Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo

VATTENVERKSAMHET:
Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg –
Pölsebo
Samrådsunderlag
2015-05-07
fö
ö
Dokumenttitel: Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg - Pölsebo,
Vattenverksamhet, Samrådsunderlag.
Författare: Helen Eklund, Ingvar Rhen, Sweco
Dokumentdatum: 2015-05-05
Dokumentnummer i projekt: 108793-04-211-001
Ärendenummer: TRV 2015/34192
Publiceringsdatum: 2015-05-07
Projektledare: Eva Andersson, Trafikverket
Uppdragsledare: Karl Holmström, Sweco
Biträdande uppdragsledare: Lina Magnusson, Sweco
Trafikverket Postadress: Trafikverket, Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg
E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921
Sammanfattning
Hamnbanan, som transporterar gods till och från Göteborgs hamn, är i dag en
enkelspårig järnväg med mötesbangårdar vid Pölsebo och Kville. Den är utpekad som
en av de sträckor i Sveriges järnvägsnät som har kapacitetsbrist. I delsträckan
Eriksberg – Pölsebo kommer Hamnbanan att byggas i ett nytt dubbelspår som
ansluter till befintligt enkelspår söder om Eriksbergsmotet i öster och till Pölsebo
bangård i väster. Delsträckan är ca 1,4 km lång och kommer till stor del att anläggas
som en tunnel, dels i bergtunnlar genom bergsområdena och dels i betongtunnlar eller
betongtråg genom områden med jord.
I anslutning till områden där betongtunnel eller betongtråg anläggs och vid övergångar
mellan bergtunnel och betongtunnel kan grundvattennivåerna påverkas både i
samband med att järnvägen byggs och när den är i drift om inga skyddsåtgärder
genomförs. Förändring i grundvattennivåer kan medföra påverkan på framförallt träd
och annan växtlighet och på byggnader inom ett bedömt s.k. påverkansområde.
Åtgärder som medför t.ex. förändring av grundvattennivåer eller bortledning av
grundvatten definieras som vattenverksamhet. Tillstånd för vattenverksamhet kan
endast lämnas av Mark- och miljödomstolen. Detta samrådsunderlag är en del i
tillståndsprocessen i Trafikverkets ansökan om vattenverksamhet i projektet
Hamnbanan. Samrådsunderlaget redogör för förutsedd miljöpåverkan med avseende
på ändrade grundvattenförhållanden i området. En mer utförlig beskrivning av
förutsedd miljöpåverkan kommer att göras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
som ingår i ansökan till Mark- och miljödomstolen.
Med utgångspunkt från att konstruktionen av betongtunnlar och betongtråg utförs
med de skyddsåtgärder som finns beskrivna i denna samrådshandling, kommer
grundvattenförhållandena i anslutning till den planerade tunneln att påverkas i mycket
liten omfattning. När tunneln byggs kommer avsänkningen av grundvattennivån i
områden med jord att vara maximalt 1 m närmast tunnel. Avsänkningen minskar med
avståndet och ca 200-300 m från tunneln beräknas avsänkningen vara maximalt ca
0,3 m. I berggrunden bedöms inga märkbara förändringar av grundvattennivån att
uppkomma. Med avseende på detta görs följande bedömning:

Det är en liten risk för att naturmiljön påverkas negativt, men detta kommer att
belysas ytterligare i det kommande MKB-arbetet.

I lertäckta områden inom ett beräknat påverkansområde finns risk för att
sättningar uppstår med skador på fastigheter och konstruktioner som följd, men
med skyddsåtgärder under byggtid enligt detta samrådsunderlag bedöms risken
vara liten. Risk för sättningar kommer att beskrivas närmare i det kommande
MKB-arbetet.

Risken för föroreningar från förorenade områden frigörs och sprids till följd av
ändrade grundvattenförhållanden bedöms som mycket liten, men kommer att
beskrivas ytterligare i det kommande MKB-arbetet.

Det finns bergvärmeanläggningar i utkanten av påverkansområdet. Bedömningen
är det inte är någon risk att värmeeffekten i befintliga bergvärmeanläggningar
kommer att påverkas.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................................. 4 1 Administrativa uppgifter .......................................................................................... 7 2 Inledning ................................................................................................................. 8 3 2.1 Bakgrund ......................................................................................................... 8 2.2 Syfte................................................................................................................. 9 2.3 Avgränsning ..................................................................................................... 9 Studerade alternativ .............................................................................................. 10 3.1 Studerade alternativ i förstudien .................................................................... 10 3.2 Studerade alternativ i järnvägsutredningen ................................................... 11 3.3 Studerade alternativ inom ramen för järnvägsplan ........................................ 11 4 Lokalisering ........................................................................................................... 11 5 Ansökans omfattning ............................................................................................ 12 6 Tekniskt utförande ................................................................................................ 12 7 6.1 Beskrivning av planerad konstruktion ............................................................ 12 6.2 Betongtunnel och betongtråg ......................................................................... 13 6.1 Bergtunnel ..................................................................................................... 14 Befintliga förhållanden .......................................................................................... 15 7.1 Topografi ........................................................................................................ 15 7.2 Hydrologi........................................................................................................ 15 7.3 Markanvändning och planer .......................................................................... 15 7.4 Geologi .......................................................................................................... 17 7.5 Geotekniska förutsättningar och risk för sättningar ....................................... 19 7.6 Grundvatten ................................................................................................... 20 7.7 Befintliga brunnar och energibrunnar ............................................................ 21 7.8 Riksintressen ................................................................................................. 21 7.9 Naturmiljö....................................................................................................... 21 7.10 Markföroreningar ........................................................................................... 23 8 Områdesspecifika förhållanden ............................................................................ 24 8.1 Väst Nordviksgatan........................................................................................ 24 8.2 Väst Nordviksgatan - Celsiusgatan ................................................................ 25 8.3 Celsiusgatan – Bratteråsgatan ...................................................................... 26 8.4 Bratteråsberget .............................................................................................. 28 8.5 Bratteråsberget – Krokängsparken ................................................................ 30 8.6 Krokängsberget ............................................................................................. 31 8.7 Väster Krokängsberget/Pölsebo, Pölsebo ..................................................... 32 9 Bedömd påverkan och skyddsåtgärder ................................................................ 34 9.1 Ändrade grundvattennivåer ........................................................................... 34 9.2 Utsläpp av avloppsvatten ............................................................................... 39 9.3 Buller i byggskedet ........................................................................................ 40 10 Samlad konsekvensbedömning ........................................................................ 40 11 Preliminär innehållsförteckning i MKB ............................................................... 42 1 Administrativa uppgifter
Projekt
Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo
Sökande
Trafikverket
Kontaktperson
Eva Andersson, projektledare Trafikverket
Ombud
Fredrik Niord, verksjurist Trafikverket
Besöksadress
Kruthusgatan 17, Göteborg
Postadress
Trafikverket, 404 33 Göteborg
Telefon
0771-921 921
Organisationsnummer
02100-6297
Tillsynsmyndighet
Länsstyrelsen i Västra Götaland
Prövningsmyndighet
Mark- och miljödomstolen, Vänersborg
7
108793-04-211-001
2 Inledning
Detta dokument utgör underlag inför tidigt samråd om vattenverksamhet enligt 6 kap.
4 § miljöbalken. Det syftar till att ge en översiktlig bild av hur projektet Hamnbanan
kommer att påverka grundvattenförhållanden och vilka miljökonsekvenser som kan
förväntas med avseende på ändrade grundvattenförhållanden. Samrådshandlingen
baseras på material från följande dokument:
2.1

Systemhandling. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg –
Skandiahamnen. Projekterings PM Hydrogeologi (108793-18-080-001).

Systemhandling. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg –
Skandiahamnen. Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Hydrogeologi
(108793-18-081-001).

Järnvägsplan. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Plösebo.
Miljökonsekvensbeskrivning (108793-04-040-001).

Järnvägsplan Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen,
Underlagsrapport Miljötekniska markundersökningar (108793-04-041-009).

Järnvägsplan Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen,
Underlagsrapport Riskbedömning, inklusive förslag till mätbara åtgärdsmål
avseende förorenad mark (108793-04-081-001).
Bakgrund
Hamnbanan, Eriksberg-Pölsebo, är ett järnvägsprojekt som ska göra det möjligt för
fler tåg att trafikera sträckan, i syfte att säkerställa framtida godstransporter till och
från Göteborgs hamn och övriga industrier på Hisingen i Göteborg.
Göteborgs hamn är Nordens största hamn och ett naturlig centrum för den
skandinaviska godstrafiken. Hamnen är utpekad som riksintresse och ca 65 procent av
Sveriges containertrafik och 30 procent av landets utrikeshandel går via Göteborgs
hamn. Kombinationen sjöfart och tåg är det transportsätt som är mest effektivt ur ett
miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Godstågtrafiken ökar i landet och den största
ökningen står containertrafiken till och från Göteborgs hamn för. En tredubbling av
trafiken till och från hamnen har skett sedan 2001, där en omflyttning av transporter
från väg till järnväg bidrar till ökningen. På Hamnbanan går även gods till industrierna
Volvo, ST1, Rya, Oljehamnen, Stena Metal m.fl.
Hamnbanan är i dag enkelspårig med mötesbangårdar vid Pölsebo och Kville och den
är utpekad som en av de sträckor i järnvägsnätet som har kapacitetsbrist. För att
andelen järnvägstrafik och den totala godstrafiken ska kunna öka krävs att
Hamnbanan byggs ut till dubbelspår. Detta kommer att medföra att fler tåg kan
trafikera sträckan på ett effektivt och miljövänligt sätt.
I etappen Eriksberg – Pölsebo byggs ett nytt dubbelspår som ansluter till befintligt
enkelspår söder om Eriksbergsmotet och till Pölsebo bangård i väster. Delsträckan är
ca 1,4 km lång och kommer till stor del att anläggas i tunnel, dels i bergtunnlar och dels
i betongtunnlar eller betongtråg genom områden med jord. I anslutning till områden
där betongtunnel eller betongtråg anläggs och vid tunnelpåslag (övergång bergtunnel –
betongtunnel) kan, om inte skyddsåtgärder vidtas, grundvattennivåerna påverkas både
i byggskedet och i driftskedet. Förändring i grundvattennivån kan medföra
konsekvenser för bl.a. naturmiljön och bebyggelse inom ett bedömt influensområde.
Viss avledning av länshållnings-vatten från schakter kan behöva göras. Det i
8
108793-04-211-001
byggskedet inläckande grundvattnet tillsammans med regnvatten och dagvatten från
schaktområdet är att betrakta som avloppsvatten. Vid drivning av tunnel krävs
processvatten. Det kommer även att uppstå ett visst inläckning av grundvatten i
tunneln från sprickzoner i berget. Vatten kommer därför att pumpas ut från tunneln
och är då att betrakta som avloppsvatten.
2.2
Syfte
Syftet med utbyggnaden av Hamnbanan med dubbelspår är att säkerställa framtida
godstransporter på järnväg till och från Göteborgs hamn och övriga industrier på
västra Hisingen med rimliga konsekvenser för påverkan på omgivning och kostnader.
Syftet med detta samrådsunderlag är att redogöra för befintliga förhållanden utmed
den planerade etappen av Hamnbanan, Eriksberg-Pölsebo, med avseende på
planförhållanden, hydrogeologi, geoteknik, naturmiljö mm. Underlaget beskriver den
planerade anläggningen och planerade åtgärder för att lösa hydrogeologiska
utmaningar längs bansträckan. Syftet är att redogöra för förutsedd miljöpåverkan med
avseende på ändrade grundvattenförhållanden i området och detta samrådsunderlag
är specifikt inriktat på det som berör tillståndsprövning för vattenverksamhet. I
Järnvägsplanens Miljökonsekvens-beskrivning Eriksberg-Pölsebo beskrivs samtliga
miljökonsekvenser för den aktuella bansträckan.
2.3
2.3.1
Avgränsning
Geografisk avgränsning – hydrauliskt påverkansområde
Järnvägsplanen omfattar en ny tunnelsträckning, ca 1,4 km lång mellan Eriksberg och
Pölsebo bangård. En tunnel kan medföra påverkan på grundvatten-förhållandena i
området som i sin tur medför konsekvenser för omgivningen. För den geografiska
avgränsningen i tillståndsansökan för vattenverksamhet har ett hydrauliskt
påverkansområde (benämns bara som påverkansområde i övriga kapitel) beräknats.
Detta motsvarar ett område där grundvattenförhållandena kan komma att påverkas av
den nya tunneln och där det därmed kan uppstå konsekvenser för naturmiljö,
bebyggelse mm. Dock innebär det inte att fastigheter och andra objekt med
nödvändighet påverkas eftersom påverkansområdets yttre gräns definieras av en
beräknad grundvattenavsänkning på 0,3 m, vilket är en liten avsänkning.
Påverkansområdet ska ses som det område som bör beaktas i planering av ett
kontrollprogram och bedömningen av vilka fastighetsägare som är berörda av den
planerade vattenverksamheten.
Även Influensområde har beräknats vilket motsvaras av det område som
grundvattenbildningen bedöms ske och vilket balanserar flödet till tunnel, dvs.
avsänkningen antas vara noll vid influensområdets rand. Influensområdet är något
större än påverkansområdet.
Beräknat påverkansområde används som underlag för att bestämma sakägarkretsen
och beräknat influensområde används som underlag för att avgränsa samrådskretsen.
Bedömningen är att det är jordakviferen som i huvudsak bedöms påverkas.
Bergakviferen är redan påverkad av flera berganläggningar och bedöms påverkas i
mindre grad av de planerade tunnlarna.
2.3.2
Avgränsning av miljöaspekter
I samrådsunderlaget och i det kommande MKB-arbetet beskrivs förutsedda
miljökonsekvenser med avseende på ändrade grundvattenförhållanden. Avgränsning
av miljöaspekter i detta arbete redovisas i en matris enligt Tabell 2-1.
9
108793-04-211-001
Tabell 2-1. Matris över avgränsning avseende miljöaspekter.
Miljöaspekter
Behandlas i MKB
vattenverksamhet
Motiv till avgränsning
Ändrade
grundvattennivåer
Ja
Om inte skyddsåtgärder utförs kommer grundvattennivåer
att påverkas
Avledning av vatten
Ja
Länshållningsvatten (orsakat av inläckande vatten och
processvatten för bl. a. drivning av tunnel) kan behöva
avledas och betraktas som avloppsvatten
Naturmiljö
Ja
I Krokängsparken finns träd som kan påverkas vid ändrade
grundvattennivåer
Bebyggelse
Ja
Ändrade grundvattennivåer kan innebära risk för
sättningar
Markföroreningar
Ja
Ändrade grundvattennivåer kan medföra ändrade
spridningsvägar från förorenad mark.
Kulturmiljö
Nej
Den planerade vattenverksamheten medför ingen
påverkan på kulturmiljön i området. Aspekten beaktas i
MKB järnvägsplan.
Landskapsbild
Nej
Den planerade vattenverksamheten medför ingen
påverkan på landskapsbilden i området. Aspekten beaktas i
MKB järnvägsplan.
Buller
Ja
I byggskedet kan pumpar och infiltrations-anläggningar
generera buller.
Nej
Den planerade vattenverksamheten medför ingen
påverkan på rekreation och friluftsliv i området. Aspekten
beaktas i MKB järnvägsplan.
Luftföroreningar
Nej
Den planerade vattenverksamheten medför inga
luftföroreningar. Aspekten beaktas i MKB järnvägsplan.
Risk Farligt gods
Nej
Den planerade vattenverksamheten medför inga
transporter av farligt gods. Aspekten beaktas i MKB
järnvägsplan.
Rekreation
friluftsliv
och
3 Studerade alternativ
3.1
Studerade alternativ i förstudien
Utgångspunkten för järnvägsutredningens studier av alternativ har varit den tidigare
framtagna förstudien för ny Hamnbana mellan Marieholmsbron och Göteborgs hamn.
I förstudien definieras följande alternativ:

Dubbelspår i befintlig sträckning, där nytt spår kan läggas norr eller söder om
befintligt.

Delvis överdäckat dubbelspår i befintlig sträckning, där nytt spår kan läggas
norr eller söder om befintligt.
10
108793-04-211-001

3.2
Dubbelspår i ny sträckning i närheten av befintligt spår, i berg- och/eller
betongtunnel.
Studerade alternativ i järnvägsutredningen
Utifrån förstudiens alternativ har i järnvägsutredningen ett utredningsområde
definierats, inom vilket följande tre utredningskorridorer för nytt dubbelspår har
avgränsats:

Alternativ B – ett nytt spår intill det befintliga enkelspåret

Alternativ BÖ – ett nytt spår intill det befintliga enkelspåret med kortare
överdäckning vid Bratteråsberget.

Alternativ T – Ny tunnelsträckning norr om befintligt spår.

Nollalternativ
Korridorerna sammanfaller i princip med förstudiens alternativ. För samtliga
alternativ gäller att Pölsebo bangård ska vara kvar.
3.3
Studerade alternativ inom ramen för järnvägsplan
Trafikverket beslutade 2012-01-04 att alternativ T, ny tunnelsträckning norr om
befintligt spår, ska ligga till grund för fortsatt planering i järnvägsplanearbetet. Detta
alternativ har bedömts vara det mest fördelaktiga med avseende på funktion, kostnad,
samhällsekonomisk nytta samt påverkan på människors hälsa och miljö.
4 Lokalisering
Alternativ T, enligt ovan, innebär att ett nytt dubbelspår byggs med större delen av
sträckningen Eriksberg - Pölsebo i tunnel. Sträckan Eriksberg – Pölsebo ansluter i
nordost mot befintligt enkelspår vid Eriksbergsmotet och i sydväst till Pölsebo bangård
öster om Älvsborgsbron, se Figur 4-1.
Tunneln kommer att utgöras av växlande bergtunnlar, betongtunnlar och betongtråg.
Bergtunnlar sprängs genom två höjdområden och påverkar inte direkt marken ovanför
tunneln. Betongtunnlar byggs i schakt genom jordlagren, schakt som sedan återställs
efter byggnationen.
Hamnbanan planeras att byggas i bergtunnel genom Bratteråsberget och
Krokängsberget och i betongtunnel öster om Bratteråsberget, mellan Bratteråsberget
och Krokängsberget samt väster om Krokängsberget. Banan byggs i schakt från
betongtunnlarna och ansluter till befintlig marknivå med betongtråg vid
Eriksbergsmotet och Pölsebo bangård.
Byggande av tunnlarna kommer att pågå några år och den största påverkan på
grundvattenförhållandena under byggtiden kommer att vara i anslutning till de
områden där betongtunnel anläggs.
11
108793-04-211-001
Figur 4-1 Planerad utbyggnad av Hamnbanan, delen Eriksberg – Pölsebo. Gult visar spårets utsträckning i
bergtunnel, rött betongtunnel och grönt tråg/stödkonstruktion.
5 Ansökans omfattning
Ansökan till miljödomstolen omfattar tillstånd enligt miljöbalken till följande åtgärder:

Bortledning av grundvatten i byggskedet

Hantering av avloppsvatten (grundvatten, dagvatten, processvatten) i
byggskedet

Anläggande av pumpbrunnar och infiltrationsbrunnar i byggskedet
Åtgärder utförs under byggskede för att grundvattennivåerna i ett driftskede skall
motsvara de befintliga grundvattennivåerna innan byggskede. Bedömningen är därför
att ingen vattenverksamhet pågår under driftskede och ingen ansökan till
miljödomstolen är nödvändig för driftskede.
6 Tekniskt utförande
6.1
Beskrivning av planerad konstruktion
Hamnbanan är planerad att byggas om från nuvarande enkelspår till dubbelspår
mellan Eriksbergsmotet och Pölsebo bangård. Föreslagna konstruktionstyper längs
järnvägssträckningen framgår av Tabell 6-1 och delsträckorna illustreras i Figur 8-1.
12
108793-04-211-001
Tabell 6-1 Konstruktionstyper längs den nya järnvägssträckningen mellan Eriksberg och Pölsebo.
Geografiskt läge
Konstruktionstyp
Från km
Till km
Längd [m]
Eriksberg
Spår på mark
4+100
4+280
180
Väst Nordviksgatan
Stödkonstruktioner /Tråg
4+280
4+400
120
Väst Nordviksgatan –
Celsius gatan
Betongtunnel i
bergschakt
4+400
4+550
150
Celsiusgatan till
Bratteråsberget
Betongtunnel
4+550
4+720
170
Bratteråsberget
Bergtunnel
4+720
4+810
90
Bratteråsberget till
Krokängsberget
Betongtunnel
4+810
5+080
270
Krokängsberget
Bergtunnel
5+080
5+290
210
Väster om
Krokängsberget/Pölsebo
Betongtunnel
5+290
5+510
220
Pölsebo
Tråg
5+510
5+790
280
6.2
Betongtunnel och betongtråg
Föreslagen betongtunnelsektion framgår av Figur 6-1. Bredden förväntas bli ca 14 m
och höjden ca 9,6 m.
För schakt antas ett alternativ vara att nyttja spont. Spont antas kunna sättas minst ca
1 m utanför betongtunnel när den avslutas i jord. Här antas att bredd av schakt är ca
20 m. Samma bredd erfordras för betongtråg. Spont mot berg kräver en något bredare
schakt, preliminär i storleksordning 30 m.
För att kunna bygga betongtunnel är ett alternativ att göra en tätkaka av betong mellan
sponten som dragförankras med pålar eller dragstag.
13
108793-04-211-001
Figur 6-1 Föreslagen betongtunnelsektion.
6.1
Bergtunnel
Föreslagen bergtunnelsektion framgår av Figur 6-2. Bredden förväntas bli ca 12,5 m
och höjden ca 9,5 m. Bergtunnlar anläggs genom Bratteråsberget och berget i
Krokängsparken och de är 90 respektive 210 m långa.
Figur 6-2 Föreslagen bergtunnelsektion.
14
108793-04-211-001
7 Befintliga förhållanden
7.1
Topografi
Topografin längs den aktuella sträckan av Hamnbanan varierar. Bratteråsberget
respektive Krokängsberget utgör två höjdområden med marknivåer på ca +25
respektive drygt +30 m. Emellan dessa finns ett flackt område med marknivån ca +10
m. Även områdena öster om Bratteråsberget och väster om Krokängsberget vid
Pölsebo är flacka med marknivåer på ca +15 m. Figur 7-1 visar topografi och
delavrinningsområden i området.
Figur 7-1 Topografi och delavrinningsområde för Hamnbanan Eriksberg – Skandiahamnen.
7.2
Hydrologi
Delavrinningsområden längs för den aktuella sträckan redovisas i Figur 7-1. I
lågområdet mellan Bratteråsberget och Krokängsparken fanns tidigare en bäck, men
denna kulverterades runt år 1940 i samband med utbyggnaden av varvsverksamheten.
I övrigt finns inga ytvattendrag längs den aktuella sträckan. Den naturliga avrinningen
från större delen av det aktuella området sker via den kulverterade bäcken söder ut
mot Göta älv.
7.3
Markanvändning och planer
Utredningsområdet är till största delen bebyggt med en blandning av bostäder och
verksamheter. Tidigare har varvens aktiviteter präglat markanvändningen och
15
108793-04-211-001
stadsbilden. Under senare år har en omfattande utbyggnad av framförallt bostäder
pågått inom de före detta varvsområdena.
Norr om bansträckningen, norr om Säterigatan, i den östra delen av området finns ett
område med flerbostadshus, se Figur 7-2. Norr om Pölsebo bangård finns
småhusbebyggelse och söder om Pölsebo bangård ligger området känt som ”terrassen”.
Detta ligger uppe på det höjdparti som fortsätter österut från Älvsborgsbrons landfäste
nästan fram till Eriksbergshamnen. Detta område ligger söder om befintlig
bansträckning och består av flerfamiljshus.
Det finns även en del kontor och verksamheter i området, bl.a. vid Eriksberg i öster
och vid Säterigatan. Vid Nordviksgatan finns en bensinstation. Mellan Bratteråsberget
och Krokängsparken finns en fotbollsplan.
Krokängsparken utgör det viktigaste rekreationsområdet inom utredningsområdet,
men även Bratteråsberget används för rekreation. Båda dessa området utgör naturliga
höjdpartier i det annars flacka landskapet.
Öster om Bratteråsberget finns en före detta grustäkt som avslutades och fylldes ut på
1970-talet. Markanvändningen utgörs idag av en park, parkeringsyta samt som
upplagsyta för schaktmassor.
7.3.1
Översiktplan
Göteborgs Stad har en översiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26. I
planen finns ett reservat för ny Hamnbana norr om befintlig järnväg.
7.3.2
Detaljplaner
Huvuddelen av utredningsområdet omfattas av två detaljplaner (DP3965 och DP
4647). Gällande detaljplaner samt pågående detaljplanearbete redovisas i Figur 7-2.
Två detaljplanearbeten pågår. Den ena planen berör Säterigatan, fotbollsplanen samt
Hamnbanans placering genom Krokängsparken. Den andra berör ett större område
öster om Bratteråsberget med plats för 600 lägenheter.
16
108793-04-211-001
Bratteråsberget
Krokängsparken
Figur 7-2 Gällande detaljplaner och pågående detaljplanearbete som berör Hamnbanan, EriksbergPölsebo.
7.4
7.4.1
Geologi
Berggrund
Berggrunden utgörs av kristallina bergarter, gnejs och granit. Berget är ställvis mer
eller mindre kraftigt förskiffrat och omvandlad till gnejsgranit.
Grundvattnet i berget finns i öppna spricksystem längs korridoren. De vattenförande
sprickorna/zonerna finns främst i riktningarna N-S, WNW-ESE, ENE – WSW och
NW-SE, men den dominerande riktningen är nord-sydlig. Sprickorna uppvisar
medelbrant till brant västlig stupning. Där sönderkrossning och/eller omvandlingen av
berget ökar, minskar vattenföring på grund av att lera fyller sprickorna.
7.4.2
Jordarter
De jordartsgeologiska förhållandena i undersökningsområdet domineras av områden
med lera i lägre partier och av berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke i högre
belägna områden, Figur 7-3 och Figur 7-4. Öster om Bratteråsberget finns ett
sammanhängande område med isälvssediment i dagen och i anslutning till detta
förekommer svallsediment i form av sand.
Lera förekommer både som glacial lera och som postglacial lera (avsatt efter den
senaste istiden). Jordlagrens mäktighet varierar i området. Under leran finns
friktionsmaterial. I den östra delen av området finns ca 0-3 m fyllnadsmaterial och 10
m lera över drygt 10 m sand och grus, sannolikt isälvssediment. Mellan
Bratteråsberget och Krokängsparken, finns ca 0-3 m fyllnadsmassor, ca 10 m lera och
17
108793-04-211-001
under det sand och grus med mäktigheten ca 20 m. Väster om Krokängsberget vid
Pölsebo utgörs jordlagerföljden av ca 3-7 m lera som underlagras av 3-9 m sand.
Eriksberg
Bratteråsberget
Krokängsberget
Pölsebo
Figur 7-3 Jordlager och bergblottningar längs den nya järnvägssträckningen mellan Eriksberg och
Skandiahamnen.
18
108793-04-211-001
O
V
Figur 7-4 Geologisk profil längs Hamnbanan, Eriksberg – Pölsebo, från öster till väster. Höjd- och
längdskala i meter. Profilen är redovisad från öster till väster.
7.5
Geotekniska förutsättningar och risk för sättningar
De geotekniska förhållandena är varierande längs den nya järnvägssträckningen.
Förhållandena växlar mellan områden med mäktiga sediment och höjdpartier med
berg i dagen, vilket översiktligt åskådliggörs i Figur 7-4 som visar ett längdsnitt längs
järnvägslinjen. I de delar som utgörs av lera är den i huvudsak normal till svagt
överkonsoliderad och därför känslig vid belastning. Ökad belastning kan leda till
sättningar.
Inom områden med lera över friktionsmaterial finns risk för sättningar till följd av
sänkta grundvattennivåer. Det medför att det främst är i anslutning till
betongtunnel/tråg vid Säterigatan mellan Bratteråsberget och Krokängsberget samt
vid Pölsebo som risk för sättningar till följd av sänkta grundvattennivåer föreligger. I
den östra delen av området vid Nordviksgatan kommer inte projektet att påverka
grundvattenförhållandena, vilket medför att det heller inte är någon risk för
sättningar.
19
108793-04-211-001
7.6
7.6.1
Grundvatten
Grundvattenmagasin
Det huvudsakliga grundvattenmagsinet i jord återfinns i vattenförande lager i morän
och/eller sandlager och uppsprucken bergyta i större delen av projektområdet.
Grundvattenmagasinet överlagras av täta lerlager, framför allt i lågpartier mellan
bergkullar och höjdområden. Detta magasin är att betrakta som slutet. Tunna skikt
med förhöjd genomsläpplighet kan finnas i lera.
I fyllnadsmaterialet över leran finns ett öppet grundvattenmagasin.
Undantaget från denna generalisering av området i ett övre och undre
grundvattenmagasin finns främst öster om Bratteråsberget. Här finns ett större
område med friktionsjord med sand och isälvssediment (sand till block). Det finns
också ett antal öppna grundvattenmagasin längre västerut och då i anslutning till
bergområdena. Dessa områden är viktiga för grundvatten-bildningen väster om
Krokängsparken
Leran under Göta älv underlagras av friktionsjord. Det undre grundvatten-magasinet
bedöms stå i kontakt med detta friktionslager.
Längs hela korridoren förkommer i berggrunden grundvatten i öppna spricksystem,
som även står i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i jordlagren. De
bergtekniska undersökningarna har inte visat på några betydande sprickzoner längs
planerad bansträckning.
7.6.2
Grundvattennivåer
Inom intresseområdet finns befintliga undermarksanläggningar. Dessa anläggningar
har sedan länge påverkat grundvattennivåerna. Även Lundbytunneln påverkar
vattenbalansen inom tillrinningsområdet. Ett antal infiltrationsanläggningar finns
inom området som reglerar grundvattennivåer till följd av undermarksanläggningarna.
På lång sikt kan eventuellt inläckaget minska till dessa berganläggningar; erfarenheter
finns från andra anläggningar i Sverige som visar detta. Det kan då betyda att
grundvatten-nivåerna på lång sikt också kan höjas om grundvatteninläckaget minskar.
Årsvariationen på grundvattennivån är relativt väl känd nära aktuellt område i några
punkter som mäts av Stadsbyggnadskontoret (SBK) i Göteborg. Den allmänna bilden
är att variationen är störst i den övre, norra delen av avrinningsområdet och att den är
mindre i avrinningsområdets nedre, sydliga delar, vilket stämmer väl vid analys av
SBKs data. Skillnaden mellan de uppmätta högsta och lägsta grundvattennivåerna är
ca 4-5 m i de övre delarna av avrinningsområdet medan motsvarande skillnader är ca
2-3 m i närheten av planerad bansträckning i söder. Grundvattenytan bedöms ligga i
huvudsak 1–8 meter under markytan i jord och 2-11 meter i berg (Medianvärden;
varierar beroende på område). Grundvattennivån kan ligga djupare periodvis i vissa
områden).
7.6.3
Grundvattenbildning
Den planerade bansträckningen berör 8 ytavrinningsområden. I några fall nära
bansträckningen återfinns grundvattendelare inte i samma lägen som ytvattendelare
på grund av de geologiska förhållandena. Det medför att grundvattenflödet i huvudsak
går från norr till söder i områden där planerad bansträckning går.
Nybildning av grundvatten i området sker i randområdena mellan jord och berg, men
beror till stort del på områdets karaktär (andelen hårdgjorda ytor, jordarter,
20
108793-04-211-001
anläggningar och dränerande/läckande ledningar i området). Grundvattenbildningen
är sannolikt något större i Sannegårdsområdet jämfört med övriga områden som
berörs av Hamnbanan. Detta på grund av att det, enligt SGUs kartering, inte finns ett
ihållande lerlager dokumenterat i detta område. Det kan noteras att
grundvattenbildningen i centrala Göteborg är generellt liten.
7.7
Befintliga brunnar och energibrunnar
En inventering av brunnar i området runt Hamnbanan, delen Eriksberg – Pölsebo har
genomförts utifrån SGU:s digitala brunnsarkiv, se Figur 7-5. Samtliga brunnar utgörs
av energibrunnar (bergvärmeanläggningar). Energibrunnarna i området är 120-200 m
djupa. Den värmeöverförande längden i en energibrunn bestäms av brunnens längd
under grundvattennivån. För att minska effektiviteten för en bergvärmeanläggning
krävs en avsevärd avsänkning av grundvattennivån i berggrunden.
Figur 7-5 Energibrunnar inom området runt Hamnbanan, delen Eriksberg - Pölsebo.
7.8
Riksintressen
Hamnbanan säkerställer transporterna till Göteborgs hamn och är av riksintresse för
kommunikation. I anslutning till Hamnbanan finns även områden av riksintresse för
industriell produktion. Närliggande Lindholmen är av riksintresse för kulturmiljö.
7.9
Naturmiljö
För att identifiera områdets naturvärden har ett flertal inventeringar genomförts under
arbetet med järnvägsutredningen och under pågående järnvägsplan. Naturvärdena
inom det aktuella området är främst knutna till Krokängsparken, men även till
Bratteråsberget. Samråd kring naturvärden har genomförts med både Länsstyrelsen i
Västra Götalands län och med Miljöförvaltningen i Göteborg. Ändrade
grundvattenförhållanden bedöms främst påverka vegetationen. Därför beskrivs endast
värden förknippade med vegetation i denna samrådshandling. Olika
vegetationsmiljöer är olika känsliga för förändringar i grundvattennivån.
21
108793-04-211-001
7.9.1
Träd och växter
Bratteråsberget utgör ett naturområde medan Krokängsparken är en naturpark.
Krokängsparken anlades som naturpark 1902. Trädskiktet i parken och på
Bratteråsberget domineras av ek med en största stamdiameter på 80-100 cm. De flesta
ekarna har en ålder på som mest ca 100 år. Övriga trädslag som förekommer är björk,
ask, lind, oxel, apel, fågelbär och klibbal mm.
I området finns gott om gamla ihåliga ekar som ger livsmiljöer för många småkryp och
boplastmöjligheter för flera fågelarter och för fladdermöss. Vid
naturmiljöinventeringar i Krokängsparken och på Bratteråsberget har flera fynd av
fridlysta och rödlistade arter påträffats. Flera sådana arter har även påträffats utmed
befintligt järnvägsspår.
Krokängsparken är ur ett lokalt perspektiv en mycket viktig miljö. Sett ur ett regionalt
perspektiv är parken främst viktig för spridning av organismer knutna till ädellövträd
och död ved. Alla ädellövmiljöer med naturvärden i klass med Krokängsparken är
viktiga för den långsiktiga överlevnaden av arter knutna till gamla ädellövträd.
Som en del av inventeringen i Krokängsparken har en bedömning av trädens
känslighet för förändrade grundvatten förhållanden genomförts. Ekmiljöerna vid
bergets fot, i närheten till bergtunnelpåslagen bedöms vara mycket känsliga för
förändrade grundvattennivåer. Samtliga inmätta träd redovisas i Figur 7-6. De största
ekarna vid Bratteråsberget förekommer i nära anslutning till planerade tunnelpåslag
på bergets östra och västra sida.
Vegetationen uppe på berget bedöm däremot inte som särskilt känslig för förändrade
grundvattennivåer.
Figur 7-6 Inmätta träd vid Krokängsparken och Bratteråsberget.
22
108793-04-211-001
7.10 Markföroreningar
Spridning av föroreningar via grundvattnet skulle kunna inträffa till följd av ändrade
grundvattenförhållanden. En dämning av grundvattenflödet, tillfälligt eller permanent,
medför att grundvattnets flödesriktning förändras och att eventuella föroreningar kan
frigöras från marken och på så sätt spridas med grundvattnet. Länshållningsvatten
påverkat av petroleumföroreningar kan förväntas uppkomma, framförallt vid schakt
inom de östra och de västra delarna av utredningsområdet.
De undersökningar som har genomförts med avseende på förorenad mark (se Figur 7-7)
indikerar att föroreningshalterna i mark och grundvatten inom det aktuella området
generellt är låga. Ställvis förekommer dock jordmassor med höga föroreningshalter. De
vanligast förekommande föroreningarna utgörs av metaller och oljekolväten och de
finns till stor del i fyllnadsmassor. De högsta föroreningshalterna påträffades i det
utfyllda före detta grustäktsområdet öster om Bratteråsberget (3) samt i bullervallen
söder om nuvarande spårområde i Pölsebo (9). Inom dessa områden är framförallt
metallhalterna höga.
Längs sträckan förekommer låga halter av petroleumkolväten i det ytliga grundvattnet
i vissa punkter. Merparten av de förorenade massorna kommer att schaktas ur vid
planerade markarbeten, vilket medför minskad risk för förorening av grundvattnet.
Vid de tre provpumpningar som har genomförts i området har vattenprov tagits för
kemisk-fysikalisk analys. Pumpningen öst om Bratteråsberget togs också prover för
analyser av kolväten för att få eventuella indikationer på föroreningar. Ingen
parameter i det analyserade provet överstiger miljöförvaltningens riktlinjer för utsläpp
till recipient och dagvatten.
Figur 7-7 Karta över utredningsområdet med markerade provtagningspunkter för förorenad mark. De
högsta föroreningshalterna påträffas öster om Bratteråsberget (område 3) samt i bullervallen söder om
nuvarande spårområdet vid Pölsebo (område 9).
23
108793-04-211-001
8 Områdesspecifika förhållanden
Nedan följer en beskrivning av områdesspecifika förhållanden längs den aktuella
järnvägssträckan inom det område där järnvägen ska gå i tunnel. Den är uppdelad i
olika områden beroende på om den planerade konstruktionen går i betongtunnel/tråg
eller i bergtunnel, se Figur 8-1.
Hydrauliska egenskaper för jordakvifer och bergakvifer som ligger till grund för
beräkningar i detta kapitel redovisas i ”Systemhandling. Hamnbanan Göteborg,
dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen. Markteknisk undersökningsrapport (MUR),
Hydrogeologi”. Borrningar med provtagning och siktning av provmaterial samt
hydrauliska tester i jord och berg har gett plastspecifika värden.
Figur 8-1 Områdesindelning enligt nedanstående beskrivning. Färgerna visar: Tråg (grön), betongtunnel i
jord Röd) samt tunnel i berg (gul).
8.1
Väst Nordviksgatan
Strax väster om Nordviksgatan planeras järnvägen att förläggas i ett betongtråg som
längre västerut övergår till en betongtunnel.
8.1.1
Markanvändning
I dag utgörs markanvändningen av en park, några parkeringsytor, samt en bensinmack
strax norr om bansträckning intill Nordviksgatan.
8.1.2
Geologi och grundvattenförhållanden
En konceptuell modell Figur 8-2 visar förhållanden vid planerad bansträckning vid
Nordviksgatan, öster om Celsiusgatan. Väster om Nordviksgatan ligger
24
108793-04-211-001
fyllnadsmaterial närmast markytan (ca 0-3 m) och det underlagras av sand och grus
ned till berget. Djupet till berg ökar snabbt mot öster och öster om Nordviksgatan
finns ett lager med lera som blir mäktigare österut. Detta lerlager underlagras av sand
och grus av betydande mäktighet ovan bergytan.
Betongtråget kommer att ligga ovan grundvattenytan och ingen påverkan på
grundvattennivån förväntas därför varken under byggskedet eller under driftskedet i
området nära Nordviksgatan.
Figur 8-2. Konceptuell modell över lagerföljd vid Nordviksgatan.
8.1.3
Naturmiljö
Grundvattennivåerna kommer ej att påverkas varför ingen påverkan av naturvärden av
ändrade grundvattenförhållanden.
8.1.4
Markföroreningar
Föroreningshalter i grundvattenprov var låga. Bullervall söder om järnväg innehåller
ställvis lätt förorenade massor.
8.2
Väst Nordviksgatan - Celsiusgatan
Öster Celsiusgatan planeras järnvägen att förläggas i 150 m lång betongtunnel förlagd i
bergschakt.
8.2.1
Markanvändning
I dag utgörs markanvändningen av en park öster om Celsiusgatan.
8.2.2
Geologi och grundvattenförhållanden
En konceptuell modell Figur 8-3 visar förhållanden vid planerad bansträckning väst
om Nordviksgatan till öster om Celsiusgatan.
Bergsområdet mellan Celsiusgatan och Nordviksgatan bedöms fortsätta österut under
Nordviksgatan och kan vara det som orsakar att grundvattennivåerna norr om
25
108793-04-211-001
området där Nordviksgatan korsar planerad bansträckning ligger på nivån +5 m
medan grundvattennivån vid bansträckning är ca +1,5 m.
Figur 8-3. Konceptuell modell över lagerföljd vid Nordviksgatan – Celsiusgatan.
8.2.3
Naturmiljö
I området bedöms det inte finnas naturvärden som kan påverkas av ändrade
grundvattenförhållanden.
8.2.4
Markföroreningar
Inom området öster om Celsiusgatan visar de genomförda undersökningarna att
fyllnadsmassorna är mer förorenade. Massorna innehåller förhöjda halter (halter över
riktvärdet för KM och MKM) av metaller såsom bly, koppar och zink samt oljekolväten.
Låga halter av petroleumkolväten har påträffats i grundvattnet.
Merparten av de förorenade massorna kommer att schaktas ur i anläggningsskedet,
vilket medför att föroreningashalterna i grundvattnet bedöms minska. Förändrad
spridning till följd av ändrade grundvattennivåer bedöms inte bli av omfattande
karaktär.
8.3
Celsiusgatan – Bratteråsgatan
Öster om Bratteråsberget mellan Celsiusgatan och Bratteråsgatan planeras järnvägen
att förläggas i en betongtunnel med längden ca 170 m.
8.3.1
Markanvändning
Fram till 1970-talet fanns en grustäkt i området och efter avslutad täktverksamhet har
området fyllt. Området används idag som upplag för schaktmassor (delvis förorenade).
8.3.2
Geologi och grundvattenförhållanden
En konceptuell hydrogeologiskmodell i Figur 8-4 visar förhållanden vid planerad
bansträckning mellan Bratteråsgatan och Celsius gatan. Närmast markytan finns
26
108793-04-211-001
fyllnadsmaterial/lera, 0-ca 3 m, som underlagras av lerig silt/siltig lera med
mäktigheten ca 3-7 m. Under det finns sand med inslag av grus, med mäktigheten upp
till 20 m, på berg.
I området har det tidigare varit en grustäkt och området är utfyllt med massor av okänt
ursprung. Djupet till täktbotten kan variera, men tolkningen är att den ligger på ca +9.
Den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren är i storleksordning 10-4 till 10-3 m/s.
Grundvattenbildningen är sannolikt i storleksordningen 50-120 mm/år, men kan vara
något högre på grund av goda infiltrationsmöjligheter.
Grundvattenmagasinet i jordlagren sträcker sig sannolikt både långt norrut och långt
söderut. Grundvattenbildningen sker främst i randområdena till avrinningsområde 5
och 8, se Figur 7-1, men det närliggande området med sand och isälvssediment i dagen
är dock sannolikt mest betydande ur grundvatten-bildningssynpunkt.
Grundvattenytan ligger på nivån ca + 7 m. Planerat schaktdjup ligger på nivån ca + 3 m
och spontdjupet har beräknats till nivån -1 m. Under konstruktionsskedet kommer den
vattenförande sektionen minska till ca 60 % av ursprunglig mäktighet.
Figur 8-4 Konceptuell hydrogeologisk modell över lagerföljd i området öster om Bratteråsberget mellan
Bratteråsgatan och Celsiusgatan. Figuren visar även bedömda spont- och schaktdjup vid anläggandet av
tunneln.
8.3.3
Naturmiljö
Större delen av området utgörs av ett upplag för schaktmassor. Naturvärden i form av
ekar och andra värdefulla träd finns på Bratteråsbergets sluttning i den västra delen av
område.
8.3.4
Markföroreningar
Enligt genomförda miljötekniska markundersökningar är föroreningshalterna i
marken låga i den västra delen av området. Tjärasfalt förekommer. Låga halter av
petroleumkolväten har påträffats i grundvattnet. Vid den provpumpning som
genomfördes i området våren 2014 kunde dock inga petroleumkolväten påvisas i
grundvattnet.
27
108793-04-211-001
Merparten av de förorenade massorna kommer att schaktas ur i anläggnings-skedet,
vilket medför att föroreningshalterna i grundvattnet bedöms minska. Förändrad
spridning till följd av ändrade grundvattennivåer bedöms inte bli av omfattande
karaktär.
8.4
Bratteråsberget
Genom Bratteråsberget planeras järnvägen i en 90 m lång bergtunnel.
8.4.1
Markanvändning
Området utgörs av naturmark.
8.4.2
Geologi och grundvattenförhållanden
En konceptuell hydrogeologisk modell i Figur 8-5 och Figur 8-6 visar förhållanden vid
planerad tunnelsträckning genom höjdområdet Bratteråsberget.
Under perioder utan nederbörd ligger grundvattennivån i berget lågt beroende på
dränering via de sprickor som kommuniserar med omgivande jordlager. Under
perioder av mer ihållande regn sker dels en påfyllnad av vatten i de grunda jordfyllda
svackorna och dels en direkt avrinning mot omgivande jordtäckta områden.
Grundvattennivån i berget höjs under sådana perioder relativt snabbt, men sjunker
sedan undan efter att regnperioden upphört. I de jordfyllda svackorna finns sannolikt
under långa perioder inget fritt grundvatten, utan vattnet utgörs endast av kapillärt
bundet vatten. Samma förhållanden gäller i de tunna jordlagren på bergets sidor ner
mot de mer mäktiga jordlagren. Under mer ihållande regn genereras ett
grundvattenflöde i dessa lager från direkt nederbörd och ytavrinning från
bergområden uppströms jordlagren. En tid efter ett ihållande regn finns sannolikt bara
kapillärt bundet vatten. Dessa förhållanden illusteras i Figur 8-6.
Den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren är i storleksordning 10-6 m/s. Den
hydrauliska konduktiviteten för berg i 100 m skalan är i storleksordning 1·10-7 m/s.
Sannolikt är grundvattenbildning i berg låg och grundvattenmagasinet i berget får
betraktas som begränsat.
28
108793-04-211-001
Figur 8-5 Konceptuell hydrogeologisk modell över Bratteråsberget.
Figur 8-6 Konceptuell hydrogeologisk modell över Krokängsparken och Bratteråsberget. Den nedre
figuren visar grundvattenhöjningen vid en nederbörds situation.
8.4.3
Naturmiljö
Området utgörs av naturmark och i området förekommer större ekar och andra
ädellövträd. Området vid tunnelpåslaget mot väster har bedömts ha höga naturvärden
(klass 2).
8.4.4
Markföroreningar
Inga fyllnadsmassor förekommer i området. Vid de miljötekniska markundersökningar
som genomfördes i området påvisades låga halter av PAH i ytliga jordlager.
29
108793-04-211-001
8.5
Bratteråsberget – Krokängsparken
Mellan Bratteråsberget och Krokängsparken planeras järnvägen att gå i en
betongtunnel med längden ca 270 m.
8.5.1
Markanvändning
Markanvändningen inom de centrala delarna av området utgörs av en fotbollsplan. I
den östra delen av området, öster om Säterigatan, finns kontorslokaler. Områdets
västra del utgörs av Krokängsparken. I norr finns bostäder och en förskola.
8.5.2
Geologi och grundvattenförhållanden
En konceptuell hydrogeologisk modell i Figur 8-7 visar förhållanden vid planerad
bansträckning i lågområdet mellan Bratteråsberget och Krokängsparken. Närmast
markytan finns fyllnadsmaterial/lera med mäktigheten 0-ca 2 m. Det underlagras av
lera med siltskikt med varierad mäktighet (i central delen ca 2-8 m). Under leran finns
siltig sand (8-10 m) och sand (10-18 m) som i de djupaste delarna övergår till sandigt
grus/grusig sand (18-26 m) på berg. Lerlagret tunnas ut och försvinner mot
Krokängsberget. Uttunning av lerlagret bedöms ske även i östra delen mot
Bratteråsberget. Friktionsmaterialet under leran bedöms finnas på bergytan över hela
dalgången men det är oklart hur skiktet med siltig sand varierar under leran.
Den hydrauliska konduktiviteten i det undre grundvattenmagasinet är i
storleksordning 10-4 m/s. Lerlagren över det undre grundvattenmagasinet har
betydligt lägre hydraulisk konduktivitet, sannolikt i storleksordning 10-8 m/s eller
lägre. Grundvattenbildningen är i storleksordningen 50-120 mm/år. Grundvattenmagasinet i jordlagren sträcker sig sannolikt långt norrut och söderut och
grundvattenbildningen bedöms främst ske i randområdena till avrinningsområde 5, se
Figur 7-1.
Grundvattennivån ligger på nivån ca +6 m och bedömt schaktdjup ligger på nivån ca
+3 m. Spontdjupet har beräknats till nivån ca – 2 m. Under konstruktionsskedet
kommer den vattenförande sektionen minska till ca 65 % av den ursprungliga
mäktigheten.
Figur 8-7 Konceptuell hydrogeologisk modell över området mellan Bratteråsberget i öster och
Krokängsparken i väster. Figuren visar även bedömda spont- och schaktdjup vid anläggandet av tunneln.
30
108793-04-211-001
8.5.3
Naturmiljö
Naturvärden finns främst i den västra delen av området, i det område som utgörs av
Krokängsparken. I parkområdet finns värdefulla större ekar och andra ädellövträd som
kan vara känsliga för förändrade grundvattennivåer.
8.5.4
Markföroreningar
Miljötekniska markundersökningar indikerar att föroreningsgraden i området är låg. I
den östra delen av området förekommer halter av metaller över riktvärdet för MKM i
en provpunkt.
Prov från fyllnadsmassor under fotbollsplanen visar på låga föroreningshalter. Norr
om fotbollsplanen påvisades halter av PAK över riktvärdet för MKM.
8.6
Krokängsberget
Genom berget i Krokängsparken planeras järnvägen att gå i en bergtunnel med
längden 210 m.
8.6.1
Markanvändning
Området utgörs av en naturpark som anlades redan 1902.
8.6.2
Geologi och grundvattenförhållanden
Den konceptuella modell som visas i Figur 8-8. Figur 8-6 speglar i stora drag även de
hydrogeologiska förhållandena i Krokängsberget.
Under perioder utan nederbörd ligger grundvattennivån i berget lågt beroende av
dränering via sprickor som kommuniserar med omgivande jordlager. Under perioder
av mer ihållande regn sker dels en påfyllnad av vatten i de grunda jordfyllda svackorna
och dels en direkt avrinning mot omgivande jordtäckta jordområden.
Grundvattennivån i berget höjs under sådana perioder relativt snabbt men sjunker
sedan undan efter att regnperioden upphört. I de jordfyllda svackorna finns sannolikt
under långa perioder inget fritt grundvatten, utan vattnet utgörs av kapillärt bundet
vatten. Samma förhållanden torde gälla de tunna jordlagren på bergets sidor ner mot
de mer mäktiga jordlagren. Under mer ihållande regn genereras ett grundvattenflöde i
dessa lager från direkt nederbörd och ytavrinning från bergområde uppströms
jordlagren. En tid efter ett ihållande regn finns sannolikt bara kapillärt bundet vatten.
Dessa förhållanden illusteras i Figur 8-6.
Den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren är i storleksordning 10-6 m/s. Den
hydrauliska konduktiviteten för berg i 100 m skalan är i storleksordning 1·10-7 m/s.
Sannolikt är grundvattenbildning i berg låg och grundvattenmagasinet i berget får
betraktas som begränsat.
31
108793-04-211-001
Figur 8-8 Konceptuell hydrogeologisk modell över Krokängsberget.
8.6.3
Naturmiljö
Trädskiktet i Krokängsparken domineras av ek med en största stamdiameter på 80100 cm. De flesta ekarna har en ålder på som mest ca 100 år. Övriga trädslag som
förekommer är björk, ask, lind, oxel, apel, fågelbär och klibbal mm.
I området finns gott om gamla ihåliga ekar som ger livsmiljöer för många småkryp och
boplastmöjligheter för flera fågelarter och för fladdermöss.
Som en del i naturmiljöinventeringarna gjordes en bedömning av
trädens/vegetationens känslighet för förändrade grundvattenförhållanden.
Ekmiljöerna vid bergets fot, i närheten av tunnelns mellanpåslag bedömdes som
mycket känsliga för förändrade grundvattennivåer. Vegetationen uppe på berget
bedömdes däremot inte som känsligt för förändringar i grundvattennivåer.
Växtligheten uppe på berget bedöms inte vara försörjd av grundvatten utan av
nederbördsvatten som rinner av på berghällarna.
8.6.4
Markföroreningar
I den sydvästra delen av Krokängsparken har fyllnadsmassor påträffats, inom övriga
delar är jordlagren tunna eller saknas helt. Inga förhöjda föroreningshalter har
påträffats.
8.7
Väster Krokängsberget/Pölsebo, Pölsebo
Väster om Krokängsberget, vid Pölsebo, planeras järnvägen att gå i ca 220 m
betongtunnel och därefter i ca 280 m betongtråg längre västerut.
8.7.1
Markanvändning
Den östra delen av området ligger inom Krokängsparken. Planerad sträckning av
Hamnbanan ansluter till befintlig bangård i Pölsebo. Strax norr om bangården ligger
ett bostadsområde med radhus- och småhusbebyggelse. Grundläggningen inom detta
område utgörs huvudsakligen av platta på mark, varför området bedöms vara känsligt
för sättningar.
32
108793-04-211-001
8.7.2
Geologi och grundvattenförhållanden
En konceptuell hydrogeologisk modell i Figur 8-9 visar förhållanden vid planerad
bansträckning vid Pölsebo. Närmast markytan finns fyllnadsmaterial/lera (djup 0-ca 3
m) som underlagras lera med siltskikt med varierad mäktighet (3-4(7) m). Under leran
finns siltig sand som i de djupaste delarna övergår till en grövre sand med gruslinslag
(4(7)-6 (16) m) på berg. Lerlagret tunnas ut och försvinner mot Krokängsberget.
Uttunning av lerlagret bedöms ske även mot bergklacken i centrala delen av området.
Sannolikt finns friktionsmaterial på berg under leran i hela dalgången.
Den hydrauliska konduktiviteten i det undre grundvattenmagasinet är i
storleksordning 10-5 till 10-4 m/s. Lagren med lera och silt över det undre
grundvattenmagasinet har betydligt lägre hydraulisk konduktivitet, i storleksordning
10-8 m/s. Grundvattenbildningen är i storleksordningen 50-120 mm/år.
Grundvattenmagsinet i jordlagren i den östra delen av området är sannolikt begränsad
norrut då bergnivån ligger högre där. Grundvattenbildningen sker sannolikt till stor
del genom avrinning från Krokängsparken. Denna bedömning bygger på att
grundvattenfluktuationerna är större och snabbare in detta område jämfört med
längre väster ut.
Grundvattenmagsinet i jordlagren i den västra delen av området sträcker sig sannolikt
långt norrut och grundvattenbildningen sker troligtvis främst i den västra delen av
avrinningsområdet där det förekommer sand i markytan.
Grundvattenytan i området ligger på nivån ca + 13 m. Planerat schaktdjup ligger på
nivån + 8 till +10 m och beräknat spontdjup vid konstruktionsskedet ligger på nivån
+4 till+6 m. Under konstruktionsskedet kommer den vattenförande sektionen att
minska avsevärt till ca 0-10 % av den ursprungliga mäktigheten vid östra Pölsebo och
till ca 20 % i västra Pölsebo.
Figur 8-9 Konceptuell hydrogeologisk modell över området väster om Krokängsparken vid Pölsebo.
Figuren visar även bedömda spont- och schaktdjup vid anläggandet av tunneln/tråg.
8.7.3
Naturmiljö
Den östra delen av området berör naturvärden inom Krokängsparken. Ekmiljöerna vid
bergets fot, i närheten av tunnelns mellanpåslag bedöms som mycket känsliga för
förändrade grundvattennivåer.
33
108793-04-211-001
8.7.4
Markföroreningar
Genomförd miljöteknisk markundersökning indikerar generellt låga föroreningshalter
i området. I några undersökta punkter förekommer höga halter av alifatiska kolväten
och metaller. Bullervallen vid bangården består av fyllnadsmassor från
Lindholmsområdet påverkade av den tidigare varvsverksamheten. Massorna
innehåller förhöjda halter av metaller och PAH.
9 Bedömd påverkan och skyddsåtgärder
9.1
9.1.1
Ändrade grundvattennivåer
Bergtunnlar
Inläckage i bergtunnlar kan ge upphov till att grundvattennivån i berget sänks. Ett
sådant inläckage bedöms bli litet, under förutsättning av att speciellt anslutningar
mellan betongtunnel och bergtunnel görs täta, både för Bratteråsberget och vid
Krokängsparken och inga negativa konsekvenser bedöms därför uppkomma under
byggskede och under driftskede.
Grundvattennivåerna i bergen vid Krokängsparken och Bratteråsberget bedöms ligga
relativt lågt mot vad som skulle kunna förväntas. Grundvattennivåerna i är redan idag
påverkade av befintliga berganläggningar. Den nya tunneln kommer sannolikt inte
påverka grundvattensituationen nämnvärt jämfört med dagens situation. I Tabell 9-1
redovisas beräknat inläckage och påverkansområde med antagen grundvattennivå
nära markyta. Med hänsyn till förväntad medelgrundvattennivå kommer att ligga
betydligt lägre än markyta, kommer medelinläckage under drift att vara betydligt lägre
än vad Tabell 9-1 visar.
Grundvattenbildningen till berget bedöms vara liten och nederbörden rinner till stor
del av som ytavrinning på berghällarna och infiltrerar en bit ner i sluttningarna där det
förekommer ett mer sammanhängande jordlager. Växtligheten på bergsområdet i
Krokängsparken och på Bratteråsberget bedöms inte vara försörjd av grundvatten utan
av regnvatten som avrinner från berghällarna. Därmed blir effekterna av förändrade
grundvattennivåer för träd och växter på bergsområdena inte förändrade jämfört med
nuläget. Risken för att negativa konsekvenser uppstår bedöms som små.
Tabell 9-1 Beräkning av inläckage i bergtunnlar under byggskedet med antagande om att tunnel
injekterats enligt normal standard och med grundvattennivå vid markyta.
Sektion med bergtunnel
Längd
Totalt inläckage,
Påverkansområde rp
(m)
Q (L/s)
(m)
Bratteråsberget
90
0,3
Ca 100 (rand där berg
Bratteråsberget-Krokängsberget
210
0,6
Ca 100 (rand där berg
möter undre akvifer)
möter undre akvifer)
9.1.2
Betongtunnlar och betongtråg
I anslutning till områden där betongtunnel eller betongtråg anläggs och vid
tunnelpåslag (övergång bergtunnel – betongtunnel) kan, om inte skyddsåtgärder
vidtas, grundvattennivåerna påverkas både i byggskedet och i driftskedet.
34
108793-04-211-001
Konsekvenser och skyddsåtgärder i byggskedet
Avsänkning av grundvattennivåer
Inom bansträckningen finns ett undre grundvattenmagasin av sådan storlek och
beskaffenhet att sänkta grundvattennivåer i samband med byggskedet kan medföra att
skada uppkommer på bebyggelse och naturmiljö. Planerade betongtunnlar/betongtråg
kommer helt eller delvis att ligga under grundvattennivån. Vid schakt för
betongtunnel/betongtråg utförs spontning. Spontdjup för att förhindra s.k.
bottenuppluckring bestäms med hänsyn till förväntad grundvattennivå över
schaktbotten. Om schakt utförs med öppen botten (utan betongkaka) kan inläckaget av
grundvatten, beräknat som varaktigt flöde, bli i storleksordningen 30 L/s (ca 15 L/
(s∙100 m) i området öster om Bratteråsberget, 30 L/s (ca 10 L/ (s∙100 m) i området
mellan Bratteråsberget och Krokängsparken samt några L/s vid Pölsebo. Detta skulle
medföra en betydande grundvattenavsänkning med effekter långt från planerad
bansträckning.
Om inga skyddsåtgärder genomförs medför detta principiella förändringar i
grundvattennivån under ett byggskede enligt i Figur 9-1. Det vatten som läcker in i
schaktet pumpas och leds bort, vilket resulterar i en avsänkning av grundvattenytan
uppströms, men framförallt nedströms schaktet.
Figur 9-1 Påverkan på grundvattennivån i samband med byggandet av betongtunnel/betongtråg om inga
skyddsåtgärder genomförs.
Om inga skyddsåtgärder genomförs i samband med byggskedet beräknas det område
som kan komma att påverkas genom grundvattennivåsänkning att sträcka sig minst 1
km från betongtunneln/tråget både i riktning mot norr och mot söder. I projektet
förutsätts att skyddsåtgärder genomförs och det är därför inte aktuellt att redovisa
detta påverkansområde närmare.
För att begränsa påverkan tillföljd av inläckage av grundvatten med sänkta
grundvattennivåer som följd är ett alternativt förslag att en tät betongkaka gjuts
mellan sponten enligt Figur 9-2. Under konstruktionsskedet kommer den
vattenförande sektionen minska avsevärt till ca 60 % av den ursprungliga öster om
Bratteråsberget, till ca 65 % av den ursprungliga vid Säterigatan och till ca 0-10 % vid
östra Pölsebo och ca 20 % i västra Pölsebo. Under konstruktionsfas installeras ett
antal pumpbrunnar norr om schakt för att bibehålla nuvarande grundvattennivåer
uppströms konstruktionen. Infiltrationsbrunnar anläggs söder om schakt för
återinfiltration av grundvattnet och på så sätt bibehålla grundvattennivåerna
nedströms tunnelschakten.
35
108793-04-211-001
Figur 9-2. Skyddsåtgärder vid schakt för anläggandet av betongtunnel/betongtråg.
Risk för ökad dränering nära tunnelpåslag
Tunnelpåslagen kan lokalt påverka grundvattenförhållandena på så sätt att marklagren
dräneras mot tunnelpåslagen och att jordlagren får något lägre genomsnittlig
vattenhalt än vad som råder idag. Det är möjligt att med barriär ovan
tunnelmynningen under byggskedet leda ytavrinningen så att det inte rinner ner i
tunnelpåslag utan leds till omgivande marklager. Det minskar risken att träd nära
schakt och tunnelpåslag kommer att utsättas för längre perioder än idag med enbart
kapillärt bundet vatten.
Hydrauliskt påverkansområde
Även om skyddsåtgärder vidtas i samband med byggskedet går det inte att utesluta att
ett visst läckage av grundvatten kommer att ske till schaktet, vilket kan medföra sänkta
grundvattennivåer. Det är inte möjligt att i förväg beräkna storleken på ett sådant
inläckage.
Med antagande om att grundvattenytan kan sänkas av ca 1 m utanför
anläggningsschaktet under en begränsad tid (maximalt några veckor) utan att risk för
sättningar uppstår kan ett inläckage beräknas. Leran i området bedöms, som tidigare
har nämts, vara normal till svagt överkonsoliderad, varför sättningar kan uppstå om
grundvattennivån blir varaktigt avsänkt. Bedömningen är emellertid att en begränsad
avsänkning under en begränsad tid inte medför bestående sättningar och därför kan en
sådan begränsad avsänkning utgöra underlag för att beräkna ett påverkansområde
som ger underlag för ett kontrollprogram. Inläckaget varierar för olika tunnelsektioner
beroende på platsspecifika hydrogeologiska förhållanden. Inläckageflöden har
beräknats för de olika delsträckorna med betongtunnel/betongtråg och de redovisas i
Tabell 9-2.
Tabell 9-2 Beräkning av inläckage under byggskedet med antagande om avsänkningen utanför spont på i
storlekordning 1 m, för sektioner med betongtunnel/tråg när skyddsåtgärder har utförts.
Sektion med betong-tunnel/tråg
Öster om Bratteråsberget
Bratteråsberget-Krokängsparken
Pölsebo, tunnel
Pölsebo, tråg
Längd
(m)
170
270
220
280
Totalt inläckage,
Q (L/s)
1-7
1-6
0,1-0,5
0,1-0,5
Påverkansområde
rp (m)
100-300
150-400
70-200
80-200
36
108793-04-211-001
Det område som kan beröras av sänkta grundvattennivåer benämns hydrauliskt
påverkansområde. Påverkansområdet definieras som det område inom vilket den
beräknade grundvattennivåsänkningen i jordlagren överstiger 0,3 m, d.v.s. det område
inom vilket den beräknade avsänkningen är mellan 1,0-0,3 m. Avsänkningen i
berggrunden är betydligt mindre.
Gränsen för påverkansområde redovisas i Figur 9-3 och Figur 9-4. I figurerna
redovisas också influensområdet där avsänkningen beräknas vara noll. Beräkningen av
maximal påverkan baseras på den högsta skattade hydrauliska konduktiviteten utifrån
genomförda provpumpningar i områdena Öster om Bratteråsberget, BratteråsbergetKrokängsparken samt Pölsebo.
Figur 9-3 Gränser för det hydrauliska påverkansområdet i byggskedet, vid föreslagna skyddsåtgärder med
hänsyn till osäkerhet redovisad som max och min för påverkansgräns. I figuren redovisas även geologin,
influensområdet samt befintliga grundvattenobservationspunkter.
37
108793-04-211-001
Figur 9-4 Gränser för det hydrauliska påverkansområdet i byggskedet, vid föreslagna skyddsåtgärder med
hänsyn till osäkerhet redovisad som max och min för påverkansgräns. I figuren redovisas även
influensområdet och bebyggelsen i området.
Det beräknade hydrauliska påverkansområdet motsvarar ett område där
grundvattennivån kan komma att påverkas under byggskedet av betongtunnlar/
betongtråg och där det därför finns en risk för att konsekvenser för naturmiljö,
bebyggelse mm uppstår. Dock innebär det inte att fastigheter och andra objekt med
nödvändighet påverkas eftersom påverkansområdets yttre gräns definieras av en
beräknad grundvattenavsänkning på 0,3 m, vilket är en liten avsänkning.
Påverkansområdet ska ses som det område som bör beaktas i planering av ett
kontrollprogram och bedömningen av vilka naturvärden och fastigheter kan komma
att bli berörda av den planerade vattenverksamheten.
Inom identifierat påverkansområde är det viktigt att kontrollera grundvatten-nivåerna
under byggskedet. För detta krävs ett antal väl placerade observations-punkter för
grundvatten. Det finns befintliga observationspunkter i området, men det viktigt att
komplettera dessa för att få en heltäckande bild av situationen. Ett antal av de
befintliga observationspunkterna i Figur 9-3 kommer också sannolikt att tas bort i
byggskedet.
För driftskedet förväntas ingen påverkan på grundvattennivån varför
påverkansområdet från byggskedet bör vara det område som omfattas av det
kontrollprogram som genomförs under en begränsad period av driftskedet för kontroll
att anläggningen fungerar som förväntat.
Dämning av grundvattennivåer
Anläggandet av betongtunnel och betongtråg kan även medföra risk för dämmande
effekter på grundvattennivån uppströms konstruktionen och att därmed grundvattnets
flödesvägar påverkas. En betongtunnel eller ett betongtråg kommer att minska det
38
108793-04-211-001
grundvattenförande lagrets mäktighet, vilket kan medföra dämmande effekter på
grundvattennivån uppströms. I byggskedet kommer spontdjupet att vara djupare än
schaktbotten, vilket ytterligare minskar mäktigheten på det vattenförande lagret. Hur
stor denna minskning är varierar mellan olika tunnelsträckor. Höjda
grundvattennivåer kan främst påverka värdefulla träd nära tunneln. Trädens
anpassningsförmåga till höjda grundvattennivåer är sämre än till sänkta
grundvattennivåer. Anpassar sig träden till lägre grundvattennivåer under en längre
period genom att trädens rötter söker sig till djupare nivåer, kan träden skadas när
grundvattenytan återtar sin ursprungliga nivå.
Dämning och eventuellt inläckage av grundvatten motverkar varandra avseende
påverkan på grundvattennivåer uppströms betongtunnel/betongtråg.
Konsekvenser och skyddsåtgärder i driftskedet
En betongtunnel eller ett betongtråg kommer att till viss del minska det
grundvattenförande lagrets mäktighet och kan därmed orsaka dämning av
grundvattenflödet uppströms konstruktionen och ett minskat flöde nedströms. I
driftfasen beräknas den vattenförande sektionen att minska till ca 35 % av den
ursprungliga i området öster om Bratteråsberget, till ca 40 % av den ursprungliga
mellan Brattetåsberget och Krokängsparken, till ca 45 % av den ursprungliga i Pölsebo
öst och ca 85 % av den ursprungliga i Pölsebo väst.
För att förhindra risken för dämning planeras en passiv lösning genom att ett
permeabelt lager läggs under betongtunnel. Den passiva lösningen kan utföras på flera
sätt och om en tät betongkaka gjuts under konstruktionen mellan spont kan ett
filterlager med permeabelt grusmaterial läggas över betongen, ett lager som effektivt
leder fram grundvattnet, se Figur 9-5. Det permeabla lagrets mäktighet anpassas till de
hydrogeologiska förhållandena på platsen för att minst uppnå samma flödeskapacitet
genom grundvattenmagasinet som före det att anläggandet av tunneln påbörjades.
Gruslager
Figur 9-5 Passiv lösning under betongtunnel/betongtråg utförs med en betongtätning och ett permeabelt
gruslager under betongkonstruktionen.
9.2
Utsläpp av avloppsvatten
Under byggskedet behöver olika typer av vatten bortledas från byggarbetsplatsen. Det
kan vara dagvatten som samlas i schakten, uppumpat grundvatten, grundvatten som
flödar in schakterna samt processvatten från byggprocessen. Även om åtgärder utförs
enligt beskrivningen ovan kommer sannolik en mindre mängd grundvatten läcka in i
schakten och detta behöver ledas bort. Detta länshållningsvatten är enligt miljöbalkens
definition avloppsvatten. Vattnet kan innehålla jord, rester av mark- och
39
108793-04-211-001
grundvattenföroreningar samt rester från betonggjutning. De största riskerna för att
markföroreningar sprids till länshållningsvattnet är i området öster om
Bratteråsberget. Risk finns även att formolja från betonggjutningen samt oljehaltigt
spill från motorer kan förorena vattnet.
Länshållningsvatten och processvatten som släpps till recipient eller till dagvattennätet
ska uppfylla platsspecifika riktlinjer överenskomna med tillsynsmyndigheten och
vattnet kommer att genomgå olika typer av rening.
9.3
Buller i byggskedet
Buller är ljud som uppträder oönskat eller störande och olägenheten beror på person,
plats, situation och varaktighet.
Buller under byggskedet uppkommer vid borrning, sprängning, spontning, pålning,
schaktning och från transporter och olika maskiner som används. De skyddsåtgärder
som beskrivs ovan för att minska riskerna för påverkan på grundvattenförhållandena i
byggskedet kommer att generara buller från främst pumpar och
infiltrationsanläggningar. Detta utgör dock endast en liten del av det buller som
byggprojektet i sig kommer att generera. Effekten av buller beskrivs närmare i MKB
för Järnvägsplanen.
10 Samlad konsekvensbedömning
Detta kapitel ger en samlad bild av de konsekvenser som bedöms uppstå tillföljd av
åtgärder för att minska grundvattennivåpåverkan vid utbyggnad av Hamnbanan, delen
Eriksberg-Pölsebo.
Med utgångspunkt från att konstruktionen av betongtunnlar/ betongtråg utförs med
ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer grundvattenförhållandena i jord att påverkas
endast i begränsad omfattning. Inom det beräknade påverkansområdet är
grundvattenavsänkningen i jord 1,0 – 0,3 m. I berggrunden bedöms inga märkbara
förändringar av grundvattennivån att uppkomma. Grundvattennivån i berggrunden är
redan idag kraftigt påverkad av anläggningar i området. Med avseende på detta görs
följande bedömning:

Risk för att negativa konsekvenser på naturmiljön uppkommer är begränsad, men
kommer att belysas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Det är främst inom
jordtäckta områden i nära anslutning till tunnelkonstruktionen och tunnelpåslagen
i Krokängsparken och Bratteråsberget som det finns en risk att träd påverkas till
följd av ändrade grundvattenförhållanden. Grundvattennivåerna inom dessa
områden bör följas upp i ett antal väl placerade grundvattenobservationspunkter.

I lertäckta områden inom beräknat hydrauliskt påverkansområde finns risk för
sättningar med skador på fastigheter och konstruktioner som följd. Risk för
sättningar inom specifika områden kommer att beskrivas närmare i det kommande
MKB-arbetet. Grundläggning av hus inom hela påverkans-området är ännu inte
helt inventerad. Vid Pölsebo finns småhusbebyggelse strax norr om planerad
bansträckning. Detta område är till stor del grundlagt med platta på mark och
därför känsligt för sättningar. Grundvattennivåerna inom påverkansområdet,
specifikt i anslutning till sättningskänsliga områden bör följas upp i ett antal väl
placerade grundvattenobservationspunkter.

Risken för föroreningar från förorenade områden frigörs och sprids till följd av
ändrade grundvattenförhållanden bedöms som mycket liten, men kommer att
40
108793-04-211-001
beskrivas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Markföroreningar har främst
påträffats i fyllnadsmassorna i den före detta grustäkten öster om Bratteråsberget.
Låga halter av petroleumkolväten har påvisats i det ytliga grundvattnet i
fyllnadsmassorna. Massorna kommer till stor del att grävas bort i
anläggningsskedet, vilket ytterligare minskar risken.

Det finns bergvärme-anläggningar i utkanten av påverkansområdet. Bedömningen
är det inte finns någon risk att värmeeffekten i befintliga bergvärmeanläggningar
kommer att påverkas med hänsyn till de skyddsåtgärder som planeras. För att
minska effektiviteten för en bergvärmeanläggning krävs en avsevärd avsänkning av
grundvattennivån i berggrunden. En bedömd grundvatten-avsänkning på 1,0 – 0,3
m medför en minskad verkningsgrad på i storleksordningen 2-7 promille, med de
djup som är vanliga på bergvärmebrunnar (150m). Ligger grundvattennivån i
jordlagren är påverkan mindre än vad som angetts ovan då de värmeledande
egenskaperna är sämre i jorden.

Den höjning av bullernivån som uppkommer i byggskedet tillföljd av åtgärder
kopplade till vattenverksamhet bedöms vara mycket liten i förhållande till det
buller som uppkommer av byggprojektet i stort.
41
108793-04-211-001
11 Preliminär innehållsförteckning i MKB
1
Sammanfattning
2
Inledning
Bakgrund
Syfte
Avgränsningar
Beslut om betydande miljöpåverkan
3
Förutsättningar
Gällande planer och markanvändning
Bevarandeintressen
Byggnadstekniska förutsättningar
4
Studerade alternativ och nollalternativ
Nollalternativ
Utbyggnadsalternativ
Byggnadstekniska förutsättningar
5
Miljöförutsättningar, konsekvenser och skyddsåtgärder
Grundvatten
Naturmiljö
Kulturmiljö
Stadsbild och rekreation
Boendemiljö och bebyggelse
Markföroreningar
Befintliga brunnar
6
Kontrollprogram
7
Samråd
8
Samlade miljökonsekvenser
Samlad bedömning
Avstämning mot miljömål
Miljökvalitetsnormer
Miljöbalkens hänsynsregler
9
Referenser
42
108793-04-211-001