1. No category

1 (14)
2015-09-15
Preliminär KURSBESKRIVNING
FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II:
Multimodala lärprocesser och identitetsskapande
7,5 hp grundläggande nivå, helfart
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
UB202Z
Grupp A
Höstterminen 2015
Översikt
Fritidshem
LGFRY
Termin1
A
B
Fritidshempedagogik I
Lära i och om fritidshem
15 hp, start med 7,5 hp
Termin 2
Teorier om lärande och
individens utveckling, 7,5
hp
Termin 3
Fritidshempedagogik III
7,5 hp
Termin 4
Utbildningens
historia och plats
i samhället, 5 hp
Juridik
o etik i
skolans
värld,
2,5 hp
VFU
I
2,5 hp
Fritidshemspedagogik:
uppdraget i skolan
15 hp
Del b 7, 5 hp
D
Praktisk estetiska ämnen Ia 7,5 hp
Praktisk estetiska ämnen
Ib 7,5 hp
VFU II 5 hp
Fritidshemspedagogik:
uppdraget i skolan 15 hp
Del a 7, 5 hp
Kunskap vetenskap och
forskningsmetodik
7,5 hp hp
VFU III 7,5 hp
Termin 5
C
Fritidshempedagogik I forts.
7,5 hp
Fritidshempedagogik II
Multimodala lärprocesser och
identitetsskapande
7,5 hp
Praktisk estetiska ämnen, II 15 hp
Framträdande
och retorik3,5 hp
Sociala relationer i skolan,
7,5 hp
Specialpedagogik, 7,5
Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning 15 hp
Termin 6
VFU IV, 15 hp
Kursadministratör
Kursansvarig och examinator
Kurslärare
Kurslärare
Kurslärare
Evelina Thåqvist
Lucas Gottzén
Gunilla Knapp
Staffan Guttman
Jarko Tuisku
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
Utvärdering och
utvecklingsarbete i
undervisning och
skola, 4 hp
Självständigt arbete, 15 hp
Evelina.Thå[email protected]
Lucas.Gottzé[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
2 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden UB202Z
Registrering
Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på
kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig.
Webbregistreringen är öppen 13 – 20 augusti. Om du inte webbregistrerar dig eller tar
kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen.





Logga in på http://mitt.su.se/.
Välj fliken ”Studier”.
Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten.
Bocka för rutan framför kursen (kurskod X) och klicka på ”Välj”.
Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
– visa kunskap om multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt ur
ett didaktiskt perspektiv samt deras betydelse för barns identitetsarbete,
– visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser,
– visa förmåga att använda olika estetiska gestaltningsformer och kommunikativa
verktyg,
– visa förmåga att identifiera, analysera och diskutera ämnesövergripande
lärprocesser samt
– organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser.
Kursens upplägg
Undervisningen består av workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och
redovisningar.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
3 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Närvaro
Specificerade undervisningstillfällen är obligatoriska. Frånvaro ska kompenseras enligt instruktioner
från lärare.
Examinationer och uppgifter
EXO1 Individuell skriftlig examination 3 hp
EXO2 Skriftlig reflektion 0.5 hp
EXO3 Loggbok 0.5 hp
EXO4 Gestaltande redovisning 3.5 hp
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan.
OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara
till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.
Litteratur
Ahlberg, K., & Danielsson, H. (2013). Elevrespons på bloggen. I M. Rohlin (Red.),
Meningsskapande fritidshem (ss. 81-113). Lund: Studentlitteratur. (33 s.)
Alerby, E. E. (Red.). (2006). Lärandets konst: Betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet.
Lund: Studentlitteratur. (valda delar 52 s.)
Storyline och aktivt lärande sid. 47-58
Rytm och rap och retorik sid.61-83
Estetikens roll i de ungas bildundervisning sid.127-140
Musikalitet och lärande sid.143-154
Konsten att dansa eller dansandets konst sid.157-168
Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow: Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur
& Kultur. Kap. 1,2,3,4
Ihrskog, M. (2011). Fritidshemmet som utgångspunkt för identitetsutprovning. I A. Klerfelt &
B. Haglund, Fritidspedagogik: Fritidshemmets teorier och praktiker(ss. 80-94). Stockholm: L
Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken(ss. 61160). Stockholm: Gleerups. (99 s.)
Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you asses it? Can it be taught? International
Journal of Art & Design Education. (30 s.)(Finns som elektronisk resurs)
Rasmusson, V., & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.
(281 s.) ss. 27-33, kap 2,3,4 ss. 65-77
Skolverket. (2015). Fritidshem. Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Stockholm:
Skolverket. (Finns som elektronisk resurs)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Stockholm: Skolverket.
Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin
(Red.), Meningsskapande fritidshem(ss. 57-80). Lund: Studentlitteratur. (24 s.)
von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande
fritidshem(ss. 33-56). Lund: Studentlitteratur. (24 s.)
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Kap.1,2,7 &
8 (108 s.) (108 s.)
Härutöver tillkommer artiklar, rapporter m.m. (ca 50 s.)
4 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Schema grupp A
DATUM/TID/PLATS:
3 dec. Kl. 13.00–15.00
Sal 220/320 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
4 dec Kl.9.00–11.00
Sal 120 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
8 dec.Kl.9.00–12.00
Sal 420 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
9 dec. Kl. 13.00–15.00
Sal 120Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
14 dec. Kl. 9.00–12.00
Sal 420 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
16 dec.13.00–16.00
Sal 102 BUV Frescati hagväg 20
17 dec. kl. 13:00 – 16:00
Sal 310, Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
21 dec. Kl. 10:00 – 12:00
Sal 210 Frescati backe 19 F
22 dec Kl. 24.00
7 jan Kl. 9:00–10.00
Sal 220/320 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
Heldagar
13 jan KL: 9.00–12.00
Sal 220/320 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
15 jan. KL. 9.00- ca.13.00
Sal 220/320 Frescati backe
Svante Arrhenius väg 19 F
17 jan.24.00
INNEHÅLL:
Kursstart
Jarko Tuisku
Musik
Maria Pemsel
Drama
Gunilla Knapp
Musik
Maria Pemsel
Drama
Gunilla Knapp
Litteraturseminarium – se läslogg
Csikszentmihalyi, kap.1,2,3,4
Klerfeldt & Qvarsell sid.61-161
Rohlin sid. 33-111
Vygotskij, kap.1,2,7,8
Jarko Tuisku
Inlämning av delexaminationer, fältstudie och
litteraturuppgift.
Bild
Staffan Guttman
Bild
Staffan Guttman
Inlämning individuell examination I
läggs in under uppgifter på Mondo
Start Studioarbete alla därefter arbete gruppvis
Jarko Tuisku,
Arbete med gestaltande arbete
Se separat schema
Gen. rep. gruppvis
Gunilla Knapp
Examination gestaltande arbete
Gunilla Knapp Maria Pemsel, Maria Eriksson
Jarko Tuisku
Inlämning examination 2 Skriftlig reflektion
och examinationsuppgift 3 Loggbok
Mailas till Jarko och läggs i under uppgifter på Mondo.
Obligatorisk kursstart 3 december kl.13.00–15.00 2015 sal 220/320 Frescati backe
5 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Examination
Examinationsuppgift 1: Individuell skriftlig examination 3 hp
Visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser, samt ge exempel på hur dessa kan
överföras till arbete i fritidshemmet.
Använd följande rubriker:
 Kort inledning där du beskriver uppgiften
 Teoriavsnitt - Vilken betydelse har praktisk – estetiska lärprocesser för barn och på
vilket sätt är de viktiga för barn/elevers identitetsutveckling?
 Ge exempel på praktisk-estetiska lärprocesser i fritidshemmet - utgå från ett verkligt
eller fiktivt exempel från verksamheten i fritidshemmet
 Diskussion
 Slutsats
 Referenser
Som underlag för din examination ska du använda dina egna läsloggar samt övrig angiven
kurslitteratur
Omfattning: 4-5 sidor exklusive försättblad och referenslitsa. Times New Roman radavstånd
1,5 storlek 12. Ca 500 ord/sida. Arbetet skrivs i APA se Mondosida Buv projektfil. Paginera.
Bedöms enligt sjugradig betygsskala.
Mailas till Jarko den 22 december och läggs in under uppgifter på Mondo
Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion 0,5 hp

Ge exempel på hur arbetet ni gjort i studion kan överföras till arbete i fritidshemmets
verksamhet
Omfattning 1-2 A-4 sidor. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12.
Bedöms enligt tvågradig betygsskala.
Mailas till Jarko den 17 januari och läggs in under uppgifter på Mondo
Examinationsuppgift 3: Loggbok 0,5 hp

Under studioveckan ska du skriva loggbok/dagbok över din egen lärprocess. Den ska
du lämna in efter studioveckan
Omfattning 1-2 A-4 sidor - läses av kursläraren utan kommentar till studenten.
Bedöms enligt två-gradig betygsskala.
Mailas till Jarko den 17 januari och läggs in under uppgifter på Mondo
Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium 3,5 hp

Under studioveckan kommer ni att arbeta med olika estetiska uttryckssätt som
utmynnar i ett gestaltande arbete som sker i grupp.
Bedöms enligt sjugradig betygsskala.
Gestaltande seminarium sker den 15 januari
Delexamination
Fältstudier. Syftet med fältstudien och litteraturläsning är att fördjupa och vidga synen inom
det kulturella området. Under kursens gång ska du pröva en konstform/ett evenemang som du
sällan eller aldrig prövat. Gör fältstudien tillsammans i studentarbetslaget enskilt eller i
mindre grupper. Stockholm är rikt på utställningar, museer, konserter, opera, balett, prova-på-
6 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
verkstäder och annat. Det evenemang ni väljer att gå på måste inte vara gratis (det bestämmer
ni själva) och kan vara riktat till en vuxen publik. Men om ni vill får ni förstås också gå på
evenemang riktat mot barn. Vill du göra ett individuellt besök går det också bra. Författa en
individuellt kort text (ca 500 ord) där beskriver din upplevelse.
Läggs i din inlämningsmapp på Mondo den 15 januari samt mailas till Jarko.
Litteraturuppgift
Du ska läsa en skönlitterär bok samt en barnbok (lämplig för åldern 6- 9 år). Hör med
biblioteket om litteratur som har konstnärliga uttryckssätt, t.ex. författare, konstnärer, dansare,
musiker. Litteraturen ska diskuteras tillsammans med ditt SA-lag. Som underlag för
diskussionen har du skrivit en kort sammanfattning av böckerna samt bifogat dina egna tankar
kring innehållet. Litteraturen ska vara ny för dig (ingenting du läst tidigare alltså) Sa- laget
sammanfattar ett diskussionsprotokoll som mailas till kursläraren. Omfattning ca 500 ord.
Läggs i din inlämningsmapp på Mondo den 15 januari samt mailas till Jarko.
Litteraturseminarium
För att delta i litteraturseminariet den 16 december måste du ha med
dig läsloggar på nedanstående böcker:
Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur
och Kultur. Kapitel:1,2,3 sid.9-91
Klerfelt,A., & Qvarsell, B. (Red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken.
Syockholm: Gleerups sid. (s. 61-160)
Rohlin, M.(Red.) (2013). Meningsskapande fritidshem. Lund: Studentlitteratur (s. 33-111)
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (Kapitel:
1,2,7 och 8, s.11-17, s.81-87)
Litteraturen ska bearbetas enligt följande: På varje bok skriver du utgångsfrågor
därefter väljer du exempel 1 eller 2 beträffande citat – tanke.
Utgångsfrågor
Bokens titel och författare. Kort sammanfattning av bokens innehåll
Hur påverkas dina egna tankar av boken? Är den viktig för din framtida yrkesprofession?
Varför vill eller vill du inte rekommendera boken?
Exempel 1 Citat – tanke ca: 3 per bok
Du skall välja ut ett antal citat ur den angivna litteraturen (med tydliga käll- och
sidhänvisningar) till vilka du fogar egna reflektioner. Citaten kan vara intressanta, förvirrande
eller provocerande. Reflektionerna kan bestå av instämmanden, ifrågasättanden, associationer
och frågor till texten. Reflektionerna är inte rätt eller fel. Du får dock inte nöja dig med att
säga: ¨ Det håller jag inte med om eller det stämmer inte med mina erfarenheter¨. Du måste
tala om varför du inte håller med eller och vara medveten om att de egna erfarenheterna inte
nödvändigtvis är allmängiltiga. Vanligen delar man in texten i två kolumner så att man skriver
ned citaten vänsterkolumnen och reflektionerna i högerkolumnen.
7 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Citat
”Enligt den franske sociologen och filosofen
Michel Foucault är i varje tidsålder synen på
kroppen ett uttryck för makt”
(Jagtöien, Hansen & Annerstedt, 2002, s.
11)
Tanke
Reflektion……………….
Exempel 2
Sahlberg, P., & Leppilampi, A. (2005). Samarbetsinlärning. Malmö: Runa.
”Samarbetsinlärning är studier i små grupper för att nå gemensamma mål”. sid 65
Jag anser att …….
Omfattning på läsloggarna ska vara 1-2sidor per bok. Times New Roman radavstånd
1,5 storlek 12. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Använd
dina läsloggar som bearbetats under litteraturseminariet som underlag för den skriftliga
examinationen.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexamination äger rum maj 2015 exakt datum meddelas i december.
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål
om omexamination till kursansvarig.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda. Kursen examineras – genom skriftliga, muntliga och praktiska
uppgifter – med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala.
Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå
när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier
där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften.
Du måste vara godkänd på litteraturseminariet, de individuella skriftliga uppgifterna samt det
gestaltande seminariet för att få godkänt på kursen.
8 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Examinationsuppgift 1: Individuell examinationsuppgift 3 hp
Följande mål bedöms:
– visa kunskap om multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt ur ett didaktiskt perspektiv samt
deras betydelse för barns identitetsarbete,
– visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser,
Formalia:
För att bedömning skall genomföras krävs en tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett godtagbart
språk.
A
Studenten visar:
B
Studenten visar:
C
Studenten visar:
D
Studenten visar:
E
Studenten visar:
Fx
Studenten
visar:
F otillräckligt
Studenten visar:
mycket god kunskap
som uppvisar både
bredd och djup genom
att på ett självständigt
sätt identifiera och
med stöd av en tydlig
studiodidaktiska
metoder, multimodala
och ämnesövergripande lärprocesser och
arbetssätt samt deras
betydelse för barns
identitets-formering.
god kunskap genom
att på ett självständigt
sätt identifiera och
med stöd av en tydlig
analys diskutera
studiodidaktiska
metoder, multimodala
och ämnesövergripande lärprocesser och
arbetssätt samt deras
betydelse för barns
identitets-formering.
god kunskap genom
att på ett självständigt
sätt identifiera och
diskutera
studiodidaktiska
metoder, multimodala
och ämnesövergripande lärprocesser och
arbetssätt
samt deras betydelse
för barns identitetsformering.
god kunskap genom
att på ett
självständigt sätt
identifiera och med
stöd av en tydlig
analys diskutera
studiodidaktiska
metoder,
multimodala och
ämnesövergripande
lärprocesser och
arbetssätt samt
deras betydelse för
barns identitetsformering.
grundläggande
kunskap genom att
att på ett delvis
självständigt sätt
visa förmåga att
identifiera och
reflektera kring
förhållandet mellan
identitets-formering
och
studiodidaktiska
metoder,
multimodala
lärprocesser samt
ämnesövergripande
arbetssätt.
otillräcklig grad av
kunskap om
studiodidaktiska
metoder, multimodala och
ämnesövergripande
lärprocesser och
arbetssätt samt
deras betydelse för
barns identitetsformering
helt otillräckligt
kunskap om
studiodidaktiska
metoder, multimodala och
ämnesövergripande
lärprocesser och
arbetssätt samt
deras betydelse för
barns identitetsformering
Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion, 0,5 hp
Följande mål bedöms:
– identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser.
Bedöms enligt två-gradig betygsskala.
Studenten ska beskriva ämnesövergripande
G
lärprocesser och ge exempel på samt diskutera och
analysera hur arbetet i och inför det gestaltande
seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i
fritidshem
Studenten har inte i tillräckligt hög grad beskrivit
U
ämnesövergripande lärprocesser och/eller gett exempel
på samt diskuterat och analyserat hur arbetet i och
inför det gestaltande seminariet kan användas i arbetet
som grundlärare i fritidshem
Examinationsuppgift 3: Loggbok, 0,5 hp
Följande mål bedöms:
– organisera, leda och analysera multimodala lärprocesser
Bedöms enligt två-gradig betygsskala.
Studenten har beskrivit samt reflekterat över
G
organiseringen och genomförandet av multimodala
lärprocesserna under studioveckan.
Studenten har inte i tillräckligt hög beskrivit och/eller
U
reflekterat över organiseringen och genomförandet av
multimodala lärprocesserna under studioveckan.
9 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium, 3,5 hp
Följande mål bedöms:
– använda olika estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar,
– visa kunskap om praktiska och estetiska lärprocesser.
A
Studenten visar
B
Studenten visar
C
Studenten visar
D
Studenten visar
E
Studenten visar
Fx
Studenten visar
F
Studenten visar
– synnerligen god
kunskap om och
förståelse för
praktiska och
estetiska
lärprocesser,
använder ett flertal
estetiska
gestaltningsformer,
arbetar på ett väl
genomtänkt sätt
interaktivt samt
visar ett medvetet
val av
kommunikativa
verktyg.
– mycket god
kunskap om och
förståelse för
praktiska och
estetiska
lärprocesser,
använder ett flertal
estetiska
gestaltningsformer,
arbetar interaktivt
samt visar ett
medvetet val av
kommunikativa
verktyg.
– mycket god
kunskap om och
förståelse för
praktiska och
estetiska
lärprocesser,
använder ett flertal
estetiska
gestaltningsformer,
arbetar interaktivt
samt använder
kommunikativa
verktyg.
– god kunskap
om och förståelse
för praktiska och
estetiska
lärprocesser,
använder ett
flertal estetiska
gestaltningsform
er, arbetar till
viss grad
interaktivt samt
använder till viss
grad
kommunikativa
verktyg.
– kunskap om
och förståelse för
praktiska och
estetiska
lärprocesser,
använder
estetiska
gestaltningsform
er, samt använder
kommunikativa
verktyg.
– otillräckligt
kunskap om och
förståelse för
praktiska och
estetiska
lärprocesser,
användandet av
estetiska
gestaltningsform
er, och
kommunikativa
verktyg.
Helt otillräckligt
kunskap om och
förståelse för
praktiska och
estetiska
lärprocesser,
användandet av
estetiska
gestaltningsform
er, och
kommunikativa
verktyg.
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget
blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
10 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
STUDION SOM ÄMNESDIDAKTISKT RUM
GRUPP A
Under vecka 2,3 ska ni i grupp arbeta i studion med ett ämnesövergripande tema som
presenteras vid kursstarten.
Den 8 januari 2014 får ni en kort introduktion för att komma igång med arbetet - det sker i sal
320, Frescati backe.
Därefter ska ni arbeta i grupp den kommande veckan.
För att kunna arbeta har vi bokat tider i Stallet nedanstående tider för er grupp.
Ni får själva komma överens om hur ni ska utnyttja dem på bästa sätt. Parallellt med ert arbete
arbetar även grupp A i salarna.
Övrig tid som ni inte är schemalagda i sal är det meningen att ni ska arbeta med ert tema även
om ni ej har tillgång till sal.
Under studioveckan kommer vi lärare att finnas tillgängliga för handledning.
Tag kontakt med oss lärare för handledning.
Den 14 januari finns Gunilla och jag så att ni kan visa upp era arbeten för oss i ett litet genrep
Vid examinationen kommer alla lärare att närvara.
Den gestaltande examinationen innebär att ni redovisar det ni gjort under studioveckan för
varandra. Lämplig omfattning på ert arbete är ca 30 min. inklusive tid för reflektion efteråt.
Bokade salar v.2,3
Frescati backe
8 jan
12 jan
13 jan
13 jan
15jan
9.00–12.00
9.00–12.00
09.00-12.00
12.00–16.00
09.00–13.00
Sal 410
Sal 410
Sal 220/320
Sal 410
Sal 220/320
Gen.Rep
Stockholms Universitet
Gudrun Schön Johansson
UB202Z, HT-14
Studion som ämnesdidaktiskt rum,
riktlinjer för det getaltande arbetet.
Vad är det som kan hända?
Som stöd för ert arbete kan ni använda er av följande punkter:
 Arbetet kan börja med en inledning för att fånga deltagarnas intresse.
 Händelseförloppet kan innehålla spänningsmoment och vändpunkter.
11 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
 Olika hjälpmedel tex. Kläder, ”prylar”, ljud etc. kan förstärka arbetets innehåll.
 Var tydlig med kroppsspråk, språkbruk och instruktioner.
 Gör ett tydligt avslut
Ni kan använda er av sinnesupplevelser, olika attribut och olika uttryckssätt.
Överraska, förtrolla, bjuda på spänning, bus, mystik och stämning.
 Planera för användning av musik
 Planera hur ni vill att gruppen ska utvärdera ert arbete
 Tänk igenom ljud – ljussättning
 Planera för hur ni tar emot era kamrater, var ska de sitta i rummet osv.
Fundera över vilka estetiska uttryckssätt ni använder och hur deltagarna fått ta del av dessa.
Allt kan hända i fantasins värld!!
Arbetet ska ta ca 30 min. per grupp - därefter reflektion från deltagarna.
12 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
GRUPPARBETE INOM KURSER VID BUV
I flera kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ingår grupparbeten som en
undervisningsform. Grupparbetet är beskrivet i Kursbeskrivningen, både vad som ska göras
och när, samt hur grupparbetet ska redovisas och ibland även examinareras.
Kontrakt:
För att skapa klarhet i hur gruppen ska arbeta, gå igenom nedanstående punkter och kom
överens om hur ni ska arbeta. Vi rekommenderar att gruppen gör ett skriftligt kontrakt.
Telefon och mejl:
Gå igenom så att alla gruppens medlemmar har korrekta uppgifter på telefon och mejl till
varandra. Kom överens om ifall ni ska använda Mondo för er kommunikation och ert arbete,
ibland ställs det krav på detta i Kursbeskrivningen.
Tid och plats:
Oftast anges dag eller vecka för olika uppgifter för gruppen, medan det lämnas åt studenterna
i respektive grupp att tillsammans bestämma tid och plats för gruppens möten. Boka därför in
tider för gruppens alla möten inledningsvis när alla medlemmar är med och kan påverka detta.
Arbetsuppgift:
Gå vid första träffen igenom uppgiften för gruppen och diskutera hur ni ska lösa den, vad som
ska göras inför varje träff. Ibland handlar arbetet om att gruppens olika medlemmar ska
förbereda olika saker. Diskutera och bestäm vem som ansvarar för vilka frågor och/eller att ta
fram underlag.
Närvaro:
All undervisning i BUVs kurser är obligatorisk och det är viktigt att gruppens alla medlemmar
deltar aktivt i mötena och i arbetet.
Frånvaro:
Prata igenom hur ni ska göra om någon blir sjuk/får sjukt barn. Vem (vilka i gruppen ska
meddelas? Hur ska arbetet tas igen? Hur ska ni göra om någon/några vill ändra tid eller plats
för ett möte?
OBS! Vid upprepad och hög frånvaro ska kursens lärare informeras. Man kan inte bli
godkänd på ett grupparbete om man inte har deltagit i gruppens arbete.
Redovisning/Examination:
Läs igenom Kursbeskrivningen där det står om formella krav på redovisning och/eller
examination. Diskutera och bestäm tillsammans hur er redovisning ska läggas upp och vem
som gör vad. Använd gärna varierade och kreativa redovisningsformer som bygger på vars
och ens kompetens där varje gruppdelatagares insatser kommer fram.
Om grupparbetet avslutas med en examination ska en skriftlig redovisning lämnas in som
beskriver hur arbetet lagts upp, vem som gjort vad och hur eventuell frånvaro har
kompenserats.
13 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och
bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under
verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos
arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika
rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga
studentexaminationer i kursen eller via stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat
i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
14 (14)
Kursbeskrivning UB202Z hösten 2015
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din
studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected]. Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under
rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
 Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera
därför din studentmail regelbundet.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.