Gryaabs Transporttunnlar Samrådsunderlag

Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken
Gryaabs Transporttunnlar
Göteborgs stad, Västra Götalands län
Samrådsunderlag
2015-11-23
Dokumenttitel: Samrådsunderlag
Skapat av: Maja Halling, EnviroPlanning AB, Thomas Wallroth, Bergab
Dokumentdatum: 2015-11-23
Dokumenttyp: Rapport
Ärendenummer: TRV 2015/34192
Version: 0.1
Publiceringsdatum: 2015-11-23
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Eva Andersson, Trafikverket
Uppdragsansvarig: Lindström Charlotte, EnviroPlanning AB
Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg
Telefon: 0771-921 921
Innehållsförteckning
1 Administrativa uppgifter .......................................................................................... 4 2 Inledning ................................................................................................................. 5 2.1 Bakgrund ......................................................................................................... 5 2.2 Syfte................................................................................................................. 5 2.3 Planeringsförutsättningar ................................................................................. 5 2.4 Avgränsning ..................................................................................................... 6 3 Studerade alternativ ................................................................................................ 8 4 Lokalisering ............................................................................................................. 8 5 Ansökans omfattning .............................................................................................. 9 6 Tekniskt utförande av bergtunnlar .......................................................................... 9 7 Befintliga förhållanden .......................................................................................... 10 7.1 Topografi och bebyggelse ............................................................................. 10 7.2 Geologi .......................................................................................................... 10 7.3 Grundvattenförhållanden ............................................................................... 11 7.4 Geotekniska förutsättningar ........................................................................... 11 7.5 Markföroreningar ........................................................................................... 12 7.6 Befintliga brunnar och energibrunnar ............................................................ 12 7.7 Naturmiljö....................................................................................................... 12 8 Bedömning av påverkan och effekter ................................................................... 14 8.1 Ändrade grundvattennivåer ........................................................................... 14 8.2 Vattenhantering ............................................................................................. 15 8.3 Naturmiljö....................................................................................................... 15 8.4 Buller i byggskedet ........................................................................................ 15 8.5 Luftföroreningar i byggskedet ........................................................................ 16 9 10 Samlad bedömning ............................................................................................... 16 Preliminär innehållsförteckning i MKB ............................................................... 17 1
Administrativa uppgifter
Projekt
Gryaabs Transporttunnlar
Sökande
Gryaab AB
Kontaktperson
Eva Andersson, projektledare Trafikverket
Ombud
Fredrik Niord, verksjurist Trafikverket
Besöksadress
Kruthusgatan 17, Göteborg
Postadress
Trafikverket, 404 33 Göteborg
Telefon
0771-921 921
Organisationsnummer
02100-6297
Tillsynsmyndighet
Länsstyrelsen i Västra Götaland
Prövningsmyndighet
Mark- och miljödomstolen, Vänersborg
2
Inledning
Detta dokument utgör underlag inför samråd om vattenverksamhet enligt 6 kap. 4 §
miljöbalken. Det syftar till att ge en översiktlig bild av hur projektet Gryaabs
transporttunnlar kommer att påverka grundvattenförhållanden och vilka
miljökonsekvenser som kan förväntas med avseende på ändrade
grundvattenförhållanden och markintrång. Samrådsunderlaget baseras på material från
följande dokument samt egna utredningar avseende alternativa tunnellägen:

Järnvägsplan. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo.
Miljökonsekvensbeskrivning med tillhörande underlagsrapporter (108793-04040-001).

Vattenverksamhet, Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg- Pölsebo
Samrådsunderlag (108793-04-211-001)
2.1 Bakgrund
Trafikverkets projekt Hamnbanan kommer på sträckan Eriksberg-Pölsebo att byggas
som ett nytt dubbelspår, vilket till stor del kommer att anläggas under mark, dels i
bergtunnlar och dels i betongtunnlar eller betongtråg genom områden i jord. I läget för
Hamnbanans tunnlar har Gryaab idag två transporttunnlar. När Hamnbanan byggs
kommer transporttunnlarnas funktion att upphöra, vilket innebär att de måste ersättas
med nya bergtunnlar. Trafikverket projekterar och bygger därför ersättningstunnlarna.
Gryaab kommer dock att vara verksamhetsutövare för ersättningstunnlarna och ansvarar
för att söka erforderliga tillstånd för dessa. Byggstart för de två projekten Hamnbanan
och Gryaab transporttunnlar är planerad till 2018 och byggtid för transporttunnlarna
uppskattas till 2 respektive 2,5 månader.
Hamnbanan och Gryaabs transporttunnlar går in som två skilda ansökningar till Mark
och Miljödomstolen. Arbetet med de båda projektens tillståndsansökan löper parallellt.
Projekten kommer att genomföras under samma tidsperiod vilket gör att det i flera
avseenden sannolikt uppkommer kumulativa effekter. Med kumulativa effekter avses den
samlade effekten som de båda projekten får på miljön i området.
Anledning till att aktuellt projekt lämnas som separat ansökan är att de två projekten har
olika verksamhetsutövare.
2.2 Syfte
Syftet med anläggandet av transporttunnlarna är att ersätta de tunnlar som blir
oanvändbara i samband med anläggandet av nya Hamnbanan.
Syftet med detta samrådsunderlag är att redogöra för befintliga förhållanden i de
områden som kan komma att påverkas av anläggandet av de nya transporttunnlarna,
med avseende på planförhållanden, hydrogeologi, geoteknik, naturmiljö mm.
Samrådsunderlaget beskriver de planerade anläggningarna och hur dessa avses att
byggas. Syftet är att redogöra för förutsedd miljöpåverkan med avseende på markintrång
och ändrade grundvattenförhållanden i området.
2.3 Planeringsförutsättningar
Inom ramen för Hamnbanan har många utredningar utförts vilket aktuellt projekt kan
dra nytta av då de två projekten berör samma områden. Befintliga utredningar omfattar
bland annat natur, geologi, grundvatten, kultur och ytvatten.
5
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
2.3.1
Hamnbanan Järnvägsplan och MKB
Planeringen av den nya Hamnbanan innebär att järnvägsplan med tillhörande MKB är
under framtagande. Hamnbanans MKB godkändes 2015-03-18, och nu pågår arbetet
med järnvägsplanen. Dessa två dokument utgör ett bra och viktigt underlag för aktuellt
projekt.
2.3.2
Markanvändning och planer
De planer som projektet har att ta hänsyn till utgörs av två stycken befintliga äldre
stadsplaner och en ny detaljplan för Säterigatan. De två befintliga stadsplanerna anses
enligt Stadsbyggnadskontoret inte utgöra några direkta hinder för anläggandet av
tunnlarna. Påslaget till den västra av de båda transporttunnlarna anses kunna rymmas
inom befintlig stadsplan på Krokängsparken.
Påslaget för den östra transporttunneln är belägen inom det nya detaljplaneområdet för
Säterigatan, vars detaljplan just nu är under framtagande. Detaljplanen innefattar
Bratteråsberget, vilket är angivet som naturmark i planen. Aktuellt påslag till den
planerade transporttunneln är lokaliserat inom det område som i plan föreslås utgöra
naturmark. Trafikverket har ett pågående samråd med staden om hur detta ska hanteras.
Staden arbetar för närvarande med att ta fram ny detaljplan som enbart ska omfatta
Hamnbanans järnvägstunnel väster om Bratteråsberget.
2.4 Avgränsning
2.4.1
Avgränsning i tid
Byggnationen av ersättningstunnlarna är planerad att starta år 2018 och beräknas ta
mellan 2-2,5 månader att färdigställa.
2.4.2
Geografisk avgränsning- hydrauliskt påverkansområde
En tunnel från vilken grundvattenbortledning sker kan medföra påverkan på
grundvattenförhållandena i området som i sin tur medför olika typer av konsekvenser för
naturmiljö, bebyggelse etcetera. För den geografiska avgränsningen i tillståndsansökan
för vattenverksamhet har ett preliminärt påverkansområde tagits fram, se figur 9.1. Dess
yttre gräns svarar mot en bedömd maximal avsänkning av grundvattennivåer med 0,3 m
i jord eller 1,0 m i berg. För enkelhetens skull har påverkansområdena från de båda,
geografiskt skilda tunnlarna dragits samman och redovisas som ett och samma
påverkansområde. Redovisat område är konservativt tilltaget (på säkra sidan). Detta
område har använts som underlag för att bestämma samrådskretsen. Inom stora delar av
området förväntas ingen eller mycket liten grundvattenpåverkan. Ett slutligt
påverkansområde kommer att tas fram till ansökan.
Grundvattenpåverkan bedöms i första hand uppkomma lokalt i berget kring de båda
planerade tunnlarna. Grundvattenförhållandena i jord kan dock påverkas sekundärt
genom att områdets vattenbalans störs.
2.4.3
Avgränsning i miljöaspekter
I samrådsunderlaget och i det kommande MKB-arbetet beskrivs förutsedda
miljökonsekvenser. Avgränsning av miljöaspekter i detta arbete redovisas i en matris
6
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
enligt Tabell 2. Arbetet med avgränsningen pågår under hela MKB-processen vilket
innebär att avgränsningarna kan komma att ändras under det fortsatta MKB-arbetet.
Tabell 2-1. Matris över avgränsning avseende miljöaspekter.
Miljöaspekter
Behandlas i MKB
vattenverksamhet
Motiv till avgränsning
Ändrade
grundvattennivåer
Ja
Om inte skyddsåtgärder utförs kommer
grundvattennivåer att påverkas
Avledning av vatten
Ja
Länshållningsvatten (orsakat av inläckande vatten
och processvatten för bl. a. drivning av tunnel)
behöver avledas och betraktas som avloppsvatten
Naturmiljö
Ja
I Krokängsparken och vid Bratteråsberget finns
träd som eventuellt kan påverkas vid ändrade
grundvattennivåer och genom fysiskt markanspråk
Bebyggelse
Ja
Ändrade grundvattennivåer kan innebära risk för
sättningar
Markföroreningar
Ja
Mobilisering och spridning av föroreningar via
grundvattnet skulle kunna inträffa till följd av
ändrade grundvattenförhållanden.
Kulturmiljö
Ja
Ändrade grundvattennivåer kan innebära risk för
sättningar på bland annat byggnader med
kulturmiljövärden. Inga kända arkeologiska värden
har identifierats.
Gestaltning
Ja
De nya påslagen byggs i park- och naturmark och
kan påverka områdets karaktär lokalt.
Buller
Ja
I byggskedet kan arbete från bland annat
sprängning och transporter generera buller.
Luftföroreningar
Ja
I byggskedet kan spränggaser och bygg- och
masstransporter ge upphov till luftföroreningar
Risk farligt gods
Nej
Transport av farligt gods förekommer inte i
projektet.
Ytvatten
Nej
Inga kända ytvattenförekomster har identifierats
inom påverkansområdet.
Masshantering
Ja
Projektet kommer att leda till ett överskott av
massor från utsprängt berg som ska hanteras och i
största möjligaste mån återanvändas.
Friluftsliv
Ja
Under byggtiden kommer bullerstörningar och
byggarbetsplatser leda till sämre möjlighet för
rekreation.
7
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
3
Studerade alternativ
Under 2015 har utredningar utförts avseende val av nya tunnellägen med tillhörande
påslag, med hänsyn till bland annat tekniska och miljömässiga förutsättningar,
planfrågor och övriga områdesbegränsningar.
De två befintliga transporttunnlarna behöver ersättas var för sig när Hamnbanan byggs.
För att ersätta den befintliga östra tunneln har fyra olika, tekniskt genomförbara lägen
för tunnlar och tunnelpåslag utretts och jämförts.
För den befintliga västra tunneln har tre olika lägen utretts och jämförts.
För samtliga alternativ har utretts för- och nackdelar, vilka resulterade i de nu valda
lägena för tunnlarna. De avgörande kriterierna har varit omgivningspåverkan under
bygg- och driftskede.
4
Lokalisering
Utredningarna har resulterat i två tunnellägen, ett med tunnelpåslag i västra kanten av
Bratteråsberget och ett med tunnelpåslag i västra kanten av Krokängsparken, se figur 41. De nya bergtunnlarna, som kommer att byggas konventionellt med borrning och
sprängning, beräknas preliminärt bli ca 150 respektive 100 m långa. Bergtunnlarna
sprängs i Bratteråsberget och Krokängsparken och påverkar inte direkt marken ovanför
tunneln. Tunneln i Bratteråsberget kommer på en sträcka av ca 20-30 m närmast
tunnelpåslaget att vara gemensam med en arbetstunnel som ingår i Hamnbanans
tillståndsprövning.
Figur 4.1 Lokalisering av Gryaabs transporttunnlar. Kartan visar föreslagen placering av nya
tunnlar och påslag i relation till nya Hamnbanans sträckning och befintliga transporttunnlar. De
redovisade tunnellägena är ungefärliga.
8
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
5
Ansökans omfattning
Eftersom bergtunnlarna delvis kommer att byggas under grundvattenytan, kommer
grundvattenbortledning att ske trots att tunnlarna som en skyddsåtgärd tätas genom
injektering. Detta kan medföra påverkan på omgivande grundvattennivåer under både
bygg- och driftskede. Sänkta grundvattennivåer kan potentiellt innebära risk för skador
på grundvattenberoende objekt inom påverkansområdet, såsom befintliga brunnar,
byggnader med sättningskänslig grundläggning samt naturvärden.
Ansökan till mark- och miljödomstolen kommer att omfatta tillstånd enligt 11 kap
miljöbalken för:
•
Bortledning av grundvatten under bygg- och driftskede
•
Eventuellt för anläggande av infiltrationsbrunnar och utförande av
skyddsinfiltration under byggskede
6
Tekniskt utförande av bergtunnlar
Två nya bergtunnlar med nya bergpåslag planeras, en i Bratteråsberget och en i
Krokängsparken, se figur 4.1 ovan. Tunnlarna kommer att ha ett tvärsnitt av ca 20-25 m2.
Påslagskonstruktionen för färdig tunnel kommer att utgöras av en betongkonstruktion
med en port för att en mindre lastbil ska kunna köra in i tunneln. Anslutningsvägar
kommer att anläggas fram till tunnelpåslagen.
Tunnlarna kommer att byggas med konventionell tunneldrivning, det vill säga de utförs
genom borrning och sprängning. Tunneldrivning med borrning, förinjektering (tätning)
och sprängning görs i en arbetscykel. Under normala förhållanden genomförs ungefär 45 sprängningar per vecka och tunnel.
Längden på en sprängsalva är normalt maximalt 4-5 meter, men den kan reduceras
exempelvis vid passage förbi känsliga objekt. Detta utförs för att minska risk för
påverkan på omgivningen och för att minimera skadorna på det kvarstående berget.
Tätning av de nya bergtunnlarna planeras ske som en förinjektering med cement.
Bergförstärkning i bergtunnlarna kommer att utgöras av sprutbetong och bergbultar.
Uppskattad byggtid för tunnlarna bedöms till ca 2,5 månader för tunneln i
Bratteråsberget och ca 2 månader för Krokängsberget. I denna bedömning ingår tid för
att utföra påslag, bygga tunnel inklusive tätning och förstärkning. Ingen hänsyn har i
denna tidsuppskattning tagits till hur dessa byggen ska/kan samordnas med övrig
planering av verksamheter i projekt Hamnbanan, vilket kan påverka tiderna.
9
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
7
Befintliga förhållanden
7.1 Topografi och bebyggelse
7.1.1
Tunnel Bratteråsberget
Bratteråsberget utgör ett markerat höjdområde bestående av berg i dagen och med en
marknivå på cirka +25-+40 m. Bratteråsberget utgörs av naturmark helt utan
bebyggelse. Påslaget är dock beläget i utkanten av naturområdet och gränsar till en
fastighet med kontorslokaler med tillhörande parkeringsyta. Närmaste bebyggelse i
övrigt utgörs av bostäder söder och sydost om Bratteråsberget.
7.1.2
Tunnel Krokängsparken
Krokängsparken domineras av ett markerat höjdområde bestående av berg i dagen och
med högsta marknivåer på cirka +35 m. Området där påslaget planeras utgörs av
obebyggd naturpark. Närmaste belägna bebyggelse är villor och radhus på Londongatan
ca 100 meter väster om påslaget.
7.2 Geologi
7.2.1
Berggrund
Berggrunden i Bratteråsberget vid valt tunnelläge består i huvudsak av en grå, fint
medelkornig tonalit-diorit, huvudsakligen massformig men ställvis något gnejsig. Där
foliation förekommer lutar den medelbrant mot väst.
Berggrunden i Krokängsparken utgörs av en rödgrå grovt medelkornig granodiorit som
ställvis är lätt gnejsig, med 1-2 cm stora strökorn av kalifältspat. Även massformig
granodiorit till tonalit utan strökorn förekommer.
Berget bedöms i båda tunnellägena vara av god kvalitet och lämpligt för
tunnelbyggnation.
7.2.2
Jordlager
De jordartsgeologiska förhållandena i utredningsområdet domineras av områden med
lera och friktionsjord i lägre partier och av berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke i
högre belägna områden, se figur 7.1.
Öster om Bratteråsberget finns ett område med isälvssediment och svallsediment i
dagen. I området mellan Bratteråsberget och Krokängsparken utgörs jordlagerföljden av
ca 10 meter lera och under det sand och grus med mäktigheten ca 20 meter. Även väster
om Krokängsparken är jorddjupen relativt stora, med några meter sand närmast berget, i
sin tur överlagrad av silt och lera. Tunnare lager av fyllnadsmassor ovanpå de naturligt
avlagrade jordarna förekommer frekvent inom större delen av utredningsområdet.
Hela området söder om såväl Krokängsparken som Bratteråsberget, ner mot Göta älv, är
historiskt kraftigt utfyllt med olika typer av massor. Under fyllnadsmassorna finns lera
och friktionsjord med varierande mäktighet. Friktionsjorden sträcker sig även under
älven.
10
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
Krokängsparken
Bratteråsberget
Figur 7.1.Jordlager och bergblottningar (SGU). I figuren visas även läget för nya Hamnbanan.
7.3 Grundvattenförhållanden
Båda bergområdena är idag påverkade hydrauliskt av den grundvattenbortledning som
sker från befintliga tunnlar och berganläggningar. Under perioder utan nederbörd ligger
grundvattennivån i berget lågt beroende på dränering via de sprickor som kommunicerar
med omgivande jordlager. Under perioder med mer ihållande regn sker dels en påfyllnad
av vatten i de grunda jordfyllda svackorna och dels en direkt avrinning mot omgivande
jordtäckta områden. Grundvattennivån i berget höjs under sådana perioder relativt
snabbt, men sjunker sedan undan efter att regnperioden upphört.
Det huvudsakliga grundvattenmagasinet i omgivande jordtäckta områden återfinns i
sandlager och i friktionsjorden under leran. Där täta lerlager överlagrar friktionsjorden
bildas ett slutet, undre grundvattenmagasin. Framförallt öster om Bratteråsberget finns
däremot ett område med sand och isälvssediment vilket utgör ett öppet
grundvattenmagasin med stor potential till grundvattenbildning.
I fyllnadsmassorna över leran finns lokalt ett övre grundvattenmagasin.
7.4 Geotekniska förutsättningar
Geotekniska undersökningar visar att leran inom delar av området är känslig för den
ökade belastning som en grundvattennivåsänkning skulle resultera i. Detta innebär att
11
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
marksättningar kan uppkomma, vilka i så fall kan resultera i skador på byggnader med
känslig grundläggning. En inventering av byggnaders grundläggning sker inom ramen
för tillståndsprövningen av Hamnbanan och kommer att kompletteras inom ramen för
denna ansökan.
7.5 Markföroreningar
Utförda inventeringar inom projekt Hamnbanan indikerar låga föroreningshalter i mark
och grundvatten inom aktuellt utredningsområde. Marken vid de båda planerade
tunnelspåslagen utgörs av naturmark med obetydliga jordtäcken och inga förorenade
schaktmassor förväntas.
7.6 Befintliga brunnar och energibrunnar
En inventering av brunnar i området runt Hamnbanan, delen Eriksberg – Pölsebo har
genomförts utifrån SGU:s digitala brunnsarkiv. Samtliga brunnar utgörs av
energibrunnar (bergvärmeanläggningar). Energibrunnarna i området är 120-200 m
djupa. Den värmeöverförande längden i en energibrunn bestäms av brunnens längd
under grundvattennivån. Inventerade brunnar finns huvudsakligen inom
småhusområdena väster och norr om Krokängsparken.
7.7 Naturmiljö
Flera naturvärdesinventeringar är utförda i berört område inom ramen för MKB till
järnvägsplan för Hamnbanan. De två tunnelpåslagen är lokaliserade i anslutning till
områden med påtagligt till visst naturvärde.
7.7.1
Tunnel Krokängsparken
Krokängsparken anlades som naturpark 1902 och är en viktig miljö för spridning av
organismer knutna till ädellövträd och död ved. Trädskiktet i Krokängsparken domineras
av stora gamla ekar med en ålder på som mest ca 100 år. De gamla ihåliga ekarna ger
livsmiljöer för många småkryp och boplatsmöjligheter för flera fågelarter och
fladdermöss.. Övriga trädslag som förekommer är björk, ask, lind, oxel, apel, fågelbär och
klibbal mm.
Tunnelpåslaget ligger i sydvästra kanten av Krokängsparken. Vid platsen för tilltänkt
påslag växer tunna gängliga ekar. Marken är täckt av gräs och lågt sly, se figur 7.1.
Platsen för påslaget gränsar till ett ekskogsområde i den södra delen av parken som har
bedömts ha ett visst naturvärde, klass 31.
7.7.2
Tunnel Bratteråsberget
Tunnelpåslaget ligger i den västra delen av Bratteråsberget, se figur 7.2. På platsen för
påslaget växer flera träd i varierande ålder. Området invid tunnelpåslaget har bedömts
ha högt naturvärden, klass 22. Tunnelpåslaget gränsar också till ett område som enligt
naturvärdesbedömningen har ”påtagligt naturvärde”, klass 3. Området utgörs av
1
Naturvärdesinventering (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning – Remissutgåva
2013-03-26. Swedish Standards Institute.
2
SIS svensk standard ftSS 199000, 2014,
Numreringen av klassningarna har ändrats mellan remissutgåva och fastställande av standard.
12
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
hedekskog, en gles skog på hällmark dominerad av klen till medelgrov, senvuxen ek med
inslag av björk och bärande träd såsom rönn och oxel.
Figur 7.1 Foto på området vid påslag Krokängsparken.
Figur 7.2 Foto på område för planerat påslag Bratteråsberget
13
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
8
Bedömning av påverkan och effekter
Projektet är i ett tidigt skede vilket gör att det är svårt att bedöma påverkan fullt ut. I det
kommande arbetet kommer fler utredningar att tillkomma som kommer att ge mer
detaljerad kunskap. I nedanstående avsnitt hanteras endast vanligt förekommande och
förutsägbar påverkan på en övergripande nivå.
8.1 Ändrade grundvattennivåer
Bortledning av inläckande grundvatten i bergtunnlarna kommer att ske trots att tätning
genom injektering sker, vilket kan ge upphov till att omgivande grundvattennivåer kan
påverkas negativt. Vid en sänkning av grundvattennivån kan marksättningar uppstå som
i sin tur kan leda till skador på bebyggelse.
Grundvattennivåerna i berg i Krokängsparken och Bratteråsberget, där tunnlarna
planeras, bedöms idag ligga relativt lågt under större delen av året, beroende på
hydraulisk påverkan från befintliga dränerande berganläggningar. De nya
transporttunnlarna kommer sannolikt inte att förändra grundvattensituationen i
betydande omfattning jämfört med dagens situation. I tabell 9.1 redovisas beräknat
grundvatteninläckage vid ett konservativt antagande om höga grundvattennivåer. Med
hänsyn till att förväntad medelgrundvattennivå ligger betydligt lägre, kommer
medelinläckaget under driftskedet att vara lägre än vad tabell 9.1 visar.
Grundvattenbildningen till berget bedöms vara relativt liten och nederbörden rinner till
stor del av som ytavrinning på berghällarna och infiltrerar en bit ner i sluttningarna där
det förekommer ett mer sammanhängande jordlager. Växtligheten på bergsområdet i
Krokängsparken och på Bratteråsberget bedöms inte vara försörjd av grundvatten utan
av regnvatten som avrinner från berghällarna. Därmed blir effekterna av förändrade
grundvattennivåer för träd och växter på bergsområdena begränsade.
Tabell 9.1 Beräkning av inläckage under byggskedet till tätade bergtunnlar med antagna
höga grundvattennivåer (+25 m).
Tunnel
Bergtunnel
Bratteråsberget
Bergtunnel
Krokängsparken
Längd
(m)
150
Totalt inläckage,
Q (L/min)
15
100
10
Preliminärt påverkansområde från grundvattenbortledningen redovisas i figur 9.1.
Påverkansområdet för transporttunnlarna kommer att vara mindre än, och inrymmas i
påverkansområdet för nya Hamnbanan. I friktionsjordlagren kan uppkomma avsänkta
nivåer vilket kan resultera i sättningar om friktionsjorden är överlagrad av
sättningskänslig lera. Grundvattenpåverkan i jord bedöms dock vid beräknad
grundvattenbortledning att bli mycket begränsad. Ingen eller mycket liten avsänkning av
grundvattentrycken i berget förväntas inom de områden där det finns energibrunnar.
Mobilisering och spridning av föroreningar via grundvattnet skulle kunna inträffa till
följd av ändrade grundvattenförhållanden.
14
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
Figur 9.1. Preliminärt påverkansområde som ligger till grund för bestämning av samrådskretsen.
8.2 Vattenhantering
Under byggskedet behöver olika typer av vatten bortledas från byggarbetsplatserna,
dagvatten, inläckande grundvatten och processvatten. Detta länshållningsvatten är enligt
miljöbalkens definition avloppsvatten.
Länshållningsvatten och processvatten som släpps till recipient eller till dagvattennätet
ska uppfylla platsspecifika riktlinjer överenskomna med tillsynsmyndigheten och vattnet
kommer att genomgå olika typer av rening, framförallt slam- och oljeavskiljning.
8.3 Naturmiljö
Vid tunnelpåslagen i Krokängsparken och Bratteråsberget finns det en risk att träd
påverkas till följd av ändrade grundvattenförhållanden (se avsnitt 8.1). Träd riskeras
också att påverkas i samband med det fysiska markintrånget som tunnelpåslagen
kommer att innebära. Projektet kommer att vidta åtgärder för att minimera skada på
omgivande träd.
8.4 Buller i byggskedet
Buller är ljud som uppträder oönskat eller störande och olägenheten beror på person,
plats, situation och varaktighet. Buller under byggskedet uppkommer vid borrning,
sprängning och från masshanteringen.
Buller under byggskedet kommer att försämra rekreationsmöjligheterna främst i
Krokängsparken. Bullerstörning kan också antas uppkomma vid kontorslokalerna vid
15
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
påslaget vid Bratteråsberget. Under det fortsatta arbetet med ansökan kommer eventuell
påverkan på närliggande bostäder att utredas vidare.
8.5 Luftföroreningar i byggskedet
Luftföroreningar i byggskedet uppkommer främst i samband med bygg- och
masstransporter men även spränggaser som bildas vid sprängning av berg kan ge upphov
till försämrad luftkvalitet.
9
Samlad bedömning
Detta kapitel ger en samlad bild av de huvudsakliga risker som bedöms uppstå till följd
av de åtgärder som ligger till grund för denna tillståndsansökan om vattenverksamhet för
anläggande av Gryaabs transporttunnlar. En mer utförlig konsekvensbedömning
kommer att göras under framtagandet av MKB till ansökan.
I och med att detta projekt och byggandet av Hamnbanan ligger samtidigt i tid och avser
grundvatteneffekter är det troligt att kumulativa effekter uppkommer. Detta gäller även
eventuella konsekvenser av buller, luft, masshantering och utsläpp av vatten. Kumulativa
effekter kommer att utredas mer inom ramen för ansökan.
Påverkan på grundvattennivåer i jord förväntas generellt bli liten och påverkan i berg
förväntas främst i tunnlarnas närområden. Med hänsyn till detta görs följande
bedömningar:
•
Risken för att skador på naturvärden uppkommer bedöms vara begränsad, men
kommer att belysas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Det är främst vid
tunnelpåslagen i Krokängsparken och Bratteråsberget som det finns en risk att
träd påverkas till följd av ändrade grundvattenförhållanden. Träd riskeras också
att skadas eller försvinna i samband med det fysiska markintrånget som
tunnelpåslagen kommer att innebära. Projektet kommer att vidta åtgärder för att
minimera skada på omgivande träd.
•
Risk för sättningar med skador på byggnader och konstruktioner som följd kan
finnas i lertäckta områden inom påverkansområdet, och kommer att beskrivas
närmare i det kommande MKB-arbetet. Inventering av byggnaders
grundläggning pågår inom projekt Hamnbanan och kommer att kompletteras
inom ramen för aktuellt projekt. Grundvattennivåerna, speciellt i anslutning till
sättningskänsliga områden kommer att följas upp inom ramen för ett
kontrollprogram i ett antal väl placerade grundvattenobservationspunkter. Om
inventeringen visar på förekomst av grundvattenberoende grundläggning som
kan påverkas negativt planeras för skyddsinfiltration under byggskedet.
•
Risken för att föroreningar från förorenade områden frigörs och sprids till följd
av ändrade grundvattenförhållanden bedöms som mycket liten.
•
Befintliga energibrunnar ligger på stort avstånd från planerad
grundvattenbortledning. Eventuell påverkan på grundvattennivåerna i berget i
anslutning till inventerade brunnar bedöms bli mindre än 1 m, vilket innebär
endast marginell påverkan på värmeffektutbytet.
•
Risk för bullerstörning finns. Under byggtiden utförs arbetsmoment som
kommer att orsaka buller, bullernivåerna kommer dock att variera under
arbetets gång. De kumulativa effekterna av det buller som uppstår från de två
projekten kommer också att utredas i den fortsatta planeringen.
16
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0
10 Preliminär innehållsförteckning i MKB
Sammanfattning ............................................................................................................... Inledning ................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ........................................................................................................... 1.2 Syfte................................................................................................................... 1.3 Tidigare utredningar och beslut ......................................................................... 1.4 Projektbeskrivning ............................................................................................. Studerade alternativ och nollalternativ ...................................................................... 2 2.1 Nollalternativ ...................................................................................................... 2.2 Studerade alternativ........................................................................................... 2.3 Valda alternativ .................................................................................................. Metod och avgränsning............................................................................................. 3 3.1 Metodbeskrivning ............................................................................................... 3.2 Avgränsningar.................................................................................................... 4 Samråd ..................................................................................................................... 5 Beslut om betydande miljöpåverkan eller ej från Länsstyrelsen ............................... 6 Lagstiftning, mål och normer..................................................................................... 7 Tekniskt utförande .................................................................................................... 7.1 Följdverksamheter ............................................................................................. 8 Hydrogeologi och befintliga brunnar ......................................................................... 9 Markanvändning, planer och bebyggelse, riksintressen ........................................... 10 Geologi, geotekniska förutsättningar, grundvatten ................................................ 11 Miljökonsekvenser ................................................................................................. 12 Samlad konsekvensbedömning ............................................................................ 13 Kontroll och uppföljning ......................................................................................... 14 Källförteckning ....................................................................................................... 17
TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0