1. No category

Bilaga 1
STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för
biologisk grundutbildning
Protokoll fört vid
institutionsstyrelsens
sammanträde 10:e september -15
Närvarande styrelseledamöter: Professor Bengt Karlsson (ordförande), professor Anders
Angerbjörn, professor Mats Björk, byrådirektör Per Cronholm, universitetslektor Lisa Deutsch (från
punkt 6), universitetslektor Niklas Janz, studentrepresentant Sandra Pålsson, studierektor Jessica
Slove Davidson, universitetslektor Michael Tedengren och studentrepresentant Sarah Tidström.
Övriga närvarande: Studierektor Björn Birgersson, vice ordförande Professor Eva Sverremark
Ekström och studievägledare Birgitta Åkerman
Frånvarande: Professor Mattias Mannervik (anmält förhinder), doktorand Alexander Schäpers,
professor Ulrich Theopold (anmält förhinder) och professor Ann-Kristin Östlund Farrants (anmält
förhinder).
1.
Val av justerare.
Niklas Janz väljs att justera dagens protokoll.
2.
Fråga om upptagande av extra ärenden.
Styrelsen beslutar att ta upp extra ärenden under
punkt 9.
3.
Protokoll från föregående sammanträde.
Protokollet läggs till handlingarna med ändringar i
punkt 6 och punkt 13. Bilaga 1.
4.
Information.
Studievägledare redogör för höstens
registreringssiffror för kandidat- och masterprogram
samt för påbyggnadskurser. Bilaga 2.
Studierektor Jessica informerar:
a) Om att BIG nu finns på LinkedIn och
Facebook. Det blir en kanal för studenter att
mötas men även för rekrytering av nya
studenter samt för att hålla kontakt med
alumner.
b) Om att den årliga informationen om
påbyggnadskurser och utbytesstudier äger
rum den 23:e september utanför G-salen.
Ordförande informerar:
a) Om Lisbeth Bergius och Karoly Varszegi
som båda har gått i pension. Lisbeth
kommer att arbeta en vecka per månad
under hösten. Alexandra Balogh är anställd
som vikarie för Lisbeth på 75 % t.o.m. sista
januari 2016.
1
b) Om att NPQ-husets mindre föreläsningssalar
beräknas kunna användas i början av
oktober. Den större Q-salen beräknas bli
klar några veckor senare. Salens dörrar
kommer vara utrustade med kortläsare med
kod. På grund av omflyttningen har vi
trängre. Det är därmed viktigt att lokalerna
som uppges i schemat stämmer överens med
vad som är bokat. BIG planerar att gå över
till TimeEdit.
c) Om att rektor kommer på besök till BIG den
14:e september.
5.
Utbildningsåtagande 2016
Under 2015 minskade BIG äskandet med 22 HÅP
och förslaget inför 2016 är att ligga kvar på den nivån
eller äska för något färre HÅP.
6.
Ny kursplan ”Världens eko” BL1014
Styrelsen tillstyrker kursplanen med ändringen att
ämnet blir biologi. Bilaga 3.
7.
Nedläggning av program och
utbildningsområden som inte längre
erbjuds
Styrelsen föreslår att ON sätter upp en
avvecklingsplan för de tre masterprogram som inte
längre ges; Biodiversitet och bevarandebiologi,
Ekologi och Evolutionsbiologi. Även dessa
huvudområden läggs ner. Bilaga 4.
Styrelsen föreslår att GB tar upp frågan om följderna
av reviderade utbildningsplaner. Till exempel hur
länge studenterna har rätt att läsa enligt den gamla
utbildningsplanen.
8.
Nya rutiner för kopiering av
undervisningsmaterial
9.
Övriga frågor
a) Birgitta frågar om styrelsen kan ställa
sig bakom att etologikursen i
period III ställs in.
BIG har två kopiatorer och enligt den nya rutinen är
det fritt att kopiera svart-vitt undervisningsmaterial.
a) Styrelsen efterlyser principer att tillämpa när
kurser måste ställas in men tycker att
beslutet i detta fall ska fattas av etologerna.
2
Vid protokollet: Elisabet Weingartner
Bengt Karlsson
(ordförande)
Mats
Niklas
Björk
Janz
(justeringsperson)
(justeringsperson)
3
Bilaga 2
Kursutbud 2016/17, fastställt 151015
Sommarterminen 2016
Faunistik 5 hp
Floristik 5 hp
Insekter: Inventering & bestämning A 7,5 hp
Kärlväxtfloristik G 7,5 hp
Marinbiologi G 15 hp*
Marinekologi G 6 hp
Östersjöns miljö G 7,5 & för biogeovetare 8 hp
Fet stil = "grundkurser"
kursiv stil = nya kurser
del a/b = första/andra halvan av perioden
* kursen kommer att ges på engelska
G = kurs på grund/kandidatnivå
A= kurs på avancerad/masternivå
Höstterminen 2016
Period I aug - okt 16
Ekologi OK 7,5 hp (halvfart, kväll)
Etologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll)
Fåglars systematik, ……. OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll)
Hundens genetik, evol. och beteende OK 7,5 (1/4, kväll)
CMB 30 hp
Ekologi I 15 hp
Faunistik 5 hp
Organismernas mångfald & fylogeni 15 hp
Vetenskaplighet & evolutionärt tänkande 5 hp
Biologisk statistik I 7,5 hp (del a)*
Djurs morfologi och funktion G 15 hp*
Ekologi II G 15 hp
Ekotoxikologi G 15 hp*
Molekylärgenetik G 7,5 hp (del a)*
Moss- och lavfloristik G 6 hp
Utvecklingsbiologi G 7,5 hp (del b)*
Forskningspraktik i marinbiologi G 7,5 hp*
Period II nov 16 - jan 17
Etologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) forts.
Fåglars systematik, OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) forts.
Hundens gen. evol. & be... OK 7,5 (1/4, kväll), forts.
CMB 30 hp (forts)
Fysiologi 15 hp
Vetenskaplighet & evolutionärt tänkande 5 hp
Evolutionsbiologi G 15 hp*
Forskningspraktik i marinbiologi G 7,5 hp*
Immunologi G 15 hp *
Självständigt arbete G 15 hp
Tropisk marinbiologi G 7,5 hp* (distans)
Växtfysiologins roll i samhället G 15 hp*
Biodiversitet: mönster & processer A 7,5 hp (del a)*
Biologisk statistik III A 7,5 hp (del b)*
Djurens mångfald - ryggradslösa djur A 10 hp*
Akvatisk ekologi A 15 hp
Djurs kognition A 7,5 hp (del a)*
Biologisk statistik II A 7,5 hp (del a)*
Genomets expression och dynamik A 15 hp*
Etologi II A 7,5 hp (del b)*
Marin populations- och ekosystemdynamik A 15 hp*
Evolutionär ekologi A 7,5 hp (del b)*
Munt. pres.tek. för nat. A 7,5 hp* (1/4 fart, kväll), forts
Molekylär cellbiologi A 15 hp*
Människans beteende; biologi & kultur A 7,5 hp (del b)
Muntlig pres.tek. för naturvetare A 7,5 hp* (1/4 fart, kväll) Samlingsvård & biodivinform A 5 hp (del b, distans)
Soc-ekol system: utm. & förhållningssätt A 15 hp*
Systemteori och resilienstänkande A 15 hp*
Zoologisk systematik A 15 hp
Vårterminen 2017
Period III jan - mars 17
Evolutionsbiologi OK 7,5 hp (halvfart, kväll)
Svenska djur och växter OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll)
Trädgårdens biologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll)
CMB 15 hp
Fysiologi (fk kemi) 15 hp
Gener, celler & populationer 15 hp
Analys och pres.av biol. data G 7,5 hp (del b)
Biologisk statistik I G 7,5 hp (del a)
Etologi I G 15 hp*
Självständigt arbete G 15 hp
Period IV mars - juni 17
Svenska djur och växter OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll), forts
Trädgårdens biologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll), forts
Ekologi I 15 hp
Faunistik 5 hp
Floristik 5 hp
Organismernas mångfald & fylogeni 15 hp
Vetenskaplighet & evolutionärt tänkande 5 hp
Bevarandebiologi G 15 hp
Metoder och koncept inom molekylära livs.15 hp *
Självständigt arbete G 15 hp
Bevarande av populationer A 15 hp *
Fisk- och fiskeribiologi A 15 hp*
Djurens mångfald . ryggradsdjur A 10 hp* (distans)
Infektionsbiologi A 15 hp*
Introd. till veten.om hållbar utv. A 7,5 hp (1/2-fart)* (distans)Interaktioner i ekologiska samhällen A 15 hp*
Mikrobiologi A 15 hp*
Molekylär ekologi A 15 hp*
Molekylär fysiologi A 15 hp*
Resiliensreflektioner & tilllämpningar A 7,5 hp*
Molekylära växt-mikrobint. A 15 hp*
Strålningsbiologi A 15 hp*
Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi A 15 hp*
Urbana social-ekologiska system A 15 hp*
Styrning & förvalt. av soc-ekol system A 15 hp*
Vetenskap. i bio. forsk. & utredning A 7,5 hp (1/4-fart)*
Tillämpad miljövård för biologer A 15 hp
Växter i miljöns tjänst A 15 hp*
Tropisk vattenvård A 15 hp *
Växternas diversitet & evol.-ett globalt per. A 15 hp*
Vetenskap. i bio. forsk. & utredning A 7,5 hp (1/4-fart)*
Östersjöns miljöutmaningar 15 hp*
Forskningspraktik i biologi G 7,5/15 hp och Praktik i biologi A 7,5/15 hp ges vid behov under samtliga perioder:
Biologer i samhället G 7,5 hp erbjuds som seminarieserie och pågår under hela läsåret
Bilaga 3
Programutbud 2016/17, fastställt 151015
Kandidatprogram
Biogeovetenskap
Biologi
Marinbiologi
Molekylärbiologi
Startar
HT
HT
HT
HT
Erbjuds Int.
studenter
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
HT & VT
HT
HT
HT
HT & VT
HT
HT & VT
HT
HT
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
Masterprogram
Biologi
Ekologi & biodiversitet
Etologi
Genetisk & molekylär växtbiologi
Marinbiologi
Mikrobiologi
Molekylära livsvetenskaper
Nordiskt masterprogram i biodiv. & systematik
Social-ekologisk resilens för hållbar utveckling
Bilaga 4
Stockholms Universitet
Institutionen för biologisk grundutbildning
Fastställt 15-10-15
KURSLITTERATUR (VT-16)
Orienteringskurser
Evolutionsbiologi:
Björklund M, “Evolutionsbiologi”. Studentlitteratur AB 2005.
Svenska djur & växter:
Ingen obligatorisk kursbok.
Trädgårdens biologi:
Ericsson T, “Växtbiologi”. Särtryckssamling 2007-2008.
Ämneslärarprogrammet (fristående kurs)
Cell- och molekylärbiologi:
Ekenstierna L & Ekenstierna M ”Mikrobiologi”. 3:3 uppl. Studentlitteratur 2007. ISBN 97891-44-04822-2
Erlandson-Albertsson & Urban Gullberg. ”Cellbiologi”. 2:a uppl. Studentlitteratur. 2007.*
Escher, S. & Anssi, S: Genetik 1:a uppl. 2009, Liber *
Sadava m.fl. “Life” 10:e uppl. 2012. Freeman.
*Svenskspråkigt komplement
Organismernas mångfald & fylogeni:
Hickman m fl: “Animal Diversity”. 7:e uppl. 2015. McGraw-Hill. Int. Ed.
Raven m.fl.” The Biology of Plants”. 8:e uppl. 2012. Freeman.
Biogeo-vetenskapliga programmet
Ekologi (14):
Ricklefs och Relyea, “Ecology: the economy of nature”. 7:e uppl. 2014. Freeman &
Company. 2014. ISBN: 1429249951
Gener, celler & populationer: (15)
Ekenstierna L & Ekenstierna M ”Mikrobiologi”. 3:3 uppl. Studentlitteratur 2007. ISBN 97891-44-04822-2
Escher, S. & Anssi, S: Genetik 1:a uppl. 2009, Liber*
Sadava m.fl. “Life” 10:e uppl. 2012. Freeman.
*Svenskspråkigt komplement
Molekylärbiologiprogrammet
Fysiologi: (14)
Raven m.fl.” The Biology of Plants”. 8:e uppl. 2012. Freeman. (OBS! Låneex finns att tillgå)
Sadava m.fl. “Life” 10:e uppl. 2012. Freeman.
Metoder och koncept inom molekylära livsvetenskaper: (14)
Wilson & Walker ”Principles and Techniques of Biochemistry and Molecular Biology” 7:e
uppl. 2010. Cambridge Press.
Biologiprogrammet
Fysiologi (14):
Raven m.fl.” The Biology of Plants”. 8:e uppl. 2012. Freeman.
Sadava m.fl. “Life” 10:e uppl. 2012. Freeman.
Ekologi (13):
Ricklefs och Relyea, “Ecology: the economy of nature”. 7:e uppl. 2014. Freeman &
Company. 2014. ISBN: 1429249951
Floristik (14):
Krok och Almqvist: Svensk flora. 29:e uppl. 2013 Liber.
Kandidatkurser (period III):
Biostatistik I & Analys och presentation av biologiska data:
McKillup S, “Statistics Explained. An introductory Guide for Life Sciences”. Cambridge
university press.
Mikrobiologi:
Willey m.fl.: “Prescott’s Microbiology”. 8: e uppl. 2011. McGraw-Hill.
Molekylär fysiologi:
Hill, Wyse, Anderson, ”Animal physiology", 3:e uppl., 2012, Sinauer Associates, Inc.
Självständigt arbete i biologi/molekylärbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Masterkurser (period III):
Bevarande av populationer:
Stevens MH, “A Primer of Ecology with R”. 2009. Springer Science, New York.
Djurens mångfald-ryggradsdjur:
Ingen obligatorisk kursbok.
Introduktion till vetenskap om hållbar utveckling:
Ingen obligatorisk kursbok
Molekylära växt-mikrobinteraktioner:
Ingen obligatorisk kursbok
Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Styrning & förvaltning av social-ekologiska system:
Jansen & Anderies: ”Sustaining the Commons” Arizona State University.
http://sustainingthecommons.asu.edu/wp-content/uploads/2013/07/Sustaining-the-Commonsv101.pdf
Tillämpad miljökunskap för biologer::
Ingen obligatorisk kursbok
Tropisk vattenvård:
Ingen obligatorisk kursbok
Vetenskaplighet i biologisk forskning & utredning:
Chalmers, A.F. What is this thing called science?". 4:e uppl. 2013. Open University Press.
ISBN: 0335262783
Kandidatkurser (period IV):
Bevarandebiologi:
Frankham m fl: ”A primer of Conservation Genetics”. Cambridge University Press. 2004
Självständigt arbete i biologi/marinbiologi/molekylärbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Masterkurser (period IV):
Fisk- och fiskeribiologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Infektionsbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok
Interaktioner i ekologiska samhällen:
Ingen obligatorisk kursbok
Molekylär ekologi:
Freeland, JR. “Molecular Ecology”. 2005. John Wiley & Sons, Ltd. West Sussex.
Resiliensreflektioner & tillämpningar:
Ingen obligatorisk kursbok
Strålningsbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Tillämpad marin bevarandeekologi:
Norse & Crowder: “Marine conservation biology: The science of maintaining the sea's
biodiversity”. Island Press, Washington, D.C. 2005.
Urbana social-ekologiska system:
Elmqvist m fl. ”Urbanization, Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges and
Opportunities. Springer, Dordrecht.
Avaialable free online at: http://www.cbobook.org/resources.php?r=1&width=1280
Växternas diversitet & evolution-ett globalt perspektiv:
Blamey m fl: “Wild flowers of the Mediterranean” 2:a uppl. A & C Black Publishers 2004.
ISBN: 9780713670158
Simpson GM: “Plant systematics”. 2:a uppl. Elsevier 2010. ISBN: 9780123743800
Bilaga 5
Institutionen för
Biologisk grundutbildning
Stockholms Universitet
Fastställt 2015-10-15
Budgetprinciper 2016
A. Lokaler
Medel avsätts för
- Hyra för egna lokaler enligt kontrakt.
- Hyra för allmänna lokaler (normalt ej för undervisning, endast för upprop och andra
speciella ”evenemang”, t.ex. stora skriftliga tentamina.
- Lokalvård enligt kontrakt.
- Larm och bevakning
- Inredning, reparationer och underhåll.
- Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium
- Tovetorp
- Askö
B. Personal
Medel avsätts för:
- IT-personal
- Kanslipersonal
- Laboratoriepersonal
- Trädgårdsmästare
- Prefekt
- Studierektorer på BIG
- Studievägledare
C. Externa kostnader
Medel avsätts för UGA-delen av fakultetens faktura för
- Universitetsgemensamma kostnader (förvaltning och övriga gemensamma kostander)
- Kostnader för universitetsbiblioteket)
- Kostnader för fakultetens gemensamma ändamål
D. Gemensamma avsättningar
Medel avsätts för
- Datorer (programvara, uppgraderingar mm).
- Förråd av glasvaror, kemikalier och kontorsmaterial.
- Övrig utrustning: nyinköp och underhåll.
- Grund- och påbyggnadskursstudenters resor till och från fältstationer, samt logi på
andra fältstationer än Askö, Tjärnö och Tovetorp. BIGs studierektor sammankallar
berörda studierektorer till ett möte i början av budgetåret för att utarbeta förslag till
fördelning av medlen. Förslaget ska fastställas av BIGs IS.
2
- Informationsmaterial.
- Tele och frankeringsservice.
- Kopieringskostnader
- Bidrag till Arrheniusbiblioteket
- Temaeftermiddagar och examensfest.
- Gemensamma pedagogiska satsningar.
- Deltagande i externa kurser och konferenser (i första hand för BIGs anställda).
E. Fördelningsprinciper för undervisningen
Under denna rubrik återfinns alla typer av ämnesrelaterade kostnader, vilka fördelas
efter respektive ämnes totala utbildningsvolym
De undervisningsmedel* som avsätts ska finansiera;
- lärarnas löner
- ersättning till ämnesstudierektorerna**. (Hänsyn bör tas till de arbetsuppgifter som är
definierade av ”checklista för ämnesstudierektor” samt av ämnets totala
undervisningsvolym)
- fakturan för universitetsgemensamma kostnader som varje institution får p.g.a.
lönekostnader för UGA-personal.
Beroende på undervisningsämnets karaktär ska medlen också bekosta
- undervisningsmaterial
- fältundervisning (lärarnas resor och traktamenten),
- eventuell extra labpersonal***.
Grundkurser
Tilldelning av medel för grundkurser görs utifrån förväntat antal studenter och kursens
omfattning. och uttrycks i enheten V. En kurs på 1,5 hp (c:a en vecka) och 24 studenter
motsvarar 1 V, 36 studenter motsvarar 1,5 V och en kurs på 3 hp och 24 studenter
motsvarar 2 V osv. Tilldelningen till samtliga grundkurser inom
utbildningsprogrammen skall grunda sig på det faktiska antalet studenter som beräknas
delta i undervisningen under budgetåret. Uppskattningen ska avrundas nedåt till hela
tolvtal om antalet ej överstigs med mer än 10 %, annars ska antalet avrundas uppåt till
närmaste hela tolvtal. Grundkurser garanteras alltid en miniminivå motsvarande 0,5 V
per vecka.
Påbyggnadskurser
För påbyggnadskurser görs tilldelningen utifrån antalet registrerade studenter på
respektive kurs. Tilldelningen är 1/24 V per 1,5 hp och student. Två tredjedelar av
föregående års antal registrerade studenter på kursen tilldelas som en garantisumma i
budgeten. Resterande betalning för det överstigande antalet registrerade studenter
erhålls i efterskott. Nya kurser som IS beslutat ska ges under budgetåret garanteras
medel för 10 studenter. Om det faktiska antalet studenter på kursen överstiger 10
erhålls resterande medel i efterskott.
3
Orienteringskurser
För orienteringskurser tillämpas samma tilldelningsprincip som för påbyggnadskurser
(se ovan). Ersättningen för orienteringskurser är 75 % av den ersättning som ges till
påbyggnadskurser.
Självständiga arbeten på grundnivå
Medel avsätts för ansvarig kursledare, övriga examinatorer samt handledare i relation
till förväntat antal studenter under budgetåret
Examensarbeten på avancerad nivå
Medel avsätts för handledning och examination av de examensarbeten som
inrapporterades under 2015 (jan-okt), samt en reservpott för perioden nov-dec 2015.
Resurserna delas upp i två potter, en per termin. Reservpotten fördelas som ett
engångsbelopp under vårterminen. Ersättningen för ett internt 30 hp arbete är
densamma som ersättningen för 1 V (se avsnitt E).
*Undervisningsmedlen överförs i sin helhet till respektive Hufo-institution.
Överföringen delas upp i två potter, en per termin.
**Tidigare år har medel för ersättning till ämnesstudierektorerna avsatts som en
särskild pott och fördelats i proportion till ämnets utbildningsvolym. För att öka
flexibiliteten på HuFo-institutionerna och därmed kunna utnyttja medlen mer effektivt
är dessa medel från och med 2012 inte längre öronmärkta.
*** I de fall undervisningsmedlen används för att finansiera BIG-anställd
laboratoriepersonal enligt överenskommelse med en Hufo-institution är det helt
nödvändigt att berörd ämnesstudierektor/Hufo-institution tar kontakt med BIG:s
prefekt i mycket god om man inte anser sig kunna fortsätta att finansiera denna tjänst.
1 (4)
Bilaga 6
2015-10-15
Dnr SU
Lokal examensbeskrivning
Naturvetenskaplig kandidatexamen
Huvudområde: Biologi (Biology)
Biologi betyder läran om livet, och huvudområdet omfattar följande aspekter på de levande
organismerna: deras byggnad och funktion, deras samverkan med omgivningen samt deras
mångfald, härstamning och förekomst i tid och rum. Följaktligen ingår därför många olika
ämnesområden i huvudområdet: botanik, cellbiologi, ekologi, etologi, evolution, faunistik,
floristik, fysiologi, genetik, mikrobiologi, molekylärbiologi, och zoologi.
Förutom grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i dessa ämnesområden ingår även
förståelse för sambanden mellan struktur och funktion på olika biologiska nivåer samt för de
processer som styr organismernas evolution.
Beskrivningen av huvudområdet är fastställd av Områdesnämnden för naturvetenskap 2015??-??.
1. Fastställande
Examensbeskrivning för naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi vid Stockholms
universitet är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2015-xx-xx i enlighet med
högskoleförordningen SFS 1993:100, bilaga 2 – examensordningen.
2. Nivå
Grundnivå.
3. Krav för examen
3.1 Beskrivning av utbildning på berörd nivå
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet.
Utbildningen ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella
program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Utbildningen ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
2 (4)
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och
färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
3.2 Mål
Kunskap och förståelse
För naturvetenskaplig kandidatexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom biologi, inbegripet kunskap om biologins vetenskapliga
grund, kunskap om tillämpliga metoder inom biologin, fördjupning inom någon del av
biologin samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För naturvetenskaplig kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en
problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra
uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem
och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För naturvetenskaplig kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att inom biologi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens.
3.3 Lokala mål
Inga lokala mål.
3.4 Omfattning
Naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng, varav minst 105 högskolepoäng med successiv
fördjupning inom biologi. Omfattningen av kurser på avancerad nivå är begränsad till 30
högskolepoäng.
3 (4)
3.5 Kurser inom huvudområdet inklusive självständigt arbete
För naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi ska studenten ha godkänt resultat på
följande eller motsvarande kurser (samtliga på grundnivå):
Cell- och molekylärbiologi 15 högskolepoäng
Ekologi 15 högskolepoäng
Floristik och faunistik 10 högskolepoäng
Fysiologi 15 högskolepoäng
Organismernas mångfald 15 högskolepoäng
Självständigt arbete i biologi 15 högskolepoäng
Vetenskaplighet och evolutionärt tänkande 5 högskolepoäng,
samt godkänt resultat på minst 15 högskolepoäng valbara kurser på grundnivå. Utbudet av
valbara kurser beslutas inför varje nytt läsår av institutionsstyrelsen.
3.6 Övriga kurser
För naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi ska studenten ha godkänt resultat på
valfria kurser om 75 högskolepoäng. För de valfria kurserna gäller de begränsningar att
använda kursen i examen som framgår av respektive kursplan. I kandidatexamen vid
Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet, kan normalt högst 15 hp utgöras av
kurser klassade som orienteringskurser. Högst 15 högskolepoäng praktik får ingå i examen
i Naturvetenskapliga fakultetens huvudområden.
3.7 Tillgodoräknanden
Det är huvudområdesansvarig för biologi på grundnivå som beslutar om tillgodoräknanden
inom huvudområdet biologi.
3.8 Övrigt
4. Övergångsregler
Huvudområdet är den examensbärande delen i denna naturvetenskapliga kandidatexamen. Vid
återkallande av huvudområdesstatus, dvs när denna kandidatexamen inte längre kan utfärdas
ifrån ett visst datum (med undantag för student som uppfyllt fordringarna för biologi innan
huvudområdesstatus återkallats) gäller följande (se även Handläggningsordning för
upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner samt aktuella kurs- och
utbildningsplaner).
Avvecklingsperiod för examensarbeteskurs inom huvudområdet är minst tre terminer (och
högst två år). Avvecklingsperiod för kandidatprogram är minst fem år efter att sist antagna
student på programtermin 1 registrerats (dvs programmets nominella löptid + två år).
För studenter som påbörjat sina studier före 1 januari 2016 hänvisas till Studentavdelningen
för information som rör övergångsregler.
4 (4)