Framtidens folkrörelse_radnr 3,03 MB

FRAMTIDENS
FOLKRÖRELSE
UA1 Utlåtande: Ett parti där människors engagemang växer ............................................................. 20
UA2 Utlåtande: Ideella sektorn................................................................................................................ 66
5
10
15
Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och
framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor tillsammans
kan förändra och förbättra samhället. Den visionen är bara möjlig att nå om Socialdemokraterna
är en stark och närvarande folkrörelse, eftersom det är en förutsättning för att kunna fånga upp
engagemang och hitta lösningar på de samhällsproblem som människor ser omkring sig i
vardagen. Socialdemokraternas historia visar tydligt att när människor går samman för att
förändra, når vi också framgång i att bygga och utveckla ett jämlikt samhälle. Vårt partis styrka är
att vara många i en gemenskap som delar viljan att förändra samhället och förverkliga vår vision.
Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer,
miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och
fördjupa demokratin.
Ska vi vara en stark folkrörelse även i framtiden krävs det att vi fortsätter utveckla vår
organisation. Det är ett ansvar som vilar på oss som medlemmar. Det är vi tillsammans som är
Socialdemokraterna.
20
Det här är ett handslag mellan oss som medlemmar, och mellan våra föreningar,
arbetarekommuner, partidistrikt och partistyrelsen. Det är en överenskommelse om att
tillsammans utveckla Socialdemokraterna som folkrörelseparti fram till 2020.
25
Socialdemokratins idé om ett solidariskt samhälle där alla människor får möjlighet att utvecklas
och ta sin del av ansvaret återspeglas i synen på vår egen organisation. Ska vi förändra samhället
behöver vi vara ett parti där människors engagemang växer. I vårt parti ska alla ha möjlighet att
växa tillsammans med andra, forma politiken och utveckla organisationen.
30
35
Det är vår gemensamma vilja att var och ens engagemang kan växa och komma till uttryck i
Socialdemokraterna. Ansvaret vilar på var och en av oss. Medlemskapet innebär både rättigheter
och ansvar. Därför ger vi varandra ett löfte. Ett löfte om att alla som är och vill bli medlemmar
ska bli väl mottagna. Att göra det enkelt, givande och roligt att delta i verksamheten. Tillsammans
strävar vi efter att alla medlemmar känner sig nöjda med sitt medlemskap. Då vill vi
rekommendera vänner och bekanta att bli medlemmar. Alla medlemmar som vill ska ha möjlighet
att påverka politiken och samhället. Trösklarna för att vara med och påverka ska vara låga. Det är
vårt ansvar att tillsammans skapa verksamhet och beslutsprocesser som gör detta möjligt.
5
10
15
20
25
För att påverka politiken behövs kunskap, och för att förändra samhället behövs styrka. En viktig
del av Socialdemokraternas verksamhet är att medlemmar bildar ny kunskap, växer och utvecklas
som människa tillsammans med andra. Folkbildningens studier i gemenskap är en del av vår
folkrörelse, och gör oss starkare. Vi prioriterar därför studieverksamheten så att alla har möjlighet
att inspireras, lära och utvecklas.
Handslagets mål till 2020
 Alla nya medlemmar blir personligt kontaktade.
 90 procent av medlemmarna anser att de är nöjda med sitt medlemskap.
 Alla medlemmar har möjlighet att delta i medlemsutbildningar och annan
studieverksamhet.
Organisationskulturen handlar om hur vi behandlar varandra i partiet. De värderingar och synsätt
som vi vill ska prägla samhället i stort ska också prägla oss som organisation. Vi är en rörelse där
vi ser varandra och låter varandras engagemang växa. Vi tar tillvara på varandras idéer,
erfarenheter och kunskaper. Det är vår samlade kunskap och vårt engagemang som gör att
Socialdemokraterna kan förändra samhället.
Vår organisationskultur ska stödja utveckling och idéutbyte i alla dess former. Samarbete och
respekt ska prägla hur vi behandlar varandra. Vi ska vara öppna för nya tankar och idéer, och
forma och utveckla politiken genom en levande idédebatt. Ju fler som är med, desto bättre blir
besluten. De blir också bättre förankrade i verkligheten. Gemensamt tar vi ansvar för att
genomföra de fattade besluten. I vår organisation kan var och en engagera sig utifrån sina
förutsättningar och vilja. Den socialdemokratiska föreningen och arbetarekommunen öppnar fler
möjligheter för alla som vill engagera sig mer.
Hela partiorganisationen ska arbeta med att utveckla organisationskulturen. Ledarskapet är
avgörande för hur organisationskulturen är.
30
Handslagets mål till 2020
 Socialdemokraterna präglas av samarbete och respekt för varandra.
 Medlemmarna anser att deras engagemang kommer till utlopp och tas tillvara.
 Medlemmarna anser att nya idéer uppskattas.
35
Socialdemokraterna ska genomsyras av öppenhet och nyfikenhet, och partiet ska spegla
samhället. Fler ska ha möjlighet att bli aktiva i Socialdemokraterna. För att nå dit behöver vi
prioritera verksamhetsutveckling.
Vi välkomnar nya människor till vårt parti genom att alltid erbjuda medlemskap vid alla våra
aktiviteter. Vi tar ett gemensamt ansvar för att nya medlemmar som vill bli aktiva också har
möjlighet att bli det.
5
10
Människor med olika erfarenheter utvecklar vår organisation och vår politik och därmed i
förlängningen samhället. Den medvetenheten bär vi med oss när vi tillsätter uppdrag och väljer
representanter.
Socialdemokraterna stannar inte vid opinionsbildning och deltagande i politiska beslut. Vi vill
vara en förändrande kraft i samhället och ett närvarande parti i människors vardag. Samverkan
och samarbete med fackföreningsrörelsen är en viktig del för att uppnå önskvärda
samhällsförändringar. Den facklig-politiska samverkan har varit och är en viktig grundbult för att
utvecklas som framtidsparti.
15
Öppenhet gör Socialdemokraterna starkare och mer framgångsrikt. Det finns en styrka i att
människor kan tycka till och påverka utvecklingen lokalt, nationellt och globalt. Det ställer krav
på oss som politisk folkrörelse att utveckla och anpassa våra arbetsmetoder för att möjliggöra
samtal med medborgare som en del av vår politikutveckling.
20
Det finns ett stort värde i att människor engagerar sig aktivt i föreningar och organisationer
utifrån en vilja att ta ansvar för samhället. Det ger starkare samhällsmedborgare. Dialog och
kunskapsinhämtning från andra delar av civilsamhället utvecklar vår politik och organisation.
25
30
35
Handslagets mål till 2020
 Vi är i ständig relation med medborgare.
 Medlemskåren och våra förtroendevalda speglar samhället.
 Vi ska årligen öka i medlemsantal.
Vi har alla ett ansvar att se varandra som värdefulla tillgångar i partiet, hjälpa nya medlemmar att
hitta sin bästa form av politiskt engagemang och medverka till en positiv och inkluderande
organisationskultur. Förtroendevalda har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel.
Varje medlem har ett ansvar för att partiet kan växa, genom att bjuda in till medlemskap.
Arbetarekommunen säkerställer att möjligheten att gå med i Socialdemokraterna finns vid alla
partiaktiviteter. Partistyrelsen ansvarar för att samordna värvningsarbetet.
Socialdemokratiska föreningen och arbetarekommunen ansvarar för att nya medlemmar blir väl
mottagna, har möjlighet att vara med och forma politiken och att alla ges möjlighet att delta i
studieverksamhet. Partidistriktet har i sin tur ansvaret för att stötta arbetarekommunerna i arbetet
med medlemsmottagande, studier och utvecklande av verksamheten. Partistyrelsen ansvarar för
att stödja partiorganisationen i arbetet med att stärka medlemskapets värde och har ett
övergripande ansvar för att leda, stödja och vara uppmuntrande i arbetet med att utveckla
organisationskulturen.
5
Arbetarekommunen, partidistriktet och partistyrelsen ansvarar för att säkerställa att vi har en
medlemskår och förtroendevalda som speglar samhället. Arbetarekommunen, partidistriktet och
partistyrelsen säkerställer att samtal med medborgare är en prioriterad och naturlig del i
verksamheten och politikutvecklingen.
10
I det här handslaget har varje organisationsled sina ansvarsområden, men vi har också ett ansvar
att hjälpas åt när något organisationsled inte kan fullfölja sina åtaganden. Tillsammans tar vi
ansvar för att vara ett parti där människors engagemang växer.
Partikongressen 2013 beslutade att Socialdemokraterna med början efter kongressen 2015 ska
införa en gemensam medlemsavgift. En gemensam medlemsavgift ger en tydlighet i förhållande
till nya och befintliga medlemmar kring vad ett medlemskap i partiet kostar. Kongressen
beslutade också att medlemsavgift inte ska erläggas retroaktivt om man återinträder som medlem.
Hur den gemensamma medlemsavgiften ska utformas ska beslutas på kongressen 2015 och
organisationsutskottet har fått partisekreterarens uppdrag att föreslå hur en sådan avgift ska
utformas.
En gemensam avgift innehåller naturligtvis flera utmaningar. Dels utmaningen i sig att varje nivå
inte kan fastställa sin avgift. Den frågan har redan behandlats av partikongressen. Den stora
utmaningen är de stora skillnader i medlemsavgift som finns idag. Skillnaderna finns på alla nivåer
i organisation under partistyrelsen vilket innebär att samtliga organisationsled och alla delar av
landet berörs av en förändring.
En genomsnittlig medlemsavgift är idag 211 kr/år och medianen är 205 kr/år.
47 442 medlemmar i 1 348 S-föreningar har en avgift som är mindre än 211 kr/år.
42 741 medlemmar i 1 131 S-föreningar har idag 211 kr/år eller mer.
Hur stor en ny medlemsavgift ska vara kan man ha många synpunkter på. Avgiften ska vara
enkel, tydlig och uppfattas som rimlig. En ny gemensam medlemsavgift måste innehålla en rimlig
ersättning till respektive nivå. Alla organisationsled ska kunna finansiera en stor del av sin
verksamhet genom avgiften. Det är extra viktigt för S-föreningar men det är principiellt viktigt
också för arbetarekommuner, partidistrikten och partistyrelsen även om partistöd står för en stor
del av det ekonomiska utrymmet. För några innebär en gemensam avgift mindre intäkter och för
andra större intäkter än idag.
Förslag på ny gemensam medlemsavgift
Partistyrelse
Partidistrikt
Arbetarekommun
S-förening
75:-/år
75:-/år
75:-/år
75:-/s-förening/år
I de arbetarekommuner där S-föreningar saknas tillfaller även avgiften för S-förening
arbetarekommunen.
300 kronor om året i medlemsavgift motsvarar 25 kronor per månad. Väljer man autogiro kan
man dela upp medlemsavgiften och betala den månadsvis. Avgiften är även fortsättningsvis en
årsavgift.
Vi föreslår att medlemsavgiften betalas löpande under året istället för per kalenderår som idag.
Det innebär att en medlem som erlägger medlemsavgift för ett år i september är medlem till
september följande år. Vi kommer ifrån problematiken vid medlemsvärvning där man kan
uppfattas att man måste erlägga en full medlemsavgift för att vara medlem under några månader.
En löpande uppbörd innebär jämnare förändringar i medlemskåren. Istället för att kontakta ett
hundratal medlemmar, som av något skäl inte erlägger medlemsavgift, under februari och mars
får man ett tiotal medlemmar att kontakta varje månad.
Man är medlem till dess att man avsäger sig sitt medlemskap i Socialdemokraterna eller till tolv
månader efter medlemsavgiften löpt ut. Det här innebär att du är medlem från och med det att
du fyller i en ansökan/intresseanmälan för medlemskap i Socialdemokraterna. För att vara
röstberättigad och ingå i underlaget för ombudsberäkning ska medlemsavgiften vara betald.
Avgiften ska vara betald senast två veckor innan medlemsomröstning inleds.
Partikongressen beslutar om ändring av medlemsavgiften.
Organisationsutskottet föreslår att den gemensamma avgiften börjar tillämpas från och med
2016.
att
att
att
att
att
att
att
att
den gemensamma medlemsavgiften är 300 kronor per år
avgiften fördelas lika mellan partistyrelsen/partidistrikt/arbetarekommun/förening
i de arbetarekommuner där S-föreningar saknas tillfaller även avgiften för Sförening arbetarekommunen
medlemskapet inleds i och med ansökan om medlemskap/intresseanmälan
medlemsavgiften ska vara betald senast två veckor före en omröstning för att man
ska ha rösträtt
medlemsavgiften ska vara betald för att medlemmen ska ingå i underlaget för
ombudsberäkning
medlemskapet avslutas genom avsägelse eller tolv månader efter att avgift ej erlagts
partikongressen beslutar om ändring av medlemsavgiften
att
att
att
tekniken (medlemssystemet) utvecklas så att det ger ett bra stöd i
medlemshanteringen
den gemensamma avgiften börjar tillämpas från och med 1 januari 2016.
stadgarna justeras för att överensstämma med besluten
Varje medlem betalar en medlemsavgift
som utgör summan av förenings/klubbavgift, avgift till
arbetarekommunen, till partidistriktet
och till partiet.
Medlem, som har sitt partimedlemskap i
kvinnoklubb, grupp inom
Socialdemokrater
för Tro och Solidaritet, studentklubb
eller SSU-kommun/SSU-klubb erlägger
medlemsavgift enligt 3 § 4 mom.
stadgarna för socialdemokratiska
föreningar.
Medlemsavgiften inbetalas till
partistyrelsen. Inbetalade avgifter för
vardera partidistrikten,
arbetarekommunerna och de
socialdemokratiska föreningarna
utbetalas av partistyrelsen till dessa per
den 30 juni och den 31 december det år
som avgifterna har erlagts av
medlemmen.
Varje medlem betalar en avgift som
utgör summan av
förenings/klubbavgift, avgift till
arbetarekommunen, till partidistriktet
och till partiet. Partikongressen
fastställer medlemsavgiften för varje
organisationsled.
Medlem, som har sitt partimedlemskap i
kvinnoklubb, grupp inom
Socialdemokrater
för Tro och Solidaritet, studentklubb,
förening inom HBTsocialdemokrater eller SSUkommun/SSU-klubb erlägger
medlemsavgift enligt 3 § 4 mom.
stadgarna för socialdemokratiska
föreningar.
Medlemsavgiften inbetalas till
partistyrelsen. Inbetalade avgifter för
vardera partidistrikten,
arbetarekommunerna och de
socialdemokratiska föreningarna
utbetalas av partistyrelsen till dessa per
den 30 juni och den 31 december det år
som avgifterna har erlagts av
medlemmen.
Kongressen är partiets högsta
beslutande organ.
Kongressen är partiets högsta
beslutande organ.
Partikongress hålls året före och året
efter det år ordinarie val till riksdagen
äger rum. Extra kongress hålls då så
beslutats av partistyrelsen. Extra
kongress kan endast behandla de frågor
som upptagits i kallelsen.
Partikongress hålls året före och året
efter det år ordinarie val till riksdagen
äger rum. Partistyrelsen fastställer
vilka frågor som ska behandlas vid
kongressen året efter det år ordinarie
val till riksdagen äger rum, utöver
vad som anges i dessa stadgar 4 §, 14
mom. och 9 §, 3 mom. I kallelse till
kongress året efter det år ordinarie
val till riksdagen äger rum ska det
framgå vilka frågor kongressen ska
behandla. Extra kongress hålls då så
beslutats av partistyrelsen. Extra
kongress kan endast behandla de frågor
som upptagits i kallelsen.
Kallelse till partikongress ska utfärdas
av partistyrelsen senast tio månader före
kongressen. Extra kongress kan
sammankallas utan iakttagande av
denna tid. Partistyrelsen fastställer
därvid de tider som har sin
motsvarighet i 2 kap., 4 §
partistadgarna.
Kallelse till partikongress ska utfärdas
av partistyrelsen senast tio åtta månader
före kongressen. Extra kongress kan
sammankallas utan iakttagande av
denna tid. Partistyrelsen fastställer
därvid de tider som har sin
motsvarighet i 2 kap., 4 §
partistadgarna.
I varje partidistrikt väljs ett ombud för
varje fullt tal motsvarande en
trehundrafemtiondedel av partiets
medlemsantal. Med medlemsantal avses
antal partimedlemskap.
Ombudsfördelningen bestäms av
I varje partidistrikt väljs ett ombud för
varje fullt tal motsvarande en
trehundrafemtiondedel av partiets
medlemsantal. Med medlemsantal avses
antal partimedlemskap antalet
ombudsgrundande medlemmar.
medlemsantalet per det månadsskifte
som infaller tio månader före
kongressen.
Ombudsfördelningen bestäms av
medlemsantalet per det månadsskifte
som infaller tio månader åtta månader
före kongressen.
Partistyrelsen fastställer, och meddelar
partidistrikten senast nio månader före
kongressen, det antal ombud varje
partidistrikt ska välja.
Partistyrelsen fastställer, och meddelar
partidistrikten senast nio sju månader
före kongressen, det antal ombud varje
partidistrikt ska välja.
Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för
Tro och Solidaritet och Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund har
rätt att utse vardera en representant till
kongressen. De har yttrande- och
förslagsrätt.
Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för
Tro och Solidaritet, och Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund
och HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att utse vardera en representant
till kongressen. De har yttrande- och
förslagsrätt.
Motion kan väckas av enskild
partimedlem eller socialdemokratisk
grundorganisation och den ska ändas till
arbetarekommunens styrelse inom av
denna angiven tid. Motion ska
behandlas av arbetarekommunens
möte. Arbetarekommunen kan antingen
anta motion som sin egen, besluta att
sända in den som enskild eller avslå
den. Motion kan även väckas av
partidistriktens styrelser. Förslag kan
även väckas av partistyrelsen och dess
verkställande utskott och
programkommissionen. Om
partistyrelsen så beslutar kan
motionsrätt gälla till extra kongress.
Motion kan väckas av enskild
partimedlem eller socialdemokratisk
grundorganisation och den ska ändas till
arbetarekommunens styrelse inom av
denna angiven tid. Motion ska
behandlas av arbetarekommunens
möte. Arbetarekommunen kan antingen
anta motion som sin egen, besluta att
sända in den som enskild eller avslå
den. Motion kan även väckas av
partidistriktens styrelser. Förslag kan
även väckas av partistyrelsen och dess
verkställande utskott och
programkommissionen. Partistyrelsen
fastställer och meddelar i kallelse
hur vida motionsrätt ska gälla till
Motion till extra kongress kan endast
behandla frågor som upptagits i kallelse
till kongressen.
kongressen året efter det år ordinarie
val till riksdagen äger rum och till
extra kongress. Om partistyrelsen så
beslutar kan motionsrätt gälla till extra
kongress. Motion till extra kongress kan
endast behandla frågor som upptagits i
kallelse till kongressen.
Motion ska sändas till partistyrelsen
senast sex månader före kongressen.
Senare inkommen motion tas inte upp
till behandling vid kongressen.
Motion ska sändas till partistyrelsen
senast sex fem månader före
kongressen. Senare inkommen motion
tas inte upp till behandling vid
kongressen.
Årsberättelser för den gångna
kongressperioden ska av partistyrelsen
föreläggas ordinarie kongress.
Årsberättelser för den gångna
kongressperioden ska av partistyrelsen
föreläggas ordinarie kongress.
vart fjärde år föreläggas kongress
som infaller året innan ordinarie
riksdagsval.
Valkretsindelning och tidpunkt för
kandidatnomineringens avslutande ska
av distriktsstyrelsen meddelas i cirkulär
till arbetarekommunerna och de
socialdemokratiska föreningarna och
klubbarna senast åtta månader före
kongressen.
Valkretsindelning och tidpunkt för
kandidatnomineringens avslutande ska
av distriktsstyrelsen meddelas i cirkulär
till arbetarekommunerna och de
socialdemokratiska föreningarna och
klubbarna senast åtta sex månader före
kongressen.
Ombudsvalen ska börja tidigast sex
månader före och vara avslutade senast
fyra månader före kongressen.
Ombudsvalen ska börja tidigast sex fem
månader före och vara avslutade senast
fyra månader tre månader före
kongressen.
Alla partimedlemmar är röstberättigade
vid val av kongressombud i den
arbetarekommun där medlemmen har
sitt partimedlemskap.
Alla partimedlemmar som erlagt
medlemsavgiften senast två veckor
innan val av kongressombud inleds
är röstberättigade i den
arbetarekommun där medlemmen har
sitt partimedlemskap.
Kuverten ska brytas
sammanräkningsdagen och
sammanräkningen av avgivna röster
verkställas av distriktsstyrelsen eller av
distriktsstyrelsen utsedda rösträknare
före utgången av 15e veckan före
kongressen. Tid och plats för
sammanräkningen ska i förväg ha
meddelats arbetarekommunerna och de
socialdemokratiska föreningarna och
klubbarna.
Kuverten ska brytas Valsedlarna ska
öppnas sammanräkningsdagen oavsett
om valet skett genom brevröstning
eller elektronisk röstning. Och
Sammanräkningen av avgivna röster
verkställas av distriktsstyrelsen eller av
distriktsstyrelsen utsedda rösträknare
före utgången av 15e 10e veckan före
kongressen. Tid och plats för
sammanräkningen ska i förväg ha
meddelats arbetarekommunerna och de
socialdemokratiska föreningarna och
klubbarna.
Distriktsstyrelsen ska omedelbart efter
sammanräkningen meddela valresultatet
genom cirkulär till arbetarekommunerna
och de socialdemokratiska föreningarna
och klubbarna.
Distriktsstyrelsen ska omedelbart efter
sammanräkningen meddela valresultatet
genom cirkulär till arbetarekommunerna
och de socialdemokratiska föreningarna
och klubbarna.
Ordförandena i Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för
Tro och Solidaritet samt Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund har
rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.
Ordförandena i Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för
Tro och Solidaritet, samt Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund
samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.
Ordförandena i Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för
Tro och Solidaritet samt Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund har
närvaro-, yttrande- och förslagsrätt
vid verkställande utskottets
sammanträden utom vid sådana
sammanträden som avses i moment 4.
Ordförandena i Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för
Tro och Solidaritet, samt Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund
samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt
vid verkställande utskottets
sammanträden utom vid sådana
sammanträden som avses i moment 4.
Partidistriktets medlemsavgift för
kommande verksamhetsår fastställs av
distriktskongressen. Uppbörden av
avgifterna ombesörjs av partistyrelsen.
Inbetalade avgifter för partidistriktet
utbetalas av partistyrelsen per den 30
juni och den 31 december det år som
avgifterna har erlagts av medlemmen.
”Partidistriktets medlemsavgift för
kommande verksamhetsår fastställs av
distriktskongressen”
Uppbörden av avgifterna ombesörjs av
partistyrelsen. Inbetalade avgifter för
partidistriktet utbetalas av partistyrelsen
per den 30 juni och den 31 december
det år som avgifterna har erlagts av
medlemmen.
Samtliga inom en primärkommun
befintliga socialdemokratiska föreningar
och klubbar, socialdemokratiska
kvinnoklubbar grupper inom
Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, socialdemokratiska
studentklubbar samt medlemmar i den
fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.
Samtliga inom en primärkommun
befintliga socialdemokratiska föreningar
och klubbar, socialdemokratiska
kvinnoklubbar grupper inom
Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, socialdemokratiska
studentklubbar, förening inom HBTSocialdemokrater samt medlemmar i
den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.
SSU-kommun/SSU-klubb som
erkänner partiets stadgar och som begär SSU-kommun/SSU-klubb som
inträde i arbetarekommunen ska beviljas erkänner partiets stadgar och som begär
detta.
inträde i arbetarekommunen ska beviljas
detta.
Vid anslutning till arbetarekommuner
ska samtliga medlemmar i sådan
SSUkommun/SSU-klubb som har fyllt
femton år tillhöra arbetarekommunen.
Vid anslutning till arbetarekommuner
ska samtliga medlemmar i sådan
SSUkommun/SSU-klubb som har fyllt
femton år tillhöra arbetarekommunen.
Medlem i det socialdemokratiska partiet
erhåller vid inträde sitt partimedlemskap
i grundorganisation eller i den fria
gruppen i arbetarekommunen i den
primärkommun där medlemmen är
bosatt. Medlem kan därefter överföra
sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan
arbetarekommun.
Medlem i det socialdemokratiska partiet
erhåller vid inträde sitt partimedlemskap
i grundorganisation eller i den fria
gruppen i arbetarekommunen i den
primärkommun där medlemmen är
bosatt.
Medlem i det socialdemokratiska
partiet erhåller vid inträde sitt
partimedlemskap i den
grundorganisation denne väljer att
tillhöra eller i den fria gruppen i den
arbetarekommun och det
partidistrikt där denne bor. Medlem
kan även överföra sitt partimedlemskap
till en grundorganisation i en annan
arbetarekommun.
Arbetarekommunens avgift för
nästkommande år fastställs vid
arbetarekommunens möte före oktober
månads utgång. Uppbörden av
avgifterna ombesörjs av partistyrelsen.
Inbetalade avgifter för
arbetarekommunen utbetalas av
partistyrelsen per den 30 juni och den
31 december det år som avgifterna har
erlagts av medlemmen.
Arbetarekommunens avgift för
nästkommande år fastställs vid
arbetarekommunens möte före oktober
månads utgång. Uppbörden av
avgifterna ombesörjs av
partistyrelsen. Inbetalade avgifter för
arbetarekommunen utbetalas av
partistyrelsen per den 30 juni och den
31 december det år som avgifterna har
erlagts av medlemmen.
Man är medlem i den grundorganisation
man väljer att tillhöra eller i den fria
gruppen i den arbetarekommun och det
partidistrikt där man bor. Medlem kan
även överföra sitt partimedlemskap till
en grundorganisation i en annan
arbetarekommun.
Man Medlem i det
socialdemokratiska partiet är medlem
i den grundorganisation man denne
väljer att tillhöra eller i den fria gruppen
i den arbetarekommun och det
partidistrikt där man denne bor.
Medlem kan även överföra sitt
partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan
arbetarekommun.
Moment 3 Utgår
Vid inträde i föreningen/klubben
erläggs avgift för det år under vilket
inträdet sker.
Genom att erlägga avgift är man
medlem i partiet. Varje partimedlem
erlägger avgift omfattande samtliga
organisationsled endast en gång.
Avgiften utgörs av summan av
förenings-/klubbavgift, avgift till
arbetarekommunen, till partidistriktet
och till partiet.
Medlem, som har sitt partimedlemskap i
kvinnoklubb, grupp inom
Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, studentklubb eller SSUkommun/SSU-klubb, erlägger avgift
Moment 4 blir moment 3
Genom att erlägga avgift är man
medlem i partiet. Varje partimedlem
erlägger avgift omfattande samtliga
organisationsled endast en gång.
Avgiften utgörs av summan av
förenings-/klubbavgift, avgift till
arbetarekommunen, till partidistriktet
och till partiet.
Den som ansökt om medlemskap är
medlem i partiet. När medlem erlagt
avgift har den rösträtt vid
medlemsmöten, kongressval och
allmänna omröstningar, den är
ombudsgrundande och kan väljas till
till klubb/grupp/kommun, distrikt och
förbund enligt respektive organisations
stadgar och regler, samt erlägger avgift
till den arbetarekommun där
partimedlemskapet finns.
Uppbörden av avgifterna ombesörjs av
partistyrelsen. Inbetalade avgifter för
föreningen/klubben utbetalas av
partistyrelsen per den 30 juni och den
31 december det år som avgifterna har
erlagts av medlemmen.
Föreningen/klubben kan ta ut en
administrationskostnad av medlem som
vill ta del av föreningens/klubbens
verksamhet men som ej är partimedlem
i föreningen/klubben. Sådan
administrationskostnad ger
medlemsrättigheter som är begränsade
till föreningens/klubbens verksamhet.
förtroendeuppdrag inom partiet och
politiska församlingar.
Medlem, som har sitt partimedlemskap i
kvinnoklubb, grupp inom
Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, förening inom HBTsocialdemokrater, studentklubb eller
SSU-kommun/SSU-klubb, erlägger
avgift till
klubb/grupp/förening/kommun,
distrikt och förbund enligt respektive
organisations stadgar och regler, samt
erlägger avgift till den arbetarekommun
där partimedlemskapet finns.
Uppbörden av avgifterna ombesörjs av
partistyrelsen. Inbetalade avgifter för
föreningen/klubben utbetalas av
partistyrelsen per den 30 juni och den
31 december det år som avgifterna har
erlagts av medlemmen.
Föreningen/klubben kan ta ut en
administrationskostnad av medlem som
vill ta del av föreningens/klubbens
verksamhet men som ej är partimedlem
i föreningen/klubben. Sådan
administrationskostnad ger
medlemsrättigheter som är begränsade
till föreningens/klubbens verksamhet.
Medlemsavgiften till
föreningen/klubben för nästkommande
år fastställs av förenings-/klubbmöte
före november månads utgång.
Moment 5 utgår, moment 6 ändras till
Moment 4
Medlem, som trots skriftlig påminnelse
resterar med avgift under längre tid än
tolv månader, ska uteslutas ur
föreningen/klubben. Innan sådan
uteslutning sker, ska den
arbetarekommun som medlemmen
tillhör underrättas skriftligen.
att
att
bifalla stadgeändringar
stadgeändringarna ska anses omedelbart justerade
Socialdemokratin är en folkrörelse. Det innebär att både politikens innehåll och partiets
verksamhet är föremål för diskussion och beslut bland medlemmarna. Detta präglar hela vår
organisation och även vår beslutsstruktur. Vår strävan efter att förverkliga vår politiska vision om
att skapa ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro, kräver att vi är
en stark och närvarande folkrörelse. För att förändra samhället behöver vi vara en organisation i
ständig rörelse i takt med vår tid.
En stark folkrörelse bygger på många medlemmar och att medlemmar upplever att medlemskapet
ger ett värde. Partiorganisationen behöver erbjuda fler människor medlemskap, skapa
förutsättningar för engagemang, prioritera studier och verka för att vårt parti ska vara brett och
spegla samhället. Vi vill samverka med andra organisationer och folkrörelser i syfte att utveckla
vår organisation och vår politik.
Partistyrelsen delar uppfattningen som motionärerna framhåller att vi som parti och våra
företrädare, ständigt behöver pröva våra förslag till beslut i relation till av partikongress fastställt
partiprogram. Att som socialdemokrat ta politiskt ansvar, lokalt, regionalt, nationellt eller
internationellt kräver en politisk kompass. För oss är denna kompass partiprogrammet, med dess
ideologiska utgångspunkter.
Partistyrelsen delar drivet och engagemanget som finns i organisationen och i motionsförslagen
kring hur vi kan utveckla vår folkrörelse. Efter beslut på förra partikongressen har ett
organisationsutskott tillsatts av verkställande utskottet. Organisationsutskottet har i uppdrag att
utreda och föreslå förslag för hur vår organisation kan utvecklas och stärkas.
Partistyrelsen föreslår kongressen att anta ett organisatoriskt temadokument, Handslag för ett
framtidsparti. Det är en överenskommelse mellan medlemmar, föreningar, arbetarekommuner,
partidistrikt och partistyrelsen om hur vi tillsammans ska utveckla vår organisation för att kunna
vara ett parti där människors engagemang kan växa.
Mål för medlemsvärvning och hur vi stärker medlemskapets värde tas upp i Handslag för ett
framtidsparti. Om partiorganisationen ska kunna uppnå målen är det viktigt att målen som sätts
upp är realistiska. Det kommer även vara viktigt att följa upp arbetet som görs för att nå målen.
Partistyrelsen vidhåller att våra stadgar och organisation inte ska vara alltför detaljstyrande,
speciellt inte på lägre nivåer i organisationen. Det ska alltid finnas en grundstruktur som skapar
stabilitet i organisationen och ger alla medlemmarna en möjlighet till reellt inflytande. Men det
måste också finnas en stor förståelse för hur skilda förutsättningarna är i olika delar av landet för
partiverksamhet. Därför anser partistyrelsen att de motioner som föreslår detaljstyrning av
stadgarna inte antas. Stadgarna fastslår spelreglerna för hela organisationen, de ska vara lätta att
förstå och fungera som ett stöd för dem som ansvarar för den aktuella organisationsnivån att
göra rätt.
I motionsförslag tas upp vikten av att ett organisationsled tar ansvar för medlemskapets värde när
de andra organisationsleden inte kan fullfölja sitt åtagande. Ansvaret för kontakten med
medlemmarna ligger naturligtvis i första hand på de socialdemokratiska föreningarna. I vissa
delar, till exempel mottagandet av nya medlemmar, kan det på många håll vara naturligt att låta
arbetarekommunen ha huvudansvaret om det inte finns en särskild överenskommelse att
föreningen ska ha ansvaret. Partidistrikten har ett uttalat stödansvar för sina arbetarekommuner.
På motsvarande sätt har arbetarekommunerna ansvar för att ge sina socialdemokratiska
föreningar ett bra stöd. Överhuvudtaget krävs ett samspel mellan olika led i partiet kring den
övergripande målsättningen att sätta medlemmen i centrum och stärka medlemskapets värde.
Frågan om grundorganisation diskuterades av organisationsutredningen, vars förslag behandlades
på den senaste partikongressen 2013. Då fastslog partikongressen att den socialdemokratiska
föreningen även i fortsättningen bör vara partiets grundorganisation. Arbetarekommunen är
partiets lokala huvudorganisation och har ett ansvar för att stödja organisations- och
verksamhetsutveckling i de socialdemokratiska föreningarna. Där det inte finns några föreningar,
till exempel i väldigt små arbetarekommuner, är arbetarekommunen också grundorganisation.
Motioner föreslår att ändring ska göras i stadgarna så medlem erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. I gällande stadgar är detta inskrivit i kapitlet som rör
de socialdemokratiska föreningarna men inte i kapitlet som rör arbetarekommunerna.
Partistyrelsen delar uppfattningen att ändringar ska göras i stadgarna i kapitlet som rör
arbetarekommunerna så att de har liknande formulering som anges i kapitlet som rör de
socialdemokratiska föreningarna.
Några motionsförslag berör att stadgeändringar ska göras för att möjliggöra engagemang i andra
organisationsformer än geografiska upptagningsområden. Partistyrelsen menar att den
möjligheten inte hindras av stadgarna. När en ny medlem går med i partiet erhåller den vid
inträde sitt partimedlemskap i den primärkommun där medlemmen bor. Om medlemmen önskar
kan den överföra sitt partimedlemskap till en annan socialdemokratisk förening och en annan
arbetarekommun. En förening som har upptagits i arbetarekommunen har samma rättigheter och
ansvar som de andra föreningarna i arbetarekommunen. Det är oavsett om det är en digital
socialdemokratisk förening, sakpolitisk förening, språkförening eller en förening som är baserad
på yrkestillhörighet. Det är medlemmarna själva som avgör vad det är för typ av föreningar som
bildas och utvecklas. Att socialdemokratiska föreningar ska ha nomineringsrätt i en annan
arbetarekommun än var den är upptagen skulle leda till att våra demokratiska spelregler rubbas.
Partistyrelsen konstaterar att diskussionen om hur liten en föreningsstyrelse kan vara för att
betraktas som en fungerande demokratisk funktion, pågått och pågår. Frågan kan uppfattas som
en smula formell och av mindre reell vikt. Partistyrelsen menar att partiorganisationen måste ta
”folkrörelseutmaningen” på allvar. En demokratiskt fungerande grupp kan inte vara hur liten som
helst.
Motionär föreslår också att föreningens ekonomiska förvaltning ska kunna överlåta sin
ekonomiska förvaltning till arbetarekommun. Partistyrelsen menar, liksom ovan, att föreningens
styrelse äger ansvaret för sina ekonomiska beslut. Att överlåta förvaltandet av ekonomiska medel
till annan, innebär inte att styrelsen kan överlåta ansvaret.
I arbetet med att stärka vår folkrörelse behöver fokus ligga på grundorganisationen. Det är där
medlemmen går med, engagerar sig och tillsammans med andra utvecklar politiken. Partistyrelsen
menar att de arbetarekommuner som har socialdemokratiska föreningar kan lära av varandra i
arbetet med att stärka föreningarna.
När det gäller möjligheten att kunna lägga medlemsförslag till beslutande organ menar
partistyrelsen att det finns många olika sätt att diskutera och påverka politiken, men det skiljer sig
från arbetarekommun till arbetarekommun och mellan partidistrikten. I en del arbetarekommuner
och partidistrikt kan medlemmar ställa enkla frågor om politiken till olika företrädare. I andra
partidistrikt har medlemmarna möjlighet att skriva motioner året om. En del arbetarekommuner
har medlemsmöten eller representantskap där företrädare från kommun, landsting och riksdag
berättar om vad som är på gång och svarar på frågor. Partistyrelsen menar att det är viktigt att
varje organisationsled själv får avgöra på vilket sätt medlemmar ska kunna diskutera och påverka
politiken.
Förslag kring vikten av att ombuden ges tid för att diskutera motionerna på partikongressen och
att motionställare personligen ska kunna få presentera sin insända motion har lyfts. Partistyrelsen
delar uppfattningen att det är viktigt att ombuden får tid att diskutera motioner och
inriktningsdokument på kongressen. Vilka metoder man använder för att stimulera debatten kan
dock skilja sig från kongress till kongress. Partistyrelsen vill påminna om att debatten kring
förslagen som ska beslutas om inte bara ska föras under kongressen utan det är viktigt att
ombuden för samtal med medlemmarna, föreningarna och vår omvärld även innan. Att
möjliggöra för motionställare att personligen få presentera sin insända motion är inte möjligt om
vi inte i framtiden vill ha partikongresser som sträcker sig över flera veckor.
Ett av förslagen rör att, förutom de 350 kongressombud som väljs via partidistrikt, alla
arbetarekommuner garanteras ett ombud. Partistyrelsen konstaterar att tidigare väckta krav på att
alla arbetarekommuner ska garanteras ett kongressombud har behandlats av tidigare
partikongresser och avvisats. Motiven för detta har varit att partiets interna demokrati bygger på
alla medlemmars lika värde. En medlem en röst. Skulle kongressen bifalla förslag om att alla
arbetarekommuner ska få ett kongressombud, skulle denne princip rubbas.
Redan tidigare har kongresser också strukit under att det är partidistrikten som bildar partiet, inte
arbetarekommunerna. Därför är det inte rimligt att arbetarekommunerna ska utgöra grund för
fördelning av ombud till kongressen.
Partistyrelsen noterar att en motion argumenterar för en lösning som bibehåller partidistrikten
som bas för ombudsfördelning, men att vi därutöver ska garantera ett grundombud till
arbetarekommuner, som inte på annat sätt får ombud.
Partistyrelsen menar att föreslagen modell dels skulle rubba principen om ”en medlem en röst”
och därutöver skapa svårhanterliga praktiska problem såsom att vi först efter genomfört
kongressombudsval kommer att veta hur många kongressombud som kommer att sammanträda.
Lägg där till svåröverskådliga ekonomiska konsekvenser.
Motionärer föreslår en ändring i partistadgarna kapitel 2, §5, moment 11 så att den får följande
lydelse: Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som skall väljas eller färre. Valsedel som
upptar fler namn är ogiltig. Partistyrelsen delar inte motionärens förslag. En sådan ordning skulle
kunna innebära taktiska manövrer som inte har med demokratiska beslutsformer att göra.
Partistyrelsen konstaterar att det i vårt parti ständigt förs relevanta och viktiga diskussioner om
hur vi på bästa sätt ska spegla befolkningssammansättningen på våra valsedlar. Det är ju ett antal
hänsyn som måste beaktas i dessa sammanhang, kön, ålder, etnisk bakgrund, erfarenhet och
förnyelse, geografi, olika livserfarenheter mm. Partistyrelsen menar liksom motionärer att det är
av största vikt att så många medlemmar som möjligt erbjuds möjligheten att få företräda partiet
genom uppdrag i partiorganisation och/eller i offentliga uppdrag.
Valberedningarnas arbete är en viktig del i arbetet med att utveckla vår folkrörelse, beredda vårt
parti och öka mångfalden. Det är viktigt att valberedningarna har organisationens helhjärtade
förtroende. För att uppnå detta bör det i samband med val av valberedning också fastställas
direktiv för dess arbete. Dessutom bör valberedningarna vara noga med att informera om sitt
arbete. Om det är allmänt känt hur processen ser ut och var man befinner sig i denna process
ökar också tilliten till valberedningen.
Att bereda valärenden i en valberedning är ett omfattande och grannlaga arbete. Det är därför
partikongressen 2013 beslutade att den nationella valberedningen väljs för en fyraårsperiod. Det
pågår också ett arbete i ett stort antal partidistrikt och arbetarekommuner att på motsvarande sätt
välja valberedningar. Denna utveckling motiveras av ovan nämnda arbetsbörda. Partistyrelsen
kommer att se till att partiet nationellt tar fram ett metodmaterial kring valberedningars arbete
samt en modell för en gemensam utbildning.
Valberedningarna kommer att behöva ta ett ökat ansvar för att säkerställa mångfalden när vi utser
personer att företräda partiet i olika organ. Det är viktigt att organisationen visar stöd i det arbetet
som valberedningarna har framför sig. Det finns ett problem i att medlemskåren i flera
arbetarekommuner inte speglar den mångfald som finns i väljarkåren. För att nå olika mål om
mångfald (till exempel om antal unga på valbar plats på listorna) måste överrepresenterade
grupper vara beredda att stå tillbaka. Det kan också krävas både riktade
medlemsvärvningsinsatser och en ökad satsning på studier för de nyvärvade.
Motionärer föreslår tidsbegränsningar för förtroendeuppdrag, både offentliga och partiinterna.
Partistyrelsen delar motionärernas viljeinriktning att vi behöver betona att förtroendeuppdrag är
tidsbegränsade förtroenden och inga anställningar. För offentliga uppdrag är det en mandatperiod
i taget. Partistyrelsen ser också gärna en delvis ny kultur där det är mer naturligt för företrädare
att byta arena från tid till annan. Det kan få till konsekvens att en heltidsarvoderad bär upp ett
förtroendeuppdrag under en tid för att därefter återgå till ordinarie arbete. Det är med andra ord.
av stort värde om företrädare kan rotera mellan uppdrag på olika nivåer. För att ta tillvara på
förtroendevaldas kunskap och erfarenhet ska vi arbeta med att validera det informella lärandet.
Motsvarande kontinuerlig förnyelse bör gälla samtliga partiorgan. Partistyrelsen vill samtidigt
varna för ett allt för matematiskt synsätt när vi ska forma våra valsedlar och göra andra
nomineringar. Valberedningens ansvar handlar om att forma en god balans i ett arbetslag som ska
fungerar väl tillsammans.
Motionär föreslår att socialdemokraterna, i riksdagen, ska verka för en ordning där
heltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän ska tvingas till någon form av ”karantän”
(konkurrensklausul) mellan ledande politiska uppdrag och uppdrag/anställningar i näringslivet.
Partistyrelsen delar andemeningen i motionen att ”allmänintresset” påbjuder en diskussion kring
villkoren för ledande partiföreträdares övergång från politiken till andra uppdrag. Därför har vårt
parti i regeringsställning meddelat att vi vill utreda behovet av karantänsregler. Frågan bereds just
nu på regeringskansliet. Samtidigt som partistyrelsen uppmanar till en diskussion kring dessa
frågor, vill vi stryka under det angelägna i att företrädare uppmuntras att byta arenor för sitt
samhällsengagemang. Partistyrelsen menar att det finns anledning att stryka under att politiska
uppdrag erhålls mandatperiod för mandatperiod. Dock ska vi vara medveten om att
omställningsvillkoren för politiker har ändrats vilket innebär att perioden har kortats för att gå
över till ett annat uppdrag eller ett arbete. Men även pensionsreglerna har ändrats.
Partistyrelsen vill uppmärksamma på att med strama omställningsvillkor kan demokratin
försvagas på längre sikt. Det finns en risk att fler tvingas avstå från att vara folkvalda efter att ha
gjort ekonomiska övervägande. För att säkerställa att inget korruptionstillfälle uppstår är det
viktigt att heltidspolitiker inte ska behöva tänka på hur de säkerställer sin försörjning för tiden
efter uppdraget under mandatperioden. Om vi strävar efter att människor med olika bakgrund
och i olika skeenden i livet ska vara folkvalda är det viktigt att det ges utrymme för omställning så
politiker kan snabbt hitta ett nytt arbete och skola om sig om det behövs utan att känna en oro
för tiden efter det politiska uppdraget.
Några motioner föreslår att vårt parti ska utveckla metoder för ett bredare engagemang bland
partiets medlemmar i samband med val av partiordförande. Motionärerna pekar på olika
metoder, medlemsomröstningar eller att en valberedning ska medverka till en partikongress får
välja mellan flera kandidater. Partistyrelsen vill inledningsvis vända sig emot den diskussion som
förs, kanske främst i media, att val av partiordförande i vårt parti sker i en sluten process. Det är
helt enkelt inte sant.
De 26 partidistrikt som konstituerar partiet äger ansvaret för att initiera diskussioner i
partiorganisationer och bland medlemmar. Partivänner, både lokalt och regionalt utvecklar
spännande metoder för att stimulera samtal också kring till exempel val av olika företrädare. Inför
de ordförandeval vi haft under senare år redovisar valberedningen ett omfattande engagemang
från partidistrikt, arbetarekommuner, föreningar och enskilda medlemmar.
Partistyrelsen menar att de mångåriga erfarenheter svenska folkrörelser vunnit genom att välja en
samlande och respekterad valberedning, som för samtal och till slut lägger ett förslag som har ett
brett stöd, är överlägset andra alternativ.
Partistyrelsen, som är högsta beslutande organ mellan kongresserna, fick mer renodlade
arbetsuppgifter efter en samstämmighet på kongressen 2013. Kongressen beslutade att
partistyrelsen skulle träffas tre-fyra gånger per år för att besluta om de större strategiska besluten.
En större del av den löpande verksamheten beslutar verkställande utskottet över på delegation
från partistyrelsen. Verkställande utskottet ansvarar gentemot partistyrelsen. Under 2014 träffades
partistyrelsen vid många tillfällen eftersom det fanns ett antal strategiska beslut att hantera.
Partistyrelsen menar att de förändringar som gjordes på partikongressen 2013 kring
partistyrelsens och verkställande utskottets storlek och uppgift var långsiktiga.
Organisationsutredningen förde en diskussion i partiorganisationen innan ändringsförslag lades
till kongressen.
Partistyrelsens kansli och riksdagsgruppenskansli slogs samman 2011. Partistyrelsen äger frågan
om utvärdering och omorganisering. På samma sätt som distrikten och arbetarekommunerna
förfogar över besluten kring sina kanslier.
Det är en god idé och vi uppmuntrar arbetarkommuner att formulerar politiska program inom
varje sakområde. Kulturpolitiska frågor kan ibland anses nedprioriterade i jämförelse med andra
sakpolitiska frågor, men partistyrelsen anser att det är en framgångsfaktor för arbetarekommuner
att formulera ett kulturpolitiskt program för att främja den kulturella utvecklingen.
Partistyrelsen vill påminna om att vår organisation inte ska vara alltför detaljstyrande. Det måste
även finnas en stor förståelse för hur skilda förutsättningarna är i olika delar av landet för
partiverksamhet.
När det gäller motionerna som föreslår att partistyrelsen ska tillsätta arbetsgrupper och ta fram
policy vill partistyrelsen poängtera att det är beslut som rimligen bör fattas i partistyrelsen. Det
gäller bland annat motionen om en klimat- och hållbarhetspolicy och motionen om en
arbetsgrupp som ska formulera vår bildningspolitik. Det är intressant förslag som partistyrelsen,
verkställande utskottet och studiekommittén får ta med sig i sitt arbete men inget som en
kongress ska fastslå.
Partistyrelsen har i enlighet med beslut från kongressen 2013 ambitionen att sammandrag på
nationell nivå ska äga rum mer kontinuerligt. Det kan vara till exempel
arbetarekommunordförandeträffar, distriktsordförandeträffar och sammankomster av mer
tematisk natur, till exempel kommunkonferenser, sjukvårdsseminarier eller andra lämpliga teman
där olika deltagare från hela landet bjuds in för att samtala, utbyta erfarenheter och samordna
politiken. Till exempel träffades arbetarekommunsordförande på en konferens 2013. Det var
första gången på 20 år som partistyrelsen arrangerade en samling för
arbetarekommunsordförande. Partistyrelsen menar att det inte får gå så lång tid mellan träffarna
och avser därför att innan nästa kongress kalla till en ny samling med
arbetarekommunsordförande.
Den röda färgen är för evigt förknippad med arbetarrörelsen och med Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti, både vad gäller estetik och värderingar. Färgen är en grundsten i
vår grafiska profil, och den finns bland annat representerad i vår partisymbol, rosen. Sedan måste
vi kunna arbeta med andra färger som komplement till det röda, och det har partiet alltid gjort.
Men rött är vår huvudfärg, och kommer alltid att vara det.
Motionsförslag framför att en ny upphandling initieras gällande profilprodukter, profilmaterial
mm. Det åligger varje organisationsled att vid inköp av varor till våra verksamheter inte bara
beakta ekonomiska hänsyn, utan även klimat, ekologi och sociala faktorer. Det är angeläget att
arbetarrörelsens organisationer säkrar att det vid inköp väljs leverantörer som har kollektivavtal
och tillhandahåller rättvisemärkta produkter.
Under förra mandatperioden och perioden innan kämpade vårt parti för att partisymbolen ska
finnas med på samtliga valsedlar. I vallagsutredningen vars uppdrag var att se över det svenska
valsystemet lyckades vi övertyga de andra partierna att partisymbolen ska finnas på valsedlarna.
Riksdagen beslutade under våren 2014 om att anta vallagsutredningens betänkande. I valen 2018
kommer partisymbolen därmed att finnas på valsedlar.
Studier spelar en central roll för att bygga en stark socialdemokratisk folkrörelse. Det senaste
årets satsningar på studier har gett resultat både i ökad studievolym men också att studier har
hamnat högre upp på vår dagordning i olika forum. Den fyraåriga studieplan som partistyrelsen
antog i april 2014 syftar till att verkställa de senaste partikongressernas intentioner. Studieplanen
är uppbyggd på två huvudsakliga spår: Medlemsutbildning och ledarutbildning för
förtroendevalda. Syftet med studieplanen är att skapa en helhet för partiets studier på lokal,
regional och nationell nivå.
Socialdemokraternas studieverksamhet ska stärka den politiska, kommunikativa och
organisatoriska kompetensen bland medlemmar i partiorganisationen. Utbildningarna ska tydligt
koppla samman medlemskapets värde, långsiktig tillväxt i kunskap, utvecklande ledarskap och
partiets idé- och politikutveckling. Varje medlems erfarenheter och kunskaper måste komma
organisationen till del. Därför ger Socialdemokraterna varje ny medlem löftet om att de ska
erbjudas medlemsutbildning inom sex månader och vi ger varje förtroendevald ett löfte att
erbjudas ledarutbildning. Under året kommer vi att starta upp ett nationellt pedagoglag som ska
stödja distriktens arbete med att utveckla kvaliteten i utbildningarna.
I studieplanen finns både kvantitativa och kvalitativa mål för medlemsutbildningarna. Den
beskriver hur många medlemmar som ska ha gått de olika utbildningsstegen under åren 20152018 och den beskriver också de kvalitativa mål (kunskapsmålet och förändringsmålet) som
studierna ska leda till. Några förslag som har kommit in handlar om att vi ska införa
målsättningar för våra grundutbildningar, men eftersom det redan finns anser partistyrelsen inte
att det behöver göras.
Medlemsutbildningarna innehåller bland annat vår ideologi, vår historia, vår organisation och vår
strategi framtidspartiet. Därför anser inte partistyrelsen att vi behöver avsätta resurser för att öka
kunskapen om arbetarrörelsens historia utan snarare stötta arbetarekommunerna i att kunna
genomföra studieplanen som den är tänkt. Inte heller tycker partistyrelsen att vi ska prioritera
våra resurser till att inrätta museum om arbetarrörelsens historia utan istället satsa på studier och
att nå ut till många människor med vår ideologi och historia.
Socialdemokraterna är ett feministiskt och ett antirasistiskt parti. Partistyrelsen tycker att förslaget
om att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor ska vara ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda är bra. Vi tycker också att vi behöver göra
insatser för att höja medvetenheten om antirasistiskt arbete i hela partiorganisationen.
En viktig framgångsfaktor för att skapa opinion för socialdemokratiska idéer och genomföra vår
vision ”Att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro” är att organisationen
kontinuerligt genomför utåtriktad verksamhet och i olika former samtalar med väljarna. Vi
behöver också bli bättre på att föra politiska samtal oss medlemmar emellan. Därför tycker
partistyrelsen att förslaget med utbildningsinsatser för att få igång samtal inom organisationen
och utåtriktat mot väljarna är bra.
Den bild som ibland ges av vår kultur som kränkande och nedsättande är någonting som vi
tillsammans måste arbeta bort. Idag finns det ett workshopmaterial framtaget som heter
”Organisationskultur” och som syftar till att föreningar, arbetarekommuner och distrikt
tillsammans kan diskutera hur vi ska bete oss mot varandra. Den satsningen utökas nu ytterligare
med både utbildningsinsatser och översyn över våra strukturer (beslutsprocesser och hur vi
organiserar oss). Att ta fram en policy eller en överenskommelse kring hur vi ska uppträda mot
varandra anser partistyrelsen är bra och därför finns det ett medlemslöfte i Handslag för ett
framtidsparti som kongressen 2015 ska fatta beslut om. Däremot tror partistyrelsen inte på att
utesluta människor på grund av att de bryter mot löftet/policyn utan att vi istället genom
utbildningsinsatser och ständiga samtal med varandra skapar den organisation vi vill ha. En del i
arbetet med organisationskulturen innefattar ett arbete med föreningsutveckling för att stötta
föreningarna i arbetet med en inkluderande och utvecklande verksamhet.
Partistyrelsen prioriterar en stor satsning på ledarskapsutbildningar för alla som vill ta ett
förtroendeuppdrag i vår organisation. En viktig framgångsfaktor kommer vara att både
människor som har varit medlemmar länge och medlemmar som är nya, människor i olika åldrar,
från olika bakgrunder och erfarenheter och med olika kön erbjuds kvalificerade utbildningar.
Därför finns det en ledarskapsutbildning i fyra steg som vänder sig till alla medlemmar som vill ta
på sig ett ledaruppdrag. Men partistyrelsen ser också ett behov av att genomföra
målgruppsanpassade utbildningar för att möta specifika behov i organisationen. Därför tycker
partistyrelsen att Bommersviksakademin (BommA) behöver vara åldersbegränsande men att
partistyrelsens kansli behöver arbeta mer aktivt med att marknadsföra de andra
ledarutbildningarna som finns och säkerställa att de håller lika hög kvalitet. BommA är en femårig
satsning som kommer att utvärderas för att se om den ska fortsätta.
Om det ska vara möjligt att genomföra studieplanen krävs det ledare som brinner för studier och
som förstår studiernas roll i folkrörelsen. Partistyrelsen instämmer med de motionärer som menar
att stärka studieorganisatörernas roll är viktigt för att få igång studierna i hela organisationen. Det
är idag reglerat i stadgarna att studieorganisatörer ska utses i distriktet och ska ingå i
distriktsstyrelsen. Liknande skrivning finns i grundstadgar för arbetarekommuner där det står att
studieorganisatörer ska utses i arbetarekommunen och ska ingå i arbetarekommunens styrelse.
Att reglera i stadgarna mer än vore olyckligt. Partistyrelsen anser att vi ska ha stadgar som är
tillåtande och som skapar möjligheter än att ha stadgar som är detaljreglerade och därmed riskerar
att begränsa. Till exempel har verkställande utskottet valt att utse en studieledare utan att det är
reglerat i stadgarna. Partistyrelsen menar att det inte finns skäl för ändringar i stadgarna när det
gäller studieorganisatörerna. Därför föreslås avslag på motioner som föreslår att studieorganisatör
ska väljas särskilt utöver partiordförande och partisekreterare, att studieorganisatör ska ingå i
distriktens verkställande utskott och att studieorganisatör ska väljas särskilt i arbetarekommunens
styrelse utöver ordförande och kassör.
Partistyrelsen kommer att stödja studieorganisatörer/studieledare på distrikt- och
arbetarekommunsnivå bland annat genom att ta fram en uppdragsbeskrivning som är tänkt att
fungera som ett stöd åt nyvalda studieledare. Vi kommer också genomföra en
studieledarutbildning under året som kommer. Partistyrelsen vill gärna uppmuntra motionärerna
och hela organisationen att komma med idéer kring hur vi kan stärka rollen som
studieorganisatör utan att reglera den i stadgarna.
Det är också viktigt, precis som några motionärer skriver, att det finns olika typer av forum för
studieorganisatörerna att hämta kraft, få kompetensutveckling och träffa andra i samma roll.
Därför genomförs det redan idag en studieledarträff. Den behöver fortsätta även under nästa
kongressperiod. Några av förslagen som handlar om att skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte,
exempelvis diskussionsforum via nätet, för studieorganisatörerna är bra idéer som partistyrelsen
tror kan komplettera de fysiska träffarna. Det är dock ingenting partistyrelsen tycker kongressen
ska ta beslut kring utan någonting som studieorganisatörerna själva kan initiera och få stöd från
kansliet i.
Ett antal motioner handlar om längtan efter fler politiska samtal och behovet av att utveckla vår
vision och våra idéer kring framtidens utmaningar för att få en mer sammanhållen arbetarrörelse.
Rådslag nämns som en metod som uppskattas men det finns också förslag på att organisationen
behöver sätta mål för att öka antalet politiska studiecirklar och sätta ihop arbetsgrupper som
arbetar fram kursutbud som har sin utgångspunkt i aktuella politiska frågor. Partistyrelsen menar
att kongressen inte ska fatta beslut om formen eller metoden för de ideologiska och politiska
samtalen eftersom vi kommer att använda olika metoder och former för en levande idédebatt.
Däremot anser partistyrelsen att vi behöver initiera ett arbete där vi tillsammans med distrikten
utvecklar verksamheten så att vi kan möta de behov som finns kring fler politiska samtal och en
långsiktig idé- och politikutveckling.
Kongressen kommer att besluta om ett organisatoriskt temadokument, Handslag för ett
framtidsparti. Efter kongressen kommer varje distrikt och arbetarekommun att uppmanas att
bryta ner ”Handslaget” till lokala planer. Partistyrelsen kommer tillhandahålla stöd som kan
hjälpa till att utveckla de lokala utvecklingsplanerna. Att sammanställa planerna som föreslås i
någon motion tror partistyrelsen inte är effektivt, däremot behöver vi hitta former och metoder
för hur vi kan utvärdera tillsammans hur arbetet går.
Att vilja vara framtidens folkrörelse förpliktar. Både vad gäller engagemang men också genom att
ta tillvara väljares och medlemmars engagemang och erbjuda olika kanaler för detta i folkrörelsen.
Det inspirerar också att vilja gå före i utvecklingen genom att använda metoder som speglar den
tid vi lever i.
Valrörelsens implementering av nya digitala arbetssätt och metoder har givit utdelning. Inte bara i
form av valvinst och regeringsskifte utan också i form av nya typer av engagemang och många
nya medlemmar. Under valåret prövades även nya digitala arbetssätt som möjliggjorde samarbete
och informationsspridning, bland annat att ta tillvara engagemang i enstaka politiska frågor och
att opinionsbilda kring dem. Nu är det dags att vi tar de metoderna vidare till att bli en del i
partiets dagliga verksamhet samt att den lokala nivån ges möjlighet att prova på dessa digitala
metoder.
En engagemangspool är en mycket bra idé och vi arbetar kontinuerligt med att utveckla system
och för att förenkla kommunikationen internt och med rörelsens olika organisationer. Dels
genom att etablera tekniska lösningar för att fånga upp engagemang och för att sänka trösklarna
för deltagande. Partistyrelsen undersöker för närvarande hur vi kan optimera de system vi har
ytterligare och i det arbetet ingår att se över hur vi på bästa sätt kan samla in och kommunicera
med dem som vill delta och engagera sig inom partiet. Detta sker i ständig dialog med
partidistrikt och arbetarekommuner.
Om vi som parti ska uppfattas som framtidsinriktade är vår närvaro samt hur vi kommunicerar i
sociala medier en viktig del av vår kommunikation. Att ge tips och råd till företrädare och till
organisationen på detta område är något vi har jobbat med under en längre tid. I den
mellanvalsperiod vi nu befinner oss i kommer vi också att intensifiera det arbetet.
Vi jobbar aktivt med att följa utvecklingen inom det digitala området gällande nya plattformar,
appar och kanaler. I våra officiella kanaler i sociala medier testar vi också kontinuerligt nya
kampanjmetoder och arbetssätt som vi delar med oss av till partiorganisationen via exempelvis
Facebook-grupper.
Partistyrelsens intentioner är att stödja engagemang bland medlemmar, förtroendevalda, personal
och företrädare. Vi ser positivt på att utveckla metoder som gör att politiska och organisatoriska
samtal kan föras både online och offline. Partistyrelsen ska se till att interninformation kring
politiska och organisatoriska spörsmål fungerar och är tillgänglig att ta del av.
Det är av stor betydelse att vi finns närvarande för politiska samtal och diskussioner både med
väljare och medlemmar. Partistyrelsens intention är att finnas så nära väljare och medlemmar som
möjligt, skapa låga trösklar för engagemang och därför är det prioriterat att finnas närvarande i
sociala medier och att ha en aktiv webbportal som riktar sig lika mycket till allmänhet som till
medlemmar i partiet. I sociala medier finns även möjlighet till olika interna diskussionsgrupper.
Vi tror dessutom att det finns risker med att skapa diskussionsforum som endast en bråkdel av
landets partidistrikt och arbetarekommuner kommer att använda sig av. Erfarenhet av det finns
exempelvis från Sosserian som gav långt ifrån den effekt som var avsedd. Medlemmar och
förtroendevalda återfanns istället på Facebook. Vi anser dock att det finns behov av att öka
kunskapen i partidistrikten om olika digitala verktyg som kan öka engagemanget och den
demokratiska tillgängligheten.
Partistyrelsen föreslår att medlemsavgiften betalas löpande under året istället för per kalenderår
som idag. Det innebär att en medlem som erlagt medlemsavgift för ett år i september är medlem
till september följande år. En löpande uppbörd innebär jämnare förändringar i medlemskåren.
Den enhetliga avgiften fördelas jämnt över våra fyra organisationsled.
En medlem som väljer att vara medlem i flera föreningar ska betala medlemsavgift till de
föreningar hen är medlem i.
Man är medlem till dess att man avsäger sig sitt medlemskap i Socialdemokraterna eller till tolv
månader efter att medlemsavgiften löpt ut. Det här innebär att hen är medlem från och med det
att hen fyller i en ansökan/intresseanmälan för medlemskap i Socialdemokraterna.
För att vara röstberättigad och ingå i underlaget för ombudsberäkning ska medlemsavgiften vara
betald. Avgiften ska vara betald senast två veckor innan medlemsomröstning inleds.
Person som inte längre är medlem ska inte finnas med i vårt medlemsregister. Partistyrelsen anser
att vi inte ska administrera obetalda medlemsavgifter efter att medlemskapet upphört.
I arbetet med framtidspartiet ingår att utveckla partiet som folkrörelse. Genom partistyrelsens
budget fördelas medel för att främja folkrörelsearbetet inom partiet. Det görs genom
utbildningar, metodutveckling, materialproduktion och på andra sätt. Utgångspunkten i
organisationen är att varje organisationsled ska finansiera sin egen verksamhet. Varje
organisationsled har beslutanderätt över sin egen ekonomi. För att stötta med öronmärkt stöd till
viss verksamhet krävs överenskommelser mellan organisationsleden.
Partistyrelsen har sedan länge ett uttalat uppdrag att på olika sätt verka för att hitta
samordningsvinster för hela partiorganisationen. Detta sker organiserat som en del i
partistyrelsens ordinarie verksamhet, genom förhandlingar med olika externa leverantörer som
ofta resulterar i ramavtal som omfattar hela partiorganisationen. Det som begränsar
möjligheterna att träffa kostnadseffektiva avtal är det faktum att varje organisation är en egen
juridisk person som självständigt fattar sina beslut.
Banktjänster utgör inget undantag utan är också ett relevant område att belysa utifrån behov av
gemensamma ramavtal. Inom partiorganisationen samarbetar de olika partidistrikten och
arbetarekommunerna med olika banker och vi som parti bör inte i ett sådant här centralt
sammanhang ta ställning till och begränsa möjligheterna att träffa avtal med en specifik bank.
Det ingår i partistyrelsens uppdrag att kartlägga behoven och förutsättningarna för gemensamt
ramavtal även hos bankerna.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Vi vill att kvinnor och män ska ha lika rätt och lika
ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Därför ska jämställdhet genomsyra vår organisation
och vår politik.
Arbetet för en jämställd representation påbörjades i vårt parti långt före andra partier. Redan
1976 infördes ”varannan damernas” på de socialdemokratiska valsedlarna i Järfälla. Förändringen
spred sig och sedan valet 1994 har det varit självklart att alla socialdemokratiska listor är varvade.
Inför senaste valet sprängde de socialdemokratiska kvinnorna för första gången 100-vallen och
var vårt partis ledande kommunpolitiker i över 120 kommuner. Det visar att jämställdhetsarbetet
går framåt i vårt parti både när det gäller de offentliga och de partiinterna uppdragen.
I valrörelsen gick vi till val på att prioritera jämställdhetsfrågorna. Efter åtta år av nedprioritering
av jämställdhetspolitiken är det dags att verka för att Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen.
Men som många motionärer skriver är inte vårt parti en isolerad ö i samhället. Ska vi lyckas i
arbetet med att göra Sverige till föregångsland behöver vi fortsätta vårt eget arbete. Därför krävs
det att hela organisationen har ett jämställdhetsperspektiv i allt vi gör att för att säkerställa att
arbetet för en jämställd folkrörelse inte saktar in. Partistyrelsen anser att det är ett ansvar som
vilar på alla organisationsled att arbetet med jämställdhet inte stannar vid principen om varvade
listor. Utan vi måste göra flera saker samtidigt. Det handlar om att säkerställa att jämställdhet
råder när uppdrag ska utses oavsett om det är partiinterna eller offentliga uppdrag. Likväl handlar
det om att ha en sund organisationskultur där alla får komma till tals, behandlas med respekt och
inte begränsas utifrån ålder, könsidentitet, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Partistyrelsen
ser positivt på att partidistrikten tar fram kommunikationsplaner för ett jämställt parti som lyfts i
motioner. De distrikt som önskar stöd i framtagande kan få det av partistyrelsen. Men beslutet att
ta fram kommunikationsplan måste ägas av varje distriktsstyrelse och inte kongressen.
I motionerna lyfts fram att kongressen ska besluta att samtliga partidistrikt ska ta fram
handlingsplaner för jämställdhet som i ett led att stödja arbetarekommunerna. Partistyrelsen
menar att arbetet för jämställdhet måste ingå i det dagliga arbetet, i verksamhetsplanering, studier
och i allt annat som vi gör. Att tvinga partidistrikt eller arbetarekommuner leder sällan till
framgång och följer inte grundordningen för hur vi i vårt parti har organiserat oss sedan vi
bildades. Partiet är uppbyggt enligt federativa principer. Det är de tjugosex partidistrikten som
tillsammans formar partiet. Medlemmarna är medlemmar i en förening och arbetarekommun.
Några av motionsförslagen lyfter fram att en nationell ledningsgrupp ska bildas. Partistyrelsens
uppfattning är att det övergripande ansvaret för jämställdhet ligger på partistyrelsen som är vald
av kongressen. Partistyrelsen består av företrädare från olika distrikt och därmed kan kunskap
och erfarenhet lyftas fram i det strategiska arbetet med att vara en jämställd organisation. I
beslutsdokumentet för framtidens folkrörelse, Handslag för ett framtidsparti föreslår
partistyrelsen att hela partiorganisationen ska arbeta för att förverkliga vår organisatoriska vision
att vi ska vara ett parti där människors engagemang växer. Hur vi arbetar med jämställdhet och
mångfald kommer att vara centralt om vi ska uppnå vår vision. Varje organisationsled behöver ta
sitt ansvar för att jobba med målen. Partistyrelsen kommer efter kongressen att ta ställning till hur
det egna arbetet ska se ut för att målen ska uppnås.
Partistyrelsen menar att partisekreteraren som är vald för att ansvara särskilt för
partiorganisationen har uppdraget att verka för och säkerställa att hela vår rörelse arbetar med
organisationskultur och organisationsutveckling som främjar jämställdhet. Partistyrelsen är inte
emot att ledamöter i partistyrelsen kan få särskilda uppdrag men varje partistyrelsen måste likt
andra styrelser få fördela arbetet mellan sig. Det vore olyckligt om vår organisation skulle ta steg
som innebär att det är kongressen som fastställer vilka ansvarsområden som ska finnas i
partistyrelsen. Partistyrelsen menar att vi ska ha stadgar som är tillåtande och som skapar
möjligheter än att ha stadgar som är detaljreglerade.
Motionsförslag lyfter fram förslag om att skriva in i stadgarna att vi ska ha jämn
könsrepresentation. Partistyrelsen anser att vi inte ska göras. Att i stadgarna börja reglera hur
representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om
motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in stadgarna om
ålderrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte
gagnar något organisationsled. Socialdemokraterna ska vara ett representativt parti och här vilar
ett stort ansvar på valberedningarna att säkerställa mångfalden när personer utses att företräda
partiet i olika organ.
Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk
och kulturell tillhörighet eller religion.
Partistyrelsen noterar att det finns vilja att utveckla vårt arbete kring jämställdhet och antirasism.
Partistyrelsen vill tillsammans med partiorganisationen möta viljan som uttrycks och kommer
därför att intensifiera arbetet för att vår folkrörelse ska vara en förebild. Därför presenterar
partistyrelsen beslutsdokumentet Handslag för ett framtidsparti med organisatoriska mål som ska
uppnås av hela organisationen senaste 2020.
Vi ska erbjuda fler möjligheten att engagera sig, stärka medlemskapets värde och vi ska verka för
att partiets medlemskår och förtroendevalda speglar samhället. Människor med olika erfarenheter
och bakgrund utvecklar vår organisation och vår politik.
Partistyrelsen menar att möjligheten att vara ett jämlikt parti ligger i hur vi agerar i det dagliga
arbetet och hur vår verksamhet är. Det inte är mängden handlingsplaner eller program som gör
att vi når framgång.
En motion föreslår att programkommissionen får i uppdrag att utarbeta ett antirasistiskt
idéprogram. Partistyrelsen vill påminna om att programkommissionen är vald av kongressen och
är ett självständigt organ. Programkommissionens uppdrag är att övergripande formulera vårt
partis samhällsanalys, ideologiska plattform och vision. Partistyrelsen vill att vi tillsammans
stärker det antirasistiska arbetet.
Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen delar samma värdegrund. Det finns en gemensam
vilja att utveckla idéerna. En strävan efter att förbättra alla människors livsvillkor. Det är dessa
beståndsdelar som binder samman organisationerna i den facklig-politiska samverkan.
Vår 126 år långa historia visar förmågan att utvecklas tillsammans över tid, genom stora
samhällsförändringar och med ständigt fokus på framtiden.
Facklig-politisk samverkan är ett av de viktigaste fundamenten i bygget av framtidspartiet. Det är
den bro som förbinder arbetarrörelsens två grenar. Det är en förbindelselänk som starkt
efterfrågar utveckling och reformiver såväl som öppenhet och delägarskap.
Kunskap och kompetens är för arbetarrörelsen en fråga både om utbildning, bildning och
samhällskritik som hämtar näring från upplevelser och erfarenhet. Detta ska fogas samman till
basen för de visioner och de förslag som vi vill ska forma Sverige framåt.
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av att både stärka och utveckla den
facklig-politiska samverkan med LO och LO-förbunden. Detta behöver ske genom ömsesidighet
och metodutveckling, inte genom riktlinjer. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete.
Facklig-politisk samverkan är olika i olika delar av landet. Därför ska verksamheten formas och
anpassas efter regionala och lokala förutsättningar. Ansatsen ska hämta näring från arbetet med
framtidspartiet, men ska också bidra med energi och erfarenhet. Goda exempel ska samlas in och
delas inom organisationen. Strävan är en lärande organisation. Drivkraften ska vara engagemang,
nyfikenhet, utveckling och samhällsförändring.
Det handlar regionalt bland annat om att:
 Stärka de fackliga ledarna och de fackliga utskotten.
 Ge verktyg till partidistrikten att ge samma stöd till de egna arbetarekommunerna.
 Skapa bra relationer, hitta frågor och åstadkomma verksamhet i partiets hägn, som riktar
sig till TCO och SACO grupperna.
Erfarenheterna från valrörelsearbetet 2014 är goda. LO och LO-förbunden valde att i ökad
utsträckning bedriva valrörelse i egen regi, men i nära samverkan med partiet. Det innebar en
ökad skärpa från ömse håll. Det finns fortfarande utvecklingsbehov. Dock ser vi en ökad aktivitet
och ett ökat engagemang.
Arbetet med att förändra och utveckla facklig-politisk samverkan pågår. Det är ett arbete som
aldrig får avstanna. Förändringen ska bara skönjas när det görs en liten längre återblick. Det är ett
processarbete.
Partistyrelsen har tydligt definierat det facklig-politiska uppdraget. Operativt ska partiet centralt
samverka med LO och LO-förbunden nationellt. Finna former för att samarbeta med
tjänstemanna- och akademikerorganisationerna nationellt. Den andra uppgiften är att på olika sätt
stödja partidistriktens facklig-politiska verksamhet. En stark verksamhet i hela landet är helt
avgörande för möjligheten att nå framgång nationellt.
Facklig-politisk verksamhet kan inte stanna inom landets gränser. Inom SAMAK – den nordiska
samarbetskommittén, där LO och Socialdemokratin i Norden samarbetar – så har ett gediget
arbete genomförts de senaste åren inom ramen för forskningsprojektet om den nordiska
modellen NordMod. Detta arbete är utmärkt underlag för den politiska reformagendan.
Inom den Socialdemokratiska Riksdagsgruppen finns det tre fackliga grupper. Den fackliga
studiegruppen vars medlemmar tillhör ett LO-förbund har en lång historia. Ett TCO nätverk
som fungerar allt bättre och sedan 2014 så finns även ett nybildat SACO nätverk. Att bättre
tillvarata dessa tre gruppers erfarenhet, kompetens och engagemang i valkretsarna är viktiga steg
för att stärka hela partiets facklig-politiska verksamhet.
Partikongressen 2009 beslutade att ge partistyrelsen i uppdrag att genomföra ett rådslag om
Socialdemokraternas kyrkopolitiska arbete. Rådslaget skulle behandla såväl hur partiet organiserar
verksamheten som den politik vi går till val på i de kyrkliga valen. Av kongressbeslutet 2009
framgick tydligt att Socialdemokraterna även fortsättningsvis ska ställa upp till val inom Svenska
kyrkan.
I augusti 2012 genomfördes ”Kyrkopolitiskt forum”, som samlade 250 partiföreträdare från hela
landet. Samma höst skickade partistyrelsen ut en rådslagsenkät till samtliga s-föreningar,
arbetarekommuner och partidistrikt. Även s-grupper, sidoorganisationerna och alla enskilda
medlemmar välkomnades att delta. Över 300 svar inkom, varav 130 från partiorganisationer och
resten från privatpersoner.
En betydande majoritet av respondenterna var positiva till kyrkopolitiken och kom med förslag
om hur arbetet skulle kunna förstärkas redan i kyrkovalet 2013. De tydligaste utslagen gällde
följande frågor:
- Tre fjärdedelar avvisade påståendet om att kyrkovalet stjäl resurser från annan
partiverksamhet och skadar Socialdemokraternas chans att vinna övriga val.
- Tre fjärdedelar höll med om att Socialdemokraternas arbete i Svenska kyrkan kan skapa
bättre kontaktytor till övriga trossamfund och religioner.
- Tre fjärdedelar höll med om att kyrkovalskampanjen 2013 kunde användas som övning
på mobiliseringsmetoder inför Europaparlamentsvalet 2014.
De skriftliga kommentarerna från de respondenter som var kritiska till förekomsten av
kyrkopolitik sammanfaller i allt väsentligt med argumentation och förslag i fyra av de nu aktuella
kongressmotionerna i ämnet.
Att det finns ett starkt kyrkopolitiskt engagemang inom Socialdemokraterna bekräftades i
kyrkovalet 2013. Partiet ställde upp med 6 996 kandidater och hade egna listor i 447 av ca 700 av
de lokala kyrkofullmäktigevalen, vilket innebar en ökad täckningsgrad från 50 till 60 procent
jämfört med 2009. Av S-kandidaterna på valbar plats till kyrkomötet var 17 yngre än 35 år och
ytterligare fem under 40 år.
En viktig del av förberedelsefasen var att partistyrelsen redan ett år i förväg fastställde
Socialdemokraternas valmanifest. Det bestod av 12-punkter som handlade om bland annat
arbetet mot könsdiskriminering, homofobi och rasism – och för religionsdialog, internationell
solidaritet och hållbar utveckling, En annan viktig punkt var att Svenska kyrkan ska avskaffa alla
avgifter i sin barn- och ungdomsverksamhet.
I själva valrörelsefasen utgjordes partistyrelsens största insats av den kampanj som fick namnet
”Vallöftet”. Att i en värderingsdriven kampanj kombinera insatser via sociala medier med
traditionella folkrörelsemetoder visade sig vara ett framgångsrikt sätt att engagera partiets trogna
sympatisörer. Men det skapade också ringar på vattnet som väckte uppskattning och en ökad
röstvilja bland rödgröna väljare i stort.
Valresultatet kan sammanfattas med följande siffror.
 Socialdemokraterna fick närmare 200 000 röster, vilket är 13 000 fler än 2009. Därmed
befäste vi vår ställning som största nomineringsgrupp i kyrkomötet.
 De fyra allianspartiernas grupper tappade från 42,2 till 32,5 procent samtidigt som valets
stora vinnare, Sverigedemokraterna, fördubblades från 2,9 till 6,2 %.
 Valdeltagandet ökade från 11,9 till 12,8 procent och av de tillkommande 24 000 rösterna
tillföll alltså mer än hälften Socialdemokraterna.
Kyrkovalet 2013 bekräftar värdet av att Socialdemokraterna ställer upp som parti, med
varudeklarerade kandidater som hämtar sitt förtroende i en bredare krets av människor. Att ställa
upp som nomineringsgrupp med lös koppling till partiet eller under en annan beteckning vore att
försvaga arbetarrörelsens ställning i Svenska kyrkan.
Framtidens folkrörelse utgår från tanken att medlemmarnas vilja till engagemang inom de delar
av samhället som står öppna för demokratisk påverkan ska uppmuntras. Detta gäller också våra
7 000 kyrkopolitiker runtom i Sverige.
Stadgarna säkerställer att all socialdemokratisk kyrkopolitik är i samklang med partiets
grundläggande värderingar, där religionsfrihet och likabehandling är en hörnsten. Enligt
partistyrelsen är det också viktigt att det finns tydliga regler kring hur kandidater utses. Stadgarna
lämnar samtidigt stor frihet att utveckla arbetsformerna, till exempel genom att bilda en
kyrkopolitisk S-förening som i Eskilstuna arbetarekommun.
Socialdemokraterna är en del av en internationell solidaritetsrörelse som på demokratisk grund
vill förändra världen. Vi har ett rikt arv att förvalta inom detta område men framförallt jobbar vi
med att utveckla partiets internationella arbete för framtiden.
Internationellt samarbete är en naturlig del av vårt parti där vi idag är aktiva på nordisk nivå,
inom Europa och globalt. Det är inte en lätt uppgift att beskriva den oerhört omfattande
verksamhet som partiet bedriver och deltar i. Nedan följer en kort beskrivning som på intet sätt
gör gällande att vara komplett.
Den nordiska samarbetskommittén SAMAK är vår samarbetsorganisation i Norden där de
socialdemokratiska partierna tillsammans med LO-facken arbetar med att utveckla
socialdemokratisk politik. I Europapartiet (ESP) finns ett femtontal arbetsgrupper där vi är aktiva
så som demokratinätverk, kampanjutveckling, utvecklande av jobbpolitik och mycket mer. Inom
Europapartiet sker en mängd aktiviteter näst intill varje vecka som vi prioriterar och deltar i. Det
svenska partiet är mycket uppskattat för detta av våra systerpartier i Europa och bidrar till att vi
har goda bilaterala relationer med i princip alla europeiska systerpartier.
På Europanivå är vi också aktiva i organisationen European Forum for Democracy and Solidarity
(EFDS) där vi innehar ordförandeposten.
På global nivå är vi en av initiativtagarna till nätverket Progressive Alliance (PA) som består av
över hundra progressiva partier och en mängd andra organisationer, stiftelser och tankesmedjor
som ligger oss nära. Vi är ett av trettio partier som har en plats i styrelsen och där representeras vi
av partisekreteraren. Vi är också observatörer i Socialistinternationalen vilket är ytterligare en
organisation på global nivå.
Utöver detta har vi i Olof Palmes Internationella Center (Palmecenter) en fantastisk verksamhet
genom nära 50 olika projekt i 15 länder runt om i världen. Palmecenters bedriver tillsammans
med partidistrikt, arbetarekommuner och föreningar projekt på exempelvis Balkan, i södra Afrika,
på Filippinerna och i Belarus för att nämna några. Det partinära demokratistödet är en av de
djupaste formerna av samarbete mellan vårt parti och ett systerparti.
Exempel på aktiviteter vi gör i Sverige är att föreläsa om utrikespolitik och internationell
verksamhet i partidistrikt, arbetarekommuner, föreningar och sidoorganisationer runt om i landet.
Vi samarbetar också med våra systerpartiers svenska grenar så som Frente Polisaro från
Västsahara, Palestinska Fatah och PUK från Irakiska Kurdistan.
När våra systerpartier går till val ger vi handfast hjälp i exempelvis form av dörrknackning. Vi
hjälper också till genom att bidra med våra erfarenheter från tidigare val både organisatoriskt och
kring politikutveckling. Många systerpartier är också intresserade av vårt arbete med
framtidspartiet vilket vi gärna bidrar med kunskap kring.
På lokal och regional nivå i partiet finns idag ett omfattande samarbete och utbyte med
systerpartier runt om i världen. En del av det sker inom ramen för demokratistödet till
systerpartier inom Palmecenter men det mesta sker genom eldsjälar och andra typer av kontakter.
I samtliga ovan nämnda organ är den internationella sekreteraren aktiv och ansvarar för det
dagliga arbetet som bland annat innebär att verksamheten koordineras. En viktig del är att se till
att vi är representerade av rätt personer i arbetsgrupper och på möten. Det kan handla om allt
från riksdags- eller partistyrelseledamöter till ett kommunalråd, en medlem eller en tjänsteman i
någon del av organisationen.
Som komplement till detta har vi den omfattande internationella verksamheten som
riksdagsgruppen står för både vad avser resor och när det gäller att ta emot besök från olika delar
av världen som i hög grad bidrar till att bibehålla och utveckla relationerna med systerpartier runt
om i världen.
En svårare del i arbetet är att hitta sätt att sprida information om det arbete som görs i
partiorganisationen vilket motionären pekar på. Här jobbar vi ständigt med att förbättra
kanalerna för detta. Varje partidistrikt har en internationell kontaktperson som ingår i ett centralt
nätverk som jobbar för att utveckla den internationella verksamheten och bidra till att fler blir
involverade. Vi nöjer oss dock inte med information utan har startat ett utvecklingsarbete för att
även sänka trösklar för engagemang. Många går med i partiet för att de brinner för den
internationella solidariteten och det engagemanget vill vi ta vara på, stödja och utveckla.
I en majoritet av länderna i Latinamerika har det skett en positiv demokratisk utveckling vilket
resulterat i minskade klyftor, ekonomisk tillväxt och stärkta sociala villkor. Utbildningssektorn
och sociala trygghetssystem har i stor utsträckning reformerats och fackliga rörelser har fått ett
större inflytande.
Det finns många goda exempel på länder där Socialdemokratiska partier gjort skillnad i
regeringsställning både avseende ökade levnadsvillkor och demokratiskt inflytande för
medborgarna.
Den socialdemokratiskt ledda svenska regeringen har ett starkt fokus på möjliggörande av rättvis
handel och bättre förutsättningar för innovation och export.
Partiordförande Stefan Löfven reste redan efter tre månader som statsminister till Brasilien. Där
hade han överläggningar med presidenten Dilma Rousseff från vårt systerparti (PT) och han
besökte också representanter för det svenska näringslivet i Brasilien.
Vi har utöver detta goda bilaterala relationer med ett antal andra socialdemokratiska partier i
denna del av världen så som PS och PPD i Chile, PS Argentina och PS Uruguay för att nämna
några. Genom vårt globala nätverk Progressive Alliance har vi multilateral kontakt med samtliga
socialdemokratiska partier i Latinamerika. Diasporan i Sverige från länder i Latinamerika är också
en värdefull kanal för att upprätthålla dessa kontakter.
Det finns således ett intresse och ett levande arbete i partiet när det gäller Latinamerika.
Partistyrelsens kansli förstärker detta ytterligare genom att inrätta en tjänst i vars portfölj arbetet
med Latinamerika är utpekat som prioriterat.
Under år 2015 ska en ny ansökan till Sida utformas för det partinära demokratistödet. Vilka
länder och regioner som det biståndet ska gå till ingår i en större process där hänsyn tas till alla de
delar av världen där vi arbetar idag och vill arbeta i framtiden. Det bygger på djuplodande
analyser och långsiktighet. Vi kan inte vara överallt även om det är önskvärt utan måste prioritera
våra resurser så att vi blir effektiva och får så stort genomslag som möjligt i det arbete vi gör.
Samarbete och utbyte med partier i Latinamerika bör kunna ske på mer lika villkor än inom
biståndsramen. Ett exempel på det är en diskussion som inletts med Chile där vi tittar på ett
gemensamt arbete kring skola och annan välfärd både inom partiorganisationerna och för
parlamentsledamöter.
Socialdemokraterna önskar en demokratisk och fredlig utveckling i Somalia. Landets folk har
prövats hårt under lång tid genom krig och konflikter som fått fruktansvärda konsekvenser i
form av ond bråd död men också genom ett cementerat klansystem som gör att en demokratisk
utveckling försvårats.
Med denna utgångspunkt är det viktigt att Somalia kan utvecklas till en stabil demokrati som
bygger på ett flerpartisystem där partierna står på en ideologisk grund. För oss som parti är det
glädjande att det finns socialdemokratiska krafter som vill bidra till denna utveckling.
Ett fredligt och demokratiskt Somalia behövs även för stabiliteten i övriga regionen som idag i
stor utsträckning plågas av våld och kaos, kanske främst genom frånvaron av fungerande
politiska system.
I Somalia finns flera grupperingar som gör gällande att de företräder en socialdemokratisk linje
vilket i grunden är positivt. När vi som parti bestämmer oss för vilka politiska krafter vi ska
samarbeta med i ett land eller en region sker det genom djupa analyser av förutsättningarna för
dessa att långsiktigt vara en demokratisk kraft som samlar människor på ideologisk grund och
som på sikt kan vinna val. Det kräver en dialog och en process över längre tid.
Partistyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen på grund av att att-satserna är riktade till
arbetarekommunen och partidistrikt.
Vårt parti har en lång tradition av att ha socialdemokratiska riksförbund eller sidoorganisationer
som de kallas för i talspråk. De socialdemokratiska riksförbunden är Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund. Sidoorganisationerna bildades
mycket tidigt och som självständiga förbund. Den senaste som bildades var Studentförbundet
som bildades 1931, upplöstes 1970 och bildades på nytt 1990.
Fram till kongressen 2005 var medlemskap i partiet inte ett krav för medlemmarna i
sidoorganisationerna. Medlemmarna i sidoorganisationen hade ”rätt till inträde i
arbetarekommunen” men var inte tvungna. I stadgarna som antogs på kongressen 2005 ändrades
anslutningsformen inom partiet och beslut togs att klubbar som tillhörde sidoorganisationerna
ska tillhöra arbetarekommunen. SSU med sina klubbar och kommuner undantogs i
stadgeförändringarna och fick specialregler där SSU-klubbar och kommuner själva väljer om de
vill tillhöra arbetarekommunen.
Kongressbeslutet från 2005 innebär att medlemmar i klubbar och föreningar som tillhör Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund är också medlemmar i partiet.
I sidoorganisationerna har människor möjlighet att särorganisera sig utifrån en gemensam
nämnare som kön, ålder, religiös övertygelse eller att man är student. Sidoorganisationerna har
genom åren organiserat och samlat människor som kanske inte hade blivit medlemmar eller
engagerat sig i Socialdemokraterna om det inte vore för att sidoorganisationerna fångat upp och
kanaliserat deras engagemang. Tillsammans med sidoorganisationerna har vårt parti haft
möjlighet att nå fler människor, utveckla politiken och verka för samhällsförändring.
1988 bildades i Stockholm den första HBT-Socialdemokratiska föreningen (HBT-S föreningen)
med medlemmar från olika delar av landet. Föreningen växte vilket möjliggjorde att nya HBT-S
föreningar bildades på nya orter. 2008 bildade HBT-S föreningarna ett förbund med syfte att
arbeta med politik kring mänskliga rättigheter, med fokus på homo- och bisexuella samt
transpersoners rättigheter. Tillsammans med partiet har HBT-S arbetat för att lyfta dessa frågor
på den politiska dagordningen.
Frågan om erkännandet av HBT-Socialdemokrater Sverige som ett socialdemokratiskt
riksförbund har diskuterats under en längre tid i partiorganisationen. Partisekreterare har sedan
2008 uppvaktats av förbundet med önskemål om att erkännas som sidoorganisation med samma
status som de andra sidoorganisationerna. Partistyrelsen anser att det är dags att välkomna HBTSocialdemokrater Sverige som sidoorganisation och det är glädjande om kongressen kan göra det
på denna kongress som har ett av teman, framtidens folkrörelse. Partistyrelsen är övertygad om
att HBT-Socialdemokrater Sverige kommer som sidoorganisation att engagera nya medlemmar,
tillföra kunskap och bidra till att stärka vårt folkrörelseparti in i framtiden.
Partistyrelsen anser att HBT-Socialdemokrater Sverige som föreslås bli ett nytt socialdemokratisk
riksförbund stadgemässigt ska ha samma status som de andra sidoorganisationerna och därför
föreslås stadgeändringar där HBT-Socialdemokrater Sverige likställs med de andra förbunden.
SSU-klubbar och kommuner ska fortsättningsvis vara undantagna kravet på att tillhöra en
arbetarekommun. Partistyrelsen delar inte uppfattningen som lyfts i motioner om att
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet inte ska ha samma representation som de andra
förbunden.
Partistyrelsen föreslår kongressen att partistyrelsen får i uppdrag att inför kongressen
2017 utreda, definiera och komma med förslag kring;
- Vad som krävs för att vara ett socialdemokratiskt riksförbund och vad det innebär i
relation till partiet.
- Hur partiets relation och stöd till de socialdemokratiska riksförbunden kan se ut.
- De socialdemokratiska riksförbundens representation i partiets beslutsorgan.
- De andra stadgemässiga adjungeringarna.
Det finns frågeställningar som behöver besvaras kring vad det innebär att vara en
sidoorganisation. Idag anges det inte i stadgarna eller i riktlinjer några kriterier som ska vara
uppfylld för att en organisation ska kunna upptas som en sidoorganisation av en partikongress.
Är det rimligt att ställa krav om geografisk spridning, medlemsantal eller verksamhet i flera
organisationsled vid fråga om att upptas som sidoorganisation? Partistyrelsen menar att
utredningen ska belysa om partiet ska utgå ifrån ett antal kriterier som grund innan beslut om ny
sidoorganisation ska beslutas på en kongress. Vidare är det viktigt att utredningen lyfter fram hur
partiets relation och stöd till sidoorganisationerna ska se ut i framtiden. Hur kan relationerna
stärkas ytterligare så att både partiet och förbunden kan utvecklas?
Partistyrelsen menar att det är angeläget att i utredningen ha en god dialog med
sidoorganisationerna men att det centrala är att partiets syn framkommer i utredningen. Det är
partiorganisationen som ska besluta om form och struktur för partiets arbete.
Sidoorganisationerna är utan tvekan viktiga för partiet men det är inte okomplicerat med
förbundens stadgemässiga adjungeringar i ett av partiets högsta beslutande organ. Många
partidistrikt har fört diskussioner om distriktsstyrelserna ska vara ett beslutsorgan baserad på
geografisk fördelning eller om styrelseledamöterna ska representera hela länet. Flera har landat i
att styrelserna ska representera länet och gått ifrån att alla arbetarekommuner ska vara
representerade i styrelsen. Diskussion har även förts om sidoorganisationernas representation i
styrelserna lokalt. I ljuset av detta blir diskussionen om partiets nationella beslutsorgan
aktualiserat.
Verkställande utskottet består av sju ordinarie ledamöter och åtta suppleanter. Om kongressen
beslutar att uppta HBT-Socialdemokrater som en ny sidoorganisation innebär det att
verkställande utskottet kommer att ha fem förbundsordförande som har tillträde till partiets
minsta beslutskrets och inflytande på beslut. Vad händer med strukturen om det är på ett möte
endast sju ledamöter och fem förbundsordförande som deltar? Var går gränsdragningen för när
verkställande utskottet tenderar att vara ett annat organ än partiets organ? Hur ställer
partiorganisationen sig till det demokratiska dilemmat att partistyrelsen och partikongressen
endast kan utkräva ansvar från kongressvalda ledamöterna och suppleanter men aldrig av
sidoorganisationerna förbundsordförande trots att de har deltagit i diskussioner och på möten.
Partistyrelsen menar att det finns många frågor som behöver belysas och diskuteras. Därför är
utredningen viktig för att klarlägga hur vårt partis relation och förhållning till
sidoorganisationerna ska se ut i framtiden.
att
bifalla motionerna A9:4, A11:4, A14:1, A14:3, A14:4, A14:7, A14:8, A15:1, A15:2,
A15:3, A15:6, A15:7, A16:1, A16:3, A16:4, A16:7, A16:8, A17:1, A17:2, A17:3,
A17:6, A17:7, A18:2, A35:7, A38:1, A38:2, A39:1, A39:2, A40:3, A41:3, A42:3,
A43:3, A44:3, A45:3, A46:3, A47:3, A48:3, A49:3, A78:2, A86:2, A87:2, A101:4
A9:4 (Stockholms partidistrikt) att Socialdemokraterna genomför ett bildningslyft för att höja
medvetenheten om antirasistiskt arbete i hela partiorganisationen
A11:4 (Skånes partidistrikt) att stärka den facklig-politiska samverkan med LO och utveckla
samarbetet med tjänstemannaorganisationerna
A14:1 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den
får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till
kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A14:3 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A14:4 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som
avses i moment 4.”
A14:7 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga
socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A14:8 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den
primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap
till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” • att ovan att-satser ska anses omedelbart
justerade. • att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen. • att motionen sänds vidare
till partikongressen
A15:1 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den
får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till
kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A15:2 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A15:3 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som
avses i moment 4.”
A15:6 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga
socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A15:7 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den
primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap
till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
A16:1 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9,
så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera
en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A16:3 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3,
så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att
närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A16:4 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3,
så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-,
yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana
sammanträden som avses i moment 4.”
A16:7 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1,
så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga
socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A16:8 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3,
så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt
partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller
medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i
arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter
överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
A17:1 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den
får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till
kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A17:2 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A17:3 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som
avses i moment 4.”
A17:6 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga
socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A17:7 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den
får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den
primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap
till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
A18:2 (Ullerud - Forshaga arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett
självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda, samt
A35:7 (Stockholms partidistrikt) att HBT-Socialdemokrater Sverige ska ges samma status som
övriga sidoorganisationer och stadgarna justeras
A38:1 (Linköpings arbetarekommun) att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta
huvudavtal med tillämpbar bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan
månatliga kostnader för S-föreningar/S-klubbar
A38:2 (Linköpings arbetarekommun) att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal,
vidtar mått och steg för att genomföra avtalet snarast möjligt
A39:1 (Norrköpings arbetarekommun) att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att
upprätta huvudavtal med tillämpbar bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska
transaktioner utan månatliga kostnader för S-föreningar/S-klubbar
A39:2 (Norrköpings arbetarekommun) att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal,
vidtar mått och steg för att genomföra avtalet snarast möjligt
A40:3 (Hofors arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda."
A41:3 (Norbergs arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A42:3 (Partille arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A43:3 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett
självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A44:3 (Ludvika arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A45:3 (Piteå arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i
partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A46:3 (Vårgårda arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A47:3 (Härnösand arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A48:3 (Ale arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i
partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A49:3 (Västerås arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A78:2 (Borlänge arbetarekommun) att utbildningsinsatser görs för att få igång processer kring
dialog och kommunikation med medlemmar/väljare i närområdet/stadsdelen/arbetsplatsen
A86:2 (Karlstads arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart
inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda.
A87:2 (Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor
blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A101:4 (Malmö arbetarekommun) att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten systematiserar
erfarenhetsutbytet och lyfter fram erfarenheter av konkret folkrörelsearbete tillsammans med
andra föreningar och folkrörelser
att
anse följande motioner besvarade med hänvisning till utlåtandet: A1:1, A1:2, A1:3,
A3:1, A4:1, A5:1, A5:2, A5:3, A6:1, A6:2, A6:3, A7:1, A7:2, A7:3, A9:5, A10:1,
A10:3, A10:4, A11:1, A11:2, A11:3, A11:6, A12:1, A12:2, A12:3, A14:5, A15:4,
A16:5, A16:9, A17:4, A18:1, A18:3, A20:1, A21:1, A22:1, A22:2, A22:3, A23:1,
A23:2, A23:3, A24:1, A24:2, A24:3, A25:1, A25:2, A25:3, A26:1, A26:2, A26:3,
A26:4, A27:1, A27:2, A27:3, A27:4, A28:1, A29:1, A29:2, A31:1, A32:1, A33:1,
A33:2, A33:3, A33:4, A34:1, A34:2, A34:3, A34:4, A34:5, A35:1, A35:2, A35:3,
A35:4, A35:5, A35:6, A35:9, A35:10, A35:11, A35:12, A35:13, A35:14, A35:15,
A35:16, A35:17, A35:18, A35:19, A35:21, A36:5, A37:1, A37:2, A40:1, A41:1,
A42:1, A43:1, A44:1, A46:1, A47:1, A48:1, A49:1, A50:1, A50:2, A50:3, A50:4,
A50:5, A51:1, A51:2, A51:3, A51:4, A52:1, A53:1, A54:1, A55:2, A56:1, A56:3,
A56:4, A56:5, A57:1, A57:3, A57:4, A57:5, A58:1, A58:3, A58:4, A58:5, A59:1,
A59:3, A59:4, A59:5, A60:1, A60:3, A60:4, A60:5, A61:1, A61:3, A61:4, A61:5,
A62:1, A62:3, A62:4, A62:5, A64:1, A66:1, A66:2, A67:1, A67:2, A68:1, A69:1,
A69:3, A69:4, A69:5, A70:1, A73:1, A73:2, A73:3, A74:1, A75:1, A76:1, A77:1,
A78:1, A78:3, A78:4, A81:1, A81:2, A81:3, A82:1, A83:1, A85:1, A85:2, A86:1,
A86:3, A87:1, A87:3, A88:1, A90:1, A90:2, A92:4, A92:5, A93:4, A94:5, A95:4,
A95:5, A97:1, A97:2, A98:1, A98:2, A98:3, A99:1, A99:2, A99:3, A100:1, A101:1,
A101:2, A101:3, A102:1, A103:2, A103:3, A104:1, A104:2, A105:1, A105:2, A106:1,
A106:2, A107:1, A109:1, A109:2, A109:3, A110:1, B44:5, A45:1, B45:3, B46:3
A1:1 (Ystads arbetarekommun) att med jämna intervall uppmana arbetarkommuner att behandla
en speciell fråga för att inom olika ämnesområden där arbetarkommuner kan arbeta öppet, men
fokuserat för att ta fram idéer
A1:2 (Ystads arbetarekommun) att starta ett intranät för arbetarkommuner eller direkt för
medlemmar, för att samla idéer från gräsrotsnivå direkt till andra medlemmar och
arbetarkommuner och Socialdemokraternas styrande
A1:3 (Ystads arbetarekommun) att i förlängningen möjliggöra för andra arbetarkommuner att
läsa, kommentera och betygsätta, samt vidareutveckla dessa idéer
A3:1 (Göteborgs partidistrikt) att Socialdemokraterna lanserar ett antirasistiskt handlingsprogram
för folkrörelsen
A4:1 (Borås arbetarekommun) att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den
socialdemokratiska folkrörelsen
A5:1 (Kävlinge arbetarekommun) att vi såsom innan och fortsättningsvis anser att våra ideal är
röda
A5:2 (Kävlinge arbetarekommun) att partiets färg beslutas att den ska vara röd
A5:3 (Kävlinge arbetarekommun) att partiet, internt och externt, arbetar för att partiets färg ska
åter igen etableras som röd inåt som utåt
A6:1 (Skurups arbetarekommun) att förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag
att utforma ett lämpligt diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor
A6:2 (Skurups arbetarekommun) att diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för
medlemmar genom inloggning med användarnamn och lösenord
A6:3 (Skurups arbetarekommun) att arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussionsforumen används lokalt
A7:1 (Hässleholms arbetarekommun) att förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i
uppdrag att utforma ett lämpligt diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas
hemsidor
A7:2 (Hässleholms arbetarekommun) att diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för
medlemmar genom inloggning med användarnamn och lösenord
A7:3 (Hässleholms arbetarekommun) att arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur
diskussions-forumen används lokalt
A9:5 (Stockholms partidistrikt) att Socialdemokraterna i sitt interna rekryteringsarbete på alla
nivåer och till alla uppdrag genomlyser processerna för att säkerställa en antirasistisk och
jämställd praktik
A10:1 (Nacka arbetarekommun) att uttala att folkrörelsearbetet måste få en betydligt större tyngd
i partiet och i arbetarekommunernas arbete,
A10:3 (Nacka arbetarekommun) att partistyrelsen låter utarbeta en standardmodell för
introduktion och utbildning av nya medlemmar, samt
A10:4 (Nacka arbetarekommun) att partistyrelsen låter utarbeta en manual med en bra
arbetsmetod för det framtida folkrörelsearbetet
A11:1 (Skånes partidistrikt) att utveckla partiet som en modern folkrörelse, både som ett idé- och
intresseparti, där medlemskapet står i centrum i form av medlemsrekrytering och medlemsvård
såsom studier, politikutveckling och identitetsmarkörer
A11:2 (Skånes partidistrikt) att partikongressens arbetsformer utvecklas, där
motionsbehandlingen ges större utrymme, så att inflytande och möjlighet till ordentliga
diskussioner blir större för ombuden
A11:3 (Skånes partidistrikt) att partistyrelsens ansvar och befogenheter tydliggörs och ges en
tyngre roll med sammanträden minst 8 gånger per verksamhetsår
A11:6 (Skånes partidistrikt) att i övrigt ställa sig bakom det i motionen ovan anförda
A12:1 (Malmö arbetarekommun) att Socialdemokraterna samordnar skapandet av en
engagemangspool där engagemang och aktivism möts med ambition att skapa ett tvärsnitt av
rörelsens olika organisationer
A12:2 (Malmö arbetarekommun) att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att komplettera befintligt
kursutbud med kurser/utbildningar med utgångspunkt i aktuella sakfrågor
A12:3 (Malmö arbetarekommun) att aktivt arbeta för att stödja metodutveckling och mötesplatser
i arbetarkommuner för att främja ökad delaktighet och inspirera fler att engagera sig
A14:5 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera
en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A15:4 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera
en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A16:5 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8,
så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse
vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A16:9 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade
A17:4 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera
en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A18:1 (Ullerud - Forshaga arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt
som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor Handlingsplanen ska vara
brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med
för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse, samt
A18:3 (Ullerud - Forshaga arbetarekommun) att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan
för ett mer jämlikt och jämställt framtidsparti
A20:1 (Uppsala arbetarekommun) att socialdemokratiska partiet uppmuntrar
grundorganisationerna att bilda veteranföreningar
A21:1 (Skellefteå arbetarekommun) att Socialdemokratiska arbetarepartiet tar sina politiska beslut
utifrån sin socialdemokratiska ideologi
A22:1 (Växjö arbetarekommun - enskild) att verka för en sammanhållande arbetarrörelse
A22:2 (Växjö arbetarekommun - enskild) att tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett
underlag för ett ideologiskt rådslag
A22:3 (Växjö arbetarekommun - enskild) att partiet tar initiativ till ett gemensamt rådslag inom
arbetarrörelsens grenar
A23:1 (Lunds arbetarekommun) att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för
grundutbildningar för partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten
A23:2 (Lunds arbetarekommun) att inom organisationen ta fram verktyg och förutsättningar för
att distrikten ska aktivt kunna arbeta med folkbildningsarbete
A23:3 (Lunds arbetarekommun) att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta
och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet
A24:1 (Borås arbetarekommun) att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för
grundutbildningar för partiets medlemmar
A24:2 (Borås arbetarekommun) att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten att kunna
arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina medlemmar
A24:3 (Borås arbetarekommun) att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta
och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet
A25:1 (Sundsvalls arbetarekommun) att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för
grundutbildningar för partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten
A25:2 (Sundsvalls arbetarekommun) att kunna arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina
medlemmar
A25:3 (Sundsvalls arbetarekommun) att partiets kansli skapar en samordningscentral för att
underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet
A26:1 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att socialdemokratin ska verka för att ett alternativ på
basis av arbetarrörelsens grundläggande värderingar och framtidsinriktning ställs till förfogande i
Kyrkovalet 2017
A26:2 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att besluta om detta alternativ ska vara snävt
partipolitiskt eller ett mer allmänt progressiv nomineringsgrupp t ex som ställer upp för en
Öppen Folkkyrka för Alla eller en syntes, en kombination, av båda dessa formeringar medvetet
övervägs och leder till en strategi för mänsklig social demokrati i kyrkopolitik för Svenska
Kyrkan, präglad av social demokrati
A26:3 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att ett alternativ för social demokrati ska aktivt verka
för att Svenska Kyrkan ska vara ett föredöme som möter alla människor med dess olikhet och
mängvad samt verkar för mänskliga rättigheter och för att vara ett föredöme som mönster särskilt
som arbetsgivare och hyresvärd med en mänsklig och framtidsinriktad tillämpning av arbetsrätt
och hyresrätt
A26:4 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att partikongressen verkar för att de frågor i övrigt
som motionen söker belysa behandlas på lämpligt sätt
A27:1 (Karlskrona arbetarekommun) att verka för förslagen med intentioner enligt motionen
A27:2 (Karlskrona arbetarekommun) att utreda stadgarna för att därigenom underlätta ett
organisatoriskt arbete som ökar delaktigheten
A27:3 (Karlskrona arbetarekommun) att ta fram riktlinjer för en förstärkt facklig-politisk
samverkan
A27:4 (Karlskrona arbetarekommun) att skriva kommentarer till partistadgarna så att det blir
lättare att förstå och använda dem
A28:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att vårt parti ser över vårt utbildningsprogram och
hur vi motverkar dessa negativa strömningar inom partiet
A29:1 (Göteborgs partidistrikt) att vi ska uppmuntra fler medlemmar och synliga företrädare att
bli aktiva på sociala medier med fokus på enkelt och slagkraftigt innehåll som videor, bilder och
kortare texter
A29:2 (Göteborgs partidistrikt) att ansvariga i dessa frågor ser över hur vi förhåller oss till vilka
plattformar och tillvägagångssätt som bör användas samt hur den kunskapen överförs till
medlemmarna
A31:1 (Valdemarsviks arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett
rådslag i partiet om framtidens folkrörelse i enlighet med motionens intentioner
A32:1 (Söderköpings arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett
rådslag i partiet om framtidens folkrörelse i enlighet med motionens intentioner
A33:1 (Örebro läns partidistrikt) att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation
tas fram med öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus
A33:2 (Örebro läns partidistrikt) att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner
med obefintlig verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs
A33:3 (Örebro läns partidistrikt) att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra
organisationsformer än geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och
förslagsställare i partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en
förutsättning
A33:4 (Örebro läns partidistrikt) att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra
partiets syn på folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida
utvecklingen
A34:1 (Stockholms läns partidistrikt) att en genomlysning av organisationen avseende lokalt
medlemskap, medlemsutveckling och tillgänglighet görs
A34:2 (Stockholms läns partidistrikt) att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas
organisation tas fram med öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus
A34:3 (Stockholms läns partidistrikt) att partidistriktens ansvar för verksamhet i
arbetarekommuner med obefintlig verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs
A34:4 (Stockholms läns partidistrikt) att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra
organisationsformer än geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och
förslagsställare i partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en
förutsättning
A34:5 (Stockholms läns partidistrikt) att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att
tydliggöra partiets syn på folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den
framtida utvecklingen
A35:1 (Stockholms partidistrikt) att beslutar om en strategi för att utveckla folkrörelsepartiet
Socialdemokraterna under kongressperioderna
A35:2 (Stockholms partidistrikt) att uppdra åt partistyrelsen att ta fram en strategi för att öka
engagemang, interndemokrati och drivkrafter för fler att komma med, stanna och vilja utvecklas i
partiarbetet samt beslutar om aktiviteter för att genomföra strategin
A35:3 (Stockholms partidistrikt) att fastställer ett medlemsvärvarmål för varje kongressperiod
A35:4 (Stockholms partidistrikt) att uppdra partistyrelsen att se över möjligheten att vara aktiv
över geografiska gränser och digital och återkomma med en eventuell stadgeförändring som gör
det enklare än idag och som säkrar den demokratiska processen
A35:5 (Stockholms partidistrikt) att uppdra partistyrelsen att utveckla möjligheterna att vara
digitalt engagerad partimedlem utan att begränsa den demokratiska processen
A35:6 (Stockholms partidistrikt) att medlemmen ska regelbundet kunna lämna medlemsförslag till
beslutande organ med korta svarstider för återkoppling
A35:9 (Stockholms partidistrikt) att uppdra till partistyrelsen att ta fram en klimat- &
hållbarhetspolicy som kan implementeras i hela partiet
A35:10 (Stockholms partidistrikt) att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur
den facklig-politiska samverkan med LO och LO-förbunden ska kunna utvecklas och stärkas i
enlighet med motionen
A35:11 (Stockholms partidistrikt) att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur
partiets relation med fackförbund inom TCO och SACO ska kunna utvecklas
A35:12 (Stockholms partidistrikt) att uppdra åt partistyrelsen att utveckla medlemskapet och följa
upp medlemmar som är på väg att lämna oss
A35:13 (Stockholms partidistrikt) att satsa på idéutveckling genom att formulera öppna frågor
och ge utrymme för dialog
A35:14 (Stockholms partidistrikt) att satsa på långsiktigt opinionsbildande arbete och prioritera
resurser till detta genom bland annat progressiva nätverk, tankesmedjor, tidskrifter och andra
forum för idépolitik
A35:15 (Stockholms partidistrikt) att satsningar på teknik och organisationsutveckling i och med
valrörelser ska inarbetas i ordinarie organisationsstruktur och kunna användas lokalt
A35:16 (Stockholms partidistrikt) att skapa strukturer för att matcha personer mot lediga uppdrag
och kompetenshöja företrädare med uppdrag
A35:17 (Stockholms partidistrikt) att ta fram en nationell policy för hur vi i partiet väljer och
utser våra företrädare och skapa en organisation vilken är mer representativ för befolkningen
A35:18 (Stockholms partidistrikt) att satsa på utvecklingsarbetet av våra politiskt förtroendevalda
A35:19 (Stockholms partidistrikt) att låt kongressen besluta om en organisationsplan för att
tydligare peka ut arbetarkommunernas roll i studiearbetet samt uppdra varje arbetarkommun att
ta fram och fastställa en egen organisationsplan
A35:21 (Stockholms partidistrikt) att slå fast ett mål om att öka antalet politiska studiecirklar i
grundorganisationerna
A36:5 (Sundsvalls arbetarekommun) att partistyrelsen utarbetar ett rådslagsmaterial med
utgångspunkt från min motions innehåll och som får en skyndsam behandling i våra
organisationsled i partiorganisationen
A37:1 (Örebro arbetarekommun) att partiet inkluderar alla medlemmar i verksamheten
A37:2 (Örebro arbetarekommun) att Socialdemokraterna använder all tänkbar teknik för att
uppfylla kraven för framtidens folkrörelse för alla
A40:1 (Hofors arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för
arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad
i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att
Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A41:1 (Norbergs arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd
för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett
förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A42:1 (Partille arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för
arbetarekommunens arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrat i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att
Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A43:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt
som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara
brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med
för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A44:1 (Ludvika arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd
för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett
förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A45:1 (Piteå arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för
arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad
i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att
Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A46:1 (Vårgårda arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd
för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett
förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A47:1 (Härnösand arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd
för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett
förankrad i respektive distrikt och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med
för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A48:1 (Ale arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för
arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad
i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att
Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A49:1 (Västerås arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd
för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett
förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A50:1 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att
Socialdemokraterna ska bli och förbli den största folkrörelsen i Sverige
A50:2 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att bli bäst i
Sverige på att bedriva meningsfullt folkrörelsearbete och medlemsvård på många olika områden
A50:3 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell
nivå, uppmuntra och stödja distrikten, arbetarkommunerna och föreningarna till att ha ett brett
utbud av aktiviteter och medlemsvård
A50:4 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell
nivå, uppmuntra och stödja distrikten, arbetarkommuner och föreningar att dela varandras
aktiviteter och medlemsvård med varandra för att skapa ett vidare nätverk för medlemmarna
A50:5 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att bli experter
på att kommunicera med medborgare och med partikamrater
A51:1 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att tillsätta en permanent arbetsgrupp med
uppdrag
A51:2 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att granska hur aktuell politik stämmer med
partiprogrammets långsiktiga mål
A51:3 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att kartlägga vilka samhällsproblem som partiet
behöver lösa långsiktigt
A51:4 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att kontinuerligt sammanställa samhällsdebatter,
forskningsresultat och offentlig statistik med relevans för en kunskapsbaserad progressiv
socialdemokratisk politik
A52:1 (Malmö arbetarekommun) att Socialdemokraterna verkar för att en konkurrensklausul blir
obligatorisk för alla partier i Sveriges riksdag
A53:1 (Göteborgs partidistrikt) att partistyrelsen ska ta fram partigemensamma riktlinjer för
fördelning av politiska uppdrag med syftet att skapa en större spridning av dessa uppdrag bland
medlemmarna
A54:1 (Umeå arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att förstärka opinionsbildningen
kring aktuella beslut i EU-parlamentet
A55:2 (Hörby arbetarekommun) att upphandling sker i den anda som är motionärens syfte
A56:1 (Helsingborgs arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna
utses
A56:3 (Helsingborgs arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för
feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A56:4 (Helsingborgs arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas,
A56:5 (Helsingborgs arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A57:1 (Malmö arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A57:3 (Malmö arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska
frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A57:4 (Malmö arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A57:5 (Malmö arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A58:1 (Skurups arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses,
A58:3 (Skurups arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska
frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram,
A58:4 (Skurups arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas,
A58:5 (Skurups arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022,
A59:1 (Staffanstorp arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna
utses,
A59:3 (Staffanstorp arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska
frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram,
A59:4 (Staffanstorp arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A59:5 (Staffanstorp arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A60:1 (Ängelholms arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom socialdemokratin utses
A60:3 (Ängelholms arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska
frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A60:4 (Ängelholms arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål tas fram
A60:5 (Ängelholms arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A61:1 (Lunds arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A61:3 (Lunds arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor
inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A61:4 (Lunds arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A61:5 (Lunds arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A62:1 (Hörby arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses,
A62:3 (Hörby arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska
frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram,
A62:4 (Hörby arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas,
A62:5 (Hörby arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022,
A64:1 (Lunds arbetarekommun) att partiet avsätter resurser för att öka kunskapen om
arbetarrörelsens historia, både inom och utom partiet
A66:1 (Ljungby arbetarekommun) att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över
stadgarna vad gäller medlemsavgift så att det inte längre är möjligt att enbart betala avgiften
vartannat år
A66:2 (Ljungby arbetarekommun) att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över
kostnaden då medlemmar är medlem i flera föreningar
A67:1 (Göteborgs partidistrikt) att Socialdemokraterna sätter upp tydliga, långsiktiga medlemsmål
A67:2 (Göteborgs partidistrikt) att Socialdemokraterna arbetar aktivt och kontinuerligt med att
uppnå de uppsatta medlemsmålen
A68:1 (Umeå arbetarekommun) att partiet minst en gång per mandatperiod ordnar former för ett
rikstäckande arbetarekommunutbyte med fokus på metodutveckling och erfarenheter av
framgångsrikt partiarbete
A69:1 (Kävlinge arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A69:3 (Kävlinge arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska
frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A69:4 (Kävlinge arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A69:5 (Kävlinge arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att
Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A70:1 (Sundsvalls arbetarekommun) att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den
socialdemokratiska folkrörelsen
A73:1 (Borlänge arbetarekommun) att SAP:s kongress beslutar att Latinamerika är en viktig
kontinent och återupprättar vidare kontakter och samarbete. Olof Palmes Center bör analysera
möjligheterna för att genomföra detta
A73:2 (Borlänge arbetarekommun) att Facklig-politisk verksamhet mellan Sverige och
Latinamerika är ett prioriterat område med samverkan och samarbete
A73:3 (Borlänge arbetarekommun) att Mänskliga rättigheter, folkbildning i demokrati, medverkan
för hållbar fred och andra områden utifrån ett rättighetsperspektiv återupprättas och förbättras på
kontinenten
A74:1 (Stockholms partidistrikt) att mot bakgrund av det som anförs i motionen tillsätta en
arbetsgrupp vars uppgift är att formulera socialdemokraternas bildningspolitik. Arbetet bör ske i
nära samverkan med både partiföreningar och en intresserad allmänhet. Arbetsgruppens rapport
kommer att spela en stor roll i partiets arbete med att förnya folkbildningen och bidra till en
modern och begriplig samtidsberättelse
A75:1 (Österåkers arbetarekommun) att partisymbolen finns med på samtliga valsedlar
A76:1 (Skövde arbetarekommun) att Socialdemokratiska partiet förbereder och inbjuder
medlemmar, sympatisörer och intresserade till ett rådslag om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och
jordens möjligheter att tillgodose våra behov. Därefter kan Framtidens Jobb skisseras. För
Framtidens Folkrörelse kan rådslaget stå som en förebild
A77:1 (Marks arbetarekommun) att partistyrelsen återupptar rådslag som ett gemensamt
arbetssätt
A78:1 (Borlänge arbetarekommun) att en kraftsamling görs för att stimulera till uppbyggnad av sföreningar
A78:3 (Borlänge arbetarekommun) att insatser görs för att få återuppbygga det fackliga och
politiska samverkansarbetet
A78:4 (Borlänge arbetarekommun) att vi skall möjliggöra och stimulera fler former av sföreningar än de traditionella områdesföreningarna
A81:1 (Landskrona arbetarekommun) att mer av hela partiets interna arbete fokuseras på att få
igång en inkluderande folkrörelse
A81:2 (Landskrona arbetarekommun) att partiet centralt öronmärker ekonomiska medel för att
verkställa satsningar på olika nivåer för ett inkluderande folkrörelsearbete
A81:3 (Landskrona arbetarekommun) att partiet centralt arbetar för att det utbildas cirkelledare
med mål att se till att ett inkluderande folkrörelsearbete påbörjas
A82:1 (Lidingö arbetarekommun - enskild) att vi i vårt samhällsarbete ska systematiskt i våra
beslut tänka på och verka för bättre möjligheter för folkrörelser, jobb och välfärd för alla
A83:1 (Luleå arbetarekommun - enskild) att sidoorganisationerna skall även fortsättningsvis ges
plats i partiets VU i enlighet med sista partikongressens beslut
A85:1 (Malmö arbetarekommun) att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna
som partiets grundorganisation utvecklas
A85:2 (Malmö arbetarekommun) att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar
fram en ledarskapsutbildning, som bygger på konkret erfarenhetsutbyte, för att stärka
folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska föreningarna
A86:1 (Karlstads arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd
för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett
förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A86:3 (Karlstads arbetarekommun) att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett
jämställt framtidsparti
A87:1 (Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga
partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor.
Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive
distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd
folkrörelse
A87:3 (Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun) att partidistrikten tar fram en
kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti
A88:1 (Ystads arbetarekommun) att partiet genomför samtal inom hela folkrörelsen
Socialdemokraterna om hur vi i vårt parti vill bygga Sverige i en global värld
A90:1 (Lindesbergs arbetarekommun) att Våra centralt antagna stadgar självklart skall vara lätta
att hitta för läsning och nerladdning på internet
A90:2 (Lindesbergs arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att lägga
stadgeändringsförslag som innebär: Att årsmöten för s-föreningar och klubbar kan överlåta
ekonomisk berättelse och revision (och därmed val av revisorer) på arbetarekommunen
A92:4 (Sandvikens arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla
studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för
kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter
A92:5 (Sandvikens arbetarekommun) att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för
studieorganisatörerna upprättas via nätet
A93:4 (Uppsala arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla
studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för
kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter
A94:5 (Solna arbetarekommun) att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för
studieorganisatörerna upprättas via nätet
A95:4 (Tjörns arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla
studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för
kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter
A95:5 (Tjörns arbetarekommun) att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för
studieorganisatörerna upprättas via nätet
A97:1 (Marks arbetarekommun) att ett arbete för ökad delaktighet och inflytande för
partimedlemmarna genom tekniska lösningar påbörjas
A97:2 (Marks arbetarekommun) att ta fram tekniska alternativ till fysiska sammanträden för att
skapa ökad flexibilitet och delaktighet
A98:1 (Borås arbetarekommun) att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning
för förtroendeuppdrag där ingen får sitta mer än 3 sammanhängande mandatperioder på samma
externa uppdrag
A98:2 (Borås arbetarekommun) att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning
för förtroendeuppdrag där ingen får sitta mer än 6 sammanhängande år på samma interna
uppdrag
A98:3 (Borås arbetarekommun) att valberedningen måste skriva en motivering till varje post där
de misslyckas hålla sig till tidsbegränsningen. de olika valberedningarna kontinuerligt följer upp
förtroendevalda såväl internt som externt genom samtal med förtroendeinnehavarna
A99:1 (Växjö arbetarekommun) att Socialdemokraterna följer upp målet om 25 procent under 35
år i hela landet
A99:2 (Växjö arbetarekommun) att tydliga åtgärdsplaner upprättas med sikte på att målet ska nås
senast i valet 2018
A99:3 (Växjö arbetarekommun) att Socialdemokraterna stöttar lokala initiativ för att värva fler
medlemmar i underrepresenterade grupper
A100:1 (Umeå arbetarekommun) att partistyrelsen uppdras att utarbeta ett åtgärdsprogram för att
stärka statusen på partiarbetet
A101:1 (Malmö arbetarekommun) att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna
som partiets grundorganisation utvecklas
A101:2 (Malmö arbetarekommun) att partiet utarbetar handledningar för våra politiskt
förtroendevalda kring möjligheterna att skapa förändringar tillsammans med folkrörelser och
föreningar
A101:3 (Malmö arbetarekommun) att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar
fram en ledarskapsutbildning för att stärka folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska
föreningarna
A102:1 (Luleå arbetarekommun - enskild) att partiet fastställer att vi även fortsättningsvis skall
fortsätta som aktiv partigrupp i Svenska Kyrkan vid nästa kyrkoval
A103:2 (Borlänge arbetarekommun) att valberedningen eller en nomineringskommitté föreslår tre
kandidater på en valsedel varav båda könen är representerade. En fjärde ruta skall finnas på
valsedeln där medlemmen kan fylla i någon av de övriga nominerade som inkommit och
godkännes som kandidat
A103:3 (Borlänge arbetarekommun) att Partikongressen uppdrar till partistyrelsen att se över
partiets valprocesser framför allt vid val av partiordförande
A104:1 (Ljungby arbetarekommun) att Socialdemokraterna fattar beslut om att det vid val av ny
partiordförande ska vara ett öppet förfarande med flera kandidater som partikongressen kan välja
emellan
A104:2 (Ljungby arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att utforma ett förslag på hur
ett sådant förfarande kan se ut och att beslut om ett sådant förfarande fattas vid nästa ordinarie
partikongress
A105:1 (Skellefteå arbetarekommun) att Socialdemokraterna tar fram en modell för hur
valberedningar ska arbeta på alla nivåer
A105:2 (Skellefteå arbetarekommun) att Valberedningarna erbjuds en enhetlig utbildning från
partiet centralt
A106:1 (Uppsala arbetarekommun) att partikongressen fastslår att varje medlem har rätt till
medlemsutbildning inom sex månader
A106:2 (Uppsala arbetarekommun) att partistyrelsen tar fram ett metodmaterial som stöd för
framtagandet av organisationsplaner i arbetarekommunerna
A107:1 (Luleå arbetarekommun) att pensionärer bör ges möjlighet att finnas med/väljas in i
högra utsträckning än idag i förtroendevalda instanser. Detta för att spegla Sveriges befolkning
A109:1 (Uppsala arbetarekommun) att söka stärka folkrörelsernas och den ideella sektorns roll i
samhället
A109:2 (Uppsala arbetarekommun) att ge en ökad vikt åt sidoorganisationernas roll inom partiet
och dess arbete
A109:3 (Uppsala arbetarekommun) att stärka sidoorganisationernas resurser som ett uttryck för
en sådan strategi
A110:1 (Malmö arbetarekommun) att ökade insatser görs för att främja en bredare och djupare
samverkan med arbetarrörelsen i andra länder
B44:5 (Malmö arbetarekommun) att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra
kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet
B45:3 (Kristianstads arbetarekommun) att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och
andra kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet
B46:3 (Skurups arbetarekommun) att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra
kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet
att
avslå motionerna A2:1, A2:2, A2:4, A2:5, A6:4, A7:4, A8:2, A8:4, A9:1, A10:2,
A11:5, A13:1, A14:2, A14:6, A15:5, A16:2, A16:6, A17:5, A19:1, A19:2, A28:2,
A30:1, A35:8, A35:20, A36:1, A36:2, A36:3, A36:4, A40:2, A41:2, A42:2, A43:2,
A44:2, A45:2, A46:2, A47:2, A48:2, A49:2, A55:1, A56:2, A57:2, A58:2, A59:2,
A60:2, A61:2, A62:2, A63:1, A64:2, A65:1, A69:2, A71:1, A72:1, A79:1, A80:1,
A84:1, A89:1, A90:3, A91:1, A92:1, A92:2, A92:3, A93:1, A93:2, A93:3, A94:1,
A94:2, A94:3, A94:4, A95:1, A95:2, A95:3, A96:1, A96:2, A103:1, A106:3, A108:1
A2:1 (Bjuvs arbetarekommun) att ”Kongressen ska bestå av 350 ombud för partidistrikten,
dessutom så många ombud som behövs för att alla Sveriges arbetarekommuner ska vara
representerade med minst ett eget ombud oavsett medlemsantal. Ombuden väljs inför en
kongress för tiden fram till att ombudsvalet för den därpå följande kongressen, som inte är extra
partikongress, är avslutat.”
A2:2 (Bjuvs arbetarekommun) att ”I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal
motsvarande en trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal
partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet per det månadsskifte som
infaller tio månader före kongressen. Utöver det väljs ett ombud för varje arbetarekommun i
respektive partidistrikt som inte blir representerat enligt denna beräkningsmetod.”
A2:4 (Bjuvs arbetarekommun) att ombudsfördelningen görs om
A2:5 (Bjuvs arbetarekommun) att småkommuner får det inflytande de är förtjänta av
A6:4 (Skurups arbetarekommun) att lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med
möjlighet till support från en central IT-avdelning
A7:4 (Hässleholms arbetarekommun) att lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med
möjlighet till support från en central IT-avdelning
A8:2 (Katrineholms arbetarekommun - enskild) att arbetakommunen och partidistriktet driver
vidare denna fråga att somaliska folket behöver solidaritet och folkrörelse och
fackföreningsrörelse
A8:4 (Katrineholms arbetarekommun - enskild) att partidistriktet driver att äga denna fråga som
rör SSUP i framtidens arbete i Somalia. 2016 är det val fler parti system.
A9:1 (Stockholms partidistrikt) att programkommissionen får i uppdrag att utarbeta ett
antirasistiskt idéprogram för antagande på partikongressen 2017
A10:2 (Nacka arbetarekommun) att uttala att antalet medlemmar i det socialdemokratiska partiet
under innevarande mandatperiod ska öka från dagens drygt 100 000 till 300 000 för att därmed
utöka basen för folkrörelsearbetet,
A11:5 (Skånes partidistrikt) att den sammanslagna organisationen mellan Partistyrelsen och
Riksdagsgruppen utvärderas med förslag på åtgärder och inriktning till partikongressen 2017 samt
A13:1 (Kungsbacka arbetarekommun) att alla aktiva (S)-medlemmar erbjuds utbildning
motsvarande Framtidens ledare Campus Bommersvik. Ålder skall inte vara begränsande
A14:2 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att
den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre.
Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.”
A14:6 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att
närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A15:5 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att
närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A16:2 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment
11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas
eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.”
A16:6 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2,
så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt
HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrandeoch förslagsrätt.”
A17:5 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den
får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att
närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
A19:1 (Vallentuna arbetarekommun) att socialdemokraterna som parti från och med nu inte ska
ställa upp i kyrkovalet
A19:2 (Vallentuna arbetarekommun) att organisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet
inte ges någon egen representation i partiets beslutande organ
A28:2 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att partiet skriver fram en policy för hur vi ska
uppträda mot varandra i dessa frågor, som varje medlem får skriva på innan de går med i partiet
och att det kan vara en orsak till uteslutning om man bryter mot policyn
A30:1 (Oskarshamns arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna startar en sådan sida
som anförs i motionen för dem som är äldre än 20 år och med möjligheten att klicka in sig lokalt
A35:8 (Stockholms partidistrikt) att kongressen uppdrar till partistyrelsen att lägga fram ett
långsiktigt förslag som förtydligar om storlek och uppgift för våra beslutsorgan
A35:20 (Stockholms partidistrikt) att justera stadgarna och besluta att varje organisationsled ska
utse en studieledare
A36:1 (Sundsvalls arbetarekommun) att partistyrelsen utreder möjligheten att inrätta
Organisations- och utvecklingslag bestående av en representant från varje arbetarekommun samt
en lagledare utsedd av partidistriktet med syfte att ta fram en ny organisationsplan för partiets
grundorganisationer
A36:2 (Sundsvalls arbetarekommun) att partistyrelsen utformar uppdragets innehåll som bl.a. kan
innehålla följande: I samarbete med partidistriktens arbetarekommuner inventera organisation
och verksamhet samt det strukturella tillståndet som råder för de socialdemokratiska
grundorganisationerna. Utifrån inventeringens resultat upprätta förslag på ev. förändringar i
organisationsstrukturen
A36:3 (Sundsvalls arbetarekommun) att detta förslag utgår från ett strategiskt upplagt
förändringsarbete
A36:4 (Sundsvalls arbetarekommun) att de socialdemokratiska föreningarna som har låg
verksamhet eller där S-föreningarna omfattas av stora geografiska områden föreslås att ett nytt
organisationsled tillskapas. ”S-laget.” (eller ett annat bra ord som vi förstår innebörden av).
Denna form skulle således inte behöva funktioner som ordförande eller kassör utan sådana
poster skulle också fortsättningsvis utgöras som uppdrag i S-föreningarna.”
A40:2 (Hofors arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A41:2 (Norbergs arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A42:2 (Partille arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra en jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A43:2 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att partistyrelsen får i uppdrag att se över
stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A44:2 (Ludvika arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A45:2 (Piteå arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A46:2 (Vårgårda arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A47:2 (Härnösand arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A48:2 (Ale arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A49:2 (Västerås arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att
möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum
A55:1 (Hörby arbetarekommun) att socialdemokraterna initierar ny upphandling gällande
profilprodukter, giveaways och profilmaterial
A56:2 (Helsingborgs arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en
jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram
A57:2 (Malmö arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en
jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram
A58:2 (Skurups arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en
jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram,
A59:2 (Staffanstorp arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en
jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram,
A60:2 (Ängelholms arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en
jämställdhetsansvarig tas fram
A61:2 (Lunds arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig
inom Socialdemokraterna tas fram
A62:2 (Hörby arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig
inom Socialdemokraterna tas fram
A63:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att alla arbetarkommuner tar beslut att formulera
ett kulturpolitiskt program för sin arbetarkommun som underlag för politiska beslut på kort och
lång sikt för att främja den kulturella utvecklingen i varje kommun för att alla invånare skall få
möjlighet att delta i den kulturella utvecklingen
A64:2 (Lunds arbetarekommun) att ett museum om arbetarrörelsens historia inrättas i minst en
av Sveriges storstäder
A65:1 (Katrineholms arbetarekommun) att det socialdemokratiska partiet på sin kongress 2015 ur
sina stadgar stryker allt som handlar om att partiet som organisation ska engagera sig i Svenska
kyrkans val
A69:2 (Kävlinge arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en
jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram
A71:1 (Norbergs arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att se över formerna för hur
en motionsställare personligen skulle kunna få presentera sin insända motion på partikongresser
A72:1 (Borås arbetarekommun) att stadgarna ändras så att nomineringsrätt för S-föreningar som
spänner över mer än en arbetarekommun inte begränsas på det sätt som sker idag
A79:1 (Örebro arbetarekommun) att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att
styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter
A80:1 (Lekebergs arbetarekommun) att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att
styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter
A84:1 (Umeå arbetarekommun - enskild) att skapa sådana kommittéer för att öka allmänhetens
engagemang i regeringen på nationell och lokal nivå
A89:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att vi ändrar stadgarna så att våra medlemmar blir
röstberättigade till vårt årsmöte om de har betalat in sin medlemsavgift en månad före årsmötet
och att arbetarkommunens styrelse har godkänt medlemskapet
A90:3 (Lindesbergs arbetarekommun) att Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst tre
ledamöter (mot angivna fem).
A91:1 (Täby arbetarekommun - enskild) att Partistyrelsen ges i uppdrag att omgående revidera
stadgarna, i alla delar och på varje nivå, så att särställningen för Socialdemokraterna för Tro och
Solidaritet helt tas bort
A92:1 (Sandvikens arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att § 7 Verkställande utskottet,
moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A92:2 (Sandvikens arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att § 6
Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i
distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.”
A92:3 (Sandvikens arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att § 6
Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs
ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A93:1 (Uppsala arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet,
moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A93:2 (Uppsala arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6
Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i
distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.”
A93:3 (Uppsala arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6
Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs
ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A94:1 (Solna arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet,
moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A94:2 (Solna arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse,
moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska
ingå i verkställande utskottet.”
A94:3 (Solna arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6
Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs
ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A94:4 (Solna arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla
studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för
kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter
A95:1 (Tjörns arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet,
moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A95:2 (Tjörns arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6
Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i
distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.”
A95:3 (Tjörns arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6
Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs
ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A96:1 (Uppsala arbetarekommun - enskild) att Socialdemokratiska arbetareparti inte längre ska
vara en nomineringsgrupp vid de kyrkliga valen
A96:2 (Uppsala arbetarekommun - enskild) att stryka de bestämmelser i partiets stadgar och
regler i övrigt som avser kyrkoval
A103:1 (Borlänge arbetarekommun) att Partiordförande väljs i en allmän omröstning bland
medlemmarna
A106:3 (Uppsala arbetarekommun) att partistyrelsen årligen sammanställer arbetarekommunernas
organisationsplaner
A108:1 (Enköpings arbetarekommun) att partistadgarnas bestämmelser om att partiet ska ställa
upp i val inom Svenska kyrkan utgår i sin helhet
Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins grund. Det civila samhället skapar
mötesplatser där medborgarna naturligt kan koppla sina egna erfarenheter och krav till ett vidare
samhälleligt perspektiv. Det ökar medvetenheten om demokratins värden och bygger upp det
egna ansvaret för demokratin. Den förändringskraft som uppstår när människor möts till
gemensam handling måste ha en avgörande roll i samhällsbygget. Samhällsarbetet måste bygga på
tilltro till och respekt för medborgarnas eget engagemang och medborgarnas egna organisationer.
Med en levande demokrati skapas tillit till varandra och till de gemensamma institutionerna som
kännetecknar ett gott samhälle med ett stort socialt kapital. Den visar att det är möjligt att
tillsammans förändra tillvaron, göra något annorlunda och bättre.
Det är viktigt att det offentliga och civilsamhället finner naturliga samverkansformer. Den direkta
politiska styrningen av civilsamhällets organisationer ska vara så liten som möjligt, men självklart
ska grundläggande krav ställas, till exempel vid mottagande av offentligt stöd.
Ideella organisationer förtjänar uppskattning, större utrymme och långsiktiga spelregler.
Partistyrelsen tycker därför att det är bra att det förs dialoger med folkrörelserna, den ideella och
idéburna sektorn – och detta på många olika plan och nivåer. Att koncentrera dialogen kring en
permanent central process tror vi inte gagnar relationen mellan den politiska nivån och
civilsamhället.
Den ideella sektorn är i behov av offentligt stöd men inte bara det, utan även långsiktiga
spelregler. Det pågår just nu en utredning vars uppdrag är att undersöka möjligheterna att på
olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att
utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social
sammanhållning. Uppdraget ska redovisas 29/2 2016.
Det är glädjande att många unga är engagerade i det civila samhället, i olika föreningar och
organisationer. Det handlar om en mångfald av organisationer med olika uppdrag och
verksamhet, alltifrån kulturföreningar, politiska partier och idrottsföreningar. Alla föreningar har
det gemensamt förutom att bedriva verksamhet att de fostrar sina medlemmar, unga som gamla i
demokratiskt arbete. Det är viktig del av det ideella föreningslivet. Vi strävar efter att upprätthålla
det offentliga stödet och om möjligt öka det till organisationer och föreningar inom det ideella
föreningslivet.
Idrottsrörelsen är den del av det civila samhället, och verkar inte i en sluten värld skild från vad
som händer i omvärlden. Idrotten möter många unga och är en naturlig mötesplats för
demokratisk fostran. Svensk Idrotts värdegrund ”Idrotten vill” är helt i linje med hur vi
socialdemokrater ser på idrottsrörelsen. Vår uppfattning är att idrotten har en stor självständighet
och att föreningarna vill vara en del av samhällsutvecklingen.
Idrotten har en enastående förmåga att knyta samman människor med vitt skilda bakgrunder,
oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning m.m. Vi delar uppfattningen som motionärer
framlyfter om att Sverige står inför stora utmaningar och möjligheter i och med att vi tar emot
flyktingar som flyr från krig. Vi delar dock inte motionärens uppfattning om att idrotten ska finna
särlösningar för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tror att idrotten har goda möjligheter att
arbeta inkluderande på alla nivåer. Folkrörelserna och föreningarnas insatser ska ges stöd så att
det blir lättare att bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Det gäller alltifrån fadderfamiljer och
idrottsverksamhet för barn till mentorer med samma yrkesbakgrund och språkkaféer.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om folkrörelsernas kapacitet att arbeta inkluderande
och vi vet att många folkrörelser arbetar enligt de principerna. De bästa resultaten är om man
överlåter detta arbete till folkrörelserna utan att alltför mycket styra och peka exakt hur det ska gå
till. Partistyrelsen tror inte att en integrationskommitté är rätt väg att gå. Däremot bör
erfarenhetsutbyte uppmuntras så att de bästa idéerna sprids om hur man arbetar inkluderande
med mångfaldsfrågor. I regeringsförklaringen lyfte vår partiordförande fram att ett nationellt
kunskaps- och resurscentrum för forskning om rasism ska inrättas. Partistyrelsen anser att det
bästa för samhället är att man tar ett samlat grepp som inkluderar alla sektorer.
att
anse följande motioner besvarade med hänvisning till utlåtandet: A112:1, A113:1,
A115:1, A115:3, A116:1
A112:1 (Vallentuna arbetarekommun) att idrottsrörelsen tillåts att fokusera på sitt egentliga
ändamål och inte påtvingas uppgifter som ligger utanför deras kompetensområde (att bedriva
idrottsverksamhet)
A113:1 (Kalmar arbetarekommun) att Socialdemokraterna tar initiativ till ett handslag med
folkrörelse-Sverige i syfte att ge varje flykting en svensk fadder
A115:1 (Malmö arbetarekommun) att höja de nationella anslagen till det unga
A115:3 (Malmö arbetarekommun) att partikongressen 2015 bifaller motionen
A116:1 (Klippans arbetarekommun) att en nationell handlingsplan tas fram för att stärka och
utveckla den ideella sektorn
att
avslå motionerna A111:1, A114:1, A114:2, A117:1
A111:1 (Umeå arbetarekommun) att socialdemokraterna verkar för att det tillsätts en statlig
integrationskommitté med syfte att föreslå forskning, erfarenhetsinsamling och förslag för att öka
integrationen i den idéburna sektorn så att den bättre tar tillvara på alla människors förmåga till
organisering
A114:1 (Östersunds arbetarekommun) att kongressen uttalar sitt stöd för inrättandet av ett
permanent rådgivande organ till regeringen i syfte att stärka den sociala dialogen
A114:2 (Östersunds arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att utreda hur detta skulle
kunna utformas
A117:1 (Enköpings arbetarekommun) att partikongressen uppdrar år regeringen att skyndsamt,
tillsammans med föreningslivet, utarbeta riktlinjer för och beslutar om, statligt stöd till
föreningslivet för vidgad föreningsverksamhet bland barn och ungdom med utlandsfödda
föräldrar i enlighet med motionens intentioner
Socialdemokraterna behöver tillvarata idéer som individer skapar ute i landet för att öka
demokratin.
I dagsläget finns det få möjligheter för medlemmar utanför riksdagen att föra fram sina idéer via
distrikts- och partikongresser. Det finns ett behov av en möjlighet att samla idéer direkt från
gräsrötter, även under mandatperioder. En direktare demokrati.
Arbetarkommunerna måste vitaliseras och sätta nya medlemmar i arbete och låta deras åsikter
kunna bli hörda. Socialdemokraterna bör uppmana arbetarkommunerna att inkomma med idéer
och för att göra detta effektivt bör S fokusera på tvärsgående ämnen som ska behandlas och ge
en tidsram när de ska vara färdiga. (T ex integration, intern demokrati, landsbygdsutveckling,
företagsutveckling)
Denna direktare form av demokrati gör att man kan som gräsrot få känslan att man har möjlighet
att möjlighet att påverka högsta instans i stället för att fastna i ett byråkratiskt maskineri och att
det tar flera år att få fram idéer.
Partikongressen föreslås besluta:
A1:1 att
med jämna intervall uppmana arbetarkommuner att behandla en speciell fråga för att
inom olika ämnesområden där arbetarkommuner kan arbeta öppet, men fokuserat
för att ta fram idéer
A1:2 att
starta ett intranät för arbetarkommuner eller direkt för medlemmar, för att samla
idéer från gräsrotsnivå direkt till andra medlemmar och arbetarkommuner och
Socialdemokraternas styrande
A1:3 att
i förlängningen möjliggöra för andra arbetarkommuner att läsa, kommentera och
betygsätta, samt vidareutveckla dessa idéer
Kenny Fransson
Ystads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I partistadgarna § 4 partikongress moment 3 står det:
”Kongressen ska bestå av 350 ombud för partidistrikten. Ombuden väljs inför en kongress för
tiden fram till att ombudsvalet för den därpå följande kongressen, som inte är extra partikongress,
är avslutat.”
I moment 4 står det:
”I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en trehundrafemtiondedel av
partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal partimedlemskap. Ombudsfördelningen
bestäms av medlemsantalet per det månadsskifte som infaller tio månader före kongressen.”
Det är inte rättvist att det inte finns ombud från alla arbetarekommuner i Sverige representerade
på partikongresserna. Ombudsfördelningen blir orättvist geografiskt fördelat. Sverige är ett
glesbefolkat land och då måste partistadgarna anpassas efter det för att motverka
missnöjesyttringar och splittringar av partiet.
Ett mer rättvist system är att ombud väljs så att alla Sveriges arbetarekommuner blir
representerade på partikongresserna. Alla arbetarekommuner har rätt till ett grundombud och
resterande ombud väljs enligt tidigare principer. Det totala antalet ombud skulle då bli 350 plus
ett ombud per arbetarekommun som inte annars blir representerat. På det viset får alla Sveriges
arbetarekommuner representation på partikongresserna men inte på bekostnad av
arbetarekommuner med fler än 350 medlemmar.
Partikongressen föreslås besluta:
A2:1 att
”Kongressen ska bestå av 350 ombud för partidistrikten, dessutom så många ombud
som behövs för att alla Sveriges arbetarekommuner ska vara representerade med
minst ett eget ombud oavsett medlemsantal. Ombuden väljs inför en kongress för
tiden fram till att ombudsvalet för den därpå följande kongressen, som inte är extra
partikongress, är avslutat.”
A2:2 att
”I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en
trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal
partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet per det
månadsskifte som infaller tio månader före kongressen. Utöver det väljs ett ombud
för varje arbetarekommun i respektive partidistrikt som inte blir representerat enligt
denna beräkningsmetod.”
A2:3 att
Bjuvs arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till
partikongressen
A2:4 att
ombudsfördelningen görs om
A2:5 att
småkommuner får det inflytande de är förtjänta av
Martin Fridehjelm
Bjuvs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater ser rasismen som ett av våra största samhällsproblem och den kräver aktiv
handling om den ska förebyggas och motverkas. Om vi betraktar samhället som helhet ser vi idag
tydligt hur den begränsar människors frihet och levnadsvillkor. Som parti och del av
arbetarrörelsen har socialdemokrater därför alltid verkat för att bryta de rasistiska strukturerna
runt oss och formulerat en politik för att bekämpa den.
För att den antirasistiska politiken långsiktigt ska få bäring krävs det också en större
organisatorisk analys inom vår egen folkrörelse. Socialdemokraternas partiorganisation är som det
övriga samhället påverkad av samhällets strukturer och det behövs ett fortsatt framåtsyftande
folkrörelseutveckling för att framgångsrikt möta rasismens utmaningar. Runt om i hela landet
arbetar socialdemokrater aktivt för att människors lika värde ska garanteras och genom
folkbildning finns det inom arbetarrörelsen ett gediget kunskapsarbete som syftar till människors
frigörelse. Som framtidsparti och folkrörelse är vi inte främmande för antirasistiskt arbete och
därmed är det ett naturligt steg att lansera ett antirasistiskt kunskapslyft.
Det antirasistiska kunskapslyftet syftar till att lyfta folkrörelsen och fortsätta utveckla arbetet för
ett samhälle utan diskriminering, förtryck och våld. Det handlar om att tillämpa ett medvetet
förhållningssätt till all verksamhet men också få verktyg för att stärka det politiska arbetet. En
antirasistisk handlingsplan för socialdemokratin är ett steg i vägen för hoppet om att vända
rasismens utveckling i samhället.
Partikongressen föreslås besluta:
A3:1 att
Socialdemokraterna lanserar ett antirasistiskt handlingsprogram för folkrörelsen
Håkan Bernhardsson, GSHF Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening
Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater ser rasismen som ett av våra största samhällsproblem och den kräver aktiv
handling om den ska förebyggas och motverkas. Om vi betraktar samhället som helhet ser vi idag
tydligt hur den begränsar människors frihet och levnadsvillkor. Som parti och del av
arbetarrörelsen har socialdemokrater därför alltid verkat för att bryta de rasistiska strukturerna
runt oss och formulerat en politik för att bekämpa den.
För att den antirasistiska politiken långsiktigt ska få bäring krävs det också en större
organisatorisk analys inom vår egen folkrörelse. Socialdemokraternas partiorganisation är som det
övriga samhället påverkad av samhällets strukturer och det behövs en fortsatt framåtsyftande
folkrörelseutveckling för att framgångsrikt möta rasismens utmaningar. Runt om i hela landet
arbetar socialdemokrater aktivt för att människors lika värde ska garanteras och genom
folkbildning finns det inom arbetarrörelsen ett gediget kunskapsarbete som syftar till människors
frigörelse. Som framtidsparti och folkrörelse är vi inte främmande för antirasistiskt arbete och
därmed är det ett naturligt steg att lansera ett antirasistiskt kunskapslyft.
Det antirasistiska kunskapslyftet syftar till att lyfta folkrörelsen och fortsätta utveckla arbetet för
ett samhälle utan diskriminering, förtryck och våld. Det handlar om att tillämpa ett medvetet
förhållningssätt till all verksamhet men också få verktyg för att stärka det politiska arbetet. En
antirasistisk handlingsplan för socialdemokratin är ett viktigt steg på vägen för att vända
rasismens utbredning i samhället.
Partikongressen föreslås besluta:
A4:1 att
det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den socialdemokratiska
folkrörelsen
Borås S-studenter
Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi har länge ansett oss stå med de röda.
I världen runt om så bär andra systerparti röda fanor och deras och vår politik anses ha röda
värderingar. Så vad är det då att ha röda värderingar. För mig är det de fyra grundpelarna frihet,
solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Även om dessa pelare kan komma i mindre konflikt med
varandra i enskilda frågor så är vi oskrivet överens att vi och alla andra Socialdemokrater världen
över går i hand och hand med oss i dessa värderingar. Våra fanor har avbildats på tavlor, statyer
och i så enkelt som text. Men de har alltid ansetts röda.
Nu fruktar jag att vår röda fana och färg är i fara, för nu tycks den nya partifärgen vara vit. Alla,
med få undantag, uppvisning av partifärgen är nu vita med röda inslag. Ibland är det enbart
partisymbolen som är rött. Så nu ska vi vara de vita Socialdemokraterna, något sådant beslut har
inte jag varit med och tagit eller lyckats hitta var och när ett sådant beslut har tagits. Vad är nästa
steg, vita fanor?
Partikongressen föreslås besluta:
A5:1 att
vi såsom innan och fortsättningsvis anser att våra ideal är röda
A5:2 att
partiets färg beslutas att den ska vara röd
A5:3 att
partiet, internt och externt, arbetar för att partiets färg ska åter igen etableras som
röd inåt som utåt
Daniel Barteg
Kävlinge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi behöver utveckla och modernisera de interna demokratiformerna i partiet. De gamla
arbetsformerna utformades i en tid då internet inte fanns ens i fantasin, inte heller hade vanliga
arbetare radio, telefon och få hade råd att prenumerera på en tidning. Människorna träffades
istället och pratade dagligen på arbetsplatserna och i bostadsområdena. Idag är tidningarna på
tillbakagång, telefonerna fungerar som små handdatorer och människor pratar mer med varandra
på internet än på arbetet och i bostadsområdena. För många dominerar TV som
informationskanal, men det är inte ett medium för aktiv kommunikation utan enkelriktad
sändning till passiva mottagare. Internet är det moderna torget där vi kan träffas och prata med
varandra.
Partiet har alltför länge fortsatt på samma sätt som alltid. Det gäller inte bara oss utan alla partier,
men det gör inte det hela bättre. Vi måste än en gång gå före och visa vägen. En anpassning till
moderna kommunikationsformer är nödvändig ifall vi ska kunna fortsätta som en levande
folkrörelse. Detta kan göras genom att använda internet på ett nytt sätt. Inte enbart för att ”föra
ut” partiledningens budskap, utan som en del av rörelsens arbetsformer. Vår traditionella
mötesstruktur innebär att vanliga medlemmar träffas på möten under ca 2 timmar någon gång i
månaden. Det händer alldeles för mycket mellan mötena som vi inte hinner prata om och det
lockar därför inte längre medborgarna att delta i demokratin. Vi måste använda modern IT-teknik
för att kunna hålla igång kontinuerliga diskussioner så som det fungerar i dagens samhälle. Detta
kan göras genom att varje arbetarekommun har ett diskussionsforum för medlemmarna på sin
hemsida. Forumet ska bara vara tillgängligt för medlemmar genom inloggning och personligt
lösenord. Där kan arbetarekommunerna lägga ut AK-mötenas dagordningar och beslutsunderlag
för diskussion före mötet. Sedan beslutas i vanlig ordning på AK-mötet. Detta är det viktigaste
steget, diskussionerna är det primära i ett demokratiskt system. Det är den sidan som måste
utvecklas och där rutiner för mer öppenhet mellan medlemmar och styrelser på olika nivåer
behövs.
Genom att medlemmarna före mötet kan söka fakta och argument som underlag för sina
ställningstaganden kommer det politiska basarbetet att kännas mer meningsfullt vilket kommer
att locka nya medlemmar. Diskussionsforumet kan indelas i olika grupper så att varje s-förening
har en egen grupp liksom SSU och kvinnoklubbar. Även studiecirklar kan få egna grupper där
cirkeln kan diskutera mellan cirkelträffarna irl. Behörigheterna till de grupperna bör tilldelas de
som är med i respektive förening/studiecirkel. De kommunala nämndernas dagordningar kan
läggas ut för rådgivande diskussioner i egna grupper öppna för alla arbetarkommunens
medlemmar. På så sätt kommer våra politiska representanter att vara bättre förberedda på
nämndsmötena. Men vi behöver även mötas IRL så de fysiska mötena ska finnas kvar,
förmodligen kommer de till och med behöva utökas. Människor som diskuterat via datorn blir
intresserade av att mötas vilket leder till mer välbesökta möten. Detta är ingen önskan tagen ur
luften utan något jag har egen erfarenhet av från flera olika diskussionsgrupper på nätet.
Steg två kan bli (efter några år) att man även kan rösta på nätet om man inte har möjlighet att
delta på mötena. Röstande via nätet är fullt möjligt att genomföra när den underliggande
strukturen med beslutsunderlag och diskussioner på nätet finns på plats. Men som sagt är det
diskussionerna som är det viktigaste för en levande demokrati.
En annan sak som diskussionsforumet kan användas till är att valberedningarna lägger ut
inkomna nomineringar. Då kan de nominerade personerna presentera sig där och svara på frågor.
Det skulle göra att medlemmarna kommer väl förberedda till mötena där val ska göras. Idag är
det oftast en alltför liten klick som nominerar och beslutar vilka som ska bli kandidater till olika
uppdrag. Många medlemmar känner sig helt utanför den processen. Sätter vi igång omgående
med att utveckla detta lokalt så kan vi inom 5 - 15 år ha ett system för att välja partiledare genom
omröstning bland alla partimed-lemmar. Även andra principfrågor viktiga för partiets långsiktiga
inriktning och för ställningstagande i riksdagen kan diskuteras på diskussionsforumen och
röstningar genomföras. Detta skulle öka möjligheterna att påverka och därmed motivationen för
att bli medlem.
Ett första steg måste vara att bygga upp tillräcklig IT-kompetens lokalt inom partiet. Detta kan
inte skötas av en central IT-avdelning även om en sådan kommer att ha en viktig roll för att det
ska fungera tekniskt. Alla arbetare-kommuner måste ha samma tekniska lösning så att ansvariga
lokalt kan få hjälp vid problem.
Partikongressen föreslås besluta:
A6:1 att
förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag att utforma ett lämpligt
diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor
A6:2 att
diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för medlemmar genom inloggning
med användarnamn och lösenord
A6:3 att
arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussions-forumen används lokalt
A6:4 att
lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med möjlighet till support från en
central IT-avdelning
Anncristine Svensson
Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi behöver utveckla och modernisera de interna demokratiformerna i partiet. De gamla
arbetsformerna utformades i en tid då internet inte fanns ens i fantasin, inte heller hade vanliga
arbetare radio, telefon och få hade råd att prenumerera på en tidning. Människorna träffades
istället och pratade dagligen på arbetsplatserna och i bostadsområdena. Idag är tidningarna på
tillbakagång, telefonerna fungerar som små handdatorer och människor pratar mer med varandra
på internet än på arbetet och i bostadsområdena. För många dominerar TV som
informationskanal, men det är inte ett medium för aktiv kommunikation utan enkelriktad
sändning till passiva mottagare. Internet är det moderna torget där vi kan träffas och prata med
varandra.
Partiet har alltför länge fortsatt på samma sätt som alltid. Det gäller inte bara oss utan alla partier,
men det gör inte det hela bättre. Vi måste än en gång gå före och visa vägen. En anpassning till
moderna kommunikationsformer är nödvändig ifall vi ska kunna fortsätta som en levande
folkrörelse. Detta kan göras genom att använda internet på ett nytt sätt. Inte enbart för att ”föra
ut” partiledningens budskap, utan som en del av rörelsens arbetsformer. Vår traditionella
mötesstruktur innebär att vanliga medlemmar träffas på möten under ca 2 timmar någon gång i
månaden. Det händer alldeles för mycket mellan mötena som vi inte hinner prata om och det
lockar därför inte längre medborgarna att delta i demokratin. Vi måste använda modern IT-teknik
för att kunna hålla igång kontinuerliga diskussioner så som det fungerar i dagens samhälle. Detta
kan göras genom att varje arbetarekommun har ett diskussionsforum för medlemmarna på sin
hemsida. Forumet ska bara vara tillgängligt för medlemmar genom inloggning och personligt
lösenord. Där kan arbetarekommunerna lägga ut AK-mötenas dagordningar och beslutsunderlag
för diskussion före mötet. Sedan beslutas i vanlig ordning på AK-mötet. Detta är det viktigaste
steget, diskussionerna är det primära i ett demokratiskt system. Det är den sidan som måste
utvecklas och där rutiner för mer öppenhet mellan medlemmar och styrelser på olika nivåer
behövs.
Genom att medlemmarna före mötet kan söka fakta och argument som underlag för sina
ställningstaganden kommer det politiska basarbetet att kännas mer meningsfullt vilket kommer
att locka nya medlemmar.
Diskussionsforumet kan indelas i olika grupper så att varje s-förening har en egen grupp liksom
SSU och kvinnoklubbar. Även studiecirklar kan få egna grupper där cirkeln kan diskutera mellan
cirkelträffarna irl. Behörigheterna till de grupperna bör tilldelas de som är med i respektive
förening/studiecirkel. De kommunala nämndernas dagordningar kan läggas ut för rådgivande
diskussioner i egna grupper öppna för alla arbetarkommunens medlemmar. På så sätt kommer
våra politiska representanter att vara bättre förberedda på nämndsmötena. Men vi behöver även
mötas IRL så de fysiska mötena ska finnas kvar, förmodligen kommer de till och med behöva
utökas. Människor som diskuterat via datorn blir intresserade av att mötas vilket leder till mer
välbesökta möten. Detta är ingen önskan tagen ur luften utan något jag har egen erfarenhet av
från flera olika diskussionsgrupper på nätet.
Steg två kan bli (efter några år) att man även kan rösta på nätet om man inte har möjlighet att
delta på mötena. Röstande via nätet är fullt möjligt att genomföra när den underliggande
strukturen med beslutsunderlag och diskussioner på nätet finns på plats. Men som sagt är det
diskussionerna som är det viktigaste för en levande demokrati.
En annan sak som diskussionsforumet kan användas till är att valberedningarna lägger ut
inkomna nomineringar. Då kan de nominerade personerna presentera sig där och svara på frågor.
Det skulle göra att medlemmarna kommer väl förberedda till mötena där val ska göras. Idag är
det oftast en alltför liten klick som nominerar och beslutar vilka som ska bli kandidater till olika
uppdrag. Många medlemmar känner sig helt utanför den processen. Sätter vi igång omgående
med att utveckla detta lokalt så kan vi inom 5 - 15 år ha ett system för att välja partiledare genom
omröstning bland alla partimedlemmar. Även andra principfrågor viktiga för partiets långsiktiga
inriktning och för ställningstagande i riksdagen kan diskuteras på diskussionsforumen och
röstningar genomföras. Detta skulle öka möjligheterna att påverka och därmed motivationen för
att bli medlem.
Ett första steg måste vara att bygga upp tillräcklig IT-kompetens lokalt inom partiet. Detta kan
inte skötas av en central IT-avdelning även om en sådan kommer att ha en viktig roll för att det
ska fungera tekniskt. Alla arbetare-kommuner måste ha samma tekniska lösning så att ansvariga
lokalt kan få hjälp vid problem.
Partikongressen föreslås besluta:
A7:1 att
förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag att utforma ett lämpligt
diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor
A7:2 att
diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för medlemmar genom inloggning
med användarnamn och lösenord
A7:3 att
arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussions-forumen används lokalt
A7:4 att
lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med möjlighet till support från en
central IT-avdelning
Lena Nockert
Hässleholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Oberoende:
I juli 1960 (genom en sammanslagning av Brittiska Somaliland, som blev självständigt från
Storbritannien den 26 juli 1960, och Italienska Somaliland, som blev självständigt från det
Italienadministrerade FN-protektoratet den 1 juli 1960, och bildade republiken Somalia).
Administrativa enheter:
18 regioner (i flertal kallade NA, i ental benämnd gobolka): Awdal, Bakool, Banaadir, Bari, Bay,
Galguduud, Gedo, Hiiraan, Jubbada Dhexe, Jubbada Hoose, Mudug, Nugaal, Sanaag, Shabeellaha
Dhexe, Shabeellaha Hoose, Sool, Togdheer och Woqooyi Galbeed.
Regering:
1960 – brittiska och italienska delar av Somalia blir självständiga och bildar tillsammans Somalias
förenade republik. Aden Abdullah Osman väljs till president.
1967 – Abdi Rashid Ali Shermarke besegrar Aden Abdullah Osman i presidentvalet.
1969 – Mohammed Siad Barre tar makten i en kupp efter att Shermarke blivit mördad.
Effekten av den somaliska konflikten:
Militärregimen under Mohammed Siad Barre uppammar för sitt eget politiska spel klankonflikter,
och detta har under de senaste 25 åren förstört Somalia. Genom modern vapenteknik under och
efter det kalla kriget fick klankrigen i Somalia nya dimensioner. När Siad Barre blev avsatt år 1991
var marken redan förberedd för landsomfattande våld. Sedan den somaliska regeringen fallit
samman i början av 1990-talet försvann Somalia ur det internationella rampljuset.
Hundratusentals människor miste livet och regeringsinstitutionerna förstördes totalt. Över en
miljon människor har dött, antingen som en följd av våldet eller av krigets efterverkningar,
ekonomin har legat stilla, svält och orent vatten har förorsakat sjukdomar. Kalhuggning,
överbetning och jorderosion har växt till katastrofnivå.
Klanstrider utkämpas fortfarande i många delar av Somalia
Efter ett besök i Somalias huvudstad Mogadishu av SSUPs delegation och den diskussion som
dem förde med både lokala politiker allmänheten har det blivit klart för SSUP behovet för
demokrati mobilisering i Somalia. I det fragmenterade och klandominerade Somalia finns få
krafter med verkliga möjligheter att formulera en enande somalisk värdegrund för demokratiskt
tänkande.
SSUP är en organisation med större förutsättningar än de flesta i det sammanhanget. Partiet har
ett starkt kontor i Mogadishu med sju ledamöter som idag sitter i den somaliska riksdagen. Det
finns många engagerade medlemmar/ombud från Somaliland ned till South Central. Det finns
goda förutsättningar att utveckla den verksamheten och bygga en grund för politisk mångfald i
Somalia.
Det övergripande målet är att samla landets demokratiska krafter under ett gemensamt paraply –
att öppna demokratiska strukturer och inom det ramverket få till stånd en bredare partibildning
och en medföljande demokratisk debatt. Kvinnor och unga blir två viktiga och integrerade
grupper i detta.
Detta åstadkoms genom att SSUP bildar ett demokraticenter och får fasta och lättåtkomliga
redskap, av tydlig stam- och partiöverskridande karaktär, så att centrumet bli en verkligt drivande
kraft i landets demokratiarbete
SSUP:s vision
Trots att somalierna liknar varandra till utseendet, har samma kultur, samma språk och religion är
klantillhörigheten det viktigaste psykologiska bandet. SSUP vill erbjuda det somaliska folket en
möjlighet att för första gången bygga upp ett samhälle som arbetar för en gemensam vision av
fredliga konfliktlösningar, en respekt för mänskliga rättigheter och en grund för hållbar
utveckling. Innan klangränserna blir uppbrutna kan Somalia inte arbeta i enighet för att klara de
sociala problemen. Under de senaste 23 åren har Somalia organiserat 14 stora möten för att nå
fred och samförstånd med deltagande av politiker, krigsherrar, klanledare och det internationella
samfundet. 13 har misslyckats och ett pågår fortfarande efter två års överläggningar. SSUP vill
närma sig fredsansträngningarna inifrån och ut genom att de som påverkats värst av kriget får
vara med och spela en roll för att få slut på det.
Somalias klanbaserade fredsansträngningar har fortfarande inte resulterat i en enad
centralregering. SSUP föreslår skapandet av en stor folklig rörelse för att bryta indoktrineringen
av Somalias framtida ledare in i dessa system av vanans konflikter som fortsätter att förstöra det
civila samhället. Folkrörelser som stigit ur medborgarnas aktioner har förekommit tidigare i
denna region av Afrika. Medborgargrupper, särskilt sådana som letts av ungdomar, har
åstadkommit många banbrytande förändringar i det moderna Somalia. I slutet på 1940-talet
lyckades en folkrörelse, ledd av Somaliska ungdomsligan, skära igenom klanlojaliteterna och kasta
ut de europeiska kolonisatörerna. Efter Oberoendeförklaringen 1960 byggde Somalia hundratals
skolor, utbildade tiotusentals lärare, skaffade sig ett skriftspråk och införde framgångsrikt ett
nationella program för att lära befolkningen läsa och skriva. Dagens somaliska samhälle har ingen
möjlighet att dra fördel av denna historia. Efter tjugo års inbördeskrig måste samhällssystemet
helt och hållet byggas upp på nytt. Men att parlament och president väljs och att ministrar utses
kommer inte i sig att skapa fred i Somalia. SSUP planerar att engagera hela Somalia och förse
medborgarna med de verktyg som behövs för att skapa ett fredligt samhälle.
Deklaration
SSUP delar den demokratiska socialismens värderingar därför vill vi forma ett samhälle grundat
på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt
samhälle är den demokratiska socialismens mål. Varje människa ska vara fri att utvecklas som
individ, råda över sitt eget liv och påverka det egna samhället.
Somali Social Unity Party är ett politiskt parti som riktar in sig på att styra landet enligt
demokratiska principer och respekt för mänsklig värdighet, alla somaliska medborgares lika värde,
hållbar utveckling och bevakning av det somaliska folkets heder, arv och prestige.
Partiet tror på och stöder den fredliga samexistensen med grannstaterna och deras sunda
samarbete med Somalia. Partiet är motståndare till alla sorter och former av extremism. Partiet
tror på dialog för att lösa konflikter och att en sådan dialog måste grundas på ömsesidig respekt,
förståelse och god vilja. För att kunna utföra sin uppgift drar partiet härmed upp riktlinjerna för
den stora handlingsplanen och vad som omedelbart behövs för att genomföra den.
Lika mycket som man behöver här Sverige folkrörelse behöver man i Afrika framför allt i
Somalia
Partikongressen föreslås besluta:
A8:1 att
Därför föreslår vi Somaliska S-föreningen att arbetakommunen stödjer att SSUP
verkar och jobbar i Somalia
A8:2 att
arbetakommunen och partidistriktet driver vidare denna fråga att somaliska folket
behöver solidaritet och folkrörelse och fackföreningsrörelse
A8:3 att
Katrineholm arbetarkommun och Partidistriktet skickar vidare till partikongressen
där behandlas som en folkrörelse
A8:4 att
partidistriktet driver att äga denna fråga som rör SSUP i framtidens arbete i Somalia.
2016 är det val fler parti system.
Somaliska föreningen
Katrineholms arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Inledning
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och
samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Orden inleder FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det är ord som förpliktigar.
Socialdemokraterna har alltsedan partiets födelse kämpat för ett jämlikt samhälle präglat av
respekt för varje människas unika värde och rättigheter. Än har vi långt kvar till vårt mål.
Det svenska samhället ger inte alla samma möjligheter och långt ifrån likvärdigt utfall. Det gäller
på många av samhällets områden bland annat i skolan, på arbetsmarknaden och
bostadsmarknaden men också inom politiken. Människors möjligheter är beroende av vilken
samhällsklass vi föds in i, vilket kön vi har men också vår hår- och hudfärg, hur vi pratar, vad vi
har på oss och vem eller vad vi tror på.
Kunskap när det gäller hur rasism har tagit och tar sig uttryck i Sverige är låg. Den svenska
självbilden är att Sverige är gott och icke-förtryckande. Rasism är något som anses finnas på
andra platser och bland extrema människor, inte mitt ibland oss i vårt välfärdssamhälle. Denna
självbild gör det svårare att arbeta mot rasism i Sverige och det krävs därför extra ansträngningar.
Denna kongressmotion syftar till att framtidspartiet Socialdemokraterna, i ord och handling,
verkar för ett antirasistiskt samhälle. För att nå dit behöver vi vara en antirasistisk rörelse.
Rasism
FNs konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering definierar begreppet rasism
som ”varje åtskillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst
eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka
erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande
friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”
Rasism har motiverats på olika sätt under de senaste sjuhundra åren. Idag är den rasism som tar
stöd i kulturella motiveringar mest utbredd. Motiveringarna för rasism har som sagt ändrats över
tid och innan vi är färdiga med att definiera och analysera kulturrasismen kan rasismen ha
kommit att ändras och sökt stöd i andra motiveringar. Det viktiga är därför att se att rasismen
förespråkar isärhållande av tillskapade grupper och att den förespråkar makt- och
välfärdsskillnader mellan dessa grupper som slutligen framstår som naturliga.
Rasism ska även förstås som ett privilegieskyddande system. Det vill säga, rasistiska strukturer
skapar ett system som omfördelar resurser så att vissa får på bekostnad av andra och att det
fortsätter genom att den privilegierade gruppen fortsätter att gynna sin egen tänkta folkgrupp.
Det leder till en uppdelning av olika grupper och en hierarkisering av dessa grupper. Oavsett vilka
argument för rasism som används så blir resultatet detsamma; vissa tillskapade grupper av
människor blir överordnade respektive underordnade andra tillskapade grupper av människor.
Att vissa människor sorteras bort bland de arbetssökande eller förbigås i bostadsköer innebär
också att det finns människor som drar politiska, sociala, eller ekonomiska fördelar av detta. Vi
har som socialdemokrater ett stort ansvar för att göra en riktig anti-rasistisk- och klassanalys för
att motverka fattigdom och skillnaderna i makt och välstånd.
Den generella välfärdspolitikens betydelse
Grunden i arbetet mot rasism utgörs av den generella välfärdspolitiken. Allas rätt till arbete,
utbildning, bostad, kultur, vård, hälsa och inflytande samt en rättvis fördelning av resurserna i
samhället är utgångspunkten. Hela Sverige måste omfattas av denna politik. Vissa regioner, orter
och bostadsområden får inte halka efter. Social och ekonomisk marginalisering måste stoppas. I
ett samhälle där varje individ känner trygghet, delaktighet och har makten att påverka sitt eget liv,
är sannolikheten större att det utvecklas en ömsesidig respekt människor emellan och en känsla
av gemenskap, som kan motverka konflikter och rasism. Men jämlikhet är inte bara rätt, det är
också effektivt då det gör att alla människors förmågor tas tillvara.
I det systematiska arbetet för att få samhällets institutioner att se, beakta och åtgärda de problem
vi ser finns mycket att lära av kampen för jämställdhet. Mål måste sättas, kontroll måste äga rum
och uppföljning måste ske. Huvudfokus i arbetet bör vidare ligga på att förändra beteenden, inte
attityder. Det är genom handling vi skapar vårt gemensamma samhälle.
En antirasistisk folkrörelse
Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti som strävar efter jämlikhet. Vi socialdemokrater står
upp för alla människors lika värde och kan aldrig tolerera rasism. Vi har ett alldeles särskilt ansvar
att bemöta rasistiska yttringar och rasistisk politik. Socialdemokrater, på alla nivåer, måste
offentligt ta ställning varhelst och närhelst människor kränks, förnekas sina mänskliga rättigheter
eller diskrimineras.
Som folkrörelse ska vi bedriva ett aktivt antirasistiskt arbete genom folkbildning, kunskap,
engagemang och analys av organisationsstrukturen. Vi behöver förtroendevalda som återspeglar
befolkningssammansättningen. Således har mångfald ett egenvärde. Medlemmars antirasistiska
engagemang är oerhört positivt, bör tas tillvara och ytterligare stimuleras. Att underlätta för
människors möte är en viktig del i att skapa förståelse för varandra.
En folkrörelsestrategi att bekämpa rasism är att själv utveckla och tillämpa praktiker och kunskap
i sin egen rörelse för att sprida kunskap och handling till fler. Detta innebär att Socialdemokratin
måste vara en antirasistisk förebild i såväl praktik och teori. Detta praktiska arbete att förändra
beteenden kan vara att säkerställa våra interna rekryteringsprocesser, val och verksamheter att
vara antirasistiska. I arbete att utveckla ett antirasistiskt idéprogram behövs kunskaper från
grupper som utsätts för rasism berörda parter, forskning, civilsamhället samt partidistriktens olika
erfarenheter.
Partikongressen föreslås besluta:
A9:1 att
programkommissionen får i uppdrag att utarbeta ett antirasistiskt idéprogram för
antagande på partikongressen 2017
A9:2 att
socialdemokratin för en expansiv välfärdspolitik med gemensamma investeringar
som ser och bekämpar ojämlikheten i hela landet och därmed bidrar till att öka
sammanhållningen mellan människor i stad och land
A9:3 att
Socialdemokraterna verkar för att varje arbetsplats ska ha en antidiskrimineringsplan
som omfattar såväl analys av jämställdhets- som antirasistiskt arbete
A9:4 att
Socialdemokraterna genomför ett bildningslyft för att höja medvetenheten om
antirasistiskt arbete i hela partiorganisationen
A9:5 att
Socialdemokraterna i sitt interna rekryteringsarbete på alla nivåer och till alla uppdrag
genomlyser processerna för att säkerställa en antirasistisk och jämställd praktik
Stockholms partidistrikt
Stockholms partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
När vi läser om Folkrörelse på olika sidor på nätet finner vi en genomgående samsyn på
folkrörelserna i Sverige: de har varit av grundläggande betydelse för att utveckla vårt samhälle i
demokratisk riktning.
Vi anser att folkrörelsen och folkrörelsearbetet fortfarande är viktigt för att utveckla och befästa
demokratin. Vi är naturligtvis medvetna om att Socialdemokraterna bara är en av många
folkrörelser. Vi kommer dock att begränsa oss till socialdemokratin som folkrörelse i
resonemanget nedan.
Det svenska samhället har förändrats i oerhört hög grad sedan början på 1900-talet. En
avgörande förändring för det politiska livet och därmed också för folkrörelsen som en etablerad
del av samhället är omflyttningen av befolkningen från det som numera blivit glesbygd till större
samhällen och inte minst till storstäderna. Sverige är idag ett urbaniserat samhälle
En annan i detta sammanhang stor förändring av det svenska samhället är den stora inflyttningen
av personer från andra länder. Idag har drygt 20 procent av befolkningen invandrarbakgrund. En
tredje förändring, som vi anser är relevant i detta sammanhang är förekomsten av sociala medier,
såsom Facebook, Twitter, Instagram, Flickr med flera samt alla bloggar.
Det spännande med Socialdemokraterna är att partiet önskar vara både systemkritiskt och
systembärande (i regeringsställning). Systemkritiken får sin näring ur folkrörelsedelen av partiet.
Folkrörelsen är i många delar en social rörelse. Den samlar människor med likartade
grundvärderingar i en gemenskap. I denna gemenskap ska man trivas och ha roligt. Man ska
känna sig trygg eftersom man är bland vänner. Man ska prata politik, man ska studera, man ska
ha små fester, man ska bedriva studiecirkelarbete. Studierna i en cirkel har den dubbla funktionen
att leda till ökad politisk medvetenhet och att öka bildningsgraden bland deltagarna.
Ur de politiska samtalen och studiecirklarna formas krav, som omvandlas till politik via de lokala
partiföreningarna. Partiföreningarna för de politiska kraven vidare till olika politiska nivåer,
beroende på frågornas karaktär.
Folkrörelsearbete är ett basarbete
Grunden för folkrörelsearbetet är partiets lokala organisationer. Det är på denna nivå som
medlemmarna finns och dit sympatisörer söker sig. Det är på denna nivå som de politiska kraven
utformas och ställs.
Att lokalt skapa meningsfulla och attraktiva verksamheter är lika mycket en utmaning som en
nödvändighet. Vår erfarenhet är att folkrörelsearbetet har fått stå tillbaka för det mer renodlat
politiska arbetet i partiets lokala föreningar och arbetarekommuner. De aktiva i föreningarna
ägnar en stor del av sin tid och sin energi åt politiska frågor i nämnder och styrelser på kommunal
nivå.
Politiken har överordnats de organisatoriska frågorna - de som är kittet i våra organisationer - om
medlemsvärvning, medlemsvård, möten i föreningarna, studiecirkelarbete. Detta måste vi ändra
på.
En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att vara en stark folkrörelse är att vi ständigt och
aktivt arbetar med värvning av nya medlemmar. Vi som är aktiva kan inte sitta och vänta på att
medlemmarna ska strömma till utan att vi gör något. Vi måste bli oerhört mycket mer aktiva när
det gäller medlemsrekrytering och medlemsvård. Inte minst det senare måste vi bli mycket bättre
på.
Vi upplever att mycket av den politiska verksamheten som idag bedrivs i föreningarna och i
arbetarekommunerna skapas i samband med att man blir erbjuden en plats i en kommunal
nämnd.
Detta resulterar i att många som valt att bli medlemmar upplever att de inte blir omhändertagna
av partiet, utom i de fall där de erbjuds att bli nominerade till en plats i någon kommunal nämnd.
Men inte heller då får man alltid det stöd som ofta behövs - i synnerhet i början av en
mandatperiod.
Vi anser att medlemsvård är minst lika viktig som själva rekryteringen av nya medlemmar. Vi
menar därför att alla arbetarekommuner måste ha en plan för introduktion av nyrekryterade
medlemmar. Partistyrelsen kan utarbeta en standardmodell för introduktion, som sedan kan
förfinas av de olika arbetarekommunerna.
Vi anser också att nytillkomna medlemmar omedelbart ska erbjudas en grundläggande utbildning
i socialdemokratin. En sådan utbildning kan med fördel arrangeras som en distansutbildning, som
man tillgodogör sig via nätet och som har ett antal gemensamma fysiska sammankomster.
Generellt menar vi att utbildning fått en alltför underordnad roll i vårt parti.
Det är medlemmarna som utgör folkrörelsen. Vi menar att en stor del av det formella ansvaret
för att utvidga och bredda de socialdemokratiska organisationerna ligger på styrelserna i
arbetarekommunerna respektive de lokala föreningarna. Arbetarekommunerna måste utveckla
och lära sig att bättre använda nätet i sina kontakter med medlemmar och sympatisörer
Arbetarekommunerna måste i sina respektive verksamhetsplaner ha uttalade ambitioner och
konkreta mål för medlemsvärvning, möten i de olika kommundelarna, studiecirklar, olika typer av
andra samkväm. Samt ordna åldersintegrerad verksamhet eller ordna barnpassning vid olika
aktiviteter.
Ny tid - nya möjligheter
Ett samhälle i förändring skapar nya utmaningar men också nya möjligheter. Många upplever att
vardagen har blivit tuffare, stressigare och att det ställs högre krav än tidigare. Familjelivet
värderas allt högre av både män och kvinnor. I det urbana Sveriges tillkommer i tätorterna och
storstäderna långa och tidskrävande arbetsresor. Kort sagt upplever många att de har alltför liten
tid till politisk aktivitet.
Detta kanske inte är hela sanningen. Vi tror att det lika mycket handlar om att politiken inte ses
som tillräckligt meningsfull och givande. Tidigare har många funnit ett mervärde i att just vara
engagerad i en folkrörelse. Vi måste göra politiken och de politiska frågorna viktiga för
människorna. Vi har inget svar på hur det ska gå till, men menar att det kan vara en fråga för
partistyrelsen att utreda och lägga förslag om.
Vi måste bli ännu mer aktiva med att få in personer med invandrarbakgrund i vår verksamhet.
Det är dessutom ett utmärkt sätt att lotsa in dem i det svenska samhället. Vi anser också att en väl
utbyggd och fungerande aktiv bas i de socialdemokratiska arbetarekommunerna är det bästa
sättet att bemöta och kraftigt minska sympatierna för rasismen, främlingsfientlighet och fascism.
I Sveriges alltmer urbaniserade samhälle får vi inte glömma dem som flyttat och flyttar från
glesbygd till tätorter och storstäder, och som under lång tid kan känna sig främmande när det
gäller framförallt sociala kontakter. Dem ska vi fånga upp i vårt folkrörelsenätverk.
Folkrörelsearbetet bedrivs (definitionsmässigt) på lokal nivå. Det kan ske anspråkslöst. För att vi
ska fortsätta att vara en betydelsefull folkrörelse och samhällförändrare måste vi skapa en
progressiv folkrörelse - en rörelse i tiden. Ett medlemskap i Socialdemokraterna ska kännas
meningsfullt och utvecklande.
Partikongressen föreslås besluta:
A10:1 att uttala att folkrörelsearbetet måste få en betydligt större tyngd i partiet och i
arbetarekommunernas arbete
A10:2 att uttala att antalet medlemmar i det socialdemokratiska partiet under innevarande
mandatperiod ska öka från dagens drygt 100 000 till 300 000 för att därmed utöka
basen för folkrörelsearbetet
A10:3 att partistyrelsen låter utarbeta en standardmodell för introduktion och utbildning av
nya medlemmar, samt
A10:4 att partistyrelsen låter utarbeta en manual med en bra arbetsmetod för det framtida
folkrörelsearbetet
Espen Bjorndal och Carl-Magnus Grenninger
Nacka arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
”Varje stor folkrörelse står alltid inför risken att stelna, kapslas in i sina riter, isoleras från det
pulserande samhällslivet. Vad hjälper det att bygga katedraler i skönhet om de står som
monument – långt bort från livet, människorna och framtiden?
Vi måste ständigt förnya vårt sätt att arbeta, i syfte att nå kontakt, väcka debatt, stimulera tankar
och känslor.”
- Olof Palme
Inför partikongressen 2013 tillsatte partistyrelsen en organisationsutredning som
remissbehandlades i partiorganisationen och behandlades av kongressen. Ambitionen var att
”Socialdemokraterna ska bli en attraktiv folkrörelse som främjar en bred tillströmning av nya
medlemmar, ger goda förutsättningar för medlemmars inflytande och har förmåga att vinna val”.
En mycket god ambition. Partikongressen fattade också beslut i denna riktning.
Nu fortsätter diskussionen om vår partiorganisation. Till den diskussionen vill
Socialdemokraterna i Skåne lämna följande bidrag, för att ”förnya vårt sätt att arbeta, i syfte att nå
kontakt, väcka debatt, stimulera tankar och känslor”.
Socialdemokratin – ett idé- och intresseparti
Socialdemokratin är större än att enbart vara ett idéburet parti. Vi är också ett intresseparti. Och
det är i den föreningen, att vi både är socialistiskt och arbetareparti, som gör oss så
framgångsrika.
Ett renodlat socialistiskt parti, utan verklig förbindelse med fackföreningsrörelsen, domineras
ofta av intellektuella och en intellektuellt socialistisk tradition. Det motsatta exemplet är ofta
genuina arbetarpartier som i allt väsentligt är en skapelse av fackföreningsrörelsen. Det är
däremot inte ett socialistiskt parti i ordets egentliga mening.
Båda typerna av partier finns representerade och är medlemmar i Socialistinternationalen, men
utgår alltså båda från två olika perspektiv. Svensk socialdemokrati ska akta sig för att renodla bara
det ena. Vi menar därför att Socialdemokratin ska stärka sin identitet, med inriktningen att
fortsatt vara ett parti som förenar både ett intresse och en idé.
Därför blir den facklig-politiska samverkan central för en framgångsrik arbetarrörelse.
Erfarenheterna från Danmark och Norge, där partiet och LO tidigare gick skilda vägar,
avskräcker. Samverkan ska stärkas, i första hand med LO. Samtidigt måste det facklig-politiska
samarbetet breddas till tjänstemannaorganisationerna. Det måste även ske på lokal och regional
nivå.
Partiuppdragen har idag lägre status än de kommunala uppdragen. Det bör vara tvärt om. Inget
uppdrag är finare än att bli ordförande i en arbetarekommun. Exakt hur det ska lösas är svårt att
avgöra. Emellertid är det intimt sammankopplat med maktfrågan. Organisationen bör stärkas i
förhållande till de kommunala uppdragen.
Fler medlemmar, bredare representation, större legitimitet
Medlemsvärvningen måste vara en prioriterad fråga. Ska socialdemokratin vara en folkrörelse
även i framtiden är antalet medlemmar centralt. Redan idag finns det arbetarekommuner som inte
har fler medlemmar än de förtroendeuppdrag som ska besättas i primärkommunen. På sikt är det
inte hållbart. Vi behöver alltså bli betydligt fler medlemmar i partiet. Blir vi fler medlemmar i
partiet ökar bredden och därmed representationen och legitimiteten. En framgångsrik strategi
vore ett nära samarbete med LO för att värva fackföreningsmedlemmar till socialdemokratin.
En stor del av medlemskapets värde ligger medlemmarnas partiidentifiering, det vill säga både
med politiken och organisationen. Medlemskort, med till exempel medlemsförmåner, är en sådan
konkret markör.
Den finns en uppenbar risk med de senaste tjugo årens medlemsutveckling, nämligen att vi får ett
partisystem bestående av partier helt frikopplade från folket, på ständig jakt efter samma
marginalväljare med hjälp av ungefär samma politik. Det riskerar leda till att många
medborgarperspektiv och viktiga samhällsproblem helt försvinner från den politiska
dagordningen.
De strukturer vi ser och vill bekämpa i samhället finns även i vår egen organisation.
Jämställdheten genomsyrar inte vårt partiarbete på det sätt som kan krävas av ett feministiskt
parti. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningarna att vara ännu mer föregångare
på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och ska genomsyra
organisationen i alla led.
Fler mötesplatser måste skapas där människor kan träffas rent fysiskt. Det är i mötet med andra
som demokrati uppstår. Många års kommersialisering av egen rörelseverksamhet och nedläggning
av Folkets Hus-föreningar förstärker problemet. Vi har stått inför liknande problem genom vår
historia. Det gick att lösa då, det går att lösa idag.
Organisationsstruktur och anslutningsformer
Partiet byggs underifrån. Medlemskapet är knutet till grundorganisationerna, så när som den fria
kvoten som är knuten till arbetarekommunerna. Grundorganisation är S-föreningen.
I grunden måste det vara respektive arbetarekommun och s-förening som ansvarar för
medlemskontakten och hur den ska se ut. Emellertid bör partistyrelsen bistå
arbetarekommunerna i hur välkomnandet kan ske, men ansvaret för medlemsmottagandet och
organiseringen ska ligga på grundorganisationen.
Socialdemokratin ska fortsätta vara en modern och attraktiv folkrörelse. Därför måste vi behålla
och utveckla de funktioner som gör oss till just det. Enskilda medlemskap i partidistrikt eller
partiet centralt är således inget att föredra. Och en enhetlig medlemsavgift för hela partiet är
varken önskvärt eller rimligt. Grundorganisationerna och arbetarekommunerna måste vara fria att
fastställa sina egna medlemsavgifter.
Sammanslagningen av Partistyrelsens kansli och Riksdagsgruppen gjordes i en tid då
socialdemokratin befann sig i opposition. Mindre ekonomiska resurser och ett nytt politiskt
förhållningssätt bidrog till att samordna de två funktionerna. Socialdemokratin är åter i
regeringsställning och den fallande medlemsutvecklingen har upphört. Än en gång har
förutsättningarna förändrats. En utvärdering av den nya organisationsstrukturen är därför
önskvärd, med redovisning och förslag till inriktning som presenteras för den ordinarie
partikongressen 2017.
Kongressen, styrelsen och VU
Arbetet med att utveckla partikongressernas arbetsformer måste fortsätta så att inflytande och
möjlighet till ordentliga diskussioner blir större för ombud och partistyrelse.
Partiet är våra medlemmar, vi bygger vår organisation underifrån. Med perspektivet att Sverige är
ett land med mycket olika regionala och geografiska förutsättningar har partistyrelsen fått en bred
representation. Den är både viktig och central. Därför är det viktigt att kongresserna ger mandat
till partistyrelsen att vara det högsta beslutande organet när kongressen inte är samlad.
Partistyrelsen måste sammanträde regelbundet och få tydligt ansvar och befogenheter. Särskilt
viktigt är det i regeringsställning. Partistyrelsen bör därför sammanträde minst 8 gånger under ett
verksamhetsår. På så sätt blir partistyrelsen och dess ledamöter ansvariga för och bärare av den
förda politiken.
Övriga synpunkter
Sammanfattningsvis; arbetarrörelsens och demokratins utmaningar är inte i första hand en
organisatorisk fråga. Vi måste hålla fokus på uppgifterna att (i) öka antalet medlemmar och (ii)
vinn val. Då löser sig mycket av det andra!
Partikongressen föreslås besluta:
A11:1 att utveckla partiet som en modern folkrörelse, både som ett idé- och intresseparti, där
medlemskapet står i centrum i form av medlemsrekrytering och medlemsvård såsom
studier, politikutveckling och identitetsmarkörer
A11:2 att partikongressens arbetsformer utvecklas, där motionsbehandlingen ges större
utrymme, så att inflytande och möjlighet till ordentliga diskussioner blir större för
ombuden
A11:3 att partistyrelsens ansvar och befogenheter tydliggörs och ges en tyngre roll med
sammanträden minst 8 gånger per verksamhetsår
A11:4 att stärka den facklig-politiska samverkan med LO och utveckla samarbetet med
tjänstemannaorganisationerna
A11:5 att den sammanslagna organisationen mellan Partistyrelsen och Riksdagsgruppen
utvärderas med förslag på åtgärder och inriktning till partikongressen 2017 samt
A11:6 att i övrigt ställa sig bakom det i motionen ovan anförda
Skånes partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Arbetarrörelsen är en bred rörelse med lång facklig-politisk kamp och bildningstradition. Bland
det finaste med att ingå i denna rörelse är vår gemensamma kamp för ett jämlikt, jämställt och
solidariskt samhälle. Vår kamp förs sida vid sida och vår gemensamma kunskap och erfarenhet
tillåter oss att ständigt utvecklas. I rörelsens regi ges det många möjligheter till
kompetensutveckling och vidareutbildning, oftast utifrån vår gemensamma socialistiska ideologi,
vår organisation eller facklig-politisk samverkan.
Under senaste valrörelsen blev det tydligt att samhällsengagemanget i Sverige är stort samtidigt
som vi under lång tid sett en generell minskning av det partiaktiva engagemanget. Stora frågor
som engagerat många de senaste åren är klimat, feminism, EU-handelsavtal (TTIP) och
välfärden. Flera av dessa frågor har Socialdemokraterna en väldigt bra politik och ideologisk
grund för. Det kan dock vara dags för Socialdemokraterna och arbetarrörelsen att omvärdera
strategierna för att nå dessa engagerade grupper. Först och främst behöver vi ställa oss frågan, är
vi tillräckligt duktiga på att ta vara på våra egna medlemmars engagemang? Vi har fantastiskt
duktiga kamrater runt omkring oss som brinner för klimatfrågor, feminism, omfördelningspolitik
etc. Vi behöver ta vara på dessa krafter!
Det finns en risk att samma människor gång på gång bjuds in till utbildningar/seminarier. På sikt
är det inget som främjar vår politiska utveckling och samtidigt riskerar det att stänga ute många
andra engagerade krafter som inte känner sig sedda eller behövda. En framtida och levande
arbetarrörelse är beroende av att medlemmar känner sig delaktiga och inspirerade. Det är viktigt
att det även fortsättningsvis finns många möjligheter för vidareutbildning och öppna plattformar
för möten och inspiration. Det kräver att vi blir bättre att ta vara på varandras kompetens,
kunskap och engagemang. Genom att låta fler ta ansvar och få utlopp för sitt engagemang kan vi
lära oss mer av varandra samtidigt som vi låter våra kamrater växa genom ansvar.
Därför bör vi inrätta en engagemangspool för alla som brinner för något, alla som vill hålla
utbildningar eller kurser samt för alla som vill dela med sig av erfarenheter eller ideologiska
verktyg. Denna pool kan bli underlag för att bredda vår rörelses perspektiv, genom att
tillgängliggöra fler krafter blir det mer rörelse i utbildningar och mötesplatser. Denna
engagemangspool bör vara gränsöverskridande och tillgänglig för samtliga organisationer inom
rörelsen. Då utnyttjar vi vår styrka på allra bästa sätt. Tillbaka får vi en utveckling som drivs av
interna krafter, som är känslig för aktuella politikområden och relevanta frågeställningar.
Partikongressen föreslås besluta:
A12:1 att Socialdemokraterna samordnar skapandet av en engagemangspool där engagemang
och aktivism möts med ambition att skapa ett tvärsnitt av rörelsens olika
organisationer
A12:2 att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att komplettera befintligt kursutbud med
kurser/utbildningar med utgångspunkt i aktuella sakfrågor
A12:3 att aktivt arbeta för att stödja metodutveckling och mötesplatser i arbetarkommuner för
att främja ökad delaktighet och inspirera fler att engagera sig
A12:4 att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till
Socialdemokratiska partikongressen 2015
Charlotte Malmborg
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Om man i partiets dokumentation söker hur vi står i frågor om utbildning skriver man
"Investera i ett kunskapslyft genom fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola,
högskola och universitet och samtidigt investera mer i kvaliteten i utbildningen".
(Denna mening är tagen från vad vi Socialdemokrater vill beträffande satsning på utbildning)
Bommersviksakademien, är en satsning Socialdemokraterna gör för att få fram framtidens ledare.
"Är du en av framtidens ledare? Nu kan du söka till en unik ledarskapssatsning Vi har bestämt
oss för att höja nivån. Våra framtida ledare inom arbetarrörelsen ska ha de bästa möjliga
förutsättningar att ta vår rörelse in i framtiden. Bommersviksakademien är ett unikt samarbete
mellan SSU, Socialdemokraterna och LO. Vi ska under fem år utbilda 500 unga framtida ledare.
Man står för en högkvalitativ utbildning för dig som vill utveckla ditt ledarskap inom
arbetarrörelsen. Man söker dig som är ung, ca 25-35 år och i dag har, eller har haft, någon form
av ledarskapsroll i någon av arbetarrörelsens organisationer. Det här är en unik möjlighet för dig
att få ta del av en utbildning av hög kvalitet. Generationsväxlingen startar nu!"
"Utbildningens innehåll
”Bommersviksakademien sträcker sig över ett läsår och innehåller fyra gemensamma seminarier
på Bommersvik i Sörmland. Däremellan består utbildningen av distansstudier.
Huvudelementen i utbildningen består av politisk fördjupning, ledarskap, omvärldsanalys samt
kommunikation och påverkan. I utbildningen ryms en 3-poängskurs i samarbete med Uppsala
universitet och ledarskapsutbildning i samarbete med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm."
Partiets interna utbildning borde inte begränsas på detta sätt. Som parti talar vi ofta om ett
livslångt lärande. Många nya medlemmar är ju 40 år och däröver. Många av dem har ett
brinnande intresse för politik och vill gärna vara med och verkställa socialdemokratins idéer i
praktisk politik. Varför utestänger man dessa?
När man läser kriterierna för att bli antagen till studier i Bommersviksakademien får man
uppfattningen att den som är över 35 gör sig inte besvär att fortbilda sig i partiets regi. Det
behövs utbildning för våra medlemmar i ett mycket större åldersspann än 25- 35 år. Det finns ju
andra parameterar som man också kan ta hänsyn till t.ex. önskan att göra ett bra arbete som
förtroendevald. Vi kan inte glömma bort de som är något äldre och som vill vara med och
påverka samhällsutvecklingen (S) tal om ett livslångt lärande måste synas även i internutbildning.
Vår uppfattning är att alla över 35 år inom partiet utesluts från möjligheten att i partiets regi läsa
utbildning motsvarande Framtidens ledare Campus. Vi menar att det finns många som av olika
anledningar har valt att yrkesarbeta eller göra något annat innan man aktivt engagerar sig politiskt.
Det finns en stor risk att partiet får en övervikt av politiker som inte har någon yrkeserfarenhet.
För oss är det viktigt att alla har möjlighet att i efterhand kompetensutveckla sig inom partiet
motsvarande det som nämns ovan. Idag har ingen över 35 år möjlighet till ledarutbildning
motsvarande Campus Bommersvik.
Partikongressen föreslås besluta:
A13:1 att alla aktiva (S)-medlemmar erbjuds utbildning motsvarande Framtidens ledare
Campus Bommersvik. Ålder skall inte vara begränsande
Johan Tolinsson, Ingemar Lundin
Kungsbacka arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Yrkande
Med anledning av nedanstående motivering yrkar vi:
• att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd
valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är
ogiltig.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid
verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt
stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till
kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt
stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid
distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt
stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den
fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.”
• att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det
socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv
angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den
fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan
därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
• att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade.
• att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen.
• att motionen sänds vidare till partikongressen.
Motivering
HBT-socialdemokrater Sverige verkar 20 år före sin tid
2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med
seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var
det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det
var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den
sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och
senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs
var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav
respekt.
HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i
styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten,
årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på
olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och
internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater
har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm
Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten
internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella
demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra
partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars
ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång.
Redan vid HBT-socialdemokrater Stockholms årsmöte den 19 januari 2003 behandlades den
första i raden av motioner från motionären Peter Frejhagen som behandlar frågan om att det
behövs ett förbund. Förslaget röstades dock ner vid varje årsmöte då medlemmarna ville att fler
föreningar skulle bildas innan ett förbund kom till, medan motionären tyckte att ett förbund
behövdes för att möjliggöra att fler föreningar skulle kunna bildas. En spännande ”hönan eller
ägget”-diskussion som fördes när motionerna debatterades.
HBT-socialdemokrater Sverige växer fram
Historien visade att motionären till viss del hade rätt då flera lokala föreningar försökte bildas
runt om i landet men alla försök misslyckades. Det dröjde flera år men i juni 2006 bildades så
äntligen HBT-socialdemokrater Göteborg officiellt som grundorganisation under ledning av Olof
Svensson. De fem medlemmar som de plockade från Stockholm växte på ett år till 44
medlemmar som deltog i representantskap, skrev motioner och var med i pridefirandet lokalt.
Det visade tydligt att det var genom lokal förankring som HBTs kunde växa och bedriva ett
lokal/regional folkrörelsearbete, både internt som externt.
2007 beslutades det om en styrgrupp bestående av Olof Svensson, ordförande HBTs Göteborg,
Mia Sundelin, ordförande HBTs Stockholm, Peter Frejhagen, vice ordförande HBTs Stockholm
och Jerry Adbo, ledamot HBTs Stockholm, som fick till uppdrag att förbereda bildandet av ett
förbund. Styrgruppen uppvaktade partistyrelsen vid ett flertal tillfällen och hade ett otal möten
för att ta fram förslag till stadgar, ekonomi, interimstyrelse med mera. Tillsammans med
partistyrelsen vägdes fördelar och nackdelar med olika former av organisation och landade till slut
i att endast ha grundföreningar inom socialdemokraterna som medlemmar i förbundet vilket
visades stärka organisationen och gjorde det möjligt för långsiktiga påverkansmöjligheter för
medlemmarna.
I maj 2008 gick kallelsen ut till medlemmarna i Stockholm och Göteborg om att hålla en
konstituerande kongress den 28 juli 2008 i partistyrelsens lokaler på Sveavägen 68. Förbundet
bildades, interimstyrelse valdes, stadgar antogs och budget fastställdes. Sedan gick allt fort. I ett
pm till partistyrelsen 2008 skrev HBTs att föreningen hade ca 200 medlemmar och två
föreningar, idag 2014 har HBTs Sverige närmare 500 medlemmar i 12 föreningar. Denna snabba
tillväxt hade inte varit möjlig utan förbundets tillkomst.
Resan har gått olika fort ser man om man läser protokoll från styrelse och vu men idag är det en
stark sidoorganisation som breddat det lokala folkrörelsearbetet och samtidigt stärkt det
nationella europeiska och internationella engagemanget. Som sidoorganisation är HBTs Sverige
idag en kraft att räkna med inom partiet och nu vill vi därför också formellt få det erkännandet av
er på kongressen. Vi har utifrån detta gått igenom partiets stadgar för att se hur vi på bästa sätt
kan bli inkluderade i partiets arbete mer konkret. Dessutom har det vid flera styrelsekonferenser
och kongresser inom HBTs Sverige framkommit önskemål om att göra stadgarna mer värvar-,
och påverkansvänliga, helt enkelt lite mer moderna och visar att vi kan och våga följa med i
tidens förändringar.
Motivet bakom våra föreslagna förändringar
Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen
Socialdemokraterna. Vid en första anblick började det som ett enkelt arbete att bara föra in HBTsocialdemokrater Sverige där övriga sidoorganisationer var nämnda. Anledningen är att vi i 25 år
varit en kraft inom arbetarrörelsen och agerat för att stärka partiet som folkrörelse, och detta
kommer vi fortsätta med. Men när vi tittar på stadgarna brett så visar det sig inte vara så enkelt.
Vi måste låta stadgarna vara så levande som de är tänkta och då måste verkligheten och praktiken
vara ledstjärna för förändringar i dem.
För att beta av de punkter som alltså är enkla att hantera så vill HBTs Sverige helt enkelt bli
erkända som en sidoorganisation jämte de övriga under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, §
6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har
rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att HBTs Sverige också kan utse en representant med
yttrande- och förslagsrätt till partikongressen samt att förbundsordföranden kan närvara med
yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens sammanträden.
Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom
tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att
sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och
förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid
distriktsstyrelsens sammanträden.
Det stärker sidoorganisationer som en kraft för socialdemokratin i stort på den beslutsfattande
nivån. Med tillägget regionalt moderniserar vi även partiarbetet då avstånden krymper,
människors möjlighet till engagemang breddas regionalt och politiska kraft gör sig bättre inom en
större radie än som kanske var möjligt när stadgarna skrevs. Det stärker också distriktsnivån, som
för många känns mer hemma då man flyttar mellan kommuner och det idag är lättare att ha
vänner som är spridda på stora avstånd i vardagsarbetet genom den nya tekniken. Alltså större
möjligheter till bättre påverkan för medlemmar på fler nivåer i partiet. Förändringen har redan
genomförts i praktiken vid flera partidistrikt på regional nivå så det känns inte så radikalt
egentligen.
Detta är inte lika självklart när vi kommer till kapitel 2, § 7, moment 3 och 4. Samtidigt som det är
en självklarhet att sidoorganisationerna ska närvara och kunna delta på den beslutsfattande nivån
i partistyrelsen så blir dock den slutsatsen inte lika självklar på den operativa ledningsnivån, som
verkställande utskottet (VU) är. Vi vet att det aviserats andra motioner kring moment 3 och
stadgemässigt finns det tre vägar att gå här. Antingen behåller man det som det är idag, alternativt
vänder man på det och gör det möjligt för VU att använda sidoorganisationernas kompetens
kring specifika frågor som VU ska behandla, alltså motsatsen till moment 4. Det tredje
alternativet är att ta bort den möjlighet som finns idag.
Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt
fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt
om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst
perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter
unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning
eller tro. Om man, å andra sidan, som sidoorganisation är närvarande när VU sammanträder så
kan det bli svårare att driva en annan linje när man lämnar sammanträdet. Därför kan man se det
som problematiskt att sidoorganisationerna inte kan stå fria att mobilisera för sin åsikt genom sitt
deltagande i den operativa ledningen av partiet. Vår styrka som arbetarrörelse är dock just att vi
har flera olika organisationer som har sitt perspektiv och sina egna erfarenhetsbaser. Tillsammans
skapar vi en förändringskraft som saknar motstycke och det ska vi värna om. Så, efter att ha stött
och blött detta inom HBTs Sverige i olika sammanhang landar vi här i att sidoorganisationerna
bör finnas med även på VU-nivån.
Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid.
Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya
medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från
SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra
medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en
kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det
vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet.
Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan
så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället.
Sist men inte minst gäller det kapitel 2, § 5, moment 11. Som uttrycktes ovan så är HBTs Sverige
stolta att vi lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna.
Formuleringen vid val till partikongressen är dock oerhört problematisk för dessa nya
medlemmar. Ofta kommer det en valsedel med namn, och om man har tur så ingår också
information om ålder och yrke. Våra medlemmar känner ofta inte till så många personer som
måste anges enligt nuvarande skrivning så de väljer antingen att inte delta i valet eller väljer några
namn i slutet som antingen känns igen medialt eller helt sonika på ren måfå utifrån den
information man fått. Detta är dock djupt odemokratiskt då de förminskar den röst som de
faktiskt ville lyfta fram. Alltså vill vi kunna säga till medlemmarna att rösta på dem de vill och
känner förtroende för, dock max på det antal personer som ska väljas från distriktet totalt.
Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån
socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med
dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till
framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna.
Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har
rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2
Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 5 Val av ombud till Partikongress
Moment 11
Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre
namn är ogiltig.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 5 Val av ombud till Partikongress
Moment 11
Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler
eller färre namn är ogiltig.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets
sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid
verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt
HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den
fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen ä bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation
som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Partikongressen föreslås besluta:
A14:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse.
”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att
utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A14:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse.
”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel
som upptar fler namn är ogiltig.”
A14:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.”
A14:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden
utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.”
A14:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och
förslagsrätt.”
A14:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har
yttrande- och förslagsrätt.”
A14:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska
föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A14:8 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i
den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt
partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” • att ovan
att-satser ska anses omedelbart justerade. • att motionen antas som sin egen av
arbetarekommunen. • att motionen sänds vidare till partikongressen.
Peter Frejhagen och Madelaine Vilgren
Ödeshögs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Motivering
2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med
seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var
det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det
var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den
sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och
senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs
var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav
respekt.
HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i
styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten,
årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på
olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och
internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater
har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm
Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten
internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella
demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra
partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars
ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång.
Socialdemokraterna i Sörmland kan visa vägen
Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen
Socialdemokraterna. Socialdemokraterna i Sörmland har redan visat på sin ambition att låta
folkrörelsen vara stark och medlemsstyrd genom att släppa in sidoorganisationerna på sina
distriktskongresser och i distriktsstyrelsen. Vi tror att just Socialdemokraterna i Sörmland är de
distrikt som nu kan leda in den samlade socialdemokratin i att vara en framtidens folkrörelse
genom att verkar för stadgeändringar som likställer HBTS med de övriga sidoorganisationerna
under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, § 6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det
betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att
HBTs Sverige också kan utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till partikongressen
samt att förbundsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens
sammanträden.
Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom
tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att
sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och
förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid
distriktsstyrelsens sammanträden.
Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt
fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt
om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst
perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter
unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning
eller tro.
Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid.
Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya
medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från
SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra
medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en
kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det
vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet.
Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan
så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället.
Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån
socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med
dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till
framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna.
Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har
rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2
Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets
sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid
verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt
HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den
fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation
som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Partikongressen föreslås besluta:
A15:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse.
”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att
utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A15:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.”
A15:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden
utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.”
A15:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och
förslagsrätt.”
A15:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har
yttrande- och förslagsrätt.”
A15:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska
föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A15:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i
den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt
partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
HBTS-Sörmlands styrelse
Eskilstuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
HBT-socialdemokrater Sverige verkar 20 år före sin tid 2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år
och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med seminarier, uppvaktningar och fest.
Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var det alltså redan 1988 som
föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det var en resa som både var
krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den sociala ansvaret i fokus men
det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och senare också transpersoners
rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs var dessutom en av de
föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav respekt.
HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i
styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten,
årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på
olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och
internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater
har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm
Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten
internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella
demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra
partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars
ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång.
Redan vid HBT-socialdemokrater Stockholms årsmöte den 19 januari 2003 behandlades den
första i raden av motioner från motionären Peter Frejhagen som behandlar frågan om att det
behövs ett förbund. Förslaget röstades dock ner vid varje årsmöte då medlemmarna ville att fler
föreningar skulle bildas innan ett förbund kom till, medan motionären tyckte att ett förbund
behövdes för att möjliggöra att fler föreningar skulle kunna bildas. En spännande ”hönan eller
ägget”-diskussion som fördes när motionerna debatterades.
HBT-socialdemokrater Sverige växer fram
Historien visade att motionären till viss del hade rätt då flera lokala föreningar försökte bildas
runt om i landet men alla försök misslyckades. Det dröjde flera år men i juni 2006 bildades så
äntligen HBT-socialdemokrater Göteborg officiellt som grundorganisation under ledning av Olof
Svensson. De fem medlemmar som de plockade från Stockholm växte på ett år till 44
medlemmar som deltog i representantskap, skrev motioner och var med i pridefirandet lokalt.
Det visade tydligt att det var genom lokal förankring som HBTs kunde växa och bedriva ett
lokal/regional folkrörelsearbete, både internt som externt.
2007 beslutades det om en styrgrupp bestående av Olof Svensson, ordförande HBTs Göteborg,
Mia Sundelin, ordförande HBTs Stockholm, Peter Frejhagen, vice ordförande HBTs Stockholm
och Jerry Adbo, ledamot HBTs Stockholm, som fick till uppdrag att förbereda bildandet av ett
förbund. Styrgruppen uppvaktade partistyrelsen vid ett flertal tillfällen och hade ett otal möten
för att ta fram förslag till stadgar, ekonomi, interimstyrelse med mera. Tillsammans med
partistyrelsen vägdes fördelar och nackdelar med olika former av organisation och landade till slut
i att endast ha grundföreningar inom socialdemokraterna som medlemmar i förbundet vilket
visades stärka organisationen och gjorde det möjligt för långsiktiga påverkansmöjligheter för
medlemmarna.
I maj 2008 gick kallelsen ut till medlemmarna i Stockholm och Göteborg om att hålla en
konstituerande kongress den 28 juli 2008 i partistyrelsens lokaler på Sveavägen 68. Förbundet
bildades, interimstyrelse valdes, stadgar antogs och budget fastställdes. Sedan gick allt fort. I ett
pm till partistyrelsen 2008 skrev HBTs att föreningen hade ca 200 medlemmar och två
föreningar, idag 2014 har HBTs Sverige närmare 500 medlemmar i 12 föreningar. Denna snabba
tillväxt hade inte varit möjlig utan förbundets tillkomst.
Resan har gått olika fort ser man om man läser protokoll från styrelse och vu men idag är det en
stark sidoorganisation som breddat det lokala folkrörelsearbetet och samtidigt stärkt det
nationella europeiska och internationella engagemanget. Som sidoorganisation är HBTs Sverige
idag en kraft att räkna med inom partiet och nu vill vi därför också formellt få det erkännandet av
er på kongressen. Vi har utifrån detta gått igenom partiets stadgar för att se hur vi på bästa sätt
kan bli inkluderade i partiets arbete mer konkret. Dessutom har det vid flera styrelsekonferenser
och kongresser inom HBTs Sverige framkommit önskemål om att göra stadgarna mer värvar-,
och påverkansvänliga, helt enkelt lite mer moderna och visar att vi kan och våga följa med i
tidens förändringar.
Motivet bakom våra föreslagna förändringar
Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen
Socialdemokraterna. Vid en första anblick började det som ett enkelt arbete att bara föra in HBTsocialdemokrater Sverige där övriga sidoorganisationer var nämnda. Anledningen är att vi i 25 år
varit en kraft inom arbetarrörelsen och agerat för att stärka partiet som folkrörelse, och detta
kommer vi fortsätta med. Men när vi tittar på stadgarna brett så visar det sig inte vara så enkelt.
Vi måste låta stadgarna vara så levande som de är tänkta och då måste verkligheten och praktiken
vara ledstjärna för förändringar i dem.
För att beta av de punkter som alltså är enkla att hantera så vill HBTs Sverige helt enkelt bli
erkända som en sidoorganisation jämte de övriga under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, §
6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har
rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att HBTs Sverige också kan utse en representant med
yttrande- och förslagsrätt till partikongressen samt att förbundsordföranden kan närvara med
yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens sammanträden.
Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom
tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att
sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och
förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid
distriktsstyrelsens sammanträden.
Det stärker sidoorganisationer som en kraft för socialdemokratin i stort på den beslutsfattande
nivån. Med tillägget regionalt moderniserar vi även partiarbetet då avstånden krymper,
människors möjlighet till engagemang breddas regionalt och politiska kraft gör sig bättre inom en
större radie än som kanske var möjligt när stadgarna skrevs. Det stärker också distriktsnivån, som
för många känns mer hemma då man flyttar mellan kommuner och det idag är lättare att ha
vänner som är spridda på stora avstånd i vardagsarbetet genom den nya tekniken. Alltså större
möjligheter till bättre påverkan för medlemmar på fler nivåer i partiet. Förändringen har redan
genomförts i praktiken vid flera partidistrikt på regional nivå så det känns inte så radikalt
egentligen.
Detta är inte lika självklart när vi kommer till kapitel 2, § 7, moment 3 och 4. Samtidigt som det är
en självklarhet att sidoorganisationerna ska närvara och kunna delta på den beslutsfattande nivån
i partistyrelsen så blir dock den slutsatsen inte lika självklar på den operativa ledningsnivån, som
verkställande utskottet (VU) är. Vi vet att det aviserats andra motioner kring moment 3 och
stadgemässigt finns det tre vägar att gå här. Antingen behåller man det som det är idag, alternativt
vänder man på det och gör det möjligt för VU att använda sidoorganisationernas kompetens
kring specifika frågor som VU ska behandla, alltså motsatsen till moment 4. Det tredje
alternativet är att ta bort den möjlighet som finns idag.
Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt
fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt
om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst
perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter
unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning
eller tro. Om man, å andra sidan, som sidoorganisation är närvarande när VU sammanträder så
kan det bli svårare att driva en annan linje när man lämnar sammanträdet. Därför kan man se det
som problematiskt att sidoorganisationerna inte kan stå fria att mobilisera för sin åsikt genom sitt
deltagande i den operativa ledningen av partiet. Vår styrka som arbetarrörelse är dock just att vi
har flera olika organisationer som har sitt perspektiv och sina egna erfarenhetsbaser. Tillsammans
skapar vi en förändringskraft som saknar motstycke och det ska vi värna om. Så, efter att ha stött
och blött detta inom HBTs Sverige i olika sammanhang landar vi här i att sidoorganisationerna
bör finnas med även på VU-nivån.
Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid.
Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya
medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från
SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra
medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en
kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det
vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet.
Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan
så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället.
Sist men inte minst gäller det kapitel 2, § 5, moment 11. Som uttrycktes ovan så är HBTs Sverige
stolta att vi lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna.
Formuleringen vid val till partikongressen är dock oerhört problematisk för dessa nya
medlemmar. Ofta kommer det en valsedel med namn, och om man har tur så ingår också
information om ålder och yrke. Våra medlemmar känner ofta inte till så många personer som
måste anges enligt nuvarande skrivning så de väljer antingen att inte delta i valet eller väljer några
namn i slutet som antingen känns igen medialt eller helt sonika på ren måfå utifrån den
information man fått. Detta är dock djupt odemokratiskt då de förminskar den röst som de
faktiskt ville lyfta fram. Alltså vill vi kunna säga till medlemmarna att rösta på dem de vill och
känner förtroende för, dock max på det antal personer som ska väljas från distriktet totalt.
Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån
socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med
dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till
framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna.
Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har
rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2
Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 5 Val av ombud till Partikongress
Moment 11
Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre
namn är ogiltig.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 5 Val av ombud till Partikongress
Moment 11
Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler
eller färre namn är ogiltig.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets
sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid
verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt
HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den
fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation
som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Partikongressen föreslås besluta:
A16:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse.
”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att
utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A16:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse.
”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel
som upptar fler namn är ogiltig.”
A16:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.”
A16:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden
utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.”
A16:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och
förslagsrätt.”
A16:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har
yttrande- och förslagsrätt.”
A16:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska
föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A16:8 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i
den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt
partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
A16:9 att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade
A16:10 att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen och partidistriktet
A16:11 att motionen sänds vidare till partidistriktet
A16:12 att motionen sänds vidare till partikongressen
HBTs Östergötland
Linköpings arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Motivering
2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med
seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var
det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det
var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den
sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och
senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs
var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav
respekt.
HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i
styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten,
årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på
olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och
internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater
har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm
Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten
internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella
demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra
partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars
ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång.
Socialdemokraterna i Sörmland kan visa vägen
Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen
Socialdemokraterna. Socialdemokraterna i Sörmland har redan visat på sin ambition att låta
folkrörelsen vara stark och medlemsstyrd genom att släppa in sidoorganisationerna på sina
distriktskongresser och i distriktsstyrelsen. Vi tror att just Socialdemokraterna i Sörmland är de
distrikt som nu kan leda in den samlade socialdemokratin i att vara en framtidens folkrörelse
genom att verkar för stadgeändringar som likställer HBTS med de övriga sidoorganisationerna
under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, § 6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det
betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att
HBTs Sverige också kan utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till partikongressen
samt att förbundsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens
sammanträden.
Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom
tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att
sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och
förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid
distriktsstyrelsens sammanträden.
Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt
fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt
om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst
perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter
unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning
eller tro.
Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid.
Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya
medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från
SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra
medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en
kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det
vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet.
Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan
så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället.
Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån
socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med
dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till
framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna.
Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har
rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.
Föreslagen lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 4 Partikongress
Moment 9
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Nuvarande lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.
Föreslagen lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 6 Partistyrelse
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens
sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Nuvarande lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets
sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.
Föreslagen lydelse
Kapitel 2 Partistadgar
§ 7 Verkställande utskottet
Moment 3
Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska
Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid
verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.
Nuvarande lydelse
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Föreslagen lydelse
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 4 Distriktskongress
Moment 8
De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje
landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen.
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund,
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt
HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har
yttrande- och förslagsrätt.
Nuvarande lydelse
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Föreslagen lydelse
Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt
§ 6 Distriktsstyrelse
Moment 2
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses.
Ordföranden väljs särskilt.
Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid
distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.
Nuvarande lydelse
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.
Föreslagen lydelse
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 1
Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar,
socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den
fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.
Nuvarande lydelse
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Föreslagen lydelse
Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner
§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen
Moment 3
Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation
som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i
grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där
medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en
grundorganisation i en annan arbetarekommun.
Partikongressen föreslås besluta:
A17:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse.
”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges
Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att
utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.”
A17:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och
förslagsrätt.”
A17:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden
utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.”
A17:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet,
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige
har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och
förslagsrätt.”
A17:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och
Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har
yttrande- och förslagsrätt.”
A17:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett
nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska
föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i
arbetarekommunen.”
A17:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse.
”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den
grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt
partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i
den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt
partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.”
Annika Eriksson
Gnesta arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Jämställdhetsarbetet ska vara en
integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut
fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs. Jämställdhet är en strategisk fråga som är en
förutsättning för tillväxt, välfärd, livskvalitet och höjd kompetens. Socialdemokraterna ska driva
jämställdhetsfrågorna på alla politiska nivåer.
Hur ser det ut i vår egen organisation, i vårt parti? Socialdemokraterna har varit föregångare i
arbetet med jämställd representation, varvade listor i allmänna val. Vi har påverkat
samhällsutvecklingen i en jämställd riktning. Barnomsorg, föräldraförsäkring m.m. är exempel på
detta.
Mycket bra har åstadkommits, och även vår partiorganisation har blivit mer jämställd. Men vi
behöver ta ytterligare steg framåt. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga för oss som parti.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Enkönade
ombudsgrupper, arbetsgrupper och styrelser förekommer fortfarande. Det händer att kvinnor
tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte
ha det. Förändringsarbetet måste komma inifrån, drivas av övertygelse, av oss själva.
Partikongressen föreslås besluta:
A18:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse, samt
A18:2 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda, samt
A18:3 att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett mer jämlikt och jämställt
framtidsparti
Benny Pedersén
Ullerud - Forshaga arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är Sveriges verkliga Framtidsparti. Det förpliktigar. Religion och politik bör
inte blandas samman. Det är en viktig grundläggande princip för oss som sekulärt, progressivt
och demokratiskt parti. Vi får som parti aldrig ens misstänkas för att på något sätt kunna vara ett
verktyg för religiösa intressen som vill nå och omvända fler människor.
Man kan absolut ha en religiös övertygelse och samtidigt vara socialdemokrat. Men det gör inte
att Socialdemokraterna som parti ska vara involverade i religiösa samfunds interna processer, eller
att religiösa sammanslutningar ska ha en nyckelposition i partiet. Alla människor – oavsett om
man har en religiös övertygelse, är sökande/osäker, eller har en mer humanistisk/icke-religiös
grundläggande syn på livet och världen – ska vara och känna sig välkomna i vårt parti. Men om vi
som parti ger de som har en viss – religiös – verklighetsuppfattning en särställning på olika sätt,
så behandlar vi inte alla lika.
En ateistisk eller agnostisk socialdemokrat kan med rätta känna stor olust inför att vi som parti
ställer upp i kyrkovalet, eller att det finns en särskild sammanslutning för religiösa/troende
socialdemokrater som sitter med och fattar beslut i partiets högsta beslutande organ mellan
kongresserna: partistyrelsen och till och med VU.
I ett sekulariserat samhälle som det svenska är synen på religion och livsåskådning något för den
enskilde – inget som vare sig politiken eller samhällets offentliga organ ska blanda sig i. Ändå
ställer Socialdemokraterna – som parti – upp i valet till en religiös församling: Svenska kyrkan. På
så vis legitimerar man att religion och politik ändå blandas ihop på ett sätt som vare sig är
balanserat (Socialdemokraterna ställer inte upp i val till andra religiösa eller livsåskådningsmässiga
församlingar) eller rimligt (Socialdemokraterna ställer inte upp i val till andra idé- eller
engagemangsstyrda föreningar). Dessutom ger man just en religion (kristendomen) och en
religiös församling (Svenska kyrkan) en särställning som inte lever upp till kraven på
likabehandling och neutralitet.
Partikongressen föreslås besluta:
A19:1 att socialdemokraterna som parti från och med nu inte ska ställa upp i kyrkovalet
A19:2 att organisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet inte ges någon egen
representation i partiets beslutande organ
Daniel Färm
Vallentuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Ett parti med folkrörelsetradition som vårt borde uppmuntra sina grundorganisationer att bilda
veteranföreningar, alltså socialdemokratiska föreningar för medlemmar som varit med i partiet
länge och som haft uppdrag både i partiorganisationen och som förtroendevalda i kommun,
landsting och riksdag.
Det är bra för veteranerna själva och det är ett sätt att ta till vara erfarenheter. Ofta tjänar
föreningen också som mötesplats mellan generationer. Självfallet kan också veteranerna användas
i utbildningssatsningar och är lättare att nå om de är organiserade.
I Uppsala har vi goda erfarenheter av vår förening Veteranerna och rekommenderar varmt till
efterföljd. Vid sidan om föreningen finns här också en historieförening. Den bjuder in människor
att berätta om sitt liv i första hand i politiken men också i yrket. Berättelserna spelas in och
arkiveras sedan hos Folkrörelsearkivet. Det är också en inrättning som är värd att uppmuntras.
Partikongressen föreslås besluta:
A20:1 att socialdemokratiska partiet uppmuntrar grundorganisationerna att bilda
veteranföreningar
S-föreningen Veteranerna
Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Inom Socialdemokratin pågår en debatt om att sossarna gått till höger politiskt. Att det finns
sossar som sålt sin socialdemokratiska själ och förnekat sin socialdemokratiska ideologi, råder det
ingen tvekan om, dessa Primesossar är väl ett levande exempel på hur det går till.
Men frågeställningen blir väl då. Har sossarna gått till höger av egen fri vilja eller är det den
rådande samhällssituationen som bara sprungit lite mer åt ett vänsterbehov? Hur är det med
Socialdemokratins ambivalenta hållning till friskolor, riskkapitalbolag och vinster i välfärden? är
det ett uttryck för att man böjer sig för folkets påstådda vilja eller att man böjer sig för
marknaden och kapitalets vilja?
Det som på ett indirekt sätt talar för en höger-vänstersplittring inom partiet, är väl
partiledningens konsekventa förnekanden av en höger-vänstersplittring inom partiet! Har
Socialdemokratin hänfallit till att försöka tillfredsställa olika grupper inom Socialdemokratin
istället för sin ideologi?
Eller har Socialdemokratin kapitulerat och frångått sin ideologi, inför folkets vilja, som verkar
vara baserad på högerkrafters lobbyism och moderat populism?
Har Socialdemokratin hamnat lite snett ideologiskt, där besluten man fattar har ideologisk bäring,
men resultatet blir något annat ute i samhället?
Med ovanstående som bakgrund och för att kunna tillgodose medborgarnas bästa och
fortsättningsvis kunna bedriva socialdemokratisk omfördelningspolitik föreslår jag den
Socialdemokratiska partikongressen besluta:
Partikongressen föreslås besluta:
A21:1 att Socialdemokratiska arbetarepartiet tar sina politiska beslut utifrån sin
socialdemokratiska ideologi
Jan "Janscha" Johansson
Skellefteå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
En folkrörelse är när människor rör sig åt samma håll. Vi har genom åren sett hur arbetarrörelsen
har rört sig gemensamt mot målet att alla ska få det bättre i vårt land. Våra föregångare startade
Kooperationen, Folksam, Fonus, ABF bl a. Detta har varit självklara verksamheter och företag
där man haft arbetarrörelsens värderingar i fokus. Någonting har hänt under tiden, folkrörelsen
har börjat gå i otakt. Idag har det blivit mer av individuellt tänkande även i våra verksamheter där
den enskilde vill göra karriär vare sig det är inom politiken, fackföreningsrörelsen eller i något av
bolagen.
Den röda tråden från fotfolket och längst upp i partiet har börjat spreta och det är inte bra.
Ideologin har tappats bort många gånger och man har i stället det egna intresset i första hand. Då
är vi inte längre ett folkrörelseparti och detta måste vi göra någonting åt. Vi måste hitta tillbaka till
en arbetarrörelse som inte går i otakt utan ses som en enhetlig folkrörelse som grundar sig i vår
grundläggande ideologi.
Vår kamp för rättvisa och alla människor lika värde tar aldrig slut, den pågår ständigt.
Partikongressen föreslås besluta:
A22:1 att verka för en sammanhållande arbetarrörelse
A22:2 att tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett underlag för ett ideologiskt rådslag
A22:3 att partiet tar initiativ till ett gemensamt rådslag inom arbetarrörelsens grenar
Marie-Louise Gustavsson och Gullvi Strååt
Växjö arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där varje människa är fri att råda över sitt liv och har
förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. Frihet handlar både om frihet från okunnighet, och
om frihet till delaktighet och medbestämmande. Detta är något som också ska prägla vår egen
rörelse och rörelsens medlemmar.
Bildning och utbildning leder oss till kunskap som ger alla medlemmar i rörelsen möjlighet dels
att känna trygghet i att vara progressiva i sina befintliga uppdrag, dels söka sig till nya eller ett
första offentligt uppdrag, men också att delta aktivt i partiets egna ideologiska utveckling.
Dessutom blir det också allt viktigare för oss att ha kunskap om, och förståelse för, hur vårt
samhälle och våra livsval påverkar vår omvärld och våra medmänniskor i vårt alltmer
globaliserande samhälle. Därför behöver vi hela tiden säkerställa en god och hög bildningsnivå.
Detta görs genom ett tydligt fokus på medlemsutbildning på lokal, där partiet är stöttande och
behjälplig i det arbetet och samtidigt följer upp med såväl kvantitativa och kvalitativa
utbildningsmål.
Vårt parti är del av en världsomfattande folkrörelse, arbetarrörelsen. Det finns en ofantlig bred
och kompetens hos dem som verkar inom arbetarrörelsen men också inom vårt eget parti. Vi har
med andra ord fantastiska möjligheter att bedriva ett omfattande folkbildningsverksamhet i vår
rörelse.
Bildningsverksamhet ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt kan råda. Då
blir partiets bildningsverksamhet en arena för samhälls- och demokratiutveckling. Det måste
därför finnas möjlighet för medlemmar från olika delar av vår rörelse att mötas, utbyta tankar och
idéer i en öppen och välkomnande miljö. För att främja dessa utbyten, och underlätta för distrikt
att initiera dessa samarbeten behöver partiet centralt vara behjälpligt.
Partikongressen föreslås besluta:
A23:1 att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för
partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten
A23:2 att inom organisationen ta fram verktyg och förutsättningar för att distrikten ska aktivt
kunna arbeta med folkbildningsarbete
A23:3 att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra
samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet
LSSK
Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där varje människa är fri att råda över sitt liv och har
förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. Frihet handlar både om frihet från okunnighet, och
om frihet till delaktighet och medbestämmande. Detta är något som också ska prägla vår egen
rörelse och rörelsens medlemmar.
Bildning och utbildning leder oss till kunskap som ger alla medlemmar i rörelsen möjlighet dels
att känna trygghet i att vara progressiva i sina befintliga uppdrag, dels söka sig till nya eller ett
första offentligt uppdrag, men också att delta aktivt i partiets egna ideologiska utveckling.
Dessutom blir det också allt viktigare för oss att ha kunskap om, och förståelse för, hur vårt
samhälle och våra livsval påverkar vår omvärld och våra medmänniskor i vårt alltmer
globaliserande samhälle.
Därför behöver vi hela tiden säkerställa en god och hög bildningsnivå. Detta görs genom ett
tydligt fokus på medlemsutbildning på lokal nivå, där partiet är stöttande och behjälplig i det
arbetet och samtidigt följer upp med såväl kvantitativa och kvalitativa utbildningsmål.
Vårt parti är en del av en världsomfattande folkrörelse, arbetarrörelsen. Det finns en ofantlig
bredd och kompetens hos dem som verkar inom arbetarrörelsen men också inom vårt eget parti.
Vi har med andra ord fantastiska möjligheter att bedriva en omfattande folkbildningsverksamhet i
vår rörelse.
Bildningsverksamhet ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt kan råda. Då
blir partiets bildningsverksamhet en arena för samhälls- och demokratiutveckling. Det måste
därför finnas möjlighet för medlemmar från olika delar av vår rörelse att mötas, utbyta tankar och
idéer i en öppen och välkomnande miljö. För att främja dessa utbyten, och underlätta för distrikt
att initiera dessa samarbeten behöver partiet centralt vara behjälpligt.
Partikongressen föreslås besluta:
A24:1 att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för
partiets medlemmar
A24:2 att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten att kunna arbeta aktivt med ett
folkbildningsarbete för sina medlemmar
A24:3 att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra
samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet
Borås S-studenter
Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där varje människa är fri att råda över sitt liv och har
förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. Frihet handlar både om frihet från okunnighet, och
om frihet till delaktighet och medbestämmande. Detta är något som också ska prägla vår egen
rörelse och rörelsens medlemmar.
Bildning och utbildning leder oss till kunskap som ger alla medlemmar i rörelsen möjlighet dels
att känna trygghet i att vara progressiva i sina befintliga uppdrag, dels söka sig till nya eller ett
första offentligt uppdrag, men också att delta aktivt i partiets egna ideologiska utveckling.
Dessutom blir det också allt viktigare för oss att ha kunskap om, och förståelse för, hur vårt
samhälle och våra livsval påverkar vår omvärld och våra medmänniskor i vårt alltmer
globaliserande samhälle.
Därför behöver vi hela tiden säkerställa en god och hög bildningsnivå. Detta görs genom ett
tydligt fokus på medlemsutbildning på lokal, där partiet är stöttande och behjälplig i det arbetet
och samtidigt följer upp med såväl kvantitativa och kvalitativa utbildningsmål.
Vårt parti är del av en världsomfattande folkrörelse, arbetarrörelsen. Det finns en ofantlig bred
och kompetens hos dem som verkar inom arbetarrörelsen men också inom vårt eget parti. Vi har
med andra ord fantastiska möjligheter att bedriva ett omfattande folkbildningsverksamhet i vår
rörelse.
Bildningsverksamhet ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt kan råda. Då
blir partiets bildningsverksamhet en arena för samhälls- och demokratiutveckling. Det måste
därför finnas möjlighet för medlemmar från olika delar av vår rörelse att mötas, utbyta tankar och
idéer i en öppen och välkomnande miljö. För att främja dessa utbyten, och underlätta för distrikt
att initiera dessa samarbeten behöver partiet centralt vara behjälpligt.
Partikongressen föreslås besluta:
A25:1 att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för
partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten
A25:2 att kunna arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina medlemmar
A25:3 att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra
samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet
S-studenter Sundsvall
Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Denna motion har formulerats under tidsbrist. Den är skriven av mig som har en grav
synnedsättning. Jag ber om överseende med bristerna och "underseendet" som leder till att
framställningen inte blivit så tydlig och systematisk som önskvärt. Men jag hoppas förstås att
motionen - dess försök att problematisera och inleda arbetet med en framtida kyrkopolitik - för
social demokrati - ska nå fram till kongressen och leda till resultat.
Flera motioner till tidigare s-kongresser har handlat om hur arbetarrörelsen ska förhålla sig till
den organisation som nu ofta kallas Sveriges största folkrörelse nämligen Svenska Kyrkan. Den
senast partikongressen beslutade att hänskjuta till partikongressen 2015 att ta ställning till
avgörande yrkanden i motionerna.
Kyrkan i Norden var de första seklerna på tusentalet katolsk. Med Gustav Vasa blev kristenheten
i Sverige protestantisk och lutheransk från 1500-talet. Kyrkan blev statskyrka med "konung av
Guds Nåde" Svenska Kyrkans troslära bekänner sig till en rad beslut som härrör från olika
perioder i historien.
Medlemskap var till mitten av förra seklet ett tvång för svenska folket. Avvikare från någon del av
läran förbjöds och bestraffades. Ett känt offer för detta är det öde som drabbade bonden Botvid
för att han vägrade nattvarden därför att han ansåg det fel - kannibalism!
Närmare vår tid fanns det s k konventikelplakatet som skildras bl a i Wilhelm Mobergs utvandrartrilogi.
Kyrkan i Sverige har succesivt blivit mindre förenad med tvång. Från början av 1990-talet blev
medlemskapet mer frivilligt genom att de som icke blivit döpta (länge påbjudet) inte automatiskt
betraktades och behandlades som medlemmar, eller som det heter "kyrkotillhöriga". De som är
födda från 1990 och inte är döpta måste alltså själva söka om medlemskap och därmed betala
kyrkoavgift, dock ej den del som är begravningsavgift. Den avgiften är obligatorisk för alla.
Efter en utredning under ledning av kyrkominister Alva Myrdal (S) beslöts att statskyrkan skulle
ersättas av en kyrka av folkrörelsekaraktär. En ny lag lade fast de nya riktlinjerna för Svenska
Kyrkan som tillkom vid millennieskiftet dvs f p , år 2000.
Svenska Kyrkan regleras formellt genom särskild lag samt den s k kyrkoordningen. Kyrkan kan
sägas vara en tre-planorganisation som leds på tre olika nivåer genom den s k dubbla
ansvarslinjen dvs av folkvalda representanter vid kyrkoval, nu vart fjärde år, i mötet med
kyrkoherde, biskop och ärkebiskop.
På församlings- eller pastoratsnivå - väljs kyrkofullmäktige, inom stift väljs stiftsfullmäktige och
för hela landet kyrkomötet med folkvalda via de olika s k nomineringsgrupperna för de
kyrkotillhöriga, medlemmarna. Dessa väljer i sin tur på varje nivå verkställande organ t ex s k av
kyrkofullmäktige på pastoratsnivå kyrkoråd. Kyrkofullmäktige (kf) har enligt kyrkoordningen
endast två ordinarie sammanträden per år vilket innebär att en stor makt tillkommer kyrkorådet
vari även kyrkoherden ingår som ledamot.
Grundsatsen att "all makt utgår från folket" kan med denna organisation vägas mot samt t o m
upphävas och den "dubbla ansvarslinjen" ersättas av en enkel makt som utgår från kyrkoherde
och prästerskapet. Detta kan ofta riskeras i allt större "superpastorat".
Det demokratiska inflytandet riskerar att bli kosmetiskt, dekorativt - ett fikonlöv - som
kamouflerar den verkliga makten. Inom utbildningar förekommer det faktiskt att
folkrepresentationen kallas "trossen". Vissa ser folkets valda representanter som en tross vilken
enbart finns för att försörja den teokratiska ledningen med underhåll i den andliga kampen för
den rätta läran och mot den syndiga och onda. Folket omvandlas från valda ombud till ett
kyrkoherdens följe.
Från början var arbetarrörelsen mot "Tronen, altaret, svärdet och penningpåsen" för ett annat,
klasslöst samhälle. I Internationalen uttryckes detta i strofen "I höjden frälsaren vi ej hälsa:::".
Mot religionens fatalism - ödestro - står mot arbetarrörelsens framtidstro - förvissningen om att
klassamhället kan störtas och ett nytt byggas där människorna samverkar "på frihetens och
likställdhetens grund"
Men arbetarrörelsen och socialismen har även gemensamma värderingar med delar av världsreligionerna, med kristendomen och Svenska Kyrkan. Särskilt kärleksbudskap och viljan till
solidaritet samt stöd till förtryck,
svaga och utsatta människor. Kort uttryckt hävdande av människors lika värde.
För att ge Svenska Kyrkan en demokratisk legitimitet hålls kyrkoval till folkrepresentation, på tre
nivåer, numera vart fjärde år. Förra valet hölls 2013 och gällde alltså mandatperioden 2014 - 2017.
Av medlemmarna i Svenska Kyrkan, som utgör ungefär 65 - 75 % av medborgarna är antalet som
röstar mycket lågt. Röstberättigade är medlemmar från 16 år. Andelen röstande är ungefär 12-13
%. Mer exakta tal kan hämtas i årsberättelser och verksamhetsbeskrivningar.
En jämförelser med resultatet av de allmänna valen t ex på kommundels- och kommunnivå visar
att arbetarrörelsen och vänstern i övrigt har en betydligt större röstandel vid dessa val än
Kyrkovalen.
I Södermöre Pastorat, som geografiskt omfattar mer än halva Kalmar Kommun, deltog endast
12, 9 % av medlemmarna i kyrkovalet 2013. Det var ändå en höjning jämfört med kyrkovalet år 2
009 inför 2010 pastoratet bildades.
Av betydelse är att ledningen visat ett litet intresse för att genom demokratiska val öka den
folkliga delen av den "dubbla ansvars-linjen". Dialog och debatt mellan olika alternativ i
kyrkopolitiken får inte något stöd eller stimulans. Därav följer att makten ofta stannar hos ett litet
fåtal utvalda - ett etablissemang som betecknar sig som opolitiska, "politiskt fria" eller liknande.
Inte sällan är dessa grupper lierade med den "teokratiska" linjen vilket innebär att det inte finns
någon rimlig balans mellan olika delar, motverkande krafter, i systemet.
I valen till de båda högre nivåerna stifts- och riksnivån, tycks liknande problem finnas. På den
sistnämnda, riksnivån, har dock arbetarrörelsen en god representation och är den största s k
nomineringsgruppen inom kyrkomötet.
Arbetarrörelsen har haft en stor betydelse för Svenska Kyrkans utveckling särskilt i centrala
frågor på riksnivå. Socialdemokratin har ställt upp för kvinnliga präster (reformen genomfördes
1958 men är fortfarande en kontroversiell fråga i vissa kretsar). Nyligen har samkönade äktenskap
samt andra s k HBTQ-frågor avgjorts på ett framtidsinriktat mänskligt sätt med
socialdemokratisk medverkan.
Hur ska arbetarrörelsen och socialdemokratin ställa sig till Svenska Kyrkan i framtiden?
Vissa partier har beslutat sig för att inte ställa upp som alternativ, som någon "partipolitisk"
nomineringsgrupp, i kyrkovalen till Svenska Kyrkans olika nivåer. Moderaterna och
Vänsterpartiet tillhör dessa liksom Kristdemokraterna. Centerpartiet hade en intensiv debatt på
sin kongress om detta parti ska vara ett alternativ i Kyrkovalen. Men hittills har centerpartiet valt
att fortsätta ställa upp som nomineringsgrupp. Som landsbygdsparti har centern också
traditionellt en särskild känsla för lokalt församlingsarbete inom glesbygden och småorterna.
Socialdemokraterna har hittills ställt upp som parti både i kyrkovalet till kyrkomötet och till stiftsoch kyrkofullmäktige. På lokal nivå har dock socialdemokrater ställt upp även för andra
nomineringsgrupper i form av s k samlingslistor och även för andra särskilda
nomineringsgrupper. I Kalmar kommun har tongivande socialdemokrater kandiderat på
framträdande platser både för enhetslistor och för t ex helt andra åsiktsgrupper t ex POSK!
Bilden är alltså splittrad mellan olika linjer kanske särskilt på lokal nivå. Det är förenat med
svårigheter att få socialdemokrater att kandidera till uppdrag i Kyrkan. Föreställningar om att
förtroendevalda s ka ansluta sig till kyrkans alla trosföreställningar hämmar deltagande.
Enligt uppgift söker vissa arbetarekommuner motverka detta genom att som villkor för
kandidatur för kommunala uppdrag ställa att personen även ställer upp på partiets kyrkoval. Det
har dock inte alls varit så i Kalmar.
Om socialdemokratin väljer att ställa sig utanför kyrkovalen så riskerar arbetarrörelsen och
progressiva människor att förlora inflytande. De bakåtsträvande krafterna, högern, inom Svenska
Kyrkan får större makt. Sverigedemokraterna ställer t ex upp som nomineringsgrupp och avser
tydligen att fortsätta sin frammarsch genom ökat deltagande på alla tre nivåer i kyrkovalet 2017!
De mer konservativa "teokraterna" som är verksamma inom Svenska Kyrkan skulle också glädja
sig åt om socialdemokratin lämnar " walk over ".
Vi som företräder det mänskliga alternativet behöver alltså en folklig kraft - en progressiv
nomineringsgrupp i Svenska Kyrkan. Nomineringsgrupper som seriöst verkar för social
demokrati! Men den bör betona det en självständiga omdömet och ansvaret inte någon
partipolitiska kadaverdisciplin. Dialektiken mellan den enskilda personliga övertygelsen och det
kollektiva gruppbeslutet måste utvecklas mera utifrån var och ens självständiga perspektiv och
ansvar.
Många avstår från att rösta i Kyrkoval därför att de anser att partipolitik inte "lämpar sig" för
kyrkan. I det pastorat jag ingår i - Södermöre - försökte vi undersöka vilken betydelse denna
attityd har genom att förbereda ett försök i valet 2013. Den socialdemokratiska gruppen ville
ställa upp dels med en partipolitisk nomineringsgrupp (s) dels i en "öppen folkkyrkogrupp för
alla". Alltså två alternativ med i stort sett samma kandidater i båda och med samstämmig
värdegrund. Jfr gärna www.ofasodermore.se!
Stiftskansliet i Växjö förklarade att detta försök var formellt helt förenligt med gällande regelverk.
Inga formella hinder finns. Men vår lokala partipolitiska ledning - högsta ledningen - satte stopp
trots att alla våra kandidater redan var eller sökte medlemskap i partiet. Och även etablissemanget
inom pastoratet hindrade ett öppet val mellan olika alternativ kyrkovalet 2013 genom att neka
information, kopiering och möten i kyrkans lokaler!
Trots detta blev ÖFA, www.ofasodermore.se representerat med 2 av 25 ombud i Södermöre
Kyrkofullmäktige (kf). S fick 3 men representerades endast av 2 ombud eftersom vi inte fick vara
med! Nu har s bara ett ombud i kf och inget i Kyrkorådet därför att en av dess båda ledamöter
slutat! vänstern har 1 mandat.
Återstående mandat besättes av nomineringsgruppen Partipolitiskt fria och Centerpartiet.
I kommunvalet har människorna inom Södermöre Pastorats geografiska område - totalt nära 10
000 invånare - folkflertalet röstat för s, v och stöds även av c. i den kommunens s k majoritet
I kyrkovalet är etablissemanget störst genom de Politiskt Fria vilka tillsammans med centern
ensamma besätter det verkställande och styrande organet - Kyrkorådet! S, ÖFA och vänstern
ställs nu helt utanför! Deras folkvalda får bara vara med på kyrkofullmäktige som konfirmerar
besluten vid två ordinarie sammanträden per år.
Är detta demokratiskt och meningsfullt?
Frågan är aktuell också inför kommande kyrkoval.
Svenska kyrkan är inte bara en stor folkrörelse med många miljoner medlemmar.
Det är också en stor arbetsgivare för flera olika yrken och kategorier fördelade över hela Sverige.
Enligt uppgift från media och Arbetsmiljöverket (AMV) finns det oroväckande stora
arbetsmiljöproblem inom Svenska kyrkan. Vissa uppgifter säger att kyrkan har flest anmälningar
till arbetsmiljöverket (AMV).
Flertalet rör sig om relationskonflikter och psyko-sociala brister och problem.
Det är viktigt att arbetarrörelsen medvetet medverkar till bästa möjliga utveckling för anställda.
Socialdemokratin bör ta ledningen för att göra Svenska Kyrkan till en mönsterarbetsgivare för alla
medarbetare som möter alla människor där envar är i livets olika skeden!
Psyko-sociala risker bör observeras och elimineras genom omedelbara och förebyggande insatser
av ledningen och av en offensiv företagshälsovård och en god arbetsmiljö. Rehabilitering bör
främjas för människor med svårigheter t ex funktionsnedsättning eller diagnoser av olika slag.
Personer som "går in i väggen" ska ges stöd och hjälp till verksamhet och gemenskap i stället för
isoleras och hänvisas till utanförskap. Kjell Höglunds musikstycke "Häxprocess" skildrar
processer och utstötningsmekanismer som måste motverkas!
Arbetsrätten och en mänsklig personalpolitik ska värnas och vårdas och föras framåt så att de
anställda garanteras ett tryggt och säkert arbetsliv.
Socialt arbete av ledarskapet på lokal nivå måste utvecklas i samarbete med offensiv
företagshälsovård! På stifts- och riksnivå tycks resurser för psyko-sociala personalinsatser saknas,
i ställer för konstruktiva insatser för problemen kan hänvisas till prövningar - ibland onödigt
juristeri - i domkapitel och överklagandenämnd. Kyrkans rätts utgår formellt från den s k
kyrkoordningen och vissa regelverk. Risken är att prövning i kyrkans organ kan drabba den
enskilde anställde som haft rätten på sin sida om denne prövats enligt t ex moderna arbetsrätt och
hyresrätt. Detta system måste granskas och förändras.
Svenska kyrkan äger också fastigheter och bostäder m m. Församlingar och pastorat har
traditionellt ansvaret som ägare och hyresvärdar till prästgårdar. Här ska givetvis kyrkan vara ett
föredöme i tillämpningen av den hyresrätt som vi tillkämpat oss Sverige. Svenska Kyrkan ska
särskilt ägna uppmärksamhet åt och följa FN-s barnkonvention och FN-s förklaring om de
Mänskliga rättigheterna.
De som väljs till företrädare för arbetarrörelsen och våra grundläggande mänskliga värderingar
har alltså många uppgifter i uppdraget. I Kyrkoval ska alla vara redo att under mandatperioden
alltid kämpa för de demokratiska mänskliga rättigheter som vår rörelse verkar för.
Kyrkovalet får inte reduceras till någon "trosfråga" som gäller ett utvalt fåtal. Kyrkan ska vara en
folkkyrka som är ett allsidigt uttryck för en mänsklig mångfald - för alla olika medlemmar såväl
majoriteter som minoriteter!
Kyrkan är ett arv från tidigare generationer som kan ses på olika sätt i olika perioder och av olika
personer. Enligt undersökningar uppskattar flertalet kyrkan för dess sociala engagemang, stöd åt
utsatta och fredssträvan. Endast en minoritet anger att de delar gudstro och regelbundet går på
gudstjänst. Teodice-frågan om det är möjligt att tro på en Gud som allsmäktig och god, när
världen är som den är, reses hos många.
Majoriteten av folket är medlemmar av Svenska Kyrkan av traditionella skäl. Flertalet medlemmar
vill ta del av kyrkans tjänster vid olika evenemang såsom dop, bröllop och begravning samt besök
på anförvanters gravplats eller minneslund. Den sistnämnda betalas av alla även icke medlemmar
genom en s k begravningsavgift som avses bli lika hög för alla oavsett pastorat i framtiden.
Svenska Kyrkan kan ses som den största folkrörelsen i landet räknat efter antalet
"kyrkotillhöriga" eller med vanligs termer medlemmar efter medvetet eller omedvetet val. Kyrkan
har privilegiet att få medlemsavgiften - t ex i Södermöre 1.64 , varav 31 öre är begravningsavgift,
per beskattad 100-lapp inkasserad varje år av Skatteverket. Skatten tas ut automatiskt av varje
medlem som inte anmält utträde senast den sista oktober året före utträdet. Det innebär att en
medlem kan meddela utträde 14 månader innan befrielse från skyldigheten att betala kyrkomedlemsavgiften!
Socialdemokratin har ett ansvar för utvecklingen av Svenska Kyrkan och tillämpningen av
religionsfriheten. Våra partiledare Ingvar Carlsson och Göran Persson som var för sig också vår
statsministrar har i sina böcker uttryckt olika uppfattningar om religionen och kyrkan. Ingvar gick
ur kyrkan på 1950-talet men och har varit med om att skilja kyrkan från staten. Han betonar i sin
senaste bok "Lärdomar" religionens betydelse.
Göran Persson har i sina böcker beskrivet sin bakgrund och en dragning åt prästämbetet. Han är
var en för statskyrkan som en del särskilt av landsortskulturen. Nu tycks framtiden för Svenska
Kyrkan enligt honom vara ganska pessimistisk. Skattebetalarna och staten måste så småningom ta
över allt större kostnader för kyrkobyggnader m m
Ska vi främja uppbyggnad av en folkkyrka öppen för alla med verksamhet som en
mönsterarbetsgivare i mötet med oss människor där vi är - och utvecklas?
Eller ska kyrkan bli ett samfund för de utvalda, i värsta fall en sekt, för ett litet utvalt fåtal?
Partikongressen föreslås besluta:
A26:1 att socialdemokratin ska verka för att ett alternativ på basis av arbetarrörelsens
grundläggande värderingar och framtidsinriktning ställs till förfogande i Kyrkovalet
2017
A26:2 att besluta om detta alternativ ska vara snävt partipolitiskt eller ett mer allmänt
progressiv nomineringsgrupp t ex som ställer upp för en Öppen Folkkyrka för Alla
eller en syntes, en kombination, av båda dessa formeringar medvetet övervägs och
leder till en strategi för mänsklig social demokrati i kyrkopolitik för Svenska Kyrkan,
präglad av social demokrati.
A26:3 att ett alternativ för social demokrati ska aktivt verka för att Svenska Kyrkan ska vara ett
föredöme som möter alla människor med dess olikhet och mängvad samt verkar för
mänskliga rättigheter och för att vara ett föredöme som mönster särskilt som
arbetsgivare och hyresvärd med en mänsklig och framtidsinriktad tillämpning av
arbetsrätt och hyresrätt
A26:4 att partikongressen verkar för att de frågor i övrigt som motionen söker belysa
behandlas på lämpligt sätt
Allan Johansson
Kalmar arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Socialdemokraterna har förlorat väljarstöd sedan 2006. Valet 2010 betraktas som det sämsta valet
Socialdemokraterna har gjort i modern tid. 2014 års valresultat var endast marginellt bättre än
valet 2010.
Efter valförlusten 2010 tillsattes en kriskommission för att utreda varför socialdemokraterna inte
fått ett större politiskt förtroende. Så här uttrycks det i kriskommissionen; ” Det
socialdemokratiska partiet är till vissa delar en sluten värd. I en sådan omgivning växer det till slut
fram en partikultur som inte främja öppenhet och transparens. Ska vi återvinna förtroendet måste
förändringsresan präglas av öppenhet och nyfikenhet gentemot både medlemmar och
medborgare, på alla nivåer i partiet.
En viktig del av värdet i medlemskapet ligger i den exklusiva rätten att få vara med och besluta
om Socialdemokraternas politik och organisation. Att ta tillvara lusten och rätten för medlemmar
att påverka är en av partiets stora utmaningar och uppgifter.
Med dagens teknik finns inga gränser för hur detta kan gå till. Att tillämpa medlemsomröstning i
högre utsträckning är ett av många sätt att öka organisationstilliten och stärka känslan av
allamedlemmars lika värde.
Formandet av socialdemokratiska föreningar som har en sakpolitisk fråga som huvudsaklig
organisationsgrund bör uppmuntras, såväl lokalt som nationellt.”
Vi tror att det är viktigt att Socialdemokraterna använder styrkan i att vara ett parti för de många
människorna. Det förpliktigar eftersom det kräver att medlemmarna från grundorganisationerna
får ett ökat inflytande som därigenom stärker delaktigheten. Därmed stärker vi också
Socialdemokraterna som ett folkrörelseparti.
En av hörnstenarna i ett folkrörelseparti, som vårt, är den facklig-politiska samverkan. Vi behöver
arbeta aktivt med den för att den även fortsättningsvis ska vara ett av benen som vi står på.
Det är viktigt att Arbetarekommunerna drar upp riktningarna för de viktiga politiska
ställningstagandena i ett tidigt skede så att grundorganisationerna kan vara delaktiga tillsamman
med sina medlemmar. Därigenom kan även Arbetarkommunens medlemsmöten få en stark lokal
förankring genom att grundorganisationerna känner att de får ett rejält inflytande på politiken.
Det kan även ske genom ex. rådslag och remisser.
Partikongressen föreslås besluta:
A27:1 att verka för förslagen med intentioner enligt motionen
A27:2 att utreda stadgarna för att därigenom underlätta ett organisatoriskt arbete som ökar
delaktigheten
A27:3 att ta fram riktlinjer för en förstärkt facklig-politisk samverkan
A27:4 att skriva kommentarer till partistadgarna så att det blir lättare att förstå och använda
dem
IF Metalls S-förening gm Oscar Dyberg, Varvets S-förening gm Patrik Andersson, Kommunals
S-förening gm Tommy Brolin, Handels S-förening gm Roland Andreasson, Byggnads S-förening
gm Peter Bergqvist
Karlskrona arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi är ett parti som ständigt utvecklar sig, vi får nya medlemmar som skall trivas och utvecklas
inom vårt folkrörelseparti. Vi behöver se över hur vi trivs och verkar inom vår organisation.
Det borde vara självklart att det skall vara nolltolerans mot kränkningar inom vårt parti. Varje
person skall kunna känna sig välkommen, vi ska slippa höra nedsättande kommentarer om vi har
någon form av funktionsnedsättning eller är av ett visst kön så ska vi slippa höra antydningar om
vår sexuella eller andra kränkande uttalanden om vår klädsel och vårt utseende.
Vilken tro vi har eller vilken vi är kära i, det smärtar mig när partikamrater blir hånade för att de
är troende eller lever i ett samkönat förhållande. Dessa saker skulle inte betyda något eller
försvåra vårt engagemang inom partiet.
Jag har vid ett flertal situationer som jag inte tänker beskriva upplevt att partikamrater har öppet
sårats eller det har pratats bakom ryggen på partikamrater som på något sätt bryter den norm som
sorgligt nog är styrande i vårt parti. Vill vi öka vårt medlemsantal och lyckas behålla våra
medlemmar och leva som vi lär så måste alla partikamrater delta i studier och utbildning där vi lär
oss mer hur vi upptäcker och förhindrar dessa avarter som gör att bilden av vårt parti försämras.
Partikongressen föreslås besluta:
A28:1 att vårt parti ser över vårt utbildningsprogram och hur vi motverkar dessa negativa
strömningar inom partiet
A28:2 att partiet skriver fram en policy för hur vi ska uppträda mot varandra i dessa frågor,
som varje medlem får skriva på innan de går med i partiet och att det kan vara en
orsak till uteslutning om man bryter mot policyn
Marie Frestadius
Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
För att föra fram ett budskap i en föränderlig värld är det extremt viktigt att följa med i den
digitala utvecklingen. Större delen av all information vi tar till oss idag är mer eller mindre digital.
Tidningar som ses som något gammalt och analogt är i dagens läge lösryckta artiklar som till stor
del sprids på sociala medier. Medias innehåll är också något som förändras. Det skrivna ordet
tappar kraft när videor och bilder fyller flödena på social medier. Rastlöshet är också något som
kännetecknar sättet hur information snabbast sprids. Fokus hamnar på enkla och slagkraftiga
rubriker med ett kort och tydligt innehåll. Långa och ingående artiklar är något som bara de
riktigt intresserade ägnar tid åt.
Vi har en möjlighet att kommunicera med alla som följer den digitala utvecklingen och letar sig
till nya plattformar. Genom att synas med ord, tal, bild och film på dessa plattformar kan vi
effektivt sprida de socialdemokratiska värderingarna. Detta kan resultera i sympatisörer, väljare
eller blivande medlemmar.
För att nå ut genom det allt större bruset räcker det inte att skriva om politik. Medierna blir allt
intimare vilket ställer högre krav på våra synligaste företrädare att också visa upp en mer privat
sfär. Detta kan innefatta vardagen med olika uppdrag och besök snarare än vad som ligger på
middagstallriken.
Vi som parti måste hitta vägar att överföra kunskapen hur sociala medier och alla plattformar
bäst används till de medlemmar som önskar vara digitalt aktiva. En möjlig väg kan vara
utbildningar och studiecirklar på lokal nivå.
För ett fortsatt starkt Socialdemokratiskt parti i den svenska politiken bör vi hålla oss i framkant
av den digitala utvecklingen.
Partikongressen föreslås besluta:
A29:1 att vi ska uppmuntra fler medlemmar och synliga företrädare att bli aktiva på sociala
medier med fokus på enkelt och slagkraftigt innehåll som videor, bilder och kortare
texter
A29:2 att ansvariga i dessa frågor ser över hur vi förhåller oss till vilka plattformar och
tillvägagångssätt som bör användas samt hur den kunskapen överförs till
medlemmarna
Johan Berndtsson, Kommunal Sdf Göteborg
Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Hur gör vi för att få vårt parti att bli en rörelse för folket? Jag känner att vi tappat fotfästet eller
roten i vår organisation, dvs gräsrötterna. Hur ska vi få dem att vilja/kunna komma till tals? I
partiets start fanns det så många frågor, som berörde gemene man och som många ville ha en
förbättring/förändring i. Det var frågor, där man kände igen sig själv och då var det lättare att
argumentera och framföra sin åsikt. Man hade kunskapen och erfarenheten och visste vad man
talade om.
I dag har vi fått igenom många av de önskemål man hade då; semester, sjukförsäkring, allmänna
barnbidrag, kortare arbetstid med mera. I dag har vi det relativt bra jämfört med då.
Vilka frågor har man i dag och hur får vi reda på det? Det verkar som att man ger upp hoppet om
att man faktiskt kan vara med och påverka och få en förändring. ”Det är ingen idé – de
bestämmer ändå över våra huvuden” hör man ofta. Hur få fram känslan att ”de” faktiskt är ”vi”?
Många som går med i partiet har med det gjort sin ”plikt”, men att medlemskapet innebär mer än
så, måste tydliggöras och göras attraktivare.
Medlemskapet betyder inte, att man måste gå med i en styrelse för att få igenom sin åsikt, sin idé
att man måste genomlida ”tråkiga” möten och följa stadgar. Medlemskapet betyder också, att
man har rätt att få säga sin mening och framföra sina åsikter utan att följa en given dagordning.
Jag menar, att vi måste ha ett friare arbetssätt, som lockar till sig dem, som har synpunkter och
där vi kan erbjuda plattformer, som passar dem. I dag är det många som har åsikter men som inte
har hittat rätt forum att föra fram dem i.
Jag tror, att olika grupper på nätet kan vara en sådan plattform, där en speciell fråga kan vara en
sådan grupp, där man diskuterar ”hej vilt”. Det kan utmynna i ett förslag, som man vill föra fram
och få någon form av beslut i. Då vet man, att flera tycker likadant och vågar framföra detta på
ett möte. Man får känna att någon kanske tar hand om min fråga och för den vidare.
Det finns en sida på nätet som heter ”Skaka om” och som vänder sig till ungdomar i åldern 1320. Där kan man komma med förslag, idéer och synpunkter. Man kan rösta på olika förslag med
mera.
Partikongressen föreslås besluta:
A30:1 att Socialdemokraterna startar en sådan sida som anförs i motionen för dem som är
äldre än 20 år och med möjligheten att klicka in sig lokalt.
Mona Tegel
Oskarshamns arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Socialdemokraterna och arbetarrörelsen är sedan starten en folkrörelse. Vi är det såväl i vår kritik
mot olika missförhållanden och ojämlikhet i Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i
praktisk handling samla människor för att själva organisera insatser.
Vårt parti har därför alltid varit beroende av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna
förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet,
för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse.
Den omvärldsförändring som sker runt omkring oss gör att även partiet förändras. Medvetet och
omedvetet. Allt mer komplicerade uppgifter leder till mer specialiserade uppdrag för anställda och
förtroendevalda. Precis som på arbetsmarknaden i övrigt så ökar kraven ständigt på våra anställda
och förtroendevalda. Det är inte längre så lätt att ta steget in och ta ansvar i folkrörelsen
Socialdemokraterna. Intern utbildning är viktig, men räcker bara så långt.
Inte minst märks det under kampanjtiden, där partiets medlemmar mer används som redskap i
kampanjandet, och inte som redskap i att skapa lokala kampanjer. Folkrörelsen blir inte längre i
budskapet utan i aktiviteten. Vi kan naturligtvis försöka hindra utvecklingen i omvärlden, men vi
måste också acceptera de saker vi inte kan förändra.
I en folkrörelse måste det finnas en levande debatt, och det är ingen som tvivlar på
Socialdemokratins själ, våra värderingar, alltjämt är hållbara i dagens värld. Det som måste
återskapas är det levande samtal mellan partiets medlemmar, partiets ledning, och medborgarna
kring vad de faktiskt betyder i nutiden. Förr visades det i praktisk handling. Partister startade
kooperationer, föreningar, fritidshem och visade vad det kan betyda att vi hjälps åt. Många av de
aktiviteter som startades då byggde grunden för det välfärdssamhälle vi har i dag, och lever sina
egna liv.
Morgondagens framtidsrörelse måste hitta sitt eget projekt. När det inte bara är de
parlamentariska uppdragen som är viktiga för den enskilda partimedlemmen och förtroendevalde,
utan också det vi tillsammans skapar. Framtidens projekt. Då är vi en riktig folkrörelse på nytt.
Partikongressen föreslås besluta:
A31:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett rådslag i partiet om framtidens
folkrörelse i enlighet med motionens intentioner
Helen Johansson Kokkonen
Valdemarsviks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna och arbetarrörelsen är sedan starten en folkrörelse. Vi är det såväl i vår kritik
mot olika missförhållanden och ojämlikhet i Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i
praktisk handling samla människor för att själva organisera insatser.
Vårt parti har därför alltid varit beroende av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna
förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet,
för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse.
Den omvärldsförändring som sker runt omkring oss gör att även partiet förändras. Medvetet och
omedvetet. Allt mer komplicerade uppgifter leder till mer specialiserade uppdrag för anställda och
förtroendevalda. Precis som på arbetsmarknaden i övrigt så ökar kraven ständigt på våra anställda
och förtroendevalda. Det är inte längre så lätt att ta steget in och ta ansvar i folkrörelsen
Socialdemokraterna. Intern utbildning är viktigt, men räcker bara så långt.
Inte minst märks det under kampanjtiden, där partiets medlemmar mer används som redskap i
kampanjandet, och inte som redskap i att skapa lokala kampanjer. Folkrörelsen blir inte längre i
budskapet utan i aktiviteten. Vi kan naturligtvis försöka hindra utvecklingen i omvärlden, men vi
måste också acceptera de saker vi inte kan förändra.
I en folkrörelse måste det finnas en levande debatt, och det är ingen som tvivlar på
Socialdemokratins själ, våra värderingar, alltjämt är hållbara i dagens värld. Det som måste
återskapas är det levande samtal mellan partiets medlemmar, partiets ledning, och medborgarna
kring vad de faktiskt betyder i nutiden. Förr visades det i praktisk handling. Partister startade
kooperationer, föreningar, fritidshem och visade vad det kan betyda att vi hjälps åt. Många av de
aktiviteter som startades då byggde grunden för det välfärdssamhälle vi har i dag, och lever sina
egna liv.
Morgondagens framtidsrörelse måste hitta sitt eget projekt. När det inte bara är de
parlamentariska uppdragen som är viktiga för den enskilda partimedlemmen och förtroendevalde,
utan också det vi tillsammans skapar. Framtidens projekt. Då är vi en riktig folkrörelse på nytt.
Partikongressen föreslås besluta:
A32:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett rådslag i partiet om framtidens
folkrörelse i enlighet med motionens intentioner
Mattias Ravander
Söderköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är en folkrörelse såväl i vår kritik mot olika missförhållanden och ojämlikhet i
Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i praktisk handling samla människor för att
organisera insatser och det politiska arbetet.
Socialdemokraterna har alltid sett värdet av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna
förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet,
för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse. De stora förändringarna sker inte i
demonstrationstågen, de sker med hjälp av politiska beslut.
Under 2014 års valrörelse kunde vi se hur många sökte sig till vårt parti för att söka sammanhang
och bidra till samhällsförändring. Hur behåller vi de mångas engagemang över tid, hur får vi fler
att vilja aktivera sig och hur blir vi som parti betydelsefulla att vilja lägga sin kraft och tid på?
Den spännande och betydelsefulla mötesplatsen
Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att vara spännande och betydelsefull som
mötesplats på alla nivåer. Vår övertygelse är att människors vilja till engagemang avgörs av om
former och innehåll är påverkbart och inte förutbestämt av andra, att man får en aktiv roll utifrån
sina förutsättningar och inte bara passivt deltagande.
Ett innovationsråd lett av statsministern fyller sin viktiga funktion som mötesplats liksom ett
innovationsråd i den lokala s-organisationen där ortens lokala innovatörer, forskare och
produktionsutvecklare samlas.
Tänk att uppnå den rollen som folkrörelse att ingen vill missa månadens lokala nätverksmöte i
partiet för att alla andra är där. Partiet måste spela roll i människors vardag och uppfattas som ett
viktigt redskap i detta för att få en betydelse och mening på alla nivåer.
Vår roll i samhället och en rörelse bland folket
Socialdemokratin har en speciell roll som folkrörelse i den meningen att vi är ett politiskt parti
men även att vi inte är en ”enfrågerörelse”.
Många väljer idag att aktivera sig i organisationer som främst arbetar med ett sakområde som
miljö, barns rätt, kvinnors rättigheter osv. Detta är bra och vi behöver bättre möta denna vilja
engagera sig och utveckla nätverk och sakpolitiska intressegrupper.
Idag är också sociala medier och interaktivt deltagande i Communitys ett enkelt och snabbt sätt
för många att engagera sig. Vårt parti har de senaste valrörelserna varit ledande i kampanj och
opinionsbildning på nätet. Det är nu dags att bygga upp en struktur för hur medlemskap och
engagemang över tid kan ske digitalt via webbaserade föreningar etc.
Dagens s-föreningsstruktur kan i vissa delar verka begränsande för denna typ av engagemang och
utveckling. Därför behöver en översyn av ske för att få en bredare syn på begreppet
”grundorganisation”. Därtill bör partidistriktens roll förtydligas vad gäller ansvaret för att en
fungerande organisation finns tillgänglig för alla som vill engagera sig. Idag finns
arbetarekommuner som inte förmår kanalisera intresset hos engagerade medborgare trots att de
har det stadgemässiga ansvaret för detta.
Vårt parti behöver också hitta sin folkrörelseroll ibland och tillsammans med andra folkrörelser
och organisationer. Vi har en unik styrka i vår organisatoriska kraft att mobilisera människor, inte
minst i anslutning till valrörelser. Tyvärr finns vi inte där med samma förmåga i alla de
sammanhang vi skulle behöva och vi ses inte som en naturlig samarbetspartner för att kanalisera
nya lösningar.
Socialdemokratin behöver utveckla förmågan att ta initiativ till samarbete med organisationer och
folkrörelser på alla nivåer. För att åstadkomma detta måste vi bevisa för andra organisationer i
praktisk handling att vi vill vara med och samarbeta, inte bara samtala. Vi måste ta initiativ till
samarbeten och stötta initiativ som kommer från andra folkrörelser.
Våra medlemmar är många gånger också aktiva i andra organisationer och hamnar ibland i
tidsmässiga prioriteringar. Vi talar ofta om att uppmuntra annat engagemang men vi behöver bli
bättre på att kanalisera dessa medlemmars roll som budbärare och kontaktskapare mellan vår och
andra folkrörelser.
Den lyssnande, öppna och tydliga socialdemokratin
För att bli en modern folkrörelse för framtiden, som aktivt söker samarbete med andra
folkrörelser och kanaliserar initiativ och idéer, som stöttar samhällsförändrare och entreprenörer
måste vårt parti ställa sig några frågor:
- Vad diskuteras?
- Hur organiseras möten och aktiviteter?
- Vilka attraheras av Socialdemokraterna och varför?
- Hur bedrivs det politiska arbetet?
Att lyssna och inte bara höra:
Till skillnad från att höra vad någon säger bygger lyssnandet också på förmågan att lära sig,
reflektera och en trolig effekt bör också bli att kunna ompröva. Vill vi skapa betydelse för
människor och bli attraktiva samarbetspartners måste vi också låta oss påverkas. Då behöver vi
fundera på vad vi har för fokus i de diskussioner vi för och bjuder in till. Låter vi nya människor
ta plats och lyfta de ämnen som de anser spännande och utmanande eller pratar vi bara om att vi
borde göra det? Om vi vill skapa en plattform för lyssnande och utvecklande kan vi inte förvänta
oss att människor ska vänta lång tid för att detta förverkligas.
Att vara öppna och inte bara inbjudande
Vi måste skapa strukturer för och tillsammans med de som ännu inte är medlemmar, inte bara för
de vi redan är. En organisation som i alla nivåer förmår driva frågor mot orättvisor, ojämlikhet
och diskriminering.
Den tydliga socialdemokratin som lockar
Som parti och folkrörelse kan vi tidvis blanda ihop studiecirkels utforskande och demokratiska
lärande med tydlighet i den politiska sakdebatten. Människor vill ha tydlighet i vad ett parti tycker
i sin framtidsvision av samhället och hur man ställer sig i sakpolitiska frågor. Då är man beredd
att delta i kampen för detta och kanske på sikt bli medlem. Ett otydligt parti leder omvänt till
identitetslöshet och betydelselöshet.
Värdet av att vara medlem behöver vara tydligt. Medlemmens möjlighet att vara aktiv ska inte
vara beroende av hur den lokala partiorganisationen fungerar. Socialdemokraterna ska kunna
erbjuda ett ”smörgåsbord” av aktiviteter för att tillgodose medlemmars olika intressen.
Medlemskapets värde ligger i att i den demokratiska strukturen ha formell makt att fatta
avgörande beslut om politikens inriktning och vilka som bäst kan företräda den i valda organ.
Socialdemokraternas politik mot ojämlika villkor lockar idag både till medlemskap och vilja att
stödja detta i praktisk handling. Det som vi ibland kallar supporterskap måste vi hitta former för
att ta tillvara. Att ge av sin tid och sitt engagemang är något som bygger på en ensidig individuell
fri vilja utan förpliktelser att stanna kvar och ”ställa upp” för partiet. Det är därför avgörande att
vår folkrörelse skapar en starkt öppen organisation där vi tydliggör i vilka sammanhang som ett
medlemskap är avgörande för att få delta (se ovan). I övrigt bör hela vår organisations arbete vara
öppet för alla att engagera sig i.
Socialdemokratin och den sociala ekonomin
Samhället förändras. Som exempel kan nämnas den sociala ekonomin med sin allmännytta och
medlemsnytta utan vinstsyfte. Den befolkas idag av många olika samhällsentreprenörer.
Kooperationen, ekonomiska föreningar och den ideella sektorn har sedan länge varit sätt för
människor att organisera sig runt gemensamma och samhälleliga behov. Socialdemokraterna
behöver vara en del av samhällsutvecklingen och som statsbärande parti vara med och styra den.
Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att stötta dessa rörelser och individer. Det
samhälleliga ansvaret för välfärd och trygghet står inte i motsats till det medmänskliga
engagemanget och närvaron i praktiska insatser för att göra samhället och livet bättre.
Kommunala och regionala strategier samt särskilda överenskommelser för att främja utvecklingen
av social ekonomi/ideell sektor/civilsamhällets organisationer blir allt vanligare. En liknande
utveckling av verksamheter inom den sociala ekonomin sker i större delen av Europa och
uppmuntras på flera olika sätt av Europeiska Unionen.
Denna utveckling ger goda möjligheter att utveckla också en modern nationell folkrörelsepolitik,
och behovet av detta är idag stort. Med utgångspunkten att samhället är betydligt större än både
den offentliga sektorn och marknaden kan vi stärka demokratin och vidga politikens räckvidd.
Inte för att kontrollera utan för att bidra till utveckling.
En modern folkrörelsepolitik bör utgå från att den sociala ekonomin spelar en stor roll för
demokrati och delaktighet och kan spela en större roll när det gäller välfärdsutveckling och
jobbskapande.
Slutsatser
När den organisation Socialdemokraterna har idag byggdes såg samhället annorlunda ut.
Möjligheten att utbyta tankar och idéer förutsatte att man träffades i närheten av bostaden.
Medlemmar gick med för att man var missnöjd med orättvisor och ojämlikhet och såg det viktiga
i att vara många. Den svenska arbetarrörelsens framgångar under första halvan av 1900-talet är i
princip exempellös i sitt slag med organisering, mål, engagemang, idéer och genomförande.
Idag ser samhället annorlunda ut men Socialdemokraterna har utan tvekan ännu stor betydelse i
svensk och internationell politik. Ojämlikheten består, arbetslösheten biter sig fast och
människans lika värde och rätt är inte självklart. Det öppna, demokratiska samhället behöver
värnas och omfamnas varje dag. Socialdemokraterna ska vara det parti som ständigt är
motståndare till allt som hotar vårt öppna, demokratiska samhälle. Socialdemokraterna ska vara
det parti som ständigt driver frågor som ökar jämlikheten och främjar rätten till arbete och
utbildning för alla.
Socialdemokraterna behöver synas och mötas i moderna miljöer. Socialdemokraterna behöver ge
möjlighet till engagemang både efter geografi och efter intresse. Den som står utanför och tittar
in på Socialdemokraterna ska se ett myller av diskussioner och aktiviteter samt en öppenhet som
lockar till engagemang oavsett om det sker i fysiska miljöer eller på internet.
För att utveckla Socialdemokraterna behövs nya influenser, nya medlemmar och en organisation
som är anpassad för hur samhället ser ut idag.
Partikongressen föreslås besluta:
A33:1 att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation tas fram med
öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus
A33:2 att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner med obefintlig
verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs
A33:3 att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra organisationsformer än
geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och förslagsställare i
partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en
förutsättning
A33:4 att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra partiets syn på
folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida
utvecklingen
Örebro läns partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är en folkrörelse såväl i vår kritik mot olika missförhållanden och ojämlikhet i
Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i praktisk handling samla människor för att
organisera insatser och det politiska arbetet.
Socialdemokraterna har alltid sett värdet av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna
förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet,
för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse. De stora förändringarna sker inte i
demonstrationstågen, de sker med hjälp av politiska beslut.
Under 2014 års valrörelse kunde vi se hur många sökte sig till vårt parti för att söka sammanhang
och bidra till samhällsförändring. Hur behåller vi de mångas engagemang över tid, hur får vi fler
att vilja aktivera sig och hur blir vi som parti betydelsefulla att vilja lägga sin kraft och tid på?
Den spännande och betydelsefulla mötesplatsen
Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att vara spännande och betydelsefull som
mötesplats på alla nivåer. Vår övertygelse är att människors vilja till engagemang avgörs av om
former och innehåll är påverkbart och inte förutbestämt av andra, att man får en aktiv roll utifrån
sina förutsättningar och inte bara passivt deltagande.
Ett innovationsråd lett av statsministern fyller sin viktiga funktion som mötesplats liksom ett
innovationsråd i den lokala s-organisationen där ortens lokala innovatörer, forskare och
produktionsutvecklare samlas.
Tänk att uppnå den rollen som folkrörelse att ingen vill missa månadens lokala nätverksmöte i
partiet för att alla andra är där. Partiet måste spela roll i människors vardag och uppfattas som ett
viktigt redskap i detta för att få en betydelse och mening på alla nivåer.
Vår roll i samhället och en rörelse bland folket
Socialdemokratin har en speciell roll som folkrörelse i den meningen att vi är ett politiskt parti
men även att vi inte är en ”enfrågerörelse”.
Många väljer idag att aktivera sig i organisationer som främst arbetar med ett sakområde som
miljö, barns rätt, kvinnors rättigheter osv. Detta är bra och vi behöver bättre möta denna vilja
engagera sig och utveckla nätverk och sakpolitiska intressegrupper.
Idag är också sociala medier och interaktivt deltagande i Communitys ett enkelt och snabbt sätt
för många att engagera sig. Vårt parti har de senaste valrörelserna varit ledande i kampanj och
opinionsbildning på nätet. Det är nu dags att bygga upp en struktur för hur medlemskap och
engagemang över tid kan ske digitalt via webbaserade föreningar etc.
Dagens s-föreningsstruktur kan i vissa delar verka begränsande för denna typ av engagemang och
utveckling. Därför behöver en översyn av ske för att få en bredare syn på begreppet
”grundorganisation”. Därtill bör partidistriktens roll förtydligas vad gäller ansvaret för att en
fungerande organisation finns tillgänglig för alla som vill engagera sig. Idag finns
arbetarekommuner som inte förmår kanalisera intresset hos engagerade medborgare trots att de
har det stadgemässiga ansvaret för detta.
Vårt parti behöver också hitta sin folkrörelseroll ibland och tillsammans med andra folkrörelser
och organisationer. Vi har en unik styrka i vår organisatoriska kraft att mobilisera människor, inte
minst i anslutning till valrörelser. Tyvärr finns vi inte där med samma förmåga i alla de
sammanhang vi skulle behöva och vi ses inte som en naturlig samarbetspartner för att kanalisera
nya lösningar.
Socialdemokratin behöver utveckla förmågan att ta initiativ till samarbete med organisationer och
folkrörelser på alla nivåer. För att åstadkomma detta måste vi bevisa för andra organisationer i
praktisk handling att vi vill vara med och samarbeta, inte bara samtala. Vi måste ta initiativ till
samarbeten och stötta initiativ som kommer från andra folkrörelser.
Våra medlemmar är många gånger också aktiva i andra organisationer och hamnar ibland i
tidsmässiga prioriteringar. Vi talar ofta om att uppmuntra annat engagemang men vi behöver bli
bättre på att kanalisera dessa medlemmars roll som budbärare och kontaktskapare mellan vår och
andra folkrörelser.
Den lyssnande, öppna och tydliga socialdemokratin
För att bli en modern folkrörelse för framtiden, som aktivt söker samarbete med andra
folkrörelser och kanaliserar initiativ och idéer, som stöttar samhällsförändrare och entreprenörer
måste vårt parti ställa sig några frågor:
- Vad diskuteras?
- Hur organiseras möten och aktiviteter?
- Vilka attraheras av Socialdemokraterna och varför?
- Hur bedrivs det politiska arbetet?
Att lyssna och inte bara höra:
Till skillnad från att höra vad någon säger bygger lyssnandet också på förmågan att lära sig,
reflektera och en trolig effekt bör också bli att kunna ompröva. Vill vi skapa betydelse för
människor och bli attraktiva samarbetspartners måste vi också låta oss påverkas. Då behöver vi
fundera på vad vi har för fokus i de diskussioner vi för och bjuder in till. Låter vi nya människor
ta plats och lyfta de ämnen som de anser spännande och utmanande eller pratar vi bara om att vi
borde göra det? Om vi vill skapa en plattform för lyssnande och utvecklande kan vi inte förvänta
oss att människor ska vänta lång tid för att detta förverkligas.
Att vara öppna och inte bara inbjudande
Vi måste skapa strukturer för och tillsammans med de som ännu inte är medlemmar, inte bara för
de vi redan är. En organisation som i alla nivåer förmår driva frågor mot orättvisor, ojämlikhet
och diskriminering.
Den tydliga socialdemokratin som lockar
Som parti och folkrörelse kan vi tidvis blanda ihop studiecirkels utforskande och demokratiska
lärande med tydlighet i den politiska sakdebatten. Människor vill ha tydlighet i vad ett parti tycker
i sin framtidsvision av samhället och hur man ställer sig i sakpolitiska frågor. Då är man beredd
att delta i kampen för detta och kanske på sikt bli medlem. Ett otydligt parti leder omvänt till
identitetslöshet och betydelselöshet.
Värdet av att vara medlem behöver vara tydligt. Medlemmens möjlighet att vara aktiv ska inte
vara beroende av hur den lokala partiorganisationen fungerar. Socialdemokraterna ska kunna
erbjuda ett ”smörgåsbord” av aktiviteter för att tillgodose medlemmars olika intressen.
Medlemskapets värde ligger i att i den demokratiska strukturen ha formell makt att fatta
avgörande beslut om politikens inriktning och vilka som bäst kan företräda den i valda organ.
Socialdemokraternas politik mot ojämlika villkor lockar idag både till medlemskap och vilja att
stödja detta i praktisk handling. Det som vi ibland kallar supporterskap måste vi hitta former för
att ta tillvara. Att ge av sin tid och sitt engagemang är något som bygger på en ensidig individuell
fri vilja utan förpliktelser att stanna kvar och ”ställa upp” för partiet. Det är därför avgörande att
vår folkrörelse skapar en starkt öppen organisation där vi tydliggör i vilka sammanhang som ett
medlemskap är avgörande för att få delta (se ovan). I övrigt bör hela vår organisations arbete vara
öppet för alla att engagera sig i.
Socialdemokratin och den sociala ekonomin
Samhället förändras. Som exempel kan nämnas den sociala ekonomin med sin allmännytta och
medlemsnytta utan vinstsyfte. Den befolkas idag av många olika samhällsentreprenörer.
Kooperationen, ekonomiska föreningar och den ideella sektorn har sedan länge varit sätt för
människor att organisera sig runt gemensamma och samhälleliga behov. Socialdemokraterna
behöver vara en del av samhällsutvecklingen och som statsbärande parti vara med och styra den.
Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att stötta dessa rörelser och individer. Det
samhälleliga ansvaret för välfärd och trygghet står inte i motsats till det medmänskliga
engagemanget och närvaron i praktiska insatser för att göra samhället och livet bättre.
Kommunala och regionala strategier samt särskilda överenskommelser för att främja utvecklingen
av social ekonomi/ideell sektor/civilsamhällets organisationer blir allt vanligare. En liknande
utveckling av verksamheter inom den sociala ekonomin sker i större delen av Europa och
uppmuntras på flera olika sätt av Europeiska Unionen.
Denna utveckling ger goda möjligheter att utveckla också en modern nationell folkrörelsepolitik,
och behovet av detta är idag stort. Med utgångspunkten att samhället är betydligt större än både
den offentliga sektorn och marknaden kan vi stärka demokratin och vidga politikens räckvidd.
Inte för att kontrollera utan för att bidra till utveckling.
En modern folkrörelsepolitik bör utgå från att den sociala ekonomin spelar en stor roll för
demokrati och delaktighet och kan spela en större roll när det gäller välfärdsutveckling och
jobbskapande.
Slutsatser
När den organisation Socialdemokraterna har idag byggdes såg samhället annorlunda ut.
Möjligheten att utbyta tankar och idéer förutsatte att man träffades i närheten av bostaden.
Medlemmar gick med för att man var missnöjd med orättvisor och ojämlikhet och såg det viktiga
i att vara många. Den svenska arbetarrörelsens framgångar under första halvan av 1900-talet är i
princip exempellös i sitt slag med organisering, mål, engagemang, idéer och genomförande.
Idag ser samhället annorlunda ut men Socialdemokraterna har utan tvekan ännu stor betydelse i
svensk och internationell politik. Ojämlikheten består, arbetslösheten biter sig fast och
människans lika värde och rätt är inte självklart. Det öppna, demokratiska samhället behöver
värnas och omfamnas varje dag. Socialdemokraterna ska vara det parti som ständigt är
motståndare till allt som hotar vårt öppna, demokratiska samhälle. Socialdemokraterna ska vara
det parti som ständigt driver frågor som ökar jämlikheten och främjar rätten till arbete och
utbildning för alla.
Socialdemokraterna behöver synas och mötas i moderna miljöer. Socialdemokraterna behöver ge
möjlighet till engagemang både efter geografi och efter intresse. Den som står utanför och tittar
in på Socialdemokraterna ska se ett myller av diskussioner och aktiviteter samt en öppenhet som
lockar till engagemang oavsett om det sker i fysiska miljöer eller på internet.
För att utveckla Socialdemokraterna behövs nya influenser, nya medlemmar och en organisation
som är anpassad för hur samhället ser ut idag.
Partikongressen föreslås besluta:
A34:1 att en genomlysning av organisationen avseende lokalt medlemskap, medlemsutveckling
och tillgänglighet görs
A34:2 att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation tas fram med
öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus
A34:3 att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner med obefintlig
verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs
A34:4 att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra organisationsformer än
geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och förslagsställare i
partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en
förutsättning
A34:5 att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra partiets syn på
folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida
utvecklingen
Stockholms läns partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och
samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för att möta dagens och morgondagens
politiska utmaningar. I den här motionen lyfter Stockholms arbetarekommun några särskilt
viktiga områden som vi tror lägger grunden för att utveckla framtidens folkrörelse.
Vi vill utveckla partiet och formerna för att sänka trösklar och uppmuntra människor att ta
uppdrag och vara ledare i vårt parti. Vi vill förtydliga organisationen och våra arbetsformer för att
göra partiet mer relevant för vår tid. Vi vill skapa ett klimat i vårt parti som lockar fler att komma
med som medlemmar. En avgörande fråga är att växa och locka fler människor till politiskt
engagemang.
Utveckla partiorganisationen
Många tar steget och fångas upp i ett engagemang som tar sin utgångspunkt i en ”sakfråga”.
Detta är positivt och bör uppmuntras. Vi tror att det finns mycket att göra genom att se över
möjligheten för nätverk över geografiska gränser och skapa strukturer för engagemang över
internet. Det är viktigt att poängtera att engagemanget måste kopplas till demokratiska spelregler
och möjlighet till inflytande. Vi vill därför uppdra till partistyrelsen att se över möjligheten att
vara aktiv oberoende av geografiska gränser men också digitalt och återkomma med en eventuell
stadgeförändring som gör det enklare än idag och som säkrar den demokratiska processen.
Öka medlemmarnas möjlighet att jobba politiskt. I kriskommissionen från 2010 fanns ett antal
förslag för att utveckla organisationen. Några har genomförts och andra har inte prövats ännu.
Ett sätt att öka betydelsen av partipolitiskt engagemang är att förtydliga beslutsprocesser och
möjlighet till inflytande för den enskilde.
Politikutvecklingen måste ske i folkrörelsen och inte vid våra kanslier. Vi vill särskilt lyfta tanken
om att utveckla former där medlemmar ges möjlighet att lägga förslag till beslutande organ. Detta
kan minska “avståndet” mellan organisation och politiskt förtroendevald. Förslagen ska
skyndsamt återkopplas och redovisas.
Socialdemokratin är en representativ demokrati som bygger på att vi utser våra representanter till
olika uppdrag. För att samla och engagera människor i olika delar av livet eller kring olika frågor
har sidoorganisationerna spelat en avgörande och viktig roll. HBT-Socialdemokrater Sverige är en
ny nationell organisation (2008) men har funnits och arbetat sedan slutet av 1980-talet. Kampen
för alla människors lika värde är viktig och HBT-Socialdemokrater Sveriges arbete har betytt
oerhört mycket för den utveckling vi sett i Sverige och politiken i stort.
Vi menar att det är dags att erkänna förbundets roll och bekräfta detta genom att ge förbundet
samma officiella status som övriga sidoorganisationer genom att justera i stadgarna. Men
samtidigt som vi är redo att öka antalet sidoorganisationer och därmed låta partistyrelse och
verkställande utskott växa vill vi att kongressen uppdrar till partistyrelsen att lägga fram ett
långsiktigt förslag som förtydligar om storlek och uppgift för våra beslutsorgan för att dessa ska
kunna fungera på ett bra sätt.
Folkrörelsen har flera betydelser. En viktig del är att fostra nya politiskt förtroendevalda och fler
ledare. En annan är att driva och utveckla vår politik och vinna val. En tredje uppgift att utveckla
normer och värderingar som kan vara en del av vårt samhällsförändrande arbete. Vi menar att en
modern rörelse måste föregå med gott exempel. Vi föreslår att partistyrelsen utvecklar en miljöoch klimatpolicy för att som folkrörelse ta oss an vår tids stora frågor. Vi menar också att det är
dags för partiorganisationen att ta ett beslut om att införa en klimat- och hållbarhetspolicy för all
vår interna verksamhet. Genom att ta ansvar i vår organisation kan vi göra samhällsförändring
och utveckla normer och värderingar.
Den facklig-politiska samverkan måste stärkas och utvecklas. Detta är viktigt för vårt parti ur
flera perspektiv. För kampanjverksamheten är närvaron av politiskt skolade fackliga företrädare
på arbetsplatserna avgörande för möjligheten till goda politiska samtal i människors vardag. Vårt
parti behöver också den förankring i arbetarklassen som relationen till fackföreningsrörelsen ger.
Vi behöver denna relation för att fullt ut förstå arbetarklassens arbets- och livssituation och de
diskussioner som förs bland medlemmarna. Utan en stark facklig-politisk samverkan - inget
arbetareparti. Fler LO-medlemmar måste bli medlemmar i vårt parti.
Ska vi behålla vår ställning som företrädare för ett brett löntagarkollektiv så behöver vi samtidigt
utveckla vår relation till tjänstemännens och akademikernas fackliga organisationer. Vi tror att det
är möjligt att, med full respekt för den politiska obundenhet som dessa förbund beslutat om,
utveckla en givande relation till tjänstemannarörelsen. Ett sätt är att starta fler socialdemokratiska
arbetsplatsklubbar på dessa arbetsplatser och s-föreningar och inom de branscher och
yrkesgrupper som tjänstemanna- och akademikerförbunden organiserar.
Många medlemmar söker sig till vårt parti, men alltför många lämnar det också, inte sällan efter
kort tid. Det grundar sig i tusen och en orsak, men vi är övertygade om att fler skulle välja att
stanna kvar om vi utvecklade våra arbetssätt och rutiner för att möta nya medlemmar och prata
med dem som är på väg ut. Fackföreningsrörelsen har utvecklat effektiva rutiner och strukturer
för att kontakta alla medlemmar som är på väg att lämna, och vi skulle kunna lära mycket av
dessa. Vi har helt enkelt inte råd att förlora så många medlemmar som en gång tagit steget och
sökt sig till oss.
Vinna val och ”slaget om framtiden”
Förtroendet för vår politik bygger vi inte vid valrörelserna. Detta förtroende skapas genom
långsiktigt arbete och handlar om att påverka människors uppfattningar och drömmar om
framtiden. Socialdemokratin måste ta upp kampen om framtidens politiska projekt och lösningar.
Utöver detta måste nya nätverk med tankesmedjor, kontakter med forskare och kulturpersoner
utvecklas där arenor och plattformar för idéutveckling kan skapas.
Engagemang ser olika ut för olika människor. Men många som söker sig till vårt parti har ofta
upplevt en orättvisa eller sett saker i vardagen som upprör. Engagemanget tar sin utgångspunkt i
politiska orättvisor och sakfrågor. Därför behöver partiet utveckla såväl engagemangsformer,
mötesformer, politikutveckling som medlemsvärvning. Socialdemokratin måste förknippas med
en vilja till samhällsförändring och möjlighet att driva frågor.
Vid valkampanjen 2014 gjordes ett fantastiskt fotarbete i hela organisationen och ny teknik
användes för att mobilisera och engagera. Att koppla engagemang och låta det kanaliseras genom
politiken är viktigt och avgörande för att utveckla partiorganisationen. Därför måste politik och
organisation hålla samman. Den organisationsutveckling (metoder/teknik) som sker i och med
våra kampanjer och våra valrörelser kan utvecklas och användas mer långsiktigt. Idag är det för
stor skillnad mellan kampanj- och folkrörelseorganisation.
Utveckla våra förtroendevalda och ledare
Att vara ledare i en organisation är svårt. Att leda och utveckla våra politiska församlingar ställer
höga krav. En folkrörelse som gör anspråk på att utveckla landet och vara relevant framåt bygger
på vilja, erfarenhet och kompetens.
Vi ser ett stort behov av att partiet centralt tar ett större ansvar för att utveckla våra politiskt
förtroendevalda. Ofta sker en stor del av kompetensutvecklingen för den här gruppen inom
ramen för det parlamentariska systemet. Det är inte oviktigt men vi tror att det framåt krävs
möjligheter för våra politiska företrädare att utvecklas som socialdemokratiska politiska
företrädare. Detta kan ske genom nationella nätverk och utbildningsinsatser.
Partiet är mer än att sköta förvaltningen och det politiska arbetet i våra parlament. Vi vill se en
stor satsning för att öka intresset och viljan att ta ledaruppdrag i folkrörelsen. En modern rörelse
måste också lyckas med att ta hand om medlemmar och förtroendevaldas kompentenser. Vi vill
föreslå att partiet utvecklar strukturer för matchning av uppdrag och kompetenser bland
medlemmar och förtroendevalda. Att känna sig behövd är en viktig fråga för att stärka
engagemang.
Socialdemokratin är formad ur 1800-talets industrisamhälle. Genom vår historia har samhället
förändrats. Befolkningen och klassmönster ser annorlunda ut. Vi menar att en framtidsfråga för
hela arbetarrörelsen är att diskutera och förstå vikten av att spegla hela samhällets befolkning.
Liksom att varannan herrarnas har styrt våra processer under lång tid ska också andra gruppers
underrepresentation i våra parlament lyftas fram i rekryteringsprocesserna. Politik handlar om
förtroende och ett sätt att skapa förtroenden är att fler känner igen sig i våra politiska företrädare,
i våra medlemmar och i partiets ledare. Vi menar att en nationell policy för att utveckla ledarskap
och valda till förtroendevalda ska tas fram. Den ska innehålla riktlinjer för rekrytering,
generationsväxling och vi tror att det krävs tydliga principer för hur länge varje enskild person ska
få inneha visst förtroendeuppdrag.
Stärk studiernas och studieledarens roll
Flera partidistrikt arbetar idag aktivt med studier som en viktig del i utvecklingsarbetet.
Partistyrelsen har aktivt arbetat med frågorna och partistyrelsen har beslutat om en ny studieplan.
Detta är glädjande. Vi är övertygade om att studierna är en av våra viktigaste nycklar för att skapa
framtidens folkrörelse. Studier skapar gemenskap, bildning och utveckling.
Vi föreslår att stadgarna justeras så att varje organisationsled ska utse en studieledare samt lyfta in
eller adjungera studieledaren i AU/VU. Detta menar vi kan stärka studiernas strategiska position.
Studier ska omfatta såväl framtidens ledarskap som socialdemokratins idé- och
organisationsutveckling.
Sist bör studiearbetet utvecklas så lokalt som möjligt. Stort fokus bör läggas på att jobba tätt med
grundorganisationerna för att motivera och stärka ledet att jobba framgångsrikt med
studiearbetet. Utveckla arbetet med ABF som bollplank över hela organisationen. Och se till så
att modern kommunikationsteknik används för att tillgängliggöra möjligheterna till studier när det
passar människor. Genom att öka utbudet digitalt kan vi låta fler ta del av våra interna
utbildningar och genom detta skapa nätverk och möjlighet för kunskapsinhämtning när det
passar medlemmen. Idag sker mycket av studie- och mötesverksamheten utifrån de redan aktiva
och organisationens villkor. Troligtvis kan vi vinna mycket engagemang genom att bredda synen
på när och hur ett engagemang ska och kan se ut.
Partikongressen föreslås besluta:
A35:1 att beslutar om en strategi för att utveckla folkrörelsepartiet Socialdemokraterna under
kongressperioderna
A35:2 att uppdra åt partistyrelsen att ta fram en strategi för att öka engagemang,
interndemokrati och drivkrafter för fler att komma med, stanna och vilja utvecklas i
partiarbetet samt beslutar om aktiviteter för att genomföra strategin
A35:3 att fastställer ett medlemsvärvarmål för varje kongressperiod
A35:4 att uppdra partistyrelsen att se över möjligheten att vara aktiv över geografiska gränser
och digital och återkomma med en eventuell stadgeförändring som gör det enklare
än idag och som säkrar den demokratiska processen
A35:5 att uppdra partistyrelsen att utveckla möjligheterna att vara digitalt engagerad
partimedlem utan att begränsa den demokratiska processen
A35:6 att medlemmen ska regelbundet kunna lämna medlemsförslag till beslutande organ med
korta svarstider för återkoppling
A35:7 att HBT-Socialdemokrater Sverige ska ges samma status som övriga sidoorganisationer
och stadgarna justeras
A35:8 att kongressen uppdrar till partistyrelsen att lägga fram ett långsiktigt förslag som
förtydligar om storlek och uppgift för våra beslutsorgan
A35:9 att uppdra till partistyrelsen att ta fram en klimat- & hållbarhetspolicy som kan
implementeras i hela partiet
A35:10 att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur den facklig-politiska
samverkan med LO och LO-förbunden ska kunna utvecklas och stärkas i enlighet
med motionen
A35:11 att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur partiets relation med
fackförbund inom TCO och SACO ska kunna utvecklas
A35:12 att uppdra åt partistyrelsen att utveckla medlemskapet och följa upp medlemmar som är
på väg att lämna oss
A35:13 att satsa på idéutveckling genom att formulera öppna frågor och ge utrymme för dialog
A35:14 att satsa på långsiktigt opinionsbildande arbete och prioritera resurser till detta genom
bland annat progressiva nätverk, tankesmedjor, tidskrifter och andra forum för
idépolitik
A35:15 att satsningar på teknik och organisationsutveckling i och med valrörelser ska inarbetas i
ordinarie organisationsstruktur och kunna användas lokalt
A35:16 att skapa strukturer för att matcha personer mot lediga uppdrag och kompetenshöja
företrädare med uppdrag
A35:17 att ta fram en nationell policy för hur vi i partiet väljer och utser våra företrädare och
skapa en organisation vilken är mer representativ för befolkningen
A35:18 att satsa på utvecklingsarbetet av våra politiskt förtroendevalda
A35:19 att låt kongressen besluta om en organisationsplan för att tydligare peka ut
arbetarkommunernas roll i studiearbetet samt uppdra varje arbetarkommun att ta
fram och fastställa en egen organisationsplan
A35:20 att justera stadgarna och besluta att varje organisationsled ska utse en studieledare
A35:21 att slå fast ett mål om att öka antalet politiska studiecirklar i grundorganisationerna
Stockholms partidistrikt
Stockholms partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Under de senaste 15 – 20 åren har vårt Socialdemokratiska parti tappat många medlemmar och
flera socialdemokratiska grundorganisationer har lagt ned sin verksamhet. Det har skett i hela vårt
land.
Vi har också sett att socialdemokraterna fått ett minskat stöd vid de allmänna valen. Det är
förstås inte bara den lokala organisationens tillkortakommanden som det enbart berott på utan
det handlar självfallet om hur de politiska budskapen utformas av vårt parti. Frågan är; -Kan vi
genom en bättre organisation av vårt parti få bättre kontakter med väljarna och kan vi också få
fler som vill bli medlemmar i vårt parti.
Det tillstånd som nu råder är vi inte nöjda med så därför vill jag initiera förslag som jag nu
kommer att presentera. Förslagen ska självfallet beredas, bearbetas och diskuteras under en
processtid innan ett genomförande kan ske. Målet är att vi skall bli fler medlemmar i vårt parti, få
fler verksamheter och en bättre och modernare organisation ute i våra kommuner, partidistrikt,
alltså i hela vårt parti.
Mitt förslag grundar sig på att vi även i fortsättningen ska vara ett levande folkrörelseparti med
stark förankring i människornas vardag där vi erbjuder medborgarna möjligheter att delta i
samhällsbygget, men att också erbjuda möjlighet till engagemang och gemenskap.
Det innebär inte att vi därför tror att, metoderna och arbetsformerna, kan vara detsamma som de
alltid har varit. Vi kan inte fortsätta att driva verksamhet på ett inåtvänt sätt bara för att vi alltid
gjort det. Tvärtom måste vi ompröva och förnya verksamheter och arbetsformer. Vi måste
målmedvetet och ständigt pröva ny teknik så effektivast som möjligt. För att bli bättre på att
kommunicera med medborgare och medlemmar.
Internet med facebook, instagram, tvitter, mailkontakter och SMS och andra tekniska möjligheter
är till nytta för alla. Ska vi kunna vara ett modernt folkrörelseparti krävs det att vi arbetar på ett
modernt sätt. Däremot har jag inte sagt att allt det som vi gör förutom detta är fel. Det som
fungerar bra och är väl beprövat ska vi naturligtvis fortsätta med.
Verksamhet och organisation. Jag vill även särskilt framhålla det lustfulla i verksamheterna. Det
ska kännas trivsamt och finnas en kamratlig anda när vi har våra aktiviteter. Vi bör alltid skapa ett
gynnsamt klimat så man riktigt längtar till partiets olika träffar.
Att se över organisationsstrukturen för våra Socialdemokratiska föreningar dess roll och
uppgifter och hur geografiska föreningsområden skall se ut bör vara en första del i en
inventeringsinsats. Mitt förslag är att partistyrelsen uppmanar partidistrikt och arbetarekommuner
att inrätta organisations- och utvecklingslag som i det första skeendet får inventeringsuppgifter
för att därigenom få ett underlag över hur organisationsstrukturen ser ut och hur organisationen
mår.
Dessa inventeringsresultat kan då bilda underlag för att inrätta S-lag på orter inom ett Sföreningsområde. Det kan vara ett sätt där vi kan sprida vår politik ytterligare för att komma
närmare människorna i deras vardag. Detta skall självklart ske tillsammans med
arbetarekommunerna och S-föreningarna. Idén är lite hämtad från ”bya-lagen” som finns på ett
flertal orter i vårt land.
Jag har också funderat över idrottsrörelsen som kan ha en stor idrottsförening. Den har också ett
antal sektioner med olika sorters idrottsutövning. Ett exempel är Kramforsalliansen med
sektioner inom Ishockey, Slalom, Skidor, Tennis, fotboll, gymnastik, handboll m.m. Det leds av
en huvudförening, en allians med en lagledning (Styrelse) och en lagledare (Ordförande). Jag
föreslår att vi provar med att organisera oss på ett liknande sätt. Ett införande av ett ”S- lag” kan
vara en mix av detta.
Exempel på en pedagogisk arbetsmetod. – Möjlighetsmodellen.
För att genomföra detta kan vi ex. arbeta på följande sätt: Vi skulle kunna använda oss av en
möjlighetsmodell för att skapa framtidsbilder.
En möjlighetsmodell startar i framtiden och går sedan tillbaka till nuet år för år. På det sättet kan
man frigöra skapande- och kreativitetskraften. (Det är bråttom!)
En utgångspunkt kan vara; ”Så här ska vi ha det om tre, fem eller tio år.” Man sätter upp ett mål
för framtiden, förflyttar sig till framtiden där målet redan var uppnått, sedan går man tillbaka i
tiden mot nuet år för år.
Följande frågor kan användas:
Vilka etappmål och delmål har vi? Vad? -och varför just det? Hur nådde vi dem? -och varför just
då? Var gjorde vi vad? -och varför just där? När gjorde vi vad? -och varför just då? Vem gjorde
vad? Och varför just den?
Man kan starta ett arbete utifrån de sk. ”didaktiska frågorna” Vad, Hur, Var, När och Vem?
Slutresultatet kan vara att starta ett projekt i en viktig fråga i kommunen och att få fler aktiva.
Efter detta så upprättas en projektplan med Mål, Tidsaxel med Strategi; Vad ska hända? När ska
det hända? Vem som gör det och Vad det kostar? – Och, vad händer sedan?
Sammanfattning: Rollen för S-föreningarna: Beslutar kongressen att genomföra en organisation
enligt mitt resonemang och förslag när det gäller organisations- och utvecklingsförändring inom
vårt parti så kan det leda till att nuvarande föreningsområden kan förändras och på en del håll få
en annan geografisk omfattning.
På mindre orter kan naturligtvis fungerande S-föreningar fortsätta som tidigare om dessa fungerar
bra och inte inrätta några S-lag.
En del av representationen i S-föreningarnas styrelser skulle kunna innehålla S-lagens lagledare
eller någon annan i lagledningen.
Representationen till arbetarekommunernas representantskap bör utgå från föreningarnas
medlemsantal. Förmodligen måste då representantskapstegarna omarbetas.
Jag anser att medlemskapet fortfarande skall vara i S-föreningen men att det mesta av
verksamheterna skall utformas ute i de olika orterna av de socialdemokratiska lagen. Min
förhoppning är att utveckla lokala kontakter och komma närmare lokalbefolkningen för att få en
bättre dialog. Min förhoppning är också att kunna utveckla en bredare valrörelse där det
socialdemokratiska utbudet och våra kommunikativa metoder skulle kunna förbättras?
Uppgifterna för S-föreningarna blir då också att försöka att hålla igång ”de nya”
socialdemokratiska S-lagen som införts på ett förhoppningsvis flertal orter inom det befintliga Sföreningsområdet. S-lagen kan hålla på med olika verksamheter både kortsiktiga som långsiktiga
men att i första hand försöka att fånga upp de aktuella lokala frågorna.
Ett S-lag skall också kunna vara intresseinriktade och fånga upp och kunna syssla med ex.
kulturfrågor, internationella frågor, lokala utvecklingsfrågor på orten eller andra intressen.
I dessa S-lag skulle också studiecirkeln kunna ha en betydande pedagogisk roll.
Frågan är; Törs vi lyfta blicken och törs vi pröva en ny organisationsmodell för att vårt parti på
ett bättre och effektivare sätt skall kunna möta framtidens utmaningar?
Frågan är också; Törs vi fortsätta med att många sitter still och ser på hur den politiska
organisationen och verksamheten fortsätter att minska?
Detta motionsförslag som jag har presenterat skall ses som ett underlag för att utveckla
socialdemokraternas organisation och verksamhet främst på det lokala planet.
Remissmaterial:
Det är självklart, och också möjligt att göra en del omarbetningar i mitt förslag men min
grundton bör gälla. Det borde också utarbetas ett remissmaterial i likhet med rådslaget om
”PIA”, Partiets inre arbete. Då bör konkreta frågeställningar tillföras materialet. Efter
remissrundan kan det då beslutas om hur vi går vidare.
Partikongressen föreslås besluta:
A36:1 att partistyrelsen utreder möjligheten att inrätta Organisations- och utvecklingslag
bestående av en representant från varje arbetarekommun samt en lagledare utsedd av
partidistriktet med syfte att ta fram en ny organisationsplan för partiets
grundorganisationer
A36:2 att partistyrelsen utformar uppdragets innehåll som bl.a. kan innehålla följande: I
samarbete med partidistriktens arbetarekommuner inventera organisation och
verksamhet samt det strukturella tillståndet som råder för de socialdemokratiska
grundorganisationerna. Utifrån inventeringens resultat upprätta förslag på ev.
förändringar i organisationsstrukturen
A36:3 att detta förslag utgår från ett strategiskt upplagt förändringsarbete
A36:4 att de socialdemokratiska föreningarna som har låg verksamhet eller där S-föreningarna
omfattas av stora geografiska områden föreslås att ett nytt organisationsled tillskapas.
”S-laget.” (eller ett annat bra ord som vi förstår innebörden av). Denna form skulle
således inte behöva funktioner som ordförande eller kassör utan sådana poster skulle
också fortsättningsvis utgöras som uppdrag i S-föreningarna.”
A36:5 att partistyrelsen utarbetar ett rådslagsmaterial med utgångspunkt från min motions
innehåll och som får en skyndsam behandling i våra organisationsled i
partiorganisationen
A36:6 att kongressen antager motionen
Kenneth Westin Norrs sköns s-förening
Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Hur stöttar vårt partikamrater som inte kan engagera sig fullt ut men ändå vill ge allt de har för
partiet? En av orsakerna till att människor med funktionsnedsättningar eller andra upplevda
utanförskap inte engagerar sig i politiken, kan vara att de känner sig exkluderade. Idag finns det
många alternativa sätt att involvera personer genom vårt högt utvecklade teknologiska samhälle.
En politiker ska inte alltid behöva vara fysiskt närvarande för att vara aktiv i politiken! Hen finns
med trots att personen ibland inte syns! Det förekommer att medlemmar utestängs både från
diskussioner och beslut p.g.a att de inte kunnat vara med på ett partimöte av någon anledning.
Man missar nomineringsförfaranden och tillgång till förtroendeuppdrag. Om personen trots allt
får ett förtroendeuppdrag, tvingas man i några organisationer (enligt en enkel undersökning),
skriva på någon form av kontrakt där man försäkrar att man ska vara aktiv på möten och andra
evenemang.
Man ska alltid vara närvarande eller ha en hög närvaro och vara tillgänglig för partiet. Vem som
helst förstår (eller?) att dessa förbindelser utestänger en mängd kompetenta personer som vill
påverka och förbättra samhället. Personerna vill inget hellre än att vara med i sitt partiarbete, men
av olika skäl fungerar de inte fullt ut p.g.a. olika funktions-tillstånd. Det går och måste gå att
använda tekniken för att göra alla delaktiga så långt det är möjligt. Vi har telefoner, webbkameror, e-post, bloggar etc. Tillgänglighet á 2015, innebär möjlighet att delta utan att vara på en
bestämd plats vid en bestämd tid. Detta kan i praktiken innebära att en person deltar i ett
styrelsemöte via dator eller telefon.
Verktyg för virtuella möten för samtal, dialog och beslut kan prövas och utvecklas inom partiet.
”Alla ska med” och andra hurtiga slagord måste förverkligas, Socialdemokraterna har inte råd att
missa en stor grupp av kompetenta medlemmar. Det är dags att öppna framtidens folkrörelse för
alla, därför vill vi i Tysslinge S-förening:
Partikongressen föreslås besluta:
A37:1 att partiet inkluderar alla medlemmar i verksamheten
A37:2 att Socialdemokraterna använder all tänkbar teknik för att uppfylla kraven för
framtidens folkrörelse för alla
Yvonne Nordlund, Tysslinge Socialdemokratiska förening
Örebro arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vid varje årsmöte i vår S-klubb konstaterar vi två saker: Vår största utgiftspost under året är den
månatliga avgiften till banken och vi behöver ha fler medlemmar för att få råd att ha en bra
verksamhet.
För att få fler medlemmar så är det viktigt att kunna hålla ett lågt pris på medlemskapet. Det ska
vara billigt, enkelt och roligt att vara medlem i ett politiskt parti. Medlemsavgiften är den inkomst
vi har, men blir den för hög så får vi svårare att värva fler medlemmar.
Som det är i dag så betalar fjorton av våra medlemmars årsmedlemskap för vårt bankkonto. Det
innebär att vi har ungefär sexton medlemsavgifter kvar att bedriva verksamhet för. Ställer vi upp
det så blir det enkelt att se att vi behöver en bättre ekonomisk organisation för att kunna bedriva
föreningsverksamhet.
Om vi tittar till hur Sverok har gjort så har de valt att teckna ett avtal med Nordea som
huvudförening. Varje liten spelförening erbjuds sedan att kostnadsfritt teckna plusgirokonto via
Sverok. På så sätt spelar antalet medlemmar i föreningen inte någon roll, för de pengar som
kommer in kan gå direkt till verksamhet i stället för banken. Det möjliggör alltså ett billigare
medlemskap med full insyn i ekonomin utan månadsavgifter till banken, något som vore till god
nytta för varje S-klubb eller S-förening. Jag anser, förutsatt att vi i Socialdemokraterna behåller
systemet med lokala S-föreningar och S-klubbar, att vi behöver en liknande avtalsmodell som den
Sverok upprättat med Nordea, för medlemmarnas bästa.
Partikongressen föreslås besluta:
A38:1 att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta huvudavtal med tillämpbar
bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan månatliga
kostnader för S-föreningar/S-klubbar
A38:2 att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal, vidtar mått och steg för att
genomföra avtalet snarast möjligt
Michaela Leo
Linköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vid varje årsmöte i vår S-klubb konstaterar vi två saker: Vår största utgiftspost under året är den
månatliga avgiften till banken och vi behöver ha fler medlemmar för att få råd att ha en bra
verksamhet.
För att få fler medlemmar så är det viktigt att kunna hålla ett lågt pris på medlemskapet. Det ska
vara billigt, enkelt och roligt att vara medlem i ett politiskt parti. Medlemsavgiften är den inkomst
vi har, men blir den för hög så får vi svårare att värva fler medlemmar.
Som det är i dag så betalar fjorton av våra medlemmars årsmedlemskap för vårt bankkonto. Det
innebär att vi har ungefär sexton medlemsavgifter kvar att bedriva verksamhet för. Ställer vi upp
det så blir det enkelt att se att vi behöver en bättre ekonomisk organisation för att kunna bedriva
föreningsverksamhet.
Om vi tittar till hur Sverok har gjort så har de valt att teckna ett avtal med Nordea som
huvudförening. Varje liten spelförening erbjuds sedan att kostnadsfritt teckna plusgirokonto via
Sverok. På så sätt spelar antalet medlemmar i föreningen inte någon roll, för de pengar som
kommer in kan gå direkt till verksamhet i stället för banken. Det möjliggör alltså ett billigare
medlemskap med full insyn i ekonomin utan månadsavgifter till banken, något som vore till god
nytta för varje S-klubb eller S-förening.
Jag anser, förutsatt att vi i Socialdemokraterna behåller systemet med lokala S-föreningar och Sklubbar, att vi behöver en liknande avtalsmodell som den Sverok upprättat med Nordea, för
medlemmarnas bästa.
Partikongressen föreslås besluta:
A39:1 att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta huvudavtal med tillämpbar
bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan månatliga
kostnader för S-föreningar/S-klubbar
A39:2 att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal, vidtar mått och steg för att
genomföra avtalet snarast möjligt
Michaela Leo
Norrköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta:
• En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon
gång, oftast på grund av sina åsikter.
• Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A40:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A40:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A40:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda."
Marie-Louise Dangardt
Hofors arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A41:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A41:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A41:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Åsa Eriksson
Norbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongressen. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val.
Medlemsdemokratin måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A42:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunens
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrat i respektive
län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att
Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A42:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra en jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A42:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Gitte Caous - Partille Arbetarekommun, Eva Carlsson - Partille Arbetarekommun, Marlene
Segerson - S-kvinnor i Partille
Partille arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare
inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val.
Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll.
Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta:
 En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten
någon gång, oftast på grund av sina åsikter.
 Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A43:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A43:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A43:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Marie Frestadius
Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta:
 En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten
någon gång, oftast på grund av sina åsikter.
 Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A44:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A44:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A44:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Maria Strömkvist
Ludvika arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med tex
varvade åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik
har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan
kalla oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta:
 En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten
någon gång, oftast på grund av sina åsikter.
 Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A45:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A45:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A45:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Piteå s-förening
Piteå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val.
Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A46:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A46:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A46:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Maria Willner
Vårgårda arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta:
 En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten
någon gång, oftast på grund av sina åsikter.
 Fyra av tio medlemmar är inte nöjda med sitt medlemskap.
Våra stadgar behöver också ses över för att möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum.
Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A47:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive distrikt och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med
för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A47:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A47:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Sara Nylund, Stigsjö/Viksjö S-förening och Härnösands Arbetarekommun
Härnösand arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället.
Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med
åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har
påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla
oss en jämställd folkrörelse.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det
händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika
sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga.
Våra stadgar behöver ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val.
Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A48:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A48:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A48:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Stina-Kajsa Melin Surte-Bohus S-förening S-kvinnor, Anders Rollings Skeppland S-förening,
Paula Örn Nödinge S-förening, Jim Aleberg Nol-Aafors S-förening, Björn Norberg Älvängens Sförening, Kristina Raad SSU Ale
Ale arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare
inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val.
Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll.
Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande
kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor
tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte
ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar
bekräftar detta:
 En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten
någon gång, oftast på grund av sina åsikter.
 Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap.
Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett
exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta
medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en
jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att
förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår.
Partikongressen föreslås besluta:
A49:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A49:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn
könsrepresentation i alla partiets formella forum
A49:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
Carin Lidman, Magnus Johansson, Lisa Pettersson, Anna Nikula, Jonas Cronert och Johanna
Pettersson
Västerås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Syfte:
Denna motion har som syfte att presentera hur framtidens socialdemokrati bör utformas.
Medlemsrekrytering:
Ett av huvudmålen för socialdemokraterna måste vara att återigen bli en folkrörelse och därmed
måste S fokusera på medlemsrekrytering. Vårt mål måste vara att bli och förbli den största
folkrörelse i Sverige vilket vi inte är i dag. Exempelvis så har
Naturskyddsföreningen 200 000 medlemmar och Socialdemokraterna cirka 100 000
medlemmar varav en stor del är äldre medlemmar. Vi måste bli bäst på en aktiv
medlemsrekrytering genom att använda traditionella och nya kreativa sätt att nå ut till Sveriges
befolkning. Rekryteringen ska även ske så att det omfattar ett så brett omfång som möjligt
gällande ålder, kön, utbildning och yrkesgrupper för att S ska bli så representativt som möjligt för
hela Sveriges. Men för att vi ska kunna rekrytera brett och även kunna behålla dessa nya
medlemmar måste vi även kunna erbjuda något utöver politiska uppdrag och medlemsmöten.
Bäst på föreningsliv och medlemsvård:
Det räcker dock inte bara med rekrytering utan vi måste även behålla och aktivera våra
medlemmar. Därmed ska S bli världsbäst på att bedriva medlemsvård/föreningsliv inom alla
områden, vilka bör motsvara de intressen som finns bland våra medlemmar.
Medlemsvården/föreningslivet ska vara till för att stärka gemenskapen mellan medlemmarna och
utöver det politiska.
Har vi bara föreningsmöten riskerar S att bli en biaktivitet för den stora massan. Vill vi att S ska
bli något mer än detta måste vi integrera föreningsliv, medlemsvård och politik. Genom att ha ett
starkt föreningsliv skapar vi en stark social gemenskap som kan stå till motpol till en självisk
individualism som vi ser byggas upp i vårt samhälle av konservativa och fascistiska ideologier. S
ska bli en kraft som binder samman samhället med gemenskap.
Även gemensamma aktiviteter mellan distrikt, arbetarkommuner och föreningar bör
uppmuntras för att stärka gemenskapen mellan medlemmarna.
Men för att kunna ha bra föreningsliv måste vi även bli bra på att ta reda på vad medborgarna vill
ha och det kan vi bara göra genom god kommunikation.
Bli experter att kommunicera med folket:
Socialdemokraterna måste bli experter på att kommunicera med varandra och med folket. S
måste kunna prata med folket, hitta deras hjärtefrågor samt finna lösningarna på deras problem.
Vi ska med evidensbaserade metoder identifiera inte bara vad människor begär utan vad deras
behov är och fördela resurser så att dessa behov blir uppfyllda. Vi måste hitta visioner som passar
med folkets hjärtefrågor och behov, men även med vad som passar för framtidens samhälle.
Kan S uppfylla 1) ökande medlemsantal 2) starkt föreningsliv 3) god kommunikation med starka
visioner, så får vi en stark bas att bygga framtidens Socialdemokrati på.
Partikongressen föreslås besluta:
A50:1 att Socialdemokraterna ska verka för att Socialdemokraterna ska bli och förbli den
största folkrörelsen i Sverige
A50:2 att Socialdemokraterna ska verka för att bli bäst i Sverige på att bedriva meningsfullt
folkrörelsearbete och medlemsvård på många olika områden
A50:3 att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell nivå, uppmuntra och stödja
distrikten, arbetarkommunerna och föreningarna till att ha ett brett utbud av
aktiviteter och medlemsvård
A50:4 att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell nivå, uppmuntra och stödja
distrikten, arbetarkommuner och föreningar att dela varandras aktiviteter och
medlemsvård med varandra för att skapa ett vidare nätverk för medlemmarna
A50:5 att Socialdemokraterna ska verka för att bli experter på att kommunicera med
medborgare och med partikamrater
John Björklind, Martin Bardh, Pernilla Enarsson
Skövde arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Ur partiprogrammet fastställt på partikongressen 2015:
”Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes
förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i
demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför
företräde före marknaden.”
Socialdemokratin är ett parti som strävar efter demokratisk socialism. Vi är därmed emot
kapitalismen som idag styr vårt land såväl som större delen av vår värld. Vill vi förverkliga våra
ideal måste vi vara beredda att ta strid mot rådande ordning.
Tyvärr har partiet i praktiken alltmer funnit sig i att verka med marginella förbättringar inom det
kapitalistiska systemets begränsande ramar. Vi har accepterat att samhället präglas av
kapitalismens konkurrens istället ett socialistiskt samarbete. Resultatet har blivit växande sociala
och ekonomiska klyftor, människor som mår psykiskt allt sämre och mängder av människor som
utestängs från rimliga levnadsvillkor. Vi har fått en ny samhällsklass, det så kallade prekariatet.
Vill vi förverkliga de mål vi har i vårt partiprogram måste vi stanna upp och granska vår politik.
Fråga oss före varje ställningstagande ”leder detta mot ett samhälle i enlighet med våra ideal och
vårt partiprogram?”.
Vi har haft borgerlig regering i åtta år, 2006 - 2014. Under de åren har mycket hänt som förändrat
samhället både nationellt och globalt. Teoretiska idéer om effektiva marknader och om
konkurrensmodeller har visat sig inte hålla när de testats i verkligheten. Åtstramningspolitiken har
misslyckats år efter år med att återskapa ekonomisk tillväxt. Vi måste göra upp med den olyckliga
tron på välfungerande marknader och konkurrensens effektivitet.
Vi kan inte bara fortsätta där vi slutade för åtta år sedan, ett grundligt nytänkande behövs som
bygger på vår ideologi. Samarbetets och samhälls-perspektivets fördelar behöver åter lyftas. För
att utforma den framtida politiken behöver vi ta till oss nya kunskaper och nya tankar som framkommit om vad som styr ett samhälle och hur det formar människors livsvillkor.
Det finns många problem som vi måste lösa parallellt. Det är akut att hitta lösningar på
klimathotet, miljöproblemen och rovdriften på råvaror. Långsiktig hållbarhet måste vara i fokus.
Marknadsmodellen har havererat i miljö- och klimatpolitiken. Idén om hållbar utveckling, som ett
nytt ekonomisk-politiskt paradigm är nu ett accepterat alternativ.
Vi måste även ta itu med de växande klyftorna socialt och materiellt. Problem som måste lösas är
bl a arbetslöshet, lönenedpressning, försämrat anställningsskydd och urgröpning av sociala
trygghetssystem. Samhället behöver utformas så att det gynnar folkhälsa och social
sammanhållning.
Hur demokratin fungerar måste granskas. Demokratins urholkning genom att lobbyister, och
därmed näringslivet, får allt större inflytande över politiken. Vi har också förlorat mycket politisk
makt genom privatisering av sådant som tidigare ägdes och förvaltades gemensamt.
Vi måste också nyansera bilden av ”näringslivet”, det är inte samma sak med ett multinationellt
bolag och inhemska små och medelstora företag. Vi måste stå upp för offentliga sektorns
samhällsnytta. Myten om närande och tärande måste bemötas.
Sist, men inte minst, måste partiet ta ställning till hur vi ska förhålla oss till den ekonomiska
makten. Ska vi acceptera att privata banker skapar våra pengar och därmed har större ekonomisk
makt än vår demokratiskt valda riksdag?
Vi behöver ett genomarbetat politiskt alternativ som ger oss redskap att åter bli en förändrande
kraft. Det som möjliggjorde byggandet av välfärdssamhället var socialdemokratins förmåga att ta
tillvara kunskapsutvecklingen. Vi har idag tillgång till enorma mängder kunskap men vi behöver
redskap för att överblicka och knyta kunskaperna till partiets utformning av framtidens politik.
Kunskap ger makt.
”Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i
samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt.”
(ur partiprogrammet)
Partikongressen föreslås besluta:
A51:1 att tillsätta en permanent arbetsgrupp med uppdrag
A51:2 att granska hur aktuell politik stämmer med partiprogrammets långsiktiga mål
A51:3 att kartlägga vilka samhällsproblem som partiet behöver lösa långsiktigt
A51:4 att kontinuerligt sammanställa samhällsdebatter, forskningsresultat och offentlig statistik
med relevans för en kunskapsbaserad progressiv socialdemokratisk politik
Lena Nockert
Hässleholms arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Från 2006 har fyra av tio riksdagsledamöter och politiska tjänstemän som lämnat rikspolitiken
gått över till lobbyistbranschen. Flera av dem tjänar pengar på att använda sina nätverk, kontakter
och saluför allt från lagstiftningsförslag och motioner. Ombytena är som störst vid
regeringsskiften och regeringsombildningar.
För Socialdemokraterna är den typen av ombyten ett problem. Dels är det en säkerhetsrisk när
ledande politiker och politiska tjänstemän lämnar sitt förtroendeuppdrag till företag som har
starka ekonomiska intressen i svensk lagstiftning och i vad Socialdemokraterna ska föra för
politik i olika sakfrågor. Socialdemokraterna riskerar på så vis drabbas av otillbörlig påverkan.
Dels sänker också de allt snabbare svängdörrarna mellan politik och näringsliv förtroendet för ett
parti som ska vara de breda löntagarnas parti. I en miljö där en ekonomisk och politisk elit
smälter allt mer samman frodas extremism och missnöjespartier.
I flera sektorer, så väl i Sverige som utomlands, finns så kallade konkurrensklausuler. De innebär
att en person med en befattning inte får starta eller ingå i en likartad verksamhet på annat håll. En
sådan typ av klausul skulle med fördel kunna införas i Sverige. Klausulen i sig innebär inte ett
förbud mot att arbeta i näringslivet. Det innebär däremot att man under en tid inte kan uppbära
känsliga uppdrag för exempelvis företag som har starka ekonomiska intressen i anknytning till det
politiska uppdrag eller tjänstemannauppdrag man har eller har haft.
Partikongressen föreslås besluta:
A52:1 att Socialdemokraterna verkar för att en konkurrensklausul blir obligatorisk för alla
partier i Sveriges riksdag
S-studenter i Malmö
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Bakgrund
För att hålla en stor politisk rörelse som vår vital krävs det att det finns ett engagemang på alla
nivåer. Jag tror tyvärr att det engagemanget delvis begränsas när tillsättningen av politiska
uppdrag sker på det sätt som det många gånger gör idag. Vi är som sagt en stor politisk rörelse,
med en bred bas. Vi har också, som Sveriges största parti, ett stort antal politiska uppdrag att
tillsätta. Det kan tyckas självklart att vi med de förutsättningarna strävar efter att på bästa sätt
använda kapaciteten i vår organisation. Jag tycker inte att så är fallet idag.
Många gånger är det ett mindre antal medlemmar som innehar ett stort antal politiska uppdrag.
Det kan säkert vara motiverat i flera fall att en person har mer än ett uppdrag på grund av att det
skapar en nödvändig helhet. Framförallt i de fall som personen i fråga arbetar med politik på
heltid. Jag menar dock att det många gånger är så att sådana motiv knappast kan förklara alla de
politiska uppdrag som en person innehar. Dessutom skapar en sådan fördelning känslan av att
det finns ett glastak i rörelsen, ett tak genom vilket man kan se möjligheterna men lämnas med
känslan att det är några få utvalda som når dit. En känsla som riskerar att skapa bristande
motivation. För det är trots allt så att den som ger sig in i politiken gör det för att kunna påverka
och det är via politiska uppdrag i nämnder och styrelser som den möjligheten är störst.
Motivering
En större spridning av de politiska uppdragen skulle vitalisera rörelsen och skapa en mycket
större transparens. Det skulle ge möjlighet till en bättre mix av människor, åsikter, erfarenheter
och kompetenser, och det skulle leda till en mer rimlig arbetsbörda för såväl fritidspolitiker som
heltidsarvoderade.
Partikongressen föreslås besluta:
A53:1 att partistyrelsen ska ta fram partigemensamma riktlinjer för fördelning av politiska
uppdrag med syftet att skapa en större spridning av dessa uppdrag bland
medlemmarna
Christian Steingruber, Tjänstemännens Sdf
Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Frågor som behandlas i EU parlamentet har en stor betydelse inom EU och har i flera fall lett till
att vanligt folk har fått det sämre. Grunden för försämringen ligger i den högerpolitik som varit
rådande inom EU parlamentet.
I femton år har EU parlamentet varit blått och nu får högerkrafterna en period till vilket vi
uppfattar som en katastrof för jobb, rättvisa arbetsvillkor och bättre arbetsliv. Ingen stimulans av
ekonomin vilket innebär en försämrad ekonomi för många EU-länder, vilket i sin tur påverkar
Sverige negativt.
Stefan Löfven uppgav i EU-valet att EU är ett viktigt verktyg för att skapa jobb. Bland annat
genom att det råder ordning och reda i statsfinanserna och genom att satsa på gemensamma
investeringar, infrastruktur och forskning.
En progressiv samhällsutveckling kommer inte vara möjlig så länge EU-parlamentet är blått.
Högern klarar inte av att leverera en politik som är bra för Europa. Ett annat skäl till att vi ser
frågan så viktig är att den brist på kunskap som nu finns inom Socialdemokratin enbart gynnar de
främlingsfientliga krafter som vi ser växa fram inom hela EU vilket även inkluderar vårt eget land.
Vetskapen om vad som sker och händer i EU-parlamentet är viktig för medlemmar i
socialdemokraterna. Redan idag finns en fungerande kommunikation och presstjänst på den
svenska socialdemokratiska delegationen.
Från själva partiet är dock den information som går ut väldigt bristfällig för att inte säga
obefintlig. Det intryck det ger är att socialdemokraterna som parti inte tar politiken som sker i
EU parlamentet på allvar. Vi anser att Partistyrelsen måste ta frågan på allvar. Det behövs tydlig
information från partistyrelsen som kan spridas till socialdemokrater, arbetarkommuner, Sföreningar, LO, arbetsplatser, fackförbund, media med flera. Vi vill helt enkelt ha
opinionsbildning på en bredare linje än vad som sker redan idag för att på så sätt få ett rött EU
parlament i framtiden.
Partikongressen föreslås besluta:
A54:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att förstärka opinionsbildningen kring aktuella beslut i
EU-parlamentet
IF Metalls Socialdemokratiska förening i Södra Västerbotten
Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
På sidan www.butik.socialdemokraterna.se har arbetarkommunerna möjligheter att beställa ett
brett utbud av produkter. Produktutbudet är attraktivt men så är inte alltid priserna.
Därav köper flera arbetarkommuner in detta från annat håll och man letar andra möjligheter för
att pressa ner priserna, något som gynnar de större arbetarkommunerna men missgynnar alla oss
mindre som inte beställer i större kvantiteter.
Vi är och pratar om oss som en folkrörelse och tillsammans är vi starka, så bör det också vara när
det gäller inköp av material, profilkläder, giveaways och så vidare. Går vi samman som den
folkrörelse vi är måste vi också kunna förhandla till oss attraktivare priser och en gemensam
upphandling bör kunna pressa ner priserna. Något som gynnar oss alla stor som liten.
Partikongressen föreslås besluta:
A55:1 att socialdemokraterna initierar ny upphandling gällande profilprodukter, giveaways och
profilmatrial
A55:2 att upphandling sker i den anda som är motionärens syfte
Björn Strömqvist och Henrik Andersson
Hörby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor
och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska
ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett
feministiskt parti.
Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för
jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum.
Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första
regeringsåret är givetvis bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i
samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att
jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen.
Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på
strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre
än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är
män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas
och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste
säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara
delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara
stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk
socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A56:1 att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A56:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A56:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A56:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A56:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
Mörarp s-förening
Helsingborgs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor
och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska
ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett
feministiskt parti.
Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för
jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum.
Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första
regeringsåret är givetvis bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i
samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att
jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen.
Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på
strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre
än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är
män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas
och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste
säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara
delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara
stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk
socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A57:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A57:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A57:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A57:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A57:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A57:6 att Malmö Arbetarkommun tar motionen som sin egen och skickar den till
Partikongressen
A57:7 att partikongressen 2015 bifaller motionen
Elsa Hansson, Kvinnoklubben Karl
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen har vår statsminister Stefan Löven slagit
fast. Socialdemokraterna har också tagit fram ett program för jämställdhet som man tänker
genomföra det första regeringsåret och jämställdhetsfrågorna kommer att ha hög prioritet. För
oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter i hela samhället, så även i vår organisation. Tyvärr finns även till viss del de
strukturer vi bekämpar i samhället också i vår organisation. Jämställdheten genomsyrar inte vårt
partiarbete i alla led. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen.
Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller
gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär att kvinnor får mindre inflytande och
normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller tillbakagångar i jämställdhetsarbetet behöver
uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas.
Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung
kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
I omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati bör en jämställdhetsansvarig
utses som kan vara stödjande, drivande och rådgivande. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Partikongressen föreslås besluta:
A58:1 att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A58:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A58:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram,
A58:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A58:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
Inger Wennhall
Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor
och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska
ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett
feministiskt parti.
Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för
jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum.
Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första
regeringsåret är givetvis bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i
samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att
jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen.
Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på
strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre
än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är
män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas
och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste
säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara
delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara
stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk
socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A59:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A59:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A59:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A59:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A59:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
Laila Olsen
Staffanstorp arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Vi vill se ett land där vår samhällsmodell utvecklas.
Kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och är därför fria att göra sina egna
livsval. I vårt samhälle ska kvinnor och män ha lika rätt och lika ansvar för familjeliv, arbetsliv
och samhällsliv.
När Stefan Löfven medverkade på Nordiskt Forum i Malmö sa han att Sverige ska vara ett
feministiskt föregångsland i världen. Därför måste den socialdemokratiska regeringen nu göra en
rivstart för jämställdheten inom alla politikområden. Att socialdemokraterna tar fram och
genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är naturligtvis mycket bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad ö i samhället. De strukturer vi ser och vill bekämpa i
samhället finns till viss del även i vår egen organisation. Jämställdheten genomsyrar inte vårt
partiarbete i alla led även om vi kommit en bra bit på väg. Principen om varvade listor finns men
efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, som
ordförandeplatser och gruppledare, är inte i nivå med männens. Därigenom får kvinnor mindre
inflytande och att normen om att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks.
Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningarna att vara ännu mer föregångare på det
här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och ska finnas i organisationens alla led.
För att det ska förverkligas krävs att en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas
krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller tillbakagång i jämställdhetsarbetet behöver följas
upp och kunna mätas. Klagomål ska kunna kanaliseras och goda exempel spridas och efterlevas.
Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung
kan vara delaktiga i samhället utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande,
drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A60:1 att en jämställdhetsansvarig inom socialdemokratin utses
A60:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig tas fram
A60:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A60:4 att en jämställdhetsplanmed mätbara mål tas fram
A60:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
A60:6 att medlemsmötet för Ängelholms socialdemokrater antar motionen som sin egen och
sänder den till partikongressen
Kerstin Engle, S-kvinnor i Ängelholm
Ängelholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor
och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska
ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett
feministiskt parti.
Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för
jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum.
Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första
regeringsåret är givetvis bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i
samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att
jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen.
Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på
strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre
än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är
män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas
och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste
säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara
delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara
stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk
socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A61:1 att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A61:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A61:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A61:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A61:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
S-kvinnor i Lund
Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor
och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska
ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett
feministiskt parti.
Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för
jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum.
Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första
regeringsåret är givetvis bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i
samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att
jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen.
Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på
strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre
än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är
män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas
och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste
säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara
delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara
stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk
socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A62:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A62:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A62:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A62:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A62:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
Anita Ullmann Kradjian
Hörby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Arbetarrörelsen har alltid haft folkbildnings ambitioner. Mycket av kulturens framväxt har haft
sin begynnelse i arbetsplatsanknytning och kulturell bildning. Människors lika värde har varit
självklart i det arbetet. I traditionen att göra kulturen tillgänglig för alla, har människor utvecklats,
funnit sin identitet och erövrat självkänsla.
Vi som var med och skrev det kulturpolitiska programmet för Sandvikens socialdemokrater
kände stolthet och glädje när arbetarkommunen den 27 augusti 2010 antog programmet som sitt.
Våra kommunalråd poängterade vid detta tillfälle att ”Kulturen tillhör kommunens
kärnverksamhet”. Kulturen har ett egenvärde – är ett fundament i samhällsbygget. Vårt mål är att
öka alla människors delaktighet i kulturlivet, främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet. En ansvarsfull kulturpolitik kräver resurser.
Partikongressen föreslås besluta:
A63:1 att alla arbetarkommuner tar beslut att formulera ett kulturpolitiskt program för sin
arbetarkommun som underlag för politiska beslut på kort och lång sikt för att främja
den kulturella utvecklingen i varje kommun för att alla invånare skall få möjlighet att
delta i den kulturella utvecklingen
Harry Berg, Tommy Eklund, Marie Frestadius, Karl Erik Larsson, Kjerstin Lundblad, Åsa Wirén
Jonsson
Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Det råder i dag stor brist på arbetarrörelsens historia och om hur det moderna Sverige byggts
upp. I skolböckerna nämns väldigt lite om arbetarrörelsens och arbetarklassens historia. Det
råder brist på kunskap om kvinnors och andra utsatta gruppers arbetarehistoria. Timbro och
näringslivet satsar stora pengar på att ge borgerlighetens syn på historien, bland annat genom
bokutgivning och tidningar som Företagsminnen, och arbetarrörelsen bör göra detsamma. Ett
museum om arbetarrörelsens historia liknande det som redan finns i Köpenhamn skulle också
kunna inrättas.
Partikongressen föreslås besluta:
A64:1 att partiet avsätter resurser för att öka kunskapen om arbetarrörelsens historia, både
inom och utom partiet
A64:2 att ett museum om arbetarrörelsens historia inrättas i minst en av Sveriges storstäder
SSU Frihet
Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I partiets stadgar står under § 1 Partiets uppgift: "samordning av socialdemokratins arbete i
kommuner och landsting samt inom Svenska kyrkan".
Den första delen av detta är naturligtvis inte på något sätt kontroversiellt efter som vi alla bor i en
kommun och ett landsting och det är viktiga delar av samhället. Däremot finns det med att partiet
ska samordna socialdemokratins arbete i Svenska kyrkan. Det var en rimlig utgångspunkt när
kyrkan var en del av staten och medborgare föddes in i kyrkan, så ser det inte ut längre. Sedan
2000 är Svenska kyrka skild från staten. Därmed är den en församling bland andra om än
betydligt större samtidigt lämnar allt fler Svenska kyrkan. Kyrkan upprätthåller fortfarande en
organisationsstyrning från tiden när man var en del av staten. Politiska grupper ställer upp i
medlemsval. Det man kan se är att dessa politiska grupper alltmer ifrågasätts och ersätts av mer
kyrkligt orienterade grupper som kan bestå av människor som inte har någon partipolitisk
tillhörighet och ibland är det sammanslutningar av tidigare partipolitiskt aktiva företrädare som
nu ställer upp under annat namn. Valdeltagande är ytterst lågt, 12,7 %, även om det steg med 0,8
% senaste valet.
Partiets hållning att stadgemässigt kräva av medlemmar och organisation att samordna
verksamhet inom kyrkan skapar en del komplikationer. Den som aktivt valt att lämna Svenska
kyrkan för att man vill tillhöra någon annan församling eller för att man helt tagit avstånd från
religion men ändå sympatiserar med Socialdemokratin hamnar i en märklig situation. Vill man ta
på sig uppdrag i partiets organisation är man stadgebunden vid att samordna verksamhet i en
organisation som man faktiskt tagit avstånd ifrån. Dragit till sin yttersta spets kan alltså inte en
person som vägrar att befatta sig med Svenska kyrkans verksamhet, av ideologiska skäl, ta på sig
uppdrag i det socialdemokratiska partiet.
Det finns också aktiva partikamrater som i kyrkan tycker att organisationen bör styras i enlighet
med mer andligt orienterade tankar och vill engagera sig i organisationen genom att aktivt ta del i
organisationens styrning genom någon annan av de partipolitiskt obundna grupper som ställer
upp kyrkovalet. Dessa kamrater riskerar direkt att uteslutas ur partiet för att de deltar i ett annat
partis verksamhet där socialdemokratiska partiet ställer upp i val. Är det verkligen rimligt? Om
inte varför har vi då med det i våra stadgar? Om det är det, börjar vi då inte ha uppfattningar om
människors rätt till sin religiösa åskådning? Det kommer i så fall i sin förlängning inte kunna
stanna i Svenska kyrkan. Utan frågan blir om en som är medlem i någon annan församling kan
vara medlem i det Socialdemokratiska partiet.
För de allra flesta är detta naturligtvis inget stort problem eftersom väldigt få egentligen bryr sig
om kyrkan annat än möjligen vid dop, bröllop och begravningar. Många av partimedlemmarna
har sannolikt inte ens läst stadgarna och funderat över vad det egentligen innebär. Men att skriva
in samordning av partiets verksamhet inom Svenska kyrkans i stadgarna skapar principiellt en
konflikt och lösningen har hittills varit att inte bry sig så mycket om dessa konflikter. Det är nu
dags efter 15 år att ta bort denna konflikt ur stadgarna för de partikamrater som valt att lämna
Svenska kyrkan eller aldrig valt att gå med i den. Svenska kyrkan bör helt enkelt tas bort ur
partiets stadgar.
Detta hindrar på intet sätt att socialdemokrater som finner ett värde i att vara aktiva i kyrkans
demokratiska styrning kan göra detta. Det kan ske genom att organisera sig i partigrupper som
ställer upp i kyrkans val under socialdemokratiskt namn gärna då under ledning av ex
Socialdemokrater för tro och solidaritet som i sin verksamhet är mer orienterade gentemot
andliga och ekumeniska frågor. Men andra partikamrater kanske finner sitt engagemang i någon
annan gruppering som värderingsmässigt inte strider mot partiets värderingar men har en annan
linje i kyrkans verksamhet än vad rena socialdemokratiska grupperingar har. Det kan tom har
opinionsbildande effekt mer långtgående än vad som annars är möjligt. Rent demokratiskt är det
heller inte rimligt att socialdemokraters arbete i Svenska kyrkan ska samordnas av partivänner
som inte är medlemmar i kyrkan.
Den som nu ändå tycker att detta är en rimlig ordning bör ställa sig några frågor:
Varför ska det socialdemokratiska partiet (vilket inte är det samma som socialdemokrater)
engagera sig i Svenska kyrkans verksamhet när man inte gör det i andra religiösa samfund?
- Är det för de stora värden som kyrka äger och som de fått genom ibland väldigt dubiösa
förhållanden långt tillbaka? Borde man då inte anse att dessa värden borde återgå till samhällets
ägo, dvs socialiseras eller för att använda en tidigare provad form reduceras?
- Är det för kyrkans diakonala verksamhet är så värdefull? Borde man då inte vara oerhört kritisk
mot partiets socialpolitik och kräva långtgående reformer som gör diakonin onödig? För det är
väl inte välgörenhet och allmosor som är socialdemokratins väg att undanröja fattigdom och
armod.
- Är det för att så många medborgare ändå är med i Svenska kyrkan? Borde man då inte också
anse att partiet ska engagera sig i Svenska fotbollsförbundet och kräva partival där eller varför
inte i golfförbundet eller Friskis & Svettis som också engagera många medborgare möjligen tom.
fler aktiva utövare än i kyrkan.
- Är det för att motverka SDs framgångar i kyrkovalen? Jo, det kunde ju vara ett legitimt skäl men
det verkar faktiskt inte vara avgörande då de växer även i Riksdagen där vi är betydligt mer aktiva
än i kyrkan, det är därmed något annat än vår blotta närvaro som hindrar människor att stödja
dem. Det är förvisso något att fundera över men löses inte med att ha det med i stadgarna. Man
skulle också kunna påstå att radikaliseringstendenser i vissa andra samfund är minst lika
bekymmersamt som SDs framgångar i kyrkovalen.
- Är det för att vi vill ha kontroll av vårt varumärke om det används i Svenska kyrkans val? Men
är det verkligen ett skäl till att ha med kravet på engagemang i stadgarna? Det kan ju lösas på
väldigt många andra betydligt bättre sätt. Dessutom kanske jag som ateist inte ska styra kristna
socialdemokraters politik i kyrkan. Om jag behöver det så har sannolikt de eller jag hamnat i fel
parti.
- Eller är det rent av för att de kyrkoaktiva är så få att man vill att de andra ska göra jobbet åt
dem? För inte sällan är de som är mest aktiva i partiet personer som valt att lämna Svenska
kyrkan.
Vilka bevekelsegrunder man har för att man tycker att detta ska finnas i stadgarna så kokar det
ner till den principiella frågeställningen:
Med vilken rätt anser vi oss kunna kräva engagemang i Svenska kyrkan av en ateist, jude, muslim,
pingstvän eller annan livsåskådning och som gått med i det Socialdemokratiska partiet? För det är
det vi gör med vår skrivning i våra stadgar. Eller anser vi att man ska välja mellan sin
livsåskådning och partiet även om man delar partiets värderingar i övrigt? Jag kan inte se att vi
har någon moralisk, demokratisk, solidarisk eller ideologisk rätt att kräva detta och därmed ska
det bort ur stadgarna.
Partikongressen föreslås besluta:
A65:1 att det socialdemokratiska partiet på sin kongress 2015 ur sina stadgar stryker allt som
handlar om att partiet som organisation ska engagera sig i Svenska kyrkans val
Joakim Truedsson
Katrineholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Stadgarna för socialdemokraterna gör det möjligt för medlemmar att betala medlemsavgift
vartannat år men ändock räknas som fullvärdig medlem, innebärande bl.a rösträtt vid
medlemsmöte och andra sammankomster/val.
Vi vill ändra på det. I huvudsak finns två argument
1. Ekonomiskt behöver föreningarna medlemsavgifter för att bedriva en bra föreningsverksamhet
på orten.
2. Svårt att motivera medlemmar att betala sin avgift varje år när de hör att andra som inte betalar
ändock har både medlemskap och rösträtt kvar.
Många medlemmar har lämnat synpunkter på att det är dyrt att vara medlem i flera föreningar ex.
S-kvinnor, Tro och solidaritet samt ortens s-förening. Vi önskar att det skall vara en lägre avgift
när medlemmar är medlemmar i flera föreningar.
Partikongressen föreslås besluta:
A66:1 att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över stadgarna vad gäller
medlemsavgift så att det inte längre är möjligt att enbart betala avgiften vartannat år
A66:2 att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över kostnaden då medlemmar är
medlem i flera föreningar
Arbetarekommunens Styrelse
Ljungby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna står inför flera betydande utmaningar, men en av de främsta är det
minskande medlemsantalet. 1991 hade Socialdemokraterna 260 000 medlemmar. Sedan dess har
vi kunnat se en tydligt nedåtgående trend med 164 000 medlemmar 1999, 136 000 medlemmar
2004 och 97 000 medlemmar i början av 2014.
Att ha många medlemmar på papperet har självklart inget egenvärde om medlemmarna inte
deltar i interndemokratin eller folkrörelsearbetet, men siffrorna talar ändå sitt tydliga språk.
Socialdemokraterna måste sätta upp tydliga medlemsmål och fokusera på att öka medlemsantalet
mellan valen. Det kan till exempel ske genom ekonomiska incitament till föreningar som värvar
många nya medlemmar.
Partikongressen föreslås besluta:
A67:1 att Socialdemokraterna sätter upp tydliga, långsiktiga medlemsmål
A67:2 att Socialdemokraterna arbetar aktivt och kontinuerligt med att uppnå de uppsatta
medlemsmålen
Håkan Bernhardsson, GSHF Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening
Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Att arbetet ute i den lokala s-föreningen är viktigt ställer de flesta upp på. Men partiet är inte
särskilt bra alla gånger på att uppmuntra eller värdera varken de eldsjälar som sliter ute i sföreningarna eller stötta med arenor för lärande och utveckling av nya framgångsrika metoder i
folkrörelsearbetet.
Vi ser nu tydligt hur socialdemokratins stöd i breda folklager tunnas ut. Det socialdemokratiska
partiet behöver därför omgående stärka sin organisation och för det behövs en uppvärdering av
partiarbetet. Partiorganisationen ska klara att vinna val, formulera en trovärdig politik och
rekrytera medlemmar till politiska uppdrag. Men organisationen ska också klara av att fungera
som ett verktyg för att förändra människors vardag till det bättre, vare sig det handlar om att
ordna läxläsning utanför skolan eller ordna majbrasan vid valborgsmässofirandet.
Det åtagandet kräver att förtroendevalda och ledare i vår organisation tar ansvar på ett nytt sätt
och visar i handling att partiarbetet är prioriterat. Resurser och engagemang behöver avsättas för
att stötta våra socialdemokratiska föreningar och arbetarekommuner i metodutveckling och
erfarenhetsutbyten. Det handlar både om att man från olika landsdelar ska lära sig nytt men även
att partiet visar att folkrörelse- och partiarbetet är viktigt och prioriterat. Den pånyttfödda
folkrörelsen är nyckeln till att partiet ska överleva på sikt.
Partikongressen föreslås besluta:
A68:1 att partiet minst en gång per mandatperiod ordnar former för ett rikstäckande
arbetarekommunutbyte med fokus på metodutveckling och erfarenheter av
framgångsrikt partiarbete
Andreas Lundgren, Ålidhem-Sofiehem Socialdemokratiska förening
Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Ett land där
kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och
män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett
feministiskt parti.
Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för
jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt
föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med att han medverkade på Nordiskt
Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det
första regeringsåret är givetvis bra.
Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i
samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att
jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen.
Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på
strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre
än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är
män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och
förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla
led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav
och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakåtgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas
och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste
säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara
delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar.
För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara
stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk
socialdemokrati.
Partikongressen föreslås besluta:
A69:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses
A69:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom
Socialdemokraterna tas fram
A69:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom
partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram
A69:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas
A69:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt
parti både numerärt och strukturellt senast 2022
S-Kvinnor
Kävlinge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi socialdemokrater ser rasismen som ett av våra största samhällsproblem och den kräver aktiv
handling om den ska förebyggas och motverkas. Om vi betraktar samhället som helhet ser vi idag
tydligt hur den begränsar människors frihet och levnadsvillkor. Som parti och del av
arbetarrörelsen har socialdemokrater därför alltid verkat för att bryta de rasistiska strukturerna
runt oss och formulerat en politik för att bekämpa den.
För att den antirasistiska politiken långsiktigt ska få bäring krävs det också en större
organisatorisk analys inom vår egen folkrörelse. Socialdemokraternas partiorganisation är som det
övriga samhället påverkad av samhällets strukturer och det behövs ett fortsatt framåtsyftande
folkrörelseutveckling för att framgångsrikt möta rasismens utmaningar. Runt om i hela landet
arbetar socialdemokrater aktivt för att människors lika värde ska garanteras och genom
folkbildning finns det inom arbetarrörelsen ett gediget kunskapsarbete som syftar till människors
frigörelse. Som framtidsparti och folkrörelse är vi inte främmande för antirasistiskt arbete och
därmed är det ett naturligt steg att lansera ett antirasistiskt kunskapslyft.
Det antirasistiska kunskapslyftet syftar till att lyfta folkrörelsen och fortsätta utveckla arbetet för
ett samhälle utan diskriminering, förtryck och våld. Det handlar om att tillämpa ett medvetet
förhållningssätt till all verksamhet men också få verktyg för att stärka det politiska arbetet. En
antirasistisk handlingsplan för socialdemokratin är ett steg i vägen för hoppet om att vända
rasismens utveckling i samhället.
Partikongressen föreslås besluta:
A70:1 att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den socialdemokratiska
folkrörelsen
S-studenter Sundsvall
Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Årets tema är framtidens jobb och framtidens folkrörelse. När det gäller att få en bra folkrörelse
måste så många röster som möjligt få chansen att höras. Till partikongresserna delar man in
Sverige i områden där flera kommuner skall samsas om ett ombud. Till kongresserna uppmanas
arbetarekommunerna att skriva motioner som sen ska försvaras under kongressen. Vi tror att
intresset för motioner och för partiet skulle bli större om en motionsskrivare, precis som i
kommunerna, fick komma till partikongressen och presentera sin motion.
Partikongressen föreslås besluta:
A71:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att se över formerna för hur en motionsställare
personligen skulle kunna få presentera sin insända motion på partikongresser
Gunilla Persson
Norbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Ibland försvåras verksamheten för våra S-föreningar och det är inte bra.
Partiets viktigaste resurs är våra medlemmar. De flesta är medlemmar i en Socialdemokratisk
förening och de har oftast medlemskap i just EN förening. Det förekommer även att många har
sk. extra medlemskap i ytterligare någon S-förening. Vi ser det som positivt att man kan aktiverar
sig i olika S-föreningar. Det vanligaste bland våra S-föreningar är de som är geografiska (ort,
stadsdel eller liknande). Vi har även andra typer av föreningar tex. fackliga, (Byggnads Sförening), språkliga (Finska S-föreningen) och andra (HBTs, ESP m.fl.). Några av S-föreningarna
har en naturlig koppling till att spänna över fler än en Arbetarekommun. Medlemmar i tex en
facklig S-förening kan vara såväl grundmedlemmar som extra medlemmar. De som är extra
medlem kan ha sitt grundmedlemskap i en förening som tillhör samma arbetarekommun som
den fackliga S-föreningen eller i en annan arbetarekommun. Samtidigt som vi välkomnar att ha
många S-föreningar begränsar stadgarna rättigheterna för en S-förening som spänner över flera
arbetarekommuner. Tydligt blir detta vid tex nomineringar. Denna S-förening tillåts inte att
nominera en person till uppdrag i annan arbetarekommun trots att grundmedlemskapet finns där.
Engagemanget från medlem och i detta fall en facklig S-förening tas inte fullt ut tillvara, detta
anser vi vara en brist i den nuvarande stadgetexten.
Partikongressen föreslås besluta:
A72:1 att stadgarna ändras så att nomineringsrätt för S-föreningar som spänner över mer än en
arbetarekommun inte begränsas på det sätt som sker idag
Borås Arbetarekommun
Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Bakgrund
Olof Palmes Center har varit en viktig motpartner i Latinamerika för utveckling av demokrati;
innan under och efter diktaturerna i kontinenten förtrampade fackliga och politiska
organisationer. Fr.o.m. 2012 Olof Palmes Center upphörde samverkan med Latinamerika.
Kontinenten inte var prioriterande. Nationella ledningar för Socialist partiet i Uruguay, PPD i
Chile och Socialist partiet i Argentina skrev för vidare samarbete med politiska projekt; särskild
gentemot ungdomar och lokala projekt. Anspråk framställde också av José Mujica för svenska
politiker när han övertog regeringen.
SAP:s valmanifest 2014
”Vi vill finnas till för de medelstora företagen och erbjuda bättre hjälp i att vidga deras marknad
till Norden, Europa och världen. Vi vill också föra löpande samtal med de största företagen om
de strategiska vägval Sverige står… Sveriges röst för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter ska
åter höras i världen… Sverige ska driva på för en global överenskommelse mellan arbete, kapital
och samhälle... Sverige ska gå före med en ambitiös biståndspolitik.”
Fr.o.m. 2012 har vi lämnat en hel kontinent utanför samarbete och samverkan med principerna
som här citeras. Orsaker kan det finnas flera, men idag bör vi diskutera vår inställning till
Latinamerika och omvärdera ifall tidigare orsaker/argument är korrekta och i så fall att Olof
Palme Center skall lämna en hel kontinent utanför vår fackliga och politiska verksamhet.
Sverige och Latinamerika idag
I Latinamerika handlar det om systemlösningar men även om produkter och tjänster inom energi,
hälso- och sjukvård samt trafik- och transportsystem. Gruvnäring och infrastruktur kan också
vara av intresse för svenska exportörer och konsulter... Flera resor med delegationer har
genomförts – bland andra av statsministern och handelsministern... med denna… vill vi peka på
det nära och genuina samarbetet mellan Sverige och den latinamerikanska regionen – såväl
ekonomiskt, kulturellt som politiskt -…”
(Utrikesdepartementet 2013)
Några uppgifter om Sverige och svenska företag i Latinamerika
Svenska företag har idag dotterbolag i Argentina med totalt över 23 000 anställda. Sverige har
historiskt varit en av de tio största investerarna i Brasilien och den svenska företagsnärvaron i
landet är sedan länge omfattande. Antalet anställda i de cirka 220 svenska och svenskrelaterade
företagen som finns i Brasilien uppgår till omkring 60 000 anställda. Den svenska exporten till
Chile domineras av verkstadsprodukter: maskiner (inklusive gruvutrustning) och apparater
(inklusive telekomutrustning) samt transportmedel. Det finns drygt 20 svenska dotterbolag i
Chile, ytterligare cirka 150 har någon form av representation
De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Peru växer snabbt och det finns potential för
att ytterligare stärka handelsutbytet. Det svenska näringslivet är väl representerat i Peru med ett
20- tal dotterbolag.
Colombia är idag Sydamerikas tredje största ekonomi… Svenska förbindelser med Colombia
berör såväl handel som politik och bistånd. Sveriges fokus inom utvecklingssamarbetet och den
politiska dialogen är främjandet av förutsättningar att skapa en hållbar fred, stärkande av
demokratin och rättsstaten samt ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.
Om Centralamerika räknas som en marknad så vore den Sveriges sjätte största
avsättningsmarknad i Latinamerika. Det svenska utvecklingssamarbetet med Guatemala och
andra insatser i Centralamerika syftar till att skapa förutsättningar för fortsatt fred och
fattigdomsbekämpning, utifrån ett rättighetsperspektiv. Mexiko är efter Brasilien, Sveriges största
exportmarknad i Latinamerika… Uppemot 130 svenska företag har verksamhet eller
representation i Mexiko och nära 35 000 anställda.
Sverige är representerat i Karibien (förutom Kuba) genom en Stockholmsbaserad
ambassadör, som bevakar de 14 självständiga länderna i den regionala samarbetsorganisationen
CARICOM. Många av länderna i Karibien är starkt beroende av turistnäringen, men de försöker
också diversifiera sina ekonomier genom att satsa på IT, finansiella tjänster, alternativ energi,
medicinsk forskning etc. Inom bl. a dessa sektorer kan det föreligga möjligheter för svenska
företag.
Sverige har haft ett omfattande och långsiktigt utvecklingssamarbete med Bolivia sedan början av
90-talet. Utvecklingssamarbetet koncentreras till tre samarbetsområden; demokratisk
samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, utbildning och forskning.
Partikongressen föreslås besluta:
A73:1 att SAP:s kongress beslutar att Latinamerika är en viktig kontinent och återupprättar
vidare kontakter och samarbete. Olof Palmes Center bör analysera möjligheterna för
att genomföra detta
A73:2 att Facklig-politisk verksamhet mellan Sverige och Latinamerika är ett prioriterat
område med samverkan och samarbete
A73:3 att Mänskliga rättigheter, folkbildning i demokrati, medverkan för hållbar fred och andra
områden utifrån ett rättighetsperspektiv återupprättas och förbättras på kontinenten
Leopoldo Letelier
Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Den socialdemokratiska rörelsen har en lång tradition av bildningsarbete. Folkbildningen
handlade redan under tidigt 1900-tal om hur arbetarklassen själv ska ta makten över språket och
det kritiska tänkandet och därmed över sitt eget liv. Bildning är inte detsamma som utbildning.
Bildning handlar inte heller om elitism eller att exkludera. Bildning är att förstå sammanhang och
handlar om eget fritt tänkande, reflekterande och kritiskt formulerande. Bildning är förvärvad
kunskap byggd på erfarenheter.
I bildningsprocessen sätter vi genom studier och reflektion samman både främmande och känt,
tradition och framtid.
Bildning är grunden för ett samhälle som sätter människovärde före priset på en vara. Bildning är
vapnet för att bryta maktstrukturer och som ger frihet. Bildning gör livet värt att leva, ger
möjligheter att bli en del av mänskligheten och delaktig i samhällsbyggandet.
Men hur ser dagens bildningsprocesser ut? Vad har hänt under de hundra år som gått sedan ABF
bildades 1912? Är studiecirkeln den självklara formen för medborgaren i bildningsarbetet och är
det fysiska biblioteket den enda vägen till litteraturen, språket och därmed bildningen? På vilket
sätt skiljer sig landets folkhögskolor från andra utbildningsanordnare, de på den kommersiella
marknaden? Var skapas det fria och kritiska tänkandet för en samhällsklass som inte har
bildningen som ett självklart fundament i hemmet?
Den digitala världen ger möjligheter. Vi har sett en diktatur störtas genom folkets mod och
motstånd, många gånger mobiliserat genom sociala medier. När eldar tänts och mänskliga murar
ställts mot övermakten har internationell solidaritet visats. Digitaliseringen kan vara ett redskap
för förståelse och gemensam kamp över gränser. Den digitala världen förenar och kommunicerar.
Samtidigt ger den kunskap, utveckling, fritt reflekterande och är därmed en källa till bildning.
System som Wikipedia utgör plattform för den kunskapstörstande, blir källa av bildning att ösa
ur. Rätt använd kan digitaliseringen ge möjlighet till egenmakt, jämlikhet och demokrati. Fel
använd skapar den maktmissbruk, kontroll och förföljelse.
Bildning är i nutid bredare än litteratur, den finns utanför de klassiska institutionerna för kultur
och är större än enbart en kulturpolitisk fråga. På samma sätt som socialdemokratin måste söka
skapa en samtidsberättelse står vi inför utmaningen att förstå bildningens strukturer och
strävanden. Även om det bygger på arbete som skapades för hundra år sedan, har formerna
förändrats. Vad är kärnan i bildning? Hur översätter vi den till vår tid?
Det är dags för socialdemokratin att formulera 2000-talets bildningspolitik som kan bli
fundamentet för dess samtida berättelse.
Vi måste förstå dagens bildningsprocesser och skapa en politik som ger människan frihet att ta
makten över sitt eget liv och i samarbete med andra skapa ett värdigt och solidariskt samhälle.
Partikongressen föreslås besluta:
A74:1 att mot bakgrund av det som anförs i motionen tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är
att formulera socialdemokraternas bildningspolitik. Arbetet bör ske i nära samverkan
med både partiföreningar och en intresserad allmänhet. Arbetsgruppens rapport
kommer att spela en stor roll i partiets arbete med att förnya folkbildningen och
bidra till en modern och begriplig samtidsberättelse
Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening
Stockholms partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
I vallokalerna såg vi att det var flera som tog ”fel” valsedel då det är svårt att skilja på
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Framför allt var det våra nya vänner, födda
utomlands, även de med sämre syn, som förväxlade valsedlarna. En del frågade om det var rätt
valsedel. Det var så vi blev varse problemet, men tänk alla som inte frågade.
Partikongressen föreslås besluta:
A75:1 att partisymbolen finns med på samtliga valsedlar
S-kvinnor i Österåker
Österåkers arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi behöver skapa en vision av hur vi vill att samhället skall se ut på lång sikt. Om vi vill kunna
visa solidaritet med våra barn, barnbarn och barnbarns barn måste vi försöka tänka oss ett
framtida samhälle om 50 till 100 år. Vilka möjligheter kommer det att finnas för våra barn,
barnbarn och barnbarns barn att få sina behov tillgodosedda? Vårt agerande i dag påverkar den
saken. Kommer de att ha tillgång till råmaterial för industriproduktion? Hälsosamt dricksvatten?
Fisk ur hav och sjöar? Friska jordar för livsmedelsframställning? Fred och samförstånd inom
landet och med sina grannländer? Kommer de att ha tillgång till god utbildning? Vilken
inställning kommer de att ha till mänskliga rättigheter och humanism? Detta är förhållanden som
vi nu gemensamt har möjlighet att påverka.
För att skapa en gemensam framtidsvision behöver vi ett brett rådslag i hela landet, mellan alla
olika grupper i samhället. Rådslaget skall handla om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och jordens
möjligheter att tillgodose våra behov. Frågan om i vilken utsträckning det är önskvärt och möjligt
att styra utvecklingen kommer säkert att bli behandlad.
Partikongressen föreslås besluta:
A76:1 att Socialdemokratiska partiet förbereder och inbjuder medlemmar, sympatisörer och
intresserade till ett rådslag om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och jordens möjligheter
att tillgodose våra behov. Därefter kan Framtidens Jobb skisseras. För Framtidens
Folkrörelse kan rådslaget stå som en förebild
Rune Lindström
Skövde arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Tidigare, från 80 talet fram till valet 2010 använde vi oss av rådslagsarbete som ett gemensamt
arbetssätt. Det gjorde den stora medlemsgruppen delaktig i den aktuella politiken, argument och
förslag diskuterades i studiecirklar och på medlemsmöten vilket skapade engagemang i frågorna
och medlemmarna kände sig närvarande i dagspolitiken.
I dagens politiska situation, med allianser och samverkan med olika partier, kan ett liknande
arbetssätt skapa engagemang och delaktighet på bredden. I framförhållning kan partistyrelsen
skicka ut frågor som tjänar på en bred diskussion och analys i föreningar och arbetarkommuner
under mandatperioden och för den framtid som ska befästa vår politik och värderingar.
Partikongressen föreslås besluta:
A77:1 att partistyrelsen återupptar rådslag som ett gemensamt arbetssätt
Örby/Svansjö s-förening
Marks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det krävs betydligt mer ”aktivism” i vårt parti om vi ska vinna nästa val! Den aktivismen måste
ha sin grund i det lokala arbetet. Det kan ske i ett geografiskt definierat område eller på en
arbetsplats eller i en utbildningsmiljö.
Det viktiga är att vi har förmågan att lyssna på väljarna. Men lika viktigt är att vi kan berätta för
väljarna vilken politik vi står för och kommer att föra.
Grundbulten i det arbetet är den lokala organisationen. Där finns mötesplatserna och
möjligheterna till dialog med medlemmarna, med väljarna. En viktig del är naturligtvis att vi
utnyttjar alla de möjligheter och tekniker till kommunikation som nu finns. Digital media, andra
informationsflöden eller tekniska plattformar är viktiga verktyg. Men viktigast av allt är det
mänskliga mötet! Det har vi alla märkt, vi som varit aktiva i de senaste valrörelserna. Det
avspeglas med största sannolikhet också i de valanalyser som nu görs ute i landet. Där vi mött
människor mer personligt, på olika sätt, har vi stärkt våra positioner (eller åtminstone förhindrat
större tapp av väljare).
Det ”inre livet” i partiet blir därför synnerligen viktigt inför kommande valrörelser. Våra ledare i
partiet har ett särskilt ansvar för den kultur och det samtalsklimat som råder. Dialog, lyhördhet
och aktivitet måste vara bärande fundament i folkrörelsen Socialdemokraterna.
Vi måste därför revitalisera hela vårt partiarbete och hitta vägar för att få igång våra s-föreningar
igen.
I vår s-förening har vi ambitioner att regelbundet lyssna på våra såväl våra medlemmar som på
väljarna i vår stadsdel, t ex genom enkäter, genom mötesverksamhet, genom kulturaktiviteter,
genom utbildningsverksamhet, genom att nyttja nya tekniker. Vi har också ambitionen att
redovisa vad vi åstadkommer för medborgarna med den politik som vi bedriver. Ett lokalt
valprogram är ett av våra verktyg i det arbetet. Grunden för detta är en planerad och uthållig
”verksamhetsplan”.
Då kan vi vinna nästa val och börja bygga en modern folkrörelse för jobb och rättvisa!
Partikongressen föreslås besluta:
A78:1 att en kraftsamling görs för att stimulera till uppbyggnad av s-föreningar
A78:2 att utbildningsinsatser görs för att få igång processer kring dialog och kommunikation
med medlemmar/väljare i närområdet/stadsdelen/arbetsplatsen
A78:3 att insatser görs för att få återuppbygga det fackliga och politiska samverkansarbetet
A78:4 att vi skall möjliggöra och stimulera fler former av s-föreningar än de traditionella
områdesföreningarna
Kvarnsvedens S-förening
Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I stadgarnas kapitel 5 § 6 moment 2 står det att styrelsen skall bestå av minst fem ordinarie
ledamöter.
Bland våra s-föreningar finns det de som har ett stort antal medlemmar till de som kanske är ett
tiotal medlemmar. Att man måste ha en styrelse på minst fem personer gör att det ibland är svårt
att få till detta på ett bra sätt, speciellt i de mindre föreningarna. Det vore bättre om man tilläts
vara minst tre personer. Det blir även lättare att starta nya föreningar om det ”bara” krävs tre
personer som sedan kan värva medlemmar till just sin förening. Det är samtidigt inget som
hindrar att man är fem eller sju eller fler udda antal i en styrelse förstås eftersom vårt förslag ger
vid handen att det skall vara minst tre personer i styrelsen.
I andra organisationer t. ex fackligt så tillåts en fackklubb bestå av minst tre personer och det har
fungerat bra. De arbetsplatser som har många medlemmar har känt det naturligt att ha fler än tre
styrelseledamöter.
Partikongressen föreslås besluta:
A79:1 att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att styrelsen skall bestå av minst tre
ledamöter
Handels s-förening, Örebro
Örebro arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I stadgarnas kapitel 5 § 6 moment 2 står det att styrelsen skall bestå av minst fem ordinarie
ledamöter.
Bland våra s-föreningar finns det de som har ett stort antal medlemmar till de som kanske är ett
tiotal medlemmar. Att man måste ha en styrelse på minst fem personer gör att det ibland är svårt
att få till detta på ett bra sätt, speciellt i de mindre föreningarna. Det vore bättre om man tilläts
vara minst tre personer. Det blir även lättare att starta nya föreningar om det ”bara” krävs tre
personer som sedan kan värva medlemmar till just sin förening. Det är samtidigt inget som
hindrar att man är fem eller sju eller fler udda antal i en styrelse förstås eftersom vårt förslag ger
vid handen att det skall vara minst tre personer i styrelsen.
I andra organisationer t. ex fackligt så tillåts en fackklubb bestå av minst tre personer och det har
fungerat bra. De arbetsplatser som har många medlemmar har känt det naturligt att ha fler än tre
styrelseledamöter.
Partikongressen föreslås besluta:
A80:1 att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att styrelsen skall bestå av minst tre
ledamöter
Bert Karlsson
Lekebergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Kan det vara så att människor slutat tro på att vi lever i ett samhälle där deras röster gör skillnad?
Kan det vara så att vi i vårt land har ingjutit människor i en tro att deras röster och livsvillkor är
oviktiga för den potentiella makteliten? Konfliktytan mellan dom som har och dom som inte har
ser annorlunda ut idag än i arbetarrörelsens begynnelse och en nedmontering av den gemensamt
finansierade välfärdssektorn har pågått en längre tid. Solidariteten har fått ge vika för egoismen.
Demokratin har fått ge vika för en exkluderande maktfullkomlighet och ett väletablerat förakt för
olikheter och vad som räknas och inte räknas som kunskap. Kan det vara så att det vi ser idag är
en vredesyttring från dessa människor över att de har blivit marginaliserade och exkluderade från
in-flytande? Om det är så, vems är felet? Och vad kan vi göra för att återuppväcka tron på att
man genom sitt engagemang kan påverka och förändra? Hur väcker vi lusten till att vilja vara med
och skapa ett demokratiskt samhälle där även samhällets bonusbarn känner sej välkomna och
älskade?
Oavsett om du är född i Landskrona, Malmö eller Borlänge, Sverige, Bosnien eller Syrien har vi
som människor mer som förenar oss med varandra än som skiljer oss åt. Framtiden skapar vi
tillsammans. Genom att bottna i vårt förflutna och ta avstamp landar vi i nuet. Med nuet som
förankringsgrund kan vi fokusera på vilken framtid vi vill bygga tillsammans.
Genom att fokusera på alla människors lika värde kan vi skapa:
Skolor där inga barn känner sig misslyckade.
Boendemiljöer värdiga för såväl gammal som ung.
Ett dynamiskt och levande föreningsliv inom såväl idrott som kultur som ses som en naturlig del
av människors vardag.
Ett företagsklimat som attraherar nytänkande, innovativa och framtidsinriktade mångkulturella
företagare.
Och i rollen som arbetsgivare kan vi vara ett föredöme genom att erbjuda våra anställda inom
väl-färdssektorn heltidsarbete som norm, löner man kan leva på och en bra arbetsmiljö.
Förmågan att gå från en exkluderande till en inkluderande folkrörelse. Förmågan att skapa en
politik som dagens och morgondagens människor känner sej delaktiga i. Att väcka nytt liv i en
vision om ett framtida samhälle där människor vill vara med och bidra med sitt engagemang och
sina erfarenheter efter förmåga. Hur når vi dit?
Om vi tar avstamp i nuet och vågar tro på att vi kan förändra så kan vi tillsammans skapa en
framtid som blomstrar, där alla känner sig välkomna. Men det kräver ett gediget målmedvetet
inkluderande folkrörelsearbete där vi fokuserar på demokratins grundfundament att alla
människors röster väger lika tungt oavsett klass, kön, etnicitet, ålder eller utbildningsnivå.
Partikongressen föreslås besluta:
A81:1 att mer av hela partiets interna arbete fokuseras på att få igång en inkluderande
folkrörelse
A81:2 att partiet centralt öronmärker ekonomiska medel för att verkställa satsningar på olika
nivåer för ett inkluderande folkrörelsearbete
A81:3 att partiet centralt arbetar för att det utbildas cirkelledare med mål att se till att ett
inkluderande folkrörelsearbete påbörjas
A81:4 att Landskrona Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den till
Socialdemokratiska partikongressen 2015
Alinda Zimmander
Landskrona arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi söker en god balans mellan ideellt arbete, näringslivsarbete och politiskt arbete. En viktig del
av det ideella arbetet, ofta oavlönat, är folkrörelsearbete av olika slag. Det är meningsfullt och ger
glädje.
Det kompletterar arbete i näringsliv och politik.
Vi kan forma visioner och skapa bättre utrymme för kultur, konst – för liv och hälsa. Vi kan
deltaga i samhällslivet bl a i folkrörelser.
Vi är inte bara kunder – vi är medborgare och bör få lättare än idag att delta i olika folkrörelser.
Bättre tillgänglighet i hela samhället – för alla. Anpassning av bostäder, möjlighet för alla att resa,
lämpliga möteslokaler osv.
I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter betonas att alla människor bl a barn och
funktionshindrade ska ha rätt och möjlighet att delta i samhällslivet.
Barnkonventionen bör bli lag i Sverige.
I EU:s § 26 i stadgan om de grundläggande rättigheterna erkänner unionen även
funktionshindrades rätt till oberoende, social och yrkesmässig integrering och deltagande i
samhällslivet.
Alla barn är allas barn. Alla människor är allas medmänniskor. Även framtidens människor och
globalt. Solidaritet, jämställdhet och jämlikhet är grundvärderingar. Håll av varandra. Tyck om alla
människor. Men tyck inte om allt som alla människor gör. Etiska och ideologiska kompasser
behövs.
Mingel, möten och kreativitet.
Underlättas vid bra kollektivtrafik med hög turtäthet och tillgänglighet för alla.
Om fler åker kollektivt är det rimligt att få högre turtäthet. Hållplatserna kan göras mer attraktiva.
Vårda och visa miljömässiga och kulturhistoriska värden. Hela resan blir en upplevelse – inte bara
resans mål. Såsom platsen för den 650-åriga TV-eken i Stockholm eller almarna och
körsbärsträden i Kungsträdgården.
En buss kan ersätta hundra bilar och den snart färdigbyggda nya pendeltågslinjen som knyter
ihop södra och norra Stockholmregionen ersätter många fler. Hantverkare och andra som måste
åka bil får då bättre framkomlighet än idag. Och det finns då också kapacitet för en kraftig
befolkningstillväxt i regionen. Fler direktbussar på Essingeleden till olika destinationer. En ny
motorväg förbi Stockholm blir då onödig och kan skjutas på framtiden under många år.
Räntevinsten blir då miljarder kronor per år. Det skulle ge pengar till satsningar på kollektivtrafik
och mycket annat för att främja folkrörelsearbete, skolor och jobb. Pengarna kan hellre användas
för tillgänglighet för alla, för jobb åt fler och för deltagande i kultur och folkrörelser på fritiden.
Mer välfärd för alla. Bättre säkerhet mot olyckor, bättre klimat, stadsmiljö med färre bilar.
Folkrörelserna för miljö och förnybar energi är viktiga. Koldioxidskatterna bör växa. Politik och
marknad räcker inte. Vi behöver snabbare bygga ut det förnybara och minska användningen av
fossila bränslen. För klimatet. Kärnkraften har ännu ingen godkänd metod för slutförvaring av
använt kärnbränsle. Kärnkraften medför ökad risk för kärnvapenspridning. Katastrofer skall
förebyggas – icke förorsakas. Åtminstone 50 öre per kWh bör läggas undan som försäkring mot
reaktorolyckor och minst 20 öre per kWh för slutförvaringen av kärnbränslet. Nu belastar vi
framtiden med dessa kostnader.
Stoppa kärnkraften – nu. Riksdagen beslöt ju 2010 att kärnkraften inte får subventioneras. Både
marknaden och politikerna är ofta för långsamma.
Folkrörelsearbetet bör underlättas.
Mera mark och olika biotoper bör bevaras för framtiden och för naturstudier. Skärgårdar, kuster
och sjöar. Tillgänglighet för alla. För vandring, segling, fritidsfiske. Värna allemansrätten. Segling
underlättas. Gångvägar och cykelvägar med bättre belysning, tillgänglighet för alla. Ohälsa
förebyggs. Skolbarn får inspiration och motivation att lära sig mer. Naturintresset ökar.
Feministisk utrikes – och försvarspolitik.
Alla kan delta på sitt sätt för att bygga fredsskapande internationella relationer. Vi förebygger
konflikter. Platser bör skapas för mingel, möten, samarbete och kreativitet. Fred, frihet och
förtroende skapar man inte med JAS-flygplan och andra typer av järnrör. Många typer av
internationellt folkrörelsearbete behöver byggas ut.
Kultur, vetenskap och handel.
Turism och internationella resor kan ses som en viktig folkrörelse, t ex segling i våra vatten och
kanske även till Galapagosöarna för naturstudier. Full fart framåt för fulla segel – men det är
viktigt att vi tar med kompassen och håller kursen.
Jag yrkar att vi i vårt samhällsarbete ska systematiskt i våra beslut tänka på och verka för bättre
möjligheter för folkrörelser, jobb och välfärd för alla.
Partikongressen föreslås besluta:
A82:1 att vi i vårt samhällsarbete ska systematiskt i våra beslut tänka på och verka för bättre
möjligheter för folkrörelser, jobb och välfärd för alla
Birger Eneroth
Lidingö arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Vid den sista partikongressen fastslogs att sidoorganisationerna i partiet skulle vara adjungerade
till VU i partiet.
Partikongressen föreslås besluta:
A83:1 att sidoorganisationerna skall även fortsättningsvis ges plats i partiets VU i enlighet med
sista partikongressens beslut
Eva Hedesand Lundqvist
Luleå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Ett stort antal problem i samhället har en komplex karaktär. Det krävs många års studie för en
person att kunna fatta ett kompetent beslut. De flesta människor förstår inte alla de komplexa
frågor som samhället står inför, men de flesta människor har någon förståelse för några av
frågorna.
Ett sätt att öka allmänhetens deltagande i politiken är att utnyttja denna kunskap i komplexa
frågor. Detta skulle kunna uppnås genom att bilda expertkommittéer / föreningar för varje
komplext tekniskt område i samhället till exempel energi, produktion, hälso-, utbildning, miljö,
hållbarhet, försvar.
Medlemskap skulle vara frivilligt och öppet för människor som har en kompetens inom ett
lämpligt område.
Dessa kommittéer / föreningar skulle kunna fungera som rådgivare till kommuner och regeringen
samt föreslagna regeringens politik.
Skapa icke-politiska kommitté / föreningar expert kopplade till regeringen och kommunerna
kommer att tillåta regeringen att utnyttja den omfattande sakkunskap finns bland befolkningen
och låta en annan väg för människor att engagera sig med regeringen
Partikongressen föreslås besluta:
A84:1 att skapa sådana kommittéer för att öka allmänhetens engagemang i regeringen på
nationell och lokal nivå
Andrew Wallace, Ersboda Socialdemokratiska förening
Umeå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Berättelsen om socialdemokratin och andra folkrörelser får inte bli berättelsen om ledarna. En
folkrörelse som enbart symboliseras av dess ordförande är extremt sårbar. Folkrörelserna måste
visa fram många människor av kött och blod som är med och påverkar, förändrar och visar att
sammanhållning och gemenskap ger förutsättning för en livaktig demokrati.
Jag vill göra en insats för partiet!
Signe blev medlem i partiet och sin socialdemokratiska förening när hon blivit pensionär och
änka. Helt oombedd tog hon på sig att se till att föreningslokalen städades regelbundet. Aldrig
hade denna förening en bättre städad lokal. Det fungerade bra tills någon i styrelsen fick dåligt
samvete och tyckte att det var orättvist att Signe alltid skulle stå för städningen. När Signe fick
höra talas om detta, svartnade hon i ögonen och sa:
Duger det inte? Gör jag det inte bra så säg ifrån! Jag kan gå med en gång. Jag vill göra en insats
för partiet och det här kan jag! Men jag går genast om ni inte tycker jag gör det bra!
Abdi från Somalia ville ha ett arbete.
Abdi kom från Somalia till Sverige för ganska många år sedan. Han kom på mötena i den
socialdemokratiska föreningen och satt för det mesta ganska tyst. Det är ju inte så lätt att förstå
allt som sägs och kunna uttrycka sig i en komplicerad politisk diskussion. Efter själva mötena
stannade han ibland kvar och berättade om sig själv och sin familjesituation. Han drabbades av
olika sjukdomar. Han var frustrerad över att inte kunna få jobb och sökte förklaringar. Varför
gick det bättre för Somalier som flyttade till England?
Ett knappt år senare fick Abdi jobb på kommunen som invandrarsekreterare. Resten är en
framgångssaga. Han lyckade koppla ihop somalier med arbetsgivare och fastighetsägare på andra
orter. En bonde fick hjälp av en familj kom från landet i Somalia och drömde om att arbeta med
djur i Sverige. Abdis sjukdomar försvann och en sommar försvann Abdi också. Han återkom
någon månad senare som vice premiärminister i Somalia!
Emmy ville göra 1:a majplakat
När s-föreningen ordnade en aktivitet för att hitta på 1:a maj paroller, måla och spika plakat dök
Emmy upp. Hon hade ett tag varit ett anonymt namn i medlemsregistret för de aktiva sföreningen. Hon var strax över tjugo år det visste man. Men på plakatmålningen dök hon upp!
Och hon var en hejare på att måla plakat. Så snygga plakat var det länge sen någon hade gjort i sföreningen. Belöningen kom på 1:a maj. S-föreningens plakat var nästan de enda handtextade och
avgjort de snyggaste i demonstrationståget. De väckte intresse och skapade nyfikenhet. För första
gången deltog Emmy med ett antal av sina vänner i demonstrationståget.
Stig var kock
En pensionerad kock kom till s-föreningen. Han visade snabbt att han ville delta i diskussionerna
och även formulera förslag/motioner till andra nivåer i partiet. Hans främsta domäner var
emellertid köket. Aldrig förr eller senare hade det varit så mycket folk på mötena och aldrig så
god fika. Fika, ja det är kanske fel ord i sammanhanget för det var smörgåsbord, liten kvällsmåltid
med nybakt och nylagat. Stigs menyer var uppskattade och hans insatser kan inte nog värderas.
Han sökte och fick bekräftelse i form av glada och nöjda människor runt omkring honom.
Gösta var byggnadsarbetare
En tom nedlagd restaurangbyggnad, Café Far-i-hatten, stod och förföll i Folkets Park. Tankarna
väcktes i s-föreningen: så mycket man skulle kunna göra i och kring den under sommartid.
Byggnaden var i mycket dåligt skick och hade inte stått för sig själv idag om inte s-föreningen
hade gripit in. Först lite enkel upprustning med hjälp av allehanda amatörer. Med färg och pensel
och skurspann såg man till att det gick att servera kaffe på tisdagsträffarna. Det utvidgades till
lördagskvällar och blev till dagligt öppethållande från morgon till kväll hela sommaren.
Med Gösta, som var byggnadsarbetare, kom ny kompetens och in och scenen byggdes om, nytt
golv lades, fasad bräderna byttes ut, ny våffelbod ordnades med mera med mera. Restaurangen
rustades upp och blev godkänd av miljöförvaltningen med personalrum, nytt kylrum och det hela.
Allt detta arbete drevs ideellt. Ansvarig i caféet var Gösta. Inget jobb var för litet. Det kunde gälla
att plocka disk, stå i kassan eller sälja dansbiljetter. Att vara vice ordförande i s-föreningens
styrelse var bara en liten bagatell för denne eldsjäl.
Årsmöte med fyra kontinenter representerade
En s-förening skall naturligtvis på något sätt spegla befolkningens sammansättning. När sföreningen i det kulturellt och etniskt mycket blandade området hade årsmöte fanns fyra
kontinenter närvarande. Här var naturligtvis folk med rötterna i Europa. Asien representerades av
personer som levt många år i Iran, Irak och Indien. Ghana och Somalia stod för Afrika och
Uruguay och Chile garanterade att perspektiv från Sydamerika kunde komma fram. Tänk vilken
fantastisk möjlighet vi har i Malmö! I en urbaniserad värld har vi folk på Malmös gator och torg
som talar all världens språk och har kontakter och nätverk i alla världens länder. När har vår
globala mognad nått dithän att vi förmår dra nytta av denna rikedom?
Happening på torget
Under föreningens historia har stundtals kulturen stått högt på dagordningen. Det må ha varit
galleri- eller teaterbesök, egen gratistidning som delades till hushållen, men också egen sånggrupp
som framträdde på torgmöten. Under ett antal år drev föreningen med stöd från
arbetarekommunen ett bokcafé. Dikterna till kaffet på lördagseftermiddagarna i Folkets Park
gästades av både professionella och amatörförfattare.
Det senaste förslaget i den vägen kom Pontus, föreningens musikant, med:
Vi ställer ut lite soffor och bord och möblerar ett vardagsrum på torget. Sen kan vi ta med lite
gitarrer och dragspel och då blir folk nyfikna och kommer fram! Det blev lite sång och musik
men massor av kontakter och samtal denna lördag på torget.
Skapa träffpunkt – politik?
När s-föreningen drev caféet i Folkets Park infann sig en oro: Är detta politik? Nja, det var nog
bäst att bjuda in några politiker till danspauserna så de kunde förklara hur de stod till i världen!
Men var det politik sådan som s-föreningar skall syssla med?
Tänk om vi i stället hade satt oss ner och skrivit motioner till Arbetarekommunens årsmöte,
partidistriktets årskongress eller kanske till och med partikongressen! Då kunde vi skrivit om
behovet av mötesplatser i våra bostadsområden, där människor kunde samlas under opretentiösa
former och ta en billig fika! Nu gjorde vi en sådan mötesplats och undrade om det var politik!
Folkrörelsen kräver folk i rörelse!
Nätverksbygge är och har alltid varit en viktig del av människors liv. Här hämtar man stöd och
kraft i svåra stunder och här har man möjlighet att bygga upp en självsäkerhet och tro på den
egna förmågan och bekräftelse på att de egna idéerna duger och uppskattas. Förenings- och
folkrörelsearbete är just ett sådant nätverk, ett nätverk som gör att människor växer tillsammans.
Formerna för nätverksarbetet kan växla från de traditionella mötena och studiecirklarna till
kontakter via sociala medier. Det är detta gemensamma växande som vi brukar kalla folkbildning.
Det gör att människor utvecklas och skolas men också att samarbetet skapar nya idéer som
utvecklar samhället.
Av var och en efter förmåga – alla kan göra en insats!
Väldigt många socialdemokratiska sympatisörer skulle mycket gärna vilja göra någon form av
insats för partiet. Vårt centraliserade arbete, med fokus på det som kan utföras av kommun,
landsting eller stat, gör att steget från att bli sympatisör till att bli aktiv medlem väldigt stort. Det
är inte särskilt många som i en valrörelse är beredda att ta steget och direkt ställa sig på ett torg
och dela ut flygblad, eller ännu svårare, att börja knacka dörr. Det lokala socialdemokratiska
ledarskapet måste ha förmågan att hitta uppgifter till alla som skulle kunna tänkas vilja göra en
insats. Här begränsar oss bara den egna fantasin. Det kan naturligtvis handla om att förbereda
möten och viktiga och intressanta ämnen, skriva flygblad, göra affischer, sprida information via
nätet, men också kontakter med andra föreningar i grannskapet. Men i åtskilliga föreningar finns
det säkert personer som skulle se det som en stor ära att få förbereda maten eller fikat på mötet
och se till att inramningen fungerar och allt det praktiska. Vem kan inför nästa möte hitta en dikt
som illustrerar temat och läsa den på mötet? Motionsskrivande till Arbetarekommun, Partidistrikt
och Partikongress kan engagera en del medlemmar på samma sätt som plakatmålning inför 1:a
maj demonstrationen. Ibland kan det också behöva påminnas om arbetssätt som fanns i
arbetarrörelsens barndom, som ledde till bildande av ABF, Folket Hus, Folkets Park,
Hyresgästföreningen, HSB, Konsum etc. Liknande arbetssätt finns idag hos en del
alternativrörelser framför allt bland ungdomar. Varför inte hos de socialdemokratiska
föreningarna?
Allt detta sammantaget skulle öppna möjligheterna för att fler att få lov att vara med och forma
det framtida samhället i stort som smått, på lokalplanet och i samhället som helhet.
Socialdemokratin kan leda denna utveckling!
May sammanfattar
May, som är specialpedagog, kom som ett yrväder från Småland. Inget är för svårt och allt är
möjligt om man bara bjuder till tycks vara hennes egen paroll. En dag skulle May sammanfatta sin
syn på rollen i skolan: Min uppgift är att få alla elever att blomma! Tänk vilken underbar
målsättning för en folkrörelse: Vår uppgift är att få alla medlemmar att blomma! Först i den
stunden kan vi på allvar visa att det ligger något i våra paroller: Tillsammans är vi starka! Alla
behövs!
Partikongressen föreslås besluta:
A85:1 att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna som partiets
grundorganisation utvecklas
A85:2 att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar fram en
ledarskapsutbildning, som bygger på konkret erfarenhetsutbyte, för att stärka
folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska föreningarna
A85:3 att motionen antas som Möllevångens Socialdemokratiska förenings egen
A85:4 att motionen antas som Arbetarekommunens egen och skickar den till partikongressen
2015
A85:5 att partikongressen bifaller motionen
Sten Svensson
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Jämställdhetsarbetet ska vara en
integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut
fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs. Jämställdhet är en strategisk fråga som är en
förutsättning för tillväxt, välfärd, livskvalitet och höjd kompetens. Socialdemokraterna ska driva
jämställdhetsfrågorna på alla politiska nivåer.
Hur ser det ut i vår egen organisation, i vårt parti? Socialdemokraterna har varit föregångare i
arbetet med jämställd representation, varvade listor i allmänna val. Vi har påverkat
samhällsutvecklingen i en jämställd riktning. Barnomsorg, föräldraförsäkring m.m. är exempel på
detta. Mycket bra har åstadkommits, och även vår partiorganisation har blivit mer jämställd. Men
vi behöver ta ytterligare steg framåt. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga för oss som parti.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Enkönade
ombudsgrupper, arbetsgrupper och styrelser förekommer fortfarande. Det händer att kvinnor
tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte
ha det.
Förändringsarbetet måste komma inifrån, drivas av övertygelse, av oss själva.
Partikongressen föreslås besluta:
A86:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A86:2 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A86:3 att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti
Linda Larsson
Karlstads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Jämställdhetsarbetet ska vara en
integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut
fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs.
Jämställdhet är en strategisk fråga som är en förutsättning för tillväxt, välfärd, livskvalitet och
höjd kompetens. Socialdemokraterna ska driva jämställdhetsfrågorna på alla politiska nivåer.
Hur ser det ut i vår egen organisation, i vårt parti? Socialdemokraterna har varit föregångare i
arbetet med jämställd representation, varvade listor i allmänna val. Vi har påverkat
samhällsutvecklingen i en jämställd riktning. Barnomsorg, föräldraförsäkring m.m. är exempel på
detta. Mycket bra har åstadkommits, och även vår partiorganisation har blivit mer jämställd. Men
vi behöver ta ytterligare steg framåt. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga för oss som parti.
Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Enkönade
ombudsgrupper, arbetsgrupper och styrelser förekommer fortfarande. Det händer att kvinnor
tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte
ha det.
Förändringsarbetet måste komma inifrån, drivas av övertygelse, av oss själva.
Partikongressen föreslås besluta:
A87:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas
arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i
respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för
att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse
A87:2 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets
medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda
A87:3 att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti
Ann-Katrin Järåsen
Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi kan gå nostalgiskt tillbaka till Folkets Park-tiden, när solidaritet var ett begrepp eftersom vi alla
levde i ett av rörelsen präglat samhälle. Vi umgicks med varandra, delade sorger och bekymmer,
vilket ledde till flera landvinningar inom välfärden, exempelvis sjuk- och a-kassa samt Fonus. Vi
hade våra tidningar. Ja, våra affärer. Men det går inte att bara se tillbaka. Vi måste vara i nuet. En
frihetslängtan att välja själv har satt sig i en global värld. Men i detta moderna nu bör vi, när vi
skapar framtidens berättelse, snegla på de idéer som bar oss fram till skapelsen av ”detta goda
hem” som Per-Albin talade om. Vi skall se framåt, men tappar vi tråden bakåt och blir
omedvetna om vår historia, missar vi förmodligen något väsentligt i vår moderna agenda.
Det socialdemokratiska partiet var rejält skamfilat efter två valförluster 2010 och en politisk
profilering i marknadsliberal riktning. Både väljare och medlemmar såg fram emot något nytt som
kunde ersätta nyliberalismens framfart och urholkning av välfärden. Håkan Juholts linjetal på den
extra partikongressen i mars 2011, som enhälligt valde honom till ny ordförande för
socialdemokratin, gav starka förhoppningar om något nytt. Det handlade om förnyelse på temat
social demokrati, där människorna skulle vara medborgare i samhället och inte kunder på en
marknad. Vi skulle bygga vidare på den demokratiska socialismen, inte någon uttunnad
nyliberalism. 0pinionssiffrorna steg till över 35 %. Att stegringen avstannade och fick en olycklig
vändning är en annan historia och naturligtvis har Stefan Löfven all heder av att han klarade
krisen. Men det gäller att ta vara på den kärna som fångade väljarna. Folkrörelse handlar just om
att söka en ny verklighet och beskriva den så att tanken lyfter i väljarmassorna. Vi måste diskutera
hur den väg ser ut som skall återuppliva socialdemokratin som en genuin folkrörelse. Folkrörelse
vilar ju på en gemensam uppfattning om verkligheten, en vilja att förändra och en tro att önskad
förändring är möjlig genom gemensamt arbete.
Verkligheten rymmer stor utmaningar, varav några är globalisering, arbetslöshet, klimathot,
flyktingströmmar och konflikter i omvärlden. Klassperspektivet att vi skapar värde som andra
tillgodogör sig är också en del av denna verklighet med syfte, att minska klyftorna mellan fattig
och rik. Vi måste också kunna dra en rågång mot själviska intressen i offentlig verksamhet.
Därför måste vårt samtal röra sig om den demokratiska socialismens realistiska möjligheter i vår
svåra tid.
De två kommande åren är en mellanvalsperiod då vi måste göra vår läxa, nämligen att utöver det
praktiska regeringsansvaret genomföra ett allomfattande samtal inom Socialdemokratin om en
trovärdig berättelse om det samhälle vi vill skapa - Vad är fortsättningen på Välfärdsstaten? Vad
är vår alternativa samhällssyn som har helt andra förtecken än den borgerliga alliansens?
Vårt parti vill värna de svaga grupperna samtidigt som vi vill se utveckling och välfärd. Vad är
den demokratiska socialismens realistiska möjlighet i framtida Sverige? En arbetsgrupp bör
tillsättas att skapa ett underlag som sedan sprids i vår folkrörelse i syfte att skapa samtal om den
berättelse som många frågat efter.
Partikongressen föreslås besluta:
A88:1 att partiet genomför samtal inom hela folkrörelsen Socialdemokraterna om hur vi i vårt
parti vill bygga Sverige i en global värld
Bo Widegren, Örjan Bergils, Margaretha Gundel, Dan-Peter Nilsson, Jasenka Mauzer Åkerlund,
Ros-Marie Johansson
Ystads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vi är en demokratisk organisation som vill ha många medlemmar. Det bästa är om vi får många
medlemmar som deltar aktivt i vårt partiarbete, deltar våra studier, våra utåtriktade aktiviteter och
är med och diskuterar de principiella frågorna när vi skriver partiprogram och våra lokala
valprogram.
Kommer på våra utbildningar, medlemsmöten, värvar fler medlemmar som upptäcker glädjen av
hur man kan vara med och påverka i vår organisation genom diskussioner, skriva motioner, utse
företrädare som företräder oss inom partiorganisationen alla led.
Väljer våra förtroendevalda i de kommunala, kommunförbund, regionala och riksdagsorganen.
För att veta vad vi har diskuterat fram till våra principprogram och vilka som är mest lämpade för
att väljas till de olika posterna. Så är det bra om man har deltagit i något eller några av våra
aktiviteter innan årsmötet.
Jag vill undvika en situation att det kommer nya medlemmar på ett årsmöte som betalar in sin
medlemsavgift och röstar in ändringar i våra lokal partiprogram eller röstar in personer som inte
följer våra grundvärderingar som vi har i vårt parti.
Partikongressen föreslås besluta:
A89:1 att vi ändrar stadgarna så att våra medlemmar blir röstberättigade till vårt årsmöte om de
har betalat in sin medlemsavgift en månad före årsmötet och att arbetarkommunens
styrelse har godkänt medlemskapet
Marie Frestadius
Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Sannolikt finns det ganska många åtgärder vi kan vidta för att leva upp till målet att vara
framtidens folkrörelse. En av dem vore att förenkla arbetet på lokalnivå för att bibehålla egna
självständiga föreningar som kan fortsätta att vara partiets lokala ansikte utåt med människor som
medborgarna känner igen, även i små orter på landsbygden.
Bara en sådan sak som kostnaderna för att teckna ett eget föreningskonto i bank äter upp många
medlemsavgifter för den lokala nivån, vilket ofta kanske löses på andra sätt (tex att
styrelseledamöter själva står för innehav av kontonummer). Ett transaktionskonto för företag och
föreningar kostar tex 450 kr/år på Nordea. Inte ska vi väl behöva lägga ner ett självständigt lokalt
politiskt arbete för att bankerna tar så höga avgifter?
Det är därtill inte helt osannolikt så att det är lättare att rekrytera nya medlemmar, och behålla
gamla, om de vet att åtminstone en del av avgiften går till lokalt arbete på den ort där man själv är
verksam. Det är för många enklare att engagera sig politiskt om inte all verksamhet sker kanske
mellan 3-8 mil från bostadsorten. Steget är inte lika långt att delta på hemmaplan som att behöva
ägna åtskilliga timmar för inställelse till kommunhuvudorter.
För att upprätthålla en lokal förening kan stadgarnas krav om fem styrelseledamöter riskera dels
svårigheter att besätta en hel styrelse, dels riskera att på mindre föreningars medlemsmöten
hamnar styrelsen i egen majoritet.
Inför skrivandet av denna motion ville jag säkerställa att jag hade rätt version av stadgarna men
det var onekligen lättare sagt än gjort. De stod dock att finna hos partidistriktet i Göteborg!
Partikongressen föreslås besluta:
A90:1 att Våra centralt antagna stadgar självklart skall vara lätta att hitta för läsning och
nerladdning på internet
A90:2 att partistyrelsen får i uppdrag att lägga stadgeändringsförslag som innebär: Att
årsmöten för s-föreningar och klubbar kan överlåta ekonomisk berättelse och
revision (och därmed val av revisorer) på arbetarekommunen
A90:3 att Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst tre ledamöter (mot angivna fem)
Maria Lagerman
Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Sverige är ett sekulärt land. I princip alla människor (utom kungafamiljen) garanteras såväl
religionsfrihet som frihet från religion. Alla livsåskådningsorganisationer bör ha samma
rättigheter och skyldigheter. Den enskildas livsåskådning är en privat angelägenhet.
Partiets stadgar slår fast att ”Socialdemokratin i Sverige är en folkrörelse på demokratins grund.
”I portalavsnittet om Partiets ändamål, skrivs om ”... jämlika människor i ett solidariskt
samhälle...” och att ”Vårt mål är ett samhälle utan över och underordning...”.
I dagsläget har partiet ca 100 000 medlemmar. Socialdemokratin välkomnar alla människor som
delar partiets grundvärderingar, utan hänsyn till ras, kön, ålder, sexuell läggning eller
livsåskådning. Undertecknade som inte är troende, respekterar människor med gudstro, men
accepterar inte att förekomsten av gudstro berättigar till särbehandling. Att en gruppering inom
partiet, Socialdemokraterna för Tro och solidaritet, med ca 3000 medlemmar, ges en särställning
baserat på en ”gudstro” gör människor utan gudstro de facto ojämlika och underordnade, vilket
måste anses strida mot fraserna om ”folkrörelse på demokratins grund”, ”jämlika människor”
och ”utan över och underordning”.
Särställningen präglar åtskilliga delar av Stadgarna såväl på partinivån som på distriktsnivån; vid
kongressen, i partistyrelsen, i verkställande utskottet, m m.
Partikongressen föreslås besluta:
A91:1 att Partistyrelsen ges i uppdrag att omgående revidera stadgarna, i alla delar och på varje
nivå, så att särställningen för Socialdemokraterna för Tro och Solidaritet helt tas bort
Anita Börlin mfl
Täby arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger
på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera
folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig
påfyllning av kunskaper och färdigheter.
För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet
behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför
studier är viktigt för utveckling och engagemang.
Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna.
Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta
erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika
sammanhang.
Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i
partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla
särskilt ansvar för studierna.
Partikongressen föreslås besluta:
A92:1 att partistadgarna ändras så att § 7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande
lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A92:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att § 6 Distriktsstyrelse, moment 5 får
följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska
ingå i verkställande utskottet.”
A92:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att § 6 Arbetarekommunens styrelse,
moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande,
kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A92:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och
arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av
erfarenheter
A92:5 att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna
upprättas via nätet
Ingrid Hedin Amrén och Lena Åman
Sandvikens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger
på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera
folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig
påfyllning av kunskaper och färdigheter.
För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet
behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför
studier är viktigt för utveckling och engagemang.
Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna.
Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta
erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika
sammanhang.
Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i
partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla
särskilt ansvar för studierna.
Partikongressen föreslås besluta:
A93:1 att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande
lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A93:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får
följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska
ingå i verkställande utskottet.”
A93:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse,
moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande,
kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A93:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och
arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av
erfarenheter
Peter Gustavsson
Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger
på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera
folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig
påfyllning av kunskaper och färdigheter.
För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet
behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför
studier är viktigt för utveckling och engagemang.
Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna.
Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta
erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika
sammanhang.
Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i
partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla
särskilt ansvar för studierna.
Partikongressen föreslås besluta:
A94:1 att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande
lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A94:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får
följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska
ingå i verkställande utskottet.”
A94:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse,
moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande,
kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A94:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och
arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av
erfarenheter
A94:5 att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna
upprättas via nätet
Britt Jansson Öhman
Solna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger
på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera
folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig
påfyllning av kunskaper och färdigheter.
För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet
behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför
studier är viktigt för utveckling och engagemang.
Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna.
Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta
erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika
sammanhang.
Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i
partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla
särskilt ansvar för studierna.
Partikongressen föreslås besluta:
A95:1 att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande
lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och
studieorganisatör särskilt.[…]”
A95:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får
följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska
ingå i verkställande utskottet.”
A95:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse,
moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande,
kassör och studieorganisatör särskilt. […]”
A95:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och
arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av
erfarenheter
A95:5 att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna
upprättas via nätet
Hans Strandberg
Tjörns arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I lagen om trossamfund finns en definition av begreppet trossamfund. Trossamfund är "en
gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst". Lagen anger alltså
gudstjänstfirande som konstitutivt för ett trossamfund. Svenska kyrkans kyrkoordning säger
detsamma när det där står: "Utan gudstjänsterna och gudstjänstgemenskapen finns ingen
församling."
I den inledande punkten till de av partikongressen fastställda reglerna för upprättade av valsedlar
sägs att "partimedlem som innehar europaparlaments-, riks- eller kommunalpolitiska
förtroendeuppdrag eller uppdrag inom Svenska kyrkan ska genom uppdragen medverka i
genomförandet av socialdemokratins program, fastställda av partikongress, distriktskongress eller
arbetarekommunmöte". Det som står här kan ses som både självklart och motsägelsefullt.
Självklart ska socialdemokrater verka för socialdemokratiskt politik. Motsägelsefullt är att de
beslutande organen i ett sekulärt parti kan fastställa program för en organisation som konstitueras
av att fira gudstjänst.
I ett historiskt perspektiv kan det ses som naturligt att socialdemokratin engagerat sig i kyrkliga
val. Fram till 1951 års religionsfrihetslag var det så gott som obligatoriskt att tillhöra Svenska
kyrkan, först i mitten av 1950-talet försvann de sista bestämmelserna om folkskolan ur
församlingsstyrelselagen och fram till år 2000 var församlingarna kyrkliga kommuner med
beskattningsrätt. Svenska kyrkan har varit en del av det offentligrättsligt reglerade samhället och
har utöver de direkta kyrkliga uppgifterna också svarat för viktiga samhällsfunktioner av direkt
betydelse för alla medborgare.
Det har nu gått 20 år sedan den dåvarande socialdemokratiska regeringen lade fram den
principproposition som fem år senare ledde till att den offentligrättsliga regleringen av Svenska
kyrkan upphörde. I ett sekulärt samhälle präglat av mångfald och med religionsfrihet som en
grundläggande mänsklig rättighet var det inte rimligt att ha ett trossamfund vars lokala enheter
var kommuner och där kyrkliga organ på regional och nationell nivå samtidigt var statliga
myndigheter. En uttalad strävan när kyrka-statrelationerna ändrades vara att skapa större
jämställdhet mellan trossamfunden.
Det är nu dags att som parti dra konsekvenserna av de förändringar som har ägt rum och av att
SAP naturligtvis är ett sekulärt parti med medlemmar från många olika trossamfund och många
medlemmar som inte tillhör något trossamfund.
Med detta sagt är det ändå självklart att socialdemokraterna som är medlemmar i Svenska kyrkan
även fortsättningsvis behöver delta i kyrkoval och kan sluta sig samman i en egen
nomineringsgrupp. Många har under tidernas lopp gjort ett hängivet arbete utifrån sina
kyrkopolitiska uppdrag, tillfört Svenska kyrkan viktiga erfarenheter från sitt politiska engagemang
och verkat för socialdemokratiska värderingar i en av tradition i mycket av borgerliga värderingar
präglad institution. Värdet av detta ska inte underskattas och förringas även om samhällets
förändringar nödvändiggör att engagemanget måste ta sig uttryck i nya organisatoriska former.
Partikongressen föreslås besluta:
A96:1 att Socialdemokratiska arbetareparti inte längre ska vara en nomineringsgrupp vid de
kyrkliga valen
A96:2 att stryka de bestämmelser i partiets stadgar och regler i övrigt som avser kyrkoval
Gunnar Edqvist
Uppsala arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Bakgrund
Enligt siffror från 2013 var medelåldern i vårt parti 60 år och 47 procent av oss medlemmar var
ålderspensionärer, medan bara 14 procent var under 40 år. Vi har som ambition att engagera fler
unga och måste därför granska de förutsättningar som finns för denna åldersgrupp att engagera
sig partipolitiskt.
Om vi utgår från ovan nämnda siffror kan vi konstatera att 53 procent av oss är löntagare. Siffror
från SCB gör gällande att 40 procent av löntagarna arbetar på obekväma arbetstider (kvällar,
nätter och helger).
Partiarbete är idag i stor utsträckning uppbyggd kring fysiska möten, i den lokala s-föreningen
eller i arbetarekommunerna. Det sättet att arbeta är betydligt lättare för de 47 procent av oss som
är ålderspensionärer, än för de som arbetar.
Fysiska möten riskerar alltså att exkludera en stor grupp yngre medlemmar. Arbetar man
exempelvis som undersköterska inom äldreomsorgen arbetar man ofta kvällar och helger, tider då
arbetarekommuner och s-föreningar oftast förlägger möten och aktiviteter.
Det finns idag gott om tekniska möjligheter för att ge även löntagare, småbarnsföräldrar och
ungdomar möjlighet till delaktighet i det politiska arbetet. Möten måste inte längre hållas kring ett
konferensbord på en viss tid och plats. Om fler av oss kunde hänga med i partiarbetet via
tekniska lösningar, som t.ex. videoinspelningar från fysiska möten, med möjlighet att interagera
och kommentera, möjliggör det ett aktivt engagemang för fler av oss.
I viss utsträckning har vi var och en för sig i sociala medier som Facebook och Youtube försökt
tillmötesgå detta behov. Däremot saknas en samlad lösning för partiet, t.ex. inom de egna
systemen.
Partikongressen föreslås besluta:
A97:1 att ett arbete för ökad delaktighet och inflytande för partimedlemmarna genom tekniska
lösningar påbörjas
A97:2 att ta fram tekniska alternativ till fysiska sammanträden för att skapa ökad flexibilitet
och delaktighet
Christopher Thorsson
Marks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokraterna har cirka 100 000 medlemmar och för dessa finns en mängd olika uppdrag,
både internt i partiet, i nämnder och i parlament.
Ett uppdrag per person är enligt oss en bra regel för att sprida ansvar och göra fler delaktiga i
arbetet men vi skulle vilja gå ett steg längre och tidsbegränsa varje persons förtroende att inneha
samma uppdrag. Lite som USAs president eller Miljöpartiet.
Vi vill inte sparka någon trots att den varit bra men rotation kan stärka arbetet och motverka
bilden (om den är utbredd) av att ett uppdrag är något man får på livstid. Vi tror att ett system
där en förtroendevald i allmänhet får sitta kvar om man inte själv vill sluta eller särskilda skäl
finns, sänder ut fel signaler till nya eller mindre aktiva medlemmar som vill känna att man får vara
med och påverka.
Exakt vad för politik som våra representanter faktiskt bedriver bör grunda sig på vad vi
gemensamt beslutar i partiet. Genom uppföljning och krav på att följa gemensamma linjer
undviks politiska skäl för undantag av rotationsprincipen. Valberedningen bör arbeta hela året
och inte bara då poster ska tillsättas, för att kunna följa upp vid hög frånvaro eller om arbetet
med de tillsatta fungerar bra.
Partikongressen föreslås besluta:
A98:1 att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning för förtroendeuppdrag
där ingen får sitta mer än 3 sammanhängande mandatperioder på samma externa
uppdrag
A98:2 att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning för förtroendeuppdrag
där ingen får sitta mer än 6 sammanhängande år på samma interna uppdrag.
A98:3 att valberedningen måste skriva en motivering till varje post där de misslyckas hålla sig
till tidsbegränsningen. de olika valberedningarna kontinuerligt följer upp
förtroendevalda såväl internt som externt genom samtal med förtroendeinnehavarna
Therése Björklund, Sofia Bohlin och Anton Löberg
Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Nu när valet är över finns det många punkter att ägna extra intresse åt i en eftervalsanalys. En
sådan punkt som vi vill lyfta fram är hur arbetet med Framtidspartiet har gått i bemärkelsen att
förnya och föryngra Socialdemokraterna inför 2014 års val. Partikongressen 2013 bekräftade
principen ”var fjärde ung” och satte det mycket tydliga målet att 25 procent av
Socialdemokraternas kandidater i valet skulle vara under 35 år. Det är nu dags att utvärdera hur
väl vi som parti tillsammans lyckades nå den målsättningen, men också utvärdera hur vi kan
lyckas bättre till nästa val på de platser där vi inte nådde ända fram. Detta är ju, och har varit
under lång tid, en återkommande förbättringspotential som har lyfts i flera tidigare analyser.
Därför är det hög tid att vi börjar arbeta mer strukturerat och långsiktigt med frågan för att
förhindra att den behöver tas upp igen i framtiden.
En viktig del i att vi lockar till oss en bredd och mångfald av medlemmar, kandidater och
förtroendevalda är att vi är en aktiv folkrörelse som ägnar tid och energi åt medlemsvärvning. Ser
vi att det finns brister i vår representativitet, t.ex. en könsmässig obalans eller en påtaglig
underrepresentation av en viss ålderskategori eller av utlandsfödda så är det vårt gemensamma
ansvar att agera och ställa till rätta denna ojämlikhet. Nu har vi fyra år på oss att inför nästa val
värva medlemmar och bygga organisation på ett sådant sätt att vårt parti speglar det jämlika
samhälle vi vill skapa, och inte är snedfördelat utifrån de grupper som i dagens samhälle sitter på
den största makten. Arbetar vi målmedvetet med detta finns inga hinder för att målet ska kunna
uppnås på alla nivåer i valet 2018.
Andemeningen i denna motion har uttryckts många gånger tidigare, och alla håller nog med om
dess innebörd, men nu är det dags att vi även praktiskt förändrar vårt arbetssätt för att i
framtiden nå upp till målet och därmed leva upp till vår egen devis Framtidspartiet.
Partikongressen föreslås besluta:
A99:1 att Socialdemokraterna följer upp målet om 25 procent under 35 år i hela landet
A99:2 att tydliga åtgärdsplaner upprättas med sikte på att målet ska nås senast i valet 2018
A99:3 att Socialdemokraterna stöttar lokala initiativ för att värva fler medlemmar i
underrepresenterade grupper
SSU Växjö
Växjö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Socialdemokratins framgångar har historiskt sett byggt på ett uppoffrande arbete av medlemmar i
parti och fackförbund. Det kan vara lätt att glömma bort när det politiska samtalet allt mer blivit
förpassat till 15-sekunders klipp i tv.
Även om det ofta sägs i rörelsen att ”vi ska värna partiet” eller ”partiet är den enda makt vi äger
själva” så är sanningen att partiarbetet eftersatts. En anledning till det är att statusen för att jobba
ute i sin s-förening är alldeles för låg. Många medlemmar gör heroiska insatser år ut och år in men
uppmärksammas knappt alls för detta trots att vi har dem att tacka för framgångarna i valen. Det
är också alldeles för många som prioriterar sitt engagemang i nämnder och styrelser men brister i
att arbeta i sin s-förening.
Socialdemokratin befinner sig i dag under press från en enad borgerlighet med media i ryggen
och måste samla ihop sig. Arbetet i partiorganisationen är vårt motmedel och det måste kraftigt
uppvärderas. Det måste till en ändring i attityd inom partiet så vi kan stärka partiets roll som
folkbildare och kamporganisation.
Jag vill därför att partikongressen ger partistyrelsen i uppdrag att utarbeta en åtgärdsplan för att
höja statusen på partiarbetet. Den ska innehålla konkreta förslag på hur detta ska gå till likväl som
förslag för hur enskilda partimedlemmar och socialdemokratiska föreningar bättre kan
uppmärksammas för goda insatser.
Det är dags att vi går från ord till handling. Folkrörelsearbetet är partiets finaste del och det måste
värnas mycket starkare.
Partikongressen föreslås besluta:
A100:1 att partistyrelsen uppdras att utarbeta ett åtgärdsprogram för att stärka statusen på
partiarbetet
Andreas Lundgren, Ålidhem-Sofiehems Socialdemokratiska förening
Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Den svenska socialdemokratin är en mer än 100-årig folkrörelseorganisation, som är en del av
arbetarrörelse- och folkrörelsesverige. En folkrörelse är en öppen, demokratisk organisation med
många medlemmar, som arbetar på att förändra världen. För att göra detta krävs att
organisationen har tillit till medlemmarnas förmåga och kunskaper och tillåter dem att aktiva, var
och en efter sin förmåga, att bidra i förändringsarbetet.
Yes we can!
Obamas närmast geniala paroll inför presidentvalet och arbetet med att reformera det
amerikanska samhället, visar behovet av aktiva folkrörelser och organisationer. Det var möjligt att
vinna val med effektivt medialt arbete för honom att vinna valet, men efter valet var han ensam.
Hans valvinst gav mandat att genomföra förändringar, men motståndarna och reaktionen var i
efterhand betydligt bättre organiserade och kunde lätt blockera de flesta förändringsförslag. En
valvinst, som nästan helt bygger på sådana premisser, ger endast marginella möjligheter att
förändra samhället.
Ett parti i Sverige som vill åstadkomma förändringar behöver både i sig vara en stark organisation
med många aktiva medlemmar, men också placera sig mitt i folkrörelsesverige, bland
organisationer och föreningar, vars medlemmar på olika områden har samma intresse av
förändringar.
Kraften finns hos de många medlemmarna!
Den stora potentialen för en folkrörelseorganisation ligger i möjligheten att kanalisera de många
människornas engagemang. De svenska politiska partierna har nästan undantagslöst blivit allt
sämre på detta. Minst dåligt är kanske det socialdemokratiska partiet som fortfarande har ett
förhållandevis stort medlemsantal och utbyggd organisationsstruktur. Det minskade
medlemsantalet hos de politiska partierna är paradoxalt då undersökningar visar att det politiska
engagemanget är högre än någonsin. Förklaringarna till detta är många och viktiga, men delar är
tilltagande centraliseringssträvanden i samhället i stort och i de politiska partierna. Massmediernas
fokusering på ledande partiföreträdare, har gjort att lockelsen i det smarta mediaspelet blivit stor
för partiledningar, oavsett kulör.
För en socialdemokrati som verkligen vill åstadkomma förändringar i riktning mot ett jämlikare,
mera hållbart, mera solidariskt och demokratiskt samhälle är detta spel förödande. Ett parti som
tror att demokrati är något mer än möjligheten för medborgarna att gå och rösta vart fjärde år
måste i sitt sätt att arbeta visa tillit, hysa respekt och tro på att många människors samlade
engagemang kan leda till kvalitativt andra lösningar, än de som byggs från toppen av
samhällspyramiden.
Lokalt folkrörelsearbete omodernt?
Bland människor med borgerlig bakgrund möts traditionell förenings- och folkrörelseaktivitet av
en överlägsen ton, som om det är något gammalt och omodernt. ”Nu behövs entreprenörer och
företag! Nu är det nätet som gäller! osv.” Detta är en falsk och exkluderande verklighetsbild.
För socialdemokratin, precis som andra föreningar och folkrörelser, är det nödvändigt att låta alla
som vill göra en insats få chansen. Den viktigaste arenan eller mötesplatsen i detta sammanhang
är stads- eller kommundelen. Här kan den socialdemokratiska föreningen spela en nyckelroll som
del i ett lokalt arbete där tillsammans med andra föreningar och organisationer för att hitta lokala
lösningar för en positiv lokal utveckling.
Sociala medier skapar nya möjligheter för folkrörelser och föreningar
Ibland finns en övertro på sociala medier som demokratins räddare och lösningen på
folkrörelsernas kommunikationsproblem. Det är sant att nya medier och nya
kommunikationsvägar skapar nya möjligheter och att det ökade bruset minskar
genomslagskraften hos mer traditionella vägar. Såväl Facebook som Twitter har på många sätt
ändrat kartan för t.ex. politiskt arbete. Det traditionella politiska mötet är till exempel
förhållandevis dåligt på att bygga upp personliga relationer och fungera kreativt och skapande.
Kaffepausen är andningshålet för detta men avbryts abrupt genom att det är dags att fortsätta
dagordningen. Facebookrelationer mellan vänner som vågar vara lite mer personliga, gör att man
lättare kan hitta fram till en mera förtroendefull diskussion som kan bära fram idéer och
utvecklade relationer. Fortfarande finns en stor osäkerhet i de socialdemokratiska föreningarna
om hur man på bästa sätt skall dra nytta av sociala medier. Här krävs ett utvidgat
erfarenhetsutbyte och systematiserat arbete för att fler skall lära sig hur man kan förbättra
kvalitén i föreningsarbetet med hjälp av sociala medier.
Återupprätta folkrörelsearbetet!
Vi har de senaste åren sett en utveckling där den organiserade arbetarrörelsen successivt minskat
sitt inflytande över samhällsutvecklingen. Detta borde inte ha kommit som en överraskning för
de aktiva inom partiet.
Redan 1970 varnade Jan Lindhagen och Macke Nilsson för en utveckling som då bara var i sin
linda. I ”Hotet mot arbetsrörelsen” beskrev de en samhällsutveckling där den starka
sammanhållningen i bruksorterna höll på att brytas upp. Fack, parti, Konsum, ABF, Folkets Hus
och Parker med flera spelade en central roll i allas liv.
Organisationerna i sig hade inget egenvärde. Det var det organiserade svaret på fanns bland
befolkningen oavsett om det gällde nykterhet via t.ex IOGT eller Verdandi, kultur och
folkbildning via ABF eller hyresgästernas behov av bättre och fler bostäder via
Hyresgästföreningar och HSB.
Viktigt ur partiets synpunkt var kontakten och samarbetet inom folkrörelsefamiljen. Det skapade
förutsättningar för lösningar av problem, som inte alltid var så enkla att lösa via stat, landsting
och kommuner. Det skapade också en tilltro till socialdemokraters intresse and engagemang för
de problem som fanns i samhället. På köpet fick vi en social sammanhållning och starka närverk
som kunde bilda grunden för höga röstetal i de offentliga valen.
Under en följd av år ledde missförstånd kring det starka samhället till att mycket
folkrörelseverksamhet kommunaliserades. Till detta bidrog tron på att alla problem kunde lösa sig
via majoriteter i stat och kommuner.
Följden blev också att de politiskt aktiva socialdemokraterna successivt tappade sin förankring i
folkrörelsesverige. För att återskapa dessa nätverk måste Socialdemokraterna åter placera sig mitt
bland föreningar och folkrörelser. Tillsammans kan vi återupprätta ett samarbete för att ta upp
kampen mot orättvisor och ojämlikhet. Ett folkrörelseparti måste ta folkrörelsetankarna på allvar.
Det räcker inte med att försöka att få många medlemmar, många valarbetare och ha en
demokratisk organisation.
Ett folkrörelseparti måste ta andra föreningar och folkrörelse på allvar, vara med och organisera
kring dagens behov anpassade till dagens situation.
Med stöd i ovanstående föreslår styrelsen för Malmö Arbetarekommun att partikongressen
beslutar:
Partikongressen föreslås besluta:
A101:1 att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna som partiets
grundorganisation utvecklas
A101:2 att partiet utarbetar handledningar för våra politiskt förtroendevalda kring möjligheterna
att skapa förändringar tillsammans med folkrörelser och föreningar
A101:3 att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar fram en
ledarskapsutbildning för att stärka folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska
föreningarna
A101:4 att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten systematiserar erfarenhetsutbytet och
lyfter fram erfarenheter av konkret folkrörelsearbete tillsammans med andra
föreningar och folkrörelser
A101:5 att motionen antas som Arbetarekommunens egen och skickar den till partikongressen
2015
A101:6 att partikongressen 2015 bifaller motionen
Malmö arbetarekommuns styrelse
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Svenska Kyrkan har ett omfattande samhällsarbete inom diakonin, socialt arbete,
kulturaktiviteter, utlandsarbete/internationellt arbete, begravning, vigsel, dop, tradition och
trosfrågor. Många partimedlemmar är aktiva som politiker i kyrkligt/samhälleligt arbete, som
volontärer inom ett flertal områden. Kyrkan och samhället kan utveckla sitt samarbete än mera
och där är socialdemokratiskt partiarbete viktigt. En majoritet av de svenska medborgarna är
medlemmar i Svenska Kyrkan. Vid sista partikongressen så beslutades att vi i partiet skulle
fortsätta som parti i kyrkan.
Partikongressen föreslås besluta:
A102:1 att partiet fastställer att vi även fortsättningsvis skall fortsätta som aktiv partigrupp i
Svenska Kyrkan vid nästa kyrkoval
Eva Hedesand Lundqvist
Luleå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
De senaste valen av partiordförande har varit uppseendeväckande, där media har haft ett
avgörande inflytande i valprocessen. Man intervjuar tänkbara kandidater, alla säger att de inte är
intresserade, försöker misskreditera tänkbara kandidater. Så pågår processen i veckor samtidigt
som medlemmarna är placerade på läktaren.
Partikongressen föreslås besluta:
A103:1 att Partiordförande väljs i en allmän omröstning bland medlemmarna
A103:2 att valberedningen eller en nomineringskommitté föreslår tre kandidater på en valsedel
varav båda könen är representerade. En fjärde ruta skall finnas på valsedeln där
medlemmen kan fylla i någon av de övriga nominerade som inkommit och
godkännes som kandidat
A103:3 att Partikongressen uppdrar till partistyrelsen att se över partiets valprocesser framför
allt vid val av partiordförande
A103:4 att Med hänvisning till vad som anförts ovan anse motionen besvarad
A103:5 att Skicka motion och yttrande vidare till partikongressen
Sven-Erik Strandberg och Bernt Ekberg
Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det är nog få som skulle förneka att Socialdemokraterna har gått igenom en tid med mycket
tråkigheter i fråga om partiordförande och utan att gå in på hur det yttrat sig och vad som varit
orsak till det kan man konstatera att det inte har varit bra för partiet. I en del andra partier har
man provat ett mer öppet förfarande vid val av ny partiordförande med flera kandidater som har
kunnat lansera en kandidatur och göra sig kända för medlemmarna. Vi tror att det finns en vinst i
att göra medlemmar med delaktiga i valet av partiordförande istället för att det upplevs som att
det är valberedningen som i en sluten process väljer ny partiordförande.
Vi tror även att det kan finnas en vinst i att ha ett mer öppet förfarande på så sätt att
partimedlemmar verkligen står upp bakom sin partiledare när det blåser hårda vindar i media, just
för att man genom sina lokala ombud till partikongressen varit med om att välja sin
partiordförande. Vi förstår tanken bakom att man har haft den process som varit tidigare men vi
menar att det är viktigt att se över förfarandet kring att välja partiordförande och ser till att ett
sådant förfarande är tidsenligt.
Partikongressen föreslås besluta:
A104:1 att Socialdemokraterna fattar beslut om att det vid val av ny partiordförande ska vara ett
öppet förfarande med flera kandidater som partikongressen kan välja emellan
A104:2 att partistyrelsen ges i uppdrag att utforma ett förslag på hur ett sådant förfarande kan
se ut och att beslut om ett sådant förfarande fattas vid nästa ordinarie partikongress
Emma Johansson, Mathias Wanderoy Ljungby S-förening
Ljungby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Valberedningarna har en given roll inom socialdemokratin, i alla organisatoriska led.
Idag kan valberednings roll och organisation se väldigt olika ut i s-föreningar, arbetarkommuner,
distrikt och nationellt.
Detta kan leda till att vi medlemmar har väldigt olika förväntningar på hur valberedningens arbete
ska verkställas. När processen inte är tydlig och öppen så kan det leda till att valarbetet får olika
trovärdighet bland medlemmarna. Ibland kan en valberedning behöva delge svåra
ställningstaganden och jag upplever att vi inte alltid har en plan hur vi ska hantera detta. Det är
viktigt att valberedningen får stöd och hjälp att utveckla sitt arbete så vi får en ”röd tråd” och en
öppen process i valberedningsarbetet.
Detta kommer att göra oss starkare som parti samt att det leder till ett ökat förtroende hur
valberedningsarbetet fungerar på alla plan.
Partikongressen föreslås besluta:
A105:1 att Socialdemokraterna tar fram en modell för hur valberedningar ska arbeta på alla
nivåer
A105:2 att Valberedningarna erbjuds en enhetlig utbildning från partiet centralt
Susanne Dufvenberg
Skellefteå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
”Socialdemokratin i Sverige är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för
samhällets utveckling förutsätter nära kontakt med medlemmar och väljare. Partiet ska därför
vara en aktiv, modern folkrörelse med förankring i människornas vardag.”
Socialdemokraternas partistadgar, §1
En hörnsten för en modern folkrörelse är en professionell organisering av medlemmarnas ideella
engagemang.
Byggandet av en stark partiorganisation, som ger varje medlem möjlighet till inflytande över
partiets politik och gör att varje medlems engagemang tas tillvara, bör därför vara första prioritet
för partiets förtroendevalda och anställda. Det går att dra många lärdomar av folkrörelsebyggande
inom partiet under de gångna åren, bland annat:
 En stark studieverksamhet är strategiskt för att utveckla hela partiorganisationen, då
högkvalitativa studier leder till engagemang.
 Satsningar på att utveckla organisationskulturen och det idéburna ledarskapet frigör
människors kreativitet och engagemang och är ett recept för framgång.
 En genomtänkt organisation som tar vara människors kompetenser och vilja till engagemang
och placerar rätt person på rätt plats är en stark motor för utveckling.
Ska socialdemokratin gå segrande genom de kommande årens politiska strider behöver vi hitta
sätten att ta vara medlemmarnas engagemang bättre. Vi behöver uppnå fler arbetade timmar för
partiet – och de timmar medlemmarna lägger ner behöver tas tillvara på bästa möjliga sätt.
Enligt partistadgans grundstadgar för socialdemokratiska föreningar och klubbar §2 är den
socialdemokratiska föreningen/klubben ”partiets grundorganisation”, och ”dess
verksamhetsområde fastställs i arbetarekommunens organisationsplan”. Enligt §1 ansvarar
föreningen för:
 opinionsbildning för partiet, dess idéer och politik
 utformning av den lokala socialdemokratiska politiken i dialog med väljarna
 medlemsmottagande, medlemsutveckling och medlemskontakter
 utveckling av medlemskapets värde
Den socialdemokratiska föreningen/klubben pekas alltså ut som ett grundläggande
organisationsled som möter medlemmar och väljare och utvecklar medlemskapets värde. Det är
en viktig grundbult i folkrörelsen Socialdemokraterna. Samtidigt är det tydligt att många
föreningar/klubbar runt om i landet har en haltande eller rentav sovande verksamhet, och
därmed inte klarar av att erbjuda sina medlemmar vare sig inflytande över partiets politik eller
möjlighet till engagemang för en socialdemokratisk samhällsomvandling. Vad beror det på?
I partistadgarnas grundstadga för arbetarekommuner §2 Mom 2 står det att ”Arbetarekommunen
antar för sitt verksamhetsområde en organisationsplan. Av denna ska framgå vilka
socialdemokratiska föreningar och klubbar som ingår i arbetarekommunen.” Denna skrivning
kan vara ett kraftfullt verktyg för verksamhetsutveckling i en arbetarekommun som arbetar fram
och regelbundet ser över en sådan organisationsplan. En arbetarekommun som regelbundet gör
en översyn över hur den befintliga organisationsstrukturen motsvarar dagens och morgondagens
utmaningar kan göra stora framsteg i folkrörelsebyggandet, och se till att varje medlem möts av
en välfungerande och stark socialdemokratisk förening/klubb.
En sådan översyn kan visa vilka åtgärder arbetarekommunens styrelse behöver vidta för att se till
att varje förening i organisationsplanen klarar av sina grundläggande åtaganden gentemot
medlemmen. Den kan ge vid handen att det behövs mentorskap, processutbildning för styrelser
och/eller valberedningar, forum för att dela med sig av goda exempel med mera, men också
landa i att det behövs genomgripande förändringar i föreningsstrukturen i form av nybildande
eller sammanslagning av föreningar.
Trots den centrala roll som arbetarekommunernas organisationsplaner tillmäts i partistadgan,
tycks dessa planer inte användas som något centralt verktyg för utvecklingen av framtidens
folkrörelse. Det tycks inte finnas någon nationell standard för hur dessa organisationsplaner tas
fram och utformas, och de tycks inte heller sammanställas av partistyrelsen. Detta gör att
partistyrelsen saknar ett viktigt verktyg för att kunna driva en process som ger varje medlem rätt
till en fungerande socialdemokratisk grundorganisation.
Partikongressen föreslås besluta:
A106:1 att partikongressen fastslår att varje medlem har rätt till medlemsutbildning inom sex
månader
A106:2 att partistyrelsen tar fram ett metodmaterial som stöd för framtagandet av
organisationsplaner i arbetarekommunerna
A106:3 att partistyrelsen årligen sammanställer arbetarekommunernas organisationsplaner
Peter Gustavsson
Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I Sverige idag lever ca. 2 miljoner pensionärer. I Riksdagen finns det en person (?). som är
pensionär. I regionala och kommunala fullmäktigegrupper sorteras pensionärer ut. Visst är det
jättebra att ungdomar kommer in. Men en pensionär idag är aktiv längre än för 10-20 år sedan.
Pensionärerna är ca. 25 % av Sveriges befolkning men det syns inte bland förtroendevalda.
Partikongressen föreslås besluta:
A107:1 att pensionärer bör ges möjlighet att finnas med/väljas in i högra utsträckning än idag i
förtroendevalda instanser. Detta för att spegla Sveriges befolkning
Eva Hedesand Lundqvist
Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Ett av partikongressens teman är Framtidens folkrörelse. I skenet av detta måste rimligen partiet
definiera sig självt också i förhållande till tro och religion. Är partiet ett renodlat sekulärt parti
som i sina program och handlingar tar ställning till hur samhället kan och ska utvecklas genom
demokratiska beslut som rör alla medborgare men som lämnar frågorna om trosinriktningar till
den enskilda människans egen sfär?
För oss är svaret enkelt och principiellt – ett politiskt parti måste rymma alla människor som
känner en politisk ideologisk samhörighet oavsett etnisk, religiös, sexuell eller annan tillhörighet
eller läggning. Ett sådant parti kan därför inte involvera sig i något av de i samhället existerande
religiösa samfunden eller kyrkorna, t.ex. i samband med val av förtroendevalda. Det
socialdemokratiska partiet gör inte det i någon annan folkrörelse eller något annat trossamfund än
Svenska kyrkan.
Ställningstagandet har blivit så mycket naturligare sedan Svenska kyrkan befriades från sin
statskyrkoprägel vid millenniumskiftet 2000. Vi har respekt för de historiska omständigheter som
gjorde att vårt parti i början av 1900-talet med ambitionen att påverka den konservativa
statskyrkan till att bli en folkkyrka engagerade sig och i regeringsställning organiserade statskyrkan
som en tredje kommunal nivå med egen lagstiftning och beskattningsrätt.
Till den historiska bilden hör också 1900-talets senare decennier där det socialdemokratiska
partiet var aktivt i den process som ledde fram till att banden klipptes mellan den sekulära staten
och kyrkan. Med samma principiella syn som vi här anlägger har Alva Myrdal, Olof Palme fram
till Marita Ulvskog drivit att det i en ny tid var nödvändigt att genomföra skilsmässan mellan stat
och kyrka. Det var bra både för staten, som i ett allt mer mångreligiöst samhälle inte kan sitta i
knä på en speciell kyrka, och bra för kyrkan att inte längre ha fasta formella band till den politiska
makten.
Nu är det dags att ta nästa steg. De politiska partierna hör till den sekulära staten och
kommunerna. Där är de nödvändiga och ovärderliga fundament för demokratin. Åsiktsskillnader
ska synliggöras för medborgarna inför val av vilken ideologisk inriktning som ska leda
samhällsutvecklingen.
Att socialdemokrater som tillhör Svenska kyrkan ska fortsätta att vara aktiva som förtroendevalda
är en självklarhet. Det behövs två års kreativt arbete för att de ska kunna skapa en ny och i
förhållande till partiet självständig nomineringsgrupp inför nästa kyrkoval 2017. Därför måste
partikongressen 2015 fatta ett tydligt beslut om att i stadgarna stryka bestämmelserna om
kyrkoval. Partistyrelsen bör sedan ge det stöd som behövs för att forma den nya organisationen
och hitta former för erfarenhetsutbyte och kontakter mellan denna och partiet som bygger på
ömsesidig respekt.
Partikongressen föreslås besluta:
A108:1 att partistadgarnas bestämmelser om att partiet ska ställa upp i val inom Svenska kyrkan
utgår i sin helhet
Mats O Karlsson och Jesper Englundh
Enköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Att bli ett stort parti är svårt. Att förbli ett stort parti är ännu svårare. Under många år lyckades
socialdemokraterna med denna uppgift och kunde tack vare ett långvarigt regeringsinnehav föra
en politik, som gagnade det stora flertalet medborgare. Per Albin Hanssons vision om
folkhemmet blev ett eggande mål, och den reformistiska vägen dithän innebar både en stadig
ideologisk kurs och pragmatiska lösningar.
Hemligheten bakom denna framgång var att ständigt lyssna på rörelsen eller egentligen på de
folkliga rörelserna och att integrera dem i partiets tänkande. Efter de internationella
studentrevolternas år 1968, som hade satt ljuset på de stora klyftorna i samhället, radikaliserades
partiets ekonomiska politik. När den första gröna vågen ifrågasatte den tekniska utvecklingen
som alla framstegs moder, kunde s-regeringen svara med att stå värd för den första stora
internationella miljökonferensen. Och ett särskilt framtidsstudiesekretariat fick i uppgift att tänka
långsiktigt om möjligheterna att föra samhällsutvecklingen in på mer hållbara spår.
Uttrycken för solidariteten med Vietnams folk var en partipolitisk tillgång, men partiet hade länge
svårigheter att hålla jämn takt med den folkligt ännu starkare antiapartheidrörelsen. Däremot var
uppslutningen bakom antikärnvapenprotesterna ett styrkebälte – både symboliskt och i praktisk
politik. Socialdemokraterna kunde då i regeringsställning gå i armkrok med fredsrörelsen och t o
m stödja denna ekonomiskt, samtidigt som denna rörelse hade full frihet att kritisera t ex
vapenexporten. Internationellt väckte detta förundran och beundran.
i spåren av Reagan och Thatcher drabbades emellertid socialdemokraterna av dåligt ideologiskt
självförtroende i fråga om den ekonomiska politiken. Följden blev en oförsiktig avreglering av
marknaden. Denna nya ekonomistiska kurs hade ingen som helst folklig förankring bakom sig,
och den slutade med en politisk katastrof. S-regeringen imploderade, de borgerliga tog makten,
och hade de inte varit så inkompetenta, hade socialdemokraterna redan då fått stanna många år
utanför regeringskansliet. Priset för den nygamla rollen som regering var dock högt: tvånget att
föra en hårdför ekonomisk saneringspolitik.
Inför miljörörelsens andra eller tredje våg lanserades det kongeniala begreppet ”det gröna
folkhemmet”. Hade det fått bli vägledande för partiets politik, hade socialdemokraterna i dag haft
en helt annan trovärdighet såväl i hållbarhetsfrågor som i omsorgen om samhällets mest utsatta.
Tyvärr fanns det ett starkt motstånd inom partiet mot denna fördjupning av ideologin och dess
konsekvenser, dess miljökämpar marginaliserades, och det bidrog till att krympa partiets bredd
och därmed till att försvaga partiet.
Ett annat exempel på förlegade attityder är den okunskap om muslimer och muslimska
organisationer, som ledde till panikartade reaktioner i samband med det senaste valet till
partistyrelsen. Den positiva förförståelse av socialdemokraterna, som fanns bland många
muslimer, gick i samma stund förlorad.
Denna okänslighet inför ett folkligt engagemang har tyvärr även visat sig i den första budgetens
behandling av ideella krafter, t ex nedskärningar av bidragen till studieförbund och trossamfund
(drabbar inte minst invandrarkyrkor och muslimska samfund – viktiga för integration och
flyktingmottagande) och avskaffande av skatterabatt för gåvor till internationellt
solidaritetsarbete. Utebliven utlovad utökning av anslaget till idrottsrörelsen bekräftar
tondövheten. Skatteverkets senaste påfund att momsbelägga viss ideell secondhandförsäljning
pekar i samma riktning.
Om socialdemokraterna ska kunna växa och få ett starkare stöd bland väljarna krävs, att partiet
återuppväcker sin förmåga att utveckla nära relationer till radikala rörelser i tiden men med
bibehållen respekt för deras identitet och självständighet. Att på olika sätt måna om den ideella
sektorn och visa en lyhördhet inför de frågor som kommer underifrån är ett viktigt sätt att vårda
och utveckla sin egen folkrörelsetradition. Ett första steg i denna riktning måste vara att ta vara
på och söka utveckla det förtroende som finns för partiets sidoorganisationer, som har bättre
förutsättningar än partiet som helhet att nå vissa grupper.
I SSU:s fall gäller det givetvis alla ungdomar, inte minst en halv miljon tonåringar, och Sstudenterna kan relatera till lika många vid våra högskolor och till forskarvärlden. S-kvinnorna
kan och bör söka kontakter med feministiska rörelser av skilda slag, och Socialdemokrater för tro
och solidaritet (STS) bör rimligtvis ha särskilda förutsättningar att vara relevant för de 17 procent
(1,6 miljoner) som definierar sig som troende/religiösa. Dessutom har denna gren av partiet
traditionellt åtnjutit ett särskilt förtroende inom freds-, miljö- och solidaritetsrörelserna.
Partikongressen föreslås besluta:
A109:1 att söka stärka folkrörelsernas och den ideella sektorns roll i samhället
A109:2 att ge en ökad vikt åt sidoorganisationernas roll inom partiet och dess arbete
A109:3 att stärka sidoorganisationernas resurser som ett uttryck för en sådan strategi
Bernt Jonsson, Peder Granath, Tro och solidaritet Uppsala
Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Den ökande globaliseringen gör sig alltmer påmind. Det märker vi på den ökande migrationen
och de olika miljöhoten. Det märker vi inom företagarvärlden och turistnäringen. Det märker vi
också på många andra sätt.
Med den ökande globaliseringen följer också ett ökande behov av samverkan över
nationsgränserna för att lösa många av vår tids problem och på bästa sätt tillvarata de möjligheter
globaliseringen öppnar. Den svenska arbetarrörelsen förmår inte ensam göra särskilt mycket för
att ändra världen men tillsammans med arbetarrörelsen i andra länder kan vi bli en verklig kraft
att räkna med. T.ex. kräver den fackliga kampen alltmer av samarbete mellan fackliga
organisationer i olika länder för att hävda de anställdas ställning gentemot de globala företagen.
Ett ytterligare exempel är behovet av internationell samverkan för att få bättre fart på ekonomin,
inte minst inom ramen för den Europeiska unionen.
Hela denna utveckling mot ökad globalisering bör få ett tydligare genomslag i vår rörelse såväl
den fackliga som den politiska. Hur detta ska ske bör närmare övervägas av partistyrelsen utifrån
bl.a. nedanstående frågeställningar, idéer och synpunkter i övrigt.
Många av dagens och morgondagens problem måste mötas med fördjupade gränsöverskridande
samverkan på skilda nivåer såväl nationell nivå som regional, kommunal och ”gräsrotsnivå”. I
denna strävan är det viktigt att vi söker kontakt med våra syskonorganisationer i berörda länder
och arbetar fram gemensamma ståndpunkter utifrån den ideologi som är gemensam för
Arbetarrörelsen i alla länder. Detta kräver mer av kunskap om våra syskonorgansiationer i andra
länder och träning och utbildning för samarbete med dessa. ABF kan här vara till god hjälp men
det bör också ordnas gemensamma utbildningar/seminarier med deltagare från olika länder.
Detta ger inte bara utbildning utan även värdefulla kontakter och insikter. Vid distriktskongresser
eller årsmöten bör det också vara naturligt att bjuda in någon eller några från våra
syskonorganisationer i andra länder. Vid Malmö Arbetarekommuns årsmöte kan exempelvis
någon från partiet i Köpenhamn, Hamburg eller Schwerin bjudas in för ett kortare anförande och
det kan även vara värdefullt att bjuda in partivänner från grannländerna eller andra länder för att
närvara som gäst vid sådant tillfälle. Erfarenheter av partivänner i andra länder kan vara mycket
nyttiga för oss.
En idé värd att pröva vore att verka för uppkomsten av en för den europeiska arbetarrörelsen
gemensam skola, där utbildning och kurser genomfördes gemensamt för deltagare från de olika
socialdemokratiska partierna/fackliga organisationerna i Europa. Här skulle värdefull kunskap
kunna inhämtas samtidigt med att givande kontakter knöts med partikamrater och fackliga
kamrater i andra europeiska länder. Deltagande skulle också kunna stimuleras genom inrättande
av någon stipendiefond.
Idag råder konkurrens om jobben mellan länderna. I stället bör vi samverka mer för att säkra
jobben i alla länderna i ställer för att skapa jobb i ena landet på bekostnad av jobben i det andra
landet. Hur gör vi detta på bästa sätt? Hur låter vi detta komma till uttryck i vår rörelse?
God, relevant information är viktigt för ökat intresse och engagemang för rörelsesamverkan över
nationsgränsen. Här brister en hel del, som delvis antyds i första punkten. På SAP:s hemsida
finns t.ex. knappast något om de internationella medlemsorganisationer partiet tillhör. T.ex. finns
inte något om Europeiska socialdemokratiska partiet (Party of European Socialists, förkortat
PES, svensk förkortning ESP), som bildades den 10-11 november 1992 med säte i Bryssel (se
pes.eu). Detta europeiska parti har ett program som torde vara ganska okänt bland våra
medlemmar. Programmet som är på engelska skulle kunna översättas och läggas ut på SAP:s
hemsida. På hemsidan skulle också lämpligen kunna läggas ut information om viktiga möten
anordnade av ESP och vilka som deltagit från svensk sida. Motsvarande och annan intressant
information borde också finnas på SAP:s hemsida om vår tillhörighet till socialistinternationalen
m.fl internationella rörelseorganisationer. Det informationsavsnitt som finns på de danska
socialdemokraternas hemsida kan i viss mån tjäna som modell.
På SAP:s hemsida finns information om vilka svenska socialdemokrater som valts in i
Europaparlamentet men ingenting i övrigt av intresse. Ingenting om deras tillhörighet i den
relevanta partigruppen i parlamentet, ingenting om vilka utskott de sitter i och ingenting om hur
de kan kontaktas. Här finns många förbättringsmöjligheter. Önskvärt är också att dessa folkvalda
socialdemokratiska parlamentsledamöter deltar mer i våra olika möten, även på kommun och
föreningsnivå.
Ett annat medium som kan användas för bättre information är vår partitidning Aktuellt i
Politiken men även tidskriften Tiden. Här skulle det vara bra med en bättre bevakning om vad
som händer inom arbetarrörelsen internationellt.
Idag torde det vara relativt ovanligt med diskussioner om problem och samverkan över
nationsgränsen, trots att det som sker globalt eller på europanivå i hög grad påverkar
förhållandena i vårt land. Hur kan denna diskussion stimuleras?
En i verklig mening allmän debatt och diskussion om globala och andra nationsövergripande eller
gemensamma frågor och problem saknas inom arbetarrörelsen internationellt. Nu förs
diskussionen inom varje lands rörelse för sig. På gränsöverskridande nivå förs diskussionen mest
mellan tongivande politiska och fackliga företrädare vid olika toppmöten, kongresser och andra
fora. Naturligtvis beror detta mycket på språkskillnader men genom att engelskan alltmer blivit
ett världsspråk förbättras förutsättningarna för en sådan allmän debatt. Frågan blir hur vi kan
främja en allmän, gränsöverskridande debatt, som är gemensam för rörelsen här hemma och ute.
Kan t.ex.det nyligen bildade tankesmedjan Foundation for European Progressive Studies (FEPS)
användas i detta syfte (se www.feps-europe.eu)?
De internationella organisationer som finns inom arbetarrörelsen utgör s.k. metaorganisationer,
dvs organisationer vars medlemmar består av andra organisationer och inte av individer. Sålunda
utses representanter från SAP centralt utan möjlighet för den lokala eller regionala nivån att få ett
ord med i laget. Ingenting sägs om vilka som utsetts och några rapporter synes normalt inte
lämnas om vad som avhandlats. Detta hämmar naturligtvis möjligheten att mobilisera intresse för
samverkan och utbyte med partivänner i andra länder. Frågan blir hur vi ser på detta förhållande
och vad som kan göras till det bättre.
Partikongressen föreslås besluta:
A110:1 att ökade insatser görs för att främja en bredare och djupare samverkan med
arbetarrörelsen i andra länder
A110:2 att motionen ska antas som egen av Malmö arbetarekommun och skickas till
partikongressen 2015
A110:3 att partikongressen 2015 bifaller motionen och verkar i dess anda
Peder Kristiansson, Västra Innerstadens s-förening i Malmö
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Med denna motion vill vi rikta fokus mot den idéburna sektorns viktiga roll för integration.
Det är framför allt människor som är väl integrerade i samhället som deltar i föreningslivet. Så ser
det ut idag men så har det inte alltid sett ut. Folkrörelserna uppstod i samhällets mindre
priviligierade skikt. Det behövs en ny politik för den idéburna sektorn som syftar till att stimulera
den folkliga förmågan till självorganisering. Detta kräver ett innovativt arbete baserat på
historiska kunskaper men också erfarenheter och kunskap om empowerment med mera.
I vår globaliserade tidsålder måste vi ta vara på invandrade människors organiserande förmågor
och traditioner. Den svenska folkrörelsetraditionen skulle kunna utvecklas för att bättre ta tillvara
inflyttade människors erfarenheter av att organisera sig i olika former.
Partikongressen föreslås besluta:
A111:1 att socialdemokraterna verkar för att det tillsätts en statlig integrationskommitté med
syfte att föreslå forskning, erfarenhetsinsamling och förslag för att öka integrationen
i den idéburna sektorn så att den bättre tar tillvara på alla människors förmåga till
organisering
Arbetarekommunens styrelse
Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Svensk idrottsrörelse är en av världens starkaste folkrörelser med en bredd som uppmärksammas
internationellt. Två av tre pojkar och drygt varannan flicka i åldrarna 7 till 15 är med i en eller
flera idrottsföreningar. Drygt två miljoner personer i åldern 16-84 är medlemmar och/eller har
förtroendeuppdrag i en eller flera av de ca 22 000 idrottsföreningarna.
Sedan lång tid har staten via sina olika bidragssystem gett idrottsrörelsen uppdrag efter uppdrag
som inte tillhör deras ”kärnverksamhet” – att bedriva idrottsverksamhet. Det har blivit en ovana
bland riks- och kommunalpolitiker att försöka använda idrottsrörelsen som redskap för sina egna
agendor.
Regeringarnas budgetpropositioner har också blivit alltmer fyllda av politiska krav på
idrottsrörelsen (senaste exemplet är att ”regeringen beslutat att ge 500 000 kronor i bidrag till
Riksidrottsförbundet för att ta fram en plan för att stärka och utveckla idrottsrörelsens arbete
med folkhälsa”), idrotten får extra stöd i kommunerna om föreningarna arbetar särskilt med
jämställdhet, hbtq-frågor, mångfald, integration och mycket annat. Citat från en erfaren
idrottsledare ”idrotten/föreningen ska göra allt utom det som den grundats för”.
Den svenska idrottsrörelsens värdegrund Svensk idrotts värdegrund, som den uttrycks i
programmet ”Idrotten vill”:
 Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill
bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
 Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika
värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för
sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund.
 Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med
utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder,
kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i
föreningsdriven idrottsverksamhet.
 Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att
hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk,
doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför
idrottsarenan.
Idrottsrörelsens värdegrund är en plattform som mer än väl uppfyller alla de krav som vi kan
ställa på en frivillig/ideell verksamhet som verkar i en sann demokratisk anda.
De ideella idrottsledarna lägger ned ett arbete motsvarande 140 miljoner timmar per år i
föreningarna. Om ledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarlön för den tid de lägger ned på
idrotten skulle det innebära ett värde, inkl. sociala avgifter, om ca 30 miljarder kronor per år.
Rätten att fatta egna beslut om målen och vägarna till målen är grunden för hundratusentals
ideellt arbetande idrottsledares engagemang. När denna rätt hotas, hotas också det ideella
engagemanget. Om idrottsrörelsens självständighet skulle sättas på undantag, skulle också glädjen
och kraften tyna bort.
Det är av största vikt att relationen mellan Sveriges största folkrörelse och Socialdemokratin
stärks och utvecklas. Denna relation måste bygga på en ömsesidighet och respekt för våra olika
samhällskontrakt.
Partikongressen föreslås besluta:
A112:1 att idrottsrörelsen tillåts att fokusera på sitt egentliga ändamål och inte påtvingas
uppgifter som ligger utanför deras kompetensområde (att bedriva idrottsverksamhet)
Jerri Bergström
Vallentuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna har det övergripande ansvaret för
samhällets integrationspolitik. Inom dessa myndigheter och samhällsorgan behövs det definitivt
göras mer för att få flyktingmottagandet att bli effektivare. Målet måste vara att de nyanlända får
tillgång till bostäder, kommer i arbete och lär sig svenska betydligt snabbare än idag. Men för att
på allvar förbättra integrationsprocessen krävs också ett betydligt mer aktivt och närvarande civilt
engagemang. Folkrörelserna borde få sköta integrationsarbetet i en helt annan utsträckning än
idag.
Partiet bör arbeta för att samhället ger enskilda människor, grupper och organisationer uppdrag
och möjligheter att praktiskt involveras i det lokala integrationsarbetet. Här borde relativt små
ekonomiska stimulansmedel kunna skapa ett stort antal aktiviteter runt omkring i hela landet.
Staten skulle exempelvis kunna låta Röda Korsets utmärkta modell "Mentor till Mentor" bli en
förebild för hur folkrörelse-Sverige kan bli involverade. Modellen bygger på mentorskap mellan
svensktalande frivilliga och migranter med utländsk bakgrund. Där matchas kvinna-kvinna, manman eller familj-familj. Mentorskapet ger flyktingar möjligheten att snabbare komma in i det
svenska samhället och en chans för svenskar att få lära känna nya människor med andra kulturer.
Jag tror inte att det finns någon statlig eller kommunal åtgärd som kan mäta sig med kraften som
kommer ur att människor engagerar sig för andra medmänniskor. Att börja umgås över
nationsgränserna, lära känna varandra, öppna sina hem och dela med sig av sina erfarenheter och
kontakter är sådant som ger en verklig och bestående integration.
Socialdemokraterna bör därför ta initiativ till ett handslag med folkrörelse-Sverige i syfte att ge
varje flykting en svensk fadder. Anslå statliga resurser för att föreningar och organisationer ska
kunna arbeta på samma sätt som Röda Korset. Tänk om exempelvis LO och SAP på bred front
kunde engageras i en sådan praktisk och nyttig uppgift?
Olof Palme framhöll det civila samhällets betydelse i integrationsarbetet redan i mitten av 60talet. I hans radiotal "Vi och utlänningarna" konstaterade han "att avgörande för om samhällets
åtgärder skall få avsedd verkan är emellertid de enskilda människornas attityder till invandrarna".
Han frågade uppmanande lyssnarna, "hur många av oss tar konsekvensen av att ta kontakt med
grannen två trappor ner, med ett namn som är svårt att uttala och ett uttal som är litet svårt att
förstå?”
Låt oss ta Olof Palme på orden när det gäller integrationspolitiken! Frigör den potential som
finns ute bland människorna i idrottsrörelsen, fackföreningarna, trossamfunden och i övrigt
föreningsliv. Låt folkrörelserna ta större plats i samhällets arbete för att skapa ett ännu mer
välkomnade och inkluderande flyktingmottganade.
Partikongressen föreslås besluta:
A113:1 att Socialdemokraterna tar initiativ till ett handslag med folkrörelse-Sverige i syfte att ge
varje flykting en svensk fadder
Jonas Hellberg
Kalmar arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Att involvera människor i den politiska beslutsprocessen har varit en viktig del i utvecklingen av
vårt demokratiska system. När den moderna människan ställer betydligt större krav på
medbeslutande samtidigt som det traditionella partisystemet har svårt att fånga upp detta intresse
behöver vi hitta nya former för det demokratiska arbetet. Allt sedan partiets analysgrupp efter
valet 1990 konstaterade att vi måste bli bättre på just detta, har många olika försök gjorts
framförallt i kommunerna, för att hitta former för en aktiv medborgardialog. Den digitala
tekniken har ställt ytterligare verktyg till förfogande för detta. Människors deltagande i den direkta
välfärdsproduktionen har också ökat när det gäller skolan, omsorgen, samhällsplanering, miljö
mm. Det märks inte minst på den mängd av kooperativa utförare, föreningsdrift, sociala företag
och andra "not -for profit" företag som arbetar på uppdrag av kommunerna. Dessutom har olika
rådgivande organ en naturlig plats i den kommunala demokratin som t.ex. pensionärsråd,
handikappråd, idrottsråd, näringslivsråd mm Denna utveckling har framförallt skett på lokal nivå.
Men vi kan göra ännu mer för att ta tillvara det samhällsintresse som är fortsatt väldigt stort
också på nationell nivå.
Människor fortsätter att vara aktiva i civilsamhällets olika intresseorganisationer och
de nationella ledningarna för dessa organisationer är aktiva i den nationella beslutsprocessen i
regering och riksdag. Det gäller både som remissinstanser och deltagande i referensgrupper av
olika slag. Vi skulle kunna gå ett steg längre. Genom att inrätta ett permanent rådgivande organ
till regeringen, där representanter för arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer
finns representerade kan dialogen utvecklas på ett modernt sätt. Organisationerna tar ansvar för
kommunikation i olika frågor med sina medlemmar och regeringen har en stark röst att lyssna till
när det gäller den politiska beslutsprocessen.
Genom att på detta sätt ge utrymme för dessa intresseorganisationer att delta i arbetet blir också
förståelsen för de politiska vägvalen större. Vi skulle på detta vis stärka det demokratiska arbetet
och utveckla den parlamentariska demokratin. Exakt hur detta ska kunna organiseras måste
naturligtvis utredas -men det finns exempel i andra länder och inom Europaunionen
(Ekonomiska och Sociala kommittén) där erfarenheter kan hämtas.
Partikongressen föreslås besluta:
A114:1 att kongressen uttalar sitt stöd för inrättandet av ett permanent rådgivande organ till
regeringen i syfte att stärka den sociala dialogen
A114:2 att partistyrelsen får i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna utformas
Jens Nilsson
Östersunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Idag är ca 700 000 unga engagerade i det unga civilsamhället. Samma siffra för
ungdomsidrottsrörelsen är 800 000. Trots att antalet engagerade är nära densamma får
ungdomsidrottsrörelsen 1,8 miljarder kronor i stöd, jämfört med civilsamhället för unga som får
dela på 281 miljoner (Enl. LSU:s rapport ”Fritidens Prislapp” 2013).
Denna ojämlika värdering på ungas demokratiska engagemang är högst problematisk. Värdet av
engagemang i en demokratisk miljö där unga själva får sätta ramar och skapa innehåll, samt lära
sig om demokratisk organisation, går ej att underskatta. Den intellektuella folkhälsan
nedprioriteras av nuvarande modell, som skickar en tydlig signal om att unga bör idrotta istället
för att engagera sig ideellt.
Sverige riskerar att förlora delar av sitt demokratiska ethos till omvärlden om vi inte ger unga
resurser för att engagera sig demokratiskt och politiskt. Genom bristande ekonomiskt och
politiskt stöd till det unga civilsamhället ges inte unga chansen att genomföra sina visioner, sprida
sina budskap och engagera sina kamrater.
Partikongressen föreslås besluta:
A115:1 att höja de nationella anslagen till det unga
A115:2 att Malmö arbetarekommun tar motionen som egen och skickar den till partikongressen
2015
A115:3 att partikongressen 2015 bifaller motionen
S-studenter i Malmö
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I Sverige finns det cirka 200 000 ideella organisationer med 25 miljoner medlemmar (SCB). Mer
än 60 000 personer har sin anställning inom den ideella sektorn och nära en miljon personer
arbetar ideellt inom sektorn.
Nyttan av det ideella arbetet är stort, de positiva hälsoeffekterna kan inte underskattas. Denna
form av organisationer (folkrörelser) år unikt för Sverige. Och är viktigt att bevara och förstärka.
En uppenbar åtgärd är naturligtvis att öka det statliga (och kommunala mm) ekonomiska stödet
till den ideella sektorn. Men det finns flera andra sätt som vi nationellt kan bidra till att stärka
föreningsrörelsen.
Partikongressen föreslås besluta:
A116:1 att en nationell handlingsplan tas fram för att stärka och utveckla den ideella sektorn
Johan Pettersson
Klippans arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Påfrestningarna på invandringspolitiken är just nu mycket stora. En grupp som lätt kommer i
kläm är barn och ungdomar med utlandsfödda föräldrar. De, liksom deras föräldrar, har ofta en
dålig, eller saknar, förankring i samhället. Det ”svenska samhället” blir främmande. Detta leder
ofta till att de bildar egna ”samhällen”. De behåller och utvecklar egna regler och koder vilket till
och med kan stöta bort eller åtminstone försvåra kontakten med det omgivande samhället och
försvåra deras möjligheter att få svenska kontakter och att etablera sig socialt.
För att de skall bli en del av det svenska samhället måste de få kontakter med svenska barn och
ungdomar. Jag tror att ett av de bästa sätten att fånga upp dem är genom föreningslivet. Där
möter de samhället runt dem, de får kontakter och kan få vänner.
Det vore därför angeläget att föreningslivet kunde engagera sig mer för att nå dessa barn och
ungdomsgrupper.
Detta kan ske på många sätt:
Genom anpassad information och anpassade aktiviteter
Genom uppsökande verksamhet
Genom att vissa ledare har ett speciellt ansvar för såväl direkta kontakter med grupper som
enskilda.
Genom sedvanlig föreningsverksamhet
Jag vill starkt understryka att det inte skall vara verksamheter för just dem. Hela grunden för
verksamheten är självklart delaktigheten i föreningens reguljära verksamhet
En verksamhet av detta slag ligger emellertid långt från de resurser som dagens föreningsliv har.
Det krävs ett väl utbyggt stöd från samhället. Detta stöd måste vara statligt för att skapa en
stabilitet i verksamheten och göra den landsomfattande. Den bör kanaliseras genom
kommunerna men ha sin grund i en statlig finansiering. Riktlinjer för verksamheten bör utarbetas
av staten tillsammans med föreningslivets riksorganisationer. Riktlinjerna skall givetvis vara
öppna för lokala anpassningar. Jag är övertygad om att föreningslivet kommer att kunna göra en
betydande insats om det får en möjlighet.
Partikongressen föreslås besluta:
A117:1 att partikongressen uppdrar år regeringen att skyndsamt, tillsammans med
föreningslivet, utarbeta riktlinjer för och beslutar om, statligt stöd till föreningslivet
för vidgad föreningsverksamhet bland barn och ungdom med utlandsfödda föräldrar
i enlighet med motionens intentioner
Åke Holmqvist
Enköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.