Sammanställning gjord av Agne Nilsson, Brunsberg.
1783
Arfvidsson och söner i Göteberg, ägare till Brunsbergs bruk, ansökte genom sin bruk
förvaltare Askerot, att få anlägga ett stångjärnsbruk i Moriansfors i stället för det som
ödelagts i Nolby.
Efter sedvanlig bergmästarsyn gav Bergskollegium sitt tillstånd.
Från detta år finns bruksfolk i Moriansfors.
1809
Stångjärnssmidet flyttas till Åmot.
1813
Manufakturverket vid övre fallet i Brunsberg flyttas till Moriansfors, där en ny smedja och
kolhus uppförs. De följande 30 åren var det mest spiksmide.
1843
Manufaktursmedjan består av tre spikhamrar för en stock och en knipphammare för en
stock.
1847
Ny manufaktursmedja med två knipphammare och tre spikhammare samt två härdar,
vattenhjul och blåsverk.
1850
Gjuteri med kupolugn byggdes och produktionen ändrades.
Enligt dagsverksböckerna utfördes mycket gjutgodsarbeten till sågarna, kvarnarna,
järnbruken och lantbruken.
I övrigt tillverkades spik, järngrytor, kokspisar, kaminer, mortlar, våffeljärn, spottlådor mm.
1864
Spiksmedjan och gjuteriet utökades med en järnsvarv och fick namnet Moriansfors Gjuteri
och Mekaniska verkstad.
1873
Gjuteri och mekanisk verkstad. Vinsten 4832:-
1875
Produktionen utökades med bl. a. skruvstäd.
1876
Brandsyn. Manufaktursmedja, uppförd 1847, med två knipp- och tre spikhamrar samt
svarvstol av järn. Gjuteri med kupolugn. Allt under samma tak.
1878
Klensmide och gjuteri. Vinst 1057.14 kr.
1879
Klensmide. Vinst 250.99 kr
1880
Dagsverksboken innehåller mycket reparation av ”railvagnarna”.
1882
1813
Gjuteri och klensmide. Rillverkning av ekspik och furuspik samt länsjärn, hästskor, märkyxor,
stocksågar, spadar, liar och skruvstäd.
Dessutom gjutdelar till tröskverkstrillor. Vinst 872.62 kronor.
1883
Klensmide (bl.a. hästskor och lyktor). Vinst 29389 kronor.
1884
Tröskverksgjute.
1885
Tröskverkstrillor och våffeljärn.
1886
Manufaktur och gjuteri.
1887
Manufaktursmide, hästskor, tröskverkstrillor och gjutgods.
1888
Smedjan revs. Faktoriets vinst 502:-
1889
Manufaktursmedjan borttagen.
1891
Gjuteriet blev hästskofabriken ”AB Skarpskodd”
och utarrenderat till disponenten Adolf Adde.
Kupolugnen borttagen.
1892
Ur Brandsynsprotokollet:
Hästskofabriken, tidigare gjuteri och förut sammanbyggd medmanufaktursmedjan (riven 1888), har
jordgolv och ett rum.
Huset är utarrenderat till hästskofabrik, som ska nedläggas.
Huset innehåller en vällugn av järn, sex klensmedshärdar, en fallhammare, en klippsax, en
böjmaskin en borrmaskin, två exenterpressar, en hyvelmaskin och en blåsmaskin.
Övriga byggnader är : En järnbod, ett avträde, ett materialbod, en arbetarbostad, käringstugan med
två rum och vind och utvändiga trappor, boningshus bebott av disponenten, en uthusbyggnad och
en ladugård.
1893
Hästskofabrikationen upphörde. Adde flyttade.
1894
Ingen tillverkning redovisad.
1903
I ett brandsynsprotokoll från 20 december 1900 står det att gamla gjuteriet ”har under sistlidna åren
icke varit, och enligt uppgift, icke hädanefter, kommer att, som gjuteri, användas eftersom
bruksrörelsen vid Moriansfors är nedlagd.” S. Jungmarker
1904
Gjuteri och verkstad om- och tillbyggdes, samt tillfördes diverse maskiner.
Kostnad 10 600 kronor
1905
Tillverkning av tröskverk och tröskverksvandringar.
Tröskverk med tillhörande vandring kostade 175 kronor.
1906
Tröskverksgods, metallager, körhjulsringar, järnvägshjul.
Vinsten detta år endast 38.81 kronor.
1907
Mekaniska verkstaden. Vinsten 56.56 kronor.
Sämst av alla brukets enheter.1908
Mekaniska verkstaden. Vinsten 1643.72 kronor.
1909
Mekaniska verkstaden. Förlust 1256.82 kronor.
1910
Mekaniska verkstaden. Vinsten 4855.38 kronor.
1912
Mekaniska verkstaden tillverkar och levererar många tröskverk.
1924
Gjuteriet nybyggt efter eldsvåda. I verkstaden tillverkas nu också plogar, yxor, timmerkälkar, spisar
mm. Verkmästare är C J Läckström.
1925
Verkstaden tillfördes nya svarvar och produktionen blev alltmer varierad.
Omfattande beställningsarbeten utfördes.
1942
Den egentliga verkstadsproduktionen upphörde.
Mindre arbeten utfördes därefter under en tid i verkstaden.