Kallelse KS 2015-05-12 inkl.bilagor
Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 12 maj 2015 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum 2015-05-05 Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand Tid: Tisdagen den 12 maj, kl 08.00 Tema Retab, Styrelseordförande, Anders Frimert Krishantering i Ragunda Säkerhetssamordnare, Anna Forsberg Information 1. Ekonomi – månadsrapport april samt Budget 2016. Therese Östlin Dahlgren. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Ks § 73 Dnr 2015/414 043 ............................................................................................................. 1 Genomgång av månadsrapport april .................................................................................................. 1 Ks § 74 Dnr 2015/415 045 ............................................................................................................. 2 Ramar för upplåning – utökning av Byggkreditiv ............................................................................ 2 Ks § 75 Dnr 2015/416 002 ............................................................................................................. 3 Attest-och utanordningsreglemente för Ragunda Kommun ......................................................... 3 Ks § 76 Dnr 2015/417 002 ............................................................................................................. 4 Beslut om firmatecknare för Ragunda kommun. ............................................................................. 4 Ks § 77 Dnr 2015/418 002 ............................................................................................................. 5 Bemyndigande att underteckna låne- och borgensförbindelser..................................................... 5 Ks § 78 Dnr 2015/419 706 ............................................................................................................. 6 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom förskola och fritidshem........................................................ 6 Ks § 79 Dnr 2015/425 291 ............................................................................................................. 8 Ombyggnation av BTC gymnasieskola .............................................................................................. 8 Ks § 80 Dnr 2015/427 624 ............................................................................................................. 9 Patientsäkerhetsberättelse elevhälsans medicinska del 2014 .......................................................... 9 Ks § 81 Dnr 2014/299 101 ........................................................................................................... 10 Ny beredning avseende KS § 60/14, medborgarförslag – kostnadsfritt länskort till gymnasieungdomar .............................................................................................................................. 10 Ks § 82 Dnr 2015/180 101 ........................................................................................................... 12 Tjänstemannayttrande angående ansökan om att starta fristående förskola i Hammarstrand12 Ks § 83 Dnr 2015/421 004 ........................................................................................................... 14 Kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan - .............................................................................. 14 Arkivering av handlingar färdtjänst och riksfärdtjänst .................................................................. 14 KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum 2015-05-05 Ks § 84 Dnr 2015/422 003 ........................................................................................................... 15 Reglemente för Kommunala Handikapp- och pensionärsrådet .................................................. 15 Ks § 85 Dnr 2015/424 750 ........................................................................................................... 16 Riktlinjer ekonomiskt bistånd ............................................................................................................ 16 Ks § 86 Dnr 2015/430 026 ........................................................................................................... 17 Beslut gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter........................................................................ 17 Ks § 87 Dnr 2015/340 142 ........................................................................................................... 18 Förslag Fördelning bygdemedel 2015 .............................................................................................. 18 Ks § 88 Dnr 2015/380 044 ........................................................................................................... 19 Ansökan om Lönebidrag – Stuguns Bollklubb .............................................................................. 19 Ks § 89 Dnr 2015/423 044 ........................................................................................................... 20 Förslag på fördelning av medel för studieförbund ........................................................................ 20 Bakgrund ............................................................................................................................................... 20 Ks § 90 Dnr 2014/252-106 ........................................................................................................... 22 Årsredovisning Samordningsförbundet Jämtland 2014 ................................................................ 22 Ks § 91 Dnr 2015/404 104 ........................................................................................................... 23 Årsredovisning Jämtlands Räddningstjänstförbund 2014 ............................................................ 23 Ks § 92 Dnr 2015/426 253 ........................................................................................................... 24 Förfrågan om köp av skogsfastighet Näset 2:46 ............................................................................ 24 Ks § 93 Dnr 2013/679 046 ........................................................................................................... 25 Lars Gissléns donationsfond; fråga om överklagande .................................................................. 25 Ks § 94 ................................................................................................................................................... 26 Valärenden ............................................................................................................................................ 26 Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf § 6/97) Jonas Andersson ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 73 2015-05-12 Dnr 2015/414 043 Genomgång av månadsrapport april 1 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 74 2015-05-12 2 Dnr 2015/415 045 Ramar för upplåning – utökning av Byggkreditiv Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2013-04-24 § 9 att Kommunstyrelsen hade rätt att nyupplåna, d v s öka kommunens skulder med totalt 67 miljoner då Ragunda 2020 som innehåller ny- och ombyggnation av äldreboendet Björkhammar skulle sättas igång. Resultatet blev ett byggkreditiv som Ragunda Kommun lyfter pengar ifrån och som sedan kommer att omsättas till ett lån. Framtid Det har sedan Kommunfullmäktiges beslut på nyupplåning på 67 miljoner, tagits många nya politiska beslut som kostar pengar, och vi ser nu att under 2015 kommer vår likviditet att minska så att den hamnar under vår Ekonomistyrningspolicy som säger att vi ska ha 20 miljoner i likviditet. Det finns redan ytterligare politiska beslut tagna under 2015 som kommer att minska vår likviditet ytterligare om vi inte vidtar några åtgärder. Förslag Vi föreslår att vi höjer Byggkreditivet till 100 miljoner kronor, dvs en ökning med 33 miljoner kronor. Detta då vi vet att kostnaden för äldreboendet Björkhammar i slutskedet kommer att hamna någonstans kring den summan och man kan då ”koppla ihop” hela detta lån med den byggnationen. I stället för att ta ytterligare ett lån hos någon annan kreditgivare. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta om höjning av byggkreditivet till 100 miljoner kronor. Beredande Tjänsteman Therese Östlin Dahlgren – TF Ekonomichef RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 75 2015-05-12 3 Dnr 2015/416 002 Attest-och utanordningsreglemente för Ragunda Kommun Ett förslag till nytt attestreglemente har utarbetats av ekonomiavdelningen. Det nya attestreglementet innebär inga större förändringar av reglerna och de kontroller som ska göras vid attestförfarandet, utan förändringarna bygger på att vi försökt göra ett tydligare dokument med bättre förståelse samt ändrat på rollerna då dessa blivit annorlunda i samband med en nyligen genomförd omorganisation. Om detta reglemente tas blir alla förvaltningschefer automatiskt beslutsattestanter och får sedan i sin tur utse beslutsattestanter inom sin förvaltning vilket känns naturligt att det blir deras ansvar då dem också förvaltar över budgeten för sin förvaltning att dem då också beslutar om vem som ges rätten att förfoga över anslagna medel. Beslutsunderlag Attest och utanordningsreglemente för Ragunda Kommun Bilaga – tillhörande Attest- och utanordningsreglementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige att anta nytt Attest och utanordningsreglemente för Ragunda kommun. Tidigare Reglementet från 2006 (Dnr 2006/755 002) ersätts. Beredande Tjänsteman Therese Östlin Dahlgren – TF Ekonomichef RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 76 2015-05-12 Dnr 2015/417 002 Beslut om firmatecknare för Ragunda kommun. Enligt kommunstyrelsens delegation, daterad 2014-05-13, får enligt punkt A. 4 kommunstyrelsens ordförande bemyndigande att teckna kommunens firma i förening med kommunchef. Nytt kommunalråd valdes på Kommunfullmäktige 20150430. Kommunstyrelsen ska namnge de personer som innehar respektive funktion. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Jonas Andersson får teckna kommunens firma i förening med T.F. Kommunchef Tommy Lundkvist. 4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 77 2015-05-12 5 Dnr 2015/418 002 Bemyndigande att underteckna låne- och borgensförbindelser Enligt kommunstyrelsens delegation, daterad 2014-05-13, får enligt punkt A. 5 kommunstyrelsens ordförande bemyndigande att underteckna låneoch borgensförbindelser i förening med kommunchef. Nytt kommunalråd valdes på Kommunfullmäktige 20150430. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Jonas Andersson får underteckna låne- och borgensförbindelser i förening med T.F. Kommunchef Tommy Lundkvist. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 78 2015-05-12 6 Dnr 2015/419 706 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom förskola och fritidshem Förordning (2001:160) reglerar statsbidraget till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Det är Skolverket som slutligt fastställer statsbidraget senast sista december varje år. Statbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Förordningen har nu ändrats vilket innebär att inkomsttaket indexregleras. Ändringen innebär att att den maximala avgiftsnivån för föräldrar kommer att höjas varje år. Inkomsttaket höjs från 42 000 kr./mån. till 42 890 kr./mån. från 1 juli 2015. De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och statsbidraget minskar i motsvarande omfattning. De nya avgiftsnivåerna börjar gälla och ska tillämpas från 1 juli 2015. De nya högsta avgiftsnivåerna blir: Förskolan Barn 1: 3% av bruttoinkomsten – dock högst 1260 kr./mån. Barn 2: 2% av bruttoinkomsten – dock högst 840 kr./mån. Barn 3: 1% av bruttoinkomsten – dock högst 420 kr./mån. Fritidshem Barn 1: 2% av bruttoinkomsten – dock högst 840 kr./mån. Barn 2: 1% av bruttoinkomsten – dock högst 420 kr./mån. Barn 3: 1% av bruttoinkomsten – dock högst 420 kr./mån. Ny nivå blir 1287 kr./mån. Ny nivå blir 858 kr./mån. Ny nivå blir 429 kr./mån. Ny nivå blir 858 kr./mån. Ny nivå blir 429 kr./mån. Ny nivå blir 429 kr./mån. Underlag för beslut Skolverkets skrivelse Nya avgiftsnivåer för maxtaxa, 2015-03-24. Se bilaga. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige: - Besluta om nya avgiftsnivåer enligt förordning (2001:160) - Nivåerna gäller från 2015-07-01 - Årligen följa den indexreglering av statsbidraget för maxtaxa som beslutas av staten Beredande tjänsteman Tomas Blom 7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 79 2015-05-12 8 Dnr 2015/425 291 Ombyggnation av BTC gymnasieskola Bakgrund Jämtlands gymnasieförbund (JGY) hyr lokaler av Ragunda kommun för att bedriva gymnasieundervisning i Bispgården. Det ökande intresset för gymnasieutbildningen i och en utökning av de teoretiska kurserna har skapat ett stort behov av fler teorisalar. Behovet räknas som bestående och rent av utökande inom den närmaste överskådliga framtiden. I dagsläget uppfyller inte skolan kravet på en god arbetsmiljö Flera olika alternativa både i form av kommunägda och externa lokaler har undersökts, men då de framförallt ligger en bit från skolan, men även kräver ganska omfattande ombyggnationer för att bli funktionsdugliga har inget av dessa ansetts som något bra alternativ. För att tillgodose lokalbehoven skulle en ombyggnation av skolans gamla svetslokaler vara den mest ändamålsenliga lösningen. Yttrande från Samhällsbyggnadsförvaltningen JGY har för avsikt att utvidga verksamheten vid BTC (Bispgården tekniska college). Det innebär bl.a. att nuvarande svetsutbildning flyttas från skolan till en närbelägen industrilokal och den yta som nyttjats för svetsutbildningen byggs om till teorisalar. Ombyggnadsarenan omfattar 565 m2 och ska som tidigare nämnts byggas om från svets/verkstadslokal till teorilokaler. Efter ombyggnationen ska där finnas två större och två mindre teorisalar samt grupprum, lärarrum och ytor avsedda för studieplatser. Innan byggnationerna påbörjas rivs befintliga installationer som traverser, ventilationer, el, VVS, innerväggar, fönster och portar. Dessutom utförs håltagning i fasad för nya fönster. Byggnadsåtgärderna omfattar uppförande av innerväggar, igensättning av port, montering nya fönster, montering av undertak samt läggning av ”platongolv”. Golv och väggar förses med nya ytskikt och/eller målas samtidigt som nya installationer monteras. Samtal har förts med ledningen för JGY, som är beredda på att ta en utökad hyreskostnad för en investering. En preliminär beräkning visar på att ombyggnationen kommer att kosta mellan 3 och 5 miljoner kronor Förslag till beslut Investera i en ombyggnation av BTC för en summa mellan 3 och 5 miljoner Beredande Tjänsteman, Tommy Lundkvist, Tf kommunchef RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 80 2015-05-12 9 Dnr 2015/427 624 Patientsäkerhetsberättelse elevhälsans medicinska del 2014 Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en lag om patientsäkerhet (SFS 2010:659). Lagen innebär ökade krav på vårdgivaren (Kommunstyrelsen) att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Lagen kräver också en årlig patientsäkerhetsberättelse i vilken det redogörs för vad som gjorts för att identifiera, analysera och reducera risker och negativa händelser och vilket resultat som uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Skolsköterska och skolläkare har skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser i verksamheten. Elevers och vårdnadshavares synpunkter ska tas tillvara och de ska uppmuntras att delta i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Arbetet med att göra riskanalyser inom elevhälsans medicinska del är en viktig uppgift för att öka patientsäkerheten för eleverna. Underlag för beslut Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska del 2014 Förslag till beslut Godkänna patientsäkerhetsberättelsen för elevhälsans medicinska del 2014 Beredande Tjänstemän, Tommy Lundkvist, T.F. Kommunchef RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 81 2015-05-12 10 Dnr 2014/299 101 Ny beredning avseende KS § 60/14, medborgarförslag – kostnadsfritt länskort till gymnasieungdomar Idag har de elever som berättigas busskort såkallade elevkort. Dessa berättigar innehavaren två resor per dag och kostar kommunen 700-760 kr per månad och elev, exkl moms. För läsåret 15-16 skulle kostnaden för detta uppgå till 1 923 700kr, se bilaga för mer exakta kostnader. Beräkningarna avser barn 6-19 år som är skrivna i kommunen utifrån att det alternativ som Länstrafiken erbjuder (bilaga 2) inte är förhandlingsbart. Därutöver tillkommer kostnader för inackorderingstillägg för de gymnasielever som studerar på annan ort och inte dagpendlar, för busskort för elever som pendlar till Västernorrland (kan variera mycket från år till år) samt kostnader för skolskjutsar utöver linjetrafik med ca 1 025 000 för läsåret 13-14. Dessa skolskjutsar skulle dock kunna minskas något då elever som skulle kunna åka buss till eller hem från skolan idag inte berättigas elevkort utan åker taxi i båda riktningar. Länstrafikens alternativ till elevkort är att samtliga ungdomar 6-19 år ges ”ungdomskort” som kostar 240 kr/månad eller 2400/år (sommarmånaderna är kostnadsfria men kortet är giltigt även då) och som innebär obegränsat antal resor inom länet. Att erbjuda fria bussresor för ungdomar har blivit vanligare i länet; vid dags har majoriteten av kommunerna beslutat om eller redan infört detta. Att omvandla elevkorten till ungdomskort och samtidigt låta samtliga barn och ungdomar omfattas bedöms för Ragundas del innebära en relativt oförändrad totalkostnad, baserad på faktiska busskortskostnader och kringkostnader för 2014. Kostnader för företagskort som skolan tillhandahåller för tillfällen då elever utan elevkort behöver åka buss under skoldagar skulle exempelvis försvinna och om skolan anpassar sitt bussnyttjande efter att enstaka klasser kan nyttja ordinarie linjetrafik, skulle antalet extrainsatta bussar kunna minskas. Övriga kostnader, som inackorderingstillägg, busskort för elev som pendlar till andra län samt skolskjutsar utöver linjetrafik, skulle som sagt oförändrat bestå. Att införa gratis busskort för unga har mervärden i form av att: Som de som lade medborgarförslaget under 2014 framhävde; gymnasieeleverna kan komma hem oftare och bibehålla kontakt, umgänge och fritidsaktiviteter inom hemkommunen – något som kan minska utflyttningen från kommunen. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 11 Som de även framhävt; detta kan vara en bidragande orsak till att barnfamiljer som funderar på att flytta till Ragunda faktiskt gör det, särskilt sedan andra länskommuner infört detta och det blivit en sann konkurrensfaktor. Bussresorna bland övriga kommuninvånare kan öka genom att familjemedlemmar till barn/ungdomar väljer bussen då någon/några i familjen åker gratis (i Åre ökade bussresorna med 50 % bland vuxna när detta infördes). Det blir billigare för familjen och bättre för miljön. Om fler åker buss minskas dessutom risken för indragna busslinjer och försämrad infrastruktur. Gymnasieungdomar som är inackorderade i exempelvis Östersund slipper kostnader för hemresor och för eventuella dagliga resor till och från skola i annan stadsdel, och får därigenom mer pengar över till annat. Unga som vill utöva kultur eller idrottsaktiviteter som saknas i kommunen, kan göra detta i någon av länets andra kommuner utan att vuxna behöver skjutsa. Ojämlika ekonomiska förutsättningar som gör att vissa barn idag inte kan delta i aktiviteter eller följa med kompisar hem efter skolan på grund av familjens ekonomi, ges större möjligheter till delaktighet. Även ungdomar upp till 19 år som inte går gymnasiet kan kostnadsfritt vara mer delaktiga i samhället och aktiviteter; träffa kompisar och besöka myndigheter (exempelvis Arbetsförmedlingen) exempelvis. Underlag till beslut Beräkningar busskortskostnader Förslag till beslut Politiken föreslås besluta om att införa ungdomskort för alla 6-19-åringar från och med höstterminen 2015, i enlighet med Länstrafikens förslag från mars 2015. Kostnaden på 2400 kr/person och år till och med 2016 ersätts till största del genom uteblivna kostnader för dagens elevkort för de som åker buss till och från skolan. Kostnaden ska från och med 2016 belasta samhällsbyggnadsförvaltningens samhällsenhet. Beredande Tjänsteman Elin Dahlin, folkhälsoutvecklare RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 82 2015-05-12 12 Dnr 2015/180 101 Tjänstemannayttrande angående ansökan om att starta fristående förskola i Hammarstrand Sammanfattande bakgrund Den 27 april 2015 lämnades en ansökan in till Ragunda kommun om att få starta en fristående förskola i Hammarstrand. Ansökan är inlämnad av två förskollärare som idag arbetar inom den kommunala förskoleverksamheten i kommunen. I ansökan anges att de vill hyra Skolbackens förskola av kommunen och bedriva förskoleverksamhet för max 33 barn. Den fristående förskolan ska få namnet Trollsländan och bemanningen är satt till 3 st. förskollärare och 3 st. barnskötare. Den pedagogiska verksamheten kommer att bedrivas efter de styrdokument som finns för förskolan. Anvisning av plats kommer att ske efter intresseanmälans ankomstdatum. Anställdas barn och syskon till barn som redan har plats, har förtur. Start av verksamheten planeras till januari 2016. Beslutsgång Beslut att godkänna start av fristående förskola finns reglerad i Skollagen kap. 2 §§5-7. Där anges bl a att godkännande av enskild som huvudman handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare står att Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare står i kap. 8 § 12 att hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Statens Skolinspektion handlägger godkännande av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Ansökningshandlingar I ansökan finns ett förslag till lokal. Till viss del finns även verksamhetsinriktning, värdegrund, kvalitetsarbetet, barnantal, intagningsregler, ledningsorganisation, personalsammansättning och ekonomi redovisad. Verksamheten avses drivas i bolagsform men ingen sådan är redovisad då sökanden vill avvakta kommunens inställning till fristående förskola. Om maxtaxa kommer att tillämpas framgår inte heller av ansökan. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 13 Kommunalt lokalbehov Under ett antal år har det främst under våren varit brist på förskoleplatser i Hammarstrand. Plats har funnits vid höststarten men fyllts på under tiden fram till årsskiftet. Mycket tid har ägnats till att hitta tillfälliga lokaler till barnen under våren. Exempel på det är Strandliden, Gamla Kullsta skolan, betydande överinskrivningar på Himlavalvet och nu senast Tegelbruksvägen. Beslutet att förlägga 5-årsverksamheten från hösten 2015 till Kullstaskolan mottags därför positivt. Hösten-15 startar med 90 barn i åldrarna 1-5 år i Hammarstrand. Under hösten-15 kommer ytterligare 14 barn som anmält behov av plats, att börja förskolan och antalet blir då 104 st. Vid genomgång av befolkningsregistret framgår att det finns ytterligare 14 st. barn födda 2014-07 till 2014-12 som ännu inte anmält behov av plats. Erfarenheten säger oss att de flesta av dem kommer att anmälas till förskolans verksamhet. Antalet är då gissningsvis uppe i 115-118 st. Hösten-15 kommer därför att starta med 6,5 st. avd. En grupp på Kullstaskolan, 4 st. avd. på Himlavalvet och 1,5 avd. på Skolbacken. Inga ytterligare barn till nyanlända flyktingar är medräknade i nuvarande siffror. Därför finns oro att Ragunda kommuns förskoleplatser inte räcker till om den fristående förskolan inte lyckas rekrytera tillräckligt antal barn till sin verksamhet på Skolbacken. Det är ett politiskt ställningstagande i kommunen att besluta om godkännande av fristående förskoleverksamhet. Den oro som verksamheten känner hör ihop med platstillgången. Beredande Tjänsteman Förvaltningschef, Tomas Blom RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 83 2015-05-12 Dnr 2015/421 004 Kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan Arkivering av handlingar färdtjänst och riksfärdtjänst Bakgrund Ragunda kommun har i fullmäktiges § 70/2011 beslutat om arkivtjänst, särskild kollektivtrafik (Dnr 2001/538 004). Ragunda kommun har även överlåtit samtliga uppgifter för handläggning av färdtjänst respektive riksfärdtjänst, inklusive myndighetsutövningen till Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Jämtlands län (tidigare Länstrafiken). Lagarna som reglerar området är lagen om färdtjänst (1997:736) och lagen om riksfärdtjänst (1997:735). Fr.o.m. 1994 är kommunen huvudman för riksfärdtjänsten genom lagen om kommunal riksfärdtjänst (1993:963). I Ragunda kommun är Kommunstyrelsen arkivmyndighet. Förslag till dokumenthanteringsplan: Handlingar som bevaras: • Årsstatistik • Akter för personer med födelsedag 5, 15 och 25. Handlingar som kan gallras • Ansökningar med bilagor samt beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst (Om uppgifter om färdtjänstens volym och vilka regler som gällt i kommunen bevaras kan materialet gallras.) Förslag till beslut 1. Förslag till dokumenthanteringsplan antas. 2. Årsstatistik och avslutade färdtjänstakter som ska bevaras skickas till Ragunda kommun årligen för arkivering. 3. Avslutade färdtjänstakter som inte ska bevaras gallras direkt på plats av Länstrafiken eller Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Jämtlands län. Beredande Tjänsteman Anna Forsberg Kommunsekreterare 14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 84 2015-05-12 15 Dnr 2015/422 003 Reglemente för Kommunala Handikapp- och pensionärsrådet Sedan tidigare finns två reglementen, ett för Kommunalt handikappråd och ett för Kommunalt pensionärsråd. Då dessa råd numera agerar gemensamt har ett förslag till gemensamt reglemente arbetats fram. Föreslaget har varit uppe till diskussion i rådets granskningsgrupp samt vid möte i rådet 15 april 2015. Rådet har godkänt förslaget. Antalet ordinarie ledamöter kommer att minskas, ersättare har rätt att delta dock utan ersättning. Rådets ledamöter kommer inte ha rätt till arvode dock ersättning för resekostnader och styrkt förlorad arbetsinkomst. Underlag till beslut Förslag till reglemente för Kommunala handikapp- och pensionärsrådet. Förslag till beslut Kommunstyrelen föreslår Kommunfullmäktige att anta Reglemente för Kommunala Handikapp och pensionärsrådet. De tidigare reglementena för Handikapp- respektive Pensionärsrådet ersätts därmed. Beredande Tjänsteman Anna Forsberg, Kommunsekreterare RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 85 2015-05-12 16 Dnr 2015/424 750 Riktlinjer ekonomiskt bistånd Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i arbetet med en rättssäker utredning och behovsbedömning. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell bedömning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov och rätten till skälig levnadsnivå. Riktlinjerna ska tillämpas vid handläggning av ärenden inom Individ- och familjeomsorgen för enskild och familjer som är i behov av bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. Riktlinjerna ska med utgångspunkt från Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens handbok ”Ekonomiskt bistånd” samt rättspraxis utgöra ett stöd i IFO:s handläggning av ekonomiskt bistånd. Normerna ska vara vägledande och alltid föregås av individuell prövning. Riktmärke för vad som beaktas är vad som är rimligt utifrån vad en låginkomsttagare i Ragunda kommun har råd med. När det gäller åtgärder som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. En bedömning ska göras av den enskildes förmåga att själv tillgodoses sina behov på annat sätt än genom ekonomiskt bistånd. Vid behov ska ekonomisk prövning göras minst två månader bakåt i tiden. Alla annan finansiering, inklusive skattejämkning, går före försörjningsstöd. Annan huvudmans ansvar ska alltid ha företräde. Faktiska kostnader ska föreligga och styrkas. Gällande riktlinjer för ekonomiskt bistånd antogs av Kommunstyrelsen 2010-01-26. Nya förutsättningar i samhället har gett behov av att se över dessa. Förslag till riktlinjer har tagits fram av Individ och familjeomsorgen och beretts i Sociala utskottet. Underlag till beslut Förslag till Riktlinjer för Ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Kommunstyrelen fastställer Riktlinjer för Ekonomiskt bistånd. Beredande tjänstemän Marielle Ekholm och Johana Perez, IFO RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 86 2015-05-12 17 Dnr 2015/430 026 Beslut gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter I arbetsmiljölagen finns regler för arbetsgivaren och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret att inom organisationen bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det systematiska arbetet ska ingå som en naturlig del av den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Ytterst ansvarig för arbetsmiljön är politiker i fullmäktige, men på grund av praktiska skäl är det därför nödvändigt att fördela arbetsmiljöuppgifterna så långt ut i organisationen som möjligt. En sådan fördelning av arbetsmiljöuppgifter har nu arbetats fram och är behandlad i ledningsgrupp samt Central samverkansgrupp, MBL 11§ 150507. Underlag till beslut Fördelning av arbetsmiljöuppgifter.pdf Förslag till beslut Anta bifogat dokument gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Beredande Tjänsteman Ann-Marie Åsander Amrén, Personalchef RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 87 2015-05-12 18 Dnr 2015/340 142 Förslag Fördelning bygdemedel 2015 Utifrån gällande kriterier har samtliga inkomna ansökningar gåtts igenom. Det totala beloppet för de ansökningar som inkommit är ca 2,2 miljoner kronor. Det finns 446 369 kronor att fördela. Många ansökningar har därför prioriterats bort och alla som föreslås beviljas har fått sina belopp reducerade. Underlag till beslut Bestämmelser om bygdemedel och lokala kriterier Ragunda kommun Lista över samtliga ansökningar Förslag till beslut Föreslå Länsstyrelsen att 1. Bevilja Fors Intresseförening. Renovering av Geråbadet etapp 2 57 040 OK Forsarna. Belysningsstolpar slalombacken (resterande) 166 000 Hammarstrands Aktivitetsgård Inventarier ungdomsgård 80 634 Fors Hembygdsförening. Utökad verksamhet-Ungdomar-Kultur 20 250 Fors Intresseförening. Omklädnad hockeyrink 56 175 Ragunda Brukshundsklubb. Agilityplan 66 270 Sa: 446 369 2. Avslå övriga ansökningar på grund av brist på medel Beredande Tjänsteman Anna-Märta Johansson, Fritids- och landsbygdssamordnare RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 88 2015-05-12 19 Dnr 2015/380 044 Ansökan om Lönebidrag – Stuguns Bollklubb Stuguns Bollklubb har lämnat in en ansökan på del av lönekostnad för lönebidragsanställd. Bidragsnormer för föreningar och studieförbund i Ragunda kommun. Föreningar har möjlighet att söka lönebidrag med 10 % på utbetald lön jämte lagstadgade arbetsgivaravgifter. Vid beräkning av arbetsgivaravgiftens storlek skall den procentsats som Länsarbetsnämnden tillämpat vid anställningen användas. Bidraget utbetalas fyra gånger per år i efterskott. Redovisningen skall ske med bestyrkt kopia av kontrolluppgiften till Skattemyndigheten. Kommunens kostnad för detta skulle då uppgå till 3102 kr/månaden Med start 1 maj 2015 Förslag till beslut Bevilja Stuguns bollklubb lönebidrag på 10% av bruttolön samt sociala avgifter totalt 3102kr /månaden Medel anvisas från Ansvar 224 Verksamhet 3100 Beredande Tjänsteman Anna-Märta Johansson, Fritids- och landsbygdssamordnare RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 89 2015-05-12 20 Dnr 2015/423 044 Förslag på fördelning av medel för studieförbund Bakgrund I Budget för 2015 finns 400 000 kr avdelade för stöd till studieförbund, Ansvar 224 och Verksamhet 31500. Bakgrund fördelning Bildningsförbundet i Mittnorrland stödjer kommunerna med fördelning av bidrag. För detta debiteras kommunen en kostnad av 3 000 SEK. Folkbildningsförbundet är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Det finns numera tio studieförbund som erhåller sina statsbidrag via Folkbildningsrådet. Dessa tio är: ABF - Arbetarnas bildningsförbund Bilda - Studieförbundet Bilda FU - Folkuniversitetet NBV - Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Sensus Sfr - Studiefrämjandet Mbsk - Studieförbundet Medborgarskolan SV - Studieförbundet Vuxenskolan Ibn Rushd - Ibn Rushd studieförbund Kulturens Bildningsförbund RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 21 Förslag till fördelning 2014 Baseras på Bildningsförbundets kalkyl som nyttjar 2013 års volymsiffror ABF BILDA FU SFR SV NBV MBSK Sensus KBV Ibn Rushd Totalt Totalt bidrag 2015 81 750 11 083 2 246 29 310 221 921 16 366 0 15 675 0 0 377000 Utöver detta, så har det skrivits en överenskommelse med SISU vilket ger en tilldelning till SISU med 20 000 kr för år 2015 och 2016. Denna överenskommelse gäller 2015-01-01—2016-12-31, med uppföljning hösten 2015. ”SISU Idrottsutbildarna är idrottens studieförbund och utbildningsorganisation. Regeringen uppmanar kommuner och landsting att träffa överenskommelser, liknande den centrala, också på den regionala och lokala nivån. SISU Idrottsutbildarna får sitt statsbidrag från Utbildningsdepartementet istället för Folkbildningsrådet. Parterna är genom denna överenskommelse överens om ett fortsatt och utvecklat samarbete” Underlag för beslut 1. Bildningsförbundet Mittnorrlands beräkning Förslag till beslut Fördela medel enligt ovan 377 000 SEK till studieförbund Beredande Tjänsteman Carina Landin, Kultursamordnare och informatör Ragunda kommun RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 Ks § 90 Dnr 2014/252-106 Årsredovisning Samordningsförbundet Jämtland 2014 Samordningsförbundet Jämtlands län har överlämnat årsredovisning för 2014. Underlag till beslut Bilaga Årsredovisningen 2014 Samordningsförbundet Revisionsberättelse Förslag till beslut 1. Bevilja ledamöterna i styrelsen för Samordningsförbundet i Jämtlands län ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. 2. Godkänna Årsredovisningen för 2014. 22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 91 2015-05-12 23 Dnr 2015/404 104 Årsredovisning Jämtlands Räddningstjänstförbund 2014 Årsredovisning för Jämtlands Räddningstjänstförbund 2014 har överlämnats till kommunen. Underlag för beslut Bilaga 1. Årsredovisning 2014. 2. Revisionsberättelse samt granskningsrapport Förslag till beslut 1. Bevilja direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2014. 2. Godkänna Årsredovisningen. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 92 2015-05-12 24 Dnr 2015/426 253 Förfrågan om köp av skogsfastighet Näset 2:46 Bakgrund Anita Dorn har ställt en fråga om att få förvärva Ragunda kommuns skogsfastighet Näset 2:46 Fastigheten Fastigheten Näset 2:46 är på ca 2,4 ha varav allt är skogsmark (0,1 ha är borträknat i väg och kraftledning). Det totala virkesförrådet är beräknat till ca 465 m3sk och utgörs av slutavverknings- och gallringsskog. Ståndortsindex för bestånden är T20 och G24, alltså tämligen bra skogsmark. Underlag för beslut Medelpriser på skogsfastigheter i Norrlands inland för 2014 är enligt LRF ca 250 kr/m3sk. I detta fall skulle det leda till att fastigheten betingar ett värde av ca 115 000 – 120 000 kronor. Kommunens skogsförvaltare, Patrik Albertssons rekommendation är att inte ska sälja bort skogsmark. Fastighetsförsäljning ger snabba pengar på kort sikt men inga pengar i förlängningen då vi inte har några värden kvar. Skogen är en långsiktig resurs som, rätt brukad, ger Ragunda kommun betydande intäkter varje år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att inte sälja skogsfastigheter Beredande Tjänsteman Tommy Lundkvist, T.F Kommunchef RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 93 2015-05-12 25 Dnr 2013/679 046 Lars Gissléns donationsfond; fråga om överklagande Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom 2015-04-20 meddelat att man avslår fondstyrelsens överklagande av Kammarkollegiets beslut 2014-06-10. Domen kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm inom tre veckor från den dag då kommunen fick meddelande om domen. Beslutet är diariefört hos Ragunda kommun den 22 april 2015. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarkollegiet lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva Om prövningstillstånd inte meddelas står Förvaltningsrättens beslut fast. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 Ks § 94 Valärenden Följande val ska förrättas: 1. 2. 3. 4. 5. Ledamot tillika ordförande till Beredningsgruppen för Norrbysfond Representant Kultursamverkan Zlän Representant i styrelsen för Döda fallets Världsarv. Representant i styrelsen Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner Representant för ägarsamråd/stämmoombud Småkom Kommuninvest SKL Norrlandsförbundet Coompanion Norrtåg Sabo Indalsälvens Vattenvårdsförbund. 26 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 Ks § 95 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga. 27 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks § 96 Anmälan av delegationsbeslut. Su §§ 7-10 20150311 Su §§ 11-14 20150319 Su §§ 15-25 20150417 1. Vård och omsorg nr 142-207 2015-05-12 28 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 29 Ks § 97 Meddelanden. Återrapportering Samverkansavtal polisen, se bilaga. Ks §19/10 Skötsel av kommunens grönytor Slutligt svar lämnas efter att inventering, statusbestämning och upprättande av underhållsplaner skett. Kommunen grönytor kommer efter genomförd organisationsförändring att skötas av samhällsbyggnadsförvaltningens VA/renhållningsenhet, enheten kommer att ha uppdraget ta fram relevanta underhållplaner. Ks §57/12 Fastighetsutredning. Uppföljning av fastighetspolicyuppdraget. Ks § 115 Motion bygga bostäder för äldre i Stugun. Ks § 168 Skolpeng för utemiljön på våra skolor Punkterna kommer att följas upp inför nästkommande KS-sammanträde. Ks § 117 Medborgarförslag - skärmtak för barnvagnar Pengar för uppförande av skärmtak vid skolbackens förskola finn anslagna i 2015 års investeringsbudget. Arbetet påbörjas efter tjällossningen. RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-05-12 30 BEVAKNINGSLISTA 200 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Ks § 57/12 Ks § 19/10 Ks § 32/02 Fastighetsutredning Skötsel av kommunens grönytor Systematisk kval. Arb. Skolan Återrapportering Beredning Redovisning Kommunchef Teknisk chef Barn- och utbildningschef Ks § 83/13 Samverkansavtal Ragunda kommun och Polisen Uppföljning Fastighetspolicyn Konsekvensanalys av införandet av fyradagarsvecka i åk. 1 Avgifter och taxor Vård o Omsorg samt Kostenheten Riktlinjer, rutiner, nivå Hemvårdsbidrag Medborgarförslag – Skolmat/pedagogisk lunch för lärare Medborgarförslag – Arbetsgrupp för Sporthall/Allaktivitetshus. Motion - Skolpeng för utemiljön på våra skolor Internkontroll plan Revidering av alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram Återrapportering Ks § 130/13 Ks § 7/14 Ks § 8/14 Ks § 59/14 Ks § 118/14 Ks § 168/14 Ks § 58/15 Ks § 56/15 Utvärdering och Analys Klart sept - 15 sept - 15 sept-15 maj -15 Kommunchef Barn och utbildningschef sept - 15 nov-15 Årlig uppföljning mars – 16 Årlig uppföljning Beredning Kommunchef mars – 16 maj -15 Beredning Kommunchef maj-15 Beredning Tekniska maj -15 Årlig uppföljning Beredning Kommunchef sept -15 sept -15 RAGUNDA KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/Ändrad Beslut datum/Paragraf Diarienr Gäller from Ändrad Ändrad Kf 2006-10-05, § 48 Kf2015-?-? 2006/755 002 2006-10-05 11 __________________________________________________________________________________ ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE FÖR RAGUNDA KOMMUN § 1 Reglementets tillämpningsområde Detta reglemente gäller för kommunens ekonomiska transaktioner, inklusive alla in – och utbetalningar, löneadministration för kommunens anställda, interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta och/eller förmedla. Reglementet fastslår att attest skall ske för alla slag av ekonomiska transaktioner såsom tex; • leverantörsfakturor och andra externa ersättningar • transfereringar till enskilda • löner och andra personalkostnader • placering av kommunens likvida medel • interna transaktioner och bokföringsorder • transaktioner avseende förvaltade medel • transaktioner avseende förmedlade medel Reglementet skall säkerställa att transaktioner som bokförs är korrekta avseende: Prestation Att varan eller tjänsten har beställts och levererats till eller från kommunen, och att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade villkor. Dessutom att lön/arvode utbetalas enligt avtal. Bokföringsunderlag Att verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed Betalningsvillkor Att betalning sker vid rätt tidpunkt Bokföringstidpunkt Att bokföring sker så snart som möjligt och i rätt redovisningsperiod Kontering Att transaktionen är rätt konterad Finansiering Att transaktionen får belasta kontot Beslut Att transaktionen har beslutats av behörig beslutsfattare Therese Östlin Dahlgren Centralgatan 15 Box 150 840 70 Hammarstrand TEL 0696-682169 MOBIL FAX 0696-682005 www.ragunda.se [email protected] § 2 Ansvar – Intern kontroll Kommunstyrelsen och nämnder ansvarar för revidering av kommunens gemensamma tillämpningsföreskrifter till detta reglemente. Nämnden ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och därmed för att bestämmelserna i detta reglemente och tillhörande anvisningar efterföljs. Varje nämnd skall vid behov utfärda ytterligare tillämpningsanvisningar för sitt verksamhetsområde. Förvaltningschefen ansvarar inom nämndens verksamhetsområde för att personalen har fått utbildning om gällande regler och anvisningar. Personalens ansvar är att om man vid internkontrollen hittar sådana brister att den ekonomiska transaktionen inte borde ha godkänts, ska ärendet hänskjutas först till närmsta chef, därefter vid behov till förvaltningschefen och i sista hand till ledningsgruppen. Ekonomiavdelningens ansvar avseende internkontroll är endast att se till att situationen uppmärksammas. Meningen med internkontroll är att eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter avseende betalningsunderlaget ska kunna beivras eller stoppas. Vid tveksamhet skall ekonomiavdelningen vända sig till beslutsattestanten för en förklaring eller eventuell åtgärd. Vid verkligt allvarliga situationer kan till sist ärendet behöva bli föremål för diskussion med förvaltningschefen och i sista hand ledningsgruppen, även revisorerna kan utnyttjas för att säkerställa att ärendet behandlas korrekt. Ekonomiavdelningens ansvar är i så fall endast att se till att situationen uppmärksammas. Därefter tar förvaltningschefen eller ledningsgruppen över ansvaret för att reda ut situationen. § 3 Attestmoment/kontroller Attest kan delas upp i följande moment beroende på vad som ska kontrolleras. Alla moment är inte tillämpliga för alla typer av transaktioner. Mottagningsattest: Kontroll av leverans/prestation mot beställning Kontroll mot avtal, taxa, bidragsregler samt kontroll av pris, moms och betalningsvillkor. Beslutsattest: Kontroll mot beslut, kontering och anslag Beslutsattest måste alltid ske och finnas dokumenterat på verifikatet och dessutom måste minst en attest ytterligare finnas. De två obligatoriska attesterna kan inte göras av samma person. Dessa kontrollmoment kan kompletteras med övriga kontroller som respektive nämnd finner erforderliga. Beslutsattestant ansvarar för att kommunfullmäktiges och nämnders beslut, budgetanslag eller annan av fullmäktige eller nämnd beslutad plan, normer eller riktlinjer följs. I och med att denna rutin för attest och ansvar godkänds av kommunfullmäktige, så erhåller alla förvaltningschefer eller tillförordnade förvaltningschefer automatiskt det direkta ekonomiska ansvaret för sin förvaltning, dvs. är slutlig beslutsattestant. Förvaltningscheferna kan, vid behov, delegera sin attestfunktion till enhetschefer, verksamhetschefer, rektorer eller annan utsedd person, vilket då skall dokumenteras i enlighet med bilaga X. Dock kvarligger det slutliga ekonomiska ansvaret alltid hos förvaltningschefen. Beslutsattestanter ansvarar för att det man attesterat är korrekt och att följande kontroller har gjorts; • • • • • • • • att varan eller tjänsten har beställts att varan eller tjänsten har mottagits att kvantitet och kvalitet är enligt beställning att pris, eventuell rabatt och andra betalningsvillkor är riktiga att fakturan är rätt uträknad att inköpet gjorts i enlighet med gällande delegation att jäv ej föreligger att allt är godkänt för utbetalning För löner/arvoden skall följande åtgärd(er) utföras och intygas: • • • • • • giltigt anställningsavtal i original lämnas till personalavdelningen innan utbetalning görs överhuvudtaget. alla eventuella ändringar gällande arbetstider, löner, arvoden mm lämnas skriftligt till personalavdelningen innan åtgärd utförs att underlaget överensstämmer med sakförhållanden och gällande avtal att timrapporter, reseräkningar med mera är uträknade och attesterade att underlaget är ifyllt enligt fastställd rutin att övrigt hinder för utbetalning inte föreligger Ekonomienhetens personal har generellt bemyndigande att vara beslutsattestanter för rättelser, bokslutstransaktioner, dagbokstransaktioner, kostnadsfördelningar samt tillgångs och skuldkonton. Personal- och löneenhetens personal har generellt bemyndigande av vara beslutsattestanter för löneutbetalningar, arvoden till förtroendevalda samt övriga utbetalningar hänförliga till enheten. De generella bemyndigandena gäller angivna typer av utbetalningar och bokföringstransaktioner oavsett vilket konto som används. Beslutsattestantens egna kostnader, dvs. beställningar och inköp utförda av beslutsattestanten skall alltid slutattesteras av närmaste chef. Kommunchefens och TF Kommunchefs egna kostnader skall alltid slutattesteras av Kommunalrådet eller TF Kommunalråd. Mottagningsattest utgör första steget i ankomsthanteringen och skall ha den kontrollerande, säkerställande och administrativa rollen. Mottagningsattestanten skall så långt som möjligt även vara beställare för Ragunda kommun, vilket skall för respektive förvaltning förtecknas, med beställarens egenhändiga namnteckning och/eller signatur samt uppdragets omfattning, eventuella villkor och begränsningar. Mottagningsattestanten ansvarar för att det man attesterat är korrekt och att man i förekommande fall har genomfört följande kontroller och dokumentation; • att varan eller tjänsten har beställts • att varan eller tjänsten har mottagits • att kvantitet och kvalitet är enligt beställning • att pris, eventuell rabatt och andra betalningsvillkor är riktiga • att fakturan är rätt uträknad • att inköpet gjorts i enlighet med gällande delegation eller beställning • att allt är godkänt för nästa steg, beslutsattesten Om mottagningsattestanten inte anser sig kunna godkänna underlaget pga felaktigheter, brister i kvantitet, pris, kvalitet etc skall reklamation ske omgående. Reklamationen skall ske av mottagningsattestanten och eventuella underlag i ärendet lämnas till ekonomiavdelningen för bevakning av eventuell kreditfaktura. § 4 Kontrollernas utformning - begränsning av attesträtt Kontrollrutinerna i samband med attester skall utformas så att den interna kontrollen inom respektive nämnd är tillräcklig. Vidtagna kontrollåtgärder skall vara anpassade till transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Ansvarsfördelning: Ansvarsfördelningen skall vara tydlig. Huvudregeln är att ingen person skall ensam hantera en transaktion från början till slut. Mottagnings- och beslutsattest får inte tecknas av samma person. I IT-baserade rutiner kan, om den interna kontrollen upprätthålls genom kompletterande kontroller, en person svara för mottagning, och beslutsattest. Attestanterna är var för sig ansvariga för sina respektive åtgärder. Kompetens: Den som attesterar ska ha erforderlig kompetens för uppgiften. Beroendeställning: Beslutsattest får inte utföras av någon som är i beroendeställning till den som själv skall ta emot betalningen, personligen konsumerat eller använt varan/tjänsten. Jäv En attestant får aldrig granska eller godkänna en utbetalning till sig själv eller närstående. Detta innefattar också företag eller föreningar där den anställde eller närstående har ägarintressen, ingår i ledningen eller har andra intressen som står i strid med kommunens. Vid bedömning av om jäv föreligger skall försiktighetsprincipen tillämpas. Dokumentation Vidtagna kontrollåtgärder skall dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. Kontrollordning De olika kontrollmomenten skall utföras i en logisk ordning. Kontrollmomenten skall följa och komplettera varandra så att kontrollen blir så effektiv som möjligt. Särskilda Beslutsattest får inte utföras av den Kontrollområden som konsumerat/använt varan/tjänsten och där särskilda kontrollhänsyn bör tas. § 5 Attestberättigade m.m. Förvaltningschefen utser namngivna personer och/eller befattningar med rätt att beslutsattestera och mottagningsattestera, samt ersättare för dessa. Attesträtten skall knytas till ett ansvarsområde med angivande av eventuella begränsningar. Förvaltningschefen kan delegera till tjänsteman att utse namngivna personer eller befattningshavare till beslutsattestanter och mottagningsattestanter samt ersättare för dessa. § 6 Förteckning Varje förvaltning svarar för att upprätta och hålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter. Dessa skall alltid delges ekonomiavdelningen innan ny användare kan läggas upp för användning i systemet. § 7 Utbetalning I och med att Beslutsattestanten har attesterat den ekonomiska transaktionen så är transaktionen godkänd och klar för utbetalning. Utbetalning och kontroll verkställs av ekonomienheten. . § 8 Elektronisk media Vad som angivits ovan gäller även vid signering/attest via elektroniska media. Egenhändig namnteckning eller signatur kan ersättas av en elektronisk sådan endast om den är skyddad av inloggning med särskilt lösenord, personlig så kallad smartcard, e-legitimation med pin-kod eller liknande. Bilaga X Förteckning över mottagnings- och beslutsattestanter. Dessa personer får ej teckna avtal etc. endast avropa, beställa och/eller hämta, etc. från befintliga avtal och för kommunen godkända leverantörer. Förvaltningens namn Enheten/Verksamhetens namn Ansvarig person – Förvaltningschefs - namn Kommunledningsförvaltningen Enheten för ekonomi, löner, personal och administration Tommy Lundkvist Ange om det gäller Nyanmälan (N)eller Ändringsanmälan(Ä) samt om personen skall vara mottagningsattestant (M) eller Beslutsattestant (B). Avanmälan gällande: (personens namn) N/Ä M/B Ansvar att attestera Namn Ä B 163, 164,180 Ann-Marie Å Amrén Namnteckning Signum aas OBS: undertecknade avtal och godkända leverantörer återfinns på vårt Intranät Eventuella Begränsningar i attesträtten anges här tex om man bara får attestera vissa verksamheter inom sitt ansvar. Godkännande Ort och datum Behöriges namn Godkännande genom namnteckning OBS: skicka en kopia till ekonomiavdelningen Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-68 20 05 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se [email protected] RK-nr Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 20150121 Agneta Josefsson Skolsköterska Barbro Amrén Skolsköterska 1 Tommy Lundkvist Chef för elevhälsan Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier 3 4 4 Resultatmått Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivare Verksamhetschef enligt HSL 4 Medicinskt ledningsansvarig Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Strukturmått Processmått Resultatmått Övergripande mål och strategier för kommande år 2014 2 5 5 5 5 6 6 7 7 7 8 8 8 8 8 9 9 Sammanfattning Inom Ragunda kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen finns Elevhälsan. Den medicinska delen av Elevhälsan består förnärvarande av 2 skolsköterskor och en timanställd skolläkare. Skolsköterskorna har gemensamma yrkesträffar, med yrkesspecifika teman. Skolläkarna deltar 1 gång per termin. Skolsköteskor och skolläkare har en lokalt utarbetad kvalitetsplan som ligger på det kommunernas First Classsystem. Den utarbetade kvalitetsplanen har samtliga Jämtlands kommuner gemensamt. Kvalitetsplanen är ett levande dokument som revideras allt eftersom av Elevhälsans MAS i Östersunds kommun. Där finns bl.a. beskrivet rutiner av avvikelsehantering gällande hälso-och sjukvård. Den medicinska delen av Elevhälsan dokumenterar i det gemensamma journalhanteringssystemet Assynja. I arbetet med patientsäkerhetsberättelsen har flera utvecklingsområden uppmärksammats kring kvalitetssäkringsarbetet. 3 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§ Vårdgivaren skall med stöd av ledningssystemet planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls. Skolsköterskan har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd ur ett medicinskt perspektiv men bistår också rektor i skolutvecklingsarbetet. Arbetet inriktas huvudsakligen på att genomföra elevhälsans medicinska insats, basprogram, och att stödja det pedagogiska arbetet genom att anlägga det medicinska perspektivet vid val av arbetsformer och arbetssätt i skolan. Elevhälsans uppgift och mål regleras i skollagen (2010:800) samt i Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Den ska även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Varje elev i grundskolan och grundsärskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Elevhälsans medicinska del arbetar bland annat med förebyggande hälsoarbete och egenvård, mottagning för elever, enklare sjukvård, rådgivning och stödsamtal. De bistår även med medicinsk kompetens vid elevhälsoarbete, information vid medicinsk problematik, samt genomför hälsosamtal enskilt och i grupp, vaccinationer och hälsoundersökningar enl. basprogram. Resultatmål • Elevhälsans medicinska uppdrag är välkänt bland övrig personal i skolan och att dess kompetens efterfrågas och tas tillvara i elevhälsoarbetet samt i skolutvecklingsarbetet. • Upprätthålla ett högt elevdeltagande i hälsosamtalet samt att återföra en sammanställning av hälsoläget efter genomförda hälsosamtal till rektor, för att skolan ska kunna ta tillvara de kunskaper som framkommer kring elevernas fysiska och psykiska välbefinnande. • Upprätthålla en hög vaccinationstäckning. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 9§ och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2§, p 1 Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten. Vårdgivare Vårdgivare för elevhälsans medicinska del i Ragundas kommun är Kommunstyrelsen. Vårdgivaren ansvarar för att en god och säker vård uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vårdgivaren skall utse en verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. 4 I de fall verksamhetscheferna saknar medicinsk kompetens skall verksamhetschefen utse en MLA (medicinskt ledningsansvarig) som får i uppdrag att fullgöra de ledningsuppgifter som verksamhetschefen inte kan fullgöra till följd av sin utbildningsbakgrund. Verksamhetschef enligt HSL Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person, som tillsynsmyndigheten (IVO, Inspektionen för vård och omsorg) och elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till, när det gäller frågor som rör verksamhet. Verksamhetschefen för den medicinska delen av elevhälsan och MLA planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar elevhälsans arbete. Medicinskt Ledningsansvarig (MLA) Verksamhetschefen har utifrån sin bakgrund och kompetens överlåtit till, det medicinska ledningsansvaret skolsköteska Agneta Josefsson Skolläkare Skolläkare ansvarar i sin yrkesutövning, ledning över diagnos, vård och behandling. Skolläkaren har också en rådgivande funktion till MLA. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2§ Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I den kvalitetsplan som finns First Class servern beskrives rutin för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10§ p 1-2 Vårdgivaren skall senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall beskrivas och vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Skolsköterskornahar träffats i genomsnitt minst en gång i månaden genom yrkesträffar med diskussioner av bla genomförd utbildning och aktuella teman. Verksamhetschef har deltagit vid minst 1 träff per termin. 5 Det är såväl skolsköterska som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom hälsooch sjukvården är dokumentation av elevjournaler. MLA har haft nätverksträffar med övriga skolsköterskor med MLA funktion i länet 1 gång per termin. Där diskuterades bland annat arbetssätt och metoder, kvalitetsgranskningar, lagar och annat som är viktigt för Elevhälsans medicinska insatser. Under kommande år kommer följande förbättrade åtgärder att vidta: 1. Upprätta lokala rutiner kring kvalitetssäkringsarbete, bla att få till denna patientsäkerhetsberättelse 2. Tydliggöra vilka ansvarsområden som verksamhetscheferna överlåter till den medicinskt ledningsansvariga. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2§ Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalitet. Planering av arbetet under året har skett av respektive skolsköterska efter de riktlinjer som finns uppsatta för elevhälsans medicinska del. I Landstingets databas registrerades hälsosamtalet och vaccinationer. Utvecklingsområde är upprättande av rutiner gällande egenkontroller. • Dokumentation i Assynja tidbok. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659 6 kap. 4§ och SOSFS 7 kap. 2§ 5 Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada. Avvikelser Skolsköterska och skolläkare rapporterar till MLA händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. MLA ansvarar för händelseanalys. MLA och berörd verksamhetschef ansvarar för åtgärder och tidsplan. MLA sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehantering till verksamheten. 6 Under 2014 fanns inga avvikelser att rapportera Ett utvecklingsområde är att informera rektorer och huvudman om dessa rutiner och vilka dokument som ska användas. Dokumenten bifogas Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap. 2§ p 6. Verksamhetschefen och rektorer tar emot och utreder klagomål och synpunkter. I frågor som rör patientsäkerhet är MLA den stödjande funktionen. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§ Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och trender. Verksamheten har under 2014 inte tagit emot några synpunkter eller klagomål på verksamheten. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4§ Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt kap 6 i föräldrabalken) som avgör om han/hon skall söka vård. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig men vid vaccination efterfrågas skriftliga medgivande. Information lämnas skriftligt till vårdnadshavare: • Inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar. • Inför hälsobesök • Sekretess och tystnadsplikt • Information om vidtagna åtgärder och uppföljning och vad man skall vara uppmärksam på vid exempelvis symtom eller skada. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3 Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder. 7 Statistik Andel hälsobesök i kommunen Förskoleklass 100% Andel hälsobesök i kommunen ÅK 4 100% Andel hälsobesök i kommunen ÅK 7 100% Andel vaccinationer i kommunen ÅK 1 98% Andel vaccinationer i kommunen ÅK 5 92% Utvecklingsområden Få statistik för spontantbesök och bokade besök. Hitta rutiner för att få koll på ordination av smärtstillande. Återkoppling av hälsosamtalen till centrala elevhälsan och berörda lärare 8 Beräkningar av vad ett byte från nuvarande elevkort för de som behöver buss tor skolan och till ungdoms Kostnader har beräknats utifrån läsåret 2014‐2015 år det antal elever vi kommande lå 15‐16 skulle ha bussk Samtliga priser är exkl moms. Elevantal: Antal elever födda Ålder i år Antal enligt folkbokföringen (150420) Gymnasieelever ht ‐15 1997 1998 18 17 Busskortsberättigade 55 av 59 Totalt antal elever 6‐19 år: Andel berättigade elevkort: 52 Elever i grundskola f‐9 ht ‐15 som är berättiga 1999 2000 2001 2002 2003 16 15 14 13 12 50 161 49 239 av 52 61 59 522 741 294 0,3967611 % Maximal kostnad om alla som berättigas skulle nyttja busskort: Kostnad busskort grundskolan: 700 per månad Kostnad busskort gymnasiet*: 760 per månad 6300 kr per år 7600 kr per år 239 elever 55 elever Skillnad maximalt antal elevkort jmf ungdomskort Faktisk kostnad för 2014: Uppskattad kostnad lå 15‐16 Om ungdomskort för alla: 1881900 240 per månad 2400 kr per år 741 elever konsekvens av byte från elevkort för vissa till ungdomskort för alla Annat att ta hänsyn till: Taxikostnaderna utöver reguljär linjetrafik skulle minskas något: Kostnader för busskort utanför länet skulle bestå (lå 14‐15): 625311 kr för vt 14 1627 kr för kort Hmd‐Solleft 1580 kr för kort Hmd‐Sundsv Inackorderingskostnader för gymnasieelever skulle bestå Kostnad för företagskort försvinner ‐55000 Ökat nyttjande av befintlig kollektivtrafik vid transport av enstaka skolklasser innebär minskade kostnader fö Om alla busskortsberättigade elever nyttjade elevkort skulle vi definitivt komma billigare undan (ruta I19 kort för samtliga 6‐19 år skulle kosta: kortskostnad för. ade busskort 2004 11 49 1505700 418000 1923700 ‐145300 2005 10 2006 9 2007 8 2008 7 2009 6 40 49 57 54 52 2010 5 2011 4 2012 3 2013 2 58 45 51 50 beräknad förändring: 3 barn färre k kr kr kr kr 1425100 kr 1769600 kr 1778400 kr 8800 kr eå vall uppskattningsvis per år 1 elev 0 elever 1250622 kr per år 16270 kr per år 0 kr per år ör busshyra för skolorna ) genom att erbjuda alla ungdomskort, men kostnaden för 15‐16 för elevkort är uppskattad utifrån samma 2014 1 51 ommande 5 år nyttjandefrekvens som detta lå och bedöms vara ganska +/‐0. FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf 2015‐06‐24 Kf , 2015‐06‐24, § Diarienr Gäller fr o m Sid 2015‐06‐24 Reglemente för Kommunala Pensionärs- och Handikapprådet i Ragunda kommun (KPHR). Syfte Kommunala pensionärs- och handikapprådet (KPHR) ska vara ett organ för samråd före beslut och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för pensionärs- och handikapporganisationerna inom kommunen. Rådet bör därutöver tjänstgöra som remissorgan i vissa specifika frågor gällande äldres och handikappades tillvaro. Rådet har till uppgift att följa målgruppernas behov inom Ragunda kommun. Verksamhetsområde Rådet ska organiseras för hela kommunen. Uppgifter Målgrupperna ska genom rådet ges större delaktighet i samhällets insatser. Organisationernas representanter kan i rådet ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det verksamhetsutbud som berör de äldres och handikappades förhållanden i samhället. Kommunen ska i rådet samråda före beslut, informera om sin verksamhet, planerade förändringar samt resultatet av olika åtgärder som kan bli aktuella för kommunens pensionärer och handikappade. Rådets sammansättning Rådet är organisatoriskt knutet till Kommunstyrelsen och består av ledamöter och ersättare enligt bilaga. Valda för den tid som för kommunens del sammanfaller med mandattiden för Kommunstyrelsens ledamöter. För organisationerna sammanfaller mandattiden med respektive organisations mandatperiod. Kommunen utser tre ledamöter och tre ersättare i rådet, av vilka två representerar Kommunstyrelsen och en Bygg- och miljönämnden. Varje förening utser en ordinarie ledamot och en ersättare. FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf 2015‐06‐24 Kf , 2015‐06‐24, § Diarienr Gäller fr o m Sid 2015‐06‐24 Arbetsformer Rådets arbete leds av ordföranden, som utses av Kommunstyrelsen. Kommunen utser förvaltning som svarar för sekreterar- och kansliservice till rådet. Rådet sammanträder fyra gånger per år, varav ett sammanträde ska hållas i anslutning till kommunens budgetbehandling. Skriftlig kallelse ska utsändas till rådets ledamöter och ersättare senast en vecka före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla dagordning och om möjligt underlag för diskussion eller beslut. Kallelse får ske digitalt. Ärenden som ska tas upp vid nästkommande sammanträde ska anmälas till kommunen senast 3 veckor före angivet sammanträdesdatum. Rådets ställningstaganden ska protokollföras. Icke tjänstgörande ersättare äger rätta att delta på möten dock utan ersättning. Ersättning Rådets ledamöter har rätt till ersättning för sina resor i enlighet med kommunens bestämmelser. Rådets ledamöter har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst i enlighet med kommunens bestämmelser. Rådets ledamöter har inte rätt till sammanträdesarvode. FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf 2015‐06‐24 Kf , 2015‐06‐24, § Bilaga Synskadade Hörselskadade Reumatikerföreningen Hjärt- och lungsjuka DHR Strokeföreningen PRO Fors PRO Ragunda PRO Stugun SPF Östjämtland SPF Stugun Borgvattnet Diarienr Gäller fr o m 2015‐06‐24 Sid Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Utkast 2014-07-22, ändrat 2015-03-08 Innehåll Handläggningsrutiner............................................................................................................................... 5 Inledning .................................................................................................................................................................... 5 Lagstiftning ................................................................................................................................................................ 5 Ärendehandläggning ................................................................................................................................................. 5 Förstagångsansökan.................................................................................................................................................. 5 Ärendeblad ................................................................................................................................................................. 6 Journalanteckningar .................................................................................................................................................. 6 Kontroller................................................................................................................................................................... 6 Återkrav ...................................................................................................................................................................... 6 Delegationsbeslut ...................................................................................................................................................... 6 Beslut .......................................................................................................................................................................... 6 Utbetalningsrutin ...................................................................................................................................................... 7 Överklagan ................................................................................................................................................................. 7 Bidragsbrottslagen .................................................................................................................................................... 7 Försörjningsstöd 4 kap 1 och 3 § SoL .................................................................................................. 8 Riksnormen ................................................................................................................................................................ 8 Gemensamma hushållskostnader inom riksnorm ........................................................................................... 9 Barnperspektiv .......................................................................................................................................................... 9 Bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § ....................................................................................................... 9 Extra bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § ............................................................................................ 9 Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad .......................................... 10 Boendekostnader ....................................................................................................................................................10 Hushållsel .................................................................................................................................................................13 Hemförsäkring ........................................................................................................................................................13 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa ..................................................................................................13 Arbetsresor...............................................................................................................................................................13 Övriga utgångspunkter vid bedömning .............................................................................................. 14 Ekonomiskt bistånd jml 4 kap 2 § .......................................................................................................................14 Förmedlingsmedel ..................................................................................................................................................14 Kvarskatt, utmätning och jämkning.....................................................................................................................14 Utlandsvistelse .........................................................................................................................................................14 Lätt realiserbara tillgångar ......................................................................................................................................15 Hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster ...........................................................................15 Anvisad sysselsättning/kompetenshöjande verksamhet ..................................................................................15 2 Inkomster och tillgångar som inte reducerar försörjningsstödet .................................................... 16 Sparade medel .....................................................................................................................................................16 Inkomster och tillgångar som reducerar försörjningsstödet............................................................ 16 Riktlinjer för bistånd till livsföring i övrigt ......................................................................................... 17 A ................................................................................................................................................................................17 Advokat................................................................................................................................................................17 Akut bistånd och nödprövning ........................................................................................................................17 Alternativ medicinsk behandling och psykoterapi ........................................................................................17 Andrahandskontrakt ..........................................................................................................................................17 Anhörigs sjukdom och död ..............................................................................................................................17 Arbetsresor/resor ...............................................................................................................................................18 Avgifter i äldreomsorgen ..................................................................................................................................18 B.................................................................................................................................................................................18 Barnomsorgskostnader ......................................................................................................................................18 Barntillägg ............................................................................................................................................................18 Begravningskostnader........................................................................................................................................18 Begravningskläder ..............................................................................................................................................18 Bilkostnader ........................................................................................................................................................19 Boendekostnader ................................................................................................................................................19 Bostadsbyte .........................................................................................................................................................19 C ................................................................................................................................................................................19 Cykel .....................................................................................................................................................................19 D ................................................................................................................................................................................19 Datorkostnader ...................................................................................................................................................19 Diskmaskin ..........................................................................................................................................................19 F .................................................................................................................................................................................20 Fackförening- och arbetslöshetsförsäkring. ...................................................................................................20 Familjeåterförening ............................................................................................................................................20 Fickpengar ...........................................................................................................................................................20 Flyttkostnader .....................................................................................................................................................20 Fordonsinnehav ..................................................................................................................................................20 Fritidshus .............................................................................................................................................................21 Färdtjänstavgift ...................................................................................................................................................21 Företagare ............................................................................................................................................................21 Försörjningsstöd för ungdom ..........................................................................................................................21 G ................................................................................................................................................................................21 3 Glasögon..............................................................................................................................................................21 H ................................................................................................................................................................................22 Hemförsäkring/villaförsäkring ........................................................................................................................22 Hemtjänstavgift ..................................................................................................................................................22 Hemutrustning ....................................................................................................................................................22 Hushållsel ............................................................................................................................................................22 Hyresskulder .......................................................................................................................................................23 Hyrd bostad.........................................................................................................................................................23 I/J/K/L ...................................................................................................................................................................23 ID-kort .................................................................................................................................................................23 Julbidrag/sommarbidrag ...................................................................................................................................23 Kläder ...................................................................................................................................................................23 Kost ......................................................................................................................................................................24 Läkarvård .............................................................................................................................................................24 M/N/O/P ...............................................................................................................................................................24 Magasinering .......................................................................................................................................................24 Psykoterapikostnader mm ................................................................................................................................24 R.................................................................................................................................................................................25 Reducering av bistånd........................................................................................................................................25 Reparationskostnader ........................................................................................................................................25 Resor ....................................................................................................................................................................25 Reseersättning .....................................................................................................................................................26 S .................................................................................................................................................................................26 Skulder .................................................................................................................................................................26 Spädbarnsutrustning ..........................................................................................................................................27 Studerande ...........................................................................................................................................................27 T ................................................................................................................................................................ 27 Tandvård, akut och nödvändig tandvård........................................................................................................27 Tekniska hjälpmedel ..........................................................................................................................................29 Tvättmaskin .........................................................................................................................................................29 U ................................................................................................................................................................ 29 Ungdomars egna inkomster..............................................................................................................................29 Umgängesresor/umgängeskostnader ..............................................................................................................29 V ............................................................................................................................................................................30 Villa/bostadsrätt .................................................................................................................................................30 4 Handläggningsrutiner Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i arbetet med en rättssäker utredning och behovsbedömning. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell bedömning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov och rätten till skälig levnadsnivå. Riktlinjerna ska tillämpas vid handläggning av ärenden inom Individ- och familjeomsorgen för enskild och familjer som är i behov av bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. Riktlinjerna ska med utgångspunkt från Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens handbok ”Ekonomiskt bistånd” samt rättspraxis utgöra ett stöd i IFO:s handläggning av ekonomiskt bistånd. Normerna ska vara vägledande och alltid föregås av individuell prövning. Riktmärke för vad som beaktas är vad som är rimligt utifrån vad en låginkomsttagare i Ragunda kommun har råd med. När det gäller åtgärder som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. En bedömning ska göras av den enskildes förmåga att själv tillgodoses sina behov på annat sätt än genom ekonomiskt bistånd. Vid behov ska ekonomisk prövning göras minst två månader bakåt i tiden. Alla annan finansiering, inklusive skattejämkning, går före försörjningsstöd. Annan huvudmans ansvar ska alltid ha företräde. Faktiska kostnader ska föreligga och styrkas. Lagstiftning I socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 § stadgas: ”Den som inte själv kan tillgodoses sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett skäligt liv.” Bestämmelserna reglerar den enskildes rätt till bistånd i det fall hon/han/familjen inte själv eller på annat sätt kan tillgodose behovet. Kravet på den sökande är att efter egen förmåga bidra till sin försörjning. Den enskilde måste även utnyttja andra bidrag innan rätt till försörjningsstöd kan anses föreligga, exempelvis bostadsbidrag och underhållsbidrag. Detta innebär även att lätt realiserbara tillgångar ska avyttras innan rätt till bistånd föreligger. Ärendehandläggning Samtliga ansökningar ankomststämplas och nya ärenden fördelas till handläggarna av IFOchef. Ansökan om ekonomiskt bistånd ska handläggas inom fjorton dagar. Fördröjning av handläggningstiden kan godtas om det beror på att den sökande behöver längre tid att inkomma med kompletterande uppgifter. Vid ansökningstillfället ska kontroll alltid göras mot TEFAT-befolkningsregistret angående den sökandes folkbokföringsort och civilstånd. Förstagångsansökan Vid förstagångsansökan ska sökande kallas till besök på IFO. Förutom grundutredning ska sökande informeras om de krav som gäller för att rätt till ekonomiskt bistånd ska föreligga. Det ska framgå av ärendebladet vad sökande informerats om. Om sökande inte är känd sedan tidigare ska legitimation uppvisas. 5 Ärendeblad Utredningen görs på ärendeblad. Av ärendebladet ska framgå när ansökan inkommit och vad den avser. Det ska vidare framgå vilka man har haft kontakt med, när och hur man hade kontakt samt vad som framkommit. Journalanteckningar Av journalanteckningarna ska sökande, IFO-chef, Kssu och tillsynsmyndigheten kunna följa hur ärendet är handlagt. Det som ska dokumenteras är det som har betydelse för ärendets avgörande. Kontroller Kontroller ska göras mot Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om sökande inte uppvisar lönebesked ska handläggare inhämta medgivande från denne att ringa arbetsgivaren för lönebesked. Vidare ska kontroll göras hos Transportstyrelsen oavsett om sökande inte angivit innehav av fordon. Samtliga i familjen ska kontrolleras då barn ibland står som registrerade ägare till fordon. Kontroll ska även göras mot Skatteverket för kontroll av skatteåterbäring. För att få en fullständig bild av den sökandes ekonomiska situation bör föregående års inkomstdeklaration hämtas, efter medgivande från sökande. Återkrav Vid bistånd mot återkrav ska alltid fullmakt undertecknas innan utbetalning sker. Fullmakten ska därefter skickas till Försäkringskassan, banken eller liknande. I den sökandes personakt ska kopia på fullmakt finnas. Kravärende ska läggas upp för att återkravet inte ska glömmas bort. Om bistånd lämnas mot återkrav får återkravet inte fullföljas om den sökande genom återbetalningen hamnar under normen. Delegationsbeslut Varje handläggare ska vara väl insatt i delegationsordningen och följa den delegation man erhållit. Tjänstemannaansvaret innebär att man inte kan hänvisa till att man inte kände till sina befogenheter. Beslut Alla ansökningar ska avslutas med hänvisning till lagrum, beslut samt beslutsmotivering. Beslutet ska undertecknas av handläggare. För att den sökande ska förstå IFO:s bedömning ska ärendeblad skickas, både vid avslag och vid beviljande av bistånd. Fullföljdshänvisning ska skickas vid avslag och det ska på ärendebladet framgå att sökande fått denna. Beslut som löper över flera månader Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader, exempelvis gällande en omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd prövas månad för månad och när beslut fattas som gäller flera månader måste en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte omprövas under perioden, t.ex. om omständigheterna som beslutet grundar sig på ändras. En sådan ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för den enskilde gynnande beslut till hans eller hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen (FL 27 §). Följande omprövningsklausul ska läggas till alla beslut som sträcker sig över mer än en månad: ”Vid väsentligt ändrade förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas ” 6 Utbetalningsrutin Utbetalning av ekonomiskt bistånd sker till den sökandes konto. I undantagsfall, vid akuta behov, kan utbetalningen ske via rekvisition vilket ska användas restriktivt. I fall där rekvisition används ska motivering och besvärshänvisning lämnas. Överklagan Bistånd som prövas enligt 4 kap 1 och 3 § SoL och avslås kan överklagas hos allmän förvaltningsrätt. Det är endast den som berörs av ett beslut som får överklaga det. I dessa ärenden lämnas besvärshänvisning vilket gäller vid alla avslagsbeslut. Bistånd enligt 4 kap 2 § kan överklagas enligt den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt kommunallagen. Vid begäran om laglighetsprövning skall den som klagar lämna besvärshandlingarna direkt till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter att beslut delgetts sökande. Överklagan ska behandlas inom en vecka, i första hand av den handläggare som tagit det beslut som överklagats. Om det inkommit senare ska det avvisas. När överklagan inkommer ska handläggaren göra en omprövning för att se om nya uppgifter tillförts som föranleder ett annat beslut eller delvis ett annat beslut. Om överklagan helt eller delvis går sökande emot ska ärendet därefter skickas till Förvaltningsrätten för prövning. Bidragsbrottslagen Bidragsbrottslagen omfattar alla offentliga bidrag, ersättningar och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala Studiestödsnämnden, Migrationsverket, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Detta innebär att ekonomiskt bistånd omfattas av bidragsbrottslagen. Man kan dömas för bidragsbrott om ekonomisk förmån felaktigt betalats ut eller betalas ut med för högt belopp om det beror på oriktigt lämnade uppgifter eller att man har underlåtit sig att anmäla ändrade förhållanden som man är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning. Nämnden är skyldig att göra en anmälan till polis eller åklagare om det kan misstänkas att brott enligt lagen begåtts. 7 Försörjningsstöd 4 kap 1 och 3 § SoL Riksnormen Den del av försörjningsstödet som utgör den s.k. riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Kostnaderna för de olika normposterna bygger på Konsumentverkets beräkningar av kostnaderna som respektive normpost är menad att täcka. I Ragunda kommun tillämpas inte en sänkning av beloppen för att barn äter lunch i förskola eller skola. Följande poster ingår i riksnormen: Livsmedel Kostnader för en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost enligt Livsmedelverkets näringsrekommendationer till frukost, lunch och middag och 2-3 mellanmål. Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma. Kläder och skor Kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor. Lek och fritid Kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnader för mobiltelefon ingår. Hygien Kostnader för den personliga hygienen inklusive hårklippningen och rakapparat, varor för skötsel av småsår med mera. Preventivmedel ingår inte. Barn- och ungdomförsäkring Kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall. Förbrukningsvaror Kostnader för toalett- och hushållspapper, batterier och glödlampr, och för dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor, till exempel disk- och tvättmedel. Dagstidning, telefon och TV-avgift Kostnader för helårsprenumeration av en dagstidning, avgift till Radiotjänst för TV och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige. De fem första posterna kallas personliga kostnader och de två sista gemensamma hushållskostnader. Riksnormen för ett hushåll per månad utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Riksnorm för hemmavarande barn och skolungdom Ålder 0 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20 Summa personliga kostnader 1740 1980 1730 1980 2410 2840 3250 3280 Utan lunch 1610 1200 1550 1730 8 Riksnorm för vuxna Summa personliga kostnader Ensamstående Sammanboende 2950 5320 Gemensamma hushållskostnader inom riksnorm Ska täcka kostnad för telefon, TV-licens, dagstidning och förbrukningsvaror för rengöring och skötsel av hemmet. Antal personer 1 2 3 4 5 6 7 Summa gemensamma kostnader 930 1040 1310 1490 1710 1950 2120 För hushåll med fler än sju personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med sex respektive sju personer. Försörjningsstödet för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet plus summan av de gemensamma hushållskostnaderna. Umgängesbarn räknas som hushållsmedlemmar under umgängestid, men med avdrag för kostnaden för kläder och skor. För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som ingår i hushållsgemenskap med en eller flera personer, beräknas normen såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i hushållet. Barnperspektiv I bidragshushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I ärenden där det finns barn i familjen ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det dokumenteras att detta övervägande har skett. Bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § Med bistånd till livsföring i övrigt avses sådana utgifter som ingår i skälig levnadsnivå, men som inte förekommer så ofta. Som exempel kan nämnas läkarvård, medicin, tandvård, glasögon, hemutrustning, specialkost, merkostnader i patientavgift samt när det krävs med hänsyn till barns bästa. Extra bistånd till livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 § Vid relationsvåld kan ekonomiskt bistånd beviljas för att säkerställa en skälig levnadsnivå. Exempel på kostnader är livsmedel, kläder, skor eller telefon. 9 Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad Vid behov ska skälig kostnad för följande budgetposter ingå i försörjningsstödet. Vid tillfälligt behov av försörjningsstöd ska den sökandes tidigare och väntade inkomster beaktas vid behovsprövning av dessa budgetposter med undantag av boendekostnad. Boendekostnader Hyresrätt Biståndsberättigade har rätt till försörjningsstöd för skäliga boendekostnader. Skälig bostadskostnad måst bedömas individuellt och med hänsyn till social situation samt barns behov av utrymme. Till grund för bedömningen ligger aktuella hyresnivåer i Ragunda kommun samt Försäkringskassans beräkning av bostadsbidrag. Högsta godtagbara boendekostnad 1 – 2 vuxna 1 – 2 vuxna + 1 barn 1 – 2 vuxna + 2 barn 1 – 2 vuxna + 3 barn 1 – 2 vuxna + 4-5 barn 1 – 2 vuxna + 6 barn eller fler Genomsnittskostnad 4 375 kr/månad 5 200 kr/månad 6 125 kr/månad 7 075 kr/månad 8 025 kr/månad Prövas individuellt Vid ett kortvarigt behov av ekonomiskt bistånd bör den enskilde inte tvingas byta bostad även om boendekostnaden är högre än genomsnittskostnaden. Vid ett långvarigt biståndsbehov ska möjligheten att byta till ett billigare boende eller sälja bostad med ekonomiskt värde prövas, viktigt är att den enskilde kan behålla skälig levnadsnivå. Vid krav på byte av bostad ska de sociala konsekvenserna utredas och redovisas, särskilt när det gäller barnfamiljer. Den enskilde måste ges skäligt rådrum för bostadsbyte. Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas sänka bostadskostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas: Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal. Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för t.ex. skolgång, barnomsorg, socialt nätverk. Sökandens ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning. Sökandens möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte p.g.a. exempelvis arbetslöshet, betalningsanmärkningar. Bostadens bytesvärde. Sökandens möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara den höga hyran. Om IFO efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra sin bostadssituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt förbilliga boendekostnaden. Skäligt rådrum är 4 månader som kan förlängas om sökanden under denna tid påbörjat byte av bostaden. Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och 10 bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran nedsättas i nivå till vad som är högsta godtagbara boendekostnad (se ovan). Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med IFO. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas. För unga vuxna över 18 år som är hemmaboende beaktas i regel ej boendekostnad. Se eget boende ungdom. Försörjningsstöd till kostnaden för eget boende för ungdomar mellan 18 -21 år som studerar på gymnasiet godtas endast om starka sociala skäl föreligger. Se även eget boende ungdom. För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst- och utgiftsberäkning ska göras avseende kommande månad ska sökanden som huvudregel styrka att föregående månads hyra är betald. Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än tre månader, utgör detta skäl för försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för försäljning I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Utifrån månadskostnader för boendet upprättas en villakalkyl i Treserva. Under förutsättning att den sökande har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad. Sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning. Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte krävas, utom i de fall då hushållet genom att hyra utan godkänt andrahandskontrakt går miste om bostadsbidrag. Det gäller barnfamiljer och personer 18-28 år som genom bostadsbidrag kan tillgodose sitt behov helt eller delvis på annat sätt än genom försörjningsstöd. Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte uppställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska som huvudregel hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen. Inneboenderum Vad som anges i detta avsnitt gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med någon typ av hushållsgemenskap. 11 Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Vid bedömning av skälig kostnad ska kostnaden för studentrum eller rum på hotellhem som huvudregel vara vägledande. Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen. Delad lägenhet När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten, inklusive barn. Vuxet hemmaboende barn eller förälder boende hos barn Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av att förälders bostadsbidrag minskar eller dras in. Hushåll endast med barn över 18 år Inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för den unge kan beviljas med samma summa som det tidigare bostadsbidraget. Hushåll med barn både under och över 18 år Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som det vuxna barnet ska betala vilket minskar föräldrarnas hyra och bostadsbidrag. Bistånd till hyra kan beviljas med den summa som försäkringskassan fastställt som hyresdel. Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än tre månader bakåt i tiden och vara av minst tre månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som försäkringskassan använder: Köket läggs till antalet övriga rum multiplicerat med två. Hyresdelen fås när dubbla hyreskostnaden delas med denna summa. Exempel: Lägenheten är på 4 r.o.k. med 4 200 i hyra. Kök plus 2 x 4 rum = 9. Dubbel hyreskostnad = 8 400. Hyresdel: 8 400/9 = 934 kronor. Förälder boende hos barn Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och boendekostnaden då ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. Hyresdelen beräknas då som för hemmaboende vuxet barn enligt ovan. Övriga boendeformer Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i 2:a hand, hotell, etc. Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och IFO inte kan erbjuda något alternativ. Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen. 12 Hushållsel Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar. Vissa elbolag erbjuder även telefoni och internetuppkoppling men kostnader för detta beviljas inte. Vid behov ska vägledning för billigare elkostnad erbjudas den sökande. När vuxna som inte är gifta eller sambos delar lägenhet och sammanboendenorm utifrån hushållsstorlek används får en anpassning till förhållandena i det enskilda fallet göras. Den fasta avgiften för abonnemanget ska dock alltid lägenhetsinnehavaren stå för. Övriga i hushållet kan beviljas bidrag till sin del av förbrukningen om de begär det. Kostnaden för förbrukningen delas då på antal personer, inklusive barn, i hushållet. Försörjningsstöd till elkostnad ska prövas av den kommun där den sökande är aktuell vid räkningens förfallodatum. Hemförsäkring Bistånd beviljas med faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. Egendomsskydd beviljas maximalt för ett lösöresbelopp på 300 000 kr. I de fall den sökande har års- eller halvårsinbetalningar ska denne uppmanas begära månadsinbetalningar. Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas. Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd till avgift till fackförening eller arbetslöshetskassa ska beviljas med det belopp som gäller för den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska dock innan beslut fattas uppmanas att undersöka och återkomma med besked om möjlighet till reducerad avgift. Arbetsresor Bistånd till busskort beviljas inom ramen för försörjningsstödet om behov av resa föreligger för att kunna arbeta eller för att kunna delta i regelbundna aktiviteter för att komma i arbete. Personer som arbetar eller deltar i arbetssökarverksamhet inom gångavstånd från bostaden har ej rätt till bistånd för arbetsresor. Beträffande rimligt gångavstånd kan ca 3 km tjäna som en utgångspunkt. 13 Övriga utgångspunkter vid bedömning Ekonomiskt bistånd jml 4 kap 2 § Denna paragraf i Socialtjänstlagen ger kommunen befogenheter, men inte skyldigheter, att bevilja ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå. Ekonomiskt bistånd som beviljas med stöd av denna paragraf kan återkrävas från den enskilde. I detta fall måste dock beslutet ha gett vid handen att biståndet har getts under villkor om återbetalning. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om omständigheter som utgör grunden för återbetalningsskyldigheter. Sökande som söker försörjningsstöd i väntan på retroaktiv ersättning från Försäkringskassan kan beviljas förskott på förmån enligt 4 kap 1 § SoL. Den sökande ska skriva under blankett om återsökning av ersättning för att återbetalning ska kunna ske. Förmedlingsmedel Klienter som söker försörjningsstöd trots att de har tillräckliga inkomster, kan ansöka om förmedlingsmedel för att klara sin ekonomi så att inkomsten räcker hela månaden. Efter att ansökan kommit in beslutas socialsekreteraren om klienten är lämplig för förmedlingsmedel efter samråd med IFO-chef. Förmedlingsmedel handläggs av socialsekreterare. Via frivillig fullmakt sätts pengar in på konto hos IFO. Löpande räkningar betalas och resterande portioneras ut enligt överenskommelse med klienten. Fortlöpande redovisning av inkomster och utgifter finn tillgängliga för klienten. Kvarskatt, utmätning och jämkning Ekonomiskt bistånd till kvarskatt utges inte. Person som har så hög kvarskatt att han inte har skälig levnadsnivå, ska vända sig till Skatteverket och ansöka om anstånd. Bistånd i avvaktan på att detta fastställs kan ges i form av norm för livsmedel samt boendekostnad. Ekonomiskt bistånd utges inte till böter. För de som har införsel/utmätning i lön/bidrag/pension medräknas avdragsbeloppet som inkomst vid försörjningsstödsberäkning då dessa avdrag inte är godtagbar kostnad vid prövning av rätten till försörjningsstöd. Detta görs då införsel/utmätning är skulder, och skulder är ej en godtagbar kostnad. För alla hushåll som har räntekostnader för fastighetslån ska jämkning räknas. Detta oavsett om sökande har jämkning eller inte. I annat fall ”privatsparar” kommunen åt den enskilde. Jämkning ska även räknas om den sökande har långa arbetsresor. AI arbetsplanen ska sökande uppmanas att söka jämkning hos Skatteverket. Om sökande har andra ränteutgifter ska de uppmanas att ansöka om jämkning. Detta för att öka sin disponibla inkomst och därigenom minska sina försörjningshinder. Utlandsvistelse Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte beviljas vid utlandsvistelse. Undantagsfall är bland annat en kortvarig, resa som varken påverkar försörjningen eller försämrar möjligheterna till framtida försörjning i Sverige. Det kan undantagsvis också finnas rätt till bistånd under vistelse utomlands, om det exempelvis är nödvändigt i samband med sjukdom. 14 Lätt realiserbara tillgångar Av 4 kap 1 § SoL framgår att en förutsättning för att bistånd ska beviljas är att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Detta innebär att den enskilde ska utnyttja alla de möjligheter som står henne eller honom till buds för att försörja sig själv. Den som förfogar över egna ekonomiska tillgångar måste första använda sig av dem innan försörjningsstöd kan komma ifråga. Hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster Barn och ungdomar har inte underhållsskyldighet gentemot föräldrar och syskon. Deras inkomster kan därför inte användas för att täcka andra än barnets eller ungdomens egna behov vid beräkningen av familjens behov av bistånd. Barns eller skolungdomars inkomster av eget arbete om skolungdomar är under 21 år, ska vid beräkning av ekonomiskt bistånd reducera försörjningsstödet om inkomster av eget arbete överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår 44 400 kr år 2015. Beloppet avser den unges disponibla arbetsinkomst, dvs. efter skatteavdrag. Med inkomst av eget arbete avses både inkomst grundad på anställning och inkomst grundad på egen näringsverksamhet. För att kunna göra en bedömning av ungdomens arbetsinkomst behöver man begära in uppgifter om den unges sammanlagda arbetsinkomst från början av kalenderåret fram till ansökningstillfället. För hemmaboende vuxen över 18 år, som har inkomst, avräknas 2,63 % av basbeloppet från familjens bruttonorm, vilket motsvarar den unge vuxnes boendekostnad för boendet i hemmet. Beträffande den unge vuxnes eventuella betalning för matkostnad i hemmet får detta bli en överenskommelse mellan de unge och föräldrarna. Om föräldrarna är tveksamma till hur mycket den unge ska betala för maten kan nämndens matkostnadsnorm för hemmaboende vuxen över 18 år vara vägledande som råd till föräldrarna. Anvisad sysselsättning/kompetenshöjande verksamhet IFO får begära att den som får försörjningsstöd ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet i de fall den enskilde inte deltar i någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Insatsen utformas med skälig hänsyn till den enskildes förutsättningar. Om den enskilde avböjer eller uteblir från anvisad kompetenshöjande verksamhet utan godtagbara skäl kan nämnden avslå fortsatt försörjningsstöd eller reducera försörjningsstödet enligt 4 kap 5 § SoL. 15 Inkomster och tillgångar som inte reducerar försörjningsstödet Följande inkomster ska inte reducera försörjningsstödet: Handikappersättning Täcker merkostnader på grund av handikappet. Vårdbidragets merkostnadsdel Avser ersättning för merkostnader som följd av barnets handikapp. Extra tillägg i studiebidraget Utgår till ungdomar i familjer med mycket låga inkomster, ska inte räknas som inkomst. Endast 1 050 kr ska räknas med i norm. SFI-bonus Är en prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare. Syftet med SFI-bonus är att nyanlända invandrare snabbare ska lära sig svenska och därmed förbättra sina möjligheter att få ett arbete. Lagen trädde i kraft 1 september 2010. Traktamente som ej är skattepliktig Personen förutsätts merkostnader. Jobbstimulans För den som har fått försörjningsstöd under sex månader ska bara 75 % av arbetsinkomsterna räknas i normberäkning. Beräkningsregeln ska gälla under två år. har motsvarande Sparade medel Ålderspensionärer bör kunna ha sparade medel på upp till ett halvt prisbasbelopp 22 200 kr (2014) och ban upp till 15 % av basbeloppet (6 660 kr år 2014). Är behovet av försörjningsstöd tillfälligt eller om det behövs för att täcka en oförutsedd utgift, bör en persons sparade medel i första hand användas för dennes försörjning och livsföring i övrigt. Inkomster och tillgångar som reducerar försörjningsstödet Följande inkomster reducerar försörjningsstödet: Lön eller annan inkomst Färdtidsersättning Bostadstillägg Studiemedel Arbetslöshetsersättning Vårdbidrag Pensionsförmåner Utfyllnadsbidrag Barnbidrag Familjehemsersättning Skatteåterbäring Skattepliktigt traktamente Restidsersättning Bostadsbidrag Aktivitetsstöd Studiebidrag Sjukpenning Sjukersättning Pensionskassa Underhållsstöd Flerbarnstillägg Arvodesdel Eventuell uppburen hyra av rum 16 Riktlinjer för bistånd till livsföring i övrigt A Advokat Bistånd till advokatkostnader ska i regel inte utgå. Dessa kostnader ska täckas genom hemförsäkringen och dess möjlighet till rättshjälp och rättsskydd. Detta rättsskydd gäller till exempel för tvister angående vårdnad och underhåll, men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden och bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden. Bistånd i övrigt till advokatkostnader beviljas endast om det av sociala skäl är mycket viktigt att en person får behålla sin bostad. Akut bistånd och nödprövning Ekonomiskt bistånd till akuta behov för livsuppehället kan beviljas efter individuell prövning. Vid bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i hushållet, och deras situation ska särskilt uppmärksammas. Om den sökande fått avslag på sin ansökan om försörjningsstöd kan reducerat försörjningsstöd beviljas för att tillgodose basala behovsposter för livsuppehället inom försörjningsstödet, såsom mat och hyra. Om en person är i behov av medicin men inte har egna medel till detta kan bistånd utgå. Recept på medicin ska uppvisas. Biståndet ska ges mot återbetalning om sökande har inkomster som överstiger den sökandes norm. Om en person tillfälligt vistas i kommunen och inte har medel att återresa till hemkommun, kan bistånd beviljas. Ytterligare exempel kan vara att personen uppger att han/hon blivit bestulen. Sökande ska då uppvisa polisanmälan innan eventuellt bistånd beviljas samt om sökande har anställning bör möjlighet att få förskott på lön undersökas först. Alternativ medicinsk behandling och psykoterapi Bistånd till alternativ medicinsk behandling och psykoterapi beviljas endast i de fall där ordinarie behandlingsmöjligheter är uttömda. Intyg om detta ska finnas från aktuell huvudman. Andrahandskontrakt Andrahandskontrakt beviljas i regel inte. Enskild prövning görs för att utreda sociala konsekvenser samt klientens möjlighet att få eget kontrakt. Andrahandskontrakt beviljas inte till sökande som vill förändra sin boendeform, storlek eller standard. Andrahandskontrakt kan beviljas till den som är eller riskerar att bli bostadslös. Ett andrahandskontrakt innebär att hyresgästen avstår från besittningsskyddet enligt 45 § p 1 Hyreslagen (Jordabalken 12 kap). Anhörigs sjukdom och död Anhöriga är barn, föräldrar eller likvärdig relation. Resa till anhörig i samband med sjukdom prövas individuellt, intyg ska bifogas. Resa till anhörigs begravning beviljas. Billigaste färdsätt gäller. 17 Arbetsresor/resor Skäliga kostnader för arbetsresor godtas med utgångspunkt i faktiska kostnader för resor med kollektivtrafik. Med arbetsresor jämställs resor för att aktivt söka arbete eller delta i arbetsskapande åtgärder. Resebidrag beviljas för aktivts arbetssökande med busskort om 10 resor per månad för att kunna besök Arbetsförmedlingen, söka arbete samt aktivt kunna delta i samhällsaktiviteter. Beviljas när avståndet mellan bostad och arbete är mer än tre kilometer. Billigaste färdsätt gäller. Allmänna kommunikationer: kostnader för periodkort för bussresor vid arbete varje dag, månadsbusskort vid exempelvis deltid och ”springvikariat”. Arbetsresor med egen bil kan beviljas i de fall den enskilde saknar möjlighet eller av sociala/medicinska skäl är förhindrad att använda allmänna kommunikationer. Vid praktik beviljas egenavgift för resor om sökande är beviljad reseersättning från Arbetsförmedlingen. Möjligheten till skattejämkning för arbetsresor ska utnyttjas i första hand. Bedöms bidragsbehovet bli långvarigt bör diskussioner föras tillsammans med den enskilde för att minska eller helt få bort behovet av bilresor. Den enskilde kan till exempel byta bostad eller samåka. Avgifter i äldreomsorgen Avgiftsbefrielse/avgiftsnedsättning ansöks om hos ansvarig enhetschef. Avgifter för äldreomsorg beviljas. Kostnader för mat på boende eller matabonnemang beviljas, efter enskild beräkning i norm. B Barnomsorgskostnader Kostnader för barnomsorg räknas som godtagbar kostnad. Efter tre månaders kontinuerligt behov av försörjningsstöd ska diskussion med kommunens placeringsansvarig om reducering av avgift tas upp. Barntillägg Barnfamiljer som beviljats försörjningsstöd under en längre tid, mer än ett år i följd, kan beviljas ett barntillägg per barn. Exempelvis avgift för idrottsverksamhet eller omkostnader för annan fritidssysselsättning. Kostnadsförslag krävs. Begravningskostnader Beviljas efter särskildprövning till billigaste kostnad men med beaktande av ”seder och bruk” och en värdig begravning. Kostnader för begravning kan beviljas när dödsboets tillgångar inte täcker kostnaden, dock med högst 50 % av basbeloppet. I begravningskostnaderna ska följande poster beaktas: kista/bårtäcke, urna, transport/bisättning, minnespärm, en annons, kistbukett, gravsten, begravningsentreprenörens arvode samt förtäring för de allra närmaste. I de fall anhöriga önskar begrava stoftet på annan ort eller utomlands kan de anhöriga välja att använda det beviljade biståndet till fraktkostnader, med maximalt 50 % av basbeloppet. Begravningskläder Beviljas endast i yttersta undantagsfall för närmaste anhöriga. 18 Bilkostnader Om bilinnehav godkänns faktiska kostnader för skatt, trafikförsäkring samt obligatorisk kontrollbesiktning. Bränslekostnader som motsvarar faktiska kostnader för att ta sig till och från arbetet. Vid inköp av bil ska sökande inkomma med kostnadsförslag. Bistånd till bil kan utgå med maximalt 15 % av basbeloppet. Bistånd till däck godkänns om kostnaden är skälig. Kostnader för bilreparationer beviljas upp till inköpspris av bilen alternativt 15 % av basbeloppet, kvitto ska styrka bilens inköpspris. Boendekostnader Vid förstagångsansökningar ska boendekostnad styrkas med hyreskontrakt. Vid återkommande ansökningar ska kvitto från bank eller plusgiro från föregående månads hyra uppvisas. Vid bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd till boendekostnader görs jämförelser med de lokala förutsättningarna för boendekostnad. Med detta som grund bestäms sedan en godtagbar boendekostnad där Ragunda Hyresbostäders högsta och lägsta hyror får vara vägledande. Storleken på bostaden prövas individuellt med hänsyn till familjesammansättningen. En viss vägledning kan hämtas från de maxgränser för bidragsgrundande bostadsyta som gäller vid beräkningen av bostadsbidrag. Bostadsbyte Vid hög boendekostnad kan bistånd utgå under de tre första månaderna med de faktiska boendekostnaderna under tid då sökande söker mindre eller billigare bostad. Om den sökande inte bytt bostad efter dessa tre månader görs särskild bedömning om faktisk boendekostnad eller högsta godtagbara hyra ska beaktas. C Cykel Bistånd till cykel kan beviljas från skolålder, under pågående skoltid i grundskola och gymnasium fram till myndig ålder. Cykel beviljas med skälig kostnad, dock med max 5 % av basbeloppet. Kostnad för cykelhjälm beviljas om sådan inte finns. D Datorkostnader Barnfamiljer kan beviljas kostnader för dator samt internet då det blir allt nödvändigare för barn i grundskola och gymnasiala utbildning. Bistånd till dator kan utgå med max 12 % av basbeloppet. Övriga biståndstagare kan beviljas kostnader för internet samt dator efter enskild prövning och bifall ges som ekonomiskt bistånd utöver norm med skälig kostnad. Diskmaskin Bistånd till diskmaskin beviljas endast om det finns ett medicinskt behov som är styrkts med läkarintyg och behovet inte kan tillgodoses genom exempelvis handikappersättning eller annan boende i hushållet. Bistånd till diskmaskin kan utgå med max 7 % av basbeloppet. 19 F Fackförening- och arbetslöshetsförsäkring. Faktiska kostnader godtas och kostnaden ska styrkas. Familjeåterförening Kostnader för resa för familjemedlemmar för återförening ska i första hand sökas via Röda Korset eller andra organisationer. Självkostnadsdelen kan beviljas till sökande med egen inkomst mot avtal om återbetalning. Fickpengar Beviljas vid institutionsvistelse. Avser försörjningsstöd där normposterna lek och fritid, hälsa och hygien och dagstidning, telefon och TV-avgift ingår. Aktuell månadsbelopp för fickpengar fås genom summering av beloppen i dessa normposter. Bistånd till inköp för kläder och skor prövas separat och beviljas med beloppet för motsvarande post i riksnormen. Det kan vara lämpligt att göra en överenskommelse med den sökande om att biståndet till kläder och skor utbetalas klumpvis för 2-4 månader åt gången, beroende på årstid och sökandes behov. Flyttkostnader Bistånd kan beviljas om flytten sker på grund av starka sociala och/eller medicinska skäl. Om flytten sker på grund av arbete på annan ort ska Arbetsförmedlingen rådfrågas om de bidrar till flytten. I samband med att bistånd till flyttkostnad beviljas ska den sökande styrka att den gamla bostaden har sagt upp. I de fall personer flyttar till annan ort på grund av arbete eller erhåller startbidrag från Arbetsförmedlingen bör denna inkomst inte påverka rätten till försörjningsstöd för uppehälle och första hyran på den nya orten. Flytten ska planeras i samråd med socialtjänsten för att bistånd ska utgå. Flyttkostnader som motsvarar hyra av släpvagn på firma beviljas. Vid förflyttning på längre avstånd med behov av flyttfirma ska man kunna uppvisa två kostnadsförslag. Bistånd till kostnad för flyttning utanför Norden beviljas inte. Högsta godtagbara kostnad är 25 % av basbeloppet. Fordonsinnehav Med fordon menas bland annat bil, scooter, motorcykel, husvagn, släpvagn och båt. Om det vid ansökan, kontroll med Transportstyrelsen eller på annat sätt framkommer att den enskilde har fordon utöver godkänt bilinnehav, ska sökande uppmanas inkomma med värderingshandling. Sökande kan erhålla bistånd om bilen är nödvändig för den vardagliga livsföringen på grund av att den nyttjas för bedrivande av yrke, medicinska eller sociala skäl. Om villkoren för bilinnehav är uppfyllda godkänns värde på bil upp till ett halvt basbelopp 22 200 kr. Representerar bilen ett högre belopp görs bedömning från fall till fall om bilen ska avyttras innan rätt till bistånd föreligger. Skälig tid för avyttring är tre månader. Därefter räknas fordonet som en tillgång. Kontroll ska göras mot Transportstyrelsen var tredje månad. Vid försäljning av fordon ska kvitto uppvisas. Om fordonet skrotats ska skrotningspremie uppvisas. Den som är registrerad ägare bedöms vara ägare oavsett vad den sökande uppger. Familjer där barn över 15 år stadigvarande bor har rätt att inneha begagnad moped dock högst till ett värde av 23,4 % av basbeloppet (2014 = 10 390 kr). 20 Fritidshus Om den enskilde har ett fritidshus med ett betydande värde ska det avyttras. Skälig avyttringstid är tre månader. Individuell bedömning ska göras för barnfamiljer. Färdtjänstavgift För färdtjänst beviljas som huvudregel grundavgiften. Busskort beviljas inte samtidigt. Bistånd till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte är lokala. Företagare Försörjningsstöd till egenföretagare kan beviljas med skäligt rådrum för att den sökande ska kunna utreda möjligheterna till fortsatt drift av företaget utan försörjningsstöd alternativt avveckling av företaget. Om den enskilde driver ett företag och ansöker om bistånd, kan ansökan avslås med hänvisning till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsenlig lön ur företaget eller att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Huvudregeln är dock att bistånd inte ska utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Om verksamheten inte kan bedrivas vidare är försäljning, avveckling, konkurs eller ackordering de utvägar som står till buds för den enskilde företagaren. Den som beviljats starta-eget-bidrag som arbetsmarknadsåtgärd kan beviljas försörjningsstöd upp till norm för den period som bidraget beviljas. Försörjningsstöd för ungdom Försörjningsstöd får inte beviljas till omyndiga personer utan vårdnadshavarens godkännande. Undantaget är ungdom som beviljats eget boende av sociala skäl. G Glasögon Kostnadsförslag begärs alltid och det är det billigaste alternativet som gäller. Mellanskillnad får sökande själv stå för. Bistånd till glasögon bör utgå i de fall behovs styrks enligt läkare/optiker eller om den enskilde på grund av olycksfall behöver nya glasögon. Härdning och antireflexbehandlade glas godkänns inte utan intyg om behov utfärdat av läkare. Bistånd till glasögon omfattar undersökning, normalbågar till skälig kostnad med högst 2,5 % av basbeloppet, enligt aktuella prisuppgifter, paketpris, från lokala optiker. Bistånd till kontaktlinser kan utgå med skälig kostnad om det är det enda alternativet och behovet styrks av läkare. Behovet av specialglas, specialistbåge, färgning eller annat ska vara motiverat ur medicinsk synpunkt och kan därför beviljas enligt faktisk kostnad. Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över 35-40 år med avtagande synskärpa, så kallad ålderssynthet beviljas inte. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och hygien. 21 H Hemförsäkring/villaförsäkring Faktiska kostnader godtas och kostnaden ska styrkas. Ska betalas månadsvis. Undantag kan göras efter särskild prövning. Hemtjänstavgift Ekonomiskt bistånd beviljas inte till kostnaden för hemtjänstavgift. Den enskilde ska alltid ha ett skäligt belopp kvar till sina utgifter efter det att hyra och hemtjänstavgift betalats, så kallat förbehållsbelopp. Om en person som betalar hemtjänstavgift ansöker om bistånd till glasögon eller tandvård ska de i första hand uppmanas att ansöka om nedsättning av hemtjänstavgiften. Görs beräkning för bedömning av bistånd till annan utgift som ingår i begreppet skälig levnadsnivå utgör hemtjänstavgiften en godkänd kostnad i den ekonomiska beräkningen. Hemutrustning Om synnerliga skäl föreligger och om behovet inte kan tillgodoses med egna medel kan bistånd beviljas till nödvändig hemutrustning. Möjlighet att tillgodose behovet genom avbetalningsköp och banklån ska i första hand beaktas. Hänsyn ska även tas till den enskildes möjligheter att inom sex månader bli självförsörjande och få egna inkomster överstigande normen för försörjningsstöd. Sökande ska inkomma med kostnadsförslag angående hemutrustningen. Maxbelopp för hemutrustning: Ensamstående Makar/sammanboende Barn Unga vuxna under 25 år TV med box (barnfamiljer) 25 % av basbeloppet 35 % av basbeloppet 5 % av basbeloppet 13 % av basbeloppet vid särskilda skäl Skälig kostnad Vid försliten hemutrustning kan bistånd utgå efter individuell prövning med skälig kostnad. Unga människor som flyttar hemifrån ska normalt inte kunna få bistånd av samhället till grundutrustning. Flyktingar eller utländska medborgare som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till flykting, ska hänvisas att ansöka om hemutrustningslån hos CSN. Bistånd till löpande komplettering och reparation av befintlig hemutrustning beviljas vid behov till sökande med mer än sex månaders behov av försörjningsstöd. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Som normal utrustning i hem räknas radio och i barnfamiljer även TV. En utredning ska göras av när behovet har uppstått och om behovet hade kunnat tillgodoses vid tidpunkten när det uppkom och om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Hushållsel Faktiska kostnader godtas om boendet är skäligt, annars görs enskild bedömning. Skäligt rådrum gäller. 22 Hyresskulder Hyresskulder och andra boendeskulder bör bedömas utifrån de allvarliga konsekvenser som en avhysning kan medföra, särskilt för barnfamiljer eller personer med psykisk ohälsa. Bistånd till hyresskuld kan utgå efter särskild prövning. Hyrd bostad Till bostadskostnaden medräknas följande obligatoriska avgifter: - Garageplats alternativt motorvärmarplats (om bilinnehav beviljats) Från bostadskostnaden avräknas följande: - Frivilliga avgifter - Avgifter till Hyresgästföreningen. I/J/K/L ID-kort Faktiska kostnader beviljas och kvitto ska uppvisas. Julbidrag/sommarbidrag För barnfamiljer som beviljats försörjningsstöd månatligen i ett år eller mer kan ett förhöjt försörjningsstöd utgå. Förhöjt försörjningsstöd kan beviljas under december månad samt juni, juli och augusti till barnfamiljer som varit långvariga biståndstagare. Bistånd kan beviljas med 1 % av basbeloppet per barn. Med barn avses de som är under 21 år och som finns med i familjens normberäkning för försörjningsstöd. Kläder Beviljas till personer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader. Bistånd till inköp av kläder och skor beviljas med 1 % av basbeloppet per vuxen varje år och 2,5 % av basbeloppet per barn upp till tre gånger per år. När det gäller barn vars föräldrar inte lever tillsammans är det boendeföräldern som kan beviljas bistånd till klädinköp. Klädbidrag till barn beviljas säsongsvis utifrån enskild bedömning. Vuxna och barn med funktionshinder som har ett stort klädslitage kan hänvisas till Försäkringskassan för ansökan om handikappersättning. Fördyrade kostnader för kläder avsedda för kulturella skäl kan beviljas vart tredje år. Vid familjeåterförening skall Integrationshandläggare rådfrågas angående klädbidrag. Vid institutionsvistelse Extra bidrag till kläder och skor beviljas som huvudregel inte. Sökande som placeras för vård eller behandling kan vid akut behov av klädutrustning få bistånd till kläder och skor inom försörjningsstödets ram utbetalt i en klumpsumma för 2-4 månader framåt, vilket därefter justeras med normposten för motsvarande tid. Löpande kompletteringar av kläd- och skoutrustning beviljas därefter som en del av försörjningsstödet. 23 Kost Sökande uppmanas ta kontakt med region Jämtland Härjedalen angående ekonomiskt bidrag till specialkost i första hand. Glutenfri kost beaktas för vuxna med 250 kr/månad samt för barn med 240 kr/månad. Komjölksproteinfri/laktosfri kost beaktas för vuxna och barn med 310 kr/månad. Fettreducerad kost särskild prövning görs utifrån klientens individuella behov. Läkarvård Ersättning ges motsvarande den faktiska kostnaden för läkarvård och läkemedel upp till högkostnadsskyddet. Kostnaden ska styrkas. Möjlighet finns hos apoteken att ansöka om delbetalning för läkemedel månadsvis, via autogiro eller e-faktura. Kostnad för faktureringsavgift godkänns ej. Ersättning för sjukresa ska i första hand sökas hos Landstinget. Högkostnadsskyddet inträder när man betalat 1 200 kr i egenavgift för sjukresor. Utgifter ska styrkas med kvitto. Ersättning utgår även till mammografi och cellprovtagning. Här ingår även hjälpmedel och förbrukningsmaterial som föreskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal. M/N/O/P Magasinering Bistånd till kostnad för magasinering av bohag kan beviljas den som har löpande försörjningsstöd om den sökande inom tre månader kommer att få en ny bostad. Beslutet ska tidsbegränsas och omprövas vid behov. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet gentemot magasineringsfirman. Bedömningen ska även grunda sig på bohagets skick och storlek samt om kostnaderna för magasineringen överstiger kostnaden för nyanskaffning av bohag. Psykoterapikostnader mm Psykoterapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till kostnad för psykoterapi inte ska beviljas. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till vårdcentral eller närmaste psykiatriska mottagning. Undantag kan göras för den som i en krissituation har behov av terapeutiska samtal och inte omedelbart kan erbjudas detta genom landstinget. Det ska stå klart att behovet är akut och att det kan få svåra konsekvenser för den enskilde om det inte tillgodoses. Dessa förhållanden ska vara styrkta med läkarintyg. Bistånd kan i dessa fall beviljas i form av ett begränsat antal behandlingar hos legitimerad psykoterapeut till dess landstinget kan överta ansvaret för behandlingen. Besked ska inhämtas från landstinget om när övertagande kan ske, varvid även kostnadsfrågan tas upp. 24 R Reducering av bistånd Vid samtliga ansökningar om försörjningsstöd och annat bistånd ska normuträkning ske. Om normen tillfälligt ska reduceras ska detta motivet till reduceringen och normberäkningen framgå av brödtexten på ärendebladet, Om den sökande avstått från egen inkomst, till exempel genom att utebli från arbetet utan giltigt själ ska reduceringen göras med den faktiska inkomstminskningen. Detsamma gäller om sökande avstått från bostadsbidrag eller andra bidrag. Reduceringen av biståndet göras genom att den sökandes inkomst/bidrag räknas upp. Reducerat bistånd kan även utgå då den enskilde inte har vissa kostnader som ingår i normen samt till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. Reparationskostnader Avser kostnader för reparation på grund av onormalt slitage eller skadegörelse i hyreslägenhet. Bistånd ska prövas mycket restriktivt och endast beviljas om kostnaden utgör ett hinder för den sökande att genomföra en flyttning. Det ska finnas medicinska och/eller sociala skäl till bostadsbytet. Resor Resa till begravning Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den avlidne var nära anhörig eller annan närstående. Med nära anhörig menas make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och farföräldrar och barnbarn. Med annan närstående menas person som, utan att vara nära anhörig, stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd till. Lägerverksamhet m.m. för barm Med utgångspunkt från barns behov kan bistånd beviljas till kostnad för exempelvis lägerverksamhet, idrottsresor och kolonivistelse utanför skolans ram, utan att det finns särskilda sociala skäl om kostnaden är rimlig. Biståndet ska reduceras med beloppet för matpengar för motsvarande antal dagar. Återföreningsresor Bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl och då endast avseende återförening av förälder och minderårigt barn utan vårdnadshavare. När Röda Korset beviljat hjälp till resekostnaden för barn som ska återförenas med föräldrarna i Sverige kan bistånd beviljas till egenavgiften. Återvandringsresor Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen till resekostnad. Rekreationsresor Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. För ensamstående vuxna ska biståndet prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala eller medicinska skäl för en resa till en anhörig i rehabiliterande syfte. 25 Rekreationsresa kan beviljas för barnfamiljer med särskilda behov som har haft försörjningsstöd minst tre år och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid. Behovet ska prövas utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömningen ska även höras huruvida behovet av rekreation kan tillgodoses genom lek och fritidsposten i riksnormen. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd med. Reseersättning Reseersättning utgår med 18,50 kr per mil. Kvitto ska inlämnas. S Skulder Bistånd till skulder som avbetalning på studielån eller banklån, kontokortskulder, privata skulder, etc. samt böter och underhållstöd beviljas inte. Undantag ska endast göras om lån tagits för att undanröja en akut situation och där den sökande annars skulle ha beviljats bistånd. Om sökanden p.g.a. skulder har dålig kontroll över sin ekonomi ska han eller hon erbjudas hjälp av budget- och skuldrådgivare. Undantag kan göras för hyresskuld i följande fall: Skuld som uppstått under tid då sökanden av godtagbara skäl ej haft egna inkomster som räckt till hyra. Om ansökan hade gjorts när hyresskulden uppkom hade han eller hon haft rätt till bistånd. Då de sociala konsekvenserna för barnen i en familj skulle bli för stora vid eventuell avhysning. För gamla och sjuka där alternativt boende inte går att ordna. Om eventuell avhysning riskerar medföra social utslagning och/eller försämrad möjlighet till egen försörjning. Vid upprepade hyresskulder ska restriktivare bedömning göras. För att undvika upprepning ska hushåll som beviljats bistånd till hyresskuld så långt det är möjligt följas upp. I samband med reglering av en hyresskuld i en barnfamilj ska en arbetsplan för hur uppföljningen ska genomföras upprättas tillsammans med den sökande. Det ska särskilt uppmärksammas om hyresskulderna kan vara ett uttryck för omsorgssvikt från förälderns sida och om det därmed finns anledning till oro för barnens hälsa och utveckling. Undantag kan också göras för bistånd till skuld för hushållsel i de fall där avstängning medför alltför stora sociala konsekvenser för hushållet. Även i detta sammanhang ska barnets situation uppmärksammas särskilt. Skuld för avgift för förskoleverksamhet behandlas normalt som andra skulder. Den sökande har möjlighet att göra upp en avbetalningsplan med IFO. Hotas ändå barnet av uppsägning från plats i förskoleverksamheten och det är viktigt att så inte sker ska ansvarig för förskoleverksamheten kontaktas. Har barnet av sociala skäl behov av platsen får den enligt skollagen och stadens regelverk inte sägas upp. Det är viktigt att kommunen skaffar sig rutiner för hur dessa situationer praktiskt ska hanteras. 26 Spädbarnsutrustning Den som en längre tid, minst sex månader, har försörjningsstöd eller inkomster i nivå med normen kan beviljas bistånd till del av eller full grundutrustning för spädbarn med upp till 11 % av basbeloppet. Biståndet innefattar en grunduppsättning kläder, säng med sängutrustning och begagnad barnvagn. Biståndet kan beviljas med halva summan tidigast en månad innan förväntad födelse och den resterande summan beviljas efter att barnet är fött. Biståndet är avsett för att täcka nyinköpt samt begagnad spädbarnsutrustning, inklusive barnvagn. Biståndet prövas utifrån det faktiska behovet och sökandes egna möjligheter att tillgodose behovet exempelvis genom arv från större syskon eller lån av utrustning från anhöriga. Om hemutrustning för att tillgodoses barnets behov saknas kan hemutrustning med 5 % av basbeloppet beviljas efter att barnet är fött. Med hemutrustning avses till exempel säng och skötbord. Studerande Studerande ungdom under 21 år räknas in i familjens socialbidragsnorm om studierna bedrivs på gymnasienivå oavsett om detta görs inom ungdomsgymnasiet eller vuxenutbildningen. För studerande ungdomar som bedriver studier på gymnasienivå på annan ort än hemkommunen, räknas inkomster och utgifter in i familjens socialbidragsnorm. Studerande ungdomar som av kommunen är anvisad till kompetenshöjande verksamhet kan studie på gymnasienivå under en kortare tid. Högskolestuderande Den som studerar vid högskola eller universitet och inte kan försörja sig genom de möjligheter som ges via studiemedelsystemet har inte rätt till försörjningsstöd. Däremot har högskolestuderanden rätt till försörjningsstöd under sommarferien (tre månader) om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Studier vid grundvux Försörjningsstöd kan beviljas vid studier på grundvux (grundläggande vuxenutbildning) eller kombinerat på grundvux och svenska för invandrare (SFI). Detta gäller personer som inte har svensk grundskolekompetens och för invandrare som inte har motsvarande utbildning från hemlandet. Ansökan till försörjningsstöd kompletteras med studieplan och närvarointyg. Försörjningsstöd beviljas generellt inte för studier på gymnasienivå då studiemedel kan utgå. Efter individuell bedömning kan undantag göras. Vuxenstuderande Studerande ska kunna finansiera sina studier inom ramen för samhällets studiefinansieringssystem och är därför inte generellt sett berättigade till bistånd. Undantag görs för invandrare i SFI-undervisning. T Tandvård, akut och nödvändig tandvård Nödvändig tandvård Vid längre tids beroende av försörjningsstöd kan även annan tandvård än akut beviljas om det är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Bistånd till nödvändig 27 tandvård kan beviljas personer som under minst 1 år har haft försörjningsstöd eller inkomster i nivå med normen och som inte inom rimlig tid förväntas öka sina inkomster. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet men inte kostnad för uteblivande från besök. Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård: Omfattningen av tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en låginkomsttagare har råd att kosta på sig. Folktandvårdens prislista för de åtgärder som debiteras ska vara vägledande. Tandvården ska utföras av tandläkare som är uppförd på försäkringskassans förteckning. Kostnadsförslag ska infordras och innefatta kopia på eventuellt beslut på förhandsprövning av försäkringskassan. Oberoende tandläkare ska konsulteras vid ansökningar om dyrare eller mer omfattande tandvård. Om förvaltningen inte har avtal med egen konsulttandläkare kan den sökande t.ex. uppmanas att på IFOs bekostnad skaffa kostnadsförslag från folktandvården för jämförelse. En individuell bedömning ska även göras av den enskildes förmåga att sköta sin tandhygien, exempelvis i samband med missbruk. Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med läkarintyg eller med resultatet av ett psykometriskt test som utvisar att en person uppfyller kriterierna för extrem tandvårdsrädsla. Det ska även vara styrkt att personen inte kan tillgodogöra sig landstingets terapiprogram för behandling av tandvårdsrädsla inom ramen för den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler och högkostnadsskydd. Sökande som har egen inkomst över försörjningsstödsnivå men ändå söker bistånd till tandvårdskostnad kan beviljas bistånd för nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och omfattning är skäligt beviljas bistånd till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon själv kan betala med sitt normöverskott under 6 månader. I första hand ska den sökande dock hänvisas till avbetalning hos tandläkaren. Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader men ska alltid tidsbegränsas. Rätten till ekonomiskt bistånd ska prövas månad för månad och när beslut fattas som löper över flera månader ska en omprövningsklausul alltid skrivas in i beslutet. Se Beslut som löper över flera månader. Akut tandvård Som akut tandvård enligt Socialtjänstlagen bör beaktas sådan tandvård som behövs i följande situationer: - För att avhjälpa svåra smärttillstånd, t ex då smärta orsakas av kariesskador, akuta infektionstillstånd i tänderna och deras omgivning eller tandskador i samband med olycksfall. - För att avhjälpa akuta tillstånd som medför betydande obehag, t ex obehag orsakat av en avbiten tand, förlust av en eller flera tänder genom olycksfall eller tandlossningssjukdom, en lossad krona eller broprotes eller skador på avtagbar protes eller förlust av sådan protes. För personer i särskilt boende ingår nödvändig tandvård i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. 28 Tekniska hjälpmedel Bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel som exempelvis hörapparat, batterier osv. om behovet inte kan tillgodoses genom landstinget eller försäkringskassan. Tvättmaskin Bistånd till inköp av tvättmaskin beviljas endast om det finns ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder som är styrkt med läkarintyg, som gör det omöjligt att använda fastighetens tvättstuga. Bistånd kan även beviljas till personer som av medicinska skäl är tvingade att tvätta mycket mer än normalt. Behovet ska styrkas med läkarintyg. En förutsättning för biståndet är att behovet inte kan tillgodoses genom exempelvis handikappersättning, annan boende i hushållet eller genom hjälp i hemmet. Om behov av tvättmaskin uppstått p.g.a. att fastigheten saknar tvättstuga ska sökanden i första hand hänvisas till värden, hyresgästföreningen eller hyresnämnden. Bistånd till tvättmaskin beviljas med max 7 % av basbeloppet. U Ungdomars egna inkomster Hemmavarande ungdomars ferieinkomster, motsvarande inkomststorlek som från feriearbete anordnat av kommunen, ska inte medtas vid normberäkningar när familjen har försörjningsstöd. Umgängesresor/umgängeskostnader Behovsprövningen ska innefatta: - Barnets behov av umgänge. - Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar - Skäligheten av kostnaden för resan. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Även barn med förälder som vistas i fängelse har rätt till umgänge med denne. Om föräldrarna tillsammans inte har råd eller inte kunnat komma överens om hur resekostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad till umgängesresa beviljas. Resekostnader ska jämföras med vad en inkomsttagare i allmänhet har råd att bekosta, dock minst en resa per månad som huvudregel inom Norden. Långa, kostsamma resor kan beviljas cirka tre gånger per år. Bistånd utgår för kostnader för livsmedel, fritidskostnader och hygienartiklar under antalet dagar umgänget sker. 29 V Villa/bostadsrätt Bostadskostnad för egen villa/bostadsrätt accepteras så länge den ligger inom ramen för skälig boendekostnad, vid långvarigt bidragsbehov. Faktisk kostnad beaktas tre månader, sedan görs särskild bedömning. Vid lån på hus beaktas faktiska räntekostnaden för aktuell period. Villakalkyl upprättas i Treserva, vilket kopplas till normberäkningen. Fastighetsägare ska styrka sina kostnader med uppvisande av räkningar. Bistånd till amortering på lån utgår inte. Om sökande ”hyresköper” fastigheten utgår inte bistånd till den del av hyran som avser avbetalning. Ekonomiskt bistånd kan gå till löpande kostnader såsom ränta, uppvärmning, renhållning och liknande. Utgångspunkten för beräkningen av driftskostnader i egen eller förhyrd fastighet är den faktiska kostnaden för el, olja, vatten osv. Kostnaderna ska bedömas vara skäliga. Om biståndsbehovet är långvarigt eller har sin grund i att den sökandes ekonomi inte tillåter boende i egen/hyrd fastighet bör frågan om försäljning/byte av bostad aktualiseras. Hänsyn tas till familjens sociala situation samt fastighetsmarknaden. 30 Inledning I Ragunda kommuns personalpolitiska program finns en arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljön ska vara utformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs och medarbetarna ska uppleva sin arbetsplats som trygg och säker. Att skapa en god arbetsmiljö är ett gemensamt ansvar för chefer och medarbetare. Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas enligt gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer. Arbetsmiljöuppgifter och befogenheter ska fördelastill rätt nivå i organisationen. Alla chefer ska förses med erforderlig arbetsmiljöutbildning samt samverka med medarbetare och fackliga organisationer kring arbetsmiljöfrågor. Lagstiftning Arbetsmiljölagen Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap § 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för så väl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att medarbetare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Enligt AML 3 kap § 4 har medarbetaren ett egenansvar och skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Egenansvaret innefattar såväl riskbedömning så som bedömning av vilka kunskaper och utrustning som erfordras för att hantera risken i varje situation samt skyldighet att rapportera tillbud och aktivt söka lösningar på arbetsmiljöproblem. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) är ett verktyg för att säkerställa en god arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet och omfatta fysiska, psykiska och sociala förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall. I AFS 2001:1 6 § anges att ”arbetsgivaren ska fördela arbetsuppgifter i verksamheten på ett sådant sätt att arbetsmiljökraven kan uppfyllas”. Med fördelning menas att arbetsgivaren fördelar/sprider arbetsmiljöuppgifterna, befogenheter och resurser på andra i verksamheten. Vissa uppgifter kan bara fördelas på chefer medan andra kan fördelas till specialister eller motsvarande. Övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger dock alltid kvar på arbetsgivaren. För att i praktiken kunna uppfylla lagstiftarens intentioner är det nödvändigt att uppgifterna fördelas på personer med viss funktion eller befattning och att uppgifterna läggs så nära verksamheten som möjligt och på den nivå där de bäst kan utföras samt att det sker skriftligt. Riktlinjer och styrande dokument En tydlig ansvars- och rollfördelning i arbetsmiljöarbetet samt samverkanssystemets struktur ska ge en god organisation med bra rutiner som stödjer arbetsmiljöarbetet. Nedan följer en beskrivning av Ragunda kommuns interna system och roller. Riktlinje För att säkerställa arbetsmiljöarbetet finns gemensamma riktlinjer över hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Alla förvaltningar ska arbeta utifrån samma rutiner och använda samma blanketter/mallar. Detta för att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet och säkerställa att det finns en tydlig arbetsmiljöorganisation. Samverkansavtal I Ragunda kommuns samverkansavtal regleras hur samverkan ska ske i arbetsmiljöfrågor mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkansgruppen ska verka för tillfredställande arbetsmiljö genom att följa upp arbetsmiljöarbetet. Enligt avtalet ska frågorna hanteras enligt följande struktur: Varje medarbetare ansvarar för att vara delaktig i det dagliga arbetet för en god arbetsmiljö. På arbetsplatsträffar (APT) diskuterar chef och medarbetare arbetsmiljöfrågor som en kontinuerlig och naturlig del av löpande verksamhetsfrågor. Centrala samverkansgruppen (CSG) utgör kommunövergripande skyddskommitté. Medarbetarna Samtliga medarbetare ska aktivt delta i arbetsmiljöarbetet genom att bidra till ett gott arbetsklimat, följa instruktioner och föreskrifter, föreslå åtgärder och lämna synpunkter samt delta i de åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet Skyddsombudet företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. De ska bland annat bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete och delta vid upprättande av handlingsplaner. Skyddsombuden är med vid skyddsrond, planering av åtgärder och vid uppföljningar. Personalavdelningen Personalavdelningen leder utveckling av det strategiska arbetsmiljöarbetet och fungerar som konsultativt stöd till kommunens chefer. Personalavdelningen svarar för att skyddsombud och chefer får arbetsmiljöutbildning. Personalavdelningen ska årligen följa upp arbetsmiljöarbetet enligt följande: Förvaltningarna ansvarar för att årligen sammanställa arbetsmiljöarbetet inom den egna förvaltningen utifrån mall, vilken personalavdelning ansvarar för. Personalavdelningen sammanställer sedan resultatet i en övergripande rapport. Rapporten görs årligen i samband med det personalekonomiska bokslutet. Personalavdelningen redovisar sedan rapporten för den ledningsgrupp, Centrala samverkansgruppen och kommunstyrelsen. Företagshälsovård Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfördelning Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Kommunfullmäktige har därmed som högsta organ för Ragunda kommun det yttersta arbetsmiljöansvaret och ansvarar för att Kommunstyrelsen och nämnderna får nödvändiga resurser för att bedriva verksamheten på ett sätt som lagstiftningen kräver. Kommunfullmäktige ska försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande. För den som fördelat arbetsmiljöuppgift kvarstår alltid en tillsynsplikt att bevaka att uppgifterna utförs på ett riktigt sätt. När en chef eller arbetsledare inte längre har befogenheter, resurser eller kompetens att lösa en uppgift ska fördelningen returneras till närmsta chef. Returneringen ska ske skriftligt. Vem har ansvaret? För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har en överblick inom sitt verksamhetsområde. En chef kan inte överlåta det juridiska ansvaret men däremot kan tillsyns- och arbetsuppgifter fördelas på olika befattningsinnehavare. Det innebär i praktiken att arbetsgivaren måste fördela åtgärdsarbete, tillsyns-, informations- och rapporteringsuppgifter till chefer och arbetsledare. Vad krävs för att kunna fördela ansvaret? Genom rättspraxis har man kommit fram till ett antal förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ansvarsfördelning ska bli rättsligt hållbar. Dessa förutsättningar kan sägas vara följande: Ett klart och otvetydigt behov av ansvarsfördelning ska föreligga. Behov föreligger t.ex. när verksamheten har så stor omfattning att ledningen själv inte har möjlighet att övervaka verksamheten i alla dess delar eller om ledningen befinner sig på annan ort än vad verksamheten bedrivs. Den, till vilken ansvar fördelas ska ha en relativt självständig ställning. Denne ska ensamt kunna fatta beslut som hävdar skyddsintresset. Den, till viken ansvar fördelas ska ha reella möjligheter att praktiskt utöva tillsyn över sitt ansvarsområde. Med fördelning av uppgifter ska följa tillräckliga beslutsbefogenheter. Den som tilldelas ansvaret skall ha tillräckliga befogenheter i arbetsledningshänseende men också förfoga över de ekonomiska resurser som krävs för att vidta nödvändiga åtgärder. Den, till vilken ansvarsuppgifterna ges, ska ha tillräcklig utbildning och kompetens för att leda verksamheten inom sitt område och därmed kunna reagera på brister i arbetsmiljön. Av ansvarsfördelningen skall det klart framgå till vem ansvar getts. Det ska inte råda någon tvekan om vem som är ansvarig och i viken omfattning. Arbetsmiljöuppgifter för kommunfullmäktige Se till att det finns grundläggande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet inom hela kommunen vilket innebär att fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser. Förtydligande av nämndernas/kommunstyrelsens och förvaltningschefernas ansvar och uppgift i arbetsmiljöarbetet. Följa upp att nämndernas arbetsmiljöarbete bedrivs enligt lagstiftning, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet. Se till att regelbundet genomföra uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöuppgifter för nämnden/kommunstyrelse Se till att förvaltningen ges förutsättningar att leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och författningarna. Se till att förvaltningschefen har tillräcklig kompetens, befogenheter och resurser för att utveckla arbetsmiljön och leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och författningar. Se till att i budgetarbetet beakta ekonomiska och personella förutsättningar för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Se till att gällande fördelning är klar och tydlig. Se till att följa upp arbetsmiljöarbetet. Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöuppgifter för kommunchef Det åligger kommunchef att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Ragunda kommun fungerar vilket innebär att: Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö. Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv. Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete. Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras. Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen. Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den kommungemensamma uppföljningen. Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs. Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas - vid allvarlig arbetsskada - vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller berört flera anställda. Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv. Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor. Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till nämnden. Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret: Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet. Se till att fortlöpande informera förvaltningschefer och medarbetare om arbetsmiljölagen, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet. Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal. Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande riktlinjer inom Ragunda kommun. Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer. Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och organisationsfrågor. Se till att gällande fördelning är klar och tydlig. Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Ragunda kommuns rutiner. Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och tillbud. Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i arbetet. Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov) Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som fördelats till mig enligt ovanstående. Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som fördelats till mig. Ort, Datum …………………………………………. ………………………………. Nämndordförande som fördelat Kommunchef som mottagit arbetsmiljöuppgifter fördelning av arbetsmiljöuppgifter Om du som fördelat arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för delegationen ska arbetsmiljöuppgifterna returneras enligt blankett ”Returnering av arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen. Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar. Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef Det åligger förvaltningschef inom förvaltningen att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom förvaltningen vilket innebär att: Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö. Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv. Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete. Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras. Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen. Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den kommungemensamma uppföljningen. Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs. Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas - vid allvarlig arbetsskada - vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller berört flera anställda. Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv. Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor. Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till kommunchefen. Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret: Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet. Se till att fortlöpande informera närmast underställda chefer och medarbetare om arbetsmiljölagen, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet. Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal. Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande riktlinjer inom Ragunda kommun. Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer. Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och organisationsfrågor. Se till att gällande fördelning är klar och tydlig. Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Ragunda kommuns rutiner. Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och tillbud. Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i arbetet. Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov) Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig. Ort, Datum …………………………………………. ………………………………. Kommunchef som fördelat Förvaltningschef som mottagit arbetsmiljöuppgifter fördelning av arbetsmiljöuppgifter Om du som delegerats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för delegationen ska arbetsmiljöuppgifterna arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen. Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar. returneras enligt blankett ”Returnering av Arbetsmiljöuppgifter för enhetschef/ rektor inom Det åligger enhetschef/ rektor att: Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Ragunda kommuns rutiner. Se till att i integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet. Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal. Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor. Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till förvaltningschefen. Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret: Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämne för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och tillbud. Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal. Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i arbetet. Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande riktlinjer inom Ragunda kommun. Se till att medarbetarna via arbetsplatsträffar fortlöpande får den information och de instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olyckor och tillbud samt information om gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att befintliga hjälpmedel, skyddsutrustning samt vedertagen arbets- och lyftteknik används. Se till att omedelbart rapportera olyckor eller tillbud enligt Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att rapportera till närmsta högre chef om skyddsinstruktioner inte följs, trots uppmaningar. Se till att lagstiftningen kring anpassning och rehabilitering följs samt Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering. Se till att medarbetarnas rehabiliteringsbehov kartläggs och vidta lämpliga åtgärder. Se till att gällandefördelning är klar och tydlig. Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov) Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig. Ort, Datum …………………………………………. ………………………………. Förvaltningschef som fördelat Enhetschef/Rektor som arbetsmiljöuppgifter mottagit fördelning av arbetsmiljöuppgifter Om du som fördelats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för fördelningen ska arbetsmiljöuppgifterna arbetsmiljöuppgifter” till nämnden/kommunstyrelsen. Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar. returneras enligt blankett ”Returnering av Arbetsmiljöuppgifter för övriga medarbetare Det är lämpligt att fördela vissa arbetsmiljöuppgifter till andra medarbetare. Det ska ske när det finns risker i verksamheterna som chefen inte har möjlighet att överblicka. Övriga medarbetare har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen med därtill hörande föreskrifter (AFS) och de handlingar som i övrigt rör de eller det uppdrag som ska utföras. Det är även viktigt att det för dessa personer finns avsatt tid för att genomföra arbetsmiljöuppgifterna. I specifika uppdrag kan dessutom speciell ämneskunskap behövas för att klara aktiviteten/uppdraget. Nedan följer exempel på sådana uppgifter i olika verksamheter, där ansvarig person kan fördela arbetsmiljöuppgifter vidare. Verksamhet inom skolan så som lokaler för träslöjd, kemiundervisning, idrott. Tekniska anläggningar så som mindre renings- eller vattenverk, återvinningscentral. Specifika lokaler så som förråd för rengöringsmedel, kemikalier, vänthallar Fritids- eller turismanläggningar Fördelning av arbetsmiljöuppgifter för Du har som medarbetare ansvaret för de arbetsmiljöuppgifter som påverkar arbetet och arbetsmiljön inom ditt ansvarsområde/ämne. Om en viss arbetsmiljöuppgift inte kan genomföras inom ramen för tilldelade befogenheter, resurser eller på grund av bristande kunskaper ska du returnera arbetsuppgiften till din chef, som då återtar ansvaret för arbetsuppgiften. För att kunna hantera de fördelade arbetsmiljöuppgifterna ska du skaffa dig goda kunskaper om förbundets policy och rutiner inom arbetsmiljö, arbetsmiljölagstiftningen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller för ditt område/ämne. Behov av utbildning inom arbetsmiljöområdet bestäms i samråd med den som fördelat arbetsmiljöuppgifterna. Chef och medarbetare har kommit överens om vad som ingår i ansvaret, och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl i enlighet med denna fördelning. I bifogat dokument anges vad som ingår i fördelningen och förutsättningarna för den. Vid frånvaro återgår de arbetsmiljöuppgifterna till närmaste chef Det åligger medarbetaren att; Organisera och genomföra undervisning/aktiviteter/arbetsuppgifter med beaktande av de mål som finns i skollag, läroplan, kursplan och övriga styrdokument. Tillse, där det är aktuellt, att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning används. Regelbundet genomföra en riskbedömning av de moment som ingår i undervisning/aktiviteter/arbetsuppgifter. I de situationer som innebär risk, åtgärda eller returnera frågan till närmaste chef. Informera eleverna/deltagare etc. om de risker, som finns i den undervisning/aktivitet/arbetsuppgift, som ska genomföras. Ha kunskap om vad och vilka åtgärder som vidtas om olyckan skulle vara framme, utrymning, telefon och andra personer som kan vara behjälplig i den uppkomna situationen. Kontinuerligt kontrollera den utrustning som finns och används. Kontrollera att verktyg, ämnen och inredning hanteras på ett undervisningen/aktiviteten/arbetsuppgiften riktigt sätt. Till närmaste chef returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken befogenhet saknas. för fördelade Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat ovanstående. Ort, Datum …………………………………………. ………………………………. Chef/rektor som fördelat Personal arbetsmiljöuppgifter av arbetsmiljöuppgifter Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar. som mottagit fördelning 100% Bygdemedel Lokala kriterier för Ragunda kommun 100% Bygdemedel Dela ut alla - 100% av medlen Följa rådande bestämmelser (bygdemedelsavgiftsregler) Sträva mot visionen/Ragunda 100%-mål. Denna del riktar sig mot lokala föreningar (ideell sektor) Ges till aktiva föreningar Till en samverkanslösning med en bra ansökan kan 100% av bygdemedlen tilldelas Ej till reparation/underhåll av bygdegårdar (däremot kan bidrag ges till lokaler i vilka det bedrivs exempelvis ungdomsverksamhet, fritid/idrott eller turism) Övergripande mål Prio Område Bygdemedelskrav 1 + 100 personer i befolkningsutveckling 2 Begränsa skadeverkning Fritid/ungdom/idrott + 100 nya jobbtillfällen 3 Turism Service + 100 000 turister 4 Turism 100% service till medborgarna 5 Vägar Service Övrig nytta Syfte Attraktivt samhälle att leva och bo i Fler arbetstillfällen dock inte konkurrens med befintliga företag Stödja ideella turismsatsningar Ökad service ger ökad attraktivitet Diarienr Ärenderubrik 185-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Handikappanpassad fiskecamp i Mjösjön Sökt belopp Avsändare/ Mottagare Ort 353 031 Gesundens STUGUN fiskevårdsområdesföre ning 398-2015 Ansökan om bygdemedel med 70 000 kronor för inköp av snöskoter, Ragunda kommun 665-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Självhjälpsgrupper för hälsa 70 000 Selsådalens SSK STUGUN 62 710 Kullsta Gamla Skola ek för Hammarstrand 688-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, grusplan till Agility och lydnadsplan 71 290 Ragunda brukshundklubb Hammarstrand 705-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Investering till ny vägtrumma 33 750 Svarhålsforsens Bispgården samfällighetsförening 718-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Renovering Geråbadet etapp 2 61 040 Fors Intresseförening Bispgården 727-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Omklädningsbyggnad vid hockeyrink. 59 175 Fors Intresseförening Bispgården 729-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Inventarier till ungdomsgård 83 634 Hammarstrands Aktivitetsgård Hammarstrand 818-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Utökad verksamhet i Fors Hembygdsförenin 23 250 Fors Hembygdförening Bispgården 828-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Gröna Rum på Fors Hembygdsgård 7 250 Fors Hembygdsförening Bispgården 852-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Vindskydd mm i skolskogen. 27 081 Fors Intresseförening Bispgården 856-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Container inventarieförvaring 26 124 Fors Intresseförening Bispgården 901-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, rusta upp fäbod efter storm.Tak hockeyr 919-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Upprustning av bagarstuga 250 000 Krokvågs Byförening Hammarstrand 45 000 Rävanäsets bagarstugeförening Hammarstrand 922-2015 Ansökan om bygdemedel, Ragunda, Renovering yta för föreningsverksamhet 743 000 Bispgårdens Pistolklubb Hammarstrand 972-2015 Ansökan om bygdemedel för byte av belysningsstolpar och kablage vid OK Forsarnas slalombacke, Ragunda kommun 169 000 OK Forsarna Bispgården 974-2015 Ansökan om bygdemedel för inköp av plåtcontainrar, Ragunda kommun 100 000 OK Forsarna Bispgården 2 185 335 Pers/Org. nr 8932026274 avslag brist på medel avslag brist på medel 7164618568 avslag brist på medel 8932026159 Prio 2 förslag bevilja 66 270 7179078592 avlag brist på medel 8024185806 Prio 2 förslag bevilja 57 040 8024185806 prio 2 förslag bevilja 56 175 8024768536 prio 2 förslag bevilja 80 634 8932021648 prio 2 förslag bevilja 20 250 8932021648 avslag brist på medel 8024185806 avslag brist på medel 8024185806 avslag brist på medel 8024401252 avslag brist på medel 8024761366 avslag brist på medel 8932020228 avslag brist på medel prio 2 förslag bevilja 166 000 avslag brist på medel 446 369 Bildningsförbundet Mittnorrland Bidrag 2015 Fördelning anslag 2015, Ragunda, förslag med tak o golv 2013 års volymsifror Förutsättningar: Ram = 377000 kr, grundansl = 70%, verksamhetsansl = 15%, förstärekningsansl = 15% samt 2013 års volym Ram ABF Bilda FU SFR SV NBV MBSK Sensus KBV ABF Bilda FU SFR SV NBV MBSK Sensus KBV Summa 377000 Grundanslag 263900 Verksamhetsans Totalt bidr 2015 Grundbidrag Verksamhetsansl Målgruppsb. 55605 11017 15128 81750 9737 1346 0 11083 1874 372 0 2246 20218 4920 2821 27959 150923 34042 36956 221921 13347 1755 1264 16366 0 0 0 0 12957 2718 0 15675 0 0 0 0 264661 56169 56169 377000 56550 Målgruppsans 56550 21,68 2,94 0,60 7,42 58,87 4,34 0,00 4,16 0,00 100,00 Bidrag 2014 rel andel -14 Bidrag 2015 Rel andel -15 Diff 14-15 Diff i proc 80 610 21,21 81750 21,68 1140 1 14 115 3,71 11083 2,94 -3032 0 0,00 2246 0,60 2246 0 29 310 7,71 27959 7,42 -1351 -5 218 793 57,58 221921 58,87 3128 1 19 349 5,09 16366 4,34 -2983 -15 0 0,00 0 0,00 0 0 17 823 4,69 15675 4,16 -2148 -12 0 0,00 0 0,00 0 380000 100 377000 100,00 -3000 -1 Anslag Ragunda 2014 Sida 1 13:58 Bildningsförbundet Mittnorrland Bidrag 2015 mvärden. Studietimmar Anslag Ragunda 2014 Sida 2 13:58 Till förbundsmedlemmarnas fullmäktige och styrelse REVISIONSBERÄTTELSE för år 2014 Samordningsförbundet i Jämtlands län Organisationsnummer 222000-1990 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet i Jämtlands län, org. nr 222000-1990, för verksamhetsåret 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen och förvaltningen Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår granskning. Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har genomfårts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund får bedömning och ansvarsprövning. Uttalanden Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt fårbundsordning och verksamhetsplanen samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Östersundden l1/j 0 tCI[. . Cl\.{ - t3 fr/Q,~ /vw- MJ s Henriksson Auktoriserad revisor För staten För kommunerna och landstinget i Jämtlands län Bilaga: De sakkunnigas rapport Granskningspromemoria 2014, Samordningsförbundet i Jämtlands län, Dm: . Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Årsredovisning 2014 Godkänd av direktionen 2015-02-24 1 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Innehåll VÅR FÖRBUNDSDIREKTION 2014 ..................................................................................................................... 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE HAR ORDET ............................................................................................................. 4 FÖRBUNDSCHEFEN OM VERKSAMHETSÅRET ................................................................................................... 5 OM FÖRBUNDET .............................................................................................................................................. 7 VÅRA MEDLEMSKOMMUNER ..................................................................................................................................... 7 FAKTA OM FÖRBUNDET............................................................................................................................................. 7 VÅRT UPPDRAG ....................................................................................................................................................... 8 VÅR VISION ............................................................................................................................................................ 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............................................................................................................................. 8 UPPFÖLJNING AV MÅLUPPFYLLNAD................................................................................................................. 9 UPPFÖLJNING AV MÅLEN ........................................................................................................................................ 10 MÅLOMRÅDEN ..................................................................................................................................................... 11 Målområde Medborgare ............................................................................................................................. 11 Målområde Utveckling ................................................................................................................................ 12 Målområde Medarbetare ............................................................................................................................ 13 Målområde Ekonomi ................................................................................................................................... 14 Målområde Miljö ......................................................................................................................................... 15 FÖRBUNDSGEMENSAM VERKSAMHET ........................................................................................................... 16 ORGANISATIONSFÖRÄNDRING.................................................................................................................................. 16 TRYGGHETENS HUS ................................................................................................................................................ 17 VIKTIGARE HÄNDELSER ........................................................................................................................................... 17 UTVECKLINGSBEHOV .............................................................................................................................................. 18 RÄDDNINGSVERKSAMHET ............................................................................................................................. 19 OPERATIVA HÄNDELSER .......................................................................................................................................... 19 LARMSTATISTIK ..................................................................................................................................................... 20 INSATSLEDNING..................................................................................................................................................... 21 BEREDSKAP .......................................................................................................................................................... 21 UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSVERKSAMHET ................................................................................................................. 22 TEKNISK VERKSAMHET ............................................................................................................................................ 23 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET ...................................................................................................................... 24 TILLSYN OCH TILLSTÅND .......................................................................................................................................... 24 RÅDGIVNING ........................................................................................................................................................ 26 BRANDSKYDDSKONTROLLER ..................................................................................................................................... 26 INFORMATION ...................................................................................................................................................... 26 RISKHANTERING .................................................................................................................................................... 27 PERSONAL ...................................................................................................................................................... 28 PERSONALUTVECKLING ........................................................................................................................................... 28 LIKABEHANDLING .................................................................................................................................................. 28 LÖNEÖVERSYN ...................................................................................................................................................... 28 SJUKFRÅNVARO..................................................................................................................................................... 28 ÖVERTID.............................................................................................................................................................. 28 RIB..................................................................................................................................................................... 29 STATISTIK PERSONAL .............................................................................................................................................. 30 PENSION.............................................................................................................................................................. 31 ARBETSMILJÖ ................................................................................................................................................. 31 1 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 OLYCKOR OCH TILLBUD ........................................................................................................................................... 31 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE .......................................................................................................................... 31 MILJÖ ............................................................................................................................................................. 32 KOMMUNIKATION OCH INFORMATION ......................................................................................................... 33 RESULTAT OCH STÄLLNING............................................................................................................................. 34 RESULTATRÄKNING ................................................................................................................................................ 34 DRIFTREDOVISNING ............................................................................................................................................... 35 INVESTERINGSREDOVISNING .................................................................................................................................... 36 REDOVISNINGSPRINCIPER ........................................................................................................................................ 37 BALANSRÄKNING ................................................................................................................................................... 38 FEMÅRSJÄMFÖRELSE .............................................................................................................................................. 38 FINANSIERINGSANALYS ........................................................................................................................................... 39 NOTER ................................................................................................................................................................ 40 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 ............................................................................................................. 43 Bilaga 1: Uppföljning av internkontrollplan 2014. Bilaga 2: Redovisning av insatsstatistik kommunvis 2010 - 2014. Bilaga 3: Redovisning av nyckeltalsjämförelser. 2 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Vår förbundsdirektion 2014 Östersunds kommun Ordförande Anders Edvinsson (s) Ledamot Magnus Andersson (c) Ledamot Nisse Sandqvist (v) Ersättare Britt Wikman (s) Ersättare Bert Nyman (s) Ersättare Lars Lignell (m) Strömsunds kommun 2:e vice ordförande Susanne Hansson (s) Ersättare Nils-Bengt Nilsson (c) Bergs kommun Ledamot Kent Rosenqvist (s) Ersättare Dan-Olov Westberg (c) Krokoms kommun 1:e vice ordförande Owen Laws (mp) Ersättare Rolf Lilja (s) Bräcke kommun Ledamot Jörgen Persson (s) Ersättare Yngve Hamberg (c) Ragunda kommun Ledamot Brittinger Håkansson (s) Ersättare Stefan Nilsson (a) 3 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förbundsordförande har ordet Jämtlands räddningstjänstförbund har genomgått en rad förändringar under 2014. Utåt sett kanske inte så mycket har märkts. Men inom organisationen har det däremot varit nya tider på en rad områden. Inte minst rivstartade den nya förbundschefen Micael Lundmark sitt arbete med en organisationsförändring. För oss i direktionen har detta lett till en tydligare förståelse för hur förbundet fungerar. Politiska beslut, liksom verkställighetsbeslut av förbundsledningen, som förändrar organisationen, genererar ofta nytt eller förändrat arbetssätt. Det kan i sin tur skapa oro och turbulens. Detta oavsett om bakgrunden till besluten har varit vällovliga. Det är den politiska ledningen, med underlag från tjänstemannaledningen, som är ansvarig för att besluta om budget och verksamhetsplan. Så är det i alla offentliga organisationer. Därför behövs ömsesidig respekt och förtroende mellan förtroendevalda och tjänstemän. För en politiker innebär förtroende att man har att förvalta att andra människor har gett oss mandat att ta en rad beslut. Som politiker i räddningstjänsten är dessa beslut oftast lätta att ta eftersom räddningstjänstpolitik oftast bedrivs i konsensus. Mina fyra år som ordförande i Jämtlands Räddningstjänstförbund har varit roliga och fyllda av många nya lärdomar. Det har varit en stor ära att få vara med och leda en organisation vars anställda är så dedikerade sin uppgift och som bär på sådan stolthet i sin yrkesroll. Jag tackar alla som suttit i direktionen, i förbundsledningen och alla andra anställda ute i de sex kommuner som varit medlemmar under min mandatperiod. Jag passar också på att sända en hälsning till de nya direktionsledamöterna och särskilt till alla i Härjedalens kommun som nu är nya medlemmar. Lycka till! Anders Edvinsson (S) Förbundsordförande 4 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förbundschefen om verksamhetsåret Verksamheten under 2014 har varit omfattande och antalet genomförda insatser har ökat med 20 % jämfört med 2013. Det är framförallt IVPA-insatser (i väntan på ambulans) som ökat men den torra sommaren medförde även en ökning av antalet skogsbränder. Förbundets förebyggande verksamhet fortsätter att öka – årets ärenden passerade 2 000 och jämfört med 2013 har antalet ärenden ökat med 25 % under 2014. Skälet till denna stora ökning är bland annat förbundets förebyggande verksamhet i Härjedalen. Omfattande arbete har genomförts under 2014 för att förbereda inrangeringen av Härjedalen i förbundet från och med 2015-01-01. I detta arbete har Härjedalens kommun varit en viktig samarbetspartner som på ett aktivt och positivt sätt bidragit till att detta verksamhetsövertagande har kunnat genomföras friktionsfritt. Måluppfyllnaden är god med undantag för tillsynsverksamheten som inte når uppsatta mål för tillsyner av objekt som enligt LSO1 2:2 kräver skriftlig redogörelse eller objekt som kräver tillstånd enligt LBE2. Detta förklaras delvis av brist på personella resurser (vakans och föräldraledighet). Men även den ökade insatsfrekvensen har bidragit till detta, merparten av personalen inom den förbyggande verksamheten tjänstgör även som inre befäl (IB) som är inblandad i samtliga pågående insatser. Sammantaget har detta resulterat i hög arbetsbelastning på personal i den förbyggande verksamheten. Under sommarperioden är det svårt att upprätthålla beslutad beredskap på alla brandstationer bemannade av RiB3. Särskilt svårt har det varit på stationer som har brister i personalpoolen eller vakanser i den ordinarie styrkan. Personellt sett har antalet RiB som lämnat förbundet under 2014 minskat samtidigt som rekryteringen varit ungefär densamma som 2013. Detta har resulterat i ett positivt tillskott av RiB och vid årsskiftet hade förbundet 8 vakanser inom RiB-systemet om man enbart ser till den minimibemanning som krävs för att upprätthålla beslutad beredskap. Inkluderar vi den volym som krävs för personalpoolen på varje station som ersätter ordinarie personal under semesterperioden och vid annan frånvaro är antalet vakanser betydligt högre. Trots denna positiva utveckling är rekryteringen av beredskapsanställd personal fortsatt en av förbundets stora utmaningar. MSB utredning om åtgärder för att underlätta kommunernas rekrytering av RiB gav inte förbundet något stöd för det pågående rekryteringsarbetet. Ansvaret för att stärka förutsättningarna att rekrytera RiB är delat mellan förbundet och medlemskommunerna. Förbundet måste överväga åtgärder i tjänsten som underlättar rekrytering och aktivt genomföra rekryteringsåtgärder i samarbete med medlemskommunerna. Medlemskommunerna måste i samarbete med räddningstjänstförbundet vidta åtgärder som underlättar för kommunanställda att samtidigt kunna verka som RiB. Detta kräver även ett politiskt engagemang på riksnivå för att bidra till att skapa ett regelverk som tillåter arbetslösa att ingå i räddningstjänstförbundets beredskapsstyrka utan att riskera sin arbetslöshetsersättning. Materiellt sett har den höga insatsfrekvensen slitit hårt på förbundets räddningsmateriel och medfört ett oförutsett och ökat behov av inköp av ersättningsmaterial. 1 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagen (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara. 3 Räddningsman i beredskap (deltidsanställd personal). 2 5 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Ekonomiskt sett uppvisar förbundet ett positivt resultat 2014 på knappt 830 tkr. Detta förklaras bland annat av ökade intäkter av engångskaraktär (försäljning av fordon och tjänster) samt minskade personal- och fastighetskostnader. Dessa avvikelser har varit tillräckliga för att täcka ökade kostnader för insatser, retroaktiv ersättning av övertid för vikarier, lägre intäkter för tillsyner och lägre intäkter för extern utbildning. Investeringsbudgeten 2014 på 3 400 tkr har inte varit tillräcklig för de investeringar förbundet tvingats till under 2014. Två fordonshaverier samt ökade kostnader för redan inplanerade investeringar har resulterat i att investeringsramen under 2014 av direktionen utökats med 345 tkr. Under 2014 har avsevärd tid nedlagts på att analysera förbundets verksamhet och finansiering med anledning av de problem förbundet fick med likviditeten under 2013. Jämförelser med andra räddningstjänstförbund i Sverige har också genomförts under året. Detta analysarbete har resulterat i följande slutsatser: Jämtlands räddningstjänstförbund är i och med Härjedalens inträde ett av landets största räddningstjänstförbund. Största ytan, flest antal brandstationer, flest brandmän/brandbefäl i beredskap, flest fordon och flest anställda RiB gör förbundet i unikt i en nationell jämförelse. De ekonomiska resurser som disponeras för förbundets verksamhet är små i jämförelse med vad andra förbund disponerar för sin verksamhet. Jämtlands räddningstjänstförbund är ett stort förbund med liten ekonomi. Förbundets nuvarande ekonomiska finansieringsmodell medför att det, utan ökat medlemsbidrag, inte är möjligt att skapa en fungerande reinvesteringsverksamhet utan att omfattande reducering av nuvarande verksamhet sker samt att nuvarande regler om budget och eget kapital förändras. Nuvarande övnings- och utbildningsverksamhet är inte tillfredsställande och möjligheten att ge RiB-personalen den utbildning/övning som motsvarar kraven från Arbetsmiljöverket är inte tillfyllest. Åtgärder krävs för att säkerställa att arbetsmiljölagens krav uppfylls. Den nuvarande omfattningen av förbundets förebyggande verksamhet harmonierar inte med den volym av risker och sårbarheter som finns inom förbundet. Förbundets ledningsresurser är otillräckliga bland annat beroende på att chefer även tjänstgör som inre befäl, egen ekonom saknas, kommunikatör enbart disponeras en dag/vecka. Under 2014 har detta arbete legat till grund för den dialog med medlemskommunerna och åtgärder inom ramen för verksamhetsplan och budget 2015 som inletts. Förbundets arbete har bland annat resulterat i följande förändringar under 2015: Förändring i bemanningsmetodiken av IB-rollen har genomförts. Förebyggande verksamheten har stärkts. Egen ekonom har anställts. Ekonomiska resurser har tillförts utbildnings- och övningsverksamheten. Dessa åtgärder är en bit på väg mot en långsiktigt hållbar verksamhet men det finns behov att fortsätta att fortsatt utveckling dessa verksamheter för att situationen ska bli tillfredsställande. Förbundets dialog om finansiering och utvecklingsbehov med medlemskommunerna fortsätter under 2015. 6 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Om förbundet Våra medlemskommuner Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bildat genom samarbete mellan kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke och Ragunda. Samarbetet inleddes 2004 mellan Östersund, Krokom och Strömsund. 2010 anslöt Berg och Bräcke, och 2012 anslöt sig också Ragunda. Syftet med förbundet är att optimera resurser som idag är utspridda i de medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Fakta om förbundet Brandstationer 1 Heltidsstation 24 Deltidsstationer 20 Räddningsvärn Totalt 550 anställda ---------------------------------------------I beredskap dygnet runt året om 1 Inre befäl 1 Yttre befäl 25 Styrkeledare 70 Brandmän I beredskap totalt 97 personer ----------------------------------------------Befolkningsunderlag: ca 105 000 innevånare Larm: ca 1600 per år Yta: 31 200 km2 = 7 % av Sverige 7 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Vårt uppdrag Jämtlands Räddningstjänstförbund har till uppgift att svara för medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Det åligger förbundet särskilt att: Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper. Ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar. Ansvara för sotning och brandskyddskontroll. Ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO. Ansvara för kommunal räddningstjänst. Ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats. Vår vision Vi ska uppfattas som Sveriges bästa räddningstjänst Förvaltningsberättelse Verksamheten inom förbundet har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Förbundet stödjer också ägarkommunerna i arbetet med krishantering, höjd beredskap samt att upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna. 8 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Uppföljning av måluppfyllnad För att leverera en bra service till alla som bor, vistas och besöker våra medlemskommuner arbetar förbundet utifrån ett helhetsperspektiv. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning av förbundets gemensamma resurser. Förbundets verksamhet är indelad i fem olika målområden med medborgaren i centrum. Inom varje målområde finns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga viljeinriktning. Utifrån varje inriktningsmål formuleras mätbara effektmål. 9 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Uppföljning av målen Uppföljning av inriktningsmålen och effektmålen sker tre gånger per år och redovisas i två delårsrapporter (april och augusti) samt i årsredovisningen. Målens resultat rapporteras både separat under tillhörande målområde och i sammanfattande redovisning med text och måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen nedan. Målet uppnås Inriktningsmål i olika målområden Medborgare 1) Trygga medborgare 2) God kunskap via god kommunikation 3) God lokal samverkan Utveckling 1) Antalet bränder och olyckor ska minska 2) Goda tekniska lösningar 3) God självutvärdering och metodutveckling Medarbetare 1) Friska och nöjda medarbetare 2) God information och hög delaktighet 3) Hög kompetensnivå Ekonomi 1) Ekonomi i balans 2) God hushållning 3) Ekonomisk kontroll Miljö 1) Ekologisk hållbar utveckling 2) Smarta miljölösningar 3) Fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 10 Målet uppnås delvis Målet uppnås inte Kommentarer Målområdet är delvis uppfyllt. Målet rörande utökad IVPA är inte uppfyllt då huvudmannen inte önskar utökning. Målområdet är uppfyllt. Målet mot nöjdkundindex (NKI), är dock ej uppföljt. Uppföljning sker vartannat år i SKL öppna jämförelser. Uppföljning av 2014 års NKI sker i juni 2015. Målområdet är delvis uppfyllt. Teoretisk utbildning i utryckningskörning är i huvudsak genomförd av alla förare. Rekrytering av RiB anställda når ej målet då svårigheterna att rekrytera i vissa fall är stora. Målområdet är delvis uppfyllt. I enlighet med målen överstiger resultatet noll och förbundet redovisar ett positivt kassaflöde. Däremot nås inte investeringsmålet då ramen är höjd under året. Målområdet är delvis uppfyllt. Investeringsnivån är för låg 2014 för att medelåldern på fordonsparken ska kunna vidmakthållas. Målet för sänkt energiförbrukning bedöms uppnås delvis då åtgärder vidtagits, men ingen mätning är genomförd och jämförande energistatistik saknas. Måluppfyllnad i målområden Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområden Målområde Medborgare Inriktningsmål 1) Trygga medborgare 2) God kunskap via god kommunikation 3) God lokal samverkan Effektmål, mätbara Antalet unika besökare på hemsidan ska öka med 20 %. Under 2013 hade vi i genomsnitt ca 1000 besökare per månad. Målet är uppfyllt. Antalet unika besökare på hemsidan var i genomsnitt mer än 1800/månad. Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka jämfört med 2013 som var 1397 personer. Målet är uppfyllt. Under 2014 utbildades 1 612 personer i brand- och säkerhet.. NKI ska öka jämfört med 2013 avseende brandtillsyn (enl. SKL öppna jämförelse) Nöjd kundindex (NKI) genomförs vartannat år. SKL kommer under våren att sammanställa resultaten för 2014. En kommunrapport kommer att finnas under maj/juni 2015. Andelen fungerande brandvarnare i bostäder ska öka jämfört med 2013. Målet är uppfyllt. Fungerande brandvarnare kontrolleras i samband med brandskyddskontroller av eldstäder, för 2014 var antalet ej fungerande brandvarnare 7 % vilket är lägre än tidigare år. Snittbetyget på genomförda externa utbildningar > 4,0. Målet är uppfyllt. Snittbetyget på genomförda externutbildningar är 4,2. IVPA-verksamheten utanför Östersunds tätort ska omfatta minst 50 % av befolkningen inom förbundets område, 2013 omfattades ca 45 %. Målet är ej uppfyllt. Ingen utökning av IVPA-verksamheten har skett under året. 11 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Utveckling Inriktningsmål 1) Antalet bränder och olyckor ska minska 2) Goda tekniska lösningar 3) God självutvärdering och metodutveckling Effektmål, mätbara Antalet bostadsbränder ska minska jämfört med 2013 Målet är uppfyllt. Antalet bränder i byggnader blev 169 st jämfört med 179 st 2013. 100 % av insatsrapporterna ska vara färdiga inom en vecka Målet är delvis uppfyllt. Under året har ca 90 % blivit färdiga inom en vecka. Målet är att medianhandläggningstiden från besvarat 112-samtal, per månad maximalt skall vara till förlarm, 60 sekunder på tidskritiska händelser typ brand i byggnad, trafikolycka och drunkning. Målet är delvis uppfyllt. Målet på en medianhandläggningstid på 60 sekunder vid förlarm uppnås inte fullt ut. Årsgenomsnittet är 77 sekunder. Ett kvalitetsarbete pågår och målet med att uppnå mediantiden för förlarm är en prioriterad fråga i samverkan med SOS Alarm AB. 12 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Medarbetare Inriktningsmål 1) Friska och nöjda medarbetare 2) God information och hög delaktighet 3) Hög kompetensnivå Effektmål, mätbara Sjukfrånvaro för heltidspersonal < 3,5 %. Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron uppgick till 3,2 %. Arbetsmiljöindex för hel- och deltidspersonal ≥ 4,0 Ingen mätning är genomförd. Undersökningen är framflyttad och genomförs 2015. Besöksstatistiken på personalhemsidan ska öka jämfört med 2013 Ingen mätning har genomförts. Åtgärder för att öka flödet av nyheter på personalsidan har vidtagits – bedömningen är att besöksfrekvensen torde vara högre. Målet bedöms därför vara uppfyllt. Alla heltidsbrandmän ska genomgå 200 timmar internutbildning under 2014 enligt särskild utbildningsplan Utbildningen följer planen och målet är uppfyllt. Alla deltidsbrandmän ska genomgå 50 timmar internutbildning under 2014 enligt särskild utbildningsplan Huvuddelen av samtliga RiB-anställda har genomfört sina 50 timmar i internutbildning. Målet är därmed ej uppfyllt. 100 % av förarna ska ha teoretisk utbildning i utryckningskörning. Utbildningen har följt planen, dock har endast ca 80 % av förarna genomgått utbildningen på grund av frånvaro från utbildning och sjukskrivningar. Målet är därmed ej uppfyllt. Rekrytera 100 % av våra vakanta tjänster Rekrytering pågår kontinuerligt via både riks- och lokala kampanjer men målet är ej uppfyllt då svårigheterna att rekrytera i vissa fall är stora. 13 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Ekonomi Inriktningsmål 1) Ekonomi i balans 2) God hushållning 3) Ekonomisk kontroll Effektmål, mätbara Resultatet ≥ 0 Målet är uppfyllt, årets resultat uppgår till 829 tkr. Positivt kassaflöde Målet är uppfyllt, årets kassaflöde är positivt och blev 2 203 tkr. Investeringarna max 3,4 mnkr Målet uppnås inte. Årets investeringsram har utökats under året efter delegations- och direktionsbeslut med 345 tkr. Årets investeringar uppgår till 3 743 tkr. 14 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Miljö Inriktningsmål 1) Ekologisk hållbar utveckling 2) Smarta miljölösningar 3) Fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet Effektmål, mätbara Medelåldern på fordon ska minska jämfört med 2013. Investeringsbudgeten understiger det ekonomiska utrymme som krävs för att medelåldern ska kunna reduceras. Målet har inte uppnåtts. Fordonsparken ska minska jämfört med 2013. Målet är uppfyllt. Under året har fordonsparken minskat totalt med 4 fordon. Energiförbrukningen inom förbundets stationer ska minska jämfört med 2013. Någon jämförelse mot 2013 kan ej ske då statistik för 2013 saknas. Statistik för 2014 kommer att sammanställas under våren och redovisas för ägarna. Bedömningen är att målet är uppfyllt då flera energieffektiviserande åtgärder genomförts under året som t ex sänkning av temperatur i vagnhallar, sänkt huvudsäkring på några stationer och, byte från oljeuppvärmning till bergvärme i Gällö. 100 % av alla anställda ska anse att de har allmän kännedom om miljöhandlingsplanens innehåll. Information lämnas alltid vid introduktion av nyanställda och befintlig personal har erhållit information under 2013. Målet bedöms ha uppfyllts. 15 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förbundsgemensam verksamhet Organisationsförändring Förbundets organisation har översetts under 2014 och fr.o.m. 2015 intas organisationen enligt nedan. Organisationsförändringen innebär i korthet att: Räddningsavdelningen har upplösts och underliggande enheter har omvandlats till avdelningar. Nuvarande chef för räddningsavdelningen blir biträdande förbundschef tillika räddningschef. Operativa verksamhetsstödenheten har bytt namn till Teknikavdelning. Beredskap- och insatsenheten har bytt namn till Beredskapsavdelning. Deltidssektionen tas bort och nuvarande sektionschef blir biträdande avdelningschef för beredskapsavdelningen med oförändrade uppgifter. Ett förbundskansli inrättas – där samlas alla administrativa resurser. Förbundet anställer en ekonomiansvarig som tillika är kanslichef. I kansliet anställs även en fastighetsansvarig. Löne- och pensionsadministration upphandlas från Östersunds kommun. En ledningsstab redovisas i organisationen, denna är endast aktiv när insatser genomförs någonstans i förbundet – i denna leds alla operativa insatser och är normalt bemannad av IB. Vid större händelser förstärks staben med fler personer. Ledningsstaben lyder direkt under räddningschefen. 16 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Trygghetens hus Arbetet med att utveckla verksamheten i Trygghetens hus fortgår genom de arbetsgrupper som bildats fortsätter med sina arbetsmöten. Arbetsgrupperna som formats är styrgrupp, operativ grupp, informationsgrupp, driftgrupp samt etiska rådet, Det projekt som rör utveckling av verksamheten i Trygghetens hus som länsstyrelsen finansierat upphörde vid årsskiftet. Framtida utveckling hos aktörerna i Trygghetens hus är osäker när det gäller Polisens verksamhet. I den omorganisation som genomförts innebär i dagsläget att Polisens länskommunikationscentral i Trygghetens hus kommer att flyttas till Umeå inom 2-3 år. För SOS Alarm del sker en positiv utveckling med ansvar för ett nationellt bord och personell utökning. SOS Alarm i Östersund benämns numera storstadscentral och fr.o.m. sommaren kommer räddningsåtgörning4 i Jämtlands län att återföras till Östersund vilket stärker räddningstjänsten i Jämtlands län. Det unika konceptet i Trygghetens hus har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling. Viktigare händelser I ägardirektivet för 2014 års verksamhet har förbundet givits uppgifter. Nedan följer en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa uppgifter. Jämtlands räddningstjänstförbund har givits i uppdrag att utarbeta egna policydokument och under 2014 har direktionen fastställt följande policydokument: Arbetsmiljöpolicy. Medarbetar- och jämställdhetspolicy. Chefspolicy. IT-säkerhetspolicy. Resepolicy. Översyn och analys om behovet av ytterligare policydokument inom förbundet fortsätter under 2015. Förbundet har vidare givits i uppdrag att utarbeta en finansplan som återställer den checkkredit som förbundet nyttjar hos Östersund kommun. Denna uppgift har inte lösts under 2014 beroende på att förbundet under 2014 konstaterat att det inte är möjligt att återställa checkkrediten utan att detta får avsevärda effekter på förbundets årliga investeringsbelopp vilket resulterar i en successivt åldrande fordonspark. Förbundet fortsätter arbetet med att utforma en finansplan med förhoppning att denna kan fastställas under 2015. Medlemskommunerna har även givit förbundet i uppdrag att överse andra kostnadsfördelningsprinciper än den nuvarande (fördelning i relation till kostnad vid inträde i förbundet). Detta uppdrag redovisades vid ägarsamråd den 2 oktober 2014 och finns även dokumenterat i dokumentet ”Förslag till utveckling av Jämtlands räddningstjänstförbund”, 2014-09-12. 4 Den befattning i SOS centraler som ansvarar för utalarmering av räddningstjänstresurser. 17 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 I ägardirektivet framgår även att förbundet ska ta fram nyckeltal för att kunna jämföra förbundets verksamhet med andra räddningstjänster. Under 2014 genomförde förbundet en analys som resulterat i ett antal nyckeltal – beslut har ännu inte fattats om eller hur dessa ska nyttjas eller inte. De nyckeltal som redovisats under 2014 är bland annat följande: Medlemsbidrag per brandman/brandbefäl i beredskap. Medlemsbidrag per anställd. Medlemsbidrag per innevånare. Genomsnittlig årlig investeringskostnad per fordon. I bilaga 3 redovisas de ekonomiska nyckeltal enligt ovan med förklaringar om hur de definierats och där resultaten kommenteras. Även urvalet av de räddningstjänster som används för nyckeltalsjämförelser redovisas i bilagan. Furulunds utveckling har inletts och uppförandet av ett klimathus har påbörjats. Klimathuset möjliggör varma rökdykningsövningar i ren miljö, vattenånga, istället för i brandrök vilket medför en väsentligt förbättrad arbetsmiljö för övade och utbildare samt minskad miljöpåverkan. Klimathuset kommer att tas i bruk under april-maj 2015. Åtgärder har vidtagits för att underlätta Härjedalens inrangering i Jämtlands räddningstjänstförbund. Detta omfattar bland annat överföring av data från Härjedalen till förbundets databaser, kontroll och uppdatering av personallistor, inventering av utbildningsoch materiellt behov m m. Utvecklingsbehov Förbundet har under sin analys av verksamheten 2014 funnit tre utvecklingsområden som bör ges särskild uppmärksamhet de kommande åren i syfte att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och finansierad räddningstjänst. Ett utvecklingsområde är förbundets utbildnings- och övningsverksamhet. Inom detta område ökar behoven såväl kvalitativt som kvantitativt. Förbundet har under den senaste 5årsperioden mer än dubblerat antalet kommuner som är medlemmar i förbundet. Det har medfört att antalet RiB i förbundet fr.o.m. 2015 är ca 440 personer. Det är en personalkategori som har stor årlig omsättning vilket skapar ett stort årligt behov av rekrytering och utbildning av RiB. Arbetsmiljöverkets krav på räddningstjänster ökar successivt genom krav på certifieringar och föreskrifter om regelbundet återkommande övningar. Senast i raden är kravet på motorsågskörkort. Sammantaget resulterar detta i ett ökat behov av utbildnings/övningstimmar för att kunna säkerställa att rätt kompetens finns i styrkorna. MSB utreder för närvarande förändringar i sin utbildningsverksamhet där man bland annat överväger nedläggning av en av sina två skolor, förändringar i det statliga utbildningsbidraget för RiB och avgiftsbeläggning av ett antal kurser som de genomför. Detta medför att förbundet måste se över denna utbildnings- och övningsverksamheten för att säkerställa att förbundets nuvarande och framtida utbildnings- och övningsbehov kan tillgodoses så kostnadseffektivt som möjligt. Det andra utvecklingsområdet är förbundets förebyggande verksamhet. Med det stora antalet objekt som kräver skriftlig redogörelse enligt LSO 2:2 inom förbundet räcker den nuvarande 18 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 personella kapaciteten till för tillsyner drygt vart sjätte år. Antalet ärenden växer successivt och kommer om inte personella resurser tillförs inte vara möjlig att möta på ett tillfredsställande sätt. Åtgärder har vidtagits för att stärka den förebyggande verksamheten 2015, effekten av dessa ska utvärderas men förbundets bedömning är att det kommer att krävas ytterligare åtgärder. Slutligen är det förbundets reinvesteringsverksamhet som måste utvecklas. Vid jämförelser med andra räddningstjänstförbund som har en fungerande reinvesteringsverksamhet och en ekonomi i balans framkommer att dessa förbund har en finansieringslösning som tillåter förbundet att skapa investeringsmedel genom god ekonomisk hushållning. Det innebär att de tillåts budgetera med plusresultat som tillsammans med avskrivningsutrymmet skapar ett utrymme som kan användas för reinvesteringar. De har vidare ingen begränsningsregel för eget kapital vilket gör det möjligt att skapa ett tillräckligt stort eget kapital för reinvesteringsverksamheten. Slutligen har dessa förbund finansiella mål som är tillräckliga för att skapa reinvesteringsförmåga. I Jämtlands räddningstjänstförbund ska budgetering ske mot ett nollresultat och det egna kapitalet får inte överstiga 10 % av verksamhetens nettokostnader. Med nuvarande regler och förbundets investeringsbehov kommer den materiella statusen successivt att nedgå samtidigt som återställningen av checkkrediten kommer att ta lång tid (över 10 år). Om en finansieringsmodell ska skapas inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar och nuvarande materiella status ska kunna behållas måste verksamhet motsvarande ca 5,5 mnkr tas bort. Räddningsverksamhet Operativa händelser Under 2014 har 1 967 insatser genomförts totalt varav 1 805 insatser inom förbundet. Av de 162 larm som varit utanför förbundet har 149 stycken gällt befälslarm i Härjedalen och 13 larm varit insatser i angränsande kommuner. I förbundet har det inträffat fyra dödsbränder, på Frösön, i Hammerdal, Nysved och Lit samt en dödsbrand i Härjedalen (Sveg) där förbundet ansvarade för insatsledningen. Nio drunkningstillbud är inrapporterade. Under juli månad och en bit in i augusti var det onormalt hög larmfrekvens. Under en vecka i slutet av juli larmades förbundet till 120 olika händelser. Under en normal snittvecka i förbundet inträffar det cirka 35 händelser. Denna höga frekvens förklaras av att det var en torr sommar vilket resulterade i ett stort antal skogsbränder. IVPA larmen fortsätter att vara den typ av händelse som föranleder mest antal utryckningar i organisationen. Samråd har skett med Regionen Jämtland Härjedalen om en översyn av kriterierna för genomförandet av dessa uppdrag. Den ökning av IVPA larm som skett under 2014 (45 st) har efter att de nya riktlinjerna som började att gälla i september visat en minskande trend under årets sista fyra månader. Alla händelser som föranleder en utryckning föranleder någon form av olycksundersökning med målet att det skall resultera i eget lärande. Vid ovan nämnda dödsbränder genomfördes fördjupade olycksundersökningar av förbundets olycksutredare. Utöver insatsrapporterna har cirka 20 insatser föranlett en fördjupad undersökning av insatsens genomförande. 19 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Larmstatistik Antalet insatser inom förbundet uppgick 2014 till 1 805 stycken d.v.s. en ökning med 307 larm jämfört med 2013 vilket motsvarar en ökning med cirka 20 %. Ökningen av larm beror till stor del på det ökade antalet IVPA-larm. Under IVPA larm ingår även hjärtstoppslarm som skett under året. Även larm brand ej i byggnad och förmodad brand (många av åsknedslag) har ökat vilket beror på den torra sommaren och skogsbränder som synts på långt avstånd som genererat många inringningar. Vattenskadorna har också ökat jämfört med 2013, beror till stor del på dom kraftiga skyfall som inträffade under senare delen av sommaren. Händelsetyp 2014 2013 2012 2011 2010 Brand i byggnad 138 147 134 142 182 Brand ej i byggnad 220 172 92 142 129 Trafikolycka 228 216 233 192 223 39 36 39 34 45 Drunkning/drunkningstillbud 4 5 13 10 6 Nödställd person 8 11 10 8 14 Nödställt djur 2 2 6 6 4 Stormskada 3 6 0 7 0 Bergras/Jordskred 0 0 1 1 0 Annat ras 0 0 3 4 0 Vattenskada 15 6 7 5 23 Annan olycka 29 9 19 15 23 Automatlarm, ej brand 346 328 317 309 368 Förmodad brand 117 56 55 65 100 Falsklarm brand 1 0 1 0 21 Förmodad räddning 23 7 5 3 9 Falsklarm räddning 2 0 0 0 1 516 420 280 275 259 Sjukvård under delegation 0 2 6 1 7 Hiss, ej nödläge 7 8 5 6 2 25 11 25 32 26 Hjälp till polis 2 2 2 2 2 Vatten transport 0 0 0 1 1 Annat uppdrag 80 52 41 52 41 Summa 1 805 1 496 1 294 1 312 1 486 Totalt antal larm* 1 805 1 498 1 339 1 359 1 548 Larm utan tillbud Olyckor Utsläpp av farligt ämne Övriga ärenden I väntan på ambulans Hjälp till ambulans *Trygghetslarm, Inbrottslarm och Felindikering från automatlarm 20 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Insatsledning Bemanningen av rollerna som befäl med högre kompetens, inre och yttre befäl (IB och YB), har med den bemanningsmetodik som använts under 2014 resulterat i hög arbetsbelastning och eftersatta ordinarie arbetsuppgifter. IB och YB-rollerna har under 2014 bemannats av avdelningschefer och några brandingenjörer som gör detta som ett tillägg till sin ordinarie befattning. Årets insatsfrekvens har resulterat i att de ordinarie uppgifterna blivit eftersatta samt att arbetsbelastningen blivit mycket hög och tydliga stressymptom har kunnat iakttas under framförallt juli-augusti när larmfrekvensen var hög. Utöver rent operativ verksamhet utgör även IB förbundets arbetsledare för de 126 personer (fr.o.m. 2015-01-01) som ständigt finns i beredskap. Brist på personal, trasiga fordon, omvärldsbevakning, kontaktperson mot media vid inträffade händelser, dirigent av skogsbrandflyget, handläggning av anmälda bränningar, representera förbundet i olika arbetsgrupper i Trygghetens hus med dagliga- och veckomöten med övriga aktörer i huset gällande aktuell lägesbild i länet är exempel på arbetsuppgifter för inre befäl. Detta tillsammans med den alltmer ökade larmfrekvensen är de bärande skälen till att bemanningsmetodiken för IB förändras under 2015 års inledning. Beredskap Under 2014 har det under vissa perioder varit svårt att upprätthålla beslutad beredskap i framförallt i Gällö, Gäddede, Föllinge och Hoting. Det beror delvis på att det finns vakanser på dessa stationer. Åtgärder för att rekrytera RiB till dessa stationer ges prioritet och det ser för närvarande ut som att situationen kommer att förbättras under 2015. Det har även varit en del problem med att det fattats utbildade styrkeledare, framför allt i Gällö. En satsning kommer att göras 2015 då vi kommer att utbilda ett antal arbetsledare, vilket gör att detta problem kommer att minska. En arbetsledare får aldrig agera som räddningsledare, men som arbetsledare får du starta upp en insats och får också påbörja en rökdykarinsats. Vakansläget inom RiB-kåren är för närvarande låg vilket är glädjande. Trenden är dock tydlig – det blir svårare och svårare att attrahera medborgare att ta anställning som RiB-personal. En av orsakerna är att personer boende ute på landsbygden i vårt län arbetspendlar mer och mer, vilket givetvis försvårar ett åtagande med beredskap inom räddningstjänsten, samtidigt så är risken att fler arbetsgivare med en allt mer minskad personalstyrka ser beredskapen som ett problem för det egna företaget. De rekryteringsåtgärder som genomförts under 2014 är bland annat att det på förbundets hemsida alltid framgår vilket rekryteringsbehov som förbundet har. Även ägarkommunernas hemsidor har nyttjats för rekryteringskampanjer. På vissa platser i förbundet har även lokala annonsblad nyttjats för annonsering efter brandpersonal. För att ytterligare öka möjligheterna att kunna rekrytera till denna yrkeskategori har även en ”prova på” dag för kvinnor genomförts i Föllinge. Vid detta tillfälle deltog två av förbundets RiB-anställda kvinnor och genomförde övningsmomenten samtidigt som de informerade om hur det är att vara kvinna i räddningstjänsten. Sju kvinnor deltog och två har lämnat in ansökningar efter denna aktivitet. 21 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Utbildnings- och övningsverksamhet Övning Förbundet har under året genomfört 27 heldagsövningar för vår RiB-personal (ca 245 personer) på Furulunds övningsfält. Fyra preparandutbildningar5 har genomförts med sammanlagt 30 deltagare. I övrigt har ordinarie övningsverksamhet i förbundet genomförts enligt varje brandstations egen övningsplanering. Tre medarbetare har varit på utbildning i metod och användning av skärsläckningsutrustning. Alla brandmän anställda i heltidsstyrkan har genomfört kompetensutveckling/teambuilding. Hälften besökte en brandmässa i Skövde under två dagar och den andra halvan besökte konferensen/mässan Skadeplats i Karlstad. 15 medarbetare i förbundet har genomgått instruktörsutbildning för motorsåg. Externutbildning Utbildning i allmän brand kunskap, HLR och skolutbildning har genomförts mot kommunerna. Kommun HLR (antal personer) Östersund 135 Allmän brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete (antal personer) 670 8 17 Krokom Strömsund Ragunda Övrig utbildning brand+HLR, B-HLR, Heta arbeten, utrymningsövning Totalt antal personer 150 955 25 10 10 10 10 Berg Bräcke 30 30 Totalt 1 030 Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Jämtkraft, JLL och några bemanningsföretag inom vården. Vi har även tillhandahållit instruktörer till Heta arbetenutbildningar som genomförts av en extern aktör. Företag/organisation JLL Jämtkraft Övriga Allmän brandkunskap Övrig utbildning Brand+ HLR, Utrymningsövning. 123 251 163 Totalt 5 Antal personer 123 251 163 788 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman. 22 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Teknisk verksamhet Förbundets ålderstigna fordonspark har satt sin prägel på 2014. Totalt tre fordon är tagna ur trafik och har sålts då kostnaden för att reparera dessa överstiger försäljningsvärdet. Utöver detta har 12 fordon genomgått dyra reparationer. För att förbättra utryckningstiden har det gjorts extra satsningar inom Rakel och vårt utlarmningsnät (Contal). Det har monterats GPS-förstärkare på stationer som haft dålig inomhustäckning för fordonsmonterade navigationssystem för att minska uppstartstiden för systemen. Det har även gjorts kvalitetsförbättringar på utlarmningsnätet, såväl i själva nätet som att några stationer har fått nya master med bättre räckvidd. Tidigare fanns räddningstjänstens växel hos Östersunds kommun. När Östersund startade kundcenter övergick räddningstjänsten till en egen växellösning. Den nya lösningen uppfyller tyvärr inte förbundets krav och en ny leverantör kommer därför att överta växellösningen från och med juni 2015. Det ökade antalet larm under 2014 bidrog till att slitaget på räddningsmaterialet ökade på framförallt slangar och motorsprutor. Stora inköp har därför gjorts 2014 för att täcka detta slitage. För att kompensera dessa kostnadsökningar bromsades vissa delar av underhållet och vissa inköp till förbundets kommunikationssystem senarelades. Övningsområde I väntan på en utveckling av övningsområdet har temporära lösningar genomförts för att kunna bedriva övningsverksamhet. För att minska kostnaden för att driva övningsområdet har en ny värmefläkt på 120 kW införskaffats och monterats i en container med tillhörande elverk. Containern är transportabel om behov skulle uppstå på annan ort. Byggnationen av klimathuset på Furulund har påbörjats och beräknas vara klart i april 2015. Övriga anpassningar för utbildnings-/övningsverksamheten projekteras vidare – byggstart för dessa behov kan förväntas tidigast under hösten 2015. Avyttring av utrustning Under året avyttrades en hel del utrangerade fordon och materiel. Total försäljningsintäkt blev 690 tkr jämfört med budgeterade 50 tkr. Den främsta orsaken till den stora försäljningsintäkten var att tre stycken bandvagnar såldes. Bandvagnarna såldes då deras reparationskostnad de närmaste åren skulle överskrida försäljningsvärdet på dem. 23 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förebyggande verksamhet Efter beslutet att Härjedalen skulle bli medlem i förbundet påbörjades arbetet med att förbereda inrangeringen. Verksamhetssystemet CORE Förebyggande har uppdaterats för Härjedalen så att det nu innehåller aktuella uppgifter, Härjedalens system har sedan konverterats till förbundets system. Detta förenklar planering och övrigt arbete i Härjedalens kommun. Även gallring och digitalisering av arkivet i Härjedalen har skett i samverkan mellan Härjedalens kommun och förbundet. Antal ärenden till förbundet har ökat varje år sedan starten 2004. Från och med 2014 ingår även Härjedalen i statistiken då förbundet utförde allt förebyggande arbete via avtal. I tabellen nedan redovisas det totala antalet ärenden som handlades under 2014, här ser man även ökningen från 2004. Antal ärenden 2500 2013 2000 1607 1500 1136 1282 1333 835 1000 500 283 284 413 468 545 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OBS! År 2004-2008 gäller kommunerna Krokom, Strömsund och Östersund. År 2009-2012 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg och Bräcke. År 2013 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke och Ragunda. År 2014 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalen. Tillsyn och tillstånd Tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor I tabellen nedan redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Tillsyn LSO 2:2 Mål Genomförda 17 8 13 3 23 23 10 12 25 29 71 31 41 62 Tillsyn LSO 2:4 Mål Genomförda 1 1 3 3 Totalt 200 4 4 Kommun 24 168 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Av tabellen framgår det att 86 % av årets mål rörande tillsyn av LSO 2:2 objekt uppnåtts. Detta beror på att antalet och omfattningen av andra typer av inkommande ärenden och yttranden har varit stor under året samt att avdelningen haft en vakant tjänst. Ändringar av förbundets avgifter vid tillsyn beslutades av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige under våren. Höjningarna försenades mot planerat och fick giltighet först från och med 1 maj. Detta innebär att de budgeterade intäkterna för tillsyn (som grundades på att avgiftshöjningen skulle gälla fr.o.m. 1 januari) inte uppnåddes. Målet rörande planerade tillsyner av LSO 2:4 objekt har uppnåtts. Tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor I tabellen redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Tillsyn LBE Mål 7 5 8 7 14 32 17 Genomförda 3 1 10 5 5 9 18 Totalt 90 51 Kommun Av tabellen framgår att det är endast 57 % av årets mål som uppnåtts. Även inom detta område påverkas resultatet av att arbetsbelastningen i övrigt har varit hög och att avdelningen har haft en vakant tjänst under våren 2014. Tillsyner enligt LBE påverkas på samma sätt som tillsyner enligt LSO av ändringen av förbundets avgifter och även här är bedömningen att de budgeterade intäkterna inte kommer att uppnås. Tillstånd enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Antalet ansökningar i förhållande till det förväntade antalet ansökningar samt antal beslut enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Inkomna ansökningar under året Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Förväntat Brandfarlig vara 2 2 5 9 7 19 12 Totalt 56 Kommun Antal beslut Explosiv vara 2 4 3 1 3 6 5 Antal Brandfarlig Totalt vara 4 2 6 1 8 4 10 8 10 6 25 27 17 13 Explosiv vara 2 5 7 4 5 8 4 24 80 35 61 4 6 11 12 11 35 17 Brandfarlig vara 1 1 2 2 7 18 3 Explosiv vara 2 4 6 4 5 9 6 96 34 36 Totalt Totalt 3 5 8 6 12 27 9 70 25 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Det inkom 20 % fler ansökningar än förväntat. Av tabellen framgår att antalet beslut inte är samma antal som inkomna ansökningar vilket beror på att ett antal beslut är fattade på ansökningar som inkom under slutet av 2013 samt att vissa sökande väljer att dra tillbaka sin ansökningar innan ärendet går till beslut. Även tillstånd enligt LBE påverkas av ändringen av förbundets avgifter och även inom detta område kommer de budgeterade intäkterna inte att uppnås men skillnaden mellan budget och utfall bedöms bli relativt liten då skillnaderna i avgifter före och efter ändringen var relativt små. Rådgivning Förebyggandeavdelningen har under året hanterat inkomna remisser från Polisen, alkoholhandläggare samt plan- och bygglovshandläggare. Fortlöpande bygglovsmöten har genomförts i Östersunds, Bergs och Härjedalens kommun. Förebyggandeavdelningen har inlett arbetet med att upprätta rutiner för byggprocessen med kommunerna Bräcke, Ragunda och Strömsund. Brandskyddskontroller Arbete har påbörjats med att kvalitetssäkra hanteringen av ansökningar för s.k. egensotning genom att bl.a. ta fram uppdaterad information till sökande. Diagrammet visar antal genomförda brandskyddskontroller och antalet anmärkningar på fungerande brandvarnare. Statistiken visar en positiv utveckling på fungerande brandvarnare, andelen anmärkningar har sjunkit från 12 %, 2010 till 7 %, 2014. Brandskyddskontroller 8000 7000 7524 6717 7967 7287 6928 6000 5000 4000 3000 2000 1000 (12 %) (10 %) (10 %) (8 %) (7 %) 776 766 698 618 538 0 Information En aktivitet rörande information har varit att uppdatera hemsidan med säsongsrelaterad information ungefär en gång per månad och att öka antalet besökare på hemsidan. För 2014 kan konstaterats målet att öka antalet besökare på hemsidan har uppnåtts för varje informationskampanj. 26 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Sedan maj har ett antal mindre informationsinsatser förutom kampanjerna på hemsidan genomförts. Bl.a. har utskick av brev med uppmaning om att sprida visst informationsmaterial kopplat till äldresäkerhet till socialchefer och ansvariga för bibliotek samt till PRO och SPF i våra medlemskommuner samt Härjedalen gjorts. Automatlarm Under året som gått har förebyggandeavdelningen hanterat inkomna ansökningar gällande inkoppling av nya automatiska brandlarmanläggningar. Vi ställer sedan ett antal år krav på att anläggningarna ska vara besiktigade enligt regelverket SBF 1106. Arbetet med att öka antalet påskrivna tillsvidareavtal har fortskridit. Vid årets slut hade vi 92 avtal, målet var satt till 100 avtal. Denna ökning beror främst på att förbundets medlemskommuner jobbar med att uppgradera sina anläggningar i enlighet med SBF 110. Jämfört med budget så har intäkten för automatlarm anslutna till räddningstjänstförbundet blivit större än budgeten då fler har valt att ansluta sina automatlarm till räddningstjänsten än vad som planerats. Riskhantering Risk- och sårbarhetsanalys Under 2014 påbörjades arbete med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för förbundet som ska ligga till grund för förbundets handlingsprogram samt bedömningen av förbundets förmåga för att utföra räddningsinsatser. Säkerhetssamordningsgrupp, ZamZynZ, Älvgrupp Personal från förebyggandeavdelningen har kontinuerligt suttit med i den säkerhetssamordningsgrupp som finns i Östersunds kommun. Även vid möten inom arbetssättet ZamZynZ finns räddningstjänsten representerad med en deltagare. Genom den gruppen har räddningstjänsten fått information om tillbud på skolor som sedan lett till att räddningstjänsten varit ut till dessa skolor för att informera. Förbundet har deltagit i de planerade älvgruppsmöten som Länsstyrelsen i Jämtland respektive Västernorrland har kallat till. Syftet med dessa möten är att säkerställa att det finns uppdaterade rutiner i händelse av höga flöden. Övrigt En av 2014 års aktiviteter handlar om att räddningstjänsten i samverkan med andra kommunala förvaltningar utarbeta rutiner för särskild information till riskgrupper, i första hand till äldre med vårdbehov. Som en del i denna aktivitet har deltagande skett vid ett seminarium i Strömsunds kommun som behandlade hur kommunen vill arbeta för att få de äldre att känna sig trygga. SBF 110 är det svenska regelverket för automatiska brandlarmanläggningar för projektering, installation, driftsättning och skötsel. 6 27 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Personal Antalet anställda inom förbundet var per den 31 december 2014 365 personer. Av dessa var 51 tillsvidareanställda på stationen Östersund och 258 tillsvidareanställda för beredskapstjänst inom deltidskåren. Antal visstidsanställda inom stationen Östersund var 1 person och 55 personer inom deltidskåren. Förutom de anställda har 145 personer uppdrag i värn. Personalutveckling Representanter från förbundet har deltagit i följande större kompetensutvecklingsinsatser under året; brandkonferens 2014 i Helsingborg, förbundsdagar i Sollefteå, glesbygdskonferens utanför Norrtälje, administrativ konferens i Malmö, teknikmässa i Skövde och skadeplatsmässa i Karlstad och hjärtstoppsseminarium i Stockholm. Likabehandling Förbundet har medverkat i MSB riksomfattande mångfaldsprojekt (2010-2014) med en deltagare på 25 % arbetstid, samt deltagit på seminarium och utbildningar som har anordnat inom projektet för södra Norrland och Norrland. Den 10-11 februari anordnade förbundet en Mångfaldskonferens för politiker med deltagare från Dalarna i söder till Örnsköldsvik i norr. Förbundet har även deltagit i en studie från MIUN om kvinnors arbetssituation på den könspräglade arbetsplatsen. En undersökning där rapporten grundar sig på intervjuer från heltids- och beredskapsstyrkan i Jämtlands räddningstjänstförbund. Under året har 9 kvinnor som går utbildning på Jämtlands Gymnasium, gren omvårdnadsprogram med inriktning Räddningstjänst, haft en dag i veckan under ett år förlagt till räddningstjänsten i Östersund och deltagit i skiftens arbete. Löneöversyn Arbetet med införandet av individuell lön fortskrider. Det är en långsiktig process som genomförts i samverkan med de fackliga organisationerna. Under 2014 löpte arbetet på väl och ny lön utbetalades i april för anställda på HÖK. Avtalet för RIB anställda (beredskapsstyrkan) sades upp och medförde att inga nya ersättningar fastställdes under 2014. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för heltidsstationen i Östersund. Sjukfrånvaron uppgick till 3,2 % och ligger på ungefär samma låga nivå som 2013. Den marginella skillnaden är korttidssjukfrånvaron som varierar från år till år. Under 2014 var en person långtidssjuk. Den totala kostnaden, inklusive deltiden, för sjukfrånvaron var 176 tkr. Övertid Antalet övertidstimmar uppgick 2014 till 1 515 timmar. En stor del av övertidsuttaget finns inom verksamheter som styrs av utryckning (1 462 timmar). Jämfört med 2013 har övertidsuttaget minskat med 152 timmar. Minskningen beror främst på att nya rutiner har införts. Enkel övertid Kvalificerad övertid 28 2014 2013 213 319 1 302 1 348 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Kostnaden för övertid 2014 inklusive PO var 934 tkr jämfört med 904 tkr 2013. Under året upptäckte Kommunal att vikarier i förbundet inte erhållit övertidsersättning vilket de enligt avtalat skulle haft. Detta rör övertidsersättningar 4-5 år tillbaka i tiden men det finns något fall som rör ersättning 10 år bakåt i tiden. Efter förhandlingar mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationer på såväl lokal som central nivå enades parterna om en förlikning. Drygt 1,3 mnkr har betalats ut som retroaktiv övertidsersättning. Åtgärder för att detta inte skall upprepas har vidtagits och rutiner utvecklats för att förhindra en upprepning. RiB I beredskapsorganisation arbetar 313 medarbetare. I tabell 1 ses åldersstrukturen och i tabell 2 antal anställda (tillsvidare och visstid), kön, medelålder per station samt vakanssituationen per 31/12. Tabell 1 Åldersstrukturen inom beredskapsorganisationen. Antal per åldersgrupp Varav kvinnor 29 år och yngre 46 8 30-39 år 83 11 40-49 år 116 13 50år- 59år 60 6 60 år och äldre 8 0 Totalt 313 38 Tabell 2 Antal anställda tillsvidare, visstid, kön samt medelålder per station. Tillsvidare VisstidsVarav Station Totalt Medelålder Vakanser anställda anställda kvinnor Backe 11 1 12 0 43 Bispgården 10 3 13 0 41 Brunflo 14 3 17 2 43 Bräcke 11 3 14 0 36 Föllinge 12 1 13 0 46 Gäddede 9 3 12 2 37 3 Gällö 9 2 11 1 43 2 Hammarstrand 12 4 16 2 44 Hammerdal 13 4 17 2 36 Hotagen 4 2 6 3 48 Hoting 11 3 14 1 40 Krokom 14 4 18 2 42 Kälarne 12 0 12 0 42 Lit 10 4 14 0 41 Ljungdalen 6 0 6 2 42 Nälden 10 1 11 2 39 1 Oviken 15 3 18 4 41 Rätan 8 2 10 4 46 Strömsund 16 3 19 1 42 Stugun 14 4 18 3 39 Svenstavik 9 4 13 1 43 Trångsviken 7 0 7 1 42 Åsarna 8 1 9 3 40 Änge 9 4 13 2 40 2 29 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Rekryteringsbehoven av RiB-personal under de närmaste 10 åren riskerar att bli stor då det dels är många som lämnar räddningstjänstförbundet i förtid, år 2013 var det 50 personer och 2014 var det 28 personer som avslutade sin tjänst i JRF av olika skäl, men i tabell 10 framgår även att det även finns 68 brandmän som återfinns i åldersskiktet 50 år eller äldre. En försiktig bedömning är att behovet av nyrekrytering under den kommande 10-årsperioden bedöms vara 30-40 brandmän årligen. Sjukfrånvaro Personalomsättning Antal anställda Statistik personal 30 Antal anställda den 31/12 Tillsvidareanställda i Östersund Visstidsanst. i Östersund Tillsvidareanst. RiB Visstidsanst. RiB Räddningsvärn Långtidssjuka Medelsysselsättningsgrad i % Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Kvinnor i % Män i % Medelålder totalt Kvinnor Män Slutat under året * Kvinnor Män Nyanställda * Kvinnor Män Personalomsättning i %* * inklusive deltiden 2014 & 2013 Sjukfrånvaro i % (heltid) varav långtidssjuka i % Kvinnor i % Män i % Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 30-49 år i % 50 år och äldre i % 2014 2013 2012 2011 2010 365 51 1 254 59 145 1 97,8 % 100,0% 97,4 366 45 3 254 64 145 1 99,1 % 100,0% 99,0 374 47 4 260 63 145 3 93,1 % 100,0% 92,4 334 48 1 227 58 132 4 96,9 % 90,0% 97,7 325 49 2 222 52 2 94,9 % 91,7% 95,4 33 276 11,0 % 89,0 % 41,5 39,1 41,8 30 269 10,0 % 90,0 % 41,4 39,9 41,6 30 277 9,8 % 90,2 % 44,6 42,4 44,8 20 255 7,2 % 92,8 % 44,5 43,2 44,6 18 253 6,7 % 93,3 % 44,1 43,1 44,1 2014 2013 2012 2011 2010 28 2 26 38 11 27 3,2 %* 53 6 47 41 5 36 3,7 %* 1 0 1 0 0 0 -2,13 % 2014 2013 2012 2011 2010 3,2 80,8 1,7 3,4 3,0 61,6 0,9 3,2 4,4 74,3 0,7 4,8 4,2 70,1 3,9 4,2 6,3 73,5 1,4 6,9 0,4 1,6 6,1 0,4 0,7 7,0 0,7 3,3 6,2 0,0 1,3 8,3 0,3 0,4 14,0 0 0 0 0 0 0 1 11 1 2 0 9 -2,08 % 22,45 % Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Pension Inom räddningstjänsten har heltidsbrandman som arbetat minst 25 år i utryckningstjänst rätt till särskild avtalspension (SAP) från och med 58 års ålder. Under 2014 har ingen medarbetare tagit ut SAP eller ålderspension inom heltidskåren. En medarbetare har tagit ut pension inom beredskapsstyrkan. Fram till och med 2016 är åtta personer berättigad till SAP och två personer från deltidskåren berättigad till ålderspension. Arbetsmiljö Olyckor och tillbud Under 2014 har en allvarliga skada Arbetsmiljöverket. Skadan var ett benbrott avåkningar med utryckningsfordon. Utöver blivit klämskadad i samband med övning Arbetsmiljöverket av JGY. och två allvarliga tillbud rapporterats till efter fall ur en brandbil och tillbuden var två detta har en elev från Palmcrantzskolan, JGY, på Furulund, denna händelse har anmälts till Utöver detta har 9 tillbud som inte bedömts vara allvarliga inträffat under 2014. Åtgärder för att underlätta rapportering av olyckor, tillbud och risker har vidtagits. Bland annat har RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) införts, arbetsmiljörutiner beslutats och dokumenterats i förbundets arbetsordning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vid arbetsmiljörevisionen framkom behov av förtydligande gällande arbetsmiljöarbetet. Det var främst fördelning av ansvar, behov av kunskap och hantering av tillbud och skador som var otillräcklig. Under året påbörjades därför en översyn av förbundets arbetsmiljöarbete. Nya rutiner infördes för skyddskommittén och under hösten 2014 infördes ett nytt system för rapportering av tillbud och arbetsskador (RIA). Förbundet ska ha jämställda arbetsplatser där kvinnor och män ges samma möjligheter till goda arbetsvillkor. En översyn pågår därför av samtliga stationer kring eventuella underhållsbrister som noteras i en underhållsplan. Ett arbete pågår även med att med att bygga om till separat omklädning och dusch för män och kvinnor på stationer där det saknas. Under året har diskussioner förts med våra fastighetsägare om separat omklädning och dusch avseende Krokom, Brunflo, Lit och Åsarna samt Härjedalens stationer. Arbetet beräknas vara klart inom en treårs period. Efter årets genomförda åtgärder saknas separat omklädning och dusch för män och kvinnor på 20 stationer inklusive Härjedalen. Samtal om arbetsmiljö har även förts med ägaren av Trygghetens hus om möjligheten till fler kontorsplatser. I tabellen framgår arbetsmiljöåtgärder som genomförts under året. Station Myrviken Ljungdalen Bräcke Gällö Kälarne Furulund Arbetsmiljöåtgärd 2014 Nybyggnation av personaldel, lektionssal, kontor, ny separat omklädning och dusch. Nya hyllor, golvmattor och klädskåp. Renovering av separat omklädning och dusch samt kök. Lagat luckorna i slangtornet och stängt igen tornet. Källarvåningen uppsagd. Påbörjat diskussion om separat omklädning och dusch samt tak över bro till entré. Bastuaggregat utbytt. Påbörjat nybyggnation av klimathus. 31 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Miljö Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Under 2014 har ett antal miljöfrämjande aktiviteter genomförts. Miljöhandlingsplanen beskrevs ingående i en artikel i Brandposten. Absorptionskärl har köpts in till alla stationer för en säkrare och mer miljövänlig tömning. Information om rutiner vid tömning, tömningen sker i Östersund. Miljösäkerheten på övningsområdet Furulund har redovisats och diskuterats med miljö- och hälsoförvaltningen i Östersund såväl på det befintliga övningsområdet som de delar som är under uppbyggnad. Dialogen resulterade i att förbundets meddelats att de nuvarande och planerade lösningarna sett ur miljöperspektivet är tillfredsställande. Kemikaliebeställningarna beställs numera gemensamt för hela förbundet. Detta är ekonomiskt fördelaktigt men det gör det även möjligt att ständigt söka miljövänligare substanser och förbättrad tillgänglighet genom central lagerhållning. Absorptionsmedlet diamix har ersatt absol, det har samma funktion men är mer miljövänligt. Byggandet av det nya övningshuset, klimathuset, på Furulund kommer när det tas i bruk att resultera i minskad miljöbelastning då det resulterar i minskade koldioxidutsläpp genom en renare övningsmiljö då varma rökdykningsövningar genomförs i vattenånga istället för brandrök. Ett aktivt miljöarbete pågår genom att förbundet i samband med fastighetsöversynen ser över energiförbrukningen på samtliga stationer med målsättning att tillsammans med fastighetsägarna vidta åtgärder för att minska förbrukningen. Under året har samtal förts med våra fastighetsägare om sänkt temperatur i vagnhall gällande Krokom, Brunflo och Lit. En översyn över huvudsäkringar pågår kring Bräcke, Kälarne och Gäddede. Vidare har samtal förts om eventuell bergvärmelösning i Strömsund och borttagning av oljepannan i Stugun. I tabellen framgår årets genomförda energieffektiviseringar. Station Gällö Myrviken Strömsund Backe Gäddede Hammerdal Stugun 32 Energieffektiviseringsåtgärd 2014 Oljepanna borttagen och bergvärme är indragen. Sänkt temperatur i vagnhall. Borttagning av elförsörjning förråd. Tätning av portar, indragning av fjärrvärme, sänkt temperatur i vagnhall. Byte av tätningslister i portar. Fönsterbyte. Översyn av värmeanläggning och säkringar, diskussion om ytterligare ett hål för bergvärme. Justerade portar. Sänkt temperatur i vagnhall. Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Kommunikation och information Under 2014 har åtgärder vidtagits för att öka och förbättra informationsflödet inom förbundet. Brandposten har utvecklats till en personaltidning som används för fördjupade artiklar om förbundets verksamhet, Förbundsnytt utges varje fredag efter ledningsmöte och innehåller information om aktuell verksamhet. Under 2014 påbörjades införandet av en plattform som gör det möjligt att via bild och dubbelriktad talkommunikation sprida information till samtliga brandstationer i förbundet samtidigt. Systemet kommer att driftsättas under våren 2015 och gör det möjligt för förbundsledningen att informera, utbilda och möta personalen i förbundet på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. 33 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Resultat och ställning Resultaträkning För 2014 redovisar förbundet ett positivt resultat med knappt 830 tkr. Förbundets ekonomiska mål med ett lägst nollresultat har därmed uppfyllts enligt antagna ägardirektiv. Årets omsättning uppgick till 101 mnkr. Enligt förbundsordningen får förbundet behålla ett ackumulerat överskott motsvarande 10 % av verksamhetens nettokostnad. Med årets resultat uppgår det egna kapitalet till 7,7 mnkr, vilket motsvarar 8,4 % av verksamhetens nettokostnad. Resultaträkning (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Not 1 2 3 4 5 6 Bokslut 2014 6 710,0 -95 611,4 -4 214,1 -93 115, 5 Budget 2014 5 851,8 -95 611,3 -4 000,0 -93 759,5 Bokslut 2013 8 139,7 -95 703,7 -3 685,9 -91 249,9 94 311,2 32,7 -398,6 829,8 94 276,5 70,0 -587,0 0 94 530,1 57,0 -2 101,6 1 235,6 Intäkter Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgår under året till 94,3 mnkr. Detta innebär en medlemsfinansiering av verksamheten på 93,3 %. Årets övriga intäkter uppgår till 6,7 mnkr och överstiger budget med 858 tkr. Ökningen beror främst av intäktsökning inom automatlarm och avtal automatlarm, IVPA utryckningar, övriga intäkter (hyresintäkter) och från försäljning av fordon och maskiner samt utökat tjänsteköp av Härjedalens kommun. Lägre intäkter finns inom restvärdesräddning och vägsanering (externa arbeten). Färre genomförda tillsyner och att de nya tillsynstaxorna trädde i kraft först i maj medför att tillsynsintäkterna inte når budgeterad nivå för året. Ett kraftigt intäktsbortfall finns även inom försäljning av utbildning, främst beroendes av lägre efterfrågan från medlems-kommunerna. Kostnader De totala kostnaderna för verksamheten följer budgeten i allt väsentligt och uppgår till 95,6 mnkr. Av dessa utgör 69,7 mnkr personalkostnader motsvarade 72,9 %. I personalkostnader ingår även kostnader för pensioner med 5,0 mnkr. I personalkostnaderna ingår en framförhandlad förlikning med facken om retroaktiv utbetalning av övertidsersättning till vikarier motsvarande ca 1,1 mnkr. Arbetsgivaren har tolkat gällande avtal felaktigt och inte utbetalat övertidsersättning som vikarierna skulle ha fått. Kostnaden har i not två redovisats som en jämförelsestörande post då den är av engångskaraktär och av betydande belopp. Högre personalkostnadsutfall än budgeterat har skapats av det ökade larmantalet vilket genererat fler utryckningstimmar men även kostnaderna för vikarier, övertid samt för fordonskostnader har överstigit budgeterade värden. Lägre personalkostnader återfinns främst inom månadslöner för heltidspersonal då förbundet hade två vakanta tjänster under årets inledande månader samt av att ersättningarna till RiB personalen inte blivit uppräknade utan kvarstår på RiB-13 avtalets beloppsnivåer. För RiB-anställd personal har även kostnaderna för timlöner utbildning och övning samt avgifter utbildning och C-körkort varit lägre än budgeterade belopp. Kostnaderna för pensioner blev lägre och hyreskostnaderna understiger 34 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 budget på grund av att beräknade hyreshöjningar av ombyggnationer inte har börjat tillämpas och av lägre indexuppräkningar. Materialkostnaderna har varit högre än budget för data/IT och räddningsmaterial. Lägre materialkostnader än budgeterat har förbundet haft för kommunikation, underhåll material, kontor samt för resor och boende. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna uppgår till 4,2 mnkr, 214 tkr högre än budget. Att kostnaderna är högre beror av att investeringsramen utökats under året. Finansnetto Finansnettot blev lägre än budget med 222 tkr och uppgår till 365 tkr. Intäkterna utgörs av bankräntor och kostnaderna består i huvudsak av ränta på pensionskostnader och ränta på reverslån mot förbundets medlemskommuner. Utfallet beror främst av lägre räntekostnader för reverslånen mot Berg, Bräcke och Ragunda samt lägre räntekostnader på pensionskostnader. Driftredovisning Utfall 2014 Budget 2014 910,0 480,0 212,8 2 031,8 447,0 1 497,9 1 130,6 1 200,0 1 008,2 275,0 1 600,0 300,0 686,6 782,0 Kommunbidrag Intäkter totalt 94 311,3 101 021,3 94 276,6 100 128,4 Kostnader Direktion Personalkostnader Lokalkostnader Fordonskostnader Driftkostnader Tjänsteköp SOS-alarm Finansnetto Revision Avskrivningskostnader Kostnader totalt 425,6 69 271,1 11 278,9 3 109,7 8 269,8 1 598,5 1 549,2 365,9 108,6 4 214,2 100 191,5 525,0 69 660,2 11 947,0 3 051,0 7 259,7 1 515,0 1 553,5 517,0 100,0 4 000,0 100 128,4 -829,8 0,0 (Tkr) Intäkter Utbildning Tillsyn Externa arbeten Automatlarm IVPA Övriga intäkter Försäljning av verksamhet Nettoresultat 35 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Likviditet Förbundets likviditet är fortsatt ansträngd och checkkrediten i Östersunds kommun har krävts även under 2014 för att förbundets betalningsförmåga ska kunna behållas i slutet på varje kvartal. I diagrammet visas årets kassaflöde och nyttjandet av förbundets checkkredit. Medlemsbidragen betalas i förskott varje kvartal som avspeglas i topparna i diagrammet. Nyttjandet av checkkrediten sker i slutet av varje kvartal och har i snitt varit ca 6,3 mnkr i lån. För att återställa checkkrediten är det avgörande att verksamheten fortsätter att skapa positiva kassaflöden de kommande åren. Verksamheten har under året genererat ett positivt kassaflöde i enlighet med den beslutade finansplanen och har bidragit till att det checkkreditutrymme som nyttjats minskat något. Kassaflöde 2014 20 000 16 819 15 000 13 241 13 053 11 559 10 000 Tkr 5 000 0 -5 000 20131231 -6 552 -10 000 20141231 -7 721 -6 017 -7 381 -4 312 Investeringsredovisning Investeringsmålet om max 3 400 tkr uppnåddes inte. investeringar blev 3 743,3 tkr. (Tkr) BAS 4 Lastväxlar tank Personbil Pickup7 Skoter8 Utökad ram pga av kostnadsökningar9 Totalt Utfall 2014 2 635,5 697,7 143,7 218,4 48,0 Utfallet av årets genomförda Budget 2014 2 600,0 700,0 100,0 200,0 50,0 95,0 3 743,3 3 745,0 Under året har följande investeringar genomförts; en ny BAS 4 ersätter Gällös tidigare BAS 1 och tankbil, en leasingbil i Östersund har köps ut och en skoter till Gäddede för ersättning av bandvagn. En ny rostfri tank anskaffades som möjliggör transport av färskvatten. Östersunds kommun har deltagit i anskaffningen av denna tank ekonomiskt och har även placerat tillhörande utrustning i räddningstjänstförbundet för att kunna leverera dricksvatten vid avbrott i vattenleveransen. En ny pickup har köpts till Oviken. Detta då ett av räddningsfordonen (34 år gammalt) fått stora framvagnsproblem och tagits ur trafik. För finansieringen av pickupen fattade direktionens ordförande ett beslut om utökad investeringsram med 200 tkr. Planen var att byta ut fordonet nästa år. För skotern och övriga kostnadsökningar togs ett 7 Beslut om utökad investeringsram med 200 tkr beslutades av direktionens ordförande Beslut om utökad ram vid direktionens sammanträde 2014-09-18. 9 Beslut om utökad ram vid direktionens sammanträde 2014-09-18. 8 36 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 direktionsbeslut om utökad ram med 50 tkr och 95 tkr den 18 september. Genom nyinköp av brandbilar, har omplaceringar av befintliga fordon genomförts som en kvalitetshöjning för fler stationer. Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper kommenteras också. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala årsredovisningen. Av den framgår att värdering av pensionsförpliktelser ska göras med tillämpning av RIPS 07. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 44 tkr10. Avskrivning Anläggningstillgångar skrivs av planenligt i förhållande till uppskattat nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Redovisning av hyres-/leasingavtal Leasingavtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. 10 Beslut om höjning av gränsvärdet vid direktionens sammanträde 2014-09-08. Höjningen av gränsvärdet beslutas gälla retroaktivt fr.o.m. 2014-01-01. 37 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Balansräkning (Tkr) Not Bokslut 2014 Bokslut 2013 Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 3 7 27 504,1 13 188,9 40 693,0 27 974,9 12 806,2 40 781,1 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa & Bank Summa omsättningstillgångar 8 9 38 061,9 -4 312,7 33 749,2 31 683,0 -6 515,8 25 167,2 74 442,2 65 948,3 10 7 761,9 829,8 6 932,1 1 235,6 Avsättningar Avsättningar 11 20 706,7 19 610,7 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 12 13 1 157,8 44 815,8 2 054,8 37 350,7 Summa skulder 45 973,6 39 405,5 Summa eget kapital, Avsättningar & skulder 74 442,2 65 948,3 Summatillgångar Eget kapital Eget kapital - därav periodens resultat Femårsjämförelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Omsättning Medlemsfinansiering Soliditet Balansomslutning Investeringar Eget kapital 2014 6,7 -95,6 -4,2 -93,1 94,3 -0,3 0,8 101,0 93,3% 10,5% 74,4 3,7 7,7 2013 8,1 -95,7 -3,7 -91,3 94,5 -2,0 1,2 102,7 92,0% 10,5% 65,9 8,0 6,9 2012 8,1 -93,1 -4,1 -89,2 91,3 -0,7 1,3 99,4 91,8% 8,4% 67,9 10,8 5,7 2011 12,5 -83,7 -4,4 -75,7 77,2 -1,4 0,0 89,7 86,1% 9,9% 39,7 1,9 3,9 2010 5,2 -75,2 -5,4 -75,4 77,8 -0,4 2,1 83,0 93,7% 11,2% 38,1 6,7 4,3 År 2010-2012 gäller beloppen kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, och Bräcke, plus Ragunda 2012. 38 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Finansieringsanalys (Tkr) Löpande verksamhet Periodens resultat Inbetalning eget kapital Bokslut 2014 Bokslut 2013 10 829,8 0,0 1 235,6 0,0 3 11 4 214,2 1 096,0 3 685,9 3 907,7 8 13 -6 378,9 7 465,0 7 226,1 -1 385,3 -7 114,5 329,4 3 -3 743,3 0,0 -3 743,3 -9 176,7 0,0 -9 176,7 0,0 -382,8 -896,9 -1 279,7 0,0 -2 187 -51,7 -2 238,7 -11 086,0 4 570,2 -6 515,8 Not Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar Förändring kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Ökning/minskning långfristiga fordringar Ökning/minskning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet 7 12 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 9 2 203,1 -6 515,8 Likvida medel vid årets slut 9 -4 312,7 39 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Noter (Tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning Övriga intäkter Jämförelsestörande post, återbet. FORA 2 763,7 246,8 431,0 2 740,2 528,2 0,0 2 538,5 309,9 659,6 3 097,3 401,0 1 133,3 6 710,0 8 139,7 1 661,1 1 549,2 48 426,8 14 720,0 5 026,1 1 558,0 11 278,9 577,5 4 433,1 58,2 1 557,2 785,8 1 869,0 609,1 1 069,2 432,2 1 825,4 1 520,4 47 216,9 14 414,0 6 327,8 2 134,0 11 397,6 443,8 3 376,5 96,5 1 926,4 994,8 1 353,2 789,7 1 090,6 796,2 95 611,4 95 703,7 1 123,3 0,0 60 759,3 3 743,3 64 502,6 -32 784,3 -4 214,2 -36 998,5 51 582,6 9 176,7 60 759,3 -29 098,5 -3 685,9 -32 784,3 27 504,2 27 974,9 Summa Not 2. Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet Köp av SOS Löner och ersättningar* Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Leasingkostnader Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Kontorsmaterial och trycksaker Reparation & underhåll av fordon och maskiner Diverse främmande tjänster Tele-, IT-kommunikation och post Försäkringsavgifter och riskkostnader Övriga fordonskostnader Övriga verksamhetskostnader Summa Varav jämförelsestörande kostnad* Utbetalning övertidsersättning semestervikarie Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar - Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde för fordon & inventarier 40 1 511 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 (Tkr) Not 4. Kommunbidrag Berg Bräcke Krokom Strömsund Ragunda Östersund Östersund, Särskild ålderspension Andel 2014 Andel 2013 12,80% 12,80% 10,10% 10,10% 17,50% 17,50% 16,75% 16,75% Bokslut 2014 Bokslut 2013 11 670,0 9 210,0 15 960,0 15 275,0 9 030,0 30 045,0 3 340,1 9,90% 9,90% 32,95% 32,95% - - 11 874,0 9 370,0 16 268,2 15 539,0 9 184,0 30 567,0 1 509,1 100 % 100 % 94 311,3 94 530,1 32,8 32,8 57,0 57,0 108,0 263,4 27,3 398,7 71,2 1 993,0 37,4 2 101,6 0,0 1 511,0 Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD Summa 13 188,9 13 188,9 12 806,2 12 806,2 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Momsfordran Skattekonto Övrigt Summa 29 991,8 5 740,0 782,0 421,8 1 126,4 38 061,9 23 980,6 5 433,6 838,6 227,0 1 153,1 31 683,0 Not 9. Likvida medel Handkassor Koncernkonto, Östersunds kommun Summa 57,2 -4 369,9 -4 312,7 36,8 -6 552,6 -6 515,8 Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital Återbetalning av kapital till ägarna Inbetalning till eget kapital Periodens/årets resultat Utgående eget kapital 6 932,1 0,0 0,0 829,9 7 761,9 5 696,5 0,0 0,0 1 235,6 6 932,1 Summa Not 5. Finansiella intäkter Ränta, likvida medel Summa Not 6. Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på pensionskostnader* Räntekostnad Summa Varav jämförelsestörande kostnad * förändrad ränta vid beräkning av pensionsförpliktelser 41 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 (Tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Not 11. Avsättningar Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränta och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder (s.disk.ränta) Övrig post Utgående avsättning 19 610,7 -980,0 1 659,0 213,0 214,0 0,0 -10,0 20 706,7 15 703,0 -1 001,0 1 007,0 377,0 762,7 1 216,0 1 546,0 19 610,7 56,2 605,0 496,6 1 157,8 152,5 1 179,2 723,1 2 054,8 4 686,0 783,8 353,6 30 929,3 2 446,6 2 830,6 1 243,3 1 186,2 356,4 44 815,8 3 365,3 888,0 288,1 24 632,2 2 581,4 2 776,0 1 224,1 1 153,5 441,9 37 350,7 Not 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld Bräcke Långfristig skuld Berg Långfristig skuld Ragunda Summa Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld & komptid inkl sociala avgifter Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa Årsredovisningen 2014 är fastställd vid direktionsmöte 2015-02-24. __________________ Anders Edvinsson Förbundsordförande 42 __________________ Micael Lundmark Förbundschef Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Revisionsberättelse för år 2014 43 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Jämtlands räddningstjänstförbund 063-14 80 00, Fax 063-14 80 05 [email protected] www.räddningstjänstenjämtland.se 44 Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund Årsredovisning 2014 Bilaga 1 Dnr 740.2014.00667 Uppföljning av internkontrollplan 2014 Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av detta internkontrollmoment har genomförts genom avdelningsvisa redovisningar av statusen av arbetsmiljöarbetet inom respektive avdelning samt deltagande vid förbundets arbetsmiljökommittés möten. Under 2014 har rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet utvecklats och dessa har därefter successivt implementerats i förbundets arbete. Handlingsplaner för arbetsmiljön är under upprättande inom verksamheten med olika status. Vissa delar av verksamheten har kommit långt i detta arbete medan andra delar av verksamheten har längre kvar. Under 2014 har även ett informationssystem för arbetsmiljö (RIA) anpassat för räddningstjänsten införskaffats och driftsatts. Detta system kommer att underlätta den fortsatta utvecklingen av arbetsmiljöarbetet då förbundet har verksamheten utspridd på 32 brandstationer i 7 kommuner. Arbetsmiljökapitlet i förbundets arbetsordning har fastställts och fortsatt arbete med att strukturera förbundets systematiska arbetsmiljöarbete kommer att ges prioritet under 2015. Arbetsmiljökommitténs möten är inte tillfredsställande då det sällan förekommer ärenden på dess dagordning och diskussioner om arbetsmiljön sällan förs. Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetsmiljöarbetet i förbundet har fortsatta utvecklingsbehov och att denna utveckling av arbetsmiljöarbetet inom förbundet måste fortsätta under 2015. Lönerapportering RiB (deltid) Under 2014 har stickprovskontroller utförts på lönerapporterna som de RiB-anställda lämnat in. Endast smärre avvikelser har funnits t.ex. att man fört in uppgifter på fel rad eller att man redovisat arbetstid för att skriva insatsrapporter. För att rätta till dessa fel så har de stationsansvariga informerats om hur man fyller i blanketten och att ersättning för att skriva insatsrapporter ingår i arvodet för styrkeledare och stationsansvariga. Attestrutiner enligt riktlinjer och anvisningar följs. Samtliga attestanter har fått information om attestreglementet och tillämpningsanvisningarna för hantering av inkommande fakturor. Fakturorna är inskannade och i systemet finns vissa kontroller inbyggda. I regel granskas fakturan av mottagningsattestant som kontrollerar att fakturan överensstämmer med beställningen samt förslagskonterar fakturan. Därefter sänds fakturan vidare för beslutsattest. Beslutsattestant/kontoansvarig ansvarar för att fakturan är riktig och är rätt konterad. Sista kontrollen av konteringen görs av behörighetsattestant som efter kontroll sänder fakturan till betalning. Resultatet visar att attestrutinerna tillämpas på ett tillfredställande sätt. Endast ett fåtal attestfel har noterats exempelvis beslutsattest kring egen resa eller hotellbokning. Kontantkort. Kvitton begärs in till varje delårsrapportering vilket innebär att förbundets kontantkonton avstäms tre gånger per år. Avstämning görs mot kontoutdrag från banken, därefter konteras inlämnade kvitton och överlämnas till kontoansvarig för beslutsattest. Vid avstämning har det i sid 2 (2) några fall saknats kvitton. Då har kontakt tagits med den ansvarig som påmints om rutinerna och saknade kvitton efterfrågats. Rutiner för intern och extern representation. Vid kontroll av rutiner kring bokförda kostnader av intern och extern representation har kontroller gjorts att följande uppgifter finns med; datum, namn på deltagare och syftet med representationen. Utdrag av transaktionslistor av bokförda kostnader på representationskontona 58700 och 71000 har gjorts. Totala kostnaden för representation är cirka 93 400 kr 2014. Av totalt 27 verifikationer har 17 stycken granskats. Alla fakturor är över 500 kr. Resultat av genomförd granskning visar att rutiner kring lämnande av uppgifter till intern och extern representation i allt väsentligt är tillfredställande. Uppgift om datum, deltagarförteckning och syfte finns på huvuddelen av granskade fakturor. Efter genomförd granskning har kompletteringsuppgifter begärts in från beslutsattestanter till bokförda fakturor till saknade uppgifter. Räddningsmateriel Kontrollmomentet har genomförts med stöd av det datasystem som används för att dokumentera genomförda revisioner. Revisioner av förbundets andningskyddsutrustning genomfördes 2014 på 24 av 25 stationer. Anledningen till att inte alla stationer hanns med är relaterade till logistiska problem, för många stationer och för få extra rökskydd. Under 2015 kommer dessa två problem att åtgärdas genom bättre samordning av transporter samt en större depå av rökskydd tillgängliga för utbyte. Sammanfattningsvis har rutinen fungerat väl med undantag för den brist som redovisas och som kommer att korrigeras 2015. Fysiska test Förbundet har genomfört två uppföljningsmöten med förbundets företagsläkare för att kontrollera hur många som inte genomfört de fysiska testerna. De flesta av de som inte genomfört testerna har varit sjuka under testperioderna. Information har lämnats till stationsansvariga och teamchefer som har personer på sin station eller skift som inte klarat testerna. Det finns några enstaka personer i förbundet som är långtidssjukskrivna och fortfarande utredning av landstinget. Förbundet genomför fortsatt uppföljning tillsammans med teamchefer och stationsansvariga av de som ännu inte klarat testerna. För att förenkla uppföljningen av fysiska tester kommer dessa data att redovisas i CORE fr.o.m. 2015. Sammanfattningsvis fungerar uppföljningsrutinerna av fysiska tester bra. Uppdatering CORE-register Detta är ett register som kräver kontinuerligt underhåll, under 2014 gjordes stora insatser i registret. Bland andra kan nämnas att Härjedalen nu är en del i förbundets databas. Tillsynsobjekten är uppdaterade. Tillståndsobjekten är uppdaterade sånär som på några tillstånd som utfärdades av kommunen, arbete pågår för att kunna inarbeta även dessa i databasen. För automatlarmsobjekten återstår en hel del arbete innan även dessa inarbetats i förbundets databas. Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Dnr 740.2014.00667 Redovisning av insatsstatistik kommunvis 2010 - 2014 Östersund Olyckor Händelsetyp 2014 58 58 103 17 1 2 1 3 0 0 0 6 2013 75 62 107 18 4 3 0 4 0 0 0 2 2012 54 42 98 15 8 3 3 0 0 2 2 1 2011 54 71 78 14 8 3 1 5 1 3 0 3 2010 75 67 111 17 1 12 1 0 0 0 2 4 Totalt 316 300 497 81 22 23 6 12 1 5 4 16 15 4 13 13 14 59 191 68 1 14 197 39 0 5 182 46 0 2 176 45 0 2 199 71 4 7 945 269 5 30 2 0 0 0 0 2 I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge 62 0 11 2 0 0 0 0 0 0 7 45 1 2 0 1 0 0 0 0 0 3 3 0 10 2 1 0 0 0 0 0 1 4 1 12 0 0 0 0 0 0 0 2 1 3 7 2 0 0 0 0 0 0 1 115 5 42 6 2 0 0 0 0 0 14 Annat uppdrag 43 30 24 18 19 134 665 602 512 514 618 2 911 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning Totalt Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Dnr 740.2014.00667 Krokom Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 12 25 33 3 0 4 1 0 0 0 0 0 2013 10 23 30 3 0 2 1 1 0 0 0 1 2012 19 12 28 3 1 2 1 0 1 1 0 1 2011 19 10 26 2 0 2 1 0 0 0 0 0 2010 19 12 29 4 2 0 1 0 0 0 3 1 Totalt 79 82 146 15 3 10 5 1 1 1 3 3 4 2 2 1 1 10 36 12 0 4 26 1 0 0 32 0 0 2 38 5 0 0 58 8 14 0 190 26 14 6 0 0 0 0 0 0 31 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 28 0 1 0 0 0 0 0 0 0 2 36 0 3 0 0 0 0 0 0 2 2 24 0 2 0 0 1 0 0 0 3 4 20 0 5 0 0 0 0 0 0 1 1 139 0 15 0 0 1 0 0 0 6 9 5 5 9 11 9 39 174 136 157 149 188 804 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Dnr 740.2014.00667 Strömsund Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 29 42 27 7 0 1 0 0 0 0 0 3 2013 27 31 28 7 0 1 0 0 0 0 0 1 2012 22 14 47 6 3 2 2 0 0 0 0 0 2011 15 29 36 5 0 1 0 0 0 1 0 0 2010 30 19 30 7 1 0 1 0 0 0 5 3 Totalt 123 135 168 32 4 5 3 0 0 1 5 7 7 3 2 0 4 16 40 19 0 2 37 5 0 0 33 1 1 1 35 3 0 0 25 8 2 2 170 36 3 5 0 0 0 0 0 0 186 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 153 0 2 1 0 0 0 0 0 0 1 82 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 69 0 7 0 0 0 0 0 0 0 0 92 4 4 0 0 1 2 0 0 0 0 582 4 18 1 0 1 2 0 0 0 1 20 8 4 4 6 42 385 305 223 205 246 1 364 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Dnr 740.2014.00667 Berg Olyckor Händelsetyp 2014 18 32 33 3 0 1 0 0 0 0 0 1 2013 9 21 18 4 0 4 0 0 0 0 1 0 2012 15 8 20 5 0 2 0 0 0 0 0 1 2011 16 11 23 8 0 0 1 0 0 0 0 2 2010 21 11 27 4 0 2 0 0 0 0 1 1 Totalt 1 0 1 1 4 7 33 24 33 28 41 159 Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning 4 0 3 3 0 1 1 0 0 2 0 0 5 0 0 15 0 4 Falsklarm räddning 0 0 0 0 0 0 49 0 3 0 54 0 1 1 29 0 2 0 43 0 5 1 26 0 5 0 201 0 16 2 Felindikering från automatlarm 0 0 0 0 0 0 Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19 0 0 0 0 0 13 0 0 0 0 0 27 0 0 0 0 0 59 0 Annat uppdrag 3 2 1 3 3 12 184 143 137 157 178 799 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Annan olycka Övriga ärenden Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand/gas I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Totalt 79 83 121 24 0 9 1 0 0 0 2 5 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Dnr 740.2014.00667 Bräcke Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 12 33 19 3 2 0 0 0 0 0 0 1 2013 16 20 16 1 0 1 1 1 0 0 0 0 2012 13 6 19 1 1 1 0 0 0 0 0 1 2011 20 10 17 2 1 1 2 1 0 0 0 0 2010 16 10 11 6 2 0 0 0 0 0 0 3 Totalt 77 79 82 13 6 3 3 2 0 0 0 5 2 0 1 0 0 3 28 4 0 0 27 4 0 1 25 3 0 0 23 10 0 1 32 4 0 0 135 25 0 2 0 0 0 0 0 0 71 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 67 0 2 0 0 0 0 0 0 0 2 55 3 4 0 0 0 0 0 0 0 1 55 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 54 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 302 3 16 0 0 0 0 0 0 0 3 7 3 1 5 0 16 184 162 135 153 141 775 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Dnr 740.2014.00667 Ragunda Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 9 30 13 6 1 0 0 0 0 0 0 4 2013 10 15 17 3 1 0 0 0 0 0 0 1 2012 11 10 21 9 0 0 0 0 0 0 0 1 2011 18 11 12 3 1 1 1 1 0 0 0 0 2010 21 10 15 7 0 0 1 0 0 0 0 0 Totalt 69 76 78 28 3 1 2 1 0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 18 10 0 0 17 4 0 0 12 4 0 0 9 0 0 0 13 4 1 0 69 22 1 0 0 0 0 0 1 1 117 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 73 1 3 0 0 0 0 0 0 1 0 75 3 3 0 0 0 0 0 0 23 1 80 0 1 1 0 0 1 0 0 30 0 66 0 2 0 2 0 1 0 0 29 0 411 4 12 1 2 0 2 0 0 83 1 2 4 2 11 4 23 213 150 175 181 177 896 Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Redovisning av nyckeltalsjämförelser I ägardirektivet har direktionen givits i uppdrag att utarbeta nyckeltal som kan användas för jämförelser med andra räddningstjänster. Under 2014 har förbundet utarbetat nyckeltal och gjort nyckeltalsjämförelser med andra räddningstjänstförbund och kommuner. Nyckeltalen kan indelas i ekonomiska nyckeltal och verksamhetsbaserade nyckeltal. I årsredovisning 2014 redovisas enbart de ekonomiska nyckeltalen. De verksamhetsbaserade nyckeltalen kommer att fortsatt överses och kvalitetssäkras under 2015 och avses redovisas i samband med årsredovisningen för år 2015. Valet av de räddningstjänster som valts för jämförelsen grundar sig på följande faktorer: Räddningstjänsten ska vara organiserad i räddningstjänstförbund, inte som kommunal räddningstjänst i enskild kommun. Variation i förbundens sammansättning söks, dvs. urvalet ska göra det möjligt att jämföra förbund med en stor kommun och flera små kommuner med förbund sammansatt av flera mer eller mindre likvärdiga kommuner. Inom förbundets ansvarsområde ska det totala innevånarantalet vara av samma storleksordning som inom JRF ansvarsområde. Detta för att skatteunderlaget ska vara jämförbart. Det totala medlemsbidraget ska vara av ungefär samma storleksordning. I tabell 1 nedan redovisas data om de förbund som ingår i nyckeltalsjämförelsen. Förbund (antal medlemmar) 1 Totalt bidrag (tkr) 2 Intäkter (tkr) 3 Total kostnad (tkr) 4 Innevånare 5 Yta (km2) 6 Objekt (antal) 7 Stationer 8 Yta/ station (km2) 9 Larm 10 Ber/ jour JRF (7 med Härjedalen) 113 784 8 139 121 923 116 078 43509 1122 32 1 346 1 900 126 Medelpad (3) 100 114 11 574 111 688 124 576 7 058 680 11 642 1 700 55 Norra Älvsborg (4) 77 715 13 248 90 963 109 583 2 604 720 9 289 1 250 44 Gästrike (5) 101 600 8 243 109 843 140 658 4 889 700 10 489 1 748 52 Dalamitt (4) 93 555 12 237 105 792 126 377 3 996 517 10 400 2 150 53 Karlstadsregionen (6) 96 441 21 077 117 518 138 779 2 356 719 11 214 1 890 56 11 Personal I tabell 1 redovisas följande data: 1. Det totala årliga medlemsbidraget, för JRF bygger siffran på budget 2014 och det då överenskomna medlemsbidraget för Härjedalen. För övriga förbund bygger siffrorna på årsredovisning 2013. 2. Intäkter, bygger på siffror från årsredovisning 2013 även för JRF – Härjedalens intäkter är inte inkluderade. 3. Förbundens totala kostnad, beräknas som summan av bidraget plus intäkterna. 4. Förbundens totala innevånarantal (SCB statistik 2014-03-31). 5. Förbundens totala yta (förbundsvis summering av medlemskommunernas yta, uppgifter från Wikipedia). 6. Antalet objekt år 2013 som enligt LSO 2.2 är skyldig att lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet. 7. Antal brandstationer, både heltids- och deltidsstationer (värn ingår inte). 8. Förbundens totala yta/antal stationer. 9. Antal larm varje år. 10. Antal brandmän/brandbefäl inom förbundet i beredskap/jour 24/7/365. 11. Anställd personal inom förbundet – innefattar både heltidspersonal och RiB (värnpersonal ingår inte). 500 280 220 247 278 315 Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Ur tabellen kan bland annat följande utläsas: JRF har cirka 3 gånger fler stationer än övriga räddningstjänstförbund och ungefär dubbelt så många anställda. JRF har mer än dubbelt så många brandmän/brandbefäl i beredskap eller jour 24/7/365 än de övriga räddningstjänstförbunden. Antalet larm är ungefär lika många i de jämförda räddningstjänstförbunden. JRF har ca 50 % fler objekt som ska lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet (LSO 2.2) än övriga förbund. Med de personalvolymer som inryms i JRF verksamhet är förbundet jämförbart med Räddningstjänsten Syd som har cirka 485 anställda och Södra Älvsborg som har cirka 425 anställda. Räddningstjänsten Syds medlemsbidrag var 2013 cirka 250 000 tkr och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund cirka 140 000 tkr. När det gäller antalet brandmän i jour är jämförbara förbund Nerike brandkår och Södra Älvsborg som har cirka 90 brandmän/brandbefäl i beredskap. Nerikes brandkår medlemsbidrag 2013 var cirka 140 000 tkr. Antalet objekt som ska lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet i JRF är jämförbart med Attunda räddningstjänstförbund (1 005 objekt), Östra Götalands räddningstjänstförbund (1 141 objekt) och Uppsala räddningstjänstförbund (1 261 objekt). Vad avser stationsantal och förbundets ytstorlek finns inga jämförbara förbund i Sverige. Ekonomiska nyckeltalsjämförelser De nyckeltal som redovisas i denna jämförelser baseras på budget 2014 för Jämtlands räddningstjänstförbund och bokslutssiffror från årsredovisningarna 2013 för de förbund som används i jämförelserna. Skälet till detta är att jämförelserna ska inkludera Härjedalen vilket inte är möjligt om årsredovisningen för 2013 används. De nyckeltal som framräknas för JRF kommer ur ekonomisk synvinkel att vara till de övriga förbundens fördel då budgetsiffrorna är uppräknade och avser 2014 medan årsredovisningarna bygger på utfallet 2013. Vid framräkning av nyckeltalen används enbart medlemsbidraget, intäkterna varierar mycket mellan förbunden bland annat beroende på att några förbund har breddade uppdrag dvs. de har andra uppgifter än de som inkluderas i kommunal räddningstjänst. De ekonomiska nyckeltal som redovisas i detta dokument är: Medlemsbidrag/anställd. Att använda antalet anställda som mått vid framtagandet av ett nyckeltal bedöms lämpligt då personalen utgör den avgjort största kostnaden i alla förbund. Utöver lönekostnader genererar de kostnader i form av resor, utbildning/övning, personalvård m.m. Det är dessutom den viktigaste resursen inom räddningstjänstförbunden och en förutsättning för att kunna genomföra verksamhet. Medlemsbidrag/brandman/brandbefäl i beredskap. Om man istället slår ut medlemsbidraget per brandman/brandbefäl i beredskap eller jour får man en koppling mellan den operativa förmågan och det ekonomiska bidraget. Jämförelsen Årsredovisning 2014 Bilaga 3 blir inte helt korrekt eftersom en del av medlemsbidraget avsätts för förebyggande verksamhet och administration. Medlemsbidrag/innevånare. Detta nyckeltal ger en uppfattning över storleken på medlemsbidrag per innevånare i respektive förbund fördelar sig. Detta ger möjlighet att på en övergripande nivå bilda sig en uppfattning över hur mycket räddningstjänsten kostar per innevånare. Denna beräkning tar inte hänsyn till det kommunala utjämningsbidraget för räddningstjänst1. Investeringsmedel/fordon. Detta nyckeltal ger en uppfattning över storleken på de investeringsmedel per fordon som tilldelats under de senaste 5 åren. Detta nyckeltal ger en uppfattning om investeringsbeloppens storlek i relation till den fordonspark som finns i respektive förbund. Det är nödvändigt att nyttja medelvärden då investeringsbeloppen kan variera kraftigt mellan enskilda år. I detta fall har medelvärden över 5 år använts. Medlemsbidrag per anställd Vid analys av medlemsbidragets storlek per anställd finner man att det är stora skillnader mellan förbunden. Att använda antalet anställda som mått vid framtagandet av ett nyckeltal bedöms lämpligt då personalen utgör den avgjort största kostnaden i alla förbund. Utöver lönekostnader genererar de kostnader i form av resor, utbildning/övning, personalvård m.m. Det är dessutom den viktigaste resursen inom räddningstjänstförbunden och en förutsättning för att kunna genomföra verksamhet. Personalkostnader är också nationellt jämförbara då löner och övriga förmåner i allt väsentligt bygger på nationella avtal. Det finns förvisso lokala avtal men de bör i relation till lön, övertid m.m. utgöra en liten del av den totala personalkostnaden. I diagram 1 kan utläsas att i JRF är medlemsbidraget/anställd cirka 225 tkr medan det i de övriga förbunden är mellan 305-410 tkr/anställd. Diagram 1 Medlemsbidrag per anställd. Detta innebär att det ekonomiska utrymme som avsatta för att bedriva räddningstjänst i JRF regi är betydligt lägre än i de övriga förbunden som använts i jämförelsen. Om JRF ges samma ekonomiska förutsättningar som t.ex. Karlstadsregionen med ca 300 tkr/anställd skulle JRF medlemsbidrag vara cirka 150 000 tkr. 1 Krokoms kommun får 150 kr/innevånare, Strömsund/Bräcke/Bergs kommuner får 250 kr/innevånare och Härjedalen/Ragunda 500 kr/innevånare i kommunalt utjämningsbidrag för räddningstjänst. Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Medlemsbidrag per brandman i beredskap/jour Om man istället fördelar medlemsbidraget per brandman/brandbefäl i beredskap eller jour får man en koppling mellan den operativa förmågan och det ekonomiska bidraget. Jämförelsen blir inte helt korrekt eftersom en del av medlemsbidraget avsätts för förebyggande och administrativ verksamhet. Även här framgår det tydligt att JRF disponerar ett betydligt mindre ekonomiskt utrymme än övriga förbund för att skapa denna förmåga. Medlemsbidraget per brandman i beredskap är i JRF cirka 900 tkr medan det i de övriga förbunden varierar mellan 1 700–1 950 tkr/ brandman/brandbefäl. Diagram 2 Medlemsbidrag per brandman/IB/YB i beredskap/jour. Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Medlemsbidrag per innevånare Om man jämför hur mycket innevånarna i varje förbund betalar i bidrag för räddningstjänsten erhålls resultat enligt diagram 3. Innevånarna i Jämtland räddningstjänstförbunds område betalar cirka 980 kr/år för denna verksamhet. Motsvarande kostnad varierar mellan 700 och 800 kr/innevånare i de övriga förbunden. Förklaringen till detta är JRF stora yta, ringa befolkningsmängd i förhållande till den stora ytan samt relativt många samhällen som kräver brandstation om kraven i LSO ska uppfyllas. Diagram 3 Medlemsbidrag per innevånare. Investeringsmedel per fordon Om man delar den genomsnittliga investeringsnivån under perioden 2009-2013 med antalet fordon i respektive förbund erhålls resultatet som redovisas i diagram 4. I diagrammet har även JRF med Härjedalen redovisats. Detta värde har framräknats genom att dela den genomsnittliga årliga investeringsnivån i JRF med antalet fordon med Härjedalens fordonspark ingående (79 fordon istället för 60). Detta ger en uppfattning om skillnader mellan JRF med Härjedalen som medlem och övriga förbund om investeringsnivån förblir oförändrad. Diagram 4 Investeringsnivå per fordon. I diagram 4 framgår att investeringsnivån per fordon i JRF är lägre än motsvarande värde i de övriga förbunden. JRF hade under perioden 2009-2013 en genomsnittlig investeringsnivå per fordon på knappt 100 tkr medan de övriga förbunden varierade mellan 110 tkr till ca 195 tkr/fordon. Med Härjedalen som medlem i JRF blir investeringsnivån per fordon ca 75 tkr. JRF investeringsnivå under perioden 2009-2013 var relativt hög. Om 2014 års investeringsnivå inkluderas blir skillnaden betydligt större då JRF investeringsbudget 2014 är Årsredovisning 2014 Bilaga 3 3 400 tkr vilket sänker JRF genomsnittliga investeringsnivå till ca 4 651 tkr istället för 5 903 tkr.
© Copyright 2024