Budgetunderlag 2016-2018
2016 Budgetunderlag ‒2018 Samtliga domstolschefer träffades tillsammans med företrädare för Domstolsverket vid 2014 års Chefsdagar. Syftet var att identifiera områden och åtgärder som såväl skapar ökat engagemang och arbetsglädje för domaren som bidrar till ökad effektivitet och kvalitet i målhanteringen. Inom området attrahera och rekrytera kommer Sveriges Domstolar även fortsättningsvis att ha ett särskilt fokus på att utveckla chefs- och ledarskapet, utifrån den chefspolicy som fastställdes under 2014. Foto: Tobias Liedholm Omslagsbild Sveriges Domstolar har för 2015 fastställt fyra särskilt prioriterade utvecklingsinsatser och de är: utveckla den strategiska styrningen, attrahera och rekrytera, fortsätta digitaliseringen av målhanteringen och effektivisera administrationen. Samtliga områden präglas av att glappet mellan var vi inom Sveriges Domstolar befinner oss och var vi vill befinna oss är särskilt stort. På bilden: Fiktiv muntlig förhandling vid Kammarrätten i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg Producerad av Domstolsverket Diarienummer 2062-2014 Innehåll 1 2 3 4 Yrkanden ....................................................................... 7 Utgångspunkter ............................................................... 8 2.1 Reformer med mera ............................................................ 8 2.1.1 2.1.2 Beslutade reformer ........................................................................ 8 Aviserade reformer ........................................................................ 9 2.2 Målutveckling .................................................................. 11 2.2.1 Målen blir alltmer resurskrävande ..................................................... 14 2.3 Prognoser för måltillströmning .............................................. 15 2.3.1 Total kostnadsförändring för den prognostiserade målförändringen vid de allmänna domstolarna respektive de allmänna förvaltningsdomstolarna ........ 16 2.4 Övriga verksamhetsbehov .................................................... 16 2.4.1 2.4.2 2.4.3 Säkerhetsfrågor .......................................................................... 16 Digitalisera målhanteringen ............................................................ 18 Om- och nybyggnation av domstolslokaler ........................................... 20 Ekonomiska förutsättningar anslaget Sveriges Domstolar ........ 21 3.1 Yrkanden m.m. ................................................................ 21 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 Utgångspunkter .......................................................................... 21 Konsekvenser ............................................................................. 21 Reformer bör genomföras .............................................................. 22 Yrkanden .................................................................................. 22 3.2 Konsekvenser om ytterligare resurser inte tillförs anslaget ............ 23 3.2.1 3.2.2 Effekter på balanser och omloppstider ............................................... 23 Effekter på kompetensförsörjningen och kvaliteten i verksamheten ............. 25 3.3 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet ........................................... 26 3.3.1 3.3.2 3.3.3 Verksamhetsnytta av Straffprocessutredningen ..................................... 27 Övriga lagstiftningsförändringar ....................................................... 28 Verksamhetens yttre organisation ..................................................... 28 Ekonomiska förutsättningar och yrkanden övriga anslag ......... 30 4.1 4.2 Migrationsdomstolarna ....................................................... 30 Rättsliga biträden ............................................................. 31 4.2.1 4.2.2 Rättsliga biträden m.m. ................................................................ 31 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål .................................... 36 4.3 4.4 Trängselskatt .................................................................. 36 Internationell civil krishantering............................................ 37 5 Investeringar ................................................................ 38 6 Behov av krediter .......................................................... 40 7 Avgiftsbelagd verksamhet ................................................ 41 8 Översikt över verksamhetens finansiering ........................... 43 Bilagor ............................................................................. 44 Bilaga 1 Reformer ..................................................................... 44 Bilaga 2 Prognoser på måltillströmning ............................................ 49 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 5 YRKANDEN 6 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 YRKANDEN 1 Yrkanden Domstolsverket yrkar att regeringen • föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, utifrån den beräknade anslagsnivån tillförs en ramökning med 170 mnkr från 2016. För år 2017 yrkas att anslaget ökas med ytterligare 180 mnkr och för 2018 med ytterligare 50 mnkr. Totalt yrkas en ramökning med 400 mnkr under perioden utöver de beräknade anslagsnivåerna. Se avsnitt 3.1 Yrkanden m.m. • föreslår riksdagen att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m., inom utgiftsområde 4, tillförs en ramökning med 390 mnkr för 2016, med ytterligare 194 mnkr för år 2017 samt med ytterligare 182 mnkr för år 2018, totalt en ramökning med 766 mnkr under perioden 2016–2018. Prognosen för 2015 visar att det utgående överföringsbeloppet beräknas uppgå till minus 274 mnkr, vilket motsvarar drygt elva procent av tilldelade medel om inte ytterligare medel tillförs anslaget. Domstolsverket har därför för avsikt att i en särskild skrivelse till regeringen begära ytterligare medel för innevarande år. Se avsnitt 4.2.1 Rättsliga biträden m.m. • föreslår riksdagen att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, tilldelas de beräknade anslagsnivåerna för 2016 och 2017. Från år 2018 yrkas att en ramökning tillförs med 50 mnkr utifrån den beräknade anslagsnivån. Se avsnitt 4.1 Migrationsdomstolarna. • föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, tilldelas de beräknade anslagsnivåerna för 2016 och 2017. Från år 2018 yrkas att en ramökning tillförs med 10 mnkr utifrån den beräknade anslagsnivån. Se avsnitt 4.2.2 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål. • föreslår riksdagen att anslaget Domstolsprövning i utlänningsmål (1:4) tas bort och att dessa medel i stället tillförs anslaget för Sveriges Domstolar (1:5) samt att dessa kostnader ska belasta det sistnämnda anslaget. Se avsnitt 4.2.2 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål. • föreslår riksdagen att anslaget Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål (1:5) tas SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 • • • • • • • bort och att dessa medel tillförs anslaget Rättsliga biträden m.m. (1:12) samt att dessa kostnader ska belasta det sistnämnda anslaget. Se avsnitt 4.2.2 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål. föreslår riksdagen att anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2016–2018. Se avsnitt 4.3 Trängselskatt. föreslår riksdagen att omdisponera medel avseende kostnader inom Sveriges Domstolar för Trängselskatt i Stockholm och Trängselskatt i Göteborg till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, och att medel anvisas som täcker kostnaderna. Se avsnitt 4.3 Trängselskatt. föreslår riksdagen att fastställa anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7, till 4 mnkr för vardera åren 2016–2018. Se avsnitt 4.4 Internationell civil krishantering. fastställer en låneram som uppgår till 1 100 mnkr för perioden 2016–2018. Se avsnitt 5 Investeringar. fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4 och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2016–2018, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tre procent. Se avsnitt 6 Behov av krediter. fastställer att anslagskrediten för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4, samt anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap, 1 och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap, 4 utgiftområde 22 varje år under perioden 2016–2018, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 6 Behov av krediter. yrkar att anslagskrediten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7 samt för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2016–2018, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 6 Behov av krediter. 7 UTGÅNGSPUNKTER 2 Utgångspunkter 2.1 Reformer med mera 2.1.1 Beslutade reformer Sveriges Domstolars verksamhet är i hög grad lagstyrd, men den påverkas också av andra myndigheters organisation och resurstilldelning. Även brottsutvecklingen, den allmänna konjunkturen och antalet asylsökande i Sverige, samt andra omvärldsfaktorer, påverkar Sveriges Domstolars verksamhet. I det följande redogörs för ett antal nyligen beslutade reformer som har påverkan på måltillströmningen eller som på annat sätt påverkar kostnaderna för Sveriges Domstolar. Ett enhetligt patentskydd kommer att skapas i 25 EU-medlemsstater. I samband med det inrättas också en enhetlig europeisk patentdomstol. Tillsammans med Estland, Lettland och Litauen kommer Sverige att inrätta en nordisk-baltisk regional avdelning i domstolens första instans. Denna reform kommer indirekt att påverka delar av verksamheten vid Sveriges Domstolar. För att finansiera avgiften till den enhetliga domstolen kommer anslaget till Sveriges Domstolar att minskas med 1,7 mnkr från och med 2015, ytterligare 1 mnkr från och med 2016 och ytterligare 800 tkr från och med 2017 samt ytterligare 2 mnkr från och med 2018. Gemensamma EU-regler om vilken medlemsstats domstol som kan pröva en privaträttslig tvist finns i Bryssel I- förordningen. Förordningen innehåller även regler om erkännande och verkställighet av domar som har meddelats i en annan medlemsstat. EU har beslutat om en reviderad förordning, som innebär att det blir enklare och går snabbare att verkställa domar i EU. I prop. 2013/14:219 föreslår regeringen nya lagregler som ska komplettera förordningen. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige krävs det enligt ett antal lagar att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen är verkställbar. För närvarande fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Den prövningen ska i stället göras i 24 av landets tingsrätter. De flesta av lagförslagen trädde i kraft den 10 januari 2015. Eventuella kostnadsökningar för Sveriges Domstolar ska hanteras inom givna anslagsramar. Genom ändringar i brottsbalken som trädde i kraft den 1 juli 2014 har utökade möjligheter att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning införts. Genom lagändringen får enskilda perso- 8 ner en starkare processuell ställning i ärekränkningsmålen och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Sammantaget har regeringen bedömt att genomförandet av förslagen inte kommer att medföra annat än marginella kostnadsökningar och att dessa ryms inom befintliga anslagsramar (prop. 2013/14:47). Genom en ny lag om straff för penningtvättsbrott har straffansvaret för penningtvätt förändrats och utvidgats i flera avseenden. Brotten penninghäleri och penninghäleriförseelse i brottsbalken upphävs och ersätts i den nya lagen av penningtvättsbrott och penningtvättsförseelse (prop. 2013/14:121). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2014. Förslagen kan väntas leda till vissa kostnadsökningar för rättsväsendets myndigheter. Kostnadsökningarna bedöms av regeringen kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag. Genom en ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen utvidgas lagens tillämpningsområde till att även omfatta vissa beslut om utvidgat förverkande. Lagändringen, som trädde i kraft den 1 juli 2014, innebär att Kronofogdemyndigheten ska få ansöka om verkställighet av svenska beslut om utvidgat förverkande i den eller de medlemsstater i EU där den dömde har tillgångar. Ändringarna innebär också att man ska kunna verkställa beslut i Sverige om utvidgat förverkande som har meddelats i en annan medlemsstat under vissa förutsättningar. Frågan om erkännande och verkställighet i Sverige ska prövas av en tingsrätt efter ansökan från Kronofogdemyndigheten (prop. 2013/14:66). De kostnadsökningar som förslaget eventuellt kan medföra är enligt regeringen inte större än att de kan hanteras inom befintliga budgetramar för de myndigheter som berörs. Genom ändringar i bland annat utlänningslagen som trädde i kraft den 1 maj 2014 har det särskilda registreringsförfarandet för EESmedborgare tagits bort och man har infört en rätt att överklaga Migrationsverkets beslut som rör uppehållsrätt. Detta innebär ökade kostnader för migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Dessa kostnadsökningar ska enligt SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 UTGÅNGSPUNKTER regeringen rymmas inom befintliga anslagsramar (prop. 2013/14:81). Den 1 januari 2015 skedde ändringar bland annat i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Syftet med lagändringarna är att skapa en tydligare och bättre reglering när det gäller att använda hemliga tvångsmedel mot allvarlig eller samhällsfarlig brottslighet. Bestämmelserna i den tidsbegränsade lagen om hemlig rumsavlyssning blir permanenta och flyttas till rättegångsbalken. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott blir permanent med vissa justeringar. För att stärka rättssäkerheten och integritetsskyddet utvidgas förbudet mot att avlyssna vissa samtal. Samtidigt tar man bort möjligheten för en domstol att besluta om hemliga tvångsmedel utan medverkan av ett offentligt ombud (prop. 2013/14:237). Regeringen har bedömt att ändringarna inte får några kostnadskonsekvenser jämfört med vad som för närvarande gäller för domstolarnas, Åklagarmyndighetens eller polisens handläggning av ärenden om hemliga tvångsmedel. Överförmyndarna ges från den 1 januari 2015 utökade arbetsuppgifter i att bistå tingsrätten med att inhämta utredning i ärenden om gode män och förvaltare (prop. 2013/14:225). Till följd av detta minskas anslaget till Sveriges Domstolar med 5 mnkr från och med 2015. Den 1 april 2015 träder nya regler i kraft om erkännande och verkställighet av frihetsberö2.1.2 vande påföljder inom EU. Kriminalvårdens beslut kommer att kunna överklagas till allmän domstol (prop. 2014/15:29). Förändringarna ska hanteras inom givna budgetramar. Vidare införs den 1 juli 2015 en ny bestämmelse i lagen om unga lagöverträdare som ålägger domstolarna att samverka med kommunerna och andra myndigheter som arbetar med unga lagöverträdare (prop. 2014/15:25). Även denna förändring ska hanteras inom befintliga anslagsramar. Av bilaga 1 framgår ytterligare ett antal beslutade förändringar som kan påverka verksamheten inom Sveriges Domstolar under åren 2016–2018. Av redogörelsen ovan och innehållet i bilaga 1 framgår att det är ett stort antal förändringar som berör Sveriges Domstolar och som genomförs utan att anslaget höjs. För flertalet av dessa konstateras dock i förarbetena att den aktuella förändringen kommer att innebära att arbetsbelastningen vid Sveriges Domstolar påverkas marginellt eller i mindre grad och att eventuella kostnadsökningar ska tas inom ramen för befintligt anslag. Att i förväg överblicka de ekonomiska konsekvenserna är förenat med stor osäkerhet. Sammantaget innebär dock ett stort antal sådana reformer att arbetsbelastningen vid domstolarna ökar och i sådan grad att resurstillskott är nödvändiga för att inte verksamheten ska påverkas negativt. Tillförs inga resurser riskerar handläggningstiderna att förlängas och att andelen balanserade mål och ärenden kan komma att växa, allt till men för parter och andra intressenter. Aviserade reformer Utöver beslutade förändringar finns ett antal förslag och åtgärder som är under beredning eller utredning och som kan komma att påverka Sveriges Domstolar. I detta avsnitt redogörs för två aviserade reformer som förväntas påverka verksamheten i närtid. I departementspromemorian Patent- och marknadsdomstol (Ds 2014:2) lämnas förslag om att domstolsprövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål ska ske samlat i en särskild domstol i första instans (Patent- och marknadsdomstolen) och en särskild domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Som en konsekvens av förslaget ska Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphöra. Enligt regeringen är avsikten att den nya domstolsorganisationen ska träda i kraft under hösten 2016. De aviserade medel för reformen som redovisades i 2014 års SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ekonomiska vårproposition är enligt Domstolsverkets beräkningar inte tillräckliga. Domstolsverket anser att anslaget behöver ökas med 40 mnkr på årsbasis på grund av reformen. I mars 2013 föreslogs en ny gemensam lag om de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas samt hyres- och arrendenämndernas (fortsättningsvis domstolarna) behandling av personuppgifter i den rättskipande och rättsvårdande verksamheten – domstolsdatalagen (Ds 2013:10). Lagen ska kompletteras med bestämmelser i förordning och i föreskrifter. Lagen är ännu inte beslutad. Bestämmelser som innebär ett betydande intrång i den personliga integriteten måste enligt grundlagen framgå av lag från och med den 1 januari 2016. Domstolsverket utgår därför från att de så kallade Veraförordningarna, som i dag reglerar domstolarnas 9 UTGÅNGSPUNKTER personuppgiftsbehandling, då kommer att upphävas och domstolsdatalagen träda i kraft. Domstolsdatalagen kommer att innebära stora förändringar för domstolarnas sätt att arbeta. Lagens främsta syfte är inte att effektivisera domstolarnas arbete utan att värna den personliga integriteten. Regleringen kommer därför i flera avseenden att leda till ökade kostnader för Sveriges Domstolar både på kort och lång sikt. I nuläget är det dock inte möjligt att uttala sig om i vilken omfattning. Det handlar dock inte om begränsade merkostnader som kan anses utgöra en del av det ordinarie utvecklingsarbetet utan tvärtom krävs stora resurstillskott för att hantera den utveckling lagen kräver. Även om den slutliga utformingen av lagen ännu inte är beslutad så kan konstateras att domstolsdatalagen kommer att ställa krav på en omfattande teknisk utveckling och stora anpassningar både av verksamheten och av verksamhetsstöden. De kostnader detta medför ryms inte inom befintliga anslag. Det är sannolikt inte bara verksamhetsstödet för mål- och ärendehantering, Vera, som måste utvecklas utan även andra verksamhetsstöd såsom t.ex. KIM. Dagens behörighetsstruktur är alltför trubbig för att uppfylla lagens krav. Sannolikt kommer denna struktur, men även loggnings- och varningsfunktioner, att behöva byggas om från grunden. Vidare behöver nya funktioner för direktåtkomst mellan domstolarna utvecklas. På sikt bör även enskilda och deras företrädare få möjlighet att få tillgång till uppgifter i egna mål eller ärenden. Direktåtkomsten måste kunna begränsas i olika avseenden. Även sökfunktionerna kan komma att kräva väsentliga ombyggnationer. Vidare kommer tillgången till personuppgifter i avslutade mål att behöva begränsas. Både möjligheten till direktåtkomst och sökmöjligheterna kommer att intressera media, forskare och allmänheten. Mängden förfrågningar om att få ut allmän handling kommer att öka. Samtidigt innebär förslaget – så som det beskrivs i departementspromemorian – att möjligheterna 10 att lämna ut handlingar på medium för automatiserad behandling (t.ex. e-post) kommer att minska väsentligt. Förslaget kommer i sin nuvarande form att sammantaget leda till en kraftigt ökad belastning på domstolarna och minska effektiviteten i hanteringen av utlämnande. En minskad möjlighet att lämna ut handlingar via epost innebär att kostnaderna för att hantera utlämnande av allmänna handlingar kommer att öka avsevärt. Både i form av större behov av arbetsresurser samt ökade kostnader för t.ex. papper och porto. En grov uppskattning av denna kostnadsökning är att den kommer att ligga mellan 30–40 miljoner för de allmänna domstolarna och mellan 5–10 miljoner kronor för de allmänna förvaltningsdomstolarna. På intäktssidan är det möjligt att en övergång till pappersutlämnande kan leda till högre intäkter eftersom man vid utlämnande på papper enligt avgiftsförordningen ska ta betalt per sida. Elektroniskt utlämnande regleras inte av förordningen men Domstolsverkets rekommendation är att domstolarna ska ta betalt per dokument. Intäkterna kan alltså komma att öka något men de kommer inte på långa vägar att täcka de ökade kostnader som kommer att uppstå. Lagen kommer att kräva en inte obetydlig administration på domstolarna, bl.a. måste domstolarna bedöma vilken tillgång till information varje anställd ska ha, men också ta fram personuppgiftsförteckningar samt skriva så kallade personuppgiftsbiträdesavtal med Domstolsverket. En viktig del för att se till att säkerheten i behandlingen av personuppgifterna är tillräcklig är att de anställda vid domstolen får tydliga och klara instruktioner. De anställda vid Sveriges Domstolar måste få utbildning i hantering av personuppgifter samt i frågor som dataskydd och informationssäkerhet. Därutöver krävs att rutiner, instruktioner och informationsmaterial tas fram. Både detta arbete och arbetet med att ta fram föreskrifter kommer att kräva resurser på såväl domstolarna som Domstolsverket. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 UTGÅNGSPUNKTER 2.2 Målutveckling Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål samtliga domstolsslag 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 382 219 370 635 154 915 2011 383 344 390 370 147 833 2012 388 540 398 008 138 242 2013 385 078 387 142 136 052 2014 382 221 388 812 129 488 Genomsnitt (5 år) 384 280 386 993 141 306 På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel har vissa mål som avgjorts 2013 registrerats först 2014. Det totala antalet inkomna mål 2014 har, jämfört med föregående år, minskat med en procent. Under femårsperioden har det dock varit ett stabilt målinflöde med få variationer mellan åren. Det har avgjorts marginellt fler mål under 2014 än under 2013. Sett till femårsperioden har däremot antal avgjorda mål ökat med drygt 18 000 mål eller fem procent. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Det totala antalet balanserade mål har under 2014 minskat med drygt 6 500 mål, vilket motsvarar fem procent. Trenden för de fem jämförelseåren är minskade balanser och jämfört med 2010 har balanserna minskat med över 25 000 mål, vilket utgör 16 procent. 11 UTGÅNGSPUNKTER Inkomna mål Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2012 2013 2014 Förändring 2012-2014 Antal % Förändring 2013-2014 Antal % 183 510 180 038 175 538 -7 972 -4 % -4 500 -2 % 25 459 25 827 26 155 696 3% 328 1% Inkomna mål Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen 5 709 6 406 6 215 506 9% -191 -3 % 103 611 105 872 106 001 2 390 2% 129 0% Migrationsdomstolarna 25 772 26 385 27 023 1 251 5% 638 2% Kammarrätter exkl. migration 25 442 22 809 24 226 -1 216 -5 % 1 417 6% Migrationsöverdomstolen 11 717 9 254 10 017 -1 700 -15 % 763 8% 7 324 8 487 7 046 - 278 -4 % -1 441 -17 % 388 544 385 078 382 221 -6 323 -2 % -2 857 Förvaltningsrätter exkl. migration Högsta förvaltningsdomstolen Summa totalt Vid tingsrätterna och Högsta domstolen har antalet inkomna mål minskat med två respektive tre procent medan antalet har ökat på hovrätterna med en procent. Vid tingsrätterna har det varit ett minskat inflöde av brottmål och då framför allt bötesmål. Dessa har minskat kraftigt, 55 procent, sedan måltypen infördes 2010. Under 2014 har även tvistemålen minskat, minskningen avser samtliga målkategorier. Den ökning av PBL-mål som varit tidigare år, till följd av ökade resurser hos länsstyrelserna för avarbetning av balanser, har avstannat och målkategorin visar en minskning om 22 procent under året. Minskningen av PBL-mål syns även hos Mark- och miljööverdomstolen. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna är oförändrat jämfört med 2013, medan det på kammarrätterna varit en ökning om sex procent. Om socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas visar målutvecklingen på en marginell minskning 12 -1 % om en procent jämfört med 2013. Högsta förvaltningsdomstolen har under året haft en kraftig målminskning om sjutton procent. Minskningen hänför sig till de två stora målkategorierna skattemål och socialförsäkringsmål. Trenden från tidigare år hos förvaltningsdomstolarna med ökade skattemål och minskade socialförsäkringsmål är bruten under 2014. Vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har antalet mål ökat med två respektive åtta procent under 2014. Hos migrationsdomstolarna har avlägsnandemålen, som är den största och mest resurskrävande måltypen, däremot minskat med sex procent. Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning har ökat med 18 procent efter föregående års kraftiga minskning. Det motsatta förhållandet råder på Migrationsöverdomstolen, där avlägsnandemålen ökat med tolv procent och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning minskat med nio procent. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 UTGÅNGSPUNKTER Avgjorda mål Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2012 2013 2014 Avgjorda mål Tingsrätter Hovrätter 182 712 181 210 178 871 Förändring 2012-2014 Antal % Förändring 2013-2014 Antal % -3 841 -2 % -2 339 -1 % 1 106 4% 25 162 25 622 26 728 1 566 6% 5 893 6 090 6 447 554 9% 357 6% Förvaltningsrätter exkl. migration 108 693 106 784 109 069 376 0% 2 285 2% Högsta domstolen Migrationsdomstolarna 28 761 25 539 27 737 -1 024 -4 % 2 198 9% Kammarrätter exkl. migration 28 063 23 765 22 233 -5 830 -21 % - 1 532 -6 % Migrationsöverdomstolen 11 825 9 697 9 831 -1 994 -17 % 134 1% 6 900 8 435 7 896 996 14 % -539 -6 % 398 009 387 142 388 812 -9 197 -2 % 1 670 0% Högsta förvaltningsdomstolen Summa totalt Tingsrätterna har avgjort något färre mål än föregående år, drygt en procent. Framför allt är det brottmål som minskar. Vid hovrätterna och Högsta domstolen har antalet avgjorda mål ökat med fyra respektive sex procent. Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna har under 2014 ökat med två procent. Ökningen avser framför allt skattemål. Vid kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen minskade däremot antalet avgjorda mål med sex procent vardera. Den stora minskningen kan tillskrivas skattemål och socialförsäkringsmål. Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har ökat med nio respektive en procent under 2014. Balanserade mål Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Balanserade mål Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen 2012 2013 2014 74 988 73 544 70 004 5 929 6 128 5 562 Förändring 2012-2014 Antal % -4 984 -7 % -367 -6 % Förändring 2013-2014 Antal % -3 540 -5 % -566 -9 % 1 430 1 742 1 506 76 5% -236 -14 % 37 566 36 790 33 931 -3 635 -10 % -2 859 -8 % Migrationsdomstolarna 4 884 5 752 5 059 175 4% -693 -12 % Kammarrätter exkl. migration 9 161 8 221 10 230 1 069 12 % 2 009 24 % Migrationsöverdomstolen 1 450 1 004 1 190 -260 -18 % 186 19 % 2 837 2 871 2 006 -831 -29 % -865 -30 % 138 245 136 052 129 488 -8 757 -6 % -6 564 -5 % Förvaltningsrätter exkl. migration Högsta förvaltningsdomstolen Summa totalt Balanssituationen vid tingsrätterna har förbättrats ytterligare under 2014 och minskningen uppgår till fem procent. Även vid hovrätterna och Högsta domstolen har balanserna minskat jämfört med den motsatta utvecklingen föregående år. Minskningen uppgår till 9 respektive 14 procent. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna har förbättrats avsevärt under treårsperioden, under SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 2014 minskade balanserna med åtta procent. Det är främst skattemålen som sticker ut och står för den största andelen av den totala balansminskningen. Även vid migrationsdomstolarna har balanserna minskat under året, minskningen uppgår till tolv procent. Motsatsförhållandet gäller för kammarrätterna och Migrationsöverdomstolen, där har balanserna ökat med 24 respektive 19 procent. Framför allt är det en ökning av socialförsäk- 13 UTGÅNGSPUNKTER ringsmål hos kammarrätterna som utgör ökningen. Balanssituationen vid Högsta förvaltningsdomstolen har förbättrats kraftigt under 2014. Minskningen uppgår till omkring 30 procent. 2.2.1 Målen blir alltmer resurskrävande Det finns också flera indikatorer som pekar på att de inkomna målen blir alltmer resurskrävande. I mål som avgörs efter förhandling blir förhandlingstiderna allt längre. På tingsrätterna har den genomsnittliga förhandlingstiden för både brottmål och tvistemål, som avgjorts genom förhandling, ökat med tolv procent mellan 2010 och 2014. Sedan 2013 har motsvarande ökning varit två procent för brottmål och fem procent för tvistemål. På hovrätterna har den genomsnittliga förhandlingstiden för brottmål och tvistemål, som avgjorts genom förhandling, ökat med 22 respek- tive 9 procent mellan 2010 och 2014. Sedan 2013 har det varit en ökning med elva procent för brottmål medan det har varit en minskning för tvistemål. De stora målens betydelse för arbetsbelastningen kan också belysas på följande sätt. Vid hovrätterna utgjorde antalet mål med en huvudförhandlingstid över tolv timmar 7 procent 2014. Antalet huvudförhandlingstimmar i dessa mål utgjorde dock 42 procent av all huvudförhandlingstid. Vid tingsrätterna utgjorde antalet mål med en huvudförhandlingstid över tolv timmar 2,5 procent 2014. Antalet huvudförhandlingstimmar i dessa mål utgjorde dock 24 procent av all huvudförhandlingstid. Antalet riktigt stora mål ökar också. I tabellen nedan redovisas utvecklingen under den senaste femårsperioden av antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar. Brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar i tingsrätt och hovrätt Antal mål Huvudförhandlingstid i timmar 2010 15 1 925 Statistiken visar att både antalet stora mål och huvudförhandlingstiden i målen har ökat kraftigt under de senaste åren. Antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar har nästan fördubblats under den senaste femårsperioden. Dessutom var huvudförhandlingstiden i dessa mål nästan 2,5 gånger högre 2014 jämfört med 2010. Att målen är stora visar sig inte enbart i förhandlingstid, dubblering av domarresurser och kostnader för försvarare och biträden. Mycket arbete och tid läggs ner på målen före, under och efter förhandlingen. Det är inte endast de mest omskrivna målen som påverkar tingsrätterna och hovrätterna. Ett allt vanligare skäl till att mål blir svåra att hantera är att åklagarna vill visa att brott begåtts organiserat eller på annat sätt systematiskt. Exempel på detta finns bl.a. inom ”nya” brottstyper som nätbedrägerier eller särskilt omfattande brott riktade mot äldre medborgare. När det gäller både dessa former finns brottsoffren spridda över hela landet, vilket kräver särskild planering för förhandlingar och extratid för att genomföra förhandlingarna. Om det är äldre brottsoffer åtgår mer tid före förhandlingen för att minska oro 14 2011 14 2 254 2012 19 3 058 2013 23 3 442 2014 28 5 078 och ordna hjälp med transporter m.m. En annan brottstyp med många brottsoffer är s.k. groomingmål, dvs. mål där en person via chatforum tar kontakt med unga personer för att senare begå brott mot dem. Brottsoffren är i regel mycket unga, spridda över hela landet och har vårdnadshavare som ska underrättas. Sammantaget innebär det ett mycket stort antal involverade personer. I dessa mål tillkommer ett stort antal sekretessprövningar som kräver genomläsning av tusentals sidor förundersökningsmaterial. Det är i tingsrätt vanligt att det är många beslut om hemliga tvångsmedel under utredningen av stora mål och likaså vanligt med en mängd häktningsförhandlingar eftersom det ofta är flera som är frihetsberövade under lång tid. Ytterligare faktorer att beakta när det gäller resursåtgång och stora mål är att de ofta är uppmärksammade och fordrar särskilda åtgärder för att tillgodose allmänhetens och medias behov av information. Dessutom krävs oftast säkerhetssalar vilka uppbokas under lång tid och ställer till det för övriga mål som kräver säkerhetssal. I domstolarnas underlag till budgetdialogerna och i deras riskanalyser framhålls ofta att ytterligare resurser behövs för att kunna hantera stora SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 UTGÅNGSPUNKTER och omfattande mål som binder upp resurser under lång tid. Hur stora kostnaderna kan bli för ett enda mål kan illustreras med ett brottmål avseende assistansersättning. Detta mål som avgjordes i Södertälje tingsrätt pågick under åtta månader och innehöll ett 40-tal tilltalade samt ett stort antal målsägande. Södertälje tingsrätt tilldelades fem mnkr utöver ordinarie budget för att hantera målet. Kostnaderna för rättsliga biträden i målet uppgick till cirka 80 mnkr. Målet har överklagats till Svea hovrätt där dom planeras till våren 2015. Kostnaderna för att avgöra målet i överinstansen kan förväntas bli i samma storleksordning, som när målet prövades i tingsrätten. 2.3 Prognoser för måltillströmning Utvecklingen av antalet inkomna mål och ärenden har självfallet en mycket stor betydelse för det framtida resursbehovet. I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av Domstolsverkets prognoser på måltillströmningen till tingsrätter och förvaltningsrätter. Prognoserna omfattar perioden 2015–2018. För ett fördjupat resonemang kring prognoserna för respektive mål- och ärendekategori, se bilaga 2. Utvecklingen av antalet inkomna mål och konkursärenden vid tingsrätt, åren 2015-2018 är en prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Brottmål 90 906 89 798 85 543 83 699 83 500 83 500 83 500 83 500 Tvistemål (exkl. familjemål) 44 861 48 100 47 077 45 987 45 500 46 000 46 500 46 500 Familjemål 37 872 40 102 41 565 40 278 41 000 41 750 43 000 43 500 Konkursärenden 10 595 11 322 11 217 10 292 10 500 10 750 11 500 11 500 Miljömål 2 204 2 324 2 276 2 475 2 500 2 600 2 650 2 700 Fastighetsmål 1 031 1 071 1 145 1 212 1 200 1 200 1 200 1 200 PBL-mål 2 113 2 079 2 432 1 894 2 100 2 150 2 200 2 300 Summa 189 582 194 796 191 255 185 837 186 300 187 950 190 550 191 200 Procentuell utveckling 2,8 % -1,8% -2,8 % 0,1 % 0,9 % 1,4 % 0,3 % Sammantaget bedömer Domstolsverket att antalet inkomna mål och konkursärenden vid landets tingsrätter kommer öka med cirka 5 000 mål och ärenden till 2018, en ökning med knappt tre procent. Utveckling av antalet inkomna mål vid förvaltningsrätt, åren 2015-2018 är en prognos Socialförsäkringsmål SoL-mål Skattemål LOU-mål LVU-mål LVM-mål Psykiatrimål Mängdmål Övriga mål exkl. PBL Summa Procentuell utveckling 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 20 013 16 576 12 075 13 881 11 200 11 400 11 600 11 800 23 274 24 337 26 098 25 087 25 750 26 500 27 000 27 500 12 706 14 727 15 960 14 663 14 000 14 000 14 250 14 500 2 726 3 259 3 200 3 502 3 300 3 300 3 400 3 400 3 594 3 602 3 688 4 046 3 850 4 000 4 150 4 300 1 151 1 138 1 236 1 421 1 300 1 300 1 300 1 300 13 295 13 199 12 959 13 790 13 300 13 300 13 300 13 300 8 654 9 270 9 550 10 578 10 000 9 700 10 500 10 100 16 822 17 012 20 749 18 546 17 800 18 000 18 300 18 500 102 235 103 120 105 515 105 514 100 500 101 500 103 800 104 700 0,9 % 2,3 % 0,0 % -4,8 % 1,0 % 2,3 % 0,9 % Vid förvaltningsrätterna antas målen minska något under 2015 för att därefter öka. Antalet mål 2018 bedöms vara i paritet med 2013–2014. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 15 UTGÅNGSPUNKTER 2.3.1 Total kostnadsförändring för den prognostiserade målförändringen vid de allmänna domstolarna respektive de allmänna förvaltningsdomstolarna Nedan visas en beräkning av kostnader för att avgöra den prognostiserade förändringen av antalet inkomna mål respektive år (exklusive migrations- och trängselskattemål). Målförändringen, och därmed kostnadsberäkningen, vid överrätterna är baserad på samma prognostiserade förändringstakt som vid underrätterna. Kostnadsberäkningen är baserad på målförändringen isolerat och tar inte hänsyn till nuvarande arbetssituation vid respektive domstolsslag. Sammantaget beräknas kostnaderna för målförändringen åren 2015–2018 vid de allmänna domstolarna uppgå till 94 mnkr medan kostnaderna orsakade av målförändringar vid förvalt- ningsdomstolarna beräknas minska med drygt 18 mnkr. De totala kostnaderna för den prognostiserade målförändringen blir således drygt 76 mnkr oaktat den nuvarande arbetssituationen vid respektive domstolsslag. Det bör betonas i sammanhanget att kostnaderna vid domstolarna är betydligt mer trögrörliga, och därmed svåra att justera, än målförändringarna mellan enskilda år. Överföringar av resurser från en domstol med målminskning till en domstol med målökning kan endast ske över en längre tidsperiod. Svårigheten att förutse den framtida måltillströmningen för flertalet av målkategorier bör också strykas under. Årlig förändring av kostnad för prognostiserad mål- och ärendeförändring vid allmänna domstolar, tkr Tingsrätter Hovrätter Högsta Domstolen Totalt 2015 12 055 3 274 -38 15 291 2016 24 289 2 320 0 26 609 2017 34 353 2 023 0 36 376 2018 12 699 3 133 0 15 833 Totalt 83 397 10 750 -38 94 108 Årlig förändring av kostnad för prognostiserad målförändring vid förvaltningsdomstolarna, tkr Förvaltningsrätter Kammarrätter Högsta förvaltningsdomstolen Totalt 2015 -31 195 -18 466 -2 305 -51 965 2016 4 737 2 339 509 7 585 2017 10 912 4 505 1 490 16 907 2018 5 283 3 138 616 9 037 Totalt -10 262 -8 484 310 -18 437 Årlig förändring av kostnad för prognostiserad mål- och ärendeförändring vid Sveriges Domstolar, tkr Tingsrätt/Förvaltningsrätt Hovrätt/Kammarrätt Högsta Domstolen/Högsta förvaltningsd. Totalt 2015 -19 140 -15 192 -2 343 -36 675 2016 29 026 4 659 509 34 194 2017 45 265 6 528 1 490 53 283 2018 17 983 6 271 616 24 870 Totalt 73 134 2 266 272 75 672 2.4 Övriga verksamhetsbehov Sveriges Domstolar har ett stort behov de närmaste åren att fortsätta utveckla verksamheten inom ett antal områden. Fortsatta insatser för att öka säkerheten och tryggheten vid domstolarna, insatser för att digitalisera målhanteringen och utveckla tekniken samt investeringar i om- och nybyggnationer är nödvändiga att göra för att Sveriges Domstolar fortsatt ska kunna bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet och hög säkerhet. Insatserna är omfattande och kräver stora investeringar de kommande åren som har stor påverkan på resursbehovet. 16 2.4.1 Säkerhetsfrågor Under senare delen av 2014 har nio tingsrätter1 haft så kallad fast säkerhetskontroll, dvs. daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt bedömer att det behovet finns vid de omprövLunds tingsrätt, Malmö tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Södertälje tingsrätt, Örebro tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Södertörns tingsrätt och Solna tingsrätt. 1 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 UTGÅNGSPUNKTER ningar av beslutet som görs enligt lag. Det finns i dag inga skäl att tro att antalet domstolar med fast säkerhetskontroll kommer att minska, tvärtom kommer antalet att öka. Från januari 2015 har tio tingsrätter fast säkerhetskontroll. Säkerhetskontrollerna, som genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, är resurskrävande och beroende på hur många personer som ska passera in på domstolen går det åt olika antal ordningsvakter. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter i stället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra arbetsuppgifter då in- och utpassering sker i begränsad omfattning. Ett ökat antal ordningsvakter vid domstolarna kan också bidra till att hålla nere kostnaderna för Polismyndigheten. Kostnaden för genomförda säkerhetskontroller vid Sveriges Domstolar under 2014 beräknas till ca 43 mnkr. Merparten av kostnaderna avser de nio tingsrätter som har haft fasta säkerhetskontroller 2014. Utöver dessa har 22 domstolar genomfört säkerhetskontroll vid behov. Kostnaden för inhyrda ordningsvakter uppgår totalt till drygt 20 mnkr och det som kan utläsas av redovisad tid visar att säkerhetsarbete sysselsatt omkring 50 årsarbetskrafter anställd domstolspersonal under 2014 till en bedömd kostnad om 23 mnkr. Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt och Göteborgs tingsrätt disponerar säkerhetssalar som utnyttjas av flera domstolar i respektive region. Kostnaden för att driva dessa säkerhetssalar har 2014 tillsammans kostat drygt 5,2 mnkr, vilket är utöver ovanstående kostnader. För att snabba på inflödet i säkerhetskontrollerna vid de större domstolarna har röntgenutrustning börjat användas. I dagsläget använder Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt röntgen och under nästkommande år kommer det att installeras även på Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt. Under 2014 har flera tingsrätter i Stockholmsområdet fått sina entréer anpassade för att kunna genomföra säkerhetskontroller och där har även andra säkerhetshöjande åtgärder implementerats. Domstolsverket har haft i uppdrag att utvärdera säkerheten i domstol för målsägande och vittnen. I en rapport som lämnades till regeringen den 1 oktober 2014 har säkerheten utvärderats inom en rad olika områden. Det gäller till exempel domstolarnas lokaler, vilken teknik som finns på domstolarna, säkerhetskontroller, antalet SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ordningsvakter och informationen till målsägande och vittnen. Domstolsverkets slutsats i rapporten är att säkerheten för målsägande och vittnen allmänt sett är god, men att det på vissa områden kvarstår en del förbättrings- och utvecklingsarbete. Domstolsverket redovisar även flera förslag, bland annat att varje tingsrätt på sikt ska kunna utrustas med säkerhetskontroll. De därefter inträffade händelserna i Malmö och Uppsala m.fl. tingsrätter understryker detta behov. Professionella aktörer som åklagare och advokater vittnar om att de i dag upplever en inkonsekvens och ett obehag av att man i vissa domstolar inte behöver genomgå säkerhetskontroll för att komma in. En uppskattning har gjorts av driftkostnaderna om alla allmänna domstolar skulle ha fast säkerhetskontroll. Dessa kostnader beräknas uppgå till cirka 76 mnkr per år. Beräkningen är gjord utifrån en bedömning om goda personella förutsättningar, innebärandes att ordningsvaktspersonal kan arbeta med andra arbetsuppgifter under de delar av dagen då in- och utpassering inte sker. Utgångspunkten har varit att göra en försiktig bedömning av kostnaderna för säkerhetskontroller för hela Sveriges Domstolar. Resurser för övrigt säkerhetsarbete, till exempel rondering och bevakning inne i förhandlingssalen och förebyggande arbete, är inte beaktat i kostnadsberäkningen. Det finns ett stort behov av nya lokaler för Sveriges Domstolar. Vid sidan av behov av utökade kontorslokaler och fler förhandlingssalar finns krav på högre säkerhet som den starkaste drivkraften bakom om- och nyproduktion av domstolslokaler. Domstolsverket har tillfört medel för att möjliggöra dessa investeringar i ökad säkerhet. Alla nya domstolslokaler förses med omfattande säkerhetsteknik såsom överfallslarm och kameraövervakning. Under 2014 har flera tingsrätter i Stockholmsområdet fått sina entréer anpassade för att kunna genomföra säkerhetskontroller och där har även andra säkerhetshöjande åtgärder implementerats. Domstolsverket har i stor omfattning arbetat med information och utbildning i säkerhetsfrågor. Under 2014 har cirka 1 000 medarbetare genomgått någon av de säkerhetsutbildningar som Domstolsverket erbjuder. Särskilda utbildningsinsatser har fortsatt genomförts för anställda med ordningsvaktsförordnande där bemötandefrågor, säkerhetskontroll och akutsjukvård har ingått. 17 UTGÅNGSPUNKTER 2.4.2 Digitalisera målhanteringen En fortsatt digitalisering av målhanteringen handlar om att säkra domstolarnas behov av effektiva verksamhetsstöd. Utvecklingsinsatserna inom området syftar till att säkerställa att verksamheten utnyttjar de möjligheter till effektivisering, förenkling och kvalitetsförbättring som ny teknik ger. Utveckling av Vera Domstolsverket planerar att under 2015 kunna driftsätta två nya versioner av Vera. Utvecklingen av Vera kommer under året huvudsakligen att avse förändringar av Veras arkitektur genom att det så kallade modulariseringsarbetet2 fortsätter. Dessa förändringar är en förutsättning för att det ska vara möjligt att vidareutveckla Vera funktionellt i den omfattning som krävs framöver. Därutöver kommer även vissa angelägna förändringar av funktionaliteten att genomföras. Under 2016–2017 är målsättningen att nya versioner ska driftsättas som skapar förutsättningar för ett verksamhetsstöd som håller för framtiden och som effektivt kan förändras utifrån de nya krav som ställs. Samtidigt finns starka behov av att utveckla Vera funktionellt för att möta domstolsdatalagens krav liksom kommande RIF-utveckling. Veras systemarkitektur är i nuläget en begränsande faktor för fortsatt utveckling av funktioner med den effektivitet som krävs. Under 2015 kommer de insatser som tidigare påbörjats för att förbättra förutsättningarna för effektivare systemutveckling i Veras systemarkitektur att fortsätta. Syftet är att genomföra ytterligare åtgärder som minskar interna beroenden i systemet och förtydligar de arkitekturprinciper som kommer att gälla för framtida systemutveckling. Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) Det myndighetsgemensamma arbetet syftar till att utveckla ett elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheterna i brottmålsprocessen till stöd för den operativa verksamheten. Det digitaliserade utbytet syftar även till ett förbättrat sta- Modularisering innebär uppdelning av ett program i självständiga moduler. Modularisering minskar programmets komplexitet, vilket gör att det blir enklare att förstå, enklare att dokumentera, enklare att programmera och enklare att underhålla. 2 18 tistikuttag liksom bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten. Genom en överenskommelse i RIF-rådet3 i juni 2013 bestämdes att en ny rapportering av brottmålsavgöranden, som möjliggör en utfasning av polisens RI-system, skulle skjutas på framtiden. Den nya rapporteringen kommer att vara på plats tidigast i slutet av den andra etappen av arbetet. Domstolsverket har dock fortsatt arbetet med att anpassa tingsrättsfunktionaliteten i brottmål till RIF-standarden. Domstolsverket driftsatte i maj 2014 en ny version av Vera med stöd för att elektroniskt ta emot och bearbeta strukturerad information i åtal från åklagarna. Den nya versionen innebär att tingsrätterna kan återvinna information om brott till att skapa domslut i brottmål. Sedan överenskommelsen i RIF-rådet i juni 2013 bedrivs nu det myndighetsgemensamma arbetet enbart inom ramen för etapp 2. Denna etapp innebär framför allt att hovrätterna, på samma sätt som tingsrätterna, kommer att ingå i det strukturerade informationsutbytet. En integrering mellan instanserna kommer att genomföras, och domstolarna kommer att rapportera sina brottmålsavgöranden till övriga myndigheter. Därmed kommer polisens RI-system att kunna fasas ut. Under 2015 kommer Domstolsverket tillsammans med övriga RIF-myndigheter att planera det arbete som ska vidtas för att nå syftet med etapp 2. Själva genomförandet beräknas starta under senare delen av 2015, men den preliminära planeringen att etappen ska vara genomförd tidigast i mitten av 2018 kvarstår. Parallellt med arbetet i etapp 2 kommer även förstudier att bedrivas för att utreda kommande utvecklingsområden och därmed innehållet i de etapper som följer. Stöd för att hantera digitala handlingar Inom Sveriges Domstolar hanteras alltmer information digitalt. Detta kräver relevant stöd för en effektiv hantering av digitala handlingar. Domstolsverket har under 2014 bedrivit ett uppdrag avseende ett effektivare utlämnande av allmänna handlingar som resulterat i ny funktionalitet i Vera. Domstolsverket har även under året För arbetet har inrättats ett särskilt råd, Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning, där verkschefer från samtliga deltagande myndigheter ingår. 3 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 UTGÅNGSPUNKTER haft kontakt med flera myndigheter vars beslut förvaltningsdomstolen överprövar för att få fram deras behov och önskemål kring ett utökat digitalt informationsutbyte. Under 2015 kommer en första del i ett uppdrag vars mål är att identifiera och dokumentera domstolarnas behov kring hantering av elektroniska handlingar att presenteras. Handlingar i den dömande verksamheten För närvarande drivs flera uppdrag på Domstolsverket som på olika sätt berör hanteringen av elektroniska handlingar. En utgångspunkt för arbetet med att ta fram stöd för att hantera digitala handlingar är att det är system och inte papper som framöver ska vara primär informationsbärare. Följderna av ett sådant paradigmskifte måste därför beskrivas när det gäller handlingar och den övergripande synen på hur de ska hanteras samt att utveckla en gemensam begreppsapparat så att de uppdrag som bedrivs parallellt levererar kompatibla lösningar. E-arkiv Under 2015 kommer parallellt med gallringsutredningen påbörjas en behovsanalys av kommande e-arkiv. Behovsanalysen kommer sedan att utgöra underlag för upphandling och realisering. Själva systemstödet kommer successivt att införas i verksamheten med början av målhanteringsprocessen. Nyttan med e-arkiv är att skapa förutsättningar för en helt digital hantering av handlingar. Strategi för bevarande av elektroniska handlingar I enlighet med föreskrift från Riksarkivet (RA-FS 2009:1) ska myndigheter upprätta en strategi för bevarande av elektroniska handlingar. Domstolsverket ska upprätta en sådan strategi som ska omfatta samtliga elektroniska handlingar som myndigheten ansvarar för. Målsättningen är att det ska finnas en strategi framtagen under 2015. Fjärråtkomst till Vera Fjärråtkomst till Vera är en aktivitet för att effektivisera målhanteringen genom att göra det möjligt att använda Vera utanför domstolarnas lokaler. Den skapar förutsättningar för att genomföra förhandlingar utanför domstolens lokaler och att SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 arbeta från en annan plats. Under 2015 kommer stödet, som initialt riktar sig till chefer, att finnas på plats. Kommunikationsnät för telefoni och data Den digitala målhantering som införs påverkar arbetssätt och rutiner. Tekniken som används måste därför vara ändamålsenlig. Den måste även vara flexibel för att klara framtida förändringar. Som ett led i utvecklingen av den digitala målhanteringen installeras därför trådlösa nätverk för data samt nät för trådlös kontorstelefoni på domstolarna. Framtagande av Nämndemannastöd Domstolsverket har utrett hur ett stöd som förenklar hanteringen av nämndemännens tjänstgöring genom funktioner för registrering, planering, schemaläggning, hantera information och kallelse av nämndemän samt uppföljning av användandet av nämndemän effektivast kan tas fram. Baserat på utredningen fattar Domstolsverket beslut när och hur ett genomförande kan ske under 2015. Byte av teknik i rättssal Behovet av teknik i rättssal är sedan införandet av reformen ”En modernare rättegång” starkt kopplat till den dömande verksamheten. Införandet hade som syfte att reformera förhandlingsprocessen samt att genom ny teknik effektivisera verksamheten och öka rättssäkerheten. Tekniken utvecklas i en allt snabbare takt. Just nu sker en strukturomvandling vad gäller bildoch ljudhantering. Den befintliga analoga tekniken ersätts med ett digitalt gränssnitt och med nya bildformat som har allt högre upplösning, HD (High Definition). Teknik som installerades i samband med införandet av en modernare rättegång byts nu ut och det kommer att fortgå under en femårsperiod. Videokonferens används frekvent i samband med förhandlingar och användningen fortsätter att öka. Under åren 2014–2020 är planen att installera cirka 60 videokonferenssystem årligen. Vid nybyggnationer och omfattande ombyggnationer av lokaler samt vid uppgradering av den äldre analoga tekniken, installeras nya videokonferenssystem i samtliga förhandlingssalar. 19 UTGÅNGSPUNKTER 2.4.3 Om- och nybyggnation av domstolslokaler Sveriges Domstolar har ett stort behov av omoch nybyggnation av lokaler de kommande åren. Många år av hög måltillströmning, ökade krav på högre säkerhet, eftersatt underhåll och krav på tillgänglighet och god arbetsmiljö är huvudsakliga skäl till behovet. Målen tenderar att bli allt längre och med allt fler tilltalade. Detta genererar brist på förhandlingsyta och skapar behov av större salar, säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Till detta kan fogas säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i salar. Vid planering av nya lokaler utreds alltid olika möjligheter, utifrån ett systematiskt förbättringsarbete, att åstadkomma lösningar som innebär att målsäganden och vittnen inte ska behöva möta tilltalade i anslutning till förhandling. Alla nya domstolslokaler förses med omfattande säkerhetsteknik såsom överfallslarm och kameraövervakning. Olika demografiska förändringar har också bidragit till att verksamheterna har ökat i vissa regioner och med dem allt fler förhandlingar och personalökningar. För den kommande perioden kan konstateras att stora behov av lokalförändringar föreligger inom två stora block, i Stockholmsområdet och Skåneområdet. Upphandlingsfrågorna kring byggentreprenader är komplexa och tar tid. Risk för överprövning föreligger om inte noggranna kravspecifikationer tas fram. Detta ställer sammantaget stora krav på långsiktighet och strategisk planering. Långa ledtider för produktion innebär också att det strategiska arbetet är viktigt. Under perioden 2015–2017 föreligger uppstart av ett antal tilloch nybyggnader, dock kommer de inte alla att färdigställas under ovan angiven tid. Nedan följer en kort redovisning av de större projekt som, under nuvarande förutsättningar, planeras starta under perioden. 20 • Lunds tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 6 mnkr/år • Södertälje tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 7 mnkr/år • Eskilstuna tingsrätt, flytt av domstol till nya anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 3 mnkr/år • Borås tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 4 mnkr/år • Alingsås tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 3–4 mnkr/år • Attunda tingsrätt, ombyggnad av befintliga lokaler samt nybyggnation med två helt nya säkerhetssalar, hyresökning ca 12–14 mnkr/år • Nacka tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 5–7 mnkr/år • Helsingborgs tingsrätt, tillbyggnad av befintliga lokaler, hyresökning ca 9 mnkr/år • Malmö tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 8–10 mnkr/år • Norrtälje tingsrätt, flytt av domstol till nya anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 2–3 mnkr/år • Göta hovrätt, nya lokaler, hyresökning ca 7 mnkr/år Sammantaget för ovanstående domstolar och de planerade insatserna kommer hyreskostnaderna att, förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index öka i storleksordningen 66– 74 mnkr över tiden 2015–2020. Det bör i sammanhanget också understrykas att förbättringar av lokaler, liksom utbyggnad av videokonferensanläggningar, ofta leder till lägre kostnader för andra myndigheter såsom t.ex. Kriminalvården. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR 3 Ekonomiska förutsättningar anslaget Sveriges Domstolar 3.1 Yrkanden m.m. 3.1.1 Utgångspunkter Anslaget I det budgetunderlag som lämnades till regeringen den 1 mars 2014 yrkade Domstolsverket att anslaget för Sveriges Domstolar skulle öka med 267 miljoner kronor från och med 2016 utifrån de behov av utökade resurser som är nödvändiga de kommande åren. Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) framgår att de anslagsnivåer som beräknas för 2016 till 2018 vida understiger de anslagsnivåer som Sveriges Domstolar hittills har haft att förhålla sig till. De lägre anslagsnivåerna för 2016–2018 kvarstod även i den budget som beslutades av riksdagen för 2015. Konsekvenserna av de beräknade anslagsnivåerna innebär att de ekonomiska förutsättningarna för 2016 har försämrats med 180 miljoner kronor, för 2017 med ytterligare 29 miljoner kronor och för 2018 med ytterligare 33 miljoner kronor, dvs. med 242 miljoner kronor för treårsperioden. Skillnaden mellan yrkat belopp och den av riksdagen angivna budgeten är väsentlig. Verksamheten Sveriges Domstolar har sedan många år tillbaka en hög måltillströmning. De senaste tio åren har måltillströmningen enbart på tingsrätterna ökat med hela 30 procent, vilket motsvarar 40 000 mål. Prognoserna över måltillströmningen visar att denna kommer att fortsätta att öka även om ökningstakten förväntas bli lägre än tidigare. Det finns flera indikatorer som pekar på att de inkomna målen blir alltmer resurskrävande. I mål som avgörs efter förhandling blir förhandlingstiden allt längre. De riktigt stora och komplexa brottmålen ökar också i antal och de blir allt mer resurskrävande. De enklare målen, som bötesmålen på tingsrätterna, minskar däremot. I domstolarnas underlag till budgetdialogerna och i deras riskanalyser framhålls att ytterligare resurser behövs för att möta den höga arbetsbelastningen och för att kunna hantera stora och omfattande mål som binder upp resurser under lång tid. Ständiga effektiviseringskrav som systemet för pris- och löneomräkning medför måste balanse- SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ras mot de höga kvalitetskrav som finns på den dömande verksamheten. Kvalitetskraven innebär att avgörandet måste vara rättssäkert, dvs. att utgången stämmer med givna författningar och övriga rättskällor, att lika fall avgörs lika och att avgörandet sker inom rimlig tid samt att skälen för avgörandet är begripliga. För att allmänheten ska ha ett gott förtroende för domstolarnas verksamhet måste också parter, målsäganden och vittnen få ett bra bemötande och relevant information. 3.1.2 Konsekvenser De beräknade anslagsnivåerna innebär att Sveriges Domstolar nu står inför en svår ekonomisk situation. Stora neddragningar av verksamhetens kostnader blir nödvändiga. En minskning av domstolarnas anslag innebär i praktiken personalneddragningar eftersom domstolarnas kostnader i huvudsak består av personalkostnader. Ligger de beräknade anslagsnivåerna fast bedöms detta få allvarliga konsekvenser för verksamheten i Sveriges Domstolar. Längre omloppstider Tingsrätterna uppnår totalt sett för första gången de verksamhetsmål för brottmål och för tvistemål som regeringen har satt upp. Förvaltningsrätterna och kammarrätterna har successivt förbättrat omloppstiderna och ligger nu nära målsättningen. Dessa goda resultat bedöms inte kunna upprätthållas med de beräknade anslagsnivåerna. Hovrätterna har en bit kvar till att uppnå regeringens verksamhetsmål men kommer med dessa nivåer att få svårare att uppfylla dessa. Större balanser I regleringsbrevet för 2015 finns ett nytt verksamhetsmål att ”de sammanlagda överbalanserna vid domstolarna ska minska”. Antalet mål i överbalans uppgick vid årsskiftet till endast 2 500 mål. Detta kan jämföras med 37 000 mål i överbalans hösten 2007 då begreppet infördes. Förutsättningarna för att uppnå detta övergripande verksamhetsmål försämras drastiskt i och med de aviserade an- 21 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR slagsnivåerna. Bedömningen är att överbalanserna kommer att växa. Mindre satsningar på säkerheten Förändringarna i vår omvärld kräver fortsatta satsningar för att öka säkerheten och tryggheten vid domstolarna. Flera domstolar har redan i dag så kallade fasta säkerhetskontroller och på sikt behöver flertalet allmänna domstolar sådan säkerhetskontroll. En försiktig bedömning av de årliga personalkostnaderna för fast säkerhetskontroll om de införs vid samtliga allmänna domstolar uppgår till 76 miljoner kronor. Därtill kommer nödvändiga investeringar för t.ex. röntgenutrustning och ombyggnader av entréer. En del av dessa angelägna satsningar måste med de aviserade anslagsnivåerna skjutas på framtiden. Digitaliseringen fördröjs En fortsatt digitalisering av målhanteringen syftar till att säkerställa att verksamheten utnyttjar de möjligheter till effektivisering, förenkling och kvalitetsförbättring som ny teknik ger. En digitalisering av målhanteringen kräver dock stora initiala investeringar. Digitaliseringen kan med de beräknade anslagsnivåerna inte genomföras i planerad takt. Utbyte av gammal teknik fördröjs och utbyggnaden av videokonferens stannar av Investeringar i teknik är också ett område med stora resursbehov under planeringsperioden. Teknik som installerades i samband med införandet av en modernare rättegång byts nu ut successivt. Videokonferens används frekvent i samband med förhandlingar och användningen fortsätter att öka. Behovet är stort och under de kommande åren planeras installation med cirka 60 anläggningar årligen. Utbyte av gammal teknik och utbyggnad av videokonferens innebär förbättringar och effektiviseringar för Sveriges Domstolar. Med de aviserade anslagsnivåerna kan detta arbete inte ske i planerad takt. Om- och nybyggnad av domstolslokalar kan inte genomföras Många år av ökad måltillströmning och ökat behov av säkrare lokaler har fått till följd att 22 Sveriges Domstolar har ett stort behov av att bygga om eller bygga nya domstolslokaler. Många domstolar behöver fler och större förhandlingslokaler, fler säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Det finns även behov av säkerhetshöjande åtgärder för de publika ytorna för att undvika att vittnen och tilltalade möts i väntrum. Om- och nybyggnad av domstolslokaler kan dock inte genomföras enligt de behov som finns om de beräknade anslagsnivåerna kvarstår oförändrade. 3.1.3 Reformer bör genomföras Domstolsverket och ett antal statliga utredningar har tidigare eller helt nyligen föreslagit olika reformer som skulle innebära rationaliseringar och effektiviseringar för Sveriges Domstolars verksamhet, t.ex. Straffprocessutredningen, Nämndemannautredningen och En mer rationell konkurshantering, se vidare avsnitt 3.3. Domstolsverket anser att det är angeläget att dessa reformer genomförs eftersom de innebär betydande kostnadsbesparingar för Sveriges Domstolar. Att reformerna genomförs är mycket angeläget för att Sveriges Domstolars verksamhet långsiktigt ska kunna bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Det är avgörande att domstolarna ges möjlighet att fortsätta sitt utvecklingsarbete så att resurserna verkligen kan läggas där de behövs bäst. 3.1.4 Yrkanden Aviserade anslagsnivåer kommer att få stora konsekvenser för domstolarna på såväl lång som kort sikt. Domstolsverket anser att de neddragningar som aviserade nivåer på anslaget innebär inte är rimliga. Domstolsverket yrkar att de neddragningar som de aviserade anslagsnivåerna innebär lämnas åsido och att Sveriges Domstolar i stället tillförs ytterligare resurser för att möta de behov av tillskott som finns i den dömande verksamheten och de behov av investeringar och andra åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten även framöver ska kunna bedrivas på ett effektivt och rättssäkert sätt. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR Domstolsverket yrkar därför på en ramökning av anslaget Sveriges Domstolar utifrån beräknade anslagsnivåer för 2016–2018 i den av riksdagen beslutade budgeten med 170 miljoner kronor från år 2016, ytterligare 180 miljoner kronor från år 2017 och ytterligare 50 miljoner kronor från år 2018. För perioden 2016–2018 yrkas 400 miljoner kronor i ramökning. Anslag 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 (mnkr) Ingående överföringsbelopp 2014 Utfall -6 2015 Prognos 113 2016 Beräknat 106 2017 Beräknat -170 2018 Beräknat -520 Tilldelade medel 5 346 5 371 5 265 5 341 5 454 Summa disponibla medel 5 340 5 484 5 371 5 171 4 934 Utfall / prognos 5 227 5 378 5 541 5 691 5 854 Årets resultat 119 -7 -276 -350 -400 Utgående överföringsbelopp 113 106 -170 -520 -920 Eventuella reformer som är under beredning och för vilka kompensation inte har getts på anslaget ingår inte i de kostnadsberäkningar som redovisas i tabellen. 3.2 Konsekvenser om ytterligare resurser inte tillförs anslaget Aviserade anslagsnivåer från 2016 och framåt innebär att betydande besparingar måste genomföras i hela Sveriges Domstolars verksamhet. Dessa neddragningar kommer få betydande konsekvenser för den dömande verksamheten i och med att domstolarnas budgetar kommer att behöva minskas. Balanser och omloppstider kommer sannolikt att öka. Dessutom kommer förutsättningarna för att effektivisera den dömande verksamheten på sikt att påverkas negativt eftersom viktiga utvecklingsinsatser inte kan genomföras. Redan i dag är resurserna bristfälliga för att till3.2.1 godose både behoven inom digitalisering av målhanteringen och behoven för att utveckla administrativa systemstöd. Inte heller insatser inom områden som säkerhet, lokalförsörjning och teknikutrustning kan genomföras i tillräcklig omfattning. Vidare försämras förutsättningarna för en god kompetensförsörjning och en god kvalitet i verksamheten. I de följande avsnitten beskrivs hur balanser och omloppstider samt hur komptensförsörjning och kvalitet kan komma att påverkas av besparingarna. Effekter på balanser och omloppstider Den befarade försämringen av balanser och omloppstider bör ses i ett historiskt perspektiv. Under de senaste åren har balansläget och omloppstiderna vid Sveriges Domstolar klart förbättrats. Det totala antalet balanserade mål har minskat i fyra år i rad. Antalet mål i överbalans uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till endast 2 500 mål, exklusive migrationsdomstolarna. Detta kan jämföras med 37 000 mål i överbalans hösten 2007 då begreppet infördes. Även domstolarnas omloppstider har förbättrats under senare år. År 2014 uppfyllde tingsrätterna både målet om fem månaders omloppstid SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 för brottmål och målet om sju månaders omloppstid för tvistemål. Detta är glädjande, särskilt som tingsrätterna utgör en stor del av domstolarnas verksamhet. Hovrätterna uppfyllde dock inte sina verksamhetsmål om fem månaders omloppstid 2014. Förvaltningsrätternas omloppstid 2014 var endast 0,4 månader högre än målet om sex månader. Kammarrätternas omloppstid översteg målet om sex månader med en månad. I ett längre tidsperspektiv har omloppstiderna för samtliga domstolsslag avsevärt förbättrats, vilket framgår av nedanstående diagram. 23 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR Resultat för regeringens verksamhetsmål 12 10 Månader 8 Tingsrätt brottmål Tingsrätt tvistemål Hovrätt brottmål 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat för regeringens verksamhetsmål 14 12 Månader 10 8 Förvaltningsrätt 6 Kammarrätt 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 I Sveriges Domstolars årsredovisning 2014 redogörs för en analys av omloppstidernas utveckling under denna tioårsperiod. I ett historiskt perspektiv är således balanserna på en låg nivå och omloppstiderna är korta. Detta är självfallet mycket positivt. Medborgaren kan nu i flertalet fall få sin sak prövad inom rimlig tid. Även rättssäkerheten och kvaliteten i verksamheten stärks när omloppstiderna minskar. Frågan är då hur överbalanser och omloppstider kan förväntas utvecklas om besparingar genomförs i verksamheten. Utifrån ett antal antaganden om besparingarnas storlek, den fram- 24 tida målutvecklingen och med stöd av den modell som Domstolsveket har för beräkning av överbalanser kan detta beräknas. Hur stora besparingar som behöver göras under perioden 2016–2018 och hur dessa fördelas över åren kan inte läggas fast exakt. Det beror bland annat på hur anslagskrediten kan komma att utnyttjas. Ett tänkbart scenario för att Sveriges Domstolar ska ha en ekonomi i balans de kommande åren är emellertid en generell besparing på 2,5 procent 2016 och ytterligare 2 procent 2017. Detta kan antas medföra att domstolarna avgör 2,5 procent färre mål 2016 än SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR föregående år och ytterligare 2 procent färre mål 2017, allt annat lika. Om vi vidare antar att måltillströmningen är oförändrad under perioden kan följande effekter på överbalansen exklusive migrationsdomstolarna beräknas4. Överbalanser totalt - oförändrad måltillströmning 2014 2 528 2015 -1 858 2016 1 099 2017 9 784 2018 18 468 Om domstolarna klarar att hålla samma avverkningstakt 2015 som 2014 kan överbalansen på totalnivå förväntas vara borta vid utgången av 2015. Mellan åren 2016 och 2018, då besparingarna får effekt, kommer emellertid överbalanserna att växa avsevärt år från år. Detta medför att även omloppstiderna kommer att öka succesivt. Resultatet från beräkningen innehåller självfallet osäkerheter. Det är möjligt att domstolarna klarar att öka sin produktivitet något, så att effekten på avgjorda mål blir något mindre än vad som motsvaras av besparingen. Å andra sidan antas domstolarna årligen klara av att effektivisera sin verksamhet motsvarande skillnaden mellan de faktiska löneökningarna och den oftast betydligt lägre lönekompensationen som ges på anslaget. Om inte denna effektivisering kan uppnås kommer antalet avgjorda mål att påverkas negativt. Syftet med beräkningsexemplet är dock att visa ett tänkbart scenario för utvecklingen av överbalanserna utifrån de nuvarande ekonomiska förutsättningarna. Om måltillströmningen dessutom antas öka med en procent per år för samtliga domstolsslag blir effekten på överbalanserna enligt nedan. Överbalanser totalt - måltillströmningen ökar med en procent per år 2014 2 528 2015 0 2016 7 728 2017 24 124 2018 43 491 I detta scenario, som endast innehåller en måttlig målökning, kommer överbalanserna att Vid behov kan Domstolsverket tillhandahålla ett detaljerat underlag för beräkningarna. 4 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 bli besvärande redan 2016 för att sedan öka till höga nivåer 2017 och 2018. År 2018 skulle överbalanserna överstiga den nivå som fanns 2007, då begreppet infördes. Omloppstiderna kommer också att öka betydligt under perioden. Med hjälp av modellen för överbalanser är det möjligt att också uppskatta utvecklingen av omloppstiderna i de två beräkningsexemplen. Modellen baseras på det faktum att det finns ett linjärt samband mellan andelen mål i balans5 och omloppstiderna. Ju högre andel mål i balans desto högre omloppstid. En grov uppskattning är att omloppstiderna generellt kommer att vara cirka två månader högre 2018 än i dag, under förutsättning av oförändrad måltillströmningen. Om måltillströmningen ökar med en procent per år så kan omloppstiderna förväntas vara drygt tre månader högre 2018 än i dag. Det bör återigen påpekas att beräkningarna bygger på ett antal osäkra antaganden. Men beräkningsexemplen visar på en uppenbar risk för en ogynnsam utveckling för balanser och omloppstider om inte ytterligare resurser tillförs anslaget. Som tidigare redovisats i detta avsnitt, så var balanserna och omloppstiderna betydligt högre för ett antal år sedan jämfört med i dag. Det är angeläget att undvika att en sådan situation uppstår på nytt. 3.2.2 Effekter på kompetensförsörjningen och kvaliteten i verksamheten En organisations förmåga att erbjuda goda anställningsvillkor påverkar dess konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Det blir särskilt utslagsgivande i tider då arbetsmarknaden för jurister breddas och konkurrensen om erfarna jurister ökar. En välfungerande kompetensförsörjning är avgörande för att Sveriges Domstolars verksamhet ska kunna bedrivas i tillräcklig omfattning och med hög kvalitet. Bristande ekonomiska förutsättningar påverkar naturligtvis i vilken grad kompetensförsörjningen kan tryggas. En nyckel till förmågan att attrahera och rekrytera, som är avgörande de närmaste åren, är att de redan anställda vill förmedla en attraktiv bild av sin arbetsplats. Redan i dag är det för få sökande till många anställningar. Detta gäller även i storstäderna där det finns tydliga tecken på ett minskat intresse vid rekryteringar. Det finns en Med andel mål i balans avses antalet balanserade mål i förhållande till antalet inkomna mål. 5 25 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR stor risk att en ökad arbetsbörda och sämre arbetsförhållanden kan accentuera denna utveckling. Det är av avgörande betydelse att Sveriges Domstolar har resurser så att arbetsbördan upplevs som rimlig och att övriga anställningsvillkor är konkurrenskraftiga. Om inte detta kan uppnås finns det en risk att kvaliteten i verksamheten påverkas negativt. Minskade anslag innebär att antalet anställda inom Sveriges Domstolar kan komma att behöva minskas. Fullmaktsanställningar för ordinarie domare och långa ledtider för att uppnå besparingar på berednings- och administrativ personal, medför en uppenbar risk för att besparingar kommer att genomföras genom en minskning av antalet notarier. Det kan inte heller uteslutas att antalet utbildningsplatser för fiskaler kan behöva minskas i slutet av planeringsperioden. Ett minskat antal notarie- och fiskalsutbildningsplatser skulle påtagligt negativt direkt påverka de framtida möjligheterna att rekrytera domare. Svårigheterna att rekrytera domare är väl kända. Under en följd av år har därför ett systematiskt arbete skett för att vidga rekryteringen till att också avse jurister med annan yrkesbakgrund än de som genomgått traditionell domarutbildning. Det har visat sig framgångsrikt, inte minst då intresserade jurister har haft möjlighet att under en begränsad tid tjänstgöra som adjungerade ledamöter i överrätt. Denna möjlighet har under senare tid genom avgörande i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen beskurits. Det kan på goda grunder antas att resurser kommer att krävas för att möjliggöra en fortsatt rekrytering av jurister utan traditionell domarutbildning och att dessa resurser inte ryms inom nuvarande anslag. Även om antalet anställda minskar eller är oförändrat har domstolarna ständigt behov att nyrekrytera medarbetare. Den ökade personalomsättningen och den pågående generationsväxlingen, som kulminerar för Sveriges Domstolar under de närmaste tre åren, innebär inte bara en utmaning i att rekrytera nya medarbetare, utan även att ökade resurser kommer att krävas för att introducera och handleda de nyanställda. Nyrekryteringar påverkar domstolarnas förmåga att effektivisera, avverka mål inom de omloppstider som verksamhetsmålen anger och utveckla verksamheten på olika sätt, alldeles oavsett ekonomiska förutsättningar. 3.3 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet Utifrån de förutsättningar som är kända i dag kommer ekonomin att bli allt mer ansträngd för Sveriges Domstolar. De i budgetpropositionen aviserade anslagsnivåerna bedöms inte vara tillräckliga för att möta domstolarnas behov framöver. Nuvarande ekonomiska förutsättningar innebär att besparingar behöver genomföras. För att kunna hantera besparingarna måste Sveriges Domstolars verksamhet rationaliseras. Utveckling av verksamhetsstöd både inom den dömande verksamheten och inom administrationen har stor betydelse för rationaliseringar. Detta kräver dock betydande investeringar. Även förändringar i det processuella och materiella regelverket samt förändringar i den yttre organisationen medför effektiviseringar. Trots rationaliseringar kommer besparingarna inte kunna genomföras utan negativa konsekvenser för verksamheten, vilket beskrivits i föregående avsnitt. Det finns begränsningar i möjligheterna till rationaliseringsutrymme inom Sveriges Domstolar, vilket förklaras av de utgångspunkter som gäller för verksamheten. Alla mål som kommer in till 26 Sveriges Domstolar ska avgöras och domstolarna styr inte över antalet mål. Ordinarie domare har fullmaktsanställningar vilket innebär att de inte kan sägas upp. Möjligheterna att flytta domare och mål mellan domstolarna för att utjämna arbetsbördan är starkt begränsade. Det är också statsmakterna som förfogar över vilken organisationsstruktur som ska finnas inom Sveriges Domstolar, exempelvis antalet domstolar och kansliorter och var dessa ska vara belägna. Domstolsverket och ett antal statliga utredningar har tidigare, eller helt nyligen föreslagit olika reformer som skulle innebära rationaliseringar och effektiviseringar för Sveriges Domstolars verksamhet. Domstolsverket vill särskilt framhålla ett antal av dessa vars förslag, särskilt sett mot bakgrund av de minskade anslagen till Sveriges Domstolar, bör genomföras eller arbetas vidare med för att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete. I betänkandet Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) föreslår Straffprocessutredningen (prop. 2013/14:170) en rad åtgärder som skulle leda till SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR en effektivare handläggning av brottmål. Utredningen föreslår bl.a. att fler mål ska kunna avgöras på handlingarna, att yrkanden om skadestånd ska kunna hanteras på ett enklare sätt och att åklagaren får en skyldighet att inhämta personutredning redan under förundersökningen. Dessutom föreslår utredningen viktiga förändringar när det gäller rättens sammansättning samt ett generellt krav på prövningstillstånd i hovrätt. Förslag om rättens sammansättning har också lämnats av Nämndemannautredningen i betänkandet Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49). Även den utredningen föreslår att fler brottmål ska kunna avgöras utan nämndemän. Dessutom föreslås att nämndemän inte längre ska medverka i skattemål och inte heller i hovrätt och kammarrätt. Även denna reform är angelägen att genomföra inte minst mot bakgrund av att ersättningen till nämndemännen sannolikt kommer att öka framöver då man kan förutse att allt fler av nämndemännen kommer att vara yrkesverksamma och därmed kosta mer. 3.3.1 Ett annat viktigt område att effektivisera är konkurshanteringen i allmän domstol. I Domstolsverkets och Kronofogdemyndighetens gemensamma rapport ”En mer rationell konkurshantering” lämnas en rad förslag på åtgärder som kan vidtas. Många moment kan tas bort eller förenklas och i dag förekommer en dubbelhantering av vissa frågor som kräver onödiga resurser. I rapporten föreslås förändringar när det gäller detta, bl.a. att vissa uppgifter ska föras över från domstol till Kronofogdemyndigheten. När det gäller förvaltningsprocessen har nyligen ett viktigt betänkande lämnats av Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen (SOU 2014:76). Den berör bl.a. frågor om specialisering, behovet av att utreda en minskning av antalet förvaltningsrätter och om tydligare regler om förberedande sammanträden. Domstolsverket har tidigare efterfrågat flexiblare forumregler och utredningen föreslår att möjligheten att överlämna mål mellan domstolar ska utökas. Det är angeläget att arbetet med utredningens förslag drivs vidare. Verksamhetsnytta av Straffprocessutredningen Ett genomförande av Straffprocessutredningens förslag kan förväntas leda till verksamhetsnytta och vissa kostnadsbesparingar för domstolarna. Genom en utvecklad digitalisering av informationsutbytet i rättskedjan som stödjer utredningens förslag kommer åtalsinformation att komma in strukturerat till domstolarna, som sedan kommer att kunna återanvändas vid domstolens kommunikation med parter och andra aktörer samt även användas vid dömandet. Detta kommer att innebära tidsbesparingar i arbetet. Vidare förväntas fler mål kunna avgöras på handlingarna och handläggningen av skadestånd förväntas bli effektivare. Dessutom åläggs åklagarna en skyldighet att inhämta personutredning och förenklad delgivning kommer kunna användas i fler fall med ett enklare delgivningsförfarande och färre inställda förhandlingar som följd. Även reglerna som tar sikte på rättens sammansättning kan förväntas medföra effektivitetsvinster. Förslaget om införande av prövningstillstånd i hovrätt bedömer Domstolsverket kommer att leda till ett mer effektivt utnyttjande av resurserna och att parterna snabbare får ett slutligt avgörande. Domstolsverket bedömer vidare att det kommer att leda till minskade kostnader för det SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 allmänna utan att rättssäkerheten påverkas. Om inte förslaget genomförs kommer det bli nödvändigt att tillskjuta mer resurser till hovrätterna för att kunna möta den ökade måltillströmningen av brottmål och då särskilt de omfattande brottmålen. Det är angeläget att hovrätterna kan koncentrera sina resurser till de mål som verkligen kräver en fullständig överprövning. Det finns också flera positiva erfarenheter från införandet av prövningstillstånd för alla tvistemål. Någon anledning att tro att kostnadsbesparingen skulle bli så stor som 150 miljoner kronor vid ett genomförande av Straffprocessutredningens förslag finns dock inte, vilket framgår av den konsekvensutredning som nu genomförts i departementspromemorian Brottmålsprocessen – en konsekvensanalys (Ds 2015:4). Av nämnda promemoria framgår att ett genomförande av Straffprocessutredningens förslag kan förväntas innebära en total utgiftsminskning för rättsväsendet i dess helhet på omkring 80–90 miljoner kronor. För Sveriges Domstolar skulle effektiviseringen kunna uppgå till 50–60 mnkr på sikt. Det kommer emellertid ta ett antal år innan effektviseringen får fullt genomslag. 27 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR 3.3.2 Övriga lagstiftningsförändringar Utöver ovan nämnda reformer vill Domstolsverket uppmärksamma ett antal andra önskvärda lagstiftningsförändringar, som är angelägna för att effektivisera verksamheten. Videokonferens i psykiatrimål I syfte att åstadkomma kostnadsbesparingar för förvaltningsdomstolarna och för att klargöra otydlig lagstiftning på området kommer en lagändring att begäras. Det är önskvärt att det tydligt framgår av regleringen att sammanträden i psykiatrimål ska kunna hållas på domstolen med den enskilde närvarande via videolänk istället för att sammanträdet hålls på sjukvårdsinrättningen. Anställningsfrågan vid anlitande av privata bolag för stämningsmannadelgivning Domstolsverket har genomfört en samordnad upphandling av stämningsmannadelgivningstjänster från Svensk Delgivningsservice AB (SDS). Majoriteten av myndigheterna inom Sveriges Domstolar omfattas av upphandlingen. De stämningsmän som SDS anlitar vid utförandet av delgivningstjänster bedriver enskild näringsverksamhet och har F-skattsedel. Av 40 § delgivningslagen framgår att stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den som är anställd vid bl.a. auktoriserat delgivningsföretag. Det kan ifrågasättas om de stämningsmän som utför uppdragen kan anses som anställda vid SDS. På grund av denna oklarhet har vissa myndigheter valt att inte anlita SDS. Kostnaden är väsentligt lägre när SDS anlitas jämfört med när polisen anlitas. Det kan därför antas att kostnaderna för delgivningstjänster kan bli lägre om ännu fler myndigheter väljer att avropa från SDS. Domstolsverket har därför för avsikt att begära en lagändring. Arbetsgivaravgifter på tolkars reseersättning Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2013 ref. 19 kommit fram till att tolkar i skatterättsligt hänseende normalt sett ska anses ha sitt tjänsteställe där respektive tolkuppdrag ut3.3.3 Sekretess för incidentrapporter Sveriges Domstolars skyldighet att dokumentera och rapportera om våld och hot som förekommer på domstolarna sker genom en s.k. incidentrapportering till Domstolsverket. Incidentrapporterna är allmänna handlingar och det finns få möjligheter att sekretessbelägga informationen i rapporterna. Mot bakgrund av detta och risken för kartläggning av domstolarnas och Domstolsverkets rutiner är informationen om en incident utformad på ett sätt som gör att den inte är till någon större nytta för Domstolsverket i verkets uppdrag att stötta domstolarna i säkerhetsfrågor. Det finns inte någon sekretessbestämmelse som kan hindra utlämning på grund av risk för kartläggning av domstolarnas och Domstolsverkets rutiner när det gäller säkerhetsarbetet. För att kunna uppfylla uppdraget och effektivisera säkerhetsarbetet ser verket ett behov av att kunna sekretessbelägga incidentrapporterna i större utsträckning, t.ex. med hänsyn till risk för kartläggning. En jämförelse kan göras med polisen som har större möjligheter att sekretessbelägga uppgifter med hänsyn till kartläggning (se 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Verksamhetens yttre organisation En viktig del av det totala utvecklingsarbetet inom Sveriges Domstolar avser domstolarnas och nämndernas yttre organisation. Domstolsverket ser positivt på och avser att fortsätta arbetet med en förändring av domstolarnas och nämndernas yttre organisation. Detta i syfte att 28 förs. En följd av det är att tolkars ersättning för utlägg i anledning av resa beskattas som inkomst av tjänst, till skillnad från vad som gäller beträffande exempelvis ombud och nämndemän. Att ersättning för kostnader i samband med resa i sin helhet behandlas som lön leder till att Sveriges Domstolar drabbas av kostnader för arbetsgivaravgifter. Denna ordning kan även försvåra för domstolarna att anlita de mest kvalificerade tolkarna och därmed leva upp till de skärpta krav som infördes i 5 kap. 6 § rättegångsbalken under hösten 2013. Den nu gällande ordningen bör därför ändras genom att tolkar inkluderas bland de yrkeskategorier som anges i 12 kap 8 § tredje stycket inkomstskattelagen. En sådan ändring skulle innebära en kostnadsbesparing för Sveriges Domstolar. få till stånd en alltmer ändamålsenlig domstolsorganisation som ger förutsättningar för att verksamheten vid Sveriges Domstolar ska kunna bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Exempel på områden där det kan finnas behov av fortsatta överväganden kring den yttre organi- SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR sationen är de kvarvarande små tingsrätterna i södra och mellersta Sverige. Vidare bör kvarvarande kansliorter ses över, liksom frågan på vilka orter det finns behov av tingsställen. Utvecklingen av förvaltningsprocessen kan också komma att motivera ställningstagande till hur många förvaltningsrätter det bör finnas. Även frågan om det lämpliga antalet hovrätter och kammarrätter i landet bör analyseras och övervägas. Det finns vidare skäl att organisationen för hyres- och arrendenämnderna utreds på nytt eftersom flertalet SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 av dem är så små att verksamheten inte kan bedrivas med ett effektivt utnyttjande av resurserna. Kraven på domstolsbyggnader avseende säkerhet, teknik och tillgänglighet är höga. Vidtas inte nödvändiga förändringar av den yttre organisationen måste omfattande ombyggnationer och andra investeringar genomföras på ett antal domstolsbyggnader under åren 2016–2018, se också avsnitt 2.4.3. Om- och nybyggnation av lokaler. 29 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG 4 Ekonomiska förutsättningar och yrkanden övriga anslag 4.1 Migrationsdomstolarna I Migrationsverkets prognos över måltillströmningen beräknas antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna öka kraftigt de närmaste åren, med 40 procent under 2015 och med ytterligare 23 procent år 2016. År 2017 prognostiseras ökningen till fem procent och under 2018 förväntas en minskning med två procent. Asylmålen är de mest arbetskrävande målen i migrationsdomstolarna. Även måltillströmningen av övriga migrationsmål beräknas öka något. Antalet asylmål beräknas öka även till Migrationsöverdomstolen de kommande åren. Ökningen prognostiseras till 6, 19, 11 respektive 4 procent under perioden 2015 till 2018. Migrationsdomstolarna har behov av att förstärka sina organisationer de närmaste åren för att kunna möta målökningarna. Bedömningar om i vilken omfattning och takt personalökningar bör ske påverkas bland annat av den osäkerhet som finns i prognoserna, eftersom både asylströmmar och bifallsfrekvenser är svåra att bedöma. Långa ledtider i rekryteringsprocessen samt de anställningsformer som gäller för domare påverkar också. Måltillströmningen kan komma att förändras snabbt om en annan bedömning av situationen i de aktuella länderna görs eller om ett avgörande i Migrationsöverdomstolen leder till ändrad praxis. Det är därför svårt att möta variationer i prognoserna som uppstår mellan åren och mellan prognostillfällena. Sammantaget bedömer Domstolsverket att de beräknade kostnaderna för migrations- domstolarna kommer att öka de kommande åren, men att ökningstaken inte kommer att motsvara den nu prognostiserade måltillströmningen. Om prognosen blir realitet kommer ytterligare förstärkningar av organisationerna behöva göras för att inte balanserna ska öka. Med denna utgångspunkt beräknas anslagsnivåerna för 2015 till 2017 vara tillräckliga. Från 2018 beräknas anslagsnivån vara otillräcklig. Domstolsverket yrkar att anslagsnivån ramhöjs med 50 mnkr från 2018. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga driftskostnaderna för migrationsdomstolarna exklusive regelstyrda utgifter. Domstolsverket vill också peka på de administrativa merkostnader som föreligger i och med att migrationsdomstolarnas verksamhet hanteras på ett särskilt anslag. De domstolar som är migrationsdomstolar har också övriga förekommande mål som finns vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Huvuddelen av personalen vid dessa domstolar arbetar med såväl migrationsmål som övriga mål. Detta innebär att det krävs stort administrativt merarbete för att hålla isär de kostnader som ska belasta anslaget Domstolsprövning i utlänningsmål från de kostnader som ska belasta anslaget Sveriges Domstolar. Domstolsverket yrkar att det särskilda anslaget för migrationsdomstolarnas förvaltningskostnader ska tas bort och att dessa medel istället tillförs anslaget Sveriges Domstolar samt att dessa kostnader får belasta det sistnämnda anslaget. Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall / prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp 30 2014 Utfall 16 563 579 514 49 2015 Prognos 17 560 577 520 40 2016 Beräknat 17 557 574 555 2 2017 Beräknat 17 565 582 590 -25 2018 Beräknat -8 577 569 619 -42 65 57 19 -8 -50 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG 4.2 Rättsliga biträden 4.2.1 Rättsliga biträden m.m. Av grafen och tabellen nedan framgår att utgifterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 2 432 mnkr under 2014, vilket är en ökning med drygt sju procent eller 172 mnkr jämfört med 2013. De största utgiftsökningarna 2014 finns inom offentligt försvar och förvaltararvoden i konkurser. Förvaltararvoden i konkur- ser står också för den procentuellt sett största ökningen. Sedan 2010 har anslagsutfallet ökat med 628 mnkr. Den största posten offentligt försvar står för 56 procent av utgifterna på anslaget. Posten har sedan 2010 ökat med 330 mnkr eller 32 procent. Utvecklingen av utfallet på anslaget Anslaget Rättsliga biträden m.m. (mnkr) 2 600 2 400 2226 2 200 2432 2306 2266 2260 2157 2002 2 000 1804 1906 1 800 1726 1 600 1 400 2010 2011 2012 Utfall 2013 2014 Tilldelat anslag Av diagrammet framgår tilldelade och förbrukade medel på anslaget Rättsliga biträden med mera för budgetåren 2010–2014. Utfall (mnkr) Offentligt försvar Mnkr Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2013-2014 2013-2014 1 022 1 115 1 211 1 252 1 352 100 8,0% Målsägandebiträde 202 221 245 259 275 16 6,1% Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 188 214 228 247 257 10 4,1% Offentligt biträde 114 131 142 157 167 10 6,3% Förvaltararvoden i konkurser 118 136 125 123 149 26 21,1% Utgifter för bevisning, tolkar och parter 115 129 143 144 152 7 5,1% 44 56 64 78 81 3 4,0% 1 804 2 002 2 157 2 260 2 432 172 7,6% Övriga utgifter Summa SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 31 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG Timkostnadsnormens utveckling Timkostnadsnormen höjdes den 1 januari 2015 med 2,04 procent till 1 302 kr exklusive mervärdesskatt. Det kan konstateras att förändring av timkostnadsnormen har relativt stort genomslag på utvecklingen av utfallet på anslaget Rättsliga biträden. En höjning med en procent av timkostnadsnormen utifrån 2014 års nivå, innebär en utgiftsökning på anslaget med nästan 18 mnkr. Höjningen med 2,04 procent som genomfördes den 1 januari 2015 medför således en utgiftsökning med drygt 36 mnkr vid oförändrade förutsättningar i övrigt. Från och med 2008 har regeringen efter förslag från Domstolsverket beslutat att timkostnadsnormen ska beräknas med hänsyn taget till kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren. Från och med 2008 har regeringen också, efter förslag från Domstolsverket, fastställt timkostnadsnor- men till två olika nivåer, dels en för rättsliga biträden som innehar F-skattsedel, dels en för de rättsliga biträden som inte innehar F-skattsedel. Den sistnämnda timkostnadsnormen beräknas exklusive arbetsgivaravgift och har för 2015 fastställts till 991 kr (1 302/1,3142). Statskontoret har i rapporten Rätt ersättning till rättsliga biträden (2012:5) gjort en översyn av beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Domstolsverket avvaktar regeringens besked i frågan. Av de tabeller som redovisas i anslutning till följande avsnitt framgår hur faktorerna förändring av antalet förordnanden, timkostnadsnormens utveckling och förändring i genomsnittligt debiterad tid ändrats under perioden 2010–2014 för offentligt försvar, offentligt biträde och målsägandebiträde. Timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Belopp exklusive moms (kr) 1 134 1 166 1 205 1 242 1 276 1 302 Årlig procentuell förändring 2,72% 2,82% 3,34% 3,07% 2,74% 2,04% 2,82% 6,16% 9,23% 11,97% 14,01% Ackumulerad procentuell förändring från 2010 Offentligt försvar Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt försvar har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt försvar Antal förordnanden Förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2010–2014 81 200 83 847 81 042 79 633 79 149 -2,5% Debiterade timmar per förordnande Förändring debiterad tid/förordnande Förekomsten av omfattande mål, där det kan vara ett stort antal åtalade med många ombud i samma mål, vilket ger ett högt utfall för ett enskilt mål, påverkar också utfallet. Det totala antalet inkomna brottmål har under 2000-talet haft en stigande trend men från och med 2010 har antalet brottmål minskat och minskningen tilltog 2013. Minskningen mellan 2012 och 2013 var nästan fem procent. Mellan 2013 och 2014 fortsatte minskningen som uppgick till två procent. Nedgången har framför allt 32 11,10 11,40 12,40 12,66 13,38 3,8% 2,7% 8,8% 2,1% 5,7% 20,5% drivits av ett markant minskat inflöde av bötesmål. Dessa bötesmål påverkar inte utfallet för anslaget rättsliga biträden då de är av enklare art och inget försvar behövs. Målutvecklingen för de andra brottmålskategorierna visar på en ökning av nästan två procent under 2014. Det är mål om ekonomisk brottslighet som ökar mest följt av brott mot person som också ökar, övriga brottmål är i paritet med föregående år och förmögenhetsbrotten minskar. An- SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG talet avgjorda brottmål följer i princip trenden för de inkomna målen. Utgifterna för ett år kan beräknas genom att multiplicera utgifterna föregående år med förändringen av antal förordnanden multiplicerat med förändringen av debiterad tid per förordnande multiplicerat med förändringen av timkostnadsnormen. Beräkningen av den debiterade tiden görs genom att dividera utfallet med antalet förordnanden och sedan med timkostnadsnormen. Man ska dock ha i åtanke att beräkningen inte är exakt och den debiterade tiden i timmar per förordnande blir något teoretisk då utgifterna inte bara innehåller ersättning för nedlagd tid utan även för utlägg och tidsspillan. I vissa fall kan dessutom en förhöjd ersättning utgå. Domstolsverkets prognos över inkomna brottmål är att dessa är oförändrade åren 2015–2018. I utgiftsprognosen antas att antalet förordnanden ökar i takt med prognosen för inkomna brottmål. Det antas också en något lägre uppräkning av timkostnadsnormen än i förra årets bud- getunderlag. Uppräkningen är beräknad efter genomsnittet av de fem senaste årens höjningar. Den teoretiskt framräknade tiden i timmar per förordnande har, som kan ses i tabellen ovan, ökat varje år. Det är därför rimligt att anta en fortsatt ökning av den debiterade tiden per förordnande. I prognosberäkningen är det antaget en ökning med fyra procent. Prognosen över utfall för offentligt försvar blir 1 434 mnkr för 2015. För perioden 2016–2018 beräknas utgifterna för offentligt försvar till 1 492 mnkr, 1 551 mnkr respektive 1 613 mnkr exklusive uppräkning av timkostnadsnormen. Målsägandebiträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för målsägandebiträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Målsägandebiträde Antal förordnanden Förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2010–2014 27 193 27 852 26 509 26 028 25 985 -4,4% Debiterade timmar per förordnande 6,54 6,81 7,67 8,01 8,29 Förändring debiterad tid/förordnande 3,9% 4,1% 12,6% 4,4% 3,5% Utgifterna för målsägandebiträde uppgick under 2014 till 275 mnkr, vilket är en ökning med 16 mnkr eller drygt sex procent jämfört med 2013. Av tabellen ovan framgår att antalet förordnanden i princip är oförändrat mellan åren 2013 och 2014. Den debiterade tiden per förordnande har ökat med tre och en halv procent jämfört med 2013. Prognosen över utfallet för målsägandebiträden för 2015 blir 292 mnkr, för perioden 2016–2018, 303 mnkr, 315 mnkr, respektive 328 mnkr exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen. Prognosen grundar sig på samma resonemang om prognoser för avgjorda mål och en ökning av debiterade timmar per förordnande som i föregående stycke om utgifter för offentligt försvar. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick under 2014 till 257 mnkr, vilket är en SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 26,6% ökning med 10 mnkr eller drygt fyra procent jämfört med föregående år. Orsaken till att utgifterna har ökat kan delvis förklaras av timkostnadsnormens utveckling. Det totala antalet avräknade ärenden om rättshjälp som har beviljats 2014 är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till Rättshjälpsmyndigheten är också i princip oförändrat. Domstolsverket bedömer att antalet avräknade rättshjälpsärenden kommer att öka ungefär i samma takt som prognosen för tvistemål (familjemål) under perioden 2015–2018. Utgiftsprognosen för rättshjälp, inklusive timkostnadsnormens ökning, blir 278 mnkr för 2015. För perioden 2016–2018 beräknas utgifterna för rättshjälp till 294 mnkr, 315 mnkr respektive 328 mnkr exklusive uppräkning av timkostnadsnormen. 33 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG Offentligt biträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt biträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt biträde Antal förordnanden Förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2010–2014 21 668 22 665 22 883 23 532 26 022 20,1% Debiterade timmar per förordnande 4,64 4,96 5,15 5,38 5,03 Förändring debiterad tid/förordnande 2,5% 6,8% 4,0% 4,4% -6,5% Utgifterna för offentligt biträde uppgick under år 2014 till 167 mnkr vilket är en ökning med 10 mnkr eller drygt sex procent i förhållande till 2013. Antalet förordnanden har ökat med nästan elva procent och den debiterade tiden per förordnande har minskat med drygt sex procent jämfört med 2013. Antalet inkomna LVM-mål ökade med 15 procent mellan 2013 och 2014, likaså LVU och Psykiatrimål ökade med 10 respektive 6 procent under samma period. Antalet avgjorda mål för dessa målkategorier ökade med nästan elva procent mellan åren 2013 och 2014. Eftersom inga ändringar i regelverket skett beträffande handläggningen av dessa mål under 2013 och 2014 tyder det på att handläggningen blivit mer effektiv eftersom antalet debiterade timmar per förordnande har minskat. Prognosen för måltillströmningen av LVU-mål (mål enligt lagen om vård av unga) är en minskning med fem procent för 2015 och en ökning på fyra procent för respektive år 2016, 2017 och 2018. Prognosen för antal inkomna LVM-mål (mål enligt lagen om vård av missbrukare) visar på en minskning om nio procent 2015 och oförändrad måltillströmning för åren 2016, 2017 och 2018. Den debiterade tiden beräknas öka med två procent per år vilket innebär att prognosen över utfallet för offentligt biträde för 2015 blir 163 mnkr och för perioden 2016–2018, 181 mnkr, 195 mnkr, respektive 209 mnkr exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen. I dessa beräknade kostnader har inte beaktats ett eventuellt genomförande av förslaget i betänkandet Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17). Förvaltararvoden i konkurser Antalet inkomna konkursansökningar 2014 minskade med åtta procent i förhållande till 34 8,4% 2013. Antalet avslutade konkurser 2014 har minskat med knappt fyra procent i förhållande till 2013. Utgifterna för förvaltararvoden med mera uppgick under 2014 till 149 mnkr, vilket är en ökning med 26 mnkr eller drygt 21 procent jämfört med 2013. Att utgifterna ökat kraftigt trots att antalet konkurser minskat kan förklaras på följande sätt. Under åren 2011 till 2013 betalades 55,7 mnkr ut i förskott till konkursförvaltarna ifrån Göteborgs tingsrätt gällande Prosolviamålet. I oktober 2013 återbetalades hela förskottet till Göteborgs tingsrätt eftersom pengarna fanns att hämta i konkursboet. Rensar man utfallet för 2013 med detta förskott och antar ett genomsnittligt utfall för konkursförvaltararvoden vid Göteborgs tingsrätt skulle utfallet för åren 2012, 2013 och 2014 bli 125 mnkr, 139 mnkr och 149 mnkr. Vilket speglar en mer realistisk utveckling av utfallet. Höjningen av konkursförvaltartaxan per den 1 januari 2015 uppgick till 1,94 procent. Domstolsverket prognostiserar att antalet inkomna konkursärenden kommer att öka med två procent under 2015 och 2016 för att öka ytterligare med sju procent 2017 och vara oförändrad 2018. I utgiftsprognoserna har antagits att konkursförvaltartaxan ökar med tre procent årligen. Under dessa förutsättningar förväntas utfallet för åren 2015–2018 bli 155 mnkr, 158 mnkr, 169 mnkr samt 169 mnkr exklusive uppräkning av timkostnadsnormen. Bevisning, tolkar och parter Sammantaget uppgick utgifterna för parter, bevisning och tolkar till 152 mnkr under 2014, vilket är en ökning med 7 mnkr eller drygt fem pro-cent jämfört med 2013. Vid en närmare uppdelning av utgiftsposterna kan noteras att utgifterna för tolkar ökat med knappt 4 mnkr 2014 samtidigt som SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG utgifterna för bevisning och parter ökar med drygt 3,5 mnkr 2014 jämfört med föregående år. Utgifter för bevisning, parter och tolkar är beroende av målutvecklingen. I Domstolsverkets prognoser har antalet inkomna brottmål antagits vara oförändrade under åren 2015 till 2018. I prognosen ingår en höjning av tolktaxan per den 1 januari 2015 på 1,49 procent. Domstolsverkets beräknade utfall för år 2015 uppgår under ovan angivna förutsättningar till 159 mnkr i 2015 års prisnivå. För 2016, 2017 och 2018 är det beräknade utfallet 163 mnkr, 168 mnkr och 172 mnkr. Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden Övriga utgifter som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt ersättning till likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag uppgick under 2014 till 81 mnkr. Utgifter för särskild företrädare för barn och god man svarar för största delen av beloppet. Domstolsverkets prognos är sammantaget för dessa utgiftsslag 82 mnkr per år under perioden 2015–2018. Yrkanden I tabellen nedan redovisas de samlade beräknade utgifterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. i 2015 års prisnivå. I beräkningen ingår antaganden om volymförändringar, vilka har redovisats i de tidigare styckena. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp anges i 2015 års prisnivå i mnkr) 2015 1 434 2016 1 492 2017 1 551 2018 1 613 Målsägandebiträde 292 303 315 328 Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 278 294 315 328 Offentligt biträde 163 171 180 187 Förvaltararvoden i konkurser 155 158 169 169 Utgifter för bevisning, tolkar och parter 155 155 155 155 Offentligt försvar Övriga utgifter Summa I följande tabell har samtliga belopp prisomräknats för hela perioden med ökningen av 82 82 82 82 2 559 2 655 2 768 2 862 timkostnadsnormen och konkursförvaltartaxan för 2015. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm, mnkr) 2015 1 434 2016 1 533 2017 1 638 2018 1 750 Målsägandebiträde 292 312 333 356 Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 278 302 333 355 Offentligt biträde 163 176 190 203 Förvaltararvoden i konkurser 155 163 179 183 Utgifter för bevisning, tolkar och parter 155 159 163 168 82 85 87 89 2 559 2 729 2 922 3 105 Offentligt försvar Övriga utgifter Summa SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 35 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG I följande tabell redovisas de prognostiserade utgifterna inklusive prisuppräkning. Utfallsprognoserna jämförs med de i budgetpropositionen beslutade och beräknade anslagsbeloppen för respektive år. Av tabellen framgår att tilldelade medel inte kommer att räcka för dessa regelstyrda utgifter under aktuell period. Utfallsprognosen för 2015 visar på ett utgående överföringsbelopp på minus 274 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit som uppgår till tio procent. Dom- stolsverket kommer att ge in en skrivelse till regeringen där ett engångsbelopp på 274 mnkr för 2015 äskas. Domstolsverket yrkar att anslaget 2016 ramökas med 390 mnkr. Vidare yrkar Domstolsverket att anslaget ökas med ytterligare 194 mnkr år 2017 och med ytterligare 182 mnkr år 2018. Totalt yrkas ramökningar av anslaget med 766 mnkr åren 2016–2018. Om Straffprocessutredningens förslag genomförs skulle resursbehovet på anslaget bli något lägre. Tilldelade medel och utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm och anges i mnkr) Ingående överföringsbelopp 2015 -183 2016 -274 2017 -664 2018 -1 247 Tilldelade medel 2 469 2 339 2 339 2 339 Summa disponibla medel 2 285 2 065 1 675 1 091 Utfallsprognos 2 559 2 729 2 922 3 105 -90 -390 -584 -766 -274 -664 -1 247 -2 014 Årets resultat Utgående överföringsbelopp 4.2.2 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål Kostnader för regelstyrda utgifter påverkas direkt av antalet avgjorda mål och av ökning av timkostnadsnormen. De årliga kostnaderna för regelstyrda utgifter har beräknats till nedanstående belopp. Som tidigare nämnts är prognoserna för måltillström- ningen osäker och förändringar i Migrationsverkets prognoser görs kontinuerligt. De beräknade anslagsnivåerna för 2015 till 2017 bedöms vara tillräckliga. Från 2018 beräknas anslagsnivån vara otillräcklig. Domstolsverket yrkar att anslagsnivån ramhöjs med 10 mnkr från 2018. Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) Ap. 1 Utgifter för offentligt biträde m.m. 2014 Utfall Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Domstolsverket vill lyfta fram de administrativa merkostnader som föreligger i och med att kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ska hanteras på ett särskilt anslag. Domstolsver- 2015 Prognos 0 160 160 121 39 39 0 161 161 120 39 39 2016 2017 2018 Beräknat Beräknat Beräknat 0 0 0 161 161 161 161 161 161 140 158 171 21 3 -10 21 3 -10 ket yrkar att detta anslag (1:5) tas bort och att medlen i stället tillförs anslaget Rättsliga biträden m.m. (1:12) samt att dessa kostnader får belasta det sistnämnda anslaget. 4.3 Trängselskatt Antalet inkomna trängselskattemål i Stockholm har minskat stadigt sedan den kraftiga ökningen av måltillströmningen som uppstod när tilläggs- 36 avgiften höjdes år 2009. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna mål under perioden 2016–2018 blir i nivå med 2014 och att SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG kostnaderna beräknas till 540, 560 respektive 580 tkr för respektive år. Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Under 2013 avsåg cirka 50 procent av de inkommande trängselskattemålen Göteborg. Under 2014 ökade måltillströmningen och drygt 60 procent avsåg Göteborg. Antalet avgjorda trängselskattemål i Göteborg var mer än dubbelt så många år 2014 som 2013. Domstolsverket beräknar kostnaderna till 1 040, 1 060 respektive 1 060 tkr för respektive år. Domstolsverket har vid flera tillfällen framhållit att kostnaden för trängselskatt bör belasta anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 på samma sätt som kostnaderna för andra mål och inte som för närvarande två egna anslag. Motiven är flera, bland annat att trängselskattemålen endast utgör en marginell del av domstolarnas verksamhet och att det endast är viss del av olika personalkategoriers tid som används för hanteringen av trängselskattemål. Kostnaderna kan inte belasta anslagen direkt utan omföringar måste ske, vilket innebär ett administrativt merarbete och kostnader som inte står i proportion till verksamhetens omfattning. Det är inte nödvändigt med särskilda anslag för att kunna särredovisa kostnaderna för trängselskattemålen utan det kan ske även om kostnaderna belastar anslaget 1:5. Det administrativa merarbete som uppstår kan på så sätt minska. 4.4 Internationell civil krishantering Sveriges Domstolar bidrar till internationell civil krishantering, dvs. fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Verksamheten, liksom övrig internationell verksamhet i Sveriges Domstolar, initieras och samordnas av Domstolsverket. För närvarande finns ett pågående uppdrag att rekrytera och ställa personal till förfogande för EU:s rättsstatsinsats EULEX Kosovo. Anslaget finansierar löner för utsänd personal dit samt förvaltnings- och insatsnära kostnader. Anslaget får även, efter samråd med Regeringskansliet, användas för att finansiera kortare insatser, uppdrag eller särskilda projekt i fält. Utöver EULEX Kosovo ska Domstolsverket eftersträva att delta i andra insatser inom internationell civil krishantering och prioritera ett nära samarbete med FN. Anslagsnivån täcker deltagande i insatser på nuvarande nivå. Personalbidragen till internationella insatser ska ske i enlighet med strategin för internationell civil krishantering som regeringen beslutade den 11 september 2014 (UF 2014/56358/UD/SP) och i enlighet med regeringens beslut den 12 september 2013 (UF 2013/52812/UD/SP) om samverkan mellan myndigheter som deltar i fredsfrämjande verksamhet. Domstolsverket ska utifrån ett rättskedjeperspektiv samverka med Kriminalvården, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kring internationell civil krishantering och utvecklings- SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 samarbete. Samverkan ska också ske i enlighet med det ovan nämnda regeringsbeslutet den 12 september 2013. De krav som därmed ställs på Domstolsverket innebär bl.a. ökad samordning med rättsväsendets myndigheter och samverkan med andra myndigheter såsom Folke Bernadotteakademin och Sida. Det är viktigt att Sveriges Domstolar kan fullfölja sina åtaganden i olika internationella insatser genom att kunna bidra med domstolspersonal, både domare och administrativ personal. Det är under de närmaste åren av stor betydelse att rätt personer kan rekryteras till den expertbas ur vilken personer nomineras för internationella uppdrag. Den ovan nämnda strategin för internationell civil krishantering föreskriver också att all personal som myndigheten skickar till internationella civila krishanteringsinsatser ska vara utbildad i resolution 1325 och ha kunskap om kvinnors och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer. Detta medför ett ökat behov av kompetensutveckling för denna personal samt behov av domstolspersonal som kan ersätta de personer som deltar i civil krishantering utomlands. Möjligheten att även kunna arbeta internationellt bidrar också till att Sveriges Domstolar uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Anslaget uppgår till 4 mnkr för 2015. Domstolsverket yrkar samma belopp årligen för åren 2016–2018. 37 INVESTERINGAR 5 Investeringar Många år av ökad måltillströmning, allt fler större och mer komplexa mål och ökat behov av säkrare lokaler har fått till följd att Sveriges Domstolar har ett stort behov av att bygga om eller bygga nya domstolslokaler. Många domstolar behöver fler och större förhandlingslokaler, fler säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Det finns även behov av säkerhetshöjande åtgärder för de publika ytorna för att undvika att målsägande, vittnen och tilltalade möts i väntrum. Därtill kommer nödvändiga investeringar i t.ex. entréer och i röntgenutrustning. Investeringar i teknik är också ett område med stora resursbehov under planeringsperioden. Teknik som installerades i samband med införandet av en modernare rättegång byts nu ut successivt och det arbetet kommer att pågå de närmaste åren. Videokonferens används frekvent i samband med förhandlingar och användningen fortsätter att öka. Efterfrågan från domstolarna är stor och under de kommande åren planeras installation med cirka 60 anläggningar årligen. Investeringar i nya lokaler med tillgänglighet till häktet samt investeringar i videoteknik innebär förbättringar, effektiviseringar och högre säkerhet för Sveriges Domstolar men innebär också effektiviseringar med minskade kostnader till följd även för andra myndigheter. Investeringarna inom Sveriges Domstolar utgör en viktig del av arbetet med att utveckla och underhålla såväl byggnader som olika verksamhetsstöd vilket gör att verksamheten möter de krav som rimligen kan ställas på verksamheten. För åren 2016–2018 innebär detta fortsatta investeringar inom områden som ny- och ombyggnationer och teknik i rättssal, samt IT och utveckling av verksamhetsstöd inom Sveriges Domstolar. Detta innebär årliga nyinvesteringar i storleksordningen 300–340 mnkr, varav kostnader för immateriella anläggningstillgångar beräknas uppgå till i storleksordningen 10 mnkr per år. Se avsnitt 2.4 för mer information. Investeringar under perioden 2015-2018 (tkr) 2016 2017 Planeringsram 2018 Nyinvesteringar 2015 Budget Ny och ombyggnationer 117 000 120 000 114 000 110 000 Teknik i rättssal 152 000 137 000 190 000 154 000 29 000 21 000 21 000 21 000 14 000 313 000 13 000 291 000 15 000 340 000 15 000 300 000 IT-utveckling inkl. verksamhetsstöd Övrig investering Summa kommande investeringar 38 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 INVESTERINGAR I följande tabell visas behovet av låneram för perioden 2016–2018. Domstolsverket yrkar därför en låneram för perioden 2016–2018 om 1 100 mnkr. Uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret (tkr) 2015 Utfallsprognos 2016 Beräknat 2017 Beräknat 2018 Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 825 000 869 000 894 000 981 000 Beräknad nyupplåning 313 000 291 000 340 000 300 000 0 10 000 10 000 10 000 Beräknad amortering 269 000 266 000 253 000 260 000 UB lån i Riksgäldskontoret 869 000 894 000 981 000 1 021 000 - varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Beslutat/föreslagen låneram 1 100 000 1 100 000 1 100 000 1 100 000 Beräknad ränteutgift 5 000 8 000 19 000 32 000 Ränteantaganden för nyupplåning 0,3 % 0,9 % 1,9 % 3,1 % - utgiftsområde 4, anslag 1:5 247 000 247 000 245 000 263 000 - utgiftsområde 8, anslag 1:4 27 000 27 000 27 000 29 000 Finansiering av räntor och amorteringar Av ESV:s allmänna råd (2 kap., 1§ 3 st.) till kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) framgår att för tillgångar under uppförande tas lån upp för de utgifter som bedöms redovisas som anläggningstillgång för den aktuella perioden. I det följande illustreras de sammanlagda effekterna av gjorda och beräknade investeringar vad gäller utnyttjande av låneramar och anslagsbelastning. Anläggningstillgångar 2009–2018 (Mnkr) Mnkr 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 Utestående lån SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 2012 2013 2014 Investeringar 2015 2016 2017 2018 Ränta & avskrivningar 39 BEHOV AV KREDITER 6 Behov av krediter Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Kredit på räntekontot finns enligt regleringsbrev för 2015 för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 samt anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8. För båda dessa anslag uppgår krediten till cirka fem procent av anslagsbeloppen; 270 mnkr. Enligt Domstolsverkets beräkning kommer fem procents kredit att vara tillräcklig för perioden 2016–2018 under förutsättning att anslagen är anpassade till verksamheten inom Sveriges Domstolar. 2015. Av tabellen framgår också vilka anslagskrediter som yrkas för 2016–2018. Anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden avser utgifter som är regelstyrda och därmed i princip inte påverkbara. Domstolsverket yrkar därför att anslagskrediten på detta anslag ökas från tre procent till tio procent. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering bör anslagskrediten bestämmas till tio procent. För övriga anslag yrkas att samma anslagskrediter beslutas som för 2015 under förutsättning att yrkade medel tilldelas. Anslagskrediter I tabellen nedan visas vilken anslagskredit som är beslutad för respektive anslag/anslagspost för Anslagskredit på ramanslag för 2015 Utgiftsområde Anslagskredit 2015 Yrkad anslagskredit 2016–2018 1:5 Sveriges Domstolar 4 3% 3% 1:12 Rättsliga biträden m.m. 4 10 % 10 % 1:1 Biståndsverksamhet ap.43 Internationell civil krishantering 7 - 10 % 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 8 3% 3% 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 8 3% 10 % 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1 22 10 % 10 % 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4 22 10 % 10 % 40 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 7 Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter med mera som får disponeras Avgifter som får disponeras är relativt marginella inom Sveriges Domstolar. De har under 2014 uppgått till 13,7 mnkr och fördelar sig på uthyrning av lokaler/rum och personal 6,1 mnkr, reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier 0,8 mnkr, rättsfallspublicering och försäljning av publikationer 1,4 mnkr samt avgifter för kopior av domar med mera 5,3 mnkr. Övriga intäkter som disponeras för förvaltningskostnader utgörs dels av bidrag från Arbets- förmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder, samt bidrag från bland annat SIDA och EU för finansiering av det internationella samarbete som Domstolsverket och domstolarna deltar i. Dessa intäkter uppgick under 2014 till 10,6 mnkr. De finansiella intäkterna, som i huvudsak består av ränta på räntekontot i Riksgäldskontoret, uppgick under 2014 till 2,1 mnkr. Avgifter med mera som får disponeras (tkr) Utfall Beräknade inkomster 2014 2015 2016 2017 2018 - Försäljning av publikationer m.m. 1 438 1 500 1 500 1 500 1 500 - Uthyrning av lokaler och personal m.m. 6 171 6 500 6 500 6 500 6 500 Avgiftsinkomster som disponeras: - Reavinster vid försäljning av maskiner m.m. - Övriga intäkter; kopior m.m. Delsumma 817 800 800 800 800 5 294 5 500 5 500 5 500 5 500 13 720 14 300 14 300 14 300 14 300 10 644 17 500 17 500 17 500 17 500 Övriga inkomster som disponeras: - Bidrag - Finansiella intäkter 2 067 3 500 3 500 3 500 3 500 Delsumma 12 711 21 000 21 000 21 000 21 000 Summa 26 431 35 300 35 300 35 300 35 300 Avgifter som inte får disponeras Avgifter som inte får disponeras består av avgifter som uppbärs av domstolarna och nämnderna. Domstolsverket har antagit att de inkomster som relaterar sig till konkurser kommer att hålla sig på ungefär samma nivå de kommande åren. Dock är det mycket svårt att förutse trenden av konkursärenden då den påverkas av konjunkturändringarna på den inhemska såväl som den globala marknaden. Ansökningsavgifterna exklusive miljödomstolarna har de senaste två åren uppgått till ca 30 mnkr årligen. År 2014 uppgick dessa till 66,3 mnkr. Orsaken till denna ökning är att ansökningsavgifterna höjdes i juli 2014. Vid samma tidpunkt infördes tilläggsavgifter för mål som SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 överlämnas till tingsrätten. Det finns vissa tendenser till att de ökade avgifterna har fått genomslag genom minskat inflöde andra halvåret för de dispositiva tvistemålen, men det är för tidigt att säga om denna effekt blir permanent. Domstolsverket har därför för kommande år utgått från det belopp som budgeteras i regleringsbrevet 2015 för dessa avgifter. På årsbasis beräknas de höjda ansökningsavgifterna ge drygt 80 mnkr i ökade inkomster till statskassan. Till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet redovisas medel avseende ålagd återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader och utgifter för offentligt försvar. 41 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET Avgifter som inte får disponeras (tkr) Utfall Beräknad 2014 Budget6 2015 Beräknade inkomster 2016 2017 2018 - Miljödomstolarna 9 291 12 000 10 000 10 000 10 000 10 000 - Övriga domstolar 66 317 112 000 112 000 112 000 Kungörandeavgifter 9 670 8 000 9 000 9 000 9 000 9 000 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 20 852 18 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Återbetalning av rättshjälpskostnader m.m. (exklusive återbetalning till Skatteverket) 41 320 39 000 39 000 39 000 39 000 39 000 147 450 189 000 190 000 190 000 Ansökningsavgifter Totalt 6 112 000 112 000 190 000 190 000 Enligt regleringsbrev för 2015 42 SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING 8 Översikt över verksamhetens finansiering Anslag/anslagspost (tkr) Utfall Tilldelat Prognos 2014 2015 2015 2016 Beräknat 2017 2018 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 5 226 455 5 370 755 5 378 000 5 473 000 5 540 000 5 595 000 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 2 432 430 2 468 657 2 559 000 2 655 000 2 768 000 2 862 000 1 659 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål 513 652 559 541 520 000 538 000 543 000 543 000 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 121 068 160 800 120 000 134 000 150 000 156 000 1:11 ap.1 Trängselskatt: Admin - Del till DOM 603 520 520 520 520 520 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg – Del till Domstolsverket 911 1 020 1 020 1 020 1 020 1 020 8 296 778 8 565 293 8 582 540 8 805 540 9 006 540 9 161 540 Avgiftsinkomster som disponeras 13 720 - 14 300 14 300 14 300 14 300 Övriga inkomster som disponeras 12 711 - 17 500 17 500 17 500 17 500 8 323 209 8 565 293 8 614 340 8 837 340 9 038 340 9 193 340 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 7 Biståndsverksamhet 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering – Del till Domstolsverket Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 22 Kommunikationer Totalt anslagsfinansierat Summa SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 43 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING Bilagor Bilaga 1 Reformer Sanktionssystemet för arbetsmiljöreglerna och vissa arbetstidsregler reformeras (prop. 2012/2013:143). För att skapa ett effektivare sanktionssystem kommer sanktionsavgifter att ersätta straffsanktioner i stor utsträckning. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2014. Förändringen innebär en smärre minskning av uppgifter hos de allmänna domstolarna och samtidigt en mindre ökning av arbetsbördan hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Den 1 juli 2014 trädde nya bestämmelser i kraft som ska stärka konsumentskyddet vid kreditgivning (prop. 2013/14:107). Syftet är att underlätta för konsumenter som är överskuldsatta. Domstolarna kan komma att beröras av ökad måltillströmning på grund av de nya bestämmelserna. Beträffande domstolarna gör regeringen bedömningen att eventuella ekonomiska konsekvenser ska rymmas inom befintliga ramar. Den 2 augusti 2014 trädde lagändringar i kraft (prop. 2013/14:228) som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (kapitaltäckningsdirektivet). Lagändringar som bedömts nödvändiga med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) genomförs också. Lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag kompletterar tillsynsförordningen och genomför delar av kapitaltäckningsdirektivet. Genom lagen om kapitalbuffertar ska kreditinstitut och värdepappersbolag ha olika slag av kapitalbuffertar. Om ett institut inte uppfyller ett kombinerat buffertkrav kan Finansinspektionen ingripa. Finansinspektionens olika beslut kan överklagas vilket kan innebära en ökning av antalet mål hos allmän förvaltningsdomstol. De budgetära konsekvenserna för domstolarna bedöms av regeringen kunna hanteras inom de befintliga budgetramarna. Den 1 juli 2014 trädde lagändringar i kraft som syftar till att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska vara mer generös. Lagändringarna möjliggör också för bostadsrättsföreningar att ta ut en särskild avgift av en bostadsrättshavare som hyr ut sin lägen- 44 het. Tvister om betalningsskyldighet för en avgift för andrahandsupplåtelse kan föras till domstol. Den mer generösa bedömningen i fråga om tillstånd till andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenheter väntas leda till färre ärenden hos hyresnämnderna (prop. 2013/14:142). Några ökade kostnader för staten bedöms inte uppkomma. Besittningsskyddet stärks för hyresgäster och bostadsrättshavare som har utsatts för brott av närstående. Hyresgästers skydd mot att förlora sin bostad på ett överraskande sätt förbättras också och socialnämnden ska underrättas i tvister om förlängning av hyresavtal (prop. 2013/2014:195). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2014. Förslaget kan påverka antalet tvister vid hyresnämnderna eller i Svea hovrätt i ökande riktning. Några ökade kostnader väntas inte uppstå för staten. Den 1 augusti 2014 trädde regler i kraft som innebär vissa förenklingar för aktiebolag. Förändringarna innebär bland annat att överprövningen av Bolagsverkets beslut om dispens från bland annat bosättningskrav för styrelseledamöter med flera flyttas från regeringen till allmän förvaltningsdomstol (prop. 2013/14:86). Ytterligare resurser behöver enligt regeringen inte tillföras. 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar börjar tillämpas i EU:s medlemsstater (utom Danmark). Syftet med konventionen är att underlätta en effektiv indrivning av familjerättsligt underhåll över gränserna. I Sverige träder lagändringarna i kraft den 1 augusti 2014. Konventionen kan, enligt regeringen, inte antas medföra en nämnvärd ökning av antalet mål om underhåll vid allmän domstol (prop. 2011/12:110). Skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap stärks genom civilrättsliga och straffrättsliga lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2014. Två nya brott införs i brottsbalken, äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Möjligheten för en person under 18 år att få tillstånd att ingå äktenskap (äktenskapsdispens) tas bort. Den lägsta åldern som gäller för att ingå äktenskap i Sverige kommer alltså utan undantag att vara 18 år. Dessutom begränsas utrymmet ytterligare att erkänna utländska tvångsäktenskap samt utländska barnäktenskap. De tillkommande kostnaderna för Sverige Domstolar har bedömts SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING kunna finansieras inom befintliga ramar (prop. 2013/14:208). Straffansvaret för egenmäktighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden har med ikraftträdande den 1 juli 2014 utvidgats så att det omfattar också olovliga undanhållanden av ett barn och inte, som tidigare, enbart olovliga bortföranden (prop. 2013/14:120). Regeringens bedömning är att de kostnadsökningar som föranleds av lagändringen bör kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag hos berörda myndigheter. Nya bestämmelser har införts i syfte att förstärka skyddet mot främmande makts underrättelseverksamhet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2014. Ändringarna innebär bland annat att ett nytt brott införs i brottsbalken, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige (prop. 2013/14:51). Enligt regeringens bedömning kommer det vid en sammanvägning av de olika effekter som förslagen kan antas föra med sig inte att bli fråga om annat än begränsade kostnadsökningar för domstolarna. De ska finansieras inom ramen för myndigheternas befintliga anslag. En ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser trädde i kraft den 1 juli 2014. Därigenom införs ett nytt brott: brott mot mänskligheten. Vidare ersätts lagen (1964:169) om straff för folkmord och bestämmelsen om folkrättsbrott i 22 kap. 6 § brottsbalken av nya regler om folkmord och krigsförbrytelser. Genom den nya lagen införs även bland annat nya bestämmelser om straffansvar för militära och civila förmän som underlåtit att utöva kontroll över underlydande eller som har underlåtit att anmäla folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser som begåtts av underlydande. Straffet för dessa brott ska vara fängelse i högst fyra år. Folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna preskriberas och svensk domstols behörighet ska omfatta samtliga brott enligt den nya lagen utan krav på anknytning till Sverige (universell jurisdiktion). Detsamma ska gälla för uppvigling enligt 16 kap. 5 § brottsbalken som består i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord (prop. 2013/14:146). För rättsväsendets myndigheter har regeringen sammantaget gjort bedömningen att eventuella kostnadsökningar ska kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag. Det har införts en bestämmelse om grovt dataintrång i brottsbalken. Straffet är fängelse i lägst SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska man särskilt beakta om gärningen har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. Även försök och förberedelse till grovt dataintrång är straffbart (prop. 2013/14:92). Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2014. Regeringen har gjort bedömningen att eventuella merkostnader kan finansieras inom myndigheternas befintliga anslag. Med ikraftträdande den 1 juli 2014 har ändringar införts bland annat i rättegångsbalken för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar. Ändringarna innebär bland annat att det strängaste straff som en tilltalad får dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månaders fängelse. Vidare utökas möjligheterna att använda förenklad delgivning till den tilltalade. Tydligare bestämmelser införs om sanktioner och tvångsmedel när den som kallats till en förhandling inte kommer. Dessutom införs större möjligheter att avgöra delar av ett brottmål mot en person. Ändringarna leder sammantaget till att det blir möjligt att genomföra fler huvudförhandlingar och till en mer ändamålsenlig hantering av stora mål (prop. 2013/14:170). Misstänktas rätt till insyn i brottsutredningen ökar. Lagändringarna, som trädde i kraft den 1 juni 2014, syftar till att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för den som misstänks för brott. Det införs en ovillkorlig rätt för den som är frihetsberövad att ta del av de omständigheter som har betydelse för beslutet om anhållande. Det införs också bestämmelser om att brottsmisstänkta ska underrättas om vissa processuella rättigheter. Förslagen införs till genomförande av EU-direktivet om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (prop. 2013/14:157). Flyktingar och alternativt skyddsbehövande kan från och med den 1 maj 2014 beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ändringarna är en anpassning av svensk lagstiftning till det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (prop. 2013/14:83). De nya bestämmelserna bedöms inte få annat än marginell effekt på migrationsdomstolarna och ryms inom befintliga anslagsramar. Utlänningslagens bestämmelse om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter ändrades från och med den 1 juli 2014 när det gäller barn så att uppehållstillstånd får beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Vidare ändras lagen så att barn får bevil- 45 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING jas permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd efter ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft. Ändringarna syftar till att lyfta fram barnrättsperspektivet och framhålla principen om barnets bästa samt därmed göra det möjligt för fler barn att omfattas av bestämmelserna och beviljas uppehållstillstånd (prop. 2013/14:216). Regeringen har bedömt att ändringarna inte medför några ökade kostnader för migrationsdomstolarna. Från och med den 1 juli 2104 infördes ändringar avseende cirkulär migration och utveckling. Ändringarna syftar till att underlätta personers ökade rörlighet till och från Sverige och främja rörlighetens positiva inverkan på utveckling. Det införs bland annat ett generellt undantag från huvudregeln att ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas när bosättningen i Sverige har upphört. Ett permanent uppehållstillstånd ska under vissa förutsättningar kunna återkallas tidigast efter två år. Reglerna för arbetskraftsinvandring justeras i flera avseenden (prop. 2013/14:213). Sammantaget har regeringen bedömt att ändringarna inte kommer att innebära några betydande volymförändringar i någon riktning, och att antalet ärenden hos Migrationsverket inte kommer att påverkas. Antalet ärenden hos domstolarna torde därför inte heller påverkas. Åtgärder har införts mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Ändringarna innebär att det införs vissa åtgärder för att upptäcka och stoppa missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2014 (prop. 2013/14:227). Ändringarna bedöms ge upphov till något ökade kostnader för migrationsdomstolarna. Dessa kostnader ryms dock inom befintliga anslagsramar. Den 1 september trädde bestämmelser i kraft som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, rätt att meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att anlägga skog, trygga återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling. Syftet med undantagen är att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden (prop. 2013/14:141). Ändringarna har bedömts, åtminstone i ett inledande skede, kunna leda till något fler mål och därmed en ökad arbetsbörda för mark- och miljödomstolarna. Kostnadsökningen antas dock bli marginell och bedöms därför rymmas inom ramen för befintligt anslag. Den 2 augusti 2014 trädde en ny lag om näringsförbud i kraft. Enligt den nya lagen utökas 46 kretsen av personer som kan meddelas näringsförbud till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet, oavsett i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs. Vissa funktionärer i en juridisk person presumeras alltid leda verksamheten. Denna krets utvidgas till att omfatta även vissa företrädare för utländska filialer och stiftelser (prop. 2013/14:215). De ändringar som rör meddelande av näringsförbud bedöms inte påverka antalet näringsförbud i någon betydande utsträckning och därmed inte heller berörda myndigheters resursbehov. Effekten av de ändringar som syftar till att effektivisera tillsynen kan komma att leda till fler överträdelseärenden, vilket kan leda till en ökad arbetsbörda hos Kronofogdemyndigheten, brottsutredande myndigheter och domstolar. Bedömningen är att den ryms inom befintliga anslag för myndigheterna. Ändringar har skett som syftar till att göra det enklare för konsumenter att säga upp abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster och att friare kunna använda mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt i samband med sådana abonnemang (prop. 2013/14:79). Bestämmelserna är nya och kompletterar befintliga konsumentskyddsbestämmelser i lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och de innebär ett ökat åtagande för Post- och telestyrelsen (PTS), som är tillsynsmyndighet enligt lagen. Antalet tillsynsärenden bedöms dock bli mycket litet. Beslut i tillsynsärenden enligt LEK överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I och med att antalet tillsynsärenden antas bli mycket litet torde det bli sällsynt med överklagade tillsynsbeslut. Handläggningen av sådana mål ska därför rymmas inom befintliga anslag för domstolarna. Prisregleringssystemet i LEK har från och med den 1 juli 2014 förändrats, i syfte att skapa ökad förutsägbarhet. För att skapa ökad tydlighet och minska osäkerheten när det gäller prisnivåer ska PTS i vissa fall kunna besluta att operatörer med betydande inflytande på en marknad ska tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för samtrafik och andra former av tillträde. Vidare blir det möjligt för PTS att utöva tillsyn över åtgärder som Europeiska kommissionen antar i form av EUförordningar. PTS får också rätt att pröva tvister som har samband med skyldigheter i sådana förordningar (prop. 2013/14:72). Regeringen har bedömt att ändringarna ger ökade förutsättningar för färre mål enligt LEK och för en mer renodlad och koncentrerad processföring, vilket ger en effektivare handläggning som tar kortare tid. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING Ett antal lagar har antagits för att genomföra EU:s så kallade energieffektiviseringsdirektiv i svensk rätt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2014. Bland annat har en ny lag införts om energikartläggning i stora företag. Enligt lagen ska företag som har minst 250 anställda samt viss årsomsättning vart fjärde år genomföra en energikartläggning av bland annat byggnader, industriprocesser, industrianläggningar och kommersiella verksamheter (prop. 2013/14:174). Regeringen har bedömt att några ytterligare resurser inte behöver tillföras de allmänna förvaltningsdomstolarna med anledning av förändringarna. En ny lag om rätt att ta fordon i anspråk för betalning av vissa skatter och avgifter har trätt i kraft den 1 juli 2014. Den nya lagen innebär att det ska vara möjligt att ta i anspråk ett fordon för att betala av fordringar på vissa skatter och avgifter. Syftet med lagen är dels att minska de restförda fordonsrelaterade skulderna till det allmänna, dels minska incitamentet att använda så kallade fordonsmålvakter (prop. 2013/14:176). Regeringen har bedömt att, efter en eventuell initial ökning av antalet ärenden rörande beslut om ianspråktagande, dessa ärenden inte bör bli fler än att kostnaderna ryms inom ramen för nuvarande resurstilldelning till Sveriges Domstolar. Den 1 juni 2014 trädde en ny lag om färdigställandeskydd i kraft. Lagen om byggfelsförsäkring m.m. upphävs vilket innebär att kravet på obligatorisk byggfelsförsäkring vid bostadsbyggande tas bort. Lagens bestämmelser om färdigställandeskydd förs över i huvudsak oförändrade till en ny lag om färdigställandeskydd. Det görs samtidigt vissa följdändringar i plan- och bygglagen (prop. 2013/14:125). En ny instansordning införs för vissa mål som ska prövas av mark- och miljödomstolarna i stället för allmän förvaltningsdomstol. För mark- och miljödomstolarna har bedömningen gjorts att den nya instansordningen innebär ett begränsat antal nya mål. Genom ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen som trädde i kraft den 2 juli 2014 blir ett antal nya åtgärder befriade från krav på bygglov (prop. 2013/14:127). Sammantaget har regeringen gjort bedömningen att det endast kommer att handla om en marginell ökning av antalet mål i mark- och miljödomstolarna och att denna ökning får hanteras inom befintliga anslag. I socialtjänstlagen har från den 1 juli 2014 införts ett nytt kapitel (4 a kap.) med bestämmelser som bland annat innebär att hushåll med barn i SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 årskurs 4–9 har rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för att barnet ska kunna delta i fritidsaktiviteter (fritidspeng). Rätten till fritidspeng är kopplad till tydligt angivna kriterier och inte till en individuell behovsbedömning. Fritidspengens målgrupp är relativt avgränsad vilket, enligt regeringen, talar för att antalet överklaganden blir relativt marginellt och den torde därför inte medföra en sådan belastning för domstolsväsendet att den motiverar ökade anslag (prop. 2013/14:168). Från och med den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna för mål och ärenden vid tingsrätterna. Vid samma tillfälle infördes också en tilläggsavgift för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos Kronofogden och som har överlämnats till domstolen för vidare handläggning. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning infördes som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen från den 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning (prop. 2013/14:198). I jämförelse med domstolarnas verksamhet som helhet finns det, enligt regeringens bedömning, anledning att utgå från att hanteringen av tillkommande mål med anledning av bestämmelsen kan klaras inom ramen för de resurser som domstolarna har i dag. Från den 1 mars 2015 sker ändringar som innebär att det under begränsade perioder blir möjligt att stänga av en programdeltagare från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En sådan avstängning kan ske om programdeltagaren missköter arbetssökandet, förlänger tiden i arbetslöshet, orsakar arbetslösheten eller lämnar oriktiga eller felaktiga uppgifter till Försäkringskassan (Ds 2013:59). En förväntad ärendemängd sker vid domstolarna. Anslaget ökas därför med 2 mnkr från och med 2015. Lagen om svenskt medborgarskap ändras från och med den 1 april 2015. Ändringarna innebär bland annat att reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Det innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födelsen om en förälder till barnet är det. Ändringen innebär också att de 47 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå det (prop. 2013/14:143). Regeringen har bedömt att lagändringarna kommer att medföra ingen eller endast en marginell ökning av arbetsbördan vid domstolarna, vilket medför att kostnaden för den ryms inom befintliga anslag. Lagen om trängselskatt ändrades från och med den 1 januari 2015. Nytt är att trängselskatt ska betalas även för fordon som inte är registrerade i Sverige. Därtill införs det ett användningsförbud för en bilägare som betalar in trängselskatt för sent. Reglerna ändras också när det gäller till vilken allmän förvaltningsdomstol som beslut om trängselskatt ska överklagas (riksdagens beslut den 3 december 2014 om budget för 2015). Från och med den 1 januari 2015 ändrades fakturamodellen för RUT- och ROT-avdrag för att bland annat minska risken för fusk. Ett företag som utfört ett arbete och som begär utbetalning från Skatteverket behöver lämna fler uppgifter än tidigare. Nytt är att utförare av tjänster enbart kommer kunna lämna in en begäran om utbetalning elektroniskt. Skatteverket kommer till skillnad från tidigare bara att kunna betala ut till utförarens konto och inte till något annat konto eller genom utbetalningsavi. För att säkerställa att Skatteverket kan få tillbaka pengar som betalats ut felaktigt till företag för ROT- eller RUTtjänster, införs en möjlighet att använda betalningssäkring. Detta börjar tillämpas från och med de begäranden om utbetalning som görs efter den 31 januari 2015 (prop. 2014/15:10). Sammantaget har regeringen bedömt att förslagen inte innebär en ökning av de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda. Den 2 september 2014 trädde en ny lag om sprängämnesprekursorer i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om kemiska ämnen som finns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU-förordningen på området (prop. 2013/14:144). Regeringen har gjort bedömningen att antalet mål till de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att vara relativt få och att kostnaderna bör kunna rymmas inom ramen för domstolarnas befintliga resurser. Genom en ny inskränkning i upphovsrätten blir det möjligt att använda så kallade herrelösa verk, det vill säga verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte går att nå. Lagändringen trädde i 48 kraft den 29 oktober 2014. Inskränkningsbestämmelserna bedöms endast kunna föranleda ett försumbart antal mål i domstol. Eventuella kostnader ryms inom befintliga anslagsramar (prop. 2013/14:206). Den 1 januari 2015 skedde några ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses som utgivna i Sverige om de har skickats härifrån till enskilda mottagare i utlandet och inte spritts i Sverige. Därmed omfattas de inte av tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens straff- och processregler (prop. 2013/14:47). Sammantaget har regeringen bedömt att genomförandet av förslagen inte kommer att medföra annat än marginella kostnadsökningar för de handläggande förvaltningsmyndigheterna och domstolarna och att dessa kostnadsökningar ryms inom befintliga anslagsramar. I och med inrättandet av den nya Polismyndigheten den 1 januari 2015, infördes en ny forumregel i vapenlagen när det gäller överklagande av Polismyndighetens beslut. Om en person vill överklaga ett beslut i ett ärende enligt vapenlagen, ska förvaltningsrätten som ligger i den domkrets där han eller hon var folkbokförd när beslutet fattades hantera överklagandet. Om personen inte var folkbokförd i Sverige eller är en juridisk person ska förvaltningsrätten som ligger i domkretsen där beslutet fattades hantera överklagandet (prop. 2013/14:110). De ekonomiska konsekvenserna ska hanteras inom befintliga ramar. Den 1 mars 2015 träder en ny lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd i kraft. Syftet med den nya lagen är att säkerställa att reglerna på vägtrafikområdet följs. Den nya lagen ger rätt för en polisman eller tulltjänsteman att ta hand om viss egendom som tillhör fordonet eller lasten för att se till att fordonet inte flyttas. Om det inte är tillräckligt, får Polismyndigheten eller Tullverket besluta om att förse fordonet med en mekanisk, elektronisk eller annan typ av låsanordning (prop. 2013/14:256). Polismyndighetens beslut att en åtgärd ska bestå kan överklagas hos den tingsrätt inom vars domkrets åtgärden vidtagits. Ökningen av antalet ärenden har av regeringen bedömts vara marginell och eventuella ökade kostnader för domstolarna ska tas inom ramen för anslaget. Ändringar den 1 januari 2015 innebär att en överträdelse av EU-bestämmelserna om cabotagetransporter på väg ska leda till en sanktionsav- SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING gift och inte till böter som fallet är i dag. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en god inre marknad för godstransporter och bidra till en rättvis och effektiv konkurrens inom godstransportbranschen (prop. 2013/14:234). Ändringarna innebär att de allmänna domstolarna inte längre ska handlägga ärenden avseende överträdelser av bestämmelserna om cabotagetransporter men innebär dock att en ny typ av mål kommer att kunna belasta förvaltningsdomstolarna, nämligen överklaganden av Transportstyrelsens beslut om sanktionsavgifter för överträdelser av bestämmelserna om cabotagetransporter. Ändringen bedöms sammantaget inte leda till fler mål. Eventuella ökade kostnader för Sveriges Domstolar ska tas inom ramen för befintligt anslag. Miljöbalken och plan- och bygglagen ändras den 1 januari 2015. Syftet med ändringarna är att skapa en bättre samordning mellan miljöbalken och plan- och bygglagen så att det blir lättare att planera och bygga bostäder i bullerutsatta miljöer (prop. 2013/14:128). De samordnade bullerregler som införs bedöms inte medföra en kostnadsökning för mark- och miljödomstolarna. Ett mer samordnat, enhetligt och tydligare regelverk kan enligt regeringen snarare, i vart fall på sikt, innebära ett minskat antal överklaganden av detaljplaner och bygglov för nya bostäder. Den 1 januari 2015 trädde en ny lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar i kraft. Samtidigt genomfördes ändringar i bland annat plan- och bygglagen. Den nya lagen om kommunala markanvisningar innebär att en kommun ska anta riktlinjer för så kallade markanvisningar om kommunen genomför sådana. Ändringarna i plan- och bygglagen innebär bland annat att det nuvarande enkla förfarandet för framtagande av detaljplaner blir standard, medan ett utökat förfarande ska tillämpas i vissa fall (prop. 2013/14:126). Ändringarna har inte föranlett något ekonomiskt tillskott till Sveriges Domstolar. Genom ändringar i bland annat skollagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 ställs högre krav på fristående skolor som vill starta ny utbildning. Ändringarna i skollagen innebär bland annat att man inför ett krav på att en fristående skola måste samråda med den kommun som skolan ligger i, innan en godkänd utbildning startar (prop. 2013/14:112). Till följd av skärpta sanktioner förväntas ett ökat antal överklagade förelägganden. Med hänsyn till detta har anslaget till Sveriges Domstolar ökats med 1,5 mnkr från och med 2015. Bilaga 2 Prognoser på måltillströmning Allmänna domstolarna Tvistemål och konkursärenden Stora svängningar i målinflöde vad avser tvistemål (exklusive familjemål) och konkursärenden sedan början 1990-talet har sammanfallit med låg- och högkonjunkturer, vilket tyder på att mål och ärendetillströmningen delvis är konjunkturrelaterad. Vid den senaste djupa lågkonjunkturen i samband med finanskrisen 2008–2009 steg antalet tvistemål och konkursärenden men har därefter legat på en relativt jämn nivå. Återhämtningen i den globala ekonomin vilar på en bräcklig grund menar Världsbanken i sin senaste tillväxtprognos7, medan Konjunkturinstitutet i sin sista rapport för 2014 rörande konjunkturläget8 beskriver det som att att den globala ekonomin står och stampar. I delar av världsekonomin är den ekonomiska utvecklingen 7 8 http://www.worldbank.org ”Konjunkturläget december 2014”, Konjunkturinstitutet SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 relativt stark sedan en tid tillbaka, bland annat i USA och Storbritannien. På andra håll är utvecklingen svagare, inte minst i euroområdet, och även i flera av de stora tillväxtekonomierna bland annat Ryssland och Brasilien. Det låga resursutnyttjandet i utgångsläget innebär att lågkonjunkturen bedöms bli långvarig och inflationen förblir låg de närmaste åren. Riskerna för en svagare utveckling dominerar fortfarande, bland annat till följd av omfattande geopolitisk osäkerhet. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen samt andra strukturella problem i euroområdet att risken för en förnyad skuldkris finns kvar. Det låga oljepriset bedöms av Riksbanken ge en viss positiv stimulans till tillväxten i många länder. Samtidigt menar Världsbanken att ett lågt oljepris sprider en betydande osäkerhet. Världsbanken tror på fortsatt god tillväxt i USA 49 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING medan man reviderar ner tillväxten i eurozonen till en dryg procent 2015. Även återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt, till stor del på grund av den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för svenska företag. BNPtillväxten stannade på 1,7 procent 2014 och arbetslösheten minskade marginellt till strax under 8 procent. Barometerindikatorn ligger förvisso över sitt historiska medelvärde men den svaga omvärldsefterfrågan har hållit tillbaka svensk export och indirekt även näringslivets investeringar. Istället har inhemsk efterfrågan blivit allt viktigare enligt Konjunkturinstitutet. Privat och offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor. Domstolsverket har ett utbyte av statistik och information med Kronofogdemyndigheten (KFM), bland annat rörande betalningsförelägganden, då en stor andel av tvistemålen är överlämnade från KFM. Myndigheten betonar i sin senaste omvärldsanalysrapport från våren 2014 att konjunkturutvecklingen i viss mån påverkar ärendeinflödet till Kronofogden. Såväl antalet mål om betalningsföreläggande som nya konkurser och enskildas ansökningar om verkställighet har samband med BNP:s utveckling. Det finns dessutom ett starkt samband mellan antalet inkomna ansökningar om betalningsföreläggande och utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter respektive skulder. KFM berör vidare frågan om en eventuell bostadsbubbla och problem vid stigande räntor och ökade amorteringskrav. Skulderna som andel av disponibel inkomst, den så kallade skuldkvoten, har stigit det senaste året efter att ha varit relativt oförändrad sedan mitten av 2010. Myndigheten bedömer risken som låg att hushållen ej skulle klara av stigande räntor. Dock skulle möjligen konsumtionen minska, vilket kan ge en nedgång i samhällsekonomin och potentiellt ökat ärendeinflöde. I tidigare omvärldsanalysrapporter har KFM betonat det så kallade kreditsamhället, ett annat förhållningssätt till pengar och att konsumera, som skapar beteenden och vanor som innebär risker i privatekonomiskt avseende. I årets rapport lyfts framväxten av alternativa betalningsmetoder till kontanter. Mobila betalningar väntas bli mer dominerande i framtiden. Detta bedöms medföra ökade risker för överskuldsättning då möjligheten att enkelt konsumera ökar. Samtidigt betonar KFM att samhället synes ta frågorna på allvar och hänvisar bland annat till ett antal ut- 50 redningar där denna problematik lyfts fram såsom Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) (berör bland annat att fler ska ges möjlighet till skuldsanering) och Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78). Efter en ökning 2013 har antalet företagskonkurser 2014 åter minskat enligt statistik från Upplysningscentralen (UC)9. En god inhemsk efterfrågan i kombination med en något förbättrad världskonjunktur har inneburit att svenska företag överlever i högre utsträckning enligt UC. I ett historiskt perspektiv är antalet företagskonkurser nu på låga nivåer, inte minst med tanke på det stora antalet aktiebolag som startat de senaste åren. Antal nystartade företag låg relativt stabilt under 90-talet och första halvan av 2010-talet men har därefter vuxit enligt Ekonomifakta. År 2014 var inget undantag, enligt Bolagsverket ökade antalet nystartade företag med tre procent. UC menar vidare att den framtida konkursutvecklingen är mycket svår att sia kring. De hänvisar till en bräcklig återhämtningsfas i svensk ekonomi med svag exporttillväxt och en fortsatt osäker global konjunktur. De prognostiserar dock en fortsatt minskning av företagskonkurserna 2015 i paritet med minskningen 2014. Sammantaget råder en fortsatt stor osäkerhet kring den framtida konjunkturutvecklingen och därmed även för tvistemåls- och konkursärendeutvecklingen. Dock pekar en del indikatorer mot en fortsatt svag positiv utveckling för Sveriges ekonomi de närmaste åren i takt med fortsatt hög inhemsk konsumtion i kombination med återhämtning hos ett flertal viktiga handelspartners. Något som försvårar prognoser om målutvecklingen för tvistemål jämfört med tidigare år är höjningen av ansökningsavgifter samt tilläggsavgifter för mål som överlämnas till tingsrätt. Det finns vissa tendenser till att detta har fått genomslag genom minskat inflöde andra halvåret 2014 för de dispositiva tvistemålen, men det är för tidigt att säga om denna effekt blir permanent. Domstolsverket bedömer dock att det kommer ha en viss dämpande effekt på inflödet av tvistemål. Antalet konkursärenden framöver är även det mycket svårbedömt. Antalet företagskonkurser har 2014 stannat på en relativt låg nivå mycket tack vare en stark inhemsk efterfrågan. Möjligen kan en potentiell återhämtning i den globala konjunkturen bibehålla denna trend. 9 www.UC.se SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING Sammantaget bedöms antalet konkursärenden ej förändras markant de närmaste åren. Familjemålen har utvecklats delvis olika. Antal mål om gemensam ansökan har legat relativt stabilt de senaste åren och har ingen klart stigande trend som övriga familjemål uppvisar. Den sistnämnda minskade förvisso 2014 men en trolig förklaringsfaktor till den stigande trenden kan vara att familjemålen, efter att krav på prövningstillstånd till hovrätt infördes hösten 2008, allt oftare blir föremål för ny talan i tingsrätt efter att tidigare avgörande i tingsrätt vunnit laga kraft. Troligen innebär kravet på prövningstillstånd i hovrätt att antalet familjemål kommer fortsätta ligga på en högre nivå i tingsrätt än innan förändringen. Denna utveckling späds på av en trend med ökande antal mål rörande vårdnad, äktenskapsskillnad och faderskap samt att en allt större andel av målen har internationella inslag. I dagsläget finns inget som talar för att denna utveckling skulle brytas, särskilt inte i takt med en ökande befolkning, och nedgången i målinflödet 2014 för övriga familjemål ses som tillfällig. Antal mål rörande gemensam ansökan bedöms vara oförändrad de närmaste åren. Prognoserna för hovrätterna och Högsta domstolen är baserade på samma förändringstakt som för tingsrätterna. Beträffande konkursärenden i Högsta domstolen beräknas dessa vara av ringa antal och ha marginell påverkan på det totala målinflödet, varför beräkning av dessa utelämnas. Sammantaget bedömer Domstosverket att antalet tvistemål exklusive familjemål ligger fortsatt stabilt de närmaste åren. Familjemålen bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Utveckling av antalet inkomna tvistemål, övriga familjemål och konkursärenden, åren 2015-2018 är en prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 TR tvistemål exkl. familjemål 44 861 48 100 7% 47 077 -2% 45 987 -2% 45 500 -1% 46 000 1% 46 500 1% 46 500 0% TR familjemål 37 881 40 092 6% 41 565 4% 40 278 -3% 41 000 2% 41 750 2% 43 000 3% 43 500 1% TR konkurser 10 595 11 322 7% 11 217 -1% 10 292 -8% 10 500 2% 10 750 2% 11 500 7% 11 500 0% HR tvistemål 2 862 2 824 -1% 2 943 4% 2 820 -4% 2 800 -1% 2 800 0% 2 800 0% 2 800 0% HR konkurser 426 494 16% 490 -1% 390 -20% 400 3% 410 3% 440 7% 440 0% HD tvistemål 277 340 23% 345 1% 358 4% 360 1% 360 0% 360 0% 360 0% I ovanstående tabell är det antal konkursärenden rörande SAAB, som inkom till Vänersborgs tingsrätt september 2011, exkluderade då de avskrevs. Det rörde sig om cirka 2 200 konkursärenden. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 51 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING Antal inkomna tvistemål, familjemål och konkursärenden 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 tvistemål konkursärenden Brottmål År 2011 minskade antalet inkomna brottmål för första gången på tio år. Minskningen har fortsatt 2012–2014. Trots detta har antalet inkomna brottmål ökat drygt 20 procent sett till de senaste 10 åren. Nedgången de senaste fyra åren kan framför allt härledas till en kraftig minskning av antalet bötesmål, medan övriga brottmålstyper antalsmässigt förändrats marginellt. Orsaker till ökningen under 2000-talet går främst att finna i Polisens och Åklagarmyndighetens resurser, organisation och prioriteringar. Under inte minst de senaste åren har betydande resurser tillförts Polisen och Åklagarmyndigheten för utvecklingen av den brottsutredande verksamheten. Utflödet från Polisen och Åklagarmyndigheten har också ökat under ett antal år. 2010 började dock utflödet minska från Polisen och har så fortsatt. Denna utveckling spred sig till Åklagarmyndigheten och tingsrätterna där in- och utflöde nu avtagit. Inflödet till tingsrätterna från Åklagarmyndigheten är givet och de faktorer som påverkat in- och utflödet tidigare i rättskedjan, det vill säga vid polis respektive åklagare, påverkar indirekt således inflödet till tingsrätterna. Ett exempel på det är minskningen de senaste åren i utflödet av trafikrelaterade ärenden från Polis och Åklagarmyndigheten. Detta avspeglas i en kraftig nedgång av bötesmål vid tingsrätterna då denna brottmålstyp i huvudsak rör trafikbrott. Polisen bedömer att ärenden till åklagare under prognosperioden fram till 2018 fortsätter minska. 52 familjemål Anledningen till minskningen går bland annat att finna i att inflödet stagnerat eller minskat för ärendekategorier där andelen ärenden redovisade till Åklagare är hög såsom trafik- och narkotikabrott. Polisen hänvisar även till den nyligen genomförda omorganisationen som kan ha påverkat produktiviteten negativt under genomförandefasen och potentiellt även de närmaste åren. Man pekar även på att utredningsbarheten minskar för vissa brottskategorier, något som skulle kunna tyda på en högre andel svåruppklarade brott. Sammantaget bedömer Polisen en minskning av ärenden som redovisas till åklagare med 15 procent jämfört med 2014. Polisen prognostiserar en nedgång för merparten av sina ärendekategorier men en fortsatt uppgång för bedrägeriärenden. Åklagarmyndighetens utflöde, brottsmisstankar med åtalsbeslut, var 2014 det lägsta sedan början av 2000-talet. Man bedömer att antalet kommer stiga något 2015, för att därefter åter minska svagt ner mot 2014 års nivåer under slutet av prognosperioden. Det som framför allt bedöms öka är antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut rörande bedrägerier. Detta rör sig i regel om ett fåtal ärenden men med många brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten, som tagit över ansvaret för all verksamhet kopplad till all ekonomisk brottslighet, står för knappt fem procent av antalet brottsmisstankar som leder till åtal. Myndigheten prognostiserar ett oförändrat utflöde de närmaste åren. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING Sammantaget bedömer Domstolsverket att antalet inkomna brottmål kommer vara i paritet med 2014 för prognosperioden. Detta baseras på utvecklingen av domstolarnas historiska målstatistik kombinerat med framför allt Åklagarväsendets antagande om utflödet av åtal som redogjorts för ovan. För fördjupat resonemang hänvisas till rapporten ”Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan, centrala prognoser för perioden 2015– 2018”. Prognoserna för hovrätterna och Högsta domstolen är baserade på samma förändringstakt som för tingsrätterna. Utveckling av antalet inkomna brottmål, åren 2015-2018 är en prognos 2011 Tingsrätter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 90 906 89 798 -1% 85 543 -5% 83 699 -2% 83 500 0% 83 500 0% 83 500 0% 83 500 0% Hovrätter 9 527 9 344 -2% 9 206 -1% 8 823 -4% 8 800 0% 8 800 0% 8 800 0% 8 800 0% Högsta Domstolen 1 807 1 650 -9% 1 862 13% 1 665 -11% 1 660 0% 1 660 0% 1 660 0% 1 660 0% Antal inkomna brottmål 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Övriga mål- och ärendekategorier vid allmän domstol Vad avser målen vid mark- och miljödomstofortsatt inflyttning, förtätning och ökat byglarna har fastighetsmålen under 2000-talet legat gande i storstadsregionerna. mellan 1 000 och 1 300 inkomna mål per år. Antalet miljömål har sedan 2005 haft en stiIngen klar trend kan utläsas även om antalet gande trend, något som fortsatte 2014. Dommål ökat de tre senaste åren. För perioden stolsverket bedömer att målen kommer fortsätta 2015–2018 antar Domstolsverket en måltillöka med runt två procent per år. Fortsatt exströmning i paritet med tidigare år. Antalet pansion och byggande i storstadsregionerna talar PBL-mål (mål enligt plan- och bygglagen) har för detta. Flertalet typer av miljömål är konjunklegat relativt stabilt efter en kraftig ökning turberoende och ökar tidigt vid stundande kon2002–2003. Dock steg antalet mål 2013 relativt junkturuppgångar. Exempel på detta är mål rökraftigt för att 2014 minska i motsvarande grad. rande gruvnäringen. Viktigt att betona är att Troligen är detta ett resultat av balansavarbetmåltillströmningen till mark- och miljödomstoning vid landets länsstyrelser 2013. Domstolslarna potentiellt har mindre påverkan på arbetsverket antar att antalet inkomna PBL-mål belastningen än för andra målkategorier. Detta kommer öka något de närmaste åren i takt med då målen skiljer sig mycket åt i komplexitet samt SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 53 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING att de balanserade mark- och miljömålen har stor påverkan på arbetsbelastningen vid domstolarna (kvarstår under många år och ger olika mycket arbete år från år). Antalet inkomna domstolsärenden (exklusive konkursärenden och de ärendetyper som i oktober 2011 flyttade till annan förvaltningsmyndighet) har utöver en tillfällig nedgång 2005 ökat varje år under 2000-talet. Under 2014 var ökning- en något lägre än tidigare år, drygt en procent. En stor andel av ärendena rör god man, en ärendetyp som ökat näst intill varje år under 2000-talet. Domstolsverket utgår från att rådande trend fortsätter under prognosperioden. Befolkningstillväxt, ökad invandring, bland annat av ensamkommande barn, och ett ökat fokus på möjligheten till skuldsanering kan bidra till denna trend. Utveckling av antalet inkomna domstolsärenden, åren 2015-2018 är en prognos (exklusive avflyttade ärendetyper för samtliga år) 2011 40 102 Tingsrätt 2012 41 753 4% 2013 43 856 5% 2014 44 326 1% 2015 45 500 3% 2016 46 500 2% 2017 48 000 3% 2018 49 000 2% Antal inkomna domstolsärenden 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Förvaltningsdomstolarna Socialförsäkringsmål Utvecklingen av inkomna socialförsäkringsmål till landets förvaltningsrätter har under 2000-talet visat en uppåtgående trend för att 2008 sjunka med knappt 40 procent. Den främsta orsaken till den markanta nedgången var införandet av obligatorisk omprövning för samtliga beslut från den 1 januari 2008 av Försäkringskassan innan ett beslut kan överklagas till förvaltningsrätt. Antalet inkomna socialförsäkringsmål vände uppåt igen 2009 och ökade kraftigt 2010. Främsta förklaringen till ökningen var troligen den balansavarbetning som skedde vid Försäkringskassan runt årsskiftet 2009/2010, samt effekten av de regelförändringar 54 som skett vad avser sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Efter de höga nivåerna av inkomna socialförsäkringsmål 2010 har antalet mål minskat för varje år. År 2014 var inget undantag om man bortser från den tillfälliga måltillströmning om 3 600 mål rörande ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som inkom till Förvaltningsrätten i Stockholm. Exkluderas dessa mål minskade antal inkomna socialförsäkringsmål med 14 procent och nådde sin lägsta nivå under 2000-talet. De två största måltyperna, sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning, mins- SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING kade 14 respektive 22 procent 2014. Den sistnämnda är nu nere på nivåer som rådde i början av 2000-talet och har efter regeländringarna minskat markant efter den tillfälligt kraftiga uppgången 2010–2011. Men även andra målgrupper såsom mål rörande arbetsskadeförsäkring och arbetslöshetsersättning har minskat markant på bara några år och minskningen har fortsatt även efter införandet av obligatorisk omprövning. Domstolsverket har sedan 2011 ett informationsutbyte med Försäkringskassan där Domstolsverket erhåller prognoser rörande inkomna omprövningar (samt faktiskt utfall rörande inkomna, avslutade och balanserade omprövningar). Utifrån denna information kan Domstolsverket göra prognoser över inkomna socialförsäkringsmål till förvaltningsrätterna utifrån ett antal antaganden. Då en stor majoritet av socialförsäkringsmålen till förvaltningsrätterna kommer från Försäkringskassan, närmare 90 procent, baseras nedanstående prognos vad avser inkomna socialförsäkringsmål på den prognos Försäkringskassan gör för inkomna omprövningar. Antalet inkomna omprövningar hos Försäkringskassan slutade 2014 på cirka 34 000. Antalet omprövningar har minskat för varje år sedan de höga nivåerna kring 2009–2010 då cirka 70 000 omprövningar avgjordes. Nedgången de senaste åren hänger enligt Försäkringskassan samman med det lägre antalet som uppbär sjukförsäkringsförmåner, även om det på senaste tiden vänt uppåt, samt att allt färre fått avslag vad gäller sjukpenning men framför allt sjuk- och aktivitetsersättning. Orsaker till detta är troligen fler sjukfall med längre historik, fler får sjukersättning beviljad eftersom Försäkringskassan måste sätta en bortre gräns för hur länge kassan får utreda om en person är arbetsför eller inte och större andel sjukskrivna med psykiska sjukdomar. För åren 2015–2019 räknar Försäkringskassan dock med att minskningen av antalet omprövningar avstannar och estimerar en svag ökning. Utifrån ovanstående antar Domstolsverket en svag ökning av antalet socialförsäkringsmål, vilket är i linje med Försäkringskassans prognoser vad avser inkomna omprövningar. Utveckling av antalet socialförsäkringsmål, åren 2015-2018 är en prognos 2011 Förvaltningsrätter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 20 013 16 576 -17% 12 075 -27% 13 881 15% 11 200 -19% 11 400 2% 11 600 2% 11 800 2% Kammarrätter 8 404 7 371 -12% 4 126 -44% 5 389 31% 4 350 -19% 4 430 2% 4 510 2% 4 590 2% Högsta förvaltningsdomstolen 1 671 2 050 23% 1 710 -17% 1 283 -25% 1 300 1% 1 320 2% 1 340 2% 1 360 1% SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 55 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING Antal inkomna socialförsäkringsmål 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Under 2011 inkom 3 572 respektive 2 489 sjuklönemål till Förvaltningsrätten/Kammarrätten i Göteborg. Under 2012 inkom 1 185 respektive 1 523 sjuklönemål till Förvaltningsrätten/Kammarrätten i Göteborg. Under 2014 inkom 3 600 respektive 2 000 mål rörande socialförsäkringsersättning på EU-rättslig grund till Förvaltningsrätten/Kammarrätten i Stockholm. Samtliga dessa mål vid förvaltningsrätterna är inkluderade i ovanstående diagram. Mål enligt socialtjänstlagen (SoL-mål) Sedan 2006 finns en svagt stigande trend för antalet inkomna SoL-mål, en trend som förstärktes av den hastigt uppkomna lågkonjunkturen i slutet av 2008. År 2014 vände antalet SoL-mål ned något efter den relativt höga tillströmningen åren innan. Potentiellt har en något stärkt konjunktur i omvärlden, dess effekt på svensk ekonomi och positiv utveckling på arbetsmarkanden bidragit till nedgången 2014. Nivån på biståndsmottagandet i samhället påverkas enligt Socialstyrelsen av en mängd samverkande faktorer som konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. En av de viktigaste faktorerna som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög stiger också biståndsmottagandet. År 2013 mottog knappt hälften av de vuxna biståndsmottagarna ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet och många av dessa har ej rätt till någon arbetslöshetsersättning. I Arbetsförmedlingens senaste rapport rörande prognos för arbetsmarknaden 2015–2016 spås en ökad sysselsättning. Arbetslösheten beräknas minska från dagens 8 procent till 7,7 procent, minskningen hålls nere av ett fortsatt ökat arbetskraftutbud. Samtidigt betonar Arbetsförmedlingen att det som fortsatt är oroande är att sammansättningen av inskrivna arbetslösa förändrats undan för undan med ett växande inslag av arbetslösa som har svårlösta arbetsmarknadsproblem. Andelen inskrivna arbetslösa inom grupper med svag ställning på arbetsmarknaden; utomeuropeiskt födda, arbetslösa 55–64 år, arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, är stigande och bedöms fortsätta så de närmsta åren. Gruppen utgjorde i slutet av 2013 över 60 procent av samtliga arbetslösa, en andel som bedöms närma sig 75 procent 2016. En orsak är den förväntat fortsatt kraftiga asylinvandringen samtidigt som arbetslösheten bedöms sjunka inom andra icke utsatta grupper. Ett problem för en stor del av de arbetslösa med utsatt ställning är att de har bristfällig utbildningsbakgrund. Nästan var femte i arbetskraften som saknade gymnasieutbildning var inskriven som arbetslös i oktober 2014. Bland utrikes födda var andelen 45 procent. Till detta kommer det faktum att det enligt SCB10 är få 10 56 ”Integration – etablering på arbetsmarknaden”, SCB SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING flyktingar och anhöriginvandrare som börjar arbeta omgående, inte minst bland de med endast förgymnasial utbildning. Sammantaget borgar den prognostiserade utvecklingen av konjunkturen, arbetslösheten samt den rådande strukturförändringen av de arbetslösa, för en trolig fortsatt svag ökning av antalet SoL-mål till landets förvaltningsrätter under prognosperioden. Till detta kommer en ny bestämmelse i socialtjänstlagen andra halvåret 2014 rörande rätt till fritidspeng till barn i familjer som har rätt till bistånd enligt SoL. Förslaget bedöms få en mindre effekt för måltillströmningen, cirka 200 mål per år. Utveckling av antalet inkomna SoL-mål, åren 2015-2018 är en prognos 2011 Förvaltningsrätter Kammarrätter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 23 274 24 337 5% 26 098 7% 25 087 -4% 25 750 3% 26 500 3% 27 000 2% 27 500 2% 2 136 2 019 -5% 2 198 9% 2 119 -4% 2 180 3% 2 240 3% 2 280 2% 2 320 2% 543 475 -13% 516 9% 483 -6% 500 4% 510 2% 520 2% 530 2% Högsta förvaltningsdomstolen Antal inkomna SoL-mål 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Skattemål Antalet inkomna skattemål till förvaltningsrätterna låg under åren 2000–2008 relativt konstant mellan 15 000–16 000 inkomna mål. Därefter minskade skattemålen relativt mycket under tre år för att sedan åter vända uppåt orsakat av tillfälligt hög måltillströmning för vissa enskilda måltyper. År 2014 vände dock målen nedåt igen då framför allt mål rörande mervärdesskatt (de så kallade tryckerimålen) avtagit. Enligt Skatteverkets bedömning är det sannolikt att den minskning av målvolymerna som SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 skett de senaste åren orsakats av en delvis förändrad inriktning från deras sida. Verksamheten präglas av färre men tyngre utredningar, riskkapital, internationella transaktioner och svart arbetskraft, samt förebyggande åtgärder som informationsinsatser och förenklingar av blanketter etc. De kontrollpaket som läggs är numera, med hjälp av enhetliga urval, tydligt riktade mot områden med hög risk för skattefel. När det gäller omprövningar i balans finns inte någon puckel som kommer att påverka domstolarna. Antalet 57 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING balanserade omprövningar har legat mellan 1 000 och 1 500 ärenden de senaste åren. Sammantaget ser Domstolsverket det som troligt att antalet skattemål de närmaste åren ligger strax under 2014 års nivåer, men över de lägsta nivåerna 2010–2011. Detta bland annat på grund av ett fortsatt inflöde av ROT/RUT-mål och en trolig inbromsning vad avser minskningen av mål rörande inkomsttaxering. När det gäller innehållet är det troligt att det framöver fortsatt blir större ärenden som tar en hel del kontrolltid i anspråk hos Skatteverket. Det torde innebära att domstolarna i sin tur ej får fler men potentiellt tyngre skattemål att hantera. Utveckling av antalet inkomna skattemål, åren 2015-2018 är en prognos 2011 Förvaltningsrätter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 12 706 14 727 16% 15 960 8% 14 663 -8% 14 000 -5% 14 000 0% 14 250 2% 14 500 2% Kammarrätter 4 820 5 139 7% 5 350 4% 5 662 6% 5 300 -6% 5 300 0% 5 390 2% 5 480 2% Högsta förvaltningsdomstolen 2 265 1 412 -38% 2 667 89% 1 432 -46% 1 340 -6% 1 340 0% 1 360 1% 1 380 1% Antal inkomna skattemål 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Målkategorin Övriga mål Antalet mål inom målkategorin Övriga mål har sedan 2006 haft en stigande trend och nådde 2013 en ny högsta nivå till följd av ett högt inflöde av mål rörande behörighet att utöva yrke (lärarlegitimationer). Som väntat minskade dessa mål 2014, så även målkategorin totalt. Dock fortsatte den enskilt största måltypen, ”Bistånd till enskilda”, öka. Det är framför allt mål rörande ”Lagen om mottagande av asylsökande”, samt ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade” som ökar. Till följd av ändringar i skollagen för fristående skolor från januari 2015 förväntas ett ökat antal 58 överklagade förelägganden framöver. Vad gäller den enskilt största målkategorin, bistånd till enskilda, kommer den potentiellt fortsätta ligga på historiskt höga nivåer i takt med fortsatt högt antal asylsökande samt rådande trend med fler mål rörande stöd och service till funktionshindrade. Mål rörande lärarlegitimationer bedöms minska ytterligare 2015. Antalet måltyper inom målkategorin Övriga mål är stort till antalet vilket gör det svårt att göra en enskild prognos för hela målkategorin. Bedömningen är att det i dagsläget ej finns något som talar för att rådande antalsnivåer kommer SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING förändras nämnvärt utöver de ovan nämnda. Till detta kan läggas en allmänt stigande trend sedan 2006. Prognosen de närmaste åren pekar därmed på en initial nedgång till följd av minskad inströmning rörande lärarlegitimationer men att den långsiktigt stigande trenden kvarstår. Utveckling av antalet inkomna Övriga mål (exklusive PBL), åren 2015-2018 är en prognos 2011 Förvaltningsrätter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 16 822 17 012 1% 20 749 22% 18 546 -11% 17 800 -4% 18 000 1% 18 300 2% 18 500 1% Kammarrätter 5 905 6 078 3% 6 022 -1% 5 820 -3% 5 590 -4% 5 650 1% 5 740 2% 5 800 1% Högsta förvaltningsdomstolen 2 184 2 267 4% 2 358 4% 2 385 1% 2 290 -4% 2 310 1% 2 350 2% 2 370 1% Antal inkomna Övriga mål 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Övriga målkategorier, förvaltningsdomstolarna Antalet mål enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) har ökat kraftigt under 2000-talet. Främsta orsaken till de senaste årens ökning är troligen de lagändringar som skedde 2002, 2008 respektive 2010. De senaste tre åren har antalet inkomna LOU-mål legat relativt stabilt. Antal inkomna mål steg förvisso drygt nio procent 2014 men ökningen härrör delvis från ett stort antal registrerade mål vid förvaltningsrätten i Falun. SKL Kommentus Inköpscentral AB verkar sedan årsskiftet 2010/2011 och 2013 tillkom Stockholms Inköpscentral – STIC, en regional inköpsverksamhet inom Kommentus. Dessa organisationer arbetar i huvudsak med samordnade upphandlingar för kommuner, landsting och regioner. Genom att använda sig av en inköpscentral har numerärt många mål samlats upp och SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 omvandlats till ett samlat. Potentiellt kan detta ha bidragit och framöver ytterligare bidra till färre överklaganden då Kommentus planerar utöka de samordnade upphandlingarna till nya områden. Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft gällande direktupphandling. En viss eftersläpning lär troligen ske och en eventuell måltillströmning orsakad av de nya reglerna är trolig tidigast 2015. Den konjunkturella utvecklingen de närmaste åren är svårbedömd men ett potentiellt något stärkt konjunkturellt läge i landet skulle kunna dämpa målinflödet något. Sammantaget borgar ovanstående resonemang för en stabilisering av antalet LOU-mål kring de senaste tre årens nivåer. Vad avser förtursmålen steg samtliga 2014. Antalet LVM-mål (mål enligt lagen om vård av 59 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING missbrukare) har legat relativt konstant under 2000-talet och bedöms fortsätta göra så de närmaste åren. Antalet LVU-mål (mål enligt lagen om vård av unga) har dock haft en stigande trend och ökat med drygt 60 procent sedan början av 2000-talet. Denna trend antas fortsätta. Psykiatrimålen steg kraftigt 2014 efter att ha minskat svagt varje år sedan 2008. Domstolsverket bedömer denna ökning som tillfällig och antar att målen kommer ligga i paritet med antalet åren dessförinnan. Antalet inkomna mängdmål hade sedan det antalsmässiga toppåret 2004 en nedåtgående trend. Denna bröts 2009 då framför allt antalet mål rörande fastighetstaxering steg då många fastigheter fick nya taxeringsvärden. Under 2010 sjönk sedan antalet mängdmål markant vilket kan härledas till minskat antal mål rörande fastighetstaxering efter uppgången 2009, samt en halvering av mål rörande körkort, trafik och transporter, i samband med flytten av ansvar för körkortsåterkallande från länsstyrelserna till Transportstyrelsen. Efter denna kraftiga nedgång har antalet mängdmål ökat varje år. Ökningen tilltog 2014 Migrationsdomstolarna Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna beror bland annat på antalet asylsökande, antalet ärenden som avgörs av Migrationsverket och hur många av dessa ärenden som får avslag. Under 2014 fortsatte antalet asylsökande öka kraftigt bland annat i spåren av kriget i Syrien och oroligheter kring Afrikas horn. För de asylsökande grupper som ökar mest är dock bifallsfrekvensen hög vilket leder till att antalet asylmål till migrationsdomstolarna minskade jämfört med 2013. Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna uppgick 2014 till knappt 8 000 mål, det minsta antalet på flertalet år. I Migrationsverkets senaste prognos spås en återgång 2015 till högre nivåer än både 2013 och 2014, bland annat till följd av ökad kapacitet vid Mi- återigen till följd av nya taxeringsvärden. Antalet återkallade körkort av Transportstyrelsen minskade 2014 efter rekordnivåerna 2013 i samband med avarbetning hos Transportstyrelsen. Antalet är dock historiskt sett på fortsatt höga nivåer och Transportstyrelsen bedömer att man kommer ligga kring dessa nivåer de närmaste åren. Samtidigt är antalet körkortsrelaterade mål till förvaltningsrätterna betydligt lägre än i mitten av 2010talet, något som troligen hänger samman med att en nationell handläggning möjliggör en enhetligare och rättssäkrare bedömning. Sammantaget bedömer Domstolsverket att antalet mängdmål kommer minska något 2015 efter det kraftiga inflödet av fastighetstaxeringsmål 2014. Därefter bedöms målkategorin ha en svagt stigande trend med eventuella toppar de år nya taxeringsvärden för småhus fastslås (vart tredje år). En ytterligare viktig påverkansfaktor är vilken trafikstrategi och satsningar Polisen planerar efter sammanslagningen till en myndighet samt hur mycket arbetet med omorganisationen eventuellt påverkar det dagliga polisarbetet. grationsverket och en potentiell ökning av sökande från Balkanområdet. Åren 2016–2017 bedöms antalet överklagade asylärenden och därmed asylmål öka kraftigt. Prognosen på längre sikt bedöms dock mycket osäker och är avhängig bland annat utvecklingen av kriget i Syrien. Antalet inkomna asylmål till Migrationsöverdomstolen följer i stort sett utvecklingen av inkomna asylmål till migrationsdomstolarna, men med en tidsförskjutning. Antalet inkomna asylmål var dryga 5 000 mål 2013 och ökade till knappt 5 700 under 2014. Under perioden 2015–2018 beräknas antalet inkomna asylmål stiga kontinuerligt för att i slutet av prognosperioden ligga kring dryga 8 000 mål. Utveckling av antalet inkomna asylmål, åren 2015-2018 är en prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Migrationsdomstolar 9 752 8 310 -15% 9 033 9% 7 979 -12% 11 196 40% 13 797 23% 14 488 5% 14 265 -2% Migrationsöverdomstolen 6 319 7 223 14% 5 068 -30% 5 672 12% 5 985 6% 7 119 19% 7 875 11% 8 190 4% Vad avser övriga migrationsmål vid migrationsdomstolarna har de ökat kraftigt de senaste åren 60 till följd av tillkomsten av viseringsärenden. Under 2013 planade dock ökningen ut medan SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING antalet migrationsmål exkl. asylmål 2014 återigen ökade. Bakom ökningen ligger framför allt en hög tillströmning av viseringsärenden, men även en ökning av mål rörande uppehållstillstånd (anknytning). Att göra en prognos för dessa mål är, precis som för asylmålen, mycket svårt men Domstolsverket antar att målutvecklingen de närmaste åren kommer ligga minst i paritet med 2014, troligen en viss ökning. SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2016-2018 61 Från januari 2015 kommer tio tingsrätter att ha fast säkerhetskontroll vid sina entréer och det är troligt att antalet kommer att öka de närmsta åren. Säkerhetskontroll är ett redskap för att öka säkerheten för domstolens medarbetare, besökare och andra som vistas i domstolen. Flera domstolar har fått eller kommer att få anpassade entréer för att kunna genomföra säkerhetskontroller på ett effektivt sätt. På bilden: Säkerhetskontroll vid rättscentrum i Jönköping. Foto: Per Carlsson Domstolsverket Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 E-post: [email protected] • www.domstol.se
© Copyright 2024