UTREDNING AV KOSTNADER FÖR INRÄTTANDE AV
VATTENSKYDDSOMRÅDE
Rapport
2015-01-16
Upprättad av: Pär Ljungqvist
Granskad av: Anders Rydberg
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
UTREDNING AV KOSTNADER FÖR
INRÄTTANDE AV
VATTENSKYDDSOMRÅDE
KUND
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
KONSULT
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7228793
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
KONTAKTPERSONER
Tove Göthner
SKL
Pär Ljungqvist
WSP - Uppdragsansvarig
2 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING
4
UPPDRAGETS SYFTE
5
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
BESKRIVNING AV UPPDRAGET OCH DESS GENOMFÖRANDE 5
Intervjuade kommuner och vattenskyddsområden som ligger till grund
förkostnadsuppskattningar
8
RESULTAT
9
Kostnadsuppskattningar
9
Kommunernas reflektioner kring kostnader för framtagande av
vattenskyddsområde
11
OSÄKERHETER
12
Osäkerheter i urval
12
Diskussion kring osäkerheter i intervjuresultatet
12
DISKUSSION OCH TILLÄMPNING AV UPPSKATTADE
KOSTNADER
13
Bilagor
1. Beskrivning av urval av kommuner för intervju
2. Kartor över vattenskyddsområden
3. Sammanställningar av kostnadsuppskattningar från intervjuer
4. Sammanställning av frågor och svar från intervjuer
5. Kalkylerade kostnader för framtagande av vattenskyddsområden i Skellefteå
kommun
3 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
SAMMANFATTNING
WSP har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), avdelningen för
tillväxt och samhällsbyggnad, tagit fram kostnadsuppskattningar för inrättande av
vattenskyddsområden. Kostnadsuppskattningarna baseras på intervjuer i Falkenbergs-, Degerfors- och Skellefteå kommuner och deras framtagande av vattenskyddsområden för en grundvattentäkt i respektive kommun. Kostnadsuppskattningarna omfattar inte exempel på kostnader för framtagande av vattenskyddsområden för ytvattenberoende vattentäkter. Ingen av kommunerna har heller betalat ut
ersättning till verksamheter eller fastighetsägare.
Baserat på uppgifter från intervjuerna beräknas kostnaden för att ta fram ett vattenskyddsområde för grundvattentäkter till ca. 307 000 kr för Degerfors, 565 000 kronor
för Falkenberg och 948 000 kr för Skellefteå. Det finns en rad osäkerheter i hur man
uppskattat kostnaderna i kommunerna. Det är därför svårt att dra några slutsatser
om hur kostnaderna påverkas av typ av vattentäkt, antal personer som täkten försörjer, storlek på vattenskyddsområdet eller storleken på kommun. Det som förefaller mest avgörande för totalkostnaden är arbetstiden för kommunernas interna
handläggning av ärendet/projektet. Kostnaden för konsulter är relativt lika i de tre
kommunerna. I två av de intervjuade kommunerna är kostnaden störst för VAkollektivet medan skattekollektivet har stått för de största kostnaderna i den tredje
kommunen.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Nedlagd arbetstid är det som kostat mest i processen och har störst variation mellan
kommunerna. Vid framtagande av ett vattenskyddsområde så ingår några standardmoment och det är därmed dessa moment som kommunerna lagt olika mycket
tid på vid framtagandet. De arbetsmoment som generellt alltid ingår i ett framtagande av vattenskyddsområden och som nämnts under intervjuer i undersökningen
är:
·
·
·
·
·
Riskinventering
Framtagande av förslag till föreskrifter
Interna möten och handläggning
Myndighetssamråd och remisser
Politisk beredning
I intervjuerna nämner kommunerna att information till berörda tidigt i processen,
gemensam målsättning samt att samråd är viktigt. I Skellefteå så betraktar man
framtagandet av vattenskyddsområdet som ett pilotprojekt som resulterat i en gemensam tydlig arbetsprocess som kommer göra att framtagandet av ytterligare nya
vattenskyddsområden kommer att bli mycket mer effektiva projekt. Även i Falkenberg har man genomfört ett liknande scenario där framtagandet av ett tidigare vattenskyddsområde tjänade som pilotprocess som sedan genererat en effektivare
process vid arbeten med att ta fram ytterligare nya vattenskyddsområden. Det finns
med andra ord förutsättningar att effektivisera kommuners processer vid framtaganden av vattenskyddsområden men det går inte, baserat på den här undersökningen,
att säga vilka generella eller specifika moment som är i störst behov av att effektiveras eller förtydligas. Det är därmed av intresse att närmare studera vilka moment/aktiviteter som skulle underlätta för kommunerna att effektivisera sina processer.
4 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
De totala kostnaderna har också räknats ut i förhållande till grunddata om kommunen och täkten, nyckeltal. De utgör endast exempel på hur kostnaden kan sättas i
relation till en annan storhet. Vad som är användbart och relevant i det enskilda fallen eller generellt kan inte utredningen svara på eftersom det inte finnstillräckligt
med underlag för att dra några slutsatser kring relativa kostnader. Baserat på den
här undersökningen så kan storleken på vattentäkten uttryckt som uttagsmängden
3
(m /dygn)vara mest relevant då det är en säker och tydlig uppgift jämfört med t.ex.
antal personer som använder dricksvattentäkten eller antal VA-abonnenter.
Det skulle i en vidare utredning vara intressant att kunna utveckla en metod för hur
samhällsekonomisk lönsamhet skulle kunna beräknas, samt fastställa vilka nyttor
och kostnader som skulle kunna ligga till grund för en sådan analys. Det skulle
också vara intressant att titta på fördelningen mellan avgifts- och skattefinansierade
moment för framtagande av ett vattenskyddsområde. För att möjliggöra dessa analyser skulle fler exempel behöva tas fram och där exemplen omfattar ytvattentäkter
och ersättningskostnader.
UPPDRAGETS SYFTE
WSP har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), avdelningen för
tillväxt och samhällsbyggnad, tagit fram uppskattade totalkostnader för inrättande av
vattenskyddsområden i tre kommuner.
För att kunna dra generella slutsatser utifrån valda kriterier (se nedan) skulle urvalet
av kommuner vars kostnader som skulle undersökas vara så representativt som
möjligt.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
BESKRIVNING AV UPPDRAGET OCH DESS
GENOMFÖRANDE
Uppgifterna om kostnader baseras på intervjuer av tre kommuner där varje kommun
är lokaliserad i olika landsdelar, dvs. en kommun i Götaland, en kommun i Svealand
och en kommun i Norrland. För att få representativitet och jämförbarhet i urvalet av
kommuner så baserades urvalet på:
1. genomsnittligt antal invånare per allmän vattentäkt där kommuner inom interkvartilen valts ut,
2. kommuner som inrättat vattenskyddsområde under senaste 10 åren
3. andel jordbruksmark i kommunen där kommuner med 2-30 % jordbruksmark har valts ut.
Syftet med urvalsmetoden var att ta bort ytterligheterna i varje parameter, utom för
år för inrättande, och därmed få en representativitet i de kommuner som sedan
skulle intervjuas. Med hjälp av urvalsparametrarna så togs tre kommuner fram i
varje landsdel som förslag på vilka kommuner som skulle intervjuas, se Tabell 1 och
Figur 1. Urvalet stämdes av med SKL innan kommuner kontaktades och intervjuer
påbörjades. I Svealand så föll förstahandsvalet bort då de inte ville ställa upp på
intervju. De kommuner som har intervjuats är Falkenberg, Degerfors och Skellefteå.
Urvalsprocessen beskrivs närmare i Bilaga 1.
5 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
Tabell 1. Förslag på kommuner att intervjua efter urval.
Norrland
1 Skellefteå
2 Boden
3 Bollnäs
Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO
72212
26
2009-11-24
13
27816
16
2010-11-29
18
26271
5
2004-09-27
6
N1
2 777
1 739
5 254
Svealand
1 Lindesberg
2 Degerfors
3 Gagnef
Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO
23286
10
2010-04-12
10
9551
3
2009-08-31
3
10047
5
2007-04-12
8
N1
2 329
3 184
2 009
Götaland
1 Falkenberg
2 Ulricehamn
3 Kristianstad
Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO
42215
18
2013-04-23
15
23252
11
2012-10-29
10
81412
25
2013-12-12
26
N1
2 345
2 114
3 256
N2
GV
4.0%
25
1
1.5%
15
1
6.6%
4
1
N2
GV
GV+YT
13.5%
9
1
GV+YT
7.6%
2
1
3.7%
4
1
N2
GV
GV+YT
28.2%
16
2
18.2%
11
43.4%
25
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
GV = Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning. GV+YT = Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. YT = Ytvattentäkt
6 (15)
YT
YT
YT
Uppdragsnr: 10203408
Daterad: 2015-01-16
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Reviderad:
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
Figur 1. Kartan visar de 48 kommuner som fanns kvar efter urval av genomsnittligt antal invånare
per vattentäkt samt av kommuner som tagit fram vattenskyddsområden de senaste 10 åren.
Färgskala avser datum för senaste beslutsdatum för VSO (grön = senaste, röd = äldsta) och nummer
avser antal allmänna vattentäkter inom respektive kommun.
7 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
Intervjuade kommuner och vattenskyddsområden
som ligger till grund för kostnadsuppskattningar
I Tabell 2 och Bilaga 2 redovisas uppgifter om, och kartor över, de vattenskyddsområden i respektive kommun som legat till grund för kostnadsuppskattningarna. Intervjuerna av Falkenberg och Skellefteå skedde på plats medan Degerfors intervjuades via telefon och epost. Intervjuernas fokus låg på att få uppgifter om den totala
kostnaden för inrättande av vattenskyddsområden, dvs. tid för handläggning, kostnader för politisk beredning osv. I samtliga kommuner intervjuades handläggare
och/eller chefer från Miljöförvaltning och VA-huvudmannen. De frågor som ställdes
under intervjuerna redovisas i Bilaga 4. För uppskattning av externa kostnader så
tog varje kommun fram underlag som visade de konsultkostnader som de har haft i
samband med inrättandet av sitt senaste vattenskyddsområde. I Degerfors angav
man ingen uppskattning av hur mycket tid som gått till politisk beredning. Därför
bygger uppskattning av tid för politiker i Degerfors på genomgång av protokoll från
nämnder under de år som ärendet pågick tillsammans med en uppskattning från
Degerfors kommun om hur lång tid ett berednings- respektive beslutsärende tar.
Tabell 2. Uppgifter om de vattenskyddsområden som ligger till grund för
kostnadsuppskattningarna.
Falkenberg
Degerfors
Skellefteå
Köinge
Degernäs
Bygdsiljum
Huvudvattentäkt
Nej
Ja
Nej
Typ av vattentäkt
Grundvatten
Grundvatten
Grundvatten
Storlek på vattenskyddsområde (hektar)
452
652
95
Antal personer som nyttjar vattentäkten1
400
8500
6402
25307
3300
18485
Uttagsmängd (m3/dygn)
85
3300
Antal personer i kommunen
42215
9551
72212
År då vattenskyddsområdet fastställdes
2013
20094
20094
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Vattenskyddsområde
Antal VA-abonnenter
1
3
100
Siffrorna är inte exakta utan redovisar ungefär hur många som är använder täkter inom vattenskyddsområdet som dricksvattentäkt.
2
Baseras på att 214 hushåll är kopplade till vattentäkten och en uppskattning av det är 3
personer per hushåll. Av de anslutna hushållen så är nio anslutna företag. Uppskattningen är
gjord av WSP.
3
Uppgift från Länsstyrelsen i Örebros hemsida.
4
Är kommunalt fastställda vattenskyddsområden och har inte fastställts av Länsstyrelser.
8 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
RESULTAT
Kostnadsuppskattningar
Uppskattade totalkostnader uppdelade på Vatten- och avlopps bolag/förvaltningar
(nedan kallat VA-huvudman eller VA) respektive Miljöförvaltningar, politiker och
konsulter redovisas i Tabell 3, Figur 2 och Bilaga 3. Svar på frågor redovisas i detalj
i Bilaga 4.
Tabell 3. Sammanfattning av kostnadsuppskattningar (SEK) för framtagande
av vattenskyddsområde i intervjuade kommuner.
Kommun
5
Kostnad för:
Falkenberg
Degerfors
Skellefteå
417 500
273 000
296 000
Andel av totalkostnad
74%
89%
31%
Internt VA-förvaltning
267 000
80 000
135 000
Externa konsulter
150 000
193 000
161 000
Miljöförvaltning
144 200
28 000
534 000
Andel av totalkostnad
26%
9%
56%
3500
6 300
118 000
<1%
2%
12%
565 200
307 300
948 000
VA-huvudman6
7
Politiker6
Andel av totalkostnad
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Summa kostnader
5
6
7
De flesta kostnader är avrundade till närmsta tusental
Finansierat via taxekollektivet, dvs. VA-avgifter.
Finansierat via skattekollektivet
9 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
Tabell 4. Exempel på kostnader i relation till grunduppgifter om vattentäkterna
som vattenskyddsområdena skyddar.
Kommun
Total kostnad
Kostnad per hektar
Kostnad per antal personer
som nyttjar vattentäkten8
Kostnad per VA-abonnent
Kostnad per uttagsmängd
(m3/dygn)
Kostnad per invånare
Falkenberg
Degerfors
Skellefteå
565 200
307 300
948 000
1250
471
9979
1413
36
1481
22
93
51
6649
93
9480
13
32
13
600 000
500 000
400 000
Falkenberg
300 000
Degerfors
Skellefteå
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
200 000
100 000
SEK
0
VA-huvudman
Miljöförvaltning
Politiker
Figur 2. Fördelning av kostnader illusterat via stapeldiagram. Kostnader presenteras på y-axel i SEK. Kostnader för VA-huvudman finansieras via VAavgifter (VA-kollektivet) medan kostnader för Miljöförvaltning och politiker
finansieras via skattekollektivet.
Resultatet visar att det är stor spridning i uppskattade kostnader för framtagande av
vattenskyddsområden. Det som varierar mest är arbetstiden för kommunernas egen
handläggning, dvs. de interna kostnaderna. Den interna arbetstiden är kopplad till
vanliga aktiviteter/moment som ingår vid framtagandet av ett vattenskyddsområde;
·
·
·
Riskinventering
Framtagande av förslag till föreskrifter
Interna möten och handläggning
8
Siffrorna är inte exakta utan redovisar ungefär hur många som är använder täkter inom vattenskyddsområdet som dricksvattentäkt.
10 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
·
·
Myndighetssamråd och remisser
Politisk beredning
I Falkenberg och Degerfors så uppskattar man att VA-huvudmannen stått för de
största kostnaderna medan det i Skellefteå anges vara Bygg- och miljökontoret och
därmed skattekollektivet. Degerfors har de i särklass lägsta uppskattade kostnaderna vilket sannolikt hänger det samman med en osäkerhet i uppskattningen av hur
många arbetstimmar som man har lagt på projektet, se kapitlet Osäkerheter nedan.
Överlag är detaljeringsgraden på uppgifterna från Degerfors lägre jämfört med Skellefteå och Falkenberg. Mest detaljerade kostnadsuppskattningar står Falkenberg för
(se Bilaga 3).
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Det är ingen stor skillnad i kostnader för konsulter trots att vattenskyddsområdena
och täkterna som de är upprättade för att skydda är olika stora både sett till antalet
människor som är beroende av dem samt geografisk storlek. Det är bara i Degerfors där konsultkostnaden anges vara större än de sammanlagda interna kostnaderna. I Skellefteå så framgår det tydligt att det är den uppskattade kostnaden för
Bygg- och miljökontorets egen arbetsinsats som är högst. De som intervjuats i Skellefteå vill dock inte se den kostnaden som en representativ kostnad för att ta fram
ett vattenskyddsområde eftersom kostnaden även rapporteras innefatta tid för framtagande av vad som betraktas som generella skyddsföreskrifter som nu används vid
framtagande av andra vattenskyddsområden (se nedan). En annan kostnad i Skellefteå kommun som avviker från uppskattade kostnader i de andra kommunerna är
kostnad för politisk beredning. Det beror på skillnader i uppskattningen av hur
mycket tid man lagt på ärendena i nämnderna, antal förtroendevalda i nämnder
samt skillnader i hur man räknat på arvoden. Baserat på redovisade kostnader så
kan kostnad för politisk beredning vara en omfattande kostnad, men är inte i någon
av de intervjuade kommunerna en avgörande kostnad sett till totalkostnaden för att
ta fram ett vattenskyddsområde. Kostnaden för politisk beredning är även en kostnad som skiljer sig från de interna kostnaderna hos VA-huvudmannen och Miljökontoren då de interna kostnaderna kan täckas med VA- och tillsynsavgifter. Kostnad
för politisk hantering är en kostnad som kommunerna har oavsett om man tar fram
vattenskyddsområden eller inte.
Kommunernas reflektioner kring kostnader för framtagande
av vattenskyddsområde
Förutom frågor om kostnader ställdes frågor om kommunernas reflektioner och lärdomar från framtagandet av vattenskyddsområdena. Ingen av kommunerna har genomfört någon typ av samhällsekonomisk kalkyl vad det innebär att inte ha ett vattenskyddsområde för dricksvattentäkterna. På frågan om man tycker det är dyrt att
inrätta vattenskyddsområden så anger man i Degerfors att konsultkostnaden får
betraktas som hög. I Skellefteå så tycker man totalkostnaden får betraktas som hög
medan man i Falkenberg anser att kostnaden inte är hög sett till hur viktigt det är
med rent dricksvatten. Ingen av kommunerna har dock angett att kostnaden anses
vara så hög att det påverkar drivkraften att ta fram vattenskyddsområden i kommunerna. Alla kommuner arbetar med, eller planerar att ta fram nya vattenskyddsområden (gäller både att ta fram helt nya eller att revidera existerande så att de är
framtagna enligt miljöbalkens bestämmelser).
Alla kommuner anger att det är viktigt att man har ett bra samarbete mellan förvaltningarna/bolag, en gemensam målbild och att information och samråd är viktiga
parametrar när det gäller kommunikationen med berörda. Både Falkenberg och
Skellefteå betonar att det är viktigt att arbetet inte drar ut på tiden och miljöförvalt-
11 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
ningarna i de kommunerna tycker att riskinventeringarna är viktiga moment i processen. Ingen av de intervjuade kommunerna anger att kostnaden för att ta fram
vattenskyddsområden har påverkat VA-taxan. Man har inte heller i något fall betalat
ersättningar till någon i samband med inrättandet av vattenskyddsområdena. Svaren från kommunerna redovisas i detalj i Bilaga 4.
I Skellefteå så betraktas projektet med att ta fram vattenskyddsområdet för Bygdsiljum som ett pilotprojekt där delar av den tid som lades på projektet från både VA
och Bygg- och miljökontoret betraktas som tid för att ta fram generella skyddsföreskrifter som kan användas i framtagandet av andra vattenskyddsområden. I kommunen arbetar man nu med att ta fram tre nya vattenskyddsområden där erfarenheterna från framtagandet av Bygdsiljums vattenskyddsområde används. Ytterliggare tre vattenskyddsområden kommer snart att tas fram. Lärdomarna från Bygdsiljum har resulterat i en tydlig arbetsprocess och detaljerade kostnadskalkyler för
framtagande av andra vattenskyddsområden. De intervjuade representanterna på
Bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun anser att de kostnadskalkylerna vore
mer representativa att använda som kostnader för att ta fram vattenskyddsområden.
Då dessa vattenskyddsområden fortfarande är under framtagande så kan dock inte
dessa prognosticerade kostnader (se Bilaga 5) användas som ett resultat i det här
projektet. I Falkenberg så beskriver man också att man har exempel på ett så kallat
pilotprojekt. Det var framtagandet av ett annat vattenskyddsområde, Vinådalen, som
man liksom Skellefteå betraktar Bygdsiljum, ser som ett pilotprojekt som lagt grunden för hur man idag arbetar med att ta fram vattenskyddsområden.
OSÄKERHETER
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Osäkerheter i urval
Osäkerheter finns i alla led i kostnadsuppskattningarna. I urvalet så var t.ex. ambitionen att intervjua kommuner med olika typer av vattentäkter. Med den tid som
fanns till förfogande att genomföra intervjuer så blev utfallet att det enbart intervjuades kommuner vars senaste fastställda vattenskyddsområden är för grundvattentäkter. Kostnadsuppskattningarna som redovisas visar därmed inte uppskattade kostnader för vattenskyddsområden för ytvattentäkt eller ytvattenberoende grundvattentäkter. Ambitionen vid intervjuerna var även att, om det var möjligt, försöka få kostnadsuppskattningar för framtaganden av flera vattenskyddsområden i kommunerna.
Det är dock bara i Falkenberg som man under de senaste tio åren tagit fram mer än
ett vattenskyddsområde men de kostnader som redovisades i samband med intervjun byggde enbart på det senaste inrättade vattenskyddsområdet.
Diskussion kring osäkerheter i intervjuresultatet
Det finns en rad osäkerheter i de kostnadsuppskattningar som intervjuerna har genererat. En uppenbar osäkerhet är uppskattningen av den tid som framför allt handläggare, men även politiker, har lagt på framtagandet av vattenskyddsområdet. Ingen av de intervjuade kommunerna använder tidsregistreringssystem utöver ärendehanteringsystem och det varierar mycket i detaljeringsgraden på uppgifterna som
har lämnats under intervjuer. I Degerfors genomfördes arbetet under 2007-2009 och
projektledaren är avliden vilket gör att tidsuppskattningarna bedöms vara osäkra.
Förutom osäkerhet i hur många timmar man arbetat med projektet så finns en osäkerhet i antalet timmar som politiker har lagt på projektet. Politiker får normalt ett
12 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
fast arvode för en fast tid som man räknar med att mötet pågår. Arvodet betalas då
ut oavsett hur lång tid mötet tog så länge det håller sig inom fastställd mötestid vilket verkar vara en halvdag. Pågår mötet längre än fastställd arvodestid så utgår
extra ersättning per timme. Det gör att det är svårt att uppskatta timkostnader för
politiker. Falkenberg redovisar kostnader för politiker enbart som den kostnad som
utgått för möten utöver ordinarie nämndmöten då man anser att kostnaden för ordinarie nämndmöten har man ändå. I Degerfors och Skellefteå baseras uppskattade
kostnader för politiker för ordinarie nämndtid. Det gör att rapporterade timkostnaderna för politiker skiljer sig mellan kommunerna. Sett till den totala kostnaden så är
dock inte kostnaden för politiker den avgörande kostnaden även om man skulle
anta en högre timkostnad. Mest tillförlitliga uppgifter bedöms uppskattade kostnader
för konsulter vara eftersom de kostnaderna bygger på uppgifter från fakturor.
Arbetet med att ta fram vattenskyddsområdet för Bygdsiljum tog ungefär 9 år. Arbetet inleddes innan Naturvårdsverkets handbok kom ut och pausades sedan i väntan
på handboken. På Bygg- och miljökontortet så har 5 handläggare varit inblandade i
ärendet genom åren. Ovanstående är ytterligare bidragande anledningar till att
kostnaden för Bygdsiljum uppskattas vara mycket högre än i de andra kommunerna. I de andra kommunerna så var det samma handläggare inblandade hela vägen
och arbetet tog ungefär 2 år i båda fallen. Man bedömer dock att man har god nytta
av det utförda arbetet för Bygdsiljum och att pågående arbete med nya vattenskyddsområden kan genomföras till betydligt lägre kostnader.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
DISKUSSION OCH TILLÄMPNING AV
UPPSKATTADE KOSTNADER
Uppdragets målsättning var att ta fram totalkostnad för en kommun att inrätta ett
vattenskyddsområde. Ambitionen var att få fram så representativa kostnader som
möjligt. Resultatet av intervjuerna visar, som väntat, på stor variation i kostnadsuppskattningarna. Varje kommun har sina förutsättningar och det är uppenbart att det är
många faktorer som skiljer sig mellan kommunerna vilket framför allt visar sig i variationen i uppskattad arbetstid och därmed även kostnader. Till skillnad mot uppskattningen av interna kostnader så är redovisade kostnader för konsulter relativt
lika.
Urvalet av kommuner har skapat en jämförbarhet sett till de parametrar som urvalet
byggde på. Redovisade osäkerheter samt den stora variationen i uppskattade interna kostnader gör dock att kostnaderna som redovisas i den här rapporten närmast
betraktas som stickprov av bedömt representativa kommuner. Det är därmed svårt
att extrapolera kostnaderna för att få fram en generell kostnad för en kommun att ta
fram ett vattenskyddsområde. Resultatet från den här undersökningen visar att
kostnaden för att ta fram ett vattenskyddsområde för grundvattentäkter i Falkenbergs-, Degerfors och Skellefteå kommuner är 565 000 kr, 307 000kr samt 948 000
kr. Det är dock svårt att dra några slutsatser om hur kostnaderna påverkas av typ av
vattentäkt, antal personer som täkten försörjer, storlek på vattenskyddsområdet eller
storleken på kommun. Baserat på resultatet från intervjuerna så är det snarare
kommunernas interna arbetsprocesser och tid för handläggning som till synes påverkar kostnaden för framtagande av vattenskyddsområden mest. Den slutsatsen
stöds av de svar som kommunerna givit på frågor om lärdomar och slutsatser från
genomförda framtaganden av vattenskyddsområden där samarbete mellan förvaltningar, gemensam målbild och information i ett tidigt skede till inblandade lyfts fram
som framgångsfaktorer. Eftersom handläggningstiden är kopplad till de generella
moment som ingår i framtagandet av ett vattenskyddsområde, t.ex. riskinventering
13 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
och remissförfaranden, så antyder det att det är där det finns möjligheter till tidsvinster och kostnadsreduceringar. Det går dock inte att utifrån den här undersökningen
att säga vilka generella eller specifika moment som är i störst behov av att ändras
eller förtydligas för att skapa effektivare processer vid framtagande av vattenskyddsområden. Det kan handla om tydligare vägledning från myndigheter om hur
man gör vissa moment, t.ex. riskinventeringar men kanske även gällande tydligare
interna kommunala projektprocesser och kompetenshöjande insatser gällande projektledning. Skellefteås och Falkenbergs pilotprojekt som de genomfört visar dock
att med hjälp av genomförda exempel så kan man beräkna tidsåtgång och med
hjälp av det skapa en effektivare process. Det finns därmed potential att underlätta
för andra kommuner att skapa bra processer för framtagande av vattenskyddsområden genom att visa på genomförda exempel och de resultat de genererat.
Genom att skapa rutiner och mallar kan mycket av processen med framtagande av
vattenskyddsområden göras mer tydlig, vilket kan underlätta och effektivisera arbetsgången. Kostnader kopplade till t.ex. varje gång handläggare byts är dock svåra
att undvika då även andra parametrar än tydliga processer är utslagsgivande. I
Skellefteås fall så bytte man handläggare 5 gånger under framtagandet av vattenskyddsområdet vilket varje gång genererar extra tid för inläsning av ärendet och
kanske måste nya relationer skapas mellan inblandade förvaltningar. Även tid för
uppstart av projekt är svåra att effektivisera och den tiden ska inte underskattas.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Som nämnt ovan är förutsättningarna för att på något sätt använda uppskattade
kostnader i Tabell 4 som nyckeltal starkt begränsade. I Tabell 4 så sätts totalkostnaderna i relation till grunduppgifter för de vattentäkter och vattenskyddsområden
som ligger till grund för kostnadsuppskattningarna. De utgör endast exempel på hur
kostnaden kan sättas i relation till en annan storhet. Vad som är användbart och
relevant i det enskilda fallen eller generellt kan inte utredningen svara på eftersom
det inte finns tillräckligt med underlag. Baserat på den här undersökningen så kan
storleken på vattentäkten uttryckt som uttagsmängden (m 3/dygn)vara mest relevant
då det är en säker och tydlig uppgift jämfört med t.ex. uppskattat antal personer
som använder dricksvattentäkten eller antal VA-abonnenter som är svår att använda för jämförelser.
Vi avråder dock från att använda kostnaderna på något annat sätt än att redovisa
de totalkostnader som presenteras i Tabell 3. För att kunna generera nyckeltal som
visar kostnader per abonnent, antal invånare eller liknande så rekommenderas att
underlaget är större. För att kunna bedöma om det är samhällsekonomiskt lönsamt
att inrätta vattenskyddsområden för varje vattentäkt i Sverige skulle en samhällsekonomisk analys behöva göras.
Kostnader för framtagande av vattenskyddsområden för ytvattentäkter och ärenden
som involverat ersättningar till verksamheter eller fastighetsägare i samband med
framtagande av vattenskyddsområden har till exempel inte fångats upp i den här
undersökningen. Vid beräkning av kostnader för framtagning av vattenskyddsområden så kan det vara viktigt att räkna med kostnader för ersättning om man misstänker att vattenskyddsbestämmelserna avsevärt kommer att försvåra befintliga verksamheter som ligger i det kommande vattenskyddsområdet, eller om en fastighetsägares mark behöver tas i anspråk9. I vissa fall så kan inlösen av mark bli aktuellt
för att nå syftet med vattenskyddsområdet. Verksamheter som kan påverkas negativt i samband med inrättande av vattenskyddsområden är t.ex. jordbruk och golfbanor som kan få begränsningar i användande och spridning av bekämpningsmedel.
9
Ersättningar i samband med bildande av vattenskyddsområde reglas i miljöbalken (SFS
1998:808) 31 kap. 4§.
14 (15)
Uppdragsnr: 10203408
Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde
Daterad: 2015-01-16
Reviderad:
Handläggare: Pär Ljungqvist
Status: Slutrapport
Ingen av de intervjuade kommunerna uppger att VA-taxan påverkats av framtaganden av vattenskyddsområden. En förklaring till detta är sannolikt att arbetet ansetts
som prioriterat och ingått i verksamhetens budgeterade kostnader under de år som
man tog fram vattenskyddsområden.
Att ta fram vattenskydd ligger inom ramen för vattentjänstlagens ”nödvändiga kostnader” som får täckas med avgifter. För att avgifterna ska ha en jämn utveckling och
med tanke på att självkostnadsprincipen råder över en period på 3 år enligt praxis
(ingen längre möjlighet till fondering) är det viktigt för VA-huvudmännen att kostnader kan förutses och planeras så att onödiga taxeförändringar kan undvikas. Alternativet till taxeförändringar är att andra nödvändiga kostnader inte blir av i samma
storlek som vattenskyddet kostar.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/R
apport_Kostnad för inrättande av vattenskyddsområde_150116_lev.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Resultaten från undersökningen skapar möjligheter till vidare undersökningar. För
att skapa repeterbarhet så skulle uppföljande undersökningar kunna baseras på
liknande metodik som den här undersökningen, med justeringar baserat på lärdomar som man kan dra från den här undersökningen. För att noggrannare undersöka
och utvärdera kostnadsdrivande faktorer skulle man även kunna fokusera på kommuner som man vet följt upp kostnaderna på ett noggrant sätt under framtagandet
av ett vattenskyddsområde. För att utreda utbetalning av, och storlek på, ersättningar till verksamheter och markägare i samband med framtagande av vattenskyddsområden så bör man selektivt välja kommuner som man vet har haft sådana
kostnader. Då resultatet av undersökningen framför allt visar på en stor variation av
interna kostnader för att ta fram ett vattenskyddsområde så är det naturligtvis av
intresse att undersöka det närmare, samt hur kommuner kan lära av varandra för att
skapa effektiva arbetsflöden för framtagande av vattenskyddsområden.
Det skulle även i en vidare utredning vara intressant att kunna utveckla en metod för
hur samhällsekonomisk lönsamhet för framtagande av vattenskyddsområden skulle
kunna beräknas, inbegripet fastställa vilka nyttor och kostnader som skulle kunna
ligga till grund för en sådan analys. Det skulle också vara intressant att titta på fördelningen mellan avgifts- och skattefinansierade moment för framtagande av ett
vattenskyddsområde. För att möjliggöra dessa analyser skulle fler exempel behöva
tas fram och där exemplen omfattar ytvattentäkter och ersättningskostnader.
15 (15)
Uppdragsnr: 10203408
1 (3)
BILAGA 1
Uppskattning av kostnad för framtagande av
vattenskyddsområde.
Beskrivning av urval
Det första urvalet av kommuner som kan ses som ”representativa” för intervju baseras
på inrapporterade allmänna vattentäkter till Vattentäktsarkivet (tidigare DGV). Här finns
258 kommuner representerade. Således kommer de 42 kommuner som inte inrapporterat allmänna vattentäkter till Vattentäktsarkivet inte med i urvalet. Flertalet av dessa
är dock kommuner som ingår i mellankommunala samarbeten kring dricksvattenförsörjningen och som därmed saknar egna allmänna vattentäkter.
Därefter studeras nyckeltalet N1, här definierat som befolkning/antal allmänna vattentäkter. Syftet med nyckeltalet är att kunna sortera bort ytterligheter såsom stora kommuner med få allmänna täkter samt små kommuner med väldigt många små allmänna
vattentäkter. Data om befolkning kommer från SCB och antal allmänna vattentäkter
från Vattentäktsarkivet. Nyckeltalet N1:s fördelning framgår av figur 1 nedan. Som urval
har vals interkvartilen, d v s kommuner med nyckeltal mellan 25%-percentilen och
75%-percentilen. Inom urvalet finns 128 kommuner.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/U
tkast 141125/Bilaga 1. Urval av kommuner för djupintervju.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Perc.
1%
5%
10%
25%
50%
75%
90%
95%
99%
Min:
Median:
Max:
N1
317
534
747
1 587
3 079
6 923
14 975
21 897
71 760
263
3 048
134 198
figur 1. Nyckeltal N1 (befolkning/antal allmänna
vattentäkter)
I nästa urvalssteg har datum för senaste beslutade vattenskyddsområde studerats, baserat på information i databas över vattenskyddsområden från Naturvårdsverkets Mil1
jödataportal . Syftet med denna urvalsparameter (”VSO_År”) är att fokusera på kommuner som arbetet med inrättande av vattenskyddsområden i närtid. Det bedöms att
det är större sannolikhet att dessa kommuner kan bidra med relevant information om
kostnader för inrättande av vattenskyddsområden jämfört med kommuner som inte arbetat med inrättande i närtid. Därtill bör även beaktas att Naturvårdsverkets handbok
Vattenskyddsområde 2003:6, där till del nya rekommendationer om avgränsning och
zonindelning infördes, kan ha medfört att äldre inrättade vattenskyddsområden generellt omfattar mindre arealer, även om undantag säkert finns. Mindre arealer torde medföra lägre (ej idag representativa) kostnader. Som urvalsnyckel väljs här att kommuner
1
http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/ , uttag 141007.
Uppdragsnr: 10203408
2 (3)
som enligt databasen har vattenskyddsområden med beslutsdatum efter 2004 ingår i
det vidare urvalet. Detta omfattar 48 kommuner (figur 3).
Av de återstående 48 kommunerna studeras antal vattentäkter inom respektive kommun (bör vara >3 st) samt det geografiska läget. Inom respektive landsdel; Norrland, Sveland
och Götaland, väljs tre kommuner som rangordnas.
Vid detta slutliga urval, tillika rangordning, beaktas även andel odlingsmark inom respektive kommun för att, om möjligt,
undvika kommuner med ovanligt mycket eller ovanligt lite
jordbruksmark. Skäl för detta beaktande är att konflikter mellan vattenskydd och annan markanvändning oftast är knuten
till jordbruk, vilket därmed kan ge återverkan på kostnad för
inrättande av vattenskyddsområde. Ytterligheter bör undvikas i urvalet. Nyckeltal för andel jordbruksmark tecknas här
N2. Nationell statistik baserad på underlag från SCB för 2010
års markanvändning framgår av figur 2. Interkvartilen ligger
mellan 4% och 24% vilket kan ses som ett riktmärke. Nyckeltal N2 bör dock ges lägre vikt jämfört med föregående urvalsparametrar, ett intervall inom 2-30% bedöms som acceptabelt.
100%
Perc.
1%
5%
10%
25%
50%
75%
90%
95%
99%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/U
tkast 141125/Bilaga 1. Urval av kommuner för djupintervju.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
20%
10%
0%
0%
1%
10%
N2; Andel jordbruksmark
100%
Min:
Median:
Max:
figur 2. Nyckeltal N2; andel jordbruksmark, kommunvis.
N2
0%
0%
1%
4%
12%
24%
48%
60%
79%
0%
12%
85%
figur 3. Urval av 48 kommuner.
Färgskala avser datum för senaste
beslutsdatum för VSO (grön = senaste,
röd = äldsta) och nummer avser antal
allmänna vattentäkter inom respektive
kommun.
Huvudsakligt styrande för den slutliga rangordningen har varit, i fallande skala; beslutsdatum VSO (senast = högst prioritet), antal vattentäkter (inte för få täkter), typ av täkt
(gärna någon med ytvattenrelation), andel jordbruksmark (undvik ytterligheter) samt
befolkning (gärna spridning på kommunstorlek).
De utvalda kommunerna kontaktas i tur och ordning (per grupp) till dess att en kommun
funnits som kan bedömas vara väl lämpad för, samt villig att ställa upp på, intervju samt
även lägga tid på att leta fram underlag om kostnader för arbete med inrättande av vattenskyddsområden inom kommunen.
Uppdragsnr: 10203408
3 (3)
Förslag till kommuner att kontakta är:
tabell 1. Förslag på kommuner för en första kontakt.
Norrland
1 Skellefteå
2 Boden
3 Bollnäs
Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO
N1
72212
26
2009-11-24
13
2 777
27816
16
2010-11-29
18
1 739
26271
5
2004-09-27
6
5 254
Svealand
1 Lindesberg
2 Degerfors
3 Gagnef
Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO
N1
23286
10
2010-04-12
10
2 329
9551
3
2009-08-31
3
3 184
10047
5
2007-04-12
8
2 009
Götaland
1 Falkenberg
2 Ulricehamn
3 Kristianstad
Folkmängd Antal täkter VSO_år Antal VSO
N1
42215
18
2013-04-23
15
2 345
23252
11
2012-10-29
10
2 114
81412
25
2013-12-12
26
3 256
N2
GV
4.0%
25
1
1.5%
15
1
6.6%
4
1
N2
GV
GV+YT
13.5%
9
1
GV+YT
7.6%
2
1
3.7%
4
1
N2
GV
GV+YT
28.2%
16
2
18.2%
11
43.4%
25
YT
YT
YT
GV = Grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning. GV+YT = Grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. YT = Ytvattentäkt
Det kan noteras att för Svealand har Värmdö kommun, en utpräglad ”skärgårdskommun” som köper hälften av sitt dricksvatten från Stockholm vatten, bedömts som
mindre representativ i detta sammanhang, även om kommunen faller inom övriga kriterier i urvalsprocessen.
Varberg 2014-11-26
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/3_Dokument/36_PM_Rapport/U
tkast 141125/Bilaga 1. Urval av kommuner för djupintervju.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
WSP Environmental
Patrik Lissel
Bygdsiljums vattenskyddsområde
Degernäs
Köinge
Uppdragsnr: 10203408
Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för Degernäs
vattenskyddsområde Degerfors
Kostnadskalkyl Degernäs VSO
VA Servicekontoret
Post
Projektledare
Övriga
Konsultarvoden, tekniskt underlag
Timmar
á-pris
[SEK]
Kostnad
[SEK]
Andel av
kostnad för
verksamhet
80
20
800
800
64 000
16 000
193 000
23%
6%
71%
100
Politiker
Andel av
total
kostnad
273 000
89%
6 267
2%
Miljö & Hälsa
Miljö- och hälsoskyddschef
40
700
28 000
28 000
9%
Totalt: 307 267
Ledtider
Aktivitet
Projektstart¹
Fastställt i KF
Ej fastställt hos Lst
Datum
2007-02-02
2009-08-31
Dagar
År
941
2,6
¹ Första beslut i nämnd ang. ärendet
\\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar Degerfors
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7228793
WSP Sverige AB
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10203408
Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för
Köinge vattenskyddsområde Falkenberg
VIVAB
Post
Upphandling VSO
Konsultmöten
Fältbesök
Föreskrifter
Samråd¹
Sammanställning och inskick till Lst
Remisshantering
Möten, internt
Information till styrelsen
Styrelsens tid
Skyltning, arbete
Rivning äldre skyltar
Skyltning materialkostnad
Konsultarvoden, tekniskt underlag
Timmar
16
24
8
50
70
6
12
16
8
20
12
12
á-pris
[SEK]
750
750
750
750
750
750
750
750
750
850
750
750
Kostnad
[SEK]
12 000
18 000
6 000
37 500
52 500
4 500
9 000
12 000
6 000
17 000
9 000
9 000
75 000
150 000
Andel av
kostnad för
verksamhet
3%
4%
1%
9%
13%
1%
2%
3%
1%
4%
2%
2%
18%
36%
417 500
254
Andel av
total
kostnad
74%
Miljö & Hälsa
Riskinventering²
Händelser (interna och externa
möte, samråd etc.
Kommunikation (intern och extern)
Politiker
Summa:
80
759
60 720
41%
80
30
20
210
759
759
60 720
22 770
3 500
41%
15%
175
2%
26%
<1 %
147 710
Summa: 565 210
¹ Myndigheter (ca 16 h). Resten på enskilt berörda; Fastighetsägarförteckning, Utskick,
² Utöver kostnader som redovisas här så har tar man inom ramen för ordinarie tillsyn
in uppgifter som kan användas vid en riskinventering inför framtagande av
vattenskyddsområden.
Ledtider
Aktivitet
Projektstart
Insänt till lst för fastställelse
Fastställt
Datum
2011-01-05
2012-11-15
2013-04-23
Dagar
År
680
839
1,9
2,3
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7228793
WSP Sverige AB
Styrelsens säte: Stockholm
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/9_Leverans/Bilagor/Underlag Bilagor/10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar Falkenberg
www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10203408Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för politisk beredning
Degernäs vattenskyddsområde Degerfors
Nämnd
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN beredning
SN Beslut
SN Beslut
SN info
SN beslut
SN info
SN beslut
SN beslut
SN info
SN beslut
SN info
SN beslut
SN beslut
SN info
SN info
SN Beslut till KS
SN info
SN info
KSAU
KS
KS
KS
BMN beslut
KF
När
2007-01-19
2007-02-16
2007-08-31
2007-09-21
2007-10-26
2007-11-23
2008-01-18
2008-03-28
2008-04-18
2008-10-24
2009-02-26
2009-04-24
2009-08-28
2009-10-26
2007-02-02
2007-03-02
2007-03-30
2007-09-07
2007-10-05
2007-11-09
2007-12-07
2008-02-01
2008-04-04
2008-05-12
2008-11-07
2008-12-05
2009-02-06
2009-03-06
2009-05-08
2009-10-08
2009-11-06
2009-06-08
2007-12-03
2008-01-14
2009-08-17
2007-10-23
2009-08-31
Antal
min
ledamöter politiker
3
30
2
20
2
20
3
30
2
20
3
30
3
30
3
30
2
20
2
20
2
20
3
30
3
30
3
30
7
140
6
120
7
70
8
160
7
70
7
140
7
140
7
70
7
140
6
60
7
140
7
140
6
60
7
70
5
100
5
50
6
60
5
100
11
220
11
220
11
220
9
90
41
820
Total tid
Politiker
h
0,5
0,3
0,3
0,5
0,3
0,5
0,5
0,5
0,3
0,3
0,3
0,5
0,5
0,5
2,3
2,0
1,2
2,7
1,2
2,3
2,3
1,2
2,3
1,0
2,3
2,3
1,0
1,2
1,7
0,8
1,0
1,7
3,7
3,7
3,7
1,5
13,7
63
Kostnad för
á-pris politiker
Politiker [SEK]
100
50
100
33
100
33
100
50
100
33
100
50
100
50
100
50
100
33
100
33
100
33
100
50
100
50
100
50
100
233
100
200
100
117
100
267
100
117
100
233
100
233
100
117
100
233
100
100
100
233
100
233
100
100
100
117
100
167
100
83
100
100
100
167
100
367
100
367
100
367
100
150
100
1367
Summa:
6267
Arvodet är 400 kr och betalas ut om mötet är 0-4 timmar. Överstiger mötet 4 timmar utgår
Beslutsärende satt till 20 min nämndtid plus inläsning för politiker
Informationsärende satt till 10 min
SN: Servicenämnden
KSAU: Kommunstyrelsens arbetsutskott
BMN: Bygg- och Miljönämnden
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7228793
WSP Sverige AB
Styrelsens säte: Stockholm
\\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar för politiker Degerfors
www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10203408
Bilaga 3. Kostnadsuppskattningar för Bygdsiljums
vattenskyddsområde Skellefteå
Kostnadsuppskattningar Bygdsiljums VSO
Tekniska kontoret VA
Projektledare
Skyltning
Konsultarvoden, tekniskt underlag
Timmar
á-pris
[SEK]
Kostnad
[SEK]
Andel av
kostnad för
verksamhet
200
500
100 000
35 000
161 000
34%
12%
54%
200
Politiker
Bygg- och Miljökontoret
600
890
Andel av
kostnad
296 000
31%
118 000
12%
534 000
100%
534 000
56%
Totalt: 948 000
Ledtider
Aktivitet
Projektstart¹
Fastställt i KF
Ej fastställt hos Lst
Datum
2000
2009
¹ Osäkert när projektet påbörjades
\\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 3 Kostadsuppskattningar Skellefteå
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7228793
WSP Sverige AB
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Bilaga 4. Sammanställning av frågor och svar från intervjuer
Uppdragsnummer: 10203408
VSO Köinge, Falkenberg
(2 grundvattentäkter inom samma VSO)
Frågor
Frågor om kostnader
Hur stor del var underlag (GIS-material, osv) och
konsultkostnader?
Hur mycket arbetstid har det tagit?
VSO Bygdsiljum, Skellefteå
M&H; Riskinventering: 80 timmar. Händelser; ca 80 timmar.
Kommunikation berörda+hemsidan: 30 timmar. Politiker: 16 h.
VIVAB: Se kalkyl, separat flik
Konsultarvoden: 193 000 SEK. Vet inte fördelning mellan olika delar. Konsultarvoden: 161 000 SEK
Framgår inte av fakturor
M&H: 40 timmar.
BMK 600 timmar. Politiker: 180 timmar
Politiker: uppskattat ca 63 timmar. Se separat flik
TK: 200 timmar
VA: 100 timmar
Se kalkyl, separat flik
Se ovan
Se ovan
Nej
Nej. Projektledaren inte kvar.
Ja. BMK har haft fem olika handläggare.
Vilken arbetsdel tog längst tid?
M&H: förarbete - riskinventering,
VIVAB: Samrådsförfarandet
Inget svar. Projektledaren inte kvar.
Allt tog längre tid. Inväntade handboken som kom 2003 och gjorde
därefter ett omtag vad gäller skyddsföreskrifterna. Generella
skyddsföreskrifter togs fram först och därefter objektsspecifika.
Remissförfarandet bedöms vara det som tar längst tid i ett
"normalt" projekt.
Hur mycket tid har politiker lagt på ärendet?
tot ca 40 h.
Har ersättning gått ut till verksamheter som påverkas
negativt av VSO?
Nej
Uppskattningsvis 63 timmar. Se bilaga med kostnadsuppskattningar tot ca 180 timmar
för Degerfors.
Nej
Nej
2011-03-01 - 2013-04-23
2007-02-02 - 2009-08-31
Hur är tiden fördelad mellan VA-huvudman,
miljökontor, stadsbyggnad osv.
Har man bytt handläggare under projektets gång?
Frågor om förutsättningar/omständigheter
När började projektet/när beslutades det?
M&H är försumbart. VIVAB; halvdag. Konsultarvoden: 150 000 SEK
VSO Degernäs, Degerfors.
projektet började runt 2000 (hela projektet föranleddes av behovet
av ny vattentäkt i Bygdsiljum. Ny grundvattentäkt och nytt VV
byggdes. Arbetet med VSO bedrevs parallellt med arbetet med ny
vattentäkt. VSO fastställdes 2009.
BMK har haft fem olika handläggare.
Har det varit samma handläggare under tiden eller har
personal bytts ut?
Är VA-huvudmannen bolag eller förvaltning
Vilka externa parter (LRF, SNF, särskilt företag andra…)
har berörts/varit involverade i bildandet av VSO
Samma
Samma
Bolag
Samråd med; Lst, M&H, Stadsbyggnadskontoret.
Remiss till SGU
Förvaltning
Lst, M&H, golfverksamhet (var anledningen till revidering av VSO,
var jordbruksmark innan)
Förvaltning
Samråd med Lst.
Vilken verksamhet ledde projektet?
Vilka andra verksamheter var inblandade i projektet?
VIVAB - FAVRAB
M&H
VA
M&H
Tekniska kontoret (VA-huvudmannen)
BMK
Fanns en styrgrupp?
Vilka funktioner bestod den av? Politiker, chefer?
Nej
-
Nej
-
Nej
-
Har inrättandet av vattenskyddsområdet påverkat VAtaxan?
Hur ser kostnadsfördelningen ut för projektet. Hur
mycket är betalt av skattekollektiv respektive
taxekollektiv?
Hur såg balansräkning och resultaträkning ut för de år
det fick skyddet?
Har inrättandet av vattenskyddsområdet inneburit
extra arbetsbörda för miljökontoret, dvs. mer tillsyn
som ska bedrivas/år
Nej
Nej
Nej
Se separat bilaga med kostnadsuppskattningar
Se separat bilaga med kostnadsuppskattningar
Se separat bilaga med kostnadsuppskattningar
För små belopp för att finnas med i balansräkning separat.
Inget svar
Ja. Fler tillståndsprövningar. Bedömt ca en halvtidstjänt för denna
hantering jmfr om man inte hade haft några VSO över huvud taget
(vilket kanske inte är en rimlig situation). Miljökontoret har idag ca
20 inspektörer.
Ja. Dispensansökningar och större areal medför merarbete med ca
20 timmar per år.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/9_Leverans/Bilagor/Underlag Bilagor/10203408-Bilaga 4 Sammanställning av intervjusvar
Nej. Någon planerad tillsyn har inte bedrivits. Tre
tillståndsprövningar sedan 2009.
Bilaga 4. Sammanställning av frågor och svar från intervjuer
Uppdragsnummer: 10203408
VSO Köinge, Falkenberg
(2 grundvattentäkter inom samma VSO)
Frågor
Övergripande frågor
Vad är era samlade erfarenheter av att inrätta
vattenskyddsområden?
VSO Degernäs, Degerfors.
VSO Bygdsiljum, Skellefteå
M&H: Måste gå igenom riskinventering på plats och sedan
uppdatera kontinuerligt.
VIVAB: Arbetet bör inte dra ut på tiden. Den enskilde lever i ovisshet
under arbetets gång. Får inte heller forceras så man tappar något..
Båda: Mycket information tidigt. Långt innan remissförfarandet. Då
får man en bred acceptans hos enskilt berörda.
Stormöten eller öppet hus? Öppet hus är bättre om det är många
berörda. Stormöten kan förstöras en enstaka högljudda personer.
Följdfråga som besvarades var: var det svårt att ta fram
vattenskyddsonrådet?
M&H: Inte särskilt svårt då vi höll oss inom kommungränsen.
VA: Värt insatsen. Sätter reglerna
Vilka eventuella lärdomar har ni gjort i projektet med
vso?
Se ovan och nedan
M&H: Viktigt med samråd.
Lärdomar från Bygdsiljum: TK och BMK har upprättat en
VA: Inget svar. Projektledaren inte kvar. Finns ingen projektrapport gemensamt arbetssätt för att tydliggöra vem som gör vad,
eller liknande.
säkarställa att information sker i rätt tid och för att minska
ledtiderna. Konsultupphandlingen är viktig, ett tidigt
samråd/information med BMK säkerställer att rätt material tas fram
vilket förenklar remissförfarandet. Gemensamt platsbesök är
viktigt. Underlag för riskinventering tas fram av BMK. Tiden för att
ta fram underlag för befintliga vattentäkter kan uppgå till över 40
timmar då arkivsökningen kan försvåras av t ex
kommunsammanslagningar.
Fanns det några särskilda framgångsfaktorer i arbetet
med att inrätta vattenskyddsområdet?
Nå ut med information till enskilda i ett tidigt skede.
Samarbete (M&H + VIVAB) är viktigt under framtagandet.
M&H: Gemensam målbild
VA: Inget svar. Projektledaren inte kvar.
Tycker ni det är dyrt eller billigt att ta fram ett
vattenskyddsområde?
Billigt. Särskilt i relation till vattnets värde och vad den allmänna
vattenförrsöjningen kostnar.
M&H: Billigt i vårt fall där effektivitet och lokalkännedom
kännetecknade arbetet
VA: Dyrt sett till konsultkostnader. Behöver inte vara jobbigt om
man köper tjänsten.
Har ni gjort någon analys/bedömning av vad
kostnaden skulle varit om
man inte skulle inrätta ett vattenskyddsområde?
Nej.
Nej. Orsaken till revideringen bestod i att verksamheten inom VSO
ändrades till golfbana.
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10203408/Document/9_Leverans/Bilagor/Underlag Bilagor/10203408-Bilaga 4 Sammanställning av intervjusvar
Arbetet får inte dra ut på tiden. Det leder till ökade kostnader för
inläsning av handlingar.
Nej. Men generella skyddsföreskrifter togs fram initialt för att hitta
en gemensam syn för hur olika verksamheter inom VSO ska
hanteras i föreskrifterna.
Totalkostnaden med alla inblandade blir hög. För TK bedöms
kostnaden inte vara så hög.
Nej.
Uppdragsnr: 10203408
Bilaga 5. Kostnadskalkyler för framtagande
av vattenskyddsområden Skellefteå
Kostnadskalkyler för framtagande av tre nya vattenskyddsområden i Skellefteå kommun.
Kalkylerna bygger på erfarenheter från framtagandet av Bygdsiljums vattenskyddsområde
Tekniska kontoret
VSO under framtagande
Lövånger
Kalvträsk
Sandfors
Bygg- och Miljökontoret
Kompetensutveckling
Riskinventering
Besiktning
Inläsning före besiktning
Lämna synpunkter + möte
Möte
Förberedelse
Infomöte inkl för och efterarbete, restid
Kungörelse
Remiss sakägare, vu (utskick, skrivelse,
sammantställning, tel, möte)
Kompletteringar
Ev ändrat förslag (inläsnings, skrivelser etc)
Oförutsett
Möten avstämning med TK, inläsning
Mijönämnden
Möte med allmänhet och politiker
Beräknad
konsultkost
nad
150000
124000
102000
Beräknad
interna
kostnader
för VA
41 300
35 400
29 500
Beräknade
interna
kostnader
för
fastställande
46 800
46 800
46 800
Timmar
16
8
8
8
8
4
4
16
4
á-pris
[SEK]
890
890
890
890
890
890
890
890
890
Kostnad
[SEK]
14 240
7 120
7 120
7 120
7 120
3 560
3 560
14 240
3 560
40
890
35 600
8
16
32
20
4
12
208
890
890
890
890
890
890
7 120
14 240
28 480
17 800
3 560
10 680
185 120
Politiker
Totalt m3/dygn
238 100
250
206200
14
178 300
23
118 500
Totalt: 482 000-542 000
Konsultkostnad %:
21-28%
Beräknad projekttid
2.5-3 år
WSP Sverige AB
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7228793
WSP Sverige AB
Styrelsens säte: Stockholm
\\ams.se.wspgroup.com\DavWWWRoot\projects\10203408\Document\9_Leverans\Bilagor\10203408-Bilaga 5 Kostnadskalkyler för framtagande av VSO _Skellefteå
www.wspgroup.se