Vuxenutbildningsnätverket 2015-01
Göteborgsregionens kommunalförbund MISSIV 2015-01-14 ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverket Utvecklingsarbete Alvis Vuxenutbildningsnätverket tillsatte 2014-04-30 en grupp att arbeta med utvecklingsarbete och avtalsuppföljning gällande verksamhetssystemet Alvis. Då ett förslag finns att ta fram en förstudie om framtidens IT-stöd för vuxenutbildningen i regionen, föreslås att Vuxenutbildningsnätverket hänvisar till att utvecklingsarbete sker genom den nationella referensgrupp som finns kring Alvis. Avtalsuppföljning föreslås ske genom varje enskild kommun, då förlängning av avtal med Gotit gjorts kommunvis. Förslag till beslut Att Vuxenutbildningsnätverket enas om att • att återta beslutet att tillsätta en grupp att arbeta med utvecklingsarbete och avtalsuppföljning, • hänvisa till att utvecklingsarbete sker genom den nationella referensgruppen kring Alvis, • avtalsuppföljningen sker kommunvis. Göteborg 2014-12-09 Bengt Randén /Ulrika Krabbe Göteborgsregionens kommunalförbund MISSIV 2015-01-14 ÄRENDE 3 Till Vuxenutbildningsnätverket Vuxenutbildningens IT-stöd Vuxenutbildningen i regionen använder sig i dag av Alvis som IT-stöd för antagning, studerandeadministration, ekonomi och uppföljning. Vuxenutbildningsnätverket enades 2014-10-22 om att se över den fortsatta försörjningen av IT-stöd för vuxenutbildningen. Då förfarandet av en upphandling av verksamhetsstöd är ett stort åtagande, föreslås Vuxenutbildningsnätverket besluta om att dela upp projektet i två delar, en förstudie och ett genomförandeprojekt, där man genomför förstudien som ett underlag för genomförandeprojektet. De frågor som ingår i förstudien är följande: • • • • ta reda på kommunernas intentioner kring att göra en regiongemensam upphandling, göra en behovsinventering av vilka behov respektive kommun har av IT-stöd avseende vuxenutbildningen, undersöka vilka alternativa lösningar som finns/kan finnas tillgängliga på marknaden, utreda förutsättningarna för ett egenutvecklat system. Förstudien föreslås genomföras av GR och pågå under 2015 och vara slutförd och rapporteras till Vuxenutbildningsnätverket på ordinarie möte under mars månad 2016 med delrapport på möte 2015-09-07—08 samt 2015-12-02. Vidare föreslås att de resurser som avsatts till utvecklingsarbete av Alvis, 25 % tjänst under tiden 2014-09-01—2015-12-31, istället avsätts till att genomföra förstudien samt att de medel som GR inte nyttjat till sin organisation under 2014 avsätts till detsamma. Då tiden varit knapp för att skriva en mer detaljerad projektplan, föreslås att en sådan visas under ordinarie möte 2015-03-11. Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Att Vuxenutbildningsnätverket enas om att • ge GR i uppdrag att genomföra en förstudie av framtidens verksamhetsstöd inom vuxenutbildningen, • innehållet i förstudien ska vara att ta reda på kommunernas intentioner kring att göra en regiongemensam upphandling, göra en behovsinventering av vilka behov respektive kommun har av IT-stöd avseende vuxenutbildningen, undersöka vilka alternativa lösningar som finns/kan finnas tillgängliga på marknaden samt utreda förutsättningarna för ett egenutvecklat system, • Förstudien pågår under 2015 och vara slutförd och rapporteras till Vuxenutbildningsnätverket på ordinarie möte under mars månad 2016 med delrapport på möte 2015-09-07—08 samt 2015-12-02. • De resurser som avsatts till utvecklingsarbete av Alvis, 25 % tjänst under tiden 2014-09-01—2015-12-31, istället avsätts till att genomföra förstudien samt att de medel som GR inte nyttjat till sin organisation under 2014 avsätts till detsamma. Göteborg 2015-01-08 Bengt Randén /Ulrika Krabbe Göteborgsregionens kommunalförbund MISSIV Vuxenutbildningsnätverket 2015-01-14 ÄRENDE 4 Till Vuxenutbildningsnätverket Omvärldsbevakning och kompetensanalys avseende yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen Omvärldsbevakning har under de senaste fyra åren bedrivits på olika sätt. Som ett utvecklingsområde har GRvux på uppdrag av Vuxenutbildningsnätverket genomfört en kartläggning avseende omvärldsbevakning. Uppdraget har bestått i att stödja, stimulera och bidra till utvecklingen av omvärldsbevakningen i medlemskommunerna och skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. I uppdraget ha också ingått att utreda förutsättningarna för yrkesutbildningarnas möjligheter att möta arbetsmarknadens behov. Vuxenutbildningsnätverket enades om att tillsätta en tjänst under 2014-09-01 – 2015-06-30 motsvarande 20 % för att bidra till utvecklingen av omvärldsbevakning och utreda förutsättningarna för yrkersutbildningarnas möjligheter. Insatsen föreslås finansieras genom den av Vuxenutbildningsnätverkets anvisade resurs för utvecklingsarbete 2014/2015. Resultatet av uppdraget redovisades i Vuxenutbildningsnätverket den 3 december 2014. Uppdraget genomfördes genom: -Intervjuer med förerträdare för kommunerna inom Göteborgregionens kommunalförbund. -4 besök, ett i respektive nod -Intervjuerna genomfördes utifrån frågeställningar kring omvärldsbevakning i mening kontakter arbetsliv- utbildning Förslag till beslut Med uppdraget och kartläggningen som bakgrund föreslås att Vuxenutbildningsnätverket enas om att ge GRVux i uppdrag • • • • att att att att inrätta en arena för idé och erfarenhetsutbyte skapas bjuda in representanter för intressanta verksamheter inom området ansvara för att en regional vision för omvärldsbevakning arbetas fram, samt skapa strukturer för informationsspridning, uppföljning och statistik. Göteborg 2015-01-08 Bengt Randén /Kenneth Ardehed Göteborgsregionens kommunalförbund 2015-01-14 ÄRENDE 7 Till Vuxenutbildningsnätverket Ändamålsparagraf för beredningsgruppen för kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar – 2014. Syftet med beredningsgruppen, uppdraget samt spelregler för denna Hur definierar vi vårt uppdrag och vad kan vi förvänta oss av kommande gemensamma överläggningar och beredningar? Vilka spelregler ska gälla för samarbete i denna grupp? Vi ”går laget runt” i gruppen och alla ger sina synpunkter på syfte och spelregler. Syftet med att etablera en beredningsgrupp: • Vårt gemensamma övergripande uppdrag är att underlätta för nyanlända vuxna flyktingar att etablera sig i Göteborgsregionen – ikläda oss ett gemensamt ansvar. • Att våra respektive huvudmän ska bistå och komplettera varandra inom ramen för respektive organisations uppdrag. • Att svårigheter som identifieras i samarbetet och som inte ligger inom respektive parts mandat att lösa – ska rapporteras vidare till berörd nivå. • Att beredningsgruppen ska bistå och uppmuntra de lokala parterna så att överenskommelser tecknas i kommunerna som stödjer och tydliggör ett bra och hållbart mottagande – vart vänder jag mig, vem svarar för vad, när och hur stämmer vi av och följer upp etc • De lokala överenskommelserna utgör basen och avstampet för det regionala arbetet i denna grupp. • Beredningsgruppen ska sortera och bereda de frågor som kommer in från våra olika uppdragsgivare – vad bör och kan hanteras lokalt respektive regionalt samt studera frågor som går på tvärs där ”tvärlösningar” kan krävas. • Att arbetet i beredningsgruppen ska underlätta det konkreta vardagsarbetet som utförs för stödja de nyanländas. • Frågor som nomineras in till den stora gruppens möten ska beredas • Identifiera strategiska frågor och ta egna initiativ. Mötet resonerade också om spelregler för gruppens arbete och enas om; • Inget ersättarsystem. Främjar tilltro samt kontinuitet i kunskapsöverföring och problemlösning. • Minnesanteckningar från gruppen ska betraktas som arbetsmaterial och inte vidarebefordras utanför gruppen. • Gruppen avgör vilka frågor som ska lämna rummet och vilka som behöver mogna ytterligare. Det gäller även de frågor som kräver andras uppmärksamhet för att finna lösningar t ex landshövdingen, verksledningar, politiska partier/styrelser samt departement. Göteborgsregionens kommunalförbund 2015-01-14 ÄRENDE 7 Till Vuxenutbildningsnätverket Beredningsgrupp Kommungemensam plattform. Britt Tallhage, verksamhetschef, VGregionen – Närhälsan. Johan Jönsson, verksamhetschef, Migrationsverket – mottagning västra regionen Anders Paulsson, verksamhetschef, Arbetsförmedling Etablering, GR och Halland Pia Borg, planeringsledare, stadsledningskontoret, Göteborgs stad Veronica Morales, verksamhetschef, Social Resursförvaltning, Gbg stad Magnus Billborg, chef, sektor Arbete, Trygghet, Omsorg, Ale kommun. Tarja Thorén, verksamhetschef, Social- och arbetsmarknadsförvaltingen, Mölndals stad. Gun Rosvall, Migrationsansvarig och chef Anneli Amundssen Bjerke Länsstyrelsen Gustav Höjer, GRVälfärd Ulrica Furby, GRVälfärd @ Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2014-70-24 Utdrag ur protokoll ($ 324) från sammanträde med förbu ndsstyrelsen g 324 Dnr: 0B-161.67 Förslag på inriktningsdokument för ett foftsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända sku lle utarbeta förel iggande förslag till i n ri ktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget. sammanträdet den 19 september 2014 beslöt styrgruppen att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt skicka det vidare för yttrande i GR-kommunerna. På Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget 2014-70-06 och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbu ndsstyrelsen. Beslut Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsreg ionen godkänns. Förslag till utgångspunkter översänds yttra nde. till medlemskommunerna för Vid protokollet Gunnel Rydberg J usteras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs Stads anslagstavla 13 november 2OL4. Rätt utdraget intygar: J ust: Göteborgsregionens kommunalförbund @ Styrelseärende 4 Dnr: 08-161.67 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag på inriktningsdokument for ett fortsatt kommungemensamt arbete for att främja etableringen av nyanlända flyktingar pä arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ärendet Styrgruppen for arbetsmarknad beslöt den 20 marc 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen fìir nyanlända ska utarbeta eff forslag till inriktningsdokument fÌir det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med ft)rslaget. I GRs verksamhetsinriktning och budget fÌir 2015, fÌirbundsfullmäktige den l0 juni 2014, anges: som antogs av GRs "Ett ökat flyktingmottagande kommer attkrîiva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna ftir att hantera inflödet samt skapa möjligheter fi)r en god etablering och integration. Styrgruppen s kn verka for - Att den kommungemensamma plattformen fÌir nyanlända flyktingar stärks - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid eff ökat mottagande". Situationen Sedan styrgruppen fi)r arbetsmarknad gav uppdraget och GRs fullmäktige antog verksamhetsinriktningen lor 20 I 5 har flyktingsituati onen forändrats dramatiskt. I mars 2014 prognostiserades att cirka 60 000 flyktingar kommer att söka asyl i Sverige. Idag har prognosen höjts med 20 000 och Migrationsverket fÌirväntar att ca 80 000 kommer under 2014. De stora grupperna asylsökande är syrier, eritreaner samt statslösa. Hur situationen i Irak kommer att utvecklas är svårbedömt. Förslaget En arbetsgrupp bestående av representanter från nägra av Göteborgsregionens kommunalförbund medlemskommunerna, som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen ftir nyanlända,har tagit fram ett fìirslag fiir fortsatt politisk behandling och ställningstagande. Förslaget, som bifogas, ger inledningsvis en kort beskrivning av situationen när det gäller mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Utifrån dessa utgångspunkter fìireslås därefter en viljeinriktning ftir det fortsatta arbetet. För att klara ett ökat mottagande och motverka en fortsatt segregation är en utgångspunkt att medlemskommunema gemensamt arbetar for en jämnare spridning av bosättning av flyktingar inom Göteborgsregionen. En nödvändig utgångspunkt ftir att mottagandet ska kunna fÌirbättras är ftirändrade forutsättningar i samspelet med staten och andra aktörer på ett antal punkter. Plattformsarbetet syftar till att identifiera denna typ av hinder och att när det finns samsyn agera gemensamt i frågorna. I sammanhanget kan nämnas att såväl Riksrevisonen samt regeringens utsedda flyktingsamordnare också aktualiserat ett antal ftirbättringsförslag som kan effektivisera mottagandet och underlätta de nyanländas etablering. Styrgruppen ftir arbetsmarknad beslutade på sitt sammanträde den 19 september 2014 att godkänna fÌirslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till fÌlrbundsstyrelsen ft)r foredragning och diskussion samt att skicka fi)rslaget vidare ft)r yttrande i GR-kommunerna. Förbundsstyrelsens presidium behandlade fÌirslaget 2014-10-06 och beslöt att efter vissa revideringar översända lorslaget till forbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen fiireslås besluta att godkänna förslag till utgångspunkter ftir ett fortsatt kommungemensamt arbete ftir att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, samt att sända förslas till utgångspunkter till medlemskommunerna für yttrande. Göteborg 29 september 2014 Helena Söderbäck lCecilia Bokenstrand 2014-09-30 Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Frtimjo nyonlöndas etoblering - en förutstittning för hãllbar tillvöxt och social utveckling Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 20tO/7L etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett samarbete haretablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt. budget och verksamhetsinriktningför 2OI5 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den L0 juni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRI GRs kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för: - Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks, Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning.l Utgångspunkten är att alla medborgares resurser ärtill nytta för regionens utveckling, och att det är till självförsörjning. en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna. 1 I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR. Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MlV) anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att utfl¡tningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns arbete. Bakgrund Notionellt Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. Är 2013 ökade antalet asylsökand e fråtn M 000 (år 2012)till närmare 56 000 personer, Drygt 36 %av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 % av de som sökt asylfick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien, Cirka 16 300 flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen 1ör 20L4 pekar på att ca 80 OO0 personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med 19 000 personer sedan prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat beroende på utvecklingen i lrak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer, De kommer att vilja återförenas med sina släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram itiden då ha ndläggningstiderna öka r. Re g io no lt och de I reg iona lt Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan: Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt. Kti ll o Ar Göteborg 20tt 70% (646) Kranskommunerna 30% (2771 Totalt : Mi grotio nsve rket VG 100% (s17l' 2012 74% (1.772) 26% (3sDl lOO%(7 s02) 20L3 8L%(21871 Ls%(s06l 7OO%(2 6s3) 6 133 (inkl Kungsbacka) Planeringstal, 9 500 (exkl Länsstyrelsen Ku 20L4lzots 2 ngsbacka) Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga delregioner i Västra Götaland för år 20L3 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande per 10 000 invånare än övriga delregioner. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottag¡ts i Göteborg. Trots att kranskommunerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göte- från 30 % 2OLLtll t9 % 2013. En av förklaringarna är att de flyktingar som Göteborg tar emot är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det borg - minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden2. De allra flesta nyanlända flyktingar bosättersig ide nordöstra stadsdelarna och iVästra Hisingen (Biskopsgården). Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situat¡on. Dock bör det påpekas att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen ansträngd. 2074 är prognosen för Sverige totalt 6 500 barn/ungdomar vilket är en betydande ökning sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar som gått igenom transitsystemet. I fjoltog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år undantas Mölndalfrån denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun. Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och regional nivå även regelförändringar på nationell nivå. Gemensamt planero och rusto för ett hållbart mottagonde Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen och etableringen idet svenska samhället underlättas. Särskilda insatserska riktas mot vuxna iarbetsför ålderså att de snabbt kan komma iarbete och försörja sig själva och sin familj. So mve rka n kri ng i ntrodu kti o ns i n satse r Den nyanlända ska kunna bo ien kommun och få introduktionsinsatser ien ellerflera andra kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. överenskommelser om gemensamma insatser och resurserfinns redan idag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser. 2 Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som är den helt dominerande boendeformen eller andrahandskontrakt (giltiga eller ogiltiga), jourboenden m.m. 3 Oko nyanlöndos möjlighet att völja bostodsort inom regionen Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, M igrationsve rket samt Västra Göta la ndsregionen (hä lso- och sju kvå rden ). Framtagondet ov en regionol bostadsonolys förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och En kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fast¡ghetsägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända. Utgångspunkter för samarbetet med staten Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera gemensamt för att få tillstånd en förändring. Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöverförändras. Utifrån deras rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas. So mord ni nge n be höve r tydl iggöros Ett helhetsperspektiv istyrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag. Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör förtydligas. Matchningen mot den nationello arbetsmarknaden bör nyanseros 4 Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått s¡n första kommunförankring och påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör iförsta hand tillämpas för personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning ska bli aktuell. Ett samlat ansvor för bosattningen I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdel- ningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade ha planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande. Samråd mellon Migrotionsverket och kommunerna inför etablering av onlöggningsboenden Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurserför sina åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett samråd innan en etabler¡ng kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget. Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexiblo och öka möjligheterno till somorbete med kommunerna När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos arbetsförmedlingen finns en stor risk att ¡nsatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att arbetsförmedlingens budgeterade medelför etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå. Fyll vöntetiden på anldggningsboendena med innehåll Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver 5 SFI är det önskvärt om det också kan ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbets- marknadspolitiska etableringsinsatser och validering. Stotens erscittning till kommunerna för mottogande av nyanlönda Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar förändringar istatsbidragens konstruktion och verkarföratt de kommunala utgifterna ges en statlig täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala antalet mottagna iförhållande till befolkning och ijämförelse med andra kommuner. Den ersättning som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade effekter uppnås. När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade "glappetersättningen". I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna planerarsina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan rekvireras. Tiden för "glappersättningen" måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem. 6 www.grint.se Vuxenutbildningsnätverket 14 jan 2105 Workshop med fokus på sfi Under 2014 genomförde projektet GRINT intervjuer med de allra flesta skolledare inom sfi i göteborgsregionen. Det stora flertalet har efterlyst mer möjlighet till erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och nätverk med fokus på sfi i GRs regi. Med anledning av detta kommer vi under vuxenutbildningsnätverkets möte den 14 januari genomföra en workshop. Workshopen syftar till att gemensamt ta reda på mer om/hur vi ska gå vidare med de behov och önskemål som lyfts. Inför workshopen får du gärna börja fundera på följande frågeställningar: • För att öka erfarenhetsutbytet gällande sfi inom regionen, vad bör GR göra? - Hur skulle formerna för ett sådant/a erfarenhetsutbyte/n kunna se ut? - För vem skulle det vara? - Vad skulle det fokusera på? • Om GR skulle satsa mer på kompetensutveckling inom sfi… - I vilken/vilka form/er vill du att kompetensutvecklingen ska vara? - Vad ska den fokusera på? - Och för vem/vilka ska den vara? • Det har efterfrågats nätverk som fokuserar på sfi. - Hur ser du på det? - Vilken typ av nätverk skulle du vilja ha? - Vad skulle nätverkets uppgift vara? Göteborgsregionens kommunalförbund Ale | Alingsås | Göteborg | Härryda | Kungsbacka | Kungälv | Lerum | Lilla Edet | Mölndal | Partille | Stenungsund | Tjörn | Öckerö Göteborgsregionens kommunalförbund 2015-01-14 ÄRENDE 12 Till Vuxenutbildningsnätverket Beräkningsmodell interkommunal ersättning inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen Vuxenutbildningsnätverket enades 2014-04-30 om att Ekonomigruppen får i uppdrag att se över beräkningsmodellen för enhetspriset avseende interkommunal ersättning och lämna förslag på ny beräkningsmodell. Ekonomigruppen har begärt in svar i enkätmodell från de 13 medlemskommunerna hur man ser på enhetspris kontra självkostnadspris som interkommunal ersättning. Frågorna har besvarats angående samtliga skolformer. Som en sammanfattning av enkäten anser fyra av 13 kommuner att grunden till beräkningsmodellen för interkommunal ersättning bör vara självkostnadspris med administrativt tillägg. Övriga kommuner anser att grunden ska vara enhetspris. Samtliga kommuner anser att priset ska vara lägre för kurser som studeras på distans. Gruppen har kommit fram till nedanstående punkter, • titta på medlemskommunernas totala intäkter och kostnader för interkommunal ersättning inom regionen under 2013 och 2014, för att bedöma hur stor volym det rör sig om, • titta på vilka priser som förekommer inom de upphandlingar som finns ute i kommunerna, för att bedöma skillnaden mellan enhetspris och självkostnadspris plus administrativt tillägg, • priset för kurser som studeras på distans bör vara lägre än ett enhetspris, • två frågeställningar till Vuxenutbildningsnätverket att diskutera o Kan man tänka sig ett enhetspris för samtliga kommuner med möjlighet till bilaterala förhandlingar för både lägre och högre priser? o Kan man tänka sig att kommuner med upphandlade utbildningsanordnare använder självkostnadspris med administrativt tillägg och övriga använder enhetspris? Vilka konsekvenser kan en sådan modell få? Göteborg 2014-12-09 Ekonomigruppen /Ulrika Krabbe Göteborgsregionens kommunalförbund 2015-01-14 ÄRENDE 13 Till Vuxenutbildningsnätverket Utbildningsproduktionen och resursutnyttjandet inom Yrkesvux (repriserat material) Vux 141028 Tre orsaker till att vi inte nyttjar hela vårt tilldelade statsbidrag inom yrkesutbildningar Ale Monika Nilsson 1. Vård och omsorg erbjuds inte via GR. Har fler sökande än platser i egen regi. Eftersom jag inte vet om det blir statsbidrag över för att få täckning för dessa platser vågar jag inte ta risken och bevilja att läsa i andra kommuner (om det nu finns platser i andra kommuner) 2. Har elever som söker yrkesutbildningar utanför GR 3. För kort planeringshorisont. Alingsås Ulrika Alestig 1. De utbildningar som erbjuds idag är inte de utbildningar som efterfrågas av kommunens invånare. Får årligen många förfrågningar om att läsa utbildningar inom t.ex. ekonomi/administration, barn och fritid samt inom djurvård, i andra kommuner än inom GR. Oftast svarar jag nekande till dessa då vi inte har resurser att bekosta dessa utbildningar. 2. Det finns ett visst motstånd mot att pendla. Om utbildningar inte ligger utefter pendeln (dvs i Lerum, Partille och Gbg) är det ett extra hinder som avhåller dem från att söka. 3. Vi kan bli bättre på att marknadsföra utbildningarna lokalt. Gemensamt ansvar GR och kommunen. Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Jan Elftorp 1. Många avhopp från utbildningarna. Stickprov på några utbildningar visar att av alla antagna slutför 1/3 sina utbildningar. 2. För stort utbud av utbildningar som resulterar i start av små grupper som inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra. Istället för att få fler sökande efter kursstart på dåligt eftersökta utbildningar så skulle vi kunna anta fler sökande på vissa av de eftertraktade utbildningarna (tex har vi 3 godkända sökande till Tunga Fordon och 66 godkända till Butik o handel. Då bör vi lägga ned Tunga fordon och om möjligt utöka platserna på Butik o handel) 3. För dåligt förankrade utbildningar bland tänkta avnämare på arbetsmarknaden (svårt med praktikplatser). Utb.start 1 har vi ganska många sökande men till nr.2 och 3 är det färre för ryktet går snabbt om det är för dålig kvalitet (tex Fastighetsvärd, Tågtekniker). Härryda Sofia Grebner 1. GRvux har en stark övervikt vid "manliga" yrken, det tycker jag är något som generellt borde ses över inom GR. Vi har en relativt hög utbildningsnivå i vår kommun, vilket kan göra dessa utbildningar något mindre attraktiva, passar inte kommunens invånares önskemål. Vidare har de som vill komma in på Yrkesvux svårt att stå sig i konkurrensen med sökande från andra kommuner. 2. Kontakten med AF borde kanske framgå tydligare och att det verkligen framgår att vi utbildar inom bristyrken! Kungälv Kurt-Olov Sjöström 1. Ofta kort framförhållning från det att vi vet vad som skall erbjudas, sökperiod och kursstart 2. Inte tillräcklig flexibilitet på vad man önskar utbilda sig inom, start av utbildning och hur man utbildar sig (vad, när och hur). 3. Utökad kontakt med arbetsgivarparter för att få fram efterfrågade kompetenser och utifrån detta skapa fler intressanta utbildningar. Kungsbacka Anita Ahlman Kungsbackas svar på detta är att om vi ser till helheten, alltså hur mycket yrkesutbildning har vi köpt utöver omvårdnad så ligger vi på för 2014 på ca 6 miljoner men vi har endast kunnat nyttja 3,5 av dem inom GR:s yrkesutbildningar. De andra utbildningar har våra invånare valt allt läsa annat än det som finns i GR-utbudet. Vuxenutbildningen i Kungsbacka präglas av individualiserad och kontinuerlig vuxenutbildning som utgår från den sökandes behov och som ger hen möjligheten att välja vad hen vill läsa, vad och vart. Vi är otroligt generösa med att både köpa utbildningar från våra gymnasieskolor men även genom IKE. Vårt svar blir att Göteborgsregionens kommunalförbund Kungsbacka forts. utbudet inte intresserar Kungsbackaborna i tillräckligt stor omfattning samt att man blir styrd av fasta starter och gruppundervisning. Vi har ju provat att erbjuda utbildningarna i Kungsbacka men det har knappt gjort någon inverkan. Så om jag ska göra om det i punktform så blir det: 1. utbudet är inte tillräckligt intressant 2. fasta starter istället för kontinuerligt 3. utbildningarna är inte tillräckligt individualiserade bland annat med gruppundervisning istället för individuellt undervisning där eleven läser i egen takt. Lerum Magnus Bladh 1. Den korta framförhållning och stora osäkerhet kring storlek på statsbidrag som vi tvingats leva med har varit ett klart problem. Det försvårar för en långsiktig planering och marknadsföring av utbildningarna. 2. Vi behöver stärka medvetenheten om vårt gemensamma utbud av yrkesutbildningar inom GR-vux och vi i kommunerna behöver ta större ansvar för att kartlägga och rapportera det lokala kompetensbehovet. Förmågan att fånga upp kompetensbehov från de smalare branscherna behöver utvecklas, utbudet präglas i allt för hög grad av de stora branscherna där vi har etablerade kontakter. 3. Prioriteringen av sökande med svag ställning på arbetsmarknaden utan att beakta förutsättningarna för att klar studierna ger många avhopp. Lilla Edet Ann-Christine Gustavsson 1. Utbudet svarar inte mot efterfrågan i Lilla Edet 2. Den absolut största efterfrågan i Lilla Edet är vård – och omsorgsutbildningar. Om det hade varit valbart, så hade vi använt varenda krona. Detta gäller förmodligen samtliga kommuner, eftersom man säger att man har kö till de lokala utbildningarna. 3. Regionala skillnader beträffande vad som efterfrågas Mölndal Håkan Gustavsson 1. Studieavbrott. Här bör vi fundera på ansökningsförfarandet – det är (kanske alltför) enkelt att söka långa yrkesutbildningar. Många personer tror jag gör sina val utan att ha så mycket info om vad utbildningen eller yrkesområdet innebär. Det kan då bli lite chansartat, lite som att ”prova på”. Detta bidrar till att det är många avbrott och avsatta pengar inte används. Göteborgsregionens kommunalförbund Mölndal forts. 2. Det bästa är självklart om den sökande sedan tidigare har arbetsliverfarenhet från yrkesområdet – eller/och att valet av yrkesområde är väl genomtänkt, gärna genompratat med studievägledare eller yrkeslärare. 3. En annan omständighet som kan bidra till studieavbrott är om den aktuella utbildningen har en svag eller otydlig yrkeskaraktär ( = liten kontakt med företag och bransch, lite tid för APL). Om utbildningen inte bidrar till att eleven får rätt kompetens så kan det ju finnas goda skäl att se sig om efter andra alternativ. Partille Nomi Madolo 1. Inte tillräckligt eftertraktade utbildningar som vi erbjuder, Efterfrågade utbildningar i min kommun möter ej det utbud som idag finns i tillräckligt hög utsträckning. 2. Ett alltför oflexibelt system, det ställs högre krav idag på individuella starter och slut, kontinuerliga intag osv. Ej tillräckligt individuellt anpassat, få möjligheter att få sina kunskaper validerade utan de ”färdiga” utbildningspaket som idag finns med sammansatta yrkesutbildningar passar färre individer. 3. Det finns andra vägar att gå.. individen kan se bättre möjligheter inom andra skolformer (YH, universitet, lärling osv.) Jan Wennebrink Stenungsund 1. Bristande möjlighet att planera utbildning över årsskiften pga den osäkerhet som alltid finns över nästa års statsbidrag 2. Det går knappast att hitta korta utbildningar med tillräckligt stort värde, om vår avsikt är att få folk anställningsbara. 3. Ett tidigare beslut på året behövs (ang de ekonomiska förutsättningarna) om vi ska kunna/våga starta mer egenproducerad utbildning på hemmaplan - ex fler omvårdnadsplatser Tjörn Gunilla Lövström 1. Tjörns kommun har ingen egen vuxenutbildning så vi köper alla våra platser. Mestadels förbrukas hela 33:-kronan. Eftersom vi inte anordnar egna utbildningar förbrukas vårt statsbidrag enbart utifrån i vilken omfattning Tjörnbor antas på utbildningar som anordnas inom GR-avtalet och som finansieras med statsbidrag. Göteborgsregionens kommunalförbund Öckerö Martin Norström 1. "Fel utbildningar" erbjuds. Många Öckeröbor söker vuxenutbildning men påfallande ofta teoretiska kompletteringar av olika slag samt omvårdnadsutbildningar. Få söker yrkesutbildningar även utanför de gemensemma. 2. Det finns en ovilja att resa in till Göteborg och kanske ännu längre. 3. 33-kronan är ett och samma belopp för hela GR. Öckerö har låg arbetslöshet och en hög andel företag, det är naturligt att efterfrågan på yrkesutbildningar är lägre här Göteborgsregionens kommunalförbund 2015-01-14 ÄRENDE 16 Till Vuxenutbildningsnätverket Naturbruksgymnasierna Dingle & Nuntorp Mitt namn är Richard Lundquist och arbetar som utbildningsmäklare på Naturbruksgymnasierna Dingle & Nuntorp Jag har ett övergripande ansvar för vuxenbildning såsom komvux, YH och uppdrag på dessa skolor. Har under åren märkt att det kommer förhållandevis lite elever inom komvux från Göteborg med intilliggande kommuner. Naturbruksgymnasierna har i ett avtal med regionens kommuner ett uppdrag att bedriva naturbruksutbildningar inom både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning åt regionens kommuner. Skulle på något sätt vilja få komma i kontakt med rektorer inom vuxenutbildning inom Göteborg med omnejd. För att få presentera vad vi kan erbjuda för att komplettera kommunernas utbildningsutbud till kommuninnevånarna. Inom FyrBodal brukar jag vara med på de gemensamma möten som rektorer inom vuxenutbildning har. Detta har lett till gemensam nytta för alla parter. Frågor och återkoppling emottages tacksamt. Med vänlig hälsning Richard Lundquist Naturbruksgymnasierna Dingle & Nuntorp 070 31 45 155
© Copyright 2024