Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp 2015-03

Göteborgsregionens kommunalförbund
MISSIV
Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp
2015-03-11
ÄRENDE 2
Till Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp
Förslag till
Ordförande och vice ordförande i
Vuxenutbildningsnätverkets operativa
ledningsgrupp
Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp föreslås enas om
att Håkan Gustavsson, Mölndals kommun, går in som
ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa
ledningsgrupp från och med 2015-03-11, samt
att Anna-Carin Engström, Göteborgs kommun, går in som
vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa
ledningsgrupp från och med 2015-03-11.
Göteborg 2015-03-04
Kenneth Ardehed
/Linda Andersson
Göteborgsregionens kommunalförbund
MISSIV
Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp
2015-03-11
ÄRENDE 3
Till Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp
Marknadsföring av lärlingsutbildning för vuxna
Som ett led i arbetet med yrkesvux i Göteborgsregionen har www.GRvux.se etablerats.
En period fanns det ett par systersidor, www.GRlär.se och www.GRsfi.se, men i syfte att
underlätta för regionmedborgarna har informationen om regionalt sökbara
yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen samlats under en och samma sida. Den
som söker information om yrkesutbildningar med eller utan språkstöd, lärlingsutbildning
och/eller validering för vuxna kan således på ett och samma ställe hitta den information
hen söker.
För yrkesvuxutbildningarna har man genom åren avsatt medel för marknadsföring av
varumärket GRvux.se som i huvudsak har nyttjats i varumärkesbyggande syfte samt i
anslutning till ansökningsperioderna. I samband med att vuxenutbildningen i Kungälv
samordnade statsbidragen för lärlingsutbildning för elva av de tretton kommunerna
växlades denna verksamhet upp och informationen på hemsidan utökades samt
marknadsfördes med särskilda insatser, som finansierades utifrån uppgörelsen. Även de
kommuner som stod utanför uppgörelsen om lärlingsutbildning ville att information om
deras lärlingsutbildningar skulle synas på hemsidan.
När nu samordningen av lärlingsutbildning för vuxna förts över till GR föreslås rutinerna
för marknadsföring av denna utbildningsform ses över och att en struktur för
finansieringen beslutas.
Informationen om lärlingsutbildningarna ligger ute under hela året och anmälan till dessa
utbildningar är kontinuerlig till skillnad från övriga utbildningar, som är synbara och
ansökningsbara i avgränsade ansökningsperioder. Vuxenutbildningsnätverkets operativa
ledningsgrupp föreslås därför besluta om särskild finansiering av lärlingsutbildningarna
mellan övriga ansökningsperioder som fördelas mellan de tretton kommunerna utifrån
invånarnyckeln och dras från den kommunala resursen.
Då dimensioneringen av finansieringen av yrkesutbildningarna vilar mot ett gammalt
beslut i Vuxenutbildningsnätverket, om 500 000kr/ansökningsomgång, föreslås
finansieringen av marknasföringsinsatser för lärlingsutbildningar omfatta 500 000kr/år.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp föreslås enas om
att godkänna förslag om finansiering av marknadsföring gällande
lärlingsutbildningar för vuxna
att besluta att den årliga summan för denna marknadsföringsinsats bestäms
till 500 000:-, samt
att godkänna förslag att den årliga finansieringen delas av de tretton
samverkande kommunerna utifrån aktuell invånarnyckel och att summan
dras från den kommunala resursen.
Göteborg 2015-03-04
Kenneth Ardehed
/Josefin Grahn
Göteborgsregionens kommunalförbund
2015-03-11
ÄRENDE 9
Repriserat material
Till Vuxenutbildningsnätverket
Utbildningsproduktionen och resursutnyttjandet
inom Yrkesvux
Vux 141028
Tre orsaker till att vi inte nyttjar hela vårt tilldelade statsbidrag
inom yrkesutbildningar
Ale
Monika Nilsson
1. Vård och omsorg erbjuds inte via GR. Har fler sökande än platser i egen regi.
Eftersom jag inte vet om det blir statsbidrag över för att få täckning för dessa
platser vågar jag inte ta risken och bevilja att läsa i andra kommuner (om det nu
finns platser i andra kommuner)
2. Har elever som söker yrkesutbildningar utanför GR
3. För kort planeringshorisont.
Alingsås
Ulrika Alestig
1. De utbildningar som erbjuds idag är inte de utbildningar som efterfrågas
av kommunens invånare. Får årligen många förfrågningar om att läsa
utbildningar inom t.ex. ekonomi/administration, barn och fritid samt inom
djurvård, i andra kommuner än inom GR. Oftast svarar jag nekande till dessa
då vi inte har resurser att bekosta dessa utbildningar.
2. Det finns ett visst motstånd mot att pendla. Om utbildningar inte ligger
utefter pendeln (dvs i Lerum, Partille och Gbg) är det ett extra hinder som
avhåller dem från att söka.
3. Vi kan bli bättre på att marknadsföra utbildningarna lokalt. Gemensamt
ansvar GR och kommunen.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Göteborg
Jan Elftorp
1. Många avhopp från utbildningarna. Stickprov på några utbildningar visar att av
alla antagna slutför 1/3 sina utbildningar.
2. För stort utbud av utbildningar som resulterar i start av små grupper som inte är
ekonomiskt försvarbart att genomföra. Istället för att få fler sökande efter
kursstart på dåligt eftersökta utbildningar så skulle vi kunna anta fler sökande på
vissa av de eftertraktade utbildningarna (tex har vi 3 godkända sökande till Tunga
Fordon och 66 godkända till Butik o handel. Då bör vi lägga ned Tunga fordon och
om möjligt utöka platserna på Butik o handel)
3.
För dåligt förankrade utbildningar bland tänkta avnämare på arbetsmarknaden
(svårt med praktikplatser). Utb.start 1 har vi ganska många sökande men till nr.2
och 3 är det färre för ryktet går snabbt om det är för dålig kvalitet (tex
Fastighetsvärd, Tågtekniker).
Härryda
Sofia Grebner
1. GRvux har en stark övervikt vid "manliga" yrken, det tycker jag är något som
generellt borde ses över inom GR. Vi har en relativt hög utbildningsnivå i vår
kommun, vilket kan göra dessa utbildningar något mindre attraktiva, passar inte
kommunens invånares önskemål. Vidare har de som vill komma in på Yrkesvux
svårt att stå sig i konkurrensen med sökande från andra kommuner.
2.
Kontakten med AF borde kanske framgå tydligare och att det verkligen framgår
att vi utbildar inom bristyrken!
Kungälv
Kurt-Olov Sjöström
1.
Ofta kort framförhållning från det att vi vet vad som skall erbjudas, sökperiod
och kursstart
2.
Inte tillräcklig flexibilitet på vad man önskar utbilda sig inom, start av
utbildning och hur man utbildar sig (vad, när och hur).
3.
Utökad kontakt med arbetsgivarparter för att få fram efterfrågade kompetenser
och utifrån detta skapa fler intressanta utbildningar.
Kungsbacka
Anita Ahlman
Kungsbackas svar på detta är att om vi ser till helheten, alltså hur mycket
yrkesutbildning har vi köpt utöver omvårdnad så ligger vi på för 2014 på ca 6 miljoner
men vi har endast kunnat nyttja 3,5 av dem inom GR:s yrkesutbildningar. De andra
utbildningar har våra invånare valt allt läsa annat än det som finns i GR-utbudet.
Vuxenutbildningen i Kungsbacka präglas av individualiserad och kontinuerlig
vuxenutbildning som utgår från den sökandes behov och som ger hen möjligheten att
Göteborgsregionens kommunalförbund
välja vad hen vill läsa, vad och vart. Vi är otroligt generösa med att både köpa
utbildningar från våra gymnasieskolor men även genom IKE. Vårt svar blir att
Kungsbacka forts.
utbudet inte intresserar Kungsbackaborna i tillräckligt stor omfattning samt att man blir
styrd av fasta starter och gruppundervisning. Vi har ju provat att erbjuda utbildningarna i
Kungsbacka men det har knappt gjort någon inverkan. Så om jag ska göra om det i
punktform så blir det:
1. utbudet är inte tillräckligt intressant
2. fasta starter istället för kontinuerligt
3. utbildningarna är inte tillräckligt individualiserade bland annat med
gruppundervisning istället för individuellt undervisning där eleven läser i egen
takt.
Lerum
Magnus Bladh
1. Den korta framförhållning och stora osäkerhet kring storlek på statsbidrag som vi
tvingats leva med har varit ett klart problem. Det försvårar för en långsiktig
planering och marknadsföring av utbildningarna.
2. Vi behöver stärka medvetenheten om vårt gemensamma utbud av
yrkesutbildningar inom GR-vux och vi i kommunerna behöver ta större ansvar för
att kartlägga och rapportera det lokala kompetensbehovet. Förmågan att fånga
upp kompetensbehov från de smalare branscherna behöver utvecklas, utbudet
präglas i allt för hög grad av de stora branscherna där vi har etablerade
kontakter.
3. Prioriteringen av sökande med svag ställning på arbetsmarknaden utan att beakta
förutsättningarna för att klar studierna ger många avhopp.
Lilla Edet
Ann-Christine Gustavsson
1. Utbudet svarar inte mot efterfrågan i Lilla Edet
2. Den absolut största efterfrågan i Lilla Edet är vård – och omsorgsutbildningar. Om
det hade varit valbart, så hade vi använt varenda krona. Detta gäller förmodligen
samtliga kommuner, eftersom man säger att man har kö till de lokala
utbildningarna.
3. Regionala skillnader beträffande vad som efterfrågas
Mölndal
Håkan Gustavsson
Göteborgsregionens kommunalförbund
1. Studieavbrott. Här bör vi fundera på ansökningsförfarandet – det är (kanske
alltför) enkelt att söka långa yrkesutbildningar. Många personer tror jag gör sina
val utan att ha så mycket info om vad utbildningen eller yrkesområdet innebär.
Det kan då bli lite chansartat, lite som att ”prova på”. Detta bidrar till att det är
många avbrott och avsatta pengar inte används.
Mölndal forts.
2. Det bästa är självklart om den sökande sedan tidigare har arbetsliverfarenhet från
yrkesområdet – eller/och att valet av yrkesområde är väl genomtänkt, gärna
genompratat med studievägledare eller yrkeslärare.
3. En annan omständighet som kan bidra till studieavbrott är om den aktuella
utbildningen har en svag eller otydlig yrkeskaraktär ( = liten kontakt med företag och
bransch, lite tid för APL). Om utbildningen inte bidrar till att eleven får rätt
kompetens så kan det ju finnas goda skäl att se sig om efter andra alternativ.
Partille
Nomi Madolo
1. Inte tillräckligt eftertraktade utbildningar som vi erbjuder, Efterfrågade utbildningar i
min kommun möter ej det utbud som idag finns i tillräckligt hög utsträckning.
2. Ett alltför oflexibelt system, det ställs högre krav idag på individuella starter och slut,
kontinuerliga intag osv. Ej tillräckligt individuellt anpassat, få möjligheter att få sina
kunskaper validerade utan de ”färdiga” utbildningspaket som idag finns med
sammansatta yrkesutbildningar passar färre individer.
3. Det finns andra vägar att gå.. individen kan se bättre möjligheter inom andra
skolformer (YH, universitet, lärling osv.)
Jan Wennebrink
Stenungsund
1. Bristande möjlighet att planera utbildning över årsskiften pga den osäkerhet som alltid
finns över nästa års statsbidrag
2. Det går knappast att hitta korta utbildningar med tillräckligt stort värde, om vår avsikt är
att få folk anställningsbara.
3. Ett tidigare beslut på året behövs (ang de ekonomiska förutsättningarna) om vi ska
kunna/våga starta mer egenproducerad utbildning på hemmaplan - ex fler
omvårdnadsplatser
Tjörn
Gunilla Lövström
Göteborgsregionens kommunalförbund
1. Tjörns kommun har ingen egen vuxenutbildning så vi köper alla våra platser.
Mestadels förbrukas hela 33:-kronan. Eftersom vi inte anordnar egna utbildningar
förbrukas vårt statsbidrag enbart utifrån i vilken omfattning Tjörnbor antas på
utbildningar som anordnas inom GR-avtalet och som finansieras med statsbidrag.
Öckerö
Martin Norström
1. "Fel utbildningar" erbjuds. Många Öckeröbor söker vuxenutbildning men påfallande ofta
teoretiska kompletteringar av olika slag samt omvårdnadsutbildningar. Få söker
yrkesutbildningar även utanför de gemensemma.
2. Det finns en ovilja att resa in till Göteborg och kanske ännu längre.
3. 33-kronan är ett och samma belopp för hela GR. Öckerö har låg arbetslöshet och en hög
andel företag, det är naturligt att efterfrågan på yrkesutbildningar är lägre här