Semestern – en ytterst ideologisk fråga!
Semestern – en ytterst ideologisk fråga! En hermeneutisk studie av riksdagsdebatten 1938 som föranledde semesterlagstiftningen Marmin Emma Examensarbete 15 hp Inom Historia Lärarutbildningen Höstterminen 2015 Examinator: Hans-Albin Larsson Emma Marmin C-uppsats HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Historia Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärarutbildningen Höstterminen 2015 SAMMANFATTNING Emma Marmin, Semestern – en ytterst ideologisk fråga! En hermeneutisk studie av riksdagsdebatten 1938 som föranledde semesterlagstiftningen. Jag har i detta examensarbete i historia C ett hermeneutiskt perspektiv där jag analyserat och tolkat den riksdagsdebatt 1938 som behandlade ämnet semesterlag. Jag har tagit reda på vilka ideologiska argument som används från de respektive representanterna inom partierna. Jag har även jämfört detta med en nutida kartläggning av rådande partikultur. Med en hermeneutisk metod, har jag gjort en innehållslig idéanalys med hjälp av Thomsons argumentationsanalytiska redskap för att få fram de ideologiska strömningar som fanns i riksdagsdebatten. Min teoretiska referensram är en förhållningspunkt till denna tolkning och jag har dessutom redogjort för partiernas nutida partikultur och hur den debatt som rådde 1938 står i relation till denna. I resultatet redogör jag för det som jag kommit fram till. Trots att det har gått snart 80 år så ligger den manifesterande ideologin och partikulturen otroligt nära den som idag manifesteras enligt den avhandling jag haft till grund för de delarna. Därefter kommer en avslutande diskussion och besvarande av frågeställningen där jag svarar på hur detta kan förklaras och förtydligar vad man kan avläsa utifrån riksdagsdebatten. Antal sidor: 34 1 av 34 Emma Marmin Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING C-uppsats Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585 Innehållsförteckning 1. Inledning .............................................................................................................................................. 4 2. Syfte och frågeställningar .................................................................................................................... 4 2.1 Syfte ............................................................................................................................................... 4 2.2 Frågeställningar .............................................................................................................................. 5 3. Källor & avgränsningar ........................................................................................................................ 5 4. Metod ................................................................................................................................................... 5 4.1 Hermeneutik ................................................................................................................................... 6 4.2 Innehållslig idéanalys ..................................................................................................................... 6 4.3 Thomsons argumentationsanalytiska redskap ................................................................................ 6 5. Teoretisk referensram ........................................................................................................................... 7 5.1 Riksdagshögern, (h) ....................................................................................................................... 8 5.1.1 Kortare bakgrund .................................................................................................................... 8 5.1.2 Moderaternas partikultur i riksdagen ...................................................................................... 8 5.2 Bondeförbundet, (Bf) ..................................................................................................................... 8 5.2.1 Kortare bakgrund .................................................................................................................... 8 5.2.2 Centerpartistisk partikultur i riksdagen ................................................................................... 9 5.3 Folkpartiet, (Fp) ............................................................................................................................. 9 5.3.1 Kortare bakgrund .................................................................................................................... 9 5.3.2 Folkpartistisk partikultur i riksdagen ...................................................................................... 9 5.4 Socialdemokratiska Arbetarepartiet, (SAP) ................................................................................. 10 5.4.1 Kortare bakgrund .................................................................................................................. 10 5.4.2 Socialdemokratisk partikultur i riksdagen ............................................................................ 10 5.5 Sveriges kommunistiska parti, (Skp) ........................................................................................... 11 5.5.1 Kortare bakgrund ...................................................................................................................... 11 5.5.2 Vänsterpartiets partikultur i riksdagen .................................................................................. 11 5.6 Socialistiska partiet ...................................................................................................................... 12 5.6.1 Kortare bakgrund .................................................................................................................. 12 5.6.2 Partikultur .............................................................................................................................. 12 2 av 34 Emma Marmin C-uppsats 6. Tidigare forskning .............................................................................................................................. 12 7. Bakgrund ............................................................................................................................................ 14 7.1 Tvåkammarriksdag ....................................................................................................................... 15 7.1.2 Riksdagspartier och regering ..................................................................................................... 15 7.1.3 Regeringens lagförslag .............................................................................................................. 15 8. Resultatdel .......................................................................................................................................... 18 Riksdagshögern .................................................................................................................................. 18 Riksdagshögerns argument vs. moderaternas partikultur .............................................................. 20 Bondeförbundet .................................................................................................................................. 21 Bondeförbundets argument vs. Centerpartistisk partikultur .......................................................... 22 Folkpartiet .......................................................................................................................................... 22 Folkpartiets argument vs folkpartistisk partikultur ........................................................................ 24 Socialdemokratiska arbetareförbundet ............................................................................................... 24 SAPs argument vs socialdemokratisk partikultur .......................................................................... 25 Sveriges kommunistiska parti ............................................................................................................ 26 Skp vs. Vänsterpartistisk partikultur .............................................................................................. 26 Socialistiska partiet ............................................................................................................................ 27 Socialistiska partiet vs. Vänsterpartiets partikultur ........................................................................ 27 Semesterlagen .................................................................................................................................... 28 9. Diskussion och besvarande av frågeställning..................................................................................... 28 9.1 Besvarande av frågeställning ....................................................................................................... 30 Käll- och litteraturförteckning ................................................................................................................ 33 Källor .................................................................................................................................................. 33 Litteratur ............................................................................................................................................. 33 3 av 34 Emma Marmin C-uppsats 1. Inledning Denna uppsats är en hermeneutisk studie med fokus på semesterlagstiftningens tillkommande 1938 i Sverige. Studien syftar till att tolka och analysera de argument som de sittande politikerna använt sig av vid slutstadiet och skapandet av lagen. Den politiska debatten, som tas upp i denna studie, var under 1938 en ytterst ideologiskt färgad politiskt fråga. Uppsatsen är en ansats till att försöka reda ut de skillnader som rådde mellan de politiska partierna emellan, samt kartlägga ifall de ligger i linje med sin egen ideologiska grund i just denna fråga – då politik liksom livet i övrigt ibland har olika nyanser av principer och moral, eller ideologi. Jag analyserar och kartlägger de olika partiernas argument och anföranden i riksdagsdebatten, vid semesterlagens införande 1938. Det kan tyckas som en självklarhet idag med semester, inom alla skikt och partier som sitter i riksdagen, men som det kommer att framgå av denna text, har det inte alltid varit så. Varför det är semesterlagstiftningsfrågan som ligger till grund för denna studie är dels för att det är ett långt politiskt avstånd i tid sedan händelsen, 76 år sedan – vilket gör den intressant ur historiskt perspektiv, dels för se om det går att urskönja politiska skillnader i argument trots överenskommande i sakfråga. Jag har medvetet valt en tidpunkt i debatten då det redan är politiskt bestämt att det skall bli en semesterlagstiftning, därför att det gör att det dessutom blir intressant att se hur partierna väljer att anföra sina argument i lagstiftningens slutskede. Att det är slutskedet resulterar i att fokus vid argumentationen hamnar på varför deras parti står bakom denna lagstiftning, oavsett om de stått bakom den i ett tidigare skedde eller ej. 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra de ideologiska ställningstaganden politikerna i Sverige gjorde inför semesterlagstiftningen, 1938. Jag kommer i uppsatsen analysera hur de olika partierna agiterade i frågan och undersöka hur de olika politiska partiernas argument sett ut och på vilket sätt de skiljde sig åt. Detta gör jag för att få en bild av deras ideologiska riktning i frågan samt hur den förhåller sig till partiets ideologi. 4 av 34 Emma Marmin C-uppsats 2.2 Frågeställningar – Vilka ideologiska ställningstagande och partikultur manifesterar de politiska partiernas representanter i riksdagen vid riksdagsdebatten kring semesterlagstiftningens införskaffande 1938? – Hur kan man förklara svaret på föregående fråga? 3. Källor & avgränsningar För att kunna göra en så kvalitativ studie som möjligt inom det ramverk jag har att förhålla mig till, har jag valt att endast undersöka 1938 års debatt kring semesterlagstiftningen. Jag har valt att avgränsa mina urkunder för uppsatsen till riksdagsdebatten som fördes 1938, propositionen som innehöll lagförslaget samt den SFS (Svensk Författningssamling) som innehåller den slutliga författningen av lagen. Detta gör jag för att ett större omfång av lagändringar skulle bli för stort i förhållande till undersökningens storlek samt inte skulle ge mig utrymme till en djupare analys. Varför jag valt just 1938 var därför att det var den semesterlag som var den första övergripande semesterlagen som gällde alla arbetstagare i Sverige.1 Jag har avgränsat min argumentationsanalys till den riksdagsdebatt som rådde 1938 och har inte analyserat debatterna kring lagens vara eller icke vara som föregick den proposition som kom 1938 om semesterlagstiftning. Då mina primärkällor används som kvarlevor, samt är utgivna av Sveriges riksdag har jag gjort bedömningen att det inte föreligger något källkritiskt problem i fråga om äkthet. 4. Metod För att kunna besvara mina frågeställningar i denna uppsats har jag rent metodologisk använt mig av ett hermeneutiskt perspektiv, för att kunna göra så bra tolkningar som möjligt inom detta hermeneutiska perspektiv har jag använt mig av en innehållslig idéanalys samt Thomsons argumentationsanalytiska redskap. Denna kombination av metoder har jag använt mig av för att kunna göra så välgrundade tolkningar och slutsatser som möjligt med ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Detta är även ett sätt att försöka hålla mig så objektiv som möjligt, även om fullständig objektivitet vid tolkning inte går att uppnå – således har jag funnit det extra viktigt att ha en tydlig struktur i min tolkning så att det går att identifiera vad 1 Norborg, L. (1993) s. 198. 5 av 34 Emma Marmin C-uppsats jag letar efter, och analyserar i källmaterialet. Tanken är att genom en djupare analys av texten kunna se ifall det går att urskönja de politiska partierna ståndpunkter, samt hur dessa under den valda tidsperioden skilde sig åt. 4.1 Hermeneutik Jag använder mig av en hermeneutisk textanalys vid analysen hos de källor som står till grund för undersökningen. Den hermeneutiska riktningen är framtagen för att kunna tolka dokumenten och inte för att fastställa tillförlitligheten hos dessa.2 Hermeneutiken uppstod inom religionsvetenskaplig forskning men har blivit vanlig inom samhällsvetenskaplig forskning och enligt Sten Anderssons bok Positivism kontra hermeneutik har det idag en innebörd som går att liknas vid ”allmän tolkningslära”.3 Hermeneutiken står enligt Andersson i direkt motsatsförhållande till positivismens enhetssträvan och är mer lämpad till socialvetenskaplig4 forskning då hermeneutiken betonar särprägling och egenarter, vilka lämpar sig vid studier av text där det som analyseras är dess betydelse.5 Andersson tar även upp att ”människan är den enda varelse som producerar sin egen historia samtidigt som hon själv är en produkt av den” och att hermeneutiken främst handlar om förståelse – att finna en betydelse eller mening hos en text– och inte förklaringar.6 4.2 Innehållslig idéanalys Med mitt hermeneutiska perspektiv i grunden gör jag följande en innehållslig idéanalys av texterna, vilken innebär att jag har klargör innehållet i texterna för att sedan leta upp innebörden, ståndpunkter samt argument som framförs – efter detta analyserar och prövar jag ifall innehållet besitter en logisk rimlighet.7 Denna innehållsliga idéanalys görs på de politiska dokumenten och protokollen för att kartlägga värderingar och ideologiska strömningar som ingått i den diskurs vilken har lett fram till det slutgiltiga lagstiftandet. 4.3 Thomsons argumentationsanalytiska redskap För att kunna göra denna innehållsliga analys av texterna och därefter tolka innehållet och protokollen använder jag mig av de argumentationsanalytiska redskap som Thomson 2 Dahlgren, S. Florén, A. (1996) s. 194. Andersson, S. (1979) s. 12-13. 4 Andersson tar även här upp terminologins avspeglig, där han använt sig av Socialvetenskaper och samhällsvetenskaper har andra forskare föredragit kulturvetenskaper, historievetenskaper, humanvetenskaper, ideografiska vetenskaper. Andersson, S. (1979) s. 18. 5 Andersson, S. (1979) s. 17-18; Andersson, S. (1979) s.23. 6 Andersson, S. (1979) s. 31,36. 7 Grenholm, C. (2006) s. 214-215. 3 6 av 34 Emma Marmin C-uppsats beskriver där hon hoppas att läsaren kommer att förbättra sin förmåga att identifiera argument, slutsatser, antaganden analogier koncept och principer, samt utvärdera dessa. Vidare vill Thomson med sin bok Critical Reasoning in Ethics. A practical Introduction att läsarna förbättrar förmågan att identifiera moraliska koncept, principer, etiska ställningstaganden samt diskussioner, förstå samt utvärdera argument, att ta väl resonerade beslut och hur man är rättvis i sin bedömning.8 För att nå dit har Thomson staplat upp argumentationsanalytiska redskap där texter analyseras utifrån: v Identifiering av huvudslutsats v Identifiering av skäl v Identifiering av antaganden och mellanliggande slutsatser v Identifiering av moraliska koncept v Identifiering av moraliska principer v Identifiering av analogier eller förklaringar.9 Denna analysmodell för argumenterande texter var den som kom att ligga till grund för min tolkning av texterna. 5. Teoretisk referensram Då jag till min metod och mitt urval av källor inte funnit någon lämplig färdigkonstruerad teori att förhålla mig till i uppsatsen har jag valt att använda mig av en teoretisk referensram istället. Denna teoretiska referensram består av en genomgång av de politiska partierna i Sveriges riksdag år 1938, med fokus på deras ideologiska grund och inriktning. Detta för att kunna ställa den analys av de ideologiska argument riksdagsledamöterna använder sig av i förhållande till partiets ideologi. Det i sin tur gör att det enklare går att se likheter och/eller olikheter samt samband. Jag använder mig även av Katarina Barrling Hermanssons doktorsavhandling vid namn Partikulturer – Kollektiva självbilder och normer i Sveriges riksdag som teoretiskt referensram. Katarina Barrling Hermansson har i sin avhandling gjort en studie på 8 9 Thomson, A. (1999) s. 2-3. Thomson, A. (1999) s. 29; Fritt översatt av uppsatsens författare. 7 av 34 Emma Marmin C-uppsats riksdagspartiernas gruppkultur, kollektiva självbild, kulturella normer, kollektiva incitament samt övergripande partikultur. Hennes studieresultat kommer att hamna under rubrikerna för respektive partis partikultur i riksdagen. 5.1 Riksdagshögern, (h) 5.1.1 Kortare bakgrund Riksdagshögern, dagens Moderaterna, var en sammanslagning av partierna Lantmannaoch borgarpartiet samt av Första kammarens nationella parti. Dess ideologiska grund var konservativ och lade stor vikt vid klassiska konservativa frågor såsom kungamakt, kyrka och försvarsfrågor.10 Partiet präglades också under denna tidsperiod av nyliberala tankar och idéer. I arbetsmarknadsfrågor kom partiet Riksdagshögern att representera och verka främst för arbetsgivarnas förmån.11 5.1.2 Moderaternas partikultur i riksdagen Enligt Barrling Hermansson mer samtida forskning är en av de absolut största självbilderna hos moderaternas politiska förmåga rationalismen. Erfarenheten som sådan till grund för kunskap nämns inte ofta, och om den gör det så brukar den lyftas fram som kvalificerad och inte bara livserfarenhet i allmänhet såsom i en del av de andra partierna. Moderaternas företrädare uppfattar sig mycket om de bär på objektiv kunskap snarare än politiska idéer.12 De ser sig som den grupp i riksdagen som är konsekventa, ur både ideologisk och reell politisk maktaspekt. Det är viktigare att handlingskraftiga och aktiva med en tydlig grund i sin ideologi – vilket ses som en förutsättning, och gör att kompromisser för att nå parlamentariskt inflytande inte är intressanta ifall dessa aspekter faller bort.13 5.2 Bondeförbundet, (Bf) 5.2.1 Kortare bakgrund Bondeförbundet, dagens Centerpartiet, bestod sedan 1922 av en sammanslagning av de tidigare två bondepartierna Jordbrukarnas riksförbund samt Bondeförbundet. Partiet uppstod ur ett behov av rena intressefrågor som rörde jordbruksfrågor och i en protest mot att industrioch bolagsintressen hade för stort inflytande, och att böndernas intressen till följd av detta fick 10 Norborg, L. (1993) s. 117. Norborg, L. (1993) s. 117. 12 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 107. 13 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 108. 11 8 av 34 Emma Marmin C-uppsats mindre utrymme.14 Ideologiskt låg Bondeförbundet till höger och var mer konservativt än övriga högern i de flesta frågorna som inte rörde just industri- och bolagsfrågorna.15 5.2.2 Centerpartistisk partikultur i riksdagen Inom centerpartiet finns en identifiering som den pragmatiska rösten i parlamentet, och de framhåller sakinriktning samt praktisk erfarenhet framför teoretiska resonemang. Om det framförs teoretiska resonemang ser riksdagsgruppen helst att denna är anknuten till praktiskt vardagsliv och/eller konkreta erfarenheter.16 Det finns en stark kultur inom partiet att jobba med samarbete mellan partier och kompromissa för att få genomslag i faktiska beslut, då det finns ett pragmatiskt tänk om att få så stort genomslag som möjligt i de parlamentariska besluten.17 Med bakgrund i centerpartiets pragmatiska bakgrund bedömer Barrling Hermansson att det skapat en flexibilitet som dock gör att andra partier till viss mån tolkar dem som opålitliga, även om det inom centerpartiet ses som en stark fördel för att få igenom en faktisk politik.18 5.3 Folkpartiet, (Fp) 5.3.1 Kortare bakgrund Folkpartiet som hade skapats 1934 till följd av att Frisinnade och Liberaler slogs samman stod för borgerlighetens ”vänstra” falang, något som Norberg i sin bok benämner som ”den borgerliga vänstern”.19 Folkpartiet började dessutom i mitten på 30-talet att bli starkt influerade och drivna av socialliberala tankar, där nationalekonomen Bertil Ohlin varit en påverkande röst, de var emot planhushållningsideologin som rådde inom Socialdemokratin och viktiga frågor kom att bli näringsfrihet och privat äganderätt.20 5.3.2 Folkpartistisk partikultur i riksdagen Folkpartiets självbild partikulturellt är att de är den rationella, förnuftiga rösten i riksdagen, och de för tematiskt saklig och rationalistiskt inriktad politik. Förmåga att sammanväva känsla och förnuft ses på med beundran och eftersträvan inom partigruppen. Det finns en föreställning om att liberalismen som ideologi ”tillhandahåller objektiva svar”, på 14 Norborg, L. (1993) s. 112-113. Norborg, L. (1993) s. 113. 16 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 153. 17 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 153-154. 18 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 154. 19 Norborg, L. (1993) s. 117. 20 Norborg, L. (1993) s. 117-118. 15 9 av 34 Emma Marmin C-uppsats grund av att liberalismen är förknippad med rationalism och slutsatsdragande.21 Den föreställning medför att det finns tendenser inom folkpartiet att behandla åsikter som om de vore fakta, att en rationalistisk tankeprocess genererar en korrekt slutsats.22 Tankar om politisk hederlighet och ansvarskänsla är nära förbundet med det rationalistiska tänket som präglar gruppen.23 5.4 Socialdemokratiska Arbetarepartiet, (SAP) 5.4.1 Kortare bakgrund Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, hade vuxit fram kring sekelskiftet 1800/1900 och hade en helt ny karaktär än vad de andra partierna hade haft tidigare – nämligen arbetarperspektivet.24 Under perioden fram till 1938 hade de vuxit sig starka. Under 30-talet utvecklades SAP ideologiskt, och genom samarbete med Bondeförbundet kom denna period att präglas starkt av de två och den politik de förde, som inriktade sig på välfärds- och folkhemspolitik.25 Det var även SAP som bildat regering 1936 under den aktuella perioden för uppsatsen med statsminister Per-Albin Hansson. Ihop med Bondeförbundet drev Socialdemokraterna Arbetarepartiet igenom en rad sociala reformer under 1930-talet, varav semesterlagen var en.26 5.4.2 Socialdemokratisk partikultur i riksdagen Inom socialdemokratiska riksdagsgruppen finns det en övervägande självbild av att vara den lojala rösten inom svensk demokrati. De värdesätter sakinriktning som är baserad på erfarenhet och praktiskt liv. Katarina Barrling Hermansson beskriver även att det finns ett visst mått av självmotsägelser hos socialdemokraterna i frågan om lyhördhet – som är en av de viktigaste normerna inom gruppen, dock finns det en partikulturell norm att den enskilde ledamoten inte bör profilera sig som individ utan som gruppmedlem. 27 Eftersom att det är viktigt från den socialdemokratiska riksdagsgruppens håll att vara sakinriktad och seriös, så finns det en uppfattning att en ledamot skall vara ”dugligt snarare än briljant”. Det finns även en uppfattning om att den politiska förmågan inte måste vara kopplad till en specifik aspekt.28 21 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 134. Barrling Hermansson, K. (2004) s. 134. 23 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 135. 24 Norborg, L. (1993) s. 110. 25 Norborg, L. (1993) s. 197. 26 Norborg, L. (1993) s. 196-198. 27 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 177. 28 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 178. 22 10 av 34 Emma Marmin C-uppsats Inom socialdemokratiska riksdagsgruppen är den mest framträdande självbilden gruppstyrkan, och de ser sin anknytning till folkrörelser inom landet som viktigt och framträdande för sitt parti och sin partiidentitet.29 5.5 Sveriges kommunistiska parti, (Skp) 5.5.1 Kortare bakgrund Sveriges kommunistiska parti, dagens Vänsterpartiet (SKP omnämns som kommunisterna i riksdagens matrikel över riksdagsledamöter.),30 var från början ett utbrytarparti ur Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (som i sin tur var ett utbrytarparti ur SAP) vilket kom att återansluta sig till SAP under mitten av 1920-talet.31 Skp var under perioden ett komintertroget och sovjettroget parti, samt det enda parti till vänster om SAP som kom att överleva 20- och 30-talets politiska klimat utan att gå upp och förena i SAP eller försvinna på grund av sviktande medlemsantal.32 Till skillnad från SAP fanns det ideologiskt här en kritik mot den reformistiska linje som SAP drev.33 5.5.2 Vänsterpartiets partikultur i riksdagen I sitt kapitel om vänsterpartiet, har Barrling Hermansson valt att ge dem epitetet ”de rannsakande” – detta för att deras självbild på många sätt präglas av att deras politiska förmåga utgår ifrån att de uppfattar sig själva vara pålästa och inneha teoretiska kunskaper för att kunna rannsaka den politiska miljön.34 Det finns ett tydligt ansvarsperspektiv inom vänsterpartiet, och de värnar om att vara i opposition, även vid samarbete med regering är det en självbild som omhuldas.35 De uppfattar sig själva som en politisk kamporganisation med kritisk och ifrågasättande läggning, både inom och utanför gruppen. Det finns en sak som inte ifrågasätts dock, och det är de med erfarenhet av att tillhöra en grupp eller samhällskategori som uppfattas som förtryckt, särskilt gäller detta den proletära erfarenhet som anses ge sådan insikt att den blir svår att ifrågasätta. 36 De är ett tydligt sakinriktat parti med större fokus på 29 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 179. Riksdagens Matrikel över kamrarnas ledamöter 1938:1. 31 Norborg, L. (1993) s. 113,115. 32 Norborg, L. (1993) s. 115-116. 33 Norborg, L. (1993) s. 113. 34 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 197. 35 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 197. 36 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 197. 30 11 av 34 Emma Marmin C-uppsats teoretiskt kunskap än praktiskt. Utmärkande är även att de uppfattar sig som oppositionell, och ifrågasättande gentemot etablissemanget – även om man själv är en del av detta.37 5.6 Socialistiska partiet 5.6.1 Kortare bakgrund Inom både Skp och Socialistiska partiet rymdes de som var vänster men som opponerade sig SAPs reformistiska linje, och det fanns här både marxister, anarkister och syndikalister.38 På grund av interna strider inom det Svenska kommunistiska partiet vid deras inställning till den tredje internationalen, Komintern, hade partiet splittrats 1929 och det Socialistiska partiet hade skapats.39 5.6.2 Partikultur Till följ av att Socialistiska partiet blev ytterst kortvarigt i riksdagen så faller de ur ramen för den teoretiska grunden i uppsatsen, dock så kommer jag i uppsatsen att ställa socialistiska partiet mot Vänsterpartiets partikultur då SP vid tiden för undersökningens tidsperiod, 1938, fortfarande var ytterst snarlikt SKP(blivande Vänsterpartiet). 6. Tidigare forskning I fråga om tidigare forskning på detta ämne visade det sig svårt att hitta undersökningar som behandlade ämnet ideologi i förhållande till semesterfrågan och framförallt som behandlade den första semesterlagstiftningen. Däremot finns det övergripande undersökningar och studier som tar upp ideologin som var rådande under 30-talet som ser semesterfrågan som en del i det. Nedan kommer den tidigare forskning jag hittat som ligger i linje med, eller kan tänkas överlappa ämnet för denna uppsats. I antologin Förbjudna Njutningar – Spår från konsumtionskulturens historia i Sverige sammanställd av redaktörerna Peder Aléx och Johan Söderberg, finns ett avsnitt skrivet av Aurora Lewén ”Den idealiska semestern. Visioner och ideal i riksdagsdebatten inför den första semesterlagen och i veckotidningsannonser 1938-1939”. Lewén tar i sin text upp vad den politiska debatten präglades av för syn på semesterfiraren samt hur det skiljde partierna åt. Utöver synen på semesterfiraren behandlar Lewén ämnen som ”de kvarlåtna” – de som 37 Barrling Hermansson, K. (2004) s. 220. Norborg, L. (1993) s. 113. 39 Norborg, L. (1993) s. 113. 38 12 av 34 Emma Marmin C-uppsats lämnades utanför lagstiftningen, och skiftet av semester från exklusiv förmån till bred lagstiftning. Lewén konstaterar att det var stor fokus på rekreation och vila som dominerade i debatten, samt att det låg hög fokus på att rekreation och vila som ansågs vara viktigt för folkhälsan. Synen på att ”semestern inte hör hemma hemma” är ett delkapitel i Lewéns text som skildrar att det ansågs idealiskt att åka iväg på sin semester. Stora delar av Lewéns forskning på området till detta avsnitt i antologin baserat på riksdagstryck så väl som annonser i veckotidningar. En forskare som har beskrivit hur välfärdsstaten växer fram är Per Gunnar Edebalk som bland annat skrivit boken Välfärdsstaten träder fram – Svensk socialförsäkring 1884-1955 där han beskriver orsak och verkan av den välfärd som kom att växa fram under tidsperioden. Edebalk hävdar bland annat att ”Välfärdsstaten träder fram få trygghetssystemet börjar bli generellt”.40 Ett kapitel i Edebalks bok heter ”Möllermodellen” och tar upp den socialpolitiske företrädaren för regering från 1932 fram till 50-talet, Gustav Möller, och dennes politiska gärning med inriktning mot sociala försäkringar, dock främst under 40-talet. Ytterligare en forskare som satt sig in i den politiska debatten som rådde under tidsperioden är Ann-Katrin Hatje som 1974 kom med sin avhandling, Befolkningsfrågan och välfärden – Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen. Stor del av hennes forskning är baserad på riksdagstryck och de politiska debatter och beslut som kom till under tidsperioden. Hon går igenom den familjepolitik som fördes på politiskt håll och har undersökt reformer i förhållande till det, bland annat ”Trygghetsskapande reformer för förvärvsarbetande kvinnor” under 30-talet. Lars-Arne Norborg har skrivit en bok om den svenska samhällsutvecklingen under 1800- och 1900-talen, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen: svensk samhällsutveckling 1809-1992. Norborgs bok är väldigt övergripande i ämnet då den tar upp ett så stort tidsspann och beskriver kronologiskt den samhällsutvecklingen som skedde i Sverige. Han tar upp de politiska ideologierna som var rådande. Gällande semesterlagstiftningen 1938, tar han upp den som en punkt där han beskriver 30-talets reformer i korthet – som en del av folkhemspolitiken som fördes under den utvalda tidsperioden ihop med reformer såsom arbetslöshetsförsäkring, lantarbetstidslag, bosättningslån och folkpensionärsreform. 40 Edebalk, P. (1996) s. 9. 13 av 34 Emma Marmin C-uppsats Struktur, aktör eller kultur – arbetstidspolitik i det industrialiserade Sverige är en avhandling skriven av Hans Hellström som bedriver forskning på arbetspolitiken under perioden 1850-1991. Det är de ändringar och minskningar av arbetstiden som skett under den perioden som undersöks, men Hellström tar även upp semesterfrågan då den är nära anknuten till det. I den del av Hellströms avhandling som berör tidsperioden för denna uppsats ligger fokusen på att undersöka vem, vad eller vilka det var som bestämde arbetstids- och semesterförhållandena under 1935-1980. Hellström konstaterar i sin avhandling att frågan om semester var en tydlig klassfråga samt att det var av stor betydelse vilken färg den sittande regeringen hade. Vidare menar Hellström att Sverige följde det nordvästeuropeiska alternativet där semesterfrågan kom att regleras genom både lagstiftning och avtal. 7. Bakgrund År 1838 infördes det som blev den första lagen som reglerade rätten till semester i svensk lagstiftning. Den hette ”Lag om semester” och kom till efter en proposition av Konungen som sedan i samråd med riksdagen trädde i kraft 1 juli 1938.41 Lagen bestod då av 17 §§ och gällde arbetstagare i allmän eller enskild tjänst men innefattade varken statsanställda, som gick under andra semesterregleringar, eller arbetstagare som ingick i arbetsgivarens familj. Ej heller de som avlönades genom vinstutdelning inbegreps, och det fanns ingen närmare förklaring på vad som innefattades med ”arbetsgivarens familj”.42 Det gick dessutom inte att skriva egna avtal och göra semestern kortare än den som fastställdes i lagen, men det var arbetsgivaren som bestämde när arbetstagaren skulle få sin semester, detta skulle meddelas senast två veckor före den aktuella semestern som om ingen annan överenskommelse träffats skulle vara i en sammanhängande tidsperiod.43 I samband med den preposition som konungen kom med så kom det in 22 motioner i frågan om semester så det var onekligen ett ämne där det fanns flertalet uppfattningar kring hur lagen skulle se ut.44 Redan 1917 inkom det motioner till riksdagen från båda kamrarna med frågor om allmän arbetarsemester.45 41 SFS 1938:287, s. 578. SFS 1938:287 1§. 43 SFS 1938:287 § 2;§ 6. 44 Riksdagens skrivelse 1938 nr. 449. 45 Kungl. Maj:ts prop. 1938:286 s.8. 42 14 av 34 Emma Marmin C-uppsats Semesterlagstiftningen i Sverige har sedan ersatts två gånger och omformats flertalet gånger.46 Riksdagen som Sverige hade 1938 var inte utformad på det sätt som riksdagen ser ut idag utan bestod av en tvåkammarriksdag, som Sverige hade haft sedan ersättandet av de fyra stånden 1866.47 1909 fick Sverige igenom rösträttsreformen som gav allmän rösträtt för män, för att sedan följas av en författningsrevision 1919 (som trädde laga kraft 1921) som även gett kvinnor rösträtt.48 7.1 Tvåkammarriksdag De två kamrarna bestod av den första kammaren samt den andra kammaren. Myndiga män och kvinnor hade en röst var att rösta till den andra kammaren, däremot skedde valen till den första kammaren indirekt genom att landstingen och stadsfullmäktige röstade. Dock, som eftergift åt högern under de stora rösträttsreformerna krävdes det en ålder på 35 samt ”måttlig inkomst och förmögenhet” – den allmänna rösträtten och reformen gjorde att de som röstade till landsting och stadsfullmäktige dock var de röstberättigade i den allmänna rösträtten.49 Totalt satt det 380 ledamöter i riksdagen, varav 150 i första kammaren samt 230 i andra kammaren.50 7.1.2 Riksdagspartier och regering År 1938 hade vi sex partier invalda i riksdagen; Riksdagshögern 17,6%, Bondeförbundet 14,3%, Folkpartiet 12,9%, Sveriges kommunistiska parti 3,3%, Socialistiska partiet 4,4% samt Socialdemokratiska partiet 45,9%.51 I den föregående teoretiska referensramen i uppsatsen gavs även en kortare beskrivning av dess ideologiska inriktning. Till följd av krisuppgörelsen som hade skett 1933 mellan SAP och Bondeförbundet hade socialdemokraterna 1936 bildat en koalitionsregering med stöd av Bondeförbundet och hade således majoritetsposition.52 Det var denna koalitionsregering 1938, som kom att lagstadga semesterreformen.53 7.1.3 Regeringens lagförslag Nedan kommer det lagförslag som inrymdes i följande proposition 286 1938: 46 Prop. 1976/77:90. Norborg, L. (1993) s. 86. 48 Norborg, L. (1993) s. 93-95. 49 Norborg, L. (1993) s. 86-95. 50 Riksdagens Matrikel över kamrarnas ledamöter 1938. 51 Lewin, L. (1985) s. 402. 52 Norborg, L. (1993) s. 193-196. 53 Hellström, H. (1992) s. 111. 47 15 av 34 Emma Marmin C-uppsats 1§ Denna lag äger tillämpning å arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med undantag av sådana arbetstagare hos staten, för vilka gälla särskilda föreskrifter rörande semester. Från lagens tillämpning är ock undantagen arbetstagare, som är medlem av arbetsgivarens familj eller som avlönas uteslutande genom andel i vinst. 2§ Där för arbetstagare i någon yrkesgrupp med hänsyn till anställningens art eller varaktighet, anställningsort, levnadsålder eller andra sådana omständigheter längre semester i allmänhet utgår än som föreskrivs i denna lag, skall dylik sedvänja, med beaktande av övriga bestämmelser i lagen, lända till efterrättelse för arbetstagarna i yrkesgruppen. Har mellan arbetsgivare och arbetstagare träffats avtal, som innefattar avstående från rätt till semester eller i något avseende mindre förmåner för arbetstagare än vad i denna lag stadgas, vare avtalet i sådan del ogillt, med mindre annat i lagen angives. 3§ Arbetstagare, som innehaft sin anställning sedan minst etthundraåttio dagar, äge rätt till semester enligt vad i 4§ stadgas. Överlåtelse av företag eller fartyg må icke inverka på arbetstagarens rätt till semester. Ej heller må avbrott i anställningen utöva sådan inverkan, såframt det med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt. Anställning, som icke kan anses utgöra arbetstagarens huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, berättigar icke till semester. 4§ Semester utgår för kalenderår och omfattar en dag för varje kalendermånad anställningen varat under närmast föregående kalenderår (kvalifikationstid); dock må annan period av samma längd gälla såsom kvalifikationstid, såframt överenskommelse därom träffats mellan parterna. Rätt till semester föreligger endast för kalendermånad, under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst aderton dagar. Härvid skall med dag, å vilken arbete utförts, jämställas dag, varunder arbetstagaren åtnjutit semester eller varit oförmögen till arbete på grund av olycksfall i arbetet eller sådan sjukdom, som avses i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller fullgjort i värnpliktslagen föreskriven repetitionsövning, landstormsrepetitionsövning eller landstormsbefälsövning. Dag, under vilken arbetstagaren varit oförmögen till arbete eller fullgjort militär tjänstgöring, må dock icke räknas honom till godo, därest arbete eljest uppenbarligen icke kunnat beredas honom å sådan dag. I semestern inräknas icke söndagar, helgdagar och sedvanliga fridagar. 5§ Övergår arbetstagare hos samma arbetsgivare till sådan anställning, som medför rätt till semester med hänsyn till anställnings- och arbetsförhållandena under löpande kalenderår, må semestern, med inräknande av arbetstagaren enligt 4 § tillkommande semesterdagar, utgå med högst det antal dagar, vartill han i den nya anställningen är berättigad för helt år. 6§ Arbetsgivaren äge bestämma, när semestern skall utgå. Därvid skall iakttagas, att semestern skall utgå i ett sammanhang, såframt icke överenskommelse om annan ordning träffas med arbetstagaren. Vad sålunda föreskrivits om att semestern skall utgå i ett sammanhang skall icke gälla beträffande arbetstagaren vid jordbruket jämte därtill hörande binäringar och trädgårdsskötseln samt beträffande hembiträde i lanthushåll. Semestern må icke utan arbetstagarens medgivande förläggas till tid, då arbetstagaren i samband med havandeskap avhåller sig från arbete eller är oförmögen till arbete av anledning, som i 4§ andra stycket sägs, eller fullgör sådan militär tjänstgöring, varom i samma stycke förmäles. Semester för arbetstagare å fartyg må icke utan arbetstagarens medgivande utgå annat än i svensk hamn. 7§ Arbetsgivaren skall senast fjorton dagar före semesterns början på lämpligt sätt underrätta arbetstagaren om tiden för semestern; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla beträffande arbetstagare å fartyg. 8§ Under semester skall lön utgå. 16 av 34 Emma Marmin C-uppsats Arbetstagare, som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, äge uppbära den å semestertiden belöpande lönen. För annan arbetstagare skall lönen för varje semesterdag utgå med belopp, motsvarande hans genomsnittliga inkomst för dag, då arbete för arbetsgivarens räkning utförts under de månader av senast förflutna kvalifikationstid, för vilka semesterrätt föreligger. Hänsyn skall därvid icke tagas till lön, som utgått för tid utöver den för arbetstagaren normala arbetstiden. Har arbetstagaren varit frånvarande från arbetet av orsak, som omförmäles i 4 § andra stycket, skall vid beräkning av semesterlönens storlek hänsyn tagas, beträffande frånvaro på grund av semester till den för semestertiden uppburna lönen samt beträffande frånvaro på grund av övriga orsaker till den lön, som arbetstagaren sannolikt skulle hava uppburit för berörda tid, därest han utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Arbetstagare, som är i arbetsgivarens kost men under semestern icke till någon del uttager denna förmån, äge rätt till skälig ersättning för kosten. Ersättning för kost utgår härvid jämväl för söndag, helgdag och sedvanlig fridag, som infaller under semestern. Vid beräkning av semesterlön skall hänsyn icke tagas till förmån av fri bostad eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. 9§ Arbetstagare, som utför arbetet i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande, är icke berättigad till semester utan endast till semesterlön. Sådan förmån utgår, under den 3 § första stycket angivna förutsättningen, såframt arbetstagarens sammanlagda arbetsinkomst hos arbetsgivaren under den kvalifikationstid, som i 4 § första stycket omförmäles, uppgår till ett belopp, minst motsvarande etthundraåtta gånger den genomsnittliga dagsförtjänsten å orten för arbete av den art, varom fråga är, under en arbetstid av åtta timmar. Semesterlönen utgör fyra procent av arbetstagarens sammanlagda arbetsinkomst hos arbetsgivaren under nämnda kvalifikationstid. Beträffande arbetstagare, som avses i denna paragraf, skall vad i 3 § andra och tredje styckena samt 8 § tredje och fjärde styckena är stadgat äga motsvarande tillämpning. 10§ Användes arbetstagare vid jordbruk uteslutande till djurskötsel, må arbetsgivaren i stället för semester utgiva ersättning till arbetstagaren med belopp motsvarande vad denne skulle hava uppburit i lön under semestern. 11§ Å fartyg anställd arbetstagare, som önskar erhålla semester, skall göra skriftlig ansökan därom hos arbetsgivaren. Har sådan ansökan icke gjorts skall arbetsgivaren i stället för semester utgiva ersättning till arbetstagaren med belopp, motsvarande vad denne skulle hava uppburit i lön under semestern; dock att arbetsgivaren i stället må, såframt överenskommelse därom träffas med arbetstagaren, under högst ett år uppskjuta semestern. 12§ Arbetstagare, som lämnar sin anställning, eller entledigas därifrån, innan han åtnjutit honom enligt 4 § tillkommande semester eller enligt 9 § tillkommande semesterlön, skall erhålla ersättning därför enligt de i 8 och 9 §§ stadgade grunderna. Vid beräkning av ersättningens storlek skall hänsyn jämväl tagas, beträffande ersättningen för semester till de kalendermånader av löpande kalenderår, för vilka semesterrätt föreligger, och till den inkomst, som därunder åtnjutits, samt beträffande ersättningen för semesterlön till den inkomst, som åtnjutits under det löpande semesteråret. Vad sålunda stadgats skall icke gälla, då anställning avbrytes genom dödsfall eller upphör till följd av arbetstagarens pensionering. 13§ Arbetstagare, som under någon del av semestern utför avlönat arbete inom sitt yrke, miste rätten till lön under semestern. 14§ Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag, gälde, förutom semesterlön vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semester och övriga sådana omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse. 17 av 34 Emma Marmin C-uppsats Om det med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skadelidandes förhållande i avseende å tvistens uppkomst, skadans storlek eller omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må skadeståndets belopp nedsättas; fullständig befrielse från skadeståndet må ock äga rum. 15§ Ålägges skadeståndsskyldighet flera, skall den fördelas mellan dem efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar till last. 16§ Envar, som vill fodra lön, ersättning eller skadestånd enligt denna lag, skall anhängiggöra sin talan inom två år från utgången av det år, varunder arbetstagaren enligt lagen ägt åtnjuta den förmån, till vilken anspråket hänför sig. Försummas det, vare talan förlorad. 17§ Mål, som avse tillämpningen av denna lag, upptagas och avgöras av allmän domstol; dock att mål beträffande arbetstagare, vilkas arbetsavtal regleras av kollektivavtal, skola anhängiggöras vid arbetsdomstolen. I fråga om anhängiggörande och utförande hos arbetsdomstolen av talan jämlikt denna lag skall gälla vad i 13§ lagen om arbetsdomstol stadgas, ändock att målet ej är sådant som i sistnämnda lag sägs.54 8. Resultatdel Jag har här valt att gå igenom riksdagspartiernas företrädares åsikter och framföranden partivis för att det skall bli lättare att få en åskådlig syn om hur varje parti har yttrat sig i frågan. Inga politiska vildar har deltagit i debatten.55 Likt i protokollen har jag valt att benämna riksdagsmännen vid efternamn om inte det funnits fler – då har jag inkluderat deras förnamn först för att inte skapa förvirring. Partibeteckning anges inom parentes ifall personen tillhör ett annat parti än vad som beskrivs under rubriken. Riksdagshögern Riksdagsledamöterna för Riksdagshögern är ofta i sin inledning noga med att tala om att den stundande semesterlagstiftningen skulle bli ytterst kostsam för det svenska näringslivet. Så gott som alla representanter för Riksdagshögern uttrycker oro för de stora kostnader lagen kommer att kosta det svenska näringslivet.56 Wistrand, ledamot 2 i första kammaren, tar redan i sin inledning av sitt anförande upp att det kan komma att handla om 120 miljoner kronor i rena kostnader med att införa semesterlagen i sin helhet för näringslivet. Detta jämför Wistrand med skatten statsverket får in av aktiebolagen, som ligger på ungefär halva den 54 Prop. 1938:286. Protokoll FK 1938:41-43; Protokoll AK 1938:29,42,44. 56 Protokoll FK 1938:41 s. 3ff; Protokoll AK 1838: 42 s. 17ff. 55 18 av 34 Emma Marmin C-uppsats summan.57 Tamm menar dock i sitt anförande att det inte går att få fram en exakt siffra men att det för honom står klart att det kommer att överstiga 100 miljoner kronor att införa lagen.58 En av de moraliska principer Wistrand förespråkar uttrycks ”[...]när en social reform göres, till fördel för stora grupper, dessa grupper också i någon mån, till en mindre del, finge vara med och dela kostnaderna för de fördelar, som genom reformen komma dem till del.”.59 Wistrand menar att den ekonomiska belastningen på näringslivet hade kunnat minskas markant ifall även arbetstagarna hade varit med i finansieringen av semesterlagen. Vidare menar Riksdagshögerns ledamot även att ”Det är alldeles ofrånkomligt, att genom semesterlagstiftningen en lång rad av produktionsdagar i vårt land bortfaller”, vilket anses ihop med flertalet röda dagar som redan existerar, där ibland första maj som precis blivit en röd dag, bli ett stort problem för de framtida produktionsmöjligheterna.60 Skoglund hävdar att han är rädd för att jordbruket kommer att bli den näringsgren som får svårt att klara av den ytterligare belastning som en semesterlag skulle orsaka.61 Bland annat reserverar sig Riksdagshögern och önskar att första stycket 2 § ändras då användningen av ”sedvänja” skulle kunna leda till en kollektiv uppflyttning av semester. Ledamoten Tamm i första kammaren kallar i sitt anförande 2 § formulering för onödig och meningslös, samt att sedvänjan i landet är så brokig att det riskerar bli problem i tolkningen av lagen.62 Denna tolkning delas även av ledamöter i andra kammaren.63 Riksdagshögern har även en reservation vid 8 § som anses svårtydd och att det kommer att uppstå problem vid tolkning om vad som skall ingå vid ersättningen, och att säsongsarbetare som arbetar kortare skulle kunna få högre semesterersättning än helårsanställda.64 Herr Nisser påpekar även att när de svenska arbetarna får semester i arbetssektorer där det redan i dagsläget är hög konkurrens ifrån andra länder, kommer detta att påverka Sveriges konkurrenskraft negativt.65 Det uttrycks även av Skoglund under debatten att landets totala produktion riskerar att sjunka till följd av att så många helt plötsligt får längre semester än 57 Protokoll FK 1938:41 s. 3-7. Protokoll FK 1938:41 s. 16. 59 Protokoll FK 1938:41 s. 6. 60 Protokoll FK 1938:41 s. 6. 61 Protokoll AK 1938:42 s. 63. 62 Protokoll FK 1938:41 s. 17. 63 Protokoll AK 41:34-35. 64 Protokoll AK 42:55. 65 Protokoll FK 1938:41 s. 19-20. 58 19 av 34 Emma Marmin C-uppsats tidigare.66 Ytterligare en reservation inom Riksdagshögern till lagförslaget är att timpenning och ackordsförtjänst skall vara påverkande när semesterlönen skall beräknas, då även det blir mer kostnader. Ekströmer menar att den delen borde tas bort samt att arbetarna borde ”nöja sig med denna mindre förtjänst” – och avslutar med ordspråket ”det bästa […] är ofta fiende till det goda!”.67 Som vi här har sett präglas debatten från Riksdagshögern sida av oro inför näringslivets möjligheter att klara av den ekonomiska börda som stundar, och den konkurrens som riskerar att uppstå från andra länder som inte har en lika extensiv semesterlagstiftning. Fokus ligger på näringsliv, produktion, ekonomiska faktorer och konkurrens. Ett av de större problemen med lagen som sådan framhålls vara sedvänjebegreppet. Detta betyder dock inte att Riksdagshögern är helt emot införandet av lagen, tvärtom uttrycker flera ledamöter på olika sätt att de är helt för semester och den grundtanken som ligger bakom lagförslaget.68 Deras huvudslutsats tycks, baserat på deras anföranden, således vara att det är bra med semesterlagstiftning men att det finns en rad risker och antaganden kring kostnadsfrågan och att det finns goda skäl att göra ändringar i lagen innan den lagfästs. Riksdagshögerns argument vs. moderaternas partikultur Riksdagshögerns fokus ligger på produktion, konkurrens och näringslivets bärighet. Att de har reservationer visar ytterligare på att de vill i efterhand kunna påvisa ”vi var inte helt övertygade om att det skulle utformas just såhär” vilket skulle ligga dem till gagn om lagens utfall skulle komma generera kritik och/eller problem. Ekstömers avslut med ordspråk om att det bästa ofta är fiende till det goda, ligger väl i linje med de rationella ideologiska tankarna som strömmar inom Riksdagshögern. Att det som verkar bäst kanske inte alltid är det när man rationella och logiskt tittar på flera faktorer. Det är ett uttryck för moraliska principer Precis som i Barrling Hermanssons samtida forskning ligger det stor fokus på just rationalism, argumenten som framförs har en fokus på saker som är ideologiskt viktiga för partiet. Frågor och kritik lyfts ur aspekterna konkurrens, ekoonmisk vinst/förlust, produktion och hur landet skall kunna stå sig gentemot andra länders produktion. Riksdagshögerns argument ligger således väl i linje med moderaternas partikultur. 66 Protokoll AK 1938:42 s. 18. Protokoll FK 1938:41 s. 26. 68 Protokoll FK 1938:41 s. 3, 17, 18, 25; Protokoll AK 1938:42 s. 17, 69. 67 20 av 34 Emma Marmin C-uppsats Riksdagshögerns huvudslutsats är således att det är bra att semesterlagen införs, att det finns goda skäl för den, däremot lägger de stor vikt vid mellanliggande slutsatser som kommer att påverka landet vid ett sådant införande. Där lägger de ekonomiska faktorer, och risker för land och näringsliv, de uttrycker en oro. Bondeförbundet Bondeförbundsrepresentanterna är även de välvilligt inställda till den semesterlagstiftning som stundar vid tillfället för debatten.69 Nyblom inleder till exempel sitt anförande med att han vill ”uttrycka min glädje och tillfredställelse över denna mycket betydande reform. Jag har ingen anledning att gå emot den till någon del.”70 Arvid Louis Gerard DeGeer går i sitt anförande till angrepp på Riksdagshögern och framförallt Skoglund (h), då denne tidigare enligt DeGeer ”mycket kraftigt fördömt” införandet av en tvingande semesterlagstiftning.71 DeGeer tar sig även tid att bemöta Riksdagshögern i fråga om deras syn på kostnaderna för semesterns införande, och anser att det är svårt att veta vad kostnaderna faktiskt kommer att bli men att det är med gott samvete politikerna bör gå in och stifta lagen.72 DeGeer har även en ”hederssak” som han vill ta upp innan han avslutar sitt anförande med att ställa sig bakom lagförslaget. För att reformen skall få ett gott utfall, uppmanar och hoppas DeGeer att ”hela arbetarklassen skall sätta det såsom en absolut hederssak, att semestern skall uttagas och utnyttjas för sitt egentliga ändamål, så att man icke under densamma arbetar i sitt fack eller på annat sätt, i varje fall icke såsom regel.”. John Gustavsson i första kammaren uttalar sig även om de kostnader som kommer att uppstå men delar inte alls Riksdagshögerns oro i frågan utan menar på att det kommer att finalseriernas genom konsumtionen, och att priserna kommer att höjas vilket per automatik leder till att konsumenterna betalar.73 Pehrsson-Bramstorp som är chef för jordbruksdepartementet påpekar att det är viktigt att öka inkomsterna för producenterna för att reformer som denna skall få bästa möjliga utfall.74 Däremot uttrycker ledamot för Bondeförbundet oro för jordbrukarna i landet och konstaterar att det kommer att bli en kostsam reform för denna grupp. DeGeer hoppas bland annat på att utskotten i kommande 69 Protokoll FK 1938:41 s. 31ff; Protokoll AK 1938:42 s. 26ff. Protokoll AK 1938:42 s. 63. 71 Protokoll AK 1938:42 s. 26-27. 72 Protokoll AK 1938:42 s. 27. 73 Protokoll FK 1938:41 s.31-32. 74 Protokoll AK 1938:42 s. 59. 70 21 av 34 Emma Marmin C-uppsats reformer skall ta hänsyn till denna grupp och de behöver en rimlig kompensation.75 Vari denna kompensation skall bestå av nämner han ej. Det som Pehrsson-Bramstorp anser är anledningen till att så gott som alla partierna är överens om att det är dags att lagstifta om en semester är tidsandan som råder, och att det gör att oavsett parti så ställer de flesta upp på principen om semester.76Inom partiet finns även en oro över avfolkningen som skett på landet, och om kostnaderna för semesterlagen i sin tur ökar livsmedelspriserna, ökar levnadskostnaderna i städerna – vilket skulle kunna gynna en återflytt till landsbygden, menar ledamot Gardell.77 Inställningen och huvudslutsatsen hos Bondeförbundet är med andra ord god, och de bemöter kritiken från oppositionen med att det skulle kunna vara även andra faktorer till gagn – likt en eventuell återflytt till landet. Alla ledamöter från Bondeförbundet, som yttrar sig, yrkar för ett godkännande av utskottets lagförslag. Ifall det finns interna oenigheter i frågan så framgår det inte av riksdagsdebatten. Deras skäl såsom att det skulle kunna gynna landsbygden på sikt, till följd av högre levnadskostnader i stadsområdena, ligger helt i linje med Bondeförbundets ideologiska inriktning att värna om landsbygd och bönder. De är tydliga med att framföra att det är de som tagit fram förslaget och att oppositionspartierna tidigare varit negativa i frågan. Men deras vädjan till arbetarklassen om hur de skall använda sin semester är ett uttryck för moraliska principer. Bondeförbundets argument vs. Centerpartistisk partikultur Precis som Barrling Hermanssons forskning om partikultur och Centerpartiet är Bondeförbundet ytterst pragmatiska i sina argument. De anser att vissa kompromisser är värda att göras, men att det till exempel skulle kunna bli aktuellt med en ersättning för de som drabbas hårdast ekonomisk av ett semesterlagsinförande. Den kultur som dagens Centerparti lutar sig mot om att jobba mellan partier syns tydligt i debatten från 1938. Folkpartiet Carlström för Folkpartiet tar starkt parti för småföretagarna och hur de påverkas i frågan om semester, och tar upp att de som driver mindre lantbruk på landsbygden till exempel inte har varken tid eller råd att ta sig ledigt. Carlström menar att det är beklagligt att denna grupp 75 Protokoll AK 1938:42 s. 28. Protokoll AK 1938:42 s. 57. 77 Protokoll AK 1938:42 s. 68. 76 22 av 34 Emma Marmin C-uppsats helt hamnar utanför lagstiftningen samt att de dessutom kan drabbas extra hårt då det blir en merkostnad om de har någon anställd som nu skall få betalt semester.78 Carlström anser att det är beklagligt att medborgare som inte ”få någon nytta” av lagstiftningen skall vara med och bekosta den, och hade önskat att småbrukare inte var inbegripna.79 Ledamoten Fredberg ställer sig frågande till varför semesterlagsreformationen från andra håll jämförs med 8-timmars arbetsdagsreform, och menar på att den inte går att jämföra. Främst för att Fredberg menar på att det för företagarna inte alls blev tal om samma kostnader, och tycker att småindustri får ta för stora kostnader på grund av reformen.80 Johan Gustaf Gerard DeGeer har till förmån för företagarna skrivit en motion där han vill dra in några av lätthelgdagarna ur lagstiftningen, såsom Marie bebådelsedag, Kristi himmelsfärd och trettondagen – detta för att i industrin skall få kompensation för den förlorade tiden som semestern åsamkar.81 Carlström bemöter även Pehrsson-Bramstorps (Bf) förklaring om tidsutvecklingen, och uttrycker sig att han anser denna utveckling har gått för fort på sina håll. Vilket har lett till att jordbrukare som innan 8-timmars arbetsdag hade anställda som de idag inte anser sig ha råd att ha kvar. Detta gör att Carlström inte tror att semesterlagen kommer att hjälpa dessa arbetsgivare alls.82 Bæckman har författat en motion som han propagerar för då han anser att det behövs ett skydd för att skydda småföretagarna från allt för stora kostnader till följd av den nya reformen.83 Även inom Folkpartiet finns det en diskurs om uttrycket sedvänja, och att det riskerar att uppstå problem i praktiken när lagen skall tolkas.84 Knut Petersson uttrycker ett missnöje med lagen och säger att det inte är någon ”fullkomlig lagstiftningsprodukt” och att han gärna hade sett en friare formulering så att parterna fritt hade kunnat komma överens kring bestämmelser hur semester och semesterlön skall se ut.85 Genomgående för alla yttranden från Folkpartiets representanter är fokus på just småföretagare och småindustrin, i övrigt så yttrar inte ledamöterna sig mer i frågan. 78 Protokoll AK 1938:42 s. 37-39. Protokoll AK 1938:42 s. 44-45. 80 Protokoll AK 1938:42 s. 48-49. 81 Protokoll AK 1938:42 s. 51-52. 82 Protokoll AK 1938:42 s. 61. 83 Protokoll AK 1938:42 s. 66-67. 84 Protokoll AK 1938:42 s. 73; Protokoll FK 1938:41 s. 24. 85 Protokoll FK 1938:41 s 26-28. 79 23 av 34 Emma Marmin C-uppsats Folkpartiets huvudslutsats är således att lagstiftningen bör till men att mellanslutsatsen att det kommer att drabba småföretagare och småbrukare hårt, något som de anger som främsta skäl för sin kritik menar på att det torde gå att byta ut några av årets redan lediga dagar som kompensation. Folkpartiets argument vs folkpartistisk partikultur Folkpartiets argument och manifesterade tankegång under debatten ligger väl i linje med den samtida rationella förnuft som Barrling Hermansson tar upp i sin skildring. Framförallt så träder den politiska ansvarskänslan i kraft när de tar upp grupper som riskerar att hamna i kläm, likt småföretagare. Socialdemokratiska arbetareförbundet Statsrådet Möller är mycket positiv och nöjd med lagförslaget och menar på att genom lagen ”man utplånar ett av de gamla klassmärkena” och att förslaget är väldigt bra ur det perspektivet vilket får samhällsbyggets fasthet att bli stabilare.86 Vidare menar Möller att det kommer att öka samhällssolidariteten och att det är ytterst viktigt för välfärden att lagstifta om semester kostnaden till trots.87 Hage uttrycker att det är en mycket stor social lagstiftningsfråga det handlar om som går att jämföra med 8-timmars arbetsdagsreformen, här skiljer sig alltså åsikterna om värdet på reformen markant från oppositionspartierna.88 Utskottet har bestämt att ändra ”aderton dagar” i 4 § till sexton dagar, vilket Norman menar på är ett tillmötesgående gentemot riksdagshögern och ett sätt att jämka för att se till så att representanterna för näringslivet blir mindre kritiska.89 Även om SAP har varit de som till största del har varit med och tagit fram lagförslaget så finns det även viss kritik mot det inom partiet. Ledamot Sten tar upp problematiken som uppstår för de svenska skogsarbetarna, som hamnar utanför lagstiftningen då de jobbar periodvis och inte året runt, samt byter arbetsgivare under året vilket leder till att de inte når upp till kvalifikationstid som berättigar till semester.90 Även SAP har representanter i första kammaren som reserverar sig till användningen av ”sedvänja” i 2 § och 4 §. För att belysa sitt tankesätt drar de analogin att om 75 av 100 på en arbetsplats får en månads semester gör lagen så att resterande 25 kan kräva 86 Protokoll FK 1938:41 s. 7. Protokoll FK 1938:41 s. 7-11. 88 Protokoll AK 1938: 42 s. 21-22. 89 Protokoll FK 1938:41 s. 20. 90 Protokoll FK 1938:41 s. 29-31. 87 24 av 34 Emma Marmin C-uppsats detsamma på grund av sedvänjan vid företaget.91 Det finns även stöd från SAP till Tamms (h) reservation och krav på omformulering vid 8 §.92 Det ses som en stor vinst inom SAP att stora delar av arbetstagare i Sverige som tidigare inte lyckats avtala till sig semester nu kommer att få det, samt att många av dem som redan har semester genom lagen får förlängd sådan.93 Hage erkänner att det finns vad han kallar för skönhetsfläckar i lagförslaget men att det är så gott som omöjligt att stadga en fullt täckande lag där alla blir nöjda.94 Trots dessa skönhetsfläckar menar Sundström att det är av yttersta vikt att lagen kommer till då han anser att semesterlön skall vara en del av arbetsinkomsten och inte ett bevis på att det är bra arbetsförhållanden.95 Ytterligare kritik inom SAP kommer bland annat från Holm som anför argument om att inkludera djurhållare i semesterlagstiftningen, då detta skulle öka attraktionen istället för att riskera att arbetstagare undviker yrket.96 Trots att det på flera håll uttrycks intern kritik hävdar bland annat Mårtensson att lagen är en så stor vinst för arbetarklassen att även om det hade funnits plats för förbättring bör det ses som en vinst.97 SAP bemöter även oppositionens påpekanden om höga kostnader för näringslivet med att det finns möjligheter att det inte alls kommer att bli kostsamt utan att vissa verksamheter kommer att gå bättre ekonomiskt till följd av lagen och att det således blir en utjämning.98 Deras huvudslutsats är således att införandet av lagen är en ytterst bra idé. Generellt sett är SAP mycket nöjda med lagförslaget även om det inom partiet existerar olika synsätt och vinklingar, med större variation än i andra partier – troligen beror detta på att SAP även har flest mandat i riksdagen och således har större möjlighet för differens. SAPs argument vs socialdemokratisk partikultur Att de tar upp att de ändrat i lagförslaget för att gå andra partiet till mötes ligger i linje med partikulturen där man ser sig som den som värnar om demokratin. Detta visar att de vill framhäva en inställning om att det skall vara bra för så många som möjligt. Vilket ligger i linje med tanken och den partikultur som råder för Socialdemokraterna även i nutid. 91 Protokoll FK 1938:41 s. 13-14. Protokoll AK 1938:42 s. 58. 93 Protokoll FK 1938:41 s. 32-33. 94 Protokoll AK 1938:42 s.22. 95 Protokoll AK 1938:42 s.26. 96 Protokoll AK 1938:42 s. 36-37. 97 Protokoll AK 1938:42 s. 53. 98 Protokoll AK 1938:42 s. 63. 92 25 av 34 Emma Marmin C-uppsats Arbetarklassen lyfts som den stora vinnaren på semesterlagen, men att de lyfter att flera verksamheter kommer kunna gynnas av det speglar på att de även försöker tillgodo se näringslivet i den mån de kan. Även tydliga kopplingar med deras anknytning till folkrörelser går att göra mellan debatten 1938 och Barrling Hermanssons avhandling. Sveriges kommunistiska parti Sveriges kommunistiska parti har endast fem mandat i riksdagen, alla i andra kammaren.99 En av dessa har uttalat sig under debatten. Detta ledamot är Karl Axel Nordström. Nordström anser att lagförslaget som föreligger möjligen är en av de största reformerna som Sveriges riksdag någonsin genomförts.100 Även om Nordström tycker att det är en viktig reform anser han att propositionens förslag ser ”medtaget” ut och inte i närheten är lika omfattande som han hade velat.101 Det som Nordström främst vill ändra på i lagstiftningen är att arbetsgivaren har rätt att bestämma när den skall infalla och Nordström vill istället lagstadgas så att den måste infalla någon gång under sommarmånaderna på året – för att inte arbetsgivarna skall förlägga semester under årstider då det skulle vara ogynnsamt för arbetstagarna.102 Nordström kritiserar även beslutet om att sänka antalet dagar från arton till sexton i 4§ andra stycke.103 Det största problemet Nordström har med lagförslaget är den kritik som även nämndes inom SAP nämligen att vissa yrkeskategorier likt skogsarbetare, säsongsarbetare och korttidsarbetare helt fallet utanför lagstiftningen. På de grunderna känner Nordström sig nödgad att avstå från att yrka bifall till lagförslaget och istället yrka bifall till en motion som Svenska kommunistiska partiet har lämnat in som inkluderar dessa grupper i lagstiftningen.104 Skp vs. Vänsterpartistisk partikultur Nordstöms anförande ligger i god linje med dagens vänsterpartikultur om att värna om att sitta i opposition och ansvarsperspektivet. Att han kallar det för en av de största reformationerna som någonsin genomförts antyder att han likt dagens vänsterparti identifierar sig som en politisk kamporganisation. 99 Riksdagens Matrikel över kamrarnas ledamöter 1938. Protokoll AK 1938:42 s. 29. 101 Protokoll AK 1938:42 s.29-30. 102 Protokoll AK 1938:42 s. 31-32. 103 Protokoll AK 1938:42 s. 30. 104 Protokoll AK 1938:42 s. 32-33. 100 26 av 34 Emma Marmin C-uppsats Socialistiska partiet Socialistiska partiet, har likt det svenska kommunistiska partiet inte speciellt många mandat i riksdagen, de har totalt tre stycken år 1938 i andra kammaren.105 Även här är det bara en av ledamöterna som ställt sig i riksdagens talarstol under debatten, Ernst Arvid Olsson. Olsson uttrycker stor glädje över att semesterfrågan har nått bred politisk status då de inom hans parti har drivit frågan i flera år.106 Han anser att förslaget som ligger på bordet dock inte alls väcker lika stor glädje och att den solidaritet som det talats om i debatten inte verkar sträcka sig speciellt långt. Vidare tycker Olsson att det borde vara en självklarhet att semester måste förläggas på sommarmånaderna och tycker att det borde infogas i lagtexten.107 Olsson anser att lagförslaget har många kryphål och väljer att avsluta sitt anförande med orden: Det är med denna lagstiftning ungefär som med lagstiftningen om folkpensioneringen, om mödrahjälpen, om barnavårdshjälpen o.s.v.: samhället giver med den ena handen och tager tillbaka med den andra. Att tala vackert om att folk behöver semester kan vem som helst göra, men att lagstifta, så att det blir en verklig semester, tycks vara betydligt svårare. Socialistiska partiet kom med ett relativt kort anförande och yrkade varken bifall eller avslag till propositionen eller någon motion från talarstolen. Med tanke på att Socialistiska partiet inte finns kvar som parti eller gjorde några ytterligare anföranden i frågan under debatten blir det ytterst svårt att utföra en analys kring deras ideologiska grund till ställningstagande och orsaker – mer än att de var positiva till att frågan lyfts. Socialistiska partiet vs. Vänsterpartiets partikultur Även ett jämförande blir svårt att dra några defintiva slutsater vid, men likt Skp så tycks Socialistiska partiet uppfatta sig som en politisk kamporganisation som stöttar proletariatets intressen. Det hade dock krävts fler än ett anförande för att kunna göra någon djupare analys av detta. 105 Riksdagens Matrikel över kamrarnas ledamöter 1938. Protokoll AK 1938:42 s. 65. 107 Protokoll AK 1938:42 s. 65-66. 106 27 av 34 Emma Marmin C-uppsats Semesterlagen Lagförslaget så som det kom att röstas igenom hade två paragrafer som fick ändringar från ursprungsförslaget. De paragrafer som fick nya lydelser var 4§ och 8§. Ändringen ses nedan i kursiverad text, paragraferna fick nu lydelsen: 4§ Semester utgår för kalenderår och omfattar en dag för varje kalendermånad anställningen varat under närmast föregående kalenderår (kvalifikationstid); dock må annan period av samma längd gälla såsom kvalifikationstid, såframt överenskommelse därom träffats mellan parterna. Rätt till semester föreligger endast för kalendermånad, under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst sexton dagar. Härvid skall med dag, å vilken arbete utförts, jämställas dag, varunder arbetstagaren åtnjutit semester eller varit oförmögen till arbete på grund av olycksfall i arbetet eller sådan sjukdom, som avses i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller fullgjort i värnpliktslagen föreskriven repetitionsövning, landstormsrepetitionsövning eller landstormsbefälsövning. Dag, under vilken arbetstagaren varit oförmögen till arbete eller fullgjort militär tjänstgöring, må dock icke räknas honom till godo, därest arbete eljest uppenbarligen icke kunnat beredas honom å sådan dag. I semestern inräknas icke söndagar, ej heller helgdagar såframt semestern utgår med mindre antal dagar i en följd än sex. Sedvanliga fridagar skola däremot inräknas. 8§ Under semester skall lön utgå. Arbetstagare, som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, äge uppbära den å semestertiden belöpande lönen. För annan arbetstagare skall lönen för varje semesterdag utgå med belopp, motsvarande hans genomsnittliga inkomst för dag, då arbete för arbetsgivarens räkning utförts under de månader av senast förflutna kvalifikationstid, för vilka semesterrätt föreligger. Hänsyn skall därvid icke tagas till lön, som utgått för tid utöver den för arbetstagaren normala arbetstiden. Har arbetstagaren varit frånvarande från arbetet av orsak, som omförmäles i 4 § andra stycket, skall vid beräkning av semesterlönens storlek hänsyn tagas, beträffande frånvaro på grund av semester till den för semestertiden uppburna lönen samt beträffande frånvaro på grund av övriga orsaker till den lön, som arbetstagaren sannolikt skulle hava uppburit för berörda tid, därest han utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Arbetstagare, som är i arbetsgivarens kost men under semestern icke till någon del uttager denna förmån, äge rätt till skälig ersättning för kosten. Ersättning för kost utgår härvid jämväl för söndag, och helgdag, som infaller under semestern. Vid beräkning av semesterlön skall hänsyn icke tagas till förmån av fri bostad eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. Det som ändrades innan lagen klubbades igenom var ändringen från arton till sexton dagar samt att semester för sedvanliga fridagar utgick. Detta till följd av sedlighetsbegreppsdiskussionen, ändringen i 8 § skedde enligt en reservation av Tamm (h) m.fl. som röstades igenom, som även hade stöd i andra partiet108 I övrigt fick lagen samma lydelse som återfinns i bakgrunden under regeringens lagförslag. 9. Diskussion och besvarande av frågeställning Riksdagshögerns alla argument och anföranden i debatten är färgade och genomsyras av en fokus för att göra det så bra för näringslivet som möjligt - detta är antagligen varför de 108 Protokoll AK 1938:42 s. 76; Protokoll FK 1938:41 s.43. 28 av 34 Emma Marmin C-uppsats fokuserar så tydligt på de höga kostnaderna som riskerar att komma till följd. Att även Wistrand i sitt anförande anser att det inte vore mer än rätt att arbetstagarna är med och betalar för det hela då det är de som gynnas av lagen visar extra tydligt vart deras ideologiska grund ligger. Riksdagshögern ligger, enligt mig, till synes helt linje med den teoretiska referensramen. De tycks ha en likvärdig partikultur då som nu, utifrån den valda debattens spännvidd och manifesterar en ideologi i sina argument som ligger i linje med konservatismen. Angående DeGeers (Bf) förhoppning om att arbetarklassen skall nyttja sin semester istället för att arbeta fackligt under densamma så påvisar han en tydlig skillnad i ideologiskt ställning gentemot SAP som Bondeförbundet sitter i regering ihop med. Det verkar snarare som att det finns en förhoppning om att arbetarklassen skall lugna ner sig till följd av semesterlagsreformen. Att Pehrsson-Bramstorp tar upp tidsandan som den anledning till att alla partier är överens om principerna bakom semester är även något som ligger i linje med hans ideologi och undviker att lägga ett erkännande till arbetarklassen och arbetarrörelsen. Snarare blir hans inställning till det en vinkling som gör att det vore oundvikligt. Att Representanterna från Bondeförbundet är noggranna med att påpeka sådana saker är troligen för att göra tydlig skillnad på sig själva och socialdemokratin som de faktiskt sitter i gemensam regering med. Detta är antagligen för att visa att deras ideologi inte på något sätt är vänster, utan mer rationell, och då behöver de framhäva det så att det blir tydligt. Folkpartiet har i denna fråga inte visat en tillstymmelse av vad som kan kallas ”borgerlighetens vänsterfalang” mer än att de inte är direkt emot lagstiftningen. Snarare är det så att deras starka fokus på småföretagare och hur de påverkas rent ekonomiskt vid införandet får dem att framstå i denna fråga mer konservativa än Bondeförbundet, men på den liberala sidan om Riksdagshögern då det är just bara småföretagare som ligger i fokus. De är även ensamma om att vilja ta bort helgdagar för att känna att de vill godkänna semester, något som skulle kunna vara ett sätt att tillfredsställa just arbetsgivarnas behov, då det skulle göra att de fick igen några arbetsdagar. Att begreppet sedvänja blev så omdebatterat i alla partier gör att frågan uppstår ifall inte departementet varit medveten om det innan, det kan ju tyckas att de borde ha varit medvetna om det, då inget parti direkt gått ut och stöttat formuleringarna. Att det inom SAP varit störst variation vad gäller debatten är kanske inte speciellt förvånande, då de dels sitter i regeringsposition, dels ihop med Bondeförbundet har riksdagsmajoritet – de kan med andra 29 av 34 Emma Marmin C-uppsats ord driva igenom det mesta av sina förslag, vilket ökar den inre debatten då det också ger mer möjligheter att påverka. Att det både från kommunistiska partiet och socialistiska partiet endast har varit en talare är inte speciellt konstigt med tanke på den marginella storleken de har. Att de däremot har väldigt lika anföranden gör att de kanske hade tjänat på att samarbeta parlamentariskt, men då de är två olika partier på grund av en tidigare splittring, kan det ju vara därför de avstått. Även om alla riksdagspartier är för ett införande av semesterlagen år 1938 då det är dags, så har de alla olika argument för varför detta är viktigt. Det går med andra ord att konstatera att semestern vid den här tiden var en ytterst ideologisk fråga samt att de olika partierna har stora skillnader sinsemellan som främst tycks bero på just ideologiska grundskillnader. Alla partierna ligger förvånansvärt väl i linje med den partikultur som präglar dem än idag. Jag har i denna uppsats försökt att ge en så korrekt bild som möjligt av de olika faktorerna som var och ett av partierna har uttryckt varit viktigt för dem. Det går naturligtvis inte att få en helt korrekt och total bild såhär i efterhand genom att bara studera det som finns i protokollen – det hade krävt en enorm studie med ett källmaterial som täckte flera decennier av de politiska partiernas bana i Sverige samt hur de ställer sig i en mängd olika frågor. 9.1 Besvarande av frågeställning Nedan presenteras ett samlat svar för varje parti om hur de förhållit sig ideologiskt i frågan om semester för att besvara mina frågeställningar: 9.1.1 Vilka ideologiska ställningstagande och partikultur manifesterar de politiska partiernas representanter i riksdagen vid riksdagsdebatten kring semesterlagstiftningens införskaffande 1938? Riksdagshögern – ligger i allra högsta grad i linje med den teoretiska referensramen och deras ideologiska grund går ut på att gynna företagsamheten, näringslivet och inte minst den svenska konkurrenskraftigheten. De ser konservativt efter arbetsgivarnas behov i frågan och de orosmoment som uttrycks inför lagen är just relaterade till det. Bondeförbundet – som traditionellt sett ligger nära Riksdagshögern ideologiskt har i denna fråga inte alls ställt sig lika oroad i frågor kring just ekonomiska faktorer, konkurrenskraftighet eller påverkan på näringslivet. I denna fråga är Bondeförbundet mer 30 av 34 Emma Marmin C-uppsats liberal och reformvänlig än Riksdagshögern, dock utan att lämna sin fokus på landsbygdsfrågor. Folkpartiet – har, som jag tidigare i uppsatsen nämnt, en relativt konservativ inställning i frågan och avviker därmed från den teoretiska referensramen i fråga om ideologi. Dock torde det inte vara speciellt avvikande för partiet i stort vid denna tidpunkt, och de placerar sig på skalan inom ramen för borgerligheten utan att hamna lika konservativt som Riksdagshögern. Socialdemokratiska arbetarepartiet – som är det parti som haft stört del att göra med lagförslaget som ligger för beslut i riksdagen, har flera olika synpunkter på lagen. Dock går ingen ifrån arbetarperspektivet i sitt anförande så ideologiskt håller de till synes med varandra i sådana perspektiv. Jag anser att SAPs ideologiska linje är ett arbetarinriktat perspektiv med klassfokus. Sveriges kommunistiska parti – det ytterst korta anförandet som Skp stod för i debatten må ha varit kort, men tydligt. De tar tydligt ställning för arbetarna som hamnat utanför lagstiftningen och för ihop med Sp det mest vänsterideologiska anförande i debatten. Socialistiska partiet – deras tydliga avståndstagande från lagförslaget då det har ”kryphål” men fokusen på arbetarklassen gör att de likt Skp, ligger helt i linje med den ideologi som partiet bekänner sig till. 9.1.2 Hur kan man förklara svaret på föregående fråga? Det kan tyckas som en onödig debatt att ha i riksdagen när det under denna debatten 1938 är tydligt att det finns en övervägande majoritet som kommer att rösta igenom förslaget. Frågan är då varför ledamöterna är så ivriga på att förklarar vad de tycker i frågan och hur. Detta var en mycket stor reform i svensk politisk historia, och alla partierna vill ju att det skall bli tydligt att de genom att rösta igenom lagen – har gjort det i rent ideologisk politisk övertygelse om att det var det enda rätta. Att flera av partierna, vilket framgår av debatten, har haft andra uppfattningar om semesterinförandet tidigare, gör att de i denna debatt måste förklara ur sin synvinkel varför de väljer att yrka bifall denna gång. Om det är en anpassning vid en förlorad kamp, eller en äkta övertygelse går inte att ta reda på, men det är tydligt att partierna väljer ytterst ideologiska argument inom alla partier för varför de yrkar bifall eller avslag i frågan. 31 av 34 Emma Marmin C-uppsats Med dessa samlade besvaranden av frågeställningarna anser jag studien slutförd och frågeställningarna besvarade. 32 av 34 Emma Marmin C-uppsats Käll- och litteraturförteckning Källor SFS 1938:287 Riksdagstryck: Proposition 1938:286 Protokoll FK 1938:41 Protokoll FK 1938:42 Protokoll FK 1938:43 Protokoll AK 1938:29 Protokoll AK 1938:42 Protokoll AK 1938:44 Litteratur Andersson, Sten (1979). Positivism kontra hermeneutik. Göteborg: Korpen Edebalk, Per Gunnar (1996). Välfärdsstaten träder fram: svensk socialförsäkring 1884-1955. Lund: Arkiv Barrling Hermansson, Katarina (2004). Partikulturer: kollektiva självbilder och normer i Sveriges riksdag. Diss. Uppsala : Univ., 2004 Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996). Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna historieforskningen. Lund: Studentlitteratur Grenholm, Carl-Henric (2006). Att förstå religion: metoder för teologisk forskning. Lund: Studentlitteratur Hatje, Ann-Katrin (1974). Befolkningsfrågan och välfärden: debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen. Diss. Stockholm: Univ. Hellström, Hans (1992). Struktur, aktör eller kultur: arbetstidspolitik i det industrialiserade Sverige. Diss. Stockholm: Univ. Lewén, Aurora (2001). ”Den idealiska semestern: visioner och ideal i riksdagsdebatten inför den första semesterlagen 1938 och i veckotidningsannonser 1938-1959” i Peder Aléx &Johan Söderberg (red.) (2001). Förbjudna njutningar – spår från konsumtionskulturens historia i Sverige. Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet Lewin, Leif (1985). Ideologi och strategi: svensk politik under 100 år. 2. uppl. Stockholm: Norstedt Norborg, Lars-Arne (1993). Sveriges historia under 1800- och 1900-talen: svensk samhällsutveckling 1809-1992. 3. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell 33 av 34 Emma Marmin C-uppsats Thomson, Anne (1999). Critical Reasoning in Ethics. A practical Introduction. London: Routledge Riksdagstryck: Proposition 1976/77:90 Proposition 1938:286 34 av 34
© Copyright 2024