Årsredovisning 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Årsredovisning 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Innehåll Sammanfattning ................................................................................................................ 4 Verksamheten ........................................................................................................... 7 Rättighetsfrågor ..................................................................................................................... 7 Jämlik vård ............................................................................................................................ 8 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål............................................ 9 Vårdöverenskommelsen ........................................................................................................ 9 Verksamhetens miljöarbete ..................................................................................................11 Tillgänglighet och Vårdgaranti ..............................................................................................13 Beläggning ...........................................................................................................................19 Prestationer ..........................................................................................................................20 Patientsäkerhet och kvalitet ..................................................................................................23 Kvalitetshöjande insatser......................................................................................................25 Patientsäkerhetsarbete.........................................................................................................25 Personal .................................................................................................................. 28 Personalstruktur ...................................................................................................................28 Sjukfrånvaro .........................................................................................................................29 Arbetsmiljö och hälsa ...........................................................................................................30 Jämställdhet och mångfald ...................................................................................................31 JÄMIX® .................................................................................................................................32 Personalvolym ......................................................................................................................32 Bemanningsföretag ..............................................................................................................35 Personalkostnadsanalys.......................................................................................................35 FOUU ....................................................................................................................... 36 Forskning och utveckling ......................................................................................................36 2 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Utbildning .............................................................................................................................37 Regionala uppdrag ...............................................................................................................38 Ekonomi .................................................................................................................. 40 Ekonomiskt resultat ..............................................................................................................40 Intäktsutveckling ...................................................................................................................41 Kostnadsutveckling ..............................................................................................................43 Avskrivningar ........................................................................................................................46 Finansiella intäkter och kostnader ........................................................................................47 Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav ................................................................47 Åtgärder vid ekonomisk obalans ...........................................................................................47 Eget kapital ..........................................................................................................................47 Investeringar ........................................................................................................................47 Bokslutsdokument och noter ................................................................................ 50 Bokslutsdokument RR KF BR...............................................................................................50 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Uppföljning av regionfullmäktiges mål och uppdrag Vårdöverenskommelsen – uppföljning årsrapport Prestationsredovisning 3 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Sammanfattning Väsentliga händelser Årets uppdrag, fastställt genom den två-åriga vårdöverenskommelsen mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och HSN 4, 5, 7, 11 och 12 har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Sjukhuset har kunnat ge patienter i Göteborgsområdet, Västra Götalandsregionen, andra delar av landet och till patienter från andra länder såväl bassjukvård, högspecialiserad sjukvård som rikssjukvård. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har levererat drygt 2 % mer sjukvård än föregående år och så gott som all beställd vård. Ökningen av vården gäller högspecialiserad, elektiv vård (+3 %), medan länssjukvården endast ökat marginellt. Trots extrasatsningar och nya arbetssätt som påverkat väntetiderna positivt kvarstår dock köer inom vissa specialiteter. Sjukhuset har fortsatt ekonomi i balans och avslutar 2014 med en avvikelse från budget med 0,2 %. Sjukhusledningen har valt att hålla fast vid de tidigare utlagda långsiktiga målen till 2016: 1. Akutsjukvård i toppklass 2. Skapa värde för patienterna 3. Vara ledande universitetssjukhus Alla målen har adresserats med förbättringsprojekt på alla organisatoriska nivåer i sjukhuset och kommer att löpa till dess målen bedöms vara uppfyllda. Akutsjukvården har under året samordnat förbättringsarbetet och ändrat arbetssätten på akutmottagningarna, vilket lett till viss förkortning av väntetiderna trots en ökning av söktrycket med +4 %. Här återstår dock mycket arbete och ytterligare satsningar är att vänta 2015. Under året har tillskapats flera nya så kallade direktinläggningsspår som gör att patienter slipper passera akutmottagningen före inläggning. I tillägg till detta har också så kallade bedömningsbilar skickats ut på prio 2-3-larm. Bilarna är bemannade av erfarna akutsjuksköterskor som i många fall kunnat hjälpa på plats eller lotsa till rätt vårdnivå. Även detta har gjort att många patienter snabbt kunnat få rätt vård utan att behöva besöka akutmottagningen. Under året har akutmottagningen på Mölndals sjukhus bemannats med allmänläkare och distriktssköterskor i tillägg till specialister för att hjälpa den stora patientgrupp som bedöms vara i behov av primärvård. Arbetet har skett som ett regionprojekt och ska utvärderas under 2015. Inledande resultat är mycket positiva. Verksamhetsstyrningen genom värdebaserad hälso- och sjukvård har fortsatt och under året har sammanlagt tio patientgrupper startat sitt arbete med inom vissa områden mycket goda resultat för patienterna i form av förbättrad vårdkvalitet och kortare väntetider, och för ägarna i form av lägre kostnader. Arbetssättet och det breda införandet har väckt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Som ett resultat av värdestyrningen har SU inviterats till och accepterat att starta ett forskningsinstitut på Harvard University tillsammans med tre andra sjukhus i USA. I korthet bedrivs forskning för att analysera läkares och andra vårdprofessioners ”tysta kunskap” som ofta visar sig ge oväntat bättre resultat vid jämförelse med etablerade vårdprogram. Avsikten är att stimulera vårdens utveckling med säkra metoder som upprätthåller vetenskaplighet, systematik och minimerar variation. Sammantaget förbättras vårdens resultat och säkerhet samtidigt som nya metoder snabbt kommer patienterna tillgodo. Värdestyrning är även ett viktigt redskap för att nå målet att vara ledande universitetssjukhus speciellt när det gäller att förbättra resultaten för stor patientgrupper med folksjukdomar. 4 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Flera högspecialiserade verksamheter vid SU är mycket framgångsrika, inte minst de som erhållit rikssjukvårdsuppdrag. I december 2013 tilldelades SU av rikssjukvårdsnämnden nya tillstånd för barnhjärtkirurgi och hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH), tillstånd som började gälla vid halvårsskiftet 2014. Detta är ett erkännande av goda resultat och god kvalitet i dessa verksamheter. De utvärderingar som Socialstyrelsen under 2014 har gjort av andra rikssjukvårdsuppdrag som SU har, hjärt-, lung- och levertransplantation visar även de på god kvalitet och goda resultat. För hjärt- och lungtransplantationer utför SU flest transplantationer i landet trots att vi har endast har ca en tredjedel av landet som upptagningsområde. Detta är ett resultat av systematiskt arbete med donationer och ett vetenskapligt grundat arbete för att kunna tillvarata möjliga organ och transplantera dessa, även över blodgruppsgränserna. Resultaten är också mycket goda ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Även de övriga rikssjukvårdsuppdragen, kraniofacial kirurgi och barnglaukom- och barnkatarakt bedrivs med stor framgång. Den högspecialiserade vården kan stärkas genom strategiska centrumbildningar. Under 2014 etablerades ett Centrum för Avancerad Rekonstruktiv Extremitetskirurgi (CARE) som sammanförde verksamhet med benförankrade titanimplantat efter amputationsskador på armar och ben med verksamhet med sen- och nervförflyttningar efter förlamningstillstånd. Samverkan mellan dessa verksamheter har potential till en mycket kraftfull utveckling med internationell dragningskraft. SU är fortsatt ett attraktivt utbildningssjukhus med höga söktryck för flertalet utbildningar, på väl på grundnivå som senare i utbildningen, t.ex. för AT-läkare. För att ytterligare stärka vår roll som utbildningssjukhus har under 2014 bildats en sammanhållen utbildningsenhet inom SU. För att stärka den kliniska forskningen på SU, och i VGR, har under året skett en fortsatt utbyggnad av Gothia Forum, inklusive Sahlgrenska Biobank. Ett planläggningsarbete har bedrivits för att etablera en klinisk prövningsenhet för barn på DSBUS, vilken kommer att starta under 2015. Under året har SU aktivt arbetat för att patienternas makt och deltagande i vården ska öka i enlighet med intentionerna i den nya Patientlagen. Fler verksamhetsområden/avdelningar anammat så kallad Personcentrerad vård under 2014 som innebär att patienten själv är beslutande över sin vård i samarbete med vårdprofessionerna på ett systematiskt vis. Patienter har också regelmässigt ingått i alla förbättringsprojekt/arbetsgrupper som SU haft under året. Denna insats från patienterna sida är oerhört värdefull, vården får nya kunskaper och en stark förändringsvilja som positivt utvecklat många områden och/eller beslut under 2014. Många verksamheter har nu egna nöjdhetsundersökningar kontinuerligt i vården, vilket ger avsevärt förbättrade möjligheter att förbättra enligt patienternas önskemål. Under året har arbetet med att färdigställa det regionala uppdraget Bild- och Interventionscentrum (BoIC) och planera dess verksamhet ytterligare tagit fart. Verksamhetsområde och chef för det nya Hybrid- och Interventionscentrum är på plats och under året har utbildningar omfattade läkare, sköterskor och undersköterskor från hela regionen pågått. Sjukhusledningen styr nu driftsättningen av BoIC i alla dess delar genom en bred projektgrupp ledd av HR-direktören och detta har ytterligare intensifierat arbetet. BoIC kommer att kunna invigas på tidtabell inom budgetram, årsskiftet 2015/2016. Forskningshuset på Mölndalstomten som ska serva främst rörelseorganens sjukdomar har börjat byggas under året. Huset planeras vara färdigställt 2016 och kommer innebära en avsevärd förstärkning av den redan idag mycket framgångsrika och stora forskningsaktivitet som pågår inom området. 5 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 SU har deltagit i arbetet med att skapa ett idékoncept för området mellan Sahlgrenska sjukhuset och Medicinarberget; Per Dubbsgatan. Här ska skapas förutsättningar för möten mellan aktörer inom forskning, utveckling, innovation och sjukvård, vilket välkomnas av SU. Frågan ägs av Göteborgs stad och beslut väntas under 2015. I januari 2014 tillfördes SU medel för att öppna 54 nya vårdplatser för att lätta på den svåra överbeläggningssituation som förelåg året före. Generellt över året har detta varit en framgångsrik strategi, överbeläggningarna har minskat i synnerhet som influensasäsongen var ovanligt mild 2014. På grund av svårt rekryteringsläge och brist på lokaler har 6 av dessa 54 vårdplatser inte kunnat öppnas eller hållas disponibla. Det är dock notabelt att antalet ”betaldagar” för behandlingsfärdiga patienter som väntar på annan vårdform inom kommunen ökat 2014 med nästa tre gånger jämfört med 2013, vilket innebär ett fortsatt stort tryck på vårdplatserna. Här kan dock SU bättre planera än vid dramatisk ökning av akut sökande, vilket har i första hand resulterat i en lägre ökning av elektiv vård än önskvärt, vilket naturligtvis påverkar köerna negativt. Några helt nya och unika behandlingsmetoder har kommit fram ur utvecklingsarbete på SU tillsammans med akademiska institutioner i Göteborg och utomlands under året. Under hösten föddes världens första barn efter att modern genomgått livmodertransplantation. Graviditeten ingår i en serie i ett forskningsprojekt lett av kvinnosjukvården i nära samarbete med transplantationscentrum, avdelningen för immunologi och Sahlgrenska akademin (SA). Under året genomfördes för första gången en operation där en artificiell robotarm fästes permanent på muskler och nerver på ett sådant sätt att den styrs av tankarna och därmed liknar en mänsklig arms funktion. Denna världsnyhet inom protesbehandlingar var ett resultat av samarbete mellan SU, SA och Chalmers. Forskare vid SU och SA presenterade ett potentiellt och helt unikt botemedel för metastaserande njurcancer. Försök på människa inleds under 2015. Under 2014 inleddes det konkreta patientarbetet med den storskaliga SCAPIS-studien på Sahlgrenska. Sammanlagt kommer över 30000 personer ingå i studien som ska kartlägga riskfaktorer för folksjukdomar som hjärta- kärl och lungsjukdomar. Slutligen beslutade SU att bli ett helt rökfritt sjukhus. Förbudet inträdde i mars 2014. Barbro Fridén Sjukhusdirektör 6 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Verksamheten Rättighetsfrågor Sjukhuset arbetar strategiskt med rättighetsfrågor och har som mål att bemöta alla patienter lika i enlighet med den etiska plattformen. Jämställdhet Ett masterarbete genomfördes under hösten 2014 i syfte att studera väntetider på akutmottagningarna Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Arbetet visade att även om en manlig och en kvinnlig patient blev triagerade med samma färg, fick kvinnan vänta längre, fick kvinnan vänta 15 minuter längre. Könsskillnader i väntetider påverkades också av patienternas ålder samt socioekonomisk status. Könsskillnaderna försvann bland allvarligt sjuka äldre patienter samt bland patienter från områden med hög socioekonomisk status. Verksamhet Beroende har utifrån ett genusperspektiv skapat särskilda förutsättningar för målgruppen kvinnor med missbruk/beroende och psykisk sjukdom genom en egen mottagning. Mottagningen riktar sig främst till kvinnor som är gravida, kvinnor med små barn, kvinnor som av olika skäl har ett skyddsbehov och även till kvinnor som av andra skäl utifrån det fria vårdvalet önskar komma till en särskild mottagning för kvinnor. SU har en sjukhusövergripande rutin för omhändertagande av våldtagna män och implementering av denna pågår kontinuerligt. Barnets rättigheter Västra Götalandsregionen/SU/KSA deltar sedan juni 2012 i ett tvåårigt nationellt utvecklingsarbete på uppdrag av Socialstyrelsen för stöd till ”Barn som anhöriga” enligt 2 g § HSL. Projektet har fokuserat på att göra barnkonventionen känd genom bland annat film, hemsidor och utbildning till medarbetare. Inom Thoraxanestesi arbetar man mycket aktivt med Barn som anhöriga. Verksamhetsområdet har en särskild s.k. barngrupp med representanter från olika personalkategorier. Föreläsningar om avdelningens arbete har hållits vid flera tillfällen, bland annat på Svensk Thoraxkirurgisk förenings årsmöte och även fått positiv uppmärksamhet i media. På mag-tarmmottagningen har man utvecklat en modell för överföring av patienter från barntill vuxensjukvård. Patienterna ”lotsas” in i vuxensjukvården vilket innebär ökade möjligheter att fånga upp ungdomens förväntningar/farhågor inför en livslång kontakt med sjukvården, och stimulera till en ökad delaktighet. Inom logopedverksamheten arbetas med ett kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT riktat mot barnsjukvård. Målgruppen är i första hand barn med funktionsnedsättning men också barn, deras föräldrar och andra i vården som har svårigheter med kommunikation t.ex. på grund av bristande kunskaper i svenskt tal- och skriftspråk. I projektet utvecklas en nationell webbresurs där personal och patienter kan få information och ladda ner kommunikationsstödjande bildmaterial att användas i barnsjukvård. En modell för utbildning har också utvecklats, sprids och testas inom SU. Resultaten visar att både barn och föräldrar är bättre förberedda och kan medverka i ökad utsträckning när bilder använts i kommunikationen. Detta innebär färre inställda behandlingar och besök, minskat behov av premedicinering samt kortare vårdtider. 7 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Övriga diskrimineringsgrunder Inom verksamheten finns sedan tidigare ett ACT-team (Assertive Community Treatment, vilket innebär uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling) i nordost. Under året har ett nytt startats på Hisingen och ett nytt planeras under 2015 i centrum. Teamet erbjuder vård till patienter som är så sjukliga och/eller så alienerade att de inte ens söker vård. Teamets arbetssätt är uppsökande och bygger på case management. Det möjliggör vård till de mest sköra och utsatta människorna i vårt samhälle. Omsorgskoordinatorer finns på flera akutmottagningar. Koordinatorerna förmedlar kontakter från akutmottagningen till kommun/primärvård. Omsorgskoordinatorerna gör en telefonuppföljning av alla patienter över 75 år enligt den nationella metoden ”webbkollen hemma”, ett instrument från SKL. Nya arbetssätt har prövats och anpassats till ungdomar. Information och användning av modern teknik har bättre anpassats till den yngre generationen. Resultatet hittills är att andelen som tackar ja till samtalsstöd ökat markant. En handlingsplan gällande akut eller omedelbar nödvändig vård åt gömda/papperslösa personer har upprättats på sjukhuset med utbildningsinsatser riktade till personal inom SU, VGR och samverkanspartners. Omfattande sjukhusövergripande utbildningsinsatser avseende den nya patientlagen har genomförts under året i syfte att förbättra informationen och öka delaktighet Ett arbete kring bemötande av transgender för att skapa enhetlighet och jämlikhet i bemötandet av dessa personer har startat. Inom barnsjukvården arbetar man med att höja medvetenheten och kompetensen inom HBTQ (homosexuella, bisexuella, transsexuella, queerpersoner). En enhet är HBTQ-certifierad (utfärdas av RFSL) och flera inom området planeras att certifieras inom 2015, vilket bland annat innebär ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Utfärdas av RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande). Jämlik vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (HSL). Det är idag ett stort fokus på hur sjukvården lever upp till ovanstående. En ny patientlag trädde i kraft den 1 januari 2015 vilket ger patienter större rätt till inflytande och val av sin behandling. Förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa (hälsolitteracitet) är en möjlighet för många men måste också värnas och säkerställas för den som inte har förmågan. En god uppföljning och ett ledningssystem som stödjer lagkraven är en förutsättning för detta. Att ta med patienter/närstående i ett nära samarbete och arbeta med patienternas fokus är en ledstjärna. Som universitetssjukhus behöver vi tillsammans med patienter och närstående, arbeta strategiskt med att utveckla och följa upp proaktiv hälsofrämjande sjukvård, jämlik vård och patienternas delaktighet, ett arbete som vilar på etiska grunder. 8 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Att integrera ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen bidrar till goda möten. Under året har samtalsutbildning erbjudits medarbetare för att kunna motivera till förändring och öka möjligheten för patienter att vara delaktiga i sin vård och behandling. Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Sjukhusets mål och utfall 2014 Långsiktiga mål och mätetal Nuläge 2013 Måltal 2014 Utfall 2014 Total genomloppstid på akutmottagningen (90:e percentilen) Patientupplevelse av information vid akutbesöket enligt Nationell Patientenkät ”Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd” (0-100) Placering i nationella jämförelser bland universitetssjukhusen gällande andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Andel patienter inom sluten somatisk vård med vårdrelaterade infektioner Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården, enligt Nationell Patientenkät Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter beslutad remiss Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut Andel regionala kvalitetsindikatorer där Sahlgrenska Universitetssjukhuset når regionala måltal Ekonomiskt utfall i jmf med budget Vi är landets ledande universitetssjukhus 8 timmar 75 < 7 timmar 80 4 3 7 h 46 min Uppgift inkommer i mars 4 61 % > 70 % 71 % 9,2 % <8% 10,3 % 70 80 78 % 59 % > 65 % 66 % 51 % 65 % 67 % 80 % 85 % 85 % 0 (prognos) 0 -30 mnkr Rankning, av 54 indikatorer, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Antal publikationer 4 3 4 1 032 (år 2012) 7 av 11 1 090 u.s. 7 av 11 7 av 11 7,9 5,8 70 % 9,0 6,5 80 % 8,5 4,8 u.s. Vi har akutsjukvård i toppklass Andel rikssjukvårdsuppdrag Andel sökande per utbildningsplats - Läkare/plats - Sjuksköterska/plats Andel HTA-analyser som leder till beslut i enlighet med evidensläget Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2013-2014 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 12 9 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde bedriva forskning, utbildning och utveckling utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I tilläggsöverenskommelse till vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen och specificeras förändringar i SUs uppdrag för 2014. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2013-2014 har fastställts och redovisning av aktuella frågeställningar sker i årsredovisningens bilaga. Sjukhuset har för 2014 fått utökade uppdrag och finansiering för bland annat Tre vuxen IVA-platser Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Ordnat införande av nya läkemedel och medicinska metoder år tre Genomförande av vårdprogram för Ovarial cancer inklusive övertag av patienter från andra sjukhus i VGR Koncentration av cystektomibehandlingar från NU och SkaS till sjukhuset. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende Utökat uppdrag inom vårdhygien Insatser för ökad tillgänglighet 2014 Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Vårdplatser för att lösa överbeläggningar Dessutom har sjukhuset fått finansiering via tilläggsöverenskommelsen för vissa metoder och behandlingar som tidigare har finansierats av Hälso- och sjukvårdsutskottet. Ekonomisk reglering har också gjorts för beslut om regional produktionsstyrning och resurser har förts över från SÄS avseende strålverksamheten. Sjukhuset har också fått ekonomisk kompensation för valfrihet för patienter från Halland. Sjukhuset har haft i uppdrag att arbeta för att uppnå måltal för VGRs kvalitetsindikatorer. Om måltal inte nås ska handlingsplaner tas fram för att få bättre måluppfyllelse. Uppföljning av resultat och handlingsplaner har redovisats till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli efter delårsrapporterna. Sjukhuset har också haft ett uppdrag att sprida kunskap och motivera till hälsosamma levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör bland annat följande områden: Rättspsykiatrisk vård Tillgänglighetssatsningar. 10 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och 2 och solidariskt finansierade läkemedel. Patientsäkerhetsarbete. Riktade insatser inom psykiatriområdet. Verksamhetens miljöarbete Regionalt långsiktigt mål År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Regionalt mål 2016 relevant för SU Västra Götalandsregionens transporter ska till 60 procent utföras med förnybar energi. SU mål 2016 Styrtal SU Vid nyanskaffning av fordon, exklusive ambulanser, ska SU välja fordon som går på förnybar energi. Andel under året nyanskaffade fordon som går på förnybar energi. Antalet resta mil med bil i tjänsten (tjänstebil, förmånsbil och privat bil) per årsarbetare ska 2016 ha minskat jämfört med 2013. Minskning av antal resta mil i tjänsten med bil per årsarbetare. 3% + 13% (ökning) Alla avdelningar/enheter på SU ska identifiera vilken kontorsutrustning och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används och implementera den lokala rutinen. Andel avdelningar/enheter som identifierat kontors- och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används. 30 % 40 % Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med 2012. Mängden hushållsavfall ska 2016 ha minskat jämfört med 2012. Minskning av mängd hushållsavfall jämfört med 2012. 3% 1% Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med 2010. Minska miljöpåverkan från inredning. Andel nyinköpta kontorsmöbler som finns med på Gröna Listan. 50 % 68% Användningen av kemikalier upptagna på substitutionslistan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Minskning av använd mängd kemikalier på substitutionslistan (exklusive laboratorier). 0% 0% Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till 2030. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö 11 (55) Måltal SU 2014 100 % Utfall 2014 100 % - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Regionalt långsiktigt mål Västra Götalandsregionen ska, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 procent jämfört med 2009. Regionalt mål 2016 relevant för SU Miljöbelastningen av produktion, ordination och kassation har minskat jämfört med 2013. Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med 2009. SU mål 2016 Styrtal SU Användningen av miljöoch hälsofarliga kemikalier upptagna på SIN-listan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat. Minskning av använd mängd kemikalier på SIN-listan inom laboratorieverksamhet. Öka andelen relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Öka andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Mängden utsläppt lustgas ska minska. Antal uthämtade antibiotikarecept utskrivna på SU, förändring jämfört med 2013 SU 312-181/2014 Måltal SU 2014 0% Utfall 2014 0% Minskning + 4,5 % Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner (antal DDD) på rekvisition >65% Andel relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Minskad mängd utsläppt lustgas. >50 % 48 % 100 % 90 % 65 % 5 % Transport Under 2014 har alla tjänstebilar funnits i Regionservice ägo, i en så kallad bilpool. Uppgifter om mätarställning registreras i systemet Fleas av den som brukar eller är ansvarig för bilen. Mätarställningen ska registreras varje månad. För 2013 fick körsträckan för en del bilar räknas fram utifrån några få registreringar och för några bilar fanns inga uppgifter alls på grund av bristfällig följsamhet till rapporteringskravet. Gällande förmånsbilar registreras endast körda mil i tjänsten när ersättning begärs. Det finns anledning att misstänka att det körs mer med dessa bilar i tjänsten, men att ersättning inte alltid begärs. Sammantaget innebär detta att det finns en relativt stor osäkerhet i siffrorna för tjänstebilar och förmånsbilar. Målet uppnås inte och fler åtgärder behöver vidtas på detta område. Energi SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetselen. Ett första steg i detta arbete är att identifiera all utrustning som kan/ska stängas av när den inte används. En checklista för detta arbete har tagits fram och börjat användas på enheterna. Målet uppnås. Avfall Målet om 3 % minskning av hushållsavfall (det avfall som går till förbränning) uppnås inte på SU. En av anledningarna till detta är att ombyggnation av Miljöstationen på Mölndals sjukhus är försenad, vilket begränsar möjligheterna till sortering av avfall där. Den personal på Regionservice som hanterar avfall på sjukhusen behöver mer utbildning, och vårdpersonalen behöver få mer information om riktlinjer och rutiner för hantering av avfall. 12 (55) 29 % - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Under 2013 genomfördes ett projekt på Centralkliniken på Östra sjukhuset där matavfall från personalutrymmen och avdelningskök sorterades ut. Utifrån resultatet konstaterades att mängden källsorterat avfall skulle kunna öka med 5 % om denna lösning infördes överallt på SU. Inköp I Gröna Listan presenteras inredning som finns upphandlat i regionen och som dessutom är kontrollerat enligt gällande miljökrav. Dessutom finns information om tillgänglighet, hygienoch brandskyddskrav listat. Resultatet är beräknat per artikel. Målet är uppnått, och värt att notera är att merparten av de artiklar som inte finns på Gröna Listan är kabelrännor, datorhållare och liknande. Kemikalier Under 2014 har ett nytt arbetssätt tagits fram för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. En lista med vilka produkter som innehåller kemikalier som ska undvikas har tagits fram under året och den kommer att ligga till grund för arbetet på SU. 2014 kommer användas som basår, varför målet för minskning 2014 enligt denna lista satts till 0 %. Mängden kemikalier på substitutionslistan som använts under 2014 är 452,9 liter respektive 116,4 kg. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. Mängden kemikalier på SIN-listan som använts 2014 är 489 liter respektive 2,76 kg. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om antibiotika. Uppföljning gällande antibiotikaförskrivning sker genom att resultatet för kvartal 4 jämförs med motsvarande period 2013. En ökning har skett totalt sett och målet om minskning uppfylls därmed inte. Hälsofrämjande sjukhus ansvarar för målen rörande fysisk aktivitet på recept och rökstopp i samband med operation. Målen uppfylls inte. Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 29 % sedan 2009, men de senaste året har minskningen varit försumbar. För att klara målet om 75 % minskning av lustgasutsläppen i regionen till år 2020 krävs anläggningar för lustgasdestruktion på förlossningsverksamheterna. Upphandling har gjorts under 2014 och installationen planeras till 2015 eller 2016. Tillgänglighet och Vårdgaranti Vi skapar värde för patienten Utfall 2013 helår Målvärde 2014 helår Utfall december 2014 Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter beslutad remiss Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut 59 % > 65 % 66 % 51 % 65 % 67 % Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet avseende operation/behandling som rapporteras till SKL har utvidgats januari 2014 vilket innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare rapportering. 13 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Måluppfyllelse avseende andel patienter som fått genomförda förstabesök respektive operation/behandling innevarande månad jämfört med föregående månad. Målvärde 2014 november 2014 december 2014 Förstabesök 65% 64% 66% Operation/ Behandling 65% 65% 67% Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2013; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 2014 December 2013 Utfall Antal 2014-2013 Måluppfyllelse Måluppfyllelse 2014 2013 Förstabesök 10 549 8 228 2 321 53% 58% Operation/ Behandling 3 004 2 670 334 53% 56% Not: Observera att utfall 2014 inte är jämförbart med utfall 2013 på grund av att beräkning inte är densamma. Fler vårdutbud ingår i uppföljningen jmf med 2013. Tillgänglighet förstabesök – Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 78 % på förstabesök inom ortopedi, ögonsjukvård, handkirurgi och hud- och könssjukvård. En djupare analys av ögonsjukvårdens produktion, inflöde och köpt vård genomförs av en intern konsult som stödjer verksamheten med att komma fram till åtgärder. Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa sjuksköterskeledda mottagningar och förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter är det dock nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök december 2013–december 2014 Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 69 % på operation inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi. Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar tillgänglig och jämnt operationsutrymme. Prioritering av canceroperationer ger en undanträngning för andra planerade operationer. Flera verksamheteter har utfört extra operationer utanför kontorstid för att minska köerna. 14 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Under sommaren ökades kapaciteten för bröstcanceroperationer genom bättre schemaläggning och produktionsplanering vilket gav en jämnare vårdproduktion jämfört med tidigare år. SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre tillgänglighet. Inom regionens sjukhus har det bildats nätverk för operationskoordinering för att öka tillgängligheten för patienterna. Flera patienter har dock så komplicerade och komplexa sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Under förra året utvecklades produktionsplanering av operationskapaciteten inom sjukhuset ytterligare. Fler operationsavdelningar arbetar numera enligt fastställd planeringsmodell. Utöver fortsatt införande och ytterligare utveckling av produktionsplanering inom fler verksamheter sker även mer detaljplanering inom olika produktfamiljer. Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på operation/behandling december 2013 – december 2014. Tillgänglighet koloskopi/gastroskopi Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten. Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2013; inklusive måluppfyllelse. December 2014 December 2013 Utfall Antal 2014-2013 Måluppfyllelse Måluppfyllelse 2014 2013 Koloskopi 122 103 19 72% 77% Gastroskopi 53 201 -148 83% 61% Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 2014 November 2014 Utfall Antal Dec-nov Måluppfyllelse Måluppfyllelse Dec 2014 Nov 2014 Koloskopi 122 121 1 72% 74% Gastroskopi 53 102 -49 83% 72% Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i december 122, vilket var 19 (18 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för koloskopi var 15 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 72 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (77 %). En bidragande orsak till sämre måluppfyllelse är ökat inflöde till följda av etablerat screeningprogram. Dessutom är fler av koloskopierna på SU av komplicerad art. Den totala produktionen av koloskopier 2014 var 4 923 st., en ökning med cirka 800 st. jämfört med 2013. Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i december 53, vilket var 148 (74 %) färre jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 83 % i december vilket var högre än motsvarande period föregående år (61 %). Antal patienter väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi under året, inklusive måluppfyllelse. jan-14 feb-14 mars-14 apr-14 maj-14 juni-14 juli-14 Aug-14 Sep-14 okt-14 nov-14 antal Koloskopi 105 82 74 76 102 155 273 293 218 141 121 122 måluppfyllelse 75% 80% 82% 80% 79% 71% 56% 45% 55% 71% 74% 72% jan-14 feb-14 mars-14 apr-14 maj-14 juni-14 juli-14 Aug-14 Sep-14 okt-14 nov-14 dec 14 61 77 23 19 53 97 166 171 139 129 102 53 85% 76% 89% 92% 85% 76% 60% 60% 69% 70% 72% 83% Gastroskopi antal måluppfyllelse dec 14 Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn erbjuds patienterna specialistläkarbesök inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Detta mål uppfylls till 100 %. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Målvärde 100 %. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden nov dec nov dec Allmän kirurgi 8 57 88 % 98 % Gynekologi 0 1 100 % 100 % Hudsjukvård 71 93 100 % 100 % Lungmedicin 21 23 100 % 96 % Ortopedi 2 2 100 % 100 % Urologi 42 48 100 % 98 % Öron-näs-halssjukvård 20 26 100 % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin under året. Specialitet Allmän kirurgi Gynekologi Hudsjukvård Lungmedicin Urologi Öron-näs-halssjukvård Ortopedi dec-13 93% 33% 100% 100% 93% 100% 100% jan-14 50% 100% 100% 91% 48% 100% 100% feb- 14 88% 100% 100% 100% 86% 100% 100% mars- 14 72% 100% 100% 100% 72% 100% 100% april- 14 86% 100% 100% 100% 95% 100% 100% maj- 14 67% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 16 (55) juni-14 75% 100% 100% 100% 100% 100% 100% juli-14 86% 100% 100% 86% 100% 93% 0% aug-14 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% sep -14 81% 100% 99% 90% 100% 100% 100% okt -14 89% 100% 100% 91% 98% 95% 100% nov - 14 88% 100% 100% 100% 100% 100% 100% dec 14 98% 100% 100% 96% 98% 100% 100% - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Inom allmän kirurgi fick 57 patienter läkarbesök inom garantitiden (på 14 dagar) under december medan en patient fick vänta längre på läkarbesök, totalt 17 dagar. Inom lungmedicin fick 22 patienter läkarbesök inom garantitiden medan en patient fick vänta 18 dagar. Till de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs resultatet med krav på förbättring. Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2014 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2014 kan grovt delas in i 3 grupper Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2014 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök samt behandlingar inom givna områden. Budgeterat värde för 2014 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till cirka 76 mnkr. Av planerad tillgänglighetsatsning på 5400 första besök och 2170 operationer har SU utfört 3 479 (61 %) första besök och 1 608 (69 %) operationer utöver basvolym till ekonomiskt värde på cirka 68 mnkr. De största avvikelserna i volym räknat finns inom Hud första besök och Ortopedi operationer. Anledningen till avvikelserna är att rekrytering av hudläkare tog länge tid än planerat respektive att ortopeden saknade operationsutrymme samt att det är brist på ryggkirurger. Det har även varit svårt att rekrytera handkirurger och operationssjuksköterskor till plastikkirurgen. Tilldelning och utfall 2014 redovisas i tabell nedan. Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, 2014. Verksamhet Ortopedi Spec Första besök Regional Tillgänglighetssatsning Utökat Summa uppdrag höst Planerad vård 2014 2014 100 Utfall Bokslut 2014 Volym utöver basvolym Andel av tilläggsuppdrag 7 000 1 000 8 100 7 779 779 71% 4495/ 3100 250 3 350 2 863 0 0% Ledprotes 488 300 788 788 300 100% Ryggkirurgi 470 300 770 655 185 62% Första besök 3000/ 3900 200 400 4 387 487 122% Operation* 3848/ 3418 Dagkirurgi* Allmän kirurgi ANTAL OP Basvolym VG 200 3 568 3 604 186 124% Hud Första besök 11 700 3 000 14 700 12 803 1 103 37% Handkirurgi Första besök 2 295 400 2 695 2 506 211 53% Operation 1 570 500 2 070 1 968 398 80% Första besök 2 027 400 2 427 2 575 548 137% Operation 2 330 520 2 850 2 607 277 53% Första besök 2 530 400 2 930 2 881 351 Plastikkirurgi Urologi 150 Operation 945 300 1 245 1 207 262 * Avser basvolym enligt VEGA 2010-2012 respektive utförd produktion Operätt 2011. I uppföljning 2014 har basvolym enligt Operätt använts då SU inte kunnat följa och värdera utfall redovisat i VEGA. 17 (55) 88% 87% - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Köpt vårdgarantivård Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande, se tabell nedan. Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades 2014. I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. Viss vård har under hösten direktupphandlats exempelvis hud första besök samt kirurgi första besök och eventuell efterföljande operation. Köpt vårdgarantivård, skickade betalningsförbindelser 2014 Beviljad volym externa köp Ortopedi besök Skickade betalnings-förbindelser minus returer Returer 3 368 3 368 645 475 369 19 Ögon besök 4 993 4 644 140 Ögon katarakt Ortopedi operation 4 888 3 120 131 Ögon operation övr 410 404 11 Hud 560 530 30 Kirurgi besök 28 28 0 Kirurgi operation 11 41 0 Kärlkirurgi, varicer besök/op Summa 279 257 34 15 012 12 761 1 010 Första besök ortopedi har den största andelen remisser som returneras, 20 %. Anledningen är framförallt att patient inte vill resa men även att leverantör inte har specifik kapacitet. Ekonomiskt utfall avseende köpt vård redovisas under avsnitt ekonomi. Tillgänglighetssatsning inom VÖK 2014, 33,4 mnkr samt tillkommande 5 mnkr SU har med stöd av ”Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård 2013 - 2014 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU” planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. Denna satsning har ett ekonomisk värde på 33,4 mnkr och omfattar: • 4 500 öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögon läkarbesök och sjukvårdande behandlingar glaukomsjukvård, hjärtmottagning, onkologi • 15 600 medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering • förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, 2 st bedömningsbilar till ambulansverksamheten, särskild satsning på strålbehandling samt ögonsdiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under 2013. I samband med delårsbokslut augusti 2014 konstaterades att flera av satsningarna inom diagnostik/medicinska undersökningar och BUP redan utfört planerad helårsvolym. Med fokus på ökad tillgänglighet beslutades att de skulle fortsätta även under hösten. Den tillkommande kostnaden beräknades till cirka 10 mnkr. SU fick då ytterligare 5 mnkr för finansiering av satsningen. Hela satsningen är utförd med några få justeringar. Totalt utfördes drygt 4500 besök och 28 500 medicinska undersökningar. Kostnaden för satsningen är värderad till 45 mnkr. 18 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 SU-intern satsning Förutom de regionala satsningarna och satsningar finansierade inom VÖK har SU planerat och startat ytterligare satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014. Denna satsning har ett planerat ekonomisk värde på 35 mnkr utöver budget och omfattar främst kirurgi: • 2500 öppenvårdsbesök; gynekologi, reumatologi, reproduktionsmedicin, glaukomsjukvård • 526 operationer; benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi, hjärtoperationer • Onkologi strålbehandling Totalt utfördes 643 besök och 257 operationer till en kostnad på 23,5 mnkr. Allmän kirurgi operationer erhöll i bokslut 2014 en delfinansiering inom ramen för regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion med 3,8 mnkr. Koloskopier – Utökad tillgänglighetssatsning 2014 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1395 koloskopier för 2014 en utökning om 700 jämfört 2013. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,6 mnkr. Respektive verksamhet har fått rörlig ersättning motsvarande rapporterat utfall utöver basvolym, totalt 1 150 st. till ett ekonomiskt värde om 4,6 mnkr. En ökning jämfört 2013 då SU fick ersättning för 301 koloskopier utöver basvolym Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering 2014 Enligt beslut 131210 regionstyrelsen (RS) samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer område 2. Detta innebär att den basvolym på 207 operationer som finansierades genom VÖK fördes till RS samt den tilläggsbeställning som finansierats genom fakturering HSU fördes till RS. Sjukhuset har under 2014 prestationsersatts för utförd produktion, budgeterat värde 18,5 mnkr. Sammantaget har SU utfört 251 obesitasoperationer. Under 2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 9 fetmaoperationer under perioden. Beläggning Inom somatisk vård har överbeläggningar under året varierat mellan 2,7 och 5,9 per 100 vårdplatser med högst värden i januari, under sommarmånaderna och i december, då vårdplatsantalet reduceras. Inom psykiatrisk vård, där andelen överbeläggningar är lägre, noterades högst värden i juli och december (decembervärdet har inte kunnat kvalitetssäkras). Jämfört med 2013 var andelen överbeläggningar i år lägre under våren men väsentligen oförändrad under resten av året. 19 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Andelen utlokaliserade patienter har, liksom föregående år, legat lågt med högsta värde i januari (0,8 per 100 vårdplatser inom somatisk vård). Psykiatrin har endast undantagsvis utlokaliserade patienter. Stort antal sökande patienter till akutmottagningarna och svårigheter för kommunerna att ordna boende för utskrivningsklara patienter har bidragit till överbeläggningar. Under året har vårdplatser öppnats inom verksamheter med särskilda behov, vilket bedöms ha haft positiv effekt på vårdplatsbelastningen, men det totala antalet disponibla vårdplatser har inte ökat jämfört med 2013. Prestationer SU har under året 2014 producerat 2 % mer vård än 2013 enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2014. Viktat Produktionstal VGR Övriga SU TOTALT Utfall 2014 194 179 17 307 211 486 Perioden totalt Budget 2014 197 845 15 910 213 755 Utfall 2013 191 490 16 176 207 666 Förändring utfall 14-13 Antal % 2 689 1 130 3 820 1% 7% 2% Diff utfall 14- budget 14 Antal % -3 666 1 397 -2 269 -2% 9% -1% NOT: Redovisningen av strålbesöken på SÄS redovisas på olika sätt åren 2013 respektive 2014 i det regionala uppföljningssystemet. Med anledning av detta är utfall avseende strålbesöken 2014 inte jämförbart med 2013, vilket även har en viss effekt på den totala prestationsredovisningen vad gäller jmf med föregående år. För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Källa: Cognos RDB Sjukhus 20 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 I förhållande till budget har SU producerat -1 %. En anledning till detta är att psykiatrins förändrade vårdinnehåll över tid inte har budgetjusterats. Det påverkar budgetavvikelsen med 1 263 poäng vilket motsvarar knappt 1 % av totala avvikelsen för VGR. Prestationsbudgeten har justerats i vårdöverenskommelsen för 2015. Förskjutning från sluten till öppen vård påverkar utfallet med cirka 700 poäng, vilket motsvarar 0,3 %. Justerat för detta når SU det totala prestationsmålet. Totalt för sjukhuset ökade den planerade vården i jämförelsen med samma period föregående år. Akutbesöken ökade samtidigt som övrig oplanerad vård minskade. Mer detaljerad information om fördelningen mellan planerad respektive oplanerad vård återfinns i prestationsbilagan. Antal sammanvägda prestationer, fördelat per kön, 2014 i jämförelse 2013. Källa: Cognos RDB Sjukhus Förändring 2013-2014 jan - dec 2014 jan - dec 2013 % Nyckeltal prestationer Kvinnor Antal sammanvägda prestationer Män 111 149 100 337 Totalt Kvinnor Män Totalt 211 486 109 395 98 271 Kv 207 666 1,6 % Män Totalt 2,1 % 1,8 % Fördelningen av sammanvägda prestationer var 53 % för kvinnor och 47 % för män, vilket är i samma nivå som föregående år. I följande tabell visas fördelningen uppdelad på antalet vårdtillfällen och besök. Här har områden där det ena könet är mycket överrepresenterat exkluderats. Dessa områden är förlossning och gynekologi (100 % kvinnor), urologi (83 % män) och rättspsykiatri (89 % män). Av kontakterna avsåg 52 % kvinnor respektive 48 % män. Fördelningen utifrån antalet DRGpoäng, det vill säga vårdtyngd, visar det omvända förhållandet 48 % kvinnor och 52 % män. Antal vårdtillfällen/besök/DRG-poäng fördelat per kön 2014. 2014 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Antal vtf / besök Sluten vård 45 707 47 809 93 516 49% 51% 100% Öppen vård 626 691 577 643 1 204 334 52% 48% 100% Totalt 672 398 625 452 1 297 850 52% 48% 100% Sluten vård 49 172 55 787 104 959 47% 53% 100% Öppen vård 10 108 9 280 19 387 52% 48% 100% Totalt 59 280 65 067 124 347 48% 52% 100% Antal DRG-poäng Källa: Cognos RDB Sjukhus Somatisk slutenvård • Totalt sett har antalet vårdtillfällen (-1,6%) och vårddagar(-1,1%) minskat jämfört med föregående år. Avvikelsen gentemot budget var -8 % för vårdtillfällena och -6 % för vårdagarna. Om jämförelsen även tar hänsyn till medicinskt färdigbehandlade vårddagar som normalt separatredovisas och inte räknas med i totala antalet vårddagar skulle avvikelsen mot budget varit -4 %. Det är sannolikt att vid färre medicinskt färdigbehandlade dagar hade också antal vårdtillfällen och DRG-poäng varit fler. En orsak till minskningen är att det har genomförts och fortsatt pågår en övergång från sluten vård till öppen vård inom ett antal av sjukhusets verksamheter. • Antalet fakturerade vårddygn för medicinskt utskrivningsklara patienter har ökat kraftigt under 2014 jämfört med 2013. 10 569 dagar 2014 jämfört med 4 007 dagar 21 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 • • • • SU 312-181/2014 2013, vilket motsvarar en ökning med 164%. Konsekvensen av att medicinskt färdigbehandlade patienter stannar kvar längre tid inom sjukhuset innebär undanträngningseffekter och högre risker för patienterna. För att minska tidigare problem med överbeläggningar var intentionen att öppna 54 nya vårdplatser under året. På grund av ett svårt rekryteringsläge och brist på lokaler har 6 av dessa 54 vårdplatser inte kunnat öppnas eller hållas disponibla, vilket tidvis har lett till fortsatta problem med överbeläggningar inom vissa verksamheter. T ex inom barnintensivvården har det under året funnits vakanser på tolv sjukskötersketjänster, vilket gjort att två planerade nya platser inte kunnat öppnas. Även inom Anorexivården har nya platser inte kunnat öppnas. Dock har åtgärder för att upprätthålla god vård genomförts i form av extra kostnadskrävande insatser. De nya platserna kommer att öppnas under 2015 så snart förutsättningar finns. Under perioden 2014 utfördes 324 transplantationer, vilket var 5 % fler jämfört med föregående år. VG-patienter har ökat med 7 % och utomlänspatienter har ökat med 4 %. Ökningen har främst skett för transplantationer av lunga, hjärta och lever. Inom kvinnosjukvården har antalet vårdtillfällen minskat i förhållande till föregående år, och visar en negativ avvikelse mot budget. Minskningen kan bero på att patienter väljer andra närliggande sjukhus, t ex Varberg och södra Bohuslän för sina förlossningar. Cancervården har ökat under året. Antalet vårdtillfällen med cancer har ökat med 1 % och antalet DRG-poäng har ökat med 4 % nedjusterat för viktlisteförändring på cirka 10 % vilket också speglar en trend mot allt tyngre cancervård. Detta tränger undan annan vård som inte är akut eller imperativ cancervård. Somatisk öppenvård • Antalet remisser har totalt sett ökat med 5 % i förhållande till föregående år. Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting minskat med 12 %. De landsting som minskat mest var Stockholm, Uppsala och Skåne. Av utomlänsremisserna kom 63 % från Halland. • För sjukhusets akutmottagningar ökade antal inkommande patienter med 4 % jämfört med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det genomsnittliga antalet besök per dag för december månad var 525 besök, vilket var en ökning med 7 % jämfört med 2013. • Öppenvårdsverksamheten har totalt sett ökat i förhållande till föregående år. Främst kan ökningen härledas till en medveten och önskvärd förskjutning från sluten till öppen vård. Förskjutningarna kan ses inom ett antal verksamheter, såsom Barnonkologi, Kardiologi och Neurosjukvården. Förflyttningarna från sluten till öppen vård är kortsiktigt ogynnsamt för prestationsutfallet eftersom DRG-tyngden i komplex dagvård är betydligt lägre jämfört med om samma ingrepp genomförts i sluten vård. DRGtyngden i komplex dagvård kommer över tid att justeras upp så att ersättningsnivån i öppenvård bättre återspeglar kostnadsnivån och den faktiska vårdtyngden. 22 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 DRG-vikter för samma åtgärd i sluten respektive öppen vård Verksamhetsområde Åtgärd/ diagnos Vikt sluten vård Vikt öppen vård Diff Barnonkologi Mix 0,63 0,17 -0,46 Kardiologi Ablationer 1,44 0,67 -0,77 Kardiologi Angio/PCI 1,35 0,67 -0,67 Kardiologi Angiografier 0,78 0,46 -0,32 Kardiologi Pacemaker 1,59 0,41 -1,18 Neurosjukvård Diagnos MS 0,43 0,08 -0,35 Not:Förskjutningen förklarar 0,3% av avvikelsen mot budget. Källa: Cognos RDB Sjukhus Vuxenpsykiatri • Inom psykiatrisk slutenvård har antalet vårddagar gentemot föregående år minskat med 4 %. Detta är en effekt av en medveten satsning av verksamheterna mot kortare medelvårdtider och inriktning mot andra vårdformer. • Inom de affektiva verksamheterna har det under året pågått ett stort omställningsarbete med en ny organisation med färre och större basmottagningar parallellt med subspecialiserade enheter. Utvecklingen mot nya arbetssätt i verksamheterna har gjort att fler nya remisser tagits emot, vilket gett fler nybesök vilka är mer resurskrävande än återbesök. Förändringen och de nya kraven på verksamheterna har lett till nya arbetssätt, nya personalgrupper och fysisk flytt av tidigare mottagningar. Detta har i sin tur även medfört viss personalomsättning. Sammantaget har förändringarna resulterat i att den planerade volymen besök inte har uppnåtts under året, utan var 14 % lägre i förhållande till budget. • Inom beroendevården har antalet sökande patienter ökat, vilket ökat kraven på verksamheten och ökat behovet av nyrekrytering. • Det finns ett behov av att öka vårdinsatserna. Planerade åtgärder är rekrytering, fortsatt effektivisering av öppenvårdsmottagningarnas arbetsstrukturer och andra verksamhetsinterna åtgärder som bland annat kvälls- och helgmottagningar. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) • Inskrivningarna till sluten vård minskade jämfört med föregående år med -22 %. Antalet vårddygn har ökat med ca 2 % jämfört med föregående år. Den huvudsakliga orsaken till minskande vårdtillfällen och ökande vårddagar är att patienterna är inskrivna under längre tid, vilket till stor del beror på en ökad vårdtyngd bland patienterna. Läkarbesöken inom öppenvården har en positiv avvikelse mot budget med 12 %, och var 4 % högre än föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna var 2 % fler jämfört med föregående år och 5 % över budget. Patientsäkerhet och kvalitet Värdebaserad vård SU har de senaste två åren utvecklat värdebaserad vård (VBV) som en framtida huvudstrategi för sjukhuset. Vid utgången av 2014 har VBV införts i totalt 10 patientgrupper. I nuläget arbetar alla sex områden inom SU värdebaserat i minst en patientgrupp och totalt är en fjärdedel av alla verksamhetsområden direkt involverade (dvs. de har ansvar för en patientgrupp). Då flera andra verksamhetsområden stödjer befintliga patientgrupper på olika sätt är totalt hälften av alla verksamhetsområden berörda. 23 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Under 2014 skapades Kontoret för värdebaserad vård för att ge stöd till ledningsgruppen i arbetet med att utveckla och implementera värdebaserad vård på SU genom att bland annat säkra ett helhetsgrepp kring det pågående utvecklings- och införandearbetet, etablera en effektiv programstyrning och aktivt driva arbetet med strategiska frågor framåt. De 10 patientgrupperna som arbetar värdebaserat befinner sig i olika stadier beroende på när de lanserades, vilket engagemang som funnits och graden av komplexitet. Samtliga har genomfört ett implementeringsarbete för att skapa förutsättningar (team, mätetal, arbetssätt, datainsamling, etc.) för att arbeta värdebaserat kring patientgrupperna. De som kommit längst arbetar aktivt med förbättringsinitiativ utifrån tydliga prioriteringar som vuxit fram ur mål som definierats för respektive patientgrupp. Dessa mål adresserar specifikt förbättring av kliniska utfall för patienterna, men även utveckling av mätmöjligheter och gruppens arbetssätt. Grupperna kan påvisa tydliga förbättringsresultat, till exempel färre fallolyckor, lägre andel blodtransfusioner samt bättre tillgänglighet och 35 % ökning av antalet operationer för patienter som opereras med höftprotes samt ett nytt unikt kodningssystem för prostatacancer plus förbättrat samarbete med lab. som gör det möjligt att följa upp effekten av olika typer av behandlingar vid prostatacancer. Kvalitetsbarometern Kvalitetsbarometern är ett ledningssystem som åskådliggör hur kvalitetsarbete på SU bedrivs. Svarta streckade linjer visar resultat för 2013. Spindeldiagrammet nedan visar resultatet från verksamheternas egenkontroll avseende de 16 prioriterade kvalitets-/patientsäkerhetsparametrarna. En del parametrar är nya med fokus på viktiga förbättringsområden. Produktionsplanering Arbetet med produktionsplanering (övergripande planering av vård) har fortsatt med fokus på regelbundet stöd för planering och styrning samt uppföljning av beslutade planer. Ett exempel på stöd i produktionsplaneringen har varit att minska köer genom tydligare fördelning/samverkan mellan tomter för verksamheter där detta är möjligt. Exempel på detta är radiologin och sjukgymnastiken. Vidare har ett helhetskoncept tagits fram inom psykiatrin i syfte att säkra effektivare samarbete mellan öppen- och slutenvård. 24 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Patientinflytande Under 2014 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetat med förutsättningarna för att stärka patienters inflytande över den egna vården. Begreppet hälsolitteracitet och kunskapsläget på området påbörjades på sjukhuset under 2014. Kvalitetshöjande insatser Nedan anges ett urval av aktiviteter som syftat till förbättrad kvalitet sett ur olika aspekter Café i entré – intervjuer för att efterhöra patienters delaktighet i direkt anslutning till besöket Regional konferens: Patient – från tålmodig mottagare till påläst aktör med uppföljande seminarium för erfarenhetsbyte Hälsofrämjande sjukhus – Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med bland annat samtalsutbildning till medarbetare Lärplattformen med exempelvis strålskyddsutbildning och introduktionsutbildning för nya medarbetare. Kvalitetsdagarna firade 10-årsjubileum 2014. Cirka 1 000 deltagare besökte dagarna, varav cirka 42 % från klinisk verksamhet. Tema för kvalitetsdagarna var processarbete, patientinvolvering, kvalitetsregister – mäta för att veta, läkemedel och behandling, värdebaserat arbetssätt – erfarenheter från piloter, säker vård och egenkontroll. Barn som anhöriga. Projektet ”Barn som anhöriga” initierat av regionen på uppdrag av Socialstyrelsen. De mest sjuka äldre. Kartläggning visar att ökat arbete med sjuka äldre på SU, genom exempelvis direktinläggningar via ambulans, kortat vistelsetiden på akutmottagningarna jämfört med tidigare samt måluppfyllelse i den nationella satsningen för vård av patienter i livets slutskede. En annan strategi för att möta patientens behov exempelvis den sjuksköterskebemannade bedömningsbilen. Som även gör det möjligt att föra patienten till annan lämplig vårdnivå/-instansEtt sätt i vissa fall styra patienten till annan vårdnivå än akuten. Värdegrundsarbete med enkätundersökning, samtal och seminarier har engagerat medarbetare och ledningar i SUs alla delar. Patientsäkerhetsarbete Avvikelser Under 2014 skrevs vid SU totalt 19 813 avvikelserapporter, en ökning med 9 % jämfört med 2013. Av avvikelserna utgörs 5 148 av arbetsskador, övriga är patientrelaterade. Cirka 2/3 av avvikelserna bedöms innebära en låg risk och endast ett fåtal avvikelser bedöms vara av hög risk-karaktär. Strukturerade och samlade analyser för att finna mönster/teman som behöver angripas strategiskt SU-övergripande har påbörjats. Lex Maria SU gjorde under 2014 95 st lex Maria-anmälningar vilket är en nästan 20 procentig minskning jämfört med 2013. Trettiotvå av anmälningarna rörde suicid och suicidförsök (28 respektive 4 st.). I övrigt rörde de flesta behandlingsrelaterade händelser; även misstag i läkemedelshanteringen var frekvent förekommande. Under året beslöts att chefläkare och berörd verksamhet ska följa upp varje lex Maria-anmälan efter 6 månader, detta för att säkerställa att föreslagna åtgärder implementerats och gett önskad effekt. 25 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Enskilda klagomål från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Från IVO inkom 381 enskilda klagomål rörande SU. Detta är en markant ökning, 45 % jämfört med 2014. Av dessa klagomål ledde 16 st. till att också lex Maria-anmälan gjordes (=17 % av anmälningarna). De vanligaste klagomålen rör genomförandet av diagnostik och behandling, ofta relaterat till kommunikation och bemötande. En förbättring i hantering av klagomål och synpunkter har initierats. Patientförsäkringen LÖF Från Patientförsäkringen inkom 689 ärenden där de flesta rörde önskemål om journalkopior och/eller intyg. Antalet är oförändrat jämfört med 2013 och en viss minskning jämfört med tidigare år. Patientnämnden Till Patientnämnden inkom 1 299 ärenden som berörde SU, en ökning med 9 % jämfört med 2013. Patientnämnden arbetar med närmare analys av innehållet i klagomålen och detta kommer att presenteras vid gemensamt möte under våren 2015. Händelse- och riskanalyser Under året beslöts att samtliga lex Maria-anmälningar ska åtföljas av en händelseanalys och att samtliga händelseanalyser skall ha minst en åtgärd i kategorin ”Mycket effektiv” enligt SKL:s mall. Inom SU pågår ett systematiskt införande av Nationellt IT-verktyg för Händelseanalyser (NITHA). Samtliga verksamheter har fått introduktion i verktyget och med enstaka undantag används det rutinmässigt. Under 2014 initierades cirka 100 analyser i NITHA. I samtliga verksamheter görs händelse- och riskanalyser av inträffade händelser och observerade risker, någon central sammanställning av dessa analyser föreligger inte. Punktprevalensmätningar (PPM) Under våren 2014 genomfördes i SKL:s regi PPM avseende vårdrelaterade infektioner (VRI), följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK) och förekomsten av trycksår. Resultaten för mätningar blev följande: • VRI Inom somatiken vid SU var förekomsten av VRI 10,3 % och inom psykiatrin 1,1 % vilket totalt var något under den nationella nivån för universitetssjukhusen (10,6 %). Majoriteten av VRI är ingreppsrelaterade, främst postoperativa, De höga siffrorna vid universitetssjukhusen förklaras delvis av ett förhållandevis högt antal immunsupprimerade patienter. Förekomsten ligger relativt stabilt mellan de senaste årens mätningar. Dessvärre har Infektionsverktyget ännu inte gett tillfredsställande utdata, varför SU under våren 2015 kommer att delta i den PPM VRI som SKL inbjuder till. • BHK Följsamheten till BHK inom slutenvården var 76 % vilket är strax över riksgenomsnittet på 74 % och väsentligen oförändrat jämfört med tidigare. Det moment som oftast fallerar är handdesinfektion före relevanta arbetsmoment. Tillsammans med Vårdhygien bedrivs fortlöpande utbildning inom området. • Trycksår Andelen patienter med trycksår var på SU totalt knappt 14 % men varierar mellan 13-17 % för olika områden, väsentligen oförändrat jämfört med tidigare år. Positivt är dock att andelen 26 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 allvarliga trycksår, grad 3 och 4, minskat jämfört med tidigare; 18,1 % 2014 jämfört med 21,7 % 2012. MarkörBaserad Journalgranskning (MBJ) På förvaltningsnivå har granskats 40 slumpvis utvalda journaler per månad för rapportering till SKL. Deras granskning av det svenska materialet visar ett oförändrat totalt antal vårdskador men färre allvarliga skador och färre som leder till dödsfall, dvs. sannolikt har den svenska vården blivit mera patientsäker. Under 2015 kommer detta arbete att fortgå, nu med granskning av 20 journaler per månad. Inom cirka 30 % av verksamheterna arbetar man systematiskt med journalgranskning för att identifiera och förebygga vårdskador; totalt kan konstateras att man vid SU under 2014 något minskat detta arbete. Den viktigaste orsaken som framhålls är svårigheter att frikoppla personal för uppgiften. Nästan 40 % av verksamheterna har ännu inte kommit igång med MBJ. Barnsjukvården och psykiatrin vid SU har deltagit i framtagandet av markörer för dessa verksamheter och där kommer journalgranskning att starta under 2015. Övrigt Under 2014 startade ett systematiskt arbete med ”Kvalitets- och Patientsäkerhetsdialoger”. Dessa är tänkta att regelbundet ske inom varje verksamhet och genomförs tillsammans med verksamhetsledning i samverkan med representanter för verksamheten, chefläkare, kvalitetsdirektör, utvecklingschefer, verksamhetsutvecklare m.fl. Dialogerna har överlag mynnat ut i konstruktiva förslag och konkreta förbättringsförslag och gensvaret hittills har varit mycket positivt. Inom hela SU ska kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Analys, Rekommendation) användas i all rapportering och i andra relevanta sammanhang. Under hösten genomfördes sjukhusövergripande utbildningar avseende den nya patientlagen. Information till samtliga medarbetare lades ut på intranätet och samtliga chefer inbjöds till seminarier i ämnet. Etiska analyser har utförts på berörda enheter inom SU, i enlighet med den etiska plattformen och de etiska principerna. Under 2014 genomfördes 15 analyser. Strategiskt läkemedelsarbete Strategiska Rådet för Läkemedelsfrågor (SRL) består av experter från Läkemedelsenheten, chefläkare, ekonom och en läkemedelsansvarig läkare från varje område. SRL ger stöd för ett decentraliserat ansvar för läkemedelsfrågor på SU. För en ökad patientsäkerhet avseende läkemedel har SRL formulerat ett antal mätetal i linje med de övergripande målen på SU. Mätetalen fokuserar bl.a. på efterlevnad till rutiner som rör läkemedelshantering och genomförandet av läkemedelsberättelser. Mätetalen följs upp på områdesnivå i strategiska rådet och på verksamhetsnivå i områdesvisa läkemedelsgrupper. Utfallen publiceras löpande på Läkemedelshemsidan. Totalt för SU har setts en ökning under året av genomförandet av läkemedelsberättelser till alla inneliggande patienter från 12 % i maj till 20 % i december (mätpunkten i maj sammanfaller med övergången till Gemensam Meliordatabas). Medarbetare på Sjukhusapoteket VGR/SU stödjer verksamhetschefer i den årliga egenkontrollen av efterlevnaden till 27 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 läkemedelshanteringsrutiner, sammanställer en resultatrapport för varje verksamhetsområde och erbjuder utbildning i gällande rutiner där brister finns. Samtliga berörda verksamheter har uppmanats till egenkontroll, vilket 81 % uppfyllde. SRL har även mätetal som syftar till att höja kvaliteten hos äldre patienters läkemedelsbehandlingar. Under året har 12 utbildningar med det temat hållits på SU och ett särskilt utbildningsmaterial har lagts på Läkemedelshemsidan. Sedan halvårsskiftet har apotekare från Läkemedelsenhet SU adderats till områdesvisa läkemedelsgrupper under SRL. De ger bland annat råd i sortimentsfrågor, och tar fram förbruknings- och kostnadsuppföljningar samt analyserar följsamhet till det rekommenderade sortimentet. Genomförandet av sortimentsanalyser i de patientnära lagren på enhetsnivå är en del av Sjukhusapotekets rutinarbete som signifikant har minskat enheters läkemedelskostnader. SRL har även mätetal som styr områdesgrupper och verksamhetsområden mot en användning av regionalt upphandlade och rekommenderade läkemedel. Vid årets slut noteras en god följsamhet till budget för läkemedelskostnader på SU totalt. Under året har SRL fortsatt samverka med Sjukhus-Strama, vars projektledare är adjungerad läkare i SRL. Totalt har Läkemedelsenhet SU och SRL svarat för 118 organiserade utbildningstillfällen på SU under 2014, projektrelaterade aktiviteter undantagna. Apotekare på klinisk farmakologi har drivit projekt för att ta fram blandbarhetsdata för vanligt förekommande intravenösa läkemedel. Blandbarhetslathundar för tre läkemedelsintensiva verksamhetsområden har tagits fram under året. Läkare från klinisk farmakologi har stöttat verksamheter att ta fram lokalt anpassade rutiner och utbildat läkarkåren för genomförandet av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Inom Sjukhusapotek VGR/SU planeras för att vårdpersonal ska kunna öva på iordningsställande av t.ex. antibiotika. Detta arbete har påbörjats i samarbete med Kliniskt träningscenter. Under 2014 har också förberedelser startat för att kunna möta behov av praktisk hjälp med att t.ex. bereda och iordningställa läkemedel till inneliggande patienter, vilka lyfts fram av vissa läkemedelsintensiva enheter på SU. Syftet är att farmaceuter arbetsväxlar och tar över en del av sjukskötersketiden i läkemedelsrummen så sjuksköterskor får mer patientnära tid. Personal Personalstruktur Under 2014 skedde vissa förändringar i personalstrukturen på SU, detta i huvudsak till följd av den numerära ökningen av ”undersköterskor m.fl.”. Förändringen var till del kopplad till sjukhusets kompetens-försörjningsstrategi. Ökningen av ”läkare” motiveras i huvudsak av nya uppdrag och förändrad bemanning på våra akuter. Månadsanställda, antal och andel per personalgrupp, 2014 i jämförelse med 2013 Anställningar 2014-12 2013-12 Förändring Antal Andel Antal Andel A Sjuksköterskor, barnmorskor 5 529 34,69% 5 538 B Undersköterskor m.fl. 3 401 21,34% 3 259 C Läkare 2 348 14,73% F Administratör, vård Antal Andel 35,55% -9 -0,86% 20,92% 142 0,42% 2 272 14,58% 76 0,15% 932 5,85% 918 5,89% 14 -0,04% G Rehabilitering och förebyggande 1 130 7,09% 1 114 7,15% 16 -0,06% H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 1 177 7,38% 1 121 7,20% 56 0,19% 28 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 I Utbildning, kultur och fritid 88 0,55% 86 0,55% 2 0,00% J Teknik, hantverkare 49 0,31% 52 0,33% -3 -0,03% K Kök, städ, tvätt 62 0,39% 60 0,39% 2 0,00% L Administration Huvudgrupp 1 223 7,67% 1 160 7,45% 63 0,23% 15 939 100,00% 15 580 100,00% 359 0,00% Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 2014 högst inom kategorierna ”undersköterskor m.fl.”, ”administratör, vård” och lägst för ”läkare”, vilket speglar fördelningen 2013. Jämfört med 2013 ökade sjukfrånvaron med 0,34 procentenheter, en ökning som återfinns inom den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar), som ökade med 0,38 procentenheter. Under samma period minskade den korta sjukfrånvaron (1 till 59 dagar) med -0,05 procentenheter. Jämfört med 2013 skedde den största reduceringen av den korta sjukfrånvaron i kategorierna ”administratörer, vård” (-0,26 procentenheter) och ”undersköterskor m.fl.” (-0,20 procentenheter). Ökningen av den långa sjukfrånvaron återfinns inom samtliga större personalkategorier men är tydligast inom kategorierna ”administratör, vård” (0,85 procentenheter) och ”administration” (0,49 procentenheter). Fördelat per åldersgrupp var den korta sjukfrånvaron tämligen jämt fördelat och trenden var minskade nivåer för alla åldersgrupper med undantag för yngsta gruppen (20-29 år) som ökade (0,10 procentenheter). Den långa sjukfrånvaron ökar med stigande ålder och trenden är att sjukfrånvaron ökar för alla åldersgrupper särskilt i gruppen 50 år och äldre. Kvinnor är i genomsnitt mer sjukskrivna än män. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön. Andel långtidssjukfrånvaro per kön. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön 2014-12 Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 6,9 % 4,5 % 6,6 % Undersköterskor m.fl. 9,9 % 6,9 % 9,5 % Läkare 3,7 % 1,8 % 2,7 % Administratör, vård 8,6 % 5,7 % 8,5 % Rehabilitering och förebyggande 6,8 % 2,7 % 6,2 % Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 5,7 % 3,0 % 5,1 % Utbildning, kultur och fritid 7,5 % 2,8 % 6,4 % 12,1 % 5,1 % 6,4 % Kök, städ, tvätt 8,0 % 11,5 % 8,4 % Administration 5,9 % 2,7 % 5,2 % Totalt 7,2 % 3,4 % 6,5 % Teknik, hantverkare Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2014-12 2013-12 Kvinnor 7,2 % 6,8 % Män 3,4 % 3,2 % Totalt 6,5 % 6,1 % 29 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Andel långtidssjukfrånvaro 2014-12 2013-12 Andel Andel Kvinnor 56,4% 53,1% Män 44,3% 38,5% Totalt 55,1% 51,6% SU 312-181/2014 Ökningen av sjukfrånvaron på sjukhuset följer utvecklingen i såväl riket som i Västra Götalandsregionen. Inom förvaltningen genomförs ett flertal aktiviteter för att sänka sjukfrånvaron eller som har bäring på sjukfrånvaron. Några exempel att är synliggöra orsaker till sjukfrånvaro och konsekvenser av sjukfrånvaron, säkerställning att rutiner för hantering av sjukfrånvaro fungerar, riktade insatser till arbetsplatser med en sjukfrånvaro över 5 procent. Andra exempel är arbetet med hälsofrämjande insatser för att förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete samt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljö och hälsa Hälso- och arbetsmiljöarbetet utgår från tre perspektiv; det hälsofrämjande, förebyggande samt det återskapande/rehabiliterande. Hälsofrämjande arbete Insatserna med att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under 2014. Insatserna är kopplade till den aktivitetsplan för 2013-2015 som tagits fram, där målsättningen är att utifrån olika aktiviteter öka kunskapen kring det hälsofrämjande perspektivets kopplingar till arbetslivet hos sjukhusets samtliga medarbetare. Hälso- och friskvårdsaktiviteter ingår i sjukhusets satsning för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. I aktiviteter som anordnats av sjukgymnastiken i form av gruppträning, styrketräning samt sjukgymnastiskrådgivning deltog 763 medarbetare. Sjukhuset erbjuder ett friskvårdsbidrag på 500 kronor som bland annat kan användas för att köpa motionskort vid flera motions- och friskvårdsanläggningar i Göteborgsområdet till rabatterade priser. Under 2014 utnyttjade 3 655 medarbetare friskvårdsbidraget jämfört med 3 786 medarbetare 2013. Friskvårdsdagar, föreläsningar och stegtävlingar har genomförts i syfte att öka kunskapen om levnadsvanornas betydelse för god hälsa. Med start 2014 subventionerar sjukhuset startavgiften i Göteborgsklassikern. 48 medarbetare genomförde under året Göteborgsklassikern. Förebyggande hälso- och arbetsmiljöinsatser Sjukhusgemensamma arbetsmiljöutbildningar har vid sex tillfällen genomförts för chefer och skyddsombud. Utbildningen som omfattar tre dagar tar bland annat upp relevanta lagar och avtal, organisation, delegering, samverkansfrågor samt Försäkringskassans och företagshälsovårdens roller. Under året påbörjades också en översyn av nuvarande utbildning i syfte att göra vissa delar av utbildningen interaktiv. Detta arbete kommer att genomföras i samarbete med Sunt arbetsliv som har ett uppdrag från Sveriges kommuner och landsting att ta fram en gemensam interaktiv utbildning för organisationens medlemmar. Återskapande-/rehabiliterande hälso- och arbetsmiljöinsatser Från 2014 gäller nya riktlinjer avseende beställning av företagshälsovårdsinsatser. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig företagshälsovård för alla anställda i Västra 30 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Götalandsregionen. Upplägget syftar till att öka flexibiliteten genom att färre tjänster låses som gemensamma, vilket ger större möjlighet att välja tjänster efter behov. Utifrån den nya modellen har handlingsplaner för åren 2014-2015 tagits fram på såväl förvaltningsnivå som områdesnivå tillsammans med Hälsan och arbetslivet. Som tidigare år är den största delen av köpta företagsvårdstjänster från Hälsan och arbetslivet insatser med fokus på individnivå till exempel olika slag av rehabiliteringsinsatser och arbetsförmågebedömningar. Medarbetarenkät Utifrån resultat av medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2013 har under året handlingsplaner tagits fram på samtliga nivåer inom sjukhuset. Handlingsplanerna ska följas upp fram till genomförandet av nästa medarbetarenkät hösten 2015. De viktigaste strategiska övergripande åtgärderna är att arbeta med att förbättra målkvaliteten, utveckla ledarskapet och medarbetarskapet. Jämställdhet och mångfald På sjukhuset finns en likabehandlingsplan för perioden 2013-2014. Kopplad till denna plan har konkreta aktiviteter utarbetats. Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med att planera och genomföra de aktiviteter som definierats i aktivitetsplanen. Sjukhuset har tagit fram fyra fokusområden för att uppnå en god likabehandlingsmiljö: • • • • Nolltolerans gällande diskriminering och trakasserier Ett gott arbetsliv och föräldraskap ska kunna förenas Eftersträva en mångkulturell och jämställd organisation Tillvarata alla medarbetares arbetsförmåga Aktiviteterna har till största delen bestått i att genomföra kunskapshöjande insatser riktade till chefer och ledningsgrupper. Likabehandlingsgruppen har, utifrån det första fokusområdet, under året tagit fram en reviderad rutin mot kränkande särbehandling och trakasserier. Under 2013 introducerades en webbaserad utbildning i genuskompetent ledarskap som främst riktar sig till sjukhusets chefer och ledningsgrupper. Vid årets slut (2014) hade 277 av sjukhusets 486 chefer (57 %) genomfört utbildningen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsatte minska under 2014. Kvinnors lön som andel av männens lön utgjorde 2014 76,6 % jämfört med 75,4 % år 2013. Den viktigaste orsaken till utvecklingen är att sjukhuset har en förändrad personalsammansättning inom ”administration” med bland annat fler kvinnliga chefer. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor beror till största del på att de återfinns i olika yrken med olika lönenivåer. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom yrket är små. Medellön per kategori per kön samt könsfördelning per kategori Personalgrupp Medellön Kvinnor Antal anställningar Andel män 5 529 Andel kvinnor 87,6% Sjuksköterskor, barnmorskor 29 416 Män Kvinnor/Män % 28 665 102,6% Undersköterskor m.fl. 23 302 22 735 102,5% 3 401 86,4% 13,6% Läkare 50 563 54 585 92,6% 2 348 49,2% 50,8% 31 (55) Antal 12,4% - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Administratör, vård 24 796 24 966 99,3% 932 98,3% 1,7% Rehabilitering och förebyggande 30 530 30 384 100,5% 1 130 86,0% 14,0% Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 28 893 31 569 91,5% 1 176 78,7% 21,3% Utbildning, kultur och fritid 32 957 29 368 112,2% 88 80,7% 19,3% Teknik, hantverkare 27 162 31 440 86,4% 49 18,4% 81,6% Kök, städ, tvätt 21 071 20 540 102,6% 62 91,9% 8,1% Administration 34 800 45 460 76,6% 1 223 79,5% 20,5% Totalt 29 998 39 184 76,6% 15 939 80,7% 19,3% Arbetet med att uppnå regionens målbild för en önskvärd lönestruktur utifrån ett jämställdhetsperspektiv fortsatte under 2014. För att uppnå målet genomfördes en omfördelning till yrkesgrupper som har medellång högskoleutbildning inom vården. På grund av de centrala löneavtalens utformning samt andra yrkesgruppers marknadssituation var ytterligare omfördelning till de prioriterade yrkesgrupperna inte möjlig. JÄMIX® JÄMIX® är ett index bestående av nio olika jämställdhetsindikatorer som ger en bild av hur arbetsplatsen ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv. JÄMIX® skapar en möjlighet att följa utvecklingen över tid och att göra jämförelser med andra organisationer. Jämixresultatet för 2014 var 91 poäng, att jämföra med 2013 års resultat på 87 poäng. Förbättringen av resultatet jämfört med föregående år härrör i huvudsak från att • Andelen kvinnor i sjukhusets högsta ledningsgrupp har ökat • Andelen män som tar ut föräldradagar har ökat • Skillnaden i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män har minskat Personalvolym Antalet anställda per december 2014 var 380 fler än motsvarande period 2013. Den största ökningen (253) återfinns inom gruppen tillsvidareanställda. Arbete utfört av timavlönade var av varierande omfattning och 2014 motsvarade den arbetade tiden 336 heltider vilket var 5 färre (1,5 %) än 2013. Jämfört med motsvarande period 2014 ökade antalet månadsanställda med 359 personer. Ökningen förklaras delvis av rekryteringar för bemanning av extra vårdplatser. Antalet månadsanställda ökade också inom verksamhetsområdena psykiatri, förlossning, ortopedi, klinisk kemi och ambulansen. Anställningar per typ av tjänst och kön, 2014 i jämförelse med 2013 Anställningar Tillsvidareanställd Visstidsanställd Summa Månadsanställda Timavlönad Summa Anställningar 2014-12 2013-12 Totalt Antal Kvinnor 11 806 Antal Män 2 703 % % Kvinnor Män 81,4% 18,6% 1 056 374 73,8% 26,2% 1 430 12 862 3 077 80,7% 19,3% 857 299 13 719 3 376 Totalt Antal Män 2 613 % Kvinnor 81,7% % Män 18,3% 14 256 969 355 73,2% 26,8% 1 324 15 939 12 612 2 968 80,9% 19,1% 15 580 74,1% 25,9% 1 156 815 320 71,8% 28,2% 1 135 80,3% 19,7% 17 095 13 427 3 288 80,3% 19,7% 16 715 32 (55) Antal Kvinnor 14 509 11 643 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Under 2014 utjämnades könsfördelningen jämfört med 2013 för gruppen tillsvidareanställda. Gruppens storlek gör att utjämning skett även på nivån månadsanställda och anställda totalt. Av de större kategorierna anställda ökade andelen män inom samtliga kategorier med undantag för ”sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA” och ”läkare”. Andelen kvinnorna ökade mest inom kategorin ”läkare”. Sjukhuset arbetade under 2014 utifrån fastställd rutin avseende hantering av ofrivilligt deltidsanställda, vilket innebär bland annat att kvarvarande ofrivilliga deltider ska registreras i sjukhusets bemanningsservice för att ges möjlighet till ökad tjänstgöring. Antalet ofrivilligt deltidsanställda för 2014 var 10 (0,06 %) vilket är oförändrat antal jämfört med föregående år. Arbetade timmar Den arbetade tiden 2014 ökade med 1,7 % eller 184 heltidsekvivalenter jämfört med 2013. Med justering utifrån att antalet vardagar var en färre 2014 jämfört med föregående år blir ökningen av den arbetade tiden 1,9 % eller motsvarande 209 heltidsekvivalenter. Arbetad tid 2014 i jämförelse med 2013 uttryckt i timmar och i heltidsekvivalenter. Ackumulerat. Arbetade timmar 2014 2013 21 697 596 Utfall 2014/ Utfall 2013 Differens Timmar 363 877 Utfall 2014/ Utfall 2013 Differens Heltidsekv. 184 Utfall 2014/ Utfall 2013 Differens % 1,7 Arbetade timmar (faktiska) 22 061 473 Arbetade timmar (justerade) 22 111 473 21 697 596 413 877 209 1,9 Not: Justerade timmar avser justering med anledning av fler/färre arbetsdagar 2014 jämfört med föregående år. 2014 var antalet arbetsdagar 1 mindre jämfört med 2013. Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Kompetensförsörjning Sjukhuset kompetensförsörjningsprocess kan beskrivas som årlig process integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av verksamhetens mål och anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. För att fånga upp verksamhetens framtida kompetensbehov tas också hänsyn till demografiska förväntade förändringar, ekonomiska utmaningar samt medicinsk- och teknisk utveckling. Under året har verksamhetsområdenas, områdenas och sjukhusets kompetensförsörjnings-planer reviderats. Resultatet ligger till grund för beslut av åtgärder inför 2015 på alla nivåer i organisationen. Resultatet har även använts för att tydliggöra sjukhusets framtida kompetensförsörjningsbehov för utbildningsanordnare och andra intressenter samt för att initiera nya utbildningar. Som en del i kompetensförsörjningsprocessen genomförs årligen utvecklingssamtal med sjukhusets medarbetare där individuella utvecklingsplaner tas fram. 71 % av sjukhusets medarbetare hade en individuell utvecklingsplan 2014, måltalet var 70 %. För att öka intresset att arbeta inom hälso- och sjukvård tog sjukhuset under sommaren 2014 emot 80 ungdomar för feriepraktik. Som en del i det regionövergripande arbetet att erbjuda personer med funktionsnedsättning praktik har sjukhuset under 2014 nyanställt 22 personer med funktionsnedsättning. Totalt är 19 personer anställda. Under 2014 fortsatte arbetet med pilotprojektet Kvalitetssäkrad rekrytering med syfte att avlasta chefer, kvalitetssäkra och effektivisera rekryteringsarbetet. Projektet riktade sig till avdelningar 33 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 med stort rekryteringsbehov av specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor. HR-servicecenter ansvarade för alla rekryteringsaktiviteter, inklusive intervjuer. Projektet kommer under 2015 gå in i en andra fas via implementering av metoden på samtliga HRavdelningar. Sjukhusgemensamma kompetensutvecklingsinsatser som genomförts under 2014 • Workshiftingprojekt/Uppgiftsväxlingsprojekt • Framtidens vårdavdelning • Utbildningstjänster för specialistsjuksköterskor (80 stycken) • Löneförmån för YH-utbildning för undersköterskor, barnsköterskor och skötare inom framförallt områdena ambulanssjukvårdare och psykiatri • Löneförmån för utbildning till operationssjuksköterska (6 stycken) • YH-utbildning till medicinsk sekreterare i samarbete med utbildningsanordnare, tre kursstarter under 2014 • • Kompetenshöjande utbildningar för medicinska sekreterare Utbildning i processinriktat ledarskap 7,5 hp Kompetensförsörjning inom Bild och Interventions Centrum (BoIC) Utifrån sjukhusledningens beslut om föreslagna åtgärder avseende behovet av vårdpersonal och läkare inom hybrid- och interventionsverksamheten, har ett antal aktiviteter genomförts eller påbörjats under 2014: • Påbörjat ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för ytterligare sex läkare avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet samt fortsatt utvecklingsprogram för elva läkare. • Påbörjat ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för vårdpersonal avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet • Tvärprofessionell basutbildning avseende arbete i hybrid- och interventionsmiljö. Utbildningen omfattade cirka 40 personer från sjukhuset och övriga Västra Götalandsregionen. • Tvärdisciplinära och tvärprofessionella fördjupningsutbildningar avseende strålsäkerhet, MR-säkerhet, effektivt teamarbete och kommunikation, SBAR, Koagulation m.m., cirka 25 personer i varje utbildning. • Presentation av arbetet med kompetensförsörjningen inför BoIC vid ALARM och Kunskap och Framtidsmässan i syfte att sprida kunskap och skapa intresse inför framtida rekrytering till hälso- och sjukvård och SU. • Presentation av arbetet med kompetensförsörjningen inför BoIC vid flera verksamheter inom sjukhuset i syfte att sprida kunskap och skapa intresse inför framtida rekrytering. Chef- och ledarförsörjning En nyetablerad rutin för uttagning till regionens Assessment Center resulterade i kö till Centret med följd att inte lika många kandidater kunde intervjuas och förberedas som tidigare år. Under 2014 genomförde 17 personer från sjukhuset Assessment Center, 11 (65 %) av dem klarade 34 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 uttagningen. Sju medarbetare har under året genomgått regionens chefskandidatprogram. Flest sökande återfanns bland läkarna och sjuksköterskorna. En nyetablerad fördjupad introduktionsutbildning för verksamhetschefer har under 2014 permanentats och genomförts med gott resultat och planeras genomföras regelbundet. Ett nätverk för sektionschefer med syfte att stärka cheferna i sektionschefsrollen har pågått, under 2014. Nätverket har varit mycket uppskattat bland deltagarna. Under 2014 har utbildning i ledarskap för vårdenhetsöverläkare och sektionsledare genomförts vid sex tillfällen. Utbildningen har tillkommit efter önskemål från tidigare genomförd utbildningsserie riktad mot samma målgrupp. Utbildningen i ledarskap kommer fortsätta erbjudas. Bemanningsföretag Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2014 bemanningsföretag till en kostnad av 60,2 mnkr, vilket var 14,7 mnkr högre än 2013. Kostnader för bemanningsföretag, 2014 i jämförelse med 2013. tkr. Kategori Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Utfall 2014 25 856 31 732 2 630 60 218 Utfall 2013 20 316 19 613 5 540 45 468 De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och barnpsykiatriker. Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom Mölndals sjukhus på operation, medicin, samt inom ortopedi. För kategorin ”övriga” var utfallet 2014 lägre än motsvarande period föregående år som ett resultat av att vårdavdelning i beredskap inte i samma utsträckning bemannades med denna kategori. Inhyrningen av läkare var förhållandevis jämt fördelad över året medan inhyrningen av sjuksköterskor i huvudsak skedde i samband semesterperioden och hösten. Utvecklingen av bemanningsläkare följs kontinuerligt. För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som föreskriver att HRspecialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. Personalkostnadsanalys Nedan redovisas utfall och analys av sjukhusets Ob-ersättning, mer- och övertidskostnad. Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2014 och 2013 Period Grundlön Ob Mertid & Övertid Totalt ersättningar 2014 5 881 559 497 204 117 743 % avvikelse grundlön 3,47% 2013 5 545 952 214 196 222 650 3,54% 125 560 351 2,26% 321 783 001 Diff. 335 607 283 7 895 093 -0,07% 9 964 950 0,04% 17 860 043 Kostnad % avvikelse grundlön 135 525 301 2,30% 339 643 044 Kostnad 35 (55) Kostnad - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning minskade i förhållande till grundlönen från 3,54 % 2013 till 3,47 % 2014 vilket var en minskning på 0,07 procentenheter. Ersättningen för Ob låg på samma nivå för 2013 och 2014 fram till november. Sista två månaderna 2014 hade högre ersättningsnivåer. Den procentuella sänkningen är ett resultat av högre grundlönekostnader. Kostnaden för Ob-ersättning har ökade med cirka 7,9 mnkr, en ökning som i huvudsak förklaras av volymökning inom ob-berättigade personalkategorier. Mertid och övertid Kostnaden för mertid och övertid ökade i förhållande till grundlönen från 2,26 % 2013 till 2,30 % 2014. En ökning på 0,04 procentenheter vilket motsvarar en kostnadsökning på 9,9 mnkr. Under motsvarande period ökade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med motsvarar 6 heltidsekvivalenter (2,6 %). Orsaken till den ökade övertiden var till stora delar kopplad till rekryteringssvårigheter. FoUU Forskning och utveckling Under 2014 initierades ett antal utvecklingsinsatser som specifikt syftar till att utveckla styrningen av sjukhusets FoU-verksamhet. Detta omfattar bland annat utveckling av s.k. forskningsbokslut, som avser förbättrad uppföljning av forskning som bedrivs inom SU. Under 2014 genomfördes en pilot avseende forskningsbokslut; implementering av arbetssättet omfattande samtliga sjukhusets verksamhetsområden genomförs under 2015. Under 2014 bedrevs även en fortsatt utveckling av sjukhusets FoU-strategier, samt särskilda insatser avseende kliniska forskning och så kallad behovsstyrd klinisk forskning. Sahlgrenska biobank utvecklades och byggdes ut. Sjukhusets styrelse gav sjukhusdirektören ett särskilt uppdrag att ta fram förslag på hur sjukhuset kan bidra till den fortsatta utvecklingen av den s.k. Life Science-sektorn i Västsverige. Aktiviteter under beredning omfattade bland annat etablering av en innovations- och utvecklingsplattform inom SU, samt så kallade centrumbildningar kring särskilda medicinska områden. Sådana centrumbildningar avser sådana inriktningar med stor potential för utveckling och innovation inom Life Science-området. Under 2014 bereddes och inleddes även inrättandet av KOL-centrum, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) och bröstcancercentrum. Medicinska biblioteken Det ”nya E-biblioteket”, Ebsco Discovery System – EDS, infördes i januari. EDS är ett av flera s.k. Discovery-system som finns på marknaden i dag. Syftet är bl.a. att öka användarvänligheten genom det Google-liknande gränssnittet. Arbetet med övergången var tidskrävande men nu fungerar systemet i stort sett som det ska. Under året har biblioteken även introducerat appen BrowZine. Via BrowZine kan man läsa alla SUs löpande tidskriftsprenumerationer på sin iPhone eller iPad. Denna app har mötts av mycket positiva reaktioner. Antalet lästa fulltextartiklar har ökat under året, och det är mycket som tyder på att det är tack vare denna tjänst. Ett annat uppskattat projekt har varit bakjoursprojektet där biblioteket tillsammans med läkare från DSBUS testat ett nytt sätt att lära ut informationssökning för överläkare. Konceptet bygger 36 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 på scenarion där läkarna ska söka information om ett realistiskt medicinskt problem under tidspress. Efteråt utvärderas sökningarna tillsammans med bibliotekarier i workshopformat. Ett fortsatt stort fokus har lagts på samarbetet med HTA-centrum. Biblioteket bidrar förutom systematiska litteratursökningar även med avlastning till projektgrupperna i form av abstractoch artikelläsning. Detta är Sverigeunikt och väcker stort intresse från kollegor på sjukhusbibliotek runt om i landet. I år har t ex personal från Hälsouniversitetets bibliotek i Linköping varit på studiebesök. Utbildning Under hösten 2014 förändrades organisationen efter tillsättandet av en FoUU-chef med ansvar för utbildning. De tre kanslierna tillsammans med Simulatorcentrum väst ingår nu i en utbildningsenhet där syftet är att främja samarbetet mellan de enskilda delarna och därigenom få större genomslag för utbildningsfrågor på SU. Under året har ett stort antal platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) erbjudits på SU, likaså platser för gymnasieskolan och yrkeshögskolan. Arbetet med interprofessionellt lärande (IPL) har utvecklats med fler engagerade vårdavdelningar. AT har fortsatt att utvecklas positivt mycket tack vare arbetet med förbättringsprojekt. Brister har dock uppmärksammats i den kliniska i handledningen av AT-läkarna. ST kansliet har byggt ut verksamheten för att stödja ST-läkarnas professionella utveckling. Akademiska vårdutbildningar Med utgångspunkt i RGS-avtalet avseende VFU har SU presterat cirka 7000 studentveckor på grund- och avancerad nivå. Enligt överenskommelse med Socionomprogrammet på GU har SU vidare erbjudit 20 terminslånga VFU-platser för blivande socionomer. För att nå kraven på handledarkompetens enligt handledarmodellen har SU upphandlat två studenthandledarutbildningar á 7,5 hp samtidigt som det fortfarande har funnits behov av SUs egen 3-dagars handledarutbildning. Kompetenshöjande utbildningar med inriktning mot magister/master examen och studenthandledarutbildning har fortsatt. Tre nya avdelningar introducerats i uppdraget för InterProfessional Learning (IPL). Teamen har bestått av arbetsterapeut-, dietist-, fysioterapeut-, sjuksköterske- och socionomstudenter. Ett pilotprojekt om Peer learning för sjuksköterskestudenter har initierats inom psykiatrin i samarbete med HH och GU. Gymnasie- och yrkeshögskola Enligt avtal med Göteborgsregionens medlemskommuner gällande vårdutbildningar på gymnasial nivå har SU presterat ca 650 utbildningsplatser med praktidtider mellan 4-20 veckor. Vidare har erbjudits cirka 100 utbildningsplatser för vårdadministratörsutbildningen. Ett stort antal medarbetare har deltagit i olika handledarutbildningar för såväl bas- som huvudhandledare 37 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 AT Antalet sökande/AT-block är som tidigare högt med ca 10 sökande/AT-block. Under 2014 har AT-handledningen inom framför allt psykiatri och allmänkirurgin brustit, vilket i kombination med en mer påtaglig utbildningsträngsel gjort det svårt att bevara den tidigare goda kvaliteten på AT-utbildningen på SU. Detta bekräftas i AT-läkarnas utvärdering av AT på SU, dvs. totalbedömningen av hur AT-utbildningen fungerat har under 2014 sjunkit från medelvärde 8,6 till 8,4 (tiogradig skala). SU har under 2014 bedrivit ett systematiskt arbete för fortsatt god kvalitet på AT-utbildningen. Regelbundna avstämningar och förbättringsmöten med verksamheterna har skett och åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och minskad negativ stress har genomförts och uppföljning av åtgärdsplaner sker fortlöpande. AT-utbildningen på SU har med sin unika satsning på förbättringsprojekt resulterat i att ca 400 unga läkare genomfört förändrings- och förbättringsarbete under perioden 2003-2014. Genom att erbjuda mycket goda möjligheter till forskning genom forskar AT-block, externfinansierad forskning och ”prova-på” forskningsmånader stimuleras forskning under AT på SU. ST Trots intensivt arbete med att stimulera till bättre kvalitet på ST-processen ute i verksamheterna ses ingen eller marginell skillnad i mätetal för 2014 jämfört med året innan vilket bör föranleda en sjukhusövergripande översyn av utbildning, och inte minst handledning, av ST-läkare på SU. Under 2014 har staben av lärare knutna till ST kansliet utvidgats för att arbeta med olika delar av ST-läkarnas professionella utveckling. Syftet med lärarstaben är att bygga en för framtiden hållbar stab för att kunna erbjuda den stora volym utbildning och kompetensutveckling som ST numera kräver. Regionala uppdrag Simulatorcentrum Väst Under 2014 har antalet deltagare i olika kurser ökat från ca 1800 år 2013 till ca 2400. Ökningen beror dels på ökning av fullskaliga simulatorövningar för träning av team och dels på en ny verksamhet i form av 1-dagars övningsbaserade seminarier eller workshops i vanliga klassrum. Antalet dagar som centret varit engagerade i aktivt genomförande av kurser ökat från 141 dagar under 2013 till 168 dagar under2014 samtidigt som helt nya kurser har utvecklats. Från verksamheter ökande efterfrågan på simulatorträning har gjort att Simulatorcentrum har fått extra resurser under 2014 som ökad tillgång till lokaler, ombyggnationer, utrustning i form av ultraljudssimulator och en ökning av personal. Särskilt omfattande kurser har varit: • Kurser riktade till personal som ska jobba i avancerade hybridoperationssalar (BOIC) med seminarier, föreläsningar, kursutveckling och simulatorträning såväl på Simulatorcentrum som på plats i befintlig hybridoperationssal. • Övningsbaserade seminariedagar för personal på Akutmottagningen på Sahlgrenska med ämnet patientbemötande mot bakgrund av patientklagomål och SUs vision att ha en Akutsjukvård i toppklass. 38 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 HTA-centrum Sedan 2007 har totalt 354 individer utbildats i systematisk översikt och Health Technology Assessment genom att delta i en HTA-projektgrupp. Det är en stabil efterfrågan på HTAanalyser och man arbetar målmedvetet med förbättrande processer. Bidragande orsaker till detta kan vara att det finns en tydlig kund som beställer HTA-rapporten och som också efterfrågar den och ser till att den bli producerad i tid. Projekten har under senare tid tenderat att ta längre tid innan färdigt resultat och kvalitetssäkrad rapport föreligger och en förklaring är att deltagarna har fått allt svårare att få arbetstiden att räcka till för HTA-projektet i kombination med rutinarbete i verksamheterna. För att komma tillrätta med detta görs nu försök med ett nytt upplägg med två-tre heldagar under en begränsad tidsperiod. Arbetssättet har väckt nationellt intresse och SBU har visat intresse för vårt effektiva sätt att arbeta. Internationellt har resultaten presenterats i samband med vetenskapliga möten i HTAi (International). Behovet av ökad evidensbasering av vården blir allt mer uppenbar för alla och HTA-centrum har här en viktig uppgift i Västra Götalandsregionen och även som exempel på verksamhetsbaserat arbetssätt för andra sjukvårdsregioner. Under året har 13 HTA-rapporter publicerats. Gothia Forum Under 2014 har Gothia Forum omorganiserats och omfattar nu fem sektioner: Centrum för klinisk prövning (CTC), Primary care Trial Center (PTC), Research Support Office (RSO), Sahlgrenska Biobank (SaB) och Verksamhetsutveckling, Administration och Strategiskt Stöd (VASS). Inom CTC har 33 studier utförts för Life Science industrin och 5 projekt som prövarinitierade studier. Studierna har varit populationsstudier, läkemedelsstudier och studier av medicintekniska produkter. De vanligaste indikationerna har varit diabetes, alzheimer och KOL. Under 2014 har verksamheten vid PTC etablerats enligt upplagd plan i samverkan med Närhälsan. En första enhet har etablerats vid Frölunda torg i samarbete med fyra vårdcentraler. Två läkemedelsstudier har startat upp under hösten 2014. Inom RSO har stöd lämnats till ett stort antal projekt från Life Science industrin och från forskarinitierade projekt. Vid RSO har ansvarats för projektledning inom kliniska 40 projekt varav 10 som avslutats under 2014. RSO har vidare även ansvarat för projektledning av 15 hälsoekonomiska projekt. Vid SaB har tre studier erhållit service och en biobank införlivats som en provsamling. I november tog SaB över fryshotellet på SU-tomten och olika tjänster kopplade till frysförvaring har tagits fram. En inventering av frysar har utförts och en planering för ombyggnation av nya lokaler till fryshotell har påbörjats. SaB har tagit fram dokumenthanteringsrutiner. Inom VASS har arbetet bedrivits för att stötta övriga sektioner med stöd i form av juridisk och ekonomisk rådgivning, kommunikation och administration. Externa kunder har erhållit stöd med kvalitetssäkring och utbildningar. Under 2014 har beslut fattats om att Gothia Forum kommer utgöra den regionala noden i VGR i samarbetet med Vetenskapsrådet och Kommittén för nationell samordning av kliniska studier. 39 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Ekonomi Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -30 mnkr (-0,2 %) då SU hade en godkänd användning av Eget kapital på 14 mnkr. Resultaträkning 2014, mnkr, utfall i jämförelse med budget och utfall 2013. Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Utfall 1412 Såld vård internt Såld vård externt Statsbidrag Patientavgifter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Budget 1412 Avvikelse budget/ utfall Utfall 1312 Förändring utfall/utfall % 10 427,0 1 004,8 409,3 167,6 955,3 12 963,9 10 266,5 946,0 431,4 165,9 972,4 12 782,1 9 993,1 912,6 427,5 158,1 892,9 12 384,1 160,5 58,8 -22,1 1,7 -17,1 181,8 4,3% 10,1% -4,2% 6,0% 7,0% 4,7% -8 475,7 -60,2 -235,7 -1 492,4 -712,1 -2 574,3 -271,0 -13 821,4 -8 501,9 -7,2 -115,8 -1 492,2 -724,2 -2 511,2 -256,2 -13 608,6 -8 080,0 -45,5 -268,8 -1 465,3 -702,7 -2 366,3 -254,2 -13 182,9 26,2 -53,0 -119,9 -0,2 12,1 -63,2 -14,8 -212,8 4,9% 32,4% -12,3% 1,8% 1,3% 8,8% 6,6% 4,8% Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m. 825,6 -12,0 825,6 -13,2 798,3 -6,2 0,0 1,2 3,4% Resultat -43,8 -14,0 -6,7 -29,8 Personalkostnader Inhyrd personal, bemanningsföretag Köpt vård Läkemedel Lokalhyror Material, varor och tjänster m.m. Avskrivningar Verksamhetens kostnader Källa: Cognos Controller 40 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 SUs budgetavvikelse 2010-2014 Budgetavvikelse Mnkr 140 120 100 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 0,9 % 0,9 % 0,3 % 0,1 % Diff -0,1 % -0,2 % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Raindance SU har under de senaste sex åren sammantaget bedrivit verksamheten i ekonomisk balans. 2014 var budgetavvikelsen – 30 mnkr, varav -3 mnkr är orsakat av direkta kostnader till följd av evakueringen av Nya vårdbyggnaden. Hur stora de indirekta kostnaderna har varit kan inte i dagsläget uttydas men finns i forma av ökad frånvaro, problem med att rekrytera etc. Intäktsutveckling Vårdöverenskommelsen 2014 med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5 7, 11 och 12 utgjorde den största andelen av SUs intäkter. Totalt ersättningsutrymme från VGR var för länssjukvård 7 458 mnkr och för region- och högspecialiserad vård 3 030 mnkr. Intäktsfördelning 2014 Källa: Raindance ekonomisystem Fördelningen mellan olika intäktsslag var relativt konstant mellan åren 2013 och 2014. 41 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Intäkter jämfört med budget 2010-2014 Utfall i rörliga priser. SU 312-181/2014 Intäkter jämfört med budget 2010-2014 Utfall i fasta priser. Källa: Raindance Intäktsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 2,5 % 2014 jämfört med 2013. Ökningen beror på nya medel för öppnade av vårdplatser och förbättrad tillgänglighet. Verksamhetens intäkter, utfall ackumulerat 2014, mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Utfall 2014 VGR vårdintäkter inkl. regionbidrag Övriga vårdintäkter Budget 2014 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2013 Förändring 2014/2013 % 11 253 11 092 161 1 10 791 4 1 005 946 59 6 913 10 Statsbidrag inklusive ALF-medel Patientavgifter 391 414 -23 -6 409 -4 168 166 2 1 158 6 Övriga Intäkter 974 990 -16 -1 912 7 13 790 13 608 182 1 13 183 5 Summa Källa: Raindance VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag Den positiva budgetavvikelsen om 161 mnkr berodde framför allt på ersättning för: Budgeterat • Tillgänglighetssatsning inklusive höft/knä och koloskopier -17 mnkr Sena tillägg – Obudgeterade intäkter • 2014 års kömiljardersättning för köpt vård och egen regi • 2013 års kömiljardersättning för köpt vård • Metoder-ordnat införande ny tilldelning • Läkemedel-ordnat införande ny tilldelning • Hepatit C, ny tilldelning • Patientsäkerhetsarbete 74 mnkr 36 mnkr 24 mnkr 22 mnkr 13 mnkr 11 mnkr 42 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet totalbelopp. Övriga vårdintäkter Budgetavvikelsen 2014 uppgick till 59 mnkr. De största avvikelserna återfanns hos Transplantationscentrum (28 mnkr), Medicin SS (10 mnkr), Kirurgi SS (10 mnkr), Kärl-Thorax (6 mnkr), Onkologin (6 mnkr), MS Geriatrik (5 mnkr), Barn Kirurgi Akut (4 mnkr) och Barnmedicin (-19 mnkr). Fakturering av medicinskt färdigbehandlade har ökat betydligt under året. Under 2014 har sjukhuset fakturerat för 42 mnkr, vilket ska jämföras med 14 mnkr föregående år. Noterbart är att pga div kvalitetsbrister i rutinerna inom såväl SU, kommunen som primärvården uteblev intäkter för 223 betaldagar, motsvarande en intäkt på ca 3,5 mnkr. Statsbidrag inklusive ALF-medel Nya principer för balansering av ej utnyttjade ALF-medel innebar en negativ resultatpåverkan. Patientavgifter Utfallet för patientavgifter har i stort följt plan under året och budgetavvikelsen uppgick till knappt 2 mnkr. Övriga intäkter Av det totala underskottet på -16 mnkr hänfördes -13 mnkr till minskad extern försäljning av diagnostik och medicintekniska tjänster. Försäljningen av övriga medicinska tjänster uppvisade ett överskott på 8 mnkr. Den upparbetade kostnaden för AT-tjänster var lägre än planerat, vilket gett ett underskott på intäkter motsvarande 5 mnkr. Resterande del -6 mnkr förklaras av att ersättning för extern forskning inom verksamhet FoUU inte följt plan. Kostnadsutveckling Kostnaderna var 212 mnkr högre jämfört med budget och 644 mnkr (4,9 %) högre än motsvarande period föregående år inklusive nya uppdrag 2014 och lönerevision 2014. Kostnadsfördelning 2014. Källa: Raindance 43 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Fördelningen mellan olika kostnadsslag var relativt konstant mellan 2013–2014. Kostnader jämfört med budget 2010-2014 Utfall i rörliga priser. Kostnader jämfört med budget 2010-2014 Utfall i fasta priser. Källa: Raindance Kostnadsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 2,9 % 2014 för första gången på flera år, på grund av nya vårdplatser (+50 mnkr), åtgärder för att komma till rätta med överbeläggningar, tillgänglighetssatsningar och liknande. Personalkostnader Personalkostnader, ackumulerat 2014 mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Personalkostnader, mnkr ack Löner och arvoden Sociala avgifter Övriga personalkostnader Inhyrd personal Personalkostnader Utfall ack Budget ack Avvikelse ack Avvikelse Utfall ack Förändring 2014 5 839 2014 5 821 -18 budget % -0 % 2013 5 588 2014/2013 % 5% 2 467 2 511 44 2% 2 325 6% 170 170 0 0% 167 2% 60 7 -53 -757 % 46 30 % 8 536 8 509 -27 -0 % 8 126 5% Källa: Raindance Svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkeskategorier har lett till dyra lösningar i form av höga kostnader för övertid, jour och bemanningsföretag relativt budget. Övertidskostnaden var fortsatt högre jämfört med föregående år. Kostnaden ökade med drygt 17 mnkr (12 %) jämfört med 2013. Störst ökning avsåg sjuksköterskor och barnmorskor med drygt 11 mnkr samt undersköterskor med drygt 5 mnkr jämfört med 2013. Lönekostnaden för jourtid var 17 mnkr (10 %) högre än budgeterat och 11 mnkr (6 %) högre jämfört med föregående år. Kostnaden för sjuklön var drygt 93 mnkr för 2014. Det var drygt 4 mnkr (5 %) högre jämfört med föregående år. I budgetarbetet inför 2014 gjordes en beräkning av procentsats för sociala avgifter utifrån åldersstrukturen på sjukhuset. Procentsatsen blev en procent lägre än de regionala riktlinjerna. Kostnaden för sociala avgifter blev trots detta 2 % lägre än budgeterat, vilket innebär att SU under 2014 haft fler anställda under 26 år och över 65 år än budgeterat. 44 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Kostnader för inhyrda läkare ökade från 20 mnkr år 2013 till drygt 26 mnkr år 2014. För sjuksköterskor och övrig personal var kostnaden drygt 34 mnkr år 2014 jämfört med drygt 25 mnkr 2013. Kostnader för inhyrd personal totalt utgör knappt 1 % av de totala personalkostnaderna. Budgeten för inhyrd personal avser endast merkostnaden för att hyra in personal. Köpt vård Köpt vård ackumulerat 2014, mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall Förändring 2014 2014 Budget Budget % 2013 2014/2013 % Köpt 113 -113 139 -19 vårdgarantivård Övrig köpt vård 67 54 -13 -25 75 -11 Köpt valfrihetsvård Summa 56 62 6 11 55 1 236 116 -120 - 103 269 - 12 Källa: Raindance Kostnaderna för den köpta vården uppgick under 2014 till 236 mnkr, vilket var 120 mnkr högre än budget men 33 mnkr (12 %) lägre jämfört med utfallet 2013. Budgetavvikelsen på -120 mnkr för den köpta vården totalt berodde huvudsakligen på att köpt garantivård inte är budgeterad. Köpt garantivård enligt kömiljardsatsningen finansieras av regionstyrelsen. För kömiljardsatsningen 2014 har 73 mnkr fakturerats, för resterande del av satsningen 2013 har 36 mnkr fakturerats och för obesitas 0,2 mnkr. 4 mnkr av vårdgarantisatsningen har finansierats av SU. Regionstyrelsen har reserverat 30 mnkr för SUs räkning 2015 avseende betalningsförbindelser skickade under 2014. Budgeten för övrig köpt vård har överskridits (-13 mnkr) då sjukhuset under året haft ökade kostnader för köpt vård på grund av platsbrist på BIVA, köp av protonstrålning, köp av brännskadevård, köp av ECMO-vård och övrigt köpt specialistvård. Enskilda patienter genererar höga kostnader inom den övrigt köpta vården. Läkemedelskostnader Kostnaden för läkemedel 2014 (mnkr) jämfört med budget och jämfört med föregående år. Läkemedel Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse jmf med budget -6 Avvikelse jmf med budget i % -1 % Utfall 2013 794* Förändring 2014/2013 % 7 Recept 853 847 Rekvisition 639 645 6 +1 % 606 5 1 492 1 492 0 0% 1 400 7 Total Not: *Justering har gjorts för en jämförelsestörande post, Hjälpmedel utanför förmånen, som 2013 bokfördes inom raden för receptläkemedel och som 2014 definieras som materialkostnad (65 mnkr). Källa: Raindance Arbetet kring läkemedel fokuserar på följsamhet till listan över rekommenderade och upphandlade läkemedel. Nya läkemedel har medfört högre kostnader men det har kompenserats genom en aktiv uppföljning av olika leverantörsavtal, vilket resulterat i lägre nettopriser för vissa läkemedel. Ej budgeterade läkemedelskostnader för bland annat ordnat införande och läkemedel mot hepatit C utgör cirka 35 mnkr av utfallet. Dessa kostnader ersätts enligt särskild ordning från regionen, och motsvarande belopp finns bokfört på intäktssidan. 45 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Övriga kostnader Övriga kostnader ackumulerat 2014, mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Lokalhyror Material, varor och tjänster, m.m. Avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Utfall 2014 712 2 574 Budget 2014 724 2 511 Avvikelse Budget 12 -63 Avvikelse Budget % 2 -3 271 12 256 13 -15 1 -6 9 Utfall 2013 703 2 431 * 254 6 Förändring 2014/2013 % 1 6 7 100 Not:* Justering har gjorts för en jämförelsestörande post, Hjälpmedel utanför förmånen, som 2013 bokfördes inom raden för receptläkemedel och som 2014 definieras som materialkostnad (65 mnkr). Källa: Raindance Lokalhyror Lokalkostnaderna följer budgetplanen enligt den nya hyresmodellen i VGR. Överskottet på årsbasis blev 12 mnkr. Material, varor och tjänster Resultatraden material, varor och tjänster har en budgetavvikelse på -63 mnkr. Inom raden märks ett flertal konton med större negativ budgetavvikelse. På materialsidan uppvisar sjukvårdsmaterial en negativ avvikelse (-66 mnkr), framför allt implantat (-17 mnkr) och laboratorieartiklar (-20 mnkr). Detta kan bl. a. kopplas till tillgänglighetssatsningar och fler transplantationer än planerat. Även konton för IT-utrustning (datorprogram och licenser -8mnkr, datorer och annan utrustning -5 mnkr) har en negativ avvikelse (-15 mnkr). Vid jämförelse av utfall mellan 2013 och 2014 finns en jämförelsestörande post, Hjälpmedel utanför förmånen, som tidigare bokades inom raden för läkemedelskostnader och som 2014 definieras som materialkostnad (65 mnkr). Inom köp av tjänster visar både röntgen- och laboratorietjänster en negativ budgetavvikelse (-12 mnkr) på grund av intern kapacitetsbrist bland annat med anledning av tillgänglighetssatsningar. Kontot för fastighetsservice visar en negativ budgetavvikelse (-9 mnkr), dock visar en jämförelse med föregående år en kostnadsminskning. Kontona för IT-tjänster visar en negativ budgetavvikelse (-14 mnkr) och dessutom en kostnadsökning jämfört med föregående år. Sjukhuset har bland annat belastas för ytterligare kostnader från regionens nya IT-organisation motsvarande 2 mnkr enligt regionbeslut. Konsulttjänster har också en negativ budgetavvikelse (-19 mnkr), framförallt p.g.a. pågående utvecklingsprojekt inom värdebaserad vård, värdegrundsarbete samt extern utvärdering av kontaktpunkterna. Samtidigt har kontogruppen för övriga tjänster, där IT-tjänster och konsulttjänster ingår, en positiv budgetavvikelse (+3 mnkr). Avskrivningar Årets utrustningsinvesteringar uppgick till 327 mnkr, vilket var 3 % högre än budget och 0,4 % högre än föregående år. Detta medförde en negativ budgetavvikelse för avskrivningskostnader på 15 mnkr. Avskrivningskostnader som är hänförliga till projekt och ALF-anslag uppgår till knappt 8 mnkr. Dessa kostnader finansieras via investeringsbidrag. 46 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Finansiella intäkter och kostnader Kostnadsökningen för räntor jämfört med föregående år beror på nyupptagna regionlån på 300 mnkr som tagits i september på grund av den högre investeringsnivån. Dock följer utfallet budgeterad plan. Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav Kostnader för externa konsultuppdrag, kurser/konferenser samt information/trycksaker 2013 (mnkr). Ackumulerat utfall i jämförelse med motsvarande period föregående år, samt effektiviseringskrav. Externa konsultuppdrag Kurser och konferenser Information och trycksaker Ack utfall 2014 31 Ack utfall 2013 27 Förändring 4 Målnivå 2014 15 46 42 4 32 5 4 1 3 Källa: Raindance Regionfullmäktiges beslutade besparingar har inarbetats i budgetramen för SU. Utfallet på redovisade konton förklaras av för SU väsentliga pågående utvecklingsprojekt, exempelvis värdebaserad vård och SUs värdegrundsarbete som omfattar all personal samt extern utvärdering av kontaktpunkterna. Åtgärder vid ekonomisk obalans Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, varav 14 mnkr är godkänd användning av eget kapital för utveckling av förlossningsvården. Resterande resultatavvikelse är framförallt hänförlig till höga personalkostnader. Inför 2015 satsar sjukhuset på kompetensutveckling och rekryteringsåtgärder för att minska övertid och minimera kostnader för inhyrd personal. Sjukhuset kommer också att arbeta aktivt med värdebaserad hälso- och sjukvård och produktionsplanering. Eget kapital SUs resultat 2014 var -44 mnkr. Ingående eget kapital var 119 mnkr. Sjukhuset har i bokslut 2014 ett utgående eget kapital på 75 mnkr. Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 omfattande husets stomme och skalskydd är färdig och etapp 2 omfattande invändig byggnation pågår. Regionstyrelsen beslutade i augusti att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3 som avser invändig byggnation i plan 4. Parallellt pågår planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen. Regionstyrelsen beslutade i augusti att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och entreprenadupphandlingen pågår. Byggentreprenadskedet i Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset pågår och beräknas färdigt 2016. 47 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Systemhandlingsarbetet för etapp 1, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och beräknas färdig inom första kvartalet 2015. Byggentreprenaden för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning är upphandlad och markschakt pågår. Andra omfattande ombyggnationer inklusive upprustning Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2014 är t.ex. • • • • Byggnation för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset pågår. Byggentreprenaden för till- och ombyggnad av sterilcentral på Mölndals sjukhus pågår. Styrelsen fattade i september beslut om att hos regionstyrelsen anhålla om ett genomförandebeslut för ombyggnad inom Transfusionsmedicin. Byggnation för att upprusta och tillgänglighetsanpassa den centrala gården på Sahlgrenska sjukhuset färdigställdes i september. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Fastighetsinvesteringar, utfall i jämförelse med investeringsram Sjukhusets fastighetsinvesteringar uppgick till 124 mnkr exklusive så kallade strategiska investeringar. För strategiska investeringar, vilka i huvudsak omfattar projekten regionalt Bildoch InterventionsCentrum på Sahlgrenska sjukhuset, R-huset på Mölndals sjukhus, Neonatal och förlossning samt Nya Barnsjukhuset på Östra sjukhuset, blev utfallet 308 mnkr. Investeringar i fastigheter 2014. Utfall och investeringsram (mnkr). Utfall 2014 a) Fastighetsinvesteringar Strategiska fastighetsinvesteringar Summa 124 308 432 Investeringsram 2014 b) 135 447 582 Not: a) Källa:Västfastigheters bokföring. b) Regionstyrelsens investeringsplan 2014-2016 Fastighetsinvesteringar 2009-2014 exkl. strategiska. Utfall i mnkr. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning, utfall 2014 För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 48 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 318 mnkr Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning på strategiska utrustningsinvesteringar med 81 mnkr. Det innebär att SU totalt disponerade 399 mnkr i investeringsram. Fördelning av sjukhusets investeringsram och utfall för 2014 Budget 2014 (belopp mnkr) Bokfört t.o.m. december 2014 (belopp mnkr) Områdesramar 35 33 Bild o funktionsmedicin 55 38 Lab-medicin 22 18 Övervakning AN/IVA/IMA 40 90 Ultraljud 22 28 Operationssalutrustning 30 21 Smittrening 6 6 BOIC-projektet etapp 1 och 2 41 1,4 Sterilcentralen Mölndal 18 7 Övriga SU interna investeringar 49 37 Summa SUs investeringsram 318 278 Särskilda investeringar VGR 2014 81 Investeringsområde Linjäracceleratorer (medel 2011 och 2012) Övriga särskilda investeringar från tidigare år 49 Summa särskilda investeringar VGR 81 49 Totalt investeringar exkl. externfinansierade 399 327 Externfinansierade investeringar 13 Totalt investeringar inkl. externfinansierade 340 Jämfört med 2013 har investeringarna under 2014 (327 mnkr) legat i nästan samma nivå som 2013 (325 mnkr). Det innebär att 87 % av SUs egen investeringsram samt 60% av VGR särskilda investeringar som användes. Av de totala låneutrymmet på 399 mnkr har 82 % användes. Anledning till att det är lägre sysselsättningsgrad på särskilda investeringar från VGR är på grund av beslutet som skulle ha kommit i januari blev i augusti istället och att lokalen är inte färdigställda. Under året har externfinansierade investeringar inhandlats för 13 mnkr. Följande är bland de stora utrustningsinvesteringarna som installerats under 2014. • • • • • • Byte av övervakning och anestesiutrustningar genomfördes vid Drottning Silvias barn – och ungdomssjukhus och på Mölndal. Kostnad 19,7 mnkr. Uppgradering av 1,5 T MR på Radiologi Östra. Kostnaden för uppgradering och ombyggnad uppgick till 11 mnkr. Installation av 2 linjäraccelerator till Strålbehandlingsavdelning. Delkostnaden för inköpen 14,9 mnkr En MR-utrustning för dosplanering installerades på strålbehandlingsavdelningen. Kostnaden 13 mnkr. Angioutrustning till Barnröntgen inklusive ombyggnad. Kostnaden uppgick till 13 mnkr. Upprustning av Sterilcentralen Mölndal uppgick till 6,8 mnkr. I grafen nedan redovisas utfallet för utrustningsinvesteringarna under åren 2009 till 2014. 49 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Not 1 2,3 4 5 Årets resultat Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Not Utfall 1412 12 963 947 -13 550 333 -271 031 -857 417 Utfall 1312 12 384 137 -12 928 709 -254 189 -798 761 -12 016 0 825 643 -6 233 0 798 274 -43 790 -6 720 Utfall 1412 Utfall 1312 -43 790 -7 835 271 031 170 -60 0 0 -6 720 -6 630 254 189 -18 -382 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före av rörelsekapital 219 516 240 439 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -1 065 -72 101 43 155 -40 005 -99 808 -148 199 Kassaflöde från löpande verksamhet 189 505 -47 573 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 6 50 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 7 SU 312-181/2014 -337 699 0 0 60 0 -331 200 0 -700 382 0 -337 639 -331 518 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 220 409 0 7 835 0 0 192 198 0 6 630 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 228 244 198 828 80 110 -180 263 366 836 446 947 547 098 366 836 80 111 -180 262 1 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Not 8 9 10 11 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 12 13 51 (55) Utfall 1412 Utfall 1312 70 191 0 1 119 219 78 620 0 1 197 909 0 1 081 881 49 340 0 1 131 412 72 064 708 339 2 060 444 887 1 227 350 2 425 259 70 999 636 238 1 923 364 913 1 074 073 2 205 485 118 727 0 -43 790 74 937 125 447 0 -6 720 118 727 0 0 682 498 1 667 824 2 350 322 2 425 259 462 089 1 624 669 2 086 758 2 205 485 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 SU 312-181/2014 Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt 1412 167 574 10 427 030 1 004 755 363 729 202 792 1 835 409 325 7 835 87 813 166 565 80 117 44 577 12 963 947 1312 158 072 9 993 105 912 635 375 108 181 325 2 225 427 456 6 630 41 566 153 493 96 929 35 593 12 384 137 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor ,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt 1412 8 475 681 60 218 465 235 214 1 492 353 0 75 902 455 123 878 138 314 185 587 400 445 930 100 279670 160 228 99 448 66 202 13 550 333 1312 8 079 992 45 468 6 833 261 998 1 465 324 0 92 871 347 127 624 131 860 134 952 375 521 833 346 251460 160 693 110 998 71 201 12 928 709 1412 5 839 239 169 668 2 466 389 385 8 475 681 1312 5 587 850 167 116 2 324 904 122 8 079 992 1412 1312 121 270 910 271 031 121 254 068 254 189 3. Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Totalt 4. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar 52 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt Totalt avskrivningar och nedskrivningar 5. Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster inventarier Momsjustering vid reavinst Totalt Reaförluster inventarier Momsjustering vid reaförlust Totalt Netto reavinster/-förluster 7. Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt 8. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar 53 (55) SU 312-181/2014 0 0 0 271 031 0 0 0 254 189 1412 1312 3 484 0 0 677 4 161 5 617 0 0 729 6 346 14 737 300 60 1 080 16 177 -12 016 11 536 291 0 752 12 579 -6 233 1412 60 0 60 1312 382 0 382 0 0 0 60 0 0 0 382 1412 0 278 403 59 296 337 699 1312 0 284 714 46 486 331 200 1412 1312 724 0 0 0 0 0 724 724 0 0 0 0 0 724 533 121 0 0 0 412 121 0 0 0 - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde SU 312-181/2014 0 654 70 0 533 191 9. Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 1412 1312 3 592 042 278 403 30 016 0 -158 293 0 3 742 168 3 297 609 284 714 37 557 774 -28 612 0 3 592 042 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 2 510 162 270 910 0 0 -158 123 0 2 622 949 1 119 219 2 284 649 254 069 0 74 -28 630 0 2 510 162 1 081 880 10. Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 1412 1312 49 340 59 296 -30 016 0 0 78 620 40 411 46 486 -37 557 0 0 49 340 11. Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt 1412 139 478 287 629 82 748 64 068 -27 134 443 708 339 1312 90 514 291 747 65 695 60 764 -19 127 537 636 238 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt Totalt 1412 43 951 638 547 0 682 498 1312 37 823 424 266 0 462 089 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 1412 2 983 294 079 399 137 234 634 273 011 1312 6 217 275 463 379 880 228 676 256 441 54 (55) - Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2014 Fastställd av SUs styrelse 2015-02-06 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt 55 (55) 7 048 333 008 78 418 45 506 1 667 824 SU 312-181/2014 6 432 286 025 76 400 109 135 1 624 669 Bilaga 1 2015-01-27 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Redovisning sker under rubriken Verksamhetens miljöarbete nedan. Där redovisas utfall och genomförda insatser för att nå RF mål i korthet. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Tillgänglighet är en stor utmaning för SU och därför föremål för flera åtgärder som beskrivs närmare under 2.4. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Redovisning sker under årsrapportens rubriken Tillgänglighet – Vårdgaranti. Där redovisas utfall (inklusive uppföljning av väntande över 90 dagar, se fastställda regionala indikatorer) och genomförda insatser för att nå RF mål i korthet. Detaljerad uppföljning av akutmottagning sker i bilaga. Indikator 14.1 Väntetider förstabesök BUP 88 % får ett första besök inom 30 dagar till BUP. Målvärde: 100 %. Källa: ELVIS. Analys: Ett antal patienter avbokar sitt besök sent och då finns ringa möjlighet att erbjuda besök inom 30 dagar. Vissa remisser behöver returneras för komplettering. Åtgärder: Extra besökstider läggs in vid behov, ibland används akuttider för elektiva besök. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Se årsrapportens rubrik Patientsäkerhet. Förekomst av Vårdrelaterade infektioner mätt genom punktprevalensmätning våren 2014. Måltal 2014: 8 % Utfall 2014: 10,3 % Den nationella punktprevalensmätningen för vårdrelaterade infektioner genomfördes 26 mars 2014. På SU ingick 1557 patienter på somatiska enheter. Resultatet var 10,3 % (161 patienter med VRI) vilket är strax under medelvärdet för alla universitetssjukhus. (Resultat för SU hösten 2013 var 11,3%.) 1 (5) Bilaga 1 2015-01-27 Indikator 18.5 Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 100 000 inv. med tidigare psykiatrisk vård. Då vi inte kan mäta detta redovisas de åtgärder som finns för att underlätta för psykiatrisk patient ska undvika somatisk slutenvård. För undvikbar slutenvård inom somatiken samarbetar läkarna inom psykiatri och somatik. De kontaktar varandra ömsesidigt när problem uppstår eller för att förebygga sjukdom. Inom Psykiatri Psykos har man genomfört flera riktade förebyggande insatser av hälsofrämjande karaktär. Rättspsykiatri följer BMI med mål att minska personer med fetma. Affektiva II har startat en mottagning som snabbt tar emot patienter i behov av kortare behandlingsinsats, vilket förbättrar tillgänglighet inom öppenvården och förhoppningsvis minskar slutenvårdsbehovet inom somatiken för patienter med bland annat självskadebeteende. Inom neuropsykiatrin gör BPSD-teamet (beteende och psykiatrisk demens) hembesök för behandling på boendet eller i hemmet Indikator 17.3 Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre Mål 17,9% Utfall 12,5% För att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning för personer > 65 år pågår flera aktiviteter inom processgruppen för de mest sjuka äldre: • Omsorgskoordinatorer på alla vuxensomatiska akutmottagningar som hjälper de patienter som inte har behov av slutenvård att hamna rätt direkt via kontakt med primärvård och kommun. • Tillgång till fysioterapeut och arbetsterapeut på alla akutmottagningar • Samarbetsmöten med kommun och primärvård • Bedömningsbilen inom ambulanssjukvården gör enklare första insatser och arbetar direkt med kommunens handläggare för att se om patienten kan tas omhand i hemmet istället för att transporteras in till akutmottagning. Andelen dialys i hemmet För att öka andelen patienter som får dialys i hemmet har exempelvis följande åtgärder vidtagits: • Njursviktskoordinatorn på njurmottagningen ökar kunskapen om sjukdom och behandling samt stimulerar till egenvård. • Information till patienter om behandlingsalternativ när inte transplantation är möjlig. Förutom enskild undervisning erbjuds varje termin fyra temaföreläsningar i ämnena dialys, transplantation, egenvård och njurdonation. • Ett samarbetsprojekt har inletts med Kunskapscentrum för jämlik vård, eftersom en ojämn könsfördelning med en lägre andel kvinnor har noterats för patienter med dialys i hemmet • Ett arbete har startats för att etablera en enhet för samlad hemterapi inom njurmedicin. 2 (5) Bilaga 1 2015-01-27 Registrering i psykiatrins kvalitetsregister ska öka Under 2014 har psykiatrin arbetat med att förbättra täckningsgrad och resultatuppföljning inom sina kvalitetsregister. Exempelvis har täckningsgraden i registret BipoläR ökat från 17 % 2013 till 35 % 2014 och ett par register (BUSA och ECT) har 100 % täckningsgrad. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit SU har en svagt positiv utveckling med 33,6 % av reumatologins patienter som får biologiska läkemedel vid reumatiod artrit jämfört med 33,2 % 2013. Antalet patienter är 118 per 100 000 invånare. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare SUs arbete med sammanhållen vård har intensifierats i och med utvecklingen av värdebaserad vård som involverar allt fler patientgrupper och processer som löper genom flera verksamheter. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Arbetet med att säkerställa att den vård som bedrivs är jämlik och jämställd växer i och med att fler grupp och perspektiv uppmärksammas. Flertalet kvalitetsindikatorer följs könsuppdelat som en del i regionala genombrottsprojekt om jämlik vård. Vidare finns skriftlig patientinformation från SU på flera olika språk och uppsökande verksamhet sker i ökad omfattning. Se även årsrapportens rubrik Jämlik vård. Indikator 18.1a Deltagande i screeningprogram (%) livmoderhalsscreening Mål: 85 %. Ingen församling ska ligga under 70 %. Resultat: Täckningsgrad inom Göteborgs-området 70 – 90 %. Aktiviteter för att nå målet: • Samordning av olika undersökningar. • Information på flera språk. • Undersökningsrum med lift för funktionshindrade. Indikator 18.1b Deltagande i screeningprogram(%) mammografi Deltagandet i mammografiscreening 2014 var 87 % (målvärde 85 %). Åtgärder för jämlikhet avseende mammografi 1. Regionala och nationella riktlinjer för screening 2. Kallelser och information på olika språk. 3. Upprepad kallelse vid uteblivet besök. Indikator 18.1c Deltagande i screeningprogram (%) bukaortaaneurysm Mål: > 85 % Resultat: 75 % (preliminära data) Önskat deltagande i bukaortascreeningprogrammet är över 85 %. I nuläget får alla som uteblir första gången en ny kallelse. 3 (5) Bilaga 1 2015-01-27 Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Indikator Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel Indikator Utfall Mål 80 - Utfall Mål Redovisas under rubriken Bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsläkare (mnkr) Indikator Utfall Mål Redovisas under rubriken Bemanningsföretag Kostnaden för bemanningssköterskor (mnkr) Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall Mål Andel anställda med erbjuden heltidsanställning 89 % 85 % Indikator Utfall Mål Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap 57 % 60 % Indikator Utfall Mål 66,7 % 70 % Utfall Mål 71,8 % 80 % Indikator Utfall Mål Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan 71 % 70 % Indikator Utfall Mål 15,1 % 14 % Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten Indikator Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten Andelen tillfälliga anställningar Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 0,3 %. Resultatavvikelsen är framförallt hänförlig till höga personalkostnader. Inför 2015 satsar sjukhuset på kompetensutveckling och rekryteringsåtgärder för att minska övertid och minimera kostnader för inhyrd personal. 4 (5) Bilaga 1 2015-01-27 Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Under 2014 försämrades produktiviteten med 1,1 % mätt i kostnad per sammanvägd vårdprestation, och i enlighet med anvisad beräkningsmodell. Produktivitetssänkningen förklaras av att ökningen av kostnaderna i fasta priser var högre än produktionsökningen. Detta innebär att regionens måltal inte uppfyllts. 5 (5) Bilaga 2 a Region- och rikssjukvård Transplantationssjukvård Antalet transplantationer som har genomförts januari-december 2014 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive övriga region/landsting. Jämförelse med 2013. VG Typ av organ Ej VG Antal Basvolym Differens basvolym Antal Totalt Antal Antal Antal Antal 2014 2014 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Hjärta 16 12 4 15 21 16 37 31 Lungor 11 12 -1 6 36 36 47 42 Njure 62 80 -18 60 70 82 132 142 Lever 29 27 2 30 65 49 94 79 Flerorgan Summa 5 3 2 4 9 10 14 14 123 134 -11 115 201 193 324 308 Förändringen av antalet utförda transplantationer januari-december framgår av nedanstående tabell. Totala antalet transplantationer utförda vid SU januari-december 2010-2014 VG Ej VG Summa 2014 123 201 324 2013 115 193 308 2012 119 171 290 2011 129 167 296 2010 128 159 287 Under 2014 har sammantaget gjorts 324 transplantationer vilket är 16 fler än föregående år. Transplantationsverksamheten är en verksamhet där tillgången på organ styr produktionen. Det finns en stor variation när organdonationer och transplantationer sker samt vilken typ av transplantation som utförs. Som stöd för verksamheten finns en särskild ersättningsmodell för VGR patienter. Denna gäller både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ, se ovan. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med fastställda belopp för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. För transplantationer utförda under 2014 har sjukhuset utifrån ersättningsmodellen fått ett nettotillskott med 250 tkr. Länssjukvård Förlossningssjukvård Antalet förlossningar fördelat per patienter från Västra Götaland och övriga regioner/landsting Utfall period jan-december VG Ej VG Summa 2010 2011 2012 2013 10 732 10 144 10 128 306 263 285 253 246 250 0 11 038 10 407 10 413 10 133 10 013 10 040 -23 9 880 2014 Planeringsnivå Diff utfall 2014 – 2014 planerings nivå 9 767 9 790 -23 Utfallet för VGR-patienter är för 2014 i paritet med planeringsnivån enligt vårdöverenskommelsen. En jämförelse mellan åren 2010-2014 visar att volymerna har gått ned under de senaste åren. Det beror på variationer mellan åren men också på att patienter i ökad utsträckning valt att föda på andra sjukhus. En närmare analys av detta skall göras under 2015. Verksamheten har inte hänvisat patienterna vidare. Bilaga 2 a Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer över planerad volym utgår en ersättning per prestation med 75 procent av fullpris alternativt ett avdrag om 50 % per prestation om utfallet är lägre under förutsättning att sjukhuset samtidigt inte når upp till totalt budgeterade volymer. Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2014 är 9 790 förlossningar. Utfallet för 2014 blev 23 färre förlossningar för VGR i jämförelse med planeringsnivån. Sjukhuset har inte fått något avdrag för avvikelsen. Antalet förlossningar för patienter utanför VGR har minskat något i förhållande till 2013. Det avser främst patienter från Halland som söker vård vid Varbergs sjukhus. Hälsoundersökning med mammografi Antal utförda screeningundersökningar REDOVISNINGSMALL VG-patienter: Antal utförda screeningundersökningar Indikator Antal undersökningar Andel undersökta (av kallade) Andel kvinnor som blir kallade inom fastställt kallelseintervall, 21 mån Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid 2014 jan-dec 2013 jan-dec 9 520 9 477 87 % 85 % 94 % 100 % 97 % 97 % Antalet utförda undersökningar är högre än motsvarande tid föregående år. Volymförändringen förklaras av ett ökat antal kvinnor i aktuell åldersgrupp. Andel undersökta kvinnor av kallade har ökat jämfört med föregående år. Förklaringen är främst att kvinnor som uteblir från undersökning får en ny kallelse. Det har haft en positiv påverkan på deltagarfrekvensen. Andel kvinnor som får svar inom 10 dagar uppgår till 97 %. Kvarstående del avser främst kvinnor som har återkallats för kompletterande undersökningar. Andel kvinnor som blir kallade inom fastställt kallelseintervall på 21 månader uppgår till 94 %. Det är en lägre andel jämfört med 2013. Avvikelsen förklaras av att sjukhuset har fått en volymökning till följd av att fler kvinnor boende utanför upptagningsområdet har åberopat valfrihetsvård och sökt till SU. Sjukhusets insatser för att kalla kvinnor som uteblir har haft en gynnsam effekt men fått till följd viss volymökning som också har påverkat möjligheterna att hålla kallelseintervallet om 21 månader. Särskild uppföljningsrapport om hälsoundersökning med mammografi kommer att skickas till Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli. Närsjukvårdsarbete, förstärkt samverkan Öckerö Årsrapport från Närsjukvårdsarbetet på Öckerö framgår av separat rapport. Previsionsinriktat arbete, ungdomar och narkotikamissbruk Årsrapport från Mini-Maria framgår av separat rapport Kvalitetsindikatorer och måltal I vårdöverenskommelsen finns 47 kvalitetsindikatorer varav 44 av indikatorerna där den målrelaterade ersättningen är kopplad till ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Processindikatorer har följts upp i delår 1 och delår 2. För indikatorn vårdrelaterade infektioner är den målrelaterade ersättningen kopplad till måluppfyllelsen av mätetal. Uppföljningen för denna indikator har gjorts via punktprevalens mätning (PPM) under våren 2014. Från hösten tillhandhåller inte Sveriges kommuners och landsting (SKL) PPM mätning längre och därför görs mätningar i Infektionsverktyget. Indikatorerna anslutningsgrad till Nationella diabetesregistret och Svenskt intensivvårdsregister följs upp utan koppling till målrelaterad ersättning. Bilaga 2 a Den sammanlagda målrelaterade ersättningen i vårdöverenskommelsen uppgår till 200 mnkr. Sjukhuset har under 2014 inte fått något avdrag på denna ersättning. Genusanalys Hjärtsjukvård Kvinnligt kön innebär en lägre risk för död vid NSTEMI (infarkt utan ST-höjning), såväl efter trettio dagar som efter långtidsuppföljning (upp till 5 år). Analysen visar att en färre andel kvinnor behandlas med ACE-hämmare efter en akut hjärtinfarkt, men däremot behandlas kvinnor i högre grad med nitrater, vilket inte är en evidensbaserad terapi vid akut hjärtinfarkt. Arbetet kommer att fortgå och i nästa steg kommer särskild journalgranskning att ske gällande patienter som inte fått evidensbaserad behandling. Kataraktkirurgi Ungefär 60 % av patienterna som opereras för katarakt är kvinnor och statistiken visar för närvarande att väntetiden till operation är något längre för kvinnorna. Vidare analys av signifikansen av dessa skillnader pågår liksom analys av bakomliggande orsaker. Ögonsjukvården når inte det regionala måltalet avseende andel synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi för kvinnor. Hittills har genusanalys inte funnit förklaring till uppmätt skillnad. Dock finns hypoteser om olika acceptans och synsätt på vad vikten av god syn är, könsskillnader i utomhusaktiviteter och bilberoende. Kommunikation med patienter Regionstyrelsen har under året fattat beslut om riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. De innebär bland annat att information och kommunikation skall vara tillgängliga för alla, språket skall vara enkelt och begripligt och att digitala kanaler skall vara tillgängliga och användbara. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under året påbörjat arbetet med att tillgodose riktlinjerna för tillgänglig information och kommunikation. Ett definierat projekt har bland annat tagit fram ny och anpassad information på delar av den externa hemsidan på sex olika språk samt teckenspråk. Information och instruktioner till verksamheten kring tillgänglig information har under året också förbättrats och tydliggjorts. Nya rutiner för att ytterligare förbättra tillgängligheten kring information och kommunikation har också utarbetats och kommer att implementeras under 2015. Ett arbete har också gjorts för att uppdatera Tillgänglighetsdatabasen. Under hösten startade ett projekt för att uppdatera och anpassa den externa hemsidan. Arbetet innefattar bland annat förbättrat och förenklat språk samt en anpassning till flera digitala kanaler. Strålverksamheten Uppföljning av väntetider för strålverksamheten framgår av separat rapport. Rättspsykiatri En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården i VGR görs till hälso- och sjukvårdsavdelningen. Uppföljningen framgår av separat rapport. Bilaga 2 b Årsrapport 2014 Närsjukvårdsarbete Öckerö Redovisning av gemensam årsrapport 2014, förstärkt samverkan, socialpsykiatrisk vårdmodell Den socialpsykiatriska vårdmodellen innehåller förutom resursgruppsmodellen också samverkan i form av mötesplatser gällande aktuella patienter från fyra målgruppsområden, samt gemensamma mötesplatser för uppföljning/utveckling/ledning av uppdrag och arbete på enhetsnivå. För Öckerömottagningen är det viktigt att fortsätta utveckla den socialpsykiatriska vårdmodellen. Under 2014 har det fortsatt varit personalförändringar inom både psykiatri och socialtjänst vilket har påverkat möjligheten att fullt ut arbeta utifrån vårdmodellen. Ambitionen har varit att fullfölja modellen i det direkta patientarbetet, vilket har fungerat, men möten som inte direkt påverkar enskilda patienter samt möten på chefsnivå har endast kunnat ske med delar av socialtjänstens verksamhet. Inom ramen för NOSAM har regelbundna träffar skett och en struktur och ordning för det fortsatta samverkansarbetet under 2015 har tagits fram enligt uppdrag. Bilaga 2 c Årsrapport 2014 Mini-Maria Göteborg Bilaga 2 c Årsrapport Mini-Maria Göteborg 2014 Innehåller resultat och statistik för: Mini-Maria Väster, Centrum, Nordost och Hisingen Sammanfattning Under 2014 har 473 ungdomar haft någon form av insats från Mini-Maria Göteborg. Det är en liten ökning från året innan. Även antalet anhöriga har ökat. Detta var en av våra målsättningar för året. Däremot ser vi ett lite minskat antal nybesök och det totala antalet besök har också minskat något. Det kan säkert delvis förklaras med att vi just nu har det lägsta antalet ungdomar i vår ålderskategori 13-21 år. Vi har också under året haft en del vakanser på våra mottagningar och rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden. Sannolikt har det gjort att antalet besök minskat något. Under året har, liksom förra året inflödet från våra stadsdelar varit ojämnt och trycket på våra mottagningar likaså. Under året är det främst Hisingen och Nordost som haft ett ökat inflöde. Vi hjälps åt mellan mottagningarna när trycket blir för ojämnt och på så vis uppfyller vi vår målsättning med att ha en köfri vård för våra unga som i de allra flesta fall erbjuds en tid inom en vecka. Sedan sommaren finns Mini-Maria tillgängliga via sociala medier vilket har ökat tillgängligheten och öppnat en ny direktkanal till mottagningarna för våra brukare. Även Trestadssatsningens cannabisutskick till vårdnadshavare till unga födda 98 kan förmodas vara en del i att antalet föräldrar som hör av sig till oss har ökat under året. Könsfördelningen 70/30 håller i sig. Siffran är antagligen inte en rättvis beskrivning över hur det ser ut i ungdomsgruppen även om pojkarna är i majoritet. Analysen är den samma som tidigare att flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar skola/föräldrar/soc tjänst. Samarbetet med ungdomsmottagningarna samt närvaron på sociala medier är exempel på insatser för att nå fler flickor. Cannabis är den vanligaste drogen som unga söker hjälp för men under året har drogen Spice varit i fokus och allt fler ungdomar har också uppgett att man använder eller provat drogen. Även medialt har Spice varit mycket omskrivet vilket märktes tydligt på trafiken vid våra web platser (både goteborg.se och Mini-Maria.se) där syntes en ökning med ca 70% då debatten var som mest intensiv. Det är ännu för tidigt att analysera huruvida hemsidans tillkomst spelar roll för inflödet på mottagningarna då den endast varit igång 6 mån. Men vi märker redan en positiv utveckling och ungdomar och föräldrar använder möjligheten till en direktkommunikation med oss genom kontaktformulär på hemsidan. Årsrapport 2014 2(12) Bilaga 2 c Målsättning och uppdrag Vår övergripande målsättning är att motverka alkohol och drogmissbruk bland ungdomar. Målgruppen är ungdomar upp till 21 år som bor i Göteborg och som har frågor och bekymmer som rör droger, samt de ungas familjer och nätverk. Mottagningarnas uppdrag: • • • • • Att erbjuda information, rådgivning och behandling i öppna former, utifrån den unges behov. Att utveckla arbetsformer för tidiga insatser. Att utveckla arbetsformer för att möta ungdomarnas familjer och sociala nätverk. Att komplettera befintliga resurser hos huvudmännen och arbeta i nära samverkan med dessa. Att förmedla samlad kunskap (till ungdomar, föräldrar och professionella) om droger, trender i missbruksmönster och erfarenheter av rådgivnings- och behandlingsinsatser. En viktig utgångspunkt för Mini-Maria är att nå unga människor i ett tidigt skede av missbruket för att förhindra att detta utvecklas till ett beroende samt att arbeta hälsofrämjande. Vidare målsättningar för året är att brukarinflytandet skall öka och att det skall erbjudas en köfri vård. Verksamhetens innehåll - En mängd insatser erbjuds på våra mottagningar Individuella samtal av motiverande och bearbetande slag. Familjesamtal – rådgivande, stödjande och förändrande. Nätverkssamtal där både privat och professionellt nätverk ingår. Vårdplaneringsmöten där vi förbereder, sammankallar och leder möten utifrån Ungdomens professionella kontakter. Haschavvänjningsprogrammet, HAP - som är ett pedagogiskt och strukturerat program och som är ett stöd vid haschavvänjning i öppenvård. Individuella samtal som en del i ett ungdomskontrakt. Detta vänder sig i första hand till ungdomar som blivit gripna av polis och där Mini Maria bistår socialtjänsten i den påföljande vården. Psykiatrisk/somatisk konsultation och bedömning. Hälsorådgivning. Rådgivande samtal i hälsofrågor med mottagningens sjuksköterska. Bedömningssamtal inför inneliggande avgiftning Medicinering med tät uppföljning Provtagning Psykologbedömning och utredning. Årsrapport 2014 3(12) Bilaga 2 c Tillgänglighet Mini-Maria Göteborg består av fyra mottagningar lokaliserade i Väster, på Hisingen, i Gamlestan samt i Centrum. Detta för att det skall vara nära att söka sig till oss oavsett var i staden man bor. Vi har öppet mån-fre 08:00-16:30, med kvällsöppet tre kvällar per vecka. På Mini-Maria tar vi emot bokade besök men vi försöker också möta upp de som vänder sig till oss utan att ha bokat tid. I och med satsning på hemsidan finns möjlighet för den som söker information att få detta via hemsidan alternativt kontakta oss via hemsidans kontaktformulär. Vi återkopplar snabbt. Mini Marias organisation Varje mottagnings team består av 2,5 socialsekreterare (100%) anställda inom Social Resursförvaltning samt 1 psykolog, 1 sjuksköterska, 0,5 teamsekreterare samt 0,25 läkare anställda inom Beroendekliniken (SU). 0,5 samordnare än anställd per mottagning. 3 av dessa av Social Resursförvaltning och 1 av Beroendekliniken. Det har varit en viss omsättning av personal under året som gått och ingen mottagning har varit fullt bemannad hela året. Utåtriktat arbete Det utåtriktade arbetet är en del av Mini Marias grunduppdrag och innebar i år att ta emot studiebesök, agera föreläsare eller svara som sakkunnig i media. Detta har skett ca 115 ggr under året. I år har medarbetare även talat i internationella sammanhang, i Holland, Turkiet och Guatemala. Föräldrautbildningar kring cannabiskunskap har fortgått under året. Under året har 7 kurser hållits på svenska. Dessa kurser hålls om tre tillfällen och ca 90 föräldrar har närvarat vid dessa. Under våren hölls också 3 kurstillfällen på arabiska, somaliska samt tigrinja. Vid dessa tillfällen deltog ca 30 föräldrar. Så – totalt 10 kurser och ca 120 föräldrar. Mini Maria Göteborg hade även i år en egen monter under Gymnasiedagarna på Svenska Mässan. Årsrapport 2014 4(12) Bilaga 2 c Viktiga händelser under året Stor satsning på föräldrautbildning i cannabiskunskap. Upp mot 120 föräldrar har gått vår utbildning som även har hållits på andra språk. I juni 2014 fick Mini-Maria Göteborg äntligen en egen hemsida i drift (minimaria.se). I samma veva skapades ett konto på Facebook samt på YouTube. Mini-Maria Göteborg har varit fortsatt aktiva i Trestad 2. Detta har resulterat i: • Rapport kring trender och tendenser i jämförelser och samarbete med Mariamottagningar i Stockholm och Malmö. (se vidare tabell med resultat från studien s. 11) • Redan under 2013 började Mariamottagningarna i Gbg, Sthlm samt Malmö med att göra 3-månaders-uppföljningar efter avslutade behandlingar. Arbetet har fortgått under 2014 och kommer att publiceras i en rapport i början av 2015. • Studien ”Tjejer och Cannabis” har genomförts och resultatet redovisas i början på 2015. En viktig undersökning som lyfter unga flickors röster i cannabisfrågan. Under 2014 skrevs ett avtal med Öckerö kommun om att Öckerö kommer att kunna använda sin av Mini-Marias tjänster. Start 2015. Personalen på Mini-Maria påbörjade under året en familjeinriktad utbildning för samtlig personal. Utbildningen är FFT (Funktionell Familjeterapi) vilken är en av de metoder som kommer att finnas upptagna i socialstyrelsens riktlinjer 2015. Under 2014 har Mini-Maria arbetat med nybyggnation för mottagningen i Väster. Man kommer att samlokaliseras med Ungdomsmottagningen och flytta in i nya lokaler våren 2015. Under slutet av 2014 stod det klart att Ulf Sammels, som arbetat som t.f. chef för Beroendeklinikens personal under hela året, erbjudits och tackat ja till tillsvidareanställning på den posten. Under flera år har Mini-Maria varit samlokaliserad och samarbetat med Tjej- och Killmottagningen. I och med årsskiftet 2014-2015 flyttar den mottagningen till SMC (Sexualmedicinskt Centrum) men samarbete kommer att fortgå och får hitta sina former under 2015. Samarbete med avgiftningsavdelningen 306, Unga Vuxna, har varit återkommande både på individuell som strukturell nivå. Detta gäller även Götateamet. Årsrapport 2014 5(12) Bilaga 2 c Statistik för året 2014 Förra årets siffra inom parentes. Uttaget för året är gjort från 2013-12-01—2014-11-30. Väster Hisingen NordOst Centrum Totalt Antal korta kontakter (BAS) 93 (89) 93 (93) 78 (77) 82 (117) 785 (1005) 32 132 (94) 146 (152) 114 (111) 178 (150) 1419 (1285) 51 122 (114) 124 (97) 97 (84) 126 (95) 1182 (1256) 31 126 (160) 146 (158) 71 (116) 132 (179) 1793 (1963) 24 473 (458) 407 (500) 360 (388) 518 (500) 5179 (5469) 134 Antal utåtriktade aktiviteter 25 32 16 42 115 Ungdomskontrakt 7 (7) 16 (9) 21 (16) 11 (25) 55 (57) Antal aktuella ungdomar under året Antal förfrågningar Antal nybesök Antal anhöriga Antal genomförda besök Kommentar: ”Antal aktuella ungdomar under året” utgörs av antalet pågående ärenden under året, korta som långa och kan alltså även innehålla ungdomar som påbörjat kontakten 2013. ”Antalet förfrågningar” är det antal ärenden som aktualiseras i teamen men som inte nödvändigtvis lett till någon insats. ”Antalet nybesök”, dvs. de för oss nya unga/föräldrar som inkommit under året. ”Antalet anhöriga” utgörs framför allt av föräldrar men även syskon, styvföräldrar, mormor etc. ”Korta kontakter” är de som kommer till oss vid endast någon/några gånger. Anledningen till att det inte blir någon fortsatt kontakt kan vara att man är nöjd med en kortare rådgivning, att Mini-Maria hänvisar någon annanstans eller att man avböjer kontakt. ”Ungdomskontrakt” utgörs av det antal ärenden där den unge blivit medtagen av polis och där åklagare gett i uppgift till socialtjänst att ansvara för en påföljd. När det gäller ungdomar under 18 år och ringa narkotikabrott ges uppdraget ofta till Mini-Maria. Årsrapport 2014 6(12) Bilaga 2 c Stadsdelar 2014 i % Nedanstående diagram visar i vilken stadsdel besökande ungdomar bor i. Diagrammet visar det vi kallar för pågående ärenden, dvs. de som kan vara påbörjade 2014 men lika gärna förra året eller året dessförinnan. Stapeln ”ej relevant” anger andelen besökare som ej är skrivna i Göteborgs Stad. 20 15 10 5 0 2013 2014 I följande diagram framgår var de ungdomar som aktualiserats 2014 bor. 25 20 15 10 5 0 2013 2014 Kommentar: Vi ser en markant ökning av antalet ungdomar som bor i Angered, någon ökning från Östra Göteborg. ”Tryggare Angered” är en aktivitet i stadsdelen som vi antagligen ser resultat av här. Initiativtagare 40 30 20 10 2013 0 2014 Kommentar: Inga stora förändringar i vem som tagit initiativ till kontakten. Som synes så har hälften av de vi träffar vänt sig till Mini-Maria av egen kraft, dvs. den unge själv eller dennes familj. Årsrapport 2014 7(12) Bilaga 2 c Kön 2014 Flickor 29 % Pojkar 70 % Vill ej uppge 1 % Kommentar: Könsfördelningen på inkommande ärenden känner vi igen från tidigare år, men om vi tittar på den faktiska könsfördelning så är det något fler flickor (34%). Flickorna går i genomsnitt i behandling under längre tid än pojkarna. Ålder Nedan syns ålderstrukturen för inskrivna under 2014. 30 20 flickor 10 pojkar 0 13 14 15 16 17 18 19 20 21 över Kommentar: Medelåldern för såväl flickor som pojkar är 17 år. Primärdrog Primärdrog är den drog som bedöms eller uppges vara anledning till kontakt med mottagningarna. Nedanstående bild visar de 5 vanligaste primärdrogerna i %. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Årsrapport 2014 Flickor Pojkar 8(12) Bilaga 2 c Primärdrog fördelat på kön i % 100 80 60 40 20 0 2013 flickor 2014 flickor 2013 pojkar 2014 pojkar Kommentar: Det är fortsatt cannabis som främst är den drog som utgör kontakt med Mini-Maria. Andelen som söker för alkohol minskar även om alkohol ofta finns med i bilden. Spice har ju varit omskrivet och med all rätta uppmärksammats under året. Vi ser en liten ökning av detta (något mer på Hisingen än övriga delar av staden), men man kan också spekulera i en viss underrapportering. Vi följer Spice specifikt för första gången och kommer att noggrant följa den utvecklingen. Cirka 40 % av ärendena 2014 uppger att man använt sin primärdrog 2-3 ggr per vecka eller oftare de tre senaste månaderna, vilket fångar att en stor grupp av de vi träffar har ett ganska omfattande missbruk. Genomsnittlig debutålder för användning av primärdrog är 15 år för såväl pojkar som flickor. Enligt Kunskapskällarn´s rapport från 2012 om cannabis och unga i Göteborg anges debutåldern till 16 år för Göteborgsungdomarna som helhet, dvs. de som kommer till Mini-Maria har generellt sett en tidigare debutålder. Över 70 % uppger att man även prövat/har bekymmer med ”annan drog” utöver primärdrog. Den som söker för bekymmer med alkohol kan t.ex. även uppge bruk av cannabis. För de som är under 18 år tas alkohol alltid upp som ”annan drog”. En hel del cannabisrökande ungdomar har testat Spice. Mera statistik kring målgruppen tjejer killar Tot % Dömd för brott 21 (13) 24 (28) 23 (25) Utsatt för fysiskt våld 43 (54) 50 (47) 39 (49) Utsatt för psykiskt våld 57 (57) 27 (31) 36 (39) Utsatt för sexuellt våld 32 (40) 0 (3) 9 (14) Missbruk i uppväxtmiljön 43 (43) 25 (24) 30 (29) Misshandel/våld i uppväxtmiljön 28 (32) 17 (18) 20 (22) Separerade föräldrar 68 (62) 67 (58) 67 (58) Problem med sömn 74 (69) 57 (50) 62 (56) Årsrapport 2014 9(12) Bilaga 2 c Skola och sysselsättning De flesta som kommer till Mini-Maria går i skolan, gymnasieskolan (51 %) eller grundskolan (22 %). Det finns också en grupp som saknar sysselsättning eller är arbetslösa (15 %). Vi ställer också frågor om man har upplevt bekymmer i skolan som påverkat närvaro, resultat och/eller trivsel och hela 68 % svarar ”ja” på den frågan. Här är det på sin plats och också göra skillnad på könen då flickorna svarar ”ja” till 85 % medan killar svarar ja till 61 %. I jämförelse med Mariamottagningar i Stockholm respektive Malmö (se sid 9) så är Göteborgssiffrorna högre här. Vissa ungdomar menar att de fått bekymmer i skolan p.g.a. droganvändning medan andra beskriver mobbing, utanförskap, konflikter med lärare eller andra elever som skäl. Andra skäl är psykisk ohälsa eller skolk. Observera att det inte behöver vara upplevda bekymmer i ”nutid” utan någon gång under den totala skoltiden. Korta insatser Ibland kommer ungdomar/familjer till oss på endast ett eller ett fåtal besök där kontakten inte fortsätter. Under 2014 hade vi 134 sådana ärenden. Anledning till att inte det blir en fortsatt kontakt är i de flesta fall att man enbart är intresserad av information/rådgivning. I några av fallen är den unge och eller familjen inte intresserad/motiverad till kontakt i andra fall är det vi som bedömer att en annan vårdgivare är mera lämplig och vi försöker då vara behjälpliga i att hänvisa. Andelen korta insatser ökar hos oss och detta är något vi bör titta närmare på. Vad beror det på? Är det bra eller dåligt? Ökningen av korta kontakter och att något färre blir dokumenterade drogfria vid avslut hos oss hänger sannolikt ihop då det blir svår att bedöma drogfrihet efter endast ett fåtal besök. Avslutade ärenden Under året har 192 ärenden avslutats. Av dessa har 64 % (75 %) varit planerade avslut. Resterande avslut har varit oplanerade/avbrutna. Vad gäller drogfrihet så har de som genomgått och avslutat behandling och där vi dessutom kunna genomföra en personlig intervju svarar 69 % (72 %) att man inte använt sin primärdrog under de senaste 30 dagarna. Ytterligare 8 % svarar att det skett vid enstaka tillfälle. Insatser under behandlingstiden Insatser tjejer killar Tot % Individuellt behandlande samtal 97(77) 93(84) 95(82) Familj/nätverk 41(37) 56(51) 51(50) Förälder/anhörig 47 49 48 Hälsosamtal 56(37) 33(33) 42(35) Läkarbesök 35(27) 19(19) 25(24) Kontakt med barnmorska 41(22) 9(4) 20(8) Droganalys 42(35) 61(38) 54(36) Årsrapport 2014 10(12) Bilaga 2 c Jämförelse mellan storstäderna genom projekt Trestad2 (Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö – Ungdomar i öppenvård, Trestad2 Rapport 2014:1) MiniMaria Göteborg har ett nära samarbete med sina ”syster” mottagningar i Stockholm och Malmö. Storstäderna har en speciell situation när det gäller bla trender i missbruksmönster, nya droger tillgänglighet osv. Indikatorerna nedan kommer att följas varje år och rapporteras. Denna första sammanställning får ses som en ”bas” mätning och riktigt intressant blir det först kommande år då vi ev. kommer att se förändringar i dessa siffror. Tabell 3. Sammanställning av de tre städernas indikatorer för år 2013. Andel flickor/pojkar (%) Stockholm Göteborg Malmö Totalt N=351 N=268 N=169 N=788 22/78 28/72 30/70 26/74 Medianålder (år) 17 17 17 17 Behandlingskontakt via eget/nätverkets 52 54 52 53 7 15 14 11 57 71 57 62 Cannabis 81 73 72 76 Alkohol 16 15 12 15 Spice1 2 3 2 2 Tramadol2 0,3 - 6 2 Amfetamin - 3 0,6 1 Frekvens av primär drog (%) 32 45 62 43 Debutålder för primär drog (år) 15 15 15 15 Användning av annan drog (%) 56 50 65 56 AUDIT C (%) 39 57 54 48 Tidigare missbruksvård (%) 29 26 20 26 Besvärliga uppväxtvillkor (%) 39 54 58 52 Dömd för brott (%) 38 31 31 34 Psykiatrisk vård (%) 34 32 46 36 initiativ (%) Saknar sysselsättning (%) Problem i skolan (%) Primär drog 1-5 (%) 1 Spice är ett samlingsnamn för olika rökmixer som innehåller syntetiska cannabinoider. Tramadol tillhör en grupp läkemedel som kallas centralt verkande analgetika och används för att behandla måttlig till svår smärta. 2 Årsrapport 2014 11(12) Bilaga 2 c Uppföljda ärenden Nytt för året är att vi har börjat genomföra uppföljningar tre månader efter avslutad insats. En gemensam rapport för Göteborg, Malmö och Stockholm kommer att presenteras under 2015. Mini-Maria Göteborg har följt upp 34 ungdomar. 69 % av dessa uppger ”ej bruk” av den drog som uppgavs vara primärdrog vid inskrivning. Ytterligare 11 % uppger att man använt drogen vid enstaka tillfälle. Detta under den 3-månadersperiod som gått från utskrivning till uppföljning. När det kommer till psykisk hälsa uppger 50 % att hälsan är bättre eller mycket bättre. 41 % uppger ingen förändring sedan avslutat kontakt. 9 % tycker att den psykiska hälsan är sämre. Vad gäller den fysiska hälsan så är den också förbättrad . 44 % uppger att fysiken är bättre eller mycket bättre medan 47 % menar att inte upplever någon skillnad på de tre senaste månaderna. För 6 % är det sämre. Vi ställer också frågor om hur man upplever att relationerna i familjen har förändrats. Här svarar 70 % att relationerna i familjen har blivit bättre eller mycket bättre. 26 % uppger ingen förändring sedan avslut och 3 % att relationerna har blivit sämre. Några utmaningar och utvecklingsområden… Genom vårt Ung dok arbete (både lokalt och nationellt) har vi skapat mycket goda förutsättningar för att såväl kartlägga och få en bra bild av målgruppen som att följa upp våra behandlingsinsatser av densamma. Det är ett pågående utvecklingsområde och en spännande utmaning för oss att på ett effektivt och brukarnyttigt sätt använda all denna information vi har tillgång till. Vår närvaro på sociala medier är också en mycket positiv utvecklingsväg. Här ökar tillgängligheten och möjligheten för bättre brukarinflytande. Utmaningen är som alltid att möta unga människors problem med droger på ett respektfullt och verksamt sätt. För att nå in tidigt med våra insatser tror vi på ett fortsatt stärkt föräldra-arbetet, liksom samverkan med övriga vårdgrannar och då särskilt skolan. Vi har under flera år tillsammans med HIV prevention utvecklat arbetet runt den sexuella hälsan hos våra ungdomar. Ett bra samarbete är upparbetat men nytt för i år blir att verksamheten ”Tjej och Killmottagningen” fysiskt flyttar från våra lokaler till SMC på Kungshöjd. Det upparbetade samarbetet kommer att fortsätta och våra ungdomar kan hänvisas dit och få fortsatt samma insatser. Årsrapport 2014 12(12) Bilaga 2 d Strålbehandling Västra Götaland 2014 ( jan-dec) Sjukhus Årsuppdrag Behandlingsserier Utfall Behandlingsserier Procent av uppdraget Behandlingstillfällen Reg. strålbeh.remis SU/Sahlgrenska Gbg SÄS Borås Sammanslaget SU och SÄS VG-region Icke VG-region VGR + Icke-VGR VG-region Icke VGregion VGR + Icke-VGR VG-region Icke VG-region VGR + Icke-VGR 2550 250 2800 ej specificerat gemensamt med SU 1100 3650 250 3900 2026 218 2244 1585 169 1754 3611 387 3998 79% 87% 80% 144% 68% 159% 99% 155% 103% Antal Antal (av helår) Antal Antal Behandlingsintention Kurativa Palliativa Saknas 37206 2790 Antal 1557 690 Proc.¹ 69% 31% Proc.² Antal startade inom tidsgräns 7dgr Prioritet grupp 1 86% Prioritet grupp 2 14dgr 35% Prioritet grupp 3 60dgr 76% ¹ Procentuell fördelning. Fördelning mellan behandlingsintention kurativ, palliativ. (Vissa saknar intention) ² Antal som startat inom stipulerad tid. De patienter som startat inom rekommenderad tidsintervall redovisas i procentsats av det totala antalet inom den egna gruppen 19595 2082 Antal 821 902 31 56801 4872 Proc.¹ 47% 51% 2% Proc² 100% 64% 99% Antal 2378 1592 31 Proc.¹ 59% 40% 1% Bilaga 2 e Uppföljningsplan Datum 2014-03-25 Diarienummer RS 2277-2012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Maria Grip Telefon: 070-082 43 63 E-post: [email protected] Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2014 – årsredovisning – Rättspsykiatri/SU Denna plan anger hur den rättspsykiatriska vården i Västra Götalandsregionen ska följas upp under 2014. Rapportering sker i samband med delårsrapporterna per mars och augusti, och i samband med årsbokslut, om inget annat anges. Uppföljningen i samband med delårsbokslutet kompletteras med kommentar och analys av rapporteringen. Rapportering sker skriftligt och med kopia till Hälso- och sjukvårdsavdelningen. RättspsyK På två av de utvalda parametrarna finns mål i RättspsyKs årsrapport 2012. Det är BMI och återfall i brottslighet. Dessa mål är rimliga att använda även i Västra Götaland. För övriga parametrar ut RättspsyK får verksamheterna tillsammans med regionkansliet ta fram mål under 2014. Statistiken från RättspsyK för 2014 är inte framtagen ännu. Inrapporteringen ska vara klar 31 januari och först därefter finns uppgifterna. Rapportering till kvalitetsregistret i rättspsykiatri, RättspsyK Mål: 100 procent av antalet vårdade patienter som har godkänt att delta i registret är inrapporterade. Målet uppnått – 100 % är inrapporterade. Antal uppföljda patienter, uppdelade på kön Mål: tas fram under 2014. Inga mål är framtagna. Faktisk situation: (2013- 15,6 % kvinnor, riket 16,9 % kvinnor) Antal patienter där det finns samverkansbehov med externa aktörer som inte är tillgodosett Mål: tas fram under 2014. Inga mål är framtagna. Faktisk situation: (2013 - 8,1 %, riket 14,1 %). Andel patienter med BMI över 30 Mål: färre än 37 % av patienterna Faktisk situation: (2013 var den 36,9 och 2012 var den 28,5) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning under slutenvårdstiden Mål färre än 10 % av patienterna Faktisk situation:(2013 – 7,5 %, 2012 – 14,2 %). Riket 2013 – 10,5 % (2012 – 10,6 %). Andel patienter med genomförd riskanalys Mål: tas fram under 2014. Inga mål är framtagna. Faktisk situation: (2013 - 99,4 %, riket 85,4 %). Andel patienter som får behandling utifrån identifierade riskfaktorer Mål: tas fram under 2014. Inga mål är framtagna. Faktisk situation: (2013 - 98,1 %, riket 89,5 %). Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: [email protected] Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2014, 2013-11-19 Bilaga 2 e Där det är möjligt ska data redovisas uppdelat på kön. Utifrån dessa registerdata ska verksamheterna redovisa hur uppgifterna används i det interna utvecklingsarbetet. Redovisningen bör också innehålla beskrivningar av hur verksamheten arbetar med olika typer av vårdprogram för att säkra att vården är kunskapsbaserad och likvärdig. Verksamheten tillämpar de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och även de regionala riktlinjerna för ADHD. Övriga nationella riktlinjer är kända i verksamheten och används när de är tillämpbara i verksamheten. Verksamheten har fem mätpunkter i vår verksamhetsplan som utgår från data i RättspsyK. Handlingsplaner upprättas utifrån utfall. Respektive enhet arbetar också med att sätta upp mål för arbetet på enhetsnivå. Utöver detta har verksamheten haft en arbetsgrupp som deltagit i ett riksgemensamt utvecklingsarbete i registrets regi. Denna arbetsgrupp med representanter från verksamheten fortsätter nu att arbeta strukturerat med aktiviteter för att justera sitt arbetssätt mot satta mål. I överenskommelsen mellan staten och SKL kring psykisk hälsa finns fokus på fysisk hälsa hos psykiatrins patienter. Verksamheter ska därför särskilt beskriva hur man arbetar med det. Flytten till den nya vårdbyggnad har möjliggjort att verksamheten kan arbeta med fysisk hälsa på ett helt annat sätt än tidigare. Sjukgymnast och hälsopedagog medverkar i vårdplaneringen i de multiprofessionella teamen på respektive rehabenhet. Patienternas fysiska mobilisering till regelbunden fysisk aktivitet görs inom ramen för det ordinarie vårdarbetet i allt högre utsträckning. Detta sammantaget har gjort att patienternas deltagande i fysiska aktiviteter har ökat betydligt. Patientregistret (PAR) Rapportering till Patientregistret (PAR) ska ske i enlighet med SOSFS 2008:26 och 2009:26. Rapporteringen omfattar också skriftlig vårdplan och tvångsåtgärder. Redovisning sker i samband med delårsrapporter och delårsbokslut. Rapportering till PAR grundar sig på den registrering som sker i respektive sjukhus patientadministrativa system (Elvis eller A-PAS). Målsättning 2014: mycket god överenstämmelse mellan Melior och inrapportering till PAR. Redovisa antalet KVÅ-åtgärder enligt nedan. kod text Melior PAR 19 19 XU003 Fastspänning upp till och med 4 timmar Fastspänning i mer än 4 timmar Fastspänning i mer än 4 timmar och mindre än 72 timmar 15 11 XU004 Fastspänning i 72 timmar eller mer 4 1 XU011 Avskiljande upp till och med 8 timmar 18 15 XU012 Avskiljande i mer än 8 timmar 28 27 XU013 Avskiljande i 72 timmar eller mer 10 13 DU040 DU045 GA 002 Tvångsmedicinering, parenteral Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd Extra tillsyn (extravak) Ständigt närvarande personal (extravak) i 8 timmar eller mer Inskränkande av elektronisk kommunikation vid tvångsvård 17 1 35 13 2 49 109 82 16 6 XU001 XU002 XV014 XU030 Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2014, 2013-11-19 Bilaga 2 e XU040 Övervakning av försändelser vid tvångsvård XU041 Vårdplan vid tvångsvård 139 116 XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård 102 88 XU043 Konvertering HSL/LPT 1 2 XU044 Konvertering LRV/LPT 1 XU045 Kvarhållning enl LPT Det är skillnader mellan siffrorna från Melior och det som registrerats i PAR/ELVIS. En arbetsgrupp håller på att ta fram en rutin som skall gälla för all psykiatri i VGR. När denna rutin är klar kommer siffrorna förhoppningsvis att vara mer korrekta. En felkälla vad gäller redovisningen i Melior är att både fastspänning och avskiljande kan ha registrerats flera gånger på samma patient och tillfälle, d v s en gång per tidsintervall. Vad gäller samordnad vårdplan och vårdplan så har det säkert också registrerats fler än en plan per patient, då man även registrerat när man förändrat i planen alternativt skapat en ny i och med förhandling i förvaltningsrätten. Skillnaderna mellan siffrorna i Melior och PAR har dock blivit mindre jämfört med förra året. Där det är möjligt ska data redovisas uppdelat på kön. Utifrån dessa registerdata ska verksamheterna redovisa hur uppgifterna används i utvecklingsarbetet. Vi får tyvärr ingen könsuppdelad statistik från Melior eller ELVIS/PAR. En enhet har deltagit i ett projekt som drivs av SKL och kallas för Epsilon vars syfte varit att reducera antalet tvångsåtgärder i vården. Nu har enheten inlett arbetet med att sprida sina kunskaper och erfarenheter till verksamhetens andra enheter så att vi sedan ska kunna använda modellen och erfarenheterna på de andra enheterna. Ett ständigt arbete pågår för att komma tillrätta med registreringen i PAR och Melior. Verksamheten har ändrat på arbetssättet för registrering i syfte att komma åt bristerna vilket har gett resultat. Fortfarande är det stor skillnad vad gäller inskränkning av elektronisk kommunikation vid tvångsvård och vårdplan vid tvångsvård. Vad gäller elektronisk kommunikation beror skillnaden framförallt på att man inte registrerat i förlängningar i PAR. Vad gäller vårdplan förklaras skillnaden av att man missat att registrera i PAR. Vårdproduktion 2014 Rapportering sker löpande till vårddatabasen Vega. Redovisning sker i samband med delårsrapporter och bokslut om inte annat anges. • Antal vårddagar Antalet fakturerade vårddagar var till och med december 28834, varav 27448 var VGR. • Antal inneliggande patienter 92 patienter var inneliggande 2014-12-31. • Uppdelning på vårdform LRV/LPT 74 patienter vårdades enligt LRV med särskildutskrivningsprövning, 8 enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning, 4 enligt LRV 4 §, 2 enligt LPT och 4 enligt HSL. • Beläggningsprocent. Redovisning sker av antalet vårddagar delat med antalet disponibla vårddagar. Antalet vårddagar innefattar även permissionsdagar. Permissionsdagarna redovisas också separat. Antalet fakturerade vårddagar var 28334, varav 27448 var VGR. Antalet permissionsdagar var 785. Disponibla vårddagar för perioden var 28 248. Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2014, 2013-11-19 Bilaga 2 e Rehabiliteringsenheterna har haft en beläggningsgrad på 96 %, budget utgår från en beläggning på 92 %. Vår akutenhet har haft en beläggningsgrad på 82 %, budget utgår från en beläggning på 70 %. • • Antal patienter från SIS, häkten och kriminalvårdsanstalt Under året har vi haft 143 patienter från häkten, 37 från kriminalvårdsanstalt och ingen från SIS-anstalt. Antal vårddagar för patienter från SIS, häkten och kriminalvårdsanstalt Häktade står för 1 940 vårddagar och kriminalvårdsanstalterna för 575 vårddagar. • Antal patienter med öppen rättspsykiatrisk vård, helårsredovisning (antal patienter 2014-12-31) 115 patienter i öppen vård. 86 patienter vårdas enligt LRV öppenvård (48 personer i Göteborg, 38 personer utanför Göteborg). 12 patienter vårdas enligt HSL (har tidigare vårdats enligt LRV). 17 patienter kommer via frivården. • Antal patienter för vilka vård köps på vårdenheter utanför Västra Götalandsregionen. Rapporteras i samband med delårsrapport och bokslut Verksamheter köper för närvarande vård för 7 patienter i Växjö, 2 i Karsudden samt öppenvård för 1 patient i Säter. Där det är möjligt ska data redovisas uppdelat på kön. Könsfördelningen bland patienterna är 14 % kvinnor och 86 % män. Bilaga 3 Tabell Prestationer Totalt Januari - december 2014 och 2013 Perioden totalt Vårdkategori Utfall 2014 Förändring utfall 14-13 Budget 2014 Utfall 2013 antal % Differens budget antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 73 269 78 171 74 880 -1 611 -2,2% -4 902 Rikssjukvård Region 26 304 24 227 24 802 1 501 6,1% 2 077 8,6% Rikssjukvård Nationell 14 211 12 895 13 006 1 205 9,3% 1 316 10,2% 113 784 115 293 112 688 1 096 1,0% -1 509 -1,3% Länssjukvård 78 985 86 453 80 469 -1 484 -1,8% -7 468 -8,6% Rikssjukvård Region 14 332 14 163 14 264 68 0,5% 169 1,2% 5 022 5 771 5 253 -231 -4,4% -749 -13,0% 98 339 106 387 99 986 -1 647 -1,6% -8 048 -7,6% 376 307 394 746 382 569 -6 262 -1,6% -18 439 -4,7% 72 863 82 170 70 151 2 712 3,9% -9 307 -11,3% SU TOTALT DRG-poäng -6,3% Vårdtillfällen Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell 39 583 41 129 41 623 -2 040 -4,9% -1 546 -3,8% SU TOTALT Vårddagar 488 753 518 045 494 343 -5 590 -1,1% -29 292 -5,7% Poäng 14 389 13 979 12 912 1 477 11,4% 410 2,9% Läkarbesök 30 265 32 821 31 001 -736 -2,4% -2 556 -7,8% Övriga besök 76 892 70 788 61 370 15 522 25,3% 6 104 8,6% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Övriga besök (ej DK/DM) 5 304 5 346 5 133 170 3,3% -42 -0,8% Läkarbesök 524 457 522 873 507 085 17 372 3,4% 1 584 0,3% Övriga besök 295 057 283 723 284 818 10 239 3,6% 11 334 4,0% -0,1% Poäng Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 6 678 6 688 7 092 -414 -5,8% -10 Vårddagar 126 540 127 711 131 407 -4 867 -3,7% -1 171 -0,9% Läkarbesök 39 305 44 775 38 728 577 1,5% -5 470 -12,2% 206 682 236 713 205 401 1 281 0,6% -30 031 -12,7% Övriga besök Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 236 183 303 -67 -22,1% 53 29,0% Vårddagar 6 860 5 916 6 721 139 2,1% 944 16,0% Läkarbesök 5 781 5 153 5 567 214 3,8% 628 12,2% 26 434 25 227 25 913 521 2,0% 1 207 4,8% Övriga besök Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr 164 80 167 -3 -1,8% 84 105,0% Medicinsk rehabilitering vdg 4 570 5 805 5 294 -724 -13,7% -1 235 -21,3% Barnhabilitering vdg 1 445 1 486 1 432 13 0,9% -41 -2,8% 10 569 3 756 4 007 6 562 163,8% 6 813 181,4% 211 486 213 755 207 666 3 820 1,8% -2 269 -1,1% Medicinskt färdigb vdg Viktat produktionstal 3) OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan Besök till Akutmottagningarna ingår 1) Viktning utifrån 2014 års tillämpade modell. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring Bilaga 3 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - december 2014 och 2013 Perioden totalt Vårdkategori Utfall 2014 Förändring utfall 14-13 Budget 2014 Utfall 2013 antal % Differens budget antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 69 770 74 561 71 206 -1 436 -2,0% -4 791 Rikssjukvård Region 23 088 21 552 21 846 1 242 5,7% 1 536 7,1% 7 568 6 913 7 215 352 4,9% 655 9,5% 100 426 103 026 100 267 158 0,2% -2 600 -2,5% Länssjukvård 75 311 82 469 76 624 -1 313 -1,7% -7 158 -8,7% Rikssjukvård Region 12 530 12 439 12 514 16 0,1% 91 0,7% 3 143 3 723 3 328 -185 -5,6% -580 -15,6% 90 984 98 631 92 466 -1 482 -1,6% -7 647 -7,8% 362 723 379 856 367 796 -5 073 -1,4% -17 133 -4,5% 64 802 74 310 62 280 2 522 4,0% -9 508 -12,8% Rikssjukvård Nationell SU TOTALT DRG-poäng -6,4% Vårdtillfällen Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell 24 511 26 317 25 709 -1 198 -4,7% -1 806 -6,9% SU TOTALT Vårddagar 452 036 480 483 455 785 -3 749 -0,8% -28 447 -5,9% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng 13 505 13 218 12 116 1 389 11,5% 287 2,2% Läkarbesök 28 781 31 760 29 492 -711 -2,4% -2 979 -9,4% Övriga besök 71 164 66 589 57 029 14 135 24,8% 4 575 6,9% -1,3% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 5 060 5 128 4 904 156 3,2% -68 Läkarbesök 496 865 495 894 480 592 16 273 3,4% 971 0,2% Övriga besök 285 342 274 796 275 435 9 907 3,6% 10 546 3,8% -1,1% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 6 417 6 489 6 876 -459 -6,7% -72 Vårddagar 123 684 125 917 128 722 -5 038 -3,9% -2 233 -1,8% Läkarbesök 38 566 44 142 37 999 567 1,5% -5 576 -12,6% 205 230 235 110 203 801 1 429 0,7% -29 880 -12,7% Övriga besök Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök 215 148 291 -76 -26,1% 67 45,3% 6 705 5 816 6 584 121 1,8% 889 15,3% 5 658 5 053 5 458 200 3,7% 605 12,0% 26 045 24 887 25 521 524 2,1% 1 158 4,7% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr 161 70 158 3 1,9% 91 130,0% Medicinsk rehabilitering vdg 4 474 5 570 5 081 -607 -11,9% -1 096 -19,7% Barnhabilitering vdg 1 345 1 336 1 345 0 0,0% 9 0,7% 194 179 197 845 191 490 2 689 1,4% -3 666 -1,9% Medicinskt färdigb vdg Viktat produktionstal 3) OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan Besök till Akutmottagningarna ingår 1) Viktning utifrån 2014 års tillämpade modell. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring Bilaga 3 Tabell Prestationer Övriga Januari - december 2014 och 2013 Perioden totalt Vårdkategori Utfall 2014 Förändring utfall 14-13 Budget 2014 Utfall 2013 antal % Differens budget antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 3 499 3 610 3 674 -175 -4,8% -111 -3,1% Rikssjukvård Region 3 216 2 675 2 956 260 8,8% 541 20,2% Rikssjukvård Nationell SU TOTALT DRG-poäng 6 643 5 982 5 791 853 14,7% 661 11,1% 13 358 12 267 12 421 938 7,6% 1 091 8,9% -7,8% Vårdtillfällen Länssjukvård 3 674 3 984 3 845 -171 -4,4% -310 Rikssjukvård Region 1 802 1 724 1 750 52 3,0% 78 4,5% Rikssjukvård Nationell 1 879 2 048 1 925 -46 -2,4% -169 -8,3% SU TOTALT Vårdtillfällen 7 355 7 756 7 520 -165 -2,2% -401 -5,2% 13 584 14 890 14 773 -1 189 -8,0% -1 306 -8,8% 8 061 7 860 7 871 190 2,4% 201 2,6% Rikssjukvård Nationell 15 072 14 812 15 914 -842 -5,3% 260 1,8% SU TOTALT Vårddagar 36 717 37 562 38 558 -1 841 -4,8% -845 -2,2% Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin 884 761 796 88 11,0% 123 16,1% Läkarbesök Poäng 1 484 1 061 1 509 -25 -1,7% 423 39,9% Övriga besök 5 728 4 199 4 341 1 387 32,0% 1 529 36,4% 11,8% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng Läkarbesök Övriga besök 244 218 229 15 6,3% 26 27 592 26 979 26 493 1 099 4,1% 613 2,3% 9 715 8 927 9 383 332 3,5% 788 8,8% 31,2% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök 261 199 216 45 20,8% 62 2 856 1 794 2 685 171 6,4% 1 062 59,2% 739 633 729 10 1,4% 106 16,7% 1 452 1 603 1 600 -148 -9,3% -151 -9,4% -40,0% Barn- och ungdomspsykiatri 21 35 12 9 75,0% -14 Vårddagar Vårdtillfällen 155 100 137 18 13,1% 55 55,0% Läkarbesök 123 100 109 14 12,8% 23 23,0% Övriga besök 389 340 392 -3 -0,8% 49 14,4% -70,0% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr 3 10 9 -6 -66,7% -7 Medicinsk rehabilitering vdg 96 235 213 -117 -54,9% -139 -59,1% 100 150 87 13 14,9% -50 -33,3% Barnhabilitering vdg Medicinskt färdigb vdg Viktat produktionstal 3) 10 569 3 756 4 007 6 562 163,8% 6 813 181,4% 17 307 15 910 16 176 1 130 7,0% 1 397 8,8% OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2014 års tillämpade modell. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring Bilaga 3 Tabell Inkomna remisser Januari - december 2014 och 2013 Antal remisser 2014 Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler 2013 Förändring Förändring procent 43 180 40 420 2 760 6,8% 99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt 4 484 5 708 -1 224 -21,4% 90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 1 043 629 414 65,8% 90009 - Övrig sjukvård 8 765 8 750 15 0,2% 25 45 -20 -44,4% 90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 7 293 6 572 721 11,0% 90004 - Företagshälsovård 1 420 1 078 342 31,7% -49,7% HL - Husläkare 81 161 -80 90001 - BVC PL - Privatläkare 2 692 2 689 3 0,1% 90002 - MVC 5 900 6 515 -615 -9,4% 90010 - Vårdcentraler 1 357 1 270 87 6,9% 73 075 71 556 1 519 2,1% 2 496 2 167 329 15,2% 204 209 -5 -2,4% 45 50 -5 -10,0% 90001-001 - Egen vårdbegäran 9 972 9 507 465 4,9% 90007 - Optiker 4 777 3 568 1 209 33,9% 51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 90003 - Skolhälsovård 90008 - Kriminalvårdsanstalt AL - Allmänläkare Nya VC (6 siffriga) 86 593 82 449 4 144 5,0% Inremitterande Klinik inklusive internremisser 253 402 243 343 10 059 4,1% Remisser exklusive internremisser 180 327 171 787 8 540 5,0% Antal remisser 2014 01 - Stockholms län 03 - Uppsala Län 04 - Södermanlands län 2013 Förändring Förändring procent 507 893 -386 -43,2% 67 140 -73 -52,1% 78 109 -31 -28,4% 05 - Östergötlands län 209 251 -42 -16,7% 06 - Jönköpings län 639 755 -116 -15,4% 07 - Kronobergs län 160 184 -24 -13,0% 08 - Kalmar län 160 208 -48 -23,1% 09 - Gotlands län 24 45 -21 -46,7% 10 - Blekinge län 90 124 -34 -27,4% 599 926 -327 -35,3% -0,6% 12 - Skåne län 13 - Hallands län 7 061 7 104 -43 239 978 228 509 11 469 5,0% 17 - Värmlands län 538 702 -164 -23,4% 18 - Örebro län 177 202 -25 -12,4% 97 115 -18 -15,7% 14 - Västra Götalands län 19 - Västmanlands län 20 - Dalarnas län 106 144 -38 -26,4% 94 150 -56 -37,3% 22 - Västernorrlands län 148 167 -19 -11,4% 23 - Jämtlands län 104 152 -48 -31,6% 24 - Västerbottens län 149 172 -23 -13,4% 1,3% 21 - Gävleborgs län 25 - Norrbottens län 159 157 2 Övriga 2 258 2 134 124 5,8% Totalt 253 402 243 343 10 059 4,1% 11 166 12 700 -1 534 -12,1% Övriga regioner och landsting Antal remisser 20 - Vidarebefodrad 10 - Bokade + Obokade Totalt remisser 2013 Förändring 2014 Förändring % 56 918 52 802 -4 116 -7,2% 114 869 127 525 12 656 11,0% 171 787 180 327 8 540 5,0% Bilaga 3 Prestationer jan-dec 2014* Oplanerad Öppen vård: Besök Varav besök akutmott** Sluten vård: Vårdtillfällen Kontakter totalt * Exkl bedömning 2014 ** Enligt redovisningen till regionen 185 221 Planerad 1 015 957 124 324 Förändring 14-13 2013 Totalt Oplanerad 1 201 178 183 978 124 324 122 250 Planerad 984 193 Totalt Oplanerad Planerad 1 168 171 1% 122 250 2% 3% 74 293 31 092 105 385 75 768 32 154 107 922 -2% -3% 259 514 1 047 049 1 306 563 259 746 1 016 347 1 276 093 0% 3% Bilaga 3 Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Förändring Differens utfall budget % Sluten vård somatik Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 98 339 106 387 99 986 -1 647 -8 048 113 784 115 293 112 688 1 096 -1 509 1,157 1,084 1,127 0,03 0,073 -8 -1 7 Öppen vård somatik DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed 14 389 13 979 12 912 410 410 819 514 806 596 791 903 27 611 12 918 245 987 281 488 244 129 1 858 -35 501 6 678 6 688 7 092 -414 -10 126 540 127 711 131 107 -4 567 -1 171 32 215 30 380 31 480 735 1 835 6 860 5 916 6 721 139 944 3 2 Sluten och öppen vård psykiatri Besök vuxenpsykiatri Vårdtillf vuxenpsyk Vårddagar vuxenpsyk Besök BUP Vårddagar BUP -13 0 -1 6 16
© Copyright 2024