Vattenskyddsområden: Varför behövs de, och En av åtgärderna i Skånska åtgärder för miljömålen handlar om skydd av dricksvattentäkter. Idag har bara 27 procent av de skånska dricksvattentäkterna ett tillräckligt bra och modernt skydd enligt miljöbalken. I nuläget finns inget lagkrav, och vägen till skydd är ofta kostsam. Vårt dricksvatten hämtar vi från ytvatten (sjöar och vattendrag) och från grundvatten. Det vatten vi ska dricka vill vi ska vara fritt från ämnen som påverkar hälsan negativt – vi vill ha en god dricksvattenkvalitet. Och för att säkra detta behöver vi skydda vattentäkterna långsiktigt. Ett vattenskyddsområde innebär att det krävs tillstånd för att genomföra vissa åtgärder, och andra åtgärder, exempelvis spridning av bekämpningsmedel, är helt förbjudna. Området är avgränsat utifrån geologiska förutsättningar, så att allt vatten som rinner till vattentäkten har ett skydd. Vad lagen kräver Det är kommunerna som är ansvariga för dricksvatten försörjningen. Lagen ställer inga krav på att kommunen ska inrätta vattenskyddsområden, men både kommuner och länsstyrelser får inrätta vattenskyddsområden. Frågan om en eventuell lagändring utreds förnärvarande inom Dricksvattenutredningen, och slutbetänkandet ska lämnas i april 2016. Länsstyrelsen Skåne anser dock att kommunerna ändå har en skyldighet att bilda vattenskyddsområden genom vatten myndigheternas åtgärdsprogram (som kan kopplas till femte kapitlet i miljöbalken; se faktaruta). Skydd av vatten – en kostnadsfråga? För kommunerna kostar det pengar att inrätta vattenskyddsområden. Konsulter behöver anlitas för att ta fram underlag för hur vattenskyddsområdet ska avgränsas. De fastigheter som berörs kan behöva lösas in, eller så kan lantbrukare begära ersättning för försämrad intäkt när de inte får använda kemiska bekämpningsmedel på sina grödor. Samtidigt får kommunen inte ta ut någon extra avgift via vatten- och avlopps taxan (VA-taxan) för att täcka kostnaderna för skyddsområdet – enligt lagen ska VA-taxan enbart täcka kostnaderna för distribuering av vattnet. Här skulle det behövas en lagändring. Vattenskyddsområde. Foto: Björn Olsson. 62 Miljötillståndet i Skåne 2015 varför är de så svåra att fixa? Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status (åtgärd 34 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram). Enligt 5 kapitlet 8 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 kapitlet 5 §. Läs mer: www.generationawake.eu/sv Europeisk kampanj om bland annat den livsviktiga resursen vatten – samt andra resurser vi behöver hushålla med. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Södra Östersjön: www.vattenmyndigheterna.se/Sv/publikationer/sodra-ostersjon/ beslutsdokument/Pages/atgardsprogram-sodra-ostersjons-vattendistrikt-2009-2015.aspx Skydd enligt miljöbalken Skydd enligt gammal lagstiftning Vattenskyddsområden i Skåne. Källa: Naturvårdsverket. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Västerhavet: www.vattenmyndigheterna.se/Sv/publikationer/vasterhavet/ beslutsdokument/Pages/atgardsprogram-vasterhavets-vattendistrikt-2009-2015.aspx Kontakt: Anna-Karin Rasmussen, vattenhandläggare, Länsstyrelsen Skåne, tel: 010-224 15 98, e-post: [email protected] Bekämpningsmedel i grundvattnet Under de senaste åren har det kommit flera rapporter om hur mycket bekämpningsmedel det finns i grundvattnet, och det har visat sig vara mer än man tidigare känt till. Men för de ämnen man haft kunskap om är trenden sjunkande halter. Jämförelser över tid försvåras av att det är svårt att ålders bestämma vatten – man vet helt enkelt inte när de gifter man hittar egentligen spreds. Det troliga är att det tar årtionden från spridning till dess att man hittar bekämpningsmedlen eller deras nedbrytningsprodukter i vattnet. För att kunna bedöma läget bättre och göra säkrare analyser behövs mer provtagning – både på fler platser och vid fler tillfällen. Sverige har även fått kritik från EU för att våra bedömningar av läget grundar sig på så få mätningar. Osäkerheten används ibland som argument emot vattenskyddsområden: behövs vattenskyddsområden om nu vissa mätningar visar på sjunkande halter – och gör vattenskyddsområdena verkligen någon skillnad? Länsstyrelsens uppfattning är dock att vattenskyddsområden behövs och är en viktig åtgärd, för att ge dricksvattenförsörjningen ett långsiktigt skydd mot försämrad kvalitet. I områden där man finner bekämpningsmedel är skyddet ofta dåligt efter- Miljötillståndet i Skåne 2015 som skyddsområdet och dess föreskrifter inte uppdaterats enligt miljöbalkens krav. Är det inte förbjudet att sprida bekämpningsmedel kan man också räkna med att finna dessa i grundvattnet. Vi vet också att det inte bara är gamla synder vi hittar. Även moderna och idag tillåtna bekämpningsmedel hittas vid provtagning, trots att de uppges vara nedbrytningsbara. Vi vet inte heller förrän om kanske 30-50 år vilka effekterna blir av de ämnen som används idag. Det är därför inte rimligt att ”chansa” på att det går vägen och strunta i att ha skydds områden. Diskussionen är komplex och landar allt som oftast i kostnadsfrågor. Men kostnadsfrågor går att lösa, genom regler som styr tydligare mot miljömålen. Tryggt och säkert dricksvatten är däremot ovärderligt – och livsviktigt. 63
© Copyright 2024