1. No category

Många
bäckar små
hejdar
lopporna
Jordloppornas dröm. Så här får det inte se ut. Tunt, torrt och ett svagt utvecklat ojämnt våroljeväxtbestånd. Då kommer jordloppeproblemen
som ett brev på posten, speciellt om man befinner sig i områden med mycket jordloppor. Foto: Hans Jonsson.
Det finns ingen enkel universallösning på jordloppeproblemen i
våroljeväxter. Men omsorgsfullhet
i etablering och skötsel av grödan
minskar risken för skador betydligt.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps
J
ordloppor, Phyllotreta spp, i vårraps är tyvärr något som vi för tillfället måste räkna med att ha i vårrapsen framförallt runt om i Mälardalen,
men också med koncentration till Uppland, Sörmland och Västmanland. Under 2009 kommer en större satsning på
forskning och försök att påbörjas i samarbete mellan Svensk Raps, SLU, Växtskyddscentralen och SVEA-försöken. I
väntan på ny kunskap och nya lösningar
gäller det att göra allt man kan med alla
till buds stående medel för att hålla jordlopporna stången.
Det finns ett antal mindre påverkande
faktorer som tillsammans kan göra problemet jordloppa värre. Genom att försö-
8
ka undvika så många som möjligt av dessa
kan skadorna förhoppningsvis begränsas.
Använd betat utsäde
Nummer ett är att använda ett betat utsäde. Idag är betning med Chinook det enda
alternativet. Även om effekten har ifrågasatts under flera år så talar nu alla erfarenheter för att betningen har effekt, dock ej
tillräcklig och klarar inte ensamt att hantera starka jordloppsangrepp.
Det är inte realistiskt att tro att man
kan spruta bort jordlopporna vid sådd
med obetat utsäde även om sprutning ofta
måste komplettera den betning som finns.
Dosen Chinook som används är den högsta möjliga, och med dagens alternativ
kommer vi inte längre så länge KemI väljer att inte prioritera jordloppsproblematiken i våroljeväxtodlingen och tillåta betning med andra produkter.
Raps får inte tappa fart
En viktig faktor verkar vara att vårrapsen inte får tappa fart. Från groning och
framåt gäller det att göra allt för att rapsen
inte skall stanna upp i tillväxt. Det är ju
lätt att hävda i skrift, men svårare i praktiken i ett område där det inte är helt osannolikt att försommartorka kan slå till.
Passagen genom hjärtbladsstadiet
måste helst ske i snabb takt. Ett sätt att
snabbt försöka komma förbi hjärtbladsstadiet är att försöka så i varm och fuktig
jord. Från 2008 finns lokala exempel från
det mest problematiska området i Mälardalen att sen sådd efter rejäl nederbörd
faktiskt undvek jordloppor. Skörden blev
hög men sen, men ändå gavs möjlighet
till höstvetesådd. Att helt enkelt behålla
kylan som lantbrukare kan ge värme och
fukt åt vårrapsen.
Bra uppkomst
Jämn och fin uppkomst genom bra såbäddsberedning och sådd på fuktig såbotten kan också bidra till en mer snabbväxande och homogen gröda. Det har
nämligen visat sig att lopporna med förkärlek väljer att ge sig på redan eftersatta
Svensk Frötidning 2/09
vårrapsplantor. Den sårvätska som den
skadade plantan sedan läcker ut lockar
ännu fler loppor till samma planta. När
slutligen denna planta har torkat ihop
eller är fullbelagd av loppor så smakar
grannarna lika bra och sedan är karusellen igång. Är då rapsen lite tunn så kan
skadorna bli värre.
Det finns faktiskt mycket som tyder
på att vårraps ska sås lite tjockare om
risk för jordloppor föreligger. Så hellre
250 plantor/m² (drygt 10 kg) mot rekommenderade 200 plantor/m² (cirka 8,5
kg) om risken för jordloppa anses vara
stor. Vad detta fenomen exakt beror på
är oklart. Högre utsädesmängd innebär faktiskt också en större mängd betningsmedel per hektar men också att det
blir färre loppor per planta. Att tjockare
sådd raps klarar sig bättre kan ofta ses
vid dubbelsådder i kilar och på vändtegar där vårrapsen lider betydligt mindre skada än fältet i övrigt.
Angreppen av jordloppor blir ofta starkare i fältkanter, i varma lägen kring åker-
Svensk Frötidning 2/09
holmar och skogsbackar o.s.v. Kanske kan
det vara ett alternativ att så yttersta vändtegsvarvet extra tjockt? Detta är dock en
helt oprövad metod men väl värd att prova.
Kemisk bekämpning
Vad gör man då om värmen slår till,
rapsen stannar upp och lopporna anfaller besinningslöst?
Då finns ingen annan utväg än att
börja komplettera med sprutning. Bekämpningströskeln passeras då 30 procent av hjärtbladens bladyta är skadad.
Då måste betningen kompletteras med
en pyretroidbehandling omgående. Full
dos av valfri pyretroid, vad vi vet idag
så finns inga skillnader i effekt mellan
pyretroiderna. Försök från säsongen
2008 visade att fördröjd behandling med
4 dagar efter att bekämpningströskel
uppnåtts gav betydligt sämre effekt och
skördesänkning. Då angreppen 2008 var
anmärkningsvärt starka och besvärliga
gav upprepad behandling efter 4 dagar
den största skördeökningen. «
Strategi för att motverka
jordloppeangrepp i våroljeväxter 2009
• Bered såbädden omsorgsfullt
för att få en jämn, snabbväxande
gröda.
• Så i fuktig och varm jord.
• Använd betat utsäde.
• Så gärna lite tjockare än normalt.
• Bevaka loppförekomsten omsorgsfullt.
• Sätt in pyretroidbehandlingar när
30 % av hjärtbladens yta är skadad.
• Upprepa behandlingen vid kraftiga jordloppsförekomster.
9