Prel Kursguide 150222-1

Lärarprofessionens grunder för ämneslärare, LKK20N, VT-15.
Kursledare: Göran Brante
Institutionen för didaktik & pedagogisk profession (IDPP)
Lärarprofessionens grunder för ämneslärare
LKK20N
7,5 högskolepoäng
Studieguide
Delkursens syfte & innehåll
Professionsteori med ett särskilt fokus mot lärare utgör en del av kursen som förutom teorier om
professioner, diskuterar relationen mellan teori/praktik, samt hur strukturer, mekanismer och
sociala/kulturella/ekonomiska faktorer inverkar på lärararbetet och lärares reella
handlingsmöjligheter. Vidare diskuteras lärare som aktörer i relation till elever, etiska
utgångspunkter, värdegrunden och andra normativt verksamma aspekter inom skolområdet.
Dessutom kopplas läraryrkets historiska utveckling till politiska och organisatoriska förändringar i
form av styrdokument, läroplaner och skolans allmänna utveckling. Inom kursen diskuteras även
juridiska bestämningar, samt frågor om bedömning och betygssättning. Kursen är genomgående
även knuten till den samtidigt förekommande verksamhetsförlagda utbildningen.
Efter avslutad kurs förväntas du som student, enligt kursplanen, ha nått följande mål:





•
•
•
kunna beskriva svensk skolhistoria,
kunna redogöra för olika relationer mellan läroplanskoder och läroplaner,
kunna redogöra för hur styrdokument och ansvarsfördelningen av skolans uppdrag
gestaltar sig,
visa förmåga att diskutera skoljuridiska frågor,
visa kunskap om hur fenomen som ansvar, makt, förändring och rutin kan
diskuteras inom skola och undervisning,
visa kännedom om, förståelse för, och kunna diskutera värdegrundsfrågor i
förhållande till skolverksamhet och samhällsliv,
kunna problematisera skolverksamheten utifrån professionsspecifika aspekter med
koppling till teori och praktik, såväl som till läraryrkets komplexa och
situationsbundna karaktär,
visa på en didaktisk analysförmåga.
Delkursens former & upplägg
Föreläsningar och seminarier utgör ett genomgående inslag i kursen, men gränserna mellan dessa är
inte distinkta. Föreläsningarna behandlar de olika ingående aspekterna mer övergripande, och
breddar och fördjupar därmed de resonemang som förs i kurslitteraturen. Seminarierna genomförs
för att ge dig möjlighet att fördjupa din personliga förståelse av de fenomen, teorier, aspekter och
perspektiv som behandlas i kursen.
Examination, bedömningsunderlag & betygskriterier
Kursen examineras i form av en tentamen, tre kortskrifter och en muntlig gruppuppgift.
Betygskriterier
Betyget Godkänt innebär att den studerande har uppfyllt kursens mål enligt kursplanen. För detta
krävs att den studerande på ett självständigt och tydligt sätt argumenterar för och motiverar sina
ställningstaganden med stöd i kursens innehåll samt kommunicerar sina vunna insikter så att andra
utan svårighet kan följa studentens resonemang.
Betyget Väl Godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt, kreativt och med ett
kritiskt förhållningssätt diskuterar de olika teoretiska och metodologiska perspektiv som ingår i
kursen. Det viktigaste underlaget för differentiering mellan G och VG utgörs av studentens
avslutande tentamensuppgift.
Meddelande av delkursbetyg
Meddelande av betyg på kursen ges senast tre veckor efter kursens slut, dvs. den xxx. Studenter som
blivit underkända vid examinationstillfället och/eller som missat den obligatoriska gruppuppgiften
kommer att erbjudas ett extra tillfälle inom tre veckor efter kursavslut.
Litteratur
Litteraturlistan finns i kursplanen. En del artiklar och annat textmaterial får du tillgång till vid
kursstart.
Medverkande lärare
Göran Brante Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
[email protected]
Gunnar Falkemark, Statsvetenskapliga institutionen
Annika Lilja, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
[email protected]
Mattias Nylund IPS
[email protected]
Rune Romhed, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
[email protected]
Detaljerat schema: föreläsningar & seminarier
Vecka 10.
Det professionella landskapet (Göran Brante), 2/3, 13.00-14.45, B2 235.
Intro och Föreläsning: Diskussion kring eventuella frågor inför kursen, dess litteratur och annat, samt föreläsning
kring professionsteori och begreppsparet teori-praktik.
Litteratur:
Brante, T. (2009). Vad är en profession?
Bronäs/Selander (2006). Verklighet/Verklighet.
Måndag 2 mars 15.00-16.45, B2 235.
Seminarium 1: Vi fortsätter diskussionerna kring profession och teori/praktik.
Till seminariet ska en text om ca 200 ord, med en fråga, skrivas. Texten lämnas i pappersform vid seminariet. Om studenten
inte närvarar vid seminariet ska en text om ca 2A4 sidor läggas in i Gul, under inlämningsuppgifter. Märk texten med namn
och Seminarium 1.
Utifrån Bronäs kapitel (s. 119-133) ska du reflektera kring förhållandet mellan teori/praktik och/eller mellan teori/beprövad
erfarenhet.
Litteratur: Samma som ovan.
Professionens etik (Göran Brante), 5/3, 13-00-14.45, A1 318
Seminarium 2 och kortföreläsning: Vi diskuterar etiska frågor och värdegrundsfrågor i relation till läraryrket.
Till seminariet ska en text om ca 200 ord, med en fråga, skrivas. Texten lämnas i pappersform vid seminariet. Om studenten
inte närvarar vid seminariet ska en text om ca 2A4 sidor läggas in i Gul, under inlämningsuppgifter. Märk texten med namn
och Seminarium 2.
Utifrån Läroplanens Gy11s inledande kapitel ”Skolans värdegrund och uppgifter” (s. 5-8, det går också bra att använda
motsvarande sidor i Grundskolans läroplan) ska du reflektera kring samhällets normativa bestämmelser för dig som lärare.
Litteratur:
Brumark, Å. (2010). Den formella skoldemokratins roll…..
Nussbaum, M. (2010).Skills for life.
Thornberg, Robert (2006). Hushing as a dilemma
Läroplan för grund- eller gymnasieskola (välj en av dem)
Vecka 11
Den professionella ”verkligheten” (Göran Brante), 9/3, 13.00-14.45, B2 214
Föreläsning: Vi diskuterar lärares handling i relation till lärande, olika verksamma strukturer, makt och möjligheter till
utveckling av sin situation.
Litteratur:
Brante, G. (2009). Synchronous work.
Kemmis, S. (2009). Action research.
Klafki, W. (1995). Didactic analysis.
Persson, A. (1996). Fängelse, marknad och fria studier.
Måndag 9 mars 15.00-16.45, B2 214
Seminarium 3: Vi fortsätter diskussionen kring ovanstående teman och litteratur.
Till seminariet ska en text om ca 200 ord, med en fråga, skrivas. Texten lämnas i pappersform vid seminariet. Om studenten
inte närvarar vid seminariet ska en text om ca 2A4 sidor läggas in i Gul, under inlämningsuppgifter. Märk texten med namn
och Seminarium 3.
Utgå ifrån Brantes text och reflektera kring egna erfarenheter av ”synchronous work”.
Litteratur: Se ovan.
Didaktiken som professionens grundval (Göran Brante), 11/3, 13.00-14.45, B2 215
Kortföreläsning och seminarium innehållande en muntlig gruppuppgift.
Varje basgrupp ska under max 10 minuter diskutera, på ett illustrativt och tydligt sätt, Herrströms text i relation till er
förståelse av begreppet didaktisk analys. Varje grupp ska också utifrån sin presentation leda en kort diskussion med övriga
deltagare (ca 5 minuter).
Passet avslutas med en kortföreläsning som diskuterar relationen mellan didaktik och ämnesdidaktik.
Litteratur:
Herrström, C. (2006). Tusen gånger starkare
Vecka 12
Relationell pedagogik (Annika Lilja), 16/3, 13.00-14.45, B2 214
Föreläsning: Relationell pedagogik.
Litteratur:
Aspelin & Persson (2011), Relationell pedagogik.
Relationell pedagogik (Annika Lilja), 17/3, 13.00-14.45, B2 214
Seminarium: Diskussion kring relationell pedagogik.
Vecka 12
Skola, styrning & makt (Gunnar Falkemark) Ex. 18/3, 13.00-14.45, B2 215
Litteratur
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2013). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber (210 s.)
Lundh Nilsson, Fay & Westberg, Johannes (2011). Utbildning och ekonomi (s. 341-356). I Esbjörn Larsson & Johannes
Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (16 s.)
Skott, Pia (2011). Utbildningspolitik och läroplanshistoria (s. 325-340). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (16 s.)
Vecka 13
Skola styrning & makt (Gunnar Falkemark) Ex. 23/3, 13.00-14.45, B2 213
Myndighetsutövning & tjänstemannaroll (Jan Turvall), 24/3, 13.00-14.45, B1 134
Litteratur
Nilsson, Marco (2013). Juridik i professionellt lärarskap – lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups. (kap.
2, 3 och 5)
Regeringsformen (kapitel 1)
Tryckfrihetsförordningen (kapitel 2)
Myndighetsutövning & tjänstemannaroll (Jan Turvall), 24/3, 15.00-16.45, B1 134
Seminarium med samma litteratur som närmast ovan.
Vecka 14
Bildning, utbildning & differentiering i svensk skolhistoria (Rune Romhed), 30/3, 13.0014.45, B2 214
Litteratur
Rimm, Stefan (2011). Den lärda skolan (s. 45-60). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund:
Studentlitteratur. (16 s.)
Lindmark, Daniel (2011). Hemundervisning och läskunnighet (s. 61-74). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (14 s.)
Winberg, Ola (2011). Privatundervisning (s. 75-84). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria.
Lund: Studentlitteratur. (10 s.)
Edgren, Henrik (2011). Folkskolan och grundskolan (103-120). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (18 s.)
Larsson, Esbjörn & Prytz, Johannes(2011). Läroverk och gymnasieskolan (121-142). I Esbjörn Larsson & Johannes
Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (22 s.)
Berg, Anne & Edquist, Samuel (2011). Folkbildning (s. 179-194). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (15 s.)
Hultén, Magnus (2011). Naturvetenskap (s. 235-248). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria.
Lund: Studentlitteratur. (14 s.)
Landahl, Joakim (2011). Utbildning som fostran (s. 373-385). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (13 s.)
Romhed (opubl.) Varför kunna detta?
Kunskaper, klasser & karriärvägar i skolan - ett läroplansteoretiskt perspektiv (Mattias
Nylund), 31/3, 13.00-14.45, B2 214
"I samhället finns ett näst intill oändligt antal kunskaper, teorier och praktiker. Vilka skall väljas ut för att hamna
i skolan? Av vem? Vilka kunskaper skall ges hög respektive låg status, och vilka elever skall lära sig vad? Vad
vi vet skapar förutsättningar för hur vi handlar, dvs. det finns en stark länk mellan vad vi har för kunskaper och
vem vi blir. Hur skolan organiseras får således effekter för hur samhället tar form, och det blir därför intressant
att studera vilka kunskaper som görs tillgängliga för olika elevgrupper i utbildningssystemet och diskutera
samhälleliga konsekvenser av detta. Denna föreläsning ägnas åt att diskutera hur man inom svensk
utbildningspolitik besvarat frågor likt de som ställdes ovan gällande gymnasieskolans yrkesorienterade
utbildningar, med specifikt fokus på den senaste gymnasiereformen (Gy11).”
Litteratur
Nylund, Mattias. (2010). Framtidsvägen. Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram?
Pedagogisk forskning i Sverige, 15 (1), s. 33-52.
Larsson, Esbjörn (2011). Utbildning och social klass (s. 289-306). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (13 s.)
Vecka 15
Bildning, utbildning & differentiering i svensk skolhistoria I (Rune Romhed), 7 april, 10.1512.00, B2 215
Bildning, utbildning & differentiering i svensk skolhistoria II (Rune Romhed), 7 april, 13.0014.45, B2 215
Den omstridda betygsfrågan (Rune Romhed), 8 april, 13.00-14.45, B2 214
Litteratur
Gustavsson, Jan-Eric, Cliffordson, Christina & Erickson, Gudrun (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska
skolan – problem och möjligheter. Stockholm: SNS förlag. (112 s.)
Rinne, Ilona (2015). Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers
förståelse av betyg (s. 13-73 och 145-238). (Studies in Educational Sciences, 364) Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
http://hdl.handle.net/2077/37426
Salsskrivning: 10 april, 9-13, AK2 136, Karl Gustaf Stukat.