Ks Kallelse o Handling 3 till 16
ÄRENDEN TILL KOMMUNSTYRELSEN 1 september 2015 TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsuts KOMMUN 2015-08-18 45 Dnr Ks 2015.578 3 (18) 1.4.1 Remissvar - Heby kommuns bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med utblick 2030 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom och översända remissvaret till Heby kommun. Bakgrund Heby kommun har den 12 juni 2015 översänt förslag till Bostadsförsörjningsplan på remiss till Länsstyrelsen i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län, Kollektivtrafikförvaltningen UL, grannkommuner samt till kommunens nämnder och styrelse. Tierps kommun har beretts tillfälle att senast den 31 augusti 2015 lämna synpunkter på förslaget. Tierps kommun har tagit del av innehållet och ser positivt på förslaget. Kommunen har ingenting att tillägga. Ordf sign Justerandes sign I Sekr sign Utdragsbestyrkande 4 TIERPS Dokumentnamn Förslag till beslut KOMMUN Diarienummer Datum 2015-08-03 2ot s /51-s Adress Delegationspunkt Ks Au Kommunstyrelsen Remissvar Heby kommuns bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med utblick 2030 Förslag till beslut att översända remissvaret till Heby kommun. Bakgrund Heby kommun har den 12 juni 2015 översänt förslag till bostadsförsörjningsplan på remiss till Länsstyrelsen i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län, Kollektivtrafikförvaltningen UL, grannkommuner samt till kommunens nämnder och styrelse. Remisstiden är satt till 2015-06-16 - 2015-08-31. Motivering Tierps kommun har tagit del av innehållet och ser positivt på förslaget. Kommunen har inget att tillägga. Beslutsunderlag • Remissvar från Tierps kommun • Remiss Heby kommuns försörjningsplan Beslut delges Heby kommun Handläggare Susanne Ivarsson Gemensam service Processtöd 815 80 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54 Anna Hedqvist Handläggare Anna Hedqvist Utredare/utvecklare Telefon: 0293- 21 86 04 Epost: [email protected] TIERPS KOMMUN KS 2015. 578 Remissvar Heby kommuns Bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med utblick 2030 Kommunstyrelsen i Tierps kommun har tagit del av innehållet i Bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med utblick 2030 och ser positivt på förslaget och har inget att tillägga. Tierp den 10 augusti 2015 SAMMANTRÄDESPROTOKO Kommunstyrelsens arkets TIERPS KOMMUN 2015-08-18 Dnr Ks 2015.595 § 46 (18) 1.4.1 Remissvar — Förslag till Energiplan för Gävle kommun Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom och översända remissvaret till Gävle kommun. Bakgrund Tierps kommun har beretts tillfälle att senast 27 september 2015 lämna synpunkter på förslaget till energiplan för Gävle kommun. Tierps kommun har tagit del av förslaget och har ingenting att erinra. Ordf sign Justerandes sign i Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS 4 1(2) Tjänsteyttrande KOMMUN Datum 2015-08-04 dnr KS2015/595 Till KS arbetsutskott Sammanträde 18 augusti 2015 Tjänsteyttrande förslag till energiplan i Gävle kommun Tierps kommun har beretts tillfället att senast 27 september 2015 lämna synpunkter på förslaget till energiplan i Gävle kommun. Svaret ska märkas med "Dnr 15KS278, Energiplan" och skickas till Gävle kommun, Kommunledningskontoret, 801 84 GÄVLE. Tierps kommun har tagit del av handlingen och har inget att erinra. Bakgrund Alla Sveriges kommuner ska enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ha en aktuell energiplan som beskriver tillförsel, distribution och användning av energi. Gävle kommuns förslag till energiplan består av nulägesanalys, mål och handlingsplan för genomförandet. Planen omfattar sektorerna bostäder, lokaler, industri samt transporter. Den beskriver Gävles nuvarande energiläge i förhållande till Gävleborgs län och landet i övrigt. Förslaget tar upp frågor om effektivare energianvändning, ökad andel fossilfri energi och ökad produktion av förnybar energi. Det ingår också delar av transportområdet som berör förnybar drivmedelsproduktion, till exempel el och biogas, samt infrastruktur för tankställen och laddningsplatser för förnybara drivmedel. I nulägesanalysen uppges att energianvändningen i Gävle kommun är nästan dubbelt så hög som i resten av landet, sett per invånare, pga en industriintensiv region där industrisektorn i Gävle står för över 65 procent av den totalt använda energin. Trots det är miljöpåverkan från energisystemet i form av koldioxidekvivalenter ca 66 procent lägre i Gävle. I Gävle består fjärrvärmens bränslemix av 99,7 % förnybart (2014). Från energiförsörjningen är koldioxidutsläppen knappt ett kilo räknat per invånare och år. På transportområdet minskar inte koldioxidutsläppen i samma takt. Där uppgår koldioxidutsläppen per invånare till knappt 2000 kilo koldioxidekvivalenter per invånare och år. Det övergripande målet är att Gävle kommun ska vara klimatneutral år 2050, energianvändningen ska minska och energin ska användas mer effektivt. Handlingsplanen fokuserar på sex områden: - klimatgasutsläpp Medborgarservice, bygg och miljöenheten 815 80 TIERP Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-129 69 Epost: medborgarservice Otierp.se Handläggare Wiltrud Naumann Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon: 0293-21 81 24 E-post: [email protected] 2 (2) - förnybar energi - effektiv användning av energi - reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning - reduktion av fossila bränslen för transporter - miljökrav i upphandling En viktig fråga inom energisektorn är hur man ska beräkna klimatpåverkan från elproduktion. En förändring i elproduktionen eller elkonsumtionen ger ofta en tydlig förändring i klimatpåverkan. Milj övärderingen av el får därför en central roll i arbetet med klimatutvärderingar. Planen innehåller 30 aktiviteter som är framtagna i samråd med berörda kommunala verksamheter och bolag. Aktiviteterna inriktas i första hand på områden som kommunen har större inflytande och rådighet över, t.ex. koncernens energianvändning i fastigheter, produktion av förnybar energi och förnybara drivmedel. Det har visats att störst miljönytta och kostnadseffektivitet kan uppnås genom att satsa på att minska elanvändningen. Utfallet av aktiviteterna kommer att rapporteras årligen i samband med kommunens miljöbokslut. Utöver risk- och sårbarhetsanalysen pågår även arbete med att integrera kliamatanpassningsplaner i en ny vattens- och avloppsplan samt i nya översiktsplanen som ett led i arbetet med klimatanpassning. För Bygg- och miljöenheten Wiltrud Neumann Miljö- och hälsoinspektör Medborgarservice TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsu KOMMUN 2015-08-18 Dnr Ks 2014.113 § 56 14 (18) 1.4.1 Remiss — Förlängning av den Regionala Kulturplanen 2015-2017 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att Tierps kommun ställer sig bakom Kultur och bildnings förslag att förlänga den regionala kulturplanen med ett år. Bakgrund Sedan 2013 ingår Uppsala län i kultursamverkansmodellen som innebär att staten tilldelar regioner och landsting de statliga verksamhetsbidragen i en pott för att fördela vidare till olika bidragsmottagare i länet. Till modellen hör att regioner och landsting ska lämna in en regional kulturplan som beskriver satsningar och prioriteringar som länet önskar göra under den kommande perioden. Den statliga förordningen säger att kulturplanerna bör vara treåriga, men undantag kan göras. Med hänvisning till den kommande regionbildningen samt kulturplanens omfattande satsningar föreslår Kultur och bildning att den gällande kulturplanen för Uppsala län förlängs med ett år. Tierps kommun anser att det är rimligt att avvakta den nya regionorganisationen innan arbetet med ny kulturplan startas och att den gällande kulturplanen kan omfatta ytterligare ett år så att fler av de uppsatta målen kan realiseras. Landstingets kulturnämnd avser att föreslå landstingsstyrelsen/ landstingsfullmäktige att under hösten 2015 fatta beslut om en förlängning av kulturplaneperioden. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign D--. ) 1 Utdragsbestyrkande Dokumentnamn TIERPS Förslag till beslut KOMMUN Datum 2015-08-10 Diarienummer k it Adress Förlängning av den regionala kulturplanen för Uppsala Län Förslag till beslut Att Tierps kommun ställer sig bakom Kultur och bildnings förslag att förlänga den regionala kulturplanen med ett år. Bakgrund Med hänvisning till den kommande regionbildningen samt kulturplanens omfattande satsningar föreslår Kultur och bildning att den gällande kulturplanen för Uppsala län förlängs med ett år. Beslutsunderlag Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017 Motivering Framtagandet av en ny kulturplan kräver lång framförhållning och med hänvisning till den kommande regionbildningen känns det rimligt att avvakta den nya regionorganisationen innan arbetet med ny kulturplan startas. Utifrån Tierps kommun anser vi att den gällande kulturplanen kan omfatta ytterligare ett år så att fler av de uppsatta målen kan realiseras. Detta skulle innebära att planen gäller även för 2018. Beslut delges Sofia Nohrstedt Sofia Nohrstedt Kultur- och fritidschef Kultur och fritid Möbeln Tierp 815 80 Tierp Besöksadress: Grevegatan 19.21 Handläggare Sofia Nohrstedt Kultur- och fritidschef E-post: [email protected] ......._,,.._____........ r IfErlf-n-') 1-.OMMUN lif»19UN ' M -:;HASEN Kultur och bildning I -°7- 6 2015-07-03 Dnr KU2015-0064 f Staben Jeanette Wetterström Tfn 018-611 62 67 E-post [email protected] Till kommuner och kulturinstitutioner i Uppsala län Synpunktsrunda: Förlängning av perioden för den Regionala kulturplanen 2015-2017 med ett år Sedan 2013 ingår Uppsala län i kultursamverkansmodellen, som innebär att staten tilldelar regioner och landsting de statliga verksamhetsbidragen i en pott för att fördela vidare till olika bidragsmottagare i länet. Till modellen hör att regioner och landsting ska lämna in en regional kulturplan som beskriver satsningar och prioriteringar som länet önskar göra under den kommande perioden. Den statliga förordningen säger att kulturplanerna bör vara treåriga, men undantag kan göras. Uppsala läns första kulturplan var tvåårig (2013-2014). Den nuvarande planen är treårig (2015-2017). Landstingets kulturnämnd har önskemål om en förlängning av kulturplaneperioden med ett år, så att den regionala kulturplanen även omfattar år 2018. Skälen är i huvudsak två. Dels är kulturplanens satsningar omfattande och planen kan utan problem omfatta ytterligare ett år för att satsningarna ska realiseras. Landstinget lämnar årligen in smärre revideringar och äskanden till Statens kulturråd, så i det fall korrigeringar önskas göras är det inget hinder för sådana trots en förlängning av perioden. En förlängning av kulturplaneperioden möter inga hinder från Kulturrådets sida. Dessutom planeras en regionbildning i Uppsala län. Framtagandet av kulturplanen kräver en relativt lång framförhållning och det är rimligt att avvakta utvecklingen inför den nya regionorganisationen för att bättre kunna bedöma vilka satsningar och prioriteringar inför framtiden som är tänkbara samt ekonomiskt och organisatoriskt möjliga. Tidigare har beslut fattats i landstingsfullmäktige i juni samma år som kulturplanen ska inlämnas till Kulturrådet under hösten. Beslut i fullmäktige tas då enligt planeringen under ett junisammanträde år 2018, för att en ny regional kulturplan ska kunna börja år 2019 i det fall kultursamverkansmodellen fortlever i sin nuvarande form. Landstingets kulturnämnd avser att föreslå landstingsstyrelsen/landstingsfullmäktige att under hösten 2015 fatta beslut om en förlängning av kulturplaneperioden. Kungsgärdet I S:t Johannesgatan 28 I Box 26074 I 750 26 Uppsala I tfn 018-611 62 72 I fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 I [email protected] I www.lulse/kullur Landstinget i Uppsala län 2 (2) Kulturnämnden önskar att ni som samverkansparter lämnar synpunkter på förslaget om en förlängning av kulturplaneperioden till och med år 2018. Synpunkter ska ha inkommit senast 1 september till Kultur och bildning: [email protected]. Vid frågor kontakta: Tjänstemän: Anna Söderbäck, kulturdirektör: [email protected], 018-611 62 60 Jeanette Wetterström, utredare/samordnare av kultursamverkan: [email protected], 018-611 62 67 Förtroendevald: Johnny Svahn (S), ordförande kulturnämnden, [email protected] 070-552 27 33 Johnny Svahn Anna Söderbäck Ordförande Kulturdirektör äl Kultur och bildning Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017 Antagen av landstingsfullmäktige 2014-06-17 Kulturnämnden Landstinget i Uppsala län 1 Kulturpolitisk strategi 1.1 Kulturpolitisk utgångspunkt 1.2 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser 1.3 Nationella kulturpolitiska mål 2 Utvecklingsområden 2015-2017 2.1 Ett rikare konstliv — utvecklingsområden 2.1.1 Litteraturen 2.1.2 Scenkonsten 2.1.3 Bild- och formkonsten 2.1.4 Konstlivets internationalisering 2.1.5 De professionella kulturskaparnas villkor 2.2 En ökad kulturell delaktighet - utvecklingsområden 2.2.1 Kulturliv för alla 2.2.2 Kultur för barn och unga 2.2.3 Digital delaktighet 2.2.4 Kultur och hälsa 2.3 En attraktivare livsmiljö — utvecklingsområden 2.3.1 Arrangörer och lokaler 2.3.2 Kulturmiljöer i länet 2.3.3 Konst i det offentliga rummet 2.3.4 Kultur och samhällsutveckling 3 Uppsala län 3.1 Uppsala läns rika kulturliv — åtta kommuner 3.2 Det professionella kulturlivet 3.3 Civilsamhället 3.4 Folkbildningen 4 Regional kulturverksamhet i Uppsala län 4.1 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet 4.2 Regionala och kommunala kulturinstitutioner 4.3 Interregional samverkan och samarbete 4.4 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar 2015-2017 4.4.1 Professionell teater- och musikverksamhet 4.4.2 Regional museiverksamhet 4.4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 4.4.4 Regional arkivverksamhet 4.4.5 Fihnkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 4.4.6 Hemslöjdsfrämj ande verksamhet 4.4.7 Regional biblioteksverksamhet 4.4.8 Litteratur- och läsfrämjande 5 Kultursamverkan i Uppsala län 5.1 Samverkan, samarbete och samspel 5.2 Processen 5.3 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen 5.4 De regionala kulturaktörernas offentliga finansiering år 2013-2014 Bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda möten 1 2 3 4 5 5 5 6 9 10 11 14 14 17 19 21 22 22 23 24 26 28 28 31 32 33 35 35 36 37 37 38 40 42 45 47 47 49 50 52 52 52 54 56 57 1 Kulturpolitisk strategi Vision År 2025 är Uppsala län en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet är ett kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning. Strategi Landstinget och länets åtta kommuner samverkar med kulturinstitutioner, Regionförbundet, universiteten, det professionella kulturlivet, civilsamhället och andra aktörer på kulturens arena, för att tillsammans nå visionen. Kultur, bildning och kreativitet är självklara framgångsfaktorer för en demokratisk och hållbar regional utveckling i Uppsala län. Mål • Ett rikare konstliv • En ökad kulturell delaktighet • En attraktivare livsmiljö Regional kulturplan 2015-2017 Den regionala kulturplanen för Uppsala län, är landstingets program för hur kulturförvaltningen med samarbetspartners under perioden 2015-2017 ska arbeta för att nå visionen 2025. Kulturplanen beslutas av kulturnämnden och landstingsfullmäktige i Landstinget i Uppsala län. Uppsala läns styrka ligger i kulturinstitutionernas kompetens, universitetens akademiska nivå, de professionella kulturskaparnas drivkraft samt medborgarnas inspirerade engagemang. Genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet samt mångfald och interkulturellt arbete, skapas en stark kulturregion med internationell lyskraft. I dialog med länets aktörer på kulturområdet — landsting, kommuner, institutioner, professionella kulturskapare och civilsamhälle — har kulturplanen tagits fram. Alla dessa kulturaktörer utgör tillsammans nätverk och plattformar som gör det möjligt att genom delmål och särskilda insatser nå visionen. Samverkan är nyckeln och den avgörande framgångsfaktorn. 1 1.1 Kulturpolitisk utgångspunkt Inledning Landstinget i Uppsala län gick in i kultursamverkansmodellen år 2013. Den första kulturplanen var tvåårig och beskrev de prioriteringar som landstinget ville göra ifråga om regional kulturverksamhet som får statligt stöd. Den nya regionala kulturplanen stakar ut färdriktningen för åren 2015-2017. Landstinget har genom dialog och samverkan funnit att den första planen med sin vision och sitt upplägg fungerat väl som strategiskt styrdokument. De ursprungliga perspektiven och utvecklingsområdena har därför bildat utgångspunkt även för föreliggande kulturplan. Här formuleras en utveckling av tidigare satsningar samt ett antal nya satsningar genom vilka vi stegvis förverkligar det dynamiska och kreativa kraftcentrum som vi tillsammans önskar skapa i Uppsala län. Landstingets regionala kulturplan för perioden 2015-2017 har utarbetats i samverkan med länets åtta kommuner och i samråd med länets kulturinstitutioner, det professionella kulturlivet och det civila samhället. Ett resultat av Uppsala läns ingående i kultursamverkansmodellen är att kulturfrågor nu diskuteras och behandlas i relation till andra politikområden snarare än avskilt till det kulturpolitiska. Samverkan har ordnats genom möten mellan viktiga aktörer i länet, där diskussion om nutid och formulerandet av framtidsbilder beretts stor plats. Diskussionerna har genomsyrats av en stark vilja att förverkliga ett livfullt och brusande kulturliv i hela regionen. Kulturplanen 2015-2017 utgår från tre huvudsakliga perspektiv inom vilka Uppsala län strävar efter att realisera sina satsningar. Landstinget engagerar sig för: • Ett rikare konstliv • En ökad kulturell delaktighet • En attraktivare livsmiljö Med dessa perspektiv som utgångspunkt, anger kulturplanen 13 utvecklingsområden samt de särskilda satsningar inom varje utvecklingsområde som landstinget ämnar genomföra under åren 2015-2017. Satsningarna ligger till grund för beslut om landstingets ekonomiska insatser inom de olika utvecklingsområdena. Dessutom anges prioriteringar som tagits fram i dialog med var och en av de regionala kulturverksamheter som erhåller statliga medel genom modellen. Dessa prioriteringar ligger till grund för fördelningen av de statliga medlen inom samverkansmodellen. Den regionala kulturplanen innehåller fem olika delar. Den första delen ger en presentation av landstingets kulturpolitik och förhållandet till de nationella kulturpolitiska målen. Den andra delen presenterar de utvecklingsområden som har identifierats under processen med att ta fram planen. Tredje delen ger en kort beskrivning av Uppsala län med fokus på kulturlivet. Fjärde delen beskriver den regionala nivåns organisation på kulturområdet och de elva regionala kulturaktörer som erhåller statsbidrag genom kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis, i den femte delen, redogörs för hur planen har tagits fram, hur uppföljning och fortsatt samverkan ska genomföras. 2 1.2 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Landstinget i Uppsala läns styrdokument från år 2005 med övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser utgår från att kultur har ett värde både för den som skapar och för den som upplever. Målen utgår från att konst och kultur har ett värde i sig självt, men även värdet av kultur som främjande inom andra områden framhålls. När nu länet ingår i kultursamverkansmodellen är kulturplanen det aktuella styrdokumentet; kulturplanen bygger på 2005 års strategier och mål och har synkroniserats med nyformulerade strategier för landstingets kulturinsatser. Här används ett analysverktyg som har tre olika utgångspunkter; konsten, människan och regionen. Till dessa hör enligt modellen tre politikområden — konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Konstpolitik Kulturpolitik Konsten Människan Regionen Kulturplanering Konstpolitik Målet för landstingets konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. För att nå målet ska landstinget • Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet • Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv • Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer • Främja gränsöverskridande möten Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, ideer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bild- och formkonst, musik, teater, dans och film. Kulturpolitik Målet för landstingets kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska landstinget • Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva • Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser 3 • Uppmuntra och stödja länsinvånarnas kunskapssökande • Underlätta för människors möten Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet omfattar, förutom den professionella konsten inom alla konstarter, även deltagarkultur, amatörkultur, bildningsverksamhet och kulturarv. Kulturplanering Målet för landstingets kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska landstinget • Bidra till att konst och kultur blir mer tillgänglig i hela länet • Integrera konst och kultur i det offentliga rummet • Öka intresset och förståelsen för konst och kultur som utvecklingsfaktor • Arbeta för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla och stärka länets profil Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kulturplanering innefattar konstarterna, kultur i dess breda bemärkelse, bildningsverksamhet och kulturarv, men också områden som samhälls-/stadsplanering, besöksnäring samt kulturella och kreativa näringar. Landstinget och armlängds avstånd Förutom de övergripande kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armlängds avstånd. Armlängdsprincipen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer och lägger fast de ekonomiska ramarna. De konstnärliga bedömningarna eller andra kvalitativa bedömningar överlåts till konstnärliga ledare, ämnesexperter och sakkunniga. 1.3 Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: • Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor • Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse • Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas • Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan • Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Landstingets kulturpolitiska mål och strategier har samma riktning som de nationella och bidrar till att uppfylla dessa. Mot bakgrund av de nationella målen samt regionala mål och strategier för landstingets kulturinsatser, har länet genom samverkan lagt fast utvecklingsområden, särskilda satsningar och prioriteringar som presenteras på följande sidor. 4 2 Utvecklingsområden 2015-2017 Hur ska kulturlivet i Uppsala län te sig i framtiden? Efter samråd med institutioner, kommuner samt engagerade individer och organiserade parter har landstinget valt att göra insatser inom 13 utvecklingsområden. Utvecklingsområdena för perioden 20152017 är knutna till vart och ett av de tre perspektiven "ett rikare konstliv", "en ökad kulturell delaktighet" och en "attraktivare livsmiljö". Till varje utvecklingsområde formuleras särskilda satsningar som landstinget kommer att göra och som strävar i riktning mot respektive kulturpolitiskt mål. De tre perspektiven motsvaras av landstingets mål för konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Utvecklingsområdena berör en eller flera av de regionala kulturaktörer som ingår i samverkansmodellen, men även andra verksamheter som erhåller bidrag från landstingets kulturnämnd berörs. Det är väsentligt att understryka att ansatsen i den regionala kulturplanen inte omfattar hela det regionala kulturlivet. Kulturplanen fokuserar på en utveckling för de verksamheter som ingår i samverkansmodellen och/eller erhåller större landstingsbidrag. Utöver dessa finns kulturaktörer, institutioner och föreningar av betydelse för länets kulturliv och kulturplanens utvecklingsområden, men som inte är direkta utförare av i kulturplanen nämnda satsningar och prioriteringar. De regionala kulturaktörerna samverkar i stor utsträckning med länets kommuner, vilka ansvarar för och finansierar en stor del av länets kulturliv. Samverkan är som mest utbredd kring kulturverksamhet för barn och unga. 2.1 Ett rikare konstliv — utvecklingsområden 2.1.1 Litteraturen Alltsedan Landstinget i Uppsala län gick in i kultursamverkansmodellen har litteraturen varit ett utvecklingsområde för att skapa ett rikare konstliv. Uppsala län är ett läsande och skrivande län med ett rikt litterärt arv. I länets alla kommuner finns lokala verksamheter inom litteraturområdet och länets folkbibliotek utgör en viktig kulturell infrastruktur. Kommunerna, föreningslivet och landstinget genomför — enskilt eller i samarbete — olika projekt som syftar till att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Litteratursatsningarna riktar sig till professionella utövare, amatörer med eget skapande och till en deltagande publik. Satsningarna omfattar hela litteraturområdet med poesi, prosa, facklitteratur, översättning och dramatik. Landstinget uppmuntrar samverkan med Norrbottens läns landstings satsning på ett litteraturresurscentrum, för att ta del av varandras erfarenheter av litteratursatsningarna i de båda länen. Landstinget har tilldelats utvecklingsbidrag från Statens Kulturråd för projektet "Litteraturcentrum i Uppsala stad och län" med litteraturverksamhet av nationellt och internationellt intresse. "Litteraturcentrum" sker i samverkan mellan landstinget, folkbildningen och Uppsala kommun och drivs av ett av länets största studieförbund — Studiefrämjandet. Sedan år 2008 är Uppsala kommun fristad för förföljda författare och projektledaren för "Litteraturcentrum", tidigare fristadsförfattare, har bidragit till att samla fristadsförfattare verksamma i Norden. "Litteraturcentrum" anordnar 5 skrivarverkstäder, författarkvällar och litteraturfestivaler. En antologi med texter av författare verksamma i Uppsala län ges ut varje år. Aktiviteterna når en publik med många olika etniska bakgrunder. Utifrån den utvärdering som görs av projektet hösten 2014 kommer bedömningar att göras om projektets framtid. Även Uppsala författarsällskap fungerar som en plattform för regionens professionella författare och föreningen arrangerar litterära evenemang. I länet verkar flera exilförfattare, okända i Sverige men erkända i andra delar av världen. Ett mål är att göra dem mer kända även här. I länets kommuner delas stipendier och priser till minnet av betydelsefulla uppländska författare ut, exempelvis till minne av Jan Fridegård (Uppsala och Håbo) och Stig Dagerman (Älvkarleby). Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arvö erbjuder kurser i skrivande, med inriktning mot prosa/lyrik och dramatik. Även studieförbunden i länet erbjuder skrivarkurser och författarföreläsningar. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har dessutom verksamheter riktade mot författare, till exempel ett nordiskt debutantseminarium för nya författare i Norden. Länsbibliotek Uppsala arbetar med utveckling av och stöd till länets folkbibliotek genom fortbildning av bibliotekspersonal, rådgivning och samordning. Det är de kommunala bibliotekens behov, landstingets kulturplan och den nya bibliotekslagen (1 januari 2014) som utgör grunderna för Länsbibliotek Uppsalas arbete. De driver bland annat en litterär mötesplats där författare, folkbibliotek, landsting, kommuner, universitet, länsbibliotek, studieförbund, folkhögskolor, bokhandlare, förlag och forskning kan mötas, berikas och ges förutsättningar att samarbeta och samverka. Framhållas bör också vikten av Stadsbiblioteket i Uppsalas roll som inspiratör och resurs för länets övriga folkbibliotek, då det genom sina specialister kan bidra med kunskap i olika satsningar. Särskilda satsningar 2015-2017: • Etablera en litteraturkarusell som bl.a. möjliggör utökade författarbesök vid folkbiblioteken i länet, genom samordning via Länsbibliotek Uppsala. • Länsbibliotek Uppsala samlar länets litterära krafter, kommuner, bibliotek, författare och folkbildning m.fl. i arbetet med att åstadkomma ett Litteraturens Hus, vilket är ett uttalat mål. • Länsbibliotek Uppsala driver en mötesplats med litteraturförmedling i centrum. Mötesplatsen kommer att sättas upp på olika platser i länet. 2.1.2 Scenkonsten För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att scenkonsten ges resurser som ger möjlighet till livskraft och förnyelse av konstarten. Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance och nycirkus. I länet finns flera aktörer som i olika omfattning producerar eller arrangerar scenkonst. En utmaning inom scenkonstområdet är den varierande tillgången till scener 6 och arrangörer i Uppsala län. I länets mindre kommuner saknas ofta bra scener och i de kommuner där scener finns, saknas inte sällan arrangörer. Den professionella teaterverksamheten i länet är framförallt förlagd till centrala Uppsala. Här finns fria dans- och teatergrupper som förser regionen med i första hand scenkonst för barn, men även för vuxna. Tongivande och av stor vikt för hela länet är kommunägda Uppsala stadsteater, som håller en hög konstnärlig kvalitet och har ett gott rykte både nationellt och internationellt. Riksteatern Uppsala län är en regional aktör som bidrar till att utveckla arrangörsnätverk för scenkonst och på så sätt arbetar för att ge länets invånare möjlighet att ta del av intressant scenkonst. I fem av länets kommuner finns lokala arrangörsföreningar som är anslutna till Riksteatern. Gästspelscener och mindre teaterscener finns i Uppsala, Bålsta och Enköping. Musiklivet framstår som starkt i länet. Länsmusikorganisationen Musik i Uppland och det kommunägda Uppsala Konsert & Kongress (UKK) spelar tillsammans en dominerande roll. Musik i Uppland ser genom Konsertkarusellen till att hela länet får ta del av ett varierat utbud av högkvalitativa evenemang. UKK's konstnärliga utbud med internationella och interkulturella inslag, betraktas idag som unikt för Sverige. Det är av vikt för hela länet att slå vakt om dessa arrangemang. Vid sidan av de två dominerande aktörerna finns både i Uppsala och resten av länet en rad arrangörer, föreningar, spelplatser, musikevenemang och festivaler som bidrar till ett levande musikliv inom många olika genrer. Den levande musiken hör till det immateriella kulturarv som behöver spelas och framföras för att åter komma till liv och medvetandegöras för sin publik samt upptäckas av nya generationer. Ett, med internationella mått mätt, unikt värde har nyckelharpan med sin särställning i den uppländska folkmusiktraditionen. I Uppland har nyckelharpan en lång och obruten speltradition alltsedan medeltiden. Eric Sahlström Institutet (ESI) i Tierps kommun har ett nationellt uppdrag och utgör ett viktigt nav för nyckelharpan — både regionalt och nationellt. Institutet arbetar i första hand med svensk folkmusik — för spel och sång, dans och instrumentbygge — och är en samlingspunkt för nyckelharpan i världen. Institutet arbetar även för att människor ska få möta folkmusik, folksång och folkdans som levande kultur i samhället idag och i framtiden. ESI är ackrediterat av UNESCO som rådgivande NGO1 till UNESCOS' s kommittéför immateriellt kulturarv. De mångkulturella resurserna hos länets invånare bör tillvaratas i ökad utsträckning. Samspelet mellan gammalt och nytt, traditioner med rötter i Sverige och i andra delar av världen kan främjas sida vid sida och därmed bidra till integration och trivsel. Arbetet kan fungera som en hävstång för mångfald inom musik och dans samt i utvecklandet av nya koncept kring kultur och turism. För den professionella dansen i Uppsala län finns utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. Det saknas bra scener för dans i länet, vilket innebär en begränsning för danskonsten. Detta gör samtidigt att dansen finner nya, ibland oväntade, spelplatser. I dagsläget arbetar varken länets stora aktörer inom scenkonstområdet eller de lokala arrangörsföreningarna med dans i någon större I NGO betyder Non Governmental Organization, t.ex. en rådgivande ideell organisation. 7 utsträckning, även om dansgästspel tas in vid enstaka tillfällen av de stora scenerna. Länets danskonsulent arbetar gentemot de professionella dansarna och koreograferna genom nätverk, fortbildning och rådgivning. För att ge länsinvånarna möjlighet att ta del av teater- och dansevenemang av hög kvalitet, införs en scenkonstkarusell. Ett antal teater- och dansföreställningar turnerar i flera kommuner i länet. Riksteatern Uppsala län är producent och administrerar turn&rna. Deltagande kommuner medfinansierar turnépaketet, vilket arrangeras som offentliga föreställningar av det lokala föreningslivet alternativt av kommunerna själva. Syftet är att komplettera det scenkonst-utbud som redan finns med högkvalitativ teater och dans som publiken utanför centrala Uppsala annars sällan får ta del av. Eftersom danskonsten idag saknar en egen hemvist i länet, krävs satsningar för att bygga en ändamålsenlig infrastruktur. Projektet K.R.O.P.P på Uppsala Konsert & Kongress i samarbete med Mon no Kai/SU-EN Butoh Company är en mötesplats för nutida danskonst i ett litet och experimentellt format. Projektet ska nu vidgas genom införandet av en internationell dansfestival vartannat år. Den kommer att vara en plats för seminarier och branschträffar samt arena för utveckling av danskonsten i länet. Högkvalitativa festivaler som arrangeras i Uppsala, röner ett stort intresse i övriga länet, när de gästspelar i länets kommuner. Intentionen är därför att en "dansslinga" ska göra nedslag runt om i länet mellan festivalsåren. Målet är att på ett kreativt och flexibelt sätt skapa plattformar för danskonst i länet, säkra tillgängligheten av sådan för länets medborgare samt placera regionen på den internationella danskonstkartan. För att lyckas behöver infrastrukturen för dans utvecklas med flexibla lösningar som bl.a. scenkonstkarusell och dansfestival. Det långsiktiga målet är en etablerad scen för danskonst. Särskilda satsningar 2015-2017: • Landstinget ska i samverkan med Uppsala stadsteater, Biskops Arnö, Riksteatern, representanter för det fria kulturlivet och Litteraturcentrum, ta fram en plan för hur Uppsala län kan bidra till att ny dramatik skrivs och framförs. • Fortsätta stödja Uppsala stadsteaters satsning på dramatik för, med och av barn och unga så att verksamheten, i samverkan med länets kommuner, kan etableras långsiktigt i hela länet. • Genom Eric Sahlström Institutet ta tillvara nyckelharpans position som ett immateriellt kulturarv unikt för länet. • Tillsammans med Riksteatern Uppsala län, länets kommuner och representanter ur det fria professionella scenkonstlivet, utveckla formerna för en scenkonstkarusell i länet. • Utveckla infrastrukturen för dansen, både med flexibla och permanenta lösningar. 8 2.1.3 Bild- och formkonsten Bild- och formkonsten är ytterligare ett utvecklingsområde i riktning mot ett mer dynamiskt konstliv. I länet finns många bildkonstnärer och konsthantverkare och ett flertal offentliga, ideella och privata aktörer som driver museer och gallerier. Den största aktören är det kommunala Uppsala konstmuseum som är betydande och viktigt för hela länets tillgång till samtida konst. Samlingarna digitaliseras och en ny webbplats kommer att göra dem digitalt sökbara. Museet bedriver en omfattande programverksamhet med bl.a. internationella samtida utställningar samt pedagogisk verksamhet. Den kommunala stiftelsen Bror Hjorths hus i Uppsala är ytterligare en aktör som bland annat framgångsrikt bedriver konstpedagogisk verksamhet. Målet för stiftelsen är att inspirera barn och ungdomar, men även vuxna, till ett aktivt, självständigt bildseende samt att ge lust till eget bildskapande. Det konstnärsdrivna Åhuset i centrala Uppsala, lyfter och synliggör såväl stadens som hela länets konst och konsthantverk genom utställningar, föredrag och andra evenemang. Utanför Uppsala kommun finns relativt få gallerier och konsthallar, men det arrangeras årligen välbesökta konstrundor och konstutställningar i Tierp, Enköping, Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Särskilt bör här nämnas konstrundorna "Konst på väg", som under påskhelgen drar upp till 6 000 unika besökare i Tierp med omnejd, liksom "Vår konst" i Enköping som under samma helg har minst lika många besökare. Större konstsamlingar finns på Skokloster slott samt i Uppsala universitets ägo. På regional nivå finns en konstkonsulent på kulturförvaltningens kulturenhet som arbetar med utveckling av konstområdet genom nätverk, seminarier och konsultativt stöd. För att konstområdet ska utvecklas krävs samverkan mellan olika aktörer i länet. Detta har genom flera utredningar konstaterats gällande framför allt samtidskonsten. Konstkonsulenten har därför ett särskilt uppdrag att utveckla nätverk och mötesplatser för samverkan mellan länets aktörer på samtidskonstens område. Till bild- och formkonsten räknas även fotokonst. Landstinget är en stor inköpare av konst till konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. Det gäller såväl lös konst som gestaltning av offentliga miljöer. Landstinget i Uppsala län tillämpar enprocentsregeln, vilken innebär att ca 1% av budgeten för ett byggprojekt vid ny-, om- eller tillbyggnation avsätts till bild- och formkonstnärlig gestaltning. Detta ger bild- och formkonstnärer arbetstillfällen samt gör konsten närvarande i människors vardag. Landstingets konstinnehav uppgår till ca 20 000 verk. För att länets medborgare ska få ökad tillgång till landstingets konst ska nya former utvecklas för att visa delar av konstinnehavet. I kraft av verksamhetens stora omfattning och den erfarenhet som byggts upp, är landstingets konstansvariga en resurs för länets kommuner när det gäller konst i offentliga miljöer. Det kan gälla rådgivning om bland annat avtal, beslutsprocesser och upphandling, liksom förslag på konstnärer till konstuppdrag. Landstinget arbetar för att uppmuntra länets kommuner att använda sig av enprocentsregeln och att i den mån de mäktar med, uppdra åt bild- och formkonstnärer att gestalta offentliga miljöer. Genom att köpa in konst av både nationella, regionala och lokala professionella konstnärer, stödjer landsting och kommuner konstnärer. Det är inte minst viktigt att erbjuda nya konstnärer en möjlighet att komma in i det regionala konstlivet och kunna etablera sig professionellt. Landstinget för en könsuppdelad statistik över såväl inköp av konst och offentliga gestaltningar som utdelade stipendier. Vid landstingets bidragsgivning till 9 utställningsverksamhet ställs krav på att bidragsmottagaren ska arvodera medverkande konstnärer enligt MU-avtalet2. Särskilda satsningar 2015-2017: • Genom aktiviteter som seminarier och diskussionsforum bidra till ökad samverkan mellan länets olika aktörer på bild- och formområdet. • Skapa förutsättningar för och utveckla en regional konstverksamhet i samverkan mellan landstingets kulturförvaltning, Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum, Uppsala kommuns kulturkontor och Uppsala universitet. • Genomföra ett seminarium för länets politiker — både landstings- och kommunala — om enprocentsregelns positiva effekter och möjligheten att använda konstnärer i samverkansråd vid planering av den offentliga miljön. • Tillgängliggöra landstingsägd konst för en bredare målgrupp genom att samverka med bl.a. kommuner kring konstutställningar och seminarier runt om i länet. 2.1.4 Konstlivets internationalisering Det internationella perspektivet — att ta del av och lära känna andra kulturer — är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nations- och konstartsgränser bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. Uppsala som universitetsstad ger länet en internationell prägel, då det vid universiteten finns anställda och studenter från hela världen. Representanter för många olika kulturer verkar sida vid sida. Landstinget ska medverka till att konstlivets internationalisering ökar. Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Uppsala Internationella Gitarrfestival och performancebiennalen Friktioner är exempel på större internationella satsningar som erhåller landstingsbidrag. Landstinget stödjer också enskilda kulturskapares och kulturaktörers möjligheter till internationellt utbyte, framför allt genom ekonomiska bidrag. EU-programmet Kreativa Europa år 2014-2020 kommer att ersätta de tidigare programmen Kultur, MEDIA och MEDIA Mundus. Programmet stödjer europeisk verksamhet inom den kulturella och kreativa sektorn. I huvudsak riktar programmet in sig på stöd till konstnärer, kulturarbetare och kulturorganisationer för att dessa ska nå en större, mer diversifierad och internationell publik. Det syftar även till att öka utnyttjandet av digitaliseringens möjligheter samt ger specifikt stöd till internationell distribution av europeisk film. En ny garantifond som riktar sig till små aktörer skapas för att ta hänsyn till de särskilda finansieringssvårigheter som småföretag inom 2 MU står för medverkans- och utställningsersättning. MU-avtalet består av ett ramavtal och ett normalavtal och reglerar dels hur förhandling ska gå till och hur avtal ska slutas mellan en utställande konstnär och en arrangör i samband med en utställning, dels ersättning till den utställande konstnären för att hans eller hennes verk visas på en utställning. 10 kulturella och kreativa näringar har. Landstingets kulturstrateg bevakar och delger länets kommuntjänstemän kunskap om vilka möjligheter programmet ger för internationalisering och utveckling av länets konst- och kulturliv. Särskilda satsningar 2015-2017: • Fortsätta stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv och särskilt beakta internationaliseringen vid ansökningar om ekonomiskt stöd. • Utlysa ett regionalt projektbidrag med särskilt fokus på internationellt präglade projekt, gärna med EU-finansiering. • Utveckla ett regionalt nätverk för kulturskapare och tjänstemän avseende internationaliseringsfrågor. • Anordna seminarium kring EU-stöd och hur EU-finansierade projekt inom kulturområdet kan genomföras. 2.1.5 De professionella kulturskaparnas villkor Kärnan i ett starkt och levande kulturliv är de professionella kulturskaparna. Dessa är, tillsammans med forskare och uppfinnare, de i samhället som söker nya vägar, utforskar och spränger gränser. Professionella kulturskapare utgör också grunden för ett kulturliv präglat av konstnärlig kvalitet. Den konstnärliga kvaliteten är ständigt under omprövning. En fungerande kulturell infrastruktur ger kulturskapare möjlighet att fördjupa och utveckla sitt eget skapande. Detta är avgörande för ett långsiktigt, hållbart och dynamiskt kulturliv. I Uppsala län, speciellt i Uppsala kommun, bor många professionella kulturskapare vilka är aktiva inom de flesta konstarter. De arbetar under skilda förhållanden beroende på den konstart de utövar. Många arbetar utanför länsgränsen och har ofta ett nationellt, i vissa fall ett internationellt, arbetsfält. Eftersom antalet tillsvidareanställningar för professionella kulturskapare är få i länet, är de flesta frilansande. Närheten till Stockholm bidrar till ett inflöde av impulser och även in till länet pendlande kulturskapare. Stockholm utgör den största arbetsmarknaden för Uppsala läns fria kulturskapare, men även Gävleborg bidrar till att vidga den tillgängliga arbetsmarknaden. Landstinget har i dialog med ett samverkansråd, bestående av professionella kulturskapare, identifierat utvecklingsbehov för Uppsalas fria kulturliv. Stödstrukturer saknas i stort för dem som väljer att stanna kvar respektive flytta hit, varför det är svårt att leva på sin konst om man vill bo och utveckla sitt konstnärskap i länet. Trots långa och gedigna utbildningar måste inkomsten från konstnärlig verksamhet ofta kombineras med inkomster från annat arbete. Det fria kulturlivet behöver offentligt stöd av olika slag för att utvecklas. Infrastruktur för konst och kultur är sedan lång tid tillbaka ett tredelat ansvar för statlig, regional och kommunal nivå. Den statliga nivån hade tidigare genom Kulturrådets 11 direktfördelning av medel till landets alla institutioner en nationell överblick. Detta har i viss mån förändrats genom samverkansmodellen. Statens Kulturråd fördelar dock fortsatt stöd direkt till fria grupper och Konstnärsnämnden fördelar stipendier till enskilda konstnärer (med konstnärer avser Konstnärsnämnden professionella kulturskapare inom alla konstarter). Det stöd som den nationella nivån bidrar med på grupp- och individnivå kommer tyvärr inte Uppsala läns kulturskapare till del i så stor utsträckning. Av länets fria grupper inom teater-, dans-, och musikområdet, är det endast ett fåtal grupper som erhåller bidrag från Kulturrådet. På musiksidan erhåller tre fria grupper produktionsstöd, sju erhåller arrangörs stöd och två fria aktörer erhåller produktionsmedel. På konstsidan kommer utställningsstöd länet till del i viss utsträckning. Trots att det i länet lever och verkar många professionella kulturskapare inom alla konstarter, är det inte heller så många som erhåller Konstnärsnämndens olika bidrag och stipendier. Vid årsskiftet 2013-2014 innehade endast fyra individer stipendium eller inkomstgaranti: en musiker (femårsstipendium), en dansare/koreograf (tioårsstipendium) samt en musiker och en författare (inkomstgaranti). Statens Musikverk beviljade 2013 medel till ett projekt i Uppsala län samt två projekt där Uppsala län är projektägarens hemvist. Utöver bidrag till fria grupper och stipendier av olika längd, satsar staten på alliansmodellen, där man numera har tre allianser för frilansande kulturskapare: Musikalliansen, Teateralliansen och Dansalliansen. Detta är en anställningsform i vilken man är anställd i alliansen mellan sina olika uppdrag och tar tjänstledigt från alliansen när man har professionella uppdrag. Det är relativt få skrivna i Uppsala län, som kommer i åtnjutande av denna anställningsform. Av Musikalliansens 119 anställda bor t.ex. endast fyra personer i Uppsala län, medan Dansalliansen inte har en enda anställd boende i länet. Statens Kulturråd ger verksamhetsbidrag för arbetsförmedlande insatser till de 13 centrumbildningarna inom de olika konstarterna. Uppsala län är även här svagt representerade, som t.ex. i Danscentrum, vilka endast har fyra medlemmar från Uppsala län. Detta är inte en fullständig redovisning av alla bidrag som tillfaller länets utövare, men det ger en uppfattning om hur tilldelningen ser ut. Kommuner och landsting stödjer de professionella kulturskaparna på flera olika sätt. Landstingets verksamhetsbidrag till de regionala kulturaktörerna är ett sätt, men framför allt ges stöd till enskilda kulturskapare genom de kulturstipendier som årligen utdelas. Här bör det konstnärliga utvecklingsstödet nämnas, vilket omfattar 100 tkr/år under två år och ges till en kulturskapare för att denne ska kunna utveckla sitt konstnärskap. Stödet gör det möjligt för mottagaren att i större utsträckning kunna ägna sig åt sin skapande verksamhet. Nyskapande konstnärliga uttryck har ibland svårt att finna sin publik och sitt forum, varför det är viktigt att det regionala kulturlivet också har inslag av, relaterar till och respekterar den samtida konsten. Landstinget fördelar bidrag till konst- och kulturprojekt, där nyskapande och konstartsövergripande inslag prioriteras. En utvecklad kulturell infrastruktur skulle öka möjligheterna för fria professionella kulturskapare att verka inom länet. Länets institutioner med fast anställd konstnärlig personal är som tidigare nämnts ytterst få. Institutionerna är dock betydelsefulla aktörer och arenor även för det fria kulturlivet. Landstinget verkar därför för att länets 12 kulturinstitutioner på ett aktivt sätt samverkar med fria kulturskapare och grupper. Samverkan mellan institutionernas organisation och enskilda kulturskapares/gruppers flexibilitet och kreativitet, möjliggör ett dubbelriktat flöde av erfarenheter, ider och samarbetsprojekt. Landstinget arbetar även med stöd till de professionella kulturskaparna genom de konsulenter som finns inom respektive konstområde på Kulturenheten, Länsbibliotek Uppsala och vid de regionala kulturinstitutionerna. Konsulenterna arbetar rådgivande, arrangerar fortbildningar samt anordnar mötesplatser och nätverksträffar. Under kommande kulturplaneperiod planerar landstinget att genomföra ett pilotprojekt med en anställd "Länskulturskapare". En tillfällig tjänst kommer att inrättas vid Kulturenheten, där en kulturskapare i taget får i uppdrag att med sin kompetens och sitt konstnärliga skapande belysa viktiga och aktuella frågor. Länskulturskaparen arbetar under begränsad tidsperiod och byts ut i ett slags stafettsystem, för att så många kulturskapare och konstarter som möjligt ska kunna delta i projektet. Länskulturskaparen arbetar utifrån vissa frågeställningar i nära samarbete med länets kommuner och det fria kulturlivet. Särskilda satsningar 2015-2017: • Formalisera mötesstruktur, dialog och samverkan med fria kulturskapare i länet. • Tillsammans med länets kulturskapare skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och direktkommunikation i sociala medier. • Informera och stödja kulturskapare i hela länet, med målet att fler av länets professionella kulturskapare ska få del av EU-medel, nationella bidrag och stipendier samt anställningar i de tre kulturallianserna. • Genomföra ett pilotprojekt med en Länskulturskapare, som genom sitt konstnärliga skapande ska belysa aktuella frågor i länet. • Att ta initiativ till att tillsammans med övriga län i Mälardalen ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. • Inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet. • Vid inköp av gåvor vid uppvaktning och representation gärna göra det från kulturskapare. • Verka för att MU-avtalet följs vid de tillfällen då fria professionella kulturskapare anlitas som konsulter eller sakkunniga vid möten inom landsting eller kommun. 13 2.2 En ökad kulturell delaktighet - utvecklingsområden 2.2.1 Kulturliv för alla Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Alla människor ska ha möjlighet att möta konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att kulturlivet utgör en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och olika kulturer. Gränsöverskridande möten leder till en dynamisk utveckling och ökar toleransen för olikheter; genom mångfald sker utveckling. Med mångfald avses i denna kulturplan att en variation av erfarenheter och kunskaper kommer till uttryck och företräds i kulturlivet, det vill säga att länets kulturliv återspeglar länets sociala och etniska mångfald. I detta är folkbildningens aktörer viktiga. Allas möjlighet att delta i kulturlivet är en viktig jämlikhets- och demokratifråga. Landstinget arbetar för att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla oavsett var man bor. De hinder och trösklar som begränsar människors möjlighet att kunna ta del av estetiska upplevelser eller eget skapande bör i möjligaste mån undanröjas. Landstinget arbetar för att säkerställa all slags tillgänglighet för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning samt för att kulturlivet ska ha god geografisk spridning. Tillgången till kultur kan se olika ut i olika delar av länet, men landstinget strävar efter att hela länet ska gynnas av de satsningar som görs med offentliga statliga och regionala medel. Alla regionala kulturaktörer ska i möjligaste mån förlägga aktiviteter och föreställningar till lokaler som uppfyller krav på tillgänglighet. Landstinget ställer krav på tillgänglighet hos mottagare av kulturbidrag. Landstinget strävar efter att öka kompetensen om tillgänglighet och mångfaldsaspekter. Ett arbete avseende normkritiskt tänkande i likabehandling har inletts och förvaltningsanställda har utbildats i HBTfrågor. Detta för att bidra till en större öppenhet i det interna och externa arbetet gentemot varandra, medborgare och bidragsmottagare. Den estetiska förmågan berikar ett kunskapssamhälle. Medborgarnas kreativitet och skapande utgör välfärdsfaktorer. Vissa socioekonomiska skillnader kan undanröjas genom subventioner i offentligt finansierad verksamhet. Kulturinstitutionerna tar ibland egna initiativ till att öka den kulturella delaktigheten. Uppsala stadsteater tillämpar t.ex. vid vissa föreställningar en dynamisk prissättning, som innebär att vissa platser säljs till reducerat pris. Det gör det möjligt för priskänsliga grupper att kunna ta del av aktuella teaterupplevelser trots en svagare betalningsförmåga. Det finns även möjlighet för ungdomar att köpa rabatterade säsongskort. Denna typ av insatser kan överföras till andra institutioner. Det immateriella kulturarv som frambärs av gemensamt språk, kunskapsformer och sociala koder, tas ofta för självklart av den grupp i samhället som innehar majoritet. För minoritetsgrupper kan de istället utgöra exkluderingsfaktorer. Det är viktigt att skaffa kunskap om dessa faktorer och sträva efter att underlätta för olika gruppers förståelse för varandras kultur, självbild och möjlighet till upplevelser av olika typer av kultur. Vid belysandet av ett kulturarv är det väsentligt att även se till den mosaik av verkligheter och oskrivna berättelser som ryms däri. Utställare behöver ifrågasätta vems 14 berättelser och därmed vems kulturarv som synliggörs. Tillgänglighet är även känslan hos mottagare och publik av att vara välkomnad, inkluderad och att man förstår och kan identifiera sig med det som uttalas. Ett exempel på projekt som arbetat med dessa frågor är HAIKU-projektet3 i vilket Upplandsmuseet och Folkrörelsearkivet tagit en aktiv del. Upplandsmuseet belyser, i ett annat projekt, de funktionsnedsattas perspektiv och vad det inneburit att leva med en funktionsnedsättning vid olika tidpunkter genom historien. Upplandsmuseet och HandikappHistoriska föreningen driver projektet FOKUS som syftar till att utbilda personer i ett museinätverk i frågor rörande funktionshinder och kulturarv. Målet är att perspektivet funktionshinder på ett självklart sätt ska implementeras i mångfaldsbegreppet. De nationella minoriteterna och kulturen I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska ha möjlighet att utveckla sin kultur och sitt kulturarv. För att tillgodose olika preferenser och behov hos befolkningen måste kulturlivet vara mångfacetterat, innehålla både breda och smala kulturyttringar samt erbjuda pedagogisk vägledning för den kulturovane. Kulturlivet ska söka spegla länets dominerande kulturella identitet såväl som identiteten i minoritetsoch subkulturer. Mångfalden i olika kulturers resurser ska tillvaratas och tillåtas blomstra. Nedan beskrivs hur Uppsala läns regionala kulturaktörer samt kommuner idag arbetar med att främja och lyfta fram minoritetskulturer och deras kulturarv. Landstingets roll blir framgent att som samordnare se var de olika aktiviteterna finns och genom länets institutioner och konsulenter bidra till att stödja sammanhang som kan förstärka varandra. Vidare bör landstingets roll vara att kompetensutveckla, förmedla kunskap och inspirera. Allt för att kunskapen om och förståelsen för de nationella minoriteterna ska öka i hela länet. I Uppland och Mälardalsområdet utgör sverigefinnar en stor andel av befolkningen. Landstinget är finskt förvaltningsområde och tar emot statsbidrag för att främja finska språket och finsk kultur i länet. I samråd med finska föreningar ska landstinget planera hur statsbidraget skall användas på bästa sätt. Landstinget har genomfört en kartläggning av de behov och önskemål som de finskspråkiga har och hur landstinget kan tillgodose dem. I den framgår att önskemålen till stor del handlar om kulturella aktiviteter som till exempel barnteater, språkläger, teater och film. De har sitt ursprung i en längtan efter den finska kulturen och en önskan att föra kultur och språk vidare till kommande generationer. I länet är alla kommuner utom Heby och Knivsta finska förvaltningskommuner. Ett flertal initiativ och projekt med fokus på finsk kultur kommer att initieras i länets kommuner. I Enköpings kommun har en finsk kulturplaneringsgrupp bildats och flertalet aktiviteter planeras och genomförs. I Tierps kommun tillgängliggörs kultur på finska genom nytt informationsmaterial om biblioteken samt att arbetsmaterial till "Ordförrådet", ett språkutvecklingsprojekt för barn i åldern 8-12 år, även kommer att finnas på finska. Håbo kommun har ett stort antal kultur- och språkstimulerande aktiviteter, som t.ex. finska bok- och musikpåsar för barn. Äldreboenden med finska 3 HAIKU står för Handikapphistoria i kulturarvet och var ett treårigt projekt 2010-2013 lett av Nordiska museet finansierat av Allmänna arvsfonden. 15 avdelningar erbjuder finsk litteratur och det har även arrangerats finsk tangokväll. Håbo bibliotek är aktiva i samrådsmöten med sverigefinska minoriteten. Inom Kultur i vården i Östhammar finns utbildade finska högläsare, vilka erbjuder högläsning och bokcirklar inom äldreomsorg och dagligverksamhet. Älvkarleby kommun satsar på den finska minoriteten genom ökat inköp av finsk litteratur, barnteater på finska samt mötesplatser och gruppaktiviteter på finska för äldre. Uppsala kommun har en stor mängd projekt, uppdrag och arrangemang inom ramen för finska förvaltningsområdet. Finsk poesi framförs, konstutställningar, workshops och samtal arrangeras i ett samarbete mellan Uppsala kommun, Svenska kyrkan och Föreningen för sverigefinska skribenter. Uppsala tillhandahåller även finska "kulturlådor" där Musik i Uppland deltagit i framtagande och utförande. Uppsala kommun finansierar finska filmvisningar på Fyrisbiografen och finska bidrag under Internationella Kortfilmfestivalen. Länsbibliotek Uppsala inventerar behov och ideer kring finskspråkigt arbete på länets folkbibliotek samt ska skapa ett nätverk för finskspråkig personal vid biblioteken. Upplandsmuseet har anställt en romsk pedagog och gjort en uppmärksammad utställning i gatumiljö, "Romska röster", baserad på romsk identitet och romska berättelser. I projektet belyses den romska minoriteten — traditioner, normer och fördomar. Projektet Romska röster har vidgats till en nationell satsning, det vill säga en stor vandringsutställning med tillhörande pedagogisk verksamhet, som turnerar runt om i Sverige, vilket möjliggjorts genom bidrag från Postkodlotteriet. Även i Tierps kommun kommer romers kultur att lyftas fram genom program/utställning under 2015. År 2011 tilldelades Dagermanpriset till en kvinna för hennes teaterarbete med romer i Sverige och Ungern. Priset, som knyts till arbete i yttrandefrihetens tecken, delas ut av Älvkarleby kommun, Dagermansällskapet och lokala medier. Arbetet med de övriga nationella minoriteterna är av mindre omfattning. Musik i Uppland har som ambition att fortsätta arbetet med att erbjuda program med anknytning till de nationella minoriteterna för vuxna, barn- och ungdom samt i skolan. Under 2013 erbjöds åtta konserter med svensk-samisk musik och under 2014 arrangeras åtta konserter med judisk folksång från Östeuropa. 1 Tierp kommer flerspråkiga sagostunder att arrangeras och kommunen kommer fortsatt att satsa på att köpa in medier på minoritetsspråk. I Östhammar kommer de nationella minoriteterna och dess kulturhistoria ges utrymme vid kommande kulturarrangemang i kommunens regi. Studieförbunden i länet samverkar med flertalet av de nationella minoriteternas egna organisationer och bidrar därigenom på olika sätt till att möjliggöra minoriteternas arbete med att föra vidare och utveckla det egna kulturarvet. Särskilda satsningar 2015-2017: • Säkerställa att de regionala kulturaktörerna arbetar aktivt med tillgänglighet, jämställdhet och interkultur genom att ta med perspektiven i dialoger och överenskommelser. • Följa upp arbetet med handlingsplanerna för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Samtliga institutioner som erhåller statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen ska ha åtgärdat "enkelt avhjälpta hinder" 16 för tillgänglighet senast år 2016. Institutionerna ska även tillgänglighetsanpassa webbplatser och e-tjänster senast år 2016. • Stödja initiativ som ökar mångfalden i länets kulturliv och särskilt beakta de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sina respektive kulturella identiteter. • Verka för internationalisering och kulturutbyte med Finland för att stärka den finska kulturen i länet. • Under föreliggande kulturplaneperiod ha minst ett tillfälle för erfarenhetsutbyte med minoriteterna i fokus. Här inbjuds representanter för de olika nationella minoritetsgrupperna, kommuner och andra att presentera sig själva och sina satsningar. 2.2.2 Kultur för barn och unga Arbetet med barns och ungas rätt till kultur tar sitt avstamp från FN:s barnkonvention, framför allt ur artikel 31 om "... barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet ..." samt i de nationella kulturpolitiska målen. Genom att uppleva konst och kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. De kan ifrågasätta och konkretisera kunskap, skapa mening samt främja sitt självständiga tänkande. Estetiska inslag främjar övrigt lärande och bör uppmuntras. Ju fler sinnen som är aktiva i lärandeprocessen desto effektivare lärande. Musik- och kulturskolor har en viktig roll att spela när det gäller barns möjlighet till eget skapande, möte mellan olika kulturer samt deltagandet i det lokala kulturlivet. Även fritidsgårdar, olika barn- och ungdomsföreningar, som t.ex. idrottsföreningar, kulturföreningar, scout- och studieförbund, är viktiga aktörer under barns och ungdomars fria tid. Biblioteken innehar en viktig roll som nav för lässtimulerande insatser och för främjande av demokratitanken, men också genom att vara mötesplats och forum för barn- och ungdomskultur. Biotopia och Upplandsstiftelsen gör stora insatser genom sin pedagogiska barnverksamhet. Detta gäller även pedagogik inom kulturarv, kulturhistoria och slöjd, som bedrivs på och genom Upplandsmuseet. Nätverket Kulturkraft arbetar med kultur för barn och unga. I Kulturkraft samlas konsulenter, pedagoger och producenter inom områdena litteratur, dans, film, hemslöjd, konst, kulturarv, musik och teater. Samtliga är verksamma i organisationer där landstinget är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft arbetar både strategiskt och operativt för att motverka snedfördelning av resurser till barn- och ungdomskulturområdet i länet, men också för att lyfta frågor om tillgänglighet, mångfald och jämställdhet. Det strategiska arbetet innefattar t.ex, spridning av goda exempel samt bevakning och fördjupning inom olika områden som har betydelse för kommunernas barn- och ungdomskultursamordning. Det operativa arbetet i Kulturkraft syftar bland annat till att sprida kunskap om olika konstformers uttryck och förutsättningar samt till att ge barn och unga möjlighet att ta del av professionell konst 17 och kultur i skolan och på sin fritid. Det sker bland annat genom den årliga utbudsdagen "Stora Kulturdagen". Elevers möte med professionell kultur i skolan har de senaste åren förändrats i och med regeringens satsning på Skapande skola. Länets samtliga kommuner och flertalet friskolor söker och erhåller statliga medel för Skapande skola. Skapande skolasatsningen är ett komplement till skolornas traditionella arbete med kultur. Enligt rapporten "En första utvärdering av Skapande skola", som gjorts av Myndigheten för kulturanalys, påvisas det att skolledningens intresse och engagemang påverkar vilka elever som får del av kultur. Rapporten visar även att det är svårt att påvisa långsiktiga effekter av kulturupplevelser. Därför efterlyses längre tidsperspektiv än ett år för Skapande skola-pengar. Rapporten visar att det finns en tendens att insatser som utförs av pedagoger och institutioner ökar, medan insatser som utförs av enskilda professionella konstnärer och fria grupper minskar. Kulturenheten arbetar därför tillsammans med Kulturkraft för att balansen mellan dessa insatser ska bli bättre. Några av länets kommuner har så kallad kulturgaranti, utöver Skapande skola, vilken säkerställer elevers tillgång till möten med professionell kultur. Internet möjliggör att man kan vara medskapande i den kultur som konsumeras, så kallad prosumtion, där producerande och konsumerande sker samtidigt. Barn och unga är i allt högre grad själva kreatörer på den digitala arenan. Det är viktigt att landstinget beaktar och främjar detta, så att den unga generationens kunskaper, värderingar och kulturyttringar tillvaratas. Så görs redan idag genom Kulturkrafts satsning på facebooksidan "Kulturkollen" samt genom möten och processer i samarbete med länets kommuner. Det arbetet behöver växlas upp till fler och större satsningar. Regionala kulturaktörer arrangerar festivaler där unga ges möjlighet att utvecklas och visa upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Musik Direkt, Unga skrivare och Ung Kultur Möts. Landstinget fördelar årligen bidrag till ungdomsorganisationer på distriktsnivå och ungdomsstipendier till talangfulla ungdomar utdelas inom olika konstområden. Sedan år 2011 utdelas priset "Årets Uppskattning" till en aktör som gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Landstingets kulturnämnd avsätter medel till ett arrangörsstöd för professionell teater och dans för barn och unga. Arrangörstödet kan sökas av skolor, förskolor, kommunala verksamheter samt föreningar och handläggs av Riksteatern Uppsala län. Med satsningen på Kulturbussar erbjuder landstinget, genom Upplands Lokaltrafik, länets skolklasser att resa till kulturaktiviteter och kulturella resmål kostnadsfritt under kollektivtrafikens lågtrafiktider. Särskilda satsningar 2015-2017: • Utveckla satsningen på Kulturbuss till att även inkludera förskolor och fritidshem, både under terminen och under loven. • Genomföra en kampanj för andra resmål än Uppsala stad, så resor med kulturbussar sker i alla riktningar, även inifrån Uppsalas centrala skolor ut till länets alla kommuner. 18 • Genomföra ett eller flera seminarier kring olika modeller för kulturgaranti och hur man bäst förankrar och genomför dessa modeller lokalt. • Driva läsfrämjandeprojekt som möter de unga i deras egna miljöer. Nya sätt att nå barn och unga samt nya sätt att arbeta läsfrämjande prövas (se även avsnitt 4.4.8). 2.2.3 Digital delaktighet Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat. Internet möjliggör ett snabbt och oavbrutet informationsflöde. Kunskap om hur datorer och internet används är för den enskilde avgörande för att kunna vara en del av samhällsdebatten, att kunna verka på en modern arbetsmarknad såväl som att delta i social interaktion på nätet. Sett ur ett samhällsperspektiv är insatser för att skapa digital delaktighet en del av demokratiarbetet. 2013 antog Regionförbundet Uppsala län Digital agenda för Uppsala län 1.0, vilken ska medverka till att länet blir en attraktiv kunskapsregion. I Uppsala län beräknas drygt 40 000 invånare i åldersgruppen 16 år och uppåt stå utanför den digitaliserade världen, med anledning av de inte har tillgång till eller tillräcklig kunskap om digital kommunikation. Endast 45 % i länet har tillgång till fast bredband med hög kapacitet och skillnaden är stor mellan tätort och landsbygd. En del av folkbibliotekens kärnuppdrag är att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet och samhällsdebatten. Detta gäller även folkbildningen i stort. Länsbibliotek Uppsala arbetar för att stödja och finna former och samverkanspartners för att detta uppdrag ska kunna utföras på bästa sätt utifrån lokala förutsättningar och behov. Under 2014 startar en mer aktiv samverkan med seminarier och möten mellan folkbibliotek, folkhögskolor, museer och föreningsliv. Länsbiblioteket ansvarar tillsammans med Uppsala Läns Bildningsförbund för satsningen. Denna syftar till att olika projekt och särskilda satsningar inte motverkar utan kompletterar varandra, så att de totala resurserna används på bästa sätt för medborgarna. Landstinget tar del i den innovativa digitala samhällsutvecklingen och strävar efter att öka befolkningens förståelse för hur moderna tekniska verktyg kan användas. Digitala verktyg erbjuder nya kulturupplevelser och kan även tillgängliggöra redan befintliga kulturupplevelser och kulturarv. Sedan den förra kulturplanen skrevs har digitaliseringen av biografer i länet fortsatt. Alla kommuner utom Knivsta hade år 2013 en digitaliserad biograf inom den egna kommungränsen. Digitaliseringen av biografer är viktig för visningsmöjligheter av nyproducerad film, men vidgar också biografens verksamhetsområde. Förutom film kan digitala livesändningar av konserter, scenkonstföreställningar och föredrag visas. Biograferna kan erbjuda ett mer varierat utbud av aktiviteter till en bredare målgrupp och det ges goda möjligheter att utveckla biograferna till digitala mötesplatser. Landstingets filmkonsulent arbetar med att stödja biografernas övergång till den digitala tekniken och dess nya möjligheter. Dessutom ges fortbildning till länets professionella filmare i den nya digitala tekniken för att de ska 19 kunna ta del av dess möjligheter. Fortbildningar för länets pedagoger ges också, för att de ska kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Digitaliserade museer och arkiv kan göra samlingar tillgängliga utan att publiken behöver besöka det faktiska museet eller arkivet. Upplandsmuseet arbetar med "Digitalt Museum", en satsning för att göra museisamlingarna tillgängliga på internet. Museet utvecklar databasen PRIMUS, som på sikt kommer att kunna hantera de delar av länets kulturarv som utgörs av museisamlingar. Även de regionala arkiven arbetar med digitalisering av sina bestånd. De punktinsatser som gjorts under 2013-2014 har dock visat att digitaliseringen av bestånden i syfte att öka sökbarheten, är mycket kostnadskrävande och att det behöver utvecklas gemensamma metoder för detta i interregional samverkan över tid. Framhållas bör också vikten av att utveckla tekniska lösningar och finna institutionellt stöd för bevarande av redan befintliga digitala arkiv. Sedan 1990-talet har mycket material sparats digitalt, men då tekniken utvecklas snabbt, riskerar dokumenten att åldras och bli oläsbara om de inte tas om hand i tid. För att synliggöra och utveckla ett levande kulturliv bör kultursektom finnas närvarande på de arenor som medborgarna använder. Ur ett politiskt och demokratiskt perspektiv kan digitala plattformar fungera som arenor för interaktion med och information till allmänheten. Det är dock viktigt att påminna om att dessa plattformar medför nya utmaningar kring källkritik och upphovsrätt. Internet underlättar spridning av konst och kultur. Interaktivitet och medskapande möjliggörs. Det är positivt, men samtidigt är det nödvändigt att värna om upphovsrätten så att professionella kulturskapare får ersättning för sitt arbete. Upphovsrätten behöver reformeras och anpassas till den digitala verkligheten. Samverkan mellan konst, teknik och politik är viktig för att få en utveckling där de som utifrån sin profession skapar innehåll på nätet ersätts för detta. Utveckling av infrastrukturen för konst i den digitala världen blir avgörande för om kulturskapare ska kunna leva av sin konst i en framtid. Ett relativt nytt sätt att genom nätet finansiera sin konst är crowdfunding4 eller användarfinansiering som det också kallas. Hitintills mest använd inom film och musik, men även andra konstarter börjar få upp ögonen för detta sätt att genom "många bäckar små" söka finansiera sina olika projekt. Särskilda satsningar 2015-2017: • Stödja och uppmuntra satsningar inriktade på att öka länsinvånarnas förmåga att navigera och kommunicera på nätet. • I samråd med Upplandsmuseet skapa förutsättningar för digitalisering av kulturhistoriska samlingar i regionen för att öka tillgängligheten till vårt kulturarv. 4 Crowdfunding eller s.k. användarfinansiering innebär enligt Kulturrådets definition en breddad finansiering av kulturprojekt. En person beskriver sin projektide", vanligtvis via internet, och privatpersoner eller företag har möjlighet att vara med och finansiera projektet i ett tidigt skede. Ibland ges även finansiärerna möjlighet att påverka projektets utformning. 20 • Skapa ett nätverk med bred representation ur kultursektorn — landstinget, biblioteken, folkbildningen och ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek och Museer), för erfarenhetsutbyte och samarbete gällande satsningar på digitaliseringen. • Genomföra en mötesplats för kulturskapare och kulturentreprenörer, för information om och erfarenhetsutbyte kring crowdfunding. • Länsbibliotek Uppsala håller samman en digital satsning på nya former av läsfrämjande och digitalt berättande, där ny teknik och dess möjligheter utforskas, med fokus på tillgängliggörande och medskapande. 2.2.4 Kultur och hälsa Konst och kultur är bärare av nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan. Det finns vetenskapliga studier som visar att kulturell aktivitet har ett samband med god hälsa. Forskning visar att hjärnans formbarhet påverkas när vi upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad intressanta effekter som till exempel ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning. Nationell och internationell forskning bedrivs inom området kultur och hälsa och i Norden ökar samarbetet för gemensamt erfarenhetsutbyte. Med nationella satsningar som "Den kreativa hjärnan" och "Centrum för kultur och hälsa" sprids kunskaper om vetenskapliga framsteg och upptäckter inom området kultur och hälsa. Tack vare vetenskapen inser vi att sambanden mellan "den yttre världen" och "den inre världen" är viktiga för människors välmående och hälsa. I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart har denna grupp lika stor behållning av och rätt till deltagande i kulturlivet som alla andra. Därför ska äldre ges god tillgång till ett brett kulturellt utbud. Landstingets och kommunernas satsning på Kultur i vården riktar sig till både patienter, närstående och personal inom landstinget. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler ges patienter tillgång till kulturevenemang. Eftersom många människor dagligen rör sig i vårdiokalerna når kulturprogrammen ut till en bred målgrupp. Landstinget driver ett regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länets kommuner och deltar även i ett nationellt nätverk. Ytterligare en del i landstingets arbete med Kultur i vården är den konstnärliga gestaltningen av landstingets vårdlokaler. Många fria kulturskapare, Musik i Uppland, Upplandsmuseet och studieförbunden är på olika sätt engagerade inom kultur i vården i landsting och kommuner. Ytterligare en faktor som påverkar oss människor är samspelet mellan natur, kultur och hälsa. Påverkan är av både fysiskt och psykiskt slag. Närvaron av grönområden i stadsmiljöer är gynnsam för hälsan och själen mår bra av att vistas i natursköna områden. En viktig samarbetspart för att utveckla kulturupplevelser i anslutning till naturen är Upplandsstiftelsen, en ideell förening vars medlemmar utgörs av landstinget och länets kommuner. Samverkan ska intensifieras för att skapa konst- och kulturupplevelser på utvalda platser i länets naturområden. Viktiga parter i detta arbete är förutom Upplandsstiftelsen och kommunerna, även Länsstyrelsen, besöksnäringen, universiteten och Regionförbundet. 21 Kulturförvaltningen deltar i flera nätverk med aktörer från olika verksamhetsområden inom landstinget, där det gemensamma målet är att öka kulturutbudet inom landstinget. Ett par exempel är nätverken SKA - Samverkan för Kultur på Akademiska sjukhuset som genomför "Kulturdygnet" och Kulturnätverket Barn och unga på Akademiska som genomför "Barnkulturens dag". Dessa sektorsövergripande nätverk bidrar till ett bättre utnyttjande av tillgängliga kulturresurser, liksom till att göra kultur till en integrerad del av vårdverksamheten. Medicinhistoriska museet erhåller verksamhetsbidrag via kulturnämnden och bör nämnas särskilt. Museet är en källa för undervisning i medicinens historia för läkekonstens olika specialiteter och är dessutom öppet för allmänheten i alla åldrar. Särskilda satsningar 2015-2017: • Utveckla samarbetet med Uppsalas två universitet och Akademiska sjukhuset inom området kultur och hälsa samt identifiera och sätta igång minst ett forskningsprojekt under kulturplaneperioden. • Utveckla Kultur i vården-nätverket till att involvera alla kommuner i länet. • Anordna seminarium kring ämnena kultur och hälsa och kultur för äldre. • Utveckla konceptet Kultur på recept i olika former, i samverkan mellan kulturinstitutionerna, kommunerna och landstinget. • Utveckla kultur- och naturstigar i kulturellt betydelsefulla strövområden i länet i samverkan mellan landstinget, Upplandsmuseet, Upplandsstiftelsen, Regionförbundet, universiteten, Länsstyrelsen och kommunerna i länet. 2.3 En attraktivare livsmiljö — utvecklingsområden 2.3.1 Arrangörer och lokaler Arrangörer och ändamålsenliga lokaler behövs för att medborgarna ska kunna ta del av ett kulturellt utbud liksom för att kulturskapare ska kunna arbeta och verka i länet. Arrangörer och lokalhållare är av skilda slag; offentliga aktörer, privata aktörer eller civilsamhällets föreningar, samfund, kyrkor och andra organisationer. Bristen på atelj&r, studios, scener och repetitionslokaler är stor i flera kommuner, vilket försvårar konstnärligt skapande i länet. Detta begränsar dessutom möjligheten för turnerande verksamhet inom scenkonstområdet och utställningsområdet. Föreningslivet, studieförbunden och olika samfund är lokalhållare med god geografisk spridning i länet. Dessa lokaler utgör en viktig resurs där andra scen- eller utställningslokaler saknas, vilka utnyttjas främst för musikevenemang. Länets arrangörsföreningar är viktiga för den kulturella infrastrukturen och möjliggör för invånarna att vara delaktiga i beslut om kulturutbud på lokal nivå. Olika konstarter och kulturformer ställer olika krav på lokal och arrangör. Förutom att dessa krav måste tillgodoses ska tillgängligheten för funktionsnedsatta vara tillfredsställande. Genom ökad samverkan mellan ideella, privata 22 och offentliga aktörer samt ökad samordning mellan olika konstarter kan behoven tillgodoses på ett bättre sätt. Landstingets kulturnämnd avsätter medel till arrangörs stöd för inköp av teater- och dansföreställningar producerade av professionella teater- och dansgrupper. Föreställningar för barn och unga prioriteras. Även Uppsala kommuns kulturnämnd avsätter medel till ett arrangörsstöd för inköp av teater- och dansföreställningar för barn och unga. Dessa arrangörsstöd handläggs och förmedlas av Riksteatern Uppsala län. Under 2012 tog Riksteatern Uppsala län initiativ till att göra en kartläggning av infrastrukturen för scenkonst i länet. Kartläggningen genomfördes 2012/2013 och finansierades av Riksteatern nationellt och Kultur i länet gemensamt. Arbetet resulterade i dokumentet "Vi är arrangörer och behöver en lokal" (se www.uppsalalan.riksteatern.se/aktuellt samt www.lul.se/kultur). I samverkan med landstinget kommer Riksteatern fortsatt att stödja satsningar på lokaler och arrangörskap. Särskilda satsningar 2015-2017: • Ta tillvara resultaten av den kartläggning som genomfördes 2013 om arrangörskap och lokaler genom att i samverkan med Riksteatern, studieförbund och kommuner upprätta en handlingsplan. • Tillsammans med Riksteatern Uppsala län och Riksteatern nationellt genomföra en inspirationsdag för länets arrangörer. 2.3.2 Kulturmiljöer i länet Uppsala läns många värdefulla kulturmiljöer ger länsinvånarna en djupare förståelse för länets historia och är en resurs för såväl besöksnäring som regional utveckling. Genom att utveckla kulturmiljöerna som besöksmål ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare utifrån. Ett problem som identifierats och som behöver lösas är hur man rent praktiskt tar sig till länets olika kulturmiljöer. Bevarande och utveckling av kulturlandskapet samt utvecklingen av information om och kommunikation till dessa, är viktiga för regionens utveckling. Upplandsmuseet, liksom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har hög kompetens på området. Inom kulturmiljöområdet finns många aktörer i länet. Förutom de tidigare nämnda är Länsstyrelsen i Uppsala genom sitt arbete med att bevara och utveckla kulturhistoriska miljöer, en viktig aktör i det regionala kulturarbetet. Länsstyrelsen har en lagstadgad roll som tillsynsmyndighet och uppmuntrar till fortsatt dialog och samverkan kring kulturmiljöfrågor. Kommunerna besitter en kompletterande kunskap vilken bör tas tillvara. Det finns överlag en stor utvecklingspotential i att öka utbyte, dialog och samverkan mellan de olika aktörerna. Vilka typer av kulturmiljöer finns i länet? Den uppländska bondekulturen präglar utseendet på länets landsbygd. I den södra delen av länet och trakten kring Mälaren finns stora bondgårdar, slott och herresäten som markerar jordägandets sociala struktur. De ståtliga slotten och herrgårdarna är ett resultat av adelns ekonomiska maktställning och uppförda enligt då rådande stilideal i Europa. Herrgårds- och agrarlandskapet har goda förutsättningar att vidareutvecklas till attraktiva besöksmål. Några betydelsefulla 23 anläggningar som redan idag är öppna för besökare är Wik, Grönsöö, Biskops-Arnö, Skokloster och Linnminnena. Järnhanteringens långa historia i Uppland gör sig påmind på flera platser. I synnerhet i Dannemora gruvor och vid nordupplands många vallonbruk, t.ex. Leufsta bruk och Österbybruk, speglas järnets storhetstid. Den stora efterfrågan på kvalitativt stångjärn möjliggjorde de storslagna bruksmiljöer som växte upp under 1700- och 1800-talen. Ett besökscentrum som förklarar sammanhangen och vägleder besökare till bruksmiljöerna saknas. Tankar på ett sådant har funnits en längre tid men har ännu inte kunnat verkställas. De historiska byggnaderna i Uppsala vittnar om stadens historia som lärdomsstad och ärkebiskopssäte. I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning och kultplats med ett museum i nära anslutning. Både det historiska Uppsala och det förhistoriska Gamla Uppsala är välbesökta resmål med stort kulturhistoriskt värde. Flera värdefulla fornlämningar finns också på andra håll i länet, till exempel i Vendel och i Enköpingsområdet. Upplandsmuseet utgör en viktig operativ part när stat, region och kommuner utvecklar besöksmål med koppling till länets kulturhistoriska miljöer. Särskilda satsningar 2015-2017: • Tillsammans med Upplandsmuseet vidareutveckla nätverk inom kulturmiljöområdet för att förbättra och främja samarbete, diskussion och erfarenhetsutbyte. • Tydliggöra rollfördelning mellan Länsstyrelsen, landstinget, Upplandsmuseet och kommuner för en starkare och mer ändamålsenlig samordning och samverkan. • Fortsatt utforska, utveckla och tillgängliggöra besöksmålet Wik i samarbete med Upplandsmuseet, Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen och Uppsala kommun. • Följa utvecklingen av besöksnäringen i vallonbruksområdet och på olika sätt stödja kommunerna i de satsningar som de själva gör. • Att utifrån utredningsresultatet om Gamla Uppsala museum uppdra åt Upplandsmuseet att göra en handlingsplan för en fortsatt utveckling av området. 2.3.3 Konst i det offentliga rummet Det offentliga rummet delas av alla. Ett offentligt rum med konstnärliga uttryck eller andra kulturella aktiviteter bidrar till att fler människor möter kultur i sin vardag och till att den fysiska miljön blir mer variationsrik. Konst kan försätta människor i ett sammanhang, förklara och diskutera samtiden, vara inspirerande och roande/oroande. En väl utvecklad pedagogik kan dessutom fördjupa intresset och kunskapen om konst i vår omgivning. Kulturförvaltningen har landstingsfullmäktiges uppdrag att konstnärligt gestalta landstingets lokaler. I samband med nybyggnationer, ombyggnationer och förhyrningar, 24 anslås som tidigare nämnts (se 2.1.3) motsvarande 1 % av byggnads-/produktionskostnaden till konstnärlig gestaltning. Målgrupp för landstingets arbete med offentlig konst är länets invånare i egenskap av patienter, brukare, personal, anhöriga, besökare, elever och konferensdeltagare. Landstingets konst finns placerad i och i anslutning till landstingets lokaler i alla länets kommuner och visar en stor konstnärlig variation i teknik och konstnärliga uttryck. Detta ger, tillsammans med kommunernas, universitetens och det privata näringslivets konstsatsningar, länsinvånarna en möjlighet att ta del av ett brett utbud av samtida konst av hög kvalitet. Oavsett om det är enstaka verk på vägg eller större platsspecifika byggnadsanknutna verk, så är konsten en viktig del av den totala miljögestaltningen och upplevelsen av landstingets vårdlokaler, administrativa lokaler och platser där människor möts. Landstinget arbetar för att spegla den samtida konstens många uttryck. Konst i offentlig miljö omfattar idag förutom traditionella uttryck till exempel rörlig bild, ljus- och ljudkonst. Med stöd av Statens Konstråds uppdrag Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har Landstingsservice i samarbete med Akademiska sjukhuset, landstinget, kommunen och universitetet utvecklat Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Programmet ger en historisk bakgrund till områdets förutsättningar och bebyggelse, värderar nuvarande arkitektur och gestaltning samt ger riktlinjer för kommande utformning av såväl bebyggelse som struktur. Programmet är ett styrande dokument med syfte att förstärka den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av den offentliga miljön. Visionen är att med en helhetssyn på området skapa en läkande miljö, även utanför byggnaderna. I ett internationellt perspektiv pågår intressant forskning kring vårdbyggnad, utformning av vårdlokaler och konstens relation till dessa. Landstinget deltar i nationella nätverk kring frågor om konstnärlig gestaltning i vårdlokaler och följer internationell forskning på området. Hösten 2013 genomförde landstinget ett seminarium i samarbete med Centrum för vårdens arkitektur (Chalmers) och Västfastigheter (Västra Götalandsregionen). Seminariet behandlade möjligheter till samverkan mellan konst och arkitektur i vårdmiljöer. Samarbetet kommer att fortsätta. Särskilda satsningar 2015-2017: • I enlighet med Gestaltningsprogrammet för Akademiska sjukhuset göra nya konstinsatser och utveckla nya samarbeten för att skapa ett attraktivt sjukhusområde. • Arrangera minst ett seminarium med nationellt och regionalt deltagande kring forskning om konst och arkitektur i vårdlokaler. • Arrangera ett seminarium för länets landstings- och kommunpolitiker samt för tjänstemän, utställningsansvariga och bild/formkonstnärer om MU-avtalet, dess innehåll, betydelse och möjligheter. 25 2.3.4 Kultur och samhällsutveckling När vi medvetet använder konst och kultur som en integrerad del av samhället kan en mer attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Med mer samarbete mellan politikområden kan flera synergieffekter skapas. Det är viktigt med många röster i det gemensamma samhällsbyggandet och nya infallsvinklar kan ges om civilsamhället med folkbildningsoch bildningsverksamhet samt den professionella kultursektorn med fria kulturskapare tas in tidigt i samhällsplanerande processer. Genom att betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor i samhällsbyggandet blir länet en föregångare. Nationella satsningar på kultur och samhälle har pågått under ett antal år och med det har olika begrepp myntats. Från upplevelseindustri till kreativa sektorn för att landa i det vi idag kallar kulturella och kreativa näringar (KKN eller kulturella och kreativa sektorn). Landstinget drev i samverkan med Regionförbundet Uppsala län mellan 2008 och 2012 två projekt med fokus på att stödja och främja kreatörer i länet: KRUT — Kreativ Utveckling och efterföljande Kreatörslots Uppsala län. Det senare har av Tillväxtverket lyfts fram som ett av de särskilt intressanta inom uppdraget "Mäklarfunktioner/ nätverk/ modeller för samverkan". Från det att satsningarna startade till nu 2014 har fokus legat på att "ekonomisera kulturen", genom att synliggöra och främja tillväxt inom kultursektorn. Eftersträvansvärt framöver är att likväl "kulturalisera ekonomin", genom att nyttja de kompetenser och den dynamik som finns inom KKN samt skapa förutsättningar för att i högre grad involvera kreatörer och kulturskapare i samhälls- och tjänsteutveckling. Trots de insatser som gjorts inom Kulturella och kreativa sektorn, är stödstrukturen för dessa näringar idag nästintill obefintlig. Stor potential finns och många lärdomar kan dras från de projekt som bedrivits. Det finns ett behov av anpassad rådgivning, organisations- och kompetensutveckling, nätverk och samarbeten, finansiering, metodutveckling för bättre anpassade mätverktyg, mötesplatser och lokaler samt omvärldsbevakning. Det finns även behov av att koppla samman kompetenser samt att matcha kreatörer och potentiella uppdragsgivare med varandra. Med utgångspunkt i Uppsala stads och läns starka koppling till akademi och forskning finns förutsättningar för utveckling av upplevelsebaserat lärande och "edutainmenrs, vilket en intensivare samverkan mellan landstinget, Regionförbundet och universiteten i arbetet med KKNfrågor skulle kunna möjliggöra. Under projekttiden 2008-2012, byggdes ett nätverk av kreatörer och berörda tjänstemän upp. Att åter väcka liv i detta vore värdefullt, då samverkan är av central betydelse för att insatser från kommunal, regional och statlig nivå ska komplettera och förstärka varandra. När landstingets regionala kulturplan, den regionala utvecklingsstrategin (RUSen) och kommunala styrdokument synkroniseras med varandra, skapas förutsättningar för att satsningar ger maximal utdelning och gemensamma mål nås. 5 Edutainment, underhållning i lärande syfte. 26 Landstinget vill fortsätta att sprida kunskap om metoden Cultural Planning6 och stödja de kommuner i länet som vill använda denna eller liknande metoder, allt för att Uppsala län ska kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö. Cultural Planning sammanlänkar kultur med samhällsplanering, genom att identifiera kulturella resurser, traditioner och identiteter som präglar en plats eller ett område och skapa utvecklingsplaner utifrån dessa. Metoden har ett tydligt medborgarperspektiv och kan ses som ett komplement till den traditionella samhällsplaneringen. Särskilda satsningar 2015-2017: • Arbeta för att företrädare för kultur i större utsträckning används i samhällsplanerande processer. • En mötesdag anordnas gemensamt av landsting, kommuner och regionförbund, där näringsliv och kulturskapare/kulturentreprenörer möts för att kompetensutvecklas och inspirera varandra. • Förstärka strukturer för kontinuerlig samverkan mellan landstingets regionala nivå, universitetens statliga nivå och de olika kommunala nivåerna inom konst, kultur, humaniora och samhällsvetenskap. • Sätta igång minst två projekt inom Kulturella och kreativa näringar (KKN) — i första hand i samverkan med Regionförbundet. • Tillsammans med Regionförbundet väcka liv i det slumrande KKN-nätverket. • Fortsätta anordna seminariedagar kring kulturens plats i samhällsutvecklingen, nätverksträffar, erbjuda råd och stöd till kommunerna med utgångspunkt i Cultural Planning. • Utveckla kontakten med universiteten för samarbete kring Cultural Planning och stimulera till att metoden tas upp i samhällsplaneringsprogrammet. • Genomföra en ekonomisk kartläggning av offentliga satsningar på kultur i Uppsala län. 6 Cultural Planning är en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken. Ett kartläggningsarbete görs utifrån de kulturella resurser som finns i lokalsamhället och på den särskilda platsen. Genom att Cultural Planning knyter kulturfrågor till en konkret plats finns det en demokratisk möjlighet att lyssna till och involvera platsens invånare, kulturutövare, politiker och det civila samhället. 27 3 Uppsala län Uppsala län har såväl utmaningar som möjligheter i det fortsatta arbetet kring kulturområdet. Länets åtta kommuner har olika geografiska förutsättningar och påverkas dessutom av närheten till centralorter, i och utanför länet samt de kommunikationsstråk som löper genom länet. En stor arbetspendling pågår både inom, in till och ut ur länet. Det finns stora skillnader i befolkningssammansättningen, såväl i stort som inom respektive kommun. Till exempel är utbildningsnivån högre och antalet invånare med utländsk bakgrund större i Uppsala centralort än i resterande delar av länet. I Uppsala finns en mängd studenter och unga vuxna som via nationslivet får tillgång till kultur som även stöds av staten. De bägge universiteten och Svenska kyrkan har i Uppsala en stark ställning. Dessa aktörer spelar en framträdande roll i första hand genom sitt rika konstinnehav, men även på musiksidan, inte minst inom körverksamheten. Körverksamheten i länet omfattar allt ifrån anrika manskören Orphei Drängar i Uppsala till Swahilikören i Håbo. Uppsala universitets körcentrum är en viktig samlande aktör. Uppsala universitets utbud av konserter, utställningar, kulturmiljöer och programverksamhet med vetenskapligt innehåll är ett betydande bidrag till regionens kulturutbud och öppet för allmänheten med en stor mängd besökare varje år. Gemensamt för alla länets kommuner är att biblioteken ses som viktiga kulturaktörer. Särskilt viktiga är de i mindre kommuner. Utöver utlåningsverksamheten är biblioteken mötesplatser och arrangörer av kulturevenemang. I flertalet av länets kommuner är det lokala musiklivet starkt. I landsortskommunerna betyder olika församlingar utöver Svenska kyrkans, men också enskilda eldsjälar samt kultur- och idrottsföreningar, mycket för vilken konst och kultur som tillgängliggörs. Det är de enskilda delarna som gör Uppsala län unikt — delarna skapar helheten och bilden av ett rikt kulturliv träder fram. För mer djupgående beskrivning av länets förutsättningar finns två rapporter (2011) tillgängliga på landstingets hemsida: www.lul.se/regionalkulturplan. Stat, landsting, kommuner, fristående kulturaktörer och civilsamhället bidrar tillsammans till att skapa de ekonomiska möjligheter som gynnar konst- och kulturverksamheterna i länet. Samverkan är länets utvecklingspotential. 3.1 Uppsala läns rika kulturliv — åtta kommuner I detta avsnitt ges en kortare beskrivning av länets kommuner och deras kulturliv. Den totala befolkningsmängden i Uppsala län var 345 481 personer 31 december 2013. Fördelat per kommun åskådliggörs antalet enligt följande: 28 Befolkningsantal per kommun 31 dec 2013 Östhammar; 21 352 Enköping; 40 656 Älrkarleby; 9 132- Heby; 13 450 Håbo; 19 968 Knivsta; 15 580 Tierp; 20 144 Uppsala; 205 199 Enköpings kommun Enköpings kommun arbetar för kultur med bredd och mångfald, både som en del av medborgarnas vardag och en viktig del av besöksnäringen. I kommunen finns ett rikt utbud av besöksmål, där förhistoriska lämningar, medeltida kyrkor samt historiska slott och gårdar tillsammans utgör en kontinuitet över mer än 6 000 år. Bland dessa utgör bland annat hällristningsområdet i Boglösa, Enköpings museum, Grönsöö slott med tillhörande slottspark, landmärken för kommunens arbete med kulturturism. Enköpings museum arbetar med barn och unga som prioriterad målgrupp. Mälarlandskapet med sina viktiga kulturmiljöer tillsammans med stadens parker skapar gröna miljöer för människors välmående. Under de kommande åren byggs Kulturhuset Joar om till en attraktiv och kreativ arena för bildkonst, litteratur, scenkonst, musik och dans. Den kulturella prägeln märks också inom den småskaliga närings verksamheten där kommunens kulturhistoria stärker varumärken och genererar arbetstillfällen. Heby kommun Heby kommun siktar mot att genom kulturlivet skapa ett mer attraktivt samhälle. Den kommunala musikskolan skall utvecklas till en Kulturskola där dans, drama, bild och skrivarlinjer kompletterar musiken. Kulturskolan agerar som motor och kulturutbudet som erbjuds invånarna utvecklas genom samverkan mellan lokala kulturentreprenörer och de befintliga kultur- och idrottsföreningarna. Kulturskolan blir en viktig framgångsfaktor för att Heby kommun skall bli mer attraktiv. Heby kommuns festival Fest i Heby veckan lockar varje år 15 000 besökare till en mängd olika kulturarrangemang. Håbo kommun Håbo kommun befinner sig i ett expansivt skede med unika möjligheter att ge kulturen en ny betydelse. Med ett rikt kulturhistoriskt arv från järnålder, till kyrkor, herrgårdar och statarlängor men även dagens tätort, finns goda förutsättningar för utveckling. I kommunen finns tre välkända kulturinstitutioner som bidrar till dagens och framtidens 29 kulturutbud och lyskraft: Nordens Folkhögskola Biskops-Arvö, Skoklosters Slott och Åbergs museum. Knivsta kommun Knivsta kommun har med sitt geografiska läge och sin gynnsamma utveckling, förutsättningar att skapa starka konstnärliga och kulturhistoriska avtryck. Genom att binda samman bygdens innehållsrika historia med den mångfald av kreativa människor som befolkar kommunen skapas konst och kultur. Det nybyggda biblioteket är en viktig mötesplats, där man har en väl fungerande och nationellt erkänd biblioteksverksamhet i framkant med barn och unga som viktig målgrupp. Tierps kommun I Tierps kommun samverkar det aktiva föreningslivet och enskilda samarbetspartners till att ständigt "hålla kulturen nära". Den rika kulturhistorien med vallonbruk, Örbyhus slott, Vendelbygden och Östersjökusten, ligger till grund för den fortsatta utvecklingen. I bygden finns en tradition kring nyckelharpan som är unik både nationellt och internationellt. Kommunen satsar på evenemang för barn och ungdom, särskilda satsningar på litteratur för alla åldrar, språkutveckling för barn i skolan, en väl utbyggd kulturskola och "Konst på väg" — den återkommande konstrundan med runt 20 000 besök varje år, vilket innebär upp till 6 000 unika besökare. Uppsala kommun Många invånare i länets andra kommuner reser till Uppsala för att uppleva kultur. Uppsala kommun är en resurs för hela länet genom sitt starka och attraktiva kulturliv. Uppsala kommun är Sveriges fjärde största stad som utvecklats till ett mångkulturellt samhälle och en internationell mötesplats. Uppsalas kulturpolitik syftar till att ge alla som lever och verkar i kommunen tillgång till ett konst- och kulturliv med kvalitet och mångfald. Uppsala präglas av starka kulturinstitutioner, många aktiva kulturskapare samt evenemang av nationellt och internationellt intresse. Med såväl stora offentliga som mindre ideella och privata verksamheter, erbjuds ett mångfacetterat utbud av kultur till länets invånare. Kommunen, universiteten och Svenska kyrkan bidrar till kulturlivet bland annat genom kulturhistoriska miljöer, teatrar, musikverksamheter, konstsamlingar, museiverksamheter, kulturarrangemang och mötesplatser. I Uppsala finns Bibliotek Uppsala, Uppsala stadsteater, Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala konstmuseum, Biotopia, Reginateatern, Bror Hjorths Hus, Gottsunda Dans & Teater, Fredens hus, Dag Hammarskjöld-biblioteket, Linnmuseet samt Museum Gustavianum och Uppsala universitets övriga museer. Samtliga regionala kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen har sitt säte i Uppsala. Älvkarleby kommun Älvkarleby kommuns kulturlivs styrka är dess arrangemang runt de historiska arven med bruk, vattenvägar, fisketraditioner och folkmusik. Dessa kompletteras med nutida konst-, litteratur- och musikarrangemang så som Art Expo, Dagermanpriset, Byss-Calle stämman och Toner på Laxön. Viktig mötesplats i kommunen är biblioteket som kan ses som ett kulturhus. Den avgiftsfria Kulturskolan har ökat antalet deltagande barn och unga markant. Kommunens storlek underlättar för föreningar och andra aktörer att samarbeta över verksamhets- och åldersgränser. Planer finns för utökade arrangörssamarbeten. 30 Östhammars kommun Östhammars kommun har ett livskraftigt föreningsliv och god infrastruktur för kultur inom vård och skola. Kommunen kännetecknas av stor variation av kultur- och naturvärden; skärgård och kuststäder från medeltiden, unika gruv- och bruksmiljöer, småbrutna odlingslandskap och fornlämningar från äldre järnåldern. Festivalen "Östhammars musikvecka" arrangeras årligen av kommunen. Nu pågår en beslutsprocess om nytt huvudbibliotek i Östhammars tätort. 3.2 Det professionella kulturlivet Regionala kulturinstitutioner utgör ofta en utgångspunkt för det professionella kulturlivet. I Uppsala län ligger alla de regionala institutioner som ingår i samverkansmodellens bidragsfördelning i Uppsala kommun. Det gör att medel och infrastruktur för länets professionella kulturliv i mångt och mycket är knutet till centrala Uppsala. Viktiga aktörer finns dock i andra delar av länet, som t.ex. Biskops-Arnö i Håbo kommun och Eric Sahlström Institutet i Tierps kommun. I Uppsala län finns professionella kulturskapare inom alla konstarter. Tillsvidareanställd personal finns på Uppsala stadsteater och vid Musik i Uppland, men de flesta kulturskaparna i länet är frilansande. Samspelet med institutionerna är viktigt för det fria kulturlivet, men det anses svårt för enskilda kulturskapare och fria grupper att få access till de stora institutionerna och deras verksamhet. Den kulturella infrastrukturen är svagt utvecklad i länet, men det finns vissa stödstrukturer. Kulturskaparna är betydelsefulla dialogpartners i utvecklandet av kulturplanen, men också för att förstå hur stöd och infrastruktur för de professionella kulturskaparna bäst ska utformas och stärkas. De fria kulturskaparna är spridda över länet och på vissa platser har de gått ihop för att stödja varandra. Det är inte ovanligt att olika besöksmål också blir samlingsplatser för kulturskapare. Vallonbruken är exempel på detta, där Sadelmakarlängan i Österbybruk och Hantverkets Hus i Lövstabruk kan nämnas, liksom klusterbildningen på Laxön i Älvkarleby. De 13 centrumbildningar som finns i Sverige idag är tillgängliga för länets kulturskapare, men en relativt liten andel uppsalabaserade medlemmar återfinns i de respektive centrumbildningarna. Centrumbildningarna har ett arbetsförmedlande uppdrag från staten och anledningen till de låga medlemsantalen från länet är intressant att undersöka vidare. På nationell nivå finns strukturer för stöd till de professionella kulturskaparna, med fack- och intresseorganisationer. Dessa är dock ofta svagt organiserade ute i regioner och kommuner, men inom t.ex. bild- och formkonsten finns regionala och lokala sammanslutningar för att stärka de fria och professionella utövarna. Uppsala Konstnärsklubb bildades 1955 och fungerar som en mötesplats för diskussioner och samvaro, men arbetar även för att förbättra konstnärernas villkor i Uppsala län. Konstnärsklubben förfogar över lokaler i Walmstedtska Gården — Galleri 1 samt Åhuset i centrala Uppsala, vilket fungerar som mötesplats för hela länets konst. Ytterligare en sammanslutning för bild- och formkonstnärer är Upplands KRO31 förening. KRO/KIF Region Öst omfattar Uppsala län. Konstföreningar finns även i Tierp, Enköping, Östhammar och Uppsala. Det finns fristående konstnärsgrupper som stärker varandra och tillsammans gör avtryck i länet, som HAKA, Konstjord, AteljéFria Händer, Konstobservatoriet och Rackarkonstnärerna. Medlemmarna är förutom att de arbetar i länet också verksamma nationellt såväl som internationellt. I Uppsala kommun finns exempelvis också Kaleido — ett konstnärskooperativ med konsthantverkare inom bland annat keramik, smide, textil, smyckeskonst — som gemensamt driver egen butik och galleri. Inom övriga konstområden saknas regionala stödstrukturer förutom på litteraturens område, där Uppsala författarsällskap, en förening för professionella författare, översättare och dramatiker i länet, bildades inför framtagandet av den tidigare kulturplanen. Mycket kan göras för att stödja de regionala professionella kulturskaparna, gärna i samverkan med KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) och dess medlemsorganisationer. När kulturskapare från olika konstarter träffas uppstår ett kreativt kraftcentrum i vilka projekt och nya samarbeten tenderar att födas. Naturliga platser för sådana kreativa möten saknas i hela länet. Den begränsade tillgången till kapital lyfts också ofta som ett problemområde för de fria kulturskaparna. Det finns lokala, regionala och nationella finansieringsmöjligheter för projekt och verksamheter. Dessa kräver dock ofta att kulturskaparna organiserar sig, dels med varandra, men också tillsammans med offentliga aktörer och civilsamhället. En fungerande infrastruktur för att få till stånd dessa samarbeten behövs. Landstinget kommer under perioden att växla upp och strukturera samarbetet med länets professionella kulturskapare samt arbeta för hela det professionella kulturlivet tillsammans med regionens viktiga kulturinstitutioner. Som ett led i arbetet med att åstadkomma ett större flöde mellan det fria kulturlivet och institutionerna, kommer Kulturskaparrådet, som hittills bestått av representanter från det fria professionella kulturlivet, att kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna. Övrig samverkan sker bland annat i kulturförvaltningens samarbetsråd Kilen och Politiska Kilen (för beskrivning av Kilen, se avsnitt 5.2). 3.3 Civilsamhället Civilsamhället har stor betydelse för länets kulturliv. Bakom begreppet ryms enskilda eldsjälar, folkbildningen och alla de ideella organisationer som bygger på stort engagemang och genuin drivkraft från människor som sluter sig samman för att åstadkomma konst och kultur i gemenskap. Det ideella perspektivet är viktigt för att förstå kulturlivets variation och förnyelse utanför de etablerade kulturinstitutionernas verksamhet. Det fria ideella konst-, kultur- och musiklivet är en viktig del av regionens kulturliv. Samverkan inom föreningslivet bygger på fritt deltagande och frivillighet i samverkansformerna, personliga hjärtefrågor och ofta en önskan om samarbete i syfte att skapa förändring. Genom sitt engagemang ges enskilda medborgare möjlighet att påverka det lokala kulturlivet. Det kan innebära att arbeta över administrativa gränser för län och kommun, varpå oväntade möten kan uppstå och olika kulturella uttryck kan mötas. I föreningslivet finns möjligheter för amatörer och professionella att skapa tillsammans och för möten över generationsgränser. Studieförbunden når de unga, t.ex. ABF:s Musikfabriken med replokaler, studios och musikbibliotek. Studiefrämjandet i Uppsala län utvecklar en danskarusell som en del i ett nationellt koncept för unga dansgrupper. Dansgrupperna skapar och visar upp sina föreställningar vid offentliga 32 föreställningar under en turné i länet. Studieförbunden står för kunskap, bildning och iscensättande av människors ideer på ett konkret vis som möjliggör för människor i alla åldrar att utvecklas på ett personligt plan. Studieförbunden är "möjliggörare" för många olika kulturyttringar. Viktigt är den möjlighet till möten mellan olika kulturer som ges. Civilsamhällets aktörer är också viktiga i rollen som lokalhållare och arrangörer. Många arrangörsföreningar, lokalhållande organisationer, hembygdsrörelsen, Svenska kyrkan och andra samfund har stor betydelse för de regionala kulturaktörernas möjligheter att nå ut till länets åtta kommuner. Många kyrkor fungerar som konsertlokaler och flertalet föreningar, samfund och kyrkor arrangerar egna kulturella evenemang. Inom arrangörsföreningarna ryms också en strävan att nå en publik från olika kulturer på nya och olikartade spelplatser. Hembygdsrörelsen är viktig för att bevara och tillgängliggöra länets kulturarv. Studieförbunden och länets två folkhögskolor — Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö och Wiks folkhögskola — bedriver kultur- och bildningsverksamhet som är betydelsefull för länsinvånarnas livslånga lärande och egna skapande. Landstinget och Wiks folkhögskola samarbetar med studieförbundet Bilda i arrangemanget av den årliga Körfesten på Wik, som samlar körsångare från hela landet till kurser, workshops och konserter under ett par dagar i juni. Ytterligare en viktig del av civilsamhället är Folkrörelsearkivet, vars uppdrag är att samla in och stödja föreningar i bevarandet av arkivhandlingar. Arkivet är en mötesplats för kunskap om föreningslivet. Genom att kontinuerligt skapa mötesplatser kommer landstinget tillsammans med civilsamhällets aktörer att under perioden 2015-2017 värna om och lyssna till de drivkrafter och strömningar som finns inom civilsamhället. 3.4 Folkbildningen Uppsala utmärks av ett anrikt akademiskt liv som står för traditionella bildningsideal. De gamla begreppen kultur och bildning har en historik som går tillbaka till de moderna universitetens formerande under 1800-talet, inte minst i utvecklandet av de humanistiska ämnena vid lärosätena. Med tiden har bildningsbegreppet vidgats och de vetenskapliga disciplinernas bildningsverksamhet och folkbildningen samverkar idag med varandra. Bildningsbegreppet står även för bildning av sig själv, försök att nyansera sina tänkesätt och tolkningar av världen. Strävan efter att odla de humanistiska värdena och utveckla den mänskliga förmågan förenar universiteten med folkbildningen. Länets folkbildningsorganisationer — studieförbunden samt Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö — är betydelsefulla aktörer inom det civila samhället, vilka ofta samarbetar med Uppsalas två universitet och folkbiblioteken. Att delta i folkbildning ger möjlighet till en social gemenskap vid sidan av arbete och familj. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör mötesplatser där människor ges möjlighet till livslångt lärande, skapande och kreativitet, att bygga sociala nätverk och stärka sina möjligheter att påverka sin livssituation. Verksamheten har eget skapande i fokus. Folkbildningen spelar en betydande roll för den lokala kulturutvecklingen, då den samarbetar med såväl det professionella kulturlivet som amatörkulturen. Den är 33 producent och arrangör av kultur, både i form av publika evenemang och i form av studiecirklar och kurser. Studieförbunden samarbetar ofta med kommuner, framför allt med kulturförvaltningar och bibliotek, men även med förvaltningar som omfattar äldreomsorg och social omsorg samt fritidsförvaltningar. De lokala studieförbunden engagerar sig i olika typer av arrangemang och hjälper till med kontakter och nätverk. De investerar i och har tillgång till teknik och lokaler för sin verksamhet, vilket innebär att det runtom i länet finns ett stort antal mötesplatser i form av samlingslokaler, scener, repetitionslokaler, ateljer, verkstäder och utställningslokaler. 34 4 Regional kulturverksamhet i Uppsala län 4.1 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet Landstinget i Uppsala län bedriver kulturverksamhet på regional nivå. Landstingets kulturnämnd ansvarar för verksamheten. På landstinget finns kulturförvaltningen, som förutom den centrala administrationen har fyra enheter: Kulturenheten, Wiks folkhögskola med filialen Uppsala folkhögskola, Wiks slott och Länsbibliotek Uppsala. I Kulturenheten ingår konsulentverksamhet för dans, film och konst, Kultur i vården samt arbetet med konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. Kulturenheten arbetar även med kulturstrategiska uppgifter och nationell/internationell utblick. I kulturstrategernas bevaknings-/stöduppgift ingår barn- och ungdomsverksamhet inkluderande Skapande skola, Cultural Planning samt Kulturella och kreativa näringar. Som en del i konsulentverksamheten ingår arbete med gränsöverskridande konst såsom videokonst, dansfilm och film kopplat till litteratur, vilket sker såväl gemensamt som enskilt. Wiks folkhögskola, med filialen Uppsala folkhögskola, bedriver folkhögskoleverksamhet. På Wiks folkhögskola ges ettåriga kurser inom det estetiska området, flera olika kortkurser, varav tolkutbildningarna är av nationell vikt. De allmänna, behörighetsgivande kurserna ges vid filialen Uppsala folkhögskola. Wiks slott är framför allt en landstingsintern konferensanläggning, men bedriver även en del kulturverksamhet, bland annat i samarbete med de estetiska kurserna på folkhögskolan. En årlig skördefest och Körfesten på Wik är två exempel på detta. Slottet söker expandera sin verksamhet på den kulturella och kreativa näringssidan i samverkan med privata entreprenörer. En genomförd försöksverksamhet sommartid kommer att permanentas och utvecklas. Länsbibliotek Uppsala arbetar med kompetensförsörjning och utvecklingsfrågor gentemot och i samverkan med de kommunala biblioteken. Länsbiblioteket är en viktig och sammanhållande aktör utifrån den nya regionala Biblioteksplanen. Läsfrämjande och digitalisering samt verksamhet mot barn och unga är centrala. Länsbiblioteket samverkar även med Uppsala Läns Bildningsförbund och folkbildningen. Utöver verksamheterna inom landstingets kulturförvaltning, är landstinget huvudman för stiftelserna Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Landstingets kulturnämnd finansierar de egna regionala kulturverksamheterna och ger årliga anslag till Musik i Uppland och Upplandsmuseet, liksom till de övriga regionala kulturverksamheter som har statligt verksamhetsstöd och ingår i samverkansmodellen. De senare är Länshemslöjdskonsulenterna, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Företagens historia Uppsala län och Riksteatern Uppsala län. Uppsala stadsteater erhåller årligt verksamhetsbidrag av landstinget genom statligt stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen, men teatern får sitt huvudsakliga ekonomiska stöd från Uppsala kommun. 35 De regionala kulturaktörer som får både statligt och regionalt verksamhetsbidrag skiljer sig åt på många sätt. Bland annat när det gäller organisationsform (i förvaltning, stiftelse, ideell förening), uppdrag och anslag (kommunalt, regionalt, statligt), ekonomiska förutsättningar, arbetssätt (producerande, konsulterande) och tidsperspektiv (de flesta av verksamheterna har funnits länge, några är relativt nyetablerade). Landstingets kulturnämnd ger även årliga anslag till andra aktörer, som är betydelsefulla för länets kulturliv, men som saknar statligt verksamhetsstöd och/eller inte berörs av kultursamverkansmodellens införande. Här kan Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, Eric Sahlström Institutet, Uppsala Läns Bildningsförbund, Uppsala bygdegårds distrikt, Stiftelsen Leufsta Bruk och Grönsöö slott nämnas. Landstingets kulturnämnd fördelar dessutom årliga bidrag till studieförbundens och ungdomsorganisationemas distriktsorganisationer. Nedan beskrivs de verksamheter som omfattas av samverkansmodellen. Ordningen följer de sju områden vilka enligt Kulturrådets direktiv ska ingå i samverkansmodellen. Ett åttonde nytt område är i denna kulturplan infört, trots att det ännu inte står klart om detta kommer bli obligatoriskt. Område nummer åtta är Litteratur och läsfrämjande. 4.2 Regionala och kommunala kulturinstitutioner Fram till för ungefär 20 år sedan delades huvudmannaskapet för Musik i Uppland, Upplandsmuseet, Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum (dåvarande Upplands konstmuseum) mellan landstinget och Uppsala kommun. År 1988 och 1993 renodlades huvudmannaskapen och landstinget blev huvudman för Musik i Uppland och Upplandsmuseet medan Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum fick Uppsala kommun som huvudman. Den gemensamma ambitionen är att fortsätta utveckla samverkan mellan institutionerna. De administrativa skiljelinjerna i huvudmannaskap ska inte utgöra trösklar eller hinder för den publik som önskar ta del av kulturutbudet i Uppsala län. Landstingets centralt placerade konstkonsulent ska utveckla den regionala bildkonstverksamheten med ökad samverkan mellan kommunala och regionala parter på konstområdet som ett av sina huvuduppdrag. Utöver de institutioner som erhåller statsbidrag genom kultursamverkansmodellen återfinns ett antal andra för kulturlivet centrala aktörer. En koncentration av kulturinstitutioner finns inom Uppsala kommun. Den största och för regionen viktiga kommunala aktör som förtjänar att särskilt nämnas är konsertverksamheten vid Uppsala Konsert & Kongress. Uppsala Konsert & Kongress (UKK) Uppsala Konsert & Kongress öppnade år 2007 och har med sin prisbelönta arkitektur och unika programprofil etablerat sig som en av de ledande musikscenerna i Norden. UKK är en resurs för musik- och kulturlivet i hela regionen, dels som inspiration och fönster mot omvärlden, men också som plattform och scen för många av länets aktörer inom musikområdet. Årligen ges närmare 200 konserter innefattande en stor genrebredd. Konsertverksamheten fördelar sig på egna produktioner samt uthyrningar till externa arrangörer som länsmusiken, kulturföreningar och den nationella nöjesbranschen. Bland de mer uppmärksammade återkommande evenemangen återfinns 36 elektronikafestivalen VOLT, Uppsala Internationella Gitarrfestival samt Upplands spelmansförbunds Oktoberstämma. En stor del av publiken är tillresande, främst från regionen, men också från hela landet. Uppsala Konsert & Kongress AB, som ansvarar för verksamheten i UKK, är ett helägt kommunalt bolag inom Uppsala kommuns stadshuskoncem. Verksamheten finansieras genom aktieägartillskott och en betydande andel egna intäkter. UKK erhåller inga regionala eller statliga medel. Musik i Uppland är hyresgäst i UKK och svarar för ca 15% av konsertverksamheten. UKK och Musik i Uppland har ett väl utvecklat och fungerande samarbete. Ägardirektivet säger att UKK ska vara en mötesplats för musik och för alla grupper i kommunen samt samverka med andra aktörer inom kulturlivet och besöksnäringen. Under åren 2015-2017 kommer UKK att ha ett särskilt fokus på att utveckla samverkan med andra aktörer i området i syfte att skapa ett attraktivt och mångfacetterat kultur- och besökscentrum i Östra City samt att utveckla verksamheten sommartid. UKK och Musik i Uppland ska stärka samverkan på de områden där det är möjligt, t.ex. vad gäller konsertplanering, teknik och lokaler. Genom de båda institutionernas deltagande i kulturförvaltningens samarbetsråd Kilen och Politiska Kilen ges tillfälle till fördjupad och kontinuerlig dialog (se avsnitt 5.2). Här öppnas också upp för samarbetsprojekt mellan institutionerna. 4.3 Interregional samverkan och samarbete Samverkan och samarbeten med olika aktörer pågår överallt i kulturlivet, både inom länet men också utanför länets gränser. Samverkan och samarbeten ger förutom möjliga samordningsvinster även nya perspektiv på verksamheten. Ett antal geografiska mönster framkommer gällande de regionala kulturaktörernas interregionala samverkan och samarbete. Samtliga regionala kulturaktörer deltar i nätverk med sina kollegor i andra län. Nätverken täcker ofta hela landet, medan en del nätverk endast omfattar Mellansverige eller ett antal regioner/landsting. Samverkan och samarbete med Gävleborgs och Dalarnas län är mycket vanligt förekommande. I stort sett samtliga regionala kulturaktörer arbetar i projekt med de norra grannlänen. Projekten är ofta välfungerande och har pågått under flera år. Ytterligare samarbeten sker inom olika konstområden/verksamheter med regionala kulturaktörer i Västmanland, Örebro, Sörmlands, Värmlands och Stockholms län. På landstingsnivå är samverkan redan stark med Gävleborg/Dalarna och samverkan med de fem landstingen ingående i Stockholm-Mälarregionen (Stockholm, Sörmland, Örebro, Västmanland och Uppsala) kommer under kulturplaneperioden att förstärkas. 4.4 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar 2015-2017 Nedan ges en kort beskrivning av de elva regionala kulturaktörer som idag får statligt verksamhetsstöd och direkt berörs av kultursamverkansmodellen. Prioriteringar för perioden 2015-2017 anges för respektive aktör. För en mer utförlig information om respektive verksamhet, se rapporten på kulturförvaltningens hemsida: "Nulägesbeskrivning av länets kulturliv — De regionala kulturaktörerna" (2011), vilken sammanställdes under arbetet med att ta fram den första regionala kulturplanen. 37 Samtliga regionala kulturaktörer arbetar i enlighet med landstingets tre kulturpolitiska perspektiv (konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering). De regionala kulturaktörerna arbetar med och prioriterar de av staten kulturpolitiskt prioriterade områdena jämställdhet, tillgänglighet, intemationellt/interkulturellt samt barn och unga i de fall det är förenligt med verksamheten och ligger i linje med den konstnärliga ambitionen. Konstnärlig kvalitet och förnyelse prioriteras hos såväl de producerande som främjande regionala kulturaktörerna. Landstingets olika enheter vid kulturförvaltningen arbetar även som en strategisk och konsultativ part för kommuner och andra parter genom systematisk omvärldsbevakning och analys samt genom att arrangera nätverksträffar och konferenser. 4.4.1 Professionell teater- och musikverksamhet Musik i Uppland Länsmusikorganisationen Musik i Uppland ger länets invånare tillgång till levande musik av hög kvalitet genom konserter med de egna ensemblerna och den egna orkestern, men även med frilansande ensembler och musiker. Musik i Uppland har sitt kansli i Uppsala Konsert & Kongress, där stiftelsen även har repetitionslokaler och arrangerar många konserter. Musik i Uppland samarbetar kontinuerligt med nationellt och internationellt verksamma dirigenter, tonsättare och solister. I det fall det är möjligt görs beställningar av nyskrivna musikverk med stöd från Kulturrådet. Uppsala Kammarorkester är länets enda professionella symfoniska orkester med cirka 40 musiker, bestående dels av fast anställda musiker, såväl hel- som deltidsanställda, och dels av ett antal frilansmusiker. Frilansmusikerna är i hög grad återkommande och är således väl samspelta. Orkestern repeterar och spelar ungefär en vecka per månad och under övrig tid är de heltidsanställda musikerna engagerade i två av Musik i Upplands tre ensembler: Uppsala Kammarsolister och Linnekvintetten. Medlemmarna i Trio X är heltidsanställda improvisationsmusiker inom genren jazz. Offentliga konserter i länet arrangeras främst inom ramen för den så kallade Konsertkarusellen, en verksamhet där Musik i Uppland samarbetar med 50-60 lokala föreningar av olika slag. Samtliga kommuner i länet deltar idag i Konsertkarusellen och är medfinansiärer i satsningen. Stiftelsen bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, bland annat genom ett stort antal skolkonserter men också genom en omfattande Musik Direkt-verksamhet. Skolkonserterna utförs av såväl de egna ensemblerna, som av frilansande grupper och musiker. Musik i Uppland deltar i flera av de projekt som ingår i Skapande Skola. Familjekonserter arrangeras årligen i länet. Utöver konsertverksamheten genomför Musik i Uppland olika projekt, workshops samt stöder amatörverksamhet. Ett exempel är Uplands Låtverkstad, ett folkmusikprojekt för ungdomar i samarbete med Eric Sahlström Institutet och Uplands spelmansförbund. Uppsala Tons ättartävling arrangeras återkommande. Tävlingen vänder sig till unga 7 Musik Direkt är en livetävling för unga musiker i åldern 13-19 år i olika genrer med deltävlingar i länet. 38 tonsättare (max 35 år) i Norden och Estland och direktsänds i Sveriges Radio P2. Första pris är, förutom prissumman, att vinnarverket uppförs av nio professionella orkestrar i Sverige och en i Estland. Tävlingen är unik i sitt slag och viktig för återväxten bland kompositörer och för utvecklingen av den klassiska orkestermusiken. Musik i Uppland arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturellt/intemationellt. För att öka tillgängligheten till musik av hög kvalitet spelar stiftelsens ensembler regelbundet i landstingets och kommunernas Kultur i vården-verksamhet. Prioriteringar år 2015-2017: • Utveckla satsningen Konsertkarusellen och den övriga närvaron i länet. • Utveckla verksamhet riktad mot barn och unga, bland annat genom Skapande skola-projekt, Musik Direkt och skolkonserter i hela länet. • Stödja det fria professionella musiklivet genom att engagera frilansande musiker, arrangera Uppsala Tonsättartävling och beställa nyskriven musik. • Utveckla samarbetet med andra länsmusikorganisationer avseende såväl konsertutbud som större projekt. • Medverka till internationella utbyten och samarbeten. Uppsala stadsteater Uppsala stadsteater strävar efter att vara Sveriges främsta konstnärliga teater en ny typ av lokal scen med internationell utblick. Teaterns fokus är originalidéer med konstnärlig höjd och rik bredd. Uppsala stadsteater fungerar som motor för kulturell utveckling i länet. Verksamheten drivs som ett kommunalt aktiebolag. Föreställningar för alla åldrar produceras på fyra scener. Kärnverksamheten är egenproducerade föreställningar. Därutöver arbetas med ett regionalt utvecklingsprojekt för barn och unga, utländska och inhemska gästspel, uthyrning av lokaler, ett omfattande internationellt EU-finansierat samarbetsprojekt inom scenkonsten och ett galleri för samtidskonst. Stadsteatern är också ett resurscenter för skolor och ideella aktörer. En av teaterns prioriterade grupper är barn och unga. Teatern erbjuder årligen avgiftsfritt professionell teater för skolor i Uppsala kommun samt till de skolor i andra kommuner som är med i barn- och ungdomsprojektet. Föreställningarna har generellt mycket hög beläggningsgrad. Teatern når normalt ca 80 % av målgruppen för föreställningarna. Vidare erbjuds teaterkort för ungdomar i åldern 15-20 år som ger möjligheten att för 250 kronor se alla teaterns ordinarie föreställningar under ett år. Uppsala stadsteater arbetar för att öka barns och ungas inflytande i kulturlivet. Från och med 2013 drivs ett projekt med syftet att låta barn och unga i regionen få tillgång till teaterns verktygslåda för att i olika format berätta sina egna historier. Scenkonst Uppsala, ett nätverk för unga arrangörer och scenkonstnärer i Uppland, stöds genom att nätverket kan låna lokaler till festivalen PLEJ. 39 Uppsala stadsteater är som enda svenska teater med i det internationella femåriga scenkonstprojektet Theatron, som handlar om att utveckla samarbeten och hitta morgondagens publik. Teatern samarbetar regelbundet med utländska regissörer. I huset finns en tradition av föreställningar som aktivt belyser det interkulturella perspektivet och teatern arrangerar gästspel på andra språk än svenska för att nå fler målgrupper. Teatern vill ge perspektiv på mänskligt samspel och bredda spelplanen för alla. Det sker genom att från scenen visa på mänskliga uttryck som överskrider gängse köns- och andra roller, vilka skapas genom till exempel etnicitet, ålder och social bakgrund. Viktiga delar i likabehandlingsarbetet på teatern inkluderar planering av repertoaren; val av pjäs, fördelningen av kvinnor och män i betydande roller samt val av regissörer och manusförfattare. Exempel på en produktion som berört ovanstående områden är dramatiseringen av Jessica Schieffauers roman "Pojkarna" i vilken karaktärerna experimenterar med könsroller och identitet. Uppsala stadsteater arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågorna. Alla scener har hörselslinga, plats för rullstol och är nåbara med hiss. Syntolkade föreställningar erbjuds och det finns möjlighet att låna manus för att kunna läsa inför föreställningarna för ökad förståelse. Hemsidan är anpassad enligt riktlinjerna i Web Content Accessibility Guidelines 2.0, som är en internationell standard för tillgänglighet av webinnehåll. Prioriteringar 2015-2017: • Fortsatt produktion av barn-, ungdoms- och familjeföreställningar, samt vidareutveckla den dramapedagogiska verksamheten genom barn- och ungdomsprojektet. Utökad information till målgruppen om ungdomsteaterkortet. • Öka internationaliseringen av länets scenkonstutbud genom fortsatt arbete inom Theatron samt fortsatt utveckling av samarbeten med utländska konstnärliga team. • Utveckla samarbeten med civilsamhället inkluderande det fria kulturlivet, ideella föreningar/organisationer, skolor, näringsliv med flera. • Sträva efter att nå nya publikgrupper i hela länet. 4.4.2 Regional museiverksamhet Upplandsmuseet Upplandsmuseet ska spegla en levande och engagerande kulturhistoria som görs tillgänglig för alla. Till denna kopplas frågor om nutid och framtid med utgångspunkt från en kritisk och vetenskaplig grund. Verksamhetens ledord är Kunskap — inspiration — reflektion. Upplandsmuseet är ett kulturhistoriskt länsmuseum, organiserat som stiftelse med landstinget som huvudman. Museet är organiserat i sju funktionellt uppdelade avdel- 40 ningar/ansvarsområden: forskning, samlingar, arkeologi, kulturmiljö, utställningar och undervisning, hemslöjd samt gemensamma kansli- och museitekniska funktioner. omfattande bild- och föremålssamlingar belyser museet länets kulturhistoriska utveckling från forntid till nutid. Huvuddelen av verksamheten, forskningen och samlingarna speglar museets tre profilområden: jord, järn samt samhälle och makt. Museisamlingarna förvaras i moderna magasinslokaler i Morgongåva, Heby kommun. Genom utställningar i museibyggnaden Akademikvarnen i Uppsala och i övriga länet, pedagogisk verksamhet, visningar, kurser, konferenser, föreläsningar, rådgivning, konsultation och publiceringsverksamhet, sprider museet kunskap om länets kulturhistoriska utveckling. Förmedlingsverksamhet bedrivs också på friluftsmuseet Disagården och i professorshemmet i Walmstedtska gården samt i museimagasinet. Målgrupp för Upplandsmuseets verksamhet är tillresta besökare och länsinvånarna, med särskild prioritering av barn och unga. Upplandsmuseet ger råd och förmedlar kunskap i kulturarvs- och kulturmiljöfrågor till allmänhet, fastighetsägare, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen med flera. Med länets kommuner samverkar museet i form av remisser i plan- och bygglovsärenden liksom kulturmiljöprogram. Museet bistår också Länsstyrelsen med underlag i kulturmiljöfrågor genom yttranden, samråd och besiktningar. Upplandsmuseet har stark forskningsinriktning och hög vetenskaplig kompetens. En rad stora forskningsprojekt, samtliga inom museets tre profilområden, drivs i samarbete med universitet och högskolor, finansierade med medel från olika forskningsråd. Den pedagogiska verksamheten är omfattande och utvecklas ständigt, med målet att möta skolans behov och anpassa utbudet till de nya läroplanerna. Verksamheten utgår alltid från museets värdegemenskap och alla människors lika värde. I projektet "Romska röster" belyser museipedagogerna den romska minoriteten — traditioner, normer och fördomar. Projekten "Portal till vår forntid" med inriktning på kulturmiljöpedagogik samt "Forntiden under dina fötter" pågår i länets kommuner. "Berättarskåp" har producerats i samarbete med Länsbibliotek Uppsala för att stimulera barns berättande. Upplandsmuseets pedagoger medverkar i flera Skapande skola-projekt. Tillgänglighet, jämställdhet, demokrati och mångfald är ständigt närvarande perspektiv i Upplandsmuseets verksamhet. Tillgänglighetsaspekten har flera nivåer. Det handlar om fysisk tillgänglighet, möjlighet att ta del av den utåtriktade verksamheten och inte minst att kunna söka information och kunskap i samlingarna. Därför har Digitalt Museum, samlingarna på Internet, hög prioritet. Även jämställdhetsperspektivet har flera dimensioner i museets arbete, såsom: klass, kön, generation, etnicitet, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Upplandsmuseet arbetar aktivt med mångfaldsfrågor, bland annat genom att uppmärksamma mångfalden i samhället så att den implementeras i forskning, samlande och utåtriktad verksamhet. I projektet FOKUS — Funktionshinder och kulturarv, utbildning och samverkan, där Handikapphistoriska Föreningen samarbetar med Upplandsmuseet, utbildas ett museinätverk i frågor som rör funktionshinderperspektivet i kulturarvet. 41 Den uppländska hembygdsrörelsen är en stark och aktiv folkrörelse som idag organiserar 80 hembygdsföreningar och 700 enskilda medlemmar, totalt ca 15 000 personer med intresse för kulturarvsfrågorna. Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund är en av Upplandsmuseets stiftare och länsmuseet svarar för hembygdsförbundets kansli, ekonomi, medlemsregister, förlag, föreningsservice och fastighetsförvaltning. Prioriteringar 2015-2017: • Synliggöra och vidareutveckla Upplandsmuseets roll som kunskapscentrum för länets kulturhistoria. • I samarbete med länets professionella konstliv och hemslöjdskonsulenter på nya sätt reflektera över och inspireras av länets kulturhistoria. • Utveckla arbetet med tillgänglighet, jämställdhet och mångfald när det gäller Upplandsmuseets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. • Öka tillgängligheten till länets kulturarv genom att undersöka möjligheten att skapa en gemensam databas för länets kulturhistoriska samlingar. • Utveckla Upplandsmuseets pedagogiska verksamhet med särskilt fokus på barn och unga. 4.4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet Danskonsulentverksamhet På Kulturenheten finns en danskonsulent och en danspedagog som arbetar med att samordna, främja, stärka och utveckla dans som konst- och uttrycksform med barn och unga som prioriterad målgrupp. Inom skolan nås alla barn, varför skolan är en viktig arena. Alla skolprojekt som danskonsulenten medverkar i eller förmedlar är tydligt kopplade till skolans läroplan. Danskonsulenten initierar och förmedlar Skapande skolaprojekt och bistår kommunerna vid planeringen av dessa. För att utveckla dans i skolan ska kontakterna med Uppsala universitet stärkas de kommande åren. För att nå barn och unga på fritiden anordnas årligen återkommande arrangemang som "Skapa dans" och "Sommardans". Skapa dans är en koreografitävling för unga i åldern 14-20 år som arrangeras av danskonsulenten i samarbete med flera av länets dansskolor. Vinnarna får representera länet i en nationell koreografitävling. Sommardans ger ungdomar som just slutat årskurs 9, möjlighet att under tre veckor pröva på yrkeslivet som dansare. Sommardans leds av en professionell koreograf. Övriga delar av året arrangeras aktiviteter kopplade till dessa satsningar. Danskonsulenten verkar för att fler medborgare ska få möjlighet att ta del av professionella dansföreställningar. Det sker bland annat genom förmedling av dansföreställningar, samarrangemang av dansföreställningar samt inspirations- och utbudsdagar. Utbudsdagarna ger de professionella dansgrupperna möjlighet att 42 marknadsföra sig. Gentemot de yrkesverksamma arbetar danskonsulenten främst med rådgivning, olika former av stöd, nätverksträffar och fortbildningar. För att öka tillgången till dans som scenkonst, bedrivs samarbete med andra aktörer i länet kring dansgästspel. Konsulenten arbetar med utveckling, både genom konstartsövergripande samarbeten och genom att följa trender inom dansområdet, som till exempel community dance8. Perspektiven jämställdhet och tillgänglighet är levande i verksamheten. Särskilt uppmärksammas den sneda rekryteringen till dans skolorna, där pojkar är underrepresenterade. Insatser görs inom olika genrer. RESiDANS var ett treårigt sceniskt utvecklingsprojekt för folkmusik och dans med syfte att stärka och synliggöra folkdansen. Erfarenheterna av projektet tas tillvara bland annat i samverkan med Eric Sahlström Institutet. Prioriteringar 2015-2017: • Utveckla kontakterna med lärarutbildningen vid Uppsala universitet i syfte att hitta gemensamma former för ökad kunskap om dans. • Utveckla mentorsprogram för nyetablerade professionella dansare och koreografer för att stärka länets professionella dansliv. • Verka för att beställningar av mindre dansverk görs i samband med jubileer, invigningar etc. Konstkonsulentverksamhet På Kulturenheten finns en konstkonsulent som arbetar strategiskt och långsiktigt med konstområdet i hela länet. Konstkonsulenten arbetar för att främja bild- och formkonsten, framför allt rådgivande mot länets kommuner och stödjer de professionella konstnärer som bor och verkar i länet. Samverkan sker med länets övriga aktörer på. konstområdet. Konsulenten ingår i Kulturkraft, det regionala nätverket för barn- och ungdomskultur och samarbetar bland annat med Uppsala konstmuseum och Bror Hjorths museum kring lärarfortbildningar och verksamhet riktad mot unga. Ett särskilt fokus kommer under kulturplaneperioden att läggas på en utökad samverkan mellan Upplandsstiftelsen och Uppsala Konstmuseum. Här fungerar konsulenten som samordnare av samtal och mötesplatser. Konstkonsulenten samarbetar regelbundet med konstkonsulenterna i närliggande län. Med konstkonsulentema i Sörmland, Västmanland och Örebro län finns etablerat samarbete kring årliga utbildningsdygn för arrangörer inom bildkonstområdet. Sedan år 8 Community dance är ett begrepp som beskriver arbetet med dans och delaktighet utifrån lokalsamhällets behov och resurser. Det handlar om ett konstnärligt och demokratiskt utforskande utifrån en specifik plats och de invånare som bor eller verkar där. Community dance är en metod för att erbjuda ickedansare en möjlighet att uttrycka sig med dans och arbetet leds av en danskonstnär. Danskonsulenten önskar utforska och utveckla denna metod. 9 RESiDANS var ett utvecklingsprojekt för folkmusik och dans med syfte att stärka och synliggöra folkdansen. Det innebar att en etablerad koreograf gavs möjlighet att skapa en föreställning med professionella musiker och dansare som sedan framfördes på turne". Projektet har mottagits med ett stort intresse både inom och utom genren och satt folkdansen på kartan. I Uppsala län samarbetade danskonsulenten vid Kultur i länet, Musik i Uppland och Eric Sahlström Institutet med RESiDANS. 43 2006 finns samverkan med landstingen i Dalarnas och Gävleborgs län för att undersöka och utveckla former för den rörliga bilden/videokonst i offentliga miljöer. Samarbetsprojektet kallat Videogud, visar ett videokonstprogram vid ett tjugotal videostationer runt om i de tre länen. Tillsammans ansvarar Videogue för en årlig Videokonstfestival, som äger rum i något av de tre länen. I Uppsala län finns för närvarande videostationer i Uppsala, Håbo, Enköping och Tierps kommuner. Genom Videogud visas samtidskonst på platser runt om i länet där det vanligtvis inte förekommer nyproducerad videokonst. Konstkonsulenten är drivande i arbetet med införande och fortsatt användande av MUavtalet i länet. MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning garanteras ersättning både för den tid som läggs ned i samband med utställningen och för den konst som visas. Arbetet har gett effekt, men behöver fortsättas. Perspektiven jämställdhet och tillgänglighet är centrala i verksamheten och konstkonsulenten kan vara en resurs för de professionella bild- och formkonstnärerna. För att konstområdet ska kunna utvecklas i länet behöver samverkan stärkas mellan de aktörer som verkar inom området. Fler nätverk behövs där innehåll och utvecklingsfrågor gällande den samtida konsten diskuteras. Konstens roll i stads- och samhällsutvecklingen bör utvecklas. Konstkonsulenten ska också utveckla samarbetet med länets kommuner för att ge länets medborgare ökad tillgång till konst. Prioriteringar 2015-2017: • Utveckla stödet till de professionella bildkonstnärerna i länet genom nätverk och fortbildning. • Arrangera seminarier kring konstens roll i stads- och samhällsutvecklingen. • Öka tillgången till samtida konst för länets medborgare, bland annat genom att utveckla satsningen på videokonst. • Hålla i möten för utökad samverkan mellan Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum och de regionala bild- och formkonstnärerna. • Stödja det regionala konstlivet t.ex. genom att upplysa om och uppmuntra till att söka befintliga stipendier. Riksteatern Uppsala län Riksteatern Uppsala län (RUL) är en ideell organisation som, tillsammans med de fem lokala riksteaterföreningarna, är medlem i Riksteatern. RUL är ett regionalt samarbetsorgan för scenkonst och verkar genom att ge de lokala riksteaterföreningarna stöd i form av fortbildning, utbudsdagar och marknadsföring. Ett viktigt mål är att fler barn och unga ska få ta del av scenkonst. Därför är verksamheten även riktad mot vuxna som arbetar med barn och ungdom. För att nå unga på deras fritid använder RUL nya sociala 1° Gud i namnet Videogud står för begynnelsebokstäverna i länen Gävleborg, Uppsala, Dalarna. 44 medier. Verksamheten bedrivs till stor del genom olika plattformar, nätverk och samarbeten. Riksteatern Uppsala län utgör en viktig del av infrastrukturen för scenkonsten i länet genom sitt arrangörsnätverk och kontakter med scenkonstproducenter. Hos RUL finns en gedigen konstnärlig kompetens som kommer länets arrangörer tillgodo, oavsett vilken åldersgrupp man vänder sig till. Genom att stötta de lokala riksteaterföreningarna skapar RUL dessutom förutsättning för länets invånare att få inflytande över det lokala kulturutbudet. Prioriteringar 2015-2017: • Tillsammans med de lokala riksteaterföreningarna göra en långsiktig plan för mångfald och tillgänglighet. • Verka för att det under perioden genomförs Ungkulturdagar i samarbete mellan länets kulturaktörer och som ett interregionalt samarbete. • Fortsätta det påbörjade arbetet med att stärka infrastrukturen för scenkonst i länet. • Tillsammans med länets kommuner utveckla det påbörjade arbetet med att bygga upp en scenkonstkarusell. 4.4.4 Regional arkiwerksamhet Folkrärelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivet för Uppsala län är en verksamhet som bedrivits i föreningsform sedan bildandet 1978 genom beslut i landstinget och länets kommuner. Till arkivets huvuduppgifter hör att erbjuda föreningar en säker förvaring av deras arkivmaterial, samt att inventera och insamla föreningsmaterial i Uppsala län. Materialet ordnas och förtecknas för att bli tillgängligt för forskare och övriga medborgare som vill beskriva samhällets utveckling. Detta gäller inte minst arkivets drygt 540 medlemsföreningar för vilka arkivet årligen anordnar utbildningar i arkivkunskap. Tillgängligheten till arkivets material har ökat genom att register och samlingar, bland annat fotografier, fanor, affischer och inspelningar, blivit digitaliserade och elektroniskt sökbara. Genom visningar, studiebesök, utställningar och programverksamhet i samarbete med Stadsarkivet och andra kulturinstitutioner i Uppsala kommun och övriga länet ökar kunskapen om arkivets material. Arkiven har en viktig pedagogisk uppgift, dels att ge barn och unga en uppfattning om vår historia, dels att öka barns och ungas medvetenhet om behovet av kritisk granskning av information. Samarbete med skolan för användning av arkiven som pedagogiskt verktyg är betydelsefullt. 45 Prioriteringar 2015-2017: • Anpassa verksamheten till de nya möjligheter som digitalisering innebär i form av ökad sökbarhet och tillgänglighet. • Utveckla samarbetet inom ABM-området (arkiv, bibliotek och museer) för att bidra till att Folkrörelsearkivet når ut till fler och nya målgrupper. • Stimulera forskningen kring arkivets samlingar, även av forskargrupper som traditionellt sett inte besöker arkivet samt utveckla den arkivpedagogiska verksamheten. • Initiera att det skapas ett nytt och samtida källmaterial inom handikapporganisationer och invandrarföreningar. Företagens historia Uppsala län Företagens historia är en ideell förening vars kärnverksamhet och verksamhetsi& går ut på att ta hand om historien i form av arkiv, fotografier, filmer och föremål från företag i Uppsala län. Företagens historia arbetar för att rädda, levandegöra och tillgängliggöra företagens historia. Verksamheten ordnar och förtecknar arkiven för att öka sökbarheten för forskare och för företagen själva. En viktig målgrupp är forskare som önskar forska om företagandets och näringslivets utveckling i länet. Föreningen utför också konsulttjänster åt företag inom till exempel daglig arkivering och dokumenthantering, utveckling av säkra rutiner för informationshantering samt tar emot besökare till arkivet. Företagens historia erbjuder företagen hjälp att skapa bra arkivlokaler och att utforma utställningar där företagen visar upp sin historia. Arkivet består av 3 400 hyllmeter historiska arkiv från Uppsala läns nedlagda, konkursade eller verksamma företag. Företagens historia finns till för att det ska vara möjligt att berätta kulturhistorien om stora och små, framgångsrika och inte så framgångsrika företag, även i framtiden. Prioriteringar 2015-2017: • Konsolidera kärnverksamheten så att Företagens historia kan ta emot och vårda historien från företag i Uppsala län samt stimulera till forskning. • Öka intresset för Företagens historias kulturskatt genom utställningar, bokutgivningar och utåtriktade aktiviteter. • Utveckla Företagens historias pedagogiska verksamhet genom riktade insatser mot skolungdomar. • Utveckla innovativa lösningar för digitalisering. 46 4.4.5 Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Filmkonsulentverksamhet På Kulturenheten finns en filmkonsulent och en filmpedagog som arbetar med filmpedagogik, växthusprojekt/produktion och visning/spridning. Det filmpedagogiska arbetet riktar sig till barn och unga i skola och på fritid. Det är ofta kopplat till Skapande skola och kan inkludera lärarfortbildning. Fortbildning för lärare och filmare är både praktiskt och teoretiskt inriktad, tidvis i samarbete med Studiefrämjandet. Växthusprojektet "UngFilmFramåt" bedrivs i samarbete med andra län i Mälardalen och riktar sig till unga filmare i åldern 19-25 år, medan "Spektra" är en satsning på den professionella nivån. De senaste åren har ca 100 000 kr/år delats ut i teknikstöd till ett tiotal kort- eller dokumentärfilmer. Filmerna visas på en regional visningskväll. Två egna festivaler arrangeras årligen, "Focus" för alla under 26 år och "Noomaraton", som riktar sig till alla åldrar. Filmkonsulenten stödjer och samarbetar med Uppsala Internationella Kortfilmfestival samt ett växande antal filmfestivaler i länet, varav de flesta visar film från andra länder. Dessutom arrangeras filmtumer av kortfilmspaket i länet. Filmkonsulenten stödjer länets biografägare inför digitaliseringen av biograferna. I "Videogud" samverkar konsulenten med konstkonsulenten. Filmverksamheten arbetar allt mer konstartsövergripande och nya satsningar utvecklas kontinuerligt. Utöver satsningar på videokonst ska även dansfilm och kopplingar mellan böcker och film utvecklas. Filmverksamheten arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. För ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning arrangeras kurser i syntolkning. För att bidra till ökad jämställdhet på filmområdet bedrivs särskilda "tjejsatsningar". Prioriteringar 2015-2017: • Utveckla stödet till länets filmarbetare genom att skapa ett nätverk där kunskapshöj ande workshops och fortbildningar erbjuds och utbyte sinsemellan möjliggörs. • Utbilda länets pedagoger i den nya mediala tekniken, t.ex. användning av digitala mobila plattformar i undervisningen. 4.4.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Länshemslöjdskonsulenterna Hemslöjdskonsulenterna har Upplandsmuseet som huvudman. Där finns konsulenter inom områdena textil- och hårdslöjd samt en barn- och ungdomskonsulent, som arbetar med hemslöjdsfrågor. Konsulenterna arbetar både operativt och strategiskt med att stärka, utveckla och förnya hemslöjden i länet ur ett kulturarvs-, närings- och 47 hållbarhetsperspektiv. Genom rådgivning, kursverksamhet, fortbildningar, utställningar, seminarier m.m. tar man tillvara hemslöjdens kunskap om material, formspråk, tradition och kvalitet. Med specialkunskap inom hemslöjdsfrågor fungerar konsulenterna som en sammanhållande länk mellan länets olika utövare, föreningar och organisationer. Samarbetsparter kan vara slöjdare och konsthantverkare, museer, studieförbund, skolor, intresseföreningar, kommuner, näringsliv och myndigheter. Den största delen av verksamheten bedrivs inom länet, men sker även i länsöverskridande och rikstäckande projekt. Konsulenterna ingår i Kulturkraft och söker nya arenor och kontakter genom interkulturella och internationella samarbeten. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Konsulenterna utbildar handledare som sedan får jobb i Slöjdklubben och i olika slöjdprojekt, t.ex. inom Skapande skola. Man fortbildar lärare inom grundskolans alla stadier och en extra konsulent har tillsatts för att möta behovet av slöjdverksamhet för barn och unga. Verksamheten lägger stor vikt vid det länstäckande arbetet do Hemslöjden. På biblioteken visas utställningen i alla kommuner. Där erbjuds kurser, föreläsningar, workshops och barnverksamhet under en tvåveckorsperiod. Detta skapar en direkt kontakt med lokala föreningar, skolor, kultursekreterare och civilsamhället. Arbetet med slöjden som näringsverksamhet pågår ständigt i form av t.ex. föreläsningar, seminarier och workshops. Projektet Hemslöjdsjul samlar ett femtiotal slöjdare/konsthantverkare i en utställning/försäljning i hemslöjdens lokaler runt jul. Projektet Från lamm till tröja har samlat ett 90-tal intresserade fårägare, producenter, slöjdare och försäljningsställen från hela länet i ett nätverk som erbjuds fortbildningar, studiebesök m.m. Konsulenterna arbetar för en ökad folkhälsa inom länet med aktiviteter för personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Hälsoarbete sker även inom äldreomsorgen, i samarbete med bl.a. Kultur i vården och vid Kulturdygnet. Prioriteringar år 2015-2017: • Länsövergripande verksamhet: Genom utställningen och programverksamheten do Hemslöjden sprida kunskap om hemslöjd och sträva efter att utveckla nätverk och ökad näringsverksamhet, som en långsiktig strategi med syfte att utveckla och stärka hemslöjdens roll i länet. • Barn och ungdom: Att utveckla verksamhet för ungdomar 13-25 år i projekt tillsammans med olika samarbetspartners. • Näringsfrågor: Från lamm till tröja. Projektet ska stärka möjligheterna att producera, använda, sälja och köpa produkter i ull från länet. Planer finns på en "Slöjdkarta" liknande "Matkartan". • Smidesprojekt. I syfte att bygga upp ett nätverk av smeder i samarbete med Gävleborg och Dalarna. • Förebyggande hälsoarbete: arbeta aktivt i framtagandet av Kultur på recept. • Delta i ett nystartat projekt med övriga hemslöjdskonsulenter i StockholmMälardalsregionen. 48 4.4.7 Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Uppsala Länsbibliotek Uppsala är en av enheterna inom kulturförvaltningen. Biblioteken i länets kommuner har stor betydelse som demokratiska mötesplatser vilka garanterar fri och jämlik tillgång till litteratur, kultur och information för alla länets invånare. Dessa grundförutsättningar gör biblioteken väl lämpade att ta en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Länsbibliotekets uppdrag är främst att främja folkbibliotekens utveckling genom att erbjuda strategiskt och konsultativt stöd. Länsbiblioteket arbetar i nära dialog med kommunbibliotek och andra aktörer på kommunal, regional och nationell nivå. De kommunala bibliotekens behov, landstingets kulturplan och bibliotekslagen utgör grunden för länsbibliotekets arbete. Länsbiblioteket främjar samverkan mellan kommunbiblioteken samt fungerar som kontaktyta mellan biblioteken, civilsamhället och andra samhällsinstitutioner. Dessa kan vara barnhälsovård, logopedi, familjecentraler/öppna förskolan, folkbildning, idrottsrörelse och annat föreningsliv, högskola och universitet. Länsbibliotek Uppsala arbetar med metodutveckling inom läsning och språkutveckling, framtagande av nya biblioteksplaner, digital delaktighet och den nationella omvandlingen av biblioteksväsendet. Länsbibliotekets arbete bedrivs genom fortbildning i projekt, nätverk, seminarier, rådgivning och handledning, strategiskt stöd till chefer, utredningar, studiebesök samt kompletterande medieförsörjning. Länsbibliotek Uppsala arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturellt/internationellt, marknadsföring och kommunikation, barn och unga samt digital utveckling, delaktighet och tillgänglighet. Det finns ett gediget och etablerat arbete för litteraturförmedlande och läsfrämj ande insatser för barn upp till och med förskoleåldern. Inriktningen ligger under de kommande åren på att stötta bibliotekens arbete med att nå upp till samma nivå för äldre barn, tonåringar och unga vuxna. Länsbiblioteket strävar efter att i sin organisation och genom sin kompetens spegla tre ben utifrån vilka folkbibliotekens verksamhet kan beskrivas: 1. litteratur och kultur 2. information, kunskap och bildning 3. biblioteket som mötesplats Prioriteringar 2015-2017: • Ge folkbiblioteken strategiskt stöd genom att analysera effekter och konsekvenser av ett fördjupat mediesamarbete i länet. • Utveckla det litteraturförmedlande och läs stimulerande arbetet på biblioteken för äldre barn, tonåringar och unga vuxna. • Genom omvärldsbevakning, fördjupning, analys och samordning utgöra ett stöd för biblioteken och deras arbete i ett alltmer digitalt biblioteksrum. 49 • Stötta projekt som ligger i framkant av den teknologiska utvecklingen och tillsammans med folkbiblioteken och bildningsverksamheten vidareutveckla arbetet med digital delaktighet med utgångspunkt i den nya bibliotekslagen och den regionala digitala agendan. 4.4.8 Litteratur- och läsfrämjande Samverkan för läsfrämjande i länet Språk- och läsförståelse är viktiga komponenter för människans förståelse av sig själv och sin omvärld. Språkförmågan hänger samman med förmågan att tänka, reflektera och tolka på ett nyanserat sätt. En förhöjd språk- och läsförmåga möjliggör nya synsätt och förståelse av komplicerade och abstrakta sammanhang. Ur ett demokratiskt perspektiv, är det av stor vikt att befolkningen som helhet kan läsa och tolka det man läser, för att kunna delta i samhällsbygget och påverka sin situation. Landstinget strävar efter att ytterligare stärka läsandets och litteraturens ställning i länet under perioden 2015-2017. Länsbibliotek Uppsala arbetar med sina konsulenter målinriktat med de särskilda satsningar som landstinget önskar göra och som bland annat finns beskrivna under avsnitt 2.1.1. Därutöver handlar insatserna om att stärka det befintliga nätverket bestående av folkbiblioteken och folkbildningen i länet för att bland annat samverka kring läsfrämjande insatser. Folkbiblioteken gör redan viktiga insatser för att stödja läsfrämjandet i länet. Dessa riktar sig till många olika målgrupper i samhället, alltifrån barn och ungdomar till vuxna, äldre samt flerspråkiga mottagare. Länsbibliotek Uppsala arbetar t.ex. med "Språknätet", ett sektorsövergripande samarbete kring de yngsta barnens språk- och läsutveckling. Landsting och kommuner strävar tillsammans efter att skapa hållbara strukturer och kontinuitet i samverkan mellan olika verksamhetsområden. Samarbetet är grupperat i nivåer som anger grad av kvalitet från en basnivå till en mer utvecklad samverkan genom en s.k. taxonomi» Genom landstingets bidrag till folkbildningen förstärks även de satsningar som staten år 2013 formulerat och riktat till folkbildning och studieförbund för litteratur- och läsfrämj ande. Landstinget samverkar med och har dialoger med civilsamhället och dess företrädare. Mötesplatser för diskussion och erfarenhetsutbyte kommer att anordnas 11 Taxonomin läses nerifrån och upp, de minsta åtagandena är på nivå 1 och så avancerar samverkan uppåt allt efter lokala förutsättningar: Nivå 6 (Samverkan i lokala Språknät), Nivå 5 (Samverkan kring föräldraträffar), Nivå 4 (Samverkan för barn med språkstörningar), Nivå 3 (Gemensam fortbildning för kunskapsspridning), Nivå 2 (Samarbete kring gåvoboken och foldrar), Nivå 1 (Samarbete i form av kontaktnät för information). Överenskommelserna omprövas och revideras med tre års mellanrum. Samarbeten kan t.ex. ske mellan representanter från Bamavårdscentralema, bibliotek, familjecentraler och Öppna förskolan. 50 kontinuerligt. Landstinget tar genom Länsbibliotek Uppsala en stor och aktiv del i arbetet med Litteraturcentrum. Inom landstinget återfinns också ett antal sjukhusbibliotek, vilka fungerar som viktiga informationskanaler och mötesplatser för litteratur- och läsfrämjande i miljöer där många människor passerar vid olika skeden och situationer i livet. Dessa ska, enligt den nya bibliotekslagen från 2014, innefattas i Biblioteksplanen för regionen. Prioriteringar 2015-2017: • Genom Länsbibliotek Uppsala skapa en återkommande mötesplats för litteraturförmedling med seminarier och diskussioner (se 2.1.1). • Driva läsfrämjandeprojekt som syftar till att möta de unga i deras egna miljöer. Pröva nya sätt att nå barn och unga samt att arbeta läsfrämjande. Projekten drivs i samverkan mellan Länsbibliotek Uppsala, länets kommuner och det lokala föreningslivet (både kultur- och idrottsföreningar). • Genom samverkan mellan studieförbund, professionella författare och bibliotek utveckla stöd till ungas eget skapande inom litteraturområdet samt utveckla det lässtimulerande arbetet gentemot barn och unga. 51 5 Kultursamverkan i Uppsala län 5.1 Samverkan, samarbete och samspel Arbetet med att ta fram den regionala kulturplanen för perioden 2015-2017 har inneburit många möten och samverkan mellan aktörer av betydelse för länets kulturliv. Parallellt med att den tidigare planens satsningar genomfördes hölls under hösten 2013 och tidig vår 2014 samverkansmöten på såväl tjänstemanna- som politisk nivå. Många parter har fått möjlighet att ge inspel till innehållet i föreliggande kulturplan. Genom samarbetsrådet Kilen (se nedan) har länets regionala kulturaktörer och kommuner ökat sin förståelse för varandras verksamheter och roll i länets kulturliv. Ökade kontakter och samtal kan leda till nya tänkesätt och samarbeten. Detta kan i sin tur innebära förnyelse, en större mångfald och spridning av kulturutbudet. Landstinget ser en utvecklingspotential gällande processorientering av samverkansformerna i länet. Detta innebär att man fångar upp och tillvaratar b:Mer som fötts ur diskussioner, workshops och möten arrangerade inom ramen för kultursamverkansmodellen och genomför dessa i konkreta satsningar. 5.2 Processen Landstinget har tagit fram den regionala kulturplanen i samverkan med länets kommuner och de regionala kulturaktörerna samt i samråd med länets övriga kulturliv, med särskilt fokus på de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Länets invånare har också fått möjlighet att ge synpunkter på länets kulturliv under processen. Dels genom utannonserat öppet forum samt genom en öppen remissomgång. Kilen och Politiska Kilen Sedan tidigare finns ett etablerat chefsnätverk i länet, kallat "Kilen", som regelbundet träffas på initiativ av landstinget. Kilen består av: • kulturcheferna i länets åtta kommuner, • chefer/ansvariga tjänstemän för regionala kulturaktörer, såväl de som ingår i kultursamverkansmodellen som övriga viktiga kulturinstitutioner: Musik i Uppland, Upplandsmuseet, Uppsala stadsteater, Riksteatern Uppsala län, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Företagens Historia Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund, Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola, Nordens folkhögskola Biskops-Arnö, Uppsala Konsert & Kongress, Eric Sahlström Institutet, • enhetschefer samt stabschefer och stabstjänstemän anställda vid kulturförvaltningen på landstinget. Kilen finns också i utökad form — "Politiska Kilen" — vilken består av samma grupp av tjänstemän som Kilen, inklusive politiker/förtroendevalda/styrelserepresentanter från respektive kommun och regional kulturverksamhet. Under arbetet med den regionala kulturplanen har Kilen och Politiska Kilen varit viktiga arenor för diskussioner. 52 Utgångspunkt i den tidigare kulturplanens kartläggningar Den nuvarande kulturplanen utgår från förra kulturplanen och den kartläggning av länets kulturliv som gjordes då. 2011-2012 gjordes en gedigen analys och en nulägesbeskrivning, vilken inkluderade både kommunalt och regionalt perspektiv på länets kulturliv. Det genomfördes kartläggningar, medborgarenkäter och SWOTanalyser. En arbetsgrupp bildades, bestående av kulturchefer från fyra av länets åtta kommuner, vilken arbetade fram en grund för kartläggningarna. Den gav också, i dialog med övriga kommuner, värdefulla inspel till den första kulturplanen. Ytterligare en arbetsgrupp med representanter för regionala kulturaktörer — chefstjänstemän i Kilen och de regionala kulturkonsulenterna — bildades, för att på motsvarande sätt ta fram en mall för den regionala delen av nulägesbeskrivningen. Två rapporter sammanställdes (2011), vilka finns tillgängliga på kulturförvaltningens hemsida www.lul.se/kultur: • • "Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv — länets åtta kommuner" och "Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv — de regionala kulturaktörerna". Kompletterande bilder av länets kulturliv För att göra fler röster hörda i processen har ytterligare en mängd samverkansmöten ägt rum (se bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda möten). Nedan ges några exempel: Kommunala politiker Landstingets kulturnämnd har fört dialog med politiker från kulturnämnd (eller motsvarande) och/eller kommunstyrelse i länets kommuner. Civilsamhället Den 28 november 2013 arrangerade landstinget tillsammans med Riksteatern Uppsala län och Uppsala Läns Bildningsförbund ett öppet möte där länets föreningar på kulturoch folkbildningsområdet bjöds in. Det hölls anföranden och genomfördes gruppdiskussioner som dokumenterades. Inbjudan annonserades i dagspress, kompletterat med riktade inbjudningar och ett femtiotal representanter för föreningslivet deltog. Professionella kulturskapare 2011 genomfördes en enkät via e-post till ca 140 professionella kulturskapare i länet, varav 42 svarade. Enkäten berörde frågor om länets kulturliv, arbetsvillkor och samverkan med offentliga kulturverksamheter. Arvoderade professionella kulturskapare deltog även i SWOT-analyserna år 2011 i länets samtliga kommuner. I november 2013 bjöd landstinget in den grupp professionella kulturskapare som mer aktivt bidrog under framtagandet av förra kulturplanen, för att diskutera kulturlivet och dagsaktuella arbetsvillkor. Vid mötet deltog även KLYS samverkanssamordnare. Sex kulturskapare medverkade och arvoderades. Ett antal kulturskapare från länet medverkade tillsammans med landstingets kulturdirektör vid KLYS mötesplats för erfarenhetsutbyte i Stockholm i början av december 2013. Under februari 2014, inbjöds samma kulturskapare, nu kallade Kulturskaparrådet vid Landstinget i Uppsala län — bestående av 10 fria kulturskapare representerandes olika konstarter - till ett möte. Här presenterades tanken om en formalisering av detta råd och dess funktion. Rådet gavs 53 dessutom mandat att representera de fria kulturskaparna bl.a. genom möjligheten att avge ett remissvar som officiell remissinstans. Övriga aktörer Ett flertal möten har ägt rum med tjänstemän på universitet och regionförbund. Samtalen med Regionförbundet har bland annat handlat om den Regionala Utvecklingsstrategin. Gemensamma utvecklingstankar har diskuterats. Landstinget har även i en politisk process arbetat fram en strategisk plan i vilken de kulturpolitiska målen formulerats och sammanvävts med målen i den regionala kulturplanen. Remiss Den regionala kulturplanen har innan beslut skickats ut på remiss. Remisstiden var sex veckor t.o.m. den 12 mars. De 25 remissinstanserna var länets åtta kommuner, de regionala kulturaktörerna samt Regionförbundet Uppsala län, Uppsala Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen, Kulturskaparrådet, KLYS, Ideell Kulturallians, Eric Sahlström Institutet, Uppsala Konsert & Kongress och Biskops-Arnö folkhögskola. Det inkom 20 remissvar, ett spontansvar samt informella mejl med synpunkter. Landstingets kulturskaparråd har upphöjts till formell remissinstans. 5.3 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen Överenskommelser Utifrån de utvecklingsmål och prioriteringar som anges i kulturplanen kommer landstinget att fördela bidrag/anslag till kulturaktörer i länet. Bidrag som fördelas utifrån kulturplanen är dels landstingets årliga anslag och dels det statliga stödet som förmedlas via kultursamverkansmodellen. Landstinget kommer överens med mottagare av anslag/bidrag gällande vilken verksamhet som ska bedrivas under året. Även prioriteringar diskuteras gemensamt. Överenskommelsen följs upp genom dialog under året och skriftligt i samband med ansökan om stöd kommande år. Uppföljning De utvecklingsmål och prioriteringar som anges i kulturplanen kommer att följas upp i årliga redovisningar till landstingets kulturnämnd och till Statens Kulturråd. Dessa är såväl kvantitativa som kvalitativa. Redovisningarna kommer bland annat redogöra för hur man arbetat med och uppnått de mål, satsningar och prioriteringar som anges i kulturplanen. Landstinget redovisar sedan gentemot Kulturrådet den verksamhet som mottagarna av statsbidrag via kultursamverkansmodellen har genomfört. Landstinget kommer att ta fram en handlingsplan med indikatorer kopplade till målen efter att den regionala kulturplanen är antagen. Inför varje års ansökningar och fördelning av verksamhetsbidrag, för landstingets kulturnämnd dialog med mottagarna på styrelsenivå, där avstämning mot beskrivna verks amhetsmål sker. Däremellan hålls avstämningsmöten på tjänstemannanivån. 54 Fortsatt process, samverkan och samråd Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt arbetssätt — ett närmande mellan de olika aktörer som finns inom länets kulturliv. Modellen innebär att landstinget på ett tydligare sätt än tidigare ska samverka med länets kommuner och samråda med länets kulturliv kring strategiska utvecklingsfrågor och den regionala kulturplanen. Landstinget, länets kommuner och det fria kulturlivet, både civilsamhället och de professionella kulturskaparna, behöver mötesplatser för att diskutera utvecklingen av länets kulturliv. Den antagna kulturplanen ska implementeras och eventuellt revideras under kulturplaneperioden. Detta sker i samverkan och samråd. För att möjliggöra att många aktörer deltar i processen, kommer landstinget återkommande att arrangera ett Kulturforum. Under detta erbjuds genom paneldebatter, seminarier och workshops ett deltagande i utvecklingen av länets kulturliv. Inbjudna kommer att vara representanter från länets olika kulturaktörer såväl från det offentliga, civilsamhället som från det professionella fria kulturlivet. Inbjudas kommer också representanter från andra landsting och regioner samt från nationellt håll, då det innebär värdefulla influenser utifrån. Civilsamhället kommer att ges tillfälle att mötas i särskild ordning, då landstinget i samverkan med Uppsala Läns Bildningsförbund och Riksteatern Uppsala län, ett par gånger om året kommer att anordna mingelkvällar utifrån olika teman. En särskild samrådsgrupp med professionella kulturskapare — Kulturskaparrådet, har inrättats. Gruppen består av fria professionella kulturskapare som kommer att träffas ca tre gånger per år. Arvode utgår. 55 5.4 De regionala kulturaktörernas offentliga finansiering år 2013-2014 Här redovisas av landstinget lämnade verksamhetsbidrag till verksamheter inom ramen för kultursamverkansmodellen enligt den regionala kulturplanen 2013-2014. När det gäller de totala offentliga utgifterna för kulturinsatser i länet är det dock viktigt att ha i åtanke att kommunerna gör stora insatser på det lokala kulturområdet. ÅR 2014 VERKSAMHETSBIDRAG ÄR 2013 FRÅN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN, TKR Upplandsmuseet inkl länshemslöjdskonsulenterna Musik i Uppland (länsmusik + orkester) Filmkonsulentverksamhet Danskonsulentverksamhet Bildkonstkonsulentverksamhet Länsbibliotek Uppsala Riksteatern Uppsala län Folkrörelsearkivet för Uppsala län" Företagens historia" Uppsala stadsteater" 12 25 78912 26 40013 25 352 1 156 797 21114 5 393 1 247 25 844 1 259 971 715 5 530 1 272 1 266 363 15 306 1 241 358 15 597 Beloppet inkluderar 258 tkr i enlighet med beslut av landstingsfullmäktige 2007-11-19/20 om kompensation för nivåökning av hyreskostnader 2013. 13 Beloppet inkluderar 100 tkr i extra stöd för en extern utredning om övertagande av Gamla Uppsala museum. 14 2013 avsattes inget landstingsanslag för verksamhet, utan istället gjordes en extern utredning om regional bildkonstverksamhet. 15 Folkrörelsearkivet och Företagens historia har fått sina grundanslag uppräknade med 2 % år 2014. De båda arkiven erhöll en särskild tilldelning om 50 tkr vardera för digitalisering år 2013 medan Företagens historia erhöll 38 tkr år 2014. Folkrörelsearkivet är bidragsfinansierat och erhåller ytterligare bidrag från länets kommuner enligt en överenskommelse mellan landstinget och kommunerna. Företagens historia säljer huvudsakligen tjänster till företag och erhåller ytterligare intäkter. 16 Uppsala stadsteater AB erhåller sin största andel bidrag från Uppsala kommun. Här redovisas endast av landstinget lämnade statsanslag. 56 Bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda möten Nedan redovisas genomförda möten för samråd och samverkan inom samverkansmodellen. Utöver de redovisade mötena har kulturdirektören vid landstinget regelbundet under processen träffat cheferna vid Kulturenheten, Wiks slott, Wiks folkhögskola, Länsbibliotek Uppsala, Upplandsmuseet och Musik i Uppland för avstämning av arbetet. I övrigt har den regionala kulturplanen kontinuerligt diskuterats inom kulturförvaltningen och av landstingets kulturnämnd. Möten för samverkan och samråd redovisas endast fr.o.m. hösten 2013 och avser framtagandet av den nya regionala kulturplanen för perioden 2015-2017. Övriga möten angående pågående kulturplan 2013-2014 redovisas ej. Under 2014, med start i januari, har kulturplanen behandlats politiskt och genom remiss. Planen beslutades av kulturnämnden den 9 april 2014. Datum Är 2013 17/6 18/6 20/6 24/6 24/6 25/6 Deltagare Syfte Deltagare från kulturförvaltningen Kilen (kommunala kulturchefer ansvariga tjänstemän för regionala kulturaktörerna Möte med Upplandsmuseet (Håkan Liby, länsmuseichef/landsantikvarie) Möte med Uppsala stadsteater (Linus Thunström, teaterchef/VD, Calle Wallin, administrativ utvecklingschef) Möte med Uppsala författarsällskap Möte med Litteraturcentrum Uppsala stad och län (Lars Häger, distriktschef, Studiefrämjandet) Möte med Musik i Uppland (Peter Waldemarsson, länsmusikchef) Diskutera den regionala kulturplanen T.f. kulturdirektör och utredare Diskutera satsningarna i den regionala kulturplanen och nulägesrapport Diskutera satsningar på Stadsteatern T.f. kulturdirektör och utredare Diskussion om sällskapets roll Diskussion om utvecklingen och ansökan till Kulturrådet T.f. kulturdirektör och utredare Länsbibliotekarie och utredare Diskussion om satsningarna i regionala kulturplanen och nulägesrapport T.f kulturdirektör och utredare 57 Tillträdande kulturdirektör och t.f kulturdirektör 2/7 5/7 11/7 12/8 9/9 Möte med Svensk Scenkonst (Ulrika Holmgaard, VD/förbundsdirektör) Möte med Calle Nathanson (tidigare kulturdirektör) Möte med kulturnämndsordföranden (Ove Hultquist (C),) Möte med Uppsala Stadsteater (Calle Wallin, administrativ utvecklingschef) Möte med Uppsala kommun (Sten Bernhardsson, kulturdirektör) 11/9 Möte med Tierps kommun (kulturchef) 11/9 Möte med Östhammars kommun (kulturchef) Möte med Håbo kommun (kulturstrateg) 13/9 16/9 16/9 17/9 19/9 20/9 Diskutera danssatsning Tillträdande i den regionala kulturdirektör kulturplanen Diskutera nuläget i utvecklingen av Gamla Uppsala Diskutera civilsamhällets roll, det fria kulturlivet samt litteratursatsningen i kulturplanen. Diskutera utvecklingsprojekt Diskutera samverkan kring konsten och litteratursatsningen i den regionala kulturplanen Diskutera regionala kulturplanen Diskutera regionala kulturplanen Diskutera regionala kulturplanen Möte med Uppsala kommun (kulturdirektör) Möte med arrangör av Uppsala gitarrfestival (Klaus Pantvik, festivalchef) Möte på Sia (Region Östsam, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Dalarna) Möte med Knivsta kommun (kulturchef) Diskutera regionala kulturplanen Möte med Älvkarleby Diskutera regionala Diskutera festivalens utveckling i relation till länet Tillträdande kulturdirektör Tillträdande kulturdirektör och t.f. kulturdirektör. Tillträdande kulturdirektör Kulturdirektör Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare_ Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör Diskutera samverkansmodellen Kulturnämndens ordförande, Kulturdirektör Diskutera regionala kulturplanen Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör, 58 20/9 23/9 24/9 26/9 26/9 26/9 27/9 27/9 27/9 2/10 8/10 10110 enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare kommun (kulturchef) kulturplanen Hearing om Regional bildkonstutredning (utredare, representanter för kommuner och inst.) Möte med Sveriges Författarförbund (Gunnar Ardelius, ordf.) Möte med Upplandsmuseet (Håkan Lib y, länsmuseichef/landsantikvarie) Möte med Folkrörelsearkivet (Kim Söderström, arkivchef) Möte med Företagens historia (Maria Thysell, arkivchef) Regionförbundet (Visit Uppland och Vikingar med Förfäder) Kilen (kommunala kulturchefer och regionala kulturinstitutionernas chefstjänstemän) Möte med Riksteatern Uppsala län (de båda teaterkonsulenterna) Möte med Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB) (Kristina Bååth Sågänger, länsbildningskonsulent) Möte med Nordens folkhögskola BiskopsArnö (Mats Lundborg, rektor) Regionförbundet Uppsala län (Catharina Blom, regiondirektör) Möte med Musik i Uppland (Peter Diskussion om utredningsförslagen med olika aktörer inom konsten i länet Kulturdirektör Diskutera litteratursatsningarna i regionala kulturplanen. Kulturdirektör, Diskutera regionala enhetschef vid kulturplanen kulturenheten Diskutera regionala kulturplanen Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Diskutera regionala kulturplanen Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör Diskutera Kulturella och kreativa näringar (KKN) i länet Diskutera den kommande regionala kulturplanen Diskutera regionala kulturplanen Diskutera civilsamhällets och studieförbundens betydelse och medverkan i samverkansmodellen Diskutera folkhögskolans del i den utökade litteratursatsningen Diskutera samverkan mellan Regionförbundet och landstinget Diskutera regionala kulturplanen 59 Kulturdirektör, utredare Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör, utredare Kulturdirektör Kulturdirektör Kulturdirektör, utredare 10/10 11/10 14/10 Waldemarsson, länsmusikchef) Möte med Uppsala kommun (Sten Bernhardsson, kulturdirektör) Möte om Litteraturcentrum (Lars Häger, distriktschef, Anisur Rahman, projektledare, Studiefrämjandet Uppsala län) Internt möte om litteratursatsningar 15/10 Internt arbetsmöte 18/10 Politisk Kil (kommunala kulturchefer och kommunala politiker + ansvariga tjänstemän för regionala kulturaktörerna och deras styrelser). Möte med Statens Kulturråd (Lisa Poska, Erik Åström) Möte med studieförbundet Bilda (Karin Eklund) Möte med Uppsala kommun och Uppsala universitet (Sten Bernhardsson, kulturdirektör Margareta Andersson, enhetschef Enheten för musik och museer) Möte om danssatsning i länet (Lotta Gahrton) 21/10 29/10 4/11 11/11 11/11 Arbetsmöte ang. litteratursatsningen Diskutera samverkan Kulturdirektör, mellan kommunen och enhetschef vid kulturenheten landstinget Diskutera utvecklingen av Litteraturcentrum 2013 och inför 2014. Kulturdirektör, utredare Diskutera litteratursatsningama Kulturdirektör, länsbibliotekarie, utredare, bibliotekskonsulent Kulturdirektör, flertalet funktioner vid kulturförvaltningen Kulturnämnden, Kulturdirektör, utredare Diskutera kommande satsningar på Körfesten på Wik Diskutera satsningar i kommande kulturplanen Diskutera satsningar samt kommande kulturplanen Diskutera kommande satsningar på Körfesten på Wik Diskutera samverkan på kulturområdet Diskutera dansutvecklingsinsatser i länet Diskutera litteratursatsningar i 60 Kulturdirektör, utredare Kulturdirektör, rektor och lärare Wiks folkhögskola Kulturdirektör Kulturdirektör och enhetschef för kulturenheten Kulturdirektör, länsbibliotekarie, kommande kulturplan 12/11 15/11 Möte med Uppsala Stadsteater (Calle Wallin, administrativ utvecklingschef) Regional kulturchefsträff (Örebro och Sörmland) Diskutera regionala kulturplanen Diskutera gemensamma satsningar inom samverkansmodellen. Diskutera KKN och framtida satsningar 1819/11 Konferens Generator 20/11 Regional kulturchefsträff (Dalarnas och Gävleborgs landsting) Dialogmöte med Upplandsmuseet Diskutera samverkansmöjligheter och gemensamma satsningar Ärlig dialog på styrelsenivå Dialogmöte med Folkrörelsearkivet Uppsala län Dialogmöte med Uppsala Stadsteater Ärlig dialog på styrelsenivå Årlig dialog på styrelsenivå 22/11 Dialogmöte med Musik i Uppland Ärlig dialog på styrelsenivå 25/11 Dialogmöte med Riksteatern Uppsala län Möte med KLYS (Giulia Ray, samverkans samordnare) Förmöte möte SKL inför möte med kulturdepartementet Kilen (inbjudna gäster från Destination Uppsala och Regionförbundet) Möte med kulturdepartementet Möte med länsinstitutioner Ärlig dialog på styrelsenivå 21/11 21/11 22/11 25/11 26/11 26/11 27/11 28/11 Planeringsdag inför möte med fria kulturskapare Diskutera samverkansmodellen Diskussion om KKN och kommande satsningar Avstämningsmöte 61 bibliotekskonsulent, utredare Kulturdirektör, utredare Kulturdirektör Kulturdirektör, enhetschef för Wiks slott, fri kulturskapare från länet (arvoderad) Kulturdirektör Kulturnämndens arbetsutskott, kulturdirektör, utredare Kulturnämndens arbetsutskott, kulturdirektör, utredare Kulturnämndens arbetsutskott, kulturdirektör, utredare _ Kulturnämndens arbetsutskott, kulturdirektör, utredare Kulturnämndens arbetsutskott, kulturdirektör, utredare Kulturdirektör Kulturnämndens ordförande, ledamot Kulturdirektör, utredare Kulturnämndens ordförande, ledamot Kulturdirektör 28/11 (Håkan Liby, Peter Waldemarsson) Möte med SU-EN (dansare och koreograf) 28/11 Möte med civilsamhället (arrangörer: Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund 28/11 Möte med fria kulturskapare Dialogmöte med Företagens historia 29/11 2/12 Statens Kulturråd 4-5/12 KLYS erfarenhetsutbyte för fria kulturskapare i Stockholm. Möte om särskilda satsningar i kulturplanen (Lars Farago RFOD, Maria Bojlund, VD/CEO Eric Sahlström Institutet) 10/12 År 2014 10/1 15/1 1611 20/1 21/1 Möte med Håbo kommun (politisk ledning) Möte med Mälardalsrådet (Heidi Trakowski) Möte med Älvkarleby kommun (politisk ledning) Möte med Östhammar kommun (politisk ledning) Möte med Tierps kommun (politisk ledning) Diskussion om Kulturdirektör, danssatsningar i länet enhetschef vid kulturenheten och kulturplanen Öppet möte med ca 50 Kulturdirektör, utredare deltagare från ideella kulturföreningar, studieförbund och andra föreningar, eldsjälar och arrangörer om regionala kulturplanen Diskutera kulturplanen Kulturdirektör, utredare Årlig dialog på styrelsenivå Workshop om uppföljning Nationellt erfarenhetsutbyte mellan kulturskapare och regioner Diskutera särskilda satsningar i kommande kulturplan Diskutera regionala kulturplanen Diskutera samverkan Diskutera regionala kulturplanen Diskutera regionala kulturplanen Diskutera regionala kulturplanen 62 Kulturnämndens arbetsutskott, kulturdirektör, utredare Ekonomichef, utredare Kulturdirektör och fria kulturskapare från länet (arvoderade) Kulturdirektör och enhetschef vid kulturenheten Representanter från kulturnämnden, kulturdirektör, utredare Ordf. i kulturnämnden, kulturdirektör, kulturstrateg Representanter från kulturnämnden, kulturdirektör, utredare Representanter från kulturnämnden, kulturdirektör, utredare Representanter från kulturnämnden, kulturdirektör, utredare , 22/1 23/1 3/2 5/2 6/2 10/2 13/2 18/2 24/2 28/2 4/3 5-6/3 10/3 Möte med Uppsala kommun (politisk ledning) Möte med Uppsala kommun (Sten Bernhardsson, kulturdirektör) Möte med Kulturernas Karneval (Sakip Murat Yalcin) Möte med Enköpings kommun (politisk ledning) Möte med Heby kommun (politisk ledning) Möte med Knivsta kommun (politisk ledning) Möte med Uppsala stadsteater (Calle Wallin, administrativ utvecklingschef) Möte StockholmMälardalen (Kerstin Olander, Stockholms läns landsting, Rikard Åslund, Örebro Läns landsting) Möte med Kulturskaparrådet Möte med Upplandsmuseet och Musik i Uppland (Håkan Liby och Peter Waldemarsson) Möte med Uppsala kommun (Sten Bernhardsson, kulturdirektör) Deltagande i Kulturting 2014 i Eskilstuna Diskutera regionala kulturplanen Möte med Regionförbundet Diskutera samverkan Diskutera samverkan Diskutera evenemanget Representanter från kulturnämnden, kulturdirektör, utredare Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten Kulturdirektör Representanter från kulturnämnden, kulturdirektör, utredare Representanter från Diskutera regionala kulturplanen kulturnämnden, kulturdirektör, utredare Diskutera regionala Representanter från kulturnämnden, kulturplanen kulturdirektör, utredare Diskutera danssatsning Kulturdirektör, utredare Diskutera regionala kulturplanen Diskutera samverkan Kulturdirektör Diskutera regionala kulturplanen Diskutera institutionerna Kulturdirektör, utredare Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten Diskutera regionala kulturplanen Kulturdirektör Eventuell framtida samverkan Ordf. i kulturnämnden, ledamot, kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, kulturstrateg, utredare Kulturdirektör 63 12/3 13-14/3 17/3 18/3 19/3 26/3 27/3 28/3 31/11/4 2/4 Uppsala län (Cecilia Österlind, destinationsutvecklare) Möte med Bibliotek Uppsala, Uppsala kommun (Marie-Louise Riton, affärsområdeschef) Samverkanskonferens på Statens Kulturråd Diskutera regionala kulturplanen samt samverkan inom konst- och litteratursatsningar Samverkan Kulturdirektör Kulturdirektör, enhetschef vid kulturenheten, utredare Kulturdirektör, kulturstrateg Möte kring Kultur och Diskutera Hälsa (Tina Grape forskningssatsning på Viding, forskare) Kultur och Hälsa Politisk Kil Diskutera regional Kulturdirektör, utredare kulturplan efter m.fl. remissrunda Möte med Statens Dialog om regionala Kulturdirektör, utredare Kulturråd (Erik kulturplanen Åström och 6 handläggare inom fackområden) Möte med Uppsala Diskussion om Kulturdirektör, utredare Universitet och samverkan Museum Gustavianum (Margaretha Andersson, avdelningsschef vid Enheten för musik och museer; Marika Hedin, museichef) Konferens Diskussioner om Kulturdirektör Mälardalsrådet samverkan inom KKN bl.a. på film- och slöjdområdet Möte med Uppsala Rapport och Kulturdirektör Internationella diskussion om utökade Gitarrfestival (Klaus satsningar i länet Pontvik, festivalchef) Kulturchefsmöte på Erfarenhetsutbyte och Kulturdirektör SKL diskussion om samverkansmodellen och regionsöverskridande samarabeten Möte med Musik i Diskussion om Kulturdirektör Uppland (Peter institutionen och dess Waldemarsson) särskilda satsningar 64 TIERPS SAMMANTRÄDESPROTO Utskottet samhällsbygg KOMMUN 2015-06-17 4) Dnr Planer 2011.59 § 85 Förslag till nytt planuppdrag för del av Kv. Lejonet, fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av 24:1 och 24:7 i Tierps köping Beslut Utskottet samhällsbyggnad beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt 5075 att på nytt ge Fysisk planering i uppdrag att inleda planläggningsarbete med en ersättande detaljplan för del av Kv. Lejonet i Tierp att upphäva tidigare beslut om planuppdrag - utskottet samhällsbyggnad 2011-04-07 § 40. Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — Bygg- och miljönämnden 200212-12 § 162, samt att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — kommunstyrelsen 2014-10-21 § 130. Bakgrund Planläggningsarbetet för Kv. Lejonet i centrala Tierp inleddes först år 2002 efter beslut om planuppdrag i Bygg- och miljönämnden. På grund av en generellt svag efterfrågan på exploaterbar mark i Tierp för flerbostadshusbebyggelse under 2000-talet föll planarbetet i vila. Under 2014 genomfördes en markanvisningstävling för en del av kvarteret där aktuellt område slutgiltigen anvisades till Erlandsson Bygg i Öst AB. Planarbetet var tänkt att återupptas/inledas på nytt under maj måndag i år (2015). Sedan årsskiftet (1 januari 2015) gäller reglerna för "en enklare planprocess". Planarbeten som inleds efter den nya lagens ikraftträdande ska enligt övergångsbestämmelserna bedrivas i enlighet med de nya reglerna, medan äldre planarbeten ska följa de tidigare bestämmelserna. Igångsättandet av ett planarbete räknas enligt praxis från det datum som kommunen tagit beslut om planuppdrag, trots att efterföljande kötid innan det verkliga arbetet inleds kan vara lång. forts. Justerandes sign Ordf sign 7 Litr i Vidi sign Sekr sign Utcfragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet samhällsbyggnad TIERPS 4 KOMMUN 2015-06-17 12 (24) § 85 forts För att underlätta för verksamhetens handläggande av detaljplaneärenden (genom att undvika handläggning utifrån olika lagstiftningar) samt för att möjliggöra för au planarbetet bedrivs så effektivt som möjligt föreslås Utskottet för samhällsbyggnad att aktualisera/åter ta beslut om planuppdrag för området. Delges Fysisk planering Exploatör (Erlandsson Bygg i Öst AB) Ordt sign 7-- Justerandes sign 11,----- i Viril sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TI ERPS 4 Dokumentnamn Tjänsteskrivelse KOMMUN Datum Diarienummer 2015-06-02 Planer 2011.59 Adress Delegationspunkt Utskottet samhällsbyggnad Tjänsteskrivelse om förslag till nytt planuppdrag för del av Kv. Lejonet, fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av 24:1 och 24:7 i Tierps köping Förslag till beslut Utskottet samhällsbyggnad föreslås besluta att på nytt ge Fysisk planering i uppdrag att inleda planläggningsarbete med en ersättande detaljplan för del av Kv. Lejonet att upphäva tidigare beslut om planuppdrag - Utskottet samhällsbyggnad 2011-04-07 §40 Utskottet samhällsbyggnad föreslår Kommunstyrelsen besluta att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — Bygg- och miljönämnden 2002-12-12 §162, samt att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — Kommunstyrelsen 201410-21 §130. Bakgrund Planläggningsarbetet för Kv. Lejonet i centrala Tierp inleddes först år 2002 efter beslut om planuppdrag i Bygg- och miljönämnden. På grund av en generellt svag efterfrågan på exploaterbar mark i Tierp för flerbostadshusbebyggelse under 2000-talet föll planarbetet i vila. Under 2014 genomfördes en markanvisningstävling för en del av kvarteret där aktuellt område slutgiltigen anvisades till Erlandsson Bygg i Öst AB. Planarbetet var tänkt att återupptas/inledas på nytt under maj måndag i år (2015). Sedan årsskiftet (1 januari 2015) gäller reglerna för "en enklare planprocess". Planarbeten som inleds efter den nya lagens ikraftträdande ska enligt övergångsbestämmelserna bedrivas i enlighet med de nya reglerna, medan äldre planarbeten ska följa de tidigare bestämmelserna. Igångsättandet av ett planarbete räknas enligt praxis från det datum som kommunen tagit beslut om planuppdrag, trots att efterföljande kötid innan det verkliga arbetet inleds kan vara lång. För att underlätta för verksamhetens handläggande av detaljplaneärenden (genom att undvika handläggning utifrån olika lagstiftningar) samt för att möjliggöra för att planarbetet bedrivs så effektivt som möjligt föreslås Samhällsbyggnad Fysisk planering 815 80 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54 Handläggare Lisa Björk Kommunarkitekt Telefon: 0293-21 8137 Epost: [email protected] 2 (2) möjliggöra för att planarbetet bedrivs så effektivt som möjligt föreslås Utskottet för samhällsbyggnad att aktualisera/åter ta beslut om planuppdrag för området. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag • Protokollsutdrag, Bygg och miljönämnden 2002-12-12 §162 • Protokollsutdrag, Utskottet samhällsbyggnad 2011-04-07 §40 • Protokollsutdrag, Kommunstyrelsen 2014-10-21 §130 Beslut delges Fysisk planering, Exploatör (Erlandsson Bygg i Öst AB). Lisa Björk Handläggare, kommunarkitekt Processtäd 13,.Tonsson Verksamhetschef TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bygg- och miljönämnden. § 162 Sammanträdesdatum Blad 2002-12-12 200 Dp 1010 Förslag till ändring av detaljplan för fastigheten Tierp 24:7 AB Tierpsbyggen ansöker om ändring av detaljplan för fastigheten Tierp 24:7 för att möjliggöra nybyggnad av soprum/förråd. Arbetsutskottet har § 69/2002 behandlat ärendet. Bygg- och miljönämnden beslutar att uppdra till bygg- och miljökontoret att upprätta förslag till detaljplan, samt att samråd skall hållas enligt 5 kap 20-21 ,5V5S" Plan- och bygglagen. Ordf sign ,9 Justerandes sign /..,. 7.,------„ .4,-- Vidi sign Utdragsbestyrkande Sekr sign i, i 5 c,..4.....,....."- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet samhällsbyggnad TIERPS KOMMUN 2011-04-07 § 40 75 (113) Dp 59 Förslag till ersättning av detaljplan 127, fastigheten Tierp 24:7 m fl i Tierps köping Beslut Utskottet samhällsbyggnad beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt S075 att uppdra till plankontoret att upprätta förslag till detaljplan, samt att godkänna startpromemorian för planuppdraget. Reservation Mot utskottet samhällsbyggnads beslut anmäler Sven Lokander (M) skriftlig reservation till förmån för eget yrkande. Bilaga/ Bakgrund På grund av efterfrågan på bostäder i Tierp köping ska en prövning av möjligheter att bygga bostäder och affärslokaler i centrala köpingen genomföras. Beskrivning av planärendet • .," 4, 4419, ‹k't , A„, ••'.,091,• • Karta över planområdet med preliminär avgränsning Planområdet utgörs av fastigheten Tierp 24:7 m.fl omfattar cirka 2 ha. forts. Ordi sign Justerandes sign I Vidi sign I Sekr sign j Utdragsbestyrkande 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet samhällsbyggnad TIERPS KOMMUN 2011-04-07 76 (113) § 40 forts. Omgivning Planområdet är placerat i centrala delen av Tierps köping. Syfte och mål Möjliggöra byggande av bostäder mm. Normalt planförfarande Statliga och kommunala intressen samt kommunala planer Området är placerat i yttre vattenskyddsområde. Övrigt finns inga riksintressen och området är omnämnt som utredningsområde i öp 2010-20130 som är under framtagande. Planeringsförutsättningar Marken är i privat ägo och en del är i kommunen ägo. Prioritering Projektets prioritering i förhållande till övriga planarbeten kommer att fastställas i ett senare skede. Planarbetets bedrivande Planarbetet kommer att genomföras med normalt planförfarande. Projektledare är Helena Gåije, planarkitekt. Projektgruppen består av plantekniker Kenneth Ottosson. Ekonomi Planen ska bekostas av kommunen och finansieras genom bygg- och marklov. Preliminär tidsplan Planarbetet kommer att påbörjas våren 2011. Detaljplanearbetet med samråd bedöms ta cirka två år varefter antagandeprövning av Kommunfullmäktige kan ske. forts. Ordf sign Justerandes sign i Vidi sign I Sekr sign Utdragsbestyrkande 11-\51—L- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet samhällsbyggnad TIERPS KOMMUN 2011-04-07 77 (113) § 40 forts. Yrkande Sven Lokander (M) yrkar att utskottet samhällsbyggnad beslutar att planuppdraget ska legalisera befintlig parkering på markområde att planuppdraget ska möjliggöra byggande av bostäder och handel att uppdra till plankontoret att upprätta förslag till detaljplan att godkänna startpromemorian för planuppdraget. Motivering Planområdet har i strid med gällande detaljplan under ca 30 år nyttjats som parkeringsyta. Parkeringsytan fyller ett stort behov för befintlig handel i området. Tyvärr så är parkeringsytan inte i ordningsställd för bilparkering med beläggning eller markerade platser. Trots detta så är ytan ofta fullt utnyttjad. För att legalisera och möjliggöra i ordningsställande av parkeringsytan bör uppdraget till plankontoret kompletteras. Möjligheten till horisontell fastighetsbildning bör utredas. Proposition Ordförande ställer utskottet samhällsbyggnads förslag mot Sven Lokanders (M) yrkande och finner utskottet samhällsbyggnads förslag antaget. Delges Plankontoret Ord slg Justerandes sign Vidi sign ! Sekr sign k\ r I Utdragsbestyrkande Tillhör utskottet samhällsbyggnads beslut § 40-2011 Utskottet samhällsbyggnad Reservation Ärende 6 Torsdagen den 7 april 2011 Förslag till ersättning av detaljplan 127, fastigheten Tierp 24:7 m.fl i Tierps köping Motivering: Planområdet har i strid med gällande detaljplan under ca 30 år nyttjats som parkeringsyta . Parkeringsytan fyller ett stort behov för befintlig handel i området . Tyvärr så är parkeringsytan inte i ordningsställd för bilparkering med beläggning eller markerade platser. Trots detta så är ytan ofta fullt utnyttjad För att legalisera och möjliggöra i ordningsställande av parkeringsytan bör uppdraget till plankontoret kompletteras. Möjligheten till horisontell fastighetsbildning bör utredas Tilläggsyrkande: Planuppdraget kompletteras för att legalisera befintlig parkering Förslag till beslut: • ® • • Att planuppdraget ska legalisera befintlig parkering på markområdet Att planuppdraget ska möjliggöra byggande av bostäder och handel Att uppdra till plankontoret att upprätta förslag till detaljplan Att godkänna startpromemorian för planuppdraget Tierp 7/4 2011 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2014-10-21 Dur Ks 2014. 366 § 130 205 (241) 3.1 Fortsatt process för markanvisningstävling för bostäder och handel inom del av kvarteret Lejonet, fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att Erlandsson Bygg i Öst ABs inlämnade intresseanmälan för markanvisning får utgöra utgångspunkt för den fortsatta markanvisningsprocessen att uppdra åt Fysisk planering att upprätta ett förslag till rnarkanvisningsavtal med Erlandssons Bygg i Öst AB samt att uppdra åt Fysisk planering att inleda/återuppta planläggningsarbetet för aktuellt markområde. Bakgrund: Den 27 maj 2014, § 81, tog kommunstyrelsen beslut om att godkänna inbjudan till markanvisningstävling för del av kv. Lejonet i Tierp samt att uppdra till samhällsbyggnadsenheten, Fysisk planering att genomföra en markanvisningstävling. Sammanfattning: Mellan den 9 juli och den 30 september genomförde kommunen en markanvisningstävling för del av kvarteret Lejonet i Tierp. Efter tävlingstidens slut har en intresseanmälan inlämnats av företaget Erlandssons Bygg i Öst AB. Då det under tävlingstiden enbart inkommit ett förslag föreligger det inte något behov av att genomföra en utvärdering och bedömning i den form tävlingsinbjudan föreslog. Kommunstyrelsen föreslås istället ta beslut om inlämnat förslag från Erlandssons Bygg i Öst AB ska få utgöra utgångspunkt för den fortsatta markanvisningsprocessen. Som underlag för ett sådant beslut har Fysisk planering sammanfattat hur förslaget uppfyller de kriterier och önskemål som formulerades i tävlingsinbjudan. Beslutsunderlag Föreligger yttrande den 13 oktober 2014 från kommunarkitekt Lisa Björk. Delges Fysisk planering Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTO Utskottet samhällsbygg TIERPS MMUN ) KO 2015-06-17 Dnr Ks 2015.512 § 88 9.4.2 Behovsutredning för tillsyn enligt miljöbalken 2016 - 2018 Beslut Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta att tillstyrka intentionerna i behovsutredningen. Bakgrund Enligt miljötillsynsförordning (SFS 2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken ska det enligt 6 § hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Enligt 7 § ska en operativ tillsynsmyndighet föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Tillsynsplan och resurser En operativ tillsynsmyndighet ska enligt 8 § för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 § och det register som avses i 7 §. Beslut om behovsutredning och tillsynsplan Behovsutredningen enligt 6 § och tillsynsplanen enligt 8 § ska beslutas av den eller de kommunala nämnder som har ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken. I Tierps kommun har Kommunstyrelsen och Jävsnämnden tillsynsansvaret. Ordf sign It Justerandes sign .du....„. 1 Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS KOMMUN Behovsutredning för tillsyn enligt miljöbalken 2016 — 2018 ,,-. 4 ,----,( " ..0 ...d4ti , ffiqui 01 ti h eng -. ...i--,...s,.,,....s.r.t. ;,; ..,;,,,„,., . -.,,,,.. . -",----" lag -,."-,,,..., .. --) "407. 7, . . rt7z•-•• :...:-Y g;:x_r.8..,,,,,1:: eliff• ......- IL 7 .__ _..._ .ir,-.5_ ..,----- ---- Utredning om tillsynsbehov 2016 — 2018 för operativ tillsyn enligt miljöbalken i Tierps kommun Bakgrund i tillsynsförordningen Behovsutredning och register Enligt miljötillsynsförordning (SFS 2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken ska det enligt 6 § hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Enligt 7 § ska en operativ tillsynsmyndighet föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Tillsynsplan och resurser En operativ tillsynsmyndighet ska enligt 8 § för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 § och det register som avses i 7 §. Beslut om behovsutredning och tillsynsplan Behovsutredningen enligt 6 § och tillsynsplanen enligt 8 § ska beslutas av den eller de kommunala nämnder som har ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken. I Tierps kommun har Kommunstyrelsen och Jävsnämnden tillsynsansvaret. Miljömålen och Vattendirektivet Tillsynen ska säkerställa syftet med lagstiftningen genom att i nödvändig utsträckning kontrollera lagefterlevnad. Dessutom ska rådgivning och information skapa förutsättningar för att lagstiftningens syfte uppnås. Miljöbalkens mål, den hållbara utvecklingen, konkretiseras i de 16 miljökvalitetsmålen som beskriver önskat miljötillstånd inom en generation. I december 2000 antogs ett samlande EG-direktiv för vatten med syfte att göra arbetet med att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Senast i december 2012 ska myndigheter och kommuner ha vidtagit åtgärder som leder till att miljökvalitetsnormerna uppfylls senast 2015 respektive 2021. Underlag för behovsutredning 2016 — 2018 Följande utredning är för den planerade tillsynen baserad på register över kända tillsynsobjekt maj 2015. Vi förutsätter att antalet verksamheter förblir relativt oförändrat under de tre åren och reviderar annars utredningen vid behov. Tilldelningen av tid per objekt har gjorts enligt tillsynstaxan och för hälsoskyddsobjekten tidigare erfarenhet av tidsåtgång. För att bedöma omfattningen av den händelsestyrda tillsynen nyttjar vi statistik från 2012-2014 över antalet inkommande ansökningar, anmälningar och övriga ärenden. Handläggarnas tidrapportering är underlag för det uppskattade behovet av tillsynstimmar. I bedömningen av resursbehovet för inventering av enskilda avlopp har vi utgått från att 3 900 fastigheter ska kartläggas inom 10 år. Erfarenhet från andra kommuner som gjort stora inventeringar säger att tidsåtgången är cirka 4 timmar per fastighet. Inventeringsarbetet kommer efterhand att ge intäkter från ett ökande antal tillståndsansökningar men de första åren kan man bara räkna med en mindre kostnadstäckning. 2 Medarbetarnas kompetens Medarbetarnas kompetens är bedömd för varje enskild individ och sammanställd i nedanstående kompetensros: Allmän juridik Livsmedel Miljöjuridik Branschkunskap Ecos Naturvård Enskilda avlopp Naturresurser Värmepumpar Energifrågor Bassängbad/Strandbad Avfall Hygienfrågor Kemikalier Radon Förorenade områden Inomhusklimat Buller Geohydrologi ecipient; mark och vatten Recipient; luft Lantbrukets miljöfrågor Processteknik/Reningste knik Samhällsplanering 0 Behov INUtfall Miljöskydd Teamet för Miljö-och Hälsoskyddsområdet är en relativt blandad grupp med både erfarna och relativt oerfarna medarbetare. Inför beslut om utbildningsinsatser och eventuell nyrekrytering kommer ovanstående behov och utfall att utgöra bedömningsgrunden. Inom juridik och Miljöjuridik anlitar vi extern konsult vid de tillfällen då vi anser att våra egna resurser inte är tillfyllest. 3 Sammanfattning av resursbehoven per år — nuläge Medborgarservice har länge strävat efter att öka den tillgängliga tiden för tillsyn per årsarbetare genom att minska volymen på handläggarnas övriga arbetsuppgifter. Målsättningen har varit att uppnå 960 timmar tillsynstid per årsarbetare (AA). Detta har successivt utvecklats och vid uppföljningen för helår 2014 hade medarbetarna en effektiv tillsynstid om 938 h/AA (5910 timmar/6,3 ÅA). Eftersom utvecklingen fortsätter är det rimligt att anta att vi för år 2016 har goda möjligheter att uppnå målet om 960 timmar. Vi skulle då få följande resursbehov: Beräknade timmar för den planerade tillsynen på objekt med årsavgift: 1 037 Beräknade timmar för den övriga planerade tillsynen av miljöfarlig verksamhet: 2 385 Beräknade timmar för den planerade tillsynen av hälsoskyddsobjekt: 516 Beräknade timmar för den oplanerade tillsynen inklusive remissyttranden och tillsynsrelaterad information och rådgivning: 2 860 Summa tillsynstid: 6 798 Antal tillsynspersonal - behov: Antal tillsynspersonal - befintlig: 7,1 6,3 Behov som behöver täckas: 0,8 4 Sammanfattad behovsbedömning för tillsyn enligt miljöbalken 2016-2018 Ovanstående beräkningsmodell utgår från att Tierps Kommun kommer att uppnå 960 timmar tillsynstid per årsanställd. Detta är rimligt att anta utifrån den ökning av tillsynstid som skett de senaste åren. Vi bör dock även fortsättningsvis ta hänsyn till att Tierps kommun är en liten kommun där administrativt arbete, med t.ex. rutiner och instruktioner, samt inläsning/utbildning och uppdatering utgör en procentuellt större del av arbetstiden än på större kommuner. Det är därför en utmaning att uppnå 960 timmar tillsynstid per ÅA och det är inte otänkbart att vi i framtiden kan behöva justera detta mätvärde. En viss justering i organisationen genomfördes under vinterhalvåret 2013/2014 och den nya organisationen har nu satt sig ordenligt. Vi nådde alla mål i tillsynsplanen år 2014 och även inledning av år 2015 ser bra ut. Detta innebär att vi bedriver ett effektivt och kvalitativt arbete där alla verksamheter som betalar årlig avgift får den tillsyn de faktiskt har betalat för. Nästa steg är nu att vidareutveckla verksamheten och bedriva fler förebyggande projekt och dessutom se till att intäkterna är korrekta i förhållande till de verksamheter som faktiskt bedrivs i kommunen. I dagsläget saknar vi tidsmässiga resurser för att kunna bedriva dessa utvecklingsproj ekt. I tidsmallen nedan redovisas t.ex. projekt för genomgång av branscher där många verksamheter i dagsläget inte betalar årsavgifter. Genomförande av ett sådant projekt är avgörande för att kunna arbeta med att nå en korrekt nivå på taxorna. Med nuvarande underbemanning finns risk att denna typ av projekt måste nedprioriteras. Med befintlig bemanning sker nedprioritering utifrån denna behovsutredning i samband med att tillsynsplaneringen för år 2016 utarbetas. Totalt behöver tillsynstiden minskas med 750 timmar. 5 Behovsutredning 2016-2018 för tillsyn enligt miljöbalken Tillsynsbehov timmar per år 1. Tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet med årsavgift Avgiftsgrupp 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Summa Tillsynstid timmar Summa timmar per Antal objekt per objekt avgiftsgrupp 1 55 55 1 50 50 45 1 45 40 1 40 1 33 33 25 1 25 140 7 20 15 150 10 3 14 42 7 12 84 10 60 6 8 88 11 150 25 6 4 32 8 1 5 5 17 2 34 4 1 4 105 2. Tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet med timbaserad tillsynsavgift Förorenad mark 163 15 3 900 Enskilda avlopp Projekt Genomgång av brascher där många verksamheter idag inte betalar årsavgift Summa Tillsynsbehov timmar per år 25 Behov av tillsyn per år (intervall) Tillsynsprojekt branschvis (i övrigt vid klagomål) 300 375 1 4 0,10 Tillsynstid per Antal objekt verksamhetstyp Företag och andra registrerade verksamheter 55 50 45 40 33 25 140 150 42 84 60 88 150 32 5 34 4 1 037 1 560 150 4 078 2385 6 Tillsynsbehov timmar per år 3. Tillsynsobjekt hälsoskydd med tirnbaserad tillsynsavgift Verksamhetstyp Lokaler för hygienisk behandling Akupunktur Fotvård, nagelvård Solarium Sjukgymnastik Naprapat Tillsynstid per Antal objekt verksamhetstyp Behov av tillsyn per år (intervall) 3 7 6 2 2 8 8 8 4 4 0,33 0,33 0,33 0,20 0,20 Massage 11 4 0,20 Hårvård Offentliga lokaler Förskola Skola Gruppbostad Äldreboende Hem för värd och boende 23 8 0,20 19 14 13 6 6 8 12 8 12 8 0,33 0,33 0,33 0,33 0,33 5 6 15 2 27 17 3 11 4 10 1 1 10 4 6 4 0,33 0,33 0,20 0,20 Vid klagomål Vid klagomål Vid klagomål Vid klagomål Vid klagomål Vid klagomål Vid klagomål Vid klagomål Bassängbad Fritidsgård Idrottshall Lägerverksamhet Samlingslokal Hotell, stugor, rumsuthyming Campingplats Småbåtshamn Idrottsplats Tandvård Vårdcentral Polisarrest Övriga objekt Bostäder i flerbostadshus Projekt Frisörer Bassängbad Massörer Summa 8 19 16 2 2 Ingår i projekt nedan Ingår i projekt nedan 51 56 35 24 16 Ingår i projekt nedan 8 18 2 Vid klagomål okänt antal 130 30 101 516 214 Ansökan/anmälan enskilda avlopp ' Tillsynsbehov timmar per år 400 Undantag från renhållningsordningen 150 4. Händelsestyrd tillsyn Ansökan/anmälan värmepumpar 160 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet 850 110 Tillsyn av förorenad mark Radonärenden Tillsyn av hälsoskydd 10 Granskning av CFC- rapporter 50 Remissyttranden 130 Tillsynsrelaterad information och rådgivning 670 Summa 2 860 Totalt behov av tillsynstid per år: 6 798 330 7 SAMMANTRÄDESPROTOK Utskottet samhällsbygg TIERPS KOMMUN 2015-06-17 (24) Dnr Ks 2015.513 § 89 9.3.3 Behovsutredning för livsmedelskontroll 2016 - 2018 Beslut Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta att tillstyrka intentionerna i behovsutredningen. Bakgrund Denna behovsutredning är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av vilka behov och resurser som behövs för att utföra den offentliga kontroll inom livsmedelskedjan som planeras uppfyllas av myndigheten. Behovsutredningen ligger till grund för det kontrollplan som beskrivs nedan. Kontrollplan och resurser Den operativa tillsynsmyndigheten upprättar för varje verksamhetsår en kontrollplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt tillämplig lagstiftning inom livsmedelsområdet. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Kontrollen utförs för närvarande av 3 inspektörer (sammanlagt 1,40 årsarbetare (ÅA)). Baserat på tidigare års statistik har varje ÅA förväntats utföra kontroll motsvarande 800 timmar per år. Detta har dock succesivt ökat och inför år 2016 beräknas varje ÅA utföra kontroll motsvarande 960 timmar, vilket är det mått som SKL normalt använder som "normalvärde". Beslut om behovsutredning och tillsynsplan Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa offentliga kontroll enligt livsmedelslagstiftningen på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder — Jävsnämnden (JN) respektive Kommunstyrelsen (KS). Behovsutredningen beslutas av Kommunstyrelsen och Jävsnämnden. i Ordf sign d (-d- Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbeslyrkande TIERPS KOMMUN Behovsutredning för livsmedelskontrollen 2016 — 2018 å e- Ctlfun ..,YhIU r "r 0: Etdr,-.- Utredning om kontrollbehov 2016 - 2018 för operativ kontroll enligt livsmedelslagstiftningen i Tierps kommun Behovsutredning Denna behovsutredning är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av vilka behov och resurser som behövs för att utföra den offentliga kontroll inom livsmedelskedjan som planeras uppfyllas av myndigheten. Behovsutredningen ligger till grund för det kontrollplan som beskrivs nedan. Kontrollplan och resurser Den operativa tillsynsmyndigheten upprättar för varje verksamhetsår en kontrollplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt tillämplig lagstiftning inom livsmedelsområdet. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Kontrollen utförs för närvarande av 3 inspektörer (sammanlagt 1,40 årsarbetare (AA)). Baserat på tidigare års statistik har varje AA förväntats utföra kontroll motsvarande 800 timmar per år. Detta har dock succesivt ökat och inför år 2016 beräknas varje AA utföra kontroll motsvarande 960 timmar, vilket är det mått som SKL normalt använder som "normalvärde". Beslut om behovsutredning och tillsynsplan Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa offentliga kontroll enligt livsmedelslagstiftningen på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder — Jävsnämnden (JN) respektive Kommunstyrelsen (KS). Behovsutredningen beslutas av Kommunstyrelsen och Jävsnämnden. Underlag för behovsutredning 2016 — 2018 Behovsutredningen bygger på en genomgång av antalet tillsynsobjekt, risknivåer för olika grupper av tillsynsobjekt och bedömd tidsåtgång för att genomgöra tillsynen. Resultatet är en bedömning av tillsynsbehovet. Behovsinventeringen är gjord med utgångspunkt från Livsmedelsverkets förslag till riskklassificering och baseras på antalet registrerade kontrollobjekt. I offentlig kontroll ingår inte rådgivning, allmän information, utvecklingsstöd eller liknande. Sådan service kan hänföras till förvaltningslagens krav på myndigheter men ligger utanför den kontroll som verksamhetsutövarna betalar för. I den nedan redovisade behovsutredningen ingår såväl händelsestyrda aktiviteter som den rådgivning och information som nämns ovan. Utbildning, kvalitetsarbete, samverkan och annan administration än objektsnära ingår inte denna behovsutredning. Behovsutredningen bygger på den riskklassificering som gäller för år 2015. 2 Medarbetarnas kompetens Medarbetarnas kompetens är bedömd för varje enskild individ och sammanställd i nedanstående kompetensros: Foder och livsmedelslagstiftningen Verksamhetsplanering Allmän juridik Bemötande, kommunikation Sanktioner inkl. viten Ärendehanteringssystem Miljöreda Beredskap Dricksvatten Administrativa färdigheter Branschkunskap, branschriktlinjer Kontrollmetod - Revision, Inspektion Märkning och presentation inkl. skyddade beteckningar Kontrollmetod - Provtagning 31. 4„, r---, Födoämnesallergier No \ Riskbedömning Smittskydd Mikrobiologi HACCP-metodik Livsmedelshygien OBehov • Utfall Livs Sammanställningen är baserad på de medarbetare som ingår i teamet för livsmedelskontroll i april 2015, I juni 2015 påbörjar en ny medarbetare sin anställning på Tierps Kommun och hennes kompetens kommer att vägas in i den samlade bedömningen ovan. Den samlade bedömningen kommer därefter under kvarvarande del av år 2015 samt år 2016 utgöra underlag för vilka utbildningsinsatser som är lämpliga för teamet. 3 Sammanfattning av resursbehoven per år Behovsbedömning med avseendepå SKL/Livsmedelverkets beräkningsmodell om 960 timmarMA Beräknade timmar för den planerade kontrollen av objekt med årsavgift: 737 Beräknade timmar för den oplanerade kontrollen (händelsestyrda aktiviteter): 500 Summa tillsynstid: 1 237 timmar *Antal tillsynspersonal - behov: Antal tillsynspersonal - befintlig: 1,3 årsarbetare 1,4 årsarbetare Behov som behöver täckas: -0,10 årsarbetare *Enligt tidrapporteringen under år 2014 var den tillgängliga tiden för kontroll ca 938 timmar per årsarbetare (1361 timmar per 1,45 ÅA) (exkl. justering för vakanser). Inför år 2016 räknar vi med att uppnå målet om 960 timmar per ÅA. Tidigare år har flera varianter på beräkningsmodeller redovisats. Bedömningen är nu att hårt arbete för en optimerad organisation där den tillgängliga tiden för kontroll har ökats så att 960 timmar per ÅA kommer att uppnås under 2016. Därmed överensstämmer beräkningsmodellen per faktisk arbetad tid överens med SKIJLivsmedelsverkets variant där 960 timmar/ÅA tillämpas. Framledes redovisas således bara en beräkningsmodell. Medborgarservice strävan efter att öka den tillgängliga tiden för kontroll per årsarbetare genom att minska volymen på handläggarnas övriga arbetsuppgifter har således gett resultat. Sammanfattad behovsbedömning för livsmedelskontrollen 2016-2018 En viss justering i organisationen genomfördes under vinterhalvåret 2013/2014 och antalet resurser utgjordes därefter av 1,45 ÅA. Inför år 2015 sänktes denna nivå ytterligare till 1,40 ÅA. dagsläget är bedömning att detta är det korrekta behovet av resurser. Denna organisationsstruktur har visat sig fungera fint, och den överflyttning av tid som gjordes till miljötillsynen har kunnat användas som back-up för att fullgöra plikterna inom livsmedelskontrollen i samband med vakanser. Vi bör vidare ta hänsyn till att Tierps kommun är en liten kommun där administrativt arbete, med t.ex. rutiner och instruktioner, samt inläsning/utbildning och uppdatering utgör en procentuellt större del av arbetstiden än på större kommuner och det är en utmaning att uppnå 960 timmar tillsynstid per ÅA. I dagsläget görs bedömningen att resursbehovet är fyllt, men det är inte otänkbart att vi i en framtid kan behöva utöka. 4 Behovsutredning för livsmedelskontrollen 2016-2018 Nedan följer en beskrivning av kontrolltiden enligt riskklassificeringen för 2014. Riskklass Ej ännu riskklassificerade 1 2 3 4 5 6 7 8 Summa: Antal anläggningar 0 0 0 1 3 23 49 73 33 182 Summa kontrolltid (h) 0 0 0 17 34 138 198 190 40 617 Tabell 1: Avser sammanlagd kontrolltid för det totala antalet anläggningar per riskklass (Källa: Bygg- och Miljöreda 2015-05-29.) Planerad aktivitet Planerad kontroll på klassade livsmedelsanläggningar inkl. vattenverk Inventering av icke kommunala vattentäkter Granskning av analysresultat dricksvatten Summa: Tillsyns-/kontrollbehov (h/år) 617 lländelsestyrd aktivitet Registrering av livsmedelsverksamhet Extra offentlig kontroll Inspektion/revision, provtagning på vattenverk Inspektion/revision, provtagning på övrig livsmedelsverksamhet Föreläggande/förbud Remissyttranden och svar på enkäter Information och rådgivning Summa: Tillsyns-/kontrollbehov (h/år) 120 110 10 50 100 20 737 50 40 120 500 Tabell 2: Avser en uppskattning av tid för händelsestyrd kontroll samt information/rådgivning och remisser (Bakgrundsinformation: Tidsrapporter för medarbetare för 2012-2014.) 5 . TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-09-01 § Anmälan av ordförandebeslut Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ta anmälan om ordförandebesluten till protokollet. Bakgrund Dnr Ks 2015.656 Handl nr 4964 Kommunstyrelsens ordförande har den 10 augusti 2015 fattat ordförandebeslut i yttrande över Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild förvaltning enligt Bostadsförvaltningslagen. Yttrandet är överlämnat till Hyresnämnden i Västerås. Dnr Ks 2015.98 Handl.nr 5137 Kommunstyrelsens ordförande har den 13 augusti fattat ordförandebeslut i yttrande över adoptionsärende enligt 4 kap 10 § FB och överlämnat detsamma till Tingsrätten för beslut. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2v151(1) TIERPS Dokumentnamn Yttrande KOMMUN Datum 2015-08-10 Adress Hyresnämnden Västerås Box 40 721 04 Västerås Yttrande över Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild förvaltning enligt Bostadsförvaltningslagen (1977:792) Hyresnämnden i Västerås målnummer: 1713-15, Rotel 2 Sökande: Hyresgästföreningen Aros-Gävle, Box 1053, 801 34 Gävle Motpart: Aros Energideklarationer AB, Box 3008, 195 03 Märsta Aktuella fastigheter: Pesarby 2:107, Pesarby 2:108, Pesarby 2:109, Pesarby 2:110, Pesarby 2:129, Tobo 1:57, Tobo 1:58. Yttrande Kommunstyrelsen i Tierps kommun anser att Hyresgästföreningen har grund för sin ansökan om särskild förvaltning av Aros Energideklarationer AB fastigheter, inklusive garage och förråd, på Skolvägen i Tobo. Med anledning av de brister som observerats vid tillsynsbesök samt fastighetsägarens bristande förmåga att åtgärda och följa upp brister i inomhusmiljön tillstyrker Kommunstyrelsen i Tierps Kommun Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild förvaltning. Medborgarservice har sedan 2003 tagit emot flertalet klagomål angående ovanstående fastigheter och varit i kontakt med flertalet fastighetsägare fram till idag med anledning av klagomål från hyresgäster på inomhusmiljön i rubricerade fastigheter. Kommunstyrelsen har vid flertalet tillfällen påpekat allvarliga brister i inomhusmiljön samt förelagt Ams Energideklarationer om att utreda och åtgärda brister. Kommunstyrelsen beslutade 2014-04-22 att ansöka om vite hos Mark- och miljödomstolen då ett föreläggande förenat med vite gällande utredning och upprättande av underhållsplan av fastigheterna ej har fullgjorts. Mark- och miljödomstolen har till dags datum ej beslutat i ärendet. Kommunstyrelsen i Tierps Kommun har inget att erinra gällande föreslagen fastighetsförvaltare, Rickard Mattson, pers.nr. 860619-1453. För Kommunstyrelsen Bengt,riksson Ordförande Kommunstyrelsen Medborgarservice, Bygg- och miljöenheten 816 80 TIERP Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-129 69 E-post [email protected] Handläggare Henrik JoklJärvi 1:e miljöinspektör Telefon: 0293 - 21 82 59 E-post: henrik.joldjarvl tätlerp.se Dokumentnamn TIERPS Yttrande KOMMUN Datum Diarienummer 2015-08-10 Dnr Ks 2015.656 Adress Hyresnämnden Box 40 721 04 Västerås Yttrande över Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild förvaltning enligt Bostadsförvaltningslagen (1977:792) Hyresnämnden i Västerås målnummer: 1713-15, Rotel 2 Med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning, punkt A005, lämnas bilagda yttrande i ovanstående ärende. Kerstin Jonasson sekreterare Gemensam service Processtöd 816 80 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7, Tierp Telefon: 0293 - 218 000 Fax: 0293 - 143 89 Handliggare Kerstin Jonasson Sekreterare Telefon: 0293 - 218 317 E-post: [email protected] HYRESNÄMNDEN 1 VÄSTERÅS TILLFÄLLE TILL YTTRANDE 2015-07-17 Akthilaga 25 Ärende nr 1713-15 Rotel 2 Anges vid kontakt med nämnden Tierps kommun Centralgatan 7 815 80 Tierp TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 2015 -07- 2 U.nr: Beteckon handl.nr. x Hyresgästföreningen Aros-Gävle .1. Aros Energideklarationer AB angående ansökan om särskild förvaltning Fastighet/Adress: Pesarby 2:107, Skolvägen 12, Tierp Bifogade handlingar har kommit in till nämnden, aktbilaga 1. Ni far tillfälle att skriftligen yttra Er över handlingarna. Yttrandet bör ges in i två exemplar och ha kommit in till nämnden senast den 12 augusti 2015. Ligia Larsson Telefon direkt 021-310 580 Dok.Id 55479 Postadress Box 40, 721 04 Västerås Besöksadress Sigurdsgatan 22, Västerås Telefon Telefax 021-31 04 00 021- 12 01 75 E-post: [email protected] www.hyresnamnden.dom.se Expeditionstid måndag— fredag 08:30-16:30 Hyresgästföreningen , IlantRäggtitT Anna Hellberg Datum 2015-06-11 Ärendenumrnee 2-2015-001126 HYRES- OCH ARRENDENÄMNDEN I VÄSTERÅS . 9yresnämnden f Västerås 2015 'O6- 1 1 klytesnämnden .1 Västerås Box 40 721 04 Västerås INKOM: 2015-06-11 MÅLNR: 1713-15 AKTBIL: 1 war,...mepuineemn.,....aanaemear Ansökan Sökande Hyresgästföreningen Aros-Gävle (802001-5106) Box 1053 801 34 Gävle Ombud lur kand Aug. Hallberg Hyresgästföreningen Region. Aros-Gävle Box 1134 751 41. Uppsala 018-18 93 17 Motpart Aros Energideklarationer AB (556771-6732) Box 3008 195 03 Märsta Saken Ansökan om särsidld förvaltning enligt Bostadsförvaliningslagen (1977:792) Fastighet Pesarby 2d07 (Skolvägen 12) Pesarby 2:108 (Skelvägen 10) Pesarby 2:109 (Skolvägen Pesarby 2:110 (Skolvägen 6) Pesarby 2:112 (Skolvägen 2) Pesarby 2:129 (Skolvägen 2-16, garagelängan) Tobo 1:57 (Skolvägen 16) Tobo 1:58 (Skolvägen 14) Som ombud för Hyresgästföreningen Aros-Gävle, enligt bifogad fullmakt altbilaga 1, får jag framställa följande, Box 1134, 751 41 Uppsala DesbklStörgatftft 32 Tel: 01Q-459 13 81, sium.hallbetgällyresgastforeftlftgen,sp www layrenastforenitigp.s6 Hyresgästföreningen q", le,", 4 27/5" -0(.2 - 2 (j /4.17 Tc( Jzr P c...,AA-t tt A' II-4.47:-Kb2< e r:-.774.b i.,T1Z-et.--1 kr- 1 1-1 47.+ - h-7 re: Yrkande Hyresgästföreningen Aros-Gävle yrkar att hyresnämnden beslutarom särskild förvaltning av Ams Energideklarationer AB:s (hädanefter Ams) ovan angivna fastigheter. Det yrkas även att hyresnämnden inhämtar förslag från kammat= om föreslagen förvaltare ej kan accepteras. Vidare yrkas att vitet enligt hyresnämndens i Västerås beslut den 10 oktober 2014 (ärende 3016-13 mf1), avseende lägenheter hyrda av Stefan Bodin, Magnus Torell och Nelly Bellander .lansson döms ut omedelbart. Syn yrkas även på de berörda fastigheterna. Mot bakgrund av rådande omständigheterhemställcs om en skyndsam handläggning. Sakomständigheter Inledningsvis konstateras att de Ifrågavarande fastigheterna har tvångsförvaltats tidigare, enligt beslut från hyresnämnden i Västerås. Återigen är det sådana brister i förvaltningen som helhet att en tvångsförvaltning är nödvändig, Även om vissa av bristerna bara rör en eller flera av fastigheterna bör hyresrätterna på hela Skolvägen med tillhörande garage och förråd ses som en enhet där Aros inte klarar av att sköta förvaltningen på ett tillfredsställande sätt. Gräsytorna i hela området Mr till exempel oklippta. Förutom de brister som påtalas nedan står for närvarande nästan hälften av hyresrätterna tomma, vilket i sig inte är i överstämmelse med en god förvaltning speciellt inte då många är intresserade av att bo på Skolvägen. Hyresnämnden beslutade den 10 oktober 2014 att kos skulle vidta.ett flertal åtgärder avseende fastigheterna._Aros, hat inte inom angiven tid .genomfört samtliga av de åtgärder bolaget blivit förelagt att utföra på det sätt Söta hyresnämnden föreskrivit i beslutet. Detta innebär-att många av hyresgästerna fortfarande har bristen i sina lägenheter. Att det föreligger brister. visas även genom det hälsoskyddsärende som pågår hos Tierps kommun sedan hösten 2013. Vid inspektionen av fastigheterna framkom brister i skötsel och .underhåll illohlustniljö, tveksamma renoveringsåtgärder, tveksaniheter kring tillräcklig ventilation, misstänkta fukt- och mögelfläckar o,s.v. Ams förelades vid äventyr'rn vite av kommunen att utföra en oberoende och faekmannamässig besiktning på samtliga lägenheter som hyra ut eller sorti avses att:hyras ut samt upprätta en åtgärdsplan. Beslutet har vunnit laga kraft men är ännu:inte uppfyllt, Kommunen beslutade därefter 41121 april 2015 om uthyrningsförbud avseende Skolvägen 12. Detta på grund av att kraven i det tidigare beslutet Hyresgästföreningen ännu inte uppfyllts och skicket i fastigheten bedöms ha försämrats ytterligare till följd av eftersatt underhåll, avstängd värme, vattenläcka samt risk för skadedjur (at ta. sig in. i fastigheten genom en sönderslagen fönsterruta i ytterdörren. Kommunen har därför bedömt att uthyrning av fastigheten i nuvarande skick.skulle riskera människors hälsa, Även detta beslut är förenat med vite, akibilaga. 2, Hyresgästerna på Skolvägen 2 och 6 var under senare delen av maj 2015 utan varmvatten underficra veckors tid på grund av problem med varmvattenberedarna i fastigheterna (enligt uppgift från Aros), Aros ville då att hyresgästerna skulle flytta till ersättningsboendets under en-två månader eftersom bolaget i samband med detta avsåg att totalrenovera husen, aktbilaga 3 och 4, Tierps kommun beslutade den 29 maj 2015 att förelägga Aros att vidta erforderliga åtgärder' så att hyresgästerna fick tillgång till varmvatten igen, aktbilaga 5, Enligt kreditupplysnitig inhämtad den 11 juni 2015, aktbilaga 6, har Aros stora skulder och kredit avråds, Den sista externa vdni avgick i början av december förra året och det framgår inte vem som är styrelseordförande, Vidare saknar de skrivelser som utgår till hyresgästerna från Aros egenhändig namnteckning från någon som representerar bolaget. Inte heller postadressen finns angiven till Aros utan hyresgästerna hänvisas till mobilnummer och en mejladress. När Aros besvarar sina mejl saknas uppgift om vem som har skrivit mej fet. Det år därför oklart vem som för närvarande företräder bolaget. Bland annat innebär det en otrygghet för hyresgästerna vem de kan vända sig till i olika hyrestättsliga frågor. RestskUlden till kötnnumen för vatten oehrenhållning är på drygt 100 000 kr, aktbilaga 7. Utanför Skolvägen 2 saknas just nu en soptunna för hyresgästerna att använda och de andra fastigheterna har för a tunnor för att det åka räcka till åt alla boende. Vid telefonkontakt med Vattenfall den 9 juni 2015 uppger representant för bolaget (Mikael Bäolevall 090-871 89 55) att elförbrukningen hittills 1 år frånkopplats vidett flertal tillfällen på grund av bristande betalning: den 8 januari (Skolvägen 16), den 4 mars (Skolvägen 10), den 18 Mars (Skolvägen 2) oh den 21 maj (Skolvägen 10 och 14). Hyresgäst Mats Söderman på Skolvägen 2 fick i början av 2015 utan föregående förhandling hyran höj d.från 3 230 kr till 5 112 kr., aktbilaga 8 och 9. Detta utgör ett brott mot förhandlingsordningen. :Han kände sig tvungen att betala den högre hyran efter, :sam han upplevde det, påtryckningar från Ams. 1 odaterat brev, aktbilaga 10, vilket-kom hyresgästerna tillhanda den 16 mars 2015 och som varken, är adresserat eller undertecknat uppmanades Hyresgästföreningen hyresgästerna att själva städa på gården, trots att det är fastighetsägarens ansvar att sköta om utemiljön, Hyresgästerna tillåts inte längre att hg sina egna utemöbler runt husen och hotas även med att deras tillhörigheter på gården slängs. Vidare meddelades hyresgästerna att alla förrådsutryrntnen på andre sidan grusvägen ska tömmas samt titt tvättstugan stängs den 1 april 2015; detta utan föregående förhandling av frågan mellan Aros och hyresgästföreningen, Aros avser att riva förråden om inte hyresgästerna tillhandahåller en kopia av hyreskontraktet sota styrker att de har rätt till. utrymmet, 1 ytterligare en odaterad och ej trugletteekgad skrivelse• till hyresgästerna, aktbilaga Il, vilket också korn dem tillhanda den 16 mars 2015, meddelade Mös att bolaget avser att renovera lägenheterna. Som det får förstås av handlingen måste de boende vara utflyttade före den 21 april 2015, vilket är 1.strid med 26 § 2 st hyreslagen som stipulerar avisering minst tre månader i sådana fall. Hyresgästerna har inte heller fatt någon plan över renoveringen Och vad som ska göras; om det exempelvis rår sig oilt Sttittdgtrdh6jan.dp åtgärder. Detta kräver iså fall godkännande från antingen hyresgästerna själva eller hyresnämnden enligt 18.d-e §§ hyreslagen. Något godkännande har inte lämnats vad Hyresgästföreningen vet, När Hyresgästföreningen den 19 mars 2015 påkallade förhandling angående villkorsändringar beträffande stängning av tvättstugan oth förrådsutrymmen svarade Aros påföljande dag med att i sin tur påkalla förhandling angående hyreshöjning. Hyresgästföreningen anser att det i detta läge knappast finns möjlighet att diskutera en eventuell hyreshöjning på grund av de förevarande bristerna, Hyresgästerna får således hela tiden leva med osäkerhet om vad som händer häng(st i deras boenden eftersom det kontinuerligt uppstår brister. Aros stipulerar ständigt nya bestämmelser för området och lägenheterna med varningar för.reprimander om bolagets bestärnmelser inte följs. Exempelvis förekommer hot om uppsägning där Aros gör olämpliga uttalanden om hyresgästerna, aletbilaga 12. Rättslig grund Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter hån att vidta angelägna åtgärder för :att bevara sundhet, ordning och skick inöm fastigheten eller framgår det på annat sätt att han icke förvaltar fastigheten på ett för de boende godtagbart sätt, får hyreSnätnnden enligt 2 -§ bostadsförvaltningslagen (1977:792) besluta om särskild fdrvaltning,av fastigheterna. Hyresgästföreningen anser med bakgrund av vad sota ovan har framförts att förutsättningarna för ett ingripande är uppfyllt. Vidare menar Hyresgästföreningen att ett förvaltningsåläggarisle inte tir tillräckligt för att uppnå en Hyresgästföreningen godtagbar förvaltning med hänsyn tagen till bristernas varierande karaktär och att en sådan förvaltning alltjämt skulle vara beroende ib/ Arts vilja och förmåga att ta tag 1 angelägna åtgärder, kommunicera med bland andra förvaltaren och sölja för att förvaltningen tillförs erforderliga resurser. Övrigt Hyresgästföreningen har på senaste tiden haft kontakt med Atos pet mejl ([email protected]ötn) då bolaget inte alltid svarar på telefon, De telefonnummer hyresgästerna har tillgång till för att nå bolaget år följande: 076.283 11 36 och 070-452 45 24,,aktbilaga 13. Bengt-Olov Eriksson, ordförande för kommunstyrelsen i Tierps kommun, har.per telefon den 24 mars 2015 meddelat att man inte. har något att erinra Mot att hyresgästföreningen går in med en ansökan 1 ärendet. Förvaltare hyresgästföreningen föreslät Riekard Mattsson som förvaltare då han 'meddelat per telefon den 26 mars 2015 att han är villig titta på sig uppdraget. Rickard Mattsson 'har arbetat femton år inom fastighetsbranschen, varav de senaste feta åren som arbetsledare tär yttre personal inom fastighetsförvaltningen vid AB Tieipsbyggen. Richard Mattsson, 860619-1453, 073-650 77 43 Tierp Boservice Villa By 222 815 94 Tierp e-post;infogierpboservice.se referens: Roger _Kjettselberg, VI) för AB Tierpshyggen, 0293-145 07, 070-342 90 02 BeviSning Syn Framställandet om'syn syftar till att styrka att Atos inte genornfOrt alla.de arbeten som bolaget blivit ålagda att utföra inom föreskriven tid. Övrig bevisning Beslut den 21 april 2015 från Tierps kommun som visar att det föreligger ett flertal brister i fastigheterna på Skolvägen, aktbilaga 2. IvIejl den 28 maj 2015 från Äras som visar att varmvattenberedaren på Skölvägen 2 är trasig oeh att bolaget erbjuder hyresgäst Mats Söderman ett ersättningsboende, aktbilaga 3, Hyresgästföreningen 1VIejl den 31 maj 2015 från hyresgäst Helena Eriksson, boende på Skolvägen 6, som visar att varmvattenberedaren på Skolvägen 6 är trasig och att bolaget erbjuder ersättningsboende under flera månader medan totalrenovering pågår, aktbilaga 4, Beslut från Tierps kommun den 29 maj 2015 som visar att kommunen bedömer att varmvattenberedaren ska repareras, -aktbilaga 5, Kreditupplysning från Bisnode Kredit AB som visar att bolaget har en bristande likviditet samt saknar erforderlig representation i ledningen, aktbilaga 6, Telefonförhör med Vattenfalls representant Mikael Bäckvall (090-871 89 55) för att styrka att eltillförseln frånkopplats ett flertal gånger under innevarande halvår på grund av bristande betalning, Utdrag från Tierps kommun som visar att restskUlden för vatten och renhållning för närvarande uppgår till 109 060 kr, aktbilaga 7, Handling med förhandlad hyra för hyresgäst Mats Söderman, aktbilaga 8, och hyresavi för februari 201, aktbilaga 9, som visar att hyran utan föregående förhandling höjts med 1 882 kr, Skrivelse från Aros, vilket kom hyresgästerna tillhanda den 16 mars 2015, -som. visar att hyresgästerna själva förVäntas sköta öm utomhusmiljön att tvättstugan kominer att stängas samt hot öm att förråden kommer att rivas, -aktbilaga 10, Skrivelse från Aros, vilken kom hyresgästerna -tillhanda den 16 mars 2015, som dels visar att hyresgästerna utan föregående lagenlig avisering ska flytta ut på grund av renovering, aktbilaga 11. Mejl den 30 nig 2015 från Aros till hyresgästerna Katarina och Petter Lindström på Skolvägen 8 som visar bolagets olämpliga uttalanden och hot om uppsägning gentemot hyresgästerna, aktbilaga 12. Uppsala den 11. juni 2015 Hyresgästföreningen, Region Aros-Gävle Anna lfallberg jurist 'Tel; 010-459 13 81 Hyresgästföreningen Bilagor: 1. Fullmakt 2. Beslut den 21 april 2015 .från Tierps kommun 3. MO den 28 maj 2015 från Aros 4. Mejt den 31 maj 2015 från Helena Eriksson, boende på. Skolvägen 6 5. Beslut den 29 maj 2015 från Tierps kommun 6. Kreditupplysningar från Bison& Kredit AB, 2015-03-20 7„ Utdrag den 3 juni 2015 från Tierps kommun 8. Handling med förhandlad hyra ftir Mats Söderman, Skolvägen 2 9. Hyresavi för Mats Söderman avseende februari 2015 10.Skrivelse från Aros som kom hyresgästerna tillhanda den 16 mars 2015 11.Skrivelse från Aros som kom hyresgästerna tillhanda den 16. mars 2015 12.Mejl den 30 maj 2015 flin Aros till Katarina och PetterLindström, boende på Skolvägen 8 13, Information den 16 januari 2015 med kontaktuppgifter från Aros Yx- 9m5/Ka 5.r) k6 isvitilai, TIERF'S KOMMUN 2015-08-13 Bilaga 1. Utredning enligt 11:1 SoL, 2015-02-27 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ordförande föreslås besluta att anta yttrandet som sitt eget och överlämna dett till Tingsrätten för beslut. Eva Limme gård Enhetschef, Barn och ungdom Beslut Att anta yttrandet enligt enligt 4 kap 10 § Fb och överlämna detta till Tingsrätten för beslut. Bengt- 01 Ordföra iksson ommunstyrelsen Handläggare Besöksadress: Telefon: Fax: E-post: Telefon: E-post: 4 SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-09-01 16 (48) § Anmälan av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Bakgrund Enligt fastställd delegationsordning ska delegaterna anmäla delegationsbesluten till kommunstyrelsen enligt 6 kap 35-37 §§ KL, inklusive beslut som fattats med stöd av vidaredelegation. Kommunchef A043 — Yttrande enligt lagen om allmän kameraövervakning. handl.nr 4237 Chef Tekniska enheten A069 — Bidrag till vägar med statligt bidrag A074A — Yttrande till polismyndighet handl.nr 4366-4368, 5140 handl.nr 3808,4555,4606 Miljö- och hälsoskyddsinspektör A074B - Yttrande till polismyndighet handl.nr 3459, 4751 Trafikplanerare/Teknisk chef A081- Tillfälliga lokala trafiktillstånd handl.nr 4193, 5157 Trafikhandläggare handl.nr 5138 A083 - Beslut om parkeringstillstånd A084 - Beslut om färdtjänst, nya beslut A084 - Beslut om färdtjänst, omprövning A084 - Beslut om färdtjänst i annan kommun A085 - Beslut om riksfärdtjänst, enkelresor nr 23-52/15 nr 57-91/15 nr 28-40/15 nr 13-18/15 nr 175-349/15 Personalansvariga chefer A087 — Anställa, omplacera, rehabilitera, entlediga, uppsäga, avstänga och avskeda personal A088 — Lönesätta personal varvid för resultatansvariga krävs samråd med respektive chef såvitt gäller lönesättning vid andra tillfällen än i samband mednyanställning A089 — Bevilja partiell tjänstledighet, ledighet för fritidsstudier och icke lagstadgad ledighet handl.nr nr 5/15 Se sammanställning av delegeringsbeslut Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-09-01 17 (48) § forts. Myndighetsgruppen Sociala enheten Delegationslistor, månadsvis Beslut om insatser enligt FB, LSS och SoL bl.a. punkterna 0025, 0026, 0030,0031,0033 m fl. handl.nr 5166,5167,5168 Lista nr 5-7/15 Handläggare bostadsanpassning 0027A - Bostadsanpassningsbidrag 0101 - Bostadsanpassningsbidrag handl.nr 4837- Lista 6/15 handl.nr 4390- Lista 7/15 Administrativ assistent, IFO 0109 - Fastställande av faderskap 0115 - Fastställande av faderskap handl.nr 3546,4840 handl.nr 5026 Tjänstemän Medborgarservice S079, 5104, S107, A120, 5088, 5097 - Bygglov, Bygganmälan PBL,Marklov S010, 5021 - Avlopp S037 - Miljöskydd S023 - Täkter S020, S023 - Hälsoskydd S059, 5061, 5056 - Livsmedel S014, S022 - Värmepumpar S037 - Köldmedie 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 2015-05-20--2015-08-25 Alkoholhandläggaren S129 - Beslut om permanent serveringstillstånd S133 - Tillfälligt tillstånd för utskänkning till allmänheten S136 - Återkallelse av stadigvarande serveringstillstånd S183 - Beslut att godkänna anmälan från tillståndshavare Kommunekolog S008- Anmälan om vattenverksamhet Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign nr 9/15 nr 5-10/15 nr 2/15 nr 4-5/15 handl.nr 4211,5128 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-09-01 18 (48) § Delgivning av protokoll Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-06-16, §§ 39 - 44 2015-08-18, §§ 45 - 59 Utskottet arbete och omsorg har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-06-16, §§ 25 - 28 2015-06-16, §§ 25 - 27 sekr 2015-08-18, §§ 29 — 31 2015-08-18, §§ 28 - 32 sekr Utskottet barn och ungdom har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-06-17, §§ 52 - 60 2015-06-17, §§ 128 - 162 sekr 2015-07-01, § 163 sekr 2015-08-18, §§ 61— 68 2015-08-18, §§ 164 — 197 sekr Utskottet samhällsbyggnad har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-06-17, §§ 80 - 91 2015-07-02, §§ 92 - 93 2015-07-20, §§ 94 - 96 2015-08-19, §§ 97 - 119 Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-09-01 19 (48) Delgivning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att delgivningen tas som en anmälan till protokollet. Bakgrund Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare delges: Dnr Ks 2015.203 Handl.nr 3311 Socialstyrelsen har den 12 maj 2015 beviljat Individ- och familjeomsorgen ordinarie licens avseende dokumentations- och handläggningssystem Barns behov i centrum, BBIC. Dnr Ks 2015.442 Handl.nr 4154 Beslut från kommunfullmäktige i Enköpings kommun avseende yttrande över remiss om regionbildning. Enköpings kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Dnr Ks 2015.442 Handl.nr4338 Beslut från kommunfullmäktige i Heby kommun avseende yttrande över remiss om regionbildning. Heby kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och som en följd därav bildas en region i Uppsala län med direktvalt regionfullmäktige. Dnr Ks 2015.442 Handl.nr 4329 Beslut från kommunfullmäktige i Håbo kommun avseende yttrande över remiss om regionbildning. Håbo kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige 2017. Dnr Ks 2015.442 Handl.nr 4057 Beslut från kommunfullmäktige i Östhammars kommun avseende yttrande över remiss om regionbildning. Östhammars kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-03-24 12 (43) 2.9.5 Dnr les 2015.203 § 74 Ansökan om ordinarie licens för BBIC Beslut Kommunstyrelsen beslutar att hos Socialstyrelsen ansöka om permanent licens för BBiC. Bakgrund Utskottet barn och ungdom har § 22/2015 behandlat ärendet. BBiC-konceptet (Barns Behov i centrum) är det av Socialstyrelsen antagna svenska konceptet för det engelska Integrated Children's system. Konceptet är ett stöd för handläggarnas arbete med att sätta barnets behov i centrum i allt utredningsarbete med barn och ungdom. BBiC implementerades våren 2009 vid Sociala enheten och man har sedan dess haft prövolicens. Kommunstyrelsen har § 40/2014 ansökt om licens för BBiC. Socialstyrelsen har i beslut den 30 april 2014 meddelat om ytterligare förlängning av prövo- och implementeringstiden till och med den 1 april 2015. Beslutsunderlag EnhetschefJenny Olsson vid Sociala enheten har överlämnat ansökan om ordinarie licens för BBiC. Delges Socialstyrelsen Sociala enheten Ordf sign Jusbarandes sign S8 Vidt sign Sekr sign Utdragsbestyrkande \, ink Mellan (1) ("Socialstyrelsen") Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm arr{ Telefax: 075-247 31 62 Kontaktperson: Katarina Munier E-postadress:[email protected] TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN ("Licenstagaren") (2) Adress: Centralgatan 7 2015 -05- 1 5 7&teckning: hananr: Telefax; 0293-143`69 Kontaktperson: rg ,r$ ;Z—t•-;›, ""`-' 3 9,051 Vb E-postadress: kommunstyrelsen etierp . se har träffats följande LICENSAVTAL 1. BAKGRUND 1:1 Socialstyrelsen har Med utgångspunkt från ett brittiskt material utarbetat ett dokumentationsoch handläggningssystem benämnt Barns behov i centrum (nedan kallat BBIC) för användning i arbetet med social barnavård. 1.2 Avsikten är att BBIC skall spridas nationellt och kunna bli tillgängligt för de kommuner, kommundelar och externa uppdragstagare som önskar och kan åta Sig att arbeta enligt systemet. 1.3 Mot ovanstående bakgrund har parterna kommit överens om att Socialstyrelsen skall upplåta en licens till BBIC till Licenstagaren på nedanstående villkor. 2. OM BBIC 2.1 BBIC är ett sammanhållet dokumentations- och handläggningssystem för social barnavård som är avsett att användas för utredning, planering och uppföljning av insatser. Systemet följs upp löpande och kommer att förändras över tiden. Systemets innehåll vid varje tillfälle beskrivs närmare på Socialstyrelsens hemsida, för närvarande: http://wwik.socialstyrelsen.se/ ArnnesordJbarn_ungdom/BBIC/index.htm 2.2 BBIC vilar på en teoretisk grund illustrerad i form av en triangel. För den.praktiska användningen har det utvecklats ett antal formulär och stöddokument samt utbildningsmaterial. Det material som vid varje tillfälle ingår i BBIC kallas nedan BBIC-Materialet, 2.3 Vid användningen av BBIC ställs de krav på Licenstagaren vilka beskrivs närmare på Socialstyrelsens hemsida (nedan kallade BBIC-Konceptet). Kraven enligt BBIC-Konceptet kan komma att förändras över tiden. -1- 3. UPPLÅTELSE 3.1 Socialstyrelsen upplåter härmed till Licenstagaren en enkel (d.v.s. icke exklusiv) licens att nyttja BBIC och därmed BBIC-Materialet i sin verksamhet omfattande social barnavård på. de villkor som framgår av detta avtal. 4. LICENS MED PRÖVOTID RESPEKTIVE ORDINARIE LICENS 4.1 Licens kan vara av två slag, antingen Licens med Prövotid eller Ordinarie Licens. Den licens som upplåtes genom detta avtal utgör Licens med Prövotid om annat inte anges på. sista sidan i avtalet. Är Ordinarie Licens beviljad bekräftas detta genom Socialstyrelsens notering härom på sista sidan. 4.2 Licens med Prövotid gäller som längst under 24 månader ("Prövotiden"), dock längst till dess Ordinarie Licens beviljas. Om Licenstagaren vill fortsätta nyttja BBIC efter Prövotidens utgång, skall Licenstagaren ansöka om Ordinarie Licens senast tre månader före Prövotidens utgång. Licenstagaren kan också välja att ansöka om Ordinarie Licens vid tidigare tidpunkt och ansökan behandlas i sådant fall av Socialstyrelsen inom de följande tre månaderna. Notering om beviljad Ordinarie Licens sker på sista sidan i detta avtal. Ordinarie Licens gäller från det datum som där anges. 4.3 Oberoende av vad som stadgas under punkt 4.2 ovan kan Socialstyrelsen på Licenstagarens begäran medge förlängning av Prövotiden med högst 12 månader. Begäran skall vara motiverad och inges senast tre månader. före Prövotidens utgång. 4.4 I ansökan om Ordinarie Licens skall Licenstagaren beskriva hur BBIC har implementerats och tillämpats under Prövotiden. Därutöver skall Licenstagaren till ledning för Socialstyrelsens bedömning lämna de ytterligare uppgifter Socialstyrelsen begär. 4.5 Socialstyrelsen skall meddela Licenstagaren Ordinarie Licens om Licenstagaren uppfyller de krav för detta som.Socialstyrelsen ställer enligt BBIC-Konceptet. 4.6 Licens med Prövotid upphör utan föregående uppsägning vid Prövotidens utgång om Licenstagaren inte ansöker om Ordinarie Licens inom föreskriven tid eller om Licenstagaren efter ansökan inte beviljas Ordinarie Licens. 5. ANVÄNDNINGEN AV BBIC 5.1 Är Ordinarie Licens beviljad åtar sig Licenstagaren att arbeta enligt de krav som stipuleras i BBIC-Konceptet. 5.2 Gäller Licens med Prövotid kan Licenstagaren välja att använda delar av BBIC vid olika tillfallen under Prövotiden och Licenstagaren behöver således inte använda BBIC i sin helhet tmder hela Prövotiden. Syftet med Prövotiden är dock att ge Licenstagaren möjlighet att ta ställning till om man kan uppfylla de krav som stipuleras i BBIC-Konceptet. 6. UTBILDNING 6.1 Socialstyrelsen åtar sig att utbilda den personal (lokala utbildare) som Licenstagaren utser, med syftet att dessa i sin tur skall kunna utbilda Licenstagarens personal i arbetet med och i -2- tillämpningen av BB1C. Åtagandet omfattar en utbildningsomgång. De närmare villkoren framgår av Socialstyrelsens hemsida. 6.2 Licenstagaren svarar för att den personal som arbetar med BBIC erhåller erforderlig utbildning genom Licenstagarens lokala utbildare. 7. ÖVERLÄMNADE AV BBIC-MATERIALET 7.1 Socialstyrelsen skall göra BBIC-Materialet tillgängligt för Licenstagaren genom överföring elektroniskt och/eller genom överlämnande av materialet i pappersform. 8. ÄNDRING AV BBIC-MATERIALET 8.1 Socialstyrelsen äger göra förändringar i BBIC-Materialet innefattande även att utmönstra befintligt material och lägga till nytt. 8.2 Då Socialstyrelsen vidtagit ändring enligt punkt 8.1 skall Licenstagaren underrättas härom skrifiligen. Det åligger Licenstagaren att så snart som möjligt genomföra förändringarna i sin verksamhet 8.3 Licenstagaren har inte rätt att på något sätt förändra BBIC-Materialet utan Socialstyrelsens föregående skriftliga medgivande annat än i de avseenden där det uttryckligen framgår av BBIC-Konceptet att detta är tillåtet. • 9. INFORMATIONSUTBYTE; RAPPORTERING MM 9.1 Licenstagaren åtar sig att efter förfrågan från Socialstyrelsen bistå med uppgifter; t ex uppgifter till nationell statistik; såväl officiell som icke-officiell, till ledning för Socialstyrelsens utvärdering och utveckling av BBIC samt för underlag till statistiska sammanställningar över socialtjänstens barnavård. 9.2 Licenstagaren åtar sig vidare att mot bakgrund av sina erfarenheter vid användningen av BBIC lämna Socialstyrelsens förslag på. förändringar och förbättringar däri. 9.3 Socialstyrelsen har rätt att när som helst ta del av all dokumentation i ärenden som handlagts enligt BBIC i syfte att bedöma om systemet hanteras korrekt. Om Socialstyrelsen önskar utnyttja sin rätt enligt denna punkt skall Licenstagaren underrättas skriftligen och parterna ska därefter samråda om lämplig tidpunkt så att kontrollen kan genomföras så snart som möjligt efter underrättelsen. 10. VIDAREUPPLÅTELSE AV LICENSEN 10.1 Om Licenstagaren uppdrar åt andra självständiga enheter, t.ex. externa uppdragstagare, att arbeta med hela eller delar av Licenstagarens BBIC-Material, får Licenstagaren vidareupplåta rätt för uppdragstagaren att använda BBIC i det uppdraget. Licenstagaren svarar för att detta avtals bestämmelser iakttas av uppdragstagaren. 10.2 Licenstagaren skall noggrant dokumentera vidareupplåtelser av licensen. Sådan dokumenta- • tion skall bland annat innehålla namnet på den enhet licensen upplåtes till, uppgift om på vilka villkor upplåtelse sker och datum för upplåtelse samt notering om när licensen upphört. Sa-3- cialstyrelsen har rätt att när som helst ta del av dokumentationen och parterna skall därvid följa den ordning som anges i punkt 9.3, 11. UPPSÄGNING AV ORDINARIE LICENS Ordinarie Licens gäller tills vidare med rätt för Licenstagaren att säga upp licensen till omeL delbart upphörande och för Socialstyrelsen att säga upp licensen med sex (6) månaders uppsägningstid. Uppsägning, från såväl Licenstagaren som Socialstyrelsen, skall vara skriftlig. 11.2 Om Licenstagaren upphör att använda BBIC i sin verksamhet skall Socialstyrelsen genast underrättas skriftligen om detta. Licensen anses ha upphört då användning inte längre sker. 12. ÅTERLÄMNANDE AV BBIC-MATERIALET VID LICENSENS UPPHÖRANDE 12.1 Då licensen upphör att gälla skall Licenstagaren upphöra att arbeta med BBIC och därmed med BBIC-Materialet. 12.2 Omedelbart efter att licensen upphört skall Licenstagaren tillse att BBIC-Materialet inte längre är tillgängligt för någon användare. 12.3 Ovanstående gäller dock med förbehåll för enskilda ärenden vilka påbörjats före licensens upphörande med användning av BBIC. Vid det fortsatta arbetet i sådana ärenden får BBICMaterialet nyttjas till dess att ärendet avslutats. 13. FORCE MAJEURE 13.1 Om uppfyllandet av någon av parternas åtaganden enligt detta avtal hindras eller fördröjs på grund av krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på. transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller av annan orsak som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll, skall nämnda part vara befriad från skadestånd och andra påföljder, förutsatt att parten inom skälig tid informerar motparten om förhållandet. Så snart hindret upphört skall förpliktelsen fullgöras på avtalat sätt. 14. MEDDELANDEN 14.1 Meddelanden enligt detta avtal skall vara skriftliga, varmed även avses telefax och e-post, och skall ställas till den andra partens kontaktperson på den adress, varmed även avses telefaxnummer och e-postadress, som angivits ovan, eller till annan adress som den mottagande parten senast tio (10) dagar dessförinnan lämnat den avsändande parten skriftligt meddelande om. 14.2 Ändring av kontaktperson eller adress skall ske i enlighet med föregående punkt. 15. TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER 15.1 Detta avtal skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. 15.2 Tvist i anledning av detta avtal skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. -4 16. ÖVRIGT 16.1 Med "avtalet" avses detta dokument och dess bilagor. Om avvikelser förekommer mellan detta dokument och dess bilagor gäller vad som anges i detta dokument. 16.2 Skulle någon bestämmelse i avtalet eller del därav befinnas ogiltig eller inte kunna genomföras skall detta inte innebära att avtalet i dess helhet är ogiltigt med mindre än att ogiltigheten i väsentlig mån påverkar parternas utbyte av eller prestation enligt avtalet. 16.3 Ändringar av och tillägg till detta avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av parterna. 16.4 Avtalet med dess bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detta avtal med bilagor. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Tierps kommun Tierp den 2 oktober 2008 Stockholm den Beng dbo Eriksson Komm nst elsens ordförande SOCIALSTYRELSEN Per Nordenstam Kommunchef Åsa Börjesson, Avdelningschef, Socialtjänstavdelningen TJÄNSTEANTECKNING Ordinarie Licens beviljad den ,24 5 - 0 , SOCIALSTYRELSEN (flANC Ma/bä a,t,‹ -5- jorrbt_ 61,2)' m yt, _ 1 KtikyvKIA.43,5sli< TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN ENKÖPINGS KOMMUN 2015 -06-17 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-06-08 D.nr: Beteckning: ‘, Paragraf Ärendenummer KS2015/180 Yttrande över remiss om regionbildning Beslut Enköpings kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Beskrivning av ärendet Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att bilda region den 1 januari 2017. Med anledning av detta behöver samtliga kommuner i länet ta ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker om att ta över det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Kommunerna i länet lämnar ett gemensamt yttrande. Yttrandet bifogas. Kommunledningskontoret anser att de regionala utvecklingsfrågorna tjänar på att samlas under ett gemensamt paraply genom en regionbildning i Uppsala län. Kommunledningskontoret föreslår därför att Enköpings kommun tillstyrker landstingets ansökan. Arbetsutskottet har vid beredning av ärendet den 12 maj 2015 överlämnat ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande på grund av sent utdelade handlingar. Kommunstyrelsen föreslår i beslut från den 19 maj 2015 paragraf 106 Enköpings kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Yrkanden Helena Proos (S) yrkar bifall till kommunstyrelsen förslag. Kopia till: Landstinget, för åtgärd Övriga kommuner i länet, för kännedom Intygas att kopian stämmer överens med originalet SAMMANTRÄDESPRO HEBYN1KOMMUN Sammanträdesdatum "1155PS KdOlUN 17 juni 2015 KOMMUNSTYRELSEN - KOMMUNFULLMÄKTIGE - Plats och tid 2015 -06- 2 6 ,;Iryks/LACJp__ D.nr: Folkets Hus, Heby kl 17:00-21:20 k Beteckning: •Handl.nr: Beslutande Annika Krispinsson (C), ordförande § 75-85, 87-91 Åsa Johansson (C) § 86 Carl-Åke Elmersjö (MP), ordf § 86 Gunnar Ingle (S) § 75-77 Håkan Collin (S) § 78-91 Carina Schön(S)§ 75-82, 84-91 Margareta Quistberg (S) § 83 Marie Wilen (C) Olof Nilsson (S) Göran Rohlin (SD) Per Möller (C) Emilie Jansson (S) Rickert Olzon (M) Charlotte Wall (LP) Michael Öhman (SD) Rose-Marie Isaksson(S) Per Mattsson (V) Anders Pettersson (S) Margaretha Gadde-Jennische (M) Karl-Arne Larsson (C) Sören Johansson (KD) Britt Nilsson (S) Roland Back (LP) Jan Dagh (SD) Dick Pettersson (C) Jan Andersson (S) Carl-Eric Thörngren (5) Gudrun Wängelin Lernskog(C) Anne-Charlotte Mattsson (FP) Sixten Larsson (M) § 75 Ej tjänstgörande ersättare Paul NaMeriUS (M) Sixten Larsson (M) § 76-91 Marie Uppman (MP) Åsa Johansson (C) § 75-85,8 91 Bernt-Ove Stenmark (KD) Utses att justera Harald Brixeskog (MP) Justeringens plats och tid Sekreterare Kommunkontoret, måndag 22 juni 2015 kl 16:30 ling?"-f-SYN bwa estzon (M) § 76-91 Jan Eriksson (S) Björn Fredriksson (SD) Bengt Löfling (V) Erzsebet Wollein (S) Berith Röjerås (C) Bernt-Erik Rutström (S) Torbjörn Ivarsson (LP) Gerd Carlsson (C) Carola Eriksson (S) Hans Wiktorson (SD) Mats Jennische (M) Harald Brixeskog (MP) Per Sverkersson (5) Ingela Wikander (KD) Tjänstemän Monica Brode (LP) Kenth Nilsson (5) Peter Lund, kommunchef Håkan Persson (5) Helena Henriksson, Margaretha Quistberg (S) § 75- kommunsekreterare 82, 84-91 Gunnar Ingle (S) § 78-79 Per Sverkersson (S) Paragrafer )-(ete---- 75-91 Helena Henriksson Ordförande , 87-91 Carl- Justerande Per Sverkersson Harald Br xeskog ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 17 juni 2015 Datum för anslags uppsättande 22 juni 2015 Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkontoret, Heby Datum för anslags nedtagande Helena Henriksson Justerandes signatur \ I Utdragsbestyrkande 14 juli 2015 HEBYkKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (23) Sammanträdesdatum 17 juni 2015 - KOMMUNFULLMÄKTIGE Kf § 85 Dnr 2015/59 106 Regionkommunbildning i Uppsala län Kommunfullmäktiges beslut • Heby kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och som en följd därav bildas en region i Uppsala län med direktvalt regionfullmäktige. Sammanfattning Landstingsstyrelsen har 5 maj 2015 beslutat att till länets kommuner remittera frågan om ställningstagande om att bilda en regionkommun i Uppsala län. Styrelsen önskar svar senast 30 juni 2015. Landstinget redovisar i skrivelse 5 maj 2015 "Region Uppsala 2017 landstingets ansökan till regeringen om att bilda region" att mycket talar för att från och med 2019 enbart landstingen eller länsstyrelserna kommer att kunna vara regionalt utvecklingsansvariga. Om Region Uppsala bildas kommer Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län att gå samman 1 januari 2017. I skrivelsen redovisas bland annat regionens uppdrag, fördelar med att bilda en region, kommunernas roll och den fortsatta processen. Förslag Marie Wilki (C) med bifall av Håkan Collin (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Förslagsordning Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner att kommunfullmäktige .b.-6,iter --6YrsIcne /J42( 196WAto Beslutsunderlag Ks § 138, 2 juni 2015 PM, 18 maj 2015 Remiss, 5 maj 2015 Delges Landstingsstyrelsen Justerandes signatur , 4 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL HÅBO Datum KOMMUN 2015-06-15 TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Kommunfullmäktige Tid och plats 2015 -06- 2 6 'cif) 14-3kk-fe9..._ Beteckning: 1, L \ 'Handlnr. ?-f736 2015-06-15, kl. 19:00 — 21.45, Skoldoster Wärdshus, sal Rutger, Skokloster Beslutande Ledamöter Se bifogad närvaro-, tjänstgörings- och omröstningsbilaga övriga närvarande Tjänstemän Per. Kjeflander, kommundirektör Jonas Eliasson, kanslichef Hans Nordstedt, kommunsekreterare Justering Justerare Fredrik Anderstedt (S) och Christian Nordberg (MP) Tid och plats 2015-06-23, kommunkansliet, kommunhuset, Bålsta Justerade paragrafer §§ 33-44 Ajournering Kl. 21.00-21.15, § 37 Underskrifter Sekreterare 1 753144 ad'U4bd Hans Nordstedt Ordförande Tz. inne g (M) Justerare Ficdnk Anderstedt (S) Christian Nordberg (MP) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum KOMMUN 2015-06-15 Kommunfullmäktige Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-15 Datum för anslags uppsättande 2015-06-24 Förvaringsplats för protokollet Närarkiv, kommunkansliet, Häbo kommun Underskrift Datum för anslags nedtagande efter: 2015-07-16 /6k Hans Nord stedt SAMMANTRÄDESPROTOKOLL C Datum E-1 KOMMUN l3 2015-06-15 Kommunfullmäktige Tjänstgörings-1 närvarolista Ordinarie ledamöter Närvaro Tjänstgörande ersättare Carina Lund (M) N 1 Catherine öhrqvist (M) I? Bo Johnson (M) Ulf Winberg (M) N Liselott° Grahn Mg (M) N Rasmus Kraftelid (M) N Carl-Johan Torstenson (M) N Nils-Åke Hårheden (M) N Anna Wiberg (M) N Björn Hedö (NI) N Tommy Rosenqvist (M) N Göran Eriksson (C) 19 F Leif Zetterberg (C) Lisbeth Bolin (C) Sara Ahlström (C) N Håkan Welin (FP) N Anders Persson (FP) F Gunilla Mm (FP) N Christian Nordberg (MP) Marie Nordberg (MP) N Fred Rydberg (KL) N Agneta Hägglund (5) N N Werner Schubert (S) Gunilla Gustavsson (S) N Lars-Göran Bromander (S) N l Helene Cranser (S) N Fredrik Anderstedt (3) N Nina Manninen (S) N Johan Tolinsson (S) N Akasya Randhav 1\1 Sven Erkert (S) N N Eva Staake (S) Sven-Olov Dväring (S) N Hillevi Anderstedt (5) N Marcus Carson (S) F Kurt Liedman (5) Inger Wallin (S) N Leif Lindqvist (V) N Michael Rubbestad (SD) N N Bengt Björkman (SD) Kristian Leinonen (SD) N F Linnea Bjuhr (SD) Pirjo Thornfors (SD) Robert Kohiström (SD) N Owe Fröjd (Båp) N Peter Björkman (Båp) N Total antal ledamöter och tjänstgörande: 41 Ej tjänstgörande ersättare Närvaro Ersättare Moderaterna Bo Johnson (M), tjänstgör Cecilia Lid6n (M) Roger von Walden (M) Björn Fredriksson (M) Bertil Brifors (M) N N N iN Ersättare Centerpartiet Lisbeth Bolin (C), tjänstgör Per Ander (C) N Omröstning § 37 Ja Nej Avslår X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 23 18 Omröstning § Ja I Nej Avstå, I i EJ tjänstgörande ersättare Närvaro Ersättare Arbetarepartiet Socialdemokraterna Kurt 1-ledman (3), tjänstgör Sixten Nylin (5) Maria Annell (S) Ariel Pardo (S) Hatiette Nordström (5) Antonio Lopez (5) Solveig Kalliomåld (3) Tommy Berglund (5) F N F F N F F N F Ersättare Folkpartiet Liberalerna Gunilla Alm (FP), tjänstgör Ingvar Nilfjord (FP) N Ersättare Sverigedemokraterna Pirjo Thonfors (SD), tjänstgör Linn& Hellberg (3D) Maria Andersson (SD) Ersättare Miljöpartlet de Gröna Ulrika Wallin (MP) Sabine Noresson (MP) F N Ersättare Bålstapartiet Fadd Chibout (Båp) Sjunne Green (Båp) Ersättare Kristdemokraterna Helen Bmbrels6n (KG) F Arvo Väisiinen (KD) N Totalt antal närvarande icke tjänstgörande ersättare: 12 Omröstning § Ja L Nej Avstår Ersättare Vänsterpartiet Laila Sverndal (V) Osman Yilmaz (V) N = BeslutandeinäiVarande 1 F N F F F ,-- Frånvarande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL RÅBO KOMMUN Datum 2015-06-15 Kommunfullmäktige KS 2015/159 KF § 38 Remissvar till Landstinget i Uppsala län angående regionbildning Sammanfattning Landstinget i Uppsala län avser att den 30 september 2015 ansöka till regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecldingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en region med ett direktvalt regionfullmäktige 2017. Förfarandet med bilda en region innebär att Regionförbundet i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län organisatoriskt går samman. Landstinget ställer nu, via remissförfarande, frågan till kommunerna i Uppsala län — och då även till Håbo kommun — huruvida man tillstyrker förslaget. Remisstiden är fastställd till 30 juni 2015. Ett eventuellt tillstyrkande av landstingets förslag innebär inte att Håbo kommun har förbundit sig att i framtiden tillhöra den föreslagna regionen. Håbo kommun äger i framtiden rätten att till regeringen ansöka om länsbyte. Yttrande Regionfrågan handlar om vilka organ som ska handha och driva den regionala utvecklingen i Sverige. Det är en fråga som. aktualiserades i och med det svenska EU-medlemskapet i mitten på 1990-talet och som i praktiken har debatteras och utretts ända sedan dess. I Sverige bildades formellt de tre första regionerna 2011. Den 1 januari 2015 bildades sju nya regioner i Sverige, vilket innebär att det idag finris tre olika organ i Sverige som hanterar regional utveckling; landsting, länsstyrelser och kommunala regionförbund. Skillnaden dem emellan är att länsstyrelserna är statliga myndigheter som styrs utav statliga regleringsbrev och direktiv medan landstingen är direkt folkvalda, och kommunförbunden indirekt folkvalda, organ. Ett troligt framtida scenario är att endast två organ kommer tillåtas vara ansvariga för den regionala utvecldingen: landstingen eller länsstyrelserna. Landstingets förslag innebär att Regionförbundet i Uppsala och Landstinget i Uppsala län går samman och bildar en regionkommun. Konkret innebär detta att det lagstadgade ansvar för regional utveckling som idag fullgörs av regionförbundet föreslås hanteras av denna framtida regionkommun. Likaså föreslås att de övriga statliga uppdrag som idag handahas av regionförbundet hanteras av regionen. Vad som kommer att hända med de medlemsuppdrag som kommunerna i Uppsala län idag uppdragit till regionförbundet framgår inte av remissen. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Nr 2015.3362 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL RÅBO Datum KOMMUN 2015-06-16 Kommunfullmäktige KS 2015/159 KF § 38 För Håbo kommun — och resterande kommuner i länet — innebär förslaget att möjligheten att direkt påverka och utöva inflytande över den regionala utvecklingen minskar. Detta faktum påpekas i remissen och där framhålls kommunernas fortsatta inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna i den kommande regionen som en utav hörnstenarna i det fortsatta arbetet. Det framhålls även att överenskommelser om regionens uppdrag, framtagandet av en regional utvecklingsstrategi (RUS) och utformningen av den framtida tjänstemannaorganisationen hör till uppgifter som ska lösas gemensamt mellan landstinget och kommunerna. Dock presenteras inget förslag till potentiell lösning på dessa frågor i remissen. I grunden anser Håbo kommun att ett det regionala utvecklingsuppdraget bäst hanteras av folkvalda regionala organ. Eftersom det förefaller sannolikt att det regionala utvecldingsuppdraget i framtiden kommer att hanteras av antingen länsstyrelser eller landsting, så anser Håbo kommun att landstingets förslag representerar det bästa alternativet för länet sett som en helhet För Håbo kommuns vidkommande innebär dock landstingets förslag minskad möjlighet till inflytande och påverkan, och i sak har kommunen att ta ställning till ett förslag utan klara besked om hur kommunens möjligheter till påverkan kommer tillgodoses framgent. Kommunen ombeds även göra detta ställningstagande under en relativt stor tidpress. Det är Håbo kommun bestämda uppfattning att detta inte är ett tillfredställande tillvägagångssätt för att hantera sådana, för länet och kommunerna, viktiga och komplexa frågor. Därför vill Håbo kommun understyrka vikten av att kommunernas framtida möjlighet till påverkan och delaktighet i den regionala utvecldingsprocessen verkligen hanteras med den noggrannhet och transperens som anstår en sådan strategiskt viktig fråga. Mot bakgrund av detta tillstyrker Håbo kommun landstingets förfrågan. Beslutsunderlag — Remiss från Landstinget i Uppsala län — Arbetsutskottets behandling av ärendet 2015-05-15 § 78 — Kommunstyrelsens förslag till beslut 2015-05-25 § 103. Styrelsen tillstyrker förslaget till yttrande. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet: Michael Rubbestad (SD) föreslår att redovisat förslag till namngivning av regionen — "Region Uppsala" — ses över till förmån för en benämning som är mer läninkluderande. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRICNING Nr 2015.3362 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL O Datum 1-K-(1DM ° P1UN 2015-06-15 Kommunfullmäktige KS 2015/159 KF § 38 Kommunfullmäktiges beslut 1. Fullmäktige beslutar att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att den 1 januari 2017 fa överta det regionala .utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige 2017. 2. Fullmäktige föreslår att redovisat förslag till namngivning av regionen — "Region Uppsala" — ses över till förmån för en benämning som är mer länsinkluderande. Beslutsexpediering Landstinget i Uppsala län EXPEDIERAD JUSTERARE A SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Nr 2015.3352 ÖST HAM MARS KOMMUN - EN DEL AV OSLAGEN Kommunfullmäktige TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015 -06- 16 Sid 2015-06-09 D.nr: Beteckning: \ ,) •Hadi nr: Dnr KS 2015-70 Dpl 901 Bildande av Regionkommun, remissyttrande Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige i Uppsala län. Det är ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka om att bilda region. För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda regionkommun med start 1 januari 2017 behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30 september 2015.1 en remiss ombeds Östhammars kommun att ta ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och att det därmed bildas en regionkommun med ett direktvalt regionfullmäktige. Arbetsnamnet för den nya regionkommunen är Region Uppsala. Kommunledningskontorets skrivelse 2015-05-05 föreligger. Kommunchef Peter Nyberg föredrar ärendet. Arbetsutskottets förslag 2015-05-12 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Kommunchef Peter Nyberg föredrar ärendet. Kommunstyrelsens förslag 2015-05-18 Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Yrkande Jacob Spangenberg (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. ÖSTHAMMARS KOMMUN - EN DEi, AV 05l,AGEN Kommunfullmäktige Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid 2015-06-09 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). (Bilaga 5). Delges: Landstinget i Uppsala län Regionförbundet Kommunerna i länet Bilaga 5, KF § 5012015 Sidan 1 av 8 ffil Landstinget i Uppsala län 2015-05-05 Dnr CK 2015-0090 Samtliga kommuner i Uppsala län "Region Uppsala" 2017 — landstingets ansökan till regeringen om att bilda region Sammanfattning Landstinget i Uppsala län avser att den 30 september 2015 ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en region med direktvalt fullmäktige 2017. Frågan till kommunerna är om de tillstyrker en sådan ansökan. Regionförbundet Uppsala län bildades 2003. Sedan den 1 januari 2015 finns tio direktvalda regioner med regionalt utvecklingsansvar. Mycket talar för att det enbart kommer att finnas två alternativ för vilka organ som kan vara regionalt utvecklingsansvariga fr.o.m. 2019: landstingen eller länsstyrelserna. Att bilda "Region Uppsala" innebär att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. Formerna för ett fortsatt inflytande för kommunerna och att identifiera Region Uppsalas uppgifter utöver de som Landstinget i Uppsala län har och de som anges i Lagen om utvecklingsansvar i vissa län är prioriterat i den fortsatta processen. Den politiska processen med att bilda region leds av en styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande. Historik Regionfrågan handlar om vem som ska ansvara för den regionala utvecklingen — länsstyrelserna eller politiskt valda organ. Sverige har sedan 1990-talet haft en utveckling från ett statligt myndighetsansvar för utvecklingen inom ett län till ett utökat regionalt politiskt ansvar. Allt flera viktiga utvecklingsfrågor har fått en regional dimension. Olika utredningar har utrett frågan de senast 25 åren. Sveriges EU-medlemskap bidrog till att sätta de regionala frågorna på agendan. De första regionförsöken startade i slutet av 1990-talet. Den s.k. PARK-utredningen ledde fram till att de regionala samverkansorganen började bildas 2003. Regionförbundet Uppsala län var ett av dem. Mats Svegfors ledde den s.k. Ansvarsutredningen som bland annat föreslog större regionkommuner än nuvarande län. Den senaste utredningen leddes av Mats Sjöstrand. Varken Svegfors eller Sjöstrands utredningar har lett till propositioner och riksdagsbeslut. RegionLandstingets ledningskontor Slottsgrlind 2A 1 Box 602 1 751 25 Uppsala 1 tfn vx 018411 00 00 1 fax 018-611 60 10 1 org nr 232100-0024 10/WW.IU1.110 Bilaga 5, KF § 50/2015 Sidan 2 av 8 2 (4) bildningsprocessen har ändå fortsatt inom nuvarande geografier. Möjligheten att bilda större regioner öppnades av regeringen i slutet av mars 2015. Denna remiss behandlar inte den senare frågan. Det aktuella läget De första regionerna bildades 2011. Det var Region Skåne, Västragötalandsregionen, Region Gotland och Region Halland. För Region Skåne, Västragötalandsregionen och Region Gotland handlade det om en permanentning av en försöksverksamhet som startade 1997. Den 1 januari 2015 bildades Region Östergötland, Region Jönköpings län, Region Kronoberg, Region Örebro län, Region Gävleborg och Region Jämtland-Härjedalen. 1 sju län — Uppsala, Sörmland, Kalmar, Blekinge, Värmland, Dalarna och Västerbotten ligger det regionala utvecklingsansvaret på regionförbund. I Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län har länsstyrelserna det regionala utvecklingsansvaret. Landstingen i Västmanland, Västernorrland och Norrbottens län har förnyat de ansökningar som lämnades in under förra mandatperioden men som inte godkändes. Ett troligt scenario är att det enbart kommer att finnas två alternativ för vilka organ som kan vara regionalt utvecklingsansvariga fr.o.m. 2019: landstingen eller länsstyrelserna. Vad är en region? Regionerna regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). I lagen finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län. Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse får betecknas regionfullmäktige och regionstyrelse. Att bilda "Region Uppsala" innebär att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. De nya lagfästa uppgifterna för landstinget/regionen blir att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling ("regional utvecklingsstrategi", "RUS") och samordna insatser för genomförandet av denna samt att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, d.v.s. samma uppgifter som regionförbunden har. Regionerna får — liksom regionförbunden - också besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Regionerna får slutligen utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Utöver de statliga, lagfästa uppgifterna, har staten genom åren lagt ytterligare uppgifter på regionerna/regionförbunden. Det är till exempel kompetensplattformar och jämställd tillväxt. Slutligen har regionförbundet uppdrag från medlemmarna, d.v.s. de åtta kommunerna i länet och landstinget. Hit hör exempelvis FoU-stöd inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, näringslivsfrågor, inklusive besöksnäringen samt verksamhetsstöd till företagsfrämjande organisationer, regionala strategiska folkhälsofrågor och EU-frågor. 2 Bilaga 5, KF § 5012015 Sidan 3 av 8 3 (4) Varför region? Det finns flera skäl till att låta regionförbundet och landstinget gå samman i en regionkommun. Det viktigaste är att stärka och utveckla Uppsala län utifrån tydliga politiska mål. Ett direktvalt organ stärker den demokratiska legitimiteten för de regionala utvecklingsfrågorna. Egen beskattningsrätt ger större ekonomiska muskler än en medlemsavgift. Att ha ett i stället för två politiskt styrda regionala organ innebär en effektivisering och underlättar för medborgarna. Hälso- och sjukvården som drivkraft för regional utveckling kan bli ännu tydligare med en koppling till ett bredare regionalt uppdrag — sambanden mellan välfärd och tillväxt stärks. Förutsättningarna att ta ett helhetsgrepp om regionala utvecklingsfrågor som i dag finns både i landstinget och på regionförbundet blir bättre. Hit hör t ex kollektivtrafik — infrastruktur. Det blir en uppgift i den fortsatta processen att ta tillvara möjliga synergier mellan nuvarande landstingsuppgifter och det regionala utvecklingsuppdraget. Med utgångspunkt i det ovanstående är det angeläget att tidigt precisera en verksamhetsick för den nya regionen. Något nytt ska åstadkommas som ger mervärde till länets invånare. Parallellt med regionbildning startar revideringen av den regionala utvecklingsstrategin (RUS:en) Uppländsk Drivkraft som ska antas av regionförbundets fullmäktige i december 2016. Den nya RUS:en kommer att bli den programförklaring som fördjupar verksamhetsidén för regionen. Kommunernas roll Regionförbundet Uppsala län är ett kommunalförbund med länets åtta kommuner och landstinget som medlemmar. I dag har kommunerna således ett direkt inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. Samtliga kommunstyrelseordförande och ledande oppositionspolitiker sitter i förbundets styrelse. Att kommunerna får ett fortsatt inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna även i den kommande regionen är därmed en av hörnstenarna. i den fortsatta processen. Kommunerna har involverats i processen med att bilda "Region Uppsala" sedan upptakten i januari. Att komma överens om regionens uppdrag (utöver landstingets nuvarande), att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi som regionens programförklaring och att forma såväl den politiska som tjänstemannaorganisationen hör till de uppgifter som ska lösas gemensamt mellan landstinget och kommunerna, Den fortsatta processen mot Region Uppsala 2017 Regionförbundets styrelse har efter förslag från landstinget utsett regionförbundets arbetsutskott förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande till styrgrupp för regionbildningen. Förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp. Landstingsdirektören och regiondirektören är projektledare med övriga medlemmar i kommun- och landstingsdirektörsgruppen som projektgrupp. Bildandet av en region innehåller två delprocesser. 1 ett första steg förbereds landstingets ansökan till regeringen. I ett andra steg genomförs — under förutsättning av att riksdagen fattar ett positivt beslut — regionbildningen. Förberedelserna för genomförandet av regionen startar i praktiken parallellt med att ansökan lämnas in. 3 Bilaga 5, KF § 50/2015 Sidan 4 av 8 4 (4) Ansökan till regeringen För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda region behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30 september 2015. Beslutet ska föregås av en remiss till kommunerna. 1 denna ombeds respektive kommunfullmäktige att ta ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret den 1 januari 2017 och att det därmed bildas en region med ett direktvalt regionfullmäktige. När ansökan kommit in till regeringen utarbetas en departementsskrivelse som skickas på remiss. Därefter skrivs en proposition fram som utskottsbehandlas. Ett riksdagsbeslut måste hinna fattas före sommaruppehållet 2016 för att en "Region Uppsala" ska kunna bildas den 1 januari 2017. Enligt uppgift från regeringskansliet kommer ansökningarna från landstingen i Norrbottens, Västemorrlands, Västmanlands och Uppsala län att delvis behandlas gemensamt. Remisstiden sträcker sig mellan den 5 maj och den 30 juni. Den medlemsdialog som Regionförbundet Uppsala län har med sina medlemmar under våren 2015 är ett viktigt bidrag till ökade kunskaper om vad Region Uppsala är. Regionförbundets tvådagarssammanträde i mars var också ett led i processen. Fråga till remissinstanserna Tillstyrker kommunen att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att den I januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige 2017? Svar önskas senast den 30 juni 2015 till Landstinget i Uppsala län, Box 602, 751 25 Uppsala eller e-post [email protected] Landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg (S) Landstingstyrelsens ordförande Johan Edstav (MP) Landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande Nina Lagh (M) Landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande 4 Bilaga 5, KF § 50/2015 Sidan 5 av 8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammantradesdatum Landstingsstyrelsen 2015-05-05 Sida 6 (37) Dnr CK 2015-0090 § 95 Regionkommunbildning i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att skicka remiss till kommunerna angående ställningstagande i frågan om bildande av regionkommun i Uppsala län, med ett sista svarsdatum den 30 juni 2015, att godkänna projektplan för projekt Region Uppsala 2017. Ärendet Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och att det i Uppsala län därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige. Kommunernas inflytande är en hörnsten i en kommande region. Därför är det ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka om att bilda region. Ansökan måste beslutas om senast den 30 september för att riksdagen ska kunna fatta beslut före sommaren 2016, vilket är en förutsättning för att regionen ska kunna bildas den 1 januari 2017. Landstingsstyrelsen förväntas den 1 juni besluta om ytterligare en remiss till kommunerna, för att förbereda genomförandet av regionbildningen. Regionförbundets styrelse beslutade den 19 mars — efter förslag från landstingsstyrelsen den 3 mars — att förbundsstyrelsens arbetsutskott i Regionförbundet Uppsala län, förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande, ska utgöra politisk styrgrupp för regionbildningen i Uppsala län och att förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp. Landstingsstyrelsen uppdrog den 3 mars till landstingsdirektören att tillsammans med regiondirektören vid regionförbundet vara projektledare för regionbildningen med ett första uppdrag att till landstingsstyrelsen den 5 maj 2015 utarbeta ett remissunderlag till länets kommuner samt en detaljerad projektplan för regionbildningen. Styrgruppen har berett förslaget till remiss samt projektplan. Projektplanen kommer att kompletteras löpande. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Bilaga 5, KF § 50/2015 Sidan 6 av 8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2015-05-05 Sida 7 (37) Yrkanden Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till landstingsdirektörens förslag. Landstingsstyrelsen beslutar enligt landstingsdirektörens förslag. Kopia till: Samtliga kommuner Regiondirektören Produktionsdirektören Utvecklingschefen Exp. 2015- Ordförandes sign Justerandes sign Sign. Utdragsbestyrkande Bilaga 5, KF § 50/2015 Sidan 7 av 8 Kommunfullmäktige Remiss: Regionbildning i Uppsala län Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Ärendet Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige i Uppsala län. Det är ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka om att bilda region. För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda regionkommun med start 1 januari 2017 behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30 september 2015. I en remiss ombeds Östhammar kommun att ta ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och att det därmed bildas en regionkommun med ett direktvalt regionfullmäktige. Arbetsnamnet för den nya regionkommunen är Region Uppsala. Föredragning Att bilda Region Uppsala innebär att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. De viktigaste uppgifterna för Region Uppsala — utöver de som landstinget redan har - blir att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling (regional utvecklingsstrategi, RUS), samordna insatser för genomförandet av strategin samt att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, dvs. samma uppgifter som regionförbundet Uppsala län har idag. Region Uppsala far också besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Region Uppsala får även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Bilaga 5, KF § 50/2015 Sidan 8 av 8 Förbundsstyrelsens arbetsutskott i Regionförbundet Uppsala län, förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande utgör politisk styrgrupp för bildandet av Region Uppsala. Regionförbundets förbundsstyrelse utgör politisk referensgrupp. Landstingsdirektören tillsammans med regiondirektören har utsetts till projektledare för bildandet av Region Uppsala. Projektledarna har tagit fram en detaljerad projektplan för bildandet av Region Uppsala. Regionförbundet Uppsala län är ett kommunalförbund med länets åtta kommuner och landstinget som medlemmar. I dag har kommunerna således ett direkt inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. Landstinget Uppsala län anser att det är en prioriterad uppgift att framöver identifiera formerna för inflytande för kommunerna i Region Uppsala. Under hösten 2015 tar Landstinget i Uppsala län fram ett förslag kring hur Region Uppsalas organisation ska se ut, vilka uppgifter Region Uppsala ska ha (utöver de som Landstinget i Uppsala län har i dag och de som regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar) samt formerna för kommunernas inflytande i Region Uppsala. Detta förslag remiteras till länets kommuner under fjärde kvartalet 2015. Parallellt med processen med att bilda Region Uppsala diskuterar kommunerna i Uppsala län följande frågeställningar: - Hur ska kommunerna organisera sin samverkan framöver? Vad händer med de uppdrag som Regionförbundet har idag och som inte görs över till Region Uppsala? Vilka ska drivas vidare av kommunerna och i vilken form? Ambitionen är att slutföra diskussionerna kring frågeställningarna ovan under 2015 för att det ska finnas tid att skapa eventuella nya konstellationer och samverkanslösningar innan den 1 januari 2017. Kommunledningskontoret Peter Nyberg kommunchef
© Copyright 2024