1. No category

INFORMATION TILL DIG
SOM SKA OPERERAS MED
Höftledsplastik
Välkommen till Hässleholms sjukhus
Vi är ett litet och effektivt sjukhus. Vi har medarbetare och verksamhet på tre
sjukhus i Skåne, Centralsjukhuset Kristianstad, Lasarettet i Ystad och Hässleholms
sjukhus. Vi strävar efter god tillgänglighet, ett gott omhändertagande, smidighet
i vårdkedjan och hög professionalism.
Korta väntetider och hög kvalitet
Till följd av korta väntetider och hög kvalitet har många patienter från Skåne
och andra delar av Sverige valt att resa till Hässleholm för att få sin höfteller knäledsplastik utförd. Den höga tillgängligheten och stora tillförlitligheten
är resultatet av många års satsning på klinisk forskning, kvalitetssäkring och kompetensutveckling. Ortopediska kliniken Kristianstad-Ystad-Hässleholm är idag
en av Sveriges största ortopedkliniker och dessutom en av Skandinaviens största
enheter för höft- och knäledsoperationer med ledplastik.
Forskning och utveckling
Vid kliniken finns en omfattande utvecklings- och forskningsverksamhet inom det
ortopediska och handkirurgiska fältet, i samarbete med svenska och internationella
institut. Vår kliniska forskning är en naturlig del av vårt kvalitetsarbete och har
resulterat i ett antal doktorsavhandlingar.
Aktivt kvalitetsarbete
Vi arbetar för att hålla hög kvalitet på de bedömningar, undersökningar
och operationer som utförs. För att få objektiva bedömningar av vårt arbete
deltar vi i flera nationella register. Resultaten är genomgående mycket goda, såväl
vid nationella som internationella jämförelser.
Vi tar hand om dig
Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och
tillfrisknandet påskyndas om man får veta mer om vad som kommer att hända.
Detta informationshäfte förklarar och ger råd till dig som ska genomgå en höftledsplastik. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss.
2
Vad är artros?
Höftleden består av en ledkula (ledhuvudet på lårbenet) som vilar i en ledskål
(ledpannan i bäckenbenet). För att leden ska kunna röra sig mjukt och friktionsfritt
är ledytorna beklädda med brosk. Om ledbrosket skadas eller bryts ner uppstår
artros, vilket i vardagligt språk ofta kallas förslitning. Orsaken till att ledbrosket
bryts ner är multifaktoriell. Ålder, ärftlighet, höftåkommor i barndomen, benbrott
i anslutning till höftleden och andra skador kan spela in. Även ledgångsreumatism
och infektion kan angripa ledbrosket.
Hur ger sig artros tillkänna?
Artros kan ge försämrad rörlighet och gångförmåga, smärta vid belastning samt värk i vila. Vid
läkarundersökningen ses ofta nedsatt rörlighet,
ändrat rörelsemönster och hälta. Diagnosen
säkerställs genom röntgenundersökning.
Hur behandlas artros?
Sjukdomen går inte att bota, varför man försöker bromsa den och lindra besvären. Därför
är det viktigt att minska belastningen på leden
genom att anpassa sina aktiviteter. Artrosskola
med egenträning eller träning med sjukgymnast
är förstahandsbehandling och har god smärtlindrande effekt.
Viktreduktion vid övervikt samt gånghjälpmedel som käpp eller krycka och skor med
stötdämpande sula är också viktigt. För att
lindra värk och smärta kan man använda smärtlindrande och/eller inflammationsdämpande
mediciner. Om smärtan och värken blir för uttalad, är det aktuellt att överväga en operation
som benämns höftledsplastik. Operationen
innebär att den sjuka leden byts ut mot en
konstgjord höftled, en höftprotes.
Normal höftled
Artros
3
Höftprotes
En höftprotes består av två delar, en ledkula och
en ledskål. Ledkulan, som oftast är tillverkad
av metall, sitter på en stamdel som förankras i
lårbenet. Ledskålen, som oftast är tillverkad av
plast, förankras i bäckenbenet. Ledkulan ledar
mot ledskålen vilket ger låg friktion.
Protesdelarna förankras oftast till benet med så
kallad bencement. Till yngre patienter används
oftast cementfri förankring.
Operation
Opererad höft
Vid operationen sågas lårbenshalsen av så att lårbenshuvudet kan avlägsnas och
ersättas med den konstgjorda ledkulan. Ledpannan i bäckenet jämnas till så att
den konstgjorda ledskålen kan fästas in. Det avsågade ledhuvudet kan efter ditt
godkännande sparas för att efter provtagning användas för transplantation till
andra patienter, till exempel vid operationer då en höftprotes byts ut. Ledhuvudet
mals ner till benmassa innan det transplanteras.
Under och efter operationen uppstår en blödning i operationsområdet, vilket är
normalt. Ibland blir det därför nödvändigt att få blodtransfusion, vilket görs efter
noggrann testning och med mycket små risker. Om du inte vill ta emot blodtransfusion bör du berätta det för din läkare i god tid före operationen.
Resultatet av operationen innebär för nästan alla patienter att smärta och värk upphör samt att rörlighet och gångförmåga förbättras. Läs noggrant igenom riskerna
med operation under avsnittet Komplikationer. För 95% av patienterna fungerar
den konstgjorda leden fortfarande väl efter 10 år och för de flesta patienter resten
av livet utan behov av omoperation. Hos yngre patienter är dock risken större att
protesen med åren lossnar vilket kan medföra behov av en omoperation. Vid en
sådan omoperation görs ett utbyte av ledprotesen.
4
Före operationen
Intyg om vård- och behandlingsgaranti
För att vi ska veta om ditt landsting står för kostnaderna av din operation, behöver
vi ett intyg från dig som bor utanför Region Skåne, Halland, Blekinge eller Kronobergs län. Du kan vända dig till ortopedklinken på hemortssjukhuset.
Operationsplanerare
Har du frågor angående din operation är du välkommen att kontakta våra operationsplanerare på 0451–29 64 70.
Viktigt!
Vi ber dig omgående kontakta vår operationsplanerare
om något av följande tecken/symtom uppstår:
• Infektion
• Sår
• Rodnad i ljumskar eller under brösten
• Feber
Du kan inte opereras om du har en pågående infektion i kroppen eller på huden
till följd av att det ökar risken för sårläkningsproblem och komplikationer,
se sidan 17.
Har du vårdats på sjukhus de senaste 6 månaderna?
På sjukhus utanför Sverige är multiresistenta bakterier vanligt förekommande.
Ibland sprids dessa bakterier även på sjukhus inom Sverige.
Har du de senaste 6 månaderna
• vårdats eller arbetat på sjukhus/vårdinrättning utomlands?
• vårdats på sjukhus/vårdinrättning utanför Region Skåne?
Kontakta ortopedmottagningen före ditt nästa besök på 0451-29 64 70.
5
Läkemedel
Det finns flera olika blodförtunnande och smärtlindrande läkemedel som kan göra
att du blöder lättare under operationen. Före en operation är det oerhört viktigt att
du berättar för opererande läkare och narkosläkare om de läkemedel som du tar.
Kom ihåg att berätta om eventuella läkemedel som du tar!
Hjälpmedel
Ta kontakt med arbetsterapeuten i din hemkommun efter besöket hos ortopedläkaren när det blivit bestämt att du ska opereras. Arbetsterapeuten provar ut
hjälpmedel anpassade till dig och dina restriktioner som toalettstolsförhöjning,
förhöjningskudde, griptång, strumppådragare, duschpall/badkarsbräda, klossar
till säng och kryckor. Ibland kan en avgift tas ut för hjälpmedlen. Det är bra att
köpa hem långt skohorn, elastiska skosnören och en badborste med långt handtag.
Förberedelser och hjälp i hemmet
Redan före operationen är det bra att planera för hemkomsten. Du kan förbereda
dig genom att handla hem, laga till och frysa in mat. Ta gärna bort lösa mattor.
Är du i behov av hemtjänst, kontakta biståndshandläggaren i din hemkommun.
Kurator
Om du vill ha information om dina sociala rättigheter och vad samhället kan
erbjuda för hjälp kan du kontakta kuratorn vid kliniken. Du kan även få hjälp
med kontakt till andra myndigheter. Kurator kan nås via ortopedmottagningens
växel, 0451–29 64 70.
Till dig som är rökare
Hässleholms sjukhus vill skapa en hälsosam miljö genom att vara rökfritt. Är
du rökare ska du sluta röka eller gör uppehåll 6 veckor före och 6 veckor efter
operationen. Du ökar möjligheten för en bättre sårläkning och minskar risken för
hjärt- och kärlkomplikationer samt infektion. Under sjukhusvistelsen finns det
möjlighet att få nikotinplåster.
6
Dofta lagom
Vi vill påminna om den doftpolicy som gäller på sjukhuset. Dofter som parfymer,
rakvatten och andra doftande hudvårdsprodukter ska undvikas på sjukhuset. Tänk
på att även blommor med stark doft kan framkalla besvär.
Maten inför operationen
Sårläkning och rehabilitering påskyndas av bra och näringsriktig mat. Vi vill därför
ge dig några råd angående maten.
Ät 3 huvudmåltider (frukost, lunch och middag) och 2–3 mellanmål per dag. Ät
på ungefär samma tider varje dag. Banta inte veckorna före eller efter en operation utan försök vara viktstabil. Mellanmålen kan bestå av till exempel en frukt av
valfri sort, en smörgås, skorpa, kex med magert pålägg samt lämplig dryck. Drick
minst 2 liter dagligen. Vatten, kaffe, te och mineralvatten innehåller inga kalorier.
God hygien är viktigt – duscha!
För att minska antalet bakterier på huden och på så vis minska infektionsrisken ska du duscha med speciella svampar som du får på preoperativa mottagningen.
Svamparna innehåller ett desinficerande medel som är slemhinneretande, så undvik
att få medlet i ögon och öron. Om du har hudproblem, exempelvis allergi och
eksem, diskutera detta med ansvarig läkare.
Du ska duscha 3 gånger före din operation
2 svampar ska användas vid varje duschtillfälle
• Börja tvättningen med svamp 1 och skölj därefter.
• Upprepa sedan tvättningen med svamp 2 och skölj.
• 1:a duschen tar du på morgonen dagen före din operation och då behöver
inte håret tvättas.
7
• 2:a duschen tar du på kvällen dagen före din operation, gärna så sent som
möjligt. Tvätta hela kroppen, även håret. Börja intvålningen från huvudet och
fortsätt sedan nedåt. Speciellt viktigt är det att den kroppsdel som ska opereras
samt ljumskar och armhålor tvålas in ordentligt.
Gör rent i naveln med bomullspinnar. Ta på rena kläder och strumpor efteråt.
Det är viktigt att sängen är renbäddad och att du använder rena handdukar!
• 3:e duschen tar du på morgonen på operationsdagen innan du åker till sjukhuset och då behöver inte håret tvättas.
Du ska inte använda några hygienprodukter efter duschningen varken hudkräm,
hårprodukter eller deodorant. Raka inte operationsområdet.
Undvik att gå barfota efter att du duschat. Behöver du hjälp med att duscha är
det bra om du meddelar det vid ditt besök på preoperativa mottagningen före
din operation.
Använd den medföljande svarta tuschpennan och rita en tydlig pil för att markera
den sida och kroppsdel som ska opereras. Ta på rena kläder och strumpor efteråt.
Kosmetika, konstgjorda naglar, kroppssmycken och lösa smycken ska du inte heller
använda operationsdagen. Läpparnas och nagelbäddens färg talar till viss del om
för oss hur du mår under narkosen.
Vad kan du äta och dricka?
Du får gärna äta fram till 6 timmar före operationen. Därefter får du inte äta någon
fast föda. Vi rekommenderar att du dricker fram till 2 timmar före operationen,
men du får endast dricka drycker som vatten, saft, kaffe eller te, utan mjölk.
8
Övningar för din höft före operationen
Träna ditt allmänna fysiska tillstånd och din kondition så att du blir så stark som
möjligt. Det är ytterst viktigt att du utnyttjar tiden väl medan du väntar på din
operation.
Smärta i höften leder till nedsatt styrka i din muskulatur. Träna därför 2–3 gånger
varje dag och upprepa varje övning 10–15 gånger så att du är väl förberedd inför
rehabiliteringsperioden. Det är inte farligt att träna trots smärta.
1
Ligg på rygg med det friska benet böjt.
Lyft det andra benet från underlaget. Håll kvar
några sekunder.
Sänk benet sakta. 2
Ligg på rygg med båda benen böjda.
Lyft upp sätet. Håll kvar några sekunder.
Sänk ner igen. 3
Stå med stöd av ett stadigt bord.
För benet rakt ut åt sidan. Håll kvar några
sekunder.
För tillbaka benet igen.
9
Preoperativ mottagning (POM)
Här får du tala med en sjuksköterska och en narkosläkare om den planerade
operationen. Narkosläkaren ska bilda sig en uppfattning om hur du mår
och planera hur vi ska ta hand om dig på bästa sätt under operationen.
Passa gärna på att ställa frågor om sövning och bedövning.
Val av bedövningsform
Inför din operation kan olika bedövningar bli aktuella, en form är ryggbedövning
och en annan är sövning. När du kommer till mottagningen bestämmer vi tillsammans vilken bedövning som passar dig bäst.
Ryggbedövning
Bedövningen läggs i vätskan som omsluter ryggmärgen. Du kommer att få böja
ryggen för att öka avståndet mellan kotorna. Bedövningsmedlet injiceras med en
mycket tunn spets. Innan bedövningen kan du få avslappnande medicin.
När bedövningen injicerats sprider sig en värmekänsla i fötter och ben och ibland
i nedre delen av ryggen. Härefter infinner sig en domnande känsla i ben och
underkropp och du kan inte röra dessa delar. Resten av kroppen är som vanligt.
Sövning
Att bli sövd innebär att du sover under operationen och under tiden ser vi till att
din andning och cirkulation fungerar och att du mår bra.
Vet du att du har lätt för att bli illamående är det viktigt att du talar om det. Då
kan vi bland annat med hjälp av läkemedel minska risken för illamående.
Oavsett bedövningsform är målet alltid att du ska må bra under och efter operationen.
10
Smärta
Smärta förkommer i olika grad efter en operation. Hur vi reagerar på smärta är individuellt och det är bara du som kan ange hur ont det gör. Det är av stor betydelse
för tillfrisknandet att behandla smärta. Vi arbetar med att minska smärtintensiteten
så mycket som det går.
Efter operationen får du smärtstillande läkemedel i tablettform, regelbundet
och extra vid behov.
Det är inte enbart läkemedel som lindrar smärta utan att komma igång och röra
sig har stor betydelse. Ju snabbare du kommer igång ju mindre ont får du.
Du kommer regelbundet att tillfrågas om smärta. Du blir ombedd att skatta din
smärta på en numerisk skala från 0 till 10, där 0 är lika med ingen smärta och 10
är lika med värsta tänkbara smärta som kan upplevas.
Målet med smärtbehandlingen är smärta på acceptabel och hanterbar nivå - du
ska kunna slappna av, vila och utföra din träning samt få en sammanhängande
nattsömn.
Smärtskattningsskala - Numeric Rating Scale (NRS)
Markera den siffra som motsvarar din upplevda smärtintensitet.
11
Kläder, skor och värdesaker
Du kan låna kläder på avdelningen, men använd gärna dina egna. Ta med bekväma
och halkfria skor att använda vid gångträning. Skorna ska sitta stadigt på foten.
Det är bra om du har rymliga kläder med dig inför hemresan då benet ibland kan
svullna och förbandet tar plats.
Du ansvarar själv för dina värdesaker under sjukhusvistelse. Lämna därför
dina värdesaker och smycken hemma, men tänk på att du kan behöva köpa
mediciner. Mobiltelefon är tillåten på våra vårdavdelningar men inte på övervakningsavdelningen.
Att ta med dig till vårdavdelningen
• Id-handling
• Förhöjningskudde
• Mediciner och aktuell medicinlista
• Toalettartiklar
• Stadiga skor
• Informationsbroschyr
• Kryckor
• Griptång
• Strumppådragare
Du får gärna märka dina hjälpmedel
inför sjukhusvistelsen med ditt namn.
Operationsdagen
Du kommer att få den medicin som narkosläkaren har bestämt, såsom smärtstillande och vid behov lugnande läkemedel samt eventuellt egna medhavda läkemedel
om du inte får annan information.
Operationen genomförs och därefter kommer du till en plats med särskild övervakning, för att sedan komma till vårdavdelningen.
Närstående får gärna ringa till övervakningsavdelningen och fråga hur du mår
efter operationen, telefon 0451–29 64 28. Däremot får närstående inte besöka
övervakningsavdelningen.
12
Mobilisering och rörelseträning
Tillsammans med vårdpersonal kommer du efter några timmar att få sitta på
sängkanten, stå och eventuellt gå med hjälp av individuellt valt gånghjälpmedel.
För att minska risken för blodpropp påbörjas behandling med blodförtunnande
läkemedel. Det är viktigt att du kommer i gång med rörelser som främjar blodcirkulationen så fort som möjligt. Rörelserna har också en styrketränande effekt.
För att öka blodcirkulationen bör du utföra rörelserna 10 gånger varje timme
du är vaken.
1
Böj och sträck på fotleden.
2
Pressa ner knät mot underlaget genom att spänna
lårmuskeln. Håll kvar några sekunder.
Slappna av.
3
Spänn stjärtmusklerna så att höfterna lyfter
något från underlaget. Håll kvar några
sekunder.
Slappna av.
13
På avdelningen
Efter operationen kontrollerar vi ditt operationsförband, att urinproduktionen kommit igång tillfredsställande samt din smärta och du får fortsatt smärtlindring. Som ett led i ditt tillfrisknande serveras mat i dagrummet. Använd din
förhöjningskudde när du sitter. Du får duscha när du vill, kan och orkar.
Efter en höftledsplastik är aktiv rörelse- och styrketräning av största vikt. Fortsätt
med de blodcirkulationsbefrämjande rörelserna, se bilder på föregående sida.
Du kommer att träffa en sjukgymnast som visar dig vilken uppstigningsteknik du
ska använda, exempelvis för att stiga upp ur sängen. Sjukgymnasten instruerar dig
även i att stå och gå med hjälp av individuellt utprovat gånghjälpmedel.
Du får belasta fullt på det opererade benet och kan börja stå och gå direkt. Under
tiden på sjukhuset kommer du att öka din gångförmåga successivt. Sjukgymnasten
talar om när du får gå utan följeslagare.
Trappträning
Den första tiden efter operationen kan du använda en speciell teknik för att gå i
trappor. Du kommer att träna denna teknik innan du åker hem.
När du går uppför trappor
Om du har fått en ny led gå med det
1) friska benet först,
2) sedan det opererade benet och
3) kryckan sist.
Om du har fått två nya leder gå med det
1) starkaste benet först,
2) sedan det svagaste benet och
3) kryckan sist.
14
När du går nerför trappor
Om du har fått en ny led gå med det
1) opererade benet först tillsammans
med kryckan och
2) sedan det friska benet.
Om du har fått två nya leder gå med det
1) kryckan först,
2) sedan det svagaste benet och
3) det starkaste benet sist.
På vårdavdelningen träffar du en arbetsterapeut efter operationen. Tillsammans går
ni igenom att du har korrekta hjälpmedel, hur du hanterar dem samt diskuterar
hur du kan klara aktiviteter i hemmet och eventuellt på jobbet med de restriktioner du fått. Under sjukhusvistelsen får du också lära dig ett hemträningsprogram
och blir informerad om vilka restriktioner som gäller, se sidan 20. Du är själv den
viktigaste delen av din rehabilitering. Det är din motivation och ditt deltagande
i träningen som påverkar hur bra du blir.
Före hemfärd
Innan du lämnar vårdavdelningen kommer du att ha ett utskrivningssamtal med
en sjuksköterska. Du får ett e-recept på nyinsatta mediciner. Du kan hämta medicinerna på apoteket på sjukhuset innan du åker hem, men receptet kan lösas ut
på alla apotek i Sverige. Du får tid för agrafftagning, ett kort som talar om att du
är opererad med protes samt din eventuellt medhavda medicin.
Apoteket
Apoteket är öppet vardagar kl 08:30–17:00. Vid planerad hemgång under helgen
bör receptbelagda läkemedel hämtas ut på fredagen.
Bilåkning och bilfärd
Det går bra att åka hem i personbil efter operationen. Vill du åka sjukresa bokar
vi den till dig. Se till att passagerarsätet är långt tillbakadraget och att ryggstödet
lutas något bakåt. Lägg in sittförhöjningen på sätet och sätt dig sedan försiktigt
med ryggen först in i bilen.
15
Efter sjukhusvistelsen
Rehabilitering
Fortsätt med rehabiliteringen när du kommit hem och gör hemträningsprogrammet, se sidan 21. Om du är osäker på träningen kan du alltid kontakta den sjukgymnast som har haft hand om dig på vårdavdelningen. Du kan också kontakta
sjukgymnast på hemorten för att få hjälp med vidare träning.
Smärtlindring
Fortsätt att ta värktabletterna som du ordinerats så din träning och rehabilitering
inte hindras av smärta. Det är viktigt att du tar tabletterna regelbundet och minskar
tablettintaget efterhand som din smärta avtar, för att därefter avsluta behandlingen.
Sömn
Sömnen kan vara påverkad under en längre tid efter operationen.
Problem med magen
Efter en operation kan problem med magen uppstå då du rör dig mindre än vanligt
och får mediciner du inte är van vid.
För att undvika problem med förstoppning eller diarré bör du
• dricka rikligt, minst två liter vätska om dagen.
• äta fiberrik mat, framför allt grovt bröd som exempelvis fullkornsbröd.
Müsli, extra kli (vete eller kruska) eller linfrö på till exempel fil eller i gröt ger
extra fiber. Ät också mycket grönsaker, rotfrukter, frukt och bär.
• använda produkter med bra bakteriekultur i, till exempel A-fil,
Cultura dofilus, Verum hälsofil och Proviva-produkter.
• äta produkter som torkad frukt, messmör, mesost, honung och katrinplommondryck som kan ha en lösande effekt.
• ha regelbundna toalettvanor.
• vid förstoppningsbesvär, ta det läkemedel som du fått utskrivet.
16
Komplikationer
En höftledssplastik är ett vanligt och mycket säkert ingrepp men som vid all kirurgi
kan alla typer av komplikationer uppstå.
Svullnad
Det opererade benet kan svullna efter operationen. Vanligtvis beror det på
blödningar i samband med operationen. Om ben och fötter visar tecken till att
svullna är det lämpligt att ligga med fötterna högt och inte sitta mer än nödvändigt.
Även rörelseträning av det opererade benet är viktigt. Svullnaden kan minskas
genom att man lindar benet eller använder stödstrumpa.
Om svullnaden blir värre och du blir öm i vaden (ibland kan även feber förekomma) ska du ta kontakt med ortopedmottagningen för medicinsk rådgivning,
0451–29 64 70.
Infektion
En infektion kan uppstå på grund av att det kommer bakterier i operationsområdet.
Det händer sällan, men du ska alltid vara uppmärksam på risken. Det är därför
viktigt att du kontrollerar operationsområdet.
Symtom på infektion
• Ökad rodnad
• Ökad svullnad
• Ökad smärta
• Läckage av sårvätska
• Feber
Om du upplever något av dessa symtom kontakta
ortopedmottagningen, 0451–29 64 70.
17
Komplikationer som kan uppstå efter en tid
Infektion kan i sällsynta fall uppstå kring protesen.
Protesen kan lossna, vilket inte alltid ger så mycket besvär i början. Vissa patienter
har större benägenhet för att protesen ska lossna och kontrolleras noggrannare.
Protesen kan hoppa ur led (luxera) om man rör benet oförsiktigt. Du får instruktioner om hur detta ska undvikas av sjukgymnasten.
Benlängdsskillnad kan uppstå vid operationen. Operatören strävar efter att benen
ska bli lika långa men ibland kan detta av operationstekniska skäl vara omöjligt.
Upp till en centimeters benlängdsskillnad brukar inte ge några besvär.
Råd inför utskrivningen
Under de 6 första veckorna efter operationen använder du de hjälpmedel du fått
utprovade. Du kan sluta att använda kryckorna när din balans och gång är stabil.
Det är möjligt att du är i fortsatt behov av hjälpmedlen och du får givetvis fortsätta använda dessa. Återlämning sker hos den arbetsterapeut i kommunen som
provade ut dem.
Personlig hygien
Du får inte bada så länge agrafferna är kvar, men det går bra att duscha. Eftersom
du inte får böja din höft mer än 90° under de första 6 veckorna, får du inte sitta
ner i badkaret. Du kan istället duscha stående eller få utprovat en badkarsbräda.
Utrusta badkaret eller duschen med en halkmatta. För att nå ner och inte böja
för mycket i höften när du tvättar benen och fötterna behöver du en badborste
med långt handtag.
På- och avklädning
Träna gärna att använda strumppådragare och griptång före operationen. Griptången används bland annat för att ta på/av byxor och underkläder. Vid behov
visar arbetsterapeuten på avdelningen hur de används.
18
Restriktioner
• Undvik följande rörelser under de första 6 veckorna
• Böj inte din höft mer än 90° de första 6 veckorna efter operationen
genom att lyfta upp ditt knä för mycket eller att böja överkroppen för mycket
framåt eller huka dig ner. Du får inte sitta på huk, däremot gå ner på knä.
• Korsa inte benen eller anklarna när du sitter, ligger eller står.
• Vrid inte benet inåt. När du ligger på rygg, se till att foten pekar uppåt och
ligg med benen lite isär. Sätt i foten rakt fram när du är uppe och går.
• Undvik att sitta i låga och mjuka soffor eller stolar. Det bästa sättet att sitta
är på en fast hög stol (gärna med armstöd) och använda sittförhöjningskudden.
Kontrollera att sängen har rätt höjd. För att höja sängen kan du lägga en extra
madrass eller använda förhöjningsklossar till sängbenen.
• Under de första 6 veckorna får du ligga på båda sidor men med kudde mellan
benen.
• Du får börja cykla och simma efter 6–8 veckor. För att trampa runt med
pedalerna krävs en viss rörlighet och viss tid måste gå innan du har uppnått denna.
• Du får börja köra bil efter 6 veckor om du känner att du på ett trafiksäkert sätt
kan framföra fordonet med hänsyn till bland annat styrka och kontroll i ditt ben.
• Utsätt inte höftleden för stötbelastning, till exempel löpning eller hopp.
Det är livslånga restriktioner när det gäller att:
• Springa
• Hoppa
• Sitta på huk
19
Att tänka på efter höftledsoperationen
Din kropp måste få möjligheter att läka inifrån för att muskler
och vävnader ska stödja och kontrollera rörligheten i ditt ben.
Om du överskrider gränserna för vilken rörlighet höften tål
finns risk att den nya höften hoppar ur led.
Vid återbesöket hos ortopedläkare eller sjukgymnast kan ni
diskutera om du kan röra din höft mer än dessa begränsningar.
Du kan känna successiva förbättringar i din höft 1–1,5 år efter operationen.
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
___________________________________________________________________
__________________________________________________________________
___________________________________________________________________
__________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
__________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
20
Hemträningsprogram
Det är viktigt att du tränar dagligen så att du inte stelnar till och får tillbaka styrkan i ditt opererade ben fortast möjligt. Träna helst 2–3 gånger per dag, cirka 15
minuter per gång. Upprepa varje övning 10–15 gånger.
1
Ligg på rygg.
Böj och sträck på foten som pilarna visar.
2
Ligg på rygg. Böj det opererade benet så långt
du kan. Låt hälen vara kvar mot underlaget.
Håll kvar några sekunder.
Sträck ut benet och slappna av.
3
Ligg på rygg. Pressa ner knät mot underlaget
genom att spänna lårmuskeln.
Håll kvar i några sekunder.
Slappna av.
4
Ligg på rygg med benen böjda.
Lyft upp sätet.
Håll kvar några sekunder.
Sänk ner igen och slappna av.
5
Ligg på rygg med det friska benet böjt.
Lyft det andra benet något från underlaget.
Håll kvar några sekunder.
Sänk sakta ner benet igen. Slappna av.
21
6
Ligg på rygg med benen isär.
Vrid det opererade benet ut åt sidan.
Vrid sedan benet inåt så att
foten spekar rakt upp mot taket.
7
Ligg på rygg.
För det opererade benet rakt ut åt sidan.
Foten ska peka uppåt.
Håll kvar några sekunder.
Lyft det opererade benet tillbaka till
kroppens mittlinje.
8
Stå med stöd av ett stadigt bord.
Lyft benet rakt ut åt sidan.
Håll kvar några sekunder.
Luta inte kroppen åt sidan och se till att benet inte lyfts snett
framåt. 9
Lyft benet rakt ut och bakåt.
Håll kvar några sekunder.
Luta inte överkroppen framåt.
10
Böj det opererade benets knä bakåt och
uppåt så långt som möjligt.
22
Uppföljning på ortopedmottagningen
Uppföljande återbesök med agraffborttagning och sårkontroll sker efter 2 veckor
på ortopedmottagningen.
Nästa återbesök sker efter cirka 2–3 månader och då träffar du sjukgymnast eller
ortopedläkare. Du kommer att få en skriftlig kallelse till detta besök. I vissa fall
görs ytterligare kontroller.
Ett år efter operationen kommer du att bli kontaktad för att vi vill fråga
om eventuella komplikationer. Du får då också hemsänt en kvalitetsenkät
som vi ber dig fylla i och skicka tillbaka till oss. Om allt har gått bra behövs inga
ytterligare kontroller. Skulle du få besvär med din höft, kontaktar du oss.
Kvalitetsregister
Ortopediska kliniken är ansluten till Det Svenska Höftprotesregistret som är ett
kvalitetsregister. Det är en del av vår löpande resultatvärdering, vilket är godkänt
av Etiska kommittén och Datainspektionen och finansieras av Socialstyrelsen. Att
kliniken aktivt deltar i ett kvalitetsförbättringsarbete i vården medför för dig att
operationsorsak, operationsmetod, protesval samt eventuell omoperation registreras. Din personliga integritet är helt skyddad. Om du har frågor om det register
som är aktuellt för din del, vänder du dig till din behandlande läkare.
23
Operationsplanerare
0451–29 64 70
Ortopedmottagning Hässleholm
0451–29 64 70
Vårdavdelning
0451–29 64 49
Övervakningsavdelning
0451–29 64 28
Sjukgymnastik
0451–29 66 00
Tobakspreventiv mottagning
0451–29 60 00
www.1177.se
Här hittar du aktuella e-tjänster inom vården.
Faktagranskad – Peter Ljung, överläkare
Kontakt: Ingela Ranebo, sjuksköterska och Anna Lauritzson, arbetsterapeut
Reviderad sept 2015.
Hässleholms sjukhus
Ortopedi
Kristianstad – Ystad – Hässleholm
281 25 Hässleholm
Telefon: 0451–29 64 70
Skane.se/hassleholm
Foto – Paul Ipsen, Hässleholms sjukhusorganisation och Colourbox Produktion: Skånevård Kryh
Kontakta oss gärna!