Dalkarlsvägen är ett system av stigar och vägar från övre Dalarna ned till Stockholm. Det har etablerats genom de säsongsvisa vandringar, herrarbetsvandringar, som från 1s00-talet och fram till början av 1900-talet var en viktig del av Dalarnas folkhushåll. En del av stigarna är restaurerade, andra är nästan igenvuxna, men efter hela vägen till Stockholm finns det fortfarande spår av dalfolkets vandringar. Det finns ingen "enda och rätta" Dalkarlsväg, utan många lokala varianter. Av praktiska skäl har vi valt att redovisa en variant. Dalarna var tidigt överbefolkat. Jordbruksfastigheterna delades vid varje arvsskifte i allt mindre lotter, vilket tvingade dalfolket ut på arbete. Ett normalt år strax före 1800-talets mitt gick 3 500-4 500 personer på herrarbete, varav 90 procent från övre Dalarna som då hade 70 000 invånare. Vid missväxt ökade siffrorna. På Dalkarlsvägen gick också kullor - i lika hög utsträckning som dalkarlar. Från många hörn av Dalarna drog män och kvinnor iväg till herrarbete runt den 1 maj. En andra arbetsvandring kom i september. Den senare berodde på att dalfolket varit hemma på slåtter och sedan återvände till Stockholm för höst- och vinterarbete. Det hände att man även gick hem för att fira bröllop, vara med på husförhör, mantalsskrivning och tingsförhandlingar. Många var på herrar bete 710 månader. Männen arbetade ofta som vedsågare, snickare och timmermän medan kvinnorna fick arbete som trädgårdskullor, mursmäckor och roddarkullor. Det fanns starka band hos dalfolket och de bodde ofta nära varandra eller tillsammans. En utförlig vägbeskrivning och alternativa vägar finns på Dalkarlsvägens hemsida www.dalkarlsvagen.com Information: Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund, tel 023-76 55 00, fax 023-28358. Ett projekt av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund med stöd av Länsstyrelsen Dalarnas län. Utgivningsår 2002. DAl]{ARlS .. '/ V AGEN X Foto: Johan Ömant i privat ägo - dalfolkets historiska vandringsvägar mellan Dalarna och StOckholm Långshyttan - Foll<ärna Sträckningen i stort: Långshyttan (O) " - Smörhålet - Galg- backen - Vikarbyn, Fline (10 km) - Hansbyn - KristinedalMjölnarbo - Borgarhyttan - Garpenberg (23 km) - Hässhyttan - Markusbo - Fransbo - Åsgarn - Stigvägen- Stora Dicka - Folkärna (44 km). Vägbeskrivning: Asfaltväg ca 2 km. Grus- och skogsvägar fram till Fline. Övervägande delen kuperad terräng med vissa sträckor asfaltbelagda. Övernattning: Kontakta Turistbyrå Dalahästen i Avesta, 0226-52045, www.ave~ta.se. 8. Borgarhyttan. husgrunder och den lilla bäcken längs kärrvägen På höger sida av vägen syns lämningar av hyttruiner. Man har utnyttjat vattenkraften i som kommer från Rutbosjön. 2 km vandring till Klöverns rå. 9. Klöverns rå. Sockengräns mellan Husby och Garpenberg. Vacker stig över Långbro mosse med en numera övertorvad kavelbro. .44 10. Avrättningsplats. Sista avrättningen 1743, då en piga avrättades för att ha dödat sitt barn. 11. Garpenberg. Gruvsamhälle sedan medeltiden. Än idag bryts guld, silver, koppar, zink och bly. Uppdämda sjöar för kraft till tidigare vattenhjul och gruvpumpar. Sveriges enda gruvkapell. Gruvmuseum. Kyrka från 1780-tal. Under kyrkan gruvgång tillmakad 1747. Medeltida kalkbrott med ugn. På platsen sällsynta örter. Hembygdsgård. ;--/ // / / / Vo 2324'å 12. Hässhyttan, vid Gruvsjön medeltida kopparhytta. Märklig bro av lagda stenblock. ,-<, I , ~~ "yrRber"'8t \ >1\ I \\ Dall{arlsvägen är inte markerad eller skyltad. För att vara säker på att hitta rätt bör man ta med en bra karta, till exempel Gröna kartan skala 1:50000. Sträckan Långshyttan - Folkärna finns på kartbladen 13G Hofors SV, 12G Avesta NV, 12G Avesta NO (liten del) och 12G Avesta SO. Vissa sträckor följer inte de äldre vägsträckorna, bland annat därför att de ofta är desamma som dagens hårt trafikerade bilvägar. Allemansrätten Att få vandra i skog och mark utan att behöva fråga om lov är en förmån som få andra länder har en motsvarighet till. Men vi får inte uppträda hur som helst. Vi måste visa hänsyn till växtlighet, djur och människor. Gå inte vid sidan av stigar och vägar där de går nära bebyggelse,genom odlade marker eller över skogsplanteringar. Det är vår skyldighet att respektera den frihet allemansrätten ger! Sevärdheter 1. Långshyttan. Brukssamhälle. Hyttdrift vid Långshytteån känd sedan 1400-talet. Sevärda är bergsmansgården Bengtsgården från 1700-talet, numera hembygdsgård, mulltimmerhyttan och Modellkammaren - museum för järnhanteringens utveckling. 13. Garpenbergs herrgård. Område med talrika rester av järnoch kopparhyttor, vask- och stampverk, hjulgrav och smedjor vid Garpenbergsån. Vacker stenbro från 1813. Herrgården, byggd 1801, var tidigare Dalarnas största privatbostad för bruksägarna. 1915-1997 skogshögskola, numera konferensverksamhet. 14. Fransbo äng. Öppen ängsmark, sydost om Garpenbergs herrgård, med många sällsynta arter av vår flora. 3. Galgplatsen. Husby sockens gamla avrättningsplats. Sista avrättningen ägde rum 1803. 15. Åsgarn. Öppet landskap med rester av hytta från 1500talet. Bergshammare 1603. Hyttan blåstes sista gången 1855. Återstår lämningar i ån samt en slagghög. Tack vare våtmarkerna och lövinslaget finns här ett rikt fågelliv. 4. Fline bygdegård. Ligger i Vikarbyn. Invigdes 1982 och var då den först helt nyuppförda bygdegården i Sverige på 25 år. 16. Stigvägen. Namnet på den ridstig som förband Mälardalen med Dalarna och Kopparberget i Falun. 5. Hansbyn. Här bedrev vid 1900-talets början Klosters AB ett omfattande jordbruk. Det berättas att ett betydande antal vandrare hade sina nattkvarter på logen. 17. Stora Dicka. Kulturlandskap med gravfält. 2. Smörhålet. Här går den gamla kärrvägen upp mot Knivsåsen. 6. KristinedaI. En i början av 1800-talet anlagd by på Hansbyjord. Här bodde många hantverkare som arbetade åt Klosters AB. Åkermarken på närmare 30 hektar igenplanterades på 1950talet. En naturvårdsgrupp har arbetat med området. Bl a finns här en modell, som visar hur byn såg ut en gång i tiden. 7. Mjölnarbo. Vid Klosteråns utlopp i Flinesjön har funnits en kvarn ända in på 1900-talet. Tidigare fanns även en såg. Några bostadshus låg längs vägen. Grusväg mot Borgarhyttan. 18. Folkärna. Den ståtliga treskeppiga nyklassicistiska kyrkan invigdes 1853. Av den föregående medeltidskyrkan återstår det kraftiga tornet från 1400-talet, ett av de bäst bevarade medeltidstornen i Dalarna. Det är rikt dekorerat med tegelblinderingar och reliefer, varav en föreställer S:t Olof. Altarskåpet är tillverkat på 1490-talet i Antwerpen. Tolvmansgården i Karlbo är Erik Axel Karlfeldts födelsegård. Hans grav finns på kyrkogården. Hembygdsgård med unikt pressglasmuseum finns i Lund. Namnet Lund kan ha samband med en offerlund. Närheten till gravfältet vid Stora Dicka kan också peka på detta.