1. No category

REGION SKÅNE, FÄRDPLAN FÖR BIOGAS,
WORKSHOP 2
2014-09-16
1. Förflyttningsövning Skåne – Europas biogasregion 2020
Redovisning per grupp i form av presskonferens:
Varför har vi fått det här priset?
Vi har skapat en marknad för kretsloppsanpassad framställning av biogas.
2014 var ett nyckelår där MP kom in i regeringen – lyckosamt för oss i Skåne då bl a en
nationell biogasstrategi kom till. Framgångar i Skåne har rönt intresse internationellt vilket gett
många besök och vi reser ut ofta och berättar.
Har haft ett ambitiöst arbete. När vi slutade importera olja, kol, handelsgödsel lyckades vi med
omställning. Mångfald av biogasanläggningar, stora och gårdsbaserade anläggningar. Koldioxid
vid förbränningen används till växthus etc, näringsåterföring till marken etc. stor exportmarknad,
många arbetstillfället. Tunga transporter per tåg, resten av transporterna går med biogas och el.
Skåne har blivit skyltfönster för biogasutveckling.
Samarbete där nya aktörer som skrev på färdplanen.
Vad har vi gjort?
Vi har jobbat på att få samsyn i alla led. Tagit till oss FoU utanför regionen och internationellt.
Stark finansiering och spelregler har gett stöd för att bygga ut tankställen i Skåne. Duktiga
politiker som lobbat nationellt. Nationell biogasstrategi har kommit till stånd och utifrån den har
mål och åtgärder kommit till stånd. Insatser måste göras. Omställningen måste få kosta – vilket
är alternativen och vilka kostnader är förknippade med dem? Teamade upp oss och plantera
samsyn och alla är nu med på åtgärder.
Lönsamhet har varit en nyckel. Vi har bl a satsat på biogödsel. Flera kommuner är helt
självförsörjande på energi. Ffa det nationella samarbetet mellan övriga regioner och varit viktigt.
Styrmedel fungerar över hela landet. Danskarna duktiga på hitta nya substrat – viss
kunskapshämtning från Danmark har skett. Samarbete Biogas 2020 mellan DK, No och Sv.
Planer på förgasning av skog finns, men vi har inte jättemycket skog.
memo04.docx 2013-06-14
1 (10)
Swe co St ra teg y AB
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx
Omställningen följs av ett globalt arbete för att gå i takt. Konsensus i politiken.
Biogasandelen i energisystemet har ökat kraftigt. Utvecklingen inom lantbrukssektorn har
kommit igång. Synergi mellan stora anläggningar – små. Utbyggt elnät. Fordonsgas har blivit ett
naturligt vad för offentlig sektor och näringsliv. Upphandling har använts för att styra om
transporter. Alla kommuner har minst en tankstation. Stöd för att få igång tankställen även på
små orter. Regelverket har utvecklats, t ex diesel bara vissa tider i städerna medan
fordonsgasen får köra dygnet runt. Koldioxidskatter och liknande har bidragit till denna
utveckling. Konkurrens på produktionssidan – måste bygga på samarbete. Biogasen är dock
ingen jätteartikel så vi behöver råvaror från skogen också.
Påverkansarbetet är viktigt för att få till stånd styrmedel och regler. Stora klimatavtalet i Paris
2015 påverkade också i god riktning. Fossila krisen spelade oss i händerna. Effektivare
produktion, innovativa lösningar etc. Vi var också duktiga att nischa på olika energislag – mix av
energislag. Lätt att bygga ut infrastrukturen så att Skåne hade täckande gasnät. Våra politiker
hade tydliga inriktningar på global omställning. Allmänheten kom med på köpet när industri och
kommuner kom med på banan. De viktigaste nya aktörerna var att alla kommuner sammantaget
kom med. storföretag som TetraPak och AlfaLaval var viktiga. Mer substrat från jordbruk,
våtmark, resurser från havet t ex tång. Förgasningen av skogsråvaror har också varit viktig. Vi
ser helst att man producerar gasen där råvaran finns.
Vilka var de tuffaste utmaningarna?
Få till stånd långsiktiga spelregler. ”Cash talks” – finansiering. Vår ambition är att hela
energisystemet ska vara kretsloppsanpassat.
Tekniska utvecklingen (ta bort kadmiumet) har varit tufft och dyrt. Fint samarbete med
akademin.
Kadmiumfrågan att sluta kretsloppet. Att ställa om så snabbt.
Ekonomin har varit svår.
Omställningen i huvudet att gå från fossila energislag till andra. Genom kunskapsinhämtning
kan vi nå dit, kunskapsunderlag skapar förståelse och insikt.
memo04.docx
2 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx
2. Mål och delmål
Redovisning i grupp och opponentgrupp
Grupp 1
Kommentar från opponentgruppen
Tidssatta mål viktigt. Det övergripande målet om 3Twh
ska vi inte backa från utan snarare se till den realistisk
potential, kopplar till andra mm. Ska vi behålla målåret
2020 kanske mer realistisk nivå.
Antal mål? Svårigheten att se skogen
för alla träd
Hitta nyckelbitar. Ha kvar ambitioner
för en bra målnivå.
Uppgraderade biogasen till transportsektorn – viktigt
behålla mål. Mer vikt till tunga trafiken. Tankställen
viktigt sätta mål kring. Distributionsbilar ffa. Flytande
biogas där.
Infrastruktur och distributionsnät: prioriteringarna bör
utgå från industri och var användarna finns.
Offentlig upphandling – kommuner viktiga
Biogödsel är nyckelfråga: vision att kretsloppet sluts
och hantering av kadmium.
Övergripande mål sysselsättning och
näringslivsutveckling bör synas där. Utredningar som
gjorts de senaste åren bör kan ge underlag till
specifika mål här.
Regionen och Skånetrafiken bör själva upphandal
bränsle.
Grupp 2
Kommentar från opponentgruppen
Bra med volymmål. Men var kommer 3Twh ifrån?
(nuvarande produktion 0.3Twh).
Hur stort ska volymmålet vara? Målår?
Alla aktörer som ska bidra till detta ska vara aktivt
engagerade i FP. Hälften av målet ska komma från
förgasning men vi ser inga aktörer här.
3Twh 2020 är orealistiskt. Men
volymmål är effektivt sätt att
kommunicera ambitionsnivå.
RS bör systematiskt bedriva lobby nationellt. Det
bästa vore en nationell biogasplan.
Infrastruktur utbygg för tillvaratagande av lokala
resurser. (resursen ska tillvaras, vad det innebär var
memo04.docx
3 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx
diverst)
Skånetrafikens mål bör specificeras och formuleras
om.
Borde göras utredning om produktion av förnybar
metan – just nu bara rötningBör göras Systemanalys – bränsle eller el etc? vill ha
mer övergripande om bränsle är det bästa sättet att
använda biogas.
Grupp 3
Kommentar från opponentgruppen
Färre mål, tydlig struktur, mer realistiska.
-
Kombination av realistiska mål och större visioner:
Färre mål, realiserbara med tydlig struktur för att se
var man passar in. Visioner kan vara stora och ha
målår 2030 med delmål till 2020. RUS har målår 2030.
Kollektivtrafiken: 100% biogas till 2020 är svårt, och
vill vi uppnå detta? Är det önskvärt? Kanske en mix av
fler slag. El i städerna som alternativ, Biogas för
regionbussarna främst men svårt att nå 100% även
där till 2020.
Mål för utbildning. Kunskapsspridning som kan ge god
kännedom om biogas. Utbildning univ. inom biogas,
men kanske även på gymnasium och högstadium –
jobba med folkbildning. T ex ”alla som går ut
högstadiet ska ha fått x timmar biogasutbildning.”
Skolan lider stor brist på uppdaterade läromedel.
Mål om minskad konsumtion av energi,
energieffektivisering borde vara med.
Ta vara på nya substrat, alger från havet är viktigt.
Övergödningsmålet är konstigt- gödsel från biogas
inte mindre gödande än annat. Kan använda alger för
att minska övergödning. Mål om slutet kretslopp.
Uppmuntra småskalig gårdsproduktion.
Fånggrödor får inte användas om mellangrödor.
Fånggrödor får inte lämna gården. Lösning:
memo04.docx
4 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx
gårdsbaserad biogasproduktion eller mata egna
djuren – gödsel till rötning.
2 biogasfärjor går inte, 1 biogasfärja möjligt.
Antal anläggningar relevant? Många små bättre än en
stor? Viktigt att stimulera så att fler byggs. Relevant
siffermål för anläggningar? Olika storlek så antal kan
vara irrelevant.
Grupp 4
Kommentar från opponentgruppen
Stor diskussion kring hur man får användningen av
bränsle att öka.
Intressant att biogödsel ska återföras.
Bekymmer följa upp, men det kanske
löser sig.
100% av organiska rester av hushåll, handel använda
till att producera biogas.
X% av (behöver utredas) organiska restprodukter från
jordbruket, industrin används till biogas.
Merparten av fordon i offentlig verksamhet går på
biogas.
Samtlig trafik i offentlig verksamhet är fossilfri och
koldioxidminskningen i trafiken är 60% av
fossilekvivalent enligt hållbarhetskriterierna.
Ha öppet för andra förnybara drivmedel. Målet bör
vara att fordon är fossilfri.
Region Skåne upphandlar bränslet till busstrafiken
själva.
100% av biogödsel från bränsleproduktionen återförs
till åkermarken i det bränsle regionen använder.
Är det verkligen bara skånsk biogas
som är fantastisk?
I Skåne är kretsloppet en stor drivkraft.
Handlar inte om att röta allt och
deponera det. Kan alltid producera
under mer eller mindre rimliga
förhållanden.
Vad är det politiken tycker?
Kretsloppet? Allt har en prislapp, men
politikerna måste ge en guidning.
Skånetrafiken måste lära känna
marknaden, guidning av de stora
aktörerna.
Sv biogas är dyrare att producera
jämfört med tysk.
Europeisk importmarknad? Kadmium etc behöver
hanteras i kravställande. Kan behöva ställa
kompletterande krav vad man menar med biogas. T
ex att xx andel av biogasen återförs till åkermark.
Deponigas bör inte betraktas som biogas (som
fordonsbränsle)
memo04.docx
5 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx
Grupp 5
Kommentar från opponentgruppen
Många mål idag – för många. Kanske istället ha några
övergripande mål enligt nedan för att bygga
handlingsplaner under vart och ett istället.
Övergripande mål för att koppla till Färdplanen.
Ha en övergripande vision om 3 TWh,
flytta det framåt i tiden liknade vår
diskussion.
3Twh viktigt att ha, men inte gälla till 2020. Visar
potentialen i Skåne.
Färdplanen bör ha målår 2030.
Målområden:








Internationell och nationell påverkan –
politik: bidra till att biogasens roll ökar i
energisystemet.
Infrastruktur: fungerande distributionsnät och
tankställen
Fordon: färdplan som del i att nå 100%
fossilbränslefritt Skåne
Innovationer: färdplan ska bidra till att
uppfylla innovationsstrategin.
Kunskap, [inga mål sattes här]
Energisystem: hela potentialen för biogas
Samverkan: [inga mål sattes här]
Kretslopp: [inga mål sattes här]
Gäller att det blir mätbara mål. Färre
mål risk att de blir fluffiga och svåra att
följa upp.
Kanske inte ska vara mätbara
övergripande mål, utan i
handlingsplanens insatser.
Handlingsplaner som blir utvärderade
låter bra. Men vem håller i det så att
folk gör det de ska göra?
Viktiga frågor som vi måste komma
fram till tillsammans.
Viktigt mäta och följa upp, under vägs
gång.
Till varje område bör handlingsplaner byggas. Målen
ligger till 2030. Handlingsplan gör vi gemensamt varje
år. Då kan alla docka in.
memo04.docx
6 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx
3. Organisation, ledning och styrning
Redovisning på blädderblocksblad från varje grupp.







o
o
o
o
o
o
o




Måste utgå från målen
En samordnande part, t ex Region Skåne
Delat ägarskap för Färdplanen
Ha flexibla arbetsgruppen utifrån behov – ansvar kopplat till kompetens. Behöver inte
vara RS utan har kompetens och intresse. Vilka arbetsgrupper som behövs gör man
tillsammans från början.
Behov kan uppkomma under resans gång och kan behöva sätta ihop utifrån behov.
Samordnarens ansvar att se till att det fungerar.
Tydliga aktivitetsplaner/Handlingsplan för att få verkstad.
Löpande uppföljning.
Kommunikation både externt för att få igenom vad man vill, gentemot politikerna etc.
Internt för att tala om vad vi gör och framdriften.
Region Skåne som ägare av Färdplanen och projekt. I deras huvudmannaskap finns
styrgrupp och projektledare.
Under projektledare finns också kommunikatör
AG med gruppledare helst Biogas Syd-folk som är sekreterare. De har tydligt ägarskap
att få ihop gruppen och kommunikationsansvar mot andra AG. Det ska finnas relevant
sammansättning.
Översyn av grupper, tydliga mål, tidsstyrt.
Informationsmöte där åtgärds följs upp etc.
Omvärldsbevakning för nya tekniker, aktörer, kompetens etc.
Kommunikation ut i politiker, trafikskolor, företagare, lantbrukare, t ex dragning av FP
för samtliga i kommunfullmäktige.
Referensgrupp eller styrgrupp som inte är helt politisk.
Regions Skåne bör ha samordnande ansvar.
Behövs tydligare organisationsschema.
Större möten under året för att konkret se vad som har gjorts. Kommunicera då vad
som har genomförts.
memo04.docx
7 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx




Hur leda till att rätt personer träffas? Biogas Syd skulle arbeta mer operativt med dessa
grupper.
Spridning av ny kunskap, genom seminarier, studieresor el dyl.
Biogas syd kan fånga upp vad folk i branschen efterfrågan och sedan förankra det i
Region Skåne.
Hur behåller man engagemanget bland aktörerna? Bör ha en process för det att
efterfråga resultat/genomförande. Kunskap och mandat följs inte alltid åt.
 Viktigaste att det är tydligt vem som har vilken roll, fördelningen spelar oss mindre roll.
 Arbetsgrupper är ett bra sätt att arbeta. Bra tillfälle att träffa andra i branschen. Bidra
till förståelse för helheten.
 Region Skåne ska vara huvudman. Samma tjänsteman deltar i alla grupper. På så sätt
tas kunskap mellan arbetsgrupperna.
 Workshop årligen för att avrapportera och följa upp.
 Hemsidan behöver vara en hemsida för biogas i ännu större utsträckning. Samlat
bibliotek.
 Avsnitt på Energitinget som handlar om FP och använda de kanaler som finns.
 Kommunikationsgrupp behövs.
 Det ska synas att man deltar i Färdplanen- att det ger mervärde.
 Noga med att kommunicera att vi gör en klimatåtgärd i detta.
 Nyckelspelare pekas ut med tydliga åtaganden.
 Handlingsplan behövs för att veta vad som göras.
 Viktigt att förmedla förväntningar på vad som ska komma ut.
4. Insatser och prioriteringar
Redovisning i panel
Grupp A

Nationell lobbying med ny regering

Styrmedel

Lönsamhet för biogasproduktion

Biogödsel blir en kommersiell produkt

Tydlig struktur för Färdplanen
memo04.docx
8 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx

Använda den fulla potentialen för offentlig upphandling

Kunskapsspridning kring biogas

Skapa acceptans hos allmänheten

Förenklad tillståndsprocess
Grupp B

Infrastruktur, tillgång till biogastankställen

Produktion, behövs politisk tydlighet t ex grön gas

Öka ta hand om matavfall. Ev behövs utredning kring vad vi ska använda gasen till.

Lagstiftning, t ex biogödseln – hur ser man på tungmetallsproblematik

Mellangrödorna drabbas också av hur man ser på energigrödor (Behövs även lobbying
på EU-nivå)

Koppla färdplanen till andra regioner

Upphandling, kan Region Skåne hjälpa till att ställa krav?
Grupp C

Kommunala bilpooler

Offentlig upphandlingsverktyg

Långsiktiga styrmedel, nationellt och regionalt

Nya organisationen för Färdplanen, viktigt att komma igång

Lönsamheten

Kunskapsspridning, från politiker och allmänheten

Ta hand om det kommunala avfallet
Grupp D

Få med alla kommuner
memo04.docx
9 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx

Stimulera biogasanvändning gm kommuners upphandling. I första
steg egen fordonsflotta men sedan i upphandling av tjänster i
förlängningen.

Flexibilitet, när passar olika lösningar?

Rötresten, vad får man föra tillbaka etc.

Kostnadseffektiv kadmiumrening.
memo04.docx
10 (10)
REGION SKÅNE, FÄRDPL AN FÖR
BIOGAS, W ORKSHOP 2
2014-09-16
KN c:\pactdok\regionala utvecklingsnämnden\2015-01-29\utvärdering skånes färdplan för biogas\bilaga 5- dokumentation workshop 2.docx