Samrådsunderlag - Nordisk Vindkraft

Ändring av tillstånd för vindkraft
vid Sandtjärnberget i Härjedalens
kommun, Jämtlands län
Produktion: Enetjärn Natur AB 2015
Samrådsunderlag: utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete
2015-05-13
Om MKB-utkastet - läsanvisning
Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som NV Nordisk Vindkraft AB genomför inom proj­
ektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här
beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB-­utkastet kommer således att
utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i
området. En färdig MKB beräknas vara klar under sommaren 2015.
I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att
utredas. MKB-utkastet anger också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka
utformningen av anläggningen.
Följande personer har medverkat i utredningen:
Tryggve Sigurdson – projektledare, beskrivningar och bedömningar samt fotomontage. Civilingenjör
med erfarenhet av tillståndsprocesser och MKB för vindkraft.
Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar. Biolog med stor erfarenhet av MKB avseende på vindkraft.
Karolina Adolphson – intern kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB både ur myndighets- och
konsultperspektiv.
Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB.
Omslagets foto: Vy från Heden mot Sandtjärnberget. Fotomontage med nio st 230 m höga vindkraftverk, vilket är troligt största antal med denna totalhöjd. Foto: Enetjärn Natur.
Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet Medgivande
R50171088_140001
2015-05-13
2
Innehåll
Icke-teknisk sammanfattning..................................................................................................................................4
1 Inledning.....................................................................................................................................................................5
1.1 Sökanden................................................................................................................................................. 5
1.2  Syfte med MKB..................................................................................................................................... 6
1.3  Om MKB-dokumentet – en läsanvisning.................................................................................... 6
1.4  Om samrådsprocessen..................................................................................................................... 6
1.5  Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar............................................................... 6
2  Lokalisering och beskrivning av anläggningen.............................................................................................8
2.1  Beskrivning av projekt Sandtjärnberget....................................................................................... 8
2.2 Alternativ............................................................................................................................................... 12
2.3 Nollalternativ....................................................................................................................................... 12
3  Bedömda konsekvenser..................................................................................................................................... 13
3.1 Metodik................................................................................................................................................... 13
3.2  Konsekvenser för landskapsbilden..............................................................................................15
3.3  Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna.........................................................18
3.4  Konsekvenser för friluftslivet........................................................................................................20
3.5  Konsekvenser för kulturmiljön...................................................................................................... 21
3.6  Konsekvenser för rennäringen..................................................................................................... 22
3.7  Konsekvenser för användningen av naturresurser................................................................ 23
3.8  Konsekvenser för luftfartens intressen..................................................................................... 24
3.9  Konsekvenser genom ljudutbredning........................................................................................ 25
3.10  Konsekvenser genom skuggutbredning.................................................................................26
3.11 Säkerhet.............................................................................................................................................. 27
Källor.............................................................................................................................................................................. 28
Bilagor........................................................................................................................................................................... 29
2015-05-13
3
Icke-teknisk sammanfattning
NV Nordisk Vindkraft AB planerar att ansöka om en ändring av befintligt tillstånd för vindkraftanläggning vid Sandtjärnberget, Härjedalens kommun. För att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga
vindresursen önskar NV Nordisk Vindkraft AB höja den maximala totalhöjden för vindkraftverken till en
maximal höjd av 230 m i stället för tidigare tillståndsgivna maximalt 175 m.
Detta dokument utgör underlag för samråd med berörda myndigheter, företag, organisationer och
allmänheten. Bolaget avser att färdigställa en miljökonsekvensbeskrivning och ansöka om ändringstillstånd under sommaren 2015.
Utredningar om vilka konsekvenser som uppstår vid en ändring av totalhöjden (dvs. MKB) kommer att
ingå som underlag i ansökan om ändring av tillstånd tillsammans med inkomna samrådssynpunkter.
Bland annat presenteras fotomontage.
2015-05-13
4
1  Inledning
Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till
1
övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet.
Sandtjärnbergets projektområde för vindkraft ligger i sydöstra delen av Härjedalens kommun i ett
område med god potential för vindkraftsproduktion. NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV,
har idag genom dotterbolaget Sandtjärnberget Vindkraft AB tillstånd att uppföra och driva 11 vindkraftverk med maximalt 175 m höga vindkraftverk på Sandtjärnberget. För att bättre nyttja vindresursen
vill Nordisk VIndkraft nu ansöka om ändring av tillståndet för att öka den maximala totalhöjden för
vindkraftverken till 230 meter. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd ska undersökas i en öppen och
samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs med berörda
myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av
en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det
förändrade tillståndet.
Avsikten är att under sommaren 2015 färdigställa en ansökan om ändring av tillstånd enligt Miljöbal-
ken. Detta regleras i 16 kap 2 § miljöbalken. Där framgår av tredje stycket att ”Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd)”.
MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan om ändring av tillstånd.
1.1  Sökanden
Sökanden i detta tillståndsärende är Sandtjärnberget Vindkraft AB, vilket är ett helägt dotterbolag till
NV. Företagets kontaktperson är:
Johan Roger
NV Nordisk Vindkraft AB
Lilla Bommen 1
411 04 Göteborg
Email: [email protected]
NV, tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett
dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien, ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindparker runt om i världen med en total
installerad effekt på över 8 000 MW och har av dessa driftansvar för ca 1000 MW.
NV äger 25 % av vindparken i Havsnäs, Strömsunds kommun, som togs i bruk under år 2010. Med sina
48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindparker.
2015-05-13
5
1
NV projekterar, bygger och driver vindparker i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindparker med
installerad effekt på 234 MW i Sverige. För närvarande pågår byggnation av Sidensjö vindpark på 144
MW och projektering av ett flertal vindparker.
1.2  Syfte med MKB
Syftet med en MKB är – enligt 6 kap Miljöbalken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta
effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på
annan hushållning med material, råvaror och energi.
Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
För Sandtjärnberget finns ett tillstånd att bedriva en vindkraftanläggning inom det redovisade området
(figur 1). Tillståndet gäller placering av 11 st vindkraftverk inom flexzonerna som angavs i ansökan och
MKB. Det nuvarande tillståndet är begränsat till en totalhöjd för vindkraftverken på 175 m. NV har nu
för avsikt att ansöka om en ändring av tillståndet för att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd av
upp till 230 m. Detta MKB-utkast är, liksom kommande MKB, avgränsat till att enbart beskriva miljökonsekvenserna av denna ändring.
1.3  Om MKB-dokumentet – en läsanvisning
MKB-dokumentet är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser avseende förändrad totalhöjd, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor.
I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att
innehålla redovisad. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut.
MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen enligt
befintligt tillstånd, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Det ges också en beskrivning av den
sökta förändringen av tillståndet.
Kapitel 3 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en ändring av totalhöjden för vindkraftutbyggnad vid Sandtjärnberget.
1.4  Om samrådsprocessen
Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga.
1.5  Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar
Den planerade vindkraftanläggningen vid Sandtjärnberget kommer att ge ett tillskott till Sveriges behov
av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletranspor-
2015-05-13
6
ter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort
sett all annan energi­produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta.
1
Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket
2009).
Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som
klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft.
Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom
att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den
elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige
2020 ska ha 49% förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning
till minst 50% i enlighet med propositionen om ”En sammanhållen klimat- och energipolitik”.
I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh,
varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen.
Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden.
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med
systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram
till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012
och 2020. Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är
vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med
någon TWh.
2015-05-13
7
2
2  Lokalisering och beskrivning
av anläggningen
Kapitlet kommer att beskriva hur den tillståndsgivna verksamheten planeras att förändras, dess
lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet ser ut och
vilka tillstånd som finns idag.
2.1  Beskrivning av projekt Sandtjärnberget
NV har under 2013 erhållit tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att uppföra och driva en vindkraftanläggning vid Sandtjärnberget i Härjedalens kommun, Jämtlands län (Länsstyrelsen i Västernorrland
2013). Projektområdet omfattar fastigheterna Ägersjö 5:1, 6:2, 7:2, 10:11 och 15:1 i Härjedalens kommun.
Tillståndet omfattar en etablering av upp till 11 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 175 m (Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2013). Projektets konsekvenser för miljön finns närmare beskrivna i den
MKB som bilagts den ursprungliga ansökan (NV 2011).
Projektområdet består till stora delar av skogsmark och ligger i ett höglänt område med tre markanta
toppar, Sandtjärnberget, Korpåsen och Igulsberget, ca 4 km sydväst om byn Ängersjö. Projektområdet
är ca 417 ha (4,17 km2) och höjden varierar mellan 460 och 615 m ö.h.
Anledningar till att denna lokalisering valts ut är enligt den tidigare MKB:n bl.a. goda vindförhållanden,
närheten till nödvändig infrastruktur och långa avstånd till bebyggelse. Sandtjärnberget berörs inte av
något motstående intresse enligt offentliga uppgifter och det ingår inte i någon samebys ordinarie betesområde. Det är dessutom utpekat som prioriterat för vindkraft i Härjedalens kommuns tilläggsplan
för vindkraft. De tekniska och planmässiga förutsättningarna får därför anses som mycket goda ( NV
2011).
De inventeringar och samråd som genomförts inför färdigställandet av den tidigare MKB:n har visat på
naturvärden i form av våtmarker och äldre barrskog. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att
den inte gör intrång i dessa områden med högre naturvärde. Inom projektområdet finns inga områden
med lagstadgat skydd.
Sammantaget har anläggningen utformats på ett sätt som gjort att Länsstyrelsen i Västernorrlands
län 2013-04-16 beslutat om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningen. Tillståndet gäller för upp till
11 vindkraftverk med en maximal höjd av 175 m. Totalhöjden är höjden från marknivå upp till toppen på
Projektområdets avgränsning finns presenterad i figur 1.
2015-05-13
8
2
Projektområde
0
1 Projektområdet för vindkraft vid Sandtjärnberget
2015-05-13
9
6
12 km
2
Beskrivning av den förändring som avses göras
Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att
nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och
fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas.
I gällande tillstånd har NV tillstånd för elva vindkraftverk med en totalhöjd på 175m. Teknikutvecklingen
går snabbt framåt när det gäller vindkraftverk och det finns idag betydligt mer effektiva vindkraftverk än
vad som var tillgängligt vid projektets tillståndsansökan 2010.
NV planerar därför att ansöka om en ändring av detta tillstånd avseende totalhöjden och yrkar nu på
en maximal totalhöjd på 230 m, d.v.s. en höjning med 55 m. Med totalhöjd menas vindkraftverkets höjd
när ett rotorblad pekar rakt upp. En höjning av totalhöjden ger möjlighet att på samma yta utvinna mer
energi.
Den högre totalhöjden ställer krav på större avstånd mellan vindkraftverken, för att undvika inbördes
påverkan genom turbulens. Pågående utredningar tyder på att den troligaste parkstorleken med 230
meter totalhöjd är nio vindkraftverk. Skulle det visa sig att turbinmodellen som slutligen väljs har en
lägre totalhöjd kan projektområdet istället ge möjlighet till tio eller elva vindkraftverk. Antal verk som
slutligen uppförs är därav beroende av totalhöjden på den vindkraftverksmodell som väljs.
Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas är idag inte bestämt men en totalhöjd på 230 m
ger ett bra urval av modeller för att optimera energiutbytet. NV gör gällande att en produktionsökning
kommer att ske.
Eftersom NV endast avser ansöka om ändring av tillstånd avseende totalhöjden bygger konsekvensbedömningen i detta MKB-utkast på samma antal verk som i det gällande tillståndet, men att totalhöjden höjts till 230 meter. Konsekvensbedömningarna bygger också på att varje vindkraftverk har 140
m rotordiameter.
En del av materialet som visas upp i samrådet är på nio vindkraftverk med 230 meters totalhöjd, eftersom det enligt NV är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken.
NV planerar också att yrka på att villkor 11 i tillståndet ändras till att ”Vindkraftverken ska förses med
sådan utmärkning , till exempel hinderbelysning, som föreskrivs i vid uppförandetidpunkten gällande
regler (föreskrifter).”
Vindkraftverken kommer att placeras inom de flexzoner som är preciserade i det gällande tillståndet.
I figur 2 ses en jämförelse mellan markanspråket med elva vindkraftverk och markanspråket med nio
vindkraftverk. Med nio vindkraftverk minskar markanspråket med ca 6,1 ha.
2015-05-13
10
Sandtjärnberget Markanspråk
med 11 vindkraftverk
Sandtjärnberget Markanspråk
med 9 vindkraftverk
2
2 Jämförelse av markanspråk mellan en anläggning med 11 vindkraftverk och 9 vindkraftverk, som är det mest troliga maximala
antalet räknat på de största vindkraftverken, vid Sandtjärnberget (uppgifter från NV)
2015-05-13
11
2
2.2  Alternativ
Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft. Med anledning av detta redovisas inga ytterligare lokaliseringsalternativ. Däremot är ett anläggande av högre
vindkraftverk ett genomförbart utformningsalternativ. Lägre vindkraftverk är därmed att betrakta som
ett nollalternativ och redovisas under avsnitt 2.3.
2.3  Nollalternativ
Alternativet till att öka storleken på vindkraftverken vid Sandtjärnberget är att en vindkraftanläggning
med upp till 11 verk och en maximal totalhöjd på 175 m byggs enligt gällande tillstånd (Länsstyrelsen i
Västernorrland, 2013). Det innebär att man går miste om en möjlig produktionsökning och därmed får
svårare att uppnå EU:s och Sveriges uppsatta mål för förnybar energi, se även avsnitt 1.4.
För att nå utbyggnadsmålen för vindkraft innebär nollalternativet att motsvarande mängd energi utvinns på någon annan plats eftersom man inte utnyttjar Sandtjärnbergets potential för energiproduktion fullt ut. I första hand är då alternativet att ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk
anläggs på annan plats.
Nollalternativet kan också innebära att det tillskott av elenergi som skulle produceras vid Sandtjärnberget vindkraftpark genom högre totalhöjd istället måste ersättas med el som producerats av andra
svenska energislag, såsom kärnkraft, vattenkraft, bioenergi eller kolkondenskraft.
En variant på nollalternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen
ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el från europeiska kolkondenskraftverk.
Den el som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle i nollalternativet då ersättas
med miljömässigt sämre teknikalternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd.
2015-05-13
12
3  Bedömda konsekvenser
3
Kapitlet kommer att beskriva förutsättningarna samt konsekvenserna för miljön och människors
hälsa och säkerhet vid en ändring av tillståndet för vindkraftsutbyggnad vid Sandtjärnberget.
Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter åtaganden om skadeförebyggande åtgärder.
3.1  Metodik
Kapitel 3 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Sandtjärnberget. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö etc. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms
uppstå till följd av den ändring av tillståndet för vindkraftanläggningen som beskrivits ovan (kapitel 2).
De redovisade konsekvenserna är de som kvarstår efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder
vidtagits.
Struktur i respektive temaavsnitt
För varje temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.)
redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som
NV kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt en redovisning av de osäkerheter som präglar analysen.
För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB-dokumentet.
Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys
Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av
en ändrad totalhöjd för den tänkta vindkraftanläggningen analyseras och redovisas med utgångspunkt
från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 1). Bedömningsgrunderna för temaavsnitten preciseras i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg,
även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen:
Påverkan
Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att vindkraftverken inverkar på
mängden tillgängligt livsrum för olika fågelarter.
Effekt
Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vindkraftverken placeras, t.ex. försämrade
möjligheter till nyttjande av området för vissa fågelarter.
2015-05-13
13
3
Konsekvens
Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen,
t.ex. minskade jaktmarker för fåglar innebär populationsminskningar.
Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens.
Säkerhet i bedömningarna
Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vilka nya konsekvenser som kan förväntas uppstå
till följd av den nya utformningen av vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna
är förknippade med osäkerheter.
För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor,
måttlig eller liten.
Tabell 1. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser
etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt.
Stora
Måttliga
Små
Obetydliga
2015-05-13
14
Positiva
3.2  Konsekvenser för landskapsbilden
3
Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB-dokumentet. Konse-
kvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från olika platser i vindkraftanläggningens omgivning.
Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans
upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur
stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli jämfört med det ursprungliga, redan tillståndsgivna,
utformningsalternativet med 175 m totalhöjd.
Projektområdet ligger på ett höjdområde i en tämligen glesbefolkad del av Sverige. Eftersom projektområdet ligger på en höjd kommer vindkraftverken att vara väl synliga på långt håll. De närmaste byarna är Heden och Ängersjö (3,7 respektive 4,5 km nordost om projektområdet). Fritidsbebyggelse finns
vid fäbodvallarna Öjingsvallen, Kullvallen och Sandtjärnbergsvallen och längs med sjöarna Sangen och
Målingens stränder. Längre från den planerade anläggningen i norr och nordost ligger byarna Remmen,
Kolsätter, Rismyr, Älvros och Vänsjö. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården, Älvros,
ligger ca 13 km nordväst om utredningsområdet och är utpekat som en kyrkby med kontinuitet från
medeltiden med stora utmarker.
Från Heden och Ängersjö kommer hela vindkraftanläggningen att synas och från Vänsjö kommer den
att synas på långt håll. Från Öjingsvallen kommer vindkraftverken i dagsläget att skymmas av Ängersjökölen samt av uppvuxen skog. Vindkraftverken kommer inte att synas från Kolsätter och troligtvis inte
heller från Remmen eftersom sikten skyms av Suaberget.
Delar av vindkraftanläggningen kommer att synas på ett långt avstånd från Älvros centrala och västra
delar. Däremot kommer sikten från Rismyr att vara skymd av Suaberget.
Ändrad storlek
För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur förändringen av vindkraftanläggningen kommer att
upplevas har NV tagit fram ett antal fotomontage från samma platser som i tidigare MKB (bilaga 3-7),
avstånd till projektområdet inom parentes:
•• Ängersjö (4,5 km)
•• Heden (3,7 km)
•• Heden (3,7 km) - kumulativt med näraliggande projekt Ängersjökölen och Garpkölen
•• Vänsjö (11,1 km)
•• Vänsjö (11,1 km) - kumulativt med näraliggande projekt Ängersjökölen och Garpkölen
•• Kullvallen (1,7 km)
•• Halla (3,5 km)
•• Sandtjärnbergsvallen (inom projektområdet)
2015-05-13
15
3
3 Vy mot Sandtjärnbergets vindkraftpark från Heden. Överst med den layouten enligt gällande tillstånd med 11 st 175 m höga
vindkraftverk och nederst motsvarande layout med 11 st 230 m höga vindkraftverk.
2015-05-13
16
3
I projektets tidigare MKB redovisades även fotomontage från Remmen, Öjingsvallen och Målingens
östra strand ( NV 2011). Av dessa fotomontage framgick tydligt att samtliga vindkraftverk blir dolda av
terräng eller skog. Detta kommer inte att förändras med den ökade totalhöjden.
Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 230 m höga vindkraftverk med 140
meters rotordiameter, de högsta som kan bli aktuella att anlägga vid Ängersjökölen.
Från byarna Ängersjö, Heden och Vänsjö kommer vindkraftverken på Sandtjärnberget att ses. Eftersom
antalet verk minskar från elva till nio (vilket är det troliga med maximal totalhöjd) bedöms förändring-
en vara liten trots att höjden på vindkraftverken ökar. Från de närmaste fotopunkterna Sandtjärnbergsvallen och Kullvallen kommer förändringen att bli större beroende på att endast de närmaste verket
kommer att upplevas och då ökar den högre totalhöjden och den större rotordiametern förändringen
av den visuella upplevelsen. För Sandstjärnbergsvallen innebär det ökade markanspråket per vindkraftverk för uppställningsyta m.m. en större lokal påverkan på landskapet.
Kumulativa effekter
Den tillståndsgivna anläggningen Ängersjökölen ligger närmare Heden och Vänsjö än vad Sandtjärnberget-anläggningen gör. Därför är det vindkraftverken på Ängersjökölen som främst kommer att
påverka landskapsbilden i dessa byar (se de kumulativa fotomontagen). Ängersjökölen är nu parallellt
med Sandtjärnberget på samråd för en ändringsansökan för ökad totalhöjd till 230 meter (och fyra
vindkraftverk i ett troligt scenario med maximal totalhöjd) och därför redovisas den anläggningen med
denna totalhöjd och detta antal vindkraftverk i vissa av fotomontagen.
Sammantaget visar fotomontagen att det kommer att ske en obetydlig förändring av landskapsbilden
till följd av större och färre vindkraftverk jämfört med befintligt tillstånd.
Samlad bedömning av konsekvenserna
Bedömningen är att en ökning av totalhöjden ger en liten förändring av synupplevelsen av vindkraftanläggningen. Konsekvenserna bedöms sammantaget vara små med en ökad synbarhet från omkringliggande bebyggelse med sikt mot parken.
Säkerhet i bedömningen
Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av fotomontage. Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som
används inför de flesta vindkraftetableringar i Sverige.
Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där
ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller
inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot
vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen.
Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet.
2015-05-13
17
3
3.3  Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna
Skogliga naturvärden och våtmarker
I samband med den naturvärdesinventering som låg till grund för den ursprungliga MKB:n identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp.
Våtmarksområdena inom inventeringsområdet är förhållandevis opåverkade och här återfinns de
högsta naturvärdena. Enstaka objekt med äldre barrskog med högre naturvärde finns också. Den
hänsyn som tagits till dessa objekt i den ursprungliga tillståndsansökan kommer fortsatt att gälla (NV
2011). Inga nya naturvärden finns registrerade i något av områdena (Skogens Pärlor 2015-05-07). Den
kommande utökningen av turbinernas totalhöjd kommer inte att påverka markbundna naturvärden.
Antalet turbiner kommer däremot att minska vilket medför att något mindre yta behöver tas i anspråk
för vägar och turbinplaceringar.
Sjöar och vattendrag
Inom området finns en mindre tjärn. Norra delen av området avvattnas via Skogstjärnen, Gumtjärnen
och Gumtjärnsbäcken ned i Ängersjön. Ängersjön tillhör Ängeråns (Ängraåns) avrinningsområde där
det finns flodpärlmussla (starkt hotad, EN).
De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla. Inga konsekvenser bedöms uppstå för sjöar och vattendrag till följd av en högre totalhöjd på vindkraftverken.
Fåglar
En studie av påverkan från ett generationsskifte till större vindkraftverk på fågellivet har genomförts vid
Näsudden på Gotland. Erfarenheter därifrån visar att en övergång till en större modell av vindkraftverk
ger en ökad dödlighet av fåglar per verk. Däremot uppvägs denna ökning till viss del av att antalet verk
minskar. Genom en ökad rotordiameter från 112 m till 140 m och en minskning av antalet verk från elva
till nio (i scenariot med maximal rotordiameter) kommer sveparean totalt att öka med 28 %. Om man
utgår från att kollisionsrisken är kopplad till sveparean, vilket är den rimligaste slutsatsen man kan dra
från tillgängliga uppgifter även om höjden även kan spela en roll, så ökar kollisionsrisken.
Sandtjärnberget är inte ett särskilt fågelrikt område och antalet kollisioner mellan vindkraftverk och
fåglar antas därmed bli få även om det sker en ökning till följd av höjningen av verken.
Kungsörnen bör särskilt belysas och resultaten från inventeringar av kungsörn i februari-mars 2011
och sommaren 2011 visar att kungsörn med all sannolikhet inte häckar på Sandtjärnberget eller i dess
närhet, inom en 2 km radie. Ett känt bo finns inom 3 km från utredningsområdet enligt uppgifter från
Kungsörnsgruppen. Inga nya uppgifter om kungsörn har framkommit genom kontakt med den lokala
kungsörnsgruppen (Stig Norell muntligen 2015). Sandtjärnberget bedöms således inte vara ett område
med hög aktivitet av kungsörn. Riskerna för kollisioner bedöms sammantaget öka men från låga värden.
2015-05-13
18
Arterna ängspiplärka (NT), sävsparv (VU),
spillkråka (NT) och kungsfågel (VU) som kan
Rödlistan
finnas inom projektområdet har tillkommit
Rödlistan är en redovisning av arters relativa
risk att dö ut från det område som rödlistan
avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan
bli rödlistade om deras populationer befinner
sig i kraftig minskning.
i den nya rödlistan (2015). Gemensamt för
arterna är dock att de fortfarande är relativt
vanliga och inte bedöms vara speciellt känsliga för vindkraft.
3
Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier,
var och en med sin ofta använda förkortning:
kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära
hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN)
och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda
kategorierna kallas med en gemensam term
för hotade arter. I denna rapport redovisas arter
i dessa tre kategorier samt arter som är nära
hotade (NT).
Däggdjur
Bland däggdjuren är det främst fladdermöss som löper risk att påverkas negativt av
vindkraftetableringar då de kan kollidera med
vindkraftverken. Någon fladdermusinventering
Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras
regelbundet.
har inte gjorts inom projektområdet för Sandtjärnberget, men höjdryggarnas barrdominerade och hårt brukade bestånd bedöms inte
Den senaste rödlistan publicerades 2015.
hysa några rika förekomster av fladdermöss.
Riskerna har tidigare bedömts som små och
konsekvenserna som obetydliga ( NV 2011).
Bedömningen är att en höjning av vindkraftverken kan komma att innebära en viss ökad kollisionsrisk
för fladdermöss kopplat till den större sveparean. Ökningen utgår dock från bedömt mycket låga antal.
Marklevande däggdjur bedöms påverkas positivt om antalet vindkraftverk minskar (i scenariot med
maximal totalhöjd) och genom att en minskad areal tas i anspråk för vägar.
Samlad bedömning
Bedömningen är att riskerna för fågelkollisioner ökar i begränsad omfattning. Den art som preliminärt
bedöms löpa störst risk för negativ påverkan är kungsörn. Riskökningen sker dock från en mycket låg
nivå och konsekvenserna för den lokala fågelfaunan bedöms därför som obetydliga.
Påverkan på den landbundna naturmiljön bedöms bli oförandrad i och med att markanspråket inte
nämnvärt förändras. Den preliminära bedömningen är därför att konsekvenserna av den sökta förändringen på naturmiljöer, fåglar och övrig fauna kommer att vara obetydliga.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända
genom den naturinventering och den kunskap om kungsörn som finns. Däremot saknas en inventering
av fladdermöss. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på fågelliv och fladdermöss i
skogslandskapet kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet. Det gäller särskilt den ökade risken för kollisioner som är svårbedömd och där det saknas vetenskapligt stöd.
2015-05-13
19
3
3.4  Konsekvenser för friluftslivet
I området runt projektområdet bor få människor och ingen organiserad turismverksamhet äger rum i
projektområdet. Det utpekade riksintresset för rörligt friluftsliv i Orsa finnmark ligger på 0,5 km avstånd
från projektområdet. Rekreationen i denna del av riksintresseområdet är enligt Ljusdals kommun i
första hand knuten till Voxnans dalgång (Härjedalens kommun, 2010), vilken ligger på ca 5 km avstånd
från projektområdet. I landskapet mellan projektområdet och Voxnans dalgång finns höjder som Voxhallan och Målingsberget vilka gör att vindkraftverkens synlighet minskar. Bedömningen är att påverkan
på riksintresseområdet är liten.
I vindkraftprojektets tidigare MKB (NV 2011) görs bedömningen att konsekvenserna för friluftslivet blir
små. Besöksfrekvensen i projektområdet och närmast kringliggande platser är förhållandevis låg och
Voxnan är belägen relativt långt från den planerade anläggningen med mellanliggande kuperad terräng.
En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms preliminärt medföra obetydliga konsekvenser för
friluftslivet.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen får anses vara stor, eftersom det är relativt lätt att förutse vilka
konsekvenserna blir. Samråd kommer även att hållas med allmänheten.
2015-05-13
20
3.5  Konsekvenser för kulturmiljön
3
I projektets ursprungliga MKB konstaterades att de utpekade kulturmiljöerna Halla och Ängersjö kyrka
kommer att påverkas visuellt genom att vindkraftverken kommer att synas i söder. Dock blir påverkan
begränsad genom att vindkraftverken enbart kommer att synas i ett vädersträck.
Upplevelsen av fäbodarna Sandtjärnbergsvallen, Kullvallen och Öjingsvallen kommer att påverkas un-
der den tid som vindkraftverken står uppställda, främst genom effekter på landskapsbilden. Ingen aktiv
fäboddrift kommer dock att upphöra i och med etableringen av vindkraftverk vid Sandtjärn- berget.
Bedömningen är att den visuella påverkan sammantaget kommer att vara likvärdig med nio större
vindkraftverk istället för elva mindre vindkraftverk på Sandtjärnberget.
De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla (NV 2011).
En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljön.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir.
2015-05-13
21
3
3.6  Konsekvenser för rennäringen
Projektområdet på Sandtjärnberget ligger inte inom någon samebys ordinarie betesområde utan i
ett område som är klassat som ett reservbetesområde. Tre samebyar; Tåssåsen, Handölsdalen och
Mittådalen, har sina vinterbetesland nordväst om projektområdet, norr om Ljusnan. Avståndet från den
planerade vindkraftanläggningen till Tåssåsens vinterbetesland är som närmast ca 12 km.
I Härjedalen pågår sedan lång tid tillbaka förhandlingar mellan markägare och samebyar om rätten
att nyttja mark samt markarrenden inom de s.k. Härjedalsförhandlingarna. Gränser för samebyarnas
betesmarker kan i framtiden komma att ändras beroende på hur det slutliga avtalet kommer att se ut.
Se vidare i kapitel 7.11 i projektets tidigare MKB (NV 2011) om konsekvenser för rennäringen.
Det råder viss osäkerhet kring hur renar påverkas av störning från roterande vindkraftverk. Oavsett de
störs bedöms den sökta ändringen inte medföra att störningsavstånden ökar. Ljudvillkoret gör att ingen
större ökning av ljudnivån kommer att vara aktuell. Synbarheten av vindkraftverken i skogen bedöms
heller inte öka i och med en höjning av vindkraftverken med 55 meter. Ingen ny mark kommer att tas i
anspråk med anledning av ändringen, tvärtom blir markanspråket något mindre med färre vindkraftverk
(i scenariot med maximal totalhöjd). Därtill förväntas inte anläggningsarbetenas omfattning öka, vare
sig i intensitet eller tidsutdräkt.
Den preliminära bedömningen av konsekvenserna för rennäringen av höjningen av vindkraftverken är
att de är obetydliga.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i bedömningen får anses som måttlig då det saknas entydiga studier och svar på hur renskötseln påverkas av större vindkraftanläggningar.
2015-05-13
22
3.7  Konsekvenser för användningen av naturresurser
Pågående markanvändning inom projektområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring.
Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 3.6.
3
Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än mar-
ginellt genom det bortfall av produktionsareal (7-8 % av projektområdets areal) som sker till följd av
anläggningsytor, vägar och ledningar. Inga konsekvenser bedöms uppstå för skogsbruket till följd av en
högre totalhöjd och ett färre vindkraftverk (i scenariot med maximal totalhöjd). Tvärtom kommer en
mindre yta skogsmark tas i anspråk. Resursen vind kommer dock att kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt med större och mer effektiva verk.
Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna blir positiva med högre vindkraftverk.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir.
2015-05-13
23
3
3.8  Konsekvenser för luftfartens intressen
När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna
är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över
ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för
procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Den planerade vindkraftanläggningen ligger inom MSA-ytan för Härjedalen Sveg Airport (ca 22 km från flygplatsen) men under
den tillåtna höjden för MSA-ytan.
För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar.
Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk.
Vindkraftanläggningen ligger inte inom några skyddsområden för luftfartens navigations- och kommunikationsutrustning. Därför kommer inte utrustningen på Härjedalen Sveg airport att påverkas. Ingen
påverkan sker heller på inflygningsproceduren till flygplatsen.
För att säkerställa att Sandtjärnberget eller andra planerade vindkraftanläggningar i området inte heller
i framtiden kommer att påverka flygplatsen, t.ex. vid en eventuell utvidgning av flygplatsen, beställde
Nordisk Vindkraft (i samarbete med O2 och Härjedalen Sveg airport) 2011 en utredning kring nya inflygningsprocedurer från Luftfartsverket. Utredningens resultat visade att vindkraft och luftfart kan samexistera i området. NV genomför nu en uppdaterad flyghinderanalys.
Den preliminär bedömningen är att Härjedalen Sveg Airport flygplats och vindkraftsanläggningen kan
samexistera även med den höjning av totalhöjden som föreslås. Konsekvenserna bedöms därmed som
obetydliga.
Säkerhet i bedömningen
Bedömningen grundar sig på Luftfartsverkets tidigare flyghinderanalys och tidigare kontakter med flygplatserna. Säkerheten i bedömningen får därmed anses som god.
2015-05-13
24
3.9  Konsekvenser genom ljudutbredning
3
Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. NV kommer att genomföra en
särskild analys av ljudutbredningen. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt.
I det befintliga tillståndet för vindkraftanläggningen (Länsstyrelsen i Västernorrland, 2013) finns reglerat
att ljudnivån från verksamheten, efter det att verksamheten tagits i drift, ska begränsas så att den inte
ger upphov till en högre ekvivalentnivå än 40 dB(A) utomhus vid bostads- eller fritidshus. Ekvivalentnivåer som överskrider 35 dB(A) vid bostad får endast förekomma med samtycke från berörd fastighetsägare samt efter samråd med tillsynsmyndigheten.
Villkoret kommer att efterlevas även med ökad storlek på rotor och höjd på vindkraftverken.
En visualisering av beräkningarna av ljudutbredningen kommer att finnas i den MKB som följer med
ansökan om ändring av tillstånd.
2015-05-13
25
3
3.10  Konsekvenser genom skuggutbredning
Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. NV kommer att genomföra en
särskild analys av skuggutbredning enligt gällande svenska rekommendationer. Utredningen kommer
att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt.
Skuggutbredningen till följd av en ökad totalhöjd kommer inte att överskrida Boverkets rekommendationer.
En visualisering av beräkningarna av skuggutbredningen kommer att finnas i den MKB som följer med
ansökan om ändring av tillstånd..
2015-05-13
26
3.11  Säkerhet
3
Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast.
När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. I och med att
totalhöjden förändras kommer riskområden för t.ex. iskast att förändras. Det teoretiska riskområdet för
iskast anges som navhöjd+rotordiameter * 1,5 (Elforsk 2004). Med den modell av vindkraftverk som
använts i ljudberäkning ger det ett avstånd på 370 m (d.v.s. 160 m+140 m*1,5).
Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats
iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). När det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är
som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind. Då befinner sig troligen mycket få människor i vindkraftverkens närhet.
Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar
runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010). Risken för att delar lossnar från vindkraftverk är
inte relaterat till storleken av vindkraftverken. Därmed påverkas riskbilden i det fallet inte av ändringen.
Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att projektområdet för vindkraft vid Sandtjärnberget har en låg besöksfrekvens. De åtgärder för att minmera risker som angivits i projektets tidigare MKB
kommer även fortsatt att gälla för uppförande och drift av anläggningen ( NV 2011).
Bedömning
Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. Risken för påverkan på säkerhet för allmänheten genom iskast
eller andra fallande föremål bedöms vara mycket liten och inte öka med anledning av den planerade
ändringen av totalhöjd. En höjning av vindkraftverken bedöms inte medföra ytterligare risker eller större
sannolikhet att de inträffar och höjningen bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser vad gäller
risker.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i
samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock
till stor del på att det förekommer så få olyckor.
2015-05-13
27
Källor
Personliga kontakter
Norell, S. Muntl. 2015. Ornitolog med stor kunskap om kungsörn i det aktuella området.
Webbsidor
Elforsk 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning. Elforsk
rapport 04:13
Skogens pärlor, Skogsstyrelsens information om kända naturvärden: http://minasidor.skogsstyrelsen.
se/skogensparlor/ (2015-05-04)
Litteratur
Boverket. 2009. Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära
vattenområden.
Härjedalens kommun, 2010. Vindkraft i Härjedalens kommun - östra delen. Tillägg till Översiktsplan.
Antagandehandling 2010-11-03
Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2013. Ärende 551-5758-12. Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för
uppförande och drift av vindkraftsanläggning vid Sandtjärnberget, Härjedalens kommun. Beslut 201304-16.
Miljödomstolen, 2010. Vänersborgs tingsrätt, dom 2010-03-09 i mål nr 3735-09
NV Nordisk Vindkraft AB, 2011. Gruppstation för vindkraft vid Sandtjärnberget i Härjedalens kommun,
Jämtlands län, Miljökonsekvensbeskrivning. 2011-10-14
2015-05-13
28
Bilagor
I den MKB som lämnas in med bolagets ansökan om ändring av tillstånd kommer ett antal bilagor att
ingå, preliminärt enligt förteckningen nedan:
Bilaga 1. Samrådsredogörelse
Bilaga 2. Minnesanteckningar och yttranden
Bilaga 3. Karta över punkter för fotomontage
Bilaga 4. Fotomontage med 230 m höga vindkraftverk
Bilaga 5. Fotomontage med 175 m höga vindkraftverk
Bilaga 6. Fotomontage kumulativt med Ängersjökölen och Garpkölen med 230 m höga vindkraftverk
Bilaga 7. Fotomontage kumulativt med Ängersjökölen och Garpkölen med 175 m höga vindkraftverk
Bilaga 8. Analys av skuggutbredning 230 m höga vindkraftverk
Bilaga 9. Analys av skuggutbredning 175 m höga vindkraftverk
Bilaga 10. Analys av ljudutbredning 230 m höga vindkraftverk
Bilaga 11. Analys av ljudutbredning 175 m höga vindkraftverk
Utkast av bilagorna 3-5 kommer under samrådstiden att finnas tillgängliga på projektets hemsida:
http://www.nordiskvindkraft.se/se/projekt/development/sandtjaernberget
2015-05-13
29
På uppdrag av
2015-05-13