Gryaabs Transporttunnlar Samrådsunderlag
Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken Gryaabs Transporttunnlar Göteborgs stad, Västra Götalands län Samrådsunderlag 2015-11-23 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Skapat av: Maja Halling, EnviroPlanning AB, Thomas Wallroth, Bergab Dokumentdatum: 2015-11-23 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2015/34192 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-11-23 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Eva Andersson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Lindström Charlotte, EnviroPlanning AB Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg Telefon: 0771-921 921 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter .......................................................................................... 4 2 Inledning ................................................................................................................. 5 2.1 Bakgrund ......................................................................................................... 5 2.2 Syfte................................................................................................................. 5 2.3 Planeringsförutsättningar ................................................................................. 5 2.4 Avgränsning ..................................................................................................... 6 3 Studerade alternativ ................................................................................................ 8 4 Lokalisering ............................................................................................................. 8 5 Ansökans omfattning .............................................................................................. 9 6 Tekniskt utförande av bergtunnlar .......................................................................... 9 7 Befintliga förhållanden .......................................................................................... 10 7.1 Topografi och bebyggelse ............................................................................. 10 7.2 Geologi .......................................................................................................... 10 7.3 Grundvattenförhållanden ............................................................................... 11 7.4 Geotekniska förutsättningar ........................................................................... 11 7.5 Markföroreningar ........................................................................................... 12 7.6 Befintliga brunnar och energibrunnar ............................................................ 12 7.7 Naturmiljö....................................................................................................... 12 8 Bedömning av påverkan och effekter ................................................................... 14 8.1 Ändrade grundvattennivåer ........................................................................... 14 8.2 Vattenhantering ............................................................................................. 15 8.3 Naturmiljö....................................................................................................... 15 8.4 Buller i byggskedet ........................................................................................ 15 8.5 Luftföroreningar i byggskedet ........................................................................ 16 9 10 Samlad bedömning ............................................................................................... 16 Preliminär innehållsförteckning i MKB ............................................................... 17 1 Administrativa uppgifter Projekt Gryaabs Transporttunnlar Sökande Gryaab AB Kontaktperson Eva Andersson, projektledare Trafikverket Ombud Fredrik Niord, verksjurist Trafikverket Besöksadress Kruthusgatan 17, Göteborg Postadress Trafikverket, 404 33 Göteborg Telefon 0771-921 921 Organisationsnummer 02100-6297 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Västra Götaland Prövningsmyndighet Mark- och miljödomstolen, Vänersborg 2 Inledning Detta dokument utgör underlag inför samråd om vattenverksamhet enligt 6 kap. 4 § miljöbalken. Det syftar till att ge en översiktlig bild av hur projektet Gryaabs transporttunnlar kommer att påverka grundvattenförhållanden och vilka miljökonsekvenser som kan förväntas med avseende på ändrade grundvattenförhållanden och markintrång. Samrådsunderlaget baseras på material från följande dokument samt egna utredningar avseende alternativa tunnellägen: Järnvägsplan. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo. Miljökonsekvensbeskrivning med tillhörande underlagsrapporter (108793-04040-001). Vattenverksamhet, Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg- Pölsebo Samrådsunderlag (108793-04-211-001) 2.1 Bakgrund Trafikverkets projekt Hamnbanan kommer på sträckan Eriksberg-Pölsebo att byggas som ett nytt dubbelspår, vilket till stor del kommer att anläggas under mark, dels i bergtunnlar och dels i betongtunnlar eller betongtråg genom områden i jord. I läget för Hamnbanans tunnlar har Gryaab idag två transporttunnlar. När Hamnbanan byggs kommer transporttunnlarnas funktion att upphöra, vilket innebär att de måste ersättas med nya bergtunnlar. Trafikverket projekterar och bygger därför ersättningstunnlarna. Gryaab kommer dock att vara verksamhetsutövare för ersättningstunnlarna och ansvarar för att söka erforderliga tillstånd för dessa. Byggstart för de två projekten Hamnbanan och Gryaab transporttunnlar är planerad till 2018 och byggtid för transporttunnlarna uppskattas till 2 respektive 2,5 månader. Hamnbanan och Gryaabs transporttunnlar går in som två skilda ansökningar till Mark och Miljödomstolen. Arbetet med de båda projektens tillståndsansökan löper parallellt. Projekten kommer att genomföras under samma tidsperiod vilket gör att det i flera avseenden sannolikt uppkommer kumulativa effekter. Med kumulativa effekter avses den samlade effekten som de båda projekten får på miljön i området. Anledning till att aktuellt projekt lämnas som separat ansökan är att de två projekten har olika verksamhetsutövare. 2.2 Syfte Syftet med anläggandet av transporttunnlarna är att ersätta de tunnlar som blir oanvändbara i samband med anläggandet av nya Hamnbanan. Syftet med detta samrådsunderlag är att redogöra för befintliga förhållanden i de områden som kan komma att påverkas av anläggandet av de nya transporttunnlarna, med avseende på planförhållanden, hydrogeologi, geoteknik, naturmiljö mm. Samrådsunderlaget beskriver de planerade anläggningarna och hur dessa avses att byggas. Syftet är att redogöra för förutsedd miljöpåverkan med avseende på markintrång och ändrade grundvattenförhållanden i området. 2.3 Planeringsförutsättningar Inom ramen för Hamnbanan har många utredningar utförts vilket aktuellt projekt kan dra nytta av då de två projekten berör samma områden. Befintliga utredningar omfattar bland annat natur, geologi, grundvatten, kultur och ytvatten. 5 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 2.3.1 Hamnbanan Järnvägsplan och MKB Planeringen av den nya Hamnbanan innebär att järnvägsplan med tillhörande MKB är under framtagande. Hamnbanans MKB godkändes 2015-03-18, och nu pågår arbetet med järnvägsplanen. Dessa två dokument utgör ett bra och viktigt underlag för aktuellt projekt. 2.3.2 Markanvändning och planer De planer som projektet har att ta hänsyn till utgörs av två stycken befintliga äldre stadsplaner och en ny detaljplan för Säterigatan. De två befintliga stadsplanerna anses enligt Stadsbyggnadskontoret inte utgöra några direkta hinder för anläggandet av tunnlarna. Påslaget till den västra av de båda transporttunnlarna anses kunna rymmas inom befintlig stadsplan på Krokängsparken. Påslaget för den östra transporttunneln är belägen inom det nya detaljplaneområdet för Säterigatan, vars detaljplan just nu är under framtagande. Detaljplanen innefattar Bratteråsberget, vilket är angivet som naturmark i planen. Aktuellt påslag till den planerade transporttunneln är lokaliserat inom det område som i plan föreslås utgöra naturmark. Trafikverket har ett pågående samråd med staden om hur detta ska hanteras. Staden arbetar för närvarande med att ta fram ny detaljplan som enbart ska omfatta Hamnbanans järnvägstunnel väster om Bratteråsberget. 2.4 Avgränsning 2.4.1 Avgränsning i tid Byggnationen av ersättningstunnlarna är planerad att starta år 2018 och beräknas ta mellan 2-2,5 månader att färdigställa. 2.4.2 Geografisk avgränsning- hydrauliskt påverkansområde En tunnel från vilken grundvattenbortledning sker kan medföra påverkan på grundvattenförhållandena i området som i sin tur medför olika typer av konsekvenser för naturmiljö, bebyggelse etcetera. För den geografiska avgränsningen i tillståndsansökan för vattenverksamhet har ett preliminärt påverkansområde tagits fram, se figur 9.1. Dess yttre gräns svarar mot en bedömd maximal avsänkning av grundvattennivåer med 0,3 m i jord eller 1,0 m i berg. För enkelhetens skull har påverkansområdena från de båda, geografiskt skilda tunnlarna dragits samman och redovisas som ett och samma påverkansområde. Redovisat område är konservativt tilltaget (på säkra sidan). Detta område har använts som underlag för att bestämma samrådskretsen. Inom stora delar av området förväntas ingen eller mycket liten grundvattenpåverkan. Ett slutligt påverkansområde kommer att tas fram till ansökan. Grundvattenpåverkan bedöms i första hand uppkomma lokalt i berget kring de båda planerade tunnlarna. Grundvattenförhållandena i jord kan dock påverkas sekundärt genom att områdets vattenbalans störs. 2.4.3 Avgränsning i miljöaspekter I samrådsunderlaget och i det kommande MKB-arbetet beskrivs förutsedda miljökonsekvenser. Avgränsning av miljöaspekter i detta arbete redovisas i en matris 6 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 enligt Tabell 2. Arbetet med avgränsningen pågår under hela MKB-processen vilket innebär att avgränsningarna kan komma att ändras under det fortsatta MKB-arbetet. Tabell 2-1. Matris över avgränsning avseende miljöaspekter. Miljöaspekter Behandlas i MKB vattenverksamhet Motiv till avgränsning Ändrade grundvattennivåer Ja Om inte skyddsåtgärder utförs kommer grundvattennivåer att påverkas Avledning av vatten Ja Länshållningsvatten (orsakat av inläckande vatten och processvatten för bl. a. drivning av tunnel) behöver avledas och betraktas som avloppsvatten Naturmiljö Ja I Krokängsparken och vid Bratteråsberget finns träd som eventuellt kan påverkas vid ändrade grundvattennivåer och genom fysiskt markanspråk Bebyggelse Ja Ändrade grundvattennivåer kan innebära risk för sättningar Markföroreningar Ja Mobilisering och spridning av föroreningar via grundvattnet skulle kunna inträffa till följd av ändrade grundvattenförhållanden. Kulturmiljö Ja Ändrade grundvattennivåer kan innebära risk för sättningar på bland annat byggnader med kulturmiljövärden. Inga kända arkeologiska värden har identifierats. Gestaltning Ja De nya påslagen byggs i park- och naturmark och kan påverka områdets karaktär lokalt. Buller Ja I byggskedet kan arbete från bland annat sprängning och transporter generera buller. Luftföroreningar Ja I byggskedet kan spränggaser och bygg- och masstransporter ge upphov till luftföroreningar Risk farligt gods Nej Transport av farligt gods förekommer inte i projektet. Ytvatten Nej Inga kända ytvattenförekomster har identifierats inom påverkansområdet. Masshantering Ja Projektet kommer att leda till ett överskott av massor från utsprängt berg som ska hanteras och i största möjligaste mån återanvändas. Friluftsliv Ja Under byggtiden kommer bullerstörningar och byggarbetsplatser leda till sämre möjlighet för rekreation. 7 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 3 Studerade alternativ Under 2015 har utredningar utförts avseende val av nya tunnellägen med tillhörande påslag, med hänsyn till bland annat tekniska och miljömässiga förutsättningar, planfrågor och övriga områdesbegränsningar. De två befintliga transporttunnlarna behöver ersättas var för sig när Hamnbanan byggs. För att ersätta den befintliga östra tunneln har fyra olika, tekniskt genomförbara lägen för tunnlar och tunnelpåslag utretts och jämförts. För den befintliga västra tunneln har tre olika lägen utretts och jämförts. För samtliga alternativ har utretts för- och nackdelar, vilka resulterade i de nu valda lägena för tunnlarna. De avgörande kriterierna har varit omgivningspåverkan under bygg- och driftskede. 4 Lokalisering Utredningarna har resulterat i två tunnellägen, ett med tunnelpåslag i västra kanten av Bratteråsberget och ett med tunnelpåslag i västra kanten av Krokängsparken, se figur 41. De nya bergtunnlarna, som kommer att byggas konventionellt med borrning och sprängning, beräknas preliminärt bli ca 150 respektive 100 m långa. Bergtunnlarna sprängs i Bratteråsberget och Krokängsparken och påverkar inte direkt marken ovanför tunneln. Tunneln i Bratteråsberget kommer på en sträcka av ca 20-30 m närmast tunnelpåslaget att vara gemensam med en arbetstunnel som ingår i Hamnbanans tillståndsprövning. Figur 4.1 Lokalisering av Gryaabs transporttunnlar. Kartan visar föreslagen placering av nya tunnlar och påslag i relation till nya Hamnbanans sträckning och befintliga transporttunnlar. De redovisade tunnellägena är ungefärliga. 8 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 5 Ansökans omfattning Eftersom bergtunnlarna delvis kommer att byggas under grundvattenytan, kommer grundvattenbortledning att ske trots att tunnlarna som en skyddsåtgärd tätas genom injektering. Detta kan medföra påverkan på omgivande grundvattennivåer under både bygg- och driftskede. Sänkta grundvattennivåer kan potentiellt innebära risk för skador på grundvattenberoende objekt inom påverkansområdet, såsom befintliga brunnar, byggnader med sättningskänslig grundläggning samt naturvärden. Ansökan till mark- och miljödomstolen kommer att omfatta tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för: • Bortledning av grundvatten under bygg- och driftskede • Eventuellt för anläggande av infiltrationsbrunnar och utförande av skyddsinfiltration under byggskede 6 Tekniskt utförande av bergtunnlar Två nya bergtunnlar med nya bergpåslag planeras, en i Bratteråsberget och en i Krokängsparken, se figur 4.1 ovan. Tunnlarna kommer att ha ett tvärsnitt av ca 20-25 m2. Påslagskonstruktionen för färdig tunnel kommer att utgöras av en betongkonstruktion med en port för att en mindre lastbil ska kunna köra in i tunneln. Anslutningsvägar kommer att anläggas fram till tunnelpåslagen. Tunnlarna kommer att byggas med konventionell tunneldrivning, det vill säga de utförs genom borrning och sprängning. Tunneldrivning med borrning, förinjektering (tätning) och sprängning görs i en arbetscykel. Under normala förhållanden genomförs ungefär 45 sprängningar per vecka och tunnel. Längden på en sprängsalva är normalt maximalt 4-5 meter, men den kan reduceras exempelvis vid passage förbi känsliga objekt. Detta utförs för att minska risk för påverkan på omgivningen och för att minimera skadorna på det kvarstående berget. Tätning av de nya bergtunnlarna planeras ske som en förinjektering med cement. Bergförstärkning i bergtunnlarna kommer att utgöras av sprutbetong och bergbultar. Uppskattad byggtid för tunnlarna bedöms till ca 2,5 månader för tunneln i Bratteråsberget och ca 2 månader för Krokängsberget. I denna bedömning ingår tid för att utföra påslag, bygga tunnel inklusive tätning och förstärkning. Ingen hänsyn har i denna tidsuppskattning tagits till hur dessa byggen ska/kan samordnas med övrig planering av verksamheter i projekt Hamnbanan, vilket kan påverka tiderna. 9 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 7 Befintliga förhållanden 7.1 Topografi och bebyggelse 7.1.1 Tunnel Bratteråsberget Bratteråsberget utgör ett markerat höjdområde bestående av berg i dagen och med en marknivå på cirka +25-+40 m. Bratteråsberget utgörs av naturmark helt utan bebyggelse. Påslaget är dock beläget i utkanten av naturområdet och gränsar till en fastighet med kontorslokaler med tillhörande parkeringsyta. Närmaste bebyggelse i övrigt utgörs av bostäder söder och sydost om Bratteråsberget. 7.1.2 Tunnel Krokängsparken Krokängsparken domineras av ett markerat höjdområde bestående av berg i dagen och med högsta marknivåer på cirka +35 m. Området där påslaget planeras utgörs av obebyggd naturpark. Närmaste belägna bebyggelse är villor och radhus på Londongatan ca 100 meter väster om påslaget. 7.2 Geologi 7.2.1 Berggrund Berggrunden i Bratteråsberget vid valt tunnelläge består i huvudsak av en grå, fint medelkornig tonalit-diorit, huvudsakligen massformig men ställvis något gnejsig. Där foliation förekommer lutar den medelbrant mot väst. Berggrunden i Krokängsparken utgörs av en rödgrå grovt medelkornig granodiorit som ställvis är lätt gnejsig, med 1-2 cm stora strökorn av kalifältspat. Även massformig granodiorit till tonalit utan strökorn förekommer. Berget bedöms i båda tunnellägena vara av god kvalitet och lämpligt för tunnelbyggnation. 7.2.2 Jordlager De jordartsgeologiska förhållandena i utredningsområdet domineras av områden med lera och friktionsjord i lägre partier och av berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke i högre belägna områden, se figur 7.1. Öster om Bratteråsberget finns ett område med isälvssediment och svallsediment i dagen. I området mellan Bratteråsberget och Krokängsparken utgörs jordlagerföljden av ca 10 meter lera och under det sand och grus med mäktigheten ca 20 meter. Även väster om Krokängsparken är jorddjupen relativt stora, med några meter sand närmast berget, i sin tur överlagrad av silt och lera. Tunnare lager av fyllnadsmassor ovanpå de naturligt avlagrade jordarna förekommer frekvent inom större delen av utredningsområdet. Hela området söder om såväl Krokängsparken som Bratteråsberget, ner mot Göta älv, är historiskt kraftigt utfyllt med olika typer av massor. Under fyllnadsmassorna finns lera och friktionsjord med varierande mäktighet. Friktionsjorden sträcker sig även under älven. 10 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 Krokängsparken Bratteråsberget Figur 7.1.Jordlager och bergblottningar (SGU). I figuren visas även läget för nya Hamnbanan. 7.3 Grundvattenförhållanden Båda bergområdena är idag påverkade hydrauliskt av den grundvattenbortledning som sker från befintliga tunnlar och berganläggningar. Under perioder utan nederbörd ligger grundvattennivån i berget lågt beroende på dränering via de sprickor som kommunicerar med omgivande jordlager. Under perioder med mer ihållande regn sker dels en påfyllnad av vatten i de grunda jordfyllda svackorna och dels en direkt avrinning mot omgivande jordtäckta områden. Grundvattennivån i berget höjs under sådana perioder relativt snabbt, men sjunker sedan undan efter att regnperioden upphört. Det huvudsakliga grundvattenmagasinet i omgivande jordtäckta områden återfinns i sandlager och i friktionsjorden under leran. Där täta lerlager överlagrar friktionsjorden bildas ett slutet, undre grundvattenmagasin. Framförallt öster om Bratteråsberget finns däremot ett område med sand och isälvssediment vilket utgör ett öppet grundvattenmagasin med stor potential till grundvattenbildning. I fyllnadsmassorna över leran finns lokalt ett övre grundvattenmagasin. 7.4 Geotekniska förutsättningar Geotekniska undersökningar visar att leran inom delar av området är känslig för den ökade belastning som en grundvattennivåsänkning skulle resultera i. Detta innebär att 11 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 marksättningar kan uppkomma, vilka i så fall kan resultera i skador på byggnader med känslig grundläggning. En inventering av byggnaders grundläggning sker inom ramen för tillståndsprövningen av Hamnbanan och kommer att kompletteras inom ramen för denna ansökan. 7.5 Markföroreningar Utförda inventeringar inom projekt Hamnbanan indikerar låga föroreningshalter i mark och grundvatten inom aktuellt utredningsområde. Marken vid de båda planerade tunnelspåslagen utgörs av naturmark med obetydliga jordtäcken och inga förorenade schaktmassor förväntas. 7.6 Befintliga brunnar och energibrunnar En inventering av brunnar i området runt Hamnbanan, delen Eriksberg – Pölsebo har genomförts utifrån SGU:s digitala brunnsarkiv. Samtliga brunnar utgörs av energibrunnar (bergvärmeanläggningar). Energibrunnarna i området är 120-200 m djupa. Den värmeöverförande längden i en energibrunn bestäms av brunnens längd under grundvattennivån. Inventerade brunnar finns huvudsakligen inom småhusområdena väster och norr om Krokängsparken. 7.7 Naturmiljö Flera naturvärdesinventeringar är utförda i berört område inom ramen för MKB till järnvägsplan för Hamnbanan. De två tunnelpåslagen är lokaliserade i anslutning till områden med påtagligt till visst naturvärde. 7.7.1 Tunnel Krokängsparken Krokängsparken anlades som naturpark 1902 och är en viktig miljö för spridning av organismer knutna till ädellövträd och död ved. Trädskiktet i Krokängsparken domineras av stora gamla ekar med en ålder på som mest ca 100 år. De gamla ihåliga ekarna ger livsmiljöer för många småkryp och boplatsmöjligheter för flera fågelarter och fladdermöss.. Övriga trädslag som förekommer är björk, ask, lind, oxel, apel, fågelbär och klibbal mm. Tunnelpåslaget ligger i sydvästra kanten av Krokängsparken. Vid platsen för tilltänkt påslag växer tunna gängliga ekar. Marken är täckt av gräs och lågt sly, se figur 7.1. Platsen för påslaget gränsar till ett ekskogsområde i den södra delen av parken som har bedömts ha ett visst naturvärde, klass 31. 7.7.2 Tunnel Bratteråsberget Tunnelpåslaget ligger i den västra delen av Bratteråsberget, se figur 7.2. På platsen för påslaget växer flera träd i varierande ålder. Området invid tunnelpåslaget har bedömts ha högt naturvärden, klass 22. Tunnelpåslaget gränsar också till ett område som enligt naturvärdesbedömningen har ”påtagligt naturvärde”, klass 3. Området utgörs av 1 Naturvärdesinventering (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning – Remissutgåva 2013-03-26. Swedish Standards Institute. 2 SIS svensk standard ftSS 199000, 2014, Numreringen av klassningarna har ändrats mellan remissutgåva och fastställande av standard. 12 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 hedekskog, en gles skog på hällmark dominerad av klen till medelgrov, senvuxen ek med inslag av björk och bärande träd såsom rönn och oxel. Figur 7.1 Foto på området vid påslag Krokängsparken. Figur 7.2 Foto på område för planerat påslag Bratteråsberget 13 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 8 Bedömning av påverkan och effekter Projektet är i ett tidigt skede vilket gör att det är svårt att bedöma påverkan fullt ut. I det kommande arbetet kommer fler utredningar att tillkomma som kommer att ge mer detaljerad kunskap. I nedanstående avsnitt hanteras endast vanligt förekommande och förutsägbar påverkan på en övergripande nivå. 8.1 Ändrade grundvattennivåer Bortledning av inläckande grundvatten i bergtunnlarna kommer att ske trots att tätning genom injektering sker, vilket kan ge upphov till att omgivande grundvattennivåer kan påverkas negativt. Vid en sänkning av grundvattennivån kan marksättningar uppstå som i sin tur kan leda till skador på bebyggelse. Grundvattennivåerna i berg i Krokängsparken och Bratteråsberget, där tunnlarna planeras, bedöms idag ligga relativt lågt under större delen av året, beroende på hydraulisk påverkan från befintliga dränerande berganläggningar. De nya transporttunnlarna kommer sannolikt inte att förändra grundvattensituationen i betydande omfattning jämfört med dagens situation. I tabell 9.1 redovisas beräknat grundvatteninläckage vid ett konservativt antagande om höga grundvattennivåer. Med hänsyn till att förväntad medelgrundvattennivå ligger betydligt lägre, kommer medelinläckaget under driftskedet att vara lägre än vad tabell 9.1 visar. Grundvattenbildningen till berget bedöms vara relativt liten och nederbörden rinner till stor del av som ytavrinning på berghällarna och infiltrerar en bit ner i sluttningarna där det förekommer ett mer sammanhängande jordlager. Växtligheten på bergsområdet i Krokängsparken och på Bratteråsberget bedöms inte vara försörjd av grundvatten utan av regnvatten som avrinner från berghällarna. Därmed blir effekterna av förändrade grundvattennivåer för träd och växter på bergsområdena begränsade. Tabell 9.1 Beräkning av inläckage under byggskedet till tätade bergtunnlar med antagna höga grundvattennivåer (+25 m). Tunnel Bergtunnel Bratteråsberget Bergtunnel Krokängsparken Längd (m) 150 Totalt inläckage, Q (L/min) 15 100 10 Preliminärt påverkansområde från grundvattenbortledningen redovisas i figur 9.1. Påverkansområdet för transporttunnlarna kommer att vara mindre än, och inrymmas i påverkansområdet för nya Hamnbanan. I friktionsjordlagren kan uppkomma avsänkta nivåer vilket kan resultera i sättningar om friktionsjorden är överlagrad av sättningskänslig lera. Grundvattenpåverkan i jord bedöms dock vid beräknad grundvattenbortledning att bli mycket begränsad. Ingen eller mycket liten avsänkning av grundvattentrycken i berget förväntas inom de områden där det finns energibrunnar. Mobilisering och spridning av föroreningar via grundvattnet skulle kunna inträffa till följd av ändrade grundvattenförhållanden. 14 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 Figur 9.1. Preliminärt påverkansområde som ligger till grund för bestämning av samrådskretsen. 8.2 Vattenhantering Under byggskedet behöver olika typer av vatten bortledas från byggarbetsplatserna, dagvatten, inläckande grundvatten och processvatten. Detta länshållningsvatten är enligt miljöbalkens definition avloppsvatten. Länshållningsvatten och processvatten som släpps till recipient eller till dagvattennätet ska uppfylla platsspecifika riktlinjer överenskomna med tillsynsmyndigheten och vattnet kommer att genomgå olika typer av rening, framförallt slam- och oljeavskiljning. 8.3 Naturmiljö Vid tunnelpåslagen i Krokängsparken och Bratteråsberget finns det en risk att träd påverkas till följd av ändrade grundvattenförhållanden (se avsnitt 8.1). Träd riskeras också att påverkas i samband med det fysiska markintrånget som tunnelpåslagen kommer att innebära. Projektet kommer att vidta åtgärder för att minimera skada på omgivande träd. 8.4 Buller i byggskedet Buller är ljud som uppträder oönskat eller störande och olägenheten beror på person, plats, situation och varaktighet. Buller under byggskedet uppkommer vid borrning, sprängning och från masshanteringen. Buller under byggskedet kommer att försämra rekreationsmöjligheterna främst i Krokängsparken. Bullerstörning kan också antas uppkomma vid kontorslokalerna vid 15 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 påslaget vid Bratteråsberget. Under det fortsatta arbetet med ansökan kommer eventuell påverkan på närliggande bostäder att utredas vidare. 8.5 Luftföroreningar i byggskedet Luftföroreningar i byggskedet uppkommer främst i samband med bygg- och masstransporter men även spränggaser som bildas vid sprängning av berg kan ge upphov till försämrad luftkvalitet. 9 Samlad bedömning Detta kapitel ger en samlad bild av de huvudsakliga risker som bedöms uppstå till följd av de åtgärder som ligger till grund för denna tillståndsansökan om vattenverksamhet för anläggande av Gryaabs transporttunnlar. En mer utförlig konsekvensbedömning kommer att göras under framtagandet av MKB till ansökan. I och med att detta projekt och byggandet av Hamnbanan ligger samtidigt i tid och avser grundvatteneffekter är det troligt att kumulativa effekter uppkommer. Detta gäller även eventuella konsekvenser av buller, luft, masshantering och utsläpp av vatten. Kumulativa effekter kommer att utredas mer inom ramen för ansökan. Påverkan på grundvattennivåer i jord förväntas generellt bli liten och påverkan i berg förväntas främst i tunnlarnas närområden. Med hänsyn till detta görs följande bedömningar: • Risken för att skador på naturvärden uppkommer bedöms vara begränsad, men kommer att belysas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Det är främst vid tunnelpåslagen i Krokängsparken och Bratteråsberget som det finns en risk att träd påverkas till följd av ändrade grundvattenförhållanden. Träd riskeras också att skadas eller försvinna i samband med det fysiska markintrånget som tunnelpåslagen kommer att innebära. Projektet kommer att vidta åtgärder för att minimera skada på omgivande träd. • Risk för sättningar med skador på byggnader och konstruktioner som följd kan finnas i lertäckta områden inom påverkansområdet, och kommer att beskrivas närmare i det kommande MKB-arbetet. Inventering av byggnaders grundläggning pågår inom projekt Hamnbanan och kommer att kompletteras inom ramen för aktuellt projekt. Grundvattennivåerna, speciellt i anslutning till sättningskänsliga områden kommer att följas upp inom ramen för ett kontrollprogram i ett antal väl placerade grundvattenobservationspunkter. Om inventeringen visar på förekomst av grundvattenberoende grundläggning som kan påverkas negativt planeras för skyddsinfiltration under byggskedet. • Risken för att föroreningar från förorenade områden frigörs och sprids till följd av ändrade grundvattenförhållanden bedöms som mycket liten. • Befintliga energibrunnar ligger på stort avstånd från planerad grundvattenbortledning. Eventuell påverkan på grundvattennivåerna i berget i anslutning till inventerade brunnar bedöms bli mindre än 1 m, vilket innebär endast marginell påverkan på värmeffektutbytet. • Risk för bullerstörning finns. Under byggtiden utförs arbetsmoment som kommer att orsaka buller, bullernivåerna kommer dock att variera under arbetets gång. De kumulativa effekterna av det buller som uppstår från de två projekten kommer också att utredas i den fortsatta planeringen. 16 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 10 Preliminär innehållsförteckning i MKB Sammanfattning ............................................................................................................... Inledning ................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ........................................................................................................... 1.2 Syfte................................................................................................................... 1.3 Tidigare utredningar och beslut ......................................................................... 1.4 Projektbeskrivning ............................................................................................. Studerade alternativ och nollalternativ ...................................................................... 2 2.1 Nollalternativ ...................................................................................................... 2.2 Studerade alternativ........................................................................................... 2.3 Valda alternativ .................................................................................................. Metod och avgränsning............................................................................................. 3 3.1 Metodbeskrivning ............................................................................................... 3.2 Avgränsningar.................................................................................................... 4 Samråd ..................................................................................................................... 5 Beslut om betydande miljöpåverkan eller ej från Länsstyrelsen ............................... 6 Lagstiftning, mål och normer..................................................................................... 7 Tekniskt utförande .................................................................................................... 7.1 Följdverksamheter ............................................................................................. 8 Hydrogeologi och befintliga brunnar ......................................................................... 9 Markanvändning, planer och bebyggelse, riksintressen ........................................... 10 Geologi, geotekniska förutsättningar, grundvatten ................................................ 11 Miljökonsekvenser ................................................................................................. 12 Samlad konsekvensbedömning ............................................................................ 13 Kontroll och uppföljning ......................................................................................... 14 Källförteckning ....................................................................................................... 17 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
© Copyright 2024