1. No category

2015-05-29
1(17)
Gyllbergen
Gran- och tallvärdetrakt
Figur 1. Gyllbergens myr- och skogsmosaikslandskap i vinterskrud. Foto: P-O Boström.
Total areal:
Landareal:
Areal skog:
Höjd intervall:
Naturgeografisk region:
Kommun:
Markägare skog:
5 230 ha
5 140 ha
4 430 ha
211–499 m.ö.h.
Vågig bergkullterräng (30)
Borlänge, Gagnef och Ludvika
Bergvik skog AB 26 %, Allmänings- och besparingsskogar 10 %,
Staten 10 %, Kommuner 1 %, Västerås stift 1 %, Övriga 44 %
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
2(17)
Introduktion
Detta dokument är en sammanställning av kunskap över Gyllbergens tall- och
granvärdetrakter i Borlänge, Gagnefs och Ludvika kommuner. De data som använts i
figurerna är hämtade från olika geografiska databaser våren 2014 och ger en
ögonblicksbild av hur det såg ut med skyddet i skogen då. Diagram och siffror som
presenteras är beräknade genom GIS-analyser. För mer information om metoder, se Udd
2013.
Med skog avses i detta sammanhang skogsmark i Lantmäteriets vägkarta. Det innebär
att även skogliga impediment är inräknade i skogsarealerna. Anledningen till detta är
att det i dagsläget inte finns någon tillgång till ett heltäckande kartmaterial över
produktiv skogsmark. Gällande frivilliga avsättningar har vi utgått ifrån
Skogsstyrelsens definition att det ska vara ett sammanhängande område av produktiv
skog om minst 0,5 ha.
Bergvik skog och Västerås stift är för tillfället inne i en process där de kvalitetssäkrar
sina frivilliga avsättningar, vilket innebär att avsättningar med låga värden byts ut mot
nya nyckelbiotoper när sådana påträffas. Därutöver kan bolagens markinnehav
förändras till följd av markaffärer. Detta medför att de data som presenteras i denna
sammanställning kan vara inaktuella och vi rekommenderar därför att man besöker
respektive bolags hemsida för att få den mest aktuella informationen om deras frivilliga
avsättningar och markinnehav. På boalgens hemsidor finns även mer information om
deras naturvårdsarbete.


Bergvik skog:
http://www.bergvikskog.se/hallbarhet/miljo/naturvardsavsattningar-pakarta/
Västerås stift: http://skyddadskog.se, http://www.vasterasstift.nu/
Även de andra dataunderlagen uppdateras regelbundet och den mest aktuella
informationen kan ses i Länsstyrelsens så kallade webb-GIS: http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/Dalarna/Planeringsunderlag/index.aspx?bookmark=365.
Målet med detta dokument är att samla information om värdetrakten på ett ställe och
som kan användas av naturvården och skogsbruket i sin planering. Förhoppnigen är att
kunna uppdatera dokumentet när ny information finns tillgänglig.
Figur 2 (Nästa sida). Karta över Gyllbergens värdetrakt. Avgränsningar aktuella våren 2014
förutom för markägarskiktet vilket visar läget vid årsskiftet 2012/13.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
3(17)
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
4(17)
Beskrivning
Sammanfattning
Gyllbergens värdetrakt är ett av länets mest besökta områden. Detta beror i första hand
på den skidåkning som erbjuds här under vinterhalvåret men även sommaren lockar
folk till denna ”nära vildmark” med vandringsleder och grillplatser. Stora delar av
värdetrakten är en höjdplatå med lågvuxen och gles skog på ljungrishedar medan
sluttningarna bjuder på högvuxen skog dominerad av gran. Inslag av löv, asp, sälg, björk
och al finns och då framför allt i sluttningarna och är i vissa fall väl utvecklade
lövbrännor. Värdetrakten är utpekad som både en gran- och tallvärdetrakt vilket
påtalar områdets mångformighet när det kommer till skogstyper.
Historiskt sett har Gyllbergen varit ett naturvårdsintressant område som redan på
1940-talet uppmärksammades ur naturvårdssynpunkt då en stenformation kallad
”Jättebordet” blev skyddad. Sen uppmärksammades Gyllbergen från ideell naturvård
(Naturskyddsföreningen) under 1950-talet vilket resulterade i att Länsstyrelsen då
gjorde ett naturreservat på 12 hektar vid Fjortasjömossen och i samma veva köpte
Naturskyddsföreningen själva in 2 områden som skyddades på detta sätt.
Planerna på ett stort sammanhängande naturreservat dryftades först 1975 då
Länsstyrelsen gjorde ett interimistiskt skydd som naturvårdsområde som Borlänge
kommun var med och bekostade för att skydda.
Markdata
Markslag
Gyllbergens värdetrakt domineras av skog, hela 85 % av trakten är skogsmark (Figur 3).
Till detta kommer ungefär 13 % sankmark i form av myrar och kärr. Vattenytan är liten
då större sjöar saknas helt i området. Stora Spånsan är den största skogstjärnen och sen
finns några små spridda myrgölar också.
2%
0%
13%
Vattenyta
Skog
Öppen mark
85%
Sankmark normal/svårframkomlig
Figur 3. Fördelning av markslag inom Gyllbergens värdetrakt enligt Lantmäteriets vägkarta.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
5(17)
Skogstyp
Skogen i Gyllbergens värdetrakt är skiftande. På höjdplatåerna växer det magra
barrblandskogar med en övervikt av tall och ett fältskikt där ljungris dominerar.
Sluttningar däremot visar sig vara bördigare marker med relativt produktiva skogar
med grandominans och ställvis gott om lövinslag. Där det är berg i dagen och branter
dominerar tallen. I de sydostligaste delarna där den basiska vulkaniten har stor plats i
berggrunden visar sig kalkbarrskogar finnas som till exempel i Smörtjärnarnas
naturreservat. Kalkrika skogar finns spridda lite här och var i den östliga delen av
värdetrakten vilket har uppmärksammats via de biotopskydd som skapats där.
Rent andelsmässigt dominerar tall inom värdetrakten med sina 35 % av arealen skog
(Figur 4). Efter det kommer blandskog på 15 %, lövskog 11 % och granskog med 10 %. Av
arealen skog är det inte stora andelar som är äldre skog, över 80 år gammal. Endast 38
% av värdetrakten är skog äldre än 80 år och då dominerar tallskog med knappt hälften
av den andelen (Figur 5). Hyggen och ungskogar har samma andel av arealen som de
äldre skogarna och tillsammans med medelålders skog upptar dessa 65 % av
skogsmarksarealen inom värdetrakten. Andelen fuktig skog är relativt låg (Figur 6).
0%
9%
4%
Tall
Gran
7%
35%
Barrbland
Blandskog
Lövskog
11%
Låg grundyta
Hygge äldre
15%
10%
9%
Hygge yngre
Data saknas
Figur 4. Fördelnigen av skogstyper med avseende på trädslag inom Gyllbergens värdetrakt. Baserat
på data från sattelittolkning, wRESEx (Angelstam m.fl. 2003), uppdaterad med Skogsstyrelsens
data över avverkad skog.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
6(17)
0%
4%
9%
Ungskog (20–50 år)
26%
7%
Medelålders skog (50-80 år)
Tall (>80 år)
Gran (>80 år)
8%
Barrblandskog (>80år)
5%
Bland- och lövskog (>80 år)
17%
6%
Låg grundyta
Hygge äldre
18%
Hygge yngre
Data saknas
Figur 5. Fördelningen av olika skogstyper med avseende på ålder inom Gyllbergens värdetrakt.
Baserat på data från sattelittolkning, wRESEx (Angelstam m.fl. 2003), uppdaterad med
Skogsstyrelsens data över avverkad skog.
Torr–frisk tallskog > 80 år
20%
4%
17%
Torr–frisk gran- och
barrblandskog > 80 år
Torr–frisk löv- och lövblandad
skog > 80 år
Fuktig gran-, tall- och
barrblandskog > 80 år
Fuktiga löv- och lövblandad
skog > 80 år
Torr–frisk skog < 80 år
10%
7%
Fuktig skog < 80 år
38%
3%
1%
Hyggen, låg grundyta eller
data saknas
Figur 6. Fördelningen av skogstyper med avseende på trädslag, ålder och fuktighet inom
Gåsbergets värdetrakt. Baserat på data från modellering av fuktighet och sattelittolkning inom
wRESEx (Angelstam m.fl. 2003), uppdaterad med Skogsstyrelsens data över avverkad skog.
Myrmark och sumpskogar
Myrarna inom värdetrakten hittas främst på höghöjdsplatån i Gyllbergens
naturreservat men också i dalgången mellan Gyllbergens NR och Tansvägga NR. Några
stora mängder sumpskogar finns inte förutom en del trädbevuxna myrmarker på
höjdplatån. Visserligen kan skogarna i de små bäckdalarna i sluttningarna innehålla
små fläckar av sumpiga partier i form av källdråg eller liknande men dessa utgör en
minimal andel av sumpskogarna.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
7(17)
Vattendrag och sjöar
Några stora sjöar eller vattendrag finns inte inom värdetrakten utan det handlar mest
om skogsbäckar och skogs- och myrtjärnar. Största tjärnen är Stora Spånsan som ligger
i den södra mellersta delen av Gyllbergens värdetrakt. Resterande tjärnar är små eller
större gölar på myrmarkerna på höjdplatån.
Bergart
Gyllbergens värdetrakt har ett flertal bergarter i berggrunden där granit dominerar helt
och ibland med inslag av pegmatit (Figur 7). I de södra delarna av värdetrakten finns
instick av både basiska och sura metavulkaniter. Liksom många platser i Dalarna så
skär stråk av diabas genom värdetrakten. Diabasen och den basiska metavulkaniten ger
upphov till intressanta naturvärden knutna till näringsrika jordar med gammelskog där
en artstock av det ädlare slaget kan uppstå.
Figur 7. Karta över bergrunden i Gyllbergens värdetrakt. Rosa, äldsta graniten; beige, granit och
pegmatit; mintgrön, basisk metavulkanit; lila, sur metavulkanit; vinröda, diabas. © Länsstyrelsen
Dalarnas län, berggrundskarta © Sveriges geologiska undersökning.
Jordart
Gyllbergens värdetrakt är en höjdplatå i mångt och mycket och branta sluttningar finns
med i omgivande landskap. Detta ger en tydlig övervikt åt tunna jordlager på kalt berg
vilket cirkeldiagrammet tydligt visar (Figur 8). 70 % av värdetrakten består av kalt berg
med tunt jordtäcke. Efter detta finns 27 % moränmark vilket är den riktigt produktiva
skogen inom värdetrakten. Till sist finns små mängder torv och isälvssediment.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
2%
8(17)
0% 1%
Torv, organisk
27%
Sand–grus
Isälvssediment
70%
Kalt berg, tunt jordtäcke
Morän
Figur 8. Fördelning av jordarter inom Gyllbergens värdetrakt.
Avsättningar och kända områden för naturvården
Formellt skydd
Den dominerande delen av värdetrakten utgörs av Gyllbergens naturreservat
(Länsstyrelsen Dalarnas län 2007) som också ansluter till det kommunala reservatet
Prästbuan (Gagnefs kommun 1998a), vilka också är Natura 2000-områden
(Länsstyreslen Dalarnas län 2005a). Reservatet är i första hand en höjdplatå med
mager, mer eller mindre icke produktiv skogsmark. Skogen är av äldre typ och det finns
inslag av gamla träd av både tall och gran. Här finns även myrmarker, myrgölar och
skidspår. Ett välbesökt och omtyckt område av lokalbefolkningen. De två andra
reservaten i värdetrakten är Smörtjärnarna (Länsstyrelsen Dalarnas län 2009) i södra
delen och Tansvägga (Gagnefs kommun 1998b) i den östra utlöparen av värdetrakten.
Smörtjärnarna är gammal granskog på kalkrik berggrund vilket gör att mångfalden av
till exempel marksvampar är hög och ställvis unik då denna typ av skog i länet är
försvinnande liten. För Tansväggas del handlar reservatet om en östbrant med gammal
tallskog och lodväggar i branten. Tansväggas är också ett Natura 2000-område
(Länsstyreslen Dalarnas län 2005c). Utöver dessa områden finns även ett Natura 2000område som ännu inte blivit naturreservat – Predikstolen (Länsstyreslen Dalarnas län
2005b). Det formella skyddet uppgår idag till drygt 36 % av skogsmarken i värdetrakten
(Figur 9).
Tansvägga ligger på och öster om berget Tansväggen. Branten är en gammal
utsiktspunkt, från framförallt den högsta punkten som kallas predikstolen. Skogen i
reservatet består av hällmarkstallskog ovanpå berget och bördig blandskog nedanför
branten. På branten växer ett antal ovanliga skorplavar, dessa har mycket långsam
tillväxttakt. I skogen nedanför branten är lövinslaget stort framförallt finns det gott om
asp. Området är besökt av ett flertal hackspettarter, tretåig hackspett häckar troligen i
området, talrika spår efter födosök finns.
Skogen varierar starkt i reservatet Smörtjärnarna, från den högproduktiva, bördiga
granskogen i söder till den magra tallskogen med inslag av gamla tallar nordväst om
Övre Smörtjärn. Många riktigt små myrar dyker upp här och var i skogen och skapar
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
9(17)
variation i skogsmiljön. En markant dalsänka löper genom hela reservatet från sydväst
till Övre Smörtjärns sydvästra ände och vidare via gamla bäckutloppet mot nordost.
Mycket viktigt är inslaget av kalk i marken som återspeglar sig i form av fläckar med
s.k. kalkbarrskog med rikare markflora. SO och N om Smörbergsgruvorna finns
uppstickande berggrundsskivor och halvmeterdjupa rännor med brunjord och artrika
ängsväxtsamhällen. Just i dessa stråk kan man hitta flera mycket sällsynta
rikmarkssvampar. Även i Knippbergets branter stöter man på en rikare flora med
växtplatser för skogsknipprot och nattviol. Med vissa undantag är naturskogsprägeln
större i västra delen och lägre i öster. Två mindre partier med ungskog finns i
reservatet. På norra halvan av udden ut i Långhagen står en tallungskog med sparade
frötallar medan ungskogen norr om Nedre Smörtjärn i stort sett saknar gamla träd.
Naturreservatet Gyllbergen ligger inom ett område som har en speciell karaktär utan
egentlig motsvarighet i Dalarna. Det kan beskrivas som ett stort höglänt och väglöst
vildmarksområde i stort sett över 400-metersnivån och med flera toppar över 490 meter.
Den för Gyllbergsbesökare välkända punkt 497, hämtad från det gamla
Generalstabsbladet, har numera just där, en enda liten 500-meterskurva på de nya
topografiska kartbladen. De mest välkända bergen är Dragberget, Spånsberget,
Gyllberget och Dammsjöberget.
Bergshöjderna är på många ställen genomdragna av större eller mindre
sprickbildningar, som dyker upp här och där men där mönstret kan spåras till tydliga
stråk. Den mest välkända av dessa förkastningar är den s.k. Dragbergsgatan där snö och
is kan dröja sig kvar en bra bit in på sommaren. I sänkorna mellan bergshöjderna ligger
tjärnar och många mindre myrar men inga sjöar eller riktigt stora myrvidder.
Mycket skulle kunna skrivas om skogarna i Gyllbergen. Sammanfattningsvis kan sägas
att i det här höglänta granitområdet har skogen tagit lång tid på sig att återhämta sig
efter de omfattande avverkningar som gjordes här på 1800-talet. Framförallt i
sluttningarna och en del sänkor står skogen tät, oftast granskog, medan skogen glesnar
betydligt på bergryggarna och i många sumpskogskanter. På några av myrarna står
påfallande många smala och halvgrova torrakor.
Däremot är antalet grova torrakor i reservatet mycket litet utom i några partier. De som
ändå finns kan spela stor roll för kryptogamer och insekter och som boträd för fåglar.
Formellt skyddade skogar finns även i de små biotopskydd som finns i östra delen av
värdetrakten. Biotopskydden är framför allt kalkbarrskogar som Skogsstyrelsen
bevarat. Det finns även en liten lövbränna strax söder om Gyllbergens naturreservat
som även det är ett biotopskydd.
Naturvärden kända av Länsstyrelsen
Inom värdetrakten finns idag ett område vid namn Predikstolen som var föreslaget att
ingå i markbytet mellan Naturvårdsverket och Bergvik skog AB. Dock kom det inte med
den här gången.
Den östra sidan av värdetrakten har flera arealmässigt stora nyckelbiotoper som
Skogsstyrelsen hittat och dessa påvisar att det finns höga naturvärden inom
värdetrakten även utanför formellt skyddade arealer.
Frivilliga avsättningar
Frivilliga avsättningar finns på Bergvik skog AB:s marker i form av nyckelbiotoper inom
värdetraktens avgränsningar. Bergvik innehar 740 ha produktiv skogsmark inom
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
10(17)
Skyddad/avsatt skog (%)
värdetrakten varav man har avsatt 130 ha (18 %). Även Västerås stift har ett skifte i
värdetrakten i vilket man avsatt skogar i anslutning till Prästbuan. Flera
nyckelbiotoper, varav några relativt stora, finns på den övriga marken inom
värdetrakten men hur många av dem som är frivilligt avsatta finns inga uppgifter på
(Figur 9).
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Figur 9. Andelen av skogen inom Gyllbergens värdetrakt som är skyddad/avsatt inom respektive
skyddsform.
Höjdläge
Formellt skydd
Kommande skydd
Statlig avsättning
Frivillig avsättning
Nyckelbiotop
Skog
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
3000
2500
2000
1500
1000
500
Areal skog (ha)
Areal skyddad/avsatt skog (ha)
Gyllbergens värdetrakt domineras av en högplatå och har höjder uppemot 500 meter
över havet vilket är ovanligt i denna del av länet. De skyddade områdena ligger främst
på dessa höjder (Figur 10).
0
Figur 10. Fördelningen av skyddad/avsatt skog (staplar) och all skog (linje) över höjdintervall inom
Gyllbergens värdetrakt. Notera att staplar och linje har olika skalor. Staplarna refererar till den
vänstra y-axeln medan linjen refererar till den högra y-axeln.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
11(17)
Hotade arter
Den stora variationen inom värdetrakten när det gäller både skogstyper, höjdskillnader
och berggrundsprofiler gör att artmångfalden är stor. Men området är också mycket
välinventerat genom under årens lopp. Storsvamparna regerar i antalet arter som
hittats inom värdetrakten (Figur 11) och det beror mycket på kalkbarrskogsinslaget
samt duktiga svampmänniskor från de ideella svampföreningarna i länet som varit och
inventerat mycket i området. Lavar kommer härnäst i listan över antal arter. Gammal
skog med bergbranter, kalkmarksinslag och höga höjder ger goda förutsättningar för
lavar att hitta växtplatser. Lavfloran har inventerats relativt väl medan mossor inte har
inventerats grundligt i området. Mängden död tallved inom värdetrakten är låg vilket
avspeglas i få fynd av sällsynta skalbaggar (Hedgren 2012). En bilaga med alla artfynd
från Gyllbergens värdetrakt finns längst bak i dokumentet (Bilaga 1).
Antal arter
NT
VU
EN
CR
RE
DD
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Figur 11. Antal rödlistade arter knutna till skogslandskapet som registrerats inom Gyllbergens
värdetrakt.
Avverkningar
I Gyllbergens värdetrakt har avverkningar gjorts under analysperioden och det har
handlat om ganska små mängder av andelen skog i värdetrakten. 0,24 % av
skogsmarken (11 hektar) har avverkats i snitt per år under perioden med några toppar
varav år 2005 och 2011 haft högst mängd avverkad skog och år 2013 verkar följa i dessa
båda tidigare årgångars fotspår (Figur 12).
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
12(17)
1,0
Andel avverkat (%)
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
År
Figur 12. Andel av skogen inom Gyllbergens värdetrakt som årligen avverkats under perioden 2000–
2013 baserat på Skogsstyrelsens data.
Habitatmodellering – fragmentering
Inom den del av Gyllbergens värdetrakt som tidigare pekades ut som granvärdetrakt
har arealen lämpligt habitat (meståg och tretåig hackspett) minskat med 4 % till följd av
avverkningar under perioden 2002–2012 (Figur 13). Samtidigt har dessa habitat i
tillräckligt stora bestånd (större än 20 respektive 10 hektar) minskat med 3 %. Dessa
bestånd har inom de ekologiskt funktionella nätverken (trakter) minskat med 15 %,
vilket tyder på en fragmentering av skogslandskapet. För mer information om
habitatmodellen se Angelstam m.fl. (2003) och Angelstam & Andersson (2013).
Allt habitat
Tillräckligt stora
bestånd
Bestånd i trakter
Förändring av habitat 2002–12 (%)
0,0
-2,0
-4,0
-6,0
-8,0
-10,0
-12,0
-14,0
-16,0
Figur 13. Förändring av arealer granhabitat inom Gyllbergens värdetrakt, uttryckt i procent, från
habitatmodellering (Angelstam m.fl. 2003, Angelstam & Andersson 2013). Som bakgrund i figuren
ligger en karta över förändringen av bestånd i trakter där ljust grönt visar bestånd som fanns 2002 och
mörkt grönt visar bestånd som fanns kvar 2012.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
13(17)
Inom den del av Gyllbergens värdetrakt som tidigare pekades ut som tallvärdetrakt har
arealen lämpligt habitat (tjäder och raggbock) minskat med 1 % till följd av
avverkningar under perioden 2002–2012 (Figur 14). Samtidigt har dessa habitat i
tillräckligt stora bestånd (större än 200 respektive 10 hektar) minskat med 1 %. Dessa
bestånd har inom de ekologiskt funktionella nätverken (trakter) minskat med 11 %,
vilket tyder på en fragmentering av skogslandskapet. För mer information om
habitatmodellen se Angelstam m.fl. (2003) och Angelstam & Andersson (2013).
Allt habitat
Tillräckligt stora
bestånd
Bestånd i trakter
Förändring av habitat 2002–12 (%)
0,0
-2,0
-4,0
-6,0
-8,0
-10,0
-12,0
Figur 14. Förändring av arealer tallhabitat inom Gyllbergens värdetrakt, uttryckt i procent, från
habitatmodellering (Angelstam m.fl. 2003, Angelstam & Andersson 2013). Som bakgrund i figuren
ligger en karta över förändringen av bestånd i trakter där ljust grönt visar bestånd som fanns 2002 och
mörkt grönt visar bestånd som fanns kvar 2012.
Kulturmiljöer
Landskapet kring Gyllbergens värdetrakt är sedan länge ett område påverkat av
människan. Spåren i landskapet härrör främst från fäboddrift, skogsbruk och
bergsbruk. Inom värdetrakten finns det tio fäbodlämningar med husgrunder,
stenrösen och gamla vallar som växt igen eller planterats igen med skog.
Utmärkande för fäbodbruket i Stora Tuna socken och också de fäbodlämningar som
finns kvar idag, är en relativt stor mängd fäbodar men med små inägor i form av
slåttermark eller åker. Fäbodarna har också över lag övergivits relativt tidigt, kring
år 1900. Fäbodlämningarna vid dessa tio fäbodar finns registrerade i
Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Längst i väster inom värdetrakten finns
lämningar efter finntorpet Älgberget.
I sydöstra delen av värdetrakten finns lämningar efter gruvbrytning vilket tydligt
framgår när man vandrar i Smörtjärnarnas naturreservat. I denna kalkhaltiga
berggrund har det utvunnits kalk till järnframställningen under flera decennier på
1800-talet. Gruvhål och slagghögar vittnar om historiska strapatser för att bryta
fram detta viktiga mineral till järnhanteringen.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
14(17)
Framtida åtgärder för att gynna biologisk mångfald
Stora delar av Gyllbergens värdetrakt är redan idag skyddad i form av formellt skydd
som naturreservat eller frivilliga avsättningar på Bergvik skog AB:s markinnehav vilket
ger goda förutsättningar för biologisk mångfald att bevaras inom värdetraktens gränser.
En god åtgärd för att gynna biologisk mångfald kan vara om skogar som planterats på
kalkrika marker brukas med alternativa metoder såsom kalhyggesfritt och naturnära
skogsbruk så finns större möjligheter att artmångfalden på marksvampssidan
åtminstone gynnas delvis.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
15(17)
Referenser
Angelstam, P. & Andersson, K. 2013. Grön infrastruktur för biologisk mångfald i
Dalaskogarna – har habitatnätverk för barrskogsarter förändrats 2002–2012?
Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2013:24.
Angelstam, P., Mikusinski, G., Eriksson, J. A., Jaxgård, P., Kellner, O., Koffman, A.,
Ranneby, B., Roberge, J.-M., Rosengren, M., Rystedt, S., Rönnbäck, B.-I. & Seibert, J.
2003. Analys av skogarna i Dalarnas och Gävleborgs län – prioriteringsstöd inför
områdesskydd. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2003:26.
Gagnefs kommun 1998a. Beslut – Naturreservat Prästbuan. Miljö- och
byggnadsnämnden, Gagnefs kommun. Sammanträdesprotokoll 1998-02-11.
Gagnefs kommun 1998b. Beslut – Naturreservat Tansvägga. Miljö- och
byggnadsnämnden, Gagnefs kommun. Sammanträdesprotokoll 1998-02-11.
Hedgren, O. 2012. Hotade insekter på tallved i Dalarna. Naturvårdsenheten,
Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2012:16.
Länsstyrelsen Dalarnas län 2007. Beslut – Naturreservat Gyllbergen.
Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Diarienr. 511-6820-06.
Länsstyrelsen Dalarnas län 2009. Beslut – Naturreservat Smörtjärnarna.
Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Diarienr. 511-12537-04.
Länsstyrelsen Dalarnas län 2005a. Bevarandeplan Natura 2000 – SE0620139
Gyllbergen (Ludvikasidan), SE0620237 Gyllbergen (Borlängesidan) och SE0620230
Prästbuan. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Diarienr. 511-8023-05.
Länsstyrelsen Dalarnas län 2005b. Bevarandeplan Natura 2000 – SE0620188
Predikstolen. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Diarienr. 511-8035-05.
Länsstyrelsen Dalarnas län 2005c. Bevarandeplan Natura 2000 – SE0620231
Tansvägga. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Diarienr. 511-8056-05.
Udd, D. 2013. Utvärdering av strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län.
Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2013:22.
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
16(17)
Bilaga 1 – hotade arter i Gyllbergens värdetrakt
Vetenskapligt namn
Svenskt namn
Organismgrupp
Hotkategori
Cinna latifolia
Sötgräs
Kärlväxter
VU
Epipogium aphyllum
Skogsfru
Kärlväxter
NT
Goodyera repens
knärot
Kärlväxter
NT
Poa remota
Storgröe
Kärlväxter
NT
Viola selkirkii
Skuggviol
Kärlväxter
NT
Alectoria sarmentosa
garnlav
Lavar
NT
Bryoria bicolor
Broktagel
Lavar
VU
Bryoria nadvornikiana
Violettgrå tagellav
Lavar
NT
Calicium denigratum
blanksvart spiklav
Lavar
NT
Chaenotheca laevigata
Nordlig nållav
Lavar
NT
Chaenothecopsis fennica
blågrå svartspik
Lavar
NT
Cheiromycina flabelliformis
Solfjäderlav
Lavar
NT
Cliostomum leprosum
Mjölig dropplav
Lavar
NT
Collema nigrescens
Läderlappslav
Lavar
NT
Collema subnigrescens
Aspgelélav
Lavar
NT
Hypocenomyce anthracophila
kolflarnlav
Lavar
NT
Letharia vulpina
Varglav
Lavar
NT
Lobaria pulmonaria
Lunglav
Lavar
NT
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lavar
NT
Platismatia norvegica
Norsk näverlav
Lavar
VU
Ramalina thrausta
Trådbrosklav
Lavar
EN
Sclerophora peronella
Liten blekspik
Lavar
NT
Lavar
EN
Usnea chaetophora
Anastrophyllum hellerianum
Vedtrappmossa
Mossor
NT
Anastrophyllum michauxii
Skogstrappmossa
Mossor
NT
Calypogeia suecica
Vedsäckmossa
Mossor
VU
Lophozia longiflora
Vedflikmossa
Mossor
NT
Tetrodontium ovatum
Sydlig knappnålsmossa
Mossor
VU
Callidium aeneum
Grönhjon
Skalbaggar
NT
Alloclavaria purpurea
luddfingersvamp
Storsvampar
NT
Amanita friabilis
Alflugsvamp
Storsvampar
NT
Amylocystis lapponica
Lappticka
Storsvampar
VU
Antrodia albobrunnea
fläckporing
Storsvampar
VU
Antrodia pulvinascens
veckticka
Storsvampar
NT
Asterodon ferruginosus
Stjärntagging
Storsvampar
NT
Bankera violascens
grantaggsvamp
Storsvampar
NT
Boletopsis leucomelaena
Grangråticka
Storsvampar
VU
Catathelasma imperiale
Kejsarskivling
Storsvampar
VU
Chamonixia caespitosa
Blåtryffel
Storsvampar
EN
Clavaria purpurea
Luddfingersvamp
Storsvampar
NT
Clavariadelphus truncatus
Flattoppad klubbsvamp
Storsvampar
NT
Cortinarius agathosmus
vitterspindling
Storsvampar
NT
2015-05-29
Gyllbergens tall- och granvärdetrakt
17(17)
Vetenskapligt namn
Svenskt namn
Organismgrupp
Hotkategori
Cortinarius aureofulvus
Gyllenspindling
Storsvampar
VU
Cortinarius aureopulverulentus
Puderspindling
Storsvampar
VU
Cortinarius caesiostramineus
Blekspindling
Storsvampar
NT
Cortinarius corrosus
Bullspindling
Storsvampar
VU
Cortinarius fraudulosus
Storsvampar
VU
Cortinarius serarius
Storsvampar
VU
Cystostereum murrayi
Doftskinn
Storsvampar
NT
Fomitopsis rosea
Rosenticka
Storsvampar
NT
Geastrum quadrifidum
fyrflikig jordstjärna
Storsvampar
NT
Hydnellum aurantiacum
orange taggsvamp
Storsvampar
NT
Hydnellum geogenium
Gul taggsvamp
Storsvampar
VU
Hydnellum suaveolens
Dofttaggsvamp
Storsvampar
NT
Hygrophorus inocybiformis
Skäggvaxskivling
Storsvampar
VU
Hygrophorus karstenii
äggvaxskivling
Storsvampar
NT
Leptoporus mollis
Kötticka
Storsvampar
NT
Neolecta vitellina
Gullmurkling
Storsvampar
NT
Perenniporia subacida
gräddticka
Storsvampar
VU
Phellinus chrysoloma
granticka
Storsvampar
NT
Phellinus ferrugineofuscus
Ullticka
Storsvampar
NT
Phellinus nigrolimitatus
Gränsticka
Storsvampar
NT
Phellinus pini
tallticka
Storsvampar
NT
Phellinus populicola
Stor aspticka
Storsvampar
NT
Phellodon connatus
svartvit taggsvamp
Storsvampar
NT
Phlebia centrifuga
Rynkskinn
Storsvampar
NT
Pseudographis pinicola
gammelgransskål
Storsvampar
NT
Sarcodon fennicus
Bitter taggsvamp
Storsvampar
EN
Sarcodon glaucopus
Blåfotad taggsvamp
Storsvampar
VU
Sarcodon squamosus
motaggsvamp
Storsvampar
NT
Sarcodon versipellis
Brödtaggsvamp
Storsvampar
EN
Skeletocutis stellae
kristallticka
Storsvampar
VU