1. No category

Länsstyrelsen i Norrbottens län
2015 -05- 0 k
(47:11,A4
Dnr
Biologiskt kontrollprogram
72/1 7•'
537 - 98,5-9
Biologisk uppföljning av Elolidens gruvverksamhetc ///
AIM, Gällivare kommun, Norrbottens-, län
Produktion: Enetjärn Natur AB 2015
2014
enueatarn
•
nat
Utkast 2015-03-31
Om dokumentet
Boliden Aitik - Biologiskt kontrollprogram
Biologisk uppföljning av Bolidens gruwerksamhet i Aitik, Gällivare kommun, Norrbottens län
Utredningen har genomförts under tiden augusti 2014 till januari 2015
Denna uppföljning av biologin i recipientvatten till gruwerksamheten utgör en delundersökning i det
kontrollprogram som finns kopplat till gruvverksamheten i området.
Följande personer har medverkat i utredningen:
Anders Graner — inventering, bedömningar och rapportering
Per Ask — inventering, bedömningar och rapportering
Patrik Blomberg — bedömningar och rapportering
Pontus Lundberg — inventering och rapportering
Staffan Svanberg och Janne Dahlen — inventering
Underkonsulter:
Dan Evander, Sweco — bottenfaunabestämning, underlag bedömningsgrunder
Sten Backlund, Frustulia HB — bestämning av påväxtalger, underlag till bedömningsgrunder
ALS Analytica — Analyser av metaller i fisk och vattenmossa
Omslagsbild: Elprovfiske på nedströmstokalen i Leipojoki i augusti 2014
Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges.
För bakgrundskartor gäller© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001
2015-04-01
2
Innehåll
Om dokumentet 2
Sammanfattning 4
1Inledning
7
2 Metodik 2.1 Provtagning och lokaler 2.2 Vattenkemi 2.3 Påväxtalger 2.4 Bottenfauna
2.5 Provfiske 2.6 Metaller i mossa 2.7 Metaller i fisk 9
9
9
11
12
16
17
18
3 Resultat 3.1Lokalbeskrivningar 3.2 Kiselalger 3.3 Bottenfauna
3.4 Provfisken 3.5 Metaller I vattenmossa 3.6 Metaller I fisk 20
31
33
36
38
40
20
4 Diskussion 41
5 Referenser 47
Bilaga 1 - Kiselalger 48
71
Bilaga 2- Bottenfauna 99
Bilaga 3 - provfisken 2015-04-01
3
Sammanfattning
Enetjärn Natur AB har på uppdrag av Boliden genomfört biologiska och kemiska undersökningar inom
ramen för befintligt kontrollprogram vid Aitik, Gällivare kommun, Norrbottens län. Undersökningarna
har genomförts i recipienten Lina älv med biflöden och omfattar kiselalger, bottenfauna och fiskfauna
samt analys av metallhalter i vattenmossa och i fisk. Undersökningarna har genomförts under sommaren 2014 och jämförs med den senaste uppföljningen Inom kontrollprogrammet, från 2010 (Hushållningssällskapet 2010a).
Under våren och sommaren 2014 har några oavsiktliga utsläpp från verksamheten skett varför undersökningsintensiteten utökats till följd av det, och utredningen av metaller I vattenmossa är en extra
undersökning som normalt inte ligger inom ordinarie kontrollprogram.
En utvärdering av kontrollprogrammets innehåll och provtagningslokalernas funktion för biologisk provtagning belyses i rapporten.
Undersökningarna i fält genomfördes under augusti-september 2014 och resultaten av dessa visar
sammantaget på genomgående höga indexvärden för merparten av undersökta variabler och lokaler,
och det finns inget som pekar på en reell negativ påverkan på undersökta biologiska variabler i recipienterna nedströms Bolidens verksamhet vid Aitik.
De särskilda undersökningar som genomfördes med anledning av de två utsläpp som skedde från
gruvverksamheten under våren och sommaren 2014 visar inte på några mätbara biologiska effekter i
recipienten. Resultaten tyder på att dessa utsläpp har en mycket kortvarig effekt eller ingen effekt alls.
Eventuella kortvariga effekter var inte mätbara efter någon eller några månader vilket är ett tydligt
resultat av denna utredning.
Omfattningen av provtagna variabler bedöms vara tillräcklig för att följa miljötillståndet i recipienten.
Däremot är provtagningsfrekvensen låg, vart femte år. En låg provtagningsfrekvens försvårar möjligheten att urskilja trender övertid. Normalt rekomenderas årlig provtagning för de flesta biologiska
provtagningar för att skapa tidsserier. Uppföljningen med sin nuvarande provtagningsfrekvens riskerar
därmed att förlänga upptäckten av successiva förändringar övertid. Förlagsvis kan frekvensen ökas
men istället med färre lokaler och variabler. Inför kommande undersökningar inom kontrollprogrammet
eller andra specifika utredningar kring Aitikbör urval av lokaler, variabler och frekvens i provtagningen av
olika variabler föreslås med utgångspunkt från de rekommendationer som redovisas i denna rapport.
2015..04-01
4
•
•-• es,
S.- 'a
a,
\
< runtikiisria,k~
\ •
•",(' \
•
I.R911
\
Pirrar.eaii
Dp•da
r4r,
<Near:~
UoYman
A \
k•Aiki \
I bo
6 \ •••,'
1
'7
1
40. 5,..A1/6•24.,
"
7
•757:=;
\,
.... 5
\)
\ •
i
,
ki‘ • 1?
4
)
J\
)
•
serap,
1U.7.4
4••••••=4.
10,4
\
)('
•
•
Provtagningslokal
•Araia
051020 km +
qp
1 översiktskarta med de inventerade lokalerna under åren 2010 och 2074. Provtagningsår (2074 och 2070) och genomförda undersökningar/moment
för respektive lokal redovisas Tabell I på sidan 70.
2015-04-01
t‘ Hs,C1'•
;. 0
jEk
krwr.oh4
0 3 612km
IelI
20
•
'4
1
\
II
<5
,
Kuilk
Oh,
‘k
pro-2w]
btautkavY •
gat
_
••.•3
guswar2
1.224201
PC011,
2812
Mus2uka
Lolk2vaura
Sillicisy-2.1r2
g
.%121(113«
11se. kare
weairåsk
)uticlret
4+9«
'dllerduotu57
ti
Xs.r,fir.r
%
'aroginki.
• ,Uhl..9../
532u2c22
1<12,:navaara
'so 6.k..90 )
:
Leka4m..
)3.04
N
Provtagningslokal
0 3 6
12 km
Li 314 öster om lokal 72 (yid väg E 10) och uppströms sammanflödet
2 Karta med de 27 inventerade lokalerna I kontrollprogrammet 2074. Lokalen
med Vassara älv. Den lokalen i Llnaälven pro vtogs inte under 2074 utan ersattes av provtagning på lokal 72 (ny lokal Ka- kontrollprogrammet 1 Aitik
men finns sedan tidigare som lokal I LKAB uppföllning vid Malmberget-Vitåfors (där beteckning Påv 4). Genom (orda undersökningar vid respektive
lokal redovisas Tabell 7 på sidan 10.
2015-04-01
6
lintedrdig
Enetjärn Natur AB har på uppdrag av BoEiden
genomfört biologiska och kemiska undersök-
Syfte
ningar i recipientvattendragen till Bolidens
Syftet med de biologiska och kemiska undersökningarna är att genom uppföljning redovisa
den biologiska och kemiska statusen I recipienten till gruvverksamheten.
gruvverksamhet vid Aitikgruvan sydost om
Gällivare, i Gällivare kommun, Norrbottens län.
Aitikgruvan är belägen ca 13 km sydost om
Syftet är också att göra en jämförelse med
tidigare års undersökningar inom kontrollprogrammet och visa hur tillståndet i recipienten
utvecklas övertid. Undersökningarna ska
även ge en återkoppling på provtagningarnas
omfattning och därmed även utgöra underlag
för beslut om framtida uppföljningar behöver
förändras i något ayseende, t. ex i val av lokaler
för uppföljning, utvärdering av variabler ochprovtagningsfrekvens .
Gällivare.
Verksamheten innebär brytning av komplexmalmer med dominans av koppar. Brytningen
sker i dagbrott och anrikning sker på plats vid
Aitik. Brytning och anrikning av malm I Aitik
har skett sedan slutet av 1960-talet. Processvatten från gruvan renas i ett antal steg och
går via gruvdammar innan det återbördas
till recipienten Leipojoki/Vassara älv/Lina
älv. Överskottsvatten från processerna kan
innehålla förhöjda halter av bland annat kväve,
fosfor och metaller, vilket kan påverka förhållandena i recipienten.
Boliden driver ett egenkontrollprogram för
uppföljning av verksamheten vid Aitik. Egenkontrollprogrammet innebär bl.a. en uppföljning av hur recipiententvattendragen påverkas
biologiskt och kemiskt nedströms gruvområdet. Utökad biologisk undersökning i recipienten utförs inom ramen for kontrollprogrammet
ungefär vart tredje tilt vart femte år. Senaste
undersökningen utfördes 2010 (Hushållningssällskapet 2010a). Aktuell undersökning i recipienten genomfördes i augusti och september
2014.
Lina älv påverkas i området förutom av Bolidens gruvverksamhet även bland annat av
Gällivare samhälle och LKAB:s gruva norr om
3 Nedströmslokal, lokal 13 (Li 4)1 Una älv .Viss beläggning av
Malmberget.
ett vita ktigt intorkad inkrustering syns på block i strandkanten.
2015-04-01
7
Under våren 2014 har Boliden Aitik oaysiktligt släppt ut förorenat smältvatten till Lina älv via Sakajoki
som mynnar I Lina älv norr om Aitik och strax nedströms sammanflödet med Vassara älv. Ytterligare
ett mindre utsläpp från samma område ägde rum under sommaren. Boliden har nu följt upp effekten
av händelserna genom att utföra mer omfattande biologiska undersökningar i det område som kan ha
påverkats.
Denna utredning har också samordnats med ordinarie biologiska undersökningar inom Bolidens egenkontrollprogram och de provpunkter och variabler som ingår där. Därutöver kompletteras undersökningarna med metallanalyser i fisk från sjöar som i olika utsträckning kan belastas av nedfallande stoft
från Aitik. Resultaten från undersökningarna kommer att ingå som underlag i kommande tillståndsprövningar.
I samband med utredningen har samtliga lokaler inom kontrollprogrammet utvärderats för lämplighet
för biologisk provtagning och uppföljning.
Hela recipienten med Vassara älv och Lina älv och vidare nedströms utgör ett tillflöde till Ängesån och
Kalix älv. Linaälven avslutas I ett 16 m högt vattenfall vid sammanflödet med Ängesån, fallet utgör ett
naturligt vandringshinder för fisk. Älven är del av Kalixälvens avrinningsområde och ingår i Kalix och Torneälvs Natura 2000 område (Länsstyrelsen 2007).
2015-04-01
6
2 Metodik
I detta kapitlet redovisas metodiken för de olika delundersökningarna.
2.1 Provtagning och rlokaler
Provtagningarna för 2014 följer i stort samma utformning och omfattning som under 2010 års provtagning (Tabell 1). Några viktiga förändringar har dock skett inför 2014:
• Provtagning av påväxtalger har utökats längre nedströms I recipienten, i Ängesån,
för att få en bättre uppskattning av eventuell påverkan där. Här togs prover såväl
uppströms som nedströms utloppet av Lina älv.
• Antalet lokaler har också utökats till följd av en samordning med LKAB:s uppföljning i
Lina älv där också uppföljning inom kontrollprogrammet genomförts under sommaren 2014. Från provtagningen i Lina älv redovisas 3 provlokaler (Referens 2 (Ref 2),
Påverkan 2 (Påv 2)och lokal Li 3 (tidigare i kontrollprogrammet för Aitik) har ersatts
med Påverkan 4 (Påv 4), eftersom Li 3 låg direkt nedströms väg El 0 och därför inte
är lämplig som uppföljningslokal. Lokalen hade också en mycket homogen bottenstruktur (låg variation) vilket särskilt påverkar fiskförekomst och bottenfauna.
• Kontrollprogrammet 2014 kompletterades med provtagning av metaller i vattenmossa. Under 2010 års provtagning nyttjades fisk i metallanalysen på de olika
provtagningslokalerna. Bytet av metod motiveras av att mossa är en bättre uppföljningsvariabel än fisk i det här fallet eftersom mossan är stationär och att metoden
lätt kan upprepas på ett standardiserat sätt mellan olika år. Fisk provtogs dock för
metallanalys i tre närliggande sjöar som ett nytt moment sedan 2010.
Provtagning av bottenfauna och elfiske genomfördes med samma omfattning som beskrivits ovan för
påväxtalger. För bottenfaunan provtogs dock bara en lokal i Ängesån, nedströmslokalen (Äå 2)
2.2 Vat tenkemi
Vattenkemisk provtagning av ytvatten inom recipienterna nedströms Altik utförs av Boliden på sammanlagt mer än 20 punkter, bl. a. 2 mätpunkter i Leipojoki, 2 i Vassara älv, 3 i Lina älv, 4 i Myllyjoki och
2 i Sakajoki. Provtagningen genomförs inom Bolidens egenkontrollprogram flera ggr/år vid de olika mätpunkterna och beroende på behovet av uppföljning. Ingen särskild vattenprovtagning utöver ordinare
program har genomförts i samband med de här redovisade biologiska undersökningarna inom kontrollprogrammet 2014. De ordinarie vattenkemiska undersökningarna inom Bolidens egenkontrollprogram
presenteras och redovisas i annat forum, dvs. Ingen samordnad utvärdering av resultat för vattenkemisk
provtagning och biologiska undersökningar sker i denna rapport.
2015-04-01
9
Tabell1. Information om provtagnIngslokaler för vattenblologiska undersökningar och år för provtagning. Pva = påväxtalg, Bfa = bottenfauna, Elf= elfiske, Met =metaller i fisk, Mel/a = metaller! vattenmossa 2074. Koordinater angivna 1 RT 90.
Provpunkt
x-koord
Provtagningstyp och år
y-koord
Pva
BfaElf
Met
MeVa
lk
Leipojoki U (Le 1)
7451070
1714940
10/14
10/14
10/14
14
2k
Leipojoki N (Le 2)
7453870
1717165
10/14
10/14
10/14
14
3k
Vassara U (Va 1)
7454545
1716960
10/14
10/14
10/14
14
4k
Vassara N (Va 2)
7454410
1721060
10/14
10/14
10/14
10/14
5k
Sakajoki 1 (Sa 1)
7453770
1724010
14
10/14
10/14
10
Sk
Sakajoki 2 (Sa 2)
7453820
1724010
10/14
10/14
10/14
7k
Sakalombolo (Sa 3)
7454350
1723855
10/14
10/14
10/14
8k
Myllyjoki U (My 1)
7448595
1723950
10/14
10/14
10/14
9k
Myllyjoki N (My 2)
7451330
1726755
10/14
10/14
10/14
10k
Lina älv U (Li ref 2)
7469593
1707054
10/14
10/14
10/14
ilk
Lina älv N1 (L1 2b)
7462650
1714760
10/14
10/14
10/14
12k
Lina älv N3 (Li 4b, LKAB Påv 4)
7457280
1720020
10/14
10/14
10/14
13k
Una älv N 4 (Li 4)
7454945
1723685
10/14
14k
Una älv N 5 (LI 5)
7456460
1732171
10/14
15k
Nletsajoki (Nil)
7463240
1722600
14
16k
Imetjoki N 3 (im 3)
7462495
1722430
14
17
Sakajärvi (Sa 4)
7452760
1725260
14
18
Laurajärvi (La 1)
7451740
1729085
14
19
Keskijärvi (Ke 1)
7448420
1732890
14
20
Ängesån U (Äå 1)
7430730
1775740
14
21
Ängesån N (Äå2)
7409410
1791450
14
2015-04-01
10
14
14
14
14
10/14
14
14
14
10/14
10/14
14
14
14
14
14
14
gko
23 Påväxtalger
Provtagning och analys
Provtagning av kiselalger genomfördes under perioden 20 augusti till 4:e september 2014. Totalt inventerades 13 lokaler, se tabell 1 på sidan 10. Karta över lokaliseringen av de olika provlokalerna finns
redovisad i figur 2 på sidan 6.
Enligt Naturvårdsverkets handbok ska klassificeringen av ekologisk status baserat på kiselalger utgå
utifrån provtagningar och analyser enligt SS-EN 13946:2003 och SS-EN 14407:2005 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat. Naturvårdsverkets undersökningstyp: Påväxt i rinnande vatten
— kiselalgsanalys, version 3:1 2009-03-13 räknas som en metod som ger likvärdiga resultat och är den
undersökningstyp som följts i detta projekt (Naturvårdsverket 2007).
Proverna samlades in genom att fem stycken knytnävsstora stenar eller annat fast substrat (trädbitar,
bladoversidor) borstades rena I en hink. Prover konserverades sedan i 70 % denaturerad etanol. Proverna preparerades I olika steg och färdiga preparat analyserades under mikroskop för att kvantifiera
förekomsten av olika arter och analysera förekomsten av skaldeformationer för olika taxa.
Bedömningsgrunder
Av de provtagna påväxtalgerna är det specifikt kiselalgerna som används för bedömning av ekologisk status, i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Övriga grupper av
påväxtalger som grönalger, blågrönalger, rödalger och brunalger nyttjas främst vid bedömningar av
biologisk mångfald samt för kvalitativ bedömning av vattendragets näringstatus.
De parametrar som enligt Naturvårdsverkets handbok klassificeras för kvalitetsfaktorn kiselalger är de
två indexen IPS (Indice de Polluo-sensibillM Spcifique) och surhetsindex ACID (tabell 2 och 3). IPS
visar påverkan av näringsämnen och organisk förorening medan ACID visar på medelsurheten över 12
månader före provtagning. IPS-indexet beräknas sedan om till en ekologisk kvalitetskvot, EK.
Surhetsindexet ger dock ingen statusklass utan grupperar endast vattendraget i en pH-regim. ACID
skiljer alltså inte på vad som är naturligt surt och antropogent försurat. För att göra det används de
fysikalisk-kemiska bedömningsgrunderna för försurning.
Kiselalgerna finns väl spridda över hela landet och huvuddelen av arterna har mycket god geografisk
utbredning. Klassificeringarna med IPS-Indexet fungerar därför i hela Sverige och referensvärde och
klassgränser är desamma i hela landet.
2015-04-01
11
19 00 *
Tabell 2. Bedömningsgrunder utifrån det kiselaigsbaserade !PS-index.
KlassIPS-värdeBedömning
el2 17,5hög status, mycket näringsfattigt till näringsfattigt tillstånd och ingen eller
obetydlig förorening
12z 14,5 och< 17,5god status, näringsfattigt till näringsrikt tillstånd och/eller svag förorening
3zll och <14,5måttlig status, näringsrikt till mycket näringsrikt tillstånd och/eller tydlig förorening
1 42. 8 och <11otillfredsställande status, kraftigt näringsbelastning och/eller kraftig förorening
115Bmycket låg status, mycket kraftig näringsbelastning och/eller mycket kraftig
förorening
Acid-index, B -MotTabell 3. Bedömningsgrunder för det kiselalgsbaserade Acid-index. A - pH eller pH-intervall för
svarar medel-pH 12 månader före provtagning. Klasserna visar på olika stadier av surhet men är inte ett mått på ekologisk status.
Klass
Bedömning
Acid-index (pH)
B
A
Alkaliskt
1
z 7,5
z 7,3
2
5,8-7,5
6,5-7,3
Nära neutralt
3
4,2-5,8
5,9-6,5
Måttligt surt
4
2,2-4,2
5,5-5,9
Surt
5
<2,2
<5,5
Mycket surt
2.4 Bottenfauna
Bottenfaunaprovtagningar genomfördes under v. 38-39, under andra halvan av september 2014. Totalt
provtogs 14 lokaler (Tabell 1 på sidan 10). Karta över lokaliseringen av de olika provlokalerna finns redovisat i figur 2 på sidan 6.
Provtagning och analys
De bedömningsgrunder för bottenfauna som presenteras i Naturvårdsverkets handbok ger en tydlig
rekommendation om att bottenfaunaprover ska provtas på hösten. Med detta förfarande kan alla
resultat bli jämförbara över hela landet. Syftet med bottenfaunaundersökningen är att få en översiktlig
2015-04-01
12
*
bild av artsammansättningen i undersökta lokaler och att kunna genomföra bedömningar av miljökvalitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. individantal redovisas också, men det ger bara en bild
av arternas relativa förekomst på provlokalen. För att bedömningsgrunderna för bottenfauna i vattendrag ska kunna tillämpas bör provtagning och analys göras enligt metod SS EN-27828 eller med annan
metod som ger likvärdiga resultat. Provatagningen av bottenfauna i den här undersökningen följer
Naturvårdsverkets handledning för tidsserieprovtagning av bottenfauna (Naturvårdsverket 2010)
För varje provtagningslokal togs fem sparkprover utefter en 50 in lång strömsträcka. Varje enskilt
sparkprov provtogs på en yta av 0,3 x 1 m och materialet samlades upp i en Machanhåv med maskstorleken 0,5 mm. Sparktiden i rinnande vatten var 20 sekunder per delprov. Alla delprov valdes så att
de hade så likvärdiga förutsättningar (bottensubstrat, strömhastighet mm) som möjligt i miljöval inom
provtagen delsträcka.
Som komplement togs också ett så kallat sökprov inom samma 50 meters sträcka på var och en av de
provtagningslokaterna. Sökproverna är kvalitativa prov som har till syfte att komplettera provtagningen
I delsträckans övriga mikromiljöer som strandkanter och andra delar som inte provtas i de fem standardiserade sparkproven. Sökprovet ingår också i underlaget till indexbedömningarna och kan dessutom
ge extra information om extra arter/taxa som är värdefull vid en expertbedömning. Artbestämning
genomfördes enligt den standardiserade taxonomiska listan i föreskrifterna (NFS 2008:1).
Biologiska index
Insamlade arter/taxa har legat till grund för miljöbedömningar med utgångspunkt från ett antal biologiska index. Utifrån naturvårdsverkets bedömningsgrunder utvärderas i rinnande vatten tre olika biologiska index; ASPT, Di-index och MISA. Med hjälp av ett referensvärde som är anpassat efter vari landet
(ekoregion) proverna tagits, beräknas EK (ekologisk kvalitetskvot) ut för dessa index. EK utgör sedan
underlaget till bedömningen av den ekologiska statusen för det undersökta vattnet. För att bedöma
den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått sämst
statusklass,
För att ge en utförligare bild av den ekologiska statusen i vattenmiljöerna i avrinningsområdet redovisas
även tre andra typer av index; Shannons diversitetsindex, EPT- index samt artantal/antal taxa.
Average Score Per Taxon (ASPT)
ASPT är ett "renvattenindex" som beskriver vattenkvaliteten. Genom kännedom av ett antal bottenfaunafamiljers toleransnivå i förhållande till vattnets kemiska sammansättning kan vattnets ekologiska
kvalitet bedömas. Höga poäng tilldelas känsliga taxa. Ett högt indexvärde indikerar hög kvalitet på
vattnet. Indexet beskriver en integrerad påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen
och miljöförstörande påverkan som dikning/rätning/rensning med ökad grumling som följd. Att med
säkerhet avgöra vilken påverkan som är orsak krävs undersökningar av bakgrundsdata i avrinningsområdet. För ASPT beräknas EK enligt följande: EK = beräknat ASPT / referensvärde.
2015-04-01
13
DJ-Index
DJ-index är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering och som med hjälp av sju ingående delindex beskriver bottenfaunans sammansättning. För DJ-index beräknas EK enligt följande: EK = (beräk-
nat DJ-Index - 5) / (referensvärde - 5).
Misa
Ett poängsättningssystem som ger poäng för antal arter, surhetskänsliga grupper och arter som sammantaget ger ett indexvärde för den undersökta vattenlokalens surhetsstatus. För Misa beräknas EK
enligt följande: EK = beräknat index-värde / referensvärde.
Bedömningsgrunder utifrån olika bottenfaunalndex: a) Index för bedömning av vattendrag, b) index för bedömning av sjöar.
Tabell 4.
De fem klasserna representerar olika nivåer av ekologisk status (enligt Vattendirektivet) däri7 står för hög ekologisk status och 5 för dålig
ekologisk status. 1) Index som ingår! Naturvårdsverkets bedömningsgrUnder, utgår från begreppet EK (ekologisk kvalitetskvot). 2) Regionberoende referensvärde som används vid beräkning av EK. Altik och Gällivare ligger! ekoregion Boreala höglandet (20). De fyra nedre
Indexen i respektive tabell a) och b) är Inte kopplade till ekologisk status utan anger istället klasstillhörighet som bygger på ett stort antal
bottenfaunaprovtagningar genomförda i Sverige och där klasserna betyder följande 1=mycket högt antal, 2=högt antal, 3= måttligt högt
antal, 4= lågt antal och 5=mycket lågt antal.
a) Bedömning av vattendrag
4
3
15
Referensvärde2)
Klass
1;11
gl 2
Benämning
Hög
God
Måttlig
Otillfreds.
Dålig
ASPT-lndex 1)
2 0,9
20,70-<0,90
20,45-<0,70
20,25-<0,45
<0,25
6,67
k 0,80
10,60-< 0,80
20,40-<0,60
20,20-<0,40
<0,20
14,00
2 0,55
20,40-< 0,55
>0,25-<0,40
20,20-<0,25
<0,20
47,5
Shannons diversItetsindex
> 3,71
2,97-3,71
2,22-2,97
1,48-2,22
s 1,48
EPT-Index
>29
22-29
12-21
7-11
<7
Klass
In
rj 2
4
F15
Benämning
Hög
God
Måttlig
Otillf reds.
Dålig
ASPT-Index 1)
2 0,60
>0,45 - <0,60
z0,30-<0,45
20.15-<0.30
<0,15
5,6
k 0,60
/0,45 - <0,60
z0,30<0,45
20,15-<0,30
<0,15
41,7
Shannons diversitetsIndex
> 3,00
2,33-3.00
1,65-2,33
0,97-1,65
s 0,97
EPT Index
> 17
14-17
10-13
8-9
<8
Antal taxa
>35
31-35
20-30
15-19
<15
Antal indIvider
>1000
700 - 1000
300 - 699
150 - 299
<150
DJ-Index 1)
Misa-Index»
b) Bedömning av sjöar
Mila-Index 1)
3
2015-04-01
14
Referensvärde21
Shannons DiversitetsIndex
Indexet beskriver ekosystemets mångfald eller diversitet. Värdet är ett integrerat mått av artrikedom
och arternas relativa förekomst på provlokalen. Ett högt index erhålls om det är stor diversitet (många
arter) men främst att ingen eller få av arterna dominerar stort i antal. indexet är alltså beroende av artoch individantalet för varje art.
EPT-Index
EPT står för dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) och nattständor (Trichoptera)
och summan av antalet arter/taxa för dessa tre ordningar. E+P+T utgör normalt den största andelen av
faunan i opåverkade vattendrag och bedömningen enligt EPT-indexet ger ett värde på vattendragens
funktion och naturlighet. Många av bottenfaunans känsliga grupper finns också i dessa tre ordningar.
2015-04-01
15
2.5 Provfiske
Provfiske I vattendrag genomfördes under månadsskiftet augusti - september 2014. Provfisken utförs
för att följa eventuella förändringar av den ekologiska statusen hos fisksamhället i Lina älv.
Vattendrag
Upplägget för elfiskeundersökningen förändrades under årets provtagning jämfört med provtagningen
under 2010. Ändringen innebar en anpassning av den kvantitativa metod som användes under 2010
genom att omfattningen begränsades till ett kvalitativt elfiske med en fiskeomgång om fem eller färre
individer från samma årskull (yngel eller större fisk) av någon laxfiskart (lax, öring. harr) fångades i
första fiskeomgången. Fångades fler än fem individer utfördes ytterligare fiskeomgångar för ett fullt
kvantitativt fiske (för metodbeskrivning av kvalitativa respektive kvantitativa elfiskemetoder se Naturvårdsverket 2010). Detta motiveras av att säkerheten i beräkningen av fisktätheter inte stärks med
ytterligare fiskeomgångar vid låga tät heter.
Den här föreslagna modellen praktiseras ävenTabell 5. Nationellt beräknade mått på fångsteffektiviteten
för olika fiskarter/åldersklasser.
inom den nationella mIljövervakningen av tax
i Kalix och Torne älvar. Elfisken genomfördes
Art och åldersklass
p-värde
på sex lokaler uppströms och på tio lokaler
nedströms verksamheten i de olika vattendrag
()ring 0+
0.48
9). Elfiskena utfördes med hjälp av ett
öring >0+
0.55
bensindrivet (enbart alkylatbensin användes)
Harr 0+
0.44
Harr >0+
0.48
vattentemperatur uppmättes. Den fångade
stensimpa
0.30
fisken artbestämdes och längdmättes innan
Bergsimpa
0.30
Elritsa
0.39
Lake
0.46
Gädda
0.50
Abborre
0.45
Am. Bäckröding 0+
0.46
Am. Bäckröding >0+
0.48
som omger gruvområdet (se Tabell] på sidan
Honda eul0 elverk och en likriktare av märket
Lugab. Lokalerna fotograferades och luft- och
den återutsattes efter ayslutat fiske.
Täthetsberäkningar av fångad fisk utfördes
med hjälp av det nationella medelvärdet för
fångsteffektivitet (p-värde) som beräknats
av Fiskeriverket och som redovisas i Degerman m.fl.1999. Storleken på p-värdet för
olika fiskarter presenteras i Tabell 5. Ett högre
p-värde betyder att en större andel av totalpopulationen av fiskarten/åldersklassen låter sig
Infångas vid elfiske.
Vattendragsindex(VIX)
VIX för generell påverkan är ett sammanvägt index för bedömning av fiskfaunas status i ett vattendrag,
där ett högt index-värde motsvarar en hög ekologisk status (Tabell 6 på sidan 17). I VIX-Indexet ingår
2015-04-01
16
Tabell 6. Klassificeringsgränser för index VIX.
VIX
KlassBenämning
sex stycken delindex; sammanlagd täthet av
öring och lax, andel toleranta individer, andel
lithofila individer (leker på hård botten som
IlHog
z 0.75
grus och sten), andel toleranta arter, andel
12God
intoleranta arter och andel laxfiskarter som
3Måttlig
reproducerar sig på lokalen.
z 0.47 och < 0.75
z 0.27 och < 0.47
Beräkningsmodellen för VIX är baserad på14Otinfredställandez 0.08 och < 027
data från kvantitativa elfisken (tre utflsken),
MSDållg
och eftersom kvalitativa elfisken (ett utfiske)
<0.08
genomförts på de flesta undersökta lokalerna
(undantaget påverkan 5) bör resultatet betraktas som en indikation för fiskfaunans status. Beräkningarna är utförda inom ramen för elfiskerrapporteringen av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.
2.6 Metaller i mossa
Metaller i vattenmossa kan användas som ett indirekt mått på metallbelastning i vatten. Halterna
mossan speglar metallhalten i ytvatten under en längre tidsperiod jämfört med direkta analyser av
metaller i vattenprover och kan ge en bild av föroreningsnivån av metaller samt hur stort påverkansområdet är. Uppmätta halter av metaller kan sedan bedömas utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för metaller i vattenmossa (Tabell 7, Naturvårdsverket 1999). Antingen kan mossa som växer lokalt
användas eller om mossa saknas så kan material hämtas från en närliggande lokal för transplantation.
Transplanterad mossa inkuberas under minst tre veckor för att metallhalterna i mossan ska hinna
stabilisera sig till lokalen där metallhalten ska bedömas. Metodiken för provtagning och analys följer
Naturvårdsverkets handledning för provtagning av metaller i vattenmossa (Naturvårdsverket 2004).
Startprover med smal näckmossa (Font/nails dalecarlica) samlades in den 27 augusti från Leipojoki
uppströms vägen mot Nattavaara (x:7451062, y:1714954 RT90). Insamlad mossa transplanterades
till]] lokaler fördelade i vattendragen Lina älv, Vassara älv, Myllyjoki, Leipojoki, Sakajoki, Nietsajoki och
lmetjoki (se Tabell 1 på sidan 10). Transplanterad mossa samlades in den 25 september efter 29 dagars
inkubation på provtagningslokalerna. Årsskott av mossan analyserades i ett samlingsprov för respektive lokal och analyser av metaller utfördes av ALS Scandinavia AB i Luleå.
2015-04-01
17
TS).
Tabell 7. Bedömningsgrunder för metaller i vattenmossa (mg/kg
Il
Mycket låga
halter
3
PI 2
Låga halter
Måttligt höga
halter
Höga halter
Mycket höga
halter
<0.5
0.5-3
3-8
8-40
>40
<0.3
0.3-1.0
1.0-2.5
2.5-15
>15
2-10
10-30
30-150
>150
1.5-3.5
3.5-10
10-50
>50
7-15
15-50
50-250
>250
0.04-0.1
0.1-03
03-1.5
>1.5
Co
<2
Cr
<1.5
Cu
<7
Hg
<0.04
Ni
<4
4-10
10-30
30-150
>150
Pb
<3
3-10
10-30
30-150
>150
7n
<60
60-160
160-500
500-2500
>2500
23 Metaller i fisk
Metod
Fisk för analys samlades in med handredskap från sjöarna Laurajärvi, Keskijärvi och Sakajärvi samt från
två områden i Lina älv, ett uppströms referensområde samt ett område nedströms verksamheten vid
Aititk. Insamlingen avfisk skedde under de två sista veckorna i augusti.
I Tabell 8 presenteras en sammanställning av fiskproverna för analys av metaller. De fiskar som analyserats med ayseende på metaller har även åldersbestämts vid centrum för åldersanalys, SLU:s sötvattenslaboratorium i Stockholm. Metallanalys utfördes för leverprov (arsenik, kadmium, kobolt, krom,
koppar, kvicksilver, mangan, nickel, bly och zink) och analys av kvicksilver i muskelvävnad. Analyserna
omfattade fem individer av abborre för samtliga av de provfiskade sjöarna. För Lina älv analyserades
tre harrar från referensområdet och fyra harrar från påverkansområdet. Fiskarna mättes (mm), vägdes
(0.1g) och förpackades hela i plastpåsar och frystes för att senare skickas till laboratorium för analys.
Halterna för olika metaller i lever redovisas i mg/kg torrvikt och halterna för kvicksilver i fiskmuskel redovisas i mg/kg våtvikt. Eftersom mängden levervävnad är mycket liten hos en liten fisk medför detta att
lägsta rapporteringsgräns kan variera mellan olika fiskindivider. Vid halter under lägsta rapporteringsgräns har detta angivits i resultattabellerna (se resultat Tabell16 på sidan 18 och Tabell 15 på sidan
37).
Halterna av kvicksilver jämförs för abborre med värden ur Åkerblom och Johansson (2008) och från
Länsstyrelssen (2011). Bakgrundsvärden för övriga metaller i abborre har uppskattats från Åhgren och
2015-04-01
18
",!_f"?
;•)
Norrgren (1996).Halterna av metaller i harr jämförs mellan fisk från referensområdet och fisk från påverkansområdet nedströms verksamheten.
Tabell 8. Sammanställning av antal, längd, vikt och ålder för a) harr och b) abborre för analys av metaller i fisk för de
olika provtagningssfflarna. Värden presenteras som medelvärden ± standardavvikelse (SD).
Alder
Max
Min
269,0 ± 84,15,25 ± 0,5
6
5
256,3 ± 92,86 ± 1,7
8
5
53,8±10.26,2 ± 1,8
9
5
246,0 ± 3,2
170.4 ± 10,23 ± na
3
3
179,2 ± 31,2
58,0 ± 37,95,2 ± 1,6
8
4
Antal
Längd (mm ± SD)
Una älv U
4
312,8 ± 20,2
Lina älv N
3
308,3 ± 24,5
Keskijärvi
5
184,2 ± 7,7
Laurajärvi
5
SakaJärvi
5
a) Harr
Vikt (g ± SD)
Medel (år
± SD)
13) Abborre
2015-04-01
19
3 Resultat
Detta kapitel sammanfattar resultaten från undersökningarna i kontrollprogrammet. Först
beskrivs de olika provtagningslokalerna kort, därefter redovisas resultaten för de olika delundersökningarna.
3.1 Lokalbeskrivningar
Aitikgruvans recipientområde
Recipientvattendragen till Aitikgruvan är Vassara och Lina älv som senare rinner ihop med Ängesån och
vidare till Kallxälven. Hela avrinningsområdet är del av Natura 2000 områden Kalix- och Torne älv.
Den första mindre recipienten nedströms Aitikgruvans klarningsmagasin är ån Leipojoki som är belägen
på sydvästsiden om gruvans stora sand- och klarningsmagasin. Leipojoki rinner efter några kilometer nedströms inloppet från gruvan ihop med Vassara älv. Normalt är detta recipientvattnets väg ut
från gruvområdet, men vid enstaka tillfällen sker också bräddningar från andra delar av gruvområdet.
Påverkat vatten kan då avrinna via bäcken Sakajoki norr om gruvan och vidare via sjön Sakalärvi och
ut till Lina älv nedströms sammanflödet med Vassara älv. De två älvarna rinner ihop en dryg kilometer
uppströms denna punkt.
Både Vassara älv och Lina älv har sina källflöden mellan Kaitumälvens avrinningsområde i norr och
Stora Luleälv i söder. På sina vägar åt sydost passerar älvarna olika delar av Gällivare stad med omnejd.
Linälven passerar strax norr om Malmbergets samhälle. Större delen av arealen I de västra delarna av
avrinningsområdet består av naturskogar/urskogar och väglös vildmark. Naturliga vattendragsnniljöer
som I dessa delar betingar höga naturvärden, vilka är knutna till en variation i strukturer, processer,
mikroklimat och vegetation. Sådana miljöer är betydelsefulla för den biologiska mångfalden och som
de östra delarna är däremot huvuddelen av närmiljöerna
stråk utmed vilka djur och fåglar ofta rör sig. I
till älven påverkade av rationellt och modernt skogsbruk och de omgivande naturvärdena är betydligt
lägre.
Provtagningslokater
Nedan följer en kort presentation av provtagna lokaler inom kontrollprogrammet 2014.
1. Lelpojoki U (Le 1)
Lokalen ligger direkt uppströms Nattavaaravägen, 8 km söder om Gällivare samhälle och ca 1,5 km
uppströms Aitikgruvans utlopp i Leipojoki. Ån är 10-15 bred på provtagningslokalen. Lokalen har ett
2015-04-01
20
strömmande lopp med en ganska variabet bottenstruktur där den relativt starka strömmen gör att mindre fraktioner från grus och nedåt nästan saknas i bottenbädden.
Vattenföringen var hög vid elfisketillfället men ej vid provtagningen av kiselalger och bottenfauna.
Påväxt av mossa, fontinalis finns sparsamt på mindre och medelstora block och mängden långa trådformiga grönalger är också sparsam. Tillgången på död ved är mycket sparsam, troligen till följd av den
starka strömmen som spolar rent mycket av bottenbädden i denna del av ån.
Lokalen omges av näringsrik björk- och grandominerad skog —och gransumpskog där strandkanterna
är klädda med höga gräs, starrar ,högörter och rikligt med näringsindikerande mossor som palmmossa,
rosmossa och skogshakmossa. Bland kärtväxterna förekommer brudborste, smörboll, blåtåtel och
fjällskära som alla indikerar god näringstillgång i marken.
På lokalen fångades vid elfisket enbart harr i den ganska strida strömmen, och tätheten av fisk var låg.
Bottenfaunan var måttligt artrik men med en normal sammansättning vilket indikeras av ett högt diversitetsindex (jämn sammansättning av förekomsten av de 36 noterade arterna/taxa).
Lokalen bedöms som en bra lokal för biologisk provtagning. Möjligen är sträckan lite väl strid och vid
höga flöden (> medelvattenföring) kan det möjligen försvåra för etprovfiskeundersökning.
2. Leipojoki N (Le 2)
Lokalen ligger några kilometer nedströms Aitikgruvans utlopp i Lelpojoki och bara ett antal hundra
meter uppströms sammanflödet med Vassara älv. Ån är mellan 25-35 bred på lokalen, och den har ett
strömmande lopp med en ganska variabel och blockrik bottenstruktur. Strömmen är stark vilket gör att
mindre fraktioner från grus och nedåt endast sparsamt förekommer i bottenbädden.
Vattenföringen var hög vid elfisketillfället men ej vid provtagningen av kiselalger och bottenfauna.
Påväxt av mossa saknas medan långa trå' dformiga grönalger förekommer lite mer frekvent. Lokalen
omges av näringsrik björk- och grandominerad skog —och gransumpskog där strandkanterna är klädda
med höga gräs, starrar, högörter och rikligt med
näringsindikerande mossor som palmmossa,
rosmossa och skogshakmossa. Bland kärtväxtema förekommer brudborste, smörboll, blåtåtel
och fjällskära som alla Indikerar god näringstillgång i marken.
På lokalen fångades vid elfisket en harr och
en öring i den ganska strida strömmen. Bottenfaunan var mycket artrik med en normal
sammansättning vilket indikeras av ett mycket
högt diversitetsindex (jämn sammansättning av
"9)
förekomsten av de 52 noterade arterna/taxa).
4 Lokalen Lelpojoki 2 ligger nedströms utloppet av aolidens
processvatten från Aitiks gruvverksamhet.
2015-04-01
21
Lokalen bedöms som en bra lokal för biologisk provtagning. Möjligen är sträckan lite vät strid och vid
höga flöden ( > medelvattenföring) kan möjligen försvåra för elprovfiskeundersökning.
3. Vassara U (Val)
Lokalen ligger 650-700 meter uppströms sammanflödet mellan Leipojoki och Vassara älv (första
forsen uppströms sammanflödet). Ån är 20-30 bred på provtagningslokalen som har ett strömmande
lopp med en ganska variabel bottenstruktur där den relativt starka strömmen gör att
mindre fraktioner från grus och nedåt nästan
saknas i bottenbädden utom i kanterna mot
stränderna.
Lokalen omges av björk- och grandominerad
blandskog där strandkanterna är klädda med
höga gräs och viden närmast vattenlinjen,
Bland kärlväxterna förekommer brudborste,
smörboll, blåtåtel och fjällskära som alla indikerar god näringstillgång i marken.
På lokalen fångades vid elfisket öring, bergsimpa och lake. Bottenfaunan var mycket
artrik med en normal sammansättning vilket
410«4
5 Vassara
älv - uppströmslokalen nedom Gällivare samhälle
men innan sammanflödet med Leipojokl.
indikeras av ett mycket högt diversitetsindex
(jämn sammansättning av förekomsten av de
56 noterade arterna/taxa).
Lokalen är stor och bedöms som en bra lokal för biologisk provtagning upp till normalhöga flöden men
inte vid höga flöden.
4. Vassara N (Va 2)
Nedströmslokalen ligger nedströms gamla
stenbron nära väg E10. Ån är mellan 35-45
meter bred på provtagningslokalen som har
ett i genomsnitt strömmande lopp men med
en stor variation i bottenstruktur vilket ger
förutsättningar för en stor variation i olika
strömhastigheter på lokalen.
Lokalen omges av björk- och grandominerad
blandskog där strandkanterna är klädda med
höga gräs och viden närmast vattenlinjen.
Bland kärlväxterna förekommer brudborste,
smörboll och blåtåtel.
6 Vassara
älv - nedströrnslokalen vid gamla stenbron efter
sammanflödet med Leipojoki.
2015-04-01
22
På lokalen fångades vid elfisket öring, bergsimpa och lake. Bottenfaunan var mycket artrik med en normal fördelning av olika arter vilket indikeras av ett mycket högt diversitetsindex (en jämn sammansättning av förekomsten av de 55 noterade arterna/taxa).
Lokalen är stor och bedöms som mycket bra för biologisk provtagning upp fill normalhöga flöden men
vid högre flöden är den mindre bra.
1)
5.Sakajoki 1 (Sal)
Lokalen är belägen nedom utloppet från Sakajärvl men innan inloppet av bräddningsdiket från Aitikgruvan. Lokalen har ett svagt strömmande loop och en tydlig sjöutloppseffekt belägen så nära utloppet
från Sakajärvi. Botten har en del sten och block men också mycket finmaterial och sediment. Påväxten
är tydligt och vattenvegetation förekommer rikligt i botten (hårslinga, igelknoppar mm) och med vattenvegetation I strandkanterna i form av högväxt starrvegetation, hästsvans och videsnår.
Lokalen omges av täta viden och lite längre bak av medelålders björk- och grandominerad skog.
På lokalen fångades vid elfisket en abborre. Bottenfaunan var artrik med en normal fördelning av olika
arter vilket indikeras av ett mycket högt diversitetsindex (en jämn sammansättning av förekomsten av
de 44 noterade arterna/taxa).
Lokalen bedöms ha en förhöjd produktivitet till följd av sjöutloppseffekten och bottenfaunans artantal
och sammansättning förstärks av detta förhållande.
Lokalen bedöms som godtagbar för provtagning av bottenfauna och bra för kiselalgprovtagning men
Inte bra alls bra som elfiskelokal, vilket den bör utgå som.
6.Sakajoki 2 (Sa 2)
Lokalen ligger mindre än 100 meter nedström Sa1-lokalen, just nedom utskovet för bräddningsdiket
från Aitik och i direkt anslutning till en mindre bro (för skoter och fyrhjuling).
Bäcken är bara 4-7 meter bred på provtagningslokalen som har ett strömmande loop
men med en liten variation i bottenstruktur
vilket ger en kanalartad struktur och mindre
förutsättningar variation i olika strömhastigheter och mikromiljöer på lokalen.
Lokalen omges av björk- och grandominerad
blandskog.
Vid elfisket fångades ingen fisk. Bottenfaunan
var måttligt artrik med en normal fördelning av olika arter vilket indikeras av ett högt
diversitetsindex (en jämn sammansättning av
förekomsten av de 37 noterade arterna/taxa).
7 Sakajoki 2 (Sa 2) nedom braddningsdiket från Aitik.
2015-04-01
23
Lokalen bedöms ha en sjöutloppseffekt och därmed förhöjd näringsstatus och bottenfaunans artantal och sammansättning förstärks av detta förhållande. Lokalen bedöm som mindre bra för bottenfaunaprovtagning sett till den svaga bottenstrukturen och låga mångformigheten i bottenmaterial.
För provtagning av kiselager är lokalen bra. Som elfiskelokal bör Sa 2 helt utgå för uppföljning inom ett
biologiskt kontrollprogram.
7.Sakajoki 3 (Sa 3, Sakalombolo)
Sa 3-lokalen ligger norr om väg E 10, ca halvägs mellan Sakajärvi och inloppet i Lina älv. Bäcken är
bara mellan 4-7 meter bred på provtagningslokalen som har ett strömmande topp men med en liten
variation i bottenstruktur vilket ger en kanalartad struktur och mindre förutsättningar för variation i olika
strömhastighet och mikromiljöer i bottenbädden.
Lokalen omges av björk- och grandominerad blandskog.
Vid elfisket fångades ingen fisk. Bottenfaunan var på gränsen mellan måttligt artrik och artrik med en
delvis ojämn fördelning av olika arter vilket indikeras av ett måttligt högt diversitetsindex för de 40
noterade arterna/taxa.
Inga fiskar fångades på lokalen vid elfisket. Lokalen bedöms som godkänd men inte bra för bottenfaunaprovtagning sett till den svaga bottenstrukturen och låga mångformigheten i
bottenmaterial. Av de tre Sakajokilokalerna är
detta trots det måttliga höga diversitetsindexvärdet den mest strömvattenlika och den mest
naturliga lokalen och utan sjöutloppspåverkan
som för de andra två lokalerna. För provtagning
av kiselager är lokalen bra. Som eifiskelokal för
uppföljning inom kontrollprogrammet bör SA
3 dock helt utgå, och det gäller samtliga tre
Sakajokilokaler.
8.Myllyjokl U (My 1)
Lokalen ligger längs vägen upp mot det nya
anrikningsverket vid Aitik, och geografiskt sett
8 Sakajoki 3 (Sa 3) - nedersta lokalen I Sakajoki Innan utloppet
I Lina älv.
nordost om berget Kiilavaara.
Bäcken är 3-6 meter bred på provtagningslokalen som har ett strömmande lopp men med en kortare
och mer lugnflytande del. Lokalen har måttligt stor variation i bottenstruktur med dominans av medelstora och större block. Förutsättningar finns för variation i olika strömhastigheter och mikromiljöer på
lokalen. Bäckbotten är rikligt beklädd med näckmossa och beskuggningen över bäcken från sidorna är
drygt 50%.
Lokalen omges av gran- och björkdominerad blandskog som är sumpskogsartad närmast bäcken.
2015-04-01
24
Vid elfisket fångades tre harrar. Bottenfaunan var måttligt artrik med en normal fördelning av antalet
individer av olika arter vilket indikeras av ett mycket högt diversitetsindex (en jämn sammansättning av
förekomsten av de 38 noterade arterna/taxa).
Bäcken kan beskrivas som en "riktig" skogsbäck med ganska mörka omgivningar (beskuggning av
skog) och ett mörkt humusfärgat vatten. Vattennivån var klart över medel vid elfisketillfället vilket kan
bidragit till ett sämre fiskeresultat jämfört med fiske vid en mindre vattenmängd (strömhastighet). Lokalen bedöms som bra för bottenfaunaprovtagning sett till naturligheten I bottenbädden. För provtagning av kiselager och för elfiske är lokalen också bra.
9. Myllyjoki N (My 2)
Lokalen ligger uppströms Kiilavaaravägen där
vägen passerar bäcken inte långt från utloppet
till Sakajärvi (ca 700 meter från utloppet till
sjön).
Bäcken är 3-7 meter bred på provtagningslokalen som har ett starkt strömmande lopp.
Lokalen har viss variation i bottenstruktur med
dominans av block i olika storlek. Bäckbotten är beklädd med en del näckmossa och
beskuggningen över bäcken från sidorna är ca
50 0/0. Lokalen omges av gran- och björkdominerad blandskog som är sumpskog.
411P •
9 Myllyjoki U (My 7)- lokalen ligger i skogen men nära nya vägen
upp till det nybyggda anrikningsverket.
Vid elfisket fångades tre harr och bergsimpa.
Bottenfaunan var artrik med en normal fördelning av antalet individer av olika arter vilket indikeras av ett högt diversitetsindex (en jämn sammansättning av förekomsten av de 41 noterade arterna/taxa på lokalen).
Bäcken kan beskrivas som en skogsbäck omgiven av tät, äldre grandominerad skog med ganska mörka
omgivningar (beskuggning av skog) och en mörk botten till följd av de mörka vattenmossorna. Vattennivån var klart över medel vid elfisketillfället, vilket kan bidragit till ett sämre fiskeresultat jämfört med
fiske vid en mindre vattenmängd (strömhastighet). Lokalen bedöms som bra för bottenfaunaprovtagning sett till naturligheten i bottenbädden. För provtagning av kiselager och för elfiske är lokalen också
bra men möjligen strömmen väl hög och lokalen blir därför känslig med höga strömhastigheter vid
höga vattenflöden. Lokalen bör elprovfiskas vid medelvattenstånd eller lägre.
10. Una älv U (Li ref 2)
Referenslokalen ligger ca 5 km uppströms gruvområdet vid Malmberget, just i kanten av Lina fjällurskogs naturreservat. Älven utgör reservatsgräns i denna del (norra stranden inom reservatet) men även
den södra stranden förefaller till största delen opåverkad.
2015-04-01
25
Provtagen sträcka ligger centralt i en längre sammanhängande och svagt slingrande forssträcka. Älven
är ganska smal och strid i denna del men provtagningssträckan ligger i ett lite flackare och bredare
parti.
Den provtagna forsträckan har en naturlig sammansättning av olika storleksfraktioner i bottenbädden
sett till den starka strömmen så saknas eller förekommer mindre storleksfraktioner i mycket liten omfattning (spolas ur bottenbädden). Även stora block förekommer sparsamt medan medelstora block
dominerar och det finns även gott om mindre block och stenar i olika storlek. Död ved förekommer i
mycket liten omfattning (troligen spolas mycket bort under högflödesperioder).
Skogen i stranddelarna domineras av fjällbjörk, gran och \Aden och närmast strandlinjen växer höga
gräs, halvgräs och örter. Strandlinjen är väl beskogad men älvens bredd gör att beskuggningen ändå
inte är mer än högst 20%.
Älven är ca 25 meter bred vid den provtagna sträckan och upp till 0,8 meter djup i de djupaste delarna.
Vattnet är klart och påväxt av alger eller högre vattenvegetation är begränsad. Vattennivån var något
över medel vid provfisketillfället i slutet av augusti, medan vattenståndet vid övriga provtagningar (bottenfauna och kiselalger i september) var kring medel.
Öring och bergsimpa noterades vid elfisket och bottenfaunan bestod av totalt 35 olika taxa med en
normal sammansättning och fördelning mellan olika arter och artgrupper. Lokalen är dock lite mindre
variationsrik sett till bottenbäddens storleksvariation vilket avspeglar sig i en något fattigare bottenfauna med lägre antal taxa, och diversitet jämfört med flera andra lokaler i Lina älv.
Provtagningssträckan bedöms som godkänd för provtagning av olika biologiska variabler men ej optimal sett till bottenbäddens variationsbegränsning.
Lina älv Ni (Li 2b, LKAB Påv 2)
Den andra påverkanslokalen är belägen helt nedom gruvan och nedom Koskullskulle samhälle, närmare bestämt en dryg kilometer nedom bron för vägen till Tjautjas. Ovanför lokalen (från bron och
neråt) är älven mer lugnt strömmande men i en kurva smalnar älven av och övergår i en forssträcka där
provtagningslokalen är placerad.
Vattenmiljön är även på denna lokal till synes opåverkad och med god variation i bottenmiljöer och
strömhastigheter även om större delen av forsen har stark ström med grovt och storblockigt bottenmaterial. Omgivande strandzoner är också naturliga och ingen sentida påverkan av skogsbruk kan ses vid
stränderna. Död ved i vattnet förekommer mycket sparsamt.
Skogen i stranddelarna domineras av gran och björk. Strandlinjen är väl beskogad men alvens bredd
gör att beskuggningen bara utgör 25-30 0/0.
Älven är ca 20 meter bred vid den provtagna lokalen och upp till1,1 meter djup i de djupaste delarna.
Vattnet är klart med mycket svag påväxt av alger. Vattennära mossor förekommer ganska rikligt I de
strandnära delarna, amfibiska mossor medan egentliga vattenmossor under vattnet saknas. Vattennivån var något över medel vid provfisketillfället i början av september medan vattenståndet vid övriga
2015-04-01
26
biologiska provtagningar (bottenfauna och kiselalger i september) var kring medel eller strax under
medel.
Enbart några lakar fångades vid elfisket vilket indikerar att lokalen inte är optimal för elfiske vid medelvattenstånd eller högre vattenstånd. Enbart tre meters bredd av lokalen kunde fiskas medan övrig del
av bredden var för djup och med för kraftig ström för att genomföra elfiske. Bottenfaunan däremot var
väl sammansatt av totalt 49 olika taxa som tillsammans indikerar ett rent, välbuffrat vatten och med
en rik förekomst av olika sländor som dag- bäck- och nattsländor.
Provtagningssträckan bedöms som väl smal för provtagning av olika biologiska variabler. Särskilt elfiskeundersökningar hämmas av detta och lokalen bär därför flyttas längre nedströms i forsen den älven
är bredare och där strömmen är svagare.
12. Lina älv N 3 (LI 4b, LKAB Påv 4)
Påverkanslokal 4 ligger ca1,5 km nedströms påverkanslokal 3, Älvkorridoren är här mestadels opåverkad närmast älven och såväl vattenmiljön som strandzoner är i start sett naturliga med bara liten
påverkan av omgivande mänskliga verksamheter. Vattenmiljön är ganska variationsrik med olika starka
strömmar och ett varierat bottenmaterial från stora block ned till sandstorlek. Större sten och medelstora block dominerar bottenmaterialet.
Skogen i stranddelarna domineras av en björkdominerad gran- och bförkblandskog. Närmast strandlinjen är det öppet med mycket videsnår och högväxta starrarter vilket gör det ganska öppet närmast
vattenlinjen. Därför finns nästan ingen beskuggning av vattenytan.
Älven är ca 20 meter bred på provtagningssträckan och upp till en meter djup i de djupaste delarna.
Vattnet var nästan klart men något brunfärgat och på bottnarna fanns en del påväxt av alger och högre
vattenvegetation där kransslinga dominerar bland kärlväxter.
Lax, bergsimpa, harr och gädda fångades vid elprovfisket. Bottenfaunan bestod av totalt 45 olika taxa/
arter. Bottenfaunasammansättningen kan ses
som opåverkad och helt normal.
Provtagningssträckan bedöms som väl
lämpad för provtagning av de olika biologiska
variabler som ingår i kontrollprogrammet. Däremot är ayståndet till närmast uppströms liggande lokal, påverkan 3 kort och det kan vara
anledning att titta närmare på antalet lokaler
nedströms med anledning av det.
13. Una älv N4 (L14)
Lokalen är belägen ca 500 meter öster om och
.110
nedströms inloppet av Sakajoki/Sakalompolo.10 Lina älv uppströms väg E 10 och uppströms samman flädet
med Vassara älv. Lokalen ersätter Li 3 som ligger bredvid väg E
10.
2015-04-01
27
-1- •
*'••••;.
Dessutom är lokalen Li
4 den första nedströms sammanflödet med Vassara älv som ligger någon kilo-
meter uppströms vid Suorkissuvanto.
På denna nedersta lokal är älvens närmiljöer relativt opåverkade och en bård av mer naturlig skog finns
i strandlinjen och en bit innanför denna. Skogen är dock avverkad här och det handlar inte om naturskog.
Vattenmiljön är som på övriga lokaler i Linälven naturlig med stor variation I strömmar och storleksvariation i bottensubstratet. Medelgrova block dominerar bottenbädden men storlekar ner till grus
förekommer.
Strandskogen domineras av en blandskog med björk, tall och gran och närmast vattenlinjen finns en
smal bård av viden och starr.
Älven är drygt 30 meter bred vid den provtagna sträckan. Vattnet var klart med en svag färg och mycket
liten påväxt av alger och högre vattenvegetation.
Fyra arter fisk fångades, lax, öring, bergsimpa och harr men i låga antal.
Bottenfaunan bestod av totalt 46 olika taxa/arter som hade en naturlig och jämn fördelning vilket gav
ett mycket högt värde på diversitetsindex.
En vitgul beläggning (Intorkad) noterades på de övre delarna av blockstranden som indikerade någon
form av utfällning tidigare under säsongen.
Lokalen bedöms som utmärkt för uppföljning av biologiska variabler inom kontrollprogrammet.
14. Lina älv N5 (LI 5, LKAB Påv 5)
Påverkanslokal 5 ligger nedströms Sakavaara och nordost om Llikavaara by. Även på denna nedersta
lokal är älvens närmiljöer relativt opåverkade och en bård av mer naturlig skog finns i strandlinjen och
en bit innanför denna. Vattenmiljön är som
på tidigare lokaler naturlig med stor variation
I strömmar och storleksvariation i bottensubstratet. Medelgrova block dominerar bottenbädden men storlekar ner till grus förekommer
på lokalen.
Strandskogen domineras av en blandskog
med björk, tall och gran och närmast vattenlinjen finns en smal bård av \Aden och starr.
Älven är drygt 30 meter bred vid den provtagna sträckan och upp till 0,9 meter djup i
de djupaste delarna. Vattnet var klart med en
9
11 Lina älv - första lokalen nedströms sammanflödet med
Vassara älv.
2015-04-01
28
svag färg och mycket liten påväxt av alger och högre vattenvegetation. En bredd av ca 5 meter och 60
meters längd avfiskades vid elprovfisket.
Lax fångades, såväl årsungar som äldre fiskar men ingen tiring. Bottenfaunan bestod av totalt 43 olika
taxa/arter.
Provtagningssträckan bedöms som väl lämpad för provtagning av de biologiska variabler som ingår i
kontrollprogrammet.
15. Nietsajoki Ni (N11) och 16.1metjoki N3 (Im 3)
Dessa båda lokaler är Inte del av kontrollprogrammet för Altik och presenteras därför inte med en
lokbeskrivning. Lokalerna har i den här uppföljningen varit del av det nya uppföljningsmomentet med
metaller i vattenmossa (fontinatis) och redovisas enbart för detta moment.
17. Sakajärvi(Sa4),18. Laurajärvi (Lai) och 19 Keskijärvi (Ke 1)
I de tre sjöarna har inga andra undersökningar genomförts än fångst av fiskar för metallanalys. Inga
speciella lokaler finns för momentet utan stora delar av sjöarnas vattenvolym har nyttjats för fiskfångstem Ingen speciell lokalbeskrivning presenteras därför för dessa tre undersökningsobjekt
20.Ängesån U (M1)
Lokalen är belägen öster om den lilla byn Norisvaara ca 5,5 km uppströms Linafallet och sammanflödet mellan Linaälven och Ängesån.
Älven är här vid provtagningslokalen 35-40 meter bred och har ett strömmande lopp. Lokalen har stor
variation i bottenstruktur men med dominans av block I olika storlekar. Lokalen omges av gran- och
biörkdominerad blandskog men närmast vattenlinjen är det öppet med en starr -och blockdominerad
strandzon. I botten finns svag påväxt av alger och lite vattenmassa. Älvssträckan har sparsam beskuggning av vattenytan närmast stranden, ca 10 % av ytan.
Vid elfisket fångades lax och eltitsa, och av laxarna förekom såväl årsyngel som lite äldre fisk. Ingen
bottenfauna provtogs på denna lokal.
Vattennivån låg vid medel vid elfisketillfället. Lokalen bedöms som bra och lämplig för samtliga biologiska provtagningsmetoder som ingår i kontrollprogrammet. Lokalen bör elprovfiskas vid högst medelvattenstånd för ett godtagbart resultat.
21.Ängesån N (Aå2)
Lokalen, Gärdforsen, ligger öster om Lansjärv mellan Brakarberget och Gärdforsberget. Gärdforsen är
den första tydliga forsen nedströms Linafallet.
Älven är vid provtagningslokalen 50-60 meter bred och har ett strömmande lopp med klart och ofärgat
vatten. Lokalen har stor variation I bottenstruktur men med dominans av block i olika storlekar. Lokalen
omges av gran- och björkdominerad blandskog men närmast vattenlinjen är det öppet med en starr
2015-04-01
29
-och blockdominerad strandzon. I botten finns svag påväxt av alger och lite vattenmossa. Älvssträckan
har sparsam beskuggning av vattenytan närmast stranden.
Vid elfisket fångades fem fiskarter: lax, öring, elritsa, bergsimpa och harr. Av laxarna förekom såväl årsynget som lite äldre fisk. Bottenfaunan var artrik med en normal fördelning av antalet individer av olika
arter vilket indikeras av ett mycket högt diversitetsindex (en jämn sammansättning av förekomsten av
de 48 noterade arterna/taxa på lokalen).
Vattennivån låg kring medel vid elfisketillfälLokalen bedöms som bra och lämplig för
samtliga biologiska provtagningsmetoder
som ingår i kontrollprogrammet. Lokalen bör
elprovfiskas vid medelvattenstånd men ej så
mycket över det.
• ID
•
12 Ängsån N (nedströms Lina älv).
2015-04-01
30
3.2 Kiselalger
Resultatet av kiselalgundersökningen redovisas med två index, IPS och ACID. I Bilaga 1 redovisas
artlistor för de provtagna lokalerna och underlagen till bedömning av IPS-index.
IPS - Index
IFS-index för kiselalgerna visar för samtliga provtagna lokaler 2010 och 2014 hög eller god status med
överlag små förändringar övertid. De höga indexvärdena pekar på att lokalerna överlag har en låg
belastning av lätt nedbrytbart organiskt material och näringsämnen och har en klart godkänd ekologisk
status enligt EU:s vattendirektiv (Tabell 9). Noteras kan dock att närmast nedströms gruvan i Malmberget är IPS-värdet lägre än på referenslokalerna och samma mönster finns på lokalerna Lina älv N 5 (Li
5), Vassara N (Va 2) och alla Sakajokilokaterna. Vid dessa lokaler har allt recipientvatten från Altikgruvan tillkommit. Resultaten ligger även på dessa lokaler med marginal inom gränsen för god ekologisk
status (> 14,5). En skillnad på 0,5 -0,7 enheter i IPS-värde kan vara rimligt mellan olika provtagningar
eller som en naturlig mellanårsvariation. På lokalen Vassara N (Va 2) är nedgången 1,6 IP5-enehter
mellan 2010 och 2014. Motsvarande men något mindre nedgångar finns på två av Sakajokilokalerna
och i Lina älv 5. Det tyder på en tydlig tendens till ökad näringsbelastning över tiden och I två fall en
nedgång från hög status till god status (Vassara N och Li 5). Helt tvärs emot detta är resultatet på lokalen nedströms Malmberget Lina älv N 1 (Li 2b) där en tydlig uppgång istället kontateras, från 16,6 och
god status 2010 till 18,3 och hög status 2014) vilket istället tyder på att vattnet nedströms Malmberget
blivit mindre näringspåverkat sedan 2010.
ACID -index
ACID-index varierar från lokaler som är mycket sura till lokaler som är alkaliska och hela spektrat
däremellan. De sura lokalerna finns generellt bland de små vattendragen som är mycket känsligare för
påverkan än de större som är stabilare övertid. I resultaten finns skillnader mellan åren med mestadels
nedgångar I surhetsindex mellan 2010 och 2014.1 Myllyjoki (My]) är nedgången från nästan neutralt
till mycket surt och flera andra lokaler har nedgångar på en till två klasser eller mellan 1-1,5 pH-enheter
(Tabell 8).
Skaldeformationer
På nio av de femton lokalerna genomfördes deformationsanalys i syfte att undersöka om det förelåg
någon signifikant förhöjd deformationsgrad hos kiselalgskalen, se tabell 9 och lokaler markerade med
*5 ingick i denna undersökning. Ingen av de nio lokalerna visade på några förhöjda deformationsgrader,
2015-04-01
31
Tabell 9. Sammanställning per provtagningslokaler för kiselalger under åren 2070 och 2014 1 recipientvattendragen for
utvärderat kiselalgindex som ingår i naturvårdsverkets bedömningsgrunder för bedömningsgrunderna för miljökvaltet
(IRS -index). Färgerna markerar olika nivåer av ekologisk status enligt e= hög, I= god, = måttlig, = otillfredsställande,I= dålig. Variabeln ACID ingår inte i bedömningen för EK, ekologisk status men anger varje lokals surhetsstatus
det senaste året.
ACID
IPS
Provpunkt
2010
2014
2010
2014
119,5
6,1
5,8
119,4
7,4
6,2
1
Leipojoki U (Le 1) *5
2
Leipojoki N (Le 2) *S
119,4
119,4
3
Vassara U (Va 1)
119,4
119,6
6,5
7,9
4
Vassara N (Va 2) *S
118,9
117,3
6,2
6,6
5
Sakajoki 1 (Sal)
119,6
118,6
8,4
6,3
6
Sakajokl 2 (Sa 2)*S
118,3
117.7
7,0
6,1
7
Sakatomobolo (Sa 3)
119,6
118,4
7,1
5,9
8
Myllyjoki U (My 1)
118,3
119,0
7,0
4,8
9
Myllyjoki N (My 2) *5
119,7
119,6
5,7
5,2
10
Lina älv U (Li ref 2) *5
119,7
5,2
5,3
11
Lina älv N 1 (Li 2b) *5
116,4
119,2
118,3
7,0
6,2
12
Lina älv N 3 (Li 4b, LKAB påv 4) *S
ej
118,1
ej
6,1
14
Lina älv N 5 (Li 5) *5
118,5
117,4
6,5
6,3
20
Ängesån U (Än 1)
ej
118,7
ej
7,9
21
Ängesån N (Än 2)
ej
119,2
ej
6,6
*S = lokaler där deformationsanalys genomförts
2015-04-01
32
33 Bottenfauna
Resultatet av uppföljningen inom kontrollprogrammet redovisas dels med ingående index för
bedömning av ekologisk status och dels med index för diversitet. I Bilaga 2 - Bottenfauna presenteras artlistor för bottenfaunaprovtagningarna.
Ekologisk status
Generellt uppvisar de undersökta lokalerna en hög ekologisk status både med ayseende på vattenkvalitet (ASPT), surhetsindex (MISA) och eutrofiering (DJ) (Tabell 9, se Tabell 4 på sidan 14 för
klassgränser). Förändringarna är också små mellan provtagningsåren 2010 och 2014 och ger inga
förändringar i statusklassning mellan åren, med undantag för provtagningslokal - Referens 2, där den
ekologiska statusen för MISA minskar från hög till god status, Ett par mönster kan dock utläsas ur
resultaten för MISA- och DJ-index. MISA-index visar på lägre värden för provtagningarna 2014 än för
motsvarande 2010, medan det motsatta gäller för DJ-index. Huruvida dessa mönster avspeglar verkliga
förändringar i de förhållanden som de båda indexen ayser att mäta är dock svårt att dra några slutsatser om ännu, utan måste följas upp med ytterligare provtagningar över tid.
Liksom för resultaten från analysen av påväxtalger finns det inget i materialet som pekar på betydande
skillnader mellan referens- och påverkanslokaler, för de tre undersökta variablerna ASPT, MISA och
DJ. Nedången i indexväden för MISA är generell för alla lokaler inom kontrollprogrammet vid 2014 års
provtagning.
Diversitet
Den generella bilden av de analyserade diversitetsvariablerna visar på hög eller mycket hög diversitet
och artantal, vilket gäller för såväl provtagningar gjorda 2010 som för 2014.
Det finns inget helt konsekvent mönster vad gäller skillnader i resultaten för de analyserade variablerna
mellan de två uppföljningsåren 2010 och 2014, men för de fiesta provtagningslokaler tenderar värdena
att vara lägre för 2014 än 2010, åtminstone för antal taxa och EPT men skillnaderna är små. Huruvida
detta mönster ayspeglar verkliga förändringar är svårt att dra några slutsatser om ännu, utan måste
följas upp med ytterligare provtagningar över tid.
Ett mönster som kan skönjas ur siffrorna är att referenslokalerna generellt uppvisar något lägre värden
för så väl Shannons diversitets-index, antal taxa och EPT. Referenstokal 2 uppvisar också lägre värden
för antal taxa och EPT för 2014 än för 2010, där klassningen sänks från högt antal till måttligt antal
arter. En skillnad mellan åren var att vattenståndet I Lina älv var något högre 2014 än 2010 vilket kan
vara en tillräcklig felkälla som försämrar resultatet. Särskilt för referenslokal 2 var detta tydligt varför
åtkomsten på lokalen försämras tydligt med bara lite ökat vattenstånd (för djupt för åtkomst). Dessa
skillnader slår dock inte igenom i Shannons diversitets-index. En anledning till att referenslokalerna
generellt uppvisar lägre värden kan vara att dessa lokaler till sin karaktär är mer homogena med mindre
inneboende variation i strömförhållanden och bottensubstrat och på så sätt hyser färre arter än mer
2015-04-01
33
heterogena lokaler som t.ex. påverkanslokal 2 (Li 2b) där det finns en star variation i ström- och bottenförhållanden.
Tabell 10. Bottenfauna - sammanställning och jämförelse av undesökta variabler som utvärderats och som ingår i
bedömningsgrunderna i Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Redovisning av varje provtagen lokals indexvärde och
hög, e = god,
ekologisk status för åren 2010 och 2014. Färgerna markerar olika nivåer av ekologisk status enligt
= måttlig, 11,1 = otillfredsställande, j = dålig.
ASPT
Provpunkt
20102014
DJ
MISA
20102014
2010
2014
1
Leipojoki U (Le I)
11,03
11,04
10,45
10,43
.1,11
11,11
2
Leipojoki N (Le 2)
11,03
11,05
0,25
10,68
11,11
11,11
3
Vassara U (Val)
11,08
11,02
10,95
11,23
11,11
11,11
4
Vassara N (Va 2)
11,09
11,05
11,30
10,98
11,11
11,11
5
Sakajoki I (Sa 1)
10,96
10,95
11,02
11,46
10,89
10,78
6
Sakajoki 2 (Sa 2)
10,93
10,93
11,06
10,68
10,89
10,89
7
Sakalombolo (Sa 3)
10,98
11,03
10,67
10,57
11,11
11,00
8
Myllyjoki U (My 1)
10,97
11,04
10,44
10,64
11,00
11,00
9
Myllyjoki N (My 2)
I0.98.
11,06
0,39
10,45
11,11
11,11
10
Referens 2 (Lina älv U, Li ref 2)
10,97
11,02
11,31
10,50
11,11
11,11
11
Påverkan 2 (Lina älv Ni, Li 2b)
11,04
11,08
11,08
10,85
11,11
11,11
12
Påverkan 4 (Una älv N3, LI 4b, LKAB
Påv 4)
,01
10,97
11,37
11,10
1131
.1,11
13
Una älv N4 (Li 4)
11,04
10,99
10,55
10,77
11,11
11,11
14
Påverkan 5 (Lina älv N5, Li 5)
11,06
11,02
11,36
10,75
11,11
11,11
21
Ängesån N (Äå 2)
11,07
2015-04-01
34
10,98
11,11
Tabell11.5ammanställningochlämförelse mellan åren 2070 och 2014 för Shannons diversitets-index, antal taxa/
arter och EPT (Ephemeroptera - dagsländor, Plecoptera - bäcksländor Trichoptera - nattsländor) för respektive lokal,
Färgerna anger olika klasstillhörighet enligt klassgränserangivna i tabell 5 sidan 75. Il= kl. 1, 111= kl. 2, = kl. 3, ,-- kl 4,
= 5.
r
Provpunkt
Shannons diversitets-index
20102014
Antal taxa
20102014
EPT
2010
2014
1
Leipojoki U (Le 1)
2,73
13,80
26
36
21
123
2
Lelpojoki N (Le 2)
2,72
IN 4,02
29
152
21
132
3
Vassara U (Val)
14,32
IN 4,12
III 50
• 58
136
137
4
Vassara N (Va 2)
14,10
14,46
I3
155
138
137
5
Sakajokl 1 (Sal)
2,78
13,94
30
I 44
18
19
6
Sakajoki 2 (Sa 2)
11,68
13,32
28
37
17
16
7
Sakalombolo (Sa 3)
2,76
2,85
36
III 40
Ill 23
124
8
Myllyjoki U (My 1)
2,84
N3,97
31
38
21
124
9
Myllyjoki N (My 2)
II 2,08
1113,17
39
141
124
129
10
Referens 2 (Lina älv U, Li ref 2)
13,04
113,14
148
35
125
21
11
Påverkan 2 (Una älv N1, LI 2b)
13,52
13,86
152
N49
132
133
12
Påverkan 4 (Lina älv N3, LI 4b, LKAB
Påv 4)
13,84
1113,71
IN 51
145
131
128
13
Lina älv N4 (Li 4)
13,45
36
il 46
124
128
14
Påverkan 5 (Lina älv N5, Li 5)
13,96
152
II 43
138
129
21
Ängesån N GU 2)
14,17
1 48
2015-04-01
35
131
#
3.4 Provfisken
Artförekomst och tätheter
Elfisken utfördes på 16 lokaler under 2014 års provtagning (Tabell 1 på sidan 10), I "Bilaga 3- Elfiske" på
sida 64 presenteras effiskeprotokoll för de provfiskade lokalerna. Utav dessa är 10 lokaler belägna
nedströms och sex lokaler belägna uppströms Bolidens industriområde I Altik. Elprovfisken utfördes i
omgångar från den 20:e augusti till den 4:e september, fisket avbröts på grund av höga vattenflöden
och återupptogs när vattnet sjunkit undan igen. Lokal Va 2 fiskades om sedan vattnet sjunkit och det
är resultatet från andra fisket som redovisas här.
Totalt fångades åtta fiskarter; öring (Selma70
trutta), lax (Selma salar), harr (Thymallus
6,0
thymallus), bergsimpa (Cottus poecllopus),
5,0 -
abborre (Perna fluyiatilis) elritsa (Phoxinus
phoxinus) lake (Lata Iota) och gädda (Esox
la Harr Or
4,0
0
t
.1 Harr »0+
1
luclus).
2,0
Ifigur ha-c redovisas tätheter för laxfiskar-
1,0
ter för årets elfisken tillsammans med med-
I
elvärden för Gällivare kommun. Tätheterna
LF __
1_
,
I
1
25,0
för harr och lax ligger högre än genomsnittet
20,0
för kommunen i flera lokaler och framförallt
Antalindivider ;
I nedströmslokalen i Ängesån där tät heterna av lax var höga. För öring var förhållandet
det omvända och genomsnittet för kommunen ligger högre jämfört med vattendragen i
utredningsområdet.
I Lax 0115,0
Lax AN
10,0
5,0
.1hLin
0,0
7,0
Elva av årets lokaler var gemensamma med
de som fiskades 2010 och i figur 12 järn-
6.0
förs dessa tätheter med årets för fångade
5,0
laxfiskarter. Tätheterna av öring (figur 12)
Oring 0«
4,0
är lägre 2014 jämfört med 2010 medan tätheterna av harr och lax generellt är högre.
3,0
Lax fångades på 4 lokaler i år jämfört med
2,0
en lokal 2010 och på lokalen LI 5 har lax
1,0
fångats vid bägge undersökningarna men
011
öring
Ni"-O.' 4.1. <9."
förekommer i högre tätheter i år. På lokaler-
j, 01,
na Li 4 och Va 2 har öring försvunnit eller minskat
från 2010 till 2014 och lokalerna domineras nu
av lax (figur 12).
13 a)-c). Figuren visar tätheter av olika lax fiskarter som fångats med elfiske
2014 tillsammans med medelvärden för respektive art i Gällivare kommun.
Notera att skalan för täthet varierar mellan de olika arterna.
2015-04-01
36
Ekologisk status (V IX)
7,0
I Tabell 11 redovisas provfiskelokalernas eko-
6,5
•Mg 2010
6,0
I()ring 2014
5,5 '
logiska status för 2014. Index är klassificerade
Lax 2010
« lax 2014
4,5 '
Ha rr 2010
.
9, 4.0
enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
O Harr 2014
g 3,5
(Tabell 12). De flesta av lokalerna får klass-
3,0 i
2,5
ningen god ekologisk status och förutom
Sakajoki får alla nedströmslokaler god status.
De tre lokalerna I Sakajoki har det lägsta in-
ii
dexvärdena och får dålig status. Den låga eko-
ml Va! Va
My 1M305a3L126
logiska statusen beror på frånvaron av fisk i
två av lokalerna och då främst förekomsten
e>
14 Figuren visar tätheter av olika laxfiskarter som fångats med elfiske vid de
lokaler som fiskades både 2070 ch 2074. Siffrorna från 2010 har hämtats från
Hushållningssällskapet 2010a.
av reproducerande laxfisk. Index för lokalen
Myllyjoki (Myl)och Ängesån (Äå 2)ligger på
gränsen mellan god och måttlig status. Det
beror på den låga tätheten av laxfiskar. In-
Tabell12. VIX-klasser och statusbedömning för vattendragslokaler för 2014. * Gränsfall mellan god och måttlig status.
dex för lokalen Li 4b blir måttligt trots att lokalen
är den lokal som har flest olika arter och även
2014
Vattendrag
Lokal
1
Leipojoki
Le 1
åren 2010 och 2014 eftersom tidigare undersök-
2
Lelpojokl
Le 2
ning inte presenterar dessa resultat (Hushåll-
3
Vassara älv
Va l
0,58
ningssällskapet 2010a).
4
Vassara älv
Va 2
• 0,52
5
Sakajoki
Sal
• 0,05
6
Sakajoki
Sa 2
.0,00
7
Sakajoki
Sa 3
10,00
8
Myllyjoki
My 1
0,46*
9
Myllyjoki
My 2
0,57
10
Linaälven
Li ref 2
0,65
11
Linaälven
Li 2b
• 0,27
12
Linaälven
Li 4b
0,36
13
Linaälven
Li 4
0,60
14
Linaälven
Li 5
0,60
20
Ängesån
Äå 1
110,49*
21
Ängesån
Aå2
I
uppvisar reproduktion av både harr och lax.
Ingen jämförelse av ekologisk status görs mellan
2015-04-01
37
0,54
10
.53
3.5 Metaller i vattenmossa
Metallhalter i vattenmossa presenteras i Tabell 13. Hatten av arsenik (As) är förhöjd för lokalerna i
Imetjoki och Nietsajoki och möjligen något högre för lokal Li 2 i Lina älv. För övriga lokaler varierar halten
av arsenik inom låga till måttligt höga halter. Kobolt (Co) uppvisar överlag störst avvikelse från bedömningsgrunderna och halterna är höga för samtliga lokaler förutom för lokalen i Nietsajoki där halten
är något lägre och bedöms som måttligt hög. Nickel (Ni) uppvisar låga halter till måttligt höga halter
förutom för lokal Li 2 där halten är hög. Halterna av och krom (Cr) är låga till måttligt höga, här har lokalerna Li 2 och lokalen i Nietsajoki något högre halter än övriga lokaler. Koppar (Cu) har generellt låga
till måttligt höga halter förutom för lokalerna i Sakajoki och Imetjoki. Zink (Zn) uppvisar relativt stor variation i halter med måttligt höga till höga halter för samtliga lokaler, med undantag för lokalen i Nietsajoki som har låg halt av zink. Kadmium (Cd), bly (Pb) och kvicksilver (Hg) uppvisar låga till mycket låga
halter för samtliga lokaler. Halterna av mangan (Mn) varierar mellan de olika lokalerna, exempelvis så
är skillnaden mellan startproverna från Lelpojoki mer än 100%. Det finns inga bedömningsgrunder för
mangan, och därför saknas också bedömning av haltnivån.
2015-04-01
38
Tabell 13. Metallhalter i vattenmossa (mg/kg TS) och torrsubstans (% TS) för mätlokaleroch för startprover från Leipojoki för urpsrungshatter i transplantationsmaterialet. Färgklassningarna följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se Tabell 7på sidan 77) 111 = mycket låga halter,111= låga halter, = måttligt höga halter, g =
höga halter och e= mycket höga halter. *Bedömningsgrunder för mangan (Mn) saknas.
Leipojciki
Mättokaler
Le 1
Le 2
Val
Va 2
My 2
Sa 2
Li 1
L12
Li 4
Nj 1
lj 1
5.2
6.5
6.7
6.4
7.7
7.9
6.2
6.5
6.6
7.3
6.1
As
12,6
12.9
12.6
3.5
3.8
3.1
4.5
7.6
12.8
16.4
23.9
Cd
10.4
10.4
10.4
10.9
I°5
10.7
1 0.8
10.5
10.4
10.2
Co
161
174
137
1138
1106
T 214
I4
1120
1125
Cr
12.1
13.3
13.1
4.5
13.1
4.9
3.7
8.0
Cu
111
18
111
29
20
1164
15
21
Hg
10.09
10.03
J0.04
10.05
10.05
10.07
10.06
10.06
Mn*
27500
20000
18600
34800
46100
20000
44800
30300
LO-f70-SL Ok
TS (%)
Ni
10
12
II 8
Pb
Il
Il
12
Zn
I 536
324
389
24
13
1545
prov 1prov 2
16.8
9.8
4.3
12.9
13.1
10.9
1 0.6
20
1121
1 98
146
3.6
8.0
4.3
4.2
12.4
30
110
11380
21
111
10.04
10.02
10.08
10.04
10.04
17600
12500
40800
50600
22000
13
16
21
1141
16
118
15
12
17
12
14
12
12
12
12
12
12
12
1 100
1 692
380
445
218
192
175
451
451
3.6 Metaller i fisk
Resultat från metallanalys av leverprover och kvicksilver i muskelprover redovisas i Tabell 14.
Metallhalterna i lever hos harr är överlag mycket lika mellan de båda områdena. De skillnader som finns
ligger i en något högre halt av kobolt (Co) och mangan (Mn) i lever hos fisk från påverkansområdet och
en något högre halt av krom (Cr) i fisk från referensområdet. Halten av koppar (Cu) förefaller högre i
referensområdet jämfört med påverkansområdet. Detta beror dock på att en av de provtagna fiskarna
från referensområdet hade en onormalt hög halt (25.5 mg/kg TS) jämfört med övriga fiskar. Utesluts
denna enskilda individ är halten av koppar betydligt lägre för referensområdet (7.4 ±1.4 mg/kg TS Cu)
och då även likvärdig med hatten för påverkansområdet. Halterna av kvicksilver i muskel är även den
Lika mellan fisk från referens- och påverkansområde.
Halterna av metaller i lever hos abborre varierar relativt mycket mellan fiskar inom samma sjö, detta
gäller främst för kadmium (Cd), koppar (Cu), mangan (Mn) men även till viss del även zink (Zn), kobolt
(Co) och kvicksilver (Hg). Den här variationen i metallhalter mellan fiskar är inte kopplad till fiskens
storlek eller ålder. Metallhalterna i lever hos abborre är dock generellt sett mycket like mellan de olika
sjöarna och ligger även i nivå med jämförelsevärden. Kvicksilverhalten i muskelprov från abborre är lika
mellan sjöarna och ligger i nivå med de lägsta jämförelsevärdena.
Tabell 14. Metaller I leverprov (mg/kg torrsubstans) och kvicksilver! muskelprov (mg/kg våtsubstans) från abborre och harr. De redovisade värdena är medelvärden ± standardawlketse. *Jämförelsevärden för abborre från 'Åhgren och Norrgren 1996, 2Åkerblom och Johansson 2008 och 3Länsstyrelsen Norrbotten 2017.
Abborre
Harr
LI 1 ReferensLi 4 Påverkan
SakajärvlLaurajärviKeskijärviinntvärden*
Lever
under rapporterIngssgräns
Asunder rapporterIngssgräns
Cd0.49 t 0.260.39 ± 0.160.21 ± 0.050.52 ± 0.531.39 ± 0.580.57- 0.93'
Co0.63 ± 0.172.08 ± 0.470.37 ± 0.080.42 ± 0.100.96 ± 0.57
under detektionsgräns
Cr0.30 ±0.010.15 ± 0.02
Cu13.4 ± 10.56.28 ± 0.828.14 ± 4.216.70 ± 1.907.03 ± 2.161.98-7.88'
Hg0.36 ± 0.150.38 ± 0.060.22 ± 0.210.25 ± 0.07under detektionsgräns
Mn9.5 ± 3.323.4 ± 11.132.6 ± 30.34.4± 2.021.6±13.3
NI0.29 ± 0.030.20 ± 0.04
under rapporteringssgräns
<0.02-0.8'
Pbunder rapporteringssgräns
under rapporteringssgräns
<0.02-0.08'
Zn92.4 ± 11.290.1 ± 12.392.3 ± 28.1100.8 ± 14.983.8 ± 43.5
Muskel
Hg0.08 ± 0.040.07 ± 0.010.06 ± 0.040.06 ± 0.010.03 ± 0.010.021.42 0.33
2015-04-01
40
4 Diskussion
Provtagning och lokaler
Omfattningen och fördelningen av provtagningslokaler ger bra förutsättningar för att följa miljöförhållanden i recipienten. Provtagningsprogrammet omfattar provtagning från två opåverkade referenslokaler (Leipojoki U (Le 1) och Myllyjoki U (My 1), där den senare ligger relativt nära verksamheten.
Övriga lokaler finns på varierande aystånd nedströms verksamheten och i de olika utloppsvägarna,
vilket ger en bra övergripande bild av miljöförhållanden i recipienterna till Aitik (Vassara älv och Lina
älv). Omfattningen av provtagningarna har utökats från 2010 för att ge ett bättre underlag för bedömning och för att svara upp mot de utsläpp från verksamheten som skedde under våren och sommaren
2014. Utökningen omfattar fler lokaler för provtagning av kiselalger samt ett tillägg med provtagning av
metaller i vattenmossa och en ändring av undersökning av metaller i fisk som 2014 genomfördes på fler
stationer i vattendragen och dessutom i tre sjöar öster om Altik.
Metallhalter i fisk är en bra variabel med direkt koppling till verksamheten men metoden är svår att
upprepa över tiden I längre provtagningsprogram och det finns också en osäkerhet i underlaget eftersom adult fisk kan vandra långa sträckor i vattendraget. Metaller i fisk föreslås därför ersattas med
enbart provtagning av metaller i vattenmossa till kommande uppföljningar inom kontrollprogrammet.
Vattenmossa är stationär och metoden kan också upprepas på ett systematiserat sätt mellan olika
provtagningsår.
Lokal Li 3 provtogs inte och lokalen bör tas bort permanent från kontrollprogrammet eftersom den
ligger direkt nedströms väg El0 och därför inte är lämplig för uppföljning. Alla tre lokalerna i Sakajoki
bedöms som dåliga ur elfiskesynpunkt och bör utgå. Lokalerna är inte heller särskilt bra ur bottenfaunasynunkt men då inga alternativ finns bör Sakajoki finnas kvar i kontrollprogrammet. För kiselalgprovtagning fungerar alla tre lokalerna i Sakajoki utmärkt. Övriga lokaler bedöms som bra provtagningslokaler
med undantag för Lina älv Ni, Li 2b som är något sämre för uppföljning av fiskfauna men fungerar
fullgott för provtagning av kiselalger och bottenfauna.
Provtagningar av fisk har ändå genomförts på alla lokaler under 2014. Eftersom det är många år mellan
provtagningarna finns det ett stort värde i att undersöka samma lokaler, särskilt för fiskfauna eftersom
den har lång responstid och relativt stor naturlig variation jämfört med andra provtagningsvariabler.
Bottenfaunanprovtagningen har utförts enligt metod SS EN 27 828 och denna metod syftar primärt till
att kunna följa förändringar i täthet övertid. Detta har däremot visat sig att vara mycket svårt. Bedömningsgrunderna för ekologisk status kan användas för denna metod men även för metod M 42 (Naturvårdsverket 2007). Eftersom bedömningsgrunderna för ekologisk status är beroende av att så många
arter som möjligt fångas vid provtagningen är vår bedömning att metoden M 42 ger ett minst lika bra
eller bättre underlag för bedömningen av ekologisk status jämfört med SS EN-27 828. I ett vattendrag
med många mikromiljöer kan man förvänta ett högre art/taxautbyte med metoden M 42 jämfört med
SS EN 278 28. M 42 metoden är även mer kostnadseffektiv eftersom endast ett prov per lokal analyse-
2015-04-01
41
ras till skillnad från sex prover (5 + 1 sökprov) för metod SS EN 27 828. Vår rekommendation är att ett
byte till metod M42 övervägs för kommande undersökningar inom kontrollprogrammet.
Sammantaget ger omfattningen av provtagningsprogrammet goda möjligheter för utvärdering av verksamhetens miljöpåverkan. De två senaste provtagningarna för åren 2010 och 2014 visar dock på relativt
stora skillnader i tätheter för till exempel fiskfauna och bottenfauna. För att kunna följa förändringar
som dessa är en högre provtagningsfrekvens nödvändig. En högre provtagningsfrekvens skulle även
medföra en säkrare bedömning av vattendragets status och naturliga variation och därmed även ge
bättre förutsättningar för att särskilja eventuell påverkan från verksamheten från naturliga förändringar
I vattendraget. En högre frekvens och lite lägre antal lokaler är ett förslag till kontrollprogrammet för
framtiden.
Påväxtalger och bottenfauna
Kiselalger och provtagning av dessa är den metod som ställer minst krav på lokalens beskaffenhet.
Saknas stenar i rätt storlek kan såväl vattenväxter som ved i vattnet utgöra ett bra komplement och
substrat för kiselalger att växa på. Antalet lokaler 2014 var många och t. ex. kan den nedre lokalen Sa
3 (Sakalombolo) plockas bort utan att underlagen i bedömning förändras. Resultaten för kiselagerna
visade på ganska stora variationer mellan lokalerna och även inom lokaler mellan uppföljningsåren
2010 och 2014.
Det saknas dock samstämmighet i resultat och de förändringar som skett. De fyra lokaler som ändrats
mest mellan de två uppföljningarna gällande surhetsindex är också lokaler som är små med små avrinningsområden vilka är känsliga för lokal yttre påverkan inom avrinningsområdet, t ex. i form av dikningar, kalhuggningar eller kraftig rensning av större vägdiken. De nedgångar som har skett på vissa lokaler
kan inte kopplas till de utsläpp som skett eller till det vatten som avbördas från Aitikgruvan.
Förändringarna som bedöms som lite större för IPS -index finns i lokaler som ligger nära nedströms
Aitikgruvan och kan bero på ett högre närsaltstillskott som gynnat tillväxten och som ger utslag i en
ökad näringsstatus vilket syns i ett sjunkande IPS-index (lokalerna Vassara N och Lina älv N och två
Sakajokilokaler.
För bottenfaunan är variationen mellan åren ganska stor för flera lokaler. Att lokalen Leipojoki N (Li 2)
ökat från måttligt antal taxa, 29 taxa, till 52 taxa och klassen mycket högt antal taxa är anmärkningsvärt. Skillnader i provtagningsförfarande, vattenstånd mm kan göra en del men nästan en dubblering
av anta taxa är svårförklarligt. En teori kan vara att en ökad näringspåverkan nedströms Aitik skapar en
högre produktion vilket ger utrymme för fler arter/taxa.
Totalt sett har artantal och antal sländor ökad på de flesta av de mindre lokalerna nära Aitik medan
på vissa av lokalerna i Lina älv har det skett en minskning av artantal. Minskningarna där är generellt
mindre utom för lokalen Lina älv U (Li ref 2) men vid provtagningen av lokalen var det ganska högt vattenstånd vilket försvårade åtkomsten för provtagning. Skillnaderna ligger i de flesta fall helt inom en
förväntad normal mellanårsvariation.
2015-04-01
42
CV;.9
Som helhet uppvisar de biologiska indexen för bottenfauna god eller hög status för samtliga lokaler.
2014 års provtagning visar inga indikationer på att gruwerksamheten har någon negativ effekt på biologin i recipienterna nedströms gruvområdet med ayseende på bottenfauna och påväxtalger.
Provfisken
Fångsterna i elprovfisken domineras av harryngel som fångades på flest lokaler och bergsimpa och lax
som hade de högsta tätheterna. Tätheterna för laxfisk är generellt sett högre under 2014 jämfört med
2010. Elfiskeundersökningarna avbröts på grund av höga flöden under årets provtagning eftersom höga
flöden minskar fångsteffektiviteten vid elfiske aysevärt. Avbrottet av elfisket bedöms däremot inte ha
påverkat resultatet eftersom lokalerna som fiskades innan avbrottet låg högst upp i vattensystemet
och hade normal till något förhöjd vattennivå Innan avbrottet. Fisket avbröts för lokaler längre ned i
vattensystemet då vattennivån steg på grund av kraftig tillrinning efter intensiv nederbörd och därmed
bedömdes vara för hög för fortsatt fiske. Vattenföringsdata för Räcktforsen längre ned I Kalixälven visar
på likvärdiga flödesförhållanden för fiskeperioderna under 2010 och 2014. Tätheterna av fisk 2014 får
anses vara i nivå med vad som kan förväntas utifrån vattendragens förutsättningar och de ligger över
genomsnittet för kommunen vad gäller lax och harr. Variationen i täthet mellan år förefaller dock vara
hög och tätheterna för 2010 års fisken får anses vara relativt låga.
Reproduktion av harr, lax och öring förekommer på ett flertal av lokalerna både upp och nedströms i
förhållande till gruwerksamheten och det finns inte någon skillnad i förekomst eller täthet av fisk som
är tydligt kopplade till gruvverksamheten. Det övergripande och tydligaste resultatet av elfiskeundersökningen är att förekomsten av lax ökar och att ökningen mest troligt även sker på bekostnad av den
lokala äringstammen. Ökningen av lax beror sannolikt på det minskade fisketrycket på lax i Östersjön
som lett till en ökning av lax sedan början av 1990-talet samt på att laxtrappan vid Linafallet restaurerats i början av 2000-talet.
I Sakajoki fångades ingen fisk alls på två av lokalerna och på lokalen Sakajoki 1 fångades en abborre.
Orsaken till det dåliga utfallet i Sakajoki ligger säkerligen i att de relativt lugnflytande selmiljöerna.
Sakajoki passar väldigt dåligt som elfiskelokal. Vid undersökningen 2010 fiskades bara Sakajoki 3 och
då fångades bl.a. gärs, lake men även en sik. Arter som vanligen förknippas med sjöar och sel mer än
forsar. Detta medför också att samtliga lokaler i Sakajoki har dålig ekologisk status baserat på fiske.
Statusklassningen av de övriga vattendragslokalerna visar på en sammanvägd god ekologisk status.
De lokalerna som awiker med lägre klassningar bedöms göra det av naturliga orsaker. Lokalen U 2b
bedöms enligt index till otillfredsställande status och My 1 samt U 4b till måttlig status. Dessa lokaler
har sämre morfologiska förutsättningar för ungstadier av laxfisk jämfört med de övriga fiskade lokalerna och höga indexvärden för bedömning av fiskfaunan är starkt beroende av förekomsten av laxfisk
och då särskilt av årsyngel. Det är därmed logiskt att dessa lokaler har lägre index jämfört med övriga
lokaler. Det är även sannolikt att index varierar mellan år för den här typen av lokaler och att de under
enstaka år kan uppvisa höga indexvärden. Flertalet av dem undersökta lokalerna visar dock på en god
ekologisk status, och det finns inga indikationer på att gruvverksamheten påverkar ekologisk status hos
fiskfaunan. Detta illustreras tydligt i lokalerna i Lina älv där lokalerna Li 2b och Li 4b som ligger upp-
2015-04-01
43
ströms utflödet från AIM har lägre ekologisk status än de påverkade lokalerna Li 4 och Li 5 som bägge
har god status.
Sammanfattningsvis är status och tätheter för fiskfaunan generellt sett i nivå med vad som kan förväntas utifrån vattendragens förutsättningar
Metaller i mossa
Halterna av ett flertal metaller förefaller vara generellt förhöjda jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Detta gäller främst kobolt, zink och nickel men även till viss
del för krom och koppar. Det föreligger även en relativt stor variation för flertalet av de enskilda metalltema i startproven, som egentligen borde vara likvärdiga eftersom de hämtats från samma lokal. Detta
medför att mindre avvikelser för enstaka lokaler blir osäkra. Detta berör främst halterna av arsenik, kobolt, krom, koppar och mangan. För kadmium, kvicksilver, nickel, bly och zink är halterna mer stabila för
startproven vilket ger större säkerhet i observerade halter och bedömningar. För bedömningen av halter
i mossa är det även lämpligt att ta stöd i den vattenkemiska provtagning som Boliden genomför.
Halterna av metaller avviker tydligast för lokalerna i Imetjoki och Nietsajoki. Imetjoki visar tydligt förhöjda halter av arsenik, kadmium, koppar och zink. Nietsajoki har förhöjda halter av arsenik och möjligen något högre halt av krom, men uppvisar däremot generellt sett lägre halter av kadmium, kobolt,
mangan och zink jämfört med andra lokaler. Halten av koppar är även något högre på lokalen i Sakajoki
och halten av nickel är något högre på lokal Li 2 i Lina älv, i övrigt är halterna av metaller relativt likvärdiga mellan de olika lokalerna.
I förhållande till verksamheten vid Aitik är halterna jämförbara mellan referenslokaler och påverkanslokaler i Leipojoki. Vassara älv och Lina älv vilket tyder på att verksamheten inte har någon direkt påverkan. Undantaget från detta är de förhöjda halterna av koppar i Sakajoki. Halterna i Sakajoki motsvarar
ca 5-10 ggr högre halter jämfört med övriga lokaler (undantaget lokalen i Imetjoki som är mycket högre
än så).
Metaller i fisk
Halter av metaller i leverprover för abborre är relativt lika mellan sjöarna men halterna varierar dock
relativt mycket mellan fiskar från samma sjö. I de fall där jämförelsevärden finns ligger halterna av
metaller i nivå med dessa. Sammantaget tyder detta på att det inte föreligger några förhöjda halter av
metaller i abborre I de undersökta sjöarna. Ett problem vid bedömningen av metallhalter i fiskvävnad
är dock att det saknas vedertagna bedömningsgrunder för detta. Det är även sannolikt att metallhalter
varierar inte bara Inom sjöar mellan individer utan även mellan sjöar inom samma region av naturliga
orsaker. Halter av metaller i harr är mycket lika mellan referens- och påverkansområdet. Den skillnaden
som finns mellan de bägge områden är en högre halt av kobolt i påverkansområdet och en högre halt
av krom i referensområdet. Dessa skillnader är relativt små och kan motsvara en naturlig variation i
hatter mellan olika områden för älven. Det finns inget som tyder på att harrarna påverkas av dessa skillnader då deras fysiska kondition är mycket lika mellan de båda områdena (medel ± standardavvikelse,
referens: 0.85 ± 0.13, påverkan: 0.86 ± 0.11).
2015-04-01
44
Gränsvärden I livsmedel finns framtagna för bl.a. bly och kadmium som gäller inom hela EU. Beroende
på vilket livsmedel som ayses så varierar gränsvärdet men vanligen ligger det mellan 0,02-0,3 mg/kg
för bly och 0,05-0,3 mg/kg för kadmium (Livsmedelsverket). Bortsett från abborrarna i Keskijärvi så
understiger halterna för kadmium dessa gränsvärden om man tar hänsyn till standardavvikelsen för
medelvärdena.
Det ska också påpekas att halterna i föreliggande undersökning är uppmätta i levervävnad och det är
vanligen fiskens kött (muskelvävnad) som konsumeras som föda. Kadmium ackumuleras i levern och
därför är halterna sannolikt lägre i köttet.
Det finns inget som tyder på att halterna av metaller i de undersökta fiskarna i dagsläget utgör någon
hälsorisk för normal konsumtion.
källa: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller
Kvicksilver är ett av de prioriterade miljöfarliga ämnena i ramdirektivet för vatten och det finns ett
gränsvärde för kvicksilver i fisk på 0.02 mg/kg (Naturvårdsverket 2008). Kvicksilverhatterna är generellt
sett förhöjda i Sverige och det finns i princip inget vatten som klarar gränsvärdet enligt vattendirektivet
(0.02 mg/kg), därför bedöms ekologisk status idag utan att väga in kvicksilver för att inte överskugga
andra miljöproblem (Vattenmyndigheten 2010, IVL 2010). Halter för kvicksilver kring 03 mg/kg i abborre är relativt vanligt för sjöar i Norrbotten (Länsstyrelsen Norrbotten 2011), Det finns även en gradient i
kvicksilverhalt med generellt högre halter kvicksilver längs kusten som avtar inåt landet och mot fjällen.
Kvicksilverhalterna för harr i Lina älv och abborre i sjöarna kring Aitik ligger relativt högt i förhållande till
direktivets gränsvärde, men ändå i nivå med vad som kan förväntas för regionen utifrån jämförvärden
från andra studier.
Slutsatser
Denna undersökning visar på genomgående höga indexvärden för merparten av de undersökta variablerna och det finns heller inget som pekar på någon tydlig påverkan på Vassara eller Lina älv från Bolldens verksamhet i Aitik. Lina älv påverkas av flera källor, främst markanvändning I avrinningsområdet
som skogsbruk, avvattning av Gällivare centralort, äldre gruv- och täktverksamhet, LKAB:s verksamhet
samt Aitik-gruvan. Lina älv och dess biflöden har även tydliga skador från tidigare flottledsrensningar
(Vattenmyndigheten 2010), Ett påverkat vattendrag har sannolikt en förändrad biologi vilket kan medföra att vattendraget är känsligare för ytterligare påverkan och att förändringar i vattendraget kan vara
svårare att utvärdera.
De särskilda undersökningar som genomfördes med anledning av de två utsläpp som skedde från
gruvverksamheten under våren och sommaren 2014 visar inte på några biologiska effekter i recipienten.
Resultaten tyder på att dessa utsläpp har en mycket kortvarig effekt eller ingen effekt ails. Eventuella
kortvariga effekter var inte mätbara efter någon eller några månader vilket är ett tydligt resultat av
denna utredning.
2015-04-01
45
För metaller i vattenmossa finns förhöjda halter av koppar i Sakajoki, men de förhöjda kopparhalterna
har ingen effekt på bottenfauna och kiselalger som uppvisar höga indexvärden och naturliga artsammansättningar på lokalerna.
Omfattningen av provtagna variabler bedöms vara tillräcklig för att följa miljötillståndet i recipienten.
Däremot är provtagningsfrekvensen låg, vart femte år. En låg provtagningsfrekvens försvårar möjligheten att urskilja trender över tid. Normalt rekomenderas årlig provtagning för de flesta biologiska
provtagningar om syftet är att skapa tidsserier. Uppföljningen rued sin nuvarande provtagningsfrekvens
riskerar därmed att förlänga upptäckten av successiva förändringar övertid. Förlagsvis kan frekvensen
ökas men istället med färre lokaler och variabler.
Inför kommande undersökningar Inom kontrollprogrammet eller andra specifika utredningar kring Altikbör urval av lokaler, variabler och frekvens i provtagningen av olika variabler föreslås med utgångspunkt
från de rekommendationer som redovisas i denna rapport-
2015-04-01
46
5 Referenser
Degerman E. & Sers B.,1999. Fiskeriverket information 1999:3 (3-69). Rev. 2001.
Eurpaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Om upprättande av en ram för gemensamskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 2000-12-22
Hushållningssällskapet 2010a. Biologiska undersökningar — Aitik, Boliden Mineral AB.
Hushållningssällskapet 2010b. Biologiska undersökningar — LKAB, Gällivare.
IVL 2010. Bedömning av millogiftspåverkan i vattenmiljä. Samordnad metodutveckling.
Länsstyrelsen 2007. Bevarandeplan Natura 2000 - Torne och Kalix älvsystem SE0820430.
Länsstyrelsen Norrbotten. 2011. Kvicksilver i matfisk, Mätkampanj i samarbete med vattenråden i Norrbotten 2011.
Naturvårdsverkets 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913.
Naturvårdsverket 2004. Metaller i vattenmossa.
Naturvårdsverket 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag till Handbok 2007:4
Naturvårdsverket 2008. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 5801,
Naturvårdsverket 2009. Påväxt i rinnande vatten — Kiselalgsanalys. v3:1
Naturvårdsverket 2010, Bottenfauna I sjöars littoral och vattendrag tidsserier. v1:1.
Vattenmyndigheten 2010. Åtgärdsprogram för boenvikens vattendistrikt 2009-2015. Länsstyrelsens
rapportserie nr 2010/1
Åhgren & Norrgen 1996. Metaller och fisk: en litteraturstudie. institutionen för patologi, Sveriges lantbruksuniv., 1996
Åkerblom, S. och Johansson, K. 2008: Kvicksilver i svensk insjöfisk —variationer i tid och rum. Institutionen för milioanalys, SLU Uppsala Rapport 2008:8.
Webbsidor
http://www.livsrnedelsverket.seillysmedel-och-Innehall/oonskade-amnen/metaller
2015-04-01
47
Bilaga 1- Kiselalger
Leipojoki 1, 2014-08-20
Art
Auktor
Achnanthidium minutissimum group 2
Antal skal
Andel i %
100
24,1
Achnanthidium subatomoides
Monnier, Lange-Bertalot & Ector
2
0,5
Aulacoseira ambigua
(Grunow) Simonsen
4
1
Brachysira brebissonil
Ross
2
0,5
Brachysira neoexilis
Lange-Bertalot
19
4,6
Calonels tenuis
(Gregory) Krammer
5
1,2
Chamaepinnularia soehrensis var. hassiaca
(Krasske) Lange-Bertalot
3
0,7
Diatoma mesodon
(Ehrenberg) KOtzing
4
1
Encyonema neogracile var. neogracile
Krammer
8
1,9
Encyonema pergracile
Krammer
1
0,2
Encyonopsis descripta
(Hustedt) Krammer
2
0,5
Encyonopsis falaisensis
(Grunow) Krammer
2
0,5
Encyonopsis subminuta
Krammer & Reichardt
4
1
Eunotia bilunaris var. bilunaris
(Ehrenberg) Mills
1
0,2
Eunotia exigua var. exigua
(Brebisson & KOtzing) Rabenhorst
2
0,5
Eunotia incisa var. incisa
W. Smith & W. Gregory
22
5,3
Eunotia pectinalis var. pectinalis
(KOtzing) Rabenhorst
7
1,7
Eunotia praerupta
Ehrenberg
9
2,2
Fragilaria arcus var. arcus
(Ehrenberg) Cleve
3
0,7
Fragilaria capitellata
(Grunow) J.B. Petersen
5
1,2
Fragilaria gracilis
Ostrup
35
8,4
Fragilaria perminuta
(Grunow) Lange-Bertalot
3
0,7
Fragilaria rumpens
(KOtzing) G.W.F. Carlson
1
0,2
Fragilarla tenera
(W. Smith) Lange-Bertalot
2
0,5
Frustulia crassinervia
(Brebisson) Lange-Bertalot & Krammer
13
3,1
Frustulia saxonica
Rabenhorst
2
0,5
4
1
Gomphonema clavatum s. 1.
Gomphonema coronatum
Ehrenberg
2
0,5
Gomphonema exilissimum
Lange-Bertalot & Reichardt
10
2,4
Gomphonema parvulius
Lange-Bertalot & Reichardt
1
0,2
Microcostatus maceria
Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin
1
0,2
2015-04-01
48
Leipojoki 1,2014-08-20
Art
Auktor
Antal skal
Andel i %
Navicula angusta
Grunow
1
0,2
Navicula globullfera
Hustedt
1
0,2
Navicula notha
Wallace
1
0,2
Navicula radiosa
KOtzing
1
0,2
Pinnularia species
2
0,5
Pinnularia subcapitata var. subcapitataGregory
3
0,7
Rossithidium nodosum
(A. Cleve) Aboal
4
1
Rossithidium pusillum
Round & Bukhtiyarova
73
17,6
Sellaphora pupula
Mereschkowksy
1
0,2
20
4,8
Staurosira construens var. construensEhrenberg
Staurosira venter
(Ehrenberg) Cleve & Moeller
10
2,4
Surirella linearis var. linearis
W. Smith
4
1
Tabellaria flocculosa
(Roth) KOtzing
15
3,6
415
Summa
Artantal: 44
ADMI 0/0: 24,1
Antal skal: 415
EU NO 0/0: 9,9
IPS 1-20): 19,5
acidobiont (0/0): 4,8
Status: Hög
acid ofil (0/0): 22,7
circumneutral (0k): 61,7
alkalifil (0/0): 8,9
alkalibiont (0/o): 0
ACID: 5,8
Surhetsklass: Nära neutralt/måttligt surt
Deformationsanalys
Totalt antal deformationer: 4 (0,96 0/0).
Ingen miljöpåverkan kan ses utifrån analysen.
Art
Antal skal
%
Typ av
deformation
Deformationsgrad
Fragilaria capucina var. perminuta
1
0,24
mönster
(A)
stark
Fragilaria gracilis
2
0,48
form (B)
svag
Rossithidium pusillum
1
0,24
form (A)
svag
:ffl15-04-01
49
Leipijoki 2, 2014-08-21
Art
Auktor
Antal skal
Andel
0/0
Achnanthidium bioretii
(Germain) Edlund
1
0,2
195
47
Achnanthidium minutisslmum group II
Achnanthidium subatomoides
Monnier, Lange-Bertalot & Ector
1
0,2
Brachysira neoexilis
Lange-Bertalot
29
7
Caloneis tenuis
(Gregory) Krammer
7
1,7
Chamaepinnularia soehrensis var. hasslaca
(Krasske) Lange-Bertalot
4
1
Diatoma tenuls
Agardh
9
2,2
Encyonema neogracIle var. neograclle
Krammer
6
1,4
Encyonema sileciacum var. sileciacum
(Bleisch) Mann
2
0,5
Encyonopsis descrIpta
(Hustedt) Krammer
8
1,9
Encyonopsis falaisensis
(Grunow) Krammer
2
0,5
Encyonopsis subminuta
Krammer & Reichardt
5
1,2
Eunotia bilunaris var, bilunaris
(Ehrenberg) Mills
5
1,2
Eunotia implicata
Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
8
1,9
Eunotia Incisa var. Incisa
W. Smith & W. Gregory
28
6,7
Eunotia pectinalis var. pectinalis
(KOtzing) Rabenhorst
2
0,5
Fragilaria arcus var. arcus
(Ehrenberg) Cleve
2
0,5
Fragilaria gracills
Ostrup
48
11,6
Fragilaria perminuta
(Grunow) Lange-Bertalot
1
0,2
Fragilaria rumpens
(Kötzing) G.W.F. Carlson
2
0,5
Fragilaria tenera
(W. Smith) Lange-Bertalot
1
0,2
Frustulia crassinervia
(Brebisson) Lange-Bertalot & Krammer
1
0,2
3
0,7
Gomphonema clavatum S. 1.
Gomphonema exilissImum
Lange-Bertalot & Reichardt
6
1,4
Navicula notha
Wallace
1
0,2
Rossithidium nodosum
(A. Cleve) Aboal
7
1,7
Rossithidium petersenli
Round & L. Bukhtiyarova & Aboal
2
0,5
2015-04-01
50
Leipijoki 2,2014-08-21
Art
Auktor
Rossithidium pusillum
Round & Bukhtiyarova
Antal skal Andel
1%
5
1,2
14
3,4
Stauroslra construens var. construensEhrenberg
Tabellaria flocculosa
(Roth) Kötzing
1
4
UlnarIa danica
(KötzIng) Compåre & Bukhtiyarova
0,5
2
(Jlnaria ulna var. ulna
(Nltzsch) P. ComOre
1
4
415
Summa
Artantal: 32
ADMI 0/0: 47,0
Antal skal: 415
EUNO %:10,3
IPS 1-20): 19,4
acidobiont (%): 0,2
Status: Hög
acIdofIl (0/0): 21,3
circumneutral (0/0): 70,2
alkalifil (0/0): 7,6
alkalibiont (0/o):
ACID: 6,2
Surhetsklass: Nära neutralt
Deformationsanalys
Totalt antal deformationer: 3 (0,72 0/0). Ingen
miljöpåverkan kan ses utifrån analysen.
Typ av
deformation
Deformationsgrad
0,24
form (A)
stark
1
0,24
form (B)
svag
1
0,24
form (A)
svag
Art
Antal skal
Eunotia incisa var. incisa
1
Fragilaria gracilis
Rossithidlum nodosum
2015-04-01
51
Vassara älv 1,2014-08-21
Art
Auktor
Achnanthidium minutissimum group II
Antal skal
Andel 1 %
204
49,2
Achnanthidium subatomoldes
Monn ler, Lange-Bertalot & Ector
2
0,5
Adlafia bryophila
Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin
1
0,2
Adlafia suchlandtil
Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin
8
1.9
Aulacoseira ambigua
(Grunow) Simonsen
2
0,5
Brachysira neoexitis
Lange-Bertalot
7
1,7
Calonels tenuis
(Gregory) Krammer
1
0,2
Encyonema pergracile
Krammer
1
0,2
Encyonopsis descrIpta
(Hustedt) Krammer
1
0,2
Encyonopsis subminuta
Krammer 84 Reichardt
1
0,2
Eunotia bltunaris var. bitunaris
(Ehrenberg) Mills
3
0,7
Eunotia elegans
Ostrup
2
0,5
Eunotia flexuosa
(Brebisson) Kötzing
1
0,2
Eunotia implicata
Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
3
0,7
Eunotia incisa var. incisa
W. Smith & W. Gregory
2
0,5
Fragilaria gracllis
0strup
7
1.7
Fragitaria tenera
(W. Smith) Lange-Bertalot
4
1
Frustulla quadrisinuata
Lange-Bertalot
1
0,2
2
0,5
Gomphonema clavatum 5.1.
Gomphonema exItissimum
Lange-Bertalot & Reichardt
1
0,2
Microcostatus maceria
Lange-Bertatot, Kusber & Metzeltin
1
0,2
Navicula angusta
Grunow
1
0,2
Navicula notha
Wallace
3
0,7
Navicula schmassmannil
Hustedt
1
0,2
Nitzschla perminuta
(Grunow) M. Peragalto
1
0,2
Pinnularia subcapitata var. subcapitata
Gregory
1
0,2
Rossithidium pusillum
Round & Bukhtiyarova
2
0,5
Stauroslra construens var. construens
Ehrenberg
23
5,5
2015-04-01
52
Vassara älv 1,2014-08-21
Art
Auktor
Antal skal
Tabellaria flocculosa
(Roth) KOtzing
12530,1
Ulnaria danica
(KOtzing) Compere & Bukhtiyarova
1
Ulnaria ulna var. acus
(KOtzing) Lange-Bertalot
2 0,5
415
Summa
Artantal: 31
ADMI 0/0: 49,2
Antal skal: 415
EUNO 0/0: 2,6
IPS 1-20): 19,6
acidobiont (0/0): 0,2
Status: Hög
acidofil (%): 37,2
circumneutral (0/0): 54$
alkalifil (%): 6,9
alkalibiont (0/0): 0
ACID: 7,9
Surhetsklass: Alkaliskt
2015-04-01
53
Andel I 0/0
0,2
/assara älv 2,2014-08-26
Nrt
Auktor
Achnanthidium mlnutissimum group II
Antalskal
Andel l%
115
27,9
Brachysira neoexilis
Lange-Bertalot
21
5,1
Cymbella lanceolata
(Agardh) Agardh
1
0,2
Dlatoma tenuis
Agardh
96
23,3
Encyonopsis descripta
(Hustedt) Krammer
2
0,5
Encyonopsis subminuta
Krammer & Reichardt
4
1
Eunotia Implicate
Nörpel, Lange-Bertalot & Alles
2
0,5
Eunotia inclsa var. incisa
W. Smith & W. Gregory
4
1
6
1,5
Fragllaria capucina group 2
Fragllarla gracilis
Ostrup
29
7
Fragilarla rumpens
(Kötzing) G.W.F. Carlson
7
1,7
Fragilarla tenera
(W. Smith) Lange-Bertalot
10
2.4
2
0.5
Gomphonerna clavaturn s l,
Gomphonema exillssimUM
Lange-Bertalot & Reichardt
1
0,2
Navicula notha
Wallace
1
0.2
NItzschla perminuta
(Grunow) M. Peragalto
1
0,2
Staurosira venter
(Ehrenberg) Cleve & Moeller
2
0,5
Tabellarla flocculosa
(Roth) Kötzing
92
22,3
Ulnaria ulna var. acus
(KOtzIng) Lange-Bertalot
16
3,9
412
Summa
Artantal:19
ADMI 0/0: 27,9
Antal skat: 412
EUNO %:1,5
IPS 1-20): 17,3
acldobiont (0/0): 0
Status: God
acidofit (0/0): 31,5
circumneutral (%): 39,8
alkalifil (0/0): 28,0
alkalibiont (0/0): 0
ACID: 6,6
2015-04-01
54