Årsredovisning 2014_webb 150423
Söderhamns kommun Årsredovisning 2014 03 Inledning 03 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 04 Viktiga händelser 2014 06 Organisationsschema 07 Uppföljning av kommunens mål 08 Förvaltningsberättelse 08 Ekonomi 09 Omvärlden -Arbetslöshet -Befolkning -Samverkan 14 Styr- och ledningsmodell 32 Finansiell analys 40 Framåtblick 41 Personal 44 Räkenskaper 44 Drift- och investeringsredovisning 47 Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Noter 55 Kassaflödesanalys 56 Redovisningsprinciper 58 Sammanställd redovisning 60 Nämnder och bolag 60 Kommunfullmäktige 61 Revisionen 62 Kommunstyrelsen 64 Överförmyndarnämnden 65 Valnämnden 66 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 68 Bygg- och miljönämnden 69 Barn- och utbildningsnämnden 72 Nämnden för lärande och arbete 74 Socialnämnden 76 Omvårdnadsnämnden 78 Söderhamns Stadshus AB 78 Söderhamn Elnät AB 79 Söderhamn NÄRA AB 82 Faxeholmen 84 Kommunalförbund 86 Revisionsberättelse Söderhamns kommuns medborgare och företag får allt bättre service av våra medarbetare. Det visar undersökningen Insikt som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjort, med personer som varit i kontakt med kommunen. Servicen är en viktig byggsten i den positiva anda som allt fler säger sig uppleva i vår kommun. Det är med stolthet Söderhamns kommun lämnar årets bokslut. Söderhamn i positiv riktning Det är viktigt att vi som representerar Söderhamns kommun har fokus på dem vi är till för och att vi ser på oss själva med samma glasögon som medborgare och företag gör. Det arbetet gick framåt under 2014, men vi behöver hålla ut. Arbetet med satsningen på Söderhamns centrum har fortsatt under året. Ett förslag till Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum går ut på samråd i början av 2015 och politiska beslut förväntas under våren och sommaren. Målet är en stadskärna med ett rikt och välkomnande stadsliv, inspirerande upplevelser och möten för alla året om. Samarbete mellan kommun och näringsliv Under 2014 har vi fortsatt att utveckla samarbetet mellan kommunen och näringslivet, för att stärka företagandet, förbättra företagsklimatet och bidra till fler jobb i Söderhamn. I projektet Etablera i Söderhamn arbetar kommunen tillsammans med fastighetsägarna för att skapa nya etableringar i kommunen. Vi har också fortsatt att aktivt stödja verksamheten vid Nyföretagcentrum, med stöd till nya företagare. Det har även skett ett mycket gott arbete med stöd till företag i Våga vilja växa. Förutom det så har olika nätverksträffar och utbildningssatsningar genomförts. Framför allt ska lyftas arbetet med att ta fram ett nytt näringslivsprogram. I det arbetet har kommunens tjänstemän, politiker och företrädare för företag och företagsorganisationer deltagit. Det är vårt gemensamma program. Slutligen har Tillväxtrådets satelliter funnit sina roller och arbetar på ett mycket bra sätt. Projekt 100 jobb Under året har vi utvecklat projektet 100 jobb, där socialnämnden och nämnden för lärande och arbete i samverkan med Arbetsförmedlingen anställt arbetslösa. Genom projektet kan arbetslösa personer med försörjningsstöd få arbete. Effekterna är goda, både ekonomiskt och socialt, inte minst för barnen till deltagarna som får leva i ekonomiskt och socialt mer stabila familjer. Förskolelyft Under 2014 införde kommunen ett förskolelyft. Det innebär att förskolan stärks med ytterligare 10 miljoner årligen och innehåller två delar: Nyanställning av medarbetare kunde påbörjas redan i slutet av 2013. 2014 upphävde kommunen 15-timmarsbegränsningen för barn till bland annat arbetslösa, så att förskolan är utan begränsningar när det gäller vistelsetid för barn. Samverkan i landskapet och länet 2014 har innehållit mycket samverkan i både landskap och län. Under 2014 bildades Hälsinglands utbildningsförbund, där kommunerna Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig samlar sin vuxen- och gymnasieutbildning. Förbundet kommer att vara i skarp drift med verksamhetsövergång från augusti 2015. Dessutom pågår ett arbete för att se om vi också ska bilda en gemensam organisation för HR (Human Relations – personalfrågor). Värt att notera är också att landstinget vid årsskiftet ombildas till regionkommun med direktvalt fullmäktige. Social investeringsfond Kommunen har fortsatt avsätta medel till vår sociala investeringsfond. Syftet är att nämnder i samverkan ska kunna söka pengar för att göra tidiga insatser för att stärka människors livskvalitet samtidigt som de kan minimera kostnader och framtida utanförskap. Den stora finansieringen ur fonden har skett till projekt 100 jobb. Utveckling av varumärke, styrning och service Arbetet med att fortsätta utveckla kommunens varumärke fortsatte under året och likaså arbetet för att nå de inriktningsmål som kommunfullmäktige antagit. Under året har det pågått arbete med att analysera kommunens styr- och ledningsprocess, för att se hur vi kan förenkla, förtydliga och förbättra kommunens styrning. Allt detta är viktiga byggstenar för att fortsätta det positiva utvecklingsarbetet och stärka den nya anda som allt fler av oss upplever. Under året har arbetet för att skapa en kommunal kundtjänst fortsatt. Målet är att förenkla när företag eller medborgare vill ta kontakt med kommunen via telefon, e-post, sociala medier eller fysiska besök. Det är viktigt att förenkla och förbättra servicen, men också att vi själva ser oss som en helhet med Söderhamns kommun i första hand och den förvaltning eller enhet vi tillhör i andra hand. Försommarens lyckade Pridefestival var den andra i ordningen. Den spelar också en viktig roll för att skapa en positiv känsla för Söderhamn. KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Utmaningar Saneringen efter råtalloljeutsläppet 2011 har fortsatt även under 2014. Ett mycket bra arbete har utförts för att minimera verkningarna efter utsläppet. Några av våra nämnder har haft det tufft ekonomiskt under året, framför allt socialnämnden och omvårdnadsnämnden. Kommunfullmäktige valde att tilldela dessa nämnder ytterligare 12 miljoner vardera under året. Fullmäktige tog också beslut om att förändra kommunens organisation. Nämnden för lärande och arbete och socialnämnden går från 2015 samman i den nya arbetsmarknads- och socialnämnden. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden blir kultur- och samhällsservicenämnden. De största utmaningarna framöver är att ta fram en ny fyraårsbudget och att förändra kommunens styrnings-och ledningsprocess för att bli en mer värderingsstyrd kommun. Alla medarbetares förmågor behöver tas till vara, för våra medborgares och företags bästa. Från kommunens sida vill vi hjärtligen tacka alla skickliga och kreativa medarbetare och förtroendevalda för ert arbete under året. Tillsammans är det vi som skapar ett ännu bättre och mer positivt Söderhamn! Sven-Erik Lindestam (S), kommunstyrelsens ordförande SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 3 SÖDERHAMN 2014 Söderhamn är en av tre kommuner som delar på utmärkelsen Årets friluftskommun 2014, efter en enkät till Sveriges 290 kommuner. Resultatet för 2014 visar flera positiva trender. Allt fler kommuner avsätter resurser för friluftsliv. Fyra av fem kommuner genomför aktiviteter för att stimulera till friluftsliv och allt fler satsar på uteaktiviteter för skola och förskola och för medborgare med utländsk bakgrund. Naturturism börjar bli en strategisk fråga i näringslivsplaner. 4 Stenö fyrstjärniga camping har haft en lyckad säsong. Arbetet fortsätter för att utveckla Stenö till turistnav och regionens viktigaste port mot skärgården. Här tas ett efterlängtat första spadtag för fler boendeplatser vid Enrisets vård- och omsorgsboende. Förändringarna kommer att genomföras successivt under 2015. Under 2014 var det allmänna val i Sverige. Det betyder att det finns nya ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser från hösten/vintern. Det är högt tryck på att skapa fler förskoleplatser i Söderhamn. Under året öppnade två nya förskolor och en ny avdelning. På bilden syns Stentägtens förskola. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 2014 beslutade kommuner Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig att bilda Hälsinglands utbildningsförbund, för att tillsammans kunna skapa ett bra och varierat utbud av utbildningar. Verksamheterna på Staffangymnasiet och Centrum för flexibelt lärande (CFL) förs över till förbundet från augusti 2015. Kom och jobba hos oss! Det kommer att finnas gott om jobb i svenska kommuner. På mässan Yrkeskompassen visade Söderhamns kommunkoncern upp en mångfald av möjligheter för elever på högstadiet och gymnasiet och vuxenstuderande på Centrum för flexibelt lärande. Söderhamn fick i år en mycket hedrande andraplats som Årets båtkommun. Be Smart fick länsfolkhälsopriset 2014 för sitt framgångsrika drogförebyggande arbete och för att de skapar gemenskap hos barn och ungdomar som gör smarta val. Genom att skriva kontrakt med sina föräldrar kan ungdomar bli medlemmar i Be smart och aktivt välja bort alkohol, droger, mobbning och andra negativa beteenden. Under våren har 15 språkassistenter i kommunens förskolor arbetat med barnens språkutveckling och gett dem en chans att prata sitt modersmål. Projektet har varit mycket uppskattat av arbetsgivare, personal på förskolorna och språkassistenterna själva. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 5 ORGANISATIONSSCHEMA ORGANISATIONSSCHEMA 2014 VALBEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Förbereder val av nämndledamöter, revisorer och representanter Kommunens högsta beslutande organ med 49 folkvalda ledamöter Granskar kommunens verksamhet KOMMUNSTYRELSEN Ordförande Sven-Erik Lindestam (S) 15 ledamöter SOCIALNÄMNDEN Ordförande Mattias Benke (S) 11 ledamöter Kommunchef: Margareta Högberg Kommunkansli, ärendehantering, ekonomi, HR, näringsliv & tillväxt, information, marknad & turism, samhällsplanering, folkhälsa, ANDT - Alkohol, Narkotika, Dopning & Tobak, barn & unga, miljö, integration, projekt, utredningar. Socialförvaltningen Förvaltningschef Karin Olsson Verksamhet: Individ- och familjeomsorg, familjerådgivning, ekonomisk rådgivning. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Ordförande Lennart Gard (S) 11 ledamöter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande Bo Wikström (S) 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Tomas Hartikainen Förskola, grundskola, gymnasium/part gentemot planerat utbildningsförbund, kulturskolan och KomTek Bygg- och miljöförvaltningen Förvaltningschef Sture Zetterberg Bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll, bostadsanpassning, konsumentvägledning, energirådgivning NÄMNDEN FÖR LÄRANDE OCH ARBETE Ordförande Ove Söderberg (S) 9 ledamöter KULTUR- OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Ordförande Lillemor Svensson (S) 11 ledamöter Kultur- och samhällsserviceförvaltningen Förvaltningschef Gunnar Mellqvist Skärgårdsverksamhet, kultur & fritid, Verkstäderna, kost, städ, intern & extern service, detaljplan, hyreskontrakt, intern GIS-service, drift & underhåll av gata, väg, park, farled och hamn Förvaltningen för lärande och arbete Förvaltningschef: Thomas Norgren Verksamhet: Vuxen- och högskoleutbildning, utbildning för företag och organisationer, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet, integration- och migrationsfrågor. OMVÅRDNADSNÄMNDEN Ordförande Katarina Hedberg (S) 11 ledamöter VALNÄMNDEN Ordförande Kjell Pettersson (S) 11 ledamöter Genomför allmänna val och folkomröstningar. Utser valförrättare och rösträknare, ordnar vallokaler och information om dem, lägger ut röstsedlar Omvårdnadsförvaltningen Tillförordnad förvaltningschef Stefan Blomquist Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade: hemtjänst, boenden, trygghetslarm, assistans, ledsagarservice. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande Barbro Ytterström (S) 11 ledamöter Utser, kontrollerar och utbildar gode män, förvaltare och förmyndare för minderåriga eller andra personer som behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta egendom eller sörja för sin person Faxeholmen AB KOMMUNALA BOLAG Söderhamns Stadshus AB Söderhamn NÄRA AB Inköp Gävleborg 6 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Söderhamn Elnät AB KOMMUNALFÖRBUND Kommunalförbundet Södra Hälsingland (KFSH) SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFÖLJNING 2014 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i budgeten fastställa både finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För budgetperioden 2012 till 2015 har kommunfullmäktige fastställt fyra finansiella mål och sex verksamhetsmål. Nedan finns en sammanfattning över måluppfyllelse för de tio målen. Mer detaljerad analys och uppföljning finns under avsnitten vision, mål och varumärke samt i den finansiella analysen. Finansiella mål Resultatmål 2014 20122015 Resultatnivån når inte upp till det mål som är satt. Investeringsnivån har varit väldigt låg under året. Kommunen har minskat sin låneskuld under perioden. Minst 4 mkr, plus reavinster från försäljning av mark, ska årligen avsättas för den ansvarsförbindelse för intjänade pensionsförmåner till anställda före år 1998, som ligger utanför balansräkningen. Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Kommunen tog i samband med bokslutet 2013 beslut att avsätta 2014 års medel. Verksamhetsmål 2014 Årets resultat ska under perioden 2012 - 2015 uppgå till 80 miljoner. (Det vill säga 20 miljoner i genomsnitt för hela budgetperioden, ej inräknat extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 miljoner). Investeringsmål Investeringarna ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Låneskuld Vid utgången av 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december 2011. Avsättning pensioner Attraktiv skärgårdskommun Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. SAMMANSTÄLLNING UPPFÖLJNING AV MÅL Måluppfyllelse 2014: För att nå måluppfyllelse gäller att de är helt uppfyllda det enskilda året utifrån målformuleringen. Inom inriktningsmålen har en utvärdering av de aktiviteter som ligger för året skett. För att få en grön gubbe på måluppfyllelsen 2014 ska minst 75 % av aktiviteterna vara klara. 20122015 Arbetet med centrum är i full gång och arbetet flyter på bra. Detta mål har arbetat brett med många olika typer av aktiviteter och grupper. Alla förutsättningar finns för att nå måluppfyllelse. Målet följer inte kommunens arbete med SMARTa mål men gruppen är starkt pådrivande och på god väg mot måluppfyllelse. Det arbetas för fullt med målen och prognosen är att måluppfyllelse nås senast 2015. Även detta mål går åt rätt håll och har alla förutsättningar för att uppnås. Arbetet flyter på i bra takt och målet anses kunna uppfyllas. Långsiktigt hållbart samhälle Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex. Utveckling av infrastruktur Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på Ostkustbanan. Bättre företagsklimat Söderhamn ska senast 2015 ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011. Flexibelt lärande Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten, samt årligen öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år. Nöjda brukare I Söderhamn ska nöjdheten årligen öka inom omsorgen för barn, äldre och funktionshindrade SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen har en besvärlig ekonomisk situation. Söderhamns kommun redovisar ett resultat för 2014 på -5,5 miljoner kronor. Två större poster utöver det ordinära påverkar årets resultat. Kommunen har använt 11,3 miljoner ur den sociala investeringsfonden. Kommunen har också fått in en försäkringsersättning på 24 miljoner för branden i idrottshallen i Ljusne. Försäkringsersättningen ligger som en intäkt i slutresultatet, men eftersom den inte ingår i kommunens vanliga verksamhet är det mer rättvisande att dra bort den. Utan försäkringsintäkten blir det ekonomiska resultatet för kommunens samlade verksamhet -18,2 miljoner. De poster som har påverkat kommunens ekonomi i hög grad under 2014 är följande: •Befolkningsökningen 2013 med 240 personer gör att skatteintäkterna för 2014 ligger på en högre nivå än budgeterat. Befolkningsförändringen under 2014 innebar en ökning med 14 personer. Det är betydligt bättre än den negativa utvecklingen med en årlig snittminskning med 200 personer de senaste 20 åren. Det kommer innebära en förstärkning i skatteintäkter för åren framöver. •Socialnämnden har under året haft en kostnadsökning inom flera av sina verksamhetsområden. Under året har socialnämnden fått tilläggsbudget på 13,8 miljoner kronor för att hantera sin ekonomi. Nya ersättningsvillkor från Migrationsverket gör att nämnden har fått ökade intäkter med cirka 15 miljoner kronor. Utan det extra budgettillskottet och de ökade intäkterna skulle nämnden ha prognostiserat ett budgetunderskott med 23,5 miljoner kronor. •Omvårdnadsnämnden har under året haft en kraftig volymökning inom hemvård (hemtjänst och hemsjukvård). Kostnadsökningen påbörjades från hösten 2013 och har pågått sedan dess. Jämfört med föregående år uppgår kostnadsökningen inom hemvården till cirka 13 miljoner kronor. Omvårdnadsnämnden har fått til�läggsbudget motsvarande 12 miljoner. Utan det extra budgettillskottet skulle nämnden ha prognostiserat ett budgetunderskott med 18,4 miljoner kronor. •Inom barn- och utbildningsnämnden har en snabbare anpassning till förändrad demografi inom gymnasieskolan skett. Personalvakanser inom grundskola och svårigheter att rekrytera specialpedagoger och språklärare har inneburit lägre kostnader än beräknat. •Projekt 100 i arbete, som prioriterar personer med barn samt personer under 25 år, har fortsatt under året. Under 2014 finansieras projektet med 11 miljoner kronor ur den sociala investeringsfonden. Detta projekt innebär att kommunens kostnad för försörjningsstöd minskar. De familjer där personer fått jobb genom projektet får en social och ekonomisk trygghet. SÖDERHAMNS KOMMUN - Fakta i siffror, 5 år i sammandrag 201020112012 2013 2014 Allmänt Befolkning 25 647 25 323 25 223 25 442 25 456 Total utdebitering inklusive avgift till kyrkan 32,9 32,9 32,9 33,2 33,2 - kommunal utdebitering 21,4 21,4 21,4 21,7 21,7 Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 2,2 11,5 12,9 6,0 -5,5 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter 99,6% 98,5% 98,2% 100,8% 102,2% Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,2% 0,9% 1,0% 0,5% -0,4 Årets resultat per invånare, kr 86 454 511 236 -216 Investeringar, skulder och soliditet Nettoinvesteringar, mkr 495630 32 46 Självfinansieringsgrad av investeringar 96,1% 106,8% 279,5% 177,5% 106,5% Totala skulder, mkr 1 179 1 146 1 111 1 164 1 150 - varav koncernens andel i internbanken 798 758 744 826 801 Kommunens skulder, mkr exkl. koncerngem. lån 381 388 368 338 348,8 Kommunens låneskuld, mkr 86 130 114 23 22 Kommunens skulder per invånare, kr 14 851 15 304 14 573 13 277 13 715 Soliditet i % 54,0% 53,4% 53,0% 59,1% 58,9% Soliditet i % inklusive pensionsförpliktelser (ansvarsförb.) -10,0% -19,4% -17,8% -17,0% -13,9 Personal Antal årsarbetare (inklusive vikarier) per 31/12 2 230 2 239 2 283 2 303 2 369 8 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens ekonomi för de kommande åren bedöms svag med ett genomsnittligt resultat på 9,7 miljoner under de kommande tre åren. 2015 är det svagaste året, med ett budgeterat resultat på 4 miljoner. Kommunens svaga resultat på totalnivån medger inga större avvikelser från budget för verksamheterna och besparingar kommer att krävas snabbt om kostnaderna ökar. Socialnämnden och omvårdnadsnämnden har haft det besvärligt under 2014. Berörda nämnder har inför 2015 fått utökad budget med 17,2 miljoner respektive 15 miljoner. En mer utförlig framåtblick återfinns i den sammanfattande finansiella analysen. Koncernen – Helägda kommunala bolag Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat med 28,6 miljoner (22,4 miljoner 2013). Bolagen gick med vinst medan kommunen redovisar ett negativt resultat. Resultat efter finansiella kostnader uppgår till 38,2 miljoner att jämföra mot 36,6 miljoner 2013. Soliditeten för koncernen uppgick i bokslutet till 35,7 procent vilken innebär en förbättring med 1,3 procentenheter i förhållande till 2013. Koncernen har en låneskuld som uppgår till 910,0 miljoner (929,9 miljoner 2013). 91 procent av denna (823,6 miljoner) hanteras av kommunens internbank. En mer utförlig beskrivning över de helägda kommunala bolagen återfinns i den sammanställda redovisningen. Omvärldsanalys *källa SKL, Riksbanken Konjunkturåterhämtningen i omvärlden fortsätter. Men tillväxtskillnaderna är stora, i USA och Storbritannien är tillväxten god medan utvecklingen i euroområdet är fortsatt dämpad. Oljepriset har fallit och befinner sig nu på den lägsta nivån sedan 2010. Det lägre oljepriset bedöms ge en viss positiv stimulans till tillväxten i många länder. Samtidigt har det fallande oljepriset bidragit till att prognosen för det globala inflationstrycket reviderats ned. Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BruttoNationalProdukt – BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Expansiv penningpolitik och ökande efterfrågan i Sverige och i omvärlden bidrar till att inflationen väntas stiga successivt de kommande åren. Men det är osäkert hur snabbt inflationen kommer att stiga, eftersom den under en längre tid har utvecklats svagare än väntat. Fallet i oljepriset bedöms påverka inflationen både direkt via lägre energipriser och indirekt via lägre priser på tjänster och andra varor. Men det är osäkert hur stora dessa effekter kommer att bli. Utvecklingen i omvärlden och då framförallt i euroområdet, är en ytterligare källa till osäkerhet. Om inte konjunkturen återhämtar sig som förväntat i euroområdet kommer det att påverka även den svenska ekonomin negativt. Den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen i svensk ekonomi blir mera utdragen. Vanligtvis brukar efterfrågan i omvärlden via exporten lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturer, men denna gång är förutsättningarna för en sådan utveckling inte lika uppenbara. För att den svenska ekonomin ska nå konjunkturell balans på ett par års sikt krävs därför en relativt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan. Kommun- och landstingssektorns finansiella utveckling Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013 och det lägsta resultatet sedan 2004. Årets förväntade resultat motsvarar 1,1 procent av skatter och bidrag. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är att tillfälliga intäktsposter som återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring och att höjningar av det generella statsbidraget helt uteblivit i år. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. Svagare resultat väntas inom kommunsektorn framöver. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent 2014 – 2015 och 1,7 procent för åren 2016 – 2018. För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag behöver skattesatsen höjas med 24 öre 2018 jämfört med 2015. Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för kommuner och landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov, ett ökat asyl- och flyktingmottagande och kostnader för nya dyra läkemedel. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framåtblick Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden är splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraft fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra om det finns en efterfrågan i ekonomin som är tillräcklig hög för att förvandla tänkbart sysselsatta till faktiskt sysselsatta. På kort sikt har efterfrågan bara klarat av att hålla arbetslösheten oförändrad, på runt 8 procent. Den ökade tillväxten i ekonomin beräknas ge en ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag. Det kan göra vägen till lägre arbetslöshet längre. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och 2014. Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga. Tillsammans innebar det timlöneökningar på i genomsnitt 2,8 procent i år enligt konjunkturlönestatistiken och för nästa år räknar vi med 3,0 procent. Löneökningstakten är en avspegling av arbetslösheten. I takt med sjunkande arbetslöshet kommer timlönerna öka snabbare. Arbetsmarknaden fortsätter att stärkas, men stora utmaningar finns framöver. Sysselsättningen och arbetskraften har fortsatt att växa och arbetslösheten sjunker gradvis. Riksbankens bedömning att arbetsmarknaden fortsätter att stärkas framöver kvarstår. Antalet varsel ligger kvar på låga nivåer och antalet nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen har stigit påtagligt under året. Företagens anställningsplaner i Konjunkturbarometern tyder också på en fortsatt sysselsättningsökning. När konjunkturen successivt stärks ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen bedöms stiga i god takt. Samtidigt finns det stora utmaningar då en stor del av de arbetslösa utgörs av grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden. Utrikesfödda har stått för en betydande del av arbetskraftsförsörjningen. Sedan 2005 har befolkningen i förvärvsaktiv ålder (16 – 64 år) ökat med närmare 200 000 personer. Medan antalet inrikes födda minskat något har antalet födda utanför Norden ökat kraftigt, särskilt födda utanför Europa. Trots att arbetskraftsdeltagandet är lägre i den senare gruppen svarar den för ett betydande tillskott till arbetskraften. Födda utanför Europa svarar för drygt 60 procent av arbetskraftsökningen mellan 2005 och 2013, och något mindre än 60 procent av sysselsättningsökningen, trots att de bara utgjorde 6 procent av befolkningen 2005. Födda utanför Europa utgör också betydande delar av sysselsättningsökningen. Gruppen svarar för 135 000 av ett totalt plus på 240 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. Söderhamns näringsliv och arbetsmarknad Söderhamn har ett bra geografiskt läge, som gör att många personer kan dagpendla till och från närliggande orter som Bollnäs, Hudiksvall och Gävle. Det gör att kommunen har en dynamisk arbetsmarknad, med en bra mix i utbudet. Det pågår ett omfattande lobbyingarbete för att få till dubbelspår på Ostkustbanan. Arbetet har prioriterats av kommunen och Region Gävleborg. Ett dubbelspår skulle få väldigt stor betydelse för regionens tillväxt. Söderhamns näringsliv domineras av skogen. Den går som en röd tråd genom många företag, från alla de som arbetar i skogen, till sågverk som Rundvirke och Stora Enso Timber. EcoLog tillverkar skogsmaskiner och Söderhamn/ Eriksson producerar sågverkslinjer. Arizona Chemical förädlar råtallolja och Vallviks Bruk producerar pappersmassa. Samtliga företag är stora och viktiga arbetsgivare i kommunen som även genererar arbete åt flera mindre konsult- och tjänsteföretag. För skogsklustret spelar logistiken en viktig roll, med tillgång till bra förbindelser genom hamnar, väg och järnväg. 10 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flera offentliga aktörer finns i Söderhamn. Patent och Registreringsverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Skogsstyrelsen är statliga myndigheter med verksamheter i Söderhamn. Flera av dessa aktörer har en kundtjänst. Den sektorn har blivit ett betydande och viktigt inslag i vår arbetsmarknad. Söderhamns arbetsmarknad har förändrats på senare år. En allt starkare tjänstesektor har vuxit fram. Under året drabbades orten av ett rejält bakslag när Söderhamns största privata arbetsgivare, Teleperformance, varslade 248 personer om uppsägning. Med tidigare års uppsägningar har över 400 arbetstillfällen försvunnit på Teleperformance. Länet och kommunen erbjuder bra förutsättningar för vindkraft. Bergviks Skog har fortsatta planer för vindkraft i området Ödmården som är beläget cirka 2 mil söder om Söderhamn. Under året har kommunen genomfört ett brett arbete för att ta fram ett näringslivsprogram. Många har varit engagerade från kommunens sida och från ortens företag. Programmet väntas antas 2015 och blir vägledande för vilka strategiska insatsområden som prioriteras på sikt. När Svenskt Näringsliv presenterade årets mätning av lokalt näringslivsklimat blev Söderhamn bästa kommun i länet. Arbetslöshet Arbetslösheten i Söderhamn har under 2014 ökat med 1,4 procentenheter till 13,2 procent (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften). För Gävleborg totalt minskade motsvarande grupp från 12 procent till 11,8 procent. Gävleborg har landets högsta arbetslöshet. Söderhamns arbetslöshet består till stor del av gruppen utsatta. Det innebär att en konjunkturuppgång inte skulle få fullt så positivt utfall som den skulle kunna få. Det finns också en risk att gruppen utsatta blir större, då cirka 25 % av ungdomarna i kommunen avslutar sina gymnasiestudier utan fullständiga betyg. Arbetslösheten bland ungdomar var vid utgången av 2014 25,3 %, en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med samma tid föregående år. Bland utrikes födda var arbetslösheten 47,9 % vid utgången Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar 18-24 år Befolkningstruktur och utveckling Befolkningsprofilen för Söderhamn liknar den i andra mindre kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar medan antalet äldre består eller ökar. Förändringen är större när man räknar i procent av befolkningen. Befolkningen i Söderhamn ökade under 2014 med 14 personer till 25 456 personer. Det är en bättre utveckling jämfört med de sista 20 åren, bortsett från 2013 då befolkningen ökade med 240 personer. Det är främst det positiva flyttnettot som håller uppe befolkningssiffrorna. Söderhamn är en av de kommuner som har ett stort mottagande av nyanlända. Flyttnettot under 2014 är positivt och uppgår till 30 personer (att jämföra med 332 personer 2013 då kommunen hade en väldigt hög inflyttning). Flyttnettot redovisar skillnaden mellan utflyttade och inflyttade. Födelsenettot är negativt, eftersom andelen födda är lägre än andelen avlidna. Födelsenettot har utvecklats negativt under en längre period. Vid budgetering har Söderhamns kommun under budgetperioden 2012 – 2015 räknat med en befolkningsminskning på 200 personer per år. Det innebär schablonmässigt minskade skatteintäkter med cirka 9 miljoner kronor per år. De senast två åren har inneburit ett uppsving i befolkningsutvecklingen och får stora betydelser för skatteintäkterna framöver. Inför den nya budgetperioden 2016 – 2019 kommer en ny befolkningsprognos att arbetas fram. Nedan visas befolkningsutvecklingen 2009 – 2014. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE av 2014 vilket innebär en ökning med 8,3 procentenheter jämfört med samma tid föregående år och prognosen visar att ökningen fortsätter. För personer under 25 år är målet att vara över riksgenomsnittet på Arbetsförmedlingens rankinglista (över plats 145 bland Sveriges 290 kommuner). Att stadigt placera sig över riksgenomsnittet är en utmaning som enbart lyckats kortare perioder. Söderhamn har under en längre tid ofta varit bäst i länet och legat mellan plats 65 – 90 i landet, men under sista kvartalet 2014 sjönk placeringen drastiskt till plats 29. Uppdraget att skapa 100 anställningar till personer med försörjningsstöd är uppnått. Arbetet har uppmärksammats nationellt och som ett resultat av detta är Söderhamn med i ett nationellt pilotprojekt tillsammans med nio andra kommuner. Projektet syftar till att utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för personer som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Ett antal olika arbetsmarknadsaktiviteter riktade till olika målgrupper har genomförts, för att bredda och utveckla det ordinarie arbetet.Dessa aktiviteter har bidragit till resultatet. Samverkan för ungdomar fortsätter och har utvecklats även till målgrupperna utrikesfödda och personer med försörjningsstöd. Antalet ”skapade anställningar” har ökat och omfattar 250 anställningar, bland annat 15 språkassistenter (utrikesfödda) som arbetar på förskolarna och ingår i projektet där utbildningen finansieras av kommunens sociala investeringsfond. Samarbetet med Stenö camping fortsätter och där har 15 personer en anställning. Sociala företag och föreningar har fått hjälp med nettofinansiering av löner istället för att anställningen skett på Resurscentrum. Antal invånare 26000 25800 25600 Invånare 25400 25200 25000 40 2009 Söderhamns Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 30 Gävleborg 20 Integration 10 Riket 0 2010 2011 2013 2012 2014 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar 16-64 år 18 15 Söderhamns Kommun 12 Gävleborg 9 Riket När 2014 går mot sitt slut kommer fler än 80 000 personer på flykt att ha sökt asyl i Sverige. Detta har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar. Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting liksom för näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande mottagningssystem är avgörande för integrationen och nyanländas etablering, men också en utmaning som ställer krav på bättre samverkan mellan samhällets aktörer. För att bättre tillgodose behov av stöd och insatser och kunna ta tillvara nyanländas resurser behövs bättre samverkan mellan stat och kommun, en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och mer träffsäkra statliga ersättningssystem. Som nämndes ovan utgörs en mycket stor del av arbetskraftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren av personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och 2013 ökade sysselsatta personer födda utanför Europa och svarar 6 2010 2011 2012 2013 2014 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE för 135 000 av en total ökning på 240 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. Lokala utmaningar i asylmottagandet finns över hela riket. De senaste åren har Migrationsverket runt om i landet upphandlat ett stort antal tillfälliga anläggningsboenden för att möta behoven i det ökade asylmottagandet. Upphandlingarna omfattas av sekretess, så kommunerna blir inte tillfrågade och får ingen förvarning. Kommuner måste därför med kort varsel (ibland ett fåtal dagar) ställa upp med skola, socialtjänst och annan kommunal service med höga krav på innehåll och kompetens. Det är en utmaning för såväl medarbetare som organisation. I andra kommuner är utmaningarna kopplade till mottagandet av asylsökande som ordnar eget boende. Det så kallade ebomottagandet är koncentrerat till vissa kommuner eller bostadsområden och riskerar att föra med sig konskevenser som trångboddhet, osäkra boendeförhållanden och sämre förutsättningar för nyanlända vuxna och barn att etablera sig och lyckas i skolan. Statens utvidgade möjligheter från den 1 januari 2014 att anvisa kommuner ensamkommande asylsökande barn har inneburit ytterligare påfrestningar i socialtjänstens beredskap för utredningar, myndighetsutövning, boenden och omsorg. Efter ett första år med detta ”tvång” konstateras att en särskilt stor utmaning gäller de 40 procent av anvisningarna som sker på grund av ensamkommandes anknytning till andra asylsökande eller bosatta i kommunerna. Anknytningen visar sig ofta vara svag och dessa anvisningar står dessutom helt utanför de statliga fördelningstalen eller kommunens möjligheter till planering. Luckor i ersättningssystemen och ojämn fördelning är andra problem. Asyl- och flyktingmottagandet är i grunden ett statligt ansvar. Kommunernas åtaganden ska därför finansieras av statliga ersättningar. I vissa fall saknar insatserna motsvarande ersättning. I andra fall, där ersättningar finns, ersätts inte merkostnader. Merkostnader kan exempelvis uppstå på grund av målgruppens specifika behov, som modersmålsundervisning inom skolan. Ytterligare fall är kostnader som bara ersätts så länge det statliga anslaget räcker. Och så finns schablonen för flyktingmottagandet, som ska ersätta en rad insatser, till exempel Svenska För Invandrare - SFI, samhällsorientering och försörjningsstöd, men som bara räcker till en del. När kommunerna har ett större mottagande blir luckorna i ersättningssystemet tydligare. Dessa gäller inte bara nivåer och omfattning utan även krånglig administration och brist på ersättningarnas förutsägbarhet. Asyl- och flyktingmottagandet är ojämnt fördelat över landet och därför påverkar otillräckliga ersättningar vissa kommuner mer än andra. Integrationsarbete i Söderhamns kommun I Söderhamn finns sedan årsskiftet 2014/2015 en integrationssamordnare, med uppdrag att ta fram en strategi med mål och syfte för hur kommunen ska arbeta med integrationsfrågor. Uppdraget kommer att innebära att samordna, stödja och följa upp integrationsarbetet i kommunen, att etablera interna och externa nätverk, att vara kommunens representant i nätverk och samarbeten gällande integration lokalt, regionalt och nationellt, att bevaka och följa utvecklingen inom sakområdet på nationell nivå samt att till olika 12 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 målgrupper förmedla information och kunskaper som bidrar till att skapa en helhetsförståelse kring kommunens flyktingmottagande och samlade integrationsarbete. Invandringen till kommunen är väsentlig. Den positiva effekten av invandringen blir lägre för Söderhamns kommun då analyser visar att två tredjedelar av alla invandrare flyttar vidare till andra orter. Erbjudande om bosättning med tydligare tillgång till integration skulle kunna erbjuda en bevarad eller stigande befolkningskurva. Medborgarkontor Ljusne Sociala investeringsfonden Söderhamns kommun har avsatt 19,5 miljoner kronor till en social investeringsfond för att möjliggöra tidiga insatserför att stärka människors livskvalitet och även på sikt minska framtida utanförskap. Hittills har tre projekt finansierats: Kompetensutveckling för att möta barn med neuropsykiatiska funktionshinder (NPF) Projektet riktar sig i huvudsak till förskolan och till lärare och personal i tidig skolålder. Projektet avser att utbilda personal för att möte barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Genom att förstå barnens särskilda behov kan pedagogen med enkla medel underlätta undervisningen och även förhindra onödiga konflikter. Projektet ska i förlängningen leda till mindre utanförskap, då fler barn med NPF får en större möjlighet att fullfölja skolgången. Projektet är en samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. För detta har 0,65 miljoner kronor finansierats ur den sociala investeringsfonden. Språkassistenter inom förskolan Projektet språkassistenter är ett arbetsmarknadsprojekt med fokus på utrikesfödda barn och arbetslösa. Projektet handlar om språkassistenter i förskolan och syftar till att öka förutsättningarna för nyanlända barn att tillägna sig ett nytt språk, genom ökade insatser inom modersmålet samtidigt som nyanlända vuxna ges förbättrade möjligheter att integreras i Söderhamns kommun. Projektet är en samverkan mellan arbetsförmedlingen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och nämnden för lärande och arbete. För detta har 0,47miljoner kronor finansierats ur den sociala investeringsfonden. Projektet har varit väldigt lyckat och väckt stor nyfikenhet i andra kommuner. Samverkan med grannkommuner Samverkan med övriga hälsingekommuner har fortsatt under året inom ett flertal områden. Samverkan sker framför allt på uppdrag från Hälsingerådet som är kommunernas gemensamma samverkansorgan. Exempel på kommunöverskridande samarbeten följer nedan. Hälsinglands utbildningsförbund 2013 beslutade kommunerna Nordanstig, Hudiksvall, Bollnäs och Söderhamn att starta ett projekt för att utarbeta ett konkret förslag till en gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsorganisation i Hälsingland. Arbetet resulterade i ett förslag om ett kommunalförbund, som beslutades i respektive kommunfullmäktige under juni månad 2014. Formellt bildades den 1 september 2014 med kommunerna Nordanstig, Bollnäs och Söderhamn. Hudiksvall beslutade under sommaren 2014 att inte gå in i förbundet. Under hösten fortsatte arbetet under ledning av en interimistisk direktion som rekryterade en förbundschef, och ansvarade för inrangeringsförhandlingar. Berörda medarbetare kommer att erbjudas verksamhetsövergång under mars månad 2015. Själva verksamheten överlämnas till förbundet den 11 augusti 2015. Gemensam HR-organisation 2011 presenterades en extern utredning av en framtida gemensam HR-organisation för Hälsingland. 2013 beslutade alla kommuner i Hälsingland, utom Hudiksvall, att arbeta vidare med frågan för att bilda en gemensam HR-organisation. Hälsingerådet beslutade om direktiv för projektet i december 2013, projektet beräknades vara klart för beslut i respektive kommunfullmäktige under 2014. Ljusdal beslutade att avsluta sitt engagemang i projektet under senvåren 2014 och de återstående kommunerna Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig kommer att rapportera respektive kommuns ställningstagande vid Hälsingerådets möte i mars 2015. Om kommunerna beslutar om en gemensam organisation överlämnas verksamheten till Kommunalförbundet Södra Hälsingland den 1 januari 2016. Fler samverkansprojekt Utöver dessa stora samverkansprojekt sker samverkan inom landskapet och i länet på många olika plan. Exempelvis: •Energi- och klimatrådgivning via avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker • Projekt för införande av e-tjänster tillsammans med Bollnäs kommun •Avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker gällande kulturskolorna, Södra Hälsinglands kulturskola •Ljusnan vattenvårdsförbund, Söderhamn, Bollnäs och Ljusdal •Movexum – företagsinkubator, Söderhamn, Hudiksvall, Ovanåker, Gävle och Sandviken •Gemensam familjerådgivning, Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker • Avtal om gemensam kvinnojour Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker •Samverkan inom LSS-området kring personliga ombud mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker. Bollnäs kommun är huvudman och kostnaden för verksamheten delas enligt uppgjord fördelningsmodell. Söderhamn deltar eller har deltagit i flertal projekt med olika kommuner såsom: •Trainee Södra Norrland - Söderhamn kommer även att delta i nästa omgång som startar hösten 2015. • Samverkan kring ostkustbanan – fortsätter 2015. •Gemensam fleruppgiftsnämnd mellan samtliga kommuner i Gästrikland och Hälsingland samt Gävleborgs läns landsting bildas under 2015. Den gemensamma nämnden gäller hjälpmedelsverksamheten, FOU – Välfärd, RegNet och HelGe. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 100 i arbete Projektet har fortsatt under 2014, där personer med barn samt personer under 25 år prioriteras. Under 2014 har projektet finansierats med 11 miljoner kronor ut den sociala investeringsfonden. Samverkan sker via olika typer av nätverk och på olika organisatoriska nivåer mellan hälsingekommunerna, kommunerna i länet och kommunerna tillsammans med landstinget Gävleborg. College Gävleborg Söderhamn ingår tillsammans med övriga kommuner och landstinget Gävleborg i projektet College Gävleborg för att samla collegeutbildningar under ett länsgemensamt paraply. Aktuella områden för ökad grad av samverkan är Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Projektet finansieras med medel från Region Gävleborg. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 13 ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN STYR- OCH LEDNINGSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Styrning av verksamheten Söderhamnarnas behov i centrum Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige är den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finanser och har övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Kommunens budget läggs fast för fyra år i taget. De folkvalda politikerna ska i budgeten kunna utforma sin politik, men med ett års överlappning över mandatperioden för allmänna val. I fyraårsbudgeten anges inriktningsmål och ekonomi både på totalnivå och i nämndernas verksamhet. Varje år görs en uppdatering av budgeten. Söderhamnarnas behov och önskemål är utgångspunkten för kommunens verksamhet. Ett särskilt uttalat inflytande på vår verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via ”Viktiga modellen”. Kommunfullmäktige har beslutat om en modell för kommunens budgetarbete, en verksamhetsledningsprocess. Budgeten bygger på kommunens inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår genomförande, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten, kopplat till budgeten. Modellen här nedan beskriver hur planering, genomförande, uppföljning och analys- och förbättringsåtgärder samspelar i vår verksamhetsplanering. Genomförande Söderhamnarnas behov och önskemål Uppföljning Planering Nöjda söderhamnare Analys och förbättringsåtgärder Verksamhetsplaner för nämnder och bolag I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd sin planerade verksamhet för det kommande året. Här ingår åtaganden från inriktningsmålens handlingsprogram samt verksamhetens egna mål i respektive nämnd/bolag. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden ansvarar för att fördela budgeten på olika delar i verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav, i stället för budgetramar. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och inriktningsmål följs upp på kommunnivå sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter 7 gånger per år. Månadsrapporterna går även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Analys och förbättringsåtgärder Analys och utvärdering sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffar tjänstemän från kom- 14 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 munstyrelsen centrala ledningsgrupper från förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå i verksamheterna och i koncernlednings- och ordförandegrupper. Förbättringsåtgärder som kommer fram i dialogerna prioriteras och läggs in i nästa års verksamhetsplan. Utveckling av styr- och ledningsmodell Under 2014 har en projektgrupp arbetat med att utveckla styr- och ledningsmodellen, genom bred dialog med politik, tjänstemannaledning och medarbetare i intervjuer, enkäter och seminarier. Medarbetare och ledare längst ut i linjen ska få större möjligheter och ökat ansvar för att styra över sin verksamhet och ekonomi. Ett värderingsstyrt ledarskap ska möjliggöra för medarbetarna att ta större eget ansvar för planering, utförande och uppföljning av sitt arbete. Under 2015 förbereds organisationen för införande. Processer och styrdokument utvecklas för att harmonisera med det nya tankesättet. Vision Söderhamn Varumärke Entreprenörskap Kommunens huvuduppgifter • Tillhandahålla omsorgstjänster • Möjliggöra lärande & utveckling av individen • Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö • Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål 2012 – 2015 Perspektiv • Attraktiv skärgårdskommun • Långsiktigt hållbart samhälle • Utveckling av infrastruktur • Tillväxt • Kvalitet • Hållbar utveckling • Jämställdhet • Bättre företagsklimat • Flexibelt lärande • Nöjda brukare ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Skärgård Flexibelt lärande Mål 2015 Nöjda medborgare Huvuduppgifter Vision Söderhamn För att kunna arbeta med söderhamnarnas behov och önskemål har kommunen identifierat fyra huvuduppgifter: • Tillhandahålla omsorgstjänster • Möjliggöra lärande och utveckling av individer • Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö • Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Kommunen och söderhamnarna har tillsammans tagit fram Vision Söderhamn. Visionen beskriver vår önskebild av Söderhamn som en plats att leva på. Visionen finns med som en idégrund i kommunens arbete. Det här är målen i visionen: Huvuduppgifterna samspelar med Vision Söderhamn och vårt varumärke och ligger till grund för kommunens inriktningsmål. Perspektiv Kommunens förtroendevalda har valt ut fyra perspektiv som präglar inriktningsmålen och politiska beslut. Tanken är att konsekvenserna i alla politiska beslut granskas utifrån de fyra perspektiven: - Tillväxt - Kvalitet - Hållbar utveckling - Jämställdhet • Öppna Söderhamn — något att längta till! •I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt • Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser •Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje • Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen • Det är verkligen full fart här För att nå Vision Söderhamn har kommunen arbetat fram sju strategier: • • • • • • • Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Synliggöra framstegen SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 15 Söderhamns varumärke ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen har beslutat utveckla Söderhamns varumärke genom att ta fram förslag till profilering och införande. En varumärkesplattform har arbetats fram genom dialog och analys tillsammans med många hundra söderhamnare och med extern expertis. Söderhamns varumärke bygger på •Skärgård • Flexibelt lärande •Entreprenörskap Varumärkesprojekt 2011 – 2015 Syftet med projektet är att tydliggöra bilden av Söderhamn, stärka attraktionskraften och utveckla känslan för den egna kommunen. Ytterst handlar det om att hejda utflyttningen från Söderhamn och att stärka vår attraktionskraft som en kommun att flytta till. Projektets mål Projektmålen är uppdelade i processmål och effektmål. Vissa mål ligger utanför processledarens ansvar, under respektive förvaltnings eller bolags verksamhetsområde, men är viktiga för att stärka vårt varumärke. Arbetet med att utveckla Söderhamns tillgångar för att stärka varumärket ska drivas med ett helhetstänk i hela koncernen. Aktiviteter kring varumärket 2014 Under våren har processledaren arbetat med workshops och föreläsningar för att inspirera och sprida kunskap kring bemötande och varumärke. Under hösten har arbetet med Styr- och ledningsmodellen även kommit att innefatta varumärket. Här har konstaterats att både visionen och varumärket behöver ses över för att tydligare länkas samman. Kommunikationsenheten har fått uppdraget att initialt hitta kommunikativa beröringspunkter mellan dessa processer. Ett flertal evenemang har genomförts i syfta att stärka platsens identitet, exempelvis Schools out, Vårstimmet och Nyårsfirande. En handbok om varumärket togs fram 2012, den förklarar och förenklar varumärkets tre utvecklingsteman. Handboken ingår också i det KUL-material som togs fram 2013, ett material som finns tillgängligt för hela koncernen. Framåtblick Under 2015 kommer varumärket och visionen att ses över för att få en tydligare koppling. Profilområdena skärgård, entreprenörskap och flexibelt lärande ligger som grund när ett budskap tas fram. Budskapets syfte är att förenkla både visionen och varumärket som idag upplevs som svåra att kommunicera och därmed ta till sig. Vilken bild av Söderhamn väljer du att dela med dig av? 16 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunfullmäktige formulerar inriktningsmål för kommunens inriktning och ambitionsnivå under budgetens fyraårsperiod. Vision Söderhamn, varumärket och kommunens fyra huvuduppgifter ligger till grund för inriktningsmålen (se avsnittet ”Styr- och ledningsmodell för Söderhamns kommun”). Söderhamns kommun har sex inriktningsmål för perioden 2012 – 2015: • • • • • • Attraktiv skärgårdskommun Flexibelt lärande Långsiktigt hållbart samhälle Nöjda brukare Utveckling av infrastruktur Bättre företagsklimat Inriktningsmålen präglas av kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet. Målen ska ha bra höjd för att kunna dra utvecklingen framåt i Söderhamns kommun. Målen ska också vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Handlingsprogram för inriktningsmålen planprogram på samråd, för att alla ska kunna lämna synpunkter. •Pengar är avsatta till en taxibåt, så att fler ska kunna komma ut till kommunens öar. •Det är också avsatt pengar till en tillgänglighetsplan, till utemiljö på allmän plats, och till en trafiksäkerhetsplan. •Kommunstyrelen har avsatt pengar till Orrskärshamnen som behövde muddras så att fartygen kan ta sig in säkert. •Kommunstyrelsen har beslutat om pengar för att köpa in ett antal datorer så att elever ska få möjlighet att arbeta mer flexibelt. •Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att avsätta 4,7 miljoner till kraftstationen i Ljusne, varav 3,1 miljoner för sanering av området. •Kommunstyrelsen har anslagit 1,2 miljoner för Rönnskärs vandrarhem etapp 2. Det innefattar att åtgärda avloppet, bygga bastu och baddel samt att renovera Vita huset. •Under sensommaren avsattes 175 000 kronor för en renare skärgård till inköp av en latrintömning för båtarna till Skärså och en båttvätt. Det var under förutsättning att kommunen fick beviljat bidrag dessa. För varje inriktningsmål finns en processsgrupp. Tillsammans med berörda nämnder och bolag arbetar gruppen fram handlingsprogram. I varje handlingsprogram finns taktik och aktiviteter för att nå målet samt ekonomi och mätmetoder för att följa upp målet. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/styrelse. De ansvarar även för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Målens handlingsprogram omfattar mandatperiodens fyra år. Uppföljning av inriktningsmålen Investeringsmedel Under året har det genomförts ett antal mätningar i några av målen: Kommunstyrelsen fördelade i november 2011 investeringsmedel på 74,2 miljoner kronor för utvecklingsområden 2012 – 2015. Underlaget för prioritering har processats i inriktningsmålens processgrupper, för att få en komplett bild av målens investeringsbehov. Från december 2012 – december 2014 har beslutats följande: •Den totala investeringsbudgeten minskas med 15 miljoner för att kunna avsätta driftmedel. •Kommunfullmäktige har avsatt 5,1 miljoner i investeringsmedel för att utveckla de norra stadsdelarna. Mark ska saneras inom området, det ska upprättas en spontan idrottsanläggning. Pengarna ger också budget till projekt Norrskenet för att bland annat skapa mötesplatser för boende genom odlingslotter och hundrastgård. •En projektgrupp arbetar med att utveckla centrum och att ta fram ett Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum. Under vintern 2015 är förslag till KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 Inriktningsmålen följs upp två gånger per år i delårsredovisning och årsredovisning, både inom varje nämnd och på totalnivå för kommunen. Alla nämnder och bolag följer upp målen per handlingsprogram. Deras uppföljningar skickas till respektive processgrupp som gör en uppföljning på totalnivå. Handlingsprogrammet korrigeras vid behov. Mätningar 2014 •Långsiktigt hållbart samhälle: Miljöaktuellts kommunrankning • Flexibelt lärande: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rankning av grundskola och gymnasieskola och att vi årligen ska starta tre undervisningsgrupper, med flexibelt lärande i fokus •Nöjda brukare: Brukarundersökningar med andelen nöjda/mycket nöjda med förskola och fritids, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen •Bättre företagsklimat: Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet, antal företag per tusen invånare och antal nystartade företag per tusen invånare. Vid årets slut fick inriktningsmålens processgrupper göra en prognos om de tror att målet kommer att uppnås innan målperioden är slut, senast 2015. Av de sex inriktningsmålen har samtliga prognostiserats att de kommer uppnås. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 17 ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. 18 Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser där besökaren känner skärgårdskänslan, ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Nuläge: Arbete pågår inom samtliga av skärgårdsmålets aktiviteter. I vissa fall har arbetet lett till mycket gott resultat. En sammanfattande bedömning är att kommunens långsiktiga arbete med att utveckla Söderhamn som skärgårdskommun ger positiva resultat. Det avspeglar sig även i att vi blev Årets friluftskommun 2014 och tvåa i Årets båtkommun. En rad evenemang har genomförts i centrum. Närheten till vatten och hav har utnyttjats både i praktiken och mer symboliskt genom namn, design, med mera Omfattande material från tidigare processer och dialoger utgör underlag för förslag till Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum som utarbetats av arkitektfirman Tengbom tillsammans med kommunens projektgrupp. Planprogrammet är på samråd för synpunkter vintern 2015. Under våren går det vidare för politiska beslut. Planprogrammet blir grunden för utvecklingsåtgärder i centrum under många år framöver. En besöksnäringsstrategi för Söderhamn antogs 2014. Bokningsbarheten ökas genom Visit Söderhamn. Skärgården har lyfts fram genom varumärkesarbetet. Arbetet med att synliggöra skärgården pågår hela tiden via kommunens webbar, informationsfoldrar, sociala medier och förvaltningar och bolag. Skärgården marknadsfördes också vid Älvsjö båtmässa samt via Svenska Turistföreningen. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Skärgårdsverksamhetens tillgångar har varit öppna för enskilda bokningar och paket tillsammans med näringslivet. Skärgårdspaket med transport, boende, mat och upplevelser marknadsförs via skriftlig information, webb med mera. Lokala företag levererar exempelvis mat, sänglinne, transporter med mera i paketen. Unga får möjligheter att vistas i skärgården genom båten Moa. Aktiviteter både för ungdomar och anställda förläggs regelbundet i skärgårdsmiljö. Nu kan söderhamnarna slå sig ner i två gedigna ankarsoffor vid Järnbron. De är uppförda i samarbete med Staffanskolans trä- och industriprogram. Dialog förs med olika intressenter kring utbildningar med skärgårdsinriktning. Utbildning för skärgårdsguider kommer inte hinna genomföras innan målet avslutas. Promenadstigarna på Stenöudden har förbättrats, liksom cykelleden Sågverkstrampet. Skärgårdsterminalen och Rönnskärs vandrarhem är regelbundet bemannade. ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN Mätmetod: Målet kommer att uppnås. Söderhamnarna har pekat ut skärgården som en del av sin identitet. Det tar inriktningsmålet fasta på. En imponerande mängd aktiviteter har genomförts, både i centrala Söderhamn, i kommundelarna och i skärgården. Konkreta fysiska åtgärder i centrum har varit få och vållat en del kritik men efter ett nytag med dialoger och planprogram är vi nu på god väg igen. Ett gediget arbete med skärgården har bland annat gjort oss till Årets friluftskommun och att vi kom tvåa som Årets båtkommun. Flera evenemang i staden och i skärgården gör att medborgarna upplever att vi är en skärgårdskommun med ett levande centrum med skärgårdskänsla. • Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? •Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Mätintervall: 2011, 2013, 2015 Attraktiv skärgårdskommun SCB:s medborgarundersökning Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen 100 80 60 54% 2011 57% 2013 Mål 65% 2015 57% 2013 64% 2013 Mål 65% 2015 40 20 0 Levande stadscentrum Centrum med skärgårdskänsla SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 Prognos SCB:s medborgarundersökning – tilläggsfrågor: 19 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE 20 Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex. Varför: Det här målet är övergripande för kommunens hela huvudprocess Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö. Målet bidrar till att möjliggöra långsiktig hållbarhet och tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den negativa demografiska utvecklingen. Det är viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit. Ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till det. Nuläge: Nämnder och bolag har påbörjat flera aktiviteter som ingår i handlingsprogrammet. De få aktiviteter som inte påbörjats har sin förklaring bland annat i organisationsförändringar som kommunen inte råder över, otydlighet i uppdraget eller fokus på andra liknande ärenden än den ursprungliga aktiviteten. En aktivitet är att kommunen visar på hur omställning kan ske och att vi kan lära av varandra för mera självhushåll. Odling har skapat ökad gemenskap. Aktiviteten sker i samverkan med allmänheten, föreningar studieförbund, hyresgästföreningen och företag. Odlingarna har kommit igång inom kommunens projekt Norrskenet, samt Bildas projekt på Ljusne söder. Projekt Norrskenet har kommit igång inom de flesta planerade delarna, bland annat med sommarfår för markskötsel vid Skogshöjden. Upphandlingen av lokalt producerad mat visar ett positivt resultat. Antalet lokala företag med avtal har ökat markant. En första del i miljöutbildningarna inom upphandling har även genomförts. Kulturskolan har haft ett lyckat år med ett stort utbud av evenemang, liksom kultur- och fritidsavdelningen på kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen och verksamheten på Verkstäderna. I vår kommun är det lätt att konsumera kultur och friluftsliv i stället för varor. Trygghet och tillgänglighet är viktiga faktorer i hållbarhetsmålet. En strategi för folkhälsa är klar och den följer Sveriges kommuner och landstings fem rekommendationer för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Lokala naturvårdssatsningen på Västra berget är klar, med god tillgänglighetsanpassning tack vare statliga medel och en kunnig insats från Resurscentrum. Söderhamn har tilldelats utmärkelsen Årets friluftskommun. En del i det är tillgänglighet - särskilt i tätortsnära SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 miljöer - och tillgänglighet i kollektivtrafiken med 20 minuterstrafik till bland annat friluftsanläggningarna på Hällåsen. Vi fick även utmärkelsen andra plats som Årets båtkommun, utifrån hållbarhetskriterier. Arbetet inom energiområdet har stor bredd, allt från att höja medvetenhet och kunskapsnivå till konkreta investeringar. Källsorteringen av matavfall håller högt tempo och biogasanläggningen är tagen i bruk. Söderhamn NÄRA har fått medel från Region Gävleborg för att få värdefullt forskarstöd till projektet. Vatten och luft är andra områden som fått ett mer strukturerat arbete. Dels i form av en informell vattengrupp (kommunstyrelseförvaltningen, Söderhamn NÄRA, blivande kultur- och samhällsserviceförvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen) och medlemskapet i Luftvårdsförbundet. Under året har flera saneringar påbörjats. För Bromsäng är marksaneringen klar och för Stenbacken är provtagningen klar. På gång är området i Ljusne kring den före detta kraftstationen och Gamla Kättingen, där en kompletterande provtagning nu är klar. Mätmetod: • SCB:s medborgarundersökning Mätintervall: 2011, 2013, 2015 • Miljöaktuellts kommunranking Mätintervall: 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöaktuellts kommunranking 2011, 2012 Miljöaktuellts kommunranking Kompletterande nyckeltal 300 Vakansgrad Faxeholmen Vakansgrad faxeholmen 273 250 15 150 89 100 50 44 50 0 2011 2012 2014 2013 2015 Målvärde Visar kommunens placering i förhållande till Sveriges alla 290 kommuner. Anledningen till placeringen 2011 är att inte alla uppföljningar gjordes av kommunen. Det gjorde att inte all information om vad kommunen arbetar med kom med. Medborgarnas bedömning om kommunen som plats att leva och bo på, SCB i jmf med riket och Medborgarnas bedömning om kommunen inriktningsmålet 100 80 60 53 2011 53 2013 64 2011 11,0% 9,2% 9 65 8,0% 6,1% 6 3 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Faxeholmen AB har på fem år halverat vakansgraden (andelen outhyrda lägenheter) och nu nått en vakansgrad om 6,1 %. Faxeholmen har målsättningen att nå 5 % vakansgrad och fortsatt omställningsarbete planeras dels för att få ner vakansgraden ytterligare inom vissa områden, dels för att tillgodose en ökande efterfrågan på centrumnära lägenheter. Ton 10000 8000 20 6960 6930 6000 Söderhamn 9,5% Nettoutsläpp av koldioxid Koldioxidutsläpp 57 2013 40 0 13,0% 12 80 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 Procent 200 Rikssnitt Inriktningsmål 2015 överträffa rikssnittet 5170 3744 4000 3123 2702 2012 2013 2000 0 2008 Prognosen är att målet kommer att uppnås. Prognos Ett av skälen till det är att kommunen redan innan inriktningsmålet fastställdes drev 64 57 utvecklingsprojekt inom attraktiv livsmiljö för ett hållbart samhälle. Genom målarbetet har aktiviteterna tydligare formulerats och lett till ett bredare samarbete mellan och inom projekt. Långsiktigt leder det troligen till en effektivare och bredare satsning. När det gäller miljörankning nådde vi målet i 2013 års ranking. Det kan förklaras med att de mätningar som det var fokus på arbetade vi i Söderhamn med sedan länge och att även mindre orter gynnades av enkätfrågorna. I 2014 års miljörankning backade vi till plats 80. Det förvånar, då miljöarbetet i kommunen är i stort sett på samma nivå som förra året. Vi har dock några områden att arbeta vidare på. De flesta finns redan nu som aktiviteter i inriktningsmålet. 2009 2010 2011 Nettoutsläppten av koldioxid fortsätter att minska. Utfasning av eldningsolja fortsätter både hos Söderhamn NÄRA AB, Faxeholmen AB och kommunens fastigheter. Klimatpåverkan från transporterna har planat ut, en trend som vi hoppas håller i sig, för att går mot en minskning. Kompletterande nyckeltal Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Talen sorteras under respektive huvudprocess (kommunens huvuduppgifter). Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 21 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 UTVECKLING AV INFRASTRUKTUR Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på Ostkustbanan. Varför: Ett av de viktigaste strategiska utvecklingsområdena är utvecklingen av infrastrukturen. För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, inte minst för näringslivet. Med förbättrade kommunikationsleder och kommunikationsmedel ligger Söderhamn även väl till inom de avstånd och tider som är acceptabla ur pendlingssynpunkt. Att binda ihop Söderhamn med Sundsvallsregionen i norr och Uppsala- och Stockholmsregionen i söder är en strategisk åtgärd som bidrar till en väsentligt bredare arbetsmarknad och ett vidgat utbildningsutbud. Med ett framtida dubbelspår ligger Sundsvall på ett avstånd av 40 minuter, söderut når vi Uppsala på 1 timme och Stockholm på 1 timme och 20 minuter. Sveriges pulsåder när det gäller råvaruförsörjning för produktion och export går genom länet via Söderhamn i form av E4:an och Ostkustbanan och trafiken förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Att Ostkustbanan förses med dubbelspår för att möjliggöra den gods- och persontrafikutveckling och E4:an får fyrfilsstandard hela vägen från Stockholm är av stor strategiskt betydelse. Sverige står också inför en omfattande utbyggnad av vindkraft, både landbaserad och off shore, vilket ger regionen en unik chans till positiv utveckling av arbetsmarknaden. De vindkraftsparker som byggs kan generera stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En viktig förutsättning för detta är att kommunen har anpassad infrastruktur med bra tillgänglighet, både på land och från hav. Nuläge: 2014 års aktiviteter för infrastrukturmålet ingår i framförallt kommunstyrelsen, kultur- och samhällsutvecklingsnämnden och Söderhamns NÄRA:s verksamheter. Utveckla järnvägen För att utveckla järnvägen deltar kommunen i två regionala nätverk. Projektet Nya Ostkustbanan handlar framförallt om lobbyverksamhet för att få in dubbelspåret i planeringen på nationell nivå. Projektet Samordnad Planering ska ta fram en fördjupad översiktsplan för att bestämma läget för det framtida dubbelspåret. Kommunen ingår även i en samverkansgrupp med SJ för planering av tågtider. Utveckla vägtransporterna För att utveckla vägtransporterna så deltar kommunen aktivt i länets infrastrukturgrupp som leds av Region Gävleborg. Denna grupp fokuserar på viktiga stråk som E4, riksväg 50 etcetera. Gruppen verkar för fyrfältsväg på E4- 22 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 sträckan Söderhamn – Gävle samt trefältsväg på riksväg 50, från Söderhamn – Bollnäs. Utveckla hamnar/sjöfart Utvecklingen av Orrskärshamnen och Långrörshamnen pågår även under 2015, då en kommunal hamnstrategi tas fram. Orrskärshamnen är i första hand supporthamn för offshoreverksamhet och Långrör är framförallt en import- och supporthamn för vindkraftsparkerna i mellersta Sverige. De åtgärder som vidtas kommer att i förlängningen säkerställa Orrskär som en av Sveriges största hamnar av sågade trävaror. Inom projektet Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SN Vind) pågår ett arbete kring att skapa ett planeringsunderlag för infrastrukturen för vindkraftsutveckling och en regional infrastrukturplan för vindkraftstransporter och även där pågår aktiviteten in på 2015. Utveckling av IT-infrastruktur Söderhamns kommun och Söderhamn NÄRA har tagit fram en lokal bredbandsstrategi i regional samverkan. Vi har även deltagit i nätverk för att skapa tillväxt genom att utveckla infrastrukturen för IT och IT-tjänster. Målet 2016 är att minst 60 % av hushåll och företag har 100 Mbit/sekund och att denna siffra 2020 är minst 90 %. UTVECKLING AV INFRASTRUKTUR Mätmetod: Prognos Prognosen är att målet uppnås. Kommunen är starkt pådrivande inom alla områden kring infrastrukturen i Söderhamns kommun, järnväg, väg, hamnar och bredband. KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 • Deltagande i möten för ändamålet •Nätverk •Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen Mätintervall: Årligen i augusti och december genom delår och bokslut. Mätmetoden för inriktningsmålet infrastruktur är deltagande i möten och nätverk för ändamålet. Kommunen ingår ibland annat i: Järnväg - Nya Ostkustbanan, politisk styrgrupp - Nya Ostkustbanan, arbetsgrupp - Samordnad Planering, politisk styrgrupp - Samordnad Planering, arbetsgrupp - Samverkansgrupp för tågtider SJ - DAR (Den attraktiva regionen), politisk styrgrupp - DAR (Den attraktiva regionen) Väg - Region Gävleborgs Infrastrukturgrupp - Bergslagsdiagonalen - Fjällvägen - Kollektivtrafikmyndigheten/Landstinget - RNS (region näringsliv samhälle) - Mellansveriges logistiknav Hamnar/Sjöfart: -European Wind Energi Association (EWEA), lobbygrupp - Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SN Vind) - Sveriges Hamnorganisation, Stuveri och hamn -Hamnstrategi Bredband: - Nätverk för utveckling av bredbandstrategier Söderhamn NÄRA gräver för bredband SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 23 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 FLEXIBELT LÄRANDE 24 Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten, samt årligen öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år. Varför: Utbildningsnivån har lyfts fram som en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i visionsarbetet samt som ett viktigt utvecklingstema i vår varumärkesplattform. Anledningen är bland annat att med en högre utbildningsnivå har ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och kunna fortsätta sina studier samt att det lockar fler invånare och företag till kommunen. Nuläge: För inriktningsmålet finns en processgrupp från fyra nämnder: barn- och utbildningsnämnden, nämnden för lärande och arbete (övergår 2015 till den nya arbetsmarknads- och socialnämnden), kommunstyrelsen och omvårdnadsnämnden. Det har även bildats arbetsgrupper för olika aktiviteter. Engagemanget i grupperna har varit stort och i stort sett alla aktiviteter prognostiseras att uppnås. En vikariepool har startats inom barn- och utbildningsområdet. Vikariepoolen var ett projekt under läsåret 2013/2014. Satsningen utvärderades och är nu en lyckad permanent verksamhet. Sex grupper arbetar med de datorer som inriktningsmålet fick möjlighet att införskaffa genom investeringsmedel. Arbetet kan bedrivas mindre läroboksbundet och mer med sociala medier och internet. Två grupper finns inom grundskolan, två på gymnasiet och två inom vuxenutbildningen. Grupperna får berätta om sitt arbete för att inspirera andra kring hur man kan jobba mindre läroboksbundet. En grupp med deltagare från barn- och utbildningsförvaltningen och förvaltningen för lärande och arbete har arbetat mycket aktivt med hur digitala läroverktyg ska användas i undervisningen. Inom ramen för detta arbete träffas lärare regelbundet för att berätta om sina erfarenheter. En facebookgrupp har bildats för att möjliggöra inspiration mellan träffarna. En stor utbildningsinsats kring entreprenöriellt förhållningssätt har genomförts med kommunens pedagoger. En stor satsning på grundläggande datorutbilding startade hösten 2014, för att få pedagogerna att nyttja datorn som pedagogiskt verktyg. Arbetet med att ta fram en ny praktikmodell fortgår. Under kommunens stora mässa Yrkeskompassen visade kommunkoncernen upp sin stora bredd av yrkesgrupper. Tanken är att en liknande mässa kan ordnas 2015 med privata arbetsgivare. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Mätmetod: SKL ranking SKL:s ranking av grundskola och gymnasieskola 281 300 239 250 200 162 150 100 50 0 280 264 232 226 232 230 187 185 118 250 194 97 55 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 Uppnådda mål i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde Andelen behöriga till gymnasiet Andelen elever med slutförd gymnasieutbildning inom 4 år Observera att ovanstående siffror visar en tidsfördröjning av resultat. Siffror som redovisas som 2014, är egentligen resultat som eleverna hade under skolåret 2012/2013. Mätningarna för uppnådda mål i samtliga ämnen har ändrats. Det går därför inte att jämföra siffrorna rakt av med föregående år. Tidigare år fanns ett framtaget värde för kommunen, Andelen behöriga till gymnasiet. I statistiken är detta ändrat från 2012. Nu är värdet i diagrammet en sammanvägning av fyra resultat: andel behöriga till gymnasieskolans naturvetar- och teknikprogram, andel behöriga till gymnasieskolans ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogram, andel behöriga till gymnasieskolans estetiska program och andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Resultatet visar goda värden jämfört med tidigare år. Undantaget är andelen elever med slutförd gymnasieut- FLEXIBELT LÄRANDE Mätintervall: Utgångsvärde 2011, mätning 2012, 2013, 2014, 2015 Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har övergått till högskolestudier Vakansgrad faxeholmen Procent 50 40 2013 2012 38% 42% 43% 36% 37% 2012 2013 30 32% 20 10 0 2009 2010 2011 2014 Söderhamn låg fram till 2012 över rikssnittet. Nuvarande uppgift om 32 % ligger långt under rikssnittet som är 42%. Årets kraftiga minskning har inte analyserats men ev kan detta vara en följd av en minskad nationell satsning på lokala lärocentra som bland annat medfört att utbudet på distansutbildningar har minskat under några år. Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet (tidigare inriktningsmål) Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet (tidigare Procent inriktningsmål) 48% 50 40 Följande tabell visar de positiva resultaten: Elever årskurs 9 Kompletterande nyckeltal KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 bildning inom fyra år. En större andel elever går introduktionsprogrammet under en längre tid, vilket gör att de inte hinner med sin gymnasieutbildning på fyra år. Ökningen på introduktionsprogrammet beror på ökade behörighetskrav. Den andra mätmetoden för detta mål är att det årligen ska starta tre undervisningsgrupper som arbetar med flexibelt lärande på pedagogikens villkor. Där ska arbetet med öppna lärresurser, sociala medier och digitala lärverktyg utvecklas. Datorer beställs årligen och sex grupper är igång. Statistiken i Öppna jämförelser släpar efter. Resultaten som redovisas och kan jämföras med andra kommuner är från läsåret 2012/2013. Vi kan konstatera att vidtagna åtgärder har gett resultat. En stor och viktig åtgärd är bland annat det kommunala kunskapslyftet, som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2012 som svar på de låga resultaten. Resultaten har också uppmärksammats av barn- och utbildningsnämnden, som tillsammans med förvaltningens ledningsgrupp genomfört förbättringsåtgärder. Ovanstående gäller även för inriktningsmålet flexibelt lärande vars aktiviteter syftar till att förbättra resultaten. 42% 33% 37% 42% 37% 30 20 2011 2010 10 0 Genomsnittligt meritvärde 201,4 195,8 197,0204,1 Andel (%) behöriga till yrkesförberedande prgm 81,1 76,7 82,1 Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen 74,0 64,7 74,6 81,7 Andel (%) som ej uppnått Källa: målen Skolverkets i ett ämneofficiella statistik. 7,1 11,6 6,5 5,9 Andel (%) som ej uppnått målen i två eller fler ämnen 18,9 23,6 19,0 12,4 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nyckeltalet ingick i inriktningsmålen för 2008-2011. Söderhamn har det högsta andelen i Gävleborg. Andelen elever som startar UF-företag är en mätare på hur arbetet med entreprenörskap utvecklas i skolan. Efter dippet 2013 till 36%, vilket berodde på formella oklarheter kring den nya gymnasieskolan har antalet UF-företag ökat igen och ligger nu på den högsta nivån sedan starten. 2014 års genomsnittliga meritvärde är 212 poäng. Det är det högsta meritvärdet någonsin! 85 % av eleverna i Prognos Prognosen är att målet kommer att uppnås under målperioden. Aktiviteterna går som planerat med följande undantag: öka andelen behöriga lärare. Aktiviteten med grundläggande datorutbildning för pedagoger kommer inte att hinnas klart under målperioden, men befintlig plan hålls. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 25 NÖJDA BRUKARE KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 I Söderhamn ska nöjdheten med barn- äldre och handikappomsorgen årligen öka. Varför: Målet syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och dess brukare. Det ska göra det lättare att prioritera i verksamheten utifrån vad som är viktigast för dem som tar del av barn-, äldre- och handikappomsorgen. All personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Syftet är att brukare, så långt det är möjligt, ska behålla sin identitet och sina funktioner. Ledstjärnan är trygghet och förtroende med individen i centrum. Nuläge: De allra flesta aktiviteter är klara eller förväntas bli klara under det sista året av målperioden. Arbetet med medborgarservice och gemensamt synpunktshanteringssystem har startat med projektledare och tydlig tidplan för arbetet. För att öka nöjdheten med kommunens verksamheter är dessa aktiviteter en sammanhållande länk. Det behövs metoder för att verkligen kunna fråga alla brukare. Därför pågår ett forskningsprojekt kring att hitta alternativa utvärderingsformer för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar, som inte kan svara på vanliga enkäter. Kommunen har sökt externa forskningsmedel som förhoppningsvis beviljas för att kunna genomföra arbetet. Mätmetod: Socialstyrelsen genomför varje år brukarundersökningar inom vård- och omsorgsboenden och hemtjänst. I Söderhamn är de allra flesta nöjda med den hjälp de får av kommunens äldreomsorg. Mätningen sker via Sveriges Kommuner och Landstings projekt Öppna jämförelser, där man kan jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner ansvarar för. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Personalens bemötande toppar resultaten i både hemtjänst och vård- och omsorgsboende 87 % (rikssnitt 83 %) uppger att de är sammantaget nöjda med sitt vård- och omsorgsboende i Söderhamn. Hela 94 % uppger att de är sammantaget nöjda med hemtjänsten (rikssnitt 89 %). I Söderhamn har samtliga personer som bor i vård- och omsorgsboende eller har hjälp från hemtjänsten fått möjlighet att besvara enkätundersökningen. I 16 av 20 frågor gällande vardagen i vård- och omsorgsboenden visar svaren att brukare i Söderhamn är mer nöjda än rikssnittet. I 14 av 18 frågor gällande hemtjänst visar svaren att brukare i Söderhamn är mer nöjd än rikssnittet. 26 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Trots att de flesta resultaten per frågeområde ligger över rikssnittet finns det flera förbättringsområden. För att erbjuda brukare en ännu bättre vardag behöver kommunen fortsätta arbeta med kvalitetsfrågor i äldreomsorgen. Resultatet av brukarundersökningen bryts ner till enhetsnivå. Varje enskilt vård- och omsorgsboende eller hemtjänstområde, kommer att gå igenom vad de har anledning att känna sig stolta över och vad som behöver förbättras på just deras enhet. Mätintervall: Mätningar 2012, 2013, 2014, 2015 Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Barnomsorgen ska årligen öka fram till och med 2015Andelen (procent) brukare 100 91% 2012 93% 2013 88% 2014 93% 2012 87% 2013 84% 2014 80 60 40 20 0 Föräldrar förskolan Föräldrar fritids Ovanstående tabell innehåller fem delområden; om barnen trivs i skolan, om föräldrarna får ett bra bemötande av personalen, om det serveras bra mat, om föräldrarna känner sig trygga när barnen är i förskolan eller på fritids och hur nöjda de är som helhet. NÖJDA BRUKARE Prognos Prognosen är att målet kommer att uppnås. Utifrån den senaste mätningen ser nöjdheten med vård- och omsorgsboenden samt hemtjänst ut att vara mycket god i Söderhamn. Under 2015 kommer en undersökning bland särskilda omsorgen göras. Nöjdheten med förskola- och fritidshem görs årligen och analyseras direkt av barn- och utbildningsförvaltningen. Gruppen bedömer att målet kommer att nås i och med att de aktiviteter som genomförs under målperioden har inverkan på nöjdheten. De problem gruppen tidigare har framfört angående problem med mätresultaten och bristen på ekonomiska resurser för drift är invägda i prognosen. Alla förvaltningar med uppdrag direkt mot brukare har redan i sitt grunduppdrag att jobba för att brukarna ska vara så nöjda som möjligt, men för att kunna göra extrainsatser behövs ekonomiska driftmedel. Kompletterande nyckeltal Andel invånare 80 år och äldre med plats Andel invånare 80 år och äldre med plats på äldreboende på äldreboende Andel invånare 80 år och äldre med Andel invånare 80 år och äldre med hemtjänstinsats hemtjänstinsats Procent Procent 20 17,2% 16,8% 40 16,8% 16,5% 16,5% 16,0% 15 30 10 20 5 10 30,1% 29,6% 31,4% 29,7% 2009 2010 2011 2012 33,1% 31,3% KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ovanstående mätetal visar på åtgärder som kan ses som kommunicerande kärl, antingen är äldreomsorgens insatser som hemtjänst eller som äldreboende. Under 2014 har andelen invånare >80 med äldreboende minskat något, framför allt beroende på att äldreboendeplatser omstrukturerats till funktionshindersomsorgsplatser och växelvårdsplatser. Antalet invånare >80 år är i stort sett oförändrat mellan 2013 och 2014. Antal barnAndelen ochavunga 0 - 20 år som erhållit invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning individuellt behovsprövade öppna insatser 350 300 312 304 275 250 264 237 Antal vårddygn barn och unga 0 - 20 år Andelen av invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år (institutionsplacering) befinner sig i arbete eller utbildning 7818 6000 4688 200 4000 150 100 2014 Under 2014 har även antalet personer med hemtjänstinsats minskat för andel invånare >80 år som har insatsen. Det är framför allt antalet serviceinsatser (städ, tvätt, inköp, matdistribution) som minskat vid mättillfället 141231. Analyser under året visar att vårdtyngden per hemtjänstmottagare med omvårdnadsinsatser har fortsatt att öka. Det genomsnittliga antalet hemtjänstmottagare med omvårdnadsinsatser har också ökat. 8000 268 2013 3467 4136 3998 3013 2000 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dessa två mättal bör vara kommunicerande kärl och målet är att styra över insatserna till öppna insatser istället för institutionsplacering. Vård i öppna insatser ger bättre resultat över tid och är även mer kostnadseffektiva. Familjeenheten har vid utgången av 2014 ca 100 ärenden som inte är handlagda. Bland de ärendena döljer sig förmodligen ett behov av både 0 9 2008 2010 2011 2012 2013 2014 öppna insatser och placeringar, vilket kan vara en anledning till minskningen av vårddygn 2014. Nya rutiner kring placeringar och anställning av placeringssamordnare har troligtvis även haft en viss inverkan på att minska siffran jämfört med 2013. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 27 NÖJDA BRUKARE Andelen (%) hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under tio personer månader av året som efter fyra år Andelenminst av invandrade (18-64 år) i Söderhamn Procent befinner sig i arbete eller utbildning 25 19% 20 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 15 28 15% 16% 16% 2010 2011 21% 22% 2013 2014 10 5 0 2009 2012 Under 2014 ökade andelen hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under minst 10 månader av året med 1 procent. Denna utveckling har skett trots aktiva insatser till egen försörjning, bland annat ”100 i arbete”. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 NÖJDA BRUKARE SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 29 BÄTTRE FÖRETAGSKLIMAT KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 Söderhamn ska senast 2015 ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till fler arbetstillfällen jämfört med 2011. Varför: Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge god kommunal service. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. En av effekterna som ett gott företagsklimat leder till, är just att det kan bidra till är att fler vågar ta steget att starta eget företag vilket i sin tur leder till fler arbetstillfällen. Detta har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Målet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov, vilket ger bra förutsättningar för tillväxt. Att marknadsföra Söderhamn både som en bra ort att etablera sin verksamhet i samt att livsvillkoren i övrigt är synnerligen goda (ett gott liv) är en viktig del av målet. Att sätta Söderhamn på kartan och göra inte bara potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är minst lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar som finns i Söderhamn. Söderhamns placering i Svenskt Näringslivs Placering sv näringsliv företagsklimatundersökning 250 Nuläge: Gruppen valde tidigt att fokusera på att genomföra många företagsbesök. I samband med dessa besök berättar företagen vilka insatser som de anser vara viktigast för kommunen att prioritera. Utifrån dessa svar och synpunkter från företagardagar har följande områden prioriterats: • • • • • Tillgänglighet Företagsbesök Synpunktshantering Upphandling Erkännande Inom gruppen har ansvarsområden fördelats. Delansvariga har tagit fram en plan för arbetet som nu genomförs. Gruppen har också knutit till sig ett företagarråd som bollplank i det fortsatta arbetet. Deltagarna är ett representativt urval av Söderhamns företagarstruktur. Även under årets företagardag har det genomförts en särskild aktivitet för att förbättra företagsklimatet. Mätmetod: Målet kommer att mätas årligen dels genom Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet samt andelen företag/1000 invånare samt andelen nystartade företag/1000 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor. 30 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 200 206 216 198 177 150 100 50 0 2012 2013 2014 Inriktningsmål 2015 Antal företag per tusen invånare Antal företag 40 33 34 34 34 2011 2012 2013 2014 30 20 10 0 Antalet privata företag med minst en anställd per tusen invånare har ökat stadigt sedan 2005. 2014 är i nivå med 2012 och 2013. BÄTTRE FÖRETAGSKLIMAT Prognos 10 8 6,9 6 4,5 4,3 4,2 2011 2012 2013 4 Målet kommer att uppnås. Gruppens taktik är att hålla i och hålla ut. Fler företagsbesök prioriteras och enbart detta faktum kommer att ha en positiv inverkan på nästa års företagsklimatmätning. 2 0 2014 Antalet nystartade företag har i princip legat på samma nivå i kommunen sedan 2010, vilket även gäller för hela Gävleborg, men för 2014 ser det mycket bättre ut än på länge. Kompletterande nyckeltal Andelen av invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning Procent Andelen av invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning 40 30 Antal 150 120 36% 31% 27% Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn 90 26% 20% 20 131 107 95 78 60 35 35 2013 2014 30 13% 10 0 2009 0 2007 2008 2009 2010 2011 2010 2011 2012 2012 Nyckeltalet är ett mått på hur invandrade personer integreras i samhället. Som framgår har andelen i arbete eller studier efter fyra år minskat under 2012. Sedan 2011 har Arbetsförmedlingen huvudansvaret för arbetslinjen med målet att alla ska vara i arbete eller utbildning efter två år. Inga nyckeltal finns att tillgå för 2013 och för 2014 Statistiken är utvecklingen av eftergymnasiala yrkesutbildningar (exkl högskoleutbildning). Den låga nivån från 2013 kvarstår och för 2013 och 2014 finns enbart yrkeshögskoleutbildningen Vindkraft. Statistiken visar även att det har blivit allt svårare för mindre lärosäten att få del av eftergymnasiala yrkesutbildningarna. Antal gästnätter i skärgården per år Antal gästnätter i skärgården per år Söderhamns placering för målgruppen ungdomar i Arbetsförmedlingens rankinglista Söderhamns placering för målgruppen ungdomar i Arbetsförmedlingens Nätter 2492 2500 2000 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012–2015 Antal företag Antal nystartade företag per tusen invånare Antal 2336 120 1915 1871 1432 1500 105 100 1214 1000 109 89 72 80 60 500 40 0 20 2009 2010 2011 2012 2013 2014 34 0 2009 Statistiken är ett mått på hur skärgårdssatsningen utvecklas. Stugor finns på Storjungfrun, Enskär och Klacksörarna. Därtill finns ett vandrarhem på Rönnskär. Antalet gästnätter minskade under 2013. Däremot minskade inte uthyrningen vilket innebär att färre personer bor i stugorna per uthyrd natt. 29 2010 2011 2012 2013 2014 Gävleborg har den högsta öppna arbetslösheten för ungdomar i riket. Söderhamns ungdomsarbetslöshet har ökat med 1,5 procentenheter under 2014 och upgår per 31 december till 25,3% (Gävleborg 24,4 %). Under åren har Söderhamn pendlat mellan 65-90:e plats. Den låga platsen vid årsslutet 2014 kan vara en effekt av nedläggningen i Teleperformance, minskningen av 100-jobben och arbetet med oljesaneringen. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 31 FINANSIELL ANALYS 2014 Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Söderhamns kommun använder kommunen en analysmodell som utgår ifrån fyra viktiga finansiella aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna benämns i korthet resultat, kapacitet, risk och kontroll. Utifrån dessa aspekter är målet att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och försöka förtydliga om kommunen anses ha en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. RK-modellen FINANSIELL ANALYS Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kapacitet pensioner intjänade före 1998. Söderhamns kommun har därför vid budgeteringen för åren 2012 – 2015 satt det finansiella resultatmålet till i genomsnitt 20 miljoner per år, då detta resultat även inkluderat en avsättning till pensionsskulden om 4 miljoner. Syftet med målet är att ha en ekonomi som klarar svängningar i konjunkturen samt oförutsedda händelser både på kostnads- och intäktssidan. Därför är det acceptabelt om det finansiella målet inte uppnås om sådana oförutsedda händelser inträffar. Sedan 4-årsbudgeten beslutades i oktober 2011 har mycket hänt: nya skatteprognoser har kommit och anpassningar till den rådande situationen har skett. Vid budgetuppdateringen inför 2014 låg därför resultatnivåerna för de återstående åren, 2014 – 2015, lägre än ursprungsbudgeten. Resultatet i diagrammet för året 2015 är den nivå som beslutades i december 2014. För att kommunen ska kunna klara sin ekonomiska balans framöver behöver kraven på kostnadsminskningar i den beslutade budgeten klaras samt att den utveckling som har skett inom social- och omvårdnadsnämnderna bromsas in. Årets resultat 2010-2015 (mkr) 15 Risk Kontroll 12 9 6 Föreligger några risker Vilken kontroll har som kan påverka kommunen över den kommunens resultat ekonomiska ut- och kapacitet? vecklingen? 3 0 -3 -6 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Resultat och kapacitet Kommunens resultat uppgår till -5,5 miljoner. Det är lägre än det resultat som budgeterades för året (2 miljoner). Resultatet påverkas av flera jämförelsestörande poster såsom att kommunen under året har fått en försäkringsersättning för branden vid Ljusne idrottshall motsvarande 24 miljoner samt att kommunen har nyttjat 11,3 miljoner ur den sociala investeringsfonden. Det som främst gör att kommunen har ett sämre resultat är de stora strukturella obalanser som finns inom några av nämnderna. Det är socialnämnden och omvårdnadsnämnden som har haft det besvärligt ekonomiskt under året. Detta resulterade i att de fick tilläggsbudget på vardera 12 miljoner under hösten. Lagen om god ekonomisk hushållning kräver att en kommun måste göra en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det är dock i praktiken inte tillräckligt att budgetera ett nollresultat utan reserver måste finnas för att kunna möta oförutsedda kostnader, minskade intäkter och finansiering av kommunens pensionsskuld som avser 32 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Budgetutfall En förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. Kommunen redovisar ett budgetöverskott med 23,4 miljoner. Nämnderna redovisar ett budgetöverskott med 11 miljoner. Socialnämnden och omvårdnadsnämnden har då fått vardera 12 miljoner i budgettillskott. Vissa kostnadsposter har skjutit i höjden, exempel på dessa är ökat försörjningsstöd samt ökad kostnad för hemtjänst. Skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning blev 22,6 miljoner mer än vad som ursprungligen var budgeterat. Det beror till största delen på den befolkningsökning som Söderhamn hade under 2013. Två poster som har påverkat resultatet i hög grad är försäkringsersättningen för Ljusne idrottshall motsvarande 24 miljoner samt nyttjande ur sociala investeringsfonden med 11,3 miljoner. Budgetutfall 2010-2014 Skatte- och nettokostnadsutvecklingen 2010-2015 (mkr) (procent) 40 5 Kommunen totalt 4 25 Ökningstakt skatteintäkter 3 2 10 Nämnderna 1 -5 Ökningstakt nettokostnader 0 -1 2010 2011 2012 2013 2014 -2 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Utveckling av personalkostnader Skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemet är den största inkomstkällan för kommunen och svarar för hela 80 procent av samtliga intäkter. Skatteintäkternas utveckling i Söderhamn är främst beroende av antalet invånare i kommunen och av tillväxten i Sveriges ekonomi. Kommunens skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning har under året ökat med cirka 2 procentenheter jämfört med 2013. Den största delen av ökningen är ett resultat av den kraftiga befolkningsökningen i Söderhamn 2013. Söderhamns kommun har under flera år haft en negativ befolkningsutveckling. Därför användes vid budgettillfället en negativ prognos med befolkningsminskning med 200 personer. Att befolkningen istället ökade 2013 får därför en stor påverkan på skatteintäkterna för kommande år. Under 2010 fick kommunen konjunkturstöd och hade stora engångskostnader vilket gjorde att kurvan för skatteintäkterna ökade kraftigt. Enligt den senaste skatteprognosen i februari 2015 beräknades skatteintäkterna för 2015 vara cirka 4 miljoner kronor lägre än vad prognosen visade vid budgetuppdateringen 2014. Nettokostnaderna ökade med 3,5 procent (cirka 45 miljoner) under året. Detta är andra året som kostnadsökningen är större än intäktsökningen. Nettokostnadsökningen förklaras till stor del av strukturella obalanser i social- och omvårdnadsnämndens budgetar. En närmare analys av nettokostnadsökningen visar att det är personalkostnaderna som har ökat och då inte bara inom ovan nämnda områden. En närmare förklaring över personalkostnadsutvecklingen följer längre ner. Nämnderna fick totalt 94,6 (år 2013 53,2) miljoner i extra anslag under året och de har under året tagit 19,3 (år 2013 8,0) miljoner i anspråk av resultatbalanserade medel från föregående års resultat. Samtidigt som nämnderna nyttjar resultatbalanserade medel under året, lämnar de medel som de har sparat i och med överskott i andra änden. Totalt har förändringen i resultatbalanserade medel inneburit en minskning med 15,9 miljoner. Historiken visar dock att nettokostnaderna har en snabbare ökningstakt än skatteintäkterna, med avbrott för större besparingspaket. Fortsatt fokus på budget är förutsättningen för en balans mellan skatteintäkter och nettokostnader (se diagrammet). Fortsatt fokus på budget är förutsättningen för att få balans mellan skatteintäkter och nettokostnader, enligt diagrammet över skatte- och nettokostnadsutvecklingen. För att ha fortsatt balans i kommunens totalekonomi får inte nettokostnaderna öka mer än skatteintäkterna över tiden. En jämförelse av personalkostnader januari – december 2014 med motsvarande period 2013 visar på en ökning motsvarande 71,9 miljoner. Det är en förändring med över 7 procent. 2014 2013 F örändring mkr % Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Överförmyndasnämnd Kultur och samhällsutv. Bygg- och miljönämnden Barn- och utbildningsnämnd Nämnden för lärande & arb. 100-jobben nystartsjobb Socialnämnd Omvårdnadsnämnd Totalsumma 2,0 1,0 0,990,8 47,4 45,8 1,63,4 4,0 4,1 -0,1-1,3 112,9 107,2 5,7 5,3 9,1 8,8 0,3 2,9 296,6 277,2 19,5 7,0 83,4 76,0 7,4 9,8 22,3 17,2 5,230,0 14,3 10,3 4,038,6 64,8 59,2 5,69,5 421,6400,521,1 5,3 1 079,2 1 007,3 71,9 FINANSIELL ANALYS -20 7,1 Det finns många olika faktorer som gör att personalkostnaderna har ökat mycket det senaste året. Årets lönerörelse medförde en ökning med cirka 2,8 %. Flera nämnder har fått ökade intäkter via anställningsstöd från Arbetsförmedlingen, det gör att personalkostnadsökningen inte är riktigt rättvisande. Totalt har anställningsstöden ökat med 11,3 miljoner för perioden i jämförelse med samma period 2013. Nedan följer några faktorer som har påverkat kostnadsutvecklingen. •Inom kultur- och samhällsutvecklingsnämnden beror den ökade kostnaden på tillsättning av tjänster som var vakanta under 2013 inom kulturverksamheten samt inom GIS-verksamheten. Inom simhallsverksamheten och verksamheten vid Stenö har det skett en utökning av vardera en tjänst. Kostverksamheten har utökat bemanningen på grund av fler enheter inom förskolor samt tillsättning av tidigare vakanser. Del av den ökade personalkostnaden finansieras av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. •Inom barn- och utbildningsnämnden har flera beslutade satsningar gjorts inför 2014; varav 10 miljoner till förskolelyftet är den största. Den ökade befolkningen har lett till att nya förskolor öppnats under året. Merparten av personalen inom nämnden tillhör lärarfacken (både lärare samt förskollärare) som fått en genomsnittlig löneökning på 4,2 % under 2014. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 33 FINANSIELL ANALYS •Lönekostnadsökningen i nämnden för lärande och arbete beror främst på fler anställningar hos Resurscentrum, framförallt inom projektet 100 jobb, som motsvarar en ökning med 5,2 miljoner, samt fler anställda inom SFI - Svenska för invandrare. Stor del av den ökade personalkostnaden finansieras av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen samt ökade statsbidrag från migrationsverket avseende SFI-verksamheten. •Inom socialnämnden har den ökade belastningen inneburit ökade personalkostnad inom barn- och unga med cirka 2,9 miljoner. Det är främst arvodeskostnader för förstärkta familjehem samt tillfälliga placeringar som har ökat. Inom verksamhetsområde vuxna har kostnaderna ökat med cirka 1 miljon. Del av den ökade personalkostnaden finansieras av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. •Inom omvårdnadsnämnen har det ökade trycket inom hemtjänsten inneburit en ökad personalkostnad med cirka 13 miljoner. Det motsvarar cirka 25 fler anställda den 31 december 2014 jämfört med samma datum 2013. Kommunens soliditet har under året minskat marginellt med 0,2 procentenheter till 58,9 procent. Ett annat sätt att räkna ut soliditeten, som har blivit allt vanligare när man jämför kommuner, är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser. För Söderhamn innebär detta sätt att räkna att soliditeten i stället blev –13,9 procent för 2014 vilket innebär en ökning med 3,1 procent under året. Detta beror på att pensionsskulden under året har minskat med 37,4 miljoner. Soliditet jämförbara kommuner år 2013 (procent) 80 Soliditet kommun (%) 60 40 Inkl pensionsåtag. (%) 20 0 -20 Arvika Skattesatser Bollnäs Ludvika Söderhamn Kommunens totala skattesats uppgår till 33,17 procent. Den kommunala delen var 21,66 procent och landstingsskatten var 11,55 procent under 2014. I jämförelse med snittet i Gävleborgs län ligger Söderhamns 37 procentenheter lägre. Sedan 2009 har den totala kommunalskatten för Söderhamn ökat med 0,60 procentenheter, medan länets skattesats har ökat med 0,97 procentenheter. Den kommunala skattesatsen ökade under 2013 då en skatteväxling skedde i och med att hemsjukvården övergick till kommunal regi. Det innebar en ökad kommunal skatt med 22 öre och en motsvarande sänkning av landstingsskatten. I övrigt har den kommunala skatten legat på en oförändrad nivå sedan 2010. I förhållande till jämförbara kommuner har Söderhamns kommun en låg soliditet, framförallt om pensionsförpliktelsen är inkluderad. För att möta kommande utbetalningar av pensionsförpliktelser är ett av kommunens finansiella mål att årligen Arvika Bollnäs avsätta minst 4 miljoner till pensioner. Avsättningen påLudvika Söderhamn börjades i bokslutet för 2007 och har fortsatt. Under 2013 gjordes en extra inbetalning på 4 miljoner då resultatutrymmet för 2014 inte beräknades medge en avsättning. Totalt har 62,9 miljoner använts för att minska framtida kostnadseffekt av pensionsskulden. Skattesatser Soliditet 2009-2014 (procent) (procent) 34 80 Gävleborg 33 Söderhamn 60 Exkl. pensionsskuld 40 32 31 20 Riket 0 -20 30 2010 34 Inkl. pensionsskuld 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet Avsättningar och nedskrivningar Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella handlingsutrymme. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. En oförändrad soliditet indikerar att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Enligt redovisningsreglerna ska årliga avstämningar ske av de avsättningsposter som ingår i balansräkningen. Kommunen har under året genomfört saneringsarbete av fastigheten Bromsäng. Det kvarstående arbetet består nu i att göra en teknisk utredning av utgående halter av metaller etcetera i dikesvatten. När hela saneringsarbetet är färdigställt beräknas det ha kostat kommunen cirka 18 miljoner. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringar Kommunens nettoinvesteringar uppgick under 2014 till 45,7 miljoner, budgeterad investeringsnivå låg på 256,6 miljoner. Anledningen till den låga investeringsnivån är att flera stora investeringsprojekt har försenats, såsom energieffektiviseringsinvesteringar, investering i skolor samt flera utvecklingsinvesteringar. Kommande år förväntas dessa hämtas igen och investeringarna blir då högre än budgeterat. Största investeringarna under året har varit förvärv av tomträtter av Söderhamns Stuveri & Hamn AB, investeringar i och med återuppbyggnad av Ljusne idrottshall samt investeringar i Hällåsen Friidrott. Avskrivningarna uppgår till 40,8 miljoner 2014 och är något lägre än 2013 då de var på 41,7 miljoner. Under året har fastigheter för motsvarande 0,8 miljoner sålts, de största posterna avser Söderala-Sund 13:1, 13:3 samt Norrmyran 2:1. Skattefinansieringsgraden har de senaste åren varit hög i och med den låga investeringsnivån. Vid beräkningen av skattefinansieringsgraden för 2014 har hänsyn tagits till den investering som avser Ljusne idrottshall motsvarande 11,7 miljoner då den finansieras genom en försäkringsersättning. Under 2014 har skattefinansieringsgraden blivit något lägre än de sista åren och uppgår till 106,5 procent. En konsekvens av investeringarnas senareläggning innebär att skattefinansieringsgraden beräknas sjunka under kommande år när investeringsnivån blir högre. Skattefinansieringsgrad (procent) 300 Skattefinansieringsgraden 225 150 Investeringar 2009-2014 75 70 0 60 2009 Investeringsvolym brutto 2010 2011 2012 2013 2014 50 40 Sociala investeringsfonden Avskrivningar 30 Investeringsvolym netto 20 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Det i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och av den anledningen inrättade Söderhamn en social investeringsfond under 2011. Syftet med den sociala investeringsfonden är att på längre sikt minska risken för långvarig arbetslöshet. De förebyggande insatserna sker utifrån ett kommunövergripande perspektiv och avser metodutveckling. Investeringarna ger många vinster för individen och ska även generera lägre kommunala kostnader på sikt. Under 2011 och 2012 har totala medel motsvarande 19,5 miljoner avsatts i den sociala investeringsfonden och är öronmärkta för detta syfte. Under 2013 startades flera projekt inom den sociala investeringsfonden och detta arbete har fortsatt under 2014. Totalt har 11,3 miljoner nyttjas ur den sociala investeringsfonden under året. FINANSIELL ANALYS Finansiellt mål (mkr) Investeringar har gjorts i Hällåsens friidrottsanläggning inför SM i friidrott augusti 2015. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 35 Skulder FINANSIELL ANALYS Kommunen har en internbank där kommunkoncernens totala upplåning hanteras. Vid beräkning av kommunens skulder har upplåningen genom kommunens internbank till de kommunala bolagen exkluderats. Av kommunens totala tillgångar har 34,9 procent finansierats med främmande kapital. Det brukar kallas för skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Kommunen totala skulder är vid utgången av 2014, 349 miljoner. Det är en ökning i jämförelse med utgången av 2013 med 10 miljoner. Vid utgången av 2014 var 8,3 procent av kommunens skulder långfristiga, (de förfaller till betalning senare än ett år) vilket innebar en marginell minskning i jämförelse med 2013. De kortfristiga skulderna utgjorde 91,7 procent, vilket istället innebar en marginell ökning jämfört med 2013. Ett av kommunens finansiella mål är att låneskulden ska vara oförändrad eller minska. Kommunens andel av låneskulden minskade marginellt med 0,3 miljoner sedan 2013. Den beräknas minska ytterligare under 2015 och vara helt amorterad per utgången av 2015. Skulder inklusive internbanken Den totala skuldsättningsgraden var 63,9 procent vid beaktandet av andelen lån gentemot koncernens bolag. Det är en ökning med 0,3 procentenheter i jämförelse med 2013. Kommunens andel av den totala låneskulden på 823,6 miljoner var 22,3 miljoner. Skuldsättningsgrad (mkr) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kassaflöde I kassaflödesanalysen finns information om hur kommunen har finansierat sin verksamhet, om betalningsströmmar och investeringar. Analysen visar vad som hänt under året. Kassaflödesanalysen ger en fördjupad kunskap om hur organisationen fungerar och kan vara bra att använda sig av för att se hur organisationen utvecklas. När kassaflödesanalysen ställs samman hämtas information både från resultat- och balansräkningarna. Under året har kommunens kassaflöde varit negativt främst beroende på det negativa resultatet, den ökade investeringsnivån samt ökade leverantörsskulder.Det beror i hög grad på förvärv av tomträtter med 16,6 miljoner. Finansiella nettotillgångar Skuldsättningsgrad - varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Risk och kontroll Likviditet Kassa- och balanslikviditeten visar förhållandet mellan kommunens omsättningstillgångar (banktillgodohavan- Finansiella nettotillgångar är de finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10 – 20 års sikt. I måttet ingår finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Måttet speglar vilken finansiell handlingsberedskap som ligger mellan det kortsiktiga likviditetsmåttet och det mer långsiktiga soliditetsmåttet. Kommunens finansiella nettotillgångar försämrades under 2014 med cirka 21 miljoner. Det beror på en ökning av de kortfristiga skulderna samt lägre omsättningstillgångar. Den ursprungliga budgeten för 2012 – 2015 visade en initial försämring av nettotillgångarna, för att sedan kraftigt förbättras. Detta berodde främst på att huvudandelen av investeringarna för perioden budgeteras ske under de första åren. (mkr) UtfallUtfallUtfall Utfall Utfall 201420132012 2011 2010 Pensionsförpliktelse varav avsatt i balansräkning 59,4 65,2145,5 104,2 0,0 0,0 31,5 2,2 Pensionsförpliktelse som inte tagits upp i balansräkning Total pensionsskuld 36 den, kortfristiga fordringar med mera) och de kortfristiga skulderna. Nivån på kassalikviditeten bör ligga mellan 60 och 80 procent, för att garantera att kommunen ur ett kort och medellångt finansiellt perspektiv klarar att möta finansiella betalningstoppar. Ur ett analysperspektiv är det inte tillräckligt att enbart studera likviditeten, utan den bör studeras i kombination med kommunens skuldsida. Förbättras likviditeten samtidigt som skuldsättningen sjunker, förbättrar kommunen sin finansiella handlingskraft. Kassa- och balanslikviditeten var 2014 på 67 procent. Det är en försämring med 7 procentenheter jämfört med 2013. Anledningen till denna minskning är en ökning av de kortfristinga skulderna, som beror på leverantörsskulder avseende köpeskilling för tomträtter som betalades i början av januari 2015 samt en försämrad kassalikviditet. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 727,0 786,4 764,4 829,6 785,1 930,6 783,3 887,5 87,1 5,0 667,1 754,2 Finansiella nettotillgångar Pensionsförpliktelser (mkr) (mkr) 20 0 -20 -40 -60 -80 -100 -120 -140 1000 900 Total pensionsförpliktelse 800 varav avsättning intjänad tom 1997 700 600 2013 2012 2014 Generellt kan en prognossäkerhet med omkring en procent av kostnadsomslutningen anses vara god. Budgetföljsamhet är ett annat mått på en god finansiell kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. En god prognossäkerhet innebär att kommunen får goda möjligheter att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. Under året har förvaltningarna lämnat månadsvisa rapporter (med undantag för januari, juni och juli) med prognos till sin nämnd. Rapporterna sammanställs även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Nämndernas avvikelse gentemot budget för 2014 var ett överskott mot budget på 11 miljoner. Motsvarande avvikelse vid delårsbokslutet uppgick till – 9,6 miljoner. Nämndernas resultat avvek mot budget med 0,8 procent från nämndernas totala kostnadsomslutning. FINANSIELL ANALYS Prognossäkerhet Prognossäkerhet avvikelse nämnder 2014 (mkr) 15 5 -5 -15 ber Dec em r Okt obe ber tem S ep sti Aug u -35 j -25 Ma Den största delen av kommunens åtagande för pensioner redovisas utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse, medan den mindre delen finns som skuld i balansräkningen. Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick till 786 miljoner 2014. Av det totala pensionsåtagandet är 727 miljoner förpliktelser som är intjänade före 1998. Dessa redovisas enligt kommunal redovisningslag som ansvarsförbindelse, och ingår inte i kommunens balansräkning. Det innebär att 92 procent av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. Pensionsåtagandet från och med 1998 kostnadsförs i resultaträkningen. Det totala pensionsåtagandet minskade under året med 43,2 miljoner. Den del av pensionsförpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse är för Söderhamns kommun bland de högsta i länet räknat per invånare. Framtida pensionsutbetalningar för detta åtagande belastar kommunens resultat och likviditet det år pensionerna betalas ut. Pensionsutbetalningarna beräknas vara som högst omkring år 2026 med en kostnadsökning på cirka 20 miljoner i förhållande till dagens utbetalningar. För att motverka den kostnads- och likviditetsbelastning som åtagandena före 1998 innebär har fullmäktige beslutat att reservera särskilda medel för dessa utbetalningar. Under åren 2007 till 2013 har kommunen totalt reserverat 62,9 miljoner för detta ändamål. Under 2013 betalades detta in i en försäkringslösning för att lösa delar av kommunens pensionsförpliktelse. Detta påverkar kommunens pensionsskuld. Apr il Pensionsåtagande 2011 2010 2015 rs 2014 Ma 2013 i 2012 uar 2011 Feb r 2010 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 37 SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS Kommunen redovisar ett resultat med -5,5 miljoner för 2014. Detta är en lägre nivå än året innan. Resultaten är svåra att jämföra då båda åren har inneburit engångsintäkter i form av i år försäkringsersättning och nyttjande ur den sociala investeringsfonden (jämför med 2013 års återbetalningar från AFA samt avsättningar både för saneringar och för pensioner). Det egentliga resultatet för kommunen visar på ett underskott med -18,2 miljoner (om resultatet rensas från en försäkringsersättning för branden i Ljusne idrottshall motsvarande 24 miljoner och uttag ur sociala investeringsfonden för ”100 i arbete” med 11 miljoner). Detta egentliga underskott beror till stor del på strukturella obalanser i omvårdnadsnämndens och socialnämndens budgetar. Nämnderna redovisar sammantaget ett överskott för 2014 med 11 miljoner. Men då har både socialnämnden och omvårdnadsnämnden under året fått tilläggsbudgetar på respektive 12 miljoner. Hade de inte fått dessa tillägg hade budgetavvikelsen varit betydligt större. Längre fram finns en mer detaljerad redovisning för varje nämnd. Året har varit besvärligt ekonomiskt för flera nämnder, med ökade kostnader inom flera områden. Totalt har nämnderna tagit 19,3 miljoner i anspråk av resultatbalanserade medel och fått extra anslag med 75,2 miljoner under året. De största posterna är extra anslag till socialsamt omvårdnadsnämnderna med respektive 12 miljoner, nyttjande ur sociala investeringsfonden med 11,3 miljoner samt demografianpassning till barn- och utbildningsnämnden med 17,6 miljoner. Med det inräknat redovisar nämnderna en positiv budgetavvikelse med 11 miljoner. Det kommande avsnittet ger en djupare analys av de finansiella målen. Mål ur ett finansiellt perspektiv Söderhamns kommun har fyra finansiella mål som ska säkra en långsiktig ekonomi i balans. Målen har satts för hela budgetperioden 2012 – 2015. De fyra målen består av ett resultatmål, ett investeringsmål, ett mål för låneskulden samt ett för avsättningar till pensioner. Resultatmål Årets resultat ska under perioden 2012 – 2015 uppgå till 80 miljoner. (Det vill säga 20 miljoner per år i genomsnitt för hela budgetperioden, ej inräknat extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 miljoner.) Målet uppfylls inte, varken för det enskilda året eller inom budgetperioden. Årets resultat ligger under den resultatnivå som låg i den ursprungliga budgeten. Flera nämnder har haft en besvärlig situation under året då oväntade kostnadsökningar har skett. Stora underskott mot budget redovisas inom socialnämndens verksamhetsområden samt inom hemvården för omvårdnadsnämnden. Ökade skatteintäkter och en försäkringsersättning för branden Ljusne idrottshall gör att kommunens resultat inte blir sämre. 38 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 (mkr) BokslutBokslutBokslutBudgetTotalt 2012201320142015 Ursprunglig budget Redov. resultat/prognos 2014-2015 Extra pensionsavsättning Resultat innan extra pensionsavsättning Justerat resultat 13,015,023,029,0 80,0 12,9 6,0-5,5 4,0 17,4 27,54,00,00,0 31,5 40,410,0 -5,5 4,0 48,9 40,4 10,0 -5,5 4,0 48,9 Finansiellt mål under perioden 80,0 Skillnad mot målet -26,6 Det är inget huvudsyfte för kommunen att successivt bygga upp det egna kapitalet, om det i grunden är på en tillfredsställande nivå. De skattemedel som kommunen får in ska i största möjliga utsträckning användas för att tillgodose kommuninvånarnas behov av kommunal service. I boksluten bör det därför räcka att redovisa positiva resultat med en mindre konsolidering. Huvudsyftet med målet är att få en ekonomi över budgetperioden, så att oväntade kostnader och svängningar i skatteintäkterna kan hanteras utan att behöva tillgripa kortsiktiga besparingar. I grunden ska kommunen ha ett resultat som motsvarar 2 % på skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning vid budgeteringstillfället. I princip har kommunen redovisat positiva resultat sedan 2005 (med undantag för ett mindre underskott år 2008). Grunden för nuvarande ekonomiska strategi lades 2002/2003 då en genomgripande omstrukturering av ekonomihanteringen i kommunen gjordes. Viktiga delar i denna var ett sparpaket om 100 miljoner (för att få ekonomi och befintlig verksamhet att överensstämma). Förbättringar i ekonomistyrningen som rättvisande budget, bättre uppföljningar, finansiella mål, införande av resultatbalansering har också bidragit. Kommunen redovisar ett resultat med -5,5 miljoner för 2014. Summeras resultatet med utfallet för de övriga perioderna inom budgetperioden uppgår resultatet för perioden till 48,9 miljoner. Det är ungefär 60 % av den ursprungliga budgeterade resultatnivån. Det ekonomiska läget beror på strukturella underskott inom socialnämnden och omvårdnadsnämnden. Det krävs att åtgärder sätts in för att hejda utvecklingen. I det beslutade budgeterade resultatet för 2015 på 4 miljoner ligger krav på kostnadsminskningar på nämnderna med 6 miljoner samt att avsättningen till pensioner och sociala investeringsfonden hänskjuts till bokslutet. Avsättning pensioner Investeringarna ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Minst 4 miljoner, plus reavinster från försäljning av mark, ska årligen avsättas för den ansvarsförbindelse för intjänade pensionsförmåner till anställda före år 1998, som ligger utanför balansräkningen. Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Målet uppfylls för det enskilda året och bedöms även uppfyllas för hela budgetperioden. Syftet är att ligga på en investeringsnivå som svarar mot kommunens ekonomiska utrymme och inte försämra kommunens ekonomi genom för stora investeringar. Det långsiktiga målet att investeringarna ska finansieras med egna medel bedöms i dagsläget uppfyllas för budgetperioden 2012 – 2015. (mkr) Bokslut Bokslut BudgetBudget Totalt 2012201320142015 Investeringar (ursprunglig budget) 83,5 111,5 29,7 26,6 251,3 Redovisade Investeringar/ Prognos 2014-15 30,232,545,729,5 137,9 Under 2014 har investeringsnivån varit låg, men högre än vad som ursprungligen budgeterades för perioden. Inför budgetperioden 2012 – 2015 beräknades stora investeringar ske i början av perioden för att sedan minska. Stora investeringar som energieffektivisering, skolbyggnader samt utvecklingsprojekt har försenats. 2015 har vissa av dessa påbörjats. Kommande år beräknas de få ännu större effekt. Investeringarna blir då högre än tidigare budgeterat. Skattefinansieringsgraden uppgår till 106,5 procent för året. Låneskuld Vid utgången av 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december 2011. Målet uppfylls för det enskilda året och bedöms även uppfyllas för hela budgetperioden. Målet om lägre eller oförändrad låneskuld vid utgången av 2015 bedöms i dagsläget kunna uppfyllas. Vid beräkning av låneskulden exkluderas den del av låneskulden som internbanken hanterar för de kommunala bolagen. Under 2014 har 0,2 miljoner amorteras av kommunens andel och kommunens andel av låneskulden uppgår per årsskiftet till 22,3 miljoner. (mkr) Låneskuld 31 dec Målet uppfylls för det enskilda året och bedöms även uppfyllas för hela budgetperioden. Syftet med dessa avsättningar är att motverka den kostnads- och likviditetsbelastning som pensionsåtaganden före 1998 innebär. Då god ekonomisk hushållning eftersträvas väljer kommunen att avsätta 4 miljoner för pensionsförsäkringen. Detta sker som en märkning av post i det egna kapitalet. Kommunen vill minska kostnadsbelastningen kommande år. I och med att denna inbetalning regleras kommer totalt 66,9 miljoner ha betalats in i pensionsförsäkring avseende framtida pensionsutbetalningar. Balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Underskott från enskilt räkenskapsår ska återställas inom de närmaste tre följande åren. Kommunen har inget ackumulerat underskott från tidigare år att återställa och redovisar även för 2014 ett överskott enligt balanskravsavstämningen nedan. Kommunen uppfyller därmed kommunallagens balanskrav. God ekonomisk hushållning i Söderhamn innebär att medborgaren sätts i centrum, den kommunala servicen infriar kommuninnevånarnas behov och förväntningar samt bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Vid bedömning av om god ekonomisk hushållning uppnåtts ska det även finnas en hög grad av måluppfyllelse (verksamhets- och finansiella mål), målen ska vara genomförda inom ramen för tilldelade medel, kommunen ska kunna betala för verksamheten samt skjuter inte över betalningsansvaret på framtiden. SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS Investeringsmål Avstämningskrav enligt ”god ekonomisk hushållning” Balanskravsavstämning Årets resultat -5 465 Reavinster -1 002 Årets resultat efter balanskravsjustering -6 467 Medel ur sociala investeringar 11 292 Medel till pensionsavsättningar -4 000 Årets balanskravresultat 825 Bokslut Bokslut Bokslut BokslutBudget 2011 2012 2013 20142015 152,5 106,4 22,5 22,3 0 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 39 SAMMANFATTANDE FINANSIELL ANALYS FRAMÅTBLICK Kommunens totalekonomi Kommunens resultat för 2014 uppgår till -5,5 miljoner. Efter justering för några engångsposter är det egentliga resultatet för den löpande verksamheten -18,2 miljoner. Omvårdnads- och socialnämnden har under året haft stora problem att hålla budget. Nämnderna fick utökad ram med 12 miljoner vardera samt krav på kostnadsminskningar med 3 respektive 4 miljoner 2014. Kommunfullmäktige kunde ge dessa ramökningar till nämnderna dels tack vare att kommunen fick en försäkringsersättning på 24 miljoner dels att skatteintäkterna ökat främst tack vare ökad inflyttning av utländska medborgare. För perioden 2015 – 2017 ligger den budgeterade resultatnivån för alla tre åren på i genomsnitt 9,7 miljoner. 2015 är det svagaste året, med ett budgeterat resultat på +4 miljoner. Omvårdnadsnämnden har för 2015 fått en ramökning med 15 miljoner och socialnämnden med 17,2 miljoner. En del av de kostnadsminskningar som gjordes 2014 av socialnämnden kan vara tillfälliga. Ärenden som inte slutfördes kan komma tillbaka 2015 i form av ökade kostnader. Det finns således farhågor redan nu att budgeten för 2015 inte kommer att hålla. För omvårdnadsnämnden är bedömningen i början av 2015 att med de tillskott som getts så ska budgeten i princip vara i balans. Kommunens svaga resultat på totalnivån medger inga större avvikelser från budget för verksamheterna. Om kostnader drar iväg krävs ganska snabbt besparingar för att hantera situationen. Konjunkturutvecklingen har stor betydelse för kommunens skatteintäkter. Utvecklingen har hittills inte varit lika stark som förväntat. Det finansiella målet för budget 2015 – 2017 har satts lägre än de 2% av skatteintäkterna som kommunen vanligtvis budgeterar med. Förväntan är att konjunkturen ska förbättras och därmed ge ökade skatteintäkter som ska leda till att resultatnivån ska närma sig 2% av skatteintäkterna. Barn och utbildning Söderhamns, Bollnäs och Nordanstigs kommuner bildar tillsammans det nya Hälsinglands utbildningsförbund, där gymnasie- och vuxenutbildning i respektive kommun ska läggas samman. Syftet med förbundet är bland annat att få en högre kvalitet i utbildningarna och lättare kunna hantera ett minskat elevunderlag. Det ökade antalet nyanlända under 2013 och 2014 har ställt nya krav på organisationen. Det märks inledningsvis tydligast inom förskolan och de tidigare åren i grundskolan. Framöver krävs ett gemensamt ansvarstagande inom hela kommunen för att skapa goda förutsättningar för nyanlända. Barn- och utbildningsnämndens framtida lokalbehov är en annan viktig fråga som behöver aktualiseras för ett politiskt ställningstagande. Frågan har flera dimensioner: kvalitet i undervisning, anpassning till verksamhetens behov och ekonomi. Ur ett helhetsperspektiv för kommunen finns också frågan om betydelsen av skolor på landsbygden. Arbetsmarknads- och socialnämnden Socialnämnden har under 2014 haft kraftigt ökande kostnader för placeringar av barn och unga, brottsoffer- och personskydd samt försörjningsstöd. Från 1 januari 2015 40 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 har en sammanslagning skett mellan socialnämnden och nämnden för lärande och arbete. Den nya nämnden benämns arbetsmarknads- och socialnämnden. Inför 2015 har den nya arbetsmarknads- och socialnämnden fått en ramökning med 17,2 miljoner. 5,2 av dessa miljoner avser borttagande av krav på återbetalning till sociala investeringsfonden under 2015. Nämnden behöver fortsätta arbeta med att sänka kostnader för behandling av barn och unga. För unga vuxna ser nämnden ökande missbruksproblem och mer komplicerade vårdbehov. Enligt Migrationsverket fortsätter antalet asylsökande att öka. Prognosen för 2015 är 80 - 105 000 asylsökande. (Jämför med att det under 2014 inkom 81 000 asylsökningar.) Det kommer på både kort och lång sikt att kräva ökade resurser från nämnden alternativt någon förändring för att sänka kostnaderna. Som nämnts tidigare är det osäkert om nämndens budget är i balans för 2015. Nämnden står inför stora utmaningar både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Fler äldre ökar kraven på vård och boende Under 2014 har omvårdnadsnämnden sett en kraftig ökning av kostnaderna för hemvården. Antalet verkställda hemtjänsttimmar ökade med 18 000 timmar, eller 11%, jämfört med 2013. Under 2015 fortsätter arbetet med att se över hur de ökade behoven kan hanteras. Under de närmaste åren kommer kommunens befolkning i åldersgruppen 65 – 79 att öka. Det medför i sin tur att åldersgruppen 80+ kommer att öka från år 2020 och framåt. Vid ingången av 2015 är det i princip balans i den totala tillgången och efterfrågan på äldreboendeplatser (även om det kan vara lokal obalans mellan orter). Närmare 2020 kommer situationen att bli besvärligare. Fortsatt etablering av senior- och trygghetsbostäder för äldre via Faxeholmen eller andra fastighetsägare, är ett strategiskt mycket viktigt utvecklingsområde. Det har påbörjats konkret planering och utveckling av sådana bostäder. Mottagande av utrikesfödda i Söderhamn Under 2014 har Söderhamns kommun fortsatt tagit emot ett stort antal nyanlända. För kommunen finns stora möjligheter i denna utveckling, men också stora utmaningar. Från den 1 januari 2015 finns en särskild integrationssamordnare i kommunen, som ska arbeta med att ta fram en integrationsstrategi och föreslå hur verksamheten ska organiseras och finansieras. Ny styr- och ledningsmodell I slutet av 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny styr- och ledningsmodell för Söderhamns kommun. Modellen syftar till att förenkla och förtydliga styrningen i kommunkoncernen. Inriktningsmålen ska fokusera på effekter, där nämnderna gör åtaganden mot inriktningsmålen. Medarbetarnas roll gentemot kunderna står i centrum. Ledarna ska styra med ett mer värdebaserat ledarskap. Den nya modellen är en stor kulturförändring som kommer att ta åtskilliga år att genomföra. Det börjar redan märkas positiva förväntningar i organisationen på den nya modellen. Ett lyckat införande av den nya modellen kan leda till en effektivare verksamhet med högre kvalitet. PERSONALREDOVISNING 2014 Sjukfrånvaro uppdelad på ålder 2014 Antal medarbetare Söderhamns kommun hade 2 114 tillsvidareanställda den 31 december 2014. Av dessa var 83 % kvinnor och 17 % män. Antal årsarbetare var 2 369 varav månadsavlönade visstidsanställda 163 och timavlönade visstidsanställda 194. Antalet årsarbetare har ökat, främst inom vård och omsorg. Åldersfördelning Medarbetarnas medelålder var 48,3 år och har därmed fortsatt att sjunka under 2014. Andelen medarbetare under 30 år var fortfarande få (7,9 %) men har ökat med närmare 3 % under 2014. Andelen medarbetare som var 50 år och äldre var fortfarande hög (51,8 %). Sysselsättningsgrad Medelsysselsättningsgraden var 95,2 %. Det var högre än 2013. Frisktal Under 2014 var andelen tillsvidareanställda utan någon sjukfrånvaro 32 %, medan andelen med 1 till 7 sjukdagar var 33 % och andelen med 8 sjukdagar eller fler var 35 %. Redovisning av sjukfrånvaron Nedan följer redovisning av sjukfrånvaron för Söderhamns kommun 1 januari - 31 december 2014. Redovisningen anges i procent i två delar: dels per kön och dels i åldersintervall. Sjukfrånvaron uppdelas totalt och enbart på långtidssjukfrånvaro. Med långtidssjukfrånvaro menas i detta sammanhang sammanhängande frånvaro mer är 60 dagar. Sjukfrånvaro uppdelad på kön 2014 Kön Kvinnor Män Totalt Total sjuk- frånvaro, procent 6,1 (5,7) 4,4 (4,6) 5,7 (5,4) Långtidssjukfrånvaro, procent 44,0 (42,6) 30,8 (41,6) 41,6 (42,4) Inom parentes anges motsvarande värde för 2013. Ålder Total sjuk- frånvaro, procent - 29 år 30-49 år 50 år eller äldre Totalt 5,7 (4,9) 5,1 (5,2) 6,2 (5,8) 5,7 (5,4) Långtidssjukfrånvaro, procent 17,7 (7,2) 34,8 (40,6) 52,4 (50,5) 41,6 (42,4) Inom parentes anges motsvarande värde för 2013. Den totala sjukfrånvaron ökade under 2014 från 5,4 % till 5,7 %. Den korta sjukfrånvaron på färre än 60 dagar ökade, medan långtidssjukfrånvaron minskade marginellt från 42,4 % till 41,6 % av den totala sjukfrånvaron. Korttidsfrånvaro och ökade psykiska diagnoser var huvudorsaken till den ökade sjukfrånvaron. Några förvaltningar har analyserat orsaker och vidtagit åtgärder. Redovisning av bisyssla 2014 antogs riktlinjer för bisysslor i Söderhamns kommun. Förekomsten av bisysslor samt antal beslut om tillåtna och förbjudna bisysslor ska årligen redovisas i personalredovisningen. Totalt har 46 beslut fattats om tillåtna bisysslor och inget beslut gällande förbjudna bisysslor. (Det finns ett mörkertal då flera förvaltningar börjar inventera förekomsten av bisysslor först under 2015.) PERSONALREDOVISNING 2014 Sammanfattning Arbetsvärdering och löneanalys Kommunen har under en tid arbetat med att värdera alla yrken enligt BAS-systemet. Resultatet presenteras i ett antal boxar, där ingående yrken är lika eller likvärdiga. En löneanalys kopplas till dessa boxar för att se om lönerna kan skilja sig åt på grund av kön. I kommunens analys kunde inte några sådana skillnader upptäckas. Anmälda tillbud och arbetsskador Under 2014 anmäldes 114 arbetsskador och 184 tillbud. Detta var en kraftig ökning jämfört med 2013. Ökningen kan antas bero på att kunskap och medvetenhet ökat i organisationen som leder till att fler anmäler tillbud och arbetsskador. En annan förklaring är att ca 10% av anmälningarna avser ett enskilt ärende. Andelen anmälda arbetsskador som lett till sjukskrivning är 14% vilket innebär en minskning jämfört med 2013 då andelen var 27%. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 41 Medborgarnas bedömning om kommunen Antal tillbud/arbetsskador 2013-2014 200 184 Medarbetarstrategi Projekt ”medarbetarstrategi” genomfördes under året. Medarbetare i kommunen fick arbeta med för- och nackdelar med den kommunala arbetsgivaren. Projektets resultat överlämnades till projekt Styr- och ledningsmodell. Tillbud Arbetsskador 150 114 107 100 72 50 0 2014 HR-nätverket Kommunens samlade HR-kompetens möts i HR-nätet. Där koordineras arbetet och uppgifter fördelas. Nätverket består av representanter från alla förvaltningar och bolag. 2013 Pensionsavgångar och rekryteringsbehov 2015 – 2024 PERSONALREDOVISNING 2014 200 Personalomsättning Antal pensionsavgångar 150 100 50 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Diagrammet ovan redovisar ett kalkylerat rekryteringsbehov, förutsatt att pensionsavgång sker vid 65 års ålder och att den övriga personalomsättningen uppgår till 3 %. Verksamhetsutveckling Organisationsutredningar Tre större organisationsutredningar har inneburit stora insatser från personalenheten. Hälsinglands Utbildningsförbund bildades i juni 2014 och gymnasie- och vuxenutbildningen överförs till ny huvudman i augusti 2015. En utredning som syftar till att bilda HR Hälsingland genomfördes under året. Där prövar Söderhamn, Nordanstig, Bollnäs och Ovanåker frågan om en gemensam HRoch löneorganisation. Beslut kommer under 2015. Kommunens egen organsation utreddes under 2015. För personalenhetens del innebar den inga förändringar mer än att enheten byter namn till HR-enheten. Upphandlingar En allt större tid läggs ner på medverkan vid upphandlingar. Under året genomfördes tre sådana inom personalområdet: företagshälsovård, ledarutveckling och ledarstöd. Kompetensförsörjning Kommunen har oftast god möjlighet att hitta nya lämpliga medarbetare. Men specialisttjänster och chefer kan vara svåra att rekrytera. Under året var visst fokus på rekrytering av socialsekreterare, där bristen är stor. Det är ett nationellt problem. En presentation av kommunens alla yrken gjordes genom mässan Yrkeskompassen som riktade sig till årskurs 9, gymnasiet och vuxenutbildningen. 42 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Arbetsmiljö Även Söderhamns kommun noterade en ökad sjukfrånvaro för året. Den ökar dock från en nivå som ligger lägst i länet. Korttidfrånvaro och ökade psykiska diagnoser är huvudorsaken. Några förvaltningar har analyserat orsaker och vidtagit åtgärder. Systemutveckling Vårt HR- och lönesystem, Heroma, utvecklas ständigt. Ett mål är att ytterligare ta tillvara systemets möjligheter och addera nya moduler för att få största möjliga effekt. Satsning på sommarjobbare Extra medel för att anställa fler sommarjobbare avsattes för 2014. Cirka 170 ungdomar fick chansen att prova på en anställning 2014. Ansökningsförfarande med mera liknar en vanlig anställning. Det tränar ungdomarna för kommande yrkesliv. PERSONALREDOVISNING 2014 Söderhamns kommun arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetsgivarvarumärke för att kunna rekrytera olika kompetenser. Under höstens stora jobbmässa Yrkeskompassen arbetade omkring hundra medarbetare i kommunkoncernen för att visa upp bredden av yrken för årskurs 9, gymnasiet och vuxenstuderande. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 43 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Driftredovisning Nämnd/förvaltning netto, kkr DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING 44 Ursprungs- Budget- Total Redovisn Avvikelse Redovisn budget justeringar budget 2014 2014 20142014-12-312014-12-31 2013-12-31 Kommunfullmäktige -3,1 0,0-3,1-3,3-0,2 -2,3 Revisionen -1,4 0,0-1,4 -1,4 0,0 -1,4 Kommunstyrelsen -93,5 -7,1-100,6 -95,1 5,6 -92,2 Överförmyndarnämnden -2,8 0,0-2,8-3,0-0,2 -3,0 Valnämnden -0,40,0 -0,4 -0,10,30,0 Kultur- och samhällsutveckl nämnden-110,1 -15,0 -125,1 -124,1 1,0 -121,5 Myndighetsnämnden -10,3 -0,3-10,6 -10,2 0,4 -12,2 Barn- och utbildningsämnden -448,0 -29,2 -477,2 -475,0 2,2 -452,9 Nämnden för lärande och arbete -62,7 -12,7 -75,5 -72,8 2,6 -70,1 Socialnämnden -71,2-13,8 -85,0-79,3 5,6-87,6 Omvårdnadsnämnden -449,6 -16,4-466,1 -472,5 -6,4 -445,6 Summa nämnder Vht övergripande driftskostnader Summa verksamhetens nettokostn Nämndernas finansiella kostnader S:a exkl.nämndernas finans -1 253,2 -94,6 -1 347,7 -1 336,8 11,0 0,0 0,0 0,0 16,3 16,3 -1 253,2 0,0 -1 253,2 -94,6 0,0 -94,6 -1 347,7 0,0 -1 347,7 -1 320,5 0,2 -1 320,2 27,2 0,2 27,5 -1 288,7 15,4 -1 273,3 0,4 -1 272,9 Driftredovisningen visar utfallet av nämndernas kost- budgeterade resultatet på totalen. Under 2014 har ett nader och intäkter i förhållande till budget. Budgeten undantag till detta skett och det är finansiering ur den specificeras i ursprungsbudget och budgetjusteringar. sociala investeringsfonden där medel har öronmärkts i Ursprungsbudget tar kommunfullmäktige beslut om egna kapitalet av tidigare års överskott. Demografijustering har under året gjorts för barnvarje år. Under året påverkas budgeten av budgetjusteringar och utbildningsnämnden samt omvårdnadsnämnden. som består av tilläggsbudget och resultatbalanseringar, Det har justerats mot den budgetförändring som finns i där nämnderna får ta med sig över- och underskott mel- och med förändrade skatteintäkter. Den tilläggsbudget lan åren. Resultatbalanseringar är inte finansierade i bud- som social- respektive omvårdnadsnämnden fick under 2014 justerades mot den resultatförbättring kommunen get och påverkar därmed det budgeterade resultatet. Tilläggsbudget tas i normalfallet från andra budge- fick i och med försäkringsersättningen med 24 miljoner. terade poster, till exempel budget för projekt och utveckling. Tilläggsbudgeten påverkar därmed inte det SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Resultatbalansering Resultatbalansering tillämpas i Söderhamns kommun sedan 2005. Det är ett sätt för nämnder och verksamheter att budgetmässigt planera sin verksamhet över tid. Det gör att verksamheter kan undvika panikköp vid slutet av året, i rädsla för att eventuella budgetöverskott ska ”försvinna” från verksamheten vid bokslutet. Resultatbalansering från 2013 81 183 5 147 -138 398 4 754 Beslutade dispositioner under 2014 -5 523 -8 805 Ombudgetering av 2014 års resultat -184 0 4 751 -194 -398 4 279 Resultatbalansering till 2014 -102 183 5 147 -138 398 228 560 8 246 2 015 680 -1 066 957 21 817 -271 -1 486 -656 -680 -1 909 0 -19 330 -351 564 0 0 -6 417 650 3 403 640 7 324 1 359 0 -9 392 1 607 5 891 Totalt uppgår resultatbalanseringarna till 5,9 (22 miljoner) vid utgången av året. Det är en minskning med 15,9 miljoner sedan föregående år. Dessa medel överfördes till 2014. När en nämnd använder resultatbalanserade medel försämras kommunens resultat på totalnivå med samma belopp. Samtidigt uppmuntrar resultatbalanseringssystemet till sparsamhet och god planering över tid. Det innebär att det uppkommer nya budgetöverskott. Systemet med resultatbalanseringar är en del av kommunens ekonomistyrningsmodell. Endast vid några få tillfällen hittills har det varit aktuellt att begränsa nämndernas möjlighet att använda resultatbalanserade medel. Då har det främst berott på lågkonjunktur utöver det vanliga. DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING (tkr) Kf Rev Ks ÖfnValn Kus BoM Bun La Sn On Proj & Total utv. medel Nämnder som använt resultatbalanserade medel under 2014 Nämnd Summa mkr Åtgärd Kommunstyrelsen 2,4 Kostnader för utveckling diverse projekt 2,4 Ombudgetering från 2013 avseende resultatmedel projekt 0,4 Kostnader avseende samverkan inom utbilding och hr-området 0,3 Kostnader avseende Visningscenter Hälsingegårdar 0,1 Kostnader avseende Kommunbygderådet Allis 5,6 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 6,8 Ombudgetering från 2013 avseende resultatmedel projekt 2,0 Kostnader avseende översvämning 8,8 Bygg- och miljönämnden 0,1 Personalkostnad för inventering av avlopp 0,2 Kostnader avseende implementering av programmet vision 0,3 Barn- och utbildningsämnden 1,0 Europaresan 0,5 Utvecklingsprojekt grundskolan 1,5 Nämnden för lärande och arbete 0,7 Förbättringar i lokaler avseende främst IT 0,7 Socialnämnden 0,4 Kostnader avseende trainee 0,3 Kostnader avseende kompetensutveckling 0,7 Omvårdnadsnämnden 1,9 Ombyggnad Enriset 1,9 Totalt 19,3 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 45 Investeringsredovisning Den totala investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 256,6 miljoner. Nettoinvesteringarna för 2014 uppgick till endast 45,7 miljoner. Den ursprungliga budgetramen är 30,9 miljoner, utöver denna finns två olika anledningar till budgethöjningen under 2014. Den första anledningen är beslutet om överföring av över-/underskott från investeringsbudgeten 2013 som innebar att investeringsutrymmet för 2014 utökades med 178,4 miljoner. Den andra anledningen är beslutet som fattades under 2014 om tilläggsbudget för investeringar med 47,2 miljoner. Orsaken till den låga investeringsnivån är att ett flertal stora investeringsprojekt har försenats. Detta gör att investeringarna de kommande åren kan komma att öka. DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Investerings- Investerings- Investering BudgetAvvikelse utgifter 2014 intäkter 2014 netto 2014 projektens Kommunstyrelsen Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Summa investeringar fördelat på nämnder Ej nämndsfördelad investering Total investering -1,3 -53,8 0,4 -1,0 -56,1 0,0 -56,1 10,0 0,0 10,4 0,0 10,4 8,7 1,8 -53,4-104,7 Investerings- Redovisat Prognos Avvikelse 2014 6,9 51,3 -17,7 58,3 0-152,6 152,6 -45,7 -256,6 210,9 -46,1 -85,4 -4,4 -107,5 -152,6 -260,1 -6,2-16,4 -85,4 -1,0-1,1 0,1 -45,7 -104,0 ack totala budget 1,3 0,0 -4,3 -4,3 -0,1 -56,6 -106,1 0,0 -152,6 -56,6 -258,7 1,2 0,0 1,2 Största investeringarna Investering Budget Redovisat Avvikelse Projektets 2014-12-312014-12-31 2014-12-31 tot.budget Redovisat Prognos Avvikelse -16,6 -28,0 -3,2 -9,9 -2,4 -3,9 -2,4 -2,3 -4,4 -2,5 -6,1 0,0 0,0 0,1 -0,3 -0,3 0,0 0,1 0,4 0,0 -0,1 -0,1 ack. Tomträtter Stuveri o Hamn Ljusne Idrottshall Hällåsen Friidrott Hedbacka kök omb Tallmossen bost.anpassning EPC Energibesparing Orrskär träkaj Söderala gruppbostad Värmeanl. Trönö,Mo,Stråtjära Klossdammens kök Orrskär syd pir Summa 46 -16,6 -28,0 -3,3 -2,3 -2,1 -3,9 -2,5 -2,6 -4,4 -1,7 0,0 -16,6 -11,7 -2,9 -2,6 -2,5 -2,4 -2,4 -2,3 -2,0 -1,8 -1,2 -67,3 -48,4 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 0,0 16,3 0,4 -0,3 -0,4 1,5 0,1 0,4 2,3 -0,1 -1,2 -16,6 -28,0 -3,3 -9,6 -2,1 -3,9 -2,5 -2,6 -4,4 -2,4 -6,0 -16,6 -11,7 -2,9 -9,9 -2,5 -2,8 -2,4 -2,3 -2,0 -2,5 -6,1 19,0 -81,3 -61,6-81,6 -0,3 RESULTATRÄKNING Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande poster Nedskrivningar Avskrivningar 1 2 3 4 5 Kommun Koncern Koncern 2014-12-31 2013-12-31 Kommun 2014-12-31 2013-12-31 361,2 -1 670,8 24,0 0,1 -40,8 323,9 -1 579,5 25,7 -1,5 -41,7 729,9 -1 898,5 24,0 0,1 -103,2 685,3 -1 814,9 25,7 -1,5 -101,9 Skatteintäkter 6 974,0 Generella statsbidrag och utjämning 7 341,6 Finansiella intäkter internbanken 19,6 Finansiella intäkter övriga 8 8,2 Finansiella kostnader internbanken -20,2 Finansiella kostnader övriga 9 -2,4 965,3 323,6 23,9 8,8 -24,6 -10,0 974,0 341,6 0,0 6,9 0,0 -36,7 965,3 323,6 0,0 8,5 0,0 -50,4 Reservering för pensionsåtagande före 1998 0,0 -8,0 0,0 Skattekostnader 0,0 0,0 -9,6 -8,0 -7,8 Verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat -1 326,3 -5,5 -5,5 -1 273,1 14,0 6,0 -1 247,7 38,2 28,6 -1 207,3 39,9 24,1 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATRÄKNING 47 BALANSRÄKNING Not Kommun 2014-12-31 2013-12-31 Koncern 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar 10 653,0 652,5 1719,7 1738,0 11 41,0 41,7 91,3 85,6 1235,730,882,249,1 BALANSRÄKNING Summa materiella anläggningstillgångar 729,6 725,0 1893,2 1872,6 Finansiella anläggningstillgångar 13854,2876,4 43,0 43,6 Summa anläggningstillgångar 1583,8 1 601,5 1 936,2 1 916,2 Omsättningstillgångar Förråd 140,30,25,23,3 Exploateringsfastigheter 140,00,00,00,0 Fordringar 15116,3117,9206,4188,9 Kortfristiga placeringar66,965,766,965,7 Kassa och bank 16 32,2 44,9 53,9 67,1 Summa omsättningstillgångar215,7228,7332,4325,0 SUMMA TILLGÅNGAR 1799,6 1 830,2 2 268,6 2 241,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 17588,0593,5811,2782,6 -därav årets resultat -5,5 6,0 28,6 24,1 Avsättningar Avsättn för pensioner och likn förpliktelser 18 59,4 65,2 66,4 72,5 Andra avsättningar 192,27,3 69,6 70,2 Summa avsättningar61,572,4 136,1 142,8 Skulder Långfristiga skulder 20830,2855,7910,2929,9 Kortfristiga skulder 21319,8308,6411,1386,1 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1150,0 1 164,3 1799,6 1 321,3 1 830,2 2 268,6 1 315,9 2 241,2 Ansvarsförbindelser -Ställda panter (Fastighets- och företagsinteckningar) 0,0 0,0 0,0 0,0 -Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens 92,0 92,0 0,0 0,0 företag -Borgens- och förlustansvar för egnahem och småhus 1,2 1,2 1,2 1,2 med bostadsrätt -Övriga borgens- och ansvarsförbindelse 68,1 68,1 68,1 68,1 -Pensionsförpliktelser som inte upptagits i balansräkningen 22 727,0 764,4 727,0 764,4 48 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Kommun Koncern 201420132014 2013 Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisning nämnder Eliminering av koncerninterna intäkter Interna poster mellan nämnder Summa 821,0 0,0 -459,9 736,4 0,0 -412,5 854,8 -124,9 0,0 806,6 -121,3 0,0 361,2323,9729,9685,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisning nämnder -2 130,7 -1 992,0 -2 029,5 -1 936,2 Eliminering av koncerninterna kostnader 124,9 121,3 därav minskning av pensionsavsättning inkl.löneskatt 13,5 -0,3 0,0 0,0 individuell del för utbetalning inkl.löneskatt -44,0 -41,9 0,0 0,0 utbetalda pensioner inkl.löneskatt -48,5 -50,5 0,0 0,0 Leasing av bilar -3,0 -3,2 0,0 0,0 Leasing av inventarier/maskiner -8,5 -7,4 0,0 0,0 Interna poster mellan nämnder 459,9 412,5 0,0 0,0 Summa -1 664,7 -1 579,5 -1 898,5 -1 814,9 Återbetalning AFA avseende 2005 och 2006 Försäkringsersättning Summa 0,0 25,7 0,0 25,7 24,0 0,024,0 0,0 24,025,724,025,7 NOTER Not 3 Jämförelsestörande poster Not 4 Nedskrivningar Nedskrivningar Summa 0,1 -1,5 0,1-1,5 0,1 -1,5 0,1-1,5 Not 5 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Summa -40,8 -40,8 -41,7 -103,2 -101,9 -41,7 -103,2-101,9 Not 6 Skatteintäkter Kommunalskatt 974,0 965,3 974,0 965,3 därav preliminära skatteintäkter 976,6 970,9 976,6 970,9 tidigare slutavräkningar -2,6 -5,5 -2,6 -5,5 Summa 974,0965,3974,0965,3 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Mellankommunal utjämning Generella statsbidrag och utjämning 341,6 323,6 341,6 323,6 därav utjämningsbidrag för inkomstutjämning 238,5 218,7 238,5 218,7 utjämningsbidrag för kostnadsutjämning 1,1 -7,5 1,1 -7,5 regleringsbidrag 5,9 11,5 5,9 11,5 strukturbidrag 2,67,62,67,6 bidrag för LSS-utjämning 45,4 44,0 45,4 44,0 fastighetsavgift 48,248,748,248,7 Mellankommunal utjämning (region) -0,1 0,7 -0,1 0,7 Summa 341,6323,6341,6323,6 Not 8 Finansiella intäkter Utdelningar på aktier och andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa 2,6 0,4 0,4 0,2 20,325,0 6,2 8,3 4,8 7,3 0,0 0,0 27,732,8 6,6 8,6 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 49 Kommun Koncern 201420132014 2013 Not 9 Finansiella kostnader Räntor på lån Ränta pensionskulden Övriga finansiella kostnader Summa -20,7 -0,6 -1,2 -24,7 -35,1 -8,6 -1,3 -1,2 -49,1 -1,3 -28,6-34,6-36,4-50,4 Not 10 Byggnader o Mark Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Årets förs o utrangering Omklassificering Utgående anskaffningsvärde 1 378,61 396,13 329,13 302,8 33,1 3,8 51,3 22,3 -0,7 -5,6 -1,5 -45,1 0,0-15,7 16,049,1 1 410,9 1 378,6 3 394,8 3 329,1 Ingående ackumulerde avskrivningar -726,1 -713,5 -1 381,6 -1 360,0 Årets avskrivningar -31,9-12,6-81,1-61,0 Årets förs o utrangering 0,1 0,0 0,9 39,4 Omklassificering 0,00,00,00,0 Utg ackumulerade avskrivningar -758,0 -726,1 -1 461,9 -1 381,6 Ingående ackumulerade uppskrivningar 0,0 0,0 82,6 84,3 Årets avskrivning på uppskrivet belopp 0,0 0,0 -1,6 -1,6 Årets uppskrivningar 0,00,00,00,0 NOTER Utgående ackumulerade uppskrivningar 0,0 0,0 81,0 82,6 Ingående ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0 -292,2 -291,4 Återförd nedskrivning 0,00,00,00,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 -2,1 -0,7 Omklassifisering 0,00,00,00,0 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0 -294,2 -292,2 Utgående restvärde 653,0 652,5 1 719,7 1 738,0 Not 11 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Årets försäljning och utrangering Omklassificering Utgående anskaffningsvärde 311,1285,2406,0383,7 9,1 7,8 25,0 21,3 -28,7 -1,5 -33,9 -19,0 0,0 19,6 0,120,0 291,5311,1397,3406,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -269,4 -241,1 -320,5 -300,0 Årets avskrivningar -9,0-28,7-18,5-37,7 Årets försäljning och utrangering 27,9 0,4 33,0 17,3 Omklassificering 0,00,00,00,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -250,5 -269,4 -306,0 -320,5 Utgående restvärde 41,041,791,385,6 Not 12 Pågående nyanläggningar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året omklassade/aktiverade/omfördelade Summa 30,8 32,0 -27,1 9,2 23,7 -2,0 49,1 76,3 -43,2 57,4 58,9 -67,2 35,730,882,249,1 50 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommun Koncern 201420132014 2013 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 74,4 71,6 31,5 42,6 därav Jacobstadsvapen 15 770 kr Kommuninvest ek förening 5 836 031 kr Kommunaktiebolaget 1 000 kr Söderhamns Stuveri AB 116 442 kr Flygstaden Partnerskap Logistik AB, 5 000 Faxeholmen AB 41 511 000 kr Söderhamns Stadshus AB 18 985 867 kr Kommuninvest, 8 395 879 kr Inköp Gävleborg, 363 214 kr Reverslån Söderhamn Vatten och Renhålln 0,0 0,0 Övr långfristiga fordringar 0,0 0,0 11,6 1,0 Internbankens fordran - Faxeholmen 502,2 502,2 0,0 0,0 - Söderhamns Elnät 0,0 3,0 0,0 0,0 - Söderhamns stadshus 15,0 15,0 0,0 0,0 - Söderhamn Nära 284,0 306,0 0,0 0,0 Värdereglering -21,4 -21,4 0,0 0,0 854,2876,4 43,0 43,6 Not 14 Förråd mm Varulager Exploateringsfastigheter Summa 0,30,25,23,3 0,00,00,00,0 NOTER Summa 0,30,25,23,3 Not 15 Fordringar Kundfordringar Interimsfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Summa 18,926,341,261,4 62,3 63,2101,4 99,9 8,8 8,9 12,611,2 26,319,651,216,5 116,3117,9206,4188,9 Not 16 Kassa och bank Kassa Plusgiro SEB-konto Swedbank Nordea JAK-banken Koncernkonto Avgår företagens del Summa kommunens del Omf till långfr skulder Summa 0,00,00,00,1 0,00,00,00,0 5,80,35,80,3 0,0 0,0 21,722,1 0,10,20,10,2 3,03,03,03,0 42,759,642,759,6 -44,4 -38,8 -44,4 -38,8 23,3 41,3 23,3 41,3 0,0 0,0 0,0 0,0 32,244,953,967,1 Not 17 Eget kapital Ingående balans 593,5587,5782,6742,1 Aktieägartillskott 0,00,00,00,0 Utdelning 0,00,00,00,0 Direktbokning mot eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -5,5 6,0 28,6 24,1 därav öronmärkning sociala investeringsfonden 7,8 19,1 7,8 19,1 öronmärkning pensionsavsättningar 4,0 0,0 4,0 0,0 Summa 588,0593,5811,2766,2 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 51 Kommun Koncern 201420132013 2012 Specifikation av resultatenheternas ackumulerade resultat (kommunen) -Kostverksamhet -Städverksamhet -Bemanningsenheten -Bilpoolen Summa 1,01,5 1,32,7 1,60,6 1,81,4 5,76,1 Not 18 Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser Avsatt till pensioner Särskild avtalspension inkl ÖK-SAP 7,3 Förmånsbestämd ÅP/kompl 29,0 Pension till efterlevnad 1,4 PA-KL pensioner 10,0 Pensionsbehållning 0,0 Summa pensioner 47,8 Löneskatt inkl löneväxling och tjänstepensionsförsäkring 11,6 Extra avsättning Summa avsatt till pensioner Antal visstidspensioner 7,6 32,0 1,9 10,6 0,0 52,2 13,0 59,4 65,2 1,0 1,0 NOTER Avsatt till pensioner Ingående avsättning 65,2 145,5 72,5 152,6 Nya förpliktelser under året -5,8 -80,3 -6,1 -80,0 Varav Försäkring 0,0 -27,3 Nyintjärnad pension -1,0 1,3 Ränte och basbeloppsuppräkning 0,6 -1,5 Sänkning a diskonteringsränta 0,0 6,9 Pensioner till efterlevnad 0,0 -0,6 Särskild avtalspension (brandmän) 0,0 0,2 Särskild pension enl avtal (5 st) 0,2 -1,5 Nya utbetalningar -3,9 1,9 Extra avsättning pensionsåtagande 0,0 -54,9 Övrig post -0,3 0,0 Förändring av löneskatt -1,4 -4,8 Summa avsatt till pensioner 59,4 65,2 Aktualiseringsgrad 85%83% 66,4 72,5 Pensionsmedlens användning -finansiella placeringar -medel använda i verksamh, återlån Summa användning 0,0 59,4 0,0 65,2 0,0 0,0 0,0 0,0 59,465,266,472,5 Not 19 Andra avsättningar Övriga avsättningar Latent skatteskuld Omstruktureringskostnader Återställningskostnad Minoritetsintressen Summa avsättningar 2,27,32,47,3 0,0 0,0 56,2 51,8 0,00,00,00,0 0,0 0,0 11,1 11,1 0,00,00,00,0 2,2 7,3 69,6 70,2 Avsatt för sanering/återställande av fastighet Redovisat värde årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjat belopp som återförs Förändring av nuvärde Utgående avsättning 52 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 7,0 0,0 -5,1 0,0 0,0 1,9 7,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,0 Testamenterade avsättningar Totala övriga avsättningar Kommun Koncern 201420132014 2013 0,3 2,2 0,3 7,3 Not 20 Långfristiga skulder Bank och kreditinstitut 830,2 855,7 910,2 varav utlåning koncernbolag Faxeholmen AB 502,2 502,2 0,0 Söderhamn Nära 284,0 306,0 0,0 Söderhamn Elnät AB 0,0 3,0 0,0 Söderhamn Stadshus AB 15,0 15,0 0,0 Summa 801,2 826,2 0,0 Summa 929,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 830,2855,7910,2929,9 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta 2,50% 2,76% 2,75% Genomsnittlig räntebindningstid 5,0 år 4,0 år 4,0 år 2,75% 4,0 år Leverantörsskulder Semesterlöneskuld Ferielöneskuld/uppehållslön Inarbetad tid Timbank och övriga upplupna löner Pensionskostnad inviduella delen Interimsskulder Personalens källskatt Övriga korfristiga skulder Summa 68,3 55,4115,2 86,2 51,248,054,551,5 13,012,413,012,4 2,42,43,03,1 20,2 18,6 20,2 18,6 43,5 41,0 43,5 41,0 104,8114,6126,1132,5 16,216,019,519,3 0,2 0,2 16,1 21,4 NOTER Not 21 Kortfristiga skulder 319,8308,6411,1386,1 Not 22 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarförbindelsel Försäkring IPR Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Gamla utbetalningar 615,1 631,8 0,0 -50,7 -3,00,5 5,56,2 0,0 46,6 0,713,1 -3,20,0 -1,5 -5,4 -28,4 -27,0 585,1 615,1 - löneskatt 141,9 149,2 Summa pensionsförpliktelse Summa 727,0764,4727,0764,4 Söderhamns kommun har i september 2006 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Söderhamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 mkr (269 402 mkr per 2013-12-31) och totala tillgångar till 290 730 mkr (271 338 mkr per 2013-12-31). Kommunens andel (0,40%) av de totala förpliktelserna 2014-12-31 uppgick till 1 193 mkr (1 174 mkr 2013-12-31) och andelen (0,40%) av de totala tillgångarna uppgick till 1 160 mkr (1 182 mkr per 2013-12-31). SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 53 Kommun Koncern 201420132014 2013 Not 23 Justering för ej likvidspåverkande poster Nedskrivningar Avskrivningar Arets intäkter förutbetalda investeringsbidrag Reavinster Reaförluster NOTER Summa 54 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 -0,1 40,8 -0,3 -1,0 0,2 39,6 1,5 41,7 -0,1 103,2 1,5 101,9 43,2 103,1 103,4 KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen 2014-12-312013-12-31 2014-12-312013-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not Årets resultat -5,5 6,0 28,6 24,1 Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar -10,9 -80,4 -6,7 -75,0 Justering för ej likvidspåverkande poster 23 39,6 43,2 103,1 103,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 23,2 -31,2 125,1 52,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -56,1 -34,5 -125,7 -101,7 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 10,4 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,2 2,1 2,1 2,4 Investering i finansiella tillgångar -2,8 3,2 -4,6 2,1 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 1,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -47,2 -29,2 -128,3 KASSAFLÖDESANALYS Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,4 19,0 -18,7 25,6 Ökning/minskning förråd och varulager -0,1 0,0 -1,9 -0,4 Ökning/minskning kortfristiga skulder 11,2 53,8 25,1 39,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 35,8 41,6 129,5 117,2 -96,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 182,8 0,0 172,8 0,0 Amortering av skuld -208,0 -0,7 -192,5 -2,6 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av lånfristiga fordringarti 25,0 -4,2 5,2 -20,5 Kassaflöde från finansieringverksamheten -0,2 -4,9 -14,5 -23,2 Årets kassaflöde -12,7 7,5 -13,2 -2,0 Likvida medel vid årets början 44,9 53,9 67,1 69,1 Likvida medel vid årets slut 32,2 44,9 53,9 67,1 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 55 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. REDOVISNINGSPRINCIPER Intäkter Redovisning av skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skatteskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som branschorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämnar i december varje år används vid beräkningen av årets skatteintäkter. Investeringsbidrag Investeringsbidrag har nettoredovisats mot investeringsprojekt för projekt som påbörjats innan 2009. Investeringsbidrag särredovisas i anläggningsregistret och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod för investeringsprojekt som påbörjas 2009 och senare. Redovisning av stadsbidrag Det har varit svårt att bestämma korrekt periodisering av vissa stadsbidrag. Detta på grund av att informationen från bidragsgivaren, rekommendationer från SKL samt redovisningsrekommendationerna från rådet för kommunal redovisning har varit otydliga. Under 2015 kommer en utredning ske om det finns skäl att ändra periodiseringen av de erhållna stadsbidrag då en information med förtydligande kom från rådet för kommunalredovisning i slutet av 2014. Redovisning av finansiella intäkter Söderhamns kommun har en internbank som hanterarar hela kommunkoncernens belåning. I ränteintäkter redovisas även de ränteintäkter som belöper på de förmedlade lånen till bolagen. Kostnader Redovisning av garantipension, kompletterande delpension och visstidspension Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som kortfristig skuld i balansräkningen. Den utbetalas under nästkommande år till de anställdas individuella val av pensionsförvaltare. Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser bland annat garantipension och visstidspension. Både kostnad och avsättning har belastats med löneskatt med 24,26 procent. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Avskrivningen påbörjas månaden efter att tillgången tagits i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. 56 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Internränta I internredovisningen har nämnderna belastats med en internränta med 3% baserat på anläggningstillgångarnas bokförda restvärde. Redovisning av finansiella kostnader Söderhamns kommun har en internbank som hanterar hela kommunkoncernens belåning. I räntekostnader redovisas även de räntekostnader som belöper på de förmedlade lånen till bolagen. I enlighet med huvudmetoden i rekommendation RKR 15.1 och rekommendation RKR 20 belastar lånekostnader resultatet för den period de uppkommer. I enlighet med rekommendation RKR 21 redovisas både intäkter och kostnader avseende ränteswappar som räntekostnader. I kommunkoncernen elimineras, förutom de räntekostnaderna som de kommunala bolagen betalar till internbanken, även den årliga överskottutdelningen från Kommuninvest som baseras på föregående år. Detta eftersom räntekostnaden bolagen betalar till internbanken skulle varit lägre (2,0 mkr under 2014) om de inte fått ta del av överskottsutdelningen. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål För jämförbarhet lämnas upplysningar om resultateffekt av händelser och transaktioner. Kommunen följer nuvarande praxis gällande bedömning av extra ordinära poster samt jämförelsestörande poster. Endast i sällsynta undantagsfall inträffar händelser som ger upphov till extraordinära intäkter och kostnader. Jämförelsestörande poster är händelser och transaktioner vilkas resultateffekt är väsentlig och uppmärksammas därför som jämförelsestörande poster. Redovisning av pensioner Redovisning av särskild löneskatt på pensionskostnader För redovisningen av särskild löneskatt är huvudprincipen att utgiften redovisas då förpliktelsen uppstår. Upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att den pension som intjänats till och med år 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalningen av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Redovisningen av pensionsförpliktelser sker i enlighet med rekommendation avseende värdering och upplysningar som pensionsförpliktelser. Värdering sker med utgångspunkt från beräkningsunderlaget, RIPS 07. Pensionsavsättning Söderhamns kommun redovisar sina pensioner enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtagande från och med 1998 kostnadsförs och avsätts i bokslutet. Framtida pensionsutbetalningar för detta åtagande kommer bara till liten del att påverka kommunens framtida ekonomi. Pensionsåtagande före 1998 redovisas inom linjen. Framtida pensionsutbetalningar för detta åtagande kommer att belasta kommunens resultat och likviditet det år pensionsutbetalningen sker. För att minska den kostnads- och likviditetsbelastning som pensionsåtagandet före 1998 innebär, beslutade kommunfullmäktige i samband med budgeten 2012-2015 att re- Klassificering av finansiella tillgångar Syftet med innehavet av de enskilda finansiella tillgångarna är långsiktigt, vilket klassificerar dem som anläggningstillgångar. Redovisning av anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar, vilket är tillgångarnas restvärde. Investeringsbidrag har nettoredovisats mot investeringsprojekt för projekt som påbörjats innan 2009. Investeringsbidrag särredovisas i anläggningsregistret och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod för investeringsprojekt som påbörjas 2009 och senare. Avskrivningstiderna anpassas till anläggningens nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider används; byggnader och tekniska anläggningar 10, 15, 20, 33, 50 år, maskiner och inventarier 3, 5, 10, 15, 20 år. Mark och konst skrivs inte av utan där utgår endast ränta. För att en utgift ska aktiveras som en tillgång i balansräkningen ska den ekonomiska livslängden uppgå till minst tre år, vara värdehöjande för kommunen och uppgå till en kostnad på minst ett prisbasbelopp, år 2014 uppgår basbeloppet till 44 400 kr. Som investering räknas även förändring av en tillgång som innebär en värdehöjande standardförbättring i jämförelse med den ursprungliga utformningen eller funktionen, till exempel om- och tillbyggnader. Investeringen skall aktiveras och höja tillgångens bokförda värde. Vid försäljning av anläggningstillgångar redovisas eventuell realisationsvinst eller realisationsförlust mot egen separat redovisning som ingår i verksamhetens nettokostnader. Enligt rekommendation RKR 11.4 ska en materiell anläggningstillgång upphöra att redovisas som tillgång i samband med att den avyttras eller utrangeras. Detta är infört i kommunen och en rutin finns vid en avyttring eller utrangering. Kommunen redovisade i årsredovisningen inga immateriella tillgångar. Komponentredovisning Komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar har inte införts under året. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation, nr 11.4, Materiella anläggningstillgångar skall komponentredovisning tillämpas från år 2014. Ett stort arbete pågår med att dela upp fastigheter, gator, gång- och cykelvägar samt broar i komponenter för att få en mer rättvisande nyttjandeperiod. För att avskrivningarna ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential succesivt förbrukas kan det var lämpligt att sådana komponenter som har en annan nyttjandeperiod och utgör ett väsentligt värde redovisas och skrivs av som separata komponenter. Arbetetet förväntas vara färdigt under våren 2015. Redovisning av avsättningar, ansvarsförbindelser Kommunen följer gällande rekommendation avseende avsättningar och ansvarsförbindelser, vilka redovisas i särskild not. Redovisning av leasingavtal Inget leasingavtal redovisas i kommunens balansräkning i en- lighet med rekommendation nummer 13.2 av Rådet för kommunal redovisning. Detta kan eventuellt avvika mot rekommendationen, och kommer att utredas ytterligare under 2015. Redovisning av lånekostnader Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden, rekommendation RKR 15.1. I anskaffningsvärden ingår alltså inga lånekostnader. Redovisning av finansiella skulder Alla finansiella skulder klassificeras som långfristiga i enlighet med rekommendation RKR 20. Kommunen uppfyller de krav som finns i kommunens finanspolicy (bland annat att internbanken bör ha minst 3 olika långivare, räntebindningstid om 3,5 år +/- 1,5 år samt jämn spridning av lånens förfallotider för att minska refinansieringsrisken). Genomsnittlig upplåningsränta, samt genomsnittlig räntebindningstid redovisas i not 20. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att förvärvat eget kapital i dotterföretagen har avräknats. Koncerninterna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder elimineras. I den sammanställda redovisningen ingår företag där kommunen har ett väsentligt inflytande, det vill säga minst 20 procents röstandel. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av beskrivningen under rubriken ”Sammanställd redovisning”. REDOVISNINGSPRINCIPER servera totalt 16 mkr under perioden. Utöver reserveringen finns möjlighet att använda reavinsten vid markförsäljning till pensionsreserven. De medel som har reserverats har betalats in i en pensionsförsäkringslösning. Under 2014 har inga medel inbetalats till en pensionsförsäkringslösning. En öronmärkning har skett av det egna kapitalet med 4 mkr för att inbetalats under 2015. Effekterna av övergången till K3 Fr o m räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen för de kommunala bolagen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare til�lämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången till K3 redovisas i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. För kommunkoncernen har resultatet avseende 2013 justerats med +1,7 mkr till 24,1 mkr. Ingångsbalansräkningen har justerats med 16,3 mkr. De två nästkommande styckena nedan beskriver vad justeringarna beror på. För Söderhamn Stadshus AB har resultatet avseende 2013 justerats med +13 tkr, justeringen avser komponentavskrivningar byggnader (+16 tkr), komponent avskrivningar AV-anläggningar (-6tkr) samt uppskjuten skattefordringar byggnader (+3 tkr). Inget förändringsbehov avseende ingångsbalansräkning 2013 har identifierats. För Faxeholmen AB har resultatet avseende 2013 justerats med +1,7 miljoner, justeringen avser minskad avskrivning för byggnader med komponenter (+3,2 miljoner) samt ändrad skatt på resultat (-1,5 miljoner). Ingångsbalansräkningen har justerats med +16,3 miljoner, justeringen avser uppskjuten skattefordran för temporära skillnader mellan boköringsmässigt och skattemässigt restvärde för byggnader och mark (+4,6 miljoner) samt outnyttjade underskottsavdrag (+11,7 miljoner). SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 57 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Nedan visas en översikt över kommunens samlade verksamhet. Söderhamns Kommun är moderbolag i en så kallad äkta bolagskoncern där de helägda dotterbolagen ingår. I den sammanställda redovisningen ingår företag där kommunen har ett väsentligt inflytande, det vill säga minst 20 procents röstandel. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunens samlade verksamhet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommunkoncernen Kommunens nämnder och förvaltningar Kommunala uppdragsföretag Kommunens koncernföretag (minst 20% röstinnehav) Andra samägda företag (mindre än 20% röstinnehav) Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Valnämnden Kommunalförbundet Södra Hälsingland Söderhamn Stadshus AB - Söderhamn NÄRA AB - Söderhamn Elnät AB Faxeholmen AB Söderhamns stuveri och hamn AB Bussgods Gävleborg AB Tåg i Bergslagen AB Inköp Gävleborg Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden Bygg- och miljönämnden Barn- och utbildningsnämnden Nämden för lärande och arbete Socialnämnden Omvårdnadsnämnden Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat med 28,6 miljoner (24,1 miljoner 2013). De kommunala bolagen gick med vinst under året, kommunen gick med förlust. Resultat efter finansiella kostnader uppgår till 38,2 miljoner att jämföra mot 39,9 miljoner 2013. Årets resultat koncernen 2010 – 2014 (mkr) 35 30 25 20 2010 58 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 2011 2012 2013 2014 Soliditeten för koncernen uppgick i bokslutet till 35,7 procent vilken innebär en förbättring med 1,3 procentenheter i förhållande till 2013. Om kommunens pensionsförpliktelser som redovisas inom linjen inkluderas uppgår soliditeten istället till 3,7 procent vilket är en förbättring jämfört med 2013 med 3,7 procentenheter. Koncernen har under året gjort investeringar på 133,2 miljoner att jämföra med 138,2 miljoner 2013. De största investeringarna under året har varit avseende bredbands- utbyggnad, fjärrvärmekulvert, ombyggnation slamförtjockningsbyggnad, byte av 10kv brytare mot CMT, Faxeholmens byggnader - bland annat Nejlikan och fastigheterna på Bergbacken (efter översvämningen), kommunens tomträtter Stuveri och Hamn samt Ljusne idrottshall. Koncernen har en låneskuld som uppgår till 910,0 miljoner (929,9 miljoner 2013). 91 procent av denna (823,6 miljoner) hanteras av kommunens internbank. (mkr) Söderhamns kommun Omsättning varav koncernintern Resultat efter finansiella poster varav koncernintern Eget kapital varav koncernintern Soliditet (%) Investeringar Långfristig låneskuld varav koncernintern Söderhamn Faxeholmen AB Stadshus AB Kommunkoncernen 359,3 279,5 214,2728,8 13,9 81,0 29,9 -5,5 23,3 20,4 38,2 0,0 0,0 0,0 588,0 139,2 114,2 811,3 30,1 32,7 21,7 16,8 34,4 45,8 39,6 47,8133,2 823,6 391,0 502,2 915,6 801,2 299,0 502,2 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Nyckeltal koncernen Koncerninterna förhållanden Årets koncernmellanhavanden (försäljningar och inköp), exklusive finansiella intäkter och kostnader, inom kommunkoncernen uppgår till 124,9 miljoner (121,3 miljoner 2013), av dessa intäkter har kommunen 13,9 miljoner (10,9 miljoner 2013) stadshuskoncernen för 81,0 miljoner (84,1 miljoner) och Faxeholmen för 29,9 miljoner (26,3 miljoner 2013). I tabellen nedan visas de största posterna samt de som avser kommunkoncernens internbank. Kommunens internbank Enhet (mkr) Ägd Lån andel Givare Mottagare RäntorBorgensavgift Intäkt kostnad Intäkt Kostnad Kommunen 801,2 19,5 3,8 Stadshuskoncernen 100% 299,0 5,8 1,8 Faxeholmen AB 100% 502,2 13,7 2,0 Summa koncernen 823,6 823,6 20,6 20,2 3,8 3,8 Koncernintern omsättning, de största postern Enhet (mkr) Ägd andel IT-kostnader Intäkt Kostnad Lokalhyror F järrvärme Intäkt kostnadIntäkt Kostnad Vatten Intäkt Kostnad Kommunen 2,922,0 29,6 11,3 Stadshuskoncernen 100% 22,3 2,9 0,3 36,5 10,1 Faxeholmen AB 100% 0,4 29,9 25,2 Summa koncernen 25,2 25,2 29,9 29,9 36,5 36,5 10.1 2,1 8,1 10,1 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 59 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: John Staffas (S) Nämndens ansvarsområde Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Alla viktiga ärenden av principiell betydelse och av större vikt beslutas av kommunfullmäktige. KOMMUNFULLMÄKTIGE Ekonomisk översikt Kommunfullmäktige redovisar en negativ budgetavvikelse med 0,2 miljoner. Det beror till största delen på att kostnader för arvoden blivit högre än budgeterat. Kommunfullmäktiges verksamhet fick utökad rambudget 2014, eftersom arvodet för partiernas gruppledare flyttats från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och viktiga händelser Kommunfullmäktiges inriktningsmål för budgetperioden redovisas på annan plats i årsredovisningen. Året som har gått Elva ordinarie sammanträden har kommunfullmäktige hållit under året. Det gamla fullmäktige från förra mandatperioden höll sitt sista sammanträde den 29 september. Den 15 oktober hölls ett konstituerande (bildande) sammanträde med nyvalda kommunfullmäktige efter valet, som startade sitt arbete i samband med det. Debatten i kommunfullmäktige har fortsatt varit aktiv och engagerande. Nya motioner och medborgarförslag kommer in i en ganska strid ström. En träff med gruppledarna för partierna i kommunfullmäktige har genomförts. Utmärkelsen ”Årstidens söderhamnare” har delats ut fyra gånger under året. Utmärkelsen sätter fokus på söderhamnarnas egna insatser och alla som fått utmärkelsen har blivit mycket stolta och glada. Resultat (mkr) 2014 2013 Intäkter Kostnader 0,0 -3,3 0,0 -2,3 2012 0,0 -2,7 Nettokostnader -3,3 -2,3 -2,7 Budgetram -3,1 -2,4 -2,4 Budgetavvikelse -0,2 0,1 -0,3 Andel av netto kostnader (procent) 0% 0% Nettokostnad per invånare (kronor) 1 305 916 2011 0,0 -2,8 -2,8 -2,4 -0,4 0% 0% 107 111 byter namn till kultur- och samhällsservicenämnden. Beslutet innebär också förändringar inom vissa nämnders förvaltningar, då en del tjänster kan komma att omorganiseras. Under 2015 kommer kommunfullmäktige att övergå till digitala handlingar. Ledamöter och ersättare kommer att få varsin läsplatta, där de får tillgång till handlingar inför möten. Förändringen innebär att kommunen kan minska ner på antalet trycksaker och arbetet med att trycka och skicka ut handlingar. Framåtblick 2015 är sista året för gällande budgetperiod och inriktningsmål. Under 2015 ska kommunfullmäktige besluta om ny fyraårsbudget för 2016 – 2019, med tillhörande inriktningsmål för den perioden. Stora beslut som väntar 2015 rör bland annat Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum. Planprogrammet är öppet för samråd och synpunkter våren 2015, inför politiska beslut. Kommunen har 2014 beslutat om en ny organisation, som ska införas 2015. Bland annat innebär det att de gamla nämnderna socialnämnden och nämnden för lärande och arbete går samman i en ny: arbetsmarknads- och socialnämnden, och att kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 60 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Utmärkelsen årstidens söderhamnare lyfter fram personer som gör bra saker för att utveckla och marknadsföra Söderhamn. REVISIONEN Ordförande: Nils Westling (C) All kommunal verksamhet ska granskas årligen. Kommunens revisorer genomför därmed granskande och främjande revision inom ramen för god revisionssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillfredställande. Ekonomisk översikt Revisorernas budget används huvudsakligen till arvoden och köp av tjänster från det revisionsföretag som revisionen har avtal med. I slutet av 2014 beslutade revisorerna att omfördela medel inom budget för kurser till konsulttjänster, för att göra en granskning utöver tidigare upprättad granskningsplan. Måluppfyllelse och viktiga händelser Revisorerna upprättar varje år en granskningsplan, utifrån bedömning av risk och väsentlighet. Revisorerna granskar kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande, delårsrapport och årsredovisning. Revisorerna följer uppmärksamt kommunstyrelsens och nämndernas löpande verksamhet, genom att följa protokoll och göra studiebesök i olika verksamheter. Dessutom genomförs varje år ett antal fördjupade granskningsprojekt. De fördjupade granskningarna 2014 har rört följande områden: - Omvårdnadsnämndens styrning, uppföljning och uppsikt över verksamheten - ansvarsutövande - Kommunens delårsrapport - Kommunens årsredovisning - Kommunens styrmodell – förstudie - Granskning av fastighetsförvaltning och fastighetsunderhåll - Granskning av livsmedelskontroll - Granskning av kommunens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv - Granskning av avtal inom socialnämndens institutionsplaceringar - Granskning av hemsjukvården – samgranskning med landstinget Gävleborg samt Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo, Bollnäs, Ovanåker kommuner - Granskning av sjukskrivningar inom omvårdnadsnämnden - Granskning av likabehandling och värdegrund inom Barn- och utbildningsnämnden. Resultat (mkr) 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader 0,0 -1,4 2011 0,0 -1,4 0,0 -1,3 0,0 -1,3 Nettokostnader -1,4 -1,4 Budgetram -1,4 -1,4 Budgetavvikelse 0,0 0,0 -1,3 -1,3 -1,4 -1,4 0,1 0,1 0% 0% 53 51 Andel av nettokostnader 0% 0% Nettokostnad per invånare (kronor) 55 55 REVISIONEN Nämndens ansvarsområde Utöver ovan nämnda insatser har revisionen genomfört studiebesök i ett antal verksamheter och haft informella överläggningar med olika tjänstemän och förtroendevalda. Framåtblick Revisionen har upprättat en granskningsplan för år 2015. Planen är upprättad utifrån de noteringar revisorerna gjort under 2014 och upprättad risk- och väsentlighetsbedömning. Granskningsinsatserna kommer att vara i nivå med granskningarna 2014. Kommunens revisorer granskar hur kommunen använder dina skattemedel. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 61 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Sven-Erik Lindestam (S) Kommunchef: Margareta Högberg KOMMUNSTYRELSEN Nämndens ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi, finanser och verksamheter. Det innebär att kommunstyrelsen leder arbetet med att utforma förslag till strategier och inriktningar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar också för att följa upp mål för verksamheten och att verksamheterna följer sina ekonomiska ramar. Ekonomisk översikt Kommunstyrelsen redovisar totalt för 2014 en positiv budgetavvikelse med 5,6 miljoner. Överskottet beror bland annat på att budget för lokalanpassning på 0,8 miljoner inte utnyttjats, att kommunstyrelsens kostnader för sammanträden och utredningar blivit 0,7 miljoner lägre och att IT-verksamheten sparat 1 miljon då arbetet med digitala handlingar för politiker och projekt IT-utveckling inte genererat några större kostnader. Verksamheten för personaladministration har kostat 1,3 miljoner mindre än beräknat. Det beror på att hälsovårdstjänster inte utnyttjats och att utvecklingssatsningar inom personalområdet har senarelagts. Övrig projektverksamhet redovisar tillsammans en positiv budgetavvikelse med 1,1 miljon. Måluppfyllelse och viktiga händelser Under året har kommunstyrelsen genomfört ett brett processarbete tillsammans med bolag och förvaltningar, för att ta fram en omvärldsanalys för Söderhamn. Analysen visar vilka trender och utmaningar som kan påverka Söderhamn och de kommunala verksamheterna i framtiden. Den färdiga analysrapporten överlämnas till kommunstyrelsen 2015 och blir ett av flera underlag för målarbetet under den nya mandatperioden. En projektgrupp har under året arbetat med kommunens styr- och ledningsmodell. I december 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om att påbörja förändringar och implementering utifrån projektgruppens förslag. Koncernen behöver fokusera mindre på nämndstrukturen och mer på verksamheternas processer, för att öka effektiviteten och medborgarnyttan. Förändringsarbetet innefattar bland annat ett nytt ledarutvecklingsprogram och att utbilda samtliga medarbetare utifrån den nya modellen. Arbetet innebär en stor kulturförändring i hela organisationen. Under året har kommunen tagit fram ett förslag till Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum. Programmet är på samråd vårvintern 2015, för att ge söderhamnarna möjlighet att lämna synpunkter innan programmet går till politiska beslut. Planprogrammet kommer att ligga till 62 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Resultat (mkr) 2014 2013 2012 2011 Intäkter 8,8 9,2 6,728,9 Kostnader -103,8 -101,3 -95,7 -136,7 Nettokostnader -95,1 -92,2 -89,0 -107,8 Budgetram exkl projekt -87,6 -85,6 -81,8 -98,1 Jämförelsestörande budgetposter Ungdomssatsning 9,3 8,7 8,3 O-ringen 2011 0,3 Vindkraft 0,6 1,2 Övriga projekt 3,4 2,1 2,9 9,3 2,5 0,5 1,8 Budgetram -100,6 -96,9 -94,2 -112,1 Budgetavvikelse 5,6 4,8 5,1 4,3 Andel av nettokostnader 7% 7% 7% 9% Nettokostnad per invånare (kronor) 3 738 3 619 3 517 4 256 Nettoinvestering -8,7 -9,5 -2,7 -2,6 grund för större förändringar av centrum under många år framöver. Under våren 2014 slutfördes en förstudie om möjligheten att skapa en gemensam kundtjänst för hela kommunkoncernen. Efter det rekryterades en projektledare för att leda arbetet vidare. Projektet kommer att presentera förslag på en genomförandeplan för kommunstyrelsen hösten 2015. Näringsliv och Faxepark har under året arbetat fram ett förslag till näringslivsprogram, tillsammans med representanter för näringslivet. Programmet läggs fram för kommunstyrelsen 2015. Information- och marknadsenheten har samtidigt arbetat fram en besöksnäringsstrategi, också här med brett deltagande från företagare inom näringen. Den strategin antogs vintern 2014. Hälsinglands utbildningsförbund bildades den 1 september 2014. Det innebär att kommunerna Nordanstig, Framåtblick Från den 1 januari 2015 får kommunstyrelseförvaltningen en egen förvaltningschef. Förvaltningschefen kommer att leda och samordna förvaltningens interna arbete tillsammans med enhetscheferna. Kommunchefsrollen renodlas till att leda och samordna det förvaltningsövergripande och koncernövergripande arbetet och att ingå i aktuella hälsingesamarbeten. Kommunchefens arbetsuppgifter intensifie- ras också i samband med att den nya regionen bildas. Under 2015 kommer kommunen att se över innehållet i vision och varumärke, för att de ska hänga ihop bättre. I samband med det startar också arbetet med att förtydliga kommunens grafiska profil. Kommunens strategiska plan för äldre- och handikappomsorgen antogs av kommunfullmäktige 2009. Där framgår bland annat att behovet av trygghetsboenden i kommunen behöver analyseras vidare och att kommunen behöver utreda och precisera behovet av fler platser i vård- och omsorgsboende (om, när, hur många och var). Under 2015 slutförs en omarbetning av kommunens bostadsförsörjningsprogram. Projektet Attraktiva bostäder och boendemiljöer för äldre arbetar med bostadsförsörjningsprogrammet och viktiga strategiska frågor för Söderhamns fortsatta utveckling. Projekt Norrskenet slutförs 2015. Genom projektet har norra delen av centrala Söderhamn utvecklats positivt. Projektet har skapat mötesplatser för boende i området, genom till exempel gemensamma odlingslotter. Framöver uppförs bland annat ett växthus. OMVÄRL OMVÄRL DSANAL YS SÖDE R SOM PÅ R HAM VERK DSTRENDE AR SÖDE RHAMNS FRAMTID KOMMUNSTYRELSEN Söderhamn och Bollnäs samlar sin gymnasie- och vuxenutbildning i en gemensam organisation. Förbundschefen startar sitt arbete den 1 januari 2015. Förbundskansliet placeras i Bollnäs kommun. Söderhamn NÄRA ska sköta IT-driften för förbundet. Söderhamns kommun kommer även att sköta administration av löner och ekonomi åt förbundet. Berörda utbildningsverksamheter i Söderhamns kommun kommer att gå över till det nya förbundet den 11 augusti 2015. I december 2014 beslutade Hälsingerådets representanter för kommunerna Nordanstig, Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker att rekommendera sina kommuner att ingå i en gemensam HR-organisation från och med 2016. Förslaget innebär att HR (Human Relations, det vill säga personalfrågor) och löneadministration för de fyra kommunerna kan ingå i Kommunalförbundet Södra Hälsingland. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige förväntas ta ställning i frågan våren 2015. N Kommunkoncernen har genomfört ett brett processarbete med en omvärldsanalys. Analysen visar vilka trender och utmaningar som påverkar Söderhamn och de kommunala verksamheterna i framtiden och blir underlag för kommande målarbete. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 63 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande: Barbro Andersson (S) Handläggare: Eva Hagström Administratör: Ingela Larsson ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Nämndens ansvarsområde Överförmyndarnämnden ansvarar för tillsyn av förmyndare, gode män och förvaltare i kommunen. De olika rollerna är en viktig samhällsresurs. Personerna verkar som ställföreträdare för människor som helt eller delvis saknar förmåga att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Ekonomisk översikt Överförmyndarnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse för 2014 med 0,2 miljoner. Den beror på att lönekostnaden för administrationen har blivit högre än beräknat och att arvoden för gode män blivit högre än beräknat. Den högre lönekostnaden beror på att verksamheten fått 0,5 tjänst utöver budget på grund av hög arbetsbelastning. De högre arvodena för gode män beror på att vissa arvoden för ställföreträdarskap avseende 2014 har betalats ut i år istället för nästa år. Resultat 2014 2013 2012 2011 (mkr) Intäkter 1,31,2 1,0 0,3 Kostnader -4,2 -4,2 -3,2 -2,1 Nettokostnader -3,0-3,0 -2,2 -1,8 Budgetram -2,8 -2,7 -1,8 Budgetavvikelse-0,2 -0,3 -0,3 Andel av nettokostnader 0% 0% Nettokostnad per invånare (kronor) 117 119 -1,8 0,0 0% 0% 86 71 Måluppfyllelse och viktiga händelser Under första halvåret har den största arbetsuppgiften varit att granska och arvodera årsräkningar. Vissa årsräkningar har krävt ytterligare utredning, annars har granskning och arvodering slutförts under första halvåret. Under våren ordnades en utbildning för gode män för ensamkommande barn, genom ett samarbete mellan länets överförmyndarverksamheter och Rädda barnen. I november 2014 beslutade nämnden att införa ett schablonarvode för gode män till ensamkommande barn från och med den 1 januari 2015. Framåtblick Kommunfullmäktige beslutade i augusti 2014 att kommunen ska utöka antalet platser för ensamkommande barn. Det medför ett ökat administrativt arbete för överförmyndarnämnden då fler nya uppdragstagare behöver rekryteras för att bevaka barnens rättigheter. Från den 1 januari 2015 gäller vissa förändringar i föräldrabalken (SFS 2014:886) för överförmyndarverksamheten. De innebär bland annat högre krav på lämplighetsprövning av tilltänkta ställföreträdare och möjligheten för överförmyndaren att inhämta läkarintyg. De innebär också att rätten kan förelägga överförmyndaren att föreslå en person till god man/förvaltare. Ett godmanskap eller förvaltarskap ska kunna upphöra om överförmyndaren vidtagit alla rimliga åtgärder för att hitta ny ställföreträdare, när den tidigare begärt att få avsluta sitt uppdrag. De rör också överförmyndarens ansvar att erbjuda ställföreträdare utbildning. 64 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Söderhamns kommun planerar för ett ökat mottagande av ensamkommande barn. Då behöver överförmyndarnämnden fler som tar uppdrag för att bevaka barnens rättigheter. VALNÄMNDEN Ordförande: Kjell Pettersson (S) Nämndens redovisar en positiv budgetavvikelse per 201412-31 med 0,3 miljoner. Det beror till största del på att kommunen fått högre statsbidrag än budgeterat från valmyndigheten för valet till Europaparlamentet i maj 2014 och till de allmänna valen i september 2014. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Vid allmänna val samarbetar valnämnden nära tillsammans med kommunens tjänstemän och alla frivilliga som arbetar med att bemanna vallokaler, ta emot och registrera röster. Den 25 maj 2014 genomfördes val till Europaparlamentet. Valnämnden ansvarade för att administrera och genomföra valen på lokalnivå. Det gällde både förtidsröstning och röstning på valdagen i vallokal. Den 14 september genomfördes allmänna val med möjlighet att rösta till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Valnämnden ansvarade för att administrera och genomföra valen på lokalnivå. Det gällde både förtidsröstning och röstning på valdag i vallokal. Resultat (mkr) 2014 2013 2012 2011 Intäkter 0,90,0 0,0 0,0 Kostnader -1,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnader -0,1 0,0 0,0 Budgetram -0,4 0,4 0,0 0,0 Budgetavvikelse0,3 0,4 0,0 0,0 Andel av nettokostnader 0% 0% Nettokostnad per invånare (kronor) 4 0 0% 0 0% 0 VALNÄMNDEN Nämndens ansvarsområde Framåtblick Inga val kommer att genomföras under 2015. Nästa allmänna val med möjlighet att rösta till riksdag, landsting och kommunfullmäktige kommer att genomföras under 2018. Valnämnden har under året varit aktiv i samband med vårens EU-val och val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 65 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Ordförande: Lillemor Svensson (S) Förvaltningschef: Gunnar Mellqvist Nämndens ansvarsområde Förvaltningen ansvarar för frågor kring samhällsutveckling och -service i olika former. Det innefattar allt från kulturoch fritidsverksamhet till gator, vägar, park, fastighetsunderhåll, lokalvård, och kostverksamhet. Under 2015 byter verksamheten namn till kultur- och samhällsservicenämnden/ -förvaltningen. Ekonomisk översikt Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse med 1 miljon. Nämndens verksamhet 2014 har påverkats stort av en rad extraordinära händelser. Återuppbyggnaden efter branden i Ljusne har medfört kostnader på 1 miljon utöver tidigare erlagd självrisk. Efterarbeten på grund av den stora översvämningen 2013 har bekostats med 2 miljoner utöver anslagna rammedel. I samband med inbrott, skadegörelse i Vågbro samt brand vid Faxeskolan har kostnader på 1 miljon uppkommit. För att i någon mån kompensera dessa extra utgifter har nämnden fattat beslut om att tillföra 2 miljoner ur balanserade medel som var avsatta till översvämningen. Trots bra väderlek under året har förvaltningsfastigheterna fått ett underskott på grund av de extraordinära kostnaderna ovan. Underskottet kommer att i nästa skede drabba hyressättningen. Resultatenheterna städ och kost planerade inför 2014 med ett lägre kostnadsuttag, för att ta tidigare uppkomna positiva resultat i anspråk. Sammanlagt har man under året använt 1,9 miljoner av tidigare vinster. Måluppfyllelse och viktiga händelser Under våren har en livsmedelsupphandling med miljöprofil och stimulans av lokalt näringsliv genomförts. Upphandlingen har gett eko nationellt och får ses som ett positivt trendbrott genom att kommunen har fått med ett antal lokala leverantörer i avtalet. Två stora bygginvesteringsprojekt inom kostavdelningen har blivit färdiga under våren och återigen tagits i drift. Det handlar om köket på Klossdammens förskola och tillagningsköket på Hedbacka vård- och omsorgsboende. Insamlingen av matavfall och matsvinn har införts i kök och matsalar i skolor och förskolor i centrala Söderhamn och i västra området. Bolaget Söderhamn NÄRA leder införandeplanen. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Ostkustbanan har gått vidare och planen har ställts ut. Avdelningen har även levererat underlag till omarbetning av den fördjupade översiktsplanen för vindkraft. Arbete pågår med att utveckla vår skärgård. Nya bryggor har lagts ut och verksamheten har börjat förbättra Rönnskärs vandrarhem med fler sängplatser, förbättrade badmöjlighe- 66 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Resultat (mkr) 2014201320122011 Intäkter 261,4253,0180,9216,3 Kostnader -385,5-374,5-300,7-337,1 Nettokostnader -124,1-121,5-119,8-120,8 Budgetram exklusive projekt -122,1-111,3-111,9-110,7 Jämförelsestörande poster Ljusnans mynning -0,6 Rivning Mossan 3 och 4 -3,5 Bromsäng Avfallshantering -0,2 -6,4 Underhållsarb gl kraften/fd Kättingen Förbättring väg -0,9 -5,0 Friidrotts SM -0,1 -2,0 Kulturmiljonen -0,7 -1,0 Tullhuset 1-6 -0,7 -1,8 Övriga projekt -0,6-3,4-5,0-6,3 Budgetram totalt -125,1-124,8-123,2-121,1 Kostenhet -0,50,80,20,3 Städenhet -1,40,60,80,4 Budgetavvikelse 1,03,33,51,1 Andel av nettokostnader 9% 9% 10% 10% Nettokostnad per invånare (kronor) 4 879 4 770 4 750 5 178 Nettoinvestering -53,4-20,3-23,4-50,8 Skärgårdsverksamheten ansvarar för kommunens stugor och vandrarhem, som alla kan hyra. Rönnskärs vandrarhem utvecklas med fler bäddar och bättre badmöjligheter. ter, med mera. Arbetet med att utveckla Stenö camping till ett betydelsefullt turistnav och regionens viktigaste port mot skärgården har gått vidare. Anläggningen är ensam i regionen om att ha fyra stjärnor och säsongen 2014 har varit lyckad. Projektet Fiskeområde södra Bottenhavet avslutades vid årsskiftet. Funktionen administreras framåt av Leader Gästrikland. Kommunen deltar nu i projektet Fishing in the Middle of Sweden. Det är ett marknadsföringsprojekt för att utveckla regionens besöksnäring, med inriktning mot fiske. Två viktiga utmärkelser under året har en bred förankring i avdelningens verksamhet. Söderhamn utsågs under året till Årets friluftskommun och fick en mycket hedrande andraplats som Årets båtkommun. Friluftsliv och båtliv är viktiga komponenter i kommunens besöksnäring. Nu gäller det att förvalta det som är bra och fortsätta utvecklingen inom de områden där vi kan bli ännu bättre. Efter branden i idrottshallen i Ljusne pågår återuppbyggnaden. Den beräknas vara klar hösten 2015. Idrottsundervisning bedrivs under tiden i en tillfällig hall. Saneringen av råtalloljan efter utsläppet 2011 befinner sig i sitt slutskede. Under året har aktiviteterna främst riktats mot att sanera bryggor och båthus. Nästa fas blir att återställa markområden. Till följd av översvämningarna 2013 har ett samverkansprojekt utvecklats. Syftet är att motverka effekterna av liknande händelser och att projektet ska tjäna som modell för kommunal krisberedskap. Under våren startade kommunens stora energisparprojekt EPC. En slutrapport ska utvärderas och specificeras inför 2015 kring vilka åtgärder som kan genomföras. Framåtblick Söderhamns kommun har i många år arbetat med att utveckla skärgårdens attraktivitet, både för söderhamnarna och för våra besökare. Hav, öar, båtar, stränder och fiskelägen förmedlar positiva bilder som är viktiga i kommunens marknadsföring och möter trender inom besöksnäringen. Nämndens viktigaste roll i detta arbete är att ansvara för en fungerande infrastruktur, kommunal service och att bevara värdet i attraktiva naturmiljöer. Klimatförändringar och en ökning av extrema väderhändelser ställer krav på planering och beredskap. Kommunala verksamheter som påverkas avgörande är dimensionering, drift och underhåll av infrastruktur som dagvatten, vägar med mera. Planeringsunderlag som redovisar extrema klimatscenarier behöver uppdateras. Det finns behov av att modernisera och framtidssäkra Tillgänglighetsåtgärder Kommunfullmäktige har beslutat att det ska göras ett bokslut för tillgänglighetsarbete. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden har därför beslutat att tydliggöra genomförda tillgänglighetsåtgärder i ordinarie hel- och delårsrapportering. Här är årets åtgärder: KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Två stora bygginvesteringar hos kostavdelningen är genomförda. Nu har köket på Klossdammens förskola och tillagningsköket på Hedbacka vårdoch omsorgsboende tagits i drift igen. kommunens lokalinnehav, oavsett vad som händer med befolkningsutvecklingen. Det är nödvändigt att ändra synsätt på förvaltning av kommunala byggnader. I framtiden bör förvaltningen vara mer flexibel för att kunna möta förändringar på ett bättre sätt. Kultur- och fritidssektorn är fortsatt inblandad i tillväxtfrågor kring idrottsturism och kulturutbud, i samarbete med näringsliv och andra aktörer i samhället. Den minskande befolkningen, framför allt minskningen av barn och ungdomar, får konsekvenser för kultur och fritidslivet. Det traditionella föreningslivet har svårt att rekrytera ideella krafter. Det leder bland annat till ett minskat utbud av aktiviteter. Bibliotekens betydelse i skolan ökar tack vare dagens individanpassade och entreprenöriella lärande, där eleverna uppmanas att söka kunskap vid sidan av läroböckerna. Det moderna skolbiblioteket är ett verktyg för skolutveckling. Skolbiblioteket är skolans medie- och informationscentrum, ett pedagogiskt centrum för både läslust och informationssökning som genomsyrar hela skolans arbete. I förslaget till fördjupad översiktsplan för vindkraft minskar antalet områden som pekas ut som möjliga för att anlägga vindkraftsparker. Även om anläggningar med tre eller färre verk inte omfattas av planen, kommer den att begränsa möjligheterna att bygga vindkraft i vår kommun. •Fortsatt verksamhet med Boken kommer, lättlästa böcker och tidskrifter vid stadsbiblioteket •Stötta det lokala föreningslivet i tillgänglighetsarbete •Tillgänglighetsanpassning av alla ny- och ombyggnationer •Fler tillgängliga gång- och cykelvägar prioriteras i gångoch cykelplanen •Anpassa kommunens idrottsanläggningar för personer med funktionsnedsättning • Röjning vid friluftsleder •Skärgårdstillgångarna utvecklas för att bli tillgängliga för personer med funktionsnedsättning •Västra berget har anpassats för rörelsehindrade •Gratis inträde för ledsagare vid kommunala och föreningsdrivna arrangemang •Fortsatt arbete med att i möjligaste mån anpassa Sågverkstrampet för personer med funktionsnedsättning Vårens livsmedelsupphandling med miljöprofil och stimulans av lokalt näringsliv har uppmärksammats nationellt. Kommunen har kunnat sluta avtal med flera lokala leverantörer av livsmedel. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 67 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Ordförande: Lennart Gard (S) Förvaltningschef: Sture Zetterberg Nämndens ansvarsområde Bygg- och miljönämnden ansvarar för livsmedelskontroll, miljöskyddstillsyn, hälsoskyddstillsyn, bygglov, bostadsanpassningsbidrag, konsumentvägledning samt energioch klimatrådgivning. Ekonomisk översikt Resultat (mkr) 2014 2013 2011 Intäkter 4,6 4,7 4,6 3,5 Kostnader -14,8 -16,9 -13,7 -12,8 Nettokostnader -10,2-12,2 -9,1 -9,2 Bygg- och miljönämnden redovisar en positiv budgetavvikelse för helåret med 0,4 miljoner. Den beror på lägre kostnader än budgeterat för bostadsanpassningsbidrag. Budgetram -10,6 -10,1 Budgetavvikelse 0,4 -2,1 Måluppfyllelse och viktiga händelser Andel av nettokostnader 1% -1% Nettokostnad per invånare (kronor) 402 479 Förvaltningen har genomfört flera förbättringar. För företag finns nu ett telefonnummer in till förvaltningen. Förvaltningen har även skapat ett råd för tillgänglighets- och andra frågor. Inom livsmedelskontrollen har en beredskapsplan för livsmedel och dricksvatten påbörjats. Det är ett krav från Livsmedelsverket från revision år 2013 att beredskapsplan ska finnas. Tillsyn av oljesaneringen har fortsatt under året, men den är i avtagande fas. Under sommaren upptäcktes förorenad mark i ett område mellan Söderhamnsån/-fjärden och Faxeholmen. Ett område som används som gång- och cykelväg är förorenat med kisaska, som kan innehålla giftiga tungmetaller. Kommunen är markägare och har spärrat av området för allmänheten. Bygg- och miljönämnden har tillsyn över området. Prover och analys har genomförts. Bygg- och miljöförvaltningen ansvarar för kommunens vidare åtgärder. Inom bygglovsverksamheten har en extern konsult anlitats för arbetet med ovårdade tomter och byggnader. Cirka hälften av bearbetade ärenden har kunnat avskrivas och förslag finns för hur ett antal ärenden kan handläggas vidare. Under året har förvaltningen haft utökad bemanning för att inventera enskilda avlopp. Under sommaren inventerades till exempel enskilda avloppsanläggningar vid Söderhamns- och Midsommarfjärden. Tillsynen har gett bra underlag för beslut om åtgärder för anläggningarna. 2012 -9,8 -9,6 0,7 0,4 -1% 1% 360 365 därmed ökat och taxan bör ses över. Ny modell för taxa har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En ny lag ”Lag om energimätning i byggnader” har utfärdats vilken ålägger bygg- och miljönämnden viss ytterligare tillsyn. Länsstyrelsen har beslutat om strandskyddet utmed kusten och Ljusnan. Totalt sett innebär besluten att arealen strandskyddat område har minskat. Det är svårt att bedöma om det kommer påverka ansökningar om förhandsbesked och bygglov inom områden som tidigare omfattats av strandskydd. Ökat antal äldre i kommunens befolkning kan på sikt innebära större kostnader för bostadsanpassningsbidrag och mer arbete för att handlägga ökat antal ärenden. Framåtblick Under året har en del förändringar i plan- och bygglagen beslutats. Dessa syftar till förenklingar i byggandet. Främst av betydelse för bygg- och miljöförvaltningen är reglerna om så kallade ”Attefallshus”. Reglerna förväntas innebära ett ökat byggande efter anmälan istället för bygglov med något mindre handläggning per ärende för kategorin ”Attefallshus”. Behovet av en översyn av plan- och bygglovtaxan har 68 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunen har inventerat äldre enskilda avlopp hos fastighetsägare vid Söderhamns- och Midsommarfjärden. Nu finns bra underlag för att besluta om åtgärder. Målet är att minska läckage av näringsämnen och skapa en hållbar miljö i viken. BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Bo Wikström (S) Förvaltningschef: Tomas Hartikainen Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola, grundskola och gymnasieskola. Nämnden ansvarar också för att upprätta avtal med externa producenter av dessa verksamheter. Ekonomisk översikt Barn- och utbildningsnämnden redovisar för året en positiv avvikelse med 2,2 miljoner. Det beror i stort på positiva avvikelser för verksamheterna grundskola och gymnasieskola, med 1,2 miljoner respektive 1,7 miljoner. Inom grundskolan har det varit svårt att rekrytera behörig personal, i synnerhet specialistfunktioner. Därför har de faktiska personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat. Gymnasieverksamheten har under året tillfälligt kunnat genomföra den beslutade demografianpassningen inför 2016/2017. Det har inneburit en lägre kostnad än planerat. Men nämnden ser behov av att omfördela anpassningen även till budgetåren 2017 och 2018. Kommunen har ett markant ökat behov av förskoleplatser. Därför har två nya förskolor och en ny avdelning startats under året, något som inte kunde förutses i budget. De nya förskolorna har inneburit kostnader för ombyggnation och utrustning som inte budgeterats och inte helt kunnat rymmas inom budgetramen. En del kostnader för ombyggnationer har fått belasta grundskolans verksamhet. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Nämnden har under mandatperioden valt att prioritera några av de statliga målen. Kunskapsmålet handlar om kvalitetsnivåer och likvärdighet mellan skolor och mellan könen. Likabehandlingsmålet handlar om trygghet och studiero, likabehandling och värdegrundsarbete samt nolltolerans gällande kränkningar. Miljömålet handlar om att utbildningen ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att alla processer leder till ett långsiktigt hållbart samhälle. Måluppfyllelsen har under året granskats av skolinspektionen. Det är ett gott stöd för nämndens bedömning. Dessvärre kan vi konstatera att vi inte fullt ut når målen för kunskaper och likabehandling. Många utvecklingsprocesser är påbörjade, bland annat via kunskapslyftet, och betygsresultaten har sedan 2012 årligen förbättrats. 2014 års medelbetyg för elever i årskurs 9 är det högsta någonsin (marginell skillnad i jämförelse med riket) och andelen behöriga till gymnasieskolan är drygt 85 %. En större andel pojkar når behörighet till gymnasieskolan jämfört med flickorna. Men skillnaderna mellan skolorna kvarstår och mycket arbete återstår. Resultat (mkr) 2014 2013 2012 2011 Intäkter 127,0102,9 47,2 47,7 Kostnader -602,0 -555,7 -493,3 -497,5 Nettokostnader -475,0 -452,9 -446,0 -449,8 Budgetram -477,2 -460,6 -450,8 -447,4 Budgetavvikelse 2,2 7,7 4,8 -2,4 Andel av nettokostnader 36% 35% 36% 36% Nettokostnad per invånare (kronor) 18 677 17 787 17 623 17 762 Nettoinvestering -1,0 -3,0 -1,7 -2,4 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Nämndens ansvarsområde Likabehandlingsmålet nås inte och det behövs ytterligare insatser. Miljömålet uppfylls bäst och här är nämndens miljöplan reviderad inför 2015. Skolinspektionen bedömer också att det systematiska kvalitetsarbetet måste förbättras, för att nå ökad delaktighet för lärare och elever. Umeå universitet har under året följt upp kommunens satsning på entreprenöriellt lärande. Resultatet visar att projekt Drivkraft har gjort och fortsatt gör skillnad för elever och medarbetare. I den fortsatta utvecklingen är ledarskapet i klassrummet, ökad elevmedverkan och ytterligare samverkan med omvärlden viktiga faktorer för framgång. Skolorganisation Nämnden har gjort ett omfattande utredningsarbete och genomfört dialoger med många inblandade om hur kommunens skolor ska organiseras. Det har inte varit möjligt att komma fram till ett gemensamt beslut, vilket var grundförutsättningen när processen startades. Arbetet får återupptas i den nya nämnden under kommande mandatperiod. Det kommer att krävas större investeringar i våra skolor för att kunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för alla elever. Skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen genomförde under året en regelbunden tillsyn av alla skolformer i kommunen. I inspektionens beslut förekommer flera förelägganden. Kommunen i stort måste förbättra likvärdigheten mellan skolorna och förstärka det systematiska kvalitetsarbetet. Många skolor har i sina beslut fått ytterligare förelägganden som ska åtgärSÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 69 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN das. I september redovisade barn- och utbildningsnämnden de åtgärder som ska genomföras på huvudmannanivå och på enhetsnivå. De samlade åtgärderna är ett bra underlag för att fortsätta utveckla kommunens förskola och skola. Bättre dokumentation av processer i kvalitetsarbetet ger förutsättningar för bättre analys av verksamheten. Huvudmannen kan tillsammans med rektorer och förskolechefer rikta samlade insatser till nya fokusområden. Skolinspektionen fortsätter inspektionen tills bristerna är avhjälpta. Det är mycket viktigt att nämnden och förvaltningen koncentrerar sitt arbete på att åtgärda inspektionens förelägganden. Nyanlända Det ökade antalet nyanlända under 2013 och 2014 ställer nya krav på skolorganisationen. Det märks tydligast inom förskolan och de tidiga åren i grundskolan. Nämnden har på kort tid startat två nya förskolor och en ny avdelning på Uttern, Stentägten och Tallvägen, för att möta behoven. Ytterligare en förskola startar i februari 2015. För att åstadkomma nya förskolor på kort tid har det krävts flera ombyggnationer och anpassningar, till högre kostnader än vid normalt planeringsarbete. Inom grundskolan är det i första hand Norrtullskolan och Stenbergaskolan som påverkas på grund av boendeplacering. Även andra skolor har ökat sitt mottagande under året. Förskolelyftet, 15-timmarsregeln Kommunfullmäktige beslutade vid budgetuppdateringen 2013 om ett förskolelyft. Bakgrunden till beslutet handlar om att öka personaltätheten och ta bort den så kallade 15-timmarsregeln. Förskolelyftet har inneburit en viktig förstärkning motsvarande 18 tjänster i den kommunala verksamheten och cirka 4 – 5 tjänster hos fristående huvudmän. Personaltätheten inom förskolan är nu på samma nivå som riket (cirka 5,3 barn/medarbetare). Bildande av kommunalförbund för gymnasie- och vuxenundervisning Kommunfullmäktige fattade i augusti det definitiva beslutet om att tillsammans med Bollnäs och Nordanstigs kommuner bilda Hälsingslands utbildningsförbund – ett kommunalförbund för gymnasie- och vuxenundervisning. Den nya direktionen träder i kraft den 1 januari 15 och Hälsinglands utbildningsförbund övertar gymnasieverksamheten från och med den 11 augusti 2015. Planeringsarbetet har varit omfattande och många av kommunens tjänstemän har varit involverade på olika nivåer. Parallellt med planeringen förbereder gymnasieskolan en anpassning av verksamheten i förhållande till det minskade elevantalet. På grund av ökad inflyttning har elevantalet förändrats i förhållande till den ursprungliga prognosen. Den fortsatta anpassningen av gymnasieskolan behöver uppdateras före verksamhetsövergången. Kommunala kunskapslyftet Kommunfullmäktige beslutade under 2012 om ett kommunalt kunskapslyft. 6,5 miljoner satsas årligen på kompetensutvecklande insatser, för att utveckla tidiga insatser för en inkluderande skola. En del av resursförstärkningen har använts till att öka antalet specialpedagoger i verksamhe- 70 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 ten. Övergripande områden för utveckling är ett inkluderande, entreprenöriellt och demokratiskt förhållningssätt, matematik, läsning och bedömning. De första åren genomfördes kunskapslyftet med breda penseldrag i organisationen. Nu går kunskapslyftet mot större variation, genom att inrikta insatser på respektive skolas förutsättningar och behov. Kulturstudieanalyser har genomförts på Bergvikskolan och Stenbergaskolan. För att nå hög grad av delaktighet kan lärare och pedagoger ansöka om miniprojekt. Fram till idag har drygt 40 % av samtliga medarbetare medverkat i något miniprojekt. Miniprojekten syftar till att tillvarata medarbetares idéer om hur måluppfyllelsen kan förbättras. Projekten redovisas årligen under vårt kommunala skolforum vecka 44. Årets skolforum hade tema ”Skola på vetenskaplig grund”. Innehållet fick mycket stor uppskattning i verksamheten. Inom ramen för det kommunala kunskapslyftet finns det mycket goda resurser för kompetensutveckling, för att möta skolinspektionens förelägganden. Omcertifiering av Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege Under året har Teknikcollege Hälsingland omcertifierats, efter ett intensivt arbete i verksamheten. Certifieringen gäller kommande fem år och är ett bra kvitto på kvaliteten inom teknik- och det industritekniska programmet. Inom Vård- och omsorgscollege är processen med omcertifiering i slutfasen. Branschrekommenderat byggprogram Byggprogrammet på Staffangymnasiet har utmärkt sig genom en branschrekommendation av Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN). Det är likartade kriterier som för Teknikcollege. Byggprogrammet har under året dessutom tillsammans med Faxeholmen genomfört projektet Nejlikan, med ombyggnationer av lägenheter i centrala Söderhamn. 2014 års medelbetyg för elever i årskurs 9 var det högsta någonsin och andelen behöriga till gymnasieskolan var drygt 85 %. 2014 avslutades projektet Europaresan. I projektet erbjöds alla gymnasieelever i Söderhamn att göra en europaresa för att knyta nya kontakter, öva språk och uppleva vad de läst om i skolan. Framåtblick Lokala, regionala och nationella trender och tendenser förändrar ständigt förutsättningarna för nämndens verksamhet. Omvärldsfaktorer som lagstiftning, befolkningsstruktur och mottagande av nyanlända påverkar Söderhamns förskolor och skolor. Demografi Den demografiska utvecklingen påverkar barn- och utbildningsnämndens framtida förutsättningar på flera sätt. De närmaste två åren måste stor vikt läggas vid att möta den nya demografiska utvecklingen. Verksamheten behöver organiseras för att ta emot många nyanlända. Under 2014 har nämnden, med kort frist, möjliggjort fler förskoleplatser i centrala delar av kommunen. Vi tror att det ökade mottagandet kommer att fortsätta under kommande två år. I förhållande till prognoser för centrala Söderhamn minskar inte antalet grundskoleelever i den takt vi antagit. Det ställer stora krav på grundskoleorganisationen. Förändringar av upptagningsområden kan bli aktuella, för att få bättre spridning av elever. Antalet gymnasieelever minskar, det har pågått under flera år. Inför övergången till det nybildade kommunalförbundet behöver gymnasiet anpassas i förhållande till minskat elevantal, se nedan. Skolorganisation och lokaler Barn- och utbildningsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen bör tidigt under mandatperioden återuppta arbetet med skolorganisation och nämndens framtida lokalbehov. Det finns flera viktiga perspektiv i detta. Det handlar dels om att tillgodose elevers undervisning med legitimerade lärare, för att uppnå den kvalitet vi eftersträvar. Dels handlar det om att ha lokaler som är anpassade för verksamheten. För att kunna genomföra förändringar Legitimationskrav och kompetensförsörjning Skolverket konstaterar i sin lägesbedömning av svenska förskolan och skolan att kompetensförsörjningen är den viktigaste och största utmaningen för förskolan och skolan. Förskollärarbristen är påtaglig, lärarbristen i grundskolan är alarmerande. Huvudmännen behöver öka sina ansträngningar för att rekrytera och behålla rätt kompetens. Ett antal reformer på nationell nivå ska säkra tillgången till lärare, men konkurrensen om lärare är stor och Söderhamn påverkas av kringliggande kommuners satsningar. Från den 1 juli 2015 är det ett lagkrav att förskollärare och lärare är legitimerade för den undervisning de ska bedriva. Det ställer stora krav på förvaltningsledning och rektorer när det gäller att planera verksamheten. Lärare kan i större utsträckning få undervisa på flera skolenheter. Det krävs nya arbetssätt för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla förskollärare och lärare om vi ska lyckas behålla och öka kvaliteten. BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN fordras ett långsiktigt tänkande, där varje enskild förändring kommer att påverka framtida behov av lokalanpassningar. Ledtiden vid lokalförändringar är i allmänhet lång, det kan till exempel behöva ordnas tillfälliga lokaler under ombyggnationer. Därför måste arbetet påbörjas tidigt under 2015. Barn- och utbildningsnämnden bör tillsammans med kommunstyrelsen bilda en politisk styrgrupp, samtidigt som lokalförsörjningsgruppen får i uppdrag att arbeta med en framtida hållbar skolorganisation. Skolinspektionen och det systematiska kvalitetsarbetet Skolinspektions tillsyn och förelägganden 2014 leder till ett fortsatt förbättringsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet. Det är en av nämndens viktigaste utmaningar under 2015 och framåt. Ett omfattande utvecklingsarbete har påbörjats, för att bättre möta lagstiftarens krav. Fritidslyftet Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgetuppdateringen att göra en satsning på fritidshem. Fritidslyftet innebär att antalet anställda kommer att öka inom fritidsverksamheten. Det ger bättre förutsättningar för att höja kvaliteten och utveckla den pedagogiska verksamheten. Rekryteringsarbetet har startat och redovisas återkommande till barn- och utbildningsnämnden. Hälsinglands utbildningsförbund Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan övergår den 11 augusti 2015 till kommunalförbundet Hälsinglands utbildningsförbund. Förbundets administration började arbeta den 1 januari 2015. Under våren förbereds övergången och gymnasieskolan fortsätter den planerade demografianpassningen. En viktig fråga är det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan. Eftersom arbetet med att gå ur lokaler tar lång tid är det nödvändigt att planeringsarbetet påbörjas redan under våren 2015. Lokalfrågan hänger också samman med lokalförutsättningar för grundskolans högstadier. Vi kan förutse ett behov av att förlänga eller omfördela den demografianpassning som kommunfullmäktige tidigare beslutat om, till att även omfatta budgetåren 2017 och 2018. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 71 NÄMNDEN FÖR LÄRANDE OCH ARBETE Ordförande: Ove Söderberg (S) Förvaltningschef: Thomas Norgren NÄMNDEN FÖR LÄRANDE OCH ARBETE Nämndens ansvarsområde Nämnden för lärande och arbete har ansvarat för kommunens arbetsmarknads-, bemannings- och rehabiliteringsfrågor. Vuxenutbildning, särvux, högskole- och uppdragsverksamhet, integrationsfrågor och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service (LSS) ingår även i nämndens verksamhetsområde. Nämnden upphörde den 31 december 2014. Under 2015 går delar av nämndens ansvar över till den nya arbetsmarknads- och socialnämnden. Centrum för Flexibelt Lärande (CFL) kommer i augusti 2015 att gå in i Hälsinglands utbildningsförbund. Ekonomisk översikt Nämnden för lärande och arbete redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,7 miljoner exklusive resultatenheterna och inriktningsmål. Den beror främst på lägre kostnader än beräknat för förvaltningens administration, lägre lönekostnader inom resurscentrum och högre intäkter än beräknat för vuxenutbildningen. Resultatenheterna bemanning och bilpool redovisar tillsammans en positiv budgetavvikelse med 1,4 miljoner. Den beror på att bemanningen fått högre intäkter än beräknat då de höjt den fakturerade kostnaden per timme och lägre personalkostnader då fler yngre rekryterats med lägre arbetsgivaravgift. Bilpoolen har inte bytt ut bilar i planerad omfattning i avvaktan på besked om biogasproduktion, därför har kostnaderna där varit mindre än budgeterat. Måluppfyllelse och viktiga händelser Enligt beslut i kommunfullmäktige upphör nämnden för lärande och arbete 2014-12-31. Resurscentrum och Söderhamns Dagliga Verksamheter bildar tillsammans med den tidigare socialnämnden den nya arbetsmarknads- och socialnämnden, från den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige i kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig beslutade även under året att bilda kommunalförbundet Hälsinglands utbildningsförbund, för gymnasie-, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Centrum för Flexibelt Lärande(CFL) kommer att tillhöra arbetsmarknads- och socialnämnden till den 11 augusti 2015, då verksamhet och personal förs över till Hälsinglands utbildningsförbund. Måluppfyllelserna för arbetsmarknadsinsatser till arbete eller utbildning, har överträffats för målgruppen över 25 år: 36% (målet var 30%). För personer under 25 år är målet att vara över riksgenomsnittet på Arbetsförmedlingens rankinglista, alltså över plats 145 bland Sveriges 290 kommuner. Att stadigt placera sig över riksgenomsnittet är en utmaning som enbart lyckats kortare perioder. Söderhamn har tidigare varit bland de lägst placerade kommunerna i landet/länet men är nu ofta bäst i länet och ligger stadigt på plats 65 – 90 i landet. 72 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Resultat (mkr) 2014 2013 2012 2011 Intäkter 166,1141,4 65,7 63,0 Kostnader -239,0-211,5 -128,5-125,7 Nettokostnader -72,9 -70,1 -62,8 -62,8 Budgetram exklusive projekt -67,6 63,6 64,5 Budgetram totalt -75,5 -68,2 -63,6 -64,5 Resultatenheter Bemanningsenhet -1,6 0,6 2,6 Bilpool-0,6 -0,5-0,8 Budgetavvikelse 2,6-1,9 0,9-1,6 Andel av netto kostnader 55% 5%5% Nettokostnad per invånare (kronor) 2 866 2 753 2 490 2 478 Nettoinvestering 0,00,0 0,00,0 Verksamheten har genomfört ett antal arbetsmarknadsaktiviteter, för att bredda och utveckla det ordinarie arbetet, riktade till olika målgrupper. Aktiviteterna har bidragit till det goda resultatet. Samverkan för ungdomar fortsätter. Samverkansformerna har även utvecklats för målgrupperna utrikesfödda och personer med försörjningsstöd. Avtalet som styr bland annat bemanningen sades upp våren 2014. Det skapade en viss oro om bemanningens roll. Uppsägningen ledde till att omvårdnadsförvaltningen införde anställningsstopp, vilket i sin tur gav ökad belastning på bemanningen. Uppsägningen av avtalet drogs tillbaka. Kommunen och Kommunal arbetar med ett nytt arbetstidsavtal. Ett medborgarkontor har öppnats i Ljusne. Syftet är att initiera och stimulera verksamheter som skapar mångfald, genom kontakt och förståelse mellan de boende. Medborgarkontoret erbjuder även samhällsinformation och service. Flera myndigheter finns på plats, såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Söderhamns kommun, med flera. Det blev inte några förelägganden i samband med Skolinspektionens tillsyn 2014. Det vittnar om en bra kvalitet och att all personal bidrar till god måluppfyllelse och verksamhetsutveckling. Söderhamn blev godkänd utan anmärkningar vid omcertifieringen av Vård- och Omsorgscollege 2014. Certifieringsperioden gäller tidsperioden 2014 – 2019 och 24 Projekt SFI –och den svenska naturen är ett lokalt initiativ i Söderhamn. Deltagare i SFI (Svenska för invandrare) har fått bekanta sig med företeelser som jordbruk, skärgård, fågelskådning, skogsbruk och jakt. Högskole- och uppdragsutbildningen fortsätter utvecklas positivt. Ambitionen är att knyta fler utbildningar till Söderhamn utifrån arbetslivets behov. Utvecklingsarbete pågår tillsammans med högskolan i Gävle, för att genomföra ett tekniskt basår via flexibelt lärande och Cooput- bildningar. Syftet är att få fler att studera, för att möjliggöra vidarestudier vid högskolor och universitet, så att den eftergymnasiala utbildningsnivån höjs på sikt. Söderhamns dagliga verksamhet och omvårdnadsförvaltningen har deltagit i ett länsövergripande projekt som finansieras av FOU-välfärd (Forskning och utveckling). Målet är att öka deltagarnas inflytande över de omsorgstjänster som tillhandahålls från kommunen. (Delaktighetsmodellen). Framåtblick Efterfrågan och behovet av olika arbetsmarknadspolitiska insatser är stort. Innehållet i de olika insatserna utvecklas och anpassas i samverkan och ger ett bra resultat. Trots det hamnar väldigt många utanför ”ordinarie” arbetsmarknad. För en del individer är den första anställningen och den första lönen i en ”skapad anställning”. Nämnden ser ett fortsatt stort behov av fler arbetsplatser/arbetsuppgifter. Efterfrågan på bemanningen kommer att fortsätta, då omvårdnadsförvaltningen avvaktar med anställningar tills nytt avtal är klart. Antalet månadsanställda kommer att öka. Det har visat sig svårt att hitta personal inom storkök och förskola. Ambitionen att fler har dubbel kompetens är en av bemanningens styrkor. Bemanningens roll i rekrytering blir allt viktigare. Vuxnas lärande är ett viktigt mål och ett medvetet instrument för regional utveckling och tillväxt. Fokus riktas mot lokala och regionala arbetsmarknads- och näringslivsbehov. När vuxenutbildningen blir ett instrument för tillväxt ställs den kommunala vuxenutbildningen inför helt nya krav på flexibilitet. Kraven från Arbetsförmedling och näringsliv är att utbildningar anpassas efter målgrupper som inte alltid är studiemotiverade. Centrum för flexibelt lärande vill bidra till tillväxt och lokal utveckling genom att fungera som den självklara mäklaren, motorn och mötesplatsen av det entreprenöriella och flexibla lärandet på alla nivåer. Det förutsätter en sammanhållen infrastruktur för vuxnas lärande och är viktigt att ta med in i Hälsinglands utbildningsförbund. Ett annat utvecklingsområde är den framtida inriktningen av Faxepark, med gemensamma mål och uppdrag och ett samarbete med det lokala näringslivet som är av högsta prioritet. Här kan bildandet av ett lokalt kompetenscentrum i Söderhamn bidra till arbetslivets behov genom att matcha relevant utbildning/kompetensutveckling. Antalet utrikesfödda i kommunen beräknas öka ytterligare. Det medför stora påfrestningar inom utbildning i svenska för invandrare. Antalet personer med insatsen daglig verksamhet kommer troligen vara detsamma, men med ett helt annat behov av stöd och service. Det kommer att krävas en aktuell kompetens för handledare så att de kan svara mot de nya behoven. Samma utveckling kan vi se inom socialpsykiatrin, där den psykiska ohälsan ökar, med diagnoser som depression, självskadebeteenden, anorexi, asperger och ADHD. Även här krävs ny kompetens för personalen för att kunna tillgodose brukarnas behov. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 NÄMNDEN FÖR LÄRANDE OCH ARBETE diplom utfärdades inom Vård- och Omsorgscollege i juni 2014. Det är högt tryck på vårdutbildning på vuxenområdet och inom Vård- och omsorgsprogrammet. Inom ungdoms- och vuxenutbildningen bedrivs ett aktivt arbete med entreprenöriellt lärande. Centrum för flexibelt lärande (CFL) har breddat formerna för stöd till interna och externa verksamheter. CFL har utökat samverkan med det lokala näringslivet, Arbetsförmedlingen, Resurscentrum, Staffangymnasiet och Teknikcollege. Avsikten är att ge fler individer, som står långt från arbetsmarknaden, möjligheter till utbildning och kompetensutveckling som leder till arbete. Inom yrkesvux har samverkan med Staffangymnasiets yrkesprogram intensifierats, för att möjliggöra yrkeskurser och lärlingsutbildning inom efterfrågade områden. Nya ansökningar om att få bedriva yrkeshögskoleutbildningar lämnades in 2014. En nyutvecklad utbildning inom entreprenörskap för vuxna startade hösten 2014 i samarbete med Drivhuset. I maj 2014 fick samtliga anställda på Teleperformance i Söderhamn varsel om uppsägning. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet skapade Centrum för flexibelt lärande ett projektkontor i företagets lokaler, med vägledning till de anställda för att hitta nya möjligheter till arbete och vidareutbildning. Det är fortsatt högt tryck från elever som vill lära sig svenska. Eleverna kommer mestadels från Syrien, Eritrea och Somalia. Centrum för flexibelt lärande har kunnat erbjuda alla kommunplacerade utbildning i svenska för invandrare (SFI). 73 SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Mattias Benke (S) Förvaltningschef: Karin Olsson SOCIALNÄMNDEN Nämndens ansvarsområde Socialnämnden sköter kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (omsorg om äldre personer och personer med funktionshinder sköts av omvårdnadsnämnden), lagen om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, föräldrabalken, och skuldsaneringslagen. Socialnämnden har verksamhet för mottagande av ensamkommande flyktingbarn och bedriver även familjerådgivning och medlingsverksamhet. Under 2015 övergår verksamheten till den nya arbetsmarknads- och socialnämnden. Ekonomisk översikt Socialnämnden redovisar för 2014 en positiv budgetavvikelse med 5,6 miljoner. Under 2014 har socialnämnden fått tilläggsbudget med 13,8 miljoner, varav 12 miljoner är ett engångsbelopp enligt beslut i kommunfullmäktige. Övrig tilläggsbudget avser kompetensutveckling, kvalitetsarbete samt jobbstimulans och fritidspeng. I samband med beslutad tilläggsbudget fattade nämnden i juni beslut om ett omfattande besparingsprogram med 4 miljoner. En betydande del av besparingsåtgärderna är genomförda under året. I maj beslutade kommunfullmäktige att fördela prestationsmedel till socialnämnden för mottagande av nyanlända. Totalt under året fördelades 4,7 miljoner till socialnämnden. I maj tecknades ett nytt avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Avtalet har bidragit till ett positivt ekonomiskt utfall, totalt 10,6 miljoner under året. Enligt beslut i socialnämnden har budget omfördelats till de verksamheter som har anknytning till ensamkommande flyktingbarn. Måluppfyllelse och viktiga händelser Projekt 100 jobb handlar om att få fler i sysselsättning och minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd. Det har pågått hela året, i samarbete med nämnden för lärande och arbete. Ett nytt avtal med Migrationsverket har tecknats. Det ger bättre villkor för ersättningar för ensamkommande flyktingbarn. Arbetet med sammanslagning av socialnämnden och nämnden för lärande har pågått september – december. Det har gått åt betydande resurser för att förbereda och genomföra praktiska delar som delegationsordning, reglementen, konteringsplaner, med mera. Ärendemängden som rör barn och unga har ökat och trenden har stärkts under året. Det är en anledning till de ökade kostnaderna. Söderhamns strategiska utvecklingsarbete för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld, förtryck och tvångsäktenskap har stått modell för rapporten Våga stå kvar. En 74 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Resultat (mkr) 2014 2013 2012 2011 Intäkter 74,155,0 46,2 32,9 Kostnader -153,4 -142,6 -118,1 -115,2 Nettokostnader -79,3 -87,6 -71,9 -82,3 Budgetram -85,0 -72,3 -80,2 -67,4 Budgetavvikelse 5,6 -15,3 8,3 -14,9 Andel av nettokostnader 6% 7% 6% 7% Nettokostnad per invånare (kronor) 3 119 3 440 2 840 3 250 mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, utgiven av Länsstyrelsen Östergötland. Socialnämnden är en av sex pilotkommuner i regeringsuppdraget Våga göra skillnad. Det handlar om stöd till och rehabilitering av unga som placerats i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) på grund av att de riskerar att bli, eller har blivit, gifta mot sin vilja eller utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Nämnden har fortsatt satsa på kompetensutveckling kring området våld i nära relationer. Under vecka 33 hade polisen i Region Mitt en insats i samverkan med bland andra rikskriminalen, bulgarisk polis, nationella samordnaren mot prostitution och människohandel och socialtjänsten för att upptäcka och förebygga människohandel bland utsatta EU-medborgare. Länets socialtjänster berördes av detta, även i Söderhamn. Socialnämnden i Söderhamn är en av sex pilotkommuner i regeringsuppdraget ”Våga göra skillnad”. Det handlar om stöd och rehabilitering för unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) som riskerar att bli eller har blivit, gifta mot sin vilja eller utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. få större effekter ju längre den pågår. Även om konjunkturläget och arbetsmarknadsläget skulle förbättras är den här satsningen ekonomiskt lönsam i längden. Ärendemängden för barn och unga har ökat. Det är fortsatt viktigt att jobba med förebyggande insatser i samverkan med skolan, landstinget och andra aktörer. Framåtblick Socialnämnden ombildas till ny nämnd Den 1 januari 2015 går nämnden för lärande och arbete och socialnämnden samman i den nya arbetsmarknadsoch socialnämnden. Under vinterhalvåret 2014 – 15 och framåt arbetar nämnden med dokumentöversyn och uppdatering, integration och sammanföring av diarium, gemensamma lagringsutrymmen, behörigheter, årshjul, rutiner, med mera. Våren 2015 kommer den interna organisationen att ses över, för att skapa synergieffekter av sammanslagningen. Försörjningsstöd Trenden för försörjningsstödet är att kostnaden minskar något i Söderhamn. Det är resultatet av verksamhetens satsning på jobb och övriga insatser. De klart största grupperna som får ekonomiskt bistånd är arbetslösa, nyanlända och sjukskrivna utan sjukpenning. I Söderhamn var arbetslösheten 13,2 % vid utgången av 2014 (en ökning med 1,4 % jämfört med föregående år). Arbetslösheten var orsak till drygt 70 % av det utbetalade ekonomiska biståndet. Prognosen från arbetsförmedlingen för 2015 är att arbetslösheten sjunker generellt, men ökar i gruppen utsatta (personer med invandrarbakgrund, fysisk nedsatthet, ofullständig utbildning, långtidsarbetslöshet, och så vidare). Jobbsatsning Jobbsatsningen Sysselsättningsåtgärder istället för försörjningsstöd har genomförts tillsammans med nämnden för lärande och arbete och Arbetsförmedlingen. Den bör fortsätta, då underlag visar att den varit lyckad. För individerna som fått jobb har den gett hållbar social och ekonomisk trygghet. Satsningen har även inneburit minskade kostnader för socialnämnden. Jobbsatsningen kommer att Barn och unga Det är fortsatt viktigt att jobba med förebyggande insatser för barn och unga. Där är andra aktörer som till exempel skolan viktiga. Samverkan med landstinget är också en viktig fråga för att nå framgång i arbetet. Nätverk Välfärd, Länsledning Välfärd, välfärdsgruppen Södra Hälsingland och vårdkedjegruppernas plattformar behöver användas för att se till att brukarens bästa är i fokus, för personer med missbruk eller psykisk ohälsa. Förvaltningen får underlag från FOU – Välfärd Region Gävleborg (FOU = forskning och utveckling) för aktualiseringsorsaker. Underlaget är viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet. För att utveckla och förbättra hemmaplanslösningar för barn och unga ligger fokus på systematisk uppföljning och sammanställning av arbetet med enskilda brukare till information på gruppnivå. SOCIALNÄMNDEN Invandring och integration Enligt Migrationsverket fortsätter antalet asylsökande att öka. Det har accelererat med anledningen av krisen i Syrien. Prognosen för 2015 är 80 000 – 105 000 asylsökande i Sverige. Jämför med 2014 då det inkom 81 000 asylsökningar (prognos var 64 000 – 94 000). Det kommer på både kort och lång sikt kräva ökade resurser från nämnden, alternativt någon förändring för att sänka kostnaderna. Hållbarhet Både på kort och lång sikt är det viktigt att arbeta brett tillsammans med skola och andra aktörer, så att fler elever går ut med fullständiga betyg och att integrationen fungerar. Det ger förutsättningar för social hållbarhet genom minskad arbetslöshet och minskat utanförskap. Det ger också ekonomisk hållbarhet genom minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och besparingar för socialnämnden. Vuxna och unga vuxna Missbruksproblematiken ökar, framförallt bland unga vuxna. I kombination med komplicerade vårdbehov för personer med dubbeldiagnos ställer det högre krav på hemmaplanslösningar av god kvalitet. En förutsättning för att lyckas i dessa ärenden är samverkan. Personal Liksom i övriga landet är personalomsättningen hög inom nämndens verksamhet. Det innebär minskad effektivitet och ökade påfrestningar på flera sätt. Indirekt kan det få konsekvenser på nämndens ekonomi. Landsbygdskommuner långt från utbildningscentra har generellt svårt att rekrytera. För att bryta trenden gäller det att erbjuda en attraktiv miljö där fler väljer att stanna kvar. Att rekrytera lokalt och erbjuda karriärmöjligheter är ett sätt. Karriärmöjligheter behöver inte betyda att bli chef eller ledare. Det kan även innebära möjlighet att fortbilda sig och bli specialist. Det finns modeller, bland annat Gävles praktikmodell, som visat goda resultat för personalförsörjning av introducerade och motiverade socionomer. En liknande modell bör kunna användas framöver i Söderhamn. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 75 OMVÅRDNADSNÄMNDEN Ordförande: Katarina Hedberg (S) Tf förvaltningschef: Stefan Blomquist OMVÅRDNADSNÄMNDEN Nämndens ansvarsområde Omvårdnadsnämndens verksamhet omfattar social omsorg och sjukvård i kommunens särskilda boendeformer för äldre, fysiskt/psykiskt funktionshindrade samt för utvecklingsstörda. Hit hör även dagverksamheter och korttidsvård för äldre. Därtill ansvarar nämnden för social omsorg och sjukvård till äldre och fysiskt/psykiskt funktionshindrade samt för utvecklingsstörda i ordinärt boende genom hemvård, trygghetslarm, korttidsvård, personlig assistans, ledsagarservice och kontaktpersoner. Resultat (mkr) Ekonomisk översikt Andel av nettokostnader 35% 35% 35% 33% Nettokostnad per invånare (kronor) 18 578 17 499 17 108 16 549 Nettoinvestering 0,0 0,0 -0,5 0,0 Omvårdnadsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med 6,4 miljoner. Avvikelsen är lägre än väntat. Det beror på att ramjustering för demografisk utveckling blivit större än beräknat och att kvarstående statliga prestationsmedel från 2013 förts till resultatet. Omvårdnadsnämnden har under året fått utökad budget med 12 miljoner, för att klara nämndens ökade kostnader. Den främsta orsaken till nämndens budgetavvikelse är kraftigt ökade kostnader för verksamheten hemvård (13 miljoner kronor eller 15%). Antalet personer med beviljade hemtjänstinsatser ökade i början av året med 30 – 40 personer, jämfört med motsvarande månader 2013. Ökningen mattades av successivt och under december månad fick några färre personer hjälp med omvårdnadsinsatser jämfört med december 2013. Antalet verkställda hemtjänsttimmar ökade för helåret ökat 18 000 timmar (+11%). Under året köpte nämnden vårddygn vid sjukhus för 2,1 miljoner. Inom särskilda boendeformer försenades avvecklingen av Stenbackens gruppbostad. Det medförde merkostnader motsvarande cirka 1,7 miljoner. Även under 2014 fick verksamheten prestationsbaserade statsbidrag efter goda resultat inom de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och demensregistret BPSD. Nationella jämförelser visar att Söderhamn fortfarande tillhandahåller äldre- och funktionshindersomsorg till en stor andel av befolkningen och till ett lågt kostnadsläge i förhållande till rikssnittet. 2014 2013 2012 2011 Intäkter 174,7 166,8 161,4 158,8 Kostnader -647,2 -612,4 -594,4 -577,8 Nettokostnader -472,5 -445,6 -433,0 -419,1 Budgetram -466,1 -440,8 -429,9 -422,1 Budgetavvikelse -6,4 -4,7 -3,2 3,0 Måluppfyllelse och viktiga händelser Omvårdnadsnämnden fick även 2014 goda resultat i Socialstyrelsens nationella brukaruppföljningar. Inom hemtjänst är 94% sammantaget mycket/ganska nöjda med sin hemtjänst och 91% anser att det är tryggt att bo hemma med hemtjänstinsats. Inom äldreboende är 87% sammantaget mycket/ganska nöjda och 93% anser att det är tryggt i äldreboendet. Resultaten för Söderhamn visar att vårt kvalitets- och utvecklingsarbete leder till förbättrade betyg från våra brukare, men att det finns stora variationer 76 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Förebyggande enheten arbetar för ökat välmående för alla seniorer. I samarbete med Linda Nymark och Fanny Rosén (vuxenstuderande på CFLs vård- och omsorgsutbildning) ordnades seniorridning. Den blev en succé! Umgänget med hästar skapar glädje och stärker det friska hos individen, som även tränar styrka, balans och koordination. Ridningen uppmärksammades i media. mellan olika enheter. Exempel på områden som generellt förbättrats i förhållande till föregående år är måltider, information, påverkansmöjlighet, personaltid för insatser, sociala aktiviteter och möjlighet till utevistelse. Omvårdnadsnämnden beslutade under hösten att införa lokala värdighetsgarantier. Arbetet med förbättringar i den sociala dokumentationen pågår kontinuerligt. För att skapa ökad trygghet i samband med hemkomst efter sjukhusvistelse eller korttidsvård, startade projekt Trygg hemgång under hösten. Målsättningen är att genom god kontinuitet och kompetens stärka den enskildes möjligheter i samband med hemkomsten och på så sätt minska efterfrågan av korttidsvård och platsköp på sjukhus. Även inom satsningen på de mest sjuka äldre och de nationella kvalitetsregistren ligger Söderhamn väl framme. I Senior Alert har Söderhamn arbetat med riskbedömningar och åtgärder inom områdena undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Inom äldreboende har 100% av de boende riskbedömts och inom hemsjukvården i ordinärt boende är andelen 91%. Omvårdnadsnämnden har fattat beslut om att omstrukturera verksamhet. Den korttidsvård som bedrivs vid Västerbacken kommer att delas mellan vissa platser på Åsgården och Kastanjen samt lokaler på sjukhusområdet. Fler boendeplatser i vård- och omsorgsboende skapas genom tillbyggnad vid Enriset. Förändringarna genomförs successivt under 2015. Inom funktionshindersomsorgen har Stenbackens gruppbostad avvecklats under året och inriktningen vid Söderala gruppbostad ändrats till socialpsykiatri. Verk- OMVÅRDNADSNÄMNDEN Omvårdnadsnämnden fick även 2014 goda resultat i Socialstyrelsens nationella brukaruppföljningar. Inom hemtjänst är 94% mycket/ganska nöjda med sin hemtjänst. Inom äldreboende är 87% sammantaget mycket/ganska nöjda. samheten vid Tallbo servicebostad har omflyttats till Norrberget. Vid Tallmossens gruppbostad har en ungdomsbostad startats under året. Framåtblick Omvårdnadsnämnden har under 2013 och 2014 ökat i verksamhetsvolym. Det är främst inom hemtjänst som antalet personer med insats och volymen hemtjänsttimmar ökat. De ökade vårdbehoven har även medfört hög belastning för vår korttidsvård och behov av kompletterande köp av platser efter sjukhusvistelse. Omvårdnadsförvaltningen i Söderhamns kommun är certifierad enligt den internationella kvalitetsstandarden Investors in People (IIP). SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 77 SÖDERHAMN STADSHUS AB Ordförande: Monica Granlund Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Bolagets verksamhet Söderhamn Stadshus AB är helägt av Söderhamns kommun. Bolaget äger i sin tur Söderhamn NÄRA AB. Söderhamn Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Söderhamn NÄRA AB. Söderhamns Stadshus AB är passiv förmedlare eller verkställare av ägarens direktiv till verksamheten, som i första hand sker genom kommunfullmäktiges ägardirektiv eller i övrigt via särskilda direktiv. Då det inte längre finns någon verksamhet i bolaget förutom att äga och förvalta aktier i bolag som verkar inom Söderhamns kommuns kompetensområde, så består styrelsen i bolaget enbart av kommunens ekonomichef och VD för Söderhamn NÄRA AB. Styrelsen hanterar de uppgifter som är kvar i bolaget, i huvudsak bestående av upprättande av bokslut, räntebetalningar och övrig redovisning. Ekonomisk översikt Nyckeltal (Stadshuskoncernen) SÖDERHAMNS STADSHUS AB (mkr) 2010 Nettoomsättning Res efter finansiella poster Balansomslutning Eget kapital Låneskuld Avkastning på totalt kap (%) Antal anställda Kommunens ägarandel (%) 2011 276,3263,5 26,9 9,2 681,5665,5 82,8 89,4 494,6475,7 6,8 4,1 76 84 100 100 2012 268,9 16,6 667,1 110,6 458,1 5,1 87 100 2013 278 16,8 639,8 121,2 416,0 5,3 89 100 2014 274,7 23,3 641,0 139,2 391,0 5,9 92 100 SÖDERHAMN ELNÄT AB Ordförande: Maria Lind VD: Monica Granlund Nyckeltal (mkr) 2010 2011 2012 20132014 Nettoomsättning 33,8 32,6 33,9 35,435,8 Res efter finansiella poster 5,0 4,2 6,7 7,8 8,3 Balansomslutning72,3 71,0 73,4 71,769,3 Soliditet (%) 60 63 65 69 75 Avkastning på totalt kap (%) 7 6 10 11 12 Avkastning på eget kapital efter skatt (%) 9 8 11 12 12 Bolagets verksamhet Söderhamn Elnät AB är ett dotterbolag till Söderhamn NÄRA AB. Söderhamn Elnät AB ska driva elnätsverksamhet samt därmed förenlig verksamhet inom, eller i geografisk närhet av, Söderhamns kommun. Ekonomisk översikt Årets rörelseresultat uppgick till 8,2 miljoner (7,9 miljoner 2013). Efter finansiella intäkter och kostnader blev resultatet 8,3 miljoner (7,8 miljoner 2013). Omsättningen uppgick till 35,8 miljoner (35,4 miljoner 2013). Likviditeten uppgick vid årsskiftet till 5,2 (8,3) miljoner. Checkkrediten på 1 miljoner (1 miljoner) var per 2014-1231 outnyttjad. 78 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Under året har i anläggningar och inventarier investerats 7,2 miljoner (3,4 miljoner 2013). Årets investeringar består till stor del av byte av samtliga 10 kilovoltsbrytare i den centrala mottagningsstationen. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Verksamheten har fokuserats på reinvesteringar av anläggningar. Bytet av samtliga 10 kilovoltsbrytare i den centrala mottagningsstationen har varit den enskilt största investeringen. Arbetet med att mäta all förbrukning, jämfört med vissa tidigare schablonmätningar, avslutades under slutet av året. Under olika kontrollmätningar som gjorts under året har bolaget upptäckt ett antal strömstölder. De har efter kontrollmätning överlämnats till polis och åklagare. Bolagets elnät är ett av Sveriges driftsäkraste. Det gör att bolaget kan hålla Gävleborgs lägsta elpris. Det har dock varit några avbrott.Ett avbrott orsakades av att en fågel hade tagit sig upp på sekundärsidan av krafttransformatorn och orsakade en kortslutning. Ett annat större avbrott skedde på grund av att en 10-kilovoltskabel havererade. Avbrottet berörde 500 kunder men var snabbt åtgärdat. Framåtblick Det speciella ägardirektivet med att på sikt kunna distribuera el i hela kommunen och få ett enhetligt elnätspris kvarstår. Bolaget arbetar för att förbättra infrastruktursystemen för laddning av elbilar. SÖDERHAMN NÄRA AB Ordförande: Maria Lind (S) VD: Monica Granlund Bolagets verksamhet Söderhamn NÄRA AB är ett helägt dotterbolag till Söderhamns Stadshus AB. Söderhamn Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Söderhamn NÄRA AB. Söderhamn NÄRA AB är Söderhamns infrastrukturbolag. Söderhamn NÄRAs verksamhet består i att inom Söderhamns kommun producera el och fjärrvärme, distribuera fjärrvärme, ta hand om avfall, sköta vatten- och avloppsförsörjning, bygga och förvalta bredband och kabel TV, sköta IT-drift, äga och förvalta fastigheter och värdepapper samt driva därmed förenlig verksamhet. Med god teknisk praxis ska bolaget främja en god försörjning av fjärrvärme, bredband och kabel-TV. Bolaget ska även fullgöra det ansvar som åligger Söderhamns kommun enligt renhållningslagen och lagen om allmänna vattentjänster, utom myndighetsutövning. Delägda bolag Samkraft 10,4 %, Källmärkt 5,0 %, Norrsken 1,9 %, Complus 4,1 %. Nyckeltal (mkr) 2010 2011 2012 20132014 Nettoomsättning 244,4 232,6 236,8 244,4237,9 Res efter finansiella poster 30,8 13,6 17,1 13,7 15,1 Balansomslutning599,4 591,2 597,1 576,5576,7 Soliditet (%) 20 22 25 28 31 Avkastning på totalt kap (%) 8 5 5 5 5 Avkastning på eget kapital efter skatt (%) 19 8 8 7 7 Ekonomisk översikt Årets rörelseresultat uppgick till 27,1 miljoner (34,7 miljoner 2013). Nettoomsättningen uppgick till 237,9 (244,4) miljoner. Det är en minskning med 6,6 miljoner jämfört med föregående år. Elförbrukningen har varit väldigt låg i och med det varma vädret och då påverkas elförsäljningen. Bolaget har under året haft lägre kostnader för bränsle, som till viss del väger upp den försämrade omsättningen för värmeverksamheten. Personalkostnaderna har ökat under året i och med viss förtidsrekrytering inför pensionsavgångar. Under sommaren 2014 utfördes en planerad turbinrevision på kraftvärmeverket. Det är ett större enskilt arbete som medfört att underhållskostnaderna för räkenskapsåret 2014 har varit betydligt högre än normalåret. Räntekostnaderna har varit lägre under året. Nedskrivning i det delägda vindkraftbolaget Samkraft har även skett i år. Vilket resulterade i en kostnad med 1,1 (8,3) miljoner. Resultat efter finansiella poster slutade på 15,1 (13,7) Miljoner. Bolaget har under året investerat i anläggningar och inventarier för 32,4 miljoner (37,3 miljoner 2013). De största investeringarna under året var i bredbandsutbyggnad 11,6 miljoner, reinvestering i fjärrvärmekulvert 2,8 miljoner, ombyggnation av slamförtjockningsbyggnad på Granskärs avloppsreningsverk med 2,4 miljoner samt investering i ny hjullastare för Långtå återvinningscentral med 1,6 miljoner. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Sveriges elförbrukning har varit den lägsta på 28 år, enligt statistik från Svensk Energi. 2014 har ur ett historiskt perspektiv varit mycket varmt vilket fått stora effekter på bolagets resultat. För en verksamhet som är så kraftigt påverkad av temperatur har året varit besvärligt. Det varma klimatet och fortsatt låga el- och elcertifikatpriser har därför gjort att försäljningen för året varit betydligt lägre än normalår och budget. En bra bränslemix med en hög andel av förnyelsebar energi (biobränslen) har varit positivt för bränslekostnaderna och har bidragit till goda miljökonsekvenser. En annan positiv konsekvens av det är att bolaget fått fler utsläppsrätter eftersom mindre mängd växthusgaser släpps ut än tilldelningen. Kommunfullmäktige tog i juni beslut om utökat Vaverksamhetsområde i Inre Norrfjärd. Det är ett viktigt miljöprojekt för kommunen. Ytterligare drygt 200 fastigheter kommer att anslutas till det kommunala avloppsnätet. För miljöns skull innebär det att ett antal enskilda avloppsanläggningar kommer att tas ur drift. Nyanslutningar av Vakunder har ökat i slutet av året, till följd av den aviserade höjningen av anläggningsavgiften för 2015 och 2016. I samband med Trafikverkets upprustning av Kilaforsbanan genomfördes det fler ledningsflyttar, ledningsrenoveringar, serviceomläggningar och ventilreparationer än ett normalår. Utbyggnaden av fiber till hemmet har intensifierats under året i de östra stadsdelarna, Stugsund, Östansjö, Flygstaden samt ett större villaområde på norr. Satsningarna på både tätort och landsbygd har varit större än tidigare år och intresset från kunderna att ansluta till fiber har ökat. Målsättningen är att vi lokalt i Söderhamn tillsammans med kommunen ska nå det nationella målet, att 90 % av kommunens befolkning ska ha möjlighet att ansluta sig till fiber. Under hösten fick affärsområde IT-drift ett nytt uppdrag, att ansvara för IT-driften i nystartade Hälsinglands utbildningsförbund; ett samarbete mellan kommunerna i Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig. Projektet för insamling av matavfall går mot sitt slutskede och samtliga privatkunder har fått erbjudande om insamling av matavfall. För att klara insamlingen med befintSÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 SÖDERHAMN NÄRA AB 79 SÖDERHAMN NÄRA AB lig fordonspark infördes under hösten skiftgång på vissa insamlingsbilar. Sommarens värme påverkade insamlingen negativt, med insekter som trivdes i matavfallstunnor och underjordsbehållare. Projekt Biogas som ska resultera i utvinning av biogas ur matavfall och avloppsslam fortsätter, men tidplanen för driftprov har blivit framflyttad. Vi får i dagsläget inga stora produktionsvolymer av biogas, vilket gör att vi skjuter på utbyggnadsplanen. Projektet är fortfarande inne i sin första etapp, att utvinna biogas från matavfall. För att förbättra de biologiska processerna har externa konsulter anlitats. I det delägda vindkraftsbolaget Samkraft AB har en nyemission genomförts. För Söderhamn NÄRAs del innebar detta att ett tidigare aktieägarlån omvandlades till aktier. Efter nyemissionen är bolagets ägande 10,4% mot tidigare 10,7%. Verksamheten i Samkraft påverkades kraftigt av låga el- och elcertifikatpriser samt tidvis dåliga vindförhållanden. Samkraft visar för 2014 ett kraftigt minusresultat. Till följd av det dåliga resultatet har Söderhamn NÄRA gjort en nedskrivning baserat på värdet av aktieinnehavet. Utbyggnaden av fiber till hemmet har varit större än tidigare år. Intresset för att ansluta sig till fiber har ökat. Det utrötade matavfallet töms med hjälp av en hjullastare. 80 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Framåtblick Under 2014 har Söderhamns kommun och det kommunala bostadsbolaget Faxeholmen genomfört inledande delar av ett energieffektiviseringsprojekt. Förstudier visar på möjligheter att kraftigt minska förbrukning av fjärrvärme, vatten och el. Då de är Söderhamn NÄRA ABs största kunder kommer deras effektiviseringar att ha stor påverkan på bolagets verksamhet. Bolagets tredje största kund, Landstinget Gävleborg, har aviserat om större rivningar vid Söderhamns sjukhus. Arbetet med att vädersäkra verksamheterna får allt större betydelse. Behovet av kommunikation som inte slås ut av åska och avloppssystem och som klarar kraftiga regn är en utmaning. Arbetet med att kunna hantera kraftiga störningar och ha en fungerande krisberedskapsorganisation prioriteras. Hög tillgänglighet och god prestanda hos bolagets produktionsanläggningar är även fortsättningsvis av yttersta vikt för affärsområde värme. Bättre drift och underhåll av äldre anläggningar är ett högprioriterat område. Under 2015 kommer det att genomföras ett större uppgraderingsprojekt på hetvattencentralen i Söderhamn som innebär en helt ny pulverinmatning och nya filter. Behovet av mer flexibel drift och lägre utsläpp bedöms uppfyllas av detta projekt. Kommunens energieffektiviseringsprojekt visar på mycket stora besparingar på värme om hela investeringen från förstudien genomförs. Det är viktigt att hela tiden ha med sig hur tillgången till biobränsle kan säkras långsiktigt. Kommunen har gett Söderhamn NÄRA ett särskilt uppdrag att tillsammans med kommunen se över hur alla medborgare i kommunen kan få snabbare uppkoppling med fiber och andra lösningar. Arbetet med det nya verksamhetsområdet Inre Norrfjärd kommer att intensifieras under 2015. Ägardirektivet att tillhandahålla trygga leveranser med hög vattenkvalitet genom att utöka verksamhetsområden faller väl inom det projektet. För att säkerställa framtida behov av vatten har det under året startat ett arbete med att undersöka möjligheterna till en tredje fristående råvattentäkt. Ett arbete har också startats för att jobba för att förhindra framtida översvämningar. Vårt gemensamägda vindkraftbolag Samkraft har det besvärligt och kapital kommer att behövas i bolaget om det ska finnas kvar i nuvarande form. Uppföljning ägardirektiv Avkastningskraven fastställs normalt för fyra år i taget, i samband med kommunens fyraårsbudget, och ska följas upp i samband med bokslutet. För koncernen Söderhamn NÄRA AB gäller följande direktiv. Avkastningskrav Koncernen Söderhamn NÄRA AB ska uppnå sådana rörelseresultat som medger koncernbidrag till moderbolaget avseende moderbolagets kostnader. Efter hänsynstagande till föregående punkt ska bolaget uppnå ett positivt resultat efter finansiella poster. Resultatet ska i första hand användas för konsolidering av bolagets ekonomi. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 17 %. 2010 2011 2012 2013 2014Avkastningskrav Res efter finansiella poster (mkr) 31 13,6 17,1 13,7 15,1Positivt resultat som medger koncernbidrag till moderbolaget Soliditet (%) 20 22 25 28 31Långsiktigt uppå till minst 17 % Uppfyllt SÖDERHAMN NÄRA AB Ekonomiska direktiv Genom god ekonomisk hushållning ska bolaget hålla vedertagen underhållsstandard på sina tillgångar samt kunna finansiera erforderliga investeringar inom sitt verksamhetsområde. Ja Ja SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 81 FAXEHOLMEN AB Ordförande: Urban Wigren VD: Petri Berg Nyckeltal FAXHOLMEN (mkr) 2010 Nettointäkter 191 Balansomslutning596 Resultat efter finansiella poster 8,7 Soliditet, % 10,0 Anställda, st 42 Antal tomma lägenheter, st 368 Vakansgrad, % 11 2011 2012 2013 2014 193 196 199203 585 604 631680 13,7 12,5 37 2,3 12,5 39 7,8 20,1 15,1 16,8 39 38 299 9 307 10 255 8 190 6 Bolagets verksamhet Faxeholmen AB är ett bostadsbolag inom allmännyttan. Bolaget äger, förvaltar och bedriver uthyrning av främst bostäder och lokaler. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Söderhamns kommun. Faxeholmen AB är organiserad med en boserviceavdelning, teknikavdelning, marknadsavdelning, ekonomiavdelning och VD. Fastighetsbeståndet är uppdelat i fyra husvärdsområden; norr, söder, centrum och väst. Ekonomisk översikt Bolaget redovisar ett positivt resultat på miljoner 16,1 miljoner (6,3 miljoner 2013). De totala intäkterna under året uppgår till 214 miljoner (200 miljoner) varav 10 miljoner avser en försäkringsersättning i och med översvämningen på Bergbacken som inträffade hösten 2013. Nettoomsättningen uppgår till 203 miljoner (199 miljoner 2013) av vilket 172 miljoner (168 miljoner) avser bostadslägenheter. Taxebundna kostnader, det vill säga uppvärmning, el samt vatten och renhållning har under året belastat resultatet med 56 miljoner (62 miljoner 2013). Underhåll och reparation exkluderat egen personal uppgår till 48 miljoner (41 miljoner 2013). Ytterligare stora poster är räntekostnad och avskrivningar som uppgår till 14 miljoner (16 miljoner 2013) respektive 17 miljoner (16 miljoner 2013) miljoner. Resultatet på 16,1 miljoner belastas med nedskrivningar på totalt 2 miljoner avseende byggnad. Soliditeten har ökat i jämförelse med föregående år och är 16,8 % (15,1 % 2013). Faxeholmen nyttjar den kommunala internbanken. Det innebär att upplåningen sker genom denna kanal och att Söderhamns kommun därmed står som borgenär. Med anledning av kommunal borgen betalar Faxeholmen en borgensavgift till kommunen, som totalt uppgick till 2,1 miljoner för 2014 (1,9 miljoner 2013). Borgensavgiften uppgår till 0,4%. 82 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Upptagna lån uppgår vid årets slut till 502,2 miljoner vilket är samma nivå som året innan. Den genomsnittliga årsräntan på fastighetslånen var 2,5 % (3,1% 2013). För 2014 genomfördes en hyreshöjning med 2,15 % och under hösten förhandlades hyrorna för 2015 som resulterade i en höjning med 1,15 % från januari 2015. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Fastighetsförvaltning Antalet lägenheter uppgick vid utgången av 2014 till 3 119 stycken som är belägna i Söderhamn, Bergvik, Mohed, Trönö, Ljusne, Sandarne, Stugsund, Söderala, Marma, Stråtjära och Vågbro. Majoriteten av beståndet är byggt under 60- och 70-talet. Faxeholmen äger och förvaltar även tre servicehus med totalt 146 lägenheter. Uthyrningsgrad: 93,9% Faxeholmen har under året tecknat avtal med Statens bostadsomvandling, Sbo, om ett gemensamt utvecklingsprojekt. Ett befintligt bostadshus på Smedsvägen 1 i Ljusne genomgår omfattande ombyggnation till 22 stycken lägenheter för seniorboende. Sbo bekostar ombyggnationen och omvandling av en befintlig fastighet medverkar till bättre balans på bostadsmarknaden. Tillsammans med gymnasiets byggprogram har det genomförts en ombyggnation av ett gårdshus i centrala Söderhamn till tre stycken unika ungdomslägenheter. I början av 2015 stod lägenheterna klara och efter en öppen visning är nu alla uthyrda. Faxeholmen har påbörjat tillbyggnation av Enriset servicehus med 27 stycken nya lägenheter. Generösa gemensamhetsutrymmen och balkonger tillskapas, vidare utrustas varje lägenhet med höj- och sänkbara toaletter och handfat. Faxeholmen har beviljats investeringsstöd på 3,1 miljoner från Boverket för tillskapandet av dessa särskilda boendeplatser. I bostadsområdet Skytten, som är ett av de större områdena, har Faxeholmen tillsammans med hyresgästerna och lokala Hyresgästföreningen utvecklat utemiljön och bland annat iordningställt flera nya lekplatser och inhägnad fotbollsplan. På bostadsområdet Bergbacken har återställningsarbetet med 24 lägenheter färdigställts. Efter omfattande översvämning under hösten 2013 har lägenheterna totalrenoverats till nyproduktionsstandard. Rivningsarbete av 27 stycken lägenheter i Ljusne har påbörjats under året. Tidigare rivningsbeslut på 70 lägenheter kommer verkställas under 2015 i Marma och Stugsund. Under året har ytterligare ett rivningsbeslut tagits på 78 lägenheter i Ljusne. Framåtblick Befolkningsutvecklingen i kommunen är en betydande faktor för den långsiktiga utvecklingen för Faxeholmen AB. Ett avgörande och viktigt arbete för Faxeholmen är ett fortsatt omstruktureringsarbete för att nå balans mellan utbud och efterfrågan. Vakanserna innebär fortfarande stora intäktsbortfall som belastar företagets ekonomi. Situationen försvåras dessutom av fortsatta negativa flyttkedjor, främst i ett par ytterområden. Vår kommun består av flera olika bostadsmarknader med varierad efterfrågan. Trenden är att många vill bo centralt nära affärer och service, både äldre och ungdomar. Faxeholmen har de senaste åren byggt om ett antal centrumnära lokaler till nya lägenheter med lyckat resultat. Att tillskapa nya attraktiva lägenheter i rätta centrumnära lägen är ett pågående utredningsarbete. Den demografiska utvecklingen i kommunen innebär att andelen äldre över 65 år blir allt fler. I dag utgör den gruppen 25 % av kommunens befolkning och om några år är prognosen att de utgör ca 30 % av befolkningen. Redan i dag utgör den kundgruppen 40 % av bolagets hyresgäster och är självfallet en viktig kundgrupp. En betydande utmaning är att om möjligt tillgänglighetsanpassa våra bostäder till denna stora och växande kundgrupp. Faxeholmen är en part i kommunens projekt Attraktiva bostäder och boendemiljöer för äldre. Uppföljning ägardirektiv Inför 2012 reviderades ägardirektiven för de helägda kommunala bolagen. Avkastningskraven fastställs i normalfallet för fyra år i taget i samband med upprättande av kommunens fyraårsbudget och ska följas upp i samband med bokslutet. För Faxeholmen AB har getts direktiv kring den ekonomiska utvecklingen i bolaget och för fastighetsförvaltningen. Ekonomiska direktiv Genom god ekonomisk hushållning ska bolaget långsiktigt hålla vedertagen underhållsstandard på sina tillgångar samt kunna finansiera investeringar inom sitt verksamhetsområde. Vakansgraden ska successivt närma sig medelvärdet för jämförbara bostadsbolag. Avkastningskrav Bolaget ska inom varje 4-års budgetperiod uppnå avkastning på eget kapital på i genomsnitt 2,5%. Avkastning på eget kapital definieras som resultat efter finansiella poster inklusive inkomstskatt delat med summan av eget kapital. Bortsett från avkastningskravet har valts att inte sätta specifika måltal utan istället följa att utvecklingen sker åt rätt håll. Avkastningskrav och nyckeltal framgår av följande tabell: 20102011201220132014 2013 jfr kommuner Uppfyllt/ kommentar Avkastn eget kapital (%) 14,6 18,7 3,0 5,7 17,9 Ja Vakans bostäder (%) Hyresbortfall bostäder (kr/kvm) Driftkostn totalt (kr/kvm) 14,2 119 510 9,2 83 475 9,5 84 498 8,0 85 491 6,1 68 25 493 464 Reparationer (kr/kvm) Underhåll (kr/kvm) FAXEHOLMEN Faxeholmen tecknade i slutet av 2013 avtal med en leverantör att samarbete enligt energitjänstemodellen Energy Performance Contracting (EPC). Detta är en prestationsbaserad samverkansmodell för att genomföra besparingsfinansierad energieffektivisering och modernisering av tekniska installationer. Under 2014 har en energikartläggning genomförts vilket påvisar stora möjligheter till energibesparingar. Två anläggningar, Marma och Trönö, har konverterats från olja till bergvärme. I början av 2014 förvärvades ett dotterbolag, Tallriset i Söderhamn AB, med en fastighet med fem mindre lägenheter för gruppboende. Tanken är att bolaget ska fusioneras med övrig verksamhet under 2015. Intag i koncernredovisningen skulle ha en marginell påverkan och eftersom innehavet som dotterbolag är endast tillfälligt har någon koncernredovisning inte upprättats. 5,8 73 60 69 64 77 62 60106142145169142 Förbättring 2014 Förbättring 2014 Minskning jmf m 2012 Minskning jmf m 2012 Förbättring 2013 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 83 KOMMUNALFÖRBUNDET SÖDRA HÄLSINGLAND Förbundets verksamhet Kommunalförbundet Södra Hälsingland (KFSH) sköter samhällsskydd, säkerhet, beredskap samt tillstånd- och tillsynshantering av alkohol, tobak och receptfria läkemedel åt medlemskommunerna Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn. KFSH leds av en direktion som består av sex ledamöter. Totalt medlemsbidrag 2014 var 57,9 miljoner och fördelades enligt följande; Söderhamn 41,5 %, Bollnäs 41,5 % och Ovanåker 17 %. KOMMUNALFÖRBUND Ekonomisk översikt 84 Kommunalförbundet redovisar ett negativt resultat på 0,6 miljoner. Resultat innan finansiella intäkter och kostnader är ett negativt resultat med 0,4 miljoner. Det budgeterade resultatet för året är 0 miljoner. Av underskottet står ökade pensionskostnader för 0,4 miljoner. Förbundets likviditet förstärktes under året med 2,1 miljoner till 9,3 miljoner. Under året har förbundet investerat 0,7 miljoner i besluts- och ledningsstöd, fordon samt inventarier. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Antalet räddningsinsatser har ökat under året. Från att ha minskat två år i rad ökade larmen med 144 jämfört med 2013. I mantimmar motsvarar den en ökning med 351. En av de största bränderna i modern tid inträffade i Västmanland när cirka 14 000 hektar skog brann av. Under två dygn hjälpte KFSH till med sammanlagt 13 man, två räddningsfordon, tre motorsprutor samt den regionala skogsbrandcontainern. Inom KFSH:s geografiska område var det relativt lugnt i skogarna. En samordnad utbildning Busskrasch genomfördes under våren i samverkan med ambulanssjukvården och SOS Alarm. En samövning med Trafikverket genomfördes under året efter översvämningen som skedde i augusti 2013 när ett snabbtåg fastnade i Norralatunneln. Nätverksbyggande och förbättrade möjligheter för insatser utreds. Ett nytt höjdfordon har upphandlats under året med leverans i början av 2015. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Nyckeltal (mkr) 2011 2012 2013 2014 Nettoomsättning63,0 Balansomslutning34,3 Resultat efter finansiella poster1,1 Soliditet1% Antal insatser923 Anställda162 64,8 23,0 64,4 24,1 65,2 25,2 0,1 2% 898 172 -0,2 2% 848 171 -0,7 -2% 992 178 Framåtblick Det underskott som förbundet redovisade för 2014 ska balanseras under de kommande tre åren. Ett utökat samarbete inom räddningstjänstområdet med främst NorrHälsinge räddningstjänst och Ljusdals räddningstjänst har påbörjats. Ett samarbete med hela Hälsingland pågår kring ett gemensamt besluts- och ledningsstöd och ska förhoppningsvis fortsätta under 2015. Planer finns att ta fram ett nytt handlingsprogram och jobba brett med andra förvaltningar i södra Hälsingland samt med övriga räddningstjänster. KOMMUNALFÖRBUNDET INKÖP GÄVLEBORG Inköp Gävleborg upphandlar varor och tjänster för offentliga aktörer i vår region. Kommunalförbundet har hand om medlemskommunernas upphandlingsverksamhet. Upphandling av byggentreprenader, vissa tjänster samt direktupphandling är undantagna. Medlemskommunerna i kommunalförbundet är Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Söderhamn och Älvkarleby. Ekonomiskt har medlemskommunerna beslutat om en procentuell fördelning i förhållande till befolkningsunderlag den 1 november året före budget. Ekonomisk översikt Inköp Gävleborg redovisar ett resultat på 0 miljoner vilket var 0,1 miljoner sämre än budgeterade 0,1 miljoner. Det sämre resultatet beror på ökade kostnader i och med flytt till och anpassning av nya lokaler, ökade kostnader för försäkring, ökade advokatkostnader för civilrättsliga processer samt ökade personalkostnader för vikariat i samband med uppsägningar och sjukdomar. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Under året har den nya lagstiftningen av LOU inneburit nya tröskelvärden och ett nytt förhållningssätt. Den nya lagstiftningen runt direktupphandling har inneburit en ökning av antalet uppdrag under året. Kommunerna har valt att upphandlingar över 100 000 kronor ska annonseras. Det har ökat möjligheten för flera att delta på nationell, regional och lokal nivå. I och med den nya lagförändringen den 1 juli 2014 har ett tillvägagångssätt antagits gällande direktupphandlingar mellan 100 000 och 505.800 kronor. För direktupphandlingar under 100 000 kronor har även riktlinjer förberetts. Dessa riktlinjer kommer att tas under 2015 av respektive kommunstyrelse. Totalt har fem medarbetare lämnat organisationen under 2014. En rörlighet som har medfört såväl produktionsoch kvalitetsproblem för upphandlingsarbetet. Totalt har förbundet rekryterat åtta nya medarbetare. Rekryteringsarbetet och introduktionsarbetet har varit omfattande. Situationen under året med hög personalomsättning, samt ökning av antalet uppdrag har givetvis påverkat förmågan att genomföra uppdrag enligt den plan som lagts för året. Året visar en positiv produktionsökning, men också ett antal uppdrag som inte hunnits med. Inköpsorganisationer i Sverige ser en hårdnande marknad med allt tuffare konkurrens om affären. Detta har resulterat i att antalet överprövningar i landet alltjämt stiger. I de fall där förbundet har fått överprövning så har endast 25 % varit av motgång, det vill säga att upphandlingen har behövts göras om och leverantören fått bifall. Riksgenomsnittet är 30 % bifall till leverantörens fördel under 2013. Nya siffror för 2014 kommer först under våren 2015. Under sista delen av året har många av anbudslämnarna hittat den digitala vägen till att lämna anbud. 95 % av årets Nyckeltal (mkr) 2011 2012 2013 2014 Nettoomsättning 17,0 22,921,9 24,3 Balansomslutning 47,1 49,443,9 50,1 Resultat efter finansiella poster -1,4 0,3-0,8 0,0 Soliditet 0,3% 0,8%-0,9% 4,6% Antal upphandlade avtal 308 324 Anställda 31,5 332931 anbud är digitala, vilket är 15 % fler än 2013. Det är enprocess som gynnar både leverantörerna och våra kommuner. Detta kommer att innebära att upphandlingstiden framledes kommer att kunna minskas med någon dag. Den tidigare skillnad som fanns i form av fler avtal för gästrikekommunerna mot hälsingekommunerna har under året arbetats bort ännu mer. Idag har Söderhamn och Hudiksvall fler aktiva avtal än övriga kommuner. För de avtal som finns i vår avtalsdatabas ser vi en samordningsgrad på över 84 % för 2014, jämfört med 90 % 2013. De olika särkraven i upphandlingarna driver kostnader då förbundet allt mer måste göra olika typer av indelningar i upphandlingar, och ibland specifika upphandlingar åt någon kommun/kommunalt bolag. Det kan finnas risk att resurserna gällande upphandling inte kommer att räcka till på grund av detta. Dialogen med ägarkommunerna har stärkts under året, då inköpssamordnare nu finns etablerade i alla kommuner. Innovationsprojektet blev nominerat till årets upphandlare/upphandlande verksamhet i samband med Upphandlingsdagarna 2014. Vinsten gick till Härnösand detta år. Under årets slut fanns cirka 100 beställningsbara avtal i inköpssystemet, vilket är 50 fler än föregående år. Jämför förbundet sig med övriga organisationer i liknande storlek så är det mycket bättre då det gäller fullt EDI-flöde (e-faktura och e-order). Framför allt har de lyckats med de mindre leverantörerna och med enklare typer av beställningar via formulär. Där ligger arbetet långt fram i Sverige. Den potential vi ser gentemot andra är att ansluta fler via efaktura. Ett sådant arbete påbörjades under 2014. KOMMUNALFÖRBUND Förbundets verksamhet Framåtblick Direktionen beslutade under det gemensamma mötet med inköpssamordnare och ekonomichefer i november 2014 att fullfölja det arbete som påbörjats under 2013 under parollen ”Hållbara offentliga affärer” och tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram nya riktlinjer för hållbara affärer till kommunerna. Detta har under året resulterat i ny upphandlingspolicy, som kan tas i kommunfullmäktige i samtliga kommuner under 2015. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 85 LAYOUT Bok & Tryck AB, Söderhamn 2015 FOTON OCH ILLUSTRATIONER Framsida: Agnetha Tillnert, Scandinav Bildbyrå. Porträttbilder: Mariasofsweden. Illustrationer inriktningsmål: Anna Ödlund. Sida 29 , 61, 64, 65, 70, 75 Scandinav Bildbyrå. Sida 77, bildbyråbild. Övriga bilder är tagna av medarbetare i Söderhamns kommunkoncern. FÖR MER INFORMATION: Kommunstyrelsens ordförande, Sven-Erik Lindestam (S), 0270-753 16 Kommunchef, Margareta Högberg 0270-750 57 Ekonomichef, Carl-Göran Ericsson 0270-753 20 Söderhamns kommun | 826 80 Söderhamn | Tel 0270-750 00 Fax 0270-411 60 | E-post [email protected] www.soderhamn.se
© Copyright 2024