1. No category

Delgivningar
Öppnas detta dokument i gratisprogrammet Adobe Reader så är det
möjligt att navigera mellan rubrikerna med ”Bokmärken” uppe i
vänstermarginalen.











Henrik Ölvebo, (mp), Gällivare, ersättare i styrelsen
Protokoll från Tillväxtberedningen 2015-02-03
Protokoll från Tillväxtberedningen 2015-03-19
Protokoll Barn- och utbildningsberedningen samt
Socialberedningen gemensamt 2015-02-04
Protokoll Socialberedningen 2015-02-04
Protokoll Barn- och utbildningsberedningen 2015-02-04
Skrivelse till näringsministern avseende akut kapitalförstöring
av statliga-, EU-, och kommunala skattemedel i Norrbotten
Skrivelse till Trafikverket avseende gatubelysning i tätort på
statliga vägar
Skrivelse till inrikesministern avseende att svensk
räddningstjänsts kompetensbehov bör utredas innan
utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge inom
myndigheten för samhällsskydd och beredskap eventuellt
omorganiseras
Svar från Justitiedepartementet om räddningstjänstens
kompetensförsörjning
Slutrapport Partnerskap i den digitala industrin (PIDDI)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidan 72 (75)
201s-03-16
GÄLLIVARE, KOMMT]N
Kommunfullmäl<tige
IG/2014:552 -102
$34
Val av nv ersättare.
stwelse 2015-2016
Kommunfullmäktige beslutar
att Henrik Olvebo (mp) utses
till ny ersättare i Kommunforbundet Norrbottens
styrelse
20t5-2016.
Bakgrund
Föreligger val av ny ersättare till Komrnunforbundet Norrbottens styrelse, 2015-2016
Beslutsunderlag
1. Kommuntullmäktige 2014-12-08 $ 1 90.
Yrkande
Eva Alriksson (m) yrkar
att Henrik Ölvebo (mp) utses
till ny ersättare i Kommunlorbundet Norrbottens
styrelse
20rs-2016.
Propositionsordning
Ordforande ställer Eva Alrikssons forslag till beslut under proposition. Efter gjorda
propositioner finner ordforande att kommunfullmäktige harbeslutat i enlighet med Eva
Alrikssons forslag.
0ulr
U
b
L
2015-02-27
Protokoll
Tillväxtberedningen
Tid och plats
3 Februari 2015,
kl
10-15, sammanträdesrum 1, Kommunfürbundet.
Närvarande
Britta Flinkfeldt Jansson (s)
munfürb.
kom-
Peter Roslund (s) Kf
Niklas Nordström (s) Fyrkanten
LKF
Robert Bernhardsson (s)
Peter Waara (s) Östra Norrbotten
Ulrika Nilsson, NLL p1-11
Anna Lindberg, NLL pl2-18
Jenny Mozgovoy, NLL p12-18
Anita Lindfors, Kommunfürb
Maria Stenberg (s) NLL
Glenn Berggård (v) NLL
Agneta Granström (mp) NLL
Anna-Stina Nilsson (c) NLL
Anders Josefsson (m) NLL
Kent Ögren s) NLL
Agneta Lipkin (s) NLL adj.
För kännedom
Anders Öberg (s) NLL
Kenneth Backgård (ns) NLL
Dan Ankarholm (ns) NLL
Lotta,A.hman
Linnéa Ekman, (m) NLL
Linda Frohm (m) Östra Norrbotten Anna Hövenmark (v), NLL
Kristina Zackrisson (s) LKF
Jens Sundström (fp), NLL
(s)
Helena Öhlund
Fyrkanten Kenneth Sandberg (mp), NLL
Kf
Kf
Kf
(s) Kf
Lars Alriksson (m)
Jeanette Wäppling (v)
Yvonne Stålnacke (s)
Dagordning
1
2
3
4
Mötesordftirande Britta Flinkfeldt Jansson öppnar mötet och hälsar alla
välkomna. Ett speciellt välkomnande till nytillträdda ledamöter.
Till justerare väljs Maria Stenberg.
Dagordningen godkänns.
Föregående protokoll, från tillväxtberedning och från
kommunikationspolitiska rådet godkänns och läggs till handlingarna.
5 Info om "nya " tillväxtberedningen
Anita Lindfors informerar att tillväxtberedningen bildades 2001 utifrån
behovet av ett gemensamt politiskt forum fnir regionala tillväxtfrågor.
Kommunikationspolitiska rådet bildades i augusti 2006 med fokus på
samordning och agerande rörande transporter och infrastruktur i länet. I
början pä2014 diskuterade politikerna i tillv?ixtberedningen och
kommunikationspolitiska rådet att göra en gemensam beredning eftersom
frågoma hör ihop och det behövs ett helhetsgrepp i hanteringen samt även att
en del politiker sitter i bägge beredningar. Ansvariga tjänstepersoner fick i
uppdrag att ta fram ett ffirslag. Bägge beredningarna beslutade om en
ihopslagning och samtidigt beslöts att utöka från nio till tretton ledamöter ftlr
2015-02-27
bredare ftirankring. Infrastrukturfrågorna ska ges bra utrymme i början på
dagordningen.
lnformationen läggs
6
Skrivelse, syar
till
handlingarna.
- spårbyte Boden-Bastuträsk
Anita Lindfors redogör for den politiska skarpa skrivelsen till rrafikverkets
GD Gunnar Malm avseende uppskjutet spårbyte mellan Boden och
Bastuträsk. Skrivelsen är även skickad till berörda ministrar. Trots eftersatt
underhåll, kapacitetsproblem, ökade godstransporter, urspårningar,
säkerhetsbrister, avsaknad av omledningsalternativ samt att åtgärden är
prioriterad i nationella transportplanen skjuter nu Trafikverket upp spårbytet.
I svaret från Gunnar Malm hänvisas till ändrade ekonomiska fiirutsättningar
och att det är större konsekvenser och risker t ex. für trafiken på västra - och
Södra stambanan samt att avsteg från prioriteringskriterierna i nationella
planen inte kan ske. Enligt planen ska underhållsbehov elimineras i
storstadsområden och huvudstråk samt på malmbanan till hälften. I svaret
hänvisas till att vid ev. extra medel kan åtgärder påbörjas under 2016.
Sträckan Boden-Bastuträsk är 17 mil och på två mil har byte av räls skett.
Löftet frân2014 var att genomfiira arbetet på ytterligare 12 mil under
sommaren 2015 och resterande tre mil 2016.
Nedsatt hastighet på sträckan innebär rejält ökade kostnader für näringslivet
och persontrafiken mellan umeå och Luleå kan måsta omprövas och är ev.
inget alternativ pga. av tidsåtgången.
Tillväxtberedningen beslutar att uppdra till Peter Roslund att fürsöka ordna
ett möte med infrastrukturministern den 20 februari i sundsvall. vid nästa
möte diskuteras om behov av mer agerande kan behövas.
7 Yttrande, skrivelse - trafikledningscentral Boden
Anita Lindfors återkopplar till genomfiirda åtgärder enl. beslut på mötet i
november avseende Trafikverkets utredning "Rätt funktion på rätt plats,,
vilket främsta syfte îir attfãtill ett gemensamt styr/ trafikledningssystem .
Utredningen ftireslår att antalet trafikledningscentraler minskas från åtta till
fina, med Gävle som nordligaste. Utredningen har stort fokus på
trängselproblematiken i storstadsregionema och visar brist på kunskap om
det extrema trafikupplägget med bl.a. den tunga och frekventa malmtrafiken
som är gränsöverskridande.
utredningen visar även på bristfüllig bearbetning av fakta gällande den norra
landsändan framftirallt då det gäller fungerande arbetsmarknadsregioner,
utbildning och forskning. Det inskickade yttrandet fokuserar på att den
speciella trafiken kräver specialistkompetens och god anläggningskännedom.
Det har även giorts en gemensam skrivelse tillsammans med landshövdingen
i frågan till ansvarig minister och ftir kännedom till Trafikverket och
riksdagsledamöter. Dialog har ftirts med Bodens kommun som är aktiva i
frågan.
2
2015-02-27
Tillväxtberedning beslutar uppdra till ansvariga tjänstepersoner att ftira
dialog med Bodens kommun om det behövs mer agerande fran politiken
samt återkomma
till
nästa möte.
I
Info Norrbotniabanan
Ulrika Nilsson informerar att en EU ansökan, TEN-T, om medfinansiering
kring Norrbotniabanan är inlämnad till Trafikverket avseende sträckan
Umeå-Dåve (bygghandlingar, ej till investering) och Umeå-Skellefteå (
järnvägsplaner). Regeringen väntas inom kort fatta beslut om ev.
godkännande så ansökan kan skickas in till EU. Ulrika säger att diskussioner
ffirs även om att ansöka från regional fonden, ERUF om ett nytt lobbyprojekt
fijr Norrbotniabanegruppen. Nu finansieras projektet via Norrbotniabanan
AB.
Peter Roslund tillägger att fÌirhoppningen 2ir att regeringens beslut om TENT ansökan blir positivt. Han fortsätter att om planprocessen åter kommer
igång öppnar det även möjligheter att på sikt få bort den döda hand som nu
ligger över kustkommunernas markanvändning. Det är viktigt att politisk
fortsätta driva Norrbotniabanan som den saknade länken i Bottniska
korridoren fiir Västernorrland positioner Ostkustbanan nästan som det är
korridoren.
Tillv2ixtberedning beslutar att om ett möte kommer till stånd med
infrastrukturministern i Sundsvall även lyfta betydelsen av att EU-ansökan
godkänns. I övrigt läggs informationen till handlingarna.
9 Aktuellt
på EU nivå och övrigt på gång.
Ulrika Nilsson informerar att ansökningar, denna period inom TEN-T, från
norra Sverige är gällande Norrbotniabanan, Kvarken "Midway Alignment"
(ska stärka befintliga transportstråk) och ev. Luleå hamn.
Hon fortsätter att informera om processen som pågår ftir att starta
persontrafik på Haparandabanan (berörda kommuner, RKM, Lst, TRV,
l.ü-L). Trafikverket har kartlagt åtgärdsbehovet och anläggningskostnader på
stationer i Luleå, Boden, Kalix och Haparanda och finansiering av
nödvändiga åtgärder finns med i planen. Beräknad driftkostnad grundar sig
på den prisbild (ca20 milj) som gällde när Norrtåg upphandlade operatör
2009, däpersontrafik på Haparandabanan fanns med som option. Berörda
kommuner har tagit beslut om medfinansiering av driften med 5 miljoner.
Enligt ftireslagen finansieringsfÌirdelning fÌireslås att resterande drift skostnad
står landstinget fÌir 5 miljoner och staten ffir 10 miljoner.
Det troliga sceneriet är att prisbilden kan komma att nästan dubbleras vid
kommande upphandling. Beslut om antagande av nytt operatörsavtal, ffir
perioden augusti 2016- 2021, kommer preliminärt att tas i juni 2015.
Persontrafik på Haparandabanan finns med som option.
Landstingets har inte beslutat om finansiering samt inga ftirhandlingar med
staten sker ännu. Idag saknas även finansiering av en eventuell station /
plattform i Morjärv. För en trafikering behöver också beslut om allm?in
3
2015-02-27
trafikplikt tas i RKM vilket är svårt om inte driftfinansieringen är klar.
Persontrafik på Haparandabanan innebär positiva pendlingsmöjligheter och
är ett långsiktigt arbete.
Trafikverket remiss "funktionellt prioriterat vùgnät" ska vara utskickat
till
samtliga kommuner och andra regionala aktörer. Remissen ska ses som ett
planeringsunderlag med fokus på tillgänglighet für godstransporter,
arbetspendling och persontransporter. senast e 27 februari ska remissvar
vara inskickade.
Tillväxtberedningen beslutar att ansvariga tjänstepersoner skickar en påmintill kommunerna eftersom flera kommuner inte hört talas om remissen och den är viktig for samhällsutvecklingen.
nelse med information samt länken
Tillväxtberedning uppdrar till ansvariga tjänstepersoner att ta fram ett fitrslag
och beslutar prioritera E10 med fokus på Kiruna-Gällivare i sitt yttrande.
God tillgänglighet till arbete, studier, etc ftirutsätter att samtliga kommuncentrum och viktiga anslutningspunkter kan kn¡as till det funktionellt prioriterade vägnätet. Ythandet godkänns av ordfìirandena.
Övrig information läggs till handlingarna.
10
Val till intresseftireningen Norrtåg
Norrtågs intressefürening har begärt in namn från Norrbotten. Tidigare har
funnits tre ordinarie, Annika Eriksson (mp) och Anders Josefsson (m) för
NLL samt Peter Roslund (s) fÌir kommunfürbundet. Eivy Blomdahl (s) har
varit ersättare från kommunftirbundet. Numera ska två ordinarie väljas samt
en ersättare.
Tillväxtberedning beslutar nominera Annika Eriksson (mp) NLL och peter
Roslund (s) Kf som ordinarie samt Anders Josefsson (m) NLL som ersättare.
11 Det regionala strategiarbetet
Anita Lindfors redogör att nu är det klart med strukturfonderna 2014-2020.
Det är en satsning pâ 67 miljarder kronor ftir att bidra till att uppnå Europa
2020-mãúen om smart och hållbar tillväxt ftir alla fi)r att stärka EU:s och
Sveriges konkurrenskraft. De omfattar fiiljande fna program;
Landsbygdsprogrammet (36 mdkr), Regionalfondsprogrammen ( I 6 mdkr),
socialfondsprogrammet (13 mdkr) och Havs- och fiskeriprogrammet (ca r,5
mdkr).
Regionala fonden, ERUF har sin ftirsta utlysning mellan 9 februari och 6
mars. Hela programmet öppnar inte men det möjliggör projekt bl.a. inom
FouI, bredbandinfrastruktur, nystaruetablerade fiiretag, till koldioxidsnål
ekonomi samt nya multimodala transporter. socialfonden, ESF utlysning är
öppen mellan 23 januari och 16 mars. Fokus är på sysselsatta inom
programområde (POl) samt nyanlända och de som är långt ifrån
arbetsmarknaden inom PO2.
4
2015-02-27
Projekt inom landsbygdsprogrammet dröjer eftersom EU-kommissionen inte
formellt godkänt programmet. Det beräknas komma igång under september
2015. Endast medel till bredbandsutbyggnad är nu möjligt att söka och där
pågår en dialog mellan Lst och kommunerna via IT-Norrbotten.
Generellt är det hårt tryck på medfinansiering vilket innebär att flera
potentiella projektägare kommer att få avslag samt bra projekt kommer att
måsta väljas bort.
Regeringen utser inom kort ordftirandena i de åtta
strukturfondspartnerskapen. För Övre Norrland är landshövding Sven-Erik
Österberg och Harriet Classon (s) Västerbotten nominerade.
Näringsdepartementet genomftir 4 möten/år med regionala politiker det s.k.
Nationellt forum avseende regional tillv2ixtpolitik. I dagarna har
departementet inbjudit de regional tillväxtansvariga fìir diskussioner om
upplägget fortsättningsvis. Vilket innebär att ingen politiker från Norrbotten
är representerad mot tidigare fira stycken. SKL:s uppfattning är att dialogen
ska hållas med regionala politiker och att landshövdingar inte ska blandas in.
Tillväxtberedningen beslutar godkänna en skrivelse till ansvarig minister
avseende betydelsen av politisk fÌireträdarskap från regionerna på nationellt
forum.
I2LTA
Business verksamhet, GrT Holmgren
Gry Holmgren berättar om LTU- Business AB som ska vara en regional
aktör fÌir innovation och tillväxt. De arbetar med affürsutveckling i SME,
kommersialisering, uppdragsutbildningar och specialistuppdrag som t.ex.
analysrapporter och strategier. Målet är bl.a. att utveckla mer av kreativa
tjänsteinnovationer och ett samarbete har inletts med Incubator GO
Business.
Ett lyckat samarbete ftir att nå SME füretag är avsiktsftirklaring med 17
kommuner i Norr- och Västerbotten. Ett strukturerat samarbete via
näringslivskontakter startade 2011 och har fram till sista december 2014
initierat 207 samarbeten mellan füretag/organisationer och LTU. Det handlar
om uppdragsforskning, studentarbeten, examensarbeten och ftirädling.
Informationen läggs
13
till
handlingarna.
Återkoppling diatog med UD
- Arktiska frågor
Jenny Mozgovoy återkopplar till uppdraget från tillväxtberedningen i
november att ta fram ett utkast på upplägg fiir ett samarbetsforum. Forumet
ska ske tillsammans med berörda departement och med Västerbotten. UD
kommer attvara ansvarig och vill även att tjänstemän från resp. länsstyrelse
bjuds in. Eftersom frågorna är mycket aktuella på EU nivå är Mikael
Jansson, North Sweden inkluderad. Syftet med samarbete kring Arktis
mellan nationell och regional nivå är att öka kunskapen och samarbetet kring
5
2015-02-27
Arktis samt stärka Sveriges och vår regions position. Mikael Anzén,
kansliråd på utrikesdepartementet med fokus på Arktis är kontaktperson.
Det finns olika definitioner av Arktis. Politiska definitionen av Arktis är
området norr om polcirkeln, då det är polcirkeln som definierar vilka länder
som är med i arktiska rådet. Miljöorganisationer tittar på Arktis ur ett
antarktisk perspektiv och glömmer ofta bort att folk bor där. När uD pratar
om arktiska regionen ser de i ftirsta hand till Nonbotten och västerbotten.
Tillväxtberedning beslutar utse Kent ögren och Agneta Lipkin från
landstinget samt Robert Bernhardsson och Niklas Nordström från
kommunfiirbundet till det arktiska forumet.
14
Europaforum Norra Sverige
Jenny Mozgovoy berättar att Europaforum arbetar just nu med en
uppftiljning av regionernas inflytande i programmeringen av EUprogrammen 2014-2020. utgångspunkten i utvärderingen är EUs intentioner
i strukturfondftirordningarna. Tidsplanen är att det ska finnas ett utkast till
rapportörsmötet i februari och att uppföljningen ska redovisas på nästa
Europaforum i Jämtland 12-13 mars 2015.
Därefter är det Nonbottens tur att vara värd. Under det forumet som
ffirslagsvis sker början av 2016 kommer den nya handlingsplanen att antas.
våra rapportörer har diskuterat att arbetsgruppen ftir området attraktiv
livsmiljö har svårt att hitta sin roll. Frågorna är viktiga für samtliga län men
det är svårt att hitta policyfrågor på EU nivå att bevaka. Förslaget fiån
återigen att lyftas
delar dessa synhandlingsplanen. Norrbotten kommer även att fÌireslå
iråil:, ftir ett stort
"n
Europaforum under 2015 anordna ett utökat rapportörsmöte
i Bryssel där fler
politiker kan delta. Syftet åir att positionera nona regionen samt främja
kunskapsuppbyggnad bland fler politiker.
Tillväxtberedningen har tidigare beslutat att rapportörerna skulle driva
frågan om utökat rapportörsmöte i Bryssel samt att det räcker med ett stort
Europaforum vartannat år med undantag t.ex. inftir en ny
strukturfondsperiod.
Informationen läggs
till
handlingarna.
15 Nuläge - OECD studie.
Anna Lindberg informerar att samtliga 14 regioner har godkänt att en
OECD - studie ska göras. Då OECD är en organisation som inte kan
upphandlas måste varje region skriva under ett donationsbrev till OECD där
de fürsäkrar sin del av studien. Allt detta arbete pågår nu.
Varje region ska utse en politisk representant till styrgruppen och en
koordinerad tjänsteperson. Maria Stenberg är tidigare utsedd som
Norrbottens politiker och koordinerad tjänsteperson är John Kostet.
6
2015-02-27
Samordningen i Sverige kommer ske genom Europaforum samt Mikael
Jansson åir utsedd att vara koordinator ftir Sverige. Kostnaden ftir studien åir
beräknad till totalt 423 300 euro delat på 14 regioner blir det cirka 30 000
euro per region. Länsstyrelsen, kommunfürbundet och landstinget
finansierar i Norrbotten.
OECD är en respekterad röst med mycket erfarenhet och en studie ger status
och kvalitetetsst?impel. För norra Europa blir studien ett verktyg ftir
ftir att behålla gleshetsbonusen samt vår
Studien kan även stödja det regionala tillväxtarbetet.
påLverkansarbete och argument
närhet
till Arktis.
OECD kommer göra regionala fallstudier med cirka 10 sidor per region.
Därutöver kommer det göras ñrdjupade studier över hela NSPA regionen
inom2-3 områden.
Tillväxtberedningen har diskuterat fokusområdena; hur öka regionens konkurrenskraft, hur möta de demografiska utmaningarna, hur ståirka de mänskliga kapitalet och dess band med privat sektor samt hur åstadkomma synergier mellan transportinvesteringar och andra insatser. Det viktigaste är att
välja ett område som ger mest nytta och som utifran ett helhetsperspektiv
inkluderar de övriga t.ex. en konkurrenskraftig region.
Informationen läggs
16
Kraftsamling
till
handlingarna.
- info
Anna Lindberg informerar allkraftsamling har pågått under 201l-2015 och
avslutas den 10 februari på Kulturens Hus. Syftet tir att skapa en bred mötesplats med flera röster i samhällsdebatten och en breddad syn på tillväxt. Arbetet åir ett komplement till den regionala utvecklingsstrategin. De stora konferenserna, lokala mötena och dryga 400 runda bords samtalen har bidragit
till en kunskapsuppbyggnad inom områdena; Unga Jåimställdhet Mångfald
och Integration. Visionen med framtidsbilder ftir livet i Nonbotten 2030 ansvarar nu varje individ, ffirening/organisation, myndighet, ffiretag och kommun att ftirverkliga idéer om ett öppnare och bättre samhälle. Verkstad blir
det i norrbottningarnas vardag genom t ex beslut hos myndigheter, kommuner, ftiretag, i lönefnirhandlingar, projekt och rekr¡eringar, i vården och styrelsen, på festen i kvarteret och i leken på skolgården, mötena i fÌireningen
samt vid fikaborden.
Informationen läggs
17
till
handlingarna.
övriga frågor
Anita Lindfors redogör ftir fürslag till skrivelse till näringsministern samt fìjr
kännedom till övriga berörda ministrar. Tony Blomqvist,IT-Norrbotten som
hanterar frågan har sedan tidigare informerat de flesta politiker i ärendet.
Det handlar om gjorda investeringar i bredbandsutbyggnad och genom avtal
nyttjades Vattenfalls befintliga luftburna ledningsnät ftir optofibern. Vattenfalls fÌirslag innehöll utfÌistelser om en långsiktig, stabil lösning med eliminering av framtida överraskningar vilket lT-Norrbotten och kommunerna
trodde på.
7
2015-02-27
sedan fÌirändrades allt efter stormen Gudrun när bolaget fick nya direktiv fÌir
att såikra sårbarheten ftir elfÌlrsörjningen och som nu drabbar fiberinfrastrukturen. samtidigt når bolaget inte fram i någon bra dialog med vattenfall om
en samfÌirståndslösning och nu verkar den enda framkomliga vägen vara ett
agerande från den politiska nivån.
Tillväxtberedningen beslutar att godkänna fÌirslaget till skrivelse och skicka
till ntiringsministern ftir att fä till stånd en konstruktiv dialog avseende
vattenfalls redan påbörjade och planerade förändring av ledningsnätet och
hur det påverkar lT-Norrbotten/kommunernas fiberinfrastruktur.
den
Nästa möte, torsdag 19 mars k1.10.00
-
16.00
Lokal: Sammanträdesrum l, Kommunfìirbundet, V. Varvsgatan 1l
Avslutning
ordftirande Britta Flinkfeldt Jansson tackar für visat intresse och avslutar
18
mötet.
*.}
Maria Stenberg
F
Ordffirande
Justerare
þr,kl^14
Anita Lindfors
Sekreterare
I
201
5-03-25
Protokoll
Tillväxtberedningen
Tid och plats
l9 mars 2015, kl
10-15, sammanträdesrum
l,
Kommunftjrbundet.
Närvarande
Britta Flinkfeldt Jansson (s)
munforb.
kom-
Lars Alriksson (m) Kf
Robert Bernhardsson (s)
Yvonne Stålnacke (s)
LKF
Kf
Ulrika Nilsson, NLL p1-10
Anna Lindberg, NLL
Anita Lindfors, Kommunftirb
Maria Stenberg (s) NLL
Glenn Berggård (v) NLL
Agneta Granström (mp) NLL
Anders öberg (s) NLL
Kenneth Backgård (ns) NLL
Anna-Stina Nilsson (c) NLL
Linnéa Ekman, (m) NLL
Agneta Lipkin (s) NLL adj.
För kännedom
Peter Roslund (s) Kf
Kent Ögren (s) NLL
Peter Waara (s) Östra Norrbotten Dan Ankarholm (ns) NLL
Niklas Nordström (s) Fyrkanten Anders Josefsson (m) NLL
Jeanette Wäppling (v)
Kf
Lotta Åhman (s) Kf
Linda Frohm (m) Östra
Norrbotten
Anna Hövenmark (v), NLL
Jens Sundström (fp), NLL
Kenneth Sandberg (mp), NLL
Kristina Zackrisson (s) LKF
Helena Öhlund (s) Fyrkanten
Dagordning
1
2
3
4
Mötesordftirande Britta Flinkfeldt Jansson öppnar mötet och hälsar alla
välkomna.
Till justerare väljs Maria Stenberg.
Dagordningen godkänns med tillägget information om regionfrågan under övriga frågor.
Föregående protokoll godkänns och läggs
till
handlingarna.
5 Återrapportering - aktuellt med Trafikverket
Anita Lindfors redogör utifrån uppdraget från fürra mötet att prata med Bodens kommun om ytterligare politiskt agerande behövs avseende TRV:s utredningen "rätt funktion på rätt plats" och fiirslaget att minska frän ättatrafikledningscentraler till !ra. Nuläget är att Trafikverket kommer att fokusera pä att implementera det nya styr- och ledningssystemet och forst 20202022besluta om vilka trafikledningscentraler som ska awecklas.
Avseende uppskjutet spårb¡e Boden - Bastuträsk fanns det inga möjligheter
till möte med infrastrukturministern den 20 februari i Sundsvall som Peter
Roslund fick i uppdrag att ordna. Däremot har andra möten ägt rum med infrastrukturminister Anna Johansson. Yvonne Stålnacke informerar om mötet
2015-03-25
som var i Luleå den l0-l I mars. Första dagen besöktes isbrytare ODEN och
där trAffade hon bl.a. generaldirektören på Sjöfartsverket samt Lars-Eric
Aaro, LKAB. Fokus låg på isbrytningsverksamheten och Oden som forskningsfartyg samt projektet Malmporten vilket ska fürbätha sjövägarna lor
malmtransporterna från gruvorna i Sverige och Finland. Under onsdagen
mötte Anna Johansson bland andra Luleå hamn, politiker från Luleå kom-
mun- SSAB och Roliden für aft diskufera infrasfnrkfrrrfrågor, Där lyftes nöc!vändiga åtgärder ftjr Luleå hamn, stambanan/malmbanan, E10 och investeringar i Norrbotniabanan. Ministern gav inga löften.
Maria Stenberg var tillsammans med landshövding Sven-Erik Österberg,
Erik Bergqvist, Region Västerbotten, landshövding Magdalena Andersson
samt füreträdare ftir SSAB och träffade ministern i Stockholm den 16 februari där fokus var på det uppskjutna spårb¡et på stambanan och vilka allvarliga konsekvenser det medfür främst für industrin. Ministern är medveten om
problematiken men underhållet på järnväg är kraftigt eftersatt och medel
saknas i dagsläget att genomfüra det. Om nya budgeten godkänns kan det
finnas möjligheter men åtgärdema lordröjs ändå tidsmässigt.
Kenneth Backgård som deltog på näringsdepartementets hearingen om nationella strategin lyfte frågan där. Han konstaterar att hela Sverige efterfrågar
underhållsåtgärder och satsningar på järnväg vilket gör det ytterst komplext
* ^ ) ^-2 ^,-:t ^,-:,-^,rilçu Pr rur t[ur [lBar.
Trafikverkets remiss "funktionellt prioriterat vägnät" är ett planeringsunderlag med fokus på tillgänglighet ft)r godstransporter, arbetspendling och persontransporter. Utifrån uppdraget från fürra mötet skickades en påminnelse
med information samt länken till kommunerna där det påpekades att remissen var
viktig att besvara ftir samhällsutvecklingen.
Ett yttrande från TVB har tagits fram och godkänns av ordfürandena. Yttrandet utgår från TVB;s diskussioner att prioritera E10 med fokus på KirunaGällivare samt god tillgänglighet till arbete, studier, etc lorutsätter att samtliga kommuncentrum och viktiga anslutningspunkter kan knytas till det
funktionellt prioriterade vägnätet.
Tillväxtberedningen beslutar efter återrapporteringen att i nuläget fortsätta
bevaka frågorna ftir eventuella behov av åtgärder längre fram.
6 Info Norrbotniabanan
Ulrika Nilsson informerar att en EU ansökan, TEN-T, om medfinansiering
kring Norrbotniabanan är nu godkänd av regeringen samtidigt med 65 andra
ansökningar som nu har skickas in till EU ftir att forhoppningsvis erhålla
medel från CEF (Connecting Europe Facility), fonden für ett sammanlänkat
Europa. Ulrika säger vidare att Norrbotniabanan AB som juridiskt person
blir beställare och fürhandlingspart om finansiering av hela banan.
Däremot kommer Nonbotniabanegruppen ansöka från regional fonden,
ERUF om ett nytt påverkansprojekt, ett 3- årigt projekt med en budget på
11,7 miljoner kr. Projektägare blir Skellefteå kommun. NBBG uppgift är att
påverka, ta fram underlag, komma med synpunkter på utredningar, kunskapsuppbyggnad om NBB. Exempelvis identifiera brister och flaskhalsar i
2
201 5-03-25
anslutande trafiksystem ftir att få full effekt på NBB samt i övergångar mellan olika transportslag och behov av strukturella forbättringar i planeringen
for att underlätta lor exempelvis näringsliv och besöksnäring när banan är på
plats.
Informationen läggs
till
handlingarna.
7 Övrigt på gång inom infrastruktur
samt på EU-nivå.
Ulrika Nilsson berättar att EU-kommissionens ordfürande med sin sk. Junkerplan lor europeiska strategiska investeringar ftir flerjobb och tillväxt behöver ta medel från CEF-fonden. I så fall blir det ingen utlysning ftirrän slutetpä2016. Det diskuteras även att ta medel från Horizon2020 och strukturfonder.
EU kommissionen öppnar en konsultation på vitboken ftir transportsystemet.
Infrastrukturgruppen inom North Sweden arbetar med det och lyfter frågan
även att EFNS svarar på konsultationen.
Torbjörn Suneson är tf generaldirektcir på Trafikverket efter Gunnar Malm.
TVB efterfrågade på ftirra mötet information om utredningen av 74-tons fordon. Regeringen uppdrog i april 2014 ät Transportstyrelsen och Trafikverket
att vidta forberedelser für att fordonståg med en bruttovikt på upp till T 4 ton
skulle kunna trafikera delar av det allmänna vägnätet. Utredningen blev klar
i oktober 2014 och efter kontakt med SKL meddelar de att nuvarande regeringen inte har tagit något beslut.
Erfarenheter från olika forsök visar på olika nyttoeffekter; ledig kapacitet
nyttjas, energianvändning och utsläpp av klimatgaser minskar radikalt, inget
ökat slitage på vägnätet samt säkerheten ökar genom användning av bästa
teknik och fürre bilar. Trafikverket foreslår att en begränsad del av det allmänna vägnätet kan öppnas for fordonståg med en bruttovikt på upp
till74
ton där vägnätet är robust byggt och bedöms klara belastning av de tyngre
fordonen. Framftirallt är det broars bärighet som behöver åtgärdas. I Norrbotten är E4 och
El0
utpekade.
På det regionala vägnätet dvs. länsvägar och övriga vägarna finns fürutom de
broar som inte klara dessa tyngre fordon också brister i vägarnas bärighet
För att identifiera de vägar på det mindre vägnätet som kan öppnas behöver
en fortsatt analys göras. För att prioritera vilka vägar på det mindre vägnätet
som är viktigast behövs en dialog med kommuner och näringslivet, främst
skogsnäringen. TRV säger att det behövs även en fortsatt analys ftir att identifiera brister på de loreslagna anslutningsvägarna och dialog med berörda
kommuner till utpekade centrala hamnar och terminaler i anslutning till det
utpekade statliga vägnätet.
Övrig information läggs till handlingarna.
8 Det regionala strategiarbetet
Anita Lindfors informerar att Regionala fonden, ERUF har haft sin ftirsta
utlysning. 80 ansökningar har inkommit med anspråk på 963 mkrl 57%o av
3
201
5-03-25
budget (1,7 mrd). 60 projekt söker medfinansiering från Länsstyrelsen med
anspråk pâ I l0 mkr. 30 projekt med anspråk på ca 50 mkr söker medt"rnansiering från landstinget.
Generellt kan konstateras att det är höga anspråk, stora, komplexa projekt, fa
projektägare, liknande projekt som tidigare och flera projekt vill göra samma
saker. Positivt ar a|t näringslivet är mer involverat än tidigare, vilket är ett
krav i detta program.
Socialfonden, ESF huvudmål är att fürverkliga den nationella arbetsmarknadspolitiken. Utlysningar inom sociala fonden har riktas till POl, sysselsatta med syfte att stärka kompetensutveckling, öka omställningsftirmågan
für arbetsplatser/individer. Till PO2, från lorstudier som gjordes 2014 och
syftar till att motverka utanftirskap, främja kompetensutveckling, bl.a. (unga
15-24 år). Till PO2, nyanlända (inskrivna på AF), för att stärka möjligheter
till inträde på arbetsmarknad, och främja anställningsbarhet. Totalt har 30
ansökningar inkommit och även detta program har höga anspråk. Beslut fattas
ijuni
av det nya strukturfondspartnerskapet for bägge programmen.
Näringsdepaftementet och ansvarig minister, Sven-Erik Bucht har hållit en
hearing om den nationella strategin ftir regional tillväxt och attraktionskraft
2014-2020. Hanteringen av politikområdet regional tillväxt ska utgå från ett
fr¡ïrseLfnriellf
nprcnpLfi.,
Flo. i^hh.,ti-.-'ta
v Ðir^+-¡vrvlaö - k^^-,{^*:liri^uvlrrvlr¡rluvwt,
1,,,1+,,nultul,
service, kommunikationer behövs lor att skapa konkurrenskraftiga regioner.
Strategin ska vägleda samt fortydliga inriktning, prioriteringar och skapa
ftirutsättningar ftir genomfürandet på regional och lokal nivå. Den tidigare
regeringen tog fram strategin och nuvarande regeringen gör smärrejusteringar. Regeringens huvudmål är att Sveriges ska ha EU:s lägsta arbetslöshet
2020.
Regionala partnerskapet beslutade den 17 mars om inspel från Norrbotten på
den nationella strategin; att inriktningen stämmer väl överens med vår regionala utvecklingsstrategi (RUS), att det behövs bättre samordning på nationell
nivå mellan departementen, att ftir näringslivet konkurrenskraft krävs spårbyte på stambanan, att flera näringar som finns i länet har nationell betydelse
och behöver även nationella beslut och fìirutsättningsskapande insatser. Exempelvis testnäringen, datacenter, rymden och gruv- och mineral. Kompetensfürsörjning, jämställdhet och integration är avgörande faktorer ftir tillväxt. Sverige är genom Norrbotten en del av den geografiska makroregionen
Arktis och utifrån klimatforändringar, säkerhetspolitik och naturresurser är det en nationell angelägenhet. Bostadsfürsörjning och finansieringssystem
som stimulerar byggande är en nyckelfaktor avseende integration och tillväxt.
Anna Lindberg informerar om möjligheter att stärka afftlrsområdet tester i
kallt klimat. I slutet av februari hölls ett seminarium anangerat av Invest in
Norrbotten, Business Sweden, Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvsbyns kommun för att ñ fler internationella affÌirer inom detta affürsområde. Det finns
en bred kompetens i regionen med ett antal olika delafftirsområden inom
testverksamhet; fordon och komponenter, tåg, metallurgi, vind, flyg och IT.
Vinnova deltog och uppmanade länet att komma in med en Vinnväxtansökan
gällande tester i kallt klimat. Länsstyrelsen tog bollen att tillsammans med
LTU ansvara für att ta fram ansökan.
4
201
5-03-25
Tillväxtberedningen beslutar göra en skrivelse till länsstyrelsen som ansvarig
for det regionala tillväxtarbetet gällande att mobilisering och åtgärder kring
testverksamheten bör göras.
9 LTU -
en motor i länet, Staffan Sarbäck, universitetsdirektör
Staffan Sarbäck berättar om LTU som en regional aktör lor tillväxt. Vision
2020 är att LTU utvecklar det attraktiva hållbara samhället genom forskningsresultat som ftirändrar, utbildningar som utmanar och individer som
samverkar. LTU är ett tekniskt universitet och ett forskningsuniversitet och
prioriterar nyttiggörandet i all forskning och utbildning. 59Yo är forskning
och 4lYo utbildning. Universitetet har en positiv utveckling med ökat antal
forstagångssökande, bra kvalitet på utbildningar och starka forskningsområden.
LTU är det universitet i landet som har högst andel ftiretagshnansiering av
externa medel i jämflorelse. Andelen externa medel från EU;s ramprogram
ökar stadigt. Samverkan internationellt ökar och näringsliv och offentlig sektor i regionen är sedan länge väl integrerat i samarbete. Idag är utbildningsproduktionen på ca 8 000 helårsstudenter (HST) vilket begränsas av ett takbelopp som bestäms av regering/riksdag. LTU har kapacitet/kompetens ftir
att utöka utbildningsproduktionen till minst 10 000. LTU prioriterar program
och har tvingats minska på fristående kurser. En vädjan till politiker är att
argumentera när tillftille ges i politiska sammanhang ft)r att påverka takbeloppet dvs. ftir fler utbildningsplatser till LTU.
Informationen läggs till handlingarna.
10
Mineralstrategin
Anna Lindberg redogör für arbetet som pågått under lång tid ftir att ta fram
en gemensam mineralstrategi tillsammans med Västerbotten. Visionen är att
Norrbotten och Västerbotten har utvecklat och stärkt sin utvecklande ställning inom innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn, såväl nationellt som intemationellt fram till2025. Den nationella strategin är en bas ftir
regeringens mineralpolitik och den regionala strategin fìireslår inriktningar
som bidrar till genomlorandet av Sveriges och EU:s målsättningar och den
regionala strategins vision. 6 strategiska områden är i fokus; samhällsplanering, kompetensftirsörjning, infrastruktur, miljö, forskning och innovation,
och konkurrenskraft. Den regionala strategin berör inte miljölagstiftningen.
Länsstyrelsen är inblandad i tre nationella uppdrag: ta fram en vägledning
for samråd mellan ren- och gruvnäring vid tillståndsprocesser, pilot für översiktlig plan ftir stöd i kommuners detaljplanearbete och en plan det långsiktiga kompetensforsörjningsbehovet.
Etablering av en europeisk kunskapsnod inom området råvaror (Knowledge
innovation Community KIC) (Luleå tekniska universitet) stärker regionens
fürutsättningar att positionera sig inom mineralområdet. Nu pågår diskussioner hur strategin ska omhändertas, om det ska bildas ett mineralforum - ftir
kunskapsutbyte och samordning.
Informationen läggs
till
handlingarna.
5
201
5-03-25
projektperiod North Sweden
Anita Lindfors informerar att vårt gemensamma (BD, AC) Brysselkontor,
North Sweden står infür beslut om en ny projektperiod då nuvarande period
2014-2016 avslutas. Inftir denna period gjordes en djupgående extern utvär11 Ny
dering av hur organiseringen skulle se ut. Ägarna beslöt att projektformen
skulie fortsatta för att möjliggöra fortsatt finansiering trån länsstyrelserna
och universiteten och kunna behålla en bred ägarbild. Vidare beslutades att
det tydliga uppdraget att fokusera på policypåverkan fortsättningsvis ska
gälla och att personalen ska vara placerad i Bryssel. North Sweden har utifrån sitt långsiktiga påverkansarbete skaffat legitimitet på Brysselarenan
bland EU-institutioner och Sveriges ständiga representation. Ägarna loreslog
en lärgre period frãn2017, forslagsvis 7 år ftir att komma i btittre fas med
strukturfondsperioden. Utredningen tittade även på frågan om ihopslagning
med MidSweden och där beslutade ägarna att inte gå ihop då det inte såg
nyttogörande effekter utan det räckte med att utvecklad samverkan.
Diskussioner om ihopslagning återkommer ibland och North Sweden behöver ett tydligt besked vad ägarna vill lor att fü arbetsro. De olika ägarna från
Norrbotten har en gemensam uppfattning att inte gå ihop.
Tillväxtberedning beslutar att ingen ihopslagning med MidSweden ska ske.
Det finns inga ekonomiska och kvalitéts effekter samt med tanke hur situationen ser ut på MidSweden är det inte aktuellt utan det räcker med samverkan i gemensamma frågor.
12
Arktiska frågor
Anita Lindfors informerar att EU kommissionen (DG Mare) kommer under
året att arbeta fram ett ft)rslag till en EU policy om Arktis. Ett fiirsta steg på
denna process var EUs konsultation om Arktis som tillväxtberedningen svarade på innan jul. Under våren kommer DG Mare anordna en rad möten med
tjänstemän für att lordjupa sig i några avsnitt. Den29 april kommer det vara
ett möte i Rovaniemi om infrastruktur, gruvor, ursprungsbefolkning m.m.
Ovrigt pågår dialog med Mikael Anzén på UD och planering om upplägget
av det ftirsta arktiska forumet.
Informationen läggs
till
handlingarna.
Europaforum Norra Sverige
Ellinor Söderlund berättar att drygt 100 deltagare var på Europaforum Norra
Sverige (EFNS) den l2-13 mars i Östersund. Det var flera intressanta füreläsningar bl.a. om urbanisering, cirkulär ekonomi och allt finns att ta del av
på www.europaforum.nu Vidare antogs två positioner gällande synpunkter
13
och rekommendationer kring programarbetesprocessen samt en position om
energiunionen.
Anita Lindfors berättar att Europaforum har gjort en utvärdering av regionernas inflytande i framtagande av partnerskapsöverenskommelsen och programmeringen inftir strukturfondsperioden 201 4-2020. Sammantaget anser
EFNS att den nationella nivån inte foljt EUs intentioner om flernivåstyre och
6
201
5-03-25
till infl¡ande har varit mycket begränsat. Ansvaret och arbetet har även varit splittrat på flera departement vilket även
inneburit tidsbrist i programskrivandet samt till dialog och florankring.
delaktighet utan möjligheter
Europaforum Norra Sverige har antagit en position gällande EUkommissionen initiativ till skapande av en ny europeisk energiunion. De utpekade fem dimensionerna; trygga energiforsörjningen, stärka den inre
energimarknaden, öka energieffektivisering, minska användning av fossila
bränslen och stärka FOUI inom området ger både möjligheter och stora utmaningar ftr norra Sverige. Frågan är komplex och EFNS kommer fortsättningsvis noggrant att ftilja arbetet inom energiunionen for eventuella framtida positioner.
Nästa stora Europaforum blir 25-26 februari 2016 i Norrbotten. Det beslutades åiven att anordna ett utökat rapportörsmöte i Bryssel den 7-9 oktober där
fler politiker kan delta utifrån att bredda kunskapen och att positionera norra
Sverige.
Tillväxtberedningen beslutar efter diskussioner ati arbeta für att det utökade
rapportörsmötet flyttas till senare under året och att nödvändiga kontakter tas
med brysselkontoret och EFNS. I övrigt läggs informationen till handlingarna.
14 OECD studie.
Anna Lindberg informerar att planeringsarbetet für genomftirande av studien
für de 14 regioner pågår. Ett möte har hållits i Bryssel tillsammans med
OECD. EU-kommissionen har även blivit informerad om studien och blev
mycket intresserade. Processen börjar med att frågeställningar skickas till
varje region som sedan blir en sammanställning ftir varje land. OECD kommer att göra tre resor till regionerna - Finland i juni, Sverige/Norge i oktober
och Norge/Sverige i januari. Intervjuer och granskningar kommer att utgå
från sammanställningarna. Sammantaget blir det en studie ftir hela NSPAregionen med fordjupade studier inom 2-3 områden. Därutöver blir det regionala fallstudier med cirka 10 sidor per region. För norra Europa blir studien
ett verktyg ftir påverkansarbete och argument kopplat till närheten till Arktis
och ftir att behålla den extra allokeringen.
Informationen läggs
15 Övriga
till
handlingarna.
frågor
Maria Stenberg informerar att landstingsstyrelsen beslutat att inge till regeringen en ansökan om att fa överta det regionala utvecklingsansvaret enligt
lagen (2010:630) från 1 januari 2077.En politisk styrgrupp bestående av en
representant per parti i landstingsfullmäktige bildas och där erbjuds Kommunlorbundet Norrbotten att ingå med två representanter. Det är av vikt att
starta arbetet med att skapa fürutsättningar flor Region Norrbotten men Stenberg awaktar med processen tills regeringen gett positiva signaler.
Informationen läggs
till
handlingarna.
-
Nästa möte, torsdag2S maj kI.10.00 16.00
Lokal: Sammanträdesrum, i Kommunftirbundet nya lokaler
7
201
5-03-25
Avslutning
OrdfÌirande Britta Flinkfeldt Jansson tackar fÌir visat intresse och avslutar
16
mötet.
Britta
Maria Stenberg
J
Ordfìirande
Justerare
la,l"k r/^
Anita Lindfors
Sekreterare
I
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Plats
Beslutande,
Barn- och utbildningsberedningen
Beslutande,
Socialberedningen
Övriga deltagare
Underskrifter § 1- § 13
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn
Carina Sammeli, (s), Luleå
Bengt Westman, (s), Haparanda
Roger Suup, (s), Kiruna
Sture Nordin, (s), Älvsbyn
Rigmor Åström, (m), Boden
Helena Öhlund, (s), Älvsbyn
Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå
Marlene Haara, (s), Haparanda
Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog
Ayse Duyar, (mp), Luleå
Maud Lundbäck, (s), Kalix Tjänstgörande ersättare
Ingrid Carlenius, kansliet
Maria Lavander, kansliet
Marianne Karlsson, kansliet
Gun-Britt Texwall, kansliet
Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare
………………………………………
Helena Öhlund
Ordförande
………………………………………
Carina Sammeli
Justerare
……………………………………………
Kjell-Åke Halldén
Sekreterare
Sida
1/16
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
2/16
Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och
utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt
1. Välkommen!
Inledning av mötesordförande Helena Öhlund
2.
Val av justerare
3. Föregående protokoll
Bilaga: Föregående protokoll
4. Allmän information och diskussion om beredningarnas uppdrag
Inledande information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet
Bilagor: a) Instruktion till beredningarna, b) Delegationsordning
5. Barn och unga – nulägesrapport Norrbus
Information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet
Bilagor: a) Förslag till överenskommelse Skyddat boende, b), Kunskapsunderlag
6. Överenskommelse psykisk ohälsa 2015
Information av Gun-Britt Texwall, kansliet
Bilagor: a) 2014 års prestationsersättning, b) Överenskommelse
7. Samverkan mot våld, Överenskommelse skyddat boende, skriftliga förslag
kunskapsunderlag och överenskommelse
Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld
Bilagor: a) Förslag till överenskommelse, utarbetad av länssamordnaren i samråd
med personal från Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting, b)
Kunskapsunderlag
8. Information om vaccinationer
Information av Maria Lavander, kansliet
9. Val vice ordförande i Barn- och utbildnings beredningen samt
Socialberedningen
10. Nominering av ledamöter till samverkansberedningen
Bilaga: PM
11. Nominering av vice ordförande/ordförande i samverkansberedningen
(Ordförandeskapet växlar mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens
Läns Landsting. Innevarande år innehas ordförandeskapet av landstinget)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
3/16
12. Delgivningar
Styrelsen val av ledamöter i länshandikapprådet
Styrelsens val av ledamöter i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och
jämställdhetsintegrering
Styrelsens nominering av ledamot i Jämställdhetsdelegationen
Styrelsens val av ledamöter i FoUI-utskottet
Styrelsens val av ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd
Styrelsens val av ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk
Styrelsens val av ledamot och ersättare i Teknikens Hus styrelse
Styrelsens beslut om Sammanträdesplan 2015
13. Övriga frågor
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§1
Val av justerare
Ordföranden föreslår att Carina Sammeli, (s), Luleå, väljs till justerare
Beredningarna beslutar
Att Carina Sammeli, (s), Luleå, väljs till justerare
____
Sida
4/16
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§2
Dagordning
Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den antas.
Beredningarna beslutar
Att utsänd dagordning antas
____
Sida
5/16
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
6/16
§3
Föregående protokoll
./.
Bilaga.
Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med
godkännande, läggs till handlingarna.
Beredningarna beslutar
Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
7/16
§4
Allmän information och diskussion om beredningarnas uppdrag
Information av Kjell-Åke Hallden, Maria Lavander och Ingrid Carlenius, samtliga
kansliet.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Beredningarna beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
8/16
§5
Barn och unga – nulägesrapport Norrbus
Information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet
Ett nätverk är nu bildat från socialtjänst, skolan och landstinget ca 45 personer.
Målet är att ha erfarenhetsutbyte, stödja arbetet på olika sätt när det gäller
implementeringen av Norrbus. Nästa nätverksmöte är den 23 april.
Arbete med en reviderad Norrbus informationsbroschyr pågår, målet är att den ska
vara klar till april.
Ett annat viktigt område att arbeta med är hälsoundersökningar Hälsoproblem av
såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar
som placeras i familjehem och på hem för vård eller boende. Barn och ungdomar
(0-20 år) som ska (eller nyligen har) placerats i familjehem eller HVB-hem
(institution) på frivillig väg (enligt Socialtjänstlagen, SoL) eller med tvång (Lagen
med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU).
Asylsökande barn och ungdomar som ska placeras enligt ovan nämnda
lagstiftningar ingår också i målgruppen, på samma villkor som barn med
uppehållstillstånd. Samma gäller ensamkommande flyktingbarn. Socialtjänsten
bedömer om hälsoundersökning behöver göras inför placering eller om det kan
göras efter att barnet/ungdomen har placerats.
Landstinget och kommunerna har överenskommit om rutiner och anvisningar i
syfte att säkerställa att barn och ungdomar får genomgå en hälsoundersökning inför
placering.
Avvikelsehantering används sparsamt – viktigt att arbeta med detta i det lokala
samarbetet och på länsdelsnivå samt i nätverket.
En gemensam utvärdering av Norrbus bör göras FoU enheten på landstinget och
Kommunförbundets FoUI enhet bör få i uppdrag att ta fram parametrar och planera
för en utvärdering. Ärendet ska behandlas i samverkansberedningen.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Beredningarna beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
9/16
§6
Överenskommelse psykisk ohälsa 2015
Information av Gun-Britt Texwall, kansliet
Staten och Sveriges kommuner och landsting har enats om stöd till riktade insatser
för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för
personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.
Överenskommelsen är en fortsättning på 2012, 2013 och 2014 års
överenskommelser.
Övergripande målsättningar är:
 En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god
kvalitet.
 Tillgång till arbete och sysselsättning.
 Möjlighet till delaktighet och inflytande.
Två grundkrav ska vara uppfyllda att dels ha en gemensam överenskommelse
mellan landsting och kommun om samverkan kring personer med psykisk
funktionsnedsättning samt webbaserad information till barn och unga.
Prestationsmål samordnade individuella planer för barn och unga, kommunerna ska
rapportera antal upprättade samordnade individuella planer samt gjort en
uppskattning av behovet av sådana planer.
Prestationsmål inventeringar av personer med psykisk funktionsnedsättning,
kommunerna ska göra inventering, en analys och en handlingsplan på området med
fokus på samordnad individuell plan, tillgänglighet på boende och
sysselsättningsområdet, delaktighet och inflytande.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Beredningarna beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
10/16
§7
Samverkan mot våld, Överenskommelse skyddat boende, skriftliga
förslag kunskapsunderlag och överenskommelse
Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld.
Den politiska samverkansberedningen har gett uppdraget att utreda
förutsättningarna för ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn i
Norrbottens län. Av utredningen framgår att kommunerna kan behöva samverka
med varandra kring olika typer av insatser för att skapa ett välfungerande skydd och
stöd för den enskilde. Kommunens ansvar och insatser utgår från gällande
lagstiftning enligt Socialtjänstlagen. Landstinget har ansvar för adekvat medicinskt
och psykosocialt omhändertagande.
Norrbotten har inte denna typ av verksamhet, ett skyddat boende med
myndighetsansvar. Idag kan kvinnorna få stöd och hjälp via kvinnojours
verksamhet men de kan inte alltid ge tillräckligt med stöd och skydd. Det finns ett
behov av att ha stöd, hjälp och skydd på olika nivåer. Det är av vikt att ha en
verksamhet med ett innehåll som kan möta kvinnors och medföljande barns behov.
Förslaget är en länsgemensam enhet med nio platser med hög säkerhet och med
heldygnsvistelse.
Av diskussionen framkom att titta på alternativa kostnadsberäkningar, att informera
i kommunerna och tydligt beskriva andra huvudmäns ansvar.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna och att ärendet
behandlas också under sammanträdet i maj.
Beredningarna beslutar
Att
informationen läggs till handlingarna
Att ärendet behandlas under sammanträdet i maj
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§8
Information om vaccinationer
Information av Maria Lavander, kansliet
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Beredningarna beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
Sida
11/16
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
12/16
§9
Val vice ordförande i Barn- och utbildnings beredningen samt
Socialberedningen
Roger Suup, (s), Kiruna föreslår att Carina Sammeli, (s), Luleå utses till vice
ordförande i Barn- och utbildningsberedningen.
Ordföranden föreslår att Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog, utses till vice
ordförande i Socialberedningen.
Beredningarna beslutar
Att Carina Sammeli, (s), Luleå utses till vice ordförande i Barn- och
utbildningsberedningen
Att Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog, utses till vice ordförande i
Socialberedningen
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
13/16
§ 10
Nominering av ledamöter till Samverkansberedningen
Roger Suup, (s), Kiruna, föreslår att följande ledamöter från Barn- och
utbildningsberedningen nomineras som ledamöter i Samverkansberedningen:
Sven Nordlund, (mp), Kalix
Carina Sammeli, (s), Luleå
Åke Johdet, (s), Pajala
Rigmor Åström, (m), Boden
Ordföranden föreslår att följande ledamöter från Socialberedningen nomineras som
ledamöter i Samverkansberedningen:
Helena Öhlund, (s), Älvsbyn
Margaretha Bladfors, (s), Luleå
Marlene Haara, (s), Haparanda
Gunnar Bergman, (v), Kiruna
Ordföranden konstaterar att styrelsen lämnat en plats i Socialberedningen vakant
och att oppositionen uppmanats att till nästa sammanträde nominera en ledamot för
den vakanta platsen. Ordföranden föreslår därför att beredningarna föreslår
styrelsen att den vakanta platsen i Socialberedningen också ska utgöra
kommunernas sjunde plats i Samverkansberedningen.
Beredningarna beslutar att nominera följande ledamöter till
Samverkansberedningen:
Sven Nordlund, (mp), Kalix
Carina Sammeli, (s), Luleå
Åke Johdet, (s), Pajala
Rigmor Åström, (m), Boden
Helena Öhlund, (s), Älvsbyn
Margaretha Bladfors, (s), Luleå
Marlene Haara, (s), Haparanda
Gunnar Bergman, (v), Kiruna
Beredningarna föreslår att den vakanta platsen i Socialberedningen också ska
utgöra kommunernas sjunde plats i Samverkansberedningen
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
14/16
§ 11
Nominering av vice ordförande/ordförande i
Samverkansberedningen
Ordföranden konstaterar att ordförandeskapet i Samverkansberedningen växlar
mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting.
Innevarande år innehas ordförandeskapet av landstinget.
Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, föreslår att Helena Öhlund, (s), Älvsbyn,
nomineras som vice ordförande/ordförande i Samverkansberedningen.
Beredningarna beslutar föreslå styrelsen
att Helena Öhlund, (s), Älvsbyn, utses som vice ordförande/ordförande i
Samverkansberedningen
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
15/16
§ 12
Delgivningar
Styrelsen val av ledamöter i länshandikapprådet
Styrelsens val av ledamöter i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och
jämställdhetsintegrering
Styrelsens nominering av ledamot i Jämställdhetsdelegationen
Styrelsens val av ledamöter i FoUI-utskottet
Styrelsens val av ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd
Styrelsens val av ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk
Styrelsens val av ledamot och ersättare i Teknikens Hus styrelse
Styrelsens beslut om Sammanträdesplan 2015
Ordföranden presenterar ovanstående delgivningar och föreslår att de läggs till
handlingarna.
Beredningarna beslutar
Att delgivningarna läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen/
Socialberedningen gemensamt
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§ 13
Övriga frågor
Ordföranden konstaterar att inga övriga frågor ställts och förklarar
sammanträdet avslutat.
Sida
16/16
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
1/12
Plats
Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn
Beslutande
Helena Öhlund, (s), Älvsbyn
Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå
Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog
Ayse Duyar, (mp), Luleå
Maud Lundbäck, (s), Kalix Tjänstgörande ersättare
Övriga deltagare
Ingrid Carlenius, kansliet
Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare
Underskrifter § 1 - § 10
………………………………………
Helena Öhlund
Ordförande
………………………………………
Marlene Haara
Justerare
……………………………………………
Kjell-Åke Halldén
Sekreterare
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialberedningen
2015-02-04
Sida
2/12
Utsänd dagordning för Socialberedningens sammanträde
1.
Val av justerare
2.
Dagordning
3.
Föregående protokoll
4.
Verksamhetsplan 2015
5.
Utvärdering hälso- och sjukvård i ordinärt boende
6.
Strategi - Bättre liv för sjuka äldre
Bilaga: föregående protokoll
Information av Ingrid Carlenius, kansliet
Bilaga: Förslag till verksamhetsplan och budget 2015, Socialtjänst
Information av Ingrid Carlenius, kansliet
Bilaga: Förslag till utvärdering, utarbetat av personal på Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting
Information av Ingrid Carlenius, kansliet
Bilaga: Förslag till strategi, utarbetad av personal på Kommunförbundet Norrbotten
och Norrbottens läns landsting
7. Kommunernas betalansvar för utskrivningsklara patienter vid observationsplatser
Bilagor: a) Skrivelse från landstingsdirektören, b) NLL:s statistik över utskrivningsklara patienter
8.
Delgivning
Hälso- och sjukvård i ordinärt boende statistik från mätdagen 26 november.
Bilaga: PM
9. Aktuell information
Information av Ingrid Carlenius, kansliet
10. Aktuella konferenser
Information av Ingrid Carlenius, kansliet
11. Övriga frågor
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§1
Val av justerare
Ordföranden föreslår att Marlene Haara, (s), Haparanda, väljs till justerare
Socialberedningen beslutar
Att Marlene Haara, (s), Haparanda, väljs till justerare
____
Sida
3/12
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§2
Dagordning
Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den antas.
Socialberedningen beslutar
att utsänd dagordning antas
____
Sida
4/12
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
5/12
§3
Föregående protokoll
./.
Bilaga.
Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna.
Socialberedningen beslutar
Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialberedningen
2015-02-04
Sida
6/12
§4
Verksamhetsplan 2015
Föreligger förslag till Verksamhetsplan 2015, Socialtjänst.
./.
Bilaga.
Ordföranden föreslår att förslaget bifalls.
Socialberedningen beslutar
Att
____
förslaget till Verksamhetsplan 2015, Socialtjänst, bifalls och föreläggs styrelsen för beslut
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialberedningen
2015-02-04
Sida
7/12
§5
Utvärdering hälso- och sjukvård i ordinärt boende
Landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i respektive kommun beslutade under 2012 att ansvaret för hemsjukvård inklusive hembesök för patienter från 18 år
överförs från Norrbottens läns landsting till kommunerna i Norrbotten. Den hemsjukvård och de hembesök som kommunaliserades avsåg hälso- och sjukvård till och
med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Omfattningen av verksamheten var 116 årsarbetare, totalt 123,4 mkr motsvarande 22 skatteören.
Syftet med kommunaliseringen var att få en sammanhållen vård i hemmen med
kommunerna som huvudman för hemtjänst, hemsjukvård och boenden. Erfarenheterna från de län som genomfört kommunaliseringen var goda, då man inom kommunen
ännu bättre kan anpassa stöd- och hjälpinsatser till individens olika behov.
Enligt de politiska beslut som togs under 2012 ska en utvärdering av kommunaliseringen genomföras under 2015, d v s efter två verksamhetsår.
Samverkansberedningen föreslås fatta följande beslut:
Uppdra till landstingets FoU-enhet och kommunförbundets FoUI-enhet att ansvara
för utvärderingen. Utvärderingen ska genomföras hösten 2015 och vara klar senast
31 mars 2016.
FoU-enheterna ska inhämta stöd från projektledare och deltagare från förhandlingsdelegerade inom respektive huvudman inför upplägg av utvärderingen.
Socialberedningen diskuterar förslaget. Under diskussionen framkommer synpunkten att brukarorganisationer bör delta i utvärderingen. Ordföranden föreslår
att Socialberedningen, med tillägget att brukarorganisationer ska ges tillfälle att
delta i utvärderingen, ställer sig bakom förslaget och att det överlämnas till Samverkansberedningen för beslut.
Socialberedningen beslutar
Att
med tillägget att brukarorganisationer ska ges tillfälle att delta i utvärderingen, ställa sig bakom förslaget
Att förslaget överlämnas till Samverkansberedningen för beslut
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialberedningen
2015-02-04
Sida
8/12
§6
Strategi - Bättre liv för sjuka äldre
Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad ”Sammanhållen
vård och omsorg om de mest sjuka äldre”. Hösten 2014 beslutade den politiska samverkansberedningen för hälso- och sjukvård, omsorg och skola i Norrbotten att en
strategi ska tas fram för att säkerställa att satsningarna för att stärka och stimulera en
sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre fortsätter.
Målet för det gemensamma arbetet är att tillgodose den äldres behov av trygghet,
kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Det strategiska arbetet
kommer att fokuseras inom nedanstående prioriterade områden:
 Patient och brukarmedverkan
 Samverkan och samordning
 Sammanhållen vård och omsorg
 Kunskap, kvalitet och kompetens
 God hälsa, vård, omsorg och rehabilitering
./.
Bilaga. Strategi för bättre liv för sjuka äldre
Ordföranden föreslår att Socialberedningen ställer sig bakom förslaget och att det
överlämnas till Samverkansberedningen för beslut.
Socialberedningen beslutar
Att
ställa sig bakom förslaget
Att förslaget överlämnas till Samverkansberedningen för beslut
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
9/12
§7
Kommunernas betalansvar för utskrivningsklara patienter vid observationsplatser och statistik över utskrivningsklara patienter vid
sjukhus.
För information föreligger en skrivelse från lanstingsdirektören om kommunernas
betalningsansvar för utskrivningsklara patienter vid observationsplatser. Enligt skrivelsen är beslutet att prisnivån för utskrivningsklara patienter ska vara 4666 kronor
per vårddygn från och med januari 2015 dvs. som vid en enhet för somatisk akutsjukvård
Socialberedningen diskuterar skrivelsen och statistiken över utskrivningsklara. Under
diskussionen framkommer synpunkter om att frågan om prisnivån kräver en dialog
mellan berörda parter. Gällande statistikunderlaget över utskrivningsklara bör en
övergripande utredning och analys göras. En samsyn och dialog i frågorna är att föredra.
Ordföranden föreslår att Socialberedningen föreslår Samverkansberedningen att ge
respektive organisation i uppdrag att tillsammans utreda och analysera statistiken och
frågan om prisnivån ska föregås av en dialog innan beslut fattas.
Socialberedningen beslutar
Att
överlämna ärendet till Samverkansberedningen för behandling
Att
föreslå Samverkansberedningen att ge uppdrag till länsstyrgruppen att utreda
och analysera frågan kring utskrivningsklara
Att berörda parter ges tillfälle till dialog innan beslut fattas om prisnivån vid observationsplatser.
___
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
10/12
§8
Delgivning
Hälso- och sjukvård i ordinärt boende statistik från mätdagen 26 november.
Ordföranden föreslår att delgivningen läggs till handlingarna.
Socialberedningen beslutar
Att delgivningen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
11/12
§9
Aktuell information
Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet. Av informationen framgår bland
annat följande:
Missbruk och beroendeenheten
Från 1 januari 2015 har missbruk och beroendeenheten hela länet som upptagningsområde, alla länets kommuner är med. Enheten omfattar 12 platser.
Beroendecentrum är idag lokaliserad på Sunderby sjukhus till i augusti månad. Därefter ska enheten till tidigare lokaler i centrala Luleå under ombyggnadstiden på
Sunderby Sjukhus. Återflyttningen till Sunderby Sjukhus beräknas ske under 1:a
kvartalet 2016.
För styrning och ledning finns en gemensam styrgrupp för enheten. Enhetschef ska
rekryteras och i rekryteringsgruppen ingår två socialchefer som representanter från
kommunerna. Socialsekreterare från Luleå Kommun bemannar enheten i avvaktan
på rekrytering av två socialtjänstspecialister.
En särskild ekonomisk överenskommelse för 2015 ska göras med landstinget om
kommunernas avgift till beroendecentrum, eftersom det i nuläget inte är fullt bemannat med den personal som avtalet omfattar.
Utvecklingsgrupp inom hälso- och sjukvård.
Tillsatt en utvecklingsgrupp med 4 representanter från vardera part som gemensamt
följer verksamhetens utveckling, ekonomi, utreder ev tvister, gränsdragningar mm.
Samordningsansvarig Ingrid Carlenius Kommunförbundet Norrbotten och Gitt Ström
Norrbottens läns landsting.
Kompetensförsörjning
Gemensam kraftsamling kommuner och landsting för att säkerställa god kompetensförsörjning av personal i framtiden. Fokus på området kommer bl.a. att ske på samverkansberedningens temadag den 3 juni 2015. Planeringsarbete pågår tillsammans
med personalchefs representanter från respektive huvudman. Vad kan vi göra tillsammans för att utöka arbetskraftsutbudet?
Avgifter inom den kommunaliserade hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
Kommunförbundets styrelse har i december rekommenderat kommunerna att anta
förslag till förändrade avgifter inom den kommunaliserade hälso- och sjukvården.
Kommunerna har hittills haft en följsamhet till landstingets avgifter. Landstinget har
antagit nya patientavgifter som ska gälla från 1 maj 2015.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Socialberedningen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialberedningen
2015-02-04
Sida
12/12
§ 10
Aktuella konferenser
Information av Ingrid Carlenius, kansliet. Av informationen framgår att följande
konferenser och möten är inplanerade:




Patientlagen 11 mars
Socialtjänststämma 17 och 18 mars
IFO stämma 18 och 19 mars
Aktuell socialpolitik 26 – 28 maj
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Socialberedningen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Plats
Beslutande
Övriga deltagare
Underskrifter § 1 - § 9
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sunderby Kurs och konferens, Södra Sunderbyn
Carina Sammeli, (s). Luleå
Bengt Westman, (s), Haparanda
Roger Suup, (s), Kiruna
Sture Nordin, (s), Älvsbyn
Rigmor Åström, (m), Boden
Marita Björkman, kansliet
Maria Lavander, kansliet, sekreterare
………………………………………
Carina Sammeli
Ordförande
………………………………………
Rigmor Åström
Justerare
……………………………………………
Maria Lavander
Sekreterare
Sida
1/13
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
2/13
Utsänd dagordning
1.
Val av justerare
2.
Dagordning
3. Föregående protokoll
Bilaga: föregående protokoll
4.
Beredningens frågor och arbetssätt
5. Verksamhetsplan 2015
Bilaga: Förslag till verksamhetsplan och budget 2015, Barn och utbildning
6. MediaCenter
Bilagor: a) Styrelsens beslut, b) Underlag för styrelsens beslut
7.
Aktuella skolfrågor
8.
Aktuella konferenser
9.
Delgivningar
10. Övriga frågor
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
3/13
§1
Ordförande för sammanträdet
Ordföranden Sven Nordlund är inte närvarande, varför vice ordförande Carina Sammeli leder dagens förhandlingar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§2
Val av justerare
Ordföranden föreslår
Att
Rigmor Åström, (m), Boden, väljs till justerare
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att Rigmor Åström, (m), Boden, väljs till justerare
____
Sida
4/13
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
§3
Dagordning
Ordföranden föreslår att utsänd dagordning fastställs.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att
____
utsänd dagordning fastställs.
Sida
5/13
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
6/13
§4
Föregående protokoll
./.
Bilaga.
Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det med godkännande
läggs till handlingarna.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna.
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
7/13
§5
Beredningens frågor och arbetssätt
Marita Björkman, kansliet, redogör för den tidigare beredningens sätt att arbeta.
Exempelvis så har olika skolföreträdare deltagit vid sammankomsterna och fått tillfälle att berätta om sin kommuns skolverksamhet.
Beredningen diskuterar ärendet varefter ordföranden sammanfattar diskussionen
genom att förslå att beredningen fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare och att
den vetenskapliga ledaren för FoUI-skola i fortsättningen kallas till beredningssammanträdena.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att
beredningen fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare
Att
den vetenskapliga ledaren för FoUI-skola i fortsättningen kallas till beredningssammanträdena
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
8/13
§6
Verksamhetsplan 2015
Marita Björkman, kansliet, redogör för den antagna verksamhetsplanen för 2015
och för Barn- och utbildningsområdet specifikt. Planen är uppdelad som Barn och
ungdomar, Förskola, grundskola och gymnasieskola samt Eftergymnasial utbildning. Under varje rubrik finns indikatorer och nyckelaktiviteter kopplat till respektive rubrik.
./.
Bilaga.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
9/13
§7
MediaCenter
Föreligger styrelsen beslut i ärendet och utredningen som varit underlag för beslutet.
./.
Bilaga.
Marita Björkman, kansliet, redogör för styrelsens beslut och det fortsatt arbetet i
ärendet.
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
10/13
§8
Aktuella skolfrågor
Marita Björkman, kansliet, redogör för följande aktuella skolfrågor:
Aktuellt från Regeringen, Utbildningsdepartementet
http://www.regeringen.se/sb/d/19869/a/252689
Bättre mottagande och skolgång för nyanlända elever
I propositionen "Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång" lämnar regeringen förslag för att förbättra skolgången för nyanlända elever.
http://www.regeringen.se/sb/d/8151/a/251996
Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus
I propositionen föreslås ändringar i skollagen som bl.a. syftar till att säkerställa att
elever som vistas i ett hem för vård eller boende (HVB) ska få undervisning.
http://www.regeringen.se/sb/d/8151/a/251997
Nya regler för utbildning på distans
Regeringen lämnar förslag till bestämmelser för fjärrundervisning, en form av distansundervisning, till riksdagen.
http://www.regeringen.se/sb/d/8151/a/251998
Aktuellt från Skolinspektionen
Den 11 mars deltar Skolinspektionen tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket i ett webbseminarium om kunskapsbedömning.
http://www.spsm.se/sv/Kurser-och-aktiviteter/Aktiviteter/h/Webbseminarium--Larares-verktyg-i-bedomningsprocessen/
Dags för tillsyn 2015
Under vårterminen 2015 kommer cirka 60 kommuner och 130 utbildningsföretag
att få besök av Skolinspektionen. http://www.skolinspektionen.se/sv/Nyheter--samlade/Nyhetsbrevx/Skolinspektionens-nyhetsbrev-december-2014/#skolenkaten
Nu är det dags för Skolenkäten
Nu ber Skolinspektionen elever, föräldrar och lärare i 62 kommuner och 55 utbildningsföretag att berätta vad de tycker om sin skola.
http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn--granskning/Nyheter1/Nu-ar-det-dags-forSkolenkaten/
Aktuellt från Skolverket
Krav på snabbare stöd till elever
https://www.youtube.com/watch?v=DMAuB4lvhMU&feature=youtu.be
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
11/13
Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda.
Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3375
Filmer om nyanlända elevers lärande
Filmerna lyfter fram viktiga frågor om uppföljning av elevens resultat, roller, ansvar och organisation.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/stod-tillkommuner/filmer-om-nyanlanda-elevers-larande-1.226490
Skolan och hemmet
Exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3378
Aktuella ansökningstider för bidrag - Statsbidragskalender för 2015
http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag
Aktuellt från SKL
http://skl.se/download/18.f5c3da514984c1cec6cb374/1418125598887/Kvalitetsstod
-for-fritidshem-web.pdf
Öppna jämförelser: gymnasieskola 2014
Årets rapport visar att för tredje året ökar andelen män som fullföljer gymnasiet
inom fyra år. Skillnaden mellan män och kvinnor är den lägsta på fem år.
Ladda ner eller beställ rapporten Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2014
Kommuner får koll på skolmåltider
En ny funktion på webbverktyget SkolmatSverige hjälper kostchefer och politiker i
kommunerna att få en helhetsbild av kvaliteten på skolmåltiderna.
http://www.skolmatsverige.se/kommunfunktion
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Sida
12/13
§9
Aktuella skolkonferenser
Skolriksdag 2015 - mötesplatsen för dig som leder och styr skolan
För femtonde gången sedan 1989 arrangerar SKL Skolriksdag.

Tid: 27 april 2015 10.00 - 28 april 2015 16.00

Plats: Waterfront, Stockholm

Målgrupp: Huvudmän, tjänstemän, rektorer och förskolechefer. Konferensen
riktar sig till representanter för både kommunala och fristående verksamheter.
www.delegia.com/app/attendee/new_registration.asp?ProjectId=5268&reglineNo=
1&ReglineId=22756&ReglinePageNo=1&edit=off&clear=yes
Utbildningsdag Tobaksfri Duo den 12 februari i Sunderbyn.
NLL arrangerar. Samverkan mellan skola och tandvård. Se bilaga.
http://www.tobaksfri.se/static/sv/140/
Konferens i Skellefteå för gymnasielärare i naturvetenskap och teknik samt
skolledare
Skolverket välkomnar gymnasielärare och skolledare till den tredje och sista konferensen inom naturvetenskap och teknik - denna gång med ett eget rektorsspår.
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/naturvetenskap-ochteknik/konferensserier-gymnasieskolan/konferens-i-skelleftea-for-gymnasielarare-inaturvetenskap-och-teknik-samt-skolledare-1.216720
Konferens om unga "Dansa vilt min själ - lär dig aldrig marschera"
Onsdag 18 februari 2015 i Luleå, Hotell Nordkalotten, Konferenscentrat
http://www.bd.komforb.se/download/18.288950f21495db7ee52e19a2/1422272669
148/i-konferens+om+unga+150218.pdf
Skolchefsnätverket
Onsdag 18 och torsdag 19 mars 2015
Presidieträff BUN/skolutskott
Torsdag 19 och fredag 20 mars 2015 i Luleå, Clarion Hotel Sense
Utbildningsdag "En skola på vetenskaplig grund" BoU+FOUI
25 mars 2015
Studieresa Danmark för vuxenutbildningschefer, gymnasiechefer och arbetsmarknadsansvariga
Tisdag 16 och onsdag 17 juni 2015
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsberedningen
Sammanträdesdatum
2015-02-04
Genomfört hittills 2015:
28 januari PSYNK-Norrbus
22 och 29 januari SAM- kick off
Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna.
Barn- och utbildningsberedningen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
____
Sida
13/13
2015-02-03
Närings- och
innovationsminister
Mikael Damberg
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
SKRIVELSE AVSEENDE AKUT KAPITALFÖRSTÖRING AV STATLIGA, EU- OCH
KOMMUNALA SKATTEMEDEL I NORRBOTTEN.
Vi politiska företrädare vill med detta brev informera dig som minister om den
akuta kris som nu uppstått i Norrbotten avseende Vattenfalls agerande gällande
vår fiberinfrastruktur som nyttjar Vattenfalls stolpkanalisation.
Bakgrund
IT Norrbotten startades som ett samverkansprojekt mellan Norrbottens
kommuner
och
Norrbottens
läns
landsting.
I
samband
med
bredbandsutredningen och tillkomsten av statliga medel i början på 2000-talet
omstrukturerades IT Norrbotten, och företaget fick det länsgemensamma
ansvaret för kommunernas bredbandsutbyggnad. Idag drivs verksamheten i
bolagsform med Norrbottens samtliga kommuner och Norrbottens läns landsting
som ägare.
Utbyggnaden av bredband i Norrbottens län har ägt rum främst under 2001 till
2007 och har möjliggjorts genom subventionering i form av det statliga
bredbandsstödet och de s.k. Rosengrenpengarna. Pengarna avsattes av
regeringen i början av 2000-talet och syftet var att kommuner som på
marknadsmässiga grunder inte var intressanta för bredbandsföretag, såsom
flertalet av Norrbottens kommuner, ändå skulle ha en möjlighet att ge sina
invånare och näringsliv tillgång till snabbt bredband. Den totala
bredbandsutbyggnaden i Norrbottens län hade år 2007 kostat 600 miljoner kronor
varav staten och EU svarat för 530 miljoner och kommunerna för 70 miljoner.
Utan subventionen skulle utbyggnaden inte varit möjlig att genomföra. Denna
förutsättning har varit klar för samtliga aktörer inom branschen.
En stor del av kostnaderna för bredbandsutbyggnaden har bestått i inköp av
optofiber samt installationsarbete av optofibern i Vattenfalls befintliga
ledningsnät (kanalisation). Kommunerna har hittills investerat 112 miljoner kronor
i 140 mil optofiber i Vattenfalls ledningsnät för bredband i Norrbottens län. Av
dessa 112 miljoner kronor härrör ca 98 miljoner kronor från statliga stöd.
Anledningen till att kanalisation förlades i Vattenfalls ledningsnät var följande.
Erhållande av de statliga medlen fordrade en snabb utbyggnad och via Vattenfalls
luftburna ledning kunde arbete utföras året runt. Vattenfalls presenterade förslag
innehöll utfästelser om en stabil och trygg lösning med eliminering av framtida
överraskningar, se bifogad presentation. IT Norrbotten har för 12
avropsberättigade kommuners räkning således tecknat ramavtal av den 29 maj
2002 med Vattenfall Norrnät AB under förutsättning att kanalisation placerades i
ett ledningsnät som inte skulle ändras. Respektive kommun har sedermera vid
avrop tecknat avtal om kanalisation med Vattenfall.
Problemen börjar
Efter stormen Gudrun fastslogs nya direktiv för Vattenfall, att verket skulle minska
sårbarheten samt säkra elförsörjningen i Sverige. Ingen konsekvensutredning
gjordes om hur dessa nya direktiv skulle kunna påverka fiberinfrastrukturen i
Sverige.
Mindre ingrepp gjordes då i Vattenfalls infrastruktur som påverkade
fiberinfrastrukturen. Dessa mindre ingrepp har kommunerna kunnat ekonomiskt
hantera i samverkan med Vattenfall. Men effekten blev att i stället för att bygga
ny fiber till nya områden, så har de gemensamma ekonomiska medel till stor
utsträckning använts till att finansiera omflyttning av redan befintlig fiber, vilket i
sig motverkar det regionala IT-målet till år 2020 (RUS samt Norrbottens digitala
agenda).
Dråpslaget kom år 2012 när Vattenfall informerar IT Norrbotten om avsikten att
under femårsperioden 2014-2019 genomföra en satsning på kvalitetshöjande
åtgärder av Vattenfalls luftledningsnät i Norra Sverige för att säkerhetsställa och
förbättra leveranskvaliteten till Vattenfalls elnätskunder, och att dessa
reinvesteringar kan komma påverka kanalisationen. (Det är givetvis bra att
kvaliteten på elleveransen förbättras). Plötsligt gällde inte Vattenfalls utfästelser
om ”stabil och trygg lösning med eliminering av framtida överraskningar”.
Parterna har fört viss skriftväxling efter Vattenfalls meddelande om kommande
infrastrukturförändring. Utifrån den skriftväxlingen kan konstateras att Vattenfalls
tolkning av Ramavtalet är fullständigt orimligt och i grunden rubbar
förutsättningarna för Ramavtalets tillkomst.
I brev av den 24 april 2014 har Vattenfall föreslagit att involverade parter
tillskjuter medel till en pott som ska användas till optokabel och installationer.
Vattenfall är berett att bidra med ett startkapital om 1. 200 000 kronor. IT
Norrbotten och kommunerna har tidigt ställt sig villiga att diskutera en lösning om
Vattenfalls infrastrukturförändring leder till en bättre och säkrare kanalisation. En
sådan samförståndslösning måste dock bygga på de premisser som förelåg vid
Ramavtalets ingående. Investeringen i bredbandsutbyggnaden har skett med ca
90 procent statliga och 10 procent kommunala medel. Denna fördelning bör ligga
till grund för parternas bidrag till potten för materialinköp samt
installationskostnad i det nya ledningssystemet.
Bortsett från den juridiska aspekten är den ekonomiska verkligheten för IT
Norrbotten och kommunerna att det saknas medel till att bekosta material eller
arbete för annat än en obetydlig förändring av den infrastruktur som IT
Norrbotten och kommunerna redan investerat i. Ett annat sätt att se det är att
staten indirekt genom ett statligt bolag återtar de medel som utgjort en
förutsättning för bredbandsutbyggnaden i glesbygd och lägger kostnadsansvaret
på kommunerna.
Förhållandena är dessutom sådana att infrastrukturförändringar under inga
omständigheter får leda till driftavbrott. Bredbandsnätet kopplar samman
sjukvården i hela Norrbottens län. Kopplas optofibern ur riskeras allvarliga
driftstörningar för denna grundläggande samhällsfunktion. Den regionala
datatrafiken mellan kommunerna, landstinget, kommunförbundet och IT
Norrbotten kan påverkas allvarligt. Det samma gäller delar av det nationella
universitetsnätet Sunet. Datakommunikation för nationella och internationella
operatörer, tjänsteleverantörer och både internationella, nationella samt lokala
företag kan påverkas allvarligt.
Regionens samhällsägda fiberoptiska nät har även varit en förutsättning för den
positiva ekonomiska tillväxten i Norrbotten.
Tiden har gått sedan IT Norrbotten påpekade problemet till den dåvarande
regeringen utan att få något svar. Nu är situationen akut då Vattenfall startat sina
omfattande ombyggnadsplaner. Det är givetvis positivt att Vattenfall säkerställer
att invånare och företag får en väl fungerande elförsörjning i Norrbotten. Dock får
detta inte leda till att fiberinfrastrukturen kraftigt försämras.
Som politiska företrädare för Norrbotten har vi ansvaret att säkerställa
fiberinfrastrukturen för medborgare och näringslivet för främjande av en positiv
tillväxt. Vår uttryckliga vädjan till dig som näringsminister är behov av omedelbar
hjälp med en konstruktiv dialog för att lösa den finansiella situationen genom
åtgärder i förhållande till Vattenfalls agerande alternativt andra statliga finansiella
lösningar.
Vänligen
Britta Flinkfeldt Jansson
Maria Stenberg
Ordf. Kommunförbundet Norrbotten
Landstingsstyrelsens ordf.
Norrbottens Läns Landsting
För kännedom:
IT minister Mehmet Kaplan
Infrastrukturminister Anna Johansson
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht
Kontaktperson i ärendet:
Tony Blomqvist, VD
IT Norrbotten AB
Tel: 070-386 70 40
[email protected]
Bilagor:
- Bilaga 1, Presentation av Vattenfalls tjänster
- Bilaga 2, Brev till föregående regering
-REG ERI NG
I(AN
S
LI ET
2015-03-25
N201s/1384/SB
Norrbottens läns landsting
Näringsdepartementet
Att: Maria Stenberg
Statssekreteraren Eva Li ndström
971, 89
Luleå
Kommunförbundet Norrbotten
Att: Britta Flinkfeldt Jansson
Box947
971, 28 Luleå
Skrivelse avseende akut kapitalförstöring av statl¡ga, EU- och kommunala
skattemedel i Norrbotten
Tack så mycket för er gemensamma skrivelse till närings- och
innovationsminister Mikael Damberg daterad den 3 februari 2015.
Ni tar upp en viktig
AB berör den aktuella
frågeställningen bolagets operativa verksamhet, som är ett ansvar för
bolagets styrelse och ledning. Vad gäller statlig finansiering av
bredbandsinfrastruktur har regeringen möjliggjort stöd till viss
utbyggnad i Sverige via EU:s regionalfonds- och landsbygdsprogram
som förvaltas av Tillväxtverket respektive Jordbruksverket. Ansökningar
prövas av ansvariga myndigheter i enlighet med utformningen av
program och förordningar och regeringen kan inte uttala sig om
möjligheten för enskilda projekt att få stöd.
fräga. Avseende Vattenfall
Med vänlig hälsning
tröm
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonvàxel
08-405 10 00
Telefu
Besöksadreæ
M¿lster Samuelsgatan
70
08-411 36 16
E-posfi n.re8istrator@regeringskansliet
se
2015-03-23
Till
Trafikverket
781 89 Borlänge
Skrivelse avseende gatubelysning i tätort på statliga vägar.
Kort historik
Ägarförhållandena för landets belysningsanläggningar är komplicerade, vissa
anläggningar tillhör Trafikverket, andra kommunen eller belysningsföreningar.
Finansiärerna av anläggningarna har också varierat mycket. En del bekostades helt
av Vägverket, en del helt av berörd kommun, av vattenregleringsföretag,
belysningsföreningar eller andra föreningar. De flesta anläggningarna är uppförda
under 1960, -70, och 80-talen. Under 1994/95 började ett omfattande arbete där
kommunerna övertog vissa belysningsanläggningar från Vägverket. Processen tog
1-3 år att genomföra och är fortfarande inte genomförd fullt ut. En diskussion fanns
och finns också var ansvaret för gatubelysningen ska ligga. En utgångspunkt har
varit att gatubelysning är en väghållarfråga. Väghållaren bestämmer om det skall
vara belysning på vägen. Om detta beslutas är det väghållaren skyldighet att
anlägga och driva belysningen. Någon överenskommelse om detta har inte fattats.
Framtiden
Utvecklingen inom belysningsområdet kommer at ske på alla plan under de
kommande åren. För t.ex. busshållplatser på landsbygd kan solcellsdriven armatur
bli framgångsrik. Försök har gjorts och den här typen av energikälla passar bra där
det är långt till befintliga elnät och kostnaderna för elanslutning är höga. Behovet
av nyinvesteringar i belysningsanläggningar är stort då både stolpar och armaturer
behöver bytas ut. EU har också i ett nytt direktiv beslutat om att inga inköp av
kvicksilverlampor får göras efter 1 januari 2015. Detta innebär att armaturer för
kvicksilverlampor måste bytas ut mot nya armaturer.
Tillväxt och samhällsutveckling i hela landet.
En väl fungerande väghållning och gatubelysning är en förutsättning för
möjligheterna att bo kvar och verka i glesbygdstätorter både för enskilda personer
och näringslivet. Att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer som kan locka
personal att flytta till området är ett måste. En tätort utan grundbelysning är inget
alternativ för utveckling.
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur för medborgare
och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också
funktionsmål gällande god tillgänglighet för människor och gods samt att bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.
Gatubelysningen är framför allt en fråga för staten och kommunerna. Staten är
involverad både genom den direkta driften och underhållet av belysningsanläggningarna på statens vägar men också indirekt genom tillväxtfrågorna och
tanken på en levande landsbygd. Kommunerna har sitt ansvar för sina vägar och
anläggningar men har också ett ansvar för lokala utvecklingsfrågor. För att i
framtiden kunna möta de utmaningar som väntar måste samverkan öka mellan de
inblandade aktörerna. Detta i sin tur kräver nationella överenskommelser och
riktlinjer för att skapa verktyg för det regionala och lokala arbetet.
Sammanfattningsvis är vår uttryckliga uppfattning, som politiska företrädare för
Norrbottens kommuner, att det är klarlagt att staten har huvudansvar för att
finansiera nationell transportinfrastruktur. Det innebär att Trafikverket har
huvudansvaret som väghållare för statliga vägar vilket avser kostnader och
underhåll kring åtgärder som krävs, exempelvis gatubelysning.
Kiruna kommun har uppmärksammat Trafikverkets riktlinjer för gatubelysning i
tätort vilket ger väghållaren möjlighet att avstå från vägbelysning i områden med
begränsat bil- och GC-trafikflöde. I de flesta av Kiruna kommuns sju tätorter är den
centrala vägen genom orten en statlig väg där Trafikverket är väghållare. Detta kan
innebära en omfattande nedsläckning av gatubelysningen och liknande problematik
är aktuell för samtliga kommuner i Norrbottens län.
Kommunförbundet Norrbottens styrelse har vid sitt sammanträde 2015-03-05
behandlat frågan och beslutat att aktualisera frågan genom denna skrivelse.
Kommunförbundet Norrbotten anser och föreslår
-
Att staten som har ett ansvar för landsbygdsutveckling i hela landet
möjliggör att människor kan leva och verka där vilket kräver viss
grundläggande service och standard. Frågan om gatubelysningen är
avgörande för tillgänglighet och trygga miljöer i tätorter på landsbygden
för att ensidigt kunna hanteras enbart av Trafikverket.
-
Att Trafikverket och SKL tar initiativ till och skapar resurser för ett
nationellt arbete som skapar överenskommelser och riktlinjer för arbetet
mellan länets kommuner och Trafikverket.
-
Att Trafikverket avvaktar med att vidta åtgärder på statliga vägar tills
ovanstående arbete är genomfört.
-
Att Kiruna kommun används som referens.
Vänligen
Britta Flinkfeldt Jansson
Ordförande i Kommunförbundet Norrbotten
Kopia till:
SKL- Sveriges kommuner och landsting
Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister
2015-03-13
Inrikesminister
Anders Ygeman
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Skrivelse avseende att svensk räddningstjänsts kompetensbehov bör
utredas innan utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge inom
myndigheten för samhällsskydd och beredskap eventuellt omorganiseras.
Vi politiker har med stor oro tagit del av underlaget som Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) lagt som grund till en snabbutredning av
utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge. Kommunernas och landstingens
samlade krishanteringsförmåga är beroende av kompetent och väl fungerande
räddningstjänst. Frågan måste ses ur ett helhetsperspektiv vad som är bäst för
krishanteringsförmågan inom hela den svenska samhällsorganisationen och inte
endast vara en intern fråga om kostnadseffektivitet för en statlig myndighet.
Kommunernas och landstingens behov av stöd från staten när det gäller
kompetensförsörjning behöver analyseras och diskuteras grundligt innan man tar
ställning till hur utbildningsverksamheten organiseras.
MSB har ett brett uppdrag som innebär att man ansvarar för den kommunala
räddningstjänstens utbildning, allt från grund- och vidareutbildning men även
kundanpassad utbildning för kommuner, landsting, statliga myndigheter och
privata aktörer. MSB har fått minskat förvaltningsanslag och generaldirektören
har tillsatt en intern snabbutredning som ska föreslå organisatoriska,
författningsmässiga och ekonomiska lösningar. Utredningen ska vara klar 31 mars.
Vår uppfattning är att en intern snabbutredning omöjligt kan fånga upp den
komplexitet som frågan handlar om. Risken är att ett för snävt budgetperspektiv
inom myndigheten och nerdragningar inom utbildningsområdet leder till allvarliga
konsekvenser för kommunernas krishanteringsförmåga. Det finns även risk för
kostnadsöverföring till kommunerna om MSB nedmonterar utbildningsmöjligheterna och kommunerna tvingas till utökade kostnader för att
överhuvudtaget kunna utbilda personal. Än allvarligare är att helhetssynen inom
hela den svenska samhällsorganisationen för krishantering kan kraftigt försämras.
Samhällets ökade komplexitet betyder att de situationer som finns från enkla
vardagsolyckor till omfattande katastrofer måste kunna hanteras utifrån varje
enskild kommuns perspektiv. Utvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor är av
strategisk betydelse för kommunernas krishanteringsförmåga och där grunden är
den kommunala räddningstjänsten.
Staten har en otroligt viktig roll att stötta kommunerna när det gäller förmågan
att hantera kriser och där MSB har en nyckelroll. Även när det gäller Landstingens
krisberedskap avseende smittskydd, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik har
MSB en betydelsefull roll. Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och
omvärld har även betydelse och utifrån ett nationellt perspektiv har svensk
räddningstjänst förutsättningar och förmåga en tydlig koppling till krissituationer
och är fortfarande stommen i det som tidigare var det civila försvaret.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör istället vara mer öppen mot
kommuner och landstingen/regioner och föra dialog hur en utbildningsportfölj ska
utformas för att möta framtidens behov och risker. Senaste årens större
olyckor/katastrofer visar än mer på betydelsen av gemensamt agerande från
samhället; kommuner, staten och landstingen.
Sammanfattningsvis är vår uppfattning och uttryckliga vädjan, som politiska
företrädare för Norrbottens kommuner, att det bör tas ett politiskt initiativ till en
bred utredning som ska ligga till grund för beslut om inriktning, uppdrag och
förmåga för svensk räddningstjänst. Där kompetensförsörjningsfrågan är väsentlig
och MSB;s verksamhetsställen spelar en nyckelroll.
Vänligen
Britta Flinkfeldt Jansson
Ordförande i Kommunförbundet Norrbotten och
Kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog
Yvonne Stålnacke
Kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun
Inge Andersson
Kommunstyrelsens ordförande i Bodens kommun
Ellinor Söderlund
Kommunstyrelsens ordförande i Kalix kommun
Peter Waara
Kommunstyrelsens ordförande i Haparanda kommun
Jeanette Wäppling
Kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun
Robert Bernhardsson
Kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk
Helena Öhlund
Kommunstyrelsens ordförande i Älvsbyn
Peter Roslund
Kommunstyrelsens ordförande i Piteå
Mikael Larsson
Kommunstyrelsens ordförande i Överkalix kommun
Lotta Åman
Kommunstyrelsens ordförande i Arvidsjaur
Kristina Zackrisson
Kommunstyrelsens ordförande i Kiruna
Thomas Mörtberg
Kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå
Harry Rantakyrö
Kommunstyrelsens ordförande i Pajala kommun
Luleå 2015-03-10
The Node Pole
Kyrkogatan 13
972 32 Luleå
Sweden
[email protected]
www.thenodepole.com
Slutrapport Partnerskap i den digitala industrin (PIDDI)
Härmed lämnar North Sweden Datacenter Locations AB (The Node Pole)
slutrapport för projektet Partnerskap i den digitala industrin (PIDDI) som
Kommunförbundet Norrbotten varit med och medfinansierat med 50 000 kr.
Projektet har pågått 20140101-20141231.
Genomförda aktiviteter
Q1:
Fredrik Kallioniemi rekryterades som projektledare. Under projektets
uppstartsfas visade det sig att begreppet partnerskap inom den
angloamerikanska affärskulturen (som dominerar DC-branschen) översatt till
partners är ett alltför komplicerat begrepp i juridisk mening. Därför byttes
begreppet ut till allians, eller på engelska The Node Pole Alliance. Q1
präglades av möten av orienteringskaraktär. Intresset för och mottagandet av
The Node Pole Alliance var redan initialt betydligt större än vad projektet hade
förutsett. I starten prioriterades ledande globala bolag både i Sverige och på
internationell marknad. Kontakterna med dessa bolag öppnade i sin tur för nya
kontakter, så redan vid slutet av Q1 hade ett fyrtiotal bolag visat intresse.
Under samma period hanterades den ordinarie organisationen i The Node
Pole den snabba etableringen av bolaget KnC Miner i Boden. I den processen
kunde då allianceföretagen engageras och visa på trovärdiga och tidsatta
erbjudanden. På detta sätt har antagandet om att projektets arbetssätt skulle
höja kvaliteten på regionens erbjudande starkt vidimerats. Projektets roll
utvecklades till att mer och mer ta ansvaret för att också facilitera
affärsprocessen. Det betyder att inte bara förmedla kontakter mellan
potentiella kunder och leverantörsföretag inom Alliance, utan också
säkerställa att kund och leverantör förstår varandra, ett behov som tydliggjorts
i de olika affärskulturer som mötts.
Q2:
Än mer vidimerades detta under Q2 i samband med den etablering som
förhandlades med det engelska bolaget Hydro66. På samma sätt faciliterades
erbjudanden från leverantörsledet till slutkunden och slutkundens behov till
leverantörsledet. Plattformen av alliansföretag skapar hos slutkunden en stark
känsla av riskminimering och trygghet. The Node Pole Alliance ger alltid
slutkunden en valfrihet av leverantör och stärker positionen av varumärket
The Node Pole. Projektet är i det här läget i en stark lärandefas och ligger före
tidsplan. I en marknadsdriven kontext skapas ett agilt projektformat där
lösningar mycket fort testas mot marknad för att med ny kunskap därefter
korrigeras och utvecklas.
Ett partnerskapsseminarium planerades med IUC Norrbotten som samordnar
till början av juni. Med anledning av många andra parallella events den tiden
beslutades dock att flytta seminariet till 15 oktober under Q4. I slutet på Q2
hade TNP Alliance 54 företag.
Q3:
Fördjupade möten och samtal med 20 alliancebolag inför att formalisera
arbetet. Under Q3 påbörjades också planering av en kommunikativ
webbplattform för alliansföretagens exklusivitet. Inför det framflyttade
partnerskapsseminariet påbörjades arbetet med att i större grad också
involvera lokala och regionala bolag. Under vidareplaneringen tillsammans
med IUC Norrbotten av partnerskapsseminariet i oktober inser vi att intresse
inte finns för ytterligare ett seminarium regionalt. Istället börjar vi planera för
en träff vid en internationell konferens i mars 2015 med främst våra
internationella bolag i Alliance. Kontinuerligt har samtal och erfarenhetsutbyte
skett med Invest in Norrbotten som ansvarar för det generella
investeringsfrämjande arbetet i Norrbotten.
Q4:
Partnerskapsseminarium genomfördes den 15 oktober med IUC Norrbotten
(som gått ihop med InternetBay) som samordnare och bland andra The Node
Pole som medarrangör. Projektledaren föreläste bland annat och var även
värd för workshops tillsammans med främst regionala företag med intresse att
leverera till framtida datacenteretableringar. IUC tog in synpunkter på
önskemål om framtida behov och möjligheter. IUCs samordning av
seminariet/eventet har varit mycket professionellt och utkomsten mycket bra
där intresset för denna bransch hos främst lokala/regionala bolag avsevärt
höjts.
Slutkorrigering av webbplattformen thenodepole.com/alliance gjordes för
lansering i januari 2015. Bakom den publika sidan finns också en låst miljö
som enbart allianceföretag får tillgång till.
83 företag finns i The Node Pole Alliance vid projektslut. Av dessa har
samarbetet formaliserats med 20 st. I och med formalisering görs klart att The
Node Pole får använda företagens logotype i sin marknadsföring, företagen
får tillgång till en unik webbplats med material som ej annars är publikt.
Formalisering hade kunnat göras med många fler men resurser till det har ej
funnits. Vid projektets utgång var formalisering gjord med: Siemens,
Coromatic, Schneider Electric, Hanley Energy, NCC, Vattenfall, Swegon,
Rittal, Luleå Energi, Bodens Energi, Pite Energi, Stulz, Datacenter Technology
AB, Vittjärvshus, Martinssons, TeliaSonera International Carrier, ABB, HW4IT,
Bravida och Flextronics.
Måluppfyllelse
The Node Pole (TNP) har under flera år byggt relationer med de globalt
starkaste och de främsta svenska bolagen inom datacenterbranschen.
Mål med projektet:
"Ett partnerskap (allians) av regionala, nationella och internationella aktörer
som alla bidrar till att förädla och förbättra regionens erbjudande."
Resultat: Genom projektet har The Node Pole Alliance kunnat skapas för att
engagera företag inom leverantörsledet till att dels stärka regionens
erbjudanden till nya datacenteretableringar, dels utveckla sina egna
erbjudanden och dels ge The Node Pole en mycket större marknadstillgång
genom allianceföretagens egna nätverk.
"Ett partnerskap (allians) som förkortar ledtider och leder nya affärer till
regionen till ömsesidig nytta" samt "- ett partnerskap(allians) som tillför
Resultat: Alliance ger via sina egna nätverk TNP en mycket större
marknadstillgång än vad alls annars varit möjligt att skapa. Detta har också
vidimerats genom två nya DC-etableringar i Boden (KnC Miner och Hydro66).
Målgrupper
Projektets målgrupp har varit företag i leverantörsledet till datacenter.
Företagen finns på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Projektet
har hållit sig till de målgrupper som angavs i projektbeslutet.
Horisontella mål
Jämställdhet:
Datacenterbranschen är en relativt ny bransch och har sina tydligaste
kopplingar från processindustrin och IT-industrin. Branschen är relativt
dominerad av män. Det partnerskapsseminarium som genomfördes nådde
inte upp till förväntningarna på ett jämställt seminarium. Deltagandet från
kvinnor relativt män var relativt okej, men talare bestod endast av män. I
samarrangerandet av seminariet tillsammans med IUC Norrbotten gjordes
goda försök att jämna ut könsfördelningen från talarna utan att lyckas tyvärr.
Miljö:
Att fler datacenter byggs i närheten av där förnyelsebar energi produceras är
bra för miljön både lokalt och globalt. Den enorma tillväxten av
datalagringsbehov i världen gör att massor av datacenter kommer att byggas i
världen, många av dem inte med primärt förnyelsebar energi som källa. Ju fler
datacenter som kan byggas med förnyelsebar energi som källa av totalen är
bra för miljön.
Integration och mångfald:
Datacenterbranschen är i sig själv global och präglas av mångfald. I och med
att våra regionala branschföretag och vår region mer och mer samarbetar
med internationella företag och företagsledare - som verkar på internationella
marknader - bidrar det avsevärt till att mångfalden i samhället och det
norrbottniska näringslivet breddas. Projektet har bidragit till det.
Resultat
Idag finns 83 företag i The Node Pole Alliance varav samarbetet formaliserats
med 20 stycken. Formalisering hade kunnat göras med många fler men
resurser har inte funnits till det. Projektets mål var att totalt nå 15 st företag
och har således vida överträffats.
Mål med projektet har varit att skapa:
"Ett partnerskap (allians) av regionala, nationella och internationella aktörer
som alla bidrar till att förädla och förbättra regionens erbjudande."
Resultat: Genom projektet har The Node Pole Alliance kunnat skapas för att
engagera företag inom leverantörsledet att dels stärka regionens erbjudanden
till nya datacenteretableringar, dels utveckla sina egna erbjudanden och dels
ge The Node Pole en mycket större marknadstillgång genom
allianceföretagens egna nätverk.
"Ett partnerskap (allians) som förkortar ledtider och leder nya affärer till
regionen till ömsesidig nytta" samt "Partnerskap (allians) som tillför
spetskompetens och som skapar konkurrensfördelar."
Resultat: Allianceföretagen ger via sina egna nätverk TNP en mycket större
marknadstillgång än vad alls annars varit möjligt att skapa. Detta har också
vidimerats genom nya DC-etableringar i Boden (Megamine.com, KnC Miner
och Hydro66).
"Partnerskap (allians) som genererar samverkan med LTU vad gäller
forskning, utbildning och testverksamhet."
Resultat: Projektets arbetssätt genererar ny kunskap till gagn för
implementeringen ev regionala DC-strategin. Kontakter och samverkan har
varit stor med bland annat planeringen av en provmiljö vid LTU samt med
Cloudberry Datacenters.
"Under 2014 mobilisera partnerskapet (alliansen) för en gemensam långsiktigt
program för åren 2015-2017."
Resultat: Under förprojekteringen av implementeringsprojekt av den regionala
DC-strategin är planerna att på olika sätt integrera delar av business-alliance
arbetet.
"Vara ett ledande exempel på proaktivt arbete i Norrbotten och återföra samt
inspirera länets kommuner i utvecklingen av det investeringsfrämjande arbetet
via Invest in Norrbotten."
Resultat: Projektet jobbar nära Invest in Norrbotten, både i relationen
diskussioner om arbetssätt och i arbetet med den nationella nivån Business
Sweden. Tillsammans med Invest in Norrbotten har även ett gemensamt
utvecklingsområde mot en europeisk marknad arbetats fram.
Resultatspridning
Projektets resultat tas tillvara i projektet DCiplan som är förprojektering av det
planerade implementeringsprojektet av regionala DC-strategin. Projektets
resultat tas också fortsättningsvis tillvara i projektet The Node Pole Bridge
2015 samt i The Node Poles basverksamhet.
Uppföljning/utvärdering
Målen i projektet har vida överstigits till en nivå vi inte kunnat ana, men det
visar på att vårt sätt att tänka utveckling i denna bransch är korrekt och att vi
måste fortsätta att kontinuerligt förnya oss och utmana det sätt vi arbetar på
och möter marknaden.
Ingen extern utvärdering har gjorts av projektet.
Avvikelser från gällande projektbeslut
Två partnerskapsseminarier var planerade men intresse hos företagen och
möjlighet därav har bara funnits för att arrangera ett. Det första var planerat till
början på juni men var tvunget att flyttas till i mitten på oktober.
Seminariet/eventet har gjorts i samverkan med IUC Norrbotten som
huvudman. Istället för ett andra partnerskapsseminarium har planering under
projekttiden inletts för att under en av Europas största DC-konferenser i mars
2015 arrangera ett internationellt seminarium/event primärt för våra
internationella alliancebolag.
Övriga upplysningar/erfarenheter
Projektet har hjälpt till att avsevärt utveckla The Node Poles erbjudanden och
varumärke. Att kunna addera The Node Pole Alliance är och kommer att vara
en viktig pusselbit i på vilket sätt platsen The Node Pole blir känd i världen.
Idag tar stora internationella bolag med sig vårt varumärke/vår plats när de
pratar med egna kunder. Andra pratar gott om vår plats i Norrbotten, det är
väldigt mycket värt.