400 kV-ledning nybro-Hemsjö
underlag för samråd om utredningskorridor - 400 kV-ledning nybro-Hemsjö Januari 2015 Dnr 2014/1122 anläggande av 400 kV-växelströmsledning mellan station nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Den planerade ledningen berör även Kronobergs län. 2 ProJeKtorganisation Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se Projektledare Håkan Sundell Kommunikatör Jenny Särnholm Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriverket / Svk -GDS Omslagsbilden är tagen vid befintlig 400 kV-ledning i närheten av Bastön, Tingsryds kommun. Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D 903 27 Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Tove Hägglund GIS Åsa Granberg Rickard Wiklund Kvalitetsgranskare Johan Lindberg, Enetjärn Natur AB 3 FörorD sVensKa KraFtnät Just nu byggs en ny elförbindelse, kallad NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Kalipeda i Litauen. Denna kommer att binda samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. När den nya kabeln tas i drift kommer den överförda mängden el öka kraftigt i regionen kring Nybro. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kV-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Utbyggnaden eliminerar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kV-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar, vilket i sin tur minimerar risken för omfattande strömavbrott i området. Svenska kraftnät utreder för närvarande vilken ledningssträckning som är mest lämplig för den nya ledningen mellan stationerna Nybro och Hemsjö. Detta dokument är en del i det arbetet. Detta material är framtaget som underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken. I samrådsunderlaget redogörs de olika miljö- ochs amhällsintressen som berörs av projektet. En bedömning görs av hur en utbyggnad påverkar miljö och människors hälsa. Inom samråden ges myndigheter och berörda möjlighet att yttra sig. Underlaget skickas till berörd länsstyrelse, berörda kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el vilket innebär att vi övervakar och ansvar för att det är balans mellan tillförd och uttagen el i det svenska elsystemet och att elsystemets anläggningar samverkar på ett driftsäkert sätt. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. INNEHÅLL Projektorganisation Förord Svenska kraftnät 2 3 3 sammaNfattNINg 5 01. INLEdNINg 8 1.1 Planerad ledning 8 1.2 Allmänt om Svenska kraftnät och övriga projekt i sydöstra Sverige 8 1.3 Syfte 10 1.4 Avgränsning 11 1.5 Planeringsförutsättningar 11 1.6 Planförhållanden 13 02. tILLstÅNdsprocEss ocH tIdpLaN 2.1 Koncessionsansökan 2.2 Samråd och information 2.3 Förundersökning 2.4 Ledningsrätt 2.5 Tidplan 03. tEkNIk 3.1 Teknik allmänt 3.2 Teknikval för Nybro-Hemsjö 3.3 Markbehov 3.4 Säkerhet 3.5 Samhällsekonomisk analys 3.6 Användning av kreosotimpregnerade träsliprar 3.7 Elektriska och magnetiska fält 3.8 Ljudeffekter 3.9 Drift och underhåll 16 16 16 17 18 18 05. aLtErNatIv 38 40 41 41 42 43 5.1 Lokalisering 43 5.2 Teknik 45 5.3 Alternativ som inte kommer att utredas vidare 45 5.4 Nollalternativ 48 06. förutsEdda mILjökoNsEkvENsEr 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 6.2 Landskapsbild 6.3 Naturmiljö 6.4 Rekreation och friluftsliv 6.5 Kulturmiljö 6.6 Naturresurser samt mark och vatten 6.7 Infrastruktur 6.8 Planförhållanden 50 50 54 56 61 64 67 72 74 07. sammaNfattaNdE bEdömNINg 76 08. ord- ocH bEgrEppsförkLarINg 78 bILagor 82 19 19 21 25 26 26 26 26 27 29 29 04. gENErELL mILjöpÅvErkaN av LuftLEdNINg 31 4.1 Riksintressen samt natura 2000 4.2 Boendemiljö och bebyggelse 4.3 Landskapsbild 4.4 Naturmiljö 4.5 Rekreation och friluftsliv 4.6 Kulturmiljö 4.7 Naturresurser 4.8 Mark och vatten 4.9 Infrastruktur 4.10 Planförhållanden 4.11 Byggskede 31 32 33 34 36 37 5 sammanfattning Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som har regeringens uppdrag att bland annat erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet och verka för en robust elförsörjning. I detta ingår att vid behov bygga nya ledningar för att förstärka stamnätet och att hitta den mest lämpliga sträckningen att bygga ledningen i. Detta dokument är ett samrådsunderlag för en planerad ny 400 kV-ledning mellan station Nybro Kalmar län och station Hemsjö i Blekinge län. Ledningen kommer att ingå i det svenska stamnätet och är en viktig länk för en robust och effektiv elförsörjning. När en ny kraftledning ska byggas behöver nätägaren, i detta fall Svenska kraftnät, söka tillstånd (koncession) för den. Tillståndsprocessen följer lagstiftningen i miljöbalken som bland annat reglerar hur processen med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska gå till och vad MKBn ska innehålla. En mycket viktig del av MKB-processen är samrådet, där alla intressenter, bland annat markägare, myndigheter, kommuner, organisationer och allmänhet får tillfälle att yttra sig om verksamhetens omfattning, utformning, lokalisering och förväntade miljöpåverkan till alla intressenter. Ett första samråd hölls mellan juni och september 2014. I detta skede av processen hade Svenska kraftnät tagit ett beslut om att en ny förbindelse behövs mellan Nybro och Hemsjö ska byggas, däremot inte var den skulle byggas. Ett antal alternativ för detta togs fram och presenterades i samrådsunderlag 1. Efter det första samrådet har en utredningskorridor valts, som presenteras i detta andra samrådsunderlag (se figur 1.1) som utgör underlag för ett andra samråd. Utredningskorridoren har i första hand utformats för att ta hänsyn till boendemiljö och bebyggelse, samt att i största möjliga mån undvika skyddade områden eller andra områden med höga värden t.ex. natur- eller kulturreservat. Utöver detta har även det stoppområde för den civila luftfarten i närheten av sjön Mien haft betydelse för utformningen av utredningskorridoren. I detta dokument beskrivs de förutsedda miljökonsekvenserna samt påverkan på boendemiljöer som det förordade alternativet bedöms medföra. Dokumentet ska ge information till berörd länsstyrelse, kommuner och övriga myndigheter, fastighetsägare, intresseorganisationer, berörd allmänhet samt andra intressenter. Alla som vill har sedan möjlighet att lämna synpunkter på korridoren. Samrådet sammanfattas i en samrådsredogörelse som redovisar inkomna synpunkter samt hur Svenska kraftnät beaktar dessa. Samrådsredogörelsen kommer att ligga till grund för det kommande arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Med hjälp av de synpunkter som inkommit i samrådet, samt ytterligare studier av t.ex. natur- och kulturmiljöer kan ytterligare justeringar av det valda utredningskorridoren göras. Den slutgiltiga utredningskorridoren kommer att presenteras i den kommande MKB. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 6 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Kronobergs län ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Blekinge län ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Figur 1.1. översiktskarta som visar utredningskorridoren samt de avförda alternativen. en översiktskarta bifogas även i större format som Bilaga 1. i denna visas även placeringen av de tematiska kartorna (bilaga 2-16). ! ! ! ! ! ! ! ! ! 7 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Kalmar län ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ± Översiktskarta Utredningskorridor Avförda alternativ ! ! Bef. ledning 400 kV ! ! Bef. ledning 130 kV ! ! Bef. ledning 50 kV ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Länsgräns ! ! ! ! ! ! Kommungräns ! ! ! ! ! 0 2,5 5 10 Km ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ©Lantmäteriverket / Svk -GSD Version: 2015-01-18 8 01. inledning 1.1 PlaneraD leDning 1.2 allmänt om sVensKa KraFtnät ocH öVriga ProJeKt i syDöstra sVerige Den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö beräknas bli ca 9 mil lång och den kommer att beröra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Inom dessa län berörs Nybro, Emmaboda, Lessebo, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. Mellan dessa stationer finns idag en 400 kV-ledning och en 130 kV-ledning, se figur 1.1 och 1.2. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen (se figur 1.3). Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsu! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Kalmar län ! ! Kronobergs län ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ± ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Översiktskarta ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningskorridor ! ! ! ! Avförda alternativ ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Bef. ledning 400 kV ! ! Bef. ledning 130 kV ! ! Bef. ledning 50 kV ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Blekinge län ! ! ! ! ! ! ! ! ! Länsgräns ! ! ! ! ! ! Kommungräns ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 2,5 5 10 Km ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Figur 1.2. utredningskorridoren och avförda alternativ. ! ! ! ! ! ! ! ! ! 0 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ©Lantmäteriverket / Svk -GSD Version: 2015-01-18 9 meras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > Verka för en robust elförsörjning. Utöver de planerade ledningarna mellan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö pågår eller planeras även ett flertal andra projekt i regionen. Dessa är i korthet: Nordbalt En likströmsförbindelse med effekten 700 MW byggs just nu mellan Sverige och Baltikum. Den nya förbindelsen mellan Sverige och Litauen kommer att stärka kopplingen mellan det baltiska och nordiska elnätet. NordBalt tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. sydvästlänken En 43 mil lång stamnätsförbindelse byggs just nu mellan Hallsberg i Närke och Hurva i Skåne. Syftet är att förstärka växelströmsnätet, öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet och begränsa de skillnader i elpris som kan uppstå mellan elprisområden. SydVästlänkens norra del blir en växelströmsledning för 400 kV mellan stamnätsstationerna Hallsberg och Barkeryd, utanför Nässjö. Den södra delen blir en likströmsförbindelse mellan stamnätsstationerna Barkeryd och Hurva, för att begränsa elprisskillnader i Sverige. Den är färdigställd i början av år 2016. Ekhyddan-barkeryd En kraftledning för 400 kV växelström planeras från stamnätsstationen Ekhyddan till stamnätstationen Barkeryd, norr om Nässjö. Förstärkningen behövs för att ta hand om ökad elproduktion i Os- ELBÖRSEN NORD POOL ELPRODUCENTER ELHANDELSFÖRETAG STAMNÄT LOKALNÄT ELKONSUMENTER Figur 1.3. elens väg REGIONNÄT 10 karshamns kärnkraftverk och för att gällande krav på störningstålighet och driftsäkerhet ska klaras. Planerad drifttagning i slutet av år 2019. Ekhyddan-Lämmedal Svenska kraftnät planerar att flytta en del av en befintlig kraftledning för 400 kV växelström som förbinder station Ekhyddan i Oskarshamns kommun med station Nybro i Nybro kommun. Ledningsflytten gäller sträckan mellan Stora Basthult och Lämmedal i Oskarshamns kommun och beräknas vara klar under år 2019. gotlandsförbindelsen Svenska kraftnät planerar en likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Syftet är att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland. Planerad drifttagning under år 2018. 1.3 syFte Den planerade ledningen har som syfte att förbättra stamnätets överföringsförmåga i normal- och reservdrift genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. NordBalt ska ansluta till 400 kV-stationen i Nybro och kommer att öka effekttransporten genom regionen med upp till 700 MW. Om någon av de två 400 kV-ledningarna som är Figur 1.4 Befintlig 400 kV-ledning vid Vackamo anslutna i Nybro idag kopplas bort, överförs automatiskt den ström som ledningen transporterar till andra ledningar i området. Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kV-regionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande strömavbrott som följd. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträckorna Ekhyddan– Nybro eller Nybro–Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet. En ny 400 kV-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automatiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kommer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3 och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över dessa snitt minskar de regionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset. Genom att bygga en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö nås följande mål: > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna 11 hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > NordBalt kan utnyttjas som avsett dvs. för att exportera eller importera en effekt om 700 MW. > Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet. Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter: > Överföringsförlusterna i nätet minskar. > Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med ca 300 MW vilket reducerar förekomsten av prisskillnaden mellan elområdena i Sverige. > Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan – Nybro resp. Nybro – Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna samrådsunderlag avser sträckan Nybro – Hemsjö (se figur 1.1 och 1.2). 1.4 aVgränsning Samrådsunderlaget har begränsats till att behandla de aspekter som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, infrastruktur och förorenade områden. Utredningskorridoren är ca 400 meter bred. Längs vissa sträckor finns flera alternativa sträckningar av korridoren. Samrådsunderlaget betonar kraftledningens övergripande konsekvenser och går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter, växtsamhällen eller fornlämningar. I det kommande arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kommer konsekvensanalysen fördjupas. 1.5 Pl aneringsFörutsättningar Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy: ”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och påverkan i övrigt är rimliga.” Det går dock inte alltid att undvika boendemiljöer helt eftersom ledningen av markintrångsskäl och kostnadsskäl behöver byggas med så rak sträckning som möjligt. Vinkelstolpar som krävs vid svängar kräver stor plats för stag och varje extra kilometer ledning medför betydande kostnader. Förutom boendemiljöer undviks i största möjliga mån skyddade områden t.ex. natur- eller kulturreservat. Med detta som utgångspunkt tas även ett stort antal andra intressen i beaktande, såsom områden med höga naturvärden, kulturmiljöobjekt, landskapsbild, planförhållanden samt rekreation och friluftsliv. Vid planeringen av ledningen har även olika tekniska aspekter tagits i beaktande. Sambyggnad innebär att flera ledningar hängs i samma stolpar. Av nationella säkerhetsskäl får stamnätsledningar normalt inte sambyggas. En stamnätsledning kan sambyggas med en regionnätsledning om konsekvensen av ett samtidigt bortfall endast medför lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad innebär per definition att en svaghet byggs in i systemet. Förhållanden kan ändras över tid. Det är i praktiken omöjligt att i efterhand bevaka förändringar i beroende och därmed bedöma framtida förändrad driftsäkerhet vid sambyggnad. Parallellbyggnad innebär att ledningar byggs intill varandra men med ett avstånd så att inte driftsäkerheten försämras, sannolikheten för att ledningarna samtidigt ska falla mot varandra ska vara mycket låg. Parallellbyggnad ska dock gene- 12 rellt undvikas men Svenska kraftnät avgör från fall till fall om det kan tillåtas av driftsäkerhetsskäl. En stamledning får parallellbyggas med en regionledning om det endast medför lokala eller regionala konsekvenser ifall båda ledningarna faller bort samtidigt. Parallellbyggnad har även fördelar, till exempel minskar markintrånget och fragmenteringen av landskapet. För den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö har Svenska kraftnät bedömt att det är möjligt att parallellbygga med både stam- och regionnätsledningar. De nya ledningarna mellan Ekhyddan-NybroHemsjö planeras som växelströms luftledningar. Alla stora elsystem i Europa är baserade på växelström. Växelström dominerar inom elförsörjningens alla led. Alla generatorer kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. De enskilda ledningarna fungerar som automatiska reserver för varandra. Stamnätet är ett växelströmsnät och det är därför naturligt att bygga en luftburen växelströmsledning mellan ställverken Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. Markkabel för 400 kV växelström är enbart tekniskt möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan ledarna i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning. Det gör att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter några mil skulle det behövas omfattande anordningar för att kompensera för spänningsförhållandena om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. Sådana anordningar kan i konstruktion, storlek och underhållshänseende jämföras med stora transformatorer. De måste byggas som särskilda inhägnade stationsanläggningar med krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning mm. Utöver de omfattande kostnaderna och underhållsbehoven innebär sådana anläggningar ett avsevärt markbehov och potentiella felkällor med risk för avbrott på förbindelsen. Ett annat skäl för att inte växelströmskablar i mark för 400 kV över stora avstånd är realistiska är att de måste konstrueras med tillräcklig elektrisk isolation mellan ledare och ytterhölje för att klara den höga spänningen. Följden är att kablarna måste utföras med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en förhöjd felrisk. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för en luftledning. Sammantaget innebär markkabelförläggning, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas, jämfört med en luftburen ledning längs samma sträcka. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Därmed anses inte ett alternativ att förlägga den planerade växelströmsledningen helt eller delvis som en markkabel som ett rimligt och detta alternativ utreds därmed inte vidare. Den presenterade utredningskorridoren har i första hand tagits fram utifrån kartstudier. Utöver positioner för byggnader, vilket tillhandahålls från lantmäteriet, har kartstudierna baserats på digital information (GIS-lager) från Naturvårdsverket, de berörda Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Boverket och de stora skogsbolagen. Även andra, tryckta källor har använts i analyserna. I de fall geografiska områden som nämns i dessa källor berörs av ledningen har dessa digitaliserats för hand för att kunna visas i kartorbilagorna. Nedan listas de GIS-lager och annan information som använts under utredningen. Natur ocH frILuftsLIv > Biotopskydd > Convention of Wetlands (ramsar) > Djur- och växtskyddsområden > HELCOM BSPA-områden > Important Bird Areas (IBA-områden) > Myrskyddsplanen > Nationalparker > Natura 2000 > Naturminne > Naturreservat 13 > Naturvårdsavtal > Naturvärde > Nyckelbiotop > Planerat naturskydd > Rikkärr > Riksintresse för Friluftsliv, befintliga > Riksintresse för Friluftsliv, nya under revidering (tryckt material) > Riksintresse för Naturvård > Riksintresse för Turismen och det rörliga friluftslivet > Våtmarksinventeringen (VMI) > Ängs- och betesmarksinventeringen > Nationellt värdefulla vatten > Vandringsleder (tryckt information) kuLtur > Fornminnen > Kulturreservat > Nationalstadspark > Riksintresse för Kultur > Skog och historia > Världsarv > Riksantikvariets bebyggelseregister > Nationellt värdefulla vatten INfrastruktur, NaturrEsursEr mm > Planområden och stoppområden för vindkraft > Riksintresse för Energiproduktion tion) I det första steget med att identifiera möjliga förslag för ledningens placering studerades olika alternativ utifrån aspekterna omgivningspåverkan, teknik och säkerhet genom kartstudier och fältbesök. Därefter hölls samråd kring dessa alternativ för att få in synpunkter och ytterligare information om de föreslagna alternativen. Baserat på den information som framkom under samrådet och ytterligare tekniska utredningar valdes en utredningskorridor att gå vidare med, vilken presenteras i detta samrådsunderlag. Inom utredningskorridoren finns en preliminär sträckning för den planerade ledningen som Svenska kraftnät ser som mer trolig än andra, utifrån de uppgifter som funnits tillgängliga vid färdigställandet av detta samrådsunderlag. Denna sträckning är endast preliminär och är alltså inte fastslagen eller beslutad. Utifrån vad som framkommer i detta samråd kommer utredningskorridoren och den preliminära sträckningen att justeras ytterligare innan koncession söks. 1.6 PlanFörHållanDen Nya kraftledningar får inte enligt 8 § Ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Utredningskorridoren berör översiktsplanerna för Nybro, Emmaboda, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. > Riksintresse för Flyg 1.6.1 Nybro > Riksintresse för Hamn I översiktsplanen för Nybro kommun1 finns angivet att nybyggnation vid kraftledningar får göras om magnetfält från kraftledningen med marginal underskrider 0,4 µT (riktvärdet är 0,2 µT). En exponering på 0,2 µT nås enligt översiktsplanen på ett avstånd av 65 meter från 130 kV-ledningar och på ett avstånd av 120 meter från 400 kV-ledningar. Området kring stamnätsstationen i Nybro, Nybro kommun, omfattas av en detaljplan. Den planerade ledningen strider dock inte mot bestämmelserna i denna. Nybro kommun arbetar i dagsläget med att ta fram en vindbruksplan. I den samrådsversion av > Riksintresse för Järnväg > Riksintresse för Sjöfart > Riksintresse för Slutförvaring > Riksintresse för Totalförsvaret > Riksintresse för Vattendrag > Riksintresse för Vindbruk > Riksintresse för Väg > Riksintresse för Värdefulla ämnen > Riksintresse för Yrkesfiske > Vattenskyddsområden > Förorenade områden (delvis tryckt informa- 1. http://nybro.se/wp-content/uploads/2014/11/Oversiktsplan-for-Nybro-kommun-juni-2007.pdf 14 vindbruksplanen som finns tillgänglig från den 10 november 2014 till den 18 januari 2015 framgår att utredningskorridoren berör delar av område 5 Madesjö-Gränö, där kommunen föreslår ett området avsett för vindkraft. doren berör Boda vattenskyddsområde strax norr om Boda Glasbruk. Även mellan Emmaboda och Johansfors samhälle korsas vattenskyddsområdet Getasjökvarn av utredningskorridoren. 1.6.3 tINgsryd 1.6.2. Emmaboda I översiktsplanen för Emmaboda kommun anges att ”vid nyetablering av bostäder eller omläggning av kraftledningar ska sådana skyddsavstånd väljasatt kraftledningar inte orsakar elektromagnetiskafält som påverkar människor, djur eller natur negativt. Kommunen ska undvika att placera nyabostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.” Utredningskorridoren berör det detaljplanelagda området kring Boda Glasbruk. Längs denna sträcka föreslås dock ledningen dras parallellt med den befintliga ledningen på dess norra sida. Om ledningen dras på detta sätt berörs inte det detaljplanelagda området. Den befintliga ledningen och utredningskorri1 I översiktsplanen för Tingsryds kommun2 finns ingenting specifikt angivet för kraftledningar. Kommunen arbetar i dagsläget med att ta fram en ny översiktsplan. Långasjö vattenskyddsområde berörs av utredningskorridoren. 1.6.4 roNNEby I översiktsplanen för Ronneby kommun3 anges att kommunen tillämpar den försiktighetsprincip som centrala myndigheter enats om eftersom kunskapen om hälsoriskerna kring elektromagnetiska fält är ofullständig.I planen anges att jordförlagda kablar att föredra i anslutning till bebyggelse eftersom att detta minskar exponeringen. Figur 1.4 Vid Boda glasbruk, i emmaboda kommun, berör utredningskorridoren ett detaljplanelagt område. längs denna sträcka föreslås dock ledningen dras parallellt med den befintliga ledningen på dess norra sida (till höger om den befintliga ledningen i bilden). om ledningen dras på detta sätt berörs inte det detaljplanelagda området vilket innefattar bebyggelsen bakom skogsområdet till vänster i bilden. 1. http://www.emmaboda.se/Om-kommunen/Oversiktplan---gallande-plan/ 2. http://tingsryd.se/wp-content/blogs.dir/1/files_mf/1387985869OVERSIKTSPLANdel120071127litenxs.pdf 3. http://www.ronneby.se/Documents/Milj%C3%B6-%20och%20byggnadsf%C3%B6rvaltningen/11276/Antagandehandlingar/Kap%206%20%C3%96versiktsplan061120.pdf 15 1.6.5 karLsHamN I den gällande översiktsplanen för Karlshamns kommun1 finns anges att ”försiktighetsprincipen bör tillämpas vid nyanläggning av bostäder och lokaler i anslutning till kraftledningar.” Skyddsavstånd till en kraftledning på 400 kV anges vara ca 100 meter brett, dvs cirka 50 meter på båda sidor mätt från centrumlinjen i befintlig kraftledningsgata. I översiktsplanen finns även ett område utpekat som skyddszon kring en planerad anläggning för elöverkänsliga. Utredningskorridoren berör denna zon. Kommunen arbetar med en ny översiktsplan som har varit ute på remiss och planeras bli helt klar under februari 2015. I remissversionen av den nya översiktsplanen hade detta område strukits. Om området kommer vara kvar eller inte i den färdiga planen är inte känt vid färdigställandet av detta samrådsunderlag Utredningskorridoren berör Långasjö vattenskyddsområde. 1.6.6 oLofström I översiktsplanen för Olofströms kommun2 finns ingenting specifikt angivet för kraftledningar. 1. http://www.karlshamn.se/PageFiles/2437/%C3%96P2007%20-%20HELA%20DOKUMENTET.pdf 2. http://www.olofstrom.se/System/FileArchive/97/File_27711.pdf 16 02. tillståndsprocess ocH tidplan 2.1 KoncessionsansöKan 2.1.2 övrIga tILLstÅNd Anläggning av en ny överföringsförbindelse för starkström berör flera olika lagar och förordningar och flera olika tillstånd krävs. Den huvudsakliga prövningen av projektet sker genom en ansökan om nätkoncession för linje. Utöver koncession kan även andra tillstånd och dispenser behöva sökas för ledningen. Exempel på tillstånd som kan bli aktuella är tillstånd som rör påverkan på kulturminnen eller skyddad natur, utövande av miljöfarlig verksamhet (t.ex. vid uppläggning av massor), vattenverksamhet, dispens från strandskydd eller tillstånd att avverka skog. 2.1.1 koNcEssIoN För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, koncession. En MKB biläggs ansökan om nätkoncession. MKB ska beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som den planerade ledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från bland annat Försvarsmakten, berörda länsstyrelser och kommuner, fastighetsägare och andra sakägare som berörs av ansökan. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 samråD ocH inFormation Samrådsprocessen sammanfattas i figur 2.1 nedan. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera utredningskorridorer, en förstudie. Denna togs fram under våren 2014. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta samråd skedde från den 4 juni till den 5 september 2014. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan 17 Figur 2.1. Processen för tillståndsprövning. Detta dokument är en del i steg 7 ”samråd om utredningskorridoren...”. (BMP) eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag, samrådsunderlag 2, som beskriver ett eller flera utredningskorridorer (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen). Samrådsunderlaget utvecklas därefter till en fullständig MKB i vilken miljökonsekvenserna preciseras. Även MKB utgör en bilaga till koncessionsansökan. 2.3 FörunDersöKning En kombination av de olika utredningskorridorerna har valts inför detta samrådsunderlag 2 och blivit en utredningskorridor (dvs. en sträckning). För att komma fram till en utredningskorridor behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter inom de valda utredningskorridorerna. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering dvs. geotekniska undersökningar. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande om förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre icke förstörande undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. Det kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar 18 som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras ansöker Svenska kraftnät om resolution (tillstånd) hos länsstyrelsen. 2.4 leDningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och övriga tillstånd och dispenser även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. I vissa fall förvärvar Svenska kraftnät marken. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för 2014 2015 2016 2014 2-3 kvartalet samråd om flera utredningskorridorer 2015 1-2 kvartalet medgivande om förundersökning/ resolution 2014 3-4 kvartalet Val av utredningskorridor, fördjupande utredningar 2015 2 kvartalet samråd om utbyggnadsförslag 2015 4 kvartalet ansökan om koncession Figur 2.2 översiktlig tidplan. 2017 ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.5 tiDPlan Nedan redovisas en preliminär tidplan för projektet (figur 2.2). 2018 2019 2020 2018 1 kvartalet 2019 2 kvartalet Byggstart Koncessionsbeslut från regeringen 2021 2021 Drifttagning 19 03. teknik I detta avsnitt beskrivs de tekniska förutsättningarna översiktligt. 3.1 teKniK allmänt 3.1.1 stamNätEt Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad (se figur 1.3). Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och effekthöjningar har genomförts i kärnkraftverken. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av ev. likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur 3.1. 3.1.2 Ett starkt stamNät Alla produktionsanläggningar som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav, så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar. Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag kan leda till skador i produktionsanläggningarna om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet. Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att stamnätet kan förse dem med reservkraft. Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras. 3.1.3 stamNätEts skyddsmEkaNIsmEr Förutsättningen för att svåra felsituationer ska kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsför- 20 Figur 3.1. ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. måga är anpassade till varandra. De planerade och pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet. För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt. Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste som finns att tillgå. Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska stamnätet krävs det också nya kraftledningar mellan stationerna i stamnätet. För anslutning av den nya likströmsförbindelsen NordBalt till Nybro har analyser, som har sammanställts i Svenska kraftnäts bakomliggande nätutredning, visat på behovet av att bygga nya växelströmsledningar från Nybro till Ekhyddan och Hemsjö. Vid ett fel i stamnätet kommer så mycket effekt att överföras till det regionala nätet att dess kapacitet kan överskridas. Det kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort med omfattande strömavbrott som följd. 21 3.1.4 växELströmstEkNIk Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100 gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmstekniken är idag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledningar för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. 3.1.5 LIkströmstEkNIk Den grundläggande förutsättningen för att använda likströmsteknik, även kallad DC- eller HVDC-teknik, för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst: 1. Elutbyten mellan olika energimarknader 2. Anslutning av förbrukning/produktion till havs 3. Utbyggnad av likströmssystem för att överföra höga effekter genom områden med överföringsbegränsning utan att påverka underliggande växelströmssystem. Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraftsystemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan teknik inte fungerar, dels innebär frekvens- skillnaden mellan kraftsystemen att elutbytena måste styras i stället för att kunna flyta fritt. I närtid kommer Svenska kraftnät att ta ytterligare en likströmsförbindelse i drift. Det är länken NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen. I slutet av 2015 tas också SydVästlänken mellan Hallsberg och Hurva i drift. Den förbindelsen bygger delvis på likströmsteknik. SydVästlänken innebär ett nytt steg i användandningen av likströmsteknik, eftersom det är den första DC-länken som överlagras på det befintliga växelströmsystemet. Här kommer den stora fördelen med likström till sin rätt, nämligen att det blir möjligt att styra effektflödet mellan två starka växelströmspunkter i stamnätet. Den stora fördelen med likströmsteknik är alltså att effektflödet genom en förbindelse kan styras. Det innebär bl.a. att el kan skickas förbi svaga sektioner i växelströmssystemet, utan att dessa sektioner påverkas av ett ökat flöde genom hela nätet. Nackdelen är att överföringen i varje likströmslänk måste styras. Faller en ledning i stamnätet bort reagerar inte en likströmslänk automatiskt, utan förändrar sitt effektflöde först efter ingrepp i kontrollsystemet. Detta är ett avsevärt problem vid fel, eftersom förändringar då måste ske inom bråkdelar av en sekund. Det är då inte själva tiden det tar att reglera effekten på en likströmslänk som är problemet, utan att säkerställa en korrekt styrsignal till länken. Om en likströmslänk faller bort är det upp till växelströmsnätet att automatiskt ta över den el som överfördes av länken. Likströmsanläggningar är avsevärt mer komplicerade än växelströms luftledningar eftersom det kräver styrsystem samt strömriktarutrustningar i varje ände av förbindelsen. Dessa anordningar har behov av avställningar för årliga översyner och har relativt långa reparationstider vid fel. 3.2 teKniKVal För nyBro-HemsJö 3.2.1 LuftburEN växELström ocH markförLagd LIkström Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. Under den inledande samrådsprocessen har det framkom- 22 mit önskemål om att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växelströmsalternativet. Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet. Likströmsalternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta planeringen. 3.2.2 LuftLEdNINg ELLEr markkabEL för växELström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kV växelström är möjlig på korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare. Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fasförskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs på ledningen. Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme, skyddsutrustning, kylning, stängsel m.m. Det innebär att mark behöver tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning innebär anläggande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert och detta alternativ utreds därmed inte vidare. 3.2.3 sambyggNad, paraLLELLbyggNad, paraLLELLäggNINg ocH korsNINg Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt samhälle behöver el för att fungera och därför är ett robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en ledning eller i en transformatorstation i stamnätet kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige blir strömlöst. I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet ska klara en händelse där en komponent (ledning/ transformator/produktionsanläggning) faller bort utan att det får någon konsekvens för slutkunderna. En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser. sambyggnad av luftledningar Sambyggnad innebär att flera ledningar hängs i samma stolpar. Av nationella driftsäkerhetsskäl får stamnätsledningar normalt inte sambyggas. Om det föreligger synnerliga skäl kan avsteg göras från denna regel. En stamnätsledning kan däremot sambyggas med en regionnätsledning om konsekvensen 23 av ett samtidigt bortfall endast medför lokala eller regionala konsekvenser. Sambyggnad innebär per definition att en svaghet byggs in i systemet. En enstaka händelse, som t.ex. ett stolphaveri, kan då medföra bortfall av båda ledningarna. Stamnätet utvecklas hela tiden och därmed förändras nätets systemtekniska egenskaper. Även om en analys visat att ett bortfall av två sambyggda stamnätsledningar inte får oacceptabla konsekvenser när de byggs kan detta förhållande ändras över tid. Det är i praktiken omöjligt att i efterhand bevaka förändringar i beroenden och därmed bedöma framtida förändrad driftsäkerhet vid sambyggnad. Sambyggnad medför komplikationer för projektgenomförande och förvaltning. Det krävs ofta avbrott på den ena ledningen, när den andra ska byggas om eller underhållas. Personal utsätts för större risk vid arbete på den ena ledningen, när den andra är i drift. parallellbyggnad av luftledningar Parallellbyggnad innebär att ledningar byggs intill varandra men med ett avstånd som gör att driftsäkerheten inte försämras på ett påtagligt sätt. Sannolikheten för att ledningarna samtidigt ska kunna falla mot varandra ska därför vara utomordentligt låg. Parallellbyggnad ska i allmänhet undvikas eftersom en manuell bortkoppling av båda ledningarna samtidigt kan behöva ske vid till extrema tillfällen som vid en brand. Beroende på ledningarnas placering och funktion i stamnätet så gör Svenska kraftnät en risk- och konsekvensbedömning i de fall en parallellbyggnad är ett utbyggnadsalternativ eftersom parallellbyggnad har vissa fördelar, till exempel minskar markintrånget och fragmenteringen av landskapet. Svenska kraftnät avgör därför från fall till fall om det är möjligt ur driftsäkerhetssynpunkt att tillåta parallellbyggnation. En stamnätsledning får parallellbyggas med regionnätsledningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser om en händelse skulle leda till att båda ledningarna faller bort samtidigt. För den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö har Svenska kraftnät bedömt att det är möjligt att parallellbygga med både stam- och regionnätsledningar. parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske i delsträckor, där vägar eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträckning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen p.g.a. olika krav på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar, medför mycket breda ledningsgator. För parallellbyggnad med allmän väg krävs en minst 100 meter bred ledningsgata. parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på t.ex. vattendrag och områden strukturer med generellt biotopskydd så som stenmurar åkerholmar och alléer i jordbruksmark. Byggvägar måste anläggas längs hela ledningssträckningen. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. En översiktlig bedömning ger vid handen att ledningsgatan för en parallellagd markkabel jämfört med luftledning förlängs med minst två mil för sträckan Ekhyddan–Nybro–Hemsjö. korsning av luftledningar Korsning av stamnätsledningar ska så långt som möjligt undvikas. Det är dock inte tekniskt och ekonomiskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stamnätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av komponenterna i korsande och angränsande spann. Korsning av stamnätsledningar innebär att en svaghet byggs in i systemet. En enstaka händelse, som t.ex. nedfall av den överliggande ledningen, kan medföra bortfall av båda ledningarna. Stamnätet utvecklas hela tiden och därmed förändras nätets systemtekniska egenskaper. Även om en analys visat att ett bortfall av korsande stamnätsledningar inte får oacceptabla konsekvenser kan detta förhål- 24 lande ändras över tid. Det är i praktiken omöjligt att i efterhand bevaka förändringar i beroenden och därmed bedöma framtida förändrad driftsäkerhet vid korsning. Korsning av stamnätsledningar medför komplikationer för projektgenomförande och förvaltning. Personal utsätts för större risk vid arbete på överliggande ledning om den underliggande fortfarande är i drift. Det anses vara en mindre risk vid arbete på den underliggande ledningen. 3.2.4 stoLptypEr Svenska kraftnät planerar att bygga den nu aktuella 400 kV-luftledningen i huvudsak med stålstolpar i konventionellt utförande, s.k portalstolpar, se figur 3.2. Portalstolpar är en väl beprövad konstruktion, som har använts i det svenska stamnätet under flera decennier. Den är robust, enkel att montera och medför hög driftsäkerhet. I skogsmark används stagade portalstolpar eftersom dessa i skogsmark medför mindre markintrång än de bredare, ostagade portalstolparna. De ostagade portalstolparna används i jordbruksmark eftersom man i jordbruksmak vill undvika staglinor som stör jordbruksverksamheten. Vinkelstolpe används i punkter där ledningen byter riktning. Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. Exakt vilka typer av stolpar som kommer att användas fastställs först i senare skede när geotekniska undersökningar är klara och stakning av ledningen skett. Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant, är ca 25 meter. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleksordningen 330 meter. Delar av det föreslagna utbyggnadsalternativet berör ett hinderfritt område för flygtrafiken kring Ronneby flottiljflygplats. Inom detta område tillåts generellt inte byggnationer högre än 20 meter. Om Svenska kraftnät inte får dispens från denna restriktion och således inte får bygga högre stolpar än 20 meter inom detta område innebär detta att avståndet mellan stolparna måste minskas till i genomsnitt ca 140 meter längs denna sträcka. Ledningen har tre faser samt ovanför dessa två topplinor. Avståndet mellan ytterfaser (de yttre li- Figur 3.2. exempel på tre olika stolptyper som kan komma att användas längs den planerade ledningen. överst: en stagad portalstolpe som används i skogsmark, i mitten: en ostagad protalstolpe som används i jordbruksmark, nederst: exempel på vinkelstolpe som används när ledningen byter riktning. norna) är cirka 18 meter. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina alternativt med punktjordtag vid varje stolpe om en marklina inte är tekniskt lämplig. 3.2.5 LEdNINgsgator Området utmed en ledning kallas ledningsgata. I 25 skogsmark består den av en skogsgata och sidoområden (figur 3.3). Utformning av luftledningar och deras ledningsgator regleras i starkströmsföreskrifterna och i fastslagna normer. Enligt dessa ska en luftlednings faslinor, beroende på spänningsnivå, hängas ovanför en lägsta nivå ovan mark. Det finns även bestämmelser om minimiavstånd från luftledningar till byggnader. Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark luftledningen passerar. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. En 400 kV luftledning i ny ledningsgata genom skogsmark kräver en ca 50 meter bred skogsgata. Om ledningen parallellförläggs med en befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något mindre. Luftledningarna i stamnätet byggs alltid trädsäkert, vilket innebär att fallande träd inte får skada ledningen. Stolparna skyddas därmed för extrema väderförhållanden. Vegetation i skogsgatan under luftledningen får inte heller växa sig så hög att risk för elektriskt överslag till vegetationen uppstår, vilket kan förorsaka bränder. En skogsgata måste därför röjas med jämna mellanrum. Tiden mellan röjningarna varierar över landet men är vanligen sju till åtta år. 3.2.6 statIoNEr Vid stamnätsstationen i Hemsjö kommer i första hand ett ytterligare dubbelbrytarledningsfack att byggas för att kunna ansluta den nya ledningen. Utrymmet är dock trångt vid Hemsjöstationen och skulle vidare utredningar visa att det av utrymmesskäl inte är möjligt att ansluta ledningen till den befintliga stationen kommer anläggande av ytterligare en station, nära den befintliga, att övervägas. 3.3 marKBeHoV Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna (se avsnittet om säkerhet samt samrådsredogörelsen daterad jan 2015). Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader, vilket är 10 meter. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark behöver en bredd av ca 50 meter avverkas helt och i denna gata får vegetationen inte växa sig så hög att risk för elektriskt överslag till vegetationen uppstår. Utanför denna bredd på gatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen, se figur 3.3. Om ledningen parallellförläggs med en an“Farligt träd” i sidområdet Sidområde Skogsgata Sidområde Ledningsgata = Skogsgata + Sidoområden Figur 3.3. ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. skogsgatan har en fastställd bredd, ca 50 meter, och röjs kontinuerligt. utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. sidoområdena har ingen fastställd bredd. 26 nan befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något mindre. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgöra en potentiell säkerhetsrisk, se figur 3.3. Utöver den mark som ledningen tar i anspråk under drift kommer ytterligare mark att tillfälligt tas i anspråk när ledningen byggs. Under byggfasen behövs uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och utrymme där fundamenten till stolparna gjuts. En yta av ca 20 x 20 meter kring varje stolpe blir helt omgrävd i samband med anläggandet. Den exakta projekteringen av byggvägar sker i ett senare skede och i samråd med markägarna. 3.4 säKerHet Det finns säkerhetsbestämmelser för ledningar i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22), Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3) och ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3. I starkströmsföreskrifterna anges bland annat att det krävs avstånd på minst tio meter mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen är dimensionerad för att klara alla väderförhållanden och är utrustad med åskskydd så att eventuella åsknedslag jordas genom topplinan. Stolparnas fackverkskonstruktion gör att man kan klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför kommer stolparna att förses med klätterskydd i områden nära bebyggelse, där det kan förväntas att många människor uppehåller sig. Enligt säkerhetsskyddslagen ( 1996:627) är verksamhetsutövaren ansvarig för att säkerhetsskyddet är tillräckligt. I Svenska kraftnäts föreskrifter om säkerhetsskydd (2005:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år och att säkerhetsprövning av personalen ska göras. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar även fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. 3.5 samHällseKonomisK analys En utförligare redovisning av exemplet nedan finns i samrådsredogörelsen daterad jan 2015. Den nya ledningen mellan Nybro och Hemsjö planeras bli en växelströms luftledning. En sådan ledning innebär större markintrång än en nedgrävd ledning. Att gräva ner en växelströmsledning är endast driftsäkerhetsmässigt och ekonomiskt försvarbart längs kortare sträckor, se avsnitt om teknikval. Att gräva ner en likströmsledning är möjligt, men fyller inte syftet med den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö. Detta eftersom en likströmsledning inte löser de problem som kan komma att uppstå i stamnätet och regionnätet när NordBalt-kabeln tas i drift. En nedgrävd likströmsledning är även betydligt dyrare än en växelströms luftledning längs samma sträcka. Nedan, som ett exempel, följer en enkel samhällsekonomisk jämförelse mellan det valda alternativet växelströms luftledning och det avfärdade alternativet nedgrävd likströmsledning. Analysen tar inte hänsyn till eventuella värdeminskningar av fastigheter, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, minskning av sysselsättning eller andra indirekta samhällskostnader förknippade med ledningen. Analysen tar inte heller hänsyn till de samhällskostnader som stora och långvariga elavbrott medför. En mycket översiktlig jämförelse ger att man med en markkabel skulle kunna minska markintrånget från ca 7,7 kvadratkilometer till ca 3,9 kvadratkilometer. Det är en minskning på ca 3,8 kvadratkilometer, vilket motsvarar 3800 hektar. Samtidigt uppgår fördyringen med ett likströmsalternativ till i storleksordningen 11,4 miljarder kronor. För att en likströmslösning – om den varit tekniskt möjlig – skulle kunna motiveras enbart utifrån det minskade intrång den medför jämfört med en luftledning, måste den yta som tas i anspråk värderas till mer än 3 miljoner kronor per hektar. 3.6 anVänDning aV KreosotimPregneraDe träsliPrar Stamnätets kraftledningar för 400 kV bestårfrämst av stolpar av stål, se avsnitt om luftledning och stolptyper. Stolparna kan anläggas med olika typer av fundament som väljs utifrån markförhållanden och andra platsspecifika förutsättningar. Fundamenten och stagförankringarna utgör- 27 softa av ett antal sliprar av kreosotimpregnerat trä som hålls ihop med hjälp av stålbalkar. Betong och stål är tänkbara alternativ till de kreosotbehandlade sliprar som används idag. Stål- och betongfundament kräver dock mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. De livscykelanalyser som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet leder till större klimatpåverkan, totalt sett större utsläpp av hälsoskadliga ämnen samt medför praktiska nackdelar. Betong och stål är därför sämre ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt, sett ur ett livscykelperspektiv. Den impregnering som används till slipers ärvanligen kreosotimpregnering. Fundamentslipers som grävs ner måste hålla i mer än ett halvt sekel vilket gör att kreosot är det främsta alternativet i dagsläget. Rörligheten av miljöfarliga ämnen i impregneringen är låg, dvs. föroreningarna stannar i närheten av fundamenten. Fundamentens träslipers är impregnerade med kreosot som är en blandning av hundratals olika ämnen. Det skyddar träet från att angripas av tillexempel röta och skadedjur vilket är angeläget eftersomfundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Kreosot är ett hälsofarligt ämne som regleras i nationell och Europeisk lagstiftning. Ämnet har utvärderats av Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för EU:s granskningsprogram för biocider (ämnen som kan döda levande organismer). Med KemI:s utvärdering som underlag beslutade Europeiska kommissionen 2011 att kreosot får användas i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013 (enligt bilaga 1, direktiv 98/8/EG). Kreosot är godkänt för användning vid byggnation av kraftledningar. Inget alternativ i nuläget kan anses vara bättre ur miljösynpunkt. Statens Geotekniska Instituts rapport av hur kreosotföroreningar uppträder i olika marktyper visar på låg rörlighet i samtliga undersökta fall. Dessutom innebär Svenska kraftnäts användning av kreosot sällan något problem för växtligheten då fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. I de fall fundament behöver byggas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar används alltid stål eller betongslipers. Svenska kraftnät har dispens för användning av kreosot till 1 maj 2018. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller be- tongslipers i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten påvisats i Svenska kraftnäts studier. Utifrån de alternativ som idag finns tillgängliga för Svenska kraftnät när det gäller val av fundament är fundament med kreosotimpregnerade slipers den bästa möjliga teknik att använda. Det är den lösning som enligt livscykelanalyser och spridningsstudier har visat sig ge lägst total miljöpåverkan. Exakt vilka typer av stolpar och vilka typer av fundament som kommer att användas fastställs först i senare skede när geotekniska undersökningar är klara och stakning av ledningen skett. 3.7 eleKtrisKa ocH magnetisKa Fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. De finns nästan överallt i vår miljö, kring både kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Den magnetiska fältstyrkan beror främst av storleken på strömmen och avståndet till ledningen. Även fasernas inbördes läge och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. 3.7.1 ELEktrIska fäLt Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 3.7.2 magNEtIska fäLt Magnetiska fält mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Magnetfältet avtar ungefär med kvadraten på avståndet 28 från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används är 95%-percentilen av alla beräknade årmedelvärden, dvs värdet överskrids endast av 5% av alla beräknade årsmedelvärden. Framtida strömmar, för ännu inte byggda ledningar, skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad effektförbrukning och produktion i det planerade nätet. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen, hög ström) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen uppgå till det dubbla av ett årsmedelvärde. 3.7.3 HäLsoaspEktEr ocH rEkommENdatIoNEr Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker”, som kan hämtas på www. stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. 3.7.4 magNEtIska fäLt ocH boskap Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har i en forskningsöversikt som utgavs 2009, tagit upp frågan om påverkan på boskap från kraftledningar. Forskningsrådet anger i rapporten att det inte går att konstatera utifrån forskning att kraftledningar skulle påverka kors fruktsamhet negativt. Det senaste decennierna har det gjorts ett flertal fysiologiska studier, beteendestudier och litteraturgenomgångar gällande påverkan på betesdjur från elektromagnetiska fält och kraftledningar. De flesta studier gäller nötboskap, men det finns också studier som gäller vilt som älgar och rådjur och halvdomesticerade djur som renar. Den generella slutsatsen är den att påverkan på såväl fysiologi som beteende på tamboskap och vilda djur från elektromagnetiska fält är låg. Kor som har kraftledningar på 500 kV inom sin betesmark visar inga beteenden som tyder på att de undviker att beta eller vis- Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. 29 tas under kraftledningen. Inte heller har effekter på att älgar eller renar skulle undvika att vistas under kraftledningar kunnat påvisas. 3.7.4 svENska kraftNäts magNEtfäLtspoLIcy för växELströmsLEdNINgar Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i en magnetfältspolicy som tillämpas i alla koncessionsärenden, se grå faktaruta. För befintliga ledningar gäller att åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. I samband med att tillstånd förnyas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för byggnader som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla. 3.7.5 magNEtfäLt för aktuELL LEdNINg Årsmedelströmmen har beräknats till 550 A. Årsmedelströmmen skiljer sig från tidigare uppgifter i det genomförda samrådet. Skillnaden beror på att Svenska kraftnät utvecklat metoderna för att beräkna årsmedelströmmen och det nya värdet baseras på den nya beräkningsmodellen. Utifrån årsmedelströmmen kommer magnetfältsnivåerna beräknas. Magnetfältsnivåerna är beroende av om ledningen står intill en annan ledning eller inte. Vanligtvis ökar magnetfältet något då. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas (gäller planering för nya ledningar, se grå faktaruta). Det exakta avståndet från ledningen där magnetfältet är 0,4 mikrotesla har inte beräknats i dagsläget, utan uppgifterna nedan bygger på en generell beräkning. Den generella beräkningen ger att gränsen för 0,4 mikrotesla ligger ca 80 meter från ledningens mitt, där ledningen löper ensam. Där ledningen löper parallellt, på södra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen är avståndet ca 85 me- ter från den nya ledningens mitt, åt söder. På norra sidan om ledningarna går 0,4 mikrotesla-gränsen ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt. Om den nya ledningen placeras på norra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen uppnås gränsen för 0,4 mikrotesla ca 80 meter norr om den nya ledningens mitt, respektive ca 90 meter söder om den befintliga ledningens mitt. Längs de sträckor som den nya ledningen föreslås placeras parallellt med befintliga 130 kV-ledningar går gränsen för 0,4 mikrotesla ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras. Åt andra hållet går gränsen ca 40-55 meter från den befintliga ledningens mitt, beroende på vilken 130 kV-ledning som berörs. I dessa avstånd inkluderas både det magnetfält som den planerade ledningen bidrar med samt det magnetfält som de eventuella befintliga ledningarna avger. Avstånden är redovisade med en viss marginal. 3.8 lJuDeFFeKter Ljudeffekter från växelströmskraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma, regn eller snöfall. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Från en ren och torr elektrisk ledning är ljudet oftast inte hörbart. Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-ledning uppgå till cirka 45 dB(A) cirka 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Vid nybyggnation är triplex vanligast. Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering avavståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar som understiger 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 3.9 DriFt ocH unDerHåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning 30 av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett ca 50 meter brett område vid ledningen kommer att hållas fritt från höga träd. Lågvuxna träd och buskar tillåts. 31 04. generell miljöpåVerkan aV luftledning I detta avsnitt redovisas den generella miljöpåverkan som en luftledning kan medföra för olika intresseområden. För varje intresseområde redovisas även bedömningsgrunderna för värde respektive påverkan för respektive intresseområde. De bedömda miljökonsekvenserna för respektive intresseområde och kommun redovisas därefter i kapitel 6. En samlad bedömning av hela ledningens påverkan redovisas i kapitel 7. Bedömningarna av konsekvenserna har gjorts med utgångspunkt från Svenska kraftnäts bedömningsgrunder (bilaga 17). Bedömningsgrunderna används för att ge en så objektiv konsekvensbedömning av utredningskorridoren som möjligt. Svenska kraftnäts bedömningsgrunder bygger på en trestegsmodell i vilken det första steget är att bedömma värdet av det aktuella intresset längs ledningssträckan (t.ex. områdets värde för friluftsliv eller kulturmiljö). Därefter bedöms vilken påverkan den planerade ledningen kommer att ha på det aktuella intresset. Det bedömda värdet och den bedömda påverkan vägs i sista steget ihop till en sammanvägd bedömning av hur stora konsekvenserna av den planerade ledningen blir på det bedömda intresset. Konsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala där nivåerna är mycket stora, stora, måttliga, små-måttliga, små och obetydliga konsekvenser. 4.1 riKsintressen samt natura 2000 Områden av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som riksintresse- områden. Bestämmelserna om riksintressena finns i miljöbalken, kap 3 och 4, och dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden för vilka riksintresset har pekats ut. Utredningskorridoren för den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö berör följande riksintressen, i större eller mindre utsträckning. Enligt Miljöbalken (MB) kap 3: riksintresse för naturvård, friluftsliv, yrkesfiske i vattendrag, järnväg och väg och enligt MB kap. 4: riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet samt riksintresse för vattendrag (Bräkneån). Natura 2000 är EU:s nätverk för värdefull natur. Syftet med att peka ut dessa områden är att värna de naturtyper och arter som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Arbetet med Natura 2000 styrs av Fågeldirektivet samt Art- och habitatdirektivet. Natura 2000-områden är, förutom att de är klassade som riksintressen, skyddade enligt MB kap. 7, och det krävs tillstånd för att vidta åtgärder eller bedriva verksamheter som direkt eller indirekt, på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område. Utredningskorridoren för den planerade ledningen korsar Bräkneån som längs sträckan ingår i Natura 2000-området Gummagölsmåla, tangerar Natura 2000-området Loberget samt korsar Mörrumsån som är utpekad som Natura 2000-område från Fridafors ner till dess utlopp i havet. De bedömda konsekvenserna för Riksintressen och Natura 2000-områden redovisas för varje alternativ under de respektive intresseområden de representerar. 32 4.2 BoenDemilJö ocH BeByggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Förvärv eller miljöskada på en fastighet kan inte alltid undvikas och innebär en mycket stor konsekvens för de enskilda fastighetsägarna. De bedömningsgrunder som tagits fram beskriver dock konsekvenser på en övergripande nivå. Exakt hur många byggnader där människor varaktigt vistas (nedan kallade boendemiljöer) som kommer att påverkas av magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 mikrotesla kan inte fastställas i dagsläget eftersom den planerade ledningens exakta placering och utformning inte är bestämd. Uppskattningsvis riskerar 2-21 boendemiljöer att hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla utifrån den presenterade utredningskorridoren. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta planeringsarbetet att eftersträva att så få boendemiljöer som möjligt får magnetfältsnivåer som inte överens- stämmer med magnetfältspolicyn. Denna hänsyn kommer att tas i samband med detaljprojektering och under upprättandet av den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen. Diskussioner om skyddsåtgärder kommer att föras med fastighetsägare som kommer att beröras av magnetfältspolicyn. Det är inte möjligt att i dagsläget exakt beräkna på vilket avstånd från ledningen magnetfältet är 0,4 mikrotesla. Ett ungefärligt avstånd från centrum av ledningen till den punkt där det magnetiska fältet understiger 0,4 mikrotesla beräknas dock med de osäkerheter som föreligger till ca 50 - 90 meter från den närmaste ledningens centrum (se mer detaljer i avsnittet om magnetfält för aktuell ledning, ovan). Vad gäller landskapsbilden kan en ledning påverka boendemiljön genom att de boende upplever den som förfulande eller störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är antalet boendemiljöer som berörs av utredningskorridoren en viktig faktor för hur stor konsekvensen bedöms bli. tabell 4.1 bedömningsgrunder boendemiljö och bebyggelse PÅVERKAN Beskrivning Ingen/obetydlig •Magnetfältspolicyn innehålls •Byggande på ett sådant avstånd från bebyggelse att boendemiljön ej påtagligt påverkas visuellt av ledningen Liten •Magnetfältspolicyn innehålls •Byggande nära bebyggelse som innebär att enstaka bostadshus påverkas visuellt (≤ 5 bostadshus/100 kilometer luftledning) •Enstaka ekonomibyggnad till exempel lagerlokal måste tas bort •Tillfälliga bullerstörningar på närliggande bebyggelse i byggskedet Måttlig •Magnetfältspolicyn innehålls inte. Enstaka bostadshus påverkas (≤ 5 bostadshus/100 kilometer luftledning) •Intrång i tomtmark (obebyggd/bebyggd) •Byggande nära bebyggelse som innebär att ett flertal bostadshus påverkas visuellt (6-15 bostadshus/100 kilometer luftledning) Byggande av luftledning i anslutning till småort Stor •Magnetfältspolicyn innehålls inte. Ett flertal bostadshus påverkas (6-15 bostadshus/ 100 kilometer luftledning) •Byggande nära bebyggelse som innebär att ett stort antal bostadshus påverkas visuellt (≥16 bostadshus/ 100 kilometer luftledning) •Byggande av luftledning i tätort Mycket stor •Magnetfältspolicyn innehålls inte. Ett stort antal bostadshus påverkas (≥16 bostadshus/100 kilometer luftledning) •Byggande av luftledning i stadsregion 33 4.3 lanDsKaPsBilD En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan dock påverkan från en ledning lokalt upplevas som stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt settmindre vid parallellförläggning jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv brukar det vara en liten förändring. tabell 4.2 bedömningsgrunder Landskapsbild VÄRDE Beskrivning Litet •Ett homogent landskap som är industriellt och/eller påverkat av storskalig infrastruktur •Ett landskap bestående av osammanhängande bebyggelse •Ett slutet skogslandskap •Ej välbesökt av allmänheten Måttligt •Områden med värden av lokal eller kommunal betydelse (till exempel utpekade i översiktsplaner) •Småskaliga områden i ett homogent landskap (till exempel hag- och betesmarker i ett skogslandskap, gårdsmiljöer och sjöar) Högt •Områden med värden av regional betydelse •Sammanhängande hävdade ängs- och betesmarker •Områden med höga visuella kvaliteter som är ovanliga i ett regionalt perspektiv (till exempel utsiktsplats) •Små sammanhängande jordbruksmarker, omväxlande med skog och hagmarker så kallat mosaiklandskap Mycket högt •Områden med värden av nationell betydelse •Områden med höga visuella kvaliteter som är ovanliga i ett nationellt perspektiv (världsarv, nationalparker, naturreservat, vissa riksintressen som har utpekade landskapsbildsvärden) •Kust-, skärgårds- och fjällmiljöer •Välbesökt av allmänheten PÅVERKAN Beskrivning Ingen/obetydlig •Ny ledning samförläggs i befintliga stolpar •Ingen bestående påverkan på landskapet Liten •Placering i ett sammanhängande skogslandskap. Ledningen döljs helt eller delvis av skogslandskapet •Liten exponering, ledningen är inte dominerande i landskapet •Ledningen följer landskapets riktning och har ger liten konstrast i landskapet Måttlig •Ledningen byggs i ett öppet landskap där dess dominans och exponering har begränsats genom att ledningens placering och/eller utformning har anpassats till landskapets form och element (till exempel placering intill befintlig väg eller luftledning och/eller ledningen följer landskapets huvudsakliga riktning etc.) Stor •Ledning i öppet landskap, vilket medför att ledningen exponeras och dominerar landskapsbilden •Kraftig förändring i landskapets struktur (dominans) 34 4.4 naturmilJö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Naturmiljön riskerar främst att påverkas av de fysiska ingreppen när vegetationen avlägsnas och livsmiljöer förändras, men under anläggningsskedet och till viss mån i driftskedet finns även en risk för hydrologiska förändringar i myrar, sankmarker och sumpskogar eller att vattendrag grumlas. Risken för hydrologisk påverkan eller grumling kan påverka större angränsade områden och medföra påverkan på hela naturmiljöer och förändrade livsbetingelser för växt- och djurarter även utanför ledningsgatan. Konsekvenserna för naturmiljön är mycket beroende av de lokala förutsättningarna. Störst konsekvenser för naturmiljön orsakade av en ny ledning uppstår inom naturområden som är sarskilt värdefulla. En ny ledning i öppen terräng innebär en jämförelsevis liten påverkan på naturmiljön. Genom att detaljplanera stolpplacering och ledningsdragning så att vattendrag, värdefulla träd och/eller småbiotoper undviks kan negativa konsekvenser för naturmiljön ofta minimeras. En ny ledning genom skogsmark medför en tydligare påverkan på naturmiljön då all skog i skogsgatan avverkas, men även i skogsmark finns det mer eller mindre känsliga områden. Avverkningarna innebär att livsmiljöer kan delas upp i mindre delar (fragmentering), vilket i framförallt äldre skogsbestånd kan försämra livsvillkoren för de djur och växter som lever där. Samtidigt blir miljön mer varierad med bryn och kantzoner, vilket skapar förutsättningar för de arter som gynnas av den miljötypen. En trädlös, öp- pen skogsgata kan medföra en viss barriäreffekt för växt- och djurarter som skyr denna typ av miljö, men även utgöra en möjlig spridningsväg mellan skilda områden av liknande, öppen livsmiljö. Successivt sker en vegetationsetablering i den nya skogsgatan som i viss mån kan begränsa barriäreffekterna för t.ex. skyddssökande däggdjur. Skogsgatan röjs med ca sju till åtta års mellanrum vilket gynnar arter som kräver viss störning och missgynnar arter som föredrar stabila förhållanden. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna underhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. För vissa fåglar kan en kraftledning innebära habitatförlust, det vill säga minskad livsmiljö genom avverkning av skog. Störningar under häckningstiden, som kan vara aktuellt särskilt under byggskedet av ledningen, kan leda till misslyckad häckning. Fåglar kan även skadas genom kollision med ledningen. Kollisioner är vanligare om ledningen går genom ett viktigt flygstråk, t.ex. intill en viktig rasteller häckningslokal och särskilt känsliga för kollisioner är tunga och trögflygande fåglar såsom skogshöns, sjöfågel liksom rovfåglar. Svenska kraftnät kommer i det fortsatta arbetet både undersöka var det finns naturvärden längs utbyggnadsförslaget liksom undersöka om det finns några områden som är extra känsliga med avseende på stora rovfåglar eller andra fåglar. Vissa fåglar som trivs i buskiga och slyiga miljöer eller i kantzoner kan istället gynnas av en kraftledningsgata, t.ex. svarthätta, ringduva och trädlärka. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om ledningen byggs genom obruten mark. Figur 4.1. Kraftledningsgator kan vara positivt för arter som trivs i hävdade marker (betade eller slåttrade marker). 35 tabell 4.3 bedömningsgrunder Naturmiljö VÄRDE Beskrivning Litet •Naturområde som inte är utpekat som kommunalt, regionalt eller nationellt värdefullt område •Naturområde med triviala, vanligt förekommande biotoper •Indstriområden •Urbana miljöer utan gröna ytor •Påverkade områden ur ekologisk synpunkt enligt översiktsplan (soptipp, industrimark, förorenat område) •Monokulturer (jord- och skogsmark) Måttligt •Sumpskogsinventeringen klass 3-4 •Skogliga naturvärden •Ängs- och betesmarksområden (tidigare hävdad mark) •Våtmarksinventeringen klass 3-4 •Lövskogsinventeringen klass 3-4 •Strandskyddsområden •Områden som finns i naturvårdsprogram från länsstyrelsen eller kommun (klass 3-4) alternativt anges i kommunala översiktsplaner •Stora opåverkade områden enligt översiktsplan (3 kap. 2 § miljöbalken) Högt •Sumpskogsinventeringen klass 1-2 •Nyckelbiotoper •Skogsområden med naturvårdsavtal •Ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade,) •Våtmarksinventeringen klass 1-2 •Lövskogsinventeringen klass 1-2 •Områden i naturvårdsprogram klass 1-2 •Generella och specifika biotopskyddsområden •Skyddsvärda träd •Riksintressen 3 och 4 kap. miljöbalken •Grönytor i urbana miljöer Mycket högt •Nationalpark •Nationalstadspark •Natura 2000-områden •Naturreservat •Naturminnen •Djurskyddsområden PÅVERKAN Beskrivning Ingen/obetydlig •Ingen avverkning krävs •Inga nya stolpar krävs Liten •Kanten av ett naturområde påverkas, ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt •Tillfällig skada under byggtiden, under en mindre känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning •Stolpplacering kan utföras så att småbiotoper och områden med naturvärden undviks Måttlig •Delar av värdekärnan skadas. Grunden för områdets värde påverkas på ett uppenbart sätt •Tillfällig skada under byggtiden, under en känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning när påverkan har upphört Stor •Större delen av områdets yta skadas varaktigt •Hela värdekärnan skadas varaktigt 36 4.5 reKreation ocH FriluFtsliV Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan för rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. Under driftsfasen kan en skogsgata med tätväxande slyvegetation vara svår att korsa och fungera som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. ett äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar dock även utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. tabell 4.4 bedömningsgrunder rekreation och friluftsliv VÄRDE Beskrivning Litet •Natur- och skogsområden utan utpekade värden för friluftslivet •Strandnära miljöer utan utpekade värden för friluftslivet Måttligt •Lokala friluftsområden och närrekreationsområden utpekade i kommunala översiktsplaner (till exempel badplatser) •Områden av värde för jakt, svamp- och bärplockning och närrekreation som har uppmärksammats vid bl.a. samrådet •Anläggningar för friluftslivet av kommunalt/lokalt intresse (till exempel golfbanor, båthamnar och rekreationsanläggningar) •Stora opåverkade områden enligt översiktsplan (3 kap. 2 § miljöbalken) Högt •Områden med dokumenterat höga värden utpekade i kommunala planer (till exempel turistmål med regionala värden) •Leder och spår (för till exempel vandring, cykel, kanot) •Anläggningar för friluftslivet av regionalt intresse (till exempel skidanläggning, spårcentral och ridsportsanläggning) •Utpekade tysta områden enligt översiktsplan •Riksintresseområde för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken •Riksintresseområde för friluftsliv 3 kap. 6 § miljöbalken Mycket högt •Nationalparker •Nationalstadsparker •Naturreservat med friluftslivssyfte •Anläggningar för friluftslivet av nationellt intresse (till exempel skidanläggning, spårcentral och ridsportsanläggning) PÅVERKAN Beskrivning Ingen/obetydlig •Störningarna påverkar inte nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv •Upplevelsevärdet påverkas inte Liten •Områden för friluftslivet berörs men inga kärnområden skadas •Ledningen medför att rörligt friluftsliv försvåras i begränsade delar av området •Små försämringar av upplevelsevärdet Måttlig •Delar (ca hälften) av frilufts-/rekreationsområdet eller delar (ca hälften) av kärnområdet skadas •Rekreationsmöjligheterna kvarstår men upplevelsevärdet försämras Stor •Ledningen medför att rörligt friluftsliv försvåras eller hindras i huvuddelen av området •Större delen av frilufts-/rekreationsområdet skadas alternativt hela kärnområdet skadas fysiskt och/eller upplevelsemässigt •Möjligheten till friluftsaktiviteter förstörs eller försämras påtagligt. •Upplevelsevärdet försämras påtagligt 37 4.6 KulturmilJö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, ideer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Landskapets kulturhistoriska dimension är viktig som en del i planeringen i riktning mot ett hållbart samhälle. I samband med placering av en storskalig kraftledning är det viktigt att tänka på kulturhistoriska nyckelobjekt i landskapet såsom hur ett byggnadsminne, en kyrka eller en monumental eller betydelsebärande fornlämning läses ihop med ledningskonstruktionen. Byggnadsverk som uppförts för att dominera i landskapet riskerar att förlora i status och uppfattas som underordnade i förhållande till storskaliga infrastrukturanläggningar. Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framförallt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläggas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera och den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en särskild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna. De inventeringar, utredningar och utgrävningar som krävs ger ökad kunskap om landskapets värden och utveckling. En kraftledningsgata kan också blottlägga och i högre grad synliggöra en fornlämning i och med ökad hävd av vegetationen, om detta sker på ett medvetet och kontrollerat sätt. tabell 4.5 bedömningsgrunder rekreation och friluftsliv VÄRDE Beskrivning Litet •Enstaka bevakningsobjekt, övriga kulturhistoriska lämningar och fasta fornlämningar Måttligt •Kulturmiljö med lokala värden (utpekat i översiktsplan eller kulturmiljöprogram) •Områden där flera fornlämningar som tillsammans utgör en helhetsmiljö och ett sammanhang men inte utpekad som samlad kulturmiljö Högt •Kulturmiljöer med regionala värden (områden utpekade av länsstyrelsen) •Riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken Mycket högt •Kulturmiljöer med ett högt bevarande värde (i ett nationellt perspektiv) och/eller med stora vetenskapliga värden, upplevelsevärden och/eller pedagogiska värden •Kulturreservat PÅVERKAN Beskrivning Ingen/obetydlig •Enstaka lämningar, företrädesvis övriga kulturhistoriska lämningar, tas bort/påverkas •Påverkan på kulturmiljöns upplevelsevärde i anläggningsskedet Liten •Enstaka lämningar, företrädelsevis fasta fornlämningar, tas bort/påverkas •Kulturmiljöns helhet påverkas inte •Strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis •Kanten av ett kulturmiljöområde påverkas, ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt Måttlig •Delar av kulturmiljön påverkas •Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. •Kulturmiljön fragmenteras så att helhetsmiljön blir svårare att uppfatta Stor •Kulturmiljön tas helt i anspråk •Strukturer och samband bryts •Kulturmiljön påverkas så att helhetsbilden inte längre kan uppfattas 38 4.7 naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Denna hänsyn kommer att tas i samband med detaljprojektering och under upprättandet av slutgiltig MKB. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna Figur 4.2. skogen utgör en viktig naturresurs i de kommuner som den planerade ledningen berör. närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Stora markanspråk på en enskild fastighet kan inte alltid undvikas och innebär då en mycket stor konsekvens för de enskilda fastighetsägarna. De bedömningsgrunder som tagits fram beskriver dock konsekvenser på en övergripande nivå. En lång ledning kräver massor och krossmaterial till fundament, byggvägar och eventuella broar. Massbalans eftersträvas så att man t.ex. vid sprängning tar till vara sprängstenen och återanvänder som krossmaterial. Miljömässiga såväl som ekonomiska skäl gör att så korta transporter som möjligt eftersträvas. Ett massunderskott bedöms ändå uppstå, vilket innebär att massor måste hämtas från täkter. Tillstånd för täkter och upplag söks separat. Generellt kommer grus- och bergutvinning att vara möjlig i direkt anslutning till ledningen. Störningar som kan påverka vilt bedöms främst förekomma under anläggningstiden genom buller och mänsklig närvaro. Etableringen av vindkraftverk begränsas i närheten av ledningen, eftersom vissa säkerhetsavstånd måste iakttas i anslutning till Svenska kraftnäts anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan kraftledningens jordpunkter och jordpunkter i vindkraftsanläggningens uppsamlingsnät. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar rekommenderar Transportstyrelsen att vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd lägre än 50 meter placeras minst 100 meter från kraftledning. Vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd över 50 meter bör placeras minst 200 meter från kraftledning. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. För verk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. Vid skyddsområden för vattentäkter, och andra för vattenförsörjningen viktiga områden, bedöms negativa konsekvenser generellt kunna undvikas genom att försiktighet och särskilda rutiner vidtas vid anläggningsarbeten samt vid reparation och underhållsarbeten. 39 tabell 4.6 bedömningsgrunder Naturresurser VÄRDE Beskrivning Litet •Områden som inte har ett värde ur naturresurssynpunkt •Skogsmark med låg bonitet (D och E) Måttligt •”Husbehovstäkter” •Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C) Högt •Områden utpekade i kommunala vindbruksplaner •Skogsmark med hög bonitet (B) •Riksintresseområden för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall enligt 3 kap. 8 § miljöbalken •Riksintresseområden för värdefulla ämnen och mineraler enligt 3 kap. 7 § miljöbalken •Riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap. 8 § miljöbalken och/eller områden där vindkraftsetablering har påbörjats •Riksintresseområden för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken •Vattenskyddsområden (yttre skyddszon) •Kommunala vattentäkter Mycket högt •Vattenskyddsområden (inre skyddszon) •Täkter •Gruvverksamhet •Undersökningskoncession och bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter •Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner enligt 2 kap. 1§ och 4 kap. 1§ minerallagen •Skogsmark med mycket hög bonitet (A) PÅVERKAN Beskrivning Ingen/obetydlig •Åtgärderna påverkar inte brukande av naturresursen eller dess kvalitet Liten •Brukandet av naturresursen och/eller dess kvalitet påverkas i mindre utsträckning •Naturresursens kvalitet är redan påverkad, till exempel i befintlig ledningsgata eller invid större väg/järnväg/ industrimark Måttlig •Delar av naturresursen skadas eller tas i anspråk så att brukandet försvåras och/eller dess kvalitet förstörs eller försämras delvis Stor •Stora delar av naturresursen skadas eller tas i anspråk så att brukandet och/eller kvalitet förstörs eller försämras i hög grad 40 4.8 marK ocH Vatten Stamnätets kraftledningar för 400 kV består mestadels av stolpar av stål, vanligen tvåbenta så kallade portalstolpar. Stolparnas fundament och stagförankringar utgörs ofta av ett antal sliprar av kreosotimpregnerat trä som hålls ihop med hjälp av stålbalkar. Kreosot används för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för stamnätsfundament. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Antracen, fluorenten, pyren och fenantren i kreosot, har så kallade PBT-egenskaper. De är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni 2009. Kreosot är klassat som bekämpningsmedel och omfattas därför även av det så kallade biociddirektivet (direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden). Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bland annat eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot vid vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåten. Användningen omfattar hela kraftledningsbygget och därmed både stolpar och fundament. Svenska kraftnäts användning av kreosotbehandlade slipers i fundament är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Betong och stål är tänkbara alternativ till de kreosotbehandlade sliprar som används idag. I dagsläget tyder allt på att dessa produkter är sämre ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt, sett ur ett livscykelperspektiv. Stål- och betongfundament kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. De livscykelanalyser som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet leder till större klimatpåverkan, totalt sett större utsläpp av hälsoskadliga ämnen samt medför praktiska nackdelar. Precis som alla verksamheter i Sverige måste Svenska kraftnät följa miljöbalkens hänsynsregler och tillämpa bästa möjliga teknik. I miljöbalken ingår dock att man alltid ska göra en skälighetsavvägning. Bästa möjliga teknik blir därmed den bästa teknik som idag finns tillgänglig att använda till en skälig kostnad och arbetsinsats. Utifrån de alternativ som idag finns tillgängliga för Svenska kraftnät när det gäller val av fundament är fundament med kreosotimpregnerade slipers den bästa möjliga teknik som är skälig att använda. Det är den lösning som enligt livscykelanalyser och spridningsstudier har visat sig ge lägst total miljöpåverkan. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer, därför har ett flertal studier utförts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerade träslipers till dess omgivning. Den samlade bedömningen från studierna visar att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg även i jord, dvs. föroreningarna stannar i närheten av fundamenten. I den miljötekniska utredningen utförd av Golder Associates (2014) påvisades ingen spridning till varken grundeller ytvatten i närheten av stolpfundamenten. Svenska kraftnäts användning av kreosot bedöms inte vara något problem för växter då fundamenten ligger så djupt att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongslipers i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten påvisats i våra studier. Om ledningen passerar förorenade områden finns risk att föroreningar sprids vid grävarbeten. Svenska kraftnät har samlat in information om kända förorenade områden. Om någon förorenad mark berörs av grävarbeten kommer Svenska kraftnät att i samråd med länsstyrelsen besluta om hur dessa ska hanteras. Utredningskorridoren kommer inte att hindra en eventuell kommande sanering av förorenade områden i anslutning till ledningen. Vid grävning i mark finns en risk att man påträffar mjältbrandsgravar. Om detta sker har svenska kraftnät fastställt skyddsåtgärder som genomförs för att hindra spridning till människor och djur. 41 4.9 inFrastruKtur Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet. I driftskedet bedöms påverkan i huvudsak ske i samband med drifts- och underhållsarbeten. tabell 4.6 bedömningsgrunder Infrastruktur1 PÅVERKAN Beskrivning Liten •Ledningen stör i anläggningsskedet tillfälligt annan infrastruktur, exv. genom tillfällig avstängning av en väg eller vägbana vid stolpresning eller lindragning. Måttlig •Ledningen påverkar permanent annan infrastruktur på ett sätt så att dess funktion begränsas. Stor •Ledningen påverkar permanent annan infrastruktur på ett sätt så att den inte kan fortsätta fungera som tidigare. 1. Dessa bedömningsgrunder är utarbetade för bedömningen av konsekvenserna för de planerade ledningarna Ekhyddan-Nybro-Hemsjö och finns inte med i Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. 4.10 PlanFörHållanDen Nya kraftledningar får inte enligt 8 § ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. tabell 4.6 bedömningsgrunder planförhållanden1 PÅVERKAN Beskrivning Liten •Liten påverkan uppkommer när ledningen står i konflikt med allmänna inriktningar eller målsättningar som bör uppfyllas. Ledningsdragningen påverkar inte kommunens planerade utveckling. Måttlig •Måttlig påverkan uppkommer när ledningen står i konflikt med inriktningar eller målsättningar i översiktlig planering på ett sådant sätt att kommunens planerade utveckling måste anpassas efter ledningsdragningen. Stor •Stor påverkan uppkommer när ledningen står i konflikt med en fastställd detaljplan eller motverkar syftet av ett annat planlagt intresse. 1. Dessa bedömningsgrunder är utarbetade för bedömningen av konsekvenserna för de planerade ledningarna Ekhyddan-Nybro-Hemsjö och finns inte med i Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. 42 4.11 ByggsKeDe Svenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i byggoch anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som, utöver gällande lagstiftning, ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Dessutom upprättas en särskild miljöåtgärdsplan för projektet. Denna beskriver alla de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas. Den miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller, utsläpp till vatten och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör att skog måste avverkas för ledningens skogsgata, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftföroreningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma temporärt innan röjningsrester tas bort. Påverkan av röjningen är jämförbar med påverkan under normalt skogsbruk. En viss påverkan på marken utmed sträckningen kommer att ske på grund av arbetsmaskinerna vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläggandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upphov till betydande konsekvenser. Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning på platsen av det färdiga fundamentet att ske. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer miljökrav med syfte att minimera risken för detta. Figur 4.3. Vid anläggnings- och underhållsarbete kan körskador lätt uppstå i våtmarker och andra blöta miljöer om inte skadeförebyggande åtgärder vidtas. 43 05. alternatiV 5.1 loKalisering kaLmar LäN Utredningskorridoren för den nya 400 kV-ledningen mellan Nybro och Hemsjö presenteras här uppdelat per län och kommun, i riktning från Nybro till Hemsjö (figur 5.1). Inom Kalmar län berörs Nybro kommun längs en sträcka av ca 9,5 km och Emmaboda kommun längs en sträcka av ca 2,8 mil. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Kalmar län ! ! Kronobergs län ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ± ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Översiktskarta ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningskorridor ! ! ! ! Avförda alternativ ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Bef. ledning 400 kV ! ! Bef. ledning 130 kV ! ! Bef. ledning 50 kV ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Blekinge län ! ! ! ! ! ! Länsgräns ! ! ! ! ! Kommungräns ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 2,5 5 10 Km ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ©Lantmäteriverket / Svk -GSD Version: 2015-01-18 ! ! ! ! ! 0 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Figur 5.1. översiktskarta som visar utredningskorridoren samt de avförda alternativen. De avförda alternativen finns även specificerade i nästa karta, figur 5.2. 44 Nybro kommun Detaljkarta 1 (bilaga 2, 7 och 12) Till den befintliga stationen i Nybro är i dagsläget två 400 kV-ledningar och sex regionnätsledningar anslutna. Den nya Nybro-Hemsjöledningen föreslås till en början följa den södra sidan av befintlig 130 kV-ledning, rakt åt väster. Placering av ledningen på södra sidan medför mindre påverkan på bebyggelsen vid Lindås än om den placeras på norra sidan. Efter ca 5,5 km föreslås ledningen vika av mot sydväst i ny ledningsgata för att efter ca 5 km ankomma till den befintliga 400 kV-ledningen strax söder om Vackamo. Genom att ”gena” i vinkeln mellan den befintliga 130 kV-ledningen och den befintliga 400 kV-ledningen undviks påverkan på bebyggelse i Norketorp och Rosendal. mun i Blekinge län. Nedan och i konsekvenskapitlet berörs den korta sträckan endast om denna har betydelse för t.ex. konsekvensbedömningen. I övriga fall beskrivs endast de två längre sträckorna. tingsryds kommun, första sträckan Detaljkarta 2 och 3 (bilaga 3, 4, 8, 9, 13 och 14) Från länsgränsen fram till Ronnebyån föreslås den nya ledningen byggas på sydöstra sidan om den befintliga ledningen. Längs denna sträcka är utredningsområdet vidgat på två ställen, vid Botamåla och vid Ågrenstorp-Granliden-Solliden, för vidare utredning om möjligheterna att dra den nya ledningen i bågar åt söder för att undvika bebyggelse. Någonstans i läge med Ronnebyån föreslås den nya ledningen korsa den befintliga för att därefter placeras parallellt på den nordvästra sidan om densamma fram till länsgränsen vid sjön Tjurken. Emmaboda kommun Detaljkarta 1 och 2 (bilaga 2, 3, 7, 8, 12 och 13) Söder om Vackamo föreslås ledningen korsa den befintliga 400 kV-ledningen och fortsätta parallellt på nordvästra sidan om densamma, förbi Boda glasbruk. Vid Gockatorp/Källekull föreslås ledningen återigen korsa den befintliga ledningen för att därefter placeras parallellt på sydöstra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen. Motiveringen för att göra dessa två korsningar är minska påverkan på bebyggelse i Boda glasbruk, Svenslund och Hällasjö malm. Från Gockatorp/Källekull föreslås ledningen placeras parallellt på sydöstra sidan om den befintliga ledningen ända ner till Brunamåla, väster om Emmaboda. Här föreslås ledningen vika av söderut i ny ledningsgata mellan Harebo och Långasjö, för att sedan återigen ankomma till den befintliga 400 kV-ledningen söder om Lindholmen. Motiveringen för att göra denna avvikelse från den befintliga ledningen är bla. för att undvika den bebyggelse som ligger nära den befintliga ledningen i Norra Harebo, Skallebo och Sibbahult. kroNobErgs LäN I Kronobergs län berörs Tingsryds kommun av den planerade ledningen längs två längre sträckor, samt en mycket kort sträcka vid Dockemåla. Den första långa sträckan är ca 2,5 mil och den andra ca 9 km. Sträckan vid Dockemåla är ca 300-600 meter. Mellan dessa sträckor berör ledningen Ronneby kom- bLEkINgE LäN I Blekinge län berörs först Ronneby kommun längs en sträcka av ca nio km. Därefter löper ledningen en bit genom Tingsryds kommun i Kronobergs län, för att sedan återigen beröra Blekinge län, denna gång i Karlshamns kommun, längs en sträcka av ca nio km. Slutligen berörs Olofströms kommun längs de sista ca 500 meterna in mot stationen i Hemsjö. ronneby kommun Detaljkarta 4 (bilaga 5, 10 och 15) Ledningen föreslås byggas parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen genom hela Ronneby kommun. Första sträckan mellan länsgränsen och fram till strax innan Dockemåla föreslås ledningen byggas på nordvästra sidan om den befintliga. Strax innan Dockemåla föreslås den nya ledningen korsa den befintliga för att därefter placeras på sydöstra sidan resterande sträcka inom Ronneby kommun. Förbi Dockemåla har även en alternativ möjlig variant av utredningsområdet tagits fram. Vidare utredningar ska göras för att undersöka om det är möjligt att dra ledningen i en båge norr om Dockemåla. Motivet för en sådan båge skulle vara att undvika bebyggelsen längs den befintliga ledningen. En sådan båge skulle delvis även beröra Tingsryds kommun i Kronobergs län. 45 kroNobErgs LäN tingsryds kommun, andra sträckan Detaljkarta 4 och 5 (bilaga 5, 6, 10, 11, 15 och 16) Länsgränsen passeras vid sjön Stensjön, och ledningen föreslås fortfarande placeras på sydöstra sidan om befintlig ledning. Strax innan Mieåns dalgång föreslås ledningen återigen korsa den befintliga ledningen för att därefter fortsätta nordväst om den befintliga ledningen ända fram till Hemsjö station. Motivet för att placera den nya ledningen på sydöstra sidan om den befintliga mellan Dockemåla och Mieån är bland annat för att minska påverkan på bebyggelsen längs sträckan, eftersom fler hus ligger nära den befintliga ledningen på norra sidan än på den södra. Genom att bygga ledningen på södra sidan längs denna sträckning undviks även påverkan på en telemast vid Bastön. Strax väster om Mieån passeras återigen länsgränsen mot Blekinge län. bLEkINgE LäN karlshamns kommun Detaljkarta 5 (bilaga 6, 11 och 16) De första ca två kilometrarna i Karlshamns kommun föreslås ledningen fortsätta parallellt på nordvästra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen. Söder om Svansjömåla föreslås sedan ledningen vika av rakt åt väster i ny ledningsgata, korsa en befintlig 130 kV-ledning och sedan vinkla av mot sydväst mellan Tranemåla och Kullemåla. Strax norr om sjön Ulfshalen föreslås den nya ledningen återigen korsa den befintliga 130 kV-ledningen för att därefter byggas parallellt på södra sidan om denna in mot Hemsjö. Längs denna sträcka finna även alternativet att bygga ledningen i ny ledningsgata över sjön Öjasjön, i en genare sträckning in mot Hemsjö. Detta alternativ har inte avfärdats eftersom det fortfarande är oklart vilken sträckning som är den mest lämpliga in mot stationen i Hemsjö. olofströms kommun Infälld karta i detaljkarta 5 (bilaga 6, 11 och 16) Den nya ledningen planeras kopplas in från norr till antingen den befintliga stationen i Hemsjö eller en eventuell nybyggd station i anslutning till den befintliga. I detta område har även E.ON en station och det är trångt med olika ledningar in mot stationsområdena. Dessutom måste även Mörrumsån passeras här, vilken bl.a. har höga natur- och friluftsvärden som ska beaktas. I detta område är därför den föreslagna placeringen av ledningen mycket preliminär. Enligt den mycket preliminära sträckningen ska ledningen vika av från den befintliga 130 kV-ledningen innan passagen av Mörrumsån (på västra sidan om Mörrumsån, i Karlshamns kommun) för att passera ån strax söder om en annan 130 kV-ledning. Med denna sträckning kommer ledningen in mellan de två stationerna och kan anslutas till Svenska kraftnäts station från norr. 5.2 teKniK Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel, vilket inte är acceptabelt. Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta planeringen. 5.2.1 LuftLEdNINg Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. 5.3 alternatiV som inte Kommer att utreDas ViDare De alternativ som ej kommer utredas vidare listas uppdelat på delsträckorna under 5.3.1 till 5.3.5 med en motivering till varför de valts bort i den fortsatta processen. De alternativ som avfördes redan innan det första samrådet markeras med siffror (se lokalisering i figur 5.2). De avförda alternativ som fanns med i det tidigare samrådet markeras med samma bokstavsbeteckningar som de hade i det tidigare samrådsunderlaget. Mindre justeringar av utbyggnadsalternativet presenteras inte som avförda alternativ. 46 5.3.1 avförda LokaLIsErINgsaLtErNatIv Nybro-Emmaboda framkomligheten bedömdes vara högre längs de alternativ som kunde nyttja befintliga ledningar. En ny utredningskorridor söder om Emmaboda skulle dessutom innebära att två järnvägsspår behöver korsas och att ledningen skulle anläggas nära Emmaboda flygplats (alternativet visas ej på kartan). alternativ 1 Av driftssäkerhetsskäl är det uteslutet att från station Nybro följa de två befintliga 400 kV-ledningarna direkt åt nordväst. Detta skulle även innebära att ledningen blir längre än nödvändigt. alternativ a2 Alternativets sträckning i ny ledningsgata är längre än för det föreslagna utbyggnadsalternativet. En ny ledningsgata fragmenterar landskapet och innebär större förluster av produktiv skogsmark än att placera ledningen parallellt med en befintlig ledning. Med detta alternativ skulle det vara möjligt att placera ledningen något längre ifrån bebyggelse än i den valda utredningskorridoren. Det är dock möjligt att i utredningskorridoren placera ledningen på södra sidan om den befintliga 130 kV-ledningen, vilket minskar påverkan på bebyggelse. Bedömingen är att alternativ A2 medför större samlad påverkan än den valda utredningskorridoren och har därför avförts. alternativ 2 Vid Emmaboda har varianten att följa befintlig 130 kV ledning norr om Emmaboda utretts. Alternativet innebär att kraftledningen läggs nära bebyggelse i Emmaboda tätort vilket begränsar ortens möjlighet till expansion av bebyggelse åt nordväst. Eftersom fler boendemiljöer bedöms påverkas jämfört med övriga alternativ som presenterades i det första samrådet, har varianten avförts. alternativ 4 Alternativet att kringgå Emmaboda på dess södra sida övervägdes och avfördes i ett tidigt skede. Anledningen var att det skulle innebära anläggande av en lång ny skogsgata, att risken för påverkan på bebyggelse var stor ( delvis tät bebyggelse), samt att alternativ a3 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Alternativets sträckning i ny ledningsgata är längre ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 1 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! A2 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! B ! ! A3 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 2 ! ! ! ! ! ! ! ! ! Kalmar län ! ! Kronobergs län ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! D ! ! E1 E2 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! D,E2 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! F ! G ! ! ! ± ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Avförda alternativ ! ! ! ! ! OBS! ska uppdat! Utredningsområde Avförda alternativ ! ! ! ! ! ! 3 ! ! ! ! G2 ! G1 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! H ! ! ! Kommungräns ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 0 2.5 5 10 Km ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Länsgräns ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! K ! ! ! ! ! Bef. ledning 50 kV ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Bef. ledning 130 kV ! ! ! I ! ! ! ! ! ! ! Blekinge län ! Bef. ledning 400 kV ! ! ! ! ! ! ! J ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Figur 5.2. avförda lokaliseringsalternativ ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ©Lantmäteriverket / Svk -GSD Version: 1/5/2015 47 än för det föreslagna utbyggnadsalternativet. Det passerar intill Boda tätort i ny ledningsgata och skulle innebära att orten får ledningsgator för 400 kV-ledningar både öster och väster om tätorten. Detta alternativ skulle kunna placeras något längre från bebyggelse, men genom den preliminära placeringen av sträckningen bedöms den sammanvägda påverkan från detta alternativ bli större än det valda alternativet, vilket är motivet till att alternativ A3 har avförts. alternativ b Alternativets sträckning i ny ledningsgata är längre än för det föreslagna utbyggnadsalternativet. Alternativet innebär även att den nya ledningen skulle byggas i en lång ny ledningsgata genom de bitvis öppna markerna i anslutning till bebyggelsen kring Sövsjö och Sjöahult. Alternativet passerar även genom ett eventuellt utbyggnadsområde norrut för Emmaboda tätort samt rekreations- och friluftsområde för orten. Alternativet var även delvis planerat parallellt med en befintlig 130 kV-ledning, vilket innebär större visuell påverkan än att placera den nya ledningen parallellt med en befintlig 400 kV-ledning, vilket den valda utredningskorridoren planeras göra i stor utsträckning. Den samlade bedömningen är därför att detta alternativ medför större påverkan än det valda utbyggnadsalternativet. alternativ d Alternativet skulle i huvudsak gå i nybruten ledningsgata, samt delvis parallellt med befintlig 130 kV-ledning. Det skulle även passera sjösystemet kring Sandsjön/Ronnebyån i ny ledningsgata. Detta område har både höga naturvärden och värden för friluftslivet. Detta alternativ skulle kunna placeras längre från bebyggelse, men genom placeringen av den preliminära sträckningen bedöms den sammanvägda påverkan från detta alternativ bli större än den valda utredningskorridoren, vilket motiverar att alternativ D har avförts från den fortsatta utredningen. alternativ E1 Detta alternativ berör områden söder om Korrö och Kuppramåla prästgård, vilket har påpekats som mycket negativt i flera yttranden. Alternativet skulle även beröra områden med höga värden för både natur, friluftsliv och rekreation samt andra värdefulla kulturmiljöer. Påverkan från detta alternativ bedöms som högre än den valda utredningskorridoren. alternativ E2 Alternativet är en mindre delsträcka i ny ledningsgata som förbinder alternativ D och E1 och har avförts av samma anledning som dessa alternativ. alternativ f 5.3.2 avförda LokaLIsErINgsaLtErNatIv Emmaboda-koNga alternativ 3 I ett tidigt skede undersöktes alternativet att följa den befintliga 40 kV ledningen belägen söder om befintlig 400 kV ledning, mellan Strängsmåla och Hemsjö. Denna sträckning konstaterades dock vara ett sämre alternativ än de övriga utredda alternativen eftersom bebyggelse skulle beröras i en högre grad. Den befintliga 40 kV-ledningen är så liten att den ofta passerar rakt igenom mindre byar. Att kringgå alla dessa skulle innebära många nya skogsgator, vilket skulle göra alternativet längre, krokigare och därmed mer kostsamt. Alternativet hade inte heller några uppenbara fördelar gentemot de andra alternativen vad gäller berörda naturvärden, kulturvärden och riksintressen. Alternativet har därför avförts. Delen i ny ledningsgata förbi Konga. Denna del av alternativ F sammanbinder alternativ D och E med alternativ F och har delvis avförts som en följd av att dessa alternativ har avförts. Att placera en ny ledning i ny ledningsgata så pass nära Konga samhälle bedöms också vara olämpligt och har bidragit till att alternativet har avförts. 5.3.3 avförda LokaLIsErINgsaLtErNatIv koNga-mIEN alternativ g1 Detta alternativ berör ett område inom vilket Luftfartsverket inte tillåter byggnation av en ny 400 kV-ledning. Alternativet berör även riksintressen för naturvården och turism och rörligt friluftsliv samt ett Natura 2000-område. Alternativet berör även flera boendemiljöer, framför allt i anslutning till sjön Mien. 48 alternativ g2 Även detta alternativ berör det område inom vilket Luftfatsverket inte tillåter byggnation av en ny 400 kV-ledning. Detta alternativ sammanbinder alternativ G och F och tappar således sin funktion när alternativ G1 har avförts. 5.3.4 avförda LokaLIsErINgsaLtErNatIv mIEN-uLvsHaLEN alternativ H Alternativet går till största delen i ny ledningsgata och passerar känsliga kultur- och naturmiljöer, främst i anslutning till Mieåns dalgång, vilket flera yttranden har pekat på. Även om ledningen i detta alternativ skulle kunna passera den tätt bebyggda dalgången vid Mieån utan att gränsvärdena i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy skulle överstigas, så skulle den visuella påverkan för de boende bli stor. Den sammanlagda bedömningen är därför att detta alternativ medför större miljöpåverkan än den valda utredningskorridoren, vilket motiverar att det avförs från den vidare utredningen. alternativ I Delen belägen sydväst om Svansjömåla. Av tekniska skäl måste den planerade ledningen komma in norrifrån till Hemsjö stationen. Utifrån dessa förutsättningar har denna del av alternativ I avförts från vidare utredning. Längs denna sträcka berörs även flera boendemiljöer längs den befintliga 400 kV-ledningen i Kullamåla, vilket undviks med den valda utredningskorridoren. alternativ j Alternativ parallellt med befintlig 130 kV-ledning. Den första delen av alternativet är inte aktuell eftersom den är en fortsättning av alternativ G, vilket har avförts av flera olika anledningar, se ovan. Andra delen av alternativet har avförts eftersom det berör flera boendemiljöer längs den befintliga 130 kV-ledningen i Kullamåla, vilka undviks med den valda utredningskorridoren. 5.3.5 avförda LokaLIsErINgsaLtErNatIv uLvsHaLEN-HEmsjö alternativ 5 För att nå stationsområdet i Hemsjö utan att korsa naturreservaten kring Mörrumsån, har två olika alternativ utretts; ett som går norr om och ett som går söder om naturreservaten. Dessa alternativ skulle innebära en omväg på ca 1,5 mil för det norra respektive 2 mil för det södra alternativet. Det skulle potentiellt var möjligt att hitta en framkomlig väg längs dessa sträckor och åtminstone delvis följa befintliga ledningar, men troligtvis inte utan att påverka någon bebyggelse. Mot bakgrund av att ledningen skulle bli så mycket längre för dessa alternativ har de avförts i ett tidigt skede. (Alternativen visas ej på kartan). Att kringgå natura 2000-området längs Mörrumsån har inte utretts eftersom det sträcker sig ända från Fridafors ner till havet. alternativ k Eftersom ledningen måste komma in norrifrån till stationen i Hemsjö är det av tekniska och säkerhetsmässiga skäl svårt att placera ledningen enligt detta alternativ. Beroende på hur ledningen skulle placeras fanns det därtill risk för att boendemiljöer i ansluting till Mörrumsån skulle påverkas. 5.4 nollalternatiV Om stamnätet mellan Ekhyddan – Nybro – Hemsjö inte förstärks kommer inte den nybyggda NordBaltledningen kunna nyttjas som avsett. Om NordBalt-ledningen tas i drift utan att stamnätet förstärkts som planerat ökar risken betydligt att ett regionalt strömavbrott uppstår vid ett fel i det befintliga stamnätet i regionen kring Nybro. Detta beror på att mängden ström som transporteras i stamnätet i regionen kommer att öka när den nya kabeln tas i drift. I dagsläget är stamnätet kring Nybro dimensionerat så att det klarar ett eventuellt fel i någon komponent, utan att det orsakar strömavbrott. Stamnätsledningarna måste dock kopplas bort när underhållsåtgärder ska vidtas på dem. Underhåll kan därför bara utföras under den tidsperiod när kärnkraftverket i Oskarshamn är avställt. Om NordBalt-kabeln tas i drift utan att stamnätet har förstärkts som planerat kommer strömbelastningen på det regionala nätet, vid ett fel på an- 49 slutande stamnätsledning till Nybro, bli så stor att dess termiska kapacitet överskrids och ledningar kopplas automatiskt bort vilket i sin tur kan orsaka ett större strömavbrott. Detta är inte acceptabelt utifrån de krav på stabilitet ochdriftsäkerhet som ställs på det Svenska stamnätet. 50 06. förutsedda miljökonsekVenser Ledningens exakta dragning och stolparnas positioner är inte fastställda. Det medför att bedömningarna är översiktliga och preliminära. Längre fram i processen, när förutsättningarna för utredningskorridoren undersökts mer i detalj kommer de bedömda miljökonsekvenserna preciseras och justeras. Nedan redodovisas bedömningar som avser både bygg- och driftsskedet. Längre fram i planeringsprocessen kan dessa redovisas separat. För utredningskorridoren har detaljkartor tagits fram som redovisar olika intressen som kan tänkas stå i konflikt med den planerade ledningsdragningen. Kartorna bifogas i bilagorna 2-16. Bedömningarna av konsekvenserna har gjorts med utgångspunkt från Svenska kraftnäts bedömningsgrunder (bilaga 17). Bedömningsgrunderna används för att ge en så objektiv konsekvensbedömning av utredningskorridoren som möjligt. I bedömningsgrunderna tas hänsyn tillvärdet av det som påverkas och hur stor påverkan bedöms bli. Utifrån detta grös en sammanvägd bedömning av hur stora konsekvenserna av den planerade ledningen blir på det bedömda intresset. De bokstav-sifferkombinationer som förekommer i texten (N-naturvärden, K-kulturvärden, Ffriluftsliv och rekreation, R-naturresurser och mark samt I-infrastruktur), hänvisar till kartmaterialet. 6.1 BoenDemilJö ocH BeByggelse Boendemiljöer omfattar i detta skede både permanet- och fritidsboendemiljöer. 6.1.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar Längs den sträcka av ledningen som berör Nybro kommun är det främst bebyggelsen i Krumhall som kommer att påverkas. I närheten av denna bebyggelse föreslås ledningen placeras på södra sidan om den befintliga 130 kV-ledningen. Utifrån de preliminära beräkningarna för magnetfält är det inte troligt att något av dessa boendemiljöer kommer att hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla, även om den nya ledningen placeras på norra sidan om den befintliga. Den föreslagna placeringen av ledningen är ca 120-140 meter från husen och ledningen kommer då att kunna ses över de öppna fälten i anslutning till husen. Om ledningen placeras söder om den befintliga ledningen kommer påverkan på utsikten bli mindre för de norra husen än för de södra husen. Eftersom den nya ledningen kommer att bli större än den befintliga bedöms förändringen troligtvis vara märkbar. Eventuellt kommer den planerade ledningen även att kunna ses från bebyggelsen i Björnahult och Rosendal, men på ett större avstånd och inte direkt över öppen mark. 51 bedömningar Utifrån ledningens preliminära placering kommer ingen boendemiljö hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Viss visuell påverkan kommer dock troligtvis uppstå. Påverkan på boendemiljöerna inom Nybro kommun bedöms preliminärt bli liten. Emmaboda kommuN förutsättningar Längs praktiskt taget hela utredningskorridorens sträckning genom Emmaboda kommun föreslås den nya ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen. Undantaget är biten närmast kommungränsen mot Tingsryds kommun, där ledningen föreslås gå i en båge åt söder i ny ledningsgata. Längs sträckan inom Emmaboda kommun är det främst norr om Boda glasbruk, Svenslund, Getasjökvarn och sydväst om Åleberg som den planerade ledningen föreslås placeras närmare än 200 meter från bebyggelse. Trots att ledningen på några platser går nära bebyggelse visar de preliminära beräkningarna för magnetfält att det inte är troligt att någon boendemiljö inom Emmaboda kommun kommer att hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla, om den presenterade preliminära sträckningen följs. Förbi Boda föreslås ledningen placeras på nordvästra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen. På platsen löper den befintliga ledningen genom skogsmark och avståndet till det närmaste huset på norra sidan är så stort att det fortfarande kommer kunna finnas kvar en skogsridå mellan huset och ledningarna, även efter att den nya ledningen har byggts. Även förbi bebyggelsen vid Svenslund löper den befintliga ledningen genom skogsmark, norr om husen och det är begränsad utsikt mot ledningen i dagsläget. Eftersom den nya ledningen föreslås placeras på norra sidan om den befintliga kommer utsikten från husen endast ändras i liten omfattning. Vid Getasjökvarn föreslås den nya ledningen placeras på södra sidan om den befintliga ledningen, medan de närmaste husen är belägna på norra sidan. Där ledningen passerar som närmast från bebyggelsen är ett relativt öppet våtmarksområde kring sjön Getasjön. Det är troligt att den nya ledningen kommer att kunna ses från husen norr om ledningen, men även från något av husen som ligger längre ifrån, längs stranden på sjön. Sydväst om Åleberg ligger en gård strax norr om den befintliga ledningen. På denna plats föreslås den nya ledningen placeras söder om den befintliga ledningen. Den nya ledningen kommer troligtvis kunna ses från huset eller dess gårdsplan, men förändringen av utsikten kommer att bli marginell eftersom den nya ledningen föreslås placeras bakom den befintliga, i förhållande till huset. Den nya ledningen kommer även eventuellt kunna ses från bebyggelsen i Brunamåla, Södra Harebo, Harebokvarn, Björkholmen, sydöstra delen av Sibbahult samt Bågsjö. För de boende i dessa orter Figur 6.1. i öppna marker syns kraftledningar väl och kan ge negativa konsekvenser för boendemiljöer. 52 kommer ledningen utgöra ett nytt inslag i landskapet. Hur mycket ledningen kommer att synas beror på hur skogsbeklätt det är mellan ledningen och husen. Vid Lindholmen kommer ett hus hamna i vinkeln mellan den befintliga och den nya ledningen. Hur synlig den nya ledningen kommer att bli från detta hus beror på hur ledningen placeras i detalj. bedömningar Utifrån ledningens preliminära placering kommer ingen boendemiljö hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Viss visuell påverkan kommer dock troligtvis uppstå. Påverkan på boendemiljöerna inom Emmaboda kommun bedöms preliminärt bli liten. 6.1.2 kroNobErgs LäN tINgsryd kommuN förutsättningar Både längs den första sträckan och den andra sträckan inom Tingsryds kommun föreslås ledningen byggas parallellt med den befintliga 400 kVledningen. På några platser finns även alternativa sträckningsvarianter där den nya ledningen föreslås byggas i bågar kring vissa platser där bebyggelse ligger mycket nära den befintliga ledningen. Längs den första sträckan, samt den korta sträckan i Dockemåla, är det främst bebyggelse i Arpemåla, Fridsberg/Ödemåla, Boamåla och Björnadal, Botamåla, Strånganäs och Kollebo, Kollebobacke, Gränsen, Ågrenstorp, Ällenäs, Granliden och Solliden, Tattamåla samt Sannaslätt som kommer hamna närmare den planerade ledningen än 200 meter. Om ledningen byggs parallellt med den befintliga längs hela den första sträckan är det troligt att omkring sju boendemiljöer hamnar inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Om ledningen istället placeras enligt de föreslagna sträckningarna i bågar kring bebyggelse är det troligtvis ca tre boendemiljöer som riskerar att hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. I detta fall kommer de bostadsbyggnader som undviks genom att bygga ledningen i bågar att hamna mellan den befintliga ledningen och den nya, dock utanför gränsen för 0,4 mikrotesla. Längs sträckan är landskapet småbrutet med omväxlande skogsmark och små brukade, eller av annan anledning, öppna områden. Kring många av de boendemiljöer som ligger i närheten av den befintliga ledningen finns öppna marker, vilket gör att de boende i dagsläget kan se ledningen från husen. Utsikten från husen kommer att ändras om den nya ledningen byggs som föreslaget. Eftersom de närboende redan ser en ledning från husen kommer förändringen dock bli mindre jämfört med om det inte redan funnits en ledning. Förändringen av utsikten kommer att bli större vid de boendemiljöer som ligger på samma sida som ledningen föreslås byggas än för de hus som ligger på motsatta sidan om den befintliga ledningen. Vissa boendemiljöer kommer att ha en skärm av träd eller skog mellan huset och ledningarna. För dessa hus kommer det inte att uppstå någon förändring av utsikten eller åtminstone blir förändringen marginell. Längs den andra sträckan som den planerade ledningen berör Tingsryds kommun är det främst bebyggelse i Håkansdal, Holmsjöhult, Bastön och Björkholmen samt Starkeklev och Bokedala längs Mieåns dalgång som kommer hamna närmare den planerade ledningen än 200 meter. Om ledningen byggs enligt föreslagen sträckning är det troligt att omkring tre boendemiljöer hamnar inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Även längs denna sträcka är landskapet småbrutet, men ledningen löper ändå till stor del genom skogsmark. Den befintliga ledningen kan dock troligtvis ses eller skymtas från flera boendemiljöer längs sträckningen. För dessa kommer utsikten att förändras, på samma sätt som beskrivits för den första sträckan. Förändringen kommer vara störst för de hus som ligger på samma sida om den befintliga ledningen som den nya ledningen placeras på. Även längs denna sträcka kommer vissa närliggande boendemiljöer undgå att få utsikten förändrad då ledningarna skyms av träd eller skog. bedömningar Om ledningen byggs enligt den preliminära placeringen kommer kring tio boendemiljöer hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Om ledningen istället placeras enligt de föreslagna sträckningarna i bågar kring bebyggelse är det troligtvis ca sex boendemiljöer som kommer beröras av högre magnetfält än 0,4 mikrotesla. Ett flertal boendemiljöer kommer att påverkas visuellt. Den visuella förändringen begränsas dock längs de flesta sträckor eftersom den nya ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig 400 kV-ledning. Påverkan på boendemiljöerna inom Tingsryds kommun bedöms pre- 53 liminärt bli måttlig till stor, beroende på var ledningen placeras. 6.1.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Längs hela sträckan inom Ronneby kommun föreslås ledningen byggas parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen. Förbi Dockemåla finns även en alternativ sträckning där den nya ledningen föreslås byggas i en båge åt norr för att undvika bebyggelse. Inom Ronneby kommun är det främst bebyggelse i Strålsund/Norra Siggamåla och Dockemåla som kommer hamna närmare den planerade ledningen än 200 meter. Om ledningen placeras enligt korridoren i en båge kring Dockemåla är det istället bebyggelse vid Gäddevik, Strålsund och Vilhelmsdal (i Tingsryds kommun) som hamnar inom det avståndet. Om ledningen byggs enligt den preliminära sträckningen parallellt med den befintliga ledningen är det troligt att omkring två boendemiljöer hamnar inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Om ledningen istället byggs i en båge kring Dockemåla skulle det gå att undvika att några boendemiljöer hamnar inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Med detta alternativ skulle dock den nya ledningen placeras i ny ledningsgata mellan Dockemåla och Ebbamåla. Utsikten från de hus där man idag kan se den befintliga ledningen kommer att förändras om den planerade ledningen byggs parallellt med den befintliga ledningen. Förändringen kommer vara störst för de hus som ligger på samma sida om den befintliga ledningen som den nya planeras byggas på. Förändringen är dock mindre än om utsikten hade förändrats genom att en ny ledning blir synlig på en plats där ingen ledning tidigare funnits. Om ledningen byggs enligt alternativet att dra ledningen i en båge norr om Dockemåla så är det troligt att man från flera boendemiljöer i Dockemåla kan se båda ledningarna över de öppna markena, men åt olika håll. I detta fall skulle den nya ledningen innebära ett nytt inslag i utsikten åt detta håll. bedömningar Om ledningen byggs enligt den preliminära placeringen kommer ca två boendemiljöer hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Om ledningen istället placeras enligt de föreslagna sträckningarna i en båge kring Dockemåla kommer ingen boendemiljö att beröras av högre magnetfält än 0,4 mikrotesla. Ett flertal boendemiljöer kommer att påverkas visuellt. Om ledningen byggs parallellt med den befintliga längs hela sträckan begränsas den visuella förändringen. Om ledningen byggs i en båge kring Dockemåla, i ny ledningsgata, blir den visuella förändringen större. Påverkan på boendemiljöerna inom Ronneby kommun bedöms preliminärt bli liten till måttlig, beroende på var ledningen placeras. karLsHamNs kommuN förutsättningar Genom Karlshamns kommun föreslås ledningen dels placeras parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen, dels i ny ledningsgata och dels parallellt med en befintlig 130 kV-ledning. Oavsett vilken sträckning av utredningskorridoren som ledningen byggs i är det inte troligt att någon boendemiljö kommer att hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Om ledningen byggs i ny ledningsgata över Öjasjön innebär det dock att ett bostadshus skulle hamna mellan den befintliga 130 kV-ledningen och den nya 400 kV-ledningen, dock utanför gränsen för 0,4 mikrotesla. Den nya ledningen skulle då även troligen bli synlig från något eller några av husen i Öjamåla. bedömningar Oavsett om ledningen byggs enligt den preliminära placeringen i ny ledningsgata över Öjasjön kommer ingen boendemiljö att hamna inom gränsen för 0,4 mikrotesla. Ett fåtal boendemiljöer kommer att påverkas visuellt. Påverkan på boendemiljöerna inom Ronneby kommun bedöms preliminärt bli liten. oLofströms kommuN förutsättningar Inga boendemiljöer berörs av korridoren för utredningskorridoren inom Olofströms kommun. bedömningar Preliminärt bedöms påverkan på boendemiljöerna inom Olofströms kommun bli obetydlig. 54 6.2 lanDsKaPsBilD 6.2.1 kaLmar LäN I Kalmar län går utredningskorridoren genom ett småkuperat landskap utan tydlig riktning. Största delen av ytan består av brukad skog, uppbruten av mängder med små öppna åkrar, ängs- och betesmarker. De flesta av de öppna ytorna är mellan 100 och 300 meter breda. Bebyggelsen ligger relativt utspridd i landskapet, och den öppna brukade marken återfinns ofta i anslutning till bebyggelsen. Även i de fall större öppna jordbruksmarker finns är det oftast i anslutning till bebyggelsen. Nybro kommuN förutsättningar Inom Nybro kommun föreslås ledningen placeras dels parallellt med befintlig 130 kV-ledning och dels i ny ledningsgata. På de platser där den nya ledningen troligtvis kommer bli synlig för omkringboende kommer den byggas parallellt med redan befintlig ledning. Längs den sträcka där den föreslås i ny ledningsgata kommer den kunna förläggas så att den knappt eller inte alls syns från någon boendemiljö. bedömningar Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara måttligt med inslag av småskaliga, öppna områden i ett i övrigt skogsdominerat landskap. Dessa öppna områden ligger inte sällan i anslutning till där människor ofta uppehåller sig, t.ex kring bebyggelse. Även en vandringsled genom landskapet bidrar till värdet. Påverkan bedöms vara liten eftersom ledningen längs huvuddelen av sträckan föreslås placeras parallellt med befintliga ledningar och att ledningarna ofta döljs av träd eller skogsridåer samt att landskapets kupering sällan ger några längre utblickar. Konsekvenserna för landskapsbilden inom Nybro kommun bedöms preliminärt bli små. Emmaboda kommuN förutsättningar Inom Emmaboda kommun föreslås ledningen till största del byggas parallellt med befintlig 400 kVledning, bortsett från sträckan närmast Tingsryds kommun. Förbi Boda Glasbruk är det inte troligt att ledningen kommer synas från någon byggnad. Längs sträckan mellan Boda och den punkt där ledningen föreslås vika av i ny ledningsgata är det troligtvis endast över de öppna ytorna kring Getasjön som ledningen kommer att få en tydlig påverkan på landskapsbilden. Längs den sträcka som ledningen föreslås placeras i ny ledningsgata kommer ledningen utgöra att nytt inslag i landskapsbilden. Längs denna sträcka är det troligt att man från enstaka eller ett fåtal boendemiljöer kommer att Figur 6.2. Vid öppna platser i mindre landskapsrum, till exempel vid sjöar och vattendrag kan kraftledningar dominera landskapsbilden. 55 kunna se ledningen. Bebyggelsen ligger dock på sådant avstånd från ledningen att den troligtvis kommer skymmas mer eller mindre av träd och skog längs denna sträcka. i ett relativt sluten skog. Längs sträckan går redan 400 kV-ledningen, en befintlig struktur som kan följas och som innebär att förändringen av landskapsbilden blir obetydlig. bedömningar bedömningar Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara måttligt med inslag av småskaliga, öppna områden i ett i övrigt skogsdominerat landskap. Dessa öppna områden ligger inte sällan i anslutning till där människor ofta uppehåller sig, t.ex kring bebyggelse. Även en vandringsled genom landskapet bidrar till värdet. Påverkan bedöms vara liten eftersom ledningen längs huvuddelen av sträckan föreslås placeras parallellt med befintliga ledningar. Där ledningen föreslås placeras i ny ledningsgata är avståndet till bebyggelse relativt långt och ledningen kommer troligtvis till viss del döljas av träd eller skogsridåer. Konsekvenserna för landskapsbilden inom Emmaboda kommun bedöms preliminärt bli små. Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara högt med inslag av småskaliga, öppna områden i ett i övrigt skogsdominerat landskap. Även området kring Mieån som är av betydelse för upplevelsen av både natur, kultur och friluftsliv bidrar till värdet. Påverkan bedöms preliminärt vara liten eftersom ledningen föreslås byggas parallellt med befintlig 400 kV-ledning. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms preliminärt bli små. 6.2.2 kroNobErgs LäN tINgsryd kommuN förutsättningar Längs den första sträckan i Tingsryds kommun föreslås ledningen i huvudsak följa befintlig 400 kV-ledning med varianter där den går i bågar i ny ledningsgata kring områden med mycket bebyggelse nära den befintliga ledningen. Om den nya ledningen byggs parallellt med den befintliga hela vägen kommer ett flertal boendemiljöer få den nya ledningen nära, vilket på ett tydligt sätt skulle förändra landskapets utseende vid dessa. Förändringen mildras dock något eftersom det redan innan finns en befintlig ledning längs sträckan. Om ledningen istället byggs enligt den variant som går i bågar kommer den bli synlig från färre hus, men skulle å andra sidan innebära en ny ledningsgata i landskapet, vilket i sig innebär en tydlig förändring. Längs den andra sträckan inom Tingsryds kommun är det främst i Långasjömåla samt vid Mieåns dalgång som den nya ledningen kan komma att exponeras mot bebyggelse, om den byggs enligt föreslagen sträckning. Utöver det kommer den även exponeras mot enstaka boendemiljöer på andra platser. Längs övrig sträcka går den nya ledningen 6.2.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Inom Ronneby kommun är det främst vid Strålsund/Norra Siggamåla och Dockemåla som den nya ledningen kommer att exponeras mot bebyggelse, om den byggs enligt den preliminära sträckningen. Om den byggs parallellt med den befintliga ledningen kommer dock förändringen av landskapsbilden i dessa områden att bli mycket begränsad. Om ledningen istället byggs enligt alternativet att kringgå Dockemåla skapas en ny struktur i landskapet och ledningen kommer att exponeras mot bebyggelsen i Dockemåla. Det innebär att förändringen av landskapsbilden blir betydligt mer påtaglig för denna variant. Längs den övriga sträckan inom Ronneby kommun kommer ledningen inte exponeras mot bebyggelse eller andra platser som är viktiga för landskapsbilden. bedömningar Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara högt. Både de småskaliga, öppna områdena i anslutning till bebyggelsen vid Dockemåla och passagen av Bräkneåns djupa dalgång, med betydelse bl.a. för friluftsliv, bidrar till värdet. Påverkan bedöms preliminärt vara liten eftersom ledningen föreslås byggas parallellt med befintlig 400 kV-ledning. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms preliminärt bli små. 56 karLsHamNs kommuN förutsättningar Längs den första sträckan, närmast gränsen mot Tingsryds kommun, föreslås ledningen byggas parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen. Längs denna sträcka kommer ledningen inte att exponeras mot någon bebyggelse eller platser av särskild betydelse för landskapsbilden. Därefter föreslås ledningen byggas i ny ledningsgata i en vinkel åt norr. Om ledningen byggs enligt den föreslagna sträckningen kommer den inte att exponeras direkt mot någon bebyggelse längs dennas sträcka. Möjligtvis kommer den nya ledningen kunna skymtas på långt håll från ett hus på södra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen. Längs den sista sträckan, närmast gränsen mot Olofströms kommun, föreslås ledningen byggas antingen parallellt med den befintliga 130 kV-ledningen, eller i ny ledningsgata över Öjasjön. Om ledningen byggs parallellt med den befintliga ledningen kommer utsikten att förändras vid två bostadshus som ligger i nära anslutning till den befintliga ledningen. För ett av husen föreslås den nya ledningen byggas på motsatta sidan av den befintliga ledningen, medan den föreslås byggas på samma sida som det andra huset. Eftersom den nya ledningen är större än den befintliga, samt att avståndet mellan den nya ledningen och dessa hus blir kort kommer utblickarna förändras påtagligt vid båda dessa hus. Om ledningen istället byggs i ny ledningsgata över Öjasjön kommer den nya ledningen inte att exponeras mot någon bebyggelse längs denna sträcka. Däremot kommer landskapsbilden vid Öjasjön, som är ett lokalt friluftsområde, att förändras påtagligt. På gränsen mot Olofströms kommun korsar utredningskorridoren Mörrumsån, vilken är ett viktigt friluftslivsområde för framför allt fiske. Den nya ledningen kommer dock att korsa ån inom ett område där flera andra ledningar korsar ån. Den förändring som den aktuella ledningen orsakar bedöms därför bli marginell vid Mörrumsån. bedömningar Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara högt, där det lokala friluftsområdet kring Öjasjön samt Mörrumsån med sin betydelse för friluftsliv och fiske är det som bidrar mest till värdet. Påverkan bedöms preliminärt bli liten om ledningen byggs enligt den preiminära sträckningen. Visserligen kommer ledningen att korsa Mörrumsån med högt värde för landskapsbilden, men förändringen kommer bli liten eftersom flera stora ledningar redan korsar ån på platsen. Byggs ledningen i ny ledningsgata över Öjasjön bedöms påverkan preliminärt bli måttlig. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små-måttliga. oLofströms kommuN förutsättningar Det område som den planerade ledningen berör inom Olofströms kommun är redan idag starkt präglat av ledningar och stationsanläggningar. Den nya ledningen kommer inte att förändra landskapsbilden i detta område. bedömningar Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara högt eftersom Mörrumsån med sin betydelse för friluftsliv och fiske passeras. Påverkan bedöms preliminärt bli liten eftersom flera stora ledningar redan korsar ån på platsen. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. 6.3 naturmilJö 6.3.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar Kartbilaga 2 och 7 Naturmiljön längs utredningskorridorens sträckning i Nybro kommun domineras av brukad skog, med inslag av hävdad mark. Skogsmarken består främst av granskogar, men det finns även ett stort inslag av lövträdsdominerade bestånd. Vid Krumhall berör utredningskorridoren ett litet område som är skyddat med naturvårdsavtal (N1). Om ledningen placeras parallellt med den befintliga ledningen, i enlighet med den preliminära sträckningen, kommer detta område att undvikas. Vid Krumhall berör korridoren även flera närliggande områden som pekats ut i den nationella Ängs- och betesinventeringen (N1). Dessa områden var vid inventeringstillfällena (2002 och 2009) betade marker med god hävd. En kraftledning motverkar inte bete i ledningsgatan utan kan snarare vara positiv för den naturtyp som är typisk för hävdade marker, eftersom ledningsgatan röjs regelbundet. I 57 övrigt berörs inga områden med kända naturvärden inom Nybro kommun. bedömningar Värdet av den naturmark som berörs bedöms vara högt eftersom ett område med naturvårdsavtal berörs liksom några betes- eller hagmarker med god hävd. Påverkan bedöms preliminärt bli liten eftersom området med naturvårdsavtal inte kommer att påverkas om ledningen placeras som preliminärt föreslagits samt att hävdade marker generellt inte påverkas negativt av en kraftledning. Konsekvenserna bedöms prelininärt bli små. Emmaboda kommuN förutsättningar Kartbilaga 2-3 och 7-8 Även i Emmaboda kommun domineras den berörda naturmarken av brukad granskog med inslag av lövträdsbestånd och hävdad mark. Längs utredningskorridorens sträckning finns några områden som pekats ut för att ha höga naturvärden. Utredningskorridoren berör dels en våtmark, Källerydssjön, nordöst om Källeryd, vilken bedömts hysa vissa naturvärden (klass 3) i den Nationella våtmarksinventeringen (VMI)(N2), samt en våtmark i anslutning Getasjön och längs Lyckebyån som bedömts hysa höga naturvärden (klass 2)(N3). Lyckebyån är även klassat som ett nationellt värdefullt vatten av bl.a. Naturvårdsverket. Passagen över våtmarkerna är så pass lång att det kan bli nödvändigt att placera en stolpe i dem. Med anpassad byggteknik och försiktighetsåtgärder bör påverkan på våtmarkens hydrologi kunna minimeras. Vid Ubbemåla finns ett naturvärdesområde utpekat av skogsstyrelsen (N4). Ett naturvärdesområde är ett område som har bedömts hysa vissa naturvärden, men inte så höga att området klassas som nyckelbiotop. Området vid Ubbemåla består av granskog. På platsen föreslås ledningen placeras på södra sidan om den befintliga ledningen. Detta innebär att den norra delen av naturvärdesområdet kommer att behöva avverkas, vilket gör att naturvärden knutna till trädskiktet går förlorade i denna del. Även söder om Åleberg, längs med Bjurbäcken, berörs ett naturvärdesområde av utredningskorridoren (N5). På platsen föreslås ledningen byggas på södra sidan om den befintliga, vilket innebär att naturvärdesområdet inte kommer att beröras av den planerade ledningen. Längs den del av utredningskorridoren som löper i ny ledningagata, söder om Sibbahult, berör korridoren en liten del av en nyckelbiotop som föreslagits skydd i form av ett naturvårdsavtal (N6). Om ledningen byggs enligt föreslagen sträckning kommer detta område inte att påverkas av ledningen. Längs sträckan i ny ledningsgata passeras även Harebosjön och dess omkringliggande våtmarker (N7). Detta område är ett bra fågelområde där det under senaste fem åren bl.a. noterats vattenrall, nattskärra, brun kärrhök och häckande sångsvanar. En kraftledning utgör en risk för fåglar som riskerar att kollidera med ledningen. Risken är störst för bla. stora och tunga fåglar samt rovfåglar. Längs hela sträckan inom Emmaboda kommun berör korridoren flera områden uppmärksammade i Ängs- och betesinventeringen för sina höga naturvärden. Områden återfinns främst vid Kärragärde, i närheten av Getasjön och vid Duvemåla. Samtliga områden är betade områden som vid senaste inventeringsomgången bedömdes ha god hävd. bedömningar Värdet av den naturmark som berörs bedöms vara högt eftersom en våtmark av VMI-klass 2 berörs liksom ett nationellt värdefullt vattendrag. Dessutom berörs även naturvärdesområden samt ett område av lokal betydelse för fågellivet. Påvekan på naturmiljön bedöms preliminärt bli måttlig eftersom det lokala fågelområdet Harebosjön kommer att korsas i en ny ledningsgata. För övriga områden med naturvärden bedöms påverkan i huvudsak kunna undvikas. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små-måttliga. 6.3.2 kroNobErgs LäN tINgsryd kommuN förutsättningar Kartbilaga 3-5 och 8-10 Längs den första sträckan genom Tingsryds kommun berörs inga riksintressen eller skyddade områden. Däremot berörs en handfull områden utpekade som nyckelbiotoper, skogliga naturvärden, värdefulla ängs- och betesmarker samt flera områden som uppmärksammats i Kronobergs läns naturvårdsprogram. Vissa av områdena berörs bara i utkanten av korridoren och kommer kunna undvikas, medan vissa blir mer påverkade. 58 Vid Gustavsberg, på södra sidan om den befintliga 400 kV-ledningen, ligger området Blackakärr (klass 2) (N8) som pekats ut i länets naturvårdsprogram som ett område som om det lämnas orört kan utvecklas till en naturskog med insprängda våtmarker. Blackakärr är även bedömt som nyckelbiotop och som en våtmark med mycket höga naturvärden (klass 1) i VMI. Om den planerade ledningen dras enligt den preliminära sträckningen på den södra sidan om 400 kV-ledningen kommer en ca 50 meter bred remsa av skogen i utkanten av Blackakärr att behöva avverkas. Vid Stränganäs och Kållebo berör utredningskorridoren ett område i länets naturvårdsprogram som kallas Kinnenområdet (klass 2) (N9). Inom detta område berörs även Follsjön som är en våtmark/igenvuxen sjö som bedömts ha höga naturvärden (klass 3) i VMI. I naturvårdsprogrammet beskrivs områdets värden främst vara knutna till sjöarna samt de hävdade markerna kring byarna. Längre söderut berörs Naturvårdsprogrammets områden Bastsjön-Sandsjön-Krokfjorden-Barngöl-Högebo och Dångebo (klass 2) (N10) samt Tattarmålasjön-Strömmarna (klass 3) (N11). I det första av dessa områden är det en våtmark som berörs (klass 2 i VMI) och för det andra området är det Ronnebyån som passeras. I båda fallen bör det gå att undvika att placera stolpar i våtmarken eller nära ån. Flera av de övriga utpekade områden ligger i anslutning till Spritsmåla och Arpemåla. Här berörs både en nyckelbiotop, två naturvärdesområden och en utpekad betesmark av korridoren (N12). Om ledningen byggs enligt den preliminära sträckningen, på södra sidan om den befintliga, är det dock endast ett av naturvärdesområdena, utpekat för att hysa naturvärden knutna till ädellövträd, som kommer att beröras. I närheten av Ällenäs-Granliden korsas en av varianterna av utredningskorridoren av en nyckelbiotop som utgörs av alsumpskog längs en bäck (N13). Detta område kommer inte kunna undvikas om ledningen byggs som föreslaget, parallellt på södra sidan om den befintliga. Om ledningen istället byggs enligt en variant i en båge åt söder vid denna plats, kommer nyckelbiotopena att undvikas. Där ledningen byggs kommer en ny skogsgata på ca 50 meter behöva avverkas. I denna gata kommer naturvärden knutna till skogen gå förlorade. På tidigare hävdade marker kan en ny ledning gynna naturvärdena. Längs den andra sträckan inom Tingsryds kommun berör utredningskorridoren dels de södra ändarna av ett område kring Bräkneån och dess avrinningsområde, som utpekats som Riksintresse för vattendrag (visas ej i de bilagda kartorna). Detta innebär att vattendragen och sjöarna i området inte får nyttjas för vattenkraft. Sträckan berör även ett område av riksintresse för naturvård, MienMieån, som sträcker sig ner från sjön Mien med en smal remsa kring ån (N14). Området kring ån ingår även i ett område utpekat i Kronobergs läns naturvårdsprogram (Mieån, klass 1) samt är utpekat som nationellt värdefullt vatten med bla. potentiella lokaler för stormussla. Det naturvärdesmässigt värdefulla området kring ån är här så smalt att det bör gå att undvika att placera någon stolpe inom det värdefulla området. På vardera sida om ån, norr om den befintliga ledningen, ligger även två små områden skyddade genom biotopskydd. Det västra av dessa innehar även Natura 2000-skydd. Om ledningen byggs som föreslaget, parallellt med den befintliga ledningen, kommer dessa områden dock att undvikas. bedömningar Värdet av den naturmiljöer som berörs bedöms vara högt. Flera områden utpekade i länets naturvårdsprogram berörs liksom riksintresseområden, nyckelbiotoper, naturvärdesområden och betesmarker med naturvärden. Även ett Natura 2000-område berörs, men inte av den preliminära sträckningen utan endast i utkanten av utredningskorridoren. Påverkan på naturmiljön bedöms preliminärt bli liten eftersom ledningen föreslås byggas parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen och att stolpplacering kommer kunna undvikas inom de värdefulla områdena. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. 6.3.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Kartbilaga 5 och 10 Längs sträckan inom Ronneby kommun är det framförallt vid passagen av Bräkneån som områden med kända höga naturvärden berörs (N15). Ån och dess omkringliggande marker är utpekad som Riksintresse för naturvård och själva ån är dels skyddad 59 genom Natura 2000 samt utpekad som nationellt särskilt värdefullt vattendrag av både naturvårdsverket och fiskeriverket. Utpekade arter och naturtyper i Natura 2000-området är flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och utter samt Vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor. I ån finns även flodkräfta. Längs med ån, på båda sidor om den befintliga ledningen, är skogen även klassad som nyckelbiotoper med mer eller mindre lövrik barrnaturskog. Om ledningen byggs parallellt med den befintliga ledningen på dess södra sida behövs troligtvis ingen stolpe placeras inom det skyddade området. Däremot kan en stolpe eventuellt behöva placeras inom riksintresseområdet. Den befintliga ledningsgatan kommer dock behöva breddas, vilket innebär att naturvärden som är knutna till trädskiktet kommer att gå förlorade på dessa platser. I övrigt berörs endast områden med högre naturvärden i anslutning till Dockemåla. Om ledningen skulle byggas enligt korridoren parallellt med den befintliga ledningen berörs ett tidigare hävdat område under den befintliga ledningen. Detta område var i behov av restaurering vid det senaste inventeringstillfället. Även en svagt hävdad betesmark berörs av korridoren. Utredningskorridoren för den alternativa varianten i en båge norr om Dockemåla berör dels en nyckelbiotop med ädellövskog och värdefull kryptogamflora, dels ett naturvärdesområde med ädellövskog och helt eller delvis två betesmarker med bra eller svag hävd. bedömningar Värdet av den naturmiljö som berörs inom Ronneby kommun bedöms vara mycket högt där det mycket höga värdet utgörs av Bräkneån och dess omkringliggande marker. Påverkan bedöms preliminärt bli liten eftersom ledningen föreslås byggas parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen och att stolpplacering kommer kunna undvikas inom de värdefulla områdena. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små-måttliga. karLsHamNs kommuN (utom mörrumsÅN) förutsättningar Kartbilaga 6 och 11 Inom Karlshamns kommun berörs i huvudsak brukad skogsmark. Utredningskorridoren berör här det norra hörnet av Lobergets naturreservat, till- lika Natura 2000-område (N16). I dagsläget delar den befintliga kraftledningen av ett litet skogsklätt hörn (ca 0,14 ha) av reservatet. Enligt den preliminära sträckningen ska den nya ledningen byggas på norra sidan om den befintliga, vilket innebär att hela den avskurna delen av naturreservatet kommer att hamna inom ledningsgatan och därmed avverkas. Utredningskorridoren korsar även Öjasjön, vilken klassas som ett nationellt särskilt värdefullt vatten av Naturvårdsverket (N17). I sjön finns ett rikligt bestånd av vattenväxten grovslinke, vilken i Sverige endast finns i Öjasjön, samt ytterligare en sjö i Blekinge. Med försiktighetsåtgärder bör ledningen kunna byggas utan att naturvärdena i sjön påverkas. Om ledningen byggs enligt den norra varianten av utredningskorridoren berörs två naturvärdesområden med barrskog, vilka ligger på en udde i Öjasjön (N18). Det södra av dessa två områden kommer att behöva avverkas helt om ledningen byggs på södra sidan om den befintliga ledningen. bedömningar Värdet av den naturmiljö som berörs bedöms vara mycket högt där värdet utgörs dels av Lobergets naturreservat och Natura 2000-område och dels av Öjasjön. Påverkan bedöms preliminärt bli liten eftersom endast ett redan avskuret hörn av det skyddade området berörs liksom att påverkan på naturvärdena i Öjasjön bedöms kunna undvikas. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små-måttliga. mörrumsÅN (karLsHamNs ocH oLofströms kommuN) förutsättningar Kartbilaga 6 och 11 Längs gränsen mellan Karlshamns och Olofströms kommuner korsar utredningskorridoren Mörrumsån (N19). Själva ån, liksom dess omkringliggande områden har mycket höga naturvärden. Naturvärdena i ån består bla. av en ursprunglig lax- och öringstam, flodpärlmussla och flodkräfta. Längs med ån finns bla. värdefulla naturtyper som är knutna till själva vattendraget, t.ex. svämskogar, men även naturtyper vars värden är knutna till hävd, t.ex. olika typer av betad ädellövskog. Mörrumsån och dess omgivningar är skyddade på flera olika sätt. Områ- 60 Figur 6.3. mörrumsån och dess omgivningar är värdefulla ur flera olika aspekter; naturmiljö, friluftsliv och naturresurser det är utpekat som riksintresse för naturvård, Mörrumsåns dalgång och stora delar av riksintresseområdet är även naturreservat med samma namn. Själva ån är även skyddad som Natura 2000-området Mörrumsån, vars syfte är att upprätthålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för arterna flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, lax och utter samt Natura 2000-naturtyperna Estuarier och Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Ån är även utpekad som nationellt särskilt värdefullt vattendrag av Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Mörrumsån, inklusive dess närmaste strandområden, är slutligen även utpekat som Ramsar-område (område av betydelse i form av våtmark). I anslutning till ån berör utredningskorridoren även Natura 2000-området Härnäs, som har som syfte att upprätthålla eller återskapa gynnsam bevarandestatusför Natura 2000-naturtyperna Bokskog av fryletyp, Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp samt alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade. Kring ån finns även en handfull nyckelbiotoper utpekade. Inom utredningskorridoren är de skyddade områdena kring ån mellan ca 250 och 800 meter breda. Inom korridoren föreslås ledningen byggas så att den korsar de skyddade områdena där de är som smalast. Det korta avståndet gör att det bör vara möjligt att undvika att placera någon stolpe inom naturreservatet eller Natura 2000-området. Vilka naturtyper som kommer att påverkas beror på ledningens exakta placering. De naturtyper som potentiellt kan komma att beröras är västlig taiga, näringsfattig bokskog, barrplantage/hygge, svämlövskog, sekundär lövskog, friska och torra typer samt ek-avenbokskog av måratyp. I ledningens skogsgata kommer träden att behöva avverkas, vilket gör att naturvärden knutna till trädskiktet kommer att förloras för alla tre varianter. Buskmarker och lägre träd kommer inte att behöva avverkas, vilket gör att mycket av den å-nära vegetationen 61 kommer kunna bevaras. Även en hel del av de naturvärden som är knutna till eventuellt hävdade marker kan bevaras och fortsätta skötas, även i ledningsgatan. Med försiktighetsåtgärder, så som t.ex. åtgärder för att undvika grumling, bör naturvärdena direkt knutna till vattenmiljöerna kunna bevaras helt. ett lokalt område som används till orientering. Påverkan på värdena bedöms preliminärt bli liten eftersom leden korsas tvärs över, dock i ett ny ledningsgata genom ett småskaligt jordbrukslandskap. Upplevelsevärdet av leden bedöms dock endast få små förändringar. Orienteringsområdet berörs inte. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. bedömningar Emmaboda kommuN förutsättningar Värdet av naturmiljön i och kring Mörrumsån bedöms vara mycket högt eftersom området både är skyddat som Natura 2000-område och naturreservat, utpekat som riksintresse för naturvården, särskilt värdefullt vattendrag liksom Ramsar-område. Påverkan bedöms preliminärt bli liten till måttlig eftersom stolpplacering kommer kunna undvikas inom de mest värdefulla områdena, liksom påverkan på vattenmiljöerna. Naturvärden knutna till trädskiktet kommer att gå förlorade i ledningsgatan, även om det inte bedöms påverka grunden till områdenas värde. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli måttliga. 6.4 reKreation ocH FriluFtsliV 6.4.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar Kartbilaga 2 och 7 Nästan hela utredningskorridoren löper längs befintlig ledning, med undantag från en ca 5 km lång sträcka i ny skogsgata. Utredningskorridoren korsar Glasbruksleden mellan Björnahult och Norketorp (F1). Glasbruksleden är en ca 26 km lång vandringsled som löper från Bodasjön vid Boda glasbruk och vidare mot nordost till Flerohopp där den ansluter till Dackeleden. Vandringsleden korsas i ett småskaligt jordbrukslandskap där utredningskorridoren går i en ny ledningsgata. Ledningen blir således ett nytt inslag i landskapet. För området söder om väg 574 har Nybro orienteringsklubb tagit fram orienteringskartor och här bedriver klubben tävlings- och träningsverksamhet. Detta område berörs dock inte av utredningskorridoren. bedömningar Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att en vandringsled korsas. Dessutom finns Kartbilaga 2-3 och 7-8 Nästan hela utredningskorridoren löper längs befintlig 400 kV-ledning. Avståndet mellan utredningskorridoren och Emmaboda tätort är som kortast ca 1,7 km. Området mellan Emmaboda och Ubbemålasjön används enligt samrådsyttranden i hög grad för rekreation och friluftsliv. Här finns planer på ett nytt friluftsområde och orienteringsklubben arbetar med att ta fram nya orienteringskartor över området. Utredningskorridoren är dock belägen parallellt med befintlig 400 kV-ledning, nordväst om Ubbemålasjön, och berör därmed inte friluftsområdet söder om Ubbemålasjön. Strax söder om Brunamåla, där utredningskorridoren löper väster om Harebosjön i en ny ledningsgata, korsas Utvandrarleden (F2). Utvandrarleden är en 105 - 110 km lång vandringsled. Under vandringen kan man uppleva Småland - Vilhelm Mobergs hembygd - och passerar byar och platser från hans bok Utvandrarna. Där Utvandrarleden korsas går leden längs en liten väg i ett brukat skogslandskap. bedömningar Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att en vandringsled korsas. Dessutom finns ett lokalt friluftsområde i anslutning till där ledningen planeras. Påverkan på värdena bedöms preliminärt bli liten eftersom leden korsas tvärs över, i ett landskap som redan är påverkat av skogsbruk. Upplevelsevärdet av leden bedöms endast få obetydliga-små förändringar. Friluftsområdet berörs inte. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. 62 6.4.2 kroNobErgs LäN tINgsryd kommuN förutsättningar Kartbilaga 3-5 och 8-10 Utredningskorridoren löper till allra största delen längs befintlig 400 kV-ledning. Inom den första sträckan korsas Utvandrarleden vid Ällenäs (F2) (se utförligare beskrivning under Emmaboda kommun ovan). Här finns två varianter av utredningskorridoren, antingen parallellt med befintlig ledning eller i ny skogsgata ca 500 meter sydväst om befintlig ledning. På båda platserna där vandringsleden kan komma att korsas går leden i ett brukat skogslandskap. Inom den andra sträckan i Tingsryd kommun berörs inga områden av särskilt värde för rekreation och friluftsliv. Strax norr om utredningskorridoren finns ett stort sammanhängande riksintresseområde för turismen och det rörliga friluftslivet (F3). Detta område berörs dock inte av utredningskorridoren. bedömningar Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att en vandringsled korsas. Dessutom finns ett område av riksintresse för turism och friluftsliv i anslutning till där ledningen planeras. Påverkan på värdena bedöms preliminärt bli liten eftersom leden korsas tvärs över, i ett landskap som redan är påverkat av skogsbruk. Upplevelsevärdet av leden bedöms endast få obetydliga-små förändringar. Riksintresseområdet berörs inte. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. 6.4.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Kartbilaga 5 och 10 Inom Ronneby kommun finns två varianter av utredningskorridoren. I den ena varianten föreslås ledningen byggas parallellt med befintlig ledning längs hela sträckan, medan den varianten består av en ca 5 km lång ny skogsgata norr om befint- Figur 6.4. ledningsgator kan upplevas som störande för naturupplevelsen för vissa friluftsutövare medan ledningsgator även kan vara bra platser för t.ex. jaktpass. 63 lig ledning, förbi Dockemåla. Utredningskorridoren berör inga områden som är av riksintresse för rekreation och friluftliv. Korridoren korsar dock Bräkneåns dalgång (F4), vilken Naturvårdsverket har föreslagit ska utpekas som riksintresse för friluftslivet i en skrivelse 2014-06-16. Bräkneån är känd för att erbjuda bra lax- och havsöringfiske och är även utpekad som värdefullt vatten av Fiskerimyndigheten. I Bräkneån finns en havsvandrande laxstam, en havsvandrande storvuxen öringstam och en strömstationär öringstam. Där Bråkneån korsas går utredningskorridoren parallellt med befintlig ledning. bedömningar Värdet av det område som berörs bedöms vara högt där värdet utgörs av Bräkneåns dalgång och det föreslagna riksintresseområdet. Påverkan på värdet bedöms preliminärt bli liten eftersom den nya ledningen föreslås placeras parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen vid passagen av ån och förändringen av upplevelsevärdet längs ån bedöms preliminärt bli liten. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. karLsHamNs kommuN förutsättningar Kartbilaga 6 och 11 Utredningskorridoren löper dels parallellt med befintlig 400 kV- ledning och 130 kV-ledning och dels i ny ledningsgata. Utredningskorridoren passerar den nordvästligaste spetsen av Lobergets naturreservat (F5). I reservatsföreskrifterna anges att reservatet ska ”tillgodose friluftslivets behov av områden där rika naturupplevelser kan fås i naturskogar, småskaligt odlingslandskap och intressanta kvartärgeologiska ytformer”. Det är dock främst de östra delarna som nyttjas för friluftsliv eftersom att naturreservatet nås från allmän väg i öster, att det i östra delen finns en kulturhistoriskt intressant gård med omgivande odlingslandskap och att den markerade stigen genom naturreservatet inte går genom hela naturreservatet. På grund av avsaknaden av en markerad stig och att endast en liten del av reservatets yttersta spets berörs bedöms få besökare föra sig fram till och bortom den del av reservatet som korsas av den befintliga 400 kV-ledningen. Inom naturreservatet är det förbjudet att göra upp eld och tälta. I kommunens östra del passerar utredningskorridoren Öjasjön (F6). Öjasjön och dess närområde är ett lokalt friluftsområde med fiskebrygga, badplats, handikappanpassad grillplats och en kortare vandringsled. Vid gränsen till Olofströms kommun korsar utredningskorridoren Mörrumsån (F7), som är av riksintresse för friluftslivet. Mörrumsån är känd för att erbjuda bra lax- och havsöringfiske och är även utpekad som värdefullt vatten av Fiskeriverket. I Mörrumsån finns en ursprunglig laxstam och en havsvandrande ursprunglig öringstam. Här finns även Naturreservatet Mörrumsåns dalgång. I reservatsbestämmelserna anges att syftet med reservatet delvis är att ”trygga tillgången till ett för friluftslivet betydelsefullt område och tillgodose allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv som kan ge rika natur- och kulturupplevelser och erbjuda en tilltalande landskapsbild, och som därmed är av stort värde för friluftslivet, samt informera besökarna om områdets geologi, naturmiljöer och kulturhistoria med beaktande av naturskyddsaspekter, såväl på redan befintliga leder som på nya vandringsstigar inom området.” Längs Mörrumsån går Blekingeleden som även den korsas av utredningskorridoren. Blekingeleden är en 255 km lång vandringsled som sträcker sig mellan Sölvesborg i väst till Bröms i öst. I Sölvesborg ansluter leden till Skåneleden. Där leden passeras finns dock redan ett flertal kraftledningar. bedömningar Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att ett naturreservat med friluftslivssyfte, ett riksintresseområde för friluftsliv samt en vandringsled berörs, längs ett vattendrag som är av betydelse för sportfiske. Den del av naturreservatet som påverkas inte dock är av betydelse för friluftslivet i området, vilket motiverar att värdet inte bedöms högre. Utöver detta berörs även ett lokalt viktigt friluftslivsområde vid Öjasjön. Påverkan på värdet bedöms preliminärt bli liten. Motiveringen till detta är den friluftsmässiga värdekärnan av reservatet inte påverkas och att förändringen av upplevelserna i områdena kring Mörrumsån blir små eftersom dessa områden redan är starkt påverkade av flera andra stora ledningar. Vid passagen av Öjasjön föreslås ledningen placeras parallellt med befintlig ledning vilket minskar upplevelseförändringen. 64 Om ledningen istället byggs i ny ledningsgata över Öjasjön bedöms påverkan bli måttlig. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små, om ledningen byggs enligt den preliminära sträckningen. oLofströms kommuN förutsättningar Kartbilaga 6 och 11 Utredningskorridoren berör de östligaste delen av Olofströms kommun som redan är starkt påverkade av kraftledningar. Även inom Olofströms kommun korsas Mörrumsån, som är av riksintresse för friluftslivet och naturreservatet Mörrumsåns dalgång (se utförligare beskrivning under Karlshamns kommun ovan). bedömningar Värdet bedöms vara högt eftersom riksintresseområdet för friluftslivet kring Mörrumsån berörs, liksom en vandringsled. Påverkan bedöms preliminärt bli liten eftersom det område som berörs redan är starkt påverkat av andra stora ledningar. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. 6.5 KulturmilJö 6.5.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar Kartbilaga 12 En känd fornlämning, klassad som övrig kulturhistorisk lämning, berörs av utredningskorridoren. Fornlämningen är en minnesristning inhuggen i ett stenblock i en ladugårdsvägg. Fornlämningen ligger i utkanten av korridoren och bör kunna undvikas. Inga riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs. bedömningar Värdet av den fornlämning som ligger inom utredningskorridoren bedöms vara litet och den bedöms inte påverkas. Preliminärt bedöms konsekvenserna för kulturmiljö bli obetydliga. Emmaboda kommuN förutsättningar Kartbilaga 12-13 Inom utredningskorridoren finns 14 fornlämningar som är registrerade av Riksantikvatieämbetet. Nio av dessa är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar, två är fasta fornlämningar, två har inte bedömts och en är klassad som bevakningsobjekt1. Fornlämningarna utgörs främst av torp, stensättningar och lämningar efter en kolerakyrkogård. Merparten av fornlämningarna ligger inte på samma sida av den befintliga ledningen som den preliminära sträckningen. De kulturhistoriska lämningar som ligger så pass nära den föreslagna sträckningen att de riskerar att beröras av ledningsgatan utgörs av en fyndplats för slagg/slaggvarp söder om Vackamo, vilken klassas som övrig kulturhistorisk lämning samt en åker norr om Bågsjö där en trindyxa och några andra spår från en trolig boplats hittats. Dessa fynd klassas som övrig kulturhistorisk lämning och platsen utgör ett bevakningsobjekt. Boda och dess närmaste omgivningar (K1) är utpekade i länsstyrelsens kulturminnesvårdprogram. Duvemåla (K2) och Ubbemåla (K3), som ligger just norr om Emmaboda, på var sin sida om utredningskorridoren, pekas i kommunens översiktsplan ut som två av tio byar i kommunen med prioriterade kulturmiljöer. Där ska hänsyn tas vid nybyggnad, renovering samt vid om- och tillbyggnad. Vid passagen av såväl Boda som Duvemåla och Ubbemåla ligger den preliminära sträckningen parallellt med den befintliga 400 kV-ledningen. Även området kring Harebo (K4) är utpekat i länsstyrelsens kulturminnesvårdprogram. Utredningskorridoren rundar Harebo på dess östra och södra sida och kulturminnesvårdsområdet berörs därmed inte direkt. Utredningskorridoren berör områdena Ljungbyn (K5) och Lyckebyn (K6) inom vilka Riksantikvarieämbetet har klassat åarna som särskilt värdefulla vatten. Både Ljungbyn och Lyckebyn benämns som kulturvattendrag med industri och 1. Bevakningsobjekt innebär att man vid inventeringstillfället inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fast fornlämning eller inte. Fornlämning med denna bedömning måste därför alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp. Exempelvis kan det röra sig om boplatser där fyndmaterialet är så knappt att inventeraren inte varit övertygad om att platsen ska bedömas som boplats. Bevakningsobjekt har också använts för fornlämningar där det exakta läget för lämningen varit osäkert. http://www.fmis.raa.se/help/WebHelp/Antikvarisk_bed_mning.htm 65 energiutvinning som dominerande tema. Båda vattendragen binder ihop riksintressen för kulturmiljövård. Inga riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs dock av utredningskorridoren. bedömningar Värdet på de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs bedöms vara litet och påverkan bli obetydlig till liten då den absoluta merparten av fornlämningarna kommer att kunna undvikas. Konsekvenserna för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar bedöms bli obetydliga. Utredningskorridoren passerar områden som pekats ut i länets kulturminnesvårdsprogram och bland kommunens prioriterade kulturmiljöer. Dessa områden bedöms ha höga värden. Kulturmiljöområdet vid Boda berörs av utredningskorridoren medan övriga områden ligger strax utanför denna. Kulturmiljöområdet vid Boda ligger dock inte på samma sida av den befintliga ledningen som den preliminära sträckningen. Även från kulturmiljöområden som inte berörs fysiskt kan den visuella förändringen påverka kulturmiljövärdet. Det är endast vid Harebo som utredningskorridoren förläggs i en ny ledningsgata medan den vid övriga kulturmiljöområden går parallellt med befintlig ledning. På de platser där den preliminära srtäckningen går parallellt med befintlig ledning bedöms påverkan bli liten. Även vid Harebo bedöms påverkan bli liten eftersom att den nya ledningsgatan ligger i skogsmark och trädridåer bedöms skymma sikten från kulturmiljöområdet mot den tillkommande ledningen. Konsekvenserna för kulturmiljöområdena bedöms bli små. Värdet på de av Riksantikvarieämbetet utpekade vattendragen bedöms vara högt. Dessa vattendrags kulturmiljövärden bedöms dock inte påverkas av utbyggnadsförslaget då detta går parallellt med befintliga kraftledningar på de platser där vattendragen passeras. Konsekvenserna för de utpekade vattendragens värden bedöms bli obetydliga. Preliminärt bedöms konsekvenserna för kulturmiljöer sammantaget bli små. 6.5.2 kroNobErgs LäN tINgsryds kommuN förutsättningar Kartbilaga 13-15 Utredningskorridoren berör 34 fornlämningar. Av dessa är 23 klassade som övrig kulturhistorisk lämning, nio som fasta fornlämningar, en som bevakningsobjekt och en är obedömd. Fornlämningarna består framför allt av kolbottnar, torp, tomter och skogsbrukslämningar, men det finns även gränsmärken och lämningar efter en glasindustri. Merparten av fornlämningarna ligger inte på samma sida av den befintliga ledningen som den preliminära sträckningen. De lämningar som ligger så pass nära den preliminära sträckningen att de riskerar att beröras av ledningsgatan utgörs av ett gammalt torp mellan Gränsen och Ågrenstorp, en hägnad vid Ågrenstorp samt två kolbottnar i närheten av Granhem. Samtliga av dessa lämningar klassas som övrig kulturhistorisk lämning. Enligt Kronobergs regionala kulturmiljöprogram berör utredningskorridoren två järnvägar, en belägen öster om väg 122 (K7) och en belägen öster om väg 783 (K8). Dessutom berörs två vattendrag, Ronnebyån (K9) och Mieån (K10), samt sjön Krokfjorden (K11), som alla ingått i flottningssystem. Inga riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs av utredningskorridoren. bedömningar Värdet på de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs bedöms vara litet och påverkan bli obetydlig till liten då den absoluta merparten av fornlämningarna kommer att kunna undvikas. Konsekvenserna för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar bedöms bli obetydliga. Utredningskorridoren passerar områden som pekats ut i länets kulturminnesvårdsprogram. Dessa områden bedöms ha höga värden. Påverkan bedöms dock bli liten då utredningskorridoren går parallellt med befintlig ledning. Konsekvenserna för kulturmiljöområdena bedöms bli små. Preliminärt bedöms konsekvenserna för kulturmiljöer sammantaget bli små. 66 6.5.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Kartbilaga 15 Utredningskorridoren berör 36 fornlämningar. Av dessa är 32 klassade som övrig kulturhistorisk lämning, tre som fasta fornlämningar och en som bevakningsobjekt. Fornlämningarna består framför allt av torp, husgrunder och kolbottnar, men det finns även fångstgropar, lämningar efter linberedning och en färdväg. Vid parallellgång med befintlig 400 kV-ledning ligger 15 av fornlämningarna på samma sida som den preliminära sträckningen. 14 av fornlämningarna ligger inom den variant där utredningskorridoren föreslås läggas i en ny ledningsgata. De lämningar som ligger så pass nära den preliminära sträckningen att de riskerar att beröras av ledningsgatan utgörs av ett gränsmärke vid Strålsund, flyttblock i Dockemåla, ett gammalt torp och lämningarna efter en resmila sydväst om Dockemåla, en plats där slaggvarp hittats strax väster om Bräkneån samt några gamla torpsmiljöer kring sjön Stensjön, vid gränsen mot Tingsryds kommun. Samtliga av dessa lämningar klassas som övriga kulturhistoriska lämningar, med undantag för slaggvarpen som är ett bevakningsobjekt. Utredningskorridoren passerar Bräkneån (K12), som är utpekad av Riksantikvarieämbetet som nationellt särskilt värdefullt vatten. Bräkneån har fungerat som flottningsled och kring denna finns flera lämningar, t.ex. flottningslämningar, odlade mader och lämningar efter vattendrivna hantverksanläggningar. Inga riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs av utredningskorridoren. bedömningar Värdet på de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs bedöms vara litet och påverkan bli obetydlig till liten då den absoluta merparten av fornlämningarna kommer att kunna undvikas. Konsekvenserna för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar bedöms bli obetydliga. Värdet på det av Riksantikvarieämbetet utpekade vattendraget Bräkneån bedöms vara högt. Detta vattendrags kulturmiljövärden bedöms dock inte påverkas av en ny ledning då den preliminära sträckningen går parallellt med befintlig kraftledning där vattendraget passeras. Konsekvenserna för det utpekade vattendragets värden bedöms bli obetydliga. Preliminärt bedöms konsekvenserna för kulturmiljöer sammantaget bli obetydliga. karLsHamNs kommuN förutsättningar Kartbilaga 16 Utredningskorridoren berör 73 fornlämningar. Av dessa är 55 klassade som övrig kulturhistorisk lämning och 18 som fasta fornlämningar. Fornlämningarna består framför allt av förvaringsanläggningar, tjärrännor, torp, husgrunder och kolbottnar, men det finns även lämningar efter linberedning och en skvaltkvarn. Vid parallellgång med befintlig 400 kV-ledning respektive 130 kV-ledning ligger 15 av fornlämningarna på samma sida som den preliminära sträckningen. Av dessa 15 är det tre gamla tjärrännor, en husgrund samt två förvaringsgropar för rotfrukter som främst riskerar att hamna inom ledningsgatan. Alla dessa klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Längs den del av sträckan som ledningen föreslås gå i ny ledningsgata finns ytterligare lämningar, men eftersom ledningens placering längs denna delsträckning är mer flexibel bör de flesta lämningar kunna undvikas här. Utredningskorridoren berör området Loberget, Hjularemåla och Ire (K13) som pekats ut i länets kulturminnesvårdsprogram. Vid passagen genom detta område föreslås ledningen byggas parallellt med befintlig 400 kV-ledning. Utredningskorridoren passerar Mörrumsån (K14), som är utpekad av Riksantikvarieämbetet som nationellt särskilt värdefullt vatten. Invid Mörrumsån, uppströms Hemsjö, ligger Ebbamåla bruk, som är en mycket välbevarad bruksanläggning från senare delen av 1800-talet. Inga riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs av utredningskorridoren. bedömningar Värdet på de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs bedöms vara litet och påverkan bli obetydlig till liten då den absoluta merparten av fornlämningarna kommer att kunna 67 undvikas. Konsekvenserna för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar bedöms bli obetydliga. Utredningskorridoren berör ett område som pekats ut i länets kulturminnesvårdsprogram, vilket bedöms ha högt värde. Där kulturobjektet berörs är den preliminära sträckningen parallell med befintlig ledning och bedöms innebära liten påverkan på kulturmiljövärdet. Konsekvenserna för kulturmiljöområdet bedöms bli små. Värdet på det av Riksantikvarieämbetet utpekade vattendraget Mörrumsån bedöms vara högt. Detta vattendrags kulturmiljövärden bedöms dock inte påverkas av en ny ledning då den del av ån som berörs redan är starkt påverkad av kraftledningar. Konsekvenserna för det utpekade vattendragets värden bedöms bli obetydliga. Preliminärt bedöms konsekvenserna för kulturmiljöer sammantaget bli små. oLofströms kommuN förutsättningar Kartbilaga 16 Inga fornlämningar, riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs av utredningskorridoren. Utredningskorridoren passerar Mörrumsån (K14), som är utpekad av Riksantikvarieämbetet som nationellt särskilt värdefullt vatten. Invid Mörrumsån, uppströms Hemsjö, ligger Ebbamåla bruk, som är en mycket välbevarad bruksanläggning från senare delen av 1800-talet. bedömningar Värdet på det av Riksantikvarieämbetet utpekade vattendraget Mörrumsån bedöms vara högt. Detta vattendrags kulturmiljövärden bedöms dock inte påverkas av en ny ledning då den del av ån som berörs redan är starkt påverkad av kraftledningar. Konsekvenserna för det utpekade vattendragets värden bedöms bli obetydliga. Preliminärt bedöms konsekvenserna för kulturmiljöer sammantaget bli obetydliga. 6.6 naturresurser samt marK ocH Vatten 6.6.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar Kartbilaga 12 Inga riksintressen gällande naturresurser berörs. Utredningskorridoren berör framförallt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara genomsnittlig (klass C). Inom Nybro kommun berör utredningskorridoren en ca 9,5 km lång sträcka. Förutom skogsmark berörs även mindre områden med jordbruksmark. Nybro kommun arbetar i dagsläget med att ta fram en vindbruksplan. I den samrådsversion av vindbruksplanen som finns tillgänglig från den 10 november 2014 till den 18 januari 2015 framgår att utredningskorridoren berör mindre delar av område 5 Madesjö-Gränö, där kommunen föreslår ett området avsett för vindkraft. Vid parallellgång med befintlig 130 kV-ledning kommer det att innebära en mindre begränsning för nyttjandet av det eventuella vindbruksområdet, motsvarande ca bredden på den utökade skogsgatan. Där utredningskorridoren planeras i en ny ledningsgata kommer en något större yta av det planerade vindbruksområdet undantas för vindkraftsutbyggnad, motsvarande ett ca 200-250 meter brett område på vardera sidan om ledningen till följd av krav på säkerhetsavstånd till ledningen. bedömningar Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt.Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett ca 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. ”kantträd”, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli liten till måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små. 68 Förutom jakt kan skogsmarken nyttjas för jaktturism, vilket kan anses vara nyttjande av en naturresurs. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jaktturism bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Värdet av det vindbruksområde som berörs bedöms vara högt. Påverkan bedöms vara liten eftersom att det inte finns några långtgående planer att anlägga vindkraftverk vid utredningskorridoren. Konsekvenserna för vindbruk bedöms bli små. Preliminärt bedöms konsekvenserna för naturresurser sammantaget bli små. Emmaboda kommuN förutsättningar Kartbilaga 12-13 Inga riksintressen gällande naturresurser berörs. Utredningskorridoren korsar vattendragen Örsjöån (R1) och Lyckebyån (R2), vilka är utpekade som regionalt viktiga vattenresurser för dricksvattenförsörjningen. Utredningskorrido- ren sammanfaller också med Hermanstorp vattenskyddsområde (R3) vid Boda Glasbruk och Getasjö vattenskyddsområde vid Getasjökvarn (R4). Utredningskorridoren berör framförallt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara hög (klass B). Inom Emmaboda kommun berör utredningskorridoren en ca 2,8 mil lång sträcka. Ett fåtal mindre områden med jordbruksmark berörs av utredningskorridoren. I Duvemåla berör korridoren för utredningskorridoren ett potentiellt förorenat område vid Duvemåla trädgårdscentrum. bedömningar Värdet på de vattenskyddsområden som berörs bedöms vara högt. Påverkan på vattenskyddsområdena bedöms bli liten till obefintlig om den mildras genom försiktighetsåtgärder som t.ex. minskar risken för utsläpp från maskiner och konsekvenserna för vattenskyddsområden bedöms därmed bli små. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara högt.Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett ca 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. ”kantträd”, som riskerar att falla på ledningen. På- Figur 6.5. Kraftledningsgator i skogsmark innebär att skogen avverkas och att ledningsgatan röjs regelbundet. 69 verkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli måttliga. Förutom jakt kan skogsmarken nyttjas för jaktturism, vilket kan anses vara nyttjande av en naturresurs. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jaktturism bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Preliminärt bedöms konsekvenserna för naturresurser sammantaget bli små-måttliga. 6.6.2 kroNobErgs LäN tINgsryds kommuN förutsättningar Kartbilaga 13-15 Inga riksintressen gällande naturresurser berörs. Utredningskorridoren berör Långasjö vatten- skyddsområde (R5). Utredningskorridoren berör framförallt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara hög (klass B). Inom Tingsryds kommun berör utredningskorridoren en ca 3,4 mil lång sträcka. Ett fåtal mindre områden med jordbruksmark berörs av utredningskorridoren. Sydväst om Kållebo finns en mindre grustäkt inom utredningskorridoren. Utredningskorridoren berör tre potentiellt förorenade områden. Det första ligger vid Ödemåla och är en verkstadsindustri, Wesaborgs AB, det andra är en Texacomack vid Kållebo och det tredje är en gammal glasindustri längs med Mieån vid Bokedala. bedömningar Värdet på det vattenskyddsområde som berörs bedöms vara högt. Påverkan på vattenskyddsområdet bedöms bli liten till obefintlig om den mildras genom försiktighetsåtgärder som t.ex. minskar risken för utsläpp från maskiner och konsekvenserna för vattenskyddsområden bedöms därmed bli små. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara högt.Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett ca 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Figur 6.6. i jordbruksmark begränsas intrånget till ytorna närmast stolparna. i bilden visas en annan stolptyp än den som preliminärt avses anvädas på jordbruksmark i det aktuella projektet. 70 Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. ”kantträd”, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli måttliga. Förutom jakt kan skogsmarken nyttjas för jaktturism, vilket kan anses vara nyttjande av en naturresurs. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jaktturism bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Värdet av den täkt som berörs av bedöms vara litet och påverkan bedöms bli obefintlig om skadeförebyggande åtgärder vidtas. Konsekvenserna för täkten bedöms bli obefintliga. Preliminärt bedöms konsekvenserna för naturresurser sammantaget bli små-måttliga. 6.6.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Kartbilaga 15 Inga riksintressen gällande naturresurser berörs. Utredningskorridoren berör framförallt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara genomsnittlig (klass C). Inom Ronneby kommun berör utredningskorridoren en ca 9,0 km lång sträcka. Ett fåtal mindre områden med jordbruksmark berörs av utredningskorridoren, främst kring Dockemåla. bedömningar Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt.Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett ca 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. ”kantträd”, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli liten till måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små. Förutom jakt kan skogsmarken nyttjas för jaktturism, vilket kan anses vara nyttjande av en naturresurs. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jaktturism bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Preliminärt bedöms konsekvenserna för naturresurser sammantaget bli små. karLsHamNs kommuN förutsättningar Kartbilaga 16 Utredningskorridoren korsar Mörrumsån (R6) som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag. Utredningskorridoren berör även Långasjö vattenskyddsområde (R7). Utredningskorridoren berör framförallt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara genomsnittlig (klass C). Inom Karlshamns kommun berör utredningskorridoren en ca 9,0 km lång sträcka. Enstaka mindre områden med jordbruksmark berörs av utredningskorridoren. Utredningskorridoren passerar även genom ett projekteringsområde för vindkraft. Två av de planerade vindkraftverken ligger inom utredningskorridoren. Säkerhetsavståndet mellan stamnätsledningar och vindkraftverk är mellan 71 200-250 m, beroende på verkets höjd. Skulle vindkraftsbolaget få tillstånd att bygga dessa verk skulle utredningskorridoren eventuellt behöva justeras. Projekteringsområdet för vindkraft är inte utpekat som riksintresse för vindkraft eller som lämpligt i kommunens vindkraftsplan. Det presenteras inte heller på det aktuella vindkraftbolagets hemsida över deras projekt under utveckling. Enligt uppgift från länsstyrelsen har projektören inte haft kontakt med länsstyrelsen i ärendet under det senaste året. bedömningar Värdet av Mörrumsån, som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag, bedöms vara högt. Påverkan på riksintresset bedöms dock kunna undvikas helt genom försiktighetsåtgärder och konsekvenserna för riksintresseområdet bedöms därmed bli obetydligt. Värdet på det vattenskyddsområde som berörs bedöms vara högt. Påverkan på vattenskyddsområdet bedöms bli liten till obefintlig om den mildras genom försiktighetsåtgärder som t.ex. minskar risken för utsläpp från maskiner och konsekvenserna för vattenskyddsområden bedöms därmed bli små. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt.Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett ca 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. ”kantträd”, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli liten till måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små. Förutom jakt kan skogsmarken nyttjas för jaktturism, vilket kan anses vara nyttjande av en naturresurs. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jaktturism bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Värdet av det vindbruksområde som berörs bedöms vara högt. Påverkan bedöms vara liten eftersom att det inte finns några långtgående planer att anlägga vindkraftverk vid utredningskorridoren. Konsekvenserna för vindbruk bedöms bli små. Preliminärt bedöms konsekvenserna för naturresurser sammantaget bli små. oLofströms kommuN förutsättningar Kartbilaga 16 Utredningskorridoren korsar Mörrumsån som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag. I övrigt berör utredningskorridoren, med en ca 500 meter lång sträcka, ett mindre skogsområde. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 05) vara genomsnittlig (klass C). Inom kommunen berör utredningskorridoren även ett potentiellt förorenat område vid en transformatorstation. bedömningar Värdet av Mörrumsån, som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag, bedöms vara högt. Påverkan på riksintresset bedöms dock kunna undvikas helt genom försiktighetsåtgärder och konsekvenserna för riksintresseområdet bedöms därmed bli obetydligt. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett ca 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. ”kantträd”, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms bli liten då ett litet skogsområde. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små. Preliminärt bedöms konsekvenserna för naturresurser sammantaget bli små. 72 6.7 inFrastruKtur 6.7.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar Kartbilaga 12 Utredningskorridoren berör inget riksintresse för infrastruktur. Den preliminära sträckningen följer befintlig 130 kV ledning. bedömningar Påverkan befintliga kraftledningar bedöms bli små och begränsade till byggskedet och vid underhållsarbeten. Preliminärt bedöms konsekvenserna för infrastruktur bli små. Emmaboda kommuN förutsättningar Kartbilaga 12-13 Utredningskorridoren korsar väg 25 (I1) och 28 (I2) vilka är av riksintresse för infrastruktur. Väster om Emmaboda korsas även Kust till kust-banan, (I3) en järnväg av riksintresse. I västra delen av kommunen berör utredningskorridoren ett hinderfritt område för Ronneby flottiljflygplats (I4) som utpekats som riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Inom detta område krävs tillstånd av försvarsmakten för att uppföra nya objekt över 20 meter höjd. Utredningskorridoren följer till största delen den befintliga 400 kV-ledningen. Den preliminära sträckningen innebär att den befintliga 400 kV-ledningen korsas på ett par platser. bedömningar Värdet av den riksintressanta infrastruktur som berörs av utredningskorridoren bedöms vara högt. Påverkan på riksintressen för väg och järnväg och befintliga kraftledningar bedöms bli små och begränsade till byggskedet och vid underhållsarbeten. Påverkan på det hinderfria området för Ronneby flottiljflygplats bedöms bli liten med utgångpunkt från att Svenska kraftnät följer befintliga rekommendationer eller kommande överenskommelser som görs med Försvarsmakten. Preliminärt bedöms konsekvensen för infrastrukturen bli små. 6.7.2 kroNobErgs LäN tINgsryd kommuN förutsättningar Kartbilaga 13-15 Både första och andra sträckan av utredningskorridoren inom Tingsryd kommun berör ett hinderfritt område för Ronneby flottiljflygplats (I4) som utpekats som riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Inom detta område krävs tillstånd av försvarsmakten för att uppföra nya objekt över 20 meter höjd. I området kring Mien, inom den andra sträckan Figur 6.7. exempel på korsning där kraftledningar löper över en järnväg. 73 inom Tingsryd kommun, finns en radarstation av stor vikt för den civila luftfarten. Radarstationen har ett skyddsområde inom vilket inga nya kraftledningar får dras. Utredningskorridoren ligger dock precis på gränsen av skyddsområdet och det är mycket viktigt korridoren inte flyttas norrut. Inom den andra sträckan i Tingsryds kommun korsas väg 29 (I5) som är av riksintresse för infrastruktur. Utredningskorridoren följer i huvudsak befintlig 400 kV ledning. Den preliminära sträckningen innebär att den befintliga 400 kV-ledningen korsas på ett par platser. bedömningar Värdet av den riksintressanta infrastruktur som berörs av utredningskorridoren bedöms vara högt. Påverkan på riksintressen för väg och järnväg och befintliga kraftledningar bedöms bli små och begränsade till byggskedet och vid underhållsarbeten. Påverkan på det hinderfria området för Ronneby flottiljflygplats bedöms bli liten med utgångpunkt från att Svenska kraftnät följer befintliga rekommendationer eller kommande överenskommelser som görs med Försvarsmakten. Påverkan på radarstationen med stor vikt för den civila luftfarten bedöms bli obefintlig eller måttlig, beroende på vilken av de två varianterna av utredningskorridoren som väljs vid Dockemåla. Den högre påverkansgraden blir aktuell om det nordliga alternativet i ny ledningsgata väljs. Konsekvensen på radarstationen bedöms bli obefintlig om den södra varianten väljs medan konsekvensen bedöms bli måttlig om den norra varianten väljs. Preliminärt bedöms konsekvensen för infrastrukturen bli små till måttliga. 6.7.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar Kartbilaga 15 Utredningskorridoren berör ett hinderfritt område för Ronneby flottiljflygplats (I4) som utpekats som riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Inom detta område krävs tillstånd av försvarsmakten för att uppföra nya objekt över 20 meter höjd. Utredningskorridoren korsar väg 27 (I6) som är av riksintresse för infrastruktur. Utredningskorridoren följer i huvudsak befintlig 400 kV-ledning. Den preliminära sträckningen innebär att den befintliga 400 kV-ledningen korsas på en plats. bedömningar Värdet av den riksintressanta infrastruktur som berörs av utredningskorridoren bedöms vara högt. Påverkan på riksintressen för väg och befintliga kraftledningar bedöms bli små och begränsade till byggskedet och vid underhållsarbeten. Påverkan på det hinderfria området för Ronneby flottiljflygplats bedöms bli liten med utgångpunkt från att Svenska kraftnät följer befintliga rekommendationer eller kommande överenskommelser som görs med Försvarsmakten. Preliminärt bedöms konsekvensen för infrastrukturen bli små. karLsHamNs kommuN förutsättningar Kartbilaga 16 Utredningskorridoren berör inget riksintresse för infrastruktur. Utredningskorridoren följer dels befintlig 400 kV-ledning och dels befintlig 130 kVledning. Den preliminära sträckningen innebär att denna 130 kV-ledning korsas på ett par platser och att ytterligare en 130 kV-ledning korsas strax innan Mörrumsån. bedömningar Påverkan befintliga kraftledningar bedöms bli små och begränsade till byggskedet och vid underhållsarbeten. Preliminärt bedöms konsekvenserna för infrastruktur bli små. oLofströms kommuN förutsättningar Kartbilaga 16 Utredningskorridoren berör inget riksintresse för infrastruktur. Utredningskorridoren följer till stor del befintlig 130 kV-ledning. bedömningar Påverkan befintliga kraftledningar bedöms bli små och begränsade till byggskedet och vid underhållsarbeten. Preliminärt bedöms konsekvenserna för infrastruktur bli små. 74 6.8 PlanFörHållanDen 6.8.1 kaLmar LäN Nybro kommuN förutsättningar I översiktsplanen för Nybro kommun finns angivet att nybyggnation vid kraftledningar får göras om magnetfält från kraftledningen med marginal underskrider 0,4 µT (riktvärdet är 0,2 µT). En exponering på 0,2 µT nås enligt översiktsplanen på ett avstånd av 65 meter från 130 kV-ledningar och på ett avstånd av 120 meter från 400 kV-ledningar. Området kring stamnätsstationen i Nybro, Nybro kommun, omfattas av en detaljplan. Den planerade ledningen strider dock inte mot bestämmelserna i denna. Nybro kommun arbetar i dagsläget med att ta fram en vindbruksplan. I den samrådsversion av vindbruksplanen som finns tillgänglig från den 10 november 2014 till den 18 januari 2015 framgår att utredningskorridoren berör delar av område 5 Madesjö-Gränö, där kommunen föreslår ett området avsett för vindkraft. negativt.” Utredningskorridoren berör det detaljplanelagda området kring Boda Glasbruk. Längs denna sträcka går dock den preliminära sträckningen parallellt med den befintliga ledningen på dess norra sida. Om ledningen dras på detta sätt berörs inte det detaljplanelagda området. Den befintliga ledningen och utredningskorridoren berör Boda vattenskyddsområde strax norr om Boda Glasbruk. Även mellan Emmaboda och Johansfors samhälle korsas ett vattenskyddsområde, Getasjökvarn, av utredningskorridoren. bedömningar Översiktsplanens riktlinjer bedöms hållas om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillämpas vilket innebär att översiktsplanens inriktningar och målsättning inte påverkas. Påverkan på detaljplaneområdet vid Boda Glasbruk bedöms kunna undvikas genom att placera ledningen på den nordvästra sidan om den befintliga ledningen. Påverkan på vattenskyddsområden behandlas under avsnitt 6.6 Naturresurser samt mark och vatten. Preliminärt bedöms konsekvenserna för planförhållanden bli obetydliga. bedömningar De riktlinjer för magnetfält som anges i kommunens översiktplan är att 400 kV-ledningar inte bör anläggas närmare än 120 meter från bebyggelse. Den preliminära sträckningen är belägen ca 120140 meter från närmaste bebyggelse vilket innebär att inriktningen i översiktsplanen hålls. Utredningskorridoren står i konflikt med delar av ett område som pekats ut som lämpligt för vindbruk i samrådsversionen av kommunens vindbruksplan. En ny kraftledning bedöms därför kunna innebära en liten påverkan på vindbruksplanen om samrådsförslaget av denna vinner laga kraft. Preliminärt bedöms konsekvenserna för planförhållanden bli små. Emmaboda kommuN förutsättningar I översiktsplanen för Emmaboda kommun anges att ”vid nyetablering av bostäder eller omläggning av kraftledningar ska sådana skyddsavstånd väljasatt kraftledningar inte orsakar elektromagnetiskafält som påverkar människor, djur eller natur 6.8.2 kroNobErgs LäN tINgsryd kommuN förutsättningar I översiktsplanen för Tingsryds kommun finns ingenting specifikt angivet för kraftledningar. Kommunen arbetar i dagsläget med att ta fram en ny översiktsplan. Långasjö vattenskyddsområde berörs av utredningskorridoren. bedömningar Utredningskorridoren står inte i konflikt med några översiktsplaner eller detaljplaner och ingen negativ påverkan bedöms därmed ske. Påverkan på vattenskyddsområden behandlas under avsnitt 6.6 Naturresurser samt mark och vatten. Preliminärt bedöms konsekvenserna för planförhållanden bli obetydliga. 75 6.8.3 bLEkINgE LäN roNNEby kommuN förutsättningar I översiktsplanen för Ronneby kommun anges att kommunen tillämpar den försiktighetsprincip som centrala myndigheter enats om eftersom kunskapen om hälsoriskerna kring elektromagnetiska fält är ofullständig. Man skriver vidare att jordförlagda kablar är att föredra i anslutning till bebyggelse eftersom att detta minskar exponeringen. som en ny kraftledning inom skyddszonen motverkar syftet med skyddszonen. Påverkan på vattenskyddsområden behandlas under avsnitt 6.6 Naturresurser samt mark och vatten. Preliminärt bedöms konsekvenserna för planförhållanden bli måttliga. oLofströms kommuN förutsättningar I översiktsplanen för Olofströms kommun finns ingenting specifikt angivet för kraftledningar. bedömningar Utredningskorridoren står inte i konflikt med översiktsplanen eller detaljplaner och ingen negativ påverkan bedöms därmed ske. Preliminärt bedöms konsekvenserna för planförhållanden bli obetydliga. karLsHamNs kommuN förutsättningar I den gällande översiktsplanen för Karlshamns kommun finns angivet att ”försiktighetsprincipen bör tillämpas vid nyanläggning av bostäder och lokaler i anslutning till kraftledningar.” Skyddsavståndet till en kraftledning på 400 kV anges vara ca 100 meter brett, dvs cirka 50 meter på båda sidor mätt från centrumlinjen i befintlig kraftledningsgata. I översiktsplanen finns även ett område utpekat som skyddszon kring en planerad anläggning för elöverkänsliga. Utredningskorridoren berör denna zon. Kommunen arbetar dock med en ny översiktsplan som har varit ute på remiss och planeras bli helt klar under februari 2015. I remissversionen av den nya översiktsplanen hade detta område strukits. Om området kommer vara kvar eller inte i den färdiga planen är inte känt vid färdigställandet av detta samrådsunderlag. Utredningskorridoren berör Långasjö vattenskyddsområde. bedömningar Utredningskorridoren står i konflikt med det område som är utpekat som skyddszon kring en planerad anläggning för elöverkänsliga i den gällande översiktsplanen från 2007. Det är oklart om området kommer att var kvar i den nya översiktsplan som planeras bli klar under februari 2015. Påverkan på gällande översiktsplan bedöms dock vara stor efter- bedömningar Utredningskorridoren står inte i konflikt med några översiktsplaner eller detaljplaner och ingen negativ påverkan bedöms därmed ske. Preliminärt bedöms konsekvenserna för planförhållanden bli obetydliga. 76 07. sammanfattande bedömning boendemiljö och bebyggelse, samt att i största möjliga mån undvika skyddade områden eller andra områden med höga värden t.ex. natur- eller kulturreservat. Utöver detta har även det stoppområde för den civila luftfarten i närheten av sjön Mien haft betydelse för utformningen av utredningskorridoren. Utredningskorridoren följer till stor del befintliga ledningar. Detta gör att de preliminära konsekvenserna för de flesta av intresseområdena har bedömts mildare, jämfört med om ledningen hade dragits i ny ledningsgata. Längs vissa sträckor presenteras alternativa utredningskorridorer, framförallt där ett flertal bebyggelsemiljöer ligger nära den befintliga ledningen. Vidare utredningar kommer göras kring för- och nackdelarna med de olika varianterna. I tabellen på nästa sida sammanfattas bedömningarna för de olika intresseområdena. tabell 2. Förklaring av färgmarkeringarna i tabell 3. Mycket stora koNsEkvENsEr Landskapet mellan Nybro och Hemsjö är i regionala mått relativt glest bebyggt, med några större orter så som Emmaboda och Konga. Stor del av bebyggelsen återfinns dock förhållandevis jämt utspridd i landskapet. Landskapet är småkuperat och största delen av ytan består av skog, uppbruten av mängder med små öppna åkrar, ängs- och betesmarker. Skogen är till största delen av brukad och framförallt granskog, med ett stort inslag av lövträd så som bok och ek. Områden med höga naturvärden och skyddade naturområden återfinns framförallt längs med de större vattendragen Ronnebyån, Bräkneån, Mieån och Mörrumsån samt invid sjön Mien. Även de kulturhistoriskt viktiga större områdena är i många fall lokaliserade kring vattendragen. Mindre kulturhistoriska lämningar finns även spridda i lanskapet och tätheten av dessa i landskapet ökar mot sydväst. Den utredningskorridor som presenteras i kapitel 5 har i första hand utformats för att ta hänsyn till Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga 77 tabell 3. sammanfattning av bedömningarna per intresseområde. boENdEmILjö ocH bEbyggELsE LaNdskapsbILd NaturmILjö rEkrEatIoN ocH frILuftsLIv kommENtarEr samLad bEdömNINg OLOFSTRÖM KARLSHAMN RONNEBY TINGSRYD EMMEBODA bEdömda koNsEkvENsEr (prELImINära) NYBRO INtrEssEomrÅdE Beroende på var ledningen slutligen placeras riskerar uppskattningsvis 13 boendemiljöer att hamna inom gränsen för Svenska kraftnäts magnetfältspolicy (0,4 mikrotesla). Ännu fler boendemiljöer kommer att påverkas visuellt av ledningen. Den visuella förändringen mildras dock där ledningen föreslås byggas parallellt med befintliga ledningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna preliminärt bli måttliga till stora1, beroende på var ledningen placeras. För enskilda fastighetsägare kan konsekvensen bli mycket stor. Landskapet längs den planerade ledningen är småkupperat och i huvudsak skogsklätt, med inslag av små öppna områden, ofta i anslutning till bebyggelse. Detta gör att ledningen ofta döljs av kuperingen och skogen, men där den syns kan den verka storskalig och främmande. Landskapet genomkorsas dock redan i dag av större och mindre befintliga ledningar och den planerade ledningen föreslås till stor del följa dessa, vilket mildrar påverkan. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli små. Längs huvuddelen av den föreslagna sträckningen berörs få områden med höga naturvärden. Höga naturvärden finns främst längs vattendragen. Utredningskorridoren berör flera skyddade naturområden (Bräkneån, Mörrumsån och Loberget) liksom tre Riksintresseområden för naturvård. Många av områden berörs dock endast till liten del och parallellt med befintliga ledningar och stolpplaceringar kan oftast undvikas i områdena. Konsekvenserna bedöms preliminärt bli Små-måttliga. Merparten av utredningskorridoren går genom områden utan utpekade värden för friluftslivet. De värdefulla friluftsområden som berörs är ett lokalt friluftsområde, vandringsleder, ett riksinresseområde samt två naturreservat. På de platser som dessa områden berörs föreslås ledningen i huvudsak byggas parallellt med befintliga ledningar, vilket gör att påverkan blir liten. Konsekvenserna för rekreation soch friluftsliv bedöms preliminärt bli små. kuLturmILjö Utredningskorridoren berör ett hundratal kulturhistoriska lämningar, ett länsvist kulturminnesvårdsområde samt korsar flera vattendrag med kulturhistoriskt värde. Korridoren passerar även just utanför flera andra områden utpekade i programen samt kommunalt utpekade kulturmiljöer. Majoriteten av lämningarna kommer kunna undvikas och konsekvenserna för lämningarana och de utpekade områdena bedöms bli små eftesom utredningskorridoren löper parallellt med befintliga ledningar. NaturrEsursEr Utredningskorridoren berör flera viktiga områden för dricksvatten och ett riksintresseområde för yrkesfiske. Ca 2/3 av sträckningen löper genom skogsmark med hög bonitet. Utöver detta berörs även en mindre del jordbruksmark, ett föreslaget kommunalt vindbruksområde samt en mindre täkt. Påverkan på de flesta av dessa bedöms preliminärt bli små, men dock något högre för skogsbruket. Sammantaget bedöms konsekvenserna preliminärt bli små till måttliga. För enskilda markägare kan de dock bli stora eller mycket stora. INfrastruktur Utredningskorridoren korsar flera vägar samt en järnväg av riksintresse. Längs stora delar av korridoren berörs även ett hiderfritt område för militärflyget och utredningskorridoren löper just utanför ett skyddsområde för den civila flygtrafiken. Dessutom föreslås ledningen korsa både stamnäts- och regionnätsledningar på flera platser. Påverkan p ådessa infrastrukturer bedöms dock bli liten och konsekvenserna för inftrastrukturen bedöms preliminärt bli små. pLaNförHÅLLaNdEN Utredningskorridoren står i konflikt med ett område för vindkraft som pekats ut i samrådsversionen av Nybro kommuns vindkraft. Utredningskorridoren står även i konflikt med en skyddszon kring en anläggning för elöverkänsliga som pekats ut i Kalrshamns kommuns översiktsplan. Inom övriga berörda kommuner finns ingen konflikt med gällande planer. Eftersom antalet boendemiljöer som hamnar inom gränsen för 0,4 mikrotesla väger tungt i bedömningen av Boendemiljö och bebyggelse bedöms de sammantagna konsekvenserna för Boendemiljö och bebyggelse, längs hela sträckan, bli större än konsekvenserna för de enskilda kommunerna. I detta skede avses med begreppet boendemiljö både permanent- och fritidsbebyggelse. 78 08. ord- ocH begreppsförklaring allmänna intressen Artrikedom i ett ekosystem lämningar som ingår i landskapet såsom gravar, offerplatser, husgrunder och fornborgar. Lösa fornfynd avser istället materiella ting som finns i jorden, i gravar eller på annat sätt nedlagda, bortkastade eller förlorade. I Sverige regleras skyddet av fornminnen i Kulturminneslagen. biotopskydd fysisk miljö Skydd av biotop enligt 7 kap miljöbalken, oftast mindre områden som håller mycket höga naturvärden. Biotopskydd innebär att att alla åtgärder i området som skadar naturvärdena är förbjudna. Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem och klimat. Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. biologisk mångfald förstudie detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. djur- och växtskyddsområden Ett landområde där en viss, eller flera, djur- eller växtarter behöver extra skydd utöver det som redan ges i miljöbalken och jakt- och fiskelagstiftningen. För ett sådant område kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området. fornminnen En kvarleva efter människor verksamhet under forna tider och som nu ej längre är i bruk. Fornminnen delas ofta upp i två huvudtyper - fasta fornlämningar och lösa fornfynd. Det förstnämnda avser Förstudie är det första steget i planeringsprocessen för en ledning. I förstudien prövas tänkbara lösningar i syfte att kunna dra slutsatser om vilka som är genomförbara. I förstudien skall möjliga alternativ identifieras och deras miljökonsekvens utvärderas. En viktig del i förstudiearbetet är samrådet (se även Samråd) med olika intressenter som kommuner, vissa organisationer, berörd allmänhet samt länsstyrelsen. Förstudiearbetet redovisas i ett samrådsunderlag för flera utredningsområden. gIs Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar. 79 Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. av t.ex. ett ledningsprojekt. Miljöeffekt uttrycks neutralt. koncession miljökonsekvens För att få bygga och använda ledningarna fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökar sker hos Energimarknadsinspektionen. Det slutgiltiga beslutet om koncession fattas ofta av regeringen. Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. koronaurladdningar Ett fenomen som hörs som ett fräsande ljud och som vid växelströmsledningar kan uppstå vid rimfrost och fuktigt väder. Vid likströmsledningar uppstår effekter istället i torrt väder. Fenomenet orsakas av att elektroner frigör sig från ledaren och accelereras ut i luften där en jonisering sker. För detta åtgår energi, koronaförluster, som tas från kraftöverföringen. miljökonsekvensbeskrivning (mkb) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. Natura 2000 Landskapsbild En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska har en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är skyddade av 7 kap miljöbalken vilket innebär att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Naturminne Enskilda föremål eller mycket små områden med intressanta naturföreteelser som särpräglade träd, flyttblock, jättegrytor etc. Länsstyrelsen beslutar om något ska skyddas som naturminne. Skyddsformen införder 1909 och flertalet befintliga naturminnen skapades före naturvårdslagens tillkomst 1964. markinlösen Inköp av mark. miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. miljöeffekt Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad Naturreservat Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten med stöd av miljöbalken. 80 Naturvårdsavtal Om andra skyddsformer inte är tillräckliga eller inte anses motiverade kan skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen istället teckna ett avtal med den som äger marken för att skydda natur. Man upprättar då ett tidsbestämt kontrakt med markägaren och skapar en skötselplan i vilken det definieras hur den specifika marken skall skötas. Avtalet utvärderas kontinuerligt och vid ett avtals slut kan ett nytt ta vid. Just nu ligger avtalen på maximalt 50 år vilket är den längsta tid man lagsenligt kan binda sig i Sverige. tillfälliga och bestående skador. skog och historia Forn- och kulturlämningar som inventerats och registrerats av skogsstyrelsen. Uppgifterna är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. När lämningarna är granskade och kvalitetssäkrade av behörig arkeolog flyttas uppgifterna över till Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS). skogsgata Naturvärden/naturvärdesområde Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som ännu inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte allt för avlägsen framtid. Nyckelbiotop Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter eller som annanrs är särskilt skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper. riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken. samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. skadereglering Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. våtmark Våtmark är sådan mark där vatten till stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. våtmarksinventeringen En landsomfattande inventering av våtmarker som inelddes 1981 av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Syftet var bl.a. att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla större våtmarker. Den samlade kunskapsbasen utgör ett underlag för prövning av ärenden som berör våtmarker. Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyragradig skala där: Klass 1 Objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2 Objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3 Objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda 81 våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur- och kulturvärden begränsas. Klass 4 Objekt är starkt påverkade och saknar naturvärden enligt vad som framkommit i inventeringen. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmarker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. värdekärna Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. ängs- och betesmarksinventeringen 300 000 hektar av Sveriges ängs- och betesmarker inventerades av jordbruksverket under åren 2002 2004. Syftet var att lokalisera värdefulla områden och identifiera vilka speciella natur- och kulturvärden som finns där, t.ex. speciella växter eller gamla byggnader. ängs- och hagmarksinventeringen Ängs- och hagmarksinventeringen pågick mellan 1987 och 1993. Inventeringen syftade till att kartlägga värdefulla ängar och betesmarker i Sverige. översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmäna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplenen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. 82 bilagor 1 öVersiKtsKarta utreDningsKorriDor 2 natur ocH FriluFtsintressen -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 3 natur ocH FriluFtsintressen -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 4 natur ocH FriluFtsintressen -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR TINGSRYD OCH RONNEBY KOMMUN 5 natur ocH FriluFtsintressen -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR TINGSRYD, RONNEBY OCH KARLSHAMN KOMMUN 6 natur ocH FriluFtsintressen -RIKSINTRESSEN OCH SKYDDAD NATUR KARLSHAMN, TINGSRYD OCH OLOFSSTRÖMS KOMMUN 7 natur ocH FriluFtsintressen -ÖVRIGA VÄRDEN NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 8 natur ocH FriluFtsintressen -ÖVRIGA VÄRDEN EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 9 natur ocH FriluFtsintressen -ÖVRIGA VÄRDEN TINGSRYD OCH RONNEBY KOMMUN 10 natur ocH FriluFtsintressen -ÖVRIGA VÄRDEN TINGSRYD, RONNEBY OCH KARLSHAMN KOMMUN 11 natur ocH FriluFtsintressen -ÖVRIGA VÄRDEN RONNEBY, KARLSHAMN OCH OLOFSSTRÖMS KOMMUN 12 Kultur- ocH lanDsKaPsintressen, inFrastruKtur ocH marKanVänDning -NYBRO OCH EMMABODA KOMMUN 13 Kultur- ocH lanDsKaPsintressen, inFrastruKtur ocH marKanVänDning -EMMABODA OCH TINGSRYDS KOMMUN 14 Kultur- ocH lanDsKaPsintressen, inFrastruKtur ocH marKanVänDning -TINGSRYD OCH RONNEBY KOMMUN 15 Kultur- ocH lanDsKaPsintressen, inFrastruKtur ocH marKanVänDning -TINGSRYD, RONNEBY OCH KARLSHAMN KOMMUN 16 Kultur- ocH lanDsKaPsintressen, inFrastruKtur ocH marKanVänDning -RONNEBY, KARLSHAMN OCH OLOFSSTRÖMS KOMMUN 17 BeDömningsgrunDer luFtleDning sVK ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! SJÖ ! ! EM ! ! ! ! ! -H N LE ! A ! H VS UL ! ! ! ! ! ! M ! L ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! JÖ ! ! ! !! ! ! !!!! ! ! ! ! ! EM S ! ! ! EN -H ! ! Ulvshalen ! ! L ! ! MIEN ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! -U ! ! ! ! K ! ! www.sVK.se ! ! ! ! tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 ! ! UL VS ! ! ! ! ! sVensKa KraFtnät Box 1200 172 24 sunDByBerg sturegatan 1 ! ! ! ! ! ! ! HA L M ! ! J ! ! ! ! ! M !!!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! K ! !!! ! Hemsjö ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! Ulv ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
© Copyright 2024