1. No category

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
2-moduisrummet
9
1979-08
á
1
INLEDNING
3
1.
FÖRUTSÄTTNINGAR
4
1.1
MODULSAMORDNING
1.2
STORLEK
1.3
MODULMATT
2.
R
2.1
VISUELLA
2.2
DÖRRPLACERING
KONSEKVENSER
3.
FÖNSTERVÄGGENS
3.1
BRÖSTNINGSHÖJD
3.2
FÖNSTERUTFORMNING
3.3
NISCHUTFORMNING
- HUR DAGSLJUSET
SPRIDS MED OLIKA FÖNSTERUTFORMNINGAR
3.4
FÖNSTEP.BRNKED7
3.5
ELINSTALLATIONER
3.6
SOLAVSKIRMN ING
3.7
STOMTEKNISKA
3.8
FÖNSTERPLACERINGAR
SOM ÄR MINDRE
LÄMPLIGA
FÖR 2-MODULSRUMMETS
MÖBLERBARHET OCH UTSEENDE
4.
MATERIAL- OCH FÄRGVAL
4.1
VÄGGARNAS FÄRG
4.2
HORISONTALER
4.3
TAKETS
4.4
SNICKERIERS
4.5
GOLVETS
5.
ELBELYSNIN G
5.1
ALLMÄNLJUS
5 r2
PLATSBELYSNING
I HÖJDLED
TS PROPORTIONER
MÅTT
OCH
PROPORTIONER
MED
MÖBLERINGS-
UTFORMNING
6
9
LÖSNINGAR
19
FRRG
FÄRG
MATERIAL
OCH
F 1RG
23
2
6.
AKUSTIK
7.
VÄRME
8.
VERBS
8.1
VERKSAMHET
8.2
ARBETSPLATSMODELLER
8.3
UTFORMNING
OCH LJ UDISOLERING
OCH
ILATION
T OCH MÖBLERING
OCH
och
PLACERING
8.3.1
Bord-
8.3.2
8.3.3
Hyllor och förvaringsskåp
Gardiner
8.3.4
Anslagstavla
8.4
PERSONLIG
9.
PLANL ÖSNI NGAR
9 .1
RUMSDJUP
9.2
KOMPLETTERANDE
25
26
27,
AV:
upplagsytor
och
tavellist
PKÄGEL
OCH
KORRIDORBREDD
UTRYMMEN
33
3
INLED N IN G
2-modulsrummet
- det minsta
kontorsrummet
- är för
många kontorsarbetsplatser
ett bra rum ur funktionssynpunkt.
Rummet rymmer gestaltningsmässiga
svårigheter genom sin långsmala
form, vilket gör att extra
stor omsorg bör läggas ner vid utformning
av såväl
rum som inredning.
Syftet med denna informationsskrift
är att ge projektledare,
konsulter
och brukare
ideer till bra användning
och utformning
av 2-modulsrum.
Till grund för tekniska
byråns
information
ligger en
inventering
av trettioen
stycken
2-modulsrum
samt
byggnadsstyrelsens
tekniska
föreskrifter
"Krav och
råd för mark och hus" Del A "Mark, hus och installationer"
och Del B "Generella
utrymmen".
Informationen redovisar
bl a konsultens
utvärdering
vid inventeringen
och pekar på möjliga
lösningar
av olika delproblem
vid utformningen
av 2-modulsrurnnet.
Inventeringen
av 2-modulsrumrnen
gjordes
1973 i universitetsoch högskoleämbetet
(UHÄ), kv Vega,
Stockholm;
statens personalnämnd
och domänverket,
Bergshamra;
rikspolisstyrelsen,
kv Kronoberg,
Stockholm; länsstyrelsen,
kv Spektern,
Stockholm,
tekniska högskolan
i Stockholm
(KTH), kv Domherren,
Stockholm;
televerket,
Farsta;
länsstyrelsen,
kv
institut
för
byggHugin och Mumin, Uppsala;
statens
nadsforskning
(5113), kv Vulcanus,
Gävle; lantmäteriverket,
kv Vasen, Gävle; Gränges
Aluminium,
Finspång;
luftfartsverket,
kv Oxelbergen,
Norrköping;
sjöfartsverket och kriminalvårdsstyrelsen,kv
Saltängen,
Norrköping
och länsstyrelsen,
kv Gunnar Gröpe, Växjö.
Dessutom
har besök gjorts
i Sahlenhuset,
kv oxen
större,
Stockholm
och i försvarets
forskningsanstalt
(FOA) , Linköping.
Informationsskriften
är utarbetad
inom tekniska
byrån av Ann Westerman
projektledare,
Ta, Odd Werner
och Anja Welin,
IN. Konsult
för inventeringsarbetet
har varit BS-konsult
AB genom Erik Ahlsen och Mats
Jacobson.
Omslagsfoto:
FOA-3, Linköping.
Foto sid
Foto sid 14, nederst:
KBS. Övriga foton
31: IKAB.
BS-konsult.
4
1.
FÖ RUTSÄTTNINGAR
2-modulsrummets area bestäms
krav och husbredd
o av KBS
krav
på modulsamordning
Svensk standard
1.1
förutom av funktions -
som
o av hur modulnätet
terväggen
placeras
0
konstruktionstjocklek
av
baseras
på
för modulprojektering
innerväggarnas
i förhållande
till yt-
MODULSAMORDNING
2-modulsrummets
ringsmodulen
breddmodulmått
12 M
(1 200 mm)
2-modulsrummets
modulmått
36 M till
39 M och
45 M.
är två gånger plane= 24 M
i djupled
kan variera
42 M är vanligast
från
förekom-
mande.
3600 nin
3900 rim
4200 mm
2400
mm
1 .2
STORLEK
Det fria invändiga rumsmåttet är beroende av modulnätets placering i förhållande till ytterväggen.
Modulnätets placering i förhållande till yttervägg
bör bestämmas bl a utifrån krav på fritt möblerirgsmått,
dvs
fritt
mått
exklusive
utrymmen
för
lationer och socklar. Krav och möbleringsmått
baseras på samlad utvärdering av erforderliga
platsmodeller för den aktuella verksamheten.
instal-
skall
arbets-
5
Rumsskiljande
väggar
mellan
kontorsrum
med
isoleringskrav på 35 - 40 dB ger normalt
väggstjocklek på 95 - 120 mm
2305 mm
1
l
inner-
mått på 2 305 mm
1.3
MODULMATT
I HÖJDLED
Modulmått
i höjdled
2280 mm
2400 mm
mm
Innerväggstjocklek på
95 "Tager fritt
ljud-
24M.
24M
;E----.2400
ett
en inner-
Innerväggstjocklek på
120 ran ger fritt
mått
kan variera
inner-
på 2 280 rit
mellan
26 - 30 M.
Vid måttliga spännvidder kan bjälklagens undersida
utföras släta både vid platsgjutna bjälklag och vid
kassettbjälklag.
Släta takytor kan räknas som det
normala.
Stora spännvidder
medför
balkar med nedåtgående
liv och därmed icke släta tak , t ex kv Garniso-
nen. Observera att detta
kan vara t ill
f ördel
för
upplevelsen av rummet om
upnlagsbalken vid fasad
ut?ormas
så att den reflekterar in dagsljus i
rummet..
KBS - kv Garnisonen
6
2,
2.1
RUMMETS
VISUELLA
PROPORTIONER
MÅTT
OCH
PROPORTIONER
Det smala höga rummet är en rumsvolym som det gestaltningsmässi,gt är svårt att hantera. Det ställs
därför stora krav på utformning av snickerier, tak
och
väggar,
belysning
tekniska
system,
och inredning
färgval
, materialval,
för att få rummet harmoniskt.
I de inventerade objekten upplevs rummen volymmässigt
som bäst vid ett rumsdjup av 3,9 -4,0 m (ex Gränges
Aluminium, Finspång och länsstyrelsen, Växjö) och
med
en takhöjd
Bergshamra
av 2,6 m
(statens
personalnämnd,
).
Växjöruinen
med rumsdjupen
4,0 m känns ovanligt
liga tack vare de breda och ljusa korridorerna.
vidare
9. Planlösningar.
På frågan
om rummet
var
för
stort,
för
litet
lagom svarade
16 av. 31 brukare
i de berörda
rymSe
eller
rummen
att det var lagom stort. 9 svarade att det var för
litet och 6 svarade inte eller var tveksamma.
2.2
DARRPLACERING
MED M,ÖELERINGSRONSEKVENSER
kan sägas att de rum man kommer in i på högra sidan eller i mitten upplevs positivt av både besökare och brukare. Man möts ansikte mot ansikte på
ett naturligt sätt. Dörrens placeringinverkar också
på hur rummet kan möbleras.
Allmänt
Nedan redovisas några vanliga
ar med möbleringskonsekvenser:
1.
typer av dörrplacering-
Dörr till höger
Den fria
vänster
ID
väggytari
om dörren
till
kan
ut-
nyttjas.
för
avlastningsbord, alternativt
bokhylla, om klädförvaringen
är löst på annat sätt än
i garderobsskåp. Finns
garderobsskåp blir rummet
svårutnyttj at.
7
Dörr
2.
till
höger
Om dörren
placeras
med
ett fritt mått från vägg
som ger plats för garderobsskåp
alternativt
bokhylla
bakom dörren,
får man en väggyta
till
vänster
om dörren
som
dock blir svårutnyttjad
i de
tar
fall
hela
förvaringen
långväggen.
Centriskt
3.
lacerad dörr
Centriskt
placerad
dörr
medger placering
av garderob alternativt
till
höger eller till vänster
om dörren.
,
4-
4.
----
Dörr till vänster
Måttkedja
som ger möjlighet till placering
av
garderobsskåp
till väns-
ter om dörr och avlastningsbord alternativt
bokhylla
till höger om
dörr. Man kommer
fortfar-
ande in naturligt
met.
5.
i rum-
Dörr till vänster
Förvaringsvägg
blir svår
att utnyttja.
Vägg till
höger om dörr kan användas för bokhylla,
garderob eller bord. Man kommer in lite "bakifrån".
8
Dörr
6.
till
vänster
Förvaringsväggen
minskar.
Plats för avlastningsbord
till höger om dörren
om
ej garderob
finns . Besökande kommer
in bakom ryggen på innehavaren.
Alternativ
riga
2, 3, 4 och 5 bör studeras vidare med öv-
inredningskonsekvenser,
studier
tekniska
av rumsdjupet . Observera
innerväggssystem
och
möblernas
problem
och
att även mått på
storlek
har
konsek-
venser för dörrplaceringen . Observera också att för
vänsterhänta personer som väljer att sitta så att
han/hon
får dagsljus
från höger sida blir konsekvenserna
av dörrplacering
och möblering
i vissa fall
de omvända
jämfört med vad som ovan sagts.
9
3.
3.1
FÖNSTERV Ä GGENS
UTF O RMNING
RRÖSTNINGSWiJD
Hröstningshöjen
. de inventerade
rummen varierar
mellan
0,7 m och 1,1 m. De vanligaste
höjderna
är
0,8
0,9 m vilket ger bra utsikt
för den son sitter
vid arbetsbordet
och delar av fasadväggen
vid en bra
höjd ® vid
hög bröstning
(se
luftfartsverket,
Norrkön
ping, nedan, och KTH, kv Domherren,
sid 29) kommer
en stor del av rummet i skugga och rummet känns som
en skäl. Innehavaren
kan ej heller tillgodogöra
sig
utsikten.
Vid låg bröstning
0,7 m (se televerket,
Farsta,
nedan, och länsstyrelsen,
kv Spektern,
sid
14) skymmer
arbetsmaterial
på bord delvis
fönstrets
nedre del. Å andra sidan ger en låg bröstning
utsktsmöjligheer
nedåt över t ex parkmark.
Luftfartsverket,
Norrköping
Hög bröstning, 1,1 m
Televerket
, Farsta
Låg bröstning 0,7
10
3®2
FÖNSTERUTFORMNING
1.
Smala
höga
fönster
kan
förstärka
rummets
lång
smala karaktär
men spri.
der dagsljus
på ett fint
sätt. Man ser både him-mel/horisont/mark.
Se exempel:
SIB, Gävle,
nedan,
televerket,
Farsta,
sid 9, :lantmäteriverket,
Gävle,
sid 20, Gränges
aluminium,
Finspång,
sid 23,
länsstyrelsen,
Uppsala,
sid 30.
SIB, Gävle
11
2.
Kvadratiska
fönster minskar rummets
långsmala
karaktär
(se sjöfartsverket,
Norrköping,
nedan,
KT}I, kv Domherren,
sid
29).
Om fönsterarean
är liten
kan hög bröstningshöjd
och stor väggyta
mellan
fönster
och tak respektive
mellanvägg
"psykologiskt"
minska
utblicken.
Sjöfartsverket, Norrköping
3.
Fönsterband
som
i statens
personalnämnd,
ergsh.amra
(nedan ), eller
län sstyrelsen, Växjö
(sid 22) vidgar
rummet men skyms ofta av
täta gardiner
och höga bokhyllor,
12
4.
Stora kvadratiska
fönster. Samma synpunkter
som 3®
Lösningarna
1, 3 och 4 gör 2-modulsrummet
behagligast. En annan gardinlösning
- t ex gardinkappa
(se nedan statens personalnämnd,
Bergshamra)
och
en förvaringslösning
med ett mera öppet förvaringssystem
(se nedan, Televerket,
Farsta)
möjliggör
ett
större ljusinsläpp.
>::`•i;:i;:;r:y;•::o
.,
:%!•ii'r'^::viiiii:•ii:::
ii:•i"iii;:'ii
•::'; ii:
••%N.U+i%%'.i;.iYi''"'':,
viS:..•,..,,,,.•....
!/c...! ia.n
.:,:mir
:{:,a//
// }'tie%''i::%i{yin:
i..lU/..;•:.7.•..»i•.».....
ii:•i:,i
:: i:::
y,.
:r
6::%t%%:;::li:i
4ii:::'U,.+%.::;;!'{.%i'`rf:}
• •tii;.lil.•:`ii;'iviJf.::}i%1,W,•fi1Li11G%/.lik::r,•%
%
.:.. •%;:i:iii;
;.,y...y<i:;ii:%5>.'•%i::::::
...
Fy.::...,...
M'
aW
/!rw
..UJ..::,:..:,.:.,....%,,ver"ii%2WWJ4i):::uuu.v:.n
F.
.r.:
Rc G'
r: k::1.:i. %
y:: ...r :.
Statens personalnämnd, Bergshamra
Televerket, Farsta
De flesta av de inventerade
projekten
är byggda
före
den nya energinormen
och har större glasareor
än vad
som nu. är tillåtet.
Nischutformning
och takutformning
har också betydelse
för ljusinfallet.
3.3
NISCHUTFORMNING
- HUR
FÖNSTERUTFORMNINGAR
DAGSLJUSET
SPRIDS
MED
OLIKA
Nischutformning
är mycket viktig ur många aspekter
som
ljusreflektion,
underhåll,
trivsel
m m. I en invändig fönsternisch
blir ytorna kring fönstret
belysta
av dagsljuset.
De ljusa nischytorna
bildar härigenom
en för ögats anpassning
behaglig
övergång
mellan
det
direkta
dagsljuset
och de skuggade
väggpartierna
på
fasadväggens
insida.
Dessutom
bidrar nischens
ytor
sprida dagsljuset
längtill att genom ljusreflektion
att ställa t ex blommor
re in i rummet.
Möjligheten
i fönsternischen
upplevs
också som viktig av brukarna. Nedan beskrivs
några exempel
på lösningar.
13
Glas i innerliv. Ej fönsterbänk. Lösningen ger
mörka skuggor vid tak
och golv. Genom att invändig fönsternisch saknas blir kontrasten oförmedlad mellan det direkta
dagsljuset genom fönstret
och de skuggade väggpartierna på fasadväggens insida.
1.
Blommor m m måste placeras
på tillsatsbord
framför
längdsektion
fönstret. Dock lätt att
öppna fönstret.
Glas nära ytterliv och
fasadnisch ger bättre
ljusspridning. Vädringslucka fungerar bra vid
fönsternisch, eftersom
man ej behöver plocka
bort blommor o d vid
vädring. (Se ex KTH, kv
2.
Domherren,
sid
längdsektion
Stockholm,
29,)
Nischens sidoytor kan utföras avfasade, vilket ökar
dagsljusets spridning i
rummet. Om den nedre nischytan fasas av kan det dock
innebära att det blir
svårare att använda nischen
som avställningsyta.
Glas i innerliv kombinerat
med fönsterbänk. Fönsterbänken sprider ljuset
bättre in i rummet jämfört
med 1. Fortfarande
mörka skuggor och bländ-
3.
EL
längdsektion
ningsrisk
kring fönstret.
OBS: Svårighet
att utnyttja el-uttag
på grund
av möbler om det är låg
bröstningshöjd , ca 0,8 m.
14
4.
00
$1LK
Länsstyrelsen,
kv Spektern, se nedan: Djupa
rum. Tak och fönsterbänkslösning
flyttar
dock in ljuset i rummet.
längdsektion
Länsstyrelsen, 'kv Spektern
5.
längdsektion
Förslag
till utformning
med god ljusfördelning:
Glas nära ytterliv,
kanalisation
i tak med
snedfasning,
avfasad
fönsternisch
samt
fönsterbänk
med avställningsytan placerad
så att det
medger
att fönster
kan
öppnas.
Arbetsmodell
för
vidare bearbetning.
Se t ex Sahlenhuset,
kv
Oxen större nedan,
samt
FOA,
Linköping,
k.:
•'=
r.,.:'=:{:
sid
31®
1,
Sahlen buset, kv oxen större
15
3.4
FÖNSTERBÄNKEN
Fönsterbänkens utformning och kvalitet är viktig.
Fönsterbänken får inte vara för bred, man måste nå
fönsterliv. Ofta står dessutom inredning (bord)
framför
fönstret.
Bänken bör dock ge plats för en telefon om bänkhöjden är avpassad för det och även innehålla starkoch svagström.
För att undvika kallras bör bänkskiva utformas
öppen springa eller galler ovan radiatorn.
3.5
med
ELINSTALLATIONER
Förutom installationer för belysning förekommer elinstallationer i allmänhet i fasad. Då elapparater
av olika typer blivit allt vanligare räcker ofta inte el -uttagen till . Ett ökat antal el-uttag bör studeras.
3.6
SOLAVSKÄRMNING
För solavskärmning används som regel persienn placerad mellan fönsterglasen. På länsstyrelsen å.Växjö
finns utvändig solavskärmning placerad vid fönstrens
överkant samt mellanglaspersienn
monterad så att den
går nedifrån och upp. Härigenom kan man då solen`
står lågt utestänga det direkta solljuset med persiennen utan att hela fönstret skärmas av.
Permanent utvändig solavskärmning kan också förekomma som utvändigt spjälverk - vilket dock kan ta bort
en del utsikt (se Gränges Aluminium, Finspång, sid
23).
Se vidare:
7 värme och ventilation.
16
3.7
STOMTEKNISKA
LÖSNINGAR
Då pelare
är fristående
från fasad bör hänsyn tas
till var. pelaren
placeras' i rummet ur såväl möble®
ringssom ljussynpunkt.
Placeringen
av pelare
i
rummet enligt nedan möjliggör
en god möblering
samt o m utgör ett tillskott
ur miltidigt
som pelaren
jösynpunkt.
Numera accepteras
normalt
inte från fasad fristående
pelare i byggnadsstyrelsens
nyproduktion.
Ur ljussynpunkt
kan pelaren placeras
fritt från
innervägg
för att ge
släpljus
på förvaringsväggen
(se KBS, kv Garni-
cit
sonen till vänster och
nedan). Dock problem med
fönsterputsning.
plan
................
iiFFIJÅ(:F:
I:ii
i iiii:
ii+•i%i!!i
i:GF:Y: iFF:4FiSiFi:?
::i FF:! :..k...
i:
i4f?
iii%'C>i;;:;:;:;i:;:;ii:;:,•:{.
2?'pis
•:.?H
r:•hr.: o:
sn •
:
•FFt•.
KBS, kv Garnisonen
Balk
vid
fasad
kan
vara
ning om den samordnas
relsen,
kv Spektern
ett
tillskott
med fönsterhöjd
sid
för
ljussprid-
(se länssty-
14).
Beton,gkassettak
kan rätt utformat
(se KBS, kv Garnisonen ovan och länsstyrelsen,
kv Spektern
sid 14)
vara ett tillskott
genom ljusföring
och visuell
luftighet.
17
3.8
FÖNSTERPLACERINGAR
SOM ÄR MINDRE
LÄMPLIGA
MODULRUMMETS
MÖBLERBARHET
OCH UTSEENDE
FÖR
2-
Vid sådana typer av fönsterfördelning
som innebär
att vissa fasadmoduler utförs utan fönster eller med
endast en halv- moduls -fönster måste särskild uppmärksamhet riktas på var utefter fasaden 2-modulsrummen
placeras så att inte sådana fönsterplaceringar
uppkommer som är olämpliga för rummens möblerbarhet och
utseende.
N
.
;
s
1
•
%
•
s
0
Normalt uppställd kontorsplats är direkt olämplig
vid ovan redovisad fönsterplacering,
eftersom arbetsplatsen vid skrivbordet inte har utsikt och den
som sitter vid skrivbordet får dagsljuset i ryggen
vid normal bordsplacering.
Observera att förhållandet för vänsterhänt person är det omvända.
18
wu.•
1
w
i
,
e
•
y
%
!
'
%
.
•
•
.
*
w
•
e
' `
°•
•,
1
A
t
tiJ
i
% %
.
i
B.
Y
b
e
S
Då enstaka
fönster
placeras
intill innervägg
måste
typ av gardinupphängning
beaktas
eftersom
gardiner
helt eller delvis kan komma att skymma fönstren
i
sådana lägen.
Allmänt
är 2-modulsrum
med
de vid innervägg/ar
mindre
enstaka
fönster placeraattraktiva
ur utseende-
synpunkt.
Slutsats:
det
olämpligt
modul tät.
den
Om man har behov av många
att
utforma
I stället
5:e modulen
med
2-modulsrum
ytterväggen
bör man i sådana
två
med
var
är
5:e
fall utforma
halvmodulsfönster.
19
TERIAL-
4.1
VÄGGARNAS
FÅRG
Väggarnas
venterade
färg
rum.
OCH FRGVAL
var genomgående
Mycket viktigt
ljus i samtliga
för ljusinföring
ini
rummet.
Väggytan
kan visuellt
delas in i olika fält med
hjälp av olika material,
olika färg och olikhet
i
väggytans
textur,
t ex växling
mellan
slät och
knottrig
yta och/eller
med hjälp av olikhet
i glans
i ytfälten.
En sådan indelning
kan t ex vara ett
medel att åstadkomma
en intimare
skala i rummet,
något som kan vara speciellt
motiverat
i 2-modulsrum med extremt
hög takhöjd , 3 m (se UHÄ, kv Vega,
nedan) . Om man visuellt
vill sänka takhöjden
kan
takets
färg dras ner ett stycke över väggarna.
UHÄ, kv Vega
0
Möjligheten
att
ningsbehandling
skuggade
sen
®2
fönsterväggen
i Växjö
fönstren
använda
en avvikande
eller ett avvikande
(se sid
färg eller målmaterial
på den
bör studeras.
22 oeh
med gott resultat
32)
har
På länsstyrel-
partiet
utformats
ovanför
med träpanel.
ORISONTALER
Samordning av horisontaler är viktigt, så att tavellister,
suellt
gardinskenor
och nedpendlade
armatur
I 2-modulsrummet
med takhöjd
2,7 m bör
markeras
särskilt
genom sådan färg som
trast mot väggens
en
erspektiva
nedan,
ej vi-
kolliderar.
färg, eftersom
effekten
lantmäteriverket,
av ett
tavellist
ger hård
ej
kon-
den då förstärker
långsmalt
rum
(se
Gävle).
Lantmäteriverket,
Gävle
4 ®3
TAKETS
FÄRG
Genomgående finns i de inventerade objekten vita tak'.
Undantag är SIB, Gävle, med gula tak och KBS, kv Garnisonen
m fl med
Bet är tveksamt
för 2-odulsr
betongkassettak.
om annat än vit färg för taket tillet något. Bör dock studeras vidare.
21
I SID är taket gult. Den
gula
färgen
går
igen
i
fönstersnickerierna
och
i gardinens
bårder,
ket ger en trivsam
hetsverkan.
vilhel-
SIB, Gävle
4.4
SNICKERIERS
Snickeriernas
FÄRG
färg
bör
vara
ljus.
Mörka fönstersnickerier
är ej lämpliga
eftersom
de
förstärker
i stället
för att mildra kontrasten
mellan den skuggade
fönsterväggen
och det direkta
dagsljuset genom fönstren.
Dessutom
ger mörk kulör dålig ljusreflexion.
(Se sjöfartsverket,
Norrköping,
nedan).
.;::, , ffi, l r...:......:
.'f<:iii:Y,.f•:•:iii.yp$:•i'••'I
......
:r .. r
<:>',,n
y : r:'..ry:::i:ir'i>i+•r
•i>%
F/
Sjöfartsverket
, Norrköping
22
Omålade snickerier uppskattas (se nedan, länsstyrelsen, Växjö) . Den omålade träytan är behaglig att
se på genom att dess kulö.r är uppfattbar även på
den
relativt
skuggade.
fönsterväggen
och
ljusreflexerna
i ytan ej är stora.
Lä nsstyrelsen
4.5
GOLVETS
, Växjö
MATERI AL OCH
FÄRG
Hårda reflekterande golvmaterial
(plast, linoleum)
bör hållas i ljusa kulörer för att undvika bländande
ljusreflexer.
synpunkt.
Mörka
golv
var
även
tveksamma
Ljusa golv, se exempel KTH, kv Dom
Mörka
golv,
se exempel
lantmäteriverket,
Norrköping,
sid 11.
Textila
i allmänhet
både
golv
klarax
städ-
, sid 29.
20, sjöfartsverket,
kulörstarkare
ur
Gävle,
mörkare
färger och då reflexerna
sid
och
ej blir så
se KBS,
kv Garnisonen, sid 16, och länsstyrelsen, kv Speletern,
sid 14. Färgmättnaden
får dock ej vara. så
allt ljus.
stor att den slukar
stora
bilder
de även
en
"botten"
i rummet,
23
5.
ELBELYSNIN G
5.1
ALLMÄNLJUS
En placering
av armaturen
2200
2400 mm från golv
med armaturens
underkant
i höjd med balken vid
fönstret
kan ge en bättre belysning
i rummet än om
armaturerna
hålls
god
Armaturerna
sitter
fästade mot taket.
Dessutom
er
ljusekonomi.
är genom
sin storlek mycket
dominerande
i 2-modulsrummen,
vilket kräver en noga studerad
placering
och utformning
av armaturen.
Belysningsstudierna
bör samordnas
med respektive
arbetsplats-
modell.
Allmänt
kan dock sägas att allmänbelysningen
bör
bestå av två lysrörsarmaturer
och vara så utförd
att den högsta belysningsstyrkan
kommer på synobjektet
(arbetsplatsen).
En armatur
placeras
i
fönsterzon
och bör ha avsevärt
högre ljusstyrka
än
den andra armaturen
som placeras
i rummets
inre del.
Åtminstone
armaturen
vid fönster bör vara flyttbar.
5
iCW'f'?
r'•
,
;",
i'i.
tri:
;:i:!..
"r
Gränges
Aluminium,
Finspång
Nedpendlade armaturer ger bra belysning
i r
ummet
Luftfartsverket, Norrköping
rrnaturer placerade dikt i tak
gör
ati
rL
t. känns
rymligare
Möjlighet
att flytta takarmaturerna
fanns i kv vasen
men hade ej utnyttjats
i 2-modulsrummen®
Bordsstorlekarna medgav ingen ommöblering
av rummen.
24
5 .2
PLATSBELYSNING
Platsbelysning
viktig
för
arbetsplatsen.
som tillsatsbelysning
skrivmaski,nplatsens
belysning.
vid
. pessuto
skrivbordet.
xi beaktas
r
även
25
6.
AKUSTIK
OCH LJ UDISOLERIN G
Allmänt gäller att med hänsyn till 2M- rummets proportioner , dvs att rummets planmått förhåller sig
ungefär som 1:2, måste rumsakustiken från fall till
fall beaktas.
o Innerväggar
Beträffande luftljudsisolerin.gen mellan rummen bör
riskerna för flanktransmission i fasaden uppmärksammas , särskilt vid fönsterband.
0 övrig ljuddämpning
Utöver
rumsakustiska
och ljudisolerande
åtgärder,
kan det vara lämpligt
att använda mjuka,
ljudabsorberan,de material
i 2-modulsrummet,
ex fästskiva av kork e d på väggen.
26
7.
VÄRME
OCH VENTILATION
De flesta inventerade
av negativ upplevelse
objekten redovisar någon form
av klimatet. "För varmt och
av väderstreck),
drag från inför kallt,
(oberoende
blåsningsdon",
är vanliga
kommentarer.
Att på något
sätt kunna påverka klimatet
känns viktigt,
t ex ge-
nom att öppna fönster, reglera värmen
solavskärmning
med
Några mätningar
drag
persienner
eller
och påverka
gardiner.
har inte gjorts av temperatur
i de intervjuades
rum.
Det
är därför
inte
eller
möj-
ligt att utvärdera om ställda krav är otillfredsställande eller om installationerna varit felaktigt
utförda.
I tre
objekt
UHÄ., kv
är man
Vega
nöjd
med
klimatet
Ett gammalt
ka murar
hus med tjoc-
och
stora. rums-
volymer
Gränges
Aluminium,
Utvändigt
spjälverk
som
Finspång
solavskärmning
Länsstyrelsen,
Växjö
Högt placerad utvändig
solavskärmning samt mellanglaspersienn
monterad
så att den går nedifrån
och upp.
27
$.
8.1
T OCH MÖBLERING
VERKS
VERKSAMHET
Byggnadsstyrelsen
skrifter
redovisar
i sina
tekniska
före-
"Krav och Råd för mark och hus" generella
krav på kontorsbyggnader/lokaler.
De förutsättningar
gällande
funktioner/aktiviteter
och förvaringsbehov
samt förslag
till arbetsplatsmodeller
som redovisas
i detta material
är baserade
på motsvarande
uppgifter i statskontorets
förslag till handledning
"Inredning
av tjänsterum"
1971-09-23.
Enligt denna utredning
bedöms
att praktiskt
taget alla befattningshavares
behov av arbetsplatser
kan hänföras
till sju
funktionsgrupper.
Av dessa kan vissa arbetsplatsmodeller ur fem funktionsgrupper
inrymmas
i 2-moduls-
rum.
8.2
ARBETSPLATSMODELLER
I "Krav och Råd" del B Generella
utrymmen,
redovisas
olika arbetsplatsmodeller
inplacerade
i 2-modulsrum
med olika rumsdjup.
De redovisade arbetsplatsmodellerna
ella
ergonomiska
EXEMPEL
uppfyller
aktu-
regler.
PÅ ARBETSPLATSMODELLER:
3900
,d•.
r
w
•
4200
3900
4200
rr;
3900
r
3900
rr
1.
wa
u
rr_•
Exempel på möbleringarav 2-modulsrumi KB$ Krav och Råd,
del B Generella u
28
Arbetsplatserna
i det inventerade
materialet
hade i
stort en likartad
uppställning
som de som redovisas
i
KBS Krav och Råd.
4800
4200
Exempel på möblering från inventeringen
Avsteg
från de ergonomiska
grundreglerna
kan förekomma då vissa krav ej är huvudkrav . I inventeringen
fanns emellertid exempel på hur brukarna möblerat om
utan tanke på de negativa konsekvenser detta kan medföra . Ett
placerad
mycket
stort
antal
rum
hade
framför fönstret vilket
nomisk
synpunkt . Skrivmaskinsbordet
mot långvägg
så att man ej bländas
Nedan redovisas
exempel där
till stor del negligerats.
skrivmaskinen
ej är bra ur ergobör placeras
av dagsljuset.
de ergonomiska
4800
kraven
4800
Exempel på möblering från inventeringen
De flesta brukare
av de inventerade
2- modulsrummen
nöjda med arbetsplatsen
ur nåbarhetssynpunkt.
Man sitter så man når det dagliga
arbetsmaterialet.
Förvaringsmaterial
anses rymmas
i rummet.
Däremot
anses ofta upplagsytorna
för små samt att det är
svårt att möblera
om på ett vettigt
sätt.
är
29
8.3
UTFORMNING
8.3.1
Bord-
och
OCH
PLACERING
AV:
upplagsytor
Vid planeringen
är det viktigt att ej övermöblera
rummen och att man ej väljer större möbler
än funktionen kräver.
Stora bord försvårar
för alternativ
möblering.
Fler mindre bord kan ställas
på olika
sätt och utnyttjas
för olika funktioner.
Kulörmässigt bör ljusa och matta skivmaterial
väljas,
dels
ur ergonomisk
synpunkt,
dels ur ljusspridningssynpunkt.
8.3.2
Hyllor
och
förvaringsskåp
Socklar
på hyllor och hela gavlar på bord
(se lansstyrelsen,
kv Spektern,
sid 14, gör rummet visuellt
mindre
(mindre synbar golvyta).
Förvaringsskåp
och
hyllor
skymmer
ofta ljuset
(se statens persTonalnämnd, Bergshamra,
sid 11). Ett förvaringssystem
byggt på golv- eller väggskenor
kan ge dels ett
luftigare
intryck,
dels ökad upplagsplats
på underskåpen
(se KTH, kv Domherren
nedan och televerket,
Farsta,
sid 12).
i
Systemet
är även lätt att bygga ut för förvaring
olika bredder
och höjder utan att ge alltför
massivt
intryck.
sektion genom hylla
KTH, kv Damherren
30
8.3.3
Gardiner
I rum
med
fönster
intill
mellanväggarna
diner vara lämpliga
eftersom
ljuset från fönstren
bakom.
år
III:
de inte
kan
helt
tunna
skymmer
gir,
iii:•:y
706,4,'f
Tunna gardiner släpper igenom dagsljuset. Ibland kan
samma gardinupphängning behöva användas till olika
fönstertyper. Länsstyrelsen, Uppsala.
I rum med två fönster
kan en omsorgsfull
gard inupphngn
ing
hjälpa till att visuellt vidga rummet:
den mellersta
gardinen skymmer väggen
mellan fönstren (se
nedan lantmäteriverket,
Gävle).
Lantrrteriverket
, Gävle
gar®
dags-
31
I länsstyrelsen,
Växjö, är fönsterväggen
fint utformad i naturträ
och med en tunn gardin som är samstämd
med väggkulören.
(Se länsstyrelsen,
Växjö,
sid 22
och
sid
32) .
Andra
kappa
typer av gardinupphängningar, t ex gardinkan studeras.
Se statens personalnämnd,
Bergshamra, sid 12.
Val av mönster
och färg på gardiner
rumsupplevelsen.
Gardin med kulöra band i korridorens
binda ihop rum- korridor.
8.3.4
Anslagstavla
och
påverkar
kulör
också
kan
visuellt
tavellist
Anslagstavlan
bör vara stor och flyttbar
för att
dels ge ett textilt
inslag, dels ge möjlighet
åt
brukaren
att ge rummet en egen karaktär. ..(Se KBS,
kv Garnisonen,
sid 16.)
Tavellist
är en viktig del av rummet som medger
n.pphängning av anslagstavlor,
konst osv på valfri
plats oberoende
av rummets
inredning.
(Se nedan,
FOA, Linköping.)
FIA, Linköping
32
8,4
PERSONLIG
PRÄGEL
Brukaren skall ha möjligheter att genom personlig
inverkan påverka sitt kontorsrum genom att kunna
anpassa arbetsplatserna efter vad arbetsuppgifterna
och de egna förutsättningarna kräver samt genom att
t ex kunna placera in blommor , affischer , prydnader
eller andra ting i rummet.
Länsstyrelsen,
Personlig påverkan ger
ofta ett trivsamt rum
Växjö
33
9.
9.:1
PLANL ÖSNINGAR
RUMSDJUP
OCH
KORRIDORBREDD
Grundare
rumsdjup
och bredare korridorer
bör beaktas ur upplevelsesynpunkt.
Korridorer
tjänar
som
kontaktyta.
Korridorutformning
är också viktig
för
rumsupplevelsen
i angränsande
kontorsrum.
Man sitter
ofta med öppen dörr för att vidga rummet och få kontakt med vad som händer utanför.
2-modulsrummet
bör kunna göras grundare
om viss del
av förvaringen
kan flyttas ut i korridor.
De inter-'
vjuade brukarna
sa ofta att man hade material
som
borde stå i närarkiv,
men att arkiven
låg för långt
bort även om det bara var 20 - 30 meter. Möjligheter att klara förvaring
genom korridorförvaring
bör beaktas
även för större rum än 2-modulsrummet.
Möjlighet
att bygga in förvaring
i korridorvägg
med
åtkomlighet
alternativt
från rum och korridor
bör
studeras.
9.2
KOMPLETTERANDE
2-modulsrum
desrum och
UTRYMMEN
kan behöva kompletteras
med sammanträgrupprum
i erforderlig
omfattning.
A
á
r
K
Garnisontryckeriet
-
Stockholm-
1980