ANVISNING FÖR ÅKERÖVERVAKNING 2015
Dnr 1256/55/2015 ANVISNING FÖR ÅKERÖVERVAKNING 2015 Gäller fr.o.m 17.6.2015 1 ALLMÄNT OM ÖVERVAKNINGARNA ............................................................................................... 5 1.1 Tvärvillkor................................................................................................................................ 5 1.2 Anmälningar om försummelser till andra myndigheter ......................................................... 6 1.3 Inspektionsrätt och rättigheter till jordbruksförvaltningens datasystem............................... 6 1.4 Samarbetsområdenas roll vid övervakningen ........................................................................ 8 1.5 Övervakningsskyldighet och urval .......................................................................................... 8 1.5.1 Arealbaserade stöd ......................................................................................................... 9 1.5.2 Djurstöd......................................................................................................................... 10 1.5.3 NTM-centralens eget urval ........................................................................................... 11 1.6 Kontroller på plats................................................................................................................. 12 1.7 Förhindrande av övervakning ............................................................................................... 13 1.8 Misstanke om brott............................................................................................................... 14 1.8.1 Djurskyddsbrott och djurskyddsförseelser ................................................................... 14 1.9 Kontroll och verifiering av registreringen av övervakningsuppgifter ................................... 14 1.10 Förvaring av övervakningshandlingarna och handlingarnas offentlighet............................. 15 2 ANSÖKAN OM OMPRÖVNING AV STÖDBESLUT ........................................................................... 15 3 INSTRUKTIONER FÖR BESVÄRLIGA ÖVERVAKNINGSSITUATIONER............................................... 16 3.1 Anlitande av handräckning ................................................................................................... 16 3.2 Beredskap och handling i problemsituationer ...................................................................... 16 3.3 Information ........................................................................................................................... 17 FÖRBEREDELSE INFÖR GÅRDSBESÖKET 4 ÖVERVAKNINGSKÖRNINGAR OCH STÖD SOM SKA ÖVERVAKAS .................................................. 18 5 FÖRBEREDELSER INFÖR GÅRDSBESÖKET ...................................................................................... 19 5.1 Frågor som ska utredas före gårdsbesöket................................................................................. 19 5.2 6 7 Anmälan om övervakning och kontrollbesök ....................................................................... 20 ÖVERVAKNINGSHANDLINGAR ...................................................................................................... 21 6.1 Checklistor............................................................................................................................. 21 6.2 Övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren ........................................................... 22 ÖVERVAKNINGSKARTOR ............................................................................................................... 23 7.1 Övervakningskartornas utseende ......................................................................................... 23 AREALÖVERVAKNING 8 BESITTNING AV SKIFTEN ............................................................................................................... 25 9 ÖVERVAKNING AV AREALER ......................................................................................................... 26 9.1 Basskifte ................................................................................................................................ 26 9.2 Jordbruksskifte ...................................................................................................................... 27 9.2.1 Mätning av jordbruksskiften ......................................................................................... 27 9.2.2 Grödor som konstateras på samma jordbruksskifte..................................................... 28 9.3 Godtagbara diken.................................................................................................................. 29 9.3.1 Godkännande av ett kantdike som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte .............................................................................................................................. 29 9.3.2 Godkännande av ett tegdike som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte .............................................................................................................................. 30 9.3.3 9.4 Utelämnande av träd- och buskbevuxna områden från dikena ................................... 30 Områden som inte berättigar till stöd .................................................................................. 30 9.4.1 Områden som tillfälligt inte odlas ................................................................................. 31 9.4.2 Bevarande av jordbruksmarken i ett skick som lämpar sig för betesgång och odling.. 32 9.4.3 Områden som inte odlas ............................................................................................... 34 9.5 Odlingstekniska vändtegar .................................................................................................... 34 9.6 Skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter ......................................................................... 34 9.7 Övervakning av arealerna i avtal........................................................................................... 35 ÖVERVAKNING AV STÖDVILLKOR 10 AKTIV JORDBRUKARE ................................................................................................................ 36 11 DIREKTSTÖD .............................................................................................................................. 39 11.1 Förgröningsstöd .................................................................................................................... 39 11.2 Bidrag för jordbruksgrödor ................................................................................................... 42 11.3 Stöd till unga jordbrukare (EU) ............................................................................................. 43 12 NATIONELLA ÅKERSTÖD............................................................................................................ 43 13 KOMPENSATIONSERSÄTTNING OCH FÖRHÖJNING .................................................................. 44 13.1 Kompensationsersättningens maximala areal AV icke odlad åker som sköts ...................... 44 13.2 Kompensationsersättningens husdjursförhöjning ................................................................ 44 14 FRIKOPPLAT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING ................................................... 45 15 MILJÖERSÄTTNING .................................................................................................................... 47 15.1 Allmänt .................................................................................................................................. 47 15.2 Miljöförbindelsens minimikrav ............................................................................................. 48 15.3 Balanserad användning av näringsämnen ............................................................................ 51 15.4 Skiftesspecifika åtgärder ....................................................................................................... 57 15.4.1 Placering av flytgödsel i åker......................................................................................... 57 15.4.2 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material ........................................... 59 15.4.3 Hantering av avrinningsvatten ...................................................................................... 60 15.4.4 Miljövårdsvallar............................................................................................................. 62 15.4.5 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis................. 69 15.4.6 Åkernaturens mångfald ................................................................................................ 71 15.4.7 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter .................................................................... 78 15.4.8 Växttäcke vintertid ........................................................................................................ 81 16 MILJÖAVTAL .............................................................................................................................. 83 16.1 Jordbruksnaturens mångfald och landskapet ....................................................................... 83 16.2 Skötsel av våtmarker ............................................................................................................. 85 17 ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION ............................................................................ 86 18 TVÄRVILLKOR ............................................................................................................................ 90 18.1 Krav som ska övervakas ........................................................................................................ 90 ÖVERVAKNINGSKORRIGERINGAR PÅ KARTAN 19 ATT REGISTRERA MÄTNINGAR AV JORDBRUKSSKIFTEN ......................................................... 113 19.1 Måttavvikelser och mätinstrument som används vid övervakningen ................................ 113 19.2 Fastställande av omkretsen ................................................................................................ 115 20 20.1 21 BASSKIFTESKORRIGERINGAR .................................................................................................. 119 Att uppmärksamma vid begäran om korrigering................................................................ 120 SKIFTESREGISTERÖVERVAKNING ............................................................................................ 121 ÖVERVAKNINGSRESULTAT OCH PÅFÖLJDER 22 PÅFÖLJDER AV TVÄRVILLKOR.................................................................................................. 122 22.1 Bedömning av försummelser .............................................................................................. 122 22.2 Hörande av jordbrukaren i fall av försummelse ................................................................. 124 22.3 Slutligt protokoll.................................................................................................................. 124 23 Påföljder av arealfel ................................................................................................................ 125 24 PÅFÖLJDER AV FÖRGRÖNINGEN............................................................................................. 127 25 PÅFÖLJDER FÖR MILJÖERSÄTTNINGEN .................................................................................. 128 25.1 Påföljder av basnivån .......................................................................................................... 128 25.2 Påföljder av balanserad användning av näringsämnen ...................................................... 130 25.3 Påföljderna av skiftesspecifika åtgärder ............................................................................. 134 26 PÅFÖLJDERNA AV MILJÖAVTALENS STÖDVILLKOR ................................................................. 135 27 PÅFÖLJDERNA FÖR NATIONELLA STÖD .................................................................................. 138 28 UTRÄKNING AV ÖVERVAKNINGSRESULTATET ........................................................................ 139 28.1 Växtartsgrupper och stödtyper ........................................................................................... 139 28.2 Växtartens inverkan på kontrollresultatet .......................................................................... 140 28.3 Ordningsföljden för uträkning av påföljder ........................................................................ 140 28.4 Skyldigheten att uppge jordbruksmark............................................................................... 141 28.5 Beaktande av uppenbara fel och exceptionella väderförhållanden vid övervakningen .... 141 28.6 Återkrav av stöd och påförande av påföljder för tidigare år .............................................. 141 Bilagor ................................................................................................................................................. 147 Förteckning över författningar och rättsakter .............................................................................. 147 VÄXTKODER VID ÖVERVAKNINGEN .......................................................................................... 150 1 ALLMÄNT OM ÖVERVAKNINGARNA I den här anvisningen berättas om övervakningarna av de jordbrukarstöd och villkorsområdena ”miljö, klimatförändring och krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden” samt ”bevarande av permanent betesmark” som Landsbygdsverket (Mavi) meddelar anvisningar om. Evira ansvarar för övervakningen av villkorsområdena ”folkhälsa, djurhälsa och växtskydd” samt ”djurens välbefinnande”. Anvisningens allmänna del behandlar övervakningen av både åker- och djurstöd. I övrigt är anvisningarna åtskilda för åker- och djurstödens del och de är uppbyggda enligt hur övervakningsprocessen framskrider. Dessa anvisningar ersätter de tidigare anvisningarna om djuroch åkerstöd. Anvisningen täcker inte alla kontrollsituationer, utan inspektören ska vid behov ta kontakt med Mavi. Vid övervakningarna av jordbrukarstöd kontrolleras de stödvillkor som gäller Europeiska unionens (EU) direktstöd och programstöd samt nationella stöd. Med stöd avses stöd, ersättningar, bidrag och avtal. Med direktstöd avses EU:s helfinansierade stöd som är: - grundstöd - förgröningsstöd - stöd till unga jordbrukare - bidrag för jordbruksgrödor - bidrag för nötkreatur - bidrag för mjölkkor - tackbidrag - getbidrag - bidrag för slaktlamm och slaktkillingar Med programstöd avses EU:s delfinansierade stöd som är: - miljöersättning - kompensationsersättning + förhöjning - ersättning för ekologisk produktion - ersättning för djurens välbefinnande Med nationella stöd avses stöd som i sin helhet finansieras av Finland: - allmänt hektarstöd - nordligt hektarstöd - stöd till unga jordbrukare - nationellt stöd för sockerbeta - nationella husdjursstöd för nötkreatur, får, getter och hästar - från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfäproduktion 1.1 Tvärvillkor Tvärvillkoren gäller den sökandes all jordbruksmark och jordbruksutövning och iakttagandet av dem är ett krav för alla stöd som helt eller delvis finansieras av EU. Tvärvillkoren ska följas under hela kalenderåret (1.1–31.12)1. Också på jordbruksmark som används för annat än jordbruksverksamhet måste man följa tvärvillkoren. När besittningen av skiftet ändras och skiftets mottagare själv har ansökt om stöd under det berörda stödåret är han eller hon ansvarig för att tvärvillkoren följs på det överförda skiftet under den tid skiftet är i hans/hennes besittning. Om innehavaren av det överförda skiftet inte är sökande under året i fråga är den ursprungliga sökanden ansvarig för att tvärvillkoren följs på det överförda skiftet. I Tvärvillkorsguiden (www.mavi.fi eller www.evira.fi) berättas mer om tvärvillkorskraven. Bestämmelser om övervakningen ingår i statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015). I gemenskapslagstiftningen ingår bestämmelser om tvärvillkoren och övervakningen av dem i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt i kommissionens förordning (EU) nr 640/2014 och (EU) nr 809/2014. Kraven för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden föreskrivs nationellt genom statsrådets förordning 4/2015. Tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav indelas i följande avsnitt som kallas för villkorsområden: miljö, klimatförändring och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (indikatorgrupperna 1-4) folkhälsa, djurhälsa och växtskydd djurens välbefinnande bevarande av permanent betesmark (indikatorgrupp 5). 1.2 Anmälningar om försummelser till andra myndigheter Observerade överträdelser av lagstiftningen anmäls så snart som möjligt efter kontrollen till de lagstiftningsansvariga myndigheterna med blankett 182 (finns på Aitta). Till exempel överträdelser av nitratförordningen anmäls till kommunens miljöskyddsmyndighet och misstänkta försummelser av indikatorn djurens välbefinnande till regionförvaltningsverkets länsveterinär. Om det misstänks att djur sköts eller behandlas i strid med djurskyddslagen (247/1996) eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, ska observationerna omedelbart anmälas till den behöriga kommunaleller länsveterinären eller till polisen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska informeras om att ärendet har börjat utredas. En kopia av anmälan tas åt NTM-centralen. Ett utlåtande om försummelser av nitratförordningen, habitatdirektivet eller fågeldirektivet kan begäras av den behöriga miljömyndigheten för bedömning av försummelsen. 1.3 Inspektionsrätt och rättigheter till jordbruksförvaltningens datasystem Inspektionsrätt Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralen) har rätt att inspektera jordbrukarstöd. I landskapet Åland har statens ämbetsverk på Åland rätt att inspektera nationella stöd och EU:s direktstöd.2 1 2 Förordning (EU) nr 1306/2013 artikel 97.1 Lag 192/2013 24 § NTM-centralerna och regionförvaltningsverken (RFV) har rätt att inspektera tvärvillkoren. Den behöriga miljömyndigheten har rätt att vid behov delta i kontrollen av nitratförordningen samt habitat- och fågeldirektivet. Behöriga miljömyndigheter är NTM-centralens ansvarsområde Miljö och naturresurser och kommunens miljöskyddsmyndighet. På Åland är det Statens ämbetsverk på Åland och landskapsregeringen som har rätt att inspektera tvärvillkoren. Myndigheterna som utför övervakning granskar att villkoren för beviljande och utbetalning av stöd uppfylls. Lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) föreskriver om de rättigheter och det ansvar som tillkommer dem som deltar i övervakningen. Vid övervakningen iakttas principerna för god förvaltning. En jävig person får inte utföra övervakning eller vara närvarande vid övervakningen3. En tjänstemans verksamhet ska vara oberoende och opartisk. I de administrativa anvisningarna om handläggning av ansökningar om jordbrukarstöd och vissa stödansökningar som inlämnas till NTM-centralerna (dnr 591/55/2013) har getts instruktioner för skötseln av uppgifterna. Vid organiserandet av övervakningen av sådana gårdsbruksenheter som innehas av NTM-centralens egen personal ska särskild uppmärksamhet fästas på att inspektörerna är ojäviga och obundna. Övervakningen av gårdsbruksenheter som innehas av anställda vid enheten för landsbygd och energi ska utföras av en annan NTM-central. Detta krav gäller också de övervakningar av växttäcke och dokumentövervakningar under vintern i samband med miljöersättningen som utförs utanför vegetationsperioden. I samband med övervakningsbesöket ska inspektören visa fram ett övervakningspass eller en fullmakt för stödtagaren, om denne begär det. Landsbygdsverkets kontrollavdelning beviljar övervakningspass åt en tjänsteman vid NTM-centralen som står i tjänsteförhållande eller ett längre tjänsteförhållande för viss tid (minst ett år) 4. Kortvariga inspektörer som anställts för viss tid (under ett år) beviljas inspektionsbefogenheter genom fullmakt av NTM-centralen. Den som innehar övervakningspass eller fullmakt förutsätts sätta sig in i verkställandet av stödförvaltningen och delta i kontrollerna som ansvarig person för övervakningsgruppen. Om tjänstemannens uppgifter förändras eller om tjänstemannen övergår till andra uppgifter, ska övervakningspasset återsändas till Landsbygdsverkets kontrollavdelning. Under en tjänstledighet ska tjänstemannens pass förvaras vid NTM-centralen. Inspektionsbefogenheterna och passet eller fullmakten ska återkallas om missbruk framkommer. Landsbygdsverket ska underrättas om fall av missbruk. Rättigheter till datasystemen Uppgifterna för NTM-centralens övervakningspersonal och de anställdas vikarier ska bestämmas i enlighet med avtalet om utbetalningsställe. Vid beviljandet av åtkomsträttigheter ska åtskiljandet av uppgifter beaktas. De åtkomsträttigheter som NTM-centralens anställda behöver söks elektroniskt från Systemet för åtkomstkontroll. Vid behov kan åtkomsträttigheterna sökas också för en annan NTM-centrals område (t.ex. handräckning). Då förordas ansökan av sökandens egen chef, men Mavis användarstöd anhåller om tillstånd för godkännande av rättigheterna hos den NTM-central för vars område 3 4 Lag 434/2003 27 och 28 § Lag 192/2013 28 § rättigheterna har sökts. Mer information om Åtkomstkontrollen och ansökan om rättigheter finns på Aitta. NTM-centralen ska hålla åtkomsträttigheterna uppdaterade. Enhetens chef ska i Åtkomstkontrollen passivera åtkomsträttigheterna (eller användarnamnen) för sådana personer som på grund av sina arbetsuppgifter eller av andra orsaker inte längre har rätt till dem. 1.4 Samarbetsområdenas roll vid övervakningen Landsbygdsnäringsmyndigheten utför administrativa kontroller av alla ansökningar om jordbrukarstöd som samarbetsområdet har behandlat. Landsbygdsnäringsmyndigheten ska till NTMcentralen för övervakning anmäla de ansökningar där ett gårdsbesök krävs för att utreda en oklar omständighet. Den person som har tagit emot eller handlagt ansökan kan inte svara för övervakningen av direktstöd och programstöd. Landsbygdsnäringsmyndigheten kan inte utföra ett övervakningsuppdrag som delegerats till NTM-centralen. 1.5 Övervakningsskyldighet och urval Till kontroller på plats väljs gårdarna ut centraliserat genom urval som Mavi har fastställt och som kan delas in i tre olika delar: åkerurval, djururval och tvärvillkorsurval. - Åkerurval: För de gårdar som tagits ut till urvalet övervakas alla arealbaserade stöd som jordbrukaren har ansökt om. Om det på gården upptäcks brister i iakttagandet av tvärvillkor som rör villkorsområdena ”miljö, klimatförändring och krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden” samt ”bevarande av permanent betesmark”, utsträcks övervakningen till att gälla det berörda tvärvillkorskravet och gården registreras på NTM-centralens eget urval. För en del av de gårdar som valts ut till åkerurvalet utförs också en tvärvillkorsövervakning av växtskyddsmedel eller en tvärvillkorsövervakning av foder och vegetabiliska livsmedel, där Evira ansvarar för urvalet. - Tvärvillkorsurval i samband med åkerövervakning: För de gårdar som tagits ut till urvalet övervakas alla arealbaserade stöd som jordbrukaren har ansökt om. För alla gårdar övervakas dessutom iakttagandet av kraven för villkorsområdena ”miljö, klimatförändring och krav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden” samt ”bevarande av permanent betesmark”. - Urval för övervakning av djurstöd: För de gårdar som tagits ut till urvalet övervakas alla djurstöd som gården har ansökt om. Om det på gården upptäcks brister i iakttagandet av tvärvillkor utsträcks övervakningen till att gälla det berörda tvärvillkorskravet. - Tvärvillkorsurval i samband med djurövervakning: Livsmedelssäkerhetsverket (Evira) ansvarar för övervakningsurvalen som gäller märkning och registrering av djur samt djurens välbefinnande i samband med tvärvillkoren. På en del av gårdarna som tagits ut till urvalet för övervakning av djurstöd övervakas också iakttagandet av tvärvillkorens krav på märkning och registrering av djur. Övervakningen av tvärvillkor ska vid behov också utvidgas till övervakning av djurstöd. Urvalsgrunder Gårdarna tas ut till övervakning genom både slumpmässigt och viktat urval. Vid slumpmässigt urval har var och en stödtagare lika stor chans att komma med i urvalet. Vid viktat urval betonas vissa riskfaktorer, dvs. klasser. På basis av klasserna poängsätts gårdarna så att de gårdar som fått flest poäng kommer med i övervakningen. Också NTM-centralerna kan genom sitt eget urval ta ut gårdar till antingen partiell övervakning eller övervakning av hela gården. 1.5.1 Arealbaserade stöd Av de stödtagare som lämnat in en samlad stödansökan ska minst 5 % övervakas på plats5. Dessutom måste man årligen övervaka 3 % av gårdarna som befriats från förgröningsåtgärden. De här gårdarna får inte räknas in i övervakningsskyldigheten för grundstödet.6 Då det gäller tvärvillkor ska den behöriga kontrollmyndigheten kontrollera efterlevnaden av de krav och normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla stödtagare som ansöker om något av EU:s direkta stöd eller programstöd7. Av ansökningarna om nationella stöd ska minst 3 % kontrolleras på plats8. Klasserna som används vid åkerurvalen 2015: 1) Antalet stöd som gården sökt 2) Gården har åkrar som gränsar till en bäck eller ett annat vattendrag (2014 års uppgift i alla urval) 3) Gården har inte varit föremål för övervakning av hela gården efter 2006 4) Gården har haft påföljder med anledning av miljöstödets stödvillkor 5) Gården har haft permanenta betesmarker år 2014 (gårdsstödsegenskap B, år 2014) 6) Gården har anmält högst 2 växtslag år 2014/2015 7) Gården har/har haft mångfaldsåkrar 8) Gården har haft 1 tilläggsåtgärd i samband med miljöstödet Klasserna som används vid urvalet av gårdar som är befriade från förgröningen år 2015 är: 1) Antalet stöd som gården sökt 2) Gården har åkrar som gränsar till en bäck eller ett annat vattendrag (2014 års uppgift i alla urval) 3) Gården har inte varit föremål för övervakning av hela gården efter år 2006 4) Gården har haft påföljder med anledning av miljöstödets stödvillkor 5) Gårdens areal har minskat till under 10 hektar 6) Gårdens areal har minskat till under 15 hektar 7) Gården har/har haft mångfaldsåkrar 8) Gården har haft 1 tilläggsåtgärd i samband med miljöstödet Klasserna som används vid tvärvillkorsurvalen 2015: 1) Gården har haft påföljder med anledning av tvärvillkor vid den senaste övervakningen som Mavi utfört 2013 eller 2014 5 Förordning (EU) nr 809/2014 artiklarna 30 och 33 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 31 7 Förordning (EG) nr 1122/2009 artikel 50 8 SRf 444/2015 5 § 6 2) Gården har åkrar som gränsar till en bäck eller ett annat vattendrag (2014 års uppgift i alla urval) 3) Gården har haft permanenta betesmarker år 2014 (gårdsstödsegenskap B, år 2014) 4) Gården har/har haft mångfaldsåkrar 5) Gården har haft påföljder med anledning av miljöstödets stödvillkor 6) Gården har ansökt om djurbaserade stöd år 2014/2015 Nedan visas den planerade tidtabellen för urvalen 2015. Om övervakningsskyldigheterna inte uppfylls i fråga om alla stöd efter dem, utförs ytterligare urval i augusti. Uppfyllandet av skyldigheten granskas enligt NTM-central. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. urvalet (slumpmässigt) av 2014 års ansökningar i april urvalet (viktat) av 2014 års ansökningar i april urvalet (viktat) senast 30.6 urvalet (viktat) av gårdarna som befriats från förgröningsåtgärderna senast 30.6 urvalet (slumpmässigt) senast 30.6 urvalet (viktat) fjärrövervakning senast 30.6 urvalet (viktat) av sent registrerade ansökningar i augusti Kommunerna ska utföra registreringarna av stödansökningar senast 18.6.2015 så att urvalen på basis av det aktuella årets ansökningar blir gjorda. Av gårdarna i urvalet för grundstöd måste 20 – 25 % övervakas slumpmässigt. Resten kan tas ut till övervakning med antingen slumpmässigt eller viktat urval. I fråga om EU-stöd till unga jordbrukare och bidrag för jordbruksgrödor finns inga begränsningar för förhållandet mellan riskbaserade och slumpmässiga urval. 9 Av gårdarna i urvalet för programstöd, förgröningsstöd och tvärvillkor måste 20 – 25 % av urvalets gårdar övervakas slumpmässigt och 75 – 80 % genom viktat urval.10 Procentandelarna granskas enligt stöd. Antalet gårdar som tagits ut till övervakning överskrider i viss mån förpliktelsen, för att den nödvändiga övervakningsskyldigheten ska uppfyllas för alla stödtyper. Kompletterande ytterligare urval kan göras, om NTM-centralens övervakningsskyldigheter för olika stödtyper inte uppfylls med de planerade urvalsmängderna. Övervakningsskyldigheten för arealstöd ska utökas inom NTM-centralens område, om det i fråga om något stöd orsakas arealminskningar eller arealsanktioner som överstiger de av kommissionen fastställda gränsvärdena11. Skyldigheten ska utökas också när betydande överträdelser upptäcks i fråga om iakttagandet av villkoren för programstöd.12 Utökningen av övervakningsskyldigheten för tvärvillkor granskas på nivån för hela landet i enlighet med kommissionens separata arbetsdokument13. Utökningen av skyldigheten hänförs alltid till det sammanlagda antal gårdar som ska granskas följande år14. 1.5.2 Djurstöd 9 Förordning 809/2014 artikel 34 Förordning 809/2014 artikel 34 11 Kommissionens beredningsdokument DS/CDP/2015/02 12 Förordning (EU) nr809/2014 artikel 35 13 Kommissionens beredningsdokument DS/2009/28 14 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 35 10 Av gårdarna som ansökt om EU-finansierade direkta djurstöd ska minst 5 % stödtagarna och 5 % av djurantalet övervakas.15 Av dem som fått ersättning för djurens välbefinnande och de gårdar som ingått avtal om uppfödning av lantraser ska minst 5 % övervakas. Av gårdarna som ansökt om nationellt husdjursstöd ska minst 3 % övervakas.16 Antalet gårdar som tagits ut till övervakning överskrider i viss mån förpliktelsen, för att den nödvändiga övervakningsskyldigheten ska uppfyllas. Uppfyllandet av övervakningsskyldigheten granskas på nivån för hela landet. Av gårdarna som får EU-finansierade djurstöd tas 20 – 25 % av stödtagarna slumpmässigt ut till övervakning. Resten av gårdarna som ska övervakas tas ut genom viktat urval.17 Procentandelarna granskas enligt stöd. Klasserna som används vid urvalen av djurstöd beror på djurslaget och det stöd som ska övervakas, Klasser år 2015 är bl.a.: - Ingen tidigare övervakning av djurstöd - Dröjsmål i anmälningarna till djurregistret (nöt, får get) - Ersättande öronmärken har inte beställts året före övervakningen (nöt, får get) - Avtal om lantraser för fler än ett djurslag - Förbindelse om minst tre åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande Den stödspecifika övervakningsskyldigheten för EU-finansierade stöd måste utökas om det vid övervakningen upptäcks betydande överträdelser som gäller djurantal eller stödvillkor. Utökningen av skyldigheten hänförs till det sammanlagda antal gårdar som ska granskas följande år.18 1.5.3 NTM-centralens eget urval NTM-centralerna genom egna urval ta ut gårdar till kontroll. Till exempel de gårdar som kommit via angivelser kan vid behov tas ut till det egna urvalet. Gårdarna i det egna urvalet kan kontrolleras antingen helt eller delvis. För delvis kontrollerade gårdar kan man granska exempelvis något enskilt stödvillkor. Gårdarna som övervakats i sin helhet räknas in i övervakningsskyldigheten. Gårdarna som övervakats helt och delvis registreras på egna övervakningskörningar. Om det på gården upptäcks brister i fråga om iakttagandet av tvärvillkor måste övervakningen utsträckas till att också gälla tvärvillkoren och gården ska registreras på övervakningskörningen för det egna tvärvillkorsurvalet. På övervakningskörningen för det egna tvärvillkorsurvalet registreras de gårdar som har tagits ut till tvärvillkorsövervakningen på grund av utvidgad övervakning eller angivelse. Av gårdarna övervakas bara det försummade kravets andel (till exempel stallgödselanalys). Gårdsbesöken ska avläggas före utgången av 2015. I kontrollen tas med alla skiften som berörs av det försummade kravet. Utvidgade övervakningar av tvärvillkor kan utföras också på administrativ väg (till exempel flyghavre eller brister i gödselstad), dvs. kontrollen utförs utan gårdsbesök. Då hänförs utvidgningen bara till det försummade kravet. 15 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 33 SRf 444/2015 5 § 17 Förordning 809/2014 artikel 34 18 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 35 16 Försummelser av nitratförordningen som upptäckts vid miljöersättningens dokumentkontroll vintertid registreras på en egen övervakningskörning. Övervakningen måste utsträckas till att gälla märkning och registrering av djur i samband med tvärvillkoren, om det i anslutning till annan övervakning upptäcks försummelser av tvärvillkor i anslutning till märkning och registrering av djur eller om dessa annars kommer till myndighetens kännedom. Närmare anvisningar om utvidgning av övervakningen till att gälla märkning och registrering i samband med tvärvillkoren ges i Eviras anvisningar om övervakning av märkning och registrering av djur (t.ex. Eviras anvisningar 15404/9, 15425/7 och 15401/9). Gårdarna registreras alltid på körningen för det år då inspektören konstaterar försummelsen och upprättar ett protokoll över den. På så sätt hänförs påföljderna till rätt år. De gårdar som granskats av EU:s organ (kommissionen, revisionsrätten) i samband med kontroller som riktat sig mot Finland registreras av NTM-centralen på dess eget urval alltid när det vid kontrollerna upptäcks fel i arealer i eller iakttagandet av stödvillkor. Gårdarna i det egna urvalet är belagda med betalningsförbud till dess att övervakningen är utförd och resultatet sparat i tillämpningen. NTM-centralen kan inte stryka en gård som registrerats på övervakningskörningen. 1.6 Kontroller på plats NTM-centralerna ska genom gårdsbesök övervaka alla gårdar som omfattas av åkerövervakning eller övervakning på plats av djurstöd. Åkerövervakningarna får inledas efter den sista dagen för ändring av såningsarealer 15.6.2015. Om övervakningen av en gård utförs före den sista såningsdagen (30.6), måste arealer som var osådda vid övervakningstidpunkten kontrolleras på nytt senare. Iakttagandet av förgröningsstödets krav på diversifiering av grödor på gårdar som är skyldiga att diversifiera måste övervakas senast 31.8. I Nyland, Egentliga Finland och på Åland måste kraven på ekologisk fokusareal övervakas på de gårdar som är skyldiga att uppge ekologisk areal, för trädornas del senast 15.8 och för kvävefixerande grödors del senast 31.8. I fråga om miljöersättningen måste ett nytt besök avläggas om - växtligheten på en skyddszon eller flerårig miljövall inte har bärgats vid övervakningstidpunkten - fånggrödan inte har såtts (om övervakningsbesöket avläggs före 15.8) - marktäckningen för en ettårig trädgårdsväxt inte har placerats ut (om övervakningsbesöket avläggs före 30.6 eller 31.7) Övervakningarna av djurstöd får inledas i juni 2015. Hästarna ska övervakas under den 100 dagar långa besittningstiden (1.5 -8.8.2015). Vid övervakningen av ersättning för djurens välbefinnande måste ett förnyat besök avläggas om - övervakningen utförs före 1.10 och gården har valt en åtgärd som gäller betesgång och rastning vintertid (nötkreatur, får och getter) - gården har ett produktionsuppehåll (svin och fjäderfä) Alla gårdsbesök för åker- och djurövervakningar måste avläggas senast 14.11.2015. Övervakningarna av växttäcke och dokumentkontrollerna vintertid ska utföras senast 15.5.2016. Förskott på stöd kan betalas också till gårdar som är föremål för övervakning. Ett krav för slutbetalningen av programstöd och betalningen av direktstöd är ändå att övervakningarna av alla gårdar som ansökt om stöd är klara19. Att övervakningen av tvärvillkor inte är slutförd inverkar inte på betalningen av stöd. 1.7 Förhindrande av övervakning Om jordbrukaren i samband med anmälan om kontroll meddelar att ingen kontroll får utföras, måste man göra klart för honom/henne att ett beslut om avslag på jordbrukarens ansökningar om stöd, förbindelse eller avtal fattas vid kommunen/NTM-centralen till följd av förhindrad kontroll. Till jordbrukaren skickas ett skriftligt meddelande (hörande) om förhindrande av kontroll och om de följder som detta orsakar. För jordbrukaren ska reserveras en skälig frist att lämna in en utredning om saken och han eller hon ska underrättas om att underlåtelse att iaktta tidsfristen inte hindrar att ärendet avgörs20. I utredningen kan jordbrukaren ge sitt samtycke till övervakning inom ramen för anmälningstiden. Två erfarna inspektörer ska då utses till inspektörer. Om gården är misstänkt för djurskydds- eller miljöförseelse bör övervakningsbesöket utföras utan dröjsmål. Vid behov kan handräckning anlitas, se avsnitt 3.1. Att förbjuda gårdsbesöket orsakar inga separata påföljder, om övervakningen ändå går att utföra i ett senare skede. När påföljderna fastställs ska man noggrannare än vanligt bedöma om felet eventuellt är uppsåtligt och om bristerna eventuellt har rättats till efter meddelandet om övervakning. Om jordbrukaren eller dennes representant förhindrar utförandet av kontroll på plats avslås stödansökningarna21. Det här innebär att direktstöd, kompensationsersättning och nationella stöd inte betalas för övervakningsåret. När det gäller miljöersättning, ekoavtal, miljöavtal (inkl. avtal om lantraser) och ersättning för djurens välbefinnande återkrävs alla stöd som betalts under förbindelse-/avtalsperioden genom att gården registreras på övervakningskörningarna för retroaktiva påföljder. Om gården tidigare under förbindelse-/avtalsperioden har varit föremål för övervakning återkrävs stöden bara bakåt till övervakningsåret i fråga. Också ansökan om nationella stöd avslås.22 Om jordbrukaren förhindrar någon kontroll på plats av tvärvillkor går han eller hon miste om alla stöd för vilka tvärvillkoren är ett krav (EU:s direktstöd och programstöd). Om jordbrukaren har betalts förskott på stöd och om kontrollen av de stödvillkor som ligger till grund för betalningen av förskott förhindras av någon orsak som beror på jordbrukaren, måste det utbetalda förskottet återkrävas. I fältet för ytterligare upplysningar i observationsprotokollet fyller inspektören i att jordbrukaren har förhindrat kontrollen och att han/hon har underrättats om att ett beslut om avslag på jordbrukarens 19 Förordning (EU) nr 1306/2013 artikel 75 Lag (434/2003) 33 § 21 Förordning 1306/2013 artikel 59 22 Lag 192/2013 31§ 20 ansökningar om stöd/förbindelser fattas till följd av att kontrollen förhindrats. Övervakningsprotokollet skickas till jordbrukaren och verkningarna av att kontrollen förhindrats förklaras omsorgsfullt. Vid övervakning av tvärvillkor registreras övervakas inte i punkten Övervakningsresultat i Stödtillämpningen och i fältet Tilläggsuppgifter registreras motsvarande observationer som i fältet för ytterligare upplysningar i observationsprotokollet. Inget brev om hörande i fråga om tvärvillkor lämnas till jordbrukaren under gårdsbesöket, utan hörandet utförs av kommunen då den fattar beslut om avslag på stödansökan. I samtliga situationer då inspektörens säkerhet upplevs som hotad på gården kan kontrollen avbrytas när som helst. Påföljderna av förhindrande av övervakningen bestäms enligt artikel 59 i kommissionens förordning 1306/2013. 1.8 Misstanke om brott Inspektörens primära uppgift är att övervaka att stöd har beviljats på korrekta grunder. Vid kontrollen kan det ändå framkomma också omständigheter som tyder på brott. Om det vid kontrollen finns skäl att misstänka ett brott i anslutning till ansökan om stöd, ska inspektören omedelbart berätta om saken för sin chef, som underrättar Landsbygdsverkets kontrollenhet för jordbruksstöd. NTM-centralen ska överväga att lämna in en begäran om förundersökning till polisen. En separat anvisning om ärendet är under beredning och den blir klar i slutet av året. 1.8.1 Djurskyddsbrott och djurskyddsförseelser Om det finns skäl att misstänka att djurskyddsbestämmelserna inte har följts på den gård som övervakas ska NTM-centralens inspektör omedelbart underrätta den behöriga tjänsteveterinären (kommunal- eller länsveterinären), hälsovårdsinspektören eller polisen om sina observationer och be att en djurskyddsinspektion utförs.23Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska informeras om att ärendet har börjat utredas. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska följa upp att ärendet framskrider till åtalsprövning. Misstänkta fall av djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelser samt domar för djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelser inverkar på betalningen av stöd. Se närmare Mavis anvisning Hur påföljder av djurskyddsbrott inverkar på betalningen av stöd (Dnr 2171/55/2013). En ny version av anvisningen kommer i höst. 1.9 Kontroll och verifiering av registreringen av övervakningsuppgifter Observationerna från arealövervakningar registreras i nya Stödtillämpningen. Övervakningsobservationerna som rör djurbaserade stöd, tvärvillkor samt gamla specialstödsavtal registreras i gamla Stödtillämpningen. Kontrollen av registreringen av övervakningsuppgifterna utförs av en annan person än den som utfört registreringen. Genom kontroll av registreringen säkerställs det att uppgifterna har registrerats i tillämpningen och att övervakningsobservationerna har skrivits i kontrollistningen. 23 SRf 444/2015 24 § Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att övervakningarna går att spåra utgående från protokollsanteckningarna, att de observerade bristerna är registrerade och att påföljderna fastställts korrekt. Genom kontroll av registreringen måste man också försäkra sig om att gården är registrerad på rätt körning, om övervakningen har utvidgats till att också gälla tvärvillkoren eller om gården har påförts retroaktiva påföljder. Kontrollen av registreringen ska utföras innan övervakningsresultatet sänds till jordbrukaren. Efter det att registreringen kontrollerats ska övervakningen verifieras i vederbörande punkt i Stödtillämpningen. Det är inte nödvändigt att verifiera övervakningsuppgifterna innan övervakningsresultatet sänds, men det är en förutsättning för att ansökan ska kunna överföras för utbetalning. Övervakningen ska vara slutförd när den verifieras. Den som verifierar ska vara en förman eller en annan erfaren person som är förtrogen med saken. Av arbetsparet kan den ena kontrollera registreringen, men den som verifierar måste vara en sådan person som inte har deltagit i kontrollen på annat sätt. Om registreringen kontrolleras av en person som inte deltagit i kontrollen kan denna också verifiera gården. Om den som verifierar är en annan person än den som kontrollerat registreringen, ska han eller hon ännu säkerställa att resultatet är korrekt. I fall av påföljder ska kommunen informeras om när övervakningsresultatet har skickats till jordbrukaren, så att kommunen inte skickat beslut om återkrav av stödet innan jordbrukaren har fått kännedom om övervakningsresultatet. 1.10 Förvaring av övervakningshandlingarna och handlingarnas offe ntlighet En separat anvisning om elektronisk arkivering av övervakningshandlingar meddelas senare. Fram till dess måste checklistorna med bilagor i pappersform förvaras på NTM-centralen. Det sammandrag av övervakningen som skickas till jordbrukaren sparas i det elektroniska arkivet. Övervakningsprotokollen är i regel offentliga handlingar. De blir offentliga när övervakningen har slutförts och protokollet undertecknats 24 . Övervakningshandlingarna är sekretessbelagda om utlämnandet av uppgiften skulle äventyra genomförandet av övervakningen eller orsaka skada för parterna25. Mer information om övervakningshandlingarnas offentlighet ingår i offentlighetslagen (621/1999). 2 ANSÖKAN OM OMPRÖVNING AV STÖDBESLUT Omprövning av ett beslut som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har fattat får sökas hos den behöriga NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland med en skriftlig begäran om omprövning inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Omprövning av ett beslut som NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland har fattat får sökas hos den myndighet som fattat beslutet på det sätt som bestäms i förvaltningslagen.26 Ändring i ett beslut som gäller begäran om omprövning får sökas hos förvaltningsdomstolen.27 Ändring som gäller jordbrukarstöd får sökas hos Tavastehus förvaltningsdomstol och ändring i beslut som Statens ämbetsverk på Åland har fattat får sökas hos Ålands förvaltningsdomstol. På sökande av ändring tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningslagen. 24 Lag 621/1999 6 § Lag 621/1999 24 § 26 Lag 192/2013 54 § 27 Lag 75/2014 4 § 25 Ändring i ett beslut om återkrav som förvaltningsdomstolen eller Ålands förvaltningsdomstol har fattat får sökas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen, m.a.o. utan besvärstillstånd. I övrigt får ändring i ett beslut som förvaltningsdomstolen eller Ålands förvaltningsdomstol har fattat sökas bara om högsta förvaltningsdomstolen beviljat besvärstillstånd. 28 3 INSTRUKTIONER FÖR BESVÄRLIGA ÖVERVAKNINGSSITUATIONER Syftet med instruktionerna är att förtydliga hur inspektörerna ska gå till väga i situationer där inspektörens säkerhet kan äventyras eller när inspektörer har blivit hotade under ett inspektionsbesök. 3.1 Anlitande av handräckning Bestämmelser om anlitande av handräckning ingår i 26 § 2 mom. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013). Övervakning av sådana gårdsobjekt som på basis av kommunens anmälan eller NTM-centralens eller en annan samarbetspartners tidigare erfarenheter har visat sig vara besvärliga kan utföras först när gården har blivit underrättad om övervakningen. Det är skäl att be kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om närmare uppgifter om gården så att inspektören i förväg kan bereda sig på hotfulla situationer. Inspektören kan också be polisen om uppgifter om situationen på gården i synnerhet i de fall där det kan antas uppstå problem vid övervakningen. Handräckning ska begäras om det finns skäl att misstänka att inspektörens säkerhet äventyras under övervakningen på gården. Behovet av handräckning meddelas den lokala polisen. Om det inte går att besöka gården på grund av hotelser ska ett meddelande om förhindrad kontroll och de eventuella påföljderna av detta sändas till jordbrukaren (se kap. 1.7). 3.2 Beredskap och handling i problemsituationer Vid NTM-centralen bör man redan i början av inspektionsperioden komma överens om gemensamma handlingssätt under inspektionsbesök. Inspektionsuppdragen utförs i regel i par. Med hänsyn till övervakningsuppgiftens karaktär, inspektörens erfarenhet, tidtabellerna för uppgifterna etc. kan inspektioner också utföras av en enda inspektör. NTM-centralen ska alltid ha vetskap om när och var ett inspektionsbesök avläggs. NTMcentralens logotyper på bilen eller arbetskläderna är faktorer som ökar säkerheten. En kontroll på gården kan alltid avbrytas antingen helt eller delvis (t.ex. kontroll av handlingar i ett senare skede som förfarande med hörande), om inspektörerna hotas eller om jordbrukarens aggressiva uppförande upplevs som farligt. En anmälan om hotelsen görs omedelbart till polisen och övervakningschefen eller dennes chef kontaktas. Över kontrollbesökets förlopp uppgörs en promemoria och i den noteras orsakerna till att kontrollbesöket avbrutits, platsen för händelserna, tidpunkten och samtliga som deltagit. 28 Lag 192/2013 och lag 586/1996 NTM-centralens exaktare interna anvisningar kan följas då man gör anmälan om förundersökning. Hotande av myndighet är en tillräcklig grund för anmälan om förundersökning. Inspektören upprättar ett övervakningsprotokoll också över ett avbrutet kontrollbesök. Av protokollet ska framgå att övervakningen har avbrutits på gården av orsaker som beror på jordbrukaren/dennes representant. Över orsakerna till avbrottet och händelserna upprättas en promemoria som fogas som bilaga till protokollet. I fråga om alla avbrutna övervakningar ska inspektören komma överens med sin chef om de metoder som kan användas för att utan dröjsmål slutföra kontrollen. 3.3 Information När det gäller intern och extern information iakttas de närmare anvisningar som NTM-centralen har utarbetat. På grund av sakens vikt vore det bra att endast några har rätt att informera, för att informationen ska vara konsekvent och innehållet detsamma. Om begäran om förundersökning har gjorts till polisen är det polisen som ansvarar för informationen om ärendet. Efter att en hotfull situation har uppstått på gården informeras Landsbygdsverkets kontrollenhet för jordbruksstöd och kontrollavdelningens chef omedelbart. Landsbygdsverkets kontrollenhet för jordbruksstöd informerar de andra NTM-centralernas övervakningschefer om det inträffade. Information bör ges om de inspektörer som deltog i kontrollen, plats och tid för händelsen, gårdsobjekt och händelsernas allmänna förlopp. Övervakningschefen/dennes chef/ansvarsområdets chef/NTM-centralens direktör ansvarar tillsammans med Landsbygdsverkets kontrollenhet för jordbruksstöd för informationen till pressen. FÖRBEREDELSE INFÖR GÅRDSBESÖKET 4 ÖVERVAKNINGSKÖRNINGAR OCH STÖD SOM SKA ÖVERVAKAS Körningar för övervakning av hela gården: Körningsnummer 6003 6004 6005 6006 6007 6008 6009 6010 6011 6012 6013 6014 Namn AREALÖVERVAKNING URVAL 1 TVÄRVILLKOR URVAL 1 AREALÖVERVAKNING URVAL 2 TVÄRVILLKOR URVAL 2 AREALÖVERVAKNING URVAL 3 TVÄRVILLKOR URVAL 3 AREALÖVERVAKNING URVAL 4 (befr. förgröning) AREALÖVERVAKNING URVAL 5 TVÄRVILLKOR URVAL 5 FJÄRRKARTERINGSÖVERVAKNING, PILOT AREALÖVERVAKNING URVAL 6 (för sent reg.) TVÄRVILLKOR URVAL 6 (för sent reg.) EXTRA URVAL Körningsgrund slumpmässigt slumpmässigt viktat viktat viktat viktat viktat slumpmässigt slumpmässigt viktat viktat viktat slumpmässigt / viktat Tidtabell för körningen april april april april senast 30.6. senast 30.6. senast 30.6. senast 30.6. senast 30.6. senast 30.6. augusti augusti aug/sept Körningar för övervakning av det egna urvalet: Körningsnummer 6015 6016 6017 6018 6035 Namn AREALÖVERVAKNING 2015 NTM URVAL (räknas in i övervakningsskyldigheten) AREALÖVERVAKNING 2015 NTM URVAL, DELVIS ÖVERVAKADE TVÄRVILLKOR 2015 NTM URVAL TVÄRVILLKOR 2015 NTM URVAL, ADMINISTRATIV KONTROLL TVÄRVILLKOR 2015 NTM URVAL , GÖDSLINGSKÖRNING DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID 2015 NTM URVAL Körningsgrund eget urval eget urval eget urval eget urval eget urval eget urval Andra övervakningskörningar: DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID 2015 DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID 2015 DOKUMENTÖVERVAKNING VINTERTID ERSÄTTANDE GÅRDAR 2015 ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2015 ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2015 ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2015 6020 6021 6022 6023 ÅTERKRAV 2014 PGA 2015 ÅRS ÖVERV. ÅTERKRAV 2013 PGA 2015 ÅRS ÖVERV. ÅTERKRAV 2012 PGA 2015 ÅRS ÖVERV ÅTERKRAV 2011 PGA 2015 ÅRS ÖVERV På de gårdar som valts ut för kontroll av hela gården ska NTM-centralen övervaka grundstödet, förgröningsstödet, EU-stödet till unga jordbrukare, bidraget för jordbruksgrödor, kompensationsersättningen, kompensationsersättningens husdjursförhöjning, miljöersättningen, ersättningen för ekologisk produktion, miljöavtalen, avtalen om miljöspecialstöd och de nationella arealstöden. Tvärvillkoren övervakas hos de gårdar som ingår i urvalet för övervakningen av tvärvillkor. I samband med åkerövervakningen övervakas också från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning (stödtyperna 1611 och 1721), om en gård som valts ut för åkerövervakning har ansökt om stödet i fråga. 5 FÖRBEREDELSER INFÖR GÅRDSBESÖKET Före gårdsbesöket ska NTM-centralen gå igenom gårdens ansökningshandlingar. Handlingarna finns att få i det elektroniska arkivet. I ansökningar som lämnats in på papper ska inspektören kontrollera att registreringen är korrekt utförd. Om inspektören upptäcker fel i registreringen måste han eller hon kontakta kommunen för korrigering av felet. Ändringsnoteringar som gjorts i ansökningarna måste vara vederbörligt dokumenterade. Att registreringen är korrekt utförd kan utredas också i samband med övervakningen. Alla stödtyper och skiften ska vara registrerade och kontrollen av registreringen utförd innan gårdsövervakningen kan utföras. Uppgifterna på ändringsblankett 117 ska också ha registrerats innan checklistan skrivs ut. 5.1 Frågor som ska utredas före gårdsbesöket Allmänna - Har gården skiften som gränsar till vattendrag - Har gården skiften som gränsar till utfallsdiken (också en grundkarta kan användas som hjälp) - Djurantalet för uträkning av gödselstadens volym - Gränserna för Naturaområden - Har gården skiften eller delar av skiften vars lutning är större än 15 % (nivån i Stödtillämpningens kartavsnitt) Gårdarna som ingår i tvärvillkorsövervakningen - Finns gården med i flyghavreregistret och har jordbrukaren gjort anmälan om flyghavre på skiftena (hänvisning) - naturskyddsområden (man måste också utreda om gården har ansökt om avtal om jordbruksnaturens mångfald eller våtmark) Aktiv jordbrukare - På gamla Stödtillämpningens anslagstavla kontrolleras om gården har fått högst 5000 € i direktstöd år 2014 och om sökanden har anmält sig till förbudslistan. Närmare information om kontrollen av villkoret som gäller aktiv jordbrukare ges i kapitel 10 i denna anvisning. Miljöersättning - Det ska utredas om gården har påförts en sanktion på grund av odlingsplaner eller skyddszoner åren 2011-2014. Upprepningar ska beaktas, om ytterligare sanktioner påförs för samma sak - Om gården har ansökt om ersättning för åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten, ska man före gårdsbesöket hos kommunen ta reda på (i det elektroniska arkivet), för vilket skifte stöd för åtgärden har sökts. 5.2 Anmälan om övervakning och kontrollbesök Anmälan om övervakning Underrättelse om kontroller på plats får ges på förhand förutsatt att syftet med kontrollen inte äventyras29. Övervakningsdatumet går att jämka om jordbrukaren är förhindrad på grund av ett särskilt skäl, såsom en nära anhörigs död eller bemärkelsedag. Underrättelsen ska ges med så kort varsel som möjligt, högst 14 dagar. Det rekommenderas att underrättelse om övervakning ges högst 48 timmar före kontrollen på plats. Underrättelse om kontroll på plats av tvärvillkor får inte ges på förhand om detta förutsätts i den lagstiftning som tillämpas på tvärvillkoren. I samband med anmälan bör inspektören nämna vilka handlingar jordbrukaren kan ta fram färdigt inför besöket. Uppgifterna som ska kontrolleras under gårdsbesöket går också att studera med hjälp av adb-tillämpningar, dvs. det krävs inte att exempelvis odlingsplanen eller skifteskorten har skrivits ut. Avsikten med förhandsanmälan är att säkerställa att jordbrukaren eller dennes företrädare kan delta i kontrollen om de så önskar. Om jordbrukaren eller dennes företrädare inte är på plats trots anmälan, utförs kontrollen vid den uppgivna tidpunkten. Djurstallar eller andra produktionsbyggnader får dock inte besökas utan att jordbrukaren är med eller har gett tillstånd till besöket. Med jordbrukare avses i detta sammanhang den person som lämnat in ansökan eller dennes make. Som deras befullmäktigade kan godkännas en person som företer en skriftlig fullmakt eller som jordbrukaren i början av kontrollen muntligen meddelar att representerar jordbrukaren. Jordbrukaren kan inte annullera stöd eller göra anmälan om skördeskada för en redan inträffad skördeskada efter det att han/hon blivit underrättad om övervakningen. Undantag gäller för fånggrödor, för vilka stödet kan annulleras till den 15 augusti 2015, även om det underrättats om övervakningen. Om jordbrukaren inte underrättats om kontrollen på förhand, finns det ingen bakre tidsgräns för annullering av stödet för fånggröda. I Stödtillämpningen registreras tidpunkten för anmälan och vem som tog emot anmälan. Övervakningsbesök När kontrollen på plats inleds ska jordbrukaren eller dennes företrädare upplysas om ändamålet med kontrollen och metoderna, så att jordbrukaren eller jordbrukarens företrädare har möjlighet att bedöma hur kontrollen genomförs. Jordbrukaren eller dennes företrädare ska alltid underrättas om grunden för att gården tagits ut till samplet (slumpmässigt/viktat), de använda metoderna och instrumenten samt mätnoggrannheten. Dessutom berättas om vilka faktorer som legat till grund för valet av gården till övervakning på basis av viktat urval. Inspektören ska berätta för jordbrukaren vilka observationer som gjordes vid övervakningen och hur de eventuellt inverkar på det stöd som ska betalas. Jordbrukaren ska också upplysas om att övervakningsresultatet inverkar på landsbygdsnäringsmyndighetens stödbeslut i vilket jordbrukaren får söka ändring genom begäran om omprövning. Inspektören ska fråga jordbrukaren om denne vill ha de detaljerade kontrollobservationerna per post eller om det räcker med ett sammandrag. Informationen ska skrivas upp på checklistan. Jordbrukaren ska underrättas om att 29 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 25, Lag 192/2013 30 § övervakningsanvisningen finns att få på Mavis webbplats (länk) och att övervakningsmetoderna och påföljderna har utretts närmare i den. 6 ÖVERVAKNINGSHANDLINGAR I övervakningshandlingarna ingår Fältchecklista, Checklista för trädgårdsåtgärder, Dokumentchecklista, bilagan Gårdens tillgängliga näringsämnen, Sammandrag av övervakningen, bilaga över detaljerade kontrollobservationer, Mätresultat per jordbruksskifte och kartor över korrigerade basskiften. Också andra dokument som klargör övervakningen (t.ex. foton) är övervakningshandlingar. Alla övervakningshandlingar i original ska skannas in i det elektroniska arkivet. 6.1 Checklistor Vid kontroller på plats ska checklistorna för arealbaserade stöd fyllas i på gården. Checklistorna är inspektörens arbetsdokument som varken lämnas hos eller skickas till jordbrukaren, utan på basis av dem registreras observationerna i Stödtillämpningen. Checklistorna kan inte skrivas ut centraliserat, utan de skrivs ut separat för var och en gård. Innan gårdens checklistor skrivs ut måste man försäkra sig om att kommunen har lagrat alla ansökningsuppgifter. Om gården ingår i övervakningen av tvärvillkor måste observationsprotokollet för tvärvillkor skrivas ut från gamla Stödtillämpningen (rapport RR585). Protokollen går att skriva ut centraliserat från gamla Stödtillämpningen. Namnen på de parter och deras assistenter som närvarit vid kontrollen skrivs upp på checklistan. Inspektören ska också anteckna om jordbrukaren eller dennes representant inte var närvarande när kontrollen utfördes. En av jordbrukaren befullmäktigad assistent kan närvara vid kontrollen även om jordbrukaren själv deltar. Om ett flertal personer deltar i kontrollen från jordbrukarens sida måste man ta reda på vem som är gårdens egentliga företrädare. Övervakningens startdatum är alltid den dag då man första gången besöker gården. Om gården besöks flera dagar i följd, är slutdatumet det datum när gården besöks för sista gången. Om det mellan kontrolldagarna finns dagar när gården inte besöks, antecknas båda besöken som separata övervakningar, med egna start- och slutdatum. Förnyade besök eller ombesök är alltid separata övervakningar. Observationerna ska dokumenteras så att det är möjligt att spåra hur övervakningen har framskridit. Uppgifterna på checklistan ska antecknas med kulspetspenna eller på annat bestående sätt och inspektören ska ta ställning till varje villkor genom att sätta ett kryss i punkten Ja eller Nej. Ja kryssas för när villkoret har iakttagits och Nej om det inte har iakttagits. Ett streck betyder alltid att villkoret inte gäller jordbruksskiftet eller gården i fråga. När ett streck används noteras i tilläggsuppgifterna orsaken till att villkoret inte gäller gården eller skiftet. Noteringarna ska vara konsekventa. En jordbrukare som deltagit i kontrollen eller dennes företrädare ska ges möjlighet att notera och underteckna åsikter om kontrollen30. Jordbrukaren kan meddela att han inte godkänner protokollets innehåll till någon del eller också kan han visa på de punkter i protokollet som han inte godkänner. 30 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 41 Alla uppgifter om kontrollbesöket registreras i Stödtillämpningen. På basis av de registrerade observationerna räknar Stödtillämpningen ut påföljdsprocenterna och inspektören kan i vissa fall ändra procenten vid behov. Om procenten ändras måste en motivering av orsaken alltid skrivas in i Stödtillämpningen. Också andra påföljder som är beroende av prövning måste motiveras. 6.2 Övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren Det övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren innehåller ett sammandrag av övervakningsobservationerna, arealmätningar per jordbruksskifte samt kartor över korrigerade basskiften. I sammandragsprotokollet skrivs ut eventuella brister som observerats vid övervakningen och skrivna motiveringar. På begäran kan jordbrukaren också få detaljerade kontrollobservationer som kan skrivas ut från Stödtillämpningen. Av protokollet framgår följande31: a) om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och när anmälan gjordes b) närvarande personer c) de stöd som kontrollerades d) de odlingsskiften som kontrollerades e) mätmetoderna f) mätresultaten g) kontrollerade stödvillkor för enskilda stödsystem h) ytterligare kontrollåtgärder som genomförts i) konstaterade överträdelser som kunde kräva korsanmälningar t.ex. i anslutning till utvidgning av övervakningen j) konstaterade överträdelser som kan kräva fortsatta åtgärder under kommande år Inspektören undertecknar övervakningsprotokollet som skickas till jordbrukaren för att undertecknas i enlighet med förvaltningslagen utan ogrundat dröjsmål. För tvärvillkor ska kontrollberättelsen upprättas inom en månad efter gårdsbesöket. Jordbrukaren ska underrättas om alla försummelser senast inom tre månader efter gårdsbesöket. Jordbrukarens underskrift i övervakningsprotokollet undanröjer inte jordbrukarens rätt att söka ändring i det slutliga stödbeslutet. Jordbrukaren ska underrättas om att han inte är tvungen att underteckna eller godkänna observationerna från kontrollen och att avsaknad av underskrift inte hindrar den fortsatta behandlingen av ärendet. Om jordbrukaren eller dennes företrädare vägrar att underteckna protokollet eller om jordbrukaren inte skickar tillbaka det undertecknade protokollet, ska inspektören göra en anteckning om detta i det originalexemplar av protokollet som blir kvar på NTM-centralen. Det slutresultat som antecknats i övervakningsprotokollet kan betraktas som ett bindande utlåtande som inte kan överklagas separat, men som är bindande för kommunens landsbygdsnäringsmyndighet då denne fattar ett överklagbart avgörande. Den sökande ska alltid höras innan man vidtar eventuella åtgärder som minskar stödet. Inget separat hörande behövs om övervakningsprotokollet skickas till jordbrukaren för att undertecknas. I korsgranskningsövervakningarna av åkerskiftesregistret och stödvillkoren används sammandraget och bilagorna från övervakningen i tillämpliga delar. 31 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 41, Lag 192/2013 28 § 7 ÖVERVAKNINGSKARTOR Vid övervakningen används i första hand digitaliserade kartor som skrivits ut från åkerskiftesregistret eller kartmaterial som skrivs ut från Kartturi. På de kartor som skrivits ut från Stödtillämpningen finns ingen skala och därför kan de högst användas som hjälp i terrängen. Också annat flygfotomaterial på motsvarande nivå får användas som hjälp vid övervakningen.32 Övervakningskartorna för gårdar som övervakas på basis av Landsbygdsverkets urval skickas till NTM-centralerna sommaren 2015, i regel inom en vecka från det att urvalet blev klart. Vid stora beställningar och under brådskande perioder bör man beakta att det kan gå flera dagar innan kartorna skrivs ut och postas. På övervakningskartorna syns förutom basskiftena också de avgränsningar av jordbruksskiften som jordbrukaren har uppgett, om kartan har skrivits ut efter det att kommunen registrerade ansökningsuppgifterna. När det gäller sommarens första övervakningskartor är det möjligt att alla ansökningsuppgifter ännu inte har blivit registrerade när kartorna ska skrivas ut. Då måste en ny karta skrivas ut från åkerskiftesregistrets rapportportal (https://peleapp.affecto.fi:8443/pelerapport/login.html) efter det att ansökningsuppgifterna (också jordbruksskiftesändringarna) har registrerats. I rapportportalen finns alla övervakningskartor som skrivits ut övervakningsperioden 2015 och de kan skrivas ut därifrån alltid när man inte hinner invänta pappersmaterialet per post. Kartorna för övervakningsgårdar som baserar sig på NTM-centralernas eget urval beställs direkt från entreprenören (Karttakeskus) med e-post på adressen [email protected]. Karttakeskus kvitterar att beställningen har tagits emot, men om svaret uteblir är det skäl att per telefon säkerställa att beställningen gått fram (020 577 7540). Skiften som digitaliseras Ambitionen är att försommarens jordbrukarkorrigeringar ska digitaliseras redan innan övervakningskartorna för det första urvalet skickas ut. Om digitaliseringen inte har hunnit göras för jordbrukarkartkorrigeringarnas del kan inspektören se jordbrukarens korrigering (också korrigeringarna från kommunens papperskartor) i Stödtillämpningen. Kartorna för de första fyra övervakningsurvalens gårdar som lämnat in elektronisk ansökan postas till NTM-centralerna senast 19.6.2015. Övervakningskartorna för de gårdar som lämnat in pappersansökan skickas före slutet av juni. Observera att gränserna för också dessa basskiften kan förändras senare under sommarens digitalisering, om ett angränsande basskifte korrigeras och den gemensamma gränsen förändras. NTM-centralen kan se gårdens skiften som är under digitalisering i uppgifterna om gården i Stödtillämpningen. 7.1 Övervakningskartornas utseende Övervakningskartorna skrivs ut i skala 1:2500, så att jordbruksskiftesgränserna syns. Kartor i annan skala kan dock användas om det gäller stora skiften. På den högra delen av övervakningskartan har den övervakade gårdens bas- och jordbruksskiften skrivits ut enligt de digitaliserade gränstyperna. Förklaringarna till dem finns i nedre vänstra kanten på övervakningskartan. 32 Förordning 591/2007 9 § Karta för övervakning av hela gården och för skiftesövervakning Övervakningskartorna skrivs ut i färg (om det flygfoto som använts är ett färg- eller färg-infra – flygfoto). I kartans övre hörn finns numret för övervakningskörningen utskrivet. I skiftesuppgifterna på vänster sida finns skiftenas signum, namn, digitaliserade arealer, gårdsstödsegenskap B, datum för senaste ändring av basskiftet, uppgift om GPS-mätning som utförts under de 2 föregående åren, uppgift om förestående uppdatering (2015 och 2016) och 2015 års uppgifter om jordbruksskiften för de 8 första jordbruksskiftena. Nere till vänster på kartan finns förklaringar till strecken på kartan. Uppgifterna från SYKEs register över vattenfåror (vattendrag enligt vattenlagen33) skrivs ut på övervakningskartorna, men märkningen för vattendrag är inte basskiftets gränslinje såsom förr. Ett vattendrag anges med ett sammanhängande vitt streck som löper mitt i vattenfåran. I strecket finns pilar som anger vattnets strömningsriktning. Om ett skifte ligger invid en fåra som märkts ut med vattendragsstreck, måste behovet av skyddsremsa (avståndet mellan skifteskanten och fårans kant) alltid granskas på ort och ställe. Karta för övervakning av tvärvillkor När det gäller övervakningsomgångar i fråga om tvärvillkor skriver man förutom den normala övervakningskartan ut också separata övervakningskartor över Natura- och grundvattenområden, om gården har basskiften på sådana områden. År 2015 skrivs kartan för övervakning av tvärvillkor alltid ut i svartvitt och i skala 1:5000. Datadelen innehåller uppgifter om de basskiften av vars areal minst en ar sammanfaller med ett Natura- eller grundvattenområde. På dessa kartor syns den övervakade gårdens skiften som ryms med på samma utskrift. Också grannfastigheternas skiften syns med gränstypen basskiftesgräns mot granne, om de ryms med på samma utskrift. Nedan ett exempel på hur infodelen ser ut på en karta för övervakning av tvärvillkor 2015: 999- 03454 -99 Tuvantaus Dig. ala: 1.03 ha IACS: 1.03 ha Pvesi: 1.03 ha 1097151 B, 1000404 Natura 2000: 0.52 ha FI0100078 SPA SCI Kommentit: Pvesi: 1.03 ha 1097151 B, 1000404 => Peruslohko leikkaa kahden pohjavesialueen kanssa, joiden tunnukset ovat 1097151B ja 1000404. Yhteenlaskettu leikkausala on 1,03 ha Natura 2000: 0.52 ha FI0100078 SPA SCI => Peruslohko leikkaa 0,52 ha suuruiselta alalta Natura-alueen ID FI0100078 kanssa, joka on suojeltu sekä lintu- (SPA) että luontodirektiivin (SCI) perusteella. Den överlappande areal som skrivs ut på kartorna är den faktiska överlappande arealen på basis av SYKE:s material. På kartan för övervakning av tvärvillkor finns samma strecktypsförklaringar som på kartan för övervakning av en hel gård, men där anges dessutom Natura- och grundvattenområden. 33 Lag 587/2011 På kartan för övervakning av tvärvillkor skrivs ut både det ursprungliga (oförminskade) Naturaområdet samt som streckad linje den buffertlinje som förminskar Naturaområdet med 10 m (se ovanstående bild). Vid övervakning av tvärvillkoren ska man före övervakningen på plats kontrollera på övervakningskartorna att Naturaområdenas och grundvattenområdenas gränser stämmer. AREALÖVERVAKNING 8 BESITTNING AV SKIFTEN Vid övervakningen ska man med hjälp av jordbrukarens arrendeavtal eller på basis av information i andra bilagor kontrollera att besittningen av arrenderade skiften uppfylls. Arrendeavtal för jordbruksmark ska ingås för viss tid och arrendetiden kan vara högst 20 år. Om arrendetiden inte har antecknats i arrendeavtalet anses det vara i kraft högst två år. Arrendetiden för ett muntligt arrendeavtal är högst två år34. Skriftliga arrendeavtal granskas under gårdsbesöket. I ansökningsuppgifterna finns information om huruvida skiftet omfattas av ett muntligt eller ett skriftligt arrendeavtal. Att muntliga arrendeavtal existerar kontrolleras med arrendegivaren ifall man betvivlar arrendeavtalets existens (t.ex. försummelse av odlingsåtgärderna på skiftet och ett långvarigt avtal, flera olika muntliga avtal). Ett muntligt arrendeavtals existens kan kontrolleras t.ex. genom att ringa arrendegivaren och fråga om saken. Om den sökande i samband med gårdsbesöket av någon orsak inte kan påvisa besittningen av skiftet ges denne en skälig tid för att lämna informationen. En uppgift om huruvida det finns ett gällande arrendeavtal för ett skifte antecknas i dokumentchecklistan. Om det vid övervakningen inte går att få klarhet i vem som besitter skiftet avbryts stödbetalningen till denna del. Till exempel om den ena parten har bestridit ärendet ska man invänta domstolens beslut om vem som besuttit arealen. Besittningstiden för stödberättigande areal är för grundstödets del en dag, som i år infaller 15.6.2015. När det gäller miljöersättning och nationella stöd ska skiftena ha varit i den sökandes besittning senast 15.6 (frånsett överföring av hela gårdens besittning). När det gäller nationella stöd måste skiftet vara i den sökandes besittning hela växtperioden35. För kompensationsersättningens del ska skiftena vara i sökandens besittning till stödansökningsårets slut (31.12.2015). Om skiftet utgår ur den sökandes besittning eller tas ur jordbruksanvändning före det, och ersättningen inte har annullerats för det aktuella skiftet, har skiftet inte rätt till 34 35 Lag 258/1966 3 § JSMf 348/2015 3 § kompensationsersättning. Skiftet kan på godtagbart sätt ha utgått ur jordbrukarens besittning eller tagits ur jordbruksanvändning bara på basis av force majeure (t.ex. tvångsinlösning eller ägoreglering). Om besittningen av skiftet inte uppfylls, registreras en brist för det aktuella skiftet i Stödtillämpningen vid granskningen av skiftenas besittning och inget stöd betalas. 9 ÖVERVAKNING AV AREALER Vid åkerövervakning övervakas samtliga skiften på gården. Också icke registrerade arealer i jordbruksanvändning som är mindre än 0,05 ha och som jordbrukaren har anmält i stödansökan ska övervakas.36 För dessa arealer kontrolleras iakttagandet av tvärvillkoren, men arealen behöver inte mätas. 9.1 Basskifte Med basskifte37 avses ett område som a) odlas av en eller flera sökande b) ägs av samma ägare c) är geografiskt sammanhängande d) har ett enda ersättningsberättigande e) hör till en enda stödregion f) har ett enda markanvändningsslag och g) i sin helhet är Naturaområde. Om fastställandet av basskiftets gräns i en situation där basskiftet avgränsas av ett kantdike berättas i punkt 9.3. I fråga om basskiftet kontrolleras att digitaliseringen är korrekt samt den korrekta avgränsningen av basskiftet. Alla digitaliseringskorrigeringar av skiftet görs i Stödtillämpningen. I växthusarealen inräknas den växthusareal som använts för odlingen av växter. Groningsrum som använts vid odling av kruksallat, -dill och -persilja kan inräknas i växthusarealen. Förpacknings- och lagerlokaler hör inte till växthusarealen. Över 2 m breda gångar och mellanrum ska dras av från den areal som berättigar till grundstöd. Växthus som ligger bredvid varandra kan bilda ett basskifte med hjälp av en förbindelsegång. Mer än 2 m breda gångar inne i växthuset och andra områden på mer än 0,01 ha som inte berättigar till stöd kan ingå i det digitaliserade basskiftet. Jordbrukaren beaktar då de arealer som inte berättigar till stöd i den årliga anmälan. Basskiftesindelningar Om det vid övervakningen konstateras att de ovan nämnda kraven för ett basskifte inte uppfylls på någon del av basskiftet måste skiftets avgränsning korrigeras. Tidigare flygfoton kan användas som hjälp när man kontrollerar om den del som tas bort har varit åker förut. 36 37 JSMf 344/2015 3 §, förordning (EU) nr 1306/2013 91 art, JSMf 344/2015 2 § Ett basskifte måste delas om - en del av skiftet tas ur jordbruksanvändning till exempel som tomtmark eller blir under en väg, det växer buskar på en del av skiftet som tidigare var odlat och det konstateras vara icke odlat, man till exempel på basis av äldre flygfotografimaterial tydligt kan slå fast att området är nyröjt och att det inte vad ersättningsberättigandet beträffar är likartad areal som det skifte som det ska ingå i. Ett basskifte behöver inte delas, utan ändringen kan göras som gränskorrigering om - det är frågan om ett tegdike som vuxit igen med buskar den del av skiftet som ska tas bort aldrig har varit åker (till exempel om man från skiftesarealen tar bort en åkerholme som alltid funnits där). Basskiftesdelningarna görs till följande års årsnivå (den nya årsnivån 2016 öppnas i juni 2015). Felaktiga markanvändningsslag som upptäckts vid övervakningen ska korrigeras i kommunen för år 2016, varvid jordbrukaren följande vår får skiftets markanvändningsslag korrekt förhandsifyllt. Vid övervakningen förkastas grundstödet för arealen genom att en växtkod som inte berättigar till grundstöd konstateras för området. Närmare anvisningar om kartkorrigeringar ges i kapitel 19 Utförande av övervakningskorrigeringar. 9.2 Jordbruksskifte Med ett jordbruksskifte avses ett område som kan vara maximalt lika stort som basskiftet, ingå i endast ett basskifte och ha endast en odlingsväxt eller godtagbara kombinationer. Jordbruksskiftena ritas in i samband med stödansökan. Ett jordbruksskiftes stödberättigande minimistorlek är 0,05 ha i fråga om alla stöd. Den minsta arealen som godkänns i minimiarealerna för förgröningsstöd, miljöersättning, kompensationsersättning och de nationella stöden är 0,01 ha. För skiften mindre än 0,05 ha betalas inget stöd, men de kan räknas med i minimiarealerna38. Jordbruksskiftenas areal ska vid behov bestämmas vid övervakningen med hjälp av digitaliserat kartmaterial eller med GPS-utrustning i terrängen 39 . Måttband får användas bara för kontrollmätningar, till exempel för att mäta bredden på ett dike, en skyddsremsa eller en väg. 9.2.1 Mätning av jordbruksskiften På gården kontrolleras att gränserna för de jordbruksskiften som jordbrukaren uppgett motsvarar jordbruksskiftena i terrängen. Ifall att gränserna stämmer behöver jordbruksskiftenas arealer inte mätas separat. Om det är skillnad mellan de anmälda jordbruksskiftena och de jordbruksskiften som konstaterats i terrängen, måste skiftenas arealer bestämmas. 38 39 SRf 235/2015 4 §; Srf 234/2015 5 §; SRf 236/2015 3 § SRf 712/2015 4 § GPS-utrustning måste användas för mätning av jordbruksskiften i följande fall: basskiftet är ett nytt skifte som inte har digitaliserats tidigare basskiftet eller en del av det har röjts efter det att flygfotot togs på skiftet finns icke stödberättigande områden som inte syns på det nyaste flygfotot kanten av skiftet skuggas av skog på en betydande sträcka (över 200 m) eller skiftesgränsen går inte heller annars att urskilja tydligt ens på det nyaste flygfotot. Om basskiftets gränser på grundval av granskning av kartan och observationer i terrängen är korrekta, kan man vid övervakningen koncentrera sig på att mäta områden som inte berättigar till stöd. Icke stödberättigande områden på skiftet, även om de är små, måste antecknas till exempel på övervakningskartan (i synnerhet om ingen begäran om digitalisering av dem görs). I kapitel 9.7 berättas det närmare om mätning i fråga om sådana avtal om specialstöd och miljöavtal som gäller annat än åker. 9.2.2 Grödor som konstateras på samma jordbruksskifte I en övervakningssituation ska som hörande till ett bestämt jordbruksskifte godkännas alla arealer som ligger intill varandra på basskiftet och som är besådda med samma gröda och som används på samma sätt, även om de har anmälts som separata jordbruksskiften. Emellertid, om olika miljöersättningsåtgärder har valts för jordbruksskiftena, kan skiftena inte slås samman. Den minsta sammanhängande arealen som beaktas vid kompensationen är 0,05 ha. Om det konstateras att det på skiftet finns en växt ur en annan växtartsgrupp än den anmälda, förkastas skiftet i fråga om de stöd där den konstaterade växten inte är stödberättigande. Stödtillämpningens kalkyl avslår stöd som inte hör till växten på grundval av den konstaterade växtkoden. På basis av övervakning kan ett skifte inte få stöd som från början inte ens har sökts för skiftet. Områden som inte berättigar till stöd kan utgöra ett jordbruksskifte, även om området inte är enhetligt. Om det odlas till exempel morötter och lök i rader bildas jordbruksskiftena sålunda att de sammanlagda lökraderna bildar ett jordbruksskifte med lök och morotsraderna ett jordbruksskifte med morötter. Också i andra motsvarande fall kan åtskilda frilandsgrönsaker konstateras vara ett jordbruksskifte, även om ett enskilt odlingsområde (t.ex. en rad) med en växt är mindre än 0,05 ha. Om den anmälda grödan är bärbuskar eller fruktträd som uppfyller villkoren för planttäthet och det under dem växer någon annan odlingsväxt, delas dock inte arealen för dessa odlingsväxter in i separata jordbruksskiften. 9.3 Godtagbara diken 9.3.1 Godkännande av ett kantdike som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte Ett högst 3 meter brett kantdike som utgör en del av traditionella jordbruks- och markanvändningsmetoder kan godkännas som en del av den stödberättigande arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte fram till gränsen för basskiftet40. Gränsen för basskiftet går mitt i kantdiket. Kantdikets bredd mäts på ett sådant ställe på gränsen mellan diket och åkern, dvs., dikeskanten, där dikesbredden motsvarar den genomsnittliga dikesbredden. Den sammanlagda bredden av kantdiket, som mäts från basskiftesgränsen, och den icke odlade dikesrenen får vara högst 2 m för att detta område ska kunna godkännas som en del av arealen av ett odlat jordbruksskifte. Med icke odlad dikesren avses en dikesren på vilken det inte växer sådana kulturväxter som odlas på jordbruksskiftet. Om bredden på kantdiket jämte dikesrenar är över 2 m, mätt från jordbruksskiftets kant till mitten av kantdiket, ska kantdiket digitaliseras bort från jordbruksskiftets areal. I jordbruksskiftets areal kan godkännas även ett icke odlat område som är bredare än 2 m, om det på skiftets kant finns en dikesren, mångfaldsren eller skyddsremsa eller en sådan odlingsteknisk vändteg som avses i punkt 9.7. Bredden av en dikesren, mångfaldsren eller skyddsremsa mäts från dikeskanten till kanten av växtbeståndet på jordbruksskiftet invid dikesrenen, mångfaldsrenen eller skyddsremsan på ett sådant ställe där dikesrenens eller skyddsremsans bredd motsvarar den genomsnittliga bredden. Ett i medeltal över 3 meter brett kantdike godkänns inte som en del av den stödberättigande arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte. Gränsen för basskiftet går längs gränsen mellan det över 3 meter breda diket och åkern, dvs. dikeskanten. Över 3 m breda diken digitaliseras bort från basskiftets areal. 40 JSMf 344/2015 5 § 9.3.2 Godkännande av ett tegdike som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte Med tegdike avses ett dike som ligger inom ett basskifte och som i huvudsak endast avleder vatten som samlats på basskiftet.41 Ett tegdike som utgör en del av traditionella jordbruks- och markanvändningsmetoder och den icke odlade dikesrenen kan, om de ligger inom eller på gränsen till ett jordbruksskifte, godkännas som en del av den stödberättigande arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte, om den sammanlagda bredden av diket och dikesrenen inte överskrider 3 meter. Bredden av diket och dikesrenen mäts på ett sådant ställe där deras sammanlagda bredd motsvarar den genomsnittliga bredden. Tegdiken som jämte dikesrenar är över 3 meter breda kan behandlas som en areal som tillfälligt inte odlas, om dikesrenarna av odlingstekniska orsaker tillfälligt är bredare än normalt. Om tegdikets bredd mätt från dikeskant till dikeskant är över 3 meter, behandlas tegdikena som arealer som inte odlas och en digitaliseringskorrigering görs för deras del. 9.3.3 Utelämnande av träd- och buskbevuxna områden från dikena De områden av ett dike eller en icke odlad dikesren inom ett basskifte på vilka det växer träd eller buskar ska dras av från basskiftets areal. Då går basskiftets gräns längs den kant av det trädbevuxna området som ligger mot den odlade arealen. Slybevuxna diken utelämnas alltid från arealen oberoende av dikets bredd. Sly ska avlägsnas från kantdiken och tegdiken så att slyet inte hinner växa sig över 1,5 m högt. Enstaka buskage i diken kan tillåtas, men landskapet ska förbli öppet.42 9.4 Områden som inte berättigar till stöd Med områden som inte berättigar till stöd avses områden som inte odlas och områden som tillfälligt inte odlas. Det minsta område som konstateras inte berättiga till stöd är 0,01 ha. I fråga om små (<100 m²) arealer som inte berättigar till stöd görs avdrag endast om deras sammanlagda areal är betydande. Detta tillämpas om summan av dessa små (<100 m²) arealer som inte berättigar till stöd på skiftet är större än toleransen för det mätinstrument som används. Måttavvikelsen är alltid högst 1 ha. Avdrag behöver inte göras för t.ex. stenar, enstaka träd, brunnar eller andra motsvarande enskilda områden som inte berättigar till stöd och som är mindre än en ar. Små områden under en ar som inte går att rita in på övervakningskartan ska ändå antecknas på checklistan.43 Om det på gården observeras områden som inte odlas kan det leda till återkrav av tidigare års stöd som betalts utan grund. Mer information om återkrav ingår i kapitel 24.6. Landskapselement44 är stödberättigande områden. Mer information om landskapselement ingår i kapitel 17. 41 JSMf 344/2015 6 § SRf 344/2015 7 § 43 SRf 712/2015 7 § 44 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 9; SRf 4/2015 14 § 42 Nedan ges exempel på i hurdana situationer ett skifte konstateras vara tillfälligt icke odlat, icke odlat eller när det kan uppstå en brist via tvärvillkoren eller villkoret att hålla jordbruksmarken öppen. Område som tillfälligt inte odlas - inga som helst buskar eller trädplantor små plöjda/osådda områden lämnats icke odlat bara 1-2 år bl.a. brädstaplar/balhögar/vedhögar Tvärvillkorspåföljd - Högst 1-2 åriga plantor eller t.ex. hallonskott växer här och där bland odlingsväxten. Plantorna når inte över odlingsväxten. I växtligheten finns rikligt med ogräs, till exempel älggräs, hundkäx eller dunört. Jordbruksmarken har inte bevarats öppen (åkerareal och areal med permanenta grödor) - - Högre trädplantor växer här och där, På skiftet växer några större hallonbuskar eller flerårigt buskage, t.ex. vide som enstaka buskar. Växtligheten ska ändå utgöras av en godtagbar odlingsväxt. (OBS! Det blir ingen påföljd om träd växer bara i dikena. Då avgränsas dikena i enlighet med punkt 3.3.3). För permanenta gräsmarker kan denna punkt inte användas. Om där växer för mycket buskage eller träd är skiftet icke odlat. Område som inte odlas (åkerareal, permanenta grödor och permanenta gräsmarker) - Enstaka träd/buskar växer på hela skiftet/delen av skiftet (innebär inte permanenta växter, och ingen godtagbar odlingsväxt växer på skiftet). - En stor del av träden är högre än 2 m. - Skiftet används för annat än jordbruk, t.ex. skogsmark, tomtmark eller väg. 9.4.1 Områden som tillfälligt inte odlas Som tillfälligt icke odlade kan jordbrukaren uppge skiften eller delar av dem som består av odlingsbar jordbruksmark, men som tillfälligt har tagits ur odling under ansökningsåret. Dessa skiften kan konstateras vara tillfälligt icke odlade också vid övervakningen. Icke anmälda skiftesdelar som tillfälligt inte odlas kan som ett övervakningens jordbruksskifte konstateras vara icke odlade. Om hela skiftet har lämnats som tillfälligt icke odlat måste det konstateras vara svartträda. Det måste finnas en grund för att ha svartträda, och om grunden saknas måste en tvärvillkorspåföljd fastställas. Godtagbara skäl för att vid övervakningen konstatera att ett jordbruksskifte tillfälligt inte odlas är till exempel att det på skiftet finns ett hinder som hänför sig till odling, till exempel en ensilagestuka, en brädstapel eller andra motsvarande skäl till varför skiftet inte kan vara täckt av växtlighet. Skiften eller delar av dem som under flera år i rad har anmälts som områden som tillfälligt inte odlas utan något av de godtagbara skäl som nämns ovan, konstateras vara sådana områden som inte odlas. Alla områden som tillfälligt inte odlas på samma basskifte kan konstateras vara och ritas in som ett enda jordbruksskifte. Jordbruksskiftet ritas in där det största området som tillfälligt inte odlas ligger. Tvärvillkoren ska iakttas på arealer som tillfälligt inte odlas. Kravet på att arealen ska vara täckt av växtlighet utgör ett undantag. Skiftets odlingsbarhet ska kontrolleras i fråga om alla basskiften som i sin helhet har anmälts som tillfälligt icke odlade. 9.4.2 Bevarande av jordbruksmarken i ett skick som lämpar sig för betesgång och odling Kravet på att bevara jordbruksmarken öppen gäller all jordbruksmark på gården. Med jordbruksmark avses åkerareal, permanenta grödor och permanent gräsmark.45 I praktiken kan detta villkor inte tillämpas på permanent gräsmark, eftersom skiftet underkänns som icke odlat ifall antalet träd och buskar överstiger det tillåtna. Åkerareal Med åkerareal avses ett skifte där det odlas odlingsväxter eller gräs- och vallfoderväxter som funnits på samma plats i högst 5 år. Också trädor och områden som tillfälligt inte odlas ingår i åkerarealen, med undantag för grönträda som förvandlas till permanent gräsmark efter att ha funnits på samma plats över 5 år. Åker är också sådana skiften som varit gräsbevuxna i över 5 år, och som inte ändras till permanent gräsmark på grund av miljöersättningsåtgärden. Areal med permanenta grödor Med permanent gröda avses ett skifte med grödor som inte ingår i växtföljden, och som odlas i minst fem år och ger upprepade skördar. Sådana grödor är till exempel fruktträd, bärbuskar och prydnadsväxter. En exakt förteckning över permanenta grödor ingår i ansökningsguiden. Areal med permanent gräsmark Permanent gräsmark är ett skifte som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer. Också permanenta betesmarker ingår i arealen med permanent gräsmark. På checklistan kommer det per jordbruksskifte automatiskt en notering om permanent gräsmark när där 6 år i rad har anmälts en växt som räknas som permanent gräsmark eller om skiftet tidigare utgjorde permanent betesmark. En exakt förteckning över växter som beaktas vid uträkningen av permanenta gräsmarker finns i ansökningsguiden. På ett jordbruksskifte som är permanent gräsmark får det växa högst 50 träd/ha.46 Som träd betraktas sådana över 2 meter höga växter med vedstam samt sådana 0,5-2 meter höga växter med vedstam som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur (t.ex. enar). Träden ska växa utspritt på skiftet och där får inte finnas trädgrupper. Trädgrupper måste digitaliseras bort från basskiftets areal. Utöver träd som växer utspritt får det på ett jordbruksskifte med permanent gräsmark växa högst 2 meter höga lövbuskar och plantor av lövträd som är lämpliga som föda för produktionsdjur. 45 46 Förordning (EU) nr 1307/2013 artikel 4 SRf 234/2015 5 § Lövbuskarna och plantorna av lövträd ska växa enskilt eller i små grupper. De får dock utgöra högst 50 % av det stödberättigande jordbruksskiftets areal. Om det finns både träd och lövbuskar eller bara endera av dem på skiftet måste mer än 50 % av jordbruksskiftets areal ändå utgöras av gräs- och vallväxter. Övervakning av villkoret På gården ska kontrolleras att skiftet har bevarats öppet och i ett skick som lämpar sig för betesgång och odling47. Skiftet ska kunna tas i bruk med sedvanliga jordbruksåtgärder. Också en del av ett jordbruksskifte kan påföras en påföljd för att det inte bevarats öppet, varvid det i skiftet skapas ett jordbruksskifte för övervakningen och antecknas en brist i punkten Bevarande av jordbruksmarken öppen. Åkerareal Det kontrolleras att trädplantor eller buskar inte växer på skiftet. I tegdiken och på renar är det ändå tillåtet i begränsad omfattning. Läs mer i stycke 9.3. Dessutom kontrolleras att växtligheten är en godtagbar odlingsväxt. Om det växer trädplantor här och där på skiftet, men växtbeståndet trots det är godtagbart, avslås stöden för skiftet för i år genom att i Stödtillämpningen registrera en brist i punkten Att bevara jordbruksmarken öppen. Om det växer trädplantor eller buskar här och där på skiftet, men växtbeståndet är svagt (bara ogräs). Påföljden måste bestämmas från fall till fall antingen via tvärvillkoren eller skiftet måste konstateras vara icke odlat. Huvudregeln är att en påföljd inte kan bestämmas via villkoret om att bevara jordbruksmarken öppen, om växtbeståndet inte är en godtagbar odlingsväxt. Kravet är annorlunda beroende om det gäller åkerareal, areal med permanenta grödor eller areal med permanent gräsmark. När det gäller permanent gräsmark inverkar också markanvändningsslaget och skiftets ersättningsberättigande på kravet. Areal med permanenta grödor En areal med permanenta grödor anses vara öppen om där inte växer andra träd eller buskar utöver permanenta grödor. I tegdiken och på renar är det ändå tillåtet i begränsad omfattning. Läs mer i stycke 9.3. Om det på skiftet växer andra trädplantor eller buskar än sådana som kan godkännas som permanenta grödor, ska man göra på det sätt som sägs i punkten åkerareal. Areal med permanent gräsmark Det kontrolleras att på skiftet inte växer mer träd eller buskar än vad som är tillåtet och att växtligheten är gräs eller örtartat foder. Om det finns mer träd eller buskar, eller om växtligheten inte uppfyller kraven, konstateras skiftet vara icke odlat. 47 SRf 234/2015 6 §, Förordning (EU) nr 639/2014 artikel 4 9.4.3 Områden som inte odlas För ett skifte registreras vid övervakningen växtoden icke odlad, om området tagits ur användning för odling eller som betesmark. Dylika är bl.a. slybevuxna områden och vägar eller byggnader som anlagts på skiftet. Ett skifte som anmälts som ett område som inte odlas eller vid övervakningen konstaterats vara ett sådant står utanför stöden. Områden utanför jordbruksmark och områden som vid övervakningen konstaterats vara inte odlade ska avskiljas från basskiftets areal och skiftet ska delas vid behov. Se närmare om skiftesdelningar i punkt 9.1. 9.5 Odlingstekniska vändtegar En vändteg som räknas in i odlingsarealen kan av odlingstekniska skäl vara i medeltal högst 3 meter bred.48 En förutsättning för godkännande är att vändtegen omfattas av den odlingsmetod som är normal för växten. Vändtegar ingår inte i odlingen av stråsäd, proteingrödor och oljeväxter. Områdets bredd mäts från utkanten av växtligheten till den punkt där diket och åkern möts eller till skiftets kant. Om vändtegen av odlingstekniska skäl är över 3 meter bred, ska av hela vändtegen bildas ett eget jordbruksskifte. Miljöersättning kan betalas för en över 3 meter bred vändteg, om området är gräsbevuxet. Då kan vändtegen betraktas som vall. Om det på vändtegen finns en i genomsnitt 3 meter bred skyddsremsa och därtill ett över 3 meter brett vändtegsområde som lämnats av odlingstekniska skäl, ska av dem bildas två separata jordbruksskiften, om det område som lämnats av odlingstekniska skäl inte har besåtts med vallfrö. 9.6 Skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter I fråga om fleråriga trädgårdsväxter ingår de skötselgångar som hör till odlingsmetoden för växterna.49 De körgångar som är nödvändiga för att odlings- eller skördemaskinerna ska kunna röra sig inräknas i det odlade jordbruksskiftets areal, om de är nödvändiga för odlingen av växten i fråga. Skötselgångarna ska till storlek, läge och antal vara ändamålsenliga. Skötsel- och körgångarna ska avskiljas från det stödberättigande jordbruksskiftets areal, om de är onödigt breda, om de är bestående anlagda odlingsvägar eller om de leder till att den beståndstäthet som fastställts för växten inte uppnås på jordbruksskiftet. Alla områden som inte hör till den odlade åkerarealen (t.ex. upplagsplatser, bevattningsdammar, områden som inte odlas) ska avskiljas från det stödberättigande jordbruksskiftet. Skötsel- och körgången ska finnas i änden, på sidan eller i mitten av jordbruksskiftet i riktning med jordbruksskiftets kant. 48 49 JSMf 344/2015 9 § JSMf 344/2015 9 § I fråga om ettåriga trädgårdsväxter godkänns kör- och skötselgångar som en del av det odlade jordbruksskiftets areal endast i undantagsfall, om de är nödvändiga för växten i fråga och om deras storlek, läge och areal är ändamålsenliga med tanke på odlingen. Situationen kan vara sådan exempelvis om växterna skördas flera gånger under sommaren (t.ex. huvudkål). Gångar som godkänns som en del av den odlade arealen ska vara tillfälliga körstråk. Permanenta vägar i odlingen ska dras av från den odlade arealen. Skötselgångar som hör till odlingsmetoden för ett- och fleråriga växter ska i regel vara gräsbevuxna i enlighet med tvärvillkoren eller så ska det finnas en grundad anledning till avvikelsen. 9.7 Övervakning av arealerna i avtal När det gäller miljöavtal och avtal om miljöspecialstöd (avtal för programperioderna 1995–2013) ska alla skiften som omfattas av gällande avtal övervakas. I kapitel 9.1 finns information om kontroll av skiftesgränser. För de områdens del som inte utgör åker men omfattas av avtalet kontrollerar man avgränsningen av området och tar bort områden som inte omfattas av avtalet, såsom byggnader och vägar. Vattenområden och fåror vars tillrinningsområde är större än 10 km syns i Stödtillämpningen på nivån Vattendragsregistret. I den har gränserna för vattendragen fastställts i enlighet med den genomsnittliga vattengränsen. Gränserna för avtalsområden som gränsar till vattendrag bestäms också enligt de genomsnittliga gränserna för vattenområden. Uppgiften om genomsnittliga gränser för vattenområdet är nödvändigtvis inte särskilt exakt (särskilt på grunda havsstränder), därför är informationen i datasystemen närmast riktgivande i dessa fall. Områdets lämplighet som avtalsobjekt har utretts när avtalet ingås. Om man vid övervakningen trots detta konstaterar att ett skifte eller en betydande del av det inte kan omfattas av avtalet i fråga, bör den som handlägger avtalet och den myndighet som gett ett eventuellt utlåtande förhandla om frågan innan övervakningen slutförs. Innan man slår fast huruvida det är fråga om avtalsbrott eller om avtalsarealen ska minskas, är det bra att fundera åtminstone på om området duger till avtalsareal och när skötselåtgärder senast har vidtagits på området. Om det på basis av kontroll i terrängen har bedömts att ett område med tydliga gränser har varit oskött i mer än 3 år från avtalsperiodens början, utesluts det ur avtalsarealen. I sådana fall är det befogat att misstänka att jordbrukaren inte kommer att sköta området i fortsättningen heller. Om området enligt inspektörens bedömning har varit oskött under en kortare tid, utsträcks påföljderna till de tidigare avtalsåren, men området utesluts inte ur avtalsarealen. Områden som tydligt inte duger som avtalsområde ska emellertid uteslutas också i det fallet (exempel: ekonomiskog ingår i avtalsarealen). I kap. 16.4 i Anvisningarna om övervakning av arealbaserade stöd 2014 finns mer information om de retroaktiva påföljderna i fråga om miljöspecialstöd. Motiveringar för de observerade bristerna måste alltid fogas till textfältet per jordbruksskifte i nya Stödtillämpningen och till tilläggsuppgifterna om övervakningsgången i gamla Stödtillämpningen i anslutning till specialstödsavtalet i fråga. Om den digitaliserade arealen efter kontrollen avviker från den areal som fastställts i avtalet, måste beslutet om avtalet ändras så att avtalsarealen motsvarar den digitaliserade arealen. Ändringen kan göras efter det att stödmottagaren har godkänt den digitaliserade arealen. Om skiftesarealen minskar på basis av digitaliseringen behöver avtalet ändå inte ändras, om skillnaden mellan den digitaliserade arealen och avtalsarealen är obetydlig. Det finns bestämmelser om olika minimiarealer för de olika avtalen. Om minimiarealen inte längre uppfylls efter kontrollen, måste avtalet hävas. Avtalet måste hävas också om avtalsarealen till följd av övervakning minskar med mer än 20 % i fråga om avtal som ingåtts 2000–2011 och med mer än 10 % i fråga om avtal som ingåtts 2012 och senare.50 Påföljderna av arealfel som gäller specialstödsavtal räknas enligt det som anges i kapitel 22. ÖVERVAKNING AV STÖDVILLKOR 10 AKTIV JORDBRUKARE Kravet på aktiv jordbrukare gäller stöd som helt eller delvis finansieras av EU51. Om gården enbart ansöker om miljöavtal uppfylls kravet på aktiv jordbrukare alltid, eftersom beloppet av direktstöd då alltid är mindre än 5000 €. Då krävs ingen separat granskning. Kravet på aktiv jordbrukare gäller inte nationella stöd. Kravet som gäller aktiv jordbrukare uppfylls alltid om det direktstödsbelopp som gården ansökte om år 2014 var högst 5000 €.52 I sin stödansökan meddelar jordbrukaren om han eller hon administrerar 50 51 Förordning 366/2007 21 § Förordning (EU) nr 1307/2013 9 art., Lag 193/2013 2 §, Lag 1360/2014 2 objekt som leder till upptagande på förbudslistan och lämnar vid behov bevis på uppfyllandet av kravet på aktiv jordbrukare till kommunen. Om gården fått ett större direktstödsbelopp än så beror uppfyllandet av kravet på aktiv jordbrukare på om de inlämnade bevisen är tillräckliga. Vid övervakningen måste man utreda om jordbrukaren vid behov har anmält sig till förbudslistan. Att kontrollera vid övervakningen - - I gamla Stödtillämpningen måste inspektören kontrollera om det direktstödsbelopp som gården fått år 2014 var högst 5000 €. Summan har minskats med de avdrag som orsakats av fel i arealer och djurantal vid övervakningen samt med avdraget på grund av finansiell disciplin. På samma lista kontrolleras också om det finns en notering om att gården har anmält sig till förbudslistan. OBS! Om sökanden inte har ansökt om direktstöd år 2014, räknas ett kalkylerat direktstödsbelopp ut för gården på basis av årets ansökta areal. Vid uträknandet av det kalkylerade stödbeloppet används 243,38 €/ha som medelstöd (Aitta anvisning om granskning av aktiv jordbrukare 22.4.2015). Listan över gårdarna finns på gamla Stödtillämpningens anslagstavla De sökande på listan som har fått högst 5000 € i direktstöd uppfyller villkoret för aktiv jordbrukare. En sökande betraktas som aktiv jordbrukare även om han eller hon i samband med stödansökan har uppgett sig bedriva verksamheter som leder till upptagande på förbudslistan. Kommunen granskar grunderna för befrielse från förbudslistan i fråga om de gårdar på listan som har fått mer än 5000 € i direktstöd och som har anmält sig till förbudslistan. Om gården finns på denna lista behöver uppfyllandet av villkoret för aktiv jordbrukare inte granskas ytterligare på gården eller på kontoret. - 52 Om gränsen om 5000 € överskrids, och sökanden inte har anmält sig till förbudslistan, finns gården inte på den ovan nämnda listan Under gårdsbesöket kontrolleras att jordbrukarens anmälan var korrekt. Förordning (EU) nr 1307/2013 9 art. Om det på gården upptäcks sådant som leder till att gården upptas på förbudslistan, måste man till först utreda om sökanden administrerar objektet. Som administration betraktas det att en grupp som fungerar som stödsökande (äkta makar, sammanslutningar, dödsbon) andelslag, aktiebolag, öppna bolag eller kommanditbolag bedriver en verksamhet som leder till upptagande på förbudslistan. Om ett flertal personer är gårdens stödsökande upptas gården på förbudslistan bara om alla bedriver förbjuden verksamhet. En gård upptas på förbudslistan om den bedriver något eller någon av följande (närmare beskrivningar: Ansökningsguiden 2015; avsnitt 4.3): - Flygplats - Järnvägstjänster - Vattenverk - Fastighetsföretag - Permanenta sport- och rekreationsanläggningar Vid gårdsbesöket fokuseras på att i synnerhet granska om den sökande driver flygplatser, järnvägar eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Dessutom försöker man ta reda på, till exempel genom att fråga, om han eller hon administrerar andra objekt på förbudslistan. Om det vid övervakningen konstateras att gården inte uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare, registreras en brist i Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer. De stöd som berörs av kravet på aktiv jordbrukare betalas i så fall inte alls till gården under övervakningsåret. Exempel 1: Jordbrukaren har inte anmält sig till förbudslistan och gårdens ansökta direktstödsbelopp var 9000 € år 2014. På gården konstateras att det på gårdsplanen finns en ridbana med en permanent läktarkonstruktion. a) Ett gift par ansöker om stöd tillsammans. På gården bedrivs ridstallsverksamhet, men den ägs av hustrun. I detta fall uppfylls definitionen av aktiv jordbrukare, eftersom bara den ena medlemmen i gruppen bedriver verksamhet som leder till förbudslistan. b) Ett gift par ansöker om stöd tillsammans. På gården finns ingen ridstallsverksamhet, utan ridbanan används för gårdens egna hästar. I detta fall uppfylls definitionen av aktiv jordbrukare, eftersom det inte finns något företag specialiserat på ridskoleverksamhet i anslutning till ridbanan. c) Den sökande är en privatperson. Hen driver också en ridskola, som är ett separat företag med eget FO-nummer. Gårdens jordbruksverksamhet är omfattande, men eftersom gården inte har anmält sig till förbudslistan på grund av ridskoleverksamheten och lämnat in bevis till kommunen, uppfylls inte definitionen av aktiv jordbrukare. Vid övervakningen kan man inte längre ge in bevis (direktstödsbelopp, jordbruksverksamheten är betydelsefull eller den huvudsakliga branschen är jordbruk) för att bli befriad från förbudslistan. Därför kan bara nationella stöd betalas till gården i år. 11 DIREKTSTÖD Stödberättigande skiften i fråga om förgröningsstöd, grundstöd och EU-stöd till unga jordbrukare är de skiften i jordbruksanvändning som uppgetts i jordbrukarens stödansökan och vars markanvändningsslag är åker eller naturbete och äng. Stödberättigandet förutsätter att skiftet ska vara odlingsbart och i jordbruksanvändning hela kalenderåret, dvs. senast 1.1.2015. Med odlingsbarhet avses att inga iståndsättningsåtgärder behöver vidtas på skiftet och att en sedvanlig skörd kan produceras där. Om skiftet helt och hållet tas ur jordbruksanvändning under kalenderåret, avslås de ovan nämnda stöden för skiftet genom att man registrerar en brist för det aktuella kravets del. Följande växtkoder med markanvändningsslaget åker är inte stödberättigande 9101 20 –årigt avtal om specialstöd, åker 9642 Växthusareal (permanenta grödor) 9620 Tillfälligt icke odlat Rätten till stöd för hampa i fråga om grundstöd kräver inget avtal/ingen förbindelse, men den sort som används ska vara godkänd som stödberättigande. I anvisningen om övervakning av specialstöd (Dnr 848/61/2015) berättas mer om övervakningen av stödvillkoren för hampa. OBS! Villkoren som anges i detta avsnitt gäller inte bidrag för jordbruksgrödor. 11.1 Förgröningsstöd På övervakningslistan har märkts ut de gårdar som på basis av ansökningsuppgifterna har störst risk att inte uppfylla förgröningskraven. Dessa gårdar ska övervakas under tiden för bevarande av grödorna. Diversifiering av grödor Övervakningen ska utföras under den tid grödorna ska bevaras, dvs. 30.6–31.8. Under denna tid ska gården uppfylla kraven på diversifiering av grödor på sin åkerareal. Om övervakningen utförs före 30.6 och alla grödor ännu inte har såtts, måste man besöka gården för att konstatera grödorna under perioden 1.7–31.8. Som diversifieringsgröda konstateras den gröda som växer på skiftet vid övervakningstidpunkten och grödan förs in på checklistan i punkten ”Diversifieringsgröda”, om den inte är samma som den anmälda grödan. Den anmälda grödan ligger ändå till grund för betalningen av stöd, om den har vuxit där. Grödan kan också konstateras på basis av växtrester om det går att identifiera den på ett tillförlitligt sätt. Grödan kan konstateras bl.a. med hjälp av stubben eller andra växtdelar. Växtrester ska finnas över hela jordbruksskiftet. Växtrester kan inte identifieras till exempel enbart med hjälp av frön/korn som fallit till marken, om skiftet har plöjts och eventuella växtrester har ”trasats sönder” och grödan inte går att identifiera med tillräcklig noggrannhet eller växtrester kan observeras på en mycket liten del av skiftet Om den gröda som anmälts för skiftet redan har bärgats och följande gröda inte har såtts/planterats på skiftet och det inte går att identifiera den tidigare grödan med hjälp av växtresterna, måste svartträda konstateras som diversifieringsgröda. I detta fall orsakar svartträdan ingen tvärvillkorspåföljd. Om man inte hinner utföra övervakningen före 31.8 och gårdsbesöket avläggs efter det, kan den gröda som växer på skiftet eller den gröda som identifieras med hjälp av växtresterna konstateras som diversifieringsgröda. Då ska det t.ex. utifrån skifteskorten konstateras att grödan i fråga har vuxit på skiftet under största delen av perioden för bevarande av grödorna (över 1 mån.). Till exempel utförs övervakningen 15.9 och det växer höstrybs på skiftet. Enligt skifteskortet har grödan såtts 17.7 och därför kan höstrybs konstateras som diversifieringsgröda. I andra fall konstateras den gröda för skiftet som uppgetts som diversifieringsgröda. Exempel 2: Råg har uppgetts för skiftet. Vall sås som fånggröda på skiftet. Övervakningen utförs a) 14.7 och rågen har ännu inte bärgats diversifieringsgrödan är råg, b) 31.8 rågen har bärgats och kan inte konstateras på ett tillförlitligt sätt med hjälp av växtresterna (skiftet har plöjts och en fånggröda såtts 13.8.) vall konstateras som diversifieringsgröda för skiftet. Exempel 3: På skiftet har såtts vall i skyddssäd och den har uppgetts som grönfodersäd a) 2.7 och skörden har ännu inte bärgats diversifieringsgrödan är grönfodersäd b) 30.8 och 2 skördar har bärgats från skiftet och ingen spannmålsstubb syns vall konstateras som diversifieringsgröda för skiftet Permanent gräsmark Om det finns ett Naturaområde på gården och man som gröda för det har uppgett någon av växtkoderna för permanent gräsmark och skiftet har en ”krux” för permanent gräsmark, kontrolleras att skiftet inte har tagits i annan användning eller plöjts. Permanent gräsmark på Naturaområde får förnyas bara av särskilda skäl, men inte ens då får området plöjas. Om permanent gräsmark på Naturaområde har förnyats till exempel genom direktsådd, ska jordbrukaren ha gjort en skriftlig anmälan om saken till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan förnyelsen påbörjades. Om jordbrukaren uppger att anmälan har gjorts, måste detta kontrolleras med kommunen. Om det vid övervakningen upptäcks att jordbrukaren har plöjt eller tagit permanenta gräsmarker på Naturaområde i annat bruk, måste kommunen underrättas om saken. Kommunen meddelar senast i slutet av året jordbrukaren om skyldigheten att återställa området till permanent gräsmark före 30.6. I fall av försummelse måste man bedöma om det också är frågan om en tvärvillkorsförsummelse (försummelse av fågel- eller habitatdirektivet). Exempel 4: Av ett skifte med 1,4 ha permanent betesvall på Naturaområde har 0,8 ha plöjts och besåtts med råg. Arealen med 0,6 ha permanent gräsmark konstateras vara permanent betesvall och 0,8 ha konstateras vara råg. Kalkyleringen minskar beloppet av förgröningsstöd. Ekologisk fokusareal På en gård som ligger i Nyland, Egentliga Finland eller Åland ska minst 5 % av åkerarealen ha uppgetts som ekologisk fokusareal (EFA-areal). Om jordbrukaren inte har uppgett en areal som EFAareal, kan den vid övervakningen inte konstateras som EFA-areal fastän den uppfyller kraven. EFA-träda Det kontrolleras att ingen jordbruksverksamhet har bedrivits på EFA-träda före 16.8. Området får betas eller skörden får bärgas från området från och med 16.8. Tvärvillkorens begränsningar för användningen av växtskyddsmedel på trädor måste beaktas. Om det upptäcks att jordbruksverksamhet har bedrivits på hela skiftet före 16.8 är det frågan om en brist i stödvillkoren och skiftet kan inte godkännas som EFA-areal. Om bristen gäller bara en del av skiftena utförs en jordbruksskiftesdelning. De gårdar som har anmält EFA-träda måste övervakas senast 15.8. Gårdarna har förts in på övervakningslistorna. Areal med kvävefixerande grödor Det kontrolleras att det på skiftet finns kvävefixerande grödor som godkänns som EFA-areal eller stubb av dessa grödor. Sådana grödor är ärter, bönor, andra lupiner än sandlupin och blomsterlupin, vickerarter, sojabönor, vallmo, lusern, klöverarter och blandningar av dessa växter. Andra blandningar, exempelvis spannmål + ärt godkänns inte, inte ens så att spannmålen bara är stödgröda. Det ska växa kvävefixerande grödor på skiftet 30.6–31.8. Om grödan bärgas före 31.8 får arealen inte bearbetas före 1.9. Växtligheten eller dess stubb får avslutas kemiskt tidigast 1.9. Om skiftet besås med grödor som sås på hösten får växtligheten avslutas, skiftet bearbetas och besås redan fr.o.m. 15.7. Om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls är det frågan om en brist i stödvillkoren och skiftet kan inte godkännas som EFA-areal. De gårdar som har uppgett EFA-areal med kvävefixerande grödor måste övervakas senast 31.8. Skottskog med kort omloppstid Godtagbara växter för EFA-areal som utgörs av skottskog med kort omloppstid är asp och vide (växtkoderna 4820, 4913, 5442 och 5443). I handlingarna kontrolleras att arealen med skottskog inte har gödslats med mineralgödsel och att inga andra växtskyddsmedel än sådana som är avsedda för ogräsbekämpning har använts under året för anläggande av växtligheten och inte före 1.9 det år växtligheten avslutades. Om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls är det frågan om en brist i stödvillkoren och skiftet kan inte godkännas som EFA-areal. Landskapselement Om det på gården finns landskapselement (växtkod 9830) som uppgetts som EFA-areal, kontrolleras att det inte har skadats eller förstörts. En eventuell försummelse föranleder också en tvärvillkorspåföljd. Exempel 5: En gård har uppgett ett 1,8 ha skifte med grönträda som EFA-areal. Gårdens åkerareal är 30 ha och den EFA-areal som krävs är således 1,5 ha. Vid övervakning 2.8 upptäcks att får går på bete på skiftet. Arealen kan inte godkännas som EFA-areal och därmed uppfyller gården inte kravet på EFAareal (areal 0 för EFA-arealens del). 11.2 Bidrag för jordbruksgrödor Vid övervakningen av bidrag för jordbruksgrödor kontrolleras att växtarterna berättigar till bidrag och att de andra förutsättningarna för att bevilja bidraget uppfylls. Godtagbara grödor i fråga om bidrag för jordbruksgrödor är proteingrödor, råg, sockerbeta, stärkelsepotatis samt frilandsgrönsaker som används som människoföda.53 Exaktare information om grödorna ingår i ansökningsguiden (Ansökningsguide 2015; avsnitt 16.1). Bidrag för jordbruksgrödor kan betalas också för areal utan stödrätter. De godkända sorterna av lupin och oljehampa som hör till proteingrödorna fastställs årligen inom EU. Sortlistan finns i EU:s officiella tidning nummer C 450, som utgavs 16.12.2014. Lupin ingår i punkterna 35–37 och hampa i punkt 63. De icke stödberättigande bittra sorterna har kod 13 i sortförteckningen. Tidningen finns på adressen http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/FI/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2014:450:FULL&from=FI Lupin Under gårdsbesöket ska man kontrollera garantibeviset eller inköpskvittot för lupinfröna, så att utsädets ursprung och sort går att klarlägga. Lupinsorten ska klarläggas också i fråga om ett blandat växtbestånd. Om det saknas garantibevis eller inköpskvitto måste utsädets ursprung påvisas på något annat tillförlitligt sätt. En lupinsort berättigar till stöd om den är godkänd i någon EU-medlemsstats officiella sortförteckning och är söt. Stödberättigande sorter är t.ex. Amiga, Boruta, Boregine, Haags Blaue, Energy, Mister, Sanabor och Sonet. Om lupinfrönas ursprung inte går att klarlägga på ett tillförlitligt sätt eller om lupinsorten inte berättigar till stöd, betalas inte bidrag för jordbruksgrödor för skiftet i fråga. Hampa Ett garantibevis för hamputsädet ska alltid lämnas in till kommunen. Om inget garantibevis har lämnats in senast 30.6.2015 avslår kommunen bidraget för jordbruksgrödor för skiftet i fråga. Under gårdsbesöket behöver garantibeviset för hampa inte granskas. Sockerbeta och stärkelsepotatis För sockerbeta och stärkelsepotatis ska det finnas ett odlingskontrakt som ska inlämnas till kommunen senast 15.6.2015. Kommunen kontrollerar dem administrativt och bestämmer påföljder vid behov. För stärkelsepotatisens del betalas bidrag enligt den minsta av följande arealer (anmäld areal, vid övervakningen godkänd areal eller areal i odlingskontraktet) 54 . Arealen för utsädesförökning av stärkelsepotatis är inte bidragsberättigande, så om det påträffas sådana områden måste de konstateras som egna jordbruksskiften vid övervakningen med växtkoden 3190 (egen utsädesförökning av stärkelsepotatis). Under gårdsbesöket behöver odlingskontrakten inte granskas. Blandningar av proteingröda och spannmål Blandningar av proteingrödor och spannmål är inte stödberättigande så därför måste det i terrängen 53 54 SRf 137/2015 22 § SRf 137/2015 23 § kontrolleras att ett sådant blandat växtbestånd inte växer på skiftet. Om det finns ett sådant växtbestånd konstateras som gröda blandat växtbestånd, proteingrödor + spannmål (2185), varvid kalkyleringen avslår stödet. För ärt kan man använda en liten mängd spannmål som stödgröda. Som en liten mängd betraktas en andel som är mindre än 10 % av växtbeståndet. Mängden kontrolleras i regel med ögonmått i växtbeståndet, men vid behov kan förhållandet mellan utsädet kontrolleras i skiftesbokföringen. 11.3 Stöd till unga jordbrukare (EU) Kommunen kontrollerar administrativt stödvillkoren som gäller den sökande i fråga om alla jordbrukare som ansökt om stöd till unga jordbrukare. EU-stöd till unga jordbrukare betalas på basis av stödrätterna, dock för högst 90 hektar och i högst 5 års tid. Stödvillkor som gäller odlingen: - jordbruksmarken ska bevaras öppen i ett skick som lämpar sig för betesgång eller odling - skiftet ska vara i jordbruksanvändning 1.1-31.12 - tvärvillkoren måste följas. 12 NATIONELLA ÅKERSTÖD Kravet för nordliga hektarstöd (allmänt hektarstöd, stöd till unga jordbrukare, nordligt hektarstöd) är att iaktta de miljövillkor som kommer från tvärvillkoren samt en produktionsmetod som beaktar produktionsförhållandena på orten55. Nordliga hektarstöd betalas bara i C-regionen. När det gäller stöd till unga jordbrukare är villkoren för den sökande desamma som i fråga om EU-finansierat stöd till unga jordbrukare.56 I fråga om nationellt stöd för sockerbeta är villkoret att man iakttar en produktionsmetod som beaktar produktionsförhållandena på orten. Kraven som gäller odling är i huvudsak sådana att om det konstateras en brist i dem i fråga om nationella stöd, måste övervakningen av gården utsträckas till att också gälla tvärvillkoren. I listan nedan har med en stjärna (*) märkts ut de villkor för vars brister ingen utvidgning av övervakningen till att gälla tvärvillkoren behöver göras, om det är frågan om ett skifte med permanent gräsmark. En odlingsmetod som beaktar produktionsförhållandena på orten (alla nationella åkerstöd): 55 56 Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts/planterats på ändamålsenligt sätt* Sådden eller planteringen har utförts senast 30.6 * Skiftet har besåtts med en tillräcklig mängd utsäde och med växtarter och växtsorter som lämpar sig för området* Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en marknads- och bärgningsduglig skörd Miljövillkor (nordliga hektarstöd): Flyghavren har bekämpats Stubben har inte bränts om det inte har funnits grunder för bränningen Srf 44/2015 9 §, JSMf 348/2015 5 § Förordning (EU) 1307/2013 artikel 50, Lag 1559/2001 2 § - - Landskapselementen enligt tvärvillkoren har bevarats Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där inga gödselmedel har spridits och på den följande 5 meters sträckan är det förbjudet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat på markytan, om åkern inte bearbetas inom ett dygn från spridningen. Skyddsremsan anses börja vid kanten av vattendraget. Jättelokan har bekämpats. Längs vattendrag och utfallsdiken finns en obearbetad 1 meter bred ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits Jordbruksmarken har bevarats öppen i ett skick som lämpar sig för betesgång eller odling. Ytterligare krav för permanenta gräsmarker: - Om permanenta gräsmarker eller permanenta betesmarker har använts som betesmark har det inte orsakat erosion och markytan har behållit sitt växttäcke - Skyddet för vilda fåglar och däggdjur ska beaktats när det gäller tidpunkten för och genomförandet av slåtter på permanenta betesmarker och permanenta gräsmarker Övervakningspåföljd för nordligt hektarstöd: - De konstaterade grödorna motsvarar de anmälda. Om det på skiftet konstateras en gröda som berättigar till nordligt stöd, men som har en lägre stödnivå, måste man här registrera en brist i Stödtillämpningens observationer om jordbruksskiften. 13 KOMPENSATIONSERSÄTTNING OCH FÖRHÖJNING 13.1 Kompensationsersättningens maximala areal AV icke odlad åker som sköts För träda och naturvårdsåker med vall betalas kompensationsersättning för sammanlagt högst 25 % av den ersättningsberättigande arealen. För att ersättningen ska kunna betalas för gårdens hela areal måste odlingsväxter uppges på resten av arealen. Om gården har uppgett mer än 25 % träda och naturvårdsåker med vall, konstaterar man vid övervakningen träda eller naturvårdsåker med vall som gröda också för den överskjutande arealen. Kalkyleringen beaktar 25 % gränsen och inspektören behöver inte ta ställning till ärendet. 13.2 Kompensationsersättningens husdjursförhöjning En husdjursgård ska ha minst 0,35 djurenheter per hektar åker som berättigar till ersättning57. Djurtätheten beräknas på basis av antalet djurenheter stödåret 2015 och antalet ersättningsberättigande hektar åker stödåret 2015. Förvaltningen räknar ut djurtätheten våren 2016 med hjälp av djurregisteruppgifterna och anmälan om djurantal som lämnats till kommunen. Övervakning av kompensationsersättningens husdjursförhöjning Vid övervakningen kontrolleras djurantalet och djurtätheten på övervakningsdagen räknas ut. På gården jämförs uppgifterna i djurförteckningen med uppgifterna i djurregistret och djurantalet på 57 Lag 1360/2014 6 §, Srf 236/2015 9 § gården. Om gården har 30 djur eller färre räknas alla djur. Annars verifieras riktigheten av djurförteckningen och djurregistret med ögonmått på gården. Om det har gjorts en djur-/ID-kontroll på gården, från juni 2015 framåt, godkänns uppgifterna från övervakningen av djurtätheten på övervakningsdagen vid uträkningen av kompensationsbidragets hursdjursförhöjning. Nötkreatur: Nötdjursregistret för myndigheterna finns på Eviras webbplats. Före gårdsbesöket utskrivs fån stödtillämpningen en djurförteckning över nötkreaturen från rapporterna (IA_RR320). Uppgifterna från registret jämförs med uppgifterna i djurförteckningen och gårdens djurantal jämförs med dessa uppgifter. Djurantalet i produktionsutrymmena/på betet ska kontrolleras. Gårdens djurantal vid övervakningstillfället antecknas och djurtätheten räknas ut i dokumentet Gårdens tillgängliga näringsämnen som finns i slutet av checklistan. Gårdens antal djurenheter divideras med gårdens antal hektar ersättningsberättigande åker. Får och getter: Får- och getregistret för myndigheterna finns på Eviras webbplats. Före gårdsbesöket tas ur Eviras får- och getregister ut får-/getregistret för gården. Djurförteckningen tas ut från får- och getregistret. Uppgifterna från registret jämförs med uppgifterna i djurförteckningen och gårdens djurantal jämförs med dessa uppgifter. Djurantalet i produktionsutrymmena/på betet ska kontrolleras. Svin: Svinregistret för myndigheterna finns på Eviras webbplats. Före gårdsbesöket tar man från Eviras svinregister ut gårdens svinregister. På gården jämförs uppgifterna i svinregistret med gårdens bokföring över svinen. Djurantalet i produktionsutrymmena kontrolleras. De djur som saknar djurregister ska räknas. Bokföringen över fjäderfä och hästar kontrolleras, och det uträknade djurantalet jämförs med bokföringen. Hästarnas besittning ska kontrolleras på gården. Besittningen kontrolleras antingen i Finlands Hippos rf:s hästregister eller på gården i hästpasset/registerintyget. Gårdens djurantal vid övervakningstillfället antecknas och djurtätheten räknas ut i dokumentet Gårdens tillgängliga näringsämnen som finns i slutet av checklistan. Gårdens antal djurenheter divideras med gårdens antal hektar ersättningsberättigande åker, som godkänts vid övervakningen. Om inget djurregister har förts eller om registeruppgifterna inte går att kontrollera och djurtätheten på övervakningsdagen inte kan räknas ut, antecknas en uppgift om bristerna i checklistan och den sökande uppmanas att korrigera registret. Inspektören ska kontrollera korrigeringarna i djurregistret några månader efter övervakningen. Om inget djurregister har förts måste övervakningen utvidgas till tvärvillkorsövervakning av djurens märkning och registrering58. Om det har gjorts en djur/ID-kontroll på gården sommaren 2015 eller senare kan uppgifterna från övervakningen användas vid beräkningen av djurtätheten vid övervakningstillfället. 14 FRIKOPPLAT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING I samband med åkerövervakningen övervakas det frikopplade stödet för svin- och fjäderfähushållning (stödtyperna 1611 och 1721) om den gård som valts ut till åkerövervakningen har ansökt om stödet i fråga. När det gäller det frikopplade stödet krävs ett uppfyllande av ett 58 Lag 192/2013 22 § liknande krav på djurtäthet som i fråga om kompensationsersättningens husdjursförhöjning 59. Djurantalet fastställs på basis av antalet djurenheter under stödåret 1.1.-31.12.2015. Förvaltningen räknar ut djurtätheten med hjälp av djurregisteruppgifterna och anmälan om djurantal som lämnats till kommunen våren 2016. Stöd för svin- och fjäderfähushållning, på plats på gården kontrolleras60: Referenskvantitet Vid övervakningen kontrolleras att gården har en fastställd referenskvantitet och att gården har fått ett beslut om fastställande av referenskvantiteten. Om gårdens referenskvantitet har kontrollerats vid en tidigare utförd övervakning behöver det inte göras på nytt. Stöd betalas inte om gården inte har en fastställd referenskvantitet. Om det vid övervakningen upptäcks att referenskvantiteten har fastställts på oriktiga grunder måste inspektören underrätta den myndighet som fastställt referenskvantiteten om saken. Om referenskvantiteten är oriktigt fastställd måste den korrigeras och fastställas på nytt. I gårdens övervakningsuppgifter registreras anmärkningskoden 393. Övervakningsuppgifterna om stödet registreras i gamla Stödtillämpningen. Referenskvantiteten för frikopplat stöd har beviljats per gård. Referenskvantiteten bildades i regel enligt antalet djurenheter av husdjur som betalts nationellt husdjursstöd för svin och fjäderfä stödåret 2007, med beaktande av generationsväxlingar och besittningsöverföringar av en hel gård. På jordbrukarens yrkande har referenskvantiteten också kunnat bildas på basis av det djurantal som konstaterats vid övervakning stödåret 200761. Även om gården inte längre är skyldig att spara bokföringen från år 2007 finns de handlingar som ligger till grund för beviljandet av referenskvantiteten vid kommunen. Kommunerna sparar handlingarna 10 år. När referenskvantiteten bildades har man av särskilda skäl också kunnat använda sig av antalet djurenheter för 2006 års nationella husdjursstöd för svin och fjäderfä. På vissa villkor har man i referenskvantiteten också kunnat beakta investeringar som gäller utvidgning och nybyggande av jordbrukarens produktionsbyggnader samt hyrningar av produktionsbyggnader. Referenskvantiteten kan generellt sett varken överföras eller bytas. Referenskvantiteten kan dock överföras, slås samman, sänkas, återtas och dras in (se anvisningarna för ansökan om nationella husdjursstöd). Det går inte att idka handel med referenskvantiteter62. Djurantal Djuren på gården räknas. Bedrivande av husdjursskötsel63 59 Srf 45/2015 Srf 444/2015 15§ 61 Lag 1559/2001 62 Srf 46/2015 13§, 14§, 15§ 63 Srf 444/2015 15§ 60 Ett krav för beviljande av stödet är att det bedrivs husdjursskötsel på gården. Bedrivande av husdjursskötsel förutsätter att gården har husdjur som berättigar till nationellt stöd. Djurregister/djurförteckning64 Djuren är märkta. Uppgifterna i djurregistret och djurförteckningen är uppdaterade. Svinen är märkta och anmälningarna om djurantal till svinregistret har gjorts tre gånger om året. Över svinen ska föras en uppdaterad förteckning i vilken följande händelser inklusive datum förs in per djurhållningsplats: 1) djur som fötts, 2) djur som dött, 3) djur som köpts och antalet djur som tagits emot per märkningssignum samt lägenhetssignum, kundsignum eller djurförmedlarsignum för den som överlåtit djuren, 4) djur som sålts eller förflyttats och antalet överlåtna eller förflyttade djur per märkningssignum samt lägenhetssignum, kundsignum eller djurförmedlarsignum för den som tagit emot djuren samt 5) ersättande av ett märke som försvunnit, skadats eller annars blivit oläsligt och märkningssignumet. Över fjäderfä ska föras en uppdaterad förteckning varav per djurgrupp framgår tillskott och minskningar av djurantalet samt överföringar från en åldersgrupp till en annan: - djur som fötts och djur som köpts, - djur som dött och djur som sålts till livs eller till slakt. Stöd betalas inte om ingen korrekt förteckning har förts eller om det finns allvarliga brister i djurregistret. 15 MILJÖERSÄTTNING 15.1 Allmänt Övervakningen av miljöersättning innefattar kontroll av minimikrav, basnivåer, balanserad användning av näringsämnen (BAN), villkor för skiftesspecifika åtgärder och avtal. En gård som ingått förbindelse om miljöersättning ska dessutom följa tvärvillkoren. Miljöförbindelsens minimikrav ingår helt och hållet i basnivån för BAN och delvis i basnivån för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Minimikraven ingår också i basnivån för miljöavtalet upprätthållande av åkrar för tranor, gäss och svanar. När det gäller dessa åtgärder och detta miljöavtal innefattar basnivån också iakttagandet av minimikraven utöver de andra kraven för basnivån. Minimikraven gäller inte andra åtgärder eller avtal. BAN är en obligatorisk åtgärd för alla gårdar som förbundit sig till miljöersättningen, och därför övervakas minimikraven på gårdar som är föremål för övervakning av miljöersättning, dvs. övervakningen gäller minst 5 % av gårdarna. En 64 SRf 444/2015 12§, 13§, 14§ och 15§, SRf 44/2015 26§ påföljd riktar sig mot såväl miljöersättningen som ersättningen för ekologisk produktion. I minimikraven ingår villkor för gödsling och växtskyddsmedel. På gårdar som är föremål för övervakning av miljöersättning ska man kontrollera att villkoren för basnivån iakttas. Med basnivåer avses tvärvillkorens och andra förordningars krav som ligger till grund för miljöersättningens åtgärder och som villkoren för miljöersättningens åtgärder ska överskrida. Basnivåerna har fastställts i landsbygdsprogrammet och bestämmelser om dem ingår för varje åtgärd i statsrådets förordning 235/2015. För var och en åtgärd berättas separat vilka krav för basnivån som ingår i åtgärden. Övervakningen utsträcks till att gälla också tvärvillkoren, om gården inte är föremål för tvärvillkorsövervakning och det konstateras brister i tvärvillkorskraven inom åtgärdens basnivå. På gården övervakas det tvärvillkorskrav där försummelsen konstateras. Närmare information om övervakningen av tvärvillkor ingår i punkt 17. Miljöersättningen indelas i BAN, skiftesspecifika åtgärder och miljöavtal. BAN är en obligatorisk åtgärd för alla gårdar som förbundit sig till miljöersättningen. Gården kan fritt välja skiftesspecifika åtgärder. En del av dem är sådana att de inte behöver genomföras varje år och en del sådana som kräver årligt genomförande. Ingåendet av miljöavtal förutsätter ingen förbindelse om miljöersättning, dvs. gården kan ha miljöavtal men inte någon förbindelse om miljöersättning. Närmare information om miljöersättningen ingår i förbindelsevillkoren som finns som bilaga till Ansökningsguide 2015, fr.o.m. sidan 115. Villkoren för miljöersättning kontrolleras i huvudsak i samband med kontroller på plats under växtperioden, men det finns också villkor som kontrolleras på administrativ väg först vid dokumentkontrollen under vinterperioden. Sådana villkor är bl.a. kontroll i anteckningarna av att datumbegränsningarna har iakttagits. Kontrollen gäller inte bara de villkor som kan kontrolleras vid kontrolltillfället, utan alla villkor för ersättningen måste kontrolleras på gården antingen genom ett nytt besök eller med administrativa kontroller. 15.2 Miljöförbindelsens minimikrav Miljöförbindelsens minimikrav är basnivå för BAN, delvis basnivå för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter och helt och hållet basnivå för miljöavtalet upprätthållande av åkrar för tranor, gäss och svanar. I minimikraven ingår iakttagande av de allmänna principerna för integrerad bekämpning, avläggande av utbildning eller examen som gäller växtskyddsmedel och test av växtskyddsspruta. Dessutom ska bestämmelserna om användning av fosfor som meddelats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) iakttas på gården. Miljöförbindelsens minimikrav övervakas på alla gårdar som ingått förbindelse om miljöersättning, eftersom minimikraven ingår i basnivån för BAN65 som är en obligatorisk gårdsspecifik åtgärd för alla gårdar.66 Av minimikraven övervakas villkoren i tabell 1 på gårdarna. I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika villkoren kontrolleras. 65 66 SRf 235/2015 18 § SRf 235/2015 13 § Tabell 1. Minimikraven för miljöersättning Minimikrav Plats för kontrollen De bestämmelser om användning av fosfor som meddelats med stöd Dokumentkontroll av lagen om gödselfabrikat (539/2006) har följts vid gödslingen (gäller vintertid inte åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter) Dokumentkontroll Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning gården En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller Dokumentkontroll villkoren gården De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid Dokumentkontroll användningen av växtskyddsmedel vintertid på på Minimikrav för användning av gödselmedel Minimikravet för användningen av gödselmedel kontrolleras i form av en separat dokumentkontroll som utförs utanför växtperioden, på vintern. I samband med dokumentkontrollen vintertid kontrolleras också de åtgärder för miljöersättning som inbegriper villkor för gödsling eller villkor som ska kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna. På ort och ställe på gården samlar inspektören redan in en del av uppgifterna som behövs vid dokumentkontrollen genom att fylla i Näringsbilagan. Landsbygdsverket gör upp en övervakningsanvisning om dokumentkontroll vintertid, ett centraliserat övervakningsurval och övervakningslistor hösten 2015. Minimikrav för användning av växtskyddsmedel Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning Iakttagandet av villkoret övervakas på gården genom kontroll av det skriftliga intyget över avlagd examen eller genomgången utbildning. I dokumentet kontrolleras att examen eller utbildningen är i kraft. Enligt villkoren får växtskyddsmedel spridas på gården bara av en person som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel67 eller fått rätt att orda sådan examen eller som har en gällande utbildning som nämnts i villkoren för programperioden 2007–201368. Med examen inom området för växtskyddsmedel påvisas att personen behärskar en säker och korrekt hantering och användning av växtskyddsmedel. Över godkänd examen ges ett intyg och examen är i kraft fem år. Examensanordnarna är godkända av Säkerhets- och kemikalieverket.69 Sprutförarutbildning som godkändes i villkoren för föregående programperiods miljöstöd gick att avlägga ännu år 2014. Jordbrukarna kan alltså visa upp gällande skriftliga intyg över dessa utbildningar fram till år 2018. Om fem år går till ända för examens eller sprutförarutbildningens del efter växtperiodens utgång, måste examen avläggas innan följande växtperiod börjar. 67 Lag 1563/2011 10 § SRf 366/2007 28 § 69 Lag 1563/2011 10 § 68 Jordbrukare som ingått ny förbindelse måste avlägga examen inom området för växtskyddsmedel senast 30.4.2016, om den nya jordbrukaren inte har en gällande examen eller sprutförarutbildning. Vid övervakningen ska man beakta att jordbrukaren inte behöver ha en gällande examen inom området för växtskyddsmedel eller sprutförarutbildning om han eller hon inte själv sprider växtskyddsmedel. Jordbrukaren kan således skaffa växtskyddsmedel och besluta om bekämpningsbehovet utan examen inom området för växtskyddsmedel eller sprutförarutbildning. En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller villkoren70 Iakttagandet av villkoret övervakas på gården genom att man kontrollerar den märkning om godkänt test som finns på växtskyddssprutan samt det skriftliga protokollet över testet. I intyget över spruttestet kontrolleras att testet är i kraft. I fråga om en ny växtskyddsspruta kontrolleras att den har en CE-märkning eller också ombeds jordbrukaren visa upp ett intyg om överensstämmelse för sprutan. För sprutor som skaffats före 15.12.2011 kontrolleras överensstämmelsen med kraven med hjälp av ett märke som fästs på maskinen. Närmare information om de villkor som ska kontrolleras ges nedan. För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars korrekta funktion har säkerställts genom tester vart femte år. Över testning av spridningsutrustningen har jordbrukaren ett protokoll. Den godkända utrustningen har försetts med godkännandemärkning.71 Ny spridningsutrustning för växtskyddsmedel behöver inte testas under de fem första åren från anskaffningen av utrustningen om den uppfyller de krav som föreskrivits för maskinernas säkerhet.72 Tillverkaren påvisar att kraven uppfylls med hjälp av ett CE-märke som fästs på maskinen och det överensstämmelseintyg som kommit med maskinen. Om växtskyddssprutan har köpts som ny före 15.12.2011, måste den uppfylla bestämmelserna enligt standardserien SFS-EN 12761 när den tas i bruk. Sprutan behöver inte testas under de fem första åren från anskaffningen, om den är försedd med en permanent märkning som visar att den överensstämmer med den ovan nämnda standardserien. Märkningen kan göras på sprutans typskylt eller också kan en separat etikett eller skylt som visar överensstämmelsen fästas på sprutans chassi. Köparen av en begagnad spruta behöver inte låta testa sprutan om den åtföljs av ett gällande testprotokoll och sprutan är försedd med ett klistermärke som upplyser om testet. En begagnad spruta ska testas när det har gått fem år sedan sprutan testades. Testet gäller också andra sprutor än sådana som används på gårdar som ingått förbindelse om miljöersättning. Vid övervakningen ska beaktas att alla gårdar inte använder växtskyddsmedel eller att växtskyddsmedel inte används varje år. Växtskyddssprutan behöver inte testas om den bara används för spridning av t.ex. bladgödsel och inte för växtskyddsmedel. Kravet på test av sprutan gäller inte så kallade ryggsprutor eftersom kravet endast berör självgående eller traktorburna sprutor. Däremot ska den person som sprider växtskyddsmedel med ryggsprutan på jordbruksmark ha avlagt sprutförarexamen eller examen om växtskyddsmedel. 70 SRf 235/2015 11 § Lag 1563/2011 12 § 72 SRf 400/2008 71 De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av växtskyddsmedel73 Villkoret kontrolleras i samband med dokumentkontrollen vintertid. Med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att växtskyddsmedlets namn, användningstidpunkten, arealen, odlingsväxten, bruksmängderna och orsaken till användningen har förts in i anteckningarna. 15.3 Balanserad användning av näringsämnen BAN är en gårdsspecifik åtgärd som genomförs årligen och vars villkor gäller alla som förbundit sig till miljöersättningen. Villkoren för BAN är i enlighet med bilagorna till statsrådets förordning 235 femårig odlingsplan, odlingsplan som görs upp årligen, markkarteringar, skiftesvisa anteckningar, kvalitetstest för åkerjord, utbildningskrav samt skyddsremsor och mångfaldsremsor. En jordbrukare som ingått miljöförbindelse ska iaktta åtgärden balanserad användning av näringsämnen på gårdens hela åkerareal. Den gårdsspecifika åtgärden ska alltså följas också på alla skiften som inte ingår i förbindelsen. Förbindelse om åtgärden är ett krav för att ingå förbindelse om miljöförbindelsens skiftesspecifika åtgärder. Åtgärdens basnivå I BAN:s basnivå ingår krav från tvärvillkoren. I basnivån ingår iakttagandet av kraven i tabell 2.74 I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 2. Basnivå för BAN. Krav för basnivån Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården (tvärvillkor) De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har följts på gården (tvärvillkor) Det finns en gällande stallgödselanalys av alla gödselslag som uppkommer i mängder över 25 m3 per år (tvärvillkor) Längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits (tvärvillkor) Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred ogödslad skyddsremsa (tvärvillkor) Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Plats för kontrollen Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll på gården Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd (tvärvillkor) 73 74 SRf 235/2015 11 § SRf 235/2015 18 § Växtligheten har hanterats så att det också följande år är möjligt att anlägga ett växtbestånd eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på skiftet, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Mängden totalkväve som årligen sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat innehållande stallgödsel är högst 170 kg/ha (tvärvillkor) Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte (tvärvillkor) Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor (tvärvillkor) Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 35 kg/ha (tvärvillkor) Det har förts journal över användningen av gödselmedel i enlighet med 13 § i förordning 1250/2014 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Tabellens två första krav (Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården och De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har följts på gården) som rör växtskyddsmedel övervakas i enlighet med Eviras övervakningsanvisning som gäller växtskyddsmedel. Användningen av växtskyddsmedel övervakas på alla gårdar som ingår i övervakningen av BAN och därmed miljöersättningen, dvs. på ca 5 % av gårdarna. Vid övervakningen av de krav som gäller växtskyddsmedel i samband med basnivån kan man inte använda skiftesurval, och därför gäller övervakningen av växtskyddsmedel gårdens samtliga skiften. Övervakningen skiljer sig alltså från tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel, där cirka 1 % av gårdarna som ansökt om stöd ingår och skiftesurval används vid övervakningen. Vid tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel övervakas dessutom användningen av växtskyddsmedel enligt skifte redan på plats på gården. I kontrollen av basnivåns krav De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har följts på gården ingår inte övervakning av förvaringen. På gårdarna behöver man således inte kontrollera att växtskyddsmedlen förvaras åtskilt från livsmedel och foder, utom räckhåll för barn enligt instruktionerna på förpackningen. Förvaringen kontrolleras bara på de gårdar som ingår i tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel. Stödvillkor När det gäller stödvillkoren för en åtgärd kontrolleras de villkor som anges i tabell 3. I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika villkoren granskas. Tabell 3. Stödvillkor som ska granskas för BAN. Stödvillkor Skiftet har gödslats enligt bilagorna till statsrådets förordning x För skiftet finns en skriftlig odlingsplan i enlighet med villkoren Plats för kontrollen Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll gården på Dokumentkontroll gården Dokumentkontroll Gården har gällande markkarteringar gården Längs vattendraget finns en minst 3 meter bred skyddsremsa som är Kontroll i terrängen täckt med gräs-, vall- eller ängsväxtlighet Kontroll i terrängen Skyddsremsan har inte gödslats Jordbrukaren har börjat föra skiftesvisa anteckningar Skyddsremsan har inte behandlats med växtskyddsmedel Kontroll i terrängen Mångfaldsremsan är förenlig med villkoren Kontroll i terrängen De skiftesvisa anteckningarna är förenliga med villkoren Gården har markkarteringar i enlighet med villkoren på på Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid För skiftet finns en skriftlig odlingsplan i enlighet med villkoren75 På gården kontrolleras för vart och ett basskifte att det finns en odlingsplan som omfattar hela basskiftets areal. Om det finns jordbruksskiften på basskiftet, ska jordbruksskiftenas sammanlagda areal vara lika stor som basskiftets areal. Om en plan inte uppgjorts för hela arealen, sparas i Stödtillämpningen den areal för vilken det finns en plan. En odlingsplan ska göras upp också för skiften där jordbrukaren inte har för avsikt att vidta några odlingsåtgärder. Odlingsplanen kan vara fritt formulerad, men av den ska åtminstone framgå de uppgifter som anges i punkt 4 i förbindelsevillkoren för miljöersättning (ansökningsguide sid. 122). Växtföljdsplanen för ekogårdar godkänns som odlingsplan enligt villkoren för miljöersättning om de saker som krävts i villkoren framgår av den. Observationer om granskade odlingsplaner ska föras in per skifte i den skiftesspecifika checklistan för åkerövervakning. Jordbrukaren har börjat föra skiftesvisa anteckningar På gården kontrolleras att jordbrukaren har börjat föra anteckningar. Jordbrukaren ska kunna visa fram påbörjade anteckningar eller material som anteckningarna kan bygga på. Jordbrukaren lägger fram tillräckliga uppgifter om den elektroniska odlingsplanen. Inspektören behöver inte kontrollera anteckningarna per skifte på gården, eftersom en närmare granskning utförs i samband med dokumentkontrollen under vintern. Vid åkerövervakningen förutsätts inte att anteckningarna är klara, eftersom det oftast är så att alla odlingsåtgärder ännu inte har vidtagits vid kontrolltidpunkten. Gården har gällande markkarteringar På gården kontrolleras om jordbrukaren kan visa fram markkarteringar av de odlade skiftena. Kontrollen utförs genom att inspektören begär markkarteringarna till påseende. I samband med åkerövervakningen räcker det att jordbrukaren kan visa fram en gällande markkartering av 75 SRf 235/2015 18 § åtminstone ett skifte. En närmare skiftesspecifik kontroll av markkarteringarna görs först i samband med dokumentkontrollen under vintern. I samband med åkerövervakningen är avsikten att påföra påföljder bara vid fall där det inte finns några som helst markkarteringar eller alla markkarteringar är föråldrade. En ny markkartering ska utföras när det har gått 5 år sedan den föregående analysen, utom vid linjeprovtagning där proverna ska tas vart tredje år. Resultatet från den nya markkarteringen ska ha varit tillgängligt före gödslingarna. Markkarteringarna för en gård som tidigare ingått förbindelse om systemet för miljöstöd ska vara förenliga med villkoren för systemet för miljöersättning efter det att 5 år har förlöpt sedan den föregående analysen. En jordbrukare som ingår miljöförbindelse, och som inte tidigare haft någon förbindelse om systemet för miljöstöd, måste ha en markkartering som är förenlig med villkoren före utgången av det första förbindelseåret.76 När en påföljd ges beaktar inspektören om de gamla markkarteringarna har varit i kraft när odlingsplanen och gödslingarna utfördes, men inte längre är i kraft vid övervakningstillfället. I ett sådant fall kan gården ges en lindrigare påföljd. Längs vattendraget finns en minst 3 meter bred skyddsremsa som är täckt med gräs-, valleller ängsväxtlighet77 Som villkorets basnivå ska man kontrollera att det finns en minst 1 meter bred ren längs vattendraget. Information om övervakningen av tvärvillkor ingår i punkt 17. Innan inspektören beger sig till gården och skiftena ska han eller hon göra en preliminär granskning i Stödtillämpningen eller Kartturi om gårdens skiften gränsar till vattendrag och om det finns behov av skyddsremsor på gården. Vattendragen kan kontrolleras i Sykes vattendragsregister som har en egen nivå i Stödtillämpningen och Kartturi. På gården kontrolleras enligt jordbruksskifte om skyddsremsan uppfyller villkoren. På den kant av skiftet som gränsar mot vattendraget ska det finnas en i genomsnitt minst 3 meter bred skyddsremsa som är täckt av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet.78 Skyddsremsan godkänns, även om dess bredd på enstaka ställen är mindre än vad som krävs, om den ändå till största delen är i ordning. Brister i växtligheten på skyddsremsan kan godkännas om växtligheten har förstörts vid punktbekämpning av ogräs, iståndsättning av diken eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt och förhållandena inte har medgett sådd av en ny växtlighet. I dessa fall ska det finnas en notering om de utförda åtgärderna i de skiftesvisa anteckningarna.79 Noteringen eller en annan motsvarande skriftlig uppgift ska finnas redan när kontrollen görs på gården och den granskas på gården till skillnad från andra skiftesvisa anteckningar. Om en ny skyddsremsa inte har såtts på skiftet genast när omständigheterna medgav det och en notering saknas, uppfyller skyddsremsan på skiftet inte villkoren och observationen antecknas på checklistan. Växtlighet på skyddsremsan som förstörts under vintern ska ha såtts om redan på våren. Skyddsremsan får inte förnyas genom sådd i skyddssäd. 76 JSMf 237/2015 6 § SRf 235/2015 18 § 78 SRf 235/2015 18 § 79 JSMf 237/2015 11 § 77 Sådd av vall på skyddsremsan ska konstateras genom ett nytt besök om vallen inte har såtts vid kontrolltillfället. Ett nytt besök avläggs bara om förhållandena inte har medgett sådd. I annat fall underkänns skyddsremsan. I följande fall behöver skyddsremsa inte lämnas eftersom basskiftet inte gränsar till ett vattendrag: 1) Om det mellan åkern och vattendraget finns alltid i genomsnitt minst tio meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken, 2) Om åkern ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt.80 Avståndet mellan skiftet och vattendraget mäts vågrätt, dvs. mätningen utförs inte parallellt med sluttningen. Skyddsremsa ska lämnas om avståndet mellan vattendraget och skiftet är i medeltal under 10 m. Ett skifte kan behöva skyddsremsa även om vattendragsregistret anger att skiftet inte gränsar till ett vattendrag. Vattendragsregistret är inget komplett material och där kan finnas brister. Ytterligare information om vattenfåran eller motsvarande begärs hos NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser, om man vid övervakningen stöter på en vattenfåra eller liknande som möjligen kan klassas som vattendrag. Om fåran eller motsvarande konstateras vara ett vattendrag skickar NTM-centralen en korrigeringsuppmaning med anledning av bristen i vattendragsregistret till adressen [email protected]. Jordbrukaren uppmanas anlägga skyddsremsan så snart som möjligt om en vattenfåra vid övervakningen konstateras vara ett vattendrag. Inga påföljder påförs med anledning av att skyddsremsa saknas, om det inte är frågan om ett så klart fall att jordbrukaren borde ha förstått att det finns ett fel i vattendragsregistret och därmed ha lämnat en skyddsremsa på skiftet. Efter det att vattendragsregistret togs i bruk har en fåra som tidigare klassificerats som utfallsdike kunnat ändras till ett vattendrag. Jordbrukaren är nödvändigtvis inte medveten om ändringen ifall han eller hon inte använder Viputjänsten eller inte har sett de uppdaterade uppgifterna i vattendragsregistret. Det ska finnas en skyddsremsa även om jordbrukaren inte är medveten om att en ändring har skett. När en påföljd ges kan man ändå beakta det att jordbrukaren inte har varit medveten om den ändring som skett och därför inte har anlagt någon skyddsremsa. Då måste man vid övervakningen kunna konstatera att fåran tidigare har klassats som utfallsdike. En i medeltal över 3 meter bred skyddsremsa ska inrättas till ett separat jordbruksskifte som kan ha växtkoden skyddsremsa eller motsvara åkeranvändningsformen (t.ex. vall eller grönträda). Man måste uppmärksamma att miljöersättning inte betalas för grönträda. Skyddsremsan får inte vara bredare än 10 meter i medeltal, dvs. växtkoden skyddsremsa kan inte användas för en skyddsremsa som i medeltal är över 10 meter bred. Skyddsremsan ska ha gräs-, vall- eller ängsväxtlighet och därför kan det ingå väldigt många växtarter i växtbeståndet. Växtligheten på skyddsremsan bedöms vid övervakningen och underkänns vid behov om växtligheten inte uppfyller villkoren. Då uppmanas jordbrukaren att förnya skyddsremsan så snart som möjligt. 80 JSMf 237/2015 11 § Observationerna om skyddsremsan antecknas på skiftesnivå i checklistan varifrån observationerna överförs till Stödtillämpningen. För beräkningen av påföljder med anledning av skyddsremsor har det gjorts upp en Exceltabell där man lagrar basskiftets namn, hur mycket skyddsremsa som krävs och hur mycket skyddsremsa som konstaterats. Tabellen räknar ut påföljden med anledning av skyddsremsor på basis av de uppgifter som matats in. Skyddsremsan har inte gödslats81 På gården kontrolleras om det har spridits gödselmedel på skyddsremsan. Skyddsremsan underkänns om det har spridits gödselmedel på den. Skyddsremsan har inte behandlats med växtskyddsmedel82 I princip får växtligheten på skyddsremsan inte behandlas med växtskyddsmedel. Om det vid övervakningen konstateras att skyddsremsan har punktbehandlats med växtskyddsmedel ska inspektören innan påföljd påförs säkerställa i de skiftesvisa anteckningarna om användningen av växtskyddsmedel har förts in i anteckningarna och om det har funnits någon i villkoren nämnd grund för användningen. Vid svåra ogräsangrepp är det tillåtet att förstöra och förnya växtligheten genom punktbekämpning enligt användningsbegränsningarna för växtskyddsmedlet. Med svårt ogräsangrepp avses omfattande förekomst av ogräs som lätt sprids till andra åkerskiften med vinden eller på annat sätt, att vedartade växter eller buskar bildar plantor på skiftet, förekomst av skadliga invasiva arter eller någon annan motsvarande situation. Bekämpningen av flyghavre kan genomföras med växtskyddsmedel eller mekaniskt på skyddsremsan i överensstämmelse med planen för bekämpning av flyghavre.83 Skiftets skyddsremsa underkänns om användningen av växtskyddsmedel inte har förts in i anteckningarna och det inte har funnits någon grund för användningen. Om växtligheten på skyddsremsan har förstörts helt och hållet måste man bedöma om det har funnits grund för att förstöra hela växtligheten. Mångfaldsremsan är förenlig med villkoren Före fältgranskningen frågas jordbrukaren om det finns mångfaldsremsor på gården. Mångfaldsremsorna ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Mångfaldsremsor som inte förts in godkänns inte och de orsakar en påföljd med anledning av BAN. I terrängen kontrolleras mångfaldsremsornas placering, växtlighet, skötsel och bärgning av skörd. En mångfaldsremsa ska skötas på samma sätt som en skyddsremsa. Mångfaldsremsan kan finnas på andra kanter av basskiftet är de som gränsar till vattendrag och bredden kan vara i medeltal högst 3 meter. Mångfaldsremsan ingår i den egentliga odlingsväxtens areal. Över 3 meter breda remsor ska delas in till separata jordbruksskiften på samma sätt som om 81 JSMf 237/2015 11 § JSMf 237/2015 11 § 83 JSMf 237/2015 11§ 82 det konstateras att en skyddsremsa är över 3 meter bred. För jordbruksskiftet konstateras den växt som motsvarar åkeranvändningsformen (t.ex. vall eller grönträda). En mångfaldsremsa kan anläggas genom sådd av frön av gräs- vall, ängs- eller landskapsväxter. På mångfaldsremsan kan det också växa samma odlingsväxt som på den andra delen av skiftet, men då sköts mångfaldsremsan genom att man lämnar skörden obärgad på en i medeltal högst 3 meter bred remsa längs skiftets kant eller kanter.84 Om det växer samma växt på mångfaldsremsan som på resten av skiftet och skörden har bärgats, orsakar mångfaldsremsan en påföljd. 15.4 Skiftesspecifika åtgärder 15.4.1 Placering av flytgödsel i åker Ett villkor för åtgärden är att flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på åkerskiftet med utrustning som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 m³/ha om året.85 Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 4.86 Tabellen anger också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 4. Basnivån för åtgärden placering av flytgödsel i åker Krav för basnivån Gödselmedlen har spridits på åkern så att ingen avrinning till vattendrag eller alvförtätning har förekommit (tvärvillkor) Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern 1.11–31.3 (tvärvillkor) Gödselmedel har inte spridits på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark (tvärvillkor) Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där ingen gödsel har spridits (tvärvillkor) På den följande fem meters zonen från vattendraget har stallgödsel och organiska gödselfabrikat inte spridits på ytan om åkern inte har bearbetats inom ett dygn från spridningen (tvärvillkor) Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits bara genom placering, om skiftet eller en del av det lutar mer än 15 % (tvärvillkor) Andra stallgödselslag och organiska gödselfabrikat som spridits på lutande delar av åkerskiftet har bearbetats in i jorden inom tolv timmar från spridningen (tvärvillkor) Kring brunnar och källor som används för tagandet av hushållsvatten har lämnats en minst 30–100 meter bred ogödslad 84 JSMf 237/2015 11 § SRf 235/2015 19 § 86 SRf 235/2015 19 § 85 Plats för kontrollen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen zon Ett krav för grundnivån är att det har lämnats en minst 30-100 meter ogödslad zon kring brunnar och källor som används för att ta hushållsvatten. Kravet är inget tvärvillkorskrav, men ingår i grundnivån. På gården kontrolleras med ögonmått om det kring en brunn eller en källa på ett skifte har lämnats en tillräcklig zon som inte har gödslats med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat. Kravet på zonens minimibredd beror på terrängens höjdförhållanden, brunnens konstruktion och jordarten. Vid bedömningen av om zonens bredd räcker till kan man begära hjälp av NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser. Stödvillkor Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 5. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. En del av stödvillkoren kontrollerar samarbetsområdet på administrativ väg för alla jordbrukares del när jordbrukarnas ansökan tas emot. Tabell 5. Stödvillkor som kontrolleras för åtgärden placering av flytgödsel i åker. Stödvillkor Plats för kontrollen Flytgödseln har placerats eller myllats in med utrustning som Kontroll i terrängen uppfyller villkoren Materialet som spridits uppfyller villkoren Dokumentkontroll vintertid Spridningsmängden är minst 20 m3/ha om året Dokumentkontroll vintertid Näringsmängderna i materialet som spridits överskrider inte de Dokumentkontroll vintertid tillåtna gödslingsnivåerna för BAN Flytgödseln har placerats eller myllats in med utrustning som uppfyller villkoren På gården kontrolleras den utrustning som används för spridning, om jordbrukaren använder egna maskiner för spridningen och har valt åtgärden. Utrustning som används av en entreprenör behöver inte kontrolleras eftersom man när åkerövervakningen utförs nödvändigtvis inte vet vilken entreprenör som kommer att anlitas. Jordbrukaren kan också anlita olika entreprenörer sporadiskt. I samband med kontrollbesöket konstateras också, förutsatt att det är möjligt vid besöket, om spridningen av flytgödsel har utförts på åkerskiftet enligt villkoren. Enligt villkoren ska flytgödsel, urin och motsvarande ämnen spridas med utrustning som skär en skåra i skiftets yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Det är också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut ämnena.87 För konstaterade överträdelser av andra stödvillkor i samband med åtgärden påförs påföljder vid åkerövervakningen om det framgår att villkoren inte har följts. Observationerna antecknas i tilläggsuppgifterna per jordbruksskifte på checklistan. När påföljden påförs måste man beakta att de arealer där det har spridits eller sprids flytgödsel anmäls först på hösten. 87 JSMf 237/2015 12 § 15.4.2 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material Ett villkor för åtgärden är att det på skiftet sprids minst 15 m³/ha om året av näringshaltigt organiskt material vars torrsubstanshalt är minst 20 %. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006), fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel.88 Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 6.89 Tabellen anger också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 6. Basnivån för åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiskt material Krav för basnivån Lastning av stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat utförs på underlag med tät botten (tvärvillkor) (obs. villkoret kontrolleras först vid 2016 års övervakning) Gödselmedlen har spridits på åkern så att det inte har skett någon avrinning i vatten eller alvförtätning (tvärvillkor) Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern 1.11–31.3. (tvärvillkor) Gödselmedel har inte spridits på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark (tvärvillkor) Fast gödsel och organiska gödselfabrikat vars torrsubstanshalt är minst 30 procent har under tiden för spridning förvarats på åkern i högst fyra veckor i väntan på spridning (tvärvillkor) Stallgödsel och organiska gödselfabrikat som spridits på åkerns yta har bearbetats in i jorden inom ett dygn från spridningen, bortsett från spridning i växtbeståndet med slangspridare eller som bredspridning (tvärvillkor) På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern har stallgödsel och organiska gödselfabrikat efter 15.9 spridits endast genom placering (tvärvillkor) Längs vattendrag har lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där gödselmedel inte har spridits (tvärvillkor) På den följande fem meters zonen från vattendraget har stallgödsel och organiska gödselfabrikat inte spridits på ytan, om åkern inte har bearbetats inom ett dygn från spridningen (tvärvillkor) Kring brunnar och källor som används för tagandet av hushållsvatten har lämnats en minst 30–100 meter bred ogödslad zon De bestämmelser om användningsbegränsningar för slam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och 88 89 SRf 235/2015 20 § SRf 235/2015 20 § Plats för kontrollen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid fastighetsspecifika system som meddelats med stöd av lagen om gödselfabrikat har följts Ett krav för basnivån är att det har lämnats en minst 30-100 meter bred ogödslad zon kring brunnar och källor som används för tagande av hushållsvatten. Kravet är inget tvärvillkorskrav, men ett krav för basnivån via förordning 1250/2014. På gården kontrolleras med ögonmått om det kring en brunn eller en källa på skiftet har lämnats en tillräcklig zon som inte gödslats med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat. Zonens bredd beror på terrängens höjdförhållanden, brunnens konstruktion och jordarten. Vid bedömningen av om zonens bredd räcker till kan man begära hjälp av NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser. Stödvillkor Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras de villkor som anges i tabell 7. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. En del av stödvillkoren kontrollerar samarbetsområdet administrativt för alla jordbrukare när jordbrukarnas ansökningar tas emot. Tabell 7. Stödvillkor som kontrolleras i fråga om åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiskt material. Det material som spridits uppfyller villkoren torrsubstanshalten) Spridningsmängden är minst 15 m3/ha om året (inkl. Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Näringsmängderna i materialet som spridits överskrider inte de Dokumentkontroll vintertid tillåtna gödslingsnivåerna för BAN Åtgärden har inga egentliga stödvillkor som ska kontrolleras på gården. För konstaterade överträdelser av åtgärdens andra stödvillkor ges påföljder redan vid åkerövervakningen, om det framkommer att villkoren inte har följts. Observationerna förs in i tilläggsuppgifterna per jordbruksskifte på checklistan. När påföljden ges måste man beakta att de arealer på vilka organiskt material har spridits eller ska spridas anmäls först på hösten. 15.4.3 Hantering av avrinningsvatten Ett villkor för åtgärden är att det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller ett system för återanvändning av avrinningsvatten på ett ersättningsberättigande skifte. Åtgärden kan genomföras på ett skifte som har omfattats av ett avtal om miljöspecialstöd för hantering av avrinningsvatten. Dessutom kan åtgärden genomföras på ett skifte som på basis av analys har konstaterats till största delen bestå av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord. Åtgärden kan genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som består av sur sulfatjord bara om skiftet ligger i avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa avrinningsområden.90 På ett skifte med reglerbar dränering ska vattenytan regleras genom höjning eller sänkning av dämningshöjden i reglerbrunnarna vid uppsamlingsdiket eller med andra dämningsanordningar. 90 Srf 235/2015 21 § Jordbrukaren ska reglera dämningshöjden och hålla utrustningen i skick. Över förverkligandet av regleringen ska föras journal.91 Vid reglerbar underbevattning ska åkerns vattenhushållning regleras som en helhet med hjälp av bevattning och reglerad torrläggning genom täckdikesnätet. Vid återanvändning av avrinningsvatten ska det avrinningsvatten som kommer från åkerområdet under våren och vid häftiga regn lagras i en fristående bassäng, från vilken vattnet leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten vid torka. Som skötselåtgärd ska bevattningsvatten ledas till dikesnätet från naturliga vatten genom pumpning eller med hjälp av tyngdkraften. Vattnet ska med hjälp av reglerbrunnar eller andra dämningsanordningar dämmas upp i täckdikesnäten på området, varifrån det absorberas av marken. Över förverkligandet av regleringen ska föras journal, i vilken ska antecknas åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll.92 Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 8.93 Tabellen anger också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 8. Basnivån för åtgärden hantering av avrinningsvatten Krav för basnivån Plats för kontrollen Det finns tillstånd att ta bevattningsvatten och tillståndsvillkoren har Dokumentkontroll på gården följts (tvärvillkor) Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på Kontroll i terrängen ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd (tvärvillkor) Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Stödvillkor Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 9. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. De andra stödvillkoren för åtgärden kontrollerar samarbetsområdet på administrativ väg när jordbrukarens ansökan tas emot. Tabell 9. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden hantering av avrinningsvatten Stödvillkor Plats för kontrollen Det finns reglerbrunnar och/eller anordningar på skiftet Kontroll i terrängen 91 JSMf 237/2015 14 § JSMf 237/2015 14 § 93 SRf 235/2015 21 § 92 Journal har förts över reglering, skötsel och underhållsåtgärder Dokumentkontroll vintertid Det finns reglerbrunnar och/eller anordningar på skiftet På gårdens skiften kontrolleras att det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller system för återanvändning av torrläggningsvatten på skiftet. Vid övervakningen är det skäl att fästa uppmärksamhet också på om brunnarna och anordningarna är sådana att målen för åtgärden kan uppnås med dem. Vid reglerbar dränering ska det på skiftet finnas brunnar med vars hjälp fördämningen går att reglera. Vid reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten ska det på skiftet finnas antingen pumpar för att leda bevattningsvattnet till täckdikessystemet eller en möjlighet att leda bevattningsvattnet med tyngdkraftens hjälp. På skiftet ska det också finnas reglerbrunnar eller andra anordningar för dämning av bevattningsvattnet. 94 Vid återanvändning av torrläggningsvatten är kravet en separat plats för anskaffning av tillskottsvatten eller en lagringsbassäng varifrån vattnet leds till skiftet med hjälp av reglerbar underbevattning.95 För andra stödvillkor som hör samman med åtgärden påförs påföljder i samband med terrängkontrollen, om det konstateras överträdelser som gäller dem. 15.4.4 Miljövårdsvallar Inom åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på förbindelsearealen. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller naturvårdsåker med vall. Skyddszoner kan anläggas på skiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattenområde, längs vattendrag eller utfallsdiken eller som gränsar till våtmark som ska skötas med ett miljöavtal.96 På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel. Växtbeståndet ska slås årligen under växtperioden och den växtmassa som slagits ska föras bort.97 Syftet med skyddszoner är att utarma jorden och därmed minska utlakningen av näringsämnen till vattendraget. Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord eller vars jordart är torv eller mulljord.98 Miljövallar på sura sulfatjordar kan anläggas i det styrningsområde, som beskrivs närmare i punkt 5.3 och bilaga 5 i förbindelsevillkoren för miljöersättning. På fleråriga miljövårdsvallar ska vall- och gräsväxter odlas under hela förbindelseperioden. Växtbeståndet ska bärgas årligen och det får tas till vara.99 Naturvårdsåker med vall kan anläggas som ny vall eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Naturvårdsåker med vall ska bevaras på samma skifte minst två 94 JSMf 237/2015 15 § JSMf 237/2015 14 § 96 SRf 235/2015 22 § 97 JSMf 237/2015 15 § 98 SRf 235/2015 22 § 99 JSMf 237/2015 15 § 95 vegetationsperioder.100 Växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall ska slås vartannat år. Vid svåra ogräsfall ska slåttern utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids.101 Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 10.102 Tabellen anger också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 10. Basnivån för åtgärden miljövårdsvallar Krav för basnivån Längs vattendrag har lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där gödselmedel inte har spridits (tvärvillkor) Längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits (tvärvillkor) Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Plats för kontrollen Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd (tvärvillkor) Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Stödvillkor Skyddszon Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 11 nedan. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. Tabell 11. Stödvillkor som ska kontrolleras för skyddszoner. Stödvillkor Plats för kontrollen Skyddszonen gränsar till ett vattendrag, ett utfallsdike eller en våtmark som sköts med ett miljöavtal om skötsel av våtmark eller ligger på ett Kontroll i terrängen åkerskifte på grundvattenområde eller Natura 2000-område På skyddszonen växer flerårig ogödslad vall Kontroll i terrängen Växtligheten har slagits och forslats bort eller skyddszonen har använts Kontroll i terrängen 100 SRf 235/2015 22 § JSMf 237/2015 15 § 102 SRf 235/2015 22 § 101 som betesmark Den slagna växtmassan har hanterats och lagrats vederbörligt Kontroll i terrängen Betesgången har genomförts så att den inte ger upphov till erosion eller äventyrar naturens mångfald eller att det inte föreligger några Kontroll i terrängen vattenvårdshinder för den Växtligheten på skyddszonen har bevarats från och med Kontroll i terrängen anläggningsåret Skyddszonen gränsar till ett vattendrag, ett utfallsdike eller en våtmark som sköts med ett miljöavtal om skötsel av våtmark eller ligger på ett åkerskifte på grundvattenområde eller Natura 2000-område103 Samarbetsområdet har på administrativ väg kontrollerat och godkänt att den skyddszon som jordbrukaren uppgett gränsar till ett vattendrag, utfallsdike eller våtmark som sköts med miljöavtal om skötsel av våtmark eller att den ligger på ett åkerskifte på ett grundvattenområde eller ett Naturaområde. Utfallsdiket kan emellertid inte verifieras administrativt i samtliga fall, eftersom alla utfallsdiken inte är inritade i de kartmaterial som finns att tillgå. Dessutom kan det förekomma fel i kartmaterialen eftersom utfallsdikena delvis bygger på jordbrukarens egna anmälningar. Samarbetsområdet hör vid behov jordbrukaren om utfallsdikena och antingen godkänner eller avslår skyddszonen efter hörandet. Det finns heltäckande och tillförlitlig myndighetsinformation att få om vattendrag, våtmarker, grundvattenområden och Naturaområden, så vid övervakningen riktas kontrollen framför allt mot skyddszoner längs ett utfallsdike. På gården kontrolleras om ett skifte som uppgetts som skyddszon och som samarbetsområdet har godkänt som skyddszon ligger längs ett utfallsdike. Dessutom kontrolleras om skyddszonen i närheten av ett utfallsdike eller ett vattendrag uppfyller villkoren. Kontrollen av ett utfallsdike börjar med att inspektören ser på övervakningskartan, i Kartturi eller i Stödtillämpningen om ett skifte som uppgetts som skyddszon ligger längs ett utfallsdike med gränstypen utfallsdike. Gränstypen måste ändras om det vid övervakningen konstateras att det inte är något utfallsdike. Strecket för utfallsdike ska läggas till om det vid övervakningen konstateras att skiftet ligger längs ett utfallsdike och strecket saknas. Före gårdsbesöket kan man också kontrollera på grundkartorna om utfallsdiket har märkts ut på dem. På skiftet bedöms om det område som anmälts som skyddszon ligger längs ett utfallsdike. Vid bedömningen kan man ta hjälp av definitionen av ett utfallsdike: Med utfallsdike avses en grävd öppen fåra vars syfte är att samla upp vatten från torrläggningsområdets nackdiken, tegdiken och täckdiken samt från det ovanliggande tillrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet. Vid behov kan man begära ett utlåtande om utfallsdiket av NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser. Den skiftesspecifika ersättningen för skyddszonen avslås om det på ett motiverat sätt kan konstateras att det inte är frågan om ett utfallsdike. Från och med 2016 hänförs påföljderna retroaktivt också till tidigare år. En skyddszon kan anläggas i omedelbar närhet av ett utfallsdike eller ett vattendrag.104 På gården kontrolleras om skiftet ligger tillräckligt nära ett utfallsdike eller ett vattendrag. Skiftet kan 103 104 SRf 235/2015 22 § SRf 235/2015 22 § godkännas som skyddszon om avståndet till vattendraget eller utfallsdiket på någon sträcka är mindre än 10 meter. Hela skiftet kan vara skyddszon, om avståndskravet uppfylls på en del av skiftet. Avståndet mäts med användning av det genomsnittliga vattenståndet och mätningen utförs vågrätt. Åkern ska översvämmas en gång per 20 år för att området ska kunna vara skyddszon på basis av översvämning. På skyddszonen växer flerårig ogödslad vall105 Växtligheten på skyddszonen kan anläggas genom användning av färdiga utsädesblandningar av valloch gräsväxter. Skyddszonen kan också bestå av vall som anlagts tidigare eller också kan växtbeståndet på en skyddszon anläggas i skyddssäd redan föregående växtperiod. Fröblandningen för en skyddszon som sås från och med 2015 får innehålla högst 20 % frön av kvävefixerande växter. Vid övervakningen kontrolleras mängden kvävefixerande växter i första hand med ögonmått och vid behov kontrolleras de utsädesmängder eller utsädeskvitton som förts in i de skiftesvisa anteckningarna. Skyddszonen får inte gödslas förutom i samband med anläggandet av växtbeståndet då en sparsam gödsling enligt gödslingstabellerna är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. På skyddszonerna är det tillåtet att använda växtskyddsmedel endast för att bekämpa svåra ogräs. Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med vinden får på skyddszonen bekämpas kemiskt i enlighet med begränsningarna för användningen av växtskyddsmedlet eller mekaniskt. Växtligheten har slagits och forslats bort eller skyddszonen har använts som betesmark106 Växtligheten ska slås årligen under växtperioden. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda fåglarna och däggdjuren beaktas. Den växtmassa som slagits ska föras bort från skyddszonen och den får användas. Slåtter och bortforslande av växtligheten på våren som följer på växtperioden är inte en tillräcklig åtgärd. Slåtter och bortforslande av skörden från skiftet ska konstateras vid ett nytt besök, om åtgärderna inte hade vidtagits när det första besöket avlades. Den slagna växtmassan har hanterats och lagrats vederbörligt107 Den slagna växtmassan ska hanteras och lagras så att målen för vattenskyddet på skyddszonen inte äventyras. Växtmassan får inte orsaka skada på miljön och den får inte forslas till skogen eller ett impediment. På gården kontrolleras villkoret genom att man frågar jordbrukaren till vilket ändamål växtmassan har använts. 105 JSMf 237/2015 15 § JSMf 237/2015 15 § 107 JSMf 237/2015 15 § 106 Betesgången har genomförts så att den inte ger upphov till erosion eller äventyrar naturens mångfald eller att det inte föreligger några vattenvårdshinder för den108 Skyddszonen får användas som betesmark om det inte ger upphov till erosion eller äventyrar naturens mångfald eller om inga vattenvårdshinder föreligger. Ersättningen för skyddszon avslås för skiftet om där konstateras erosion t.ex. på grund av betesgång. Enstaka stigar som trampats upp av boskapen och som inte äventyrar målen för åtgärden leder dock inte till avslag. Växtligheten på skyddszonen har bevarats från och med anläggningsåret109 På gården kontrolleras att jordbrukaren har bevarat skyddszonen enligt villkoren. Kontrollen riktar sig mot att jordbrukaren inte har bearbetat växtligheten på skyddszonen under övervakningsåret. Samarbetsområdet utför årligen en administrativ korsgranskning av att skyddszonen har uppgetts som skyddszon varje år efter anläggandet. Man måste uppmärksamma att villkoren medger omsådd av vallväxtligheten i vissa fall. Om växtligheten på skyddszonen har skadas eller förstörts under vintern på grund av grävning av täckdiken, bekämpning av flyghavre eller någon annan motsvarande orsak, ska ny vallväxtlighet ha såtts på den skadade arealen under samma växtperiod genast när omständigheterna medger det. Flerårig miljövall Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 12. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. Tabell 12. Stödvillkor som ska kontrolleras för fleråriga miljövallar. Stödvillkor Plats för kontrollen På flerårig miljövall odlas vall- och gräsväxter (inkl. rörflen) Kontroll i terrängen Växtligheten har slagits och forslats bort eller skiftet har betats Kontroll i terrängen Betesgången har genomförts så att skiftet har bevarat sitt gräs- och Kontroll i terrängen valltäcke Vallen har bevarats från och med anläggningsåret Kontroll i terrängen Växtligheten på flerårig miljövall har bevarats från och med Kontroll i terrängen anläggningsåret På flerårig miljövall odlas vall- och gräsväxter (inkl. rörflen)110 Växtligheten konstateras på skiftet i första hand med ögonmått och vid behov med hjälp av utsädeskvitton eller skiftesvisa anteckningar. Enligt villkoren ska det odlas vall- och gräsväxter på flerårig miljövall. Rörflen godkänns också som stödberättigande gröda. 108 JSMf 237/2015 15 § JSMf 237/2015 15 § 110 JSMf 237/2015 16 § 109 Växtligheten har slagits och forslats bort eller skiftet har betats111 Växtbeståndet ska slås årligen under växtperioden. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden beaktas. Den växtmassa som slagits ska föras bort från den fleråriga miljövallen och den får användas. Slåtter och bortforslande av växtligheten på våren som följer på växtperioden är inte en tillräcklig åtgärd. Slåtter och bortforslande av skörden från skiftet ska konstateras vid ett nytt besök, om åtgärderna inte hade vidtagits när det första besöket avlades. Betesgången har genomförts så att skiftet har bevarat sitt gräs- och valltäcke112 Flerårig miljövall får användas som betesmark men skiftet måste förbli grästäckt. Ersättningen för flerårig miljövall avslås för skiftet om gräs- och vallväxtligheten har förstörts på ett omfattande område på skiftet. Enstaka stigar som trampats upp av boskapen och som inte äventyrar målen för åtgärden leder dock inte till avslag. Vallen har bevarats från och med anläggningsåret113 På gården kontrolleras att jordbrukaren har bevarat den fleråriga miljövallen enligt villkoren. Kontrollen riktar sig mot att jordbrukaren inte har bearbetat växtligheten under övervakningsåret. Samarbetsområdet utför årligen en administrativ kontroll av att den fleråriga miljövallen har uppgetts som flerårig miljövall varje år efter anläggandet. Man måste uppmärksamma att villkoren medger omsådd av vallväxtligheten i vissa fall. Om växtligheten på skyddszonen har skadas eller förstörts under vintern på grund av grävning av täckdiken, bekämpning av flyghavre eller någon annan motsvarande orsak, ska ny vallväxtlighet ha såtts på den skadade arealen under samma växtperiod genast när omständigheterna medger det. Naturvårdsåkrar med vall Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 13. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. Villkoren stipulerar att sammanlagt högst 20 % av förbindelsearealen i ett styrningsområde och 5 % i ett annat område kan utgöras av naturvårdsåker med vall. Kraven i tabellen gäller alla arealer som jordbrukaren anmält som naturvårdsåker med vall, även om det inte betalas ersättning för åtgärden för hela arealen. Den del som överskrider gränserna betraktas inte som grönträda, utan som naturvårdsåker med vall. Tabell 13. Stödvillkor som ska kontrolleras för fleråriga naturvårdsåkrar med vall. Stödvillkor Plats för kontrollen Växtligheten på naturvårdsåker med vall har anlagts enligt villkoren Kontroll i terrängen Betesgången har genomförts så att skiftet har behållit sitt gräs- och Kontroll i terrängen valltäcke 111 JSMf 237/2015 16 § JSMf 237/2015 16 § 113 JSMf 237/2015 16 § 112 Naturvårdsåkrarna med vall har skötts så att ogräsens spridning Kontroll i terrängen förhindras Växtskyddsmedel har inte använts på naturvårdsåker med vall Kontroll i terrängen Växtligheten på naturvårdsåker med vall har inte bearbetats Kontroll i terrängen Växtligheten på naturvårdsåker med vall har avslutats enligt Kontroll i terrängen/ villkoren Dokumentkontroll vintertid Växtligheten på naturvårdsåker med vall har anlagts enligt villkoren114 Växtligheten på naturvårdsåker med vall ska anläggas senast 30.6. Gården får en tvärvillkorspåföljd utöver att stödet för åtgärden avslås för skiftets del, om en växtlighet som uppfyller villkoren har anlagts efter 30.6. Växtligheten på naturvårdsåkrar med vall anläggas genom sådd av utsäde av fleråriga vall- eller gräsväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 % frön av kvävefixerande växter. Mängden kvävefixerande växter kontrolleras i första hand med ögonmått i terrängen och vid behov verifieras den med hjälp av skiftesvisa anteckningar/utsädeskvitton. Växtbeståndet får anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsgröda eller genom insådd i stubben. Naturvårdsåkrar med vall kan även vara tidigare anlagda fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter eller mångfaldsåkrar som 2009–2014 anlagts genom sådd av ängsväxter. Vid övervakningen ska man beakta att växtligheten på tidigare anlagd flerårig vall i betydande omfattning kan utgöras av vilda gräs och örtväxter som har trängt undan den tidigare anlagda vallväxtligheten. Betesgången har genomförts så att skiftet har behållit sitt gräs- och valltäcke115 Naturvårdsåker med vall får användas som betesmark, men skiftet måste förbli täckt av vall- och gräsväxter året om. Ersättningen för naturvårdsåker med vall avslås för skiftet om gräs- och vallväxtligheten har förstörts på ett omfattande område på skiftet. Enstaka stigar som trampats upp av boskapen och som inte äventyrar målen för åtgärden leder dock inte till avslag. Naturvårdsåkrarna med vall har skötts så att ogräsens spridning förhindras116 Växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall ska slås vartannat år. Vid svåra ogräsfall ska slåttern utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Som svåra ogräs kan betraktas t.ex. ogräs vars frön sprider sig med vinden. Vad gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, och därför ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte äventyras. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen. 114 JSMf 237/2015 17 § JSMf 237/2015 17 § 116 JSMf 237/2015 17 § 115 Växtskyddsmedel har inte använts på naturvårdsåker med vall117 På naturvårdsåkrar med vall får växtskyddsmedel inte användas efter att växtbeståndet anlagts. Växtskyddsmedel får användas i samband med att växtligheten avslutas. Användningen av växtskyddsmedel konstateras med ögonmått på skiftet och vid behov också med hjälp av skiftesvisa anteckningar. Växtligheten på naturvårdsåker med vall har inte bearbetats118 Naturvårdsåkrar med vall får inte bearbetas utom i samband med anläggande eller brytande av växtbeståndet. På naturvårdsåkrar med vall får det ändå täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt vidtas andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden besås med vall- eller gräsväxter. Växtligheten på naturvårdsåker med vall har avslutats enligt villkoren119 Naturvårdsåkrar med vall ska bevaras på skiftet minst 2 växtperioder. Anmälan av naturvårdsåkrar med vall på samma skifte under två olika växtperioder kontrolleras administrativt vid samarbetsområdet. Vid åkerövervakningen kontrolleras att växtligheten inte har avslutats i strid med villkoren under övervakningsåret. Naturvårdsåker med vall får avslutas tidigast efter den andra växtperioden med början 1.9, eller 15.7 om växtligheten avslutas för sådd av höstsådda grödor. 15.4.5 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis har jordbrukaren åtagit sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen.120 Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 14.121 I tabellen anges också i vilket sammanhang kraven kontrolleras. Tabell 14. Basnivån för åtgärden Användning av organisk marktäckning för trädgårdsväxter och sättpotatis. Krav för basnivån Plats för kontrollen Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ett Kontroll i terrängen ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Sådd har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) 117 JSMf 237/2015 17 § JSMf 237/2015 17 § 119 SRf 235/2015 22 § 120 SRf 235/2015 24 § 121 SRf 235/2015 24 § 118 Kontroll i terrängen Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd (tvärvillkor) Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Stödvillkor Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 15. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. Tabell 15. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Användning av organisk marktäckning för trädgårdsväxter och sättpotatis. Stödvillkor Plats för kontrollen Åtgärden har genomförts på de växter som nämns i villkoren och radmellanrummen, raderna och/eller bägge har täckts på det sätt som Kontroll i terrängen sägs i anmälan Täckmaterialet för ett- eller fleråriga växter uppfyller villkoren Kontroll i terrängen På ettåriga växter har täckmaterialet satts på plats före utgången av Kontroll i terrängen juni, på växter som kräver förgröda före utgången av juli Marktäckningen har bevarats fram till skörd och på fleråriga växter Kontroll i terrängen under hela odlingstiden Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras kraven nedan på ort och ställe på gården. Åtgärden har genomförts på de växter som nämns i villkoren och radmellanrummen, raderna och/eller bägge har täckts på det sätt som sägs i anmälan122 Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften för kontrollerad produktion av certifierad sättpotatis, där det är möjligt att genomföra åtgärden. På gården kontrolleras att en växt som är tillåten inom åtgärden odlas på det skifte som anmälts vara täckt (de ett- och fleråriga trädgårdsväxterna anges i bilaga 4 till förbindelsevillkoren). Producenterna av certifierad sättpotatis ska vid övervakningen påvisa att det är frågan om produktion av certifierad sättpotatis.123 Som bevis duger en kopia av den anmälan om certifiering av sättpotatis som gjorts till Evira eller ett protokoll över kontroll som Evira har utfört. Av anmälan ska framgå den areal där det odlas certifierad sättpotatis och av inspektionsprotokollet en specifikation av skiftena. Jordbrukaren har uppgett de täckta skiftena i sin stödansökan och betalningen av ersättning bygger på den information som jordbrukaren har lämnat. På gården kontrolleras att skiftena har täckts på det sätt som sägs i anmälan. 122 123 JSMf 327/2015 19 § SRf 235/2015 24 § Enligt stödvillkoren ska gården årligen ha minst ett skifte (min. 0,05 ha) med en sådan gröda på vilket man använder ett täckmaterial som berättigar till ersättning. Åtgärden avslutas om det vid övervakningen inte konstateras något täckmaterial på ett enda skifte. Saken meddelas till samarbetsområdet som avslutar åtgärden efter hörande. Täckmaterialet för ett- eller fleråriga växter uppfyller villkoren124 Vid rader av ettåriga trädgårdsväxter ska markytan täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen. På produktionsarealen för certifierad sättpotatis ska raderna och markytan i radmellanrummen täckas med halm. Markytan runt fleråriga växter ska längs raderna täckas med halm, flis, vass- eller gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film eller annat organiskt material eller täckpapper, eller besås med gräs som sedan klipps. Radmellanrummen ska antingen besås med gräs som sedan klipps eller täckas med någon annan organisk marktäckning som är oskadlig för jordmånen. På ett skifte får man välja att täcka enbart raderna eller radmellanrummen, eller också hela skiftet. Grästäcke som klipps ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden. Täckmaterialet på täckta rader eller radmellanrum ska täcka 90 % av den markyta som ska täckas. På ettåriga växter har täckmaterialet satts på plats före utgången av juni, på växter som kräver förgröda före utgången av juli125 Kravet på marktäckning på ettåriga trädgårdsväxter ska uppfyllas senast 30.6. För växter som kräver förgröda samt för sallatsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas senast 31.7. Uppfyllandet av kravet på marktäckning ska konstateras genom ett förnyat besök, om gården besöks före 30.6 eller 31.7 och täckmaterialet inte har placerats ut enligt villkoren. Marktäckningen har bevarats fram till skörd och på fleråriga växter under hela odlingstiden126 Marktäckningen ska bevaras fram till skörd och för fleråriga växter under hela odlingstiden. Grästäcke som klipps ska anläggas det första året för genomförande av åtgärden eller året för plantering av växtbeståndet och det ska täcka markytan följande år. Om skiftet under det första året för genomförande har ett flerårigt växtbestånd som planterats tidigare och ett grästäcke som uppfyller kraven, behöver marktäckningen inte anläggas på nytt. Med andra marktäckningar av fleråriga växter än gräs kan man också under senare förbindelseår utöka skiftena där åtgärden genomförs. 15.4.6 Åkernaturens mångfald Inom åtgärden som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor. 127 124 JSMf 327/2015 19 § JSMf 327/2015 19 § 126 JSMf 327/2015 19 § 127 SRf 235/2015 25 § 125 Gröngödsling innebär i första hand att i jordförbättrings- och gödslingssyfte odla växter som förbättrar jorden och använda deras skörd helt eller delvis för jordförbättring och gödsling. Växtligheten kan vara antingen gröngödslingsvall som anlagts på våren eller ett vallskifte som anlagts i skyddssäd året innan. Till mångfaldsåkrarna räknas mångfaldsåkrar som årligen anläggs med vilt- eller landskapsväxter samt minst tvååriga mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter och växter som lämpar sig för fältfåglar. Jordbruksskiften som uppges som mångfaldsåkrar får anläggas som över 3 meter breda remsor längs skiftenas kanter och på mitten av stora öppna fält. Mångfaldsåkrarna kan utgöra högst 15 % av gårdens ersättningsberättigande areal. Vilt- och landskapsväxter ska bevaras på skiftet till våren efter den första växtperioden Med fånggröda avses växtlighet som använder näringsämnen som blir kvar i marken efter den egentliga odlingsväxten och näringsämnen som frigörs från resterna av odlingsväxten eller från marken och som skyddar marken genom att öka växttäcket efter det att odlingsväxten har skördats. Fånggrödan ska antingen odlas samtidigt med odlingsväxten eller sås efter att odlingsväxten skördats.128 Saneringsgrödorna bekämpar nematoder, förbättrar markstrukturen och minskar växtsjukdomarna. Saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden 2 månader efter sådd. Samma jordbruksskifte får vara besått med saneringsgröda högst 3 år i rad.129 Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 16.130 I tabellen anges också i vilket sammanhang kraven kontrolleras. Tabell 16. Basnivån för åtgärden åkernaturens mångfald. Krav för basnivån Längs vattendrag har lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där gödselmedel inte har spridits (tvärvillkor) Längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits (tvärvillkor) Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Plats för kontrollen Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en marknadsduglig skörd (tvärvillkor) Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) 128 JSMf 327/2015 20 § JSMf 327/2015 20 § 130 SRf 235/2015 25 § 129 Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Stödvillkor Gröngödslingsvallar Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 17. I tabellen anges också i vilket sammanhang villkoren kontrolleras. Tabell 17. Stödvillkor som ska kontrolleras för gröngödslingsvallar. Stödvillkor Plats för kontrollen Gröngödslingsvallen har anlagts enligt villkoren Kontroll i terrängen Gröngödslingsvallen har avslutats tidigast 1.9 och bearbetats Kontroll i terrängen/ tidigast 1.10 (undantaget sådd av höstsäd) Dokumentkontroll vintertid Gröngödslingsvallen har anlagts enligt villkoren131 Växtbeståndet på gröngödslingsvallar ska anläggas antingen i början av växtperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Kompletteringssådd av gammal vall med kvävefixerande grödor godkänns inte. Gröngödslingsvallar ska anläggas genom sådd av frön av vall- eller gräsväxter och kvävefixerande växter. Av vikten på det frö som används för anläggande av gröngödslingsvall ska minst 20 % bestå av frön av kvävefixerande växter. Vid övervakningen kontrolleras växtligheten på skiftet i första hand med ögonmått och vid behov kontrolleras de utsädesmängder som förts in i de skiftesvisa anteckningarna eller utsädeskvittona. Gröngödslingsvallen har avslutats tidigast 1.9 och bearbetats tidigast 1.10 (undantaget sådd av höstsäd)132 Samma jordbruksskifte kan vara gröngödslingsvall högst tre år i rad. Samarbetsområdet kontrollerar administrativt att villkoret följs. En gröngödslingsvall som uppgetts första gången år 2013 kan vara gröngödslingsvall åren 2013–2015 och en gröngödslingsvall som uppgetts år 2014 kan vara gröngödslingsvall åren 2014-2016.133 Vid övervakningen kontrolleras att gröngödslingsvallen har avslutats enligt villkoren under övervakningsåret. Gröngödslingsvallen får avslutas kemiskt tidigast 1.9 och bearbetas tidigast 1.10, om följande odlingsväxt sås på våren. Gröngödslingsvallen får avslutas tidigare än så, om skiftet besås med en höstsådd gröda. Avslutandet av gröngödslingsvallen kontrolleras i första hand i de skiftesvisa anteckningarna i samband med dokumentkontrollen vintertid, men en påföljd kan ges redan i samband med åkerövervakningen. Gröngödslingsvall som såtts det första året får bearbetas redan under samma växtperiod om växtligheten är tillräckligt utvecklad och uppfyller syftet med gröngödslingsvallen. 131 JSMf 327/2015 20 § JSMf 327/2015 20 § 133 SRf 235/2015 59 § 132 Mångfaldsåkrar Tabell 18. Stödvillkor som ska kontrolleras för mångfaldsåkrar. Stödvillkor Plats för kontrollen Växtligheten på mångfaldsåkern har anlagts enligt villkoren Kontroll i terrängen Mångfaldsåker som anlagts med en fröblandning av viltväxter ligger Kontroll inte i närheten av en livligt trafikerad väg terrängen/korsgranskning Mångfaldsåkrarna har skötts så att ogräsens spridning förhindras Växtskyddsmedel har inte använts på mångfaldsåkrarna och växtligheten har varken bearbetats eller använts för bete Växtligheten på mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter har avslutats enligt villkoren Växtligheten på åkrar som besåtts med fröblandningar av viltväxter används för utfodring av vilt Ett växtbestånd med landskaps- eller viltväxter har avslutats tidigast följande vår i Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid Växtligheten på mångfaldsåkern har anlagts enligt villkoren134 Mångfaldsåkrarna ska anläggas senast 30.6. Gården påförs en tvärvillkorspåföljd utöver det att stödet för åtgärden avslås, om ett växtbestånd enligt villkoren har anlagts efter 30.6. Växtbeståndet på mångfaldsåkrar får inte anläggas genom direktsådd i föregående års vall. Växtbeståndet får dock anläggas genom insådd i stubben. Utsädesblandningar av ängsväxter ska innehålla frön av rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. I blandningen kan dessutom finnas frön av ettåriga ängsväxter, vickerarter eller andra ettåriga växter. I utsädesblandningar för mångfaldsåkrar avsedda för fältfåglar kan det dessutom finnas en mindre mängd frön av luddvicker, honungsfacelia, ringblomma eller andra ettåriga blommande växter som är föda för fåglar eller frön av lin, sorghum, röd hirs, bovete, hampa, majs, solros, quinoa, rybs, raps, kummin, spannmål eller andra motsvarande åkerväxter. Det får finnas högst 50 kg utsäde av stråsäd per hektar. Klöver godkänns inte som ängsväxter i åtgärden. Utsädesblandningar av landskapsväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, vickerarter, blåklint, malva, ringblomma och vallmo. I utsädesblandningar av landskapsväxter får det också finnas vall- och gräsväxter, men deras andel av utsädesblandningen får vara högst 30 %. Utsädesblandningar av viltväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärter, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, rova eller turnips), gräsväxter och klöverarter. I utsädesblandningar av viltväxter 134 JSMf 327/2015 21 § bestående av gräsväxter och klöver ska det alltid även ingå frö av någon ettårig växt som inte är ett gräs eller en klöver. Mångfaldsåkrar som anläggs med vilt- och landskapsväxter ska sås varje år. Mångfaldsåker som anlagts med en fröblandning av viltväxter ligger inte i närheten av en livligt trafikerad väg135 Mångfaldsåkrar som anläggs med utsädesblandningar av viltväxter får inte anläggas i närheten av vägar med en trafiktäthet som överstiger 3 000 bilar per dygn. Vägar som överskrider denna trafikmängd syns i Kartturi som en särskild nivå. Landsbygdsverket gör en korsgranskning av mångfaldsåkrar som anlagts med utsädesblandningar av viltväxter i närheten av livligt trafikerade vägar. Påföljderna kan emellertid ges redan i samband med åkerövervakningen om överträdelse av villkoret konstateras. Mångfaldsåkrarna har skötts så att ogräsens spridning förhindras136 Vid svåra ogräsangrepp ska växtligheten på mångfaldsåkrar slås och träd och buskar hindras från att växa. Slåtter av växtligheten på mångfaldsåkrar inte obligatorisk om förhindrandet av ogräsens spridning inte förutsätter det. De vilda arternas levnadsförhållanden ska beaktas när det gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern, och därför får slåttern inte påbörjas före 1.8. Slåttern ska utföras så att den inte äventyrar fåglarnas häckning eller däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen. Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Växtskyddsmedel har inte använts på mångfaldsåkrarna och växtligheten har varken bearbetats eller använts för bete137 På mångfaldsåkrar får växtskyddsmedel inte användas efter sådd. Mångfaldsåkrar får inte bearbetas utom i samband med anläggande och brytande av växtbeståndet. Mångfaldsåkrar får inte användas för bete. Växtligheten på mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter har avslutats enligt villkoren138 Mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter ska bevaras på samma skifte under minst två växtperioder. Anmälan av ängsväxter på samma skifte under två olika växtperioder kontrolleras på administrativ väg vid samarbetsområdet. Vid åkerövervakningen kontrolleras att växtbeståndet inte har avslutats i strid med villkoren. Ängsväxtligheten får avslutas tidigast efter det andra året med början 1.9, eller 15.7 om växtligheten avslutas för sådd av höstsådda grödor. Avslutandet ska ske så sent som möjligt på hösten eller först nästa vår om inget nytt växtbestånd sås på hösten. Mångfaldsåkern får avslutas kemiskt. 135 JSMf 327/2015 21 § JSMf 327/2015 22 § 137 JSMf 327/2015 22 § 138 JSMf 327/2015 22 § 136 Växtligheten på åkrar som besåtts med fröblandningar av viltväxter används för utfodring av vilt139 Växtbeståndet på åkrar som har besåtts med utsädesblandningar av viltväxter ska användas för utfodring av vilt antingen på mångfaldsåkern, i dess närhet eller på en separat utfodringsplats. Att skörd som forslats bort från skiftet har använts för utfodring av vilt ska gå att påvisa vid övervakningen, t.ex. med hjälp av kvitton eller motsvarande dokument. Fånggrödor Tabell 19. Stödvillkor som ska kontrolleras för fånggrödor. Stödvillkor Plats för kontrollen Fånggrödan har anlagts enligt villkoren Kontroll i terrängen Fånggrödan har inte gödslats Kontroll i terrängen Växtligheten har avslutats enligt villkoren Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid Fånggrödan har anlagts enligt villkoren140 Fånggrödan kan sås som bottengröda till odlingsväxten i samband med sådden eller senast på spannmålens broddstadium. Fånggrödan kan även sås efter att odlingsväxten skördats eller strax före skörden senast 15.8. Fånggrödan kan vara italienskt rajgräs eller en annan gräsväxt, klöver, en annan vallbaljväxt, oljerättika, bearbetningsrädisa eller en annan korsblomstrig oljeväxt eller en blandning av dessa. Spannmål får sås som fånggröda bara på ett skifte där det samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker. Om fånggrödan sås annars än i samband med sådd av odlingsväxten får jordbruksskiftet inte bearbetas. Utsädet av fånggrödan ska sås jämnt på hela jordbruksskiftet med målet att åstadkomma ett täckande växtbestånd. Eftersom målet för åtgärden är att binda näringsämnen efter den egentliga odlingsväxten måste man bedöma om den utsädesmängd som jordbrukaren använt har varit tillräcklig och om växtligheten uppfyller målet för åtgärden. Jordbrukaren ska själv annullera ersättningen fastän fånggrödan har såtts enligt villkoren, men växtligheten av någon orsak har misslyckats. Inte heller vid övervakningen kan arealen godkännas, fastän jordbrukarens förklaring, utsädeskvittona eller någon annan utredning ger vid handen att fånggrödan har såtts enligt villkoren, men växtligheten har misslyckats. Vid behov avläggs ett nytt besök på gården om jordbrukaren uppger att han eller hon sår fånggrödan först före eller efter skörden. Det nya besöket ska avläggas efter 15.8 om övervakningen utförs före det och fånggrödan ännu inte har såtts på det skifte som den anmälts för. 139 140 JSMf 327/2015 22 § JSMf 327/2015 20 § Efter underrättelse om övervakning godkänns inte jordbrukarens annullering av ersättningen för fånggrödan, om jordbrukaren har sått fånggrödan på våren i samband med att huvudgrödan såddes, men växtligheten har misslyckats. Om fånggrödan sås först före eller efter skörden, har jordbrukaren tid på sig till 15.8 att så växtbeståndet. Ersättningen kan inte annulleras om övervakningsbesöket avläggs efter 15.8 och ingen fånggröda har såtts. Ersättningen kan ändå annulleras trots övervakningen om fånggrödan har såtts enligt villkoren, men växtligheten misslyckas t.ex. på grund av torka. Jordbrukaren ska följa med växtligheten och annullera stödet vid behov. Fånggrödan har inte gödslats141 Vid övervakningen kontrolleras att fånggrödan inte har gödslats före 1.10. Kontrollen utförs i regel först vid dokumentövervakningen vintertid, men påföljderna kan vid behov ges redan i samband med åkerövervakningen. Det är tillåtet att sprida stallgödsel i fånggrödan från och med 1.10 oberoende av om växtligheten har förstörts på kemisk väg eller inte. Växtligheten har avslutats enligt villkoren142 Växtligheten får bearbetas eller plöjas in tidigast 1.10. Växtligheten får avslutas med användning av växtskyddsmedel tidigast 15.9. Kontrollen av avslutandet av växtligheten utförs i regel med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentövervakningen vintertid, men påföljderna kan vid behov ges redan i samband med åkerövervakningen. Saneringsgrödor Tabell 20. Stödvillkor som ska kontrolleras för saneringsgrödor. Stödvillkor Plats för kontrollen Saneringsgrödan är oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar Kontroll i terrängen av dem Kontroll i Saneringsgrödan har vänts in i jorden tidigast två månader från terrängen/dokumentkontroll sådden vintertid Saneringsgrödan är oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dem143 Som saneringsgröda ska användas oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dem. Saneringsgrödan har vänts in i jorden tidigast två månader från sådden144 Saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden 2 månader efter sådd. Saneringsgrödan får inte avslutas kemiskt. Granskningen av tvåmånadersregeln utförs i regel med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentövervakningen vintertid, men påföljderna kan vid behov ges redan i samband med åkerövervakningen. 141 JSMf 327/2015 20 § JSMf 327/2015 20 § 143 JSMf 327/2015 20 § 144 JSMf 327/2015 20 § 142 15.4.7 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Åtgärden som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter kan väljas av de gårdsbruksenheter som kan använda en alternativ bekämpningsmetod för sina odlade trädgårdsväxter eller en del av dem. Som växtskyddsmetod kan makroorganismpreparat, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med bin och odlingstunnlar (metodgrupp 1) användas. Som växtskyddsmetod kan också nät mot skadeinsekter, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt samt ogräsharv med optisk styrning, traktordriven brännare för ogräsbekämpning eller en annan motsvarande metod (metodgrupp 2) användas. Makroorganismpreparaten, de pollinerande insektsarterna och produkterna de sprider samt de mikrobiologiska växtskyddsmedlen ska vara godkända i Finland. Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta minimikraven i tabell 21.145 En konstaterad överträdelse av minimikraven leder via basnivån till att ersättningen för åtgärden minskar. Tabell 21. Minimikraven för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Minimikrav Plats för kontrollen Dokumentkontroll på Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning gården (fr.o.m. år 2016) En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller Dokumentkontroll på villkoren gården De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid Dokumentkontroll användningen av växtskyddsmedel vintertid I basnivån ingår dessutom kraven146 i tabell 22. I tabellen anges utöver kravet också i vilket sammanhang de olika kraven villkoren kontrolleras. Tabell 22. Basnivån för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Krav för basnivån Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården (tvärvillkor) Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på gården (tvärvillkor) Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ett ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Plats för kontrollen Sådd har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd 145 146 SRf 235/2015 26 § SRf 235/2015 26 § Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Tabellens två första krav för växtskyddsmedel övervakas i enlighet med Eviras övervakningsanvisning för växtskyddsmedel. Cirka 1 % av de sökande ingår i övervakningen av växtskyddsmedel. I kontrollen av basnivåns villkor Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på gården ingår inte kontroll av lagringen. På gårdarna behöver man således inte kontrollera att växtskyddsmedlen förvaras åtskilt från livsmedel och foder, utom räckhåll för barn i enlighet med föreskrifterna på förpackningen. Lagringen övervakas bara på de gårdar som ingår i tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel. Stödvillkor Vid övervakningen ska man beakta att växtskydd nödvändigtvis inte behöver utföras varje år eller att bekämpningen inte har utförts före övervakningsbesöket. Jordbrukaren ska ändå ha beredskap att utföra alternativt växtskydd. Tabell 23. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Stödvillkor Jordbrukaren har använt en alternativ växtskyddsmetod på det anmälda skiftet Den anmälda bekämpningsåtgärden lämpar sig för den växt som odlas på skiftet Den bekämpningsåtgärd som jordbrukaren använder stämmer överens med den anmälda Plats för kontrollen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid Jordbrukaren har använt en för växtarten lämpligt hjälpmedel eller motsvarande metod för uppföljning av hur det alternativa Kontroll i terrängen växtskyddet lyckas Jordbrukaren har använt en alternativ växtskyddsmetod på det anmälda skiftet147 Jordbrukaren ska för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Användningen av växtskyddsmetoden kontrolleras genom en granskning av inköpskvittona över anskaffning av vissa preparat eller entreprenadarbete. Om man har använt en mekanisk växtskyddsmetod med egen anordning kontrolleras det på gården att anordningen existerar. Jordbrukaren har kunnat komplettera den alternativa växtskyddsmetoden med kemiska växtskyddsmetoder, om det på basis av uppföljningen konstateras att bekämpningen har misslyckats. Motiveringarna för användning av kemisk bekämpning ska ingå i de skiftesvisa anteckningarna. Den alternativa bekämpningen måste ändå vara primär bekämpningsmetod för växtskadegöraren och den kemiska bekämpningen sekundär. På den areal som får ersättning för åtgärden ska växtskyddet påbörjas med den alternativa metoden som sådan och den kemiska bekämpningen kan vid behov tas i bruk på basis av behov som konstaterats genom uppföljning. 147 SRf 235/2015 26 § På det ersättningsberättigande jordbruksskiftet ska användas en av de växtskyddsmetoder för enskilda växtskadegörare som slås fast i tabell 8 i förbindelsevillkoren och metoden ska genomföras på hela skiftet. I den elektroniska ansökan eller på blankett 102B har jordbrukaren uppgett de skiften där åtgärden genomförs och vilken växtskyddsmetod som använts. Om jordbrukaren avvikande från anmälan har använt någon annan alternativ växtskyddsmetod kan denna godkännas. Det ska finnas motiveringar för användningen av en annan metod. Den anmälda bekämpningsåtgärden lämpar sig för den växt som odlas på skiftet148 På det ersättningsberättigande jordbruksskiftet ska användas en av de växtskyddsmetoder för enskilda växtskadegörare som slås fast i tabell 8 i förbindelsevillkoren (Ansökningsguide s. 145) och metoden ska genomföras på hela skiftet. Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 kan inte väljas för skiften med ettåriga trädgårdsväxter. Den bekämpningsåtgärd som jordbrukaren använder stämmer överens med den anmälda149 Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp I ska fabrikat eller bekämpningsorganismer enligt metod anskaffas. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i växtskyddsmetoden ska jordbrukaren förfoga över minst två bikupor per hektar i området under blomningstiden. Kuporna kan antingen ägas av jordbrukaren eller vara placerade i området på basis av ett avtal med biodlaren. Bikuporna ska vara försedda med en lämplig anordning för spridning av växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Vid användning av odlingstunnlar ska det på skiftet finnas en plastbetäckt odlingstunnel av lätt konstruktion eller ett plastbetäckt säsongväxthus av lätt konstruktion. Det ska finnas så många odlingstunnlar eller säsongväxthus att de täcker det område där åtgärden genomförs. Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp II ska fabrikat enligt metod anskaffas. Om växtskyddsmetoden är användning av insektsnät, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela det område där åtgärden genomförs. Olika typer av odlingsväv godkänns inte. Om den valda växtskyddsmetoden är ogräsbekämpning ska växtligheten harvas med exaktharv som är försedd med ett optiskt system som är elektroniskt eller baserat på satellitbaserad positionsbestämning som känner igen växten eller plantraden, eller alternativt brännas med en traktordriven brännare. Harvning eller bränning ska utföras minst 2 gånger under växtperioden. Vid användning av traktordriven brännare eller optisk harv ska utrustningen för ogräsbekämpning finnas på gårdsbruksenheten eller också kan växtskyddet utföras på entreprenad. Exaktharvens styrsystem för plantraden ska finnas antingen på själva harven (t.ex. kamera, annat optiskt öga, fotocell, elektronisk igenkänning etc. som exakt styr harven mot växten/plantraden) eller kombinerat med traktorn (t.ex. ett på satellituppföljning baserat system med vilken växterna först sås eller planteras i raka rader och därefter harvas med exaktharv också med satellitstyrning). Däremot godkänns en harv som styrs mekaniskt eller elektroniskt för hand av en människa inte som ett system som får ersättning. 148 149 SRf 235/2015 26 § JSMf 327/2015 23 § Jordbrukaren har använt ett för växtarten lämpligt hjälpmedel eller motsvarande metod för uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas150 Jordbrukaren ska använda sådana för respektive växtart lämpliga hjälpmedel för uppföljning som avses i tabell 8 eller motsvarande metoder för uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas. Jordbrukaren ska föra anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller skadegörare samt vid behov kunna uppvisa kvitto över anskaffning av vissa fabrikat eller entreprenadarbete. 15.4.8 Växttäcke vintertid Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska jordbrukaren årligen hålla minst 20, 40, 60 eller 80 procent av gårdsbruksenhetens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften täckt med växtlighet utanför vegetationsperioden. Kravet på 20 procent växttäcke får också uppfyllas med reducerad höststubbearbetning.151 Växttäcket övervakas som separat kontroll utanför växtperioden. Alla gårdar som år 2015 har varit föremål för övervakning av hela gården och som har valt åtgärden växttäcke vintertid i samband med miljöersättningen övervakas genom gårdsbesök. Av växttäcke vintertid kan dessutom göras ett eget separat urval vars nödvändighet bedöms årligen. Landsbygdsverket utför övervakningsurvalen och gör upp övervakningslistorna i oktober-november 2015. Arealerna med växttäcke ska anmälas senast 30.9.2015. Påföljderna för åtgärden med växttäcke kan ges redan i samband med åkerövervakningen, om gården övervakas efter 30.9 och det konstateras överträdelser av villkoren. Över ett separat övervakningsbesök som avläggs utanför växtperioden upprättas ett protokoll. Som protokoll används det övervakningsprotokoll som skrivs ut från Stödtillämpningen. I samband med åkerövervakningen antecknas observationerna i checklistan för åkerövervakning Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår att iaktta kraven i tabell 24.152 I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 24. Basnivån för åtgärden växttäcke vintertid. Krav för basnivån Plats för kontrollen Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ett Kontroll i terrängen ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Sådd har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen 150 JSMf 327/2015 23 § SRf 235/2015 23 § 152 SRf 235/2015 23 § 151 Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en marknadsduglig skörd Växtligheten har skötts så att det följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården (tvärvillkor) Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på gården (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Stödvillkor Tabell 25. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden växttäcke vintertid. Stödvillkor Plats för kontrollen Skiftets växttäcke har bevarats fram till såbäddsberedningen eller Kontroll i terrängen motsvarande odlingsåtgärd Skiftets växttäcke uppfyller villkoren Skiftets växttäcke odlingsåtgärd153 har bevarats Kontroll i terrängen fram till såbäddsberedningen eller motsvarande Vid växttäcke vintertid anmäls arealerna med växttäcke efter 30.9 och efter anmälan får arealen inte längre bearbetas. Skiftets växttäcke ska bevaras fram till såbäddsberedningen eller motsvarande odlingsåtgärd. På gården kontrolleras att jordbrukaren har bevarat växttäcket på den areal som anmälts med växttäcke. Skiften ska tas ut till kontroll så att skiftenas arealer överstiger den procent för växttäcke som jordbrukaren har valt. Till exempel, om jordbrukaren har valt 40 som procent för växttäcke och de skiften som anmälts med växttäcke utgör 55 % av jordbrukarens areal, räcker det att skiftena som kontrolleras representerar 40 % av arealen. Ersättning för växttäcke betalas för gårdens hela areal i överensstämmelse med vad den procent för växttäcke som jordbrukaren valt berättigar till. Skiftets växttäcke uppfyller villkoren154 Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid: 1) flerårig odlad vall, ettårig vall som bevaras över vintern och rörflen, 2) fleråriga trädgårdsväxter och kummin, 3) stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor och spånadslin samt av bondböna, ärt och lupin, 4) odling av fånggrödor, om växtbeståndet bevaras till följande vår, 153 154 JSMf 327/2015 18 § JSMf 327/2015 18 § 5) höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda spannmålslag, höstrybs, höstraps och andra höstsådda oljeväxter, andra höstsådda grödor samt lin och hampa som bärgas på våren. Kravet på 20 % växttäcke kan uppfyllas också genom reducerad stubbearbetning på hösten av skiften med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin eller bondböna, om bearbetningen utförs som enkel körning med kultivator, tallriks-, s-pinn- eller spadrullharv eller rulluftningsaggregat. Kravet på växttäcke kan uppfyllas med hjälp av trädor som har besåtts med höstsäd eller höstoljeväxter. Bortsett från stubb kan ett växtbestånd som förstörs kemiskt inte uppfylla kravet på växttäcke. 16 MILJÖAVTAL Övervakningen av avtal om miljöspecialstöd som ingåtts under de föregående programperioderna utförs enligt anvisningen om åkerövervakning 2014. Resultatet från övervakningen av avtal om miljöspecialstöd och den eventuella påföljdsprocenten registreras i gamla Stödtillämpningen. Om det för miljöspecialstöd uppkommer retroaktiva påföljder för tidigare år, tas gårdarna ut för övervakningskörningar nummer 6020-6023 enligt avtalets stödtyp, för de år som krävs. Övervakningen av miljöavtal som är en del av den nya programperiodens miljöersättning (skötsel av våtmarker samt vård av jordbruksnaturens mångfald och landskapet) utförs i enlighet med denna övervakningsanvisning. Åtgärden som gäller åkrar för tranor, gäss och svanar övervakas inte år 2015. Uppgifterna om övervakning av nya avtal registreras i nya Stödtillämpningen. Ingåendet av miljöavtal förutsätter ingen förbindelse om miljöersättning, dvs. gården kan ha ett miljöavtal men ingen förbindelse om miljöersättning. Den som ansöker om ersättning ska uppfylla kraven som gäller aktiv jordbrukare och ålder. Om den sökande har ansökt enbart om miljöavtal uppfylls kravet för aktiv jordbrukare alltid, och saken behöver inte kontrolleras. 16.1 Jordbruksnaturens mångfald och landskapet Avtal som gäller jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan vara155 : - värdefulla vårdbiotoper - vårdbiotoper - skogsbeten - naturbeten - kantzoner - skogsholmar på åkerområde - främjande av hotade arters levnadsförhållanden - fornminnesobjekt i jordbruksmiljö - vård av landsbygdens kulturarv 155 JSMf 327/2015, 25-29 § Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår iakttagandet av villkoren i tabell 26 nedan. I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika villkoren kontrolleras. Tabell 26: Krav för basnivån Betesgången på permanenta gräsmarker har inte orsakat erosion och markytan har behållit sitt växttäcke (tvärvillkor) Vid slåttern av permanenta gräsmarker har man beaktat skyddet av vilda fåglar och däggdjur (tvärvillkor) På skiftet har inte vidtagits åtgärder som äventyrar syftet med ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram (tvärvillkor) Fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde enligt 24 § i naturvårdslagen som ingår i ett Naturaområde eller ett område enligt 25 § i naturvårdslagen 1096/1996 har följts (tvärvillkor) De arter och naturtyper som ligger till grund för valet av Naturaområdet har inte avsevärt försvagats (tvärvillkor) Landskapselementen har bevarats (tvärvillkor) Plats för kontrollen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Kontroll i terrängen Bekämpningen av flyghavre och jätteloka har ombesörjts Kontroll i terrängen (tvärvillkor) Stödvillkor Åtgärder för skötsel av vårdbiotoper och naturbeten kan vara betesgång, slåtter, röjning av träd och buskar, avlägsnande av främmande växtarter, lövtäkt och andra motsvarande åtgärder. Också iståndsättande och stängsling av traditionella konstruktioner som hör samman med boskapsskötsel kan vara en åtgärd. Betesgång på vårdbiotopen är noggrant reglerad genom avtalet. Förbjudna åtgärder är bearbetning, gödsling, dikning, beskogning eller behandling med växtskyddsmedel. Dessa åtgärder kan leda till att ersättningen går förlorad och avtalet hävs, om det inte finns NTMcentralens tillstånd för åtgärderna. Terrängövervakningen utförs i samband med annan åkerövervakning. Vid övervakningen kontrolleras - att det finns en skriftlig plan för avtalet som innefattar skiftesspecifika åtgärder för vart och ett avtalsår en kopia av skötseldagboken från en tidigare avtalsperiod om området tidigare har ingått i ett avtal som kräver plan att åtgärderna har genomförs enligt avtalet och på rätta basskiften att åtgärderna har inletts på varje skifte det 1:a året, om inget annat har godkänts i avtalet att basskiftesarealerna är korrekta (mäts vid behov) att det har förts skiftesvisa anteckningar över skötselåtgärderna (skiftets namn, signum, areal, årliga åtgärder, tid för genomförande, varaktighet och åtgärdens inverkan på miljön) att eventuell betesgång har genomförts utan att växtligheten har förändrats väsentligt att avtalsområdet inte har beskogats, gödslats eller behandlats med växtskyddsmedel - - att en kantzon mellan åker och skog inte är större än 20 meter och en skogsholme på åker inte är större än 1 ha (av särskilda orsaker kan ett område mellan åker och vattendrag eller åker och väg vara i genomsnitt högst 40 m bred) att övriga villkor som eventuellt förutsätts i avtalet har följts Om åtgärderna för avtalsområdet ännu inte går att kontrollera i samband med övervakningsbesöket, måste ett nytt besök avläggas. En sådan situation kan uppstå till exempel för betesgång och slåtter, om övervakningen utförs på sommaren. Om jordbrukaren ansöker enbart om ersättning för miljöavtal, bör övervakningsbesöket avläggas rätt sent på hösten så att ett förnyat besök kan undvikas. 16.2 Skötsel av våtmarker Kan ingås för mark som blivit under våtmark, ett område som översvämmas eller fåror som restaurerats till naturliknande tillstånd och som är föremål för skötselåtgärder samt för kantområden som är tillräckliga med tanke på skötseln, samt för anläggande och skötsel av små våtmarker, bottendammar och översvämningsåkrar. 156 Efter att avtalet har ingåtts är våtmarksområdet inte längre mark som används för jordbruksändamål. Avtalet består av ansökan och NTM-centralens beslut och i dem antecknas de åtgärder för vilka miljöersättning betalas. Åtgärdens basnivå I åtgärdens basnivå ingår iakttagandet av villkoren i tabell 27 nedan. I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika villkoren kontrolleras. Tabell 27: Krav för basnivån Plats för kontrollen På skiftet har inte vidtagits åtgärder som äventyrar syftet med ett Kontroll i terrängen av statsrådet godkänt naturskyddsprogram (tvärvillkor) Fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde enligt 24 § i Kontroll i terrängen naturvårdslagen som ingår i Naturaområdet eller ett område enligt 25 § i naturvårdslagen 1096/1996 har följts (tvärvillkor) De arter och naturtyper som ligger till grund för valet av Kontroll i terrängen Naturaområdet har inte avsevärt försvagats (tvärvillkor) Stödvillkor Kostnader som ersätts är t.ex. planering, avlägsnande av ytjord och växtlighet, slutdeponering av det avlägsnade jordmaterialet, byggande av dammar, bottentrösklar, vallar och andra nödvändiga konstruktioner, utformning av våtmarkens botten, sluttningar och kantområden, sådd av våtmarkens kantområden och översvämningsplatåer samt plantering av växtlighet. 156 JSMf 327/2015 24 § Vid övervakningen kontrolleras - att det finns en skriftlig plan för avtalet som innefattar skiftesspecifika åtgärder för vart och ett avtalsår - en kopia av skötseldagboken från en tidigare avtalsperiod om området tidigare har ingått i ett avtal som kräver plan - att åtgärderna har genomförs enligt avtalet och på rätta basskiften - att åtgärderna har inletts på varje skifte det 1:a året, om inget annat har godkänts i avtalet - att basskiftesarealerna är korrekta (mäts vid behov) - att det har förts skiftesvisa anteckningar över skötselåtgärderna (skiftets namn, signum, areal, årliga åtgärder, tid för genomförande, varaktighet och åtgärdens inverkan på miljön) - att övriga villkor som eventuellt förutsätts i avtalet har följts 17 ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION En förbindelse om ersättning för ekologisk produktion är indelad i två gårdstyper. En förbindelse för en växtodlingsgård benämns förbindelse om ekologisk produktion och en förbindelse för en husdjursgård benämns förbindelse om ekologisk husdjursproduktion. När jordbrukaren ingår ekoförbindelse åtar han eller hon sig att i fem år uppfylla villkoren för ersättning för ekologisk produktion. En gård kan ha ekoförbindelse fastän den inte har ingått förbindelse om miljöersättning. Ekoförbindelsen är en förbindelse som gäller antingen hela gården eller i undantagsfall en del av gården och för vilken det betalas ersättning för ekologisk produktion. På samma sätt som för miljöersättning ingår också minimikrav och basnivå i förbindelsen och iakttagandet av dem är ett villkor för betalningen av ersättning. Den som ingår förbindelse ska också följa tvärvillkoren. Ersättningen för ekologisk produktion övervakas i samband med kontroller på plats hos minst 5 % av dem som ansökt om ersättning. Vid övervakningarna används checklistan för arealbaserade stöd. Minimikrav Minimikraven är en del av basnivån157 för ersättningen för ekologisk produktion. Av minimikraven övervakas villkoren i tabell 28. I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 28. Minimikraven för ersättning för ekologisk produktion. Minimikrav Plats för kontrollen Vid gödslingen har de bestämmelser om användning av fosfor som Dokumentkontroll meddelats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) iakttagits vintertid (gäller inte åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter) Dokumentkontroll på Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning gården (fr.o.m. 2016) En begagnad växtskyddsspruta är testad och en ny spruta uppfyller Dokumentkontroll på villkoren gården De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid Dokumentkontroll användningen av växtskyddsmedel vintertid 157 SRf 235/2015 14 § Ersättningens basnivå I ersättningens basnivå ingår iakttagande av kraven i tabell 29.158 I tabellen anges också i vilket sammanhang de olika kraven kontrolleras. Tabell 29. Krav för basnivån för ersättning för ekologisk produktion. Krav för basnivån Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården (tvärvillkor) De bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet har följts på gården (tvärvillkor) Skiftet har bearbetats, gödslats och besåtts eller planterats på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Plats för kontrollen Sådden har utförts senast 30.6 (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Minimiplanttätheten för trädgårdsväxter uppfylls (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt (tvärvillkor) Kontroll i terrängen Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Kontroll i terrängen Skiftenas kulturtillstånd är sådant att det är möjligt att producera en Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd (tvärvillkor) Växtbeståndet har hanterats så att det följande år är möjligt att anlägga ett växtbestånd eller producera en bärgnings- och Kontroll i terrängen marknadsduglig skörd om skörden har blivit obärgad (tvärvillkor) Gödselmedlen har spridits på åkern så att ingen avrinning till Kontroll i terrängen vattendrag eller alvförtätning har förekommit (tvärvillkor) Kontroll i Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern terrängen/dokumentkontroll 1.11–31.3 (tvärvillkor) vintertid Gödselmedel har inte spridits på snötäckt, frusen eller vattenmättad Kontroll i terrängen/ mark (tvärvillkor) dokumentkontroll vintertid Längs vattendrag har det lämnats en 5 meter bred skyddsremsa där Kontroll i terrängen ingen gödsel har spridits (tvärvillkor) På den följande fem meters zonen från vattendraget har stallgödsel Kontroll i terrängen och organiska gödselfabrikat inte spridits på ytan om åkern inte har bearbetats inom ett dygn från spridningen (tvärvillkor) Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits Kontroll i endast genom placering, om lutningen för skiftet eller en del av det terrängen/dokumentövervak är över 15 %. (tvärvillkor) ning vintertid Andra stallgödselslag och organiska gödselfabrikat som spridits på Kontroll i terrängen lutande delar av åkerskiftet har bearbetats in i jorden inom tolv timmar från spridningen (tvärvillkor) Mängden totalkväve som årligen sprids med stallgödsel från Dokumentkontroll vintertid produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 170 kg/ha (tvärvillkor) Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte Dokumentkontroll vintertid 158 SRf 235/2015 16 § (tvärvillkor) Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor (tvärvillkor) Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 35 kg/ha (tvärvillkor) Det finns en gällande stallgödselanalys av alla gödselslag som uppkommer i mängder över 25 m3 per år (tvärvillkor) Det har förts journal över användningen av gödselmedel enligt 13 § i förordning 1250/2014 (tvärvillkor) Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll vintertid Dokumentkontroll på gården Dokumentkontroll vintertid Inom miljöersättningen och ersättningen för ekologisk produktion tillämpas samma påföljdsbestämmelser på överträdelser som konstaterats i basnivån. Information om påföljderna med anledning av basnivåerna ingår i punkt 23.1.1. Närmare information om kraven för de tvärvillkor som ingår i basnivån och om övervakningen av dem ingår i punkt 17. Övervakningen utsträcks till att gälla också tvärvillkor om gården inte är föremål för övervakning av tvärvillkor och det konstateras brister i kraven för de tvärvillkor som hör till ersättningens basnivå. På gården övervakas bara det tvärvillkorskrav där försummelse konstateras. Stödvillkor Mavi ansvarar för ersättningen för ekologisk produktion och husdjursdjursproduktion, dess stödvillkor och betalning. Evira ansvarar för villkoren för ekologisk produktionsmetod och husdjursproduktion, anvisningarna och kontrollsystemet för ekologisk produktion. För att en ny ekogård ska få en ekoförbindelse måste den ansöka om att upptas i kontrollsystemet för ekologisk produktion och det första produktionskontrollbesöket enligt kontrollsystemet ska ha utförts senast 15.6 det första förbindelseåret. De stödvillkor för ersättning för ekologisk produktion som Mavi ansvarar för anges i tabell 30. En brist som konstaterats i stödvillkoren leder till att ersättningen minskas. Tabell 30. Stödvillkor för ersättning för ekologisk produktion. Stödvillkor Plats för kontrollen Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion har följts på gården Dokumentkontroll vintertid Gården har minst 0,3 djurenheter per ersättningsberättigande Kontroll förbindelsehektar terrängen/korsgranskning i Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion har följts på gården Alla gårdar med ekologisk produktion blir föremål för en korsgranskning som gäller uppfyllandet av kravet på avsalugrödor år 2019. I samband med åkerövervakningen behöver man inte kontrollera att villkoret uppfylls. När jordbrukaren ingår förbindelse åtar han eller hon sig att uppfylla de villkor159 som föreskrivs i ekoförordningen160. Vid övervakningen ska man kontrollera om det vid övervakningen av ekologisk produktion har upptäckts brister som rör iakttagandet av ekoförordningen. Inspektionsprotokollet från övervakningen av ekologisk produktion granskas vid dokumentkontrollen vintertid och därmed ges också påföljderna först då. Påföljderna av brister som konstaterats vid produktionskontrollen bestäms i enlighet med tabell 31. Närmare anvisningar om fastställandet av påföljder ges senare. Tabell 31. Påföljderna av produktionskontroll för ersättningen för ekologisk produktion. Påföljd av produktionskontrollen 1 upprepning: skriftlig korrigeringsuppmaning inom utsatt tid för samma eller liknande avvikelse eller marknadsföringsförbud 2 upprepning: marknadsföringsförbud för samma eller liknande avvikelse 3 utesluts från kontrollsystemet för viss tid Hänförs till Växtproduktion: Ersättningen minskas max x % så att arealen av de skiften som har påföljd av ekokontroll räknas samman och summan jämförs med hela gårdens areal Animalieproduktion: Ersättningen minskas min. x % i enlighet med hur marknadsföringsförbudet har riktats (t.ex. mot ett enskilt djur eller hela animalieproduktionen.) Växtproduktion: Ersättningen minskas max x % så att arealen av de skiften som har påföljd av ekokontroll räknas samman och summan jämförs med hela gårdens areal Animalieproduktion: Ersättningen minskas min. x % i enlighet med hur marknadsföringsförbudet har riktats (t.ex. mot ett enskilt djur eller hela animalieproduktionen.) Ersättning betalas inte och avtalet måste hävas När påföljdsprocenten fastställs måste man beakta bristens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Vid fastställandet av påföljdsprocenter är det skäl att diskutera bristens allvar med handläggaren av ekostöd. Påföljderna i tabellen är riktgivande och det går att avvika från dem, om det är motiverat med hänsyn till bristens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Om Evira vid en kontroll av en gård som inte är föremål för övervakning har konstaterat sådana överträdelser av villkoren för ekologisk produktion som kunde berättiga en påföljd för ersättningen, ska gården tas med i övervakningen i det egna urvalet och adekvata påföljder bestämmas. Gårdarna registreras på en övervakningskörning som inrättats för påföljder med anledning av brister i produktionskontrollen. Påföljderna kan bestämmas på basis av hörande, vid behov ska också ett gårdsbesök avläggas. 159 160 SRf 237/2015 18 § Rådets förordning (EG) nr 384/2007 Ekologisk husdjursproduktion Gården har minst 0,3 djurenheter per ersättningsberättigande förbindelsehektar161 Gårdar som ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion ska ha minst 0,3 djurenheter ekologiskt uppfödda djur per förbindelsehektar. Som förbindelsehektar betraktas skiften som ingår i gårdens ekoförbindelse 15.6. Djurantalet kontrolleras på samma sätt som i fråga om förhöjningen av kompensationsersättningen, vilket beskrivs närmare i punkt 12.1.1. Också de villkor som gäller ekohusdjursproduktion och som kontrollerats vid Eviras produktionskontroll ska beaktas vid övervakningen. Påföljderna för ersättningen bestäms i enlighet med tabellen ovan. 18 TVÄRVILLKOR 18.1 Krav som ska övervakas Vid kontrollerna övervakas med övervakningskravens hjälp att tvärvillkoren har iakttagits på gården. Om möjligt kontrolleras alla krav under samma gårdsbesök. Om det på gården observeras en tvärvillkorsförsummelse som inte har ett eget krav, antecknas försummelsen bilagan och registreras enligt författning i punkten Andra observationer i gamla Stödtillämpningen. För kravens del har i mån av möjlighet getts en bedömningsskala för bedömning av försummelsen eller exempel på försummelser och hur de bedöms. Bedömningarna av försummelsernas omfattning, allvar och varaktighet är riktgivande. Kravgrupp 1. Övervakningsindikatorer för krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden162 Med utfallsdike avses en grävd öppen fåra som samlar upp vatten från andra diken i torrläggningsområdet samt från det ovanförliggande avrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet samt bäckar som förts in i åkerskiftesregistret. Med vattendrag avses sjöar, tjärnar, älvar, bäckar och andra naturliga vattenområden samt konstgjorda sjöar, kanaler och andra motsvarande konstgjorda vattenområden. Med vattendrag avses dock inte rännilar, diken och källor.163 1.1 På åkerskiften längs utfallsdiken och vattendrag finns en 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel har spridits. Kontrollera om det finns utfallsdiken på skiftet eller om det ligger längs ett vattendrag. Godtagbara orsaker till att renen saknas är bl.a. täckdikning, bekämpning av svåra ogräs samt grävning och rensning av utfallsdiken. 161 Lag 1360/2014 8 § SRf 4/2015 163 Lag 587/2011 162 Ingen ren behöver lämnas om 1) det mellan åkern och vattenfåran finns i genomsnitt alltid minst 10 meter skog, buskage, impediment, tvinmark, tomtmark, vägområde eller annat område och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning, eller 2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet till exempel pumpas bort. Omfattning: Om villkoret har försummats så att bristerna i fråga om dikesrenar uppgår till högst 20 % av hela gårdens krav på dikesrenar, påförs i regel en påföljd om 1 %. Om villkoret har försummats så att bristerna i fråga om dikesrenar uppgår till >20-60 % av hela gårdens krav på dikesrenar, påförs i regel en påföljd om 3 %. Om villkoret har försummats så att bristerna i fråga om dikesrenar uppgår till >60 % av hela gårdens krav på dikesrenar, påförs i regel en påföljd om 5 %. Vid bedömningen ska man dessutom beakta försummelsens allvar och varaktighet. Tidig varning får användas i situationer där renen är mindre än 1 meter bred på en liten sträcka, men ändå bredare än 60 cm. Ett krav är att bristen kan avhjälpas genom att man sår vall på det område där renen är för smal. Tidig varning kan inte användas om renen är smalare än 60 cm t.o.m. på en liten del. Exempel 6: A) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 450 meter och brister upptäcktes på en sträcka av 80 meter. Åkerren behövs längs med ett utfallsdike. Försummelsen riktar sig endast mot gården i fråga och kan enkelt avhjälpas genom anläggning av vall. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 % B) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 450 meter och brister upptäcktes på en sträcka av 80 meter. Åkerren behövs längs med ett vattendrag. Jordbrukaren har spridit gödselmedel och växtskyddsmedel nästan fram till vattengränsen. Försummelsen kan orsaka utsläpp av näringsämnen och växtskyddsmedel till vattendraget. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1 helhetsbedömning 3 % C) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 10 meter och renen saknas på hela sträckan. Även om bristen på ren är > 60 % av hela gårdens krav på åkerren, är den ändå till omfattningen ringa. Omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %. D) Gårdens behov av åkerrenar är sammanlagt ca 450 m och på en sträcka om 5 m upptäcktes att renen är bara 80 cm bred. Åkerrenen behövs längs ett utfallsdike. Försummelsen riktar sig endast mot gården i fråga och kan enkelt avhjälpas genom anläggning av vall på det område där renen är för smal. Bedömning av försummelsen: Omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0 tidig varning 1.2 Den odlade åkern och arealen med permanenta grödor har odlats enligt normal god jordbrukarsed På gården kontrolleras att den odlade åkern och ett skifte med permanenta grödor har odlats enligt normal god jordbrukarsed med beaktande av förhållandena på orten. Skiftet har bearbetats, gödslats och såtts eller planterats på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området. Skiftet har såtts/planterats senast 30.6. Om det på skiftet odlas trädgårdsväxter som förtecknas i bilagan till förordning 4/2015, har en förgröda såtts senast 30.6. Om det emellertid sås/planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat eller dill på skiftet behöver ingen förgröda sås senast 30.6. Det kontrolleras att växtskyddet på skiftet har ombesörjts, antingen med hjälp av växtföljd eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren har gått till väga så att det är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas från skiftet har växtligheten vid behov hanterats så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på skiftet. På gården kontrolleras att de minsta planttätheterna uppfylls för följande trädgårdsväxter: - jordgubbe, åkerbär och allåkerbär 15 000 plantor/ha o om plast inte används som marktäckning och revorna får rota sig bredvid moderplantorna, ska planttätheten den första växtperioden vara minst 11 000 plantor/ha - vinbär och krusbär 1200 plantor/ha - hallon 2800 plantor/ha - havtorn och bärhäggmispel 800 plantor/ha - buskblåbär 2250 plantor/ha - fruktträd 400 plantor/ha. Om det på gården upptäcks att jordbrukaren inte har följt kraven på god jordbrukssed, är stödavdraget i regel 3 %. När försummelsen bedöms ska man beakta dess omfattning, allvar och varaktighet. Om jordbrukaren bevisligen har skött den odlade åkern och arealen med permanenta grödor enligt förordningen, men till exempel groningen inte har lyckats på önskat vis, är det ingen försummelse. Tidig varning kan användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 7: A) Gården har sammanlagt 50 ha odlad åker och areal med permanenta grödor. På tre skiften växer rikligt med åkertistel och åkermolke. Skiftenas areal motsvarar 10 % av gårdens areal med odlad åker och permanenta grödor. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 3 helhetsbedömning 3 %. B) Gården har sammanlagt 50 ha odlad åker och areal med permanenta grödor. På tre skiften växer rikligt med åkertistel och åkermolke. Skiftenas areal motsvarar 45 % av gårdens areal med odlad åker och permanenta grödor. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5, varaktighet 3 helhetsbedömning 5 %. C) Gården har sammanlagt 50 ha odlad åker och areal med permanenta grödor. På ett 1 ha kornskifte har man vid sådden inte använt en tillräcklig mängd utsäde och därför är växtbeståndet på skiftet svagt. Bedömning av försummelsen: omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0 tidig varning. 1.3 Permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker har skötts på ändamålsenligt sätt. På gården kontrolleras att betesgången inte har orsakat erosion och att området behållit sitt växttäcke. Skyddet för vilda fåglar och däggdjur har beaktats när det gäller tidpunkten för slåtter och genomförandet av den. Området har gödslats bara om skörd bärgas från det genom betesgång eller på annat sätt. Växtskyddet på odlad jordbruksmark har ombesörjts antingen genom växtföljd, mekaniskt, biologiskt eller kemiskt. Det är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd på skiftet. Om ingen skörd bärgas från området har man vid behov skött om växtligheten så att det är möjligt att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller att producera en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd på skiftet också följande år. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska man beakta försummelsens omfattning, allvar och varaktighet. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 8: Ett skifte med permanent gräsmark har använts för betesgång som har lett till slitage på växtligheten och till att området saknar växttäcke helt och hållet. Skiftets areal motsvarar 5 % av arealen för gårdens jordbruksmark. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %. 1.4 Trädesåkrar har i regel hållits täckta av växtlighet eller stubb och växtligheten på dem har såtts senast 30.6, om det inte sedan tidigare växer sådd vall på skiftet. På gården kontrolleras att skiftena är täckta av växtlighet och att växtligheten har såtts med användning av en tillräcklig mängd utsäde senast 30.6. På skiftena kan man odla gräs-, vilt-, landskaps- och ängsväxter samt blandade växtbestånd med dessa grödor. Stubbträda ska vara täckt av stubb av spannmål, oljeväxter, fiberväxter eller frökryddor från minst föregående växtperiod eller tidigare och obearbetad. Kravet på växttäcke kan frångås endast av särskilda skäl, till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs eller om man vidtar kortvariga iståndsättningsåtgärder. Sådana åtgärder är exempelvis täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Kravet på växttäcke kan frångås också om det är frågan om force majeure eller en exceptionell omständighet. Man ska beakta undantagets omfattning och varaktighet. Exempelvis kan hela åkern inte vara plöjd om ett dike grävs på ena kanten. Endast av de särskilda skäl som nämns ovan får ett åkerskifte vara svartträda. Frångåendet av kravet på växttäcke gäller inte skiften som tas i odling för första gången. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen beaktas försummelsens omfattning, allvar och varaktighet. Tidig varning kan användas om försummelsen konstateras vara obetydlig för växttäckets vidkommande. Omfattning: Om kravet på växttäcke har försummats så att det finns brister på högst 20 % av trädesåkrarnas areal, är påföljden i regel 1 %. Om kravet på växttäcke har försummats så att det finns brister på >20-60 % av trädesåkrarnas areal, är påföljden i regel 3 %. Om kravet på växttäcke har försummats så att det finns brister på >60 % av trädesåkrarnas areal, är påföljden i regel 5 %. Dessutom ska försummelsens allvar och varaktighet beaktas vid bedömningen. 1.5 Trädesåkrar på grundvattenområden är täckta av växtlighet och växtligheten har anlagts med en fröblandning där högst 20 % av fröblandningens vikt utgör frö av en kvävefixerande gröda. Det kontrolleras att trädorna på grundvattenområden är grönträdor. Kravet på växttäcke kan frångås endast av de särskilda skäl som anges i punkten ovan. Andelen kvävefixerande växter bedöms med ögonmått. Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande växter. Jordbrukaren ska för varje skifte anteckna innehållet i den fröblandning som använts. Vid bedömning av försummelsen för växttäckets del kan man iaktta vad som sägs om växttäcke i punkt 1.4. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. 1.6 Ogräsens spridning på trädesåkrarna har förhindrats. Det kontrolleras att ogräsens spridning på trädesåkrarna har förhindrats, i regel mekaniskt eller biologiskt. Kemisk bekämpning på skiftet är möjlig enbart a) vid bekämpning av svåra ogräs eller b) om avsikten är att avsluta växtligheten antingen fr.o.m. 1.9 eller fr.o.m. 15.7 om skiftet besås med gräsväxter eller med växter som sås eller planteras på hösten. I fall av försummelse är avdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 9: A) På en 0,5 ha stor grönträda har ogräsen inte hindrats från att växa och där finns rikligt med gråbo, kvickrot och åkertistel. Gräs-, vilt-, landskapsoch/eller ängsväxter kan urskiljas bara här och där på skiftet. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1 helhetsbedömning 3 %. 1.7 Trädorna har inte gödslats, bortsett från gödsling av flerårig grönträda i samband med anläggandet. Kontrolleras att ettåriga grön-, stubb- och svartträdor inte har gödslats. Gödsling är tillåten bara om skiftet efter avslutad träda besås med fleråriga vallväxter eller växter som sås eller planteras på hösten. Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med att växtligheten anläggs. Mängden kvävegödsel får vara högst 80 kg lösligt kväve/ha på mineraljordar och 60 kg lösligt kväve/ha på organogena jordar164. Den vanligaste stödminskningen vid fall av försummelse är 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 164 SRf 1250/2014; ÅFs 79/2000 1.8 Växtligheten på en trädesåker har inte avslutats före 1.9, utom i undantagsfall. Växtligheten på trädesåkrar får avslutas mekaniskt eller kemiskt från och med 1.9. Växtligheten får avslutas tidigast 15.7, om skiftet besås med gräsväxter eller växter som sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och gödsling ska utföras i samband med sådden. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Om trädesåkern har uppgetts som träda som är ekologisk fokusareal enligt förgröningsstödet får växtligheten bearbetas tidigast 15.8, om området besås med gräsväxter eller växter som sås eller planteras på hösten. Då får växtligheten på träda som är ekologisk fokusareal avslutas kemiskt tidigast 15.7. Tidig varning kan inte användas. 1.9 Längs vattendrag har det lämnats en 5 m bred skyddsremsa där inga gödselmedel har spridits. Kontrolleras att gödselmedel inte har använts närmare ett vattendrag än 5 meter. Skyddsremsan anses börja vid gränsen till vattendraget. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjuden, om åkern inte bearbetas inom ett dygn från spridningen.165 Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 10: Jordbrukaren har spridit gödselmedel på ett skifte längs ett vattendrag så att en 3 m bred skyddsremsa har lämnats mot vattendraget. Skiftet gränsar till vattendraget på en sträcka om 20 m. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %. Exempel 11: Jordbrukaren har spridit gödselmedel på ett skifte längs ett vattendrag nästan ända fram till vattenbrynet. Skiftet gränsar till vattendraget på en sträcka om 50 m. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 5, varaktighet 1 helhetsbedömning 5 %. 165 SRf 4/2015 4 §, SRF 1250/2014 10 § 1.10 Det finns tillstånd att ta bevattningsvatten och tillståndsvillkoren har följts. För att ta bevattningsvatten krävs möjligen ett tillstånd, om vattnet inte räcker till för de ägare eller delägare i vattenområdet som tar vatten från vattendraget. Det kontrolleras om jordbrukaren tar bevattningsvatten från ett vattendrag eller liknande och om jordbrukaren har ett av miljötillståndsverket beviljat tillstånd att ta bevattningsvatten. Om jordbrukaren har tillstånd att ta bevattningsvatten, kontrolleras om tillståndsvillkoren har följts166. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 1.11 Direkta eller indirekta utsläpp i grundvattnet av ämnen som förtecknats i bilaga 1E till SRf 1022/2006 har förhindrats. Omständigheter som kontrolleras för grundvattenområden Före gårdsbesöket utreds gårdens skiften på grundvattenområden så att det går att övervaka att grundvattenbegränsningarna för växtskyddsmedel följs. Begränsningarna för grundvattenområden kontrolleras hos miljöförvaltningen eller på grundvattenkartor. Det kontrolleras att begränsningarna för användning av växtskyddsmedel på skiften som ligger på grundvattenområde har följts. Användningsbegränsningarna kontrolleras i registret över växtskyddsmedel (https://kasvinsuojeluaineet.tukes.fi/) och/eller på växtskyddsmedlens förpackningspåskrifter. Om det på gården upptäcks att jordbrukaren använder ett preparat som inte rekommenderas för användning på grundvattenområden (användning är inte förbjuden), antecknas ingen försummelse för underlåtelsen att följa rekommendationerna, utan jordbrukaren ges rådet att använda lämpligare preparat på grundvattenområdena. Omständigheter som kontrolleras för alla gårdar På gårdsbesöket kontrolleras att direkta eller indirekta utsläpp till grundvattnet av växtskyddsmedel, kolväten (oljor och bränslen) och andra ämnen som förtecknas i bilaga 1E till SRf 1022/2006 har förhindrats. På gården kontrolleras att där inte finns till exempel läckande växtskyddsmedelsbehållare, oljecisterner, kanistrar eller tunnor med spillolja, skrotbilar eller andra anordningar som ger eller har gett upphov till direkta eller indirekta utsläpp av bl.a. växtskyddsmedel eller kolväten till grundvattnet. Andra möjliga utsläppskällor kan till exempel vara batterier, ensileringsmedel, gödselmedel, målfärger, tvättmedel eller impregneringsmedel. 166 Lag 587/2011 4 kap. På gården kontrolleras att förvaringen av växtskyddsmedel och kolväten, fyllandet av behållare eller tvätt av sprutor inte ger upphov till direkta eller indirekta utsläpp i grundvattnet av ämnen som förtecknas i bilaga 1E till SRf 1022/2006. Om det vid övervakningen upptäcks direkta eller indirekta utsläpp i grundvattnet av ämnen som förtecknas i bilaga 1E till SRf 1022/2006 måste kommunens miljöskyddsmyndighet underrättas om saken med blankett 182. En kopia av blanketten ska fogas till övervakningshandlingarna. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 12: A) Från platsen för tvätt av växtskyddssprutan har det runnit ut tvättvatten i terrängen och växtligheten har dött på ett 15 m2 stort område. Utsläppet har orsakat risk för nedsmutsning av grundvattnet. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %. B) I samband med fyllning av växtskyddssprutan har outspätt växtskyddsmedel kommit ut på ett vallskifte. Växtligheten har dött på ett 10 m2 stort område. Utsläppet har orsakat risk för nedsmutsning av grundvattnet. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 %. C) På skiftet upptäcks en oljekanister varifrån det har läckt ut olja på en fläck på marken. Utsläppet är mindre än 1 m2 och det begränsar sig till markytan ner till 5 cm djup. Försummelsen går enkelt att avhjälpa genom att den nedsmutsade jorden grävs bort. Bedömning av försummelsen: omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0 tidig varning. 1.12 Stubb på jordbruksmark har inte bränts, om det inte finns grunder för bränningen Kontrolleras om halm har bränts på skiftena och om så är fallet, har det funnits ett skäl för avbränningen. Bränning av stubb är tillåtet om det är nödvändigt på grund av fleråriga ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur som är svåra att bekämpa eller genomförande av sådden. Som stubb betraktas stubb av spannmål, oljeväxter, fiberväxter och frökryddor. Det är också tillåtet att bränna stubb av vall, om det är nödvändigt för att man ska kunna så. Om det odlas spannmål på gården och halm inte har bränts eller det har funnits en grund för halmbränningen antecknas ”i skick” i protokollet, men om halm har bränts utan grund antecknas ”försummelse”. Om gården inte odlar grödor som kan lämna stubb antecknar man ”berör ej gården”. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 1.13 Flyghavren har bekämpats i enlighet med flyghavrelagen. Före gårdsbesöket utreds om gården som ska övervakas är införd i flyghavreregistret och om jordbrukaren i sin stödansökan har anmält att det förekommer flyghavre på skiftena. Vid övervakningen kontrolleras om flyghavre förekommer på gården och om bekämpningen av flyghavre på ett basskifte som är smittat med flyghavre har skötts på kemisk eller mekanisk väg, genom plockning eller med andra åtgärder 167 . Vid behov kontrolleras om anvisningarna eller planen för bekämpning av flyghavre har följts. Utgångspunkten för övervakningen är att med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna, jordbrukarens tillförlitliga utredning, vid behov kvitton över köp av bekämpningsmedel etc. kontrollera att bekämpningsåtgärderna är tillräckliga. Underlåtelse att vidta bekämpningsåtgärder på ett smittat skifte betraktas som försummelse. Försummelsens allvar påverkas till exempel av om det har såtts havre på ett skifte som är kraftigt smittat med flyghavre, varvid tillräckliga bekämpningsåtgärder inte kan vidtas. I bilagan till observationsprotokollet där försummelsen beskrivs ska man nämna jordbruksskiftets signum och på vilka ställen samt i vilken omfattning flyghavre har upptäckts (t.ex. märka ut dem på kartan). Ingen försummelse: - - Flyghavre observeras inte på gården. Flyghavreplantor konstateras i några exemplar, men jordbrukaren har bevisligen (skiftesbokföring, bekämpningsmedelskvitton etc.) försökt sköta om bekämpningen av flyghavre och åtgärderna kan betraktas som tillräckliga. Om övervakningen utförs under tiden för plockning kan det hända att arbetet inte är slutfört. Det är inte fråga om någon försummelse om plockningen redan har inletts och går att slutföra i tid (flyghavren har inte börjat drösa, området går att plocka inom den tid som återstår). Tidig varning: o Flyghavresmittan har kommit som en oförutsedd överraskning för jordbrukaren och han har ännu inte haft tillfälle att vidta bekämpningsåtgärder. Flyghavreplantor påträffas utspridda exempelvis på översvämmade områden (smitta via vatten, förekomster t.ex. där ett dike svämmat över), under ellinjer (smitta via fåglar), på de rutter längs vilka djur rör sig (smitta via vilda djur) eller som mer utbredd förekomst 167 Lag 185/2002 orsakad av inhyrda maskiner, smittad stallgödsel, kompost eller liknande jordförbättringsmedel som inte kommer från själva gården. Försummelse, påföljdsprocent 1: Man har försökt bekämpa flyghavren, men åtgärderna har varit för obetydliga eller bekämpningsåtgärderna kan inte anses uppfylla kraven i flyghavrelagen. Försummelse, påföljdsprocent 3: Man har inte försökt bekämpa flyghavren. Försummelse, påföljdsprocent 5: Det konstateras en utbredd förekomst av flyghavre som man inte har försökt bekämpa. Uppsåtlig försummelse: Man har medvetet låtit bli att bekämpa flyghavren; jordbrukaren har inte följt planen eller anvisningen för bekämpning av flyghavre. Åkerrenar På dikesrenar är det tillåtet att punktbekämpa flyghavre på kemisk väg. Onödig besprutning av renarna i förhållande till flyghavresmittans omfattning är förbjuden. På renar längs vattendrag får flyghavre inte bekämpas kemiskt, i stället ska bekämpningen göras mekaniskt genom t.ex. genom plockning. Utvidgade övervakningar Flyghavreförekomster som anmälts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller som man fått vetskap om via Eviras inspektör registreras på körning 6018 för administrativ övervakning av tvärvillkor på basis av NTM-centralens eget urval. Administrativ kontroll kan utföras på basis av den rapport som kommunens myndighet eller Eviras inspektörer har avfattat och de foton myndigheten har tagit, om försummelsens allvar, omfattning och varaktighet går att bedöma utifrån dem. Alla skiften på vilka flyghavre kan förekomma ska fotograferas och även annars ska situationen var väl beskriven så att bedömningen kan utföras och förslaget till påföljdsprocent ges tillräckligt tillförlitligt. Observationsprotokollet och blanketten för bedömning av försummelser där förslaget till påföljdsprocent ingår skickas till jordbrukaren tillsammans med brevet om hörande. Om utvidgad övervakning inte är möjlig att företa i form av administrativ kontroll, ska ett kontrollbesök företas på gården. Alla skiften där flyghavre kan förekomma ska kontrolleras så att bedömningen av försummelsen kan utföras på ett tillförlitligt sätt. Annat som hör samman med övervakningen Vid kontrollen kan man ge Eviras broschyr om bekämpning av flyghavre ”Se till att flyghavren inte sprids” till gården. Broschyren kan skrivas ut från Eviras webbplats (www.evira.fi Växter Odling och produktion Flyghavre, i högra marginalen finns en länk till broschyren). Eftersom det i samband med stödövervakningar inte går att ge order om att en flyghavreförekomst ska avlägsnas måste alla smittofall som kräver akuta åtgärder omedelbart anmälas till kommunen på blankett 182 (fås på Aitta). Vid behov vidtar kommunen tvångsåtgärder. En lista över gårdar med flyghavresmitta som kräver åtgärder skickas också till Evira. Evira underrättar NTM-centralerna och kommunerna om försummad flyghavrebekämpning på blankett 182. Om NTM-centralen under den tid då flyghavre kan konstateras inte hinner granska de anmälningar om försummelser som Evira har skickat, ska gårdarna nästa år registreras i det egna urvalet. Vid övervakning av flyghavreförekomsterna. tvärvillkor ska inspektören fotografera 1.14 Jätteloka, tromsöloka och bredloka på jordbruksmark har bekämpats. Det kontrolleras om det växer jätteloka, tromsöloka och/eller bredloka på gårdens jordbruksmark och om bekämpningen av dessa växter har skötts kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder. Utgångspunkten är att med hjälp av skiftesanteckningarna, jordbrukarens tillförlitliga utredning, vid behov inköpskvitton över bekämpningsmedel etc. kontrollera att bekämpningsåtgärderna är tillräckliga. Underlåtelse att vidta bekämpningsåtgärder på ett smittat skifte betraktas som försummelse. Tidig varning: Det växer en enstaka jätteloka på jordbruksmarken och jordbrukaren är inte medveten om förekomsten. Försummelse, påföljdsprocent 1: Man har försökt bekämpa jättelokan, men åtgärderna har varit alltför anspråkslösa. Förekomsten är obetydlig. Försummelse, påföljdsprocent 3: Man har inte försökt bekämpa jättelokan. Förekomsten är obetydlig - måttlig. Försummelse, påföljdsprocent 5: Utbredd förekomst av jätteloka konstateras och man har inte försökt bekämpa den. Uppsåtlig försummelse: Jättelokan har avsiktligt lämnats obekämpad. 1.15 Naturminnesmärken som skyddats enligt 23 § i naturvårdslagen samt träd och trädgrupper som skyddats enligt 29 § har bevarats. Vid gårdsbesöket kontrolleras att naturminnesmärken som skyddats enligt 23 § i naturvårdslagen samt träd och trädgrupper som skyddats enligt 29 § har bevarats eller att de inte har skadats. Om det på gården finns ett landskapselement enligt tvärvillkoren finns det en notering om det på övervakningskartorna. Bara ett fåtal skyddsbeslut om träd och trädgrupper enligt 29 § i naturvårdslagen har fattats i Finland. Övervakningen riktar sig således i huvudsak mot skyddade naturminnesmärken som är träd, dungar, flyttblock eller motsvarande naturformationer som har skyddats på grund av sin skönhet, sällsynthet, betydelse i landskapet, sitt vetenskapliga värde eller av annan motsvarande anledning. Skyddade naturminnesmärken är vanligen också utmärkta i terrängen. Det kontrolleras också att det finns ett skyddsbeslut om landskapselementet. En jordbrukare som besitter det skifte, den dikesren eller det område mellan åkerskiftena där landskapselementet finns har anmält landskapselementet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med blankett 442. Skyddsbeslutet för objektet ska ha lämnats in som bilaga till blanketten. Skyddsbeslutet finns vid behov att få också från databasen för geografisk information vid NTMcentralens miljöansvarsområde eller kommunens miljömyndighet. Träd får inte beskäras under fåglarnas häckningstid. Som försummelse antecknas de fall där jordbrukaren har skadat eller förstört ett skyddat naturminnesmärke. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. Anmälan om att ett naturminnesmärke har skadats eller förstörts ska också göras till kommunens miljömyndighet eftersom det gäller en överträdelse av naturvårdslagen. 1.16 Övriga iakttagelser I punkten ”Övriga iakttagelser” antecknas eventuella andra observerade försummelser av tvärvillkoren som inte har något eget krav. Kravgrupp 2. Iakttagande av nitratförordningen (SRf 1250/2014) 2.1 Stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat har lagrats i enlighet med 5, 7 och 8 § i statsrådets förordning 1250/2014. Kontrolleras att utrymmet för lagring av stallgödsel är tillräckligt stort för den gödsel som ansamlas under en tolvmånadersperiod, frånsett den spillning som under samma betessäsong blir kvar på betesmarken vid betesgång. Vad gäller nötkreatur kan stallgödsel som blir kvar på betet beaktas för högst fyra månader, med undantag av nötkreatur som föds upp utomhus året runt, såsom höglandsboskap. Också för dessa krävs ändå en gödselstad, eftersom stallgödseln måste avlägsnas från t.ex. utfodrings- och vattningsplatserna och om stallgödseln inte går att använda direkt som gödselmedel måste den lagras i en gödselstad. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan hänsyn tas till jordbrukares gemensamma gödselstäder och ströbäddar i lösdriftsstall. Om djuren vistas i djurstallet nattetid beaktas halva betessäsongen (t.ex. för nötkreatur max. 2 månader). Behovet av lagerutrymme för stallgödsel beräknas på basis av de riktvolymer som anges i bilaga 1 till förordning 1250/2014 på gårdar vars ansökan om miljö- eller bygglov har blivit anhängig tidigast 1.4.2015. Till övriga delar tillämpas riktvolymerna i bilaga 2 till förordning 931/2000. Lagringsplatser för stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat, gödselrännor och övriga konstruktioner som är avsedda för ledning av gödsel ska vara vattentäta. Konstruktioner och anläggningar ska vara sådana att ingen vätska från stallgödsel eller organiskt gödselfabrikat kommer ut i miljön vid flytt och hantering av dem eller vid tömning av lagringsplatsen. Lastning ska utföras på underlag med tät botten (tätt underlag krävs fr.o.m. 1.1.2016). Om det på gården ansamlas högst 25 m3 torrgödsel om året som ska lagras eller om det på gården lagras högst 25 m3 torrgödsel på en gång, får gödseln lagras på ett täckt bytesflak eller annat motsvarande underlag som antingen står under tak eller så att gödseln är täckt. Någon egentlig gödselstad krävs då inte. En ”gödselstad” med markbotten godkänns inte. Det kontrolleras att gödselstackar inte har anlagts på grundvattenområden eller på områden som översvämmas. Gödselns torrsubstanshalt ska vara minst 30 %. Stacken ska placeras på ett bärande åkerområde och på en sluttande åker nära den övre kanten. En stack ska vara placerad på minst 100 meters avstånd från ett vattendrag, ett utfallsdike eller en brunn för hushållsvatten och på minst 5 meters avstånd från ett dike. Dessutom kontrolleras att lager på minst 20 centimeter som binder vätska (t.ex. torv) har bretts ut som botten för stacken, att stacken är täckt och att vätska inte rinner ut i miljön. Lagring i stack är förbjuden under perioden 1.11–31.1. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Utvidgad övervakning får utföras administrativt enligt samma principer som anges för krav 1.13 (flyghavre). Exempel 13: A) Jordbrukaren har på våren av arbetstekniska skäl anlagt en gödselstack. Gödselstacken har inte anlagts på rätt sätt (saknar botten, inte täckt). a. Mängden stallgödsel är 150 m3. Ingen avrinning har observerats från stacken och det finns inga diken eller vattendrag i närheten. Försummelsen riktar sig enbart mot skiftet i fråga och den går att avhjälpa genom att gödselstacken sprids ut på åkern i samband med höstbearbetningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 0, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 % b. Mängden stallgödsel är 230 m3. Avståndet från stacken till närmaste utfallsdike är 150 m och till ett vattendrag 200 m och viss avrinning från stacken till omgivningen har skett. Försummelsen riktar sig endast mot det aktuella skiftet och kan avhjälpas genom att gödselstacken breds ut på åkern i samband med höstbearbetningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1 helhetsbedömning 3 %. B) Gårdens gödselstad är för liten i förhållande till djurantalet. a. Vid tidpunkten för kontrollen observerades smärre avrinning från gödselstaden till omgivningen. Området är inget grundvattenområde och det finns inga diken eller vattendrag i närheten. Gården har 20 nötkreatur. Försummelsens verkningar sträcker sig till den närmaste omgivningen och kan avhjälpas genom att grundligt reparera den gamla gödselstaden eller bygga en ny. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 3 helhetsbedömning 3 % b. Lagringskapaciteten för en öppen flytgödselbehållare bakom ladugården räcker inte till för att lagra 12 månaders flytgödsel från mjölkkor, tvättvatten från mjölkrum och urin från ungboskap. Dessutom har gårdens gödselstad för fast gödsel markbotten och från den sker avrinning till omgivningen. I närheten, på cirka 50 meters avstånd, finns ett utfallsdike. Försummelsens verkningar kan rikta sig mot områden utanför gården men de kan avhjälpas genom förstoring av flytgödselbehållarens volym och genom byggande av en ny gödselstad. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5, varaktighet 3 helhetsbedömning 5 % C) Gården saknar gödselstad. Gödseln lagras på markbotten. Gården ligger inte på ett grundvattenområde. a. Fåren är 27 till antalet. Ingen avrinning observeras och det finns inga diken eller vattendrag i närheten. Försummelsens verkningar riktas mot gården i fråga. Försummelsen kan avhjälpas genom att man bygger en tillräckligt rymlig gödselstad. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 3 helhetsbedömning 3 % b. På gården finns 10 nötkreatur och 3 hästar. I närheten finns ett utfallsdike dit avrinning sker från området där stallgödseln lagras. Försummelsens verkningar sträcker sig till den närmaste omgivningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5, varaktighet 5 helhetsbedömning 5 % c. På gården finns 20 nötkreatur och 5 hästar. I närheten finns ett utfallsdike som mynnar ut i ett närliggande vattendrag. Avrinningen till omgivningen är omfattande och långvarig. Miljömyndigheten har vid en inspektion för ett halvår sedan bedömt försummelsen som grov. Bedömning av försummelsen: uppsåtlig försummelse. Påföljden är i regel 20 %, men beroende på hur försummelsen bedöms kan den ligga mellan 15 – 100 %. D) Lagringen av stallgödsel och organiska gödselfabrikat ger upphov till utsläpp i miljön även om storlekskraven uppfylls a. Gården har en gödselstad med betongbotten och 50 cm höga betongväggar. Det finns ingen körramp till gödselstaden och på betongväggen har man byggt en meter höga väggar av plankor (brädstaket). Från ena sidan har det runnit ut gödsel i omgivningen liksom från framsidan. I närheten finns inga utfallsdiken eller vattendrag. Försummelsens verkningar sträcker sig till gården i fråga. Försummelsen kan avhjälpas genom att bygga vattentäta väggar och en körramp till gödselstaden. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 3 helhetsbedömning 3 % b. Tömning av gödselstaden har inte utförts i tid. I närheten finns varken utfallsdiken eller vattendrag. Försummelsens verkningar riktar sig mot den berörda gården och kan avhjälpas genom att tömma gödselstaden i tillräckligt god tid. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1 helhetsbedömning 3 % 2.2 Ingen avrinning förekommer från permanenta utfodrings- och vattningsplatser eller rasthagar. Det kontrolleras att permanenta utfodrings- och vattningsplatser är täckta, har tät botten och att den stallgödsel som ansamlas där har avlägsnats tillräckligt ofta. Permanenta utfodrings- och vattningsplatser i rastgårdar och rasthagar som i funktionellt hänseende finns i närheten av djurstallar behöver ändå inte vara täckta. Med tät botten avses en hel yta som minst motsvarar asfalt, men det täta skiktet kan också ligga djupare än ytskiktet. Med permanenta utfodrings- och vattningsplatser avses utfodrings- och vattningsplatser i utomhushagar och på beten där djuren utfodras regelbundet och vars placering inte ändras under betesperioden. Kravet gäller fr.o.m. 1.1.2016. År 2015 kontrolleras att det inte förekommer synlig avrinning till yt- eller grundvatten från rastgårdar eller djurstall. Vatten som rinner ut från rasthagar i anslutning till djurstallet har samlats in och förvarats i vattentäta behållare. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 14: På gården föds upp höglandsboskap utomhus året om. På ett bete finns en täckt permanent utfodrings- och vattningsplats som dock inte har vattentät botten (området har markbotten). Stallgödsel avlägsnas från området, men en del av stallgödseln blir kvar på marken och orsakar därmed avrinning till omgivningen. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 3 helhetsbedömning 3 % (ingen påföljd ännu år 2015) Exempel 15: Från rastgården observeras avrinning till ett utfallsdike som rinner ut i ett närliggande träsk. Miljömyndigheten har i sitt utlåtande bedömt försummelsen som betydande. Försummelsen kan avhjälpas genom att man fäster mer uppmärksamhet på rastgårdens konstruktioner och upptorkning. Försummelsen riktar sig mot gården i fråga och dess närmaste omgivning. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 5, varaktighet 3 helhetsbedömning 5 % 2.3 Pressaft som uppkommer vid framställning av ensilage har tagits till vara och behandlats på vederbörligt sätt. I samband med övervakningen kontrolleras att pressvätska från beredning av ensilage har behandlats korrekt (vätskan samlats upp och avrinning förhindrats), och att pressvätska inte kommer åt att rinna ut i omgivningen från ensilagebalarna. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig. Exempel 16: A) Vid kontrollbesöket har upptäckts att det läcker ut pressaft från en gammal ensilagestuka. Växtligheten runt omkring har dött. I närheten finns inga utfallsdiken eller vattendrag. Försummelsens verkningar riktas mot gården i fråga och sträcker sig till följande växtperiod. Försummelsen kan avhjälpas genom att ensilagestukan körs bort. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 % B) Vid kontrollbesöket upptäcks läckage från ensilagestukan. Stukan har anlagts på asfalt i närheten av ladugården och den har kanter av betong, men pressaftsbrunnen är full och har läckt ut i omgivningen. Stukan ligger alldeles invid en å där växtligheten har gulnat. Försummelsens verkningar riktar sig mot den närmaste omgivningen. Försummelsen kan avhjälpas genom att se till att pressaftsbrunnen töms i tid. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 5, varaktighet 3 helhetsbedömning 5 % 2.4 Gödselmedel har använts i enlighet med 10 och 11 § i förordning 1250/2014. På gården kontrolleras att gödselmedel har spridits så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av stallgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska gödselfabrikat som sprids på lutande delar av ett åkerskifte ska bearbetas in i jorden inom tolv timmar från spridningen. I Stödtillämpningens kartavsnitt finns en nivå för 15 % lutningar. Det kontrolleras att gödselmedel inte har spridits på snötäckt eller frusen mark och inte heller på vattenmättad mark. Stallgödsel eller organiska gödselfabrikat får inte spridas under perioden 1.11–31.3. På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern får stallgödsel och organiska gödselfabrikat från och med 15.9 spridas endast genom placering, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten. Stallgödsel som spridits ut på åkern och organiska gödselfabrikat ska bearbetas in i jorden inom ett dygn från spridningen, med undantag för spridning över växtbeståndet med slangspridare eller genom bredsåning. I de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart har beaktats vid gödslingen. Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha. De årliga maximala mängderna lösligt kväve (kg/ha) för olika växter anges i 11 § i förordning 1250/2014. Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året kontrolleras att mängden har delats upp på minst två omgångar och att tiden mellan spridningarna är minst två veckor. Från 1.9 får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda. Gödslingsmängderna beräknas i samband med den dokumentövervakning som utförs under vinterperioden. Tidig varning får användas om försummelsen konstateras vara obetydlig, utom när det gäller en försummelse som beror på att stallgödsel eller organiska gödselfabrikat har spridits under tiden 1.11 – 31.3. Exempel 17: A) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. På tre skiften vars areal är sammanlagt 5 ha har spridits stallgödsel motsvarande 200 kg totalkväve/ha. Bedömning av försummelsen: omfattning 3, allvar 3, varaktighet 1 helhetsbedömning 3 % B) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. På sex skiften vars areal är sammanlagt 15 ha har spridits stallgödsel motsvarande 200 kg totalkväve/ha. Bedömning av försummelsen: omfattning 5, allvar 5, varaktighet 1 helhetsbedömning 5 % C) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. På ett 0,5 ha stort skifte har spridits stallgödsel motsvarande 180 kg totalkväve/ha. . Bedömning av försummelsen: omfattning 0, allvar 0, varaktighet 0 tidig varning D) En 50 hektars gård har använt stallgödsel på 25 ha. Kommunens miljömyndighet har besökt gården och konstaterat att det i december spreds stallgödsel på snötäcket på tre skiften vars sammanlagda areal är 5 ha. Bedömning av försummelsen: uppsåtlig försummelse. Påföljden är i regel 20 %, men beroende på hur försummelsen bedöms kan påföljden varierna mellan 15 – 100 %. 2.5 Det finns en gällande stallgödselanalys av alla stallgödselslag som uppkommer i mängder över 25 m3 per år. Det kontrolleras att det finns en gällande stallgödselanalys av alla stallgödselslag som uppkommer för lagring på gården i mängder över 25 m³ under ett år. Stallgödselanalysen ska vara i kraft vid kontrolltillfället. Analysen ska innehålla en bestämning av stallgödselns innehåll av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor om stallgödselanalysen har utförts 1.4.2015 eller senare. Om stallgödselanalysen har utförts före 1.4.2015, ska den innehålla en bestämning av stallgödselns innehåll av totalkväve och lösligt kväve. Om stallgödselanalys saknas eller stallgödselanalysen är föråldrad antecknas försummelsen i protokollet. Påföljden är i regel 3 %. Om analysen är föråldrad med högst ett år kan påföljden vara 1 %. Tidig varning kan inte användas. Exempel 18: A) Gårdens stallgödselanalys hade föråldrats på våren. Försummelsens verkningar gäller gården i fråga och kan avhjälpas genom att ta ett nytt prov. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 1, varaktighet 1 helhetsbedömning 1 % B) Gården har inte alls någon kväveanalys, även om mängden stallgödsel som uppkommer årligen är över 100 m3. Bedömning av försummelsen: omfattning 1, allvar 3, varaktighet 1 helhetsbedömning 3 % 2.7 Övriga iakttagelser. Kravgrupp 3. Iakttagande av fågeldirektivet168 Iakttagandet av fågeldirektivet kontrolleras på alla gårdar i Mavis tvärvillkorsurval som har områden som ingår i ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram, skyddsområden enligt 168 SRf 7/2015 24 § i naturvårdslagen 1096/1996, fridlysta områden enligt 25 § eller förekomstplatser för fågelarter som särskilt ska skyddas enligt 47 § (kraven 3.1–3.3 och 3.6). Om det finns ett Naturaområde på gårdens marker berörs det av kraven 3.1–3.6. Om det inte finns ovan nämnda områden på gården sätts ett kryss i punkterna Berör ej gården. Natura-gränserna på övervakningskartorna ska kontrolleras innan inspektören beger sig till gården. Skyddsområdena är vanligen utmärkta i terrängen. Alla försummelser av fågeldirektivet anmäls till NTM-centralens ansvarsområde Miljö och naturresurser. 3.1 På jordbruksmarken på en gård som hör till ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram har det inte vidtagits sådana åtgärder som äventyrar syftet med områdets skydd. I Finland finns sex riksomfattande naturskyddsprogram (skyddsprogram för myrar, fågelvatten, åsar, lundar, stränder och gamla skogar). Nya skyddsområden inrättas på basis av naturskyddsprogrammen Om det på gårdens jordbruksmark finns områden som ingår i ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram kontrolleras att åtgärdsbegränsningarna har följts på området och att syftet med områdets skydd inte har äventyrats. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 3.2 Fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde enligt 24 § i naturvårdslagen 1096/1996 eller för ett område enligt 25 § i naturvårdslagen har följts. Om det på gården finns anlagda naturskyddsområden eller tidsbundet fridlysta områden på jordbruksmark kontrolleras att fridlysningsbestämmelserna för områdena har följts och att det skyddade eller fridlysta området inte har försämrats betydligt. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 3.3 Andra förekomstplatser som är viktiga i synnerhet för de fågelarter som ska skyddas har inte försämrats avsevärt. Om det på gården finns sådana förekomstplatser för fågelarter som särskilt ska skyddas enligt 47 § i naturvårdslagen 1096/1996, kontrolleras att områdena inte har försämrats avsevärt. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 3.4 Fågelarter som ligger till grund för valet till nätverket Natura 2000 eller fåglarnas livsmiljöer har inte försämrats avsevärt. Kontrolleras att de fågelarter som ligger till grund för skyddet av Naturaområdet eller fåglarnas livsmiljöer inte har försämrats avsevärt. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 3.5 En anmälan har gjorts till NTM-centralen om åtgärder som avsevärt kan försämra de naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i nätverket Natura 2000. Om det har vidtagits åtgärder på ett Naturaområde som ligger på gårdens jordbruksmark och åtgärderna avsevärt kan försämra områdets naturvärden, kontrolleras att en anmälan om åtgärden har gjorts till NTM-centralen minst 30 dygn innan åtgärden börjar vidtas. Om NTM-centralen har förbjudit att åtgärden vidtas eller begränsat den, kontrolleras att förbudet eller begränsningarna har följts. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 3.6 Övriga iakttagelser Kravgrupp 4. Iakttagande av habitatdirektivet169 Övervakningen riktar sig mot områden som ingår i ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram, områden, naturtyper eller arter i Naturaområden enligt 24 § och 25 § i naturvårdslagen 1096/1996, (bilagorna I och II till habitatdirektivet). Mavi sänder NTMcentralerna uppgifter om gårdarnas förekomster av naturtyper eller arter enligt bilagorna I och II till habitatdirektivet. Natura-gränserna på övervakningskartorna ska kontrolleras innan inspektören beger sig till gården. Alla försummelser av habitatdirektivet anmäls till NTM-centralens ansvarsområde Miljö och naturresurser. 4.1 På gårdens jordbruksmark som hör till ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram har det inte vidtagits sådana åtgärder som äventyrar syftet med skyddet av området. Om det på gårdens jordbruksmark finns Naturaområden som ingår i ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram kontrolleras att åtgärdsbegränsningarna har följts på området och att syftet med områdets skydd inte har äventyrats 169 SRf 7/2015 I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 4.2 Fridlysningsbestämmelserna för ett till nätverket Natura 2000 hörande skyddsområde enligt 24 § i naturvårdslagen 1096/1996 eller för ett område enligt 25 § i naturvårdslagen har följts. Om det på gården finns inrättade naturskyddsområden eller tidsbundet fridlysta Naturaområden på jordbruksmark kontrolleras att fridlysningsbestämmelserna för områdena har följts och att det skyddade eller fridlysta området inte har försämrats betydligt. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 4.3 Naturtyper som ligger till grund för valet till Natura 2000-område (bilaga I till habitatdirektivet) har inte försämrats betydligt. På gården kontrolleras att naturtyper inte har förstörts eller försämrats. Försummelse kan vara t.ex. en naturtyp enligt bilaga I till habitatdirektivet som har röjts till åker. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 4.4 Arter som ligger till grund för valet till Natura 2000-område (bilaga II till habitatdirektivet) har inte försvagats betydligt. På gården kontrolleras att arter enligt bilaga II till habitatdirektivet som ligger till grund för valet av Naturaområdet har inte förstörts eller försvagats. Försummelser kan vara anläggning av gödselstackar på förekomstområden eller förstörande av förekomstplatser eller flyttning av arter till en annan plats. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 4.5 En anmälan har gjorts till NTM-centralen om åtgärder som avsevärt kan försämra de naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i nätverket Natura 2000. Om det har vidtagits åtgärder på ett Naturaområde som ligger på gårdens jordbruksmark och åtgärderna avsevärt kan försämra områdets naturvärden, kontrolleras att en anmälan om åtgärden har gjorts till NTM-centralen minst 30 dygn innan åtgärden börjar vidtas. Om NTM-centralen har förbjudit att åtgärden vidtas eller begränsat den, kontrolleras att förbudet eller begränsningarna har följts. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 4.6 Övriga iakttagelser. Kravgrupp 5. Bevarande av permanent betesmark170 5.1 Om permanent betesmark har ställts om i annan användning har det vid behov ansökts om förhandsgodkännande för omställningen. Före gårdsbesöket kontrolleras om gården har haft permanenta betesmarker år 2014 och om det har skett ändringar i arealerna jämfört med de arealer som uppgetts år 2015. På gården kontrolleras om permanenta betesmarker har ställts om i annan användning och om tillstånd av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har sökts för omställningen. Inget tillstånd behövs om o de permanenta betesmarkerna som anmälts år 2014 har uppgetts som vall år 2015 o jordbrukaren inte ansöker om grundstöd, förgröningsstöd, EU:s stöd till unga jordbrukare, bidrag för jordbruksgrödor eller EU-djurbidrag år 2015 o skiftet med permanent betesmark har omfattats av något av följande avtal om miljöspecialstöd, men skiftet har ställts om i annan användning år 2015: avtal om anläggning och skötsel av skyddszon, när specialstödsavtal, permanent betesmark har anmälts som gröda för skiftena avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark när specialstödavtal, permanent betesmark har anmälts som gröda för skiftena avtal om naturens och landskapets mångfald när permanenta torrhö-, ensilage-, färskfoder- och betesvallar eller naturbete och naturäng eller hagmark eller specialstödsavtal, permanent betesmark har uppgetts som grödor för skiftena avtal om skötsel av vårdbiotop, när naturbete och naturäng eller hagmark öppen eller specialstödsavtal, permanent betesmark har uppgetts som gröda för skiftena avtal om miljöspecialstöd för prioriterade naturbeten (Åland) avtal om miljöspecialstöd för vissa åtgärder på naturbeten (Åland) 170 SRf 25/2015 o den permanenta betesmarken har beskogats på ett sätt som lämpar sig för miljön o den permanenta betesmarken har ställts om i annan användning före 8.1.2015 Som försummelse betraktas att jordbrukaren utan tillstånd har ställt om permanent betesmark i annan användning, till exempel till åker (frånsett de ovan nämnda godtagbara orsakerna till att tillstånd saknas). I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. 5.2 Villkoren för förhandsgodkännande av permanent betesmark har följts. Om jordbrukaren har ansökt om förhandsgodkännande för omställning av permanent betesmark i annan användning, kontrolleras att tillståndsvillkoren har följts. Som försummelse kan anses till exempel det att jordbrukaren inte har ställt om areal till permanent betesmark i överensstämmelse med förhandsgodkännandet. I fall av försummelse är stödavdraget i regel 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas. Tidig varning kan inte användas. ÖVERVAKNINGSKORRIGERINGAR PÅ KARTAN 19 ATT REGISTRERA MÄTNINGAR AV JORDBRUKSSKIFTEN Jordbruksskiftenas gränser och arealer, konstaterad gröda samt grödan för diversifiering av grödor om den är en annan, mätmetoden och det som eventuellt minskar jordbruksskiftets omkrets förs in i Stödtillämpningen. Också icke stödberättigande områden som observerats förs in. Den sammanlagda uppmätta arealen av jordbruksskiftena ska vara lika stor som basskiftets uppmätta areal. 19.1 Måttavvikelser och mätinstrument som används vid övervakningen Jordbruksskiftenas areal ska vid behov bestämmas med hjälp av digitalt kartmaterial eller GPSutrustning i terrängen171. Måttband får användas endast för kontrollmätningar, till exempel för mätning av bredden på ett dike, en skyddsremsa eller en väg. För mätinstrumenten har fastställts olika toleranser, dvs. måttavvikelser, enligt hur exakt instrumentet är. Måttavvikelsen är antingen positiv eller negativ och avsikten med den är att täcka 171 SRf 712/2015 4 § fel som beror såväl på mätinstrumentet som på den som utför mätningen. De tillåtna måttavvikelserna beräknas alltid utifrån den uppmätta arealen med hjälp av omkretsen. Måttavvikelse används alltid när mätningen utförs i terrängen eller elektroniskt på basis av terrängobservationer för att bestämma den godtagbara arealen av ett jordbruksskifte. Måttavvikelsen tillämpas på det anmälda jordbruksskiftet även om det vid övervakningen konstateras att det på skiftet finns ett icke stödberättigande område, en åkerholme, ett dike eller ett jordbruksskifte som inte anmälts. Till följd av måttavvikelsen kan det finnas en skillnad mellan basskiftets areal och summan av de godkända jordbruksskiftena. Måttavvikelsen får inte tillämpas i följande fall: vid administrativ övervakning där mätningen har gjorts med hjälp av kartmaterial utan något besök på platsen. man har varit tvungen att dela ett basskifte under övervakningen. på icke stödberättigade arealer som inte har anmälts och som konstaterats vid övervakningen, t.ex. på områden som tillfälligt inte odlas. Diken, åkerholmar och andra icke stödberättigande områden inom skiftet räknas inte in i måttavvikelsen. Ett dike kan inte tas med i omkretsen ens i det fall att dess ena ände sammanfaller med skiftets yttre gräns. Måttavvikelsen kan vara en avvikelse som baserar sig på en högst 0,75 meter bred zon när mätningen utförs på skärmen med hjälp av det nyaste flygfotot. Måttavvikelsen kan dock högst vara 1,00 ha.172 Måttavvikelsen kan vara en avvikelse som baserar sig på en högst 0,50 meter bred zon när man mäter med GPS-utrustning. Vid GPS-mätningar får måttavvikelsen dock alltid vara högst 1,00 ha. Mätning av skiftet med GPS-utrustning registreras i Stödtillämpningen i punkten Skiftet uppmätt med GPS-utrustning då man gör begäran om korrigering av digitaliseringen. På motsvarande sätt registreras en uppgift om partiell GPS-mätning av ett skifte i Stödtillämpningen i punkten Skiftet uppmätts partiellt med GPS-utrustning då man gör begäran om korrigering av digitaliseringen. I Stödtillämpningen finns fyra olika mätmetoder, som används som följer: 07 = mätning utan toleranser när det konstateras ett icke stödberättigande jordbruksskifte (också ett som tillfälligt inte odlas) som inte har anmälts eller när basskiften har delats upp vid övervakningen. 08 = mätning av hela jordbruksskiftet med GPS-utrustning. Stödtillämpningen räknar ut toleransen för skiftet (0,50 * omkretsen). 09 = elektronisk mätning på skärmen. Stödtillämpningen räknar ut toleransen för skiftet (0,75 * omkretsen). 11 = fjärrkartering, mätning med hjälp av satellit- eller flygfoto. Stödtillämpningen räknar ut toleransen för skiftet (0,75 * omkretsen). 172 SRf 712/2015 5 § Om skiftet har mätts upp delvis med GPS-utrustning och delvis elektroniskt på skärmen, används den mätmetod som använts för mätning av största delen av jordbruksskiftets omkrets173. Mätmetod 11 får år 2015 användas bara av en entreprenör inom fjärrkartering på övervakningskörningarna 6012. Följande GPS-utrustning uppfyller den tillräckliga mätnoggrannhet som krävs vid övervakningen: Topcon GRS-1 Topcon GMS-2 Trimble GeoXT Trimble GeoXH Trimble ProXR Trimble GeoXT6000 Trimble GeoXH6000 Den GPS-utrustning som används vid övervakningen är försedd med antingen korrigering i realtid eller efterkalkylering. De här metoderna används för att precisera koordinatpunkterna som mätts med hjälp av satellit. Korrigeringstjänsten baserar sig på basstationer som finns i olika delar av Finland. Vid realtidskalkylering får man genast tillgång till de slutliga koordinaterna, medan de slutliga koordinaterna inom den metod som baserar sig på efterkalkylering blir tillgängliga på kontoret, när man använder ett särskilt program för efterkalkylering. Efterkalkylering möjliggör ett tillförlitligt resultat av GPS-mätning också på sådana platser i terrängen (t.ex. skogsbryn) där realtidskorrigering inte alltid fungerar. Också korrigeringar som gjorts i realtid kan vid behov korrigeras i efterhand. Det rekommenderas att man som korrigeringstjänst använder VRS-service eller efterkalkylering. 19.2 Fastställande av omkretsen Omkretsen måste fastställas för varje jordbruksskifte för sig. När jordbruksskiftet ritas är den omkrets som Stödtillämpningen ger inte alltid den som kan användas för bestämmande av toleransen. Om det i omkretsen för ett skifte ingår t.ex. en väg, ett dike eller en smal förbuskad remsa får de inte inräknas i omkretsen. I sådana fall ska den del av omkretsen för ett skifte som inte kan räknas in i jordbruksskiftets omkrets bestämmas särskilt och föras in i vederbörande punkt i Stödtillämpningen. Då beaktar Stödtillämpningen automatiskt avdraget när toleransen räknas ut. Av följande exempelbilder framgår hur omkretsen fastställs i olika fall. Omkretsen ska mätas och registreras med minst en meters noggrannhet. 173 SRf 712/2015 5 § Bild 1. Omkretsen mäts enligt skiftets kanter. Bild 2. Ett vägområde och tomtmark kan godkännas ingå i jordbruksskiftets omkrets när det finns en byggnad eller ett tydligt område i slutet av vägen. Bara en vändplats duger inte. För skiftena ovan kan omkretsarna godkännas som sådana. Bild 3. Basskiftet har ett jordbruksskifte och innanför skiftet finns ett dike som ingår i omkretsen. Ett dike, en väg, en häck el.dyl. får inte tas med i omkretsen. Dikets etc. omkrets ska mätas separat i Stödtillämpningen och den minskade längden förs in i vederbörande punkt. B A Bild 4. På samma skifte som på bild 2 finns nu två jordbruksskiften som gränsar till det dike som ingår i basskiftets omkrets. Jordbruksskiftenas omkrets behöver inte ändras. A B Bild 5. Ett basskifte har två jordbruksskiften. Omkretsen för jordbruksskifte A måste korrigeras genom att diket tas bort från den, men omkretsen för jordbruksskifte B behöver inte ändras. Bild 6. På jordbruksskiftets mitt finns en åkerholme eller ett annat jordbruksskifte. Omkretsen för åkerholmen eller jordbruksskiftet innanför det andra jordbruksskiftet beaktas inte i det omgivande jordbruksskiftets omkrets. I detta fall behöver omkretsen inte ändras i tillämpningen. A B Bild 7. Basskiftet har två jordbruksskiften. Gränsen ligger vid skogsholmen. Om jordbruksskiftet gränsar till holmen mäts omkretsen längs holmens yttre kant. Bild 8. Ett spannmålsskifte på kanterna av ett betskifte, men spannmålsskiftet är U-format. Spannmålsskiftet mäts som ett U, dvs. den vita linjen tas med i spannmålsskiftets omkrets. Bild 9. De buskbevuxna tegdikena i anslutning till kantlinjen elimineras ur omkretsen. I bilden har den rätta omkretsen angetts med en kraftig linje. Den minskade längden förs in i Stödtillämpningen i vederbörande punkt. 20 BASSKIFTESKORRIGERINGAR Basskifteskorrigeringarna i fråga om övervakningskörningarna 5164-5167 samt korrigeringar som eventuellt inte blivit skickade för korrigeringsdigitalisering i slutet av 2014 ska registreras senast 15.6.2015. Övervakningskorrigeringarna från sommaren 2015 ska färdigställas så att entreprenören senast 15.10.2015 har 40 % av övervakningsmaterialet att digitalisera. Av övervakningskorrigeringarna ska 90 % vara låsta senast 10.12.2015. För de sista 10 % av korrigeringarna finns det tid för registrering fram till 29.12.2015. Basskifteskorrigeringarna utförs via Stödtillämpningen. Korrigeringarna av digitaliseringsfel överförs elektroniskt till entreprenören med funktionen basskifteskorrigering i Stödtillämpningen. Begäran om korrigering behöver inte skickas separat, utan de sänds automatiskt i det skede att statusen för begäran om korrigering har ändrats till Klar för digitalisering i Stödtillämpningen. Om hela basskiftet har mätts med GPS-utrustning väljs punkten Skiftet uppmätts med GPSutrustning i Stödtillämpningen när man gör begäran om korrigering av digitaliseringen. Om skiftet har mätts med GPS något tidigare år, men inte i år, kan skiftet inte noteras som uppmätt med GPS vid övervakningen i år. Om ett basskifte har mätts upp delvis med GPS (till exempel en skifteskant eller åkerholme som skuggas av skog) väljs punkten Skiftet uppmätts delvis med GPS-utrustning i Stödtillämpningen när man gör begäran om korrigering av digitaliseringen. 20.1 Att uppmärksamma vid begäran om korrigering Alltid innan begäran om korrigering görs måste man kontrollera eventuella felkoder för basskiftet. I ett uppdateringsområde anger skiftets felkoder följande: F001 = digitaliseringen av skiftet är godkänd F002 = skiftets avgränsning har korrigerats vid digitaliseringen F008 = skiftet kommer att korrigeringsdigitaliseras F013 = skiftets avgränsning har korrigerats vid uppdateringsdigitaliseringen (vid digitaliseringen av jordbrukarkorrigeringar). Skiftets uppdateringsår (2015 eller 2016) har antecknats i övervakningskartans skiftesuppgifter. Begäran om korrigering av uppdateringsområdets skiften ska alltid göras på ett nytt flygfotografi. Också digitaliseringen av grannskiftena bör kontrolleras på det nya flygfotot, så att korrigeringen kan riktas in bättre. Skiftet kan bli föremål för ny övervakning följande vår om gränserna inte passar in i det nya flygfotot efter korrigeringen. De följande anvisningarna gäller de vanligaste korrigeringarna för ett basskifte som övervakas. I övriga fall kan man tillämpa dessa anvisningar till den del det är möjligt och skriva ytterligare förklaringar till digitaliseraren i punkten för kommentarer i Stödtillämpningens avsnitt Basskifte. Ytterligare förklaringar bör skrivas alltid när man vill förtydliga begäran om korrigering. Framför allt när korrigeringen står klart i strid med flygfotot bör en förtydligande kommentar skrivas ner. På så sätt kan man undvika att korrigeringar returneras i onödan. Exempel på situationer då ytterligare uppgifter behövs: På flygfotot syns på skiftet en byggnad som man vill ta bort, skriv ”Byggnaden är borttagen”. I terrängen konstateras att skiftet är stödberättigande åker fastän det finns skog på flygfotot, som ytterligare information i begäran om korrigering skrivs ”Skiftet har röjts till åker”. Om man vill ändra gränstypen utfallsdike ska som ytterligare information ges ett förtydligande av gränstypens begynnelse- och slutpunkt samt kantgränsen som bör ändras. Till exempel på åkerns östra kant löper ett utfallsdike längs en del av åkern och där vill man lägga till gränstypen. Som Tilläggsuppgift skrivs ”Gränstypen Utfallsdike läggs till på en 100 meters sträcka på skiftets östra kant, med början från skiftets sydöstra hörn”. GPS-mätning lyckas inte för flygfotot (är till exempel delvis ovanpå en väg). Som tilläggsuppgift kan man skriva ”Får flyttas bort från vägen, stämmer på annat håll”. I dessa fall kan digitaliseraren överföra korrigeringen ”som hel”, om det går för sig. Om korrigeringen på grund av överföringen kommer att överlappa grannskiftena måste den återställas. Ändring av basskiftets gränstyp Om en ändring av gränstypen utfallsdike måste göras för ett basskifte sätts ett meddelande till digitaliseraren om saken i meddelandefältet. I meddelandet skrivs på vilken av skiftets gränslinjer och på hur lång sträcka utfallsdikesstrecket måste läggas till eller tas bort. Också streckets begynnelse- och slutpunkter ska anges. En väg på vilken det finns en digitaliserad basskiftesgräns. Vägens gränslinje korrigeras på bägge sidorna av vägen. Korrigera basskiftets gräns på rätt ställe med korrigeringsverktyget för basskiften. Korrigeringar av intilliggande skiften Preciserande uppgifter om korrigering av intilliggande skiften lagras i Stödtillämpningen, i punkten uppgifter om begäran om korrigering. Om varje kant av det intilliggande skiftet korrigeras väljer man typen Granne till övervakningsskiftet, korrigerat i sin helhet. Om bara skiftenas gemensamma gräns korrigeras väljer man typen Granne till övervakningsskiftet, korrigerat delvis. Vid uppdateringen kan man då korrigera skiftets övriga gränser, men man rör inte den redan övervakade gränsen. Om ändringen av det intilliggande skiftet överstiger mätinstrumentets tolerans ska det intilliggande skiftets gård registreras på övervakningskörning 6016 och skiftet i fråga övervakas. I så fall måste NTM-centralen informera det intilliggande skiftets jordbrukare om saken. Nedanstående lista sammanfattar de viktigaste principerna för elektroniska korrigeringar. Kom ihåg: Areal. Arealen av den basskifteskorrigering som gjorts med Stödtillämpningen är den slutliga digitaliserade arealen! Omkrets. Den omkrets som Stödtillämpningen räknar ut är nödvändigtvis inte rätt. Avlägsna diken m.fl. områden som på ett ”konstlat” sätt ökar mättoleransen för jordbruksskiftet ur jordbruksskiftens omkrets. Avgränsningen av skiften som omfattas av miljöspecialstöd. Var extra noggrann vid avgränsningen av dessa skiften, eftersom de digitaliseras att motsvara den angivna arealen. Fundera alltid på om avgränsningen behöver korrigeras eller om det är fråga om avtalsbrott. Korrigeringar som utförs på skiften som inte omfattas av övervakningen. Dessa skiften är likvärdiga med övervakningskorrigeringarna. Kommentar-fältet. Använd fältet enligt behov! Skriv klara och entydiga kommentarer. Kom ihåg att klar och entydig inte nödvändigtvis betyder kort. Det är inte nödvändigt att skriva till exempel texten ”gränskorrigering” i fältet, för det är ingen information som behövs. Däremot är det nödvändigt att till exempel skriva en kommentar, om det med avsikt har lämnats en liten springa mellan skiftena. Kom ihåg att digitaliseraren litar på att inspektören i samband med övervakningen har beaktat och tagit ställning till alla dessa detaljer. Detta oberoende om skiftet har övervakats i fält eller på kontoret. Digitaliseraren vet inte hur övervakningen har utförts. 21 SKIFTESREGISTERÖVERVAKNING Korsgranskningarna i skiftesregistret körs i slutet av augusti efter det att jordbrukarnas ändringskartor har digitaliserats. Dessutom körs en korsgranskning av de arealer som förändrats vid uppdateringen våren 2015 när uppdateringen är klar. Mavi ger anvisningar om utförandet av korsgranskningsövervakningar senare i höst. År 2015 utförs följande korsgranskningar i skiftesregistret: 1) Korsgranskning av arealerna. I korsgranskningen jämförs summan av de jordbruksskiften som jordbrukaren har uppgett med den senaste digitaliserade arealen. 2) Korsgranskning av skiften som inte är digitaliserade. 3) Korsgranskning av överlappande skiften. 4) Oklara F010- och B009-skiften. F010 = skiftet ser på basis av flygfotot ut att vara något annat än åker. F010-skiftena märks ut i samband med uppdatering och vid digitalisering av jordbrukarkartor när jordbrukaren korrigerar ett skifte, men skiftet inte till övriga delar motsvarar flygfotot. Också övervakade skiften ges beteckningen F010, om övervakningskorrigeringen inte motsvarar det nya flygfotot. B009 = Skiftets markanvändningsslag är åker i centralregistret, men inte på den ortokarta som utgör bakgrundsfoto för digitaliseringen. Korsgranskningskörningar i åkerskiftesregistret: Körningsnummer Namn ÅKERSKIFTE KG (ÖVERLAPPNINGAR) 2015 ÅKERSKIFTE KG (F010/B009) 2015 ÅKERSKIFTE KG (INGEN DIGIT AREAL) 2015 ÅKERSKIFTE KG (AREAL) 2015 ÅKERSKIFTE KG (INGEN DIGIT AREAL) 2015 ÅKERSKIFTE KG (UPPDAT. AREALSKILLNAD)) 2015 ÅKERSKIFTE KG (ÖVERLAPPNINGAR)) 2015 ÅKERSKIFTE KG (F010/B009) 2015 Körningstidtabell augusti augusti augusti augusti mars 2016 mars 2016 mars 2016 mars 2016 ÖVERVAKNINGSRESULTAT OCH PÅFÖLJDER 22 PÅFÖLJDER AV TVÄRVILLKOR 22.1 Bedömning av försummelser Försummelserna bedöms i enlighet med situationen på blanketten för bedömning av tvärvillkor eller på blanketten för bedömning av en ringa försummelse enligt systemet för tidig varning. För var och en observerad försummelse föreslår inspektören en påföljdsprocent som i regel är 3 %174, men försummelsen kan minskas till 1 % eller höjas till 5 %. Om inspektören bedömer försummelsen som en ringa försummelse enligt systemet för tidig varning, skickas ett meddelande om det till jordbrukaren. För korrigering av försummelsen ges en tidsfrist som i regel är tre månader. Maximalt kan tid för korrigering ges fram till 30.6 följande år. Om det vid en senare utförd övervakning under de 3 följande kalenderåren upptäcks att jordbrukaren inte har korrigerat den ringa försummelsen, får jordbrukaren en minst 1 % påföljd för det ursprungliga observationsåret och en påföljd på grund av upprepad försummelse för året då den förnyade kontrollen gjordes. En ringa försummelse som avhjälpts under kontrollen antecknas i protokollet vara i ordning. 174 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 39 Koordinatorn för tvärvillkor fastställer den slutliga påföljdsprocenten när alla övervakningar av tvärvillkor för övervakningsåret är utförda. Antalet försummelser, om försummelser har observerats på flera villkorsområden samt om försummelserna varit upprepade och/eller uppsåtliga inverkar på den slutliga påföljden. Om det vid kontrollen observeras flera försummelser av samma villkorsområde, men inte enda av dem är upprepad, betraktas försummelserna som en enda försummelse. Påföljden för villkorsområdet blir då den högsta påföljdsprocent som föreslagits för en enskild försummelse. Om det observeras försummelser av olika villkorsområden fastställs en påföljdsprocent separat för vart och ett villkorsområde. Påföljderna för de olika villkorsområdena räknas samman. Om det inte är frågan om en upprepad eller uppsåtlig försummelse kan påföljden dock vara högst 5 %. Om en försummelse av samma författning eller krav som åren 2013 och 2014 observeras på gården är det frågan om en upprepad försummelse. Den påföljdsprocent som givits gången innan multipliceras då med tre. När en försummelse upprepas för första gången bedömer inspektören om situationen har förvärrats eller förbättrats och slår utifrån det fast en påföljdsprocent som multipliceras med tre. Om en bedömning inte kan utföras på grund av att beskrivningen är bristfällig multipliceras den påföljd som gavs gången innan med tre. Om en redan upprepad försummelse observeras på nytt senare multipliceras påföljdsprocenten för den föregående försummelsen med tre. Avdraget kan dock vara maximalt 15 %. När 15 % -avdraget uppnås skickar koordinatorn för tvärvillkor ett anmärkningsbrev till jordbrukaren. Om jordbrukaren efter att ha fått anmärkningsbrevet bryter mot samma bestämmelse eller krav betraktas försummelsen som uppsåtlig. Då kan påföljden av försummelsen vara 15 – 100 %. Om en upprepad försummelse observeras tillsammans med någon annan försummelse eller med någon annan upprepad försummelse räknas påföljdsprocenterna ihop. Avdraget kan dock vara högst 15 %. En försummelse kan anses vara uppsåtlig, när stödtagaren bryter mot bestämmelserna om tvärvillkor så att avsikten är att överträda tvärvillkorsbestämmelserna antingen genom aktiv handling eller medveten underlåtenhet. Vid bedömningen av försummelsens uppsåtlighet (http://curia.europa.eu/juris/celex.jsf?celex) beaktas. ska EU-domstolens fall C-396/12 Enligt EU-domstolen ska begreppet uppsåtlig överträdelse tolkas så att uppsåtlighet förutsätter att stödtagaren bryter mot bestämmelserna om tvärvillkor antingen så att avsikten är att överträda dessa bestämmelser eller så att han eller hon inte har detta som mål, men godtar möjligheten att dylik överträdelse kan ske. Påföljden av en uppsåtlig överträdelse påverkas av om överträdelsen är upprepad samt överträdelsens omfattning, allvar och varaktighet. I fråga om uppsåtliga försummelser upprättas alltid till stöd för observationsprotokollet en separat promemoria där försummelsen beskrivs i detalj. I bilagan till anvisningarna om ifyllande och registrering av observationsprotokollet för tvärvillkor och blanketten för bedömning av försummelser ingår exempel på hur påföljdsprocenten räknas ut. På framsidan till blanketten för bedömning av försummelser skriver inspektören den påföljdsprocent för tvärvillkor som orsakats av den aktuella övervakningen. Den slutliga påföljdsprocenten kan ändå vara en annan än den som föreslagits på bedömningsblanketten, om det under övervakningsåret upptäcks andra överträdelser av tvärvillkor på gården eller om koordinatorn ändrar den påföljdsprocent som inspektören föreslagit. Vid bedömning av en försummelse ska man beakta jordbrukarens eventuella force majeure eller exceptionella omständigheter. Inget avdrag görs i fråga om tvärvillkoren, om överträdelsen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter175. Jordbrukaren ska skriftligen underrätta den behöriga myndigheten (t.ex. samarbetsområdets landsbygdsnäringsmyndighet) om force majeure och exceptionella omständigheter inom 15 arbetsdagar från det att han eller hon har upptäckt situationen eller kunnat göra anmälan. 22.2 Hörande av jordbrukaren i fall av försummelse Jordbrukaren ska höras med anledning av de upptäckta försummelserna och föreslagna påföljdsprocenterna om det i samband med gårdsbesöket upptäcks att tvärvillkor har försummats. NTM-centralens koordinator hör dessutom jordbrukaren i de fall där koordinatorn ämnar höja den föreslagna påföljdsprocenten. Landsbygdsverket har sammanställt brev om hörande som gäller urvalskontroll, utvidgad övervakning, administrativ kontroll och ID-övervakning. Breven om hörande och bilagan till brevet om hörande kan skrivas ut från Aitta. Brevet om hörande och bilagan till det skickas till gården samtidigt som observationsprotokollet och blanketten för bedömning av försummelser skickas till jordbrukaren. Om brevet om hörande har skickats per post anses mottagaren har fått del av saken den sjunde dagen efter det att brevet skickades. För hörandet reserveras minst 2 veckor. Genmälet till brevet om hörande riktas till inspektören. Jordbrukarens underlåtelse att lämna ett genmäle är inget hinder för behandlingen av ärendet. Brevet om hörande kompletteras med - jordbrukarens namn och adress samt datum för brevet det datum då genmälet senast ska skickas in adressen till den NTM-central dit genmälet skickas kontaktuppgifterna till den som lämnat tilläggsuppgifterna, i praktiken den som utfört kontrollen i samband med utvidgade övervakningar antecknas vilken tidigare kontroll som ligger till grund för utvidgningen och i samband med administrativ kontroll antecknas vem som utfört kontrollen och när. Vid fall av försummelse kan övervakningen registreras som slutförd i tillämpningen först när ett eventuellt genmäle till brevet om hörande har anlänt. 22.3 Slutligt protokoll De påföljder som orsakas gården till följd av försummelser som konstaterats vid övervakningen framgår först efter det att alla övervakningar av tvärvillkor har slutförts. Den påföljdsprocentsats som koordinatorn fastställt meddelas gården i det slutliga protokollet i slutet av 2015 eller senast i början av 2016. 175 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 9 NTM-centralens koordinator sammanställer alla resultat från de övervakningar av tvärvillkor som utförts på gården, fastställer påföljdsprocenten och skriver ut det slutliga protokollet åt gården. Närmare anvisningar om hur det slutliga protokollet upprättas ges i anvisningarna till koordinatorn i slutet av 2015. 23 PÅFÖLJDER AV AREALFEL 176 Påföljderna av arealfel gäller inte förgröningsstödet. De påföljder med anledning av arealfel som beskrivs i detta kapitel gäller inte förgröningsstödet, utan påföljderna för förgröningsstödet beskrivs i kapitel 20. De vid övervakningen godkända jordbruksskiftesarealerna adderas växtartsgruppsvis eller stödtypsvis. Närmare information om växtartsgrupperna ges i avsnitt 25.1. Skillnaden mellan den anmälda och den godkända arealen jämförs med den godkända arealen. Om den areal som godkänts vid övervakningen är större än den areal som jordbrukaren uppgett, utbetalas stödet enligt den areal jordbrukaren uppgett. Om växtartsgruppen innehåller växter på olika stödnivåer, görs avgränsningen på den ansökta stödsumman177. Om de anmälda stödrättigheterna och den anmälda arealen avviker sinsemellan beräknas arealskillnaden enligt det lägre antalet. Inom grundstödet riktar sig en sanktion med anledning av arealfel mot det stöd som ska betalas. För grundstödets del räknas påföljderna på gårdsnivå samman i fråga om olika stödregioner. Stödrättigheterna i olika stödregioner begränsar utbetalningen, och arealkompensation används inte mellan regionerna. I tabellen nedan anges hur arealpåföljderna fastställs inom olika växtartsgrupper eller stödtyper. Som ansökt areal inom grundstödet används antingen antalet stödrättigheter eller den anmälda arealen i enlighet med vilken av dem som är lägre. Stödet beskärs inte alls om skillnaden är högst 0,10 ha178. Tabell 32: Stödsystem Grundstöd Konstaterat över det anmälda fastställs till det ansökta skillnad ≤ 3 % eller ≤ 2 ha Beskärning av stödet Stöd till unga jordbrukare (EU)* fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Bidrag för jordbruksgrödor fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Kompensationsersättning fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Förhöjning av komp.ersättningen fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Miljöersättning fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Ekologisk produktion fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Nordligt hektarstöd fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Allmänt hektarstöd fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Stöd till unga jordbrukare fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Nationellt stöd för sockerbeta fastställs till det ansökta Beskärning av stödet Stödsystem 3 % eller 2 ha < skillnad ≤ 20 % Grundstöd Det godkända - 2 * skillnaden 20 % < skillnad ≤ 50 % Stöd betalas inte 176 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 19, Lag1559/2001 18 § Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 17 178 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 18, SRf 444/2015 18 § 177 skillnad > 50 % Stöd betalas inte Stöd till unga jordbrukare (EU)* Det godkända - 2 * skillnaden Stöd betalas inte Stöd betalas inte Bidrag för jordbruksgrödor Det godkända - 2 * skillnaden Stöd betalas inte Stöd betalas inte Kompensationsersättning Det godkända - 2 * skillnaden Stöd betalas inte Stöd betalas inte Förhöjning av komp.ersättningen Det godkända - 2 * skillnaden Stöd betalas inte Stöd betalas inte Miljöersättning Det godkända - 2 * skillnaden Stöd betalas inte Stöd betalas inte Ekologisk produktion Det godkända - 2 * skillnaden Stöd betalas inte Stöd betalas inte Det godkända – skillnaden Det godkända skillnaden Det godkända skillnaden Det godkända skillnaden Det godkända skillnaden Nordligt hektarstöd Det godkända – skillnaden Allmänt hektarstöd Det godkända – skillnaden Stöd till unga jordbrukare Det godkända – skillnaden Nationellt stöd för sockerbeta - 2 * Stöd betalas inte - 2 * Stöd betalas inte - 2 * Stöd betalas inte - 2 * Stöd betalas inte * EU-stödet till unga jordbrukare blir föremål för arealpåföljd endast om gårdens godkända areal är mindre än 90 ha efter det att grundstödets övervakningsresultat har räknats ut. Vid uträknandet av sanktioner begränsas den ansökta arealen till högst 90 hektar. Stöd som helt eller delvis finansieras av EU Om skillnaden mellan den areal som anmälts växtartsgruppsvis eller stödtypsvis och den areal som godkänts vid övervakningen utgör högst 3 % av den godkända arealen, men dock högst 2 ha, betalas stödet enligt den vid övervakningen godkända arealen. Om skillnaden mellan den areal som anmälts växtartsgruppsvis och den areal som godkänts är mer än 3 % av den godkända arealen eller mer än 2 ha, men högst 20 %, dras den dubbla konstaterade överskridningen av från det stöd som betalas för den godkända arealen, dvs. det föranleder sanktion. Om arealskillnaden är större än 20 % betalas det av EU helt eller delvis finansierade stödet inte för växtartsgruppen i fråga. Dessutom, om arealfelen överstiger 50 % i fråga om stöd som helt eller delvis finansieras av EU påförs jordbrukaren en ytterligare påföljd. Den är lika stor som det stödbelopp som motsvarar den konstaterade arealskillnaden. Denna ytterligare påföljd dras av från de EU-direktstöd och delfinansierade stöd som kommer till betalning under de 3 påföljande åren. Exempel 19: En jordbrukare har ansökt om grundstöd för 100 hektar och vid övervakningen godkänns bara 40 hektar. Jordbrukaren går miste om hela grundstödet för året i fråga. Dessutom återkrävs grundstödet för 60 hektar av honom från de EU-direktstöd och delfinansierade stöd som kommer till betalning under de tre följande åren. Nationella stöd Om, vid övervakning av de nationella stöden enligt stödtyp, skillnaden mellan den anmälda och den godkända arealen i förhållande till den godkända arealen är högst 3 %, men inte mer än 2 ha, betalas stödet på basis av den vid övervakningen godkända arealen.179 Om, vid övervakning av de nationella stöden enligt stödtyp, skillnaden mellan den anmälda och den godkända arealen i förhållande till den godkända arealen inom en växtartsgrupp är större än 3 % eller 179 SRf 444/2015 18 § över 2 ha men högst 20 %, leder det till att den konstaterade överskridningen dras av från den godkända arealen. Om arealfelet i fråga om någon stödtyp inom de nationella stöden är större än 20 %, men högst 50 % av den godkända arealen, dras den dubbla arealskillnaden av från den godkända arealen Om arealfelet är större än 50 % betalas inget nationellt stöd. Övervakningsresultat Stödtillämpningen räknar ut övervakningsresultatet automatiskt, och därför behöver det inte sparas separat. Övervakningsresultatet för specialstödsavtal från tidigare programperioder måste sparas i gamla Stödtillämpningen på samma sätt som förr. Anvisningar om registrering av övervakningsresultatet finns i övervakningsanvisningarna för 2014, sida 152. 24 PÅFÖLJDER AV FÖRGRÖNINGEN Minskningarna av förgröningsstödet riktar sig bara mot förgröningsstödet åren 2015 och 2016. Kalkyleringen minskar förgröningsstödet om kraven inte uppfylls. Vid övervakningen behöver påföljderna inte räknas ut. Inom förgröningsstöd bildas växtslagsgrupperna på följande sätt180: a) b) c) d) Diversifieringsgrödor Natura-gräsmarker Permanent gräsmark som inte är Natura-gräsmark Ekologisk fokusareal Administrativa påföljder börjar tillämpas från och med 2017 och då kan jordbrukaren förutom att gå miste om förgröningsstödet också påföras påföljder för andra direktstöd. På Landsbygdsverkets webbplats finns en räknare med vilken man kan räkna ut gårdens belopp av förgröningsstöd och hur försummelserna påverkar stödet. Det finns separata räknare för AB-regionen och C-regionen (www.mavi.fi). Diversifiering av grödor När påföljden räknas ut beaktas gårdens åkerareal och därför tas arealen med permanenta grödor eller permanenta gräsmarker inte med när man räknar ut påföljderna av försummelser av diversifiering av grödor. Inte heller ekologiska arealer beaktas vid uträkningen av påföljder, om gården använder sig av ekoundantaget. Växtkoderna 9101 (20-årigt specialstödsavtal, åker) och 9620 (areal som tillfälligt inte odlas) räknas in i gårdens åkerareal, fastän de inte räknas som diversifieringsgrödor. Om kravet inte iakttas, avdras från den areal som ligger till grund för beräkningen av förgröningsstödet den areal där villkoret inte iakttagits. Förgröningsstödet minskas om a) huvudgrödan utgör mer än 75 % av åkerarealen (AB- och C-regionen) eller de två huvudgrödorna mer än 95 % av åkerarealen (AB-regionen) 180 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 22 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑡𝑖𝑔𝑒𝑟 𝑚𝑎𝑥𝑖𝑚𝑖𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎) × 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 𝑓ö𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑔𝑟ö𝑑𝑜𝑟 (ℎ𝑎) 50 % 𝑎𝑣 å𝑘𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎) b) huvudgrödan utgör mer än 75 % av åkerarealen och de två huvudgrödorna mer än 95 % av åkerarealen (AB-regionen) 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑡𝑖𝑔𝑒𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 75 % (ℎ𝑎) 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 ö𝑣𝑒𝑟𝑠𝑡𝑖𝑔𝑒𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 95 % (ℎ𝑎) {(𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 𝑓ö𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑔𝑟ö𝑑𝑜𝑟 (25 %) (ℎ𝑎)) + (𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 𝑓ö𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑔𝑟ö𝑑𝑜𝑟 (5%) (ℎ𝑎))} × 50 % 𝑎𝑣 å𝑘𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎) Permanenta gräsmarker Gårdens förgröningsstöd minskas, om gården har plöjt in permanenta gräsmarker på ett Naturaområde eller tagit dem i annat bruk (AB- och C-regionen). Vid kalkyleringen beaktas gårdens jordbruksmark (åkerareal, permanenta grödor och permanenta gräsmarker). Minskning av förgröningsstödet 𝑗𝑜𝑟𝑑𝑏𝑟𝑢𝑘𝑠𝑚𝑎𝑟𝑘𝑒𝑛𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 (ℎ𝑎)– 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 𝑝𝑒𝑟𝑚𝑎𝑛𝑒𝑛𝑡 𝑔𝑟ä𝑠𝑚𝑎𝑟𝑘 𝑑ä𝑟 𝑘𝑟𝑎𝑣𝑒𝑛 𝑖𝑛𝑡𝑒 ℎ𝑎𝑟 𝑓ö𝑙𝑗𝑡𝑠 (ℎ𝑎) Ekologisk fokusareal (Nyland, Egentliga Finland och Åland) Om gården inte har uppgett tillräckligt med ekologisk fokusareal, eller om den anmälda arealen inte uppfyller kraven för ekologisk fokusareal, minskas gårdens förgröningsstöd. Vid kalkyleringen beaktas gårdens åkerareal. Minskning av förgröningsstödet 𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑠𝑎𝑘𝑛𝑎𝑠 𝑓𝑟å𝑛 𝑑𝑒𝑛 𝑒𝑘𝑜𝑙𝑜𝑔𝑖𝑠𝑘𝑎 𝑓𝑜𝑘𝑢𝑠𝑎𝑟𝑒𝑎 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 (ℎ𝑎) × 𝑒𝑘𝑜𝑙𝑜𝑔𝑖𝑠𝑘 𝑓𝑜𝑘𝑢𝑠𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑟ä𝑣𝑠 (ℎ𝑎) 50 % 𝑎𝑣 å𝑘𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒𝑎𝑙𝑒𝑛 (ℎ𝑎) 25 PÅFÖLJDER FÖR MILJÖERSÄTTNINGEN 25.1 Påföljder av basnivån I åtgärdernas basnivåer ingår både krav som gäller hela gården och skiftesspecifika krav. Basnivåns krav för hela gården har sammanställts i tabell 33. I tabellen anges också den påföljd som en överträdelse av basnivåns krav orsakar.181 Påföljden hänför sig till den åtgärd som nämns efter kravet. Man måste beakta att minimikraven också ingår i basnivån. En gårdsspecifik påföljd av basnivån kan ändras i de gårdsspecifika observationerna om det finns goda motiveringar till ändringen. Motiveringarna ska noteras i Stödtillämpningen. Tabell 33. Påföljderna av basnivåns gårdsspecifika krav. Bansivåns krav Påföljds-% Den person som sprider växtskyddsmedel har examen eller utbildning 20 (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter) En begagnad spruta är testad och en ny spruta uppfyller villkoren 20 (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter) 181 SRf 712/2015 20 § Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på 20 gården (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter) Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på 20 gården (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter) Det finns en gällande stallgödselanalys av alla stallgödselslag som 10 uppkommer i mängder över 25 m3 om året (BAN) De skiftesvisa kraven för basnivån kontrolleras och lagras i Stödtillämpningen per skifte. I Stödtillämpningen lagras en brist för det villkor som inte har följts på skiftet. På basis av utförda observationer räknar Stödtillämpningen ut på hur stor areal ett bestämt villkor inte har följts och på hur stor areal villkoret borde ha följts. Utifrån det kan man räkna ut den procentandel med vilken ersättningen för BAN eller den skiftesspecifika åtgärden minskas i enlighet med tabell 34.182 Denna tabell tillämpas också på påföljderna av miljöavtalens krav för basnivån. Tabell 34. Påföljdsprocenter för skiftesspecifika krav för basnivån. %-andel av arealen < 20 20–50 50–80 > 80 Påföljdsprocent för basnivån 10 30 60 100 Inom BAN, miljövårdsvallar och åkernaturens mångfald är kraven enligt basnivån en minst 1 meter bred ren invid utfallsdiken och vattendrag. Till skillnad från tabell 34 påförs gården om en ren saknas en påföljdsprocent som är högst 10 procent, även om alla gårdens skiften skulle sakna denna ren. För brister som gäller renar ges alltså en påföljd mellan 1-10 procent, och som inspektören själv ska fastställa från fall till fall. Påföljden för basnivån hänförs till den åtgärd för vilken en överträdelse av basnivåns krav har konstaterats. Om åtgärden har flera växtartsgrupper hänförs påföljden av basnivån i samma omfattning till dem alla. Påföljdsprocenterna för basnivån och BAN räknas samman, om överträdelser konstateras i villkoren för vardera. Basnivåns påföljdsprocenter kan ändras i de gårdsspecifika observationerna. Påföljdsprocenten enligt basnivån måste bedömas i synnerhet om det på samma skiften konstateras brister i flera krav för basnivån. Då måste påföljdsprocenten höjas och vid behov ska hela ersättningen avslås. Kalkyleringen beaktar vid uträkningen av påföljden endast en försummelser av basnivåns krav per skifte. Kraven för basnivån är oftast tvärvillkorskrav och överträdelse orsakar därför nästan alltid också en tvärvillkorspåföljd. Exempel 20 På gården konstateras överträdelser av basnivåns villkor i enlighet med tabell 35. Alla villkor konstateras i basnivån för BAN. 182 SRf 712/2015 23 § Tabell 35. Konstaterade överträdelser av basnivån. Skiftets namn Areal (ha) A B C D X Y Z 0,40 1,50 5,50 0,45 2,50 10,40 4,00 Ersättning sberättiga nde x x x x x x Överträdelse i fråga om basnivån ja ja nej nej nej ja nej Hela gårdens areal är 24,75 hektar. I basnivån finns brister på 12,3 hektar vilket är 49,7 % av gårdens areal. Påföljden är 25 % för ersättningen för BAN. 25.2 Påföljder av balanserad användning av näringsämnen När påföljden med anledning av BAN slås fast ska man bedöma överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet, upprepning och retroaktivitet.183 Överträdelsens allvar beror framför allt på hur betydelsefulla följderna av överträdelsen är med beaktande av de mål som de försummade förbindelserna eller förpliktelserna avsåg att uppnå. Allvaret har beaktats i det att följderna av BAN i fråga om odlingsplan, markkartering, skiftesvisa anteckningar och skyddsremsor bygger på kravens betydelse när det gäller att uppnå målen för miljöersättningen. En kostnadsbaserad fördelning används inte, eftersom betoningen där skulle gälla annat än uppnåendet av målen. Ersättningen för miljöersättningens BAN har i tabell 36 delats in i olika delar på basis av kravets betydelse. Den återstående 10 % fördelas mellan kvalitetstestet för åkerjord och utbildningsdagen. Tabell 36. Ersättningen för BAN indelad i %-andelar på basis av kravets betydelse. Krav Bedömning av kravets betydelse (%-andel) Odlingsplan 20 Skiftesvisa anteckningar 25 Markkartering 25 Skyddsremsa 20 När påföljden av kraven i tabellen räknas ut minskas bara kravets procentandel från ersättningen för BAN, dvs. påföljden riktas inte direkt mot hela ersättningen för BAN. Till exempel, om alla markkarteringar saknas på gården är minskningen maximalt 25 % av ersättningen för BAN. 183 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 35 Överträdelsens omfattning beror i synnerhet på hur överträdelsen inverkar på hela åtgärden. Åtgärden avser den miljöersättningshelhet som jordbrukaren har ansökt om. Ställning till omfattningen tas genom att man för något bestämt krav räknar ut den areal där villkoret inte har följts eller för skyddsremsans del längden. På så sätt kan man räkna ut den relativa procentandelen för minskning av BAN:s procentandel. På ju större areal eller längd villkoret inte har följts, desto större är minskningen. Varaktigheten beror framför allt på längden på den tidsperiod under vilken försummelsens verkningar fortgår, eller på möjligheterna att få dessa verkningar att upphöra med rimliga medel. Varaktigheten beaktas så att inspektören vid behov själv kan höja eller sänka påföljdsprocenten i de Gårdsspecifika observationerna. Upprepningen beror på om det vid övervakning under de fyra föregående åren har konstaterats överträdelser i fråga om samma stödtagare och samma åtgärd eller åtgärdstyp. Upprepningen bedöms för brister som gäller markkarteringar, odlingsplaner, skiftesvisa anteckningar och skyddsremsor år 2015. En eventuell upprepning ska utredas genom att kontrollera gårdens tidigare övervakningar och om det har getts påföljder med anledning av samma sak vid tidigare övervakningar. En anmärkning som getts för samma krav vid en tidigare övervakning förorsakar upprepning för år 2015. Om överträdelsen är upprepad fördubblas påföljden för 2015. Den påföljdsprocent som räknats ut på basis av arealen eller skyddsremsans längd och kravets relativa andel multipliceras alltså med två. Ambitionen är att implementera upprepningen i Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer, men vid behov ska inspektören själv beakta upprepningen genom att multiplicera påföljdsprocenten med två i de gårdsspecifika observationerna. Det finns ingen retroaktiv påföljd inom miljöersättningen år 2015, eftersom de retroaktiva påföljderna alltid utsträcks till förbindelseperiodens början. För alla som ansöker om miljöersättning börjar den nya förbindelsen år 2015. Ersättningen förvägras eller återtas i sin helhet om det enligt en allmän bedömning som grundar sig på omfattning, allvar och varaktighet är frågan om en allvarlig överträdelse. Dessutom utesluts stödtagaren från stöd som betalas för samma åtgärd eller åtgärdstyp det kalenderår då observationen gjordes och de följande kalenderåren. Det är frågan om en allvarlig försummelse bl.a. om jordbrukaren medvetet har underlåtit att följa stödvillkoren och överträdelsen har utbredda skadliga verkningar. Vid bedömningen av en allvarlig överträdelse måste man beakta målen för en viss åtgärd i förhållande till den konstaterade överträdelsen. NTM-centralen ska kunna bevisa att jordbrukaren medvetet har underlåtit att följa stödvillkoren. Som bevis räcker det till exempel att jordbrukaren under föregående övervakningar redan har en konstaterad överträdelse av den aktuella omständigheten och att jordbrukaren inte har ändrat sitt agerande och överträdelsen har orsakat eller håller på att orsaka klara miljöolägenheter. Närmare information om påföljderna av BAN:s olika krav ges nedan. Odlingsplan Påföljderna av odlingsplanen baseras i likhet med markkarteringarna och de skiftesvisa anteckningarna på arealen. På gården kontrolleras villkoren per jordbruksskifte. På gården antecknas observationerna på en checklista på papper och registreras därifrån i Stödtillämpningen. Efter det att observationerna från gården har registrerats räknar Stödtillämpningen automatiskt samman arealerna av alla de skiften som borde haft odlingsplaner. Dessutom adderas arealerna av de skiften som saknar odlingsplan. På basis av dessa arealer räknar man ut den relativa andelen för minskning av procentandelen för BAN:s odlingsplan. Odlingsplanens andel av ersättningen för balanserad användning av näringsämnen är 20 %. Om det på gården saknas odlingsplan för 40 % av arealen, sänks ersättningen med 8 % (0,2 x 0,4 = 0,08). Om det på gården konstateras brister i flera krav adderas de påföljdsprocenter som räknats ut för de olika kraven. Inspektören har själv möjlighet att ändra den påföljdsprocent som räknats ut via arealen efter att ha bedömt bristens allvar och varaktighet. Den uträknade påföljdsprocenten kan sänkas om det finns förmildrande faktorer eller höjas om bristerna är allvarligare än normalt. När inspektören ändrar en påföljdsprocent som räknats ut via arealen tvingar Stödtillämpningen honom eller henne att skriva en motivering för ändringen. Observationerna görs på skiftesnivå, men den kalkylerade påföljdsprocenten för ett visst krav anges i de gårdsspecifika observationerna. Exempel 21 På gården konstateras brister i odlingsplanerna i enlighet med tabell 37. Tabell 37. Konstaterade överträdelser som rör odlingsplaner. Skiftet s namn A B C D X Y Z Areal (ha) 0,40 1,50 5,50 0,45 2,50 10,40 4,00 Ersättning sberättiga nde x x x x x x Odlingsplanerna enligt villkoren ja ja nej nej nej ja nej Areal för vilken odlingsplan har uppgjorts 0,40 1,50 0 0 0 10,40 0 Odlingsplan ska uppgöras för gårdens alla skiften vilket innebär att odlingsplan krävs för 24,75 hektar. Odlingsplan saknas för sammanlagt 12,45 hektar vilket utgör cirka 50 % av gårdens hela areal. Påföljden är en minskning om 10 % av stödet för BAN (0,50 x 0,20). Skiftesvisa anteckningar Påföljderna av skiftesvisa anteckningar bestäms redan i samband med åkerövervakningen, om jordbrukaren inte kan visa upp några som helst uppgifter som anknyter till anteckningarna. I samband med att påföljden ges måste man bedöma upprepningen genom att kontrollera gårdens övervakningsresultat från de fyra tidigare åren. I de gårdsspecifika observationerna i Stödtillämpningen noteras en brist i punkten Jordbrukaren har börjat föra skiftesvisa anteckningar och Stödtillämpningen räknar ut gårdens maximala påföljd med anledning av skiftesvisa anteckningar Markkarteringar Påföljderna med anledning av markkarteringar bestäms redan i samband med åkerövervakningen om markkarteringarna saknas helt och hållet eller om samtliga är föråldrade. Andra påföljder som hör samman med markkarteringar bedöms och påförs i samband med dokumentkontrollen vintertid. I samband med att påföljden ges måste man bedöma upprepningen genom att kontrollera gårdens övervakningsresultat från de fyra tidigare åren. I stödtillämpningens gårdsspecifika observationer noteras en brist i punkten Gården har gällande markkarteringar och Stödtillämpningen räknar ut gårdens maximala påföljd med anledning av markkarteringar. Den uträknade påföljdsprocenten multipliceras med två om överträdelsen är upprepad. Skyddsremsor Påföljden med anledning av brister i skyddsremsor beräknas med användning av mängden krävda och konstaterade skyddsremsor. Att skyddsremsan uppfyller villkoren kontrolleras per jordbruksskifte på gården. På checklistan antecknas för vart och ett skifte om skyddsremsan uppfyller villkoren eller om skyddsremsa inte krävs. Mängden krävda och konstaterade skyddsremsor för en gård måste mätas för gårdens alla skiften i terrängen eller på kartan, om det konstateras brister i skyddsremsan på något skifte. Mätresultaten registreras på en separat bilaga varifrån den uträknade påföljdsprocenten för skyddsremsorna överförs till Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer. Om skyddsremsan är för smal uppfyller den inte villkoren, och förkastas när påföljden räknas ut. I de skiftesspecifika observationerna kan saken ändå beaktas som en förmildrande faktor och påföljdsprocenten sänkas. Utöver de förmildrande faktorerna ska man i samband med att påföljden ges beakta upprepningen genom att kontrollera gårdens övervakningsresultat från de fyra tidigare åren. Påföljden med anledning av skyddsremsor fås genom att räkna ihop alla konstaterade skyddsremsor och jämföra summan med mängden krävda skyddsremsor. Från kalkylen får man påföljdsprocenten för skyddsremsor som registreras i Stödtillämpningens gårdsspecifika observationer. Med den erhållna påföljdsprocenten minskas procentandelen för skyddsremsor inom BAN (20 %). Det är möjligt att själv ändra den kalkylerade påföljdsprocenten i de gårdsspecifika observationerna. Det finns orsak att ända påföljdsprocenten t.ex. i de fall där gårdens areal är stor och gården har litet behov av skyddsremsor. Då kan den kalkylerade påföljdsprocenten vara alltför stor i förhållande till bristens verkliga allvar. Påföljden kan vara för stor också om det på gården konstateras lindriga brister i skyddsremsorna. En sådan situation är till exempel om skyddsremsan är i medeltal två meter bred på en del av skiftena. Skyddsremsan uppfyller inte villkoren men bristen är lindrig. Nedan i exempel 22 belyses kalkyleringen av skyddsremsor. Exempel 22. På gården har konstaterats brister i skyddsremsorna enligt tabell 38. Tabell 38. Konstaterade överträdelser av skyddsremsor. Skiftets namn Areal (ha) A B C D X Y Z 0,40 1,50 5,50 0,45 2,50 10,40 4,00 Ersättnin gsberätti gande x x x x x x Skyddsremsa enligt Mängden villkoren skyddsremsor krävs Krävs inte Krävs inte Krävs inte Krävs inte ja 150 nej 500 ja 300 Konstaterad som skyddsremsa 150 250 300 Mängden skyddsremsa som krävs är 950 meter och på gården konstaterades 700 meter. Skyddsremsa fattas alltså på 250 meter vilket är cirka 28 % av den skyddsremsa som krävs. Bristen orsakar en minskning om 6 % (0,28 x 0,20) av stödet för balanserad användning av näringsämnen i samband med miljöersättningen. Mångfaldsremsor Ersättningen för BAN blir föremål för en 5 % påföljd om det upptäcks brister i mångfaldsremsorna. Som brist betraktas det att jordbrukaren inte har uppgett mångfaldsremsan i de skiftesvisa anteckningarna. 25.3 Påföljderna av skiftesspecifika åtgärder När det gäller skiftesspecifika åtgärder avslås, med undantag för växttäcke vintertid, den areal där ett villkor för åtgärden inte har följts.184 Om villkoret för åtgärden har följts på en del av skiftets areal bildas vid övervakningen ett övervakningens jordbruksskifte av den areal där villkoret inte har följts. För övervakningens jordbruksskifte registreras en brist i stödvillkoren vilket leder till att ersättningen för åtgärden för skiftet avslås för arealen i fråga. Dessutom kan bristen föranleda en påföljd för hela ersättningen för åtgärden, om arealskillnaden är för stor på nivån för växtartsgruppen. Ersättning för åtgärden betalas inte om arealskillnaden överstiger 50 %.185 När det gäller växttäcke vintertid påförs gården en % -påföljd om växttäcket inte uppfyller villkoren. Påföljden bestäms i enlighet med hur mycket växttäckt areal jordbrukaren har uppgett och hur mycket som konstateras vid övervakningen. Påföljden i olika fall fastställs i enlighet med tabell 39.186 184 SRf 712/2015 19 § SRf 712/2015 23 § 186 SRf 712/2015 19 § 185 Tabell 39. Påföljderna av växttäcke vintertid. Växttäcke i % som uppgetts av jordbrukaren 20 40 60 80 Växttäcke i % som konstaterats vid övervakningen <20 20 20 20 Påföljds-% Betalas inte 10 20 30 Vid övervakningen mäts de arealer där växttäcket inte uppfyller villkoren och arealerna registreras i Stödtillämpningen. Gården påförs en påföljd om övervakningen resulterar i att gårdens växttäcke i % sjunker till en lägre nivå. Stödtillämpningen jämför det växttäcke i % som räknats ut via de vid övervakningen uppmätta arealerna med den anmälda arealen och fastställer påföljden automatiskt. Påföljdsprocenten är alltid 10 % om arealen med växttäcke sjunker till följande nivå till följd av övervakningen. Den påföljdsprocent som kalkyleringen bildar kan ändras i de gårdsspecifika observationerna om det finns grunder för att höja eller sänka påföljdsprocenten. Åtgärden avslutas om det vid övervakningen konstateras att gårdens areal med växttäcke är mindre än 20 %. 26 PÅFÖLJDERNA AV MILJÖAVTALENS STÖDVILLKOR Miljöavtalen kan ha tre slags påföljder. Förbjudna åtgärder som strider mot avtalet (bearbetning, gödsling, dikning, beskogning eller behandling med växtskyddsmedel) som utförs på vårdbiotopsoch naturbetesområden leder till att ersättningen dras in, ifall inte NTM-centralen beviljat tillstånd för åtgärderna. Om det observeras att sådana åtgärder har utförts ska eventuella tillstånd granskas. Påföljderna av miljöavtalens basnivåer bestäms på basis av arealen enligt samma princip som påföljderna av miljöförbindelsernas basnivåer, se stycke 25.1 'Påföljder av basnivån' och tabell 34 om fastställande av påföljdsprocenter enligt arealen. Brister som gäller basnivåns åtgärder utreds med hjälp av fältchecklistan och observationerna införs i den nya Stödtillämpningen, som räknar ut påföljderna. Påföljderna av miljöavtalens avtalsvillkor fastställs på basis av hur många av de åtgärder som krävs som har genomförts och på hur stor areal. Om det krävs att flera åtgärder ska genomföras på ett skifte, och bara en del av dem inte har genomförts, förkastas inte hela ersättningen för skiftet, utan endast en andel som motsvarar den åtgärd som inte genomförts, och även det endast för den areal där bristen i åtgärden konstateras. Påföljderna för avtalsvillkoren fastställs per skifte och för dessa skiftens del ska inspektören utreda påföljdsprocenten enligt situationen på skiftet. Det är nödvändigt att i stödvillkoren göra åtskillnad mellan de egentliga åtgärderna och de åtgärder som kräver en ringa arbetsinsats. Vid beräkningen av påföljderna av avtalet beaktas såväl skiftets areal, antalet egentliga åtgärder och antalet åtgärder som kräver en ringa arbetsinsats samt bokföringen. För total avsaknad av bokföring har fastställts en påföljdsprocent på 25 %, som kan sänkas (till 10-20 procent), om det finns ens något slags bokföring på basis av vilken det går att konstatera att någon av åtgärderna har utförts på skiftet. Vid fastställandet av påföljder för avtalsvillkoren ska man för vart och ett skifte utreda antalet egentliga åtgärder och den areal där brister förekommer. Påföljderna för åtgärder som kräver ringa arbetsinsats fastställs från fall till fall enligt en viss procentuell skala (1-5 %). För total avsaknad av bokföring registreras en påföljdsprocent om 25 procent. Påföljdsprocenterna för avtalsvillkor fastställs i enlighet med nedanstående exempel. Exemplen finns också i Aitta under Miljöavtal och ekoproduktion i form av exceltabeller under punkten Dokument. I Aitta finns också en tom kalkyl (tom_kalkyl_miljöavtal), som kan användas som hjälpmedel vid övervakningen. Kalkylerna över de skiften där det förekommer brister fogas till gårdens övervakningshandlingar. Om det finns en brist i fråga om stödvillkoren för ett skifte, antecknas alla skiftets åtgärder i excelkalkylen, liksom också den areal där åtgärden genomförts. I kalkylen införs också åtgärdernas antal, brister som gäller åtgärder som kräver ringa arbetsinsats samt eventuella brister som gäller bokföringen. Kalkylen räknar ut påföljdsprocenten, som antecknas i fältchecklistan och i den nya Stödtillämpningen. Om det inte finns några brister behöver kalkylen inte utföras. Påföljder för gamla miljöspecialavtal fastställs fortfarande enligt de enhetsspecifika stödbelopp som föreskrivs i statsrådets förordning SRf 366/2007, och i Aitta finns en separat excel-mall 'kostnadskalkyl' för beräkning av dem. Övervakningsanvisningarna för dem finns i anvisningen för övervakningen av åkerstöd 2014. Exempel 23. För ett naturbetesskifte på 3 ha har som åtgärder i avtalsvillkoren antecknats röjning, slåtter och betesgång, och som en åtgärd som kräver en ringa arbetsinsats uppsättande av fyra fågelholkar. Brister: Växtligheten har inte slagits på en hektar av området, och inga fågelholkar har satts upp. För de egentliga åtgärderna (slåtter) skulle bristen orsaka en påföljd på 33,33 procent, om det var så att bristen gällde hela området, men eftersom den begränsas till en hektar blir påföljden 11,11 %. Påföljden för åtgärder som kräver en obetydlig arbetsinsats fastställs från fall till fall inom en procentskala mellan ett och fem. Inspektören uppskattar att bristen för att fågelholkar inte satts upp är 2 procent. I checklistan och den nya Stödtillämpningen registreras en brist om 13 procent. Exempel 24. För ett område har anmälts skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet på två skiften omfattande tre hektar och fem hektar, åtgärderna är röjning, betesgång, slåtter och avlägsnande av främmande arter. Avtalsarealen är totalt 8 hektar på två separata skiften. Brister: Främmande arter har inte avlägsnats på det skifte som omfattar tre hektar och på det skifte som är fem hektar har växtligheten inte slagits. Övervakningen sker a) den 15 juli varvid ett nytt kontrollbesök måste göras senare på hösten, eftersom främmande arter ännu kan avlägsnas och växtligheten slås b) den 30 september, då man konstaterar brister gällande slåttern och avlägsnandet av främmande arter. Påföljd exempel 2 b): För vårdbiotopsområdet finns fyra egentliga åtgärder, varvid varje åtgärd påverkar ersättningen med en fjärdedel av det totala beloppet. Avlägsnandet av främmande arter minskar ersättningen för det tre hektar stora skiftet med 25 procent, eftersom bristen gäller hela arealen. Det utelämnade slåttern minskar likaså ersättningen för det fem hektar stora skiftet med 25 procent, eftersom bristen gäller hela arealen. Exempel 25. För ett avtal har anmälts skötsel av våtmark, där skötselåtgärderna består av iståndsättning och skötsel av dammar och fåror, slåtter av växtligheten på kantområdena och bortförsel av växtresterna, utfällning av slam vid behov, tillförsel av fällningsmedel vid behov och observation av vattenståndet. Med tanke på övervakningens påföljder är det betydelsefullt att bedöma vilka åtgärder som är väsentliga med tanke på våtmarkens funktion. I detta exempel kan konstateras, att underhåll av dammen och skötsel av växtligheten på kantområdena är egentliga åtgärder medan de övriga åtgärderna (åtgärder som utförs vid behov och observation av strömningen) vid beräkningen av påföljderna kan bedömas vara åtgärder som kräver en obetydlig arbetsinsats. Påföljderna för dessa åtgärder fastställs från fall till fall inom en viss procentuell skala (1-5 %). Vid övervakningen konstateras, att underhållet av dammen inte skötts, eftersom där förekommer förbiläckage och vattenytan har sjunkit något (ca 20 cm). Man har inte heller kontrollerat vattenflödet, vilket kan vara en av orsakerna till att dammens kanter börjat erodera. Övervakningstidpunkten har i detta fall ingen betydelse, eftersom dammen hela tiden bör vara i skick för att våtmarken ska fungera adekvat. Påföljden fastställs på följande sätt: underhållet av dammen är en av två åtgärder så ersättningen bör minskas med 50 procent. För kontrollen av vattenflödet antecknar inspektören en påföljd om tre procent. Inspektören bedömer, att våtmarken ändå fungerar nästan på normalt sätt, så påföljden för underhållet av dammen sänks till 45 procent, och den slutliga påföljdsprocenten blir 48 procent. Exempel 26. Ett avtal om vårdbiotoper omfattar ett område på 12 hektar, som är indelat i tre skiften (5, 4 och 3 ha). För avtalet har man anmält åtgärderna röjning, stängsling och betesgång för vart och ett skifte. Enligt avtalsvillkoren ska betesgången inledas under juli månad. Vid övervakningen konstateras en brist i fråga om stängslingen av det fyra hektar stora skiftet (stängslet har delvis fallit omkull) och en brist som gäller betesgången (ingen spillning, långt gräs). På det tre hektar stora skiftet konstateras en brist som gäller betesgången, på skiftet vandrar bara en hjort. Det saknas bokföring över hela avtalsområdet. Övervakningstidpunkten är a) den 10 juli, så båda åtgärderna hinner ännu göra under hösten, men man måste göra ett nytt besök senare den b) 5 november, varvid det konstateras att de ovan nämnda bristerna fortfarande kvarstår på skiftena om tre och fyra hektar. Påföljd exempel 4 b): För det fem hektar stora skiftet antecknas som påföljd på grund av att bokföring saknas en nedskärning på 25 procent. För det fyra hektar stora skiftet antecknas brister som gäller stängslingen och betesgången. Den sammanlagda påföljden för dem motsvarar två tredjedelar av åtgärden (66,67 %), och eftersom de gäller hela arealen blir påföljden för skiftet nämnda 66,67 procent plus sanktion för bristen på bokföring, sammanlagt 92 procent. Påföljden överstiger 50 procent så ersättningen för skiftet dras in i sin helhet. Som påföljd för bristen som gäller betesgång på det tre hektar stora skiftet antecknas 33,33 procent, för avsaknaden av bokföring antecknas 25 procent, sammanlagt 58 procent. Eftersom påföljden överstiger 50 procent betalas ingen ersättning för skiftet. Exempel 27. Inom ett avtal har anmälts en värdefull vårdbiotop, där åtgärderna består av stängsling, betesgång och bekämpning av främmande arter. Avtalsarealen är totalt 7 hektar på två separata skiften. Inledande röjning har utförts på alla skiften redan innan avtalet ingåtts. Övervakningen sker c) den 3 augusti varvid ett nytt kontrollbesök måste göras senare på hösten, eftersom man ännu hinner stängsla området och ha djur på bete d) den 30 september. Vi detta besök konstateras brister som gäller betesgången på det två hektar stora skiftet. På det fem hektar stora skiftet konstateras tydliga erosionsskador på ett 0,3 hektar stort område vid en sluttning mot ån (mäts med GPS). Påföljd exempel 5 b): På vårdbiotopområdet finns på det fem hektar stora området tre åtgärder, så varje åtgärd påverkar ersättningen med en tredjedel av det totala beloppet. På det två hektar stora området finns två åtgärder. Den brist som gäller erosion finns på det fem hektar stora skiftet - konstateras, att det förekommer spridda skador i sluttningen på ett ca 0,3 hektar stort område, skiftet bör klassificeras som torrängstyp - man granskar djurantalet i förhållande till betesarealen för att utreda om erosionsskadorna beror på en alltför hög djurtäthet på betet - vid övervakningen konstateras, att man på det fem hektar stora skiftet tidvis hållit 10-12 st över ett år gamla kvigor, vilket överskrider den genomsnittliga djurtätheten (se tabellen på ansökningsblankett 253 på sida 3). - konstateras att den genomsnittliga djurtätheten ändå inte överskridit det tillåtna antalet under hela betesperioden - inspektören antecknar arealen av det erosionsskadade området i sina anteckningar och konstaterar, att kravet på betesgång är i ordning på 4,7 procent av arealen. Tillämpningen räknar på basis av arealen ut att påföljden blir 6 procent, och delar denna med antalet åtgärder (3), så påföljdsprocenten blir 2 procent. Bristen som gäller betesgång (hela betet obetat) på det två hektar stora skiftet medför en sanktion på 50 procent. Eftersom sanktionsprocenten inte är över 50 procent, betalas 50 procent av ersättningen. 27 PÅFÖLJDERNA FÖR NATIONELLA STÖD Om det på skiftet upptäcks en överträdelse som gäller sedvanligt produktionssätt med beaktande av förhållandena på orten avslås stödet för skiftet som en stödvillkorsbrist 187 . Om det vid övervakningen på skiftet konstateras växter som berättigar till samman stöd men med en lägre stödnivå än vad som uppgetts i anmälan, minskas skiftet för stödet med 20 %.188 187 188 Lag 1559/2001 19 §, JSMf 348/2015 5 § SRf 444/2015 18 § Försummelser av miljövillkoren för nordliga stöd orsakar en anmärkning 0 % eller en påföljd om 1, 3 eller 5 % som minskar stödet. Om det vid övervakningen konstateras att jordbrukaren avsiktligt har låtit bli att följa miljövillkoren sänks stödet med 15–100%. Påföljden räknas ut från det totala beloppet av nordliga stöd.189 För försummelsen ges i regel en påföljd i enlighet med de skalor och exempel som anges i kapitlet om tvärvillkor. Till skillnad från tvärvillkoren kan man också ge en anmärkning för försummelse av miljövillkoren för nordliga stöd. Anmärkning kan ges om försummelsen är särskilt lindrig. 28 UTRÄKNING AV ÖVERVAKNINGSRESULTATET 28.1 Växtartsgrupper och stödtyper Bildandet av växtartsgrupper För varje stöd bildas egna växtartsgrupper av grödor med olika stödnivåer. I fråga om grundstöd och stöd till unga jordbrukare (EU och nationellt) finns det bara en växtartsgrupp inom respektive stöd. I fråga om bidrag för jordbruksgrödor bildas växtartsgrupperna på följande sätt: a) Proteingrödor b) Råg c) Sockerbeta d) Stärkelsepotatis e) Frilandsgrönsaker I fråga om miljöersättning bildas växtartsgrupperna på följande sätt: a) Balanserad användning av näringsämnen (åker- och trädgårdsväxter som separata grupper) b) Placering av flytgödsel i åker c) Återanvändning av näringsämnen och organiskt material d) Hantering av avrinningsvatten a. Reglerbar dränering b. Reglerbar underbevattning och återanvändning av torrläggningsvatten e) Miljövårdsvallar a. Skyddszonvallar (styrningsområde och annat område som egna grupper) b. Fleråriga miljövallar c. Naturvårdsåker med vall (styrningsområde och annat område som egna grupper) f) Växttäcke vintertid a. 20 % av gårdens förbindelseareal(styrningsområde och annat område som egna grupper) b. 40 % av gårdens förbindelseareal (styrningsområde och annat område som egna grupper) c. 60 % av gårdens förbindelseareal (styrningsområde och annat område som egna grupper) d. 80 % av gårdens förbindelseareal g) Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis (ett- och fleråriga trädgårdsväxter som egna grupper) h) Åkernaturens mångfald 189 SRf 444/2015 19 § i) j) a. Gröngödslingsvallar b. Fånggrödor c. Saneringsgrödor d. Mångfaldsåkrar (styrningsområde och annat område som egna grupper) Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter a. Metodgrupp 1 b. Metodgrupp 2 Av avtalen om miljöspecialstöd inrättas egna växtartsgrupper enligt avtal I fråga om ersättning för ekologisk produktion bildas växtartsgrupperna på följande sätt: a) Växtodlingsgård b) Husdjursgård c) Odlingsareal för frilandsgrönsaker I fråga om kompensationsersättning och husdjursförhöjning bildas växtartsgrupperna enligt stödregion AB och C. I fråga om allmänt hektarstöd och nordligt hektarstöd finns bara en växtartsgrupp. I fråga stöd till unga jordbrukare och nationellt stöd för sockerbeta bildas växtartsgrupperna enligt stödregion C2, C3 och C4 28.2 Växtartens inverkan på kontrollresultatet Vid kontrollen av växtartsgrupper är ändringar av växtart möjliga inom växtartsgruppen, men mellan växtartsgrupperna är ändringar inte möjliga. Om det vid övervakningen konstateras att det på jordbruksskiftet finns en växt ur en annan växtartsgrupp än den anmälda, underkänns skiftet i fråga om de stöd där den konstaterade växten inte är stödberättigande. Till följd av övervakningen kan man inte få ett stöd som inte har sökts för skiftet, även om en växt som berättigar till stödet konstateras på skiftet. Ett undantag från det ovan nämnda är förgröningsstödet där iakttagandet av stödvillkoren beräknas enligt växtartsgrupp. Stödbeloppet beror inte på växtartsgruppen. De växtkoder som ska verifieras i olika övervakningssituationer, påföljderna av ändringar i växtkoderna och andra åtgärder utreds i exemplen i bilagan Växtkoder vid övervakningen. På ett skifte som besåtts eller planterats efter den sista såningsdagen har man inte iakttagit kraven för god jordbrukshävd enligt tvärvillkoren eller kraven på produktionssätt för nationella stöd. Undantag utgörs dock av de arealer för frilandsgrönsaker som ger skörd det aktuella året och för vilkas del anmälan om försenad sådd har gjorts till kommunen senast 31.12. Om det vid övervakningen i fråga om nordliga hektarstöd konstateras växter på lägre stödnivå än vad som anmälts, medför det en nedskärning på 20 % av stödet för den konstaterade växten för den felaktigt anmälda arealens del. Tillämpningen räknar ut nedskärningen automatiskt när en brist registreras för jordbruksskiftet i den aktuella punkten. Bristen konstateras bara då hela jordbruksskiftet felaktigt har uppgetts som en gröda med högre stödnivå. 28.3 Ordningsföljden för uträkning av påföljder Från det stöd som ska betalas ut dras till först av arealpåföljderna och efter det bristerna i stödvillkor. Om gården får en påföljd för underlåtelse att uppge jordbruksmark, dras påföljden med anledning av det av efter dessa. Till sist avdras tvärvillkorspåföljderna. 190 I fråga om de nationella stöden dras påföljder i anslutning till produktionsmetoden av före de påföljder som hänför sig till arealen.191 28.4 Skyldigheten att uppge jordbruksmark Om det vid övervakningen konstateras att all jordbruksmark (separata basskiften) inte har uppgetts i stödansökan och skillnaden mellan den uppgivna arealen och den konstaterade arealen (=den uppgivna + arealen av de skiften som inte har uppgetts) är över 3 %, skärs alla arealstöd som helt eller delvis finansieras av EU ner med högst 3 procent192. Som icke uppgiven areal räknas endast icke uppgivna separata basskiften. I fråga om all jordbruksmark som inte uppgetts (också områden som är mindre än 0,05 ha) ska man kontrollera att tvärvillkoren iakttas. När påföljdsprocenten bestäms ska man beakta hur allvarlig underlåtelsen är. En mindre areal som överskrider 3 % medför en påföljd på 1 %. Om arealen av det icke uppgivna området är betydande eller om tvärvillkoren överträtts på området ska en påföljd på 2-3 % tillämpas. 28.5 Beaktande av uppenbara fel och exceptionella väderförhållanden vid övervakningen Uppenbara fel som konstaterats vid gårdsövervakning på plats eller korsgranskningar har definierats i kommissionens arbetsdokument agr 49533/2002. Ytterligare anvisningar om uppenbara fel och möjligheterna att korrigera dem finns i en administrativ anvisning som Landsbygdsverket har meddelat193. Om det vid övervakningen observeras ett uppenbart fel måste saken meddelas till kommunen. Exceptionella väderförhållanden kan göra det svårt att utföra odlingsåtgärder. På grund av ihållande regn eller översvämningar kan det till exempel vara omöjligt att skörda eller utföra slåtter. Vid övervakningen föranleder de försummade skötselåtgärderna ingen påföljd, om en vederbörlig anmälan har lämnats in (blankett 145 eller 118 eller en fritt formulerad anmälan) och exceptionella väderförhållanden de facto har rått i området. 28.6 Återkrav av stöd och påförande av påföljder för tidiga re år I år gäller de retroaktiva påföljderna enbart arealer. Om ett arealfel som konstateras under övervakningsåret har förekommit på samma sätt också under tidigare år återkrävs oberättigat utbetalda stöd återkrävs för högst de fyra föregående åren, år 2015 kan återkravet alltså utsträckas till år 2011194. 190 Förordning (EU) nr 809/2014 artikel 6 Lag 1559/2001 19 § 192 Förordning (EU) nr 640/2014 artikel 16 193 Administrativa anvisningar om handläggningen av ansökningar om jordbrukarstöd och vissa stödansökningar som lämnas till NTM-centralerna (Dnr 591/55/2013) 194 Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 artikel 3 191 Om övervakningen måste utvidgas, registreras gården i det egna urvalets övervakningskörningar för de behövliga tidigare åren (körningarna 6020, 6021, 6022, 6023) på stödtyperna 1170, 1181, 1420, 1540, 1545, 2040, 2042, 2044, 2045, 2046, 2047, 2048, 2049, 2050 och 2350 samt i fråga om nationella stöd på stödtyperna 1620, 1625, 1630, 1780, 1741, 1750 och 1770. Bland annat måste man utreda gårdens övervakningsuppgifter beträffande tidigare år innan gården registreras i körningen. I Stödtillämpningen måste man registrera en uppgift om att övervakningen utsträcks till de föregående åren. Då behöver checklistan till övervakningsprotokollet inte fyllas i beträffande åren innan. I fråga om de föregående åren skriver man ut och skickar resultaten per jordbruksskifte 1B och övervakningsresultatet 1D. Bedömning av retroaktiva arealpåföljder Även om utgångspunkten är att arealfelet har funnits redan under tidigare år måste myndigheten i alla fall ha klara grunder och bevis för saken. Som bevis för de föregående årens del kan betraktas att det växer skog eller flera år gammalt sly på skiftet. Också att jordbruksmark har tagits i annat bruk, t.ex. tomtmark eller vägområde, kan anses vara ett klart bevis. Också att det på skiftet finns icke odlade åkerholmar som digitaliserats i basskiftets areal orsakar klart retroaktiva påföljder. Återkravet behöver inte alltid utsträckas fyra år bakåt, utan det kan också gälla de föregående 1 – 4 åren i enlighet med situationen och bevisen. Kartgranskning kan vid behov användas som hjälp när man bedömer om övervakningen ska utvidgas till tidigare år. När det finns klara bevis på basis av terrängobservationerna behövs ingen kartgranskning. Om det till exempel kan konstateras i terrängen att ett område som uppgetts vara stödberättigande inte har odlats de föregående 4 åren, ska stödet återkrävas för fyra år oberoende av vad flygfotot visar. Om det inte finns klara bevis på basis av terrängobservationer kan man granska tidigare flygfoton. Om det nyaste flygfotot har tagits för mindre än 4 år sedan kan en retroaktiv påföljd begränsas till det år då flygfotot togs, om felet inte syns på ett tidigare flygfoto. Återkravet utsträcks inte till tidigare år om basskiftet har varit föremål för övervakning under de föregående åren och jordbrukaren efter övervakningen har använt sig av den areal som uppmätts vid övervakningen och inga förändringar har skett på skiftet. Återkrav kan verkställas, om jordbrukaren inte har använt sig av den basskiftesareal som uppmätts vid övervakningen eller om det har skett förändringar som inverkar på skiftets areal sedan den föregående övervakningen. Återkravet utsträcks bara till de år då skiftena har varit i den sökandes besittning. När det gäller arealfel kan återkravet avbrytas vid den tidigare övervakningen i det fall att det berörda skiftets areal har övervakats under åren innan, antingen vid åkerövervakning eller vid korsgranskning av arealen. Om den föregående övervakningen har gällt något annat än det berörda skiftets areal avbryter den inte återkravet. Till exempel korsgranskningsövervakning av stödvillkoren, dokumentkontroll vintertid eller korsgranskningsövervakning av djurtätheten avbryter inte ett återkrav med anledning av arealfel. Exempel 28: A) På skiftet har byggts en väg som inte syns på ett 2 år gammalt flygfoto, och inget annat bevis på vägens existens året innan finns. Övervakningen behöver inte utvidgas. B) På skiftet har byggts en väg som syns på ett flygfoto som tagits för 3 år sedan, men inte på ett äldre foto. Något annat bevis för saken finns inte, och därför utvidgas övervakningen endast till de tre föregående åren. C) Hela skiftet har anmälts som naturvårdsåker med vall och där växer några granplantor och större björkar. Det nyaste flygfotot togs för 3 år sedan och där ser skiftet ut som åker. I terrängen kan man utgående från plantornas årstillväxt ändå slå fast att åkern har varit icke odlad längre än så. Skiftet konstateras vara icke odlat och retroaktiviteten går 4 år bakåt. D) På ett skifte med naturbete finns holmar där träden står för tätt. Felet är tydligt bevisat och stödet måste återkrävas för 4 år. E) I anslutning till ett vallskifte finns en rastgård för hästar. Rastgården syns på ett flygfoto som är taget redan år 2008, så bevis finns och övervakningen måste utvidgas till de 4 tidigare åren. F) Kanten av ett skifte skuggas av tät skog och skiftesgränsen har inte kunnat urskiljas på det tidigare flygfotot. På det nya flygfotot skuggar skogen inte och av fotot framgår att skiftets kant har fastställts på fel ställe. Då kan övervakningen retroaktivt avgränsas till det år det nya flygfotot togs. G) Ett litet gränsfel har konstaterats på skiftet, men skiftets form ändras knappt alls. Felet är sådant att det inte är nödvändigt att utvidga övervakningen till tidigare år. H) Skiftet har annars avgränsats korrekt, men där finns en utskjutande udde som inte har avgränsats från skiftet. Felet urskiljs på övervakningskartan. Övervakningen måste utvidgas till tidigare år. I) En gammal gårdsplan och gårdsväg har ingått i skiftets areal. Områdena är bevuxna med högt gräs och går inte att urskilja tydligt på flygfotot. I terrängen kan man ändå se att de inte har varit i jordbruksanvändning. Övervakningen måste utvidgas till de 4 tidigare åren. Behandling av retroaktiva arealpåföljder Behovet av retroaktivitet granskas i Stödtillämpningen i det skede när gränserna för bas- och jordbruksskiften registreras. För vart och ett basskifte tas ställning till om där finns ett sådant fel som orsakar en retroaktiv påföljd. Uppgiften går alltid att registrera, även om det inte blir några basskiftesändringar. Om det inte finns något retroaktivt fel på basskiftet väljs punkten Nej, men om det finns ett retroaktivt fel väljer man Ja och registrerar den retroaktiva arealen i hektar. Tillämpningen räknar på fliken Sammandrag ihop den areal som noterats som retroaktiv. Om den sammanräknade arealen överskrider gränsvärdena blir det en retroaktiv påföljd. I samma punkt syns också den areal för vilken växtkoden icke odlad icke anmäld har registrerats. Gränsvärdena för retroaktiva påföljder är: - AB-området 0,46 ha - C-området 0,41 ha Retroaktiva påföljder ska fastställas i följande situationer, även om den ovan nämnda gränsen inte överskrids: - Gårdens arealfel i fråga om grundstödet är större än 3 % eller över 2 ha - Ett oanmält icke odlat jordbruksskifte har konstaterats vid övervakningen Ett undantag till detta är dock att om gårdens retroaktiva arealfel med beaktande av icke odlade områden och retroaktiva digitaliseringsfel är högst 0,1 ha, behöver gården inte registreras på övervakningskörningen för retroaktiva påföljder. Fel i digitaliseringens kantgränser kan utföras som gränskorrigering. Likaså kan alla holmar och andra områden som aldrig ens varit åker ritas in som hål eller gränskorrigeringar på skiftet. Ett icke odlat jordbruksskifte behöver inte registreras i dessa fall, men den areal som utgår måste retroaktivt räknas in i arealen som blir föremål för återkrav. Ett icke odlat jordbruksskifte registreras endast om skiftet eller en del av det har tagits ur jordbruksanvändning. Om det vid övervakningen konstateras ett gränsfel mellan två odlade skiften bredvid varandra, blir det ingen retroaktivitet. Det saknar betydelse huruvida det är frågan om samma eller någon annan jordbrukares skifte. De retroaktiva påföljderna registreras i gamla Stödtillämpningen. Att registrera retroaktiva påföljder på körningen (gäller också retroaktiva stödvillkorspåföljder) Den övervakning som ska utvidgas till åren 2014-2011 registreras i gamla Stödtillämpningen. På skärmen Övervakningslista finns de nya fälten Lägenhetssignum och År för fastställande. I fältet År för fastställande registrerar man övervakningsåret och trycker på Sök varvid de retroaktiva övervakningskörningarna som fastställs för året i fråga syns på skärmen. Man börjar lägga till en gård som ska övervakas genom att välja någon av körningarna som aktiv och trycka på knappen Gör till övervakad. I det fönster som öppnas matar handläggaren in lägenhetssignumet. På följande Gör till övervakad –skärm som öppnas tar man bort kryssen från de ansökningar som inte behöver läggas till på den aktuella övervakningskörningen och trycker till sist på knappen Spara. På den här skärmen syns de stödtyper som gården har ansökt om under övervakningsåret. Samma sak upprepas för var och en övervakningskörning som gården måste registreras på. När ansökningarna har lagts till på övervakningskörningarna övergår man till att spara uppgifterna om retroaktiva övervakningar på skärmen Retroaktiva övervakningar med knappen Retroaktiva överv. Knappen är i aktivt läge om lägenhetssignumet har getts i sökvillkoren och om någon av handläggningsårets körningar är vald. Eller om man valt någon av de retroaktiva övervakningskörningar vars år för fastställande är handläggningsåret. På skärmen Retroaktiva övervakningar visas handläggningsårets åkerövervakningskörningar för den valda gården samt de retroaktiva körningar vars handläggningsår motsvarar året för fastställande. Övervakningsgångens uppgifter måste registreras en gång på en retroaktiv körning och de kan kopieras till alla andra körningar. Registrering av skiftesuppgifter på retroaktiva år Exempel 29: Registrering av arealer vid retroaktivt arealfel A) Gården ligger i stödregion A. Arealen för ett skifte har anmälts som 1,85 ha under alla åren 2011–2015. Havre har alltid odlats på skiftet. Vid övervakningen uppmäts skiftesarealen 1,30 ha. Arealfelet är i sin helhet 0,55 ha, som konstateras vara ett sådant fel att stödet ska återkrävas också för de tidigare åren. Som övervakningsårets areal registreras 1,30 ha för jordbruksskifte A1 (havre) och 0,55 ha för jordbruksskifte A2 (icke odlat). För åren 2011–2014 registreras 1,30 ha för jordbruksskifte A1 (havre) och 0,55 ha för jordbruksskifte A2 (icke odlat). B) Som skiftets areal har uppgetts 1,50 ha åren 2011–2015 och grödan har alltid varit flerårig betesvall. På skiftet finns 0,20 ha sådant digitaliseringsfel som måste återkrävas retroaktivt till det år det nyaste flygfotot togs, dvs. 2013. På tidigare flygfoton finns felet inte. En gränskorrigering utförs för övervakningsåret. Något icke odlat jordbruksskifte behöver inte inrättas eftersom det gäller ett digitaliseringsfel. För de tidigare åren registreras den areal som uppmättes övervakningsåret. För åren 2014 och 2013 registreras 1,30 ha betesvall på det berörda skiftet. C) Som skiftets areal har uppgetts 2,00 ha åren 2011–2014. Vid övervakningen konstateras digitaliseringsfelet 0,10 ha samt en 0,05 ha stor bergsholme mitt på skiftet. Digitaliseringsfelet är sådant att det saknas bevis på att det funnits tidigare, och därför är det inte nödvändigt att utvidga övervakningen för dess del. Däremot har bergholmen alltid funnits där, så i fråga om 0,05 ha måste övervakningen utvidgas. På det övervakningsprotokoll som skickas till jordbrukaren ska man anteckna motiveringarna och bevis för tidigare års arealfel. Arealer som ställs i proportion till tidigare år Om flera jordbruksskiften med samma stödnivå har anmälts för skiftet kan jordbruksskiftenas arealer och omkretsar ställas i proportion till varandra. Om ett område som tillfälligt inte odlas har uppgetts för skiftet, bildas den konstaterade arealen inte genom proportionering. Jordbruksskiften med olika stödnivåer tas inte med i återkravet om de inte går att lokalisera. Endast stöd som helt eller delvis finansieras av EU tas till granskning. En annan stödnivå kan därmed bildas främst mellan växtartsgrupper i samband med miljöersättningen. Exempel 30: A) För skiftet har anmälts 1 ha havre och 1,5 ha vall. Skiftets konstaterade areal sammanlagt 2,0 ha. Arealerna fastställs genom att ställa den konstaterade arealen i proportion till den anmälda: havre 1/2,5 * 2 = 0,8 ha vall 1,5 / 2,5 * 2 = 1,2 ha På motsvarande sätt kan omkretsarna ställas i proportion till de anmälda arealerna B) För skiftet har anmälts 1 ha havre, 1,5 ha vall och 0,5 ha tillfälligt icke odlat område. Skiftets konstaterade areal sammanlagt 2,5 ha. Arealerna fastställs för de stödberättigande områdenas del genom proportionering. Det tillfälligt icke odlade områdets konstaterade areal är 0,5 ha: tillfälligt icke odlat område 0,5 ha havre 1/2,5 * 2 = 0,8 ha vall 1,5 / 2,5 * 2 = 1,2 ha På motsvarande sätt kan omkretsarna ställas i proportion till de anmälda arealerna. Utförande av kalkyl för gården Varje år beräknas för sig. Vid fastställandet av toleransen för respektive retroaktivt övervakningsår används toleransen för det aktuella årets elektroniska mätning. De olika årens övervakningsresultat kan variera (sanktion/minskning/i skick) bl.a. beroende på de olika årens jordbruksskiften och den ansökta arealen. Växtartsgruppen Naturvårdsåkrar kan bli föremål för minskning eller sanktion även om felet inte gäller naturvårdsåkrarnas areal, eftersom dess maximala areal minskar till följd av att åkerarealen minskat. Nationella stöd (stödtyperna 1620, 1625, 1630, 1741, 1750, 1770, 1780) som betalts utan grund återkrävs också, men de blir inte föremål för sanktion. Sanktionen drabbar inte de tidigare åren om man använder övervakningsresultatet 1 när det gäller nationella stöd. Bilagor Förteckning över författningar och rättsakter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (Förordning (EU) nr 1306/2013) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (Förordning (EU) nr 1305/2013) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (Förordning (EU) nr 1307/2013) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (Förordning (EU) nr 640/2014) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (Förordning (EU) nr 809/2014) Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013), med ändringar (Lag 192/2013) Lag om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), med ändringar (Lag 1559/2001) Lag om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014) med ändringar (Lag 1360/2014) Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) med ändringar (Lag 193/2013) Lag om införande av en reform av sökande av ändring i landsbygdsnäringsärenden (75/2014) med ändringar (Lag 75/2014) Offentlighetslag 621/1999 med ändringar (Lag 621/1999) Jordlegolag 258/1966 med ändringar (Lag 258/1966) Vattenlag 587/2011 med ändringar (Lag 587/2011) Växtskyddsmedelslag 1563/2011 (Lag 1563/2011) Statsrådets förordning om övervakning av arealer och arealbaserade EU-finansierade stöd 712/2015 (SRf 712/2015) Statsrådets förordning om övervakning av djurbidrag som finansieras av Europeiska unionen 502/2015 (SRf 502/2015) Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs 7/2015 (SRf 7/2015) Statsrådets förordning om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel 2015 444/2015 (SRf 444/2015) Statsrådets förordning om övervakning av kompensationsbidrag och miljöstöd för programperioden 2000-2006 samt övervakning av avtal om miljöspecialstöd för programperioden 1995-1999 (400/2009), med ändringar (SRf 400/2009) Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren 4/2015 (SRf 4/2015) Statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 121/2015 (SRf 121/2015) Statsrådets förordning om övervakning av ersättning för icke produktiva investeringar och av vissa avtal 713/2015 (713/2015) Statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling 1250/2014 (SRf 1250/2014) Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare 234/2015 (SRf 234/2015) Statsrådets förordning om miljöersättning 235/2015, med ändringar (SRf 235/2015,) Statsrådets förordning om kompensationsersättning 236/2015 (SRf 236/2015) Statsrådets förordning om ersättning för ekologisk produktion 237/2015 (SRf 237/2015) Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2015 137/2015 (SRf 137/2015) Statsrådets förordning om nationellt stöd till Södra Finland 2015 23/2015 (SRf 23/2015) Statsrådets förordning om nordligt stöd 2015 44/2015 (SRf 44/2015) Statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket 760/95 (SRb 760/95) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 117/2015 (JSMf 117/2015) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och jordbruksskiften och om de förutsättningar för beviljande av stöd som gäller deras yttre och inre gränser 344/2015 (JSMf 344/2015) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning 327/2015 (JSMf 327/2015) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2015 348/2015 (JSMf 348/2015) Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär Nr 84/99 Ålands landskapsregerings beslut 79/2000 (ÅLb 79/2000) VÄXTKODER VID ÖVERVAKNINGEN Anmält Konstaterad situation Vall Vall där skörden är obärgad 1 Konstaterad stödväxt Vall Konstaterad diversifieringsgrösa Påföljder och andra åtgärder Vall inga påföljder Vall Gammalt naturhö Vall Vall Vall På skiftet växer några år gamla buskar (under 2 m) här och där, men skiftet kan tas i odling med sedvanliga jordbruksåtgärder. Vall Vall Vall (PG) Gammalt naturhö Vall Vall, med tillåtet antal över 2 meter höga träd Vall Vall, där lövbuskar växer utspritt på 40 % av arealen Vall Tvärvillkorspåföljd (villkor 1.2) 2 3 4 5 6 Vall (PG), markanv.sl ag åker Vall (PG), markanv. slag naturbete och äng Vall (PG) Skiftet har inte besåtts Vall Havre Gräsbevuxet område som skötts Vall Havre Havre och en osådd del av skiftet (plöjt) som inte besås i år. Havre och tillfälligt icke odlad Korn Skiftet har inte besåtts 30.6. Avsikten är att så skiftet. Korn Havre Havre och ensilagebalar vid skifteskanten Havre och tillfälligt icke odlad Grönträda Hela skiftet saknar grästäcke Svartträda 7 8 9 10 11 12 Ingen åkerareal behöver inte ta ställning till diversifiering Ingen åkerareal behöver inte ta ställning till diversifiering Ingen åkerareal behöver inte ta ställning till diversifiering Stöden för i år avslås via villkoret Bevarande av jordbruksmarken öppen Tvärvillkorspåföljd (villkor 1.3) Retroaktiva påföljder till behövliga år för alla stöd enligt vad som påvisats. Inga påföljder eller retroaktiva påföljder. För säkerställande av sådden ska ett nytt besök avläggas. Om skiftet inte har Ingen åkerareal såtts före hösten bestäms en behöver inte ta ställning tvärvillkorspåföljd via villkor till diversifiering 1.3. De nationella stöden (Cregionen) avslås via brist i stödvillkoren. Inga påföljder. Kalkyleringen Vall avslår miljöersättningens åtgärder vid behov. För havren alla stöd, för Havre och tillfälligt icke tillfälligt icke odlat inga stöd, odlad inga tvärvillkorspåföljder Ett nytt besök måste avläggas för att säkerställa Korn att skiftet blivit sått. Tvärvillkorspåföljd pga. försenad sådd. Havren får alla ansökta stöd Havre och tillfälligt icke och tillfälligt icke odlat får odlad inga stöd Påföljd enligt tvärvillkoren om svartträdan saknar grund. Svartträda De nationella stöden avslås med växtkoden. Växtkoden avslår miljöersättningen och de nationella stöden. Komp.ersättning betalas om 25 % gränsen inte överskrids. Om det finns mycket ogräs påförs en tvärvillkorspåföljd. De nationella stöden avslås med växtkoden. Miljöers. avslås, annan växtartsgrupp. Tvärvillkorspåföljd om ingen grund för svartträdan. De nationella stöden avslås med växtkoden. Miljöers. avslås, annan växtartsgrupp. Tvärvillkorspåföljd om ingen grund för svartträdan. De nationella stöden avslås med växtkoden Gräsbevuxet område som inte sköts Grönträda Grönträda Havre Hela skiftet osått (plöjt) Svartträda Svartträda Naturvårdsåke r med vall Hela skiftet saknar grästäcke Svartträda Svartträda Skyddszon Skiftet ligger inte längs ett vattendrag eller ett utfallsdike Skyddszon Skyddszon Stödet för skyddszon avslås med brist i stödvillkoren Skyddszon Vete Vete Vete Miljöersättningen avslås, annan växtartsgrupp. Havre 13 14 15 16 17 Skyddszon Hela skiftet saknar grästäcke Svartträda Svartträda Miljöers. avslås, annan växtartsgrupp. Tvärvillkorspåföljd om ingen grund för svartträda. De nationella stöden avslås med växtkoden Ärt (EFA) Ärt med litet havre som stödgröda Ärt Ärt EFA-arealen avslås med brist i stödvillkoren 18 19 Naturbete och äng (permanent betesmark) Ett hus har byggts på området i år Icke odlad Icke odlad Naturbete och äng (permanent betesmark) Råg har såtts på området i år Råg Råg 20 21 Om en godtagbar orsak eller förhandsgodkännande saknas blir det en tvärvillkorspåföljd. Grundstödet, förgröningsstödet och stödet till unga jordbrukare avslås med växtkoden icke odlad. Dessutom ska gården återställa motsvarande areal till permanent betesmark. Om en godtagbar orsak eller förhandsgodkännande för att ta permanent betesmark i annan användning saknas blir det en tvärvillkorspåföljd. Dessutom ska gården återställa motsvarande areal till permanent betesmark. - Alla andra stöd utom stödet för avtalet avslås på basis av växtkoden. Till kommunen ska man anmäla att markanvändningsslaget måste ändras till skogsmark. En del av skiftet alltför trädbevuxet. För den godtagbara arealen naturbete och äng, för den areal som underkänns icke odlad - Grundstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och kompensationsersättning betalas för den nya korrigerade skiftesarealen. Vall, som har gödslats Naturvårdsåker med vall Vall Stödet för naturvårdsåker med vall avslås med brist i stödvillkoren Mångfaldsåker , vilt Vall, som har gödslats Mångfaldsåker, vilt Mångfaldsåker, vilt Stödet för åtgärden åkernaturens mångfald avslås med brist i stödvillkoren Mångfaldsåker , vilt Mångfaldsåker, vilt som avslutats före 31.8. Övervakningen utförs 28.8. Mångfaldsåker, vilt Om växterna går att identifiera med hjälp av växtrester kan den anmälda grödan konstateras. Om inte, konstateras svartträda. Stödet för åtgärden åkernaturens mångfald avslås med brist i stödvillkoren Alltför trädbevuxen permanent gräsmark, men skiftet har rätt till stöd för avtalet. Miljöavtalsareal, skogsmark Naturbete och äng (PG) Naturvårdsåke r med vall Miljöavtalsarea l, permanent gräsmark 22 23 24 25 27 Gröngödslings vall Anlagd vall där en tillräcklig mängd Gröngödslingsval kvävefixerande grödor l inte har såtts Gröngödslingsvall Stödet för åtgärden avslås med brist i stödvillkoren Gröngödslings vall Mycket rikligt med Gröngödslingsval ogräs på skiftet, men l anlagts enligt villkoren Gröngödslingsvall Tvärvillkorspåföljd pga. brister i odlingssättet 28 29
© Copyright 2024