ANVISNING FÖR ÅKERÖVERVAKNING 2015

Dnr 1256/55/2015
ANVISNING FÖR
ÅKERÖVERVAKNING
2015
Gäller fr.o.m 17.6.2015
1
ALLMÄNT OM ÖVERVAKNINGARNA ............................................................................................... 5
1.1
Tvärvillkor................................................................................................................................ 5
1.2
Anmälningar om försummelser till andra myndigheter ......................................................... 6
1.3
Inspektionsrätt och rättigheter till jordbruksförvaltningens datasystem............................... 6
1.4
Samarbetsområdenas roll vid övervakningen ........................................................................ 8
1.5
Övervakningsskyldighet och urval .......................................................................................... 8
1.5.1
Arealbaserade stöd ......................................................................................................... 9
1.5.2
Djurstöd......................................................................................................................... 10
1.5.3
NTM-centralens eget urval ........................................................................................... 11
1.6
Kontroller på plats................................................................................................................. 12
1.7
Förhindrande av övervakning ............................................................................................... 13
1.8
Misstanke om brott............................................................................................................... 14
1.8.1
Djurskyddsbrott och djurskyddsförseelser ................................................................... 14
1.9
Kontroll och verifiering av registreringen av övervakningsuppgifter ................................... 14
1.10
Förvaring av övervakningshandlingarna och handlingarnas offentlighet............................. 15
2
ANSÖKAN OM OMPRÖVNING AV STÖDBESLUT ........................................................................... 15
3
INSTRUKTIONER FÖR BESVÄRLIGA ÖVERVAKNINGSSITUATIONER............................................... 16
3.1
Anlitande av handräckning ................................................................................................... 16
3.2
Beredskap och handling i problemsituationer ...................................................................... 16
3.3
Information ........................................................................................................................... 17
FÖRBEREDELSE INFÖR GÅRDSBESÖKET
4
ÖVERVAKNINGSKÖRNINGAR OCH STÖD SOM SKA ÖVERVAKAS .................................................. 18
5
FÖRBEREDELSER INFÖR GÅRDSBESÖKET ...................................................................................... 19
5.1 Frågor som ska utredas före gårdsbesöket................................................................................. 19
5.2
6
7
Anmälan om övervakning och kontrollbesök ....................................................................... 20
ÖVERVAKNINGSHANDLINGAR ...................................................................................................... 21
6.1
Checklistor............................................................................................................................. 21
6.2
Övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren ........................................................... 22
ÖVERVAKNINGSKARTOR ............................................................................................................... 23
7.1
Övervakningskartornas utseende ......................................................................................... 23
AREALÖVERVAKNING
8
BESITTNING AV SKIFTEN ............................................................................................................... 25
9
ÖVERVAKNING AV AREALER ......................................................................................................... 26
9.1
Basskifte ................................................................................................................................ 26
9.2
Jordbruksskifte ...................................................................................................................... 27
9.2.1
Mätning av jordbruksskiften ......................................................................................... 27
9.2.2
Grödor som konstateras på samma jordbruksskifte..................................................... 28
9.3
Godtagbara diken.................................................................................................................. 29
9.3.1
Godkännande av ett kantdike som en del av arealen av ett basskifte och ett
jordbruksskifte .............................................................................................................................. 29
9.3.2
Godkännande av ett tegdike som en del av arealen av ett basskifte och ett
jordbruksskifte .............................................................................................................................. 30
9.3.3
9.4
Utelämnande av träd- och buskbevuxna områden från dikena ................................... 30
Områden som inte berättigar till stöd .................................................................................. 30
9.4.1
Områden som tillfälligt inte odlas ................................................................................. 31
9.4.2
Bevarande av jordbruksmarken i ett skick som lämpar sig för betesgång och odling.. 32
9.4.3
Områden som inte odlas ............................................................................................... 34
9.5
Odlingstekniska vändtegar .................................................................................................... 34
9.6
Skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter ......................................................................... 34
9.7
Övervakning av arealerna i avtal........................................................................................... 35
ÖVERVAKNING AV STÖDVILLKOR
10
AKTIV JORDBRUKARE ................................................................................................................ 36
11
DIREKTSTÖD .............................................................................................................................. 39
11.1
Förgröningsstöd .................................................................................................................... 39
11.2
Bidrag för jordbruksgrödor ................................................................................................... 42
11.3
Stöd till unga jordbrukare (EU) ............................................................................................. 43
12
NATIONELLA ÅKERSTÖD............................................................................................................ 43
13
KOMPENSATIONSERSÄTTNING OCH FÖRHÖJNING .................................................................. 44
13.1
Kompensationsersättningens maximala areal AV icke odlad åker som sköts ...................... 44
13.2
Kompensationsersättningens husdjursförhöjning ................................................................ 44
14
FRIKOPPLAT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING ................................................... 45
15
MILJÖERSÄTTNING .................................................................................................................... 47
15.1
Allmänt .................................................................................................................................. 47
15.2
Miljöförbindelsens minimikrav ............................................................................................. 48
15.3
Balanserad användning av näringsämnen ............................................................................ 51
15.4
Skiftesspecifika åtgärder ....................................................................................................... 57
15.4.1
Placering av flytgödsel i åker......................................................................................... 57
15.4.2
Återanvändning av näringsämnen och organiskt material ........................................... 59
15.4.3
Hantering av avrinningsvatten ...................................................................................... 60
15.4.4
Miljövårdsvallar............................................................................................................. 62
15.4.5
Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis................. 69
15.4.6
Åkernaturens mångfald ................................................................................................ 71
15.4.7
Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter .................................................................... 78
15.4.8
Växttäcke vintertid ........................................................................................................ 81
16
MILJÖAVTAL .............................................................................................................................. 83
16.1
Jordbruksnaturens mångfald och landskapet ....................................................................... 83
16.2
Skötsel av våtmarker ............................................................................................................. 85
17
ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION ............................................................................ 86
18
TVÄRVILLKOR ............................................................................................................................ 90
18.1
Krav som ska övervakas ........................................................................................................ 90
ÖVERVAKNINGSKORRIGERINGAR PÅ KARTAN
19
ATT REGISTRERA MÄTNINGAR AV JORDBRUKSSKIFTEN ......................................................... 113
19.1
Måttavvikelser och mätinstrument som används vid övervakningen ................................ 113
19.2
Fastställande av omkretsen ................................................................................................ 115
20
20.1
21
BASSKIFTESKORRIGERINGAR .................................................................................................. 119
Att uppmärksamma vid begäran om korrigering................................................................ 120
SKIFTESREGISTERÖVERVAKNING ............................................................................................ 121
ÖVERVAKNINGSRESULTAT OCH PÅFÖLJDER
22
PÅFÖLJDER AV TVÄRVILLKOR.................................................................................................. 122
22.1
Bedömning av försummelser .............................................................................................. 122
22.2
Hörande av jordbrukaren i fall av försummelse ................................................................. 124
22.3
Slutligt protokoll.................................................................................................................. 124
23
Påföljder av arealfel ................................................................................................................ 125
24
PÅFÖLJDER AV FÖRGRÖNINGEN............................................................................................. 127
25
PÅFÖLJDER FÖR MILJÖERSÄTTNINGEN .................................................................................. 128
25.1
Påföljder av basnivån .......................................................................................................... 128
25.2
Påföljder av balanserad användning av näringsämnen ...................................................... 130
25.3
Påföljderna av skiftesspecifika åtgärder ............................................................................. 134
26
PÅFÖLJDERNA AV MILJÖAVTALENS STÖDVILLKOR ................................................................. 135
27
PÅFÖLJDERNA FÖR NATIONELLA STÖD .................................................................................. 138
28
UTRÄKNING AV ÖVERVAKNINGSRESULTATET ........................................................................ 139
28.1
Växtartsgrupper och stödtyper ........................................................................................... 139
28.2
Växtartens inverkan på kontrollresultatet .......................................................................... 140
28.3
Ordningsföljden för uträkning av påföljder ........................................................................ 140
28.4
Skyldigheten att uppge jordbruksmark............................................................................... 141
28.5
Beaktande av uppenbara fel och exceptionella väderförhållanden vid övervakningen .... 141
28.6
Återkrav av stöd och påförande av påföljder för tidigare år .............................................. 141
Bilagor ................................................................................................................................................. 147
Förteckning över författningar och rättsakter .............................................................................. 147
VÄXTKODER VID ÖVERVAKNINGEN .......................................................................................... 150
1
ALLMÄNT OM ÖVERVAKNINGARNA
I den här anvisningen berättas om övervakningarna av de jordbrukarstöd och villkorsområdena
”miljö, klimatförändring och krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden” samt
”bevarande av permanent betesmark” som Landsbygdsverket (Mavi) meddelar anvisningar om. Evira
ansvarar för övervakningen av villkorsområdena ”folkhälsa, djurhälsa och växtskydd” samt ”djurens
välbefinnande”.
Anvisningens allmänna del behandlar övervakningen av både åker- och djurstöd. I övrigt är
anvisningarna åtskilda för åker- och djurstödens del och de är uppbyggda enligt hur
övervakningsprocessen framskrider. Dessa anvisningar ersätter de tidigare anvisningarna om djuroch åkerstöd.
Anvisningen täcker inte alla kontrollsituationer, utan inspektören ska vid behov ta kontakt med
Mavi.
Vid övervakningarna av jordbrukarstöd kontrolleras de stödvillkor som gäller Europeiska unionens
(EU) direktstöd och programstöd samt nationella stöd. Med stöd avses stöd, ersättningar, bidrag och
avtal.
Med direktstöd avses EU:s helfinansierade stöd som är:
- grundstöd
- förgröningsstöd
- stöd till unga jordbrukare
- bidrag för jordbruksgrödor
- bidrag för nötkreatur
- bidrag för mjölkkor
- tackbidrag
- getbidrag
- bidrag för slaktlamm och slaktkillingar
Med programstöd avses EU:s delfinansierade stöd som är:
- miljöersättning
- kompensationsersättning + förhöjning
- ersättning för ekologisk produktion
- ersättning för djurens välbefinnande
Med nationella stöd avses stöd som i sin helhet finansieras av Finland:
- allmänt hektarstöd
- nordligt hektarstöd
- stöd till unga jordbrukare
- nationellt stöd för sockerbeta
- nationella husdjursstöd för nötkreatur, får, getter och hästar
- från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfäproduktion
1.1
Tvärvillkor
Tvärvillkoren gäller den sökandes all jordbruksmark och jordbruksutövning och iakttagandet av dem
är ett krav för alla stöd som helt eller delvis finansieras av EU. Tvärvillkoren ska följas under hela
kalenderåret (1.1–31.12)1. Också på jordbruksmark som används för annat än jordbruksverksamhet
måste man följa tvärvillkoren. När besittningen av skiftet ändras och skiftets mottagare själv har
ansökt om stöd under det berörda stödåret är han eller hon ansvarig för att tvärvillkoren följs på det
överförda skiftet under den tid skiftet är i hans/hennes besittning. Om innehavaren av det överförda
skiftet inte är sökande under året i fråga är den ursprungliga sökanden ansvarig för att tvärvillkoren
följs på det överförda skiftet. I Tvärvillkorsguiden (www.mavi.fi eller www.evira.fi) berättas mer om
tvärvillkorskraven.
Bestämmelser om övervakningen ingår i statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav
enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd
och goda miljöförhållanden följs (7/2015). I gemenskapslagstiftningen ingår bestämmelser om
tvärvillkoren och övervakningen av dem i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1306/2013 samt i kommissionens förordning (EU) nr 640/2014 och (EU) nr 809/2014. Kraven för god
jordbrukshävd och goda miljöförhållanden föreskrivs nationellt genom statsrådets förordning
4/2015.
Tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna
verksamhetskrav indelas i följande avsnitt som kallas för villkorsområden:
 miljö, klimatförändring och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
(indikatorgrupperna 1-4)
 folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
 djurens välbefinnande
 bevarande av permanent betesmark (indikatorgrupp 5).
1.2
Anmälningar om försummelser till andra myndigheter
Observerade överträdelser av lagstiftningen anmäls så snart som möjligt efter kontrollen till de
lagstiftningsansvariga myndigheterna med blankett 182 (finns på Aitta). Till exempel överträdelser
av nitratförordningen anmäls till kommunens miljöskyddsmyndighet och misstänkta försummelser
av indikatorn djurens välbefinnande till regionförvaltningsverkets länsveterinär. Om det misstänks
att djur sköts eller behandlas i strid med djurskyddslagen (247/1996) eller bestämmelser eller
föreskrifter som utfärdats med stöd av den, ska observationerna omedelbart anmälas till den
behöriga
kommunaleller
länsveterinären
eller
till
polisen.
Kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet ska informeras om att ärendet har börjat utredas. En kopia av anmälan
tas åt NTM-centralen.
Ett utlåtande om försummelser av nitratförordningen, habitatdirektivet eller fågeldirektivet kan
begäras av den behöriga miljömyndigheten för bedömning av försummelsen.
1.3
Inspektionsrätt och rättigheter till jordbruksförvaltningens datasystem
Inspektionsrätt
Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralen) har rätt att inspektera jordbrukarstöd. I
landskapet Åland har statens ämbetsverk på Åland rätt att inspektera nationella stöd och EU:s
direktstöd.2
1
2
Förordning (EU) nr 1306/2013 artikel 97.1
Lag 192/2013 24 §
NTM-centralerna och regionförvaltningsverken (RFV) har rätt att inspektera tvärvillkoren. Den
behöriga miljömyndigheten har rätt att vid behov delta i kontrollen av nitratförordningen samt
habitat- och fågeldirektivet. Behöriga miljömyndigheter är NTM-centralens ansvarsområde Miljö och
naturresurser och kommunens miljöskyddsmyndighet. På Åland är det Statens ämbetsverk på Åland
och landskapsregeringen som har rätt att inspektera tvärvillkoren.
Myndigheterna som utför övervakning granskar att villkoren för beviljande och utbetalning av stöd
uppfylls. Lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) föreskriver om de rättigheter och det
ansvar som tillkommer dem som deltar i övervakningen.
Vid övervakningen iakttas principerna för god förvaltning. En jävig person får inte utföra övervakning
eller vara närvarande vid övervakningen3. En tjänstemans verksamhet ska vara oberoende och
opartisk. I de administrativa anvisningarna om handläggning av ansökningar om jordbrukarstöd och
vissa stödansökningar som inlämnas till NTM-centralerna (dnr 591/55/2013) har getts instruktioner
för skötseln av uppgifterna.
Vid organiserandet av övervakningen av sådana gårdsbruksenheter som innehas av NTM-centralens
egen personal ska särskild uppmärksamhet fästas på att inspektörerna är ojäviga och obundna.
Övervakningen av gårdsbruksenheter som innehas av anställda vid enheten för landsbygd och energi
ska utföras av en annan NTM-central. Detta krav gäller också de övervakningar av växttäcke och
dokumentövervakningar under vintern i samband med miljöersättningen som utförs utanför
vegetationsperioden.
I samband med övervakningsbesöket ska inspektören visa fram ett övervakningspass eller en
fullmakt för stödtagaren, om denne begär det. Landsbygdsverkets kontrollavdelning beviljar
övervakningspass åt en tjänsteman vid NTM-centralen som står i tjänsteförhållande eller ett längre
tjänsteförhållande för viss tid (minst ett år) 4. Kortvariga inspektörer som anställts för viss tid (under
ett år) beviljas inspektionsbefogenheter genom fullmakt av NTM-centralen. Den som innehar
övervakningspass eller fullmakt förutsätts sätta sig in i verkställandet av stödförvaltningen och delta i
kontrollerna som ansvarig person för övervakningsgruppen.
Om tjänstemannens uppgifter förändras eller om tjänstemannen övergår till andra uppgifter, ska
övervakningspasset återsändas till Landsbygdsverkets kontrollavdelning. Under en tjänstledighet ska
tjänstemannens pass förvaras vid NTM-centralen. Inspektionsbefogenheterna och passet eller
fullmakten ska återkallas om missbruk framkommer. Landsbygdsverket ska underrättas om fall av
missbruk.
Rättigheter till datasystemen
Uppgifterna för NTM-centralens övervakningspersonal och de anställdas vikarier ska bestämmas i
enlighet med avtalet om utbetalningsställe. Vid beviljandet av åtkomsträttigheter ska åtskiljandet av
uppgifter beaktas.
De åtkomsträttigheter som NTM-centralens anställda behöver söks elektroniskt från Systemet för
åtkomstkontroll. Vid behov kan åtkomsträttigheterna sökas också för en annan NTM-centrals
område (t.ex. handräckning). Då förordas ansökan av sökandens egen chef, men Mavis användarstöd
anhåller om tillstånd för godkännande av rättigheterna hos den NTM-central för vars område
3
4
Lag 434/2003 27 och 28 §
Lag 192/2013 28 §
rättigheterna har sökts. Mer information om Åtkomstkontrollen och ansökan om rättigheter finns på
Aitta.
NTM-centralen ska hålla åtkomsträttigheterna uppdaterade. Enhetens chef ska i Åtkomstkontrollen
passivera åtkomsträttigheterna (eller användarnamnen) för sådana personer som på grund av sina
arbetsuppgifter eller av andra orsaker inte längre har rätt till dem.
1.4
Samarbetsområdenas roll vid övervakningen
Landsbygdsnäringsmyndigheten utför administrativa kontroller av alla ansökningar om
jordbrukarstöd som samarbetsområdet har behandlat. Landsbygdsnäringsmyndigheten ska till NTMcentralen för övervakning anmäla de ansökningar där ett gårdsbesök krävs för att utreda en oklar
omständighet.
Den person som har tagit emot eller handlagt ansökan kan inte svara för övervakningen av
direktstöd och programstöd. Landsbygdsnäringsmyndigheten kan inte utföra ett
övervakningsuppdrag som delegerats till NTM-centralen.
1.5
Övervakningsskyldighet och urval
Till kontroller på plats väljs gårdarna ut centraliserat genom urval som Mavi har fastställt och som
kan delas in i tre olika delar: åkerurval, djururval och tvärvillkorsurval.
-
Åkerurval: För de gårdar som tagits ut till urvalet övervakas alla arealbaserade stöd som
jordbrukaren har ansökt om. Om det på gården upptäcks brister i iakttagandet av tvärvillkor
som rör villkorsområdena ”miljö, klimatförändring och krav för god jordbrukshävd och goda
miljöförhållanden” samt ”bevarande av permanent betesmark”, utsträcks övervakningen till
att gälla det berörda tvärvillkorskravet och gården registreras på NTM-centralens eget urval.
För en del av de gårdar som valts ut till åkerurvalet utförs också en tvärvillkorsövervakning
av växtskyddsmedel eller en tvärvillkorsövervakning av foder och vegetabiliska livsmedel,
där Evira ansvarar för urvalet.
-
Tvärvillkorsurval i samband med åkerövervakning: För de gårdar som tagits ut till urvalet
övervakas alla arealbaserade stöd som jordbrukaren har ansökt om. För alla gårdar
övervakas dessutom iakttagandet av kraven för villkorsområdena ”miljö, klimatförändring
och krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden” samt ”bevarande av permanent
betesmark”.
-
Urval för övervakning av djurstöd: För de gårdar som tagits ut till urvalet övervakas alla
djurstöd som gården har ansökt om. Om det på gården upptäcks brister i iakttagandet av
tvärvillkor utsträcks övervakningen till att gälla det berörda tvärvillkorskravet.
-
Tvärvillkorsurval i samband med djurövervakning: Livsmedelssäkerhetsverket (Evira)
ansvarar för övervakningsurvalen som gäller märkning och registrering av djur samt djurens
välbefinnande i samband med tvärvillkoren. På en del av gårdarna som tagits ut till urvalet
för övervakning av djurstöd övervakas också iakttagandet av tvärvillkorens krav på märkning
och registrering av djur. Övervakningen av tvärvillkor ska vid behov också utvidgas till
övervakning av djurstöd.
Urvalsgrunder
Gårdarna tas ut till övervakning genom både slumpmässigt och viktat urval. Vid slumpmässigt urval
har var och en stödtagare lika stor chans att komma med i urvalet. Vid viktat urval betonas vissa
riskfaktorer, dvs. klasser. På basis av klasserna poängsätts gårdarna så att de gårdar som fått flest
poäng kommer med i övervakningen. Också NTM-centralerna kan genom sitt eget urval ta ut gårdar
till antingen partiell övervakning eller övervakning av hela gården.
1.5.1 Arealbaserade stöd
Av de stödtagare som lämnat in en samlad stödansökan ska minst 5 % övervakas på plats5.
Dessutom måste man årligen övervaka 3 % av gårdarna som befriats från förgröningsåtgärden. De
här gårdarna får inte räknas in i övervakningsskyldigheten för grundstödet.6 Då det gäller tvärvillkor
ska den behöriga kontrollmyndigheten kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i
dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla stödtagare som ansöker om något av EU:s direkta stöd
eller programstöd7. Av ansökningarna om nationella stöd ska minst 3 % kontrolleras på plats8.
Klasserna som används vid åkerurvalen 2015:
1) Antalet stöd som gården sökt
2) Gården har åkrar som gränsar till en bäck eller ett annat vattendrag (2014 års uppgift i alla
urval)
3) Gården har inte varit föremål för övervakning av hela gården efter 2006
4) Gården har haft påföljder med anledning av miljöstödets stödvillkor
5) Gården har haft permanenta betesmarker år 2014 (gårdsstödsegenskap B, år 2014)
6) Gården har anmält högst 2 växtslag år 2014/2015
7) Gården har/har haft mångfaldsåkrar
8) Gården har haft 1 tilläggsåtgärd i samband med miljöstödet
Klasserna som används vid urvalet av gårdar som är befriade från förgröningen år 2015 är:
1) Antalet stöd som gården sökt
2) Gården har åkrar som gränsar till en bäck eller ett annat vattendrag (2014 års uppgift i alla
urval)
3) Gården har inte varit föremål för övervakning av hela gården efter år 2006
4) Gården har haft påföljder med anledning av miljöstödets stödvillkor
5) Gårdens areal har minskat till under 10 hektar
6) Gårdens areal har minskat till under 15 hektar
7) Gården har/har haft mångfaldsåkrar
8) Gården har haft 1 tilläggsåtgärd i samband med miljöstödet
Klasserna som används vid tvärvillkorsurvalen 2015:
1) Gården har haft påföljder med anledning av tvärvillkor vid den senaste övervakningen som
Mavi utfört 2013 eller 2014
5
Förordning (EU) nr 809/2014 artiklarna 30 och 33
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 31
7
Förordning (EG) nr 1122/2009 artikel 50
8
SRf 444/2015 5 §
6
2) Gården har åkrar som gränsar till en bäck eller ett annat vattendrag (2014 års uppgift i alla
urval)
3) Gården har haft permanenta betesmarker år 2014 (gårdsstödsegenskap B, år 2014)
4) Gården har/har haft mångfaldsåkrar
5) Gården har haft påföljder med anledning av miljöstödets stödvillkor
6) Gården har ansökt om djurbaserade stöd år 2014/2015
Nedan visas den planerade tidtabellen för urvalen 2015. Om övervakningsskyldigheterna inte
uppfylls i fråga om alla stöd efter dem, utförs ytterligare urval i augusti. Uppfyllandet av skyldigheten
granskas enligt NTM-central.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
urvalet (slumpmässigt) av 2014 års ansökningar i april
urvalet (viktat) av 2014 års ansökningar i april
urvalet (viktat) senast 30.6
urvalet (viktat) av gårdarna som befriats från förgröningsåtgärderna senast 30.6
urvalet (slumpmässigt) senast 30.6
urvalet (viktat) fjärrövervakning senast 30.6
urvalet (viktat) av sent registrerade ansökningar i augusti
Kommunerna ska utföra registreringarna av stödansökningar senast 18.6.2015 så att urvalen på
basis av det aktuella årets ansökningar blir gjorda.
Av gårdarna i urvalet för grundstöd måste 20 – 25 % övervakas slumpmässigt. Resten kan tas ut till
övervakning med antingen slumpmässigt eller viktat urval. I fråga om EU-stöd till unga jordbrukare
och bidrag för jordbruksgrödor finns inga begränsningar för förhållandet mellan riskbaserade och
slumpmässiga urval. 9
Av gårdarna i urvalet för programstöd, förgröningsstöd och tvärvillkor måste 20 – 25 % av urvalets
gårdar övervakas slumpmässigt och 75 – 80 % genom viktat urval.10 Procentandelarna granskas
enligt stöd.
Antalet gårdar som tagits ut till övervakning överskrider i viss mån förpliktelsen, för att den
nödvändiga övervakningsskyldigheten ska uppfyllas för alla stödtyper. Kompletterande ytterligare
urval kan göras, om NTM-centralens övervakningsskyldigheter för olika stödtyper inte uppfylls med
de planerade urvalsmängderna.
Övervakningsskyldigheten för arealstöd ska utökas inom NTM-centralens område, om det i fråga om
något stöd orsakas arealminskningar eller arealsanktioner som överstiger de av kommissionen
fastställda gränsvärdena11. Skyldigheten ska utökas också när betydande överträdelser upptäcks i
fråga om iakttagandet av villkoren för programstöd.12 Utökningen av övervakningsskyldigheten för
tvärvillkor granskas på nivån för hela landet i enlighet med kommissionens separata
arbetsdokument13. Utökningen av skyldigheten hänförs alltid till det sammanlagda antal gårdar som
ska granskas följande år14.
1.5.2 Djurstöd
9
Förordning 809/2014 artikel 34
Förordning 809/2014 artikel 34
11
Kommissionens beredningsdokument DS/CDP/2015/02
12
Förordning (EU) nr809/2014 artikel 35
13
Kommissionens beredningsdokument DS/2009/28
14
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 35
10
Av gårdarna som ansökt om EU-finansierade direkta djurstöd ska minst 5 % stödtagarna och 5 % av
djurantalet övervakas.15 Av dem som fått ersättning för djurens välbefinnande och de gårdar som
ingått avtal om uppfödning av lantraser ska minst 5 % övervakas. Av gårdarna som ansökt om
nationellt husdjursstöd ska minst 3 % övervakas.16
Antalet gårdar som tagits ut till övervakning överskrider i viss mån förpliktelsen, för att den
nödvändiga övervakningsskyldigheten ska uppfyllas. Uppfyllandet av övervakningsskyldigheten
granskas på nivån för hela landet.
Av gårdarna som får EU-finansierade djurstöd tas 20 – 25 % av stödtagarna slumpmässigt ut till
övervakning. Resten av gårdarna som ska övervakas tas ut genom viktat urval.17 Procentandelarna
granskas enligt stöd.
Klasserna som används vid urvalen av djurstöd beror på djurslaget och det stöd som ska övervakas,
Klasser år 2015 är bl.a.:
- Ingen tidigare övervakning av djurstöd
- Dröjsmål i anmälningarna till djurregistret (nöt, får get)
- Ersättande öronmärken har inte beställts året före övervakningen (nöt, får get)
- Avtal om lantraser för fler än ett djurslag
- Förbindelse om minst tre åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande
Den stödspecifika övervakningsskyldigheten för EU-finansierade stöd måste utökas om det vid
övervakningen upptäcks betydande överträdelser som gäller djurantal eller stödvillkor. Utökningen
av skyldigheten hänförs till det sammanlagda antal gårdar som ska granskas följande år.18
1.5.3 NTM-centralens eget urval
NTM-centralerna genom egna urval ta ut gårdar till kontroll. Till exempel de gårdar som kommit via
angivelser kan vid behov tas ut till det egna urvalet. Gårdarna i det egna urvalet kan kontrolleras
antingen helt eller delvis. För delvis kontrollerade gårdar kan man granska exempelvis något enskilt
stödvillkor. Gårdarna som övervakats i sin helhet räknas in i övervakningsskyldigheten. Gårdarna
som övervakats helt och delvis registreras på egna övervakningskörningar. Om det på gården
upptäcks brister i fråga om iakttagandet av tvärvillkor måste övervakningen utsträckas till att också
gälla tvärvillkoren och gården ska registreras på övervakningskörningen för det egna
tvärvillkorsurvalet.
På övervakningskörningen för det egna tvärvillkorsurvalet registreras de gårdar som har tagits ut till
tvärvillkorsövervakningen på grund av utvidgad övervakning eller angivelse. Av gårdarna övervakas
bara det försummade kravets andel (till exempel stallgödselanalys). Gårdsbesöken ska avläggas före
utgången av 2015. I kontrollen tas med alla skiften som berörs av det försummade kravet.
Utvidgade övervakningar av tvärvillkor kan utföras också på administrativ väg (till exempel flyghavre
eller brister i gödselstad), dvs. kontrollen utförs utan gårdsbesök. Då hänförs utvidgningen bara till
det försummade kravet.
15
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 33
SRf 444/2015 5 §
17
Förordning 809/2014 artikel 34
18
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 35
16
Försummelser av nitratförordningen som upptäckts vid miljöersättningens dokumentkontroll
vintertid registreras på en egen övervakningskörning.
Övervakningen måste utsträckas till att gälla märkning och registrering av djur i samband med
tvärvillkoren, om det i anslutning till annan övervakning upptäcks försummelser av tvärvillkor i
anslutning till märkning och registrering av djur eller om dessa annars kommer till myndighetens
kännedom. Närmare anvisningar om utvidgning av övervakningen till att gälla märkning och
registrering i samband med tvärvillkoren ges i Eviras anvisningar om övervakning av märkning och
registrering av djur (t.ex. Eviras anvisningar 15404/9, 15425/7 och 15401/9).
Gårdarna registreras alltid på körningen för det år då inspektören konstaterar försummelsen och
upprättar ett protokoll över den. På så sätt hänförs påföljderna till rätt år.
De gårdar som granskats av EU:s organ (kommissionen, revisionsrätten) i samband med kontroller
som riktat sig mot Finland registreras av NTM-centralen på dess eget urval alltid när det vid
kontrollerna upptäcks fel i arealer i eller iakttagandet av stödvillkor.
Gårdarna i det egna urvalet är belagda med betalningsförbud till dess att övervakningen är utförd
och resultatet sparat i tillämpningen. NTM-centralen kan inte stryka en gård som registrerats på
övervakningskörningen.
1.6
Kontroller på plats
NTM-centralerna ska genom gårdsbesök övervaka alla gårdar som omfattas av åkerövervakning eller
övervakning på plats av djurstöd.
Åkerövervakningarna får inledas efter den sista dagen för ändring av såningsarealer 15.6.2015.
Om övervakningen av en gård utförs före den sista såningsdagen (30.6), måste arealer som var
osådda vid övervakningstidpunkten kontrolleras på nytt senare.
Iakttagandet av förgröningsstödets krav på diversifiering av grödor på gårdar som är skyldiga att
diversifiera måste övervakas senast 31.8. I Nyland, Egentliga Finland och på Åland måste kraven på
ekologisk fokusareal övervakas på de gårdar som är skyldiga att uppge ekologisk areal, för trädornas
del senast 15.8 och för kvävefixerande grödors del senast 31.8.
I fråga om miljöersättningen måste ett nytt besök avläggas om
- växtligheten på en skyddszon eller flerårig miljövall inte har bärgats vid
övervakningstidpunkten
- fånggrödan inte har såtts (om övervakningsbesöket avläggs före 15.8)
- marktäckningen för en ettårig trädgårdsväxt inte har placerats ut (om övervakningsbesöket
avläggs före 30.6 eller 31.7)
Övervakningarna av djurstöd får inledas i juni 2015.
Hästarna ska övervakas under den 100 dagar långa besittningstiden (1.5 -8.8.2015).
Vid övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande måste ett förnyat besök avläggas om
- övervakningen utförs före 1.10 och gården har valt en åtgärd som gäller betesgång och
rastning vintertid (nötkreatur, får och getter)
- gården har ett produktionsuppehåll (svin och fjäderfä)
Alla gårdsbesök för åker- och djurövervakningar måste avläggas senast 14.11.2015.
Övervakningarna av växttäcke och dokumentkontrollerna vintertid ska utföras senast 15.5.2016.
Förskott på stöd kan betalas också till gårdar som är föremål för övervakning. Ett krav för
slutbetalningen av programstöd och betalningen av direktstöd är ändå att övervakningarna av alla
gårdar som ansökt om stöd är klara19. Att övervakningen av tvärvillkor inte är slutförd inverkar inte
på betalningen av stöd.
1.7
Förhindrande av övervakning
Om jordbrukaren i samband med anmälan om kontroll meddelar att ingen kontroll får utföras,
måste man göra klart för honom/henne att ett beslut om avslag på jordbrukarens ansökningar om
stöd, förbindelse eller avtal fattas vid kommunen/NTM-centralen till följd av förhindrad kontroll. Till
jordbrukaren skickas ett skriftligt meddelande (hörande) om förhindrande av kontroll och om de
följder som detta orsakar. För jordbrukaren ska reserveras en skälig frist att lämna in en utredning
om saken och han eller hon ska underrättas om att underlåtelse att iaktta tidsfristen inte hindrar att
ärendet avgörs20.
I utredningen kan jordbrukaren ge sitt samtycke till övervakning inom ramen för anmälningstiden.
Två erfarna inspektörer ska då utses till inspektörer. Om gården är misstänkt för djurskydds- eller
miljöförseelse bör övervakningsbesöket utföras utan dröjsmål. Vid behov kan handräckning anlitas,
se avsnitt 3.1.
Att förbjuda gårdsbesöket orsakar inga separata påföljder, om övervakningen ändå går att utföra i
ett senare skede. När påföljderna fastställs ska man noggrannare än vanligt bedöma om felet
eventuellt är uppsåtligt och om bristerna eventuellt har rättats till efter meddelandet om
övervakning.
Om jordbrukaren eller dennes representant förhindrar utförandet av kontroll på plats avslås
stödansökningarna21. Det här innebär att direktstöd, kompensationsersättning och nationella stöd
inte betalas för övervakningsåret. När det gäller miljöersättning, ekoavtal, miljöavtal (inkl. avtal om
lantraser) och ersättning för djurens välbefinnande återkrävs alla stöd som betalts under
förbindelse-/avtalsperioden genom att gården registreras på övervakningskörningarna för
retroaktiva påföljder. Om gården tidigare under förbindelse-/avtalsperioden har varit föremål för
övervakning återkrävs stöden bara bakåt till övervakningsåret i fråga. Också ansökan om nationella
stöd avslås.22
Om jordbrukaren förhindrar någon kontroll på plats av tvärvillkor går han eller hon miste om alla
stöd för vilka tvärvillkoren är ett krav (EU:s direktstöd och programstöd). Om jordbrukaren har
betalts förskott på stöd och om kontrollen av de stödvillkor som ligger till grund för betalningen av
förskott förhindras av någon orsak som beror på jordbrukaren, måste det utbetalda förskottet
återkrävas.
I fältet för ytterligare upplysningar i observationsprotokollet fyller inspektören i att jordbrukaren har
förhindrat kontrollen och att han/hon har underrättats om att ett beslut om avslag på jordbrukarens
19
Förordning (EU) nr 1306/2013 artikel 75
Lag (434/2003) 33 §
21
Förordning 1306/2013 artikel 59
22
Lag 192/2013 31§
20
ansökningar om stöd/förbindelser fattas till följd av att kontrollen förhindrats.
Övervakningsprotokollet skickas till jordbrukaren och verkningarna av att kontrollen förhindrats
förklaras omsorgsfullt.
Vid övervakning av tvärvillkor registreras övervakas inte i punkten Övervakningsresultat i
Stödtillämpningen och i fältet Tilläggsuppgifter registreras motsvarande observationer som i fältet
för ytterligare upplysningar i observationsprotokollet. Inget brev om hörande i fråga om tvärvillkor
lämnas till jordbrukaren under gårdsbesöket, utan hörandet utförs av kommunen då den fattar
beslut om avslag på stödansökan.
I samtliga situationer då inspektörens säkerhet upplevs som hotad på gården kan kontrollen
avbrytas när som helst.
Påföljderna av förhindrande av övervakningen bestäms enligt artikel 59 i kommissionens förordning
1306/2013.
1.8
Misstanke om brott
Inspektörens primära uppgift är att övervaka att stöd har beviljats på korrekta grunder. Vid
kontrollen kan det ändå framkomma också omständigheter som tyder på brott. Om det vid
kontrollen finns skäl att misstänka ett brott i anslutning till ansökan om stöd, ska inspektören
omedelbart berätta om saken för sin chef, som underrättar Landsbygdsverkets kontrollenhet för
jordbruksstöd. NTM-centralen ska överväga att lämna in en begäran om förundersökning till polisen.
En separat anvisning om ärendet är under beredning och den blir klar i slutet av året.
1.8.1 Djurskyddsbrott och djurskyddsförseelser
Om det finns skäl att misstänka att djurskyddsbestämmelserna inte har följts på den gård som
övervakas ska NTM-centralens inspektör omedelbart underrätta den behöriga tjänsteveterinären
(kommunal- eller länsveterinären), hälsovårdsinspektören eller polisen om sina observationer och be
att en djurskyddsinspektion utförs.23Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska informeras om
att ärendet har börjat utredas. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska följa upp att ärendet
framskrider till åtalsprövning.
Misstänkta fall av djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelser samt domar för djurskyddsbrott eller
djurskyddsförseelser inverkar på betalningen av stöd. Se närmare Mavis anvisning Hur påföljder av
djurskyddsbrott inverkar på betalningen av stöd (Dnr 2171/55/2013). En ny version av anvisningen
kommer i höst.
1.9
Kontroll och verifiering av registreringen av övervakningsuppgifter
Observationerna
från
arealövervakningar
registreras
i
nya
Stödtillämpningen.
Övervakningsobservationerna som rör djurbaserade stöd, tvärvillkor samt gamla specialstödsavtal
registreras i gamla Stödtillämpningen.
Kontrollen av registreringen av övervakningsuppgifterna utförs av en annan person än den som
utfört registreringen. Genom kontroll av registreringen säkerställs det att uppgifterna har
registrerats i tillämpningen och att övervakningsobservationerna har skrivits i kontrollistningen.
23
SRf 444/2015 24 §
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att övervakningarna går att spåra utgående från
protokollsanteckningarna, att de observerade bristerna är registrerade och att påföljderna fastställts
korrekt. Genom kontroll av registreringen måste man också försäkra sig om att gården är registrerad
på rätt körning, om övervakningen har utvidgats till att också gälla tvärvillkoren eller om gården har
påförts retroaktiva påföljder. Kontrollen av registreringen ska utföras innan övervakningsresultatet
sänds till jordbrukaren.
Efter det att registreringen kontrollerats ska övervakningen verifieras i vederbörande punkt i
Stödtillämpningen. Det är inte nödvändigt att verifiera övervakningsuppgifterna innan
övervakningsresultatet sänds, men det är en förutsättning för att ansökan ska kunna överföras för
utbetalning. Övervakningen ska vara slutförd när den verifieras. Den som verifierar ska vara en
förman eller en annan erfaren person som är förtrogen med saken. Av arbetsparet kan den ena
kontrollera registreringen, men den som verifierar måste vara en sådan person som inte har deltagit
i kontrollen på annat sätt. Om registreringen kontrolleras av en person som inte deltagit i kontrollen
kan denna också verifiera gården. Om den som verifierar är en annan person än den som
kontrollerat registreringen, ska han eller hon ännu säkerställa att resultatet är korrekt.
I fall av påföljder ska kommunen informeras om när övervakningsresultatet har skickats till
jordbrukaren, så att kommunen inte skickat beslut om återkrav av stödet innan jordbrukaren har fått
kännedom om övervakningsresultatet.
1.10 Förvaring av övervakningshandlingarna och handlingarnas offe ntlighet
En separat anvisning om elektronisk arkivering av övervakningshandlingar meddelas senare. Fram till
dess måste checklistorna med bilagor i pappersform förvaras på NTM-centralen. Det sammandrag av
övervakningen som skickas till jordbrukaren sparas i det elektroniska arkivet.
Övervakningsprotokollen är i regel offentliga handlingar. De blir offentliga när övervakningen har
slutförts och protokollet undertecknats 24 . Övervakningshandlingarna är sekretessbelagda om
utlämnandet av uppgiften skulle äventyra genomförandet av övervakningen eller orsaka skada för
parterna25. Mer information om övervakningshandlingarnas offentlighet ingår i offentlighetslagen
(621/1999).
2
ANSÖKAN OM OMPRÖVNING AV STÖDBESLUT
Omprövning av ett beslut som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har fattat får sökas hos den
behöriga NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland med en skriftlig begäran om omprövning
inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Omprövning av ett beslut som NTM-centralen eller
Statens ämbetsverk på Åland har fattat får sökas hos den myndighet som fattat beslutet på det sätt
som bestäms i förvaltningslagen.26
Ändring i ett beslut som gäller begäran om omprövning får sökas hos förvaltningsdomstolen.27
Ändring som gäller jordbrukarstöd får sökas hos Tavastehus förvaltningsdomstol och ändring i beslut
som Statens ämbetsverk på Åland har fattat får sökas hos Ålands förvaltningsdomstol. På sökande av
ändring tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningslagen.
24
Lag 621/1999 6 §
Lag 621/1999 24 §
26
Lag 192/2013 54 §
27
Lag 75/2014 4 §
25
Ändring i ett beslut om återkrav som förvaltningsdomstolen eller Ålands förvaltningsdomstol har
fattat får sökas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i
förvaltningsprocesslagen, m.a.o. utan besvärstillstånd. I övrigt får ändring i ett beslut som
förvaltningsdomstolen eller Ålands förvaltningsdomstol har fattat sökas bara om högsta
förvaltningsdomstolen beviljat besvärstillstånd. 28
3
INSTRUKTIONER FÖR BESVÄRLIGA ÖVERVAKNINGSSITUATIONER
Syftet med instruktionerna är att förtydliga hur inspektörerna ska gå till väga i situationer där
inspektörens säkerhet kan äventyras eller när inspektörer har blivit hotade under ett
inspektionsbesök.
3.1
Anlitande av handräckning
Bestämmelser om anlitande av handräckning ingår i 26 § 2 mom. i lagen om verkställighet av
jordbruksstöd (192/2013).
Övervakning av sådana gårdsobjekt som på basis av kommunens anmälan eller NTM-centralens eller
en annan samarbetspartners tidigare erfarenheter har visat sig vara besvärliga kan utföras först när
gården har blivit underrättad om övervakningen. Det är skäl att be kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet om närmare uppgifter om gården så att inspektören i förväg kan
bereda sig på hotfulla situationer. Inspektören kan också be polisen om uppgifter om situationen på
gården i synnerhet i de fall där det kan antas uppstå problem vid övervakningen.
Handräckning ska begäras om det finns skäl att misstänka att inspektörens säkerhet äventyras under
övervakningen på gården. Behovet av handräckning meddelas den lokala polisen.
Om det inte går att besöka gården på grund av hotelser ska ett meddelande om förhindrad kontroll
och de eventuella påföljderna av detta sändas till jordbrukaren (se kap. 1.7).
3.2
Beredskap och handling i problemsituationer
Vid NTM-centralen bör man redan i början av inspektionsperioden komma överens om
gemensamma handlingssätt under inspektionsbesök.
Inspektionsuppdragen utförs i regel i par. Med hänsyn till övervakningsuppgiftens karaktär,
inspektörens erfarenhet, tidtabellerna för uppgifterna etc. kan inspektioner också utföras av en enda
inspektör. NTM-centralen ska alltid ha vetskap om när och var ett inspektionsbesök avläggs. NTMcentralens logotyper på bilen eller arbetskläderna är faktorer som ökar säkerheten.
En kontroll på gården kan alltid avbrytas antingen helt eller delvis (t.ex. kontroll av handlingar i ett
senare skede som förfarande med hörande), om inspektörerna hotas eller om jordbrukarens
aggressiva uppförande upplevs som farligt. En anmälan om hotelsen görs omedelbart till polisen och
övervakningschefen eller dennes chef kontaktas. Över kontrollbesökets förlopp uppgörs en
promemoria och i den noteras orsakerna till att kontrollbesöket avbrutits, platsen för händelserna,
tidpunkten och samtliga som deltagit.
28
Lag 192/2013 och lag 586/1996
NTM-centralens exaktare interna anvisningar kan följas då man gör anmälan om förundersökning.
Hotande av myndighet är en tillräcklig grund för anmälan om förundersökning.
Inspektören upprättar ett övervakningsprotokoll också över ett avbrutet kontrollbesök. Av
protokollet ska framgå att övervakningen har avbrutits på gården av orsaker som beror på
jordbrukaren/dennes representant. Över orsakerna till avbrottet och händelserna upprättas en
promemoria som fogas som bilaga till protokollet. I fråga om alla avbrutna övervakningar ska
inspektören komma överens med sin chef om de metoder som kan användas för att utan dröjsmål
slutföra kontrollen.
3.3
Information
När det gäller intern och extern information iakttas de närmare anvisningar som NTM-centralen har
utarbetat. På grund av sakens vikt vore det bra att endast några har rätt att informera, för att
informationen ska vara konsekvent och innehållet detsamma. Om begäran om förundersökning har
gjorts till polisen är det polisen som ansvarar för informationen om ärendet.
Efter att en hotfull situation har uppstått på gården informeras Landsbygdsverkets kontrollenhet för
jordbruksstöd och kontrollavdelningens chef omedelbart. Landsbygdsverkets kontrollenhet för
jordbruksstöd informerar de andra NTM-centralernas övervakningschefer om det inträffade.
Information bör ges om de inspektörer som deltog i kontrollen, plats och tid för händelsen,
gårdsobjekt och händelsernas allmänna förlopp.
Övervakningschefen/dennes chef/ansvarsområdets chef/NTM-centralens direktör ansvarar
tillsammans med Landsbygdsverkets kontrollenhet för jordbruksstöd för informationen till pressen.
FÖRBEREDELSE INFÖR GÅRDSBESÖKET
4
ÖVERVAKNINGSKÖRNINGAR OCH STÖD SOM SKA ÖVERVAKAS
Körningar för övervakning av hela gården:
Körningsnummer
6003
6004
6005
6006
6007
6008
6009
6010
6011
6012
6013
6014
Namn
AREALÖVERVAKNING URVAL 1
TVÄRVILLKOR URVAL 1
AREALÖVERVAKNING URVAL 2
TVÄRVILLKOR URVAL 2
AREALÖVERVAKNING URVAL 3
TVÄRVILLKOR URVAL 3
AREALÖVERVAKNING URVAL 4 (befr. förgröning)
AREALÖVERVAKNING URVAL 5
TVÄRVILLKOR URVAL 5
FJÄRRKARTERINGSÖVERVAKNING, PILOT
AREALÖVERVAKNING URVAL 6 (för sent reg.)
TVÄRVILLKOR URVAL 6 (för sent reg.)
EXTRA URVAL
Körningsgrund
slumpmässigt
slumpmässigt
viktat
viktat
viktat
viktat
viktat
slumpmässigt
slumpmässigt
viktat
viktat
viktat
slumpmässigt / viktat
Tidtabell för
körningen
april
april
april
april
senast 30.6.
senast 30.6.
senast 30.6.
senast 30.6.
senast 30.6.
senast 30.6.
augusti
augusti
aug/sept
Körningar för övervakning av det egna urvalet:
Körningsnummer
6015
6016
6017
6018
6035
Namn
AREALÖVERVAKNING 2015 NTM URVAL (räknas in i övervakningsskyldigheten)
AREALÖVERVAKNING 2015 NTM URVAL, DELVIS ÖVERVAKADE
TVÄRVILLKOR 2015 NTM URVAL
TVÄRVILLKOR 2015 NTM URVAL, ADMINISTRATIV KONTROLL
TVÄRVILLKOR 2015 NTM URVAL , GÖDSLINGSKÖRNING
DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID 2015 NTM URVAL
Körningsgrund
eget urval
eget urval
eget urval
eget urval
eget urval
eget urval
Andra övervakningskörningar:
DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID 2015
DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID 2015
DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID ERSÄTTANDE GÅRDAR 2015
ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2015
ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2015
ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2015
6020
6021
6022
6023
ÅTERKRAV 2014 PGA 2015 ÅRS ÖVERV.
ÅTERKRAV 2013 PGA 2015 ÅRS ÖVERV.
ÅTERKRAV 2012 PGA 2015 ÅRS ÖVERV
ÅTERKRAV 2011 PGA 2015 ÅRS ÖVERV
På de gårdar som valts ut för kontroll av hela gården ska NTM-centralen övervaka grundstödet,
förgröningsstödet, EU-stödet till unga jordbrukare, bidraget för jordbruksgrödor,
kompensationsersättningen, kompensationsersättningens husdjursförhöjning, miljöersättningen,
ersättningen för ekologisk produktion, miljöavtalen, avtalen om miljöspecialstöd och de nationella
arealstöden. Tvärvillkoren övervakas hos de gårdar som ingår i urvalet för övervakningen av
tvärvillkor. I samband med åkerövervakningen övervakas också från produktionen frikopplat stöd
för svin- och fjäderfähushållning (stödtyperna 1611 och 1721), om en gård som valts ut för
åkerövervakning har ansökt om stödet i fråga.
5
FÖRBEREDELSER INFÖR GÅRDSBESÖKET
Före gårdsbesöket ska NTM-centralen gå igenom gårdens ansökningshandlingar. Handlingarna finns
att få i det elektroniska arkivet. I ansökningar som lämnats in på papper ska inspektören kontrollera
att registreringen är korrekt utförd. Om inspektören upptäcker fel i registreringen måste han eller
hon kontakta kommunen för korrigering av felet. Ändringsnoteringar som gjorts i ansökningarna
måste vara vederbörligt dokumenterade.
Att registreringen är korrekt utförd kan utredas också i samband med övervakningen.
Alla stödtyper och skiften ska vara registrerade och kontrollen av registreringen utförd innan
gårdsövervakningen kan utföras. Uppgifterna på ändringsblankett 117 ska också ha registrerats
innan checklistan skrivs ut.
5.1 Frågor som ska utredas före gårdsbesöket
Allmänna
- Har gården skiften som gränsar till vattendrag
- Har gården skiften som gränsar till utfallsdiken (också en grundkarta kan användas som
hjälp)
- Djurantalet för uträkning av gödselstadens volym
- Gränserna för Naturaområden
- Har gården skiften eller delar av skiften vars lutning är större än 15 % (nivån i
Stödtillämpningens kartavsnitt)
Gårdarna som ingår i tvärvillkorsövervakningen
- Finns gården med i flyghavreregistret och har jordbrukaren gjort anmälan om flyghavre på
skiftena (hänvisning)
- naturskyddsområden (man måste också utreda om gården har ansökt om avtal om
jordbruksnaturens mångfald eller våtmark)
Aktiv jordbrukare
- På gamla Stödtillämpningens anslagstavla kontrolleras om gården har fått högst 5000 € i
direktstöd år 2014 och om sökanden har anmält sig till förbudslistan. Närmare information
om kontrollen av villkoret som gäller aktiv jordbrukare ges i kapitel 10 i denna anvisning.
Miljöersättning
- Det ska utredas om gården har påförts en sanktion på grund av odlingsplaner eller
skyddszoner åren 2011-2014. Upprepningar ska beaktas, om ytterligare sanktioner påförs
för samma sak
- Om gården har ansökt om ersättning för åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten,
ska man före gårdsbesöket hos kommunen ta reda på (i det elektroniska arkivet), för vilket
skifte stöd för åtgärden har sökts.
5.2
Anmälan om övervakning och kontrollbesök
Anmälan om övervakning
Underrättelse om kontroller på plats får ges på förhand förutsatt att syftet med kontrollen inte
äventyras29. Övervakningsdatumet går att jämka om jordbrukaren är förhindrad på grund av ett
särskilt skäl, såsom en nära anhörigs död eller bemärkelsedag. Underrättelsen ska ges med så kort
varsel som möjligt, högst 14 dagar. Det rekommenderas att underrättelse om övervakning ges högst
48 timmar före kontrollen på plats. Underrättelse om kontroll på plats av tvärvillkor får inte ges på
förhand om detta förutsätts i den lagstiftning som tillämpas på tvärvillkoren.
I samband med anmälan bör inspektören nämna vilka handlingar jordbrukaren kan ta fram färdigt
inför besöket. Uppgifterna som ska kontrolleras under gårdsbesöket går också att studera med hjälp
av adb-tillämpningar, dvs. det krävs inte att exempelvis odlingsplanen eller skifteskorten har skrivits
ut.
Avsikten med förhandsanmälan är att säkerställa att jordbrukaren eller dennes företrädare kan delta
i kontrollen om de så önskar. Om jordbrukaren eller dennes företrädare inte är på plats trots
anmälan, utförs kontrollen vid den uppgivna tidpunkten. Djurstallar eller andra
produktionsbyggnader får dock inte besökas utan att jordbrukaren är med eller har gett tillstånd till
besöket. Med jordbrukare avses i detta sammanhang den person som lämnat in ansökan eller
dennes make. Som deras befullmäktigade kan godkännas en person som företer en skriftlig fullmakt
eller som jordbrukaren i början av kontrollen muntligen meddelar att representerar jordbrukaren.
Jordbrukaren kan inte annullera stöd eller göra anmälan om skördeskada för en redan inträffad
skördeskada efter det att han/hon blivit underrättad om övervakningen. Undantag gäller för
fånggrödor, för vilka stödet kan annulleras till den 15 augusti 2015, även om det underrättats om
övervakningen. Om jordbrukaren inte underrättats om kontrollen på förhand, finns det ingen bakre
tidsgräns för annullering av stödet för fånggröda.
I Stödtillämpningen registreras tidpunkten för anmälan och vem som tog emot anmälan.
Övervakningsbesök
När kontrollen på plats inleds ska jordbrukaren eller dennes företrädare upplysas om ändamålet
med kontrollen och metoderna, så att jordbrukaren eller jordbrukarens företrädare har möjlighet att
bedöma hur kontrollen genomförs. Jordbrukaren eller dennes företrädare ska alltid underrättas om
grunden för att gården tagits ut till samplet (slumpmässigt/viktat), de använda metoderna och
instrumenten samt mätnoggrannheten. Dessutom berättas om vilka faktorer som legat till grund för
valet av gården till övervakning på basis av viktat urval.
Inspektören ska berätta för jordbrukaren vilka observationer som gjordes vid övervakningen och hur
de eventuellt inverkar på det stöd som ska betalas. Jordbrukaren ska också upplysas om att
övervakningsresultatet inverkar på landsbygdsnäringsmyndighetens stödbeslut i vilket jordbrukaren
får söka ändring genom begäran om omprövning. Inspektören ska fråga jordbrukaren om denne vill
ha de detaljerade kontrollobservationerna per post eller om det räcker med ett sammandrag.
Informationen ska skrivas upp på checklistan. Jordbrukaren ska underrättas om att
29
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 25, Lag 192/2013 30 §
övervakningsanvisningen finns att få på Mavis webbplats (länk) och att övervakningsmetoderna och
påföljderna har utretts närmare i den.
6
ÖVERVAKNINGSHANDLINGAR
I
övervakningshandlingarna
ingår
Fältchecklista,
Checklista
för
trädgårdsåtgärder,
Dokumentchecklista, bilagan Gårdens tillgängliga näringsämnen, Sammandrag av övervakningen,
bilaga över detaljerade kontrollobservationer, Mätresultat per jordbruksskifte och kartor över
korrigerade basskiften. Också andra dokument som klargör övervakningen (t.ex. foton) är
övervakningshandlingar. Alla övervakningshandlingar i original ska skannas in i det elektroniska
arkivet.
6.1
Checklistor
Vid kontroller på plats ska checklistorna för arealbaserade stöd fyllas i på gården. Checklistorna är
inspektörens arbetsdokument som varken lämnas hos eller skickas till jordbrukaren, utan på basis av
dem registreras observationerna i Stödtillämpningen.
Checklistorna kan inte skrivas ut centraliserat, utan de skrivs ut separat för var och en gård. Innan
gårdens checklistor skrivs ut måste man försäkra sig om att kommunen har lagrat alla
ansökningsuppgifter. Om gården ingår i övervakningen av tvärvillkor måste observationsprotokollet
för tvärvillkor skrivas ut från gamla Stödtillämpningen (rapport RR585). Protokollen går att skriva ut
centraliserat från gamla Stödtillämpningen.
Namnen på de parter och deras assistenter som närvarit vid kontrollen skrivs upp på checklistan.
Inspektören ska också anteckna om jordbrukaren eller dennes representant inte var närvarande när
kontrollen utfördes. En av jordbrukaren befullmäktigad assistent kan närvara vid kontrollen även om
jordbrukaren själv deltar. Om ett flertal personer deltar i kontrollen från jordbrukarens sida måste
man ta reda på vem som är gårdens egentliga företrädare.
Övervakningens startdatum är alltid den dag då man första gången besöker gården. Om gården
besöks flera dagar i följd, är slutdatumet det datum när gården besöks för sista gången. Om det
mellan kontrolldagarna finns dagar när gården inte besöks, antecknas båda besöken som separata
övervakningar, med egna start- och slutdatum. Förnyade besök eller ombesök är alltid separata
övervakningar.
Observationerna ska dokumenteras så att det är möjligt att spåra hur övervakningen har framskridit.
Uppgifterna på checklistan ska antecknas med kulspetspenna eller på annat bestående sätt och
inspektören ska ta ställning till varje villkor genom att sätta ett kryss i punkten Ja eller Nej. Ja kryssas
för när villkoret har iakttagits och Nej om det inte har iakttagits. Ett streck betyder alltid att villkoret
inte gäller jordbruksskiftet eller gården i fråga. När ett streck används noteras i tilläggsuppgifterna
orsaken till att villkoret inte gäller gården eller skiftet. Noteringarna ska vara konsekventa.
En jordbrukare som deltagit i kontrollen eller dennes företrädare ska ges möjlighet att notera och
underteckna åsikter om kontrollen30. Jordbrukaren kan meddela att han inte godkänner protokollets
innehåll till någon del eller också kan han visa på de punkter i protokollet som han inte godkänner.
30
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 41
Alla uppgifter om kontrollbesöket registreras i Stödtillämpningen. På basis av de registrerade
observationerna räknar Stödtillämpningen ut påföljdsprocenterna och inspektören kan i vissa fall
ändra procenten vid behov. Om procenten ändras måste en motivering av orsaken alltid skrivas in i
Stödtillämpningen. Också andra påföljder som är beroende av prövning måste motiveras.
6.2
Övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren
Det övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren innehåller ett sammandrag av
övervakningsobservationerna, arealmätningar per jordbruksskifte samt kartor över korrigerade
basskiften. I sammandragsprotokollet skrivs ut eventuella brister som observerats vid övervakningen
och skrivna motiveringar. På begäran kan jordbrukaren också få detaljerade kontrollobservationer
som kan skrivas ut från Stödtillämpningen.
Av protokollet framgår följande31:
a) om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och när anmälan gjordes
b) närvarande personer
c) de stöd som kontrollerades
d) de odlingsskiften som kontrollerades
e) mätmetoderna
f) mätresultaten
g) kontrollerade stödvillkor för enskilda stödsystem
h) ytterligare kontrollåtgärder som genomförts
i) konstaterade överträdelser som kunde kräva korsanmälningar t.ex. i anslutning till utvidgning av
övervakningen
j) konstaterade överträdelser som kan kräva fortsatta åtgärder under kommande år
Inspektören undertecknar övervakningsprotokollet som skickas till jordbrukaren för att
undertecknas i enlighet med förvaltningslagen utan ogrundat dröjsmål. För tvärvillkor ska
kontrollberättelsen upprättas inom en månad efter gårdsbesöket. Jordbrukaren ska underrättas om
alla försummelser senast inom tre månader efter gårdsbesöket.
Jordbrukarens underskrift i övervakningsprotokollet undanröjer inte jordbrukarens rätt att söka
ändring i det slutliga stödbeslutet. Jordbrukaren ska underrättas om att han inte är tvungen att
underteckna eller godkänna observationerna från kontrollen och att avsaknad av underskrift inte
hindrar den fortsatta behandlingen av ärendet. Om jordbrukaren eller dennes företrädare vägrar att
underteckna protokollet eller om jordbrukaren inte skickar tillbaka det undertecknade protokollet,
ska inspektören göra en anteckning om detta i det originalexemplar av protokollet som blir kvar på
NTM-centralen. Det slutresultat som antecknats i övervakningsprotokollet kan betraktas som ett
bindande utlåtande som inte kan överklagas separat, men som är bindande för kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet då denne fattar ett överklagbart avgörande.
Den sökande ska alltid höras innan man vidtar eventuella åtgärder som minskar stödet. Inget separat
hörande behövs om övervakningsprotokollet skickas till jordbrukaren för att undertecknas.
I korsgranskningsövervakningarna av åkerskiftesregistret och stödvillkoren används sammandraget
och bilagorna från övervakningen i tillämpliga delar.
31
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 41, Lag 192/2013 28 §
7
ÖVERVAKNINGSKARTOR
Vid övervakningen används i första hand digitaliserade kartor som skrivits ut från åkerskiftesregistret
eller kartmaterial som skrivs ut från Kartturi. På de kartor som skrivits ut från Stödtillämpningen
finns ingen skala och därför kan de högst användas som hjälp i terrängen. Också annat
flygfotomaterial på motsvarande nivå får användas som hjälp vid övervakningen.32
Övervakningskartorna för gårdar som övervakas på basis av Landsbygdsverkets urval skickas till
NTM-centralerna sommaren 2015, i regel inom en vecka från det att urvalet blev klart. Vid stora
beställningar och under brådskande perioder bör man beakta att det kan gå flera dagar innan
kartorna skrivs ut och postas.
På övervakningskartorna syns förutom basskiftena också de avgränsningar av jordbruksskiften som
jordbrukaren har uppgett, om kartan har skrivits ut efter det att kommunen registrerade
ansökningsuppgifterna. När det gäller sommarens första övervakningskartor är det möjligt att alla
ansökningsuppgifter ännu inte har blivit registrerade när kartorna ska skrivas ut. Då måste en ny
karta
skrivas
ut
från
åkerskiftesregistrets
rapportportal
(https://peleapp.affecto.fi:8443/pelerapport/login.html) efter det att ansökningsuppgifterna (också
jordbruksskiftesändringarna) har registrerats.
I rapportportalen finns alla övervakningskartor som skrivits ut övervakningsperioden 2015 och de
kan skrivas ut därifrån alltid när man inte hinner invänta pappersmaterialet per post.
Kartorna för övervakningsgårdar som baserar sig på NTM-centralernas eget urval beställs direkt från
entreprenören (Karttakeskus) med e-post på adressen [email protected]. Karttakeskus kvitterar
att beställningen har tagits emot, men om svaret uteblir är det skäl att per telefon säkerställa att
beställningen gått fram (020 577 7540).
Skiften som digitaliseras
Ambitionen är att försommarens jordbrukarkorrigeringar ska digitaliseras redan innan
övervakningskartorna för det första urvalet skickas ut. Om digitaliseringen inte har hunnit göras för
jordbrukarkartkorrigeringarnas del kan inspektören se jordbrukarens korrigering (också
korrigeringarna från kommunens papperskartor) i Stödtillämpningen. Kartorna för de första fyra
övervakningsurvalens gårdar som lämnat in elektronisk ansökan postas till NTM-centralerna senast
19.6.2015. Övervakningskartorna för de gårdar som lämnat in pappersansökan skickas före slutet av
juni. Observera att gränserna för också dessa basskiften kan förändras senare under sommarens
digitalisering, om ett angränsande basskifte korrigeras och den gemensamma gränsen förändras.
NTM-centralen kan se gårdens skiften som är under digitalisering i uppgifterna om gården i
Stödtillämpningen.
7.1
Övervakningskartornas utseende
Övervakningskartorna skrivs ut i skala 1:2500, så att jordbruksskiftesgränserna syns. Kartor i annan
skala kan dock användas om det gäller stora skiften.
På den högra delen av övervakningskartan har den övervakade gårdens bas- och jordbruksskiften
skrivits ut enligt de digitaliserade gränstyperna. Förklaringarna till dem finns i nedre vänstra kanten
på övervakningskartan.
32
Förordning 591/2007 9 §
Karta för övervakning av hela gården och för skiftesövervakning
Övervakningskartorna skrivs ut i färg (om det flygfoto som använts är ett färg- eller färg-infra –
flygfoto). I kartans övre hörn finns numret för övervakningskörningen utskrivet. I skiftesuppgifterna
på vänster sida finns skiftenas signum, namn, digitaliserade arealer, gårdsstödsegenskap B, datum
för senaste ändring av basskiftet, uppgift om GPS-mätning som utförts under de 2 föregående åren,
uppgift om förestående uppdatering (2015 och 2016) och 2015 års uppgifter om jordbruksskiften för
de 8 första jordbruksskiftena.
Nere till vänster på kartan finns förklaringar till strecken på kartan.
Uppgifterna från SYKEs register över vattenfåror (vattendrag enligt vattenlagen33) skrivs ut på
övervakningskartorna, men märkningen för vattendrag är inte basskiftets gränslinje såsom förr. Ett
vattendrag anges med ett sammanhängande vitt streck som löper mitt i vattenfåran. I strecket finns
pilar som anger vattnets strömningsriktning. Om ett skifte ligger invid en fåra som märkts ut med
vattendragsstreck, måste behovet av skyddsremsa (avståndet mellan skifteskanten och fårans
kant) alltid granskas på ort och ställe.
Karta för övervakning av tvärvillkor
När det gäller övervakningsomgångar i fråga om tvärvillkor skriver man förutom den normala
övervakningskartan ut också separata övervakningskartor över Natura- och grundvattenområden,
om gården har basskiften på sådana områden. År 2015 skrivs kartan för övervakning av tvärvillkor
alltid ut i svartvitt och i skala 1:5000. Datadelen innehåller uppgifter om de basskiften av vars areal
minst en ar sammanfaller med ett Natura- eller grundvattenområde. På dessa kartor syns den
övervakade gårdens skiften som ryms med på samma utskrift. Också grannfastigheternas skiften
syns med gränstypen basskiftesgräns mot granne, om de ryms med på samma utskrift.
Nedan ett exempel på hur infodelen ser ut på en karta för övervakning av tvärvillkor 2015:
999- 03454 -99 Tuvantaus
Dig. ala: 1.03 ha IACS: 1.03 ha
Pvesi: 1.03 ha 1097151 B, 1000404
Natura 2000: 0.52 ha FI0100078 SPA SCI
Kommentit:
Pvesi: 1.03 ha 1097151 B, 1000404
=> Peruslohko leikkaa kahden pohjavesialueen kanssa, joiden tunnukset ovat 1097151B ja 1000404.
Yhteenlaskettu leikkausala on 1,03 ha
Natura 2000: 0.52 ha FI0100078 SPA SCI
=> Peruslohko leikkaa 0,52 ha suuruiselta alalta Natura-alueen ID FI0100078 kanssa, joka on suojeltu sekä
lintu- (SPA) että luontodirektiivin (SCI) perusteella.
Den överlappande areal som skrivs ut på kartorna är den faktiska överlappande arealen på basis av
SYKE:s material.
På kartan för övervakning av tvärvillkor finns samma strecktypsförklaringar som på kartan för
övervakning av en hel gård, men där anges dessutom Natura- och grundvattenområden.
33
Lag 587/2011
På kartan för övervakning av tvärvillkor skrivs ut både det ursprungliga (oförminskade) Naturaområdet samt som streckad linje den buffertlinje som förminskar Naturaområdet med 10 m (se
ovanstående bild).
Vid övervakning av tvärvillkoren ska man före övervakningen på plats kontrollera på
övervakningskartorna att Naturaområdenas och grundvattenområdenas gränser stämmer.
AREALÖVERVAKNING
8
BESITTNING AV SKIFTEN
Vid övervakningen ska man med hjälp av jordbrukarens arrendeavtal eller på basis av information i
andra bilagor kontrollera att besittningen av arrenderade skiften uppfylls. Arrendeavtal för
jordbruksmark ska ingås för viss tid och arrendetiden kan vara högst 20 år. Om arrendetiden inte har
antecknats i arrendeavtalet anses det vara i kraft högst två år. Arrendetiden för ett muntligt
arrendeavtal är högst två år34.
Skriftliga arrendeavtal granskas under gårdsbesöket. I ansökningsuppgifterna finns information om
huruvida skiftet omfattas av ett muntligt eller ett skriftligt arrendeavtal. Att muntliga arrendeavtal
existerar kontrolleras med arrendegivaren ifall man betvivlar arrendeavtalets existens (t.ex.
försummelse av odlingsåtgärderna på skiftet och ett långvarigt avtal, flera olika muntliga avtal). Ett
muntligt arrendeavtals existens kan kontrolleras t.ex. genom att ringa arrendegivaren och fråga om
saken. Om den sökande i samband med gårdsbesöket av någon orsak inte kan påvisa besittningen av
skiftet ges denne en skälig tid för att lämna informationen. En uppgift om huruvida det finns ett
gällande arrendeavtal för ett skifte antecknas i dokumentchecklistan.
Om det vid övervakningen inte går att få klarhet i vem som besitter skiftet avbryts stödbetalningen
till denna del. Till exempel om den ena parten har bestridit ärendet ska man invänta domstolens
beslut om vem som besuttit arealen.
Besittningstiden för stödberättigande areal är för grundstödets del en dag, som i år infaller
15.6.2015. När det gäller miljöersättning och nationella stöd ska skiftena ha varit i den sökandes
besittning senast 15.6 (frånsett överföring av hela gårdens besittning). När det gäller nationella stöd
måste skiftet vara i den sökandes besittning hela växtperioden35.
För kompensationsersättningens del ska skiftena vara i sökandens besittning till stödansökningsårets
slut (31.12.2015). Om skiftet utgår ur den sökandes besittning eller tas ur jordbruksanvändning före
det, och ersättningen inte har annullerats för det aktuella skiftet, har skiftet inte rätt till
34
35
Lag 258/1966 3 §
JSMf 348/2015 3 §
kompensationsersättning. Skiftet kan på godtagbart sätt ha utgått ur jordbrukarens besittning eller
tagits ur jordbruksanvändning bara på basis av force majeure (t.ex. tvångsinlösning eller
ägoreglering).
Om besittningen av skiftet inte uppfylls, registreras en brist för det aktuella skiftet i
Stödtillämpningen vid granskningen av skiftenas besittning och inget stöd betalas.
9
ÖVERVAKNING AV AREALER
Vid åkerövervakning övervakas samtliga skiften på gården. Också icke registrerade arealer i
jordbruksanvändning som är mindre än 0,05 ha och som jordbrukaren har anmält i stödansökan ska
övervakas.36 För dessa arealer kontrolleras iakttagandet av tvärvillkoren, men arealen behöver inte
mätas.
9.1
Basskifte
Med basskifte37 avses ett område som
a) odlas av en eller flera sökande
b) ägs av samma ägare
c) är geografiskt sammanhängande
d) har ett enda ersättningsberättigande
e) hör till en enda stödregion
f) har ett enda markanvändningsslag och
g) i sin helhet är Naturaområde.
Om fastställandet av basskiftets gräns i en situation där basskiftet avgränsas av ett kantdike berättas
i punkt 9.3.
I fråga om basskiftet kontrolleras att digitaliseringen är korrekt samt den korrekta avgränsningen av
basskiftet. Alla digitaliseringskorrigeringar av skiftet görs i Stödtillämpningen.
I växthusarealen inräknas den växthusareal som använts för odlingen av växter. Groningsrum som
använts vid odling av kruksallat, -dill och -persilja kan inräknas i växthusarealen. Förpacknings- och
lagerlokaler hör inte till växthusarealen. Över 2 m breda gångar och mellanrum ska dras av från den
areal som berättigar till grundstöd. Växthus som ligger bredvid varandra kan bilda ett basskifte med
hjälp av en förbindelsegång. Mer än 2 m breda gångar inne i växthuset och andra områden på mer
än 0,01 ha som inte berättigar till stöd kan ingå i det digitaliserade basskiftet. Jordbrukaren beaktar
då de arealer som inte berättigar till stöd i den årliga anmälan.
Basskiftesindelningar
Om det vid övervakningen konstateras att de ovan nämnda kraven för ett basskifte inte uppfylls på
någon del av basskiftet måste skiftets avgränsning korrigeras. Tidigare flygfoton kan användas som
hjälp när man kontrollerar om den del som tas bort har varit åker förut.
36
37
JSMf 344/2015 3 §, förordning (EU) nr 1306/2013 91 art,
JSMf 344/2015 2 §
Ett basskifte måste delas om
-
en del av skiftet tas ur jordbruksanvändning till exempel som tomtmark eller blir under en
väg,
det växer buskar på en del av skiftet som tidigare var odlat och det konstateras vara icke
odlat,
man till exempel på basis av äldre flygfotografimaterial tydligt kan slå fast att området är
nyröjt och att det inte vad ersättningsberättigandet beträffar är likartad areal som det skifte
som det ska ingå i.
Ett basskifte behöver inte delas, utan ändringen kan göras som gränskorrigering om
-
det är frågan om ett tegdike som vuxit igen med buskar
den del av skiftet som ska tas bort aldrig har varit åker (till exempel om man från
skiftesarealen tar bort en åkerholme som alltid funnits där).
Basskiftesdelningarna görs till följande års årsnivå (den nya årsnivån 2016 öppnas i juni 2015).
Felaktiga markanvändningsslag som upptäckts vid övervakningen ska korrigeras i kommunen för år
2016, varvid jordbrukaren följande vår får skiftets markanvändningsslag korrekt förhandsifyllt. Vid
övervakningen förkastas grundstödet för arealen genom att en växtkod som inte berättigar till
grundstöd konstateras för området.
Närmare anvisningar om kartkorrigeringar ges i kapitel 19 Utförande av övervakningskorrigeringar.
9.2
Jordbruksskifte
Med ett jordbruksskifte avses ett område som kan vara maximalt lika stort som basskiftet, ingå i
endast ett basskifte och ha endast en odlingsväxt eller godtagbara kombinationer. Jordbruksskiftena
ritas in i samband med stödansökan.
Ett jordbruksskiftes stödberättigande minimistorlek är 0,05 ha i fråga om alla stöd. Den minsta
arealen
som
godkänns
i
minimiarealerna
för
förgröningsstöd,
miljöersättning,
kompensationsersättning och de nationella stöden är 0,01 ha. För skiften mindre än 0,05 ha betalas
inget stöd, men de kan räknas med i minimiarealerna38.
Jordbruksskiftenas areal ska vid behov bestämmas vid övervakningen med hjälp av digitaliserat
kartmaterial eller med GPS-utrustning i terrängen 39 . Måttband får användas bara för
kontrollmätningar, till exempel för att mäta bredden på ett dike, en skyddsremsa eller en väg.
9.2.1 Mätning av jordbruksskiften
På gården kontrolleras att gränserna för de jordbruksskiften som jordbrukaren uppgett motsvarar
jordbruksskiftena i terrängen. Ifall att gränserna stämmer behöver jordbruksskiftenas arealer inte
mätas separat. Om det är skillnad mellan de anmälda jordbruksskiftena och de jordbruksskiften som
konstaterats i terrängen, måste skiftenas arealer bestämmas.
38
39
SRf 235/2015 4 §; Srf 234/2015 5 §; SRf 236/2015 3 §
SRf 712/2015 4 §
GPS-utrustning måste användas för mätning av jordbruksskiften i följande fall:




basskiftet är ett nytt skifte som inte har digitaliserats tidigare
basskiftet eller en del av det har röjts efter det att flygfotot togs
på skiftet finns icke stödberättigande områden som inte syns på det nyaste flygfotot
kanten av skiftet skuggas av skog på en betydande sträcka (över 200 m) eller skiftesgränsen
går inte heller annars att urskilja tydligt ens på det nyaste flygfotot.
Om basskiftets gränser på grundval av granskning av kartan och observationer i terrängen är
korrekta, kan man vid övervakningen koncentrera sig på att mäta områden som inte berättigar till
stöd.
Icke stödberättigande områden på skiftet, även om de är små, måste antecknas till exempel på
övervakningskartan (i synnerhet om ingen begäran om digitalisering av dem görs).
I kapitel 9.7 berättas det närmare om mätning i fråga om sådana avtal om specialstöd och miljöavtal
som gäller annat än åker.
9.2.2 Grödor som konstateras på samma jordbruksskifte
I en övervakningssituation ska som hörande till ett bestämt jordbruksskifte godkännas alla arealer
som ligger intill varandra på basskiftet och som är besådda med samma gröda och som används på
samma sätt, även om de har anmälts som separata jordbruksskiften. Emellertid, om olika
miljöersättningsåtgärder har valts för jordbruksskiftena, kan skiftena inte slås samman. Den minsta
sammanhängande arealen som beaktas vid kompensationen är 0,05 ha.
Om det konstateras att det på skiftet finns en växt ur en annan växtartsgrupp än den anmälda,
förkastas skiftet i fråga om de stöd där den konstaterade växten inte är stödberättigande.
Stödtillämpningens kalkyl avslår stöd som inte hör till växten på grundval av den konstaterade
växtkoden. På basis av övervakning kan ett skifte inte få stöd som från början inte ens har sökts för
skiftet.
Områden som inte berättigar till stöd kan utgöra ett jordbruksskifte, även om området inte är
enhetligt.
Om det odlas till exempel morötter och lök i rader bildas jordbruksskiftena sålunda att de
sammanlagda lökraderna bildar ett jordbruksskifte med lök och morotsraderna ett
jordbruksskifte med morötter. Också i andra motsvarande fall kan åtskilda frilandsgrönsaker
konstateras vara ett jordbruksskifte, även om ett enskilt odlingsområde (t.ex. en rad) med en
växt är mindre än 0,05 ha.
Om den anmälda grödan är bärbuskar eller fruktträd som uppfyller villkoren för planttäthet och
det under dem växer någon annan odlingsväxt, delas dock inte arealen för dessa odlingsväxter
in i separata jordbruksskiften.
9.3
Godtagbara diken
9.3.1 Godkännande av ett kantdike som en del av arealen av ett basskifte och ett
jordbruksskifte
Ett högst 3 meter brett kantdike som utgör en del av traditionella jordbruks- och
markanvändningsmetoder kan godkännas som en del av den stödberättigande arealen av ett
basskifte och ett jordbruksskifte fram till gränsen för basskiftet40. Gränsen för basskiftet går mitt i
kantdiket. Kantdikets bredd mäts på ett sådant ställe på gränsen mellan diket och åkern, dvs.,
dikeskanten, där dikesbredden motsvarar den genomsnittliga dikesbredden.
Den sammanlagda bredden av kantdiket, som mäts från basskiftesgränsen, och den icke odlade
dikesrenen får vara högst 2 m för att detta område ska kunna godkännas som en del av arealen av
ett odlat jordbruksskifte. Med icke odlad dikesren avses en dikesren på vilken det inte växer sådana
kulturväxter som odlas på jordbruksskiftet. Om bredden på kantdiket jämte dikesrenar är över 2 m,
mätt från jordbruksskiftets kant till mitten av kantdiket, ska kantdiket digitaliseras bort från
jordbruksskiftets areal. I jordbruksskiftets areal kan godkännas även ett icke odlat område som är
bredare än 2 m, om det på skiftets kant finns en dikesren, mångfaldsren eller skyddsremsa eller en
sådan odlingsteknisk vändteg som avses i punkt 9.7.
Bredden av en dikesren, mångfaldsren eller skyddsremsa mäts från dikeskanten till kanten av
växtbeståndet på jordbruksskiftet invid dikesrenen, mångfaldsrenen eller skyddsremsan på ett
sådant ställe där dikesrenens eller skyddsremsans bredd motsvarar den genomsnittliga bredden.
Ett i medeltal över 3 meter brett kantdike godkänns inte som en del av den stödberättigande arealen
av ett basskifte och ett jordbruksskifte. Gränsen för basskiftet går längs gränsen mellan det över 3
meter breda diket och åkern, dvs. dikeskanten. Över 3 m breda diken digitaliseras bort från
basskiftets areal.
40
JSMf 344/2015 5 §
9.3.2 Godkännande av ett tegdike som en del av arealen av ett basskifte och ett
jordbruksskifte
Med tegdike avses ett dike som ligger inom ett basskifte och som i huvudsak endast avleder vatten
som samlats på basskiftet.41
Ett tegdike som utgör en del av traditionella jordbruks- och markanvändningsmetoder och den icke
odlade dikesrenen kan, om de ligger inom eller på gränsen till ett jordbruksskifte, godkännas som en
del av den stödberättigande arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte, om den sammanlagda
bredden av diket och dikesrenen inte överskrider 3 meter. Bredden av diket och dikesrenen mäts på
ett sådant ställe där deras sammanlagda bredd motsvarar den genomsnittliga bredden.
Tegdiken som jämte dikesrenar är över 3 meter breda kan behandlas som en areal som tillfälligt inte
odlas, om dikesrenarna av odlingstekniska orsaker tillfälligt är bredare än normalt. Om tegdikets
bredd mätt från dikeskant till dikeskant är över 3 meter, behandlas tegdikena som arealer som inte
odlas och en digitaliseringskorrigering görs för deras del.
9.3.3 Utelämnande av träd- och buskbevuxna områden från dikena
De områden av ett dike eller en icke odlad dikesren inom ett basskifte på vilka det växer träd eller
buskar ska dras av från basskiftets areal. Då går basskiftets gräns längs den kant av det trädbevuxna
området som ligger mot den odlade arealen.
Slybevuxna diken utelämnas alltid från arealen oberoende av dikets bredd. Sly ska avlägsnas från
kantdiken och tegdiken så att slyet inte hinner växa sig över 1,5 m högt. Enstaka buskage i diken kan
tillåtas, men landskapet ska förbli öppet.42
9.4
Områden som inte berättigar till stöd
Med områden som inte berättigar till stöd avses områden som inte odlas och områden som tillfälligt
inte odlas. Det minsta område som konstateras inte berättiga till stöd är 0,01 ha. I fråga om små
(<100 m²) arealer som inte berättigar till stöd görs avdrag endast om deras sammanlagda areal är
betydande. Detta tillämpas om summan av dessa små (<100 m²) arealer som inte berättigar till stöd
på skiftet är större än toleransen för det mätinstrument som används. Måttavvikelsen är alltid högst
1 ha. Avdrag behöver inte göras för t.ex. stenar, enstaka träd, brunnar eller andra motsvarande
enskilda områden som inte berättigar till stöd och som är mindre än en ar. Små områden under en ar
som inte går att rita in på övervakningskartan ska ändå antecknas på checklistan.43
Om det på gården observeras områden som inte odlas kan det leda till återkrav av tidigare års stöd
som betalts utan grund. Mer information om återkrav ingår i kapitel 24.6.
Landskapselement44 är stödberättigande områden. Mer information om landskapselement ingår i
kapitel 17.
41
JSMf 344/2015 6 §
SRf 344/2015 7 §
43
SRf 712/2015 7 §
44
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 9; SRf 4/2015 14 §
42
Nedan ges exempel på i hurdana situationer ett skifte konstateras vara tillfälligt icke odlat, icke odlat
eller när det kan uppstå en brist via tvärvillkoren eller villkoret att hålla jordbruksmarken öppen.
Område som tillfälligt inte odlas
-
inga som helst buskar eller trädplantor
små plöjda/osådda områden
lämnats icke odlat bara 1-2 år
bl.a. brädstaplar/balhögar/vedhögar
Tvärvillkorspåföljd
-
Högst 1-2 åriga plantor eller t.ex. hallonskott växer här och där bland odlingsväxten.
Plantorna når inte över odlingsväxten.
I växtligheten finns rikligt med ogräs, till exempel älggräs, hundkäx eller dunört.
Jordbruksmarken har inte bevarats öppen (åkerareal och areal med permanenta grödor)
-
-
Högre trädplantor växer här och där,
På skiftet växer några större hallonbuskar eller flerårigt buskage, t.ex. vide som enstaka
buskar. Växtligheten ska ändå utgöras av en godtagbar odlingsväxt. (OBS! Det blir ingen
påföljd om träd växer bara i dikena. Då avgränsas dikena i enlighet med punkt 3.3.3).
För permanenta gräsmarker kan denna punkt inte användas. Om där växer för mycket
buskage eller träd är skiftet icke odlat.
Område som inte odlas (åkerareal, permanenta grödor och permanenta gräsmarker)
- Enstaka träd/buskar växer på hela skiftet/delen av skiftet (innebär inte permanenta växter,
och ingen godtagbar odlingsväxt växer på skiftet).
- En stor del av träden är högre än 2 m.
- Skiftet används för annat än jordbruk, t.ex. skogsmark, tomtmark eller väg.
9.4.1 Områden som tillfälligt inte odlas
Som tillfälligt icke odlade kan jordbrukaren uppge skiften eller delar av dem som består av
odlingsbar jordbruksmark, men som tillfälligt har tagits ur odling under ansökningsåret. Dessa
skiften kan konstateras vara tillfälligt icke odlade också vid övervakningen.
Icke anmälda skiftesdelar som tillfälligt inte odlas kan som ett övervakningens jordbruksskifte
konstateras vara icke odlade. Om hela skiftet har lämnats som tillfälligt icke odlat måste det
konstateras vara svartträda. Det måste finnas en grund för att ha svartträda, och om grunden saknas
måste en tvärvillkorspåföljd fastställas.
Godtagbara skäl för att vid övervakningen konstatera att ett jordbruksskifte tillfälligt inte odlas är till
exempel att det på skiftet finns ett hinder som hänför sig till odling, till exempel en ensilagestuka, en
brädstapel eller andra motsvarande skäl till varför skiftet inte kan vara täckt av växtlighet. Skiften
eller delar av dem som under flera år i rad har anmälts som områden som tillfälligt inte odlas utan
något av de godtagbara skäl som nämns ovan, konstateras vara sådana områden som inte odlas.
Alla områden som tillfälligt inte odlas på samma basskifte kan konstateras vara och ritas in som ett
enda jordbruksskifte. Jordbruksskiftet ritas in där det största området som tillfälligt inte odlas ligger.
Tvärvillkoren ska iakttas på arealer som tillfälligt inte odlas. Kravet på att arealen ska vara täckt av
växtlighet utgör ett undantag.
Skiftets odlingsbarhet ska kontrolleras i fråga om alla basskiften som i sin helhet har anmälts som
tillfälligt icke odlade.
9.4.2 Bevarande av jordbruksmarken i ett skick som lämpar sig för betesgång och odling
Kravet på att bevara jordbruksmarken öppen gäller all jordbruksmark på gården. Med jordbruksmark
avses åkerareal, permanenta grödor och permanent gräsmark.45 I praktiken kan detta villkor inte
tillämpas på permanent gräsmark, eftersom skiftet underkänns som icke odlat ifall antalet träd och
buskar överstiger det tillåtna.
Åkerareal
Med åkerareal avses ett skifte där det odlas odlingsväxter eller gräs- och vallfoderväxter som funnits
på samma plats i högst 5 år. Också trädor och områden som tillfälligt inte odlas ingår i åkerarealen,
med undantag för grönträda som förvandlas till permanent gräsmark efter att ha funnits på samma
plats över 5 år. Åker är också sådana skiften som varit gräsbevuxna i över 5 år, och som inte ändras
till permanent gräsmark på grund av miljöersättningsåtgärden.
Areal med permanenta grödor
Med permanent gröda avses ett skifte med grödor som inte ingår i växtföljden, och som odlas i minst
fem år och ger upprepade skördar. Sådana grödor är till exempel fruktträd, bärbuskar och
prydnadsväxter. En exakt förteckning över permanenta grödor ingår i ansökningsguiden.
Areal med permanent gräsmark
Permanent gräsmark är ett skifte som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt
(självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget
under fem år eller mer. Också permanenta betesmarker ingår i arealen med permanent gräsmark.
På checklistan kommer det per jordbruksskifte automatiskt en notering om permanent gräsmark när
där 6 år i rad har anmälts en växt som räknas som permanent gräsmark eller om skiftet tidigare
utgjorde permanent betesmark. En exakt förteckning över växter som beaktas vid uträkningen av
permanenta gräsmarker finns i ansökningsguiden.
På ett jordbruksskifte som är permanent gräsmark får det växa högst 50 träd/ha.46 Som träd
betraktas sådana över 2 meter höga växter med vedstam samt sådana 0,5-2 meter höga växter med
vedstam som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur (t.ex. enar). Träden ska växa utspritt på
skiftet och där får inte finnas trädgrupper. Trädgrupper måste digitaliseras bort från basskiftets
areal.
Utöver träd som växer utspritt får det på ett jordbruksskifte med permanent gräsmark växa högst 2
meter höga lövbuskar och plantor av lövträd som är lämpliga som föda för produktionsdjur.
45
46
Förordning (EU) nr 1307/2013 artikel 4
SRf 234/2015 5 §
Lövbuskarna och plantorna av lövträd ska växa enskilt eller i små grupper. De får dock utgöra högst
50 % av det stödberättigande jordbruksskiftets areal.
Om det finns både träd och lövbuskar eller bara endera av dem på skiftet måste mer än 50 % av
jordbruksskiftets areal ändå utgöras av gräs- och vallväxter.
Övervakning av villkoret
På gården ska kontrolleras att skiftet har bevarats öppet och i ett skick som lämpar sig för betesgång
och odling47. Skiftet ska kunna tas i bruk med sedvanliga jordbruksåtgärder. Också en del av ett
jordbruksskifte kan påföras en påföljd för att det inte bevarats öppet, varvid det i skiftet skapas ett
jordbruksskifte för övervakningen och antecknas en brist i punkten Bevarande av jordbruksmarken
öppen.
Åkerareal
Det kontrolleras att trädplantor eller buskar inte växer på skiftet. I tegdiken och på renar är det ändå
tillåtet i begränsad omfattning. Läs mer i stycke 9.3. Dessutom kontrolleras att växtligheten är en
godtagbar odlingsväxt.
Om det växer trädplantor här och där på skiftet, men växtbeståndet trots det är godtagbart, avslås
stöden för skiftet för i år genom att i Stödtillämpningen registrera en brist i punkten Att bevara
jordbruksmarken öppen.
Om det växer trädplantor eller buskar här och där på skiftet, men växtbeståndet är svagt (bara
ogräs). Påföljden måste bestämmas från fall till fall antingen via tvärvillkoren eller skiftet måste
konstateras vara icke odlat. Huvudregeln är att en påföljd inte kan bestämmas via villkoret om att
bevara jordbruksmarken öppen, om växtbeståndet inte är en godtagbar odlingsväxt.
Kravet är annorlunda beroende om det gäller åkerareal, areal med permanenta grödor eller areal
med permanent gräsmark. När det gäller permanent gräsmark inverkar också
markanvändningsslaget och skiftets ersättningsberättigande på kravet.
Areal med permanenta grödor
En areal med permanenta grödor anses vara öppen om där inte växer andra träd eller buskar utöver
permanenta grödor. I tegdiken och på renar är det ändå tillåtet i begränsad omfattning. Läs mer i
stycke 9.3.
Om det på skiftet växer andra trädplantor eller buskar än sådana som kan godkännas som
permanenta grödor, ska man göra på det sätt som sägs i punkten åkerareal.
Areal med permanent gräsmark
Det kontrolleras att på skiftet inte växer mer träd eller buskar än vad som är tillåtet och att
växtligheten är gräs eller örtartat foder. Om det finns mer träd eller buskar, eller om växtligheten
inte uppfyller kraven, konstateras skiftet vara icke odlat.
47
SRf 234/2015 6 §, Förordning (EU) nr 639/2014 artikel 4
9.4.3 Områden som inte odlas
För ett skifte registreras vid övervakningen växtoden icke odlad, om området tagits ur användning
för odling eller som betesmark. Dylika är bl.a. slybevuxna områden och vägar eller byggnader som
anlagts på skiftet. Ett skifte som anmälts som ett område som inte odlas eller vid övervakningen
konstaterats vara ett sådant står utanför stöden.
Områden utanför jordbruksmark och områden som vid övervakningen konstaterats vara inte odlade
ska avskiljas från basskiftets areal och skiftet ska delas vid behov. Se närmare om skiftesdelningar i
punkt 9.1.
9.5
Odlingstekniska vändtegar
En vändteg som räknas in i odlingsarealen kan av odlingstekniska skäl vara i medeltal högst 3 meter
bred.48 En förutsättning för godkännande är att vändtegen omfattas av den odlingsmetod som är
normal för växten. Vändtegar ingår inte i odlingen av stråsäd, proteingrödor och oljeväxter.
Områdets bredd mäts från utkanten av växtligheten till den punkt där diket och åkern möts eller till
skiftets kant.
Om vändtegen av odlingstekniska skäl är över 3 meter bred, ska av hela vändtegen bildas ett eget
jordbruksskifte. Miljöersättning kan betalas för en över 3 meter bred vändteg, om området är
gräsbevuxet. Då kan vändtegen betraktas som vall.
Om det på vändtegen finns en i genomsnitt 3 meter bred skyddsremsa och därtill ett över 3 meter
brett vändtegsområde som lämnats av odlingstekniska skäl, ska av dem bildas två separata
jordbruksskiften, om det område som lämnats av odlingstekniska skäl inte har besåtts med vallfrö.
9.6
Skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter
I fråga om fleråriga trädgårdsväxter ingår de skötselgångar som hör till odlingsmetoden för
växterna.49 De körgångar som är nödvändiga för att odlings- eller skördemaskinerna ska kunna röra
sig inräknas i det odlade jordbruksskiftets areal, om de är nödvändiga för odlingen av växten i fråga.
Skötselgångarna ska till storlek, läge och antal vara ändamålsenliga. Skötsel- och körgångarna ska
avskiljas från det stödberättigande jordbruksskiftets areal, om de är onödigt breda, om de är
bestående anlagda odlingsvägar eller om de leder till att den beståndstäthet som fastställts för
växten inte uppnås på jordbruksskiftet. Alla områden som inte hör till den odlade åkerarealen (t.ex.
upplagsplatser, bevattningsdammar, områden som inte odlas) ska avskiljas från det
stödberättigande jordbruksskiftet.
Skötsel- och körgången ska finnas i änden, på sidan eller i mitten av jordbruksskiftet i riktning med
jordbruksskiftets kant.
48
49
JSMf 344/2015 9 §
JSMf 344/2015 9 §
I fråga om ettåriga trädgårdsväxter godkänns kör- och skötselgångar som en del av det odlade
jordbruksskiftets areal endast i undantagsfall, om de är nödvändiga för växten i fråga och om deras
storlek, läge och areal är ändamålsenliga med tanke på odlingen. Situationen kan vara sådan
exempelvis om växterna skördas flera gånger under sommaren (t.ex. huvudkål). Gångar som
godkänns som en del av den odlade arealen ska vara tillfälliga körstråk. Permanenta vägar i odlingen
ska dras av från den odlade arealen.
Skötselgångar som hör till odlingsmetoden för ett- och fleråriga växter ska i regel vara gräsbevuxna i
enlighet med tvärvillkoren eller så ska det finnas en grundad anledning till avvikelsen.
9.7
Övervakning av arealerna i avtal
När det gäller miljöavtal och avtal om miljöspecialstöd (avtal för programperioderna 1995–2013) ska
alla skiften som omfattas av gällande avtal övervakas.
I kapitel 9.1 finns information om kontroll av skiftesgränser. För de områdens del som inte utgör
åker men omfattas av avtalet kontrollerar man avgränsningen av området och tar bort områden som
inte omfattas av avtalet, såsom byggnader och vägar.
Vattenområden och fåror vars tillrinningsområde är större än 10 km syns i Stödtillämpningen på
nivån Vattendragsregistret. I den har gränserna för vattendragen fastställts i enlighet med den
genomsnittliga vattengränsen. Gränserna för avtalsområden som gränsar till vattendrag bestäms
också enligt de genomsnittliga gränserna för vattenområden. Uppgiften om genomsnittliga gränser
för vattenområdet är nödvändigtvis inte särskilt exakt (särskilt på grunda havsstränder), därför är
informationen i datasystemen närmast riktgivande i dessa fall.
Områdets lämplighet som avtalsobjekt har utretts när avtalet ingås. Om man vid övervakningen trots
detta konstaterar att ett skifte eller en betydande del av det inte kan omfattas av avtalet i fråga, bör
den som handlägger avtalet och den myndighet som gett ett eventuellt utlåtande förhandla om
frågan innan övervakningen slutförs.
Innan man slår fast huruvida det är fråga om avtalsbrott eller om avtalsarealen ska minskas, är det
bra att fundera åtminstone på om området duger till avtalsareal och när skötselåtgärder senast har
vidtagits på området.
Om det på basis av kontroll i terrängen har bedömts att ett område med tydliga gränser har varit
oskött i mer än 3 år från avtalsperiodens början, utesluts det ur avtalsarealen. I sådana fall är det
befogat att misstänka att jordbrukaren inte kommer att sköta området i fortsättningen heller. Om
området enligt inspektörens bedömning har varit oskött under en kortare tid, utsträcks påföljderna
till de tidigare avtalsåren, men området utesluts inte ur avtalsarealen. Områden som tydligt inte
duger som avtalsområde ska emellertid uteslutas också i det fallet (exempel: ekonomiskog ingår i
avtalsarealen). I kap. 16.4 i Anvisningarna om övervakning av arealbaserade stöd 2014 finns mer
information om de retroaktiva påföljderna i fråga om miljöspecialstöd.
Motiveringar för de observerade bristerna måste alltid fogas till textfältet per jordbruksskifte i nya
Stödtillämpningen och till tilläggsuppgifterna om övervakningsgången i gamla Stödtillämpningen i
anslutning till specialstödsavtalet i fråga.
Om den digitaliserade arealen efter kontrollen avviker från den areal som fastställts i avtalet, måste
beslutet om avtalet ändras så att avtalsarealen motsvarar den digitaliserade arealen. Ändringen kan
göras efter det att stödmottagaren har godkänt den digitaliserade arealen. Om skiftesarealen
minskar på basis av digitaliseringen behöver avtalet ändå inte ändras, om skillnaden mellan den
digitaliserade arealen och avtalsarealen är obetydlig.
Det finns bestämmelser om olika minimiarealer för de olika avtalen. Om minimiarealen inte längre
uppfylls efter kontrollen, måste avtalet hävas. Avtalet måste hävas också om avtalsarealen till följd
av övervakning minskar med mer än 20 % i fråga om avtal som ingåtts 2000–2011 och med mer än
10 % i fråga om avtal som ingåtts 2012 och senare.50
Påföljderna av arealfel som gäller specialstödsavtal räknas enligt det som anges i kapitel 22.
ÖVERVAKNING AV STÖDVILLKOR
10 AKTIV JORDBRUKARE
Kravet på aktiv jordbrukare gäller stöd som helt eller delvis finansieras av EU51. Om gården enbart
ansöker om miljöavtal uppfylls kravet på aktiv jordbrukare alltid, eftersom beloppet av direktstöd då
alltid är mindre än 5000 €. Då krävs ingen separat granskning.
Kravet på aktiv jordbrukare gäller inte nationella stöd.
Kravet som gäller aktiv jordbrukare uppfylls alltid om det direktstödsbelopp som gården ansökte om
år 2014 var högst 5000 €.52 I sin stödansökan meddelar jordbrukaren om han eller hon administrerar
50
51
Förordning 366/2007 21 §
Förordning (EU) nr 1307/2013 9 art., Lag 193/2013 2 §, Lag 1360/2014 2
objekt som leder till upptagande på förbudslistan och lämnar vid behov bevis på uppfyllandet av
kravet på aktiv jordbrukare till kommunen. Om gården fått ett större direktstödsbelopp än så beror
uppfyllandet av kravet på aktiv jordbrukare på om de inlämnade bevisen är tillräckliga. Vid
övervakningen måste man utreda om jordbrukaren vid behov har anmält sig till förbudslistan.
Att kontrollera vid övervakningen
-
-
I gamla Stödtillämpningen måste inspektören kontrollera om det direktstödsbelopp som
gården fått år 2014 var högst 5000 €. Summan har minskats med de avdrag som orsakats av
fel i arealer och djurantal vid övervakningen samt med avdraget på grund av finansiell
disciplin.
På samma lista kontrolleras också om det finns en notering om att gården har anmält sig till
förbudslistan.
OBS! Om sökanden inte har ansökt om direktstöd år 2014, räknas ett kalkylerat
direktstödsbelopp ut för gården på basis av årets ansökta areal. Vid uträknandet av det
kalkylerade stödbeloppet används 243,38 €/ha som medelstöd (Aitta anvisning om
granskning av aktiv jordbrukare 22.4.2015).
Listan över gårdarna finns på gamla Stödtillämpningens anslagstavla
 De sökande på listan som har fått högst 5000 € i direktstöd uppfyller villkoret för aktiv
jordbrukare. En sökande betraktas som aktiv jordbrukare även om han eller hon i
samband med stödansökan har uppgett sig bedriva verksamheter som leder till
upptagande på förbudslistan.
 Kommunen granskar grunderna för befrielse från förbudslistan i fråga om de gårdar på
listan som har fått mer än 5000 € i direktstöd och som har anmält sig till förbudslistan.
 Om gården finns på denna lista behöver uppfyllandet av villkoret för aktiv jordbrukare
inte granskas ytterligare på gården eller på kontoret.
-
52
Om gränsen om 5000 € överskrids, och sökanden inte har anmält sig till förbudslistan, finns
gården inte på den ovan nämnda listan
 Under gårdsbesöket kontrolleras att jordbrukarens anmälan var korrekt.
Förordning (EU) nr 1307/2013 9 art.
 Om det på gården upptäcks sådant som leder till att gården upptas på förbudslistan,
måste man till först utreda om sökanden administrerar objektet.
Som administration betraktas det att en grupp som fungerar som stödsökande (äkta makar,
sammanslutningar, dödsbon) andelslag, aktiebolag, öppna bolag eller kommanditbolag bedriver en
verksamhet som leder till upptagande på förbudslistan. Om ett flertal personer är gårdens
stödsökande upptas gården på förbudslistan bara om alla bedriver förbjuden verksamhet.
En gård upptas på förbudslistan om den bedriver något eller någon av följande (närmare
beskrivningar: Ansökningsguiden 2015; avsnitt 4.3):
- Flygplats
- Järnvägstjänster
- Vattenverk
- Fastighetsföretag
- Permanenta sport- och rekreationsanläggningar
Vid gårdsbesöket fokuseras på att i synnerhet granska om den sökande driver flygplatser, järnvägar
eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Dessutom försöker man ta reda på, till
exempel genom att fråga, om han eller hon administrerar andra objekt på förbudslistan.
Om det vid övervakningen konstateras att gården inte uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare,
registreras en brist i Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer. De stöd som berörs av kravet
på aktiv jordbrukare betalas i så fall inte alls till gården under övervakningsåret.
Exempel 1:
Jordbrukaren har inte anmält sig till förbudslistan och gårdens ansökta
direktstödsbelopp var 9000 € år 2014. På gården konstateras att det på gårdsplanen
finns en ridbana med en permanent läktarkonstruktion.
a) Ett gift par ansöker om stöd tillsammans. På gården bedrivs ridstallsverksamhet,
men den ägs av hustrun. I detta fall uppfylls definitionen av aktiv jordbrukare,
eftersom bara den ena medlemmen i gruppen bedriver verksamhet som leder till
förbudslistan.
b) Ett gift par ansöker om stöd tillsammans. På gården finns ingen
ridstallsverksamhet, utan ridbanan används för gårdens egna hästar. I detta fall
uppfylls definitionen av aktiv jordbrukare, eftersom det inte finns något företag
specialiserat på ridskoleverksamhet i anslutning till ridbanan.
c) Den sökande är en privatperson. Hen driver också en ridskola, som är ett separat
företag med eget FO-nummer. Gårdens jordbruksverksamhet är omfattande, men
eftersom gården inte har anmält sig till förbudslistan på grund av
ridskoleverksamheten och lämnat in bevis till kommunen, uppfylls inte
definitionen av aktiv jordbrukare. Vid övervakningen kan man inte längre ge in
bevis (direktstödsbelopp, jordbruksverksamheten är betydelsefull eller den
huvudsakliga branschen är jordbruk) för att bli befriad från förbudslistan. Därför
kan bara nationella stöd betalas till gården i år.
11 DIREKTSTÖD
Stödberättigande skiften i fråga om förgröningsstöd, grundstöd och EU-stöd till unga jordbrukare är
de skiften i jordbruksanvändning som uppgetts i jordbrukarens stödansökan och vars
markanvändningsslag är åker eller naturbete och äng.
Stödberättigandet förutsätter att skiftet ska vara odlingsbart och i jordbruksanvändning hela
kalenderåret, dvs. senast 1.1.2015. Med odlingsbarhet avses att inga iståndsättningsåtgärder
behöver vidtas på skiftet och att en sedvanlig skörd kan produceras där. Om skiftet helt och hållet
tas ur jordbruksanvändning under kalenderåret, avslås de ovan nämnda stöden för skiftet genom att
man registrerar en brist för det aktuella kravets del.
Följande växtkoder med markanvändningsslaget åker är inte stödberättigande
9101
20 –årigt avtal om specialstöd, åker
9642
Växthusareal (permanenta grödor)
9620
Tillfälligt icke odlat
Rätten till stöd för hampa i fråga om grundstöd kräver inget avtal/ingen förbindelse, men den sort
som används ska vara godkänd som stödberättigande. I anvisningen om övervakning av specialstöd
(Dnr 848/61/2015) berättas mer om övervakningen av stödvillkoren för hampa.
OBS! Villkoren som anges i detta avsnitt gäller inte bidrag för jordbruksgrödor.
11.1 Förgröningsstöd
På övervakningslistan har märkts ut de gårdar som på basis av ansökningsuppgifterna har störst risk
att inte uppfylla förgröningskraven. Dessa gårdar ska övervakas under tiden för bevarande av
grödorna.
Diversifiering av grödor
Övervakningen ska utföras under den tid grödorna ska bevaras, dvs. 30.6–31.8. Under denna tid ska
gården uppfylla kraven på diversifiering av grödor på sin åkerareal. Om övervakningen utförs före
30.6 och alla grödor ännu inte har såtts, måste man besöka gården för att konstatera grödorna
under perioden 1.7–31.8.
Som diversifieringsgröda konstateras den gröda som växer på skiftet vid övervakningstidpunkten och
grödan förs in på checklistan i punkten ”Diversifieringsgröda”, om den inte är samma som den
anmälda grödan. Den anmälda grödan ligger ändå till grund för betalningen av stöd, om den har
vuxit där. Grödan kan också konstateras på basis av växtrester om det går att identifiera den på ett
tillförlitligt sätt. Grödan kan konstateras bl.a. med hjälp av stubben eller andra växtdelar. Växtrester
ska finnas över hela jordbruksskiftet.
Växtrester kan inte identifieras till exempel
 enbart med hjälp av frön/korn som fallit till marken,
 om skiftet har plöjts och eventuella växtrester har ”trasats sönder” och grödan inte går att
identifiera med tillräcklig noggrannhet eller
 växtrester kan observeras på en mycket liten del av skiftet
Om den gröda som anmälts för skiftet redan har bärgats och följande gröda inte har såtts/planterats
på skiftet och det inte går att identifiera den tidigare grödan med hjälp av växtresterna, måste
svartträda konstateras som diversifieringsgröda.
I detta fall orsakar svartträdan ingen
tvärvillkorspåföljd.
Om man inte hinner utföra övervakningen före 31.8 och gårdsbesöket avläggs efter det, kan den
gröda som växer på skiftet eller den gröda som identifieras med hjälp av växtresterna konstateras
som diversifieringsgröda. Då ska det t.ex. utifrån skifteskorten konstateras att grödan i fråga har
vuxit på skiftet under största delen av perioden för bevarande av grödorna (över 1 mån.). Till
exempel utförs övervakningen 15.9 och det växer höstrybs på skiftet. Enligt skifteskortet har grödan
såtts 17.7 och därför kan höstrybs konstateras som diversifieringsgröda. I andra fall konstateras den
gröda för skiftet som uppgetts som diversifieringsgröda.
Exempel 2:
Råg har uppgetts för skiftet. Vall sås som fånggröda på skiftet. Övervakningen utförs
a) 14.7 och rågen har ännu inte bärgats  diversifieringsgrödan är råg,
b) 31.8 rågen har bärgats och kan inte konstateras på ett tillförlitligt sätt med hjälp av växtresterna
(skiftet har plöjts och en fånggröda såtts 13.8.)  vall konstateras som diversifieringsgröda för
skiftet.
Exempel 3:
På skiftet har såtts vall i skyddssäd och den har uppgetts som grönfodersäd
a) 2.7 och skörden har ännu inte bärgats  diversifieringsgrödan är grönfodersäd
b) 30.8 och 2 skördar har bärgats från skiftet och ingen spannmålsstubb syns  vall
konstateras som diversifieringsgröda för skiftet
Permanent gräsmark
Om det finns ett Naturaområde på gården och man som gröda för det har uppgett någon av
växtkoderna för permanent gräsmark och skiftet har en ”krux” för permanent gräsmark, kontrolleras
att skiftet inte har tagits i annan användning eller plöjts. Permanent gräsmark på Naturaområde får
förnyas bara av särskilda skäl, men inte ens då får området plöjas. Om permanent gräsmark på
Naturaområde har förnyats till exempel genom direktsådd, ska jordbrukaren ha gjort en skriftlig
anmälan om saken till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan förnyelsen påbörjades. Om
jordbrukaren uppger att anmälan har gjorts, måste detta kontrolleras med kommunen.
Om det vid övervakningen upptäcks att jordbrukaren har plöjt eller tagit permanenta gräsmarker på
Naturaområde i annat bruk, måste kommunen underrättas om saken. Kommunen meddelar senast i
slutet av året jordbrukaren om skyldigheten att återställa området till permanent gräsmark före
30.6.
I fall av försummelse måste man bedöma om det också är frågan om en tvärvillkorsförsummelse
(försummelse av fågel- eller habitatdirektivet).
Exempel 4:
Av ett skifte med 1,4 ha permanent betesvall på Naturaområde har 0,8 ha plöjts och besåtts med
råg. Arealen med 0,6 ha permanent gräsmark konstateras vara permanent betesvall och 0,8 ha
konstateras vara råg. Kalkyleringen minskar beloppet av förgröningsstöd.
Ekologisk fokusareal
På en gård som ligger i Nyland, Egentliga Finland eller Åland ska minst 5 % av åkerarealen ha
uppgetts som ekologisk fokusareal (EFA-areal). Om jordbrukaren inte har uppgett en areal som EFAareal, kan den vid övervakningen inte konstateras som EFA-areal fastän den uppfyller kraven.
EFA-träda
Det kontrolleras att ingen jordbruksverksamhet har bedrivits på EFA-träda före 16.8. Området får
betas eller skörden får bärgas från området från och med 16.8. Tvärvillkorens begränsningar för
användningen av växtskyddsmedel på trädor måste beaktas. Om det upptäcks att
jordbruksverksamhet har bedrivits på hela skiftet före 16.8 är det frågan om en brist i stödvillkoren
och skiftet kan inte godkännas som EFA-areal. Om bristen gäller bara en del av skiftena utförs en
jordbruksskiftesdelning. De gårdar som har anmält EFA-träda måste övervakas senast 15.8. Gårdarna
har förts in på övervakningslistorna.
Areal med kvävefixerande grödor
Det kontrolleras att det på skiftet finns kvävefixerande grödor som godkänns som EFA-areal eller
stubb av dessa grödor. Sådana grödor är ärter, bönor, andra lupiner än sandlupin och blomsterlupin,
vickerarter, sojabönor, vallmo, lusern, klöverarter och blandningar av dessa växter. Andra
blandningar, exempelvis spannmål + ärt godkänns inte, inte ens så att spannmålen bara är
stödgröda. Det ska växa kvävefixerande grödor på skiftet 30.6–31.8. Om grödan bärgas före 31.8 får
arealen inte bearbetas före 1.9. Växtligheten eller dess stubb får avslutas kemiskt tidigast 1.9. Om
skiftet besås med grödor som sås på hösten får växtligheten avslutas, skiftet bearbetas och besås
redan fr.o.m. 15.7. Om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls är det frågan om en brist i
stödvillkoren och skiftet kan inte godkännas som EFA-areal. De gårdar som har uppgett EFA-areal
med kvävefixerande grödor måste övervakas senast 31.8.
Skottskog med kort omloppstid
Godtagbara växter för EFA-areal som utgörs av skottskog med kort omloppstid är asp och vide
(växtkoderna 4820, 4913, 5442 och 5443). I handlingarna kontrolleras att arealen med skottskog inte
har gödslats med mineralgödsel och att inga andra växtskyddsmedel än sådana som är avsedda för
ogräsbekämpning har använts under året för anläggande av växtligheten och inte före 1.9 det år
växtligheten avslutades. Om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls är det frågan om en brist i
stödvillkoren och skiftet kan inte godkännas som EFA-areal.
Landskapselement
Om det på gården finns landskapselement (växtkod 9830) som uppgetts som EFA-areal, kontrolleras
att det inte har skadats eller förstörts. En eventuell försummelse föranleder också en
tvärvillkorspåföljd.
Exempel 5:
En gård har uppgett ett 1,8 ha skifte med grönträda som EFA-areal. Gårdens åkerareal är 30 ha och
den EFA-areal som krävs är således 1,5 ha. Vid övervakning 2.8 upptäcks att får går på bete på
skiftet. Arealen kan inte godkännas som EFA-areal och därmed uppfyller gården inte kravet på EFAareal (areal 0 för EFA-arealens del).
11.2 Bidrag för jordbruksgrödor
Vid övervakningen av bidrag för jordbruksgrödor kontrolleras att växtarterna berättigar till bidrag
och att de andra förutsättningarna för att bevilja bidraget uppfylls.
Godtagbara grödor i fråga om bidrag för jordbruksgrödor är proteingrödor, råg, sockerbeta,
stärkelsepotatis samt frilandsgrönsaker som används som människoföda.53 Exaktare information om
grödorna ingår i ansökningsguiden (Ansökningsguide 2015; avsnitt 16.1). Bidrag för jordbruksgrödor
kan betalas också för areal utan stödrätter.
De godkända sorterna av lupin och oljehampa som hör till proteingrödorna fastställs årligen inom
EU. Sortlistan finns i EU:s officiella tidning nummer C 450, som utgavs 16.12.2014. Lupin ingår i
punkterna 35–37 och hampa i punkt 63. De icke stödberättigande bittra sorterna har kod 13 i
sortförteckningen. Tidningen finns på adressen http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/FI/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2014:450:FULL&from=FI
Lupin
Under gårdsbesöket ska man kontrollera garantibeviset eller inköpskvittot för lupinfröna, så att
utsädets ursprung och sort går att klarlägga. Lupinsorten ska klarläggas också i fråga om ett blandat
växtbestånd. Om det saknas garantibevis eller inköpskvitto måste utsädets ursprung påvisas på
något annat tillförlitligt sätt.
En lupinsort berättigar till stöd om den är godkänd i någon EU-medlemsstats officiella
sortförteckning och är söt. Stödberättigande sorter är t.ex. Amiga, Boruta, Boregine, Haags Blaue,
Energy, Mister, Sanabor och Sonet.
Om lupinfrönas ursprung inte går att klarlägga på ett tillförlitligt sätt eller om lupinsorten inte
berättigar till stöd, betalas inte bidrag för jordbruksgrödor för skiftet i fråga.
Hampa
Ett garantibevis för hamputsädet ska alltid lämnas in till kommunen. Om inget garantibevis har
lämnats in senast 30.6.2015 avslår kommunen bidraget för jordbruksgrödor för skiftet i fråga.
Under gårdsbesöket behöver garantibeviset för hampa inte granskas.
Sockerbeta och stärkelsepotatis
För sockerbeta och stärkelsepotatis ska det finnas ett odlingskontrakt som ska inlämnas till
kommunen senast 15.6.2015. Kommunen kontrollerar dem administrativt och bestämmer påföljder
vid behov. För stärkelsepotatisens del betalas bidrag enligt den minsta av följande arealer (anmäld
areal, vid övervakningen godkänd areal eller areal i odlingskontraktet) 54 . Arealen för
utsädesförökning av stärkelsepotatis är inte bidragsberättigande, så om det påträffas sådana
områden måste de konstateras som egna jordbruksskiften vid övervakningen med växtkoden 3190
(egen utsädesförökning av stärkelsepotatis).
Under gårdsbesöket behöver odlingskontrakten inte granskas.
Blandningar av proteingröda och spannmål
Blandningar av proteingrödor och spannmål är inte stödberättigande så därför måste det i terrängen
53
54
SRf 137/2015 22 §
SRf 137/2015 23 §
kontrolleras att ett sådant blandat växtbestånd inte växer på skiftet. Om det finns ett sådant
växtbestånd konstateras som gröda blandat växtbestånd, proteingrödor + spannmål (2185), varvid
kalkyleringen avslår stödet. För ärt kan man använda en liten mängd spannmål som stödgröda. Som
en liten mängd betraktas en andel som är mindre än 10 % av växtbeståndet. Mängden kontrolleras i
regel med ögonmått i växtbeståndet, men vid behov kan förhållandet mellan utsädet kontrolleras i
skiftesbokföringen.
11.3 Stöd till unga jordbrukare (EU)
Kommunen kontrollerar administrativt stödvillkoren som gäller den sökande i fråga om alla
jordbrukare som ansökt om stöd till unga jordbrukare. EU-stöd till unga jordbrukare betalas på basis
av stödrätterna, dock för högst 90 hektar och i högst 5 års tid.
Stödvillkor som gäller odlingen:
- jordbruksmarken ska bevaras öppen i ett skick som lämpar sig för betesgång eller odling
- skiftet ska vara i jordbruksanvändning 1.1-31.12
- tvärvillkoren måste följas.
12 NATIONELLA ÅKERSTÖD
Kravet för nordliga hektarstöd (allmänt hektarstöd, stöd till unga jordbrukare, nordligt hektarstöd) är
att iaktta de miljövillkor som kommer från tvärvillkoren samt en produktionsmetod som beaktar
produktionsförhållandena på orten55. Nordliga hektarstöd betalas bara i C-regionen. När det gäller
stöd till unga jordbrukare är villkoren för den sökande desamma som i fråga om EU-finansierat stöd
till unga jordbrukare.56
I fråga om nationellt stöd för sockerbeta är villkoret att man iakttar en produktionsmetod som
beaktar produktionsförhållandena på orten.
Kraven som gäller odling är i huvudsak sådana att om det konstateras en brist i dem i fråga om
nationella stöd, måste övervakningen av gården utsträckas till att också gälla tvärvillkoren. I listan
nedan har med en stjärna (*) märkts ut de villkor för vars brister ingen utvidgning av övervakningen
till att gälla tvärvillkoren behöver göras, om det är frågan om ett skifte med permanent gräsmark.
En odlingsmetod som beaktar produktionsförhållandena på orten (alla nationella åkerstöd):
55
56
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts/planterats på ändamålsenligt sätt*
Sådden eller planteringen har utförts senast 30.6 *
Skiftet har besåtts med en tillräcklig mängd utsäde och med växtarter och växtsorter som
lämpar sig för området*
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en marknads- och
bärgningsduglig skörd
Miljövillkor (nordliga hektarstöd):
Flyghavren har bekämpats
Stubben har inte bränts om det inte har funnits grunder för bränningen
Srf 44/2015 9 §, JSMf 348/2015 5 §
Förordning (EU) 1307/2013 artikel 50, Lag 1559/2001 2 §
-
-
Landskapselementen enligt tvärvillkoren har bevarats
Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där inga gödselmedel har
spridits och på den följande 5 meters sträckan är det förbjudet att sprida stallgödsel och
organiska gödselfabrikat på markytan, om åkern inte bearbetas inom ett dygn från
spridningen. Skyddsremsan anses börja vid kanten av vattendraget.
Jättelokan har bekämpats.
Längs vattendrag och utfallsdiken finns en obearbetad 1 meter bred ren där varken
gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits
Jordbruksmarken har bevarats öppen i ett skick som lämpar sig för betesgång eller odling.
Ytterligare krav för permanenta gräsmarker:
- Om permanenta gräsmarker eller permanenta betesmarker har använts som betesmark har
det inte orsakat erosion och markytan har behållit sitt växttäcke
- Skyddet för vilda fåglar och däggdjur ska beaktats när det gäller tidpunkten för och
genomförandet av slåtter på permanenta betesmarker och permanenta gräsmarker
Övervakningspåföljd för nordligt hektarstöd:
- De konstaterade grödorna motsvarar de anmälda.
 Om det på skiftet konstateras en gröda som berättigar till nordligt stöd, men som har en
lägre stödnivå, måste man här registrera en brist i Stödtillämpningens observationer om
jordbruksskiften.
13 KOMPENSATIONSERSÄTTNING OCH FÖRHÖJNING
13.1 Kompensationsersättningens maximala areal AV icke odlad åker som sköts
För träda och naturvårdsåker med vall betalas kompensationsersättning för sammanlagt
högst 25 % av den ersättningsberättigande arealen. För att ersättningen ska kunna betalas
för gårdens hela areal måste odlingsväxter uppges på resten av arealen.
Om gården har uppgett mer än 25 % träda och naturvårdsåker med vall, konstaterar man
vid övervakningen träda eller naturvårdsåker med vall som gröda också för den
överskjutande arealen. Kalkyleringen beaktar 25 % gränsen och inspektören behöver inte ta
ställning till ärendet.
13.2 Kompensationsersättningens husdjursförhöjning
En husdjursgård ska ha minst 0,35 djurenheter per hektar åker som berättigar till ersättning57.
Djurtätheten beräknas på basis av antalet djurenheter stödåret 2015 och antalet
ersättningsberättigande hektar åker stödåret 2015. Förvaltningen räknar ut djurtätheten våren 2016
med hjälp av djurregisteruppgifterna och anmälan om djurantal som lämnats till kommunen.
Övervakning av kompensationsersättningens husdjursförhöjning
Vid övervakningen kontrolleras djurantalet och djurtätheten på övervakningsdagen räknas ut. På
gården jämförs uppgifterna i djurförteckningen med uppgifterna i djurregistret och djurantalet på
57
Lag 1360/2014 6 §, Srf 236/2015 9 §
gården. Om gården har 30 djur eller färre räknas alla djur. Annars verifieras riktigheten av
djurförteckningen och djurregistret med ögonmått på gården. Om det har gjorts en djur-/ID-kontroll
på gården, från juni 2015 framåt, godkänns uppgifterna från övervakningen av djurtätheten på
övervakningsdagen vid uträkningen av kompensationsbidragets hursdjursförhöjning.
Nötkreatur:
Nötdjursregistret för myndigheterna finns på Eviras webbplats.
Före gårdsbesöket utskrivs fån stödtillämpningen en djurförteckning över nötkreaturen från
rapporterna (IA_RR320). Uppgifterna från registret jämförs med uppgifterna i djurförteckningen och
gårdens djurantal jämförs med dessa uppgifter. Djurantalet i produktionsutrymmena/på betet ska
kontrolleras. Gårdens djurantal vid övervakningstillfället antecknas och djurtätheten räknas ut i
dokumentet Gårdens tillgängliga näringsämnen som finns i slutet av checklistan. Gårdens antal
djurenheter divideras med gårdens antal hektar ersättningsberättigande åker.
Får och getter: Får- och getregistret för myndigheterna finns på Eviras webbplats.
Före gårdsbesöket tas ur Eviras får- och getregister ut får-/getregistret för gården. Djurförteckningen
tas ut från får- och getregistret. Uppgifterna från registret jämförs med uppgifterna i
djurförteckningen och gårdens djurantal jämförs med dessa uppgifter. Djurantalet i
produktionsutrymmena/på betet ska kontrolleras.
Svin: Svinregistret för myndigheterna finns på Eviras webbplats. Före gårdsbesöket tar man från
Eviras svinregister ut gårdens svinregister. På gården jämförs uppgifterna i svinregistret med gårdens
bokföring över svinen. Djurantalet i produktionsutrymmena kontrolleras. De djur som saknar
djurregister ska räknas. Bokföringen över fjäderfä och hästar kontrolleras, och det uträknade
djurantalet jämförs med bokföringen. Hästarnas besittning ska kontrolleras på gården. Besittningen
kontrolleras antingen i Finlands Hippos rf:s hästregister eller på gården i hästpasset/registerintyget.
Gårdens djurantal vid övervakningstillfället antecknas och djurtätheten räknas ut i dokumentet
Gårdens tillgängliga näringsämnen som finns i slutet av checklistan. Gårdens antal djurenheter
divideras med gårdens antal hektar ersättningsberättigande åker, som godkänts vid övervakningen.
Om inget djurregister har förts eller om registeruppgifterna inte går att kontrollera och djurtätheten
på övervakningsdagen inte kan räknas ut, antecknas en uppgift om bristerna i checklistan och den
sökande uppmanas att korrigera registret. Inspektören ska kontrollera korrigeringarna i djurregistret
några månader efter övervakningen. Om inget djurregister har förts måste övervakningen utvidgas
till tvärvillkorsövervakning av djurens märkning och registrering58.
Om det har gjorts en djur/ID-kontroll på gården sommaren 2015 eller senare kan uppgifterna från
övervakningen användas vid beräkningen av djurtätheten vid övervakningstillfället.
14 FRIKOPPLAT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING
I samband med åkerövervakningen övervakas det frikopplade stödet för svin- och
fjäderfähushållning (stödtyperna 1611 och 1721) om den gård som valts ut till åkerövervakningen
har ansökt om stödet i fråga. När det gäller det frikopplade stödet krävs ett uppfyllande av ett
58
Lag 192/2013 22 §
liknande krav på djurtäthet som i fråga om kompensationsersättningens husdjursförhöjning 59.
Djurantalet fastställs på basis av antalet djurenheter under stödåret 1.1.-31.12.2015. Förvaltningen
räknar ut djurtätheten med hjälp av djurregisteruppgifterna och anmälan om djurantal som lämnats
till kommunen våren 2016.
Stöd för svin- och fjäderfähushållning, på plats på gården kontrolleras60:
Referenskvantitet
Vid övervakningen kontrolleras att gården har en fastställd referenskvantitet och att gården har fått
ett beslut om fastställande av referenskvantiteten. Om gårdens referenskvantitet har kontrollerats
vid en tidigare utförd övervakning behöver det inte göras på nytt. Stöd betalas inte om gården inte
har en fastställd referenskvantitet.
Om det vid övervakningen upptäcks att referenskvantiteten har fastställts på oriktiga grunder måste
inspektören underrätta den myndighet som fastställt referenskvantiteten om saken. Om
referenskvantiteten är oriktigt fastställd måste den korrigeras och fastställas på nytt. I gårdens
övervakningsuppgifter registreras anmärkningskoden 393. Övervakningsuppgifterna om stödet
registreras i gamla Stödtillämpningen.
Referenskvantiteten för frikopplat stöd har beviljats per gård. Referenskvantiteten bildades i regel
enligt antalet djurenheter av husdjur som betalts nationellt husdjursstöd för svin och fjäderfä
stödåret 2007, med beaktande av generationsväxlingar och besittningsöverföringar av en hel gård.
På jordbrukarens yrkande har referenskvantiteten också kunnat bildas på basis av det djurantal som
konstaterats vid övervakning stödåret 200761. Även om gården inte längre är skyldig att spara
bokföringen från år 2007 finns de handlingar som ligger till grund för beviljandet av
referenskvantiteten vid kommunen. Kommunerna sparar handlingarna 10 år.
När referenskvantiteten bildades har man av särskilda skäl också kunnat använda sig av antalet
djurenheter för 2006 års nationella husdjursstöd för svin och fjäderfä. På vissa villkor har man i
referenskvantiteten också kunnat beakta investeringar som gäller utvidgning och nybyggande av
jordbrukarens produktionsbyggnader samt hyrningar av produktionsbyggnader.
Referenskvantiteten kan generellt sett varken överföras eller bytas. Referenskvantiteten kan dock
överföras, slås samman, sänkas, återtas och dras in (se anvisningarna för ansökan om nationella
husdjursstöd). Det går inte att idka handel med referenskvantiteter62.
Djurantal
Djuren på gården räknas.
Bedrivande av husdjursskötsel63
59
Srf 45/2015
Srf 444/2015 15§
61
Lag 1559/2001
62
Srf 46/2015 13§, 14§, 15§
63
Srf 444/2015 15§
60
Ett krav för beviljande av stödet är att det bedrivs husdjursskötsel på gården. Bedrivande av
husdjursskötsel förutsätter att gården har husdjur som berättigar till nationellt stöd.
Djurregister/djurförteckning64
Djuren är märkta. Uppgifterna i djurregistret och djurförteckningen är uppdaterade. Svinen är
märkta och anmälningarna om djurantal till svinregistret har gjorts tre gånger om året. Över svinen
ska föras en uppdaterad förteckning i vilken följande händelser inklusive datum förs in per
djurhållningsplats:
1) djur som fötts,
2) djur som dött,
3) djur som köpts och antalet djur som tagits emot per märkningssignum samt
lägenhetssignum, kundsignum eller djurförmedlarsignum för den som överlåtit
djuren,
4) djur som sålts eller förflyttats och antalet överlåtna eller förflyttade djur per
märkningssignum samt lägenhetssignum, kundsignum eller djurförmedlarsignum för
den som tagit emot djuren samt
5) ersättande av ett märke som försvunnit, skadats eller annars blivit oläsligt och
märkningssignumet.
Över fjäderfä ska föras en uppdaterad förteckning varav per djurgrupp framgår tillskott och
minskningar av djurantalet samt överföringar från en åldersgrupp till en annan:
- djur som fötts och djur som köpts,
- djur som dött och djur som sålts till livs eller till slakt.
Stöd betalas inte om ingen korrekt förteckning har förts eller om det finns allvarliga brister i
djurregistret.
15 MILJÖERSÄTTNING
15.1 Allmänt
Övervakningen av miljöersättning innefattar kontroll av minimikrav, basnivåer, balanserad
användning av näringsämnen (BAN), villkor för skiftesspecifika åtgärder och avtal. En gård som ingått
förbindelse om miljöersättning ska dessutom följa tvärvillkoren.
Miljöförbindelsens minimikrav ingår helt och hållet i basnivån för BAN och delvis i basnivån för
åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Minimikraven ingår också i basnivån för
miljöavtalet upprätthållande av åkrar för tranor, gäss och svanar. När det gäller dessa åtgärder och
detta miljöavtal innefattar basnivån också iakttagandet av minimikraven utöver de andra kraven för
basnivån. Minimikraven gäller inte andra åtgärder eller avtal. BAN är en obligatorisk åtgärd för alla
gårdar som förbundit sig till miljöersättningen, och därför övervakas minimikraven på gårdar som är
föremål för övervakning av miljöersättning, dvs. övervakningen gäller minst 5 % av gårdarna. En
64
SRf 444/2015 12§, 13§, 14§ och 15§, SRf 44/2015 26§
påföljd riktar sig mot såväl miljöersättningen som ersättningen för ekologisk produktion. I
minimikraven ingår villkor för gödsling och växtskyddsmedel.
På gårdar som är föremål för övervakning av miljöersättning ska man kontrollera att villkoren för
basnivån iakttas. Med basnivåer avses tvärvillkorens och andra förordningars krav som ligger till
grund för miljöersättningens åtgärder och som villkoren för miljöersättningens åtgärder ska
överskrida. Basnivåerna har fastställts i landsbygdsprogrammet och bestämmelser om dem ingår för
varje åtgärd i statsrådets förordning 235/2015. För var och en åtgärd berättas separat vilka krav för
basnivån som ingår i åtgärden.
Övervakningen utsträcks till att gälla också tvärvillkoren, om gården inte är föremål för
tvärvillkorsövervakning och det konstateras brister i tvärvillkorskraven inom åtgärdens basnivå. På
gården övervakas det tvärvillkorskrav där försummelsen konstateras. Närmare information om
övervakningen av tvärvillkor ingår i punkt 17.
Miljöersättningen indelas i BAN, skiftesspecifika åtgärder och miljöavtal. BAN är en obligatorisk
åtgärd för alla gårdar som förbundit sig till miljöersättningen. Gården kan fritt välja skiftesspecifika
åtgärder. En del av dem är sådana att de inte behöver genomföras varje år och en del sådana som
kräver årligt genomförande. Ingåendet av miljöavtal förutsätter ingen förbindelse om
miljöersättning, dvs. gården kan ha miljöavtal men inte någon förbindelse om miljöersättning.
Närmare information om miljöersättningen ingår i förbindelsevillkoren som finns som bilaga till
Ansökningsguide 2015, fr.o.m. sidan 115.
Villkoren för miljöersättning kontrolleras i huvudsak i samband med kontroller på plats under
växtperioden, men det finns också villkor som kontrolleras på administrativ väg först vid
dokumentkontrollen under vinterperioden. Sådana villkor är bl.a. kontroll i anteckningarna av att
datumbegränsningarna har iakttagits. Kontrollen gäller inte bara de villkor som kan kontrolleras vid
kontrolltillfället, utan alla villkor för ersättningen måste kontrolleras på gården antingen genom ett
nytt besök eller med administrativa kontroller.
15.2 Miljöförbindelsens minimikrav
Miljöförbindelsens minimikrav är basnivå för BAN, delvis basnivå för åtgärden alternativt växtskydd
för trädgårdsväxter och helt och hållet basnivå för miljöavtalet upprätthållande av åkrar för tranor,
gäss och svanar. I minimikraven ingår iakttagande av de allmänna principerna för integrerad
bekämpning, avläggande av utbildning eller examen som gäller växtskyddsmedel och test av
växtskyddsspruta. Dessutom ska bestämmelserna om användning av fosfor som meddelats med
stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) iakttas på gården.
Miljöförbindelsens minimikrav övervakas på alla gårdar som ingått förbindelse om miljöersättning,
eftersom minimikraven ingår i basnivån för BAN65 som är en obligatorisk gårdsspecifik åtgärd för alla
gårdar.66 Av minimikraven övervakas villkoren i tabell 1 på gårdarna. I tabellen anges också i vilket
sammanhang de olika villkoren kontrolleras.
65
66
SRf 235/2015 18 §
SRf 235/2015 13 §
Tabell 1. Minimikraven för miljöersättning
Minimikrav
Plats för kontrollen
De bestämmelser om användning av fosfor som meddelats med stöd
Dokumentkontroll
av lagen om gödselfabrikat (539/2006) har följts vid gödslingen (gäller
vintertid
inte åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)
Dokumentkontroll
Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning
gården
En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller Dokumentkontroll
villkoren
gården
De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid Dokumentkontroll
användningen av växtskyddsmedel
vintertid
på
på
Minimikrav för användning av gödselmedel
Minimikravet för användningen av gödselmedel kontrolleras i form av en separat dokumentkontroll
som utförs utanför växtperioden, på vintern. I samband med dokumentkontrollen vintertid
kontrolleras också de åtgärder för miljöersättning som inbegriper villkor för gödsling eller villkor som
ska kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna. På ort och ställe på gården samlar inspektören redan
in en del av uppgifterna som behövs vid dokumentkontrollen genom att fylla i Näringsbilagan.
Landsbygdsverket gör upp en övervakningsanvisning om dokumentkontroll vintertid, ett
centraliserat övervakningsurval och övervakningslistor hösten 2015.
Minimikrav för användning av växtskyddsmedel
Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning
Iakttagandet av villkoret övervakas på gården genom kontroll av det skriftliga intyget över avlagd
examen eller genomgången utbildning. I dokumentet kontrolleras att examen eller utbildningen är i
kraft.
Enligt villkoren får växtskyddsmedel spridas på gården bara av en person som har avlagt examen
inom området för växtskyddsmedel67 eller fått rätt att orda sådan examen eller som har en gällande
utbildning som nämnts i villkoren för programperioden 2007–201368.
Med examen inom området för växtskyddsmedel påvisas att personen behärskar en säker och
korrekt hantering och användning av växtskyddsmedel. Över godkänd examen ges ett intyg och
examen är i kraft fem år. Examensanordnarna är godkända av Säkerhets- och kemikalieverket.69
Sprutförarutbildning som godkändes i villkoren för föregående programperiods miljöstöd gick att
avlägga ännu år 2014. Jordbrukarna kan alltså visa upp gällande skriftliga intyg över dessa
utbildningar fram till år 2018. Om fem år går till ända för examens eller sprutförarutbildningens del
efter växtperiodens utgång, måste examen avläggas innan följande växtperiod börjar.
67
Lag 1563/2011 10 §
SRf 366/2007 28 §
69
Lag 1563/2011 10 §
68
Jordbrukare som ingått ny förbindelse måste avlägga examen inom området för växtskyddsmedel
senast 30.4.2016, om den nya jordbrukaren inte har en gällande examen eller sprutförarutbildning.
Vid övervakningen ska man beakta att jordbrukaren inte behöver ha en gällande examen inom
området för växtskyddsmedel eller sprutförarutbildning om han eller hon inte själv sprider
växtskyddsmedel. Jordbrukaren kan således skaffa växtskyddsmedel och besluta om
bekämpningsbehovet utan examen inom området för växtskyddsmedel eller sprutförarutbildning.
En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller villkoren70
Iakttagandet av villkoret övervakas på gården genom att man kontrollerar den märkning om godkänt
test som finns på växtskyddssprutan samt det skriftliga protokollet över testet. I intyget över
spruttestet kontrolleras att testet är i kraft. I fråga om en ny växtskyddsspruta kontrolleras att den
har en CE-märkning eller också ombeds jordbrukaren visa upp ett intyg om överensstämmelse för
sprutan. För sprutor som skaffats före 15.12.2011 kontrolleras överensstämmelsen med kraven med
hjälp av ett märke som fästs på maskinen. Närmare information om de villkor som ska kontrolleras
ges nedan.
För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars
korrekta funktion har säkerställts genom tester vart femte år. Över testning av
spridningsutrustningen har jordbrukaren ett protokoll. Den godkända utrustningen har försetts med
godkännandemärkning.71
Ny spridningsutrustning för växtskyddsmedel behöver inte testas under de fem första åren från
anskaffningen av utrustningen om den uppfyller de krav som föreskrivits för maskinernas säkerhet.72
Tillverkaren påvisar att kraven uppfylls med hjälp av ett CE-märke som fästs på maskinen och det
överensstämmelseintyg som kommit med maskinen.
Om växtskyddssprutan har köpts som ny före 15.12.2011, måste den uppfylla bestämmelserna enligt
standardserien SFS-EN 12761 när den tas i bruk. Sprutan behöver inte testas under de fem första
åren från anskaffningen, om den är försedd med en permanent märkning som visar att den
överensstämmer med den ovan nämnda standardserien. Märkningen kan göras på sprutans typskylt
eller också kan en separat etikett eller skylt som visar överensstämmelsen fästas på sprutans chassi.
Köparen av en begagnad spruta behöver inte låta testa sprutan om den åtföljs av ett gällande
testprotokoll och sprutan är försedd med ett klistermärke som upplyser om testet. En begagnad
spruta ska testas när det har gått fem år sedan sprutan testades. Testet gäller också andra sprutor än
sådana som används på gårdar som ingått förbindelse om miljöersättning. Vid övervakningen ska
beaktas att alla gårdar inte använder växtskyddsmedel eller att växtskyddsmedel inte används varje
år. Växtskyddssprutan behöver inte testas om den bara används för spridning av t.ex. bladgödsel och
inte för växtskyddsmedel.
Kravet på test av sprutan gäller inte så kallade ryggsprutor eftersom kravet endast berör självgående
eller traktorburna sprutor. Däremot ska den person som sprider växtskyddsmedel med ryggsprutan
på jordbruksmark ha avlagt sprutförarexamen eller examen om växtskyddsmedel.
70
SRf 235/2015 11 §
Lag 1563/2011 12 §
72
SRf 400/2008
71
De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av
växtskyddsmedel73
Villkoret kontrolleras i samband med dokumentkontrollen vintertid. Med hjälp av de skiftesvisa
anteckningarna kontrolleras att växtskyddsmedlets namn, användningstidpunkten, arealen,
odlingsväxten, bruksmängderna och orsaken till användningen har förts in i anteckningarna.
15.3 Balanserad användning av näringsämnen
BAN är en gårdsspecifik åtgärd som genomförs årligen och vars villkor gäller alla som förbundit sig till
miljöersättningen. Villkoren för BAN är i enlighet med bilagorna till statsrådets förordning 235
femårig odlingsplan, odlingsplan som görs upp årligen, markkarteringar, skiftesvisa anteckningar,
kvalitetstest för åkerjord, utbildningskrav samt skyddsremsor och mångfaldsremsor. En jordbrukare
som ingått miljöförbindelse ska iaktta åtgärden balanserad användning av näringsämnen på
gårdens hela åkerareal. Den gårdsspecifika åtgärden ska alltså följas också på alla skiften som inte
ingår i förbindelsen. Förbindelse om åtgärden är ett krav för att ingå förbindelse om
miljöförbindelsens skiftesspecifika åtgärder.
Åtgärdens basnivå
I BAN:s basnivå ingår krav från tvärvillkoren. I basnivån ingår iakttagandet av kraven i tabell 2.74 I
tabellen anges också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras.
Tabell 2. Basnivå för BAN.
Krav för basnivån
Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på
gården (tvärvillkor)
De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har
följts på gården (tvärvillkor)
Det finns en gällande stallgödselanalys av alla gödselslag som
uppkommer i mängder över 25 m3 per år (tvärvillkor)
Längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad
ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits
(tvärvillkor)
Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred ogödslad
skyddsremsa (tvärvillkor)
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Plats för kontrollen
Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll på gården
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd (tvärvillkor)
73
74
SRf 235/2015 11 §
SRf 235/2015 18 §
Växtligheten har hanterats så att det också följande år är möjligt att
anlägga ett växtbestånd eller producera en bärgnings- och
marknadsduglig skörd på skiftet, om skörden har blivit obärgad
(tvärvillkor)
Mängden totalkväve som årligen sprids med stallgödsel från
produktionsdjur och organiska gödselfabrikat innehållande
stallgödsel är högst 170 kg/ha (tvärvillkor)
Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte
(tvärvillkor)
Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om
året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar
och tiden mellan spridningarna är minst två veckor (tvärvillkor)
Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med
stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är
högst 35 kg/ha (tvärvillkor)
Det har förts journal över användningen av gödselmedel i enlighet
med 13 § i förordning 1250/2014 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Tabellens två första krav (Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården
och De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har följts på gården) som rör
växtskyddsmedel övervakas i enlighet med Eviras övervakningsanvisning som gäller
växtskyddsmedel.
Användningen av växtskyddsmedel övervakas på alla gårdar som ingår i övervakningen av BAN och
därmed miljöersättningen, dvs. på ca 5 % av gårdarna. Vid övervakningen av de krav som gäller
växtskyddsmedel i samband med basnivån kan man inte använda skiftesurval, och därför gäller
övervakningen av växtskyddsmedel gårdens samtliga skiften. Övervakningen skiljer sig alltså från
tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel, där cirka 1 % av gårdarna som ansökt om stöd ingår
och skiftesurval används vid övervakningen. Vid tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel
övervakas dessutom användningen av växtskyddsmedel enligt skifte redan på plats på gården.
I kontrollen av basnivåns krav De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har följts
på gården ingår inte övervakning av förvaringen. På gårdarna behöver man således inte kontrollera
att växtskyddsmedlen förvaras åtskilt från livsmedel och foder, utom räckhåll för barn enligt
instruktionerna på förpackningen. Förvaringen kontrolleras bara på de gårdar som ingår i
tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel.
Stödvillkor
När det gäller stödvillkoren för en åtgärd kontrolleras de villkor som anges i tabell 3. I tabellen anges
också i vilket sammanhang de olika villkoren granskas.
Tabell 3. Stödvillkor som ska granskas för BAN.
Stödvillkor
Skiftet har gödslats enligt bilagorna till statsrådets förordning x
För skiftet finns en skriftlig odlingsplan i enlighet med villkoren
Plats för kontrollen
Dokumentkontroll
vintertid
Dokumentkontroll
gården
på
Dokumentkontroll
gården
Dokumentkontroll
Gården har gällande markkarteringar
gården
Längs vattendraget finns en minst 3 meter bred skyddsremsa som är Kontroll i terrängen
täckt med gräs-, vall- eller ängsväxtlighet
Kontroll i terrängen
Skyddsremsan har inte gödslats
Jordbrukaren har börjat föra skiftesvisa anteckningar
Skyddsremsan har inte behandlats med växtskyddsmedel
Kontroll i terrängen
Mångfaldsremsan är förenlig med villkoren
Kontroll i terrängen
De skiftesvisa anteckningarna är förenliga med villkoren
Gården har markkarteringar i enlighet med villkoren
på
på
Dokumentkontroll
vintertid
Dokumentkontroll
vintertid
För skiftet finns en skriftlig odlingsplan i enlighet med villkoren75
På gården kontrolleras för vart och ett basskifte att det finns en odlingsplan som omfattar hela
basskiftets areal. Om det finns jordbruksskiften på basskiftet, ska jordbruksskiftenas sammanlagda
areal vara lika stor som basskiftets areal. Om en plan inte uppgjorts för hela arealen, sparas i
Stödtillämpningen den areal för vilken det finns en plan.
En odlingsplan ska göras upp också för skiften där jordbrukaren inte har för avsikt att vidta några
odlingsåtgärder. Odlingsplanen kan vara fritt formulerad, men av den ska åtminstone framgå de
uppgifter som anges i punkt 4 i förbindelsevillkoren för miljöersättning (ansökningsguide sid. 122).
Växtföljdsplanen för ekogårdar godkänns som odlingsplan enligt villkoren för miljöersättning om de
saker som krävts i villkoren framgår av den.
Observationer om granskade odlingsplaner ska föras in per skifte i den skiftesspecifika checklistan
för åkerövervakning.
Jordbrukaren har börjat föra skiftesvisa anteckningar
På gården kontrolleras att jordbrukaren har börjat föra anteckningar. Jordbrukaren ska kunna visa
fram påbörjade anteckningar eller material som anteckningarna kan bygga på. Jordbrukaren lägger
fram tillräckliga uppgifter om den elektroniska odlingsplanen. Inspektören behöver inte kontrollera
anteckningarna per skifte på gården, eftersom en närmare granskning utförs i samband med
dokumentkontrollen under vintern. Vid åkerövervakningen förutsätts inte att anteckningarna är
klara, eftersom det oftast är så att alla odlingsåtgärder ännu inte har vidtagits vid
kontrolltidpunkten.
Gården har gällande markkarteringar
På gården kontrolleras om jordbrukaren kan visa fram markkarteringar av de odlade skiftena.
Kontrollen utförs genom att inspektören begär markkarteringarna till påseende. I samband med
åkerövervakningen räcker det att jordbrukaren kan visa fram en gällande markkartering av
75
SRf 235/2015 18 §
åtminstone ett skifte. En närmare skiftesspecifik kontroll av markkarteringarna görs först i samband
med dokumentkontrollen under vintern. I samband med åkerövervakningen är avsikten att påföra
påföljder bara vid fall där det inte finns några som helst markkarteringar eller alla markkarteringar är
föråldrade.
En ny markkartering ska utföras när det har gått 5 år sedan den föregående analysen, utom vid
linjeprovtagning där proverna ska tas vart tredje år. Resultatet från den nya markkarteringen ska ha
varit tillgängligt före gödslingarna. Markkarteringarna för en gård som tidigare ingått förbindelse om
systemet för miljöstöd ska vara förenliga med villkoren för systemet för miljöersättning efter det att
5 år har förlöpt sedan den föregående analysen. En jordbrukare som ingår miljöförbindelse, och som
inte tidigare haft någon förbindelse om systemet för miljöstöd, måste ha en markkartering som är
förenlig med villkoren före utgången av det första förbindelseåret.76
När en påföljd ges beaktar inspektören om de gamla markkarteringarna har varit i kraft när
odlingsplanen och gödslingarna utfördes, men inte längre är i kraft vid övervakningstillfället. I ett
sådant fall kan gården ges en lindrigare påföljd.
Längs vattendraget finns en minst 3 meter bred skyddsremsa som är täckt med gräs-, valleller ängsväxtlighet77
Som villkorets basnivå ska man kontrollera att det finns en minst 1 meter bred ren längs
vattendraget. Information om övervakningen av tvärvillkor ingår i punkt 17.
Innan inspektören beger sig till gården och skiftena ska han eller hon göra en preliminär granskning i
Stödtillämpningen eller Kartturi om gårdens skiften gränsar till vattendrag och om det finns behov av
skyddsremsor på gården. Vattendragen kan kontrolleras i Sykes vattendragsregister som har en egen
nivå i Stödtillämpningen och Kartturi.
På gården kontrolleras enligt jordbruksskifte om skyddsremsan uppfyller villkoren. På den kant av
skiftet som gränsar mot vattendraget ska det finnas en i genomsnitt minst 3 meter bred
skyddsremsa som är täckt av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet.78 Skyddsremsan godkänns, även
om dess bredd på enstaka ställen är mindre än vad som krävs, om den ändå till största delen är i
ordning.
Brister i växtligheten på skyddsremsan kan godkännas om växtligheten har förstörts vid
punktbekämpning av ogräs, iståndsättning av diken eller rensning av utfallsdiken eller på något
annat motsvarande sätt och förhållandena inte har medgett sådd av en ny växtlighet. I dessa fall ska
det finnas en notering om de utförda åtgärderna i de skiftesvisa anteckningarna.79 Noteringen eller
en annan motsvarande skriftlig uppgift ska finnas redan när kontrollen görs på gården och den
granskas på gården till skillnad från andra skiftesvisa anteckningar. Om en ny skyddsremsa inte har
såtts på skiftet genast när omständigheterna medgav det och en notering saknas, uppfyller
skyddsremsan på skiftet inte villkoren och observationen antecknas på checklistan. Växtlighet på
skyddsremsan som förstörts under vintern ska ha såtts om redan på våren. Skyddsremsan får inte
förnyas genom sådd i skyddssäd.
76
JSMf 237/2015 6 §
SRf 235/2015 18 §
78
SRf 235/2015 18 §
79
JSMf 237/2015 11 §
77
Sådd av vall på skyddsremsan ska konstateras genom ett nytt besök om vallen inte har såtts vid
kontrolltillfället. Ett nytt besök avläggs bara om förhållandena inte har medgett sådd. I annat fall
underkänns skyddsremsan.
I följande fall behöver skyddsremsa inte lämnas eftersom basskiftet inte gränsar till ett vattendrag:
1) Om det mellan åkern och vattendraget finns alltid i genomsnitt minst tio meter skog, buskage,
tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens
vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken,
2) Om åkern ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning
eller på något annat motsvarande sätt.80
Avståndet mellan skiftet och vattendraget mäts vågrätt, dvs. mätningen utförs inte parallellt med
sluttningen. Skyddsremsa ska lämnas om avståndet mellan vattendraget och skiftet är i medeltal
under 10 m.
Ett skifte kan behöva skyddsremsa även om vattendragsregistret anger att skiftet inte gränsar till ett
vattendrag. Vattendragsregistret är inget komplett material och där kan finnas brister. Ytterligare
information om vattenfåran eller motsvarande begärs hos NTM-centralens ansvarsområde för miljö
och naturresurser, om man vid övervakningen stöter på en vattenfåra eller liknande som möjligen
kan klassas som vattendrag. Om fåran eller motsvarande konstateras vara ett vattendrag skickar
NTM-centralen en korrigeringsuppmaning med anledning av bristen i vattendragsregistret till
adressen [email protected]. Jordbrukaren uppmanas anlägga skyddsremsan så snart som
möjligt om en vattenfåra vid övervakningen konstateras vara ett vattendrag. Inga påföljder påförs
med anledning av att skyddsremsa saknas, om det inte är frågan om ett så klart fall att jordbrukaren
borde ha förstått att det finns ett fel i vattendragsregistret och därmed ha lämnat en skyddsremsa
på skiftet.
Efter det att vattendragsregistret togs i bruk har en fåra som tidigare klassificerats som utfallsdike
kunnat ändras till ett vattendrag. Jordbrukaren är nödvändigtvis inte medveten om ändringen ifall
han eller hon inte använder Viputjänsten eller inte har sett de uppdaterade uppgifterna i
vattendragsregistret. Det ska finnas en skyddsremsa även om jordbrukaren inte är medveten om att
en ändring har skett. När en påföljd ges kan man ändå beakta det att jordbrukaren inte har varit
medveten om den ändring som skett och därför inte har anlagt någon skyddsremsa. Då måste man
vid övervakningen kunna konstatera att fåran tidigare har klassats som utfallsdike.
En i medeltal över 3 meter bred skyddsremsa ska inrättas till ett separat jordbruksskifte som kan ha
växtkoden skyddsremsa eller motsvara åkeranvändningsformen (t.ex. vall eller grönträda). Man
måste uppmärksamma att miljöersättning inte betalas för grönträda. Skyddsremsan får inte vara
bredare än 10 meter i medeltal, dvs. växtkoden skyddsremsa kan inte användas för en skyddsremsa
som i medeltal är över 10 meter bred.
Skyddsremsan ska ha gräs-, vall- eller ängsväxtlighet och därför kan det ingå väldigt många växtarter
i växtbeståndet. Växtligheten på skyddsremsan bedöms vid övervakningen och underkänns vid
behov om växtligheten inte uppfyller villkoren. Då uppmanas jordbrukaren att förnya skyddsremsan
så snart som möjligt.
80
JSMf 237/2015 11 §
Observationerna om skyddsremsan antecknas på skiftesnivå i checklistan varifrån observationerna
överförs till Stödtillämpningen. För beräkningen av påföljder med anledning av skyddsremsor har det
gjorts upp en Exceltabell där man lagrar basskiftets namn, hur mycket skyddsremsa som krävs och
hur mycket skyddsremsa som konstaterats. Tabellen räknar ut påföljden med anledning av
skyddsremsor på basis av de uppgifter som matats in.
Skyddsremsan har inte gödslats81
På gården kontrolleras om det har spridits gödselmedel på skyddsremsan. Skyddsremsan
underkänns om det har spridits gödselmedel på den.
Skyddsremsan har inte behandlats med växtskyddsmedel82
I princip får växtligheten på skyddsremsan inte behandlas med växtskyddsmedel.
Om det vid övervakningen konstateras att skyddsremsan har punktbehandlats med växtskyddsmedel
ska inspektören innan påföljd påförs säkerställa i de skiftesvisa anteckningarna om användningen av
växtskyddsmedel har förts in i anteckningarna och om det har funnits någon i villkoren nämnd grund
för användningen. Vid svåra ogräsangrepp är det tillåtet att förstöra och förnya växtligheten genom
punktbekämpning enligt användningsbegränsningarna för växtskyddsmedlet.
Med svårt ogräsangrepp avses omfattande förekomst av ogräs som lätt sprids till andra åkerskiften
med vinden eller på annat sätt, att vedartade växter eller buskar bildar plantor på skiftet, förekomst
av skadliga invasiva arter eller någon annan motsvarande situation. Bekämpningen av flyghavre kan
genomföras med växtskyddsmedel eller mekaniskt på skyddsremsan i överensstämmelse med
planen för bekämpning av flyghavre.83
Skiftets skyddsremsa underkänns om användningen av växtskyddsmedel inte har förts in i
anteckningarna och det inte har funnits någon grund för användningen. Om växtligheten på
skyddsremsan har förstörts helt och hållet måste man bedöma om det har funnits grund för att
förstöra hela växtligheten.
Mångfaldsremsan är förenlig med villkoren
Före fältgranskningen frågas jordbrukaren om det finns mångfaldsremsor på gården.
Mångfaldsremsorna ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Mångfaldsremsor som inte förts in
godkänns inte och de orsakar en påföljd med anledning av BAN.
I terrängen kontrolleras mångfaldsremsornas placering, växtlighet, skötsel och bärgning av skörd. En
mångfaldsremsa ska skötas på samma sätt som en skyddsremsa.
Mångfaldsremsan kan finnas på andra kanter av basskiftet är de som gränsar till vattendrag och
bredden kan vara i medeltal högst 3 meter. Mångfaldsremsan ingår i den egentliga odlingsväxtens
areal. Över 3 meter breda remsor ska delas in till separata jordbruksskiften på samma sätt som om
81
JSMf 237/2015 11 §
JSMf 237/2015 11 §
83
JSMf 237/2015 11§
82
det konstateras att en skyddsremsa är över 3 meter bred. För jordbruksskiftet konstateras den växt
som motsvarar åkeranvändningsformen (t.ex. vall eller grönträda).
En mångfaldsremsa kan anläggas genom sådd av frön av gräs- vall, ängs- eller landskapsväxter. På
mångfaldsremsan kan det också växa samma odlingsväxt som på den andra delen av skiftet, men då
sköts mångfaldsremsan genom att man lämnar skörden obärgad på en i medeltal högst 3 meter bred
remsa längs skiftets kant eller kanter.84 Om det växer samma växt på mångfaldsremsan som på
resten av skiftet och skörden har bärgats, orsakar mångfaldsremsan en påföljd.
15.4 Skiftesspecifika åtgärder
15.4.1 Placering av flytgödsel i åker
Ett villkor för åtgärden är att flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller
flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på åkerskiftet med utrustning som placerar eller myllar
in. Spridningsmängden ska vara minst 20 m³/ha om året.85
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 4.86 Tabellen anger också i vilket sammanhang de
olika kraven kontrolleras.
Tabell 4. Basnivån för åtgärden placering av flytgödsel i åker
Krav för basnivån
Gödselmedlen har spridits på åkern så att ingen avrinning till
vattendrag eller alvförtätning har förekommit (tvärvillkor)
Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern
1.11–31.3 (tvärvillkor)
Gödselmedel har inte spridits på snötäckt, frusen eller vattenmättad
mark (tvärvillkor)
Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där
ingen gödsel har spridits (tvärvillkor)
På den följande fem meters zonen från vattendraget har stallgödsel
och organiska gödselfabrikat inte spridits på ytan om åkern inte har
bearbetats inom ett dygn från spridningen (tvärvillkor)
Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits
bara genom placering, om skiftet eller en del av det lutar mer än 15
% (tvärvillkor)
Andra stallgödselslag och organiska gödselfabrikat som spridits på
lutande delar av åkerskiftet har bearbetats in i jorden inom tolv
timmar från spridningen (tvärvillkor)
Kring brunnar och källor som används för tagandet av
hushållsvatten har lämnats en minst 30–100 meter bred ogödslad
84
JSMf 237/2015 11 §
SRf 235/2015 19 §
86
SRf 235/2015 19 §
85
Plats för kontrollen
Kontroll i terrängen
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
zon
Ett krav för grundnivån är att det har lämnats en minst 30-100 meter ogödslad zon kring brunnar och
källor som används för att ta hushållsvatten. Kravet är inget tvärvillkorskrav, men ingår i grundnivån.
På gården kontrolleras med ögonmått om det kring en brunn eller en källa på ett skifte har lämnats
en tillräcklig zon som inte har gödslats med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat. Kravet på
zonens minimibredd beror på terrängens höjdförhållanden, brunnens konstruktion och jordarten.
Vid bedömningen av om zonens bredd räcker till kan man begära hjälp av NTM-centralens
ansvarsområde för miljö och naturresurser.
Stödvillkor
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 5. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras. En del av stödvillkoren kontrollerar samarbetsområdet på
administrativ väg för alla jordbrukares del när jordbrukarnas ansökan tas emot.
Tabell 5. Stödvillkor som kontrolleras för åtgärden placering av flytgödsel i åker.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Flytgödseln har placerats eller myllats in med utrustning som
Kontroll i terrängen
uppfyller villkoren
Materialet som spridits uppfyller villkoren
Dokumentkontroll vintertid
Spridningsmängden är minst 20 m3/ha om året
Dokumentkontroll vintertid
Näringsmängderna i materialet som spridits överskrider inte de Dokumentkontroll vintertid
tillåtna gödslingsnivåerna för BAN
Flytgödseln har placerats eller myllats in med utrustning som uppfyller villkoren
På gården kontrolleras den utrustning som används för spridning, om jordbrukaren använder egna
maskiner för spridningen och har valt åtgärden. Utrustning som används av en entreprenör behöver
inte kontrolleras eftersom man när åkerövervakningen utförs nödvändigtvis inte vet vilken
entreprenör som kommer att anlitas. Jordbrukaren kan också anlita olika entreprenörer sporadiskt. I
samband med kontrollbesöket konstateras också, förutsatt att det är möjligt vid besöket, om
spridningen av flytgödsel har utförts på åkerskiftet enligt villkoren.
Enligt villkoren ska flytgödsel, urin och motsvarande ämnen spridas med utrustning som skär en
skåra i skiftets yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Det är
också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut
ämnena.87
För konstaterade överträdelser av andra stödvillkor i samband med åtgärden påförs påföljder vid
åkerövervakningen om det framgår att villkoren inte har följts. Observationerna antecknas i
tilläggsuppgifterna per jordbruksskifte på checklistan. När påföljden påförs måste man beakta att de
arealer där det har spridits eller sprids flytgödsel anmäls först på hösten.
87
JSMf 237/2015 12 §
15.4.2 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material
Ett villkor för åtgärden är att det på skiftet sprids minst 15 m³/ha om året av näringshaltigt organiskt
material vars torrsubstanshalt är minst 20 %. De material som används ska vara organiska
gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006),
fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som
separerats från stallgödsel.88
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 6.89 Tabellen anger också i vilket sammanhang de
olika kraven kontrolleras.
Tabell 6. Basnivån för åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiskt material
Krav för basnivån
Lastning av stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat
utförs på underlag med tät botten (tvärvillkor) (obs. villkoret
kontrolleras först vid 2016 års övervakning)
Gödselmedlen har spridits på åkern så att det inte har skett någon
avrinning i vatten eller alvförtätning (tvärvillkor)
Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern
1.11–31.3. (tvärvillkor)
Gödselmedel har inte spridits på snötäckt, frusen eller vattenmättad
mark (tvärvillkor)
Fast gödsel och organiska gödselfabrikat vars torrsubstanshalt är
minst 30 procent har under tiden för spridning förvarats på åkern i
högst fyra veckor i väntan på spridning (tvärvillkor)
Stallgödsel och organiska gödselfabrikat som spridits på åkerns yta
har bearbetats in i jorden inom ett dygn från spridningen, bortsett
från spridning i växtbeståndet med slangspridare eller som
bredspridning (tvärvillkor)
På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern har stallgödsel och
organiska gödselfabrikat efter 15.9 spridits endast genom placering
(tvärvillkor)
Längs vattendrag har lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där
gödselmedel inte har spridits (tvärvillkor)
På den följande fem meters zonen från vattendraget har stallgödsel
och organiska gödselfabrikat inte spridits på ytan, om åkern inte har
bearbetats inom ett dygn från spridningen (tvärvillkor)
Kring brunnar och källor som används för tagandet av
hushållsvatten har lämnats en minst 30–100 meter bred ogödslad
zon
De bestämmelser om användningsbegränsningar för slam från
reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och
88
89
SRf 235/2015 20 §
SRf 235/2015 20 §
Plats för kontrollen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
fastighetsspecifika system som meddelats med stöd av lagen om
gödselfabrikat har följts
Ett krav för basnivån är att det har lämnats en minst 30-100 meter bred ogödslad zon kring brunnar
och källor som används för tagande av hushållsvatten. Kravet är inget tvärvillkorskrav, men ett krav
för basnivån via förordning 1250/2014. På gården kontrolleras med ögonmått om det kring en brunn
eller en källa på skiftet har lämnats en tillräcklig zon som inte gödslats med stallgödsel eller
organiska gödselfabrikat. Zonens bredd beror på terrängens höjdförhållanden, brunnens
konstruktion och jordarten. Vid bedömningen av om zonens bredd räcker till kan man begära hjälp
av NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser.
Stödvillkor
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras de villkor som anges i tabell 7. I tabellen anges också i
vilket sammanhang villkoren kontrolleras. En del av stödvillkoren kontrollerar samarbetsområdet
administrativt för alla jordbrukare när jordbrukarnas ansökningar tas emot.
Tabell 7. Stödvillkor som kontrolleras i fråga om åtgärden återanvändning av näringsämnen och
organiskt material.
Det material som spridits uppfyller villkoren
torrsubstanshalten)
Spridningsmängden är minst 15 m3/ha om året
(inkl.
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Näringsmängderna i materialet som spridits överskrider inte de Dokumentkontroll vintertid
tillåtna gödslingsnivåerna för BAN
Åtgärden har inga egentliga stödvillkor som ska kontrolleras på gården. För konstaterade
överträdelser av åtgärdens andra stödvillkor ges påföljder redan vid åkerövervakningen, om det
framkommer att villkoren inte har följts. Observationerna förs in i tilläggsuppgifterna per
jordbruksskifte på checklistan. När påföljden ges måste man beakta att de arealer på vilka organiskt
material har spridits eller ska spridas anmäls först på hösten.
15.4.3 Hantering av avrinningsvatten
Ett villkor för åtgärden är att det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller ett
system för återanvändning av avrinningsvatten på ett ersättningsberättigande skifte. Åtgärden kan
genomföras på ett skifte som har omfattats av ett avtal om miljöspecialstöd för hantering av
avrinningsvatten. Dessutom kan åtgärden genomföras på ett skifte som på basis av analys har
konstaterats till största delen bestå av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord. Åtgärden kan
genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som består av sur sulfatjord bara om skiftet ligger i
avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken
eller i området mellan dessa avrinningsområden.90
På ett skifte med reglerbar dränering ska vattenytan regleras genom höjning eller sänkning av
dämningshöjden i reglerbrunnarna vid uppsamlingsdiket eller med andra dämningsanordningar.
90
Srf 235/2015 21 §
Jordbrukaren ska reglera dämningshöjden och hålla utrustningen i skick. Över förverkligandet av
regleringen ska föras journal.91
Vid reglerbar underbevattning ska åkerns vattenhushållning regleras som en helhet med hjälp av
bevattning och reglerad torrläggning genom täckdikesnätet. Vid återanvändning av avrinningsvatten
ska det avrinningsvatten som kommer från åkerområdet under våren och vid häftiga regn lagras i en
fristående bassäng, från vilken vattnet leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten vid torka. Som
skötselåtgärd ska bevattningsvatten ledas till dikesnätet från naturliga vatten genom pumpning eller
med hjälp av tyngdkraften. Vattnet ska med hjälp av reglerbrunnar eller andra dämningsanordningar
dämmas upp i täckdikesnäten på området, varifrån det absorberas av marken. Över förverkligandet
av regleringen ska föras journal, i vilken ska antecknas åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och
underhåll.92
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 8.93 Tabellen anger också i vilket sammanhang de
olika kraven kontrolleras.
Tabell 8. Basnivån för åtgärden hantering av avrinningsvatten
Krav för basnivån
Plats för kontrollen
Det finns tillstånd att ta bevattningsvatten och tillståndsvillkoren har
Dokumentkontroll på gården
följts (tvärvillkor)
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på
Kontroll i terrängen
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd (tvärvillkor)
Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett
växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
Stödvillkor
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 9. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras. De andra stödvillkoren för åtgärden kontrollerar
samarbetsområdet på administrativ väg när jordbrukarens ansökan tas emot.
Tabell 9. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden hantering av avrinningsvatten
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Det finns reglerbrunnar och/eller anordningar på skiftet
Kontroll i terrängen
91
JSMf 237/2015 14 §
JSMf 237/2015 14 §
93
SRf 235/2015 21 §
92
Journal har förts över reglering, skötsel och underhållsåtgärder
Dokumentkontroll
vintertid
Det finns reglerbrunnar och/eller anordningar på skiftet
På gårdens skiften kontrolleras att det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning
eller system för återanvändning av torrläggningsvatten på skiftet. Vid övervakningen är det skäl att
fästa uppmärksamhet också på om brunnarna och anordningarna är sådana att målen för åtgärden
kan uppnås med dem.
Vid reglerbar dränering ska det på skiftet finnas brunnar med vars hjälp fördämningen går att
reglera. Vid reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten ska det på skiftet
finnas antingen pumpar för att leda bevattningsvattnet till täckdikessystemet eller en möjlighet att
leda bevattningsvattnet med tyngdkraftens hjälp. På skiftet ska det också finnas reglerbrunnar eller
andra anordningar för dämning av bevattningsvattnet. 94
Vid återanvändning av torrläggningsvatten är kravet en separat plats för anskaffning av
tillskottsvatten eller en lagringsbassäng varifrån vattnet leds till skiftet med hjälp av reglerbar
underbevattning.95
För andra stödvillkor som hör samman med åtgärden påförs påföljder i samband med
terrängkontrollen, om det konstateras överträdelser som gäller dem.
15.4.4 Miljövårdsvallar
Inom åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet
på förbindelsearealen. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller naturvårdsåker
med vall.
Skyddszoner kan anläggas på skiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattenområde, längs
vattendrag eller utfallsdiken eller som gränsar till våtmark som ska skötas med ett miljöavtal.96 På
skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel.
Växtbeståndet ska slås årligen under växtperioden och den växtmassa som slagits ska föras bort.97
Syftet med skyddszoner är att utarma jorden och därmed minska utlakningen av näringsämnen till
vattendraget.
Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i
ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord eller vars jordart är torv eller mulljord.98 Miljövallar på
sura sulfatjordar kan anläggas i det styrningsområde, som beskrivs närmare i punkt 5.3 och bilaga 5 i
förbindelsevillkoren för miljöersättning. På fleråriga miljövårdsvallar ska vall- och gräsväxter odlas
under hela förbindelseperioden. Växtbeståndet ska bärgas årligen och det får tas till vara.99
Naturvårdsåker med vall kan anläggas som ny vall eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall
med många arter uppges som sådan. Naturvårdsåker med vall ska bevaras på samma skifte minst två
94
JSMf 237/2015 15 §
JSMf 237/2015 14 §
96
SRf 235/2015 22 §
97
JSMf 237/2015 15 §
98
SRf 235/2015 22 §
99
JSMf 237/2015 15 §
95
vegetationsperioder.100 Växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall ska slås vartannat år. Vid svåra
ogräsfall ska slåttern utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen
sprids.101
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 10.102 Tabellen anger också i vilket sammanhang de
olika kraven kontrolleras.
Tabell 10. Basnivån för åtgärden miljövårdsvallar
Krav för basnivån
Längs vattendrag har lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där
gödselmedel inte har spridits (tvärvillkor)
Längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad
ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits
(tvärvillkor)
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Plats för kontrollen
Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd (tvärvillkor)
Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett
växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
Stödvillkor
Skyddszon
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 11 nedan. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras.
Tabell 11. Stödvillkor som ska kontrolleras för skyddszoner.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Skyddszonen gränsar till ett vattendrag, ett utfallsdike eller en våtmark
som sköts med ett miljöavtal om skötsel av våtmark eller ligger på ett Kontroll i terrängen
åkerskifte på grundvattenområde eller Natura 2000-område
På skyddszonen växer flerårig ogödslad vall
Kontroll i terrängen
Växtligheten har slagits och forslats bort eller skyddszonen har använts Kontroll i terrängen
100
SRf 235/2015 22 §
JSMf 237/2015 15 §
102
SRf 235/2015 22 §
101
som betesmark
Den slagna växtmassan har hanterats och lagrats vederbörligt
Kontroll i terrängen
Betesgången har genomförts så att den inte ger upphov till erosion eller
äventyrar naturens mångfald eller att det inte föreligger några Kontroll i terrängen
vattenvårdshinder för den
Växtligheten på skyddszonen har bevarats från och med
Kontroll i terrängen
anläggningsåret
Skyddszonen gränsar till ett vattendrag, ett utfallsdike eller en våtmark som sköts med ett
miljöavtal om skötsel av våtmark eller ligger på ett åkerskifte på grundvattenområde eller
Natura 2000-område103
Samarbetsområdet har på administrativ väg kontrollerat och godkänt att den skyddszon som
jordbrukaren uppgett gränsar till ett vattendrag, utfallsdike eller våtmark som sköts med miljöavtal
om skötsel av våtmark eller att den ligger på ett åkerskifte på ett grundvattenområde eller ett
Naturaområde. Utfallsdiket kan emellertid inte verifieras administrativt i samtliga fall, eftersom alla
utfallsdiken inte är inritade i de kartmaterial som finns att tillgå. Dessutom kan det förekomma fel i
kartmaterialen eftersom utfallsdikena delvis bygger på jordbrukarens egna anmälningar.
Samarbetsområdet hör vid behov jordbrukaren om utfallsdikena och antingen godkänner eller avslår
skyddszonen efter hörandet.
Det finns heltäckande och tillförlitlig myndighetsinformation att få om vattendrag, våtmarker,
grundvattenområden och Naturaområden, så vid övervakningen riktas kontrollen framför allt mot
skyddszoner längs ett utfallsdike. På gården kontrolleras om ett skifte som uppgetts som skyddszon
och som samarbetsområdet har godkänt som skyddszon ligger längs ett utfallsdike. Dessutom
kontrolleras om skyddszonen i närheten av ett utfallsdike eller ett vattendrag uppfyller villkoren.
Kontrollen av ett utfallsdike börjar med att inspektören ser på övervakningskartan, i Kartturi eller i
Stödtillämpningen om ett skifte som uppgetts som skyddszon ligger längs ett utfallsdike med
gränstypen utfallsdike. Gränstypen måste ändras om det vid övervakningen konstateras att det inte
är något utfallsdike. Strecket för utfallsdike ska läggas till om det vid övervakningen konstateras att
skiftet ligger längs ett utfallsdike och strecket saknas. Före gårdsbesöket kan man också kontrollera
på grundkartorna om utfallsdiket har märkts ut på dem. På skiftet bedöms om det område som
anmälts som skyddszon ligger längs ett utfallsdike. Vid bedömningen kan man ta hjälp av
definitionen av ett utfallsdike: Med utfallsdike avses en grävd öppen fåra vars syfte är att samla upp
vatten från torrläggningsområdets nackdiken, tegdiken och täckdiken samt från det ovanliggande
tillrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet.
Vid behov kan man begära ett utlåtande om utfallsdiket av NTM-centralens ansvarsområde för miljö
och naturresurser. Den skiftesspecifika ersättningen för skyddszonen avslås om det på ett motiverat
sätt kan konstateras att det inte är frågan om ett utfallsdike. Från och med 2016 hänförs påföljderna
retroaktivt också till tidigare år.
En skyddszon kan anläggas i omedelbar närhet av ett utfallsdike eller ett vattendrag.104 På gården
kontrolleras om skiftet ligger tillräckligt nära ett utfallsdike eller ett vattendrag. Skiftet kan
103
104
SRf 235/2015 22 §
SRf 235/2015 22 §
godkännas som skyddszon om avståndet till vattendraget eller utfallsdiket på någon sträcka är
mindre än 10 meter. Hela skiftet kan vara skyddszon, om avståndskravet uppfylls på en del av skiftet.
Avståndet mäts med användning av det genomsnittliga vattenståndet och mätningen utförs vågrätt.
Åkern ska översvämmas en gång per 20 år för att området ska kunna vara skyddszon på basis av
översvämning.
På skyddszonen växer flerårig ogödslad vall105
Växtligheten på skyddszonen kan anläggas genom användning av färdiga utsädesblandningar av valloch gräsväxter. Skyddszonen kan också bestå av vall som anlagts tidigare eller också kan
växtbeståndet på en skyddszon anläggas i skyddssäd redan föregående växtperiod. Fröblandningen
för en skyddszon som sås från och med 2015 får innehålla högst 20 % frön av kvävefixerande växter.
Vid övervakningen kontrolleras mängden kvävefixerande växter i första hand med ögonmått och vid
behov kontrolleras de utsädesmängder eller utsädeskvitton som förts in i de skiftesvisa
anteckningarna.
Skyddszonen får inte gödslas förutom i samband med anläggandet av växtbeståndet då en sparsam
gödsling enligt gödslingstabellerna är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd.
På skyddszonerna är det tillåtet att använda växtskyddsmedel endast för att bekämpa svåra ogräs.
Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med
vinden får på skyddszonen bekämpas kemiskt i enlighet med begränsningarna för användningen av
växtskyddsmedlet eller mekaniskt.
Växtligheten har slagits och forslats bort eller skyddszonen har använts som betesmark106
Växtligheten ska slås årligen under växtperioden. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda
fåglarna och däggdjuren beaktas. Den växtmassa som slagits ska föras bort från skyddszonen och
den får användas. Slåtter och bortforslande av växtligheten på våren som följer på växtperioden är
inte en tillräcklig åtgärd.
Slåtter och bortforslande av skörden från skiftet ska konstateras vid ett nytt besök, om åtgärderna
inte hade vidtagits när det första besöket avlades.
Den slagna växtmassan har hanterats och lagrats vederbörligt107
Den slagna växtmassan ska hanteras och lagras så att målen för vattenskyddet på skyddszonen inte
äventyras. Växtmassan får inte orsaka skada på miljön och den får inte forslas till skogen eller ett
impediment. På gården kontrolleras villkoret genom att man frågar jordbrukaren till vilket ändamål
växtmassan har använts.
105
JSMf 237/2015 15 §
JSMf 237/2015 15 §
107
JSMf 237/2015 15 §
106
Betesgången har genomförts så att den inte ger upphov till erosion eller äventyrar naturens
mångfald eller att det inte föreligger några vattenvårdshinder för den108
Skyddszonen får användas som betesmark om det inte ger upphov till erosion eller äventyrar
naturens mångfald eller om inga vattenvårdshinder föreligger.
Ersättningen för skyddszon avslås för skiftet om där konstateras erosion t.ex. på grund av betesgång.
Enstaka stigar som trampats upp av boskapen och som inte äventyrar målen för åtgärden leder dock
inte till avslag.
Växtligheten på skyddszonen har bevarats från och med anläggningsåret109
På gården kontrolleras att jordbrukaren har bevarat skyddszonen enligt villkoren. Kontrollen riktar
sig mot att jordbrukaren inte har bearbetat växtligheten på skyddszonen under övervakningsåret.
Samarbetsområdet utför årligen en administrativ korsgranskning av att skyddszonen har uppgetts
som skyddszon varje år efter anläggandet.
Man måste uppmärksamma att villkoren medger omsådd av vallväxtligheten i vissa fall. Om
växtligheten på skyddszonen har skadas eller förstörts under vintern på grund av grävning av
täckdiken, bekämpning av flyghavre eller någon annan motsvarande orsak, ska ny vallväxtlighet ha
såtts på den skadade arealen under samma växtperiod genast när omständigheterna medger det.
Flerårig miljövall
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 12. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras.
Tabell 12. Stödvillkor som ska kontrolleras för fleråriga miljövallar.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
På flerårig miljövall odlas vall- och gräsväxter (inkl. rörflen)
Kontroll i terrängen
Växtligheten har slagits och forslats bort eller skiftet har betats
Kontroll i terrängen
Betesgången har genomförts så att skiftet har bevarat sitt gräs- och
Kontroll i terrängen
valltäcke
Vallen har bevarats från och med anläggningsåret
Kontroll i terrängen
Växtligheten på flerårig miljövall har bevarats från och med
Kontroll i terrängen
anläggningsåret
På flerårig miljövall odlas vall- och gräsväxter (inkl. rörflen)110
Växtligheten konstateras på skiftet i första hand med ögonmått och vid behov med hjälp av
utsädeskvitton eller skiftesvisa anteckningar. Enligt villkoren ska det odlas vall- och gräsväxter på
flerårig miljövall. Rörflen godkänns också som stödberättigande gröda.
108
JSMf 237/2015 15 §
JSMf 237/2015 15 §
110
JSMf 237/2015 16 §
109
Växtligheten har slagits och forslats bort eller skiftet har betats111
Växtbeståndet ska slås årligen under växtperioden. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda
fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden beaktas. Den växtmassa som slagits ska föras bort
från den fleråriga miljövallen och den får användas. Slåtter och bortforslande av växtligheten på
våren som följer på växtperioden är inte en tillräcklig åtgärd.
Slåtter och bortforslande av skörden från skiftet ska konstateras vid ett nytt besök, om åtgärderna
inte hade vidtagits när det första besöket avlades.
Betesgången har genomförts så att skiftet har bevarat sitt gräs- och valltäcke112
Flerårig miljövall får användas som betesmark men skiftet måste förbli grästäckt. Ersättningen för
flerårig miljövall avslås för skiftet om gräs- och vallväxtligheten har förstörts på ett omfattande
område på skiftet. Enstaka stigar som trampats upp av boskapen och som inte äventyrar målen för
åtgärden leder dock inte till avslag.
Vallen har bevarats från och med anläggningsåret113
På gården kontrolleras att jordbrukaren har bevarat den fleråriga miljövallen enligt villkoren.
Kontrollen riktar sig mot att jordbrukaren inte har bearbetat växtligheten under övervakningsåret.
Samarbetsområdet utför årligen en administrativ kontroll av att den fleråriga miljövallen har
uppgetts som flerårig miljövall varje år efter anläggandet.
Man måste uppmärksamma att villkoren medger omsådd av vallväxtligheten i vissa fall. Om
växtligheten på skyddszonen har skadas eller förstörts under vintern på grund av grävning av
täckdiken, bekämpning av flyghavre eller någon annan motsvarande orsak, ska ny vallväxtlighet ha
såtts på den skadade arealen under samma växtperiod genast när omständigheterna medger det.
Naturvårdsåkrar med vall
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 13. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras. Villkoren stipulerar att sammanlagt högst 20 % av
förbindelsearealen i ett styrningsområde och 5 % i ett annat område kan utgöras av naturvårdsåker
med vall. Kraven i tabellen gäller alla arealer som jordbrukaren anmält som naturvårdsåker med vall,
även om det inte betalas ersättning för åtgärden för hela arealen. Den del som överskrider
gränserna betraktas inte som grönträda, utan som naturvårdsåker med vall.
Tabell 13. Stödvillkor som ska kontrolleras för fleråriga naturvårdsåkrar med vall.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Växtligheten på naturvårdsåker med vall har anlagts enligt villkoren
Kontroll i terrängen
Betesgången har genomförts så att skiftet har behållit sitt gräs- och
Kontroll i terrängen
valltäcke
111
JSMf 237/2015 16 §
JSMf 237/2015 16 §
113
JSMf 237/2015 16 §
112
Naturvårdsåkrarna med vall har skötts så att ogräsens spridning
Kontroll i terrängen
förhindras
Växtskyddsmedel har inte använts på naturvårdsåker med vall
Kontroll i terrängen
Växtligheten på naturvårdsåker med vall har inte bearbetats
Kontroll i terrängen
Växtligheten på naturvårdsåker med vall har avslutats enligt Kontroll
i
terrängen/
villkoren
Dokumentkontroll vintertid
Växtligheten på naturvårdsåker med vall har anlagts enligt villkoren114
Växtligheten på naturvårdsåker med vall ska anläggas senast 30.6. Gården får en tvärvillkorspåföljd
utöver att stödet för åtgärden avslås för skiftets del, om en växtlighet som uppfyller villkoren har
anlagts efter 30.6.
Växtligheten på naturvårdsåkrar med vall anläggas genom sådd av utsäde av fleråriga vall- eller
gräsväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 % frön av kvävefixerande växter. Mängden
kvävefixerande växter kontrolleras i första hand med ögonmått i terrängen och vid behov verifieras
den med hjälp av skiftesvisa anteckningar/utsädeskvitton.
Växtbeståndet får anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan
skyddsgröda eller genom insådd i stubben. Naturvårdsåkrar med vall kan även vara tidigare anlagda
fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter eller mångfaldsåkrar som 2009–2014 anlagts
genom sådd av ängsväxter. Vid övervakningen ska man beakta att växtligheten på tidigare anlagd
flerårig vall i betydande omfattning kan utgöras av vilda gräs och örtväxter som har trängt undan
den tidigare anlagda vallväxtligheten.
Betesgången har genomförts så att skiftet har behållit sitt gräs- och valltäcke115
Naturvårdsåker med vall får användas som betesmark, men skiftet måste förbli täckt av vall- och
gräsväxter året om. Ersättningen för naturvårdsåker med vall avslås för skiftet om gräs- och
vallväxtligheten har förstörts på ett omfattande område på skiftet. Enstaka stigar som trampats upp
av boskapen och som inte äventyrar målen för åtgärden leder dock inte till avslag.
Naturvårdsåkrarna med vall har skötts så att ogräsens spridning förhindras116
Växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall ska slås vartannat år. Vid svåra ogräsfall ska slåttern
utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Som svåra
ogräs kan betraktas t.ex. ogräs vars frön sprider sig med vinden. Vad gäller tidpunkten för och
utförandet av slåttern ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, och därför ska slåttern
utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte äventyras. Slåttern får inte utföras så
att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas
oslagen.
114
JSMf 237/2015 17 §
JSMf 237/2015 17 §
116
JSMf 237/2015 17 §
115
Växtskyddsmedel har inte använts på naturvårdsåker med vall117
På naturvårdsåkrar med vall får växtskyddsmedel inte användas efter att växtbeståndet anlagts.
Växtskyddsmedel får användas i samband med att växtligheten avslutas. Användningen av
växtskyddsmedel konstateras med ögonmått på skiftet och vid behov också med hjälp av skiftesvisa
anteckningar.
Växtligheten på naturvårdsåker med vall har inte bearbetats118
Naturvårdsåkrar med vall får inte bearbetas utom i samband med anläggande eller brytande av
växtbeståndet. På naturvårdsåkrar med vall får det ändå täckdikas, kalkas, grävas och rensas
utfallsdiken samt vidtas andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen
och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med
ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden besås med vall- eller gräsväxter.
Växtligheten på naturvårdsåker med vall har avslutats enligt villkoren119
Naturvårdsåkrar med vall ska bevaras på skiftet minst 2 växtperioder. Anmälan av naturvårdsåkrar
med vall på samma skifte under två olika växtperioder kontrolleras administrativt vid
samarbetsområdet.
Vid åkerövervakningen kontrolleras att växtligheten inte har avslutats i strid med villkoren under
övervakningsåret. Naturvårdsåker med vall får avslutas tidigast efter den andra växtperioden med
början 1.9, eller 15.7 om växtligheten avslutas för sådd av höstsådda grödor.
15.4.5 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis
Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis
har jordbrukaren åtagit sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller
radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda jordbruksskiften som ingår i
miljöförbindelsen.120
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 14.121 I tabellen anges också i vilket sammanhang
kraven kontrolleras.
Tabell 14. Basnivån för åtgärden Användning av organisk marktäckning för trädgårdsväxter och
sättpotatis.
Krav för basnivån
Plats för kontrollen
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ett
Kontroll i terrängen
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Sådd har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
117
JSMf 237/2015 17 §
JSMf 237/2015 17 §
119
SRf 235/2015 22 §
120
SRf 235/2015 24 §
121
SRf 235/2015 24 §
118
Kontroll i terrängen
Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd (tvärvillkor)
Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett
växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
Stödvillkor
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 15. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras.
Tabell 15. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Användning av organisk marktäckning för
trädgårdsväxter och sättpotatis.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Åtgärden har genomförts på de växter som nämns i villkoren och
radmellanrummen, raderna och/eller bägge har täckts på det sätt som Kontroll i terrängen
sägs i anmälan
Täckmaterialet för ett- eller fleråriga växter uppfyller villkoren
Kontroll i terrängen
På ettåriga växter har täckmaterialet satts på plats före utgången av
Kontroll i terrängen
juni, på växter som kräver förgröda före utgången av juli
Marktäckningen har bevarats fram till skörd och på fleråriga växter
Kontroll i terrängen
under hela odlingstiden
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras kraven nedan på ort och ställe på gården.
Åtgärden har genomförts på de växter som nämns i villkoren och radmellanrummen, raderna
och/eller bägge har täckts på det sätt som sägs i anmälan122
Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften för kontrollerad produktion
av certifierad sättpotatis, där det är möjligt att genomföra åtgärden. På gården kontrolleras att en
växt som är tillåten inom åtgärden odlas på det skifte som anmälts vara täckt (de ett- och fleråriga
trädgårdsväxterna anges i bilaga 4 till förbindelsevillkoren). Producenterna av certifierad sättpotatis
ska vid övervakningen påvisa att det är frågan om produktion av certifierad sättpotatis.123 Som bevis
duger en kopia av den anmälan om certifiering av sättpotatis som gjorts till Evira eller ett protokoll
över kontroll som Evira har utfört. Av anmälan ska framgå den areal där det odlas certifierad
sättpotatis och av inspektionsprotokollet en specifikation av skiftena.
Jordbrukaren har uppgett de täckta skiftena i sin stödansökan och betalningen av ersättning bygger
på den information som jordbrukaren har lämnat. På gården kontrolleras att skiftena har täckts på
det sätt som sägs i anmälan.
122
123
JSMf 327/2015 19 §
SRf 235/2015 24 §
Enligt stödvillkoren ska gården årligen ha minst ett skifte (min. 0,05 ha) med en sådan gröda på vilket
man använder ett täckmaterial som berättigar till ersättning. Åtgärden avslutas om det vid
övervakningen inte konstateras något täckmaterial på ett enda skifte. Saken meddelas till
samarbetsområdet som avslutar åtgärden efter hörande.
Täckmaterialet för ett- eller fleråriga växter uppfyller villkoren124
Vid rader av ettåriga trädgårdsväxter ska markytan täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt
nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen. På
produktionsarealen för certifierad sättpotatis ska raderna och markytan i radmellanrummen täckas
med halm.
Markytan runt fleråriga växter ska längs raderna täckas med halm, flis, vass- eller gräsklipp,
biologiskt nedbrytbar film eller annat organiskt material eller täckpapper, eller besås med gräs som
sedan klipps. Radmellanrummen ska antingen besås med gräs som sedan klipps eller täckas med
någon annan organisk marktäckning som är oskadlig för jordmånen. På ett skifte får man välja att
täcka enbart raderna eller radmellanrummen, eller också hela skiftet. Grästäcke som klipps ska
hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden.
Täckmaterialet på täckta rader eller radmellanrum ska täcka 90 % av den markyta som ska täckas.
På ettåriga växter har täckmaterialet satts på plats före utgången av juni, på växter som
kräver förgröda före utgången av juli125
Kravet på marktäckning på ettåriga trädgårdsväxter ska uppfyllas senast 30.6. För växter som kräver
förgröda samt för sallatsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas
senast 31.7. Uppfyllandet av kravet på marktäckning ska konstateras genom ett förnyat besök, om
gården besöks före 30.6 eller 31.7 och täckmaterialet inte har placerats ut enligt villkoren.
Marktäckningen har bevarats fram till skörd och på fleråriga växter under hela odlingstiden126
Marktäckningen ska bevaras fram till skörd och för fleråriga växter under hela odlingstiden.
Grästäcke som klipps ska anläggas det första året för genomförande av åtgärden eller året för
plantering av växtbeståndet och det ska täcka markytan följande år.
Om skiftet under det första året för genomförande har ett flerårigt växtbestånd som planterats
tidigare och ett grästäcke som uppfyller kraven, behöver marktäckningen inte anläggas på nytt. Med
andra marktäckningar av fleråriga växter än gräs kan man också under senare förbindelseår utöka
skiftena där åtgärden genomförs.
15.4.6 Åkernaturens mångfald
Inom åtgärden som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren anlägga gröngödslingsvallar eller
mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor. 127
124
JSMf 327/2015 19 §
JSMf 327/2015 19 §
126
JSMf 327/2015 19 §
127
SRf 235/2015 25 §
125
Gröngödsling innebär i första hand att i jordförbättrings- och gödslingssyfte odla växter som
förbättrar jorden och använda deras skörd helt eller delvis för jordförbättring och
gödsling. Växtligheten kan vara antingen gröngödslingsvall som anlagts på våren eller ett vallskifte
som anlagts i skyddssäd året innan.
Till mångfaldsåkrarna räknas mångfaldsåkrar som årligen anläggs med vilt- eller landskapsväxter
samt minst tvååriga mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter och växter som lämpar sig för
fältfåglar. Jordbruksskiften som uppges som mångfaldsåkrar får anläggas som över 3 meter breda
remsor längs skiftenas kanter och på mitten av stora öppna fält. Mångfaldsåkrarna kan utgöra högst
15 % av gårdens ersättningsberättigande areal. Vilt- och landskapsväxter ska bevaras på skiftet till
våren efter den första växtperioden
Med fånggröda avses växtlighet som använder näringsämnen som blir kvar i marken efter den
egentliga odlingsväxten och näringsämnen som frigörs från resterna av odlingsväxten eller från
marken och som skyddar marken genom att öka växttäcket efter det att odlingsväxten har skördats.
Fånggrödan ska antingen odlas samtidigt med odlingsväxten eller sås efter att odlingsväxten
skördats.128
Saneringsgrödorna bekämpar nematoder, förbättrar markstrukturen och minskar växtsjukdomarna.
Saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden 2 månader efter sådd. Samma
jordbruksskifte får vara besått med saneringsgröda högst 3 år i rad.129
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 16.130 I tabellen anges också i vilket sammanhang
kraven kontrolleras.
Tabell 16. Basnivån för åtgärden åkernaturens mångfald.
Krav för basnivån
Längs vattendrag har lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där
gödselmedel inte har spridits (tvärvillkor)
Längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad
ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits
(tvärvillkor)
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Plats för kontrollen
Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
marknadsduglig skörd (tvärvillkor)
Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett
växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och
marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
128
JSMf 327/2015 20 §
JSMf 327/2015 20 §
130
SRf 235/2015 25 §
129
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Stödvillkor
Gröngödslingsvallar
Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 17. I tabellen anges också i vilket
sammanhang villkoren kontrolleras.
Tabell 17. Stödvillkor som ska kontrolleras för gröngödslingsvallar.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Gröngödslingsvallen har anlagts enligt villkoren
Kontroll i terrängen
Gröngödslingsvallen har avslutats tidigast 1.9 och bearbetats Kontroll
i
terrängen/
tidigast 1.10 (undantaget sådd av höstsäd)
Dokumentkontroll vintertid
Gröngödslingsvallen har anlagts enligt villkoren131
Växtbeståndet på gröngödslingsvallar ska anläggas antingen i början av växtperioden eller året innan
tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Kompletteringssådd av gammal vall med
kvävefixerande grödor godkänns inte.
Gröngödslingsvallar ska anläggas genom sådd av frön av vall- eller gräsväxter och kvävefixerande
växter. Av vikten på det frö som används för anläggande av gröngödslingsvall ska minst 20 % bestå
av frön av kvävefixerande växter. Vid övervakningen kontrolleras växtligheten på skiftet i första hand
med ögonmått och vid behov kontrolleras de utsädesmängder som förts in i de skiftesvisa
anteckningarna eller utsädeskvittona.
Gröngödslingsvallen har avslutats tidigast 1.9 och bearbetats tidigast 1.10 (undantaget sådd
av höstsäd)132
Samma jordbruksskifte kan vara gröngödslingsvall högst tre år i rad. Samarbetsområdet kontrollerar
administrativt att villkoret följs. En gröngödslingsvall som uppgetts första gången år 2013 kan vara
gröngödslingsvall åren 2013–2015 och en gröngödslingsvall som uppgetts år 2014 kan vara
gröngödslingsvall åren 2014-2016.133
Vid övervakningen kontrolleras att gröngödslingsvallen har avslutats enligt villkoren under
övervakningsåret. Gröngödslingsvallen får avslutas kemiskt tidigast 1.9 och bearbetas tidigast 1.10,
om följande odlingsväxt sås på våren. Gröngödslingsvallen får avslutas tidigare än så, om skiftet
besås med en höstsådd gröda. Avslutandet av gröngödslingsvallen kontrolleras i första hand i de
skiftesvisa anteckningarna i samband med dokumentkontrollen vintertid, men en påföljd kan ges
redan i samband med åkerövervakningen.
Gröngödslingsvall som såtts det första året får bearbetas redan under samma växtperiod om
växtligheten är tillräckligt utvecklad och uppfyller syftet med gröngödslingsvallen.
131
JSMf 327/2015 20 §
JSMf 327/2015 20 §
133
SRf 235/2015 59 §
132
Mångfaldsåkrar
Tabell 18. Stödvillkor som ska kontrolleras för mångfaldsåkrar.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Växtligheten på mångfaldsåkern har anlagts enligt villkoren
Kontroll i terrängen
Mångfaldsåker som anlagts med en fröblandning av viltväxter ligger Kontroll
inte i närheten av en livligt trafikerad väg
terrängen/korsgranskning
Mångfaldsåkrarna har skötts så att ogräsens spridning förhindras
Växtskyddsmedel har inte använts på mångfaldsåkrarna och
växtligheten har varken bearbetats eller använts för bete
Växtligheten på mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter har
avslutats enligt villkoren
Växtligheten på åkrar som besåtts med fröblandningar av viltväxter
används för utfodring av vilt
Ett växtbestånd med landskaps- eller viltväxter har avslutats tidigast
följande vår
i
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll
i
terrängen/
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
Växtligheten på mångfaldsåkern har anlagts enligt villkoren134
Mångfaldsåkrarna ska anläggas senast 30.6. Gården påförs en tvärvillkorspåföljd utöver det att
stödet för åtgärden avslås, om ett växtbestånd enligt villkoren har anlagts efter 30.6.
Växtbeståndet på mångfaldsåkrar får inte anläggas genom direktsådd i föregående års vall.
Växtbeståndet får dock anläggas genom insådd i stubben.
Utsädesblandningar av ängsväxter ska innehålla frön av rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön
av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla,
backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört
eller någon annan motsvarande ängsväxt. I blandningen kan dessutom finnas frön av ettåriga
ängsväxter, vickerarter eller andra ettåriga växter.
I utsädesblandningar för mångfaldsåkrar avsedda för fältfåglar kan det dessutom finnas en mindre
mängd frön av luddvicker, honungsfacelia, ringblomma eller andra ettåriga blommande växter som
är föda för fåglar eller frön av lin, sorghum, röd hirs, bovete, hampa, majs, solros, quinoa, rybs, raps,
kummin, spannmål eller andra motsvarande åkerväxter. Det får finnas högst 50 kg utsäde av stråsäd
per hektar. Klöver godkänns inte som ängsväxter i åtgärden.
Utsädesblandningar av landskapsväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: solros,
honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, vickerarter, blåklint, malva, ringblomma och vallmo. I
utsädesblandningar av landskapsväxter får det också finnas vall- och gräsväxter, men deras andel av
utsädesblandningen får vara högst 30 %.
Utsädesblandningar av viltväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: spannmål,
bovete, solros, oljelin, ärter, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor
(fodersockerbeta, rova eller turnips), gräsväxter och klöverarter. I utsädesblandningar av viltväxter
134
JSMf 327/2015 21 §
bestående av gräsväxter och klöver ska det alltid även ingå frö av någon ettårig växt som inte är ett
gräs eller en klöver.
Mångfaldsåkrar som anläggs med vilt- och landskapsväxter ska sås varje år.
Mångfaldsåker som anlagts med en fröblandning av viltväxter ligger inte i närheten av en
livligt trafikerad väg135
Mångfaldsåkrar som anläggs med utsädesblandningar av viltväxter får inte anläggas i närheten av
vägar med en trafiktäthet som överstiger 3 000 bilar per dygn. Vägar som överskrider denna
trafikmängd syns i Kartturi som en särskild nivå. Landsbygdsverket gör en korsgranskning av
mångfaldsåkrar som anlagts med utsädesblandningar av viltväxter i närheten av livligt trafikerade
vägar. Påföljderna kan emellertid ges redan i samband med åkerövervakningen om överträdelse av
villkoret konstateras.
Mångfaldsåkrarna har skötts så att ogräsens spridning förhindras136
Vid svåra ogräsangrepp ska växtligheten på mångfaldsåkrar slås och träd och buskar hindras från att
växa.
Slåtter av växtligheten på mångfaldsåkrar inte obligatorisk om förhindrandet av ogräsens spridning
inte förutsätter det. De vilda arternas levnadsförhållanden ska beaktas när det gäller tidpunkten för
och utförandet av slåttern, och därför får slåttern inte påbörjas före 1.8. Slåttern ska utföras så att
den inte äventyrar fåglarnas häckning eller däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man
går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen.
Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt.
Växtskyddsmedel har inte använts på mångfaldsåkrarna och växtligheten har varken
bearbetats eller använts för bete137
På mångfaldsåkrar får växtskyddsmedel inte användas efter sådd. Mångfaldsåkrar får inte bearbetas
utom i samband med anläggande och brytande av växtbeståndet. Mångfaldsåkrar får inte användas
för bete.
Växtligheten på mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter har avslutats enligt villkoren138
Mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter ska bevaras på samma skifte under minst två
växtperioder. Anmälan av ängsväxter på samma skifte under två olika växtperioder kontrolleras på
administrativ väg vid samarbetsområdet.
Vid åkerövervakningen kontrolleras att växtbeståndet inte har avslutats i strid med villkoren.
Ängsväxtligheten får avslutas tidigast efter det andra året med början 1.9, eller 15.7 om växtligheten
avslutas för sådd av höstsådda grödor. Avslutandet ska ske så sent som möjligt på hösten eller först
nästa vår om inget nytt växtbestånd sås på hösten. Mångfaldsåkern får avslutas kemiskt.
135
JSMf 327/2015 21 §
JSMf 327/2015 22 §
137
JSMf 327/2015 22 §
138
JSMf 327/2015 22 §
136
Växtligheten på åkrar som besåtts med fröblandningar av viltväxter används för utfodring av
vilt139
Växtbeståndet på åkrar som har besåtts med utsädesblandningar av viltväxter ska användas för
utfodring av vilt antingen på mångfaldsåkern, i dess närhet eller på en separat utfodringsplats. Att
skörd som forslats bort från skiftet har använts för utfodring av vilt ska gå att påvisa vid
övervakningen, t.ex. med hjälp av kvitton eller motsvarande dokument.
Fånggrödor
Tabell 19. Stödvillkor som ska kontrolleras för fånggrödor.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Fånggrödan har anlagts enligt villkoren
Kontroll i terrängen
Fånggrödan har inte gödslats
Kontroll i terrängen
Växtligheten har avslutats enligt villkoren
Kontroll
i
terrängen/dokumentkontroll
vintertid
Fånggrödan har anlagts enligt villkoren140
Fånggrödan kan sås som bottengröda till odlingsväxten i samband med sådden eller senast på
spannmålens broddstadium. Fånggrödan kan även sås efter att odlingsväxten skördats eller strax
före skörden senast 15.8.
Fånggrödan kan vara italienskt rajgräs eller en annan gräsväxt, klöver, en annan vallbaljväxt,
oljerättika, bearbetningsrädisa eller en annan korsblomstrig oljeväxt eller en blandning av dessa.
Spannmål får sås som fånggröda bara på ett skifte där det samma år har odlats tidig potatis eller
tidiga grönsaker. Om fånggrödan sås annars än i samband med sådd av odlingsväxten får
jordbruksskiftet inte bearbetas.
Utsädet av fånggrödan ska sås jämnt på hela jordbruksskiftet med målet att åstadkomma ett
täckande växtbestånd. Eftersom målet för åtgärden är att binda näringsämnen efter den egentliga
odlingsväxten måste man bedöma om den utsädesmängd som jordbrukaren använt har varit
tillräcklig och om växtligheten uppfyller målet för åtgärden. Jordbrukaren ska själv annullera
ersättningen fastän fånggrödan har såtts enligt villkoren, men växtligheten av någon orsak har
misslyckats. Inte heller vid övervakningen kan arealen godkännas, fastän jordbrukarens förklaring,
utsädeskvittona eller någon annan utredning ger vid handen att fånggrödan har såtts enligt villkoren,
men växtligheten har misslyckats.
Vid behov avläggs ett nytt besök på gården om jordbrukaren uppger att han eller hon sår fånggrödan
först före eller efter skörden. Det nya besöket ska avläggas efter 15.8 om övervakningen utförs före
det och fånggrödan ännu inte har såtts på det skifte som den anmälts för.
139
140
JSMf 327/2015 22 §
JSMf 327/2015 20 §
Efter underrättelse om övervakning godkänns inte jordbrukarens annullering av ersättningen för
fånggrödan, om jordbrukaren har sått fånggrödan på våren i samband med att huvudgrödan såddes,
men växtligheten har misslyckats. Om fånggrödan sås först före eller efter skörden, har jordbrukaren
tid på sig till 15.8 att så växtbeståndet. Ersättningen kan inte annulleras om övervakningsbesöket
avläggs efter 15.8 och ingen fånggröda har såtts. Ersättningen kan ändå annulleras trots
övervakningen om fånggrödan har såtts enligt villkoren, men växtligheten misslyckas t.ex. på grund
av torka. Jordbrukaren ska följa med växtligheten och annullera stödet vid behov.
Fånggrödan har inte gödslats141
Vid övervakningen kontrolleras att fånggrödan inte har gödslats före 1.10. Kontrollen utförs i regel
först vid dokumentövervakningen vintertid, men påföljderna kan vid behov ges redan i samband
med åkerövervakningen. Det är tillåtet att sprida stallgödsel i fånggrödan från och med 1.10
oberoende av om växtligheten har förstörts på kemisk väg eller inte.
Växtligheten har avslutats enligt villkoren142
Växtligheten får bearbetas eller plöjas in tidigast 1.10. Växtligheten får avslutas med användning av
växtskyddsmedel tidigast 15.9. Kontrollen av avslutandet av växtligheten utförs i regel med hjälp av
de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentövervakningen vintertid, men påföljderna kan vid behov
ges redan i samband med åkerövervakningen.
Saneringsgrödor
Tabell 20. Stödvillkor som ska kontrolleras för saneringsgrödor.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Saneringsgrödan är oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar
Kontroll i terrängen
av dem
Kontroll
i
Saneringsgrödan har vänts in i jorden tidigast två månader från
terrängen/dokumentkontroll
sådden
vintertid
Saneringsgrödan är oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dem143
Som saneringsgröda ska användas oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dem.
Saneringsgrödan har vänts in i jorden tidigast två månader från sådden144
Saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden 2 månader efter sådd.
Saneringsgrödan får inte avslutas kemiskt. Granskningen av tvåmånadersregeln utförs i regel med
hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentövervakningen vintertid, men påföljderna kan
vid behov ges redan i samband med åkerövervakningen.
141
JSMf 327/2015 20 §
JSMf 327/2015 20 §
143
JSMf 327/2015 20 §
144
JSMf 327/2015 20 §
142
15.4.7 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
Åtgärden som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter kan väljas av de gårdsbruksenheter
som kan använda en alternativ bekämpningsmetod för sina odlade trädgårdsväxter eller en del av
dem. Som växtskyddsmetod kan makroorganismpreparat, mikrobiologiska växtskyddsmedel som
sprids med bin och odlingstunnlar (metodgrupp 1) användas. Som växtskyddsmetod kan också nät
mot skadeinsekter, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt samt ogräsharv med
optisk styrning, traktordriven brännare för ogräsbekämpning eller en annan motsvarande metod
(metodgrupp 2) användas. Makroorganismpreparaten, de pollinerande insektsarterna och
produkterna de sprider samt de mikrobiologiska växtskyddsmedlen ska vara godkända i Finland.
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta minimikraven i tabell 21.145 En konstaterad överträdelse av
minimikraven leder via basnivån till att ersättningen för åtgärden minskar.
Tabell 21. Minimikraven för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.
Minimikrav
Plats för kontrollen
Dokumentkontroll
på
Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning
gården (fr.o.m. år 2016)
En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller Dokumentkontroll
på
villkoren
gården
De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid Dokumentkontroll
användningen av växtskyddsmedel
vintertid
I basnivån ingår dessutom kraven146 i tabell 22. I tabellen anges utöver kravet också i vilket
sammanhang de olika kraven villkoren kontrolleras.
Tabell 22. Basnivån för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.
Krav för basnivån
Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på
gården (tvärvillkor)
Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på
gården (tvärvillkor)
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ett
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Plats för kontrollen
Sådd har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd
145
146
SRf 235/2015 26 §
SRf 235/2015 26 §
Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett
växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
Tabellens två första krav för växtskyddsmedel övervakas i enlighet med Eviras övervakningsanvisning
för växtskyddsmedel. Cirka 1 % av de sökande ingår i övervakningen av växtskyddsmedel.
I kontrollen av basnivåns villkor Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på
gården ingår inte kontroll av lagringen. På gårdarna behöver man således inte kontrollera att
växtskyddsmedlen förvaras åtskilt från livsmedel och foder, utom räckhåll för barn i enlighet med
föreskrifterna på förpackningen. Lagringen övervakas bara på de gårdar som ingår i
tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel.
Stödvillkor
Vid övervakningen ska man beakta att växtskydd nödvändigtvis inte behöver utföras varje år eller att
bekämpningen inte har utförts före övervakningsbesöket. Jordbrukaren ska ändå ha beredskap att
utföra alternativt växtskydd.
Tabell 23. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.
Stödvillkor
Jordbrukaren har använt en alternativ växtskyddsmetod på det
anmälda skiftet
Den anmälda bekämpningsåtgärden lämpar sig för den växt som
odlas på skiftet
Den bekämpningsåtgärd som jordbrukaren använder stämmer
överens med den anmälda
Plats för kontrollen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll
i
terrängen/dokumentkontroll
vintertid
Jordbrukaren har använt en för växtarten lämpligt hjälpmedel eller
motsvarande metod för uppföljning av hur det alternativa Kontroll i terrängen
växtskyddet lyckas
Jordbrukaren har använt en alternativ växtskyddsmetod på det anmälda skiftet147
Jordbrukaren ska för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren
lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Användningen av växtskyddsmetoden
kontrolleras genom en granskning av inköpskvittona över anskaffning av vissa preparat eller
entreprenadarbete. Om man har använt en mekanisk växtskyddsmetod med egen anordning
kontrolleras det på gården att anordningen existerar.
Jordbrukaren har kunnat komplettera den alternativa växtskyddsmetoden med kemiska
växtskyddsmetoder, om det på basis av uppföljningen konstateras att bekämpningen har
misslyckats. Motiveringarna för användning av kemisk bekämpning ska ingå i de skiftesvisa
anteckningarna. Den alternativa bekämpningen måste ändå vara primär bekämpningsmetod för
växtskadegöraren och den kemiska bekämpningen sekundär. På den areal som får ersättning för
åtgärden ska växtskyddet påbörjas med den alternativa metoden som sådan och den kemiska
bekämpningen kan vid behov tas i bruk på basis av behov som konstaterats genom uppföljning.
147
SRf 235/2015 26 §
På det ersättningsberättigande jordbruksskiftet ska användas en av de växtskyddsmetoder för
enskilda växtskadegörare som slås fast i tabell 8 i förbindelsevillkoren och metoden ska genomföras
på hela skiftet. I den elektroniska ansökan eller på blankett 102B har jordbrukaren uppgett de skiften
där åtgärden genomförs och vilken växtskyddsmetod som använts. Om jordbrukaren avvikande från
anmälan har använt någon annan alternativ växtskyddsmetod kan denna godkännas. Det ska finnas
motiveringar för användningen av en annan metod.
Den anmälda bekämpningsåtgärden lämpar sig för den växt som odlas på skiftet148
På det ersättningsberättigande jordbruksskiftet ska användas en av de växtskyddsmetoder för
enskilda växtskadegörare som slås fast i tabell 8 i förbindelsevillkoren (Ansökningsguide s. 145) och
metoden ska genomföras på hela skiftet. Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 kan inte
väljas för skiften med ettåriga trädgårdsväxter.
Den bekämpningsåtgärd som jordbrukaren använder stämmer överens med den anmälda149
Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp I ska fabrikat eller bekämpningsorganismer
enligt metod anskaffas. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i
växtskyddsmetoden ska jordbrukaren förfoga över minst två bikupor per hektar i området under
blomningstiden. Kuporna kan antingen ägas av jordbrukaren eller vara placerade i området på basis
av ett avtal med biodlaren. Bikuporna ska vara försedda med en lämplig anordning för spridning av
växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Vid användning av odlingstunnlar ska det
på skiftet finnas en plastbetäckt odlingstunnel av lätt konstruktion eller ett plastbetäckt
säsongväxthus av lätt konstruktion. Det ska finnas så många odlingstunnlar eller säsongväxthus att
de täcker det område där åtgärden genomförs.
Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp II ska fabrikat enligt metod anskaffas. Om
växtskyddsmetoden är användning av insektsnät, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning
användas som täcker hela det område där åtgärden genomförs. Olika typer av odlingsväv godkänns
inte. Om den valda växtskyddsmetoden är ogräsbekämpning ska växtligheten harvas med exaktharv
som är försedd med ett optiskt system som är elektroniskt eller baserat på satellitbaserad
positionsbestämning som känner igen växten eller plantraden, eller alternativt brännas med en
traktordriven brännare. Harvning eller bränning ska utföras minst 2 gånger under växtperioden. Vid
användning av traktordriven brännare eller optisk harv ska utrustningen för ogräsbekämpning finnas
på gårdsbruksenheten eller också kan växtskyddet utföras på entreprenad.
Exaktharvens styrsystem för plantraden ska finnas antingen på själva harven (t.ex. kamera, annat
optiskt öga, fotocell, elektronisk igenkänning etc. som exakt styr harven mot växten/plantraden)
eller kombinerat med traktorn (t.ex. ett på satellituppföljning baserat system med vilken växterna
först sås eller planteras i raka rader och därefter harvas med exaktharv också med satellitstyrning).
Däremot godkänns en harv som styrs mekaniskt eller elektroniskt för hand av en människa inte som
ett system som får ersättning.
148
149
SRf 235/2015 26 §
JSMf 327/2015 23 §
Jordbrukaren har använt ett för växtarten lämpligt hjälpmedel eller motsvarande metod för
uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas150
Jordbrukaren ska använda sådana för respektive växtart lämpliga hjälpmedel för uppföljning som
avses i tabell 8 eller motsvarande metoder för uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas.
Jordbrukaren ska föra anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller skadegörare
samt vid behov kunna uppvisa kvitto över anskaffning av vissa fabrikat eller entreprenadarbete.
15.4.8 Växttäcke vintertid
Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska jordbrukaren årligen hålla minst 20, 40, 60 eller 80
procent av gårdsbruksenhetens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften täckt med
växtlighet utanför vegetationsperioden. Kravet på 20 procent växttäcke får också uppfyllas med
reducerad höststubbearbetning.151
Växttäcket övervakas som separat kontroll utanför växtperioden. Alla gårdar som år 2015 har varit
föremål för övervakning av hela gården och som har valt åtgärden växttäcke vintertid i samband
med miljöersättningen övervakas genom gårdsbesök. Av växttäcke vintertid kan dessutom göras ett
eget separat urval vars nödvändighet bedöms årligen. Landsbygdsverket utför övervakningsurvalen
och gör upp övervakningslistorna i oktober-november 2015.
Arealerna med växttäcke ska anmälas senast 30.9.2015. Påföljderna för åtgärden med växttäcke kan
ges redan i samband med åkerövervakningen, om gården övervakas efter 30.9 och det konstateras
överträdelser av villkoren.
Över ett separat övervakningsbesök som avläggs utanför växtperioden upprättas ett protokoll. Som
protokoll används det övervakningsprotokoll som skrivs ut från Stödtillämpningen. I samband med
åkerövervakningen antecknas observationerna i checklistan för åkerövervakning
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 24.152 I tabellen anges också i vilket sammanhang
de olika kraven kontrolleras.
Tabell 24. Basnivån för åtgärden växttäcke vintertid.
Krav för basnivån
Plats för kontrollen
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ett
Kontroll i terrängen
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Sådd har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
150
JSMf 327/2015 23 §
SRf 235/2015 23 §
152
SRf 235/2015 23 §
151
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
marknadsduglig skörd
Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett
växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och
marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på
gården (tvärvillkor)
Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på
gården (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Stödvillkor
Tabell 25. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden växttäcke vintertid.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Skiftets växttäcke har bevarats fram till såbäddsberedningen eller
Kontroll i terrängen
motsvarande odlingsåtgärd
Skiftets växttäcke uppfyller villkoren
Skiftets växttäcke
odlingsåtgärd153
har
bevarats
Kontroll i terrängen
fram
till
såbäddsberedningen
eller
motsvarande
Vid växttäcke vintertid anmäls arealerna med växttäcke efter 30.9 och efter anmälan får arealen inte
längre bearbetas. Skiftets växttäcke ska bevaras fram till såbäddsberedningen eller motsvarande
odlingsåtgärd.
På gården kontrolleras att jordbrukaren har bevarat växttäcket på den areal som anmälts med
växttäcke. Skiften ska tas ut till kontroll så att skiftenas arealer överstiger den procent för växttäcke
som jordbrukaren har valt. Till exempel, om jordbrukaren har valt 40 som procent för växttäcke och
de skiften som anmälts med växttäcke utgör 55 % av jordbrukarens areal, räcker det att skiftena som
kontrolleras representerar 40 % av arealen.
Ersättning för växttäcke betalas för gårdens hela areal i överensstämmelse med vad den procent för
växttäcke som jordbrukaren valt berättigar till.
Skiftets växttäcke uppfyller villkoren154
Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid:
1) flerårig odlad vall, ettårig vall som bevaras över vintern och rörflen,
2) fleråriga trädgårdsväxter och kummin,
3) stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor och spånadslin samt
av bondböna, ärt och lupin,
4) odling av fånggrödor, om växtbeståndet bevaras till följande vår,
153
154
JSMf 327/2015 18 §
JSMf 327/2015 18 §
5) höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda spannmålslag, höstrybs, höstraps
och andra höstsådda oljeväxter, andra höstsådda grödor samt lin och hampa som bärgas på
våren.
Kravet på 20 % växttäcke kan uppfyllas också genom reducerad stubbearbetning på hösten av skiften
med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin eller bondböna, om bearbetningen utförs
som enkel körning med kultivator, tallriks-, s-pinn- eller spadrullharv eller rulluftningsaggregat.
Kravet på växttäcke kan uppfyllas med hjälp av trädor som har besåtts med höstsäd eller
höstoljeväxter. Bortsett från stubb kan ett växtbestånd som förstörs kemiskt inte uppfylla kravet på
växttäcke.
16 MILJÖAVTAL
Övervakningen av avtal om miljöspecialstöd som ingåtts under de föregående programperioderna
utförs enligt anvisningen om åkerövervakning 2014. Resultatet från övervakningen av avtal om
miljöspecialstöd och den eventuella påföljdsprocenten registreras i gamla Stödtillämpningen. Om
det för miljöspecialstöd uppkommer retroaktiva påföljder för tidigare år, tas gårdarna ut för
övervakningskörningar nummer 6020-6023 enligt avtalets stödtyp, för de år som krävs.
Övervakningen av miljöavtal som är en del av den nya programperiodens miljöersättning (skötsel av
våtmarker samt vård av jordbruksnaturens mångfald och landskapet) utförs i enlighet med denna
övervakningsanvisning. Åtgärden som gäller åkrar för tranor, gäss och svanar övervakas inte år 2015.
Uppgifterna om övervakning av nya avtal registreras i nya Stödtillämpningen.
Ingåendet av miljöavtal förutsätter ingen förbindelse om miljöersättning, dvs. gården kan ha ett
miljöavtal men ingen förbindelse om miljöersättning.
Den som ansöker om ersättning ska uppfylla kraven som gäller aktiv jordbrukare och ålder. Om den
sökande har ansökt enbart om miljöavtal uppfylls kravet för aktiv jordbrukare alltid, och saken
behöver inte kontrolleras.
16.1 Jordbruksnaturens mångfald och landskapet
Avtal som gäller jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan vara155 :
- värdefulla vårdbiotoper
- vårdbiotoper
- skogsbeten
- naturbeten
- kantzoner
- skogsholmar på åkerområde
- främjande av hotade arters levnadsförhållanden
- fornminnesobjekt i jordbruksmiljö
- vård av landsbygdens kulturarv
155
JSMf 327/2015, 25-29 §
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår iakttagandet av villkoren i tabell 26 nedan. I tabellen anges också i vilket
sammanhang de olika villkoren kontrolleras.
Tabell 26:
Krav för basnivån
Betesgången på permanenta gräsmarker har inte orsakat erosion
och markytan har behållit sitt växttäcke (tvärvillkor)
Vid slåttern av permanenta gräsmarker har man beaktat skyddet
av vilda fåglar och däggdjur (tvärvillkor)
På skiftet har inte vidtagits åtgärder som äventyrar syftet med ett
av statsrådet godkänt naturskyddsprogram (tvärvillkor)
Fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde enligt 24 § i
naturvårdslagen som ingår i ett Naturaområde eller ett område
enligt 25 § i naturvårdslagen 1096/1996 har följts (tvärvillkor)
De arter och naturtyper som ligger till grund för valet av
Naturaområdet har inte avsevärt försvagats (tvärvillkor)
Landskapselementen har bevarats (tvärvillkor)
Plats för kontrollen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Kontroll i terrängen
Bekämpningen av flyghavre och jätteloka har ombesörjts
Kontroll i terrängen
(tvärvillkor)
Stödvillkor
Åtgärder för skötsel av vårdbiotoper och naturbeten kan vara betesgång, slåtter, röjning av träd och
buskar, avlägsnande av främmande växtarter, lövtäkt och andra motsvarande åtgärder. Också
iståndsättande och stängsling av traditionella konstruktioner som hör samman med boskapsskötsel
kan vara en åtgärd. Betesgång på vårdbiotopen är noggrant reglerad genom avtalet. Förbjudna
åtgärder är bearbetning, gödsling, dikning, beskogning eller behandling med växtskyddsmedel. Dessa
åtgärder kan leda till att ersättningen går förlorad och avtalet hävs, om det inte finns NTMcentralens tillstånd för åtgärderna.
Terrängövervakningen utförs i samband med annan åkerövervakning.
Vid övervakningen kontrolleras
-
att det finns en skriftlig plan för avtalet som innefattar skiftesspecifika åtgärder för vart och
ett avtalsår
en kopia av skötseldagboken från en tidigare avtalsperiod om området tidigare har ingått i
ett avtal som kräver plan
att åtgärderna har genomförs enligt avtalet och på rätta basskiften
att åtgärderna har inletts på varje skifte det 1:a året, om inget annat har godkänts i avtalet
att basskiftesarealerna är korrekta (mäts vid behov)
att det har förts skiftesvisa anteckningar över skötselåtgärderna (skiftets namn, signum,
areal, årliga åtgärder, tid för genomförande, varaktighet och åtgärdens inverkan på miljön)
att eventuell betesgång har genomförts utan att växtligheten har förändrats väsentligt
att avtalsområdet inte har beskogats, gödslats eller behandlats med växtskyddsmedel
-
-
att en kantzon mellan åker och skog inte är större än 20 meter och en skogsholme på åker
inte är större än 1 ha (av särskilda orsaker kan ett område mellan åker och vattendrag eller
åker och väg vara i genomsnitt högst 40 m bred)
att övriga villkor som eventuellt förutsätts i avtalet har följts
Om åtgärderna för avtalsområdet ännu inte går att kontrollera i samband med övervakningsbesöket,
måste ett nytt besök avläggas. En sådan situation kan uppstå till exempel för betesgång och slåtter,
om övervakningen utförs på sommaren. Om jordbrukaren ansöker enbart om ersättning för
miljöavtal, bör övervakningsbesöket avläggas rätt sent på hösten så att ett förnyat besök kan
undvikas.
16.2 Skötsel av våtmarker
Kan ingås för mark som blivit under våtmark, ett område som översvämmas eller fåror som
restaurerats till naturliknande tillstånd och som är föremål för skötselåtgärder samt för
kantområden som är tillräckliga med tanke på skötseln, samt för anläggande och skötsel av små
våtmarker, bottendammar och översvämningsåkrar. 156 Efter att avtalet har ingåtts är
våtmarksområdet inte längre mark som används för jordbruksändamål.
Avtalet består av ansökan och NTM-centralens beslut och i dem antecknas de åtgärder för vilka
miljöersättning betalas.
Åtgärdens basnivå
I åtgärdens basnivå ingår iakttagandet av villkoren i tabell 27 nedan. I tabellen anges också i vilket
sammanhang de olika villkoren kontrolleras.
Tabell 27:
Krav för basnivån
Plats för kontrollen
På skiftet har inte vidtagits åtgärder som äventyrar syftet med ett
Kontroll i terrängen
av statsrådet godkänt naturskyddsprogram (tvärvillkor)
Fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde enligt 24 § i Kontroll i terrängen
naturvårdslagen som ingår i Naturaområdet eller ett område enligt
25 § i naturvårdslagen 1096/1996 har följts (tvärvillkor)
De arter och naturtyper som ligger till grund för valet av Kontroll i terrängen
Naturaområdet har inte avsevärt försvagats (tvärvillkor)
Stödvillkor
Kostnader som ersätts är t.ex. planering, avlägsnande av ytjord och växtlighet, slutdeponering av det
avlägsnade jordmaterialet, byggande av dammar, bottentrösklar, vallar och andra nödvändiga
konstruktioner, utformning av våtmarkens botten, sluttningar och kantområden, sådd av
våtmarkens kantområden och översvämningsplatåer samt plantering av växtlighet.
156
JSMf 327/2015 24 §
Vid övervakningen kontrolleras
- att det finns en skriftlig plan för avtalet som innefattar skiftesspecifika åtgärder för vart och
ett avtalsår
- en kopia av skötseldagboken från en tidigare avtalsperiod om området tidigare har ingått i
ett avtal som kräver plan
- att åtgärderna har genomförs enligt avtalet och på rätta basskiften
- att åtgärderna har inletts på varje skifte det 1:a året, om inget annat har godkänts i avtalet
- att basskiftesarealerna är korrekta (mäts vid behov)
- att det har förts skiftesvisa anteckningar över skötselåtgärderna (skiftets namn, signum,
areal, årliga åtgärder, tid för genomförande, varaktighet och åtgärdens inverkan på miljön)
- att övriga villkor som eventuellt förutsätts i avtalet har följts
17 ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION
En förbindelse om ersättning för ekologisk produktion är indelad i två gårdstyper. En förbindelse för
en växtodlingsgård benämns förbindelse om ekologisk produktion och en förbindelse för en
husdjursgård benämns förbindelse om ekologisk husdjursproduktion. När jordbrukaren ingår
ekoförbindelse åtar han eller hon sig att i fem år uppfylla villkoren för ersättning för ekologisk
produktion. En gård kan ha ekoförbindelse fastän den inte har ingått förbindelse om miljöersättning.
Ekoförbindelsen är en förbindelse som gäller antingen hela gården eller i undantagsfall en del av
gården och för vilken det betalas ersättning för ekologisk produktion. På samma sätt som för
miljöersättning ingår också minimikrav och basnivå i förbindelsen och iakttagandet av dem är ett
villkor för betalningen av ersättning. Den som ingår förbindelse ska också följa tvärvillkoren.
Ersättningen för ekologisk produktion övervakas i samband med kontroller på plats hos minst 5 % av
dem som ansökt om ersättning. Vid övervakningarna används checklistan för arealbaserade stöd.
Minimikrav
Minimikraven är en del av basnivån157 för ersättningen för ekologisk produktion. Av minimikraven
övervakas villkoren i tabell 28. I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika kraven
kontrolleras.
Tabell 28. Minimikraven för ersättning för ekologisk produktion.
Minimikrav
Plats för kontrollen
Vid gödslingen har de bestämmelser om användning av fosfor som
Dokumentkontroll
meddelats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) iakttagits
vintertid
(gäller inte åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)
Dokumentkontroll
på
Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning
gården (fr.o.m. 2016)
En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller Dokumentkontroll
på
villkoren
gården
De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid Dokumentkontroll
användningen av växtskyddsmedel
vintertid
157
SRf 235/2015 14 §
Ersättningens basnivå
I ersättningens basnivå ingår iakttagande av kraven i tabell 29.158 I tabellen anges också i vilket
sammanhang de olika kraven kontrolleras.
Tabell 29. Krav för basnivån för ersättning för ekologisk produktion.
Krav för basnivån
Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på
gården (tvärvillkor)
De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har
följts på gården (tvärvillkor)
Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på
ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Plats för kontrollen
Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor)
Kontroll i terrängen
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Kontroll i terrängen
Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en
Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd (tvärvillkor)
Växtbeståndet har hanterats så att det följande år är möjligt att
anlägga ett växtbestånd eller producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen
marknadsduglig skörd om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor)
Gödselmedlen har spridits på åkern så att ingen avrinning till Kontroll i terrängen
vattendrag eller alvförtätning har förekommit (tvärvillkor)
Kontroll
i
Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern
terrängen/dokumentkontroll
1.11–31.3 (tvärvillkor)
vintertid
Gödselmedel har inte spridits på snötäckt, frusen eller vattenmättad Kontroll
i
terrängen/
mark (tvärvillkor)
dokumentkontroll vintertid
Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där Kontroll i terrängen
ingen gödsel har spridits (tvärvillkor)
På den följande fem meters zonen från vattendraget har stallgödsel Kontroll i terrängen
och organiska gödselfabrikat inte spridits på ytan om åkern inte har
bearbetats inom ett dygn från spridningen (tvärvillkor)
Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits Kontroll
i
endast genom placering, om lutningen för skiftet eller en del av det terrängen/dokumentövervak
är över 15 %. (tvärvillkor)
ning vintertid
Andra stallgödselslag och organiska gödselfabrikat som spridits på Kontroll i terrängen
lutande delar av åkerskiftet har bearbetats in i jorden inom tolv
timmar från spridningen (tvärvillkor)
Mängden totalkväve som årligen sprids med stallgödsel från Dokumentkontroll vintertid
produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 170 kg/ha
(tvärvillkor)
Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte Dokumentkontroll vintertid
158
SRf 235/2015 16 §
(tvärvillkor)
Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om
året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar
och tiden mellan spridningarna är minst två veckor (tvärvillkor)
Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med
stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är
högst 35 kg/ha (tvärvillkor)
Det finns en gällande stallgödselanalys av alla gödselslag som
uppkommer i mängder över 25 m3 per år (tvärvillkor)
Det har förts journal över användningen av gödselmedel enligt 13 § i
förordning 1250/2014 (tvärvillkor)
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll vintertid
Dokumentkontroll på gården
Dokumentkontroll vintertid
Inom miljöersättningen och ersättningen för ekologisk produktion tillämpas samma
påföljdsbestämmelser på överträdelser som konstaterats i basnivån. Information om påföljderna
med anledning av basnivåerna ingår i punkt 23.1.1.
Närmare information om kraven för de tvärvillkor som ingår i basnivån och om övervakningen av
dem ingår i punkt 17. Övervakningen utsträcks till att gälla också tvärvillkor om gården inte är
föremål för övervakning av tvärvillkor och det konstateras brister i kraven för de tvärvillkor som hör
till ersättningens basnivå. På gården övervakas bara det tvärvillkorskrav där försummelse
konstateras.
Stödvillkor
Mavi ansvarar för ersättningen för ekologisk produktion och husdjursdjursproduktion, dess
stödvillkor och betalning. Evira ansvarar för villkoren för ekologisk produktionsmetod och
husdjursproduktion, anvisningarna och kontrollsystemet för ekologisk produktion. För att en ny
ekogård ska få en ekoförbindelse måste den ansöka om att upptas i kontrollsystemet för ekologisk
produktion och det första produktionskontrollbesöket enligt kontrollsystemet ska ha utförts senast
15.6 det första förbindelseåret.
De stödvillkor för ersättning för ekologisk produktion som Mavi ansvarar för anges i tabell 30. En
brist som konstaterats i stödvillkoren leder till att ersättningen minskas.
Tabell 30. Stödvillkor för ersättning för ekologisk produktion.
Stödvillkor
Plats för kontrollen
Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion har följts på gården
Dokumentkontroll vintertid
Gården har minst 0,3 djurenheter per ersättningsberättigande Kontroll
förbindelsehektar
terrängen/korsgranskning
i
Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion har följts på gården
Alla gårdar med ekologisk produktion blir föremål för en korsgranskning som gäller uppfyllandet av
kravet på avsalugrödor år 2019. I samband med åkerövervakningen behöver man inte kontrollera att
villkoret uppfylls.
När jordbrukaren ingår förbindelse åtar han eller hon sig att uppfylla de villkor159 som föreskrivs i
ekoförordningen160. Vid övervakningen ska man kontrollera om det vid övervakningen av ekologisk
produktion har upptäckts brister som rör iakttagandet av ekoförordningen. Inspektionsprotokollet
från övervakningen av ekologisk produktion granskas vid dokumentkontrollen vintertid och därmed
ges också påföljderna först då.
Påföljderna av brister som konstaterats vid produktionskontrollen bestäms i enlighet med tabell 31.
Närmare anvisningar om fastställandet av påföljder ges senare.
Tabell 31. Påföljderna av produktionskontroll för ersättningen för ekologisk produktion.
Påföljd av
produktionskontrollen
1  upprepning: skriftlig
korrigeringsuppmaning
inom utsatt tid för
samma eller liknande
avvikelse eller
 marknadsföringsförbud
2 upprepning:
marknadsföringsförbud för
samma eller liknande
avvikelse
3 utesluts från
kontrollsystemet för viss
tid
Hänförs till
Växtproduktion: Ersättningen minskas max x % så att arealen av de
skiften som har påföljd av ekokontroll räknas samman och
summan jämförs med hela gårdens areal
Animalieproduktion: Ersättningen minskas min. x % i enlighet med
hur marknadsföringsförbudet har riktats (t.ex. mot ett enskilt djur
eller hela animalieproduktionen.)
Växtproduktion: Ersättningen minskas max x % så att arealen av de
skiften som har påföljd av ekokontroll räknas samman och
summan jämförs med hela gårdens areal
Animalieproduktion: Ersättningen minskas min. x % i enlighet med
hur marknadsföringsförbudet har riktats (t.ex. mot ett enskilt djur
eller hela animalieproduktionen.)
Ersättning betalas inte och avtalet måste hävas
När påföljdsprocenten fastställs måste man beakta bristens allvar, omfattning, varaktighet och
upprepning. Vid fastställandet av påföljdsprocenter är det skäl att diskutera bristens allvar med
handläggaren av ekostöd. Påföljderna i tabellen är riktgivande och det går att avvika från dem, om
det är motiverat med hänsyn till bristens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning.
Om Evira vid en kontroll av en gård som inte är föremål för övervakning har konstaterat sådana
överträdelser av villkoren för ekologisk produktion som kunde berättiga en påföljd för ersättningen,
ska gården tas med i övervakningen i det egna urvalet och adekvata påföljder bestämmas. Gårdarna
registreras på en övervakningskörning som inrättats för påföljder med anledning av brister i
produktionskontrollen. Påföljderna kan bestämmas på basis av hörande, vid behov ska också ett
gårdsbesök avläggas.
159
160
SRf 237/2015 18 §
Rådets förordning (EG) nr 384/2007
Ekologisk husdjursproduktion
Gården har minst 0,3 djurenheter per ersättningsberättigande förbindelsehektar161
Gårdar som ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion ska ha minst 0,3 djurenheter
ekologiskt uppfödda djur per förbindelsehektar. Som förbindelsehektar betraktas skiften som ingår i
gårdens ekoförbindelse 15.6. Djurantalet kontrolleras på samma sätt som i fråga om förhöjningen av
kompensationsersättningen, vilket beskrivs närmare i punkt 12.1.1.
Också de villkor som gäller ekohusdjursproduktion och som kontrollerats vid Eviras
produktionskontroll ska beaktas vid övervakningen. Påföljderna för ersättningen bestäms i enlighet
med tabellen ovan.
18 TVÄRVILLKOR
18.1 Krav som ska övervakas
Vid kontrollerna övervakas med övervakningskravens hjälp att tvärvillkoren har iakttagits på
gården. Om möjligt kontrolleras alla krav under samma gårdsbesök.
Om det på gården observeras en tvärvillkorsförsummelse som inte har ett eget krav,
antecknas försummelsen bilagan och registreras enligt författning i punkten Andra
observationer i gamla Stödtillämpningen. För kravens del har i mån av möjlighet getts en
bedömningsskala för bedömning av försummelsen eller exempel på försummelser och hur
de bedöms. Bedömningarna av försummelsernas omfattning, allvar och varaktighet är
riktgivande.
Kravgrupp 1. Övervakningsindikatorer för krav på god jordbrukshävd och goda
miljöförhållanden162
Med utfallsdike avses en grävd öppen fåra som samlar upp vatten från andra diken i
torrläggningsområdet samt från det ovanförliggande avrinningsområdet och avleder det
från torrläggningsområdet samt bäckar som förts in i åkerskiftesregistret. Med vattendrag
avses sjöar, tjärnar, älvar, bäckar och andra naturliga vattenområden samt konstgjorda
sjöar, kanaler och andra motsvarande konstgjorda vattenområden. Med vattendrag avses
dock inte rännilar, diken och källor.163
1.1 På åkerskiften längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad ren
där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits.
Kontrollera om det finns utfallsdiken på skiftet eller om det ligger längs ett
vattendrag. Godtagbara orsaker till att renen saknas är bl.a. täckdikning,
bekämpning av svåra ogräs samt grävning och rensning av utfallsdiken.
161
Lag 1360/2014 8 §
SRf 4/2015
163
Lag 587/2011
162
Ingen ren behöver lämnas om
1) det mellan åkern och vattenfåran finns i genomsnitt alltid minst 10 meter
skog, buskage, impediment, tvinmark, tomtmark, vägområde eller annat
område och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning, eller
2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet
till exempel pumpas bort.
Omfattning:
Om villkoret har försummats så att bristerna i fråga om dikesrenar uppgår till
högst 20 % av hela gårdens krav på dikesrenar, påförs i regel en påföljd om 1
%.
Om villkoret har försummats så att bristerna i fråga om dikesrenar uppgår till
>20-60 % av hela gårdens krav på dikesrenar, påförs i regel en påföljd om 3 %.
Om villkoret har försummats så att bristerna i fråga om dikesrenar uppgår till
>60 % av hela gårdens krav på dikesrenar, påförs i regel en påföljd om 5 %.
Vid bedömningen ska man dessutom beakta försummelsens allvar och
varaktighet.
Tidig varning får användas i situationer där renen är mindre än 1 meter bred på
en liten sträcka, men ändå bredare än 60 cm. Ett krav är att bristen kan
avhjälpas genom att man sår vall på det område där renen är för smal. Tidig
varning kan inte användas om renen är smalare än 60 cm t.o.m. på en liten del.
Exempel 6:
A) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 450 meter och brister
upptäcktes på en sträcka av 80 meter. Åkerren behövs längs med ett
utfallsdike. Försummelsen riktar sig endast mot gården i fråga och kan enkelt
avhjälpas genom anläggning av vall. Bedömning av försummelsen: omfattning
1, allvar 1, varaktighet 1  helhetsbedömning 1 %
B) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 450 meter och brister
upptäcktes på en sträcka av 80 meter. Åkerren behövs längs med ett
vattendrag. Jordbrukaren har spridit gödselmedel och växtskyddsmedel nästan
fram till vattengränsen. Försummelsen kan orsaka utsläpp av näringsämnen
och växtskyddsmedel till vattendraget. Bedömning av försummelsen:
omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1  helhetsbedömning 3 %
C) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 10 meter och renen saknas
på hela sträckan. Även om bristen på ren är > 60 % av hela gårdens krav på
åkerren, är den ändå till omfattningen ringa. Omfattning 1, allvar 1,
varaktighet 1  helhetsbedömning 1 %.
D) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 450 m och på en sträcka om
5 m upptäcktes att renen är bara 80 cm bred. Åkerrenen behövs längs ett
utfallsdike. Försummelsen riktar sig endast mot gården i fråga och kan enkelt
avhjälpas genom anläggning av vall på det område där renen är för smal.
Bedömning av försummelsen: Omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0  tidig
varning
1.2 Den odlade åkern och arealen med permanenta grödor har odlats enligt normal god
jordbrukarsed
På gården kontrolleras att den odlade åkern och ett skifte med permanenta
grödor har odlats enligt normal god jordbrukarsed med beaktande av
förhållandena på orten. Skiftet har bearbetats, gödslats och såtts eller
planterats på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en
jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen används växtarter
och sorter som lämpar sig för området. Skiftet har såtts/planterats senast 30.6.
Om det på skiftet odlas trädgårdsväxter som förtecknas i bilagan till förordning
4/2015, har en förgröda såtts senast 30.6. Om det emellertid sås/planteras
sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat eller dill på skiftet behöver
ingen förgröda sås senast 30.6.
Det kontrolleras att växtskyddet på skiftet har ombesörjts, antingen med hjälp
av växtföljd eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren har gått
till väga så att det är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig
skörd. Om ingen skörd bärgas från skiftet har växtligheten vid behov hanterats
så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd eller producera en
bärgnings- och marknadsduglig skörd på skiftet.
På gården kontrolleras att de minsta planttätheterna uppfylls för följande
trädgårdsväxter:
- jordgubbe, åkerbär och allåkerbär 15 000 plantor/ha
o om plast inte används som marktäckning och revorna får rota
sig bredvid moderplantorna, ska planttätheten den första
växtperioden vara minst 11 000 plantor/ha
- vinbär och krusbär 1200 plantor/ha
- hallon 2800 plantor/ha
- havtorn och bärhäggmispel 800 plantor/ha
- buskblåbär 2250 plantor/ha
- fruktträd 400 plantor/ha.
Om det på gården upptäcks att jordbrukaren inte har följt kraven på god
jordbrukssed, är stödavdraget i regel 3 %. När försummelsen bedöms ska man
beakta dess omfattning, allvar och varaktighet. Om jordbrukaren bevisligen har
skött den odlade åkern och arealen med permanenta grödor enligt
förordningen, men till exempel groningen inte har lyckats på önskat vis, är det
ingen försummelse.
Tidig varning kan användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 7:
A) Gården har sammanlagt 50 ha odlad åker och areal med permanenta
grödor. På tre skiften växer rikligt med åkertistel och åkermolke. Skiftenas
areal motsvarar 10 % av gårdens areal med odlad åker och permanenta
grödor. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 3
 helhetsbedömning 3 %.
B) Gården har sammanlagt 50 ha odlad åker och areal med permanenta
grödor. På tre skiften växer rikligt med åkertistel och åkermolke. Skiftenas
areal motsvarar 45 % av gårdens areal med odlad åker och permanenta
grödor. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5, varaktighet 3
 helhetsbedömning 5 %.
C) Gården har sammanlagt 50 ha odlad åker och areal med permanenta
grödor. På ett 1 ha kornskifte har man vid sådden inte använt en tillräcklig
mängd utsäde och därför är växtbeståndet på skiftet svagt. Bedömning av
försummelsen: omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0 tidig varning.
1.3 Permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker har skötts på ändamålsenligt
sätt.
På gården kontrolleras att betesgången inte har orsakat erosion och att
området behållit sitt växttäcke. Skyddet för vilda fåglar och däggdjur har
beaktats när det gäller tidpunkten för slåtter och genomförandet av den.
Området har gödslats bara om skörd bärgas från det genom betesgång eller på
annat sätt.
Växtskyddet på odlad jordbruksmark har ombesörjts antingen genom
växtföljd, mekaniskt, biologiskt eller kemiskt. Det är möjligt att producera en
bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd på skiftet. Om ingen skörd bärgas
från området har man vid behov skött om växtligheten så att det är möjligt att
anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och
marknadsföringsduglig skörd på skiftet också följande år.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska man
beakta försummelsens omfattning, allvar och varaktighet.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 8:
Ett skifte med permanent gräsmark har använts för betesgång som har lett till
slitage på växtligheten och till att området saknar växttäcke helt och hållet.
Skiftets areal motsvarar 5 % av arealen för gårdens jordbruksmark. Bedömning
av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1
%.
1.4 Trädesåkrar har i regel hållits täckta av växtlighet eller stubb och växtligheten på dem
har såtts senast 30.6, om det inte sedan tidigare växer sådd vall på skiftet.
På gården kontrolleras att skiftena är täckta av växtlighet och att växtligheten
har såtts med användning av en tillräcklig mängd utsäde senast 30.6. På
skiftena kan man odla gräs-, vilt-, landskaps- och ängsväxter samt blandade
växtbestånd med dessa grödor. Stubbträda ska vara täckt av stubb av
spannmål, oljeväxter, fiberväxter eller frökryddor från minst föregående
växtperiod eller tidigare och obearbetad.
Kravet på växttäcke kan frångås endast av särskilda skäl, till exempel om
åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs eller om
man vidtar kortvariga iståndsättningsåtgärder. Sådana åtgärder är exempelvis
täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Kravet på
växttäcke kan frångås också om det är frågan om force majeure eller en
exceptionell omständighet. Man ska beakta undantagets omfattning och
varaktighet. Exempelvis kan hela åkern inte vara plöjd om ett dike grävs på ena
kanten. Endast av de särskilda skäl som nämns ovan får ett åkerskifte vara
svartträda. Frångåendet av kravet på växttäcke gäller inte skiften som tas i
odling för första gången.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen beaktas
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet.
Tidig varning kan användas om försummelsen konstateras vara obetydlig för
växttäckets vidkommande.
Omfattning:
Om kravet på växttäcke har försummats så att det finns brister på högst 20 %
av trädesåkrarnas areal, är påföljden i regel 1 %.
Om kravet på växttäcke har försummats så att det finns brister på >20-60 % av
trädesåkrarnas areal, är påföljden i regel 3 %.
Om kravet på växttäcke har försummats så att det finns brister på >60 % av
trädesåkrarnas areal, är påföljden i regel 5 %.
Dessutom ska försummelsens allvar och varaktighet beaktas vid bedömningen.
1.5 Trädesåkrar på grundvattenområden är täckta av växtlighet och växtligheten har
anlagts med en fröblandning där högst 20 % av fröblandningens vikt utgör frö av en
kvävefixerande gröda.
Det kontrolleras att trädorna på grundvattenområden är grönträdor. Kravet på
växttäcke kan frångås endast av de särskilda skäl som anges i punkten ovan.
Andelen kvävefixerande växter bedöms med ögonmått. Med kvävefixerande
växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra
motsvarande växter. Jordbrukaren ska för varje skifte anteckna innehållet i den
fröblandning som använts.
Vid bedömning av försummelsen för växttäckets del kan man iaktta vad som
sägs om växttäcke i punkt 1.4.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
1.6 Ogräsens spridning på trädesåkrarna har förhindrats.
Det kontrolleras att ogräsens spridning på trädesåkrarna har förhindrats, i
regel mekaniskt eller biologiskt. Kemisk bekämpning på skiftet är möjlig enbart
a) vid bekämpning av svåra ogräs eller b) om avsikten är att avsluta
växtligheten antingen fr.o.m. 1.9 eller fr.o.m. 15.7 om skiftet besås med
gräsväxter eller med växter som sås eller planteras på hösten. I fall av
försummelse är avdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens
omfattning, allvar och varaktighet beaktas.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 9:
A) På en 0,5 ha stor grönträda har ogräsen inte hindrats från att växa och där
finns rikligt med gråbo, kvickrot och åkertistel. Gräs-, vilt-, landskapsoch/eller ängsväxter kan urskiljas bara här och där på skiftet. Bedömning av
försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1  helhetsbedömning 3
%.
1.7 Trädorna har inte gödslats, bortsett från gödsling av flerårig grönträda i samband med
anläggandet.
Kontrolleras att ettåriga grön-, stubb- och svartträdor inte har gödslats.
Gödsling är tillåten bara om skiftet efter avslutad träda besås med fleråriga
vallväxter eller växter som sås eller planteras på hösten.
Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med att växtligheten anläggs.
Mängden kvävegödsel får vara högst 80 kg lösligt kväve/ha på mineraljordar
och 60 kg lösligt kväve/ha på organogena jordar164.
Den vanligaste stödminskningen vid fall av försummelse är 3 %. Vid
bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas.
Tidig varning kan inte användas.
164
SRf 1250/2014; ÅFs 79/2000
1.8 Växtligheten på en trädesåker har inte avslutats före 1.9, utom i undantagsfall.
Växtligheten på trädesåkrar får avslutas mekaniskt eller kemiskt från och med
1.9. Växtligheten får avslutas tidigast 15.7, om skiftet besås med gräsväxter
eller växter som sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och
gödsling ska utföras i samband med sådden. I fall av försummelse är
stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning,
allvar och varaktighet beaktas.
Om trädesåkern har uppgetts som träda som är ekologisk fokusareal enligt
förgröningsstödet får växtligheten bearbetas tidigast 15.8, om området besås
med gräsväxter eller växter som sås eller planteras på hösten. Då får
växtligheten på träda som är ekologisk fokusareal avslutas kemiskt tidigast
15.7.
Tidig varning kan inte användas.
1.9 Längs vattendrag har det lämnats en 5 m bred skyddsremsa där inga gödselmedel har
spridits.
Kontrolleras att gödselmedel inte har använts närmare ett vattendrag än 5
meter. Skyddsremsan anses börja vid gränsen till vattendraget. På den följande
5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska
gödselfabrikat förbjuden, om åkern inte bearbetas inom ett dygn från
spridningen.165 Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och
varaktighet beaktas.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 10:
Jordbrukaren har spridit gödselmedel på ett skifte längs ett vattendrag så att
en 3 m bred skyddsremsa har lämnats mot vattendraget. Skiftet gränsar till
vattendraget på en sträcka om 20 m. Bedömning av försummelsen: omfattning
1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %.
Exempel 11:
Jordbrukaren har spridit gödselmedel på ett skifte längs ett vattendrag nästan
ända fram till vattenbrynet. Skiftet gränsar till vattendraget på en sträcka om
50 m. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 5, varaktighet 1
helhetsbedömning 5 %.
165
SRf 4/2015 4 §, SRF 1250/2014 10 §
1.10 Det finns tillstånd att ta bevattningsvatten och tillståndsvillkoren har följts.
För att ta bevattningsvatten krävs möjligen ett tillstånd, om vattnet inte räcker
till för de ägare eller delägare i vattenområdet som tar vatten från
vattendraget.
Det kontrolleras om jordbrukaren tar bevattningsvatten från ett vattendrag
eller liknande och om jordbrukaren har ett av miljötillståndsverket beviljat
tillstånd att ta bevattningsvatten. Om jordbrukaren har tillstånd att ta
bevattningsvatten, kontrolleras om tillståndsvillkoren har följts166. I fall av
försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens
omfattning, allvar och varaktighet beaktas.
Tidig varning kan inte användas.
1.11 Direkta eller indirekta utsläpp i grundvattnet av ämnen som förtecknats i bilaga 1E till
SRf 1022/2006 har förhindrats.
Omständigheter som kontrolleras för grundvattenområden
Före gårdsbesöket utreds gårdens skiften på grundvattenområden så att det
går att övervaka att grundvattenbegränsningarna för växtskyddsmedel följs.
Begränsningarna för grundvattenområden kontrolleras hos miljöförvaltningen
eller på grundvattenkartor. Det kontrolleras att begränsningarna för
användning av växtskyddsmedel på skiften som ligger på grundvattenområde
har följts. Användningsbegränsningarna kontrolleras i registret över
växtskyddsmedel
(https://kasvinsuojeluaineet.tukes.fi/)
och/eller
på
växtskyddsmedlens förpackningspåskrifter. Om det på gården upptäcks att
jordbrukaren använder ett preparat som inte rekommenderas för användning
på grundvattenområden (användning är inte förbjuden), antecknas ingen
försummelse för underlåtelsen att följa rekommendationerna, utan
jordbrukaren ges rådet att använda lämpligare preparat på
grundvattenområdena.
Omständigheter som kontrolleras för alla gårdar
På gårdsbesöket kontrolleras att direkta eller indirekta utsläpp till
grundvattnet av växtskyddsmedel, kolväten (oljor och bränslen) och andra
ämnen som förtecknas i bilaga 1E till SRf 1022/2006 har förhindrats.
På gården kontrolleras att där inte finns till exempel läckande
växtskyddsmedelsbehållare, oljecisterner, kanistrar eller tunnor med spillolja,
skrotbilar eller andra anordningar som ger eller har gett upphov till direkta
eller indirekta utsläpp av bl.a. växtskyddsmedel eller kolväten till grundvattnet.
Andra möjliga utsläppskällor kan till exempel vara batterier, ensileringsmedel,
gödselmedel, målfärger, tvättmedel eller impregneringsmedel.
166
Lag 587/2011 4 kap.
På gården kontrolleras att förvaringen av växtskyddsmedel och kolväten,
fyllandet av behållare eller tvätt av sprutor inte ger upphov till direkta eller
indirekta utsläpp i grundvattnet av ämnen som förtecknas i bilaga 1E till SRf
1022/2006.
Om det vid övervakningen upptäcks direkta eller indirekta utsläpp i
grundvattnet av ämnen som förtecknas i bilaga 1E till SRf 1022/2006 måste
kommunens miljöskyddsmyndighet underrättas om saken med blankett 182.
En kopia av blanketten ska fogas till övervakningshandlingarna.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 12:
A) Från platsen för tvätt av växtskyddssprutan har det runnit ut tvättvatten i
terrängen och växtligheten har dött på ett 15 m2 stort område. Utsläppet
har orsakat risk för nedsmutsning av grundvattnet. Bedömning av
försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1
%.
B) I samband med fyllning av växtskyddssprutan har outspätt
växtskyddsmedel kommit ut på ett vallskifte. Växtligheten har dött på ett
10 m2 stort område. Utsläppet har orsakat risk för nedsmutsning av
grundvattnet. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1,
varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %.
C) På skiftet upptäcks en oljekanister varifrån det har läckt ut olja på en fläck
på marken. Utsläppet är mindre än 1 m2 och det begränsar sig till markytan
ner till 5 cm djup. Försummelsen går enkelt att avhjälpa genom att den
nedsmutsade jorden grävs bort. Bedömning av försummelsen: omfattning
0, allvar 0, varaktighet 0  tidig varning.
1.12 Stubb på jordbruksmark har inte bränts, om det inte finns grunder för bränningen
Kontrolleras om halm har bränts på skiftena och om så är fallet, har det funnits
ett skäl för avbränningen. Bränning av stubb är tillåtet om det är nödvändigt på
grund av fleråriga ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur som är svåra att
bekämpa eller genomförande av sådden. Som stubb betraktas stubb av
spannmål, oljeväxter, fiberväxter och frökryddor. Det är också tillåtet att
bränna stubb av vall, om det är nödvändigt för att man ska kunna så. Om det
odlas spannmål på gården och halm inte har bränts eller det har funnits en
grund för halmbränningen antecknas ”i skick” i protokollet, men om halm har
bränts utan grund antecknas ”försummelse”. Om gården inte odlar grödor som
kan lämna stubb antecknar man ”berör ej gården”. I fall av försummelse är
stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning,
allvar och varaktighet beaktas.
Tidig varning kan inte användas.
1.13 Flyghavren har bekämpats i enlighet med flyghavrelagen.
Före gårdsbesöket utreds om gården som ska övervakas är införd i
flyghavreregistret och om jordbrukaren i sin stödansökan har anmält att det
förekommer flyghavre på skiftena.
Vid övervakningen kontrolleras om flyghavre förekommer på gården och om
bekämpningen av flyghavre på ett basskifte som är smittat med flyghavre har
skötts på kemisk eller mekanisk väg, genom plockning eller med andra
åtgärder 167 . Vid behov kontrolleras om anvisningarna eller planen för
bekämpning av flyghavre har följts. Utgångspunkten för övervakningen är att
med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna, jordbrukarens tillförlitliga
utredning, vid behov kvitton över köp av bekämpningsmedel etc. kontrollera
att bekämpningsåtgärderna är tillräckliga. Underlåtelse att vidta
bekämpningsåtgärder på ett smittat skifte betraktas som försummelse.
Försummelsens allvar påverkas till exempel av om det har såtts havre på ett
skifte som är kraftigt smittat med flyghavre, varvid tillräckliga
bekämpningsåtgärder inte kan vidtas.
I bilagan till observationsprotokollet där försummelsen beskrivs ska man
nämna jordbruksskiftets signum och på vilka ställen samt i vilken omfattning
flyghavre har upptäckts (t.ex. märka ut dem på kartan).
Ingen försummelse:
-
-
Flyghavre observeras inte på gården.
Flyghavreplantor konstateras i några exemplar, men jordbrukaren har
bevisligen (skiftesbokföring, bekämpningsmedelskvitton etc.) försökt
sköta om bekämpningen av flyghavre och åtgärderna kan betraktas som
tillräckliga.
Om övervakningen utförs under tiden för plockning kan det hända att
arbetet inte är slutfört. Det är inte fråga om någon försummelse om
plockningen redan har inletts och går att slutföra i tid (flyghavren har inte
börjat drösa, området går att plocka inom den tid som återstår).
Tidig varning:
o Flyghavresmittan har kommit som en oförutsedd överraskning för
jordbrukaren och han har ännu inte haft tillfälle att vidta
bekämpningsåtgärder. Flyghavreplantor påträffas utspridda exempelvis
på översvämmade områden (smitta via vatten, förekomster t.ex. där ett
dike svämmat över), under ellinjer (smitta via fåglar), på de rutter längs
vilka djur rör sig (smitta via vilda djur) eller som mer utbredd förekomst
167
Lag 185/2002
orsakad av inhyrda maskiner, smittad stallgödsel, kompost eller liknande
jordförbättringsmedel som inte kommer från själva gården.
Försummelse, påföljdsprocent 1:
Man har försökt bekämpa flyghavren, men åtgärderna har varit för
obetydliga eller bekämpningsåtgärderna kan inte anses uppfylla kraven i
flyghavrelagen.
Försummelse, påföljdsprocent 3:
Man har inte försökt bekämpa flyghavren.
Försummelse, påföljdsprocent 5:
Det konstateras en utbredd förekomst av flyghavre som man inte har försökt
bekämpa.
Uppsåtlig försummelse:
Man har medvetet låtit bli att bekämpa flyghavren; jordbrukaren har inte
följt planen eller anvisningen för bekämpning av flyghavre.
Åkerrenar
På dikesrenar är det tillåtet att punktbekämpa flyghavre på kemisk väg. Onödig
besprutning av renarna i förhållande till flyghavresmittans omfattning är
förbjuden. På renar längs vattendrag får flyghavre inte bekämpas kemiskt, i
stället ska bekämpningen göras mekaniskt genom t.ex. genom plockning.
Utvidgade övervakningar
Flyghavreförekomster
som
anmälts
av
kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet eller som man fått vetskap om via Eviras
inspektör registreras på körning 6018 för administrativ övervakning av
tvärvillkor på basis av NTM-centralens eget urval. Administrativ kontroll kan
utföras på basis av den rapport som kommunens myndighet eller Eviras
inspektörer har avfattat och de foton myndigheten har tagit, om
försummelsens allvar, omfattning och varaktighet går att bedöma utifrån
dem. Alla skiften på vilka flyghavre kan förekomma ska fotograferas och även
annars ska situationen var väl beskriven så att bedömningen kan utföras och
förslaget
till
påföljdsprocent
ges
tillräckligt
tillförlitligt.
Observationsprotokollet och blanketten för bedömning av försummelser där
förslaget till påföljdsprocent ingår skickas till jordbrukaren tillsammans med
brevet om hörande. Om utvidgad övervakning inte är möjlig att företa i form
av administrativ kontroll, ska ett kontrollbesök företas på gården. Alla skiften
där flyghavre kan förekomma ska kontrolleras så att bedömningen av
försummelsen kan utföras på ett tillförlitligt sätt.
Annat som hör samman med övervakningen
Vid kontrollen kan man ge Eviras broschyr om bekämpning av flyghavre ”Se till
att flyghavren inte sprids” till gården. Broschyren kan skrivas ut från Eviras
webbplats (www.evira.fi Växter Odling och produktion Flyghavre, i
högra marginalen finns en länk till broschyren).
Eftersom det i samband med stödövervakningar inte går att ge order om att en
flyghavreförekomst ska avlägsnas måste alla smittofall som kräver akuta
åtgärder omedelbart anmälas till kommunen på blankett 182 (fås på Aitta). Vid
behov vidtar kommunen tvångsåtgärder. En lista över gårdar med
flyghavresmitta som kräver åtgärder skickas också till Evira.
Evira underrättar NTM-centralerna och kommunerna om försummad
flyghavrebekämpning på blankett 182. Om NTM-centralen under den tid då
flyghavre kan konstateras inte hinner granska de anmälningar om
försummelser som Evira har skickat, ska gårdarna nästa år registreras i det
egna urvalet.
Vid
övervakning
av
flyghavreförekomsterna.
tvärvillkor
ska
inspektören
fotografera
1.14 Jätteloka, tromsöloka och bredloka på jordbruksmark har bekämpats.
Det kontrolleras om det växer jätteloka, tromsöloka och/eller bredloka på
gårdens jordbruksmark och om bekämpningen av dessa växter har skötts
kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.
Utgångspunkten är att med hjälp av skiftesanteckningarna, jordbrukarens
tillförlitliga utredning, vid behov inköpskvitton över bekämpningsmedel etc.
kontrollera att bekämpningsåtgärderna är tillräckliga. Underlåtelse att vidta
bekämpningsåtgärder på ett smittat skifte betraktas som försummelse.
Tidig varning:
Det växer en enstaka jätteloka på jordbruksmarken och jordbrukaren är inte
medveten om förekomsten.
Försummelse, påföljdsprocent 1:
Man har försökt bekämpa jättelokan, men åtgärderna har varit alltför
anspråkslösa. Förekomsten är obetydlig.
Försummelse, påföljdsprocent 3:
Man har inte försökt bekämpa jättelokan. Förekomsten är obetydlig - måttlig.
Försummelse, påföljdsprocent 5:
Utbredd förekomst av jätteloka konstateras och man har inte försökt bekämpa
den.
Uppsåtlig försummelse:
Jättelokan har avsiktligt lämnats obekämpad.
1.15 Naturminnesmärken som skyddats enligt 23 § i naturvårdslagen samt träd och
trädgrupper som skyddats enligt 29 § har bevarats.
Vid gårdsbesöket kontrolleras att naturminnesmärken som skyddats enligt 23
§ i naturvårdslagen samt träd och trädgrupper som skyddats enligt 29 § har
bevarats eller att de inte har skadats. Om det på gården finns ett
landskapselement enligt tvärvillkoren finns det en notering om det på
övervakningskartorna. Bara ett fåtal skyddsbeslut om träd och trädgrupper
enligt 29 § i naturvårdslagen har fattats i Finland. Övervakningen riktar sig
således i huvudsak mot skyddade naturminnesmärken som är träd, dungar,
flyttblock eller motsvarande naturformationer som har skyddats på grund av
sin skönhet, sällsynthet, betydelse i landskapet, sitt vetenskapliga värde eller
av annan motsvarande anledning. Skyddade naturminnesmärken är vanligen
också utmärkta i terrängen.
Det kontrolleras också att det finns ett skyddsbeslut om landskapselementet.
En jordbrukare som besitter det skifte, den dikesren eller det område mellan
åkerskiftena där landskapselementet finns har anmält landskapselementet till
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med blankett 442. Skyddsbeslutet
för objektet ska ha lämnats in som bilaga till blanketten. Skyddsbeslutet finns
vid behov att få också från databasen för geografisk information vid NTMcentralens miljöansvarsområde eller kommunens miljömyndighet.
Träd får inte beskäras under fåglarnas häckningstid.
Som försummelse antecknas de fall där jordbrukaren har skadat eller förstört
ett skyddat naturminnesmärke. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3
%. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet
beaktas. Tidig varning kan inte användas.
Anmälan om att ett naturminnesmärke har skadats eller förstörts ska också
göras till kommunens miljömyndighet eftersom det gäller en överträdelse av
naturvårdslagen.
1.16 Övriga iakttagelser
I punkten ”Övriga iakttagelser” antecknas eventuella andra observerade
försummelser av tvärvillkoren som inte har något eget krav.
Kravgrupp 2. Iakttagande av nitratförordningen (SRf 1250/2014)
2.1 Stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat har lagrats i enlighet med 5, 7 och
8 § i statsrådets förordning 1250/2014.
Kontrolleras att utrymmet för lagring av stallgödsel är tillräckligt stort för den
gödsel som ansamlas under en tolvmånadersperiod, frånsett den spillning som
under samma betessäsong blir kvar på betesmarken vid betesgång. Vad gäller
nötkreatur kan stallgödsel som blir kvar på betet beaktas för högst fyra
månader, med undantag av nötkreatur som föds upp utomhus året runt,
såsom höglandsboskap. Också för dessa krävs ändå en gödselstad, eftersom
stallgödseln måste avlägsnas från t.ex. utfodrings- och vattningsplatserna och
om stallgödseln inte går att använda direkt som gödselmedel måste den lagras
i en gödselstad. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan hänsyn
tas till jordbrukares gemensamma gödselstäder och ströbäddar i lösdriftsstall.
Om djuren vistas i djurstallet nattetid beaktas halva betessäsongen (t.ex. för
nötkreatur max. 2 månader).
Behovet av lagerutrymme för stallgödsel beräknas på basis av de riktvolymer
som anges i bilaga 1 till förordning 1250/2014 på gårdar vars ansökan om
miljö- eller bygglov har blivit anhängig tidigast 1.4.2015. Till övriga delar
tillämpas riktvolymerna i bilaga 2 till förordning 931/2000.
Lagringsplatser för stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat,
gödselrännor och övriga konstruktioner som är avsedda för ledning av gödsel
ska vara vattentäta. Konstruktioner och anläggningar ska vara sådana att ingen
vätska från stallgödsel eller organiskt gödselfabrikat kommer ut i miljön vid
flytt och hantering av dem eller vid tömning av lagringsplatsen. Lastning ska
utföras på underlag med tät botten (tätt underlag krävs fr.o.m. 1.1.2016).
Om det på gården ansamlas högst 25 m3 torrgödsel om året som ska lagras
eller om det på gården lagras högst 25 m3 torrgödsel på en gång, får gödseln
lagras på ett täckt bytesflak eller annat motsvarande underlag som antingen
står under tak eller så att gödseln är täckt. Någon egentlig gödselstad krävs då
inte. En ”gödselstad” med markbotten godkänns inte.
Det kontrolleras att gödselstackar inte har anlagts på grundvattenområden
eller på områden som översvämmas. Gödselns torrsubstanshalt ska vara minst
30 %. Stacken ska placeras på ett bärande åkerområde och på en sluttande
åker nära den övre kanten. En stack ska vara placerad på minst 100 meters
avstånd från ett vattendrag, ett utfallsdike eller en brunn för hushållsvatten
och på minst 5 meters avstånd från ett dike. Dessutom kontrolleras att lager
på minst 20 centimeter som binder vätska (t.ex. torv) har bretts ut som botten
för stacken, att stacken är täckt och att vätska inte rinner ut i miljön. Lagring i
stack är förbjuden under perioden 1.11–31.1.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Utvidgad övervakning får utföras administrativt enligt samma principer som
anges för krav 1.13 (flyghavre).
Exempel 13:
A) Jordbrukaren har på våren av arbetstekniska skäl anlagt en gödselstack.
Gödselstacken har inte anlagts på rätt sätt (saknar botten, inte täckt).
a. Mängden stallgödsel är 150 m3. Ingen avrinning har observerats
från stacken och det finns inga diken eller vattendrag i närheten.
Försummelsen riktar sig enbart mot skiftet i fråga och den går att
avhjälpa genom att gödselstacken sprids ut på åkern i samband
med höstbearbetningen. Bedömning av försummelsen: omfattning
0, allvar 1, varaktighet 1  helhetsbedömning 1 %
b. Mängden stallgödsel är 230 m3. Avståndet från stacken till
närmaste utfallsdike är 150 m och till ett vattendrag 200 m och viss
avrinning från stacken till omgivningen har skett. Försummelsen
riktar sig endast mot det aktuella skiftet och kan avhjälpas genom
att gödselstacken breds ut på åkern i samband med
höstbearbetningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 1,
allvar 3, varaktighet 1  helhetsbedömning 3 %.
B) Gårdens gödselstad är för liten i förhållande till djurantalet.
a. Vid tidpunkten för kontrollen observerades smärre avrinning från
gödselstaden
till
omgivningen.
Området
är
inget
grundvattenområde och det finns inga diken eller vattendrag i
närheten. Gården har 20 nötkreatur. Försummelsens verkningar
sträcker sig till den närmaste omgivningen och kan avhjälpas
genom att grundligt reparera den gamla gödselstaden eller bygga
en ny. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3,
varaktighet 3  helhetsbedömning 3 %
b. Lagringskapaciteten för en öppen flytgödselbehållare bakom
ladugården räcker inte till för att lagra 12 månaders flytgödsel från
mjölkkor, tvättvatten från mjölkrum och urin från ungboskap.
Dessutom har gårdens gödselstad för fast gödsel markbotten och
från den sker avrinning till omgivningen. I närheten, på cirka 50
meters avstånd, finns ett utfallsdike. Försummelsens verkningar kan
rikta sig mot områden utanför gården men de kan avhjälpas genom
förstoring av flytgödselbehållarens volym och genom byggande av
en ny gödselstad. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar
5, varaktighet 3  helhetsbedömning 5 %
C) Gården saknar gödselstad. Gödseln lagras på markbotten. Gården ligger
inte på ett grundvattenområde.
a. Fåren är 27 till antalet. Ingen avrinning observeras och det finns
inga diken eller vattendrag i närheten. Försummelsens verkningar
riktas mot gården i fråga. Försummelsen kan avhjälpas genom att
man bygger en tillräckligt rymlig gödselstad. Bedömning av
försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 3 
helhetsbedömning 3 %
b. På gården finns 10 nötkreatur och 3 hästar. I närheten finns ett
utfallsdike dit avrinning sker från området där stallgödseln lagras.
Försummelsens verkningar sträcker sig till den närmaste
omgivningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5,
varaktighet 5  helhetsbedömning 5 %
c. På gården finns 20 nötkreatur och 5 hästar. I närheten finns ett
utfallsdike som mynnar ut i ett närliggande vattendrag. Avrinningen
till omgivningen är omfattande och långvarig. Miljömyndigheten
har vid en inspektion för ett halvår sedan bedömt försummelsen
som grov. Bedömning av försummelsen: uppsåtlig försummelse.
Påföljden är i regel 20 %, men beroende på hur försummelsen
bedöms kan den ligga mellan 15 – 100 %.
D) Lagringen av stallgödsel och organiska gödselfabrikat ger upphov till
utsläpp i miljön även om storlekskraven uppfylls
a. Gården har en gödselstad med betongbotten och 50 cm höga
betongväggar. Det finns ingen körramp till gödselstaden och på
betongväggen har man byggt en meter höga väggar av plankor
(brädstaket). Från ena sidan har det runnit ut gödsel i omgivningen
liksom från framsidan. I närheten finns inga utfallsdiken eller
vattendrag. Försummelsens verkningar sträcker sig till gården i
fråga. Försummelsen kan avhjälpas genom att bygga vattentäta
väggar och en körramp till gödselstaden. Bedömning av
försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 3 
helhetsbedömning 3 %
b. Tömning av gödselstaden har inte utförts i tid. I närheten finns
varken utfallsdiken eller vattendrag. Försummelsens verkningar
riktar sig mot den berörda gården och kan avhjälpas genom att
tömma gödselstaden i tillräckligt god tid. Bedömning av
försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1 
helhetsbedömning 3 %
2.2 Ingen avrinning förekommer från permanenta utfodrings- och vattningsplatser eller
rasthagar.
Det kontrolleras att permanenta utfodrings- och vattningsplatser är täckta, har
tät botten och att den stallgödsel som ansamlas där har avlägsnats tillräckligt
ofta. Permanenta utfodrings- och vattningsplatser i rastgårdar och rasthagar
som i funktionellt hänseende finns i närheten av djurstallar behöver ändå inte
vara täckta.
Med tät botten avses en hel yta som minst motsvarar asfalt, men det täta
skiktet kan också ligga djupare än ytskiktet. Med permanenta utfodrings- och
vattningsplatser avses utfodrings- och vattningsplatser i utomhushagar och på
beten där djuren utfodras regelbundet och vars placering inte ändras under
betesperioden. Kravet gäller fr.o.m. 1.1.2016.
År 2015 kontrolleras att det inte förekommer synlig avrinning till yt- eller
grundvatten från rastgårdar eller djurstall. Vatten som rinner ut från rasthagar
i anslutning till djurstallet har samlats in och förvarats i vattentäta behållare.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 14:
På gården föds upp höglandsboskap utomhus året om. På ett bete finns en
täckt permanent utfodrings- och vattningsplats som dock inte har vattentät
botten (området har markbotten). Stallgödsel avlägsnas från området, men en
del av stallgödseln blir kvar på marken och orsakar därmed avrinning till
omgivningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet
3  helhetsbedömning 3 % (ingen påföljd ännu år 2015)
Exempel 15:
Från rastgården observeras avrinning till ett utfallsdike som rinner ut i ett
närliggande träsk. Miljömyndigheten har i sitt utlåtande bedömt försummelsen
som betydande. Försummelsen kan avhjälpas genom att man fäster mer
uppmärksamhet på rastgårdens konstruktioner och upptorkning.
Försummelsen riktar sig mot gården i fråga och dess närmaste omgivning.
Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 5, varaktighet 3 
helhetsbedömning 5 %
2.3 Pressaft som uppkommer vid framställning av ensilage har tagits till vara och behandlats
på vederbörligt sätt.
I samband med övervakningen kontrolleras att pressvätska från beredning av
ensilage har behandlats korrekt (vätskan samlats upp och avrinning
förhindrats), och att pressvätska inte kommer åt att rinna ut i omgivningen
från ensilagebalarna.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig.
Exempel 16:
A) Vid kontrollbesöket har upptäckts att det läcker ut pressaft från en gammal
ensilagestuka. Växtligheten runt omkring har dött. I närheten finns inga
utfallsdiken eller vattendrag. Försummelsens verkningar riktas mot gården i
fråga och sträcker sig till följande växtperiod. Försummelsen kan avhjälpas
genom att ensilagestukan körs bort. Bedömning av försummelsen: omfattning
1, allvar 1, varaktighet 1  helhetsbedömning 1 %
B) Vid kontrollbesöket upptäcks läckage från ensilagestukan. Stukan har
anlagts på asfalt i närheten av ladugården och den har kanter av betong, men
pressaftsbrunnen är full och har läckt ut i omgivningen. Stukan ligger alldeles
invid en å där växtligheten har gulnat. Försummelsens verkningar riktar sig
mot den närmaste omgivningen. Försummelsen kan avhjälpas genom att se till
att pressaftsbrunnen töms i tid. Bedömning av försummelsen: omfattning 3,
allvar 5, varaktighet 3  helhetsbedömning 5 %
2.4 Gödselmedel har använts i enlighet med 10 och 11 § i förordning 1250/2014.
På gården kontrolleras att gödselmedel har spridits så att det inte sker någon
avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. På
sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av
stallgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom
placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska
gödselfabrikat som sprids på lutande delar av ett åkerskifte ska bearbetas in i
jorden inom tolv timmar från spridningen. I Stödtillämpningens kartavsnitt
finns en nivå för 15 % lutningar.
Det kontrolleras att gödselmedel inte har spridits på snötäckt eller frusen mark
och inte heller på vattenmättad mark. Stallgödsel eller organiska
gödselfabrikat får inte spridas under perioden 1.11–31.3. På åkerskiften där
växttäcket hålls över vintern får stallgödsel och organiska gödselfabrikat från
och med 15.9 spridas endast genom placering, om det inte gäller spridning av
stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten. Stallgödsel som spridits ut
på åkern och organiska gödselfabrikat ska bearbetas in i jorden inom ett dygn
från spridningen, med undantag för spridning över växtbeståndet med
slangspridare eller genom bredsåning.
I de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att genomsnittlig skördenivå,
odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart har beaktats vid gödslingen.
Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska
gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha. De årliga maximala
mängderna lösligt kväve (kg/ha) för olika växter anges i 11 § i förordning
1250/2014. Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året
kontrolleras att mängden har delats upp på minst två omgångar och att tiden
mellan spridningarna är minst två veckor. Från 1.9 får mängden lösligt kväve i
stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara
högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin
helhet som en del av gödslingen av följande gröda. Gödslingsmängderna
beräknas i samband med den dokumentövervakning som utförs under
vinterperioden.
Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig, utom
när det gäller en försummelse som beror på att stallgödsel eller organiska
gödselfabrikat har spridits under tiden 1.11 – 31.3.
Exempel 17:
A) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. På tre skiften vars
areal är sammanlagt 5 ha har spridits stallgödsel motsvarande 200 kg
totalkväve/ha. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3,
varaktighet 1  helhetsbedömning 3 %
B) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. På sex skiften vars
areal är sammanlagt 15 ha har spridits stallgödsel motsvarande 200 kg
totalkväve/ha. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5,
varaktighet 1  helhetsbedömning 5 %
C) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. På ett 0,5 ha stort
skifte har spridits stallgödsel motsvarande 180 kg totalkväve/ha. .
Bedömning av försummelsen: omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0 
tidig varning
D) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. Kommunens
miljömyndighet har besökt gården och konstaterat att det i december
spreds stallgödsel på snötäcket på tre skiften vars sammanlagda areal är 5
ha. Bedömning av försummelsen: uppsåtlig försummelse. Påföljden är i
regel 20 %, men beroende på hur försummelsen bedöms kan påföljden
varierna mellan 15 – 100 %.
2.5 Det finns en gällande stallgödselanalys av alla stallgödselslag som uppkommer i
mängder över 25 m3 per år.
Det kontrolleras att det finns en gällande stallgödselanalys av alla
stallgödselslag som uppkommer för lagring på gården i mängder över 25 m³
under ett år. Stallgödselanalysen ska vara i kraft vid kontrolltillfället.
Analysen ska innehålla en bestämning av stallgödselns innehåll av lösligt kväve,
totalkväve och totalfosfor om stallgödselanalysen har utförts 1.4.2015 eller
senare. Om stallgödselanalysen har utförts före 1.4.2015, ska den innehålla en
bestämning av stallgödselns innehåll av totalkväve och lösligt kväve.
Om stallgödselanalys saknas eller stallgödselanalysen är föråldrad antecknas
försummelsen i protokollet. Påföljden är i regel 3 %. Om analysen är föråldrad
med högst ett år kan påföljden vara 1 %.
Tidig varning kan inte användas.
Exempel 18:
A) Gårdens stallgödselanalys hade föråldrats på våren. Försummelsens
verkningar gäller gården i fråga och kan avhjälpas genom att ta ett nytt
prov. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 
helhetsbedömning 1 %
B) Gården har inte alls någon kväveanalys, även om mängden stallgödsel som
uppkommer årligen är över 100 m3. Bedömning av försummelsen:
omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1  helhetsbedömning 3 %
2.7 Övriga iakttagelser.
Kravgrupp 3. Iakttagande av fågeldirektivet168
Iakttagandet av fågeldirektivet kontrolleras på alla gårdar i Mavis tvärvillkorsurval som har
områden som ingår i ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram, skyddsområden enligt
168
SRf 7/2015
24 § i naturvårdslagen 1096/1996, fridlysta områden enligt 25 § eller förekomstplatser för
fågelarter som särskilt ska skyddas enligt 47 § (kraven 3.1–3.3 och 3.6). Om det finns ett
Naturaområde på gårdens marker berörs det av kraven 3.1–3.6. Om det inte finns ovan
nämnda områden på gården sätts ett kryss i punkterna Berör ej gården. Natura-gränserna
på övervakningskartorna ska kontrolleras innan inspektören beger sig till gården.
Skyddsområdena är vanligen utmärkta i terrängen. Alla försummelser av fågeldirektivet
anmäls till NTM-centralens ansvarsområde Miljö och naturresurser.
3.1 På jordbruksmarken på en gård som hör till ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram har det inte vidtagits sådana åtgärder som äventyrar syftet med områdets skydd.
I Finland finns sex riksomfattande naturskyddsprogram (skyddsprogram för
myrar, fågelvatten, åsar, lundar, stränder och gamla skogar). Nya
skyddsområden inrättas på basis av naturskyddsprogrammen
Om det på gårdens jordbruksmark finns områden som ingår i ett av statsrådet
godkänt naturskyddsprogram kontrolleras att åtgärdsbegränsningarna har
följts på området och att syftet med områdets skydd inte har äventyrats.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
3.2 Fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde enligt 24 § i naturvårdslagen
1096/1996 eller för ett område enligt 25 § i naturvårdslagen har följts.
Om det på gården finns anlagda naturskyddsområden eller tidsbundet fridlysta
områden på jordbruksmark kontrolleras att fridlysningsbestämmelserna för
områdena har följts och att det skyddade eller fridlysta området inte har
försämrats betydligt.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
3.3 Andra förekomstplatser som är viktiga i synnerhet för de fågelarter som ska skyddas har
inte försämrats avsevärt.
Om det på gården finns sådana förekomstplatser för fågelarter som särskilt ska
skyddas enligt 47 § i naturvårdslagen 1096/1996, kontrolleras att områdena
inte har försämrats avsevärt.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
3.4 Fågelarter som ligger till grund för valet till nätverket Natura 2000 eller fåglarnas
livsmiljöer har inte försämrats avsevärt.
Kontrolleras att de fågelarter som ligger till grund för skyddet av
Naturaområdet eller fåglarnas livsmiljöer inte har försämrats avsevärt.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
3.5 En anmälan har gjorts till NTM-centralen om åtgärder som avsevärt kan försämra de
naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i nätverket Natura
2000.
Om det har vidtagits åtgärder på ett Naturaområde som ligger på gårdens
jordbruksmark och åtgärderna avsevärt kan försämra områdets naturvärden,
kontrolleras att en anmälan om åtgärden har gjorts till NTM-centralen minst
30 dygn innan åtgärden börjar vidtas.
Om NTM-centralen har förbjudit att åtgärden vidtas eller begränsat den,
kontrolleras att förbudet eller begränsningarna har följts.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
3.6 Övriga iakttagelser
Kravgrupp 4. Iakttagande av habitatdirektivet169
Övervakningen riktar sig mot områden som ingår i ett av statsrådet godkänt
naturskyddsprogram, områden, naturtyper eller arter i Naturaområden enligt 24 § och 25 § i
naturvårdslagen 1096/1996, (bilagorna I och II till habitatdirektivet). Mavi sänder NTMcentralerna uppgifter om gårdarnas förekomster av naturtyper eller arter enligt bilagorna I
och II till habitatdirektivet. Natura-gränserna på övervakningskartorna ska kontrolleras
innan inspektören beger sig till gården. Alla försummelser av habitatdirektivet anmäls till
NTM-centralens ansvarsområde Miljö och naturresurser.
4.1 På gårdens jordbruksmark som hör till ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram
har det inte vidtagits sådana åtgärder som äventyrar syftet med skyddet av området.
Om det på gårdens jordbruksmark finns Naturaområden som ingår i ett av
statsrådet
godkänt
naturskyddsprogram
kontrolleras
att
åtgärdsbegränsningarna har följts på området och att syftet med områdets
skydd inte har äventyrats
169
SRf 7/2015
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
4.2 Fridlysningsbestämmelserna för ett till nätverket Natura 2000 hörande skyddsområde
enligt 24 § i naturvårdslagen 1096/1996 eller för ett område enligt 25 § i naturvårdslagen
har följts.
Om det på gården finns inrättade naturskyddsområden eller tidsbundet
fridlysta
Naturaområden
på
jordbruksmark
kontrolleras
att
fridlysningsbestämmelserna för områdena har följts och att det skyddade eller
fridlysta området inte har försämrats betydligt.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
4.3 Naturtyper som ligger till grund för valet till Natura 2000-område (bilaga I till
habitatdirektivet) har inte försämrats betydligt.
På gården kontrolleras att naturtyper inte har förstörts eller försämrats.
Försummelse kan vara t.ex. en naturtyp enligt bilaga I till habitatdirektivet som
har röjts till åker.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
4.4 Arter som ligger till grund för valet till Natura 2000-område (bilaga II till
habitatdirektivet) har inte försvagats betydligt.
På gården kontrolleras att arter enligt bilaga II till habitatdirektivet som ligger
till grund för valet av Naturaområdet har inte förstörts eller försvagats.
Försummelser kan vara anläggning av gödselstackar på förekomstområden
eller förstörande av förekomstplatser eller flyttning av arter till en annan plats.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
4.5 En anmälan har gjorts till NTM-centralen om åtgärder som avsevärt kan försämra de
naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i nätverket Natura
2000.
Om det har vidtagits åtgärder på ett Naturaområde som ligger på gårdens
jordbruksmark och åtgärderna avsevärt kan försämra områdets naturvärden,
kontrolleras att en anmälan om åtgärden har gjorts till NTM-centralen minst
30 dygn innan åtgärden börjar vidtas.
Om NTM-centralen har förbjudit att åtgärden vidtas eller begränsat den,
kontrolleras att förbudet eller begränsningarna har följts.
I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska
försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan
inte användas.
4.6 Övriga iakttagelser.
Kravgrupp 5. Bevarande av permanent betesmark170
5.1 Om permanent betesmark har ställts om i annan användning har det vid behov ansökts
om förhandsgodkännande för omställningen.
Före gårdsbesöket kontrolleras om gården har haft permanenta betesmarker
år 2014 och om det har skett ändringar i arealerna jämfört med de arealer som
uppgetts år 2015.
På gården kontrolleras om permanenta betesmarker har ställts om i annan
användning och om tillstånd av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har
sökts för omställningen.
Inget tillstånd behövs om
o de permanenta betesmarkerna som anmälts år 2014 har uppgetts som vall år
2015
o jordbrukaren inte ansöker om grundstöd, förgröningsstöd, EU:s stöd till unga
jordbrukare, bidrag för jordbruksgrödor eller EU-djurbidrag år 2015
o skiftet med permanent betesmark har omfattats av något av följande avtal
om miljöspecialstöd, men skiftet har ställts om i annan användning år 2015:
 avtal om anläggning och skötsel av skyddszon, när specialstödsavtal,
permanent betesmark har anmälts som gröda för skiftena
 avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark när specialstödavtal,
permanent betesmark har anmälts som gröda för skiftena
 avtal om naturens och landskapets mångfald när permanenta torrhö-,
ensilage-, färskfoder- och betesvallar eller naturbete och naturäng
eller hagmark eller specialstödsavtal, permanent betesmark har
uppgetts som grödor för skiftena
 avtal om skötsel av vårdbiotop, när naturbete och naturäng eller
hagmark öppen eller specialstödsavtal, permanent betesmark har
uppgetts som gröda för skiftena
 avtal om miljöspecialstöd för prioriterade naturbeten (Åland)
 avtal om miljöspecialstöd för vissa åtgärder på naturbeten (Åland)
170
SRf 25/2015
o den permanenta betesmarken har beskogats på ett sätt som lämpar sig för
miljön
o den permanenta betesmarken har ställts om i annan användning före
8.1.2015
Som försummelse betraktas att jordbrukaren utan tillstånd har ställt om permanent
betesmark i annan användning, till exempel till åker (frånsett de ovan nämnda godtagbara
orsakerna till att tillstånd saknas). I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid
bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning
kan inte användas.
5.2 Villkoren för förhandsgodkännande av permanent betesmark har följts.
Om jordbrukaren har ansökt om förhandsgodkännande för omställning av
permanent betesmark i annan användning, kontrolleras att tillståndsvillkoren
har följts.
Som försummelse kan anses till exempel det att jordbrukaren inte har ställt om
areal
till
permanent
betesmark
i
överensstämmelse
med
förhandsgodkännandet. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid
bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas.
Tidig varning kan inte användas.
ÖVERVAKNINGSKORRIGERINGAR PÅ
KARTAN
19 ATT REGISTRERA MÄTNINGAR AV JORDBRUKSSKIFTEN
Jordbruksskiftenas gränser och arealer, konstaterad gröda samt grödan för diversifiering av grödor
om den är en annan, mätmetoden och det som eventuellt minskar jordbruksskiftets omkrets förs in i
Stödtillämpningen. Också icke stödberättigande områden som observerats förs in. Den
sammanlagda uppmätta arealen av jordbruksskiftena ska vara lika stor som basskiftets uppmätta
areal.
19.1 Måttavvikelser och mätinstrument som används vid övervakningen
Jordbruksskiftenas areal ska vid behov bestämmas med hjälp av digitalt kartmaterial eller GPSutrustning i terrängen171. Måttband får användas endast för kontrollmätningar, till exempel för
mätning av bredden på ett dike, en skyddsremsa eller en väg.
För mätinstrumenten har fastställts olika toleranser, dvs. måttavvikelser, enligt hur exakt
instrumentet är. Måttavvikelsen är antingen positiv eller negativ och avsikten med den är att täcka
171
SRf 712/2015 4 §
fel som beror såväl på mätinstrumentet som på den som utför mätningen. De tillåtna
måttavvikelserna beräknas alltid utifrån den uppmätta arealen med hjälp av omkretsen.
Måttavvikelse används alltid när mätningen utförs i terrängen eller elektroniskt på basis av
terrängobservationer för att bestämma den godtagbara arealen av ett jordbruksskifte.
Måttavvikelsen tillämpas på det anmälda jordbruksskiftet även om det vid övervakningen
konstateras att det på skiftet finns ett icke stödberättigande område, en åkerholme, ett dike eller ett
jordbruksskifte som inte anmälts. Till följd av måttavvikelsen kan det finnas en skillnad mellan
basskiftets areal och summan av de godkända jordbruksskiftena.
Måttavvikelsen får inte tillämpas i följande fall:



vid administrativ övervakning där mätningen har gjorts med hjälp av kartmaterial utan något
besök på platsen.
man har varit tvungen att dela ett basskifte under övervakningen.
på icke stödberättigade arealer som inte har anmälts och som konstaterats vid
övervakningen, t.ex. på områden som tillfälligt inte odlas.
Diken, åkerholmar och andra icke stödberättigande områden inom skiftet räknas inte in i
måttavvikelsen. Ett dike kan inte tas med i omkretsen ens i det fall att dess ena ände
sammanfaller med skiftets yttre gräns.
Måttavvikelsen kan vara en avvikelse som baserar sig på en högst 0,75 meter bred zon när
mätningen utförs på skärmen med hjälp av det nyaste flygfotot. Måttavvikelsen kan dock högst
vara 1,00 ha.172
Måttavvikelsen kan vara en avvikelse som baserar sig på en högst 0,50 meter bred zon när man
mäter med GPS-utrustning. Vid GPS-mätningar får måttavvikelsen dock alltid vara högst 1,00 ha.
Mätning av skiftet med GPS-utrustning registreras i Stödtillämpningen i punkten Skiftet uppmätt
med GPS-utrustning då man gör begäran om korrigering av digitaliseringen.
På motsvarande sätt registreras en uppgift om partiell GPS-mätning av ett skifte i Stödtillämpningen
i punkten Skiftet uppmätts partiellt med GPS-utrustning då man gör begäran om korrigering av
digitaliseringen.
I Stödtillämpningen finns fyra olika mätmetoder, som används som följer:
07 = mätning utan toleranser när det konstateras ett icke stödberättigande jordbruksskifte (också ett
som tillfälligt inte odlas) som inte har anmälts eller när basskiften har delats upp vid
övervakningen.
08 = mätning av hela jordbruksskiftet med GPS-utrustning. Stödtillämpningen räknar ut toleransen
för skiftet (0,50 * omkretsen).
09 = elektronisk mätning på skärmen. Stödtillämpningen räknar ut toleransen för skiftet (0,75 *
omkretsen).
11 = fjärrkartering, mätning med hjälp av satellit- eller flygfoto. Stödtillämpningen räknar ut
toleransen för skiftet (0,75 * omkretsen).
172
SRf 712/2015 5 §
Om skiftet har mätts upp delvis med GPS-utrustning och delvis elektroniskt på skärmen, används den
mätmetod som använts för mätning av största delen av jordbruksskiftets omkrets173.
Mätmetod 11 får år 2015 användas bara av en entreprenör inom fjärrkartering på
övervakningskörningarna 6012.
Följande GPS-utrustning uppfyller den tillräckliga mätnoggrannhet som krävs vid övervakningen:
Topcon GRS-1
Topcon GMS-2
Trimble GeoXT
Trimble GeoXH
Trimble ProXR
Trimble GeoXT6000
Trimble GeoXH6000
Den GPS-utrustning som används vid övervakningen är försedd med antingen korrigering i realtid
eller efterkalkylering. De här metoderna används för att precisera koordinatpunkterna som mätts
med hjälp av satellit. Korrigeringstjänsten baserar sig på basstationer som finns i olika delar av
Finland.
Vid realtidskalkylering får man genast tillgång till de slutliga koordinaterna, medan de slutliga
koordinaterna inom den metod som baserar sig på efterkalkylering blir tillgängliga på kontoret, när
man använder ett särskilt program för efterkalkylering. Efterkalkylering möjliggör ett tillförlitligt
resultat av GPS-mätning också på sådana platser i terrängen (t.ex. skogsbryn) där realtidskorrigering
inte alltid fungerar. Också korrigeringar som gjorts i realtid kan vid behov korrigeras i efterhand. Det
rekommenderas att man som korrigeringstjänst använder VRS-service eller efterkalkylering.
19.2 Fastställande av omkretsen
Omkretsen måste fastställas för varje jordbruksskifte för sig. När jordbruksskiftet ritas är den
omkrets som Stödtillämpningen ger inte alltid den som kan användas för bestämmande av
toleransen. Om det i omkretsen för ett skifte ingår t.ex. en väg, ett dike eller en smal förbuskad
remsa får de inte inräknas i omkretsen. I sådana fall ska den del av omkretsen för ett skifte som inte
kan räknas in i jordbruksskiftets omkrets bestämmas särskilt och föras in i vederbörande punkt i
Stödtillämpningen. Då beaktar Stödtillämpningen automatiskt avdraget när toleransen räknas ut. Av
följande exempelbilder framgår hur omkretsen fastställs i olika fall. Omkretsen ska mätas och
registreras med minst en meters noggrannhet.
173
SRf 712/2015 5 §
Bild 1. Omkretsen mäts enligt skiftets kanter.
Bild 2. Ett vägområde och tomtmark kan godkännas ingå i jordbruksskiftets omkrets när det finns en
byggnad eller ett tydligt område i slutet av vägen. Bara en vändplats duger inte. För skiftena ovan
kan omkretsarna godkännas som sådana.
Bild 3. Basskiftet har ett jordbruksskifte och innanför skiftet finns ett dike som ingår i omkretsen. Ett
dike, en väg, en häck el.dyl. får inte tas med i omkretsen. Dikets etc. omkrets ska mätas separat i
Stödtillämpningen och den minskade längden förs in i vederbörande punkt.
B
A
Bild 4. På samma skifte som på bild 2 finns nu två jordbruksskiften som gränsar till det dike som ingår
i basskiftets omkrets. Jordbruksskiftenas omkrets behöver inte ändras.
A
B
Bild 5. Ett basskifte har två jordbruksskiften. Omkretsen för jordbruksskifte A måste korrigeras
genom att diket tas bort från den, men omkretsen för jordbruksskifte B behöver inte ändras.
Bild 6. På jordbruksskiftets mitt finns en åkerholme eller ett annat jordbruksskifte. Omkretsen för
åkerholmen eller jordbruksskiftet innanför det andra jordbruksskiftet beaktas inte i det omgivande
jordbruksskiftets omkrets. I detta fall behöver omkretsen inte ändras i tillämpningen.
A
B
Bild 7. Basskiftet har två jordbruksskiften. Gränsen ligger vid skogsholmen. Om jordbruksskiftet
gränsar till holmen mäts omkretsen längs holmens yttre kant.
Bild 8. Ett spannmålsskifte på kanterna av ett betskifte, men spannmålsskiftet är U-format.
Spannmålsskiftet mäts som ett U, dvs. den vita linjen tas med i spannmålsskiftets omkrets.
Bild 9. De buskbevuxna tegdikena i anslutning till kantlinjen elimineras ur omkretsen. I bilden har
den rätta omkretsen angetts med en kraftig linje. Den minskade längden förs in i Stödtillämpningen i
vederbörande punkt.
20 BASSKIFTESKORRIGERINGAR
Basskifteskorrigeringarna i fråga om övervakningskörningarna 5164-5167 samt korrigeringar som
eventuellt inte blivit skickade för korrigeringsdigitalisering i slutet av 2014 ska registreras senast
15.6.2015.
Övervakningskorrigeringarna från sommaren 2015 ska färdigställas så att entreprenören senast
15.10.2015 har 40 % av övervakningsmaterialet att digitalisera. Av övervakningskorrigeringarna ska
90 % vara låsta senast 10.12.2015. För de sista 10 % av korrigeringarna finns det tid för registrering
fram till 29.12.2015.
Basskifteskorrigeringarna utförs via Stödtillämpningen.
Korrigeringarna av digitaliseringsfel överförs elektroniskt till entreprenören med funktionen
basskifteskorrigering i Stödtillämpningen. Begäran om korrigering behöver inte skickas separat, utan
de sänds automatiskt i det skede att statusen för begäran om korrigering har ändrats till Klar för
digitalisering i Stödtillämpningen.
Om hela basskiftet har mätts med GPS-utrustning väljs punkten Skiftet uppmätts med GPSutrustning i Stödtillämpningen när man gör begäran om korrigering av digitaliseringen. Om skiftet
har mätts med GPS något tidigare år, men inte i år, kan skiftet inte noteras som uppmätt med GPS
vid övervakningen i år.
Om ett basskifte har mätts upp delvis med GPS (till exempel en skifteskant eller åkerholme som
skuggas av skog) väljs punkten Skiftet uppmätts delvis med GPS-utrustning i Stödtillämpningen när
man gör begäran om korrigering av digitaliseringen.
20.1 Att uppmärksamma vid begäran om korrigering
Alltid innan begäran om korrigering görs måste man kontrollera eventuella felkoder för basskiftet.
I ett uppdateringsområde anger skiftets felkoder följande:




F001 = digitaliseringen av skiftet är godkänd
F002 = skiftets avgränsning har korrigerats vid digitaliseringen
F008 = skiftet kommer att korrigeringsdigitaliseras
F013 = skiftets avgränsning har korrigerats vid uppdateringsdigitaliseringen (vid
digitaliseringen av jordbrukarkorrigeringar).
Skiftets uppdateringsår (2015 eller 2016) har antecknats i övervakningskartans skiftesuppgifter.
Begäran om korrigering av uppdateringsområdets skiften ska alltid göras på ett nytt flygfotografi.
Också digitaliseringen av grannskiftena bör kontrolleras på det nya flygfotot, så att korrigeringen kan
riktas in bättre. Skiftet kan bli föremål för ny övervakning följande vår om gränserna inte passar in i
det nya flygfotot efter korrigeringen.
De följande anvisningarna gäller de vanligaste korrigeringarna för ett basskifte som övervakas. I
övriga fall kan man tillämpa dessa anvisningar till den del det är möjligt och skriva ytterligare
förklaringar till digitaliseraren i punkten för kommentarer i Stödtillämpningens avsnitt Basskifte.
Ytterligare förklaringar bör skrivas alltid när man vill förtydliga begäran om korrigering. Framför
allt när korrigeringen står klart i strid med flygfotot bör en förtydligande kommentar skrivas ner. På
så sätt kan man undvika att korrigeringar returneras i onödan.
Exempel på situationer då ytterligare uppgifter behövs:
 På flygfotot syns på skiftet en byggnad som man vill ta bort, skriv ”Byggnaden är borttagen”.
 I terrängen konstateras att skiftet är stödberättigande åker fastän det finns skog på flygfotot,
som ytterligare information i begäran om korrigering skrivs ”Skiftet har röjts till åker”.
 Om man vill ändra gränstypen utfallsdike ska som ytterligare information ges ett
förtydligande av gränstypens begynnelse- och slutpunkt samt kantgränsen som bör ändras.
Till exempel på åkerns östra kant löper ett utfallsdike längs en del av åkern och där vill man
lägga till gränstypen. Som Tilläggsuppgift skrivs ”Gränstypen Utfallsdike läggs till på en 100
meters sträcka på skiftets östra kant, med början från skiftets sydöstra hörn”.
 GPS-mätning lyckas inte för flygfotot (är till exempel delvis ovanpå en väg). Som
tilläggsuppgift kan man skriva ”Får flyttas bort från vägen, stämmer på annat håll”. I dessa
fall kan digitaliseraren överföra korrigeringen ”som hel”, om det går för sig. Om
korrigeringen på grund av överföringen kommer att överlappa grannskiftena måste den
återställas.
Ändring av basskiftets gränstyp
Om en ändring av gränstypen utfallsdike måste göras för ett basskifte sätts ett meddelande till
digitaliseraren om saken i meddelandefältet. I meddelandet skrivs på vilken av skiftets gränslinjer
och på hur lång sträcka utfallsdikesstrecket måste läggas till eller tas bort. Också streckets
begynnelse- och slutpunkter ska anges.
En väg på vilken det finns en digitaliserad basskiftesgräns.
Vägens gränslinje korrigeras på bägge sidorna av vägen. Korrigera basskiftets gräns på rätt ställe med
korrigeringsverktyget för basskiften.
Korrigeringar av intilliggande skiften
Preciserande uppgifter om korrigering av intilliggande skiften lagras i Stödtillämpningen, i punkten
uppgifter om begäran om korrigering.


Om varje kant av det intilliggande skiftet korrigeras väljer man typen Granne till
övervakningsskiftet, korrigerat i sin helhet.
Om bara skiftenas gemensamma gräns korrigeras väljer man typen Granne till
övervakningsskiftet, korrigerat delvis. Vid uppdateringen kan man då korrigera skiftets
övriga gränser, men man rör inte den redan övervakade gränsen.
Om ändringen av det intilliggande skiftet överstiger mätinstrumentets tolerans ska det intilliggande
skiftets gård registreras på övervakningskörning 6016 och skiftet i fråga övervakas. I så fall måste
NTM-centralen informera det intilliggande skiftets jordbrukare om saken.
Nedanstående lista sammanfattar de viktigaste principerna för elektroniska korrigeringar.
Kom ihåg:
 Areal. Arealen av den basskifteskorrigering som gjorts med Stödtillämpningen är den slutliga
digitaliserade arealen!
 Omkrets. Den omkrets som Stödtillämpningen räknar ut är nödvändigtvis inte rätt. Avlägsna
diken m.fl. områden som på ett ”konstlat” sätt ökar mättoleransen för jordbruksskiftet ur
jordbruksskiftens omkrets.
 Avgränsningen av skiften som omfattas av miljöspecialstöd. Var extra noggrann vid
avgränsningen av dessa skiften, eftersom de digitaliseras att motsvara den angivna arealen.
Fundera alltid på om avgränsningen behöver korrigeras eller om det är fråga om avtalsbrott.
 Korrigeringar som utförs på skiften som inte omfattas av övervakningen. Dessa skiften är
likvärdiga med övervakningskorrigeringarna.
 Kommentar-fältet. Använd fältet enligt behov! Skriv klara och entydiga kommentarer. Kom
ihåg att klar och entydig inte nödvändigtvis betyder kort. Det är inte nödvändigt att skriva till
exempel texten ”gränskorrigering” i fältet, för det är ingen information som behövs.
Däremot är det nödvändigt att till exempel skriva en kommentar, om det med avsikt har
lämnats en liten springa mellan skiftena.
Kom ihåg att digitaliseraren litar på att inspektören i samband med övervakningen har beaktat och
tagit ställning till alla dessa detaljer. Detta oberoende om skiftet har övervakats i fält eller på
kontoret. Digitaliseraren vet inte hur övervakningen har utförts.
21 SKIFTESREGISTERÖVERVAKNING
Korsgranskningarna i skiftesregistret körs i slutet av augusti efter det att jordbrukarnas
ändringskartor har digitaliserats. Dessutom körs en korsgranskning av de arealer som förändrats vid
uppdateringen våren 2015 när uppdateringen är klar. Mavi ger anvisningar om utförandet av
korsgranskningsövervakningar senare i höst.
År 2015 utförs följande korsgranskningar i skiftesregistret:
1) Korsgranskning av arealerna. I korsgranskningen jämförs summan av de jordbruksskiften som
jordbrukaren har uppgett med den senaste digitaliserade arealen.
2) Korsgranskning av skiften som inte är digitaliserade.
3) Korsgranskning av överlappande skiften.
4) Oklara F010- och B009-skiften. F010 = skiftet ser på basis av flygfotot ut att vara något annat än
åker. F010-skiftena märks ut i samband med uppdatering och vid digitalisering av jordbrukarkartor
när jordbrukaren korrigerar ett skifte, men skiftet inte till övriga delar motsvarar flygfotot. Också
övervakade skiften ges beteckningen F010, om övervakningskorrigeringen inte motsvarar det nya
flygfotot. B009 = Skiftets markanvändningsslag är åker i centralregistret, men inte på den ortokarta
som utgör bakgrundsfoto för digitaliseringen.
Korsgranskningskörningar i åkerskiftesregistret:
Körningsnummer
Namn
ÅKERSKIFTE KG (ÖVERLAPPNINGAR) 2015
ÅKERSKIFTE KG (F010/B009) 2015
ÅKERSKIFTE KG (INGEN DIGIT AREAL) 2015
ÅKERSKIFTE KG (AREAL) 2015
ÅKERSKIFTE KG (INGEN DIGIT AREAL) 2015
ÅKERSKIFTE KG (UPPDAT. AREALSKILLNAD))
2015
ÅKERSKIFTE KG (ÖVERLAPPNINGAR)) 2015
ÅKERSKIFTE KG (F010/B009) 2015
Körningstidtabell
augusti
augusti
augusti
augusti
mars 2016
mars 2016
mars 2016
mars 2016
ÖVERVAKNINGSRESULTAT OCH PÅFÖLJDER
22 PÅFÖLJDER AV TVÄRVILLKOR
22.1 Bedömning av försummelser
Försummelserna bedöms i enlighet med situationen på blanketten för bedömning av tvärvillkor eller
på blanketten för bedömning av en ringa försummelse enligt systemet för tidig varning. För var och
en observerad försummelse föreslår inspektören en påföljdsprocent som i regel är 3 %174, men
försummelsen kan minskas till 1 % eller höjas till 5 %. Om inspektören bedömer försummelsen som
en ringa försummelse enligt systemet för tidig varning, skickas ett meddelande om det till
jordbrukaren. För korrigering av försummelsen ges en tidsfrist som i regel är tre månader. Maximalt
kan tid för korrigering ges fram till 30.6 följande år. Om det vid en senare utförd övervakning under
de 3 följande kalenderåren upptäcks att jordbrukaren inte har korrigerat den ringa försummelsen,
får jordbrukaren en minst 1 % påföljd för det ursprungliga observationsåret och en påföljd på grund
av upprepad försummelse för året då den förnyade kontrollen gjordes. En ringa försummelse som
avhjälpts under kontrollen antecknas i protokollet vara i ordning.
174
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 39
Koordinatorn för tvärvillkor fastställer den slutliga påföljdsprocenten när alla övervakningar av
tvärvillkor för övervakningsåret är utförda. Antalet försummelser, om försummelser har observerats
på flera villkorsområden samt om försummelserna varit upprepade och/eller uppsåtliga inverkar på
den slutliga påföljden.
Om det vid kontrollen observeras flera försummelser av samma villkorsområde, men inte enda av
dem är upprepad, betraktas försummelserna som en enda försummelse. Påföljden för
villkorsområdet blir då den högsta påföljdsprocent som föreslagits för en enskild försummelse.
Om det observeras försummelser av olika villkorsområden fastställs en påföljdsprocent separat för
vart och ett villkorsområde. Påföljderna för de olika villkorsområdena räknas samman. Om det inte
är frågan om en upprepad eller uppsåtlig försummelse kan påföljden dock vara högst 5 %.
Om en försummelse av samma författning eller krav som åren 2013 och 2014 observeras på gården
är det frågan om en upprepad försummelse. Den påföljdsprocent som givits gången innan
multipliceras då med tre. När en försummelse upprepas för första gången bedömer inspektören om
situationen har förvärrats eller förbättrats och slår utifrån det fast en påföljdsprocent som
multipliceras med tre. Om en bedömning inte kan utföras på grund av att beskrivningen är bristfällig
multipliceras den påföljd som gavs gången innan med tre. Om en redan upprepad försummelse
observeras på nytt senare multipliceras påföljdsprocenten för den föregående försummelsen med
tre. Avdraget kan dock vara maximalt 15 %. När 15 % -avdraget uppnås skickar koordinatorn för
tvärvillkor ett anmärkningsbrev till jordbrukaren. Om jordbrukaren efter att ha fått
anmärkningsbrevet bryter mot samma bestämmelse eller krav betraktas försummelsen som
uppsåtlig. Då kan påföljden av försummelsen vara 15 – 100 %.
Om en upprepad försummelse observeras tillsammans med någon annan försummelse eller med
någon annan upprepad försummelse räknas påföljdsprocenterna ihop. Avdraget kan dock vara högst
15 %.
En försummelse kan anses vara uppsåtlig, när stödtagaren bryter mot bestämmelserna om
tvärvillkor så att avsikten är att överträda tvärvillkorsbestämmelserna antingen genom aktiv
handling eller medveten underlåtenhet.
Vid bedömningen av försummelsens uppsåtlighet
(http://curia.europa.eu/juris/celex.jsf?celex) beaktas.
ska
EU-domstolens
fall
C-396/12
Enligt EU-domstolen ska begreppet uppsåtlig överträdelse tolkas så att uppsåtlighet förutsätter att
stödtagaren bryter mot bestämmelserna om tvärvillkor antingen så att avsikten är att överträda
dessa bestämmelser eller så att han eller hon inte har detta som mål, men godtar möjligheten att
dylik överträdelse kan ske.
Påföljden av en uppsåtlig överträdelse påverkas av om överträdelsen är upprepad samt
överträdelsens omfattning, allvar och varaktighet.
I fråga om uppsåtliga försummelser upprättas alltid till stöd för observationsprotokollet en
separat promemoria där försummelsen beskrivs i detalj.
I bilagan till anvisningarna om ifyllande och registrering av observationsprotokollet för tvärvillkor och
blanketten för bedömning av försummelser ingår exempel på hur påföljdsprocenten räknas ut. På
framsidan till blanketten för bedömning av försummelser skriver inspektören den påföljdsprocent
för tvärvillkor som orsakats av den aktuella övervakningen. Den slutliga påföljdsprocenten kan ändå
vara en annan än den som föreslagits på bedömningsblanketten, om det under övervakningsåret
upptäcks andra överträdelser av tvärvillkor på gården eller om koordinatorn ändrar den
påföljdsprocent som inspektören föreslagit.
Vid bedömning av en försummelse ska man beakta jordbrukarens eventuella force majeure eller
exceptionella omständigheter. Inget avdrag görs i fråga om tvärvillkoren, om överträdelsen beror på
force majeure eller exceptionella omständigheter175. Jordbrukaren ska skriftligen underrätta den
behöriga myndigheten (t.ex. samarbetsområdets landsbygdsnäringsmyndighet) om force majeure
och exceptionella omständigheter inom 15 arbetsdagar från det att han eller hon har upptäckt
situationen eller kunnat göra anmälan.
22.2 Hörande av jordbrukaren i fall av försummelse
Jordbrukaren ska höras med anledning av de upptäckta försummelserna och föreslagna
påföljdsprocenterna om det i samband med gårdsbesöket upptäcks att tvärvillkor har
försummats. NTM-centralens koordinator hör dessutom jordbrukaren i de fall där
koordinatorn ämnar höja den föreslagna påföljdsprocenten.
Landsbygdsverket har sammanställt brev om hörande som gäller urvalskontroll, utvidgad
övervakning, administrativ kontroll och ID-övervakning. Breven om hörande och bilagan till brevet
om hörande kan skrivas ut från Aitta. Brevet om hörande och bilagan till det skickas till gården
samtidigt som observationsprotokollet och blanketten för bedömning av försummelser skickas till
jordbrukaren. Om brevet om hörande har skickats per post anses mottagaren har fått del av saken
den sjunde dagen efter det att brevet skickades.
För hörandet reserveras minst 2 veckor. Genmälet till brevet om hörande riktas till inspektören.
Jordbrukarens underlåtelse att lämna ett genmäle är inget hinder för behandlingen av ärendet.
Brevet om hörande kompletteras med
-
jordbrukarens namn och adress samt datum för brevet
det datum då genmälet senast ska skickas in
adressen till den NTM-central dit genmälet skickas
kontaktuppgifterna till den som lämnat tilläggsuppgifterna, i praktiken den som utfört
kontrollen
i samband med utvidgade övervakningar antecknas vilken tidigare kontroll som ligger till
grund för utvidgningen och i samband med administrativ kontroll antecknas vem som utfört
kontrollen och när.
Vid fall av försummelse kan övervakningen registreras som slutförd i tillämpningen först när ett
eventuellt genmäle till brevet om hörande har anlänt.
22.3 Slutligt protokoll
De påföljder som orsakas gården till följd av försummelser som konstaterats vid övervakningen
framgår först efter det att alla övervakningar av tvärvillkor har slutförts. Den påföljdsprocentsats
som koordinatorn fastställt meddelas gården i det slutliga protokollet i slutet av 2015 eller senast i
början av 2016.
175
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 9
NTM-centralens koordinator sammanställer alla resultat från de övervakningar av tvärvillkor som
utförts på gården, fastställer påföljdsprocenten och skriver ut det slutliga protokollet åt gården.
Närmare anvisningar om hur det slutliga protokollet upprättas ges i anvisningarna till koordinatorn i
slutet av 2015.
23 PÅFÖLJDER AV AREALFEL 176
Påföljderna av arealfel gäller inte förgröningsstödet. De påföljder med anledning av arealfel som
beskrivs i detta kapitel gäller inte förgröningsstödet, utan påföljderna för förgröningsstödet beskrivs
i kapitel 20.
De vid övervakningen godkända jordbruksskiftesarealerna adderas växtartsgruppsvis eller
stödtypsvis. Närmare information om växtartsgrupperna ges i avsnitt 25.1. Skillnaden mellan den
anmälda och den godkända arealen jämförs med den godkända arealen. Om den areal som godkänts
vid övervakningen är större än den areal som jordbrukaren uppgett, utbetalas stödet enligt den areal
jordbrukaren uppgett. Om växtartsgruppen innehåller växter på olika stödnivåer, görs avgränsningen
på den ansökta stödsumman177.
Om de anmälda stödrättigheterna och den anmälda arealen avviker sinsemellan beräknas
arealskillnaden enligt det lägre antalet. Inom grundstödet riktar sig en sanktion med anledning av
arealfel mot det stöd som ska betalas. För grundstödets del räknas påföljderna på gårdsnivå samman
i fråga om olika stödregioner. Stödrättigheterna i olika stödregioner begränsar utbetalningen, och
arealkompensation används inte mellan regionerna.
I tabellen nedan anges hur arealpåföljderna fastställs inom olika växtartsgrupper eller stödtyper.
Som ansökt areal inom grundstödet används antingen antalet stödrättigheter eller den anmälda
arealen i enlighet med vilken av dem som är lägre. Stödet beskärs inte alls om skillnaden är högst
0,10 ha178.
Tabell 32:
Stödsystem
Grundstöd
Konstaterat över det anmälda
fastställs till det ansökta
skillnad ≤ 3 % eller ≤ 2 ha
Beskärning av stödet
Stöd till unga jordbrukare (EU)*
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Bidrag för jordbruksgrödor
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Kompensationsersättning
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Förhöjning av komp.ersättningen
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Miljöersättning
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Ekologisk produktion
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Nordligt hektarstöd
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Allmänt hektarstöd
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Stöd till unga jordbrukare
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Nationellt stöd för sockerbeta
fastställs till det ansökta
Beskärning av stödet
Stödsystem
3 % eller 2 ha < skillnad ≤ 20 %
Grundstöd
Det godkända - 2 * skillnaden
20 % < skillnad ≤ 50 %
Stöd betalas inte
176
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 19, Lag1559/2001 18 §
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 17
178
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 18, SRf 444/2015 18 §
177
skillnad > 50 %
Stöd betalas inte
Stöd till unga jordbrukare (EU)*
Det godkända - 2 * skillnaden
Stöd betalas inte
Stöd betalas inte
Bidrag för jordbruksgrödor
Det godkända - 2 * skillnaden
Stöd betalas inte
Stöd betalas inte
Kompensationsersättning
Det godkända - 2 * skillnaden
Stöd betalas inte
Stöd betalas inte
Förhöjning av komp.ersättningen
Det godkända - 2 * skillnaden
Stöd betalas inte
Stöd betalas inte
Miljöersättning
Det godkända - 2 * skillnaden
Stöd betalas inte
Stöd betalas inte
Ekologisk produktion
Det godkända - 2 * skillnaden
Stöd betalas inte
Stöd betalas inte
Det godkända – skillnaden
Det godkända
skillnaden
Det godkända
skillnaden
Det godkända
skillnaden
Det godkända
skillnaden
Nordligt hektarstöd
Det godkända – skillnaden
Allmänt hektarstöd
Det godkända – skillnaden
Stöd till unga jordbrukare
Det godkända – skillnaden
Nationellt stöd för sockerbeta
-
2
* Stöd betalas inte
-
2
* Stöd betalas inte
-
2
* Stöd betalas inte
-
2
* Stöd betalas inte
* EU-stödet till unga jordbrukare blir föremål för arealpåföljd endast om gårdens godkända areal är
mindre än 90 ha efter det att grundstödets övervakningsresultat har räknats ut. Vid uträknandet av
sanktioner begränsas den ansökta arealen till högst 90 hektar.
Stöd som helt eller delvis finansieras av EU
Om skillnaden mellan den areal som anmälts växtartsgruppsvis eller stödtypsvis och den areal som
godkänts vid övervakningen utgör högst 3 % av den godkända arealen, men dock högst 2 ha, betalas
stödet enligt den vid övervakningen godkända arealen.
Om skillnaden mellan den areal som anmälts växtartsgruppsvis och den areal som godkänts är mer
än 3 % av den godkända arealen eller mer än 2 ha, men högst 20 %, dras den dubbla konstaterade
överskridningen av från det stöd som betalas för den godkända arealen, dvs. det föranleder
sanktion.
Om arealskillnaden är större än 20 % betalas det av EU helt eller delvis finansierade stödet inte för
växtartsgruppen i fråga.
Dessutom, om arealfelen överstiger 50 % i fråga om stöd som helt eller delvis finansieras av EU
påförs jordbrukaren en ytterligare påföljd. Den är lika stor som det stödbelopp som motsvarar den
konstaterade arealskillnaden. Denna ytterligare påföljd dras av från de EU-direktstöd och
delfinansierade stöd som kommer till betalning under de 3 påföljande åren.
Exempel 19:
En jordbrukare har ansökt om grundstöd för 100 hektar och vid övervakningen
godkänns bara 40 hektar. Jordbrukaren går miste om hela grundstödet för året i
fråga. Dessutom återkrävs grundstödet för 60 hektar av honom från de EU-direktstöd
och delfinansierade stöd som kommer till betalning under de tre följande åren.
Nationella stöd
Om, vid övervakning av de nationella stöden enligt stödtyp, skillnaden mellan den anmälda och den
godkända arealen i förhållande till den godkända arealen är högst 3 %, men inte mer än 2 ha, betalas
stödet på basis av den vid övervakningen godkända arealen.179
Om, vid övervakning av de nationella stöden enligt stödtyp, skillnaden mellan den anmälda och den
godkända arealen i förhållande till den godkända arealen inom en växtartsgrupp är större än 3 % eller
179
SRf 444/2015 18 §
över 2 ha men högst 20 %, leder det till att den konstaterade överskridningen dras av från den
godkända arealen.
Om arealfelet i fråga om någon stödtyp inom de nationella stöden är större än 20 %, men högst 50 %
av den godkända arealen, dras den dubbla arealskillnaden av från den godkända arealen Om
arealfelet är större än 50 % betalas inget nationellt stöd.
Övervakningsresultat
Stödtillämpningen räknar ut övervakningsresultatet automatiskt, och därför behöver det inte sparas
separat.
Övervakningsresultatet för specialstödsavtal från tidigare programperioder måste sparas i gamla
Stödtillämpningen på samma sätt som förr. Anvisningar om registrering av övervakningsresultatet
finns i övervakningsanvisningarna för 2014, sida 152.
24 PÅFÖLJDER AV FÖRGRÖNINGEN
Minskningarna av förgröningsstödet riktar sig bara mot förgröningsstödet åren 2015 och 2016.
Kalkyleringen minskar förgröningsstödet om kraven inte uppfylls. Vid övervakningen behöver
påföljderna inte räknas ut.
Inom förgröningsstöd bildas växtslagsgrupperna på följande sätt180:
a)
b)
c)
d)
Diversifieringsgrödor
Natura-gräsmarker
Permanent gräsmark som inte är Natura-gräsmark
Ekologisk fokusareal
Administrativa påföljder börjar tillämpas från och med 2017 och då kan jordbrukaren förutom att gå
miste om förgröningsstödet också påföras påföljder för andra direktstöd. På Landsbygdsverkets
webbplats finns en räknare med vilken man kan räkna ut gårdens belopp av förgröningsstöd och hur
försummelserna påverkar stödet. Det finns separata räknare för AB-regionen och C-regionen
(www.mavi.fi).
Diversifiering av grödor
När påföljden räknas ut beaktas gårdens åkerareal och därför tas arealen med permanenta grödor
eller permanenta gräsmarker inte med när man räknar ut påföljderna av försummelser av
diversifiering av grödor. Inte heller ekologiska arealer beaktas vid uträkningen av påföljder, om
gården använder sig av ekoundantaget. Växtkoderna 9101 (20-årigt specialstödsavtal, åker) och
9620 (areal som tillfälligt inte odlas) räknas in i gårdens åkerareal, fastän de inte räknas som
diversifieringsgrödor. Om kravet inte iakttas, avdras från den areal som ligger till grund för
beräkningen av förgröningsstödet den areal där villkoret inte iakttagits.
Förgröningsstödet minskas om
a) huvudgrödan utgör mer än 75 % av åkerarealen (AB- och C-regionen) eller de två
huvudgrödorna mer än 95 % av åkerarealen (AB-regionen)
180
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 22
𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑡𝑖𝑔𝑒𝑟 𝑚𝑎𝑥𝑖𝑚𝑖𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎)
×
𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 𝑓ö𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑔𝑟ö𝑑𝑜𝑟 (ℎ𝑎)
50 % 𝑎𝑣 å𝑘𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎)
b) huvudgrödan utgör mer än 75 % av åkerarealen och de två huvudgrödorna mer än 95 % av
åkerarealen (AB-regionen)
𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑡𝑖𝑔𝑒𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 75 % (ℎ𝑎)
𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑡𝑖𝑔𝑒𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 95 % (ℎ𝑎)
{(𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 𝑓ö𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑔𝑟ö𝑑𝑜𝑟 (25 %) (ℎ𝑎)) + (𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 𝑓ö𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑔𝑟ö𝑑𝑜𝑟 (5%) (ℎ𝑎))} ×
50 % 𝑎𝑣 å𝑘𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎)
Permanenta gräsmarker
Gårdens förgröningsstöd minskas, om gården har plöjt in permanenta gräsmarker på ett
Naturaområde eller tagit dem i annat bruk (AB- och C-regionen). Vid kalkyleringen beaktas gårdens
jordbruksmark (åkerareal, permanenta grödor och permanenta gräsmarker).
Minskning av förgröningsstödet
𝑗𝑜𝑟𝑑𝑏𝑟𝑢𝑘𝑠𝑚𝑎𝑟𝑘𝑒𝑛𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 (ℎ𝑎)– 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 𝑝𝑒𝑟𝑚𝑎𝑛𝑒𝑛𝑡 𝑔𝑟ä𝑠𝑚𝑎𝑟𝑘 𝑑ä𝑟 𝑘𝑟𝑎𝑣𝑒𝑛 𝑖𝑛𝑡𝑒 ℎ𝑎𝑟 𝑓ö𝑙𝑗𝑡𝑠 (ℎ𝑎)
Ekologisk fokusareal (Nyland, Egentliga Finland och Åland)
Om gården inte har uppgett tillräckligt med ekologisk fokusareal, eller om den anmälda arealen inte
uppfyller kraven för ekologisk fokusareal, minskas gårdens förgröningsstöd. Vid kalkyleringen
beaktas gårdens åkerareal.
Minskning av förgröningsstödet
𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑠𝑎𝑘𝑛𝑎𝑠 𝑓𝑟å𝑛 𝑑𝑒𝑛 𝑒𝑘𝑜𝑙𝑜𝑔𝑖𝑠𝑘𝑎 𝑓𝑜𝑘𝑢𝑠𝑎𝑟𝑒𝑎 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 (ℎ𝑎)
×
𝑒𝑘𝑜𝑙𝑜𝑔𝑖𝑠𝑘 𝑓𝑜𝑘𝑢𝑠𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 (ℎ𝑎)
50 % 𝑎𝑣 å𝑘𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎)
25 PÅFÖLJDER FÖR MILJÖERSÄTTNINGEN
25.1 Påföljder av basnivån
I åtgärdernas basnivåer ingår både krav som gäller hela gården och skiftesspecifika krav. Basnivåns
krav för hela gården har sammanställts i tabell 33. I tabellen anges också den påföljd som en
överträdelse av basnivåns krav orsakar.181 Påföljden hänför sig till den åtgärd som nämns efter
kravet. Man måste beakta att minimikraven också ingår i basnivån. En gårdsspecifik påföljd av
basnivån kan ändras i de gårdsspecifika observationerna om det finns goda motiveringar till
ändringen. Motiveringarna ska noteras i Stödtillämpningen.
Tabell 33. Påföljderna av basnivåns gårdsspecifika krav.
Bansivåns krav
Påföljds-%
Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning
20
(BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)
En begagnad spruta är testad och en ny spruta uppfyller villkoren
20
(BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)
181
SRf 712/2015 20 §
Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på
20
gården (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)
Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på
20
gården (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)
Det finns en gällande stallgödselanalys av alla stallgödselslag som
10
uppkommer i mängder över 25 m3 om året (BAN)
De skiftesvisa kraven för basnivån kontrolleras och lagras i Stödtillämpningen per skifte. I
Stödtillämpningen lagras en brist för det villkor som inte har följts på skiftet. På basis av utförda
observationer räknar Stödtillämpningen ut på hur stor areal ett bestämt villkor inte har följts och på
hur stor areal villkoret borde ha följts. Utifrån det kan man räkna ut den procentandel med vilken
ersättningen för BAN eller den skiftesspecifika åtgärden minskas i enlighet med tabell 34.182 Denna
tabell tillämpas också på påföljderna av miljöavtalens krav för basnivån.
Tabell 34. Påföljdsprocenter för skiftesspecifika krav för basnivån.
%-andel av arealen
< 20
20–50
50–80
> 80
Påföljdsprocent för
basnivån
10
30
60
100
Inom BAN, miljövårdsvallar och åkernaturens mångfald är kraven enligt basnivån en minst 1 meter
bred ren invid utfallsdiken och vattendrag. Till skillnad från tabell 34 påförs gården om en ren saknas
en påföljdsprocent som är högst 10 procent, även om alla gårdens skiften skulle sakna denna ren.
För brister som gäller renar ges alltså en påföljd mellan 1-10 procent, och som inspektören själv ska
fastställa från fall till fall.
Påföljden för basnivån hänförs till den åtgärd för vilken en överträdelse av basnivåns krav har
konstaterats. Om åtgärden har flera växtartsgrupper hänförs påföljden av basnivån i samma
omfattning till dem alla. Påföljdsprocenterna för basnivån och BAN räknas samman, om
överträdelser konstateras i villkoren för vardera. Basnivåns påföljdsprocenter kan ändras i de
gårdsspecifika observationerna.
Påföljdsprocenten enligt basnivån måste bedömas i synnerhet om det på samma skiften konstateras
brister i flera krav för basnivån. Då måste påföljdsprocenten höjas och vid behov ska hela
ersättningen avslås. Kalkyleringen beaktar vid uträkningen av påföljden endast en försummelser av
basnivåns krav per skifte.
Kraven för basnivån är oftast tvärvillkorskrav och överträdelse orsakar därför nästan alltid också en
tvärvillkorspåföljd.
Exempel 20
På gården konstateras överträdelser av basnivåns villkor i enlighet med tabell 35. Alla villkor
konstateras i basnivån för BAN.
182
SRf 712/2015 23 §
Tabell 35. Konstaterade överträdelser av basnivån.
Skiftets
namn
Areal
(ha)
A
B
C
D
X
Y
Z
0,40
1,50
5,50
0,45
2,50
10,40
4,00
Ersättning
sberättiga
nde
x
x
x
x
x
x
Överträdelse i fråga om
basnivån
ja
ja
nej
nej
nej
ja
nej
Hela gårdens areal är 24,75 hektar. I basnivån finns brister på 12,3 hektar vilket är 49,7 % av gårdens
areal. Påföljden är 25 % för ersättningen för BAN.
25.2 Påföljder av balanserad användning av näringsämnen
När påföljden med anledning av BAN slås fast ska man bedöma överträdelsens allvar, omfattning,
varaktighet, upprepning och retroaktivitet.183
Överträdelsens allvar beror framför allt på hur betydelsefulla följderna av överträdelsen är med
beaktande av de mål som de försummade förbindelserna eller förpliktelserna avsåg att uppnå.
Allvaret har beaktats i det att följderna av BAN i fråga om odlingsplan, markkartering, skiftesvisa
anteckningar och skyddsremsor bygger på kravens betydelse när det gäller att uppnå målen för
miljöersättningen. En kostnadsbaserad fördelning används inte, eftersom betoningen där skulle gälla
annat än uppnåendet av målen.
Ersättningen för miljöersättningens BAN har i tabell 36 delats in i olika delar på basis av kravets
betydelse. Den återstående 10 % fördelas mellan kvalitetstestet för åkerjord och utbildningsdagen.
Tabell 36. Ersättningen för BAN indelad i %-andelar på basis av kravets betydelse.
Krav
Bedömning
av
kravets
betydelse (%-andel)
Odlingsplan
20
Skiftesvisa anteckningar
25
Markkartering
25
Skyddsremsa
20
När påföljden av kraven i tabellen räknas ut minskas bara kravets procentandel från ersättningen för
BAN, dvs. påföljden riktas inte direkt mot hela ersättningen för BAN. Till exempel, om alla
markkarteringar saknas på gården är minskningen maximalt 25 % av ersättningen för BAN.
183
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 35
Överträdelsens omfattning beror i synnerhet på hur överträdelsen inverkar på hela åtgärden.
Åtgärden avser den miljöersättningshelhet som jordbrukaren har ansökt om. Ställning till
omfattningen tas genom att man för något bestämt krav räknar ut den areal där villkoret inte har
följts eller för skyddsremsans del längden. På så sätt kan man räkna ut den relativa procentandelen
för minskning av BAN:s procentandel. På ju större areal eller längd villkoret inte har följts, desto
större är minskningen.
Varaktigheten beror framför allt på längden på den tidsperiod under vilken försummelsens
verkningar fortgår, eller på möjligheterna att få dessa verkningar att upphöra med rimliga medel.
Varaktigheten beaktas så att inspektören vid behov själv kan höja eller sänka påföljdsprocenten i de
Gårdsspecifika observationerna.
Upprepningen beror på om det vid övervakning under de fyra föregående åren har konstaterats
överträdelser i fråga om samma stödtagare och samma åtgärd eller åtgärdstyp. Upprepningen
bedöms för brister som gäller markkarteringar, odlingsplaner, skiftesvisa anteckningar och
skyddsremsor år 2015. En eventuell upprepning ska utredas genom att kontrollera gårdens tidigare
övervakningar och om det har getts påföljder med anledning av samma sak vid tidigare
övervakningar.
En anmärkning som getts för samma krav vid en tidigare övervakning förorsakar upprepning för år
2015.
Om överträdelsen är upprepad fördubblas påföljden för 2015. Den påföljdsprocent som räknats ut
på basis av arealen eller skyddsremsans längd och kravets relativa andel multipliceras alltså med två.
Ambitionen är att implementera upprepningen i Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer,
men vid behov ska inspektören själv beakta upprepningen genom att multiplicera påföljdsprocenten
med två i de gårdsspecifika observationerna.
Det finns ingen retroaktiv påföljd inom miljöersättningen år 2015, eftersom de retroaktiva
påföljderna alltid utsträcks till förbindelseperiodens början. För alla som ansöker om miljöersättning
börjar den nya förbindelsen år 2015.
Ersättningen förvägras eller återtas i sin helhet om det enligt en allmän bedömning som grundar sig
på omfattning, allvar och varaktighet är frågan om en allvarlig överträdelse. Dessutom utesluts
stödtagaren från stöd som betalas för samma åtgärd eller åtgärdstyp det kalenderår då
observationen gjordes och de följande kalenderåren.
Det är frågan om en allvarlig försummelse bl.a. om jordbrukaren medvetet har underlåtit att följa
stödvillkoren och överträdelsen har utbredda skadliga verkningar. Vid bedömningen av en allvarlig
överträdelse måste man beakta målen för en viss åtgärd i förhållande till den konstaterade
överträdelsen. NTM-centralen ska kunna bevisa att jordbrukaren medvetet har underlåtit att följa
stödvillkoren. Som bevis räcker det till exempel att jordbrukaren under föregående övervakningar
redan har en konstaterad överträdelse av den aktuella omständigheten och att jordbrukaren inte har
ändrat sitt agerande och överträdelsen har orsakat eller håller på att orsaka klara miljöolägenheter.
Närmare information om påföljderna av BAN:s olika krav ges nedan.
Odlingsplan
Påföljderna av odlingsplanen baseras i likhet med markkarteringarna och de skiftesvisa
anteckningarna på arealen. På gården kontrolleras villkoren per jordbruksskifte. På gården antecknas
observationerna på en checklista på papper och registreras därifrån i Stödtillämpningen.
Efter det att observationerna från gården har registrerats räknar Stödtillämpningen automatiskt
samman arealerna av alla de skiften som borde haft odlingsplaner. Dessutom adderas arealerna av
de skiften som saknar odlingsplan. På basis av dessa arealer räknar man ut den relativa andelen för
minskning av procentandelen för BAN:s odlingsplan. Odlingsplanens andel av ersättningen för
balanserad användning av näringsämnen är 20 %. Om det på gården saknas odlingsplan för 40 % av
arealen, sänks ersättningen med 8 % (0,2 x 0,4 = 0,08). Om det på gården konstateras brister i flera
krav adderas de påföljdsprocenter som räknats ut för de olika kraven.
Inspektören har själv möjlighet att ändra den påföljdsprocent som räknats ut via arealen efter att ha
bedömt bristens allvar och varaktighet. Den uträknade påföljdsprocenten kan sänkas om det finns
förmildrande faktorer eller höjas om bristerna är allvarligare än normalt. När inspektören ändrar en
påföljdsprocent som räknats ut via arealen tvingar Stödtillämpningen honom eller henne att skriva
en motivering för ändringen. Observationerna görs på skiftesnivå, men den kalkylerade
påföljdsprocenten för ett visst krav anges i de gårdsspecifika observationerna.
Exempel 21
På gården konstateras brister i odlingsplanerna i enlighet med tabell 37.
Tabell 37. Konstaterade överträdelser som rör odlingsplaner.
Skiftet
s
namn
A
B
C
D
X
Y
Z
Areal (ha)
0,40
1,50
5,50
0,45
2,50
10,40
4,00
Ersättning
sberättiga
nde
x
x
x
x
x
x
Odlingsplanerna
enligt villkoren
ja
ja
nej
nej
nej
ja
nej
Areal för vilken
odlingsplan har
uppgjorts
0,40
1,50
0
0
0
10,40
0
Odlingsplan ska uppgöras för gårdens alla skiften vilket innebär att odlingsplan krävs för 24,75
hektar. Odlingsplan saknas för sammanlagt 12,45 hektar vilket utgör cirka 50 % av gårdens hela
areal. Påföljden är en minskning om 10 % av stödet för BAN (0,50 x 0,20).
Skiftesvisa anteckningar
Påföljderna av skiftesvisa anteckningar bestäms redan i samband med åkerövervakningen, om
jordbrukaren inte kan visa upp några som helst uppgifter som anknyter till anteckningarna. I
samband med att påföljden ges måste man bedöma upprepningen genom att kontrollera gårdens
övervakningsresultat från de fyra tidigare åren.
I de gårdsspecifika observationerna i Stödtillämpningen noteras en brist i punkten Jordbrukaren har
börjat föra skiftesvisa anteckningar och Stödtillämpningen räknar ut gårdens maximala påföljd med
anledning av skiftesvisa anteckningar
Markkarteringar
Påföljderna med anledning av markkarteringar bestäms redan i samband med åkerövervakningen
om markkarteringarna saknas helt och hållet eller om samtliga är föråldrade. Andra påföljder som
hör samman med markkarteringar bedöms och påförs i samband med dokumentkontrollen vintertid.
I samband med att påföljden ges måste man bedöma upprepningen genom att kontrollera gårdens
övervakningsresultat från de fyra tidigare åren.
I stödtillämpningens gårdsspecifika observationer noteras en brist i punkten Gården har gällande
markkarteringar och Stödtillämpningen räknar ut gårdens maximala påföljd med anledning av
markkarteringar. Den uträknade påföljdsprocenten multipliceras med två om överträdelsen är
upprepad.
Skyddsremsor
Påföljden med anledning av brister i skyddsremsor beräknas med användning av mängden krävda
och konstaterade skyddsremsor.
Att skyddsremsan uppfyller villkoren kontrolleras per jordbruksskifte på gården. På checklistan
antecknas för vart och ett skifte om skyddsremsan uppfyller villkoren eller om skyddsremsa inte
krävs. Mängden krävda och konstaterade skyddsremsor för en gård måste mätas för gårdens alla
skiften i terrängen eller på kartan, om det konstateras brister i skyddsremsan på något skifte.
Mätresultaten registreras på en separat bilaga varifrån den uträknade påföljdsprocenten för
skyddsremsorna överförs till Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer. Om skyddsremsan är
för smal uppfyller den inte villkoren, och förkastas när påföljden räknas ut. I de skiftesspecifika
observationerna kan saken ändå beaktas som en förmildrande faktor och påföljdsprocenten sänkas.
Utöver de förmildrande faktorerna ska man i samband med att påföljden ges beakta upprepningen
genom att kontrollera gårdens övervakningsresultat från de fyra tidigare åren.
Påföljden med anledning av skyddsremsor fås genom att räkna ihop alla konstaterade skyddsremsor
och jämföra summan med mängden krävda skyddsremsor. Från kalkylen får man påföljdsprocenten
för skyddsremsor som registreras i Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer. Med den
erhållna påföljdsprocenten minskas procentandelen för skyddsremsor inom BAN (20 %). Det är
möjligt att själv ändra den kalkylerade påföljdsprocenten i de gårdsspecifika observationerna.
Det finns orsak att ända påföljdsprocenten t.ex. i de fall där gårdens areal är stor och gården har litet
behov av skyddsremsor. Då kan den kalkylerade påföljdsprocenten vara alltför stor i förhållande till
bristens verkliga allvar. Påföljden kan vara för stor också om det på gården konstateras lindriga
brister i skyddsremsorna. En sådan situation är till exempel om skyddsremsan är i medeltal två meter
bred på en del av skiftena. Skyddsremsan uppfyller inte villkoren men bristen är lindrig.
Nedan i exempel 22 belyses kalkyleringen av skyddsremsor.
Exempel 22.
På gården har konstaterats brister i skyddsremsorna enligt tabell 38.
Tabell 38. Konstaterade överträdelser av skyddsremsor.
Skiftets
namn
Areal
(ha)
A
B
C
D
X
Y
Z
0,40
1,50
5,50
0,45
2,50
10,40
4,00
Ersättnin
gsberätti
gande
x
x
x
x
x
x
Skyddsremsa enligt Mängden
villkoren
skyddsremsor
krävs
Krävs inte
Krävs inte
Krävs inte
Krävs inte
ja
150
nej
500
ja
300
Konstaterad
som skyddsremsa
150
250
300
Mängden skyddsremsa som krävs är 950 meter och på gården konstaterades 700 meter.
Skyddsremsa fattas alltså på 250 meter vilket är cirka 28 % av den skyddsremsa som krävs. Bristen
orsakar en minskning om 6 % (0,28 x 0,20) av stödet för balanserad användning av näringsämnen i
samband med miljöersättningen.
Mångfaldsremsor
Ersättningen för BAN blir föremål för en 5 % påföljd om det upptäcks brister i mångfaldsremsorna.
Som brist betraktas det att jordbrukaren inte har uppgett mångfaldsremsan i de skiftesvisa
anteckningarna.
25.3 Påföljderna av skiftesspecifika åtgärder
När det gäller skiftesspecifika åtgärder avslås, med undantag för växttäcke vintertid, den areal där
ett villkor för åtgärden inte har följts.184 Om villkoret för åtgärden har följts på en del av skiftets areal
bildas vid övervakningen ett övervakningens jordbruksskifte av den areal där villkoret inte har följts.
För övervakningens jordbruksskifte registreras en brist i stödvillkoren vilket leder till att ersättningen
för åtgärden för skiftet avslås för arealen i fråga. Dessutom kan bristen föranleda en påföljd för hela
ersättningen för åtgärden, om arealskillnaden är för stor på nivån för växtartsgruppen. Ersättning för
åtgärden betalas inte om arealskillnaden överstiger 50 %.185
När det gäller växttäcke vintertid påförs gården en % -påföljd om växttäcket inte uppfyller villkoren.
Påföljden bestäms i enlighet med hur mycket växttäckt areal jordbrukaren har uppgett och hur
mycket som konstateras vid övervakningen. Påföljden i olika fall fastställs i enlighet med tabell 39.186
184
SRf 712/2015 19 §
SRf 712/2015 23 §
186
SRf 712/2015 19 §
185
Tabell 39. Påföljderna av växttäcke vintertid.
Växttäcke i % som
uppgetts av
jordbrukaren
20
40
60
80
Växttäcke i % som
konstaterats vid
övervakningen
<20
20
20
20
Påföljds-%
Betalas inte
10
20
30
Vid övervakningen mäts de arealer där växttäcket inte uppfyller villkoren och arealerna registreras i
Stödtillämpningen. Gården påförs en påföljd om övervakningen resulterar i att gårdens växttäcke i %
sjunker till en lägre nivå. Stödtillämpningen jämför det växttäcke i % som räknats ut via de vid
övervakningen uppmätta arealerna med den anmälda arealen och fastställer påföljden automatiskt.
Påföljdsprocenten är alltid 10 % om arealen med växttäcke sjunker till följande nivå till följd av
övervakningen. Den påföljdsprocent som kalkyleringen bildar kan ändras i de gårdsspecifika
observationerna om det finns grunder för att höja eller sänka påföljdsprocenten.
Åtgärden avslutas om det vid övervakningen konstateras att gårdens areal med växttäcke är mindre
än 20 %.
26 PÅFÖLJDERNA AV MILJÖAVTALENS STÖDVILLKOR
Miljöavtalen kan ha tre slags påföljder. Förbjudna åtgärder som strider mot avtalet (bearbetning,
gödsling, dikning, beskogning eller behandling med växtskyddsmedel) som utförs på vårdbiotopsoch naturbetesområden leder till att ersättningen dras in, ifall inte NTM-centralen beviljat tillstånd
för åtgärderna. Om det observeras att sådana åtgärder har utförts ska eventuella tillstånd granskas.
Påföljderna av miljöavtalens basnivåer bestäms på basis av arealen enligt samma princip som
påföljderna av miljöförbindelsernas basnivåer, se stycke 25.1 'Påföljder av basnivån' och tabell 34
om fastställande av påföljdsprocenter enligt arealen. Brister som gäller basnivåns åtgärder utreds
med hjälp av fältchecklistan och observationerna införs i den nya Stödtillämpningen, som räknar ut
påföljderna.
Påföljderna av miljöavtalens avtalsvillkor fastställs på basis av hur många av de åtgärder som krävs
som har genomförts och på hur stor areal. Om det krävs att flera åtgärder ska genomföras på ett
skifte, och bara en del av dem inte har genomförts, förkastas inte hela ersättningen för skiftet, utan
endast en andel som motsvarar den åtgärd som inte genomförts, och även det endast för den areal
där bristen i åtgärden konstateras. Påföljderna för avtalsvillkoren fastställs per skifte och för dessa
skiftens del ska inspektören utreda påföljdsprocenten enligt situationen på skiftet.
Det är nödvändigt att i stödvillkoren göra åtskillnad mellan de egentliga åtgärderna och de åtgärder
som kräver en ringa arbetsinsats. Vid beräkningen av påföljderna av avtalet beaktas såväl skiftets
areal, antalet egentliga åtgärder och antalet åtgärder som kräver en ringa arbetsinsats samt
bokföringen. För total avsaknad av bokföring har fastställts en påföljdsprocent på 25 %, som kan
sänkas (till 10-20 procent), om det finns ens något slags bokföring på basis av vilken det går att
konstatera att någon av åtgärderna har utförts på skiftet.
Vid fastställandet av påföljder för avtalsvillkoren ska man för vart och ett skifte utreda antalet
egentliga åtgärder och den areal där brister förekommer. Påföljderna för åtgärder som kräver ringa
arbetsinsats fastställs från fall till fall enligt en viss procentuell skala (1-5 %). För total avsaknad av
bokföring registreras en påföljdsprocent om 25 procent.
Påföljdsprocenterna för avtalsvillkor fastställs i enlighet med nedanstående exempel. Exemplen finns
också i Aitta under Miljöavtal och ekoproduktion i form av exceltabeller under punkten Dokument. I
Aitta finns också en tom kalkyl (tom_kalkyl_miljöavtal), som kan användas som hjälpmedel vid
övervakningen. Kalkylerna över de skiften där det förekommer brister fogas till gårdens
övervakningshandlingar.
Om det finns en brist i fråga om stödvillkoren för ett skifte, antecknas alla skiftets åtgärder i excelkalkylen, liksom också den areal där åtgärden genomförts. I kalkylen införs också åtgärdernas antal,
brister som gäller åtgärder som kräver ringa arbetsinsats samt eventuella brister som gäller
bokföringen. Kalkylen räknar ut påföljdsprocenten, som antecknas i fältchecklistan och i den nya
Stödtillämpningen. Om det inte finns några brister behöver kalkylen inte utföras.
Påföljder för gamla miljöspecialavtal fastställs fortfarande enligt de enhetsspecifika stödbelopp som
föreskrivs i statsrådets förordning SRf 366/2007, och i Aitta finns en separat excel-mall
'kostnadskalkyl' för beräkning av dem. Övervakningsanvisningarna för dem finns i anvisningen för
övervakningen av åkerstöd 2014.
Exempel 23. För ett naturbetesskifte på 3 ha har som åtgärder i avtalsvillkoren antecknats röjning,
slåtter och betesgång, och som en åtgärd som kräver en ringa arbetsinsats
uppsättande av fyra fågelholkar.
Brister: Växtligheten har inte slagits på en hektar av området, och inga fågelholkar har satts upp.
För de egentliga åtgärderna (slåtter) skulle bristen orsaka en påföljd på 33,33 procent, om det var så
att bristen gällde hela området, men eftersom den begränsas till en hektar blir påföljden 11,11 %.
Påföljden för åtgärder som kräver en obetydlig arbetsinsats fastställs från fall till fall inom en
procentskala mellan ett och fem. Inspektören uppskattar att bristen för att fågelholkar inte satts upp
är 2 procent. I checklistan och den nya Stödtillämpningen registreras en brist om 13 procent.
Exempel 24. För ett område har anmälts skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet på
två skiften omfattande tre hektar och fem hektar, åtgärderna är röjning, betesgång,
slåtter och avlägsnande av främmande arter. Avtalsarealen är totalt 8 hektar på två
separata skiften.
Brister: Främmande arter har inte avlägsnats på det skifte som omfattar tre hektar och på det skifte
som är fem hektar har växtligheten inte slagits. Övervakningen sker
a) den 15 juli  varvid ett nytt kontrollbesök måste göras senare på hösten, eftersom
främmande arter ännu kan avlägsnas och växtligheten slås
b) den 30 september, då man konstaterar brister gällande slåttern och avlägsnandet av
främmande arter.
Påföljd exempel 2 b):
För vårdbiotopsområdet finns fyra egentliga åtgärder, varvid varje åtgärd påverkar ersättningen med
en fjärdedel av det totala beloppet. Avlägsnandet av främmande arter minskar ersättningen för det
tre hektar stora skiftet med 25 procent, eftersom bristen gäller hela arealen. Det utelämnade
slåttern minskar likaså ersättningen för det fem hektar stora skiftet med 25 procent, eftersom
bristen gäller hela arealen.
Exempel 25. För ett avtal har anmälts skötsel av våtmark, där skötselåtgärderna består av
iståndsättning och skötsel av dammar och fåror, slåtter av växtligheten på
kantområdena och bortförsel av växtresterna, utfällning av slam vid behov, tillförsel
av fällningsmedel vid behov och observation av vattenståndet.
Med tanke på övervakningens påföljder är det betydelsefullt att bedöma vilka åtgärder som är
väsentliga med tanke på våtmarkens funktion. I detta exempel kan konstateras, att underhåll av
dammen och skötsel av växtligheten på kantområdena är egentliga åtgärder medan de övriga
åtgärderna (åtgärder som utförs vid behov och observation av strömningen) vid beräkningen av
påföljderna kan bedömas vara åtgärder som kräver en obetydlig arbetsinsats. Påföljderna för dessa
åtgärder fastställs från fall till fall inom en viss procentuell skala (1-5 %).
Vid övervakningen konstateras, att underhållet av dammen inte skötts, eftersom där förekommer
förbiläckage och vattenytan har sjunkit något (ca 20 cm). Man har inte heller kontrollerat
vattenflödet, vilket kan vara en av orsakerna till att dammens kanter börjat erodera.
Övervakningstidpunkten har i detta fall ingen betydelse, eftersom dammen hela tiden bör vara i
skick för att våtmarken ska fungera adekvat. Påföljden fastställs på följande sätt: underhållet av
dammen är en av två åtgärder så ersättningen bör minskas med 50 procent. För kontrollen av
vattenflödet antecknar inspektören en påföljd om tre procent. Inspektören bedömer, att våtmarken
ändå fungerar nästan på normalt sätt, så påföljden för underhållet av dammen sänks till 45 procent,
och den slutliga påföljdsprocenten blir 48 procent.
Exempel 26. Ett avtal om vårdbiotoper omfattar ett område på 12 hektar, som är indelat i tre skiften
(5, 4 och 3 ha). För avtalet har man anmält åtgärderna röjning, stängsling och
betesgång för vart och ett skifte. Enligt avtalsvillkoren ska betesgången inledas under
juli månad.
Vid övervakningen konstateras en brist i fråga om stängslingen av det fyra hektar
stora skiftet (stängslet har delvis fallit omkull) och en brist som gäller betesgången
(ingen spillning, långt gräs). På det tre hektar stora skiftet konstateras en brist som
gäller betesgången, på skiftet vandrar bara en hjort. Det saknas bokföring över hela
avtalsområdet.
Övervakningstidpunkten är
a) den 10 juli, så båda åtgärderna hinner ännu göra under hösten, men man måste
göra ett nytt besök senare den
b) 5 november, varvid det konstateras att de ovan nämnda bristerna fortfarande
kvarstår på skiftena om tre och fyra hektar.
Påföljd exempel 4 b): För det fem hektar stora skiftet antecknas som påföljd på grund av att
bokföring saknas en nedskärning på 25 procent. För det fyra hektar stora skiftet antecknas brister
som gäller stängslingen och betesgången. Den sammanlagda påföljden för dem motsvarar två
tredjedelar av åtgärden (66,67 %), och eftersom de gäller hela arealen blir påföljden för skiftet
nämnda 66,67 procent plus sanktion för bristen på bokföring, sammanlagt 92 procent. Påföljden
överstiger 50 procent så ersättningen för skiftet dras in i sin helhet. Som påföljd för bristen som
gäller betesgång på det tre hektar stora skiftet antecknas 33,33 procent, för avsaknaden av
bokföring antecknas 25 procent, sammanlagt 58 procent. Eftersom påföljden överstiger 50 procent
betalas ingen ersättning för skiftet.
Exempel 27. Inom ett avtal har anmälts en värdefull vårdbiotop, där åtgärderna består av
stängsling, betesgång och bekämpning av främmande arter. Avtalsarealen är totalt 7
hektar på två separata skiften. Inledande röjning har utförts på alla skiften redan
innan avtalet ingåtts. Övervakningen sker
c) den 3 augusti  varvid ett nytt kontrollbesök måste göras senare på hösten,
eftersom man ännu hinner stängsla området och ha djur på bete
d) den 30 september. Vi detta besök konstateras brister som gäller betesgången på
det två hektar stora skiftet. På det fem hektar stora skiftet konstateras tydliga
erosionsskador på ett 0,3 hektar stort område vid en sluttning mot ån (mäts med
GPS).
Påföljd exempel 5 b):
På vårdbiotopområdet finns på det fem hektar stora området tre åtgärder, så varje åtgärd påverkar
ersättningen med en tredjedel av det totala beloppet. På det två hektar stora området finns två
åtgärder.
Den brist som gäller erosion finns på det fem hektar stora skiftet
- konstateras, att det förekommer spridda skador i sluttningen på ett ca 0,3 hektar stort
område, skiftet bör klassificeras som torrängstyp
- man granskar djurantalet i förhållande till betesarealen för att utreda om erosionsskadorna
beror på en alltför hög djurtäthet på betet
- vid övervakningen konstateras, att man på det fem hektar stora skiftet tidvis hållit 10-12 st
över ett år gamla kvigor, vilket överskrider den genomsnittliga djurtätheten (se tabellen på
ansökningsblankett 253 på sida 3).
- konstateras att den genomsnittliga djurtätheten ändå inte överskridit det tillåtna antalet
under hela betesperioden
- inspektören antecknar arealen av det erosionsskadade området i sina anteckningar och
konstaterar, att kravet på betesgång är i ordning på 4,7 procent av arealen. Tillämpningen
räknar på basis av arealen ut att påföljden blir 6 procent, och delar denna med antalet
åtgärder (3), så påföljdsprocenten blir 2 procent.
Bristen som gäller betesgång (hela betet obetat) på det två hektar stora skiftet medför en sanktion
på 50 procent. Eftersom sanktionsprocenten inte är över 50 procent, betalas 50 procent av
ersättningen.
27 PÅFÖLJDERNA FÖR NATIONELLA STÖD
Om det på skiftet upptäcks en överträdelse som gäller sedvanligt produktionssätt med beaktande av
förhållandena på orten avslås stödet för skiftet som en stödvillkorsbrist 187 . Om det vid
övervakningen på skiftet konstateras växter som berättigar till samman stöd men med en lägre
stödnivå än vad som uppgetts i anmälan, minskas skiftet för stödet med 20 %.188
187
188
Lag 1559/2001 19 §, JSMf 348/2015 5 §
SRf 444/2015 18 §
Försummelser av miljövillkoren för nordliga stöd orsakar en anmärkning 0 % eller en påföljd om 1, 3
eller 5 % som minskar stödet. Om det vid övervakningen konstateras att jordbrukaren avsiktligt har
låtit bli att följa miljövillkoren sänks stödet med 15–100%. Påföljden räknas ut från det totala
beloppet av nordliga stöd.189 För försummelsen ges i regel en påföljd i enlighet med de skalor och
exempel som anges i kapitlet om tvärvillkor. Till skillnad från tvärvillkoren kan man också ge en
anmärkning för försummelse av miljövillkoren för nordliga stöd. Anmärkning kan ges om
försummelsen är särskilt lindrig.
28 UTRÄKNING AV ÖVERVAKNINGSRESULTATET
28.1 Växtartsgrupper och stödtyper
Bildandet av växtartsgrupper
För varje stöd bildas egna växtartsgrupper av grödor med olika stödnivåer.
I fråga om grundstöd och stöd till unga jordbrukare (EU och nationellt) finns det bara en
växtartsgrupp inom respektive stöd.
I fråga om bidrag för jordbruksgrödor bildas växtartsgrupperna på följande sätt:
a) Proteingrödor
b) Råg
c) Sockerbeta
d) Stärkelsepotatis
e) Frilandsgrönsaker
I fråga om miljöersättning bildas växtartsgrupperna på följande sätt:
a) Balanserad användning av näringsämnen (åker- och trädgårdsväxter som separata grupper)
b) Placering av flytgödsel i åker
c) Återanvändning av näringsämnen och organiskt material
d) Hantering av avrinningsvatten
a. Reglerbar dränering
b. Reglerbar underbevattning och återanvändning av torrläggningsvatten
e) Miljövårdsvallar
a. Skyddszonvallar (styrningsområde och annat område som egna grupper)
b. Fleråriga miljövallar
c. Naturvårdsåker med vall (styrningsområde och annat område som egna grupper)
f) Växttäcke vintertid
a. 20 % av gårdens förbindelseareal(styrningsområde och annat område som egna
grupper)
b. 40 % av gårdens förbindelseareal (styrningsområde och annat område som egna
grupper)
c. 60 % av gårdens förbindelseareal (styrningsområde och annat område som egna
grupper)
d. 80 % av gårdens förbindelseareal
g) Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis (ett- och fleråriga
trädgårdsväxter som egna grupper)
h) Åkernaturens mångfald
189
SRf 444/2015 19 §
i)
j)
a. Gröngödslingsvallar
b. Fånggrödor
c. Saneringsgrödor
d. Mångfaldsåkrar (styrningsområde och annat område som egna grupper)
Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
a. Metodgrupp 1
b. Metodgrupp 2
Av avtalen om miljöspecialstöd inrättas egna växtartsgrupper enligt avtal
I fråga om ersättning för ekologisk produktion bildas växtartsgrupperna på följande sätt:
a) Växtodlingsgård
b) Husdjursgård
c) Odlingsareal för frilandsgrönsaker
I fråga om kompensationsersättning och husdjursförhöjning bildas växtartsgrupperna enligt
stödregion AB och C.
I fråga om allmänt hektarstöd och nordligt hektarstöd finns bara en växtartsgrupp.
I fråga stöd till unga jordbrukare och nationellt stöd för sockerbeta bildas växtartsgrupperna enligt
stödregion C2, C3 och C4
28.2 Växtartens inverkan på kontrollresultatet
Vid kontrollen av växtartsgrupper är ändringar av växtart möjliga inom växtartsgruppen, men mellan
växtartsgrupperna är ändringar inte möjliga. Om det vid övervakningen konstateras att det på
jordbruksskiftet finns en växt ur en annan växtartsgrupp än den anmälda, underkänns skiftet i fråga
om de stöd där den konstaterade växten inte är stödberättigande. Till följd av övervakningen kan
man inte få ett stöd som inte har sökts för skiftet, även om en växt som berättigar till stödet
konstateras på skiftet.
Ett undantag från det ovan nämnda är förgröningsstödet där iakttagandet av stödvillkoren beräknas
enligt växtartsgrupp. Stödbeloppet beror inte på växtartsgruppen.
De växtkoder som ska verifieras i olika övervakningssituationer, påföljderna av ändringar i
växtkoderna och andra åtgärder utreds i exemplen i bilagan Växtkoder vid övervakningen.
På ett skifte som besåtts eller planterats efter den sista såningsdagen har man inte iakttagit kraven
för god jordbrukshävd enligt tvärvillkoren eller kraven på produktionssätt för nationella stöd.
Undantag utgörs dock av de arealer för frilandsgrönsaker som ger skörd det aktuella året och för
vilkas del anmälan om försenad sådd har gjorts till kommunen senast 31.12.
Om det vid övervakningen i fråga om nordliga hektarstöd konstateras växter på lägre stödnivå än
vad som anmälts, medför det en nedskärning på 20 % av stödet för den konstaterade växten för den
felaktigt anmälda arealens del. Tillämpningen räknar ut nedskärningen automatiskt när en brist
registreras för jordbruksskiftet i den aktuella punkten. Bristen konstateras bara då hela
jordbruksskiftet felaktigt har uppgetts som en gröda med högre stödnivå.
28.3 Ordningsföljden för uträkning av påföljder
Från det stöd som ska betalas ut dras till först av arealpåföljderna och efter det bristerna i
stödvillkor. Om gården får en påföljd för underlåtelse att uppge jordbruksmark, dras påföljden med
anledning av det av efter dessa. Till sist avdras tvärvillkorspåföljderna. 190
I fråga om de nationella stöden dras påföljder i anslutning till produktionsmetoden av före de
påföljder som hänför sig till arealen.191
28.4 Skyldigheten att uppge jordbruksmark
Om det vid övervakningen konstateras att all jordbruksmark (separata basskiften) inte har uppgetts i
stödansökan och skillnaden mellan den uppgivna arealen och den konstaterade arealen (=den
uppgivna + arealen av de skiften som inte har uppgetts) är över 3 %, skärs alla arealstöd som helt
eller delvis finansieras av EU ner med högst 3 procent192. Som icke uppgiven areal räknas endast icke
uppgivna separata basskiften. I fråga om all jordbruksmark som inte uppgetts (också områden som
är mindre än 0,05 ha) ska man kontrollera att tvärvillkoren iakttas.
När påföljdsprocenten bestäms ska man beakta hur allvarlig underlåtelsen är. En mindre areal som
överskrider 3 % medför en påföljd på 1 %. Om arealen av det icke uppgivna området är betydande
eller om tvärvillkoren överträtts på området ska en påföljd på 2-3 % tillämpas.
28.5 Beaktande av uppenbara fel och exceptionella väderförhållanden vid
övervakningen
Uppenbara fel som konstaterats vid gårdsövervakning på plats eller korsgranskningar har definierats
i kommissionens arbetsdokument agr 49533/2002. Ytterligare anvisningar om uppenbara fel och
möjligheterna att korrigera dem finns i en administrativ anvisning som Landsbygdsverket har
meddelat193. Om det vid övervakningen observeras ett uppenbart fel måste saken meddelas till
kommunen.
Exceptionella väderförhållanden kan göra det svårt att utföra odlingsåtgärder. På grund av ihållande
regn eller översvämningar kan det till exempel vara omöjligt att skörda eller utföra slåtter. Vid
övervakningen föranleder de försummade skötselåtgärderna ingen påföljd, om en vederbörlig
anmälan har lämnats in (blankett 145 eller 118 eller en fritt formulerad anmälan) och exceptionella
väderförhållanden de facto har rått i området.
28.6 Återkrav av stöd och påförande av påföljder för tidiga re år
I år gäller de retroaktiva påföljderna enbart arealer.
Om ett arealfel som konstateras under övervakningsåret har förekommit på samma sätt också under
tidigare år återkrävs oberättigat utbetalda stöd återkrävs för högst de fyra föregående åren, år 2015
kan återkravet alltså utsträckas till år 2011194.
190
Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 6
Lag 1559/2001 19 §
192
Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 16
193
Administrativa anvisningar om handläggningen av ansökningar om jordbrukarstöd och vissa
stödansökningar som lämnas till NTM-centralerna (Dnr 591/55/2013)
194
Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 artikel 3
191
Om övervakningen måste utvidgas, registreras gården i det egna urvalets övervakningskörningar för
de behövliga tidigare åren (körningarna 6020, 6021, 6022, 6023) på stödtyperna 1170, 1181, 1420,
1540, 1545, 2040, 2042, 2044, 2045, 2046, 2047, 2048, 2049, 2050 och 2350 samt i fråga om
nationella stöd på stödtyperna 1620, 1625, 1630, 1780, 1741, 1750 och 1770. Bland annat måste
man utreda gårdens övervakningsuppgifter beträffande tidigare år innan gården registreras i
körningen.
I Stödtillämpningen måste man registrera en uppgift om att övervakningen utsträcks till de
föregående åren. Då behöver checklistan till övervakningsprotokollet inte fyllas i beträffande åren
innan. I fråga om de föregående åren skriver man ut och skickar resultaten per jordbruksskifte 1B
och övervakningsresultatet 1D.
Bedömning av retroaktiva arealpåföljder
Även om utgångspunkten är att arealfelet har funnits redan under tidigare år måste myndigheten i
alla fall ha klara grunder och bevis för saken. Som bevis för de föregående årens del kan betraktas att
det växer skog eller flera år gammalt sly på skiftet. Också att jordbruksmark har tagits i annat bruk,
t.ex. tomtmark eller vägområde, kan anses vara ett klart bevis. Också att det på skiftet finns icke
odlade åkerholmar som digitaliserats i basskiftets areal orsakar klart retroaktiva påföljder.
Återkravet behöver inte alltid utsträckas fyra år bakåt, utan det kan också gälla de föregående 1 – 4
åren i enlighet med situationen och bevisen.
Kartgranskning kan vid behov användas som hjälp när man bedömer om övervakningen ska utvidgas
till tidigare år. När det finns klara bevis på basis av terrängobservationerna behövs ingen
kartgranskning. Om det till exempel kan konstateras i terrängen att ett område som uppgetts vara
stödberättigande inte har odlats de föregående 4 åren, ska stödet återkrävas för fyra år oberoende
av vad flygfotot visar.
Om det inte finns klara bevis på basis av terrängobservationer kan man granska tidigare flygfoton.
Om det nyaste flygfotot har tagits för mindre än 4 år sedan kan en retroaktiv påföljd begränsas till
det år då flygfotot togs, om felet inte syns på ett tidigare flygfoto.
Återkravet utsträcks inte till tidigare år om basskiftet har varit föremål för övervakning under de
föregående åren och jordbrukaren efter övervakningen har använt sig av den areal som uppmätts
vid övervakningen och inga förändringar har skett på skiftet. Återkrav kan verkställas, om
jordbrukaren inte har använt sig av den basskiftesareal som uppmätts vid övervakningen eller om
det har skett förändringar som inverkar på skiftets areal sedan den föregående övervakningen.
Återkravet utsträcks bara till de år då skiftena har varit i den sökandes besittning.
När det gäller arealfel kan återkravet avbrytas vid den tidigare övervakningen i det fall att det
berörda skiftets areal har övervakats under åren innan, antingen vid åkerövervakning eller vid
korsgranskning av arealen. Om den föregående övervakningen har gällt något annat än det berörda
skiftets areal avbryter den inte återkravet. Till exempel korsgranskningsövervakning av stödvillkoren,
dokumentkontroll vintertid eller korsgranskningsövervakning av djurtätheten avbryter inte ett
återkrav med anledning av arealfel.
Exempel 28:
A) På skiftet har byggts en väg som inte syns på ett 2 år gammalt flygfoto, och inget
annat bevis på vägens existens året innan finns. Övervakningen behöver inte utvidgas.
B) På skiftet har byggts en väg som syns på ett flygfoto som tagits för 3 år sedan, men
inte på ett äldre foto. Något annat bevis för saken finns inte, och därför utvidgas
övervakningen endast till de tre föregående åren.
C) Hela skiftet har anmälts som naturvårdsåker med vall och där växer några
granplantor och större björkar. Det nyaste flygfotot togs för 3 år sedan och där ser
skiftet ut som åker. I terrängen kan man utgående från plantornas årstillväxt ändå slå
fast att åkern har varit icke odlad längre än så. Skiftet konstateras vara icke odlat och
retroaktiviteten går 4 år bakåt.
D) På ett skifte med naturbete finns holmar där träden står för tätt. Felet är tydligt
bevisat och stödet måste återkrävas för 4 år.
E) I anslutning till ett vallskifte finns en rastgård för hästar. Rastgården syns på ett
flygfoto som är taget redan år 2008, så bevis finns och övervakningen måste utvidgas
till de 4 tidigare åren.
F) Kanten av ett skifte skuggas av tät skog och skiftesgränsen har inte kunnat urskiljas
på det tidigare flygfotot. På det nya flygfotot skuggar skogen inte och av fotot
framgår att skiftets kant har fastställts på fel ställe. Då kan övervakningen retroaktivt
avgränsas till det år det nya flygfotot togs.
G) Ett litet gränsfel har konstaterats på skiftet, men skiftets form ändras knappt alls.
Felet är sådant att det inte är nödvändigt att utvidga övervakningen till tidigare år.
H) Skiftet har annars avgränsats korrekt, men där finns en utskjutande udde som inte
har avgränsats från skiftet. Felet urskiljs på övervakningskartan. Övervakningen
måste utvidgas till tidigare år.
I) En gammal gårdsplan och gårdsväg har ingått i skiftets areal. Områdena är bevuxna
med högt gräs och går inte att urskilja tydligt på flygfotot. I terrängen kan man ändå
se att de inte har varit i jordbruksanvändning. Övervakningen måste utvidgas till de 4
tidigare åren.
Behandling av retroaktiva arealpåföljder
Behovet av retroaktivitet granskas i Stödtillämpningen i det skede när gränserna för bas- och
jordbruksskiften registreras. För vart och ett basskifte tas ställning till om där finns ett sådant fel som
orsakar en retroaktiv påföljd. Uppgiften går alltid att registrera, även om det inte blir några
basskiftesändringar. Om det inte finns något retroaktivt fel på basskiftet väljs punkten Nej, men om
det finns ett retroaktivt fel väljer man Ja och registrerar den retroaktiva arealen i hektar.
Tillämpningen räknar på fliken Sammandrag ihop den areal som noterats som retroaktiv. Om den
sammanräknade arealen överskrider gränsvärdena blir det en retroaktiv påföljd. I samma punkt syns
också den areal för vilken växtkoden icke odlad icke anmäld har registrerats.
Gränsvärdena för retroaktiva påföljder är:
- AB-området 0,46 ha
- C-området 0,41 ha
Retroaktiva påföljder ska fastställas i följande situationer, även om den ovan nämnda gränsen inte
överskrids:
- Gårdens arealfel i fråga om grundstödet är större än 3 % eller över 2 ha
- Ett oanmält icke odlat jordbruksskifte har konstaterats vid övervakningen
Ett undantag till detta är dock att om gårdens retroaktiva arealfel med beaktande av icke odlade
områden och retroaktiva digitaliseringsfel är högst 0,1 ha, behöver gården inte registreras på
övervakningskörningen för retroaktiva påföljder.
Fel i digitaliseringens kantgränser kan utföras som gränskorrigering. Likaså kan alla holmar och
andra områden som aldrig ens varit åker ritas in som hål eller gränskorrigeringar på skiftet. Ett icke
odlat jordbruksskifte behöver inte registreras i dessa fall, men den areal som utgår måste retroaktivt
räknas in i arealen som blir föremål för återkrav. Ett icke odlat jordbruksskifte registreras endast om
skiftet eller en del av det har tagits ur jordbruksanvändning.
Om det vid övervakningen konstateras ett gränsfel mellan två odlade skiften bredvid varandra, blir
det ingen retroaktivitet. Det saknar betydelse huruvida det är frågan om samma eller någon annan
jordbrukares skifte.
De retroaktiva påföljderna registreras i gamla Stödtillämpningen.
Att registrera retroaktiva påföljder på körningen (gäller också retroaktiva stödvillkorspåföljder)
Den övervakning som ska utvidgas till åren 2014-2011 registreras i gamla Stödtillämpningen. På
skärmen Övervakningslista finns de nya fälten Lägenhetssignum och År för fastställande. I fältet År
för fastställande registrerar man övervakningsåret och trycker på Sök varvid de retroaktiva
övervakningskörningarna som fastställs för året i fråga syns på skärmen.
Man börjar lägga till en gård som ska övervakas genom att välja någon av körningarna som aktiv och
trycka på knappen Gör till övervakad. I det fönster som öppnas matar handläggaren in
lägenhetssignumet.
På följande Gör till övervakad –skärm som öppnas tar man bort kryssen från de ansökningar som
inte behöver läggas till på den aktuella övervakningskörningen och trycker till sist på knappen Spara.
På den här skärmen syns de stödtyper som gården har ansökt om under övervakningsåret.
Samma sak upprepas för var och en övervakningskörning som gården måste registreras på.
När ansökningarna har lagts till på övervakningskörningarna övergår man till att spara uppgifterna
om retroaktiva övervakningar på skärmen Retroaktiva övervakningar med knappen Retroaktiva
överv. Knappen är i aktivt läge om lägenhetssignumet har getts i sökvillkoren och om någon av
handläggningsårets körningar är vald. Eller om man valt någon av de retroaktiva
övervakningskörningar vars år för fastställande är handläggningsåret.
På skärmen Retroaktiva övervakningar visas handläggningsårets åkerövervakningskörningar för den
valda gården samt de retroaktiva körningar vars handläggningsår motsvarar året för fastställande.
Övervakningsgångens uppgifter måste registreras en gång på en retroaktiv körning och de kan
kopieras till alla andra körningar.
Registrering av skiftesuppgifter på retroaktiva år
Exempel 29: Registrering av arealer vid retroaktivt arealfel
A) Gården ligger i stödregion A. Arealen för ett skifte har anmälts som 1,85 ha
under alla åren 2011–2015. Havre har alltid odlats på skiftet. Vid övervakningen
uppmäts skiftesarealen 1,30 ha. Arealfelet är i sin helhet 0,55 ha, som konstateras
vara ett sådant fel att stödet ska återkrävas också för de tidigare åren. Som
övervakningsårets areal registreras 1,30 ha för jordbruksskifte A1 (havre) och 0,55
ha för jordbruksskifte A2 (icke odlat).
För åren 2011–2014 registreras 1,30 ha för jordbruksskifte A1 (havre) och 0,55 ha för
jordbruksskifte A2 (icke odlat).
B) Som skiftets areal har uppgetts 1,50 ha åren 2011–2015 och grödan har alltid varit
flerårig betesvall. På skiftet finns 0,20 ha sådant digitaliseringsfel som måste
återkrävas retroaktivt till det år det nyaste flygfotot togs, dvs. 2013. På tidigare
flygfoton finns felet inte.
En gränskorrigering utförs för övervakningsåret. Något icke odlat jordbruksskifte
behöver inte inrättas eftersom det gäller ett digitaliseringsfel.
För de tidigare åren registreras den areal som uppmättes övervakningsåret. För åren
2014 och 2013 registreras 1,30 ha betesvall på det berörda skiftet.
C) Som skiftets areal har uppgetts 2,00 ha åren 2011–2014. Vid övervakningen
konstateras digitaliseringsfelet 0,10 ha samt en 0,05 ha stor bergsholme mitt på
skiftet. Digitaliseringsfelet är sådant att det saknas bevis på att det funnits tidigare,
och därför är det inte nödvändigt att utvidga övervakningen för dess del. Däremot
har bergholmen alltid funnits där, så i fråga om 0,05 ha måste övervakningen
utvidgas.
På det övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren ska man anteckna motiveringarna och
bevis för tidigare års arealfel.
Arealer som ställs i proportion till tidigare år
Om flera jordbruksskiften med samma stödnivå har anmälts för skiftet kan jordbruksskiftenas
arealer och omkretsar ställas i proportion till varandra. Om ett område som tillfälligt inte odlas har
uppgetts för skiftet, bildas den konstaterade arealen inte genom proportionering. Jordbruksskiften
med olika stödnivåer tas inte med i återkravet om de inte går att lokalisera. Endast stöd som helt
eller delvis finansieras av EU tas till granskning. En annan stödnivå kan därmed bildas främst mellan
växtartsgrupper i samband med miljöersättningen.
Exempel 30:
A) För skiftet har anmälts 1 ha havre och 1,5 ha vall. Skiftets konstaterade areal
sammanlagt 2,0 ha.
Arealerna fastställs genom att ställa den konstaterade arealen i proportion till den
anmälda:
havre 1/2,5 * 2 = 0,8 ha
vall 1,5 / 2,5 * 2 = 1,2 ha
På motsvarande sätt kan omkretsarna ställas i proportion till de anmälda arealerna
B) För skiftet har anmälts 1 ha havre, 1,5 ha vall och 0,5 ha tillfälligt icke odlat
område. Skiftets konstaterade areal sammanlagt 2,5 ha.
Arealerna fastställs för de stödberättigande områdenas del genom proportionering.
Det tillfälligt icke odlade områdets konstaterade areal är 0,5 ha:
tillfälligt icke odlat område 0,5 ha
havre 1/2,5 * 2 = 0,8 ha
vall 1,5 / 2,5 * 2 = 1,2 ha
På motsvarande sätt kan omkretsarna ställas i proportion till de anmälda arealerna.
Utförande av kalkyl för gården
Varje år beräknas för sig. Vid fastställandet av toleransen för respektive retroaktivt övervakningsår
används toleransen för det aktuella årets elektroniska mätning. De olika årens övervakningsresultat
kan variera (sanktion/minskning/i skick) bl.a. beroende på de olika årens jordbruksskiften och den
ansökta arealen.
Växtartsgruppen Naturvårdsåkrar kan bli föremål för minskning eller sanktion även om felet inte
gäller naturvårdsåkrarnas areal, eftersom dess maximala areal minskar till följd av att åkerarealen
minskat.
Nationella stöd (stödtyperna 1620, 1625, 1630, 1741, 1750, 1770, 1780) som betalts utan grund
återkrävs också, men de blir inte föremål för sanktion. Sanktionen drabbar inte de tidigare åren om
man använder övervakningsresultatet 1 när det gäller nationella stöd.
Bilagor
Förteckning över författningar och rättsakter
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och
övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar
(EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr
485/2008 (Förordning (EU) nr 1306/2013)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets
förordning (EG) nr 1698/2005 (Förordning (EU) nr 1305/2013)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för
jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (Förordning
(EU) nr 1307/2013)
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och
kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa
sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (Förordning (EU) nr
640/2014)
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade
administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (Förordning
(EU) nr 809/2014)
Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013), med ändringar (Lag 192/2013)
Lag om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), med ändringar (Lag
1559/2001)
Lag om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014) med ändringar (Lag
1360/2014)
Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) med ändringar (Lag 193/2013)
Lag om införande av en reform av sökande av ändring i landsbygdsnäringsärenden (75/2014) med
ändringar (Lag 75/2014)
Offentlighetslag 621/1999 med ändringar (Lag 621/1999)
Jordlegolag 258/1966 med ändringar (Lag 258/1966)
Vattenlag 587/2011 med ändringar (Lag 587/2011)
Växtskyddsmedelslag 1563/2011 (Lag 1563/2011)
Statsrådets förordning om övervakning av arealer och arealbaserade EU-finansierade stöd 712/2015
(SRf 712/2015)
Statsrådets förordning om övervakning av djurbidrag som finansieras av Europeiska unionen
502/2015 (SRf 502/2015)
Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av
att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs 7/2015
(SRf 7/2015)
Statsrådets förordning om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel
2015 444/2015 (SRf 444/2015)
Statsrådets förordning om övervakning av kompensationsbidrag och miljöstöd för programperioden
2000-2006 samt övervakning av avtal om miljöspecialstöd för programperioden 1995-1999
(400/2009), med ändringar (SRf 400/2009)
Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i
tvärvillkoren 4/2015 (SRf 4/2015)
Statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 121/2015 (SRf 121/2015)
Statsrådets förordning om övervakning av ersättning för icke produktiva investeringar och av vissa
avtal 713/2015 (713/2015)
Statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling
1250/2014 (SRf 1250/2014)
Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare 234/2015 (SRf
234/2015)
Statsrådets förordning om miljöersättning 235/2015, med ändringar (SRf 235/2015,)
Statsrådets förordning om kompensationsersättning 236/2015 (SRf 236/2015)
Statsrådets förordning om ersättning för ekologisk produktion 237/2015 (SRf 237/2015)
Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för
jordbruksgrödor som betalas för 2015 137/2015 (SRf 137/2015)
Statsrådets förordning om nationellt stöd till Södra Finland 2015 23/2015 (SRf 23/2015)
Statsrådets förordning om nordligt stöd 2015 44/2015 (SRf 44/2015)
Statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket 760/95 (SRb 760/95)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 117/2015
(JSMf 117/2015)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och jordbruksskiften och om de förutsättningar
för beviljande av stöd som gäller deras yttre och inre gränser 344/2015 (JSMf 344/2015)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning 327/2015 (JSMf 327/2015)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket
och trädgårdsodlingen 2015 348/2015 (JSMf 348/2015)
Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär Nr 84/99
Ålands landskapsregerings beslut 79/2000 (ÅLb 79/2000)
VÄXTKODER VID ÖVERVAKNINGEN
Anmält
Konstaterad situation
Vall
Vall där skörden är
obärgad
1
Konstaterad
stödväxt
Vall
Konstaterad
diversifieringsgrösa
Påföljder och andra
åtgärder
Vall
inga påföljder
Vall
Gammalt naturhö
Vall
Vall
Vall
På skiftet växer några
år gamla buskar
(under 2 m) här och
där, men skiftet kan
tas i odling med
sedvanliga
jordbruksåtgärder.
Vall
Vall
Vall (PG)
Gammalt naturhö
Vall
Vall, med tillåtet antal
över 2 meter höga träd
Vall
Vall, där lövbuskar
växer utspritt på 40 %
av arealen
Vall
Tvärvillkorspåföljd (villkor
1.2)
2
3
4
5
6
Vall (PG),
markanv.sl
ag åker
Vall (PG),
markanv.
slag
naturbete
och äng
Vall (PG)
Skiftet har inte besåtts
Vall
Havre
Gräsbevuxet område
som skötts
Vall
Havre
Havre och en osådd
del av skiftet (plöjt)
som inte besås i år.
Havre och
tillfälligt icke
odlad
Korn
Skiftet har inte besåtts
30.6. Avsikten är att så
skiftet.
Korn
Havre
Havre och
ensilagebalar vid
skifteskanten
Havre och
tillfälligt icke
odlad
Grönträda
Hela skiftet saknar
grästäcke
Svartträda
7
8
9
10
11
12
Ingen åkerareal 
behöver inte ta ställning
till diversifiering
Ingen åkerareal 
behöver inte ta ställning
till diversifiering
Ingen åkerareal 
behöver inte ta ställning
till diversifiering
Stöden för i år avslås via
villkoret Bevarande av
jordbruksmarken öppen
Tvärvillkorspåföljd (villkor
1.3)
Retroaktiva påföljder till
behövliga år för alla stöd
enligt vad som påvisats.
Inga påföljder eller
retroaktiva påföljder.
För säkerställande av
sådden ska ett nytt besök
avläggas. Om skiftet inte har
Ingen åkerareal 
såtts före hösten bestäms en
behöver inte ta ställning tvärvillkorspåföljd via villkor
till diversifiering
1.3.
De nationella stöden (Cregionen) avslås via brist i
stödvillkoren.
Inga påföljder. Kalkyleringen
Vall
avslår miljöersättningens
åtgärder vid behov.
För havren alla stöd, för
Havre och tillfälligt icke
tillfälligt icke odlat inga stöd,
odlad
inga tvärvillkorspåföljder
Ett nytt besök måste
avläggas för att säkerställa
Korn
att skiftet blivit sått.
Tvärvillkorspåföljd pga.
försenad sådd.
Havren får alla ansökta stöd
Havre och tillfälligt icke
och tillfälligt icke odlat får
odlad
inga stöd
Påföljd enligt tvärvillkoren om
svartträdan saknar grund.
Svartträda
De nationella stöden avslås
med växtkoden.
Växtkoden avslår
miljöersättningen och de
nationella stöden.
Komp.ersättning betalas om
25 % gränsen inte
överskrids. Om det finns
mycket ogräs påförs en
tvärvillkorspåföljd. De
nationella stöden avslås med
växtkoden.
Miljöers. avslås, annan
växtartsgrupp.
Tvärvillkorspåföljd om ingen
grund för svartträdan. De
nationella stöden avslås med
växtkoden.
Miljöers. avslås, annan
växtartsgrupp.
Tvärvillkorspåföljd om ingen
grund för svartträdan. De
nationella stöden avslås med
växtkoden
Gräsbevuxet område
som inte sköts
Grönträda
Grönträda
Havre
Hela skiftet osått (plöjt)
Svartträda
Svartträda
Naturvårdsåke
r med vall
Hela skiftet saknar
grästäcke
Svartträda
Svartträda
Skyddszon
Skiftet ligger inte längs
ett vattendrag eller ett
utfallsdike
Skyddszon
Skyddszon
Stödet för skyddszon avslås
med brist i stödvillkoren
Skyddszon
Vete
Vete
Vete
Miljöersättningen avslås,
annan växtartsgrupp.
Havre
13
14
15
16
17
Skyddszon
Hela skiftet saknar
grästäcke
Svartträda
Svartträda
Miljöers. avslås, annan
växtartsgrupp.
Tvärvillkorspåföljd om ingen
grund för svartträda. De
nationella stöden avslås med
växtkoden
Ärt (EFA)
Ärt med litet havre som
stödgröda
Ärt
Ärt
EFA-arealen avslås med
brist i stödvillkoren
18
19
Naturbete och
äng
(permanent
betesmark)
Ett hus har byggts på
området i år
Icke odlad
Icke odlad
Naturbete och
äng
(permanent
betesmark)
Råg har såtts på
området i år
Råg
Råg
20
21
Om en godtagbar orsak eller
förhandsgodkännande
saknas blir det en
tvärvillkorspåföljd.
Grundstödet,
förgröningsstödet och stödet
till unga jordbrukare avslås
med växtkoden icke odlad.
Dessutom ska gården
återställa motsvarande areal
till permanent betesmark.
Om en godtagbar orsak eller
förhandsgodkännande för att
ta permanent betesmark i
annan användning saknas
blir det en tvärvillkorspåföljd.
Dessutom ska gården
återställa motsvarande areal
till permanent betesmark.
-
Alla andra stöd utom stödet
för avtalet avslås på basis av
växtkoden. Till kommunen
ska man anmäla att
markanvändningsslaget
måste ändras till skogsmark.
En del av skiftet alltför
trädbevuxet.
För den
godtagbara
arealen
naturbete och
äng, för den
areal som
underkänns icke
odlad
-
Grundstöd, förgröningsstöd,
stöd till unga jordbrukare och
kompensationsersättning
betalas för den nya
korrigerade skiftesarealen.
Vall, som har gödslats
Naturvårdsåker
med vall
Vall
Stödet för naturvårdsåker
med vall avslås med brist i
stödvillkoren
Mångfaldsåker
, vilt
Vall, som har gödslats
Mångfaldsåker,
vilt
Mångfaldsåker, vilt
Stödet för åtgärden
åkernaturens mångfald
avslås med brist i
stödvillkoren
Mångfaldsåker
, vilt
Mångfaldsåker, vilt
som avslutats före
31.8. Övervakningen
utförs 28.8.
Mångfaldsåker,
vilt
Om växterna går att
identifiera med hjälp av
växtrester kan den
anmälda grödan
konstateras. Om inte,
konstateras svartträda.
Stödet för åtgärden
åkernaturens mångfald
avslås med brist i
stödvillkoren
Alltför trädbevuxen
permanent gräsmark,
men skiftet har rätt till
stöd för avtalet.
Miljöavtalsareal,
skogsmark
Naturbete och
äng (PG)
Naturvårdsåke
r med vall
Miljöavtalsarea
l, permanent
gräsmark
22
23
24
25
27
Gröngödslings
vall
Anlagd vall där en
tillräcklig mängd
Gröngödslingsval
kvävefixerande grödor
l
inte har såtts
Gröngödslingsvall
Stödet för åtgärden avslås
med brist i stödvillkoren
Gröngödslings
vall
Mycket rikligt med
Gröngödslingsval
ogräs på skiftet, men
l
anlagts enligt villkoren
Gröngödslingsvall
Tvärvillkorspåföljd pga.
brister i odlingssättet
28
29