UTREDNING AV KOSTNA- DER FÖR INRÄTTANDE AV
UTREDNING AV KOSTNADER FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Rapport 2015-01-16 Upprättad av: Pär Ljungqvist Granskad av: Anders Rydberg Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport UTREDNING AV KOSTNADER FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE KUND Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Tove Göthner SKL Pär Ljungqvist WSP - Uppdragsansvarig 2 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 UPPDRAGETS SYFTE 5 http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 BESKRIVNING AV UPPDRAGET OCH DESS GENOMFÖRANDE 5 Intervjuade kommuner och vattenskyddsområden som ligger till grund förkostnadsuppskattningar 8 RESULTAT 9 Kostnadsuppskattningar 9 Kommunernas reflektioner kring kostnader för framtagande av vattenskyddsområde 11 OSÄKERHETER 12 Osäkerheter i urval 12 Diskussion kring osäkerheter i intervjuresultatet 12 DISKUSSION OCH TILLÄMPNING AV UPPSKATTADE KOSTNADER 13 Bilagor 1. Beskrivning av urval av kommuner för intervju 2. Kartor över vattenskyddsområden 3. Sammanställningar av kostnadsuppskattningar från intervjuer 4. Sammanställning av frågor och svar från intervjuer 5. Kalkylerade kostnader för framtagande av vattenskyddsområden i Skellefteå kommun 3 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport SAMMANFATTNING WSP har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, tagit fram kostnadsuppskattningar för inrättande av vattenskyddsområden. Kostnadsuppskattningarna baseras på intervjuer i Falkenbergs-, Degerfors- och Skellefteå kommuner och deras framtagande av vattenskyddsområden för en grundvattentäkt i respektive kommun. Kostnadsuppskattningarna omfattar inte exempel på kostnader för framtagande av vattenskyddsområden för ytvattenberoende vattentäkter. Ingen av kommunerna har heller betalat ut ersättning till verksamheter eller fastighetsägare. Baserat på uppgifter från intervjuerna beräknas kostnaden för att ta fram ett vattenskyddsområde för grundvattentäkter till ca. 307 000 kr för Degerfors, 565 000 kronor för Falkenberg och 948 000 kr för Skellefteå. Det finns en rad osäkerheter i hur man uppskattat kostnaderna i kommunerna. Det är därför svårt att dra några slutsatser om hur kostnaderna påverkas av typ av vattentäkt, antal personer som täkten försörjer, storlek på vattenskyddsområdet eller storleken på kommun. Det som förefaller mest avgörande för totalkostnaden är arbetstiden för kommunernas interna handläggning av ärendet/projektet. Kostnaden för konsulter är relativt lika i de tre kommunerna. I två av de intervjuade kommunerna är kostnaden störst för VAkollektivet medan skattekollektivet har stått för de största kostnaderna i den tredje kommunen. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Nedlagd arbetstid är det som kostat mest i processen och har störst variation mellan kommunerna. Vid framtagande av ett vattenskyddsområde så ingår några standardmoment och det är därmed dessa moment som kommunerna lagt olika mycket tid på vid framtagandet. De arbetsmoment som generellt alltid ingår i ett framtagande av vattenskyddsområden och som nämnts under intervjuer i undersökningen är: · · · · · Riskinventering Framtagande av förslag till föreskrifter Interna möten och handläggning Myndighetssamråd och remisser Politisk beredning I intervjuerna nämner kommunerna att information till berörda tidigt i processen, gemensam målsättning samt att samråd är viktigt. I Skellefteå så betraktar man framtagandet av vattenskyddsområdet som ett pilotprojekt som resulterat i en gemensam tydlig arbetsprocess som kommer göra att framtagandet av ytterligare nya vattenskyddsområden kommer att bli mycket mer effektiva projekt. Även i Falkenberg har man genomfört ett liknande scenario där framtagandet av ett tidigare vattenskyddsområde tjänade som pilotprocess som sedan genererat en effektivare process vid arbeten med att ta fram ytterligare nya vattenskyddsområden. Det finns med andra ord förutsättningar att effektivisera kommuners processer vid framtaganden av vattenskyddsområden men det går inte, baserat på den här undersökningen, att säga vilka generella eller specifika moment som är i störst behov av att effektiveras eller förtydligas. Det är därmed av intresse att närmare studera vilka moment/aktiviteter som skulle underlätta för kommunerna att effektivisera sina processer. 4 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport De totala kostnaderna har också räknats ut i förhållande till grunddata om kommunen och täkten, nyckeltal. De utgör endast exempel på hur kostnaden kan sättas i relation till en annan storhet. Vad som är användbart och relevant i det enskilda fallen eller generellt kan inte utredningen svara på eftersom det inte finnstillräckligt med underlag för att dra några slutsatser kring relativa kostnader. Baserat på den här undersökningen så kan storleken på vattentäkten uttryckt som uttagsmängden 3 (m /dygn)vara mest relevant då det är en säker och tydlig uppgift jämfört med t.ex. antal personer som använder dricksvattentäkten eller antal VA-abonnenter. Det skulle i en vidare utredning vara intressant att kunna utveckla en metod för hur samhällsekonomisk lönsamhet skulle kunna beräknas, samt fastställa vilka nyttor och kostnader som skulle kunna ligga till grund för en sådan analys. Det skulle också vara intressant att titta på fördelningen mellan avgifts- och skattefinansierade moment för framtagande av ett vattenskyddsområde. För att möjliggöra dessa analyser skulle fler exempel behöva tas fram och där exemplen omfattar ytvattentäkter och ersättningskostnader. UPPDRAGETS SYFTE WSP har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, tagit fram uppskattade totalkostnader för inrättande av vattenskyddsområden i tre kommuner. För att kunna dra generella slutsatser utifrån valda kriterier (se nedan) skulle urvalet av kommuner vars kostnader som skulle undersökas vara så representativt som möjligt. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 BESKRIVNING AV UPPDRAGET OCH DESS GENOMFÖRANDE Uppgifterna om kostnader baseras på intervjuer av tre kommuner där varje kommun är lokaliserad i olika landsdelar, dvs. en kommun i Götaland, en kommun i Svealand och en kommun i Norrland. För att få representativitet och jämförbarhet i urvalet av kommuner så baserades urvalet på: 1. genomsnittligt antal invånare per allmän vattentäkt där kommuner inom interkvartilen valts ut, 2. kommuner som inrättat vattenskyddsområde under senaste 10 åren 3. andel jordbruksmark i kommunen där kommuner med 2-30 % jordbruksmark har valts ut. Syftet med urvalsmetoden var att ta bort ytterligheterna i varje parameter, utom för år för inrättande, och därmed få en representativitet i de kommuner som sedan skulle intervjuas. Med hjälp av urvalsparametrarna så togs tre kommuner fram i varje landsdel som förslag på vilka kommuner som skulle intervjuas, se Tabell 1 och Figur 1. Urvalet stämdes av med SKL innan kommuner kontaktades och intervjuer påbörjades. I Svealand så föll förstahandsvalet bort då de inte ville ställa upp på intervju. De kommuner som har intervjuats är Falkenberg, Degerfors och Skellefteå. Urvalsprocessen beskrivs närmare i Bilaga 1. 5 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport Tabell 1. Förslag på kommuner att intervjua efter urval. Norrland 1 Skellefteå 2 Boden 3 Bollnäs Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO 72212 26 2009-11-24 13 27816 16 2010-11-29 18 26271 5 2004-09-27 6 N1 2 777 1 739 5 254 Svealand 1 Lindesberg 2 Degerfors 3 Gagnef Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO 23286 10 2010-04-12 10 9551 3 2009-08-31 3 10047 5 2007-04-12 8 N1 2 329 3 184 2 009 Götaland 1 Falkenberg 2 Ulricehamn 3 Kristianstad Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO 42215 18 2013-04-23 15 23252 11 2012-10-29 10 81412 25 2013-12-12 26 N1 2 345 2 114 3 256 N2 GV 4.0% 25 1 1.5% 15 1 6.6% 4 1 N2 GV GV+YT 13.5% 9 1 GV+YT 7.6% 2 1 3.7% 4 1 N2 GV GV+YT 28.2% 16 2 18.2% 11 43.4% 25 http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 GV = Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning. GV+YT = Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. YT = Ytvattentäkt 6 (15) YT YT YT Uppdragsnr: 10203408 Daterad: 2015-01-16 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Reviderad: http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport Figur 1. Kartan visar de 48 kommuner som fanns kvar efter urval av genomsnittligt antal invånare per vattentäkt samt av kommuner som tagit fram vattenskyddsområden de senaste 10 åren. Färgskala avser datum för senaste beslutsdatum för VSO (grön = senaste, röd = äldsta) och nummer avser antal allmänna vattentäkter inom respektive kommun. 7 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport Intervjuade kommuner och vattenskyddsområden som ligger till grund för kostnadsuppskattningar I Tabell 2 och Bilaga 2 redovisas uppgifter om, och kartor över, de vattenskyddsområden i respektive kommun som legat till grund för kostnadsuppskattningarna. Intervjuerna av Falkenberg och Skellefteå skedde på plats medan Degerfors intervjuades via telefon och epost. Intervjuernas fokus låg på att få uppgifter om den totala kostnaden för inrättande av vattenskyddsområden, dvs. tid för handläggning, kostnader för politisk beredning osv. I samtliga kommuner intervjuades handläggare och/eller chefer från Miljöförvaltning och VA-huvudmannen. De frågor som ställdes under intervjuerna redovisas i Bilaga 4. För uppskattning av externa kostnader så tog varje kommun fram underlag som visade de konsultkostnader som de har haft i samband med inrättandet av sitt senaste vattenskyddsområde. I Degerfors angav man ingen uppskattning av hur mycket tid som gått till politisk beredning. Därför bygger uppskattning av tid för politiker i Degerfors på genomgång av protokoll från nämnder under de år som ärendet pågick tillsammans med en uppskattning från Degerfors kommun om hur lång tid ett berednings- respektive beslutsärende tar. Tabell 2. Uppgifter om de vattenskyddsområden som ligger till grund för kostnadsuppskattningarna. Falkenberg Degerfors Skellefteå Köinge Degernäs Bygdsiljum Huvudvattentäkt Nej Ja Nej Typ av vattentäkt Grundvatten Grundvatten Grundvatten Storlek på vattenskyddsområde (hektar) 452 652 95 Antal personer som nyttjar vattentäkten1 400 8500 6402 25307 3300 18485 Uttagsmängd (m3/dygn) 85 3300 Antal personer i kommunen 42215 9551 72212 År då vattenskyddsområdet fastställdes 2013 20094 20094 http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Vattenskyddsområde Antal VA-abonnenter 1 3 100 Siffrorna är inte exakta utan redovisar ungefär hur många som är använder täkter inom vattenskyddsområdet som dricksvattentäkt. 2 Baseras på att 214 hushåll är kopplade till vattentäkten och en uppskattning av det är 3 personer per hushåll. Av de anslutna hushållen så är nio anslutna företag. Uppskattningen är gjord av WSP. 3 Uppgift från Länsstyrelsen i Örebros hemsida. 4 Är kommunalt fastställda vattenskyddsområden och har inte fastställts av Länsstyrelser. 8 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport RESULTAT Kostnadsuppskattningar Uppskattade totalkostnader uppdelade på Vatten- och avlopps bolag/förvaltningar (nedan kallat VA-huvudman eller VA) respektive Miljöförvaltningar, politiker och konsulter redovisas i Tabell 3, Figur 2 och Bilaga 3. Svar på frågor redovisas i detalj i Bilaga 4. Tabell 3. Sammanfattning av kostnadsuppskattningar (SEK) för framtagande av vattenskyddsområde i intervjuade kommuner. Kommun 5 Kostnad för: Falkenberg Degerfors Skellefteå 417 500 273 000 296 000 Andel av totalkostnad 74% 89% 31% Internt VA-förvaltning 267 000 80 000 135 000 Externa konsulter 150 000 193 000 161 000 Miljöförvaltning 144 200 28 000 534 000 Andel av totalkostnad 26% 9% 56% 3500 6 300 118 000 <1% 2% 12% 565 200 307 300 948 000 VA-huvudman6 7 Politiker6 Andel av totalkostnad http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Summa kostnader 5 6 7 De flesta kostnader är avrundade till närmsta tusental Finansierat via taxekollektivet, dvs. VA-avgifter. Finansierat via skattekollektivet 9 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport Tabell 4. Exempel på kostnader i relation till grunduppgifter om vattentäkterna som vattenskyddsområdena skyddar. Kommun Total kostnad Kostnad per hektar Kostnad per antal personer som nyttjar vattentäkten8 Kostnad per VA-abonnent Kostnad per uttagsmängd (m3/dygn) Kostnad per invånare Falkenberg Degerfors Skellefteå 565 200 307 300 948 000 1250 471 9979 1413 36 1481 22 93 51 6649 93 9480 13 32 13 600 000 500 000 400 000 Falkenberg 300 000 Degerfors Skellefteå http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 200 000 100 000 SEK 0 VA-huvudman Miljöförvaltning Politiker Figur 2. Fördelning av kostnader illusterat via stapeldiagram. Kostnader presenteras på y-axel i SEK. Kostnader för VA-huvudman finansieras via VAavgifter (VA-kollektivet) medan kostnader för Miljöförvaltning och politiker finansieras via skattekollektivet. Resultatet visar att det är stor spridning i uppskattade kostnader för framtagande av vattenskyddsområden. Det som varierar mest är arbetstiden för kommunernas egen handläggning, dvs. de interna kostnaderna. Den interna arbetstiden är kopplad till vanliga aktiviteter/moment som ingår vid framtagandet av ett vattenskyddsområde; · · · Riskinventering Framtagande av förslag till föreskrifter Interna möten och handläggning 8 Siffrorna är inte exakta utan redovisar ungefär hur många som är använder täkter inom vattenskyddsområdet som dricksvattentäkt. 10 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport · · Myndighetssamråd och remisser Politisk beredning I Falkenberg och Degerfors så uppskattar man att VA-huvudmannen stått för de största kostnaderna medan det i Skellefteå anges vara Bygg- och miljökontoret och därmed skattekollektivet. Degerfors har de i särklass lägsta uppskattade kostnaderna vilket sannolikt hänger det samman med en osäkerhet i uppskattningen av hur många arbetstimmar som man har lagt på projektet, se kapitlet Osäkerheter nedan. Överlag är detaljeringsgraden på uppgifterna från Degerfors lägre jämfört med Skellefteå och Falkenberg. Mest detaljerade kostnadsuppskattningar står Falkenberg för (se Bilaga 3). http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Det är ingen stor skillnad i kostnader för konsulter trots att vattenskyddsområdena och täkterna som de är upprättade för att skydda är olika stora både sett till antalet människor som är beroende av dem samt geografisk storlek. Det är bara i Degerfors där konsultkostnaden anges vara större än de sammanlagda interna kostnaderna. I Skellefteå så framgår det tydligt att det är den uppskattade kostnaden för Bygg- och miljökontorets egen arbetsinsats som är högst. De som intervjuats i Skellefteå vill dock inte se den kostnaden som en representativ kostnad för att ta fram ett vattenskyddsområde eftersom kostnaden även rapporteras innefatta tid för framtagande av vad som betraktas som generella skyddsföreskrifter som nu används vid framtagande av andra vattenskyddsområden (se nedan). En annan kostnad i Skellefteå kommun som avviker från uppskattade kostnader i de andra kommunerna är kostnad för politisk beredning. Det beror på skillnader i uppskattningen av hur mycket tid man lagt på ärendena i nämnderna, antal förtroendevalda i nämnder samt skillnader i hur man räknat på arvoden. Baserat på redovisade kostnader så kan kostnad för politisk beredning vara en omfattande kostnad, men är inte i någon av de intervjuade kommunerna en avgörande kostnad sett till totalkostnaden för att ta fram ett vattenskyddsområde. Kostnaden för politisk beredning är även en kostnad som skiljer sig från de interna kostnaderna hos VA-huvudmannen och Miljökontoren då de interna kostnaderna kan täckas med VA- och tillsynsavgifter. Kostnad för politisk hantering är en kostnad som kommunerna har oavsett om man tar fram vattenskyddsområden eller inte. Kommunernas reflektioner kring kostnader för framtagande av vattenskyddsområde Förutom frågor om kostnader ställdes frågor om kommunernas reflektioner och lärdomar från framtagandet av vattenskyddsområdena. Ingen av kommunerna har genomfört någon typ av samhällsekonomisk kalkyl vad det innebär att inte ha ett vattenskyddsområde för dricksvattentäkterna. På frågan om man tycker det är dyrt att inrätta vattenskyddsområden så anger man i Degerfors att konsultkostnaden får betraktas som hög. I Skellefteå så tycker man totalkostnaden får betraktas som hög medan man i Falkenberg anser att kostnaden inte är hög sett till hur viktigt det är med rent dricksvatten. Ingen av kommunerna har dock angett att kostnaden anses vara så hög att det påverkar drivkraften att ta fram vattenskyddsområden i kommunerna. Alla kommuner arbetar med, eller planerar att ta fram nya vattenskyddsområden (gäller både att ta fram helt nya eller att revidera existerande så att de är framtagna enligt miljöbalkens bestämmelser). Alla kommuner anger att det är viktigt att man har ett bra samarbete mellan förvaltningarna/bolag, en gemensam målbild och att information och samråd är viktiga parametrar när det gäller kommunikationen med berörda. Både Falkenberg och Skellefteå betonar att det är viktigt att arbetet inte drar ut på tiden och miljöförvalt- 11 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport ningarna i de kommunerna tycker att riskinventeringarna är viktiga moment i processen. Ingen av de intervjuade kommunerna anger att kostnaden för att ta fram vattenskyddsområden har påverkat VA-taxan. Man har inte heller i något fall betalat ersättningar till någon i samband med inrättandet av vattenskyddsområdena. Svaren från kommunerna redovisas i detalj i Bilaga 4. I Skellefteå så betraktas projektet med att ta fram vattenskyddsområdet för Bygdsiljum som ett pilotprojekt där delar av den tid som lades på projektet från både VA och Bygg- och miljökontoret betraktas som tid för att ta fram generella skyddsföreskrifter som kan användas i framtagandet av andra vattenskyddsområden. I kommunen arbetar man nu med att ta fram tre nya vattenskyddsområden där erfarenheterna från framtagandet av Bygdsiljums vattenskyddsområde används. Ytterliggare tre vattenskyddsområden kommer snart att tas fram. Lärdomarna från Bygdsiljum har resulterat i en tydlig arbetsprocess och detaljerade kostnadskalkyler för framtagande av andra vattenskyddsområden. De intervjuade representanterna på Bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun anser att de kostnadskalkylerna vore mer representativa att använda som kostnader för att ta fram vattenskyddsområden. Då dessa vattenskyddsområden fortfarande är under framtagande så kan dock inte dessa prognosticerade kostnader (se Bilaga 5) användas som ett resultat i det här projektet. I Falkenberg så beskriver man också att man har exempel på ett så kallat pilotprojekt. Det var framtagandet av ett annat vattenskyddsområde, Vinådalen, som man liksom Skellefteå betraktar Bygdsiljum, ser som ett pilotprojekt som lagt grunden för hur man idag arbetar med att ta fram vattenskyddsområden. OSÄKERHETER http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Osäkerheter i urval Osäkerheter finns i alla led i kostnadsuppskattningarna. I urvalet så var t.ex. ambitionen att intervjua kommuner med olika typer av vattentäkter. Med den tid som fanns till förfogande att genomföra intervjuer så blev utfallet att det enbart intervjuades kommuner vars senaste fastställda vattenskyddsområden är för grundvattentäkter. Kostnadsuppskattningarna som redovisas visar därmed inte uppskattade kostnader för vattenskyddsområden för ytvattentäkt eller ytvattenberoende grundvattentäkter. Ambitionen vid intervjuerna var även att, om det var möjligt, försöka få kostnadsuppskattningar för framtaganden av flera vattenskyddsområden i kommunerna. Det är dock bara i Falkenberg som man under de senaste tio åren tagit fram mer än ett vattenskyddsområde men de kostnader som redovisades i samband med intervjun byggde enbart på det senaste inrättade vattenskyddsområdet. Diskussion kring osäkerheter i intervjuresultatet Det finns en rad osäkerheter i de kostnadsuppskattningar som intervjuerna har genererat. En uppenbar osäkerhet är uppskattningen av den tid som framför allt handläggare, men även politiker, har lagt på framtagandet av vattenskyddsområdet. Ingen av de intervjuade kommunerna använder tidsregistreringssystem utöver ärendehanteringsystem och det varierar mycket i detaljeringsgraden på uppgifterna som har lämnats under intervjuer. I Degerfors genomfördes arbetet under 2007-2009 och projektledaren är avliden vilket gör att tidsuppskattningarna bedöms vara osäkra. Förutom osäkerhet i hur många timmar man arbetat med projektet så finns en osäkerhet i antalet timmar som politiker har lagt på projektet. Politiker får normalt ett 12 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport fast arvode för en fast tid som man räknar med att mötet pågår. Arvodet betalas då ut oavsett hur lång tid mötet tog så länge det håller sig inom fastställd mötestid vilket verkar vara en halvdag. Pågår mötet längre än fastställd arvodestid så utgår extra ersättning per timme. Det gör att det är svårt att uppskatta timkostnader för politiker. Falkenberg redovisar kostnader för politiker enbart som den kostnad som utgått för möten utöver ordinarie nämndmöten då man anser att kostnaden för ordinarie nämndmöten har man ändå. I Degerfors och Skellefteå baseras uppskattade kostnader för politiker för ordinarie nämndtid. Det gör att rapporterade timkostnaderna för politiker skiljer sig mellan kommunerna. Sett till den totala kostnaden så är dock inte kostnaden för politiker den avgörande kostnaden även om man skulle anta en högre timkostnad. Mest tillförlitliga uppgifter bedöms uppskattade kostnader för konsulter vara eftersom de kostnaderna bygger på uppgifter från fakturor. Arbetet med att ta fram vattenskyddsområdet för Bygdsiljum tog ungefär 9 år. Arbetet inleddes innan Naturvårdsverkets handbok kom ut och pausades sedan i väntan på handboken. På Bygg- och miljökontortet så har 5 handläggare varit inblandade i ärendet genom åren. Ovanstående är ytterligare bidragande anledningar till att kostnaden för Bygdsiljum uppskattas vara mycket högre än i de andra kommunerna. I de andra kommunerna så var det samma handläggare inblandade hela vägen och arbetet tog ungefär 2 år i båda fallen. Man bedömer dock att man har god nytta av det utförda arbetet för Bygdsiljum och att pågående arbete med nya vattenskyddsområden kan genomföras till betydligt lägre kostnader. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 DISKUSSION OCH TILLÄMPNING AV UPPSKATTADE KOSTNADER Uppdragets målsättning var att ta fram totalkostnad för en kommun att inrätta ett vattenskyddsområde. Ambitionen var att få fram så representativa kostnader som möjligt. Resultatet av intervjuerna visar, som väntat, på stor variation i kostnadsuppskattningarna. Varje kommun har sina förutsättningar och det är uppenbart att det är många faktorer som skiljer sig mellan kommunerna vilket framför allt visar sig i variationen i uppskattad arbetstid och därmed även kostnader. Till skillnad mot uppskattningen av interna kostnader så är redovisade kostnader för konsulter relativt lika. Urvalet av kommuner har skapat en jämförbarhet sett till de parametrar som urvalet byggde på. Redovisade osäkerheter samt den stora variationen i uppskattade interna kostnader gör dock att kostnaderna som redovisas i den här rapporten närmast betraktas som stickprov av bedömt representativa kommuner. Det är därmed svårt att extrapolera kostnaderna för att få fram en generell kostnad för en kommun att ta fram ett vattenskyddsområde. Resultatet från den här undersökningen visar att kostnaden för att ta fram ett vattenskyddsområde för grundvattentäkter i Falkenbergs-, Degerfors och Skellefteå kommuner är 565 000 kr, 307 000kr samt 948 000 kr. Det är dock svårt att dra några slutsatser om hur kostnaderna påverkas av typ av vattentäkt, antal personer som täkten försörjer, storlek på vattenskyddsområdet eller storleken på kommun. Baserat på resultatet från intervjuerna så är det snarare kommunernas interna arbetsprocesser och tid för handläggning som till synes påverkar kostnaden för framtagande av vattenskyddsområden mest. Den slutsatsen stöds av de svar som kommunerna givit på frågor om lärdomar och slutsatser från genomförda framtaganden av vattenskyddsområden där samarbete mellan förvaltningar, gemensam målbild och information i ett tidigt skede till inblandade lyfts fram som framgångsfaktorer. Eftersom handläggningstiden är kopplad till de generella moment som ingår i framtagandet av ett vattenskyddsområde, t.ex. riskinventering 13 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport och remissförfaranden, så antyder det att det är där det finns möjligheter till tidsvinster och kostnadsreduceringar. Det går dock inte att utifrån den här undersökningen att säga vilka generella eller specifika moment som är i störst behov av att ändras eller förtydligas för att skapa effektivare processer vid framtagande av vattenskyddsområden. Det kan handla om tydligare vägledning från myndigheter om hur man gör vissa moment, t.ex. riskinventeringar men kanske även gällande tydligare interna kommunala projektprocesser och kompetenshöjande insatser gällande projektledning. Skellefteås och Falkenbergs pilotprojekt som de genomfört visar dock att med hjälp av genomförda exempel så kan man beräkna tidsåtgång och med hjälp av det skapa en effektivare process. Det finns därmed potential att underlätta för andra kommuner att skapa bra processer för framtagande av vattenskyddsområden genom att visa på genomförda exempel och de resultat de genererat. Genom att skapa rutiner och mallar kan mycket av processen med framtagande av vattenskyddsområden göras mer tydlig, vilket kan underlätta och effektivisera arbetsgången. Kostnader kopplade till t.ex. varje gång handläggare byts är dock svåra att undvika då även andra parametrar än tydliga processer är utslagsgivande. I Skellefteås fall så bytte man handläggare 5 gånger under framtagandet av vattenskyddsområdet vilket varje gång genererar extra tid för inläsning av ärendet och kanske måste nya relationer skapas mellan inblandade förvaltningar. Även tid för uppstart av projekt är svåra att effektivisera och den tiden ska inte underskattas. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Som nämnt ovan är förutsättningarna för att på något sätt använda uppskattade kostnader i Tabell 4 som nyckeltal starkt begränsade. I Tabell 4 så sätts totalkostnaderna i relation till grunduppgifter för de vattentäkter och vattenskyddsområden som ligger till grund för kostnadsuppskattningarna. De utgör endast exempel på hur kostnaden kan sättas i relation till en annan storhet. Vad som är användbart och relevant i det enskilda fallen eller generellt kan inte utredningen svara på eftersom det inte finns tillräckligt med underlag. Baserat på den här undersökningen så kan storleken på vattentäkten uttryckt som uttagsmängden (m 3/dygn)vara mest relevant då det är en säker och tydlig uppgift jämfört med t.ex. uppskattat antal personer som använder dricksvattentäkten eller antal VA-abonnenter som är svår att använda för jämförelser. Vi avråder dock från att använda kostnaderna på något annat sätt än att redovisa de totalkostnader som presenteras i Tabell 3. För att kunna generera nyckeltal som visar kostnader per abonnent, antal invånare eller liknande så rekommenderas att underlaget är större. För att kunna bedöma om det är samhällsekonomiskt lönsamt att inrätta vattenskyddsområden för varje vattentäkt i Sverige skulle en samhällsekonomisk analys behöva göras. Kostnader för framtagande av vattenskyddsområden för ytvattentäkter och ärenden som involverat ersättningar till verksamheter eller fastighetsägare i samband med framtagande av vattenskyddsområden har till exempel inte fångats upp i den här undersökningen. Vid beräkning av kostnader för framtagning av vattenskyddsområden så kan det vara viktigt att räkna med kostnader för ersättning om man misstänker att vattenskyddsbestämmelserna avsevärt kommer att försvåra befintliga verksamheter som ligger i det kommande vattenskyddsområdet, eller om en fastighetsägares mark behöver tas i anspråk9. I vissa fall så kan inlösen av mark bli aktuellt för att nå syftet med vattenskyddsområdet. Verksamheter som kan påverkas negativt i samband med inrättande av vattenskyddsområden är t.ex. jordbruk och golfbanor som kan få begränsningar i användande och spridning av bekämpningsmedel. 9 Ersättningar i samband med bildande av vattenskyddsområde reglas i miljöbalken (SFS 1998:808) 31 kap. 4§. 14 (15) Uppdragsnr: 10203408 Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde Daterad: 2015-01-16 Reviderad: Handläggare: Pär Ljungqvist Status: Slutrapport Ingen av de intervjuade kommunerna uppger att VA-taxan påverkats av framtaganden av vattenskyddsområden. En förklaring till detta är sannolikt att arbetet ansetts som prioriterat och ingått i verksamhetens budgeterade kostnader under de år som man tog fram vattenskyddsområden. Att ta fram vattenskydd ligger inom ramen för vattentjänstlagens ”nödvändiga kostnader” som får täckas med avgifter. För att avgifterna ska ha en jämn utveckling och med tanke på att självkostnadsprincipen råder över en period på 3 år enligt praxis (ingen längre möjlighet till fondering) är det viktigt för VA-huvudmännen att kostnader kan förutses och planeras så att onödiga taxeförändringar kan undvikas. Alternativet till taxeförändringar är att andra nödvändiga kostnader inte blir av i samma storlek som vattenskyddet kostar. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Resultaten från undersökningen skapar möjligheter till vidare undersökningar. För att skapa repeterbarhet så skulle uppföljande undersökningar kunna baseras på liknande metodik som den här undersökningen, med justeringar baserat på lärdomar som man kan dra från den här undersökningen. För att noggrannare undersöka och utvärdera kostnadsdrivande faktorer skulle man även kunna fokusera på kommuner som man vet följt upp kostnaderna på ett noggrant sätt under framtagandet av ett vattenskyddsområde. För att utreda utbetalning av, och storlek på, ersättningar till verksamheter och markägare i samband med framtagande av vattenskyddsområden så bör man selektivt välja kommuner som man vet har haft sådana kostnader. Då resultatet av undersökningen framför allt visar på en stor variation av interna kostnader för att ta fram ett vattenskyddsområde så är det naturligtvis av intresse att undersöka det närmare, samt hur kommuner kan lära av varandra för att skapa effektiva arbetsflöden för framtagande av vattenskyddsområden. Det skulle även i en vidare utredning vara intressant att kunna utveckla en metod för hur samhällsekonomisk lönsamhet för framtagande av vattenskyddsområden skulle kunna beräknas, inbegripet fastställa vilka nyttor och kostnader som skulle kunna ligga till grund för en sådan analys. Det skulle också vara intressant att titta på fördelningen mellan avgifts- och skattefinansierade moment för framtagande av ett vattenskyddsområde. För att möjliggöra dessa analyser skulle fler exempel behöva tas fram och där exemplen omfattar ytvattentäkter och ersättningskostnader. 15 (15) Uppdragsnr: 10203408 1 (3) BILAGA 1 Uppskattning av kostnad för framtagande av vattenskyddsområde. Beskrivning av urval Det första urvalet av kommuner som kan ses som ”representativa” för intervju baseras på inrapporterade allmänna vattentäkter till Vattentäktsarkivet (tidigare DGV). Här finns 258 kommuner representerade. Således kommer de 42 kommuner som inte inrapporterat allmänna vattentäkter till Vattentäktsarkivet inte med i urvalet. Flertalet av dessa är dock kommuner som ingår i mellankommunala samarbeten kring dricksvattenförsörjningen och som därmed saknar egna allmänna vattentäkter. Därefter studeras nyckeltalet N1, här definierat som befolkning/antal allmänna vattentäkter. Syftet med nyckeltalet är att kunna sortera bort ytterligheter såsom stora kommuner med få allmänna täkter samt små kommuner med väldigt många små allmänna vattentäkter. Data om befolkning kommer från SCB och antal allmänna vattentäkter från Vattentäktsarkivet. Nyckeltalet N1:s fördelning framgår av figur 1 nedan. Som urval har vals interkvartilen, d v s kommuner med nyckeltal mellan 25%-percentilen och 75%-percentilen. Inom urvalet finns 128 kommuner. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/U tkast 141125/Bilaga 1. Urval av kommuner för djupintervju.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Perc. 1% 5% 10% 25% 50% 75% 90% 95% 99% Min: Median: Max: N1 317 534 747 1 587 3 079 6 923 14 975 21 897 71 760 263 3 048 134 198 figur 1. Nyckeltal N1 (befolkning/antal allmänna vattentäkter) I nästa urvalssteg har datum för senaste beslutade vattenskyddsområde studerats, baserat på information i databas över vattenskyddsområden från Naturvårdsverkets Mil1 jödataportal . Syftet med denna urvalsparameter (”VSO_År”) är att fokusera på kommuner som arbetet med inrättande av vattenskyddsområden i närtid. Det bedöms att det är större sannolikhet att dessa kommuner kan bidra med relevant information om kostnader för inrättande av vattenskyddsområden jämfört med kommuner som inte arbetat med inrättande i närtid. Därtill bör även beaktas att Naturvårdsverkets handbok Vattenskyddsområde 2003:6, där till del nya rekommendationer om avgränsning och zonindelning infördes, kan ha medfört att äldre inrättade vattenskyddsområden generellt omfattar mindre arealer, även om undantag säkert finns. Mindre arealer torde medföra lägre (ej idag representativa) kostnader. Som urvalsnyckel väljs här att kommuner 1 http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/ , uttag 141007. Uppdragsnr: 10203408 2 (3) som enligt databasen har vattenskyddsområden med beslutsdatum efter 2004 ingår i det vidare urvalet. Detta omfattar 48 kommuner (figur 3). Av de återstående 48 kommunerna studeras antal vattentäkter inom respektive kommun (bör vara >3 st) samt det geografiska läget. Inom respektive landsdel; Norrland, Sveland och Götaland, väljs tre kommuner som rangordnas. Vid detta slutliga urval, tillika rangordning, beaktas även andel odlingsmark inom respektive kommun för att, om möjligt, undvika kommuner med ovanligt mycket eller ovanligt lite jordbruksmark. Skäl för detta beaktande är att konflikter mellan vattenskydd och annan markanvändning oftast är knuten till jordbruk, vilket därmed kan ge återverkan på kostnad för inrättande av vattenskyddsområde. Ytterligheter bör undvikas i urvalet. Nyckeltal för andel jordbruksmark tecknas här N2. Nationell statistik baserad på underlag från SCB för 2010 års markanvändning framgår av figur 2. Interkvartilen ligger mellan 4% och 24% vilket kan ses som ett riktmärke. Nyckeltal N2 bör dock ges lägre vikt jämfört med föregående urvalsparametrar, ett intervall inom 2-30% bedöms som acceptabelt. 100% Perc. 1% 5% 10% 25% 50% 75% 90% 95% 99% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/U tkast 141125/Bilaga 1. Urval av kommuner för djupintervju.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 20% 10% 0% 0% 1% 10% N2; Andel jordbruksmark 100% Min: Median: Max: figur 2. Nyckeltal N2; andel jordbruksmark, kommunvis. N2 0% 0% 1% 4% 12% 24% 48% 60% 79% 0% 12% 85% figur 3. Urval av 48 kommuner. Färgskala avser datum för senaste beslutsdatum för VSO (grön = senaste, röd = äldsta) och nummer avser antal allmänna vattentäkter inom respektive kommun. Huvudsakligt styrande för den slutliga rangordningen har varit, i fallande skala; beslutsdatum VSO (senast = högst prioritet), antal vattentäkter (inte för få täkter), typ av täkt (gärna någon med ytvattenrelation), andel jordbruksmark (undvik ytterligheter) samt befolkning (gärna spridning på kommunstorlek). De utvalda kommunerna kontaktas i tur och ordning (per grupp) till dess att en kommun funnits som kan bedömas vara väl lämpad för, samt villig att ställa upp på, intervju samt även lägga tid på att leta fram underlag om kostnader för arbete med inrättande av vattenskyddsområden inom kommunen. Uppdragsnr: 10203408 3 (3) Förslag till kommuner att kontakta är: tabell 1. Förslag på kommuner för en första kontakt. Norrland 1 Skellefteå 2 Boden 3 Bollnäs Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO N1 72212 26 2009-11-24 13 2 777 27816 16 2010-11-29 18 1 739 26271 5 2004-09-27 6 5 254 Svealand 1 Lindesberg 2 Degerfors 3 Gagnef Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO N1 23286 10 2010-04-12 10 2 329 9551 3 2009-08-31 3 3 184 10047 5 2007-04-12 8 2 009 Götaland 1 Falkenberg 2 Ulricehamn 3 Kristianstad Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO N1 42215 18 2013-04-23 15 2 345 23252 11 2012-10-29 10 2 114 81412 25 2013-12-12 26 3 256 N2 GV 4.0% 25 1 1.5% 15 1 6.6% 4 1 N2 GV GV+YT 13.5% 9 1 GV+YT 7.6% 2 1 3.7% 4 1 N2 GV GV+YT 28.2% 16 2 18.2% 11 43.4% 25 YT YT YT GV = Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning. GV+YT = Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. YT = Ytvattentäkt Det kan noteras att för Svealand har Värmdö kommun, en utpräglad ”skärgårdskommun” som köper hälften av sitt dricksvatten från Stockholm vatten, bedömts som mindre representativ i detta sammanhang, även om kommunen faller inom övriga kriterier i urvalsprocessen. Varberg 2014-11-26 http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/U tkast 141125/Bilaga 1. Urval av kommuner för djupintervju.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 WSP Environmental Patrik Lissel Bygdsiljums vattenskyddsområde Degernäs Köinge Uppdragsnr: 10203408 Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för Degernäs vattenskyddsområde Degerfors Kostnadskalkyl Degernäs VSO VA Servicekontoret Post Projektledare Övriga Konsultarvoden, tekniskt underlag Timmar á-pris [SEK] Kostnad [SEK] Andel av kostnad för verksamhet 80 20 800 800 64 000 16 000 193 000 23% 6% 71% 100 Politiker Andel av total kostnad 273 000 89% 6 267 2% Miljö & Hälsa Miljö- och hälsoskyddschef 40 700 28 000 28 000 9% Totalt: 307 267 Ledtider Aktivitet Projektstart¹ Fastställt i KF Ej fastställt hos Lst Datum 2007-02-02 2009-08-31 Dagar År 941 2,6 ¹ Första beslut i nämnd ang. ärendet \\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar Degerfors WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Uppdragsnr: 10203408 Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för Köinge vattenskyddsområde Falkenberg VIVAB Post Upphandling VSO Konsultmöten Fältbesök Föreskrifter Samråd¹ Sammanställning och inskick till Lst Remisshantering Möten, internt Information till styrelsen Styrelsens tid Skyltning, arbete Rivning äldre skyltar Skyltning materialkostnad Konsultarvoden, tekniskt underlag Timmar 16 24 8 50 70 6 12 16 8 20 12 12 á-pris [SEK] 750 750 750 750 750 750 750 750 750 850 750 750 Kostnad [SEK] 12 000 18 000 6 000 37 500 52 500 4 500 9 000 12 000 6 000 17 000 9 000 9 000 75 000 150 000 Andel av kostnad för verksamhet 3% 4% 1% 9% 13% 1% 2% 3% 1% 4% 2% 2% 18% 36% 417 500 254 Andel av total kostnad 74% Miljö & Hälsa Riskinventering² Händelser (interna och externa möte, samråd etc. Kommunikation (intern och extern) Politiker Summa: 80 759 60 720 41% 80 30 20 210 759 759 60 720 22 770 3 500 41% 15% 175 2% 26% <1 % 147 710 Summa: 565 210 ¹ Myndigheter (ca 16 h). Resten på enskilt berörda; Fastighetsägarförteckning, Utskick, ² Utöver kostnader som redovisas här så har tar man inom ramen för ordinarie tillsyn in uppgifter som kan användas vid en riskinventering inför framtagande av vattenskyddsområden. Ledtider Aktivitet Projektstart Insänt till lst för fastställelse Fastställt Datum 2011-01-05 2012-11-15 2013-04-23 Dagar År 680 839 1,9 2,3 WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Styrelsens säte: Stockholm http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/9_Leverans/Bilagor/Underlag Bilagor/10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar Falkenberg www.wspgroup.se Uppdragsnr: 10203408Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för politisk beredning Degernäs vattenskyddsområde Degerfors Nämnd SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN beredning SN Beslut SN Beslut SN info SN beslut SN info SN beslut SN beslut SN info SN beslut SN info SN beslut SN beslut SN info SN info SN Beslut till KS SN info SN info KSAU KS KS KS BMN beslut KF När 2007-01-19 2007-02-16 2007-08-31 2007-09-21 2007-10-26 2007-11-23 2008-01-18 2008-03-28 2008-04-18 2008-10-24 2009-02-26 2009-04-24 2009-08-28 2009-10-26 2007-02-02 2007-03-02 2007-03-30 2007-09-07 2007-10-05 2007-11-09 2007-12-07 2008-02-01 2008-04-04 2008-05-12 2008-11-07 2008-12-05 2009-02-06 2009-03-06 2009-05-08 2009-10-08 2009-11-06 2009-06-08 2007-12-03 2008-01-14 2009-08-17 2007-10-23 2009-08-31 Antal min ledamöter politiker 3 30 2 20 2 20 3 30 2 20 3 30 3 30 3 30 2 20 2 20 2 20 3 30 3 30 3 30 7 140 6 120 7 70 8 160 7 70 7 140 7 140 7 70 7 140 6 60 7 140 7 140 6 60 7 70 5 100 5 50 6 60 5 100 11 220 11 220 11 220 9 90 41 820 Total tid Politiker h 0,5 0,3 0,3 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 0,3 0,3 0,3 0,5 0,5 0,5 2,3 2,0 1,2 2,7 1,2 2,3 2,3 1,2 2,3 1,0 2,3 2,3 1,0 1,2 1,7 0,8 1,0 1,7 3,7 3,7 3,7 1,5 13,7 63 Kostnad för á-pris politiker Politiker [SEK] 100 50 100 33 100 33 100 50 100 33 100 50 100 50 100 50 100 33 100 33 100 33 100 50 100 50 100 50 100 233 100 200 100 117 100 267 100 117 100 233 100 233 100 117 100 233 100 100 100 233 100 233 100 100 100 117 100 167 100 83 100 100 100 167 100 367 100 367 100 367 100 150 100 1367 Summa: 6267 Arvodet är 400 kr och betalas ut om mötet är 0-4 timmar. Överstiger mötet 4 timmar utgår Beslutsärende satt till 20 min nämndtid plus inläsning för politiker Informationsärende satt till 10 min SN: Servicenämnden KSAU: Kommunstyrelsens arbetsutskott BMN: Bygg- och Miljönämnden WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Styrelsens säte: Stockholm \\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar för politiker Degerfors www.wspgroup.se Uppdragsnr: 10203408 Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för Bygdsiljums vattenskyddsområde Skellefteå Kostnadsuppskattningar Bygdsiljums VSO Tekniska kontoret VA Projektledare Skyltning Konsultarvoden, tekniskt underlag Timmar á-pris [SEK] Kostnad [SEK] Andel av kostnad för verksamhet 200 500 100 000 35 000 161 000 34% 12% 54% 200 Politiker Bygg- och Miljökontoret 600 890 Andel av kostnad 296 000 31% 118 000 12% 534 000 100% 534 000 56% Totalt: 948 000 Ledtider Aktivitet Projektstart¹ Fastställt i KF Ej fastställt hos Lst Datum 2000 2009 ¹ Osäkert när projektet påbörjades \\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar Skellefteå WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Bilaga 4. Sammanställning av frågor och svar från intervjuer Uppdragsnummer: 10203408 VSO Köinge, Falkenberg (2 grundvattentäkter inom samma VSO) Frågor Frågor om kostnader Hur stor del var underlag (GIS-material, osv) och konsultkostnader? Hur mycket arbetstid har det tagit? VSO Bygdsiljum, Skellefteå M&H; Riskinventering: 80 timmar. Händelser; ca 80 timmar. Kommunikation berörda+hemsidan: 30 timmar. Politiker: 16 h. VIVAB: Se kalkyl, separat flik Konsultarvoden: 193 000 SEK. Vet inte fördelning mellan olika delar. Konsultarvoden: 161 000 SEK Framgår inte av fakturor M&H: 40 timmar. BMK 600 timmar. Politiker: 180 timmar Politiker: uppskattat ca 63 timmar. Se separat flik TK: 200 timmar VA: 100 timmar Se kalkyl, separat flik Se ovan Se ovan Nej Nej. Projektledaren inte kvar. Ja. BMK har haft fem olika handläggare. Vilken arbetsdel tog längst tid? M&H: förarbete - riskinventering, VIVAB: Samrådsförfarandet Inget svar. Projektledaren inte kvar. Allt tog längre tid. Inväntade handboken som kom 2003 och gjorde därefter ett omtag vad gäller skyddsföreskrifterna. Generella skyddsföreskrifter togs fram först och därefter objektsspecifika. Remissförfarandet bedöms vara det som tar längst tid i ett "normalt" projekt. Hur mycket tid har politiker lagt på ärendet? tot ca 40 h. Har ersättning gått ut till verksamheter som påverkas negativt av VSO? Nej Uppskattningsvis 63 timmar. Se bilaga med kostnadsuppskattningar tot ca 180 timmar för Degerfors. Nej Nej 2011-03-01 - 2013-04-23 2007-02-02 - 2009-08-31 Hur är tiden fördelad mellan VA-huvudman, miljökontor, stadsbyggnad osv. Har man bytt handläggare under projektets gång? Frågor om förutsättningar/omständigheter När började projektet/när beslutades det? M&H är försumbart. VIVAB; halvdag. Konsultarvoden: 150 000 SEK VSO Degernäs, Degerfors. projektet började runt 2000 (hela projektet föranleddes av behovet av ny vattentäkt i Bygdsiljum. Ny grundvattentäkt och nytt VV byggdes. Arbetet med VSO bedrevs parallellt med arbetet med ny vattentäkt. VSO fastställdes 2009. BMK har haft fem olika handläggare. Har det varit samma handläggare under tiden eller har personal bytts ut? Är VA-huvudmannen bolag eller förvaltning Vilka externa parter (LRF, SNF, särskilt företag andra…) har berörts/varit involverade i bildandet av VSO Samma Samma Bolag Samråd med; Lst, M&H, Stadsbyggnadskontoret. Remiss till SGU Förvaltning Lst, M&H, golfverksamhet (var anledningen till revidering av VSO, var jordbruksmark innan) Förvaltning Samråd med Lst. Vilken verksamhet ledde projektet? Vilka andra verksamheter var inblandade i projektet? VIVAB - FAVRAB M&H VA M&H Tekniska kontoret (VA-huvudmannen) BMK Fanns en styrgrupp? Vilka funktioner bestod den av? Politiker, chefer? Nej - Nej - Nej - Har inrättandet av vattenskyddsområdet påverkat VAtaxan? Hur ser kostnadsfördelningen ut för projektet. Hur mycket är betalt av skattekollektiv respektive taxekollektiv? Hur såg balansräkning och resultaträkning ut för de år det fick skyddet? Har inrättandet av vattenskyddsområdet inneburit extra arbetsbörda för miljökontoret, dvs. mer tillsyn som ska bedrivas/år Nej Nej Nej Se separat bilaga med kostnadsuppskattningar Se separat bilaga med kostnadsuppskattningar Se separat bilaga med kostnadsuppskattningar För små belopp för att finnas med i balansräkning separat. Inget svar Ja. Fler tillståndsprövningar. Bedömt ca en halvtidstjänt för denna hantering jmfr om man inte hade haft några VSO över huvud taget (vilket kanske inte är en rimlig situation). Miljökontoret har idag ca 20 inspektörer. Ja. Dispensansökningar och större areal medför merarbete med ca 20 timmar per år. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/9_Leverans/Bilagor/Underlag Bilagor/10203408-Bilaga 4 Sammanställning av intervjusvar Nej. Någon planerad tillsyn har inte bedrivits. Tre tillståndsprövningar sedan 2009. Bilaga 4. Sammanställning av frågor och svar från intervjuer Uppdragsnummer: 10203408 VSO Köinge, Falkenberg (2 grundvattentäkter inom samma VSO) Frågor Övergripande frågor Vad är era samlade erfarenheter av att inrätta vattenskyddsområden? VSO Degernäs, Degerfors. VSO Bygdsiljum, Skellefteå M&H: Måste gå igenom riskinventering på plats och sedan uppdatera kontinuerligt. VIVAB: Arbetet bör inte dra ut på tiden. Den enskilde lever i ovisshet under arbetets gång. Får inte heller forceras så man tappar något.. Båda: Mycket information tidigt. Långt innan remissförfarandet. Då får man en bred acceptans hos enskilt berörda. Stormöten eller öppet hus? Öppet hus är bättre om det är många berörda. Stormöten kan förstöras en enstaka högljudda personer. Följdfråga som besvarades var: var det svårt att ta fram vattenskyddsonrådet? M&H: Inte särskilt svårt då vi höll oss inom kommungränsen. VA: Värt insatsen. Sätter reglerna Vilka eventuella lärdomar har ni gjort i projektet med vso? Se ovan och nedan M&H: Viktigt med samråd. Lärdomar från Bygdsiljum: TK och BMK har upprättat en VA: Inget svar. Projektledaren inte kvar. Finns ingen projektrapport gemensamt arbetssätt för att tydliggöra vem som gör vad, eller liknande. säkarställa att information sker i rätt tid och för att minska ledtiderna. Konsultupphandlingen är viktig, ett tidigt samråd/information med BMK säkerställer att rätt material tas fram vilket förenklar remissförfarandet. Gemensamt platsbesök är viktigt. Underlag för riskinventering tas fram av BMK. Tiden för att ta fram underlag för befintliga vattentäkter kan uppgå till över 40 timmar då arkivsökningen kan försvåras av t ex kommunsammanslagningar. Fanns det några särskilda framgångsfaktorer i arbetet med att inrätta vattenskyddsområdet? Nå ut med information till enskilda i ett tidigt skede. Samarbete (M&H + VIVAB) är viktigt under framtagandet. M&H: Gemensam målbild VA: Inget svar. Projektledaren inte kvar. Tycker ni det är dyrt eller billigt att ta fram ett vattenskyddsområde? Billigt. Särskilt i relation till vattnets värde och vad den allmänna vattenförrsöjningen kostnar. M&H: Billigt i vårt fall där effektivitet och lokalkännedom kännetecknade arbetet VA: Dyrt sett till konsultkostnader. Behöver inte vara jobbigt om man köper tjänsten. Har ni gjort någon analys/bedömning av vad kostnaden skulle varit om man inte skulle inrätta ett vattenskyddsområde? Nej. Nej. Orsaken till revideringen bestod i att verksamheten inom VSO ändrades till golfbana. http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/9_Leverans/Bilagor/Underlag Bilagor/10203408-Bilaga 4 Sammanställning av intervjusvar Arbetet får inte dra ut på tiden. Det leder till ökade kostnader för inläsning av handlingar. Nej. Men generella skyddsföreskrifter togs fram initialt för att hitta en gemensam syn för hur olika verksamheter inom VSO ska hanteras i föreskrifterna. Totalkostnaden med alla inblandade blir hög. För TK bedöms kostnaden inte vara så hög. Nej. Uppdragsnr: 10203408 Bilaga 5. Kostnadskalkyler för framtagande av vattenskyddsområden Skellefteå Kostnadskalkyler för framtagande av tre nya vattenskyddsområden i Skellefteå kommun. Kalkylerna bygger på erfarenheter från framtagandet av Bygdsiljums vattenskyddsområde Tekniska kontoret VSO under framtagande Lövånger Kalvträsk Sandfors Bygg- och Miljökontoret Kompetensutveckling Riskinventering Besiktning Inläsning före besiktning Lämna synpunkter + möte Möte Förberedelse Infomöte inkl för och efterarbete, restid Kungörelse Remiss sakägare, vu (utskick, skrivelse, sammantställning, tel, möte) Kompletteringar Ev ändrat förslag (inläsnings, skrivelser etc) Oförutsett Möten avstämning med TK, inläsning Mijönämnden Möte med allmänhet och politiker Beräknad konsultkost nad 150000 124000 102000 Beräknad interna kostnader för VA 41 300 35 400 29 500 Beräknade interna kostnader för fastställande 46 800 46 800 46 800 Timmar 16 8 8 8 8 4 4 16 4 á-pris [SEK] 890 890 890 890 890 890 890 890 890 Kostnad [SEK] 14 240 7 120 7 120 7 120 7 120 3 560 3 560 14 240 3 560 40 890 35 600 8 16 32 20 4 12 208 890 890 890 890 890 890 7 120 14 240 28 480 17 800 3 560 10 680 185 120 Politiker Totalt m3/dygn 238 100 250 206200 14 178 300 23 118 500 Totalt: 482 000-542 000 Konsultkostnad %: 21-28% Beräknad projekttid 2.5-3 år WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Styrelsens säte: Stockholm \\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 5 Kostnadskalkyler för framtagande av VSO _Skellefteå www.wspgroup.se
© Copyright 2024