Alliansens budget 2016
1 Beslutsförslag Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige besluta: att anta Alliansens verksamhetsplan med budget 2016 samt ekonomisk plan 2017-2018 att anta föreslagna mål, uppdrag och åtgärder att uppdra åt Regionstyrelsen att snarast återkomma med förslag till taxor och avgifter inom sjukvården där nivån har höjts med i snitt 25 % samt högkostnadsskyddet höjs till 1100 kr att fastställa ekonomiska ramar för nämnder, förvaltningar och regionstyrelse för år 2016 enligt bilaga 1 att godkänna föreslagen investeringsbudget enligt bilaga 2 att fastställa skattesatsen för år 2016 till 11,55 Örebro den 27 oktober 2015 2 Innehåll Beslutsförslag .......................................................................................................................................... 2 Vi utvecklar Region Örebro län................................................................................................................ 5 En öppen och demokratiskt styrd organisation ...................................................................................... 6 Utmaningar för Region Örebro län 2016 och framåt .............................................................................. 7 En region med kraft att utveckla vården ............................................................................................... 12 En region utan köer i vården ................................................................................................................. 15 En region där vårdval och valfrihet växer.............................................................................................. 17 En region av företagsamhet .................................................................................................................. 18 En region på väg framåt ........................................................................................................................ 19 En attraktiv arbetsgivare ....................................................................................................................... 20 Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ..................................................................................... 22 Nämnden för regional tillväxt................................................................................................................ 31 Nämnden för samhällsbyggnad ............................................................................................................. 38 Samhällsekonomiska förutsättningar.................................................................................................... 41 Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och 2018 .................................................................... 43 Regionens ekonomi och de ekonomiska utmaningarna ....................................................................... 46 Regionens finansiella mål och ekonomisk politik 2016-2018 ............................................................... 46 Övergripande mål och uppdrag............................................................................................................. 47 Bilaga 1: Budget 2016 samt plan 2017-2018 Bilaga 2: Investeringsbudget 3 Den styrande majoriteten i Region Örebro län har tappat greppet om regionens ekonomi och verksamhet, Hälso- och sjukvården beräknas gå back med över 200 miljoner kronor. Samtidigt växer köerna kraftigt och på vissa avdelningar går personalen på knäna. Alliansen lägger en budget för en växande och välmående region där den som är sjuk ska kunna få vård i tid. Vi gör extra satsningar på sjukvården, nyföretagandet och på den förebyggande vården. Det krävs både kortsiktiga och mer strategiska och långsiktiga lösningar för att komma till rätta med sjukvårdens problem. Vi måste snabbt korta vårdköerna och samtidigt utveckla sjukvården. Det kräver ordning och reda i ekonomin och en tydligare styrning, men mindre detaljstyrning. Vi i alliansen litar på vårdens medarbetare. Idag är det för mycket detaljstyrning, nästan ner på plåsternivå. Vi måste ge dem som arbetar i verksamheterna mer tid att möta patienterna så att deras kompetens används rätt och vi höjer kvaliteten i vården. 4 Vi utvecklar Region Örebro län Politikens uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp Region Örebro läns verksamhet. Detta är ett uppdrag från medborgarna. Alliansen ser en mängd utmaningar inför framtiden, både på kort och på lång sikt. För att klara framtidens utmaningar krävs genomgripande strategier. En region med kraft att utveckla vården Vårdens största uppgift är att ge patienterna en kvalitativ, god och säker vård på rätt vårdnivå med bästa möjliga effektivitet. Hög kvalitet innebär lägre kostnader. Förebyggande folkhälsoarbete krävs för att reducera framtida välfärdskostnader. 40 miljoner kr tillförs som ramförstärkning till sjukhusen 20 miljoner kr tillförs för att förstärka primärvården 2 miljoner kr avsätts för att förstärka arbetet med såld vård 13 miljoner kr avsätts för utvecklingen av en NIMA-avdelning på USÖ 20 miljoner kr avsätts för arbetet med bättre vård till sjuka äldre 20 miljoner kr avsätts för arbetet med att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten 5 miljoner kr avsätts för arbetet med att skapa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor 5 miljoner kr avsätts för att förstärka den ekonomiska beredskapen som behövs då en kraftig tillströmning av flyktingar sker 10 miljoner kr avsätts för nyinvesteringar i medicinsk teknik 10 miljoner kr avsätts för ytterligare investeringar i vårdens IT-system En region utan köer i vården Vår målsättning är en vård utan köer. Alla ska få den vård de behöver, när de behöver den. 40 miljoner kr avsätts för arbetet med att klara vårdgarantins krav 5 miljoner kr avsätts för arbetet med att utveckla området e-hälsa En region där vårdval och valfrihet växer Fler vårdgivare är positivt för vårdens kvalitet. Regelverket ska göra det möjligt att utöka utbudet av vårdgivare inom såväl primärvården som den öppna specialistvården, vilket ökar tillgängligheten och skapar möjligheter att välja vårdgivare. Det behöver också finnas större flexibilitet för vårdcentraler av olika storlek. 10 miljoner kr avsätts för arbetet med att öppna för LOV inom specialistsjukvården En region av företagsamhet För att klara framtidens sjukvårdskostnader krävs en hållbar tillväxt och för det krävs ett gynnsamt företagsklimat. Samverkan mellan regionen, universitetet, näringsliv och civila samhället behöver utvecklas. I arbetet att stimulera företagsklimatet är det angeläget att inkludera de gröna näringarna. 2 miljoner kr avsätts för att stärka regionens kulturinstitutioner 3 miljoner kr avsätts för att förstärka arbetet med nyföretagande i regionen En region på väg framåt Infrastrukturen är ett redskap för att utveckla regionen, skapa möten och nya samarbeten. Att binda samman Stockholm-Oslo ger möjlighet till sådan utveckling. Bredband på landsbygden är en digital infrastruktur som ska finnas tillgänglig i hela regionen. 5 En öppen och demokratiskt styrd organisation Region Örebro län är en politiskt styrd organisation som med beskattningsrätt ansvarar för regionen i flera avseenden. Vår uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp denna verksamhet på uppdrag av medborgarna. Avgörande för demokratin är att det ska vara enkelt för medborgaren att utkräva politiskt ansvar för Region Örebro läns verksamhet. Då måste det vara enkelt att förstå vem som har ansvar över vad. Det innebär att Region Örebro läns politiska organisation med nämnder och styrelser och deras roller ska vara tydlig. Styrdokument som budget och verksamhetsplaner ska vara lättillgängliga. I detta dokument lyfter några viktiga mål inom respektive nämnds område som vi vill ska vara i fokus under 2016. Inom given ekonomisk ram ska det vara tydligt vem som har ansvar för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. En utveckling av budgetprocessen ska genomföras, där respektive nämnd har ett ansvar. Vi i alliansen vill öka medborgarens möjlighet att följa den politiska verksamheten. Ett sätt är att låta nämnder och styrelsers möten vara öppna för allmänheten. Då kan den som vill följa diskussioner och beslut på plats. Information ska vara lätt att hitta. Region Örebro läns hemsida ska vara lätt tillgänglig för den som söker information om verksamhet knuten till Region Örebro län. Det ska till exempel vara lätt att hitta politiska styrdokument, politiska ärenden och beslut, uppföljning av verksamhet och resultat. I ett demokratiskt fullmäktige finns ett antal verktyg där politiker ges möjlighet att granska verksamheten och föreslå förändringar. Hanteringen av motioner, interpellationer och frågor i fullmäktige ska utvecklas på sådant sätt att debatten blir mer aktuell. Det innebär att initiativ från ledamöterna ska komma upp snabbare på dagordningen. På så sätt blir debatten mer intressant för medborgaren att följa. Människors förväntningar på information och kommunikation förändras med samhällsutvecklingen. Vi vill att Region Örebro län ska ligga i framkant i kommunikationen med medborgare och patienter. Vi vill se en utveckling av användande av digital teknik för att bättre möta den moderna människans behov. 6 Utmaningar för Region Örebro län 2016 och framåt Hållbar ekonomi är en förutsättning för hållbar tillväxt Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. För att säkra den gemensamt finansierade välfärden behöver vi i vår region en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete är förutsättningen för välfärd, och företagsamhet är en förutsättning för arbete. Ett eget arbete är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna. Regionen kännetecknas generellt av låg utbildningsnivå och en lägre hälsostatus än riksgenomsnittet samt av brister i effektiviteten och med tillgänglighetsproblem. Vården i Region Örebro län kostar mer än riksgenomsnittet samtidigt som regionens patienter får vänta för länge på vård. En av de största utmaningarna för regionen är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader. Under det kommande decenniet beräknas antalet äldre personer över 75 år att öka avsevärt. Vi måste eftersträva att klara den gemensamma finansieringen av hälso- och sjukvården genom en hållbar tillväxt i hela samhället. Regionen har ett ansvar att verka för hållbar tillväxt inom regionen. En region som växer men inte överallt En styrka för regionen är den positiva befolkningsutvecklingen i flera kommuner. Över tid är det framförallt den stora kommunen som växer, med både inflyttning och barnafödande. Samtidigt minskar befolkningen i andra kommuner, som dessutom ofta med en hög andel äldre invånare. Arbetskraft, arbetstillfällen, företagande, vård- och omsorgsbehov och kommunikationer är exempel på faktorer som påverkas. Regionens ojämna befolkningsstruktur är en utmaning som påverkar tillväxten. För ett starkt skatteunderlag krävs en positiv tillväxt i regionen som helhet. När det gäller utbildning, arbetsliv, företagande och löneutveckling finns markanta skillnader ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket indikerar att regionens resurser tas dåligt till vara. Män är generellt lägre utbildade än kvinnor. 25% av kvinnorna har en minst treårig eftergymnasial utbildning jämfört med 15% av männen. Kvinnor jobbar inom vård- och omsorg (83% kvinnor och 17% män) och inom utbildningsväsendet (75% kvinnor och 25% män), medan män återfinns i byggbranschen, jord- och skogsbruk, transport och tillverkningsindustri med ungefär motsvarande övervikt. Förvärvsinkomsten skiljer sig åt mellan olika delar av regionen. Högst förvärvsinkomst (median) kan mätas i Örebro och Kumla medan den lägsta återfinns i Ljusnarsberg. Generellt har kvinnor 74% av männens förvärvsinkomst i regionen. Det går mycket långsamt framåt mot ett jämställt egenföretagande i regionen. De senaste tio åren har i princip inga förändringar skett. 2012 startades 32,2% av företagen av kvinnor och 62,8% av män. Dyr vård med sämre tillgänglighet än rikssnittet Region Örebro län har höga kostnader för sjukvården jämfört med andra landsting och regioner samtidigt som tillgängligheten är sämre och kvaliteten ligger i mitten. Kostnadsnivån 2012 översteg landstingsgenomsnittet med 586 kr/invånare som omräknat i total kostnad motsvarar 166 mnkr. Kostnaden för specialiserad somatisk vård respektive psykiatrisk vård överstiger landstingsgenomsnittet medan kostnaderna för primärvård ligger lägre än genomsnittet i Sverige. Analysen av kostnaden för specialiserad somatisk vård visar att regionens sjukhus har en hög produktionskostnad och en låg produktivitet. Resultaten av den medicinska kvaliteten från vår region visar att vi ligger i mitten eller nära mitten inom många områden. Den ortopediska verksamheten fungerar mycket väl, medan cancervården och delar av den kirurgiska verksamheten rankas lägre. 7 Fler sjuka och längre köer Trots höga målsättningar klarar inte Region Örebro län att hålla vårdgarantin eller ta bort patienternas väntan i vårdköer – vare sig i primärvården eller specialistvården, för förstagångsbesökare eller för kroniker. En ökad psykisk ohälsa, en sämre folkhälsa än riket i stort och en ökad andel äldre invånare kräver uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Längre köer trots fler händer Trots många fler händer i sjukvården ökar köerna och väntetiderna till operationer i vår region. Region Örebro län tillhör de sämsta regionerna i landet på att klara operationer och nödvändiga behandlingar i tid. Månadssiffrorna år 2015 för patienter som väntat mer än 90 dagar är de högsta, och sämsta sedan åtminstone 2011. I augusti var Region Örebro län tillsammans med Jämtland på delad sista plats med 51% måluppfyllelse medan rikssnittet var 69%. Antalet medarbetare i sjukvården har ökat. Mellan 2009 och 2014 har antalet tillsvidareanställda årsarbetare på regionens sjukhus ökat med + 8% och primärvårdens årsarbetare ökat med + 20%. Regionens totala antal medarbetare har ökat med 647 personer eller 8,3 % (oräknat länstrafiken) under samma tidsperiod. Mellan jan-april 2014 till jan-april 2015 ökade också antalet årsarbetare i sjukvården med 27 läkare, 48 sjuksköterskor, barnmorskor med fler samt 55 undersköterskor. Antalet vårdplatser på sjukhusen i regionen har samtidigt minskat med 75 st. Från 851 st. år 2009 ner till 776 st. år 2014. Trots färre vårdplatser och många fler medarbetare i vården har regionens sjukhus under våren 2015 stängt ytterligare ca 100 vårdplatser på grund av personalbrist. Dessutom har många vårdplatser på USÖ använts för utskrivningsklara patienter. Region Örebro län har landets tredje högsta landstingsskatt, bara Stockholm med 12.10 samt Kronoberg med 11.60 ligger över Örebro med sina 11.55. Region Örebro län har dessutom fått 2,1 miljarder kronor mer i skatteintäkter och statsbidrag sedan Alliansregeringen tillträdde 2006, (S) skattehöjning oräknad. Resultaten och siffrorna visar att (S)-styret tappat greppet om verksamheten. Trots betydligt mer resurser och medarbetare ökar köerna. Problemen handlar inte om resursbrist utan om hur resurserna används. Det handlar om brister i vårdens organisation, styrning och ledning. Ökad andel äldre och behov av bättre äldrevård På tio år ökar antalet äldre med 36 % från att ha varit relativt konstant. Antalet äldre över 75 år kommer att stiga från dagens ca 25 200 i vår region till ca 34 300 år 2023. Ökningen motsvarar nästan invånarantalet i Degerfors kommun. Vi lägger fler friska år till livet, men med ökad ålder ökar även behovet av vård. Sjukvårdsbehovet stiger kraftigt efter 75 års ålder. Fler äldre leder därmed till ett kraftigt ökat behov av sjukvård. Vården måste klara att både ge fler sjukvård och att utveckla vården så att den bättre passar den åldrande människan för att erbjuda en bättre kvalitet i äldrevården. Framtidens sjukvård kräver investeringar USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. USÖ behöver utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det gäller både byggnader och förnyelse av medicinsk teknik. Förvaltningens planering utgår nu från byggnationer under perioden 2017-20 och en investering på totalt ca 2 miljarder varav 150 miljoner i medicinsk teknik. Enbart denna del leder till ökade kapitalkostnader om ca 130 miljoner kr per år. Det finns också behov av stora investeringar för att hålla vårdcentraler, sjukhus och medicinsk teknik i gott skick vilket leder till ökade avskrivningar. Det är därför nödvändigt att skapa ekonomiskt utrymme redan nu för att göra dessa framtida investeringar möjliga att genomföra. 8 Föråldrade IT-system ger dåligt stöd i vården De IT-system som ska stödja vårdens verksamheter innebär ofta problem för medarbetarna. Uppgifter måste läggas in dubbelt, eller mellanarkiveras på en lapp i fickan. Gränssnitten är svårjobbade och flera program måste användas samtidigt. Systemen ger inte det stöd till vårdens medarbetare som de skulle kunna göra utan blir ofta snarare en belastning som slukar värdefull tid. Många landsting och regioner står inför likande problem. Framtida lösningar kräver samverkan utanför den egna regionen. För att utveckla moderna system som kan bidra till en effektivare verksamhet krävs kunskap, kompetens och investeringar. För lite såld vård USÖ säljer alltför lite högspecialiserad vård, vilket riskerar leda till svårigheter med att upprätthålla kompetensnivå och kan i värsta fall leda till att USÖ förlorar sin status som universitetssjukhus. Detta skulle innebära att man inte längre kan erbjuda praktikplatser till studenterna vid läkarutbildningen i Örebro. Kraftigt stigande pensionskostnader Våra medarbetare i sjukvården ska ha en trygg pension. De sammanlagda kostnaderna för Region Örebro läns pensioner ökar kraftigt kommande år. Enligt långtidsberäkningar gjorda av KPA ökar pensionskostnaderna för vår region från 2012 ca 700 miljoner kr till ca 1050 miljoner kr år 2023. Brister i kompetensförsörjningen inom vården Idag arbetar fler läkare än någonsin tidigare i verksamheten. Trots detta saknas det läkare inom flera specialiteter. Vårdcentraler och sjukhus tvingas i hög utsträckning ta in hyrläkare. Systemet med hyrläkare är dyrt och leder till bristande kontinuitet för patienter och övriga medarbetare. Strategin att minska antalet hyrläkare har inneburit att trycket på befintliga medarbetare ökat än mer. Utöver en dålig tillgänglighet riskerar det leda till brister i patientsäkerhet. Tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor uppfyller inte heller det ökande behovet. När det gäller till exempel distriktssköterskor är behovet akut. För att upprätthålla vården kommer det vara nödvändigt att hyra in även sjuksköterskor. Fler läkare och sjuksköterskor behöver etablera sig i Region Örebro län, oavsett om det är på en av Region Örebro läns vårdcentraler eller sjukhus, hos en privat vårdgivare eller i form av en egen mottagning. Idag är intresset av att etablera sig som vårdgivare i Region Örebro län oroande lågt. Ett krångligt regelverk i kombination med en avvisande attityd leder till att entreprenörer inom vården inte väljer att etablera sig i vår region. Patientsäkerheten brister Varje år inträffar omkring 100 000 undvikbara vårdrelaterade skador i landet, varav cirka 3 000 leder till dödsfall. Vårdskadorna beräknas orsaka 600 000 extra vårddygn i landet. Patientsäkerhetslagstiftning syftar till att få ner antalet vårdskador. Lagen pekar tydligt ut patientens rätt till delaktighet i den egna behandlingen. Region Örebro län klarar idag inte de uppsatta målen kring vårdrelaterade skador och infektioner trots antagen nollvision där ingen ska skadas i vården. Stora skillnader i sjukvårdsregionen Inom sjukvårdsregionen finns ett tjugotal sjukhus. Det är två Universitetssjukhus; Uppsala och Örebro, fem länssjukhus; Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås och 21 länsdelssjukhus; varav Lindesberg och Karlskoga är två. Mellan sjukvårdsregionens olika sjukhus finns det mycket stora skillnader i både medicinsk kvalitet, tillgänglighet och kostnader för vården. 9 Bättre kommunikationer för tillväxt i hela regionen Vårt geografiska läge, med 65 % av Sveriges befolkning inom en 30 mils radie, samt Osloregionen, innebär att vi har möjlighet att bli ett naturliga logistiska centrum. För att nå detta, och behålla en hållbar tillväxt i konkurrensen mellan Stockholmsregionen och Osloregionen har vi en utmaning i att bygga goda förbindelser i främst öst-västlig riktning. Den regionala utvecklingsstrategin pekar dessutom ut både upplevelser och den öppna regionen som två av sina utvecklingsområden. För att möjliggöra en sådan utveckling måste infrastruktur möjliggöra snabbt resande och arbetspendling. Stambanan, Europavägarna och RV 50 är särskilt viktiga. Det horisontella perspektivet ekologisk hållbarhet innebär att vi måste satsa på klimatsmarta lösningar. Vår region har en ojämn tillväxt, vilket innebär att vi måste se till att alla delar av regionen har möjlighet att utgöra, om inte arbetsplats, så åtminstone bostadsort för att hela regionen ska kunna leva. 10 11 En region med kraft att utveckla vården Vårdens största uppgift är att ge patienten en kvalitativ, god och säker vård som ges på rätt vårdnivå med bästa möjliga effektivitet. Hög kvalitet möjliggör mer vård till fler. Under flera år har Region Örebro län misslyckats med att hålla vårdgarantin. Man har inte heller lyckats ta bort köerna i vården. Det gäller så väl i primärvården som i specialistvården och avser både förstagångsbesök och återbesök. Ökad valfrihet, fler vårdgivare och effektivare användning av vårdens kapacitet och resurser är verktyg som kan användas för att åtgärda dessa problem. Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och rekrytering av personal är några av utmaningarna för vårdens ledare. Ledarskapet är avgörande i regionens sjukvårdsorganisation inför mötet med framtidens patient och dennes anhöriga. Hälso- och sjukvården förändras. Patientlagen tydliggör patientens rätt till information och delaktighet vilket är helt i linje med det intresse dagens patienter visar för sjukvårdsprocessen och sin egen möjlighet att påverka behandlingens resultat. Men alla har inte den förmågan och detta ställer nya krav på vårdens medarbetare. Vi talar om patientcentrerad vård vilket i korthet innebär en jämlik vård utformad utifrån var och ens förmåga och önskemål. Förebygg ohälsa Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa. Samtidigt ska Region Örebro län skapa förutsättningar för en bättre folkhälsa. Ju fler människor som mår bra, desto mer resurser kan avsättas till de människor som behöver sjukvård. Det finns en potential på flera hundra miljoner att spara för Region Örebro län genom att förbättra folkhälsan. Socialdepartementet har gjort beräkningar som visar att en halvering av fallolyckor, minskade vårdrelaterade skador och infektioner, arbetet med tidig upptäckt av demenssjukdom, högt blodtryck samt effektivisering av vård och omsorg kan innebära att sjukvården och äldreomsorgen i regionen kan undvika kostnader på ytterligare hundratals miljoner. Det behövs en hälso- och sjukvårdspolitik grundad på insikten att hälsofrämjande och förebyggande investeringar i närtid reducerar framtida välfärdskostnader. Det är ur flera perspektiv betydligt mer kostsamt att reparera och korrigera i efterhand. Region Örebro län har tillsatt en kommission för jämlik- och jämställd hälsa som ska påvisa, och föreslå åtgärder för att minska framtida systematisk ojämlikhet i hälsa hos befolkningen. Angreppssättet ska vara långsiktigt och organisationsövergripande. Folkhälsan är ett resultat av den politik som bedrivits. I vår region behöver folkhälsan bli bättre. Att finnas i ett sammanhang stärker hälsan Vi har ett gemensamt ansvar för att var och en som lever, bor och verkar i vår region ska ges möjlighet till en god självupplevd hälsa. Generellt leder en låg utbildningsnivå till lägre inkomster och en sämre hälsa. Det behöver inte vara så. Regionen i samspel med kommunerna och det civila samhället; folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsklubbar kan göra skillnad. Fler aktörer ska ha utrymme att utvecklas och verka för regionens invånare. Förebygga missbruk Alltför många unga använder idag droger av olika slag, och bruket kryper allt längre ner i åldrarna. En växande drogliberal attityd samt tillgängligheten av bland annat nätdroger påverkar. Bruket av cannabis och dopingpreparat är allvarligt bland regionens ungdomar och finns inom alla socioekonomiska grupper. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Långa väntetider i vården skapar också missbruk av läkemedel och andra droger, vilket riskerar bli bestående. 12 Vi ser ett behov av öppet intag. Utan prövning och helt anonymt ska den som vill bryta med sitt missbruk ges möjlighet att göra det. Det öppna intaget innebär att det går att ringa direkt till öppenvården och få hjälp, utan att som nu först behöva ta kontakt med socialen och söka bistånd. Våld i nära relationer Enligt Brottsförebyggande rådet finns det ett stort mörkertal vad gäller hur många brott som begås i nära relationer. Vården har en stor uppgift i att fånga upp vad som hänt när patienter söker vård. På så sätt kan upprepad skada förebyggas. Arbetet med att förebygga våld i nära relationer ska uppgraderas. Barn som utsätts för, eller bevittnar våld eller övergrepp ska särskilt uppmärksammas. Även våld i nära relationer mellan äldre måste uppmärksammas. Bättre hälso- och sjukvård till allt fler äldre Det är en styrka att allt fler människor lever friska längre. Men med åldrande kommer så småningom ökad sjukdom. Äldre människor är generellt i större behov av vård och omsorg än yngre människor. Det innebär att äldre individer oftare besöker vården, vilket i sin tur innebär att det av flera skäl är extra viktigt att de får tillgång till rätt vård och behandling. För många handlar det om ett värdigt liv och bra livskvalitet. Till detta krävs en god samverkan och samordning av inblandade aktörer för att kunna erbjuda den äldre patienten en kvalitativt god och säker vård. Geriatriskt centrum i Region Örebro län Alliansen arbetar för etablerandet av ett geriatriskt centrum i Region Örebro län. Nu etableras ett nätverk med uppdrag att stimulera forskningen inom äldreområdet genom att skapa ”Nätverk för äldreforskning och vårdutveckling”. Detta lägger grunden till ett Geriatriskt centrum i Region Örebro län, en arena där vård och omsorg som rör äldre patienter samordnas. Alliansens mål är att detta också ska bli en fysisk plats där geriatrik och gerontologi utgör kunskapsbasen, och där kunskap om multisjuka äldre ur ett helhetsperspektiv, kunskap och insikt om diagnoser, vård- och omsorgsbehov, behandling och läkemedel blir tillgänglig för vård och omsorgspersonal. Fler medarbetare inom primärvården med geriatrisk och gerontologisk kompetens skapar goda förutsättningar för att öka kvaliteten i äldrevården. Det är angeläget att påskynda den utvecklingen i takt med att antalet äldre patienter ökar. Etablera en seniorhälsa som vägleder till bättre livskvalitet Det går att förebygga, och därmed minska, flera av de sjukdomar och den ohälsa som drabbar framförallt äldre. En seniorhälsa för de som är 65 + med uppdrag att genomföra regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal är ett verktyg för att öka livskvaliteten hos äldre, stärka hälsan och på sikt undvika vårdsituationer. Det kan jämföras med MVC och BVC som ska finnas på varje fullskalig vårdcentral. Ett annat verktyg kan vara mobila läkarteam som bör införas i regionen med start hösten 2016 för regioninvånare med sviktande hälsa, och som idag gör återkommande besök på akuten. Ett läkarbesök i bostaden när hälsan sviktar och möjligheten för läkaren att göra direkt inskrivning på sjukhus om så behövs skapar ett lugn och är effektivt. Utveckla universitetssjukvården och den högspecialiserade vården i regionen Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, är motorn i regionens sjukvård. Tillsammans med Lindesberg lasarett och Karlskoga lasarett och i viss mån Capio Läkargruppen skapas det maskineri som vår region behöver för att kunna erbjuda universitetssjukvård och högspecialiseradvård. För regionens utveckling, och för invånarna i Region Örebro län är det oerhört viktigt att vi kan upprätthålla ett starkt universitetssjukhus i regionen. USÖ behöver därför utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det handlar både om ändamålsenliga byggnader och om förnyelse av medicinsk teknik. Det handlar också om att ge USÖ förutsättningar att utveckla och upprätthålla kunskap inom området högspecialiserad vård i syfte att få fler uppdrag att utföra och att kunna sälja mer vård. Det är av yttersta vikt att Region Örebro län ligger i framkant när det gäller såväl klinisk 13 forskning som produktion av högspecialiserad vård. För att garantera regioninvånarna kvalitet och kontinuitet måste USÖ, tillsammans med Karlskogas och Lindesbergs lasarett, producera och sälja mer vård. Andelen såld högspecialiserad vård måste öka för att stärka USÖ:s position som universitetssjukhus. Det stärker också positionen som attraktiv arbetsplats, och ger bättre ekonomi och utvecklingskraft för USÖ. Regionen behöver öppna för möjligheten att sälja vård utanför de geografiska och administrativa gränser vi hittills verkat inom. Förnya USÖ genom Etapp 2 Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro, etapp 2, är en stor pågående strategisk satsning inom Region Örebro län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för regionens invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Långsiktig planering och tydliga visioner för hur regionens högspecialiserade vård ska se ut på 5- 10 års sikt är nödvändiga åtgärder för att Region Örebro län ska finnas med bland de regioner som erbjuder högspecialiserad vård nationellt. Den nya byggnaden för högspecialiserad vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020. Investera i medicinsk teknik Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med hjälp av medicinsk teknik kan regionen erbjuda patienter en effektiv och patientsäker vård. Den medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt utrymme för investeringar inom medicinsk teknik. Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård som betecknar de delar av hälsooch sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet på såväl våra tre sjukhus som i primärvården och hos folktandvården vid sidan av vårdproduktion. Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Ytterligare satsningar för att tillsätta professuren i primärvård är ett exempel på en viktig hörnsten för att höja statusen på våra vårdcentraler. Vidare ska regionen, så långt det är möjligt, öppna för samarbete kring den kliniska forskningen med aktörer från den privata sektorn. Region Örebro län ska ta ett strategiskt ansvar för att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig, förkovra sig eller göra karriär. Det är också avgörande att sjuksköterskor och läkarstudenter väljer Örebro som studieort. För detta krävs tillgång till god praktik och AT- och ST-tjänstgöring i regionen. Kompetensutveckling och utbildning ska löna sig. Regionen måste bli bättre på att ta hand om resultaten av forskningen, framförallt inom hälso- och sjukvård. Förmågan att kommersialisera innovativa idéer och patent ska utvecklas, och regionens egen verksamhet måste bli bättre på att fånga upp resultaten. Mål: God hälsa och en vård på lika villkor för alla som bor, verkar och vistas i regionen 14 En region utan köer i vården Region Örebro län har under flera år präglats av köer i vården. Regionen har inte klarat av att vare sig hålla vårdgarantin eller minska de vårdköer som finns. Det gäller så väl i primärvård som specialistvård och drabbar både förstagångsbesökare och kroniker. Det vill vi ändra på. Vård i rätt tid minskar lidande för patienten, minskar kostnader för regionen och ger ökade skatteintäkter. God vård förutsätter att vården är lättillgänglig och fri från väntetider som inte är medicinsk motiverade. Istället för att låta patienter vänta i vårdköer ska vård köpas från andra vårdgivare. Den bristande tillgängligheten till vården för den som drabbas av psykisk ohälsa är ytterst allvarlig. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga. Den nationella vårdgarantin innebär att en patient har rätt att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag som man kontaktar den. Flera vårdcentraler har svårt att klara telefontillgängligheten, vilket leder till att patienter inte har möjlighet att boka tid hos läkare. Patienten ska garanteras att få komma till läkare inom 7 dagar om behov finns. Vårdgarantin säger vidare att patienten ska komma till behandling och/eller operation inom 90 dagar. I Region Örebro län tvingas dessvärre alltför många patienter vänta betydligt längre än så. Vår målsättning är en vård utan köer. Alla ska få den vård de behöver, när de behöver den. Tre sjukhus som en gemensam regionresurs En viktig del i arbetet med ökad tillgänglighet är att samtliga kliniker och enheter genomför en väl fungerande produktionsplanering, där våra tre sjukhus fungerar som en gemensam regionresurs. Sedan tidigare kompletteras dessa tre av Capio Läkargruppen och Attendo Rynningeviken. Det som nu behövs är närakut och närsjukvårdsplatser i södra delen av regionen. Rekrytera fler läkare och sjuksköterskor Region Örebro län ska rekrytera fler läkare och sjuksköterskor. Primärvården har under flera år tvingats ersätta fasta allmänläkare med hyrläkare, vilket är kostsamt och innebär dålig kontinuitet. Samma situation finns inom fler specialiteter. Under året kommer sjuksköterskor av olika specialiteter sannolikt att behöva hyras in. Att regionen ökar rekryteringen av rätt kompetens är avgörande för en god vård. Sjuksköterskor och läkare ska jobba med patienter Vårdens medarbetare ska ägna sin tid till patientnära arbete. Det är viktigt att ständigt arbeta med effektivisering av administration, planering och dokumentation. Arbetsuppgifter som inte förutsätter vårdkompetens ska utföras av medarbetare som inte är vårdutbildade, exempelvis städning, transporter, administrativa sysslor. IT-systemen är bra verktyg för vårdens medarbetare En av förutsättning för att läkare och vårdpersonal ska arbeta mer tid nära patienten är att minska den tid som åtgår till administrativt arbete, bättre mer anpassade stödsystem och stödverktyg är avgörande för en bättre tillgänglighet. Med system som underlättar vardagen stärks patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och mer tillgänglig. e-Hälsa med patientens fokus e-Hälsa ger möjligheter till en mer effektiv och tillgänglig hälso- och sjukvård med patientens fokus. Patienten ges ökad möjlighet till delaktighet i sin egen behandling genom enklare tillgång till sin journal, och genom att kunna använda digitala verktyg för att kommunicera med vården. e-Hälsa ställer höga krav på säkerhet som klarar av informationsdelningen mellan vården och patienten. 15 Vårdcoach och mobila läkarteam För att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten för mångbesökarna i vården vill vi arbeta med aktiv hälsostyrning. Mångbesökare på akuten ska erbjudas en egen vårdcoach. Detta i kombination med mobila läkarteam är trygghesskapande och bidrar till färre besök i vården. Mål: Alla i Region Örebro län kan komma i kontakt med vården, samt erbjudas besök och behandling inom vårdgarantin 16 En region där vårdval och valfrihet växer Valfrihet för patienten ska prägla vårdens utformning. Fler vårdgivare är positivt för vårdens kvalitet, för patientens möjlighet att välja vård och för personalens möjlighet att välja arbetsgivare. Idag är det i stort sett omöjligt för både väletablerade och nya aktörer att starta upp vårdverksamhet i Region Örebro län. Samtidigt är det svårt att rekrytera fast vårdpersonal. Det skapar dålig kontinuitet för patienter och verksamhet, en situation som är ohållbar. Vi vill erbjuda alla patienter en bra primärvård och öppenvård, fri från väntetider. Regelverket ska göra det möjligt att öka utbudet av vårdgivare vilket ökar tillgängligheten. Det i sin tur gör det möjligt för patienter att själva välja sin vårdgivare. Tillgången till information om vården och vårdgivare i regionen ska utvecklas så att medborgare och patienter kan ta del av vilken vård som erbjuds och finns tillgänglig. Det ska framförallt gälla vård som ryms inom vårdgarantins ram. Underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i regionen Det ska vara lättare att etablera sig som vårdgivare i regionen, både inom primärvården och inom specialistvården. Det kräver förändringar och utveckling av vårdvalsystemet. Ersättningar, kravet på kvalitet och kompetens ska vara desamma oavsett vårdgivare. Blod är livsviktigt Under 2016 bör vi slå ett slag för det röda, en kampanj för att få fler att ge blod och fler blodambassadörer. Det måste bli gratis att åka kollektivt till platsen i regionen där du lämnar blod. Den 14 juni varje år är det WHOs blodgivardag det vill vi uppmärksamma. Det ska vara lätt att nå sin vårdcentral Flexibla lösningar är en förutsättning för god tillgänglighet. Det kan innebära utbud av både större och mindre vårdcentraler och vårdcentraler med särskild inriktning. Vårdcentraler ska drivas och följas så de är konkurrenskraftiga och erbjuder patienten en god vård. Utveckla vårdval inom specialistsjukvården Det ska vara möjligt att etablera sig som vårdgivare inom flera olika medicinska specialiteter. Genom LOV ökar patienternas valfrihet och tillgång till vård. Samtidigt skapar det också möjlighet för fler läkare och annan vårdpersonal att etablera sig i regionen, eller välja bland olika arbetsgivare. Efter år av påtryckningar från alliansen kan nu invånarna i Region Örebro län söka specialister i öppenvården utan att behöva vända sig till primärvården för att få en remiss. Genom egen vårdbegäran kan patienter komma i direktkontakt med den specialist de önskar. Mål: Ett regelverk som gör det möjligt för fler privata vårdgivare att etablera sig i regionen 17 En region av företagsamhet Vår vision för Region Örebro län är en region där våra invånare mår bra och har god hälsa, där vi erbjuder en högkvalitativ utbildning och där vi verkar för att fler företag startar och kan växa. En region med goda livsvillkor och bra kommunikationer. Då växer jobben fram, då växer människor och då växer regionen sig starkare. Entreprenörskap, företagande och ett starkt innovationssystem Förutsättningarna för en stark ekonomi och en trygg välfärd i vår region är att fler företag startar och kan växa, då kan jobben bli fler och då kan vi öka resurserna till skola, vård och omsorg. Region Örebro län behöver ha ett ännu starkare fokus på entreprenörskapsfrämjande insatser och en fortsatt satsning på ett starkt innovationssystem som måste lyfta till nästa nivå. Ett kliv framåt har tagits i att få ihop ett sammanhängande innovationssystem, men mer måste göras. Regionen måste öka nyföretagandet, och få fler innovationer som kan kommersialiseras och omsättas i företag och jobb. Insatser och satsningar som främjar detta behöver göras. Fokus ska vidgas till att även omfatta sociala innovationer. Viktiga aktörer inom området är exempelvis Ung Företagsamhet, Drivhuset, STARTcentrum, Nyföretagarcentra och Cesam. De befintliga små och medelstora företag som är etablerade i vår region måste kunna få växa och utvecklas. Det är viktigt både för jobben och för den totala ekonomin i regionen. Regional utveckling Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. För att säkra den gemensamt finansierade välfärden behöver vi i vår region en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete är förutsättningen för välfärd, och företagsamhet är en förutsättning för arbete. Ett eget arbete är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna. Vi behöver generellt lyfta utbildningsnivån i regionen och säkerställa att kompetensförsörjningen fungerar i vår region så både företag och offentlig sektor kan hitta rätt kompetens. Då är det viktigt att stärka hela utbildningssystemet och se till att fler elever går ut grundskolan med godkända betyg och i högre grad söker sig vidare till högre studier. Våra folkhögskolor spelar också en viktig roll för att stärka individer och ge möjligheten att fortsätta utbilda sig hela livet. Vi ser också stora problem med kompetensförsörjningen inom sjukvården och omsorgen. Med ett ökat antal nya svenskar som kommer till vår region måste vi bättre ta tillvara den kompetens de har med sig. Vi måste på ett strukturerat och mer effektivt sätt se till att dessa personer integreras snabbare, och kan få sin utbildning och kompetens validerad. Här skulle folkhögskolorna kunna spela ännu större roll. Vi ser positivt på att andra aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Att öppna regionen för andra vårdgivare bidrar inte bara till en större valfrihet för patienten utan också till ett positivt företagsklimat. Det skapar möjligheter för vårdens medarbetare att välja arbetsgivare eller att etablera sig som företagare. Dessutom har det stor betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Regionen har ett särskilt ansvar för att forskning och innovationer med grund i vår organisation används och kommersialiseras som ett bidrag till den hållbara tillväxten. Mål: Ett blomstrande näringsliv där företag startar och växer 18 En region på väg framåt Målsättningen för samhällsbyggnaden inom Region Örebro län ska vara att främja den regionala utvecklingsstrategin på ett hållbart sätt. Visionen är att hela regionen binds samman till en arbetsmarknadsregion, inklusive närliggande områden. Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram är styrande dokument i detta avseende. Bind samman Stockholm – Oslo 2.55 via Örebro Vår vision är goda och snabba förbindelser mellan Stockholm och Oslo, via Örebro. Regionen ska aktivt delta i arbetet för att trygga en långsiktig utveckling av såväl tillväxt som regional förstoring av arbetsmarknaden. På sikt vill vi se snabbtåg mellan dessa orter, som till exempel kan stanna i Karlstad, Örebro och Västerås. Nobelbanans byggande är här en förutsättning för detta arbete. Region Örebro län ska vara det självklara valet vid logistiketableringar. Infrastruktur – viktig väg att möjliggöra regional utveckling Infrastruktur i form av vägar, järnvägar, flygplats och kollektivtrafik är viktiga verktyg för att möjliggöra regional utveckling. Det handlar både om ökade möjligheter till arbetspendling, utvidgning av arbetsmarknadsområden, och om förutsättning för företagsetableringar. Kollektivtrafiken är ett sätt att minska klimatpåverkan från resande i Region Örebro län. Långsiktigt hållbara drivmedel Det är angeläget att Region Örebro län tar fram en långsiktig drivmedelstrategi som anger ramar inför kommande upphandlingar av trafik. Som kollektivtrafikmyndighet ska regionen bistå medborgarna med kollektivtrafik som i största möjliga grad är både miljövänlig och kostnadseffektiv. En drivmedelsstrategi ska syfta till att skapa en tydlig målsättning för vilka drivmedel regionen ska satsa på i framtiden. En sammanknuten region för möten och nya samarbeten Samhällsbyggandet ska ske i samverkan mellan regionen, kommunerna och andra privata aktörer och företagare. Gemensam planering av regionens utformning gör att kollektivtrafik, företagande och bostäder möjliggör ett strategiskt framtidsarbete där kommunerna och de stora företagen är sammanlänkade för en blomstrande region. Infrastruktur, transport och kommunikationssystem handlar om mer än att ta sig från en plats till en annan. Det gör det möjligt för människor att mötas, arbeta, studera och besöka nya platser. Möten skapar nya samarbeten och utveckling. Infrastruktur bygger broar mellan regionens olika delar, och underlättar för möten mellan människor, samt knyter samman regionen med omvärlden. Miljön i Region Örebro län ska vara hälsofrämjande och bra för klimatet Region Örebro län ska i så stor grad som möjligt vara klimatneutralt. Vid all verksamhet ska klimatbelastningen tas i beaktning. Region Örebro län är en stor arbetsgivare och betydelsefull upphandlare av varor och tjänster, vilket ska nyttjas för att få till stånd förbättringar gällande transporter och material för att nå målet för klimatneutralitet. Mål: Region Örebro län är en självklar knytpunkt i Sverige 19 En attraktiv arbetsgivare Region Örebro län är arbetsgivare åt drygt 9000 personer, vilket medför ett stort arbetsgivaransvar. Regionen måste möta de utmaningar som idag finns för att klara kompetensförsörjningen, skapa en trivsam arbetsmiljö för medarbetarna samt kunna möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer. Regionen ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för såväl nya som befintliga medarbetare inom vården. Dagens situation med allt för högt tryck på personal, hyrläkare och hyrsjuksköterskor och allmän brist på personal riskerar både patientsäkerheten och personalens psykiska och fysiska hälsa. Ledarskap Ett tydligt och utvecklande ledarskap är nyckeln till en väl fungerande arbetsplats. Det är viktigt att såväl nya som befintliga ledare får stöd och mandat att utveckla, förändra och förbättra sina verksamheter för ett bättre arbetsklimat och bättre rutiner för patienter. Utifrån Region Örebro läns ledarskapspolicy behövs en strategi för hur dagens- och morgondagens ledare ska utvecklas och växa i rollen som ledare som kan möta utmaningar med moderna och effektiva arbetsformer i en organisation som är flexibel och håller hög kvalitet. Utbildning och kompetensutveckling Region Örebro län ska vara en arbetsgivare som ser medarbetarna som en strategisk resurs. I en kunskapsintensiv verksamhet som sjukvården, är kompetensutveckling och utbildning oerhört viktigt. Därför måste dessa områden löna sig för medarbetarna. För att stimulera medarbetare att utvecklas inom organisationen ska det utöver chefs- och forskartjänster finnas karriärvägar i vårdens verksamheter. Som universitetssjukhus måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Vi vill införa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor för att på så sätt uppvärdera utbildning och för att premiera de skickligaste sjuksköterskorna. En karriärtjänst ska ha specifika kriterier, som exempelvis att hålla sig uppdaterad kring aktuell forskning, vara drivande i utvecklingsarbete på arbetsplatsen och stötta kollegor i utvecklingsarbetet. En sådan karriärtjänst ska också innebära ett extra lönelyft utöver ordinarie löneöversyn. För att möta rekryteringsbehovet av specialistsjuksköterskor ska möjligheten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig lyftas till en central, strategisk nivå. Regionen ska erbjuda utbildningstjänster som ett steg för vår framtida kompetensförsörjning. Kompetenser som exempelvis distriktssjuksköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor är prioriterade, men även kompetens inom geriatrik och demens behövs för att bättre möta utmaningen med allt fler äldre patienters specifika behov. Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård, som betecknar de delar av hälsooch sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet vid sidan av vårdproduktion. Det gäller på alla våra tre sjukhus så väl som på vårdcentralerna och folktandvården. Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Därför måste ytterligare satsningar för att tillsätta professurer inom den nära hälso- och sjukvården göras, inte minst för att höja statusen på våra vårdcentraler. Vidare bör den kliniska forskningen öppnas upp för samarbete med aktörer från den privata sektorn så långt det är möjligt. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning ska ske långsiktigt. AT- och ST-läkare ska vilja göra sin tjänstgöring inom Region Örebro län, för att sedan vilja stanna kvar i regionen efter fullgjord utbildning. Det är 20 extra viktigt att erbjuda ST-platser inom specialistområden där personalbrist finns, exempelvis inom allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi. Antalet utbildningsplatser inom vårdyrken som läkare och sjuksköterska har under senare år ökat. För att utbildningsplatser ska komma Örebro Universitet till del är det mycket viktigt att det erbjuds gott om praktikplatser. Det tillför organisationen möjliga nya medarbetare med ny kunskap, men ställer också krav på kvalitativ handledning vilken ska prioriteras och premieras. Strukturen för att ta emot, handleda och utveckla nyutbildade och nyrekryterade sjuksköterskor ska förstärkas. Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning ska tas tillvara och erbjudas stöd i den komplettering och praktik som behövs för en svensk legitimation och för en god insikt om den svenska vården. Här är utbildningsvårdcentralen i Kumla en förebild. Liknande verksamhet skulle med fördel kunna etableras även i norra delen av regionen. Program för att snabbare identifiera läkare och sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal som kommer till regionen ska utvecklas. Validering, svenskundervisning och stöd för att komma in i det svenska vårdsystemet ska finnas. Målet är att fler läkare och sjuksköterskor från andra länder snabbare ska kunna få svensk legitimation och arbete i vården i regionen. Till det behövs en ökad samverkan med Örebro Universitet kring kompletterande utbildning. Sjuksköterskor och läkare ska jobba med patienter Vårdens medarbetare ska kunna ägna sin arbetstid åt patienter. Därför behövs bättre stödsystem och stödverktyg. IT-systemen i vården måste bli mer användbara för att kunna avlasta och underlätta för medarbetarna. Det handla om system för beslutsstöd, råd och riktlinjer, journalföring, dokumentation och uppföljning. Det är också viktigt att ständigt arbeta med effektivisering av administration, planering och dokumentation. Genom system som underlättar för vårdens medarbetare stärks också patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och mer tillgänglig. Arbetsuppgifter som inte förutsätter vårdkompetens ska utföras av medarbetare som inte är vårdutbildade, exempelvis städning, transporter och administrativt arbete. 21 Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Sjukvården i regionen står inför stora utmaningar. Under många år har vården, framförallt sjukhusen, dragits med stora underskott i ekonomin. Senaste åren med en markant ökning. En kostnadsdrivande utveckling både inom medicinsk utveckling, investeringar i sjukhus samt med anledning av den demografiska kurvan med allt fler äldre pekar på att kostnaderna kommer fortsätta öka om åtgärder inte sätts in. Samtidigt finns stor förbättringspotential i verksamhetens resultat och produktivitet. Köerna till den planerade vården är bland de längsta i landet, och trenden är att väntetiden ökar. Både vårdcentraler och specialistvården har svårt att rekrytera läkare. På såväl sjukhus som vårdcentraler har även bristen på sjuksköterskor, särskilt sjuksköterskor med specialistutbildning, blivit ett faktum. Vårdplatser stängs, vårdcentraler tvingas hänvisa patienter vidare och köerna växer. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla utvärdering och redovisning av medicinsk kvalitet och ekonomi Det finns en internationell överenskommelse om fem kärnkompetenser som är nödvändiga för kvalitativ vård; personcentrerad vård, teamarbete, evidensbaserad vård, kvalitetsförbättring och säkerhet samt informatik. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa slumpmässigt utvalda delar av verksamheten för att säkerställa en kvalitativ vård God patientcentrerad hälso- och sjukvård Region Örebro läns vision ”Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling” är utgångspunkten för all verksamhet. Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska byggas på evidens och beprövad erfarenhet. En vård med patientens fokus tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från individens resurser. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Ett gott bemötande och god tillgänglighet är en förutsättning för en god vård. Patienten ska känna sig trygg, och har rätt till inflytande och delaktighet i behandlingsprocessen, från planering till uppföljning. Vård ska alltid ges ur patientens fokus. Väntetider ska bara accepteras om de är medicinskt motiverade. Den nära hälso- och sjukvården Under 2015 har primärvården förts samman med delar av specialistsjukvården. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med vanligt förekommande somatiska och psykiska sjukdomar eller ohälsa. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och hög kvalitet ska säkerställas. Hög kvalitet innebär också lägre kostnader. Den kommunala vården, primärvården, akutsjukvården och öppenvård inom specialiserad sjukvård tillsammans med 1177 Vårdguidens tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården. Närsjukvården ansvarar för att erbjuda alla asylsökande samt vissa nyanlända invandrare hälsoundersökning i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Asylhälsan finns idag endast i ett fåtal av regionens kommuner. I ett flertal kommuner finns asylboenden som mottar många nyanlända och där förväntas vårdcentralen ofta med knappa resurser möta det ökande behovet. Med anledning av de ökande flyktingströmmarna ska regionen se över förutsättningarna för de 22 vårdverksamheter som berörs. Lösningar måste anpassas efter behoven. Regionen bör därför under 2016 en utökad mobil Asyl- och invandrarhälsa som besöker orter med stora asylboenden för att regelbundet träffa asylsökande och nyanlända. Ökad valfrihet i öppenvården Alliansen är positiv till etablering av såväl nya vårdcentraler som nya specialistmottagningar i regionen. Ersättningar, kravet på kvalitet samt kompetens ska vara detsamma oavsett vårdgivare. För att kunna erbjuda alla regionens patienter en bra närsjukvård fri från väntetider måste systemet vara öppet för flexibla lösningar. Vårdcentraler ska drivas och följas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Alliansen är också positiv till fler aktörer inom psykiatrin enligt vårdvalet. Hälsovalet ska utökas så att möjlighet ges att etablera verksamheter inom fler specialiteter i öppenvården. Ett utökat vårdval stärker patienternas valmöjlighet och ökar tillgängligheten. Regionstyrelsen får i uppdrag: att ta fram regelverk för LOV inom specialistvården i första hand för specialiteterna internmedicin, geriatrik, psykiatri, rehabilitering samt logopedi Egen vårdbegäran Efter år av påtryckningar från alliansen kan nu invånarna i Region Örebro län söka till alla specialistområden inom öppenvården utan att behöva vända sig till vårdcentralen för att få en remiss. Genom egen vårdbegäran kan patienter komma i direktkontakt med den specialistmottagning de önskar. Samverkan och mångfald Samverkan över såväl region- som landsgränser vad gäller sjukvård är avgörande för både vårdens ekonomi och kvalitet. Vi ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civila samhället såsom patientföreningar och anhörigorganisationer, men också som utförare av vård. Vårt mål är en god och jämlik vård i regionen såväl som i landet. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa upp införandet av standardiserade vårdförlopp avseende cancer med särskilt fokus på att korta processen för bröstcancer, från misstanke hos patient till friskförklarande Ledarskap och kompetensutveckling Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med fler äldre i kombination med brister i tillgång på arbetskraft är några av de stora utmaningar som vårdens ledare måste hantera. Ledarskapet är avgörande för att skapa en väl fungerade organisation som är flexibel och håller hög kvalitet. Därför behövs en strategi för att utveckla sjukvårdens ledare så de kan möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer. Som universitetssjukvårdsregion måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för både kvinnor och män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Regionen måste ta ett strategiskt ansvar för att säkra tillgången på kompetens så att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig. Det är avgörande att läkarstudenter väljer Örebro som studieort och erbjuds en bra AT- och ST-tjänstgöring i regionen. Det ger en god grund för det framtida rekryteringsbehovet. Det behöver också skapas ett mer attraktivt klimat för specialistutbildning och forskning med bättre och tryggare anställningsförutsättningar och tydliga lönepåslag. En av förutsättning för att vårdpersonal ska kunna arbeta mer tid nära patienten är att minska den tid som går till administrativt arbete. Bättre, mer anpassade stödsystem och stödverktyg är avgörande för en bättre tillgänglighet. IT behöver utvecklas inom vården och det finns flera viktiga användningsområden som kommunikation och kunskapshantering. Vidare kan system innebära minskade fel genom program som ger varningar och påminnelser. Ett starkt stöd för personal är att kunna använda datoriserade beslutsstöd, vilket kan ge kunskap och stöd vid beslut direkt hos patienten. Metoder som exempelvis webbaserad utbildning skapar flexibilitet. Genom system som underlättar vardagen stärks patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och mer tillgänglig. 23 Mål: De externa forskningsresurserna ska öka Regionstyrelsen får i uppdrag: att ta fram en strategi för att utveckla sjukvårdens framtida ledare och medarbetare Regionstyrelsen får i uppdrag: att effektivisera administration, dokumentation och stödsystem Vårdrelaterade skador och infektioner ska inte förekomma Region Örebro län ska garantera alla patienter en trygg och säker vård. Vården ska ha väl utvecklade system och rutiner så att behandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador. Ett långsiktigt säkerhetsarbete för att eliminera risken för vårdrelaterade skador och infektioner hos patienterna ska bedrivas. Mål: Felbehandlingar, undvikbara skador och infektioner ska inte förekomma Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att ta fram en handlingsplan för en nollvision för undvikbar vård Närsjukvård Primärvården är första linjens somatiska och psykiatriska vård och ska arbeta förebyggande med hälso- och sjukvård i hela regionen. Den som söker kontakt med vården ska, i enlighet med vårdgarantin, garanteras att få prata med någon samma dag. För att kunna erbjuda regionens patienter en bra närsjukvård fri från väntetider behövs öppenhet för nya lösningar. Flexibla arbetssätt och nytänkande gynnar tillgängligheten i närsjukvården och utveckling av kvaliteten. Mål: Samtliga kliniker och vårdcentraler ska året om nås via mina vårdkontakter Akutsjukvård på patientens villkor Akutsjukvården är sedan 2015 en del av närsjukvården. Avsikten är att knyta vårdcentraler och akuter närmare varandra för att minimera att patienter hänvisas mellan de olika instanserna. Akutmottagningar ska finnas på regionens tre sjukhus. Genom att möjliggöra för de jourvårdcentraler som finns att bli närakuter. Med öppettider från tidig morgon till sen kväll får patienter närmare till akut vårdhjälp, samtidigt som både akuter och vårdcentraler avlastas. Nämnden för vård, hälsa och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda etablering av närakut i södra delen av regionen Vi ser också ett behov av att bättre möta de patienter som ofta besöker akutsjukvården. Genom införande av vårdcoacher för dessa patienter kan antalet akutbesök minimeras. En vårdcoach avser en specialistutbildad sjuksköterska som håller regelbunden kontakt med patienten. På så vis kan försämringar i sjukdomstillståndet upptäckas tidigt och besök i vården kan planeras i betydligt större utsträckning än idag. Det leder till bättre livskvalitet för patienten samt minskad belastning för akutsjukvården. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att införa vårdcoacher för mångbesökare på akuten En tydlig målsättning ska vara att äldre patienter i största möjliga mån ska slippa läggas in på sjukhus. En god vård i närmiljön är att föredra. Därför ska mobila lösningar stimuleras där kompetenta team kan möta patientens behov på hemmaplan. Lösningar för att skapa vårdplatser kopplat till närsjukvården ska under året ses över i första hand i södra delen av regionen. 24 Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda mobila läkarteam för äldre samt för svårt sjuka barn Under 2016 måste vi slå ett slag för det röda, en kampanj för att få fler att ge blod och fler blodambassadörer. Det bör bli gratis att åka kollektivt till platsen i regionen där du lämnar blod. Den 14 juni varje år är det WHOs blodgivardag det vill vi uppmärksamma. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utforma en kampanj för fler blodgivare och blodgivarambassadörer Vårdcentraler Regionens vårdcentraler ska drivas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Vi har stort förtroende för organisationens medarbetare och vill göra det möjligt för varje verksamhetschef att tillsammans med övriga medarbetare utveckla sin verksamhet. Mål: Att med patientmedverkan utarbeta en handlingsplan med syfte att minska sena återbud och uteblivna besök Vårdcentralernas svårigheter med att rekrytera läkare innebär att många vårdcentraler är beroende av hyrläkare, vilket är dyrt och dessutom leder till bristande kontinuitet för både övrig personal och för patienterna. Det är viktigt att det finns fasta läkare på alla vårdcentraler. För det krävs en god arbetsmiljö, ett välutvecklat IT-system och andra stöd som gör att läkare i högre grad får mer tid för patienten. Med många yngre läkare måste också möjligheter att anpassa sin arbetstid utifrån aktuella förutsättningar mötas. Närsjukvården ska också fokusera på uppgiften att utveckla lösningar för att erbjuda den ökade andelen äldre medborgare en kvalitativ, god vård. Genom att stimulera fler vårdcentraler att utveckla särskilda mottagningar med fokus på den åldrandes hälsa och sjukdomar, kan vi bättre rusta vården i regionen. För att skapa möjlighet till ökad livskvalitet och stärka den förebyggande hälso- och sjukvården för äldre etableras en seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla över 65 år. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att införa en seniorhälsa Idag erbjuds ett hembesök samt föräldragrupper till alla nyblivna föräldrar och det finns potential att ytterligare utveckla dessa för att bättre motsvarar de behov som finns. Familjecentraler bedriver öppna, hälsofrämjande och stödjande verksamheter som riktar sig till både föräldrar och barn. Problemen med övervikt och psykisk ohälsa bland barn och unga är två områden där barn och ungdomar måste uppmärksammas extra. Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll, och måste ges rätt förutsättningar för att bland annat bedriva ett utåtriktat arbete för att effektivt kunna sprida information samt vara öppen året om. Mål: Barn och ungdomars hälsa ska förbättras Asyl- och invandrarhälsans uppdrag är också primärvårdens, psykiatrins och övriga delar av specialistsjukvårdens uppdrag, därför måste kompetensen på området höjas. Sjukvården möter idag människor med helt andra erfarenheter och upplevelser än vården gjorde för bara några år sedan. Människor söker skydd här och vill börja sitt nya liv tillsammans med oss. Det ställer krav på vår organisation. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla Asyl- och invandrarhälsan med bland annat ökad mobil verksamhet 25 Tre akutsjukhus, och vårdplatser i söder För patientsäkerheten, jämlikheten i vården och en ökad tillgänglighet har det inrättats länskliniker, men sjukhusen har också var för sig ett geografiskt närsjukvårdsområde. Idag är Örebro och södra delen av regionen hänvisade till USÖ och ingår i samma organisation, vilket bör förändras för att tydliggöra de behov som finns hos regioninvånarna i söder. Lösningar för att skapa vårdplatser kopplat till närsjukvården ska under året ses över. En god tillgänglighet till den elektiva vården är vad som eftersträvas med länskliniker och gemensam produktionsplanering. Mer vård till fler, som görs av färre, är möjligt genom den nya sjukvårdsorganisationen, med en politisk organisation som lyhört men bestämt skapar resurser. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att genomföra länsgemensamma produktionsplaner och väntelistor för specialistklinikerna Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att regelbundet presentera uppdaterade aktuella mål och mätetal för produktionsuppföljning av operation och behandling Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att koncentrationen och effektiviseringen inom den elektiva vården följs upp Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utöka volymen av kataraktkirurgi i Lindesberg Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla beslutat samarbete mellan Urologiska kliniken och Capio läkargruppen gällande nybesök och återbesök Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla vårdformer i hemmet för strokepatienter via rehabiliteringsteam Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda hur andra kompetenser och professioner kan avlasta läkarprofessionen Psykiatri Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen, WHO, identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande problemen vad gäller folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Psykiatrin har blivit bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap och attityder till psykisk ohälsa har förbättrats. I dag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att ta kontroll över sin livssituation. Psykiatrin måste samarbeta med primärvården, regionens kommuner, det civila samhället och aktörer som verkar i privat regi. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli bättre, tryggare och mer tillgänglig. Patienters möjlighet att vid behov snabbt få kontakt med en psykolog eller psykiatriker måste förbättras. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda möjligheten till en ambulans för människor i behov av akut psykisk vård Psykiatrisk vård och rättspsykiatrin påverkas negativt av den personalbrist som nu är en realitet i vår region. Det saknas såväl läkare som sjuksköterskor vilket i sin tur påverkar tillgängligheten för patienterna. En uppföljning kallad Puff 3 av resultaten efter psykiatriutredningen för framtiden 2008 och Puff 2 som gjordes 2012 behövs göras. 26 Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att genomföra en utredning av psykiatrin Barn och unga är en grupp som behöver uppmärksammas extra inom psykiatrin. Den psykiska ohälsan hos barn och unga bör ses som ett folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser. En grundförutsättning är att vuxna personer som finns nära barn och unga tar ansvar för och uppmärksammar de som far illa eller mår dåligt. De verksamheter som finns närmast barn och unga måste utföra sitt uppdrag med utgångspunkt från det enskilda barnets behov. Ett barns eller en ungdoms behov får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Därför krävs bättre samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och psykiatri för barn och unga vuxna (BUV). Mål: Inga köer till BUV Alltför många unga testar och använder droger av olika slag, och bruket börjar allt längre ner i åldrarna. Tillgängligheten av bland annat droger på nätet spelar troligen in. Bruket av Cannabis och Spice samt dopingpreparat, är allvarligt bland regionens ungdomar. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Det är viktigt att närstående ses som en resurs, och vid behov ska patientens nätverk involveras i vård, behandling och rehabilitering. Arbetet vid Beroendecentrum behöver ytterligare utvecklas och 1,5 miljoner kr avsätts till detta. En öppnare mottagning för unga kopplad till Beroendecentrum i Örebro, med kompetens att möta ungas beroendeproblematik behövs. Den extra resursen bör dessutom ha en samordnande funktion. Det behövs en snabbare insats för att möta unga i beroendefasen och en rättssäker hantering mellan kommuner, skolor, polisen och sociala myndigheter. Det är också viktigt att föräldrarna till de unga som hamnar i missbruk kan få mer stöd i att hantera situationen. Vi ser en ökning i regionen av användandet av Cannabis och syntetdrogen Spice. När det gäller Cannabis handlar det dessutom om en mer uppluckrad och liberal inställning hos unga, men också bland vuxna. Inom sjukvården behöver vi satsa på det förebyggande arbetet och se till att ökat beroende av droger motverkas på bästa och mest effektiva sätt. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att: särskilt följa Beroendecentrums samarbete med kommun polis och civilsamhället Beroendecentrum är en viktig resurs i regionen, och en förebild i landet. Region Örebro län ska verka för att den samlade kunskapen och kompetensen vid Beroendecentrum i större utsträckning används i samverkan med andra aktörer för att förebygga och minimera drogberoende. Dopingmottagningen med sitt nationella kompetensutvecklingsprojekt för dopingproblematik (NKD) är ett exempel, SMADIT Örebro – samverkan mot alkohol och droger i trafiken ett annat. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att påbörja arbetet för en öppnare och mer tillgänglig mottagning tillsammans med kommunen och andra aktörer för unga kopplade till Beroendecentrum Under 2015 har en arbetsgrupp för Suicidprevention tillsats. Genom att en handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa tas fram kan ett förebyggande arbete fokusera särskilt på de grupper där det under senare tid märkts en tendens till ökat antal självmord: barn och unga, unga vuxna samt äldre över 65år. Vården måste finnas på plats där människor som behöver den finns. Det måste även gälla för psykiatrin. En ambulans för människor som står i begrepp att ta sitt liv och för utåtagerande psykiskt sjuka som behöver akuthjälp, kan vara en av flera lösningar. Att en sjuk människa ska mötas av enbart polis är inte värdigt. En kärleksfull psykiatri ser människan bakom diagnosen. 27 Habilitering Människor med någon form av funktionsnedsättning ska ges samma möjlighet som andra att vara aktiva, kunna göra sina egna val och vara delaktiga i samhället. Alla människor har rätt till ett självständigt liv och att själv kunna bestämma över hur vardagen ska utformas. Den forskning som bedrivs inom området habilitering leder till att nya, bättre och mer effektiva hjälpmedel utvecklas. Under 2016 behöver en översyn göras av hjälpmedelssortimentet och tillhörande avgifter, med målet att frigöra resurser till hjälpmedel som kan förbättra patientens livskvalitet avsevärt. Region Örebro län ska sträva efter att vidga möjligheterna för privata habiliteringsaktörer att etablera sig i regionen. Det individuella behovet ska tillmötesgås och individuella lösningar skapas i högre grad. Skillnader mellan vem som får ta del av vilket hjälpmedel, skillnader beroende på vårdnivå, ålder, kön eller etnicitet får inte förekomma. Det är viktigt att ha en behovsbaserad utdelning av hjälpmedel, där ingen diskrimineras. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att medvetet arbeta med hjälpmedel ur ett genusperspektiv Tandvård Region Örebro län har ansvar för att regionens invånare har tillgång till tandvård nära sin hemort. Här hjälper privata aktörer ofta till att tillgodose tillgängligheten. Även mobila tandläkarmottagningar är ett kompletterande alternativ, och en eventuell utveckling av den mobila tandläkarmottagning som finns bör utredas. God munhälsa bland barn och ungdomar God munhälsa är viktigt, och goda vanor grundläggs redan under spädbarnsåren. På BVC erbjuds nyblivna föräldrar information om munhygien och goda kostvanor för att barn ska få en bra start i livet. I vissa av regionens orter och områden kan det bli nödvändigt att rikta särskilda tandvårdssatsningar för barn i förskola och skola. Folktandvårdens Folkhälsoenhet arbetar aktivt med tandvårdssatsningar i de socioekonomiskt utsatta områden där barn och ungas tandhälsa konstateras vara sämre. I Vivallacentrum finns Viva Tanden, en mötesplats för råd och stöd avseende barns munhälsa. Folkhälsoenheten arbetar också med återinförandet av ”Flourtant”- regelbundna floursköljningar på förskola och skola, samt årliga besök på förskolor. Alla förskolor, grundskolor och gymnasieskolor bör organisera allmänna och regelbundna floursköljningar för att förebygga dålig munhälsa. Mål: En bra och jämlik munhälsa hos barn och unga Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda upprättande av ytterligare ”Viva Tanden” Frisktandvård Den kostnadsfria tandvården för barn och unga lägger en bra grund för en god munhälsa vilken snabbt kan raseras om de regelbundna årliga besöken uteblir när betalningen ska göras av den enskilde. Därför arbetar Folktandvården med frisktandvård. Tandstatus fastställs och ett avtal upprättas med en månatlig summa som betalas av patienten och folktandvården kallar regelbundet till kontroller. Folktandvården är konkurrensutsatt varför marknadsföringen av frisktandvården bör ses i ljuset av detta. Äldres munhälsa Äldre är en särskilt utsatt grupp gällande munhälsa. Region Örebro län har tillkapat en särskild enhet, Kunskaps Centrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) för att fånga upp och hålla regelbunden kontakt med regionens äldre i förebyggande syfte. KCÄM har ett tredelat uppdrag: att agera som en samlad enhet i regionen för frågor rörande äldres munhälsa och tandvård, att finnas som ett kunskapsmässigt stöd, och att samverka med andra privata aktörer och andra huvudmän. Äldres munhälsa är en viktig fråga för äldres allmänhälsa, och det är viktigt att det utvecklas en nära 28 och väl fungerande samverkan mellan KCÄM och de kommunala vård- och omsorgsaktörerna. Det är också viktigt att den kompetens och samlade kunskap KCÄM bygger upp är tillgänglig för de aktörer som berörs. KCÄM med sin specialkompetens kring äldres munhälsa måste också fortsätta arbeta uppsökande mot äldre som ligger i riskzonen för att utveckla en dålig munhälsa. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa KCÄM:s uppsökande arbete avseende sköra äldre i eget boende Nationellt Odontologiskt Centrum Folktandvården i Region Örebro län är en av de stora aktörerna i Sverige när det gäller specialistutbildning av tandläkare. För att ytterligare stärka vår position krävs ett aktivt samverkansarbete inom såväl vård som utbildning och forskning både regionalt och nationellt. Vi ser också ett behov av en tandsköterskeutbildning i regionen, och att utbildningen av tandhygienister kan växa i regionen. Folktandvårdens ambition att vara väl representerade på den nationella odontologiska arenan gentemot bland annat myndigheter, organisationer och ämnesföreningar är bra. Högspecialiserad vård Det är av yttersta vikt att Region Örebro län ligger i framkant när det gäller såväl klinisk forskning som produktion av högspecialiserad vård. För att garantera regioninvånarna kvalitet och kontinuitet måste USÖ, tillsammans med Karlskogas och Lindesbergs lasarett, producera och sälja mera vård. För detta krävs en tydlig marknadsstrategi. Etablering i nationella och internationella nätverk för högspecialiserad vård ökar regionens förutsättning för att sälja högspecialiserad vård. Vården ska också aktivt delta i utvecklingsarbetet av det europeiska sjukvårdssamarbetet. Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med hjälp av medicinsk teknik kan patienter erbjudas en effektiv och patientsäker vård. Den medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt utrymme för investeringar inom medicinsk teknik. Långsiktig planering och tydliga visioner för regionens högspecialiserade vård är nödvändiga om Region Örebro län ska erbjuda högspecialiserad vård nationellt. Långsiktiga strategier och tydlig planering många år framåt är också en nödvändig investering för att säkerställa läkarutbildningens möjligheter att utvecklas i vår region. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att ta fram ett aktuellt program för utveckling och investering i medicinsk teknik Neurokirugin inom Region Örebro län behöver utvecklas och bli en av spjutspetsarna vid USÖ. En fas i utvecklingen är att skapa en neurointermediär vårdavdelning (NIMA) med sex vårdplatser, vilket kräver fler medarbetare. Kostnaden för detta balanseras med mindre behov av köpt vård och möjlighet till ökad såld vård. Dock krävs extra ekonomiskt tillskott vid starten. Mål: Mängden såld vård ska öka med 30 miljoner i förhållande till 2015 Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att skapa en neurointermediär vårdavdelning Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att starta en utredning avseende inköp av strålkniv för fortsatt utveckling inom neurokirurgi Regionstyrelsen får i uppdrag: att ta fram en marknadsstrategi för att öka mängden såld vård Regionen ska göra en framställan till Ronald McDonald Barnfond för att möjliggöra en etablering i anslutning till USÖ. I anslutning till landets övriga universitetssjukhus har familjer med svårt sjuka barn tillgång till en trygg miljö under behandlingar och sjukhusvistelser. Vi vet att trygghet och en harmonisk miljö bidrar till ett snabbare tillfrisknande. 29 Regionstyrelsen får i uppdrag: att göra en framställan till Ronald McDonald Barnfond gällande ett Ronald McDonald Hus i anslutning till USÖ Forskning Regionen måste bli bättre på att ta hand om resultat av forskning, framför allt inom hälso- och sjukvården. Kommersialisering av innovativa idéer och patent måste kraftigt utvecklas. En förutsättning för regional tillväxt är nära samverkan mellan forskningen, hälso- och sjukvård, akademi och det regionala näringslivet. Forskningen måste präglas av såväl spets som bredd och omfatta alla delar av häls-och sjukvården. Kunskap måste hämtas och prövas i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt. Region Örebro län ska söka medfinansiering kring olika forskningsprojekt där fortsatt utveckling av forskningsresultaten kan ske genom privata entreprenörer. Vidare ska regionen så långt som möjligt öppna för samarbete kring den kliniska forskningen med aktörer från den privata sektorn. Regionstyrelsen får i uppdrag: att verka för ökad kommersialisering av forskningsresultat Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Ytterligare satsningar för att tillsätta forskartjänster i närsjukvård är ett exempel på en viktig hörnsten för att höja statusen på våra vårdcentraler. I satsningarna på såväl förebyggande friskvårdsfaktorer som bekämpande av ohälsa och sjukdom hos äldre är utvecklingen av ett geriatriskt centrum ett viktigt verktyg. Region Örebro län har förutsättningarna för att skapa ett geriatriskt centrum i Örebro. På ett Geriatriskt centrum samlas kunskap, beprövad erfarenhet och forskning under ett och samma tak. Där utvecklas geriatrik och gerontologi, viktig kunskap som ska ges förutsättning att komma varje äldre patient till del. Mål: Äldres självupplevda hälsa ska förbättras i förhållande till resultaten till tidigare Liv och Hälsa undersökningar Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att etablera ett geriatriskt centrum i Region Örebro län 30 Nämnden för regional tillväxt Region Örebro län växer befolkningsmässigt. Det är positivt och vi måste ta vara på de möjligheter detta kan ge. Vi är en region med stor variation; i norr Bergslagen med spännande kulturhistoria, i söder Norra Vätternområdet med vackra Tivedens nationalpark, i väster Karlskoga med lång industritradition och arvet efter Alfred Nobel. Örebro är - med ett växande universitet och Universitetssjukhus - en motor för hela regionen, och en av de städer i Sverige som växer snabbast med allt vad det innebär. I söder har vi också orter som Kumla och Hallsberg där allt fler invånare pendlar till andra orter för att arbeta. Vi har en geografisk närhet till både Stockholm och Göteborg och det är viktigt att vi har väl fungerande kommunikationer både inom regionen och ut mot andra delar av landet. En viktig faktor för att alla de invånare som bor här ska stanna kvar och fler ska vilja flytta hit, är att vi är en attraktiv region som erbjuder ett bra boende, bra utbildning, goda kommunikationer och en tillgänglig och trygg sjukvård. Grunden för allt detta är en god folkhälsa och goda livsvillkor. När fler människor känner att de kan påverka sina livsval blir vår region starkare. Då får vi fler som är friska och lever längre, vi kan prestera bättre i skolan, fler företag kan blomstra så fler får jobb och fler människor får en meningsfull tillvaro. Därför vill vi också vara en region som satsar på ett rikt kulturliv och har en positiv attityd till företagande och entreprenörskap och de kreativa näringarna. Vi måste satsa på att utveckla ett starkt innovationssystem och se till att vi bygger en långsiktigt hållbar region där teknik, miljö och sociala sammanhållning är viktiga komponenter. Regional utveckling Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. En av de största utmaningarna för regionen är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader. Under det kommande decenniet beräknas antalet äldre över 75 år, att öka avsevärt. En styrka för regionen är den positiva befolkningsutvecklingen i flera kommuner. Över tid är det framförallt regionens största kommun, Örebro, som växer - både vad gäller inflyttning och barnafödande. Samtidigt minskar andra kommuner, ofta med en hög andel äldre invånare. Arbetskraft, arbetstillfällen, företagande, vård- och omsorgsbehov och kommunikationer är exempel på faktorer som påverkas. Regionens ojämna befolkningsstruktur är en utmaning som påverkar tillväxten. För att bygga ett starkt skatteunderlag krävs en positiv tillväxt i regionen som helhet. När det gäller utbildning, arbetsliv, företagande och löneutveckling finns markanta skillnader ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket indikerar att regionens resurser tas dåligt tillvara. Europa och internationalisering I en globaliserad ekonomi är det av vikt att vi i Region Örebro län aktivt deltar i det internationella arbetet. Konkurrensen om kompetens, arbetskraft och företagande är idag internationell. Målsättning är att vår region står sig stark i den internationella konkurrensen. Många av de regler som påverkar oss i vår region tas på Europanivå och det är viktigt att vår omvärldsbevakning fungerar väl. I Bryssel har vi, tillsammans med Dalarna och Gävleborg, vårt ”Central Sweden-kontor”, som ser till att bevaka våra regioners intressen. Vi deltar också i Assembly of European Regions (AER) där vi utbyter erfarenheter och driver frågor tillsammans med ett hundratal andra regioner i Europa. Utvecklingsarbetet i Region Örebro län ska koordineras med EU-strategin Europa 2020. Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt i hela regionen är de tre vägledande prioriteringarna i tillämpningen av denna strategi. Innovationer inom områdena teknik, klimat och miljö, och det sociala området ska uppmärksammas särskilt. 31 RUP, den regionala utvecklingsplanen För att vi ska kunna nå vår vision måste vi prioritera och sätta upp ett antal strategiska mål för det regionala utvecklingsarbetet. Till grund för det arbetet har Region Örebro län en regional utvecklingsstrategi (RUS) som inom denna mandatperiod ska bli en regional utvecklingsplan (RUP). Region Örebro läns utvecklingsstrategi (RUS) lyfter fyra viktiga utvecklingsområden; kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Den regionala utvecklingsstrategin inrymmer också fem horisontella perspektiv som är viktiga att beakta: barn och unga, jämställdhet, god folkhälsa, ekologisk hållbarhet samt mångfald och integration. I den utvärdering som presenterades före sommaren framgår att ett flertal av de mål som satts upp i RUSen inte är uppfyllda. Utmaningarna är fler, men vi har valt att lyfta fyra problemområden. För det första är det oroväckande att målen inom utbildningsområdet inte uppfylls. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet når inte uppsatt etappmålför 2015. Andelen elever som går vidare till högre studier i Region Örebro län är inte tillräcklig och ettappmålet att varje kommun ska ha en handlingsplan för breddad rekrytering till högskola och universitet är ej heller uppnått. Vi behöver generellt lyfta utbildningsnivån i regionen och säkerställa att kompetensförsörjningen fungerar i vår region så att både företag och offentlig sektor kan hitta rätt kompetens. För det andra visar utvärderingen av RUSen flera missade mål inom fokusområdet entreprenörskap, företagande och innovationer. För att ekonomin ska växa, jobben bli fler och för att det ska vara möjligt att bo, arbeta och leva i hela regionen, behöver vi stimulera och möjliggöra ett positivt företagsklimat. Dels måste vi arbeta för en positiv inställning till entreprenörer så fler företag startar och dels satsa på de befintliga företag som har potential att expandera sin verksamhet och anställa fler. För det tredje ser vi med stor oro att den psykiska ohälsan ökar i flera grupper, inte minst bland unga tjejer och hos äldre. Enligt Folkhälsoinstitutet minskar alkoholanvändandet bland unga, men vi ser i dessa grupper en ökning av användandet av Cannabis och syntetdrogen Spice. Attityder bland både unga och vuxna luckras upp och dessa droger är mycket enkla att få tag på. Det drogförebyggande arbetat måste stärkas. Vi vill satsa på förebyggande insatser som främjar en god psykisk hälsa hos fler medborgare i vår region. En god och jämlik hälsa bland våra regioninvånare är grunden för en hållbar tillväxt, utveckling och ett tryggt samhälle. Slutligen ser vi också en utmaning för regionen vad gäller att konkurrera om de turister och besökare som kommer till Sverige varje år. Vår utmaning och möjlighet är att se till att vi är en attraktiv region med en stark besöksnäring som kan konkurrera med andra delar av Sverige. Entreprenörerna och företagarnas region Förutsättningarna för en stark ekonomi och en trygg välfärd i vår region är att fler företag startar och kan växa, då kan jobben bli fler och då kan vi öka resurserna till skola, vård och omsorg. Vi vill ha ett ännu starkare fokus på entreprenörskapsfrämjande insatser och en fortsatt satsning på ett starkt innovationssystem som måste lyfta till nästa nivå. Ett kliv framåt har tagits i att få ihop ett sammanhängande innovationssystem, men mer måste göras. Vi behöver öka nyföretagandet i vår region, och få fler innovationer som kan kommersialiseras och omsättas i företag och jobb. Regionen behöver växande och konkurrenskraftiga företag. Flera av de insatser som görs, av till exempel ALMI Företagspartner, riktar sig mot våra små och medelstora företag. I regeringen höstbudget satsas ytterligare medel för att stärka ALMIs verksamhet. En större andel av de offentliga medel vi satsar behöver dock riktas mot den tidigare fasen i processen och i nyföretagandet. Om vi inte satsar på att stödja och uppmuntra fler entreprenörer så sår vi inte för framtiden. 32 Vi ser en stor utvecklingspotential för företag i tjänstesektorn, där särskilt kvinnligt företagande återfinns. För att möta de utmaningar som vård, omsorg och social sektor står inför behöver nya strukturer skapas som kan bidra och stötta framväxten av idéer, innovationer och företagande inom de områdena. Fokus måste vidgas från traditionell industriell och teknisk innovation till att rymma även social innovation. Därigenom kan aktörer från flera av samhällets arenor som civilsamhälle, universitet, näringsliv och offentlig sektor gemensamt ges möjlighet att bidra till regionens utveckling med helt ny kraft. Alliansen vill därför se att mer av 1:1 medel och andra stödpengar som Region Örebro län fördelar, i större utsträckning än i dag, riktas till tjänsteföretag, besöksnäringen och gröna näringar. Tydligare riktlinjer för detta behöver tas fram. Idag går majoriteten av dessa medel till traditionell industri. Det behövs en bättre balans för ett mer differentierat näringsliv. Mål: Minst en tredjedel av de statliga 1:1-medlen ska tillfalla projekt och företagsstöd inom tjänstesektorn, social innovation och gröna näringar Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utforma riktlinjer för fördelningen av de statliga 1:1-medlen För att nya företag ska kunna startas och utveckla krävs kapital i någon form. Små och medelstora företag kan vända sig till bankerna och ALMI Företagspartner som kan bistå med finansiering och kapital. Utöver statliga medel måste mer privat riskkapital komma företagen i vår region till godo. Örebro Universitet kommer tillsammans med Region Örebro län och USÖ utvecklas som aktörer inom kunskaps- och kompetensområdet. Det är viktigt att det här finns en miljö som uppmuntrar till innovationer och i förlängningen skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagsamhet bland både kvinnor och män. Det är viktigt att regionens regelverk för vårdvalet fungerar så att det uppmuntras till entreprenörskap. Allianspartierna ser positivt på att andra aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Regionen har ett särskilt ansvar för att forskning och innovationer med grund i vår organisation används och kommersialiseras som ett bidrag till tillväxten. Nyföretagandet i vår region ligger inte på en tillräckligt bra nivå om man jämför med det nationella medelsnittet. Därför måste satsningar göras för att stärka nyföretagandet och få fler att våga satsa på att driva företag i regionen. Målsättningen är att vi ska klättra på rankingen och till 2022 finnas bland landets 15 bästa regioner vad gäller nyföretagande. Vi behöver få fler nya och växande företag inom tjänstesektorn och besöksnäringen, och se till att fler gröna näringar växer fram och etableras i vår region. Det är där de nya jobben kan växa fram och säkra att hela vår region kan leva och utvecklas på ett positivt sätt. Här finns en stor potential för vår region. Vi satsar 3 miljoner kronor för 2016 för att stärka och utveckla NyföretagarCentrums verksamheter i Örebro, Karlskoga, Kumla och Lindesberg. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att kartlägga nyföretagandet i regionen samt ta fram förslag på hur Region Örebro län kan stärka den tidiga fasen i innovationskedjan Mål: Andelen nyföretagande i regionen ska öka Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att stärka nyföretagarverksamheterna i regionen så de kan stödja fler entreprenörer och nyföretagare En avgörande framgångsfaktor är en positiv inställning till företagare och företagande i våra kommuner, hög servicegrad och kunskap om företagens villkor. Det kräver också bra samordning och ett snabbt och effektivt system. Idag finns Business Region Örebro (BRO), som ska vara en plattform för att höja effektiviteten och servicen i kommunerna gentemot företag. BRO ägs av Region Örebro län tillsammans med ett flertal av kommunerna i regionen. 33 Det är viktigt att BROs verksamhet bedrivs så ett sådant sätt att det verkligen kommer företagen till gagn. Tydliga mål, uppföljning och utvärdering är viktigt för att vi ska veta att de skattemedel som Region Örebro län satsar i BRO verkligen når sitt syfte - bättre och mer effektiv service bland kommunerna i regionen gentemot företagen. Mål: Servicen till företagen i medlemskommunerna i Business Region Örebro ska öka Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utvärdera Business Region Örebros mål och service till företagen i medlemskommunerna För ett framgångsrikt innovationssystem har vårt växande universitet och näringslivets olika aktörer stor betydelse. Samverkan och dialog är nödvändig för att komma framåt, men det behövs också en tydlig politisk viljeriktning och en klar målbild. Allianspartierna vill verka för ett starkare och vassare innovationssystem. Örebro Universitet blev nyligen rankat som nummer 350 bland 17 000 universitet i världen, det är ett mycket gott betyg som vi ska vara stolta över. Nu måste vi se till att universitets roll som motor för utbildning, forskning, kompetens och innovationer i regionen stärks ytterligare. Quattro helix, samverkan mellan akademi, näringsliv, civilsamhället och det offentliga, är en viktig framgångsfaktor för regionens långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Idag är Inkubera och Alfred Nobel Science Park viktiga byggstenar och miljöer för att vi ska kunna omsätta forskning och spetskunskap till innovationer och företag. Alliansen vill se en tydligare målsättning för Science Park och det behövs en modell för att få in än mer av forskning och utveckling i systemet. Idag drivs forskning och utveckling ofta av regionens större, internationella företag. Andelen innovationer som tas fram och kommersialiseras måste öka. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utvärdera nuvarande innovationssystem 34 Den smarta regionen , kompetens- och utbildningslyft Multikompetens, yrkesväxling och vidareutbildning måste stärkas upp i regionen för att vi ska vara konkurrensdugliga framöver. Vi ser också att möjligheten att växla yrke och snabbt kunna höja sin kompetens för att vara anställningsbar blir allt viktigare i samhället, både för individen och för att kunna möta arbetsmarknadens förändrade efterfrågan. De yrkeshögskoleplatser som regionen tilldelats, måste vi som region möta upp på ett strukturerat och målmedvetet sätt. En annan viktig funktion för att bryta utanförskap och höja anställningsbarheten är att stärka folkhögskolorna och ge dem ett bredare uppdrag. Vi måste bättre och snabbare ta tillvara på den kompetens och yrkeserfarenhet som våra nya svenskar kan bidra med till samhället och vår region. Så kallad validering av de med utbildning från andra länder och språkkunskap är en nyckel för att fler människor som kommer till Sverige ska kunna få en sysselsättning. Ska vi lyckas med att lyfta kompetensnivån i regionen måste vi dock börja i grundskolan och på gymnasiet. Hela utbildningskedjan behöver stärkas och förbättras. Höjd kvalitet och bättre resultat måste vara målet vi ställer på grundskolan och gymnasiet. Kommunerna behöver systematiskt och målinriktat arbeta med åtgärder för att höja kvaliteten och resultaten i skolan. Annars får vi på sikt problem med att stärka vår arbetsmarknad och få fler i arbete. Inom flera områden lyfts samverkan som en viktig faktor för att lyckas. I Region Örebro län har vi ett samverkansråd där valda företrädare för regionen möter kommunens valda politiker. Alliansen vill se att detta forum i större utsträckning används för att diskutera strategiska och långsiktiga frågor och där kommunernas problem och frågeställningar lyfts. Bildning Region Örebro län är huvudman för två folkhögskolor: Kävesta och Fellingsbro. Folkhögskolorna utgör tillsammans med studieförbunden och folkbiblioteken grundpelarna för den folkbildning som är ett nödvändigt inslag i en levande demokrati. Folkhögskolorna kan bidra till att stärka både individen, arbetslinjen och integrationen av nya svenskar. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att ta fram ett underlag för hur vi kan ge folkhögskolorna ett utökat uppdrag i att erbjuda utbildning som ger nya svenskar möjlighet att snabbare än idag kunna ta steget in på arbetsmarknaden Folkhälsa och förebyggande arbete En god och jämlik hälsa är förutsättningen för en långsiktig och hållbar tillväxt. Med fler friska och välmående invånare kommer vi att ha bättre förutsättningar för att öka resultaten i skolan, få fler jobb att växa och därmed kan hela regionen bli starkare. I vår region ser vi med oro att den psykiska ohälsan bland både unga och äldre ökar. Särskilt oroande är de siffror vi ser för unga tjejer där allt fler säger sig känna ökad nedstämdhet och oro (Liv & Hälsa ung 2013/2014). Den senaste undersökningen visar att det är mer än tre gånger så vanligt att tjejer känt sig nedstämda ofta eller alltid jämfört med killar i årskurs 9 i vår region. Livssituationen i sin helhet och vilket stöd man har hemma är starkt påverkande. Föräldrarnas utbildningsnivå är också en faktor. Vi ser en ökad stress i samhället, höga krav, en bild av att vi måste vara perfekta vilket förstärks i medierna, inte minst sociala medier, vilket förefaller påverka tjejer i högre utsträckning än killar. Motion, idrott och en aktiv livsstil har positiv påverkan på såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Det är därför oroande att så många ungdomar, framför allt tjejer, väljer bort sport och idrott när de lämnar mellanstadiet. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att ur ett jämställdhetsperspektiv sammanställa idrottsvanor och fritidsaktiviteter bland tjejer och killar i årskurs 7-9 i kommunerna 35 En attraktiv och levande region Från och med 2012 medverkar regionen i en samverkansmodell för statlig finansiering inom kulturområdet. Inriktningen för den regionala kulturverksamheten anges i den regionala kulturplanen, som fastställdes 2011. Under år 2015 har en ny regional kulturplan för perioden 2016-2019 utarbetats för behandling av Regionfullmäktige. Ett rikt kulturliv är ett viktigt inslag i demokratin. Kultur är en framgångsfaktor för regional utveckling. År 2012 fördelades för första gången de statliga kulturbidragen av dåvarande landstinget i enlighet med den statliga samverkansmodellen. Det fortsatta arbetet inom ramen för denna modell förutsätter en kraftsamling i samverkan mellan regionens kulturaktörer. I det fortsatta arbetet med samverkansmodellen och den nya kulturplanen behöver särskilt fokus läggas på vissa områden, exempelvis utveckling av infrastrukturen inom sektorn bild och form, förutsättningarna för kreativa näringar, samverkan kring Länsmusiken, samverkan mellan Länsteatern och det fria teaterlivet, satsningar på teckenspråkig teater, utveckling av strukturer för samarbetet inom filmområdet, utveckling av kultur i vården, mångfald i kulturen samt aktivt arbete för Örebro som kulturcentrum vid en storregionbildning. Som verktyg för att tillämpa den statliga samverkansmodellen används den nya regionala kulturplanen. Kulturplanen ska tillämpas med beaktande av jämställdhet, prioritering av barn och ungdom, mångfald, hållbarhet samt spridning och tillgänglighet i regionen. Verksamheten ska regelbundet följas upp utifrån dessa aspekter. En förutsättning för kulturplanen är samverkan mellan regionen, kommuner och det civila samhället. Ett aktivt och dynamiskt civilsamhälle är en grund för en fungerande demokrati. I samband med ny- och ombyggnation ska 1 procent av kostnaden avsättas för konstnärlig utsmyckning inom regionen och regionens helägda bolag. Kulturlyft De regionala kulturinstitutionerna har flera viktiga uppgifter, bland annat att erbjuda regionens invånare kultur av hög kvalitet, att både förnya kulturen och vårda det gemensamma minnet, att öka regionens attraktivitet och att göra kulturen tillgänglig för alla. De regionala kulturinstitutionerna har ett mångfasetterat uppdrag. Den regionala kulturen finansieras med både regionanslag och statliga medel. Det är regionen som har huvudansvaret för att de regionala kulturinstitutionernas framtid säkras, med undantag för Länsmusiken där Örebro kommun som majoritetsägare har det största ansvaret. I förslaget till den nya kulturplanen påtalas att den regionala infrastrukturen för sektorn bild och form är bristfällig. Till detta kan läggas att Länsmuseet har begränsade resurser i en nationell jämförelse, både generellt och vad avser möjligheten att visa konst. Alliansen anser att regionen bör göra en kraftsamling för att avhjälpa detta. Inte minst av resursskäl måste en utgångspunkt vara att samverka med befintliga aktörer. Inom teater respektive musik har goda resultat uppnåtts genom samverkan mellan Länsteatern och Stadra. Motsvarande gäller för Länsmusiken och Opera på Skäret. Dessa exempel på samverkan har även lett till förstärkning av statsbidraget. Det finns idag lokala aktörer som tillför avsevärt regionalt mervärde inom sektorn bild och form. Nämnas kan Konst på Hög i Kumla kommun och Open Art i Örebro kommun. Från aktörerna bakom dessa arrangemang har redan visats intresse för samverkan med regionen. För utvecklingsarbetet avsätts 100 000 kr under år 2016. Handlingsplanen ska utgöra ett budgetunderlag för år 2017. Länsmuseets roll i sammanhanget ska beaktas. Fokusnämnden för kultur, bildning och ideella sektorn får i uppdrag att: under 2016 utarbeta en handlingsplan för att stärka regionala infrastrukturen för sektorn bild och form innefattande samverkan kring bland annat Konst på Hög och Open Art 36 Örebro läns museum erhöll i budget för år 2015 1 miljon kr. för omställningsarbete för att bättre harmonisera med kulturplanen och dess utvecklingsområden. Detta arbete behöver fortsätta under år 2016 bland annat med inriktning på att skapa förutsättningar för barn och ungas delaktighet i museets arbete. För år 2016 avsätts därför 1 miljon kr. I den nya kulturplanen konstateras att inom kultursektorn dans saknas en fungerande infrastruktur. Utbudet i regionen av professionell scenisk dans består i huvudsak av fria dansgrupper som följer turnéslingor med föreställningar och workshops. Verksamheten får idag ett begränsat ekonomiskt stöd, bestående av regionala och statliga medel. Från och med år 2017 bör den regionala satsningen utökas med 0,5 miljoner kr. Kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa näringar är väl lämpade att bidra till en ökad tillväxt i regionen. Företag inom denna sektor bidrar till att skapa attraktiva regionala miljöer. Regionen bör stimulera utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna genom inrättandet av en kreatörslots. En kreatörslots är en mäklarfunktion mellan kulturskapare, näringsliv och offentlig sektor. Lotsen ska fungera som klustermotor för att utveckla och hålla ihop nätverk inom den kulturella och kreativa sektorn. För ändamålet avsätts 0,5 miljoner kr. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att inrätta en kreatörslots Kultur och hälsa Forskning visar att människor mår bra av att engagera sig kulturellt. Många utsätts för stress både i hemmet och på arbetet, och det leder till såväl kroppslig som psykisk ohälsa. Kulturen kan bli en oas där människor kan få kraft för att må bättre. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att starta en process för kultur på recept i Region Örebro län Ideella sektorn För att motarbeta socialt utanförskap är det angeläget att Region Örebro län stödjer arbetet med social ekonomi och sociala innovationer. Social ekonomi syftar till att människor som hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad inkluderas i meningsfull verksamhet som leder till egenförsörjning, ger människor egenmakt, självkänsla och egenvärde. För samhällsekonomin är det bra om sjukskrivningar och beroende av försörjningsstöd minskar, men framförallt är det bra för den enskilda människan. Det är därför viktigt att regionen stödjer samarbetet mellan stiftelsen Cesam, Coompanion och Länsbygderådet. Etableringen av Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Region Örebro län kommer att ha en central roll för stöd och rådgivning. Folkbildningen har en oerhört stor betydelse som kulturspridare. Folkbildningen är den i särklass största kulturarrangören med många arrangemang, ofta genomförda tillsammans med föreningslivet. Den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen främjar i allra högsta grad folkhälsan. Det egna frivilliga bildandet skapar egenvärde, självkänsla och välmående, och motverkar isolering och utanförskap. Det är angeläget att regionens stöd till folkbildningen säkerställs. Bland det stöd som regionen ger till det civila samhället märks bidrag till 1-3-åriga projekt inom kultursektorn. För att ta vara på potentialen ska en förstärkning med 0,5 miljoner kr göras till kulturprojekt inom det civila samhället. Vid fördelning av projektstöd ska utöver nu gällande parametrar särskilt beaktas stödens spridning över regionen. 37 Nämnden för samhällsbyggnad Nämnden för samhällsbyggnad ansvarar för Region Örebro läns infrastruktur för transporter och kommunikation, kollektivtrafik, samhällsplanering och miljö, energi och klimat på regional nivå. Nämndens viktigaste uppgifter är att bevaka regionens plats i omvärlden, utgöra kollektivtrafikmyndighet och arbeta strategiskt för en sammanhållen region för en utveckling i positiv riktning. Regionens plats i omvärlden och de stora stråken Region Örebro län är och ska fortsätta vara en nationell knytpunkt för landets godstrafik. Här är det viktigt att vi bevakar vår position i EU projektet ScanMed där framförallt Hallsbergs rangerbangård är av betydelse. Vidare bör arbetet fortsätta med att utveckla vår nodposition, för intermodala transporter, där man alltså lastar om mellan olika transportslag. Mål: Region Örebro län ska vara en nationell knytpunkt för godstrafik Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg är en annan viktig förbindelse för regionen. Det är glädjande att arbetet för tågförbindelsen Stockholm-Oslo påbörjats, och det är angeläget att regionen även i fortsättningen, genom det gemensamma bolaget Stockholm-Oslo 2.55, är med i arbetet. Regionen måste vidare bevaka vår koppling till Ostlänken, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Det finns flera vägar, E20, E18 och Rv50 som är särskilt viktiga för regionen, och som behöver underhållas och utvecklas för att regionen ska behålla och klara av godstrafiken. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att aktivt arbeta med tågförbindelsen StockholmOslo 2.55 Samhällsplanering Det är viktigt att Nämnden för samhällsbyggnad tar del i utformandet av den nya regionala översiktsplanen (RÖP). Den ska utgå från perspektiven långsiktig hållbar utveckling såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt. I arbetet med att ta fram den nya RÖPen ska regionen sträva efter sammanhållning och utveckling av regionen. Samtidigt är det nödvändigt att arbeta nära de närliggande regionerna inom östra mellansverige så vi drar åt samma håll i samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen är en av grunderna för en regional tillväxt och utveckling. Med en väl genomtänkt samhällsplanering ges regionen möjlighet att blomstra och växa. Bostadsbyggande och näringslivet är centrala frågor för den regionala samhällsplaneringen. Bostadsbyggandet ska inkludera privata aktörer, och det behöver finnas en nära dialog mellan de olika aktörerna, kommunerna och regionen. På så sätt får vi en övergripande bild över behoven, och hur regionen utvecklas. Då kan bostäder byggas på väl valda områden som främjar både de enskilda kommunerna och regionens tillväxt. För att regionen ska utvecklas på bästa sätt måste samhällsplaneringen också ske nära näringslivet. Genom att involvera näringslivet i samhällsplaneringen får regionen en möjlighet att anpassa framtidsplaner efter den efterfråga och det behov som näringslivet ser och har. Mål: En samhällsplanering som gynnar och knyter samman den växande regionen Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att samverka nära kommunerna och näringslivet i samhällsplaneringen Kollektivtrafik För att skapa en sammanhållen region där invånarna fritt och snabbt kan röra sig från en punkt till en annan har kollektivtrafiken en viktig roll. Kollektivtrafiken behövs både inom, och mellan kommunerna. 38 Regionen har påbörjat att, i enlighet med Tåg- och Expressbusstrategin, arbeta med att knyta ihop noderna i regionen. Strategin innebär nya lösningar, bland annat expressbussar till och från Örebro för de kommuner som inte har järnvägskommunikation. Strategin sträcker sig till 2030, och det är viktigt att regionen fortsätter det påbörjade arbetet för att förenkla för rörligheten inom regionen. För att så många som möjligt ska välja att färdas kollektivt måste regionens invånare se tydliga vinster i att använda sig av kollektivtrafiken. Miljövänliga drivmedel i bussarna är ett bra incitament för att få fler att välja kollektivt, men det behöver också finnas andra vinster. Det måste gå att lita på att bussarna kommer i tid, att det är ett tryggt färdmedel och att bussen stannar på strategiskt genomtänkta platser anpassade efter arbetsplatser och knytpunkter. Finansieringsgraden i kollektivtrafiken måste öka för att vi ska klara de långsiktiga satsningarna. Det sker framförallt genom ett ökat antal resenärer, men även taxornas utformning har betydelse. Mål: Ökad grad av avgiftsfinansiering i kollektivtrafiken Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utreda finansieringsgraden i samband med den taxeöversyn som ska göras För att knyta samman regionen är det viktigt att det finns ett väl utbyggt infrastruktursystem med strategiska bytespunkter. En översyn måste göras för att garantera att regionen har bytespunkter som svarar på behoven hos invånarna. Det ska vara enkelt att byta transportsätt mellan buss, tåg, cykel och bil. Region Örebro län saknar en långsiktig plan för framtidens drivmedel. Det har varit mycket diskussioner kring vilket drivmedel som är att föredra, och det är dyrt att ändra riktning allt för många gånger. Därför är det av stor vikt att regionen arbetar fram en drivmedelsstrategi för att ha ett samlat mål för framtidens trafik. I regionen har det satsats mycket på biogas som drivmedel, och det är viktigt att en ny drivmedelsstrategi tar det i beaktning för att maximalt dra nytta av de satsningar som redan gjorts. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att ta fram en långsiktig drivmedelsstrategi som ger ramar inför kommande upphandlingar av trafik Så långt det är möjligt ska det finnas kollektivtrafik att tillgå i hela Region Örebro län, men det är dyrt att driva kollektivtrafik. Inom vissa glesbefolkade områden i regionen är det inte möjligt med regelbunden kollektivtrafik. Därför är det också viktigt att de som bor på landsbygden har goda förutsättningar för att åka bil. Den långsiktiga drivmedelsstrategin bör även ha en plan för hur regionen ska uppmuntra till användandet av miljöbilar för att minimera miljöpåverkan för de som är beroende av bil. Här kan laddstolpar för elbilar vara ett alternativ. För att se till resandet i hela regionen måste bilen ses som ett komplement, inte en konkurrent. Logistikregion Som logistikregion passerar stora mängder gods Region Örebro län varje dag. I framtiden väntas godstrafiken öka drastiskt. Genom utbyggande av järnvägarna kan en del av ökningen läggas på godståg, men det kommer inte att vara möjligt att lägga all godstrafik på järnvägen. Region Örebro län är ett logistikcentrum, därför är det viktigt att i framtida planering ta med förutsättningar för de transporter som sker på väg. Truckstop i Örebro förenklar för långtradartrafiken genom regionen, men för att långtradarna ska åka genom regionen behövs det fler möjligheter längst med vägarna där långtradarna kan stanna för chaufförernas raster. Det behövs därför göras en genomlysning av förutsättningarna för gods på väg. Mål : Region Örebro län ska vara ett logistikcentrum Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att en göra en genomlysning för gods på väg inom regionen 39 Bredband Bredbandsutbyggnaden i regionen måste fortsätta. En bredbandskoordinator ska anställas för att tillsammans med länsstyrelsen arbeta vidare mot målet 90 % fiberanslutning. Regionstyrelsen får i uppdrag: att anställa en bredbandskoordinator Örebro flygplats Region Örebro län har tillsammans med Örebro, Kumla och Karlskoga kommuner gått in i ett långsiktigt och aktivt ägande av Örebro flygplats. Den är idag den fjärde största fraktflygplatsen i landet och har en strategisk betydelse för näringslivet i regionen. Den starka positionen ska bevaras och utvecklas. Hösten 2015 etablerades en reguljär flyglinje med Köpenhamn vilket på sikt kommer stärka näringslivets och hela regionens konkurrenskraft. Region Örebro län och övriga ägare av flygplatsen måste fortsatt finna vägar för att utveckla flygplatsområdet. Fler aktörer måste öka sitt intresse i flygplatsens utveckling. Målet är att flygplatsens självfinansieringsgrad ska öka. Ett arbete bör inledas för att utreda hur Örebro Airport City skulle kunna gestaltas för att bevaka att Örebro flygplats är väl rustad i den nationella och internationella konkurrensen. Regionstyrelsen får i uppdrag: att starta en utredning om hur området kring flygplatsen ska kunna utvecklas vidare Miljö- och klimatfrågor Fokusnämnden för miljö- och klimatfrågor ska långsiktigt och strategiskt arbeta med klimatfrågor i regionen. Nämnden ska även bereda energi- och klimataspekten i ovanstående nämnds ansvarsområde. Regionfullmäktige har antagit ett Energi- och Klimatprogram, det är ett styrande dokument för det externa miljöarbetet. Det hjälper och inspirerar regionens kommuner, företagare, organisationer och invånare att göra energieffektiviserade lösningar samt välja förnybar energi. Det är viktigt att Region Örebro län är en ledande aktör samt koordinator när det gäller regionens miljöarbete. En god dialog med regionens kommuner är nödvändigt, därigenom kan man byta erfarenheter och lära av varandra. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att initiera och upprätthålla en nära samverkan med regionens kommuner avseende energi- och klimatfrågor Region Örebro län ska bli en region med stor användning av alternativa drivmedel, exempelvis biogas eller el som drivmedel för transporter. En fortsatt omställning från användning av fossila bränslen i kollektivtrafiken till miljövänligare drivmedel är viktigt och får en stor fortsatt positiv inverkan på miljön. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utarbeta en strategi för ladd-stolpar till elbilar i regionen Fordonspark För att regionens medarbetare, inom samtliga verksamhetsområden, enkelt ska kunna förflytta sig innehar och förvaltar idag Region Örebro län sin egen fordonspark. Det finns fördelar, men även risker med det. Vi vill utreda möjligheten att lägga ut fordonsparken på entreprenad i den utsträckning det går. Regionen kan i en upphandling tydligt kräva bra och kvalitativa fordon ur ekonomisk, säkerhetsmässig samt miljösynpunkt. Detta bidrar också till att regionens resurser kan läggas på andra verksamheter. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utveckla hur regionens fordonspark kan läggas ut på entreprenad 40 Samhällsekonomiska förutsättningar Internationell ekonomi De västerländska börserna återhämtade sig i juli efter den turbulens som rådde på marknaderna under juni i samband med den grekiska skuldkrisen. Under augusti har i stället de kinesiska börsernas fall påverkat övriga världen. Besked väntas om hur den kinesiska regeringen kommer att agera på händelserna och om den amerikanska centralbanken påverkas av detta inför sitt kommande räntebeslut. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år. Sveriges ekonomi Den svenska börsen steg ytterligare under sommaren men hade sedan en nedgång under augusti till följd av turbulensen till följd av fallet på den kinesiska börsen. På valutamarknaden försvagades samtidigt den svenska kronan mot samtliga större valutor. Riksbankens beslutade om ytterligare en sänkning av reporäntan med 10 punkter till -0,35 procent i juli i syfte att få upp inflationstakten genom ökad konsumtion och ökat investerande. Genom sänkt ränta försvagas kronkursen och svensk export får en konkurrensfördel. Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. BNP förväntas öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016. Även exporten väntas få en god tillväxt de närmaste åren. Trots starka inkomstökningar och växande befolkning har hushållens konsumtion utvecklats betydligt sämre än förväntat i år, vilket också har påverkat SKLs prognoser nedåt. De räknar med att hushållens mycket höga sparkvot består 2016 och vänder endast långsamt nedåt 2017 och 2018. Även om investeringarnas ökningstal är höga så är även dessa lägre än tidigare bedömning. Sysselsättning och arbetsmarknad Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan samma takt, varvid arbetslösheten förutses förbli hög. Arbetskraftsökningen beror i stor utsträckning på invandring och då nyanlända har svårare att matchas mot tillgängliga jobb, minskar arbetslösheten långsamt och beräknas vara 7 procent 2017. Prognosen för 2015 är 7,7 procent och under 2016 förväntas arbetslösheten uppgå till 7,5 procent. Befolkningsförändringar Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på befolkningsförändringar och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. De demografiska behoven ökar framöver i allt snabbare takt för sektorn. Statistiska centralbyrån har gjort en ny befolkningsprognos för 2015-2060. Under 2016 beräknas tiomiljonersgränsen för befolkningen att uppnås. De närmaste åren förväntas en stor folkökning, främst beroende på ett antagande om en fortsatt hög invandring till Sverige. Den demografiska volymframskrivningen, givet genomsnittliga prislappar, ger med dessa nya förutsättningar större behovsökningar. Åren 2016–2018 är den extra ökningen 0,3 procent för landstingen. Dessa år uppgår de beräknade demografiska behoven till i genomsnitt 1,6 procent för landstingen, vilket är högre än tidigare (snitt 2000-2014 på 0,9 procent). Kommunerna kommer att ha ännu högre behovsökningar. Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror delvis på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen inte för alla områden täcker de faktiska kostnaderna. Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott på drygt 3 miljarder kronor eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring 41 med cirka 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förbättringen beror dock till hälften på engångsintäkter i Landstinget i Uppsala län vid försäljning av fastigheter. Därtill kan konstateras att resultatet 2013påverkades kraftigt negativt av tillfälliga poster på 5,6 miljarder kronor. Rensat för dessa faktorer försämrades i stället resultatet för sektorn med cirka 2 miljarder kronor mellan 2013 o 2014. För 2015 redovisar landstingssektorn per april en sammantagen prognos på minus 1,5 miljarder kronor. Då ingår återbetalning från AFA med totalt 1,3 miljarder kronor. Regeringens budgetproposition Den 21 september lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2016 till riksdagen. Regeringens prognoser visar en stark skatteunderlagstillväxt med väsentligt större ökningstal och samtidigt en lägre konsumtionsprognos än SKL: s bedömningar hittills. I höstbudgeten föreslås hälso- och sjukvården förstärkas med 1 miljard 2016. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning och övergår från 2017 till generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning, vilket innebär 30 miljoner kronor för Region Örebro län. Professionsmiljarden utges under perioden 2016–2019 med 1 miljard per år och ersätter de tidigare tillgänglighetssatsningarna. Rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för professionerna, mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt förbättrade förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen. Regionorganisationens andel av statsbidraget beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. Kvinnosjukvården förstärks med 400 miljoner årligen för perioden 2016–2018. Statsbidragen som är riktade mot förlossningsvården skulle ge regionorganisationen 12 miljoner kronor om fördelning görs efter invånarantal. Villkoren för statsbidraget är ännu inte fastställt. Satsningen på cancervården fortsätter. Mellan 2015 och 2018 avsätts 500 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader. Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40–74 år införs från halvårsskiftet 2016 och kostnadsfri tandvård upp till 23 års införs stegvis från 2017. Båda reformerna kompenseras landsting och regioner i det generella statsbidraget och innebär motsvarande bortfall av patientavgifter. För 2016 beräknas beloppet för regionorganisationen till 3 miljoner kronor. Avgiftsfri vård för personer över 85 år genomförs från 2017 och kompenseras i det generella statsbidraget. Då Region Örebro län redan infört avgiftsfrihet för denna grupp kommer statsbidraget att utgöra ett tillskott på 6 miljoner kronor per år. Kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år införs och kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 införs och finansieras inom läkemedelsförmånen. Från regeringens vårproposition finns även en satsning på att alla barn och unga i åldern 8–19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0–7 år. Regeringen har avsatt 120 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019. Förutsättningarna för att ta del av statsbidraget är ännu inte fastställda, men eventuell ersättning blir en resultatförstärkning då regionorganisationen redan ersätter glasögon för denna åldersgrupp. Region Örebro läns prognos 2015 Resultatet per 31 juli uppgår till 194 miljoner kronor. Helårsresultatet beräknas vid denna tidpunkt till 170 miljoner kronor, vilket är i linje med det budgeterade resultatet, då det förutom ett resultat på 20 miljoner kronor omfattar en reservation för framtida kostnadsökningen på 42 150 miljoner kronor. Verksamheternas prognos är per juli ett underskott på 142 miljoner kronor. Prognosen kan dock komma att revideras när delårsrapporten per augusti fastställs. Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och 2018 Förutsättningar Budgeten utgår från beslutad budget 2015 och plan 2016-2017 samt planeringsförutsättningar från SKL och regeringens budgetproposition från september. Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas per oktober till 2,3 procent för 2016, samt 2,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018. Det innebär att index för 2016 har reviderats ned jämfört med index som angavs i förutsättningarna för arbetet med budget 2016 (2,7 procent). Kalkylen innehåller en uppräkning med SKLs prognostiserade index för åren 2016-2018. Skatteintäkter och generella statliga bidrag Beräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer per oktober för riket avseende skatteunderlaget för perioden 2015–2018. Skatteunderlagstillväxten tilltar betydligt i år jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande ger en positiv effekt 2015. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger inte lika brant. För 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan 2008. Beräkningarna från SKL utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framför allt två faktorer som föranlett revideringar i oktoberprognosen jämfört med prognosen från augusti. Den ena är utvecklingen på arbetsmarknaden, där sysselsättningen under sommaren har utvecklats lite svagare än förväntat och en del förslag i regeringens budgetproposition för 2016 som beräknas öka sysselsättningen och skatteunderlaget. 43 Skatteintäkterna beräknas 2016 till 6 601 miljoner kronor, vilket är 289 miljoner kronor mer än budgeten för 2015. Utjämningsavgiften och generella statsbidrag beräknas till 1 971 miljoner kronor. Bland de generella statliga bidragen finns bidraget till landstingen för läkemedelsförmånerna m.m. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse gjorde i mars en överenskommelse med Socialdepartementet om detta bidrag för 2015. Förutom det ordinarie bidraget erhölls bidrag för merkostnaderna för läkemedel mot Hepatit C. För åren därefter finns ingen överenskommelse om storleken på bidraget, men aviseringar har gjorts att det kommer innehålla kompensation för både avgiftsfrihet för läkemedel till barn upp till 18 år och för Hepatit C-läkemedel. Satsningen på läkemedel till barn gäller från 1 januari 2016 kompenseras motsvarande ca 10 miljoner kronor för regionorganisationen 2016. Specialdestinerade statsbidrag I budgeten har nedanstående specialdestinerade statsbidrag tagits upp till följande belopp: Sjukskrivning/rehabiliteringsgarantin Stimulansmedel psykiatrin 30 miljoner kronor 5 miljoner kronor Planeringsreserv God hushållning innebär att ha en reserv för oförutsedda resultatsvängningar. Det kan handla om såväl uteblivna intäkter som tillkommande kostnader, till exempel kan den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden medföra en risk att den bedömda skatteunderlagstillväxten inte blir lika stark som budgeterats. Mot bakgrund av detta budgeteras en ekonomisk reserv på 50 miljoner kronor per år. Framtidens utmaningar Region Örebro läns ekonomiska planering omfattar även en långsiktig reserv för att möta kommande kostnads- och utgiftsökningar inom regionorganisationens verksamheter. För detta ändamål har 150 miljoner kronor lagts in i budgeten. Årets resultat Årets resultat utifrån ovan angivna förutsättningar uppgår till 109 miljoner kronor, inklusive reserv för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Resultaten innebär att Region Örebro län redovisar en ekonomi i balans under budget och planperioden. Investeringar För 2016 är investeringarna beräknade till sammantaget 699 miljoner kronor. För fastighetsinvesteringar särredovisas byggnationen av H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro. Se vidare i bilaga om investeringsbudget. 44 Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr) Fastighetsinvesteringar exkl H-huset Fastighetsinvesteringar H-huset IT-investeringar Medicintekniska investeringar Övriga investeringar SUMMA 303 192 31 120 53 699 Pensionsplaceringar Region Örebro län har sedan 2008 gjort placeringar i en kapitalportfölj med målsättningen att möta framtida pensionsutbetalningar. Avkastningsmålet uppgår till 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Avkastningsmålet skall ses långsiktigt. I enlighet med beslutad finanspolicy ska uppkommen avkastning återinvesteras. Sedan 2015 ingår fordran på Region Örebro läns förvaltnings AB i kapitalportföljen med 150 miljoner kronor. Avkastningen på denna utgörs av ränta enligt reversen plus del av utdelningen från förvaltningsbolaget, för 2016 uppgående till 10 miljoner kronor. I syfte att uppnå målsättningen behöver placeringen i pensionsmedelsportföljen matcha ökningarna av avsättningen till pensioner inklusive löneskatt. För 2016 beräknas ökningen av avsättningen uppgå till knappt 200 miljoner kronor. Kommande år beräknas dock ökningen uppgå till 270 miljoner kronor, varför en placering på 235 miljoner kronor 2016 skapar utrymme för en jämn placeringstakt. Känslighetsanalys Region Örebro läns ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar ekonomin i hög grad. En känslighetsanalys är ett sätt att visa hur olika förändringar påverkar regionorganisationen finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar ekonomin (mnkr): Löneförändring 1% Förändring av övriga driftkostnader 1% Förändring skatteunderlaget med 1% 10 öre förändrad utdebitering +-48 +-38 +-66 +-57 45 Regionens ekonomi och de ekonomiska utmaningarna Regionens ekonomi, Skatteunderlagsprognosen och prognosen för landstingsprisindex de kommande åren pekar på att de två kommande åren kan ge ett mycket positivt ekonomiskt utfall. Kraftig ökning av skatteunderlaget som en följd av den jobbtillväxt som Alliansregeringens reformer lagt grunden till samtidigt som en närmast obefintlig inflation ger begränsade kostnadsökningar. Vi ser dock kraftiga kostnadsökningar 2018 och framåt. Pensionskostnaderna stiger relativt kraftigt, kostnader för tågtrafiken i Mälardalen ökar kraftigt, kapitaltjänstkostnaderna för Etapp 2 tillkommer år 2020 med ca 130 mnkr (i dagens kostnadsläge) och samtidigt stiger antalet äldre kraftigt. Sammantaget pekar det på behovet av att de närmaste åren med god ekonomi vidta åtgärder för att kunna begränsa kostnadsökningarna på längre sikt. Vi ser därför ett starkt behov av satsningar på förebyggande arbete, på IT-satsningar för att förenkla och rationalisera för vårdens medarbetare samt på ledarskap för att ta vara på den kapacitet som finns i regionens organisation. Regionens finansiella mål och ekonomisk politik 2016-2018 Region Örebro läns ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta skapar förtroende för organisationens förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska tider. Det är därför nödvändigt att Region Örebro län över en konjunkturcykel redovisar ett överskott på ca 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det skapar även ett utrymme för att långsiktigt klara stora investeringar och stigande pensionskostnader. Det pågår en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården som ger ökade möjligheter till förbättringar inom diagnostik och behandling. All verksamhet måste göra förändringar för att möta nya krav, och inte bara lägga till det nya utan att det gamla berörs. Genom ett aktivt förändrings- och effektiviseringsarbete skapas ett utrymme för satsningar genom omfördelningar. Ett generellt effektiviseringskrav på 20 mnkr läggs på förvaltningarna, vidare behålls rationaliseringskravet på administration om 20 mkr. För 2017 och 2018 läggs ett effektiviseringskrav på 0,5% på samtliga nämnder och förvaltningar. Avkastningskravet på LoVS höjs till 3 miljoner kronor. För att klara utveckling inom sjukvården och för att möta utmaningarna ser vi det även viktigt att justera avgifterna inom sjukvården. Vi föreslår därför en generell uppräkning av avgifterna med 25 % samt att högkostnadsskyddet inom hälso- och sjukvården höjs till 1100 kronor, som gäller i de flesta landsting i landet. Vidare föreslår vi att avgiftsfri hälso- och sjukvård gäller upp till 20 års ålder. För preventivmedel följer vi SKLs rekommendation. Intäktsförstärkningarna och effektiviseringskravet skapar ett utrymme för framtidsinriktade satsningar. Sjukhusen har under flera år gått med stora underskott och prognosen för 2015 pekar på fortsatt växande underskott. För att ge sjukhusen och psykiatrin realistiska möjligheter att klara verksamheten inom ramarna tillför vi därför 40 mnkr som ramförstärkning till sjukhusen. Primärvården förstärks med ytterligare 20 mnkr. En marknadsstrategi för att sälja mer vård förstärker möjligheter att sälja mer vård vilket ger ytterligare intäkter och stärker framför allt USÖ:s position. Vi satsar därför 2 miljoner för att förstärka arbetet med såld vård. För att utveckla neurokirurgin vill vi utveckla en NIMA-avdelning på USÖ. För det ändamålet tillförs 13 mnkr. 40 miljoner ger utrymme att ge vård i tid och klara vårdgarantins krav. 46 20 miljoner skapar bättre förutsättningar att utveckla bättre vård för de sjuka äldre. 20 miljoner avsätts för att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten. Vi vill även utveckla det moderna ledarskapet som behövs för att klar sjukvårdens och landstingets utmaningar, det handlar inte om mer resurser utan om sätt att arbeta. För att korta köerna och införa valmöjligheter inom specialistvården öppnar vi för LOV och tillför därför 10 mnkr i särskild satsning för detta. För att skapa karriärtjänster för extra skickliga specialistutbildade sjuksköterskor satsas 5 mnkr. För att utveckla området e-hälsa satsar vi 5 miljoner extra. 2 miljoner satsas för att stärka regionens kulturinstitutioner. 3 miljoner satsas för att förstärka arbetet med nyföretagandet i regionen. Den mycket kraftiga tillströmningen av flyktingar kräver ekonomisk beredskap, varför vi avsätter 5 miljoner för detta. Det är nödvändigt att USÖ ges goda möjligheter att få tillgång till ny medicinsk teknik. För 2016 utökar vi därför anslaget för ny medicinsk teknik med 10 miljoner. Vi vill också utreda möjligheterna att investera i en strålkniv 2017, för att utveckla neurokirurgin på USÖ. Det finns ett stort behov av bättre IT-system. Vårdens medarbetare behöver bättre stöd-system. Vi tillför därför 10 mnkr för att skapa ett rejält utrymme för investeringar i området. Medicinsk teknik och IT-system är betydligt viktigare för vårdens utveckling än investeringar i vindkraftverk. Vi föreslår därför att byggandet av egna vindkraftsverk blåses av och tidigare beslutad ram om 32 mnkr därför upphävs. De pengarna kan i stället läggas på investeringar i en strålkniv 2017. Övergripande mål och uppdrag Varje enhet och klinik ska ligga i den övre halvan i jämförelse med jämförbara enheter i landet vad avser kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och produktivitet. Regionens resultat ska uppgå till minst 250 mnkr. Verksamheternas resultat ska vara minst noll. Investeringar för regionens egna verksamheter ska finansieras med egna medel. Regionens ska avsätta minst 235 mnkr för pensionsändamål. Tidigare beslut att avsätta 32 mnkr för investeringar i vindkraft upphävs. 47 Kalkyl 2016-2018 RESULTATRÄKNING Prognos 2015 -7 818 Budget 2016 -8 095 -292 -125 -60 -49 110 -50 -150 -40 -7 818 -156 -68 -8 150 Summa skatteintäkter Summa generella statsbidrag och utjämning mnkr Regionbidrag Varav avskrivningar Särskilda satsningar Ramförstärkning Tidigare och kommande beslut Ökade intäkter Planeringsreserv Framtida utmaningar Löne- o prisuppräkning inkl läkemedel Summa Resultat från verksamheten Regiongemens (pensioner, statsbidrag m m) Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat -8 419 Plan 2017 -8 094 -298 -125 -60 -49 110 -50 -150 -185 -8 604 Plan 2018 -8 094 -304 -125 -60 -49 130 -50 -150 -482 -8 881 -67 -118 -253 -8 043 -8 487 -8 722 -9 134 6 312 6 300 6 601 6 876 7 178 1 866 1 901 1 971 2 034 2 070 59 -67 -8 77 -66 11 68 -48 20 70 -117 -48 75 -181 -107 20 170 105 140 8 Budget 2015 -7 822 -272 -59 -79 -150 -8 110 DRIFTBUDGET mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Regionbidrag -16 -17 -17 -17 Regionstyrelsen Regionstyrelsen och regionkansliet Hälsovalsenheten primärvård Tandvårdsenheten Regionservice -327 -1 372 -193 -150 -352 -1 422 -196 -155 -352 -1 422 -196 -155 -352 -1 422 -196 -155 Nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning -5 067 -5 282 -5 282 -5 282 Nämnd för samhällsbyggnad -392 -432 -432 -432 Nämnd för regional tillväxt -208 -219 -219 -219 -19 -19 -19 -19 -8 095 -185 -8 280 -482 -8 577 -50 -125 -60 -49 110 -150 -8 604 -50 -125 -60 -49 130 -150 -8 881 -118 -323 -253 -456 Regionfullmäktige Gem nämnd för företagsh.o tolk Tidigare fattade budgetbeslut Löne- och prisjustering, inkl läkemedel Regionbidrag -68 -10 -7 822 Resultat från verksamheten Planeringsreserv Särskilda satsningar Ramförstärkningar hälso- och sjukvård prim vård Tidigare och kommande beslut Ökade intäkter Framtidens utmaningar Summa verksamheter Regiongemensamt Varav pensionskostnader -7 818 -156 -79 -59 -150 -8 110 -7 975 -50 -125 -60 -49 110 -150 -8 419 -40 -259 -68 -272 -67 -304 DRIFTBUDGET mnkr Specialdestinerade statsbidrag Statsbidrag professionens kompetens Förstärkning hälso- och sjukvården Standardiserade vårdförlopp cancerprocessen Rehabgaranti/minskad sjukfrånvaro Vårdgaranti Vävnadsdirektiv Stimulansmedel psykiatri Patientsäkerhet Pensioner Pensionsutbetalning Löneskatt på pensionsutbet Pensionsutbetalning ÄDEL Löneskatt på pensionsutbet ÄDEL Övrigt Ökad pensionsskuld Avgiftsbestämd del KAP-KL Förändring pensionsskuld Löneskatt avg.best del KAP-KL Löneskatt på pens.skuldsförändr Avsättning utöver KPAs kalkyl Löneskatt på premiebetalning KAP-KL Schablonber pensionskostnad Schablonber löneskatt Pensionsmedelsförvaltning Arbetsgivaravgifter Tandvårdsmoms Patientförsäkring LÖF premie Internräntor Likvidkonto Lån fastigheter Lån inventarier AFA återbetalning 2004 års premier Citybanan Avkastningskrav Regionservice Regionservice, hyresavkastn Folktandvården Summa Verksamhetens nettokostnader Budget Prognos Budget Plan Plan 2015 2015 2016 2017 2018 30 30 30 30 30 30 30 5 5 5 -276 -67 -286 -69 -308 -75 -2 -268 -65 -9 -2 -2 -2 -2 -2 -171 -134 -42 -33 -179 -128 -43 -31 -190 -129 -46 -31 -25 -199 -134 -48 -32 -25 -208 -220 -51 -53 -25 362 88 366 89 -1 1 17 -30 371 90 381 92 391 95 16 -37 16 -40 16 -43 1 66 13 50 -1 1 66 12 1 66 12 1 66 12 25 60 1 25 60 1 25 60 1 30 40 5 -264 -64 16 -30 2 63 10 -2 30 12 33 1 4 10 25 60 1 -1 -40 -68 -67 -118 -253 -8 150 -8 043 -8 487 -8 722 -9 134 BALANSRÄKNING mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar 2 649 647 2 610 618 2 961 674 3 490 701 3 962 798 91 174 132 24 132 24 132 24 132 24 Summa anläggningstillgångar 3 561 3 384 3 791 4 347 4 916 Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj 1) Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj Summa omsättningstillgångar 142 400 2 064 668 3 273 150 615 1 959 969 3 693 150 615 2 204 769 3 738 150 615 2 464 515 3 744 150 615 2 844 184 3 793 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Justering med post "Framtida utmaningar" Summa eget kapital 6 834 7 077 7 529 8 091 8 709 1 551 20 150 1 721 1 547 170 1 717 1 717 106 150 1 973 1 973 141 150 2 264 2 264 9 150 2 423 Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar 3 164 64 3 228 3 165 57 3 222 3 386 30 3 416 3 684 0 3 684 4 153 0 4 153 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 282 1 603 1 885 273 1 865 2 138 264 1 876 2 140 255 1 887 2 142 246 1 887 2 133 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 834 7 077 7 529 8 091 8 709 1)Bokförd utdelning/avkastning återinvesteras, beräknas till 10 mnkr per år KASSAFLÖDESANALYS mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering med post "Framtida utmaningar" Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för utnyttjade avsättningar Justering för övr ej likv.påverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Justering ej likvidpåverkande poster, bef revers Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning långfristiga skulder Minskning långfristiga fordringar Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten Budget 2015 20 150 272 220 -22 Plan 2017 Plan 2018 291 213 141 150 298 273 9 150 304 443 36 15 15 15 761 0 876 0 921 0 -24 711 -21 1 -31 11 11 0 616 660 772 888 921 -518 -699 -854 -873 -36 -554 -502 15 -78 -565 -699 -854 -873 -180 150 -9 150 -9 -9 -9 -30 141 -9 -9 -9 -28 -29 -30 208 35 -5 640 0 32 171 Budget 2016 106 150 292 197 UTBETALNING BIDRAG STATLIG INFRASTRUKTUR ÅRETS KASSAFLÖDE Prognos 2015 39 Särskilda satsningar 2016 Korta köerna Bättre vård för sjuka äldre Utveckla USÖ Arbeta mer förebyggande Utveckla vårdvalen Kompetenssatsning Utveckla e-hälsan Beredskap för flyktingar Öka nyföretagandet Utveckla kulturen (mnkr) 40 20 15 20 10 5 5 5 3 2 125 Ramförstärkning hälso- och sjukvården Ramförstärkning primärvården 40 20 60 Tidigare beslutat Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Neonatalavdelning 35 på USÖ, ombyggnation och personalförstärkning Centrum för sällsynta sjukdomar, lokalformering på USÖ Dopningsmottagning, egenfinansiering av tidigare projekt KBT på nätet, fortsatt satsning efter projekttid Externa vårdplatser, förlängning avtal inför upphandling Nämnden för samhällsbyggnad Upphandlad trafik västra länet Upphandlad trafik södra länet Regionstyrelsen E-hälsa, nationella beslut inklusive lokala effekter Folkhögskolekurs för personer med förvärvad hjärnskada WiFi-nät heltäckande (drift, finns även bland investeringar) (mnkr) 4,4 1,0 2,0 1,0 1,7 2,3 10,0 8,0 2,4 5,5 38,3 Kommande beslut Stockholm-Oslo 2.55, driftbidrag vid eventuellt köp av aktier i gemensamt bolag Örebro läns flygplats Alfred Nobel Science Park AB, preliminärt ökat bidrag för ökat ägande (mnkr) 1,0 9,0 0,7 10,7 Ökade avgifter Effektiviseringskrav Mer såld vård Summa ökade intäkter (mnkr) 36,5 43,0 30,0 109,5 tkr AVSKRIVNINGAR Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Fastigheter Inventarier -140 000 -132 000 -143 400 -147 700 -144 000 -148 000 -150 000 -148 000 -156 000 -148 000 Summa avskrivningar - 272 000 - 291 100 - 292 000 - 298 000 - 304 000 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -347 300 -300 000 -495 000 -679 000 -628 000 -171 100 -202 000 -204 000 -175 000 -245 000 - 518 400 - 502 000 - 699 000 - 854 000 - 873 000 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar fastigheter Bruttoinvesteringar inventarier Summa investeringar Investeringsbudget Alliansen Bilaga 2. Investeringsbudget. Innehåll Investeringsbudget ................................................................................. 2 Investeringsbudget Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar över 10 miljoner kronor Investeringsprocessen för fastigheter inleds med ett beslut om att en förstudie ska inledas. Beslut om detta tas av politisk ledning, regiondirektören själv eller regiondirektören efter ansökan från förvaltningschef. Efter förstudien beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet om de objekt som ska fortsätta till planeringsfas. Samtidigt tas beslut om budget för kommande investeringsfas. Beloppet finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter beslut genomförs planeringsfasen, vilken består de två stegen avdelningsfunktionsprogram och rumsfunktionsprogram. Efter avslutad planeringsfas beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet för varje enskilt objekt om investeringen ska gå vidare in i projekteringsfas. Samtidigt tas beslut om budget för projekteringsfasen. Budgetbeloppet finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter projekteringsfasen ska ett beräknat belopp för totalinvesteringen vara fastställt. Regionfullmäktige tar då ett nytt beslut per enskilt belopp för den samlade investeringen för de objekten som ska fortsätta in i byggfasen. När byggfasen är avslutad görs en dokumentation med uppföljning av projektet innan inflyttning sker. Varje fas ska dokumenteras enligt framtagen mall inför nästa beslutspunkt och investeringsbelopp och tidplan ska revideras till varje beslutspunkt. Processen framgår av nedanstående bild. 2 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Investeringar per förvaltning Belopp i miljoner kronor. Förvaltning Byggnader Hälso och sjukvårdsförvaltningen 182,3 Hälso och sjukvård, Etapp 2 USÖ 191,5 Folktandvården IT MT Övrigt Totalt 113,5 25,9 321,7 191,5 10,5 78,4 78,4 4,8 Regional utveckling 4,7 30,8 6,4 42,0 17,8 22,5 15,0 15,0 7,5 7,5 Regionstyrelsen externa hyresgäster SUMMA 20,0 0,1 Regionservice Regionstyrelsen 3,0 0,1 Regionhälsan Regionservice (Fastigheter) 6,5 494,8 30,8 110,0 53,1 698,7 Fastighetsinvesteringar 2016 Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter för åren 2016 till 2019, för H-huset också för 2020. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med en efterföljande beskrivning av varje enskilt objekt överstigande 10 miljoner kronor i beräknad investeringsutgift. För redovisade objekt som är i förstudie-, planerings- och projekteringsfaser är beloppen grovt uppskattade. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso och sjukvårdsförvaltningen Beräknad utgift* Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö 90,0 10,0 20,0 20,0 20,0 USÖ, framtidens neonatal 60,0 3,0 7,0 25,0 25,0 USÖ, M-huset omstrukturering laboratorium medicin 58,0 10,0 25,3 16,0 USÖ H-huset, underkulvert till media 30,0 20,0 10,0 USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet Urologi 32,9 20,5 0,0 12,4 USÖ, Reservvatten 31,0 8,5 8,0 14,5 USÖ F-huset, Fertilitetsenheten 30,0 1,5 6,5 USÖ, omstrukturering av kvinnokliniken 12,0 0,0 10,0 5,4 6,7 2,0 USÖ M-huset, fastighetsnätet 9,9 1,7 USÖ, O-huset uppgradering MR 1,5 tesla (MT 2087) 6,0 6,0 USÖ, O-huset CBCT (2534) 3,0 3,0 USÖ, klinikgemensam behandlingsenhet 3,0 1,0 2,0 USÖ, centrala UPS 2,4 0,4 1,0 Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 10,0 12,0 2,8 1,0 3 (25) USÖ, Kulvertlåsning 2,0 2,0 USÖ, legionellaåtgärder 1,5 1,5 USÖ, informationsdisken Gallerian 1,5 1,5 USÖ, B-huset kvinnokliniken ultraljud (2245) 1,1 0,1 USÖ, utredning dialysen 1,0 1,0 USÖ, diskmaskin fiberbronchscop (MT 2196) 0,6 USÖ, kefalostat (2115) 0,5 0,5 USÖ, Cyclotron (MT 2615) 0,5 0,5 USÖ, LC-MS/MS (2437) 0,3 0,3 USÖ, telemitiutrustning (MT 2356) 0,3 USÖ, B-huset, mammografi utbyte utrustning (2088) 0,2 0,2 USÖ, Intraoperativ CT (1365) 0,2 0,2 USÖ, t-huset ombyggnation forskningslab 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 129,3 35,0 59,3 25,0 10,0 19,0 2,0 2,0 8,0 7,0 Karlskoga, reservvatten 8,0 7,0 1,0 Karlskoga, entréhall H-blocket 3,0 1,5 0,0 1,5 Lindesberg, akutmottagning och saneringsstation 69,1 40,0 18,0 11,1 Lindesberg, byggnation reservkraft el 21,0 7,5 13,5 Lindesberg, reservvatten, projektering ny byggnad 9,5 4,0 2,5 3,0 Lindesberg, ombyggnad och flytt av kirurgmottagning 6,0 2,0 4,0 Lindesberg, kylanläggning avd 1, 2 och 5 2,0 Psykiatri, anpassning L-huset, slutenvård ink avd 5 15,0 5,0 2,0 8,0 Psykiatri, anpassning läkarstudenter 6,0 4,0 0,5 0,5 1,0 Psykiatri, behov av nya lokaler Kga Lasarett 6,0 0,5 0,0 1,0 4,5 Psykiatri, anpassning av fd arkiv L-huset 4,0 2,0 0,0 2,0 Habilitering, tillgänglighets- och arbetsmiljöanpassningar 1,5 Karlskoga, ombyggnad operation samt sterilcentral Karlskoga, ombyggnad Rehab med bassäng 4 (25) 0,3 1,0 2,0 1,5 Primärvård, ny VC Lindesberg 105,3 1,5 Primärvård, anpassning lokaler läkarstudenter 18,0 16,0 2,0 Primärvård, utbyggnad Mikaeli VC 10,0 1,0 1,0 Primärvård, ombyggnation / omstrukturering Karla VC 3,0 Primärvård, utredning om- och 2,0 Alliansens investeringsbudget 7,0 0,3 0,5 40,8 56,0 8,0 2,7 1,5 Region Örebro län utbyggnad Lillån VC Primärvård, ombyggnation reception Pilgården Hälso och sjukvårdsförvaltningen 0,7 816,5 161,6 0,1 0,6 182,3 234,3 161,3 57,0 Objekt: USÖ. Framtidens neonatal En ny avdelning för att bedriva modern och patientsäker neonatalvård på universitetssjukhuset tillskapas. Efter utbrott av MRSA i början av 2014 reducerades antalet intensivvårdplatser från 5 till 3 för att bl.a. minska risken för ny spridning av bakterier. Under hösten 2015 genomförs vissa justeringar på avdelningen för att kunna öppna två tillfälliga intensivvårdsplatser som klarar vårdhygienisk standard. Detta innebär att patienter inte behöver vårdas i andra län. Behovet av en ny modern neonatalavdelning kvarstår dock även efter dessa åtgärder. En förstudie och ett planeringsarbete genomförs under 2016. Framtidens neonatal Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 1,2 1,2 Planering 1,8 1,8 Projektering 3,0 3,0 Byggnation 54,0 4,0 25,0 25,0 Summa bygginvestering 60,0 7,0 25,0 25,0 0,0 3,0 varav byggnadsanknuten konst 0,6 0,3 0,3 Utrustning/Inredning exl MT-investering 5,0 2,5 2,5 27,5 27,5 Totalt för objektet 65,0 0,0 3,0 7,0 Objekt: USÖ. M-huset omstrukturering laboratorium medicin Investeringen syftar till att effektivisera resurserna inom laboratorium medicin för åstadkomma en ökad kapaciteten av laboratorieprover. Omstruktureringen innebär en koncentration av laboratorium medicins olika verksamheter till M-huset. Frigjord yta finns efter att enheten kliniskt forskningscentrum flyttat till Campus. Lokaler som lämnas i F-huset frigörs för annan verksamhet. M-huset omstrukturering laboratorium medicin Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 58,0 6,7 10,0 25,3 16,0 Plan 2019 Förstudie Planering Projektering Byggnation Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 5 (25) Summa bygginvestering 58,0 6,7 varav byggnadsanknuten konst 0,2 Utrustning/Inredning exl MT-investering 4,0 0,5 62,0 7,2 Totalt för objektet 10,0 10,0 25,3 16,0 0,1 0,1 1,5 2,0 26,8 18,0 0,0 0,0 Objekt: USÖ. Underkulvert till media under H-huset Det krävs större dimensioner på rörledningarna till H-huset för att öka redundansen på mediaförsörjningen mellan undercentralerna i byggnaderna. Detta innebär att ledningarna blir för grova för att korsa transportkulverten med tänkt takhöjd. I och med detta uppstår kravet på en underkulvert för all media. Underkulvert till media, under H-huset Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,6 0,6 Planering 0,9 0,9 Projektering 1,5 1,5 Byggnation 27,0 17,0 10,0 Summa bygginvestering 30,0 0,0 20,0 10,0 0,0 0,0 30,0 0,0 20,0 10,0 0,0 0,0 Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet Objekt: USÖ. B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi Urologiverksamhetens utomlänsuppdrag ökar vilket medför behov av lokalförändring och större lokalytor. Verksamheten har också förändrats vad gäller provtagning, preparathantering, analyser och telefonrådgivning, vilket också ställer nya krav på lokaler. En ombyggnad planeras där dagkirurgiska ingrepp i lokalanestesi sker på mottagningen. Omstruktureringen skulle innebära ett snabbare patientflöde och frigöra operationstid i O-huset. B-huset poliklinisk verksamhet Urologi Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Byggnation 32,9 20,5 Summa bygginvestering 32,9 20,5 varav byggnadsanknuten konst 0,2 0,2 Utrustning/Inredning exl MT-investering 2,0 2,0 34,9 22,5 Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 12,4 0,0 0,0 0,0 12,4 0,0 0,0 0,0 12,4 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet 6 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Objekt: Reservvatten – USÖ, Karlskoga och Lindesberg Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Utifrån dessa rekommendationer finns ett behov att utveckla reservvattenförsörjningen vid länets tre sjukhus. Reservvatten- USÖ, Karlskoga och Lindesberg Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Byggnation 48,5 19,5 11,5 17,5 Summa bygginvestering 48,5 19,5 11,5 17,5 1,3 2,0 12,8 19,5 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 3,3 51,8 19,5 Objekt: USÖ. Fertilitetsenheten F-huset vån 2 Nya metoder och ny utrustning inom fertilitetsverksamheten har medfört behov av förnyelse av lokalerna. Nya lokaler för verksamheten skulle ge en möjlighet att kunna erbjuda fler inom- och utomlänsbehandlingar av god kvalité. En förstudie och ett planeringsarbete föreslås genomföras under 2016. Fertilitetsenheten, F-huset vån 2 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,6 0,6 Planering 0,9 0,9 Projektering 1,5 1,5 Byggnation 27,0 5,0 10,0 12,0 Summa bygginvestering 30,0 6,5 10,0 12,0 varav byggnadsanknuten konst 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 2,7 Totalt för objektet 32,7 0,0 1,5 0,1 0,0 1,5 6,5 0,7 2,0 10,7 14,0 Objekt: USÖ. Omstrukturering av kvinnokliniken En större upprustning av B-huset genomfördes åren 1993/1996. Verksamheterna har sedan dess förändrats. Vissa riktade förändringar har genomförts för ett antal av klinikerna. Den föreslagna omstruktureringen syftar till att genomföra en mer långsiktig lösning av lokalerna i huset. Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 7 (25) Omstrukturering av Kvinnokliniken Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 12,0 2,0 0,0 10,0 Summa bygginvestering 12,0 2,0 0,0 10,0 0,0 0,0 varav byggnadsanknuten konst 0,1 0,1 0,0 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 0,6 0,1 0,0 0,5 0,0 0,0 12,6 2,1 0,0 10,5 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad operation samt sterilcentral Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på bland annat ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Sterilcentralens lokaler och utrustning anpassas för dagens behov. Sterilcentralen är centralt placerad på operation vilket gör att ombyggnad kan sker samtidigt som operationslokalerna byggs om. Ombyggnationen innebär stora förbättringar ur miljö-synpunkt. Ombyggnad operation o sterilcentral Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 129,3 35,0 59,3 25,0 10,0 Summa bygginvestering 129,3 35,0 59,3 25,0 10,0 0,0 0,5 0,3 10,0 0,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,8 Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 15,0 2,0 6,5 6,5 144,3 37,0 65,8 31,5 Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad Rehab med bassäng Ombyggnationen ersätter nuvarande rehab med bassäng från 1972. Bassängen bedriver dagligen träning för ca 100 deltagare. 8 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Ombyggnad Rehab med bassäng Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 19,0 2,0 2,0 8,0 7,0 0,0 Summa bygginvestering 19,0 2,0 2,0 8,0 7,0 0,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,2 0,1 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 1,9 0,9 1,0 8,9 8,0 Totalt för objektet 20,9 2,0 2,0 0,0 Objekt: Lindesbergs lasarett. Akutmottagningen och saneringsstation Ombyggnationen medför ett säkrare patientflöde in till akutmottagningen. Planeringen innebär en första sluss till ett väntrum och därefter en sluss till sjukvårdsdelen. En saneringsstation byggs för patienter som har blivit utsatta för kemikalier vid olyckshändelser. Akutmottagning och saneringsstation Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Byggnation 69,1 40,0 18,0 11,1 Summa bygginvestering 69,1 40,0 18,0 11,1 varav byggnadsanknuten konst 0,5 0,5 Utrustning/Inredning exl MT-investering 3,0 1,5 72,1 41,5 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet 1,5 18,0 12,6 Objekt: Lindesbergs lasarett. Byggnation reservkraft el En ny reservkraftanläggning är nödvändig för att lånsiktigt säkerställa patientsäkerheten enligt dagens normer och krav på kapacitet. De förändringar som sker på sjukhuset (ny dialysmottagning och ombyggnation av akutmottagen) har möjliggjort en tillfällig reservkraftsanläggning. Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 9 (25) Byggnation reservkraft el Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Förstudie 0,4 0,4 Planering 0,6 0,6 Projektering 1,0 1,0 Byggnation 19,0 5,5 13,5 Summa bygginvestering 21,0 7,5 13,5 0,0 varav byggnadsanknuten konst 0,1 0,0 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 1,0 0,5 0,5 8,0 14,0 Totalt för objektet 22,0 0,0 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Objekt: Psykiatrin. Anpassning av L-huset USÖ, slutenvård inklusive avd. 5 Avdelning 5 för BUP (f.n. i E-huset) och avd.2 för vuxenpsykiatrin har båda fått upprepade påpekanden för brister i vårdsäkerhet och arbetsmiljö från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Därför är beslut fattat att inrymma avd. 5 i L-huset och därmed förbättra sambandet till akutverksamheten och övrig heldygnsvårdsverksamhet. Genom att använda en flygel kopplad till nuvarande avd. 2 för BUP och samtidigt begränsa avdelningens uppdrag till 12 vårdplatser uppnås en positiv effekt för båda avdelningarna. Riskbedömning och konsekvensanalys pågår parallellt med byggprojektering för att utreda möjligheter att ta vara på tidigare miljö för Tillnyktringsenhetens avgiftningar i anslutning till akutmottagningen för korta insatsepisoder och därmed kunna erbjuda oförändrat vårdplatsantal. Verksamhetens behov av en ECT-enhet för att öka kapaciteten för elchocksbehandlingar ingår också i projekteringsuppdraget. Behovet är identifierat tillsammans med Narkosenheten på USÖ där i nuläget behandlingarna sker och kapaciteten är för låg för de behov som faktiskt finns. Anpassning L-huset, slutenvård ink avd 5 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Byggnation 15,0 5,0 2,0 8,0 Summa bygginvestering 15,0 5,0 2,0 8,0 varav byggnadsanknuten konst 0,2 0,1 0,1 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 1,5 0,5 0,5 0,5 16,5 5,5 2,5 8,5 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet 10 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Objekt: Primärvården. Ny vårdcentral Lindesberg Planeringen av en ny vårdcentral i Lindesberg är genomförd och projektet går under 2016 in i byggfasen. Ny VC Lindesberg Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Byggnation 105,3 1,5 7,0 40,8 56,0 Summa bygginvestering 105,3 1,5 7,0 40,8 56,0 1,5 0,5 1,0 10,0 5,0 5,0 45,8 61,0 Plan 2019 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 115,3 1,5 7,0 0,0 0,0 Objekt: Primärvården. Anpassning lokaler läkarstudenter Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum för läkarstudenter. Anpassning lokaler läkarstudenter Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Byggnation 18,0 16,0 Summa bygginvestering 18,0 16,0 2,5 2,5 20,5 18,5 Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 Hälso- och sjukvården, etapp 2 USÖ Hälso och sjukvården, Etapp 2 USÖ Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 120,0 81,5 12,5 15,0 5,0 6,0 1 036,8 81,5 120,0 320,0 270,0 180,0 Etapp 2A Entré A-huset anslutningsgång 14,0 0,0 0,0 0,0 1,5 12,5 Etapp 2A Anpassning befintlig entré A-huset 0,0 1,7 14,0 56,0 49,5 Förberedande arbete Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus 15,7 0,0 0,0 Etapp 2B ombyggnad befinligt A-hus 1,0 1,0 0,0 Etapp 2C om och tillbyggnad akuten 216,0 14,5 24,0 56,0 19,0 4,0 0,0 15,0 Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset Region Örebro län Alliansens investeringsbudget Utblick 2020 65,3 16,0 11 (25) Parkeringshus/markparkering inkl entresol CV 1 233,0 4,0 4,0 60,0 80,0 Utbyggnad godsmottagning F-huset Ny nätstation ersättning för stn 04 104,0 2,5 20,0 71,5 10,0 10,6 0,0 0,0 1,1 9,5 A-husets anpassningar för fortlevnad 8 - 10 år 26,0 1,0 5,0 5,0 5,0 Fasad A-huset 15,0 0,0 0,0 15,0 Utbyggnad reservkraft 35,0 0,0 4,0 15,0 16,0 Fredsgatan 40, garagelänga 15,0 0,0 0,0 2,0 5,0 Uppsäkring framtida vattenförsörjning ringledning 10,0 0,0 2,0 5,0 3,0 1 871,1 190,0 191,5 580,6 462,7 Etapp 2 USÖ totalt 85,1 5,0 5,0 8,0 360,1 86,3 MT-utrustning H-huset tillkommer 150 miljoner Objekt: Etapp 2, USÖ Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro – benämnd etapp 2 – är en stor pågående strategisk satsning inom Region Örebro Län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Den nya byggnaden för högspecialitets vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020. Under flera år har det pågått ett förberedande arbete för att skapa förutsättningar för nya lokaler för verksamheter inrymda i A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver en ny byggnad. En sådan skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida- och framtida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och lokaler för inneliggande patienter. Samtidigt har under senare år behovet av att skapa mer väldimensionerade och funktionella lokaler för Akutmottagningen ökat för att möta nya förutsättningar i fler besök och tilltagande hot- och våldsituationer. En förstudie togs fram under 2011 som formulerade behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntades ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är • En samlad operationsenhet • En samlad slutenvård • En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna • En samlad öppenvård – korta vårdkedjor • Lokaler för forskning och utbildning 12 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län A-husets framtida användning utreddes under 2014. Utgångspunkten för budgeterade investeringsutgifter baseras på kravet att kunna upprätthålla en säker byggnad med ändamålsenliga lokaler för befintlig verksamhet fram till dess att det nya H-huset tas i bruk. Genomförandet av byggnationerna i Etapp 2 förutsätter en rad förberedande arbeten som pågår eller är genomförda, till exempel: • Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media (Se beslut från Landstingsfullmäktige dat 2011-06-20) • Planändring • El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ • Flytt av el, fiber och telekablar • Flytt av ställverk • Markundersökning inkl. geoteknik • Utredningar • Markköp • Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus) • Anslutningsvägar • El- och VVS-arbeten För att i framtiden klara parkeringsbehovet byggs parkeringshus vid USÖ-området. H-huset och akutmottagningen utgör ett särskilt projekt med specifik projektledning och styrning. Folktandvården Folktandvården Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut 13,5 0,0 1,5 3,0 Lokalanpassn i samband med unitbyte Odensbacken 4,0 2,0 0,0 2,0 Omdisponering befintliga lokaler FKC 8,0 3,0 5,0 Laxå FTV omdisp bef lokaler 5 behandlingsrum 6,0 2,0 4,0 Ombyggnad klinik Fellingsbro 5,0 0,0 0,0 0,5 4,5 36,5 7,0 10,5 5,5 7,5 Verksamhetsförändring teknik och miljö Folktandvården totalt Region Örebro län Beräknad utgift Alliansens investeringsbudget Plan 2017 Plan 2018 3,0 Utblick 2019 3,0 3,0 13 (25) Regional utveckling Regional utveckling Beräknad utgift Verksamhetsförändring teknik och miljö Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 2,5 0,0 0,5 0,5 0,5 31,5 0,5 2,0 15,0 14,0 Kävesta FHS, utökning av danshus 0,6 0,1 0,5 Fellingsbro FHS, aula förstudie 0,5 0,0 0,5 Öka tillgängligheten vid Sixtorps friluftsgård 0,5 0,0 0,5 Gamla skolhuset Sixtorp 0,4 0,0 0,4 Installation av en tre-kammarbrunn med infiltrering Blankhult 0,4 0,0 0,4 36,3 0,6 4,7 15,5 14,5 Kävesta FHS, Musikens hus Regional utveckling totalt Utblick 2019 0,5 0,5 Objekt: Kävesta Folkhögskola, Musikens hus Kävesta folkhögskolas nybygge av Musikens hus innebär en möjlighet att kunna fortsätta med denna idag uppskattade och populära musiklinje och bidrar till att stärka och förbättra förutsättningarna för den allmänna linjen. Musiklinjen på Kävesta är en av tre profilkurser och har två inriktningar, klassisk inriktning samt jazz-, pop- och rockinriktning. Musiklinjen håller en hög nivå och är en viktig del i skolans kulturprofil. Kävesta FHS, Musikens hus Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Planering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Projektering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Byggnation 31,5 0,5 2,0 15,0 14,0 0,0 Summa bygginvestering 31,5 0,5 2,0 15,0 14,0 0,0 varav byggnadsanknuten konst 0,3 0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 Utrustning/Inredning exl MT-investering 3,0 0,0 0,0 1,0 2,0 0,0 34,5 0,5 2,0 16,0 16,0 0,0 Totalt för objektet 14 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Regionhälsan Regionhälsan Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 Verksamhetsförändring teknik och miljö 0,5 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Regionhälsan totalt 0,5 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Regionservice fastigheter Regionservice, fastigheter Verksamhetsförändring teknik och miljö Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 7,0 0 1,0 1,5 1,5 1,5 250,0 65,0 30,0 40,0 40,0 40,0 Energi 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Wifi och MIN, USÖ 31,8 0,0 3,2 7,4 10,6 10,6 HIN enkelt avhjälpta hinder 26,4 24,4 0,0 2,0 Reinvesteringspeng i samband med energiprojekt 25,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Hissar USÖ 13,6 2,0 6,1 5,5 Markarbeten kaj M-huset 10,5 0,0 5,0 Utredning Karlskoga lasarett, tegelfasaden 10,0 1,0 4,0 5,0 Utredning Karlskoga lasarett, fönsterbyte alla husen 8,2 0,8 1,3 2,0 Gräsgatan, sprinkling 8,0 1,0 3,5 3,5 Hallsbergs VC, miljöåtgärder, markarbeten 8,0 6,0 2,0 Fönsterbyte Lindesbergs lasarett 8,0 2,0 2,0 2,0 Hyregästanpassning, Utsikten 8,0 6,0 0,0 2,0 Ventilation Klostergatan FTV 6,0 1,0 0,0 2,5 2,5 Kga lasarett, badet ny vent & reningsanläggning 6,0 0,5 0,0 1,0 4,5 Hallsbergs VC, utbyte belysning 5,5 3,5 0,5 0,5 0,5 Halltorp, utbyte ventilationsagg, 3 st 5,0 2,0 3,0 Klortillverkning badvatten, länet 4,0 0,0 1,5 Solkyla, Adolfsberg 4,0 0,0 4,0 Byte fönster, Hallsberg vc 4,0 0,0 2,0 2,0 Byte tak, Hallsberg vc 3,8 0,0 0,2 1,6 Belysning, Odensbackens VC 3,0 1,5 0,0 1,5 Ventilation E-huset 3,0 0,3 2,7 Belysning, Nora VC 2,5 1,5 0,0 1,0 Belysning, Pilgården Degerfors 2,5 1,5 0,0 1,0 Brand och säkerhet SBA Region Örebro län 5,5 Alliansens investeringsbudget 2,0 2,0 0,5 2,5 2,0 15 (25) Utbyte fönster, Pilgårdens VC 2,5 0,0 0,8 0,8 Hallsbergs VC, hörsal 2,0 0,5 0,0 1,5 Belysning, Fellingsbro FHS 2,0 0,5 0,0 1,5 Sop- och tvättnedkast USÖ 2,0 0,2 1,0 Fellingsbro VC, utredning och åtgärder källare grund 2,0 0,2 1,8 Utbyte entrésnurra L-huset USÖ 1,5 1,5 Länsövergripande konst 1,2 Snörasskydd, USÖ 1,0 1,0 Infodisken, Gallerian USÖ 0,5 0,5 Utredning kylanläggning hus 39 USÖ 0,5 0,5 Utredning utbyte ställverk 2 st USÖ 0,5 0,5 Utbyte ventilationsaggregat Lilla Karlahuset 0,5 0,5 Utredning fasaden F-huset USÖ 0,2 0,2 Utredning utbyte ställverk 1 st Karlahuset 0,2 0,2 Onstallation nyckelskåp 0,1 0,1 Regionservice, fastigheter totalt 550,5 0,2 142,6 0,2 78,3 1,0 0,8 0,2 0,2 0,2 112,9 93,1 69,8 Objekt: Brand och säkerhet SBA Brandskyddet i regionorganisationens byggnader är från början utformat utifrån den lagstiftning som var gällande vid uppförandet av respektive byggnad. Med tiden kan det byggnadstekniska brandskyddet försvagas samtidigt som synen på vad som anses vara skäligt brandskydd förändras. Detta medför att åtgärder ofta behöver vidtas för att lyfta brandskyddet till en nivå som är skälig enligt dagens krav. I samband med brandskyddsinventeringar och annat systematiskt brandskyddsarbete (SBA) upptäcks ofta brister i brandskyddet som behöver åtgärdas för att upprätthålla en skälig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet. Åtgärderna kan till exempel bestå av: • • • • • • Sprinkling av lokaler Brandtätning av hål Utbyte av dörrpartier Tillskapande av nya brandceller Åtgärdsarbeten på ventilationsanläggningar Kompletteringar av utrymningsvägar och -skyltar För 2016 avser budgeterade medel 20 miljoner kronor för sprinklerarbeten och 10 miljoner kronor för övriga brandsäkerhetshöjande åtgärder. 16 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Brand och säkerhet SBA Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 250,0 65,0 30,0 40,0 40,0 40,0 Summa bygginvestering 250,0 65,0 30,0 40,0 40,0 40,0 250,0 65,0 35,0 35,0 40,0 40,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet Objekt: Energisparobjekt Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar. Energisparobjekten enligt ovan utreds för närvarande i syfte att undersöka möjligheterna om samtliga eller vissa av objekten kan utgöra grund för ansökan om det särskilda statsbidraget för klimatåtgärder. Energi Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa bygginvestering 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Förstudie Planering Projektering Varav Kga lasarett, byte vent.aggregart ITpaviljonen 0,5 0,5 Kga lasarett, frekvensstyrning samt byte fläktar 0,8 0,8 Kga lasarett, omb centralånga vid PO/sterilombyggnaden 0,3 0,3 Lbg lasarett, byte vent.aggregat 0,5 0,5 Lbg lasarett, fönsterbyte 1,5 1,5 Lbg lasarett, ny belysning i verksamheternas lokaler 1,1 1,1 USÖ, centrala till- o frånluftsagg. Bättre återvinning 4,0 4,0 USÖ, gaskonvertering ångpanna 02 1,4 1,4 Totalt för objektet Region Örebro län 70,0 20,0 Alliansens investeringsbudget 10,0 17 (25) Objekt: Wifi och MIN, USÖ Utvecklingen från fasta nät mot trådlös kommunikation, både för tal (telefoni) och datakommunikation, är snabb och entydig. För Region Örebro län medför denna tekniska utveckling att följande ska tillgodose: • • • Krav och önskemål på täckning och kapacitet för mobiltelefoni (MIN) inom sjukhusen (något som är bristfälligt idag). Krav och önskemål om ett heltäckande trådlöst datakommunikationsnät (WiFi) för att kunna vidareutveckla ett mobilt arbetssätt i befintliga verksamhetssystem, men även för att kunna införa nya verksamhetstillämpningar, t ex ett nytt vårdinformationssystem där ett mobilt arbetssätt förutsätts. Krav och förväntningar från patienter och besökande på mobil täckning och tillgång till trådlös kommunikation. Detta förutsätter installation av nya fastighetsnät för MIN. För WiFi förutsätts nya och kompletterande fastighetsnät. Installation av fastighetsnät för MIN görs på de tre sjukhusen. Fastighetsnät för WiFi görs på de tre sjukhusen, Eklundavägen, Karlahuset och vårdcentralerna (inklusive samlokaliserade verksamheter). Wifi och MIN Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,6 0,6 Planering 1,0 1,0 Projektering 1,6 1,6 Byggnation 28,6 0,0 7,4 10,6 10,6 Summa bygginvestering 31,8 0,0 3,2 7,4 10,6 10,6 31,8 0,0 3,2 7,4 10,6 10,6 Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet Objekt: Reinvesteringar i samband med energiprojekt Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar. Reinvesteringspeng i samband med energiprojekt 18 (25) Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 Planering 0,8 0,2 0,2 0,2 0,2 Projektering 1,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Byggnation 22,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Summa bygginvestering 25,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Alliansens investeringsbudget 0,0 Region Örebro län Varav Kga lasarett, byte vent.aggregart ITpaviljonen 0,4 0,4 Kga lasarett, frekvensstyrning samt byte fläktar 0,2 0,2 Kga lasarett, omb centralånga vid PO/sterilombyggnaden 0,4 0,4 Lbg lasarett, byte vent.aggregat 1,0 1,0 Lbg lasarett, injustering kylsystem 0,4 0,4 Ospecificerade projekt 2,6 2,6 Totalt för objektet 25,0 0,0 5,0 5,0 Budget 2016 för beslut Plan 2017 5,0 5,0 Regionservice Regionservice Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Plan 2018 Utblick 2019 9,0 0,0 1,0 2,0 2,0 2,0 Fredsgatan ny datahall 51,0 21,0 0,0 3,0 12,0 10,0 T-huset i ordningställande lokal Regionservice fastighet 40,0 2,0 0,0 4,0 20,0 14,0 Reg.serv. lokaler USÖ-området (F-huset, fd. med.bibl.) 9,6 9,5 0,1 Arkivet A-huset ombyggnad för försörjning städ 6,0 0,0 3,7 Reg.serv. lokaler USÖ-området (K-huset IT-drift o tek) 1,1 1,0 0,1 116,6 33,5 4,8 34,0 26,0 Verksamhetsförändring Teknik-Miljö Områden Regionservice totalt 2,3 11,3 Objekt: Fredsgatan. Ny datahall För att klara tillväxten av system och funktioner tillskapas en ny primärdatahall samt arbetsplats i anslutning till hallen på Fredsgatan. Nuvarande primärhall i F-huset går inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. Region Örebro läns nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 – 2 år. Fredsgatan ny datahall Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 51,0 21,0 0,0 3,0 12,0 10,0 Summa bygginvestering 51,0 21,0 0,0 3,0 12,0 10,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst Region Örebro län 0,5 Alliansens investeringsbudget 0,3 19 (25) Utrustning/Inredning exl MT-investering 2,0 Totalt för objektet 53,0 1,0 21,0 0,0 3,0 12,0 11,0 Objekt: T-huset USÖ, iordningställande av lokaler för Regionservice fastigheter Reparation och anpassning av lokaler inom T-huset USÖ sker för att ge Regionservice fastigheter ändamålsriktiga arbetsytor inklusive omklädningsrum. Byggnationen möjliggör psykiatrins behov av ytterligare lokaler i anslutning till Lhuset då Regionservice fastigheter kan släppa lokalerna i K-huset. T-huset iordningställande lokal Regionservice fastighet Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 40,0 2,0 0,0 4,0 20,0 14,0 Summa bygginvestering 40,0 2,0 0,0 4,0 20,0 14,0 0,2 0,3 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,5 Utrustning/Inredning exl MT-investering 2,3 0,3 42,3 2,3 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Totalt för objektet 2,0 0,0 4,0 20,0 16,0 Regionstyrelsen Regionstyrelsen Budget 2016 för beslut Omflyttning regionbildning 10,0 5,0 5,0 Akuta medel 10,0 0,0 10,0 Regionstyrelsen totalt 20,0 5,0 15,0 Plan 2017 0,0 Plan 2018 Utblick 2019 0,0 0,0 Plan 2018 Utblick 2019 Regionstyrelsen externa hyresgäster Externa hyresgäster Beräknad utgift Lekebergs VC, Capio 30,0 20,0 0,0 10,0 Ombyggnad av Kullängens ädreboende, Hallsberg 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 Karlahuset, lättvårdsplatser 1,0 0,0 1,0 Hyresgästanpassning Fellingsbro förskola 1,5 0,0 1,5 86,5 24,0 7,5 45,0 10,0 Externa hyresgäster totalt 20 (25) Alliansens investeringsbudget Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 0,0 Region Örebro län Objekt: Lekebergs VC, Capio Capio, som hyr lokaler för att driva vårdcentral inom Hälsoval Örebro län, har behov av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras verksamhet. Lekebergs VC, Capio Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 30,0 20,0 0,0 10,0 Summa bygginvestering 30,0 20,0 0,0 10,0 0,0 0,0 20,0 0,0 10,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 0,0 30,0 Objekt: Ombyggnation Kullängens äldreboende i Hallsberg På uppdrag av Hallsbergs kommun verksamhetsanpassas äldreboendet för att kunna driva säker och funktionell vård. Ombyggnad av Kullängens ädreboende, Hallsberg Beräknad utgift Redan beslutat (2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 0,0 Summa bygginvestering 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 0,0 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 21 (25) MEDICINSK TEKNIK Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en beskrivning av samtliga nya objekt och reinvesteringar med investeringsbelopp över 2,5 miljoner kronor. Nyinvesteringar 2016 Hälso och sjukvårdsförvaltningen Indocyanid-grönt stapel, Öronoperation 0,7 Teleradiologisk utrustning, Kardiologiska kliniken 0,8 Neuroendoskopi, Anestesi- och intensivvårdskliniken 0,9 Bestrålningsapparat Laboratoriemedicinska länskliniken 1,4 Folktandvården Digital avtryckstagning 0,7 Allianssatsning nyinvesteringar 10,0 Summa nyinvesteringar 14,5 Reinvesteringar Hälso och sjukvårdsförvaltningen 99,6 varav objekt > 2,5 mnkr 22 (25) Odlingsrobot, Mikrobiologi 3,0 Spect CT, Röntgenkliniken 5,8 MR 1,5 tesla, Röntgenkliniken 6,0 Endoskopiutrustning, Endoskopimottagningen 4,0 Intensivvårdsventilator, Kärl och ThoraxIVA 3,5 Operationsutrustning, operationsavdelningen 4,0 Ventilator, intensivvårdsavdelningen 3,0 Ambulanser 5,2 Folktandvården 5,9 Summa reinvesteringar 105,5 Summa totalt 120,0 Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Nyinvesteringar Objekt: Indocyanid-grön stapel, Öron,- näs,- och halskliniken USÖ Utrustning för diagnostik och kartläggning av körtlar och kärl i huvud-halsområdet inom onkologin. Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor Objekt: Teleradiologisk utrustning för konferens online, Kardiologiska kliniken USÖ USÖ ämnar starta neurointerventioner på dygnet runt-basis. För att kunna genomföra ingrepp behöver man konsultera on-line centra med högre erfarenhet. Teleradiologisk utrustning kommer att behövas till båda interventionslabb, T2 och T4. Investeringsutgift: Totalt 0,8 miljoner kronor Objekt: Neuroendoskop, Anestesi- och intensivvårdskliniken USÖ Utrustning för neuroendoskopi är nödvändigt för vissa neurokirurgiska ingrepp, t.ex. s.k. ventrikulostomi vid obstruktiv hydrocephalus och inspektion av olika typer av intrakraniella hålrum. Investeringsutgift: Totalt 0,9 miljoner kronor Objekt: Utrustning för fotoferesbehandling, Labratoriemedicinska länsklinikens AK-mottagning Utrustning för fotoferesbehandling av kroniska och ev akuta GvHD hos allogentransplanterade patienter från Örebro och Värmlands län. Investeringsutgift: Totalt 1,4 miljoner kronor Objekt: Digital avtryckstagning, Folktandvården Denna utrustning medför en ny metod för avtryckstagning där patienten slipper ha avtrycksmaterial i munnen. Tandläkaren arbetar istället med en kamera för att samla information som underlag till protetiskt arbete. Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor Allianssatsning nyinvesteringar För att förstärka möjligheterna att införa ny teknik inom främst USÖ avsätts ett extra investeringsanslag om 10 miljoner kronor. Reinvesteringar större än 2,5 miljoner kronor Objekt: Odlingsrobot, Mikrobiologi, USÖ Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 23 (25) Denna utrustning är ett första steg i att automatisera bakteriediagnostiken. Den innebär bl.a. att många av patientproverna inte behöver hanteras manuellt. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 3,0 miljoner kronor. Objekt: Spect-CT, Röntgenkliniken, USÖ Ersätter en utrustning som idag är 10 år gammal. Spect-CT innebär en förbättrad diagnostik och är en kombination av en gammakamera och en datortomograf vilket ger förbättrad möjlighet att lokalisera var vävnadsförändringar med ökat upptag av isotoper är belägna. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 5,8 miljoner kronor. Objekt: MR 1,5 Tesla Röntgenkliniken, USÖ Förutom vanliga diagnostiska MR-undersökningar kommer denna uppgradering av befintlig MR innebära att utrustningen kan användas även till akuta situationer samt vid narkoser. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 6,0 miljoner kronor och byggåtgärder 6,0 miljoner kronor. Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ Ny utrustning som ersätter äldre, avsedd för endoskopiska undersökningar av magsäck samt tjocktarm. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 8,0 miljoner kronor 2016, varav 3,9 miljoner kronor beviljades 2014. Inga byggåtgärder förväntas. Objekt: Intensivvårdsventilatorer, Kärl-Thorax IVA, USÖ och Intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett Utbyte av 13 st (7 st på USÖ, 6 st på Lindesbergs lasarett) befintliga utrustningar för intensivvårdsventilation av svårt sjuka patienter. De som idag finns har passerat den tekniska och kliniska livslängden. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 6,5 miljoner kronor. Objekt: Operationsutrustning, Operationsavdelning, Karlskoga lasarett Utbyte av utrustning till nya operationssalar, t.ex. OP-bord, OP-lampor som installerades 1993-96. Utrustningarna som ska anskaffas kommer att vara anpassade till aktuella standarder och passa i de nya operationslokalerna som uppförs under planperiod 2014-2016. Investeringsutgift: Utrustningsinvesteringen utgör 11,5 miljoner kronor och byggåtgärder 108 miljoner kronor. För 2016 är utrustningsinvesteringen 4,0 miljoner kronor och byggåtgärder 37,0 miljoner kronor. 24 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län Objekt: Ambulanser Akutkliniken Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet. Investeringsutgift: Tre stycken ersätter äldre ambulanser under 2016 till en kostnad av 5,2 miljoner kronor. En till Lindesbergs lasarett, 1,7 miljoner kronor och två till USÖ, 3,5 miljoner kronor. IT-INVESTERINGAR (mnkr) Budget 2016 IT-investeringar 30,8 Investeringarna för IT-området 2016 uppgår till 30,8 miljoner kronor. Investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftsystem och bastjänstsystem. Inom ramen finns 10 miljoner kronor för att förbättrade system. Utrustning till ny Wifi strategi inkluderas med 6,9 miljoner kronor. ÖVRIGA INVESTERINGAR Förvaltning Budget 2016 varav byggansluten utrustning USÖ 6,7 1,3 Etapp 2 USÖ 0,5 0,5 Karlskoga lasarett 9,2 7,2 Lindesbergs lasarett 3,9 1,6 Psykiatri 1,7 1,1 Habilitering 0,4 0,1 Primärvården 3,5 0,3 (mnkr) H&S förvaltningen totalt 25,9 Folktandvården 3,0 Regionservice 6,4 Regional utveckling 17,8 SUMMA 53,1 Övriga investeringar för 2016 uppgår till 53,1 miljoner kronor varav 12,1 miljoner kronor avser byggansluten utrustning. Bland övriga större investeringar finns realtidsinfosystem i fordon/terminaler 12,2 miljoner kronor och kreditkortsterminaler i bussar 3,0 miljoner kronor. Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 25 (25)
© Copyright 2024