Kallelse med handlingar tillsynsnämnden den
TILLSYNSNÄMNDEN SIDA 1 (3) KALLELSE Kallelse till Tillsynsnämnden Tid Tisdag den 13 oktober 2015, klockan 08:30 Plats Sjödalsrummet, Sjödalsvägen 29 Ärenden Diarienummer 1 Frågestund (TN) 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Fastställande av dagordning 5 Förvaltningsdirektören informerar 6 Information om planen för samhällsbyggnadsprojekt 7 Delårsrapport per den 31 augusti 2015, Tillsynsnämnden 8 Granskning av styrning ur ett medborgarperspektiv 9 Remiss: Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) TN-2015/302.181 TILLSYNSNÄMNDEN SIDA 2 (3) KALLELSE 10 Remiss: Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge - motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) 11 Remissvar: Detaljplan Mjölner Stuvsta, (Mjölner 4 m.fl.) normalt planförfarande 12 Remissvar - Programsamråd Detaljplan, Gräsvretens industriområde, Huddinge Kommun, Gräsvretens Upplagsområde, Gräsvreten 1:1 13 Beatebergsskolan 2, Anmälan om tillfälligt upplag av snö TN-2015/324.800 14 Ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av enbostadshus på fastigheten Lissma 4:386 i Ådran TN-2015/330.800 15 Ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av skärmtak på fastigheten Lissma 4:386 i Ådran TN-2015/331.800 16 Ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av tillbyggnad på fastigheten Kolartorp 1:46 TN-2015/332.800 17 Delegationsbeslut 18 Delgivningar 19 Övrigt Huddinge den 5 oktober 2015 Malin Danielsson Ordförande Johanna Balic TN-2015/261.800 TILLSYNSNÄMNDEN KALLELSE Sekreterare SIDA 3 (3) NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 september 2015 TN-2015/302 1 Tillsynsnämnden Ida Wiking 08-535 363 83 [email protected] Delårsrapport per 31 augusti 2015 för tillsynsnämnden Förslag till beslut Tillsynsnämnden godkänner förvaltningens förslag till delårsrapport per 31 augusti för tillsynsnämnden. Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till delårsrapport per 31 augusti för tillsynsnämnden. Året fram till och med 31 augusti har präglats av den genomförda omorganisationen. Rollerna som teknisk direktör och administrativ chef har tillsats och bemannats vilket gett förutsättningar för att på ett mer permanent sätt etablera och implementera struktur och rutiner för de administrativa processer som setts över. Vad gäller arbetet med utvecklingsåtaganden har ett åtagande genomförts till och med augusti. En avvikelse inom 2015 års utvecklingsåtaganden och en avvikelse från 2014 rapporteras. Övriga fem utvecklingsåtaganden för 2015 löper enligt plan. Inom internkontrollarbetet har två riskreducerande åtgärder genomförts och fyra åtgärder löper enligt plan. Inga åtgärder rapporterar avvikelse. Vad gäller revisionsåtgärder, det vill säga åtgärder som nämnden lovat att utföra utifrån revisorernas rekommendationer, anses tre av dessa vara åtgärdade. De skrivs därmed av i samband med denna delårsrapport. Det ekonomiska resultatet per 31 augusti 2015 är ett överskott för nämndens verksamhet på +851 tkr. Prognosen för året visar på ett överskott om + 650 tkr. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] 141 85 Huddinge MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 september 2015 TN-2015/302 2 (4) Arbetet med uppgradering av ECOS II (stödsystem på miljötillsynsavdelningen) är försenat på grund av systemleverantören. De 500 tkr som finns i investeringsbudgeten har därför inte börjat användas per 31 augusti. Prognosen är att dessa medel inte kommer att förbrukas under 2015. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd delårsrapport per 31 augusti för tillsynsnämnden. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till delårsrapport per 31 augusti för tillsynsnämnden. Året fram till och med 31 augusti har präglats av den genomförda omorganisationen. Rollerna som teknisk direktör och administrativ chef har tillsats och bemannats vilket gett förutsättningar för att på ett mer permanent sätt etablera och implementera struktur och rutiner för de administrativa processer som setts över. Personalomsättningen på miljötillsynsavdelningen har varit stor vilket har påverkat leveranser i nämndens basuppdrag. Även utreningen om ett eventuellt medlemskap i Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF, har påverkat nämndens verksamhet. Utvecklingsåtaganden Vad gäller arbetet med utvecklingsåtaganden har ett åtagande genomförts till och med augusti. Detta gäller delåtagandet om att genomföra projektet "Värdegrund" och implementera förändringsförslag, som är en del av åtagandet Genomföra åtgärder utifrån organisationsöversynen. En avvikelse inom 2015 års utvecklingsåtaganden och en avvikelse från 2014 rapporteras. Avvikelsrena rör inventering av områden som idag saknar kommunalt vatten och avlopp samt kartläggning av Huddinges tysta områden kopplat till bulleråtgärdsprogrammet. Övriga fem utvecklingsåtaganden för 2015 (två av dessa är delåtaganden inom åtagandet Genomföra åtgärder utifrån organisationsöversynen) löper enligt plan. Internkontroll Inom internkontrollarbetet har två riskreducerande åtgärder genomförts fram till 31 augusti (en av dessa åtgärder återfinns under två olika risker/processer). Fyra åtgärder löper enligt plan (en åtgärd återkommer under tre olika risker/processer). Inga åtgärder rapporterar avvikelse. Vad gäller revisionsåtgärder, det vill säga åtgärder som nämnden lovat att utföra utifrån revisorernas rekommendationer, anses tre av dessa vara åtgärdade. De skrivs därmed av i samband med denna delårsrapport. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 september 2015 TN-2015/302 3 (4) Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet per 31 augusti 2015 är ett överskott för nämndens verksamhet på +851 tkr. Tillsynsnämnden (kostnader relaterade till nämndens sammansträden) redovisar ett överskott på 196 tkr för perioden till och med augusti 2015. Budgeten för 2015 är satt utifrån tidigare miljönämndens förutsättningar där mötena och ledamöterna var fler än vad fallet är för tillsynsnämnden. Prognosen för helår redovisar ett överskott på 150 tkr. Överföringen mellan natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden vad gäller vissa budgetposter i enlighet med de reviderade verksamhetsplanerna för 2015 (NBN-2015/31.111 och TN-2015/6.111) har inte korrigerats i ekonomisystemet per 31 augusti 2015, vilket påverkar ekonomiredovisningen inom vissa poster. I driftbudgeten är det budgeten för miljötillsynsavdelningen som berörs. Denna ska enligt de reviderade verksamhetsplanerna redovisas inom natur- och byggnadsnämnden till följd av dess personalansvar men görs istället i tillsynsnämndens delårsrapport per 31 augusti. Från och med 1 oktober kommer tillsynsnämnden att debitera natur- och byggnadsnämnden för personalkostnaderna. Miljötillsynsavdelningen visar till och med augusti ett överskott på 655 tkr. Årsavgifterna inom miljöskyddsområdet har ännu inte debiterats till följd av beslut om nya taxor. Trots detta ligger taxor och avgifter väl i linje med utfallet förra året. Detta kan tyda på att vi kommer att få ett något bättre inflöde än förra året. Överskottet beror framför allt på den stora personalomsättningen och svårigheten att få in personal snabbt för att täcka upp vakanser. Prognosen för året gällande tillsynsnämndens driftbudget som helhet visar på ett överskott om + 650 tkr. Även vad gäller investeringar har uppdelningen i de nya nämndernas verksamhetsplaner inte korrigerats i ekonomisystemet. Medel för dessa investeringar bokförs dock inte under tillsynsnämnden utan under projekt inom natur-och byggnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Detta gäller LONA-projektet Leder för alla, investeringsmedel om att synliggöra entréer till naturreservaten samt Tyresåprojektet. av ECOS II (stödsystem på Arbetet med uppgradering miljötillsynsavdelningen) är försenat på grund av systemleverantören. De 500 tkr som finns i investeringsbudgeten har därför inte börjat användas per 31 augusti. Prognosen är att dessa medel inte kommer att förbrukas under 2015. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 september 2015 TN-2015/302 4 (4) Anders Lindelöf Teknisk direktör Asif Chowdhury Ekonomiansvarig Bilagor Delårsrapport per 31 augusti 2015 för tillsynsnämnden Beslutet delges Ekonomiavdelningen KSF Kommunstyrelsen Ida Wiking Kvalitetssamordnare TN-2015/302 Delårsrapport per 31 augusti 2015 för tillsynsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen/Stab APRIL 2015 Innehåll Huddinges vision och mål............................................................3 Sammanfattning ............................................................................3 Huddinge – en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län..............................................................................4 Tillsynsnämndens mål och resultat ............................................6 Bra att leva och bo ......................................................................6 Fler i jobb ....................................................................................9 God omsorg för individen ..........................................................10 Ekosystem i balans ...................................................................11 Sund ekonomi ...........................................................................12 Systematisk kvalitetsutveckling .................................................14 Intern kontroll ..............................................................................15 Prioriterade risker och åtgärder ............................................15 Processer och rutiner .............................................................15 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Verksamhetsstatistik – nyckeltal...............................................19 Källförteckning för kommungemensamma mått......................20 17 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Sammanfattning Året fram till och med 31 augusti har präglats av den genomförda omorganisationen. Rollerna som teknisk direktör och administrativ chef har tillsats och bemannats vilket gett förutsättningar för att på ett mer permanent sätt etablera och implementera struktur och rutiner för de administrativa processer som setts över. Personalomsättningen på miljötillsynsavdelningen har varit stor vilket har påverkat leveranser i nämndens basuppdrag. Även utreningen om ett eventuellt medlemskap i Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF, har påverkat nämndens verksamhet. Vad gäller arbetet med utvecklingsåtaganden har ett åtagande genomförts till och med augusti. Detta gäller delåtagandet om att genomföra projektet "Värdegrund" och implementera förändringsförslag, som är en del av TILLSYNSNÄMNDEN |3 åtagandet Genomföra åtgärder utifrån organisationsöversynen. En avvikelse inom 2015 års utvecklingsåtaganden och en avvikelse från 2014 rapporteras. Avvikelsrena rör inventering av områden som idag saknar kommunalt vatten och avlopp samt kartläggning av Huddinges tysta områden kopplat till bulleråtgärdsprogrammet. Övriga fem utvecklingsåtaganden för 2015 (två av dessa är delåtaganden inom åtagandet Genomföra åtgärder utifrån organisationsöversynen) löper enligt plan. Tillsynsnämnden (kostnader relaterade till nämndens sammansträden) redovisar ett överskott på 196 tkr för perioden till och med augusti 2015. Prognosen för helår för tillsynsnämnden är ett överskott på 150 tkr. Inom internkontrollarbetet har två riskreducerande åtgärder genomförts fram till 31 augusti (en av dessa åtgärder återfinns under två olika risker/processer). Fyra åtgärder löper enligt plan (en åtgärd återkommer under tre olika risker/processer). Inga åtgärder rapporterar avvikelse. Överskottet beror framför allt på den stora personalomsättningen och svårigheten att få in personal snabbt för att täcka upp vakanser. Vad gäller revisionsåtgärder, det vill säga åtgärder som nämnden lovat att utföra utifrån revisorernas rekommendationer, anses tre av dessa vara åtgärdade. De skrivs därmed av i samband med denna delårsrapport. Det ekonomiska resultatet per 31 augusti 2015 är ett överskott för nämndens verksamhet på +851 tkr. Miljötillsynsavdelningen visar till och med augusti ett överskott på 655 tkr. Årsavgifterna inom miljöskyddsområdet har ännu inte debiterats till följd av beslut om nya taxor. Trots detta ligger taxor och avgifter väl i linje med utfallet förra året. Detta kan tyda på att vi kommer att få ett något bättre inflöde än förra året. I enlighet med de reviderade verksamhetsplanerna för 2015 ska personalkostnaderna för miljötillsynsavdelningen redovisas inom natur- och byggnadsnämnden då denna är anställande myndighet. Detta har inte korrigerats i ekonomisystemet per 31 augusti 2015. Från och med 1 oktober kommer tillsynsnämnden att debitera natur- och byggnadsnämnden för personalkostnaderna. Prognosen för tillsynsnämnden som helhet för 2015 är ett överskott om + 650 tkr. Huddinge – en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden – vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. 4 | DELÅRSRAPPORT 2015 Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald – betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Uppföljning Nämnden har valt att koppla sitt pågående värdegrundsarbete till kommunens kärnvärden och att arbeta med vi-satser för att beskriva vår värdegrund. Visatserna ska hjälpa oss få en gemensam syn på vad kärnvärdena betyder för alla som arbetar hos nämnden samt vilka attityder och beteenden (förhållningssätt) som ska prägla densamma. Vårt värdegrundsarbete ska vara en självklar del av vårt arbetssätt och vi-satserna hjälper oss uppmärksamma våra förbättringsområden. Värdegrundsarbetet är en ständigt pågående process och under 2015 fokuserar vi arbetet på att få in det som en naturlig punkt i agendan på våra personal- och ledningsgruppsmöten. TILLSYNSNÄMNDEN |5 Tillsynsnämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Fokus i delårsrapporten är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. Etappmål i röda tabeller är mått från Mål och budget 2015 och utgör ej grund för måluppfyllelse för natur- och byggnadsnämnden. Etappmål i går tabeller är nämndens egna mått. Bra att leva och bo Ökat bostadsbyggande Ökad delaktighet och gott bemötande Utvecklingsåtaganden Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun - åtgärder utifrån Genomföra organisationsöversynen av nämndens verksamhet. - Fortsätta inventeringen av områden som idag saknar kommunalt vatten- och avloppsnät. Förvaltningen har fortsatt implementeringen av de åtgärder som initierades i översynen av organisation och processer. Rollerna som teknisk direktör och administrativ chef har tillsats och bemannats vilket gett förutsättningar för att på ett mer permanent sätt etablera och implementera struktur och rutiner för de administrativa processer som setts över. Digitaliseringen av nämndprocessen är genomförd och fungerar tillfredställande för såväl förvaltning som för förtroendevalda. Diarie-, post- och nämndhanteringen är etablerad men behöver fortfarande mindre anpassningar. Implementeringen av förvaltningens värdegrund är klar och arbetet med att följa den fortlöper, bland annat via löpande diskussioner vid arbetsplatsträffar. Arbetet med ett kommungemensamt servicecenter löper enligt plan. 2011 2012 2013 Totalt (%) 20 - 15 Kvinnor 17 - 10 Män 23 - 20 Invånarnas förtroende för kommunen Totalt (index 1-100) 50 - 49 Kvinnor 55 - 49 Män 45 - 48 Ranking i länet 10/17 - 6/20 Nämndens mått för delmålet ”Ökad delaktighet och gott bemötande” Andel överklagade ärenden gällande livsmedelskontroll där länsstyrelsen ändrat eller återförvisat ärendet 2013 Totalt (antal) Inventeringen av enskilda avloppsanläggningar i områden som idag saknar kommunalt vatten och avlopp löper inte enligt plan. Inventeringen påbörjades 2013, men är inte färdig. Uppföljningen av de inventerade områdena pågår. Anledningen till avvikelsen är för lite personella resurser och många inkommande klagomålsärenden. En projektanställning planeras inom området för att fortsätta inventeringen. 6 | DELÅRSRAPPORT 2015 Etappmål 0 0% Varav (%) *redovisas i verksamhetsberättelsen 2014 2015 Etappmål 0 0% * 10% Andel överklagade ärenden gällande miljö- och hälsoskydd där länsstyrelsen ändrat eller återförvisat ärendet Totalt (antal) 2013 2014 1 8 100% 12,5% Varav (%) *redovisas i verksamhetsberättelsen 2015 Etappmål * 0% 0 Andel ärenden gällande komplett tillståndsansökan om enskilt avlopp som beslutas inom 14 dagar från dess att ärendet kommit in. 2013 2014 Totalt (antal) Varav (%) 2015* Etappmål 19 90% 90% 79% 90% *per 31 augusti 2015 Anledningen till att måttet om komplett tillståndsansökan inte uppnås är att de personella resurserna inte räcker till. Andel e-post som besvaras inom två arbetsdagar från MSB servicecenter* 2013 Varav (%) Hela kommunen Stockholms län 2014 2015 Etappmål 100% 82% 100 100% 78% 83% 87% 83% 88% 84% *Undersökningen baserades på den tidigare organisationen Andel e-post som besvaras inom två arbetsdagar från MSB/NBF handläggare Varav (%) 2013 2014 67% - 2015 Etappmål * 75% och samhällsbyggnadsförvaltningen besvarades inom två arbetsdagar. Målet för 2015 nåddes därmed. Undersökningen mäter hur pass väl enkla frågor som inte är av handläggningskaraktär besvaras genom att totalt 58 e-post skickades till kommunens officiella e-postadresser på de olika förvaltningarna. Kommunens nya servicecenter som öppnade den 1 juli omhändertar även natur- och byggnadsförvaltningens frågor och förvaltningens eget servicecenter har därmed avvecklats. Under juli-augusti besvarade det nya servicecentret 45 procent av alla frågetrådar inom två dagar vad gäller frågor som ställs till funktionen ”Fråga servicecenter” på huddinge.se. Hälften av frågetrådarna rörde natur- och byggnadsförvaltningens frågor. Målet om att besvara samtliga enkla frågor inom två dagar nås därför inte fram till 31 augusti. Då många frågor besvaras snabbt var dock den genomsnittliga svarstiden strax över två dygn. Under perioden juli-augusti har 77 procent av frågorna som rör natur- och byggnadsförvaltningen som ställs till servicecenter via e-post och telefon helt kunnat besvaras av servicecentret utan att skickas vidare till handläggare. Detta är över målsättningen om 70 procent för 2015. En dryg tredjedel av den e-post och de telefonsamtal som kommer till kommunens servicecenter rör natur- och byggnadsförvaltningens frågor. * mätning har ännu ej gjorts under 2015 som planerat pga av omorganisation av förvaltningarna och införande av nytt servicecenter. Nöjdhet med handläggning (Miljötillsyn) Andel frågor/synpunkter via ”Fråga servicecenter” som besvaras inom två arbetsdagar 2013 2014 2015 Etappmål 2013 2014 Totalt (antal) - - Varav (%) - - 2015 Etappmål Nytt mått 2014 * 72% *presenteras i verksamhetsberättelsen 69%* 45%* Varav (%) 100% * mätperiod: juli-augusti.Ssiffran avser hela kommunen, separat mätning på NBF frågor finns inte. NBF står för hälften av alla frågor på forumet. Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon 2013 2014 2015 Etappmål Politikerenkät om förutsättningar att arbeta politiskt i miljönämnden/tillsynsnämnden Totalt (antal) 65% -* 77%* 2012 2014 Etappmål 4,1/5 4,2/5 - 4,4 4,2 4,0 - Varav (%) Nämndsnitt Varav (%) 2008 70% Ranking i länet * ej mätt p.g.a. byte av telefonisystem för dåvarande MSB:s servicecenter ** mätperiod: juli-augusti. Resultat i den kommunövergripande e-postmätningen för 2015 visar att 100 procent av de enkla frågor som skickades via e-post till servicecenter på dåvarande miljö- TILLSYNSNÄMNDEN |7 Ökad jämlikhet Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling 2011 2012 Totalt (%) - 7 - Funktionshindrade - 15 - Ålder 65+ - 4 - 2013 Etappmål Strategiskt område: Vårby Nämndens mått för delmålet ”Ökad jämlikhet” Andel avvikelser som åtgärdas inom uppsatta tidsramar vid tillsyn av miljöer där barn och unga vistas (skolor och förskolor)* 2012 2013 - - Totalt (antal) 2014 Etappmål Nytt mått 2014 Varav (%) *måttet kommer att revideras/bytas ut till verksamhetsplan för 2016 Utvecklingsåtaganden - Se över mått inför VP 2016 för att skapa bättre statistiska och praktiska förutsättningar. - Delta i kommungemensam jämlikhetsutbildning. Utbildningen omfattar bland annat normkritik och jämlikhetsanalys och inkluderar olika perspektiv som kön, barn, funktionsnedsättning, område, diskriminering med mera. Måtten om ”andelen avvikelser som åtgärdas inom uppsatta tidsramar” (återkommer under flera mål) har visat sig svårt att mäta, vilket rapporterades i delårsrapport per 31 mars. Arbetet med att se över nämndens mått till verksamhetsplanen 2016 pågår enligt plan. Samtliga medarbetare har involverats i arbetet genom ett antal workshops. Det kommungemensamma arbetet med att ta fram en jämlikhetsutbildning löper enligt plan. Fyra olika utbildningsmoduler kring jämlikhet har tagits fram och 8 | DELÅRSRAPPORT 2015 utbildningarna är planerade att genomföras under november och december. Målgrupp är chefer och nyckelpersoner. Förvaltningen deltar i Folkhälsomyndighetens nationella projekt ”Inomhusmiljön i skolan”. Det övergripande syftet med projektet är att inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor ska förbättras och att miljöbalkens krav på inomhusmiljön ska uppfyllas. Projektet har fokus på ventilation och städning samt egenkontroll vad gäller dessa områden. Ventilation och städning är viktiga faktorer i skolmiljöerna på grund av att persontätheten i lokalerna och de samverkar till att hålla nere damm- och partikelhalten i luften. Projekt pågår enligt plan. Miljötillsynsavdelningen har rapporterat in resultatet av tillsynen till Folkhälsomyndigheten och inväntar nu deras rapport. Därefter kommer kontoret även att skriva en egen rapport. Båda kommer att presenteras i nämnden. Strategiskt område: Flemingsberg Förvaltningen deltar i Folkhälsomyndighetens nationella projekt ”Inomhusmiljön i skolan”, se ovan. Strategiskt område: Utveckling av naturupplevelser En förutsättning för att naturupplevelser ska utvecklas är att naturområden sköts. Inom natur- och byggnadsnämnden finns tillsynsmän som bevakar att reservatsföreskrifter följs men tillsynsnämnden har ett ansvar att kräva rättelser om föreskrifter inte följs. Det är också tillsynsnämnden som beviljar tillstånd eller dispens för åtgärder som av någon anledning behöver göras och bedömer då åtgärdens påverkan på reservatets syfte. Även strandskyddsdispens är en fråga som prövas av tillsynsnämnden. Fram till 31 augusti har nämnden beslutat om fyra strandskyddsdispenser. Fler i jobb Fler arbetstillfällen Utvecklingsåtaganden - Medverka i det kommungemensamma arbetet och fullfölja åtaganden i enlighet med ”Handlingsplan för förbättrat företagsklimat”. Fler och växande företag Företagarnas betyg på kommunens service Totalt (index) 72 68 65 Ranking i länet 4/26 - 22/26 Placering i Svensk Näringslivs mätning Totalt (plats) Arbetet inom Handlingsplan för förbättrat näringslivsklimat innehåller åtgärder som berör natur- och byggnadsförvaltningen samt kommunstyrelsen förvaltning. Åtgärderna rör sex områden; utbildningsinsatser, kommunikation, styrning och organisation, förbättrad service, dialog med näringslivet samt analys. Arbetet löper i huvudsak enligt plan. Natur- och byggnadsförvaltningen har under andra halvan av våren samt sommaren saknat samordnare för handlingsplanens aktiviteter. Ny person är på plats sedan slutet av augusti. Ranking i länet 112 110 100 19/26 21/26 20/26 Nämndens mått för delmålet ”Fler och växande företag” NKI för företagsklimat gällande miljötillsyn (Stockholm Business Alliance enkät) Totalt (NKI) 2012 2013 2014 Etappmål 68 68 * 72 Varav (%) Ranking i länet 11 * presenteras i samband med verksamhetsberättelsen Utvecklingsåtaganden (Handlingsplanen för förbättrat företagsklimat är nämnd ovan) TILLSYNSNÄMNDEN |9 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Nämndens mått för delmålet ”Fler upplever god hälsa” Andel avvikelser som åtgärdas inom uppsatta tidsramar vid tillsyn av hälsoskyddslokaler* 2012 2013 - - Totalt (antal) 2014 Etappmål Nytt mått 2014 - Varav (%) *måttet kommer att revideras/bytas ut till verksamhetsplan för 2016 Andel avvikelser som åtgärdas inom uppsatta tidsramar vid kontroll av livsmedelsanläggningar.* 2012 2013 - - Totalt (antal) 2014 Etappmål Nytt mått 2014 Nämnden kontrollerar genom miljötillsynsavdelningen att brister i barns miljö åtgärdas. Barn ska inte utsättas för luftföroreningar eller buller. Barn ska inte heller vistas i inomhusmiljöer som är skadade av fukt och mögel. Genom livsmedelskontrollen ser nämnden till att livsmedlen är säkra och redliga och inte innebär en risk för människors hälsa. De ovan beskrivna vakanserna inom miljötillsynsavdelningen har inte påverkat tillsynen av barns miljöer utan detta område har prioriterats fullt ut. Inom Folkhälsomyndighetens projekt Inomhusmiljön i skolor ryms 42 skolor och 40 av dessa har inspekterats. Uppföljningsarbete återstår. Projektet pågår enligt planen, som beskrivits ovan. - Varav (%) *måttet kommer att revideras/bytas ut till verksamhetsplan för 2016 Andel klagomål som kräver åtgärder* 2012 2013 - - Totalt (antal) Varav (%) 10 | DELÅRSRAPPORT 2015 2014 0 - Etappmål En del i 2014 års verksamhetsplan för dåvarande miljönämnden har ännu inte avslutats. Detta gäller kartläggning av Huddinges tysta områden kopplat till bulleråtgärdsprogrammet. Kartläggningen av tysta områden är klar och finns med som underlag till bulleråtgärdsprogrammet. Bulleråtgärdsprogrammet planeras att tas upp i samhällsbyggandsutskottet i november. Ekosystem i balans Minska klimatpåverkan och luftföroreningar God vattenstatus i sjöar och vattendrag Utsläpp av växthusgaser per invånare Fosforhalt i sjöarna 2011 2012 2013 Långsjön 28 31 36 Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänsteresor Trehörningen 114 116 118 Orlången (Vidja) 57 49 49 Totalt (ton CO2) Magelungen 24 26 30 Drevviken 45 41 38 2012 2013 2.0 - Totalt (ton CO2/inv) 3306 - 2014 Etappmål - 3960 Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetslokaler i Huges bestånd Totalt (kWh/kvm)* 194 186 177 Andel förnybar energi i den kommunala organisationens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordonsflottan Totalt (kWh/kvm)* 92 93 Nämndens mått för delmål ”God vattenstatus i sjöar och vattendrag” Siktdjup i sjöarna (m)* 95 Andel avvikelser som åtgärdas inom utsatta tidsramar vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter* Totalt (antal) 2012 2013 2014 Etappmål - 0 * 0 0% 0% Varav (%) *måttet kommer att revideras/bytas ut till verksamhetsplan för 2016 Etappmål 2015 2012 2013 2014 Långsjön 1,9 1,7 1,5 2 Trehörningen 0,5 0,6 - 1,8 MKN 2020 Orlången (Vidja) 1,1 0,9 - 1,9 Magelungen 2,3 2,0 1,8 2,2 Drevviken 1,5 1,7 2,9 2,2 *verklig förbrukning, ej normalårskorrigerat Nämndens mått för delmålet ”Minska klimatpåverkan och luftföroreningar” Etappmål * tre års medelvärden Tillsyn för dagvattenanläggningar har ökad prioritet 2015. Inventeringen av dagvattenanläggningar i kommunen har pågått under sommaren 2015 och utförts av konsultföretag. I september ska resultatet av inventeringen presenteras. Därefter kommer tillsynen av dagvattenanläggningarna att påbörjas. TILLSYNSNÄMNDEN | 11 Sund ekonomi Budgethållning En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa ett långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Budgethållning Miljönämndens resultat/Tillsynsnämndens etappmål (tkr) 2013 2014 561 -335 2015* Etappmål 851 0 *per 31 augusti 2015 Natur- och byggnadsförvaltningen gör delårsrapporter, månadsvis uppföljning på verksamhetsnivå samt verksamhetsberättelse vilka redovisas till förvaltningens nämnder och centrala ekonomikontoret på kommunstyrelseförvaltningen. Uppföljningen skall vara ett stöd och underlätta för förvaltningens avdelningar och enheter i det ekonomiska arbetet. Långsiktig balans Kommunen strävar efter en långsiktig balans. I samband med verksamhetsberättelsen redovisas det balanserade resultatet, vilket skall vara större än noll. Budgetåret 2015 Den 16 mars godkände kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag om justeringar av budgetramar för 2015 (KS-2015/215.182) till följd av omorganisationer för flera nämnder. I detta beslut överfördes investeringsbudget (4 000 tkr) från tillsynsnämnden till kommunstyrelsen. Beslutet hanterade dock inte budgetjusteringar mellan natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden, gällande drift- och investeringsbudget. inte korrigerats i ekonomisystemet per augusti 2015, vilket påverkar ekonomiredovisningen inom vissa poster. I driftbudgeten är det budgeten för miljötillsynsavdelningen som berörs. Denna ska enligt de reviderade verksamhetsplanerna redovisas inom natur- och byggnadsnämnden till följd av dess personalansvar men görs istället i tillsynsnämndens delårsrapport per 31 augusti. Framöver kommer tillsynsnämnden att debitera natur- och byggnadsnämnden för personalkostnaderna. Överföringen mellan natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden vad gäller dessa budgetposter har heller Resultaträkning, tkr Utfall per aug 2015 Prognos helår 2015 Utfall per aug 2014 2 979 4 376 2 896 Bidrag 27 27 16 Övriga intäkter -3 -3 3 002,0 4 400,0 2 911 -5 719 -8 734 -6 426 -455 -720 -525 Bidrag kostnader 0 0 0 Köp av verksamhet 0 0 0 -45 -77 -24 -497 -608 -605 -4 -23 0 Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet Intern resursfördelning Verksamhetens intäkter Personal Lokal Konsulter och inhyrd personal Varor och tjänster Kapitalkostnad 12 | DELÅRSRAPPORT 2015 Övriga kostnader 0 Intern resursfördelning 0 Verksamhetens kostnader - 6 720,0 -10 162,0 -7 580,0 Nettokostnad -3 717,0 -5 762,0 -4 669,0 Budget, netto 4 569,0 6 412,0 4 655,0 Årets resultat 851,0 650,0 -13,0 851,0 650,0 -13,0 IB Eget kapital 165 165 UB Eget kapital 500 165 varav uttag Eget kapital Balansresultat Utfall/prognos per verksamhetsområden, tkr Tillsynsnämnd Utfall per aug 2015 Avvikelse per aug 2015 Avvikelse prognos helår 2015 Utfall per aug 2014 Förändring 2015-2014, % 98 196 150 548 -559% -14% Miljötillsyn 3 620 655 500 4 121 Summa netto 3 717 851,0 650,0 4669 Investeringar, tkr Budget Utfall per 2015 augusti 2015 Tillsynsnämnden redovisar till och med augusti ett totalt positivt resultat på 851 tkr. Tillsynsnämnden redovisar ett överskott på 196 tkr för perioden till och med augusti 2015. Budgeten för 2015 är satt utifrån tidigare miljönämndens förutsättningar där mötena och ledamöterna var fler än vad fallet är för tillsynsnämnden. Prognosen för helår redovisar ett överskott på 150 tkr. Miljötillsynsavdelningen visar till och med augusti ett överskott på 655 tkr. Årsavgifterna inom miljöskyddsområdet har ännu inte debiterats till följd av beslut om nya taxor. Trots detta ligger taxor och avgifter väl i linje med utfallet förra året. Detta kan tyda på att vi kommer att få ett något bättre inflöde än förra året. Kostnaderna ligger 860 tkr lägre än förra året vid samma period. Detta beror på den stora personalomsättningen och svårigheten att få in personal snabbt för att täcka upp vakanser. Prognosen för helår visar på ett överskott motsvarande 500 tkr under förutsättning att rekryteringar genomförs innan årets slut. Effektivisera stödsystem på miljötillsynsavdelningen Leder för alla LONA Synliggöra entreér Tyresåprojektet Summa netto Prognos helår 2015 1400 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 400 0,0 0 Arbetet med uppgradering av ECOS (stödsystem på miljötillsynsavdelningen) är försenat på grund av systemleverantören. Först under hösten 2016 kommer förvaltningen att förbereda för en konvertering till en ersättare av ECOS, genom bland annat registervård alternativt se över andra sätt att effektivisera stödsystemen för miljötillsynsavdelningen. Prognosen är därför att medlen inte kommer att förbrukas under 2015 utan att överflytt till 2016 kommer att begäras i verksamhetsberättelsen. Även vad gäller investeringar har uppdelningen i de nya nämndernas verksamhetsplaner inte korrigerats i ekonomisystemet. Medel för dessa investeringar bokförs dock inte under tillsynsnämnden utan under projekt inom natur-och byggnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Detta gäller LONA-projektet Leder för alla, investeringsmedel TILLSYNSNÄMNDEN | 13 om att synliggöra entréer till naturreservaten samt Tyresåprojektet. 14 | DELÅRSRAPPORT 2015 Systematisk kvalitetsutveckling För att förbättra och bättre levandegöra internkontroll godkände nämnden i februari en anvisning för arbetet med interkontroll och verksamhetsplanering. Anvisningen integrerar internkontrollarbetet med PUFF:en (planera, utföra, följa upp, förbättra), som är Huddinge kommuns planerings- och uppföljningsprocess. I anvisningen tydliggörs roller, ansvar och systematik för internkontrollen och hur samtliga medarbetare på förvaltningen involveras i arbetet. Distribution av digitala handlingar till nämnd har testats under årets första månader och sedan etablerats under senvåren och sommaren. Åtagandet är därmed genomfört. Strategiskt område: E-förvaltning Natur- och byggnadsförvaltningen kommer under 2015 fortsätta arbetet med att identifiera utvecklingsbehov och förbättringsmöjligheter på kort och lång sikt utifrån ett kundperspektiv såväl som ett verksamhetsperspektiv. Utvecklingsåtaganden Förbereda för distribution av digitala handlingar till nämnden. TILLSYNSNÄMNDEN | 15 Intern kontroll Prioriterade risker och åtgärder Nämnden har upprättat en bruttorisklista och utifrån den identifierat prioriterade risker. Sannolikheten för att dessa risker inträffar bedöms som hög och om de skulle inträffa bedöms konsekvenserna bli allvarliga. Risk C: Diariet Ej korrekt registrering av handlingar Riskreducerande åtgärder: Fortsätta implementeringen av rutiner för hanteringen av frågor, synpunkter, klagomål och felanmälningar från 2014 års projekt ”God information och service”. Implementeringen av projektet God information och service fortsätter och arbetet löper enligt plan. De organisatoriska åtgärderna från översynsprojektet syftade till en centralisering av registrators- och administratörsfunktionerna, vilket har genomförts. Även delprojektet kring diarie- och nämndhantering är genomfört där projektet hanterade diarieföring utifrån förändrad nämndorganisation, att samtliga ärenden ska registreras i ärendehanteringssystemet w3d3, en utvecklad nämndhantering samt införande av digital nämndprocess. Implementering av organisatoriska åtgärder från översynsprojektet samt åtgärder från delprojekt kring diariet. Processer och rutiner Utifrån processregistret har två av nämndens processer bedömts som icke fungerande och åtgärder kommer att sättas in för att få bättre fungerande processer. Process A: Handlägga allmänna frågor Ärenden från allmänheten (via kundtjänst och direkt till handläggare) som kräver ytterligare åtgärd eller utredning. RISK Ärenden och andra frågor/synpunkter och klagomål som inkommer från medborgare svaras inte på inom rimlig tid. Frågor som inkommer från en medborgare, men som behöver besvaras av flera avd. och/eller handläggare hålls inte samman. Implementering av åtgärder från översynsprojektet samt delprojekt kring Front Office Back Office. Arbetet i projektet God information och service löper enligt plan, se ovan. Ett nytt kommungemensamt servicecenter öppnade i Huddinge centrum den 1 juli och syftet är en mer sammanhållen service på ett ställe, med fokus på de som bor, verkar och besöker Huddinge kommun. Ledordet är ”En väg in”. Det kommungemensamma servicecentret har därmed tagit över natur- och byggnadsförvaltningens servicecenter som har avvecklats. Under hösten fortsätter arbetet med att utveckla det nya servicecentret tillsammans med respektive förvaltning för att kunna uppnå god effekt. Bland annat ska frågor och handläggningsuppdrag som kan föras ut på servicecenter identifieras för att på så sätt förstärka ”en väg in” för invånarna och detta arbete löper fram till april 2016. Riskreducerande åtgärder: Fortsätta implementeringen av rutiner för hanteringen av frågor, synpunkter, klagomål och felanmälningar från 2014 års projekt ”God information och service”. TILLSYNSNÄMNDEN | 16 Process B: Hantera handlingar Beskriva och redovisa arkiv, hantera arkiv (förvaring, vård, konvertering, gallring, tillhandahållande, utlån), utreda och besluta om bevarande och gallring, hantera och registrera inkomna handlingar, hantera och registrera ärenden. Implementering av åtgärder från översynsprojektet samt delprojekt kring diarieföring. Fortsatt arbete med dokumenthanteringsplanen som kommer att revideras under år 2015. Detta för att få en uppdaterad hanteringsanvisning för nämndens handlingstyper. RISK Korrekt registrering är nödvändig för att värna om demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Korrekt registrering krävs även för att enkelt kunna återsöka handlingar. Uppdatera nämndens arkivbeskrivning med information om vilka handlingsslag som kan finnas på nämnden och hur arkivet är organiserat. Förstudie kring framtida behov av e-arkiv. Vi bör även leva upp till kraven på arkivredovisning i arkivlagen och Huddinge kommuns arkivreglemente. Riskreducerande åtgärder: Fortsätta implementeringen av rutiner för hanteringen av frågor, synpunkter, klagomål och felanmälningar från 2014 års projekt ”God information och service”. Implementeringen av åtgärder från översynsprojektet samt delprojektet kring diarieföring är genomfört och arbetet inom projektet God information och service löper enligt plan, se ovan. Nämndens dokumenthanteringsplan godkändes i april och denna åtgärd är därmed genomförd. Arbetet med att uppdatera nämndens arkivbeskrivning löper enligt plan. Förvaltningen följer det kommungemensamma arbetet gällande framtida behov av e-arkiv. En förstudie kring detta kommer inte att genomföras under 2015 då detta arbete ännu inte påbörjats. Planering för att komma igång under 2016 pågår kommungemensamt. NATUR- & BYGGNADSNÄMNDEN | 17 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Nedan följer återrapportering av de revisionsåtgärder som betraktas som genomförda. De revisionsåtgärder (se fullständig lista i tabell nedan) som vid tidpunkten för färdigställande av 2016 års internkontrollplan i oktober ännu inte fullt ut har åtgärdats inkluderas i internkontrollplanen för 2016. Revisionsåtgärder som anses vara åtgärdade per 31 augusti 2015. Internkontroll, dnr 2013-001239 Nämnden bör tillse att det i den framtida modellen för internkontroll tydliggörs vem eller vilka samt vilka nivåer i organisationen som ansvarar för identifiering, värdering, prioritering samt uppföljning av risker. (åtgärdat) Nämnden bör säkerställa att modellen för arbete med internkontroll på ett tydligt sätt kommuniceras till samtliga medarbetare i organisationen. (åtgärdat) Under våren 2014 fick förvaltningens ledningsgrupp utbildning i intern kontroll. I februari 2015 antog nämnden en anvisning för arbetet med verksamhetsplanering och internkontroll. Denna beskriver arbetsprocessen och systematiken vad gäller interkontroll på förvaltningen och hur medarbetare och chefer involveras i arbetet. I enlighet med anvisningen genomfördes sedan workshops på samtliga avdelningar under april månad där medarbetarna identifierade risker i sin respektive verksamheter. Dessa samlade risker utgör förvaltningens bruttorisklista där ledningsgruppen sedan har bedömt och prioriterat riskerna i enlighet med kommunens bedömningsnyckel. I aprilworkshoparna ingick även utbildning om vad internkontroll är, varför det är viktigt och hur arbetet med intern kontroll går till på förvaltningen. Ovan revisionsåtgärder om internkontroll betraktas därmed som åtgärdade. Granskning av vidtagna åtgärder med anledning av anmärkning av revisionsberättelsen för 2013, dnr NBN 2015/621 Tillsynsnämnden bör överväga att införa stickprovskontroller av upphandlingar. (åtgärdat) I samband med att nämnden fattade beslut om ovan nämnda anvisning för arbetet med verksamhetsplanering och internkontroll antogs även fyra stickprovskontroller för 2015. En av dessa rör direktupphandling. Kontroller har genomförts enligt beslutad testrutinen sedan februari månad och resultatet har redovisats av förvaltningschefen för nämnden vid varje nämndmöte. Åtgärden betraktas därmed som åtgärdad. Revision Diarienummer Granskning av otillåtna bisysslor dnr 2012-2034 Samtliga styrelser/nämnder bör säkerställa en ändamålsenlig återrapportering av bisysslor. (delvis åtgärdat) Internkontroll MN dnr 2013-001239 Nämnden bör vidta åtgärder för att ta fram en förvaltningsövergripande kompetensförsörjningsplan. (delvis åtgärdat) Nämnden bör tillse att det i den framtida modellen för internkontroll tydliggörs vem eller vilka samt vilka nivåer i organisationen som ansvarar för identifiering, värdering, prioritering samt uppföljning av risker. (åtgärdat) Nämnden bör säkerställa att modellen för arbete med internkontroll på ett tydligt sätt kommuniceras till samtliga medarbetare i organisationen. (delvis åtgärdat) Nämnden bör införa ett system för kontroll av att korrekt debitering sker efter genomförda tillsynsbesök. (delvis åtgärdat) Avgiftsfinansierade och egenfinansierade tillsynen dnr 2013-001703 Styrningen av tillsynsverksamheten bör utvecklas genom att kvalitativa och kvantitativa mål beslutas. (delvis åtgärdat) Granskning av vidtagna åtgärder med anledning av anmärkning av dnr TN 2015/242 revisionsberättelsen för 2013 18 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2012 Tillsynsnämnden bör vara aktiv i värdegrundsarbetet och utformningen av internkontrollplaner och löpande följa detta arbete inom förvaltningarna. (delvis åtgärdat) Tillsynsnämnden bör överväga att införa stickprovskontroller av upphandlingar. (åtgärdat) MILJÖNÄMNDEN | 19 Verksamhetsstatistik – nyckeltal Verksamhetsstatistik 2013 2014 2015* Antal inspektioner livsmedel/inspektör 104 90 28 Antal revisioner livsmedel/inspektör 15 23 4 Antal debiterade timmar/inspektör, miljöbalk 430 449 1471 Antal debiterade timmar/inspektör livsmedel 1124 824 618 81 60 40 Antal inspektioner/tillsynsaktiviteter miljöbalk 479/231 257/191 138/216 Antal inspektioner/tillsynsaktiviteter miljöbalk/inspektör 59/29 36/27 14/22 Andel skyddad natur 33 % 37 % 37 % Antal ärenden om registrering av livsmedelsverksamheter *Ackumulerad statistik till och med 31 augusti 2015. Tillsynsaktivitet som räknas in i statistiken för miljöbalk är granskning av årsrapporter och miljörapporter för miljöfarliga verksamheter samt granskning av köldmedierapporter. Dessutom ingår inspektioner i statistikuppgiften. Antalet debiterade timmar per inspektör är lägre inom miljöbalksområdet än inom livsmedelsområdet. En orsak till detta är att en större andel tillsyn inte är debiterbar, exempelvis obefogade klagomål och remisser i tillståndsärenden från länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Inom livsmedelskontrollen utgörs ungefär 75 % av kontrollerna av oanmälda inspektioner. Revisionerna är alltid föranmälda. Verksamheten har på samtliga områden (livsmedel, miljöskydd och hälsoskydd) påverkats negativt av omorganisationen, flytt av kontoret samt oron för eventuellt medlemskap i Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (SMOHF). Denna negativa påverkan har även lett till att flera anställda på miljötillsynsavdelningen har sagt upp sig och detta i sin tur medför sämre verksamhetsstatistik. 1 Nyckeltalet är beräknat på fler årsarbetskrafter (9,7) än nyckeltalen för 2014 och 2013 (7,1) 20 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2012 MILJÖNÄMNDEN | 21 Källförteckning för kommungemensamma mått Bra att leva och bo Delmål Ökad delaktighet och gott bemötande Ökad jämlikhet Mått Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning Källa SCB:s medborgarundersökning Befolkningsundersökningen Fler i jobb Delmål Fler och växande företag Mått Antal konkurrser Källa UC Företagarnas betyg på kommunens service SBA serviceundersökning Placering i Svensk Näringslivs mätning Svenskt Näringsliv Ekosystem i balans Delmål Minska klimatpåverkan och luftföroreningar God vattenstatus i sjöar och vattendrag Mått Utsläpp av växthusgaser per invånare Källa SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänsteresor statistik från resebyrå,drivmedelsleverantör ochkommunens ekonomisystem Statistik från Huge fastigheter AB Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetslokaler i Huges bestånd Andel förnybar energi i den kommunala organisationens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordonsflottan Fosforhalt i sjöarna Sund ekonomi Delmål Budgethållning 22 | Mått Nämndernas resultat PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2012 Källa NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE SIDA TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) DATUM DIARIENUMMER 23 september 2015 TN 2015/284 Tillsynsnämnden Anders Lindelöf 08-535 364 60 [email protected] Svar till revisionen: Granskning av styrning ur ett medborgarperspektiv Förslag till beslut Tillsynsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på revisionens rapport. Sammanfattning Kommunrevisionen har översänt rapporten ”Granskning av styrning ur ett medborgarperspektiv” till kommunstyrelsen, förskolenämnden och tillsynsnämnden med önskemål om svar senast den 31 oktober 2015. EY har på revisionens uppdrag granskat styrning ur ett medborgarperspektiv. Granskningen belyser i vilken grad kommunen inhämtar styrsignaler utifrån i form av synpunkter och upplevelser från invånare, potentiella invånare och näringsidkare samt från strukturella och demografiska data. Revisionen menar att kommunen har ett väl utvecklat utifrånperspektiv i styrningen. Man anser att det inte råder någon brist på styrsignaler utifrån och att det finns en medvetenhet bland chefer att invånarnas upplevelser av service och myndighetsutövande ska finnas som grund för styrning och utveckling på operativ nivå. Revisionen rekommenderar att kommunstyrelsen och nämnderna att säkerställa att inriktningen mot en aktiv inhämtning av styrsignaler vidmakthålls, både upplevelseorienterande synpunkter och strukturdata, på såväl kommunövergripande som på operativ nivå. Revisionen rekommenderar också att man analyserar i vilken grad styrsignalerna utifrån används i planering och styrning och menar att de som inhämtas bör vara värdeskapande i något avseende. Natur- och byggnadsförvaltningen anser att revisionen gör rätt bedömningar avseende utifrånperspektivet under tillsynsnämndens ansvar. Förvaltningen instämmer även i rekommendationen om att fortsätta inhämta styrsignaler utifrån och att välja de mest värdeskapande. POSTADRESS BESÖKSADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB www.huddinge.se NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 23 september 2015 TN 2015/284 Förvaltningen föreslår att nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar till revisionen på rapporten. Beskrivning av ärendet Kommunrevisionen har översänt rapporten ”Granskning av styrning ur ett medborgarperspektiv” till kommunstyrelsen, förskolenämnden och tillsynsnämnden med önskemål om svar senast den 31 oktober 2015. EY har på revisionens uppdrag granskat styrning ur ett medborgarperspektiv. Granskningen belyser i vilken grad kommunen inhämtar styrsignaler utifrån i form av synpunkter och upplevelser från invånare, potentiella invånare och näringsidkare samt från strukturella och demografiska data. Revisionen menar att kommunen har ett väl utvecklat utifrånperspektiv i styrningen. Man anser att det inte råder någon brist på styrsignaler utifrån och att det finns en medvetenhet bland chefer att invånarnas upplevelser av service och myndighetsutövande ska finnas som grund för styrning och utveckling på operativ nivå. Revisionen pekar även på att det finns en utmaning i att omsätta styrsignalerna så att de får påverkan på prioritering och inriktning. Man menar även att det finns en balans mellan inifrån- och utifrånperspektiv. Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen och nämnderna att säkerställa att inriktningen mot en aktiv inhämtning av styrsignaler vidmakthålls, både upplevelseorienterande synpunkter och strukturdata, på såväl kommunövergripande som på operativ nivå. Revisionen rekommenderar också att man analyserar i vilken grad styrsignalerna utifrån används i planering och styrning och menar att de som inhämtas bör vara värdeskapande i något avseende. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen bedömer att revisionen på ett riktigt sätt signalerar att det finns ett väl fungerande utifrånperspektiv i styrningen av den verksamhet som tillsynsnämnden ansvarar för. Förvaltningen instämmer även i att det finns ett balanserande inifrånperspektiv inom nämndens ansvarsområde. Revisionens rekommendation om att vidmakthålla en aktiv inhämtning av styrsignaler utifrån, vill förvaltningen tillstyrka. Det finns emellertid ett stort behov av, vilket rapporten visar på, att prioritera de styrsignaler som ger ett mervärde för såväl styrning på olika nivåer som kundnöjdhet. SIDA 2 (3) NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 23 september 2015 TN 2015/284 Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår tillsynsnämnden att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på revisionens rapport. Anders Lindelöf Teknisk direktör Bilagor Revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer Revisionsrapport: Granskning av styrning ur ett medborgarperspektiv Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Kommunrevisionen SIDA 3 (3) Revisionsrapport 2015 Huddinge kommun Granskning av kommunens styrning ur ett medborgarperspektiv Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................1 1. 2. Inledning ......................................................................................................................4 1.1. Syfte .........................................................................................................................4 1.2. Revisionskriterier, avgränsningar och metod ............................................................4 1.3. Utifrånperspektivet - att styra utifrån omvärldens signaler ........................................4 Kommunen har ambitioner när det gäller styrning utifrån .......................................5 2.1. Tidigare byggde kommunen ett koncept för delaktighet ............................................6 2.2. Delaktighet som utgångspunkt har ersatts med en varumärkesplattform ..................7 2.3. Hållbarhetsrapport ska stärka kommunens arbete med att nå politiska mål för hållbar utveckling ................................................................................................................7 2.4. Kommunens målstyrning innehåller hög andel indikatorer med ett utifrånperspektiv 8 2.5. Kommunen försöker anpassa sig till invånarnas nya sätt att kommunicera ..............9 2.6. Processutveckling ..................................................................................................10 2.7. Controllergrupp har uppdraget att sammanställa och analysera data och statistik ..10 2.8. En handlingsplan finns för att förbättra och utveckla kommunikationen med näringslivet .......................................................................................................................11 3. Utifrånperspektivet i de granskade nämndernas styrning .....................................11 3.1. Tillsynsnämnden ....................................................................................................11 3.2. Förskolenämndens verksamhet..............................................................................12 3.3. Instrument som används inom Förskolans verksamhet ..........................................14 3.4. Förskolans utmaningar ...........................................................................................15 3.5. Kommunikation via nätet ........................................................................................16 Bilaga 1 Intervjupersoner och källförteckning ....................................................................17 Bilaga 2 Former av delaktighet .........................................................................................18 Bilaga 3 Variabler för att mäta uppsatta mål, utifrånperspektivet.......................................19 0 Sammanfattning Revisorerna har givit EY i uppdrag att belysa och bedöma kommunstyrelsens och nämndernas styrning utifrån ett medborgarperspektiv och på så vis svara upp mot de övergripande målen. I rapporten har ordet medborgarperspektiv ersatts av ordet utifrånperspektiv vilket förklaras i avsnitt 1.3. Kortfattat är innebörden av utifrånperspektiv att styrsignaler utifrån används i planering och utförande av kommunal service och myndighetsutövning. Synpunkter och upplevelser från invånarna och demografisk statistik utgör sådana exempel. Här följer svar på granskningens revisionsfrågor. I vilken utsträckning uttrycks mål och mått i målstyrningen i ett utifrånperspektiv? I den målstruktur som är utformad för verksamhetsplaner och årsredovisningar för respektive nämnder är utifrånperspektivet det dominerande. Förhållandet mellan mått/indikatorer i inifrånrespektive utifrånperspektivet är: Inifrån Utifrån Kommunstyrelsen 22 36 Förskolenämnden 14 21 Tillsynsnämnden 11 16 Uppföljningen av de indikatorer som är kopplade till målet ”Ett hållbart Huddinge 2030” präglas i stor utsträckning av ett utifrånperspektiv. Både strukturdata och upplevelsedata används. Exempelvis utbildningsnivåer och tillit till andra människor. Bedömningen är att utifrånperspektivet är väl försörjt i kommunens målstyrning. Vilka kanaler och system använder sig olika verksamheter av för att få kunskap om medborgarnas synpunkter och nöjdhet med den kommunala servicen? Flera kundnöjdhetsmätningar görs både på kommunnivå och på verksamhetsnivå. Respektive förvaltningsområden har en klagomålshanteringsprocess, framför allt via hemsidan. Övriga kanaler är: Frågeforum på hemsidan Chatt på hemsidan Twitter Facebook Telefon (Servicecenter) Medborgardialoger (Fysiska möten med politiker) Invånarnas kommunikationsmönster förändras mot de nya medierna, framför allt Facebook och mobila handenheter. Kommunen strävar efter att anpassa resurser för att ge svar inom rimlig tid via dessa medier. 1 Hur återspeglas utifrånperspektivet i kommunens riktlinjer för kommunikation? Kommunikationen styrs strategiskt utifrån en varumärkes-plattform som syftar till att fokusera uppnåendet av visionen att vara en av länets tre mest attraktiva kommuner att arbeta, bo och leva i. Det gör det nödvändigt att fånga huruvida kommunen uppfattas på det sätt som är önskvärt. Den senaste mätningen av länsinvånarnas associationer till Huddinge kommun gjordes 2011. De kommunikatörer som finns på respektive förvaltning har bland annat som uppdrag att systematisera och framföra de synpunkter som kommer in genom de ovan beskrivna kanalerna till respektive verksamhet. Kommunikationsenheten vid kommunledningsförvaltningen arbetar generellt över hela kommunen. Inga specifika kommunikationssatsningar görs i de kommundelar där delaktigheten är låg och där den socioekonomiska belastningen är hög. Bedömningen är att utifrånperspektivet i hög grad genomsyrar kommunikationsarbetet. Vilka ”hårda” indikatorer, som exempelvis rörelsemönster in och ut ifrån kommunen, val av skolor, val av förskolor, val av äldreomsorg m.m. används för att därigenom styra utifrån ett medborgarperspektiv? Kommunen har via SCB, Socialstyrelsen, Stockholm business Alliances m.fl. aktörer, samt genom egna datainsamlingar en stor databas som kan användas för att styra arbete och utveckling. I kommunens hållbarhetsrapport som tas fram vart fjärde år finns ett stort antal hårda indikatorer för analys. I vilken utsträckning som dessa data även påverkar inriktningen på den kommunala servicen och utförandet av samhällsuppdraget kan inte bedömas i denna granskning. Hur används medborgarperspektiv i det utvecklingsarbete som bedrivs, bland annat inom ramen för det av kommunstyrelsen initierade processutvecklingsarbetet? Den modell som används i processutvecklingsprojekten fokuserar framför allt perspektivet inifrån. Det handlar om att effektivisera aktivitetsflödet. Men för att veta vilka aktiviteter som skapar störst värde krävs kunskap om kundens/brukarens preferenser. Modellen betonar vikten av att analysera kundbehovet och att utvärdera processen med hjälp av kunden. Det har emellertid framkommit brister. Ett exempel är att behovet av förskolor och platser har kunnat förutses men planeringen av nya bostadsområden har inte på ett tillfredsställande sätt beaktat detta behov. Ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet är nyligen initierat av kommundirektören. En slutsats som görs av kommunen är att befolkningsprognoserna, som befunnits träffsäkra, i högre grad måste användas som underlag för planeringen. Genom utformning av målstyrning, ledning och ledarskap har Huddinge kommun ett väl utvecklat utifrånperspektiv i styrningen. Behovet av styrning utifrån som budgeten och visionen implicit förutsätter motsvaras väl av kommunens övergripande och de enskilda verksamheternas arbete med att inhämta information utifrån. Det råder inte någon brist på styrsignaler utifrån och det finns en medvetenhet bland chefer att invånarnas 2 upplevelser av service och myndighetsutövande ska finnas som grund för styrning och utveckling på operativ nivå. Utmaningen består främst i att omsätta dessa styrsignaler så att de får genomslag i inriktning och prioriteringar. Granskningen ger inte underlag för att bedöma om så är fallet. Emellertid indikerar exemplet med den bristande utbyggnaden av förskolor i anslutning till nya bostadsområden att utifrånperspektivet inte alltid får en konkret påverkan på planeringsarbetet. Arbetet med att anpassa kommunikationsformerna till förändringen i befolkningens beteende bedöms som värdefullt och ändamålsenligt. Utifrånperspektivet är inte alltför dominerande. Det finns flera inslag av styrning inifrån och därmed finns det goda förutsättningar för en sund balans mellan de båda perspektiven inifrån och utifrån. Det pågående arbetet med processutveckling utgör ett viktigt inslag för att integrera yttre styrsignaler i det inre effektiviseringsarbetet. Mot bakgrund av vad som framkommer i granskningen ges följande rekommendationer: Kommunstyrelsen och nämnderna rekommenderas att säkerställa att inriktningen mot en aktiv inhämtning av styrsignaler utifrån vidmakthålls, både upplevelseorienterade synpunkter och strukturdata. Det gäller på både kommunövergripande nivå och på operativ nivå. Med tanke på att invånare idag i många olika sammanhang blir ombedda att ge synpunkter och återkoppling rekommenderas att nämnder och styrelse analyserar i vilken grad styrsignalerna utifrån verkligen används i planering och styrning. De styrsignaler utifrån som inhämtas bör vara värdeskapande i något avseende. 3 1. Inledning 1.1. Syfte Granskningens övergripande syfte är att belysa och bedöma kommunstyrelsens och nämndernas arbete med att styra utifrån medborgarperspektiv och på så vis svara upp mot de övergripande målen. 1.2. Revisionskriterier, avgränsningar och metod Bedömningar görs mot bakgrund av - Kommunens budget 2015 EY: erfarenhet av kommunal målstyrning och verksamhetsutveckling Granskningen avgränsas till… …verksamheterna förskola, miljötillsyn/kontroll samt kommunledningsförvaltningen Ansvariga nämnder Kommunstyrelsen, Tillsynsnämnden och Förskolenämnden Metod (Se bilaga1) - Intervjuer med nyckelpersoner Dokumentgranskning 1.3. Utifrånperspektivet - att styra utifrån omvärldens signaler Föreliggande granskning avser att bedöma om Huddinge kommun i sin styrning använder sig av signaler utifrån i den grad som fullmäktiges intentioner anger. Organisationer behöver styra både inifrån och utifrån för att optimera resursernas användning mot det värde som ska skapas för kommunens invånare. Nedanstående bild illustrerar hur styrning inifrån och utifrån definieras i rapporten. Inifrån - Produktivitet Arbetsmiljö Lagkrav Medarbetares kunskaper Professioners kunskap VISION HÅLLBART HUDDINGE 2030 EFFEKTIV ORGANISATION Utifrån - Demografi Invånares behov Invånares synpunkter Företags behov Potentiella invånares synpunkter och behov Figur 1: Definition av perspektiven som används i granskningen. Organisationen illustreras med kommunens visionsbild i budgeten. 4 Styrningen inifrån innebär att ha fokus på att de resurser som står till förfogande används resurseffektivt och att produktiviteten är hög. Produktivitet betyder output/input, exempelvis antal slutförda ärenden per arbetad tid. Verksamhetsplaneringen behöver också utgå från medarbetares behov av en bra arbetsmiljö. Lagkrav styr vad som ska levereras och olika yrkesgruppers professionella kunskap styr den specifika problemlösningen. Att förskolan exempelvis ska arbeta pedagogiskt för att få barnen att lära sig matematik är givet och ska göras oavsett vad föräldrarna och barnen tycker. Men om enbart inifrånperspektivet skulle användas i styrningen görs inga anpassningar utifrån vad invånarna tycker och tänker och vilka behov just de har och vad som uppfattas som värdeskapande. Styrningen inifrån bör därför kombineras med signaler som kommer utifrån. Vilka bor i kommunen? Vilka skulle vilja bo i kommunen? Vilka behov har invånarna och företagen i just denna kommun? Hur upplevs och värderas de kommunala tjänsterna och myndighetsbesluten och vilka synpunkter har invånare och näringsidkare på verksamheten? Det är väsentliga frågor som behöver besvaras för att kommunen ska kunna vara en attraktiv kommun att bo i och för att medarbetare ska kunna känna sig motiverade att arbeta i kommunen. Styrsignalerna i utifrånperspektivet kan utgöras av både ”hårda” eller strukturella data och ”mjuka” data där människors uppfattningar fångas. I rapporten används begreppet utifrånperspektivet för att undvika att någon exkluderas. Alla avnämare av kommunal service är ju inte medborgare. 2. Kommunen har ambitioner när det gäller styrning utifrån Under 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar och önskvärd samhällsutveckling i Huddinge kommun till år 2030. Samlande för målen är visionen; Huddinge kommun ska vara ”en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i.” Utifrån visionen har fem övergripande mål formulerats. De fem målen fungerar tillsammans med fyra kärnvärden som ett ramverk för att mäta vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Kärnvärdena är: mod, omtänksamhet, driv och mångfald och utgör den värdegrund som varumärket Huddinge ska vila på. VISION HÅLLBART HUDDINGE 2030 Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystemet i balans EFFEKTIV ORGANISATION Figur 2: Huddinge kommuns illustration av Vision och vägar för att uppnå den. 5 Kommundirektören beskriver att samtliga övergripande mål i hög grad förutsätter ett utifrånperspektiv. Utan att vara lyhörd för vad invånarna upplever och värderar blir det svårt att nå dessa mål. Även kommunikationsdirektören framhåller att visionen att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län att bo, verka och leva i, genererar ett klart behov av styrning utifrån. 2.1. Tidigare byggde kommunen ett koncept för delaktighet Huddinge kommun hade tidigare visionen ”delaktighet”; vilket utgjorde ett strategibegrepp för hur arbetet inom de olika förvaltningarna ska bedrivas. Detta begrepp har under många år utgjort en viktig kärna i det strategiska arbetet. Ambitionen kom från kommunens vision att göra medborgarna delaktiga. Som en följd av projektet Medborgarinflytande som Huddinge kommun deltog i skapades en handbok (Reviderad 2012) i delaktighet. Det handlade om att såväl få invånarna delaktiga som att inkludera de invånare som vanligtvis inte deltar i den demokratiska processen. I enlighet med handboken ska alla verksamheter systematiskt arbeta mot delaktighet på alla nivåer inom kommunen. Nedanstående bild beskriver det delaktighetsspektrum som handboken innehåller. Huddinge kommuns delaktighetsspektrum Former av delaktighet Information Kännetecken Du får Envägskommunikation Frågor och svar Veta Konsultation Inhämta synpunkter Ofta punktinsatser Tycka Dialog Utbyte av tankar Ofta vid flera tillfällen Resonera Samarbete Aktiviteter planeras och genomförs Gemensamt beslutsfattande Genomföra Medbestämmande Bestämma Exempel på metoder Tidning Webb Stormöte Öppet hus Enkät Fokusgrupper Områdesvandring Medborgarpanel Verksamhetsråd Dialogseminarium Open space Arbetsgrupp Framtidsverkstad Rådslag De fem formerna för delaktighet är baserade på forskningsresultat1 och är utgångspunkten för kommunens förhållningssätt när det gäller delaktighet. Den anger vilka metoder som kan användas samt skapar ett verktyg för de som arbetar mot medborgarna och fungerar som ett fundament för den dagliga driften. Vidare beskriver handboken lämpliga metoder för att såväl få en insyn i medborgarnas åsikter som att få dem att delta i det arbete som dagligen sker. 1 Se ”Handbok i dekatighet – från ord till handling” på kommunens hemsida. 6 2.2. Delaktighet som utgångspunkt har ersatts med en varumärkesplattform Enligt de intervjuade gjordes bedömningen att delaktighetsstrategin inte var tillräckligt vägledande för hur styrningen skulle utformas i förhållande till kommuninvånarna. Därför utvecklades en s.k. varumärkesplattform för att styra i riktning mot visionen. Enligt plattformen ska bilden av Huddinge kommun präglas av utveckling, natur och företagande. Utveckling betyder att Huddinge ska kännetecknas av framåtanda och driv som syns för invånare i Huddinge och i länet samt företagare i hela länet. Naturbegreppet syftar till att föra fram Huddinge som en naturkommun. Företagande innebär att kommunen ska ha ett fokus på företagande och företagssamhet. Modellen utgör en del av visionen för kommunen och är tänkt att ha såväl en extern som en intern funktion. Huddinge kommun ska upplevas i enlighet med visionen oavsett om man bor i kommunen eller inte. Ambitionen är att via plattformen tydligare stärka kommunens aktiviteter och de kärnvärden som verksamheten ska genomsyras av. I detta arbete har en extern aktör anlitats för att undersöka2 vilka associationer som är förknippade med Huddinge hos befolkningen. Undersökningen visar följande: Bland Huddinges kommuninvånare är natur, tryggt, bra kommunikationer, nära sjukhus och nära Stockholm positivt laddade vanliga associationer. Stor kommun var en stark men neutral association. Hög skatt och dåliga kommunikationer var de tydligaste negativt laddade associationerna. Bland de som bor utanför Huddinge var natur och Huddinge sjukhus de starkaste positiva associationerna medan förort och långt bort var de starkaste associationerna med negativ laddning. De mest dominerande associationerna var pendeltåg och vet ej men de var neutralt laddade. Enligt kommunikationsdirektören ger resultatet en god vägledning för arbetet med varumärket. Delaktighet kommer även fortsättningsvis vara viktig del av styrningen och kulturen men ska betraktas som ett medel i varumärkesplattformen. Kommunikationsdirektören beskriver att just visionen att kommunen ska nå målet att vara bland de tre mest attraktiva kommunerna i länet till sin utformning förutsätter en aktiv styrning utifrån. När det exempelvis visar sig att Huddinge skolors resultat sjunker i förhållande till andra kommuner skapas ett gap mellan verklighet och vision vilket i sin tur ställer krav på agerande. I strategin som är kopplad till varumärkesplattformen formuleras även en mission utifrån visionen. Den lyder; ”Huddinge ska på ett positivt sätt bidra till livskvalitet för boende, besökare och näringsidkare”. Det ställer krav på att kommunen vet vad som bidrar till just detta. 2.3. Hållbarhetsrapport ska stärka kommunens arbete med att nå politiska mål för hållbar utveckling I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för uppnåendet av visionen 2030 och beslut fattades att en hållbarhetsrapport ska tas fram vart fjärde år. Den första rapporten, ”På väg mot Huddinge 2030” presenterades för fullmäktige den 11 maj 2015. Rapporten 2 En s.k. ostyrd webundersökning genomfördes där personer ombads att fritt associera till frågan; Vad är kännetecknande för Huddinge kommun? Inom Huddinge kommun svarade 249 boende och 2853 boende i andra kommuner inom länet svarade på frågan. 7 syftar till att följa upp och analysera de aktiviteter som ska bidra till att visionen nås. Ett stort antal styrindikatorer är utformade i ett utifrånperspektiv. Här följer några exempel: Strukturdata om befolkningens inkomster, försörjningsnivåer, medellivslängd och utbildningsnivå m.m. Befolkningens förtroende för kommunala tjänster Skolresultat Folkhälsa, droganvändning Tillit mellan människor Benägenhet att starta eget Den statistik som presenteras och analyseras i rapporten är indelad och nedbruten mot ett antal bakgrundsvariabler. Principen kallas ”jämlik styrning” och innebär att statistik och resultat analyseras utifrån kön-, barns- och områdesperspektiv. Syftet är att ge förutsättningar för likvärdig service och jämlika livsvillkor. Ett exempel på koppling mellan resultat och strategi är att många som flyttar eller vill flytta till kommunen uppskattar tillgången till grönområden. Kommunen har nu överträffat målet på 35 procent grönområden. Nu är andelen grönområden 37 procent. Jämlik styrning tillämpas i all styrning, inte bara i anslutning till hållbarhetsrapporten. 2.4. Kommunens målstyrning innehåller hög andel indikatorer med ett utifrånperspektiv Vi har analyserat målen och uppföljningsindikatorerna som används av de tre nämnder som granskningen omfattar. De har klassificerats i kategorierna inifrånperspektiv och utifrånperspektiv. Huruvida målen och uppföljningsindikatorerna hamnar under den ena eller den andra baseras på var de lägger fokus. Se vidare bilaga 3. Inifrånperspektiv Utifrånperspektiv Kommunstyrelsen 22 36 Förskolenämnden 14 21 Tillsynsnämnden 11 16 De indikatorer som faller in under inifrånperspektivet karaktäriseras av att fokus ligger på de resurser som står till förfogande och att de nyttjas resurseffektivt. I Förskolenämndens verksamhetsplan utgör dessa tre mått exempel på ett inifrånperspektiv: (1) Andel personal med förskolelärarutbildning, (2) Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna och (3) upplevd bra arbetsmiljö, intern utveckling och professionell kunskap. I ett utifrånperspektiv ses kommuninvånarna som en del av processen. Beslut fattas mot bakgrund av kommuninvånarnas behov, insyn och delaktighet. I Förskolenämndens verksamhetsplan utgör följande indikatorer exempel på ett utifrånperspektiv: (1) Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn och (2) Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara barnens tankar och idéer. Det primära verktyget som används i kommunen från ett utifrånperspektiv är invånarnas åsikter. Huddinge kommun arbetar konsekvent med brukarundersökningar för att få underlag till förbättringsarbete i kommunen. Dels används de medborgarundersökningar som SCB anordnar varje år dels utför kommunen egna enkätundersökningar riktade mot specifika områden. Denna statistik utgör sedan grund för kommunledningens kunskap om kommuninvånarnas nöjdhet. 8 2.5. Kommunen försöker anpassa sig till invånarnas nya sätt att kommunicera I detta avsnitt beskriver vi vilka kanaler som kommunen använder sig av för att kommunicera med kommuninvånare, potentiella kommuninvånare och näringsidkare. Kanal för kommunikation Frågeforum Facebook Chatt Twitter Medborgardialoger Telefon via Servicecenter Klagomålshantering Undersökningar Befolkningsundersökning Medborgarundersökning Förvaltningarnas specifika undersökningar Statistik och jämförelser Nationell statistik Statistik inom Stockholms län Södertörnskommunerna Beskrivning Besökare kan ställa frågor till kommunens tjänstemän på hemsidan. Huddinge kommun är aktiv på facebook vilket gör att allt fler använder den kanalen för att kommunicera. Strävan är att svar ska ges inom 24 timmar. Det finns möjlighet att chatta på hemsidan och få svar direkt Det finns möjlighet för kommunen att ge information på twitter och besökarna kan kommentera och ställa frågor. Någon gång per år finns det möjlighet att träffa ansvariga politiker i respektive nämnder för information och frågor. Vid de ”demokratidagar” som varje år arrangeras har cirka 6500 personer deltagit de tre senaste åren i möten med de förtroendevalda politikerna. En hel del synpunkter fångas via telefonkontakter med invånare. Antingen direkt med berörd förvaltning eller via Servicecenter. Kommunens traditionella kanal för klagomål. Via hemsidan kan man rikta klagomål till olika förvaltningar. Kan även göras via blanketter till Servicecenter. Med stöd av extern konsult genomför kommunen regelbundet (senast 2012) enkätundersökning till ca 4000 hushåll med frågor kring trivsel, boendeförhållanden, inkomster, ekonomisk och social trygghet, nedskräpning, skadegörelse, miljöbeteenden, avfallshantering, arbete, färdsätt, diskriminering och delaktighet/inflytande och förtroende för offentliga aktörer. SCB genomför vår och höst undersökningar som kommunerna kan haka på. Den senaste för Huddinge gjordes i maj 2013. Enkäten har ett nöjd-kund-perspektiv och mäter invånarnas nöjdhet med kommunen som en plats att bo och leva på, kommunala verksamheter och inflytandemöjligheter. De olika förvaltningarna och verksamheterna har egna instrument för att fånga kundnöjdhet eller andra aspekter Exempelvis öppna jämförelser inom äldreomsorg, skolstatistik från SIRIS, demografisk statistik från SCB m.m. Exempelvis Stockholm Business alliance (SBA). Ett partnerskap mellan 53 kommuner i Stockholmsregionen. Bland annat använder tekniska förvaltningen jämförelser och undersökningar därifrån. De åtta södertörnskommunerna samverkar bland annat med nyckeltal från ett antal verksamheter. Bland annat finns miljönyckeltal för utsläpp, energianvändning, avfall, transporter (andel miljöbilar och tankställen för förnyelsebara bränslen) samt konsumtion. När det gäller kommunikationskanalerna har det skett en förändring i samhället i stort. Nya medier har introducerats vilket gjort att de tidigare kommunikationskanalerna utnyttjas mindre då kommunikationen har flyttat online. 9 Sociala medier såsom Facebook har på så vis kommit att bli ett tongivande inslag i kommunens kommunikationsarbete. Det har medfört att kommunens servicecenter aktivt arbetar med att styra om resurserna för att kunna möta kommuninvånarnas förändrade beteende. Ambitionen är att besvara frågor från en kommuninvånare inom 24 timmar. Vid mer komplexa frågor lämnas ett kortare svar. Servicecenter tar i sin tur kontakt med lämpliga aktör som kan besvara frågan. Analyser av besökarnas beteenden visar att de flesta nu använder mobila enheter istället för datorer. Därför pågår nu ett arbete med att anpassa information och kommunikationskanaler till mobila handenheter. Genom att analysera de frågor som kommer in kan kommunen urskilja ifall det föreligger temporära eller säsongsbetonade frågor som flera i kommunen kan önska svar på. Kommunen kan tillfredsställa detta behov genom att lägga ut information på hemsidan. Ett exempel är vilka regler som gäller vid eldning av trädgårdsavfall på vårarna. I SCB:s medborgarundersökning visar Huddinge kommun i jämförelse med andra kommuner bra betyg vad gäller tillgången till information och tydligheten i kommunikationen med medborgarna. När det gäller invånarnas nöjdhet med möjligheten till inflytande och delaktighet samt deras möjlighet att påverka är betygen överlag lägre och en större andel ger lägre betyg på dessa delområden. Övergripande ligger däremot Huddinge kommun, i jämförelse med andra kommuner som deltog i undersökningen, bra till och på nästintill samtliga punkter, över genomsnittet. 2.6. Processutveckling Huddinge kommun bedriver sedan några år ett arbete med att processutveckla verksamheten. Två utbildningsomgångar med utvalda verksamhetsprocesser har genomförts. Som stöd i detta arbete har kommunledningsförvaltningen tagit fram riktlinjer för processutveckling och processkartläggning. Här beskrivs syftet och metoder för hur man kan gå tillväga för att kartlägga en viss process och genom denna kartläggning hitta möjligheter till effektivisering. Huvudinriktningen i processarbetet är att söka möjligheter till effektivisering och förbättrat resursutnyttjande genom att designa rätt aktiviteter för maximalt värdeskapande. Med andra ord är fokus det vi i denna rapport benämner styrning inifrån. Samtidigt är det uppenbart att om en process ska leda till värde för kunden krävs utförlig kunskap om vad kunden uppfattar som värdeskapande. I instruktionerna finns inslag som betonar vikten av att identifiera kundens behov och att låta kunden utvärdera effekten av förändrade processer m.m. 2.7. Controllergrupp har uppdraget att sammanställa och analysera data och statistik Inom kommunledningsförvaltningen finns det en controllergrupp som arbetar med att analysera all data som finns kopplad till kommunen som helhet och de olika verksamheterna. Resultatet av detta analysarbete presenteras bland annat i hållbarhetsrapporten men även i nämndernas verksamhetsberättelser. Controllergruppen är ett verktyg för kommunstyrelsens uppsiktsplikt och granskar nämndernas planerings- och uppföljningsdokument med fokus på mål, resultat och åtgärder. Enligt intervjuad kvalitetschef granskar denna controllergrupp att nämnderna har ett utifrånperspektiv i tillräcklig grad. 10 2.8. En handlingsplan finns för att förbättra och utveckla kommunikationen med näringslivet 2012 togs en handlingsplan fram för att på olika sätt skapa ett tydligare näringslivsperspektiv i styrningen. ”Handlingsplanen för förbättrat företagsklimat” har målbilden att Huddinge ska placera sig i topp 50 i Svenskt näringslivs ranking samt ha samlat NKI i SBA:s serviceundersökning på 75. I den senaste mätningen hamnade Huddinge på 72. I handlingsplanen finns ett antal åtgärder som bemötandeutbildning, informationsplan gentemot företagen och att stärka förmågan att kunna urskilja stratregiska företagsärenden. I denna plan finns även aktiviteter i syfte att förbättra dialogen med företagen. Företagsbesök, referensgrupper med exploatörer, företagare och kommunala chefer och 50 st djupintervjuer med företagare som haft kontakt med minst två avdelningar är aktiviteter som genomförts och planeras. 3. Utifrånperspektivet i de granskade nämndernas styrning 3.1. Tillsynsnämnden Tillsynsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Ramen för detta arbete sker utifrån Miljöbalkens (MB) portalparagraf där syftet med Tillsynsnämndens arbete anges. Kommunen ska följa utvecklingen i i miljö-och hälsoskyddshänseende och medverka i planeringen där miljöoch hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs. Detta sker genom att säkerställa en god miljö för medborgarna genom tillsyn, information och planering. Människors hälsa och miljö ska skyddas för såväl nuvarande som kommande generation. Utöver MB utgår tillsynämnden även från föreskrifter som meddelats med stöd av Miljöbalken och folkhälsomålen som angetts av Folkhälsoinstitutet. Framförallt handlar det om att säkerställa sunda och säkra miljöer och att iaktta detta vid planering och genomförande. Miljöenheten inom Natur- och byggnadsförvaltningen styrs av Tillsynsnämnden i den nya organisation som trädde i kraft 2015. Enhetens verksamhet består främst av tillsyn, kontroller och tillståndsärenden när det gäller livsmedelshantering och miljöbelastande verksamhet. Enheten består av 14 medarbetare och en chef. Lagar och förordningar styr mycket av verksamheten och en av de större utmaningarna när det gäller styrningen i inifrånperspektivet är arbetet effektivisera och skapa resurser för livsmedelskontroller som ska ske enligt upprättad kontrollplan. Enheten använder även signaler utifrån i sin styrning vilket beskrivs nedan: ”Grannhörande” I samband med vissa ärenden inhämtas medborgarnas synpunkter. En av dessa möjligheter är via ett s.k. ”grannhörande” vilket innebär att de som kan antas vara berörda av en viss verksamhet blir hörda om eventuella synpunkter. Oftast ombeds den tillståndssökande att genomföra inhämtandet av synpunkter men kommunen kan också vara behjälplig med detta mot en avgift. Detta kan ske i samband med att en medborgare vill anlägga en värmepump, vid ansökan om att hålla djur inom detaljplanelagt område och vid etablering av vissa verksamheter beroende på hur nära medborgaren bor. 11 Lämna synpunkter Ifall det handlar om större ärenden såsom tillståndsprövning enligt Miljöbalken, där kommunen visserligen inte är den som handlägger ärendet, kungörs ärendet och berörda medborgare har en möjlighet att påverka. Denna påverkanmöjligheter infinner sig genom att de medborgare som berörs inom kommunen ges möjlighet att lämna sina synpunkter direkt till tillståndsmyndigheten. Medborgarförslag Alla medborgare i Huddinge kommun kan komma med egna förslag om förbättringar eller förändringar i den kommunala verksamheten. Denna rätt inbegriper alla folkbokförda i kommunen, såväl barn som utländska medborgare som inte har kommunal rösträtt. Däremot får inte företag eller organisationer lämna förslag. Nöjd kundundersökning Enheten använder sig av den kundundersökning som Stockholm Business Alliance genomför och beskrivits tidigare i rapporten. Tidigare omfattade den endast företag men är nu utvidgad till omfatta även privatpersoner. I 2013 års rapport undersöktes myndighetsområdet miljötillsyn och Huddinge försämrade sitt resultat från 2011 men var på 15:e plats av 48 kommuner när det gäller upplevd servicegrad. 2014 års undersökning visar på ungefär samma resultat. Miljöenheten kan se resultatet per område, d.v.s. livsmedelskontroller, hälsosydd och miljöskydd. Enligt intervjuade tjänstemän har handläggarna i sin dagliga tillsynsverksamhet stora möjligheter att inhämta invånarnas synpunkter. Vid de möten som genomförs med enhetens handläggare kan sådana mönster av synpunkter diskuteras och eventuellt leda till förbättringsåtgärder. Är det mer akuta synpunkter som framkommer vidtas åtgärder direkt. En fråga som uppmärksammat i dessa dagliga kontakter och i NKI-mätningar är att enheten behöver förbättra informationen om avgifter. Det är ofta kring avgiftsfrågor som kritiska synpunkter lämnats till enheten via facebook eller andra kanaler. Kommunikatörerna inom förvaltningen lämnar rapporter om vilka synpunkter som lämnas av invånarna via facebook, Servicecenter och liknande kanaler. Enheten försöker även att använda hemsidan för aktuell information, exempelvis regler för biltvätt på garageuppfarten eller uppmaningen att mäta radonhalt på vinterhalvåret. Miljöenheten deltar även i de företagsbesök som beskrevs i avsnitt 4.8. 3.2. Förskolenämndens verksamhet Det finns ett flertal regelverk som styr förskolans verksamhet. Primärt utgörs dessa av skollagen, förskolans läroplan och interna styrdokument, där skolans ansvar preciseras. Förskolan har enligt dessa ramverk två uppdrag; omsorg och utbilda. Den förstnämnda har länge utgjort en naturlig del i skolans uppdrag medan det andra lagts till på senare år och gett skolan ett utvidgat uppdrag gentemot barnen. Nedan följer en överblick av det ansvar som förskolan har: 12 Skollagen ² Förskolans läroplan Erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. - Erbjuda en trygg omsorg. - I samarbete med hemmen ska barns utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemma främjas. - Stimulera barns utveckling och lärande. - Stimulera barns utveckling. - Utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Lägga grunden för och främja ett livslångt lärande. - Förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolan ska… Omsorg Utbilda - ¹ Förskoleklassen i 9 kap i skollagen är inte inräknad i den definition som anges ovan. ²Baseras främst på 8 kap 2§ i Skollagen Den intervjuade förskolechefen beskriver att föräldrar med utländsk bakgrund i första hand har omsorgsuppdraget i sin förväntansbild på förskolan. Det pedagogiska uppdraget är något som personalen får förklara och motivera. Förskolans pedagogiska uppdrag har fokus på matematik, språk och IT. På den förskola vi besökte används en metod för att utgå ifrån barnens visade intresse i lärandet. En grupp barn visade intresse för vattnets rörelse och därför arbetar de med temat ”vattenfall” för att skapa lärande kring matematik, språk och IT. 13 3.3. Instrument som används inom Förskolans verksamhet Det finns ett antal verktyg för att invånarna ska få inflytande i verksamheterna. De kommunala förskolorna använder sig av följande kanaler beskrivna utifrån det tidigare nämnda delaktighetsspektrumet. Förskolans instrument Information Kommunens hemsida Konsultation Föräldraenkät: Denna undersökning genomförs en gång per år och syftar till att få fram ett faktaunderlag för att förbättra förskolans verksamhet. Det är respektive förskola och dess förskolechef som informerar föräldrar om enkäten och hur föräldrarna kommer åt den för att besvara frågorna. Enkäten är utformad av Skolverket. Barnintervjuer: Dessa intervjuer sker på uppdrag av Förskolenämnden och ska ske vid samtliga förskolor inom Huddinge kommun en gång per år. Modellen med barnintervjuer utgår ifrån att varje förskola ska genomföra intervjuer med 70 procent av barnen för att få en inblick i hur de upplever förskolans verksamhet. Gruppintervjuer med barn: Verksamhetschefen och biträdande verksamhetschef för de kommunala förskolorna, genomför varje år i maj gruppintervjuer med två sexårsgrupper. Till strukturen liknar dessa de barnintervjuer som genomförs vid varje förskola inom kommunen. Syftet med dessa intervjuer är att reda ut hur dessa barn upplevt sin tid vid förskolan och utgör en mer djupgående analys än barnintervjuerna Referensgrupper: Ett antal föräldrar tillfrågas om de vill utgöra referensgrupper och dessa används för att få fram vad föräldrarna tycker om en specifik fråga. Dialog Föräldramöten: Denna form syftar till att föräldrar ska samlas och samtala med varandra och med personalen. I Huddinge kommun framkommer ett minskat intresse för föräldramöten och svårigheter att få föräldrar att närvara. Vid den granskade förskolan har försök gjorts med att arrangera knytkalas med mat från olika kulturer. Dessa har blivit väl besökta och därmed har syftet med föräldramöten uppnåtts på ett bättre sätt. Föräldraråd: Utgörs av en grupp med föräldrar som träffar förskolechefen några gånger per år för att diskutera vad som sker inom förskolans verksamhet. Utvecklingssamtal: Mötena sker varje termin och ger föräldrarna möjlighet att få insikt i hur det går för deras barn och ställa frågor till den lärare som har hand om barnet ifråga. Samarbete Inga instrument identifierade på denna form Medbestämmande Inga instrument identifierade på denna post Förskolornas och skolornas chefer utbildas i kommunikation. Det handlar om att vara uppdaterad i människors kommunikationsbeteenden, kunna förstå och hantera dessa medier samt att ha god mötesteknik vid föräldramöten eller liknande forum. 14 3.4. Förskolans utmaningar Avsaknad av förskoleplatser och förskolelärare För att vara en attraktiv kommun som fortsätter att växa utgör förskolan en viktig faktor. Tillgängligheten till förskoleplatser är ett starkt incitament för familjers val av boende och ett område som behöver vara konkurrenskraftigt. Det innebär tillgänglighet till information, en reell möjlighet att få en förskoleplats och kompetent personal. Hur stor andel av familjerna som får sitt förstahandsval mäts kontinuerligt och familjerna får kontinuerlig information väntetidsläget. För närvarande får 50 – 60 % sitt förstahandsval, målet är att nå till 70 %. Det finns fr.o.m. 2015 möjlighet att ställa sig i kö till 3 förskolor istället för som tidigare 5. Under intervjuerna framkommer att en av de största utmaningarna är att det inte finns tillräckligt många förskolelärare i landet och Huddinge kommun upplever en avsaknad av kompetens med förskollärarkompetens eller pedagogisk högskoleutbildning. Huddinge kommun har en mindre andel förskollärare än i riket. Samtidigt framkom i intervjuerna att nuvarande budget inte inrymmer de kostnader som önskad andel förskollärare skulle innebära. PERSONAL (2013) Huddinge kommun Stockholms län Riket totalt Anställda, andel(%)årsarbetare med förskolelärarutbildning 28 36 53 Anställda, andel(%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 28 37 53 18,9* 14,5 10,1 5,2 5,3 5,3 Antal barn (%) per årsarbetande förskolelärare Personaltäthet, antal (%) barn per årsarbetare *Huddinge kommun ligger på delad andraplats vad gäller antal barn per förskolearbetande förskollärare. Endast Botkyrka kommun ligger utifrån statistik från 2013 på högre siffror än Huddinge kommun. Botkyrka(19,6), Vallentuna (18,9), Österåker(18,2) (Statistik från Skolverket) Segregation och kompetens Ett problem är dels de skillnader som föreligger inom kommunen dels mellan förskolorna. Både i intervjuerna och mot bakgrund av den statistik som finns tillgänglig, är segregationen ett problem i Huddinge kommun. En förskola med kompetenta lärare i form av utbilningsbakgrund och erfarenhet har lättare att locka andra kompetenta lärare. Det finns ett mönster i att kompetent personal söker sig till mindre socioekonomiskt belastade kommundelar vilket bidrar till en ökad segregation. Det finns rikligt med statistik som belyser segregationsfrågan och som har bäring på förskolans verksamhet. Statistiken beskriver både nuläget och förändringsmönster över tiden. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram analyser av hur befolkningen rör sig mellan de olika kommundelarna. Det finns också data som beskriver kompetensstrukturen vid förskolorna inom de olika områdena. 15 I de kommunala förskolorna genomförs vissa aktiviteter för att kompensera brister i de socioekonomiskt belastade områdena. Delvis finansieras detta med den socioekonomiska ersättningen som går till förskolorna. Exempel är: Satsning på försteförskollärare Speciella språkgrupper Specialpedagoger Helhetstänkande i planering och exploatering Köerna är långa för att få en plats på en förskola och behovet av fler förskolor är stort. Orsaken är flera där bristen på mark för förskolor utgör en av orsakerna. Vid planering och projektering av nya bostadsområden har frågan om behovet av förskoleplatser kommit in i processen alldeles för sent. Dialogen mellan Utbildningsförvaltningen och Exploateringskontoret har brustit och med anledning av detta ligger Huddinge kommun enligt de intervjuer som genomförts tre till fem år efter när det gäller byggandet av förskolor som svarar mot behovet. Anledningen till att behovet av förskoleplatser blivit negligerat i planeringen av nya bostadsområden står i första hand att finna i den interna planeringsprocessen men även i att tidigare gjorda befolkningsprognoser inte varit tillräckligt utnyttjade. Som en åtgärd har kommundirektören beslutat om ett 17-punktprogram. Programmet innehåller uppdrag att kartlägga förskolebehovet i relation kommunens projektplan, förslag till expansion av befintliga förskolor, genomgång av samtliga befintliga tomter, förbättrad användning av befolkningsprognoser och benchmarking mot andra starka tillväxtkommuner. 3.5. Kommunikation via nätet Den intervjuade kommunikationschefen inom förvaltningen beskriver att strävan är att förstå familjernas informationsbehov och informationssökande beteende. Bland annat har de märkt att föräldrar gör skolval så sker detta mestadels på kvällstid vilket gör att kommunikation och information måste anpassas till det beteende. Det är framför allt då som frågor ställs på facebook. Målet är att svar ska kunna ges inom 30 minuter men det kan inte nås på kvällstid utan får ske morgonen därpå. Ibland behöver kommunikatörerna kontakta lämpliga aktörer för att kunna ge svar. Stockholm den 8 juni 2015 Anders Hellqvist EY 16 Bilaga 1 Intervjupersoner och källförteckning Följande funktioner har intervjuats: Teknisk Direktör Enhetschef samt en miljöinspektör vid miljöenheten inom tekniska förvaltningen Verksamhetschef Förskoleavdelningen Kommunikationschef social- och äldreomsorgsförvaltningen Förskolechef Förskoleteam Skogås-Trångsund och del av Samkraft. Förskolechef vid Svalans förskola Kvalitetsledare vid Kommunstyrelsens förvaltning samt utvecklingsledare med ansvar för bl a jämställdhetsfrågor Kvalitetschef BUF Utvecklingsledare för demokratifrågor och tidigare Projektledare för Medborgarinflytande Kommunikationsdirektör Kommundirektör Följande dokument har granskats: Skollagen (2010:800) Förskolans läroplan, Lpfö 98 rev 2010 Verksamhetsplaner Huddinge kommuns handbok i delaktighet 17 Bilaga 2 Former av delaktighet Former av delaktighet Förskolenämnden Kommunstyrelsen Tillsynsnämnden Information Webb Webb Webb Konsultation Föräldraenkät Brukarundersökning ”Grannhörande” Gruppintervjuer med barn Medborgarundersöknin g Lämna synpunkter Medborgarpanel Befolkningsundersökni ng Föräldraenkät Barnintervjuer Dialog Föräldramöten Inga uppgifter Inga uppgifter Referensgrupp Föräldraråd Samarbete Saknas Inga uppgifter Saknas Medbestämmande Saknas Inga uppgifter Saknas 18 Bilaga 3 Variabler för att mäta uppsatta mål, utifrånperspektivet Förskolenämnden Bra att leva och bo Andelen som fått sitt förstahandsval Andelen hos annan utförare Utbildning av hög kvalitet Andel personal med förskolärarutbildning Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära Andel föräldrar som upplever att förskolan utmanar deras barn att lära sig nya saker Andel föräldrar som upplever att innemiljön är lärorikför deras barn Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns tankar och idéer Andel föräldrar som känner sig trygga när deras barn är på förskolan Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan Andel föräldrar som upplever att deras barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor Andel föräldrar nöjda med sitt barns förskola Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola Andel föräldrar som upplever att de får den information de behöver om förskolans verksamhet Andel föräldrar som upplever att förskolan arbetar för att göra målen i förskolas läroplan kända för dem Andel föräldrar som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra sina synpunkter Andel föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen Andel föräldrar som upplever sig veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande Andel föräldrar som upplever att de vuxna i förskolan visar engagemang för deras barn Antal feriepraktikplatser Antal inifrånperspektiv: Antal utifrånperspektiv: Summa totalt: 14 40 % 21 60 % 35 100 % Kommunstyrelsen Bra att leva och bo Antal nytillkomna bostäder 19 Antal bostäder för vilka planläggning påbörjats Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstrafik Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer Andel bostäder som har max 400 meter gångavstånd till en dagligvarubutik Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andelelever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Antal fullbordade inbrott (i permanentbostäder) Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun Invånarnas förtroende för kommunen Invånarnas möjlighet till påverkan Medelbetyg (1-10) för bemötande kontakt med kommunen Mätning av bra bemötande och service i växeln Medborgarnas nöjdhet med samhällsvägledningen vad gäller(andel som svarat bra och mycket bra) Tillgänglighet och bemötande Hur lätt är det att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen E-postmätning-andel där kommunstyrelsens förvaltning svarar inom två dygn Medelbetyg(1-10) på frågan: Hur nöjd är du med möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker Andel invånare som läser kommunens tidningen Vårt Huddinge Andel invånare som läser kommunens aktuellannons i ”Mitt i Huddinge” Andel besökare på hudidnge.se som anger att de hittar vad de söker Antal följare på facebook Användande av kommunens e-tjänster Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling Andel personer som upplever att de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamhet Fler i jobb Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år Öppen arbetslöshet Nystartade företag per 1000 invånare Antal konkurser Företagarnas betyg på kommunens service Dagbefolkningens procentuella tillväxt God omsorg för individen Andel vuxna som skattar sin hälsa som god eller mycket god Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som god eller mycket god Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol 20 Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Antal inifrånperspektiv: Antal utifrånperspektiv: Summa totalt: 22 37,9 % 36 62,1 % 58 100 % Tillsynsnämnden Bra att leva och bo Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun Invånarnas förtroende för kommunen Andel överklagade ärenden gällande livsmedelskontroll där länsstyrelsen ändrat eller återförvisat ärendet Andel överklagade ärenden gällande miljö och hälsoskydd där länsstyrelsen ändrat eller återförvisat ärendet Andel ärenden gällande komplett tillståndsansökan om enskilt avlopp som beslutas inom 14 dagar från dess att ärendet inkom Andel e-post som besvaras inom två arbetsdagar från MSB servicecenter Andel e-post som besvaras inom två arbetsdagar från MSB handläggare Andel frågor/synpunkter via ” Fråga servicecenter” som besvaras inom två arbetsdagar Andel avklarade ärenden i MSB Servicecenter via e-post och telefon Nöjdhet med handläggning (Miljötillsyn) Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Andel avvikelser som åtgärdas inom uppsatta tidsramar vid tillsyn av miljöer där barn och unga vistas (skolor och förskolor) Fler i jobb Företagarnas betyg på kommunens service Andel avvikelser som åtgärdas inom uppsatta tidsramar vid tillsyn av hälsoskyddslokaler Andel avvikelse som åtgärdas inom uppsattas tidsramar vid kontroll av livsmedelsanläggningar Andel klagomål som åtgärdas 21 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS 2015-09-30 Dnr Ecos 2015-001138 1 (5) Dnr W3D3 TN 2015/285, NBN 2015/2345 Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Marie Vestin 08-535 364 80 [email protected] Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier – motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen ”Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren – arbeta för att minska tillförseln av kemikalier” yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST OCH WEBB TELEFON Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 [email protected] www.huddinge.se 08-535 366 00 SIDA SIDA 2 (5) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) har kommit in med en motion. Yosef Sigal skriver i motionen ” ”Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren – arbeta för att minska tillförseln av kemikalier” att Långsjön i Segeltorp blir hårt belastad av kemikalier. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen för ”mycket höga halter” men att de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Genom att Stockholm Vatten varje år pumpar in så mycket vatten som motsvarar hela sjön, flyttar man i praktiken kemikalieproblematiken till Mälaren. Dagvattnet är troligen en av största orsakerna till försurningen och att minska kemikalierna i dagvattnet är troligen den största och viktigaste utmaningen för att komma åt problematiken. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Yosef Sigal att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Förvaltningen har fått motionen på remiss för yttrande senast den 30 oktober 2015. Motionen har även gått på remiss till Stockholm Vatten AB för yttrande. Förvaltningens synpunkter Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge kommuner. Större tillflöden saknas. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Drygt 60 % av tillrinningsområdet består av enfamiljshus, vilket är en större andel än för någon annan sjö i Stockholmsområdet. Avrinningen från sjön sker via ett till större delen kulverterat vattendrag, till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholm som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Långsjöns fosforhalter har sedan 2008 legat i tillståndsklassen ”höga halter”. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen ”mycket höga halter”. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller tillfälligt eftersom det bara är ett värde. Istället bör man avvakta och titta på treårs medelvärden för att kunna se om det är en trend. I motionen yrkar Yosef Sigal på att Huddinge kommun i samarbete med Stockholms stad ska utreda orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i Långsjön. Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper och det saknas alternativa ämnen. Tillförseln till sjön av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från avrinnande dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband SIDA 3 (5) med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel och liknande. Långsjön är en av få sjöar där bräddningar beräknas ge ett märkbart tillskott. I sjön finns fem bräddpunkter (fyra belägna på Stockholmssidan och en belägen på Huddingesidan vid Sjöstigen). Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Yosef Sigal yrkar vidare att kommunen vidtar åtgärder för att minska belastningen av kemikalier i Långsjön. Som Yosef Sigal skriver så tillsätter Stockholm Vatten AB sedan våren 2002 årligen dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades botten 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. För att öka kapaciteten och för att minska bräddningen till Långsjön lade Stockholm Vatten AB 2006 ner en ny spillvattenledning i sjön på Huddingesidan. Under 2006 togs det också fram en broschyr "Visst vill du fortsätta att bada och fiska i Långsjön", som spreds till boende runt sjön. Broschyren togs fram i samarbete mellan Älvsjö stadsdelsförvaltning, Huddinge kommun och Stockholm Vatten AB. I broschyren ges tips om vad man som privatperson kan göra för att påverka sjöns tillstånd i positiv riktning. Under 2008 gjorde Stockholm Vatten AB en utredning som resulterade i tre åtgärdsförlag för att minska bräddningarna på Stockholmssidan (utjämningsmagasin på två platser och en LOD-anläggning på en plats). Åtgärdsförslagen är ännu inte genomförda. De åtgärder som gjorts efter 2006 har framförallt gjorts av Stockholm Vatten AB. Huddinge kommun har inte deltagit aktivt. Den åtgärd som för närvarande kvarstår är bräddåtgärder vid Långsjön i enlighet med de åtgärdsförslag som togs fram under 2008 (utjämningsmagasin, LOD-anläggning). Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun har nyligen skärpt arbetet med tillsyn över spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Åtgärdsprogrammet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Långsjön är en av Huddinges fem mest övergödda sjöar. Långsjön ligger inom Mälarens avrinningsområde till skillnad från de andra fyra sjöarna som ligger inom Tyresåns sjösystem. SIDA 4 (5) I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: ”Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar”. Uppdraget löd: ”Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend”. Uppdraget har sedan, av tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp, preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången eftersom åtgärder i dessa sjöar ger positiva effekter även på Magelungen och Drevviken, vilka ligger nedströms. En orsak till att fokus ligger på Trehörningen är att den är Huddinges näringsrikaste och mest övergödda sjö. Trehörningen har betydligt högre fosforhalter än Långsjön och ligger för närvarande i tillståndsklassen ”extremt höga halter”. Orlången ligger för närvarande i samma klass som Långsjön, ”mycket höga halter”. Kommunfullmäktige godkände i maj 2015 åtgärdsplaner för att minska fosforhalterna i Trehörningen respektive Orlången. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbetet avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Det är även viktigt med ett förebyggande arbete, exempelvis med information till boende i området. Ytterligare ett verktyg i arbetet med vattenfrågorna är dagvattenstrategier. Både Huddinge kommun och Stockholm stad har arbetat med att revidera sina dagvattenstrategier. Huddinges dagvattenstrategi antogs av kommunfullmäktige den 4 mars 2013 och Stockholms dagvattenstrategi antogs den 9 mars 2015. Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. I handläggningen av ärendet har förutom undertecknade, Tiina Laantee, naturvårdsavdelningen deltagit. Anders Lindelöf teknisk direktör Marie Vestin miljöinspektör SIDA 5 (5) Bilagor Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier – motion väckt av Yosef Sigal (S) Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-24 KS-2015/1166.806 1 (1) Remissinstanser: Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Fedorova, Antonina [email protected] Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 oktober 2015. Handläggare: Johanna Pettersson, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA 2015-09-02 TN 2015-001151 W3D3 2015/261 1 (4) Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Helene Nybom 08-535 364 83 [email protected] Remiss - Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge - motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. De föreslår också att kommunen utifrån kemikalieplanen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier. De föreslår: att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier Förvaltningen har i sitt svar utgått från två olika scenarion, ett med utgångspunkt i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med utgångspunkt i en mer översiktlig plan. Förvaltningen har valt att påvisa både möjligheter och svårigheter utifrån de två olika scenariona. Utifrån detta rekommenderar förvaltningen att kommunen tar fram en mer översiktlig plan, vilken kombineras med mer nischade handlingsplaner och dokument, liknande den redan befintliga handlingsplanen för kemikalier i förskolan. Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till förslaget att ta fram en kemikalieplan under förutsättning att hänsyn tas till de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet. Förvaltningen är också positiv till att kommunen vidtar åtgärder för att sprida kunskap hos invånarna om de kan undvika farliga kemikalier, oavsett om det sker inom ramen för en kemikalieplan eller inte. Förvaltningen anser att det ligger i linje med det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö. POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST OCH WEBB TELEFON Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 [email protected] www.huddinge.se 08-535 366 00 SIDA 2 (4) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. I sin motion beskriver de hur olika kemikalier finns runt oss i vår vardag. De anser att Huddinge kommun inte bara ska ha kontroll över det som handhas av kommunen, utan att kommunen även ska vara en viktig rådgivare till medborgarna i förhållande till de kemikalier som finns runt om oss och som påverkar oss. Detta kan, enligt författarna till motionen, göras med bra information. De anser att det inte ska innebära en risk att få i sig ”en cocktail av kemikalier” om man vistas i Huddinge, oavsett om man vistas i eller på förskolan, skolan, äldreboendet, torget eller kommunhuset. Mot bakgrund av detta föreslår de: att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är i grunden positiv till framtagandet av en kemikalieplan och att sprida kunskap bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier. Vi är också positiva till att kommunen ska göra det den kan för att få bort farliga kemikalier ur den egna verksamheten samt bidra till ökad kunskap om kemikalier hos invånarna. Förvaltningen anser att det ligger i linje med det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö. Nedan redovisas förvaltningens synpunkter utifrån två olika scenarion, ett med utgångspunkt i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med utgångspunkt i en mer översiktlig plan. Slutligen redovisas förvaltningens synpunkter gällande en ökning av kunskapen om farliga kemikalier hos invånarna. Synpunkter gällande framtagande av en detaljerad och omfattande plan Om avsikten är att ta fram en plan som gäller för alla kommunens verksamheter och som på en detaljerad nivå exempelvis styr utfasning av enskilda ämnen ser förvaltningen en del svårigheter, både i framtagandet och vid användandet av planen. Kommunens verksamhetsområden är av väldigt varierande art, vilket gör att en detaljerad plan blir väldigt omfattande. Det kommer hela tiden ny kunskap om vilka kemikalier som är farliga. Det blir arbetskrävande att hålla en detaljerad plan uppdaterad. Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat SIDA 3 (4) farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper och det saknas alternativa ämnen. Ämnesområdet kompliceras ytterligare av att det finns begränsad kunskap om hur olika kemikalier samverkar. T.ex. kan två var för sig ofarliga kemikalier tillsammans bilda ett skadligt ämne. För många kemikalier saknas helt kunskap om deras kombinationseffekter. Många av de kemikalier som har visat sig vara farliga har initialt setts som bra och användbara med efterfrågade egenskaper. Ett av problemen med många av de kemikalier som vi idag vet är skadliga, är att insikten om deras farlighet ofta kommit först efter ett omfattande användande under en längre tid som inneburit att deras skadeverkningar har blivit synliga. Att ta fram en plan med både ett brett och ett djupgående perspektiv blir en mycket stor och svår uppgift att fullfölja av de skäl som redovisats ovan. Om syftet med planen är att skydda invånarna och hindra att de får i sig ”en cocktail av kemikalier” så ställer det väldigt stora krav på kunskapsunderlaget. Ett sådant underlag finns inte idag, varken på kommunen eller hos andra aktörer som exempelvis kemikalieinspektionen såvitt förvaltningen vet, speciellt om planen ska ta hänsyn till eventuella kombinationseffekter. Väljer kommunen att ta fram en detaljerad plan bör man vara medveten om svårigheterna att få till ett korrekt och heltäckande kunskapsunderlag och på tydligt sätt förmedla denna osäkerhet till planens användare. Förvaltningen bedömer det därför, med hänsyn till ovanstående, som orealistiskt att ha som mål att ta fram en så pass omfattande kemikalieplan att ett sådant syfte helt kan uppnås. Synpunkter gällande framtagande av en mer översiktlig plan Förvaltningen anser att det är mer realistiskt att ta fram en mer översiktlig plan. En översiktlig plan skulle kunna visa kommunens intentioner på ett mer överskådligt sätt. En översiktlig plan är troligtvis enklare och mindre arbetskrävande att ta fram, jämfört med en mer detaljerad sådan. Genom att inte vara styrande på detaljnivå skulle en sådan plan också lämna utrymme för att tolka in exempelvis nya upptäkter och forskningsrön. Det finns redan idag olika styrdokument och handlingsplaner gällande kemikalier inom flera av de kommunala verksamhetsområdena. Kommunens verksamheter omfattas i flera fall av bestämmelserna om egenkontroll. En verksamhet som omfattas av egenkontrollförordningen är skyldig att ha ett egenkontrollprogram. I ett sådant ingår det att ha kontroll på sin kemikalieanvändning och ha en plan för att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga varianter. Det finns även andra typer av kommunala dokument inom kemikalieområdet. För förskolan finns det en riktad handlingsplan om kemikalier i förskolan. På tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen pågick ett arbete att identifiera och sammanställa vilka kemikalier som användes inom förvaltningens olika delar. Liknande arbeten kan också ha utförts på andra kommunala enheter. Även om dessa egenkontrollplaner, styrdokument och handlingsplaner är av mindre omfattning kanske de kan fylla en del av motionens syfte om de SIDA 4 (4) kompletteras med en översiktlig plan samt flera, mer detaljerade dokument inom ytterligare områden. Andra myndigheter och frivilligorganisationer som t.ex. kemikalieinspektionen, naturvårdsverket, boverket och naturskyddsföreningen arbetar också med kemikalierelaterade frågor och Huddinge skulle kunna dra nytta av deras arbete vid framtagandet av nya handlingsplaner för enskilda områden. Synpunkter gällande åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier Förvaltningen är positiv till förslaget att vidta åtgärder för att öka kunskapen hos invånarna om de kemikalier som omger dem. Kunskap och intresse är av central betydelse för den enskilde att kunna minska sin utsatthet för skadliga kemikalier. Oavsett hur kommunen beslutar att göra med framtagande av en eventuell kemikalieplan är förvaltningen positiv till åtgärder som kan ge en ökad kunskap om kemikalier hos invånarna. Anders Lindelöf Teknisk direktör Helene Nybom Miljöinspektör Bilagor Motion – Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-06 KS-2015/702.172 1 (1) Remissinstanser: Samtliga nämnder Fedorova, Antonina [email protected] Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 september 2015. Handläggare: Katarina Persson, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-23 NBN-2015/3512 TN 2015-1123 1 (4) Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Almgren, Karin [email protected] Remissvar: Detaljplan Mjölner Stuvsta, (Mjölner 4 m.fl.) normalt planförfarande Förslag till beslut Nämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen, har skickat detaljplan Mjölner 4 m.fl på remiss till natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden för yttrande senast 2015-09-28. Detaljplanen innebär nybyggnation av bostäder, trygghetsboende samt parkeringsgarage på markområde som idag fungerar som infartsparkering väster om Stuvsta station. Natur- och byggnadsförvaltningen synpunkter handlar främst om projektets komplexitet och bullerfrågor. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnderna lämnar över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Beskrivning av ärendet Planen syftar till att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga infartsparkeringen i parkeringsanläggning. Det centrala läget invid järnväg, väg och Stuvsta centrum gör att även service och handel kan prövas inom kvarteret. Läget är centralt med närhet till kollektivtrafik och service. Både närheten till järnväg och väg har ställt krav på fördjupade utredningar av buller, vibrationer och risker. Risker är i första hand transporter av farligt gods på järnvägen. Hänsynstagande till omgivande bebyggelse (småhus) ställer också krav på utformning. Ett mål ska också vara att antalet parkeringsplatser på infarts-parkeringen ska behållas. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-23 NBN-2015/3512 TN 2015-1123 2 (4) Infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell markparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Andelen trygghetsbostäder i detta projekt ska bestå av minst 20 lägenheter om 1-3 rok och gemensamma utrymmen. Antalet lägenheter som ryms i planområdet är beroende av hur parkering och utemiljö föreslås disponeras. Bebyggelsen avses uppföras som lägenheter i flerbostadshus och bostäderna föreslås uppföras i delvis sluten kvartersstruktur. Befintliga vatten- och avloppsledningar som är förlagda inom planområdet måste flyttas och till vissa delar beaktas vid byggnationen. Förslaget tar hänsyn till omgivande bebyggelse, infrastruktur och bullerkällor, skapar god tillgänglighet kring kvarteret och har en kvartersstruktur som möjliggör ljusinsläpp söderifrån till innergården. Vidare ger förslaget uttryck för en stadskänsla med bebyggelse som har en variation i höjd, form och fasad och entréer riktade utåt medför att passerande upplever en aktiv miljö i gatuplanet. Förslaget till planläggning av planområdet bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 10 år från den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. Natur- och byggnadsförvaltningen har deltagit med representanter från bygglovavdelningen och lantmäteriavdelningen i den projektgrupp som har tagit fram detaljplaneförslaget. Förvaltningens synpunkter Genomförandet av detaljplanen kommer att blir komplicerat och kräver bland annat tredimensionell fastighetsbildning för att kunna genomföras. Detaljplanen innehåller en stor mängd bestämmelser som delvis är svårlästa. Det kan vara lämpligt att ha en viss procent av ytan som ska vara 7 våningar, 6 våningar o.s.v. i stället för att sätta egenskapsgränser som låser byggnadens former helt. Om det vid detaljprojektering visar sig att en liten del blir 7 våningar på ytan som har egenskapen 6 våningar så måste det tas som en avvikelse med grannehörande. Tanken är att en tredimensionell fastighet ska bildas för parkeringsgarage samtidigt som en viss del av parkeringsgaraget ska höra till bostadsfastigheterna. Parkeringsgaraget ska ha en hiss, som ska ingå i parkeringsfastigheten, för gående till och från stationen. Det kommer att behöva bildas flertalet servitut och gemensamhetsanläggningar för att lösa teknisk infrastruktur inom kvarteret. Det hade varit bra om planhandlingarna innehöll tydligare illustrationer som visar syftet med detaljplanen och TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-23 NBN-2015/3512 TN 2015-1123 3 (4) förtydligar hur det är tänkt att planområdet ska se ut efter genomförandet för att underlätta tillämpningen av detaljplanen. Närheten till både järnväg och trafikintensiv väg gör planområdet mycket bullerutsatt. Den ekvivalenta ljudnivån ligger över riksdagens riktvärde för trafikbuller, 55 dB(A). Miljötillsynsavdelningen anser liksom i tidigare yttrande (tjänsteutlåtande daterat 2014-11-13) i samband med plansamrådet, att avsteg från riksdagens riktvärden kan vara motiverat på grund av områdets centrala läge. En förutsättning för att tillåta bostadsbebyggelse är dock att bullerdämpande åtgärder vidtas enligt Boverkets allmänna råd om buller (2008:1). Miljötillsynsavdelningen anser att byggnaderna och bostadstäderna samt eventuella bullerskydd ska utformas så att: - den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad inte överskrider 55 dBA (frifältsvärde), för ca 20 % av bostäderna accepteras ljudnivåer på högst 55 dBA (frifältsvärde). - gemensam eller enskild uteplats med högst 70 dBA maximal ljudnivå och 50 dBA ekvivalentnivå (frifältsvärde) går att ordna i anslutning till bostäderna. - ljudisoleringen i boningsrummen motsvarar minst ljudklass B enligt Svensk standard inomhus. - vibrationsnivån i byggnaderna understiger 0.4 mm/s RMS. - stomljud i boningsrummen inte överstiger ljudnivån 30 dBA (slow) vid tågpassager. I handläggningen av ärendet har förutom undertecknade även Camilla Kjellin, miljötillsynsavdelningen och Agnetha Sjödin, bygglovavdelningen, deltagit. Anders Lindelöf Teknisk direktör Almgren, Karin Handläggare TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-23 NBN-2015/3512 TN 2015-1123 4 (4) Bilagor Planbeskrivning, plankarta, remisslista, samrådsredogörelse Beslutet delges Kommunstyrelsen förvaltning, plansektionen KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse SIDA 1 (22) DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 KS-2015/143 SBN PL 2011/55.313 HANDLÄGGARE Raad Alwajid Telefon 08-535 364 29 E-post [email protected] Detaljplan för Mjölner 4 m.fl. Sammanfattning Remissinstanser Svenska Kraftnät, Försvarsmakten, Luftfartsverket LFV/ANS och Huddinges pensionärsråd har ingen erinran mot planförslaget. Länsstyrelsen anser att Västra stambanan utgör ett riksintresse och dess funktion i dag och i framtiden får inte begränsas av planens utformning. Vidare behöver riskerna avseende närheten till järnvägen beaktas. Det bör förtydligas de geotekniska förhållandena samt att buller- och vibrationsutredningarna utgår från en utbyggnad från fyra till sex spår. Socialnämnden ser mycket positivt på den planerade bebyggelsen i Stuvsta. Den förväntade trafikökningen bör hållas på en låg nivå och området ska vara lättillgängligt för gång- och cykeltrafikanter. Miljönämnden tillstyrker detaljplanen under förutsättning att man måste vara extra uppmärksam på vibrationer och lågfrekvent ljud på grund av att många äldre kommer att bo i husen. Kultur- och fritidsnämnden lyfter fram behovet av lättillgängliga grönytor i närområdet då området förtätas och befolkningen växer. Lantmäterimyndigheten har vissa redaktionella ändringar som bör göras i genomförandebeskrivningen. Storstockholms Lokaltrafik ser positivt på att infartsparkeringen kvarstår i en parkeringsanläggning under bostadshusen efter ombyggnaden. Stuvsta Gårds Villaägareförening anser att ett helhetsgrepp måste tas innan ett antal dellösningar genomförs då den planerade utbyggnaden i kvarteret Mjölner 4 m fl. Vidare bör antalet våningsplan minskas, solstudien kompletteras, infart/utfart omplaceras, handel inte tillåtas och gc-trafiken säkras samt att hinna bygga förskolor och skolor som motsvarar efterfrågan. POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Plansektionen BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 TeliaSonera Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Trafikverket anser att buller- vibration och riskutredningen bör kompletteras Trafikverket trygghet i att föreslagen byggnation inte kommer att utgöra hinder för viktiga nationella intressen kring utbyggnad av Västra stambanan. Vattenfall önskar att i god tid kontaktas för en utbyggnad av befintlig nätstation vid Häradsvägen. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar bekostas av exploatören. Sakägare enligt fastighetsförteckning m m Fyra yttranden har lämnats från ägare/boende. De vanligast förekommande synpunkterna har rört: höga hus i ett villaområde, ökad trafik i området, ökat buller, skugga, bekymmer av markarbete, tillåter handel och service och behov av förskola. Förändringar i detaljplanen Det finns goda förutsättningar för en etablering av området ur en social, ekonomisk och miljömässig hållbarhetsaspekt. Med anledning av de inkomna synpunkterna, har vissa ändringar och justeringar gjorts i detaljplanhandlingen. Förvaltningen föreslår att detaljplanen går vidare till utställning med bl.a. de följande ändringarna: – Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter från det nyplanerade spårets spårmitt samt att inga parkeringsplatser placeras närmare än 15 meter. – Körförbud mot lokalgatan har begränsats så att in- och utfart inte placeras framför husens infart på andra sidan av Byalagsvägen. – Användningsgränserna har ändrats i söder och öster. Justeringarna innebär att gång- och cykelväg och/eller natur ska vara mot kvartersmarken. I och med detta ska hissen ingå i kommunens 3D-fastighet där kommunen ansvarar för driften. – Högsta taknockshöjd har betecknats på plankartan för byggnad, förråd och källsortering mot Byalagsvägen samt för hissbyggnad i syfte att begränsa höjden mot villabebyggelse och Stuvstaleden. – Planbestämmelserna (b1,b2) har införts inom planområdet för bebyggande mot järnvägen, för att säkerställa området mot eventuella risker av farligt gods i enlighet med riskanalysen. – Planbestämmelsen (v3) har införts vid den glasade väggen mellan huskropparna mot söder, vilket innebär att marken får byggas över med balkonger, uteplatser och terrasser samt får länkas ihop och inglasas. SIDA 2 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 – Planbestämmelsen (p2), om marken ska vara tillgänglig för ventilationsanläggningar, har införts på plankartan. – Läsbarheten av plankartan har förbättrats genom bl.a. anpassning av vissa linjers tjocklek och färg mm på plankartan. – Vissa planbestämmelser på plankartan har förtydligats såsom plank, bilramp och högsta taknockshöjd. – Solstudien har förtydligats och kompletterats med vintersolstånd. – Bullerutredningen har uppdaterats, revideringarna har inte påverkat utredningens slutsats och åtgärdsförslag. – Planbeskrivningen har uppdaterats och förtydligats med text angående buller, trafik, ljusförhållanden och farligt gods samt genomförande. – En geoteknisk undersökning har påbörjats inför utställningen. Bakgrund Detaljplan för Mjölner 4 m.fl. finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt med programstart 2:a kvartalet 2011. Kommunstyrelsen beslöt 2013-05-27 § 8 att godkänna detaljplaneprogram för Mjölner 4 m.fl. i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för Mjölner 4 m.fl. Detaljplaneprogramförslaget innebär att infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell bostadsparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Hur har plansamrådet gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 23 oktober 2014, § 11 att plansamråd får ske av detaljplan för Mjölner 4 m fl. upprättad i september 2014, samt uppdras till förvaltningen att parallellt med planprocessen undersöka förutsättningarna för att tillskapa en större yta för cykelparkering, åtminstone under byggnationstiden. Samråd har skett under tiden 3 november – 8 december 2014. En redogörelse efter samrådet upprättades. Materialet har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. En 3D modell fanns på hemsidan i samband med plansamrådets början. Ett informationsmöte hölls den 20 november 2014 i, där ca 50 personer deltog, förutom tre tjänstemän från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. SIDA 3 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Yttranden Under och efter samrådstiden har 20 yttranden lämnats. Länsstyrelsen och Trafikverket har lämna två yttrande var. Dessa yttranden återges, i sin helhet eller i väsentliga delar, och kommenteras om nödvändigt nedan. Samtliga yttranden finns i sin helhet tillgängliga hos plansektionen för granskning Följande remissinstanser har inte svarat Hembygdsföreningen i Huddinge, Rådet för funktionshinderfrågor, Södertörns Fjärrvärme AB, Södertörns Brandförsvarsförbund, Stockholm Vatten AB, SRV återvinning AB, Polisen, Södertörns polismästardistrikt, Hyresgästföreningen i Huddinge, Äldreomsorgsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden och Kommunstyrelsen. Följande remissinstanser har ingen erinran - Svenska Kraftnät - Försvarsmakten - Luftfartsverket LFV/ANS - Huddinges pensionärsråd Remissinstanser 1. Länsstyrelsen Två yttrande har lämnats. Handlingar daterade september 2014 har översänts för samråd enligt 5 kap. 20 § plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Planen syftar till att möjliggöra uppförande av bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga befintlig infartsparkering i parkeringsanläggning under bostadshusen. Länsstyrelsen har lämnat synpunkter på tidigare programförslag i yttrande daterat den 9 februari 2012. Sammanfattande bedömning Kommunen behöver redovisa att någon skada på riksintresset Västra stambanan inte kommer att uppstå till följd av planförslaget. Om detta inte kan klargöras under planprocessen kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 12 kap. 1 § ÄPBL. Vidare behöver riskerna avseende närheten till järnvägen beaktas. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Av 12 kap. 3 § ÄPBL följer att Länsstyrelsen ska upphäva en kommuns beslut att anta en detaljplan i vissa fall, t.ex. om beslutet innebär att ett riksintresse inte tillgodoses, att miljökvalitetsnormer inte följs eller att bebyggelse blir olämplig med avseende på människors hälsa och säkerhet. SIDA 4 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Nedan redovisas Länsstyrelsens syn på hur planförslaget förhåller sig till de statliga ingripandegrunderna. Hälsa och säkerhet/Farligt gods och urspårning Planområdet ligger intill Västra stambanan. Risker som kan påverka planområdet är en olycka med transport av farligt gods på järnvägen samt urspårning av tåg. Länsstyrelsen anser att det ska finnas ett bebyggelsefritt skyddsavstånd på minst 25 meter intill järnvägen. Planförslaget behöver ta höjd för en eventuell framtida spårutbyggnad. Länsstyrelsen ser positivt på att friskluftsintag och utrymningsmöjligheter regleras i plankartan så att de är vända bort från järnvägen. För att minska risken för att ett urspårat tåg påverkar planerad bebyggelse kan kommunen med fördel undersöka möjligheterna att uppföra ett avåkningsskydd, exempelvis i form av en vall längs med aktuell järnvägssträcka. Om nödvändigt bör detta regleras i avtal med Trafikverket. Riksintresse Västra stambanan är av riksintresse för kommunikationer, och i intresset ligger också en framtida möjlig utbyggnad av ytterligare spår. I detta yttrande tar Länsstyrelsen inte ställning till huruvida någon skada på riksintresset Västra stambanan kommer att uppstå till följd av planförslaget, då vi inte haft möjlighet att invänta Trafikverkets yttrande. Länsstyrelsen avser inkomma med ett kompletterande samrådsyttrande avseende synpunkter på planförslaget i frågor som rör riksintresset och säkerställande av störningsskydd för att begränsa buller och vibrationer. Övriga synpunkter av betydelse för planens genomförande Geotekniska förhållanden Planområdet är inte utpekat som särskilt riskområde i kommunens översiktliga Klimat - och sårbarhetsanalys. I planhandlingarna beskrivs att en äldre karta visar att området består av lermark och en geoteknisk utredning föreslås. För att fastställa att marken är lämplig för ny bebyggelse med hänsyn till risken för ras och skred bör kommunen förtydliga de geotekniska förhållandena. Länsstyrelsen anser att om det finns osäkerheter för markstabiliteten så bör detta utredas innan antagande av planen och vid behov bör skyddsåtgärder som exempelvis pålning regleras. Länsstyrelsen har 2014-12-18 lämnat ett samrådsyttrande med synpunkter på förslaget till detaljplan för Mjölner 4 m fl. Länsstyrelsen vill komplettera tidigare insända yttrande med följande: SIDA 5 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Västra stambanan utgör ett riksintresse och dess funktion i dag och i framtiden får inte begränsas av planens utformning. Under de senaste åren har Trafikverket genomfört en omfattande revidering och precisering av landets riksintresseområden ur kommunikationshänseende. Trafikverket arbetar för närvarande med en precisering av riksintresset för Västra stambanan som omfattar ett 6-spårsystem in mot centrala Stockholm. Trafikverket har framfört synpunkter avseende behov av utrymme för framtida spår. För att säkerställa att järnvägen kan kompletteras med ytterligare ett spår på den västra sidan bör kommunen reservera mark i detaljplanen för detta ändamål. Länsstyrelsen ställer sig bakom de synpunkter Trafikverket framför om att utrymme för ytterligare ett spår på järnvägens västra sida behöver beaktas. Länsstyrelsen rekommenderar likt Trafikverket att fortsatt planarbete bör invänta resultatet av riksintressepreciseringen. Länsstyrelsen delar Trafikverkets uppfattning att det är viktigt att buller- och vibrationsutredningarna utgår från en utbyggnad från fyra till sex spår. Vidare behöver bullerberäkningarna bli tydligare och fylligare med avseende på redovisningen av bullervärden så att alla våningsplan redovisas beträffande bullernivån. Länsstyrelsen förutsätter att planförslaget utformas och anpassas så att buller- och vibrationsstörningar kan uppnå acceptabla nivåer för att inte framtida restriktioner för järnvägsverksamheten ska behöva uppstå. För mer information se Trafikverkets yttranden daterade 2014-12-19 och 2014-12-23. Kommentar Dialog förs med Trafikverket efter samrådet angående ytterligare spår, Västra stambanan som utgör ett riksintresse, kopplat till planområdet. Det markbehov som nämnts av Länsstyrelsen/Trafikverket har beaktats inom planområdet. Den nya bebyggelsen har placerats och utformats så att den inte påverkar det sjätte spåret eller berörs av de risker som transporterna av farligt gods på järnvägen kan medföra. Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter från det planerade nya spårets spårmitt samt att ingen parkering placeras närmare än 15 meter, se nedan. SIDA 6 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 När det gäller geoteknik har en geoteknisk utredning påbörjats inför utställningen i syfte att fastställa vilken grundläggningsteknik som krävs för att kunna bebygga platsen. Vad gäller buller från järnvägen har Trafikverket tidigare (2014-01-14) uppgett att det inte finns någon formell prognos för ett 6- spårsystem än. Det som är känt är att trafiken på befintlig järnväg kommer att öka kraftigt. Tillsvidare har kommunen fått rådet att använda prognos för 2030, 680 tåg/dygn som underlag om framtida trafik i planärenden. Med utgångspunkt från de uppgifter som erhållits från Trafikverket klarar man med bullerskyddsåtgärder att bygga bostäder som uppfyller avstegsreglerna i Boverkets allmänna råd 2008:1. Trafikverket kommer vid en utbyggnad att behöva hantera trafikbullret från järnvägstrafiken i enlighet med de riktvärden som framgår av Infrastrukturpropositionen (prop 1996/97:53). Propositionen anger riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Bullervärden vid befintliga bostäder i området i dag är betydligt höge än riktvärdena i propositionen. Kommunen gör bedömningen att Trafikverket vid en utbyggnad kommer att behöva vidta åtgärder som åtminstone innebär att dagens mycket höga bullernivåer inte förvärras, för idag befintlig bebyggelse. Förutom åtgärder som nytt och modernt absorberande bullerplank som ersättning för dagens plank så är ett rimligt antagande att även tågen moderniserats vid tidpunkten för en utbyggnad där exempelvis de mest bullriga tågen bytts ut. Andra troliga åtgärder, som också beskrivs i Trafikverkets åtgärdsprogram för omgivningsbuller (2014), är anpassning av bankroppens uppbyggnad, spårnära bullerskärmar, tekniska åtgärder på fordonen, förbättrat underhåll etc. I åtgärdsprogrammet framgår också att för att nå de långsiktiga målen krävs att åtgärder genomförs för att minska bullret vid källan samt att åtgärder för att minska bullret vid källan bedöms även ofta vara positiva ur kostnadseffektivitetspunkt. Med utgångspunkten att bulleremissionerna inte kommer tillåtas öka vid en utbyggnad, kommer den i detaljplanen föreslagna bebyggelsen därmed innehålla planbestämmelserna vid ett utbyggt sjätte spår. I planförslaget har genom kompensationsprincipen (avstegsfall) en ljuddämpad sida med högst 50 dBA (dvs. lägre än propositionens riktvärde på 55 dBA) skapats för en större del av bebyggelsen. Bullerutredningen uppdateras med trafikering enligt Trafikverkets prognos för år 2030. Ljudklass B (inomhus) förordas. SIDA 7 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Avseende vibrationer beror vibrationernas storlek på byggnadernas utformning och konstruktion, varför detta måste beaktas vid den fortsatta projekteringen. Planen kompletteras med en bestämmelse om att bebyggelsen ska grundläggas för att klara vibrationer om 0,4 mm/s från bil- buss- och tågtrafik. 2. Socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Detaljplan för Mjölner 4 m fl. Plansamråd remissvar, och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. I detaljplanen presenteras förslag till bebyggelse av kvarteret Mjölner 4 i Stuvsta. Den nya bebyggelsen ska innehålla såväl trygghetsboende för personer som fyllt 70 år, som seniorboende och vanliga lägenheter. Fokus kommer att ligga på att göra området och byggnaderna tillgängliga för alla. I planen ingår också parkeringsmöjligheter för både bil och cykel. Förvaltningen ser mycket positivt på den planerade bebyggelsen, som rimmar väl med ambitionerna i kommunens översiktsplan. Den förväntade trafikökningen bör hållas på en låg nivå och området ska vara lättillgängligt för gång- och cykeltrafikanter. Beskrivning av ärendet Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse med hyreslägenheter innehållande trygghetsboende samt infartsparkering i särskild parkeringsanläggning. Fastigheten är belägen i ett kollektivtrafik- och servicenära läge, vilket medför att även ytterligare service och handel kan komma att prövas inom kvarteret. Antalet trygghetsbostäder ska vara minst 20 lägenheter om 1-3 rum och kök och gemensamma utrymmen. Den modell för trygghetsbostäder som Huddinge använder sig av innebär ett boende för personer som fyllt 70 år, och som planeras så att hyresgästen kan bo kvar vid eventuell funktionsnedsättning. Utöver trygghetsboendet innehåller förslaget cirka 34 lägenheter i seniorboende och 47 lägenheter för barnfamiljer och andra personer mitt i livet. Det totala antalet lägenheter är cirka 100. Den kuperade marken vid Stuvsta pendeltågsstation ställer krav på tillgänglighetsanpassning. En allmän hiss till parkeringsanläggningen kommer att finnas, liksom en rulltrappa ned till pendeltågsstationen. Befintlig gång- och cykelväg ska fortsatt kunna ge en säker väg genom området och längs Stambanevägen ska en ny väg för cyklister och fotgängare byggas. Vid stationen ska en inomhusparkering med låsmöjligheter för cykel byggas. Bilparkering ska konstrueras så att färdtjänst med lätthet kan köra fram till SIDA 8 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 entréer i det nya bostadskvarteret. För den övriga parkeringen gäller den vanliga normen om minst en procent handikapptillgängliga platser. Detaljplanen är förenlig med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010), där området betecknas som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Översiktplan 2030 anger området som förtätningsområde, lämpligt för flerbostadshus eller verksamheter med butiker i bottenplan. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser mycket positivt på den planerade bebyggelsen i Stuvsta. Förutom att bidra till mer blandade upplåtelseformer i Stuvsta kommer kvarteret också att erbjuda en unik blandning av lägenhetstyper och därmed också en viktig blandning av boende, en tydlig ambition i Översiktsplan 2030. Tillgängligheten är en utmaning men förvaltningen ser positivt på att hiss, rulltrappa och tillgängliga entréer skapas för att knyta kvarteret till pendeltågsstationen och Stuvsta centrum på ett tydligt sätt. Ur ett trygghetsperspektiv är det viktigt att de upphöjda grönytor som ska fördröja dagvatten inte blir för höga och därigenom försvårar sikten för rullstolsburna personer. För att motverka en alltför stor trafiktillströmning med bilar bör cykelgaraget utformas för att på bästa sätt attrahera cykelpendlare. Förvaltningen ser gärna att man studerar Stockholms cykelgarage i Älvsjö, för att kunna dra lärdom av eventuella för- och nackdelar. Sophanteringen inom kvarteret måste vara tillgänglig för samtliga boende oavsett ålder eller funktionshinder. Detta gäller såväl uppfarter och dörrar som tillgång till själva återvinningskärlen. Idag finns en återvinningsstation på järnvägsspårens östra sida, vilket inte uppfyller kraven på tillgänglighet för de boende i det nya kvarteret. Det är viktigt att leverantör av teleledningar (Teliasonera) kan garantera att optiska ledningar installeras, för att trygghetslarm ska kunna fungera i framtiden. Kommentar Förvaltningen har sett att det måste utredas vidare hur tillgängligheten till stationen lämpligast ska lösas. Alternativen hiss, rulltrappa eller breddning av gångbana på bron ska ses över. Detta ska utredas fram till genomförande. Ett cykelgarage är inte planerat i samband med exploateringen av kvarteret Mjölner, men förvaltningen arbetar ständigt med att hitta nya platser att anlägga cykelparkeringar. Ett cykelgarage, likt det i Älvsjö, har många SIDA 9 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 fördelar, och förvaltningen ställer sig positiva till att i framtiden anlägga sådana på lämpliga platser. Tillgänglighet för de boende till sophantering sörjer exploatören för, och att soporna kan hämtas är en fråga som kontrolleras av SRV. Någon ny kommunal återvinningsstation är inte planerad i samband med detta projekt, utan utökning av antalet stationer är ett kontinuerligt arbete på förvaltningen. I samband med projekteringen av gatan tar kommunen med sig önskemålet om optiska ledningar till ledningsägaren. 3. Miljönämnden Miljönämndens beslut Miljönämnden tillstyrker detaljplanen under förutsättning att Miljötillsynsavdelningens synpunkter beaktas. Som skäl för beslutet hänvisas till tjänsteutlåtande daterat 2014-11-13. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Planområdet, som är beläget i Stuvsta, omfattar ca 1 ha och innefattar fastigheterna: Mjölner 4, Mjölner 5 samt del av Mjölner 13 och Skogsäng 1:29. På berörda fastigheter, som ägs av Huddinge kommun, finns i dag en infartsparkering. Planeringens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga infartsparkering i parkeringsanläggning. Det centrala läget invid järnväg, väg och Stuvsta centrum gör att även service och handel kan prövas inom kvarteret. Både närheten till järnväg och väg kommer att ställa krav på fördjupade utredningar av buller, vibrationer och risker. Risker är i första hand transporter av farligt gods på järnvägen. Hänsynstagande till omgivande bebyggelse (småhus) ställer krav på utformningen. Ett mål ska också vara att antalet parkeringsplatser på infartsparkeringen ska behållas. Sammanfattning - forts. Infartsparkeringen föreslås inrymmas i en parkeringsanläggning i två våningar samt eventuellt markparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta 3-7 våningar. Andelen bostäder i detta projekt ska bestå av minst 20 lägenheter om 1 - 3 rok och gemensamma utrymmen. Utöver trygghetsboende innehåller förslaget ytterligare 34 SIDA 10 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 lägenheter i seniorboende och 47 lägenheter som vänder sig till barnfamiljer och människor mitt i livet. Totalt är det drygt 100 lägenheter i planområdet. Förslaget tar hänsyn till omgivande bebyggelse, infrastruktur och bullerkällor, skapar god tillgänglighet kring kvarteret och har en kvartersstruktur som möjliggör ljusinsläpp söderifrån till innergården. Vidare ger förslaget uttryck för en stadskänsla med bebyggelse som har variation i höjd, form och fasad och entréer riktade utåt medför att passerande upplever en aktiv miljö i gatuplanet. Genomförande av planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Buller Den ekvivalenta ljudnivån inom planområdet kommer att bli högre än 55 dB(A). Avsteg från riksdagens riktvärden bedöms kunna ske på grund av områdets centrala läge. En bullerutredning är genomförd i maj 2014. Byggnaderna och bostadslägenheterna samt eventuella bullerskydd ska utformas så att: - Den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad inte överskrider 55 dBA (frifältsvärde), för ca 20 % av bostäderna accepteras ljudnivåer på högst 55 dBA (frifältsvärde). - Gemensam eller enskild uteplats med högst 70 dBA maxljudnivå och 50 dBA ekvivalentnivå (frifältsvärde) ska anordnas i anslutning till bostäderna. - Byggnaderna ska uppföras så att vibrationsnivån inte överstiger 0,4 mm/s. Dagvatten En dagvattenutredning har genomförts av WSP i maj 2014. Utredningen visar att planen med föreslagen dagvattenhantering inte medför någon försämring av kvalitén på det dagvatten som rinner från området. Miljötillsynsavdelningens synpunkter Med hänsyn tagen till områdets läge kan de redovisade bullervärdena accepteras om man bygger med minst ljudklass B enligt Svensk standard inomhus. På grund av att många äldre kommer att bo i husen måste man dessutom vara extra uppmärksam på vibrationer och lågfrekvent ljud. Den lågfrekventa bullernivån bör understiga riktvärdet 25 dBA. Det beror på att många äldre med hörselnedsättningar överkompenserar den sämre förmågan att uppfatta diskanttoner. Det gör att de uppfattar lågfrekvent ljud som kraftigare och obehagligare än vad normalhörande gör. Många äldre är även känsligare för vibrationer. SIDA 11 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Kommentar Ljudnivåerna inomhus i en byggnad måste alltid klara kraven i Boverkets Byggregler, BBR. Det gäller oavsett var byggnaden är placerad, och oavsett ljudnivån utomhus. Lågfrekvent buller är enligt Folkhälsomyndigheten sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet, under 25 eller 30 dBA (Ljudklass C). För planen förordas ljudklass B med anledning av de höga ljudnivåerna från bil- och tågtrafik. Ljudklass B är 50 % bättre än ljudklass C som är kravet för nybyggnation av bostäder. 4. Kultur och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2014 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Beskrivning av ärendet Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga infartsparkeringen i parkeringsanläggning. Det centrala läget invid järnväg, väg och Stuvsta centrum gör att även service och handel kan prövas inom kvarteret. Läget är centralt med närhet till kollektivtrafik och service. Både närheten till järnväg och väg kommer att ställa krav på fördjupade utredningar av buller, vibrationer och risker. Risker är i första hand transporter av farligt gods på järnvägen. Hänsynstagande till omgivande bebyggelse (småhus) ställer också krav på utformning. Ett mål ska även vara att antalet parkeringsplatser på infartsparkeringen ska behållas. Infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell markparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Andelen trygghetsbostäder i detta projekt ska bestå av minst 20 lägenheter om 1-3 rok och gemensamma utrymmen. Antalet lägenheter som ryms i planområdet är beroende av hur parkering och utemiljö föreslås disponeras. Bebyggelsen avses uppföras som lägenheter i flerbostadshus och bostäderna föreslås uppföras i delvis sluten kvartersstruktur. I öster gränsar området mot järnvägen och i väster mot Stambanevägen med i huvudsak småhusbebyggelse. Söderut gränsar området till Stuvstaleden. 1 norr gränsar området mot Byalagsvägen med småhusbebyggelse. Planområdet omfattar ca 1 ha och innefattar fastigheterna: Mjölner 4, Mjölner 5 samt del av Mjölner 13 och Skogsäng 1:29. På berörda fastigheter, som ägs av Huddinge kommun, finns idag en infartsparkering SIDA 12 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Förvaltningens synpunkter Den yta som berörs av detaljplanen är idag en infartsparkering i anslutning till Stuvsta station. Då inga ytor för rekreation eller friluftsliv samt kulturhistoriska ytor tas i anspråk har inte kultur- och fritidsförvaltningen några synpunkter på den delen. Dock vill förvaltningen lyfta fram behovet av lättillgängliga grönytor i närområdet då området förtätas och befolkningen växer. Trots att exploateringen inte tar områden med betydelse för natur, rekreation eller friluftsliv i anspråk är det av betydelse att de naturområden som finns i närheten tillvaratas och utvecklas på ett sätt som möjliggör rekreation och friluftsliv när fler invånare ökar belastningen på befintliga naturområden. Kommentar Kommunen är medveten om betydelsen och vikten av att ha kvalitativa naturområden och parker intill där man bor. Det är också delvis därför exploatering i första hand sker i anslutning till befintliga områden i goda infrastruktur- och kollektivtrafiklägen och där marken redan är i anspråktagen på något vis. Kommunen arbetar på olika sätt med att höja kvaliteten i den tätortsnära grönstrukturen. I det arbetet ingår t ex framtagandet av ett parkprogram, som ger en helhetsbild av kommunens rekreations- och landskapsvärden och ger riktlinjer för parkernas utveckling samt synliggör entréer till utpekade naturområden i tätorten. Det arbetet som sträcker sig fram till och med 2023 ligger dock utanför detta planarbete. 5. Lantmäterimyndigheten Genomförandebeskrivningen Ta bort allt som är utom plan - stycket om konsekvenser för fastigheter utanför planområdet samt det om slänt på tomtmark (eller är det inom plan - i så fall byt rubrik) Hur ska detta med infartsparkeringen lösas? Det står att kommunen ska drifta men det är ej allmän plats. Ska en parkeringsfastighet i 3D bildas? Hyresavtal, GA (går ej)? Detta bör framgå av konsekvensbeskrivning. Kommentar Det delar som berör mark utanför detaljplan stryks ur genomförandebeskrivningen. När det gäller parkeringen är tanken att detaljplanen möjliggör för att en parkeringsfastighet bildas som en 3D-fastighet under jord. Texten har kompletterats i genomförandebeskrivningen för att tydliggöra detta. SIDA 13 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 6. AB Storstockholms Lokaltrafik Huddinge kommun har översänt rubricerat ärende för yttrande. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga infartsparkeringen i parkeringsanläggning inom fastigheten Mjölner 4 m.fl. Detaljplanen syftar även till att pröva möjligheterna för service och handel i plan området. Planområdet ligger i direkt anslutning till Stuvsta station och inom en 300 meters radie finns tillgång buss 705, 703 och 710. De två sistnämnda möjliggör bland annat direktförbindelse med Skärholmen/Kungens Kurva. Trafikförvaltningen ser positivt på att infartsparkeringen kvarstår i en parkeringsanläggning under bostadshusen efter ombyggnaden. Att samutnyttja bostäder och infartsparkering är något som blir mer viktigt när markvärdena stiger i kollektivtrafiknära lägen. Kommunen bör kontakta Trafikförvaltningen i god tid för att omförhandla/säga upp avtalet för befintlig infartsparkering. Som konstaterats i Trafikförvaltningens programsamrås yttrande, samt i detaljplanen ställer det ypperliga kollektivtrafik läget även höga krav på buller- och vibrationsåtgärder. Trafikförvaltningen förutsätter att relevanta åtgärder vidtas så att gällande riktvärden (FoHMFS 2014:13) vad gäller buller, vibrationer och stomljud erhålls för den bebyggelsen som planeras närmast järnvägen. Trafikförvaltningen vill också påpeka att vid hantering av planen bör hänsyn tas till störning från högtalarutrop på plattform. Kommentar Kommunen har varit i kontakt med Trafikförvaltningen gällande de nya förutsättningarna på infartsparkeringen, och kommer att ha fortsatt samarbete med dem. När det gäller buller och vibrationer se kommentar för länsstyrelsen ovan, sid 7-8. 7. Stuvsta Gårds Villaägareförening Till yttrandet bifogas skisser som inte visas här. Stuvsta, mitt Stuvsta, vart tar du vägen, så inleder Hans Björkman/Hans Wångberg sin bok Stuvsta - från forntid tid förort (2007). Från att ha varit Huddinges en gång största municipalsamhälle vill nu styrande inom Huddinge Kommun samt landstingsfullmäktige förvandla Stuvsta till en "regional stadsbygd" med utvecklingspotential enligt gällande regionsplan, RUFS 2010. Det verkar som om man helt bortser från Stuvstas historia. Huddinge Kommun är ett samhälle som ständigt förändrar sig och vill vara SIDA 14 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 modernt, men det är också mycket viktigt att ta hänsyn till lokalmiljöernas historiska och kulturella värden. Vi är i princip inte emot uppförande av bostadsbebyggelse innehållande så kallat trygghetsboende samt att förlägga infartsparkeringen i en parkeringsanläggning, vid Stuvsta Centrum. Det är också bra att även service, handel och kontor ska prövas som alternativ till bostäder vid det utsatta läget invid järnvägen och vägar. Läget är centralt med närhet till kollektivtrafik och service. vilket vi också påpekade i vårt yttrande 120207. Hela Stuvsta Centrum måste ingå i en total detaljplan för vilket SGVF presenterade ett förslag redan 2009, och som till del visas i skiss 1. I det förslaget däckas bl.a. del av Stuvsta station och stambanan över med ett P-hus (däck) samt att affärer, äldreboende, aktivitetslokaler, bussterminal m.m. byggs utmed järnvägsspåren. Se skiss 2 SGVF menar att detta helhetsförslag också ska beaktas i samband med Mjölner 4 m fl. frågan. Ett helhetsgrepp måste tas innan ett antal dellösningar genomförs då den planerade utbyggnaden i kvarteret Mjölner 4 m fl. låser en framtida överdäckning av Stuvsta station samt utveckling av Stuvsta Centrum. SGVF:s förslag skulle vara positivt för affärerna samt främja tillgängligheten till annan samhällsservice, Planbeskrivning, Detaljplan för Mjölner 4 m fl., måste ses i relation till hela problematiken kring Stuvsta Centrum där syftet är att göra centrumet mer levande. Vad gäller det förslag, skiss 3, (planförslaget) som presenteras i rubricerade Planförslag, tycker SGVF att det blir en mycket stor "skrymmande tung koloss" på en liten koncentrerad yta som på ett oskönt sätt avviker från omgivningen. SGVF frågar även vad Skönhetsrådet i Huddinge Kommun, tycker om förslaget. Det har hittills inte framkommit i någon skrivelse. Det som förefaller viktigast för Huddinge Kommun är förtätning av bostäder i kollektivnära områden - utan att hänsyn tas till omgivningen. "Det kommunala planmonopolet gör att kommunen har en stor inverkan på den lokala miljön. Genom medveten fysisk planering kan den negativa påverkan av ny exploatering och ombyggnationer minimeras" (källa: www.huddinge.se/sv/bygga-bo- och-miljo/miljo-och-halsa/). SGVF anser att antalet våningsplan bör minskas till 4-5 för att komplexet bättre skall smälta in i omgivningen och inte störa de omkringliggande äldre fastigheternas utsikt, ljusförhållande och lokalklimatet. SIDA 15 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 MSB har inte mätt ljusförhållandena på vintern utan bara under sommarhalvåret. SGVF tror att det blir mycket mörkt på sina håll under vintern. Genom att sänka byggnadernas höjder, utökar man ljusinflödet I tidigare planer, som presenterats, har det inte varit tal om så höga hus som nu presenteras. Varför denna förändring? Flera förutsättningar måste uppfyllas för att det ska bli ett attraktivt boende för äldre på Mjölner 4 m fl. Det som måste lösas är t ex. Tillgänglighet Hur har man tänkt sig att förenkla för äldre personer med t.ex. rullator att ta sig till centrum samt till kommunikationer? Den tänkta lösningen som presenterades vid informationsmötet den 20 november 2014 med en hiss från gångvägen söder om fastigheten samt en hiss och/eller rulltrappa mot Stuvsta Centrum, var alltför undermålig. En välfungerande lösning måste till innan projektet påbörjas. Hur många minns inte hur lång tid det tog att reparera hissen vid Stuvsta Stations östra sida eller den fiaskoartade hissen vid stationens västra sida. Ett annat problem med kommunens lösning, är hur hissar idag användes till andra ting än vad de är till för. I SGVF:s förslag, skiss 2, är det tänkt att gångtrafikanterna skall kunna gå mellan de olika byggnaderna på båda sidorna om järnvägsspåren. I skiss 4, som visades på informationsmötet den20 november 2104, finns det under nuvarande vägbro inritat något som vi inte förstår vad det är, se blå pil. Är det en cykelväg/gångväg som korsar järnvägspåren, eller? Närheten till både till järnväg och vägar (Stambanevägen, Häradsvägen och Stuvstaleden) innebär att man bör ställa stora krav på fördjupade utredningar av buller, vibrationer och risker. Huddinge Kommun har under flera år haft problem med att hinna bygga förskolor och skolor i en takt som motsvarar efterfrågan. Lagtexten säger att avståndet mellan hem och förskola inte bör vara allt för långt. Likväl är det precis vad en del familjer kan råka ut för i Huddinge Kommun. Detta innebär att redan idag, och även i framtiden, fler barnfamiljer är tvingade till att använda sina privata bilar för att kunna lämna sina barn i förskolor/skolor och därefter kunna ta sig själva till sina arbeten med kollektivtrafiken från Stuvsta station. Detta gäller naturligtvis omvänt på eftermiddagen/kvällen. De måste då kunna parkera sin bil. Alla, snart 130 000 innevånare i Huddinge kan inte bo kollektivnära, enligt Översiktsplan 2000. SIDA 16 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Ett tydligt mål måste vara att antalet parkeringsplatser på infartsparkeringen skall utökas, Se skiss 2, det får absolut inte minskas! I dag är infartsparkeringarna på respektive sida om Stuvsta Station fulla redan vid 07.15-tiden på morgonen! I den presenterade planlösningen, skiss 5, anser SGVF att utfart/infart till infartsparkeringen samt boendeparkeringen är felaktigt placerade samt konstruerade. Den idag mycket besvärliga trafiksituationen på Byalagsvägen till och från infartsparkeringen kommer att förvärras ytterligare med det parkeringshus, med 2 st. in- och utfarter, som nu planeras. Det kan inte vara rätt att infart/utfart ligger mitt i Bylagsvägsbacken. Dessutom bör det bara vara en infart respektive en utfart till/från infartsparkeringen. Hur har man annars tänkt lösa trafikströmningen inne i samt utanför respektive infartsparkeringen? SGVF:s förslag, se skiss 6, är att flytta boendeparkeringen (3) till in/utfartsparkering 1. Och flytta infartsparksparkering 1 och 2 till nuvarande boendeparkering (3). Motiveringen är att man slipper köproblem i Bylagsvägsbacken, eftersom infartsparkeringen blir större och får lättare tillgänglighet. Dessutom finns möjlighet till fler p-platserer under hela komplexet med bara en in- och utfart utmed järnvägen Se skiss 6. Vi är även oroliga för att de tänkta planerna med lokaler för handel och service kommer att medföra en hel del tung trafik/transporter in i området via Byalagsvägen. En annan fråga som SGVF undrar över är de nya gång och cykelstråken, vilka är inplanerade i projektet. Vi är för att Huddinge Kommun satsar på säkrare GC-trafik. Vi föreslår att GC- trafiken istället leds ner på Byalagsvägen och via Lillskogsvägen når ut på Stambanevägens norra sida. Istället för som i planförslaget där Stambanevägen planeras att kompletteras med en gång- och cykelbana längs dess västra sida, ner till Storskogsvägen, där en säker passage ska anordnas. Hur skall denna säkra passage anordnas? Med detta förslag får även GC-trafiken en säkrare väg att nå Stuvsta station och pendeltåg. Enligt Huddinge Kommuns trafikstrategi för Huddinge kommun, Vägen mot ett hållbart och attraktivt samhälle, november 2011/GK-2007/175.441 råder det en konkurrens om marken och tillgängliga resurser, vilket ställer krav på en effektivare markanvändning och resurshantering. För att möjliggöra en utveckling som bygger på visionen om ett hållbart transportsystem måste SIDA 17 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 transportplaneringen på ett tydligare sätt integreras med bland annat bebyggelse- och energiplaneringen. En överdäckning av Stuvsta station är självklart att förorda dels av utrymmesskäl för ev. planerade byggnader, då nuvarande mark- och husytor är begränsade. Det ger dessutom behagligare förhållanden på perrongen vintertid för tågresenärer inkl. en samtida upprustning av stationen (man får det "gratis" på en och samma gång) samt en tystare miljö utomhus, både för kringliggande bostäder och människor. Dessutom kan då Stuvsta Centrum utvecklas till ett trevligt centrum för både affärsidkare, besökare och allmänhet. Vi förbehåller oss rätten inkomma med ytterligare synpunkter Kommentar Kommunstyrelsen beslöt 2013-05-27 § 8 att godkänna detaljplaneprogram för Mjölner 4 m.fl. i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för, Mjölner 4 m.fl. i enlighet med detaljplaneprogrammet. Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen prövas därför i den fortsatta planeringen inom ramen för det antagna programmet. Det är den process som nu pågår med utställning av planförslaget. Detaljplaneprogramförslaget innebär att infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell markparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Bebyggelsen avses uppföras som lägenheter i flerbostadshus och bostäderna föreslås uppföras i delvis sluten kvartersstruktur. Fördelen med att exploatera det aktuella området är det centrala läget i Stuvsta med närhet till både god service och kollektivtrafik. Detta är en viktig del med tanke på sociala värden och miljöhänsyn. Behovet av att förtäta i befintliga bostadsområden i Huddinge med utbyggd infrastruktur uttrycks bl.a. i gällande översiktsplan och projektplan för samhällsbyggnadsprojekt. Den föreslagna bebyggelsen har utformats för att uppnå balans mellan intresset av hög exploatering och hänsyn till omgivningen. För flerbostadshus medger detaljplanen tre våningar mot villabebyggelsen på Byalagsvägen. Detta för att bättre ta upp nivåskillnaderna och hålla nere höjden på flerbostadshusen. Dessutom skapas det i norr ett luftigt gårdsrum som öppnar sig mot Byalagsvägen samt en sammansatt byggnad med uppdelade volymer utmed Stambanevägen i tre till fem våningar. Den nya byggnaden ansluter till den befintliga bebyggelsen. Mot öster blir den en skyddande bullerskärm mot spåret och ansluter till övrig bebyggelse mot SIDA 18 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 stationen med lite högre och därför varierar huskropp i höjd från fem till sju våningar. Utsikten mot Byalagsvägen mellan nya hus och befintlig villabebyggelse Utsikten mot Byalagsvägen och befintlig villabebyggelse, ett luftigt gårdsrum som öppnar sig mot Byalagsvägen Förvaltningen bedömer med hänvisning till det ovannämnda att planområdets inverkan på miljö- och stadsbilden är marginella. Av planbeskrivningen har en solstudie gjorts för området. Studien visar skugga från tillkommande och närliggande bebyggelse vid Mjölner 4 för timmar mellan 9:00 och 17:00 (normaltid) vid två olika tider på året: 1-Våroch höstdagjämning (kring 20 mars/22 september). 2-Sommarsolstånd (omkring 21 juni). Dessutom har den kompletterats efter samrådet med 3vintersolstånd (omkring 21 december), se planbeskrivningen under rubrik Ljusförhållanden och lokalklimat. SIDA 19 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Solstudien visar att området kan ha en genomsnittlig soltid vid vår och höstdagjämningen under året på minst 5 timmars sol mellan 09.00 - 17.00. Men området kan få långa skuggor mellan 15.00 – 17.00 tillföljd av solens låga läge i mars/september samt områdets topologi. Under vintersolståndet befinner sig solen i sin lägsta position på himlen och då kommer grannfastigheter att skuggas även om en lägre bebyggelse uppförs p.g.a. topologin. När det gäller tillgänglighet har förvaltningen sett att det måste utredas vidare hur tillgängligheten till stationen lämpligast ska lösas. Alternativen hiss, rulltrappa eller breddning av gångbana på bron ska ses över. Detta ska utredas fram till genomförande. Vad gäller det som lagts under nuvarande vägbro på den nämnda 3D bilden är det inte en cykelväg/gångväg som korsar järnvägspåren utan en skugga från bron som tagits bort nu. Behov av ytterligare förskoleplatser som behövs på grund av planerad bostads-utbyggnad har utretts med barn-och utbildningsförvaltningen under planprocessen. Eftersom det inte är så många vanliga lägenheter som byggs (ca 40 % av samtliga lägenheterna) så kan behovet tillgodoses genom de befintliga skolor och förskolor i området. Även om andelen personer som använder bil minskas, så kommer inte bilen kunna ersättas helt av andra trafikslag. På grund av detta behålls infartsparkeringarna till samma antal som idag. Exakt placering av ut- och infarter, samt utformning av garaget, kommer att utredas vidare. Dagens föreslagna placering anses dock kunna fungera för trafikströmmarna. Vilken parkering som hamnar på vilken yta kan komma att ändras. I planen möjliggörs en framtida handel- och serviceetablering. Detta är dock av mindre skala, och sådan verksamhet som inte genererar mycket trafik. Planen bör vara flexibel då planområdet ligger centralt i Stuvsta med närhet till Stuvsta centrum samt service och kollektivtrafik. SIDA 20 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Den föreslagna sträckan kan man cykla idag, och kommer även fortsättningsvis vara ett alternativ för cyklisten. Alla har dock inte pendeltågsstationen som målpunkt utan har Stambanevägen som genast väg. Denna sträcka är utpekad som en viktig länk i det övergripande cykelvägnätet. Cykelbanan med dess passager håller på att projekteras. Vilken sida av Stambanevägen den kommer hamna på kan fortfarande komma att ändras, och vilken utformning passager kommer ha är inte fastställt. När det gäller buller och vibrationer se kommentar för länsstyrelsen ovan, sid 7-8. Avseende överdäckning av Stuvsta station anser förvaltningen att arbetet med detaljplanen för Mjölner 4 m.fl. har utförmats så att kommande bebyggelse inte hindrar eller inskränker handlingsalternativen i ovan nämnd fråga. Överdäckningar kan vara en lämplig lösning för att överbrygga barriäreffekter men att bebyggelse på överdäckningar över transportleder för farligt gods innebära komplexa problem som kräver omfattande riskutredningar samt tekniskt komplicerade och ekonomiskt kostsamma lösningar. 8. TeliaSonera Skanova Access Till yttrandet bifogas en skiss som inte visas här. Skanova har flera markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Längs med Stambanevägen är dessa av mera betydande karaktär. Luftledningarna in till kvartersmarken inom planområdet är troligen raserade. Se bifogad karta. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentar Skanova kommer att kallas till ledningssamordning då gatuombyggnaden projekteras. Huruvida flytt av ledningar blir nödvändig, eller omfattning av flytt, kommer vi se i det skedet. Vem som bekostar eventuell flytt regleras enligt det avtal kommunen och Skanova har. SIDA 21 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 9. Trafikverket Två yttrande har lämnats. Trafikverket region Stockholm har mottagit rubricerat ärende och yttrar sig i egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet i regionen. Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållandes trygghetsboende samt att förlägga infartsparkering i parkeringsanläggning. Det centrala läget invid järnväg, väg och Stuvsta centrum gör att även service kan prövas inom planen. På grund av mycket stor arbetsbelastning hos våra bullerspecialister blir vi tvungna att komplettera nedanstående till vårt tidigare yttrande i efterhand. Det som angivits i ursprungligt yttrande angående buller gäller tillsammans med nedanstående. Buller Separata beräkningar av maximal och ekvivalent ljudnivå bör göras för vägoch järnvägsbuller på alla våningsplan. Trafikverket vill även se ett resonemang om den kumulativa effekten, dvs. hur man kan summera den totala störningen av väg och järnväg. Det aktuella fallet är även speciellt eftersom vägen ligger flera meter ovanför marken. Antal tåg i utredningen stämmer inte med dagsläget. I utredningen räknas på 29 godståg och 255 persontåg. Enligt planerad trafik för 2014 så är det 29 gods och 381 persontåg det är 126 tåg mer än i bullerutredningen. Vilka siffror som använts för prognostiserad l trafik för 2030 bör tydliggöras. Utredningen har räknat med hastigheten 130 km/h för alla persontåg. Det är olika hastigheter på ytter- och innerspår. På ytterspåren är största tillåtna hastighet (STH) 160 km/h med snabbtågstrafik, på innerspåren är STH 130 km/h med pendeltågstrafik. En funktionsutredning pågår för att ytterligare höja hastigheten på sträckan mellan Älvsjö- H ii Flemingsberg. Maxnivå är beroende bland annat av hastighet, ekvivalent av antal passager. Närmsta avstånd till järnvägen bör tydliggöras med en sektion för att säkerställa att bullerutredningen utgår från relevanta måttuppgifter. Det finns redovisat en 5 m bullerskärm en bit norr om planerade bostäder, oklart vilken nytta denna skärm har. Det befintliga planket längs med den aktuella platsen är knappt 2m högt - det har någon nytta endast för bottenvåning. SIDA 22 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Sammantaget anser vi att den planerade bebyggelsen medför mycket korta avstånd till järnvägen och vi ställer oss tveksamma till om det kan anses vara god bebyggd miljö, särskilt som trygghetsboende. Vi anser därför att bullerutredningen bör kompletteras på en rad punkter för att ge Trafikverket trygghet i att föreslagen byggnation inte kommer att utgöra hinder för viktiga nationella intressen kring utbyggnad av Västra stambanan. Riksintresse Exploateringen ligger precis i anslutning till Västra stambanan, riksintresse för kommunikation. Det innebär att järnvägen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen. Trafikverket arbetar för närvarande med en precisering av riksintresset för järnvägen. Denna precisering kommer att omfatta ett 6-spårsystem in mot centrala Stockholm. Den framtida utbyggnaden av spåren är en högt prioriterad nationell angelägenhet för att klara ökad spårkapacitet med avseende bland annat på höghastighetståg. Trafikverket har redan under programskedet föreslaget att Huddinge kommun och Trafikverket under det fortsatta arbete med detaljplanen ska föra en diskussion om hur behovet av framtida spår ska beaktas. Trafikverket anser att kommunen måste anpassa planförslaget så att ett framtida 6-spårssystem kan möjliggöras utan att det skapas intrångskonsekvenser för planområdet. Den planerade bebyggelsen måste hållas ett sådant avstånd till ytterligare ett spår på järnvägens västra sida att krav gällande buller, risk och vibrationer uppfylls. Detaljplanen bör redan i detta skede kompletteras med ett reservat för en kommande järnvägs- utbyggnad förbi planområdet. I planbeskrivningen saknas uppgifter om närheten till riksintresset och beskrivningen bör kompletteras med ett avsnitt över hur planförslaget påverkar riksintresset för Västra stambanan. Den spårutredning som kommer att ligga till grund för preciseringen bifogas detta yttrande, (bilaga 1). Arbetet med riksintresseprecisering beräknas vara klart under 2015 och fram till dess att myndigheten är klar med sitt arbete anser vi att planförslag utmed Västra stambanan som riskerar hamna i konflikt med riksintresset inte bör antas. Buller Kommunen har utfört en bullerutredning. Trafikverket anser att riktvärdena, som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53, ska följas vid planering av ny bebyggelse. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under vissa förutsättningar acceptera ett avstegsfall från gällande bullerriktlinjer 0111 de gör SIDA 23 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 avvägningen att den negativa påverkan vägs upp av andra faktorer. Om så sker har kommunen därmed tagit ansvar för bullerstörningen och gjort en medveten avvägning. Därmed förutsätts att krav inte kommer att ställas på Trafikverket, att i egenskap av verksamhetsutövare, åtgärda bullersituationen efter planens genomförande. Trafikverket anser att bullerutredningar dels ska beskriva nuvarande situation samt beskriva bullersituationen prognoserad mot horisontåret 2030. För prognos 2030 anser Trafikverket att den så kallade basprognosen skall gälla som underlag men att känslighetsanalys skall utföras på nedanstående trafikunderlag. Gods Snabbtåg Pendeltåg Övriga tåg Summa persontåg Summa 2030 42 118 324 198 640 682 Angivna siffror avser antalet tåg per vardags medeldygn. Vi har uppfattat att framtagen bullerutredning räknar med att Västra stambanan fortfarande består av fyra stycken spår 2030. Trafikverket anser att underlagsmaterialet till planen måste kompletteras till kommande skede, då en viktig förutsättning för bullerutredningen är att redovisa hur planförslaget påverkas av en utbyggnad från fyra till sex spår. Vår samlade uppfattning ur ett bullerperspektiv är att planförslaget måste utformas på ett sådant sätt att en spårutbyggnad till 6 spår kan utföras utan att det resulterar i omfattande konsekvenser för den bebyggelse som planeras. Risk och vibrationer En riskutredning har genomförts som har haft som förutsättning att järnvägen byggs ut till 6-spårssystem, där avståndet mellan bostadshus och transportled för farligt gods utgår från att järnvägen kompletteras med ytterligare ett spår pä den västra sidan. 2 Riskbedömningen utgår därmed från att närmaste bostadshus kommer att hamna 30 m från ny framtida spårmitt. I analysen bedöms risknivån som acceptabel för byggnader l samt planområdet som helhet och bedömningen görs att inga skadeförebyggande åtgärder erfordras. Trafikverket instämmer ej i denna slutsats och anser slutsatsen som anmärkningsvärd med avseende på de säkerhetsavstånd som Länsstyrelsen redovisar i sina riktlinjer för riskhänsyn vid ny bebyggelse. Kommentar Dialog förs med Trafikverket efter samrådet angående ytterligare spår, Västra stambanan som utgör ett riksintresse, kopplat till planområdet. Det markbehov som nämnts av Trafikverket har beaktats inom planområdet. Den nya bebyggelsen har placerats och utformats så att den inte påverkar det sjätte spåret eller berörs av de risker som transporterna av farligt gods på järnvägen kan medföra. Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger SIDA 24 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 närmare än 30 meter från det planerade nya spårets spårmitt samt att ingen parkering placeras närmare än 15 meter, se nedan. Vad gäller buller från järnvägen har Trafikverket tidigare (20140114) uppgett att det inte finns någon formell prognos för ett 6- spårsystem än. Det som är känt är att trafiken på befintlig järnväg kommer att öka kraftigt. Tillsvidare har kommunen fått rådet att använda prognos för 2030, 680 tåg/dygn som underlag om framtida trafik i planärenden. Med utgångspunkt från de uppgifter som erhållits från Trafikverket klarar man med bullerskyddsåtgärder att bygga bostäder som uppfyller avstegsreglerna i Boverkets allmänna råd 2008:1. Trafikverket kommer vid en utbyggnad att behöva hantera trafikbullret från järnvägstrafiken i enlighet med de riktvärden som framgår av Infrastrukturpropositionen (prop 1996/97:53). Propositionen anger riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Bullervärden vid befintliga bostäder i området i dag är betydligt höge än riktvärdena i propositionen. Kommunen gör bedömningen att Trafikverket vid en utbyggnad kommer att behöva vidta åtgärder som åtminstone innebär att dagens mycket höga bullernivåer inte förvärras, för idag befintlig bebyggelse. Förutom åtgärder som nytt och modernt absorberande bullerplank som ersättning för dagens plank så är ett rimligt antagande att även tågen SIDA 25 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 moderniserats vid tidpunkten för en utbyggnad där exempelvis de mest bullriga tågen bytts ut. Andra troliga åtgärder, som också beskrivs i Trafikverkets åtgärdsprogram för omgivningsbuller (2014), är anpassning av bankroppens uppbyggnad, spårnära bullerskärmar, tekniska åtgärder på fordonen, förbättrat underhåll etc. I åtgärdsprogrammet framgår också att för att nå de långsiktiga målen krävs att åtgärder genomförs för att minska bullret vid källan samt att åtgärder för att minska bullret vid källan bedöms även ofta vara positiva ur kostnadseffektivitetspunkt. Med utgångspunkten att bulleremissionerna inte kommer tillåtas öka vid en utbyggnad, kommer den i detaljplanen föreslagna bebyggelsen därmed innehålla planbestämmelserna vid ett utbyggt sjätte spår. I planförslaget har genom kompensationsprincipen (avstegsfall) en ljuddämpad sida med högst 50 dBA (dvs. lägre än propositionens riktvärde på 55 dBA) skapats för en större del av bebyggelsen. Bullerutredningen uppdateras med trafikering enligt Trafikverkets prognos för år 2030. Ljudklass B (inomhus) förordas. Avseende vibrationer beror vibrationernas storlek på byggnadernas utformning och konstruktion, varför detta måste beaktas vid den fortsatta projekteringen. Planen kompletteras med en bestämmelse om att bebyggelsen ska grundläggas för att klara vibrationer om 0,4 mm/s från bil- buss- och tågtrafik. 10. Vattenfall Eldistribution AB Till yttrandet bifogas en skiss som inte visas här. Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerat ärende och lämnar följande yttrande. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 20 kV högspänningsledning, röd linje = 10 kV högspänningsledning, blå linje = 0,4 kV lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. För att säkerställa att ny bebyggelse kan nätanslutas, önskar Vattenfall att i god tid kontaktas (7-8 månader) för en utbyggnad av befintlig nätstation vid Häradsvägen. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. SIDA 26 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Övrigt Offert på eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs via www.vattenfall.se/sv/anslutning-till-elnatet.htm eller på telefon: 020-82 10 00. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via Post och telestyrelsens www.ledningskollen.se. Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på telefon: 020-82 10 00, kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren. Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Kommentar Exploatören är medveten om att samarbeta med Vattenfall i frågan. Kommande exploateringsavtal kommer att innehålla att eventuellt flytt/förändringar av befintliga elanläggningar ska betalas, samt att nödvändiga utrymmen för befintliga och tillkommande elanläggningar ska upplåtas utan ersättning. Vattenfall kommer av kommunen att kallas till ledningssamordning då gatuombyggnaden projekteras. Övriga synpunkter noteras inför vidare planarbete och genomförande. Sakägare 1. Mjölner 6 Yttrandet har lämnats på engelska som översättas till svenska. I have several concerns regarding the building of the apartment building at Mjolner 4. 1: Increased noise being re-flexed back towards my house from the train passing trains due to the height of the building. 2: Increased noise from cars leaving the underground car park to drive up the hill. 3: Reduced lighting on my house and garden due to the height of the building. SIDA 27 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 4: I am also concerned how this ground work will affect my house during the planned building and after, due to the area having a clay base. Jag har flera synpunkter på byggandet av flerbostadshus på Mjölner 4. 1: Ökat buller som reflekterar tillbaks mot mitt hus från tåget på grund av byggnadens höjd. 2: Ökat buller från bilar som lämnar garaget för att köra upp för backen. 3: Minskad belysning på mitt hus och trädgård på grund av byggnadens höjd. 4: Jag är också bekymrad hur dessa markarbeten kommer att påverka mitt hus under den planerade byggnationen och efter, på grund av att området har en lerbotten. Kommentar 1. Reflektion från trafik mot fasad mitt emot visar sig ofta inte vara något problem. Den nya bebyggelsen kan dock snarare bidra till en bättre ljudmiljö för omkringliggande bostäder då den fungerar som en bullerdämpare. 2. Den planerade bebyggelsen kommer att generera fler trafikrörelser än idag men bullernivåerna bedöms inte försämras avsevärt mot hur de är idag. Det stora antalet trafikrörelser kommer dock ifrån infartsparkeringen, och där är det ingen skillnad från dagens rörelser. På grund av detta anses inte bullernivåerna öka nämnvärt från bilar som kör Byalagsvägen uppför backen. 3. Av planbeskrivningen har en solstudie gjorts för området. Studien visar skugga från tillkommande och närliggande bebyggelse vid Mjölner 4 för timmar mellan 9:00 och 17:00 (normaltid) vid två olika tider på året: 1-Våroch höstdagjämning (kring 20 mars/22 september). 2-Sommarsolstånd (omkring 21 juni). Dessutom har den kompletterats efter samrådet med 3vintersolstånd (omkring 21 december), se planbeskrivningen under rubrik Ljusförhållanden och lokalklimat. Solstudien redovisar att området kan ha en genomsnittlig soltid vid vår och höstdagjämningen under året på minst 5 timmars sol mellan 09.00 - 17.00. Men området kan få långa skuggor mellan 15.00 – 17.00 tillföljd av solens låga läge i mars/september samt områdets topologi. Under vintersolståndet befinner sig solen i sin lägsta SIDA 28 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 position på himlen och då kommer grannfastigheter att skuggas även om en lägre bebyggelse uppförs p.g.a. topologin. Förvaltningen bedömer med hänvisning till det ovannämnda att planområdets inverkan på miljö- och stadsbilden är marginella. 4. Innan arbeten på områden sätter igång tas en riskanalys fram, vilken bland annat berör hur bebyggelsen i anslutning till arbetsplatsen kan komma att beröras, samt hur detta ska tas omhand. Samtliga fastigheter i anslutning till området kommer att besiktigas både innan och efter byggnationen. Normer för vibrationer ska uppfyllas, och vibrationsmätning kommer ske under hela bebyggelsetiden. Översättning till engelska 1. Reflection from traffic to the facade opposite often turns out not to be a problem. The new buildings can be rather contributed to a better environment in the surrounding homes as it acts like a noise damper. 2. The planned buildings will generate more traffic movements than today but the noise levels are not expected to significantly deteriorate to what it is today. The large number of traffic movements will be away from the entrance parkinglot, and there will not be difference from today's movements. Because of this, the noise levels from cars driving up Byalagsvägen, are not considered to increase significantly. 3. The plan description has had a sun study done for the area. The study shows shade from incremental and nearby settlements at Mjolnir 4 hours between 9:00 and 17:00 (standard time) at two different times of the year: 1 Spring and autumn equinox (around March 20/22 September). 2 Summer sun study (around June 21). Moreover, it has been supplemented by consultations with the 3-winter sun study, see Plan described under the heading Lighting conditions and local climate. The sun study reports that the area may have average solar time during the spring and autumn equinox at least 5 hours between 9:00.-17:00. But the area can get long shadows from 15:00-18:00 p.m. due to the sun's low position in March/September and the area's topology. In accordance with the received view has the sun study been revised. The study shows that the new development will not have a major impact on the SIDA 29 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 existing houses. A small part of the house can get shade between 09:00 and 11:00 during the autumn equinox, and between 09:00 and 10:00 according to the summer sun study. During the winter sun study, the sun is in its lowest position in the celestial sea and then properties will be affected due. topology, even if based on a lower building. The management estimates with reference to the abovementioned this that the plan's impact on the environment and view is marginal. 4. Before the work on the areas starts is a risk-analysis presented, which among other things, import how the buildings near the workplace may be affected, and how this should be handled. All properties related to the site will be inspected both before and after construction. Standards for vibration must be met, and vibration measurement will take place throughout the development period. 2. Balder 15 Huge Fastigheter AB har inget att erinra gällande detaljplanen. Kommentar Förvaltningen tackar för ert svar vilket hjälper oss i det fortsatta arbetet med att färdigställa planen. 3. Tor 1 Efter att ha deltagit på informationsmötet den 20 nov ang. bebyggelsen av Mjölner 4 så motsätter vi oss dessa planer starkt. Den information som gavs på mötet är till stor del missvisande och speglar inte det som vi som boende i området upplever. T.ex. så har det i de tidigare planerna inte varit tal om så höga hus som 7 våningar som nu presenterats. Att bygga så höga hus i ett villaområde inte bara förstör hela atmosfären för de boende i området utan det drar även ner värdet på våra fastigheter kraftigt! Den idag mycket besvärliga trafiksituationen på Byalagsvägen till och från infartsparkeringen kommer att förvärras ytterligare med det parkeringshus som nu planeras. Det är förenat med livsfara för våra barn att ens försöka ta sig ut från våran egen tomt och korsa Byalagsvägen! I planerna ingår även lokaler för handel och service vilket kommer att medföra en hel del tung trafik/transporter i området via Byalagsvägen. SIDA 30 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Kommentar Kommunstyrelsen beslöt 2013-05-27 § 8 att godkänna detaljplaneprogram för Mjölner 4 m.fl. i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för, Mjölner 4 m.fl. i enlighet med detaljplaneprogrammet. Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen prövas därför i den fortsatta planeringen inom ramen för det antagna programmet. Det är den process som nu pågår med utställning av planförslaget. Detaljplaneprogramförslaget innebär att infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell markparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Bebyggelsen avses uppföras som lägenheter i flerbostadshus och bostäderna föreslås uppföras i delvis sluten kvartersstruktur. Fördelen med att exploatera det aktuella området är det centrala läget i Stuvsta med närhet till både god service och kollektivtrafik. Detta är en viktig del med tanke på sociala värden och miljöhänsyn. Behovet av att förtäta i befintliga bostadsområden i Huddinge med utbyggd infrastruktur uttrycks bl.a. i gällande översiktsplan och projektplan för samhällsbyggnadsprojekt. Den föreslagna bebyggelsen har utformats för att uppnå balans mellan intresset av hög exploatering och hänsyn till omgivningen. Utsikten mot Byalagsvägen mellan nya hus och befintlig villabebyggelse För flerbostadshus medger detaljplanen tre våningar mot villabebyggelsen på Byalagsvägen. Detta för att bättre ta upp nivåskillnaderna och hålla nere höjden på flerbostadshusen. Dessutom skapas det i norr ett luftigt gårdsrum SIDA 31 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 som öppnar sig mot Byalagsvägen samt en sammansatt byggnad med uppdelade volymer utmed Stambanevägen i tre till fem våningar. Den nya byggnaden ansluter till den befintliga bebyggelsen. Mot öster blir den en skyddande bullerskärm mot spåret och ansluter till övrig bebyggelse mot stationen med lite högre och därför varierar huskropp i höjd från fem till sju våningar. Utsikten mot Byalagsvägen och befintlig villabebyggelse, ett luftigt gårdsrum som öppnar sig mot Byalagsvägen I planen möjliggörs en framtida handel- och serviceetablering. Detta är dock av mindre skala, och sådan verksamhet som inte genererar mycket trafik. Planen bör vara flexibel då planområdet ligger centralt i Stuvsta med närhet till Stuvsta centrum samt service och kollektivtrafik. Övrigt 1 Jag och min familj flyttar till Stuvsta om ca en månad, och har blivit smått chockade av hur bristfällig barnomsorgen i området visat sig vara. Det förefaller helt omöjligt att få en plats på såväl förskola som familjedaghem i hela Stuvsta. Då jag nyligen diskuterade detta med Förskolenämndens ordförande (cc:ad här) förklarade hon det med att det inte finns någon tomtmark för att bygga nya förskolor i Stuvsta. Därför ställer jag mig frågande till att den föreslagna detaljplanen inte innehåller planer för att bygga ut antalet barnomsorgsplatser i kommundelen, när nu chansen finns. Mitt förslag är att planen revideras för att innefatta en ny förskola inom nybyggnationen. Föreslår dessutom att mer omedelbara insatser görs för att avhjälpa den rådande bristen på barnomsorgsplatser. SIDA 32 (33) HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådsredogörelse DATUM DIARIENUMMER 29 juli 2015 SBN PL 2011/55.313 Kommentar Behov av ytterligare förskoleplatser som behövs på grund av planerad bostads-utbyggnad har utretts med barn-och utbildningsförvaltningen under planprocessen. Eftersom det inte är så många vanliga lägenheter som byggs (ca 40 % av samtliga lägenheterna) så kan behovet tillgodoses genom de befintliga skolor och förskolor i området. En förskola bedöms överhuvudtaget inte kunna rymmas i planområdet med hänvisning till barnsäkerhetsskäl och otillräcklig lekytor. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen Raad Alwajid Planhandläggare SIDA 33 (33) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN REMISSLISTA DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-29 KS-2015/143 1 (1) HANDLÄGGARE Raad Alwajid 08-535 364 29 [email protected] Utställning Detaljplan för Mjölner m.fl. Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Trafikverket SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafiksektionen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen Mark- och exploateringssektionen Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall Eldistribution AB TeliaSonera Skanova Stuvsta Gårds Villaägareförening Sakägare enligt fastighetsförteckning Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Info (biblioteket) Synpunkter lämnas skriftligen, senast 2015-09-28, till Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen, 141 85 Huddinge. Ange planärendets namn och i förekommande fall berörd fastighets beteckning. Vi ser gärna yttranden som e-post till [email protected] för att underlätta fortsatt handläggning. Planhandlingar finns utställda i Huddinge servicecenter, Sjödalstorget 13,Huddinge och tillgängliga på kommunens hemsida www.huddinge.se/mjolner4. Upplysningar lämnas av Raad Alwajid tel 08-535 364 29. POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Plansektion 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 [email protected] 08 535 300 00 08 535 363 80 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 366 00 (kundtjänst) 08-535 363 80 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING UTSTÄLLNINGSHANDLING Planbeskrivning Genomförande Plankarta och illustration Samrådsredogörelse Detaljplan för Mjölner 4 m.fl. inom kommundelen Stuvsta, Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning, juli 2015 K-2015/143 SBN PL 2011/55.313 Projektledare och handläggare för detaljplanen är Raad Alwajid, plansektion, för övriga faser i projektet ansvarar huvudprojektledare Cecilia Rogvall, mark- och exploateringssektion. Övriga projektgruppsdeltagare är; Carina Lindberg, plansektion; Annika Löfmark, gatu- och trafiksektion; Rickard Castillo-Bengtsson, NBF/bygglovsavdelningen; Karin Almgren, förrättningslantmätare, NBF lantmäteriavdelningen. -2- Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................ 3 SAMMANFATTNING ........................................................................ 5 Planens syfte och huvuddrag ............................................................................................. 5 Behov av miljöbedömning ................................................................................................. 5 Genomförande ................................................................................................................... 5 PLANBESKRIVNING ........................................................................ 6 Planens syfte och huvuddrag .............................................................................................. 6 Plandata ................................................................................................................................ 7 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden .............................................................. 7 Tidigare ställningstaganden ................................................................................................ 7 Regionplan ......................................................................................................................... 7 Översiktsplan ..................................................................................................................... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ..................................................... 8 Planuppdrag och program för detaljplanen ........................................................................ 8 Kommunala beslut i övrigt ................................................................................................ 8 Planens förenlighet med miljöbalken ................................................................................. 8 Behovsbedömning ................................................................................................................ 8 Planen ............................................................................................................................ 9 Platsen ........................................................................................................................... 9 Påverkan ........................................................................................................................ 9 Sammanfattning och motiverat ställningstagande ....................................................... 10 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser ........................................................... 10 Natur ................................................................................................................................ 10 Mark och vegetation .................................................................................................... 10 Naturvärden, rekreation och friluftsliv ........................................................................ 10 Geologiska förhållanden och markradon ..................................................................... 10 Radon........................................................................................................................... 11 Hydrologiska förhållanden .......................................................................................... 11 Bebyggelse ...................................................................................................................... 12 Landskapsbild/stadsbild ............................................................................................... 12 Kulturhistoriska miljöer ............................................................................................... 12 Bostäder, arbetsplatser och övrig bebyggelse .............................................................. 12 Ny bebyggelse ............................................................................................................. 13 Fornlämningar ............................................................................................................. 17 Ljusförhållanden och lokalklimat ................................................................................ 17 Tillgänglighet .............................................................................................................. 18 Gestaltning ................................................................................................................... 18 Offentlig och kommersiell service ............................................................................... 18 Lek och rekreation ....................................................................................................... 19 Gator och trafik ................................................................................................................ 19 Gång- och cykeltrafik .................................................................................................. 19 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 19 Biltrafik........................................................................................................................ 20 Parkering...................................................................................................................... 20 Störningar och risker ....................................................................................................... 21 Förorenad mark ........................................................................................................... 21 Luft, lukt ...................................................................................................................... 21 -3- Buller, vibrationer ........................................................................................................ 22 Farligt gods .................................................................................................................. 27 Elektromagnetiska fält ................................................................................................. 29 Teknisk försörjning.......................................................................................................... 29 Vattenförsörjning, spillvatten ...................................................................................... 29 Dagvatten ..................................................................................................................... 29 Elförsörjning ................................................................................................................ 32 Energiförsörjning ......................................................................................................... 32 Avfallshantering .......................................................................................................... 32 Räddningstjänst ........................................................................................................... 32 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING................................................. 33 Organisatoriska frågor...................................................................................................... 33 Planförfarande ................................................................................................................. 33 Tidplan............................................................................................................................. 33 Genomförandetid ............................................................................................................. 33 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap .............................................................................. 33 Avtal ................................................................................................................................ 34 Fastighetsrättsliga frågor .................................................................................................. 34 Konsekvenser för fastigheter inom planområdet ............................................................. 34 Konsekvenser för fastigheter utanför planområdet .......................................................... 35 Fastighetsbildning ............................................................................................................ 35 Gemensamhetsanläggningar ............................................................................................ 35 Servitut ............................................................................................................................ 36 Ekonomiska frågor ............................................................................................................ 36 Kommunalekonomiska konsekvenser ............................................................................. 36 Planavgift ......................................................................................................................... 36 Fastighetsanknutna ekonomiska konsekvenser ................................................................ 36 Tekniska frågor ................................................................................................................. 37 Tekniska utredningar ....................................................................................................... 37 Administrativa frågor ....................................................................................................... 37 -4- Sammanfattning Planområdet markerat med röd gräns på bilden till vänster samt flygbild över planområdets omfattning, markerade på bilden till höger. Planens syfte och huvuddrag Planområdet ligger centralt i Stuvsta med närhet till service och kollektivtrafik. Planeringens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga infartsparkeringen i parkeringsanläggning. Det centrala läget invid järnväg, väg och Stuvsta centrum gör att även service och handel kan prövas inom kvarteret. Infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell bostadsparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Både närheten till järnväg och väg har ställt krav på fördjupade utredningar av buller, vibrationer och risker. Risker är i första hand transporter av farligt gods på järnvägen. Hänsynstagande till omgivande bebyggelse (småhus) ställer också krav på utformning. Ett mål ska också vara att antalet parkeringsplatser på infartsparkeringen ska behållas. Befintliga va-ledningar som är förlagda inom planområdet måste flyttas och till vissa delar beaktas. Förslaget tar hänsyn till omgivande bebyggelse, infrastruktur och bullerkällor, skapar god tillgänglighet kring kvarteret och har en kvartersstruktur som möjliggör ljusinsläpp söderifrån till innergården. Vidare ger förslaget uttryck för en stadskänsla med bebyggelse som har en variation i höjd, form och fasad och entréer riktade utåt medför att passerande upplever en aktiv miljö i gatuplanet. Behov av miljöbedömning Förslaget till planläggning av planområdet bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Genomförande Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 10 år från den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. -5- Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse innehållande trygghetsboende samt att förlägga infartsparkeringen i parkeringsanläggning. Det centrala läget invid järnväg, väg och Stuvsta centrum gör att även service och handel kan prövas inom kvarteret. Läget är centralt med närhet till kollektivtrafik och service. Både närheten till järnväg och väg har ställt krav på fördjupade utredningar av buller, vibrationer och risker. Risker är i första hand transporter av farligt gods på järnvägen. Hänsynstagande till omgivande bebyggelse (småhus) ställer också krav på utformning. Ett mål ska också vara att antalet parkeringsplatser på infartsparkeringen ska behållas. Planområdets läge väster om Stuvsta centrum och järnvägen. Infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell markparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Andelen trygghetsbostäder i detta projekt ska bestå av minst 20 lägenheter om 1-3 rok och gemensamma utrymmen. Antalet lägenheter som ryms i planområdet är beroende av hur parkering och utemiljö föreslås disponeras. Bebyggelsen avses uppföras som lägenheter i flerbostadshus och bostäderna föreslås uppföras i delvis sluten kvartersstruktur. -6- Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden I öster gränsar området mot järnvägen och i väster mot Stambanevägen med i huvudsak småhusbebyggelse. Söderut gränsar området till Stuvstaleden. I norr gränsar området mot Byalagsvägen med småhusbebyggelse. Planområdet omfattar ca 1 ha och innefattar fastigheterna: Mjölner 4, Mjölner 5 samt del av Mjölner 13 och Skogsäng 1:29. På berörda fastigheter, som ägs av Huddinge kommun, finns idag en infartsparkering. Karta över planområdet. Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regionplan, RUFS 2010, antogs i maj 2010 av landstingsfullmäktige. Regionplanen anger planområdet som ”regional stadsbygd med utvecklingspotential”. Vilket betyder mark med goda regionala lägesegenskaper och förutsättningar för god försörjning med kollektivtrafik och för en energieffektiv stadsbygd. Mark som är väl lämpad för ett intensivt markutnyttjande och som bör prioriteras för bebyggelseutveckling. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med regionplanen. Översiktsplan Översiktsplan 2030 antagen i juni 2014 anger planområdet som ett förtätningsområde: med flerbostadshus eller verksamheter med butiker i bottenplan. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med översiktsplanen. -7- Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Området är planlagt med följande detaljplan: 3-E-30 Detaljplan för Södra stambanan II, fastställd 1986-01-08, med officiell akt-beteckning 0126K11068. Nuvarande detaljplan anger allmänt ändamål. Genomförandetiden har gått ut. Planuppdrag och program för detaljplanen Detaljplan för Mjölner 4 m.fl. finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt med programstart 2:a kvartalet 2011. Kommunstyrelsen beslöt 2013-05-27 § 8 att godkänna detaljplaneprogram för Mjölner 4 m.fl. i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för Mjölner 4 m.fl. Detaljplaneprogramförslaget innebär att infartsparkeringen föreslås inrymmas i parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell bostadsparkering och bostäder innehållande trygghetsbostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen fick 2009 i uppdrag att utveckla attraktiva boendeformer för äldre. Kommunen har därför tagit fram en modell för trygghetsboende i kommunen. Kortfattat kan trygghetsboende beskrivas som ett boende för personer som fyllt 70 år och ska planeras så att hyresgästen kan bo kvar vid eventuell funktionsnedsättning. Anbudstävlingen för planområdet genomfördes 2012. Huddinge kommun har utsett Seniorgården som vinnare i anbudstävlingen januari 2013. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen bedöms vara förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3 §. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer finns bland annat för utomhusluft och omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Behovsbedömning Enligt 5kap.3 § Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar(MKB) ska kommunen göra -8- en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller ej. Planen Planens betydelse för en hållbar utveckling är påtaglig med avseende på ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser. Området samutnyttjas till boende och infartsparkering, ligger nära kollektivtrafik och service vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. De viktigaste miljöfrågorna att belysa och beakta i det fortsatta planarbetet bedöms vara väg- och tågtrafikbuller de geotekniska förutsättningar och dagvattenhanteringen. Platsen I dag finns en infartsparkering på platsen. Planen förväntas inte medföra betydande miljöpåverkan eftersom förändringen från infartsparkering till bebyggelse inte försämrar förutsättningarna för hushållningen av mark och vatten. Snarare kan planen till exempel bidra till en positiv inverkan på dagvattnet. Planområdet är infartsparkering idag. Vy österut. Påverkan Omgivande områden bedöms inte påverkas negativt av föreslagen markanvändning. I och med byggandet av bostäder kommer trafiken till och från området att öka, men denna ökning beräknas bli försumbar. Störningar kommer att uppstå under byggtiden. Den ekvivalenta ljudnivån inom planområdet är högre än 55 dBA. En utredning är gjord vilken visar att planläggning kan ske om avstegsfall -9- tillämpas. Enligt utredningen kan en tystare ljuddämpad sida ordnas där ljudnivån ligger på 50 dBA ekvivalent ljudnivå. Riskerna för människors hälsa eller för miljön kommer att beaktas och hanteras genom att riktvärden och rekommendationer följs. Miljökvalitetsnormerna riskeras inte att överskridas för området. Särskilda natur- eller kulturvärden påverkas inte. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med hänvisning till ovanstående behovsbedömning och beskrivningen av miljöfrågor under rubriken ”Förutsättningar, förändringar och konsekvenser”, bedöms detta planförslag till planläggning av planområdet inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Planområdet är nedsänkt i öster där det gränsar till järnvägen och stiger upp mot Stambanevägen/Häradsvägen i väster. I söder gränsar området till Stuvstaleden, vilken delvis korsar planområdet på bro. Största delen av området består idag av infartsparkering intill Stuvsta station. Nivåskillnaden inom planområdet är c:a 7 meter, vilket gör att området är situerat mellan c:a +33 m och +40 m över nollplanet. I slänten upp mot Stambanevägen samt längs Byalagsvägen och på vissa delar av infartsparkeringen är området planterat med buskage och lövträd, främst lönnar. Infartsparkeringen består i övrigt av hårdgjorda ytor med asfalt. Naturvärden, rekreation och friluftsliv Området beskrivs inte i Huddinges grönstruktur och bedöms inte ha några natur- eller rekreationsvärden. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller miljöer i området. Geologiska förhållanden och markradon Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) och arkivuppgifter (gatuoch trafikavdelningen) består kvartersmarken huvudsakligen av glacial lera. Lerans mäktighet uppgår till 7,5 m inom området. Glacial lera När inlandsisen försvunnit avsattes glacial lera på de djupast belägna bottnarna. Dessa leror byggdes upp av partiklar som transporterats ut i vattnet av de stora isälvar som mynnade vid iskanten. Vid exploatering behöver därför särskild anläggningshänsyn tas. Under planprocessen ska en geoteknisk utredning göras inför exploatering av området. - 10 - Radon Någon känd radonrisk finns inte inom planområdet. Hydrologiska förhållanden Planområdet ligger inom avrinningsområde som ingår i Tyresåns sjösystem. Enligt Tyresåns åtgärdsprogram prioriteras åtgärder genom bl.a. fördröjning av dagvatten uppströms sjön Trehörningen för att minska dagvattenflödet och tillförseln av näringsämnen via dagvatten. Sjön Trehörningen betecknas ha ”mycket höga halter fosfor” enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem. Vattenkvaliteten i sjön påverkar vattenförekomsterna nedströms, d.v.s. Magelungen och Drevviken, vilka omfattas av miljökvalitetsnormer. Trehörningen har tidigare tagit emot avloppsvatten från hushåll och verksamheter, men numera består det inkommande vattnet till största delen av dagvatten. Sedan avlastningen från avloppsvattnet har vattenkvaliteten förbättrats avsevärt, men fortfarande visar sjön många symtom på övergödning i form av syrefria bottenförhållanden, fosforfrigörelse från bottnarna, litet siktdjup och algblomningar. Miljökvalitetsnormer för vatten Magelungen och Drevviken är sådana sjöar som räknas som så kallade vattenförekomster och som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Det gör även Norrån som ligger uppströms dessa sjöar och således närmare Trehörningen. Miljökvalitetsnormerna innebär att sjöarna ska nå god ekologisk vattenstatus år 2021. Trehörningen saknar miljökvalitetsnorm, eftersom den är för liten, men den påverkar vattenområdena nedströms med sitt mycket näringsrika vatten. Det är därför viktigt att åtgärder görs för att komma till rätta med befintliga brister. Sjöarnas nuvarande status är ”måttlig” och får inte försämras. För att uppnå ”god ekologisk status” behöver näringshalterna i sjöarna mer än halveras. Båda sjöarna har stor betydelse för friluftslivet. Målsättningen är att planen inte ska medföra någon försämring av kvaliteten på det dagvatten som avrinner från området. Ambitionen är att vattenkvaliteten, om möjligt, ska förbättras jämfört med idag. Se vidare under rubriken ”Dagvatten”. Risk för skred Huddinge kommun har tagit fram en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Huddinge (IVL 2012). Syftet är undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur man bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder. - 11 - Klimat och sårbarhetsanalysen pekar översiktligt ut områden med risk för ras och skred, erosion och översvämning. Planområdet är inte utpekat som särskilt riskområde i denna utredning. Bebyggelse Landskapsbild/stadsbild Marken används idag till infartsparkering på mark, vilket gör området öppet. Markanvändningen i närområdet präglas främst av villabebyggelse men även av flerbostadshus. Den omgivande villabebyggelsen är huvudsakligen byggd på 1930-talet och bidrar till upplevelsen av grönska kring planområdet. Kring Stuvsta centrum finns mer storskalig flerbostadsbebyggelse. Föreslaget innebär att parkeringsytan bebyggs med parkeringsanläggning i två våningar samt flerbostadshus i ca 3-7 våningar och stadsbilden blir tätare. Då parkeringen idag ligger nedsänkt i förhållande till Stuvstaleden och Stambanevägen så blir upplevelsen av byggnadsvolymen något mindre. Kulturhistoriska miljöer Planområdet ligger inom ett område avgränsat i Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering; (Stockholms läns museum rapport 2003:20 i samarbete med Huddinge kommun) benämnt Skogsäng, sydöstra delen av Snättringe. Det är framförallt villabebyggelsen som beskrivs i kulturmiljöinventeringen, generellt kan dock sägas att området har arkitektoniska och miljömässiga värden som i många andra områden försvunnit på grund av avstyckningar och okänsliga tillbyggnader. Bostäder, arbetsplatser och övrig bebyggelse Inom planområdet finns idag infartsparkering, även på andra sidan järnvägsövergången finns infartsparkering. Markanvändningen i närområdet präglas främst av villabebyggelse i två våningar men även av flerbostadshus. Norrut på Byalagsvägen samt på Lillskogsvägen finns flerbostadshus i tre våningar och kring Stuvsta centrum finns mer storskalig flerbostadsbebyggelse med upp till 11 våningar. Planläggningen syftar till möjlighet att uppföra trygghetsbostäder enligt Huddinge kommuns modell samt att infartsparkeringen ska finns kvar på platsen, något som förutsätter att infartsparkeringen inryms i en parkeringsanläggning i två våningar samt eventuell markparkering för bostäder. Bostäder föreslås omfatta ca 3-7 våningar. Andelen trygghetsbostäder i detta projekt ska bestå av minst 20 lägenheter om 1-3 rok och gemensamma utrymmen. Antalet lägenheter som ryms i planområdet är beroende av hur parkering och utemiljö föreslås disponeras. Bebyggelsen avses uppföras som lägenheter i flerbostadshus och bostäderna föreslås uppföras i en sluten kvartersstruktur. I kvarteret avses även service och handel prövas med tanke på platsens centrala läge. - 12 - Ny bebyggelse Förslag på ny bebyggelse är framtagen av Seniorgården i egenskap av exploatör av planområdet. Förslaget tar hänsyn till omgivande bebyggelse, infrastruktur och bullerkällor, skapar god tillgänglighet kring kvarteret och har en kvartersstruktur som möjliggör ljusinsläpp söderifrån till innergården. Vidare ger förslaget uttryck för en stadskänsla med bebyggelse som har en variation i höjd, form och fasad. Entréer riktade utåt medför att passerande upplever en aktiv miljö i gatuplanet. Förslaget har även visat på en tillfredställande planlösning för trygghetsbostäder och har ett genomtänkt koncept för service kopplad till dessa. Mot befintligt villaområde i norr skapas en sammansatt byggnad med uppdelade volymer utmed gatan i tre till fem våningar. Den nya byggnaden ansluter till den befintliga bebyggelsen. Mot öster blir den en skyddande skärm mot spåret och ansluter till övrig bebyggelse mot stationen med lite högre hus. Denna huskropp varierar i höjd från fem till sju våningar. Ovanpå garaget planeras en avskild gård som samtliga boende har tillgång till från trapphus och gemensamhetslokal. De två huskropparna ramar in innergården och skapar en privat plats för lek och sociala aktiviteter. Här finns plats för såväl unga som äldre med lekplats och sittplatser. Skissförslag för planområdet, ritat av ETTELVA Arkitekter Förslaget utgår från att ingen parkering placeras närmare än 15 meter från det planerade nya spårets spårsmitt samt att inga bostadsdelar ligger närmar en 30 meter. In- och utfart till kvarteret och infartsparkeringen sker liksom idag från norr och öster. Tillgängliga entréer med mindre än 25 meter från - 13 - bilangöring finns i öster och väster. Som gående kan man antingen komma till huset från de genomgående entréerna i väster eller från öster inom kvartersmark. Infartsparkering och boendeparkering sker i huvudsak i garaget, som är utformat i två våningar under bostadsgården och markparkeringen. Tillfart sker utmed gatan i norr där lutningen utnyttjas för att nå de båda våningarna. Det undre garaget fungerar i sin helhet som infartsparkering. Det övre garaget är uppdelat på infartsparkering respektive boendeparkering, där den senare lagts avskilt i den sydvästra delen. In- och utgångar till infartsparkeringen finns dels i norr i anslutning till garageportarna, dels i söder där en hiss och trappa placerats för att få en entré i anslutning till gång- och cykelvägen mot pendeltågstationen. Garaget rymmer totalt 165 p-platser för infartsparkering och bostadsparkering enligt pnorm, sid 21. Garaget ligger inbäddat under mark och är endast synligt från norr. Fasaden här utformas som en spaljé med klättrande växter. Ett förrådshus och en trappa upp till gården bidrar till att skapa en trevlig och varierad fasad. Vy från Byalagssvägen, ritat av ETTELVA Arkitekter. Ytterligare en boendeparkering finns ovan mark öster om husen. - 14 - Föreslagen kvartersstruktur är en form som känns trygg, skapar en välkomnande innergård samt släpper in ljus till bostäderna. För att avskärma mot omgivande bullerkällor sluts de båda huskropparna med en plank i genomsiktlig och tätt material mot söder. Mot bebyggelsen i norr öppnar sig kvarteret och skapar luftighet genom att gårdsrummet öppnar sig mot omkringliggande bebyggelse. Vyer över förslaget, ritat av ETTELVA Arkitekter. Lägenheterna för trygghetsbostäder är genomgående planerade med höga tillgänglighetskrav. Dessutom planeras det gemensamhetsutrymmen och i anslutning till gemensamhetslokalerna kommer en avskild uteplats att iordningställas. Skisser för trygghetsboende, ritat av ETTELVA Arkitekter. - 15 - Vy från Stambanevägen, ritat av ETTELVA Arkitekter. Entrén och utrymmena kring hiss och trappa är tänkta att fungera som samlingspunkt och lobby, en naturlig mötesplats med sittplats som skapar en välkomnande känsla. I anslutning till trapphuset och gemensamhetslokalen ligger tvättstugan och expeditionen som alla i trygghetsboendet har tillgång till. I anslutning till gemensamhetslokalen/matsalen finns en mindre klubblokal, som kan passa för mindre träffar, bridge eller TV-kvällar. Parkering till trygghetsboendet finns i garageplanet i direkt anslutning till huset. Utöver trygghetsboende innehåller förslaget ytterligare ca 34 lägenheter i seniorboende och 47 lägenheter som vänder sig till barnfamiljer och människor mitt i livet. Totalt är det drygt 100 lägenheter i planområdet. De 34 lägenheterna i seniorboendet är kopplade till trygghetsboendet i entréplanet vilket innebär att de boende kan bo kvar och erbjudas samma service som i trygghetsdelen. Variationen av lägenhetsstorlekar och människor skapar förutsättningar för många intressanta möten och en dynamik i kvarteret. Ett förslag för lägenhetsplanlösning, ritat av ETTELVA Arkitekter. - 16 - Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Ljusförhållanden och lokalklimat Idag finns inga kvantifierande riktlinjer för minsta antal soltimmar för vistelse ytor vid bostäder, såsom tidigare angivits i olika byggnormer. En solstudie visar skugga från tillkommande och närliggande bebyggelse vid Mjölner 4 för timmar mellan 9:00 och 17:00 (normaltid) vid tre olika tider på året: 1-Våroch höstdagjämning (kring 20 mars/22 september). 2-Sommarsolstånd (omkring 21 juni). 3-Vintersolstånd (omkring 21 december), se nedan. Solstudie under sommarsolstånd Solstudie under höstdagjämnin vårdagjämning Solstudie under vintersolstånd Ritat av ETTELVA Arkitekter - 17 - Solstudien redovisar att området kan ha en genomsnittlig soltid vid vår och höstdagjämningen under året på minst 5 timmars sol mellan 09.00 - 17.00. Men området kan få långa skuggor mellan 15.00 – 17.00 till följd av solens låga läge i mars/september samt områdets topologi. Under vintersolståndet befinner sig solen i sin lägsta position på himlen och då kommer grannfastigheter att skuggas även om en lägre bebyggelse uppförs på grund av topologin. Årsmedelvinden är 6-6,5 m/s. Tillgänglighet Bebyggelsen på fastigheten ska utformas så att den uppfyller gällande krav för god tillgänglighet gällande såväl utomhus- som inomhusmiljön. Bebyggelsen ska inte begränsa dagens möjlighet att ta sig förbi området, framförallt till och från pendeltågsstationen. Lutningarna på några sträckor kan på grund av topografin komma att bli större än kommunens tillgänglighetskrav. Detta ska i möjligaste mån minimeras. En hiss, även till för allmänheten, ska anordnas från gångvägen söder om fastigheten, till de två parkeringsvåningarna. En bestämmelse om (p1) har införts på plankartan som reglerar detta. Då planområdet är beläget precis i anslutning till järnvägsstationen är det angeläget att entrén dit tillgängliggörs. Idag finns endast en trappa ned till gångtunneln som sedan leder till rulltrappa/hiss upp till stationens plattform. Det samma gäller om man ska ta sig från planområdet till Stuvsta centrum på andra sidan järnvägen. Detta ska åtgärdas med anläggande av en hiss och/eller rulltrappa för att öka tillgängligheten till gångtunneln och därmed pendeltågsstationen. Gestaltning Planområdet är väl synligt för trafikkanter på järnvägen, Häradsvägen och Stuvstaleden samt Stuvsta centrum. Den nya bebyggelsen ska ge uttryck för en stadskänsla och uppleva en aktiv miljö i gatuplanet. Dessutom måste byggnadsutformning-, skala, färgsättning och materialval väljas med stor omsorg och bör anpassas efter omgivningen. Det är av särskild vikt att den gemensamma gårdsmiljön utformas på ett tilltalande sätt då äldre personer tillbringar mycket tid i och kring hemmet samt har större behov av lugn och ro. Särskilda planbestämmelser har införts på plankartan under utformning för det ovannämnda. Offentlig och kommersiell service I Stuvsta centrum på andra sidan järnvägen, finns ett centrum med ett 30-tal butiker, apotek, vårdcentral, servicehus med dagcentral och pendeltågsstation. På fastigheterna, vid rondellerna på Stambanevägen och Häradsvägen, ligger mindre affärsfastigheter och restauranger. - 18 - Det centrala läget gör att även service och handel kan prövas inom kvarteret. Lek och rekreation Exploateringen tar inte i anspråk områden av värde för natur, rekreation eller friluftsliv. Närliggande platser för rekreation och lek är Storängsparken (vid flerbostadshusen på Lillskogsvägen/Byalagsvägen), Kräpplaparken (på andra sidan järnvägen) och naturområdet vid Storskiftesvägen/ Mantalsvägen. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Inom planområdet finns idag ett gång- och cykelstråk som kopplar Stuvsta pendeltågsstation och centrum i sydöst med Stambanevägen i väst och Byalagsvägen i nordöst. Utmed Stambanevägens östra sida går idag en gångbana, och Häradsvägen är utrustad med separerad gång- och cykelbana på båda sidor. Stambanevägen planeras att kompletteras med en gång- och cykelbana, troligen längs dess östra sida. Vid planområdet placeras cykelbanan på Stambanevägens västra sida och en säker gång- och cykelpassage anläggs mellan dessa två sidor. Gång- och cykelförbindelsen längs med Stambanevägen kommer att utgöra ett nytt lokalcykelstråk från Långsjön och vidare till bland annat Stuvsta centrum och pendeltåg. En regional gång- och cykelförbindelse går längs med Häradsvägen. Det är viktigt att fortsatt ge gång- och cykelbanan utrymme genom området, att dessa vägar samt passager är gena samt trafiksäkra. Framtida gång- och cykelvägnät Kollektivtrafik Planområdet ligger i ett mycket kollektivtrafiknära läge, i direkt anslutning till Stuvsta station, med pendeltåg mellan Södertälje och Märsta via Stockholms central. Med pendeltåget nås centrala Stockholm på 15 minuter. Vid Stuvsta centrum finns också ett antal busslinjer, 703 mellan Fruängen och Sörskogen, 705 mellan Stuvsta station och Solgård samt 710 mellan - 19 - Skärholmen och Sörskogen. Alla dessa linjer passerar också Huddinge centrum. Linje 703 och 710 har även ett hållplatsläge på Häradsvägen i anslutning till planområdet. Biltrafik In- och utfart till planområdet sker från Byalagsvägen vilken ansluter till Stambanevägen som i sin tur är en del av kommunens huvudvägnät. Trafikmängden på Stambanevägen har ett vardagsdygnsmedel på ca 3 000 fordon/dygn, och Häradsvägen och Stuvstaleden på ca 10 000 fordon/dygn. Hastighetsbegränsningen på dessa vägar är 40 km/tim., och Byalagsvägen har 30 km/tim. Parkering I dagsläget nyttjas planområdet som infartsparkering. I och med planen kommer infartsparkeringen inrymmas i parkeringsanläggning under bostadshusen. Infartsparkeringen idag. All parkering, både för cykel och bil, ska ordnas på kvartersmark enligt Huddinge kommuns parkeringsnorm. Byggherren ska vid planläggningen redovisa hur tillräcklig parkering ordnas enligt följande riktvärden. Cykelparkering Cykelparkering ska anordnas både inomhus för långtidsparkering, samt i närhet till entré för mer korttid parkering. Dessa platser ska vara upplysta samt med möjlighet att låsa fast ramen. Flerbostadshus ska ha platser både till boende och besökare, men trygghetsboendet beräknas främst besökare ha behov av att kunna parkera cykeln. Denna plan ställer krav enligt nedan: Flerbostadshus (kollektivtrafiknära läge) Trygghetsboende - 20 - 32 platser/1000 m2 BOA 0,5 platser/lägenhet Bilparkering Närheten till Stuvsta centrum och kollektivtrafik gör att avsteg kan göras från kommunens gällande planeringsparkeringsnorm. Denna plan ställer krav enligt nedan: Flerbostadshus (kollektivtrafiknära läge) Trygghetsboende 8 platser/1000 m2 BOA 6 platser/1000 m2 BOA Då området föreslås innehålla trygghetsboende för personer som fyllt 70 år och ska planeras så att hyresgästen kan bo kvar vid eventuell funktionsnedsättning ska området utformas så att färdtjänst har lätt att angöra ända fram vid entréerna. Befintlig infartsparkering ska även fortsättningsvis inrymmas inom området med minst samma antal parkeringsplatser som dagens platser. Minst 1 procent av parkeringsplatserna utformas för handikapptillgänglighet samt reserveras för detta ändamål. För bostadsparkeringen kan ytterligare handikapplatser krävas. Det behovet ska tillgodoses. Störningar och risker Förorenad mark Inom området fanns fram till 1972 en brädgård. En markmiljöteknisk undersökning har genomförts av WSP augusti 2012. Undersökningen visar att planområdet inte är påverkat av den tidigare verksamheten. Halter av metaller över de generella riktvärdena för förorenad mark har påträffats i ett fåtal punkter. Påträffade ämnen ligger i de flesta fall mellan riktvärdena för känslig och mindre känslig markanvändning (KM respektive MKM). Endast barium och zink har påträffats i halter över MKM. Påträffade ämnen har ingen tydlig koppling till verksamheten vid den tidigare brädgården utan bedöms lika gärna kunna härröra från tillförda fyllnadsmassor. Övriga analyserade ämnen understiger de generella riktvärdena för känslig markanvändning. Sammantaget bedöms hälsorisken vid nuvarande och en kommande eventuellt mer känslig markanvändning som mycket liten p.g.a. att föroreningar endast påträffats i ett fåtal punkter. Mängden förorenad fyllning och mängden förorening bedöms också vara begränsad. Utifrån resultaten rekommenderar WSP att inga ytterligare åtgärder behövs. I samband med schaktningsarbeten bör dock överskottsmassor kontrolleras och klassificeras med avseende på eventuell förekomst av föroreningar så att en korrekt hantering sker. Luft, lukt Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3 §. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för - 21 - kvävedioxid, svaveldioxid, bly och bensen samt partiklar (PM 2.5 och 10) i utomhusluft. Kvävedioxidhalterna i området för år 2006, ligger långt under de värden som inte får överskridas enligt beräkning av SLB-analys. Se Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds hemsida. www.slb.mf.stockholm.se/lvf Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid och bly klaras generellt med mycket stor marginal i Stockholms län. Miljökvalitetsnormen enligt 5 kap miljöbalken kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Någon utredning om bensen har inte gjorts i länet, Naturvårdsverkets bedömning vid införandet pekade inte på att det ska bli problem att klara normen i Sverige. Buller, vibrationer Planområdet ligger vid en cirkulationsplats intill en trafikintensiv väg. Området belastas även av buller från tågtrafiken som trafikerar stambanan. Avsteg från riksdagens bullerriktvärden för nybyggnad av bostäder bedöms vara motiverat av det centrala och kollektivtrafiknära läget. Vid nybyggnation av bostäder i Huddinge kommun ska en så god ljudmiljö som möjligt åstadkommas, med hänsyn till ekonomi, teknik och stadsmiljö. Gällande riktvärden för trafikbuller anges i proposition ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, 1996/97:53, som Riksdagen antog 20 mars 1997. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse: 30 dBA dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 dBA maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 dBA maximal ljudnivå på uteplats i anslutning till fasad Enligt kommunens bullerkartering (2012-04-13, Tyréns) ligger den ekvivalenta dygnsnivån 65-70 dB(A) utmed Stuvstaleden och Stambanevägen. Befintlig situation. Ekvivalentnivå från väg- och spårtrafik 2,0 m över mark (2012-04-13, Tyréns) - 22 - Avstegsfall Då riksdagens riktvärden inte uppfylls, kan avsteg från riktvärdena behöva göras. Boningsrum, balkonger och uteplatser bör då till exempel placeras mot en tyst innergård och/eller sida. Med avseende på att planområdet ligger i ett kollektivtrafikläge i direkt närhet till flera typer av kollektivtrafik, har god tillgång till service samt innebär att ett trygghetsboende placeras i anslutning till befintlig bebyggelsestruktur på gångavstånd till omsorg och service. Avsteg från riktvärdena bedöms därmed vara motiverat. Bebyggelsen Bostäder föreslås placeras ovanpå den i dag befintliga infartsparkeringen, som avses inrymmas i parkeringsanläggningen i ca två våningar. En del av bebyggelsen kommer att utgöras av ett trygghetsboende. Med tanke på att bebyggelsen bland annat är tänkt att vara avsedd för äldre människor som är känsligare för höga ljudnivåer och ofta har en sämre förmåga att uppfatta tal, kommer hänsyn tas till detta vid utformning av bebyggelsen. Äldre personer är dessutom i större utsträckning än andra hänvisade till hemmet och dess absoluta närhet, därför utformas bebyggelsen så att boningsrum, balkonger och uteplatser orienteras mot en lugnare, visuellt och akustiskt attraktiv gårdsyta. Bullerutredning Bullernivåerna1 inom planområdet har utretts av ACAD (2014-04-10 rev. 2014-05-07 och 2015-05-13). Den senast reviderad utredningen kompletterar tidigare utredningar och sammantaget visare de tillsammans att riktvärdena överskrids vid fasad men att acceptabla ljudnivåer kan fås med bullerskyddsåtgärder. Vägtrafik Trafikuppgifter enligt programhandling – Detaljplan Mjölner 4 m.fl. trygghetsbonde. Trafikflöde på Häradsvägen och Stuvstaleden har kompletterats med nya trafikflödesmätningar från Huddinge kommun år 2013. 1 Trafikbullerutredning, Kv. Mjölner 2013-11-28 - 23 - Några prognoser för vägtrafiken har inte erhållits. Generellt kommer en ökning av trafikflödet med knappt 30 % ge cirka 1 dB ökning för de beräknade ekvivalenta ljudnivåerna. Den ökningen täcks av marginaler i beräkningar får åtgärderna som föreslås i denna rapport. Åtgärderna fungerar även för en eventuell trafikökning på vägarna omkring. Spårbunden trafik, dagens situation Trafikuppgifter för dagens situation, som antas vara lika år 2014. I beräkningarna finns en två meter hög skärm utmed spåret förbi huset Spårbunden trafik dagens situation, år 2030, med 6-spårsutbyggnad Trafikuppgifter enligt prognos från Trafikverket gällande prognosår 2030 med spårsutbyggnad. Det nya närmsta spåret ligger i beräkningarna 30 meter från byggnadens fasad. Det förutsätts att den befintliga skärmen, 2 meter hög, flyttas för att även dämpa buller från det nya spåret. Ljudnivåer vid fasad Ekvivalenta ljudnivåer domineras av spårtrafik samt vägtrafik på Stuvstaleden och; Stambanevägen. Bullerutsatta fasader beräknas få ekvivalenta ljudnivåer upp till 66 dB(A) mot spår. Med husen planerade som ett delvis stängt kvarter med öppning mot norr samt med lokala åtgärder som presenteras i beräkningsbladen beräknas ekvivalenta ljudnivåer på bullerdämpade sidan mellan 50-55 dB(A). - 24 - Bostäder som får ljudnivåer över 55 dB(A) vid någon fasad bör enligt Huddinge i kommun få bullerdämpad sida på högst 50 dB(A). För att uppnå detta föreslås; åtgärder såsom beskrivna i beräkningsbladen. Åtgärderna är dimensionerade för en total dygnsekvivalent ljudnivå år 2030. Ljudnivåer på uteplats Ekvivalenta ljudnivåer på balkonger mot den bullerdämpade sidan samt pa gård beräknas vara lägre än 55 dB(A). Pa balkonger mot Stambanevägen beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna överskrida 55 dB(A) med ett par decibel. Dessa kan dock kompletteras med inglasning såsom beräkningsbladen beskriver. Det finns även möjlighet att ha en gemensam tillräckligt bullerdämpad uteplats på gården där de ekvivalenta ljudnivåerna uppfyller riktvärdet. Maximala ljudnivåer domineras av spårtrafiken på samtliga fasader förutom den västra där den domineras av tunga fordon. De presenterade maximala ljudnivåerna motsvarar passager av de mest bulleralstrande tagtyperna såsom godståg, och vissa fjärrtåg. Det bör noteras att maximala ljudnivåer från pendeltåg är markant lägre. Med ett kvarter som är öppet mot norr beräknas de maximala ljudnivåerna överskrida 70 dB(A) på ett antal balkonger mot gården. Det finns dock möjlighet att utforma en gemensam bullerdämpad uteplats på gården där maximala ljudnivåer inte överskrider 70 dB(A). Skillnaderna i de ekvivalenta ljudnivåerna mellan dagens trafikflöde på järnvägen jämfört med prognos 2030 är relativt liten, drygt en decibel. Det förutsätter dock att det nya närmsta spåret får en ny 2 meter hög skärm likt den befintliga skärmen utmed spåren. Skillnaderna för den maximala ljudnivån är 1-2 dB på grund av att det nya spåret hamnar cirka 6 meter närmare fasaden. Kumulativa effekter I denna rapport har buller från vägtrafik och tågtrafik separerats. Angående totala dygnsekvivalenta ljudnivåer kan buller från vägar och järnvägar tekniskt sätt adderas. Det innebär att om ljudnivån från vägtrafik och tågtrafik är lika höga vid en fasad kommer den totala ekvivalenta ljudnivån bli 3 dB högre. För föreslagna bostäder på Mjölner kommer detta generellt inte inträffa då vägtrafik och tågtrafik kommer från olika riktningar och adderat oftast endast ger ökning på någon decibel. Angående maximala ljudnivåer så ska dessa inte adderas utan bedöms separat. Dessa är definierade som högsta ljud under en passage av det bullrigaste fordonet. Det är sällan förekommande att den bullrigaste fordonstypen på vägen passerar i exakt samma stund som den bullrigaste fordonstypen passerar på spåren. I utredningarna har det prövats om ljudnivåerna kan förbättras genom att montera en fem meter hög skärm utmed järnvägen eller genom att förlänga huskroppen närmast järnvägen samt montera en extra skärm i norra delen på - 25 - den. Ingen av dessa åtgärder ger tillräckligt önskad effekt kontra de kostnader som de skulle innebära att uppföra dem. I utredningen har det också prövats om ljudkvaliteten in mot gården kan förbättras genom att en bullerdämpande glasskärm monteras mellan huskropparna i den norra delen. Den lösningen anses inte vara realistisk att utföra då den skulle bli mycket hög. Då delen av huset som utgör trygghetsboendet är mycket lägre än den huskroppen som ligger utmed järnvägen är det en teknisk omöjlighet att få till en sådan lösning. Med lokala bullerskydd d.v.s. täta balkongräcken, inglasning (max 75 %) samt ljudabsorbenter i balkongtaken kan dock, beroende på ljudinfallets riktning, upp till 15 dBA dämpning av ljudnivåerna erhållas vid fönster som vetter mot balkongerna. Det innebär att större andelen av bostäderna får en ljuddämpad sida om 50 dBA (frifältsvärde) vid fasad. Bullerskyddade uteplatser kan anläggas på gården, där den maximala ljudnivån från väg- respektive spårtrafik inte beräknas överstiga 70 dBA samt 50 dBA ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde). Sammanfattningsvis Planområdet ligger i ett mycket bullerutsatt läge varför det är svårt att även med bullerdämpande åtgärder, åstadkomma ljudnivåer på 50 dBA på den tystare sidan för hela bostadsbeståndet. I Boverkets allmänna råd om buller (2008:1) finns olika principer för intresseavvägning när avsteg behöver göras från grundregeln. Grundregeln är att 55 dBA ekvivalent ljudnivå ska klaras vid fasad, men även då ljudnivån överstiger 65 dBA på den bullriga sidan, som i detta fall, kan det finnas skäl att efter en avvägning tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan, vilket så kommer att vara fallet enligt bebyggelseförslaget. Principen är dock att det alltid bör vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida kan det accepteras upp till 55 dBA vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Lägenheter som utgör en liten del, ca 20 %, av ett bostadsprojekt kan godkännas där ljudnivån på den tystare sidan ligger på högst 55 dBA (frifältsvärde). Möjligheter till kompensationsåtgärder ska alltid studeras när man inte kan uppnå riktvärdena för buller. En möjlighet är att vid höga ljudnivåer bygga med minst ljudklass B enligt Svensk standard inomhus, om den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dBA. Ljudklass B förordas eftersom ljudnivån ligger på mellan 65-70 dBA ekvivalent ljudnivå, ljudklass B är 50 % bättre än ljudklass C som är minimikravet enligt Boverkets byggregler, BBR. - 26 - Byggnaderna och bostadslägenheterna samt eventuella bullerskydd ska utformas så att: - den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad inte överstiger 55 dBA ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde). Där detta inte är möjligt ska lägenheterna utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje bostad har tillgång till minst ett öppningsbart fönster där den dygnsekvivalenta ljudnivån inte överskrider 50 dBA (frifältsvärde), för ca 20 % av bostäderna accepteras ljudnivåer på högst 55 dBA (frifältsvärde). - gemensam eller enskild uteplats med högst 70 dBA maxljudnivå och 50 dBA ekvivalentnivå (frifältsvärde) ska anordnas i anslutning till bostäderna. Vibrationer Bebyggelsen ska uppföras vibrationssäkert. Vibrationsutredningens2 resultat visar att vibrationsnivåer inte kommer att överskrida riktvärdet 0,4 mm/s RMS i planområdet. Farligt gods Tågtrafik Den intilliggande stambanan är transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län redogör i rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse (2000:01) hur riskfrågor ska hanteras i den fysiska planeringen. Av rapporten framgår bl.a. att en riskanalys bör tas fram om ny bebyggelse föreslås inom 100 meter från järnväg med farligt gods, om risk då kan antas uppkomma. Vidare rekommenderas att mark inom 25 meter från järnvägen bör lämnas fritt från byggnader samt att sammanhållen bostadsbebyggelse bör undvikas inom 50 meter från spårkant. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. ”I centrala och mer tätbebyggda områden i Stockholmsregionen kan det finnas ett starkt intresse av att uppföra ny bebyggelse i områden nära järnvägen. När denna situation uppkommer krävs att en fördjupad riskanalys görs som visar om den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser. Tillämpning av avstegsfall från rekommendationerna ska alltid motiveras och skälen ska alltid framgå.” En riskanalys3 har genomförts av Brandkonsulten AB. De risker av betydande är transporter av farligt gods på stambanan öster om byggnaden. Brandkonsulten AB har använt statistik från Trafikverket från 2012 över mängder och vilken typ av farligt gods som transporteras. Riskbedömningen har utgått från en eventuell breddning av spårområdet, vilken innebär att parkeringen hamnar som närmast 15 meter från ny framtida spårmitt samt att närmaste bostadsbyggnad hamnar 30 m från ny framtida spårmitt. 2 Vibrationsutredning, Kv. Mjölner 2013-11-26 3 Riskanalys Mjölner 4 m.fl. 2013-07-05 - 27 - Skisser för förslaget mot järnvägen, ritat av ETTELVA Arkitekter. Utifrån de förutsättningar som erhållits och som nyttjats för beräkningar i analysen bedöms risknivån acceptabel för byggnaderna samt planområdet som helhet. Inga riskreducerande åtgärder erfordras för att en ändring av detaljplan ska kunna ske. Brandkonsulten AB:s bedömning är att tillfredsställande nivå erhålls för individ- och samhällsrisk. Trots att åtgärder inte erfordras för att nå en acceptabel risknivå rekommenderas att nedanstående förutsättningar som finns inarbetade i planförslaget bibehålls. • Att utformningen med trapphus (utrymningsvägar) med utgång till bostadsgården bibehålls för byggnaden närmast järnvägen. Detta möjliggör en säkrare utrymning vid en eventuell olycka eftersom huskroppen då utgör en skyddsbarriär vid utrymning. • Att utformningen med utgång från parkeringsanläggningen bort från spårområdet bibehålls. Detta möjliggör en säkrare utrymning vid en eventuell olycka. Vidare rekommenderar Brandkonsulten AB att friskluftsintag placeras med hänsyn tagen till riskerna på stambanan, högt upp i byggnaden och inte i fasaden som vetter mot järnvägsspåren. Utrymningen får ske mot spårområdet, men att utrymning ska kunna möjliggöras för byggnaden närmast järnvägen till bostadsgården. Detta ska ske via hisshall enligt förslaget. Särskilda planbestämmelser har införts som reglerar risken av farligt gods. Detta innebär att byggnader ska utföras så att frisklutintag placeras högst upp på byggnaderna och vetter bort från järnvägen, samt ska ha utrymningsmöjligheter som vetter bort från järnvägen. - 28 - Biltrafik Stuvstaleden/Häradsvägen/Stambanevägen är inte en rekommenderad primär eller sekundär transportled för farligt gods enligt översiktsplanen. Elektromagnetiska fält Vid planeringen av nya byggnader bör enligt myndigheters försiktighetsprincip eftersträvas att exponeringen av elektromagnetiska fält begränsas. Risken för störningar på grund av elektromagnetiska fält bedöms normalt försumbar. Ett skyddsavstånd på mer än 30 meter mot järnvägen har hållits så att inga byggnader där människor stadigvarande vistas kan tillkomma inom detta avstånd. Rekommendationer enligt Strålskyddsinstitutet ska följas vid exploateringen. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Bebyggelsen bedöms kunna va-försörjas genom att anslutna till allmänt ledningsnät. Vatten- och avloppsledningar finns tvärs över planområdet. Befintligt va-ledningar som är förlagda inom planområdet måste flyttas ut utanför bebyggd mark, längs med den östra sidan av infartsparkeringen, och till vissa delar beaktas. Dagvatten Planområdet avvattnas mot Trehörningen som ingår i Tyresåns vattensystem. Befintliga dagvattenbrunnar leder bort dagvattnet/avrinner via diken. Enligt kommunens dagvattenstrategi (antogs i KF 2013-03-05) ska dagvatten i möjligaste mån omhändertas på den egna fastigheten genom att i första hand infiltreras, i andra hand fördröjas innan avledning sker till det allmänna nätet. I anslutning till parkerings- och trafikytor bör till exempel slam- och oljeavskiljare anläggas i syfte att minska föroreningsgraden i dagvattnet. Garage under hus bör anläggas utan avlopp för att förhindra att föroreningar ”spolas” ut med snö- och regnvatten från bilarna. Allt för att få en hållbar dagvattenhantering. En hållbar dagvattenhantering innebär att vattenkvaliteten inte försämras och att flödet inte ökar vid ny exploatering samt att mängden föroreningar via dagvatten från befintliga områden minskar, byggnader och anläggningar inte skadas. Dagvatten kan och bör utnyttjas som en resurs och synliggöras i tätorten så att pedagogiska och estetiska värden tillvaratas. Gröna tak och andra gröna ytor är effektiva tekniska lösningar för att fördröja dagvatten och därmed avlasta Trehörningen från ytterligare eventuella föroreningar och näringsämnen som annars riskerar att spolas med regn- och smältvatten. - 29 - Tak och gatuavvattning i ett öppet, fördröjande stråk (Svenskt vatten), bilden till vänster. Förhöjda planteringar på uppbyggd gård (VegTech), bilden till höger. Gröna ytor (tak, planteringar, odlingar, rabatter) är inte bara positivt ur ett fördröjningsperspektiv utan fungerar också som ljuddämpare, avkylare och bidrar till mer biologisk mångfald i stadsmiljön. En dagvattenutredning är genomförd av WSP 2013-11-28 och är reviderad 2014-05-28. Dimensionerande dagvattenflöden beräknas för en återkomsttid av 5 år meden varaktighet på 10 min. Enligt Dahlström (2010) är då regnintensiteten 181 l/s, ha. Avrinningskoefficienter för ytorna är hämtade från StormTac (2013) samt från P90 (Svenskt Vatten, 2004). Inga stora skillnader i flöde finns mellan det befintliga fallet och de planerade fallet. Med hänsyn till klimatförändringar är det dock troligt att det dimensionerande flödet ökar. Detta innebär att fördröjning av dagvatten efter genomförande av plan minst måste uppfylla samma fördröjningsfunktion som befintliga fördröjningsmagasin. Om hela planområdet vore naturmark, skulle det rinna av ca 12 l/s vid 5årsregnet. Efter den planerade exploateringen kommer det rinna av ca 72 l/s utan dagvattenåtgärder. För att fördröja skillnaden krävs en magasinvolym på ca 37 m3. Med hjälp av föreslagna åtgärder kan flödena begränsas till önskade nivåer som inte överbelastar det allmänna dagvattenledningsnätet. Exploateringen innebär att dagvatten blir renare förutom en ökning av näringsämnen och Nickel (Ni). Med en kombination av åtgärder och en samlad fördröjning inom planområdet, kan en rening av dagvatten uppnås som underlättar för att MKN ska kunna uppfyllas i recipienten. Framförallt fosfor (P) och Ni kan reduceras kraftigt i föreslagna åtgärder eftersom det fastläggs när dagvattnet rinner igenom fyllningsmaterial i de dränerade stråken (t.ex. grus). En viss biologisk rening av näringsämnen uppnås i de föreslagna fördröjningsstråken. Med hjälp av dammar och vegetation i översilningsytor kan föroreningarna ifrån parkeringsplatsen renas för att uppfylla riktlinjerna i dagvattenstrategin. Med föreslagna åtgärder bedöms att övriga riktlinjer uppfylls som t.ex. EU:s vattendirektiv. - 30 - Torrdamm (Svenskt Vatten, 2011) Raingarden vid trottoar/gata Profilskiss över tak och innergårdsavvattning Skiss över dagvattenlösningarnas placering (WSP 2014-05-28) - 31 - Elförsörjning Bebyggelsen bedöms kunna anslutas till elnätet tillhörande Vattenfall Eldistribution AB. Närmaste transformatorstation ligger på fastigheten Skogsäng 1:29 vid Häradsvägen. Energiförsörjning Fjärrvärmeledning finns inom planområdet som måste flyttas ut utanför bebyggd mark, längs med den östra sidan av infartsparkeringen. En utbyggnad bör följa de riktlinjer som anges i kommunens Klimat- och energiplan. Avfallshantering Närmaste återvinningsstation finns på andra sidan järnvägen vid Stuvsta centrum. Avfall ska förvaras och hämtas i tillämplig typ av avfallsbehållare i enlighet med vad som föreskrivs i den av kommunfullmäktige fastställda renhållningstaxan. Avfallshantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. - 32 - Genomförandebeskrivning Organisatoriska frågor Planförfarande Planen för Mjölner 4 m.fl. handläggs med normalt planförfarande enligt ÄPBL. Plan- och bygglagen (1987:10) ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen (2010:900). Arbetet med föreliggande plan inleddes före maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den äldre lagen. Samrådet innebär en möjlighet att lämna synpunkter på planområdets framtida utveckling. Vid kommande planering kommer det att finnas ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter – inom ramen för utställning av detaljplanen. När detaljplanen varit ute på samråd och utställning till berörda och slutligen antagits och vunnit laga kraft kan projektering och byggande ta vid. ÖP PROGRAMSAMRÅD PLANSAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA KRAFT Tidplan Beslut om planuppdrag, KS 27 maj 2013 Beslut om plansamråd, SBN 23 okt 2014 Info om utställning, SBU 3 kv. 2015 Beslut om antagande, KF 1 kv. 2016 Laga kraft*, tidigast 1 kv. 2016 Utbyggnad av gator och ledningar 2016 2016 Uppförande av bebyggelse (*Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka 3-4 veckor efter antagandebeslutet.) Genomförandetid Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 10 år från den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens genomförande-tid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun ska vara huvudman för allmänna platser (gatumark och naturmark). Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna - 33 - anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift och underhåll. Kommunen kommer även ansvara för drift och underhåll av den infartsparkering som planeras inom kvarteret. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/anläggningar på allmän platsmark. På allmän plats och vid kommunalt huvudmannaskap ansvarar Huddinge kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till proppskåp i byggnad. Teliasonera AB ansvarar för teleledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till första telefonjacket. Under befintlig infartsparkering finns befintliga ledningar för VA tillhörande Stockholm Vatten och fjärrvärmeledningar tillhörande Södertörns fjärrvärme AB som kommer behöva flyttas i samband med genomförandet av detaljplanen. Ledningarna avses placeras i gång- och cykelbanan längs med järnvägsspåret. Avtal Under november 2012 – januari 2013 genomfördes en markanvisningstävling för kvarteret Mjölner. Seniorgården AB vann markanvisningstävlingen med sitt förslag till bebyggelse. Ett ramavtal har tecknats mellan kommunen och Seniorgården i samband med beslut om planuppdrag fattades av kommunstyrelsen. I samband med antagandebeslut för detaljplanen i kommunfullmäktige ska även ett exploateringsavtal tecknas mellan kommunen och Seniorgården. Exploateringsavtalet kommer i detalj reglera ansvars- och kostnadsfördelning mellan kommunen och exploatören gällande genomförandet av detaljplanen. Kommunen och AB Storstockholms lokaltrafik (SL) har ett idag gällande avtal rörande åtaganden för infartsparkeringen. Avtalet ska skrivas om inför antagandet av detaljplanen för Mjölner. Fastighetsrättsliga frågor När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder genomföras. Konsekvenser för fastigheter inom planområdet Fastigheterna inom planområdet (Mjölner 4, Mjölner 5, Mjölner 13, Skogsäng 1:29) är samtliga kommunägda och kommer omfattas av den tredimensionella fastighetsbildningen som detaljplanens genomförande - 34 - kräver för överensstämmelse mellan kvartersmark och allmän platsmark, se en närmare beskrivning nedan. Utbyggnaden av gång- och cykelbana längs Stambanevägen kan innebära släntintrång på fastigheterna längs gatan. Detta kommer att regleras i särskilda avtal mellan kommunen och berörda fastighetsägare. Konsekvenser för fastigheter utanför planområdet Utbyggnaden av gång- och cykelbana längs Stambanevägen kan innebära släntintrång på fastigheterna längs gatan. Fastighetsbildning I detaljplanen är gatu- och naturmark utlagd som allmän platsmark (allmänt tillgänglig mark) med kommunalt huvudmannaskap. Fastighetsreglering måste ske av allmän plats-mark till lämplig gatufastighet så att fastighetsindelningen överensstämmer med detaljplanen. Fastighetsbildningen avser vidare utmynna i två bostadsfastigheter samt en parkeringsfastighet under jord. Detaljplanen medger en tredimensionell fastighetsindelning (3D) där parkeringsfastigheten avgränsas även i höjdled inom kvartersmark. Det kommer även att behöva bildas gemensamhetsanläggningar och/eller servitut för t.ex. angöring, parkering, stomme, teknisk försörjning, trapphus, hiss och utrymningsvägar för att fastigheterna ska kunna fungera tillfredställande. Ansökan om fastighetsbildning görs till lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun. Principsektion gällande 3D fastighetsindelning Gemensamhetsanläggningar En gemensamhetsanläggning är anläggning inom kvartersmark som används gemensamt av två eller fler fastigheter, t ex gemensam infartsväg eller VAledning. Inom kvarteret Mjölner kommer en eller flera - 35 - gemensamhetsanläggningar vara nödvändiga för tekniska anläggningar inom garaget, vilka ska nyttjas av samtliga fastigheter inom kvarteret. I detta skede planeras bostadhusen bilda mer än en fastighet och därför kommer även gemensamhetsanläggningar vara nödvändiga för funktioner inom kvarteret som ska vara gemensamma för båda bostadsrättsföreningarna som exempelvis gårdsmiljön, teknikutrymmen etc. Servitut Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt. Ett servitut är inte tidsbegränsat. Det kan t.ex. gälla rätt till utfartsväg eller att dra fram ledningar på annan fastighet. Servitut kan bildas vid förrättning eller genom privata avtal som inskrivs i tjänande fastighet. Avtalsservitut avseende allmän gång- och cykeltrafik ska bildas till förmån för Skogsäng 1:29. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kommunen får intäkter från försäljning av mark inom detaljplaneområdet. Försäljning av mark för bostäder kommer att regleras i avtal. I samband med genomförandet av detaljplanen tillkommer kostnader för anläggande av infartsparkering, tillgänglighetsskapande åtgärder (rulltrappa och/eller hiss ned till gångtunneln till pendelstationen), flytt av befintliga ledningar inom kvarteret och åtgärder på kommunalt vägnät. Kostnadsfördelningen mellan kommunen och exploatören kommer att regleras i ram- och exploateringsavtal som upprättas mellan exploatören och kommunen. Planavgift Ett plankostnadsavtal som täcker kostnaderna för planläggningen har tecknats mellan kommunen och exploatören i samband med planuppdrag. Fastighetsanknutna ekonomiska konsekvenser Vid de lantmäteriförrättningar som behövs för att genomföra planen ska kostnaderna för förrättningarna fördelas på sakägarna, de inblandade fastighets- och rättighetshavarna. I första hand kommer kostnaderna att fördelas efter vad som överenskommes eller medges i förrättningarna. Kan ej överenskommelse nås kommer lantmäterimyndigheten att fördela kostnaderna efter tillämpliga lagrum. Kostnaden för lantmäteriförrättningarna baseras på den arbetstid som läggs ned och rådande timtaxa för 2014 är normaltaxa 1300kr/h, 1450kr/h för specialisttaxa och 850kr/h för biträde. I vissa fall kan även fasta priser avtalas mellan lantmäterimyndigheten och betalande sakägare. Vad respektive förrättning kommer att kosta i det enskilda fallet går inte att utröna innan ansökan skickats in och andra omständigheter har utretts. - 36 - Vid de olika förrättningarna ska ersättningar utgå för marköverföringar, upplåtelse av mark för servitut, gemensamhetsanläggning och för överföring av fastighetstillbehör. Som ovan så kommer ersättningar att utgå, eller inte alls, efter vad som överenskommes eller medges i förrättningarna. Kan inte överenskommelse nås kommer lantmäterimyndigheten att värdera och besluta om ersättning. Tekniska frågor Tekniska utredningar Följande analyser och utredningar har under planarbetet utförts: • Buller- och vibration • En riskanalys • Markundersökning • En solstudie • Dagvatten • Geoteknisk En förprojektering av gatorna inom detaljplanen kommer att genomföras under 2015. Administrativa frågor Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på kommunstyrelsens förvaltning - plansektion i samarbete med medverkande från kommunens förvaltningar. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen Raad Alwajid Planarkitekt - 37 - KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN REMISSLISTA DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-29 KS-2015/143 1 (1) HANDLÄGGARE Raad Alwajid 08-535 364 29 [email protected] Programsamråd Detaljplaneprogram för Gräsvretens industriområde Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Regionplanenämnden Äldreomsorgsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Trafikverket Företagarna i Huddinge För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafiksektionen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen Mark- och exploateringssektionen Polisen, Södertörns polismästardistrikt Haninge kommun SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen TeliaSonera, Skanova Access AB Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall Eldistribution AB Sakägare enligt fastighetsförteckning Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Info (biblioteket) Synpunkter lämnas skriftligen, senast 2015-09-28, till Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen, 141 85 Huddinge. Ange planärendets namn och i förekommande fall berörd fastighets beteckning. Vi ser gärna yttranden som e-post till [email protected] för att underlätta fortsatt handläggning. Planhandlingar finns utställda i Huddinge servicecenter, Sjödalstorget 13,Huddinge och tillgängliga på kommunens hemsida www.huddinge.se/mjolner4. Upplysningar lämnas av Raad Alwajid tel 08-535 364 29. POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Plansektion 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 [email protected] 08 535 300 00 08 535 363 80 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 366 00 (kundtjänst) 08-535 363 80 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PROGRAMHANDLING Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Programkarta Detaljplaneprogram för Gräsvretens industriområde Inom Länna kommundel, Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning juli 2015 KS-2015/609 Projektledare och handläggare för detaljplanen är Raad Alwajid, samhällsbyggnadsavdelningen/plansektionen. För övriga faser i projektet ansvarar huvudprojektledare Juan Pinones, samhällsbyggnadsavdelningen/mark- och exploateringssektionen. Övriga projektgruppsdeltagare är: Jonas Lidbrink, samhällsbyggnadsavdelningen/ plansektionen; Lisa Kroon, samhällsbyggnadsavdelningen/gatu- och trafiksektionen; Nicklas Johansson, NBF/naturvårdsavdelningen -2- Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................... 3 Sammanfattning ..................................................................................................................... 6 Planens syfte och huvuddrag ................................................................................................ 6 Behov av miljöbedömning .................................................................................................... 6 Genomförande ...................................................................................................................... 6 PLANBESKRIVNING .......................................................................... 7 Planens syfte och huvuddrag ................................................................................................. 7 Behov av arbetsplatser .......................................................................................................... 7 Plandata ................................................................................................................................... 8 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden ................................................................. 8 Tidigare ställningstaganden ................................................................................................... 9 Regionplan ............................................................................................................................ 9 Översiktsplan ........................................................................................................................ 9 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ........................................................ 9 Planuppdrag och program för detaljplanen ......................................................................... 10 Planens förenlighet med miljöbalken .................................................................................. 10 Behovsbedömning .............................................................................................................. 10 Planen ............................................................................................................................. 10 Platsen ............................................................................................................................ 11 Påverkan ......................................................................................................................... 11 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser .............................................................. 12 Natur ................................................................................................................................... 12 Mark och vegetation ....................................................................................................... 12 Naturvärden, rekreation och friluftsliv ........................................................................... 13 Kulturmiljö ..................................................................................................................... 14 Geologiska förhållanden och markradon ........................................................................ 15 Radon.............................................................................................................................. 15 Hydrologiska förhållanden ............................................................................................. 15 Miljökvalitetsnormer för vatten ...................................................................................... 15 Ekologisk kompensation ................................................................................................. 16 Bebyggelse ......................................................................................................................... 16 Bebyggelseområden........................................................................................................ 16 Landskapsbild/stadsbild .................................................................................................. 17 Fornlamningar ................................................................................................................ 17 Markanvändning och planförslagets inriktning .............................................................. 17 Gator och trafik ................................................................................................................... 21 Gatustruktur .................................................................................................................... 21 Gångtrafik ....................................................................................................................... 21 Cykeltrafik ...................................................................................................................... 21 Kollektivtrafik ................................................................................................................ 22 Biltrafik........................................................................................................................... 23 Parkering......................................................................................................................... 23 Varumottagning och sophämtning .................................................................................. 23 Utfarter ........................................................................................................................... 24 Störningar och risker .......................................................................................................... 24 Skyddsavstånd ................................................................................................................ 24 Luft ................................................................................................................................. 24 Lukt ................................................................................................................................ 25 Buller, vibrationer ........................................................................................................... 25 -3- Förorenad mark .............................................................................................................. 25 Risker .............................................................................................................................. 26 Teknisk försörjning............................................................................................................. 26 Vattenförsörjning, spillvatten ......................................................................................... 26 Dagvatten ........................................................................................................................ 27 Elförsörjning ................................................................................................................... 28 Avfallshantering ............................................................................................................. 28 Räddningstjänst .............................................................................................................. 28 GENOMFÖRANDE ........................................................................... 29 Organisatoriska frågor......................................................................................................... 29 Planförfarande .................................................................................................................... 29 Tidplan................................................................................................................................ 29 Genomförandetid ................................................................................................................ 29 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap ................................................................................. 29 Fastighetsrättsliga frågor ..................................................................................................... 29 Fastighetsbildning ............................................................................................................... 29 Ledningsrätt ........................................................................................................................ 30 Servitut ............................................................................................................................... 30 Ekonomiska frågor ............................................................................................................... 30 Kommunalekonomiska konsekvenser ................................................................................ 30 Kostnader för fastighetsägarna ........................................................................................... 30 Vatten och avlopp ........................................................................................................... 30 Ersättning vid markförvärv/försäljning .......................................................................... 30 Bygglovavgift ................................................................................................................. 31 Planavgift ........................................................................................................................ 31 Fastighetsbildning ........................................................................................................... 31 Tekniska frågor .................................................................................................................... 31 Tekniska utredningar .......................................................................................................... 31 Administrativa frågor .......................................................................................................... 31 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING .............................................. 32 Behovsbedömning av miljöbedömning ............................................................................... 32 1. Inledning ......................................................................................................................... 32 2. Lokalisering och områdesbeskrivning ............................................................................ 32 3. Syfte ................................................................................................................................ 32 4. Avgränsning miljöaspekter ............................................................................................. 33 Tidsmässig avgränsning ................................................................................................. 33 Geografisk avgränsning .................................................................................................. 33 Alternativ ........................................................................................................................ 33 5. Miljökonsekvenser .......................................................................................................... 34 Vattenmiljö ..................................................................................................................... 34 Föroreningar i mark ........................................................................................................ 35 Utsläpp till luft ................................................................................................................ 37 Buller .............................................................................................................................. 38 Risker .............................................................................................................................. 40 Resurshushållning ........................................................................................................... 40 Naturmiljö....................................................................................................................... 41 Kulturmiljö ..................................................................................................................... 41 Landskapsbild ................................................................................................................. 42 Friluftsliv och rekreation ................................................................................................ 42 -4- 6. Samlad bedömning ......................................................................................................... 43 -5- Sammanfattning Programområdets lokalisering markerad på bilden till vänster samt dess översiktliga avgränsning markerad i rött på flygbilden till höger. Planens syfte och huvuddrag Syftet med ett detaljplaneprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. De berörda ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är låsta. Planeringenssyfte är att i programskedet ange var inom programområdet en utbyggnad kan ske och med vilken sorts industribebyggelse, samt hur övrig mark ska disponeras. Detaljplanen syftar till att medge en användning av marken i det nuvarande upplagsområdet för industriändamål och att möjliggöra en utökning av Gräsvretens område österut. Tillkommande verksamheter måste ta hänsyn till boende i angränsande områden i Haninge kommun. Bebyggelsen bör vara låg och utformas så att kvartersmarken ligger i den skärmande vegetationen utmed Lissmaåns dalgång samt beaktar stads- och landskapsbilden. Vatten och avlopp bör byggas ut i hela Gräsvreten vid områdets expandering. Behov av miljöbedömning Ett genomförande av planen bedöms sammantaget kunna medföra en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. De miljöaspekter som bedöms bli betydande vid anläggandet av området är buller, vibrationer och eventuellt spridning av befintliga föroreningar med grund- eller dagvatten samt eventuellt utsläpp av nya vid exempelvis maskinhaveri. Planförslaget genomförande innebär att ytor som idag fungerar som infiltrationsytor blir hårdgjorda och avrinningen av dagvatten ökar. En identifiering av miljöpåverkan har påbörjats och resultatet kommer att ligga till grund för de skyddsåtgärder som kan föreslås för att minimera den negativa påverkan. Genomförande Projektet bedöms kunna antas i kommunfullmäktige andra kvartalet 2017. -6- Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Beslut i och med projektplan 2014-16 har fattats i kommunfullmäktige den 10 februari 2014, att upprätta förslag till detaljplaneprogram för Gräsvretens område inom kommundelen Länna. Syftet är att i programskedet ange var inom programområdet en utbyggnad kan ske och med vilken sorts industribebyggelse, samt hur övrig mark ska disponeras. Planen syftar till att medge en användning av marken i det nuvarande upplagsområdet för industriändamål och att möjliggöra en utökning av Gräsvretens område österut. I zonen närmast bostadsområden i Haninge anges industri och lager med 100 m skyddsavstånd, bilservice (inte drivmedel). I delen närmast Lissmavägen anges industri och lager med 200 m skyddsavstånd, bilservice (inte drivmedel). Exploateringsgraden anges till 50 %. Lissmavägen Programområdets läge söder om Lissmavägen Behov av arbetsplatser Det är ett starkt önskemål att ge företag i kommunen goda förutsättningar för expansion och att erbjuda attraktiv mark i kommunen för nyetablering av företag. I kommunens Näringslivsprogram konstateras att det ska finnas mark och lokaler för befintliga företag som växer och att planlagd mark ska finnas för nyetableringar. Efterfrågan på mark och lokaler finns i huvudsak inom mindre och medelstora tjänsteföretag inom bygg- och hantverkssektorn respektive kunskapsintensiva företagsservicefirmor1. 1 Rapport Näringslivsutveckling i Huddinge, Ramböll december 2010 -7- Antaget ytbehov finns framför allt inom lättare verksamheter och industri och där industri utgör närmare hälften. Med ”industri” avses verksamheter som inte är direkt förenliga med bostäder av en eller annan anledning (”störande verksamheter”). Denna plan syftar dels till att befintliga upplagsfastigheter kan utvecklas i denna riktning samt att nya fastigheter kan bildas för att tillgodose behovet av lättare verksamheter och industri enligt ovan. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger inom kommundelen Länna. Området gränsar i nordväst mot Lissmaåns dalgång, i nordost mot ett bergigt skogsområde, i sydost mot Haninge kommun och det där belägna tomtområdet Hermanstorp med fritidsbebyggelse samt i sydväst mot skogsområden i Haninge och Huddinge kommuner. Planområdet omfattar ca 36 ha, varav det tidigare planområdet är 28 ha och den tillkommande ytan för kvartersmarken är ca 8 ha. Fastigheterna inom kvartersmarken, 73 tomter, ägs av enskilda fastighetsägare. Gatumark och allmän plats i övrigt samt den föreslagna exploateringsmarken inom Gräsvreten 1:1 ägs av Huddinge kommun. Planområdets exakta avgränsning och storlek kommer att utredas vidare i planskedet. Karta över programområdet. -8- Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regional utvecklingsplan, RUFS 2010, antogs i maj 2010 av landstingsfullmäktige. Regionplanen anger programområdet som ”övrig regional stadsbygd”. Bland annat anges att behovet av mark för utrymmeskrävande, störande och transportintensiv verksamhet bör uppmärksammas. Översiktsplan Översiktsplan 2030 anger Gräsvreten som ett verksamhetsområde inkluderande delar som i detta program prövas för en utbyggnad. Planbeskrivningen anger: ”Gräsvreten är planerat att utvidgas öster ut. Området kommer vara ett renodlat arbetsområde. Verksamheterna bör inte vara personalintensiva på grund av att området inte är så väl kollektivtrafik försörjt och därför kan ytkrävande verksamheter lokaliseras till området. Vid etablering av ytterligare verksamheter i Gräsvreten måste hänsyn tas till boende i angränsande områden i Haninge kommun. Vatten och avlopp byggs ut i hela Gräsvreten när området expanderar.”, (s.24). Förslagen bedöms förenligt med översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet omfattas av byggnadsplan för Gräsvretens upplagsområde, fastställd 1983-09-20 (akt nummer 0126k-10756), samt detaljplan för del av Gräsvreten 1:1 fastställd 2005-12-08 (akt nummer 0126k-14282), genomförandetiden är t.o.m. 2015-12-08, en plan som justerat en kvartersgräns för en fastighet. Plankarta infogad i karta med befintliga byggnader (gulbruna) m m -9- Gällande detaljplan för det befintliga upplagsområdet i Gräsvreten, från 1983 anger ändamålen upplag, transformatorstation och park i området. Området nordost om upplagsområdet är inte detaljplanelagt. Strandskydd råder inom en zon av ca 100 m från Lissmaån, som ligger mellan Lissmavägen och programområdet. Strandskyddsområdet (blå raster i kartan ovan) berör programområdet marginellt. Planuppdrag och program för detaljplanen Projektet finns med i 2014-16 (kommunfullmäktiges beslut 10 februari 2014). I projektbeskrivningen anges att arbetsområdet kan utökas mot nordost om befintliga verksamheter efter utbyggnad av vatten- och avloppsnätet med hänvisning till översiktsplan 2030, se ovan. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen bedöms vara förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3 §. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer finns bland annat för utomhusluft och omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Behovsbedömning Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (PBL) ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra ska beskrivas och bedömas. Bedömningen gäller graden av, och typen av miljöpåverkan. Det är mot nollalternativen som planförslaget och övriga alternativ ska bedömas, alltså inte mot nuläget2. Med nollalternativ menas att det bör spegla en trolig utveckling om det aktuella planförslaget inte genomförs. Planen Planen ger möjlighet till en effektivare markanvändning och, ger ny exploaterbar mark och tillgodoser delar av den stora efterfrågan som finns genom att liknande verksamheter trängs ut från de inre delarna av regionen. 2 Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, en vägledning, Boverket 2006, s. 30 - 10 - Planen anger restriktioner för störningar mot omgivningen, men en industriverksamhet kan medföra större störningar än ett upplagsområde. Platsen Den större delen är exploaterad och har hårdgjorda ytor m m. Ett oexploaterat naturområde ligger i anslutning till nuvarande område och föreslås som del av industriområdet. Naturmarken i det föreslagna utökningsområdet för industriverksamhet ligger direkt öster om den redan exploaterade ytan och består av blandskog. Området bedöms hysa låga natur och rekreationsvärden. Påverkan Med föreslagen markanvändning tas oexploaterat naturmark i anspråk för industriell verksamhet. Den negativa påverkan på naturmiljön samt rekreation och friluftsliv bedöms som måttlig. Planförslaget innebär att ytor som idag fungerar som infiltrationsytor blir hårdgjorda och avrinningen av dagvatten ökar vilket kan ha en negativ påverkan om inte en fördröjning eller lokalt omhändertagande sker. En etablering av industriell verksamhet kan innebära risk för markföroreningar och en negativ miljöpåverkan på yt- och grundvatten vid bristfälliga skyddsåtgärder eller vid händelse av olycka. Verksamhetsområdets utökning och etableringen av industrier bedöms ge något större störningar än nollalternativet sett till buller, lukt och transporter. Planen kommer att reglera skyddsavstånd och restriktioner, för att befintliga och tillkommande verksamheter inte ska riskera att utgöra en olägenhet för närliggande bostadsområde. Utsläpp till luft bedöms endast öka marginellt utifrån de miljökvalitetsnormer som anges enligt 5 kap miljöbalken. Under själva anläggningsfasen riskerar markarbeten att ge upphov till spridning av befintliga föroreningar med grund- eller dagvatten, även nya föroreningar kan uppstå vid eventuellt utsläpp eller maskinhaveri. Buller och vibrationer kommer att uppkomma vid anläggandet av området, i samband med exempelvis bortsprängningen av berg samt lastning och transport av bergmassor. Planförslaget medför ett flertal miljöaspekter som sammantaget bedöms innebära en betydande miljöpåverkan. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Ett genomförande av planen bedöms sammantaget medföra en bytande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning ingår sist i denna planbeskrivning. En fördjupning av miljökonsekvensbeskrivning kommer att göras i det fortsatta planarbetet. De miljöaspekter som bedöms bli betydande är buller och vibrationer vid anläggandet av området, i samband med exempelvis bortsprängningen av berg samt lastning och transport av bergmassor. Under anläggningsfasen riskerar även markarbeten att ge upphov till spridning av befintliga föroreningar med grund- eller dagvatten, även nya föroreningar kan uppstå vid eventuellt utsläpp eller maskinhaveri. Planförslaget genomförande - 11 - innebär att ytor som idag fungerar som infiltrationsytor blir hårdgjorda och avrinningen av dagvatten ökar vilket kan ha en negativ påverkan om inte åtgärder vidtas. En etablering av industriell verksamhet innebär även risk för markföroreningar och en negativ miljöpåverkan på yt- och grundvatten vid bristfälliga skyddsåtgärder eller vid händelse av olycka. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Naturlandskapet i området är kuperat och ligger ca 15 meter över Lissmaåns dalgång. Vissa partier inom området höjer sig ca 30 meter över dalgångens nivå. Hela det nuvarande verksamhetsområdet omgärdas av en remsa bevuxen med blandskog. På ömse sidor om områdets infart (Lagervägen) saknas större vegetation som träd och buskar. I mitten av verksamhetsområdet finns en skogsbeklädd ö. Den delen av programområdet med förslag att prövas för industriverksamhet ligger direkt öster om befintligt verksamhetsområde. Området är bevuxet med blandskog och utgörs av kuperad mark mestadels bestående av berg och morän. Området är högre beläget än befintligt verksamhetsområde och skulle behöva komma att genomgå en storskalig omvandling genom plansprängning och utfyllnad. Vy från Lissmaåns dalgång Längre österut mynnar detta område ut i en öppen mark som sannolikt inte ska exploateras. Den öppna marken är omgärdad av lövskog och den södra delen utgörs i dagsläget av inhägnad betesmark, den norra av en våtmark på ca 4 000 m2. Området är flackt och även betesmarken är fuktig till blöt. För detta område gäller är markavvattningsförbud i regionen. - 12 - Programområdet angränsar i nordväst till Lissmaåns dalgång med hävdad ängs- och betesmark, i sydväst till bergig och kuperad skogsmark samt i sydost och nordost till bostadsbebyggelsen i Hermanstorp respektive Vega, Haninge kommun. En vegetationszon föreslås finnas kvar mellan tillkommande verksamhetsområde och bostäder i Haninge. Dels genom befintlig vegetation och eventuellt genom tillkommande plantering. Naturvärden, rekreation och friluftsliv Programområdet beskrivs inte i Huddinges grönstruktur, som belyser särskilt skyddsvärda eller känsliga natur- och rekreationsvärden inom kommunen. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller naturvärdesobjekt inom området. Det fuktiga skog- och ängslandskapet beläget direkt öster om programområdet bedöms dock som ett känsligt område. En naturinvetering kommer att tas fram för att bedöma om den delen av programområdet som ska prövas för industriverksamhet innehåller särskilda naturvärden. Nord och nordväst om planområdet ligger Lännaskogens naturreservat som bedöms ha mycket stort värde för den biologiska mångfalden. Reservatet ligger i den östra delen av ett större område som anges som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Karta över den del som har känslig natur, markerat med röd gräns I Huddinge kommuns översiktsplan 2030 är marken direkt sydväst om programområdet markerad som ett grönt samband som behöver stärkas. Bedömningen kommer ursprungligen från den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010. Sambandet kan behöva stärkas och förbättras för att kunna fungera bra som spridningskorridor för biologisk mångfald och friluftsliv. Befintlig utfart från Gräsvreten till Lissmavägen - 13 - kommer att ses över i det vidare arbetet. Ett föreslaget alternativ är att skapa en ny tillfart i områdets nordvästra del med anslutning mot Lissmavägen varpå detta bör beaktas. Karta över Gräsvreten, Lännaskogens naturreservat och det gröna sambandet som behöver stärkas markerat med pilen. Kulturmiljö Inom programområdet finns en hävdad ängs- och betesmark som kan ses som en sorts kulturmiljö. Karta över kulturmiljön i Lissmadalen - 14 - Området gränsar mot kulturmiljön i Lissmadalen.3 Lissmadalgången är en av kommunens få bevarade dalgångar med hävdat odlingslandskap. Det vackra kulturlandskapet har skapats tack vare ett kontinuerligt brukande under mer än 1000 år. Lännavägens ålderdomliga sträckning utgör en väsentlig och skyddsvärd del av miljön. Geologiska förhållanden och markradon Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) och arkivuppgifter (gatu- och trafikavdelningen) består området av berg och fast jord. Enligt SGU:s jordartskarta finns lera, morän och berg inom planområdet. Den visar utbredning i ytlagret och ca 50 cm ned i marken. Radon Någon känd radonrisk finns inte inom programområdet. Hydrologiska förhållanden Programområdet ingår i Tyresåns sjösystem och huvuddelen av dagvattnet inom området avrinner till Lissmaån som är belägen nere i dalgången. Lissmaåns vatten mynnar sedan ut i sjön Drevviken. Marken inom det befintliga verksamhetsområdet består till stora delar av hårdgjord yta. Även naturområdet som utgör en ö i mitten av verksamhetsområdet har begränsad infiltrationsförmåga då marken består av berg och lera. Verksamhetsområdets dagvatten avleds till öppna vägdiken och ledningar för att sen i den norra delen av området gå i kulvert till en fördröjningsdamm belägen öster om Lagervägens utfart till Lissmavägen. Anläggningen har varit i bruk sedan 1999 och avskiljer olja, metaller och näringsämnen innan vattnet går ut i Lissmaån. Den rådande reningseffekten och anläggningens status är okänd. För delar av verksamhetsområdet rinner troligtvis även dagvattnet i öppna diken direkt ut till Lissmaån. Naturmarken i det föreslagna utökningsområdet för industriverksamhet ligger högre beläget än de redan exploaterade ytorna. Det går en vattendelare på dess kulm och på den nordvästra sidan avrinner vattnet ned mot Lissmaån och på den sydöstra sidan mot den lokala våtmarken och vidare genom diken till Haninge kommun får att sedan mynna ut i Drevviken. Effekterna som sprängning och markutjämning kan innebära för vattenflödena kommer att utredas. En dagvattenutredning behöver tas fram för att klarlägga hur omhändertagande, behov av rening och fördröjning ska gå till, se även under rubriken Dagvatten nedan. Miljökvalitetsnormer för vatten Drevviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en god ekologisk status till 2021. Drevvikens nuvarande status är "måttlig". 3 Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering, s. 114-115 - 15 - Drevviken är betecknad som mycket näringsrik vilket leder till problem med syrebrist, igenväxning och algblomningar. Dagvatten och enskilda avlopp utgör de största källorna av närsalter (fosfor och kväve). Viktiga åtgärder för att avlasta sjön och minska näringstillståndet är bland annat att ansluta enskilda avlopp i fritidshusområden till reningsverk. Även en minskad belastning av dagvatten är viktig. Ekologisk kompensation En ekologisk kompensation kan endast till liten del bli aktuell inom industriområdet. Ett beslut om vilken ekologisk kompensation, som bör ske, beslutas lämpligen i samband med antagandet. Detta bör hanteras i en separat utredning som anger förslag och ekonomisk ram. Risk för skred Huddinge kommun har tagit fram en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Huddinge (IVL 2012). Syftet är att undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur man bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder. Klimat och sårbarhetsanalysen pekar översiktligt ut områden med risk för ras och skred, erosion och översvämning. Programområdet är inte utpekat som särskilt riskområde i denna utredning. Bebyggelse Bebyggelseområden Bostäder Avståndet från befintligt upplagsområde till kommungränsen mot Haninge är ca 30-40 meter och till närmaste bostadsbebyggelsen i Hermanstorp ca 100-110 meter. Närmaste bostadsbebyggelsen i Hermanstorp, Haninge kommun - 16 - Arbetsplatser Området används idag som upplag. Utöver upplag och uppställning har enkla lagerbyggnader fått uppföras i området till en högsta höjd av 4 meter. Många tomter är bebyggda och tomterna är inhägnade. Ett upplagsområde ska normalt inte ha permanenta arbetsplatser. Offentlig och kommersiell service I det närbelägna Länna industriområde finns flera lunchrestauranger och det finns en hamburgerrestaurang i korsningen Lissmavägen - Nynäsvägen. Vid korsningen mellan Lissmavägen och väg 73, Nynäsvägen ligger Länna handelsområde och Länna gårds handelsområde. Övrig offentlig och kommersiell service såsom post, bank och detaljhandel finns i Trångsund, Skogås och Handen. Landskapsbild/stadsbild Liksom i gällande byggnadsplan föreslås kvartersmarken ligga i en skärmande vegetation inom s.k. naturmark som anges närmast dalgången och Lissmavägen. Det kommer framför allt att vara bebyggelsen närmast Lissmavägen som kan synas och kommer att påverka landskapsbild/stadsbild. Fornlamningar Inga kända fornlämningar finns inom området eller i den närmaste omgivningen. Markanvändning och planförslagets inriktning Området för Gräsvreten kan uppdelas i några olika delområden. Markanvändning - 17 - Upplagsområde mm 1 Detta innefattar fastigheterna inom kvartersmarken, 73 tomter. Prövas för Industri och lager med olika skyddsavstånd samt Bilservice (inte drivmedel). Strandskyddsområdet inom en zon av ca 100 m från Lissmaån berör vissa befintliga tomter. En dispens kan behövas i samband med upprättande av detaljplaneförslag. Exempel på befintlig bebyggelse i område 1 2-4 Knutet till område 2, som en skogsbeklädd ö, finns det en transformatorstation i området. Dessa delar kan i framtiden fortsätta att utgöra Natur och bör sannolikt inte bebyggas. Områden 3, 4 ska inte bebyggas utan behållas som en skydd mellan verksamheterna och dess omgärdande landskap samt bostadsbebyggelse. Exempel på vissa platser i område 2-4 - 18 - Utökningsområde 5 Lämpligt område för ny etablering av Industri och lager med olika skyddsavstånd samt Bilservice (inte drivmedel). Gallring och sprängning samt utfyllning behövs. Exempel på område 5 Känsligt område - Utredningsområde 6 Området har känslig natur. De flacka delarna är fuktiga till blöta. Gäller stora delar av den öppna marken. Detta område bör sannolikt skilja sig åt andra områden då förutsättningarna inte är utredda. Exempel på område 6 - 19 - Detaljplanen kommer att ange möjlighet för olika typer av industri- och småindustriverksamheter, bilservice genom en indelning i zoner. Beteckningar för kvartersmarkens användning för industri och lager anknyter till de skyddsavstånd som anges i Bättre plats för arbete4. Boverkets riktvärden för skyddsavstånd ska göra det möjligt att planera så att man kan bo och vistas intill en farlig eller störande verksamhet samtidigt som verksamheten ska kunna fungera på sikt på den aktuella platsen. Skyddsavstånden gäller mellan normal bostadsbebyggelse och verksamheter i ett normalfall men kan också användas som utgångspunkt för bedömning av avstånd från andra typer av lokaler till verksamheten ifråga. Annan bebyggelse än bostadsbebyggelse kan ha högre eller lägre krav på skydd mot störningar och risker beroende på hur många personer som uppehåller sig där, hur känsliga de är och hur länge de uppehåller sig där. I detaljplanen bör anges skyddsavstånd för befintliga och tillkommande verksamheter. För de fastigheter som finns eller kommer att kunna bildas närmast bostadsbebyggelsen kan det vara motiverat att föreskriva att plank ska uppföras i gräns mot bostadsområdet i syfte dels att skärma buller, dels att skärma av verksamheten. I zonen närmast bostadsområden i Haninge anges J1 = Industri och lager med 100 meter skyddsavstånd, G1 = Bilservice (inte drivmedel). Som exempel på verksamheter som har 100 meter skyddsavstånd eller mindre anger Plats för arbete följande verksamheter: Bilverkstad med omlackeringsverksamhet, kemtvätt, bageri, charkuteri. I delen närmast mot Lissmaån området anges J2 = Industri och lager med 200 meter skyddsavstånd, G1 = Bilservice (inte drivmedel). Som exempel på verksamheter som har 200 meter skyddsavstånd anger Plats för arbete följande verksamheter: Kylanläggning, screentryckeri med lösningsmedel, färgfabrik, betongindustri, större garage/bussterminal med permanent uppställning. Gällande plan har inte reglerat byggnadernas avstånd till gräns mot gata eller annan fastighetsgräns. I den nya planen föreslås en icke byggbar förgårdsmark på 6,0 meter mot gata för att ge utrymme för parkering mellan byggnader och gata och att utfart mot gata inte ska skymmas av en byggnad. Byggnader får inte placeras närmare än 4,0 meter från annan fastighetsgräns, dock får byggnader sammanbyggas i gräns. Normalt ska då byggnader uppföras samordnat i tid och utförande mot gränsen. 4 Se Bättre plats för arbete, Boverkets allmänna råd 1995:5. Med skyddsavstånd menas normalt det avstånd som krävs mellan verksamheten och närmaste bostadsbebyggelse så att man kan bo och vistas där utan risker och störningar. - 20 - Gator och trafik Gatustruktur Detaljplaneområdet Gräsvreten ligger invid Trafikverkets väg Lissmavägen. Området nås enbart från Lissmavägen. Som fotgängare eller cyklist så är du hänvisad till att ta dig fram på Lissmavägen i blandtrafik. På Lissmavägen går buss 709, på sträckan Huddinge c – Länna handelsplats. Linjen är extremt lågfrekvent med totalt 10 avgångar per dag och riktning. Samtliga gator inom detaljplaneområdet är i kommunalt ägo, och kommer att byggas om. Industrigatorna förordas en vägbredd om 12 meter innehållande 8 meter körbana och 2,5 meter gångbana. Befintlig utfart från området mot Lissmavägen bör ses över i det vidare arbetet. Ett förslag är att tillskapa en ny väg upp i nordväst. Gångtrafik Inom planområdet finns idag inga gångbanor, oskyddade trafikanter blandas med biltrafik. I och med genomförandet av planen behöver befintliga gator kompletteras med gångbanor. Kommunens mål är att det ska vara möjligt att röra sig per fot inom och till en arbetsplats, även i ett industriområde. Möjligheten att ta sig till planområdet på separerad yta från motorfordon bör utredas vidare. För fotgängare är det troligt av störst vikt att kunna ta sig till busshållplats på Lissmavägen och att förflytta sig till Länna handelsområde. I planarbetet bör utredas huruvida en anslutning mot Haninge kommun är av intresse. Cykeltrafik Det finns inga cykelbanor till eller inom befintligt område. I cykelplanen visar man på att det behövs ett huvudcykelstråk längs Lissmavägen, och ett lokalt cykelstråk genom planområdet för att ansluta mellan Lissmavägen och Haninge. Inom planområdet kommer cyklister även fortsättningsvis att cykla i blandtrafik på körbanan alternativet kan gångbanan omformas till delad gångoch cykelbana. - 21 - Kartunderlag ur kommunens cykelplan Kollektivtrafik På Lissmavägen i direkt anslutning till planområdet går buss 709 på sträckan Huddinge c – Länna handelsplats. Linjen är lågfrekvent med totalt 10 avgångar per dag och riktning. Från Länna handelsplats går fler bussar. Närmsta pendeltågsstation är Skogås J på ca 5 km gångavstånd alternativt Handenterminalen på 6 km gångavstånd. I och med utbyggnation av Vegastaden tillkommer en ny pendeltågsstation. Busslinje samt hållplatser i området - 22 - Biltrafik Tillfart Tillfarten till området sker från Lissmavägen via Lagervägen. Idag ligger gatan rakt igenom en hästgård med bostadshus på ena sidan och stall på båda sidorna. Vägen korsar ett vattendrag med en bredd om 4-5 meter som leder ner till Lissmasjön. Korsningen med Lissmavägen är med dagens utformning inte optimal ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vägen ut ur området är brant, detta medför att fordon tar sats vid halt väglag för att komma ut, och hinner då långt ut i korsningen innan man har möjlighet att stanna. Befintlig utfart från området mot Lissmavägen bör ses över i det vidare arbetet. Ett alternativ skulle kunna vara att tillskapa en ny tillfart i områdets nordvästra del med anslutning mot Lissmavägen. Sikten är gynnsammare längs Lissmavägen för denna alternativa utfart, tillfarten kommer inte i konflikt med varken hästgård eller vattendraget. Alternativen att behålla dagens tillfart eller tillskapa en ny utreds vidare under planarbetet. Gator inom planområdet Gatorna inom området bör utformas med en maximal längsgående lutning om 7 %. Detta för att tillskapa en god och trafiksäker standard för tunga fordon. Gatornas linjeföring liksom korsningar och vändplatser kommer att dimensioneras för typfordon Lps; lastbil med släpvagn. Körbanebredden förordas en bredd om 8 meter. Parkering All parkering ska ordnas på kvartersmark, byggherren ska vid utbyggnaden redovisa hur tillräcklig parkering ordnas enligt kommunens norm för parkeringstal. Parkeringstalen gäller för cykel likväl som för bil. Bilparkeringen inom området föreslås ske som markparkering. Verksamhet Kontor Arbetande och besökande Industri Arbetande och besökande Lager Arbetande och besökande Arbetande Antal cykelplatser Antal bilplatser 5-10 15 - 20 5-10 15-20 5-10 5 0,3 – 0,6 per arbetande Plan.norm 6,5 per 1000 m2 BTA om ej annat anges per 1000 m2 BTA om ej annat anges Varumottagning och sophämtning All lastning, lossning, varumottagning och sophämtning ska lösas på den egna fastigheten. Byggherren ska försäkra sig om att lösningen för sophämtning är godkänd. Backning över gångbana är inte tillåten. Fastigheterna ska planeras så att minst en normalstor lastbil kan vända på - 23 - fastigheten. På fastigheter, där verksamheten kräver angöring av ännu större fordon än normalstora lastbilar, krävs även vändutrymme för dessa på fastigheten. Utfarter Utfart från vardera fastigheten ska ske mot industrigata i ett läge. Utfart längs hela fastighetsgränser medges inte. Princip som visar entré från industrigata in på fastighet med svängande lastbil. Störningar och risker Skyddsavstånd Planeringen utgår ifrån Boverkets skrift Bättre plats för arbete som syftar till att skapa skyddsavstånd för befintliga och tillkommande verksamheter med hänsyn till omkringliggande bostäder. Typerna av industri bör regleras i plankartan med bestämmelser utifrån rekommenderade skyddsavstånd. I zonen närmast bostadsbebyggelse i Haninge anges J1 = Industri och lager med 100 meter skyddsavstånd, G1 = Bilservice (inte drivmedel). I delen närmast Lissmaån anges J2 = Industri och lager med 200 meter skyddsavstånd, G1 = Bilservice (inte drivmedel). För de fastigheter som finns eller kommer att kunna bildas närmast bostadsbebyggelsen kan det vara motiverat att föreskriva att plank ska uppföras i gräns mot bostadsområdet i syfte dels att skärma buller, dels att skärma av verksamheten. Luft Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3 §. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, bensen, kväveoxider, partiklar (PM 10 och PM 2,5) kolmonoxid, bensen, ozon, arsenik, kadmium, nickel och benso (a) pyren. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samordnar regionens miljöövervakning av luft och SLB·analys har gjort beräkningar och bedömningar. ”Halterna av till exempel svaveldioxid och bly är numera så pass låga att normerna klaras överallt med god marginal. Även för bensen, kolmonoxid och kväveoxider uppfylls normerna på de flesta platser. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena”. De analyser som har gjorts i Huddinge och regionen ger inte anledning att befara överskridanden av miljökvalitetsnormer vid Gräsvretens - 24 - verksamhetsområde.5 Den trafikökning, som planens genomförande innebär, bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids lokalt. Lukt Industriverksamheten kan komma att generera lukt exempelvis från bilservice med hantering hanteringen av lösningsmedel och lättflyktiga kemikalier. Planförslagets syftar till att reglera skyddsavstånd mellan verksamheter och bostäder som anknyter till Boverkets riktlinjer för skyddsavstånd, där risken för luktstörning beaktas. Buller, vibrationer Avståndet mellan den närmsta bostadsbebyggelsen i Haninge och det befintliga upplagsområdet är drygt 100 meter. Området emellan utgörs av skyddande terräng och vegetation. Vid utvidgningen av verksamhetsområdet bör ingen ny tomt ligga närmare än 100 meter och den typ av verksamsamhet som medges enligt bestämmelserna är bör inte orsaka bullerstörningar eller andra störningar på dessa avstånd. Buller från verksamheter ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 50 dBA dagtid (kl. 718), 45 dBA kvällstid (kl. 18-22) samt söndag och helgdag (kl. 7-18) och 40 dBA nattetid (kl. 22-07) enligt naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Inom verksamheterna kan exempelvis arbetsfordon, maskiner, lastning och lossning ge upphov till buller. Även fasta installationer likt fläktar och kompressorer. Utifrån föreslagen reglering av skyddsavstånds mellan olika typer av verksamheter och bostäder bör inte riktvärden för externt industribuller överskridas. En bullerutredning kommer eventuellt att tas fram i samband med fortsatt planarbete och det kan vara motiverat att föreskriva att plank ska uppföras i gräns mot bostadsområdet i syfte att skärma av buller. Med en utvidgning av verksamhetsområdet följer en ökad trafikmängd till och från Lissmavägen och på lokalgator inom området. Befintliga och tilltänkta vägar inom programområdet ligger som närmst cirka 150 meter från bostadsbebyggelse. Bedömningen är att gällande riktvärden för trafikbuller inte kommer att överskridas. Förorenad mark Det befintliga upplagsområdet är påverkat av föroreningar från tidigare och pågående verksamheter. En markmiljöundersökning gjordes inom upplagsområdet 1993, för att utreda påverkan på mark, yt-, dag och grundvatten. Undersökningen visade att vattnet och marken lokalt inom området var förorenad genom då pågående och tidigare verksamheter. Området visade via dagvattnet på en klar påverkan av bland annat kadmium, bly, koppar och oljekolväten. Lokalt inom området fanns även förhöjda halter 5 Kartor för Huddinge finns bl.a. för PM2,5 2010, Bens(a)pyren 2009, Kvävedioxid 2006, PM10 2005, Bensen 2003 på www.slb.nu - 25 - av arsenik, krom, nickel, zink och PCB, samt höga fosfor och kvävehalter. Områdets geologi och topografi kan bidra till läckagepunkter i omgivande miljö. Det finns inga uppgifter om föroreningar i det utvidgade området även om det inte kan uteslutas. Generellt för hela planområdet gäller att marken ska undersökas inför en exploatering och innan eventuellt förorenade jordmassor schaktas runt och grävarbeten riskerar att förorena grund- eller dagvatten. En utredning och behov av åtgärder behöver tas fram i samband med fortsatt planarbete. Risker Den föreslagna bebyggelsen placeras utifrån rekommenderade skyddsavstånd från bostäder och bör därför inte innebära risker för omgivningen. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Området saknar allmänt vatten och avlopp. I den mån fastighetsägare tidigare haft enskilt vatten och avlopp har det förutsatts att det finns en s.k. BDTanläggning med anslutning till sluten tank, som regelbundet ska slamsugas. Kommunen genomförde ett tillsynsprojekt i Gräsvreten 2012. En av orsakerna var att en fastighet hade fått sitt grundvatten förorenat av lösningsmedel. Ett prov visade mycket höga halter i deras brunnsvatten. Liknande halter hittades inte i andra brunnar. Trots ett omfattande arbete kunde kommunen inte hitta någon orsak till föroreningen. Vid tillsynen frågades bl.a. om önskemål om kommunalt vatten och avlopp och en klar majoritet var positiva. Dock finns ett antal fastigheter som inte har besökts eftersom kommunen inte lyckades etablera kontakt med fastighetsägarna och som inte heller har svarat på enkäten. Status och inställning till kommunalt VA hos dessa är okänd. Många har tillgång till brunn samt avloppslösning i form av sluten tank dit eventuell toalett är kopplad. 26 av de besökta fastigheterna har uppgett att de har en sluten tank och några av dessa har även någon form av infiltrationsanläggning. Övrigt vatten som används leds oftast inte till någon avloppsanläggning alls (möjligtvis en enkel stenkista), utan diskvatten och likande hälls ut på gården. De flesta använder dock inte vatten i någon större omfattning och flera tar även med sig dricksvatten till fastigheten eftersom vattnet enligt många i området ”smakar konstigt”. Av de som vi har fått svar av så har nio fastigheter ingen brunn eller tillgång till t.ex. grannens brunn. De har inte heller något avlopp. En majoritet av fastighetsägarena/verksamhetsutövarna verkar vilja ha ett allmänt va-system och en allmän uppfräschning av området. Det finns kvalitetsproblem med grundvattnet och i åtminstone en brunn är vattnet otjänligt. Det behöver tas ett gemensamt grepp om VA-situationen i området. Det ursprungliga upplagsområdet har förvandlats till något annat med många permanenta verksamheter. - 26 - Den närmaste anslutningen till det allmänna va-nätet finns i Länna industriområde, men det är oklart om anslutning kan ske till näraliggande system eller om huvudledningar krävs för en längre sträcka. Höjdsättning av tomter och gator bör ske så att avlopp kan avledas med självfall. Dagvatten Verksamhetsområdets dagvatten avleds till öppna vägdiken och ledningar för att sen i den norra delen av området gå i kulvert till en fördröjningsdamm belägen öster om Lagervägens utfart till Lissmavägen. Anläggningen har varit i bruk sedan 1999 och avskiljer olja, metaller och näringsämnen innan vattnet går ut i Lissmaån. Den rådande reningseffekten och anläggningens status är okänd. För delar av verksamhetsområdet rinner troligtvis även dagvattnet i öppna diken, direkt ut till Lissmaån. En principskiss över dagvattenanläggningen Nuvarande dagvattenhantering är undermålig. Omhändertagande och hantering av dagvatten måste ske inom hela det befintliga och tilltänkta verksamhetsområdet. Dagvatten bör i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas i enlighet med kommunens dagvattenstrategi. Höjdsättning av tomter bör göras så att dagvatten avleds mot gatuområden. Med hänsyn till kapaciteten i ledningssystemet behöver dagvattnet fördröjas inom fastigheterna innan det avleds. I många fall kan det behöva ske en viss rening innan dagvattnet avleds. Det finns förorenade fastigheter i området med åtföljande risk för föroreningar i dagvattnet som avleds. I dagvattenutredning behöver tas fram för att klarlägga hur omhändertagande, behov av rening och fördröjning ska gå till. - 27 - Elförsörjning Gällande plan anger två lägen för transformatorstationer och elförsörjningen inom området men är inte bebyggda. En tranformatorstation ligger vid naturmark mot Lagervägen. Avfallshantering Avfallshantering sker enskilt på kvartersmark. Tomterna i området bör planeras för källsortering, dvs. med utrymme för behållare/containers inom tomten för detta. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. - 28 - Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planläggningen sker med normalt planförfarande enligt PBL (2010:900). ÖP PROGRAMSAMRÅD PLANSAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA KRAFT Tidplan Programsamråd bedöms ske under tredje kvartalet 2015, kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (KS SBU) och kommunstyrelsen (KS) tillstyrkan respektive godkänns av programmet under fjärde kvartalet 2015 och ett planuppdrag under slutet av 2015. Plansamråd kring ett planförslag bedöms ske under tredje kvartalet 2016 och granskning under fjärde respektive första kvartalet 2016/2017. Kommunfullmäktige bedöms kunna anta detaljplanen under andra kvartalet 2017. Genomförandetid Planens genomförandetid föreslås vara 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark, naturmark). Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elförsörjning. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-försörjning. Huddinge kommun avser att grovplanera kvartersmarken i det tillkommande verksamhetsområdet före det att marken säljs. Fastighetsägare ansvarar för anläggande och drift inom kvartersmark. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning För att kunna genomföra detaljplanen krävs att nya fastigheter bildas inom den tillkommande delen. Preliminärt bedöms att gatuområdena är tillräckliga inom det befintliga verksamhetsområdet, dvs. att inlösen av kvartersmark inte behövs för att bredda gatuanläggningarna. - 29 - Ledningsrätt Vattenfall Eldistribution har en luftledning i närheten området. Markförläggning förutsätts ske i gatorna. Servitut Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt. Det kan t.ex. gälla rätt till utfartsväg eller att dra fram ledningar på annan fastighet. Servitut kan bildas vid förrättning eller genom privata avtal som inskrivs i tjänande fastighet och är inte tidsbegränsat. Beroende på hur indelningen i fastigheter sker inom kvartersmark kan servitut behövas i vissa fall. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kommunen kommer att ha kostnader för att projektera och bygga ut allmän plats samt för iordningställande av tomtmark. Bedömda kostnader för gatuutbyggnad uppgår till ca 70 Mkr. Framtida driftkostand för gator i området uppskattas till ½ Mkr per år. Försäljning av tomter i området kommer att ge kommunen intäkter. Nedan redovisade intäkter förutsätter att tomterna kan försäljas grovplanerade. Kommunen har även kostnader för planarbete, utredningar och administration. Kostnader för fastighetsägarna Detaljplanen innebär ofta en ökning av värdet på fastigheten. Fastighetsägare kan få en intäkt vid till exempel försäljning av nybildad fastighet eller del av fastighet. Samtidigt kan detaljplanen innebära avgifter och kostnader för bl.a. Vatten och avlopp Gator Markförvärv Bygglov och/eller bygganmälan Planavgift Fastighetsbildning El. tele och uppvärmning Vatten och avlopp Anslutningsavgifter tas ut i enlighet med va-taxan. Ersättning vid markförvärv/försäljning Huddinge kommun förvärvar mark (inlöser) mark som är utlagd som allmän platsmark i detaljplanen och betalar ersättning för marken. Förvärv av marken sker när detaljplanen har vunnit laga kraft och ska genomföras. När enskild fastighetsägare köper till kvartersmark för att fastigheten ska stämma överens med detaljplanen ska ersättning betalas till säljaren. Detta - 30 - initieras av den enskilde fastighetsägaren. För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheten överensstämmer med detaljplanen. Bygglovavgift Bygglovavgift enligt kommunens taxa tas ut i samband med bygglov. Planavgift Planavgift enligt kommunens taxa tas ut i samband med bygglov. Fastighetsbildning Fastighetsbildning sker enligt detaljplanen och i samband med markförsäljningen. Tekniska frågor Tekniska utredningar Förprojektering av gator behöver ske i detaljplaneskedet. Även en dagvattenutredning behöver göras. Administrativa frågor Detaljplanearbetet leds av plansektionen vid kommunstyrelsens förvaltning genom en projektgrupp, se s. 2. - 31 - Miljökonsekvensbeskrivning Behovsbedömning av miljöbedömning Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vidare finns det bestämmelser i 6 kap. miljöbalken (MB 1998:808) om krav på miljöbedömning av vissa planer och program, kompletterande och mer detaljerade bestämmelser finns i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbedömning av planer och program är den process som innehåller vissa moment och som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar planer eller program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet att ta fram och hantera olika alternativa lösningar samt att ta hänsyn till kumulativa effekter. 1. Inledning Huddinge kommun har inlett arbete för att ta fram en detaljplan. Planen är tänkt att skapa förutsättningar för nyetablering av industriell verksamhet genom omvandling av befintligt verksamhetsområde samt utökning av industrimark omfattande del av fastigheten Gräsvreten 1:1. 2. Lokalisering och områdesbeskrivning Programområdet omfattar Gräsvretens upplagsområde med den föreslagna utökningen i anslutning. Gräsvreten är ett område där upplag och mer industriliknande verksamheter redan har etablerats. Det tillkommande området är bland annat på grund av topografiska skillnader från Huddingesidan ett mindre tillgängligt område. Den tillkommande delen ligger delvis dold bakom det befintliga verksamhetsområdet. 3. Syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att i ett tidigt skede identifiera vilka konsekvenser en detaljplan kan få för miljön och vilka miljöaspekter som bör belysas i den fortsatta detaljplaneprocessen. Genom att integrera miljökonsekvensbeskrivningen i det övriga planarbetet kan konflikter med andra intresseområden identifieras i ett tidigt skede, det ger även möjlighet att studera eventuella kumulativa effekter. Enligt 6 kap miljöbalken ska samråd hållas gällande behovsbedömning och avgränsning av MKB med bland annat Länsstyrelsen. Denna MKB ska vara ett underlag för samråd kring behovsbedömning och avgränsning. 4. Avgränsning miljöaspekter De tillkommande verksamheterna som medges inom programområdet kan i vissa fall behöva tillstånd enligt miljöbalken. Detaljplanen och tillstånd reglerar olika frågor, i prövningen enligt miljöbalken är det den tillståndspliktiga verksamheten och dess lokalisering som prövas medan plan- och bygglagen reglerar mark- och vattenanvändningen. MKB: n beskriver konsekvenserna för planerad markanvändning på ett övergripande sätt och kan därför inte behandla verksamhetsspecifik påverkan. Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvenser för ett programområde beskrivs inom ramen för genomförandetiden för detaljplanen, i detta fall 10 år. Geografisk avgränsning Miljökonsekvenserna som behandlas i MKB: n har olika stor utbredning och beskrivs därför i olika skalor. Alternativ Huvudalternativ - detaljplan Det huvudalternativ som miljöbedöms i denna MKB motsvarar det framtagna programförslaget. Planen ska skapa förutsättningar för nyetablering av industriell verksamhet. I dagsläget är det okänt hur många och vilka verksamheter som kan tillkomma. Nollalternativ I en MKB ska miljökonsekvenserna som följer av planprojektet jämföras med ett så kallat nollalternativ, det vill säga utvecklingen om planprojektet inte kommer tillstånd. Nollalternativet innebär att det befintliga upplagsområdet långsamt utvecklas, t.o.m. förändras i avseenden som inte avsetts med detaljplanen; nämligen att upplagsverksamheten övergår till andra verksamheter och att mer stadigvarande arbeten finns i området. Det utökade verksamhetsområdet exploateras inte tills vidare och att naturmarken fortsätter att vara bevuxen. Området kommer att fortsätta vara allemansrättsligt tillgängligt. Dock utgör området en markreserv för verksamheter enligt Översiktsplan 2030. Vidare innebär nollalternativet att tillkommande verksamheter måste lokaliseras på annan plats antingen lokalt inom Huddinge kommun eller i regionen. De betydande miljöaspekterna förknippade med en annan lokalisering är beroende av platsen/-ernas respektive förutsättningar. Alternativ enligt Översiktsplan 2030 Översiktsplan 2030 anger ytterligare två större utbyggnadsområden för verksamheter i denna del av kommunen: Länna industriområde, norra delen samt utvigning av Gladö industriområde. Området i Länna är detaljplanelagt men förändras i inriktningen med en ny pågående detaljplan. Program har tagits fram för utvidgningen av Gladö industriområde. - 33 - Till skillnad mot angivna områden planläggs området i Gräsvreten i syfte att användas för mer småskaliga verksamheter genom inriktningen mot mindre tomter. Någon ytterligare mark reserverad för verksamheter har inte redovisats i översiktsplanen i denna del av kommunen. 5. Miljökonsekvenser Här görs en bedömning av miljökonsekvenser till följd av planerad exploatering. Bedömningen av konsekvenserna baseras på vilka emissioner som planprogrammet bedöms ge upphov till, de skyddsvärden och störningskällor som finns i omgivningen samt hur omfattande påverkan blir. Skyddsvärden och påverkan identifieras utifrån genomförda utredningar, kommunala planer, kontakter med länsstyrelsen (efter samråd), platsbesök och så vidare. För respektive miljöaspekt beskrivs förutsättningar inklusive nuläge samt påverkan och konsekvenser utifrån den sammanlagda påverkan som programområdet bedöms få. Vattenmiljö Avgränsning Programområdets vattenavrinning sker huvudsakligen mot Lissmaån med vidare utlopp i Drevviken. För den sydöstra delen av planområdet rinner vattnet via diken genom Haninge kommun med utlopp i Drevviken. Drevviken omfattas av miljökvalitetsnormer och ingår i Tyresåns sjösystem. Konsekvenserna för vattenmiljön beskrivs huvudsakligen nedströms, från programområdet och drygt två kilometer i nordostlig riktning, till den närmaste recipienten Drevviken. MKB: n behandlar främst planprogrammets konsekvenser på vattenförekomsten Drevviken men även konsekvenserna för tillrinningen mellan programområdet och Drevviken. Förutsättningar Drevviken är en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormen som gäller alla vattenförekomster (yt- och grundvatten) är att vattenstatusen inte får försämras. Drevviken ska uppnå en god ekologisk status till 2021. Nuvarande status är "Måttlig”, det vill säga sjön behöver i detta avseende förbättras betydligt. Vid planläggning ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken, eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken, följas (PBL 2 kap. 10 §). Drevvikens fosforhalter var förut mycket höga. De senaste 20 åren har både fosfor- och kvävehalterna ungefär halverats. Mängden planktonalger har minskat och siktdjupet har ökat. Sjön är dock fortfarande näringsrik. Ett arbete har förts för att minska utsläpp av gödande ämnen. Viktiga åtgärder har varit att ansluta enskilda avlopp till det kommunala nätet och att rena dagvatten från större trafikleder och tätortsmark. Drevviken har dock fortsatt långt till sitt naturliga tillstånd och det tillförs stora fosformängder. - 34 - Marken inom det befintliga verksamhetsområdet i Gräsvreten består till stora delar av hårdgjord yta. Verksamhetsområdets dagvatten avleds till öppna vägdiken och ledningar för att sen i den norra delen av området gå i kulvert till en fördröjningsdamm belägen öster om Lagervägens utfart till Lissmavägen. Anläggningen har varit i bruk sedan 1999 och avskiljer olja, metaller och näringsämnen innan vattnet går ut i Lissmaån. Den rådande reningseffekten och anläggningens status är okänd. För delar av verksamhetsområdet rinner troligtvis även dagvattnet i öppna diken direkt ut till Lissmaån. Det finns förorenade fastigheter i området med åtföljande risk för föroreningar i dagvattnet som avleds. Påverkan på grundvatten Grundvattnet kan påverkas negativt om tillkommande verksamheter har bristfälliga skyddsåtgärder eller vid händelse av olycka. Påverkan på ytvatten Genom att programområdet föreslås nyttjas för småindustriell verksamhet kan det medföra en negativ miljöpåverkan på ytvatten. Avrinning av dagvatten från området kommer att öka då det blir fler hårdgjorda ytor. Som följd riskerar flödena till Lissmaån att öka om inte en fördröjning och lokalt omhändertagande sker. I samband med planläggning samt genomförande av planen ska tillkommande verksamheter anpassas för att minska belastningen av näringsämnen via dagvatten. En detaljerad utredning av lämpligt sätt att omhänderta dagvatten lokalt ska göras i kommande planskeden. Utgångspunkten är att halterna av föroreningar och näringsämnen till Drevviken inte ska öka. Naturmarken i det föreslagna utökningsområdet för industriverksamhet ligger högre beläget än de redan exploaterade ytorna. Det går en vattendelare på dess kulm och på den nordvästra sidan avrinner vattnet ned mot Lissmaån och på den sydöstra sidan mot den lokala våtmarken. Effekterna och risken som sprängning och markutjämning kan innebära för vattenflödena kommer att behöva utredas. Sydöst om programområdet finns flack mark som bedöms vara väldigt fuktig till blöt. Eftersom det råder markavvattningsförbud i regionen och ett ianspråktagande skulle kräva dispens är avsikten att detta område inte ska exploateras. Föroreningar i mark Avgränsning Anläggande av kommunalt vatten och avlopp och annat markarbete inom befintligt verksamhetsområde riskerar att ge upphov till föroreningsspridning med grund- eller dagvatten. Inom både befintligt upplagsområde och föreslaget utökningsområde kan en etablering av industrier innebära risk för markföroreningar. - 35 - Förutsättningar Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark. Riktvärden används för att uppskatta hur stor en förorening är och vilka risker den kan innebära. Riktvärdena skiljer på känslig och mindre känslig markanvändning. Mindre känslig markanvändning avser mark för kontor, industri, vägar, etc. Det skarpare riktvärdet (känslig markanvändning) innebär att markkvaliteten inte ska begränsa valet av mark- eller grundvattenanvändning. Detta riktvärde används generellt vid byggande av bostäder. Riktvärdena är inte juridiskt bindande värden. Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. Det befintliga upplagsområdet är påverkat av föroreningar från tidigare och pågående verksamheter. En markmiljöundersökning gjordes inom upplagsområdet 1993, för att utreda påverkan på mark, yt-, dag och grundvatten. Undersökningen visade att vattnet och marken lokalt inom området var förorenad genom då pågående och tidigare verksamheter. Området visade via dagvattnet på en klar påverkan av bland annat kadmium, bly, koppar och oljekolväten. Lokalt inom området fanns även förhöjda halter av arsenik, krom, nickel, zink och PCB, samt höga fosfor och kvävehalter. Områdets geologi och topografi kan bidra till läckagepunkter i omgivande miljö. Det finns inga uppgifter om föroreningar i det utvidgade området även om det inte kan uteslutas. Påverkan Markföroreningssituationen riskerar att försämras genom en etablering av industrier inom befintligt upplagsområde och inom det utökningsområde som idag antas vara fritt från föroreningar. Verkstäder och liknande lättare industrier kan innebära risker för markföroreningar, t.ex. genom utsläpp av olja, metaller och liknande. Det är idag inte möjligt att specificera vilka verksamheter som kommer att etablera sig inom området och om det är verksamheter som medför risk för föroreningar till mark. Vid planering, etablering och bygglov av verksamheter i området ligger det på kommande verksamhetsutövare att påvisa vilka risker deras verksamheter innebär med avseende på föroreningsspridning till omgivningen samt vilka eventuella skyddsåtgärder som måste vidtas för att minimera riskerna. Är det anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken kommer detta regleras genom villkor i dessa processer. Anläggande av kommunalt vatten och avlopp i området och ett förbättrat omhändertagande och rening av dagvatten kan leda till minskade markföroreningar. - 36 - Markarbeten inom det befintliga verksamhetsområdet riskerar att ge upphov till föroreningsspridning med grund- eller dagvatten. Generellt för hela planområdet gäller att marken ska undersökas inför en exploatering, innan eventuellt förorenade jordmassor schaktas runt och grävarbeten riskerar att förorena grund- eller dagvatten. En utredning och behov av åtgärder behöver tas fram i samband med fortsatt planarbete. Utsläpp till luft Avgränsning Verksamheterna i programområdet kan innebära utsläpp till luft, både från verksamheterna i sig men främst från transporter under byggskedet. Förutsättningar För närvarande finns miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, bensen, kväveoxider, partiklar (PM 10 och PM 2,5) kolmonoxid, bensen, ozon, arsenik, kadmium, nickel och benso(a) pyren. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2 kap 2 §) får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samordnar regionens miljöövervakning av luft och SLB-analys har gjort beräkningar och bedömningar. Halterna av till exempel svaveldioxid och bly är numera så pass låga att normerna klaras överallt med god marginal. Även för bensen, kolmonoxid och kväveoxider uppfylls normerna på de flesta platser. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. De analyser som har gjorts i Huddinge och regionen ger inte anledning att befara överskridanden av miljökvalitetsnormer vid Gräsvretens verksamhetsområde. Påverkan En utökning av verksamhetsområdet och etablering av industrier innebär ökade trafikmängder till och från område. Då miljökvalitetsnormerna för luft i dagsläget underskrids med god marginal inom programområdets närhet samt längs med omgivande vägnät en utökad verksamhet inte innebära att några miljökvalitetsnormer för luft överskrids. Dessutom kommer utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider från fordon att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. När detaljplaneområdet är utbyggt kommer det att etablera sig verksamheter av olika slag inom området. Det är idag inte möjligt att specificera vilka verksamheter som kommer att etablera sig inom området och om det är verksamheter som medför utsläpp till luft och/eller lukt. Planförslagets syftar till att reglera skyddsavstånd mellan verksamheter och bostäder, där bl.a. den generella risken för luktstörning beaktas. Vid planering, etablering och bygglov för specifika verksamheter i området ligger det på verksamhetsutövaren att påvisa vilka störningar med avseende på utsläpp till - 37 - luft som uppkommer samt vilka eventuella skyddsåtgärder ska vidtas för att minimera störningarna. Är det anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken kommer detta regleras genom villkor i dessa processer. Den föreslagna utökningen av verksamheter bedöms endast marginellt påverka luftkvaliten utifrån de miljökvalitetsnormer som anges enligt 5 kap miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Under själva byggskedet kommer arbetsmaskiner och transporter medföra utsläpp till luft, dessa bedöms dock vara begränsade. För att minimera utsläppen till luft bör krav ställas på entreprenörer gällande exempelvis användning av arbetsmaskiner med så bra utsläppsvärden som möjligt m.m. Tomgångskörning av arbetsmaskiner och fordon bör undvikas och drivmedel, oljor och andra kemiska produkter som uppfyller kriterier för miljömärkning bör väljas framföra andra. Vid sprängning och schaktning uppstår dambildning som kan sprida sig till omgivningen. Vid behov bör åtgärder vidtas som exempelvis vattenbesprutning. Buller Avgränsning En ny detaljplan medger verksamheter som kan bullra och ge upphov till transporttrafik. Buller sprider sig huvudsakligen i programområdets närmare närmre omgivningar och behandlas därmed inom programområdet och dess närområden. Förutsättningar Riktvärden för byggbuller Under själva byggtiden ska riktvärdena i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) följas. Riktvärden för industribuller Buller från anläggningar ska vid nyetablering begränsas så att det inte ger upphov till en högre ljudnivå vid bostäder än vad som anges i tabellen nedan. Riktvärdena utgår ifrån den övergångsvägledning som bygger på de upphävda allmänna råden från Naturvårdsverkets (Råd och riktlinjer 1978:5 – riktlinjer för externt industribuller). - 38 - Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dBA. Riktvärden för trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, proposition 1996/97:53). Vid nyetablering av vägar inom programområdet bör trafikbullret ge upphov till högre ljudnivå för befintliga bostäder än vad som anges nedan. • 30 dBA ekvivalentnivå inomhus • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad. • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Påverkan Buller kommer att uppkomma vid anläggandet av området, i samband med exempelvis bortsprängningen av berg, lastning och transport av bergmassor. Skyddsåtgärder för att minska bullerstörningen under byggtiden kan behöva utredas. Buller uppkommer från trafiken till och från verksamheterna. Inom verksamheterna kan exempelvis arbetsfordon, maskiner, lastning och lossning ge upphov till buller. Även fasta installationer likt fläktar och kompressorer. Utifrån föreslagen reglering av skyddsavstånds mellan olika typer av verksamheter och bostäder bör inte riktvärden för externt industribuller överskridas. En bullerutredning kommer eventuellt att tas fram i samband med fortsatt planarbete och det kan vara motiverat att föreskriva att plank ska uppföras i gräns mot bostadsområdet i syfte att skärma av buller. - 39 - Med en utvidgning av verksamhetsområdet följer en ökad trafikmängd till och från Lissmavägen och på lokalgator inom området. Befintliga och tilltänkta vägar inom programområdet ligger som närmst cirka 150 meter från bostadsbebyggelse. Bedömningen är att gällande riktvärden för trafikbuller inte kommer att överskridas. Risker Avgränsning En ny detaljplan kan medge verksamheter som hanterar kemikalier och farligt avfall. Risker för miljön till följd av detta behandlas och även risk för tredje part. Förutsättningar I ”Bättre plats för arbete” av Boverket riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostadsområden och miljöstörande verksamheter. Riktvärden finns för olika typer av industriella anläggningar. Skyddsavstånden som anges är värden som erfarenhetsmässigt ger problemfria förhållanden. Trafiken till området kommer att öka med tillkommande verksamheter. En upprustning/ombyggnad av tillfarten behöver ske för att få fullgod industrigatustandard med en separerad gång- och cykelbana. Påverkan Tillkommande verksamheter bedöms inte ha större skyddsavstånd än redan befintliga vilket inte utökar industriområdets inskränkning på omgivningen. Jämfört med pågående verksamhet blir trafikvolymerna lokalt större men den upprustade vägen innebär bättre förutsättningar för trafiken. Resurshushållning Avgränsning Verksamheterna som en ny detaljplan medger är olika typer av störande verksamheter som normalt återfinns i ett renodlat område för småindustri. Förutsättningar Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010 anger programområdet som ”övrig regional stadsbygd”. Bland annat anges att behovet av mark för utrymmeskrävande, störande och transportintensiv verksamhet bör uppmärksammas. Påverkan Den tillkommande verksamheten kommer att innebära måttliga negativa miljökonsekvenser orsakade av ökat behov av energi i form av fordonsbränsle och elektrisk ström samt naturresursen skog och berg som exploateras. Positiva konsekvenser för resurshushållningen är samlokaliseringen för dessa verksamheter. - 40 - Naturmiljö Avgränsning En ny detaljplan skulle medge ianspråktagande av ett oexploaterat naturområde vilket innebär att skogsmark tas i anspråk och berg sprängs bort. Förutsättningar Programområdet beskrivs inte i Huddinges grönstruktur, som belyser särskilt skyddsvärda eller känsliga natur- och rekreationsvärden inom kommunen. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller naturvärdesobjekt inom området. Det fuktiga skog- och ängslandskapet beläget längst österut i programområdet bedöms dock är ett känsligt område. Nord och nordväst om planområdet ligger Lännaskogens naturreservat som bedöms ha mycket stort värde för den biologiska mångfalden. Reservatet ligger i den östra delen av ett större område som anges som riksintresse för det rörliga friluftslivet. I Huddinge kommuns översiktsplan 2030 är marken direkt sydväst om programområdet markerad som ett grönt samband som behöver stärkas. Bedömningen kommer ursprungligen från den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010. Sambandet kan behöva stärkas och förbättras för att kunna fungera bra som spridningskorridor för biologisk mångfald och friluftsliv. Påverkan En detaljplan för området skulle medge ett ianspråktagande av ett oexploaterat naturområde vilket innebär att skogsmark tas i anspråk och berg sprängs bort. Den negativa påverkan på naturmiljö bedöms utifrån tidigare utredningar som liten. En naturinvetering kommer dock att tas fram för att bedöma om den delen av programområdet som ska prövas för industriverksamhet innehåller särskilda naturvärden. En ekologisk kompensation bör ske till följd av ianspråktagandende av skogsmark. Ett beslut om vilken ekologisk kompensation, som bör ske, beslutas lämpligen i samband med antagandet. Detta bör hanteras i en separat utredning som anger förslag och ekonomisk ram. Befintlig utfart från Gräsvreten till Lissmavägen kommer att ses över i det fortsatta arbetet. Ett föreslaget alternativ är att skapa en ny tillfart i områdets nordvästra del med anslutning mot Lissmavägen varpå det svaga gröna sambandet måste beaktas. Kulturmiljö Avgränsning Konsekvenserna för kulturmiljö bedöms ha samma geografiska utbredning som programområdet. - 41 - Förutsättningar Inga kända fornlämningar finns inom området eller i den närmaste omgivningen. Inom programområdet finns en hävdad ängs- och betesmark som kan ses som en sorts kulturmiljö. Påverkan Ingen påverkan bedöms föreligga. Landskapsbild Avgränsning Landskapsbild kommer att hanteras inom ramen för en ny detaljplan bland annat för att förhindra alltför påtaglig påverkan på landskapsbilden av tillkommande byggnader och anläggningar. Av särskild vikt är påverkan på kulturmiljön kring Lissmadalen Förutsättningar Den storskaliga omvandlingen av landskapet har huvudsakligen redan skett i och med de befintliga verksamheterna i Gräsvretens upplagsområde. Utvidgningen är mer dold mot Lisssmadalgången. Påverkan Den nya bebyggelsen kan komma att synas i Lissmadalgången vilket ger en viss förändring av landskapsbilden. Bebyggelsen kommer också att ses från delar av bostadsområden i Haninge även om det blir en buffertzon på minst 100 m mot bebyggelsen. I det fortsatta planarbetet kommer landskapsbilden att hanteras. Friluftsliv och rekreation Avgränsning Eftersom skogsmark tas i anspråk för nya verksamheter kan det påverka det friluftsliv och den rekreation som förekommer i området. Konsekvenser för denna miljöaspekt beskrivs därför i MKB: n. Förutsättningar Nord och nordväst om programområdet ligger Lännaskogens naturreservat, vilket ligger i den östra delen av ett större område som anges som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Påverkan Eftersom skogsmark tas i anspråk för nya verksamheter kan det ha en negativ påverkan på det friluftsliv och den rekreation som förekommer i området. Totalt sett bedöms programmets påverkan på friluftsliv och rekreation vara litet. - 42 - 6. Samlad bedömning I det följande beskrivs miljökonsekvenserna översiktligt. Vattenmiljö Programområdets vattenavrinning sker mot sjön Drevviken som omfattas av miljökvalitetsnormer och ingår i Tyresåns sjösystem. Grundvatten kan påverkas negativt om tillkommande verksamheter har bristfälliga skyddsåtgärder eller vid händelse av olycka. Etableringen av industriell verksamhet kan det även innebära en negativ miljöpåverkan på ytvatten. Avrinning av dagvatten från området kommer att öka då fler ytor blir hårdgjorda. Sydöst om programområdet finns flack mark som bedöms vara väldigt fuktig till blöt. Eftersom det råder markavvattningsförbud i regionen och ett ianspråktagande skulle kräva dispens är avsikten att detta område inte ska exploateras. En detaljerad utredning av lämpligt sätt att omhänderta och rena dagvatten lokalt ska göras i det fortsatta planarbetet. Föroreningar i mark Det befintliga upplagsområdet är påverkat av föroreningar från tidigare och pågående verksamheter. Föroreningar inom utökningsområdet kan inte utslutas. Markarbeten inom befintligt verksamhetsområde riskerar att ge upphov till föroreningsspridning med grund- eller dagvatten. Inom både befintligt upplagsområde och föreslaget utökningsområde kan en etablering av industrier innebära risk för markföroreningar. En utredning av markföroreningar och behov av åtgärder behöver tas fram i samband med fortsatt planarbete. Utsläpp till luft Utsläpp till luft bedöms öka med en etablering av industriell verksamhet i området och av transporter. Då miljökvalitetsnormerna för luft i dagsläget underskrids med god marginal inom programområdets närhet samt längs med omgivande vägnät bedöms dock en utökad verksamhet inte innebära att några miljökvalitetsnormer för luft överskrids. Utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider från fordon bedöms minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Under själva byggskedet kommer arbetsmaskiner och transporter medföra utsläpp till luft, dessa bedöms dock vara begränsade. Vid sprängning och schaktning uppstår dambildning som kan sprida sig till omgivningen. För att minimera utsläppen till luft under byggskedet bör eventuella åtgärder utredas. Buller Planprogrammet medger verksamheter som kan bullra och som ger upphov till transporter. Vid ändring av befintliga verksamheter och nylokalisering av verksamheter måste hänsyn tas till riktvärden för externt industribuller. Bedömningen är att tillkommande verksamheter inte bör utgöra en olägenhet sett till buller. Buller kommer även att uppkomma vid - 43 - anläggandet av området, i samband med exempelvis bortsprängningen av berg, lastning och transport av bergmassor. Skyddsåtgärder för att minska bullerstörningen under byggtiden kommer att behöva utredas. En bullerutredning kommer eventuellt även att tas fram avseende industribuller. Risker Planprogrammet medger verksamheter som kan hantera kemikalier och farligt avfall. Riktvärden för skyddsavstånd finns för olika typer av industriella anläggningar och är värden som erfarenhetsmässigt bör ge problemfria förhållanden. Resurshushållning Verksamheterna som planprogrammet medger är olika typer av störande verksamheter som normalt återfinns i områden för småindustri. Tillkommande verksamheter kommer att innebära måttliga negativa miljökonsekvenser orsakade av ökat behov av energi i form av fordonsbränsle och elektrisk ström samt naturresursen skog och berg som exploateras. Positiva konsekvenser för resurshushållningen är samlokaliseringen för dessa verksamheter. Naturmiljö Programområdet medger ett ianspråktagande av ett oexploaterat naturområde vilket innebär att skogsmark tas i anspråk och berg sprängs bort. Det finns inte någon kännedom om hotade arter eller naturvärdesobjekt inom området. Den negativa påverkan på naturmiljö bedöms som måttlig negativ utifrån utredningar av naturens värden. En naturinvetering kommer att tas fram i det fortsatta arbetet för att bedöma om den delen av programområdet som ska prövas för industriverksamhet innehåller särskilda naturvärden. En ekologisk kompensation bör utredas till följd av ianspråktagandende av skogsmark. Landskapsbild Den nya bebyggelsen kan komma att synas i Lissmadalgången vilket ger en viss förändring av landskapsbilden. Den storskaliga omvandlingen av landskapet har huvudsakligen redan skett i och med de befintliga verksamheterna i Gräsvretens upplagsområde. Utökningsområdet är mer dolt mot Lisssmadalgången men skulle delvis kunna ses från delar av bostadsområden i Haninge. Friluftsliv och rekreation Eftersom skogsmark tas i anspråk för nya verksamheter kan det påverka det friluftsliv och den rekreation som förekommer i området. Totalt sett bedöms programmets påverkan på friluftsliv och rekreation vara litet. - 44 - KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen Raad Alwajid Planarkitekt - 45 - NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA 2015-09-17 Dnr Ecos 2015-001213 Dnr W3D3 TN 2015/324 1 (2) Tillsynsnämnden Marie Vestin 08-535 364 80 [email protected] Beatebergsskolan 2, Uppgift utelämnad - Anmälan om tillfälligt upplag av snö Förslag till beslut Tillsynsnämnden medger att Huge Fastigheter AB, under vintersäsongerna 2015-2016 och 2016-2017, får nyttja fastigheten Beatebergsskolan 2, Uppgift utelämnad för upplag av snö. Fastigheten får nyttjas under följande villkor: Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 06-18), 40 dB(A) nattetid (kl. 22-06) och 45 dB(A) kväll (kl. 18-22) samt lördagar, söndagar och helgdagar (06-18). Verksamheten, inklusive transporter till och från fastigheten, ska i huvudsak bedrivas dagtid. Området ska avstädas och återställas efter det att snön smält. Snön ska provtas i slutet på vintersäsongen. Upplagsplatsen får endast nyttjas av Huge Fastigheter AB. Sammanfattning Huge Fastigheter AB anmäler att de vill nyttja fastigheten Beatebergsskolan 2, Uppgift utelämnad för upplag av snö under vintersäsongerna 2015-2016 och 2016-2017. Avrinning från området sker till Magelungen. Under förutsättning att givna villkor följs bedömer miljötillsynsavdelningen riskerna som små för eventuella olägenheter från verksamheten. Fastigheten ägs av Huge Fastigheter AB. Beskrivning av ärendet Huge Fastigheter AB anmäler att de vill nyttja fastigheten Beatebergsskolan 2, Uppgift utelämnad för upplag av snö under vintersäsongerna 2015-2016 och 2016-2017. Avrinningen sker till Magelungen. POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST OCH WEBB TELEFON Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 [email protected] www.huddinge.se 08-535 366 00 SIDA 2 (2) Ytan består av grus som lagts upp på naturmark. Snön som läggs upp kommer från Huge Fastigheter AB:s fastigheter i Trångsund och Skogås. Typ av fastigheter där snön hämtas är bostadsgårdar, skolgårdar, centrumparkering, skolparkeringar och dylikt. Transportväg till och från fastigheten sker direkt via Uppgift utelämnad. Huge Fastigheter AB städar av området efter vintersäsongen så snart snön smält bort. Snön ska provtas i slutet på vintersäsongen. Fastigheten ägs av Huge Fastigheter AB. Miljötillsynsavdelningens synpunkter Uppläggning av snö är att betrakta som miljöfarlig verksamhet i enlighet med miljöbalken (1998:808), 9 kap. 1 §. Snö som forslas bort från vägar och torg etc. klassas som avfall enligt bestämmelser i 15 kap. miljöbalken. Avrinningen från området sker till Magelungen. Upplagsplatsens yta utgörs av upplagt grus vilket möjliggör att smältvattnet kan infiltrera och partiklar kan avskiljas innan vattnet når recipienten. Under förutsättning att givna villkor följs bedömer miljötillsynsavdelningen riskerna som små för eventuella olägenheter från verksamheten. Verksamheten ska i huvudsak bedrivas dagtidför att begränsa störningar. Snön ska provtas i slutet på vintersäsongen. Emma Henriksson Miljöchef Marie Vestin miljöinspektör Bilagor Huge Fastigheter AB:s anmälan om snöupplag i Skogås. Beslutet delges Huge Fastigheter AB, Lars Rundqvist, Box 1073, 141 22 Huddinge. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Tillsynsnämnden Nicklas Johansson 08-535 364 68 [email protected] ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV ENBOSTADSHUS PÅ FASTIGHETEN LISSMA 4:386 I ÅDRAN Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar enligt 7 kap. 15 § miljöbalken att inte meddela dispens från strandskyddsbestämmelser för uppförande av enbostadshus enligt ansökan på fastigheten Lissma 4:386. Som skäl för beslutet hänvisas till detta tjänsteutlåtande. Sammanfattning Tillsynsnämnden har fått in en ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av bostadshus på fastigheten Lissma 4:523, Uppgift utelämnad i Huddinge kommun. Miljötillsynsavdelningen gör i en samlad bedömning att kriterierna för dispens från strandskyddet saknas. Dispens om strandskydd kan därför inte medges och ansökan avslås. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.natur.huddinge.se www.huddinge.se SIDA 1 (2) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Beskrivning av ärendet Ansökan Fastighetsägaren till aktuell fastighet har inkommit med en ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av enbostadshus och skärmtak på fastigheten Lissma 4:386, Uppgift utelämnad, Huddinge kommun. Ansökan har delats upp i två ärenden, enbostadshuset med Dnr 2015-1064 och skärmtaket med Dnr 2015-1101. Enbostadshuset är om ca 100 m2 byggnadsarea och ca 150 m2 bruttoarea. De särskilda skäl som fastighetsägaren framför är att platsen är ianspråktagen mark, se bifogad ansökan. Bakgrund Bygglovsavdelningen remitterade ansökan om förhandsbesked för enbostadshus och skärmtak i september 2014 till naturvårdsavdelningen. I handläggningen konstaterades det att det krävs dispens från strandskyddsbestämmelserna för båda byggnaderna. I yttrande avstyrktes uppförande av enbostadshus och att förutsättning kan finnas för uppförande av skärmtak. Förutsättningar Fastigheten är belägen strax nordost om sjön Ådran i sydvästra delen av Huddinge kommun. För området saknas detaljplan eller områdesbestämmelser. Områdets markanvändning anges som bevarandeområde enligt gällande översiktsplan (ÖP 2030). Fastigheten är mycket stor, omkring 64 000 m2 eller 6,4 hektar. Skogskullen där enbostadshuset är placerat är tämligen kuperat med höjder mellan + 46 och + 37 m.ö.h. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 2 (8) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Bild 1. Översiktsbild över fastigheten Lissma 4:386 med omgivning. Fastigheten inom rött område. Bild 2. Utklipp från översiktsplanens markanvändningskarta. Gröna områden är bevarandeområden. Grå områden är övrig tätort och prickad mark är omvandlingsområden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 3 (8) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Strandskydd Fastigheten ligger delvis inom område för utvidgat strandskydd, 100 m, tillhörande Ådranbäcken. Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet. Bestämmelserna gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Strandskyddet ska långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder bland annat att uppföra nya byggnader. Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att kunna ge dispens från de, enligt miljöbalken, förbjudna åtgärderna inom strandskyddsområde. Dels ska minst ett av de så kallade särskilda skälen vara uppfyllda d.v.s. 1. området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. området genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. området behöver tas i anspråk för ett annat mycket angeläget intresse. Och dels så får inte syftet med strandskyddet påverkas dvs. allmänhetens tillgång till stränder inte försämras och djur- och växtliv får inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 4 (8) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Bild 3. Flygfoto med aktuella gränser. Röd linje markerar fastigheten Lissma 4:386, blå linje markerar strandskyddat område och grön linje markerar Paradisets naturreservat. Ritat efter bestämmelseskiktet i kartverktyget Solen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 5 (8) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Bild 4. Flygfoto över tänkt placering av enbostadshuset och infart (röd linje). Observera att placeringen ej är exakt utan tolkad från kartan i ansökan. Blå linje är strandskyddets yttre gräns. Tomtplatsavgränsning I ett dispensbeslut ska det anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet (miljöbalken 7 kap 18f §). Tomtplatsavgränsningen syftar till att bestämma gränsen mellan det område markägaren får hävda som privat zon och det område som är allemansrättsligt tillgängligt. Det är bostadshuset placering samt topografi och andra förhållanden på platsen som avgör hemfridszonens och tomtplatsens yta. Dock kan inte hemfridszonen sträcka sig utanför den egna fastighetens gräns. Miljötillsynsavdelningens synpunkter Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från strandskyddet om förutsättningarna i miljöbalken finns. I detta fall, uppförande av enbostadshus, bedöms inte gällande förutsättningar finnas. Enligt föreslagen placering ligger ungefär halva enbostadshuset inom strandskyddat område. Uppförandet av ett bostadshus med tillkommande tomtplats kommer fysiskt att ianspråkta en stor del av det trädbevuxna området samt verka avhållande för allmänhetens tillgänglighet inom det strandskyddade området. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 6 (8) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Vidare bedöms särskilda skäl saknas. Området utgörs visserligen av rasthagar för hästar men kan inte anses vara ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. I ansökan framhålls att området består av berg och döda träd och är en plats där varken människor eller djur befinner sig på idag samt att elstängsel inhägnar fastigheten. Att ett område av olika anledningar är lite besökt innebär i sig inte att allmänheten inte har tillträde till området. Ett ianspråktagande av området med enbostadshus och tomtplats innebär en oacceptabel påverkan av allmänhetens tillgänglighet i området. Vid platsbesök noterades inga särskilda naturvärden utan platsen bedöms hysa för området och biotopen vanligt förekommande arter. I detta ärende kommer en avgränsning av tomtplats inte att utföras på grund av att en avstyrkan föreslås. Men i ärende Dnr 2015-1101 utförs en tomtplatsavgränsning. I en dispensprövning ska prövande myndighet, här kommunen, göra en avvägning mellan den enskildes intressen av att ta marken i strandskyddsområdet i anspråk och syftena med strandskyddet enligt 7 kap 25 § miljöbalken. Förutom ovan nämnda aspekter har en kompletterande avvägning redan gjorts med anledning av utpekandet av området som ”bevarandeområde” i kommunens översiktsplan (ÖP 2030). Dock kan en dispens aldrig beviljas om särskilda skäl saknas trots att den enskildes intressen väger tungt. Sammanfattningsvis bedöms att särskilda skäl inte föreligger och att påverkan på strandskyddets syften blir oacceptabel på både kort och lång sikt. Dispens om strandskydd ska därför avslås. Emma Henriksson miljöchef Nicklas Johansson ekolog POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 7 (8) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 24 september 2015 2015-1064 Bilagor Fotobilaga till tjänsteutlåtande Ansökan om strandskyddsdispens Beslutet delges Uppgift utelämnad Huddinge. (Delgivningskvitto) Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 Stockholm Huddinge kommun, Bygglovsavdelningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 www.huddinge.se www.natur.huddinge.se SIDA 8 (8)
© Copyright 2025