Verksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Göteborgs stads nämnder och styrelser Göteborg 4/3, 2015 Kamrater, Verksamhetsåret 2014 har präglats av valrörelse. För Vänsterpartiet innebär det alltid en tydlig betoning på rörelse snarare än på val. Det är då vi visar vilken politisk kraft vi utgör genom att möta göteborgarna och lyssna på dem, på riktigt. Vår förmåga att mobilisera till två valrörelser och en folkomröstning är unik och vi visar både på människors behov av en annan politik men också på att göteborgarna litar på oss. Vänsterpartiet står för förändring. Valresultatet lämnade en del att önska nationellt men bortsett från det var detta den utan tvekan bästa valrörelsen på många år. Vi var välorganiserade, vi var många och vi gav allt. Vänsterpartiet Göteborg är inte bara en rörelse vid tiden för val. Vi växer som parti och vid årsskiftet var vi över 1800 medlemmar. Vi har vuxit stadigt under de senaste fyra åren och trenden verkar inte brytas. Vårt parlamentariska arbete bygger på aktivismen hos medlemmarna. Medlemmarnas utåtriktade arbete är förutsättningen för att vi ska kunna nå ut med våra politiska segrar. Det är på flygbladsutdelningen, på arbetsplatsbesöket och i samtalet med människor som vi berättar om de politiska beslut som vi drivit och som förändrar för Göteborgarna. Där Vänsterpartiet sitter med i parlamentet gör vi skillnad. Framgångarna efter valet har inte legat i valresultatet även om vi gick framåt i kommun och region. Framgångarna ligger i att vi som parti lyckats förvalta och förmedla både kompromisser och framgångar på ett sätt som göteborgarna förstår. Vi har göteborgarnas förtroende och det när en viktig lärdom inför den kommande mandatperioden. Det parlamentariska läget är svårare och kompromisserna kan komma att bli än mer obegripliga under de närmaste fyra åren men vi går in med goda förutsättningar. Vi har ett uppdrag att både lyfta och utveckla redan vunna segrar i det kommunalpolitiska arbetet. De viktigaste är sextimmars arbetsdag, feministiskt självförsvar och omfattande, betydande satsningar på välfärden. I denna rapport lämnar de som under mandatperioden förvaltat partiets förtroende i kommunalpolitiken sin sista rapport. Vi har lärt oss mycket under dessa år. Framför allt hur vi knyter ihop det politiska arbetet som en rörelse. Det leder till att vi bättre förvaltar våra segrar och folkets förtroende. Daniel Bernmar, kommunalråd och gruppledare (V) Läsanvisningar I de texter där avsnitten föregås av en siffra har ledamöterna svarat på nedanstående frågor: 1. Utifrån de mål som finns i det kommunalpolitiska programmet vad har du drivit och hur har du lyckats med det? 2. Utifrån de erfarenheter du har av nämndens arbete, vad anser du vara de mest viktiga strategiska frågorna som du/vi ska driva för att vårt parlamentariska arbete ska få bättre genomslag? 3. Hur har samarbetet i nämnden, med den egna partiföreningen eller annan organisation/förening fungerat under året? SDN Angered, Yvonne Palm och Ashraf Nasseri 1. Detta är en del av det Ashraf och jag arbetat med i Angered. Vänsterpartiet har lyckats med ett särskilt stöd och riktade resurser till flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning. HBTQ råd är startat, också med i budgetsatsning. Simskola kostnadsfritt för våra elever på samtliga våra tre simhallar. Ferieskola för alla barn och ungdomar från årskurs 4 som är i behov av detta och med fritt mellanmål. (Startat upp vår andra familjecentral). Fortsatt prioritet på Praktikplatser och feriejobb för alla ungdomar som går ut 9:an med eller utan funktionsnedsättning. (Satsning på elevers närvaro i skolan.) Socialsekreterare som arbetar med barn- och ungas placeringar garanteras fortbildning och egentid för studier under arbetstid. En dygnetruntförskola skall starta. Mycket av vänsterpolitiken, så som vi önskar, har vi inte kommit så långt med. Vi har t.ex. inte lyckats med att få igång medborgardialog, minska antal timanställda, öka måluppfyllelse för våra elever, våra jämställdhetsutbildade handledare inom förskola/skola har inte kunnat utföra sitt uppdrag (År 2014 har det varit ett ganska stort arbete runt/mot rekrytering av våra unga för att kriga i andra länder, det arbetet lär fortsätta) 2. Göteborg ska vara en stad på alla där vi skall utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Behovet ska styra, inte budgeten. Detta måste vara den mest strategiska frågan att driva eftersom den har koppling till alla våra verksamheter och vårt befolkningsansvar. Vi behöver bli bättre på att sprida våra nämndfrågor ut i föreningar, folkhögskolor, hyresgästföreningar osv. Följa upp fattade beslut noggrant, driva på ordentligt att vi får medborgardialoger och involvera de unga i fler råd, med reell påverkan, kan bli avgörande för deras engagemang och spridning. Lyfta feministiska frågor i fler/bredare sammanhang. Göra barnbokslut i alla SDN för att kunna visa på skillnader men också förbättringar. 3. Samarbetet i nämnden är bra. Vi har full insyn, stor delaktighet, stor påverkansmöjlighet och bra respektfulla diskussioner med de flesta i röd/gröna. Samarbetet med GO Angered har varit jättebra och roligt. Stort valarbete tillsammans. Vi har startat upp en kvinnopatrull med Östra och KGB. Vi har haft bra kontakter med kommunal/Vision och Lärarförbunden. Samarbetet med kamrater i några andra nämnder har varit viktigt och gett bra utdelning. SDN Askim Frölunda Högsbo, Christian Larsson 1. Det senaste året har vår ekonomi sargats av svåra underskott, något som försvagat satsningarna på arbetarområdenas skolor och förskolor. Vi kan se att elevernas kunskapsresultat skiljer sig mellan arbetarområden och finare kvarter. Genom vårt projekt Frölunda Future och Fokus Frölunda har vi involverat närsamhället i skolverksamheten och i arbetet för att skapa en mer jämlik stad. Våra arbetarområden präglas av en osäker skolstruktur, vilket medför elevflykt till andra skolor. Vi har öppnat en förskola för barn till föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid. Våra samarbetspartier har vägrat att genomföra feministiskt självförsvar. Vi påverkar etableringen av bostäder så att de motverkar segregationen. Exempelvis de billiga hyresrätterna vid Axel Dahlströms Torg och ett flera nya nytt hyresområden i Askim. Vi har inför rätt till heltid i alla verksamheter och arbetar nu med att få våra enhetschefer att överanställa personal för att slippa förlita sig på timvikarier. Vår stadsdel en av de som genomfört Göteborgsmodellen och det ökade inflytande som detta medför för de äldre. Under året har vi etablerat en intraprenad på ett äldreboende. Arbetsmodellen präglas av arbetarstyre och har på kort tid genererat fina resultat. Vårt nya medborgarcentrum vid Frölunda Torg är en lots genom myndighetsdjungeln för föreningar och invånare. Lekplatsen Positivparken har återerövrat ett naturförslummat område åt mänskligheten. 2. Vi upplever en svårighet att genomföra vissa viktiga strategiska frågor som vi förhandlat fram. Det handlar om att vi inte har råd att genomföra vi ambitioner. Den viktigaste framtida frågan är en skattehöjning – helst statlig men annars kommunal. 3. Samarbetet i nämnden har fungerat bra. Vi har en rapport från SDN under nästan varje GO möte och instrueras av medlemmarna vid strategiska beslut. Bägge nämndrepresentanterna arbetar i GO styrelsen vilket ger oss en intim kontakt med all verksamhet i grundorganisationen. SDN Örgryte-Härlanda, Daniel Bernmar och Alice Vernerson 1. Under 2014 har fokus skiftat från specifika vinster så som återkommunaliseringen av städet eller barnomsorg på obekväm arbetstid till äldreomsorgen som område. Framförallt därför att den strukturella underfinansieringen har blivit så påtaglig. Och att de resurser som tillfördes under 2013 för äldreomsorg aldrig kom äldreomsorgen till del på grund av att andra områden agerade finansiell gökunge. 2. En viktig aspekt för politisk förändring är att skapa tryck underifrån via medborgare. Det hade varit väldligt mycket lättare att få igenom vissa frågor om andra förtroendevalda och tjänstemän upplevde att det fanns ett yttre tryck. Vi tror också att en tydligare samordning och kunskapsutbyte i specifika sakfrågor mellan oss som sitter i olika beslutande församlingar hade gjort arbetet lättare. Idag är det var ledamot för sig och ibland hinner vi inte stämma av med varandra. Så någon slags stödstruktur för ökad kommunikation mellan förtroendevalde i specifika sakfrågor. 3. Vi har en god dialog med grundorganisationen och Alice sitter i styrelsen. Vi diskuterar stadsdelsnämndsfrågor på flera möten under året. Vi deltar både på möten och informerar om läget. En stor del av arbetet har i år handlat om (super)valrörelsen där vi nog inte haft ett så välfungerande arbete under de senaste tre valrörelserna. Men det gör också att året har innehållet mindre dialog kring budget eller välfärdsfrågorna än ett vanligt år. SDN Lundby, Monika Djurner och Elise Norberg-Pilhem 1. Under hela mandatperioden har vi framgångsrikt och starkt drivit frågan om minskade barngrupper i förskola/skolan. På två år har vi minskat med nästan 2 barn/barngrupp. Medan de andra partierna vill hitta andra lösningar har Vänsterpartiet aldrig vikt sig från att det är antal barn som måst bli mindre och inte att vi ska bygga andra typer av lokaler som är svaret. Vänsterpartiet försätter att vara det parti i nämnden som mycket aktivt deltagit i möten/samarbete med stadsdelens medarbetare och fackliga företrädare. Vilket varit mycket uppskattat. Vi har även flitigt drivit frågan om feministiskt självförsvar som under 2015 kommer bli verklighet, nämnden lägger nu 400 000 kr på att genomföra feministiskt självförsvar. Lundby är fortfarande den stadsdel som expanderar mest i hela Gbg och här är vi alltid med och bevakar hur vårt framtida Lundby utformas. 2. Även om SDN Lundby har en relativ god ekonomi så upplever vi att man hela tiden naggar lite i kanten på de pengar som skulle gått till äldreomsorgen för att finansiera vår skol/förskoleutbyggnad. Detta är en stor utmaning så att man inte utarmar alla våra verksamheter. Sätter man detta i relation till hur mycket oppositionen klagar på kvalitén i våra kommunala äldreboende och vill tvångs införa LOV så måste vi i vänsterpartiet kunna debattera för vad valfrihet är på riktigt. Frågan om utförsäljning av vår gemensamma välfärd blir allt större och vi måste kunna visa på att det finns en annan väg att gå. 3. Under 2014 har så har vi bytt Ordförande så då tappade man lite farten i nämndarbetet under en period men det har hela tiden varit ett bra samarbete i nämnden. Tycker också att det är ett öppet klimat i den rödgröna gruppen både på våra gruppmöten och i budgetsammanhang. När det gäller samarbetet med vår GO så har, GO Lundby en stående punkt på sin dagordning med SDN information och vi känner att det finns ett stort intresse för dessa frågor samt att det skrivs en kort rapport efter varje nämndsammanträde som läggs på GO Lundbys hemsida så alla medlemmar kan hålla sig uppdaterade om vad som händer i stadsdelen. SDN Norra Hisingen, Johan Svensson och Mikael Wallgren 2014 har merparten av nämndens arbete varit inriktat på skolan. Lagom till höstterminens början startade det en ny friskola, Fridaskolan, strategiskt placerad mellan Aröd och Tuve på Finlandsvägen, med stora elevtapp i skolorna i Tuve och Skogome till följd. Det ledde till ansträngd ekonomi och ett behov av att se över befintliga strukturer. En del i detta är att göra om Glöstorpskolan till en 4-9 skola och övriga skolor i Tuve-Säve till 1-3 skolor. Arbetet har påbörjats, men vi bett om ytterligare information från förvaltningen. Skogomeskolan är utdömd och planer på byggandet av ny skola i samband med nybyggnation av bostäder i Lillhagsparken har försvårats beroende på Miljöpartiets agerande i Fastighetsnämnden där de allierat sig med de borgerliga. Ingen oenighet har funnits i frågan inom majoriteten i SDN Norra Hisingen. Överlag har samarbetet fungerat bra. På samhällsbyggnadsområdet har nämnden aktivt följt och påverkat de planer som finns främst runt Selma Lagerlöfs torg men även det nya Kvillemotet och allt vad det innebär med risk för stängning av Brunnsbomotet. Ekonomiskt har nämnden haft ett överskott med 7,2 mkr vilket får anses godkänt. Prognoserna har dock pendlat under året vilket medfört en viss oro. Ett par extraordinära händelser inträffade under våren. Två personer i trettioårsåldern avrättades kallblodigt varav en inne i en av förvaltningens lokaler. Detta medförde att en prioriterad grupp ungdomar var utan lokal under en längre tid samt att stor oro spreds bland Backas unga. SDN Västra Hisingen, Patrik Helgesson och Mia Mårtensson 1. Under nya SDN-ordföranden (s) har delegation återtagits från förvaltningen till nämnden på ett antal områden där vi kände att vi har för dålig överblick och därför svårt att stå till svars för vad som sker. Vi har bidragit till en skärpning av rutinerna för användande av osäkra anställningar. Vi har bevakat lärares och socialsekreterares arbetsbelastning samt agerat efter rapporter om åsidosättande av LAS och kränkningar av meddelarfriheten. Vi har bevakat genomförandet av 6 timmars arbetsdag-projektet på Svartedalens äldreboende och försökt att lyssna in synpunkter från personal och fackliga representanter, någonting som vi avser att fortsätta med. Stadsdelsnämnden har, som första stadsdel i Göteborg, beslutat om att införa ett projekt för medborgarbudget för trygghetsskapande åtgärder. Invånargrupper kommer få bestämma över hur 500 tkr skall användas i detta syfte. Vi har bidragit till att medel från Urbana utvecklingsfonden, alliansregeringens satsning som skulle lappa och laga förortsområdena efter år av skattesänkningar och kraftigt ökade klyftor, har använts till förebyggande insatser och goda uppväxtvillkor. Vi har däremot inte kunnat genomföra åtgärder mot bostadssituationen, framför allt trångboddheten, med denna typ av insatser. Vi drev själva igenom ett mål i 2015 års budget om att stadsdelen skall kontakta såväl privata som allmännyttiga bostadsbolag inför kommande renoveringar. Detta blev särskilt aktuellt mot bakgrund av Wilhelm AB:s kraftiga hyreshöjningar i samband med renoveringar av nya lägenheter. Skolan är en fortsatt stor utmaning. Även om skolresultaten har förbättrats, i både Biskopsgården och Torslanda, har vi alldeles för stora skillnader mellan stadsdelens skolor och skolor med många nyanlända elever har en stark press på sig. Planerad nybyggnation hoppas vi kan bidra till ökad integration genom att skolor byggs med både Björlanda och Biskopsgården som upptagningsområde. Vi har kommit igång med IKT-satsningar, här har stadsdelen tidigare varit sent ute på banan. 2. Bygga bort bostadsbristen, en skola för alla, bra arbetsvillkor för stadsdelens anställda. 3. Vi upplever att kontakterna med andra organisationer är goda, men samarbetsformerna kan helt klart utvecklas. Kontakten med partiföreningens medlemmar och styrelse har varit bra men valrörelserna har ofta medfört att SDN-frågor har fått prioriteras ner på våra medlemsmöten, därför har nog informationen till medlemmarna varit sämre än tidigare år. SDN Västra Göteborg, Lena Hammarström och Urban Junevik Förra mandatperiodens sista år hade vi en ekonomi som i stort sätt var i balans. Våra skolor hade åter stadens bästa betygsresultat och även högstadieskolan i mest den segregerade delen av Tynnered hade förbättrat sina resultat något. Vårt mål att minska barngrupperna till max 15 barn per grupp i förskolan har uppnåtts i den socialt mest utsatta delen av stadsdelen och vi jobbar vidare med detta. Genom verksamheten Vägen dit erbjuds arbetslösa i framförallt barnfamiljer praktik/arbete i förvaltningen. Ett aktivitetshus där de boende ska kunna umgås och själva utforma verksamheten har startat i Tynnered där också El Sistema har sina aktiviteter. För att uppnå ökad delaktighet och inflytande från medborgare arbetar ungdomsforum vidare. Där kan ungdomar driva egna projekt och det skapas dialog mellan ungdomar och politiker. En av de personalgrupper som arbetar under stor press är våra socialsekreterare som tidvis har haft en mycket ansträngd situation. Här är behovet stort av erfaren och stabilitet. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn måste fungera väl och ställer även stora krav på skolan. Förhoppningsvis kommer byggnation av nya Opaltorget igång till hösten 2015. Stadsdelen har stora behov av nya lokaler då både skolor, förskolor och äldreomsorg bedrivs i gamla och delvis provisoriska lokaler. Samarbetet inom majoriteten har fungerat väl. Vi har regelbunden dialog med vår GO och rapporterar om aktuella politiska frågor. Vi har också nära samarbete med den andra nämnden i vår GO, Askim-Frölunda-Högsbo och de två förvaltningarna driver även flera verksamheter tillsammans. SDN Majorna-Linné, Jenny Broman 1. Vi har under hela mandatperioden varit noga med att följa förskolans utveckling. Sedan ett par år tillbaka har stadsdelen full behovsteckning, trots svårigheter att hitta lokaler. Många av verksamheterna är nu i tillfälliga paviljonger som ofta är lite för små. Nästa steg i en förbättrad förskola som vi arbetade för var att sänka barnantalet i grupperna. Det har inte lyckats (förutom en marginell minskning) eftersom så många utanför stadsdelen söker platser hos oss och dem kan vi inte säga nej till eftersom det bara finns en kö. Skolan har också varit i starkt fokus där vi har försökt svänga diskussionen från ekonomi till ett ökat fokus på kvaliteten i skolan istället. Det har till viss del lyckats. Ett arbete för att bl.a. anpassa skolorna så att de kan ta emot stora mängder förskoleklasser påbörjades och blir verklighet under 2015. Måluppfyllelsen för eleverna är högre än Göteborgsgenomsnittet. Vi har vid flertalet i nämnden diskuterat skillnader i hälsa. Stadsdelen har ett mellanområde runt Mariaplan som har tredje sämst medellivslängd i staden. Det skiljer sig mycket från ex området vid Änggården. Insatser för att bl.a. minska fallolyckor för äldre har gjorts samt ett omfattande arbete mot Cannabis görs i stadsdelen. I skolan får alla systematiskt ta del av hälsofrämjande aktiviteter genom så kallade ”Röda tråden” där bestämda aktiviteter skall genomföras varje skolår. Genom den strama ekonomi som stadsdelen har haft under tidigare år har äldreomsorgen haft det mycket tufft. Det har vi uppmärksammat och diskuterat att det inte är en hållbar utvecklig vare sig för brukare eller anställda. Det har lett till något mindre tuff budget under 2015. Majorna-Linné har ett bra arbete med jämställdhet, men det krävs ett ständigt pågående arbete. Under 2014 har ett arbete för att skapa en struktur för långsiktigt arbete med jämställdhet inletts. 2. Det fria skolvalet gör det otroligt svårt att planera skolornas organisation och verksamhet, vilket märks väldigt tydligt i Majorna-Linné. Att fortsätta försöka motverka friskolor ser jag därför som en otroligt viktig fråga. Ojämlikheten i människors hälsa ser jag också som allvarlig och därför måste våra verksamheter i kommunen vara så bra så att vi till viss del kan väga upp den ojämlikheten. 3. Samarbetet i nämnden har under året fungerat väl. Vi har såklart diskussioner., men de sker i trevlig ton och det är få fula politiska utspel. Samarbetet med GO:n har också fungerat bra, särskilt under första delen av året då jag hade en kontaktperson i styrelsen. Det tycker jag är positivt att ha eftersom ganska mycket sker ganska snabbt och det är inte alltid det hinner vara medlemsmöte i mellan. Social resursnämnd, Maria Grundel och Anna Gül I årets mål och inriktningsdokument har vi gett förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbeta med frivilligsektorn för att säkerställa arbetet inom området papperslösa. Som projektinsatser för att motverka tiggeri och sociala missförhållanden bland EU medborgare som vistas i Göteborg. Till exempel genom att fortsatt stödja den öppna förskolan för romska barn, dagverksamheten och Crossroad. Vi har förlängt samarbetet med frivilligorganisationerna i form av idéburet partnerskap (IOP) så att det fortsatt att gälla under hela året med insatser speciellt riktade mot EU medborgare. Social resurs har utifrån 2014 års budget arbetat med tre prioriterade mål: öka förutsättningarna till goda livschanser för alla Göteborgare - utjämna skillnaderna, skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska och tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem. Utgångspunkten för detta har varit Marmotkommissionen, SKL:s Samling för social hållbarhet och Malmökommissionen. Under 2014 resulterade det i delrapporten ”Closing the Gap” och en konferens i oktober där bland annat Michael Marmot (frontfigur i Marmotkommissonen) deltog. Stor fokus har det också varit på flyktingfrågan eftersom flera enheter (Enheten för samhällsorientering, Etableringsenheten, Flyktingadministrationen och boenden för ensamkommande barn) ligger under Social resurs och antalet flyktingar har ökat. Speciellt för ensamkommande barn har vi startade ytterligare två asylboenden i oktober 2014, ett i Kärra och ett på Styrsö. Vi vill också lyfta fram att vi under hösten tagit beslut i nämnden att öppna ytterligare ett Bergsjöhöjd på gamla Kallebäcks sjukhem. Gamla Bergsjöhöjd har haft svårt att möta behovet med boende för gamla missbrukare så detta har varit väldigt positivt. Boendet öppnade i januari 2015. Samarbetet i den rödgröna gruppen har fungerat mycket bra, vi har haft långa förmöten där vi diskuterat ärenden i nämnden. Alla har blivit lyssnade på och våra olika kompetenser i gruppen har tagits tillvara. Arbetet i våra grundorganisationer har varit så gott vi förmått. Vi har båda deltagit i valarbetet under båda valen. Utbildningsnämnden, Anjelica Hammersjö 1. På rak arm kan jag minnas att jag lyft fyra frågor i nämnden: simkunnighet, vegetarisk mat, feministiskt självförsvar och budgetuppföljning. Fyra misslyckanden redovisade i form av anekdoter: I början av 2014 ställde jag en fråga om simkunnighet bland gymnasieelever. I slutet av våren fick jag svaret att simkunnigheten generellt var god men sämre bland utlandsfödda flickor. ”Varför är det så, och var kan ni göra åt det?” undrade jag. Förvaltningen kunde svara tidigast i december(!), men när det väl blev december hade de glömt vad de skulle säga och lämnade samma svar som innan. Jag har även försökt följa frågan om vegetarisk mat i skolorna. När nämnden fick uppföljningen visade det sig att förvaltningen inte alls har arbetat med frågan. ”Varför?”, undrade jag. ”Vet inte, vi får titta på det till nästa år”, svarade förvaltningen. Feministiskt självförsvar fick en starkare skrivning i den rödgrönrosa budgeten. ”Det lägger vi in vid revideringen av mål- och inriktningsdokumentet!”, tyckte jag som ensam vänsterpartist. ”Nu var du rolig”, tyckte miljöpartiet ironiskt. Uppföljningen av mål- och inriktningsdokumentet har haltat hela mandatperioden och därför ville jag lägga ett uppdrag till förvaltningen att se över former/intervall. ”Absolut inte, det är en hur-fråga”, menade s och mp. ”Jag har antecknat det och kan ta upp det nästa mandatperiod”, viskade en annan socialdemokrat. Där har vi min politiska gärning 2014. Till mitt försvar har jag röstat helt rimligt i omröstningar, ställt rimliga följdfrågor och skrivit några gemensamma yrkanden med den rödgröna majoriteten. 2. Bevaka att vänsterpartiets hjärtefrågor genomförs i praktiken. Regelbunden information om hur förvaltningen arbetar utifrån budget, mål- och inriktningsdokument, frågor och uppdrag. Idrott- och föreningsnämnden, Bettan Andersson och Luis Tortosa Vårt stora jobb under 2014 har varit att få ha kvar baden och gymmen i nordost. Detta har vi gjort i nära och bra samarbete med GO Angered. Vi fick under sensommaren och hösten underhandsrapporter om hur utredningen gick gällande baden och gymmen i Hammarkullen och Rannebergen. Förvaltningens förslag var att avveckla dem pga. av att det inte finns ekonomiskt utrymme att behålla dem samt att de finns stora renoveringsbehov framförallt för Hammarbadet. Då ett beslut att bevara dem inte är en fråga vi kan ta det slutgiltiga beslutet om, det är en fråga för KS/KF då det behövs budgetförstärkning. Vi var dock överens om att vi skulle bevara helst båda två. Vi hade i nära samarbete med våra kommunalråd samt politiska sekreterare. Det var inte en självklar fråga i den rödgröna gruppen att bevara. Men efter att vi jobbat aktivt med frågan utifrån tre perspektiv: simkunnigheten, folkhälsa och den sociala situationen i Nordost så lyckades vi få med oss gruppen på ett yrkande att bevara båda. V(i) var de som var mest aktiva och deltagande på medborgardialoger och på annat sätt synliga i frågan, en insats som vi är stolta över. Vi har varit med och initierat en översyn av föreningsbidragen utifrån att föreningarna ska jobba aktivt med likabehandling, dock är denna inte färdig utredd ännu. Vi har även vid flera tillfällen lyft in olika perspektiv i förslagen och jobbar med att en stad för alla ska gälla just alla. 3. Vi behöver fortsatt vara drivande i arbetet med jämställdhet samt att vi nu börjat jobba aktivt med normkritiskt förhållningsätt. Vi har under det kommande året att jobba för avgiftsfri simskola och att se till att verksamheten kommer alla till godo när det utifrån folkhälsa och ekonomi. Det har varit ett speciellt år som har varit lite komplicerat. Dels för att det var valår men framförallt för att vår ordförande inte var kvar de sista 4 månaderna och att många i den rödgröna gruppen inte visste om de skulle vara kvar efter årsskiftet. Detta kunde ibland ge en liten splittrade diskussion men samarbetet i sig har varit välfungerande. Ett välfungerande samarbete med våra kommunalråd samt våra politiska sekreterare. Så även med partiföreningarna. Byggnadsnämnden, Marie Lindén och Johan Zandin 1. Vi har fortsatt arbetet med att prioritera planer som innehåller många nya bostäder. Under 2014 antog eller godkände byggnadsnämnden 3 560 bostäder i detaljplaner vilket översteg målsättningen om 3 500 bostäder. Stora projekt har varit Älvstaden och Västlänken. I Vision Älvstaden har vi arbetat med att få in så många hyresrätter som möjligt samt prövat en finansieringsmodell som går ut på att avtala om tre hyresnivåer för att skapa hyror som är betydligt lägre än i andra nyproducerade lägenheter. Under året har mycket arbete ägnats åt större stadsutvecklingsplaner som innehållit infrastruktur. Västlänken och övriga projekt inom Västsvenska paketet har varit prioriterade. Vi har arbetat för att de sociala frågorna i planeringen uppmärksammas på samma sätt som de ekonomiska och ekologiska så att samtliga tre hållbarhetsdimensioner blir ett naturligt inslag i stadsplaneringen. Målsättningen är att sociala aspekter tydliggörs och samverkansformer utvecklas genom sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i planeringen. 2. Att vi fortsätter och fördjupar vårt arbete i samtliga nämnder som på ett eller annat vis är involverade i stadsbyggandet. Fastighetsnämndens och byggnadsnämndens arbete med att fördela byggbar mark och ta fram aktuella planer är oerhört viktigt för att snabba upp byggtakten. På så vis kan vi påskynda byggandet av hyresrätter, vilket är en prioriterad fråga. En omfattande utbyggnad av tillfälliga bostäder (som senare ersätts med permanenta bostäder) är snabbaste sättet att bygga bort bostadsbristen. Det var så vi lyckades bygga bort hela förskolekön under förra mandatperioden. Vi måste även mer tydligt knyta ihop vårt arbete med våra kamrater som sitter i allmännyttans styrelser så att efterfrågan av mark och planer skyndsamt bereds. I frågan kring hyresnivåer har nu även övriga partier insett att en ohämmad fri hyressättning inte enbart gagnar bostadsmarknaden. Det är därför oerhört viktigt att vi håller den frågan levande och fortsätter driva på hyror som på förhand är förhandlade och som är i nivå med människors betalningsförmåga. 3. Samarbetet har fungerat bra. Vi har förmöten en vecka före nämnd vilket ger oss alla tid att skriva och bolla eventuella yrkanden mellan oss. Själva nämndsammanträdena fungerar bra. Nämnden har ett tillåtande och öppet klimat. Vi får bra underlag från kontoret och det. Vårt eget parlamentariska nätverk (Bostad-trafikmiljö) har inte fungerat optimalt. Svårt att få tider att gå ihop, men vid akuta frågor har kontakter fungerat bra. Park- och Naturnämnden, Lena Hammarström Arbetet med att utveckla nya stads- park-och naturmiljöer fortsätter. Staden har nu fyra utflyktslekparker i centrum, Angered, Frölunda och på Hisingen. Dessutom öppnas en bygglek i Biskopsgården och i Tynnered har en actionpark för skateboardåkning byggts och utformats i samarbeta med ungdomarna i området. Askimsbadet har fått en ny badpir och badplatsen ska också få nya lekytor. Välens natur- och våtmarksområde har under året blivit ett naturreservat för ett långsiktigt bevarande av det rika fågellivet och strandängarna som betas av djur. För att underlätta cyklande året runt prioriteras vinterunderhåll av cykelbanor i staden vilket lett till att cyklandet ökat. Delar av arbetsmarknadsavdelningen har flyttats över till en ny nämnd men förvaltningen organiserar fortfarande en stor del av stadens arbetsmarknadspolitiska åtgärder och kommunens feriearbeten. För grupper som står långt från arbetsmarknaden är dessa jobb mycket värdefulla och ökar deras chanser att gå vidare till annat arbete eller studier. Nämnden för konsument- och medborgarservice, Helen Engholm Nämnden är numera en etablerad verksamhet i Göteborgs Stad. Förvaltningen har ökat från drygt 30 till 100 anställda och det har varit en utmaning när det gäller att bygga organisationen. Fokus har legat på att beskriva och argumentera för förvaltningens nytta för att kunna möta upp med tillräckliga resurser för att satsa framåt. Framför allt gäller det utveckling av digitala tjänster som underlättar för medborgaren och som ger ekonomiska besparingar för SDN. Även i år har kontaktcenters telefonkanal in till staden har haft teknikproblem. Det har handlat om att de upphandlade telefonitjänster som man använt sig av inte fungerat enligt avtal. Avtal har sagts upp och nya upphandlingar på växeltelefoni har gjorts. Det har gjort att svarstiderna på telefon har blivit långa, samtal kopplats bort eller hamnat hos helt fel mottagare. Det går fort för medborgarna att tappa förtroendet för telefoni som inte fungerar men det verkar som att skadan inte blivit så stor, trots att det tog orimligt lång tid för leverantören att lösa problemet. Nu har ett nytt avtal för telefoni upphandlats i staden och leverantören kommer att bytas ut och det går bara att hålla tummarna för att växeln och den nya leverantören är kompatibla. Kanalen in till staden för Göteborgarna måste vara tydlig och väntetiden minimal, oavsett om det gäller mail, telefoni eller fysiska besök. Inom området konsument har Vänsterpartiet fortsatt drivit framför allt två frågor. Dels har vi fört upp diskussionen kring orättvisorna i tillgången till bra dagligvaruhandel i förorten. Det är oerhört svårt att vara en medveten konsument då utbudet av mataffärer begränsas till en eller ett par billighetskedjor utan fokus på hållbar konsumtion. Därtill har vi drivit på frågan om att problematisera Fair Trade-begreppet genom att bjuda in forskaren Anja Franck till ett nämndmöte. Vi har också haft aktiva och viktiga diskussioner med HBTQ-rådet kring vår statistik. Nämnden för Intraservice, Kjell Blomqvist Intraservice är en nybildad nämnd sedan knappt 2 år sedan. Tidigare var verksamheten tjänstemannastyrd. Den huvudsakliga verksamheten har tidigare varit att sköta kommunens IT-verksamhet. I det har drift och utveckling IT-stödet samt upphandling av utrustning ingått. Jag har suttit i nämnden i drygt ett år. Under den korta tiden som Intraservice som nämnd fungerat har inriktningen av verksamheten fått ändrats. Nämnden har börjat bygga ut resurserna för att bli en bas för stöd till kommunens organisation. Det gäller då IT-stödet och utveckling av IT-baserade system. Nämnden ansvarar också för driften av IT-baserade stödet för Göteborgs skolor. Man har också byggt upp service och kompetens inom personalområdet som t.ex. hantering av löner och pensioner för kommunens anställda. Genom utveckling av kommunens IT-stöd vill man också underlätta för kommunens innevånare att få kontakt och information med kommunen i olika frågor. Nämnden utreder också om det finns andra områden inom kommunen som skulle vara hjälpta av att få hjälp och stöd inom olika områden i stället för att varje förvaltning inom kommunen skapar sina egna interna servicefunktioner. Arbetet i nämnden har hittills inte präglats av partiskiljande åsikter i hanteringen av uppbyggnaden av nämnden. Eftersom den anställda i Intraservice blir fler har vi bl.a. följt upp att de som anställs får lika lön för liknande arbetsuppgifter oavsett kön. Vi har också följt upp att de övergripande perspektiven i majoritetens budgetmål i de beslut som tagits i nämnden. Samarbetet mellan V, S och MP har fungerat mycket bra Miljö- och klimatnämnden, Jöran Fagerlund 1. Prioriterat att vi med vår politik vill skapa ett jämlikt och jämställt samhälle med en solidarisk fördelning, en social utjämning och ett ekologiskt förhållningssätt till miljö och natur. Miljö- och klimatnämnden har jobbat fram de förslag till miljöprogram och klimatstrategi fullmäktige har antagit. Mitt arbete i nämnden har lett fram till att en av åtgärderna i miljöprogrammet är att jämföra olika socioekonomiska gruppers miljöbelastning. När det lokala miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan arbetades fram såg jag till att målen om att göteborgarnas genomsnittliga utsläpp skall minska ändrades eftersom genomsnitt döljer klimatfrågans klasskaraktär. 2. Vi behöver ha ett tydligt fokus på feminism och socialism. Tyvärr upplever jag miljö och klimatfrågan nedprioriterad i partiet. Vi behöver bli bättre att driva dessa frågor i andra nämnder än de nämnder som traditionellt hanterar dessa frågor. Stadsdelsnämnderna kan göra mycket mer. Det är speciellt angeläget då miljöprogrammet skall verkställas i hela staden. 3. Samarbetet i nämnden och med andra vänsterpartister har fungerat bra även om jag ibland har upplevt det lite ensamt. Kanske beror det mest på att jag upplever att miljöpolitiken har för låg prioritet. Nämnden för kretslopp- och vatten, Gösta Dryselius Jag känner att vi arbetar könsneutralt genom att se att nya medarbetare inte väljs utifrån kön enbart utan att även duktiga kvinnor får en chans. Vi arbetar för att alla i Göteborg ska få samma vattenkvalitet och service oberoende av var man bor. Vi arbetar för att alla avfallsdeponier ska göras om till grönområden. Fyllnadsmassor kommer att erhållas vid grävningar i samband med Västsvenska paketet. Förnyelsebar energi som biogas framställer vi från bland annat insamlat matavfall, som vi genom våra åtgärder har ökat. Vi kommer att ställa ut en modell om vattenskyddsområdet från Vänern och till Kattegatt för att klargöra påverkan på miljön av till exempel högre vattenstånd, utsläpp och fordonstrafik. Vi stödjer miljöförvaltningens klimatstrategiska program, som främjar gemensamt ägande och nyttjande. En fråga eller en uppgift värd att stödja är att få samhållet att förstå att avfall inte är värdelöst skräp utan snarare en värdefull råvara för nytillverkning av produkter. En annan åsikt är att för att rädda vår miljö krävs det inte barra åtgärder uppifrån utan vi som medborgare måste och ändra vår livsstil genom att använda mycket 6mindre nämnd energi. Måste man ha ljuset tänkt i alla tum samtidigt? Varför har man igång alla adventsljustakar? De drar ungefär lite mycket som vindraften ger. Samarbetet mellan parterna har fungerat bra i kretslopp- och vattennämnden tack vare att alla frågor berör oss ungefär lika mycket, vi vill alla ha en bättre miljö. Vi har fått nya ipads för att minska pappersutskicken och det är bra för miljön. Samtidigt ber jag att få tacka för att jag fått vara med i Kretslopp- och vattennämnden i två mandatperioder. Nämnden för Arbetsmarknads och Vuxenutbildning, Mats Pilhem Under året har vi genomfört viktiga steg för att få över stadens arbetsmarknadspolitik till nämnden. Vid halvårsskiftet bytte nämnden namn till Nämnden för Arbetsmarknads och Vuxenutbildning, NAV. Arbetet med att få över all arbetsmarknadsverksamhet kommer att fortsätta under 2015, för att vara i full verksamhet 2016. I god tid före att nämnden gick ut med upphalningsförfrågan, lade vi i den Rödgröna gruppen ett uppdrag till förvaltningen att ta reda på om det var juridiskt möjligt att begränsa upphandlingen till enbart non-profit bolag. Tyvärr fick vi svar som inte gjorde det möjligt att gå vidare på den vägen. Till nästa upphandling får vi i stället försöka prova att överföra mer av verksamheten i egen regi, för att på sikt återta all verksamhet som genomförs i stadens regi. Nämnden har i slutet av året godkänt upphandlingen för det kommande två åren. Vi har formulerat upphandlingen så att priset inte skall få en avgörande betydelse, i stället ligger tyngdpunkten på kvalitet i utbildningen. Valnämnden, Håkan Eriksson 1. Valnämnden har under 2014 fokuserat på huvuduppdraget att genomföra allmänna val i Sverige. Supervalårets två valrörelser satte nämnden och kansliet i arbete. Utifrån KPP:s demokratiskrivningar har jag i nämnden försökt lyfta aspekter som fokuserar på tillgänglighet, informationsspridning och att försöka ge förutsättningar för högre valdeltagande i områden där valdeltagandet är lågt. Det finns i princip en samsyn i nämnden och med förvaltningen kring dessa frågor, så arbetet går bra. 2. Strategiska frågor att driva i valnämnden är tillgänglighetsfrågorna. Men Kapps skrivningar om utvecklad demokrati är inget som vi kommer att genomföra genom mer effektivt eller strategiskt parlamentariskt arbete i valnämnden. 3. Samarbetet i nämnden och kontakten med partiorganisationen fungerar bra. I egenskap av valnämndsledamot fick jag under supervalåret svara på frågor någon gång i bland – men det är sällan min expertis kring det svenska valsystemet efterfrågas av partiorganisationen. Boplats, Marie Lindén 1. Mycket arbete har ägnats åt att få igång det nya datasystemet, som gör Boplats söksida öppen, transperent och mer rättvist utifrån de sökande. Detta krav är ett krav som vänsterpartiet länge drivit och som vi till slut fått acceptans för. En del frågor i styrelsen har även handlat om var bolaget organisatoriskt ska placeras. Den pågående bolagsutredningen ska leda fram till slutligt ställningstagande. Detta är viktigt för Boplats fortsatta utveckling mot att bli ännu mer likt en bostadsförmedling som fördelar lediga lägenheter utifrån ett rättvist och begripligt system. 2. Det är svårt att genom Boplats driva på frågan om ett ökat bostadsbyggande eftersom bolaget enbart har till uppgift att tillhandahålla systemet och säkerställa att allmännyttans bostäder förmedlas genom Boplats, samt vara den mötesplats för alla bostadssökande som letar i ”bostadsdjungeln”. Däremot finns mycket viktig statistik och analyser framtagna kring hur bostadssituationen i Göteborg ser ut. Det är viktigt att dessa faktauppgifter omhändertas och används i den övriga planeringen av bostadsutbyggnaden i staden. Jag tycker det är viktigt att vi förmedlar att även om vi har vunnit en seger, genom att lägenheter (allmännyttans) idag förmedlas utifrån kötid så finns det mer att önska för att nå en fullt ut rättvist förmedling av lägenheter. 3. Vi har ett bra klimat i styrelsen och jag upplever att samtliga ledamöter är engagerade och bidrar i arbetet. Som ordförande har jag också en tät kontakt med VD:n och vårt arbetsutskott och upplever att jag fullt ut får del av vad som händer i bolaget. Sammansättningen av styrelsen ledamöter bör dock ifrågasättas. Göteborgs Kommunala Förvaltning – Göteborgs Stadshus AB, Mats Pilhem Göteborgs Kommunala Förvaltning, GKF, var ett rent förvaltningsbolag som endast behandlade frågorom bokslut samt frågor av principiell karaktär. Efter bolagsutredningen har bolaget omvandlats till Göteborgs Stadshus AB, ett aktivt bolag som går in i en dialog med de underställda bolagen om dessas utveckling. Vi har genomfört sådana dialoger med Hamnen, Liseberg och Göteborg Energi. Arbetsformen har fungerat mycket bra där vi har haft möjlighet att ställa frågor om t.ex. personalpolicyn, och andra frågor där vi önskar likvärdighet inom stadens verksamheter. På uppföljningssamtalen har man också redovisat hur man anpassat sin verksamhet för att nå en sådan samstämmighet. Ett av syftena med bolagsöversynen har varit att nå så stor likvärdighet mellan stadens verksamheter, oavsett om verksamheten drivs som förvaltning eller i bolagsform. Göteborgs Stadshus AB bidrar på ett positivt sätt för att vi ska kunna nå detta mål. Förvaltnings AB Framtiden, Mats Pilhem Bolaget har som syfte att samordna stadens olika bostadsbolag och se till att utarbeta olika policys för bolagens arbete. Vi kan konstatera att det uppsatta målen för bostadsbyggande under såväl året som mandatperioden inte uppfyllts. Våra bolag har inte förmått att få fram planer i tillräcklig omfattning för att kunna parera överklaganden och andra faktorer som hindrar oss från att nå våra mål. I den genomförda bolagsöversynen har man identifierat detta problem och har därför föreslagit att Framtiden får ansvaret för nybyggnationen och att bostadsbolagen får en ren förvaltande roll. Under året har vi förbättrat styrelsens interna arbete genom att vi genomför särskilda möten med den Rödgröna gruppen ca en vecka före styrelsens arbete. Till dessa möten kallas också ordföranden för dotterbolagens styrelse. I slutet av mandatperioden har vi lyft frågan om förändringar av uthyrningspolicyn för att nå samma mål som vi fått igenom i Stockholm, nämligen att minimikravet för att få hyra är att man har kvar motsvarande existensminimum. Förslaget lades av V och MP, men har ännu inte varit uppe till behandling i styrelsen. Bostads AB Poseidon, Jöran Fagerlund 1. Prioriterat har varit ökat bostadsbyggande och jag har fått igenom att målet skulle vara 350 nya bostäder under 2014. Av de 671 hyresrätter som byggdes i Göteborg 2014 stod allmännyttan för 288 och Poseidon för 139. Under mandatperioden har Poseidon byggt 522 lägenheter dvs. fler än de övriga allmännyttiga bolagen i Göteborg tillsammans. Totalt byggde allmännyttan 956 lägenheter 2011–2014. Sedan har jag tagit fasta på skrivningarna om modern miljötekning, energibesparingar, förtätning, kollektivtrafiknära och blandad bebyggelse. Jag har även försökt ändra uthyrningsreglerna så att de bättre skall stämma med vår politik. Reglerna beslutas dock av AB Framtiden. Samma sak gäller lönsamhetskraven som driver upp kostnaderna. Kraven bestäms av koncernen. 2. Som ett svar på det förslag om kommunalt byggbolag jag presenterade i kommunfullmäktige för många år sedan jobbar AB Framtiden på att skapa en gemensam byggavdelning. Det tror jag kan bli en framgångsväg att nå målen om ökat byggande. 3. Samarbetet i nämnden har fungerat bra. Samarbetet med andra vänsterpartister i andra nämnder och systerbolagen har minskat jämfört med tidigare år. Främst för att vi redan har pratat oss samman och det på slutet av mandatperioden mest har handlat om att verkställa det vi har kommit överens om. Därför har jag fokuserat på att förbättra dialogen med AB Framtiden: både den socialdemokratiske ordföranden och Vänsterpartiets ledamot. Dialogen har blivit bättre men de faktiska politiska problemen med uthyrningsregler som strider mor vårt kommunalpolitiska program och lönsamhetskrav som omöjliggör partiets ambitioner om billiga hyresrätter är ännu olösta. Egnahemsbolaget, Susanne Qval Wold Följande område från kommunalpolitiskt program har varit viktiga i vilka projekt som ska byggas. ”Vi vill att fokus ska ligga på bostadsutbyggnad och infrastruktur. Stadsplaneringen ska motverka segregation och öka tillgängligheten för alla grupper.” Sid 4 Uppdraget är att bygga hus och bostadsrätter i områden som består av hyresrätter. Stort fokus har varit att hitta byggbar mark. Det är fortfarande svårt att få markanvisningar. Bolaget strävar efter att bygga med rimliga kostnader. I de områden där det är svårt för köparna att ta lån försöker bolaget ta fram nya sätt att finansiera som t ex hyrköp. Det är avgörande för att Egnahemsbolaget ska kunna uppnå sitt mål att bygga 150 hus/år att det finns byggbar mark. Därför är följande mål viktig. ”Snabba upp planeringstakten genom att proaktivt ta fram en reserv med planlagd mark”. Sid 7 Under 2014 färdigställdes bara 63 hus pga. att för 4-5 år sedan hade bolaget stora problem med putsfasader och VD som slutade. Det medförde att mycket tid gick till detta istället för att driva arbetet framåt. Det är den tiden som det tar från planering till färdigställande. Familjebostäder, Berit Johannisson Alla de kommunala bostadsbolagen har en begränsad möjlighet att styra sin verksamhet eftersom de lyder under Framtidens direktiv om lönsamhetskrav m.m. Det är via ägardirektiv till Fastighetsbolaget Framtiden AB vi verkligen kan göra skillnad. Jag har dock under min korta tid försökt ta diskussioner och bejaka det fria valet vis ombyggnad med mera för att hålla hyrorna nere. Higab, Marie Lindén 1. Higab är ett fastighetsbolag inom Göteborgs Stad. Många av Göteborgs mest kända och betydelsefulla kulturbyggnader ägs och förvaltas av Higab och vi har dessutom lokaler för utbildning, idrott, hantverk och industri. Jag upplever att bolaget sköter uppgiften att skonsamt renovera, bygga till och förvalta våra kulturfastigheter väl. Det finns en hög kompetens inom bolaget. Då jag personligen är mycket mån om att äldre och vackra hus ska omhändertas med stor försiktighet, är det tillfredställande att sitta i styrelsen för Higab. I vårt kommunalpolitiska program skriver vi ” programmet för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska följas, och att vi ska värna och vårda kulturarvet. Detta är frågor som ständigt är uppe på styrelsens dagordning och som jag tycker står högt i rang i vårt arbete. 2. Vi ska fortsätta att hålla ”hög svansföring” i att bolaget är bäst på att förvalta kulturfastigheter. Detta blir om möjligt ännu mer viktigt då tendensen är att allt fler fastigheter förs över till Higabs förvaltning. Det är också viktigt att arbeta för att medborgare ska ges tillträde till våra hus, därför är det viktigt att verka för att det blir rätt hyresgäster, med publika verksamheter, som hyr in sig. 3. Samarbetet i styrelsen är gott. Det underlag till beslut som vi har vid våra möten är bra och informativa. Det som händer med stadens kulturfastigheter är alltid en intressant fråga och det finns ett stort medborgarintresse kring det. Marie Lindén Älvstranden Utvecklings AB, Monika Djurner Jag kom in som ersättare i styrelsen under våren och då var styrelsen och den nya VD:n fortfarande i full fart med att få ordning på bolagets brister som revisorerna lämnat synpunkter på året innan. Mycket kraft har lagts på att granska kvitton och utbetalningar som redovisats i samband med bygg/fastighetsmässan Mipim, vilket uppmärksammades i Uppdrag Granskning. Nu är granskningen färdig och styrelsen som har varit hårt bevakad av media under denna period har nu äntligen kunnat gå vidare. Hela bolaget/styrelsen och Göteborgs stad har lärt sig mycket från denna händelse och nya rutiner har implementerats. Vi har under våren kommit ett steg närmare att bygga ett 210 meter hög byggnad på Lindholen som ska heta ”Polstjärnan” denna byggnad kommer att innehålla både bostäder, kontorsverksamhet, restauranger och en utsiktsplats. Vänsterpartiet uttrycker här vikten av att Polstjärnan med sitt unika läge skall vara alla göteborgare till gagn, då den kommer bli som ett nytt landmärke till staden. Vi har även lagt mycket tid på att granska översiktsplaner för frihamnen och Ringön, vilket kommer bli en stor utmaning då vi måste se över både vilka hus som kommer byggas man också hur närmiljön kommer utformas. Här har Vänsterpartiet en viktig uppgift att vara med och påverka så att det inte Frihamnen och Ringön blir ett nytt ”Eriksberg”. Samarbetet fungerar bra i majoritetssamarbetet och med bolaget. Upphandlingsbolaget, Håkan Eriksson 1. Arbetet kring skarpa avtalskrav vid upphandling. Främst krav på kollektivavtal i upphandling, men även möjligheten att föra in krav på jämställdhet och tillgänglighet, anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s kärnkonventioner och barnkonventionen vid import, samt skarpa miljökrav – ex uppföljning av KF-beslutet om att staden bara ska upphandla 100 % ekologiskt kött. Efter att kollektivavtalsfrågan tagits upp till diskussion ett flertal gånger i styrelsen har bolaget börjat undersöka möjligheten att föra in kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar av tjänster och entreprenader och en modell har arbetats farm som prövas i en pågående upphandling. Bolaget jobbar även med ett nytt arbetssätt kring jämställdhet och tillgänglighet – inga resultat att redogöra för än dock. Frågan kring Stadens kontrakt med G4S Sverige vars moderbolag har ett annat dotterbolag som har verksamhet på Västbanken som bryter mot palestiniernas mänskliga rättigheter. Det var positivt att vi synliggjorde frågan både utomparlamentariskt och parlamentariskt – men gick inte att komma fram i frågan i bolagsstyrelsen på grund av juridiken. Frågan ”löste sig” genom att G4S Sverige köptes upp av SectorAlarm – så nu har inte staden längre någon koppling till verksamheten på Västbanken. Projektet social hänsyn i upphandling, vars fokus är att skapa arbeten åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Omvärldsbevakning kring lagstiftning och praxis för att kunna driva på för att staden ska ligga i framkant. Mycket avgörs av den kommande revideringen av lagen om offentlig upphandling, samt andra delar så som konkurrensverkets utredning kring kollektivavtalsliknande villkor. 2. I upphandlingsbolaget behöver vi ta fasta på de skarpa skrivningar vi fick in i avsiktsförklaringen: Att staden ska ligga i framkant utifrån vad som är lagligt möjligt, och även vara ledande i landet och vara pådrivande för en progressiv utveckling av svensk upphandlingslagstiftning och praxis. Strategiska frågor är kollektivavtalsfrågan och arbetsrättsliga villkor. Inköp och upphandling är även strategiskt av vikt för att få nå stadens miljö- och klimatmål. 3. Samarbetet i styrelsen och kontakten med partiorganisationen fungerar bra. GRYAAB, Peter Rundström Gryaab är ett regionalt bolag med Göteborg som största ägare, och vi har som främsta syfte att rena ägarkommunernas avloppsvatten i vår anläggning Ryaverken. Som biprodukt får vi slam som kan användas bland annat för att återföra näringsämnen till jordbruket, samt att biogas kan utvinnas när slammet rötas. Ett fungerande kretslopp är målet. 1. Jag driver frågor om personalens arbetsmiljö, jämställdhet och personalförsörjningen i stort. Bolaget är aktiva i andra miljöfrågor såsom cykelvänlig arbetsplats och att aktivt verka för att använda kollektivtrafiken vid resor både i och utanför tjänsten. 2. Tillsammans med andra nämnder som berörs behöver vi öka kunskap och medvetenhet hos medborgarna kring avlopp, vatten och miljö och därmed skapa förståelse för att det kommer att kosta pengar för att säkra vårt friska dricksvatten och för att återställa vårt kustvatten så att det blir en tillgång för bad och rekreation. Vi behöver även driva frågan om ett kretsloppsamhälle där inte olika miljöintressen ställs mot varandra. Restprodukten vid avloppsrening är en viktig fråga för att återföra viktiga kemikalier till jordbruket. Göteborg Energi, Vladimir Jeroseimic GE resultat har påverkats av låga volymer inom elhandel och fjärrvärme till följd av att 2014 har varit det varmaste året någonsin, både i Sverige och i övriga världen. Vad gäller både fjärrvärmepriser och elnätspriser ligger Göteborgs Energi bland de lägsta i landet. Stena Danica har anslutits till fjärrvärme vilket är världsunikt. GoBiGas anläggningen som byggdes inom ramen för ett forskningsprojekt inledde av slutet av året leveranser av förgasad och metaniserad biogas till nätet. Fordons Gas har bedrivits försäljning av fordonsgas via 43 ägda tankstationer i Västra Götaland. Göteborg Energi har avyttrat Fordons Gas till AirLiguide och jag var den ende som har gått i mot, annars har samarbetet mellan s, v och mp fungerat . GREFAB- Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Arne Lindström Jag har varit fortsatt ordförande i GREFAB under 2014. Bolaget/Styrelsen fick även i jan 2014 kritik från Stadsrevisionen. Under året har bolaget arbetat intensivt med att åtgärda de områden som kritiken avsett: Styrelsen har hållits löpande orienterad om detta arbete. Intressant är att bolaget även fått kritik på ett bristområde som bolaget på egen hand uppdagat och börjat jobba med: de så kallade andrahands-arrendena, arrenden slutna mellan bolaget och olika näringsidkare/småföretag med marin anknytning i de olika hamnarna Stadsrevisionen signalerade under senhösten att GREFAB nu levt upp till revisionens rekommendationer, och skulle komma att få ”godkänt” för 2014 BOLAGS-UTREDNINGEN: I april 2014 presenterades den kommunala bolagsutredningen efter några års arbete. Uppdraget från politiken hade varit att se över Göteborgs alla kommunala bolag, som ansågs vara för många och undersöka möjligheterna till andra driftsformer. För Grefabs del framlades ett antal alternativa förslag. KS/KF beslutade i juni 2014 avseende GREFAB följande: Uppdrag till Stadsledningskontorets tjänstemän: Utred möjligheten och ev. Ekonomiska, juridiska mm konsekvenser av att Göteborgs kommun löser ut de andra delägarkommunerna (Partille, Mölndal, Ale) och blir ensam ägare. Utred möjligheten och ekoniska, juridiska m.fl. konsekvenser av att GREFAB ombildas från bolag till förvaltning/nämnd GREFABs VD sitter för närvarande. En arbetsgrupp med rel. nybildade Göteborgs Stadshus AB och jobbar med ovanstående uppdrag POLISANMÄLAN av före detta VD: I samband med ett stort internt arbete med att gå igenom, få ordning på de ovan nämnda andra-handsarrendena, upptäcktes oegentligheter gjorda i samband med arbeten i småbåtshamnen Torslanda Lagun under förre VD:ns tid. Det handlar om ca 2M Kr av bolagets medel som använts till VA-arbeten utom styrelsens kännedom och där lagen om offentlig upphandling inte följts. I juni 2014 gjorde vi i GREFABS styrelse en polisanmälan. VD kan ha gjort sig skyldig till grov trolöshet mot huvudman. Först i jan.2015 har polis och åklagare hört av sig och påbörjat en utredning, som beräknas ta långtid. I jan.2015 skrevs det om fallet i GP. Min uppfattning om dessa småbåtshamnars framtid är att de skall vara kvar i stadens ägo, inga utförsäljningar! Sedan kan det kanske bli så att de lokala, ideella båtföreningarna har intresse av att ta ett ökat ansvar för driften av dem, Vill påpeka att detta bolag är ”självbärande”. Det finansieras helt av de ek. insatser och hyror som kunderna, småbåtsägarna betalar. Sedan något år tillbaka har bolaget kunna konstatera att det finns rejäla brister i underhållet i hamnarna. En flerårig underhålls/reinvesteringsplan har gjorts. Jag har under året fortlöpande stämt av situationen i bolaget med vårt kommunalråd. På möten i min partiförening i Frölunda har jag informerat om GREFAB. AB Gothenburg European Office, Johanna Eliasson AB Gothenburg European Office (GEO) är ett relativt nytt helägt kommunalt bolag under Göteborgs Stadshus AB. Efter bolagsstämman i mars ersattes den tidigare tjänstemannastyrelsen med en politisk styrelse, själv valdes jag in som suppleant i styrelsen i september. GEO är ett av stadens minsta bolag med två anställda utöver vd. GEO är Göteborgs stads representationskontor i Bryssel och har till uppdrag att bedriva ett långsiktigt strategiskt arbete i EU som leder till att förutsättningar skapas för att främja Göteborgs intressen samt en hållbar utveckling för göteborgssamhället såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. GEO:s huvudsakliga uppgift är att i Bryssel bedriva omvärlds- och intressebevakning i förhållande till EU genom att löpande bevaka och agera i politiska processer utifrån Göteborgs stads intressen samt att skapa ett mervärde för Göteborgs stads invånare, lärosäten, forskningsinstitut och näringsliv. Bolaget gör detta genom att arbeta med att marknadsföra Göteborgs stad och andra aktörer gentemot EU:s institutioner i Bryssel samt genom att stödja utvecklingen av strategiska och långsiktiga EU-finansierade projekt. Göteborgs stad drar genom GEO och Internationella avdelningen in stora EU-bidrag till kommunala bolag och förvaltningar. Det kan handla om allt från satsningar på att göra Göteborgs hamn mer miljöanpassad till utbytesprogram för gymnasieelever. Med EU:s program för 2014-2020 finns en stor potential att dra nytta av och bedriva EU-arbete inom staden som gynnar Göteborg och dess invånare. Under verksamhetsåret har styrelsen antagit ett nytt ägardirektiv samt ett mål- och inriktningsdokument för bolaget. Styrelsen har även antagit en riskanalys och plan för intern kontroll för 2014, beslutat om en handlingsplan för att hantera Stadsrevisionens rekommendationer samt inlett en dialog med Stadsrevisionen om styrelsens ansvar, självständighet och syn på uppdraget. Utöver det har även en kommunikationsplan tagits fram. Samarbetet mellan styrelsen och vd:n för bolaget är god och styrelsen har arbetat hårt med att under året ta fram ovanstående dokument. I mål- och inriktningsdokumentet tydliggörs de krav styrelsen ställer på vd och bolaget utifrån de prioriterade mål som ställs upp i Göteborgs stads budget för 2015. De mål Vänsterpartiet har ställt upp i det kommunalpolitiska programmet (KPP) är överlag relativt svårimplementerade i ett bolag som GEO. Dock så ställs det i mål- och inriktningsdokumentet krav på att GEO till exempelvis skall stödja möjligheter för deltagande i EU-projekt som syftar till att minska klyftorna i Göteborg, skapa fler arbetstillfällen och ett socialt integrerat samhälle. GEO skall även stödja stadens nämnder och bolag i framtagandet av strategiska EU-utvecklingsprojekt som synliggör Göteborgs klimatarbete i EU och driver klimatomställningen framåt. Dessutom påpekas vikten av goda arbetsvillkor och stimulerande arbetsmiljö för personalen i bolaget. Även om det är svårt att implementera KPP i bolagets verksamhet så tycker jag att styrelsen genom mål- och inriktningsdokumentet har ställt sådana krav på bolagets verksamhet att jag som vänsterpartist kan känna mig nöjd med det arbete bolaget kommer att bedriva framöver. Stadsrevisionen, Bengt Bivall och Bengt Eriksson Stadsrevisionen är den sammanfattande beteckningen på Revisorsgruppen, som är de förtroendevalda revisorerna, och Revisionskontoret, som är de anställda yrkesrevisorerna. De förtroendevalda revisorerna i Göteborg är 22 till antalet och ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer. Revisorerna ska årligen granska i princip all verksamhet som kommunstyrelsen och kommunens nämnder bedriver. Granskningen av kommunstyrelsen och varje nämnd redovisas i en revisionsberättelse och i de flesta fall också i en mer omfattande revisionsredogörelse, där granskningen kan redovisas i detalj. När revisionsberättelserna lämnas för beslut i kommunfullmäktige ska revisorerna också föreslå beslut i ansvarsfrågan. Eventuella förslag till anmärkning kan lämnas med eller utan ansvarsfrihet. Med åren har utvecklats ett system för lägre grader av revisionskritik, som benämns påpekande eller erinran. Vanligt är att revisorerna i främjande syfte lämnar rekommendationer om åtgärder. Ur kretsen av revisorer ska fullmäktige utse lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Där verkar lekmannarevisorerna jämsides med de utsedda auktoriserade revisorerna. De auktoriserade framställer revisionsberättelse, medan lekmannarevisorerna lämnar en granskningsrapport samt i de flesta fall en mer omfattande granskningsredogörelse. De förtroendevaldas uppdrag i såväl nämnder som bolag ska sammanfattningsvis bestå i att granska att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Dessutom ska granskas att den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorernas arbete går inte att jämföra med övriga kommunala uppdrag. Partipolitiska utgångspunkter eller hänsynstaganden är inte tillåtna. Visst finns det ibland delade meningar i gruppen, men det handlar då regelmässigt om skilda bedömningar när det gäller exempelvis kritik mot någon nämnd eller styrelse. Om revisorerna inte är eniga om ett avgörande har varje revisor rätt att utforma sin egen revisionsberättelse.
© Copyright 2024