Alliansens budget 2016

1
Beslutsförslag
Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige besluta:
att anta Alliansens verksamhetsplan med budget 2016 samt
ekonomisk plan 2017-2018
att anta föreslagna mål, uppdrag och åtgärder
att uppdra åt Regionstyrelsen att snarast återkomma med
förslag till taxor och avgifter inom sjukvården där nivån har
höjts med i snitt 25 % samt högkostnadsskyddet höjs till 1100 kr
att fastställa ekonomiska ramar för nämnder, förvaltningar och
regionstyrelse för år 2016 enligt bilaga 1
att godkänna föreslagen investeringsbudget enligt bilaga 2
att fastställa skattesatsen för år 2016 till 11,55
Örebro den 27 oktober 2015
2
Innehåll
Beslutsförslag .......................................................................................................................................... 2
Vi utvecklar Region Örebro län................................................................................................................ 5
En öppen och demokratiskt styrd organisation ...................................................................................... 6
Utmaningar för Region Örebro län 2016 och framåt .............................................................................. 7
En region med kraft att utveckla vården ............................................................................................... 12
En region utan köer i vården ................................................................................................................. 15
En region där vårdval och valfrihet växer.............................................................................................. 17
En region av företagsamhet .................................................................................................................. 18
En region på väg framåt ........................................................................................................................ 19
En attraktiv arbetsgivare ....................................................................................................................... 20
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ..................................................................................... 22
Nämnden för regional tillväxt................................................................................................................ 31
Nämnden för samhällsbyggnad ............................................................................................................. 38
Samhällsekonomiska förutsättningar.................................................................................................... 41
Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och 2018 .................................................................... 43
Regionens ekonomi och de ekonomiska utmaningarna ....................................................................... 46
Regionens finansiella mål och ekonomisk politik 2016-2018 ............................................................... 46
Övergripande mål och uppdrag............................................................................................................. 47
Bilaga 1: Budget 2016 samt plan 2017-2018
Bilaga 2: Investeringsbudget
3
Den styrande majoriteten i Region Örebro län har tappat greppet om
regionens ekonomi och verksamhet, Hälso- och sjukvården beräknas gå
back med över 200 miljoner kronor. Samtidigt växer köerna kraftigt och på
vissa avdelningar går personalen på knäna.
Alliansen lägger en budget för en växande och välmående region där den
som är sjuk ska kunna få vård i tid. Vi gör extra satsningar på sjukvården,
nyföretagandet och på den förebyggande vården.
Det krävs både kortsiktiga och mer strategiska och långsiktiga lösningar för
att komma till rätta med sjukvårdens problem. Vi måste snabbt korta
vårdköerna och samtidigt utveckla sjukvården. Det kräver ordning och reda
i ekonomin och en tydligare styrning, men mindre detaljstyrning.
Vi i alliansen litar på vårdens medarbetare. Idag är det för mycket
detaljstyrning, nästan ner på plåsternivå. Vi måste ge dem som arbetar i
verksamheterna mer tid att möta patienterna så att deras kompetens
används rätt och vi höjer kvaliteten i vården.
4
Vi utvecklar Region Örebro län
Politikens uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp
Region Örebro läns verksamhet. Detta är ett uppdrag från medborgarna. Alliansen ser en mängd
utmaningar inför framtiden, både på kort och på lång sikt. För att klara framtidens utmaningar
krävs genomgripande strategier.
En region med kraft att utveckla vården
Vårdens största uppgift är att ge patienterna en kvalitativ, god och säker vård på rätt vårdnivå
med bästa möjliga effektivitet. Hög kvalitet innebär lägre kostnader. Förebyggande
folkhälsoarbete krävs för att reducera framtida välfärdskostnader.
40 miljoner kr tillförs som ramförstärkning till sjukhusen
20 miljoner kr tillförs för att förstärka primärvården
2 miljoner kr avsätts för att förstärka arbetet med såld vård
13 miljoner kr avsätts för utvecklingen av en NIMA-avdelning på USÖ
20 miljoner kr avsätts för arbetet med bättre vård till sjuka äldre
20 miljoner kr avsätts för arbetet med att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten
5 miljoner kr avsätts för arbetet med att skapa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor
5 miljoner kr avsätts för att förstärka den ekonomiska beredskapen som behövs då en kraftig
tillströmning av flyktingar sker
10 miljoner kr avsätts för nyinvesteringar i medicinsk teknik
10 miljoner kr avsätts för ytterligare investeringar i vårdens IT-system
En region utan köer i vården
Vår målsättning är en vård utan köer. Alla ska få den vård de behöver, när de behöver den.
40 miljoner kr avsätts för arbetet med att klara vårdgarantins krav
5 miljoner kr avsätts för arbetet med att utveckla området e-hälsa
En region där vårdval och valfrihet växer
Fler vårdgivare är positivt för vårdens kvalitet. Regelverket ska göra det möjligt att utöka
utbudet av vårdgivare inom såväl primärvården som den öppna specialistvården, vilket ökar
tillgängligheten och skapar möjligheter att välja vårdgivare. Det behöver också finnas större
flexibilitet för vårdcentraler av olika storlek.
10 miljoner kr avsätts för arbetet med att öppna för LOV inom specialistsjukvården
En region av företagsamhet
För att klara framtidens sjukvårdskostnader krävs en hållbar tillväxt och för det krävs ett
gynnsamt företagsklimat. Samverkan mellan regionen, universitetet, näringsliv och civila
samhället behöver utvecklas. I arbetet att stimulera företagsklimatet är det angeläget att
inkludera de gröna näringarna.
2 miljoner kr avsätts för att stärka regionens kulturinstitutioner
3 miljoner kr avsätts för att förstärka arbetet med nyföretagande i regionen
En region på väg framåt
Infrastrukturen är ett redskap för att utveckla regionen, skapa möten och nya samarbeten. Att
binda samman Stockholm-Oslo ger möjlighet till sådan utveckling. Bredband på landsbygden är
en digital infrastruktur som ska finnas tillgänglig i hela regionen.
5
En öppen och demokratiskt styrd organisation
Region Örebro län är en politiskt styrd organisation som med beskattningsrätt ansvarar för
regionen i flera avseenden. Vår uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda,
bedriva och följa upp denna verksamhet på uppdrag av medborgarna.
Avgörande för demokratin är att det ska vara enkelt för medborgaren att utkräva politiskt
ansvar för Region Örebro läns verksamhet. Då måste det vara enkelt att förstå vem som har
ansvar över vad. Det innebär att Region Örebro läns politiska organisation med nämnder och
styrelser och deras roller ska vara tydlig. Styrdokument som budget och verksamhetsplaner ska
vara lättillgängliga. I detta dokument lyfter några viktiga mål inom respektive nämnds område
som vi vill ska vara i fokus under 2016. Inom given ekonomisk ram ska det vara tydligt vem som
har ansvar för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. En utveckling av
budgetprocessen ska genomföras, där respektive nämnd har ett ansvar.
Vi i alliansen vill öka medborgarens möjlighet att följa den politiska verksamheten. Ett sätt är att
låta nämnder och styrelsers möten vara öppna för allmänheten. Då kan den som vill följa
diskussioner och beslut på plats.
Information ska vara lätt att hitta. Region Örebro läns hemsida ska vara lätt tillgänglig för den
som söker information om verksamhet knuten till Region Örebro län. Det ska till exempel vara
lätt att hitta politiska styrdokument, politiska ärenden och beslut, uppföljning av verksamhet
och resultat.
I ett demokratiskt fullmäktige finns ett antal verktyg där politiker ges möjlighet att granska
verksamheten och föreslå förändringar. Hanteringen av motioner, interpellationer och frågor i
fullmäktige ska utvecklas på sådant sätt att debatten blir mer aktuell. Det innebär att initiativ
från ledamöterna ska komma upp snabbare på dagordningen. På så sätt blir debatten mer
intressant för medborgaren att följa.
Människors förväntningar på information och kommunikation förändras med
samhällsutvecklingen. Vi vill att Region Örebro län ska ligga i framkant i kommunikationen med
medborgare och patienter. Vi vill se en utveckling av användande av digital teknik för att bättre
möta den moderna människans behov.
6
Utmaningar för Region Örebro län 2016 och framåt
Hållbar ekonomi är en förutsättning för hållbar tillväxt
Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en
god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. För att säkra den gemensamt
finansierade välfärden behöver vi i vår region en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete
är förutsättningen för välfärd, och företagsamhet är en förutsättning för arbete. Ett eget arbete
är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna.
Regionen kännetecknas generellt av låg utbildningsnivå och en lägre hälsostatus än
riksgenomsnittet samt av brister i effektiviteten och med tillgänglighetsproblem. Vården i
Region Örebro län kostar mer än riksgenomsnittet samtidigt som regionens patienter får vänta
för länge på vård.
En av de största utmaningarna för regionen är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader.
Under det kommande decenniet beräknas antalet äldre personer över 75 år att öka avsevärt.
Vi måste eftersträva att klara den gemensamma finansieringen av hälso- och sjukvården genom
en hållbar tillväxt i hela samhället. Regionen har ett ansvar att verka för hållbar tillväxt inom
regionen.
En region som växer men inte överallt
En styrka för regionen är den positiva befolkningsutvecklingen i flera kommuner. Över tid är det
framförallt den stora kommunen som växer, med både inflyttning och barnafödande. Samtidigt
minskar befolkningen i andra kommuner, som dessutom ofta med en hög andel äldre invånare.
Arbetskraft, arbetstillfällen, företagande, vård- och omsorgsbehov och kommunikationer är
exempel på faktorer som påverkas. Regionens ojämna befolkningsstruktur är en utmaning som
påverkar tillväxten. För ett starkt skatteunderlag krävs en positiv tillväxt i regionen som helhet.
När det gäller utbildning, arbetsliv, företagande och löneutveckling finns markanta skillnader ur
ett jämställdhetsperspektiv, vilket indikerar att regionens resurser tas dåligt till vara.
Män är generellt lägre utbildade än kvinnor. 25% av kvinnorna har en minst treårig
eftergymnasial utbildning jämfört med 15% av männen. Kvinnor jobbar inom vård- och omsorg
(83% kvinnor och 17% män) och inom utbildningsväsendet (75% kvinnor och 25% män),
medan män återfinns i byggbranschen, jord- och skogsbruk, transport och tillverkningsindustri
med ungefär motsvarande övervikt. Förvärvsinkomsten skiljer sig åt mellan olika delar av
regionen. Högst förvärvsinkomst (median) kan mätas i Örebro och Kumla medan den lägsta
återfinns i Ljusnarsberg. Generellt har kvinnor 74% av männens förvärvsinkomst i regionen.
Det går mycket långsamt framåt mot ett jämställt egenföretagande i regionen. De senaste tio
åren har i princip inga förändringar skett. 2012 startades 32,2% av företagen av kvinnor och
62,8% av män.
Dyr vård med sämre tillgänglighet än rikssnittet
Region Örebro län har höga kostnader för sjukvården jämfört med andra landsting och regioner
samtidigt som tillgängligheten är sämre och kvaliteten ligger i mitten. Kostnadsnivån 2012
översteg landstingsgenomsnittet med 586 kr/invånare som omräknat i total kostnad motsvarar
166 mnkr. Kostnaden för specialiserad somatisk vård respektive psykiatrisk vård överstiger
landstingsgenomsnittet medan kostnaderna för primärvård ligger lägre än genomsnittet i
Sverige. Analysen av kostnaden för specialiserad somatisk vård visar att regionens sjukhus har
en hög produktionskostnad och en låg produktivitet.
Resultaten av den medicinska kvaliteten från vår region visar att vi ligger i mitten eller nära
mitten inom många områden. Den ortopediska verksamheten fungerar mycket väl, medan
cancervården och delar av den kirurgiska verksamheten rankas lägre.
7
Fler sjuka och längre köer
Trots höga målsättningar klarar inte Region Örebro län att hålla vårdgarantin eller ta bort
patienternas väntan i vårdköer – vare sig i primärvården eller specialistvården, för
förstagångsbesökare eller för kroniker. En ökad psykisk ohälsa, en sämre folkhälsa än riket i
stort och en ökad andel äldre invånare kräver uppmärksamhet och särskilda åtgärder.
Längre köer trots fler händer
Trots många fler händer i sjukvården ökar köerna och väntetiderna till operationer i vår region.
Region Örebro län tillhör de sämsta regionerna i landet på att klara operationer och nödvändiga
behandlingar i tid. Månadssiffrorna år 2015 för patienter som väntat mer än 90 dagar är de
högsta, och sämsta sedan åtminstone 2011. I augusti var Region Örebro län tillsammans med
Jämtland på delad sista plats med 51% måluppfyllelse medan rikssnittet var 69%. Antalet
medarbetare i sjukvården har ökat. Mellan 2009 och 2014 har antalet tillsvidareanställda
årsarbetare på regionens sjukhus ökat med + 8% och primärvårdens årsarbetare ökat med +
20%. Regionens totala antal medarbetare har ökat med 647 personer eller 8,3 % (oräknat
länstrafiken) under samma tidsperiod. Mellan jan-april 2014 till jan-april 2015 ökade också
antalet årsarbetare i sjukvården med 27 läkare, 48 sjuksköterskor, barnmorskor med fler samt
55 undersköterskor.
Antalet vårdplatser på sjukhusen i regionen har samtidigt minskat med 75 st. Från 851 st. år
2009 ner till 776 st. år 2014. Trots färre vårdplatser och många fler medarbetare i vården har
regionens sjukhus under våren 2015 stängt ytterligare ca 100 vårdplatser på grund av
personalbrist. Dessutom har många vårdplatser på USÖ använts för utskrivningsklara patienter.
Region Örebro län har landets tredje högsta landstingsskatt, bara Stockholm med 12.10 samt
Kronoberg med 11.60 ligger över Örebro med sina 11.55. Region Örebro län har dessutom fått
2,1 miljarder kronor mer i skatteintäkter och statsbidrag sedan Alliansregeringen tillträdde
2006, (S) skattehöjning oräknad.
Resultaten och siffrorna visar att (S)-styret tappat greppet om verksamheten. Trots betydligt
mer resurser och medarbetare ökar köerna. Problemen handlar inte om resursbrist utan om hur
resurserna används. Det handlar om brister i vårdens organisation, styrning och ledning.
Ökad andel äldre och behov av bättre äldrevård
På tio år ökar antalet äldre med 36 % från att ha varit relativt konstant. Antalet äldre över 75 år
kommer att stiga från dagens ca 25 200 i vår region till ca 34 300 år 2023. Ökningen motsvarar
nästan invånarantalet i Degerfors kommun.
Vi lägger fler friska år till livet, men med ökad ålder ökar även behovet av vård.
Sjukvårdsbehovet stiger kraftigt efter 75 års ålder. Fler äldre leder därmed till ett kraftigt ökat
behov av sjukvård. Vården måste klara att både ge fler sjukvård och att utveckla vården så att
den bättre passar den åldrande människan för att erbjuda en bättre kvalitet i äldrevården.
Framtidens sjukvård kräver investeringar
USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla
högspecialiserad vård. USÖ behöver utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt
universitetssjukhus med läkarutbildning. Det gäller både byggnader och förnyelse av medicinsk
teknik. Förvaltningens planering utgår nu från byggnationer under perioden 2017-20 och en
investering på totalt ca 2 miljarder varav 150 miljoner i medicinsk teknik. Enbart denna del
leder till ökade kapitalkostnader om ca 130 miljoner kr per år. Det finns också behov av stora
investeringar för att hålla vårdcentraler, sjukhus och medicinsk teknik i gott skick vilket leder
till ökade avskrivningar. Det är därför nödvändigt att skapa ekonomiskt utrymme redan nu för
att göra dessa framtida investeringar möjliga att genomföra.
8
Föråldrade IT-system ger dåligt stöd i vården
De IT-system som ska stödja vårdens verksamheter innebär ofta problem för medarbetarna.
Uppgifter måste läggas in dubbelt, eller mellanarkiveras på en lapp i fickan. Gränssnitten är
svårjobbade och flera program måste användas samtidigt. Systemen ger inte det stöd till
vårdens medarbetare som de skulle kunna göra utan blir ofta snarare en belastning som slukar
värdefull tid.
Många landsting och regioner står inför likande problem. Framtida lösningar kräver samverkan
utanför den egna regionen. För att utveckla moderna system som kan bidra till en effektivare
verksamhet krävs kunskap, kompetens och investeringar.
För lite såld vård
USÖ säljer alltför lite högspecialiserad vård, vilket riskerar leda till svårigheter med att
upprätthålla kompetensnivå och kan i värsta fall leda till att USÖ förlorar sin status som
universitetssjukhus. Detta skulle innebära att man inte längre kan erbjuda praktikplatser till
studenterna vid läkarutbildningen i Örebro.
Kraftigt stigande pensionskostnader
Våra medarbetare i sjukvården ska ha en trygg pension. De sammanlagda kostnaderna för
Region Örebro läns pensioner ökar kraftigt kommande år. Enligt långtidsberäkningar gjorda av
KPA ökar pensionskostnaderna för vår region från 2012 ca 700 miljoner kr till ca 1050 miljoner
kr år 2023.
Brister i kompetensförsörjningen inom vården
Idag arbetar fler läkare än någonsin tidigare i verksamheten. Trots detta saknas det läkare inom
flera specialiteter. Vårdcentraler och sjukhus tvingas i hög utsträckning ta in hyrläkare. Systemet
med hyrläkare är dyrt och leder till bristande kontinuitet för patienter och övriga medarbetare.
Strategin att minska antalet hyrläkare har inneburit att trycket på befintliga medarbetare ökat
än mer. Utöver en dålig tillgänglighet riskerar det leda till brister i patientsäkerhet.
Tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor uppfyller inte heller det ökande behovet. När
det gäller till exempel distriktssköterskor är behovet akut. För att upprätthålla vården kommer
det vara nödvändigt att hyra in även sjuksköterskor.
Fler läkare och sjuksköterskor behöver etablera sig i Region Örebro län, oavsett om det är på en
av Region Örebro läns vårdcentraler eller sjukhus, hos en privat vårdgivare eller i form av en
egen mottagning. Idag är intresset av att etablera sig som vårdgivare i Region Örebro län
oroande lågt. Ett krångligt regelverk i kombination med en avvisande attityd leder till att
entreprenörer inom vården inte väljer att etablera sig i vår region.
Patientsäkerheten brister
Varje år inträffar omkring 100 000 undvikbara vårdrelaterade skador i landet, varav cirka 3 000
leder till dödsfall. Vårdskadorna beräknas orsaka 600 000 extra vårddygn i landet.
Patientsäkerhetslagstiftning syftar till att få ner antalet vårdskador. Lagen pekar tydligt ut
patientens rätt till delaktighet i den egna behandlingen. Region Örebro län klarar idag inte de
uppsatta målen kring vårdrelaterade skador och infektioner trots antagen nollvision där ingen
ska skadas i vården.
Stora skillnader i sjukvårdsregionen
Inom sjukvårdsregionen finns ett tjugotal sjukhus. Det är två Universitetssjukhus; Uppsala och
Örebro, fem länssjukhus; Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås och 21 länsdelssjukhus;
varav Lindesberg och Karlskoga är två. Mellan sjukvårdsregionens olika sjukhus finns det
mycket stora skillnader i både medicinsk kvalitet, tillgänglighet och kostnader för vården.
9
Bättre kommunikationer för tillväxt i hela regionen
Vårt geografiska läge, med 65 % av Sveriges befolkning inom en 30 mils radie, samt
Osloregionen, innebär att vi har möjlighet att bli ett naturliga logistiska centrum. För att nå
detta, och behålla en hållbar tillväxt i konkurrensen mellan Stockholmsregionen och
Osloregionen har vi en utmaning i att bygga goda förbindelser i främst öst-västlig riktning.
Den regionala utvecklingsstrategin pekar dessutom ut både upplevelser och den öppna regionen
som två av sina utvecklingsområden. För att möjliggöra en sådan utveckling måste infrastruktur
möjliggöra snabbt resande och arbetspendling. Stambanan, Europavägarna och RV 50 är särskilt
viktiga. Det horisontella perspektivet ekologisk hållbarhet innebär att vi måste satsa på
klimatsmarta lösningar.
Vår region har en ojämn tillväxt, vilket innebär att vi måste se till att alla delar av regionen har
möjlighet att utgöra, om inte arbetsplats, så åtminstone bostadsort för att hela regionen ska
kunna leva.
10
11
En region med kraft att utveckla vården
Vårdens största uppgift är att ge patienten en kvalitativ, god och säker vård som ges på rätt
vårdnivå med bästa möjliga effektivitet. Hög kvalitet möjliggör mer vård till fler.
Under flera år har Region Örebro län misslyckats med att hålla vårdgarantin. Man har inte heller
lyckats ta bort köerna i vården. Det gäller så väl i primärvården som i specialistvården och avser
både förstagångsbesök och återbesök. Ökad valfrihet, fler vårdgivare och effektivare användning
av vårdens kapacitet och resurser är verktyg som kan användas för att åtgärda dessa problem.
Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och
rekrytering av personal är några av utmaningarna för vårdens ledare. Ledarskapet är avgörande
i regionens sjukvårdsorganisation inför mötet med framtidens patient och dennes anhöriga.
Hälso- och sjukvården förändras. Patientlagen tydliggör patientens rätt till information och
delaktighet vilket är helt i linje med det intresse dagens patienter visar för sjukvårdsprocessen
och sin egen möjlighet att påverka behandlingens resultat. Men alla har inte den förmågan och
detta ställer nya krav på vårdens medarbetare. Vi talar om patientcentrerad vård vilket i korthet
innebär en jämlik vård utformad utifrån var och ens förmåga och önskemål.
Förebygg ohälsa
Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa. Samtidigt ska Region Örebro
län skapa förutsättningar för en bättre folkhälsa. Ju fler människor som mår bra, desto mer
resurser kan avsättas till de människor som behöver sjukvård.
Det finns en potential på flera hundra miljoner att spara för Region Örebro län genom att
förbättra folkhälsan. Socialdepartementet har gjort beräkningar som visar att en halvering av
fallolyckor, minskade vårdrelaterade skador och infektioner, arbetet med tidig upptäckt av
demenssjukdom, högt blodtryck samt effektivisering av vård och omsorg kan innebära att
sjukvården och äldreomsorgen i regionen kan undvika kostnader på ytterligare hundratals
miljoner.
Det behövs en hälso- och sjukvårdspolitik grundad på insikten att hälsofrämjande och
förebyggande investeringar i närtid reducerar framtida välfärdskostnader. Det är ur flera
perspektiv betydligt mer kostsamt att reparera och korrigera i efterhand.
Region Örebro län har tillsatt en kommission för jämlik- och jämställd hälsa som ska påvisa, och
föreslå åtgärder för att minska framtida systematisk ojämlikhet i hälsa hos befolkningen.
Angreppssättet ska vara långsiktigt och organisationsövergripande. Folkhälsan är ett resultat av
den politik som bedrivits. I vår region behöver folkhälsan bli bättre.
Att finnas i ett sammanhang stärker hälsan
Vi har ett gemensamt ansvar för att var och en som lever, bor och verkar i vår region ska ges
möjlighet till en god självupplevd hälsa. Generellt leder en låg utbildningsnivå till lägre
inkomster och en sämre hälsa. Det behöver inte vara så. Regionen i samspel med kommunerna
och det civila samhället; folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och
idrottsklubbar kan göra skillnad. Fler aktörer ska ha utrymme att utvecklas och verka för
regionens invånare.
Förebygga missbruk
Alltför många unga använder idag droger av olika slag, och bruket kryper allt längre ner i
åldrarna. En växande drogliberal attityd samt tillgängligheten av bland annat nätdroger
påverkar. Bruket av cannabis och dopingpreparat är allvarligt bland regionens ungdomar och
finns inom alla socioekonomiska grupper. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk
ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Långa väntetider i vården skapar också
missbruk av läkemedel och andra droger, vilket riskerar bli bestående.
12
Vi ser ett behov av öppet intag. Utan prövning och helt anonymt ska den som vill bryta med sitt
missbruk ges möjlighet att göra det. Det öppna intaget innebär att det går att ringa direkt till
öppenvården och få hjälp, utan att som nu först behöva ta kontakt med socialen och söka
bistånd.
Våld i nära relationer
Enligt Brottsförebyggande rådet finns det ett stort mörkertal vad gäller hur många brott som
begås i nära relationer. Vården har en stor uppgift i att fånga upp vad som hänt när patienter
söker vård. På så sätt kan upprepad skada förebyggas. Arbetet med att förebygga våld i nära
relationer ska uppgraderas. Barn som utsätts för, eller bevittnar våld eller övergrepp ska särskilt
uppmärksammas. Även våld i nära relationer mellan äldre måste uppmärksammas.
Bättre hälso- och sjukvård till allt fler äldre
Det är en styrka att allt fler människor lever friska längre. Men med åldrande kommer så
småningom ökad sjukdom. Äldre människor är generellt i större behov av vård och omsorg än
yngre människor. Det innebär att äldre individer oftare besöker vården, vilket i sin tur innebär
att det av flera skäl är extra viktigt att de får tillgång till rätt vård och behandling. För många
handlar det om ett värdigt liv och bra livskvalitet. Till detta krävs en god samverkan och
samordning av inblandade aktörer för att kunna erbjuda den äldre patienten en kvalitativt god
och säker vård.
Geriatriskt centrum i Region Örebro län
Alliansen arbetar för etablerandet av ett geriatriskt centrum i Region Örebro län. Nu etableras
ett nätverk med uppdrag att stimulera forskningen inom äldreområdet genom att skapa
”Nätverk för äldreforskning och vårdutveckling”. Detta lägger grunden till ett Geriatriskt
centrum i Region Örebro län, en arena där vård och omsorg som rör äldre patienter samordnas.
Alliansens mål är att detta också ska bli en fysisk plats där geriatrik och gerontologi utgör
kunskapsbasen, och där kunskap om multisjuka äldre ur ett helhetsperspektiv, kunskap och
insikt om diagnoser, vård- och omsorgsbehov, behandling och läkemedel blir tillgänglig för vård
och omsorgspersonal. Fler medarbetare inom primärvården med geriatrisk och gerontologisk
kompetens skapar goda förutsättningar för att öka kvaliteten i äldrevården. Det är angeläget att
påskynda den utvecklingen i takt med att antalet äldre patienter ökar.
Etablera en seniorhälsa som vägleder till bättre livskvalitet
Det går att förebygga, och därmed minska, flera av de sjukdomar och den ohälsa som drabbar
framförallt äldre. En seniorhälsa för de som är 65 + med uppdrag att genomföra regelbundna
hälsokontroller och hälsosamtal är ett verktyg för att öka livskvaliteten hos äldre, stärka hälsan
och på sikt undvika vårdsituationer. Det kan jämföras med MVC och BVC som ska finnas på varje
fullskalig vårdcentral.
Ett annat verktyg kan vara mobila läkarteam som bör införas i regionen med start hösten 2016
för regioninvånare med sviktande hälsa, och som idag gör återkommande besök på akuten. Ett
läkarbesök i bostaden när hälsan sviktar och möjligheten för läkaren att göra direkt inskrivning
på sjukhus om så behövs skapar ett lugn och är effektivt.
Utveckla universitetssjukvården och den högspecialiserade vården i regionen
Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, är motorn i regionens sjukvård. Tillsammans med
Lindesberg lasarett och Karlskoga lasarett och i viss mån Capio Läkargruppen skapas det
maskineri som vår region behöver för att kunna erbjuda universitetssjukvård och
högspecialiseradvård. För regionens utveckling, och för invånarna i Region Örebro län är det
oerhört viktigt att vi kan upprätthålla ett starkt universitetssjukhus i regionen. USÖ behöver
därför utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med
läkarutbildning. Det handlar både om ändamålsenliga byggnader och om förnyelse av medicinsk
teknik. Det handlar också om att ge USÖ förutsättningar att utveckla och upprätthålla kunskap
inom området högspecialiserad vård i syfte att få fler uppdrag att utföra och att kunna sälja mer
vård. Det är av yttersta vikt att Region Örebro län ligger i framkant när det gäller såväl klinisk
13
forskning som produktion av högspecialiserad vård. För att garantera regioninvånarna kvalitet
och kontinuitet måste USÖ, tillsammans med Karlskogas och Lindesbergs lasarett, producera
och sälja mer vård. Andelen såld högspecialiserad vård måste öka för att stärka USÖ:s position
som universitetssjukhus. Det stärker också positionen som attraktiv arbetsplats, och ger bättre
ekonomi och utvecklingskraft för USÖ. Regionen behöver öppna för möjligheten att sälja vård
utanför de geografiska och administrativa gränser vi hittills verkat inom.
Förnya USÖ genom Etapp 2
Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro, etapp 2, är en stor pågående strategisk
satsning inom Region Örebro län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för regionens invånare
som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den
högspecialiserade vården. Långsiktig planering och tydliga visioner för hur regionens
högspecialiserade vård ska se ut på 5- 10 års sikt är nödvändiga åtgärder för att Region Örebro
län ska finnas med bland de regioner som erbjuder högspecialiserad vård nationellt. Den nya
byggnaden för högspecialiserad vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020.
Investera i medicinsk teknik
Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med
hjälp av medicinsk teknik kan regionen erbjuda patienter en effektiv och patientsäker vård. Den
medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt
utrymme för investeringar inom medicinsk teknik.
Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda
möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning.
Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård som betecknar de delar av hälsooch sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet på såväl våra
tre sjukhus som i primärvården och hos folktandvården vid sidan av vårdproduktion. Dagens
forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Ytterligare satsningar för att tillsätta professuren i
primärvård är ett exempel på en viktig hörnsten för att höja statusen på våra vårdcentraler.
Vidare ska regionen, så långt det är möjligt, öppna för samarbete kring den kliniska forskningen
med aktörer från den privata sektorn.
Region Örebro län ska ta ett strategiskt ansvar för att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda
sig, förkovra sig eller göra karriär. Det är också avgörande att sjuksköterskor och läkarstudenter
väljer Örebro som studieort. För detta krävs tillgång till god praktik och AT- och ST-tjänstgöring
i regionen. Kompetensutveckling och utbildning ska löna sig. Regionen måste bli bättre på att ta
hand om resultaten av forskningen, framförallt inom hälso- och sjukvård. Förmågan att
kommersialisera innovativa idéer och patent ska utvecklas, och regionens egen verksamhet
måste bli bättre på att fånga upp resultaten.
Mål: God hälsa och en vård på lika villkor för alla som bor, verkar och vistas i regionen
14
En region utan köer i vården
Region Örebro län har under flera år präglats av köer i vården. Regionen har inte klarat av att
vare sig hålla vårdgarantin eller minska de vårdköer som finns. Det gäller så väl i primärvård
som specialistvård och drabbar både förstagångsbesökare och kroniker. Det vill vi ändra på.
Vård i rätt tid minskar lidande för patienten, minskar kostnader för regionen och ger ökade
skatteintäkter. God vård förutsätter att vården är lättillgänglig och fri från väntetider som inte är
medicinsk motiverade. Istället för att låta patienter vänta i vårdköer ska vård köpas från andra
vårdgivare.
Den bristande tillgängligheten till vården för den som drabbas av psykisk ohälsa är ytterst
allvarlig. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga.
Den nationella vårdgarantin innebär att en patient har rätt att komma i kontakt med sin
vårdcentral samma dag som man kontaktar den. Flera vårdcentraler har svårt att klara
telefontillgängligheten, vilket leder till att patienter inte har möjlighet att boka tid hos läkare.
Patienten ska garanteras att få komma till läkare inom 7 dagar om behov finns. Vårdgarantin
säger vidare att patienten ska komma till behandling och/eller operation inom 90 dagar. I
Region Örebro län tvingas dessvärre alltför många patienter vänta betydligt längre än så. Vår
målsättning är en vård utan köer. Alla ska få den vård de behöver, när de behöver den.
Tre sjukhus som en gemensam regionresurs
En viktig del i arbetet med ökad tillgänglighet är att samtliga kliniker och enheter genomför en
väl fungerande produktionsplanering, där våra tre sjukhus fungerar som en gemensam
regionresurs. Sedan tidigare kompletteras dessa tre av Capio Läkargruppen och Attendo
Rynningeviken. Det som nu behövs är närakut och närsjukvårdsplatser i södra delen av
regionen.
Rekrytera fler läkare och sjuksköterskor
Region Örebro län ska rekrytera fler läkare och sjuksköterskor. Primärvården har under flera år
tvingats ersätta fasta allmänläkare med hyrläkare, vilket är kostsamt och innebär dålig
kontinuitet. Samma situation finns inom fler specialiteter. Under året kommer sjuksköterskor av
olika specialiteter sannolikt att behöva hyras in. Att regionen ökar rekryteringen av rätt
kompetens är avgörande för en god vård.
Sjuksköterskor och läkare ska jobba med patienter
Vårdens medarbetare ska ägna sin tid till patientnära arbete. Det är viktigt att ständigt
arbeta med effektivisering av administration, planering och dokumentation. Arbetsuppgifter
som inte förutsätter vårdkompetens ska utföras av medarbetare som inte är vårdutbildade,
exempelvis städning, transporter, administrativa sysslor.
IT-systemen är bra verktyg för vårdens medarbetare
En av förutsättning för att läkare och vårdpersonal ska arbeta mer tid nära patienten är att
minska den tid som åtgår till administrativt arbete, bättre mer anpassade stödsystem och
stödverktyg är avgörande för en bättre tillgänglighet. Med system som underlättar vardagen
stärks patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och mer tillgänglig.
e-Hälsa med patientens fokus
e-Hälsa ger möjligheter till en mer effektiv och tillgänglig hälso- och sjukvård med patientens
fokus. Patienten ges ökad möjlighet till delaktighet i sin egen behandling genom enklare tillgång
till sin journal, och genom att kunna använda digitala verktyg för att kommunicera med vården.
e-Hälsa ställer höga krav på säkerhet som klarar av informationsdelningen mellan vården och
patienten.
15
Vårdcoach och mobila läkarteam
För att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten för mångbesökarna i vården vill vi arbeta
med aktiv hälsostyrning. Mångbesökare på akuten ska erbjudas en egen vårdcoach. Detta i
kombination med mobila läkarteam är trygghesskapande och bidrar till färre besök i vården.
Mål: Alla i Region Örebro län kan komma i kontakt med vården, samt erbjudas besök och
behandling inom vårdgarantin
16
En region där vårdval och valfrihet växer
Valfrihet för patienten ska prägla vårdens utformning. Fler vårdgivare är positivt för vårdens
kvalitet, för patientens möjlighet att välja vård och för personalens möjlighet att välja
arbetsgivare. Idag är det i stort sett omöjligt för både väletablerade och nya aktörer att starta
upp vårdverksamhet i Region Örebro län. Samtidigt är det svårt att rekrytera fast vårdpersonal.
Det skapar dålig kontinuitet för patienter och verksamhet, en situation som är ohållbar. Vi vill
erbjuda alla patienter en bra primärvård och öppenvård, fri från väntetider. Regelverket ska
göra det möjligt att öka utbudet av vårdgivare vilket ökar tillgängligheten. Det i sin tur gör det
möjligt för patienter att själva välja sin vårdgivare.
Tillgången till information om vården och vårdgivare i regionen ska utvecklas så att medborgare
och patienter kan ta del av vilken vård som erbjuds och finns tillgänglig. Det ska framförallt gälla
vård som ryms inom vårdgarantins ram.
Underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i regionen
Det ska vara lättare att etablera sig som vårdgivare i regionen, både inom primärvården och
inom specialistvården. Det kräver förändringar och utveckling av vårdvalsystemet. Ersättningar,
kravet på kvalitet och kompetens ska vara desamma oavsett vårdgivare.
Blod är livsviktigt
Under 2016 bör vi slå ett slag för det röda, en kampanj för att få fler att ge blod och fler
blodambassadörer. Det måste bli gratis att åka kollektivt till platsen i regionen där du lämnar
blod. Den 14 juni varje år är det WHOs blodgivardag det vill vi uppmärksamma.
Det ska vara lätt att nå sin vårdcentral
Flexibla lösningar är en förutsättning för god tillgänglighet. Det kan innebära utbud av både
större och mindre vårdcentraler och vårdcentraler med särskild inriktning. Vårdcentraler ska
drivas och följas så de är konkurrenskraftiga och erbjuder patienten en god vård.
Utveckla vårdval inom specialistsjukvården
Det ska vara möjligt att etablera sig som vårdgivare inom flera olika medicinska specialiteter.
Genom LOV ökar patienternas valfrihet och tillgång till vård. Samtidigt skapar det också
möjlighet för fler läkare och annan vårdpersonal att etablera sig i regionen, eller välja bland
olika arbetsgivare.
Efter år av påtryckningar från alliansen kan nu invånarna i Region Örebro län söka specialister i
öppenvården utan att behöva vända sig till primärvården för att få en remiss. Genom egen
vårdbegäran kan patienter komma i direktkontakt med den specialist de önskar.
Mål: Ett regelverk som gör det möjligt för fler privata vårdgivare att etablera sig i regionen
17
En region av företagsamhet
Vår vision för Region Örebro län är en region där våra invånare mår bra och har god hälsa, där vi
erbjuder en högkvalitativ utbildning och där vi verkar för att fler företag startar och kan växa. En
region med goda livsvillkor och bra kommunikationer. Då växer jobben fram, då växer
människor och då växer regionen sig starkare.
Entreprenörskap, företagande och ett starkt innovationssystem
Förutsättningarna för en stark ekonomi och en trygg välfärd i vår region är att fler företag
startar och kan växa, då kan jobben bli fler och då kan vi öka resurserna till skola, vård och
omsorg.
Region Örebro län behöver ha ett ännu starkare fokus på entreprenörskapsfrämjande insatser
och en fortsatt satsning på ett starkt innovationssystem som måste lyfta till nästa nivå. Ett kliv
framåt har tagits i att få ihop ett sammanhängande innovationssystem, men mer måste göras.
Regionen måste öka nyföretagandet, och få fler innovationer som kan kommersialiseras och
omsättas i företag och jobb. Insatser och satsningar som främjar detta behöver göras. Fokus ska
vidgas till att även omfatta sociala innovationer. Viktiga aktörer inom området är exempelvis
Ung Företagsamhet, Drivhuset, STARTcentrum, Nyföretagarcentra och Cesam.
De befintliga små och medelstora företag som är etablerade i vår region måste kunna få växa och
utvecklas. Det är viktigt både för jobben och för den totala ekonomin i regionen.
Regional utveckling
Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en
god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. För att säkra den gemensamt
finansierade välfärden behöver vi i vår region en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete
är förutsättningen för välfärd, och företagsamhet är en förutsättning för arbete. Ett eget arbete
är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna.
Vi behöver generellt lyfta utbildningsnivån i regionen och säkerställa att
kompetensförsörjningen fungerar i vår region så både företag och offentlig sektor kan hitta rätt
kompetens. Då är det viktigt att stärka hela utbildningssystemet och se till att fler elever går ut
grundskolan med godkända betyg och i högre grad söker sig vidare till högre studier. Våra
folkhögskolor spelar också en viktig roll för att stärka individer och ge möjligheten att fortsätta
utbilda sig hela livet.
Vi ser också stora problem med kompetensförsörjningen inom sjukvården och omsorgen. Med
ett ökat antal nya svenskar som kommer till vår region måste vi bättre ta tillvara den kompetens
de har med sig. Vi måste på ett strukturerat och mer effektivt sätt se till att dessa personer
integreras snabbare, och kan få sin utbildning och kompetens validerad. Här skulle
folkhögskolorna kunna spela ännu större roll.
Vi ser positivt på att andra aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Att öppna regionen
för andra vårdgivare bidrar inte bara till en större valfrihet för patienten utan också till ett
positivt företagsklimat. Det skapar möjligheter för vårdens medarbetare att välja arbetsgivare
eller att etablera sig som företagare. Dessutom har det stor betydelse ur ett
jämställdhetsperspektiv. Regionen har ett särskilt ansvar för att forskning och innovationer med
grund i vår organisation används och kommersialiseras som ett bidrag till den hållbara
tillväxten.
Mål: Ett blomstrande näringsliv där företag startar och växer
18
En region på väg framåt
Målsättningen för samhällsbyggnaden inom Region Örebro län ska vara att främja den regionala
utvecklingsstrategin på ett hållbart sätt. Visionen är att hela regionen binds samman till en
arbetsmarknadsregion, inklusive närliggande områden. Länstransportplan och
Trafikförsörjningsprogram är styrande dokument i detta avseende.
Bind samman Stockholm – Oslo 2.55 via Örebro
Vår vision är goda och snabba förbindelser mellan Stockholm och Oslo, via Örebro. Regionen ska
aktivt delta i arbetet för att trygga en långsiktig utveckling av såväl tillväxt som regional
förstoring av arbetsmarknaden. På sikt vill vi se snabbtåg mellan dessa orter, som till exempel
kan stanna i Karlstad, Örebro och Västerås. Nobelbanans byggande är här en förutsättning för
detta arbete. Region Örebro län ska vara det självklara valet vid logistiketableringar.
Infrastruktur – viktig väg att möjliggöra regional utveckling
Infrastruktur i form av vägar, järnvägar, flygplats och kollektivtrafik är viktiga verktyg för att
möjliggöra regional utveckling. Det handlar både om ökade möjligheter till arbetspendling,
utvidgning av arbetsmarknadsområden, och om förutsättning för företagsetableringar.
Kollektivtrafiken är ett sätt att minska klimatpåverkan från resande i Region Örebro län.
Långsiktigt hållbara drivmedel
Det är angeläget att Region Örebro län tar fram en långsiktig drivmedelstrategi som anger ramar
inför kommande upphandlingar av trafik. Som kollektivtrafikmyndighet ska regionen bistå
medborgarna med kollektivtrafik som i största möjliga grad är både miljövänlig och
kostnadseffektiv. En drivmedelsstrategi ska syfta till att skapa en tydlig målsättning för vilka
drivmedel regionen ska satsa på i framtiden.
En sammanknuten region för möten och nya samarbeten
Samhällsbyggandet ska ske i samverkan mellan regionen, kommunerna och andra privata
aktörer och företagare. Gemensam planering av regionens utformning gör att kollektivtrafik,
företagande och bostäder möjliggör ett strategiskt framtidsarbete där kommunerna och de stora
företagen är sammanlänkade för en blomstrande region. Infrastruktur, transport och
kommunikationssystem handlar om mer än att ta sig från en plats till en annan. Det gör det
möjligt för människor att mötas, arbeta, studera och besöka nya platser. Möten skapar nya
samarbeten och utveckling. Infrastruktur bygger broar mellan regionens olika delar, och
underlättar för möten mellan människor, samt knyter samman regionen med omvärlden.
Miljön i Region Örebro län ska vara hälsofrämjande och bra för klimatet
Region Örebro län ska i så stor grad som möjligt vara klimatneutralt. Vid all verksamhet ska
klimatbelastningen tas i beaktning. Region Örebro län är en stor arbetsgivare och betydelsefull
upphandlare av varor och tjänster, vilket ska nyttjas för att få till stånd förbättringar gällande
transporter och material för att nå målet för klimatneutralitet.
Mål: Region Örebro län är en självklar knytpunkt i Sverige
19
En attraktiv arbetsgivare
Region Örebro län är arbetsgivare åt drygt 9000 personer, vilket medför ett stort
arbetsgivaransvar. Regionen måste möta de utmaningar som idag finns för att klara
kompetensförsörjningen, skapa en trivsam arbetsmiljö för medarbetarna samt kunna möta
framtiden med moderna och effektiva arbetsformer.
Regionen ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för såväl nya som befintliga medarbetare
inom vården. Dagens situation med allt för högt tryck på personal, hyrläkare och
hyrsjuksköterskor och allmän brist på personal riskerar både patientsäkerheten och
personalens psykiska och fysiska hälsa.
Ledarskap
Ett tydligt och utvecklande ledarskap är nyckeln till en väl fungerande arbetsplats. Det är viktigt
att såväl nya som befintliga ledare får stöd och mandat att utveckla, förändra och förbättra sina
verksamheter för ett bättre arbetsklimat och bättre rutiner för patienter. Utifrån Region Örebro
läns ledarskapspolicy behövs en strategi för hur dagens- och morgondagens ledare ska utvecklas
och växa i rollen som ledare som kan möta utmaningar med moderna och effektiva arbetsformer
i en organisation som är flexibel och håller hög kvalitet.
Utbildning och kompetensutveckling
Region Örebro län ska vara en arbetsgivare som ser medarbetarna som en strategisk resurs. I en
kunskapsintensiv verksamhet som sjukvården, är kompetensutveckling och utbildning oerhört
viktigt. Därför måste dessa områden löna sig för medarbetarna.
För att stimulera medarbetare att utvecklas inom organisationen ska det utöver chefs- och
forskartjänster finnas karriärvägar i vårdens verksamheter. Som universitetssjukhus måste en
hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som
män att kombinera sin tjänst med studier och forskning.
Vi vill införa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor för att på så sätt uppvärdera utbildning
och för att premiera de skickligaste sjuksköterskorna. En karriärtjänst ska ha specifika kriterier,
som exempelvis att hålla sig uppdaterad kring aktuell forskning, vara drivande i
utvecklingsarbete på arbetsplatsen och stötta kollegor i utvecklingsarbetet. En sådan
karriärtjänst ska också innebära ett extra lönelyft utöver ordinarie löneöversyn.
För att möta rekryteringsbehovet av specialistsjuksköterskor ska möjligheten för sjuksköterskor
att vidareutbilda sig lyftas till en central, strategisk nivå. Regionen ska erbjuda
utbildningstjänster som ett steg för vår framtida kompetensförsörjning. Kompetenser som
exempelvis distriktssjuksköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor är
prioriterade, men även kompetens inom geriatrik och demens behövs för att bättre möta
utmaningen med allt fler äldre patienters specifika behov.
Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda
möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning.
Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård, som betecknar de delar av hälsooch sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet vid sidan av
vårdproduktion. Det gäller på alla våra tre sjukhus så väl som på vårdcentralerna och
folktandvården. Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Därför måste ytterligare
satsningar för att tillsätta professurer inom den nära hälso- och sjukvården göras, inte minst för
att höja statusen på våra vårdcentraler. Vidare bör den kliniska forskningen öppnas upp för
samarbete med aktörer från den privata sektorn så långt det är möjligt.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning ska ske långsiktigt. AT- och ST-läkare ska vilja göra sin tjänstgöring inom
Region Örebro län, för att sedan vilja stanna kvar i regionen efter fullgjord utbildning. Det är
20
extra viktigt att erbjuda ST-platser inom specialistområden där personalbrist finns, exempelvis
inom allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi.
Antalet utbildningsplatser inom vårdyrken som läkare och sjuksköterska har under senare år
ökat. För att utbildningsplatser ska komma Örebro Universitet till del är det mycket viktigt att
det erbjuds gott om praktikplatser. Det tillför organisationen möjliga nya medarbetare med ny
kunskap, men ställer också krav på kvalitativ handledning vilken ska prioriteras och premieras.
Strukturen för att ta emot, handleda och utveckla nyutbildade och nyrekryterade sjuksköterskor
ska förstärkas.
Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning ska tas tillvara och erbjudas stöd i den
komplettering och praktik som behövs för en svensk legitimation och för en god insikt om den
svenska vården. Här är utbildningsvårdcentralen i Kumla en förebild. Liknande verksamhet
skulle med fördel kunna etableras även i norra delen av regionen.
Program för att snabbare identifiera läkare och sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal som
kommer till regionen ska utvecklas. Validering, svenskundervisning och stöd för att komma in i
det svenska vårdsystemet ska finnas. Målet är att fler läkare och sjuksköterskor från andra
länder snabbare ska kunna få svensk legitimation och arbete i vården i regionen. Till det behövs
en ökad samverkan med Örebro Universitet kring kompletterande utbildning.
Sjuksköterskor och läkare ska jobba med patienter
Vårdens medarbetare ska kunna ägna sin arbetstid åt patienter. Därför behövs bättre
stödsystem och stödverktyg. IT-systemen i vården måste bli mer användbara för att kunna
avlasta och underlätta för medarbetarna. Det handla om system för beslutsstöd, råd och
riktlinjer, journalföring, dokumentation och uppföljning. Det är också viktigt att ständigt arbeta
med effektivisering av administration, planering och dokumentation. Genom system som
underlättar för vårdens medarbetare stärks också patientsäkerheten samtidigt som vården blir
effektivare och mer tillgänglig.
Arbetsuppgifter som inte förutsätter vårdkompetens ska utföras av medarbetare som inte är
vårdutbildade, exempelvis städning, transporter och administrativt arbete.
21
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning
Sjukvården i regionen står inför stora utmaningar. Under många år har vården, framförallt
sjukhusen, dragits med stora underskott i ekonomin. Senaste åren med en markant ökning. En
kostnadsdrivande utveckling både inom medicinsk utveckling, investeringar i sjukhus samt med
anledning av den demografiska kurvan med allt fler äldre pekar på att kostnaderna kommer
fortsätta öka om åtgärder inte sätts in.
Samtidigt finns stor förbättringspotential i verksamhetens resultat och produktivitet. Köerna till
den planerade vården är bland de längsta i landet, och trenden är att väntetiden ökar. Både
vårdcentraler och specialistvården har svårt att rekrytera läkare. På såväl sjukhus som
vårdcentraler har även bristen på sjuksköterskor, särskilt sjuksköterskor med
specialistutbildning, blivit ett faktum. Vårdplatser stängs, vårdcentraler tvingas hänvisa
patienter vidare och köerna växer.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla utvärdering och
redovisning av medicinsk kvalitet och ekonomi
Det finns en internationell överenskommelse om fem kärnkompetenser som är nödvändiga för
kvalitativ vård; personcentrerad vård, teamarbete, evidensbaserad vård, kvalitetsförbättring och
säkerhet samt informatik.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa slumpmässigt utvalda delar
av verksamheten för att säkerställa en kvalitativ vård
God patientcentrerad hälso- och sjukvård
Region Örebro läns vision ”Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling”
är utgångspunkten för all verksamhet. Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande
insatser, ska byggas på evidens och beprövad erfarenhet. En vård med patientens fokus tar sin
utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från individens resurser. Vården
ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som
finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller
rehabiliteringsplan. Ett gott bemötande och god tillgänglighet är en förutsättning för en god
vård. Patienten ska känna sig trygg, och har rätt till inflytande och delaktighet i
behandlingsprocessen, från planering till uppföljning. Vård ska alltid ges ur patientens fokus.
Väntetider ska bara accepteras om de är medicinskt motiverade.
Den nära hälso- och sjukvården
Under 2015 har primärvården förts samman med delar av specialistsjukvården. Samverkan
kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och
sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära
vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med vanligt förekommande somatiska
och psykiska sjukdomar eller ohälsa.
Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av
sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med god
tillgänglighet och hög kvalitet ska säkerställas. Hög kvalitet innebär också lägre kostnader. Den
kommunala vården, primärvården, akutsjukvården och öppenvård inom specialiserad sjukvård
tillsammans med 1177 Vårdguidens tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära
vården.
Närsjukvården ansvarar för att erbjuda alla asylsökande samt vissa nyanlända invandrare
hälsoundersökning i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Asylhälsan finns idag endast i
ett fåtal av regionens kommuner. I ett flertal kommuner finns asylboenden som mottar många
nyanlända och där förväntas vårdcentralen ofta med knappa resurser möta det ökande behovet.
Med anledning av de ökande flyktingströmmarna ska regionen se över förutsättningarna för de
22
vårdverksamheter som berörs. Lösningar måste anpassas efter behoven. Regionen bör därför
under 2016 en utökad mobil Asyl- och invandrarhälsa som besöker orter med stora asylboenden
för att regelbundet träffa asylsökande och nyanlända.
Ökad valfrihet i öppenvården
Alliansen är positiv till etablering av såväl nya vårdcentraler som nya specialistmottagningar i
regionen. Ersättningar, kravet på kvalitet samt kompetens ska vara detsamma oavsett
vårdgivare. För att kunna erbjuda alla regionens patienter en bra närsjukvård fri från väntetider
måste systemet vara öppet för flexibla lösningar. Vårdcentraler ska drivas och följas på ett
sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Alliansen är också positiv till fler aktörer inom
psykiatrin enligt vårdvalet. Hälsovalet ska utökas så att möjlighet ges att etablera verksamheter
inom fler specialiteter i öppenvården. Ett utökat vårdval stärker patienternas valmöjlighet och
ökar tillgängligheten.
Regionstyrelsen får i uppdrag: att ta fram regelverk för LOV inom specialistvården i första hand för
specialiteterna internmedicin, geriatrik, psykiatri, rehabilitering samt logopedi
Egen vårdbegäran
Efter år av påtryckningar från alliansen kan nu invånarna i Region Örebro län söka till alla
specialistområden inom öppenvården utan att behöva vända sig till vårdcentralen för att få en
remiss. Genom egen vårdbegäran kan patienter komma i direktkontakt med den
specialistmottagning de önskar.
Samverkan och mångfald
Samverkan över såväl region- som landsgränser vad gäller sjukvård är avgörande för både
vårdens ekonomi och kvalitet. Vi ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civila
samhället såsom patientföreningar och anhörigorganisationer, men också som utförare av vård.
Vårt mål är en god och jämlik vård i regionen såväl som i landet.
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa upp införandet av
standardiserade vårdförlopp avseende cancer med särskilt fokus på att korta processen för
bröstcancer, från misstanke hos patient till friskförklarande
Ledarskap och kompetensutveckling
Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med fler äldre i
kombination med brister i tillgång på arbetskraft är några av de stora utmaningar som vårdens
ledare måste hantera. Ledarskapet är avgörande för att skapa en väl fungerade organisation som
är flexibel och håller hög kvalitet. Därför behövs en strategi för att utveckla sjukvårdens ledare
så de kan möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer. Som
universitetssjukvårdsregion måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda
möjligheter för både kvinnor och män att kombinera sin tjänst med studier och forskning.
Regionen måste ta ett strategiskt ansvar för att säkra tillgången på kompetens så att fler
sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig. Det är avgörande att läkarstudenter väljer Örebro
som studieort och erbjuds en bra AT- och ST-tjänstgöring i regionen. Det ger en god grund för
det framtida rekryteringsbehovet. Det behöver också skapas ett mer attraktivt klimat för
specialistutbildning och forskning med bättre och tryggare anställningsförutsättningar och
tydliga lönepåslag.
En av förutsättning för att vårdpersonal ska kunna arbeta mer tid nära patienten är att minska
den tid som går till administrativt arbete. Bättre, mer anpassade stödsystem och stödverktyg är
avgörande för en bättre tillgänglighet. IT behöver utvecklas inom vården och det finns flera
viktiga användningsområden som kommunikation och kunskapshantering. Vidare kan system
innebära minskade fel genom program som ger varningar och påminnelser. Ett starkt stöd för
personal är att kunna använda datoriserade beslutsstöd, vilket kan ge kunskap och stöd vid
beslut direkt hos patienten. Metoder som exempelvis webbaserad utbildning skapar flexibilitet.
Genom system som underlättar vardagen stärks patientsäkerheten samtidigt som vården blir
effektivare och mer tillgänglig.
23
Mål: De externa forskningsresurserna ska öka
Regionstyrelsen får i uppdrag: att ta fram en strategi för att utveckla sjukvårdens framtida ledare
och medarbetare
Regionstyrelsen får i uppdrag: att effektivisera administration, dokumentation och stödsystem
Vårdrelaterade skador och infektioner ska inte förekomma
Region Örebro län ska garantera alla patienter en trygg och säker vård. Vården ska ha väl
utvecklade system och rutiner så att behandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador.
Ett långsiktigt säkerhetsarbete för att eliminera risken för vårdrelaterade skador och infektioner
hos patienterna ska bedrivas.
Mål: Felbehandlingar, undvikbara skador och infektioner ska inte förekomma
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att ta fram en handlingsplan för en
nollvision för undvikbar vård
Närsjukvård
Primärvården är första linjens somatiska och psykiatriska vård och ska arbeta förebyggande
med hälso- och sjukvård i hela regionen. Den som söker kontakt med vården ska, i enlighet med
vårdgarantin, garanteras att få prata med någon samma dag.
För att kunna erbjuda regionens patienter en bra närsjukvård fri från väntetider behövs
öppenhet för nya lösningar. Flexibla arbetssätt och nytänkande gynnar tillgängligheten i
närsjukvården och utveckling av kvaliteten.
Mål: Samtliga kliniker och vårdcentraler ska året om nås via mina vårdkontakter
Akutsjukvård på patientens villkor
Akutsjukvården är sedan 2015 en del av närsjukvården. Avsikten är att knyta vårdcentraler och
akuter närmare varandra för att minimera att patienter hänvisas mellan de olika instanserna.
Akutmottagningar ska finnas på regionens tre sjukhus.
Genom att möjliggöra för de jourvårdcentraler som finns att bli närakuter. Med öppettider från
tidig morgon till sen kväll får patienter närmare till akut vårdhjälp, samtidigt som både akuter
och vårdcentraler avlastas.
Nämnden för vård, hälsa och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda etablering av närakut i
södra delen av regionen
Vi ser också ett behov av att bättre möta de patienter som ofta besöker akutsjukvården. Genom
införande av vårdcoacher för dessa patienter kan antalet akutbesök minimeras. En vårdcoach
avser en specialistutbildad sjuksköterska som håller regelbunden kontakt med patienten. På så
vis kan försämringar i sjukdomstillståndet upptäckas tidigt och besök i vården kan planeras i
betydligt större utsträckning än idag. Det leder till bättre livskvalitet för patienten samt minskad
belastning för akutsjukvården.
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att införa vårdcoacher för
mångbesökare på akuten
En tydlig målsättning ska vara att äldre patienter i största möjliga mån ska slippa läggas in på
sjukhus. En god vård i närmiljön är att föredra. Därför ska mobila lösningar stimuleras där
kompetenta team kan möta patientens behov på hemmaplan. Lösningar för att skapa
vårdplatser kopplat till närsjukvården ska under året ses över i första hand i södra delen av
regionen.
24
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda mobila läkarteam för äldre
samt för svårt sjuka barn
Under 2016 måste vi slå ett slag för det röda, en kampanj för att få fler att ge blod och fler
blodambassadörer. Det bör bli gratis att åka kollektivt till platsen i regionen där du lämnar blod.
Den 14 juni varje år är det WHOs blodgivardag det vill vi uppmärksamma.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utforma en kampanj för fler
blodgivare och blodgivarambassadörer
Vårdcentraler
Regionens vårdcentraler ska drivas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Vi har stort
förtroende för organisationens medarbetare och vill göra det möjligt för varje verksamhetschef
att tillsammans med övriga medarbetare utveckla sin verksamhet.
Mål: Att med patientmedverkan utarbeta en handlingsplan med syfte att minska sena återbud och
uteblivna besök
Vårdcentralernas svårigheter med att rekrytera läkare innebär att många vårdcentraler är
beroende av hyrläkare, vilket är dyrt och dessutom leder till bristande kontinuitet för både övrig
personal och för patienterna. Det är viktigt att det finns fasta läkare på alla vårdcentraler. För
det krävs en god arbetsmiljö, ett välutvecklat IT-system och andra stöd som gör att läkare i
högre grad får mer tid för patienten. Med många yngre läkare måste också möjligheter att
anpassa sin arbetstid utifrån aktuella förutsättningar mötas.
Närsjukvården ska också fokusera på uppgiften att utveckla lösningar för att erbjuda den ökade
andelen äldre medborgare en kvalitativ, god vård. Genom att stimulera fler vårdcentraler att
utveckla särskilda mottagningar med fokus på den åldrandes hälsa och sjukdomar, kan vi bättre
rusta vården i regionen.
För att skapa möjlighet till ökad livskvalitet och stärka den förebyggande hälso- och sjukvården
för äldre etableras en seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och
hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla över 65 år.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att införa en seniorhälsa
Idag erbjuds ett hembesök samt föräldragrupper till alla nyblivna föräldrar och det finns
potential att ytterligare utveckla dessa för att bättre motsvarar de behov som finns.
Familjecentraler bedriver öppna, hälsofrämjande och stödjande verksamheter som riktar sig till
både föräldrar och barn.
Problemen med övervikt och psykisk ohälsa bland barn och unga är två områden där barn och
ungdomar måste uppmärksammas extra. Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll, och
måste ges rätt förutsättningar för att bland annat bedriva ett utåtriktat arbete för att effektivt
kunna sprida information samt vara öppen året om.
Mål: Barn och ungdomars hälsa ska förbättras
Asyl- och invandrarhälsans uppdrag är också primärvårdens, psykiatrins och övriga delar av
specialistsjukvårdens uppdrag, därför måste kompetensen på området höjas. Sjukvården möter
idag människor med helt andra erfarenheter och upplevelser än vården gjorde för bara några år
sedan. Människor söker skydd här och vill börja sitt nya liv tillsammans med oss. Det ställer krav
på vår organisation.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla Asyl- och
invandrarhälsan med bland annat ökad mobil verksamhet
25
Tre akutsjukhus, och vårdplatser i söder
För patientsäkerheten, jämlikheten i vården och en ökad tillgänglighet har det inrättats
länskliniker, men sjukhusen har också var för sig ett geografiskt närsjukvårdsområde. Idag är
Örebro och södra delen av regionen hänvisade till USÖ och ingår i samma organisation, vilket
bör förändras för att tydliggöra de behov som finns hos regioninvånarna i söder. Lösningar för
att skapa vårdplatser kopplat till närsjukvården ska under året ses över. En god tillgänglighet till
den elektiva vården är vad som eftersträvas med länskliniker och gemensam
produktionsplanering. Mer vård till fler, som görs av färre, är möjligt genom den nya
sjukvårdsorganisationen, med en politisk organisation som lyhört men bestämt skapar resurser.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att genomföra länsgemensamma
produktionsplaner och väntelistor för specialistklinikerna
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att regelbundet presentera
uppdaterade aktuella mål och mätetal för produktionsuppföljning av operation och behandling
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att koncentrationen och
effektiviseringen inom den elektiva vården följs upp
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utöka volymen av kataraktkirurgi
i Lindesberg
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla beslutat samarbete
mellan Urologiska kliniken och Capio läkargruppen gällande nybesök och återbesök
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla vårdformer i hemmet för
strokepatienter via rehabiliteringsteam
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda hur andra kompetenser och
professioner kan avlasta läkarprofessionen
Psykiatri
Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid.
Världshälsoorganisationen, WHO, identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande
problemen vad gäller folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och
ångestsjukdomar som ökar. Psykiatrin har blivit bättre på att diagnostisera och behandla
psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap och attityder till psykisk ohälsa har förbättrats. I dag
tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i
vardagen och att ta kontroll över sin livssituation.
Psykiatrin måste samarbeta med primärvården, regionens kommuner, det civila samhället och
aktörer som verkar i privat regi. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli
bättre, tryggare och mer tillgänglig. Patienters möjlighet att vid behov snabbt få kontakt med en
psykolog eller psykiatriker måste förbättras.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda möjligheten till en
ambulans för människor i behov av akut psykisk vård
Psykiatrisk vård och rättspsykiatrin påverkas negativt av den personalbrist som nu är en realitet
i vår region. Det saknas såväl läkare som sjuksköterskor vilket i sin tur påverkar tillgängligheten
för patienterna.
En uppföljning kallad Puff 3 av resultaten efter psykiatriutredningen för framtiden 2008 och
Puff 2 som gjordes 2012 behövs göras.
26
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att genomföra en utredning av
psykiatrin
Barn och unga är en grupp som behöver uppmärksammas extra inom psykiatrin. Den psykiska
ohälsan hos barn och unga bör ses som ett folkhälsoproblem som kräver särskild
uppmärksamhet och kraftfulla insatser. En grundförutsättning är att vuxna personer som finns
nära barn och unga tar ansvar för och uppmärksammar de som far illa eller mår dåligt. De
verksamheter som finns närmast barn och unga måste utföra sitt uppdrag med utgångspunkt
från det enskilda barnets behov. Ett barns eller en ungdoms behov får aldrig åsidosättas på
grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Därför krävs bättre
samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och psykiatri för barn och unga vuxna (BUV).
Mål: Inga köer till BUV
Alltför många unga testar och använder droger av olika slag, och bruket börjar allt längre ner i
åldrarna. Tillgängligheten av bland annat droger på nätet spelar troligen in. Bruket av Cannabis
och Spice samt dopingpreparat, är allvarligt bland regionens ungdomar. Det finns många gånger
en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Det är viktigt att
närstående ses som en resurs, och vid behov ska patientens nätverk involveras i vård,
behandling och rehabilitering. Arbetet vid Beroendecentrum behöver ytterligare utvecklas och
1,5 miljoner kr avsätts till detta.
En öppnare mottagning för unga kopplad till Beroendecentrum i Örebro, med kompetens att
möta ungas beroendeproblematik behövs. Den extra resursen bör dessutom ha en samordnande
funktion. Det behövs en snabbare insats för att möta unga i beroendefasen och en rättssäker
hantering mellan kommuner, skolor, polisen och sociala myndigheter. Det är också viktigt att
föräldrarna till de unga som hamnar i missbruk kan få mer stöd i att hantera situationen. Vi ser
en ökning i regionen av användandet av Cannabis och syntetdrogen Spice. När det gäller
Cannabis handlar det dessutom om en mer uppluckrad och liberal inställning hos unga, men
också bland vuxna. Inom sjukvården behöver vi satsa på det förebyggande arbetet och se till att
ökat beroende av droger motverkas på bästa och mest effektiva sätt.
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att: särskilt följa Beroendecentrums
samarbete med kommun polis och civilsamhället
Beroendecentrum är en viktig resurs i regionen, och en förebild i landet. Region Örebro län ska
verka för att den samlade kunskapen och kompetensen vid Beroendecentrum i större
utsträckning används i samverkan med andra aktörer för att förebygga och minimera
drogberoende. Dopingmottagningen med sitt nationella kompetensutvecklingsprojekt för
dopingproblematik (NKD) är ett exempel, SMADIT Örebro – samverkan mot alkohol och droger i
trafiken ett annat.
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att påbörja arbetet för en öppnare och
mer tillgänglig mottagning tillsammans med kommunen och andra aktörer för unga kopplade till
Beroendecentrum
Under 2015 har en arbetsgrupp för Suicidprevention tillsats. Genom att en handlingsplan för
suicidprevention och minskad psykisk ohälsa tas fram kan ett förebyggande arbete fokusera
särskilt på de grupper där det under senare tid märkts en tendens till ökat antal självmord: barn
och unga, unga vuxna samt äldre över 65år.
Vården måste finnas på plats där människor som behöver den finns. Det måste även gälla för
psykiatrin. En ambulans för människor som står i begrepp att ta sitt liv och för utåtagerande
psykiskt sjuka som behöver akuthjälp, kan vara en av flera lösningar. Att en sjuk människa ska
mötas av enbart polis är inte värdigt. En kärleksfull psykiatri ser människan bakom diagnosen.
27
Habilitering
Människor med någon form av funktionsnedsättning ska ges samma möjlighet som andra att
vara aktiva, kunna göra sina egna val och vara delaktiga i samhället. Alla människor har rätt till
ett självständigt liv och att själv kunna bestämma över hur vardagen ska utformas. Den
forskning som bedrivs inom området habilitering leder till att nya, bättre och mer effektiva
hjälpmedel utvecklas. Under 2016 behöver en översyn göras av hjälpmedelssortimentet och
tillhörande avgifter, med målet att frigöra resurser till hjälpmedel som kan förbättra patientens
livskvalitet avsevärt.
Region Örebro län ska sträva efter att vidga möjligheterna för privata habiliteringsaktörer att
etablera sig i regionen. Det individuella behovet ska tillmötesgås och individuella lösningar
skapas i högre grad. Skillnader mellan vem som får ta del av vilket hjälpmedel, skillnader
beroende på vårdnivå, ålder, kön eller etnicitet får inte förekomma. Det är viktigt att ha en
behovsbaserad utdelning av hjälpmedel, där ingen diskrimineras.
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att medvetet arbeta med hjälpmedel
ur ett genusperspektiv
Tandvård
Region Örebro län har ansvar för att regionens invånare har tillgång till tandvård nära sin
hemort. Här hjälper privata aktörer ofta till att tillgodose tillgängligheten. Även mobila
tandläkarmottagningar är ett kompletterande alternativ, och en eventuell utveckling av den
mobila tandläkarmottagning som finns bör utredas.
God munhälsa bland barn och ungdomar
God munhälsa är viktigt, och goda vanor grundläggs redan under spädbarnsåren. På BVC erbjuds
nyblivna föräldrar information om munhygien och goda kostvanor för att barn ska få en bra
start i livet. I vissa av regionens orter och områden kan det bli nödvändigt att rikta särskilda
tandvårdssatsningar för barn i förskola och skola. Folktandvårdens Folkhälsoenhet arbetar
aktivt med tandvårdssatsningar i de socioekonomiskt utsatta områden där barn och ungas
tandhälsa konstateras vara sämre. I Vivallacentrum finns Viva Tanden, en mötesplats för råd och
stöd avseende barns munhälsa. Folkhälsoenheten arbetar också med återinförandet av
”Flourtant”- regelbundna floursköljningar på förskola och skola, samt årliga besök på förskolor.
Alla förskolor, grundskolor och gymnasieskolor bör organisera allmänna och regelbundna
floursköljningar för att förebygga dålig munhälsa.
Mål: En bra och jämlik munhälsa hos barn och unga
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda upprättande av ytterligare
”Viva Tanden”
Frisktandvård
Den kostnadsfria tandvården för barn och unga lägger en bra grund för en god munhälsa vilken
snabbt kan raseras om de regelbundna årliga besöken uteblir när betalningen ska göras av den
enskilde. Därför arbetar Folktandvården med frisktandvård. Tandstatus fastställs och ett avtal
upprättas med en månatlig summa som betalas av patienten och folktandvården kallar
regelbundet till kontroller. Folktandvården är konkurrensutsatt varför marknadsföringen av
frisktandvården bör ses i ljuset av detta.
Äldres munhälsa
Äldre är en särskilt utsatt grupp gällande munhälsa. Region Örebro län har tillkapat en särskild
enhet, Kunskaps Centrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) för att fånga upp och hålla regelbunden
kontakt med regionens äldre i förebyggande syfte. KCÄM har ett tredelat uppdrag: att agera som
en samlad enhet i regionen för frågor rörande äldres munhälsa och tandvård, att finnas som ett
kunskapsmässigt stöd, och att samverka med andra privata aktörer och andra huvudmän. Äldres
munhälsa är en viktig fråga för äldres allmänhälsa, och det är viktigt att det utvecklas en nära
28
och väl fungerande samverkan mellan KCÄM och de kommunala vård- och omsorgsaktörerna.
Det är också viktigt att den kompetens och samlade kunskap KCÄM bygger upp är tillgänglig för
de aktörer som berörs. KCÄM med sin specialkompetens kring äldres munhälsa måste också
fortsätta arbeta uppsökande mot äldre som ligger i riskzonen för att utveckla en dålig munhälsa.
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa KCÄM:s uppsökande arbete
avseende sköra äldre i eget boende
Nationellt Odontologiskt Centrum
Folktandvården i Region Örebro län är en av de stora aktörerna i Sverige när det gäller
specialistutbildning av tandläkare. För att ytterligare stärka vår position krävs ett aktivt
samverkansarbete inom såväl vård som utbildning och forskning både regionalt och nationellt.
Vi ser också ett behov av en tandsköterskeutbildning i regionen, och att utbildningen av
tandhygienister kan växa i regionen. Folktandvårdens ambition att vara väl representerade på
den nationella odontologiska arenan gentemot bland annat myndigheter, organisationer och
ämnesföreningar är bra.
Högspecialiserad vård
Det är av yttersta vikt att Region Örebro län ligger i framkant när det gäller såväl klinisk
forskning som produktion av högspecialiserad vård. För att garantera regioninvånarna kvalitet
och kontinuitet måste USÖ, tillsammans med Karlskogas och Lindesbergs lasarett, producera
och sälja mera vård. För detta krävs en tydlig marknadsstrategi. Etablering i nationella och
internationella nätverk för högspecialiserad vård ökar regionens förutsättning för att sälja
högspecialiserad vård. Vården ska också aktivt delta i utvecklingsarbetet av det europeiska
sjukvårdssamarbetet.
Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med
hjälp av medicinsk teknik kan patienter erbjudas en effektiv och patientsäker vård. Den
medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt
utrymme för investeringar inom medicinsk teknik. Långsiktig planering och tydliga visioner för
regionens högspecialiserade vård är nödvändiga om Region Örebro län ska erbjuda
högspecialiserad vård nationellt. Långsiktiga strategier och tydlig planering många år framåt är
också en nödvändig investering för att säkerställa läkarutbildningens möjligheter att utvecklas i
vår region.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att ta fram ett aktuellt program för
utveckling och investering i medicinsk teknik
Neurokirugin inom Region Örebro län behöver utvecklas och bli en av spjutspetsarna vid USÖ.
En fas i utvecklingen är att skapa en neurointermediär vårdavdelning (NIMA) med sex
vårdplatser, vilket kräver fler medarbetare. Kostnaden för detta balanseras med mindre behov
av köpt vård och möjlighet till ökad såld vård. Dock krävs extra ekonomiskt tillskott vid starten.
Mål: Mängden såld vård ska öka med 30 miljoner i förhållande till 2015
Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att skapa en neurointermediär
vårdavdelning
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att starta en utredning avseende
inköp av strålkniv för fortsatt utveckling inom neurokirurgi
Regionstyrelsen får i uppdrag: att ta fram en marknadsstrategi för att öka mängden såld vård
Regionen ska göra en framställan till Ronald McDonald Barnfond för att möjliggöra en etablering
i anslutning till USÖ. I anslutning till landets övriga universitetssjukhus har familjer med svårt
sjuka barn tillgång till en trygg miljö under behandlingar och sjukhusvistelser. Vi vet att trygghet
och en harmonisk miljö bidrar till ett snabbare tillfrisknande.
29
Regionstyrelsen får i uppdrag: att göra en framställan till Ronald McDonald Barnfond gällande ett
Ronald McDonald Hus i anslutning till USÖ
Forskning
Regionen måste bli bättre på att ta hand om resultat av forskning, framför allt inom hälso- och
sjukvården. Kommersialisering av innovativa idéer och patent måste kraftigt utvecklas. En
förutsättning för regional tillväxt är nära samverkan mellan forskningen, hälso- och sjukvård,
akademi och det regionala näringslivet. Forskningen måste präglas av såväl spets som bredd och
omfatta alla delar av häls-och sjukvården. Kunskap måste hämtas och prövas i samverkan med
andra aktörer nationellt och internationellt. Region Örebro län ska söka medfinansiering kring
olika forskningsprojekt där fortsatt utveckling av forskningsresultaten kan ske genom privata
entreprenörer. Vidare ska regionen så långt som möjligt öppna för samarbete kring den kliniska
forskningen med aktörer från den privata sektorn.
Regionstyrelsen får i uppdrag: att verka för ökad kommersialisering av forskningsresultat
Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Ytterligare satsningar för att tillsätta
forskartjänster i närsjukvård är ett exempel på en viktig hörnsten för att höja statusen på våra
vårdcentraler. I satsningarna på såväl förebyggande friskvårdsfaktorer som bekämpande av
ohälsa och sjukdom hos äldre är utvecklingen av ett geriatriskt centrum ett viktigt verktyg.
Region Örebro län har förutsättningarna för att skapa ett geriatriskt centrum i Örebro. På ett
Geriatriskt centrum samlas kunskap, beprövad erfarenhet och forskning under ett och samma
tak. Där utvecklas geriatrik och gerontologi, viktig kunskap som ska ges förutsättning att komma
varje äldre patient till del.
Mål: Äldres självupplevda hälsa ska förbättras i förhållande till resultaten till tidigare Liv och
Hälsa undersökningar
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att etablera ett geriatriskt centrum i
Region Örebro län
30
Nämnden för regional tillväxt
Region Örebro län växer befolkningsmässigt. Det är positivt och vi måste ta vara på de
möjligheter detta kan ge. Vi är en region med stor variation; i norr Bergslagen med spännande
kulturhistoria, i söder Norra Vätternområdet med vackra Tivedens nationalpark, i väster
Karlskoga med lång industritradition och arvet efter Alfred Nobel. Örebro är - med ett växande
universitet och Universitetssjukhus - en motor för hela regionen, och en av de städer i Sverige
som växer snabbast med allt vad det innebär. I söder har vi också orter som Kumla och Hallsberg
där allt fler invånare pendlar till andra orter för att arbeta. Vi har en geografisk närhet till både
Stockholm och Göteborg och det är viktigt att vi har väl fungerande kommunikationer både inom
regionen och ut mot andra delar av landet.
En viktig faktor för att alla de invånare som bor här ska stanna kvar och fler ska vilja flytta hit, är
att vi är en attraktiv region som erbjuder ett bra boende, bra utbildning, goda kommunikationer
och en tillgänglig och trygg sjukvård. Grunden för allt detta är en god folkhälsa och goda
livsvillkor. När fler människor känner att de kan påverka sina livsval blir vår region starkare. Då
får vi fler som är friska och lever längre, vi kan prestera bättre i skolan, fler företag kan blomstra
så fler får jobb och fler människor får en meningsfull tillvaro. Därför vill vi också vara en region
som satsar på ett rikt kulturliv och har en positiv attityd till företagande och entreprenörskap
och de kreativa näringarna. Vi måste satsa på att utveckla ett starkt innovationssystem och se till
att vi bygger en långsiktigt hållbar region där teknik, miljö och sociala sammanhållning är viktiga
komponenter.
Regional utveckling
Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en
god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. En av de största utmaningarna
för regionen är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader. Under det kommande
decenniet beräknas antalet äldre över 75 år, att öka avsevärt.
En styrka för regionen är den positiva befolkningsutvecklingen i flera kommuner. Över tid är det
framförallt regionens största kommun, Örebro, som växer - både vad gäller inflyttning och
barnafödande. Samtidigt minskar andra kommuner, ofta med en hög andel äldre invånare.
Arbetskraft, arbetstillfällen, företagande, vård- och omsorgsbehov och kommunikationer är
exempel på faktorer som påverkas. Regionens ojämna befolkningsstruktur är en utmaning som
påverkar tillväxten. För att bygga ett starkt skatteunderlag krävs en positiv tillväxt i regionen
som helhet.
När det gäller utbildning, arbetsliv, företagande och löneutveckling finns markanta skillnader ur
ett jämställdhetsperspektiv, vilket indikerar att regionens resurser tas dåligt tillvara.
Europa och internationalisering
I en globaliserad ekonomi är det av vikt att vi i Region Örebro län aktivt deltar i det
internationella arbetet. Konkurrensen om kompetens, arbetskraft och företagande är idag
internationell. Målsättning är att vår region står sig stark i den internationella konkurrensen.
Många av de regler som påverkar oss i vår region tas på Europanivå och det är viktigt att vår
omvärldsbevakning fungerar väl. I Bryssel har vi, tillsammans med Dalarna och Gävleborg, vårt
”Central Sweden-kontor”, som ser till att bevaka våra regioners intressen. Vi deltar också i
Assembly of European Regions (AER) där vi utbyter erfarenheter och driver frågor tillsammans
med ett hundratal andra regioner i Europa.
Utvecklingsarbetet i Region Örebro län ska koordineras med EU-strategin Europa 2020. Smart
tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt i hela regionen är de tre vägledande prioriteringarna i
tillämpningen av denna strategi. Innovationer inom områdena teknik, klimat och miljö, och det
sociala området ska uppmärksammas särskilt.
31
RUP, den regionala utvecklingsplanen
För att vi ska kunna nå vår vision måste vi prioritera och sätta upp ett antal strategiska mål för
det regionala utvecklingsarbetet. Till grund för det arbetet har Region Örebro län en regional
utvecklingsstrategi (RUS) som inom denna mandatperiod ska bli en regional utvecklingsplan
(RUP).
Region Örebro läns utvecklingsstrategi (RUS) lyfter fyra viktiga utvecklingsområden; kunskap
och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den
öppna regionen. Den regionala utvecklingsstrategin inrymmer också fem horisontella perspektiv
som är viktiga att beakta: barn och unga, jämställdhet, god folkhälsa, ekologisk hållbarhet samt
mångfald och integration.
I den utvärdering som presenterades före sommaren framgår att ett flertal av de mål som satts
upp i RUSen inte är uppfyllda. Utmaningarna är fler, men vi har valt att lyfta fyra
problemområden.
För det första är det oroväckande att målen inom utbildningsområdet inte uppfylls. Andelen
elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet når inte uppsatt etappmålför
2015. Andelen elever som går vidare till högre studier i Region Örebro län är inte tillräcklig och
ettappmålet att varje kommun ska ha en handlingsplan för breddad rekrytering till högskola och
universitet är ej heller uppnått. Vi behöver generellt lyfta utbildningsnivån i regionen och
säkerställa att kompetensförsörjningen fungerar i vår region så att både företag och offentlig
sektor kan hitta rätt kompetens.
För det andra visar utvärderingen av RUSen flera missade mål inom fokusområdet
entreprenörskap, företagande och innovationer. För att ekonomin ska växa, jobben bli fler och
för att det ska vara möjligt att bo, arbeta och leva i hela regionen, behöver vi stimulera och
möjliggöra ett positivt företagsklimat. Dels måste vi arbeta för en positiv inställning till
entreprenörer så fler företag startar och dels satsa på de befintliga företag som har potential att
expandera sin verksamhet och anställa fler.
För det tredje ser vi med stor oro att den psykiska ohälsan ökar i flera grupper, inte minst bland
unga tjejer och hos äldre. Enligt Folkhälsoinstitutet minskar alkoholanvändandet bland unga,
men vi ser i dessa grupper en ökning av användandet av Cannabis och syntetdrogen Spice.
Attityder bland både unga och vuxna luckras upp och dessa droger är mycket enkla att få tag på.
Det drogförebyggande arbetat måste stärkas. Vi vill satsa på förebyggande insatser som främjar
en god psykisk hälsa hos fler medborgare i vår region. En god och jämlik hälsa bland våra
regioninvånare är grunden för en hållbar tillväxt, utveckling och ett tryggt samhälle.
Slutligen ser vi också en utmaning för regionen vad gäller att konkurrera om de turister och
besökare som kommer till Sverige varje år. Vår utmaning och möjlighet är att se till att vi är en
attraktiv region med en stark besöksnäring som kan konkurrera med andra delar av Sverige.
Entreprenörerna och företagarnas region
Förutsättningarna för en stark ekonomi och en trygg välfärd i vår region är att fler företag
startar och kan växa, då kan jobben bli fler och då kan vi öka resurserna till skola, vård och
omsorg. Vi vill ha ett ännu starkare fokus på entreprenörskapsfrämjande insatser och en fortsatt
satsning på ett starkt innovationssystem som måste lyfta till nästa nivå. Ett kliv framåt har tagits
i att få ihop ett sammanhängande innovationssystem, men mer måste göras. Vi behöver öka
nyföretagandet i vår region, och få fler innovationer som kan kommersialiseras och omsättas i
företag och jobb. Regionen behöver växande och konkurrenskraftiga företag. Flera av de insatser
som görs, av till exempel ALMI Företagspartner, riktar sig mot våra små och medelstora företag.
I regeringen höstbudget satsas ytterligare medel för att stärka ALMIs verksamhet. En större
andel av de offentliga medel vi satsar behöver dock riktas mot den tidigare fasen i processen och
i nyföretagandet. Om vi inte satsar på att stödja och uppmuntra fler entreprenörer så sår vi inte
för framtiden.
32
Vi ser en stor utvecklingspotential för företag i tjänstesektorn, där särskilt kvinnligt företagande
återfinns. För att möta de utmaningar som vård, omsorg och social sektor står inför behöver nya
strukturer skapas som kan bidra och stötta framväxten av idéer, innovationer och företagande
inom de områdena. Fokus måste vidgas från traditionell industriell och teknisk innovation till att
rymma även social innovation. Därigenom kan aktörer från flera av samhällets arenor som
civilsamhälle, universitet, näringsliv och offentlig sektor gemensamt ges möjlighet att bidra till
regionens utveckling med helt ny kraft.
Alliansen vill därför se att mer av 1:1 medel och andra stödpengar som Region Örebro län
fördelar, i större utsträckning än i dag, riktas till tjänsteföretag, besöksnäringen och gröna
näringar. Tydligare riktlinjer för detta behöver tas fram. Idag går majoriteten av dessa medel till
traditionell industri. Det behövs en bättre balans för ett mer differentierat näringsliv.
Mål: Minst en tredjedel av de statliga 1:1-medlen ska tillfalla projekt och företagsstöd inom
tjänstesektorn, social innovation och gröna näringar
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utforma riktlinjer för fördelningen av de statliga
1:1-medlen
För att nya företag ska kunna startas och utveckla krävs kapital i någon form. Små och
medelstora företag kan vända sig till bankerna och ALMI Företagspartner som kan bistå med
finansiering och kapital. Utöver statliga medel måste mer privat riskkapital komma företagen i
vår region till godo.
Örebro Universitet kommer tillsammans med Region Örebro län och USÖ utvecklas som aktörer
inom kunskaps- och kompetensområdet. Det är viktigt att det här finns en miljö som
uppmuntrar till innovationer och i förlängningen skapar förutsättningar för entreprenörskap
och företagsamhet bland både kvinnor och män. Det är viktigt att regionens regelverk för
vårdvalet fungerar så att det uppmuntras till entreprenörskap. Allianspartierna ser positivt på
att andra aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Regionen har ett särskilt ansvar för
att forskning och innovationer med grund i vår organisation används och kommersialiseras som
ett bidrag till tillväxten.
Nyföretagandet i vår region ligger inte på en tillräckligt bra nivå om man jämför med det
nationella medelsnittet. Därför måste satsningar göras för att stärka nyföretagandet och få fler
att våga satsa på att driva företag i regionen. Målsättningen är att vi ska klättra på rankingen
och till 2022 finnas bland landets 15 bästa regioner vad gäller nyföretagande.
Vi behöver få fler nya och växande företag inom tjänstesektorn och besöksnäringen, och se till
att fler gröna näringar växer fram och etableras i vår region. Det är där de nya jobben kan växa
fram och säkra att hela vår region kan leva och utvecklas på ett positivt sätt. Här finns en stor
potential för vår region. Vi satsar 3 miljoner kronor för 2016 för att stärka och utveckla
NyföretagarCentrums verksamheter i Örebro, Karlskoga, Kumla och Lindesberg.
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att kartlägga nyföretagandet i regionen samt ta fram
förslag på hur Region Örebro län kan stärka den tidiga fasen i innovationskedjan
Mål: Andelen nyföretagande i regionen ska öka
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att stärka nyföretagarverksamheterna i regionen så
de kan stödja fler entreprenörer och nyföretagare
En avgörande framgångsfaktor är en positiv inställning till företagare och företagande i våra
kommuner, hög servicegrad och kunskap om företagens villkor. Det kräver också bra
samordning och ett snabbt och effektivt system. Idag finns Business Region Örebro (BRO), som
ska vara en plattform för att höja effektiviteten och servicen i kommunerna gentemot företag.
BRO ägs av Region Örebro län tillsammans med ett flertal av kommunerna i regionen.
33
Det är viktigt att BROs verksamhet bedrivs så ett sådant sätt att det verkligen kommer företagen
till gagn. Tydliga mål, uppföljning och utvärdering är viktigt för att vi ska veta att de skattemedel
som Region Örebro län satsar i BRO verkligen når sitt syfte - bättre och mer effektiv service
bland kommunerna i regionen gentemot företagen.
Mål: Servicen till företagen i medlemskommunerna i Business Region Örebro ska öka
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utvärdera Business Region Örebros mål och service
till företagen i medlemskommunerna
För ett framgångsrikt innovationssystem har vårt växande universitet och näringslivets olika
aktörer stor betydelse. Samverkan och dialog är nödvändig för att komma framåt, men det
behövs också en tydlig politisk viljeriktning och en klar målbild. Allianspartierna vill verka för
ett starkare och vassare innovationssystem. Örebro Universitet blev nyligen rankat som
nummer 350 bland 17 000 universitet i världen, det är ett mycket gott betyg som vi ska vara
stolta över. Nu måste vi se till att universitets roll som motor för utbildning, forskning,
kompetens och innovationer i regionen stärks ytterligare. Quattro helix, samverkan mellan
akademi, näringsliv, civilsamhället och det offentliga, är en viktig framgångsfaktor för regionens
långsiktiga utveckling och konkurrenskraft.
Idag är Inkubera och Alfred Nobel Science Park viktiga byggstenar och miljöer för att vi ska
kunna omsätta forskning och spetskunskap till innovationer och företag. Alliansen vill se en
tydligare målsättning för Science Park och det behövs en modell för att få in än mer av forskning
och utveckling i systemet. Idag drivs forskning och utveckling ofta av regionens större,
internationella företag. Andelen innovationer som tas fram och kommersialiseras måste öka.
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utvärdera nuvarande innovationssystem
34
Den smarta regionen , kompetens- och utbildningslyft
Multikompetens, yrkesväxling och vidareutbildning måste stärkas upp i regionen för att vi ska
vara konkurrensdugliga framöver. Vi ser också att möjligheten att växla yrke och snabbt kunna
höja sin kompetens för att vara anställningsbar blir allt viktigare i samhället, både för individen
och för att kunna möta arbetsmarknadens förändrade efterfrågan.
De yrkeshögskoleplatser som regionen tilldelats, måste vi som region möta upp på ett
strukturerat och målmedvetet sätt.
En annan viktig funktion för att bryta utanförskap och höja anställningsbarheten är att stärka
folkhögskolorna och ge dem ett bredare uppdrag. Vi måste bättre och snabbare ta tillvara på den
kompetens och yrkeserfarenhet som våra nya svenskar kan bidra med till samhället och vår
region. Så kallad validering av de med utbildning från andra länder och språkkunskap är en
nyckel för att fler människor som kommer till Sverige ska kunna få en sysselsättning.
Ska vi lyckas med att lyfta kompetensnivån i regionen måste vi dock börja i grundskolan och på
gymnasiet. Hela utbildningskedjan behöver stärkas och förbättras. Höjd kvalitet och bättre
resultat måste vara målet vi ställer på grundskolan och gymnasiet.
Kommunerna behöver systematiskt och målinriktat arbeta med åtgärder för att höja kvaliteten
och resultaten i skolan. Annars får vi på sikt problem med att stärka vår arbetsmarknad och få
fler i arbete.
Inom flera områden lyfts samverkan som en viktig faktor för att lyckas. I Region Örebro län har
vi ett samverkansråd där valda företrädare för regionen möter kommunens valda politiker.
Alliansen vill se att detta forum i större utsträckning används för att diskutera strategiska och
långsiktiga frågor och där kommunernas problem och frågeställningar lyfts.
Bildning
Region Örebro län är huvudman för två folkhögskolor: Kävesta och Fellingsbro. Folkhögskolorna
utgör tillsammans med studieförbunden och folkbiblioteken grundpelarna för den folkbildning
som är ett nödvändigt inslag i en levande demokrati. Folkhögskolorna kan bidra till att stärka
både individen, arbetslinjen och integrationen av nya svenskar.
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att ta fram ett underlag för hur vi kan ge
folkhögskolorna ett utökat uppdrag i att erbjuda utbildning som ger nya svenskar möjlighet att
snabbare än idag kunna ta steget in på arbetsmarknaden
Folkhälsa och förebyggande arbete
En god och jämlik hälsa är förutsättningen för en långsiktig och hållbar tillväxt. Med fler friska
och välmående invånare kommer vi att ha bättre förutsättningar för att öka resultaten i skolan,
få fler jobb att växa och därmed kan hela regionen bli starkare.
I vår region ser vi med oro att den psykiska ohälsan bland både unga och äldre ökar. Särskilt
oroande är de siffror vi ser för unga tjejer där allt fler säger sig känna ökad nedstämdhet och oro
(Liv & Hälsa ung 2013/2014). Den senaste undersökningen visar att det är mer än tre gånger så
vanligt att tjejer känt sig nedstämda ofta eller alltid jämfört med killar i årskurs 9 i vår region.
Livssituationen i sin helhet och vilket stöd man har hemma är starkt påverkande. Föräldrarnas
utbildningsnivå är också en faktor. Vi ser en ökad stress i samhället, höga krav, en bild av att vi
måste vara perfekta vilket förstärks i medierna, inte minst sociala medier, vilket förefaller
påverka tjejer i högre utsträckning än killar. Motion, idrott och en aktiv livsstil har positiv
påverkan på såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Det är därför oroande att så många
ungdomar, framför allt tjejer, väljer bort sport och idrott när de lämnar mellanstadiet.
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att ur ett jämställdhetsperspektiv sammanställa
idrottsvanor och fritidsaktiviteter bland tjejer och killar i årskurs 7-9 i kommunerna
35
En attraktiv och levande region
Från och med 2012 medverkar regionen i en samverkansmodell för statlig finansiering inom
kulturområdet. Inriktningen för den regionala kulturverksamheten anges i den regionala
kulturplanen, som fastställdes 2011. Under år 2015 har en ny regional kulturplan för perioden
2016-2019 utarbetats för behandling av Regionfullmäktige.
Ett rikt kulturliv är ett viktigt inslag i demokratin. Kultur är en framgångsfaktor för regional
utveckling. År 2012 fördelades för första gången de statliga kulturbidragen av dåvarande
landstinget i enlighet med den statliga samverkansmodellen. Det fortsatta arbetet inom ramen
för denna modell förutsätter en kraftsamling i samverkan mellan regionens kulturaktörer.
I det fortsatta arbetet med samverkansmodellen och den nya kulturplanen behöver särskilt
fokus läggas på vissa områden, exempelvis utveckling av infrastrukturen inom sektorn bild och
form, förutsättningarna för kreativa näringar, samverkan kring Länsmusiken, samverkan mellan
Länsteatern och det fria teaterlivet, satsningar på teckenspråkig teater, utveckling av strukturer
för samarbetet inom filmområdet, utveckling av kultur i vården, mångfald i kulturen samt aktivt
arbete för Örebro som kulturcentrum vid en storregionbildning.
Som verktyg för att tillämpa den statliga samverkansmodellen används den nya regionala
kulturplanen. Kulturplanen ska tillämpas med beaktande av jämställdhet, prioritering av barn
och ungdom, mångfald, hållbarhet samt spridning och tillgänglighet i regionen. Verksamheten
ska regelbundet följas upp utifrån dessa aspekter. En förutsättning för kulturplanen är
samverkan mellan regionen, kommuner och det civila samhället. Ett aktivt och dynamiskt
civilsamhälle är en grund för en fungerande demokrati.
I samband med ny- och ombyggnation ska 1 procent av kostnaden avsättas för konstnärlig
utsmyckning inom regionen och regionens helägda bolag.
Kulturlyft
De regionala kulturinstitutionerna har flera viktiga uppgifter, bland annat att erbjuda regionens
invånare kultur av hög kvalitet, att både förnya kulturen och vårda det gemensamma minnet, att
öka regionens attraktivitet och att göra kulturen tillgänglig för alla.
De regionala kulturinstitutionerna har ett mångfasetterat uppdrag. Den regionala kulturen
finansieras med både regionanslag och statliga medel. Det är regionen som har huvudansvaret
för att de regionala kulturinstitutionernas framtid säkras, med undantag för Länsmusiken där
Örebro kommun som majoritetsägare har det största ansvaret.
I förslaget till den nya kulturplanen påtalas att den regionala infrastrukturen för sektorn bild och
form är bristfällig. Till detta kan läggas att Länsmuseet har begränsade resurser i en nationell
jämförelse, både generellt och vad avser möjligheten att visa konst. Alliansen anser att regionen
bör göra en kraftsamling för att avhjälpa detta. Inte minst av resursskäl måste en utgångspunkt
vara att samverka med befintliga aktörer.
Inom teater respektive musik har goda resultat uppnåtts genom samverkan mellan Länsteatern
och Stadra. Motsvarande gäller för Länsmusiken och Opera på Skäret. Dessa exempel på
samverkan har även lett till förstärkning av statsbidraget.
Det finns idag lokala aktörer som tillför avsevärt regionalt mervärde inom sektorn bild och form.
Nämnas kan Konst på Hög i Kumla kommun och Open Art i Örebro kommun. Från aktörerna
bakom dessa arrangemang har redan visats intresse för samverkan med regionen. För
utvecklingsarbetet avsätts 100 000 kr under år 2016. Handlingsplanen ska utgöra ett
budgetunderlag för år 2017. Länsmuseets roll i sammanhanget ska beaktas.
Fokusnämnden för kultur, bildning och ideella sektorn får i uppdrag att: under 2016 utarbeta en
handlingsplan för att stärka regionala infrastrukturen för sektorn bild och form innefattande
samverkan kring bland annat Konst på Hög och Open Art
36
Örebro läns museum erhöll i budget för år 2015 1 miljon kr. för omställningsarbete för att bättre
harmonisera med kulturplanen och dess utvecklingsområden. Detta arbete behöver fortsätta
under år 2016 bland annat med inriktning på att skapa förutsättningar för barn och ungas
delaktighet i museets arbete. För år 2016 avsätts därför 1 miljon kr.
I den nya kulturplanen konstateras att inom kultursektorn dans saknas en fungerande
infrastruktur. Utbudet i regionen av professionell scenisk dans består i huvudsak av fria
dansgrupper som följer turnéslingor med föreställningar och workshops. Verksamheten får idag
ett begränsat ekonomiskt stöd, bestående av regionala och statliga medel. Från och med år 2017
bör den regionala satsningen utökas med 0,5 miljoner kr.
Kulturella och kreativa näringar
Kulturella och kreativa näringar är väl lämpade att bidra till en ökad tillväxt i regionen. Företag
inom denna sektor bidrar till att skapa attraktiva regionala miljöer. Regionen bör stimulera
utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna genom inrättandet av en kreatörslots. En
kreatörslots är en mäklarfunktion mellan kulturskapare, näringsliv och offentlig sektor. Lotsen
ska fungera som klustermotor för att utveckla och hålla ihop nätverk inom den kulturella och
kreativa sektorn. För ändamålet avsätts 0,5 miljoner kr.
Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att inrätta en kreatörslots
Kultur och hälsa
Forskning visar att människor mår bra av att engagera sig kulturellt. Många utsätts för stress
både i hemmet och på arbetet, och det leder till såväl kroppslig som psykisk ohälsa. Kulturen kan
bli en oas där människor kan få kraft för att må bättre.
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att starta en process för kultur på
recept i Region Örebro län
Ideella sektorn
För att motarbeta socialt utanförskap är det angeläget att Region Örebro län stödjer arbetet med
social ekonomi och sociala innovationer. Social ekonomi syftar till att människor som hamnat
utanför ordinarie arbetsmarknad inkluderas i meningsfull verksamhet som leder till
egenförsörjning, ger människor egenmakt, självkänsla och egenvärde. För samhällsekonomin är
det bra om sjukskrivningar och beroende av försörjningsstöd minskar, men framförallt är det
bra för den enskilda människan. Det är därför viktigt att regionen stödjer samarbetet mellan
stiftelsen Cesam, Coompanion och Länsbygderådet. Etableringen av Centrum för lokal utveckling
och social ekonomi i Region Örebro län kommer att ha en central roll för stöd och rådgivning.
Folkbildningen har en oerhört stor betydelse som kulturspridare. Folkbildningen är den i
särklass största kulturarrangören med många arrangemang, ofta genomförda tillsammans med
föreningslivet. Den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen främjar i allra högsta grad
folkhälsan. Det egna frivilliga bildandet skapar egenvärde, självkänsla och välmående, och
motverkar isolering och utanförskap. Det är angeläget att regionens stöd till folkbildningen
säkerställs.
Bland det stöd som regionen ger till det civila samhället märks bidrag till 1-3-åriga projekt inom
kultursektorn. För att ta vara på potentialen ska en förstärkning med 0,5 miljoner kr göras till
kulturprojekt inom det civila samhället. Vid fördelning av projektstöd ska utöver nu gällande
parametrar särskilt beaktas stödens spridning över regionen.
37
Nämnden för samhällsbyggnad
Nämnden för samhällsbyggnad ansvarar för Region Örebro läns infrastruktur för transporter
och kommunikation, kollektivtrafik, samhällsplanering och miljö, energi och klimat på regional
nivå. Nämndens viktigaste uppgifter är att bevaka regionens plats i omvärlden, utgöra
kollektivtrafikmyndighet och arbeta strategiskt för en sammanhållen region för en utveckling i
positiv riktning.
Regionens plats i omvärlden och de stora stråken
Region Örebro län är och ska fortsätta vara en nationell knytpunkt för landets godstrafik. Här är
det viktigt att vi bevakar vår position i EU projektet ScanMed där framförallt Hallsbergs
rangerbangård är av betydelse. Vidare bör arbetet fortsätta med att utveckla vår nodposition, för
intermodala transporter, där man alltså lastar om mellan olika transportslag.
Mål: Region Örebro län ska vara en nationell knytpunkt för godstrafik
Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg är en annan viktig förbindelse för regionen.
Det är glädjande att arbetet för tågförbindelsen Stockholm-Oslo påbörjats, och det är angeläget
att regionen även i fortsättningen, genom det gemensamma bolaget Stockholm-Oslo 2.55, är med
i arbetet. Regionen måste vidare bevaka vår koppling till Ostlänken, Stockholm-Göteborg och
Stockholm-Malmö. Det finns flera vägar, E20, E18 och Rv50 som är särskilt viktiga för regionen,
och som behöver underhållas och utvecklas för att regionen ska behålla och klara av
godstrafiken.
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att aktivt arbeta med tågförbindelsen StockholmOslo 2.55
Samhällsplanering
Det är viktigt att Nämnden för samhällsbyggnad tar del i utformandet av den nya regionala
översiktsplanen (RÖP). Den ska utgå från perspektiven långsiktig hållbar utveckling såväl socialt
som ekologiskt och ekonomiskt. I arbetet med att ta fram den nya RÖPen ska regionen sträva
efter sammanhållning och utveckling av regionen. Samtidigt är det nödvändigt att arbeta nära de
närliggande regionerna inom östra mellansverige så vi drar åt samma håll i
samhällsplaneringen.
Samhällsplaneringen är en av grunderna för en regional tillväxt och utveckling. Med en väl
genomtänkt samhällsplanering ges regionen möjlighet att blomstra och växa. Bostadsbyggande
och näringslivet är centrala frågor för den regionala samhällsplaneringen. Bostadsbyggandet ska
inkludera privata aktörer, och det behöver finnas en nära dialog mellan de olika aktörerna,
kommunerna och regionen. På så sätt får vi en övergripande bild över behoven, och hur
regionen utvecklas. Då kan bostäder byggas på väl valda områden som främjar både de enskilda
kommunerna och regionens tillväxt. För att regionen ska utvecklas på bästa sätt måste
samhällsplaneringen också ske nära näringslivet. Genom att involvera näringslivet i
samhällsplaneringen får regionen en möjlighet att anpassa framtidsplaner efter den efterfråga
och det behov som näringslivet ser och har.
Mål: En samhällsplanering som gynnar och knyter samman den växande regionen
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att samverka nära kommunerna och näringslivet i
samhällsplaneringen
Kollektivtrafik
För att skapa en sammanhållen region där invånarna fritt och snabbt kan röra sig från en punkt
till en annan har kollektivtrafiken en viktig roll. Kollektivtrafiken behövs både inom, och mellan
kommunerna.
38
Regionen har påbörjat att, i enlighet med Tåg- och Expressbusstrategin, arbeta med att knyta
ihop noderna i regionen. Strategin innebär nya lösningar, bland annat expressbussar till och från
Örebro för de kommuner som inte har järnvägskommunikation. Strategin sträcker sig till 2030,
och det är viktigt att regionen fortsätter det påbörjade arbetet för att förenkla för rörligheten
inom regionen.
För att så många som möjligt ska välja att färdas kollektivt måste regionens invånare se tydliga
vinster i att använda sig av kollektivtrafiken. Miljövänliga drivmedel i bussarna är ett bra
incitament för att få fler att välja kollektivt, men det behöver också finnas andra vinster. Det
måste gå att lita på att bussarna kommer i tid, att det är ett tryggt färdmedel och att bussen
stannar på strategiskt genomtänkta platser anpassade efter arbetsplatser och knytpunkter.
Finansieringsgraden i kollektivtrafiken måste öka för att vi ska klara de långsiktiga satsningarna.
Det sker framförallt genom ett ökat antal resenärer, men även taxornas utformning har
betydelse.
Mål: Ökad grad av avgiftsfinansiering i kollektivtrafiken
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utreda finansieringsgraden i samband med den
taxeöversyn som ska göras
För att knyta samman regionen är det viktigt att det finns ett väl utbyggt infrastruktursystem
med strategiska bytespunkter. En översyn måste göras för att garantera att regionen har
bytespunkter som svarar på behoven hos invånarna. Det ska vara enkelt att byta transportsätt
mellan buss, tåg, cykel och bil.
Region Örebro län saknar en långsiktig plan för framtidens drivmedel. Det har varit mycket
diskussioner kring vilket drivmedel som är att föredra, och det är dyrt att ändra riktning allt för
många gånger. Därför är det av stor vikt att regionen arbetar fram en drivmedelsstrategi för att
ha ett samlat mål för framtidens trafik. I regionen har det satsats mycket på biogas som
drivmedel, och det är viktigt att en ny drivmedelsstrategi tar det i beaktning för att maximalt dra
nytta av de satsningar som redan gjorts.
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att ta fram en långsiktig drivmedelsstrategi som ger
ramar inför kommande upphandlingar av trafik
Så långt det är möjligt ska det finnas kollektivtrafik att tillgå i hela Region Örebro län, men det är
dyrt att driva kollektivtrafik. Inom vissa glesbefolkade områden i regionen är det inte möjligt
med regelbunden kollektivtrafik. Därför är det också viktigt att de som bor på landsbygden har
goda förutsättningar för att åka bil. Den långsiktiga drivmedelsstrategin bör även ha en plan för
hur regionen ska uppmuntra till användandet av miljöbilar för att minimera miljöpåverkan för
de som är beroende av bil. Här kan laddstolpar för elbilar vara ett alternativ. För att se till
resandet i hela regionen måste bilen ses som ett komplement, inte en konkurrent.
Logistikregion
Som logistikregion passerar stora mängder gods Region Örebro län varje dag. I framtiden väntas
godstrafiken öka drastiskt. Genom utbyggande av järnvägarna kan en del av ökningen läggas på
godståg, men det kommer inte att vara möjligt att lägga all godstrafik på järnvägen. Region
Örebro län är ett logistikcentrum, därför är det viktigt att i framtida planering ta med
förutsättningar för de transporter som sker på väg. Truckstop i Örebro förenklar för
långtradartrafiken genom regionen, men för att långtradarna ska åka genom regionen behövs
det fler möjligheter längst med vägarna där långtradarna kan stanna för chaufförernas raster.
Det behövs därför göras en genomlysning av förutsättningarna för gods på väg.
Mål : Region Örebro län ska vara ett logistikcentrum
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att en göra en genomlysning för gods på väg inom
regionen
39
Bredband
Bredbandsutbyggnaden i regionen måste fortsätta. En bredbandskoordinator ska anställas för
att tillsammans med länsstyrelsen arbeta vidare mot målet 90 % fiberanslutning.
Regionstyrelsen får i uppdrag: att anställa en bredbandskoordinator
Örebro flygplats
Region Örebro län har tillsammans med Örebro, Kumla och Karlskoga kommuner gått in i ett
långsiktigt och aktivt ägande av Örebro flygplats. Den är idag den fjärde största fraktflygplatsen i
landet och har en strategisk betydelse för näringslivet i regionen. Den starka positionen ska
bevaras och utvecklas. Hösten 2015 etablerades en reguljär flyglinje med Köpenhamn vilket på
sikt kommer stärka näringslivets och hela regionens konkurrenskraft. Region Örebro län och
övriga ägare av flygplatsen måste fortsatt finna vägar för att utveckla flygplatsområdet. Fler
aktörer måste öka sitt intresse i flygplatsens utveckling. Målet är att flygplatsens
självfinansieringsgrad ska öka. Ett arbete bör inledas för att utreda hur Örebro Airport City
skulle kunna gestaltas för att bevaka att Örebro flygplats är väl rustad i den nationella och
internationella konkurrensen.
Regionstyrelsen får i uppdrag: att starta en utredning om hur området kring flygplatsen ska kunna
utvecklas vidare
Miljö- och klimatfrågor
Fokusnämnden för miljö- och klimatfrågor ska långsiktigt och strategiskt arbeta med
klimatfrågor i regionen. Nämnden ska även bereda energi- och klimataspekten i ovanstående
nämnds ansvarsområde.
Regionfullmäktige har antagit ett Energi- och Klimatprogram, det är ett styrande dokument för
det externa miljöarbetet. Det hjälper och inspirerar regionens kommuner, företagare,
organisationer och invånare att göra energieffektiviserade lösningar samt välja förnybar energi.
Det är viktigt att Region Örebro län är en ledande aktör samt koordinator när det gäller
regionens miljöarbete. En god dialog med regionens kommuner är nödvändigt, därigenom kan
man byta erfarenheter och lära av varandra.
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att initiera och upprätthålla en nära samverkan med
regionens kommuner avseende energi- och klimatfrågor
Region Örebro län ska bli en region med stor användning av alternativa drivmedel, exempelvis
biogas eller el som drivmedel för transporter. En fortsatt omställning från användning av fossila
bränslen i kollektivtrafiken till miljövänligare drivmedel är viktigt och får en stor fortsatt positiv
inverkan på miljön.
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utarbeta en strategi för ladd-stolpar till elbilar i
regionen
Fordonspark
För att regionens medarbetare, inom samtliga verksamhetsområden, enkelt ska kunna förflytta
sig innehar och förvaltar idag Region Örebro län sin egen fordonspark. Det finns fördelar, men
även risker med det. Vi vill utreda möjligheten att lägga ut fordonsparken på entreprenad i den
utsträckning det går. Regionen kan i en upphandling tydligt kräva bra och kvalitativa fordon ur
ekonomisk, säkerhetsmässig samt miljösynpunkt. Detta bidrar också till att regionens resurser
kan läggas på andra verksamheter.
Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utveckla hur regionens fordonspark kan läggas
ut på entreprenad
40
Samhällsekonomiska förutsättningar
Internationell ekonomi
De västerländska börserna återhämtade sig i juli efter den turbulens som rådde på marknaderna
under juni i samband med den grekiska skuldkrisen. Under augusti har i stället de kinesiska
börsernas fall påverkat övriga världen. Besked väntas om hur den kinesiska regeringen kommer
att agera på händelserna och om den amerikanska centralbanken påverkas av detta inför sitt
kommande räntebeslut. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned
hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks
successivt och förväntas bli högre nästa år.
Sveriges ekonomi
Den svenska börsen steg ytterligare under sommaren men hade sedan en nedgång under augusti
till följd av turbulensen till följd av fallet på den kinesiska börsen. På valutamarknaden
försvagades samtidigt den svenska kronan mot samtliga större valutor. Riksbankens beslutade
om ytterligare en sänkning av reporäntan med 10 punkter till -0,35 procent i juli i syfte att få
upp inflationstakten genom ökad konsumtion och ökat investerande. Genom sänkt ränta
försvagas kronkursen och svensk export får en konkurrensfördel.
Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. BNP förväntas öka med
2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016. Även exporten väntas få en god tillväxt de närmaste
åren.
Trots starka inkomstökningar och växande befolkning har hushållens konsumtion utvecklats
betydligt sämre än förväntat i år, vilket också har påverkat SKLs prognoser nedåt. De räknar
med att hushållens mycket höga sparkvot består 2016 och vänder endast långsamt nedåt 2017
och 2018. Även om investeringarnas ökningstal är höga så är även dessa lägre än tidigare
bedömning.
Sysselsättning och arbetsmarknad
Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan samma takt,
varvid arbetslösheten förutses förbli hög. Arbetskraftsökningen beror i stor utsträckning på
invandring och då nyanlända har svårare att matchas mot tillgängliga jobb, minskar
arbetslösheten långsamt och beräknas vara 7 procent 2017. Prognosen för 2015 är 7,7 procent
och under 2016 förväntas arbetslösheten uppgå till 7,5 procent.
Befolkningsförändringar
Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på befolkningsförändringar
och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. De demografiska behoven ökar framöver i
allt snabbare takt för sektorn. Statistiska centralbyrån har gjort en ny befolkningsprognos för
2015-2060. Under 2016 beräknas tiomiljonersgränsen för befolkningen att uppnås. De närmaste
åren förväntas en stor folkökning, främst beroende på ett antagande om en fortsatt hög
invandring till Sverige.
Den demografiska volymframskrivningen, givet genomsnittliga prislappar, ger med dessa nya
förutsättningar större behovsökningar. Åren 2016–2018 är den extra ökningen 0,3 procent för
landstingen. Dessa år uppgår de beräknade demografiska behoven till i genomsnitt 1,6 procent
för landstingen, vilket är högre än tidigare (snitt 2000-2014 på 0,9 procent). Kommunerna
kommer att ha ännu högre behovsökningar.
Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror delvis på den statliga
ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att
ersättningen inte för alla områden täcker de faktiska kostnaderna.
Landstingssektorns ekonomiska läge
Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott på drygt 3 miljarder kronor
eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring
41
med cirka 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förbättringen beror dock till hälften på
engångsintäkter i Landstinget i Uppsala län vid försäljning av fastigheter. Därtill kan konstateras
att resultatet 2013påverkades kraftigt negativt av tillfälliga poster på 5,6 miljarder kronor.
Rensat för dessa faktorer försämrades i stället resultatet för sektorn med cirka 2 miljarder
kronor mellan 2013 o 2014.
För 2015 redovisar landstingssektorn per april en sammantagen prognos på minus 1,5 miljarder
kronor. Då ingår återbetalning från AFA med totalt 1,3 miljarder kronor.
Regeringens budgetproposition
Den 21 september lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2016 till riksdagen.
Regeringens prognoser visar en stark skatteunderlagstillväxt med väsentligt större ökningstal
och samtidigt en lägre konsumtionsprognos än SKL: s bedömningar hittills.
I höstbudgeten föreslås hälso- och sjukvården förstärkas med 1 miljard 2016. Tillskottet avser
att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och
kompetensförsörjning och övergår från 2017 till generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor
per år. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning, vilket innebär 30
miljoner kronor för Region Örebro län.
Professionsmiljarden utges under perioden 2016–2019 med 1 miljard per år och ersätter de
tidigare tillgänglighetssatsningarna. Rätt användning av professionernas kompetens och
påverka landstingens kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för
professionerna, mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt
samt förbättrade förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen.
Regionorganisationens andel av statsbidraget beräknas uppgå till 30 miljoner kronor.
Kvinnosjukvården förstärks med 400 miljoner årligen för perioden 2016–2018. Statsbidragen
som är riktade mot förlossningsvården skulle ge regionorganisationen 12 miljoner kronor om
fördelning görs efter invånarantal. Villkoren för statsbidraget är ännu inte fastställt.
Satsningen på cancervården fortsätter. Mellan 2015 och 2018 avsätts 500 miljoner kronor per år
för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och
minska regionala skillnader.
Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40–74 år införs från halvårsskiftet 2016 och
kostnadsfri tandvård upp till 23 års införs stegvis från 2017. Båda reformerna kompenseras
landsting och regioner i det generella statsbidraget och innebär motsvarande bortfall av
patientavgifter. För 2016 beräknas beloppet för regionorganisationen till 3 miljoner kronor.
Avgiftsfri vård för personer över 85 år genomförs från 2017 och kompenseras i det generella
statsbidraget. Då Region Örebro län redan infört avgiftsfrihet för denna grupp kommer
statsbidraget att utgöra ett tillskott på 6 miljoner kronor per år.
Kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år införs och kostnadsfria preventivmedel för
personer under 21 införs och finansieras inom läkemedelsförmånen.
Från regeringens vårproposition finns även en satsning på att alla barn och unga i åldern 8–19
år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0–7 år. Regeringen har avsatt 120
miljoner kronor per år för perioden 2016–2019. Förutsättningarna för att ta del av statsbidraget
är ännu inte fastställda, men eventuell ersättning blir en resultatförstärkning då
regionorganisationen redan ersätter glasögon för denna åldersgrupp.
Region Örebro läns prognos 2015
Resultatet per 31 juli uppgår till 194 miljoner kronor. Helårsresultatet beräknas vid denna
tidpunkt till 170 miljoner kronor, vilket är i linje med det budgeterade resultatet, då det förutom
ett resultat på 20 miljoner kronor omfattar en reservation för framtida kostnadsökningen på
42
150 miljoner kronor. Verksamheternas prognos är per juli ett underskott på 142 miljoner
kronor. Prognosen kan dock komma att revideras när delårsrapporten per augusti fastställs.
Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och 2018
Förutsättningar
Budgeten utgår från beslutad budget 2015 och plan 2016-2017 samt planeringsförutsättningar
från SKL och regeringens budgetproposition från september.
Nettokostnader och landstingsprisindex
I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga
volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya
bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive
läkemedelspriser beräknas per oktober till 2,3 procent för 2016, samt 2,5 procent 2017 och 3,7
procent 2018. Det innebär att index för 2016 har reviderats ned jämfört med index som angavs i
förutsättningarna för arbetet med budget 2016 (2,7 procent).
Kalkylen innehåller en uppräkning med SKLs prognostiserade index för åren 2016-2018.
Skatteintäkter och generella statliga bidrag
Beräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer per
oktober för riket avseende skatteunderlaget för perioden 2015–2018.
Skatteunderlagstillväxten tilltar betydligt i år jämfört med 2014. Det beror delvis på större
ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade
avdragsregler. Nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande ger en positiv effekt
2015. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras
via det generella statsbidraget, stiger inte lika brant.
För 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att
skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan 2008.
Beräkningarna från SKL utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk
ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2016. Med en
neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Efter 2016 räknar de också med
snabbare ökning av grundavdragen.
Det är framför allt två faktorer som föranlett revideringar i oktoberprognosen jämfört med
prognosen från augusti. Den ena är utvecklingen på arbetsmarknaden, där sysselsättningen
under sommaren har utvecklats lite svagare än förväntat och en del förslag i regeringens
budgetproposition för 2016 som beräknas öka sysselsättningen och skatteunderlaget.
43
Skatteintäkterna beräknas 2016 till 6 601 miljoner kronor, vilket är 289 miljoner kronor mer än
budgeten för 2015. Utjämningsavgiften och generella statsbidrag beräknas till 1 971 miljoner
kronor.
Bland de generella statliga bidragen finns bidraget till landstingen för läkemedelsförmånerna
m.m. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse gjorde i mars en överenskommelse med
Socialdepartementet om detta bidrag för 2015. Förutom det ordinarie bidraget erhölls bidrag för
merkostnaderna för läkemedel mot Hepatit C. För åren därefter finns ingen överenskommelse
om storleken på bidraget, men aviseringar har gjorts att det kommer innehålla kompensation för
både avgiftsfrihet för läkemedel till barn upp till 18 år och för Hepatit C-läkemedel. Satsningen
på läkemedel till barn gäller från 1 januari 2016 kompenseras motsvarande ca 10 miljoner
kronor för regionorganisationen 2016.
Specialdestinerade statsbidrag
I budgeten har nedanstående specialdestinerade statsbidrag tagits upp till följande belopp:
Sjukskrivning/rehabiliteringsgarantin
Stimulansmedel psykiatrin
30 miljoner kronor
5 miljoner kronor
Planeringsreserv
God hushållning innebär att ha en reserv för oförutsedda resultatsvängningar. Det kan handla
om såväl uteblivna intäkter som tillkommande kostnader, till exempel kan den osäkra
ekonomiska utvecklingen i omvärlden medföra en risk att den bedömda
skatteunderlagstillväxten inte blir lika stark som budgeterats. Mot bakgrund av detta budgeteras
en ekonomisk reserv på 50 miljoner kronor per år.
Framtidens utmaningar
Region Örebro läns ekonomiska planering omfattar även en långsiktig reserv för att möta
kommande kostnads- och utgiftsökningar inom regionorganisationens verksamheter. För detta
ändamål har 150 miljoner kronor lagts in i budgeten.
Årets resultat
Årets resultat utifrån ovan angivna förutsättningar uppgår till 109 miljoner kronor, inklusive
reserv för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Resultaten innebär att Region Örebro
län redovisar en ekonomi i balans under budget och planperioden.
Investeringar
För 2016 är investeringarna beräknade till sammantaget 699 miljoner kronor. För
fastighetsinvesteringar särredovisas byggnationen av H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro.
Se vidare i bilaga om investeringsbudget.
44
Sammanställning per investeringsgrupp
(mnkr)
Fastighetsinvesteringar exkl H-huset
Fastighetsinvesteringar H-huset
IT-investeringar
Medicintekniska investeringar
Övriga investeringar
SUMMA
303
192
31
120
53
699
Pensionsplaceringar
Region Örebro län har sedan 2008 gjort placeringar i en kapitalportfölj med målsättningen att
möta framtida pensionsutbetalningar. Avkastningsmålet uppgår till 3 procent per år i reala
termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex.
Avkastningsmålet skall ses långsiktigt. I enlighet med beslutad finanspolicy ska uppkommen
avkastning återinvesteras. Sedan 2015 ingår fordran på Region Örebro läns förvaltnings AB i
kapitalportföljen med 150 miljoner kronor. Avkastningen på denna utgörs av ränta enligt
reversen plus del av utdelningen från förvaltningsbolaget, för 2016 uppgående till 10 miljoner
kronor.
I syfte att uppnå målsättningen behöver placeringen i pensionsmedelsportföljen matcha
ökningarna av avsättningen till pensioner inklusive löneskatt. För 2016 beräknas ökningen av
avsättningen uppgå till knappt 200 miljoner kronor. Kommande år beräknas dock ökningen
uppgå till 270 miljoner kronor, varför en placering på 235 miljoner kronor 2016 skapar
utrymme för en jämn placeringstakt.
Känslighetsanalys
Region Örebro läns ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara
kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar ekonomin i hög grad. En
känslighetsanalys är ett sätt att visa hur olika förändringar påverkar regionorganisationen
finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut.
I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar ekonomin (mnkr):
Löneförändring 1%
Förändring av övriga driftkostnader 1%
Förändring skatteunderlaget med 1%
10 öre förändrad utdebitering
+-48
+-38
+-66
+-57
45
Regionens ekonomi och de ekonomiska utmaningarna
Regionens ekonomi, Skatteunderlagsprognosen och prognosen för landstingsprisindex de
kommande åren pekar på att de två kommande åren kan ge ett mycket positivt ekonomiskt
utfall. Kraftig ökning av skatteunderlaget som en följd av den jobbtillväxt som
Alliansregeringens reformer lagt grunden till samtidigt som en närmast obefintlig inflation ger
begränsade kostnadsökningar.
Vi ser dock kraftiga kostnadsökningar 2018 och framåt. Pensionskostnaderna stiger relativt
kraftigt, kostnader för tågtrafiken i Mälardalen ökar kraftigt, kapitaltjänstkostnaderna för Etapp
2 tillkommer år 2020 med ca 130 mnkr (i dagens kostnadsläge) och samtidigt stiger antalet
äldre kraftigt. Sammantaget pekar det på behovet av att de närmaste åren med god ekonomi
vidta åtgärder för att kunna begränsa kostnadsökningarna på längre sikt.
Vi ser därför ett starkt behov av satsningar på förebyggande arbete, på IT-satsningar för att
förenkla och rationalisera för vårdens medarbetare samt på ledarskap för att ta vara på den
kapacitet som finns i regionens organisation.
Regionens finansiella mål och ekonomisk politik 2016-2018
Region Örebro läns ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta
skapar förtroende för organisationens förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska
tider.
Det är därför nödvändigt att Region Örebro län över en konjunkturcykel redovisar ett överskott
på ca 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det skapar även ett utrymme för att långsiktigt klara
stora investeringar och stigande pensionskostnader.
Det pågår en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården som ger ökade möjligheter till
förbättringar inom diagnostik och behandling. All verksamhet måste göra förändringar för att
möta nya krav, och inte bara lägga till det nya utan att det gamla berörs. Genom ett aktivt
förändrings- och effektiviseringsarbete skapas ett utrymme för satsningar genom
omfördelningar. Ett generellt effektiviseringskrav på 20 mnkr läggs på förvaltningarna, vidare
behålls rationaliseringskravet på administration om 20 mkr. För 2017 och 2018 läggs ett
effektiviseringskrav på 0,5% på samtliga nämnder och förvaltningar. Avkastningskravet på LoVS
höjs till 3 miljoner kronor.
För att klara utveckling inom sjukvården och för att möta utmaningarna ser vi det även viktigt
att justera avgifterna inom sjukvården. Vi föreslår därför en generell uppräkning av avgifterna
med 25 % samt att högkostnadsskyddet inom hälso- och sjukvården höjs till 1100 kronor, som
gäller i de flesta landsting i landet. Vidare föreslår vi att avgiftsfri hälso- och sjukvård gäller upp
till 20 års ålder. För preventivmedel följer vi SKLs rekommendation.
Intäktsförstärkningarna och effektiviseringskravet skapar ett utrymme för framtidsinriktade
satsningar. Sjukhusen har under flera år gått med stora underskott och prognosen för 2015
pekar på fortsatt växande underskott. För att ge sjukhusen och psykiatrin realistiska möjligheter
att klara verksamheten inom ramarna tillför vi därför 40 mnkr som ramförstärkning till
sjukhusen. Primärvården förstärks med ytterligare 20 mnkr.
En marknadsstrategi för att sälja mer vård förstärker möjligheter att sälja mer vård vilket ger
ytterligare intäkter och stärker framför allt USÖ:s position. Vi satsar därför 2 miljoner för att
förstärka arbetet med såld vård.
För att utveckla neurokirurgin vill vi utveckla en NIMA-avdelning på USÖ. För det ändamålet
tillförs 13 mnkr.
40 miljoner ger utrymme att ge vård i tid och klara vårdgarantins krav.
46
20 miljoner skapar bättre förutsättningar att utveckla bättre vård för de sjuka äldre.
20 miljoner avsätts för att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten.
Vi vill även utveckla det moderna ledarskapet som behövs för att klar sjukvårdens och
landstingets utmaningar, det handlar inte om mer resurser utan om sätt att arbeta.
För att korta köerna och införa valmöjligheter inom specialistvården öppnar vi för LOV och
tillför därför 10 mnkr i särskild satsning för detta.
För att skapa karriärtjänster för extra skickliga specialistutbildade sjuksköterskor satsas 5
mnkr.
För att utveckla området e-hälsa satsar vi 5 miljoner extra.
2 miljoner satsas för att stärka regionens kulturinstitutioner.
3 miljoner satsas för att förstärka arbetet med nyföretagandet i regionen.
Den mycket kraftiga tillströmningen av flyktingar kräver ekonomisk beredskap, varför vi
avsätter 5 miljoner för detta.
Det är nödvändigt att USÖ ges goda möjligheter att få tillgång till ny medicinsk teknik. För 2016
utökar vi därför anslaget för ny medicinsk teknik med 10 miljoner. Vi vill också utreda
möjligheterna att investera i en strålkniv 2017, för att utveckla neurokirurgin på USÖ.
Det finns ett stort behov av bättre IT-system. Vårdens medarbetare behöver bättre stöd-system.
Vi tillför därför 10 mnkr för att skapa ett rejält utrymme för investeringar i området.
Medicinsk teknik och IT-system är betydligt viktigare för vårdens utveckling än investeringar i
vindkraftverk. Vi föreslår därför att byggandet av egna vindkraftsverk blåses av och tidigare
beslutad ram om 32 mnkr därför upphävs. De pengarna kan i stället läggas på investeringar i en
strålkniv 2017.
Övergripande mål och uppdrag
Varje enhet och klinik ska ligga i den övre halvan i jämförelse med jämförbara enheter i landet
vad avser kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och produktivitet.
Regionens resultat ska uppgå till minst 250 mnkr.
Verksamheternas resultat ska vara minst noll.
Investeringar för regionens egna verksamheter ska finansieras med egna medel.
Regionens ska avsätta minst 235 mnkr för pensionsändamål.
Tidigare beslut att avsätta 32 mnkr för investeringar i vindkraft upphävs.
47
Kalkyl 2016-2018
RESULTATRÄKNING
Prognos
2015
-7 818
Budget
2016
-8 095
-292
-125
-60
-49
110
-50
-150
-40
-7 818
-156
-68
-8 150
Summa skatteintäkter
Summa generella statsbidrag och utjämning
mnkr
Regionbidrag
Varav avskrivningar
Särskilda satsningar
Ramförstärkning
Tidigare och kommande beslut
Ökade intäkter
Planeringsreserv
Framtida utmaningar
Löne- o prisuppräkning inkl läkemedel
Summa
Resultat från verksamheten
Regiongemens (pensioner, statsbidrag m m)
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansnetto
Årets resultat
-8 419
Plan
2017
-8 094
-298
-125
-60
-49
110
-50
-150
-185
-8 604
Plan
2018
-8 094
-304
-125
-60
-49
130
-50
-150
-482
-8 881
-67
-118
-253
-8 043
-8 487
-8 722
-9 134
6 312
6 300
6 601
6 876
7 178
1 866
1 901
1 971
2 034
2 070
59
-67
-8
77
-66
11
68
-48
20
70
-117
-48
75
-181
-107
20
170
105
140
8
Budget
2015
-7 822
-272
-59
-79
-150
-8 110
DRIFTBUDGET
mnkr
Budget
2015
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Regionbidrag
-16
-17
-17
-17
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen och regionkansliet
Hälsovalsenheten primärvård
Tandvårdsenheten
Regionservice
-327
-1 372
-193
-150
-352
-1 422
-196
-155
-352
-1 422
-196
-155
-352
-1 422
-196
-155
Nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning
-5 067
-5 282
-5 282
-5 282
Nämnd för samhällsbyggnad
-392
-432
-432
-432
Nämnd för regional tillväxt
-208
-219
-219
-219
-19
-19
-19
-19
-8 095
-185
-8 280
-482
-8 577
-50
-125
-60
-49
110
-150
-8 604
-50
-125
-60
-49
130
-150
-8 881
-118
-323
-253
-456
Regionfullmäktige
Gem nämnd för företagsh.o tolk
Tidigare fattade budgetbeslut
Löne- och prisjustering, inkl läkemedel
Regionbidrag
-68
-10
-7 822
Resultat från verksamheten
Planeringsreserv
Särskilda satsningar
Ramförstärkningar hälso- och sjukvård prim vård
Tidigare och kommande beslut
Ökade intäkter
Framtidens utmaningar
Summa verksamheter
Regiongemensamt
Varav pensionskostnader
-7 818
-156
-79
-59
-150
-8 110
-7 975
-50
-125
-60
-49
110
-150
-8 419
-40
-259
-68
-272
-67
-304
DRIFTBUDGET
mnkr
Specialdestinerade statsbidrag
Statsbidrag professionens kompetens
Förstärkning hälso- och sjukvården
Standardiserade vårdförlopp cancerprocessen
Rehabgaranti/minskad sjukfrånvaro
Vårdgaranti
Vävnadsdirektiv
Stimulansmedel psykiatri
Patientsäkerhet
Pensioner
Pensionsutbetalning
Löneskatt på pensionsutbet
Pensionsutbetalning ÄDEL
Löneskatt på pensionsutbet ÄDEL
Övrigt
Ökad pensionsskuld
Avgiftsbestämd del KAP-KL
Förändring pensionsskuld
Löneskatt avg.best del KAP-KL
Löneskatt på pens.skuldsförändr
Avsättning utöver KPAs kalkyl
Löneskatt på premiebetalning KAP-KL
Schablonber pensionskostnad
Schablonber löneskatt
Pensionsmedelsförvaltning
Arbetsgivaravgifter
Tandvårdsmoms
Patientförsäkring LÖF premie
Internräntor
Likvidkonto
Lån fastigheter
Lån inventarier
AFA återbetalning 2004 års premier
Citybanan
Avkastningskrav
Regionservice
Regionservice, hyresavkastn
Folktandvården
Summa
Verksamhetens nettokostnader
Budget
Prognos
Budget
Plan
Plan
2015
2015
2016
2017
2018
30
30
30
30
30
30
30
5
5
5
-276
-67
-286
-69
-308
-75
-2
-268
-65
-9
-2
-2
-2
-2
-2
-171
-134
-42
-33
-179
-128
-43
-31
-190
-129
-46
-31
-25
-199
-134
-48
-32
-25
-208
-220
-51
-53
-25
362
88
366
89
-1
1
17
-30
371
90
381
92
391
95
16
-37
16
-40
16
-43
1
66
13
50
-1
1
66
12
1
66
12
1
66
12
25
60
1
25
60
1
25
60
1
30
40
5
-264
-64
16
-30
2
63
10
-2
30
12
33
1
4
10
25
60
1
-1
-40
-68
-67
-118
-253
-8 150
-8 043
-8 487
-8 722
-9 134
BALANSRÄKNING
mnkr
Budget
2015
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Långfristiga fordringar
2 649
647
2 610
618
2 961
674
3 490
701
3 962
798
91
174
132
24
132
24
132
24
132
24
Summa anläggningstillgångar
3 561
3 384
3 791
4 347
4 916
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj 1)
Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj
Summa omsättningstillgångar
142
400
2 064
668
3 273
150
615
1 959
969
3 693
150
615
2 204
769
3 738
150
615
2 464
515
3 744
150
615
2 844
184
3 793
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital
Årets resultat
Justering med post "Framtida utmaningar"
Summa eget kapital
6 834
7 077
7 529
8 091
8 709
1 551
20
150
1 721
1 547
170
1 717
1 717
106
150
1 973
1 973
141
150
2 264
2 264
9
150
2 423
Avsättningar
Avsättning för pensioner inkl löneskatt
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
3 164
64
3 228
3 165
57
3 222
3 386
30
3 416
3 684
0
3 684
4 153
0
4 153
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
282
1 603
1 885
273
1 865
2 138
264
1 876
2 140
255
1 887
2 142
246
1 887
2 133
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
6 834
7 077
7 529
8 091
8 709
1)Bokförd utdelning/avkastning återinvesteras, beräknas till 10 mnkr per år
KASSAFLÖDESANALYS
mnkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering med post "Framtida utmaningar"
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för gjorda avsättningar
Justering för utnyttjade avsättningar
Justering för övr ej likv.påverkande poster
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning förråd och lager
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Justering ej likvidpåverkande poster, bef revers
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringar i finansiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Minskning långfristiga skulder
Minskning långfristiga fordringar
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Budget
2015
20
150
272
220
-22
Plan
2017
Plan
2018
291
213
141
150
298
273
9
150
304
443
36
15
15
15
761
0
876
0
921
0
-24
711
-21
1
-31
11
11
0
616
660
772
888
921
-518
-699
-854
-873
-36
-554
-502
15
-78
-565
-699
-854
-873
-180
150
-9
150
-9
-9
-9
-30
141
-9
-9
-9
-28
-29
-30
208
35
-5
640
0
32
171
Budget
2016
106
150
292
197
UTBETALNING BIDRAG STATLIG INFRASTRUKTUR
ÅRETS KASSAFLÖDE
Prognos
2015
39
Särskilda satsningar 2016
Korta köerna
Bättre vård för sjuka äldre
Utveckla USÖ
Arbeta mer förebyggande
Utveckla vårdvalen
Kompetenssatsning
Utveckla e-hälsan
Beredskap för flyktingar
Öka nyföretagandet
Utveckla kulturen
(mnkr)
40
20
15
20
10
5
5
5
3
2
125
Ramförstärkning hälso- och sjukvården
Ramförstärkning primärvården
40
20
60
Tidigare beslutat
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning
Neonatalavdelning 35 på USÖ, ombyggnation och personalförstärkning
Centrum för sällsynta sjukdomar, lokalformering på USÖ
Dopningsmottagning, egenfinansiering av tidigare projekt
KBT på nätet, fortsatt satsning efter projekttid
Externa vårdplatser, förlängning avtal inför upphandling
Nämnden för samhällsbyggnad
Upphandlad trafik västra länet
Upphandlad trafik södra länet
Regionstyrelsen
E-hälsa, nationella beslut inklusive lokala effekter
Folkhögskolekurs för personer med förvärvad hjärnskada
WiFi-nät heltäckande (drift, finns även bland investeringar)
(mnkr)
4,4
1,0
2,0
1,0
1,7
2,3
10,0
8,0
2,4
5,5
38,3
Kommande beslut
Stockholm-Oslo 2.55, driftbidrag vid eventuellt köp av aktier i gemensamt bolag
Örebro läns flygplats
Alfred Nobel Science Park AB, preliminärt ökat bidrag för ökat ägande
(mnkr)
1,0
9,0
0,7
10,7
Ökade avgifter
Effektiviseringskrav
Mer såld vård
Summa ökade intäkter
(mnkr)
36,5
43,0
30,0
109,5
tkr
AVSKRIVNINGAR
Budget
2015
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Fastigheter
Inventarier
-140 000
-132 000
-143 400
-147 700
-144 000
-148 000
-150 000
-148 000
-156 000
-148 000
Summa avskrivningar
- 272 000
- 291 100
- 292 000
- 298 000 - 304 000
Budget
2015
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
-347 300
-300 000
-495 000
-679 000
-628 000
-171 100
-202 000
-204 000
-175 000
-245 000
- 518 400
- 502 000
- 699 000
- 854 000 - 873 000
INVESTERINGAR
Bruttoinvesteringar
fastigheter
Bruttoinvesteringar
inventarier
Summa investeringar
Investeringsbudget Alliansen
Bilaga 2.
Investeringsbudget.
Innehåll
Investeringsbudget ................................................................................. 2
Investeringsbudget
Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar över 10
miljoner kronor
Investeringsprocessen för fastigheter inleds med ett beslut om att en förstudie ska
inledas. Beslut om detta tas av politisk ledning, regiondirektören själv eller
regiondirektören efter ansökan från förvaltningschef. Efter förstudien beslutar
Ekonomi-, service och ägarutskottet om de objekt som ska fortsätta till planeringsfas.
Samtidigt tas beslut om budget för kommande investeringsfas. Beloppet finns angivet
i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta
investeringar. Efter beslut genomförs planeringsfasen, vilken består de två stegen
avdelningsfunktionsprogram och rumsfunktionsprogram.
Efter avslutad planeringsfas beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet för varje
enskilt objekt om investeringen ska gå vidare in i projekteringsfas. Samtidigt tas
beslut om budget för projekteringsfasen. Budgetbeloppet finns angivet i fullmäktiges
investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter
projekteringsfasen ska ett beräknat belopp för totalinvesteringen vara fastställt.
Regionfullmäktige tar då ett nytt beslut per enskilt belopp för den samlade
investeringen för de objekten som ska fortsätta in i byggfasen.
När byggfasen är avslutad görs en dokumentation med uppföljning av projektet innan
inflyttning sker. Varje fas ska dokumenteras enligt framtagen mall inför nästa
beslutspunkt och investeringsbelopp och tidplan ska revideras till varje beslutspunkt.
Processen framgår av nedanstående bild.
2 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Investeringar per förvaltning
Belopp i miljoner kronor.
Förvaltning
Byggnader
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
182,3
Hälso och sjukvård, Etapp 2 USÖ
191,5
Folktandvården
IT
MT
Övrigt
Totalt
113,5
25,9
321,7
191,5
10,5
78,4
78,4
4,8
Regional utveckling
4,7
30,8
6,4
42,0
17,8
22,5
15,0
15,0
7,5
7,5
Regionstyrelsen externa hyresgäster
SUMMA
20,0
0,1
Regionservice
Regionstyrelsen
3,0
0,1
Regionhälsan
Regionservice (Fastigheter)
6,5
494,8
30,8
110,0
53,1
698,7
Fastighetsinvesteringar 2016
Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter för åren 2016 till
2019, för H-huset också för 2020. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med
en efterföljande beskrivning av varje enskilt objekt överstigande 10 miljoner kronor i
beräknad investeringsutgift. För redovisade objekt som är i förstudie-, planerings- och
projekteringsfaser är beloppen grovt uppskattade.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Beräknad
utgift*
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö
90,0
10,0
20,0
20,0
20,0
USÖ, framtidens neonatal
60,0
3,0
7,0
25,0
25,0
USÖ, M-huset omstrukturering
laboratorium medicin
58,0
10,0
25,3
16,0
USÖ H-huset, underkulvert till media
30,0
20,0
10,0
USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet
Urologi
32,9
20,5
0,0
12,4
USÖ, Reservvatten
31,0
8,5
8,0
14,5
USÖ F-huset, Fertilitetsenheten
30,0
1,5
6,5
USÖ, omstrukturering av kvinnokliniken
12,0
0,0
10,0
5,4
6,7
2,0
USÖ M-huset, fastighetsnätet
9,9
1,7
USÖ, O-huset uppgradering MR 1,5 tesla
(MT 2087)
6,0
6,0
USÖ, O-huset CBCT (2534)
3,0
3,0
USÖ, klinikgemensam behandlingsenhet
3,0
1,0
2,0
USÖ, centrala UPS
2,4
0,4
1,0
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
10,0
12,0
2,8
1,0
3 (25)
USÖ, Kulvertlåsning
2,0
2,0
USÖ, legionellaåtgärder
1,5
1,5
USÖ, informationsdisken Gallerian
1,5
1,5
USÖ, B-huset kvinnokliniken ultraljud
(2245)
1,1
0,1
USÖ, utredning dialysen
1,0
1,0
USÖ, diskmaskin fiberbronchscop (MT
2196)
0,6
USÖ, kefalostat (2115)
0,5
0,5
USÖ, Cyclotron (MT 2615)
0,5
0,5
USÖ, LC-MS/MS (2437)
0,3
0,3
USÖ, telemitiutrustning (MT 2356)
0,3
USÖ, B-huset, mammografi utbyte
utrustning (2088)
0,2
0,2
USÖ, Intraoperativ CT (1365)
0,2
0,2
USÖ, t-huset ombyggnation
forskningslab
0,2
0,2
0,2
0,3
0,2
129,3
35,0
59,3
25,0
10,0
19,0
2,0
2,0
8,0
7,0
Karlskoga, reservvatten
8,0
7,0
1,0
Karlskoga, entréhall H-blocket
3,0
1,5
0,0
1,5
Lindesberg, akutmottagning och
saneringsstation
69,1
40,0
18,0
11,1
Lindesberg, byggnation reservkraft el
21,0
7,5
13,5
Lindesberg, reservvatten, projektering
ny byggnad
9,5
4,0
2,5
3,0
Lindesberg, ombyggnad och flytt av
kirurgmottagning
6,0
2,0
4,0
Lindesberg, kylanläggning avd 1, 2 och 5
2,0
Psykiatri, anpassning L-huset, slutenvård
ink avd 5
15,0
5,0
2,0
8,0
Psykiatri, anpassning läkarstudenter
6,0
4,0
0,5
0,5
1,0
Psykiatri, behov av nya lokaler Kga
Lasarett
6,0
0,5
0,0
1,0
4,5
Psykiatri, anpassning av fd arkiv L-huset
4,0
2,0
0,0
2,0
Habilitering, tillgänglighets- och
arbetsmiljöanpassningar
1,5
Karlskoga, ombyggnad operation samt
sterilcentral
Karlskoga, ombyggnad Rehab med
bassäng
4 (25)
0,3
1,0
2,0
1,5
Primärvård, ny VC Lindesberg
105,3
1,5
Primärvård, anpassning lokaler
läkarstudenter
18,0
16,0
2,0
Primärvård, utbyggnad Mikaeli VC
10,0
1,0
1,0
Primärvård, ombyggnation /
omstrukturering Karla VC
3,0
Primärvård, utredning om- och
2,0
Alliansens investeringsbudget
7,0
0,3
0,5
40,8
56,0
8,0
2,7
1,5
Region Örebro län
utbyggnad Lillån VC
Primärvård, ombyggnation reception
Pilgården
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
0,7
816,5
161,6
0,1
0,6
182,3
234,3
161,3
57,0
Objekt: USÖ. Framtidens neonatal
En ny avdelning för att bedriva modern och patientsäker neonatalvård på
universitetssjukhuset tillskapas. Efter utbrott av MRSA i början av 2014 reducerades
antalet intensivvårdplatser från 5 till 3 för att bl.a. minska risken för ny spridning av
bakterier. Under hösten 2015 genomförs vissa justeringar på avdelningen för att
kunna öppna två tillfälliga intensivvårdsplatser som klarar vårdhygienisk standard.
Detta innebär att patienter inte behöver vårdas i andra län. Behovet av en ny modern
neonatalavdelning kvarstår dock även efter dessa åtgärder. En förstudie och ett
planeringsarbete genomförs under 2016.
Framtidens neonatal
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
1,2
1,2
Planering
1,8
1,8
Projektering
3,0
3,0
Byggnation
54,0
4,0
25,0
25,0
Summa bygginvestering
60,0
7,0
25,0
25,0
0,0
3,0
varav byggnadsanknuten konst
0,6
0,3
0,3
Utrustning/Inredning exl MT-investering
5,0
2,5
2,5
27,5
27,5
Totalt för objektet
65,0
0,0
3,0
7,0
Objekt: USÖ. M-huset omstrukturering laboratorium medicin
Investeringen syftar till att effektivisera resurserna inom laboratorium medicin för
åstadkomma en ökad kapaciteten av laboratorieprover. Omstruktureringen innebär en
koncentration av laboratorium medicins olika verksamheter till M-huset. Frigjord yta
finns efter att enheten kliniskt forskningscentrum flyttat till Campus. Lokaler som
lämnas i F-huset frigörs för annan verksamhet.
M-huset omstrukturering laboratorium
medicin
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
58,0
6,7
10,0
25,3
16,0
Plan
2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
5 (25)
Summa bygginvestering
58,0
6,7
varav byggnadsanknuten konst
0,2
Utrustning/Inredning exl MT-investering
4,0
0,5
62,0
7,2
Totalt för objektet
10,0
10,0
25,3
16,0
0,1
0,1
1,5
2,0
26,8
18,0
0,0
0,0
Objekt: USÖ. Underkulvert till media under H-huset
Det krävs större dimensioner på rörledningarna till H-huset för att öka redundansen på
mediaförsörjningen mellan undercentralerna i byggnaderna. Detta innebär att
ledningarna blir för grova för att korsa transportkulverten med tänkt takhöjd. I och
med detta uppstår kravet på en underkulvert för all media.
Underkulvert till media, under H-huset
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,6
0,6
Planering
0,9
0,9
Projektering
1,5
1,5
Byggnation
27,0
17,0
10,0
Summa bygginvestering
30,0
0,0
20,0
10,0
0,0
0,0
30,0
0,0
20,0
10,0
0,0
0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
Objekt: USÖ. B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi
Urologiverksamhetens utomlänsuppdrag ökar vilket medför behov av lokalförändring
och större lokalytor. Verksamheten har också förändrats vad gäller provtagning,
preparathantering, analyser och telefonrådgivning, vilket också ställer nya krav på
lokaler. En ombyggnad planeras där dagkirurgiska ingrepp i lokalanestesi sker på
mottagningen. Omstruktureringen skulle innebära ett snabbare patientflöde och
frigöra operationstid i O-huset.
B-huset poliklinisk verksamhet Urologi
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Byggnation
32,9
20,5
Summa bygginvestering
32,9
20,5
varav byggnadsanknuten konst
0,2
0,2
Utrustning/Inredning exl MT-investering
2,0
2,0
34,9
22,5
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
12,4
0,0
0,0
0,0
12,4
0,0
0,0
0,0
12,4
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
6 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Objekt: Reservvatten – USÖ, Karlskoga och Lindesberg
Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara
självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Utifrån dessa
rekommendationer finns ett behov att utveckla reservvattenförsörjningen vid länets
tre sjukhus.
Reservvatten- USÖ, Karlskoga och
Lindesberg
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Byggnation
48,5
19,5
11,5
17,5
Summa bygginvestering
48,5
19,5
11,5
17,5
1,3
2,0
12,8
19,5
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
3,3
51,8
19,5
Objekt: USÖ. Fertilitetsenheten F-huset vån 2
Nya metoder och ny utrustning inom fertilitetsverksamheten har medfört behov av
förnyelse av lokalerna. Nya lokaler för verksamheten skulle ge en möjlighet att kunna
erbjuda fler inom- och utomlänsbehandlingar av god kvalité. En förstudie och ett
planeringsarbete föreslås genomföras under 2016.
Fertilitetsenheten, F-huset vån 2
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,6
0,6
Planering
0,9
0,9
Projektering
1,5
1,5
Byggnation
27,0
5,0
10,0
12,0
Summa bygginvestering
30,0
6,5
10,0
12,0
varav byggnadsanknuten konst
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
2,7
Totalt för objektet
32,7
0,0
1,5
0,1
0,0
1,5
6,5
0,7
2,0
10,7
14,0
Objekt: USÖ. Omstrukturering av kvinnokliniken
En större upprustning av B-huset genomfördes åren 1993/1996. Verksamheterna har
sedan dess förändrats. Vissa riktade förändringar har genomförts för ett antal av
klinikerna. Den föreslagna omstruktureringen syftar till att genomföra en mer
långsiktig lösning av lokalerna i huset.
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
7 (25)
Omstrukturering av Kvinnokliniken
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
12,0
2,0
0,0
10,0
Summa bygginvestering
12,0
2,0
0,0
10,0
0,0
0,0
varav byggnadsanknuten konst
0,1
0,1
0,0
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
0,6
0,1
0,0
0,5
0,0
0,0
12,6
2,1
0,0
10,5
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad operation samt sterilcentral
Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på
bland annat ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer
medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Sterilcentralens lokaler och
utrustning anpassas för dagens behov. Sterilcentralen är centralt placerad på operation
vilket gör att ombyggnad kan sker samtidigt som operationslokalerna byggs om.
Ombyggnationen innebär stora förbättringar ur miljö-synpunkt.
Ombyggnad operation o sterilcentral
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
129,3
35,0
59,3
25,0
10,0
Summa bygginvestering
129,3
35,0
59,3
25,0
10,0
0,0
0,5
0,3
10,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,8
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
15,0
2,0
6,5
6,5
144,3
37,0
65,8
31,5
Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad Rehab med bassäng
Ombyggnationen ersätter nuvarande rehab med bassäng från 1972. Bassängen
bedriver dagligen träning för ca 100 deltagare.
8 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Ombyggnad Rehab med bassäng
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
19,0
2,0
2,0
8,0
7,0
0,0
Summa bygginvestering
19,0
2,0
2,0
8,0
7,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,2
0,1
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
1,9
0,9
1,0
8,9
8,0
Totalt för objektet
20,9
2,0
2,0
0,0
Objekt: Lindesbergs lasarett. Akutmottagningen och saneringsstation
Ombyggnationen medför ett säkrare patientflöde in till akutmottagningen.
Planeringen innebär en första sluss till ett väntrum och därefter en sluss till
sjukvårdsdelen. En saneringsstation byggs för patienter som har blivit utsatta för
kemikalier vid olyckshändelser.
Akutmottagning och saneringsstation
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Byggnation
69,1
40,0
18,0
11,1
Summa bygginvestering
69,1
40,0
18,0
11,1
varav byggnadsanknuten konst
0,5
0,5
Utrustning/Inredning exl MT-investering
3,0
1,5
72,1
41,5
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
1,5
18,0
12,6
Objekt: Lindesbergs lasarett. Byggnation reservkraft el
En ny reservkraftanläggning är nödvändig för att lånsiktigt säkerställa
patientsäkerheten enligt dagens normer och krav på kapacitet. De förändringar som
sker på sjukhuset (ny dialysmottagning och ombyggnation av akutmottagen) har
möjliggjort en tillfällig reservkraftsanläggning.
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
9 (25)
Byggnation reservkraft el
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Förstudie
0,4
0,4
Planering
0,6
0,6
Projektering
1,0
1,0
Byggnation
19,0
5,5
13,5
Summa bygginvestering
21,0
7,5
13,5
0,0
varav byggnadsanknuten konst
0,1
0,0
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
1,0
0,5
0,5
8,0
14,0
Totalt för objektet
22,0
0,0
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Objekt: Psykiatrin. Anpassning av L-huset USÖ, slutenvård inklusive avd. 5
Avdelning 5 för BUP (f.n. i E-huset) och avd.2 för vuxenpsykiatrin har båda fått
upprepade påpekanden för brister i vårdsäkerhet och arbetsmiljö från Socialstyrelsen
och Arbetsmiljöverket. Därför är beslut fattat att inrymma avd. 5 i L-huset och
därmed förbättra sambandet till akutverksamheten och övrig
heldygnsvårdsverksamhet. Genom att använda en flygel kopplad till nuvarande avd. 2
för BUP och samtidigt begränsa avdelningens uppdrag till 12 vårdplatser uppnås en
positiv effekt för båda avdelningarna. Riskbedömning och konsekvensanalys pågår
parallellt med byggprojektering för att utreda möjligheter att ta vara på tidigare miljö
för Tillnyktringsenhetens avgiftningar i anslutning till akutmottagningen för korta
insatsepisoder och därmed kunna erbjuda oförändrat vårdplatsantal. Verksamhetens
behov av en ECT-enhet för att öka kapaciteten för elchocksbehandlingar ingår också i
projekteringsuppdraget. Behovet är identifierat tillsammans med Narkosenheten på
USÖ där i nuläget behandlingarna sker och kapaciteten är för låg för de behov som
faktiskt finns.
Anpassning L-huset, slutenvård ink avd 5
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Byggnation
15,0
5,0
2,0
8,0
Summa bygginvestering
15,0
5,0
2,0
8,0
varav byggnadsanknuten konst
0,2
0,1
0,1
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
1,5
0,5
0,5
0,5
16,5
5,5
2,5
8,5
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
10 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Objekt: Primärvården. Ny vårdcentral Lindesberg
Planeringen av en ny vårdcentral i Lindesberg är genomförd och projektet går under
2016 in i byggfasen.
Ny VC Lindesberg
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Byggnation
105,3
1,5
7,0
40,8
56,0
Summa bygginvestering
105,3
1,5
7,0
40,8
56,0
1,5
0,5
1,0
10,0
5,0
5,0
45,8
61,0
Plan
2019
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
115,3
1,5
7,0
0,0
0,0
Objekt: Primärvården. Anpassning lokaler läkarstudenter
Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett
rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum för läkarstudenter.
Anpassning lokaler läkarstudenter
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Byggnation
18,0
16,0
Summa bygginvestering
18,0
16,0
2,5
2,5
20,5
18,5
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
2,0
0,0
2,0
0,0
0,0
0,0
2,0
0,0
0,0
Hälso- och sjukvården, etapp 2 USÖ
Hälso och sjukvården, Etapp 2 USÖ
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
120,0
81,5
12,5
15,0
5,0
6,0
1 036,8
81,5
120,0
320,0
270,0
180,0
Etapp 2A Entré A-huset anslutningsgång
14,0
0,0
0,0
0,0
1,5
12,5
Etapp 2A Anpassning befintlig entré A-huset
0,0
1,7
14,0
56,0
49,5
Förberedande arbete
Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus
15,7
0,0
0,0
Etapp 2B ombyggnad befinligt A-hus
1,0
1,0
0,0
Etapp 2C om och tillbyggnad akuten
216,0
14,5
24,0
56,0
19,0
4,0
0,0
15,0
Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
Utblick
2020
65,3
16,0
11 (25)
Parkeringshus/markparkering inkl entresol CV
1
233,0
4,0
4,0
60,0
80,0
Utbyggnad godsmottagning F-huset
Ny nätstation ersättning för stn 04
104,0
2,5
20,0
71,5
10,0
10,6
0,0
0,0
1,1
9,5
A-husets anpassningar för fortlevnad 8 - 10 år
26,0
1,0
5,0
5,0
5,0
Fasad A-huset
15,0
0,0
0,0
15,0
Utbyggnad reservkraft
35,0
0,0
4,0
15,0
16,0
Fredsgatan 40, garagelänga
15,0
0,0
0,0
2,0
5,0
Uppsäkring framtida vattenförsörjning
ringledning
10,0
0,0
2,0
5,0
3,0
1 871,1
190,0
191,5
580,6
462,7
Etapp 2 USÖ totalt
85,1
5,0
5,0
8,0
360,1
86,3
MT-utrustning H-huset tillkommer 150
miljoner
Objekt: Etapp 2, USÖ
Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro – benämnd etapp 2 – är en stor
pågående strategisk satsning inom Region Örebro Län. Det är en framtidsinriktad
förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och
sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Den nya
byggnaden för högspecialitets vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020.
Under flera år har det pågått ett förberedande arbete för att skapa förutsättningar för
nya lokaler för verksamheter inrymda i A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att
delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga
byggnaden utan kräver en ny byggnad. En sådan skapar de förutsättningar som krävs
för en vård anpassad till nutida- och framtida krav. Detta gäller framförallt
operationslokaler och lokaler för inneliggande patienter. Samtidigt har under senare år
behovet av att skapa mer väldimensionerade och funktionella lokaler för
Akutmottagningen ökat för att möta nya förutsättningar i fler besök och tilltagande
hot- och våldsituationer.
En förstudie togs fram under 2011 som formulerade behoven av byggnadsförnyelse
inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten
vid sjukhuset förväntades ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för
de A-husverksamheter som skall flytta är
• En samlad operationsenhet
• En samlad slutenvård
• En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna
• En samlad öppenvård – korta vårdkedjor
• Lokaler för forskning och utbildning
12 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
A-husets framtida användning utreddes under 2014. Utgångspunkten för budgeterade
investeringsutgifter baseras på kravet att kunna upprätthålla en säker byggnad med
ändamålsenliga lokaler för befintlig verksamhet fram till dess att det nya H-huset tas i
bruk.
Genomförandet av byggnationerna i Etapp 2 förutsätter en rad förberedande arbeten
som pågår eller är genomförda, till exempel:
• Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media
(Se beslut från Landstingsfullmäktige dat 2011-06-20)
• Planändring
• El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ
• Flytt av el, fiber och telekablar
• Flytt av ställverk
• Markundersökning inkl. geoteknik
• Utredningar
• Markköp
• Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus)
• Anslutningsvägar
• El- och VVS-arbeten
För att i framtiden klara parkeringsbehovet byggs parkeringshus vid USÖ-området.
H-huset och akutmottagningen utgör ett särskilt projekt med specifik projektledning
och styrning.
Folktandvården
Folktandvården
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
13,5
0,0
1,5
3,0
Lokalanpassn i samband med unitbyte
Odensbacken
4,0
2,0
0,0
2,0
Omdisponering befintliga lokaler FKC
8,0
3,0
5,0
Laxå FTV omdisp bef lokaler 5
behandlingsrum
6,0
2,0
4,0
Ombyggnad klinik Fellingsbro
5,0
0,0
0,0
0,5
4,5
36,5
7,0
10,5
5,5
7,5
Verksamhetsförändring teknik och
miljö
Folktandvården totalt
Region Örebro län
Beräknad
utgift
Alliansens investeringsbudget
Plan
2017
Plan
2018
3,0
Utblick
2019
3,0
3,0
13 (25)
Regional utveckling
Regional utveckling
Beräknad
utgift
Verksamhetsförändring teknik och miljö
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
2,5
0,0
0,5
0,5
0,5
31,5
0,5
2,0
15,0
14,0
Kävesta FHS, utökning av danshus
0,6
0,1
0,5
Fellingsbro FHS, aula förstudie
0,5
0,0
0,5
Öka tillgängligheten vid Sixtorps
friluftsgård
0,5
0,0
0,5
Gamla skolhuset Sixtorp
0,4
0,0
0,4
Installation av en tre-kammarbrunn med
infiltrering Blankhult
0,4
0,0
0,4
36,3
0,6
4,7
15,5
14,5
Kävesta FHS, Musikens hus
Regional utveckling totalt
Utblick
2019
0,5
0,5
Objekt: Kävesta Folkhögskola, Musikens hus
Kävesta folkhögskolas nybygge av Musikens hus innebär en möjlighet att kunna
fortsätta med denna idag uppskattade och populära musiklinje och bidrar till att stärka
och förbättra förutsättningarna för den allmänna linjen. Musiklinjen på Kävesta är en
av tre profilkurser och har två inriktningar, klassisk inriktning samt jazz-, pop- och
rockinriktning. Musiklinjen håller en hög nivå och är en viktig del i skolans
kulturprofil.
Kävesta FHS, Musikens hus
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Planering
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Projektering
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Byggnation
31,5
0,5
2,0
15,0
14,0
0,0
Summa bygginvestering
31,5
0,5
2,0
15,0
14,0
0,0
varav byggnadsanknuten konst
0,3
0,0
0,1
0,3
0,0
0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering
3,0
0,0
0,0
1,0
2,0
0,0
34,5
0,5
2,0
16,0
16,0
0,0
Totalt för objektet
14 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Regionhälsan
Regionhälsan
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
Verksamhetsförändring teknik och miljö
0,5
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
Regionhälsan totalt
0,5
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
Regionservice fastigheter
Regionservice, fastigheter
Verksamhetsförändring teknik och miljö
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
7,0
0
1,0
1,5
1,5
1,5
250,0
65,0
30,0
40,0
40,0
40,0
Energi
70,0
20,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Wifi och MIN, USÖ
31,8
0,0
3,2
7,4
10,6
10,6
HIN enkelt avhjälpta hinder
26,4
24,4
0,0
2,0
Reinvesteringspeng i samband med
energiprojekt
25,0
5,0
5,0
5,0
5,0
Hissar USÖ
13,6
2,0
6,1
5,5
Markarbeten kaj M-huset
10,5
0,0
5,0
Utredning Karlskoga lasarett, tegelfasaden
10,0
1,0
4,0
5,0
Utredning Karlskoga lasarett, fönsterbyte
alla husen
8,2
0,8
1,3
2,0
Gräsgatan, sprinkling
8,0
1,0
3,5
3,5
Hallsbergs VC, miljöåtgärder, markarbeten
8,0
6,0
2,0
Fönsterbyte Lindesbergs lasarett
8,0
2,0
2,0
2,0
Hyregästanpassning, Utsikten
8,0
6,0
0,0
2,0
Ventilation Klostergatan FTV
6,0
1,0
0,0
2,5
2,5
Kga lasarett, badet ny vent &
reningsanläggning
6,0
0,5
0,0
1,0
4,5
Hallsbergs VC, utbyte belysning
5,5
3,5
0,5
0,5
0,5
Halltorp, utbyte ventilationsagg, 3 st
5,0
2,0
3,0
Klortillverkning badvatten, länet
4,0
0,0
1,5
Solkyla, Adolfsberg
4,0
0,0
4,0
Byte fönster, Hallsberg vc
4,0
0,0
2,0
2,0
Byte tak, Hallsberg vc
3,8
0,0
0,2
1,6
Belysning, Odensbackens VC
3,0
1,5
0,0
1,5
Ventilation E-huset
3,0
0,3
2,7
Belysning, Nora VC
2,5
1,5
0,0
1,0
Belysning, Pilgården Degerfors
2,5
1,5
0,0
1,0
Brand och säkerhet SBA
Region Örebro län
5,5
Alliansens investeringsbudget
2,0
2,0
0,5
2,5
2,0
15 (25)
Utbyte fönster, Pilgårdens VC
2,5
0,0
0,8
0,8
Hallsbergs VC, hörsal
2,0
0,5
0,0
1,5
Belysning, Fellingsbro FHS
2,0
0,5
0,0
1,5
Sop- och tvättnedkast USÖ
2,0
0,2
1,0
Fellingsbro VC, utredning och åtgärder
källare grund
2,0
0,2
1,8
Utbyte entrésnurra L-huset USÖ
1,5
1,5
Länsövergripande konst
1,2
Snörasskydd, USÖ
1,0
1,0
Infodisken, Gallerian USÖ
0,5
0,5
Utredning kylanläggning hus 39 USÖ
0,5
0,5
Utredning utbyte ställverk 2 st USÖ
0,5
0,5
Utbyte ventilationsaggregat Lilla
Karlahuset
0,5
0,5
Utredning fasaden F-huset USÖ
0,2
0,2
Utredning utbyte ställverk 1 st Karlahuset
0,2
0,2
Onstallation nyckelskåp
0,1
0,1
Regionservice, fastigheter totalt
550,5
0,2
142,6
0,2
78,3
1,0
0,8
0,2
0,2
0,2
112,9
93,1
69,8
Objekt: Brand och säkerhet SBA
Brandskyddet i regionorganisationens byggnader är från början utformat utifrån den
lagstiftning som var gällande vid uppförandet av respektive byggnad. Med tiden kan
det byggnadstekniska brandskyddet försvagas samtidigt som synen på vad som anses
vara skäligt brandskydd förändras. Detta medför att åtgärder ofta behöver vidtas för
att lyfta brandskyddet till en nivå som är skälig enligt dagens krav.
I samband med brandskyddsinventeringar och annat systematiskt brandskyddsarbete
(SBA) upptäcks ofta brister i brandskyddet som behöver åtgärdas för att upprätthålla
en skälig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet. Åtgärderna kan till exempel
bestå av:
•
•
•
•
•
•
Sprinkling av lokaler
Brandtätning av hål
Utbyte av dörrpartier
Tillskapande av nya brandceller
Åtgärdsarbeten på ventilationsanläggningar
Kompletteringar av utrymningsvägar och -skyltar
För 2016 avser budgeterade medel 20 miljoner kronor för sprinklerarbeten och
10 miljoner kronor för övriga brandsäkerhetshöjande åtgärder.
16 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Brand och säkerhet SBA
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
250,0
65,0
30,0
40,0
40,0
40,0
Summa bygginvestering
250,0
65,0
30,0
40,0
40,0
40,0
250,0
65,0
35,0
35,0
40,0
40,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
Objekt: Energisparobjekt
Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå
Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar.
Energisparobjekten enligt ovan utreds för närvarande i syfte att undersöka
möjligheterna om samtliga eller vissa av objekten kan utgöra grund för ansökan om
det särskilda statsbidraget för klimatåtgärder.
Energi
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
70,0
20,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Summa bygginvestering
70,0
20,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Förstudie
Planering
Projektering
Varav
Kga lasarett, byte vent.aggregart ITpaviljonen
0,5
0,5
Kga lasarett, frekvensstyrning samt byte
fläktar
0,8
0,8
Kga lasarett, omb centralånga vid
PO/sterilombyggnaden
0,3
0,3
Lbg lasarett, byte vent.aggregat
0,5
0,5
Lbg lasarett, fönsterbyte
1,5
1,5
Lbg lasarett, ny belysning i
verksamheternas lokaler
1,1
1,1
USÖ, centrala till- o frånluftsagg. Bättre
återvinning
4,0
4,0
USÖ, gaskonvertering ångpanna 02
1,4
1,4
Totalt för objektet
Region Örebro län
70,0
20,0
Alliansens investeringsbudget
10,0
17 (25)
Objekt: Wifi och MIN, USÖ
Utvecklingen från fasta nät mot trådlös kommunikation, både för tal (telefoni) och
datakommunikation, är snabb och entydig. För Region Örebro län medför denna
tekniska utveckling att följande ska tillgodose:
•
•
•
Krav och önskemål på täckning och kapacitet för mobiltelefoni (MIN) inom
sjukhusen (något som är bristfälligt idag).
Krav och önskemål om ett heltäckande trådlöst datakommunikationsnät
(WiFi) för att kunna vidareutveckla ett mobilt arbetssätt i befintliga
verksamhetssystem, men även för att kunna införa nya
verksamhetstillämpningar, t ex ett nytt vårdinformationssystem där ett mobilt
arbetssätt förutsätts.
Krav och förväntningar från patienter och besökande på mobil täckning och
tillgång till trådlös kommunikation.
Detta förutsätter installation av nya fastighetsnät för MIN. För WiFi förutsätts nya
och kompletterande fastighetsnät. Installation av fastighetsnät för MIN görs på de tre
sjukhusen. Fastighetsnät för WiFi görs på de tre sjukhusen, Eklundavägen, Karlahuset
och vårdcentralerna (inklusive samlokaliserade verksamheter).
Wifi och MIN
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,6
0,6
Planering
1,0
1,0
Projektering
1,6
1,6
Byggnation
28,6
0,0
7,4
10,6
10,6
Summa bygginvestering
31,8
0,0
3,2
7,4
10,6
10,6
31,8
0,0
3,2
7,4
10,6
10,6
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
Objekt: Reinvesteringar i samband med energiprojekt
Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå
Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar.
Reinvesteringspeng i samband med
energiprojekt
18 (25)
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,5
0,1
0,1
0,1
0,1
Planering
0,8
0,2
0,2
0,2
0,2
Projektering
1,3
0,3
0,3
0,3
0,3
Byggnation
22,5
4,5
4,5
4,5
4,5
Summa bygginvestering
25,0
5,0
5,0
5,0
5,0
Alliansens investeringsbudget
0,0
Region Örebro län
Varav
Kga lasarett, byte vent.aggregart ITpaviljonen
0,4
0,4
Kga lasarett, frekvensstyrning samt byte
fläktar
0,2
0,2
Kga lasarett, omb centralånga vid
PO/sterilombyggnaden
0,4
0,4
Lbg lasarett, byte vent.aggregat
1,0
1,0
Lbg lasarett, injustering kylsystem
0,4
0,4
Ospecificerade projekt
2,6
2,6
Totalt för objektet
25,0
0,0
5,0
5,0
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
5,0
5,0
Regionservice
Regionservice
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Plan
2018
Utblick
2019
9,0
0,0
1,0
2,0
2,0
2,0
Fredsgatan ny datahall
51,0
21,0
0,0
3,0
12,0
10,0
T-huset i ordningställande lokal
Regionservice fastighet
40,0
2,0
0,0
4,0
20,0
14,0
Reg.serv. lokaler USÖ-området (F-huset,
fd. med.bibl.)
9,6
9,5
0,1
Arkivet A-huset ombyggnad för
försörjning städ
6,0
0,0
3,7
Reg.serv. lokaler USÖ-området (K-huset
IT-drift o tek)
1,1
1,0
0,1
116,6
33,5
4,8
34,0
26,0
Verksamhetsförändring Teknik-Miljö
Områden
Regionservice totalt
2,3
11,3
Objekt: Fredsgatan. Ny datahall
För att klara tillväxten av system och funktioner tillskapas en ny primärdatahall samt
arbetsplats i anslutning till hallen på Fredsgatan. Nuvarande primärhall i F-huset går
inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. Region Örebro läns
nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 – 2 år.
Fredsgatan ny datahall
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
51,0
21,0
0,0
3,0
12,0
10,0
Summa bygginvestering
51,0
21,0
0,0
3,0
12,0
10,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
Region Örebro län
0,5
Alliansens investeringsbudget
0,3
19 (25)
Utrustning/Inredning exl MT-investering
2,0
Totalt för objektet
53,0
1,0
21,0
0,0
3,0
12,0
11,0
Objekt: T-huset USÖ, iordningställande av lokaler för Regionservice fastigheter
Reparation och anpassning av lokaler inom T-huset USÖ sker för att ge
Regionservice fastigheter ändamålsriktiga arbetsytor inklusive omklädningsrum.
Byggnationen möjliggör psykiatrins behov av ytterligare lokaler i anslutning till Lhuset då Regionservice fastigheter kan släppa lokalerna i K-huset.
T-huset iordningställande lokal
Regionservice fastighet
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
40,0
2,0
0,0
4,0
20,0
14,0
Summa bygginvestering
40,0
2,0
0,0
4,0
20,0
14,0
0,2
0,3
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,5
Utrustning/Inredning exl MT-investering
2,3
0,3
42,3
2,3
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Totalt för objektet
2,0
0,0
4,0
20,0
16,0
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen
Budget
2016 för
beslut
Omflyttning regionbildning
10,0
5,0
5,0
Akuta medel
10,0
0,0
10,0
Regionstyrelsen totalt
20,0
5,0
15,0
Plan
2017
0,0
Plan
2018
Utblick
2019
0,0
0,0
Plan
2018
Utblick
2019
Regionstyrelsen externa hyresgäster
Externa hyresgäster
Beräknad
utgift
Lekebergs VC, Capio
30,0
20,0
0,0
10,0
Ombyggnad av Kullängens ädreboende,
Hallsberg
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
Karlahuset, lättvårdsplatser
1,0
0,0
1,0
Hyresgästanpassning Fellingsbro förskola
1,5
0,0
1,5
86,5
24,0
7,5
45,0
10,0
Externa hyresgäster totalt
20 (25)
Alliansens investeringsbudget
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
0,0
Region Örebro län
Objekt: Lekebergs VC, Capio
Capio, som hyr lokaler för att driva vårdcentral inom Hälsoval Örebro län, har behov
av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras
verksamhet.
Lekebergs VC, Capio
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
30,0
20,0
0,0
10,0
Summa bygginvestering
30,0
20,0
0,0
10,0
0,0
0,0
20,0
0,0
10,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
0,0
30,0
Objekt: Ombyggnation Kullängens äldreboende i Hallsberg
På uppdrag av Hallsbergs kommun verksamhetsanpassas äldreboendet för att kunna
driva säker och funktionell vård.
Ombyggnad av Kullängens ädreboende,
Hallsberg
Beräknad
utgift
Redan
beslutat (2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
0,0
Summa bygginvestering
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
0,0
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
21 (25)
MEDICINSK TEKNIK
Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och
reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en beskrivning av samtliga nya objekt
och reinvesteringar med investeringsbelopp över 2,5 miljoner kronor.
Nyinvesteringar
2016
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Indocyanid-grönt stapel,
Öronoperation
0,7
Teleradiologisk utrustning,
Kardiologiska kliniken
0,8
Neuroendoskopi, Anestesi- och
intensivvårdskliniken
0,9
Bestrålningsapparat
Laboratoriemedicinska länskliniken
1,4
Folktandvården
Digital avtryckstagning
0,7
Allianssatsning nyinvesteringar
10,0
Summa nyinvesteringar
14,5
Reinvesteringar
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
99,6
varav objekt > 2,5 mnkr
22 (25)
Odlingsrobot, Mikrobiologi
3,0
Spect CT, Röntgenkliniken
5,8
MR 1,5 tesla, Röntgenkliniken
6,0
Endoskopiutrustning,
Endoskopimottagningen
4,0
Intensivvårdsventilator, Kärl och
ThoraxIVA
3,5
Operationsutrustning,
operationsavdelningen
4,0
Ventilator, intensivvårdsavdelningen
3,0
Ambulanser
5,2
Folktandvården
5,9
Summa reinvesteringar
105,5
Summa totalt
120,0
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Nyinvesteringar
Objekt: Indocyanid-grön stapel, Öron,- näs,- och halskliniken USÖ
Utrustning för diagnostik och kartläggning av körtlar och kärl i huvud-halsområdet
inom onkologin.
Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor
Objekt: Teleradiologisk utrustning för konferens online, Kardiologiska kliniken
USÖ
USÖ ämnar starta neurointerventioner på dygnet runt-basis. För att kunna genomföra
ingrepp behöver man konsultera on-line centra med högre erfarenhet. Teleradiologisk
utrustning kommer att behövas till båda interventionslabb, T2 och T4.
Investeringsutgift: Totalt 0,8 miljoner kronor
Objekt: Neuroendoskop, Anestesi- och intensivvårdskliniken USÖ
Utrustning för neuroendoskopi är nödvändigt för vissa neurokirurgiska ingrepp, t.ex.
s.k. ventrikulostomi vid obstruktiv hydrocephalus och inspektion av olika typer av
intrakraniella hålrum.
Investeringsutgift: Totalt 0,9 miljoner kronor
Objekt: Utrustning för fotoferesbehandling, Labratoriemedicinska länsklinikens
AK-mottagning
Utrustning för fotoferesbehandling av kroniska och ev akuta GvHD hos
allogentransplanterade patienter från Örebro och Värmlands län.
Investeringsutgift: Totalt 1,4 miljoner kronor
Objekt: Digital avtryckstagning, Folktandvården
Denna utrustning medför en ny metod för avtryckstagning där patienten slipper ha
avtrycksmaterial i munnen. Tandläkaren arbetar istället med en kamera för att samla
information som underlag till protetiskt arbete.
Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor
Allianssatsning nyinvesteringar
För att förstärka möjligheterna att införa ny teknik inom främst USÖ avsätts ett extra
investeringsanslag om 10 miljoner kronor.
Reinvesteringar större än 2,5 miljoner kronor
Objekt: Odlingsrobot, Mikrobiologi, USÖ
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
23 (25)
Denna utrustning är ett första steg i att automatisera bakteriediagnostiken. Den
innebär bl.a. att många av patientproverna inte behöver hanteras manuellt.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 3,0 miljoner kronor.
Objekt: Spect-CT, Röntgenkliniken, USÖ
Ersätter en utrustning som idag är 10 år gammal. Spect-CT innebär en förbättrad
diagnostik och är en kombination av en gammakamera och en datortomograf vilket
ger förbättrad möjlighet att lokalisera var vävnadsförändringar med ökat upptag av
isotoper är belägna.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 5,8 miljoner kronor.
Objekt: MR 1,5 Tesla Röntgenkliniken, USÖ
Förutom vanliga diagnostiska MR-undersökningar kommer denna uppgradering av
befintlig MR innebära att utrustningen kan användas även till akuta situationer samt
vid narkoser.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 miljoner kronor, varav
utrustningsinvesteringen utgör 6,0 miljoner kronor och byggåtgärder 6,0 miljoner
kronor.
Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ
Ny utrustning som ersätter äldre, avsedd för endoskopiska undersökningar av
magsäck samt tjocktarm.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 8,0 miljoner kronor 2016, varav 3,9
miljoner kronor beviljades 2014. Inga byggåtgärder förväntas.
Objekt: Intensivvårdsventilatorer, Kärl-Thorax IVA, USÖ och
Intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett
Utbyte av 13 st (7 st på USÖ, 6 st på Lindesbergs lasarett) befintliga utrustningar för
intensivvårdsventilation av svårt sjuka patienter. De som idag finns har passerat den
tekniska och kliniska livslängden.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 6,5 miljoner kronor.
Objekt: Operationsutrustning, Operationsavdelning, Karlskoga lasarett
Utbyte av utrustning till nya operationssalar, t.ex. OP-bord, OP-lampor som
installerades 1993-96. Utrustningarna som ska anskaffas kommer att vara anpassade
till aktuella standarder och passa i de nya operationslokalerna som uppförs under
planperiod 2014-2016.
Investeringsutgift: Utrustningsinvesteringen utgör 11,5 miljoner kronor och
byggåtgärder 108 miljoner kronor. För 2016 är utrustningsinvesteringen 4,0 miljoner
kronor och byggåtgärder 37,0 miljoner kronor.
24 (25)
Alliansens investeringsbudget
Region Örebro län
Objekt: Ambulanser Akutkliniken
Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen
är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk
säkerhet.
Investeringsutgift: Tre stycken ersätter äldre ambulanser under 2016 till en kostnad av
5,2 miljoner kronor. En till Lindesbergs lasarett, 1,7 miljoner kronor och två till USÖ,
3,5 miljoner kronor.
IT-INVESTERINGAR
(mnkr)
Budget
2016
IT-investeringar
30,8
Investeringarna för IT-området 2016 uppgår till 30,8 miljoner kronor. Investeringarna
innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftsystem och bastjänstsystem. Inom
ramen finns 10 miljoner kronor för att förbättrade system. Utrustning till ny Wifi
strategi inkluderas med 6,9 miljoner kronor.
ÖVRIGA INVESTERINGAR
Förvaltning
Budget
2016
varav
byggansluten
utrustning
USÖ
6,7
1,3
Etapp 2 USÖ
0,5
0,5
Karlskoga lasarett
9,2
7,2
Lindesbergs lasarett
3,9
1,6
Psykiatri
1,7
1,1
Habilitering
0,4
0,1
Primärvården
3,5
0,3
(mnkr)
H&S förvaltningen totalt
25,9
Folktandvården
3,0
Regionservice
6,4
Regional utveckling
17,8
SUMMA
53,1
Övriga investeringar för 2016 uppgår till 53,1 miljoner kronor varav 12,1 miljoner
kronor avser byggansluten utrustning. Bland övriga större investeringar finns
realtidsinfosystem i fordon/terminaler 12,2 miljoner kronor och kreditkortsterminaler
i bussar 3,0 miljoner kronor.
Region Örebro län
Alliansens investeringsbudget
25 (25)