5 4 4 4 7 IV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja lyhyet, korta 4 4 2 5 5 7 Sort Akseli Iiris vaihtelee omväxlande keskip.-pitkät medellånga långa 3 Lajike Ryhmä Kuoren väri Solmu Lehden reunakarvat Sort Grupp Skalets färg Nod Bladskivans kanthår Ivory I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Julius II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej VII Kuoreton, Saknas Kalju, Kal Ei, Nej Lisbeth Helpeen härmeisyys Kaleiden härmeisyys asento ställning Blomfjällets vaxöverdrag Skärmfjällets vaxöverdrag 3 6 3 4 - 3 4 7 6 7 3 3 6 ei helpeitä, inga blomfjäll 4 5 5 1 2-3 3 6 4 4 5 1 4 3 5 Kantakarvat Basalhår lyhyetkeskip. Korta medellånga keskip.-pitkät medellånga långa Röyhyn muoto Vippans form Röyhylletulo Vippgång Kasvin pituus Växten s längd Vihneitä Borst sijoittuminen orientering 4 6 1 5 2 3 Marika II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Matty II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej keskip.-pitkät medellånga långa keskip.-pitkät medellånga långa Meeri I ja II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Keskipitkät, medellånga 4 4 2 3 4 3 5 Mirella II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Keskipitkät, medellånga 7 6 3 3 4 5 5 Niklas I JA II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Keskipitkät, medellånga 4 7 2 3 5 6 6 Obelix I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 3 4 1 3 5 4 4 Peppi II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej 5 4 2 3 6 4 6 Riina I, II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej 5 5 2 3 4 5 6 Ringsaker II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Pitkät, långa Ei sovellettavis sa Pitkät, långa jos löytyy? Om finns 3 5 2 3 4 3 5 Rocky I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 3 3 3 3 3 Roope V Keltainen, Gul Kalju, Kal Ei, Nej pitkät, långa 5 6 2 5 4 3 4 Lajike Ryhmä Kuoren väri Solmu Lehden reunakarvat Kantakarvat Röyhyn muoto Vippans form Helpeen härmeisyys Kaleiden härmeisyys asento ställning Blomfjällets vaxöverdrag Skärmfjällets vaxöverdrag 3 5 5 7 Röyhylletulo Vippgång Kasvin pituus Växten s längd Vihneitä Borst sijoittuminen orientering 3 6 4 Grupp Skalets färg Nod Bladskivans kanthår Sofiina I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Basalhår lyhyetkeskip. Korta medellånga Steinar XV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja Pitkät, långa 3 5 2 3 5 5 8 Suomi I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej 7 5 1 2 3 5 5 SW Ingeborg IV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja lyhyet, korta lyhyetkeskip. Kortamedellånga 4 4 2 2-3 3 5 4 SW Vaasa I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 4 4 3 2 5 6 5 Svala II Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej Pitkät, långa 3-5 3 6 3-2 3 5 4 Venla I Valkoinen, Vit Kalju, Kal Ei, Nej lyhyet, korta 5 5 3 3 5 3 5 XV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja medellånga långa 5 3 1 2 4 4 7 Sort Wilhelmiina Viviana XV Valkoinen, Vit Kalju, Kal On, Ja Röyhylle tulo: 3 aikaisin, 5 keskinkertaisesti, 7 myöhään Pituus: 1 hyvinlyhyt, 3 lyhyt, 5 keskinkertainen, 7 pitkä, 9 hyvin pitkä Vihneitä: 1 puuttuu/hyvinheikko, 3 heikko, 5 keskinkertainen, 7 voimakas Röyhynmuoto haarojen sijoittuminen: 1 toispuoleinen, 2 välimuoto, 3 tasapuolinen Röyhynmuoto haarojen asento: 1 pysty, 3 puolipysty, 5 vaakasuora, 7 riippuva, 9 voimakkaasti riippuva Helpeen ja kaleiden härmeisyys:1 puuttuu/hyvinheikko, 5 keskinkertainen, 9 hyvin voimakas Pitkät, långa 5 3 5 3 4 6 Vippgång : 3 tidig, 5 medelmåttig, 7 sen Längd: 1 mycket kort, 3 kort, 5 medelmåttig, 7 lång, 9 mycket lång Borstighet: 1 saknas/mycket svag, 3 svag, 5 medelmåttig, 7 kraftig Vippans form, vippgrenarnas orientering: 1 ensidig, 2 mellanform, 3 jämlik Vippans form, vippgrenamas ställning: 1 upprätt, 3 halvt uppträtt 5 vågrätt, 7 hängande, 9 kraftigt hängande Blomfjäll och skärmfjäll vaxöverdrag: 1 saknas/mycket svag, 5 medelmåttig, 9 mycket kraftig 7 Odlingsinspektörens handbok 2010 - Eviras anvisning 13036/1/sv 7.4 Råg Förökningssätt Korspollinerad Utsädesklasser, andra än hybrider Basutsäde 1 gen. (B1) Basutsäde 2 gen. (B2) Basutsäde 3 gen. (B3) certifikatutsäde (C1) Utsädesklasser, hybrider Basutsäde (B) (föräldralinjerna) certifikatutsäde (C) (hybridutsäde) Förfruktsbegränsningar Basutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan rågsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan rågsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. För höstråg räknas grundläggningsåret som förfruktsår. Isoleringsavstånd Andra än hybrider Basutsäde Certifikatutsäde 300 m 250 m Vid produktion av föräldralinjer (stam- och basutsäde) för hybrider -när utsädesproduktionen baserar sig på 1 000 m hansterilitet -när utsädesproduktionen inte baserar sig på hansterilitet 600 m Vid produktion av hybridutsäde 500m Sortbegränsningar På en lägenhet får endast en höstodlad sort och en vårodlad sort i taget produceras. Skadliga odlingsväxter Korn, havre, vete, rågvete Höstvete måste ovillkorligen antecknas i protokollet. Basutsäde 30 m2 Sortäkthet kontrollrutans storlek Artrenhet kontrollrutans storlek Sjukdomar Certifikatutsäde 10 m2 Vid hybridproduktion skall steriliteten för den hansterila linjen vara minst 98 %. Alla utsädesklasser 10 m2 Mjöldryga 10 m2 Primära kännetecken Sekundära kännetecken - växtbeståndets färg - beläggning: bladslidan, axet - tidpunkten för axgång - höjd - axets ställning, längd, täthet, form - längden på bladet nedanför flaggbladet - stråets hårighet nedanför axet - aleuronskiktets färg 63 Odlingsinspektörens handbok 2010 - Eviras anvisning 13036/1/sv RÅGSORTERNAS KÄNNETECKEN Lajike Tidig-het Arantes Brasetto Caspian Dankowskie Agat Evolo (* Iivo vårråg 4 5 4 5 5 Juuso Kapitän Picasso ( Reetta vårråg 5 5 5 Rogo vårråg Växtbeståndets färg 2015 Axets längd Axets form / \ II - / \ / \ gråskiftande grönt medel grönt 3 5 3 3 4 5 ljus grönt Grått Grått grått 4 4 5 5 II II - / \ II II 4 / \ Grått Grått / \ II - / \ Övriga kännetecken Axet som moget vågrätt Hybrid hybrid tähkä härmeinen Kortstråig, axet som moget vågrätt -nerför Axet glest - medelmåttigt, som moget halvt upprätt - vågrätt Axet böjer sig lodrätt, behåringen nedanför axet rikligare än genomsnittet Syntetisk sort Mycket kortstråig, axet böjer sig, medelmåttigt – tätt Axet som moget halvt upprätt Behåringen nedanför axet mycket lite Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9. Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten. Axform: II= jämntjock, / \= avsmalnande mot spetsen, \ /= klubbformig, ( ) = spolformig (* Hybridivanhempien kuvaukset saatavissa pyydettäessä 64 Odlingsinspektörens handbok 2010 - Eviras anvisning 13036/1/sv 7.5 Rågvete Förökningssätt Självpollinerande och korspollinerade sorter Utsädesklasser, andra än hybrider Basutsäde 1 gen. (B1) Basutsäde 2 gen. (B2) Basutsäde 3 gen. (B3) certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) Utsädesklasser, hybrider Basutsäde (B) certifikatutsäde (C) Förfruktsbegränsningar Basutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan rågvetesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan rågvetesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Självpollinerande sorter Basutsäde 50 m Certifikatutsäde 20m Korspollinerade sorter Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek Artrenhet, kontrollrutans storlek Basutsäde 300 m Certifikatutsäde 250 m Endast en korspollinerade sort i taget får produceras på en och samma lägenhet. Korn, havre, råg, vete Självpollinerande sorter Basutsäde Certifikatutsäde 1 gen. 2 m2 1 m2 Certifikatutsäde 2 gen. 0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m) Korspollinerade sorter Basutsäde Certifikatutsäde Alla sorter och utsädesklasser 30 m2 10 m2 10 m2 65 Odlingsinspektörens handbok 2010 - Eviras anvisning 13036/1/sv 7.6 Ärt Förökningssätt Självpollinerande Utsädesklasser Basutsäde (B) certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan ärtsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek Artrenhet, kontrollrutans storlek Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för inblandning vid tröskningen Inga sortbegränsningar Spannmål som odlas som stödväxt kan vara ocertifierad (överenskommes med packeriet) Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 1 gen. Certifikatutsäde 2 gen. Alla utsädesklasser 10 m2 10 m2 10 m2 Sjukdomar Primära kännetecken Sekundära kännetecken - förekomst av småblad - antalet noder - stiplernas marmorering, antocyaninring - höjden efter blomningen - blommans färg - småbladets storlek - blomningstid - stipelns storlek, form - formen på baljändan - antalet blommor - seglets storlek, övre hackets djup, nedre kantens form och förekomsten av tagg - fodrets storlek och ställning - baljans längd och bredd - böjning, färg 66 LEHDYKÄT/ SMÅBLAD KORVAKKEET/ STIPLERNA YLÄVERHOLEHDET/ FODRETS ÖVRE FLIKAR lajike/ sort pituus/ längd leveys/ bredd laikkuisuus/ fläckighet Antti 4 4 4 Ei/ Nej Brutus 6 6 4 Ei/ Nej 5 Ei/ Nej 5 Hulda leveys/ bredd muoto/form 4 2 TERIÖ/ KRONA Purjeen alareunan Purjeen muoto/ leveys/ seglets seglets nederkant, bredd form SIEMENEN VÄRI/ FRÖS FÄRG PALKO/ BALJ pituus/ längd leveys/ bredd Kärjen muoto/ spets form 5 9 vihreä/ grön 3 3 2 5 8 vihreä/ grön 4 6 2 1 6 6 vihreä/ grön 5 5 2 Ingrid 5 5 5 Ei/ Nej 5 2 6 7 keltainen/ gul 4 3 2 Jermu 5 5 7 Ei/ Nej 4 2 5 7 keltainen/ gul 1 1 2 Julia 5 5 2 Ei/ Nej 6 7 keltainen/ gul 4 2 Jymy 6 5 5 Ei/ Nej 6 2 7 9 vihreä/ grön 4 4 2 4 Ei/ Nej 4 2 4 7 vihreä/ grön 4 5 2 5 9 vihreä/ grön 4 4 2 Karita Nitouche 5 4 3 Ei/ Nej Rocket 5 5 7 Ei/ Nej 5 2 5 5 keltainen/ gul 5 4 2 Rokka 5 4 6 Ei/ Nej 5 2 5 8 vihreä/ grön 5 4 2 Sohvi 5 5 4 Kyllä/ Ja 2 5 6 vihreä/ grön 5 2 3 Ei/ Nej 4 6 7 keltainen/ gul 4 5 2 5 Ei/ Nej 5 5 7 keltainen/ gul 3 5 2 Sunna Tonga 5 3 2 67 Odlingsinspektörens handbok 2010 - Eviras anvisning 13036/1/sv 7.7 Bondböna, lupiner Förökningssätt Korspollinerad Utsädesklasser Basutsäde (B) Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan bondbönesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) Sortbegränsningar Minst 3 år efter att på odlingen senast har odlats en annan lupinsort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Till andra bestånd av samma art (annan sort) Avsedda för fröuppförökning odlingen högst 2 ha 200 m odlingen över 2 ha 100 m Avsedda för foderproduktion odlingen högst 2 ha 100 m odlingen över 2 ha 50 m Ingen sortbegränsningsgruppering Skadliga odlingsväxter Övriga lupinarter Sortäkthet, kontrollrutans storlek Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Artrenhet, kontrollrutans storlek Basutsäde Certifikatutsäde 30 m2 10 m2 Isoleringsavstånd Sjukdomar Primära kännetecken, bondböna Primära kännetecken, lupiner - mörk fläck på blomman - blommans färg - antalet internoder före första blomklasen - bladens färg - längden på det yttersta småbladet under den översta blommande noden - växtens höjd - baljans längd, bredd, böjning - baljans längd, i mitten av huvudblomningen - baljornas ställning 68 7.8 Oljedådra (Camelina) Förökningssätt Korspollinerad Utsädesklasser Icke sortbetecknat kommersiellt (K) Förfruktsbegränsningar Rekommendation: minst 5 år efter att på odlingen senast har odlats korsblommiga arter (p.g.a. sjukdomsrisken) Isoleringsavstånd Inga krav Sortbegränsningar Inga begränsningar Skadliga odlingsväxter Rybs, raps Skaldiga ogräs Småsnärjmåra Artrenhet, kontrollrutans storlek 10 m2 Sjukdomar Förekomst av vitrost noteras i protokollet Anmärkning Vid produktion av Camelina bör man ta i beaktande att frön av rybs och raps kan vara svåra att sortera bort från Camelina-skörden. Vid utsädesproduktion lönar det sig också på grund av sjukdomsrisken att tillämpa en fem års växtföljd, så att man som förfrukt till Camelina under fem år inte har haft andra korsblommiga arter såsom rybs, raps eller kålväxter. Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.9 Lin Gäller olje- och spånadslin. Förökningssätt Självpollinerande Utsädesklasser Basutsäde 1 gen. (B1) Basutsäde 2 gen. (B2) Basutsäde 3 gen. (B3) Förfruktsbegränsningar minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan linsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för inblandning vid tröskningen Det rekommenderas att endast en sort odlas på en lägenhet Isoleringsavstånd Sortbegränsningar certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde 2 gen. (C2) certifikatutsäde 3 gen. (C3) Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Artrenhet, kontrollrutans storlek Sjukdomar Alla utsädesklasser 1 m2 Primära kännetecken Sekundära kännetecken Blommans färg Växtens höjd Utsädesproduktion av två sorter i Finland (situationen 2014) Egenskap Laser blommans färg och storlek vit, liten Heljä violett, mellanstor kronblad veckade ej veckade ståndarsträngens övre del ståndarknapp vit gulaktig blå blåaktig pistillens bas vit blå frökapsel liten liten - medelstor 70 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.10 Solros Förökningssätt Självpollinerande Utsädesklasser Basutsäde (B) Certifikatutsäde (C) Förfruktsbegränsningar minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan solrossort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Sortbegränsningar Basutsäde, hybrider Basutsäde, andra än hybrider Certifikatutsäde 1 500 m 700 m 500 m Inga begränsningar Skadliga odlingsväxter 30 m2 Sortäkthet och artrenhet, kontrollrutans storlek Basutsäde Hybridproduktion Minst två odlingsgranskningar under växtperioden. För att man skall kunna observera hansteriliteten skall åtminstone en granskning utföras under blomningen. Certifikatutsäde 10 m2 Den som granskar hybridsorter för första gången skall ovillkorligen kontakta SITY före den första granskningen. Artrenhet, kontrollrutans storlek Sjukdomar Primära kännetecken Alla utsädesklasser 10 m2 1 m2 Sekundära kännetecken Kontakta SITY 71 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.11 Hampa Förökningssätt Utsädesklasser Korspollinerad Sorterna kan vara monoika (han- och honblommor i samma växtindivid) eller dioika (han- och honblommor i olika växtindivider, t.ex. Finola) Utsädesklasserna är beroende av om sorten är monoik eller dioik Monoika sorter Dioika sorter Basutsäde. gen. (B) Basutsäde. gen. (B) Certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde gen. (C) Certifikatutsäde 2 gen. (C2) Förfruktsbegränsningar minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan hampasort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Monoika sorter Basutsäde Certifikatutsäde Sortbegränsningar 5 000 m 1 000 m Dioika sorter Basutsäde Certifikatutsäde 400 m 200 m Endast en sort får vara i utsädes- eller annan produktion på en och samma lägenhet Skadliga odlingsväxter Sortäkthet, kontrollrutans storlek Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Artrenhet, kontrollrutans storlek Alla utsädesklasser 10 m2 Sjukdomar 72 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Utsädesproduktion av två sorter i Finland (situationen 2014) Honväxt, lägre än hanväxterna Foto Kaarina Paavilainen Hanväxt, högre än honväxterna, blommorna stora och framträdande 73 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.12 Rybs och raps Vid granskningen noteras huruvida det finns rybs bland rapsen eller vice versa. Kännetecken som åtskiljer rybs och raps Egenskap Rybs Raps Bladfärg Helt grön Blåskiftande grön Storlek Skörare och kortare (skidor, skaft, blommor o.s.v.) Nedre bladen ofta håriga Större i alla avseenden, grövre stjälk Vaxbeläggning på de nedre bladskivorna Saknas Finns Blommor som just slagit ut Sträcker sig högre än knopparna Är på samma nivå som knopparna Stjälkbladen Basen omsluter stjälken helt Basen omsluter stjälken och hållet endast delvis Bladskivornas hår Bladen kala (saknar hår) Rybs är av samma art som rova, och de påminner om varandra. Rybs och kinakål är av samma art. Raps är av samma art som kålrot, och de påminner om varandra. En skada kan påverka utseendet och tillväxten hos rybs och raps mycket kraftigt. Exempelvis kan en skada på en ung växt åstadkomma en kraftig tillväxt, vilket kan leda till att växtindividen som skadats som ung kan bli avsevärt högre än det övriga beståndet och ha en relativt stabil stjälk. När man söker efter avvikande växter lönar det sig därför alltid att undersöka basen på exceptionellt stora rybs- och rapsindivider ifall de skulle vara skadade. Skadade växter räknas inte som avvikande. Områden utan klorofyll som ibland observeras på bladen är inte ett tecken på avvikelse. En blomfärg som avviker från den dominerande färgen är ett tecken på avvikelse. Rybs- och rapshybrider Odlingar avsedda för produktion av rybs- och rapshybrider skall granskas tre gånger under växtperioden. Den första granskningen görs före blomningen, den andra i mitten av blomningen och den tredje i slutet av blomningen. Vid hybridproduktion skall den hansterila linjens sterilitet vara minst 98 %. 74 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.12.1 Rybs Förökningssätt Utsädesklasser Förfruktsbegränsningar Korspollinerad Basutsäde (B) Certifikatutsäde (C) Minst 5 år efter att på odlingen senast har odlats en annan rybssort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Isoleringsavstånd Andra än hybrider Basutsäde 400 m Certifikatutsäde 200 m Vid produktion av hybridutsäde Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Skadliga ogräs Sortäkthet kontrollrutans storlek Hybridproduktion Artrenhet, kontrollrutans storlek Sjukdomar Basutsäde (föräldralinjerna) 500 m Certifikatutsäde (hybridproduktion) 300 m På en och samma lägenhet tillåts endast odling av en sort i taget. Höst- och vårrybs är samma art. Raps, senap Småsnärjmåra Andra än hybrider Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Hybridproduktion: kontakta SITY. Se även avsnitt 7.11. Den som granskar hybridsorter skall ovillkorligen kontakta SITY före den första granskningen Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten används då det är fråga om arter som är svåra att skilja åt på basen av utsädet. T.ex. rybs – raps. Bomullsmögel 1 m2 2 I protokollet anges st./1 m , vid riklig förekomst anges %-uppskattning Primära kännetecken - beståndets färg, tidighet - blomfärg Sekundära kännetecken - de nedre bladens flikighet och tandning - skidans egenskaper: sprötets och basens längd, skidans färg - stjälkens längd, tjocklek, tendens att lägga sig 75 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.12.2 Raps Förökningssätt Utsädesklasser Korspollinerad Basutsäde (B) Förfruktsbegränsningar Minst 5 år efter att på odlingen senast har odlats en annan rapssort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. En rapshybrid skall produceras på ett åkerskifte där det inte odlats korsblommiga växter på fem år. Andra än hybrider Isoleringsavstånd Certifikatutsäde (C) Basutsäde 200 m Certifikatutsäde 100 m Vid produktion av hybridutsäde Sortbegränsningar Skadliga odlingsväxter Skadliga ogräs Sortäkthet, kontrollrutans storlek Hybridproduktion Artrenhet, kontrollrutans storlek Sjukdomar Basutsäde 500 m Certifikatutsäde 300 m På en och samma lägenhet tillåts endast odling av en sort i taget. Höst- och vårraps är samma art, varvid sortbegränsningen också gäller dem. Rybs, senap Småsnärjmåra Andra än hybrider Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Hybridproduktion: kontakta SITY. Se även avsnitt 7.11. Den som granskar hybridsorter för första gången skall ovillkorligen kontakta SITY före den första granskningen. Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten används då det är fråga om arter som är svåra att skilja åt på basen av utsädet. T.ex. rybs – raps. Bomullsmögel 1 m2 2 I protokollet anges st./1 m , vid riklig förekomst anges %-uppskattning Primära kännetecken Sekundära kännetecken - beståndets färg, tidighet - skidans egenskaper: sprötets och basens längd, skidans färg - de nedre bladens flikighet och tandning - blomfärg - stjälkens längd, tjocklek, tendens att lägga sig 76 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Vårrybs Sort Apollo Aurea CL Cordelia Eos Henrika Hohto Juliet SW Petita SW Rebus Tuli Valo Vårraps Sort 2015 Stjälkens längd Skida:längd Skida: bredd Skida:längd av skidspröt Skida: längd av skaft 6 6 6 6 6 4 4 4 2 3 7 5 5 5 5 6 6 5 5 5 7 9 8 9 6 5 5 5 5 6 6 6 5 5 5 5 5 5 6 4 5 5 5 5 5 5 4 5 5 5 6 6 6 4 5 2015 Skida:längd Skida: bredd Stjälkens längd Skida:längd av skidspröt Skida: längd av skaft Anmärkningar tål imidazolinoniherbicid, tidig Anmärkningar Belinda 5 4 5 4 3 hybrid, tål imidazolinoni-herbicid Brando 6 6 4 6 6 Hybrid Campino 5 5 5 5 5 DK 7150 CL 5 3 4 3 4 DK 7160 CL 3 4 5 4 5 Highlight 5 7 3 3 4 Ilves 5 3 7 2 8 Majong 6 5 6 5 6 hybrid, varren pituudessa vaihtelua Marie Merryl 5 7 4 6 4 tidig 3 5 5 4 5 tidig Proximo 5 3 5 3 5 Sheik 5 5 5 4 7 Smilla 4 6 4 5 6 Tamarin 4 4 5 6 7 Trapper Wildcat 4 5 6 5 4 5 5 5 5 5 Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9. Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten. 77 hybrid, tål imidazolinoni-herbicid hybrid, tål imidazolinoni-herbicid hybrid tidigaste, hybrid Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.13 Kummin Förökningssätt Korspollinerad Utsädesklasser Basutsäde (B) Certifikatutsäde (C) Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (K) Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan kumminsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Gäller inte på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde. Förfruktsbegränsningar Inga begränsningar Isoleringsavstånd Sortbegränsningar Basutsäde 400 m Certifikatutsäde 200 m Icke sortbetecknat Inga krav kommersiellt På en och samma lägenhet tillåts endast odling av en sort i taget. Gäller inte på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde. Skadliga odlingsväxter Lin Skadliga ogräs Baldersbrå, tistel, gråbo, harkål Sortäkthet Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Om kumminproduktionen av avsedd för produktion av kryddväxter, kan kummin produceras som icke sortbetecknat kommersiellt utsäde. I detta fall gäller inga förfrukts- eller isoleringsavståndskrav på kumminet och utsädesproduktionen begränsas inte av övrig kumminproduktion. Utsädesklassen som produceras är icke sortbetecknat kommersiellt utsäde. Artrenhet, kontrollrutans storlek 78 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.14 Timotej, ängssvingel, rödsvingel, rörsvingel, hundäxing Förökningssätt Korspollinerade Antal skördeår 3 år i följd 4 år i följd 5 år i följd andra än rörflen, rörsvingel, timotej Timotej rörflen, rörsvingel Utsädesklasser Basutsäde Certifikatutsäde Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan sort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Anläggningsåret är inte förfruktsår Isoleringsavstånd Odlingar under 2 ha Basutsäde 200 m Certifikatutsäde 100 m Odlingar över 2 ha Basutsäde 100 m Certifikatutsäde 50 m Sortbegränsningar På en och samma lägenhet rekommenderas endast odling av en sort av samma art i taget. Skadliga odlingsväxter För ängssvingel: rajgräs, timotej Skadliga ogräs Svingel, rajgräs: kvickrot, harkål, baldersbrå, kummin Timotej: kvickrot, baldersbrå, kruståtel, svinmålla, åkergyllen, skräppor Basutsäde 30 m2 Sortäkthet, kontrollrutans storlek Artrenhet, kontrollrutans storlek Primära kännetecken - individens längd - växtsätt, beståndets färg - tidpunkten för axgång, utvecklingsstadium 10 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Resultatet antecknas, medför inte förkastande Om en främmande art är svår att åtskilja på basen av utsädet används kontrollrutorna och tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. T.ex. rajgräs – ängssvingel. Sekundära kännetecken Alla utsädesklasser - flaggbladets längd och bredd - axets längd när det är fullt utvecklat - bladens bredd 79 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Timotej och ängssvingel För vissa uppmätta egenskaper är variationerna större än för andra. Den sortvisa variationskoefficienten berättar hur många procent individerna i genomsnitt avviker från medeltalet för egenskapen. I strålängden förekommer mindre variationer mellan individerna än i flaggbladets och blomställningens längd. Strålängden hos enskilda individer avviker i genomsnitt 9 – 14 % från genomsnittslängden. Hos timotej avviker blomställningens längd 20 – 25 % och flaggbladets längd 25 – 34 % från det uppmätta genomsnittet. Hos ängssvingel avviker flaggbladets bredd 21 – 26 % och längden 25 - 32 % från det uppmätta genomsnittet. Ju mindre variationskoefficienten är, desto tillförlitligare är egenskapen vid bestämningen av avvikande individer. Timotei Sort Höjd 2015 Blomningsti d Flaggblad ets längd Flaggbladets bredd Axets längd Anmärkningar Grindstad 5 2 4 5 3 Haukila 6 4 5 5 6 Iki 6 4 5 5 6 Jonatan 6 4 6 5 7 Lidar 4 3 5 5 2 Kort strå och axet Niilo 5 7 6 6 6 Nokka 7 4 6 6 5 Axet lång och bred, stråna böjer sig Lång (vissa år). Upprätt och kort flaggblad i förhållande till längden. Upprätt växtsätt Nuutti 3 8 4 5 3 Rakel 4 3 4 5 3 Rhonia 5 4 5 5 4 Rigel 4 2 4 5 5 Rubinia 6 4 5 5 4 Saga 6 4 6 6 7 Switch 6 4 5 6 5 Tammisto II 5 4 5 5 5 Tenho 5 4 5 4 5 2 7 6 6 Tryggve 6 Tuukka 5 4 5 5 6 Tuure 5 4 4 5 5 Uula 6 6 5 5 6 Vega 4 3 4 4 5 Vähäsöyrinki 4 4 5 5 6 Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9. Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten. 80 Tidigaste, beståndet ljust, kort ax i förhållande till strålängden Stråna böjer sig när mognaden framskrider Kort, spenslig sort Tämligen långt flaggblad i förhållande till strålängden, smalt ax, smäcker sort Bredbladig och stabil sort Rätt hög, relativt smalbladig Tidig, relativt kort sort; spenslig, smalt strå, beståndet mörkare än hos Grindstad Beståndet mörkt Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Ängsvingel Sort Antti Höjd 6 2015 Blomningst id Flaggbladets längd 6 Flaggbladets bredd 5 Anmärkningar 6 Täml. svagt strå, smala blad, lägger sig som den första Boris 6 6 5 6 Rödare än Salten, tämligen svagt strå, lägger sig Eevert 5 4 2 2 Fure 7 6 5 6 Ilmari 6 6 5 5 Inkeri 6 7 6 5 Kalevi 5 6 5 5 Kasper 6 7 5 5 Tämligen stabilt strå Lägger sig lätt, tidigare än Antti, flaggbladet något längre och smalare än hos andra sorter Täml. svagt strå, lägger sig, strårikare än Salten Klaara 5 7 4 5 SW Minto 5 7 4 3 Salten 7 7 5 6 SW Revansch 6 6 5 5 Valtteri 5 7 5 5 Rörsvingel 2015 Sort Höjd Blomningst id Flaggbladets längd Flaggbladets bredd Karolina 8 8 6 6 Kora 9 3 7 6 Retu 9 5 8 7 Swaj 8 3 7 5 Stadig med få strån, bladen täml. breda och glansiga, står upprätt som sista sort Anmärkningar Vippor böjer sig Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9. Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten. 81 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.15 Rajgräs Engelskt rajgräs, westerwoldiskt rajgräs, italienskt rajgräs Förökningssätt Korspollinerade Antal skördeår Fleråriga arter 3 år i följd. Skördeårens antal räknas från det år då den första fröskörden bärgas. Mellanår ökar inte skördeårens maximala antal. Basutsäde certifikatutsäde Utsädesklasser Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan sort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Anläggningsåret är inte förfruktsår. Isoleringsavstånd Odlingar under 2 ha Basutsäde 200 m Certifikatutsäde 100 m Odlingar över 2 ha Basutsäde 100 m Yli 2 ha viljelyksillä Certifikatutsäde 50 m Sortbegränsningar På en och samma lägenhet rekommenderas endast odling av en sort av samma art i taget. Skadliga odlingsväxter Skadliga ogräs Andra rajgräsarter, ängssvingel, kummin Kvickrot, harkål Sortäkthet kontrollrutans storlek Artrenhet kontrollrutans storlek Basutsäde Certifikatutsäde gen. Basutsäde Certifikatutsäde 50 m2 10 m2 30 m2 10 m2 Om den främmande arten är ett annat rajgräsart används kontrollrutorna och tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. T.ex. engelskt rajgräs – italienskt rajgräs. Om den främmande arten är en annan art som är svår att åtskilja används kontrollrutorna som gäller artrenheten och tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. T.ex. engelskt rajgräs – ängssvingel. Primära kännetecken Sekundära kännetecken - individens längd - flaggbladets längd och bredd - växtsätt - axets längd när axet är fullt utvecklat - tidpunkt för axgång, utvecklingsstadium - beståndets färg - bladens bredd 82 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.16 Rödklöver, alsikeklöver, vitklöver Förökningssätt Korspollinerade Antal skördeår 3 år i följd andra än vit sötväppling (honungsklöver), getruta vit sötväppling (honungsklöver), getruta 5 år i följd Utsädesklasser Förfruktsbegränsningar Isoleringsavstånd Skördeårens antal räknas från det år då den första fröskörden bärgas. Mellanår ökar inte skördeårens maximala antal. Basutsäde certifikatutsäde Minst 3 år efter att på odlingen senast har odlats en annan sort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. Anläggningsåret är inte förfruktsår. Odlingar under 2 ha Basutsäde 200 m Certifikatutsäde 100 m Odlingar över 2 ha Basutsäde 100 m Certifikatutsäde 50 m Sortbegränsningar På en och samma lägenhet rekommenderas endast odling av en sort av samma art i taget. Skadliga odlingsväxter Alsikeklöver: rödklöver, rybs Rödklöver: alsikeklöver, rybs Skadliga ogräs Sortäkthet kontrollrutans storlek Artrenhet kontrollrutans storlek Rödklöver, alsikeklöver: svinmålla, kvickrot, syror, måror, baldersbrå, penninggräs, dån, stjärnblommor (vid tröskningen), slide Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Anmärkning Om den främmande arten är alsikeklöver i rödklöver eller vice versa används kontrollrutorna och tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. Det finns diploida och tetraploida sorter av rödklöver. De diploida sorterna är mindre till storleken (längd, bladstorlek, blomställning) än de tetraplodia sorterna. Primära kännetecken - individens längd - växtsätt Sekundära kännetecken - bladens storlek - andelen växter med vita fläckar - blomningstid, utvecklingsstadium - beståndets färg - blomställningens färg 83 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Rödklöver Sort Blomningstid 2015 Bladlängd Stälkens längd Bladbredd Betty 3 4 5 6 Bjursele 3 4 4 4 Anmärkningar Låg, småbladig, ännu tidigare är Bjursele, tetraploid Tidig, vitfläckiga individer förekommer, i övrigt mörka blommor, diploid Isomäki Jesper Jokioinen 8 6 5 4 Diploid 7 5 4 4 Diploid 9 5 5 5 Lone Perttuli Saija 8 7 6 6 Vitblommiga individer med senare blomning ca 5 %, sen sort, diploid Tetraploid 2 5 4 4 Alkuperäiskasvilajike, diploid 5 5 5 5 Diploid SW Torun 6 6 6 8 Stora blad, tetraploid SW Yngve 6 5 5 5 Stora blad, tetraploid Varte 3 3 6 7 Tetraploid Rödklöver, ursprungsorter Sort Blomningstid 2015 Stälkens längd Bladlängd Bladbredd 9 6 7 9 8 (* 5 9 (* 4 5 6 5 4 5 5 5 3 9 Tarimaalainen 7 Turunen 8 Vesilahtelainen (* inte i sortbeskrivningen 6 5 (* 8 (* 5 5 5 5 5 5 Lahtua Lyydia Perttuli Sirppilahden Johanna Anmärkningar Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9. Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten. För vissa uppmätta egenskaper är variationerna större än för andra. Den sortvisa variationskoefficienten berättar hur många procent individerna i genomsnitt avviker från medeltalet för egenskapen. Bland rödklöversorterna förekommer mindre variationer mellan individerna i stjälkens längd än i bladets längd och bredd. Stjälkens längd hos enskilda individer avviker i genomsnitt 11 - 17 % från genomsnittslängden. Bladets längd avviker 14 – 28 % och bredden 16 – 28 % från det uppmätta genomsnittet. Ju mindre variationskoefficienten är, desto tillförlitligare är egenskapen vid bestämningen av avvikande individer. 84 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 7.17 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (inte Camelina och svartsenap) Rörflen, fjällgröe, getruta, vit sötväppling, bovete Förökningssätt Korspollinerade Antal skördeår för fleråriga 3 år i följd arter 5 år i följd Fjällgröe Rörflen, vit sötväppling, getruta Utsädesklasser Icke sortbetecknat Stamutsädet skall vara certifierat kommersiellt utsäde (K) eller godkänt K Förfruktsbegränsningar Inga begränsningar Isoleringsavstånd Inga krav Sortbegränsningar På en och samma lägenhet rekommenderas endast odling av en sort av samma art i taget. Fjällgröe: andra gräsarter Skadliga odlingsväxter Skadliga ogräs Artrenhet kontrollrutans storlek Rödklöver, alsikeklöver: svinmålla, kvickrot, syror, måror, baldersbrå, penninggräs, dån, stjärnblommor (vid tröskningen), slide Basutsäde 30 m2 Certifikatutsäde 10 m2 Om den främmande arten är en art som är svår att avskilja från odlingsväxterna används ovannämnda storlekar på kontrollrutorna. 85 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 8 Identifiering av flyghavre Förekomsten av flyghavre konstateras per brukningsenhet. Odlingsinspektören bör därför utföra flyghavreobservationer på hela brukningsenheten även då han rör sig utanför utsädesodlingen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid omgivningen runt lador, djurstallar och utrymmen för behandling av spannmål samt vid stränder och vattendrag. Risken för spridning av flyghavre ökas också av flyghavreförekomst på grannlägenheter, djurens förflyttningsstråk och elledningar över åkrarna. 8.1 Allmänna kännetecken hos flyghavre Följande egenskaper gör att flyghavren kan upptäckas i beståndet: a) längden b) vippans utseende c) färgen Längden Flyghavren har en långsam begynnelseutveckling. Då växten har bildat full vippa höjer den sig över de flesta bestånd. Kikaren är ett gott hjälpmedel vid odlingsgranskningen då man vill få syn på de flyghavreindivider som är längre än det övriga beståndet. Man bör kika från beståndets medelhöjd och de växtindivider som tydligt höjer sig över detta bör undersökas närmare. Att spana över beståndet med kikare är ett bra hjälpmedel, men det ersätter inte promenader med jämna mellanrum i beståndet eftersom en del flyghavretyper kan ha kortare strå än normalt. Flyghavren når sin fulla längd först i mitten av juli. Den lämpligaste tidpunkten för att upptäcka flyghavre infaller därför i allmänhet mot slutet av juli. Flyghavren har ett svagt strå och lägger sig därför lätt. Möjligheten att upptäcka flyghavre i ett liggande bestånd minskar betydligt. Som en följd av kemisk flyghavrebekämpning kan en del av flyghavren utvecklas till svaga individer som är svåra att upptäcka i beståndet. Vippans utseende Flyghavrens vippa är större, längre och har glesare vippgrenar än hos alla våra odlade havresorter. De kraftiga borsten som sticker ut från varje småax ger växten ett taggigt utseende. Vipporna får under mognadens framskridande snabbt ett slokande utseende p.g.a. sina långa vippgrenar. Utseendet på vippan är det viktigaste kännetecknet då man letar efter flyghavre i rågbestånd och i ett senare utvecklingsskede också i havrebestånd. Färgen Färgen vittnar om förekomst av flyghavre närmast före beståndet bildar vippa. Flyghavrens blad är av en mer gulgrön färg än den som förekommer hos de flesta av våra spannmålsarter. Bladen har också en kraftigt slokande karaktär. I mognadsskedet kan identifieringen av flyghavreindivider underlättas av de grå- och brunfärgade mörka fröna som är vanliga hos den flyghavre som förekommer hos oss. 8.2 Noggrannare kännetecken hos flyghavre Man kan säkerställa sig om att den misstänkta individen är flyghavre med hjälp av följande kännetecken: a) frönas utseende b) strånoderna c) bladskivornas kanthår d) hårigheten på de nedersta bladslidorna 86 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv De igenkänningstecken som presenteras nedan gäller för de vanligaste raserna av flyghavre i Finland. Det förekommer dock också flyghavretyper för vilka dessa igenkänningstecken inte stämmer. Ifall fullständig säkerhet inte uppnås vid granskningen kan exemplaret skickas för bestämning till Evira/SITY (adress: PB 111, 32201 LOIMAA). Hela exemplaret, inklusive rötterna, skall skickas för bestämning eftersom en del av igenkänningstecknen finns alldeles vid basen av växten. Det lönar sig inte att sätta in växten i en sluten plastpåse, eftersom växten då kan börja ruttna. Bestämningen är avgiftsfri.. 8.2.1 Frönas utseende Fästet vid fröets bas har hos flyghavren bildats till en sned, elliptisk, hästskoformad formation. Hos vanlig havre förekommer inte hästskoformen utan basen är smal och tvärt avskuren. På båda sidorna av fröets bas har flyghavren rikligt med kraftig behårighet. Vanlig havre har endast några hår, vars längd varierar enligt sorten. Basalstjälken har riklig behåring och toppen är utbredd till en sned, oval formation. Basalstjälken hos odlad havre är bar, jämnbred och tvärt avskuren vid toppen. Fröets skal har långa hår hos flera flyghavretyper, men också hårlösa typer är allmänt förekommande. Skalet hos odlad havre är alltid bart, men vissa typer av lantsorter av havre kan ha hår på skalet, åtminstone hos småaxens ytterkorn. Hos flyghavren har varje frö ett kraftigt, vridet, böjt borst som i moget tillstånd är mörkfärgat. Hos odlad havre förekommer borst i relativt liten utsträckning och då endast i småaxets största s.k. ytterkorn. Borstet hos vanlig havre är sällan böjt utan mer eller mindre (±) rakt. Fröets färg är i moget tillstånd oftast brun eller grå hos de flyghavretyper som förekommer i Finland. Formen hos fröet är lång, smal och platt, och betydligt tunnare än hos förädlad havre. 8.2.2 Kännetecken hos strået och bladen Strånoderna Hos en del förädlade havresorter (t.ex. Avenuda, Salo) är övre och undre sidan av strånoderna håriga. Andra havresorter saknar hår. Hos flyghavre är området vid noderna bart. Ibland kan man dock hitta flyghavreindivider som har hår ovanför och under strånoderna. I dessa fall är hårens mängd och längd dock betydligt större än hos odlade havresorter med håriga noder. Bladskivornas kanthår Flyghavren har långa, styva hår vid basen av bladskivornas kanter på de nedersta bladen. Dessa hår förekommer uttryckligen alltid bara på de nedersta bladen, och de syns bra även på torra och skrumpnade blad. Många nya sorter av vanlig havre har kanthår på bladen. Alku, Avanti, Avenuda, Belinda, Bettina, Doreen, Freja, Iiris, Kolbu, Skarnes, Steinar, SW Ingeborg, Wilhelmiina, Vinger och Viviana är för närvarande odlade sorter som, liksom flyghavren, har kanthår på bladskivorna. Det finns också många andra sorter som kan ha enstaka hår vid basen av bladskivan. Hårigheten på de nedersta bladslidorna Flera flyghavretyper har riklig, luddig behåring på de nedre bladslidorna. Det finns även flyghavretyper som saknar sådan behåring. Bladslidorna hos vanlig havre är i praktiken alltid bara. 87 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 8.3 Flyghavre, fatuoider och korsningar Odlad havre kan ibland, till följd av nedärvda defekter, bilda individer som påminner om flyghavre, s.k. fatuoider. Därför är det viktigt att kunna skilja flyghavre från fatuoider. En fatuoid är i allmänhet inte högre än det övriga beståndet. Den upptäcks i allmänhet p.g.a. den rikliga förekomsten av flyghavreaktiga borst. Fatuoidens vippa påminner i någon mån om vippan hos den sort den bildats från och är i varje fall mindre, tätare och har kortare vippgrenar än vipporna hos flyghavre. Basen, fröets hårighet samt egenskaperna hos basalstjälken och borsten är de samma för frön av fatuoider som för frön av flyghavre. Det finns dock aldrig hår på fröets skal. Fröet är av samma färg som hos den sort fatuoiden härstammar från, samt större och fylligare än ett flyghavrefrö. Ifråga om strånoderna och bladskivornas hårighet påminner fatuoiden om den sort den bildats från. En fatuoid av Belinda-havre har t.ex. hår på bladskivornas kanter och en fatuoid av Salohavre har hår på strånodens över- och undersida. Bladslidorna är alltid, liksom hos odlad havre, bara hos fatuoider. På områden där det förekommer flyghavre kan man finna individer som är korsningar mellan odlad havre och flyghavre. Egenskaperna hos dessa står i allmänhet mittemellan de två arterna. Den hästskoformade basen förekommer t.ex. bara på ytterfröet o.s.v. Vid bedömning av sådana individer är det bäst att vända sig till Evira/SITY. 8.4 Identifieringstabell för flyghavre *) Odlad havre kan till följd av nedärvda defekter bilda individer som påminner om flyghavre, s.k. fatuoider. EGENSKAP FLYGHAVRE Stråets längd mycket högväxt Vippa mycket stor och yvig med späda vippgrenar FATUOID *) VANLIG HAVRE kortare än flyghavre kortare än flyghavre mindre och tätare än flyghavre mindre och tätare än flyghavre mörkare mörkare enligt sorten finns eller saknas, varierar enligt sorten Färg som omogen Hela växten Blomfjällens och skärmfjällen s vaxöverdrag gulskiftande grön nej 88 OBS! Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Kärna Bas skålformig skålformig smal, slutar tvärt basalhår finns finns i allmänhet några, längden varierar basalstjälk hårig, skålformig spets hårig, skålformig spets kärnans skal Blomf jällets (skal hårigt eller ets) kalt hårig het kalt kal, tvär spets kalt endast flyghavre och lantsorter(?) kan ha hårigt skal bara på yttre förekomst av på varje kärna på varje kärna kärnorna, på borst många sorter sällsynt även där borstets utseende kraftigt, vridet, kraftigt, vridet, ofta klent och knäböjt knäböjt rakt färg vanligtvis grå eller brun form Hårighet ovan- och nedanom strånoderna enligt vilka sorter som odlas enligt vilka sorter som odlas liten, lång, smal, platt större och trindare än flyghavre större och trindare än flyghavre kalt kalt eller hårigt kalt eller hårigt Endast på Salo och Avenuda. Om flyghavren har hår finns det rikligt -sällsynt. vanligtvis inte Finns t.ex. på Avenuda, Belinda, Bettina, Iiris, Kolbu, Steinar, SW Ingeborg, Viviana, nej endast på flyghavre vanligtvis inte Kanthår på finns (nästan bladskivorna alltid) Luddig behåring på nedre bladslidorna kan finnas nej 89 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Bar strånod på flyhavre och bladskivans bas Fatuoids vippa hos Puhti Flyghavrens vippa Fatuoidfrön hos Puhti Flyghavrefrön Bilder: Osmo Ulvinen 90 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 9 Utsädesburna sjukdomar Strimsjuka Strimsjuka känns igen på strimmorna som löper i nervriktningen på kornbladen. Strimmorna är till en början gula men blir senare bruna. I slutet av sommaren strimlar sig bladen vid strimmorna. På en växt som lider av strimsjuka utvecklas inget egentligt ax utan det kvarstår delvis eller helt och hållet i slidan. Bladfläcksjuka Bladfläcksjukan förorsakar långa fläckar som löper i nervriktningen på kornbladen och som bildar ett nätformigt mönster. Fläckarna är bruna och de omges av en gul vävnad. Bladfläcksjuka kan också förekomma i en ”punkttypsform” som är svårare att identifiera varvid den på ett förvillande sätt påminner om bladfläcksjuka (Bipolaris sorokoniana) på korn. Bladfläcksjuka påverkar inte direkt denna utveckling. Flygsot på korn och vete Flygsot på korn och vete observeras bäst i det skede när säden går i ax. Sotaxen framträder några dagar före de friska axen och de skiljer sig från det friska växtbeståndet på grund av svarta korn fyllda med sotsporer. Vid blomningen frigörs sotsporerna och flyger bort med vinden. Kvar blir endast tomma blomställningsax. Flygsot på havre Flygsot på havre observeras bäst vid vippbildningen. De svarta sotvipporna framträder ett par dagar efter de friska och sjuka växter blir en aning kortare än friska. Stinksot på vete Växtindivider som angripits av stinksot på vete är lägre än det friska beståndet. Den svarta sotspormassan finns innanför kornskalet vilket innebär att den är svår att upptäcka. Vid axgången är ett ax som angripits av stinksot något mörkare grönt än ett friskt ax. När säden gulnar är det sjuka axet ljusare och gråare än det friska axet. I ett ax angripet av stinksot är kornen i en mera utspärrad ställning än i friska ax. Den illaluktande spormassan frigörs först vid tröskningen. Bomullsmögel Bomullsmögel är en värdväxlande växtsjukdom som under regniga somrar orsakar skördeförluster på rybs, raps och senap. I bladvecken och på sidoskotten, där det samlats bl.a. växtrester från blommorna, bildas till en början vattniga fläckar. Stjälken blir ljus och den övre delen av skottet kan dö. Sjukdomsorsakaren är lätt att identifiera genom de svarta, avlånga sklerotierna som bildas inuti stjälken. I våta förhållanden bildas ibland också knölar på stjälkarnas yta. Mjöldryga Mjöldrygans värdväxter är alla spannmåls- och gräsväxtarter, men den förekommer mest allmänt i råg. Till följd av växtsjukdomen bildas svarta blå-rödskiftande sklerotier, mjöldrygor, i axet. Vitrost Vitrost angriper bl.a. rybs, senap och oljedådra (Camelina). Under blomningen blir spetsarna på skotten missformade, och täcks av ett klarvitt puderliknande mögellager. Blommorna kan vara rosettliknande och gröna. Topparna som angripits av vitrost blir till slut smutsbruna. Vitrosten övervintrar i frön och i marken, men den viktigaste smittokällan torde vara lomme. Bl.a. Kasvinsuojeluseura har publicerat guide om sjukdomar i stråsäd och andra åkerväxter: Ajankohtaisia kasvinsuojeluohjeita. Kasvinsuojeluseuran julkaisuja n:o 100. 91 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Växtsjukdomar som sprids med utsädet Havreflygsot Bladfläcksj. på korn Strimsj. på korn Flygsot på korn 92 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 10 Fakturering av odlingsgranskningen Den som får uppdraget fakturerar SITY enligt avtalade priser (avtal om granskning av utsädesproduktion under utsädesproduktionssäsong). Som bilaga används den fakturabilaga som beretts av SITY. Fakturabilagan Odlingsinspektören skickar odlingsgranskningsprotokollen till SITY med minst en veckas mellanrum. Fakturabilagan görs upp utgående från vilken dag protokollet har kommit fram till SITY. Uppgifter som skall ingå i fakturabilagan Uppgifterna fås direkt från SITY:s tillämpning enligt ett visst tidsintervall, exempelvis odlingsgranskningsprotokoll som anlänt under perioden 15.7-31.7.2015. Uppgifter i bilagan som fås från SITY:s tillämpning (baserar sig på inspektörens uppgifter): Odlingsgranskningsnummer (ges av odlingsinspektören) Odlare Uppdragsgivare (den som betalar granskningen) Art Sort Arealen på det skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre som granskats Granskade hektar av en sort som odlas till utsäde Dessutom tillför SITY följande uppgifter: Ersättning som betalas ut enligt granskad areal Grundavgift Tilläggsersättning för skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre Timersättning för bekämpningsanvisning (grundavgiften ingår i grundavgiften för odlingsgranskningen) Granskning av flyghavreskifte som införts i kommunens flyghavreregister (odlingsinspektören fyller i en separat bilaga) Sammanlagt euro Odlingsinspektören fyller i: Korrigerings-, kilometer- (km) och tidskolumnen Odlingsinspektören Granskar bilagans riktighet och gör behövliga korrigeringar i bilagan samt rättar vid behov bilagans belopp Lägger till körda kilometrar och den använda tiden (behöver inte specificeras per odling, kan t.ex. vara körda km och tid per dag). Lägger till reseersättningen som debiteras enligt körda kilometrar. Undertecknar och daterar varje sida av bilagan Skickar bilagan till sitt lantbruks-/hushållningssällskap eller kontaktperson för vidarefakturering Om inspektören är momsskatteskyldig ökar han fakturabeloppet med mervärdesskatten och uppger sitt FO-nummer i fakturan. Kontrollgranskningar (Duplicate) SITY uppgör en separat bilaga över granskningarna. Odlingsinspektören granskar sakinnehållet och fakturan så som framförts ovan. Uppgifternas riktighet Inspektören skall granska att alla behövliga uppgifter har lämnats i protokollet och att de 93 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv stämmer överens. Det granskade området är lika stort som det godkända och underkända området tillsammans. Skiftenas arealer stämmer överens med den granskade arealen av utsädesodlingen. Den granskade arealen av skiftet under uppsikt i fråga om flyghavre har antecknats. Frågorna gällande fakturorna minskar när fakturabilagan är i skick och inspektörens arbete blir då rätt fakturerat. 11 Anvisningar för ifyllande av odlingsgranskningsprotokoll Allmänna anvisningar för ifyllande av odlingsgranskningsprotokoll - Använd en blå kulspetspenna. - Skriv med tydlig handstil. - Förklara hellre för mycket än för litet. - Använd en tilläggsblankett om utrymmet inte räcker till, t.ex. om du ritar ett flyghavreskifte och platsen för förekomsten. - Alla punkter skall fyllas i. Markera med ett streck om inga uppgifter skall finnas i punkten. 94 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 1. På förhand ifyllt nummer Löpande nummer som ges av SITY. 2. Odlingsgranskningsnummer Inspektören ger numret i formen E0000 0000 (odlingsinspektörens nummer + ett löpande nummer, varav första siffran anger granskningsåret och de tre sista siffrorna bestäms av 95 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv inspektören). Exempelvis E0216-5001, vilket är den första granskningen som utförts av inspektör E0216 sommaren 2015. 3. Uppdragsgivare Namn och adress på den som begärt granskningen. 4. Nr Uppdragsgivarens kundnummer hos SITY. 5. Brukningsenhetens innehavare (odlare) Odlarens namn och adress. 6. Nr Odlarens kundnummer hos SITY. 7. Kommun Kommunen där ODLINGEN är belägen (om annan än kommunen enligt lägenhetssignumet). 8. Nr Nummer på den kommun där odlingen är belägen. 9. Tel. Odlarens telefonnummer (inspektören korrigerar protokollet om telefonnumren har ändrat) 10. Grundutsädets handelspartier I denna punkt skrivs det handelspartinummer för grundutsädet ut, som uppdragsgivaren har uppgett i samband med begäran om odlingsgranskning. Strecka över handelspartier som inte använts för grundande av utsädesodlingen och fyll i handelspartier som inte är förhandsifyllda. 11. Utsädesklass enligt garantibevis Odlingsinspektören skall se garantibevisen för det använda grundutsädet. Dessutom kan inspektören be att få se fakturan eller fraktsedeln, där utsädesmängderna som levererats till lägenheten framgår. På basen av utsädesmängderna som levererats till gården kontrollerar man att en tillräcklig mängd utsäde för grundande av utsädesodlingen har funnits på lägenheten. För fleråriga arter är det tillräckligt att mängderna kontrolleras under det första granskningsåret. 12. Fältnummer och den högsta utsädesklass som på basen av fältförsök kan produceras av ifrågavarande handelsparti. Uppgiften används i beslutsfattningsskedet. 13. Lägenhetssignum Lägenhetssignumet är en obligatorisk uppgift. 14. Art Art som granskas. 15. Sort Sort som granskas. 16. Ekologisk odling Här anges med kryss om odlingsmetoden enligt odlaren är ekologisk. 17. Utsädesklass som produceras Den för odlingen föreslagna utsädesklassen som man vill låta granska utsädesodlingen till, 96 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv räknat minst ett steg nedåt från grundutsädet. Det rekommenderas att odlingen granskas enligt högsta möjliga klass. Om utsädesklassen på garantibeviset anges som ’B’, tolkas detta som B3. 18. Begärt ha Den av uppdragsgivaren begärda arealen. Inspektören ändrar inte denna punkt. 19. Granskat ha Här antecknar inspektören de granskade hektaren av utsädesodlingen, inklusive t.ex. hektar som grundats för maltanvändning med samma grundutsäde. Skiften som är under uppsikt i fråga om flyghavre antecknas inte i denna punkt. 20.-21. Skiftessignum Inspektören kontrollerar skiftessignumen i skiftesbokföringen. I punkten antecknas också skiften med övrig produktion av sorten, från vilka man bärgar en mogen skörd. Skiften med övrig produktion odlingsgranskas även om man inte bärgar fröskörd från dessa. 22. Såningsår Såningsåret för fleråriga växter anges för uppföljning av antalet skördeår, och för att konstatera att förfrukterna har granskats. 23.-26. Godkänt ha, underkänt ha, orsak till underkännande, förfrukter och år Godkända och underkända hektar samt orsak till underkännande antecknas skiftesvis. Förfrukterna anges i punkten som är avsedd för ändamålet. För fleråriga växters del kan man anteckna ’ok’ efter det första skördeåret på skiftet. 27. Anmärkningar I denna punkt antecknas särskilda observationer om odlingen, t.ex. skördeuppskattning eller en utredning över kvickrotshärdarnas placering. Man kan också bifoga separata bilagor till protokollet. 28. Övriga sorter på brukningsenheten I denna punkt antecknas övriga sorter av den art som odlas till utsäde. I punkten kan man också antecknas övriga sorter som odlas på brukningsenheten. 29. Närmaste odling av samma växtslag Avstånd i meter till en odling av en annan sort av samma art. Här antecknas också avståndet till okända sorter, trädor etc., som kan medföra risk för korsningar. 30. Risk för korsningar/sjukdomsspridning Odlingsinspektörens uppskattning av risken och utredning om dess beskaffenhet. 31. Flyghavre konstaterades ej Kryssa för rutan om ingen flyghavre hittats på odlingen eller på skiftet som är under uppsikt. 32. Flyghavre konstaterats i odlingen (den odling som granskas). En karta som beskriver förekomsten ritas på basskifteskartan eller på en separat självkopierande blankett. På kartan skall antecknas åtminstone odlarens namn och odlingsgranskningsnummer, basskiftessignum, granskningsdatum samt fyndplatsen för flyghavren. Om flyghavre hittas på ett jordbruksskifte skall hela basskiftet och jordbruksskiftets gränser ritas in på kartan. 33. Flyghavre konstaterats på brukningsenheten (områden som odlaren besitter) En karta skall ritas över förekomsten, se föregående punkt. 97 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 34. Flyghavren plockad 35. På skifte (signum) Det flyghavredrabbade skiftets jordbruksskiftessignum. 36. Plantor (st.) Flyghavreindividernas antal. 37. SITY:s FH-kod Koden som berättar om granskningen skrivs ut i formen år/kod. Koden anger alltid situationen föregående år. Exempelvis betyder koden 05/361 som skrivs ut i protokollet år 2006 att första årets FH-kontroll har gjorts på lägenheten år 2005. Flyghavrekoder 359 Flyghavre kemiskt bekämpad i utsädesodlingen 361 Brukningsenheten under flyghavre kontroll, första året 362 Brukningsenheten under flyghavre kontroll, andra året 364 Råg på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre (flera kontrollår) 365 Havre på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre (flera kontrollår) 366 Utsädesodling på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre 369 Risk för flyghavre utanför brukningsenheten 372 Flyghavre på ett skifte som är under uppsikt 374 Flyghavre på brukningsenheten på flera än två skiften 375 Flyghavre på odlingen på flera än två skiften 379 Flyghavre på odlingen på två skiften 380 Flyghavre på brukningsenheten på två skiften 381 Flyghavre bekämpad på ett skifte som är under uppsikt, flera kontrollår 382 Träda på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre, flera kontrollår 383 Rybs eller raps på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre, flera kontrollår 384 Brukningsenheten införd i kommunens FH-register, första flyghavre kontrollåret 385 Brukningsenheten införd i kommunens FH-register, andra flyghavre kontrollåret 386 Rybs eller raps på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre, flera kontrollår 387 Flyghavre på odlingen, på ett skifte högst 4 st. 388 Flyghavre på odlingen, på ett skifte över 4 st. 389 Flyghavre på brukningsenheten, på ett skifte högst 4 st. 393 Flyghavre på brukningsenheten, på ett skifte över 4 st. 496 Brukningsenheten införd i kommunens flyghavre register. 496 Brukningsenheten införd i kommunens flyghavre register. Innebär i allmänhet att lägenheten har beviljats undantagslov gällande antalet flyghavreskiften. 38. Skifte Skiftessignum för skifte som är infört i flyghavreregistret. Endast tre skiften skrivs ut i protokollet. Lägenheten kan också ha flera skiften som är införda i flyghavreregistret, om lägenheten har beviljats undantagslov gällande flyghavre. Om tre skiften finns utskrivna i protokollet ska skiftena alltid kontrolleras i bilagan. 39. Växtslag/sort Anteckna här den växtart och –sort som växer på skiftet under odlingsgranskningsåret 40. Ha Granskade ha på ett skifte som är under uppsikt 41. Granskat Ja eller nej 98 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 42. Bekämpat Ja eller nej Bekämpning innebär användning av växtskyddsmedel, plockning eller t.ex. slåtter Kontroll av provrutor: 43. Främmande sorter Antal observerade klart avvikande plantor. I denna punkt antecknas det totala antalet (st.) avvikande plantor, antalet provrutor och storleken på en provruta (m2). Dessutom antecknas de kännetecken utgående från vilka den främmande sorten har fastställts. 44. Skadliga kulturväxter Övriga odlade arter som observerades i odlingen. Antalet skadliga kulturväxter anges enligt följande: det totala antalet individer (st.), antalet provrutor och storleken på en provruta (m2). Om förekomsten av skadliga kulturväxter är ojämn, skall detta nämnas separat. Se närmare på de artvisa sidorna. 45. Infekterade, sjukdom Observerad sjukdom och antalet observerade sjuka individer. I denna punkt antecknas det totala antalet (st.) sjuka individer, antalet provrutor och storleken på en provruta (m2). 46. Ogräsarter Av ogräsarterna anges de arter som förekommer rikligast. Se de artvisa sidorna. Förekomst Förekomsten av ogräsarter på en skala 1 -> 5. Värde 1 anger en mycket liten förekomst och värdet 5 en mycket stor förekomst. 47. Allmän bedömning Allmän bedömning av odlingen. Odlingar med dålig kondition har värdet 1, odlingar med bra kondition värdet 5 och odlingar med medelgod kondition värdet 3. 48. Planttäthet Uppskattning. 49. Odlingen giltig för produktion Fleråriga arter. 50.-53. Godkännande rekommenderas I odlingsgranskningsprotokollet skall alltid ingå inspektörens rekommendation om godkännande eller underkännande av odlingen. Den skall grunda sig på fakta som framgår av protokollet. Om inspektören rekommenderar odlingen för godkännande skall också utsädesklassen och generationen nämnas och överensstämma med grundutsädets klass samt odlingens egenskaper. Om inspektören föreslår en lägre utsädesklass än vad odlingen har begärts till, skall orsaken till sänkningen av klassen anges i punkt 53. Arealen i punkt 19 skall vara lika stor som punkterna 50 och 52 tillsammans. Orsak till underkännande/sänkning av klassen Om odlingen rekommenderas för underkännande skall orsaken alltid anges. Underkännande av en del av odlingen skall föreslås endast i det fall att inspektören är helt övertygad om att den underkända delen lämnas bort från skörden vid skördandet och iordningställandet av utsädet. Delvis underkännande kan komma i fråga t.ex. i det fall att förfrukten på ett skifte är felaktig eller det finns risk för korsningar. Delvis underkännande skall endast föreslås om den del av odlingen som underkänns klart kan avskiljas från den övriga odlingen, exempelvis som ett eget skifte eller om den underkända delen slås. 99 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 54.-56. Datum/Inspektörens underskrift odlarens underskrift odlaren begär en omgranskning Underskrifterna är mycket viktiga. Odlaren kan vara av annan åsikt om granskningens slutresultat (godkänns/underkänns), men han skall bestyrka att de uppgifter han gett är korrekta (exempelvis att grundutsädet har antecknats rätt) samt att granskningen har utförts. Den som begär en omgranskning betalar kostnaderna för omgranskningen. Inspektören skall separat meddela SITY om begäran om omgranskning. 100 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Bilder: Osmo Ulvinen 12 Bilder på sortegenskaperna finns inte finns Korn: upphöjd internod hos blomställningsaxet Borst på vete finns inte Hullingarna hos sidoryggnerverna på kornfrö Veteaxens täthet och form A B finns C D E F Axelformen hos vetens skärmfjäll: D något slutande, C och F: rak, E:upphöjd Skärmfjällets axellbredd: B mycket smal, C smal, D medelmåttig, F bred 101 tvåradigt flerradigt Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Kornets axform Axelspindelns segment, nedre del: flack medelbrant. brant Fåra Korns basalborstens längd Fördjupning Formen på kornkärnans basaldel Bilder: Osmo Ulvinen Blomfjälls färg 102 Agnborst hos odlad havre Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv A B C D E F Skärmfjällets vaxöverdrag Längd på havrekärnans basalhår Hårighet på bladskivans kanter Bilder: Osmo Ulvinen 103 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Ovan: ärt med blad, Nedan: ärt utan blad Formen av seglets nedre kant hos ärtblomma: V-formad, rak, nedåtböjd 104 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 13 Ordlista och definitioner Stamutsäde (prebasic, PB), utsäde som förädlaren framställer på eget ansvar av förädlarmaterial och som uppfyller kvalitetskraven för basutsäde. Stamutsäde används för produktion av stamutsäde och basutsäde. Hybrid, sort som fås fram genom korsning av strängt inavlade föräldralinjer. Vid korsning av två sådana föräldralinjer stiger plötsligt graden av ärftlig variation kraftigt, vilket leder till att avkastningsförmågan stiger. Självinkompatibilitet, att växtindividen inte kan befrukta med sitt eget pollen eller pollen från en annan växtindivid av samma härstamning. Växten behöver således utsäde för att kunna producera pollen av en annan individ som har en annan härstamning. Förädlare, den växtförädlare som utvecklat sorten. Förädlarmaterial (F-material), utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde. Växtsort, antingen en i naturen funnen eller framförädlad registrerad odlingstyp av en växtart, som uppfyller vissa krav i fråga om egenskaper (åtskiljbarhet, beständighet och tillräcklig homogenitet). Fältförsöksgranskning, kontroll av sortäkthet för stamutsäde, som utförs på SITY:s försöksfält. Sortäkthet, att provet representerar en viss sort, motsvarar beskrivningen av den och är tillräckligt homogent, d.v.s. sortrent. Sortrepresentant, den växtförädlare som utvecklat sorten eller sådan ägare till sorten som fått användningsrätten till den av förädlaren utvecklade sorten. Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde, officiellt odlingsgranskad och laboratoriegranskad artren frövara som får produceras endast av särskilt fastställda arter. Marknadsföring, alla sådana metoder som näringsidkaren och också odlaren använder för att främja försäljningen av utsädet eller erbjudande av det på försäljningsställen, i tidningsannonser eller som ambulerande handel eller andra sådana metoder med vilka flera potentiella köpare kan nås. Överlåtande av grundutsäde för avtalsproduktion är också marknadsföring. Basutsäde (basic, B), utsäde som har framställts på förädlarens ansvar i enlighet med vedertagen praxis för upprätthållande av sorten, och som SITY har certifierat. Certifikatutsäde (certified, C), utsäde som härstammar direkt från basutsäde eller från föregående generation av certifikatutsäde och är certifierat av SITY. Certifiering, officiell försegling av ett handelsparti frövara och anbringande av garantibevis efter att det vid en officiellt förrättad kontroll av utsädesodlingen och kontroll av ett officiellt uttaget prov på det rensade utsädespartiet har konstaterats att utsädespartiet är rätt angivet beträffande sorten och sortrent samt att det uppfyller kvalitetskraven för utsädesklassen ifråga. 105 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv Utsädesklassystem, utsädespartiets generationer. Varje parti kan utgående från utsädesklassen härledas till förädlarens material om det har producerats enligt utsädesklassystemet. Standardutsäde, utsäde av grönsaksväxter som är officiellt odlingsgranskat och laboratoriegranskat och uppfyller kraven för ifrågavarande utsädesklass. Standardutsädet skall till sorten vara tillräckligt identifierbart och rent. Granskningsintyg, ett analysintyg över undersökt prov som ges av en officiell kontrollinrättning (Evira/SITY eller en utländsk officiell kontrollinrättning). Garantibevis, etikett som skall fästas på varje förpackning i det ifrågavarande handelspartiet och av vilken framgår partiets handelspartibeteckning, utsädesklass samt produktions- och kvalitetsuppgifter. Tillsynsmyndigheter, jord- och skogsbruksministeriet, Evira (SITY), landsbygdsavdelningen vid arbetskrafts- och näringscentralerna och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Tillsynsmyndigheterna kan till sin hjälp anlita personer som är anställda vid landsbygdens rådgivningsorganisationer eller som annars är lämpliga för uppgiften. Tillsynskontroll, officiell kontroll som utförs av tillsynsmyndigheterna och som kan avse affärer, packerier eller jordbrukslägenheter. Brukningsenhet, en produktionsenhet som är en ekonomisk eller teknisk helhet som förvaltas av odlaren eller odlarna och som används för jordbruk och trädgårdsodling. Odling, ett område som består av ett eller flera skiften med samma växtsort som odlingsgranskningen gäller. Officiella åtgärder, uppgifter och åtgärder som jord- och skogsbruksministeriets beslut om utsädesproduktion förutsätter och som en anställd vid Evira/SITY eller en av SITY auktoriserad person utför på uppdrag av SITY. 106 Odlingsinspektörens handbok 2015 - Eviras anvisning 13036/2/sv 14 Kontaktuppgifter Frågor gällande odlingsgranskningarna besvaras vid SITY särskilt av Leena Pietilä (allmänna frågor, flyghavre), tfn 040-833 2481 Maarit Markkula (allmänna frågor, flyghavre), tfn 040-846 9148 Tuula Leino (fakturabilagor, odlingsgranskningsanmälningar), tfn 040-489 3304 Päivi Paju (odlingsgranskningsanmälningar, fakturabilagor), tfn 040-489 3307 Tuula Niemi (odlingsgranskningsanmälningar, fakturabilagor), tfn 040-489 3307 Antti Pasto (identifiering av flyghavre), tfn 040-833 2483 Ritva Vallivaara-Pasto (flyghavre, allmänna frågor), tfn 040-833 2482 Kaarina Paavilainen (självpollinerande arter, sortäkthet, allmänna frågor), tfn 040-833 2480 Soile Alander (sortäkthet hos ärt), puh. 040 575 5192 Leena Kankaanpää (sortäkthet hos korn), tfn 040-829 4173 Sami Markkanen (sortäkthet hos korspollinerade arter), tfn 040-829 4543 Taija Rantanen (sortäkthet hos havre), tfn 040-829 4539 Adress: Evira/Utsädeskontrollenheten Tampereentie 51 PB 111 32201 Loimaa Telefon E-post 029 530 0400 (växel) [email protected] 107 BILAGA 1 MEDDELANDE FRÅN INSPEKTÖREN TILL ODLAREN __________/________20__ Bästa utsädesproducent! Ärende: Odlingsgranskningar Tiden för odlingsgranskningarna börjar vara inne. Jag vill meddela att jag har fått till uppgift att granska följande av era odlingar: odlingsskiftesnummer Art / sort Exakta arealer (fullständiga) _____________________________ha _________________________________ha _____________________________ha _________________________________ha _____________________________ha _________________________________ha _____________________________ha _________________________________ha _____________________________ha _________________________________ha _____________________________ha _________________________________ha Det lönar sig att kontrollera att alla granskningar finns med. Den här listan omfattar inte de granskningar som utförs av affärernas egna personer (lägre utsädesklasser). I odlingsgranskningsprotokollet efterfrågas EU-skiftessignumen samt de exakta arealerna. Det lönar sig alltså att se till att jordbruksskiftesblanketten finns till hands. Garantibevis för utsädet, fraktsedel el.dyl. och förfruktsuppgifterna hör också till de saker som efterfrågas, så det är alltså skäl att ta fram också de uppgifterna på förhand. På så vis sparar vi mera tid för de egentliga ”fackfrågorna”. Om det finns frågor i anslutning till granskningen lönar det sig att ringa direkt till mig. OBS! Inled inte tröskningen av utsädesodlingen förrän den har granskats! Odlingsgranskningen är utförd först då inspektören har gjort upp ett odlingsgranskningsprotokoll! Hälsningar _______________________________ tfn (namnförtydligand) 108
© Copyright 2024