1. No category

SÄTT DIG NER,
1. KOLLA PLANERINGEN
2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
• Vad gjorde vi förra gången?
• Har du några frågor från föregående lektion?
3. titta i ditt läromedel (boken)
• Vad ska vi göra idag?
Optik och Akustik
Kap 4 - Ljud
Kap 5 - Ljus
OPTIK
v.42
Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då
fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som
för diskussionerna framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
DISKUSSIONSFRÅGA
Diskutera i par (tre om två ej är
möjligt)
Om inte annat anges av
läraren.
Förmåga:
CENTRALT INNEHÅLL
Ljusets utbredning,
reflektion och brytning i
vardagliga
sammanhang.
Förklaringsmodeller för
hur ögat uppfattar färg.
Förmågan att använda fysikens begrepp,
modeller och teorier för att beskriva och
förklara fysikaliska samband i naturen och
samhället
Kunskapskrav:
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang där företeelser i
vardagslivet och samhället kopplas ihop med
krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och
elektricitet och visar då på förhållandevis
komplexa fysikaliska samband.
Förmåga:
Förmåga att genomföra systematiska
undersökningar i fysik.
Se nästa slide
FÖRMÅGA ATT GENOMFÖRA SYSTEMATISKA
UNDERSÖKNINGAR I FYSIK.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att
arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade
slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Mål/Syfte enligt planering
Begrepp på sida 85+planering
Ljus/optik
Optisk illusion
Rör det på sig, eller inte?
Går det upp, eller ned?
Finns det där, eller inte?
Man tappar verkligen begreppet
om saker och ting
Är lingerna raka eller inte?
Det är dom!!!
Fixera punkten, för ansiktet närmare
och avlägnsa det sedan
Förvånande eller hur?
Rör sig… Rör sig inte…
Övning – två och två
En utför uppgiften på nästa sida, den andra observerar
– byt sedan så båda får testa.
Se på orden här nedan och säg med hög röst färgen på orden
och inte ordet:
GUL BLÅ ORANGE
SVART RÖD GRÖN
BRUN GUL RÖD
ORANGE GRÖN SVART
BLÅ RÖD BRUN
GRÖN BLÅ ORANGE
Det handlar om en konflikt mellan högra och vänstra hjärnhalvan.
Högra hjärnhalvan vill säga färgen, men vänstra insisterar på
att läsa ordet.
Optik
Ljuskälla
För att kunna se något måste det finna en ljuskälla
En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus
tex solen stearinljus eller en glödlampa
Ljus är en form av energi. Energi kan aldrig försvinna bara omvandlas till
andra former.
I stearinljuset är det stearinet
och i glödlampan är det den elektriska strömmen (elektrisk energiljusenergi)
Ljusets egenskaper s 86-88
• Ljus rör sig rätvinkligt det vill säga att det färdas rakt fram.
(Det är därför skuggor bildas)
• Ljusets hastighet i vakuum är 300 000 km/s
• Ljusstyrkan mäts i Candela (cd) (det vill säga hur starkt ljuset är)
• Belysningen är hur mycket ljus det kommer fram till din bänk till
exempel och det mäts i lux
•8 min för ljuset till jorden, 1,3 sekund från månen
Sida. 89
Spegel
I
R
Normalen ritas alltid 90°
mot spegeln
Speglar
En spegel som har den blanka
sidan inåt i en buktig spegel
kallas KONKAV
En spegel som har den
blanka sidan utåt i en
buktig spegel kallas
KONVEX
Ljusstålar i en konkav spegel
Ljusstrålar i en konvex spegel
Ljusets brytning
Linser
Buktiga skivor av genomskinligt material
En KONKAV lins =
Spridningslins
En KONVEX lins =
samlingslins
Konvex lins = samlingslins
konvergenta strålar
Ljuskälla
parallella strålar
Fokus = F,
brännpunkt
Konkav lins = spridningslins
parallella strålar
Ljuskälla
divergenta strålar
Fokus = F,
brännpunkt
Konkav spegel
Ljuskälla
Fokus = F,
brännpunkt
Konvex spegel
Ljuskälla
Fokus = F,
brännpunkt
Exempel: Ögat
Läs i boken på sida 95.
Förklara för bordsgrannen vad som menas med Närsynt
respektive Översynt
Regler - Brytning
Brytning i olika medium.
R
I
Tunt medium
Regel
Tätare medium
B
En ljusstråle som går från
ett tunnare medium till ett
tätare bryts mot normalen
Profilen
Brytning i olika medium.
Tunt medium
B
Tätare medium
I
R
Regel
En ljusstråle som går från
ett tätare medium till ett
tunnare bryts från normalen
Profilen
Brytning i olika medium
Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället mot
normalen andra tillfället från normalen (se fig)
Tillvägagångsätt
• Rita ut vart ljuset kommer ifrån
• Rita ut normalen
• Rita ut brytningsvinkeln (mot eller från normalen)
Testa dig själv
• Hur bryter ljuset?
• Rita ut vart ljuset kommer ifrån
• Rita ut normalen
• Rita ut brytningsvinkeln (mot eller från
normalen)
Testa dig själv
• Hur bryter ljuset?
Rita ut normalen 90* från ytan.
Ljuset går mot normalen sen från normalen
Testa dig själv
• Hur skall figurerna placeras för att ljuset ska nå pricktavlan.
Placera först ut rektangeln.
Exempel
• Hur skall figurerna placeras för att ljuset ska nå pricktavlan.
Placera först ut rektangeln.
Synbart ljus för människor
• Vi ser med våra ögon ljus som har våglängderna 400 – 700 nm
(nm = nanometer = miljarddelsmeter =0,000000001 m
• Ögat uppfattar olika våglängder som olika färger
Spektra
Vitt ljus är en blandning av
alla färger (våglängder) Ljus
kan delas upp med hjälp av
ett prisma till de olika
färgerna
Regnbågen är ett exempel på ett spektra där alla färger
syns.
Spektrats färger är röd, orange, gul, grön, blå, indigo och
violett.
Komplementfärg
Varför olika färg på saker?
• Olika föremål absorberar olika färger
(våglängder).
När en färg absorberas så är det ofta
komplementfärgen man ser. ex. om grönt absorberas så
ser man en rödaktig färg.
• Ett objekt som reflekterar alla våglängder uppfattas
som vit
• Ett objekt som absorberar alla våglängder uppfattas
som svart.
Additiv färgblandning
• Egentligen finns det bara tre
färger Röd, grön och blå
• En kombination av dessa gör att
vi kan se olika färger
• Detta utnyttjas tex i tvapparater
Blandar man olika målarfärger så kallas det
subtraktiv färgblandning
Ju fler färger man blandar i desto mindre ljus reflekteras
Vad ljus egentligen är
•Vågrörelse där färgerna är vågor
med olika frekvens
•Svärm av partiklar som kallas
fotoner (små energipaket) där olika
färger innehåller fotoner med olika
mycket energi.
Blå har mer energi än röd.
Arbeta med Kan du?
s. 88
s. 91
s. 96
s. 100
Redan Klar?
- Övning Ljus
- Fler kan du? s104
Exit ticket:
1. Hur lyder reflektionslagen?
2. Rita ljusets Reflexion i en konvex spegel.
3. Rita ljusets Reflexion i en konkav spegel.
4. Rita ljusets brytning i en konvex lins.
5. Rita ljusets brytning i en konkav lins.