1. No category

Kvalitetsrapport
2013/14
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
1
2
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Innehåll
5
Historia
6
Välkommen!
8
Organisation
9
Enheter
10
Lärande i världsklass
12
Verksamhetsidé
15
Systematiskt kvalitetsarbete
16
EXEMPEL: Tydligt fokus på varje elev framgångsfaktor för Alfaskolan
18
Målsättning läsåret 13/14
19
KVALITET GRUNDSKOLAN
20
Kunskapsresultat
22
EXEMPEL: Fokus på språk minskade skillnaderna
24
Studiemiljön
26
Trivselgrad
28
Undervisning
30
EXEMPEL: Mer delaktighet gav resultat
32
Trygghet och respekt
33
Fritidshemmet
33
Resultat och utveckling framöver
34
EXEMPEL: Världens bästa fritids
36
Analys av årets resultat
38
Vår läsa-skriva-räkna-garanti hjälper alla att nå målen!
41
Central elevhälsa med barn- och elevombud
42
KVALITET FÖRSKOLA
43
Förskola
44
Bra lärmiljö
45
Nöjda föräldrar
46
EXEMPEL: Systematiskt kvalitetsarbete lyfte
Atheneskolans förskola
49
Analys, resultat och åtgärder
51
Prioriterade utvecklingsområden 2014/2015
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
3
2012
Pysslingen delas i två verksamhetsområden:
Pysslingen Förskolor och Pysslingen Skolor.
2011
Pysslingen blir en del av AcadeMedia.
1997
Pysslingen startar sin första grundskola,
Lännersta Skola i Nacka.
1996
Efter tio år driver Pysslingen 24 förskolor.
1991
Friskolereformen gör det möjligt att driva
barnomsorg och grundskola i privat regi.
1986
Pysslingen startar sin första förskola,
Smörblomman i Nacka.
1983
Idén om att erbjuda en barnomsorg med bättre
kvalitet till en lägre kostnad för samhället föds
hos Bert Levin och Thomas Berglund 1983.
4
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Historia
Idén om att erbjuda en barnomsorg med bättre
kvalitet till en lägre kostnad för samhället föddes
hos Bert Levin och Thomas Berglund 1983. Pysslingen skulle underskrida kommunens kostnader
genom att ha färre – men fler kvalificerade – medarbetare, bygga enklare och billigare lokaler och
rationalisera vissa gemensamma funktioner.
Pysslingen ville ge stort ansvar till den lokala chefen. Varje chef skulle vara en pedagogisk
ledare och likt en småföretagare ha eget ansvar
för medarbetare, ekonomi, uppbyggnad och drift
av verksamheten. Som en motreaktion mot Pysslingens initiativ skapades en av Sveriges snabbast
instiftade lagar, den så kallade Lex Pysslingen.
Lagen innebar att kommuner som ingick avtal
om barnomsorg som drevs på entreprenad och i
vinstsyfte inte skulle få några statsbidrag.
Motståndet mot förändring var således starkt och
Lex Pysslingen infördes 6 juni 1986. Samma år
startade den första förskolan i Nacka. Förskolan
hade sin utgångspunkt i tre kvalitetsaspekter: utbildade pedagoger, förskolechefen är den viktigaste
medarbetaren och pedagogisk rådgivning som
stöd till enskilda förskolor.
En ny borgerlig regering 1991 gjorde det tilllåtet att driva barnomsorg och grundskola i privat
regi genom friskolereformen. Vid tio-årsjubileet
bestod Pysslingen Förskolor av 24 förskolor. Nöjda
förskoleföräldrar önskade att Pysslingen skulle låta
verksamheten fortsätta även upp i skolåldrarna.
Som ett resultat av detta startade Pysslingen sin
första skola i Nacka 1997. 2011 blev Pysslingen en
del av utbildningskoncernen AcadeMedia.
Pysslingen Förskolor och Skolor växer och 2012
delades Pysslingen in i två verksamhetsområden,
Pysslingen Förskolor där fristående förskolor bildar
ett verksamhetsområde och Pysslingen Skolor där
grundskolor och integrerade förskolor bildar ett
verksamhetsområde. Verksamhetsområdena leds
av varsin utbildningsdirektör.
Två av Pysslingens grundare Johan Göterfelt och Vanja Karlsson besöker förskolan Smörblomman.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
5
Välkommen!
Välkommen till ett nytt läsår i Pysslingen Skolor!
Det är med stolthet och glädje som jag ser tillbaka
på året som gått, och med entusiasm och förväntan som jag ser fram emot läsåret 2014/15!
Under 2013/14 ökade antalet barn och elever i
våra skolor kraftigt och vid läsårets slut var vi totalt
fler än 13 000! Under året ökade även våra elevers
meritvärden och ligger fortsatt över rikssnittet. Fler
elever än föregående år nådde målen i samtliga ämnen och vi har flera skolor än tidigare där
samtliga elever blir behöriga till gymnasiet. Vår
årliga kundundersökning visar även att våra elever
trivs mycket bra i och föräldrar är nöjda med våra
skolor!
Under året som har gått har vi genomfört en del
organisationsmässiga förändringar.
Sex varumärken har gått samman och gemensamt bildat Pysslingen Skolor och i samband med
detta har vi även utvecklat vår visuella identitet
och bytt vår logotype för att bättre spegla vad vi
står för och vilka vi är idag.
Vi som nu är Pysslingen Skolor förenar det gamla
och stabila med det kreativa och nyfikna. Vår nya
logotyp utgår från kärnan i det vi står för – lärande
genom utveckling, utveckling genom lärande.
Lärande symboliseras av äpplet och handlar om
kunskap och resultat. Utveckling symboliseras av
blomman och handlar om att växa och blomstra.
De lever i symbios, i ett kretslopp som aldrig tar
slut. Tillsammans visualiserar de det som gör Pysslingen Skolor unika.
Vår idé är att driva lokalt profilerade och kvalitetsmässigt ledande skolor med lärande från
1-16 år. Vi vill fortsätta att göra skillnad för alla de
barn och elever som dagligen går i våra 55 föroch grundskolor. Vår målsättning är att alla elever
ska nå sina kunskapsmål, vara trygga och känna
inspiration. Inför detta läsår tar vi ytterligare ett steg i detta
genom att lansera en läsa-skriva-räkna-garanti.
Med den gör vi tydliga utfästelser till våra elever
och föräldrar om vilka kunskapsnivåer som varje
elev ska ha uppnått vid olika tidpunkt. Exempelvis ska alla barn kunna läsa vid sportlovet i första
klass. Genom tidigt fokus på dessa grundläggande
färdigheter vill vi göra det möjligt för alla elever
att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Vi vill
också öka läsförståelsen även i högre årskurser
och göra dem bättre rustade för fortsatta studier.
Detta är ett av våra bidrag till ett bättre skolsverige. Om detta och mycket mer kan du läsa i vår kvalitetsrapport för läsåret 2013/14. Anna-Karin Crutze,
utbildningsdirektör, Pysslingen Skolor
6
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Pysslingen Skolor förenar det gamla
och stabila med det kreativa och nyfikna.
Anna-Karin Crutze, utbildningsdirektör, Pysslingen Skolor
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
7
Organisation
Pysslingen Skolor är ett fristående verksamhetsområde under huvudmannen Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Sedan 2012 ingår Pysslingen
skolor som en del i utbildningskoncernen AcadeMedia.
Pysslingen Skolor driver idag 55 enheter i 30
kommuner. Av dessa är 22 integrerade för- och
grundskolor. Pysslingen arbetar pedagogiskt i ett
1-16-årsperspektiv och i texten används fort-
sättningsvis begreppet skola för både för- och
grundskolor.
Under verksamhetsåret 2013-2014 var enheterna
indelade i sex regioner. Varje region leds av en
verksamhetschef. I Pysslingen Skolors ledningsgrupp ingår utbildningsdirektör, verksamhetschefer, controller, kvalitetschef, HR-chef samt PR- och
kommunikationsansvarig.
Utbildningsdirektör
Anna-Karin Crutze
Business Control
Marcus Bengtsson
Marianne Sjöö
Kvalitetschef
Ingela Hamlin
PR- och
kommunikation
Charlotte Naversten
HR-chef
Greta Sundin
Region 1
Vakant
Region 2
Johan Svenonius
Region 3
Ingela Hamlin
Region 4
Caroline Ekstrand
Region 5
Eva-Lotte Stavle
Region 6
Eva-Lotte Stavle
10 skolor och
förskolor i främst
Storstockholmsregionen och
Mälardalen
13 skolor och
förskolor i främst
Storstockholmsregionen och
Mälardalen
7 skolor och
förskolor i främst
Storstockholmsregionen och
Skåne
6 skolor i
Skåneregionen
9 skolor och
förskolor i
Göteborg, Skåne
och Gotland
3 skolor och
förskolor i
Norrland
Totalt 55 enheter
Av dessa är 22
integrerade föroch grundskolor.
8
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Ort
Alfaskolan
Atheneskolan
Brevik Skola
Farstaängsskolan
Fenestra Billdal
Fenestra Brottkärr
Fenestra Centrum
Fenestra S:t Jörgen
Friggaskolan
Förskolan Fenix
Förskolan Mimer
Förskolan S:t Jörgen
Hagabergsskolan
Hamnskolan
Hindens Skola
Johannes Petri Skola
Jordens Skola
Jorielskolan
Juringe Skola
Karl Johans Skola
Kista Montessoriskola
Kristianstad Montessoriskola
Lundaskolan
Lännersta Skola
Lögarebergets Montessoriskola
Maria Montessori-skolan
Milstensskolan
Montessoriskolan Castello
Montessoriskolan Trilobiten
Myrängsskolan
Mölnlycke International
Nacka Strands Skola
Norrskenet Boden
Norrskenet Kalix
Norrskenet Luleå
Nyköpings Friskola
Parkskolan
PeterSvenskolan 1
PeterSvenskolan 2
PeterSvenskolan Höganäs
PeterSvenskolan Klippan
PeterSvenskolan Landskrona
PeterSvenskolan Åstorp
Primaskolan Farsta
Primaskolan Umeå
Rosenlundsskolan
Rotundaskolan
Rudanskolan
Söderbaumska Skolan
Söderby Skola
Vendelsö Hage
Västra Allé
Älvkvarnsskolan
Summa
Solna
Gotland
Tyresö
Stockholm
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Östersund
Stockholm
Sundbyberg
Göteborg
Västerås
Stockholm
Enköping
Nacka
Norrtälje
Älvsjö
Huddinge
Örebro
Stockholm
Kristianstad
Stockholm
Nacka
Stockholm
Lund
Täby
Nacka
Linköping
Huddinge
Härryda
Nacka
Boden
Kalix
Luleå
Nyköping
Salem
Helsingborg
Helsingborg
Höganäs
Klippan
Landskrona
Åstorp
Stockholm
Umeå
Salem
Västerås
Haninge
Falun
Haninge
Haninge
Helsingborg
Sundbyberg
Barn i förskola
0
64
83
0
40
0
0
0
0
41
54
180
0
101
0
160
56
0
57
0
0
0
0
83
0
0
0
78
78
0
62
94
0
34
12
0
100
0
0
0
0
0
0
0
0
99
0
0
0
0
123
88
169
1856
Elever i förskoleklass och
grundskola
405
357
258
202
151
120
274
482
324
0
0
0
202
145
104
576
71
54
253
541
105
308
47
209
168
202
453
214
115
155
0
99
250
110
194
240
156
239
352
48
108
94
147
154
54
140
399
459
467
182
236
191
351
11 165
Enheter
Enhet
Dessa skolor blev en del av Pysslingen Skolor inför läsåret 2014/15, därför ingår inte
deras resultat i denna rapports sammanställning.
Björkenässkolan
Kävlinge
0
315
Galären Skola
Karlskrona
0
357
Karin Boyeskolan
Motala
0
310
Växthuset Skola
Mölndal
0
194
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
9
Lärande i
världsklass
Här finns skolor för små och stora barn. Vår
minsta skola ligger i Kista och har cirka 100 elever
medan vår största skola ligger i Nacka och har
cirka 750 barn och elever.
Vi är unika men ändå lika. Lika för att vår vision
om ett Lärande i världsklass förenar oss och för att
vi tillsammans enats om en gemensam ram inom
vilken vi låter vår pedagogiska frihet utvecklas.
Därför dokumenterar vi alla vårt kvalitetsarbete i
samma verktyg.
Här finns skolor i norr och skolor i söder. Vi finns i
Stockholm, Lund och Göteborg men även i Visby,
Umeå och Enköping.
Vi har en gemensam barn- och elevombudsman
och satsar alla på ett förebyggande och främjande
arbete i elevhälsan.
Här finns skolor för små och stora barn. Några är
enbart grundskolor medan andra är integrerade
för- och grundskolor. Några är skolor som erbjuder utbildning från 1-16 år medan andra riktar sig till
låg-, mellan- eller högstadiet.
Vi tar alla uppgiften att alla elever ska nå målen
på allvar och inför därför en gemensam läsa-skriva-räkna-garanti i år. Hur vi arbetar mot målen
varierar.
Mycket är olika och det tycker vi är bra!
Vi är unika för att vi valt att låta varje enskild skola
forma sin pedagogiska profil. Vi kallar det pedagogisk mångfald.
I Pysslingen Skolor är vi olika.
10
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Tack vare vår historia känner vi oss trygga i
vilka vi är, vad vi står för och det vi erbjuder.
Vår erfarenhet gör oss inte bara unika
utan ger oss också en trovärdighet och ett
berättigande att agera från en ledande position. Vi behöver inte säga att vi är bättre
än andra. Det räcker med att vi är bra på det
vi gör. Och genom alla åldrar – det är det vi
kan allra bäst.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
11
Verksamhetsidé
Mångfald är Pysslingen Skolors signum. I Pysslingen Skolor finns en mångfald av pedagogiska
modeller, arbetsätt och profiler som utifrån lokala
förutsättningar gynnar kunskaps- och kvalitetsutveckling.
Några skolor har naturvetenskaplig inriktning,
andra förbereder eleverna för högre musikstudier.
I Pysslingen finns skolor med kulturinriktning,
internationell inriktning, idrottsprofil, med fokus på
estetiska lärprocesser och skolor för elever med
funktionsnedsättning. Några skolor arbetar utifrån
montessoripedagogik och andra genomsyras av
entreprenöriellt lärande med koppling till näringsliv, samhälle och kommunikationsteknik.
Lärande
genom
utveckling.
Utveckling
genom
lärande.
Gemensamt för alla Pysslingens skolor är målet
att vara en skola där alla elever når kunskapskraven
och där varje enskild elev ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. I Pysslingens skolor ska
alla barn och elever uppleva studiero och finna en
glädje i att lära.
Våra nyckelord för att lyckas med vårt uppdrag är
kvalitet, trygghet, kompetens och utveckling.
Kvalitet
Trygghet
Kompetens
Utveckling
12
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Vårt engagemang bygger på en tro och en
övertygelse. En tro att det vi gör, gör skillnad
och en övertygelse om att vi kan skapa resultat.
Resultaten är för oss ett kvitto på framgångsrikt
lärande och värdefull kunskap hos våra elever.
Det är det vi drivs av och det är det som gör oss
framgångsrika. Hur vi gör det varierar. Det som
förenar oss är vårt engagemang och vår långsiktiga lärandeprocess.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
13
• Start bedömningsperiod
Fe
• Analys ht-betyg
br
• Skolval
• Planera
• Strategisk
kompetensverksamhetsutveckling
utveckling –
Budgetarbete
• Kundenkät
• Medarbetarenkät
• Bedömning och
analys måluppfyllelse
SS/UNIKUM
• Bedömning och analys
måluppfyllelse SS/UNIKUM
• Uppföljning Kund- och medarbetarenkät, handlingsplan
• Bedömning
Funktionell kvalitet
mb
A pr
S e pt e
• Uppdaterad plan (likabehandling/
mot kränkning)
• Kompetensförsörjningsplan
• Start interngranskning
il
• Analys betyg
Pojkar–Flickor
• Analys
NP–slutbetyg
• Behörighetsinventering
Mars
Okto
ber
r
be
• Uppföljning
utvecklingsmål
och aktiviteter
Janua
ri
ri
ua
No
ve
m
ber
cem
De
er
Au
• Helårsanalys
• Kvalitetsredovisa
30/6
g
us
ti
J u li
• Analys
LärandeIndex
• Analys
Nationella prov
aj
• Verksamhetsplan 30/8
• Extern analys 30/8
M
J u ni
Kvalitetsarbete är att ständigt
sträva efter förbättring.
14
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Systematiskt
kvalitetsarbete
”Enligt Skollagen 4 kap 3 § ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla utbildningen.”
Pysslingen Skolor arbetar utifrån AcadeMedias
kvalitetsdefinition:
”Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt
utifrån de nationella målen för utbildningen
på ett sätt som gör att vi vinner våra kunders
förtroende och gör våra barn och elever rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller
yrkeslivet och samhällslivet.”
Våra kvalitetsaspekter
Funktionell kvalitet – i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen?
Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra barn, elever
och föräldrar med verksamheten?
Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra barn
och elever efter det att de lämnat verksamheten?
Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att
säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att nå de nationella målen för
utbildningen. Genom att löpande följa upp och
analysera resultaten av undervisningen kan utvecklingsområden identifieras och åtgärder vidtas för
att förbättra kvaliteten. Kvalitetsarbetet i Pysslingen
Skolor följer en tydligt utformad struktur och bedrivs löpande under året. Årshjulet beskriver vilka
resultatavstämningar, aktiviteter och uppföljningspunkter som varje skola och huvudman måste ha.
Arbetet bedrivs på varje skola under medverkan av
elever, lärare, föräldrar och övrig personal medan
arbetet på övergripande nivå bedrivs i ledningen
för verksamhetsområdet.
Pysslingen Skolor har valt ett webbaserat verktyg
kallat styrkort, för att svara upp mot skollagens
krav på dokumentation av ett löpande och systematiskt kvalitetsarbete. Styrkortet är transparent
inom organisationen och sträcker sig från huvudman till varje enskild skola så att alla kan ta del av
varandras utvecklingsarbete. Detta skapar goda
möjligheter för erfarenhetsutbyte och kollegialt
lärande mellan skolorna och ger också huvudmannen goda möjligheter att styra och leda
utbildningen.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Under 2014 genomförde Skolinspektionen en
kvalitetsgranskning av Pysslingen under rubriken: Huvudmannens styrning mot nationella mål
i Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Resultatet
presenterades i en rapport. I sin sammanfattning
skriver Skolinspektionen:
”Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att huvudmannen formulerat
mål för uppföljning av skolornas resultat
som överensstämmer med nationella mål.
Huvudmannen tillägnar sig kunskap och
förtrogenhet om skolornas arbete med
såväl kunskapsutvecklingen som arbetet
med trygghet och studiero. Granskningen
visar även att det finns kommunikation och
kontinuerlig dialog inom organisationen vad
gäller resultat och effekter av gjorda insatser.
Genom huvudmannens styrning och ledning
är målen således väl förankrade på samtliga
nivåer i organisationen.”
Kvalitetsarbete är att sträva efter ständig förbättring. Under detta verksamhetsår har därför ett
utvecklingsarbete slutförts kring våra styrkort så
att de på ett ännu bättre sätt ska kunna leva upp
till lagkraven och skapa goda förutsättningar för
utvecklingsarbete. Från att tidigare ha omfattat fyra
perspektiv innehåller idag styrkorten följande tre;
Utveckling och lärande
Värdegrund
Kompetens och omvärld
Inom dessa områden definieras utvecklingsområden, formuleras mål och skapas aktiviteter både på
övergripande nivå och lokalt på varje skola. Varje
skolas resultat både avseende funktionell kvalitet
och upplevd kvalitet samlas i skolans styrkort och
ligger sedan till grund för en kontinuerlig och
systematisk resultatanalys och planering av nya
mål och aktiviter. Rektor har genom hela processen en nära kontakt med verksamhetschefen för
att stämma av skolans resultat och säkerställa att
skolans valda utvecklingsområden stämmer överens med Pysslingen Skolors övergripande mål och
strategier. Varje skola utarbetar också årligen en
kvalitetsrapport och en verksamhetsplan.
15
Tydligt fokus
på varje elev
framgångsfaktor för Alfaskolan
Med ett stabilt och högt meritvärde och hög
måluppfyllelse är Alfaskolan i Solna en av Sveriges
bästa skolor. Skickliga lärare, tidig upptäckt av de
elever som finns i riskzonen för att inte nå målen
och fokus på att lyfta alla elever till sin högsta nivå
är några av framgångsfaktorerna.
– Det som kanske skiljer oss från andra skolor är
att hos oss går pedagogerna in med insatser på
både hög och låg nivå. Varje barn ska tas till
den nivå som barnet klarar av och har man
kapacitet för mer så fortsätter pedagogen
att utmana, säger Mi Åberg Anell, rektor
på Alfaskolan.
– Vi har något som vi kallar för fördjupningsmatteundervisning vilket leder våra
elever till en mycket hög nivå med lärarledd
undervisning, flera elever går ut 9:an med högsta
betyg på första gymnasiekursen. Även i ämnena
musik, bild, engelska och naturvetenskap erbjuder
vi extra fördjupning på en mycket hög nivå där
eleverna ständigt möter nya
utmaningar. Dessa kurser
kallar vi Advanced.
På Alfaskolan är den
avsatta tiden för
gemensamma möten
mindre än brukligt
vilket innebär att varje
pedagog har mer
tid per vecka till sitt
förfogande för egen
planering. – Den extra tiden gör det
möjligt för pedagogerna
att individualisera
undervisningen och tänka ut bra och smarta lösningar för varje elev. Alla heltidsarbetande pedagoger har dessutom 40 minuter per vecka som
de själva kan lägga ut som stöd till de elever som
behöver. – Man måste ha en syn på pedagogerna att man
litar på dem. Det går inte att förvänta sig både
detta och samtidigt kalla dem till möten hela tiden
och detaljreglera deras arbetstid. En annan sak som Mi Åberg Anell tycker utmärker
Alfaskolan är de skickliga lärarna och den höga
akademiska nivå som lärarkollegiet håller. – Våra fantastiska lärare är så klart den viktigaste
anledningen till att det går så bra för våra elever.
Jag har förmånen att ha sex förstelärare bland
mina 18 pedagoger. Det bidrar så klart till en tydligare forskningskoppling och hjälper oss att driva
skolutvecklingen framåt på riktigt, säger Mi Åberg
Anell. För att tidigt upptäcka och identifiera de elever
som finns i riskzonen att inte nå målen har Alfaskolan i flera år använt sig av screening. I svenska har
eleverna screenats sedan läsåret 2002/2003och i
matematik sedan läsåret 2012/2013. Konkret innebär detta att man genom en strukturerad process
av väl beprövade screeningmetoder fångar upp
alla elevers individuella behov redan från förskoleklass för att kunna individanpassa undervisningen
och sätta in intensiva åtgärder där det behövs.
Skolans material har visat sig fungera så bra att det
nu har fått ligga till grund för screeningen för den
läsa-skriva-räkna-garanti som från höstterminen
2014 gäller samtliga grundskolor inom Pysslingen
Skolor. – All forskning visar att ju tidigare man sätter in
insatser, desto bättre effekt får de och jag är övertygad om att det här arbetssättet är en viktig del i
att våra elever når så hög måluppfyllelse.
– Dessutom blir det så att om barnen omgärdas
av vuxna med ett specialpedagogiskt tänk så lär
sig barnen också detta och börjar reflektera kring
sin egen inlärning. Vi strävar efter att kunna samtala även med de yngre eleverna kring hur de lär sig
bäst för att på så vis göra dem delaktiga i sitt eget
lärande, säger Mi Åberg Anell. 16
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
All forskning visar att ju tidigare man sätter
in insatser, desto bättre effekt får de.
Mi Åberg Anell, rektor, Alfaskolan
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
17
Målsättning
läsåret 13/14
Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi
arbetat mot under läsåret 2013/2014? Utifrån de
analyser som gjorde för läsåret 2012/2013 formulerades följande mål för Pysslingen Skolor avseende kunskapsresultat och värdegrund för läsåret
2013/2014
Kunskapsresultat
Det genomsnittliga meritvärdet ska fortsatt öka
i samtliga skolor.
Andel elever som når kunskapskraven ska öka i
samtliga skolor som inte har 100 % måluppfyllelse.
Skillnaden i meritvärde mellan pojkars och
flickors resultat ska analyseras och åtgärdas.
Överensstämmelsen mellan provbetyg och
slutbetyg ska bli god i samtliga våra skolor.
Det goda arbetet med särskilt stöd ska fortsätta
i syfte att ge samtliga elever möjlighet att nå de
kunskapskrav som lägst ska uppnås.
Den pedagogiska kvaliteten på våra förskolor
ska öka.
Värdegrundsmål
Vi ska arbeta för att alla elever ska känna att de
har arbetsro i skolan och känner lust att lära.
Upplevelsen att undervisningen håller god kvalitet ska omfatta samtliga elever och vårdnadshavare i samtliga Pysslingens skolor.
Det goda arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska fortsätta i syfte att alla
elever ska känna sig trygga i skolan.
Planerade aktiviteter
under läsåret
Läsa-skriva-räkna-garanti för de lägre årskurserna utarbetas.
Learning Study-projekt på flera av Pysslingens
skolor i syfte att höja undervisningsskickligheten.
18
Pysslingens förstelärares uppdrag definierades
så att det i uppdraget ingick att ha kunskap
om skolans uppnådda resultat och att föreslå
åtgärder i dialog med rektor.
Interngranskningar skulle genomföras av
Pysslingens kvalitetsteam på ca 20 skolor för
att säkerställa att rektor som pedagogisk ledare
skapat lokala strukturer och rutiner för verksamhetens måluppfyllelse.
Ett nätverk för utvecklingsansvariga i förskolan
skulle bildas.
Centrala elevhälsan skulle säkerställa att samtliga skolors årliga plan mot kränkande behandling uppfyllde gällande lagkrav och tillämpades
i verksamheten.
PYSSLINGEN SKOLOR
PYSSLINGEN
OCH FÖRSKOLOR
SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Kvalitet
Grundskola
Vi redovisar här läsårets resultat för våra grundskolor utifrån
AcadeMediamodellens kvalitetsaspekter.
Under rubriken funktionell kvalitet redogör vi för de resultat
som visar hur väl vi når de nationella målen. Vi redovisar både
resultat i kunskapsuppdraget med hjälp av meritvärde, gymnasiebehöriget och andel elever som når målen i samtliga
ämnen. Hur väl vi lyckas i vårt värdegrundsuppdrag redovisas
med den del av vår kundundersökning som rör studiemiljön.
Avsnittet om upplevd kvalitet handlar om hur nöjda våra elever
och föräldrar är med vår verksamhet. Detta redovisas med de
resultat från vår kundundersökning som handlar om nöjdhet,
rekommendationsgrad och trivsel.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
19
Kunskapsresultat
De genomsnittliga meritvärdena meritvärdena för
samtliga Pysslingens skolor visas i tabell på sid 15.
Det genomsnittliga meritvärdet inom Pysslingen
2013/2014 var 229 vilket kan jämföras med rikssnittet 214,8. Meritvärdet i Pysslingen ökar från 225.
Vi kan konstatera att meritvärdet är relativt stabilt
över tid på de flesta av Pysslingens skolor. Någon
rättvis jämförelse över en längre period är svår att
göra då Pysslingen sedan 2013 består av ett flertal
skolor som tidigare inte funnits inom varumärket.
Vi noterar att några av Pysslingen skolor visar stora
skillnader mot föregående år.
Norrskenet Luleå höjer sitt meritvärde från 197
till 234.
Andel grundskoleelever
som nått målen i alla ämnen
Andel grundskoleelever som nått målen i alla
ämnen är 85,5% en ökning från föregående år
83,5% och avsevärt över rikssnittet 77,4%.
Fyra skolor inom Pysslingen når detta år målet
att samtliga elever ska nå målen i alla ämnen,
Alfaskolan, Milstenskola, Montessoriskolan
Castello samt Västra Allé. Tre av Pysslingens
skolor hamnar under rikssnittet avseende
andelen elever som når målen i alla ämnen
Rotundaskolan, PeterSvensskolan Åstorp samt
Fenestra centrum.)
Norrskenet Kalix höjer sitt meritvärde från 194
till 231.
Överensstämmelse
PeterSvenskolan i Helsingborg sänker sitt meritvärde från 229 till 201.
nationella prov och slutbetyg
Pysslingens högsta meritvärde har Alfaskolan
i Solna med 273 poäng. Detta gör Alfaskolan
till en av Sveriges tolv bästa skolor. Därefter
kommer MariaMontessoriskolan i Lund med
256 poäng.
Överenstämmelse mellan provbetyg och slutbetyg
har granskats på varje skola. En tydlig och positiv
trend är att överenstämmelsen mellan våra elevers
provbetyg och slutbetyg förbättrats i våra skolor. I
Pysslingen, liksom i riket, är det dock vanligare att
elever får ett högre slutbetyg än provbetyg i ämnet
matematik. På sex av våra skolor får fler än 20%
av eleverna ett högre slutbetyg än provbetyg. På
enstaka skolor i Pysslingen fanns tidigare mycket
stora skillnader i ämnet matematik men här har
överenstämmelsen markant förbättrats.
Gymnasiebehörighet
92,5 % av eleverna i Pysslingen uppnådde
behörighet till gymnasiet. I riket uppgår den
siffran till 86,9%.
PeterSvenskolan Åstorp och PeterSvenskolan
Klippan har en låg behörighet på 66 % respektive 78 %.
I ämnet svenska är korrelationen mellan provbetyg och slutbetyg relativt god men varierar
mycket mellan olika skolor i Pysslingen.
I ämnet engelska får fler elever ett lägre slutbetyg än provbetyg. En analys av detta behöver
ske lokalt.
20
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
PYSSLINGEN SKOLOR
Enhet
Kommun
Alfaskolan
Solna
Atheneskolan
Gotland
66
Fenestra Centrum
Göteborg
66
Fenestra St Jörgen
Göteborg
68
~100%
89,7%
228
237
Friggaskolan
Östersund
35
~100%
88,6%
244
256
Johannes Petri Skola
Nacka
67
~100%
95,5%
249
257
Karl Johans Skola
Örebro
89
~100%
91,0%
237
247
Kristianstad
Montessoriskola
Maria Montessori-skolan
Kristianstad
27
100%
96,3%
242
252
Lund
21
85,7%
256
266
Milstensskolan
Täby
14
100%
100,0%
241
250
Montessoriskolan Castello
Norrskenet Boden
Nacka
25
100%
100,0%
246
257
Boden
64
89,2%
223
229
Norrskenet Kalix
Kalix
8
231
240
Norrskenet Luleå
Luleå
62
90,3%
234
241
PeterSvenskolan 1
Helsingborg
92
79,3%
201
207
PeterSvenskolan 2
Helsingborg
111
~100%
95,5%
234
245
18
~100%
77,8%
205
212
178
186
Totalt antal Andel elever
elever som behöriga till
går ut åk 9 gymnasiets
yrkesprogram
27
100%
PeterSvenskolan Höganäs Höganäs
Andel elever MeritMeritsom når lägst värde 16 värde 17
betyget E i
betyg
betyg
alla ämnen.
100,0%
~100%
86%
~100%
~100%
90%
85%
PeterSvenskolan Klippan
Klippan
9
PeterSvenskolan Åstorp
Åstorp
41
Primaskolan Farsta
Stockholm
17
~100%
Rotundaskolan
Västerås
52
~100%
Rudanskolan
Haninge
101
Söderbaumska Skolan
Falun
44
Västra Allé
Helsingborg
66%
92%
~100%
273
86,7%
247
245
66,7%
218
225
61,0%
205
211
64,7%
192
198
65,4%
216
220
77,2%
217
225
93,2%
239
250
218
222
8
Antal elever
286
1 132
Genomsnittligt meritvärde inom Pysslingen 2013/14, 16 ämnen
229
Genomsnittligt meritvärde inom Pysslingen 2013/14, 17 ämnen
234
Rikssnitt 2013
213
Slutbetyg i förhållande till NP-resultat
Svenska
Matematik
Engelska
Alfaskolan
Atheneskolan
Fenestra Centrum
Fenestra S:t Jörgen
Friggaskolan
Johannes Petri Skola
Karl Johans Musikklasser
Kristianstads Montessoriskola
Maria Montessori-skolan
Milstensskolan
Montessoriskolan Castello
Norrskenet Boden
Norrskenet Kalix
Norrskenet Luleå
PeterSvenskolan 1
PeterSvenskolan 2
Rotundaskolan
Rudanskolan
Söderbaumska Skolan
Västra allé
0
20
40
60
80
100
0
20
lägre
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
40
60
lika
80
100
0
20
40
högre
21
60
80
100
Fokus på språk
minskade skillnaderna
För några år sen uppmärksammade man stora
skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat på Söderbaumska Skolan i Falun. Det blev
startskottet för ett aktivt förändringsarbete. Efter
en analys kom man på Söderbaumska Skolan fram
till att skillnaderna framför allt handlade om språk
och läsning.Med hjälp av Skolverkets projekt Jämspråk, har man nu både förbättrat sina resultat och
utvecklat sitt vardagsarbete. – Vi kunde se, när vi exempelvis tittade på nationella prov, att pojkars och flickors förmåga att
uttrycka sig och använda språket skilde sig åt. När
elever inte når målen är det ofta kopplat till deras
språkliga svårigheter, säger Söderbaumska Skolans
rektor Ylva Appelgren. Förändringsarbetet innefattade tre delar. Den
första handlade om att undersöka elevernas attityd till läsning för att komma fram till hur man bäst
kunde stimulera till läsning hos både pojkar och
flickor. Skolan genomförde bland annat en enkät
med frågor om vad det för barnen innebar att vara
en läsare och hur det påverkar en som människa
att läsa. – Ett stort fokus som vi har är
att medvetet lyfta fram
läsningens betydelse i
alla årskurser och i alla
ämnen. Att prata om
en text och vad den
handlar om är precis lika relevant i
ämnet kemi som
i svenska, säger
Ylva Appelgren. Den andra handlade om att titta på den pedagogiska planeringen och se vilka möjligheter eleven
har att visa sina kunskaper på andra sätt än i skriftliga prov. – Det är upp till läraren att avgöra om ett prov får
göras muntligt, men i de flesta fall finns ett tydligt
fokus på skriftlig bedömning. Det gynnar flickor
och här har vi ett ansvar för att alla barn ska få
komma till sin rätt. Den tredje handlade om kollegialt lärande. – Ytterligare en del är att vi observerar varandras
lektioner för att uppmärksamma hur vi talar med
och ger tillsägelser åt pojkar respektive flickor.
Det formella projekt som startade detta arbete
pågick bara under ett år men det tänk och de förhållningssätt som utvecklades lever kvar på skolan.
– Nu har arbetet tagit en annan form och blivit en
del av vardagsarbetet. Det har bland annat lett till
att vi har utvecklat skolans hela profil mot ett mer
språkutvecklande arbetssätt. Sedan i våras har Söderbaumska Skolan även en
förstelärare med språkutveckling som fokus.
– Jag coachar och handleder framför allt lärare för
att de ska utveckla sin undervisning så att fler
elever kan lyckas. Just nu handlar det om lässtrategier för faktatexter, förklarar Sofia Gille,
speciallärare och förstelärare.
– Det handlar om att stimulera till allas läsning,
avslutar Ylva Appelgren. Vi vet, att när eleverna
läser bättre så blir också deras resultat bättre i alla
ämnen.
22
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
När eleverna läser bättre så blir också deras
resultat bättre i alla ämnen.
Ylva Appelgren, rektor, Söderbaumska Skolan
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
23
Studiemiljön
Värdegrundsresultat
grundskolan
De fyra frågor som får bäst resultat är frågorna om
respekt, trygghet och delaktighet.
69 % av våra elever upplever att eleverna
behandlar varandra med respekt.
Hur väl lyckas vi i vår målsättning att aktivt och
medvetet påverka och stimulera eleverna till att
omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
och låta detta komma till uttryck i praktisk handling? En del svar finns i den årliga kundundersökning som Pysslingen genomför som en del av
koncernen AcadeMedia.
80 % av våra elever uppfattar att skolans personal tar ansvar för att alla behandlar varandra
med respekt.
87 % av våra elever upplevever sig trygga i våra
skolor.
Indikationer på hur vi lyckas i vårt värdegrundsarbete fås genom utfall på fem koncerngemensamma frågor som rör respektfullt bemötande
mellan elever, om personalen tar ansvar för att
alla ska bli behandlade med respekt, om eleverna känner sig trygga på sin skola, om de kan få
arbetsro och om skolans personal tar hänsyn till
vad eleverna tycker och tänker.
74 % av våra elever tycker att de vuxna på skolan tar hänsyn till vad de tycker och tänker.
Ett område där resultaten är lägre är arbetsro.
62 % av våra elever känner att de har arbetsro i
skolan.
Som helhet ger eleverna en positiv bild av studiemiljön i Pysslingens skolor med ett sammantaget
indexvärde på 75.
Elevernas föräldrar ger också en positiv bild av
studiemiljön i våra skolor men även här sjunker
svaren något när det gäller arbetsro.
Elever och föräldrar om studiemiljö* (index 1-100)
Elever
40
50
60
70
30
20
!
80
10
90
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Studiemiljö=72
Pysslingen grundskolor 2013,
Studiemiljö=72
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, Studiemiljö=69
Föräldrar
40
50
60
70
30
20
*Indexet för ”studiemiljö” har beräknats som ett medelvärde av samtliga
svar (1-10) för de fem frågorna inom
området och medelvärdet har sedan
indexerats 0-100.
24
!
80
10
90
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Studiemiljö=74
Pysslingen grundskolor 2013,
Studiemiljö=74
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, Studiemiljö=72
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Elever och föräldrar om studiemiljö:
Elever
1-4
På min skola behandlar
eleverna varandra med
respekt.
De vuxna på min skola tar
ansvar för att alla ska bli
behandlade med respekt.
Jag känner mig
trygg i skolan.
14
21
64
Pysslingen grundskolor 2013
12
23
65
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
23
18
59
Skolans personal arbetar
aktivt för att alla ska bli
behandlade med respekt.
Mitt barn känner
sig trygg i skolan.
14
76
7,8
3
10
15
75
7,7
2
7,5
2
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
12
16
72
Pysslingen grundskolor 2014
7
8
85
8,5
1
Pysslingen grundskolor 2013
6 8
86
8,6
1
83
8,3
1
8
9
Pysslingen grundskolor 2014
18
23
58
6,7
1
Pysslingen grundskolor 2013
18
24
58
6,7
1
55
6,5
1
21
24
Pysslingen grundskolor 2014
13
16
70
7,4
3
Pysslingen grundskolor 2013
14
17
69
7,4
3
15
17
68
7,2
3
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Pysslingen grundskolor 2014
11
Pysslingen grundskolor 2013
9
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
1-4
5-6
20
7-10
69
20
13
71
22
65
Medel Vet ej
%
7,2
6
7,2
7
7,0
6
Pysslingen grundskolor 2014
5
12
83
8,1
6
Pysslingen grundskolor 2013
5 10
84
8,1
6
81
7,9
6
8,3
0
AcadeMedia grundskolor totalt 2014 6
13
Pysslingen grundskolor 2014
6
9
85
Pysslingen grundskolor 2013
5 8
86
7
11
0
82
8,1
0
Pysslingen grundskolor 2014
14
21
65
7,0
3
Pysslingen grundskolor 2013
13
21
66
7,0
3
6,8
3
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Personalen tar hänsyn
till vad eleverna tycker
och tänker.
3
10
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Mitt barn kan få
arbetsro i skolan.
6,7
Pysslingen grundskolor 2013
Föräldrar
Eleverna på mitt barns
skola behandlar varandra
med respekt.
Medel Vet ej
%
7,0
4
7,0
4
Pysslingen grundskolor 2014
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
De vuxna på skolan tar
hänsyn till vad vi elever
tycker och tänker.
7-10
Pysslingen grundskolor 2014
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Jag tycker att jag kan få
arbetsro i skolan.
5-6
17
21
62
Pysslingen grundskolor 2014
6
13
81
7,9
10
Pysslingen grundskolor 2013
6
14
81
7,9
9
78
7,7
9
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
7
15
Källa: Markör
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
25
Trivselgrad
Upplevd kvalitet
grundskolan
Resultaten är också inom föräldragruppen stabila
över tid. Våra föräldrars nöjdhet mätt som NKI är
68 (-1) vilket ligger i linje med föregående år.
Hur nöjda är våra elever och föräldrar med vår
verksamhet? Vi mäter detta genom tre olika värden i vår årliga kundundersökning. NKI (NöjdKundIndex) samt genom mått på rekommendationsgrad och trivselgrad.
Våra NKI-resultat är en sammanvägning av frågor
som mäter hur nöjd eleven/föräldern är, i vilken
grad skolan lever upp till förväntningarna och hur
nära skolan är en perfekt skola.
NKI-värdet för våra elever är 65 och för våra
föräldrar 68 vilket är oförändrat i jämförelse
med föregående år.
Rekommendationsgraden är oförändrad
på 75 %.
Skillnaden mellan Pysslingens olika skolor är
stor.
89 % av föräldrarna på Brevik Skola i Tyresö kan
rekommendera sitt barns skola, motsvarande
siffra för Hamnskolan i Stockholm är 68 %.
95 % av eleverna på Fenestra Billdal i Göteborg
rekommenderar sin skola, motsvarande siffra
för PeterSvenskolan i Åstorp är 63 %.
Rekommendationsgraden och trivselgraden
ligger i nivå med förra året på 67 % respektive
78 % (-1).
Barn av sin tid behöver
pedagoger av sin tid.
26
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
NöjdKundIndex (index 1-100)
Elever
Föräldrar
40
50
60
40
70
30
50
70
30
!
20
10
0
80
10
90
100
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, NKI=63
Pysslingen grundskolor 2013,
NKI=65
!
20
80
Pysslingen grundskolor 2014,
NKI=65
60
90
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
NKI=68
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, NKI=66
Pysslingen grundskolor 2013,
NKI=69
Rekommendationsgrad (%)
Föräldrar
Elever
40
50
60
40
70
30
0
80
!
10
90
100
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, Rekommendationsgrad=64
Pysslingen grundskolor 2013,
Rekommendationsgrad=67
70
20
80
10
Pysslingen grundskolor 2014,
Rekommendationsgrad=67
60
30
!
20
50
90
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Rekommendationsgrad=75
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, Rekommendationsgrad=70
Pysslingen grundskolor 2013,
Rekommendationsgrad=75
Trivselgrad (%)
Elever
Föräldrar
40
50
60
40
70
30
20
30
50
60
70
20
80
80
!
!
10
90
0
Pysslingen grundskolor 2014,
Trivselgrad=78
Pysslingen grundskolor 2013,
Trivselgrad=79
100
AcadeMedia grundskolor
totalt 2014, Trivselgrad=76
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
10
0
Pysslingen grundskolor 2014,
Trivselgrad=84
Pysslingen grundskolor 2013,
Trivselgrad=85
90
100
AcadeMedia grundskolor
totalt 2014, Trivselgrad=81
27
Undervisning
Undervisning
grundskolan
Vi noterar att i alla frågor som rör undervisning
får vi ett fortsatt gott betyg av våra elever och
föräldrar. Lägst betyg får frågan: ”Mina lärare gör
så att jag får lust att lära mig mer” och högst betyg
får frågan ”Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så
att det ska gå så bra som möjligt för mig” av våra
elever.
Utbildning är det
mäktigaste vapen
du kan använda
för att förändra
världen.
Föräldrar ger ett något lägre betyg på frågan ”Lärarna ger mitt barn tydlig information om vad han/
hon behöver kunna för att nå kunskapskraven i de
olika ämnena”.
Nelson Mandela
Elever och föräldrar om undervisning* (index 1-100)
Elever
40
50
60
70
30
20
!
80
10
90
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Undervisning=72
Pysslingen grundskolor 2013,
Undervisning=71
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, Undervisning=69
Föräldrar
40
50
60
70
30
!
20
*Indexet för ”undervisning” har
beräknats som ett medelvärde av
samtliga svar (1-10) för de fem frågorna inom området och medelvärdet
har sedan indexerats 0-100.
28
80
10
90
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Undervisning=73
Pysslingen grundskolor 2013,
Undervisning=73
AcadeMedia grundskolor totalt
2014, Undervisning=71
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Elever och föräldrar om undervisning:
Elever
1-4
Mina lärare gör så att jag får
lust att lära mig mer.
Mina lärare gör det tydligt
för mig vad jag ska kunna
i de olika ämnena.
18
20
63
18
21
61
6,9
2
59
6,7
2
20
21
Pysslingen grundskolor 2014
15
17
67
7,3
2
Pysslingen grundskolor 2013
15
17
68
7,3
2
7,0
2
79
8,0
1
77
7,9
1
75
7,7
1
Pysslingen grundskolor 2014
Pysslingen grundskolor 2013
18
9
9
18
64
12
13
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
10
Pysslingen grundskolor 2014
12
16
73
7,6
2
Pysslingen grundskolor 2013
12
15
73
7,6
2
70
7,4
2
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
14
13
17
Föräldrar
1-4
Mitt barns lärare gör så att
han/hon får lust att lära
sig mer.
Lärarna informerar mig
om hur det går för mitt
barn i skolarbetet.
Lärarna ger mitt barn
tydlig information om vad
han/hon behöver kunna
för att nå kunskapskraven
i de olika ämnena.
5-6
7-10
Pysslingen grundskolor 2014
8
16
76
Pysslingen grundskolor 2013
8
15
77
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
10
17
Pysslingen grundskolor 2014
11
15
Pysslingen grundskolor 2013
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Lärarna hjälper mitt barn
i skolarbetet så att det går
så bra som möjligt för
henne/honom.
Medel Vet ej
%
6,9
2
Pysslingen grundskolor 2013
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Mina lärare hjälper mig i
skolarbetet så att det ska gå
så bra som möjligt för mig
7-10
Pysslingen grundskolor 2014
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
Mina lärare informerar mig
om hur det går för mig i
skolarbetet.
5-6
Pysslingen grundskolor 2014
Pysslingen grundskolor 2013
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
10
15
13
9
8
11
17
14
14
16
Medel Vet ej
%
7,7
4
7,7
5
73
7,5
4
74
7,6
1
74
7,7
0
7,4
0
77
7,7
7
78
7,7
6
73
7,5
6
70
Pysslingen grundskolor 2014
12
16
72
7,4
18
Pysslingen grundskolor 2013
12
16
72
7,4
16
7,2
15
AcadeMedia grundskolor totalt 2014
14
17
68
Källa: Markör
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
29
Mer delaktighet
gav resultat
När Fenestra S:t Jörgen i Göteborg 2012 fick
en anmärkning från Skolinspektionen blev det
startskottet för ett förändringsarbete som lett till
såväl förbättrade resultat som nöjdare elever och
medarbetare. Skolinspektionens kritik gällde fyra områden
som rörde eleverna i klassrummet - studiero, elevdelaktighet, lektionsrutiner och värdegrund. För
att arbeta vidare formade lärarna arbetsgrupper
kring områdena.
– Lärarna fick själva välja vilket av områdena de
ville arbeta med och en viktig del i det hela var att
både vi från skolledningen och lärarna själva
gav varandra mandat att styra de olika
grupperna, berättar Fenestra S:t Jörgens
rektor Hans Skålberg.
Arbetsgrupperna kom fram till flera viktiga
slutsatser. En del gick ut på att lektionsupplägget borde vara liknande på hela
skolan och att det bör finnas en tydlig samsyn inom varje arbetslag kring vilka regler som
gäller i klassrummet. – Det kan handla om sådana saker som hur man
inleder och avslutar lektioner samt hur man förhåller sig till mobiltelefoner. Det är viktigt att ungefär samma regler och rutiner
gäller för eleverna oavsett
vilken lärare de möter.
Tydliga lektionsrutiner
skapar studiero.
En annan del handlade om hur man kunde
göra eleverna mer delaktiga i undervisningen
och använda deras åsikter i lärarnas pedagogiska
utveckling. – Om en lärare verkligen ska få input på det som
de gör så är det inte bara jag som rektor som ska
sitta där och säga vad som är rätt och vad som är
fel utan det är viktigt att också låta eleverna säga
vad de tycker. Därför tog vi fram en elevenkät med
frågor som var kopplade till hur vi ville att elever
och föräldrar skulle uppfatta vår undervisning,
säger Hans Skålberg. Frågorna handlade om huruvida eleverna upplever att de får tillräckligt mycket hjälp i klassrummet, om de lätt kan hitta sina resultat och om
att de alltid får veta vad de kan göra för att förbättra sig. Resultaten redovisas sen för lärarna som
en procentsats som anger till vilken grad eleverna
anser att lärarna lever upp till de olika frågepåståendena. Utifrån sina resultat skriver sedan varje
lärare sin egen pedagogiska utvecklingsplan. – Från början fanns det ett visst motstånd och en
osäkerhet inför enkäten men när den väl var igång
och alla hade fått resultat och skrivit sina första
utvecklingsplaner så ville de allra flesta fortsätta. Arbetet med att förbättra elevdelaktigheten har
också handlat om att faktiskt prata om vad delaktighet innebär och hur den kan se ut rent konkret i
klassrummet. – Det är viktigt att förklara för eleverna hur de kan
vara med om att påverka och planera undervisningen. Det skapar samhörighet och får dem att
känna att de är med, säger Hans Skålberg.
Utvecklingsarbetet har inte bara lett till att eleverna och pedagogerna upplever skolmiljön på ett
mer positivt sätt, förändringarna har även lett till
att elevernas resultat har ökat. – Formella resultat och skolmiljö hänger så klart
ihop, förbättras trivseln på skolan så följer resultaten med upp. Det vinnande konceptet var att
pedagogerna fick mandat att bestämma hur de
ska göra vissa saker samtidigt som vi byggde en
god sammanhållning. Den som känner en samhörighet med kollegorna har roligare och när alla
känner att de jobbar för varandra, då når vi också
längre. 30
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Formella resultat och skolmiljö hänger så
klart ihop, förbättrar man trivseln på skolan
så följer resultaten med upp.
Hans Skålberg, rektor, Fenestra S:t Jörgen
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
31
Trygghet och
respekt
Grundskola
Resultat
Värdegrund
Pysslingen Skolor har goda resultat inom de
områden som handlar om respekt, trygghet och
inflytande visar vår årliga kundundersökning.
Resultaten är stabila över tid och både elever och
föräldrar ger en positiv och samstämmig bild.
Frågor som rör arbetsro får lägre resultat, där
svarar endast 58 % av våra elever att de kan få
arbetsro i skolan. Motsvarande siffra för föräldrar
är 65 %. Resultaten varierar även i detta perspektiv
kraftigt mellan våra olika skolor och varje rektor
har därför haft i uppgift att analysera sina resultat
både på skol- och gruppnivå under våren och föra
en dialog med sin verksamhetschef kring lokala
utvecklingsområden. De enheter som haft ett
värde under 60 har upprättat handlingsplaner. Vi
ser trots det ett behov av ytterligare åtgärder på
huvudmannanivå och kommer därför starta ett
övergripande utvecklingsarbete kring området studiero. Varje skola ska, utifrån sina förutsättningar,
tillsammans med elever och föräldrar utreda och
analysera begreppet. Hur ser det ut på vår skola
när det råder god studiero?
Vår övertygelse är att en hög grad av elevdelaktighet och en känsla av att kunna påverka det
man arbetar med i skolan också är betydelsefull
för känslan av att studiero. Det är därför tråkigt att
frågan ”Jag får vara med och påverka det vi jobbar
med i skolan” är en av de tre frågor där Pysslingen får lägst betyg av våra elever. Vi kan dock se
tydliga förbättringar i resultaten för de skolor som
under året arbetat medvetet med frågan om elevdelaktighet och inflytande. Elevdelaktighet lyfts
därför som en särskilt prioriterad del av arbetet
med att förbättra resultaten kring studiero.
Vi är stolta över att 78 % av våra elever uppger att
de trivs i sin skola. Våra resultat kring rekommendationsgrad och nöjdhet behöver dock förbättras.
67 % av eleverna svarar att de kan rekommendera
sin skola till andra. En fördjupad analys av frågorna
i vår kundundersökning visar att vi behöver arbeta
mer med lärmiljön och känslan av ordning och
reda på våra skolor.
78 % av våra elever
trivs på sin skola.
Trots det vill bara
67 % av eleverna
rekommendera sin
skola till andra.
32
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Fritidshemmet
Resultat och
utveckling
framöver
I Skollagen står att ”Huvudmannen tar hänsyn till
elevers olika förutsättningar och behov och ser till
att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem.” (5.1.1) Vidare i 5.1.3: ”Fritidshemmet arbetar
för att ge alla elever den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål.”
I Pysslingen har skola och fritidshem under
många år samverkat när det gäller både lokaler
och personal. En integrerad verksamhet skapar
samsyn och samverkan mellan pedagoger och
bidrar till en trygg och stimulerande lärmiljö över
hela dagen. I vår kundundersökning kan det ibland
därför vara svårt att särskilja elevers och föräldrars
upplevelse av fritidshemmets verksamhet från
övriga skolverksamheten. I vår årliga kundundersökning ställs frågan om hur föräldrar uppfattar
att ”Skolan och fritidshemmet samverkar kring
mitt barns utveckling och lärande”. Våra föräldrar
instämmer till 78 % i detta påstående vilket vi ser
som ett gott resultat.
Under några år haft vi haft svårt att rekrytera
fritidspedagoger. De två senaste åren har några
skolor i Pysslingen under ledning av en kvalitetsutvecklare arbetat med utbildning av sin fritidspersonal för att tydligare koppla fritidshemmens
verksamhet till läroplanen. Syftet är att skapa
medvetenhet hos alla på fritids om uppdraget att
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
En skola i
världsklass har en
fritidsverksamhet
i världsklass.
främja elevernas kunskapsutveckling. Detta arbete
har utvärderats på deltagande skolor och resultatet är bra.
Pysslingen utvidgade därför under våren 2014 detta projekt kring fritidshemmens utveckling under
rubriken ”En skola i världsklass har en fritidsverksamhet i världsklass” till att omfatta samtliga
fritidshem.
Målet för arbetet är en likvärdig kvalitet i verksamhetsområdets alla fritidshem vilket bidrar till
högre måluppfyllelse i våra skolor. Återkommande
utbildningsdagar, bildandet av nätverk för fritidsansvariga, tydligare krav på dokumentation av
fritids verksamhet i våra styrkort, är några av våra
planerade aktiviteter framåt.
33
Världens
bästa fritids
låter både elever och läroplan påverka verksamheten
Västra Allé i Helsingborg arbetar efter devisen
Världens bästa fritids! Genom att erbjuda flera
pedagogledda och utmanande aktiviteter varje dag blir fritids ett bra komplement till skolan.
Framgångsfaktorerna är elevdelaktighet och tydlig
koppling till läroplanen.
– Vi vill erbjuda ett fritids som förstår att det är
barnens fritid det handlar om och därför utgår
från deras intressen, säger Västra Allés rektor
Annika Falck.
Läroplanens skrivning om att fritids ska
erbjuda meningsfull fritid och rekreation
är tydlig. Samtidigt ska fritids stimulera
elevernas utveckling och lärande och
måste därför hänga ihop med den övriga
skolverksamheten.
– Nu är det till exempel extra stort fokus på läsning i och med vår läsa-skriva-räkna-garanti. Det
innebär för oss att vi börjar och slutar varje dag
med läsning på fritids.
För att eleverna ska vara delaktiga är det viktigt
att de kan påverka innehållet i fritids verksamhet.
Man planerar och genomför därför den dagliga
verksamheten helt utifrån elevernas intresse och
nyfikenhet. Inputen kommer flera olika håll.
– Precis som skolan har elevråd har vårt fritids
fritidsråd där eleverna får vara med och tycka
till. Vi har även en förslagslåda där eleverna kan
framföra sina idéer och ibland får de rösta på olika
aktiviteter som pedagogerna föreslår. De dagliga
samtalen mellan pedagoger och elever är viktiga
för fånga upp deras åsikter, säger Annika Falck.
Alla pedagoger som arbetar på Västra Allés fritids
är också verksamma i skolan under dagen vilket
bidrar till trygghet och kontinuitet. Pedagogernas
specialintressen och kunskaper bidrar också till att
utveckla verksamhetens innehåll.
– Just nu har vi en pedagog som har stora kunskaper inom friluftsliv så det har blivit en av våra
populäraste aktiviteter, berättar Annika Falck.
På Västra Allé är läsåret uppdelat i sex perioder
och inför varje ny period uppdaterar även fritids
sitt utbud av aktiviteter. Varje dag presenterar de
som är fritidsansvariga dagens tre pedagogledda
aktiviteter vilka eleverna ges möjlighet att välja
mellan, allt utifrån varje enskild individs önskemål
för dagen.
– För att inspirera elevernas att utöka sina intresse
samt att få glänsa i sina egna favoritaktiviteter har
vi startat upp vad vi kallar ”föreningsonsdag”. Detta
är också ett steg mot vårt mål att skolan ännu
tydligare ska vara en del av samhället. Genom att
starta upp samarbete med närings- och föreningslivet i Helsingborg skapar vi möjlighet till att prova
på sporter och aktiviteter, vilket i sin tur ska leda till
nya intressen, berättar Annika Falck.
34
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Läroplanens skrivning om att fritids
ska ”erbjuda meningsfull fritid och
rekreation” är tydlig.
Annika Falck, rektor, Västra Allé
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
35
Analys av
årets resultat
Meritvärdet i Pysslingen Skolor ökar likaså gör
andelen elever som når målen i alla ämnen.
Behörigheten till gymnasieskolan minskar något.
I Pysslingen Skolor finns, liksom nationellt, stora
skillnader mellan olika skolors kunskapsresultat.
Detta är ett utvecklingsområde som ledningen
tidigare uppmärksammat och prioriterat. Trots
detta är skillnaderna mellan den skola i Pysslingen
som har det högsta respektive lägsta meritvärdet
större i år än föregående år. Riktade insatser krävs
därför på skolor med låga resultat och negativ
resultatutveckling utifrån en fördjupad analys av
varje enskild skolas förutsättningar.
I syfte att skapa likvärdighet och god kvalitet i
alla verksamheter har skolor med hög måluppfyllelse under året fungerat som goda exempel för
kollegialt lärande. På gemensamma rektorsdagar
har dessa skolor presenterat sin organisation
och sina tankar kring undervisningsprocessen så
att kollegor från andra skolor fått möjlighet att
utveckla metoder och arbetsätt för att höja kvaliteten. Den positiva utvecklingen av meritvärdet
och måluppfyllelsen tyder på att detta arbete varit
framgångsrikt.
36
Under året som gått har ett projekt kring Learning Study genomförts i syfte att öka undervisningsskickligheten vid fem av Pysslingens skolor.
Utvärderingen visar att de deltagande lärarna
upplever att Learning Study bidragit till en förmåga
att ompröva den egna undervisningen i dialog
med kollegor och därmed utveckla ett klimat av
kollegialt lärande på skolan. Projektet har bidragit
till en samsyn och ett gemensamt språk kring
undervisning och läroplanskunskap. Vi kan se en
markant förbättrat korrelationen mellan slutbetyg
och provbetyg efter genomförd studie. Överenstämmelsen mellan provbetyg och slutbetyg är
god på flertalet av Pysslingens skolor men trots
det ser vi att på några av våra skolor får mer än
25% av eleverna ett högre slutbetyg än provbetyg
både i matematik och svenska. I ämnet engelska
är resultaten de omvända här får istället fler elever
ett lägre slutbetyg än provbetyg. Årets arbete med
likvärdig bedömning och betygsättning verkar ha
gett resultat då korrelationen markant förbättrats
men på några skolor måste arbetet med likvärdig
bedömning och sambedömning intensifieras.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Vi brinner för det vi gör. För att vi tror på det
men också för att vi känner så starkt för det.
Passionen och lusten handlar om vad vi
kan göra för varje enskild elev, hur var och
en kan utvecklas och växa. Men passionen
och lusten finns samtidigt i glädjen och
nyfikenheten inför det vi gör. Varje dag.
På så sätt är vägen precis lika betydelsefull
som resultatet och en förutsättning för
lärande.
Andelen elever som nått målen i alla ämnen är
85,5 % (riket 77,4 %). Pysslingen Skolor har alltså
en hög måluppfyllelse nationellt sett. Samtidigt
innebär detta att 14,5 % av eleverna i Pysslingen
Skolor lämnar grundskolan utan att ha nått målen
i samtliga ämnen. Åtgärder krävs framåt för att nå
nollvisionen.
Under året har vi vid två tillfällen under terminen
granskat skolornas måluppfyllelse för samtliga
elever i alla ämnen. Vi har då kunnat konstatera
att andelen elever som riskerar att inte nå kunskapskraven är störst i ämnet svenska och matematik. Andelen elever som behöver extra anpassningar eller stöd för att nå kunskapskraven ökar
dessutom i skolans högre årskurser. Våra resultat
visar att de skolor som har en hög måluppfyllelse,
oavsett pedagogisk inriktning, samtliga använt
sig av screening i ämnet svenska och matematik redan från förskoleklass. Vi inför därför en
läsa-skriva-räkna-garanti med årlig screening av
samtliga elever i Pysslingen from läsåret 14/15.
Forskning visar att tidiga insatser är avgörande för
elevers möjlighet att lyckas i skolan. Vi vet också
att läsförståelsen är av central betydelse för våra
elevers möjligheter att nå goda resultat också i
andra ämnen. Genom att tidigt fånga upp elever
som riskerar att utvecklas läs- och skrivsvårigheter
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
eller matematiksvårigheter och garantera snabba
åtgärder ska vi ge fler elever möjligheten att förbättra sina kunskapsresultat i skolans alla ämnen.
Pysslingens stora utmaning ligger i att behålla
den pedagogiska mångfalden i våra skolor och
samtidigt arbeta mot samma höga kvalitetsmål. Ett
gemensamt screeningverktyg ger alla skolor möjlighet att fortsätta arbeta utifrån sin lokala pedagogiska modell eller profil och garanterar samtidigt
en ökad likvärdighet mellan skolorna.
Under året har ca 20 interngranskningar genomförts på våra skolor. I dessa granskningar har vi
identifierat utvecklingsområden både lokalt och
på huvudmannanivå. Exempel på utvecklingsområden som identifierats under året är arbetet
med att säkerställa att våra skolbibliotek håller hög
kvalitet. Vi har också genom våra granskningar
sett ett behov av att tydliggöra kravet på samtliga
kompetenser i elevhälsan på varje skola och skapa
möjligheter till samarbete mellan elevhälsoteam
på små skolor. Vi ser i den sjunkande gymnasiebehörigheten ett tydligt behov av att elevhälsan
arbetar främjande och förebyggande ute på
skolorna och skapar ett klimat där undervisningen
anpassas efter varje elevs förutsättningar och där
varje elev ges möjlighet att lyckas.
37
Läsa-skrivaräkna-garanti
för alla
Alla elever har rätt till en skolgång där de får med
sig de kunskaper de behöver för att lyckas i livet.
Att kunna läsa, skriva och räkna tycker vi är en
grundläggande rättighet. Därför har vi utvecklat
en Läsa- skriva- räkna-garanti. Tack vare den kan
vi hjälpa våra elever till en meningsfull skoltid men
också i förlängningen bidra till ett bättre Skolsverige.
Enligt skollagen är det varje skolas uppdrag att lära
alla elever att läsa, skriva och räkna. Men många
gånger uppnås inte de resultaten. Det har visat sig
att de som presterar bäst fortfarande ligger på en
hög nivå men de som presterar mindre bra blir
allt fler. Detsamma gäller de elever som lämnar
grundskolan utan fullständiga betyg. Genom att
säkerställa att de kan läsa, skriva och räkna tror
vi att vi skapar förutsättningar för att varje enskild
elev ska lyckas bättre. Både med sin utbildning
men också vidare i livet.
Vår Läsa-skriva-räkna-garanti är skapad utifrån
målsättningen att alla som går ut grundskolan ska
kunna läsa, skriva och räkna. Vår ambition är hög
men vi både vill och tror att vi kan göra skillnad.
Dels genom att säkerställa kvaliteten och resultaten i alla Pysslingens skolor. Men också genom
att verkligen hjälpa våra elever att utvecklas. Vi vet
också, utifrån forskning och vår långa erfarenhet
att ju tidigare vi ger stöd åt elever desto större är
chansen att de når sina kunskapsmål.
Vi har en utvecklad process baserad på vetenskapliga metoder som alla barn i Pysslingen Skolor
går igenom. Vi påbörjar den redan i förskoleklassen
för att vi så tidigt som möjligt ska kunna sätta in
38
stödinsatser för att hjälpa de elever som ligger i riskzonen för att inte nå kunskapsmålen. Detta gör vi:
• Specialtester flera gånger under skoltiden för
alla elever.
• Ett elevhälsoteam, bestående av specialpedagoger, går igenom testresultaten för att identifiera
eventuella behov av åtgärder.
• Elever som går i förskoleklass testas enligt Fonolek redan efter ett halvårs skolgång.
• I årskurserna 1-3 följer vi elevernas läsutveckling
med hjälp av ”God läsutveckling”- en metod som
testar läsningens fem dimensioner.
• Varje elevs utveckling kartläggs löpande.
Vi gör alltså kontinuerligt tester och uppföljning
för att så tidigt som möjligt fånga upp de som riskerar att hamna efter. Samtidigt utvärderar vi våra
egna metoder tillsammans med forskare för att
säkerställa att vi arbetar enligt den bästa och mest
effektiva processen.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Tidigt fokus på dessa grundläggande färdigheter gör det också möjligt för alla elever att
komma vidare i sin kunskapsutveckling.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
39
Både föräldrar och elever i förskola och
skola kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen när det gäller frågor om barns
och elevers rättigheter i förskola och skola.
40
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Central
elevhälsa
med barn- och elevombudsman
Centrala elevhälsan i Pysslingen Skolor arbetar
strategiskt med bland annat utbildning och handledning till elevhälsan i de grundskolor som ingår i
Pysslingen Skolor.
Tillgången till elevhälsa i våra grundskolor är
obligatorisk enligt skollagen. När det gäller den
specialpedagogiska delen av elevhälsan strävar vi
efter att denna i så stor utsträckning som möjligt
också ska finnas tillgänglig för specialpedagogisk
stöttning och rådgivning i våra integrerade förskolor.
Specialpedagogen i centrala elevhälsan i Pysslingen Skolor har också funktionen Barn- och
elevombudsman, vilket innebär att både föräldrar
och elever i förskola och skola kan vända sig dit
när det gäller frågor om barns och elevers rättigheter i förskola och skola.
Elevombudsmannen har fokus
på barnens och
elevernas
rättigheter.
Anmälningsärenden
Läsåret 2013/2014 gjordes 25 anmälningar till
Skolinspektionen och Barn- och elevombudet,
vilket är tre fler än föregående år. Av dessa har fem
ärenden lett till kritik, motsvarande siffra för 2013
var åtta. Två ärenden är ännu inte beslutade. De
fem ärenden som under läsåret lett till kritik har
handlat om kränkande behandling i två fall, särskilt
stöd i två fall samt köhantering i ett fall. Varje ärende som leder till kritik ska leda till insatser för att
höja kvaliteten både på berörd enhet och när så
krävs också på övriga Pysslingenskolor.
De anmälningar som inte leder till kritik är också
en form av misslyckande och därmed ett tillfälle till
lärande. När föräldrar ser sig tvungna att kontakta
Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet har
vi inte tillräckligt tidigt fångat upp synpunkter på
vår verksamhet och kunnat kommunicera kring
detta på ett bra sätt. Under året har vi skapat rutiner för att säkra att varje anmälningsärende leder
till ett lärande i organisationen.
BARN- OCH ELEVOMBUDSMANNEN
I Pysslingen Skolors centrala elevhälsa ingår Pysslingens barn- och
elevombudsman. Hennes uppgift är att se till att alla skolor arbetar
främjande med elevhälsa, särskilt stöd, trygghet och likabehandling.
Hon utgår alltid från barnens och elevernas rättigheter med tydligt
fokus på deras bästa.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
41
Kvalitet
Förskola
LärandeIndex är ett kvalitetsverktyg för att kunna bedöma och
säkerställa kvaliteten i den pedagogiska verksamheten i våra
förskolor.
Grunden för LärandeIndex är läroplaner och aktuell forskning
om vad som bidrar till ett gott lärande för barn och elever. LärandeIndex kvalitetssäkrar verksamheten inom sex områden:
• Värdegrund • Lek • Skapande • Matematik • Naturvetenskap
och Teknik • Språk, kommunikation och IT
42
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Förskola
För tredje året i rad granskade vi våra förskolors
kvalitet med hjälp av verktyget LärandeIndex.
Förutsättningarna för granskningen har sett
olika ut över åren. Den första granskningen 2012
genomfördes som en självskattning. Året därpå
granskades samtliga våra förskolor av kvalitetsutvecklare och förskolechefer i par. I år har förskollärare samarbetat med förskolechefer i bedömningen. Den externa bedömningen har i år fokuserat
på Matematik, Värdegrund, Skapande och Språk.
Självskattning har gjorts av områdena Lek och
Naturvetenskap och Teknik.
LÄRANDEINDEX PYSSLINGEN FÖRSKOLOR
Enhet
Språk
Matematik
-12 -13 -14 -12 -13 -14
Atheneskolan
4
4
4
2
4
4.7
Breviks Skola
6
6
6
4
4
6
Montessoriskolan
2
2
4
2
Castello
Atheneskolan
2
2
Fardhem
Förskolan Fenix
3
3.3
4
3
3.3
Johannes
4
4
2
4
2.6
Petri Skola
Lännersta Skola
4,5
4
4
5,5
6
4
Förskolan
2
2
3.3
2
2
2.7
Mimer
Nacka Strand
4
4
4
2
Skola
Parkskolan
3,3
2,7
4
3,1
3,1
6
Rosenlundsskolan
2,7
6
4
4.7
Hamnskolan
5,3
5.3
4,8
6
Vendels Hage
2
4.7
2
5.3
Älvkvarnsskolan
4
3,3
2
4
4
2
Västra Allé
4
5,3
6
4
4,6
4
Norrskenet Kalix
4
4
Norrskenet Luleå
Mölnlycke
3.3
2
International
Förskolan
2.7
2.7
St:Jörgen
Juringe Skola
5.3
2.7
Fenestra Billdal
4.7
4
Montessoriskolan
2
2.7
Trilobiten
Summa värde
52,3
46
55,5
42
Samtliga
3,5
3.8
3,7
3.8
integrerade värde
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Inom samtliga områden utom skapande har våra
förskolor förbättrat sina resultat. Några enheter har
genomgående mycket goda resultat Brevik Skola
i Tyresö, Västra Allé i Helsingborg och Vendelsö
Hage i Haninge. Två enheter har oroande låga
resultat Älvkvarnsskolan i Sundbyberg samt Fenix
i Luleå.
I år har vi också för första gången använt det för
koncernen gemensamma verktyget Funktionell
kvalitet. Efter ett intensivt implementeringsarbete
självskattade sig våra förskolor i maj i år.
Skapande
-12 -13 -14
2
4
5.3
4
4
6
2
2
Natur&Teknik
-12 -13 -14
2
4
2.7
4
4
6
3,3
2
2
-12
4
4
2
Lek
-13
4
4
1,3
-14
5.3
4
2
Värdegrund
-12 -13 -14
2
6
6
6
6
6
5,3
2
2
2
4,7
4
4
4
2.7
2
4,7
4
3,3
4
2.7
4
4,7
4
2
4
4
3.3
5,3
4
4
4
4
5.3
4
2
4
2
4
2
2
2
2
2
2.7
2.7
4
2
4
2
4.7
2
4
2
2
2
4.7
2.7
3,5
2
3
2
2,6
4
6
4
4,4
4
4
2
4
4,6
3.3
5.3
2.6
6
2
5.7
2
4
4
4,6
2
2
2,4
4.6
4
2.6
6
2
6
2.7
4,7
4,7
6
2
5
6
4.7
4.7
6
4
2
6
5.3
4,7
4,7
6
2
4,7
5,3
5.3
6
5
6
2
6
3.3
4,4
4
4
52,5
3,5
4
4
4
4
4
4,3
4
4
4
4
4
6
5,3
2
2
3.3
3.3
2.7
2.7
3.3
4
4.7
2.7
2.
3.4
3.3
2
6
3.3
2.7
4.7
5.3
4
30
3
46,6
3,1
36
3.6
54,3
3,6
40
4
43
64,7
4,3
55
4.6
Bra lärmiljö
Lärmiljö förskolan
I samtliga fem frågeställningar har vi ett bättre
resultat än föregående år. Vi ser att skillnaderna
mellan våra olika förskolor är små.
Högst index har Fenestra Billdal i Göteborg
med ett värde på 92 och lägst index har
Vendelsö Hage med 78.
Frågorna kring förskolans lärmiljö i vår kundundersökning handlar om respektfullt bemötande
mellan barn, mellan barn och vuxna, om upplevelsen av trygghet, om möjligheten till lugn och
ro, samt om personalen tar hänsyn till vad barnen
tycker och tänker.
Föräldrar om lärmiljö* (index 1-100)
Föräldrar
40
50
60
70
30
20
80
10
!
0
90
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Lärmiljö=83
Pysslingen grundskolor 2013,
Lärmiljö=81
AcadeMedia förskolor totalt
2014, Lärmiljö=84
*Indexet för ”Lärmiljö” har beräknats
som ett medelvärde av samtliga
svar (1-10) för de fem frågorna inom
området och medelvärdet har sedan
indexerats 0-100.
Föräldrar om lärmiljö:
1-4
Barnen på mitt barns
förskola behandlar
varandra med respekt.
Förskolans personal
arbetar aktivt för att
alla ska bli behandlade
med respekt.
Mitt barn känner sig
trygg i förskolan.
Mitt barn kan få lugn
och ro i förskolan.
Personalen tar hänsyn
till vad barnen tycker
och tänker.
44
Pysslingen grundskolor 2014
4 9
Pysslingen grundskolor 2013
4 12
AcadeMedia förskolor totalt 2014
5-6
7-10
87
84
3 9
88
Medel Vet ej
%
8,2
11
8,0
9
8,3
9
Pysslingen grundskolor 2014
25
93
8,9
7
Pysslingen grundskolor 2013
2 7
91
8,7
7
15
94
8,9
5
Pysslingen grundskolor 2014
35
92
8,8
1
Pysslingen grundskolor 2013
3 7
90
8,7
0
8,9
1
8,0
7
7,7
7
8,1
7
AcadeMedia förskolor totalt 2014
AcadeMedia förskolor totalt 2014
25
Pysslingen grundskolor 2014
7
Pysslingen grundskolor 2013
8
AcadeMedia förskolor totalt 2014
6
Pysslingen grundskolor 2014
26
Pysslingen grundskolor 2013
3 8
AcadeMedia förskolor totalt 2014
25
93
13
80
16
76
12
82
92
89
93
8,7
7
8,5
9
8,8
6
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Nöjda föräldrar
Upplevd kvalitet
förskolan
Ett sammantaget NKI-värde på 76 i årets undersökning innebär en ökning med 3 procentenheter.
Vår rekommendationsgrad ökar med 2 procentenheter till 85. Vårt värde på trivsel ligger
oförändrat högt på 91.
NKI-resultat är en sammanvägning av frågor som
mäter hur nöjd man som förälder är med sitt barns
förskola, i vilken grad förskolan lever upp till förväntningarna och hur nära förskolan är en perfekt
förskola.
NöjdKundIndex (index 1-100)
Föräldrar
50
40
60
70
30
20
80
!
10
90
0
Pysslingen grundskolor 2014,
NKI=76
100
AcadeMedia förskolor totalt
2014, NKI=79
Pysslingen grundskolor 2013,
NKI=73
Rekommendationsgrad (%)
Föräldrar
50
40
60
70
30
20
80
10
90
!
0
100
Pysslingen grundskolor 2014,
Rekommendationsgrad=85
Pysslingen grundskolor 2013,
Rekommendationsgrad=83
AcadeMedia förskolor totalt 2014,
Rekommendationsgrad=87
Trivselgrad (%)
Föräldrar
40
30
50
60
70
20
80
10
90
!
0
Pysslingen grundskolor 2014,
Trivselgrad=91
Pysslingen grundskolor 2013,
Trivselgrad=91
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
100
AcadeMedia förskolor totalt 2014,
Trivselgrad=93
45
Systematiskt
kvalitetsarbete
lyfte Atheneskolans förskola
När Atheneskolans förskola När Atheneskolans
förskola i Visby för två år sen fick genomgående
tvåor (på en sexgradig skala) i Pysslingens kvalitetsverktyg LärandeIndex beslutade man att se
över hur man arbetade med kvaliteten för att
kunna förbättra sina resultat. Tillsammans med
Pysslingens kvalitetsteam lade skolan upp en plan
för hur man skulle kunna lyfta kvaliteten i förskoleverksamheten.
– Till stor del handlade det om att vi började
jobba systematiskt med vårt kvalitetsarbete.
Vi jobbade ju givetvis med kvalitetsfrågorna även tidigare men det fanns inte
samma ordning och struktur som finns
nu, säger Atheneskolans rektor tillika förskolechef Maria Westerlund.
Till hjälp i detta arbete fanns, förutom
materialet från LärandeIndex*, Pysslingens
styrkortsverktyg som bidrog med en grundläggande struktur för kvalitetsarbetet och underlättade
möjligheterna till uppföljning.
– Oavsett vad det är man arbetar med så krävs det
att man hittar en fungerande struktur,
rimliga avstämningsperioder och
tydligt följer upp det man bestämt sig för att göra, säger
Maria Westerlund.
Man valde också att rikta
arbetet mot några få specifika mål i läroplanen för
att kunna arbeta med dem
mer på djupet. Detta skapade
ett lugn hos pedagogerna
och de fick lov att fokusera
och kunna se framgångarna i
kvalitetsarbetet.
– När framstegen blev tydliga, spreds framgångarna till verksamheten i stort, berättar Maria Westerlund.
– Vi har också börjat att interngranska oss själva
och tagit hjälp av den kvalitetsutvecklare som bedömde oss i LärandeIndex med att iordningställa
lärmiljöer och stötta pedagogerna i det vardagliga
arbetet. Kärnan i det arbetet var att få syn på förskolans grundstrukturer och att synliggöra lärandet som sker i vardagen, i de dagliga rutinerna.
– Pedagogernas har ökat medvetenheten kring
barnens lärande och lämnat tanken på att lärande
främst sker i samlingar och temaarbeten. Idag är
det fullt närvarande pedagoger som mer fångar
lärandet i de situationer som skapas. Pedagogerna
har även fått delta i utbildningar och fokusgrupper
för att utöka sin yrkeskompetens och utmana sig
själva i uppdraget.
I analysen av kvalitetsarbetet deltar samtliga
medarbetare, både individuellt och i grupp och
både skriftligt och genom diskussion.
– Analysen och efterföljande diskussion är avstampet inför ett nytt verksamhetsår och riktar in
medarbetarna på de utvecklingsområden som
verksamheten har. En gemensam utgångspunkt
med ett gemensamt fokus framåt!
På två år gav arbetet tydliga resultat – vid den
senaste LärandeIndexbedömningen fick förskolan
fyror och sexor i alla delar.
– Det känns väldigt roligt och vi märker verkligen
skillnad i verksamheten. Det handlar egentligen
inte heller om att det tillkommit arbetsuppgifter
som vi behöver avsätta extra tid för utan mer att
vi lärt oss fokusera och lägga tid på rätt saker i
kvalitetsarbetet.
– Utan våra medarbetares positiva inställning hade
detta aldrig gått att genomföra på så kort tid. De
har varit engagerade i hela processen och ville
verkligen lyfta verksamheten och bli bättre pedagoger, säger Maria Westerlund.
* LärandeIndex är Pysslingens verktyg för att mäta kvalitets i
förskolan. Läs mer om det på sidan 42.
46
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Oavsett vad det är man arbetar med så krävs
det att man hittar en fungerande struktur.
Maria Westerlund, rektor och förskolechef, Atheneskolan
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
47
Vi ska möjliggöra för förskolans pedagoger
att samverka och ämnesutveckla tillsammans med grundskolans lärare.
Ingela Hamlin, kvalitetschef Pysslingen Skolor
48
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Analys och
åtgärder
Förskola
Det är glädjande att våra resultat i LärandeIndex
i år ökar i samtliga bedömda områden förutom
Skapande. Resultatnivån är dock ännu inte helt
tillfredsställande. Vi har i år sett att vi haft svårigheter med kompetensen hos några av våra bedömare. Vi har i de återkopplingssamtal som följt varje
bedömning kunnat konstatera att här finns ett
mycket tydligt utvecklingsområde i vårt verksamhetsområde.
Våra resultat i kundundersökningen är stigande inom områdena lärmiljö, undervisning och
NöjdKundIndex. Våra föräldrar är nöjda med vår
verksamhet och rekommendationsgraden är hög.
I våra förskolor är inte skillnaden mellan olika enheters resultat lika tydlig som inom våra grundskolor. Vi tror att en av förklaringarna till att resultaten
förbättras inom Pysslingen Skolors integrerade
förskolor i år är den särskilda satsning på nätverket ”Förskola i framtiden” som genomförts under
året. Nätverket har under året starkt bidragit till att
implementeringen av det nya verktyget Funktionell
kvalitet kunnat genomföras på ett så bra sätt.
Vi ska under nästa år förbättra bedömarkompetensen i våra externa bedömningar genom att
minska antalet bedömare och låta samma bedömarpar göra fler granskningar. Vi ska låta verktyget
Funktionell kvalitet och LärandeIndex komplettera
varandra genom att göra externa bedömningar
också av områdena Språk och kommunikation
samt Matematik i både Funktionell kvalitet och
LärandeIndex och låta självskattningar och externa
bedömningar analyseras samtidigt. Vi tror att
likvärdigheten i bedömningar och möjligheten att
hitta rätt utvecklingsområden kommer att öka på
detta sätt.
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Pysslingen Skolor har trots goda resultat stora
utmaningar framför sig avseende de integrerade
förskolorna. I Pysslingen Skolor är förskolechefen
alltid tillika rektor. Det är ett komplext och stort
uppdrag. Vi ska under läsåret säkerställa att alla
våra enheter har en väl fungerande ledningsorganisation som möjliggör särskilt fokus på förskolefrågor. Det nätverk ”Förskola för framtiden” som
bildats ska fortsätta att arbeta och deltagande ska
vara obligatoriskt.
Vi ska arbeta för att alla integrerade förskolor
använder sig av alla de unika möjligheter en
integrerad förskola har. Vi ska se till att våra
skolbibliotek har litteratur anpassad till våra förskolebarn, att skolornas ateljéer, slöjdsalar och
idrottslokaler också används av förskolan. Vi ska
möjliggöra för förskolans pedagoger att samverka
och ämnesutveckla tillsammans med grundskolans lärare. Vi ska på varje integrerad enhet arbeta
fram en tydlig plan för hur enheten lokalt arbetar
med 1-16 års-perspektivet och samsyn och samverkan mellan förskola och grundskola.
Vi ska också interngranska våra förskolor för att
se till att alla våra enheter uppfyller de formella
lagkraven. I avvaktan på att ett gemensamt material arbetas fram inom AcadeMedia kommer vi att
använda Pysslingen Förskolors material Pysslingkontrollen för detta ändamål.
Pysslingen Skolor har under året utsett fem
förstelärare i förskolan. Dessa fem får ett särskilt
ansvar för att tillsammans med sina kollegor i
grundskolan arbeta fram en särskild satsning på
språk- och matematikutveckling i förskolan, en
fortsättning på Pysslingens läsa-skriva-räkna-garanti anpassad till våra förskolor.
49
Alla våra barn och elever ska varje dag, i
varje skola, uppleva lust och glädje i lärandet.
Vi har världens viktigaste uppdrag!
Anna-Karin Crutze, utbildningsdirektör, Pysslingen Skolor
50
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
Prioriterade
utvecklingsområden 2014/2015
Det har varit ett händelserikt år i Pysslingen
Skolor. Under året har flera varumärken införlivats
i Pysslingen Skolor och ett intensivt arbete med
att skapa en gemensam identitet har pågått. Vi
har många resultat att glädja åt när vi ser tillbaka
på året men också många och stora utmaningar framför oss. De stora skillnader i resultat som
finns mellan olika skolor i Pysslingen kräver att vi
bättre tar tillvara möjligheterna till ett strukturerat
lärande mellan olika verksamheter. Gemensamma
strukturer för kvalitetsarbetet i alla skolor är av
I grundskolan
inklusive förskoleklass
Läsa-skriva-räkna-garanti införs i Pysslingen Skolor. Genom årlig screening
av Pysslingens elever ska tidiga insatser
sättas in för de elever som annars riskerar
att utveckla läs och skrivsvårigheter eller
matematiksvårigheter.
Samtliga elever ska ges möjlighet att uppnå minst de kunskapskrav som lägst ska
uppnås och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt inom ramen för utbildningens mål.
Insatser för att utveckla undervisningsskickligheten hos Pysslingens pedagoger
ska genomföras. I detta arbete ska Pysslingens förstelärare ges en viktig roll för
att utveckla det kollegiala lärandet på våra
skolor.
Alla elever ska uppleva studiero i en miljö
fri från kränkningar. Elevdelaktighet lyfts
som ett särskilt prioriterat område.
Elevhälsans förebyggande och främjande
arbete ska utvecklas så att undervisningen
kan anpassas utifrån varje elevs unika förutsättningar. Vägen är precis lika betydelsefull som resultatet och en förutsättning
för lärande!
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014
central betydelse för att kunna styra och leda mot
nationella mål.
I syfte att förbättra kunskapsresultaten i Pysslingen Skolor ska 1-16- årsperspektivet på lärande och
utveckling ytterligare förstärkas i de integrerade
verksamheterna och de unika möjligheter till
fördjupat lärande som ges när förskola och skola
samverkar ska bättre tas tillvara.
Följande utvecklingsområden har formulerats för
läsåret 2014/2015 i Pysslingen Skolor.
I förskolan
Läsa-skriva-räkna garantin ska utvecklas så
att den också kan omfatta insatser i förskolan. En särskild satsning på utveckling av
Språk och kommunikation samt Matematik
planeras i förskolan. Resultaten ska öka på
LärandeIndex och Funktionell kvalitet inom
dessa områden.
Våra skolbibliotek ska ha ett utbud som
också riktar sig mot förskolan så att läslust
kan väckas tidigt.
Våra försteförskollärare får en viktig roll i
att genomföra insatser för att öka undervisningsskickligheten hos våra förskollärare
genom kollegialt lärande och deltagande i
nätverket ”Förskola i framtiden”.
Förskolans pedagogiska kvalitet ska stärkas
genom att varje förskola skapar en tydlig
ledningsstruktur och tydliggör ansvaret för
förskolans utveckling.
Intern granskning införs i våra förskolor för
att kvalitetsäkra verksamheten.
51
Pysslingen Skolor
Telefon 08-451 54 00
52
Adolf Fredriks Kyrkogata 2
E-post [email protected]
111 37 Stockholm
www.pysslingen.se
PYSSLINGEN SKOLOR | KVALITETSRAPPORT 2013/2014