1. No category

TÄVLINGSANVISNING
TA 201 Regelverkets struktur
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2013-12-20, redaktionella ändringar)
Syfte och målgrupp
Anvisningen innehåller fördjupat information om regelverkets struktur och
uppbyggnad. Den vänder sig till såväl tävlande som arrangör.
Innehåll
1.
Inledning ............................................................................................................ 2
2.
Tävlingsregler ..................................................................................................... 2
3.
Tävlingsanvisningar ............................................................................................ 3
4.
Kommentar......................................................................................................... 3
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1. Inledning
Det äldre regelverket bestod av regler, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och anvisningar.
Det nya regelverket består endast av regler som beslutas av förbundsmötet och anvisningar, som
beslutas av förbundsstyrelsen.
Tävlingsbestämmelserna har i huvudsak införlivats med anvisningarna och de övriga bestämmelserna
överförts till dokument utanför regelverket.
Reglerna har renodlats så att regeluppsättningen nu är mera principiell än tidigare. Detta har
åstadkommits genom att en hel del detaljregler överförts till anvisningarna samt att i andra fall
principiellt viktiga regler rensats från detaljer.
Anvisningarna har i samtliga fall setts över och uppdaterats i ljuset av den utveckling som sporten
genomgått på senare år. Nya anvisningar har tillkommit dels p g a den regelrensning som skett och dels
p g a tillskotten från tävlingsbestämmelserna.
2. Tävlingsregler
Reglerna kan, med utgångspunkt från deras funktion, indelas i påbud, förbud, rekommendationer,
undantag och förklaringar. De kan identifieras genom sina nyckelord; påbudet innehåller nyckelordet
ska, förbudet får inte, rekommendationen bör och undantaget får. Förklaringsregler saknar däremot
nyckelord.
Påbuden och förbuden är tvingande. Överträder någon en tvingande regel medför detta en risk för
bestraffning.
Rekommendationerna beskriver önskvärda förhållningssätt. För sportens bästa är det viktigt att de
följs, men handlar någon i strid mot en rekommendation kan denne inte bestraffas för detta.
Undantagen innebär en tillåtelse att avvika från en annars tvingande regel. Dispenser är till sin karaktär
undantagsregler.
Förklaringarna är definitioner i vid mening. Deras uppgift är att underlätta inlärning och förståelse av
regelverket.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 3
3. Tävlingsanvisningar
Anvisningarna kompletterar reglerna. De förklarar hur enskilda regler ska tolkas och tillämpas. Varje
anvisning har också sitt ursprung från en eller flera regler. Det förekommer dock många regler som
saknar anvisning.
Anvisningarna innehåller i varierande omfattning element av påbud, förbud, rekommendationer,
undantag och förklaringar. Elementen har samma syfte som motsvarande regler. En överträdelse av ett
tvingande element (påbud eller förbud) i en anvisning är lika allvarlig och medför samma konsekvenser
som en överträdelse av en tvingande regel.
En betydande del av anvisningstexterna saknar egentlig regelkaraktär. Detta material har tillkommit för
att ge råd/tips till arrangörer och tävlande i olika situationer.
4. Kommentar
Ett huvudskäl för omstruktureringen av regelverket har varit att göra det flexiblare.
Orienteringssportens högsta beslutande organ – förbundsmötet – är endast samlat under ett veckoslut
vartannat år. Den begränsade tid som förbundsmötet har till sitt förfogande motiverar att regelverkets
detaljfrågor överflyttas till anvisningar som beslutas av förbundsstyrelsen.
Formellt medför överflyttning en ökad makt i regelfrågor för förbundsstyrelsen. I praktiken leder detta
till ett större inflytande för tävlingskonferensen och ordförandekonferensen, vars rekommendationer i
högre utsträckning än tidigare kan omsättas i snabba beslut.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 3
TÄVLINGSANVISNING
TA 301 Tävling, klasser och
deltagande
(inkl. banlängder och bannivåer)
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2014-07-04, redaktionella ändringar och kompletteringar)
Syfte och målgrupp
Anvisningen kompletterar tävlingsreglerna avseende klassindelning, banlängder och
nivåer. Den vänder sig till både tävlande och arrangörer.
Innehåll
1
Tävlingsindelning (tävlingsarrangemangets nivå)
2
2
Förutsättningar för tävlingsorientering respektive motionsorientering
3
3
Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid medel- och långdistans
5
4
Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid sprint- och långdistans
7
5
Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid stafettävling
7
6
Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid nattävling
7
7
Klasser och segrartider vid SM
8
8
Kombinationslag och föreningar i långsiktig samverkan
9
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1
Tävlingsindelning (tävlingsarrangemangets nivå)
Avsnitt 3.2 i tävlingsreglerna tar upp hur tävlingsarrangemangen kan indelas i nivåer utifrån status och
kvalité. Här nämns mer specifikt vilka tävlingar som avses.

Nivå 1: Internationella och nationella värdetävlingar i Sverige.
VM, EM, världscup, O-Ringen, SM, USM, serie arrangerad på uppdrag av SOFT (t ex Swedish League),
Tiomila, 25manna, Smålandskavlen samt landslagstester.

Nivå 2: Övriga nationella tävlingar med eller utan elitklasser, riksmästerskap, regionala mästerskap
och distriktsmästerskap.

Nivå 3: Distriktstävlingar

Nivå 4: Närtävlingar, inklusive motionsorientering
Följande tabell beskriver hur tävlingsnivå förhåller sig till olika tävlingstyper:
Tävling
Nationellt
mästerskap
Internationellt
mästerskap
Internationell
tävling
WRE*
Nationell
stafett
Nationell
individuell
tävling
Nivå 1
(värdetävling)
SM, USM
EM och
VM
Världscup
Kan
sökas
Tiomila,
25manna,
Smålandskavlen
O-Ringen,
Swedish
League,
landslagstester
Nivå 2
(nationell
tävling)
DM,
riksmästerskap,
regionalt
mästerskap
Kan
sökas
Övriga
stafetter
Övriga
nationella
tävlingar
Tävlingsnivå
Nivå 3
(distriktstävling)
Nivå 4
(närtävling)
Distriktstävling
Närtävling
Tävling
främst för
distriktets
deltagare,
t ex
ungdomsserier,
klubbmatcher m fl
Träningstävling,
motionsorientering
m fl
*) WRE = World Ranking Event
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 9
2
Förutsättningar för tävlingsorientering respektive motionsorientering
Tävlingsreglernas avsnitt 3.3 handlar om tävlingsklasser och åldersindelning. Orienteringens klassystem delas
in i tävlingsorientering och motionsorientering, vilka arrangeras med olika förutsättningar.
Tävlingsorientering ska alltid erbjudas vid tävling inom nivåerna 1-2*. För nivå 3 och 4 bestäms klasser i
samråd med distriktet. I övrigt gäller följande:

Klasserna består av åldersindelade klasser.
För barn och ungdomar, -16 år, ska samtliga klasser erbjudas, inklusive Kort-klasser vid både
medel- och långdistanstävling.
För vuxna 17-34 år ska samtliga klasser erbjudas, inklusive Kort-klasser vid långdistans.
För vuxna 35- år ska klasser erbjudas i intervall om högst 10 år. Lämpligt intervall väljs i samråd
med OF.
Vid behov får arrangör i samråd med OF och SOFT även erbjuda Kort-klasser för D/H35 och
äldre vid långdistans.

För åldersgrupperna 18, 20 och 21 år får elitklasser erbjudas efter tillstånd av OF.

Direktanmälan får finnas i alla klasser utom rankingmeriterande klass.

Fri intervallstart** får erbjudas på nivå 1-2, dock ej i rankingmeriterande klass.

Fri intervallstart** bör erbjudas på nivå 3-4, dock ej i rankingmeriterande klass.

Startmellanrum vid tävling över medel- och långdistans ska vara minst två minuter i alla klasser.
Undantag får göras vid många deltagare.

För klasserna D/H 12-16 Kort ska möjligheten finnas att delta i patrull, se kommentar nedan.
Arrangör får som ett tillåtet alternativ även erbjuda patrullklasser för ungdomar med fri
ålderssammansättning, t ex D13-16 Patrull.
Motionsorientering ska alltid erbjudas vid tävling inom nivåerna 1-2 och bör erbjudas på nivå 3 och 4. I
övrigt gäller följande:

Klasserna består av inskolningsklass, utvecklingsklasser samt öppna motionsklasser.
Inskolningsklass och utvecklingsklasser ska alltid erbjudas.
Minst tre öppna motionsklasser ska alltid erbjudas. Minst nio öppna motionsklasser bör alltid
erbjudas (se kommentar nedan). Fler öppna motionsklasser får erbjudas.

Inskolningsklass och utvecklingsklasser riktar sig till barn och ungdomar, oavsett kön och är inte
åldersindelade.

Öppna motionsklasser riktar sig till alla oavsett ålder, kön och föreningstillhörighet.

Vid behov får arrangör i samråd med OF och SOFT även erbjuda åldersindelade motionsklasser.
Förutsättningar, såsom startmellanrum, banlängd, svårighetsgrad, skuggning mm bestäms då vid
respektive tävlingstillfälle.

Direktanmälan ska finnas i samtliga klasser.

Fri starttid ska alltid erbjudas, dvs samtidig start är tillåten.

Skuggning får förekomma.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 9
Sprinttävling
Minst en utvecklingsklass och en öppen motionsklass ska alltid erbjudas.
Vid behov får arrangören erbjuda fler åldersindelade klasser. Segrartiden ska då vara mellan 12-15 minuter
i alla vuxenklasser och mellan 10-12 minuter i alla ungdomsklasser.
Startmellanrum ska vara minst en minut i alla klasser. Undantag får göras vid många deltagare.
Ultralång distans
Klasser D/H18-75 ska alltid erbjudas.
Vid behov får arrangören erbjuda fler åldersindelade klasser.
*) Vid DM bestämmer distriktet själv klasser.
**) Fri intervallstart (fri minutstart) = Deltagaren bestämmer själv sin starttid, i mån av plats, från en fördelning av
tidpunkter med lika intervall som arrangören fastställer.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 9
3
Klasser, banlängder och nivå vid medel- och långdistans
De banlängder som anges avser individuell tävling under dagtid och är riktvärden i kilometer. Verklig
banlängd kan avvika upp till 20 % av riktvärdet efter samråd inom distriktet (OF). Särskild hänsyn ska tas för
ungdomar och de allra äldsta. Mer exakt banlängd framgår av arrangörens inbjudan.
Förklaring av kolumnen Längd: Med 2,0/2,5 menas 2,0 km vid medeldistans och 2,5 km vid långdistans.
MOTIONSORIENTERING
TÄVLINGSORIENTERING
Inskolnings- och utvecklingsklasser
Ungdomsklasser
Klass
Längd
Nivå
Klass
Längd
Klass
Längd
Insk. (Inskolningsklass)
1,5/1,5
D10
2,0/2,5
H10
2,0/2,5
U1 (Utvecklingsklass 1)
2,0/2,0
D12 Kort
2,0/2,5
H12 Kort
2,0/2,5
U2 (Utvecklingsklass 2)
2,5/2,5
D12
2,5/3,0
H12
2,5/3,0
D14 Kort
2,5/3,0
H14 Kort
2,5/3,0
D14
3,0/4,0
H14
3,0/4,0
D16 Kort
3,0/4,0
H16 Kort
3,0/4,0
D16
3,5/4,5
H16
3,5/5,5
Öppna motionsklasser
Nivå
Nivå
Klass
Längd
ÖM1 (Öppen motion 1)
2,5/2,5
ÖM2 (Öppen motion 2)
… /4,0
ÖM3 (Öppen motion 3)
3,0/3,0
Vuxenklasser, inkl. elitklasser
ÖM4 (Öppen motion 4)
…/5,0
Klass
Längd
Klass
Längd
ÖM5 (Öppen motion 5)
3,5/3,5
D17-20 Kort
... /4,5
H17-20 Kort
... /5,5
ÖM6 (Öppen motion 6)
.../6,0
D18
3,5/5,0
H18
3,5/6,5
ÖM7 (Öppen motion 7)
3,0/3,0
D18 Elit
3,5/6,0
H18 Elit
4,0/7,5
ÖM8 (Öppen motion 8)
4,5/4,5
D20
3,5/5,5
H20
3,5/7,5
ÖM9 (Öppen motion 9)
…/7,5
D20 Elit
4,0/7,0
H20 Elit
4,5/10,0
D21 Kort
... /5,0
H21 Kort
... /8,0
D21
3,5/7,0
H21
4,5/10,0
Exempel på fler valfria motionsklasser:
Nivå
ÖM10 (Öppen motion 10)
4,0/4,0
D21 Elit
4,5/10,0
H21 Elit
5,0/14,0
ÖM11 (Öppen motion 11)
…/5,5
D35
3,5/6,0
H35
4,5/8,0
”Motionsbanan”
…
…
D40
3,5/5,0
H40
4,0/7,5
”Direktbana 4”
…
…
D45
3,0/4,5
H45
4,0/6,5
”Poängorientering”
D50
3,0/4,0
H50
3,5/6,0
”GPS-klassen”
D55
3,0/4,0
H55
3,5/5,5
D60
2,5/3,5
H60
3,5/5,0
D65
2,5/3,5
H65
3,0/4,5
D70
2,5/3,0
H70
3,0/4,0
D75
2,0/3,0
H75
3,0/3,5
D80
2,0/2,5
H80
2,5/3,0
Motion 1-6 (orange text) = motsvarande klass från
D85
2,0/2,5
H85
2,0/2,5
Motionsorientering anordnat under vardagar
D90
1,5/2,0
H90
1,5/2,0
D95
1,0/1,5
H95
1,0/1,5
Beskrivning av terräng och nivå
Grön bana. Tydligt, sammanhängande nät av vägar, stigar, staket, stenmurar, vattendrag, öppen mark eller liknande. Lätta kontroller på eller alldeles intill
själva vägen, stigen, vattendraget, den öppna marken osv.
Vit bana. Samma terräng som för grön bana, men kontrollen kan ligga vid sidan av vägen, stigen, stenmuren, vattendraget, den öppna marken eller
liknande. Själva punkten som kontrollen sitter vid är fortfarande lätt och tydligt, till exempel en sten eller en tydlig höjd.
Gul bana. Något mer utmanande terräng än för grön och vit bana men fortfarande enkelt att ta sig fram i skogen. Kontrollen kan sitta en bit från vägen,
stigen, vattendraget osv och du ska till exempel kunna gena mellan två vägar eller stigar om du vill tjäna tid jämfört med att springa runt.
Orange bana. Fortfarande lätt terräng att ta sig fram i. Inte bara stigar, vattendrag etc ska kunna följas utan också större sankmarker (mossar), höjdkanter,
åsar och sänkor. Kontrollpunkten är mer utmanande än på gul bana, men tydliga föremål i närheten ska alltid finnas att läsa in sig på på kartan.
Röd bana. Samma nivå som för orange bana, men till skillnad från orange bana får all typ av terräng förekomma.
Violett bana. Samma nivå som för orange och röd bana mellan kontrollerna, men själva kontrollen kan vara svårare. Här är det viktigt att kunna förenkla,
dvs att ta kontrollen från ett håll där det finns något stort och tydligt i terrängen. På så sätt gör det kontrolltagningen säkrare.
Blå bana. Nivån är anpassad till de skickligaste. Att kunna läsa på höjdkurvor och detaljer är en stor fördel.
Svart bana. Samma nivå som för blå bana, men till skillnad från blå bana får all typ av terräng förekomma.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 9
Beräknade segrartider för elitklasser (dag)
För elitklasser har beräknade segrartider tagits fram som ett komplement till banlängderna. För övriga
klasser grundar sig beräknad segrartid enbart på banlängden.
För SM anges beräknade segrartider senare i eget avsnitt.
Medeldistans
Långdistans
Klass
Beräknad
segrartid
Klass
Beräknad
segrartid
Klass
Beräknad
segrartid
Klass
Beräknad
segrartid
D 21
30-35 min
H 21
30-35 min
D 21
70 min
H 21
90 min
D 20
25 min
H 20
25 min
D 20
60 min
H 20
70 min
D 18
25 min
H 18
25 min
D 18
50 min
H18
55 min
Öppna motionsklasser i syfte att möta nya i sporten
De öppna motionsklasserna riktar sig till såväl etablerade som nya deltagare som vill få en
orienteringsutmaning utifrån sina egna förutsättningar. En grupp nya deltagare är de s k
motionsorienterarna, dvs de orienterare som under vardagar deltar vid SOFTs satsning på
motionsorientering (se www.motionsorientering.se). Därför är det angeläget att de öppna
motionsklasserna även möter denna grupp och framförallt deltagare som vill springa längre banor på en
lägre nivå, trots att det kan medföra extraarbete att lägga och sätta ut dessa banor för arrangören.
Speciellt viktigt är det att de distrikt vars arrangörer erbjuder motionsorientering under vardagarna även
erbjuder motsvarande klasser på helgtävlingarna. Dessa klasser presenteras specifikt som ”Öppen motion
1-6” i den grafiska översikten ovan.
Avseende startdjup för de öppna motionsklasserna är det viktigt att dessa möter de nya deltagarnas
förutsättningar och behov. Här ses därför gärna ett startdjup öppet mellan t ex kl 9-12 på helgerna för en
nationell tävling för att på så sätt möta familjer med orienterande barn, samt också de deltagare som vill
hinna med mer än att orientera en lördag eller söndag.
Patrullklasserna D/H12-16 Kort i trygghetssyfte
Syftet med möjligheten att delta i patrull i de korta ungdomsklasserna är tryggheten. Skuggning är dock ej
tillåten.
Tiden räknas på den patrullmedlem som är ute längst, vilket betyder att alla i patrullen ska ha kontrollkort.
Tjejer får delta ensamma eller i patrull i killarnas klass. Tävlande från olika föreningar får ingå.
Arrangör avgör i övrigt villkor, såsom högsta antal deltagare i patrullen, startmetod osv.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 9
4
Klasser, banlängder och nivå vid sprint- och ultralång distans
Sprintdistans
För traditionell orientering i skog beskriver en färgskala nivån. Motsvarande skala finns inte för
sprintdistans. Utmaningen beror istället på tävlingsområdets egenskaper och vägvalsmöjligheter, där
distansens särart med hög fart och snabba beslut ska speglas i banläggningen. Läs mer i särskild anvisning
för karta och banläggning.
Klass
Beräknad segrartid
Klass
Beräknad segrartid
D 21
12-15 min
H 21
12-15 min
D 16
10-12 min
H 16
10-12 min
Ultralång distans
D/H18-65 ska ha nivå svart. Klasser D/H70 och äldre ska ha nivå blå.
Verklig banlängd får, efter samråd inom distriktet, avvika upp till 20 % av riktvärdet.
Klass
D 18
Banlängd
10 km
Beräknad segrartid
80 min
Klass
H 18
Banlängd
12 km
Beräknad segrartid
90 min
D 20
12 km
100 min
H 20
15 km
110 min
D 21
16 km
125 min
H 21
22 km
150 min
D 35
10 km
H 35
17 km
D 40
9 km
H 40
14 km
D 45
9 km
H 45
12 km
D 50
8 km
H 50
12 km
D 55
8 km
H 55
10 km
D 60
6 km
H 60
10 km
D 65
6 km
H 65
8 km
D 70
5 km
H 70
6 km
D 75
5 km
H 75
6 km
5
Klasser, banlängder och nivå vid stafettävling
Vid stafettävling bestäms klassindelning, nivå, banlängd samt särskilda begränsningar med avseende på
kön och ålder per sträcka, av arrangören.
6
Klasser, banlängder och nivå vid nattävling
Vid nattävling rekommenderas samma klassindelning och nivå som vid dagtävling.
Vid långdistans rekommenderas en avkortad segrartid om ca 20 %.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 7 av 9
7
Klasser och segrartider vid SM
Vid SM individuellt gäller följande ungefärliga segrartider:
Klass
Lång
Medel
Sprint
D21 kval
D21 final
H21 kval
H21 final
45-50 min
70 min
55-60 min
90 min
30 min
30-35 min
30 min
30-35 min
12 min
12-15 min
12 min
12-15 min
D20 kval
D20 final
H20 kval
H20 final
40-45 min
60 min
45-50 min
70 min
25 min
25-30 min
25 min
25-30 min
12 min
12-15 min
12 min
12-15 min
D18 kval
D18 final
H18 kval
H18 final
35-40 min
50 min
40-45 min
55 min
25 min
25-30 min
25 min
25-30 min
12 min
12-15 min
12 min
12-15 min
Ultralång
Natt
125 min
65 min
150 min
75 min
100 min
50 min
110 min
65 min
80 min
40 min
90 min
50 min
Vid SM i stafett gäller följande ungefärliga segrartider:
D21
1. 50-55 min, långdistanskaraktär
2. 50-55 min, långdistanskaraktär, eller 30-35 min, medeldistanskaraktär
3. 50-55 min, långdistanskaraktär
H21
1. 60-65 min, lång
2. 60-65 min, lång, eller 30-35 min, medel
3. 60-65 min, lång
D20
1. 45-50 min, lång
2. 45-50 min, lång, eller 30-35 min, medel
3. 45-50 min, lång
H20
1. 50-55 min, lång
2. 50-55 min, lång, eller 30-35 min, medel
3. 50-55 min, lång
Mellansträckans karaktär bestäms av arrangören i samråd med bankontrollant och SOFT utifrån hur
tävlingsområde och arena ser ut.
Vid USM gäller följande ungefärliga segrartider:
Klass
Långdistans
Sprintdistans
D16
45 min
12 min
H16
45 min
12 min
D15
40 min
12 min
H15
40 min
12 min
Vid distriktsstafetten i samband med USM gäller följande löpordning och beräknade segrartider:
Str 1: H15 – 40 min
Str 2: D15 – 35 min
Str 3: H16 – 40 min
Str 4: D16 – 35 min
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 8 av 9
8
Kombinationslag och föreningar i långsiktig samverkan
Avsnitt 3.4 i tävlingsreglerna handlar om rätten att delta i en orienteringstävling. En del i detta är s k
kombinationslag mellan klubbar i stafettävling.
Med syfte att delta, inte vinna
Syftet med kombinationslag är att ge även mindre föreningar möjlighet att delta vid stafetter.
En förening ska därför i första hand bilda eget eller egna lag, bestående av de bästa egna löparna, och i
andra hand bilda kombinationslag tillsammans med annan förening. Bedömning av löparnas rangordning
görs subjektivt av föreningen själv. Vid misstanke om olämplig tillämpning av regeln kan regelanmälan
lämnas in till tävlingsledningen som avgör rimligheten i föreningens subjektiva bedömning.
En förening får i en tävlingsklass inom en tävling, utöver med egna lag, endast delta i ett kombinationslag.
Det här betyder att man inte kan bilda flera kombinationslag med vare sig samma förening eller andra
föreningar. Detta gäller ej då förening samverkar långsiktigt med en eller flera föreningar (se nedan).
I start- och resultatlista ska samtliga ingående föreningars namn ingå i den mån det är praktiskt möjligt.
Kombinationslag får inte tävla om mästerskapet vid mästerskapstävling, men får vid DM delta utom
tävlan om mästerskapet (på samma sätt som deltagande utom tävlan om mästerskapet är tillåtet vid
individuell DM-tävling). Deltagande utom tävlan om mästerskapet vid SM-tävling är ej tillåtet.
Föreningar i långsiktig samverkan
Förening kan, efter av SOFT godkänd ansökan, samverka långsiktigt med en eller flera föreningar.
Föreningarna deltar med gemensamma lag vid stafettävlingar under ett helt kalenderår i taget, men
deltagarna representerar sin egen förening vid individuella tävlingar.
Syftet med denna typ av samverkan är som för kombinationslagen beskrivna ovan att även ge mindre
föreningar möjlighet att delta vid stafetter, dock med några tillägg:

Att behålla basen för ungdomsrekryteringen i respektive föreningars upptagningsområden.

Att bibehålla respektive förening som arrangörer.

Att skapa en miljö där ungdomar/juniorer/seniorer med elitambitioner stannar kvar i sin
moderförening.

Att höja kvaliteten på träningar genom både ökad konkurrens och ökad gemenskap där de
ingående föreningarnas medlemmar tränar och tävlar tillsammans.
De lag som tävlar i denna typ av kombination vid stafetter definieras på samma sätt som rena klubblag,
dvs som lag med deltagare från endast en förening.
Följande särskilda kriterier gäller för samverkande föreningars stafettlag:

Ansökan, med utförligt motiv för föreslagen samverkan, ska inlämnas till SOFT:s
förbundsstyrelse senast den 31 december för att gälla till nästkommande år. Namnförslag på
lagsamarbetet ska godkännas av SOFT.

Vid alla stafettävlingar, mästerskap undantaget (se nedan), får ingående föreningar endast delta
med ett eller flera gemensamma lag (ej egna lag), även om samtliga ingående lagmedlemmar
normalt representerar samma förening vid individuella tävlingar.

Vid mästerskap får ingående föreningar endast delta med eget/egna lag.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 9 av 9
TÄVLINGSANVISNING
TA 401 Allmänna villkor och
teknisk anvisning för
tävling
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare version (v. 2015-01-01, redaktionella ändringar)
Syfte och målgrupp
Fördjupar sig i kapitel 4 och 5 i regelboken, Allmänna villkor för tävling och Tekniska regler för
tävling. Den vänder sig i första hand till tävlingsledning, arenafunktion och startfunktion, men är
också bra att ta del av för funktionen kommunikation, media och marknadsföring.
Innehåll
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Kvalitetssäkring
Avtal och ansvarsfördelning vid tävling inom nivå 1 och 2
Samråd och hänsyn
Arrangörens rätt att teckna avtal
Tävlingsansökan och annan tävlingsadministration
Avlysning och sekretess
Inbjudan till tävling
Kommunikation, media och marknadsföring
Information till tävlande och tävlings-PM
Tävlingsjury
Sportslig rättvisa och tekniska regler för tävling
Kvalitetskontroll
Karta och banläggning
Arena
Startplats och startprocedur
Maximal löptid
Orienteringsbanan
Tävlingsdokumentation
Signering av tävlingsrapport
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
2
3
4
4
4
4
5
6
6
7
8
8
8
9
10
12
12
12
12
1
Kvalitetssäkring
Enligt TR 4.12 har tävlingsledaren det yttersta ansvaret för
att tävlingen genomförs enligt regelverket samt har det
övergripande ansvaret för att leda och fördela arbetet.
”Det är vad vi tror vi redan
vet som hindrar oss från
att lära oss nytt …”
Enligt TR 4.12 ska tävlingsledningen bestå av minst två personer, däribland tävlingsledaren.
Vid tävling inom nivå 1-3 tillsätter OF en tävlingskontrollant, en bankontrollant samt en
kartkontrollant.
Vid tävling inom nivå 1 tillsätter SOFT också en eller flera arrangörscoacher för att
säkerställa att kvalitetssäkringen fungerar och framförallt, för att utvärdera och utveckla
tävlingar inom dessa nivåer.
I begreppet kvalitetssäkring ingår också att säkerställa att orienteringens regelverk följs av
såväl arrangör som tävlande i syfte att skapa rättvisa tävlingar.
Nedanstående två bilder illustrerar skillnaden mellan kvalitetsproblem och kvalitetssäkring.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 12
Tävlingsledarrapport
Cirka fyra månader före tävlingen bör – och senast sex veckor före tävlingen ska –
tävlingsledare till tävlingskontrollant lämna ifylld tävlingsledarrapport på blankett
(elektroniskt) som är fastställd av SOFT.
Tävlingsledarrapport hittas via orientering.se.
2
Avtal och ansvarsfördelning vid tävling inom nivå 1
Avtal
För flera utav våra tävlingar inom nivå 1 regleras en överenskommelse mellan arrangör, OF
och SOFT i separat avtal. Avtal undertecknas så snart arrangören tilldelats tävlingen.
Särskilt avtal för tävling inom nivå 1 finns på orientering.se.
Ansvarsfördelning
Så här ser ansvarsfördelningen ut i stora drag (mer detaljerat i ett eventuellt avtal):
Arrangören

Har det yttersta ansvaret för planering och genomförande av tävlingen

Informerar fortlöpande OF (och SOFT) om viktiga beslut som rör tävlingen

Står för kart-, ban- och tävlingskontrollanternas reseersättningar enligt regler som
utarbetats av SOFT

Bistår OF och SOFT med kontaktinformation till funktionärer
OF
Har det yttersta ansvaret för kvalitetssäkringen av tävlingen, vilket betyder att
ansvara för det kontrollantsystem som står beskrivet i SOFTs tävlingsregler.
I föregående punkt ingår att, så snart arrangören tilldelats tävlingen, utse
kontrollanter.
Kontrollerar och godkänner tävlingsområden
Utför kontroll av planering och genomförande enligt SOFTs regler och
anvisningar
Godkänner olika delar av arrangemanget såsom karta, tryck, inbjudan, PM osv.





SOFT





Säkerställer att kvalitetssäkringen fungerar för O-Ringen, SM, internationella
värdetävlingar i Sverige (VM, EM, världscup osv.) samt för serie arrangerad på
uppdrag av SOFT (t ex Swedish League).
I föregående punkt ingår att, så snart arrangören tilldelats tävlingen, utse
arrangörscoach/er.
Utformar och tillhandahåller regler och anvisningar för arrangörer
Ansvarar för utbildning av arrangörer, kontrollanter och kartritare
Bistår arrangörer support i såväl tävlingstekniska som arenamässiga frågor
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 12
3
Samråd och hänsyn
Regleras i TR 4.2 och i särskild anvisning för samråd och hänsyn.
4
Arrangörens rätt att teckna avtal
I TR 4.3 står om arrangörens rätt att teckna avtal om sponsring, reklam och övrig
samverkan med annan part. Vad som gäller sponsring och reklam regleras i särskild
anvisning för kommunikation, media och marknadsföring.
5
Tävlingsansökan och annan tävlingsadministration
Följande avsnitt tas upp i särskild anvisning för tävlingsadministration:
6

Tävlingsadministration i Eventor (före/efter tävling)

Tävlingsadministration under tävling

IT-säkerhet och resursplanering

Ansökan om att arrangera tävling

Upprättande av klasser

Avgifter

Tilläggsavgifter för särskilda tjänster

Anmälan till tävling och senaste anmälningstidpunkt

Startordning och startmellanrum

Lottning och startlista

Elektronisk stämpling och tidtagning

Livebevakning

Resultatlista

Tävlingsrapport
Avlysning och sekretess
Vad som gäller avlysning regleras i TR 4.5.
Använd följande skrivning för avlysning så snart tävlingsområde är beslutat:
”Tävlingsområdet är avlyst för all tränings- och tävlingsverksamhet till dess tävlingen är
avgjord.”
För stadssprinter, komplettera lämpligen med följande text:
”Det är tillåtet att vistas i området fram till bestämd tidpunkt på tävlingsdagen, men ej att
testa (provlöpa, provgå osv.) potentiella bansträckningar. Efter denna tidpunkt gäller
arrangörens vägvisning till samlingsplatsen, se tävlings-PM.”
I övrigt gäller följande:


Avlysning sker på tävlingens hemsida eller på arrangörsföreningens hemsida om
egen hemsida för tävlingen saknas. Information om försäljning av gamla kartor
sker med fördel i samband med att avlysning presenteras.
Ingen hänvisning från www.orientering.se sker längre.
Offentliggör målplatsen minst en vecka före tävling, speciellt till allmänheten på orten där
tävlingen arrangeras.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 12
7
Inbjudan till tävling
Enligt TR 4.8 ska inbjudan till tävling innehålla all den information som den tävlande
behöver för att fatta ett väl underbyggt beslut om att anmäla sig till tävlingen.
Följande uppgifter är ofta nödvändiga för att uppfylla detta krav:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tävlingsdag och tid
Tävlingens form, distans och typ
Eventuell masstart
Klasser och banlängder
Tidpunkt för första start
Karta (tryckår, kartritare, skala, ekvidistans, tryckmetod samt tryckare/färgutskrivare)
Terrängbeskrivning
System för elektronisk stämpling och tidtagning
Anmälningsavgifter och betalningsvillkor
Hur anmälan ska göras
Senaste tidpunkt för anmälan och efteranmälan
Arenans belägenhet eller samlingsplats
Viktiga avstånd (parkering – arena – startplatser)
Eventuell lättnad i kraven på tävlingsklädsel
Eventuellt reservområde
Omklädning och dusch
Barnaktiviteter
Servering
Huvudfunktionärer (tävlingsledare, banläggare, …)
I övrigt gäller följande:
•
•
•
•
•
•
•
Innan inbjudan publiceras ska den skickas till OF:s tävlingskontrollant för kontroll,
synpunkter och godkännande.
Inbjudan bör publiceras på tävlingens hemsida 4-6 månader före tävlingen.
Information som tillkommer efter att inbjudan publicerats bör införas före
anmälningstidens utgång. Det är då viktigt att det framgår vad som är nytt.
Om arrangören frångår normala rutiner vid tävlingen ska detta tydligt framgå av
inbjudan, t ex under rubriken ”Nyheter”.
Om inbjudan ges ut samlat för flera arrangemang bör de uppgifter som är
gemensamma för tävlingarna skrivas på ett och samma ställe.
Om efteranmälda kommer att lottas ihop med ordinarie anmälda, ska detta framgå
av inbjudan.
Obligatoriska tilläggsavgifter som arrangören avser att ta ut (se eget avsnitt), ska
framgå av inbjudan.
Tillägg för tävling inom nivå 1:
•
Inbjudan ska även skickas till SOFTs arrangörscoach.
•
Särskild tävlingsservice ges deltagarna via tävlingens hemsida. Det innebär:
o Att vara särskilt behjälplig via e-post och/eller telefon i samband med
stoppdatum för anmälan, stoppdatum för eventuella logibeställningar
samt dagarna före och under tävling.
o Att på hemsidan ge tips om lämpliga logimöjligheter i olika
prisklasser.
o Att om möjligt erbjuda ett deltagarpaket som innehåller tävlings-PM,
matbiljett samt sträcktidslista vid målgång (vid SM ingår mat i
deltagaravgiften).
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 12
8
Kommunikation, media och marknadsföring
Regleras i särskild anvisning för detta ändamål.
9
Information till tävlande och tävlings-PM
Enligt tävlingsreglernas avsnitt 4.11 ska den tävlande i tävlings-PM och startlistor som
anslås vid arenan få de upplysningar som är av betydelse för sitt deltagande i tävlingen.
Arrangörens tävlings-PM gäller som tillägg till regelverket.
Följande uppgifter är ofta nödvändiga för att uppfylla tävlingsreglernas krav:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Starttider, startordning och maximitider (inkl. hur länge efter egen starttid som start medges)
Terrängbeskrivning
Karta (tryckår, kartritare, skala, ekvidistans, tryckmetod, tryckare/färgutskrivare, samt lokala
karttecken)
Vätskeplatser
Förekommande snitslar och deras färger
System för stämpling och tidtagning
Beskrivning av kontrollmarkeringar och stämplingsanordningar
Förbjudna områden
Plats för sanitära anordningar
Gångavstånd och vägbeskrivning till startplatser (inkluderar vägens beskaffenhet och stigning)
Plats för utlämning av nummerlappar
Senaste tid som lämnande av återbud ska ske
Tid och plats för prisutdelning
Tävlingsledningens sammansättning
Juryns sammansättning
Särskilda bestämmelser för tävlingen
Tillägg vid tävling inom nivå 1: Transportförutsättningar för tävlande, avlyst arena, förbjuden
elektronisk utrustning vid förstart, GPS-utlämning, kontrollbeskrivnings storlek samt information
om bagage.
Tillägg vid stafett: Hantering av laguppställningar, lagändringar, bricknummer mm.
I övrigt gäller följande:







Innan tävlings-PM publiceras ska det skickas till OF:s tävlingskontrollant för
kontroll, synpunkter och godkännande.
Ett preliminärt PM bör publiceras på tävlingens sida före tävlingsdatum. Det bör
dock inte ske tidigare än sju dagar före tävling.
På tävlingsdagens ska ett slutligt PM anslås på arenan. Det kan också delas ut till
samtliga tävlande. Ändringar jämfört med preliminärt PM ska markeras. Ett
kompletterande PM kan ibland behövas och ska i så fall publiceras på samma sätt.
Vid reservtillsättning ska telefonnummer anges dit anmälda kan lämna återbud.
Då deltagare i inskolningsklass, U-klasser samt öppna motionsklasser får sin karta
mer än en minut före start ska detta alltid framgå av tävlings-PM.
Tillägg vid tävling inom nivå 1: Tävlings-PM ska även skickas till SOFTs
arrangörscoach.
Tillägg vid sprinttävling: Information om fordonstrafik förekommer i området.
Vad som gäller för förbudsområden. Annan väsentlig information som normalt
inte gäller för tävling i skogsmiljö.
OBS! Muntlig information via speaker får aldrig ersätta tävlings-PM!
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 12
10 Tävlingsjury
Regelbokens kapitel 8 handlar om regelanmälan, protester, tävlingsjury mm.
Processen är viktig för den tävlandes rättssäkerhet. En rättvis tävling måste alltid gå före en
snabb tävling.
Då maximitiden för den sist startande gått ut anses tävlingen avslutad. Inga
regelanmälningar till tävlingsledning eller protester till tävlingsjuryn kan då längre göras.
Prisutdelning kan dock i de allra flesta fall påbörjas utan att maximitiden gått ut.
Följande gäller i övrigt:




Juryn ska informeras om TA 801 Handläggning av protest.
SOFT tillsätter jury vid O-Ringen, SM samt vid serie arrangerad på uppdrag av
SOFT.
OF tillsätter jury vid övriga tävlingar.
Juryns sammansättning ska framgå av tävlings-PM eller kompletterande PM.
Vid tävling inom nivå 1 ska ledamöterna av juryn kostnadsfritt erbjudas:
o Eventuellt program, tävlingskartor, biljett till eventuell mat samt övrig
information
o Legitimation så att de får parkera nära målet (press eller
funktionärsparkering)
o Legitimation så att de får tillträde till pressläktare och övriga avspärrade
områden t ex tävlingssekretariat
Då maximitiden för den sist startande gått ut anses tävlingen avslutad. Inga
regelanmälningar kan då göras.
Handläggning av protest
Juryns arbete och uppgifter framgår av särskild anvisning för handläggning av protest.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 7 av 12
I de kommande avsnitten samlas de delar som rör kapitel 5 i regelboken,
Tekniska regler för tävling, men som inte getts utrymme för en särskild anvisning.
11 Sportslig rättvisa och tekniska
regler för tävling
Som arrangör är ni skyldiga att skapa tävlingar
med sportslig rättvisa. Detta innebär bland
annat att se till så att banläggare och övriga
funktionärer har rätt kompetens.
Exempel på ytterligare åtgärder att vidta vid
behov:




Att noga överväga lämpligt
startavstånd för att minska risken för
att löpare kommer ihop, utan att detta
medför ett alltför stort startdjup.
Att använda sig att spridningsmetoder och möjligheten till kartbyte och att också
ange i tävlings-PM att detta förekommer.
Att genomföra kontroller av regelefterlevnaden, t ex genom att placera ut
funktionärer på strategiska platser längs banan.
Att agera vid misstanke om regelbrott genom att i första hand höra de berörda.
12 Kvalitetskontroll
Kvalitetskontroll, i form av tävlings-, ban- och kartkontroll, regleras i särskild anvisning för
detta ändamål.
13 Karta och banläggning
Karta, inklusive kartskala, samt banläggning, regleras i särskild anvisning för detta ändamål.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 8 av 12
14 Arena
Vägvisning
Skyltning ska vara extra tydlig till tävlingen. Skyltar ska ange tävlingsnamn och att sporten
är orientering. Orienteringsskärm får användas, men får inte ersätta skyltning.
Skyltning i övrigt
På en informationsskylt i anslutning till arenan bör förbipasserande i god tid informeras att
det arrangeras en orienteringstävling i området.
Tydlig skyltning är också viktigt från parkering, eller hållplats för allmänna transportmedel,
till arenan, samt på själva arenan.
Sjukvård
För tävling inom nivå 1-2 ska enligt tävlingsreglerna sjukvård finnas vid arenan.
För tävling inom nivå 1 ska sjukvårdskunnig personal finnas vid målet och sjukvårdsplats
vara anordnad i uppvärmd lokal eller uppvärmt tält.
Ambulans ska alltid snabbt kunna ta sig till arenan eller annan sjukvårdsplats i skogen.
Bussparkering samt bussavlämning
Vid tävling inom nivå 1 bör det finnas både bussparkering och bussavlämning.
Speaker
Klasser som bevakas av speaker ska alltid ha egen målfålla.
Ljudet ska säkerställas i god tid att det fungerar och håller hög kvalité. Särskilt viktigt är det
vid en tävling inom nivå 1.
Arenan ska planeras så att publik ser speaker och scen för intervjuer och prisutdelning.
OBS! Muntlig information via speaker får aldrig ersätta tävlings-PM!
Mobiltäckning och nätverk
För tävling inom nivå 1 ska god mobiltäckning finnas på arenan. Om belastningen väntas
bli hög ska även trådlöst nätverk, kopplat mot Internet, finnas med god kapacitet.
Vid övriga nivåer bör god mobiltäckning finnas.
Upplyst arena vid nattävling
Vid nattävling ska arenan vara upplyst. De tävlande ska synas för speaker och publik.
Tält eller lokal för dopingkontroll
Vid tävling inom nivå 1 kan RF:s legitimerade dopingskontrollanter dyka upp för
dopingprov. Därför ska det finnas en lokal, ett tält eller dylikt för en dopningskontroll.
Vätska efter målgång
Vid tävling inom nivå 1 ska det tillhandahållas vätska efter målgång.
Nedmontering
Nedmontering av arena, dusch och berörda kontroller får inte påbörjas förrän alla deltagare
gått i mål eller före maximitidens utgång för den sist startande.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 9 av 12
15 Startplats och startprocedur
Startplats och startprocedur mm regleras i avsnitten TR 5.10 och TR 5.11.
Karantän
Då karantän behövs, t ex vid individuell SM-tävling eller om GPS-uppföljning vid
individuell tävling visas på arenan, är det viktigt att tänka på följande:


Elektronisk utrustning får inte användas i karantänen. Det inkluderar mobiltelefon.
Deltagare får inte efter målgång träffa deltagare som inte startat. I vissa fall, som
vid SM Sprint, kan deltagarna hållas vid målet innan de får gå till samlingsplatsen.
Väg till start
Enligt tävlingsreglerna ska vägen till start markeras. Avståndsmarkering bör finnas var
500:e meter. Om det vid en tävling finns flera startplatser gäller följande:



Startplats 1 ska ha orange/vit snitsel
Startplats 2 ska ha orange/blå snitsel
Startplats 3 ska ha orange/gul snitsel
Överdrag
Vid kallt väder ska arrangör vid tävling inom nivå 1-3 transportera överdrag åter till arenan.
Vätska före start
Vid tävling inom nivå 1 ska vätska tillhandahållas vid start.
Startplatsens uppbyggnad
Enligt tävlingsreglerna ska ”Gå fram”-tid visas vid startplatsen och vara väl synlig. Den ska
synas tydligt för såväl korta som långa personer. Klockan bör vara digital.
Enligt tävlingsreglerna ska klasser med olika startmetoder tydligt separeras från varandra.
Förekommer start av motionsorienterings- och tävlingsorienteringsklasser vid samma
startplats ska dessa separeras så de inte stör varandra.
Startlista och vid behov kartjusteringar ska finnas anslagna vid startplatsen.
Minutlinjer ska vara så pass separerade från varandra att inte deltagarna av misstag passerar
någon linje för tidigt. Enligt tävlingsreglerna ska arrangören säkerställa att de tävlande inte
går in i den sista fållan för tidigt. Vid tävling med elektronisk stämpling får kontrollen ske
genom att en elektronisk enhet placeras vid ingången till den sista fållan.
Startmetoder
Enligt tävlingsreglerna ska startplatsen anordnas så att, under pågående startprocedur, alla
tävlande i en klass startar från samma position i förhållande till startlinjen. Det här innebär:



Tävlande som får sin karta i startögonblicket får greppa denna strax före start, men
inte vända den eller ta den ur kartbehållaren.
Tävlande som får ta sin karta en minut eller tidigare före start får alltid gå fram till
startlinjen.
Tävlande i jaktstart eller i klass med startstämpling bör inte få kartan före
startsignal.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 10 av 12
Kartor
Följande hantering gäller kartor:
Kartbehållare ska placeras så att snabbaste klass står närmast startpunkten.
Varje kartbehållare ska ha tydlig klassangivelse och behållarna ska vara väl
separerade från varandra.
Alla kartor ska vara tydligt markerade med klass på såväl fram- som baksida,
alternativt endast märka framsidan i ena hörnet och dölja resten av kartan för den
tävlande.
Vid jaktstart på tävling inom nivå 1 ska samtidigt startande klasser ha skilda
startfållor.




Då startsignalen går
Enligt TR 5.12 ska en funktionär övervaka att start före startsignalen inte förekommer och
att de tävlande i övrigt genomför startproceduren korrekt.
Enligt TR 8.4 ska start före startsignal, s k ”tjuvstart”, vid individuell tävling där
startstämpling inte tillämpas, ge den tävlande en (1) minuts tidstillägg. Start som bedöms
ske medvetet på ”fel” minut ska medföra diskvalifikation.
Funktionärer ska även finnas då startmetod sker med startstämpling för att på så sätt
övervaka att inte den tävlande medvetet väntar in annan tävlande.
I startfållan ska häftapparat med omagnetiska häftklamrar finnas tillgängliga.
Om startpunkten inte är belägen på startlinjen ska sträckan från startlinjen till startpunkten
snitslas (lämpligen rödvitrandig snitsel) och startpunkten markeras med en kontrollskärm.
Stafett
Vid stafett sker i allmänhet masstart för en eller flera klasser. Följande gäller:
De tävlande ställer upp vid sina kartor vid den tidpunkt före start som arrangör
anger.
Karta, manuellt kontrollkort, då sådant används, och kontrollbeskrivning ska ligga i
en plastficka och vara fästade så att de inte faller ur under tävling.
De snabbaste klasserna bör placeras i leden längst fram.
Den inbördes ordningen mellan föreningarna bör om möjligt lottas. Om tävlingen
är årligt återkommande bör de främst placerade i föregående års tävling om möjligt
få startposition motsvarande föregående års placering.




Jaktstart
Vid stafett och flerdagarstävling är jaktstart en tillåten startmetod att tillämpa. Den innebär
att omstart sker enligt tiderna på en sträcka eller de sammanlagda tiderna på två eller flera
sträckor med individuell start.
Tävlande med bästa tid ska starta först.
Patrull
Vid patrulltävling i tävlingsklass ska de tävlande vara kvalificerade för klassen.
Alla ska ha kontrollkort som under tävlingen bärs personligen under hela banan.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 11 av 12
16 Maximal löptid
Maximal löptid regleras i TR 5.13.
Vid stafett bör omstart ske för samtliga tävlande på resterande sträckor. Gäller även lag
som utgått.
17 Orienteringsbanan
Avsnitt TR 5.14 tar upp vad som gäller orienteringsbanan.
Delar som rör kartstorlek, kontrollpunktens markering, kontrollkoder, kontrollutsättning,
vätska samt förbudsområden regleras i särskild anvisning för karta och banläggning.
Delar som rör kontrollstämpling och manuellt kontrollkort regleras i särskild anvisning för
tävlingsadministration.
18 Tävlingsdokumentation
Efter tävling inom nivå 1 ska en utvärderingsrapport lämnas till SOFT.
Erfarenheterna ska vara skrivna i punktform och så att de kan komma till nytta för
kommande arrangörer i syfte att förbättra kvalitén på framtida tävlingar inom alla nivåer.
Rapporten ska lämnas snarast efter tävlingens genomförande, dock senast en månad efter
tävlingsdagen.
19 Signering av tävlingsrapport
Arrangör av mästerskaps-, nationell och distriktstävling ska senast 10 dagar efter avslutad
tävling ladda upp resultat till Eventor och där även avrapportera tävlingen.
Eventor utgör förutom underlag för beräkning av tävlingsavgifter även en statistikkälla för
uppföljning av verksamheten på kort och lång sikt.
Tävlingen ska signeras elektroniskt av tävlingsledaren och tävlingskontrollanten.
För beräkning av tävlingsavgifter hämtas underlag från de uppladdade resultaten.
Läs mer i särskild anvisning för tävlingsadministration.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 12 av 12
TÄVLINGSANVISNING
TA 402 Samråd och hänsyn
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (2013-12-20, redaktionella ändringar)
Bild: Magnus Nyman
Syfte och målgrupp
Anvisningen innehåller fördjupad information om samråd och hänsyn. Den vänder sig i
första hand till arrangörer.
Innehåll
1
Allmänt
2
2
Samråd med markägare m fl
2
3
Vårdatumperioden
2
4
Jakt
2
5
Terrängkörningslagen
2
Bilaga 1: Zonindelning och datumgränser
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
3
1
Allmänt
TR 4.2 tar upp vad som gäller för samråd och hänsyn vid tillgången till ett tävlingsområde.
Orienteraren är gäst i naturen. Vi springer i markerna på allemansrättslig grund men får aldrig glömma
att allemansrätten även innebär en skyldighet att ta vederbörlig hänsyn till både växt- och djurliv liksom
till andra markintressenter. Ett gott förhållande till vår omvärld skapar förutsättningar för framtida
tillgång till marker för träning och tävling.
Miljöbalken lyder inledningsvis:
”Naturen utgör en nationell tillgång som skall skyddas och vårdas. Den är tillgänglig för alla enligt
allemansrätten. Envar skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med naturen.”
Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd ska länsstyrelsen informeras i god tid inför kartritning och
arrangemang som förväntas samla fler än storleksordningen 150 deltagare. Information ska även
lämnas inför revidering av befintlig karta som varit i vila.
2
Samråd med markägare m fl
Samråd med markägare, jakträttsinnehavare och andra eventuella rättsinnehavare ska ske inför
kartritning, inklusive revidering av befintlig karta, samt inför arrangemang.
Alla arrangemang ska föregås av någon form av samråd. Storlek och omfattning avgör hur omfattande
samrådet bör vara. Syftet med samråden är att informera om den planerade verksamheten för att
gemensamt söka lösningar på eventuella problem.
3
Vårdatumperioden
Under vår och försommar, den så kallade vårdatumperioden2, får inga öppna arrangemang1
genomföras inom regionerna 1 - 32. Naturvårdsverket kan göra avsteg från dessa perioder. Beslut fattas
av länsstyrelse efter samråd mellan arrangör/OF och länsstyrelse.
Vårdatumperioden varierar i olika delar av landet. Under veckorna före och efter vårdatumperioden
ska särskild hänsyn2 tas till djurlivet i tävlingsområdet.
Mindre, föreningsinterna arrangemang får arrangeras under vårdatumperioden inom regionerna 1-32
förutsatt att val av område sker med stor omsorg av hänsyn till djurlivet. Inom regionerna 4-52 får
öppna arrangemang1 genomföras varvid de särskilda hänsyn som anges i Naturvårdsverkets Allmänna
Råd ska tillämpas.
4
Jakt
Under perioden för allmän älgjakt liksom under söndagen före densamma, den så kallade älgsöndagen,
är det vanligen mindre lämpligt att ordna såväl tävlings- som träningsorientering. Om
överenskommelse kan träffas med jägarna om områdets utnyttjande föreligger inget hinder.
Licensjakt på älg sker ofta under särskild jakttid efter den allmänna jakttiden. Orientering som
anordnas under denna period måste noga planeras tillsammans med jakträttsinnehavare.
Den så kallade bockjakten i augusti ska uppmärksammas.
5
Terrängkörningslagen
Enligt terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) är körning i terräng med motordrivet fordon förbjudet.
1 Avser
2 Avser
i första hand i tävlingsprogrammet redovisade arrangemang och andra arrangemang som inte kan anses vara föreningsinterna.
de tider och regioner som beskrivs i Naturvårdsverkets Allmänna Råd avseende orientering och andra friluftsarrangemang.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 5
Bilaga 1: Zonindelning och datumgränser
Svenska Orienteringsförbundet har i många år haft överenskommelser med Naturvårdsverket och olika
centrala organisationer för markägare och jägare. Vi orienterare har förbundit oss till samråd och
information före kartritning och genomförande av arrangemang samt till begränsningar av
verksamheten under delar av våren och i samband med höstens älgjakt.
Till skydd för djurlivet under den känsligaste delen av barnkammartiden har Naturvårdsverket fastställt
en vårdatumperiod (period 1). Under denna tid får vi endast ha föreningsinterna arrangemang. I norra
delarna av landet är förhållandena delvis annorlunda men även här begränsas verksamheten.
Under veckorna före (period 2) och efter (period 3) vårdatumperioden gäller särskild hänsyn som
medför bland annat krav på val av område och banläggning samt begränsning av arrangemangets
storlek.
Region
Period 2
Särskild hänsyn
Period 1
Vårdatumperioden
Period 3
Särskild hänsyn
1
21-30 april
1 maj-30 juni
1-10 juli
2
1-10 maj
11 maj-30 juni
1-10 juli
3
10-20 maj
21 maj-30 juni
1-10 juli
4
20-31 maj
1 juni-10 juli
11-20 juli
5
1-10 juni
11 juni-10 juli
11-20 juli
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 5
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 5
.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 5
TÄVLINGSANVISNING
TA 403 Tävlingsadministration
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (2015-01-01, redaktionella ändringar och kompletteringar)
Bild: Mikael Fritzon
Syfte och målgrupp
Anvisningen kompletterar tävlingsreglerna avseende all typ av tävlingsadministration.
Den vänder sig till funktionen tävlingsadministration vid en tävling.
Innehåll
1.
Inledning
2
2.
Tävlingsadministration i Eventor (före/efter tävling)
2
3.
Tävlingsadministration under tävling
3
4.
Teknik och resursplanering
4
5.
Ansökan om att arrangera tävling
7
6.
Upprättande av klasser
7
7.
Avgifter
9
8.
Tilläggsavgifter för särskilda tjänster
12
9.
Anmälan till tävling och senaste anmälningstidpunkt
13
10.
Startordning och startmellanrum
13
11.
Lottning och startlista
13
12.
Elektronisk stämpling och tidtagning
15
13.
Livebevakning
15
14.
Resultatlista
15
15.
Tävlingsrapport
16
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1. Inledning
Tävlingsadministration inom orientering omfattar alla de administrativa moment som
krävs för att genomföra en orienteringstävling. Området innehåller specifika delar som
var för sig ska utföras före tävling, under tävling och efter tävling.
Eventor
Tävlingsadministration
Eventor
(före
tävling)
(under tävling)
(efter
tävling)
För de administrativa funktioner som ska utföras före respektive efter en tävling finns ett
centralt webbaserat informationssystem från SOFT som heter Eventor, vilket ska
användas för alla tävlingar inom nivå 1-3. Eventor nås via eventor.orientering.se
För de funktioner som ska hanteras under själva tävlingen, som direktanmälan, tidtagning,
resultat, speaker osv, finns det olika program att välja mellan. Dessa program benämns i
fortsättningen tidtagningssystem.
Svenska Orienteringsförbundets eget tidtagningssystem heter OLA och kan hämtas
kostnadsfritt för klubbanslutna via Eventor. Exempel på andra alternativ är MeOS och
SportSoftware OE/OS 2010.
2. Tävlingsadministration i Eventor (före/efter tävling)
En övergripande beskrivning av vilka delar som ingår i Eventor visas nedan.
Eventor (före/efter tävling)
Anmälan till tävling
Eventor används bland annat för tävlingsanmälan, se eget avsnitt.
Tävlingsprogram
I Eventor finns alla tävlingar i ett program. All tävlingsinformation i
Eventor används som underlag till SOFTs tävlingsprogram. En tryckt
version medföljer varje år som bilaga till novembernumret av
förbundstidningen Skogssport.
Arrangören ansvarar för att tävlingsinformationen registreras i Eventor.
Tävlingsansökan
Arrangörer ansöker om tävling i Eventor, se eget avsnitt.
Tävlingsadministration
All administration före och efter tävling görs i Eventor. Det innebär roller,
klasser, anmälningsavgifter, stoppdatum, dokument såsom inbjudan
och tävlings-PM, hantering av anmälda, start- och resultatlistor,
deltagarenkäter, tävlingsrapportering mm.
Tävlingsrapportering
Se eget avsnitt.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 16
Eventor är också direktkopplat till IdrottOnline som är Riksidrottsförbundets centrala
IT-system. Via denna koppling uppdateras automatiskt persondata, organisationsdata
samt de inloggningsuppgifter som behövs för att t ex kunna göra en anmälan i en
tävlingsklass eller för att administrera en tävling, om man är arrangör.
Kopplat till Eventor finns också ett antal externa tjänster som exempelvis sträcktidsanalys
och olika karttjänster.
3. Tävlingsadministration under tävling
Tävlingsadministration som sker omedelbart innan en tävling (lottning, startlista osv),
samt under själva tävlingen (registrering av löpare i mål, tidtagning, resultat, speakerstöd
osv), är den mest kritiska delen av ett arrangemang.
Organisation och hantering av denna mycket viktiga funktion ställer höga krav på
arrangören av en orienteringstävling. Kraven skiljer sig dock beroende på vilken typ av
tävling som arrangeras. Ett litet arrangemang med några hundra deltagare kan inte
jämföras med ett större arrangemang med över tusen deltagare, trots att det är i princip
samma moment som behöver utföras för båda tävlingarna.
En analys av vilket kompetensbehov som krävs för att uppfylla kraven från
tävlingsadministrationen ska alltid göras i god tid före tävling.
Grafisk beskrivning
En grafisk beskrivning av tävlingsadministrationen under en tävling återges nedan.
Tävlingsadministration (under tävling)
Bildproduktion
Storbildsskärm och
sändning på Internet
Livebevakning på
Internet
Vissa tävlingar
inom nivå 1
Alla tävlingar inom
nivå 1
I första hand liveresultat,
speakerljud och GPS-uppföljning
Speaker och
mellantidskontroller
Alla tävlingar inom
nivå 1-2
Hårdvara, mjukvara och
kommunikationsutrustning
Sekretariat med tidtagningssystem
Hårdvara, mjukvara, nätverk samt utläsning  Resultat och
sträcktider
Alla tävlingar inom
nivå 1-3
Sekretariat med tidtagningssystem, samt övriga tävlingsadministrativa funktioner under tävling. Ett
fungerande sekretariat är en förutsättning för att övriga delar ska fungera.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 16
4. Teknik och resursplanering
4.1
Grundförutsättningar
Förutom fungerande karta, banor och kontroller är det viktigaste under en tävling en
fungerande tidtagning, vilket innebär att nödvändiga tekniska förutsättningar och
hårdvaruresurser är noga utformade. Till hårdvaruresurser räknas normalt datorer,
skrivare, kommunikationsutrustning för datornät, såsom ”switchar”, ”routrar”, trådlös
teknik, men också den tekniska utrustning som hör till stämplingssystemet ingår.
En viktig grundregel är att hålla det enkelt! Använd beprövade metoder, bekanta
nätverkskomponenter, enkla men fungerande backuplösningar osv.
I övrigt finns det ett antal grundförutsättningar för att tävlingsadministrationen ska
fungera under en tävling:
•
•
•
•
•
Enkel, stabil och säker IT-infrastruktur
o Att det finns tillgång till en enkel och stabil teknisk IT-infrastruktur som
är väl anpassad för de kapacitets- och tillgänglighetskrav som förväntas.
o Att det finns en väl dokumenterad IT-struktur som också är utprovad i
god tid innan tävlingen.
o Att endast betrodd utrustning ansluts till IT-infrastrukturen, såsom USBminnen, lösa hårddiskar, gästdatorer etc.
o Att den som konfigurerat nätverket är med ute på tävlingen.
Operativsystem och drivrutiner i datorutrustning
o Att säkerställa att operativsystemen som hanterar grundfunktionerna i
datorerna (oftast Microsoft Windows i någon version), fungerar
tillsammans i nätverket.
o Att korrekta versioner av andra viktiga delkompontenter i operativsystemet är uppdaterade och att nödvändiga säkerhetsuppdateringar
(patchar) är installerade.
o Att alla nödvändiga drivrutiner är installerade och fungerar, t ex
drivrutiner för sträcktidsskrivare, enheter för utläsning av tider samt för
registrering av deltagare vid direktanmälan.
o Att automatiska uppdateringar och andra programinstallationer inte
påbörjas under själva tävlingen vilka riskerar att störa densamma och att
sådana funktioner är avstängda.
Utprovat och verifierat tidtagningssystem (t ex OLA)
o Att tidtagningssystemet kan kommunicera med komponenter i den
tekniska IT-infrastrukturen, t ex sträcktidsskrivare, utstämplingsenheter,
samlingsboxar för trådbundna mellantidskontroller och annan liknande
utrustning för t ex mellantidskontroller och förvarning.
Utprovat och verifierat stämplingssystem (t ex Sportident eller Emit)
o Att alla stämplingsenheter är kontrollerade med avseende på
programvaruversion, batteristatus, tid och funktion.
o Att alla drivrutiner i datorer som används för att kommunicera med
stämplingssystemet (utläsningsenheter) är uppdaterade och provade.
Övriga viktiga komponenter för arrangemanget
o Att databashanterare om sådan används (t ex MySQL eller SQL Server)
och disklagring är optimerade och korrekt uppsatta.
o Att övriga externa informationssystem som arbetar mot det
tävlingsadministrativa systemet fungerar (t ex livefunktioner).
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 16
4.2
Tillgänglighet och backup
Att det tävlingsadministrativa systemet är otillgängligt under kortare eller längre perioder
är sannolikt den vanligaste orsaken till att störningar uppstår under en tävling.
Ett uppsatt mål bör vara att tävlingen ska kunna fortsätta oavsett vilken typ av incident
som uppstår i det tävlingsadministrativa systemet.
Vid planering av en tävling är därför följande viktigt att ta hänsyn till:
Att utforma den tekniska infrastrukturen så att vanliga och relativt enkla fel inte
påverkar driftsfunktionen (t ex trasig nätverkskabel, nätverksswitch slutar
fungera, enskild dator stannar osv.).
Exempel: Utgå från att huvudservern och de mest använda avläsningsstationerna sitter direkt i
huvudroutern så att resten av nätet kan klippas utan att vitala delar av tävlingen påverkas.
Att det finns framtagen en backup- och återställningsstrategi som säkerställer att
IT-infrastrukturens funktionalitet snabbt kan återställas.
Exempel: Ha en kopia av huvudservern, konfigurerad med identiskt namn, ip-nummer etc.
som huvudservern, i standby att tillgå på tävlingsdagen. Sätt databasbackup till var 5:e minut
och att den skrivs till ett USB-minne som vid en krasch används för att återställa databasen i
kopian av huvudservern.
Att dimensionera funktioner som direktanmälan, checkning/tömning,
utstämpling, utskrift sträcktidsskrivare så att en eller flera av dessa komponenter
kan sluta att fungera under en viss tid utan att köer uppstår. Det betyder att en
viss dubblering av vissa funktioner behöver göras.
Exempel: Ha en eller flera extra utstämplingsstationer med sträcktidsskrivare för att undvika
att köer uppstår av inkommande deltagare på grund av den otillgänglighet som blir vid
regelbundna – men återkommande – byten av pappersrullar.
Att – eftersom strömavbrott är en vanlig orsak till driftsstörning under en tävling
och denna typ av fel måste kunna hanteras vid alla typer av tävlingar, såväl liten
som stor – ha en uppgjord plan för strömavbrott och hur övergång ska ske till
eventuell reservelkraft.
Att också de olika reservfunktionerna vid strömavbrott alltid har provats innan
tävlingsdagen.
Exempel: Olika principer och metoder finns för att hantera strömavbrott, men det vanligaste
tillvägagångssättet är att använda någon form av avbrottsfri kraft för utrustning – som inte har
eget batteri – och om strömavbrottet pågår under en längre tid även ett externt elverk.
Att planera för en viss överkapacitet så att inte viktiga funktioner stannar på
grund av tillfälliga belastningstoppar.
•
•
•
•
•
4.3
Kapacitet vid stora arrangemang
Hur tidigare nämnda grundförutsättningar hanteras i syfte att minimera risker för en
driftsstörning beror naturligtvis på vilken storlek av tävling det handlar om (liten, medel,
stor eller mycket stor). Vilka tillgänglighetskrav som finns för tävlingen är också
avgörande för tävlingsadministrationen. En distriktstävling och ett nationellt mästerskap
har naturligtvis olika krav på tillgänglighet.

Liten tävling:
< 400 deltagare

Medelstor tävling:
400 – 1000 deltagare

Stor tävling:
1000 – 5000 deltagare

Mycket stor tävling:
> 5000 deltagare
Ett tävlingsadministrativt system kan alltså konfigureras och dimensioneras olika
beroende på vilken tillgänglighet och kapacitet som krävs.
Kapaciteten i ett tävlingsadministrativt system är svårast att bedöma och planera för
eftersom det är svårt att simulera det antal händelser som kommer att ske under en
tävling.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 16
Följande är viktigt att ta hänsyn till vid stora respektive mycket stora tävlingar:
•
•
4.4
Om det för lagring av tävlingsdata används fristående databasserver, antingen
enskilt eller flera sammankopplade (t ex SQL-cluster), så förbättras teoretiskt
kapaciteten i systemet. Samtidigt ökar också komplexiteten i hela systemet, vilket
komponentmässigt måste kunna hanteras under tävlingen.
En hög kunskapsnivå och beredskap krävs för större arrangemang och det är
viktigt att resurser finns på plats för att kunna hantera incidenter och justera
systemet under pågående tävling, om t ex köer uppstår i datalagringen på grund
av hög belastning i systemet.
Lägsta IT-kvalitetskrav vid tävling inom nivå 1
Tävlingar inom nivå 1 ställer ofta större krav på tekniken än övriga tävlingar.
Följande gäller för dessa tävlingar:
•
Ett särskilt stöddokument finns framtaget och hittas på orientering.se. Det
beskriver lägsta kvalitetskrav för hårdvara, mjukvara, nätverk, utbildning, testning
samt simulering.
• En centralt utsedd IT-konsult säkerställer på plats, via särskilt testprotokoll, att
kvalitetskraven i ovan nämnda stöddokument är uppfyllda. IT-konsulten finns
med som stöd från det att arrangören tilldelats tävlingen.
Funktionärer inom tävlingsadministrationen på tävling inom alla nivåer kan med fördel ta
del av och följa stöddokumentet nämnt ovan.
4.5
Kvalitetskrav vid livebevakning
Vid tävlingar med resultatinformation som publiceras direkt mot Internet, s k
livebevakning, är det viktigt att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla en god ITsäkerhet. Det innebär att endast avsedd information (resultat, ljud, bild etc.) från det
tävlingsadministrativa systemet ska publiceras på Internet och att livebevakningstjänsten
inte negativt påverkar tillgänglighet och prestanda i själva tävlingen.
Livetjänsten ska vara testad under belastning så att planerad funktion är säkrad.
•
Datorer som används för livebevakning ska vara väl skyddade från åtkomst via
Internet och ha antivirusprogram och brandväggar aktiverade. Metoder för hur
tillräcklig säkerhet uppnås ska vara beskriven och dokumenterad.
För vilka förutsättningar som gäller för vilka nivåer, se annat kapitel i denna anvisning.
•
4.6
Katastrofhantering vid stora arrangemang
Vid katastrofhantering inom tävlingsadministration menar vi hur tävlingen ska kunna
fortgå utan störning efter att någon form av incident har skett.
Vid större tävlingar behöver fokus flyttas från enkel säkerhetskopiering av data till hur
man istället återställer den tävlingsadministrativa funktionen.
Exempel 1: Om det tar två timmar att återställa data från en säkerhetskopia så att det
tävlingsadministrativa systemet återfår sin funktion så är tävlingen sannolikt redan över och det är därför
inte någon riktig mening med en sådan rutin.
Exempel 2: En katastrofrutin behöver inte nödvändigtvis vara teknisk avancerad för att uppfylla de
krav som är uppsatta. Ibland kan en ”dubbel utstämpling” innebära en lika bra eller till och med bättre
återställningstid jämfört med en tekniskt avancerad lösning (t ex databaskluster mm.). Med dubbel
utstämpling åsyftas att deltagaren stämplar ut först i det primära systemet och därefter en gång till i ett
reservsystem i separat hårdvara.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 16
5. Ansökan om att arrangera tävling
Olika tävlingstyper att ansöka om nämns i TR 4.4.
5.1
Ansökan via Eventor
Tävlingsansökan sker via Eventor för mästerskapstävling, nationell tävling samt
distriktstävling. Dessa godkänns sedan av tävlingsansvarig i distriktet, samt av
tävlingsansvarig på Svenska Orienteringsförbundet.
Systemet erbjuder stöd för klubbtävlingar och närtävlingar. Dessa behöver inte vare sig
ansökas om eller godkännas.
5.2
Uppdelning och samordning
Tävling som innehåller klasser som tillhör samma tävlingstillfälle bör inte delas upp i två
tävlingar i Eventor. Låt istället tävlingsnamnet ange vilka tävlingar som ingår.
Då DM samordnas mellan två distrikt ska tävlingen läggas upp som en tävling, men med
separata klasser, t ex D21 Stockholm, D21 Uppland osv. Om arrangörsklubb saknas i det
ena distriktet anges distriktet som medarrangör så deltagarna ser tävlingen i programmet.
Mer information om hur tävlingsansökan går till finns på orientering.se.
6. Upprättande av klasser
Tävlingsklasserna upprättas i enlighet med tävlingsreglernas avsnitt 3.3 Tävlingsklasser och
åldersindelning, 4.6 Orienteringstävlingens klasser, 5.7 Upprättande av klasser, samt med särskild
anvisning för tävling, klasser och deltagande.
För SM upprättas klasser i enlighet med tävlingsreglernas avsnitt 4.15, för regionala
mästerskap i TR 4.16 och för DM i TR 4.17.
Särskilda förutsättningar för SM nås via http://sm.orientering.se.
6.1
Sammanslagning av klasser
Vid sammanslagning av åldersklasser ska svårighet och banlängd anpassas till den yngsta
klassen i 20 år och yngre respektive till den äldsta klassen i 35 år och äldre, inklusive
kartskala om denna är olika mellan klasserna.
Eftersom klassen Inskolning innehåller vägledning längs banan i form av glada och ledsna
uttryckssymboler bör denna klass inte slås samman med annan klass.
6.2
Flyttning av anmälda mellan klasser
Vid få anmälda i tävlingsklass får de anmälda enligt tävlingsreglerna flyttas till annan klass.
Om antalet anmälda i en tävlingsklass är färre än fyra får dessa flyttas till närmaste klass
inom klassgruppen. De får även flyttas till Kort-klass så länge nivå- och ålderskrav följs.
Anmälda i klass upp till och med 20 år flyttas till äldre klass. Anmälda i klass från och
med 35 år och äldre flyttas till yngre klass.
6.2
Delning av klasser
TR 5.8 reglerar hur ej rankingmeriterande klass ska delas.
Alternativt kan klassdelning göras efter ålder, t ex D16 delas i D15 och D16.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 7 av 16
6.3
Gallring i elitklasser och rankingmeriterande klasser
Det gallringsfilter som finns i poängsystemet Sverigelistan (se
http://sverigelistan.orientering.se/) ska vid behov användas för gallring och eventuell
seedning till alla typer av rankingmeriterande tävlingar.
Ett uppdaterat gallringsfilter finns tillgängligt varje fredag.
I övrigt reglerar TR 5.8 upprättande av klasser där följande gäller:
•
•
•
•
Vakanstillsättning, t ex av tekniska vakanser (fel som uppstått) eller s k ”wild
cards”, sker enligt arrangörens anvisningar.
Då elitklass fått för många anmälda ska klassen delas. De klasser, s k
underklasser, som de lägst rankade flyttas till ska benämnas med löpnummer, t ex
Elit 2 (E2), Elit 3 (E3) osv.
Då rankingmeriterande klass på tävling som saknar elitklasser fått för många
anmälda ska klassen delas. Anledningen till att de högst rankade ska bilda egen
klass är för att kunna kora de bästa på tävlingen i respektive åldersgrupp.
Cirka 60 deltagare totalt i elitklass är en rekommendation. Vid många utländska
deltagare eller efteranmälningar kan startfältet utökas.
Se även särskild anvisning för rankade.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 8 av 16
7. Avgifter
7.1
Anmälningsavgift
Anmälningsavgift till tävling betalas av den tävlande eller dennes förening. Beträffande
tilläggsavgifter för särskilda tjänster, se avsnitt 8.
Inom en klass ska anmälningsavgiften vara lika för alla anmälda med undantag för öppna
motionsklasser, där båda ålderskategorierna ungdom och vuxna deltar.
7.1.1
Mästerskapstävlingar och nationella tävlingar
Kategorier
Ungdom
Vuxen (ej elit)
Elit
Tävlingsorientering
60-75 kr
100-130 kr
150-180 kr
Motionsorientering i samband med tävling*
75 kr eller lägre
130 kr eller lägre
---
Arrangören bestämmer inom angivna intervall anmälningsavgiften för varje kategori.
Anmälningsavgiften i motionsorientering i samband med tävling får inte vara högre än i
motsvarande ålderskategori i tävlingsorientering.
7.1.2
Distriktstävlingar
Kategorier
Ungdom
Vuxen
Elit
Tävlingsorientering
75 kr eller lägre
130 kr eller lägre
180 kr eller lägre
Motionsorientering i samband med tävling*
75 kr eller lägre
130 kr eller lägre
---
Kategorier
Ungdom
Vuxen
Tävlingsorientering
25 kr eller lägre
50 kr eller lägre
Motionsorientering
25 kr eller lägre
50 kr eller lägre
7.1.3
7.1.4
Närtävlingar
Tilläggsavgift vid högkvalitativa arrangemang
Vid vissa högkvalitativa arrangemang kan arrangören, efter ansökan och bedömning hos
eget OF, få höja anmälningsavgiften för vuxen och elit med högst 50 % av maximiavgiften i angivna intervall, dock ej i motionsorienteringsklasser*. Anledningen till
tilläggsavgiften ska framgå av inbjudan.
För SM, USM, samt deltävling i serie arrangerad på uppdrag av SOFT, fastställer SOFT
den förhöjda avgiften i samråd med aktuell arrangör. Anledningen till höjningen ska
framgå av förutsättningarna för tävlingen på orientering.se.
Ingen SOFT- eller tävlingsavgift tas ut på den extra avgiften, dvs den del som motsvaras
av de procent anmälningsavgiften höjs.
7.1.5
SM, USM, O-Ringen och Tiomila
För SM, USM, O-Ringen och Tiomila fastställer SOFT anmälningsavgiften i samråd med
aktuell arrangör.
*) Motionsorientering i samband med tävling indelas i inskolnings- och utvecklingsklasser, samt i öppna
motionsklasser
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 9 av 16
7.2
Avgift för efteranmälan
Vid efteranmälan får, eller får inte, en tilläggsavgift tas ut enligt nedan. Den extra avgiften
beräknas i procent (%) av ordinarie anmälningsavgift.
Kategorier
Efteranmälan normal
Efteranmälan tävlingsdagen
Tävlingsorientering ungdom
50 % eller lägre
50 % eller tillägg
Tävlingsorientering vuxen
50 % eller lägre
100 % eller lägre
Motionsorientering i samband med tävling*
Inget tillägg
Inget tillägg
7.3
SOFT-avgift och tävlingsavgift
Dessa två avgiftstyper utgör tillsammans de förbundsavgifter som ingår i
anmälningsavgiften. SOFT-avgiften betalas till SOFT, tävlingsavgiften till distrikten.
7.3.1
SOFT-avgift
SOFT-avgiften utgörs av ett fast belopp per anmäld i respektive kategori.
Kategorier
Ungdom
Vuxen (ej elit)
Elit
Tävlingsorientering
10 kr
20 kr
30 kr
Motionsorientering i samband med tävling*
10 kr
20 kr
---
7.3.2
Tävlingsavgiften som formel
Tävlingsavgiften varierar, beroende på tävlingens storlek, från 0 % till 34 % av den
beskattningsbara totala anmälningsavgiften (SOFT-avgift ej inkluderad). Då den
beskattningsbara anmälningsavgiften uppgår till 200 000 kr eller mer utgör
tävlingsavgiften alltid 34 % av beloppet.
Beräkningen kan schematiskt beskrivas som följer:
+ Summa anmälningsavgifter
– Summa SOFT-avgifter
– Summa förhöjda avgifter vid högkvalitativa arrangemang
– Grundavdrag (för närvarande 5800 kr)
____________________________________________
= Beskattningsbar anmälningsavgift
För beskattningsbara anmälningsavgifter i intervallet 1 kr – 200 000 kr beräknas
tävlingsavgiftens procentsats P enligt följande (här uttryckt i decimalform):
P = ((Summa anmälningsavgifter – Summa SOFT-avgifter – Summa förhöjda avgifter vid högkvalitativa
arrangemang) / 200000) • 0,34
Tävlingsavgiften = P • Beskattningsbar anmälningsavgift
Beloppet avrundas uppåt till närmaste 100-tal kronor.
*) Motionsorientering i samband med tävling indelas i inskolnings- och utvecklingsklasser, samt i öppna
motionsklasser
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 10 av 16
7.3.3
Förtydliganden och exempel
•
•
•
•
•
•
•
•
Tävlingsavgift eller SOFT-avgift tas inte ut:
o På anmälningsavgiften för närtävling.
o På tilläggsavgiften för efteranmälan.
o På tilläggsavgiften vid högkvalitativa arrangemang, där arrangör kan få
höja anmälningsavgiften med upp till 50 %.
Vid stafett och patrulltävling baseras beräkningen av tävlingsavgift och SOFTavgift på antalet personer i de anmälda lagen.
Följande gäller för arrangemang med flera tävlingstillfällen:
o Vid etapp- och flerdagarstävlingar, inklusive kval- och finaltävling,
beräknas tävlingsavgiften och SOFT-avgiften för respektive
tävlingstillfälle (gäller även kval- och finaltävling som går samma dag).
Gäller ej tävling som går över två eller flera dygn där varje deltagare
totalt deltar endast en gång.
o Arrangemang som delats upp i två tävlingar i Eventor, trots samma
tävlingstillfälle/tidpunkt, ska slås samman före beräkningen (båda
tävlingarna markeras i Eventor vid skapandet av rapporten).
Följande gäller för samarrangerande av DM:
o Om DM och en distriktstävling för övriga klasser arrangeras samtidigt
räknas det som ett enda arrangemang och tävlingsavgiften och SOFTavgiften beräknas på det totala antalet anmälda.
o Om DM arrangeras för två distrikt samtidigt, men av endast en förening,
räknas det som ett enda arrangemang och mottagande distrikt för
tävlingsavgiften ska endast vara arrangörsföreningens distrikt (som
markeras i Eventor vid skapandet av tävlingsrapporten).
o Om DM arrangeras för två distrikt samtidigt, och av en förening från
vartdera distriktet, räknas det som ett enda arrangemang, men
mottagande distrikt för tävlingsavgiften ska vara båda distrikten (båda
distrikten markeras i Eventor vid skapandet av tävlingsrapporten).
OBS! För att slippa manuell uträkning av tävlingsavgiften ska tävlingen
på förhand ha lagts upp i Eventor med separata klasser för vartdera
distriktet eftersom mottagande distrikt anges per klass vid skapandet av
tävlingsrapporten, se tidigare avsnitt.
En förening som väljer att till exempel ta ut 110 kr i vuxenklass vid en nationell
tävling får inte ta ut mer än 110 kr i öppen motionsklass.
En arrangör som tar ut en generellt lägre eller ingen anmälningsavgift är också
skyldig att redovisa tävlingsavgifter och SOFT-avgifter.
Om inte anmälningsavgift tas ut för vissa deltagare i en klass ska arrangören ändå
beräkna och betala tävlings- och SOFT-avgift som om dessa deltagare betalat
samma anmälningsavgift som den fastställda avgiften för klassen. Förenklat
uttryckt innebär det att arrangören själv står för dessa tävlandes
anmälningsavgifter.
Exempel på när detta kan ske:
o En arrangör låter egna medlemmar delta i tävlingen utan att betala
anmälningsavgifter.
o Två arrangörer utför byteshandel. Man deltar i varandras arrangemang
utan att betala anmälningsavgifter för sina respektive medlemmar.
o En arrangör bjuder vissa elitlöpare på anmälningsavgiften.
o En arrangör bjuder en grupp orienterare från ett annat land på
anmälningsavgiften.
För SM baseras tävlingsavgiften på den högsta beskattningsbara
anmälningsavgiften för elit som får tas ut och för USM den högsta
beskattningsbara anmälningsavgiften för ungdom som får tas ut.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 11 av 16
7.3.4
Betalning av SOFT-avgift och tävlingsavgift
SOFT-avgifterna betalas av arrangören direkt till SOFT senast 30 dagar efter tävlingen.
Tävlingsavgiften betalas av arrangören till eget OF senast 30 dagar efter tävlingen.
7.4
Kompensation och återbetalning
I de fall en tävling ställts in enligt TR 4.10 och arrangören får behålla en del av
anmälningsavgiften, reduceras även tävlingsavgiften i motsvarande omfattning.
I de fall en klass förklaras ogiltig och de tävlande kompenseras genom att
anmälningsavgiften återbetalas, ska vid beräkningen av tävlingsavgiften både antalet
deltagare och anmälningsavgifternas summa reduceras.
Tävlingsrapporten ska redovisa det totala antalet anmälda, och eventuellt startande, utan
hänsyn till om tävlingen ställts in eller om några tävlande kompenserats genom
återbetalning av anmälningsavgiften.
Om arrangören ställer särskilda krav på ränta och förfallodatum vid fakturering ska dessa
villkor anges i inbjudan.
Exempel: Beräkning av tävlingsavgift (fyra olika fall)
Ungdom
50 kr
5 kr
Anm-avgift
SOFT-avgift
Vuxna
90 kr
15 kr
Elit
130 kr
20 kr
Antal anm.
Ungdom
Vuxna
Elit
Total anmälningsavgift
Total SOFTavgift
Fall 1
75
125
-
15 000 kr
2 250 kr
Fall 2
400
800
250
124 500 kr
19 000 kr
Fall 3
600
1 800
350
237 500 kr
37 000 kr
Fall 4
-
-
7 000
910 000 kr
140 000 kr
Fall 1: (15 000 – 2 250) x 0,34 x (15 000 – 2 250 – 5 800)/200 000
= 200 kr
Fall 2: (124 500 – 19 000) x 0,34 x (124 500 – 19 000 – 5 800)/200 000
= 17 900 kr
Fall 3: (237 500 – 37 000) x 0,34 x (237 500 – 37 000 – 5 800)/200 000
= 66 400 kr
Fall 4: (910 000 – 140 000) x 0,34
= 261 800 kr
8. Tilläggsavgifter för särskilda tjänster
Arrangören kan debitera tilläggsavgifter för användande av material och tjänster som
arrangören tillhandahåller. Följande gäller:
•
•
•
•
Tilläggsavgifter får inte ingå i den ordinarie anmälningsavgiften. Det betyder
bland annat att tilläggsavgifter för särskilda tjänster inte ska blandas ihop med
tilläggsavgiften vid högkvalitativa arrangemang, vilken ingår i anmälningsavgiften.
Tilläggstjänster kan avse parkering, transporter, tältskyddsplats, campingplats,
separat startlista, tävlingsprogram, barnpassning etc. Det kan också vara utskick
av beställda start- eller resultatlistor (fullständig) eller klubblista.
Arrangör får ta ut avgift på karta, med eller utan banpåtryck, som erbjuds till den
som skuggar.
Till kategorin särskilda tjänster hör även uthyrning av elektroniskt kontrollkort.
Avgift för elektroniskt kontrollkort får inte tas ut av deltagare som har eget
funktionsdugligt och av arrangören godkänt sådant.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 12 av 16
9. Anmälan till tävling och senaste anmälningstidpunkt
Enligt tävlingsreglernas avsnitt 4.9 ska anmälan till tävling göras på det sätt arrangören
anger och vara arrangören tillhanda senast vid den tidpunkt som anges i inbjudan.
All anmälan till tävling inom nivå 1-3 ska i första hand göras via Eventor.
Följande gäller för senaste anmälningstidpunkt till nationella tävlingar och
distriktstävlingar:




Senaste anmälningstidpunkt för helgtävlingar ska sättas till tidigast söndag kl.
23.59 helgen före tävling.
Senaste anmälningstidpunkt för efteranmälan till helgtävlingar ska sättas till
tidigast kl. 23.59 onsdag före tävling.
Senaste anmälningstidpunkt för andra tävlingar än helgtävlingar ska sättas till
tidigast kl. 23.59 en vecka före tävling.
Senaste anmälningstidpunkt för efteranmälan till andra tävlingar än helgtävlingar
ska sättas till tidigast kl. 23.59 tre dagar före tävling.
Senaste anmälningstidpunkt för tävling inom nivå 1 ska om möjligt sättas som till en
traditionell nationell tävling.
Två tävlingar vid samma tidpunkt, exempelvis en tävling med publiktävling, ska båda ha
samma senaste anmälningstidpunkt.
Om särskilda skäl föreligger kan dispens för tidigare anmälningstidpunkt sökas hos OF.
10. Startordning och startmellanrum
Startordning regleras i TR 5.9. Följande gäller avseende startmellanrum:






Sprintdistans. Minst en minut. Kan vara mindre vid många deltagare.
Medeldistans. Två minuter. Kan vara mindre vid många deltagare.
Långdistans. Två-tre minuter. Kan vara mindre vid många deltagare.
Ultralång distans. Tre minuter eller masstart, ofta med spridningsmetod.
Stafett. Normalt masstart.
Natt. Två minuter. Kan vara mindre vid många deltagare.
11. Lottning och startlista
Lottningsprocedur och upprättande av startlista sker enligt TR 5.10. Tidigt samarbete
med banläggare är av stor vikt.
Av TR 5.10 framgår att tävlande som vid intervallstart har samma bana inte ska starta
samtidigt. I övrigt gäller följande vid lottning och val av bana:

Startmellanrummet i en klass ska vara detsamma klassen igenom.

Klasser som startar samtidigt och bedöms ha lika kapacitet bör inte ha samma
förstakontroll.

Klasser med samma bana ska starta efter varandra. Utrymme för att ta in
efteranmälda i respektive klass ska finnas. Klass som bedöms få snabbast
segrartid bör starta först.
I startlista ska klass, startplats och banlängd framgå. För varje deltagare ska eventuellt
startnummer och rankingnummer, samt namn, förening och starttid framgå.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 13 av 16
11.1
Efteranmälda
Efteranmälan regleras i TR 4.9 samt TR 5.10.
Efteranmälda i rankingmeriterande klass ska behandlas efter rankingplacering jämfört
med det ordinarie startfältet, dvs efteranmäld som skulle blivit utgallrad vid ordinarie
anmälan kan t ex ej besätta reservplats om reserver finns tillgängliga.
Vid tävling inom nivå 1 bör, om möjligt, efteranmälda lottas ihop med ordinarie anmälda.
Vid rankingmeriterande tävling inom nivå 1 bör lottning ske nära inpå tävling för att få en
så korrekt uttagning som möjligt, samt för att minska onödig administration.
11.2
Återbud och reservtillsättning
I rankingmeriterande klass ska de bäst rankade placeras först på reservlistan och övriga i
fallande ordning. Vid återbud ska arrangören sätta in deltagare från reservlistan i
turordning.
Reserv får endast sättas in om uttagen tävlande anmält förhinder och/eller om antalet
vakansplatser ej tillsätts.
Antalet reserver per klass bedöms från fall till fall, beroende på klassens storlek.
Se även särskild anvisning för rankade.
11.3
Laguppställning, bricknummer och lagändringar vid stafettävling
Följande rekommendationer gäller för arrangörer.
11.3.1
Laguppställning
Laguppställning tas lämpligen in via Eventor, gärna med stoppdatum några dagar före
tävling. För sent stoppdatum medför fler manuellt inlämnade laguppställningar på arenan.
För tidigt stoppdatum medför fler lagändringar.
Laguppställning som ej lämnats in före start, eller där en uppenbart orimlig
laguppställning lämnats in, ska innebära nekad start (görs lämpligen genom att inte dela ut
nummerlappar).
11.3.2
Bricknummer
Bricknummer kan lämnas i Eventor i samband med inlämnande av laguppställning. Det
kan också kopplas senare, t ex vid ingång till startfållan. Under tävlingens
administrationssida i Eventor anges vilket som gäller.
11.3.3
Lagändringar
Lagändringar tas lämpligen i första hand emot via Eventor fram till kvällen före tävling.
De tas i andra hand emot på arenan senast en timme före start.
Lagändringar bör tillåtas kostnadsfritt, annars finns risken att lagen väntar med att lämna
in lagändring till så sent som möjligt, vilket leder till ökad administration.
Om fel bricknummer använts på en sträcka ska i regel inte laget diskvalificeras, om det
inte uppenbart förekommit medvetet slarv eller fusk.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 14 av 16
12. Elektronisk stämpling och tidtagning
Svenska Orienteringsförbundet har godkänt ett antal elektroniska stämplings- och
tidtagningssystem. Information om vilka, samt länkar till guider, finns på orientering.se.
I Eventor anges vilket system som används för tävlingen.
12.1
Backuplösning
För tävling inom nivå 2-4 behövs ingen backuplösning med exempelvis extra enhet, men
enheternas funktion ska fortfarande kontrolleras noga före tävling (se tidigare avsnitt).
För tävling inom nivå 1 ska minst två enheter och stiftklämma erbjudas vid varje kontroll.
Stiftklämman är en backup om det elektroniska kontrollkortet slutar fungera.
12.2
Tekniskt fel vid kontrollstämpling
Enligt TR 5.14 ska kontrollstämpling ske på föreskrivet sätt.
Den tävlande ska förklaras ej godkänd om det elektroniska eller manuella kontrollkortet
saknas vid målgång.
Enligt TR 6.1, som vänder sig till den tävlande, ska startstämpling, där sådan tillämpas,
samt kontrollstämplingar och målstämpling, göras på ett sådant sätt att registreringarna
kan avläsas från kontrollkortet efter målgång.
Tekniskt fel, konstaterat eller förmodat, i arrangemangets elektroniska utrustning ska inte
automatiskt medföra att den tävlande underkänns. Om det utan rimligt tvivel kan antas
att den tävlande stämplat vid en viss kontroll, får tävlingsledningen godkänna löpningen
trots att elektronisk registrering från kontrollen saknas i kontrollkortet.
13. Livebevakning
För tävling inom nivå 1 ska, förutom obligatoriska resultat på arenan (se eget avsnitt),
livebevakning erbjudas via Internet. Denna ska minst innehålla resultatservice, streamat
speakerljud samt GPS-uppföljning. Mer information finns på orientering.se.
14. Resultatlista
Resultatlista regleras i TR 5.18..
14.1
Vad ska ingå i resultatlistan
I resultatlista ska klass och banlängd framgå. För varje deltagare ska placering, namn,
eventuellt rankingnummer, förening samt placering och tid framgå. Tävlande som
felstämplat (=Ej godkänd), utgått (=Ej godkänd), diskvalificerats (=Diskad) eller ej startat
(=Ej start) ska tas med sist i resultatlistan.
Inskolningsklassen ger möjlighet för ungdomar att delta i orientering utan att tävla.
Denna klass har därför en begränsad ”resultatlista” där bl a använd tid inte redovisas.
Namnen bör därför redovisas i bokstavsordning.
Vid stafett ska, utöver lagets slutliga tid och placering, växlingstid samt placering anges
för varje deltagare i laget.
SOFTs tidtagningssystem, OLA, tillgodoser kraven på resultatlista.
14.2
Medieservice
Medieservice regleras i särskild anvisning för kommunikation, media och marknadsföring.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 15 av 16
14.3
Resultatlista vid kvaltävling
Vid kvaltävling ska det i de publicerade pappersresultatlistorna markeras med en linje var
gränsen går för final/finaler. Eventor har stöd för markering av denna gräns i resultatet.
14.4
Uppladdning av resultat
Vid tävling inom nivå 1-3 ska resultatlista laddas upp till Eventor.
Resultatlistan i Eventor ligger till grund för poängen i Sverigelistan, inklusive
gallringsfiltret som gäller för meritering till rankingtävlingar. Den ligger också till grund
för tävlingsrapporten (se eget avsnitt).
I resultatlistan kan en del personer sakna koppling till rätt person i Eventor. Det kan bero
på att anmälan skett utanför Eventor. Arrangören ska efter uppladdad resultatlista se till
att koppla alla okopplade resultat. Detta görs via länk ovanför resultatlistan i Eventor.
14.5
Resultatlista vid DM-tävling
Endast den som representerar SOFT-förening inom berört distrikt har rätt att tävla om
mästerskapstecken på DM-tävling, men övriga får delta om kraven i TR 3.4 är uppfyllda.
Om sådan deltagare placerar sig före deltagare som vunnit mästerskapstecken ska det av
resultatlistan framgå vem eller vilka som vunnit mästerskapstecken.
På arenan kan redovisningen göras med en pennmarkering i uppsatta resultatlistan medan
det i Eventor kan laddas upp ett dokument med DM-placeringar separat.
15. Tävlingsrapport
Tävlingsrapport ska skickas in till SOFT för tävlingar inom nivåerna 1-3.
All tävlingsrapportering sker i Eventor.
Förfarandet sker i tre steg som utförs under tävlingens administrationssida i Eventor:
1. Tävlingens resultatfil laddas upp.
2. Rapporten skapas. Den baseras på personerna i uppladdad resultatfil och på
angiven anmälningsavgift i Eventor. Fälten är redigerbara innan rapporten sparas.
3. Rapporten signeras (dels av tävlingsledaren, dels av OF:s tävlingskontrollant).
I och med signeringen i steg 3 är rapporten inskickad till SOFT.
Följande gäller i övrigt:






Fakturering till tävlingsdeltagarna och/eller deras föreningar får inte ske förrän
rapporten är signerad. Detta för att undvika att felaktig fakturering förekommer.
En tävlingsrapport kan redigeras och sparas om obegränsade gånger.
Tävlingsledare och tävlingskontrollant får nytt e-postmeddelande varje gång.
Tävlingsrapporten tar inte hänsyn till inställande av tävling eller kompensation i
form av återbetalning av anmälningsavgifter, se avsnitt om anmälningsavgifter.
Tävlingar som delas upp i två tävlingar kan redovisas ihop i tävlingsrapporten.
Mottagande distrikt är normalt arrangörsklubbens distrikt, vilket också är förvalt i
Eventor. Om tävlingen arrangerats ihop med en förening i ett annat distrikt, t ex
en DM-tävling för två olika distrikt, ska båda distrikten markeras i Eventor.
För SM och serie arrangerad på uppdrag av SOFT baseras tävlingsavgiften på
den högsta beskattningsbara anmälningsavgiften för elit som får tas ut och för
USM den högsta beskattningsbara anmälningsavgiften för ungdom som får tas
ut. Om denna skiljer sig från den totala anmälningsavgiften som deltagaren
betalar justeras lämpligen anmälningsavgiften i Eventor före skapandet av
rapporten så att rapporten automatiskt ger korrekta siffror.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 16 av 16
TÄVLINGSANVISNING
TA 404 Kommunikation, media
och marknadsföring
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2014-01-21, redaktionella ändringar)
Bild: Sören Andersson
Syfte och målgrupp
Kompletterar tävlingsreglerna inom områdena kommunikation, media och
marknadsföring. Vänder sig till de funktionärer som har ansvar inom de här områdena.
Innehåll
1
Kommunikation
2
2
Att ge bästa medieservice
3
3
Arrangörens rätt att teckna avtal
4
4
Att marknadsföra externt
4
5
Att marknadsföra internt inom rörelsen
5
6
Terrängbeskrivning
6
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1
Kommunikation
Information till allmänheten
Allmänheten i området bör alltid informeras om att det pågår en orienteringstävling. Vid
sprintorientering i stadsmiljö ska allmänheten informeras.
Vid en orienteringstävling är det ett krav på polistillstånd, vilket kan ta upp till flera månader att få.
Service till deltagarna
I svensk orienterings centrala IT-system, Eventor (http://eventor.orientering.se/) bör det anges både
e-post och mobilnummer så att deltagarna kan ta kontakt. Även en webbadress till tävlingens
webbplats kan anges om sådan finns.
Om något oförutsett inträffar, bör kommunikationstjänsten i Eventor användas. Via ett urval av en
eller flera klasser, alternativt ålderkategorier, nås deltagarna via e-post.
Programtidning
För tävling inom nivå 1 bör en programbok eller ett programhäfte tas fram, både som utskrivbar
version på tävlingens hemsida och för utdelning på arenan.
Denna bör innehålla:
•
•
•
•
Förutsättningar och generella anvisningar/uttagningskriterier
Tävlings-PM samt upplysningar av speciellt värde för media, ledare och publik
En presentation av arrangörsföreningen samt den ort tävlingen anordnas
Ett utrymme åt SOFT och OF vid behov (fråga SOFT/OF i samband med framtagandet av
programboken)
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 11
2
Att ge bästa medieservice
En tävling ska alltid uppmärksammas. Ju större tävling, desto viktigare. Nationella tävlingar ska bjuda
på en väl förberedd speakerservice och en snabb och korrekt redovisning av resultat och mellantider.
Speciell vikt ska läggas på att skapa bra förutsättningar för medias representanter.
Utse en pressvärd
För tävling inom nivå 1 ska, och för nivå 2 bör, en pressvärd utses.
Pressvärden ska före tävling (så snart arrangemanget tilldelats):
•
•
•
•
•
För tävling inom nivå 1, personligen kontakta SOFTs kommunikationsavdelning för
gemensam planering av mediaarbetet.
Personligen kontakta regionalmedia (tidningar, radio och för nivå 1-tävling även regional tv)
senast tre månader före tävling för att informera om tävlingen.
Skriva en kort informationstext/förhandsartikel med fakta om tävlingen:
o Hur tar man sig enklast till tävlingen?
o När är det bäst att bevaka tävlingen?
o Hur fungerar telefon- och internetuppkopplingar vid målområdet?
o Kontaktuppgifter.
Skicka ut texten/artikeln till aktuella nyhetsredaktioner och orienteringsjournalister. SOFT är
behjälpliga vid tävling inom nivå 1. Telefon TT: 08-692 28 40. E-post: [email protected].
Vid tävling inom nivå 1, bjuda in till lokal/regional presskonferens. SOFT/OF ska samtidigt
informeras och bjudas in. Media bör påminnas via telefon.
Pressvärden ska under tävling se till:
•
•
•
•
•
•
•
•
Att det finns särskilda pressparkeringar nära målområdet. De som står på dessa ska kunna
legitimera sig som medierepresentanter så att inga obehöriga står där.
Att det finns särskilda ”presskit” med ev. programtidning, startlista (med startnummer),
tävlings-PM och tävlingsbakgrund på de tävlande. Namnskyltar ska ordnas.
Att närvarande media ska ha möjlighet att intervjua tävlande vid särskilda hagar/tältutrymmen
precis efter målgången.
Att det finns arbetsplatser i nära anslutning till målet. Det ska finnas möjlighet att koppla upp
sig mot Internet, antingen trådlöst eller via nätverkskabel.
Att det intill upploppet finns särskilda ”fotohagar” för fotografer. Det ska finnas möjligheter
för fotografer att besöka en kontroll i skogen. Transport ska kunna erbjudas vid behov.
Att det finns någon form av förtäring under den tid då tävlingen pågår. Det ska ske i
medietältet och inte i marketenteriet pga tidsbrist för journalisterna.
Att kartor med banor vid lämpligt tillfälle delas ut till pressen. Utdelning får av sekretesskäl
inte göras förrän siste deltagare i tävlingen startat.
Att media erbjuds skriftliga preliminära resultatlistor från huvudklasserna senast tio minuter
efter att dessa är klara.
Pressvärden ska efter tävling:
•
•
Vid tävling inom nivå 1, se till att TT får resultatlista och ett textunderlag om hur tävling gick
senast en timme efter tävlingens avgörande (max 20 rader med allmän information om
tävlingen, vilka som vann samt telefonnummer till segraren om TT-journalisten önskar ringa).
Se till att resultaten snabbt distribueras till nyhetsredaktionerna ihop med information från
tävlingen samt telefonnummer till pressvärden som kan svara på frågor.
Resultaten ska snabbt laddas upp till Eventor så att den presstjänst för media som finns där kan
användas.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 11
3
Arrangörens rätt att teckna avtal
I TR 4.3 står om arrangörens rätt att teckna avtal om sponsring, reklam och övrig samverkan med
annan part.
Följande gäller för sponsring och reklam:
•
•
•
•
•
•
•
Mästerskapsbenämning får inte innehålla någon företags- eller reklaminslag.
Start- och målskynke kan innehålla annonser/reklamutrymme. ”Start” och ”Mål” ska
framgå tydligt.
Nummerlapp kan innehålla annons/reklam. Dock ska startnumret, eller i förekommande
fall deltagarens namn, framgå tydligt.
Reklam/annonsering är tillåten på upploppet vid tävlingar. Det gäller även övriga delar av
arenan och vid starten. Märk dock eventuellt speciella förhållanden vid avtal för TVsändningar.
Alla affärsöverenskommelser ska tecknas av arrangörens styrelse och erhållna ekonomiska
medels och/eller andra förmåners (exempelvis produkters) fördelning ska beslutas av
styrelsen.
Överenskommelse om externfinansiering ska göras affärsmässigt för att undvika oklara
avtal. Det innebär att varje stöd ska definieras i termer av omfattning (materiellt och
ekonomiskt), utformning (vem svarar för vad) och villkor (när levererar eller betalar
företaget och vad påtar sig föreningen som motprestation).
Reklam får inte göras för produkter som inte överensstämmer med orienteringsrörelsens
mål och etiska värderingar. Inte heller koppling mellan orientering och marknadsföring för
sådana produkter får förekomma.
Inspelnings- och sändningsrätt
I TR 4.3 nämns inspelnings- och sändningsrätt. Rätten berör främst tävlingar inom nivå 1. Kontakta
SOFTs kommunikations- och marknadsavdelning för mer information.
4
Att marknadsföra externt
En del i marknadsföringen handlar om att tala om att vi finns. Att det kommer att arrangeras en tävling
på orten. Det har ett värde i sig, men det kan också locka nya att prova på orientering.
Följande bör genomföras:
•
Marknadsföring i närområdet. Sätt upp enkla och vattentåliga affischer på godkända platser (t
ex informationstavlor). Många som motionerar i området kanske vill prova på något mer än att
bara gå, springa eller cykla. Ange tävlingsnamn, datum samt att det rör sig om orientering.
Skriv att man är välkommen att prova på orientering utan föranmälan eller klubbtillhörighet
och ange webbadressen till tävlingens webbplats.
•
Köp annonsplats i den lokala tidningen och passa på att skriv en pressrelease. Som annonsör i
tidningen ökar chansen att även få med information som en nyhet.
•
På tävlingens sida, skapa en naturlig ingång för nya som vill prova på orientering. Ange hur
man hittar till tävlingsplatsen samt vilka tider man kan anmäla sig. Presentera vilka banor som
finns, att det finns instruktörer som tar han om nya på plats och skriv vad det kostar.
•
På väl synlig plats i närheten av, eller rent av på, tävlingsplatsen, sätt upp en skylt med
information om att det kommer att arrangeras en tävling i orientering samt vilket datum.
•
På tävlingsdagen, nöj er inte med orienteringsskärmar som vägvisning utan sätt också upp
vägvisningsskyltar med information så att förbipasserande bilresenärer förstår att det rör sig
om en orienteringstävling.
•
Vid direktanmälan, ha information om klubben, t ex broscher, att dela ut. Det kan handla om
prova på-tillfällen, motionsorientering eller Naturpasset som ni arrangerar.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 11
5
Att marknadsföra internt inom rörelsen
Marknadsföringen av våra tävlingar internt inom rörelsen är avgörande i konkurrensen med andra
idrotter och intressen. Den är också viktig för att beskriva vad som verkligen erbjuds.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:
•
•
•
•
Annonsera i det tryckta tävlingsprogrammet, i Skogssport, på orientering.se och i Eventor.
På klubbens hemsida, ha en tydlig ingång till tävlingen.
På tävlingens sida, bjud på kartprov, banläggarens ord, tips om träning för att bemästra den
aktuella terrängen osv. Länka till tävlingens sida från Eventor och ange i kommentarsfältet i
Eventor så snart ni har ny information att delge.
Så snart inbjudan för er tävling inom nivå 1 är klar, kontakta Skogssport om ni anser att det
finns nyhetsvärde för nyhet på orientering.se. Tala om varför man ska välja just er tävling.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 11
6
Terrängbeskrivning
En stor del i marknadsföringen är att i inbjudan beskriva tävlingsterrängen. Det betyder att tala om hur
terrängen är beskaffad och vad deltagarna förväntas behärska. För att deltagarna ska kunna förbereda
sig på bästa sätt ska beskrivningen vara utförlig, konsekvent och utformad enligt samma standard vid
alla tävlingar.
Tre delar
Terrängbeskrivningen bör alltid omfatta följande tre delar:
•
•
•
Beskrivning av terrängtypen
Beskrivning av kuperingen
Beskrivning av framkomligheten
Varje del klassas enligt de tre ovan nämnda huvudalternativen.
Om föreslagen text i detta dokument inte räcker för att ge en riktig bild av terrängen kan egna ord och
formuleringar användas. Dock bör inte uttryck som "typisk västgötaterräng" eller "normal
upplandsterräng" användas. Lokala begrepp som "gärden", "mossar" eller "myrar" bör inte användas.
När banor läggs för olika tävlingsklasser i varierande terrängavsnitt ska detta framgå av
terrängbeskrivningen. När banor går fram i omväxlande terräng kan begrepp som "större/mindre del",
"i huvudsak" eller liknande användas. Undvik att använda yttermått eller procenttal.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 11
Kulturmark
Begreppet innebär att terrängen till stora delar består av
odlad och/eller annan öppen mark. Andra planbildsdetaljer
t ex vägar, stigar, diken, staket, stenmurar, ledningar och
byggnader bildar ett sammanhängande nät och utgör säkra
inläsningspunkter, vilka är speciellt lämpliga för nybörjaroch nattorientering.
Begreppet kulturmark ska alltid förtydligas med en
redovisning av de inom området vanligaste förekommande
planbildsdetaljerna.
Exempel: Kulturmark med många vägar, stigar och stenmurar.
Byggnader förekommer i stor omfattning.
Skogsmark
Begreppet innebär att terrängen i huvudsak är
skogsbevuxen. Begränsade inslag av odlad och/eller annan
öppen mark kan förekomma. Andra planbildsdetaljer, t ex
vägar, stigar, diken, sjöar, sankmarker, ledningar och
bebyggelse, förekommer i större eller mindre omfattning. De
behöver dock inte bilda ett sammanhängande nät.
Begreppet skogsmark ska alltid förtydligas med en
redovisning av de inom området vanligast förekommande
planbildsdetaljerna.
Exempel: Skogsmark med ett mindre antal vägar och stigar som inte är
sammanhängande. En stor öppen och ett flertal skogsbevuxna mindre
sankmarker finns inom området.
Vildmark
Begreppet innebär att terrängen är skogsbevuxen.
Planbildsdetaljer, med undantag av sankmarker och
vattendrag, saknas praktiskt taget helt.
Begreppet vildmark ska alltid förtydligas med en redovisning
av de inom området vanligast förekommande
planbildsdetaljerna.
Exempel: Vildmark med många små - öppna och skogsbevuxna sankmarker. Enstaka små sjöar och bäckar finns inom området. En
kraftledning med en 40 meter bred upphuggen gata är dragen från NV till
SO genom hela området.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 7 av 11
Kupering
Kupering inom området ska klassificeras och beskrivas med något av de tre huvudalternativen, svagt,
måttligt och starkt kuperad. Observera att det som ska beskrivas, är hur den tävlande troligen kommer
att uppfatta terrängen.
Begreppen svagt, måttligt och starkt kuperad terräng ska alltid förtydligas. Beskriv området med hjälp
av samlingsbegreppet i rubrikerna nedan. Förtydliga vid behov.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 8 av 11
Branta sluttningar
Terräng där lutningen på de stora höjdpartierna är så
stor att det ofta är svårt att löpa både uppför och utför
i normalt löptempo. Klättring är ofta nödvändig.
Detaljrika sluttningar
Sluttningarna är försedda med många branter, sänkor,
höjder, stenar, sankmarker och liknande.
Detaljfattiga sluttningar
Sluttningarna innehåller endast ett fåtal detaljer.
Höjdkurvorna är i huvudsak raka med få sänkor och
avsatser.
Stora höjdpartier
Terrängområdet innehåller en eller ett fåtal
stora höjder.
Småkuperad terräng
I terrängen finns ett stort antal små höjder, i regel redovisade med en eller två höjdkurvor. Många
sänkor och gropar förekommer.
Sönderskuren terräng
I regel berg- eller klippterräng med ett stort antal branter, skrevor, raviner och sänkor. Dessa är
ofta redovisade med endast en eller två höjdkurvor.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 9 av 11
Framkomlighet
Vid bedömning av framkomligheten ska områden som utan tidsförlust kan rundas eller genomkorsas
på vägar, stigar eller andra på kartan markerade stråk inte räknas som hindrande.
I det här kartexemplet begränsas inte framkomligheten av den täta skogen.
I det här exemplet kan inte den täta skogen undvikas. Framkomligheten är
därför begränsad.
Begränsad framkomlighet
Redovisning av begränsad framkomlighet ska omfatta:

Områden som är markerade på kartan (tät vegetation, steniga eller tuviga områden, tunglöpta
sankmarker osv).

Områden som inte är markerade på kartan (avverkningar som gjorts efter det att kartan
tryckts, markvegetation som bara finns under en kort period av året osv).
Begrepp
Följande begrepp ska användas vid beskrivning av framkomligheten:
God framkomlighet
Begreppet innebär att framkomligheten är begränsad i maximalt 10 procent av terrängen där banstråken går fram.
Terrängen ska i övrigt gå att forcera i normalt löptempo.
Begreppet god framkomlighet ska alltid följas av en förklaring om vad som eventuellt begränsar framkomligheten.
Exempel: God framkomlighet. Förutom de områden med tät skog som är redovisade på kartan finns ett område med
avverkning där virke och ris delvis ligger kvar.
Delvis begränsad framkomlighet
Begreppet innebär att framkomligheten är begränsad i maximalt 25 procent av den terräng där banstråken går fram.
Terrängen ska i övrigt gå att forcera i normalt löptempo.
Exempel: Delvis begränsad framkomlighet. Större och mindre områden med tät skog är redovisade på kartan.
Begränsad framkomlighet
Begreppet innebär att framkomligheten är begränsad i mer än 25 procent av den terräng där banstråken går fram. Stora
delar av banan måste forceras i nedsatt löptempo.
Begreppet begränsad framkomlighet ska alltid följas av en förklaring om vad som begränsar framkomligheten.
Exempel: Begränsad framkomlighet på grund av ett flertal stora sankmarker samt täta skogsområden som är redovisade på
kartan.
Vegetation
Träd-, busk- och örtvegetation som påverkar framkomligheten avsevärt beskrivs så utförligt som möjligt.
Exempel: I banstråken finns ett flertal stora områden med meterhöga ormbunkar vilka ej är redovisade på kartan.
Sikt
Sikten kan anges, om den är speciellt god (mer än 75 meter) eller speciellt dålig (mindre än 25 meter).
Exempel: Delar av banstråken går över hällmarksterräng där sikten är upp till 100 meter.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 10 av 11
Exempel på terrängbeskrivningar
Exempel 1
Terrängtyp: Lätta banor; Kulturmark med ett stort inslag av åkrar och vägar. Övriga banor; Skogsmark. Planbilden består
av ett mindre antal vägar, stigar och sankmarker. Mindre områden med kulturmark förekommer.
Kupering: Måttligt kupering. Sluttningarna är i huvudsak detaljfattiga.
Framkomlighet: God framkomlighet. Vegetationen består huvudsakligen av barrskog av varierande ålder med mindre
inslag av hyggen. Förutom ett mindre antal områden med tät skog som är redovisade på kartan finns ett par avgränsade
områden där avverkning gjorts och där virke och/eller ris ligger kvar. Vissa mindre områden med meterhöga ormbunkar
förekommer.
Exempel 2
Terrängtyp: Vildmark. Två områden med större, delvis öppna sankmarker. Gamla, delvis igenväxta diken förekommer.
Enstaka vägar, kraftledningar och bebyggelse förekommer. För de banor som i huvudsak ska ha ledstångsorientering har
ett mindre område med ett sammanhängande väg- och stignät i närheten av tävlingscentrum utnyttjats.
Kupering: Starkt kuperad terräng med stora höjdpartier. Sluttningarna är huvudsakligen detaljfattiga. Vissa mindre områden
med småkullig och detaljrik terräng finns.
Framkomlighet: God framkomlighet. Enstaka små partier med stenig terräng förekommer. Vegetationen består av
fullvuxen barrskog.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 11 av 11
TÄVLINGSANVISNING
TA 501 Kvalitetskontroll
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2013-12-20, redaktionella ändringar)
Bild: Mikael Fritzon
Syfte och målgrupp
Kompletterar tävlingsreglerna när det gäller tävlingskontroll, bankontroll samt
kartkontroll. Den vänder sig till SOFTs arrangörscoacher och OF:s kontrollanter.
Innehåll
1.
Kvalitetskontroll via SOFT
2
2.
Tävlingskontroll via OF
3
3.
Kartkontroll via OF
4
4.
Bankontroll via OF
5
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1.
Kvalitetskontroll via SOFT
Allmänt
Arrangörscoacher är obligatoriskt vid tävlingar inom nivå 1.
SOFT utser arrangörscoacher.
SOFT ansvarar för att arrangörscoachen utför sitt uppdrag enligt denna anvisning.
Arbetsbeskrivning
Arrangörscoachen är SOFTs samordnare och är den från SOFT som ansvarar för
kontakten med i första hand kontrollanterna men också arrangören.
Den har två huvuduppgifter:

Att säkerställa att kvalitetskontrollen av tävlingen fungerar enligt skrivna avtal.

Att utveckla tävlingen från år till år.
Det innebär att arrangörscoachen ska:

Ge stöd och support till kontrollanterna, samt vid behov arrangören.

Motivera och inspirera, men också påminna vid behov.

Följa upp planering och genomförande av arrangemanget.

Dokumentera och sprida erfarenheter från arrangemangen.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 7
2.
Tävlingskontroll via OF
Allmänt
Tävlingskontroll är obligatorisk vid tävlingar inom nivå 1-3.
OF utser tävlingskontrollant (och ev. biträdande) så snart arrangör tilldelats arrangemanget
och senast sex månader före tävling.
OF ansvarar för att tävlingskontroll utförs enligt denna anvisning.
Organisation
Tävlingskontroll ska utföras av person, tävlingskontrollant, med tävlingsledarutbildning
eller motsvarande kompetens.
Tävlingskontrollant får inte vara medlem i arrangerande förening.
Arbetsbeskrivning
Tävlingskontrollanten ska såväl teoretiskt som praktiskt bevaka att tävlingen genomförs
enligt SOFTs regelverk. Tävlingskontrollanten ska kontrollera och övervaka
arrangemanget, men får också vara rådgivande.
Kontakt ska hållas med tävlingsledaren.
Om tävlingskontrollanten uppmärksammar brister i planering eller genomförande av
arrangemanget ska detta påtalas. Om åtgärder inte vidtas ska rapport lämnas till OF.
Speciellt viktigt är att:
•
•
•
•
•
Kontrollera att samråd skett med länsstyrelsen
Kontrollera att tävlingskartan kommer fram i tid
Kontrollera att kontakt tagits med markägare och jakträttsinnehavare
Kontrollera inbjudan och PM innan publicering
Kontrollera tävlingsrapporten så att rätt summor betalas in till OF och SOFT.
Denna ska därefter signeras i Eventor, se nedan.
Checklista för tävlingskontrollant hittas via orientering.se.
Tävlingsledarrapport
Senast sex veckor före tävlingen ska tävlingskontrollanten av tävlingsledaren få ifylld
tävlingsledarrapport på blankett (elektroniskt) som är fastställd av SOFT.
Tävlingskontrollanten ska granska och fortlöpande komplettera blanketten. Efter avslutad
tävling ska tävlingskontrollanten medverka till att rapporten, färdigifylld och kompletterad
med iakttagelser för kommande OF-utbildning, snarast kommer OF tillhanda.
Tävlingsledarrapport hittas via orientering.se.
Signering av tävlingsrapport
Arrangör av mästerskaps-, nationell och distriktstävling ska senast 10 dagar efter avslutad
tävling ladda upp resultat till Eventor och där även avrapportera tävlingen.
Tävlingen ska signeras elektroniskt av tävlingsledaren och tävlingskontrollanten.
En guide kan hittas under Hjälp och support i Eventor.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 7
3.
Kartkontroll via OF
Allmänt
Av SOFT godkänd tävlingskarta ska i samband med kartproduktionen ha genomgått
kvalitetssäkring, kartkontroll.
OF utser kartkontrollant i så god tid att denne kan följa kartprojektet från dess start.
OF ansvarar för att kartkontroll utförs enligt denna anvisning.
Organisation
Kartkontrollen ska genomföras av person, kartkontrollant, med gedigna kunskaper inom
kartområdet.
Kartkontrollant som inte får vara samma person som har ritat kartan.
Arbetsbeskrivning
Kartkontrollen bör omfatta:
•
•
•
•
•
Tillsyn att kartprojektet bedrivs i enlighet med kartnormen
Teknisk rådgivning till kartprojektledare och kartritare
Kontroll av rekognoseringen
Kontroll av digitaliseringen
Kontroll av kart- och banpåtryck
Kartkontrollantrapport lämnas till OFs kartansvarige som godkänner kartan och tilldelar
kartan ett registreringsnummer, samt ett SOFT-märke.
SOFT-märket och kartans registreringsnummer utgör garanti för att kartan är producerad i
enlighet med gällande kartnorm.
Teknisk kontroll av kartor för tävling inom nivå 1
Förutom ovanstående kontroll ska kartor för tävling inom nivå 1 också genomgå en teknisk
kontroll på SOFT-nivå. Den tekniska kontrollen beskrivs i särskild anvisning för karta och
banläggning.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 7
4.
Bankontroll via OF
Allmänt
Bankontroll är obligatorisk vid tävlingar inom nivå 1-3.
OF utser bankontrollant (och ev. biträdande) så snart arrangör tilldelats arrangemanget och
senast sex månader före tävling.
OF ansvarar för att bankontroll utförs enligt denna anvisning.
Organisation
Bankontroll ska utföras av antingen en person, bankontrollant, eller två personer, en
bankontrollant, bankonsult för den teoretiska granskningen respektive en praktisk
bankontrollant.
Bankontrollanter ska inneha banläggarkort av minst samma klass som krävs för
banläggaren vid aktuell tävling. För bankontroll kan ytterligare personer utses. Dessa är då
biträdande bankontrollanter. Huvudansvaret vilar på bankontrollanten.
Bankontrollant och bankonsult får inte vara medlem i arrangerande förening. Praktisk
bankontrollant får vara medlem i arrangerande förening.
Omfattning
Bankontrollanten ska såväl teoretiskt som praktiskt bevaka att banläggningen genomförs
enligt SOFTs regelverk. Bankontrollanten ska övervaka banläggningen och vara
rådgivande.
Kontakt ska hållas med banläggaren, som har hela ansvaret för att banläggningen
genomförs teoretiskt och praktiskt.
Om bankontrollanten uppmärksammar brister i banläggningen eller misstänker att denna
missköts, ska saken påtalas. Om åtgärder inte vidtas ska rapport lämnas till OF.
Bankontrollen ska omfatta:
•
•
•
•
•
Kontroll av terrängbeskrivning
Teoretisk granskning av banförslagen
Praktisk terrängkontroll
Teoretisk kontroll av banor och kontrollbeskrivningar
Kontroll av utsättning och provlöpning
Efter avslutad tävling ska bankontrollanten eller bankontrollanterna snarast lämna rapport
om utförd bankontroll till OF på sätt som OF bestämmer.
Arbetsordning
Kontroll av terrängbeskrivning
Terrängbeskrivningen ska kontrolleras och godkännas av bankontrollanten innan inbjudan
sänds ut. Följande ska beaktas:
•
•
•
Att terrängbeskrivningen ger en riktig bild av området
Att SOFTs anvisningar för terrängbeskrivning har följts
Att hänsyn tagits till förändringar i undervegetation och dylikt som kan inträffa
fram till tidpunkten för tävlingen. OF kan besluta att kontroll och godkännande av
terrängbeskrivning kan ske på annat sätt.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 7
Teoretisk granskning av banförslagen
Senast tre månader före tävling ska banläggaren kontakta bankontrollanten och ge tillfälle
att granska banförslagen som vid denna tidpunkt bör vara preliminära. Samråd med
markägare och jakträttsinnehavare ska vara klara.
Följande ska kontrolleras:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att samrådet inte lett till konflikter som arrangören inte själv kan lösa.
Att tävlingskartan är färdig senast två månader före tävlingsdagen.
Att tävlingsmarkerna är utnyttjade så att banorna går fram genom de för respektive
klass lämpligaste terrängpartierna.
Att tävlingsklassernas banor har rätt banlängd och svårighet.
Att banornas uppläggning inte inbjuder till att passera genom förbudsområden.
Att SOFTs regler och anvisningar för elitklasser tillämpas.
Att kombinationer av olika klasser på samma bana eller samma kontroller sker
med omsorg.
Att banorna följer SOFTs anvisningar för undvikande av markskador och
viltstörningar.
Att banläggningen även i övrigt följer regler och anvisningar.
Påtagliga principiella felaktigheter ska diskuteras med banläggaren.
Praktisk terrängkontroll
Terrängkontrollen ska vara klar senast en månad innan tävlingen genomförs. Följande ska
genom banläggarens försorg vara klart:
•
Kontrollerna ska vara märkta på lämpligt sätt. Märkningen ska sitta på exakt det
ställe och i det höjdläge där skärmen eller reflexen ska placeras.
•
Bankontrollanten ska ha fått banförslag i regel i form av en fil med karta, bana och
kontrollbeskrivning för samtliga klasser.
Vid terrängkontrollen ska följande beaktas:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att terrängförhållandena på sträckorna klart framgår av kartan.
Att förbudsområden markeras i terrängen och på kartan.
Att startplatser, mål och kontroller är rätt placerade.
Att svårighetsgraden och terrängframkomligheten på de olika banorna är väl
avvägd mot kraven i de olika tävlingsklasserna.
Att kartan inom kontrollringen och vid nära belägna inläsningspunkter väl
stämmer överens med terrängen. Kartbilden inom ringen ska vara läsbar så att
ingen tvekan råder om vilken kontrollpunkt som avses.
Att kontrollmarkeringens placering är riktig och att dess synlighet är anpassad efter
det kartläsningsstöd den tävlande har när han närmar sig kontrollpunkten.
Att kontrollmarkeringens synlighet är anpassad till de tävlingsklasser som besöker
punkten och att dess placering anpassas efter kontrollkaraktären. En stämplande
tävlande får inte vara avsevärt lättare att upptäcka än kontrollmarkeringen.
Att kontrollbeskrivningarna motsvarar kontrollernas karaktär och i övrigt följer
anvisningarna.
Att ändringsförslag och kartjusteringar blir riktigt genomförda.
Att vid behov samråda med tävlingsledningen före beslut om att avbryta eller ställa
in tävling.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 7
Teoretisk kontroll av banor och kontrollbeskrivningar
När banor och kontrollbeskrivningar är fastställda ska bankontrollanten signera ett
originalexemplar av varje godkänd bana och kontrollbeskrivning. Bankontrollanten ska
dessutom förvissa sig om att tillräcklig kontroll genom arrangörens försorg genomförs vid
påtryckning eller inritning av banor samt vid kopiering av kontrollbeskrivningar.
Kontroll av utsättning och provlöpning
Bankontrollanten ska kontrollera att kontrollutsättningen organiseras på ett sätt som
säkerställer att rätt kontrollmarkering placeras på rätt plats och att detta arbete är klart i rätt
tid.
Följande ska beaktas:
•
•
•
•
•
•
Att kontrollmarkering enligt SOFTs regelverk används.
Att kontrollmarkeringarna sätts ut vid lämplig tidpunkt.
Att kontrollutsättarna får instruktion om hur och var kontrollmarkeringarna ska
placeras.
Att arrangören kontrollerar att rätt kontrollmarkering hamnar på rätt plats genom
att märkbrickan redovisas.
Att arrangören tävlingsdagen kontrollerar samtliga kontrollmarkeringar före första
start.
Att väg-, frizons- och kontrollvakter vid behov placeras ut.
Läs mer i särskild anvisning för tävling, samt särskild anvisning för karta och banläggning.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 7 av 7
TÄVLINGSANVISNING
TA 502 Karta och banläggning
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
Den 1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2015-01-01, redaktionella ändringar och kompletteringar)
Syfte och målgrupp
Anvisningen innehåller fördjupad information om karta och banläggning. Den
vänder sig i första hand till arrangörer i form av kartritare och banläggare, men kan
även vara till nytta för tävlande.
Anvisningen inkluderar både traditionell orientering och sprintorientering.
Innehåll
1.
Godkänd karta
2
2.
Godkänt karttryck
3
3.
Kartskala
3
4.
Banläggning
4
5.
Orienteringsbanan ur ett banläggarperspektiv
7
6.
Behörighet för banläggare
8
7.
Distansernas särart ur ett banäggarperspektiv
10
8.
Sprintdistansens särart ur ett kart- och banäggarperspektiv
13
9.
Kontrollbeskrivning
14
10.
Tekniska anvisningar för banpåtryck
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
14
1. Godkänd karta
Enligt TR 5.3 får tävling inom nivå 1-3 endast arrangeras på karta godkänd av SOFT. Det innebär att
kartan ska följa av SOFT fastställd kartnorm eller sprintnorm (hittas på orientering.se).
Traditionell karta ska ritas i grundskalan 1:15 000 och sprintkarta i grundskalan 1:5 000/1:4 000,
oavsett områdets karaktär. Av SOFT godkänd tävlingskarta ska ha genomgått en kvalitetskontroll, en
s k kartkontroll. Det innebär:


Att karta för tävling inom nivå 1-3 ska genomgå en kartkontroll, utförd av kartkontrollant
utsedd av OF.
Att karta för tävling inom nivå 1 även ska genomgå en teknisk kontroll, utförd av SOFT eller
av SOFT utsedd person.
Kartor som godkänts i båda kontrollerna får godkännandemärke av SOFT för att användas vid tävling
inom nivå 1. Kartor som enbart har godkänts av OF utsedd kartkontrollant får godkännandemärke av
OF för att användas vid tävling inom nivå 2-3.
Eventuellt registreringsnummer ges av OF.
Kontroll på OF-nivå
Följande gäller för kontroll utförd av OF utsedd kartkontrollant:

Kartägare ska registrera kartan före arbetets början. Om området ligger i annat distrikt sker
ändå registrering i det egna distriktet, men först efter medgivande av det andra distriktet.

Kartägare som avser framställa karta för tävlingsbruk ska före arbetets början samråda med
berörda markägare, jakträttsinnehavare, samt vid behov, Länsstyrelsen. Exempel på
samrådsbrev finns på orientering.se.

Registrering av ett område gäller för en tid av fyra år räknat från det datum då ansökan
godkänts (färdigställs kartan före denna tidsperiods utgång gäller nedanstående punkt). Rätten
till inregistrerat område kan förverkas tidigare om rekognoseringsarbete ej påbörjats inom tre
år från det datum då ansökan godkändes.

När en karta har godkänts förlängs tiden för registrering i högst fem år.

Tävlingsverksamhet på godkänd karta beslutas av kartägare efter samråd med OF.
Kontroll på SOFT-nivå
Förutom OF-kontrollen ska såväl nyproducerade som reviderade kartor för tävling inom nivå 1 också
genomgå en teknisk kontroll på SOFT-nivå. Syftet är att kartan tekniskt ska följa de mått, tjocklekar
och avstånd för tecken och symboler som normen anger. Målet är läsbara kartor i rätt skala.
Följande kontrolleras (sker framför dator, dvs utan terrängkontroll):

Att kartnormens regler för grundekvidistans samt korrekt teckenuppsättning används (rätt
symboler i rätt storlek och tjocklek). Teckenuppsättningen hittas på orientering.se.

Att minsta avstånd mellan symboler av samma färg, samt minsta storlekar på färgytor, är enligt
kartnormen.

Att användandet av hjälpkurvor följs enligt regler och intentioner i kartnormen för en bra
överskådlighet (hjälpkurvshöjd ovanför hjälpkurva är tillåtet).
Enstaka avvikelser från kartnormen kan få förekomma och godkänns då av SOFT efter dialog med av
OF utsedd kartkontrollant.
Av OF utsedd kartkontrollant skickar kartfil (Ocad eller motsvarande) till [email protected]
senast sex månader före tävling. Kartfil behandlas med full sekretess.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 15
Godkännande, alternativt en redogörelse för vad som avviker från kartnormen och behöver justeras
för att få kartan godkänd, meddelas normalt kartkontrollanten senast två veckor efter inlämnandet.
SOFT är behjälplig med support och för gärna en dialog med kartbeställare, kartritare och/eller
kartkontrollanten kring hur eventuella avvikelser från kartnormen kan åtgärdas.
2. Godkänt karttryck
För kartor på tävling inom nivå 1 gäller följande:

Offsettryckt karta ska användas för skala 1:15 000. För karta i skala 1:10 000 eller större får
digitalutskrift av certifierad färgutskrivare användas. Lista över certifierade färgutskrivare finns
på orientering.se.

Sluttryck + bantryck ska kvalitetssäkras och godkännas i samband med att ordinarie anmälan
går ut. Först då är antal eventuella kvalheat, gafflingar osv bestämda.
För kartor på tävling inom nivå 2 och 3 bestämmer OF kraven för karttryck.
3. Kartskala
Att kartan ska följa kartnormen innebär också att grundskalan alltid ska vara 1:15 000 för traditionella
kartor medan sprintkartor har grundskalan 1:5 000 eller 1:4 000. För traditionella kartor får
uppförstorad skala, inklusive banpåtryck användas (se eget avsnitt, Tekniska anvisningar för banpåtryck).
Följande gäller kartskala för olika distanser, tävlingstyper och klasser:
Ultralång distans och långdistans
Skala ska vara 1:15 000 i klasserna D/H16-21. För övriga klasser, inklusive D/H16 Kort och öppna
motionsklasser, ska skalan vara 1:10 000.
För klasserna D/H60 och äldre, samt för öppna motionsklasser, får även skala 1:7 500 erbjudas. Skalor
i 1:10 000 och större ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck, se eget avsnitt.
Medeldistans, stafett och nattävling
Skala ska vara 1:10 000 i alla klasser. För klasserna D/H60 och äldre, samt för öppna motionsklasser,
får även skala 1:7 500 erbjudas. Samtliga skalor ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive
banpåtryck, se eget avsnitt.
Sprintdistans
Enligt sprintnormen ska skalan vid sprintdistans vara 1:5 000 eller 1:4 000. Banpåtrycket följer samma
mått som för traditionella kartor i skala 1:15 000, se eget avsnitt.
Dispens
I undantagsfall kan dispens för annan kartskala ges lokalt enligt TR 2.4.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 15
4. Banläggning
Avsnitt TR 5.14 tar upp vad som gäller orienteringsbanan och flera delar berör banläggningen.
Mark och vilt
Tävlingsområdet ska vara så stort att det finns utrymme för tillräckligt många och stora frizoner för
klövvilt. Speciellt viktigt är det med frizoner i det centrala tävlingsområdet.
Banorna ska läggas i väl sammanhållna stråk.
Banor som går i motsatta löpriktningar bör undvikas. Endast i undantagsfall och i områden utan
klövvilt får mötande banstråk förekomma.
I de flesta fall bör klövvilt drivas ut ur hela eller delar av tävlingsområdet. Beslut om avdrivning och
tillvägagångssätt ska göras i samråd med jakträttsinnehavare.
Kontroll får ej förläggas till tomtmark utan ägarens medgivande. Banläggare ska planera banorna så att
naturliga vägval inte leder genom förbudsområden.
Se även särskild anvisning för samråd och hänsyn.
Starten
Starten bör väljas så att de tävlande får bra uppvärmningsmöjligheter, samt så att startpersonal enkelt
kan nå dit med material och kartor.
Startpunkten bör om möjligt placeras vid ett tydligt terrängföremål samt vara så placerad att tävlandes
vägval inte kan iakttas av de tävlande som ännu inte startat.
För ungdomar ska placering som innebär flera vägval ut från startpunkten undvikas.
Arenan
Innan banläggningen påbörjas är det viktigt att tänka igenom hur arenan ska se ut. Speciellt viktigt är
det vid tävlingar inom nivå 1 och vid sprinttävlingar.
Sista kontrollen ska om möjligt vara synlig på arenan. Det ger en större orienteringskänsla för media
och publik.
Klasser, val av bana samt lottning
Tidigt samarbete med tävlingsadministrationen är av stor vikt så att inte tävlingens startdjup blir för stort.
Av TR 5.10 framgår att tävlande som vid intervallstart har samma bana inte ska starta samtidigt. I övrigt
gäller följande vid lottning och val av bana:

Startmellanrummet i en klass ska vara detsamma klassen igenom.

Klasser som startar samtidigt och bedöms ha lika kapacitet bör inte ha samma förstakontroll.

Klasser med samma bana ska starta efter varandra. Utrymme för att ta in efteranmälda i
respektive klass ska finnas. Klass som bedöms få snabbast segrartid bör starta först.

Inskolning, som innehåller vägledning längs banan i form av glada och ledsna
uttryckssymboler, bör alltid ha egen bana.
Banlängder och mätning av banlängder
Banlängder och segrartider framgår av särskild anvisning för tävling, klasser och deltagande.
Observera att verklig banlängd, efter samråd inom distriktet (OF), får avvika upp till 20 % av de
riktvärden som anges i anvisningen.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 15
Mätning av banlängden ska för traditionell orientering göras efter kortaste väg den tävlande kan springa
från tidsstart till mål, således ej över öppet vatten eller förbudsområde, t ex tomtmark.
Mätning av banlängden ska för sprintorientering göras fågelvägen, oavsett vilka terrängföremål som
banans streck går över. Eventuellt snitslade delar av banan ska räknas in i banlängden.
Underklass till elitklass, eller övrig rankingmeriterande klass som har fått så många anmälda att
tillfredställande startmellanrum och startdjup inte kan uppnås, ska ha motsvarande beräknad segrartid
och svårighet som huvudklassen.
Teknisk nivå (svårighetsnivå)
Tävlingsbanorna är indelade i olika tekniska nivåer enligt ett färgsystem, där Grön är den lättaste banan
och Svart den mest utmanande.
Banor med färgerna Orange och Röd ska ha samma nivå, men banor med Orange färgbeteckning får
inte läggas i för utmanande och detaljrik terräng där kartbilden kan vara otydlig eller svårläst. Samma
gäller för banor med färgerna Blå och Svart, där nivån ska vara samma, men där för utmanande terräng
ska undvikas för Blå bana.
Lättare moment
Grön
Vit
Gul
Medelsvåra moment
Orange
Röd
Violett
Svårare moment
Blå
Svart
Vid mästerskapstävling i stafett ska i åldersgrupperna D/H 18, 20 och 21 spridningsmetod som är
godkänd av SOFT användas (se godkända metoder nedan).
Vid distriktsmästerskap i stafett ska OF besluta om huruvida spridningsmetod ska användas i övriga
åldersgrupper.
Sjukvård, vätska samt förbudsområden
Enligt tävlingsreglerna ska tävlande informeras om var i terrängen sjukvårds- eller förbandsplatser
finns genom markering på tävlingskartan.
Den tävlande ska också informeras om var vätska finns genom markering på tävlingskartan eller
angivande på kontrollbeskrivningen.
På samtliga tävlingskartor ska förbudsområden, snitslade delar av banorna samt kartjusteringar vara
inritade.
Om relevanta vägval begränsas av exempelvis staket, stängsel eller plank som kräver klättring, eller
sådd åker, ska detta markeras i banpåtrycket.
Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om
detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer
placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt.
Vägval
Vägval är en av orienteringssportens grundstenar och finns även med i inledningen i devisen som
skapades i sportens barndom, ”självvald väg i okänd mark”.
Vid alla typer av distanser och former inom sporten ska banläggaren sträva efter att skapa så mycket
vägvalsmöjligheter som möjligt.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 15
Samlöpning
Genomtänkt banläggning minskar risken att de tävlande kommer ihop på banan. Detta innebär att, i
samråd med bankontrollant, praktisera följande kriterier:

Att erbjuda banor där de tävlande högst sannolikt väljer olika väg.

Att undvika för många korta sträckor i banans inledande skede.

Att erbjuda effektiva spridningsmetoder.
Spridningsmetoder
Spridningsmetoder kan användas vid stafetter, samt individuell tävling med intervallstart eller masstart.

Gemensam start leder till samlöpning, vilket strider mot orienteringens idé. För att försvåra
samlöpning bör spridningsmetod användas.

De tävlande ska inte kunna genomskåda vilken bana de själva och konkurrenterna lottats till.
Deltagarna behöver inte upplysas om vilken spridningsmetod som används.

Varje lag eller tävlande ska löpa samma bansträckning. Vid målgång ska alla lag eller tävlande
ha genomfört exakt samma bandelar men i olika ordning. De olika bandelarna ska därför ha
samma startpunkt och mål.

Banor som gafflas med varandra ska ha samma svårighetsgrad och vara lika fysiskt krävande.

Banorna ska ha samma banlängd och idealtid. Åskådare ska kunna se ställningen i tävlingen.
Följande spridningsmetoder är godkända av SOFT (se handboken Banläggning för upplägg):

Motalametoden

Vännäsmetoden

Farstametoden

Tranemometoden

Fjärilar, inklusive den s k ”Ultuna”-metoden (variant på fjäril)
Sekretess kring bana
För att inte avslöja för mycket för deltagarna på förhand bör inte för mycket information delges till
publik, media, ledare eller deltagare före ankomst till arena (eller förstart om sådan finns).
Följande hålls under sekretess:

Varvningstider.

Inkommande och utgående riktning på varvande tävlande.

Antal varv, samt längd på dessa, vid parstart eller masstart/enmansstafett.

Startens position och åt vilket håll från samlingsplatsen denna ligger (gäller ej start på arenan).
Passeringstider (klockslag) för mellantidskontroller kan redovisas på förhand. Förekommer varvning
bör dock försiktighet vidtas då det kan avslöja om varvning förekommer i början eller slutet av banan.
En schematisk bild (ska ej växlas med geografisk bild) över vilka klasser som har samma startplats kan
med fördel redovisas på förhand.
Provkarta
Vid tävling inom nivå 1 bör en provkarta med provkontroller erbjudas på väg mot start.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 15
5. Orienteringsbanan ur ett banläggarperspektiv
Avsnitt TR 5.14, som gäller orienteringsbanan, inkluderar kontrollstämpling. Denna del regleras i
särskild anvisning för tävlingsadministration.
Kartstorlek
Tävlingskartan bör skäras till format som står i lämplig proportion till den tryckta banan. Sprintkartans
storlek bör enligt sprintkartnormen inte vara större än A4.
Kontrollpunktens markering
Enligt tävlingsreglerna ska kontrollpunkterna markeras med kontrollskärm som är godkänd av SOFT
och vara försedda med godkänd kontrollenhet samt tydlig och godkänd sifferkod.
Vid tävling i mörker ska kontrollpunkterna märkas av SOFT godkänd reflexstav eller lampa som visar
rött sken.
Lista över godkända produkter finns på www.orientering.se.
Kontrollkoder
Kontrollkoder ska finnas på den tävlandes kontrollbeskrivning.
Tal under 31 får inte användas.
Koder som kan förväxlas vid läsning från olika håll får inte användas. Förbjudna koder beskrivs i
dokumentet Kontrollbeskrivning som finns på orientering.se.
Koden ska alltid finnas på stämpelmodulen. Koden kan också skrivas på antingen kontrollskärmens
alla tre vita ytor, en vågrätt placerad skylt på kontrollanordningens översida eller lodrätt placerade
skyltar på två av kontrollanordningens sidor.
Tresiffriga kodnummer ska vara understrukna.
Utsättning av kontroller, ev. kontrollvakter samt provlöpning
Vid utsättning av kontrollerna ska, om inte detta redan är gjort, de elektroniska enheterna väckas så de
kommer i tävlingsläge.
Vid tävling inom nivå 1 ska provlöpning av samtliga kontroller ske under tävlingslika förhållanden före
tävling.
Vid tävling inom nivå 1 ska kontrollvakt patrullera mellan kontrollerna av säkerhetsskäl. Vid
sprinttävling i stadsmiljö ska alla kontroller konstant bevakas av anonymt beklädda kontrollvakter (ej
klubbkläder).
Vätska i skogen
Enligt tävlingsreglerna ska tävlande i klass som beräknas få en segrartid som överstiger 50 minuter med
20-30 minuters mellanrum erbjudas vätska utmed tävlingsbanan.
Vid vätskestation eller vätskekontroll ska det finnas dels vatten, dels en dryck av typ ”sportdryck”
innehållande socker.
Drycker bör inte ha för kall temperatur och ska placeras väl synliga.
All vätska ska serveras på ett hygieniskt sätt och får inte hällas upp av de tävlande själva.
Förbudsområden
Enligt reglerna ska förbudsområden markeras väl synligt i terrängen och på sådant sätt att tävlande inte
behöver tveka om områdets gränser.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 7 av 15
Heldragen snitsling ska användas om det föreligger risk för att de tävlande oavsiktligt beträder
området, dvs då områdesgränsen är otydlig. Om gränsen för det förbjudna området är tydlig (till
exempel väg, åkerkant) och endast rutinerade tävlande berörs, kan snitslingen göras glesare (hängande
snitselband).
Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om
detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer
placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt.
Snitselfärg och vägledning för inskolningsklassen
För snitselfärg till start, se TA 401 Allmänna villkor och teknisk anvisning för tävling.
I övrigt gäller följande:
Förbjudna områden:
Gulblå
Otydliga och konstgjorda stigar:
Vit
Avgränsningar:
Rödvit (t ex på väg till startpunkt, från sista till mål, vid varvning, vid varningar i
terrängen, vid terrängförändringar efter att kartan trycks etc.)
Klassen Inskolning bör alltid innehålla vägledning längs banan i form av glada och ledsna
uttryckssymboler på träd belägna invid stigar en bit in på sträckan.
6. Behörighet för banläggare
Allmänt
För att säkerställa hög och rätt kvalitet på banor vid orienteringstävling, ska ansvarig banläggare vara
behörig och certifierad med SOFTs banläggarkort.
Banläggarkort erhålls efter genomgången utbildning och finns i två klasser:

Banläggarkort 1 = blått kort

Banläggarkort 2 = grönt kort
Innehav av banläggarkort 1 krävs för att erhålla banläggarkort 2.
Nivåer av behörighet
Lägst banläggarkort 1 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid distriktstävling och
nationell tävling utan elitklasser, men i övrigt fullständigt klassutbud.
Banläggarkort 2 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid mästerskaps-tävling och nationell
tävling med elitklasser och i övrigt fullständigt klassutbud.
Lägst banläggarkort 1 krävs för biträdande banläggare och biträdande bankontrollant vid det i närmast
föregående stycket nämnda tävlingarna.
Banläggare och bankontrollant vid tävling som inte har nämnts ovan, rekommenderas att genomgå
någon form av banläggarutbildning. Banläggarkort är dock inget krav.
Giltighet
Banläggarkort gäller nationellt och utfärdas av det OF där banläggaren är aktiv.
Kortet har en giltighet av maximalt 5 år. Giltighetstiden kan påbörjas när som helst under kalenderåret
och går alltid ut den 31 december år fem.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 8 av 15
Vid byte av OF ska banläggaren kontakta berörda distrikt för att få sin behörighet godkänd och
överförd till det nya distriktet.
Den som upprepade gånger missköter sitt uppdrag som banläggare eller bankontrollant eller visar sig
ha brister i sin kompetens kan av OF fråntas sitt banläggarkort.
Kriterier för kort
För att erhålla banläggarkort krävs såväl teoretisk utbildning som praktisk erfarenhet.
Teoretisk utbildning ska införskaffas genom att delta i en banläggarkurs utförd i berört OF:s regi eller
motsvarande, eller genom att delta i en studiecirkel/lärgrupp ledd av en instruktör som är godkänd av
berört OF. Instruktören bör ha bildningsnivå motsvarande banläggarkort 2.
För att bli certifierad via lärgrupp, ska studieplan och studiematerial godkända av SOFT användas.
Banläggarkort kan i undantagsfall utfärdas till personer som inte genomgått traditionell
banläggarutbildning eller förnyelseutbildning. Personen i fråga bör bevisligen ha goda kunskaper i
banläggning, tidigare i tiden närliggande banläggaruppdrag, goda referenser, svårigheter att delta i
utbildningar och fortbildningar mm. Tillämpningen av undantagsmetoden bör förekomma sparsamt.
Även här gäller innehavande av banläggarkort 1 före erhållande av kort 2.
Praktisk erfarenhet införskaffas genom att årligen utföra banläggaruppdrag.
Förnyelse av banläggarkort
Efter giltighetstidens utgång kan banläggarkort förnyas. Förnyad behörighet kräver såväl teoretisk
fortbildning som praktisk erfarenhet. Detta erhålls först och främst genom att delta vid av berört OF
arrangerad fortbildningskurs eller motsvarande samt att kontinuerligt utföra banläggaruppdrag.
Godkännande och registrering av banläggarkort
Banläggarkort 1 och 2 delas ut och registreras av det OF där banläggaren är aktiv. Ansökan om banläggarkort eller förnyad behörighet sker genom att teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet i form
av banläggar- eller bankontrolluppdrag förs in på kortets baksida. Uppgifterna bestyrks av den egna
föreningens styrelse. Därefter lämnas kortet till ansvariga i det OF där banläggaren är aktiv, för
handläggning.
För att erhålla poäng enligt SOFTs banläggarmärke, krävs innehav av banläggarkort.
Behörighet
Banläggarkort
Banläggarkort 1
Blått kort
Banläggarkort 2
Grönt kort
Förnyad behörighet
Banläggarkort
1 och 2
Teoretisk utbildning
Godkänd kurs eller studiecirkel/lärgrupp
”Grundläggande utbildning av banläggare”.
Utbildningen följs upp med särskild hemuppgift som
granskas av instruktör eller OF:s tävlingsansvariga.
Uppgiften återsänds till eleven med kommentarer
och banläggarkort, om uppgiften godkänts.
Praktisk erfarenhet
Erfarenhet av banläggning vid lokala tävlingar enligt
föreningsstyrelsens bedömning och tillstyrkan.
Godkänd kurs ”Vidareutbildning av banläggare”.
Kursen bör ej påbörjas förrän tidigast två år efter en
omgång grundläggande utbildning.
Under den senaste femårsperioden uppnått minst
25 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs
banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara
som ansvarig banläggare eller bankontrollant för
tävling som kräver banläggarkort 1.
OF:s ”banläggarträffar” eller motsvarande där stor
del av tiden ägnas åt banläggningstekniska problem.
Denna utbildning bör genomgås årligen, dock senast
under kortets sista giltighetsår.
Om erforderlig teoretisk och praktisk erfarenhet inte
erhållits senast sju år efter att kortet utfärdats krävs
ny behörighetsutbildning för det kort banläggaren
innehar.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Under den senaste femårsperioden uppnått
minst 15 poäng enligt bestämmelserna för
SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen
ska vara som ansvarig banläggare för tävling som
kräver banläggarkort.
Version 2015-07-01 | Sida 9 av 15
7. Distansernas särart ur ett banläggarperspektiv
Långdistansens profil är vägvalsbedömning och fysisk utmaning
Långdistansen, som är orienteringens ursprungsdistans och ibland går under benämningen ”den
klassiska distansen”, ska i normalfallet dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:

Banan ska testa löparens förmåga att läsa, förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning,
att läsa och förstå kartan, samt att kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Även
den taktiska förmågan ska sättas på prov.

Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och
vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär.

Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten.
o Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett
flertal långa delsträckor. För elitklasser bör dessa delsträckor vara över 2 km och
innehålla flera olika vägvalsmöjligheter.
o Även någon form av spridningsmetod bör övervägas.

Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för långdistansen
är de långa delsträckorna.

Tempoväxling/rytm i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng
– svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv.

Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att
kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svårt i sig.

Skärmens placering ska alltid vara av tydlig.

Barn- och ungdomsbanor behöver ägnas stor omsorg för att de ska uppnå rätt teknisk nivå.
Medeldistansens profil är teknisk orientering
Medeldistansen ska dras i obebyggda områden, företrädesvis skogsmark.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:

Banan bör kräva stor del finorientering. Den tävlandes förmåga till kartläsning och
kartförståelse i komplexa skogsmiljöer ska testas. Banan bör alltså kräva mycket koncentration
genom hela loppet.

Kontrollerna och placeringen av skärmen kan vara en utmaning i sig. Detta innebär inte att
man får göra avkall på det sportslig rättvisa, till exempel ska en kontrollskärm inte placeras så
att stämplande löpare vägleder andra löpare in till kontrollen, dvs kontrollskärmens placering
ska vara tydlig.

Sträckorna ska varieras i både längd och riktning med målet att tvinga löparen att planera
utgången från kontrollen innan stämpling.

Vägvalsbedömning ska eftersträvas i största möjliga mån, men får inte bli på bekostnad av
kartläsningsmomenten. Alltså bör vägvalen innehålla mycket kartläsning i sig. Å andra sidan
får antalet kontroller inte bli så stort att det liknar en träningsaktivitet i kontrollplockning.

Banan ska innehålla tempoväxling. Det skapas genom riktningsändringar och genom att
använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv.

Barn- och ungdomsbanor behöver ägnas stor omsorg för att de ska uppnå rätt teknisk nivå.

På banor vid tävlingar speciellt för elitlöpare bör varvning finnas vid arenan.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 10 av 15
Ultralånga distansens profil är extrem fysisk utmaning och vägvalsbedömning
Ultralånga distansen ska i normalfallet dras i obebyggda områden. Miljön är normalt skogsmark, men
andra miljöer, t ex fjäll kan vara lämplig.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:

Banan ska testa löparens förmåga att genomföra effektiv vägvalsbedömning och kunna planera
tävlingen i en extremt fysisk krävande miljö.

Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grov- och
finorientering.

Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och
vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär.

Viktigt är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Denna skapas lämpligen genom att använda
olika typer av terräng och att svåra sträckor varvas med mindre svåra.

Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov.

Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten.
o Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett
flertal långa delsträckor. Dessa delsträckor bör vara över 2 km och innehålla flera
olika vägvalsmöjligheter.
o Även någon form av spridningsmetod bör finnas.

Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att
kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svårt i sig.

Skärmens placering ska alltid vara tydlig.
Stafettens profil är ”kamp man mot man/kvinna mot kvinna” – och spännande publiksport
Tävlingen ska normalt genomföras i obebyggd terräng företrädesvis i skogsmark. Man bör eftersträva
att hitta områden som är relativt lättframkomliga och som ger goda möjligheter till vägvalsbedömning.
Terrängtyper med nedsatt sikt men med god löpbarhet är väl lämpad för stafett.
Den variant av stafett som beskrivs här har många likheter med långdistansen, men vissa delar av
banan kan även vara av medeldistanskaraktär.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:

Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver
grovorientering och finorientering.

Eftersom stafetter genomförs med gemensam start ligger det i sakens natur att de tävlande
kommer att vara ihop på banan under kortare eller längre perioder. Detta är en del av
stafettens karaktär och ger en extra dimension kopplat till den taktiska färdigheten (man mot
man/kvinna mot kvinna).

Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov.

Banläggningen har stor betydelse för att skapa spridning, men även för att hålla ihop tävlingen.
o Spridning och önskemålet att deltagarna ska orientera själva i största möjliga mån,
skapas också genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning.
o Vid mästerskap ska samlöpning försvåras genom att av SOFT godkänd
spridningsmetod används (se tidigare avsnitt).

Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för stafetter är de
lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 11 av 15

Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att
kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svår i sig.

Kontrollerna och placeringen av skärmen ska vara tydlig.

Arenakonceptet är viktigt, speciellt vid mästerskap.
o Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska ha hög prioritet.
o Det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan
innebära arenapassager, webb- och arenaproduktion etc.
Nattorienteringens profil är vägvalsbedömning i lättframkomlig terräng
Nattorienteringens profil är i många stycken samma som varje distans särart, men skillnaden att
tävlingen genomförs i mörker och därmed ska anpassas till detta. Nattorientering kan genomföras
inom ramen för alla de förekommande distanserna.
Nedanstående beskrivning avser den mest förekommande varianten, nattorientering, långdistans. För
nattorientering över andra distanser gäller i stort samma huvudprinciper gällande terräng och
vägvalsbedömning, men med anpassning kopplat till respektive distans särart.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:

Banan ska innehålla mycket vägvalsbedömning och i övrigt en blandning av grovorientering
och kortare finorientering.

Kontrollpunkterna ska vara tydliga och vid placeringen av skärmen/reflexen/lyktan ska
arrangören vara extra observant på att placera den så att den inte är svår att hitta i sig.

Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för nattorientering
är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter.

Nattbanor ska generellt vara något kortare än motsvarande banor på dagen.

Vid nattävlingar för ungdomar behöver man försäkra sig om:
o Att banorna dras i områden med sammanhängande nät av planbildsdetaljer. Dessa
planbildsdetaljer ska dessutom vara tydliga.
o Att banorna är lättare än motsvarande banor på dagen. Färgsystemet gäller, men
anpassningen handlar bl a om tydligheten och antalet planbildsdetaljer som finns i
kartbilden och i verkligheten.

Vid elittävlingar som genomförs med masstart är arenakonceptet viktigt. Speaker, ljud och
arenauppbyggnad ska då ha högsta prioritet och det bör läggas ner stor energi för att skapa
bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära allt från passager på arenan till webb- och
arenaproduktion från banan i skogen.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 12 av 15
8. Sprintdistansens särart ur ett kart- och banläggarperspektiv
Sprintdistansens profil är hög fart och snabba beslut
Sprintdistansen genomförs i områden som är rika på planbildsdetaljer, gärna i eller i anslutning till
bebyggelse, park eller liknande.
Följande är viktigt att ta hänsyn till:

Att kartan är ritad så att den tävlande snabbt ska kunna identifiera hinder – vad som är tillåtet
respektive otillåtet att passera. Höjden på staket, murar etc. är oväsentligt, det är tillgängligheten
som styr. Det betyder att sprintkartan ska visa tillåtet/otillåtet att passera istället för att den ska
försöka återge verkligheten exakt.

Att karta och bana är läsbar och lättförståelig.
o Deltagarens förmåga att läsa och förstå kartbild i relativt komplex miljö ska testas,
samtidigt som varje delsträcka ska planeras och genomföras i hög fart. Den tävlande ska
kunna behöva planera en eller flera sträckor i förväg.
o Hög fart ska krävas under hela loppet. Kontrollpunkten ska inte vara en utmaning i sig,
utan det är den tävlandes förmåga att välja och genomföra den bästa vägvalslösningen
mellan kontrollerna som är det viktiga.
o Terrängtyper som är så kuperade att deltagarna tvingas gå längre sträckor bör undvikas.

Att det blir rättvist på sekundnivå för alla tävlande. Undvik bana över torg eller parkeringsplatser
där antalet löphindrande moment kan variera kraftigt under tävlingens gång.

Att förbjudna områden beaktas.
o Att utforma banorna så att de tävlande inte lockas av att gena eller av misstag hamnar
i förbjudna områden.
o Förbjudna områden kan ofta behöva förtydligas med hjälp av avspärrning/snitsling.
o Förbjudna områden/linjepassager ska enligt normen i möjligaste mån återges med de
ordinarie karttecknen avsedda för detta. Violett banpåtryck ska bara användas vid
sena/akuta förändringar efter kartans färdigställande, till exempel om området kan
utgöra en fara för deltagaren under tävlingen, såsom trafikfarliga vägar.
o Använd tävlings-PM för att noga tydliggöra vad som gäller.

Att säkerställa de tävlandes och andras säkerhet.
o Begränsa trafik och anpassa banorna därefter.
o Ta hänsyn till boende och allmänhet. Den tävlande får inte hamna i situationer som
skapar olägenhet eller fara för någon annan.
o Använd tävlings-PM för att noga tydliggöra vad som gäller.

Att inte ungdomsbanorna blir för svåra i exempelvis komplexa park- och stadsmiljöer.

Att ha tätt samarbete mellan kartritare och banläggare, kartkontrollant och bankontrollant, samt
vid nivå 1-tävling också sprintcoach.

Att tävlingen är media- och publikvänlig.
o Stort fokus bör läggas på arena med speaker, ljud, musik och uppbyggnad.
o Start på arenan och publikkontroll både vid arenan och ute på banan är en fördel.
För traditionell orientering i skog beskriver en färgskala tekniska nivån. Motsvarande skala finns inte
för sprintdistans.
Sprintregler för deltagare, inklusive karttecken för vad som är tillåtet/otillåtet att passera, framgår av
särskild anvisning för deltagare i sprinttävling.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 13 av 15
9. Kontrollbeskrivning
IOF:s kontrollbeskrivning syftar till att erbjuda en solid och lättförståelig beskrivning för orienterare
från alla länder. Syftet med kontrollbeskrivningen är att ge en bättre beskrivning av kontrollföremålet
än vad kartan kan ge. En bra kontrollpunkt hittas huvudsakligen genom kartläsning. Beskrivningar och
kontrollsiffror hjälper till att hitta kontrollen, men ska hållas så enkla som möjligt.
IOF:s kontrollbeskrivning hittas som dokumentet Kontrollbeskrivningar att hämta på orientering.se.
10. Tekniska anvisningar för banpåtryck
Tryck och linjebredder
All inritning/påtryckning och kartjustering på tävlingskartan ska ske med violett färg (purple).
Banpåtrycket ska vara transparent och får inte dölja viktiga kartdetaljer.
Ett dokument finns framtaget för hur banpåtrycket kan justeras. Det återfinns under Kartfrågor på
orientering.se.
För traditionella kartor i skala 1:15 000, samt för sprintkartor i skala 1:5 000 och 1:4 000, ska samtliga
linjebredder vara 0,35 mm. För traditionella kartor i skala 1:10 000 och större ska banpåtrycket vara
uppförstorat 25-50 %.
Linjer och numrering
Följande gäller för linjer och numrering:

Start, kontroller och mål ska sammanbindas med linjer, i allmänhet längs fågelvägen.

Kontrollerna ska numreras från 1 och uppåt.

Siffrorna ska vara tydliga och skrivas i norr-/söderriktning.

Inritning och numrering ska göras så att viktiga detaljer i kartbilden inte täcks över.

Snitslade sträckor ritas med streckad linje.
Snitslings längd och markering
Då delar av banan markeras med snitsel ska dess längd anges på kontrollbeskrivningen och dess
sträckning i terrängen markeras på tävlingskartan.
Vätskekontroll
Vätskekontroll ska anges i kontrollbeskrivningen. Om vätska placeras mellan två kontroller, ska sådan
punkt anges enbart på tävlingskartan med mugg.
Kartjusteringar
Kartjusteringar sker med tecken så lika gällande kartnorm som möjligt. Vid behov används dessutom
förklarande text.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 14 av 15
Tabell med symboler för banpåtryck
Måtten i tabellen nedan gäller för traditionella kartor i skala 1:15 000, samt för sprintkartor i skala
1:5 000/1:4 000. För traditionella kartor i 1:10 000 och större ska banpåtrycket göras 25-50 % större.
701 Start
Starten markeras på kartan med liksidig triangel med 7 mm sida. Startpunkten ska ligga i
centrum och ena spetsen ska vara vänd i löpriktningen, normalt mot den första kontrollen.
702 Kontroller
Kontrollerna ska anges med cirklar. Kontrollpunkterna ska ligga exakt i centrum av
kontrollcirkeln. Uppehåll ska göras i linjerna för att ej dölja viktiga kartdetaljer.
703 Kontrollsiffror
Kontrollsiffrorna ska stå i norr-söder och placeras så att löparna normalt inte utnyttjar den
del av kartan som siffran upptar.
704 Sammanbindningslinjer
Start, kontroller och mål ska sammanbindas med räta linjer längs fågelvägen. Uppehåll
ska göras i linjerna för att ej dölja viktiga kartdetaljer.
705 Snitslade delar
Snitslade delar av banan ska markeras med en streckad linje.
706 Mål
Målet ska anges med en dubbelcirkel. Målet ska ligga i centrum av cirklarna.
707 Gräns omöjlig/förbjuden att passera
Gräns som är omöjlig eller förbjuden att passera.
708 Viktig passage
Viktig passage (till exempel spång, tunnel eller passage genom förbjudet område) ska på
tävlingskartan markeras med två utåtböjda streck.
Observera att passagen i sprintorientering ska vara 0,9 mm istället för 0,6 mm. I
sprintorientering kan även en s k passeringssektion användas (708 eller 708.1, se
sprintnormen). Det är en längre passage genom eller över en byggnad, över en väg eller
järnväg, genom en tunnel eller förbjudet område.
709 Förbjudet område
Förbjudet område ska markeras på kartan med raka streck. Begränsningslinjer kan ritas
om det ej finns någon naturlig gräns enligt följande:



En heldragen linje innebär att gränsen är markerad med heldragen snitsel.
En streckad linje innebär att gränsen är markerad med hängande snitsel.
Ingen linje innebär att gränsen ej är markerad på något sätt.
Uppehåll ska göras för passager genom det förbjudna området, till exempel en väg.
710 Farligt område
Ett område farligt för den tävlande ska markeras med korsade linjer.
711 Förbjuden väg (ej i sprintorientering, 709 ska användas)
Endast vägen eller järnvägen är förbjuden att beträda. Om även den omgivande terrängen
är förbjuden att beträda används tecknet för förbjudet område.
712 Sjukvårdsplats/första hjälpen-plats
Sjukvårdsplats/första hjälpen-plats ute i terrängen.
713 Vätska
Plats för vätska mellan kontroller.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 15 av 15
TÄVLINGSANVISNING
TA 601 Tävling på lika villkor
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2015-01-01, redaktionella ändringar)
Syfte och målgrupp
En av idrottens grundförutsättningar är tävlande på lika villkor, vilket i tävlingsreglerna
tas upp under kapitel 6.2. Den här anvisningen beskriver mer i detalj vad som avses,
samt förklarar diverse begrepp.
Innehåll
1.
Allmän kommentar
2
2.
Otillåten fördel
2
3.
Terrängkännedom
3
4.
Skuggning
3
5.
Samlöpning
3
6.
Antidoping
4
7.
Tekniska hjälpmedel
6
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1. Allmän kommentar
Från fall till fall
Många regler saknar gränsvärden för vad som är regelöverträdelse och inte. Begrepp som ”fåtal
tävlande”, ”resultat som allvarligt störts”, ”tävlande som anses ha fördel” m fl bedöms från fall till fall
eftersom det finns ett näst intill oändligt antal potentiella uppkomna situationer. En beskrivning av alla
dessa skulle tendera i att vi inte bara får ett fyrkantigt regelverk utan också ett svårhanterligt och
gigantiskt sådant. Likväl är denna typ av regler ytterst viktiga att ha kvar för att uppnå sportslig rättvisa
och tävlande på lika villkor.
Andra idrotter och samhället i stort
Regler utan gränsvärden finns i de flesta idrotter, jämför gult kort i fotboll, utvisning i ishockey,
diskning för gruff i friidrottslöpning osv. Även vårt samhälle med rättsväsendet, inkluderat lagbok,
domare och domstolar, fungerar på detta sätt. Den exakta definitionen av sexuella trakasserier eller
misshandel kan inte beskrivas i ord, men ändå anses det vara ett brott att sexuellt trakassera eller
misshandla någon.
Inom orienteringen har vi i tillägg till regelverket ett stöd i form av tävlingsledning, jury samt högre
instanser (OF, SOFT och RIN) för bedömning i olika fall.
Störst fokus på senior- och juniorklasser
Generellt gäller att ju grövre regelbrott, desto större sannolikhet för anmälan och desto större risk för
en eventuell fällning. För tillämpning av regler avseende tävlande på lika villkor är dock ett rimligt
förfarande att endast vidta eventuella åtgärder vid en anmälan i högsta D/H18-21-klass vid tävlingar på
nivå 1 och 2. Tävlande i övriga klasser och på övriga tävlingar är också skyldiga att följa vårt regelverk,
men bedömningen bör inte vara lika snäv som för vår elit på våra största och viktigaste tävlingar.
Handläggning
Första fas i handläggningen av ett regelfall är att höra berörda för att få information om
händelseförloppet. Även eventuella vittnen hörs. Därefter granskas eventuellt bevismaterial.
Med förklaringar beskrivna i detta dokument, samt att endast grövre fall av regelbrott sannolikt anmäls,
blir av allt att döma antalet uppkomna regelprocesser relativt få.
2. Otillåten fördel
Enligt TR 6.2 får inte tävlande försöka skaffa sig otillåten fördel. Här finns många exempel på vad som
menas med otillåten fördel, t ex ta del av banläggning på förhand, ta del av upplysningar från tävlande
som redan sprungit, fråga sig fram i skogen etc. Notera att det till och med är förbjudet att försöka, trots
att den utpekade inte får någon fördel av försöket.
Tävlande ska vid misstanke om att annan tävlande har försökt skaffa sig otillåten fördel anmäla detta
till tävlingsledning som i sin tur får utreda om tillräcklig anledning föreligger för att förhindra
deltagande i tävling.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 6
3. Terrängkännedom
Enligt TR 6.2 får inte tävlande genom avsiktlig rekognosering skaffa sig kännedom om
tävlingsområdet.
Tävlande som har sådan kännedom om ett tävlingsområde att han eller hon kan anses ha fördel av
detta, inte får delta i tävlingsklasser vid tävlingar på nivå 1 och 2 inom området. Förbudet gäller också
rankingmeriterande klasser vid tävling på nivå 3.
Som tävlande och samtidigt representerande tävlingens arrangörsförening är det viktigt att skilja på
deltagande och arrangörsföreningens uppdrag. Även tävlande som tidigare representerat
arrangörsförening eller som har sådan kännedom om tävlingsområdet att han eller hon är nära gränsen
till att anses kunna ha fördel av detta, ska på förhand noga tänka igenom vad deltagande innebär.
Deltagande får inte ske om den tävlande har:
Ritat tävlingskartan
Satt ut kontroller i tävlingsområdet för den aktuella tävlingen
Besökt tävlingsområdet med den nya tävlingskartan som ännu inte har släppts över
tävlingsområdet
Besökt tävlingsområdet efter att det avlysts av arrangör
•
•
•
•
Deltagande bör också noga övervägas om området har varit återkommande träningsterräng, t ex om
deltagaren har varit uppväxt i tävlingsområdet eller i dess närhet, eller om tävlingsområdet anses ha
utgjort den s k ”hemmakartan” för den förening deltagaren representerade under den aktuella tiden.
Ett stöddokument för rättvis orientering finns framtaget för deltagaren och hittas på orientering.se.
4. Skuggning
Vad som gäller för skuggning regleras i TR 6.2.
5. Samlöpning
Portalparagraf
TR 1.1
Orientering är självvald väg i okänd terräng. Den tävlande ska därför under
tävlingsmomentet genomföra orienteringen självständigt.
Paragraf under kapitel 6 ”Tävlande på lika villkor”
TR 6.2
Samlöpning är inte tillåten. Med samlöpning avses såväl ”hängning” som
”kompislöpning”.
Den som anser sig utsatt för hängning får avvisa den som följer efter.
Förbud mot hängning gäller inte vid tävling med jaktstart eller gemensam start, eller
då på annat sätt inte strikt individuell intervallstart tillämpas. Förbudet gäller inte heller
vid patrulltävling eller deltagarna inom en patrull, och inte i Inskolningsklass.
Definitioner under kapitel 9
Hängning anses ha skett då tävlande avsiktligt följt efter annan tävlande och nyttjat dennes förmåga att
orientera.
Kompislöpning anses ha skett då tävlande skaffat sig fördel genom samverkan med annan tävlande.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 6
Kommentar till paragrafen om samlöpning
En tävlande som hamnat i en samlöpningssituation ska inte behöva lämna väjningsplikt, dvs inte
behöva stanna för att lämna avstånd till framförvarande tävlande. Dock kan den tävlande i sådan
situation fällas till ansvar för hängning om
1. Denna väljer samma väg som annan tävlande trots att relevanta vägvalsalternativ finns.
2. Det bedöms att den tävlande har haft fördel av detta.
Vad som är relevant alternativt vägval är upp till beslutande instans att bedöma. Sådan bedömning kan
både förenklas och stödjas genom banläggares/bankontrollants mening eller genom granskning av
övriga tävlandes vägval, t ex vid analys av GPS-data (GPS-data kan i sig aldrig vara fällande).
Sträcktidsdata kan fungera som underlag i bevisföringen och därmed styrka insamlad information från
tävlande och vittnen.
6. Antidoping
SOFTs antidopingpolicy
Grunden för SOFTs antidopningarbete, som finns presenterat på SOFTs hemsida, finns i
Riksidrottsförbundets antidopningpolicy:
"Allt bruk av dopningsmedel är oacceptabelt. Inget idrottsresultat är så värdefullt att bruk av
dopningsmedel kan försvaras."
Målet med idrottsrörelsens antidopningarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare dess självklara rätt
att delta och tävla i en idrott fri från dopning. För att nå målet förs kampen mot dopning med olika
medel på alla nivåer inom idrotten.
Vad är dopning?
WADA:s dopningslista beskriver vad som är dopning inom idrotten. Den svenska idrottens
dopningsreglemente, som utgår från World Anti-Dopning Code, finns på Riksidrottsförbundets
hemsida. Både SOFT och IOF har anslutit sig till WADAs Anti-Dopning Code.
I samband med IOF-sanktionerade arrangemang gäller IOF:s regler. Dessa finns på IOF:s hemsida. På
RF:s hemsida finner man även WADAs dopningslista och Röda listan över dopningsklassade
läkemedel som även finns som broschyr, i plånboksformat. Hämta den gratis på närmaste Apotek.
Idrottaren är skyldig att känna till och följa dopningsreglerna. Enligt idrottens dopningsregler är
idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt.
Se även IOF:s hemsida, www.orienteering.org
Se även RF:s hemsida, www.rf.se
Därför är dopning förbjudet
Sedan lång tid tillbaka är det förbjudet med dopning inom idrotten. Argumenten för det är många men
kan sammanfattas i fyra punkter:

Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är
meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler.

Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker
för individen.

Det skadar idrottsrörelsens trovärdighet. Dopning utgör därigenom ett allvarligt hot mot
idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse.

Det kan vara olagligt att dopa sig. Att hantera eller inta förbjudna preparat är enligt svensk lag
förbjudet och kan ge upp till fyra års fängelse.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 6
Dispensregler
Dispensreglerna har tillkommit för att idrottsutövare, som av medicinska skäl behöver använda
dopningsklassade läkemedel, ska kunna utöva sin idrott. Idrottaren ansvarar själv för att söka dispens.
Information om dispensreglerna finns på Riksidrottsförbundets hemsida, IOF:s hemsida respektive
SOFTs hemsida. För dispenser i samband med IOF-sanktionerade arrangemang gäller IOF:s regler
och dispenser ska sökas via IOF.
Läs om dispensregler på www.orientering.se
Kosttillskott
RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget
vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott.
Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopningsklassade
substanser. Enligt idrottens dopningsregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller
intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak. RF:s
kostrekommendationer finns på deras hemsida.
SOFT har beslutat att följa RF:s ställningstagande om kosttillskott, vilket bland annat innebär att en väl
sammansatt kost täcker de flesta idrottares behov av näringstillskott. Huvudlinjen är att eftersträva en,
utifrån aktuell kunskap, korrekt sammansatt kost med hänsyn till de skilda behoven vid olika belastning
i samband med träning och tävling respektive återhämtning.
Idrottsutövare som på medicinska grunder har behov av kosttillskott kan minska riskerna för dopning
genom att välja kontrollerade produkter. Receptbelagda läkemedel genomgår kontroll. Av
Läkemedelsverket registrerade naturläkemedel tillverkas med samma kvalitetskrav som läkemedel. I
övrigt kontrollerar Hälsokostrådet en del av sina produkter med avseende på vissa dopningsklassade
substanser. Även kosttillskott som saluförs på apoteken genomgår viss kontroll. Kosttillskott intas
dock alltid på egen risk.
Dopingkontroll
Hur kontroll går till
Dopningskontroller är tillsammans med information och utbildning de viktigaste verktygen i
idrottsrörelsens antidopningarbete. De allra flesta idrottsutövare har accepterat att dopningskontroller
behövs och så gott som alla kontroller genomförs därför i god anda. Många idrottsutövare är glada att
få visa att de är "rena".
Kontrollerna genomförs såväl i samband med tävling som vid träning. Dopningsprov kan även tas vid
andra tillfällen, t ex genom hembesök. I Sverige utförs kontrollerna av RF:s legitimerade
dopningskontrollfunktionärer.
Vad händer om provet är positivt?
Vid positivt testresultat är det SOFT:s förbundschef som

Handlägger ärendet och informerar förbundets ordförande, chef för individutveckling,
förbundskaptener samt förbundsläkare

Tar direkt kontakt med den aktive och meddelar honom/henne tävlingsförbud enligt IOF:s
och SOFT:s tävlingsregler tills dess att ett beslut föreligger.
Förbundschefen ska också ge denna information konfidentiellt till den aktives förening och SDF.
Bestraffning
Idrottsutövare som gör sig skyldig till dopning, eller den som hjälper en idrottsutövare att dopa sig, kan
bestraffas enligt RF:s stadgar. Dömande instans är RF:s dopningsnämnd och åklagare RF:s dopningskommission. Domslut kan överklagas till idrottens högsta domstol, Riksidrottsnämnden (RIN).
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 6
Straff på upp till fyra års avstängning kan utdömas vid första tillfället. Vid upprepad dopning kan
livstidsstraff utdömas. Avstängning avser alla idrotter och under strafftiden får den dömde varken
tävla, delta i idrottsuppvisning eller utöva ledaruppdrag.
Mer om bestraffningar finns på RF:s hemsida. Bestraffning kan ådömas även annan person som
hindrar eller försvårar genomförande av dopningskontroll eller på annat sätt bryter mot föreskrifterna
för genomförande av dopningskontroll genom att inte följa dopningskontrollants anvisningar.
Avseende bestraffning enligt SOFTs tävlingsregler formulerar förbundschefen, tillsammans med
chefen för individutveckling, förbundskaptenerna och förbundsläkaren, förslag till straffmätning.
Förbundsstyrelsen fattar beslut om bestraffning.
I samband med IOF-sanktionerade tävlingar tas beslut om diskvalifikation av IOF. Det är sedan
Svenska Orienteringsförbundets sak att handlägga ärendet.
7. Tekniska hjälpmedel
Aktuell regel
Enligt TR 6.4 är tillåtna tekniska hjälpmedel under tävling är karta, kontrollbeskrivning och kompass.
SOFT kan godkänna annat tekniskt hjälpmedel och utfärdar då särskild anvisning om detta. Tävlande
får under tävling inte använda fortskaffningsmedel.
Annan godkänd utrustning
I tillägg till nämnda paragraf får även lyse, t ex pannlampa, användas vid behov.
Vardagsutrustning som glasögon och andra synhjälpmedel samt konventionella armbandsur anses ej
som tekniska hjälpmedel och får användas fritt. Till samma kategori räknas även pulsklockor,
höjdmätare, avståndsmätare, stegräknare samt navigationsutrustning (t ex GPS-enheter) som varken
kan visa en orienteringskarta eller har funktioner som styr den tävlande att hålla en rak kurs.
Medförande av ej godkänd utrustning
Om den tävlande medför annan än godkänd utrustning, och den kan användas som navigeringshjälpmedel, ska denna under hela tävlingsmomentet bäras på ett sådant sätt att den inte kan nyttiggöras
av den tävlande för orienteringen.
Tävlande som bryter mot påbudet, och därmed misstänks skaffa sig otillåten fördel jämfört med andra
tävlande, riskerar både diskvalificering och avstängning.
8. Hänsynstagande
Enligt TR 6.5 ska tävlande snarast efter målgång låta arrangören läsa av det elektroniska kontrollkortet
eller lämna sitt manuella kontrollkort. Tävlande får inte besöka tävlingsområdet på nytt efter målgång.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 6
TÄVLINGSANVISNING
TA 602 Anvisning för deltagare
vid sprinttävling
VERSION
2015-07-01
BESLUTAT AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2014-05-26, redaktionella ändringar)
Syfte och målgrupp
Anvisningen kompletterar tävlingsreglerna och belyser vad som skiljer sprintorientering
mot traditionell orientering, samt vilka karttecken som är förbjudna att passera i sprintorientering.
Den vänder sig främst till tävlande, men arrangören ska också känna till alla sprintregler.
Innehåll
Skillnader och likheter mellan sprint och traditionell orientering
2
Karttecken förbjudna att passera i sprintorientering
3
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Skillnader och likheter mellan sprint och traditionell orientering
Klädsel
I traditionell orientering är det inte tillåtet att tävla i kortbyxor eller andra plagg som inte skyddar hela
benet. Vid sprinttävlingar som genomförs i park- och stadsmiljö kan undantag från denna regel
medges. Vad som gäller anges i tävlings-PM.
Tomtmark och andra förbjudna områden
Precis som i traditionell orientering är det även förbjudet att passera
tomtmark, planteringar, koloniområden mm i sprintorientering. Dessa är
ritade med samma olivgröna tomtmarkstecken som på den traditionella
kartan. Observera att det olivgröna tecknet enligt sprintnormen är
benämnt ”förbjudet område att beträda” och kan motsvara i princip alla
typer av areor som inte får beträdas.
På samma sätt är det inte tillåtet att passera förbjudna områden som är
markerade i samma violetta färg som banpåtrycket.
Egen sprintnorm
Sprintorientering skiljer sig också mot den traditionella orienteringen då det gäller vissa karttecken. En
egen sprintnorm anger vilka karttecken som finns i sprintorientering.
Sprintnormen kan hämtas hem på www.orientering.se.
Blågul snitsel
Precis som i traditionell orientering markerar blågul snitsel i tävlingsområdet att passage är förbjuden.
Vissa staket, murar, branter och planteringar kan av arrangören ha märkts med blågul snitsel för att
tydliggöra att dessa inte får passeras.
På nästa sida presenteras vilka karttecken som är förbjudna att passera i sprintorientering.
Tack till Anders Stenback, Stockholm, för illustrationer!
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 3
Karttecken förbjudna att passera i sprintorientering
Till skillnad från den traditionella orienteringen finns det ett antal ytterligare karttecken än tomtmark
som är förbjudna att korsa/passera i sprintorientering. Att de är förbjudna att korsa/passera innebär
att det också är förbjudet att sträcka sig över, respektive under,
kontrollföremålet för att stämpla.
Branter ritade med tjock rygg
Det är förbjudet att passera branter som på kartan redovisas med det
fetare branttecknet, det som i dagligt tal kallas ”opasserbar brant”.
Staket/stängsel ritade med dubbla taggar
Det är förbjudet att passera staket som på kartan markeras med det
stakettecken som har dubbla taggar. Staket som ritats med en tagg är det
tillåtet att kliva eller hoppa över, men du får aldrig klättra.
Murar ritade med svart tecken
Murar kan vara ritade med grå eller svart färg. Är de redovisade med svart
färg får de inte passeras. I skogsmiljö används det traditionella tecknet för
mur (svart linje med punkter på) och får då passeras.
Byggnader ritade med mörk grå färg
Byggnader kan vara ritade med ljusgrått eller mörkgrått. Är de redovisade
med mörk grå färg får de inte passeras.
Vegetation, t ex häckar, ritade med den mörkaste gröna färgen
Den vegetation som på sprintkartan markeras med den allra mörkaste gröna
färgen får ej passeras.
Vatten som är ritat med mörk blå färg och svart begränsningslinje
Sjöar, dammar och kanaler som är redovisade med mörk blå färg och svart
kontur får inte passeras. Däremot är det tillåtet att springa genom vatten som
redovisas med en ljusare blå färg.
Sankmark med grova blå streck och svart begränsningslinje
Sankmarker som är ritade med grova blå streck och svart kontur är förbjudet
område.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 3
TÄVLINGSANVISNING
TA 603 Anvisning för rankade
VERSION
2015-07-01
BESLUTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (2013-12-20, redaktionella ändringar)
Foto: Anette Önerud
Syfte och målgrupp
Anvisningen innehåller allt du behöver veta som rankad löpare.
Innehåll
1
Villkor för att vara rankad
2
2
Publicering av rankade löpare och gallringsfilter
2
3
Rankingansvarigs uppgifter
2
4
Att ranka sig
2
5
Meritering
3
5.1 Meriteringsperiod
3
5.2 Meriterande rankingtävlingar generellt
3
5.3 Meriteringsvillkor och begränsningar
3
5.4 Underkännande av tävling, alternativt klass
4
5.5 Meriterande klasser
4
5.6 Meritering för SM och serie arrangerad på uppdrag av SOFT (t ex Silva League)
4
6
4
Beräkning av poäng
6.1 Medelvärdet av sex bästa resultaten
4
6.2 Formel för ranking
4
7
Uppdateringsfrekvens och nolljustering
5
8
Gallringsfilter
5
9
Subjektiv ranking
5
10
Utlandsranking och rapportering
6
11
Återbud och reserver
6
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1
Villkor för att vara rankad
Endast den som tävlar för en förening ansluten till Svenska Orienteringsförbundet (SOFT) eller den
som är svensk medborgare i utländsk förening har rätt att vara rankad. Ingen åldersbegränsning finns.
2
Publicering av rankade löpare och gallringsfilter
Gallringsfiltret i Sverigelistan används för meritering till rankingtävlingar. Gallringsfiltret nås i
anslutning till Sverigelistan som nås på: sverigelistan.orientering.se
Endast de som betalt sin rankingavgift är med i gallringsfiltret. Löpare som ej betalat kan dock vara
med i Sverigelistan och erhålla poäng, men ej poäng till gallringsfiltret.
Rankingmeriterande tävlingar, samt rankades meriterande resultat, presenteras i anslutning till
Sverigelistan.
3
Rankingansvarigs uppgifter
Distriktet (OF) utser en rankingansvarig, RA, som har följande ansvarsområden:
•
•
•
Programmet över rankingtävlingar. Bedömer vilka tävlingar som ska vara rankingmeriterande,
samt vilka tävlingar som i efterhand ej ger ranking pga orättvisa förhållanden, t ex felaktigt
placerad kontroll, spårsnö mm och meddelar detta till SOFT.
Subjektiv ranking. Sätter subjektiv ranking på distriktets löpare efter gjord ansökan av löparen
via tjänst i Sverigelistan. Löpare i utländska klubbar ansvarar SOFT för.
Support för distriktets löpare vid frågor om ranking, gallring etc.
Kontaktuppgifter till distriktens RA finns i anslutning till Sverigelistan.
4
Att ranka sig
4.1 Betalning endast via betaltjänst i Sverigelistan
Följande gäller för betalning:





Rankingavgift bestäms av SOFT och dess belopp redovisas i anslutning till Sverigelistan.
Beställning av rankingavgiften görs årligen senast den 15 mars för att gälla samma år.
Beställning sker genom en betaltjänst i anslutning till Sverigelistan, där betalning antingen kan
göras direkt via kort eller där betalning kan ske inom ett visst antal dagar efter beställning
genom att i samband med betalning ange det OCR-nummer betaltjänsten genererar.
När betalning är registrerad hos SOFT är du rankad.
För att erhålla ny rankingpoäng kan beställning och inbetalning göras när som helst under året,
men efter 15 mars tas en förseningsavgift ut. Tidigare resultat under året tillgodoräknas,
även tidigare utlandsresultat om sådana rapporteras in.
4.2 Förmåner som rankad
Som rankad har du följande förmåner:
•
•
•
Du ingår i det gallringsfilter som arrangören använder sig av vid gallring till rankingtävlingar
Du får tillgodoräkna sig utlandsresultat (förutsatt att övriga kriterier är uppfyllda)
Du har möjlighet att söka subjektiv ranking
Rankad som ej betalat rankingavgift plockas bort ur gallringsfiltret.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 6
4.3 Ny junior
Som ny junior rankar man sig genom att beställa och betala rankingavgiften, se ovan.
Sverigelistans poäng från föregående år ligger till grund för den nya rankingpoängen.
Subjektiv rankingpoäng kan sökas om den erhållna rankingpoängen upplevs missvisande, t ex pga
skada/sjukdom eller längre utomlandsvistelse.
4.4 Att söka subjektiv ranking
Subjektiv rankingpoäng används för att komplettera tillsprungna resultat med fiktiva resultat. Det kan
sökas om man inte har tävlat på ett tag, t ex pga skada/sjukdom eller längre utomlandsvistelse.
Subjektiv poäng kan sökas av vem som helst och görs via särskild tjänst i anslutning till Sverigelistan.
För att kunna söka behöver rankingavgiften vara betald.
Mer i detalj hur subjektiv ranking fungerar beskrivs i eget avsnitt.
5
Meritering
5.1 Meriteringsperiod
Grundperioden sträcker sig generellt från och med mars till och med november.
5.2 Meriterande rankingtävlingar generellt
Följande tävlingar är meriterande generellt:
•
Mästerskap (DM, regionala mästerskap, SM, NOC, EM, VM).
•
VM, World Cup och landskamper.
•
Nationella tävlingar och distriktstävlingar i SOFTs tävlingsprogram i Eventor.
•
Utlandstävlingar som uppfyller meriteringsvillkoren nedan.
Ändringar/tillägg i tävlingsprogrammet görs till distriktets tävlingsansvarig som vidarebefordrar dessa
till SOFT med kopia till RA.
5.3 Meriteringsvillkor och begränsningar
Den rankades poäng i Sverigelistan beräknas som medelvärdet av de sex bästa resultaten under exakt
ett år tillbaks i tiden. Max två utlandstävlingar får räknas.
I resultaten får ingå individuella tävlingar över långdistans, medeldistans samt tävlingstidpunkten natt.
Ingen begränsning görs i antalet tävlingar. Tävlingar över sprintdistans är ej meriterande.
Villkor:
Resultat på annat distrikts DM-tävling får räknas.
•
Klasser med gemensam bana med annat OF på DM-tävling beräknas gemensamt, om
klasserna tillhör samma ålderskategori.
Begränsningar:
•
Tävling med jakt- eller gemensam start är ej meriterande. Ej heller stafett- eller patrulltävling.
•
Klasser med gemensam bana räknas inte gemensamt (undantag DM, se ovan).
•
Lokala och militära tävlingar samt skoltävlingar är ej meriterande (med lokal tävling menas
tävlingar som inte är öppna för alla att delta i). Till denna kategori hör också särskilda matcher
mellan distrikt och länder där anmälan inte öppen för vem som helst att delta.
•
Resultat från klass med fri starttid, inklusive fri intervallstart, är ej meriterande. Klassens
startmellanrum ska vara en minut eller mer.
•
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 6
För banorna gäller följande:
•
Alla kontroller (utom eventuellt sista, vätske- och passagekontroller eller liknande) ska finnas i
terräng/skog. Max 25 % av banan får gå i bostadsområde eller motsvarande.
•
Större delen av banan får ej ha svårighetsgraden mellan grön och röd, dvs banor av nybörjaroch motionskaraktär.
5.4 Underkännande av tävling, alternativt klass
Endast RA i arrangerande distrikt i samråd med SOFT kan underkänna tävling/klass som
rankingmeriterande om den ej uppfyller gällande krav.
•
•
•
Förutom angivna krav kan underkännande ske vid oegentligheter såsom spårsnö, felplacerade
kontroller, felaktiga kodsiffror, felaktigt banpåtryck eller i övrigt orättvisa förhållanden.
Underkännande gäller oavsett om arrangör eller andra grupper med flera godkänt
tävlingen/klassen ur andra aspekter.
Om tävling/klass är aktuell för underkännande tar RA kontakt med SOFT för samråd.
5.5 Meriterande klasser
Gallringsfiltret innehåller generellt resultat uppnådda i klasserna D/H 18, D/H 20 och D/H 21.
Rankade som normalt tävlar i D/H16-klass får tillgodoräkna sig resultat från denna klass, men om
behov finns förbehåller sig SOFT rätten att justera dessa resultat subjektivt som en anpassning till
övriga meriterande klasser (D/H18-21).
På tävling där elitklasser ej erbjuds ska det finnas en högsta klass där de bäst rankade deltar (gäller då
deltagarantalet är så stort att gallring sker till underklass).
Läs mer i särskild anvisning för tävlingsadministration.
5.6 Meritering för SM och serie arrangerad på uppdrag av SOFT (t ex Silva League)
Förutsättning för SM-gallring och meritering hittas på SOFTs hemsida orientering.se.
För serie arrangerade på uppdrag av SOFT gäller helt egna regler beträffande uttagning, gallring,
vakanser och reserver. Se information på SOFTs hemsida.
6
Beräkning av poäng
6.1 Medelvärdet av sex bästa resultaten
Den rankades poäng i Sverigelistan, som sedan ligger till grund för gallringsfiltret som används vid
meritering, beräknas som medelvärdet av de sex bästa resultaten under exakt ett år tillbaks i tiden, se
meriteringsvillkor och begränsningar ovan. Resultat uppnådda på datum exakt ett år tidigare än datum
för publicerad lista räknas med.
De dagligen aktuella poängerna hos löparna i Sverigelistan används vid beräkning av ny poäng.
6.2 Formel för ranking
Formel för beräkning av ranking finns i anslutning till Sverigelistan.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 4 av 6
7
Uppdateringsfrekvens och nolljustering
Poängerna i Sverigelistan uppdateras dagligen.
Poängerna i gallringsfiltret uppdateras en gång varje vecka, se nedan.
Snittpoängen för landets bäst rankade damlöpare, respektive herrlöpare, justeras alltid till noll. Övriga
får avdrag/tillägg.
8
Gallringsfilter
Gallringsfiltret utgör en exakt kopia av Sverigelistan vid den tidpunkt det skapas, men innehåller endast
rankade löpare, dvs löpare som har betalat sin rankingavgift.
Arrangör redovisar resultat genom uppladdning av resultatfil till Eventor. Det är den rankades ansvar
att ha kontroll på sina resultat och rapportera in saknade resultat, felaktigheter etc. Den rankade kan i
de flesta fall själv koppla saknade resultat via Eventor (görs via länk ovanför resultatlistan).
Vid problem eller fel, kontakta alltid RA i distriktet i första hand.
Följande gäller i övrigt:
•
•
•
•
9
Redovisning av tävlingar arrangerade senast kl 23.59 söndag kväll ska ske senast kl 20 tisdag,
två dagar senare.
Felrapporter om saknade resultat, poänger etc ska ha inkommit senast torsdag kl 20 (försent
inkomna inrapporteringar av fel behandlas till nästa lista).
Gallringsfiltret skapas natten till fredag.
Aktuellt gallringsfilter gäller som meriteringsunderlag till tävlingar fr o m onsdag, fem dagar
senare.
Subjektiv ranking
Den rankade ansöker om subjektiv poäng i anslutning till Sverigelistan. Önskad poäng samt
kommentar kan lämnas.
Aktuellt distrikts RA får ett autogenererat e-postmeddelande och kan gå in i Sverigelistan och redigera
samt godkänna ansökan.
I övrigt gäller följande:
•
•
•
•
Två eller fler tillsprungna rankingresultat ska ha uppnåtts innan ansökan om subjektiv ranking
är möjlig.
Vid godkänd ansökan blir den rankade automatiskt tilldelad sex stycken fiktiva rankingresultat,
daterade samma dag som ansökan godkänns och var och en med en rankingpoäng
motsvarande den subjektiva poäng RA sätter.
Den tilldelade subjektiva poängen ska spegla ett snitt på sex tävlingar, dvs inte endast ett
potentiellt bästa resultat.
De subjektiva poängen gäller tills vidare, men från och med det tredje tillsprungna rankingmeriterande resultatet (på en verklig tävling) plockas en subjektiv poäng per tävling bort ur
snittet.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 5 av 6
10 Utlandsranking och rapportering
Rankad eller den rankades förening ska senast tio dagar före tävlingsdatum meddela SOFT om
rankingpoäng utomlands ska bli aktuell. Rankad som ej anmält deltagande på utländsk tävling kan ej
tillgodoräkna sig dessa tävlingar i efterhand.
I övrigt gäller följande för rankingmeritering utomlands:





Minst fem av deltagarna i klassen ska vara rankade för att klassen ska vara rankingmeriterande.
Undantag gäller vid landslagsuppdrag då minst tre av deltagarna ska vara rankade.
Ingen hänsyn tas till klubbtillhörighet vid utlandstävling, förutom då rankad representerar sin
hemnation, t ex vid landslagsuppdrag.
Rapportering sker via särskild tjänst i anslutning till Sverigelistan och ska rapporteras in så
snart tävlingen är över.
Utlandstävling som inte uppfyller motsvarande kriterier som svensk meriterande tävling, t ex
annan kartskala eller andra udda förutsättningar, vägs in vid bedömning om utlandstävling ska
vara meriterande eller inte.
SOFT förbehåller sig rätten att underkänna meritering för utlandstävling.
SOFT ansvarar för inrapporteringen av tävlingsresultat vid landslagsuppdrag, dock ej vid övriga
utlandstävlingar.
11 Återbud och reserver
Reserv får endast sättas in om uttagen tävlande anmält förhinder och/eller om antalet vakansplatser ej
tillsätts. Följande gäller för återbud och reserver i övrigt:
I rankingmeriterande klass ska återbud alltid meddelas arrangören. Se arrangörens PM för villkor. Med
hänsyn tagen till speakertjänst och media ska återbud anges även om reserver är för sent att sätta in.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 6 av 6
TÄVLINGSANVISNING
TA 801 Handläggning av protest
VERSION
2015-07-01
BESULTAD AV
SOFTs styrelse den 20 maj 2015
TRÄDER I KRAFT
1 juli 2015
ERSÄTTER
Tidigare anvisning (v. 2013-12-20, redaktionella ändringar)
Syfte och målgrupp
Anvisningen beskriver hur tävlingsjuryn handlägger inkomna protester.
Innehåll
1
Allmänt
2
2
Protesten
2
3
Beslut om handläggning
2
4
Delgivning av avvisningsbeslut
2
5
Handläggning i sak
3
6
Bevisvärdering och beslut
3
7
Avsluta handläggningen
3
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
1
Allmänt
Juryrapport
Ange tävlingsdatum, kontaktdatum, arrangörsklubb och tävlingsledarens namn samt e-postadress och
telefon till denne.
Jäv
Eget jäv ska aktivt och självständigt prövas av juryn i varje ärende.
Parter
Följande parter ingår i processen:

Anmälare (den som ingivit protesten): Anteckna namn och fullständiga adress- och
kontaktuppgifter.

Motpart (den som utpekas som felande): Anteckna namn och fullständiga adress- och
kontaktuppgifter.
Om protesten avser ett påstått misstag av arrangören är det denne som är motpart. Arrangören
representeras i ärendet av tävlingsledaren.
2
Protesten
Följande gäller avseende protest:

Anteckna klockslag när den inkommit.

Om protestskrivelsen bedöms som ofullständig eller oklar ska anmälaren beredas tillfälle att
lämna komplettering. Ursprungligt klockslag gäller.

Identifiera och notera de moment i regelverket som berörs.

Pröva om protesten är giltig eller ej.
Protesten är ogiltig om den:
3

Inkommit för sent (TR 8.2, jfr dock TR 8.1)

Ingivits av ej behörig person eller förening (TR 8.2)

Avser förhållanden som inte regleras av regelverket eller dess tillägg.
Beslut om handläggning
En ogiltig protest ska avvisas medan en giltig protest ska tas upp till behandling i sak.
Det är möjligt att delvis avvisa en protest och att uppta den resterande delen till handläggning i sak.
Exempel
Protesten avser ett påstått allvarligt misstag av arrangören, vilket drabbat två tävlingsklasser. En enskild löpare är i detta fall
endast behörig att lämna protest rörande det som drabbat den egna tävlingsklassen men inte beträffande den andra.
Om protesten avser resultat i båda klasserna ska protesten avvisas i den del som berör den andra klassen.
4
Delgivning av avvisningsbeslut
Om en protest avvisas (i sin helhet eller delvis) ska den klagande snarast delges beslutet samt
underrättas om sina möjligheter att överklaga.
Delgivningssätt och tidpunkt för delgivningen ska antecknas.
Delgivningen kan ske antingen genom att beslutet muntligen föredras för anmälaren eller att denne får
en skriftlig kopia av beslutet direkt i handen eller översänt på annat lämpligt sätt.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 2 av 3
5
Handläggning i sak
För att nå god rättssäkerhet ska följande iakttas:

Bevisning ska inhämtas och dokumenteras.

Åberopar parterna någon särskild bevisning ska den i möjligaste mån granskas. Juryn har rätt
att på eget initiativ ta fram den bevisning som bedöms relevant.

Protokoll ska upprättas för att dokumentera muntliga uppgifter från parterna och eventuella
vittnen.
I protokollen antecknas de väsentliga uppgifter som lämnats. Innan protokollet avslutas ska texten
läsas upp för den hörde och få dennes godkännande. Om den hörde är närvarande är det lämpligt att
denne ombeds att sist i protokollet underteckna frasen ”Genomläst och godkänt i sak”. Protokollet
avslutas genom att det undertecknas av den som upprättat det.
Elektroniska data, bilder och annan teknisk bevisning ska dokumenteras i pappersform.
När all bevisning säkrats ska parterna beredas tillfälle att yttra sig över den samlade bevisningen.
6
Bevisvärdering och beslut
Vid bevisvärderingen ska det bl a beaktas att då motparten lämnar uppgifter, som inte motsägs av
annan bevisning, ska dessa också läggas till grund för bedömningen.
För att fälla någon till ansvar efter ett påstått regelbrott måste det föreligga en övertygande bevisning.
Om rimliga tvivel finns beträffande skuldfrågan ska den det avser inte fällas till ansvar.
Om juryn är oenig i sin bedömning av skuldfrågan ska detta antecknas.
I det fall juryns majoritet fäller till ansvar, ska den jurymedlem som velat frikänna ändå delta i
överläggningen och beslutet beträffande påföljden.
Beslutet i ärendet ska delges till parterna på det sätt som angetts ovan beträffande avvisning.
7
Avsluta handläggningen
Juryn avslutar sin handläggning genom att ärendets dokumentation överlämnas till tävlingsledaren.
Tävlingsledaren ansvarar för att åtgärder vidtas i enlighet med juryns beslut.
Tävlingsledaren ansvarar för att handlingarna arkiveras enligt särskild ordning.
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. [email protected] www.orientering.se
Version 2015-07-01 | Sida 3 av 3