150128-kn-handlingar 1,0
_______________________________________________ Kulturnämndens handlingar 2015-01-28 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Kulturnämnden 2015-01-15 Sida Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 – 13 70 04 E-post: [email protected] Plats: Varbergs Kurort, 2015-01-27--2015-01-28 Sammanträdesdatum 2015-01-28 Tid: 13:30 Ordförande: Sven Palmkvist Sekreterare: Marie Järnliden Kulturnämndens introduktionsdagar, 27-28 januari 2015 Se bif. program 27/1 08.30 Avresa med buss från Halmstads Teater till Varbergs Kurort 28/1 16.30 ca Hemresa från Varbergs Kurort till Halmstad 1(2) HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Kulturnämnden 2015-01-15 Sida ÄRENDEN 2(2) Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information ¤ 1-10 4 KN 2014/0003 Bokslut och årsredovisning 2014 ¤ 11-34 5 KN 2014/0291 Internkontroll 2014 ¤ 35-42 6 KN 2015/0103 Bidrag till stiftelsen Hallands Länsmuséer 2015 43-44 7 KN 2014/0289 Bidrag till Hallands Arkivförbund 2015 45-62 8 KN 2014/0333 Halmstads Föreläsningsförening - Arrangemangs- och projektstöd Föreläsningar 2015 63-74 9 KN 2014/0337 Halmstads Idrottshistoriska Förening - Kulturarvstöd 2015 75-85 10 KN 2014/0336 Kulturverket - Projektbidrag - Världens musik på Andersberg 86-96 11 KN 2013/0270 Motion - Uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh 97-107 12 Kurser och konferenser 108-109 13 Anmälningar 110-195 14 KN 2014/0001 Delegationsbeslut 2014 196-198 15 Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att delta vid sammanträdespunkter utmärkta med ¤ 2 3 1(1) Information 2015-01-05 Diarienummer: KN 2015/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration och stöd E-post: [email protected] Telefon: 035-13 70 04 Informationsärenden - KN 2015-01-28 Ärendet 1. Slutredovisning – Ökade livschanser för unga – Lena Engström 2. Information från verksamheterna – Avdelningscheferna 3. Stiftelsen HM Konungens jubileumsfond, förslag till mottagare ur jubileumsfonden 4. Information och sammanställning över Hembygdsföreningarnas verksamhet 2013 från Hallands Bildningsförbund, Hembygdskonsulenten 1 1 3 2014 12 15 Ökade Livschanser för unga - slutredovisning Projektnamn: ”Allt är möjligt” Sammantagen projektperiod: 201301-201412 Projektledare: Joacim Eneroth (50% jan-dec 2014) Ansvarig förvaltning: kulturförvaltningen; Lena Engström Vad skulle projektet uppnå och hur blev måluppfyllnaden? (Kort beskrivning av projektet som helhet, dess målsättning och stort fokus på hur ni bedömer måluppfyllnaden. Konkreta resultat i målgruppen ska beskrivas) Kulturförvaltningen ansökte om medel från Ökade livschanser för att arbeta med kultur i allmänhet och drama och teater i synnerhet för att skapa gemenskap, stärka identitet och individ, framförallt bland unga i Oskarström. Vi ville arbeta efter strukturella metoder och utifrån platsens styrka och särart för att skapa hållbarhet, stärka Oskarström och samtidigt få resultat på individnivå. En av förutsättningarna för långsiktighet såg vi som att inte forcera projektet och våra idéer utan jobba underifrån med rekrytering, förankring och nätverkande i Oskarström. Detta arbete har visat sig vara mycket trögare och långt svårare än vad vi hade bedömt. Projektet hade som mål att stärka ungas självförtroende och bidra till en positiv identitet och självbild. Och att använda kultur som ett verktyg för att stärka bilden av Oskarström och skapa stolthet framförallt bland unga. De aktiviteter och arrangemang vi har genomfört har nått färre unga än vad vi hade förväntat oss, men har samtidigt fått de unga som vi mött att se möjligheter och framförallt en chans att göra sin röst hörd kring den tristess och frustration de känner på orten. I flertalet workshops (street art/kulturlov) har vi arbetat med att varje ung deltagares del bidragit till en större helhet vilket lett till att de sett vad man kan åstadkomma genom samarbete. Under arbetets gång har vi också sett stora svårigheter i att arbeta med en så tydligt specificerad målgrupp (15-25 år). Många som visat intresse för projektet har varit både yngre och äldre. Därför valde vi att göra projektet mer inkluderande och lade fokus på hela Oskarström. Några av de största vinsterna med projektet blev då också de möten som skapades över generationsgränserna. En slutsats vi dragit av det här är också att ett arbete med barnfamiljer och yngre ungdomar (10-15 år) är minst lika viktigt som med unga vuxna. 2 3 Som helhet anser vi dock inte att vi uppnått vår målsättning pga svårigheterna att nå ut till oskarströmsborna. Ett ännu mer långsiktigt arbete krävs för att stärka och sprida de positiva krafter som finns på orten. Hur många barn och unga/ vuxna om det är målgruppen har ni sammantaget nått ut till? Vi har nått c:a 200 barn och unga vuxna. Målgruppen var från början 15-25, men breddades under projektets gång då vi såg svårigheter i att nå den målgrupp och ville istället nå så många oskarströmsbor som möjligt. Vad har ni gjort i projektet? (här följer en mycket kort sammanfattning) Rekrytering/drama: Dramalogen fick i uppdrag av oss att hitta unga att engagera i projektet. Uppdraget påbörjades under förstudien och varade tom maj 2014. En viktig målsättning i projektet var att sätta upp en föreställning/dramaverksamhet, vilket inte uppfylldes då de få unga som Dramalogen fick kontakt med inte visade intresse för att spela teater eller delta i andra dramaformer. Elevens val: Samma grupp som nämns ovan har under våren varit på Österledsskolan fredagar och hållit i elevens val, där de tillsammans med elever gjort kortfilmer. #oskarström: I maj genomfördes en street art-workshop där ett 30 tal unga oskarströmare målade ”#oskarström” på stora träbokstäver som nu är placerade vid Jutan i Oskarström. Det var början på ett digitalt arbete med att hashtaggen som används på t.ex. sociala medier ska aktiveras och samla/visa kultur och kreativitet i Oskarström. #oskarström har på så sätt också blivit namnet på projektet utåt sett. Instagram och facebook-konton finns kopplade till detta, men förhoppningen är att hashtagen lever vidare efter avslutat projekt. Oskarströmsdagarna: Tillfällig graffitivägg, bekostat scen, DJ och familjeföreställning. Stickgraffiti: Träffar på det lokala caféet med mål att tillsammans sticka och sätta upp stickgraffiti. Petter: Föreläsning med artisten Petter Foto-workshops: Vid tre tillfällen träffades ett trettiotaltal oskarströmsbor i blandade åldrar och fotograferade tillsammans. Resultatet ställdes ut på Kulturlov:Remake. Flera av deltagarna vill nu fortsätta dessa fototräffar kontinuerligt. 3 3 Kulturlov:Remake: Vi lånade en större industrilokal där vi under en vecka genomförde workshops och byggde en utställning tillsammans med oskarströmmarna. Kulturlovet dokumenterades även med film där de medverkande (framförallt de unga) fick berätta om sina tankar kring framtiden i Oskarström. Filmen kan ses här: http://vimeo.com/114214918. Se även bifogad redovisning om kulturlovet. Förankring/ långsiktighet (Projektfasen är snart slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete, hur har detta arbete bedrivits för att säkerställa långsiktigheten? Vad händer framöver med resultaten från ert projekt?) Utöver de konkreta arrangemang och aktiviteter vi har gjort i Oskarström har vi knutit goda kontakter med de lokala föreningarna och andra engagerade personer på orten. För att underhålla dessa kontakter har vi informerat om möjlighet till fortsatt stöd från oss via kulturförvaltningens kulturstöd. Här ser vi Oskarströmsdagarna som samhällsföreningen anordnar som ett viktigt arrangemang att stötta då det når många oskarströmsbor och uppskattas på orten. Efter årsskiftet planeras också möten med samtliga delar av kulturförvaltningens verksamheter i Oskarström för att se hur vi kan fortsätta samordna våra resurser på bästa sätt för att stärka Oskarström. Här kommer vi också fånga upp de ringar på vattnet som vi redan märker av i form av idéer från de unga som fritidsledarna möter, där talangjakt och intresset för mer graffitiverksamhet är utmärkande. Det sistnämnda har redan plockats upp av fritidsledarna och en tanke finns att genomföra graffitiprojekt med ungdomar från både Oskarström och Andersberg för att skapa nya möten från de båda delarna av Halmstad. Bifogas: Utvärdering kulturlov Oskarström Joacim Eneroth/Lena Engström 4 h 3 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen 201'i - 1 2 - 2 2 Dnr I.AN D S H Ö \ ' D I N G KN H A L L A N D S LÄN Halmstad den 15 december 2014 Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för U n g d o m i Sverige Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige bildades 1996 på initiativ av Sveriges Lions och Svenska Scoutrådet i samband med H.M. Konungens 5O-årsdag. Sveriges landshövdingar har av Stiftelsen även i år inbjudits komma med förslag p å mottagare av medel u r Jubileumsfonden och j a g vill härmed be om er hjälp att identifiera tänkbara projekt och personer värda att stödja. Ändamålet enligt stadgarna är "att främja barns och ungdoms i Sverige fostran samt att stödja vetenskaplig forskning m e d anknytning därtill. Ändamålet skall tillgodoses genom anslag till individer, organisationer eller institut, som bedriver sådan verksamhet". Stiftelsen vill med utgångspunkt från detta främja utvecklandet av samhällsansvar och livskvalitet med och för ungdom i Sverige. Konungens Jubileumsfond kan möjliggöra stöd till banbrytande insatser för ungdom. Som en fristående fond kan den t ex ge stöd till aktiviteter för att uppmärksamma och sprida kännedom om positiva insatser. Projekt av och med ungdomar som ännu inte är etablerade kan också få stöd. Även etablerad ungdomsverksamhet som vill förnya sig och har bra idéer kan söka stöd från fonden. Exempel på verksamheter som stiftelsen gärna stödjer är: o • o © © © Projekt och verksamheter som syftar till ökad integration i samhället för barn och ungdomar Lägerverksamhet som är fostrande (dock ej idrott, religion) t ex Scouter Barn- och ungdomskolonier under ferier Lägerverksamhet för barn med särskilda hälsoproblem Mentorprogram för barn och ungdomar Projekt och verksamheter som vänder sig till barn vars föräldrar har svårt att ta hand om dem Utdelning till enskilda individer kan godkännas om det rör sig om stipendier för vidareutbildning inom ovanstående områden. Verksamheten bör vara inriktad p å barn och ungdomar under 18 år. Postadress Länsstyrelsen Hallands län 301 86 Halmstad Besöksadress Slottsgatan 2 5 Telefon 010-224 32 0 2 3 LAN DS H Ö V D I N G E N HALLANDS LÄN D e projekt s o m föreslås b ö r ha en klar ideell inriktning och ej vara kommunala tjänstemannaprojekt. Syftet med projektet skall vara det väsentliga och ej själva finansieringen. Medlen får ej heller ses som möjlighet till medfinansiering av redan pågående projekt. Flera projekt i Hallands län har glädjande tilldelats stipendier genom årens lopp. Överlämnandet av stipendierna sker alltid i nära anslutning till H.M. Konungens födelsedag den 30 april. Jag hoppas ni kan hjälpa oss att identifiera tänkbara projekt /personer och är tacksam 0111 ni senast den 9 februari inkommer med förslag på projekt som är värda att stödjas. Med vänlig hälsning Postadress Länsstyrelsen Hallands län 301 86 Halmstad Besöksadress Slottsgatan 2 6 Telefon 010-224 32 0 2 3 Resultat från SHF:s enkät Hembygdsföreningarnas verksamhet och tillgångar under 2013 för Halmstads hembygdskrets I Halland fanns 76 föreningar varav nedanstående 12 föreningar tillhör Halmstads hembygdskrets (kommun). Breareds Kulturhistoriska Förening Eldsbergabygdens Hembygdsförening Enslövs Hembygdsförening Getinge Hembygdsförening Gullbrandstorps Hembygdsförening Harplinge Hembygdsförening Holms Hembygdsförening (Halland) Kvibille Hembygdsförening Oskarströms Hembygdsförening Snöstorps Hembygdsförening Söndrums Hembygdsförening Vapnödalens Byalagsförening Kretsens medlemsantal under år 2013 var 5 274 st. Inom halländska hembygdsrörelsen finns totalt 194 byggnader, varav 40 lokaler finns inom Halmstads krets. Dessa höll öppet totalt 394 dagar under år 2013. Besökssiffror Halmstadskretsens verksamhet: Aktivitet: Antal: Besökare: Tillf. Utställningar Utflykter Vandringar Teater‐ och bygdespel Musik‐ eller dansarr. Marknader Föredrag, berättaraftnar m. m. Valborgsmässofirande Nationaldagsfirande Midsommarfirande Hemvändardag Hembygdsgårdens dag Övriga tema arr. Summa: Övriga besökare 8 8 11 2 9 5 10 3 1 7 2 6 57 129 + 982 306 475 110 765 625 414 450 5 5680 235 583 2370 13 000 2685 TOTALT: 15 685 besökare 7 3 Inom halländska hembygdsrörelsen redovisades totalt 689 evenemang med totalt ca 90 000 besökare. De halländska hembygdsföreningarna har hand om 120 000 föremål samt innehar 1091 hyllmeter arkiv. Föreningarna i Halmstad har 14760 föremål och 217 hyllmeter arkiv. Värdet för den ideella tiden de halländska hembygdsföreningarna inrapporterat är 35 miljoner kronor, varav det kommunala bidraget är 370 000 kr i Halland. Halmstads kommun gav Föreningsbidrag: och i Aktivitets/Arrangemangsbidrag: I övrigt kommunalt stöd ex. fria lokaler, kopiering, info hemsida: Tot: Övrigt offentligt bidrag ex länsstyrelsen m.m. 26 000 kr 16 000 kr 8 500 kr 50 500 kr 40 000 kr Jämförande siffror för övriga Sverige se nedan (se gärna Skåne Hembygdsförbund): Fig. 1 Kommunalt bidrag 2013 per förening, medelvärde (kronor) 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 8 3 Fig. 2 Antal evenemang 2013 per förening, medelvärde Fig. 3 Antal besökare 2013 per förening, medelvärde 9 3 Fig. 4 Antal föremål 2013 per förening, medelvärde 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 10 4 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-01-07 Diarienummer: KN 2014/0003 Version: 0,9 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 71 78 Bokslut 2014 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna bokslut 2014, inklusive verksamhetsredovisning. Sammanfattning Bokslut görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från stadskontoret. Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med avdelnings- och enhetschefer. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att godkänna bokslut 2014, med tillhörande verksamhetsredovisning. Kulturnämndens verksamhet redovisar ett nettoresultat på 118 231 tkr, samt en negativ budgetavvikelse med -683 tkr, mot budgetram på 117 548 tkr Resultatbalansering begärs av enbart -354 tkr. Årets investeringsnetto blev 3 993 tkr och budgetavvikelsen positiva 203 tkr. Ombudgetering begärs av de kvarvarande investeringsmedlen. 13 av 16 mål, som återfinns i kulturnämndens verksamhetsplan för 2014-2016, har nåtts under året och därmed markerats som avslutade. 1 11 4 Ärendet Uppdrag Bokslut upprättas enligt anvisningar från stadskontoret och är den första delen i rapporteringen till årsredovisningen. Bokslutet ska redovisa rätt resultat för verksamhetsåret vilket är detsamma som att alla konton för drift och investeringar till väsentlig del innehåller bokföringsposter som tillhör årets verksamhet. Bokslutet ska redovisa en riktig ekonomisk ställning vilket är detsamma som att saldon på tillgångs- och skuldkonton består av faktiska, externa fordringar eller skulder per den 31 december 2014. I samband med bokslutet genomför stadskontoret en uppföljning av förvaltningarnas och bolagens arbete inom ramen för de nio målområdena och kommunfullmäktiges övriga prioriteringar. Uppföljningen tar sikte på att skapa en samlad bild av kommunens verksamhet och kommer av stadskontoret att sammanställas tillsammans med den ekonomiska redovisningen. Bakgrund Ekonomirapport har redovisats in åtta gånger under år 2014, på kulturförvaltningens anslagsnivå 460, med tillhörande prognoser. Vid delårsrapport och delårsbokslut har målen, aktiviteterna och nyckeltalen stämts av och kommenterats. Nu sammanställs ett årsbokslut för år 2014, som är en av delarna till en samlad verksamhetsberättelse och årsredovisning. Analys, förslag och motivering Sammantaget redovisar kulturnämndens verksamheter en negativ budgetavvikelse 683 tkr, vilket motsvarar 0,6 procent av den totala nettobudgetram på 117 548 tkr för kulturnämndens verksamheter. Förvaltningen har i bokslutshandlingarna begärt resultatbalansering av sammanlagt -354 tkr, enligt bilaga 3. Investeringsnettot blev 3 993 tkr och budgetavvikelsen 203 tkr Förvaltningen begär ombudgetering av samtliga kvarvarande investeringsmedel till nästa år, enligt bilaga 4. Uppföljning av förvaltningens arbete inom ramen för de nio målområdena och kommunfullmäktiges övriga prioriteringar, visar på att 6 av 8 verksamhetsmål, med koppling till kommunfullmäktiges mål, anses vara avslutade. Sammanfattningsvis har 13 av 16 mål och prioriteringar, som återfinns i kulturnämndens verksamhetsplan för 2014-2016, nåtts under året och därmed markerats som avslutade. Resterande mål kommer förvaltningen att fortsätta arbeta med under planperioden. Verksamhetsredovisning 2014 återfinns som bilaga 5. 2 12 4 Konsekvenser Resultatbalansering innebär att budgetmässiga över- eller underskott i driftredovisningen förs över från bokslutsåret till kommande budgetår. Följande riktlinjer gäller för resultatbalansering: Budgetmässiga över- eller underskott som understiger 0,5 procent av den i planeringsdirektiv med budget beslutade bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet balanseras regelmässigt. Dessa 0,5 procent motsvarar för kulturnämndens del 588 tkr, som kan balanseras till år 2015. Underskott som överstiger dessa 0,5 procent av budgeten balanseras regelmässigt såvida det inte beror på särskilda eller extraordinära händelser utanför nämndens kontroll. Förvaltningen tar här upp kostnader för utrangering av återlämningsrobot, som en sådan kostnad som inte bör resultatbalanseras till 2015. Förvaltningen har i bokslutet begärt resultatbalansering av -354 tkr. Detta är dock inte någon garanti, utan verksamheten kan få med sig hela budgetavvikelsen, inklusive den avvikelse som finns för kapitalkostnader, vilket motsvarar -1 063 tkr. Ombudgetering innebär att överskott i investeringsredovisningen förs över från bokslutsåret till kommande budgetår, om orsaken bland annat är att investeringar beslutade i års budget inte har hunnit slutföras. Enligt gällande regler garanteras därmed att samtliga 203 tkr ombudgeteras till år 2015. De mål som betraktats som mer långsiktiga mål, kommer förvaltningen att fortsätta arbeta med under kommande planperiod. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts, enligt anvisningar från stadskontoret, av förvaltningens ekonom med avdelnings- och enhetschefer. Stabens enhet administration och stöd har arbetat med avstämning av konton, samt framtagandet av det ekonomiska materialet till bokslutshandlingarna, som lämnats in till Stadskontoret 2015-01-12. Årsredovisningen kommer att behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under mars och april. I början på mars 2015 ska korrekturet till årsredovisningen vara helt klart för att överlämnas till kommunstyrelsens beredning. Under februari månad kommer förvaltningen att ta fram en mer komplett verksamhetsberättelse som redovisas för kulturnämnden under sammanträdet i mars. Andra grupper - 3 13 4 Fackliga organisationer Information om bokslut på samverkan 2015-01-13. Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. KF_Resultaträkning.xlsx 2. KF_Bokslutskommentarer.docx 3. KF_Resultatbalansering.xlsx 4. KF_Ombudgetering.xlsx 5. Verksamhetsredovisning 2014 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef 4 14 4 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Verksamhetens Intäkter uppdaterad: 2015-01-12 Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-12 Utfall 2014-12 Budget 2014 Budgetavvikelse 2014 Utfall 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport 11 875 11 875 12 016 10 712 12 016 1 304 1 120 141 184 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -58 881 -58 881 -60 137 -60 028 -60 137 -109 -130 -1 256 21 Lokalkostnader -24 374 -24 374 -24 405 -24 176 -24 405 -229 -135 -31 -94 -3 578 -2 885 -693 -3 578 -2 885 -693 -3 382 -2 728 -654 -3 762 -3 108 -654 -3 382 -2 728 -654 380 380 0 380 380 0 196 157 39 0 0 0 -42 529 0 -42 529 0 -42 323 0 -40 294 0 -42 323 0 -2 029 0 -1 735 0 206 0 -294 0 -129 362 -129 362 -130 247 -128 260 -130 247 -1 987 -1 620 -885 -367 -117 487 -117 487 -118 231 -117 548 -118 231 -683 -500 -744 -183 -683 -500 -744 -183 Därav realisationsvinster Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -117 487 -117 487 -118 231 -117 548 -118 231 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-12 Utfall 2014-12 Budget 2014 Utfall 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter 0 -1 587 0 -1 587 0 -3 993 0 -4 196 0 -3 993 0 203 0 200 0 -2 406 0 3 Investeringsnetto -1 587 -1 587 -3 993 -4 196 -3 993 203 200 -2 406 3 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter - Projekt Ökade livschanser för unga, bidrag från Ljungbergska, Mjellby, samarrangemang Löner - Vakanser inom förvaltningen, men också ökade lönekostnader för tillfälliga projektuppdrag Lokal - Fastighetsservice, tillfälliga hyror, samt resurer som tillförts för tillgänglighetsanpassning av Mahult Kapital - Lägre avskrivningskostnader, pga byte av återlämningsrobot Övrigt - Kostnader för projekt Ökade livchanser för unga, tillgänglighetsmiljon, bidrag och tillfälliga satsningar Övrigt - Utrangeringskostnad för gammal återlämningsrobot Övrigt - medel beviljade för tillgänglighetsmiljonen Övrigt - förskottsutbetalning av flerårsstöd Budgetavvikelse Budgetavvikelse 2014 1 304 -109 -230 380 -888 -304 -116 -720 -683 15 4 Exempelnämnd Verksamhet 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Periodresultatet (”Utfall”-kolumnerna) Kommentera årets resultat samt kommentera förändringen av årets resultat jämfört med föregående års resultat. Periodens nettoresultat på 118 231 tkr är 744 tkr högre jämfört med samma period föregående år, då resultatet låg på 117 487 tkr. Störst skillnad mellan perioderna finns på lönekostnaderna, vilket visar sig genom att 2014 års lönekostnader ligger 1 256 tkr högre. Intäkterna för år 2014 hamnade på 141 tkr över föregående års intäktsnivå, vilket motsvarade en ökning med knappt 1,2 procent. Intäktsökningen förklaras med att ersättningar från andra konstmuséer och medarrangörer varit ovanligt höga under 2014. Lokalkostnaderna hamnade 31 tkr högre än föregående år. Internhyreskostnaderna blev 172 tkr lägre, men däremot ökade verksamheternas kostnader för tillfälliga hyror från 250 tkr till 307 tkr. Ökningen av tillfälliga hyror förklaras med att Halmstad som värdkommun ordnade en riksfestival Ung Kultur Möts, som är en plattform för unga kreativa aktörer från hela Sverige. Dessa lokalkostnader finansierades med bidrag från UKM Sverige och Riksteatern Halland. Kostnaderna för fastighetsservice, som också räknas som lokalkostnader, har under året belastats med 150 tkr för handikappanpassning av sommargården Mahult, som finansierats med medel från tillgänglighetsmiljonen. Övriga kostnader blev 206 tkr lägre än år 2013, en skillnad på mindre än 0,5 procent. Bidrag till föreningar under år 2014 blev ca 700 tkr mer än föregående år, med anledning av förskottsutbetalning av flerårsstöd till Halmstads Teaterförening. Förvaltningen har under 2014 satsat på att utbilda samtliga chefer i Utvecklande ledarskap, vilket också medfört ca 250 tkr i ökade kostnader för utbildningar och kurser. Kostnaderna för telekommunikation blev 190 tkr lägre i år. Det bör påpekas att i och med nya faktureringsrutiner, så har det bara bokförts 11 månaders telefonikostander under år 2014. Mediakostnaderna för året blev ca 200 tkr lägre än förra året, samtidigt som det finns ökade kostnader på ca 55 tkr för nedladdning av media och e-böcker. Transportkostnaderna, främst avseende konsttransporter och resekostnader, har under året varit ca 400 tkr lägre jämfört med år 2013. Förra året var ett år med relativt höga konsttranporter. Dessutom genomfördes under 2013 en externt finansierad Brysselresa inom Europa Direkts regi. Förlust vid avyttringar av maskiner och inventarier, innebar under år 2014 en oväntad kostnad på 304 tkr. Denna berodde på att den gamla återlämningsroboten fortfarande hade kvar ett bokfört värde när den skrotades i början av året. 16 1 4 Kommentera och analysera särskilt årets personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. Lönekostnaderna hamnade trots en del vakanta tjänster, på 60 137 tkr att jämföra med 58 881 tkr föregående år. Skillnaden mellan åren är 1 256 tkr, vilket motsvarar 2,1 procent. Denna skillnad förklaras med de avtalsmässiga löneökningar som skett mellan perioderna. Sjuklönekostnaderna var 22 procent lägre jämfört med året innan. Dessutom sjönk timlönekostnaderna med 11 procent jämfört med föregående års kostnader. Både sjuklöner och timlöner analyseras närmare i personalredovisningen. Utfall – (”Budget”- respektive ”Utfall”-kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen har under året kompenserats med de avtalsmässiga löneökningarna, medel från tillgänglighetsmiljonen, samt vissa hyresjusteringar. Budgetramen vid årets slut låg på 117 548 tkr. Prognosen från oktober och framåt var, att den budget som lagts för år 2014 inte kommer att hålla på nettonivå. Detta främst med anledning av att nämnden på oktobersammanträdet tog beslut om att i förskott betala ut ett flerårsstöd på 720 tkr. Budgetavvikelsen blev störst avseende intäkter och kostnader för de olika projekt och bidragsrelaterade tjänster, då dessa inte var kända när budget lades. Exempel på sådana intäkter är bland annat bidrag från Ljungbergska stiftelsen, samt projektmedel för ökade livschanser för unga. Kulturnämndens verksamheter har under året fått in 1 304 tkr mer i intäkter än vad som budgeterats vid årets början. Ökningen kommer främst från dessa ökade bidrag och uthyrning av lokaler, samt intäkter från medarrangörer. Lönekostnader gav en positiv budgetavvikelse inom fritidsavdelningen och staben. Att prognosen ändå hamnar på den negativa sidan, beror på att lönekostnaderna inom kulturavdelningen och konsument Halmstad blev högre än budgeterat i år. Budgetavvikelsen på -229 tkr avseende lokalkostnader, förklaras med kostnader för tillfälliga lokalhyror i samband med riksfestivalen Ung Kultur Möts, samt fastighetskostnader för den tillgänglighetsanpassning som gjorts på sommargården Mahult. Det har visat sig svårt att få till den lösning, som tillgänglighetsprojektet kräver, varför 70 tkr av tillgänglighetsmiljonen kommer att resultatbalanseras. Kapitalkostnaderna har påverkats positivt av att inköpet av den nya återlämningsroboten försenades. I och med att den förra återlämningsroboten skrotats, ger inte denna några avskrivningskostnader framöver. Sammantaget innebär detta en positiv avvikelse avseende kapitalkostnader med 380 tkr. När bokslut sammanställs vid årsskiftet, går dessa budgetmedel tillbaka till kommunen, för att täcka den nya robotens avskrivningskostnader de kommande åren. Utrangering av den förra återlämningsroboten innebar däremot att verksamheten fick en ökad kostnad på 304 tkr, som inte var budgeterad. Utrangeringskostnaden kommer från att robotens avskrivningstid var satt till 10 år, enligt då gällande regler, men höll inte så länge. Denna post 17 2 4 belastar kulturnämndens verksamheter och ska på sikt täckas ekonomiskt inom budgetram. Vid resultatbalansering anges att verksamheten inte vill ha denna kostnad med till år 2015. Kommentera och analysera särskilt resultatavvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Jämfört med budget så skiljer sig utfallet genom att verksamheterna använt 109 tkr mer än budgeterat, vilket motsvarar 0,18 procent. Ett antal av förvaltningens tjänster har finansierats med stöd, vilket också gjort att dessa ökade lönekostnader i sin tur genererat ökade intäkter. Störst avvikelse gentemot budget återfinns bland arvode till uppdragstagare, där arvodeskostnaderna varit mer än det dubbla jämfört med vad som budgeterats. Svårigheten att budgetera arvoden har att göra med att dessa ibland faktureras och ibland utbetalas via lönekontoret, beroende på om uppdragstagaren har F-skattsedel eller inte. Prognosjämförelse – (”Utfall” -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognosmässigt lyfte förvaltningen fram en negativ budgetavvikelse med 500 tkr, medan periodens resultat visade på en negativ budgetavvikelse på 683 tkr. Skillnaden mellan prognosen och det verkliga utfallet är att anses som marginell och kan inte förklaras med någon enstaka specifik händelse. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar (”Utfall”-kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av årets investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Förvaltningen har investerat för 3 993 tkr under år 2014. Fördelningen ser ut enligt följande: Projekt (T) Konstinköp Inventarier, Stab+gemensamt Inventarier, Nolltrefem/Hus för Unga Inventarier, Konstverksamhet Inventarier, Konsument Halmstad Inventarier, Fritidsgårdar gemensamt Inventarier, Kulturhuset Inventarier, Medborgarservice A‐berg Inventarier, Stadsbibliotek Inventarier, samtliga Bibliotek Belopp i tkr 265 280 76 185 57 56 159 17 2 778 120 3 993 Föregående år använde kulturnämndens verksamheter 1 587 tkr av investeringsmedlen. Jämförelse med föregående år är inte relevant, då innehållet i inköpen varierar från år till år. 18 3 4 Utfall – (”Budget”- respektive ”Utfall”-kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Årets utfall hamnade slutligen på 3 993 tkr, att jämföra med årets budget på 4 196 tkr. De investeringsmedel som reserverats för eventuell flytt, har inte förbrukats under år 2014. Förvaltningen kommer därmed att begära ombudgetering av dessa medel, med anledning av att flytt av kulturförvaltningens stab och ledning försenats och inte kommer att genomföras förrän tidigast år 2015. Prognosjämförelse – (”Utfall” -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Budgetavvikelsen avseende investeringsmedel hamnade slutligen på 203 tkr, vilket är 3 tkr mer än senaste prognosen. 19 4 4 HALMSTADS KOMMUN BOKSLUT 2014 RESULTATBALANSERING Förvaltning Datum Kulturförvaltningen 2015-01-12 Uppgiftslämnare Maria Gellert Anslagsområdets nummer och namn. Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) 460 Kulturnämnden -683 Anslagsområdets bruttokostnadsbudget enligt planeringsdirektiv med budget (kkr) Budgetavvikelse för kapitalkostnader (kkr) 117 548 380 Prognostiserad budgetavvikelse i kkr för helåret enligt: Prognos mars Prognos april Delårsrapport maj +0 Prognos oktober +70 +0 Prognos november +0 Prognos december -513 Prognos juni Delbokslut 20140831 +0 +0 -500 Ange resultatbalanseringspost, belopp i kkr, samt kort motivering till att posten ska/inte ska resultatbalanseras 1. Särskilda anslag från tillgänglighetsmiljonen återstår - tillgänglighetsanpassning av Mahult 72 tkr, samt tillgänglighetsdagar stadsbiblioteket 44 tkr. Satsningarna kommer att slutföras år 2015 enligt planering varför dessa medel resultatbalanseras till år 2015. Belopp +116 2. Förskottsbidrag av flerårsstöd avseende 2015 utbetalades till Halmstads teaterförening 720 tkr, enligt särskilt nämndsbeslut i november. Underskottet täcks av medel som avsatts i 2015 års budget för flerårsbidrag, varför posten resultatbalanseras till år 2015. -720 3. Budgetmedel för Drama och teaterverksamhet för barn och unga balanseras över till år 2015. +250 4. Budgetavvikelsen, inklusive kapitalkostnadsavvikelse blev -683 tkr. En bidragande orsak till underskottet var den utrangeringskostnad av biblioteksrobot 304 tkr, som belastade verksamheten. Nämndens önskemål är att dessa 304 tkr inte resultatbalanseras till 2015. -354 SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Summa budgetavvikelse med hänsyn tagen till kapitalkostnadsavvikelse = -1 063 0,5 procent av bruttokostnadsbudget = 588 kkr Resultatbalansering 2012: Resultatbalansering 2013: +345 Verksamhetsberedningens förslag på resultatbalansering: 20 +131 4 BOKSLUT 2014 HALMSTADS KOMMUN INVESTERINGSREDOVISNING OCH OMBUDGETERING Förvaltning Datum Kulturförvaltningen 2015-01-12 Uppgiftslämnare Maria Gellert Anslagsområdets nummer och namn. 460 Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) Kulturförvaltningen 203,0 Ange belopp i hela tusentals kronor, kkr Projekt 6301 6103 6305 6331 6211 6401 6409 6332 6212 6503 6532 Projekttext Konstinköp Inventarier, Stab+gemensamt Inventarier, Nolltrefem/Hus för Unga Inventarier, Konstverksamhet Inventarier, Konsument Halmstad Inventarier, Fritidsgårdar gemensamt Inventarier, Fritidsgård Oskarström Inventarier, Kulturhuset Inventarier, Medborgarservice A-berg Inventarier, Stadsbibliotek Inventarier, samtliga Bibliotek ***SUMMA= Budget 2014* 285 300 50 100 50 50 45 100 0 3 050 166 4 196 Bokslut 2014 Differens 265 20 280 20 76 -26 185 -85 57 -7 56 -6 0 45 159 -59 17 -17 2 778 272 120 46 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 993 203 Begärd ombudgetering Eventuell motivering/kommentar** 203 till flyttkostnader som senarelagts * Inklusive ombudgeteringar och eventuella tilläggsanslag ** I normalfallet behövs ej någon motivering/kommentar *** Tillse att såväl budget- som bokslutskolumnerna stämmer med fastslagen budget och redovisning i Agresso Sida 1 av (1) 21 Investering_ombudgetering 4 Verksamhetsberättelse 2014 Kulturnämnden 22 4 1 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 23 2(13) 4 1.1 Målområde: Demokrati och dialog 1.1.1 Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till Konsument Halmstads verksamheter 25% 32% Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till konsumentrådgivningens verksamhet 70% 68% Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till budget- och skuldrådgivningens verksamhet 40% 43% Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till energirådgivningens verksamhet 50% 23% 1.1.1.1 Halmstadborna ska vara nöjda med informationen om kulturförvaltningens verksamheter. Tredje mätningen av halmstadbornas kännedom om Konsument Halmstad visar att var tredje tillfrågad känner till Konsument Halmstad som enhet/varumärke. Desto fler är det som känner till att kommunen erbjuder de olika formerna av rådgivning. Energirådgivningen är den minst frekventa verksamheten, som vänder sig till privatpersoner, varpå utfallen avseende kännedom har varierat under den treåriga mätperioden mellan 23 och 31 procentenheter. En av fyra känner sig inte informerade om kulturutbudet i Halmstad. 33 procent av de tillfrågade ger betyget 4 eller 5 på frågan hur informerade de känner sig om kulturutbudet i Halmstads kommun, på en femgradig skala. Ett står för oinformerad och fem står för väl informerad. 2014 års kulturundersökning visade en minskning av antal personer som känner sig nöjda med informationen om kulturutbudet i Halmstad. En förklarande anledning kan vara att urvalet och åldersprofilen på de intervjuade skiljer sig åt mellan undersökningstillfällena. Årets kulturundersökning besvarades av en större andel yngre personer, bland annat från 16 år mot tidigare 18 år, samt totalt större andel yngre. Tidigare erfarenheter har visat på att yngre personer är svårare att nå, vilket också återspeglas i resultatet. Yngre personer har även ett annat sätt att definiera vad som är information och ett vardagligt kommunikationsflöde. Mätetal Andel halmstadbor (18-74 år) som ger betyg 4 eller 5 för nöjdhet med informationen om kulturförvaltningens verksamheter (Kulturundersökning) Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 24 Målvärde Utfall 50% 33% 3(13) 4 1.1.2 1.1.2.1 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål). Insatser för kunskaper och lärande i syfte att skapa möjligheter till delaktighet. 2014 har till stor del dominerats av det båda valen till Europaparlamentet och ordinarie val till Riksdag, Region och kommun. Kulturförvaltningen har bidragit till invånarnas lärande om de politiska alternativen genom ett stort antal aktiviteter i form av politikerbesök, workshops, föreläsningar och debatter. I biblioteken och på Medborgarservice har lokaler upplåtits åt röstning. Mätetal Målvärde Antal insatser för ökad digital delaktighet 161 Antal genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden 1 Antal insatser för delaktighet 1.1.2.2 Utfall 4 1 Ungdomar ska ha goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Ett stort antal aktiviteter har skapats av unga, med unga och för unga. 60 procent av aktiviteterna inom Fritidsavdelningen har planerats och genomförts av unga. Mätetal Målvärde Andel elever i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet, som vill vara med och påverka frågor som rör kommunen Utfall 45% Antal aktiviteter genomförda med idépeng 30 18 SCB:s Nöjd-Inflytande-Index, 18-24 åringar 45 51 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 25 4(13) 4 1.2 Målområde: Uppleva och göra 1.2.1 1.2.1.1 Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet (konkretiserat mål). Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Halmstad har under 2014 ytterligare flyttat fram sina positioner som konstcentrum. Mjellby Konstmuseums utställningar har utgjort en viktig faktor med flera utställningar med extremt hög täckningsgrad i rikspress och i viss mån internationell press. Boken om Agnes Cleve har vidare stärkt och spridit Mjellby Konstmuseums starka varumärke. En rikskonferens för museichefer anordnades i Halmstad i oktober, vilket bidrog i att ytterligare sätta fokus på Halmstad i den professionella konstvärlden. Under året har också ett flertal andra kommuner gjort studiebesök i Halmstad utifrån konstområdet. Speciellt stor uppmärksamhet har flera av våra pedagogiska projekt fått (barnaudioguide, kotte-projektet etc) samt administrationen kring offentlig konst och samling (databas, inventeringsmetoder, vårdplan etc). Andra projekt som uppmärksammats i konstvärlden är Vallås-projektet samt utredningen om graffiti-vägg som flera andra kommuner tagit del av. Utifrån ett Halmstadperspektiv har konsten spelat en viktig roll för många medborgares livsmiljö, inte minst i samband med de nio nya konstverk som har tillkommit i enlighet med 0,5 procent-regeln. Många Halmstadbor, både barn och vuxna, har också fått ta del av den offentliga konsten genom Kotteprojektet, dels genom visningar men också i dess förlängning genom bokgåvan och utställningarna i Rådhuset och på biblioteken. Kulturförvaltningen har under året lett en utredning rörande förutsättningar och möjligheter för en utbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum. I slutet av året beslutade Halmstads kommun och Region Halland att avsätta medel för en tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum, vilket ytterligare stärker Halmstad som konststad. Mätetal Målvärde Andel invånare (18-74 år) som besökt konstinstitutionerna i Halmstad Antal besök på: Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall och Hallands konstmuseum Andel invånare (18-74 år) som anser att Halmstad är en konststad Antal genomförda konstprojekt för konstnärlig utsmyckning, med 0,5% av byggkostnaden Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 26 Utfall 29% 79 000 81 093 63% 9 5(13) 4 1.2.2 1.2.2.1 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv (konkretiserat mål). Fler halmstadbor ska ta del av kulturutbudet. Utifrån kulturförvaltningens resultat avseende kulturaktiviteter och evenemang och besök på dessa, kan konstateras att det finns ett rikt utbud av kultur. Samverkan i olika former, både inom och utom förvaltningen är en av anledningarna till den mångfald av arrangemang som äger rum. Kulturundersökningen 2014 visar att 87 procent av halmstadborna (åldern 18 år och uppåt) har besökt kulturinstitutioner med utbud i kulturförvaltningens regi det senaste året (konstinstitution, bibliotek, Halmstad Teater, Kulturhuset, Medborgarservice), vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2012. Andelen som har besökt bibliotek har minskat från 85 till 80 procent, trots att både antal besök och antal lån har ökat. 54 procent av halmstadborna (åldern 16 år och uppåt) har besökt något av de stora evenemangen som kulturförvaltningen medverkar i. (2014: Kulturnatt, Fyrverkerifestival, Ljusfestival, Gatuteaterfestival, Andersbergsfestival, Operafestivalen), vilket är en minskning med 4 procent. Siffran bör tolkas försiktigt eftersom statistiken på evenemangsbesök kan vara missvisande. Ofta är tidsramen mellan besöket och då frågan ställs av avgörande betydelse. Mätetal Målvärde Antal kulturaktiviteter och evenemang i egen regi 2 373 Antal besök på kulturaktiviteter och evenemang i egen regi 1.2.2.2 Utfall 66 851 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kultur- och fritidsaktiviteter. I SCB:s Medborgarundersökning hamnar Halmstads NRI (Nöjd Regionindex) på 70, målvärdet 71 nås alltså inte. Bland de 174 kommuner som deltog hösten 2013 och våren 2014 är det sex kommuner som visar ett högre NRI än Halmstad, högst hamnar Borås med 73. I SCB:s mätning av NMI (Nöjd Medborgarindex) avseende kultur får Halmstad 73 i NMI, endast Borås och Luleå hamnar före med 74 i NMI. För biblioteksverksamheten är det bara invånarna i Lomma som är nöjdare än Halmstads invånare, för utställnings- och konstverksamheten får Halmstad 7,3, sex kommuner ligger före och högsta värdet är 7,7. Teaterföreställningar och konserter får ett NMI på 7,1 (6:e plats, högst 7,6). Sammantaget visar SCB:s Medborgarundersökning att Halmstad i ett jämförande perspektiv ligger högt avseende invånarnas nöjdhet, dock nås inte KF:s målvärde. Mätetal Nöjd-region-index avseende kultur- och fritidsmöjligheter Andel invånare (18-74 år) som ger kulturutbudet betyg 4 eller 5 Andel ungdomar som anser att det finns mycket att göra på fritiden Antal deltagare vid folkbildningsverksamheten i Halmstads kommun Antal medlemmar i kulturföreningar som beviljas kulturstöd Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 27 Målvärde Utfall 71 70 55% 35% 24% 323 449 12 314 6(13) 4 1.2.2.3 Halmstad ska upplevas som en stad med kulturprofil. Målet är uppfyllt. 63 procent av halmstadsborna upplever Halmstad som en stad med kulturprofil enligt kulturundersökning 2014. Det innebär att målvärdet har överträffats med 8 procent. Man kan också utläsa ur undersökningen att 70 procent av dem som ser Halmstad som en stad med kulturprofil bor i stadskärnan och att kvinnorna överväger (67 procent mot 58 procent). En viktig åtgärd för att öka andelen och säkra profilen är att stärka kommunikationen och profileringen av kulturen och dess effekter. Mätetal Andel invånare (18-74 år) som upplever att Halmstad är en stad med kulturprofil 1.2.3 Målvärde Utfall 55% 63% Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 3.1. Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter - - 3.2. Antal barn/unga som deltar i idrotts- och fritidsaktiviteter - - 3. Föreningsbidrag i tkr 7 871 Antal insatser för medvetet genustänkande 1.2.3.1 1 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar Förvaltningar har genom dialog i kommunstyrelsen och tillsammans med berörda förvaltningar enats om gemensamma mätetal, som visar på flickor och pojkars förutsättningar. Medlemmar Fritid: 379 flickor och 508 pojkar Nolltrefem: 650 flickor och 764 pojkar Antal aktiviteter Biblioteken 783 st Fritid 516 st Nolltrefem 790 st Besök på ovan aktiviteter: Biblioteken: 9 575 flickor och 8 404 pojkar Fritid: 2 397 flickor och 3 070 pojkar Nolltrefem: 2 513 flickor och 3 654 pojkar Mätetal 2. Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 28 Målvärde Utfall - - 7(13) 4 1.3 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar 1.3.1 1.3.1.1 Urbant utvecklingsarbete (UA) (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska bidra till hållbar social utveckling på Andersberg. Aktiviteter har genomförts i samverkan med organisationer och boende på Andersberg. Några exempel på dessa är: Mångkulturell kvinnokväll, föreningsbryggan, diskussion med inbjudna politiker om årets val. Studieförbunden ABF och NBV har lokaler och stor del av sin verksamhet på Andersberg. Uppsökande insatser har påbörjats i kvarteren Hjälmen och Hjälten. Fastighetsbeståndet i dessa kvarter har under sommaren sålts till ny ägare, vilket skapar förutsättningar för nya kontakter. I samarbete mellan Kulturförvaltningen och HFAB så genomfördes Sommarkul i detta format för 6:e gången. Inför Sommarkul besöktes alla klasser på Andersbergsskolan och årkurs 4 och 5 på Östergårdsskolan av ansvariga fritidsledare. Där informerade fritidsledarna att barnen gärna fick komma med förslag på vad barnen ville ha på Sommarkul. Utifrån ett antal önskemål som kom fram genom besöken så planerade ansvariga fritidsledare för den kommande verksamheten. Samarbete med Goda livet i Halmstad kring sagostunder på olika språk och studiecirkel med sagoläsarna kring högläsning och barns språkutveckling. Ett arbete som tagit fart under året är bibliotekens Språkcaféer. Under året har det genomförts 20 stycken som totalt besökts av 593 personer. En poesikväll hölls i november på Anderbergs bibliotek med poesi på olika språk i kombination med musik. 1.3.2 1.3.2.1 Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska under planperioden arbeta med minst två projekt för ökade livschanser för unga. Förvaltningen har under året arbetat med projekt Tillgänglig tid för alla och Teaterprojekt Oskarström. 1.3.3 1.3.3.1 Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska under planperioden använda metoder för ett medborgarinriktat jämställdhetsarbete. Förvaltningen har under året fokuserat jämställdhetsarbetet till de verksamheter som är riktade till barn och unga, kring målet om samma förutsättningar för flickor och pojkar. Samtliga bilder på bibliotekets webbplats har gåtts igenom av medarbetare och studerats utifrån ett genusperspektiv. Målsättningen med denna genomgång har bland annat varit att få en jämn fördelning mellan bilder på kvinnor respektive män. Studenter har intervjuat personal och skrivit en kandidatuppsats om bilder på webbsidans barnsidor för att undersöka vad bilderna signalerar ur ett genusperspektiv. Åtgärdsplan med syfte att ersätta bilderna genomförs 2015 Förvaltningens personaldag i oktober handlade om värderingar och jämställdhet. All personal utbildas i 4R metoden. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 29 8(13) 4 1.3.4 1.3.4.1 Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska bli mer tillgängliga under planperioden. Medarbetare på förvaltningen uppmanas till att komma fram med förslag, när det är dags att ansöka om medel från tillgänglighetsmiljonen. Som ett resultat av detta öppnade biblioteket den 30 mars två timmar tidigare, speciellt för familjer med barn med autism. Medel har också använts för att tillgänglighetsanpassa Mahult och det har ordnats tillgänglighetsdagar på Stadsbiblioteket, med bland annat clownföreställning med Ika och Åke, rullstolsdans och melodifestival med deltagare från daglig verksamhet i Halmstad. Föreningar för olika funktionsnedsättningar hade en mässa och en paneldebatt med kommunpolitiker arrangerades, allt i samarbete med ABF SydHalland och Rädda Barnen Halmstad. Stadsbiblioteket fick under året pris för Bästa Lättlästa bibliotek, vilket satte fokus på frågan tillgänglighet för all bibliotekspersonal. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 30 9(13) 4 2 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 2.1 Nämndens/styrelsens mål 2.1.1 Kulturförvaltningen ska främja kunskap om hälsa i organisationen, genom det hälsofrämjande arbetet. Hälsoinspiratörerna arbetar för att inspirera och ge rådgivning för kulturförvaltningens personal. De ordnar insatser med inslag av återhämtning, social samvaro och vardagstips. Medarbetarna inom kulturförvaltningen har under våren medverkat till att ta fram handlingsplaner, utifrån den medarbetarundersökning som gjordes i slutet av förra året. Arbete via förvaltningens hälsoinspiratörer sker för att skapa arbetsanpassade fysiska aktiviteter, exempelvis Yoga-pass eller prova-på aktiviteter. Mätetal Målvärde Utfall Nöjd-medarbetar-index (NMI) 2.1.2 77 Kulturförvaltningen ska förebygga ohälsa, som fångats upp via det systematiska arbetsmiljöarbetet, genom riktade insatser. Rutin för oväntade händelser har uppdaterats, med möjlighet till arbetsplatsspecifika handlingsplaner för hur situationer vid hot och våld hanteras. Kulturförvaltningen och Previa anordnade två kurstillfällen i HLR, hjärt- och lungräddning under november månad, då sju personer deltog. Mätetal Antal hälsoförebyggande insatser 2.1.3 Målvärde Utfall 4 7 Samordnad folk- och skolbiblioteksverksamhet genom tydliga överenskommelser, som reglerar mediehantering, lokalanvändning, samt uppdragets genomförande. Sju överenskommelser har gjorts för år 2014. Överenskommelser för år 2015 finns och undertecknas under 2015 av Barn- och utbildningsförvaltningen. Överenskommelserna har arbetats fram genom kontakt med rektorer, utvecklare och områdeschefer på Barn- och utbildningsförvaltningen och är ett resultat av Riktlinjer för biblioteksverksamheten/Biblioteksplan 2013-2016, antagen av Kommunfullmäktige 2012-0925. Mätetal Antal överenskommelser om skolbiblioteksverksamhet Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 31 Målvärde Utfall 3 6 10(13) 4 2.1.4 Bidra till levande och attraktiv kommun med hjälp av den kulturella och kreativa sektorn. En kartläggning av den kulturella och kreativa sektorn har påbörjats under hösten 2014. Kartläggningen av nuläget för sektorn kommer att vara klar våren 2015 och vid den tidpunkten finns en djupgående analys och GIS-data som kommer att ligga till grund för att långsiktigt jobba med sektorns utveckling i kommunen. Kartläggningen av den kulturella och kreativa sektorn i syfte till att bidra till en levande och attraktiv kommun är långsiktigt och kommer inte uppnås 2014. Kulturförvaltningen har inlett samarbeten på kommunal nivå med bland annat Byggnadskontoret, Halmstad City och Samhällsbyggnadskontoret. Diskussionerna med andra kontor och förvaltningar fortlöper under 2015 för att stärka arbetet med kartläggningen av den kulturella och kreativa sektorn. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 32 11(13) 4 3 Nyckeltal Nyckeltal Antal besök på stadsbiblioteket Helår 2014 Jan-aug 2014 Jan-april 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 578 311 360 697 192 673 597 218 586 555 87% 86% 86% Andel halmstadbor om läst eller lyssnat på en bok det senaste året. 87% 87% Antal besök på folkbibliotek i Halmstad 944 935 603 184 317 590 944 939 935 581 Antal besök på bibliotekswebben 414 191 260 674 131 770 337 201 197 411 Andel invånare som besöker folkbiblioteken 80% 80% 80% 85% 85% Antal arrangemang och aktiviteter på folkbiblioteken 1 286 691 507 1 412 1 232 5 944 13 912 11 395 304 776 864 082 861 944 1 039 1 090 Antal ebokslån Antal lån/omlån totalt 16 735 11 726 887 675 552 402 Antal medlemmar inom fritidsverksamheten 1 260 738 453 Antal aktiviteter inom fritidsverksamheten 518 292 274 Andel flickor som deltar i aktiviteter inom fritidsverksamheten 42% 43% 53% 51% 49% Andel pojkar som deltar i aktiviteter inom fritidsverksamheten 58% 57% 47% 49% 51% 1 146 740 404 1 110 1 229 Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning 343 228 130 353 327 Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning 145 96 63 137 141 4 528 34 926 28 138 Antal ärenden, konsumentrådgivning Antal besök på Mjellby konstmuseum 28 172 22 551 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 33 12(13) 4 Nyckeltal Helår 2014 Jan-aug 2014 Jan-april 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Antal besök på Halmstads konsthall 30 832 19 994 9 665 33 026 23 648 Antal besök på Hallands konstmuseum 22 089 12 225 5 447 23 857 28 522 Antal besök på Nolltrefem 31 069 23 782 17 681 59 800 59 720 53 89 72 Antal sökta kulturstöd 85 81 Arrangemangs- och projektstöd: 48 Kulturarvsstöd: 23 Flerårsstöd: 6 Studieförbundsstöd: 8 Totalt antal sökta kulturstöd under 2014: 85 st Antal evenemang och aktiviteter i kulturförvaltningens regi 2 373 1 085 831 2 485 2 180 Andel halmstadbor som använder Internet 99% 99% 99% 83% 83% Antal arrangemang i Kulturhuset 147 98 54 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 34 13(13) 5 1(3) Tjänsteskrivelse 2015-01-07 Diarienummer: KN 2014/0291 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 71 78 Uppföljning av internkontrollplan 2014 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna uppföljning av internkontrollplan 2014, samt dess förslag på åtgärder. Sammanfattning Kulturnämndens internkontrollplan 2014 ingår som en del i verksamhetsplan 20142016. Denna bygger på identifierade risker inom olika perspektiv som ska granskas och rapporteras vidare till nämnden senast i samband med verksamhetsberättelse och bokslut. Uppföljning av kulturnämndens internkontrollplan 2014 har gjorts enligt stadskontorets anvisningar för internkontroll. Kontrollerna har varit tillfredsställande och sammanfattas i Uppföljningsrapport Internkontroll 2014. Förvaltningen kommer att fortsätta följa upp specifika satsningar vid prognosarbetet, ta fram enhetliga arbetsplaner, se över förvaltningens inköpsorganisation, samt fortsätta informera personalen om gällande användarinstruktioner för kommunens datorer. Ärendet Uppdrag Arbete med internkontroll styrs av det som står i Halmstad kommuns Internkontrollreglemente, antaget av KF § 120, 2000-06-21. Enkelt uttryckt kan 1 35 5 internkontroll sägas handla om att ha ”ordning och reda” i verksamheten. Eventuella avvikelser och åtgärder ska rapporteras till nämnden. I den internkontrollansvariges uppdrag ligger huvudsakligen årlig återrapportering och översyn av internkontrollplanen, information till berörda vid behov, samt löpande kontroll av att planen följs. Enligt 2014 års bokslutsanvisningar, bör det av uppföljningsrapporten utläsas omfattning och metod för utförd uppföljning, utfall och eventuellt vidtagna/planerade åtgärder. Som stöd för uppföljning av internkontrollplan har förvaltningen använt verksamhetssystemet Stratsys. Bakgrund Enligt internkontrollreglementet innebär nämndens rapportskyldighet att nämnden ska löpande eller senast i samband med att årsredovisningen görs, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Rapporteringen ska samtidigt också ske till kommunens revisorer. Stadskontoret har tagit fram anvisningar för förvaltningars och bolags arbete med internkontroll. Internkontrollplan ingår sedan år 2013, som en del i nämndens verksamhetsplan. Vid återrapporteringen har en bedömning gjorts om kontrollen varit tillfredsställande. Är kontrollmomentet inte uppfyllt, om det finns brister eller avvikelser, lämnas förslag på korrigerande åtgärder. Analys, förslag och motivering Förvaltningens internkontrollplan 2014 har innehållit granskning av följande rutiner och kontrollmoment: Tertialrapporter Att arbetsplaner överensstämmer med verksamhetens mål och uppdrag Att förvaltningen har tydliga rutiner för hur förändringar i verksamheten ska göras, samt vilka av dessa som kräver nämndbeslut Att inköpen görs av behöriga avropare Uppmärkssamma hur stor andel av datorerna står på utan att de loggats ut Att samtliga handlingsplaner, utifrån riskanalysen, har återrapporterats enligt rutin Kontrollerna har varit tillfredsställande och kommentarer redovisas i bilaga 1. Konsekvenser Utifrån genomförd kontroll framgår att förvaltningen behöver ha fortsatta åtgärder för att optimalt använda de budgetmedel som förvaltningen fått, vilket görs genom att ha och tydliggöra specifika satsningar i budget och vid prognosarbetet. Då det fanns svårigheter att se kopplingen mellan verksamhetmål och uppdrag i arbetsplaner, kommer förvaltningen under 2015 att ta fram mer enhetliga arbetsplaner. 2 36 5 Förvaltningens inköpsorganisation behöver ses över, i syfte att minska antalet personer som gör inköp. Det är också viktigt att fortsätta informera personalen om att det är de själva som bär ansvaret, även om någon annan otillåtet använder den datorn som de är inloggade i. Ärendets beredning Inom kommunen Handläggaren har berett ärendet med underlag från chefer inom förvaltningen. Resultat och åtgärder från kontrollen redovisas till stadskontoret 2015-01-30. Andra grupper Kulturnämnden informerades redan på novembersammanträdet 2014-11-26, om uppföljningen av 2014 års kontrollaktiviteter. Fackliga organisationer Samverkan fick information 2014-11-12. Lista över bilagor 1. Uppföljningsrapport Internkontroll 2014 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 3 37 5 Uppföljningsrapport internkontroll 2014 Kulturnämnden 38 5 1 Inledning Enkelt uttryckt kan internkontroll sägas handla om att ha ”ordning och reda” i verksamheten. Alla i Halmstads kommun – förtroendevalda, chefer och medarbetare – har i varierande grad ansvar för internkontrollen. Varje nämnd ska utse en tjänsteman till internkontrollansvarig. I uppdraget som internkontrollansvarig ligger huvudsakligen årlig återrapportering och översyn av internkontrollplanen, information till berörda samt löpande kontroll av att planen följs. Internkontrollen ska fokuseras på de områden där sannolikheten för och/eller konsekvensen av en negativ händelse är som störst. För att kunna avgöra detta behöver en risk- och väsentlighetsanalys tas fram. Det finns risker av generell natur, som är mer eller mindre förekommande i samtliga verksamheter. Andra risker är mer kopplade till den specifika verksamhetens uppdrag och målgrupper. Det är tjänstemännens ansvar att genomföra riskinventeringen. Värderingen av varje risk som identifierats görs utifrån två dimensioner: sannolikheten att den negativa händelsen inträffar konsekvensen av den negativa händelsen, om den skulle inträffa Resultatet av ovanstående analys är att väsentligheten av varje risk har klarlagts. Risker som med stor sannolikhet kommer att inträffa, och där konsekvenserna är stora, är således prioriterade i internkontrollen. Risker som sällan förväntas inträffa, och där konsekvensen är begränsad, behöver inte följas närmare. Internkontrollplanen ska beslutas i samband med beslut av verksamhetsplan. Internkontrollplanen ska i sin helhet följas upp minst en gång per år. Uppföljningen av internkontrollplanen ska rapporteras i Stratsys senast den sista februari varje år. Därefter görs en sammanställning till kommunstyrelsen. Inrapporterade internkontrollplaner sammanställs även i den kommunövergripande årsredovisningen. Respektive nämnd ska dessförinnan ha fattat beslut om återrapporteringen, inkluderande vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av konstaterade brister eller avvikelser. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 39 2(5) 5 2 Uppföljning av 2014 års internkontrollplan 2.1 Verksamhet 2.1.1 Otydlighet kring hur mål och budget ska samverka, vilket kan leda till att resurserna inte används optimalt. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Tertialrapporter Under våren infördes ett nytt uppföljningssystem, för att ha bättre uppföljning av förvaltningsövergripande särskilda satsningar. Att ta ut budgetmedel från avdelningarnas budget har visat sig positivt. Vid prognosarbete har det blivit tydligare hur förvaltningen gemensamt ansvarar för hela budgeten, i stället för att ha avdelningsfokus. Specifika satsningar och dess kostnader har synliggjorts på ett bättre sätt. Det återstår att göra en ännu tydligare koppling mellan verksamhetsmål och resurser. NEJ Åtgärd Koppling mellan mål och resurser Åtgärden blir att även under 2015 fortsätta med att tydliggöra specifika satsningar. Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. 2.2 Styrning 2.2.1 Verksamhetplanen får inte den genomslagskraft som den ska ha i egenskap av styrdokument, vilket kan leda till att nämndens mål inte uppnås. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att arbetsplaner överensstämmer med verksamhetens mål och uppdrag. Urval av arbetsplaner 21/10 -14: Konstenheten, Biblioteksenhet kunskap och demokrati, Medborgarservice, Nolltrefem, samt staben. Olikheter finns bland planerna, liksom också önskemål att kunna göra dem mer enhetliga. Det framgår inte allt för tydligt vilka verksamhetsmål som ligger bakom arbetsplanernas olika aktiviteter. Det finns också hänsynstaganden till andra planer, exempelvis biblioteksplanen. JA Åtgärd Enhetliga arbetsplaner Åtgärden blir att under 2015 komma ta fram mer enhetliga arbetsplaner. Slutkommentar Kontrollmomentet kvarstår. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 40 3(5) 5 2.3 Ekonomi 2.3.1 Verksamhetsförändringar hanteras inte korrekt Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att förvaltningen har tydliga rutiner för hur förändringar i verksamheten ska göras, samt vilka av dessa som kräver nämndbeslut Förvaltningen har arbetat med en större delaktighet med att ta fram verksamhetsförändringar, än tidigare år. Samtliga chefer har varit med i prioriteringen och fått redovisning av de förändringar som lämnats in. Nämnden informerades om verksamhetsförändringar som förvaltningen lämnat in. NEJ Åtgärd Ingen åtgärd. Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. 2.4 Lagar, riktlinjer och planer 2.4.1 Uppföljning av inköpsorganisationen, risk att avtalstroheten inte hålls. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att inköpen görs av behöriga avropare. Kontroll har gjorts av hur många av de som utbildats till inköpare, som använt det verktyg de utbildats i. Vid kontroll 2014-08-20 hade 23 personer genomgått inköparutbildningen. Sedan november 2013, när utbildningarna startade, har 8 personer gjort 17 direktupphandlingar. 1-3 st per inköpare. Avvikelsen beror på att flertal på förvaltningen gjort inköp, exempelvis bokning av artister, som inte dokumenterats i systemet. Av de 108 personer (av förvaltningens totalt 135 tillsvidareanställda) som handlat jan-nov 2014, hade 9 personer använt en referenskod utan att ha genomgått en avroparutbildning. 20 av de 108 hade handlat för mindre än 15 tkr på helår. Bland förvaltningens utbildade avropare fanns också en handfull personer som gått utbildningen, men inte under hela året använt sin referenskod för att göra några inköp. Problem finns också med att utbildningarna erbjuds allt mer sällan nuförtiden, vilket gör att nyanställda förhindras handla på ett korrekt sätt. JA Åtgärd Översyn av inköpsorganisationen Påminnelse om personer som handlat utan behörighetsgivande utbildning skickades till avdelningschefer, så att personerna kunde erbjudas utbildning 18/11. Förvaltningens inköpsorganisation behöver ses över, i syfte att minska antalet personer som gör inköp. Slutkommentar Kontrollmomentet kvarstår, men omformuleras till: Huruvida omfattningen av förvaltningens inköpsorganisation är optimal. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 41 4(5) 5 2.5 Administration/IT 2.5.1 Single-sign on, man kommer numera åt samtliga program via en och samma inloggning. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Uppmärkssamma hur stor andel av datorerna står på utan att de loggats ut. Vid en kontrollrunda 2014-10-21 vid eftermiddagsfika, stod inga datorer öppna och inloggade. Information om att låsa datorn när man inte sitter vid den har gått ut i förvaltningens informationsbrev. Under året har ett par incidenter uppmärkssammats, som berättats av personer som märkt att någon varit och använt deras datorer med personernas inloggning. Inga av dessa har rapporterats till IT-service när de hände, vilket egentligen ska ske enligt gällande Användarinstruktion för Halmstad kommuns datorer och nätverk. JA Åtgärd Risker med single-sign-on Viktigt att fortsätta informera personalen om att det är de själva som bär ansvaret, även om någon annan otillåtet använder den datorn som de är inloggade i. Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. 2.6 HR/medarbetare 2.6.1 Riskanalyser och skyddsronder görs, men risken att åtgärderna inte blir genomförda eller dokumenterade och riskerna återstår. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att samtliga handlingsplaner, utifrån riskanalysen, har återrapporterats enligt rutin. Återrapportering av 2013 års handlingsplaner har granskats. Enligt riskbedömingen skulle 5 av de 111 risker ha handlingsplaner. Inga av dessa återfanns 2014-08-19 på den anvisade platsen. Vid rundringning har det bland annat visat sig att personalförändringar har gjort att det inte skrivits någon handlingsplan. Det finns också en otydlighet kring hur handlingsplan ska göras och i vilka fall. 2014 års riskanalys föranledde inga handlingsplaner. JA Åtgärd Ingen åtgärd Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 42 5(5) 6 1(2) Tjänsteskrivelse 2015-01-07 Diarienummer: KN 2015/0103 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 71 78 Bidrag till Stiftelsen Hallands länsmuseer Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att delegera åt förvaltningschefen att genomföra utbetalning av 4 281 570 kronor i bidrag till Stiftelsen Hallands länsmuseer. Sammanfattning Halmstads kommuns budget till Stiftelsen Hallands länsmuseer är från och med år 2011 överförd från kommunstyrelsen till kulturnämnden. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden delegerar åt förvaltningschefen att genomföra utbetalning av 2015 års anslag på 4 281 570 kronor till Stiftelsen Hallands länsmuseer. Ärendet Uppdrag Kommunfullmäktige beslutade 2010-06-22 att ansvaret för musei- och därmed sammanhängande frågor skulle överföras från kommunstyrelsen till kulturnämnden. Efter kommunfullmäktiges beslut överfördes därefter ekonomiska medel till kulturnämnden. Beslutet började gälla från 1 januari 2011. 1 43 6 Bakgrund År 2014 beviljades anslag på 4 210 000 kronor till Stiftelsen Hallands länsmuseer. Analys, förslag och motivering För år 2015 föreslås anslaget vara 4 281 570 kronor. I summan är en inflationskompensation om 1,7 procent inräknad, vilket motsvarar 71 570 kronor. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden delegerar åt förvaltningschefen att genomföra utbetalningen av anslaget. Anslaget utbetalas vid två tillfällen under året, i februari och i juni månad. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av handläggaren. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 2 44 7 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-12-02 Diarienummer: KN 2014/0289 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: [email protected] Telefon: 035-13 96 07 Hallands Arkivförbund-Ansökan om kulturarvsstöd 2015 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att Hallands Arkivförbund beviljas kulturstöd med 57 300 kronor för verksamheten 2015. 2. Kulturnämnden beslutar att stödet ska riktas till de folkrörelse- och föreningsarkiv som skapar verksamheter som är till nytta för Halmstads kommuns invånare. Sammanfattning Sedan 2002 har Kulturnämnden beviljat kulturstöd till Hallands Arkivförbund. För närvarande tillämpas en fördelningsnorm som innebär att Hallands Arkivförbund årligen får ett kulturstöd på 60 öre per invånare i kommunen. Nu har förbundet inlett en utredning om fördelningsprincipen från alla Halländska kommuner. Utredningen är inte klar ännu och man ansöker därför om kommunala medel om 57 528 kronor för sin verksamhet i Halmstads kommun under 2015. Ärendet Uppdrag Sedan 2002 har Hallands Arkivförbund erhållit kulturstöd från kulturnämnden. 1 45 7 Då Kulturnämnden ett år senare beslutade om förändrade bidragsregler 2003-05-21, § 80 som fastställdes av Kommunfullmäktige 2003-09-25, § 107, att gälla från 2004-0101 innebar det att Hallands Arkivförbund som länsorganisation inte längre kunde ansöka och beviljas bidrag. Enligt förslag från Kulturnämnden fastställde därför Kommunfullmäktige att ”till Hallands Arkivförbund utanordnas årligen en summa, som inte behöver ansökas men redovisas”. På grund av den delegationsordning som antogs 2012 krävs nu beslut i Kulturnämnden eftersom summan idag överskrider godkänt delegationsbelopp. Bakgrund Hallands arkivförbund fungerar gentemot sina medlemsarkiv som en ”arkivbank” där alla regionala, statliga och kommunala bidrag samlas. Därefter tillgodoses medlemsarkivens behov löpande. Arkivens verksamheter är helt beroende av dessa stöd, bland annat för att finansiera de ”herrelösa arkiven”, dvs. arkiv från upphörda föreningar, vars handlingar man inte kan kasta. Nya befintliga föreningar som lämnar handlingar till arkivet betalar en årlig avgift för att få sina arkivhandlingar omhändertagna. Till förra årets verksamhet beviljade Kulturnämnden 56 400 kronor. Analys, förslag och motivering Sedan 2010 har fördelningen till Hallands Arkivförbund följt en fördelningsnorm som innebär att ett örestal multipliceras med antalet invånare i kommunen. En fördelningsnorm som de flesta av Hallands kommuner rättar sig efter i dagsläget. I sin ansökan i år skriver Hallands Arkivförbund att ”den gamla beräkningsgrunden på 60 öre/kommuninnevånare bör förändras och istället baseras på de faktiska kostnaderna av hyllmeter och då kopplat till kommuntillhörighet för de arkiv som förvaras i respektive depå.” Hallands Arkivförbund har inlett en utredning om detta som inte är klar ännu och man ansöker därför om 57 528 kronor för 2015 års verksamhet i Halmstads kommun. Enligt fördelningsmodellen med 60 öre/kommuninnevånare blir kulturstöd för 2015 57 322 kronor. Förvaltningen föreslår att Kulturnämnden beviljar Hallands Arkivförbund 57 300 kronor i kulturstöd för verksamheten i Halmstad under 2015. Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49011, Kulturarvsstöd. 2 46 7 Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Ansökan 2. Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2013 samt revisionsberättelse För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 47 7 48 7 49 7 50 7 51 7 52 7 53 7 54 7 55 7 56 7 57 7 58 7 59 7 60 7 61 7 62 8 1(2) Tjänsteskrivelse 2014-12-05 Diarienummer: KN 2014/0333 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: [email protected] Telefon: 035-139607 Halmstads Föreläsningsförening-Ansökan om arrangemangsstöd 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att Halmstads Föreläsningsförening beviljas kulturstöd med 50 000 kronor för att arrangera åtta föreläsningar i Immanuelskyrkan under 2015. Sammanfattning Halmstads Föreläsningsförening har arrangerat sina föreläsningsserier med variereande innehåll sedan 90-talet och hela tiden haft ett ekonomiskt stöd från Kulturnämnden. För 2015 ansöker man om ett arrangemangsstöd på 70 000 kronor för att genomföra åtta föreläsningar. Eftersom föreningen har ett eget sparat kapital anser förvaltningen att föreningen till viss del kan finansiera sin verksamhet själva och föreslår att Kulturnämnden beviljar 50 000 kronor för verksamheten 2015. Ärendet Uppdrag - Bakgrund Halmstads Föreläsningsförening bildades 1890 men lades vilande på 70-talet. 1993 återuppstod föreningen och har sedan dess beviljats kulturstöd från Kulturnämnden i Halmstads kommun. 1 63 8 Analys, förslag och motivering Föreläsningarna har ett varierande innehåll och i genomsnitt besöks varje arrangemang av drygt 120 personer per gång. Förra året beviljades föreningen 60 000 kronor för att genomföra åtta föreläsningar. Nu inkommer föreningen med en ansökan om 70 000 kronor för att arrangera åtta föreläsningar under 2015. Föreningens preliminära bokslut från 2014 visar tillgångar på drygt 100 000 kronor. Förvaltningen anser därför att föreningen kan finansiera delar av sin verksamhet med egna medel och föreslår att Kulturnämnden beviljar Halmstads Föreläsningsförening 50 000 kronor i Arrangemangsstöd för verksamheten 2015. Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49012, Arrangemangs- och projektstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Ansökan 2. Verksamhetsberättelse och bokslut 2013 3. Preliminär ekonomisk rapport för 2014 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 2 64 8 65 8 66 8 67 8 68 8 69 8 70 8 71 8 72 8 73 8 Preliminär ekonomisk rapport för Halmstads Föreläsningsförening hösten 2014 Föreningen har under hösten 2014 anordnat fyra föreläsningar. Datum Föreläsare Ämne 24 september 8 oktober Tom Svensson Marie Grusell Lennart Hast Gunilla Dahlgren Marika Griehsel ”Kanadas utrotningshotade björnar” ”Sociala medier – ett demokratiskt forum?” ”Lilla fruntimret kåserar” ”Mandelas tio bud” summa 22 oktober 19 november Antal besökare 61 49 resultat 191 145 +3909 -451 446 -3028 -2613 -3873 Vi har fått kommunalt bidrag 25000kr = 6250kr/föreläsning. I resultatet är det kommunala bidraget medräknat. När alla fakturor är betalde kommer vi den sista december ha 5569kr på vårt bankkonto. Under våren 2014 fick vi ta av eget kapital 10 000kr för att kunna betala vårens kostnader. Under året har vi alltså gått med förlust på 4431kr. Vi har 101 185 kr på vårt kapitalkonto. Under nästa år, då föreningen fyller 125 år, kommer vi att fira detta lördagen den 21 mars. Där kommer vi att använda en del av vårt kapital för att täcka kostnader för denna eftermiddag eftersom den skall vara öppen och ingen entréavgift. Vi kommer att söka bidrag för den dagen (lokalkostnader/annonsering/arvoden/resor) Halmstad den 15 december 2014 För Halmstads Föreläsningsförening Björn Sterner, kassör. [email protected] Tel 0732042505 74 9 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-12-02 Diarienummer: KN 2014/0337 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: [email protected] Telefon: 035-13 96 07 Halmstads Idrottshistoriska förening-Ansökan om kulturarvsstöd 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att Halmstads Idrottshistoriska förening beviljas kulturarvsstöd med 40 000 kronor för den publika verksamheten samt stöd till hyra med 76 400 kronor, totalt 116 400 kronor under 2015, vilket belastar objekt 49011 Kulturarvsstöd. Sammanfattning Halmstads Idrottshistoriska förening driver sedan april 2012 Halmstads Idrottsmuseum på Halmstad Arena. Kommunen har sedan ett antal år stött föreningen med ett årligt bidrag och 2011 överfördes uppdraget till kulturnämnden. För år 2015 ansöker föreningen om 136 344 kronor inklusive hyresbidrag. Då föreningen har ett sparat kapital på cirka 200 000 kronor anser förvaltningen att föreningen själva kan bekosta delar av verksamhetskostnaderna och föreslår att Halmstads Idrottshistoriska förening beviljas 116 400 kr i kulturarvsstöd för 2015. Ärendet Uppdrag 2011 övertog kulturnämnden ett ärende från stadskontoret om att bevilja stöd till Halmstads Idrottshistoriska förening. Medlen tillfördes kulturnämndens budget 2011 och finns under kulturstöd. 1 75 9 Från och med 2014 behandlas ansökan som Kulturarvsstöd. Bakgrund Halmstads Idrottshistoriska förening bildades 2001 och Halmstads Idrottsmuseum invigdes 2006. Museet skildrar historien bakom stadens idrottsklubbar med hjälp av insamling och förvaring av handlingar och föremål. Det är öppet helgfria lördagar och syftet är att samla in, förvara och vårda handlingar och föremål som kan vara av värde för idrottsintresserade. Antal medlemmar i föreningen är cirka 400, både enskilda och föreningar kan vara medlemmar. Halmstads Idrottshistoriska förening flyttade från Fattighuset till nya lokaler på Halmstads Arena i april 2012. Kulturnämnden har sedan 2011 beviljat föreningen ett kulturstöd som används dels till verksamheten och dels till hyran för museets lokaler. Analys, förslag och motivering För år 2015 ansöker föreningen om 60 000 kronor till verksamheten, vilket bland annat innebär kostnader för caféaftnar, föreläsningar, digitalisering av alla föremål som föreningen äger, styrelsens studieresor och inventarier till muséet. Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas 40 000 kronor för att täcka kostnaderna för tre caféaftnar och föreläsningar inklusive annonsering och marknadsföring för den publika verksamheten. Föreningens caféaftnar som varit på Alla hjärtans hus under 2014 har haft ett genomsnittsbesök på 90 personer och lockat nya medlemmar varje gång. I stödet till föreningen har alltid ingått att kommunen står för idrottsmuséets hyreskostnad vilken under 2015 beräknas uppgå till 76 400 kronor. Föreningens årsredovisning från 2013 visar att föreningen har ett eget kapital på cirka 200 000 kronor. Förvaltningen föreslår att Halmstads Idrottshistoriska förening sammanlagt beviljas 116 400 kronor i kulturarvsstöd för 2015. Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49011, Kulturarvsstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, kulturförvaltningen 2 76 9 Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL Lista över bilagor 1. Verksamhetsplan inkl. budget 2014 2. Årsredovisning 2012 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 77 9 Ansökningsuppgifter för Kulturverksamhet/ Kulturarvsstöd Ansökan:12152 Diarienummer:2014/0337 2014-12-10 Kund:Halmstads Idrottshistoriska förening Rubrik Registrerat ansökningsvärde Glöm inte att kontrollera föreningsuppgifterna i f Medlemsavgift 50 BESKRIVNING Ge exempel på publika arrangemang som föreni Öppethållande av idrottsmuseet, Caféaftnar och föreläsningar, artiklar i 7-dagar, kontinuerligt digitaliserande av föremål och dokument. ÖVRIG INFORMATION Meddelande till kulturförvaltningen: Föreningen ansöker om 60.000 kr till verksamheten ovan samt 76.400 kr i stöd till hyran. SUMMERING Bildad år Antal medlemmar Medlemsavgift Kulturförvaltningens egna anteckningar Avser följande verksamh - KUF/KN 2001 0 50 Förslag till KN: Verksamhet 40.000 Hyresstöd 76.400 Totalt 116.400 kronor Öppethållande av idrottsmuseet, Caféaftnar och föreläsningar, artiklar i 7-dagar, kontinuerligt digitaliserande av föremål och dokument. Rapportnamn KS-BIDRAG-ANSÖKAN 78 1 9 79 9 80 9 81 9 82 9 83 9 84 9 85 10 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-12-12 Diarienummer: KN 2014/0336 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: [email protected] Telefon: 035-13 96 07 Kulturverket - Ansökan om arrangemangs- och projektstöd 2015 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beviljar 100 000 kronor till Kulturverket för att genomföra fyra konserter på Andersberg under 2015. 2. I beslutet ingår en överenskommelse mellan Medborgarservice Andersberg och Kulturverket att föreningen erhåller fri hyra av Festsalen vid alla konsertarrangemang under 2015. Sammanfattning Kulturföreningen Kulturverket vill arrangera fyra konserter med samlingsnamn ”Världens musik på Andersberg” på Medborgarservice under 2015. Musikgrupperna kommer från många olika kulturer och majoriteten har icke svenskt ursprung. Syftet är att använda kulturen gränsöverskridande för att locka dels invånarna på Andersberg men även från andra delar av Halmstad och låta människor i olika åldrar med olika bakgrunder mötas i kulturupplevelsen. Ärendet Uppdrag 1 86 10 Bakgrund Kulturförvaltningen/kulturavdelningen har i fyra år i samarbete med Kulturverket genomfört konserter på en liten restaurang på Linehed och på Medborgarservice Andersberg. Syftet har varit att möjliggöra möten mellan invandrare och svenskar genom gemensamma kulturupplevelser, att ge professionella musiker som har verkat inom en annan musiktradition än den svenska en möjlighet att möta en blandad publik samt att sänka tröskeln för publiken att ta del av ett kulturutbud genom att ge upplevelserna en ny inramning. Analys, förslag och motivering Världens musik på Andersberg har under de år som arrangemanget genomförts fått ett stort genomslag. Ambitionen att nå en publik med olika etnicitet har uppnåtts och Halmstad har berikats med nya spännande musikarrangemang i en annorlunda, kravlös miljö. Under 2014 har Kulturverket genomfört fyra konserter med en genomsnittlig publik på 77 personer per gång. En något lägre siffra än målsättningen på 80 per gång men med tanke på omständigheter som byte av artister i sista minuten på grund av sjukdom kan antalet anses alldeles tillräckligt. Kulturverket erbjuder föreningar verksamma på Andersberg att på olika sätt vara en del av arrangemanget och bidrar på så sätt till kulturnämndens verksamhetsmål för ”hållbar social utveckling på Andersberg”. Av den anledningen har Medborgarservice Andersberg haft en överenskommelse med Kulturverket att erhålla fri hyra av Festsalen vid alla konsertarrangemang, så även under 2015. Kulturförvaltningen föreslår att Kulturverket erhåller 100 000 kr från arrangemangsoch projektstöd (objekt 49012) för att genomföra fyra konserter på Andersberg under 2015. Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49012, arrangemangs- och projektstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 2 87 10 Lista över bilagor 1. Ansökan inkl. budget 2015 2. Redovisning ”Världens musik på Andersberg” 2014 – saknas ekonomi För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 88 10 Ansökan om projektbidrag till Världens Musik på Andersberg 2015 Ansökan om bidrag till projektet Världens musik på Andersberg tidigare kallat Musik på Orientpizzan 2015 Kulturverket ansöker om 120.000 kr i bidrag till fyra Orientpizzakonster på Andersberg. Om Kulturverket i allmänhet. Första konsert 1990, bildat förening 1991. Får statliga, regionala, kommunala bidrag. Vi försöker samverka på alla nivåer i samhället: förskolor, skolor, musikgymnasium, kultur-skola, bibliotek, kulturförvaltning, föreningar. Kulturverket är känt för sin omsorg om musiker och publik. Det är så man bäst bygger nätverk och broar. 2014 inbjöds Kulturverket som nationell representant för att tala om ”Hur är en god arrangör” på Branschdag för det fria musiklivet I Göteborg. Vi tar arrangörskapet på stort allvar och tänker alltid långsiktigt. Kultur är en viktig del av samhällsbygget. Grunden är den egna scenen på Kulturverket, den som gjort Kulturverket känt för sin höga kvalité, gett oss ett kontaktnät med speciella musiker som vi har glädje av i andra sammanhang, och där vi kan prova nya idéer. Andersbergsprojektet har blivit betydelsefullt och blivit grunden för en annan slags verksamhet, den etniska musiken, s k världsmusik som vi kan presentera på fler scener, då det saknas arrangörer i denna genre även i Halland. Bakgrund till Andersbergsprojektet Kulturverket har tillsammans med Kulturförvaltningen haft konserter på Andersberg i syfte att erbjuda kultur för invånarna sedan 20xx. Dessa blev serien Musik på Orientpizzan på en restaurang på Linehed för att locka andersbergare att lämna Abg, senare ännu närmare till centrum. Men även en svensk publik hittade dit, det lär vara första integrerade offentliga konserten i Halmstad! Det blev så småningom för trångt och i brist på lämplig lokal närmre stan valde vi att flytta tillbaka till Andersberg 2013. Den svenska publiken följde med tillbaka! Från 2013 är detta ett projekt för vilket Kulturverket söker bidrag. Verksamheten utvecklas hela tiden: -Nya publikgrupper har tillkommit. -Aktiv hand i hand har servering och fungerar fantastiskt bra. De tillför både god fika och positiv attityd, väldigt lätta att ha att göra med. Vi använder dem även utanför Andersberg, på t ex Kulturnatten i vårt mångkulturtält. Dessutom: -Musikerna försöker hinna spela för barn på skoltid, och barnen hjälper till med marknadsföring, de delar ut flyers åt mig och tar med sig familjen på konsert. Det är svårt att nå ut med information till folk. Musikerna får en mindre summa för att spela för barnen, av Kulturverkets statliga pott för barnkultur och ett bidrag från kulturkonsulent Ulrika Andersson samt lunch av skolan. Barnen tycker det är spännande med dessa besök och sitter och pratar med musikerna som delar upp sig vid olika bord. Verksamheten har nu flera mål. 1) erbjuda kultur för dem som inte gärna lämnar Andersberg 2) integration – blanda invandrarpublik med svensk publik. 3) samarbete med skolan för att barnen skall få höra musik, aktiveras och hjälpa till med marknadsföring. 4) andra effekter Med den pott vi har för barnkultur försöker vi stötta bl a Halmstads Stadsbibliotek. Här har vi nytta av våra musiker på Abg. Säsongen efter att ett band mött barnen på Abg försöker vi ha bandet på 89 10 Ansökan om projektbidrag till Världens Musik på Andersberg 2015 ”Hela bibblan dansar och sjunger”, på lördagar före februari- och novemberlov. Barnkulturbibliotekarien tyckte sig märka att fler barn från Andersberg kom på den sista konserten. Vi vill gärna försöka fortsätta på detta viset, om vi kan överlåta ansvaret för konserterna på medarrangören. Vi har hört att den ansvariga eventuellt tvingas lämna över ansvaret till unga arbetslösa, vilket inte känns bra. En erfaren arrangör är medveten på ett helt annat sätt och kan visa en omsorg som skapar trygghet för musikerna. Om musikerna mår bra och är nöjda så har man vunnit mycket i längden: bra förhandlingsläge, deras kontakter som vi är beroende av för att finna nya musiker. (Kulturverket har aldrig använt bidrag till att åka till festivaler och mässor, vi har förlitat oss på personliga kontakter, internet.) Kulturverket är beroende av sitt goda renommé. Konserterna är roliga och samarbetet på Andersberg blir bara bättre och bättre. Vi lär oss hela tiden, vilken dag som är bäst, vilken klockslag, period, repertoar. Vi försöker hitta nya vägar för marknadsföring, barnkonserterna är väldigt viktiga i detta sammanhang, föreningarna, föreningsbryggan, Medborgarservice. Nu senast bad Serbiska föreningen mig att sprida info om deras jubileumsfest och bjuda in svenskar. ”Vi vill blanda som du, Kajsa!” De blev intervjuade i radion, och det kom en del svenskar. Många invandrare lever ett anonymt liv, det är skönt att känna att man blir sedd. Det är svårt att dra andersbergare från Andersberg. Tills vidare har vi lämnat den idén. Men man kan integrera människor genom att istället få svenskar till Andersberg och på det viset lyfta området. I Botkyrka lär man ha satsat på kultur och resultatet har blivit att stockholmare flyttar till området i så hög grad att de låga bostadspriserna börjat gå upp. Planering och tidsplan: Under vår och höst görs vardera två konserter, sammanlagt alltså fyra. Genre: Vi försöker ha olika invandrargruppers musik och annan världsmusik. Hittills har vi haft afghansk, kurdisk, olika slags balkansk, chilensk, argentinsk, haitisk, d v s musik från olika delar av världen, med betoning på medryckande svängig musik. Det kommer folk ända från Steninge för att få dansa till denna typ av musik, dans har blivit något många vill delta i så vi söker den typen av band. På Orientpizzan var grupperna små, på Andersberg behövs större band, vilket innebär en ökad kostnad för gage. Vi måste ta musiker som kommer längre ifrån, kostnader för resor och mer övernattning kommer att behövas. Kulturverket försöker sluta med privat övernattning, d v s hemma hos oss, det är för tungt, framför allt när det är fler än två personer, vi har bara ett badrum. Budget 2015: gager för musiker resor producent arvode ljudteknik, ljus lokal, logi Summa: 70000 10000 24000 10000 6000 120000 Kajsa Bacos, ordf www.kulturverket.se [email protected] 035 30045 90 10 Ansökan om projektbidrag till Världens Musik på Andersberg 2015 91 10 Rapport om Världens Musik på Andersberg festsalen 2014 Allmänt Konsertverksamheten på Andersberg är oftast rolig och lyckad. Aktiv hand i hand sköter bakning och fikaförsäljning, en bra mysfaktor. Ahih drivs av väldigt smidiga och positiva personer, de sköter allt perfekt, helt utan min medverkan. Skönt! När det har varit riktigt medryckande har några av damerna bakom disken dansat med på sina platser, det ser väldigt kul ut. Det känns viktigt att också en svensk publik hittat dit. Integrationsidén Det verkar som om alla nu tycker integrationsidén är positiv. Inför serbiska föreningens 40 års jubileumsfest kontaktades jag av styrelsen: ”Kan du bjuda in dina svenska vänner, vi vill som du, blanda alla.” Mat och musik är bästa integrationssmörjmedlet! Marknadsföring Ibland lyckas vi i samverkan med Ulrika Andersson få till en konsert för skolbarnen på dagtid, något som både barnen och musikerna uppskattar. Jag brukar försöka besöka skolan och dela ut flyers som barnen hjälper mig att sprida. Får barnen konsert är de motiverade att sprida info i grannarnas brevlådor. Jag har en känsla av att detta hjälper. Sist provade jag att prata med barn och lärare som vanligt, dela ut affisch och flyers men också att affischera skolans ingångar på bägge sidor. Det skall jag prova igen. Jag gör ett litet utskick till mina ännu så länge rätt fåtaliga Andersbergs mailadresser. När jag bett om adresser har man inte vågat skriva på, men det var fler som skrev på min lista sist jag provade, så det försöker jag igen. Dragan, Föreningsbryggan m fl är en stor hjälp. Det är fortfarande väldigt vårt att få till en större affischering på Andersberg, kiosken, Medborgarservice anslagstavla i kaféet och i fönstret. Biblioteket brukar inte ha plats. Inför den sista konserten provade vi direktreklam för specifikt Andersberg. Det är möjligt att det är att skjuta över målet, det hävdar några av mina bollplank därute, men vi ville inte ta en risk eftersom konserten innan varit knepig. Publiksiffrorna varierar väldigt i år: Mitt mål är 100, minst 80. Tango-88 konsert, 35 deltog i workshop före konsert, milonga efter konserten 40-50 tal Leche Burre 58 Tetra 30 Opa! 130 På tangokonserten kom folk ända från Malmö m fl kommuner. Kvällen höll på från 17-2130 i tre delar, danskurs, konsert, milonga dvs dans. Det fanns intresse från tangoföreningar och det var intressant att prova samverkan med dem. Lärare och vana tangodansörer var generösa med provdans, oavsett kön, ålder. En äldre dam dansade med ung stilig man, en äldre man dansade med vacker ung flicka, en tjockis med en smalis. Själv fick jag prova med en dam i pensionsåldern, en kvinna i yngre medelådern, en ung man, en mittemellan man osv. Man upplevde verkligen att det var tangon som var det centrala. Det tyckte jag var fint, att de som kunde verkligen ville dela med sig över alla gränser, inte bara etnisk. Ingen jantelag, med att någon är för gammal, tjock eller ful för att få dansa. Vid vissa konserter kommer barnen jag träffat på skolan med föräldrar. Tangomusikerna hade spelat för barnen som fick dansa fritt kom på kvällen för att dansa igen och föräldrarna såg att det var pardans på golvet, såg de förbryllade ut och gick. Lite främmande för arabiska invandrare med pardans. Leche Burres konsert upprepades från året innan på stor begäran från publiken som var 110 gången innan. Därför var siffran 58 något förvånande. Det var den 10 maj och ett helt strålande 92 10 väder så många var utomhus, jag har ett minne av att en ung flicka pratade om att vara på stranden. Jag skall försöka ha konsert i april istället. Ibland är salen inte ledig, och i april försvinner två veckor p g a påsklov. (Från utvärderingen 2013 - LecheBurre, att latinamerikanskt band från Göteborg gjorde stormsuccé. Enligt Dragan på Medborgarservice så var denna konsert och Pappazzums de bästa vi haft. Dessa båda grupper har en otroligt varm och generös attityd och det påverkar publiken som med liv och lust deltar i den spontana dans som utbröt. Publiken mycket nöjd. Musikerna skapade en otroligt varm stämning.) Tetras konsert var publikmässigt en besvikelse fast de som kom var nöjda. Vi skulle haft en ”röjig” svängig grupp Pedram Shalais ensemble, men han avbokade med kort varsel p g a ett dödsfall, så jag var glad att jag hittade en grupp som kunde klämma in en konsert. För den statliga rapporten måste vi tänka på att ge utrymme för kvinnliga musiker som är underrepresenterade. Till lärarnas stora besvikelse kunde vi tyvärr vi inte få till en skolkonsert, vilket säkert hade hjälpt upp siffrorna. Tetra består av tre svenskor och en grekinna, musiken var väldigt blandad, men framförandet kändes ganska ”skandinaviskt”. Varför svek publiken? Repertoaren? Eller att marknadsföringen blev försenad p g a avbokningen och att det tog tid att hitta en grupp i genren? Att vi inte hann med skolkonsert? Att det var kvinnor? Att tre var svenskor? Att man blev förvirrad av att det stått Pedram Shalai först och sedan Tetra? När Opa kom var det fullt! 130 om man inte räknar Dragan, medhjälpare, fikapersonal. Då var det nästan 140. Jag var lite orolig för datumet, men slutet av november funkade fint. Konserten resulterade i förslag på en kurs i grekisk dans, helt informellt. Eventuellt på Kulturverket eller Andersberg, för kvinnor som bjuder in arabiska kvinnor som ännu bor på förläggning och som inte vågar dansa inför män. Eller en danskväll för alla. Det får vi se. Vi har kontakt med ideellt arbetande flyktingguider som också hade tajt med sig arabiska familjer, ganska blyga och försiktiga. OPAs konsert övertygade oss om att det är bara till att fortsätta jobba vidare på samma sätt, malörer som avbokning, väder annat kan man inte råda över. Man måste måste också våga prova nytt och se hur det går. Kommentarer från publik: OPA! grekisk folkmusik Hej Kajsa Tack själv, dina arrangemang är all5d proffsiga, trevliga, ja nästan gemytliga och med go< gung. Duk5ga musiker med bra scennärvaro o då hann vi tyvärr bara vara med en 5mma eBersom vi skulle vidare på fest. Kan tänka a< andra halvan blev ännu svängigare med mycket dans. Alltså, jä<efint o bra på alla sä<. Kändes ibland som man var i Grekland. Ja tack skicka antal besök på alla fyra föreställningarna så snart du kan. Kramkram Med vänlig hälsning Lena Ljungberg Kulturhandläggare, Kulturavdelningen/Kulturstöd Tack - underbar Opa kväll härmed anmäler jag mig till grekisk dans. Christina Grill Hej Kajsa! Tack för en fantas5sk kväll i Andersberg med OPA!. Det var mycket dans och musik. Kram//Narine Gabrielyan Hej Kajsa, Jag hade bjudit in många av mina guider och deras flyktingvänner, många var från Pensionat Frösakull flyktingförläggning. Det var jätte bra med försäljningen och tack igen! Yen Rane, Aktiv hand i hand Angående Tetra på Andersberg oktober 2014 Hej Tack får senaste konserten. De var underbara, de sprider fred. Araqsya, bosatt på Andersberg 93 10 Programinfo OPA! - Lördag den 29 november kl 16.00 OPA! är ett Malmöbaserat band bestående av fyra musiker som spelar grekisk musik. Repertoaren består av stilen rebetiko, den grekiska bluesen, men även en mängd folkkära melodier i andra stilar, som sjungs i Grekland än idag. OPA! framför dessutom egenkomponerade sånger med svenska sångtexter. På konserterna ges målande beskrivningar vad musiken handlar om för att anpassa sångerna till en svensk publik. Sedan starten 2007 har OPA! spelat på festivaler och andra evenemang. Gruppen har även representerat Malmös kulturliv vid internationella konferenser. 2012 medverkade OPA! i Melodifestivalen med sången Allting blir bra igen. Hemsida: www.opaband.com Fri entré Varmt välkomna! Aktiv hand i hand säljar fika Sprid gärna detta mail till era vänner! TETRA Fredag den 3 oktober kl 19.00 Stark vokalkvartett med många grenar och rötter. OBS! tidigare utannonserat Pedram Shahlai Ensemble ersätts med TETRA TETRA består av fyra sångerskor från Göteborg med samma lust att dela sånger med varandra. Alla har de mångårig erfarenhet av att sjunga musik från olika folkmusikaliska traditioner. Möt arabisk och grekisk ornamenterad sångstil, Haitipuls och nordiskt gung. Allt i TETRA:s egna arrangemang, som bygger på rytmiska vokalkomp, olika röstklanger och slagverk. TETRA reser, leker och dansar med sina röster i världens sångtraditioner. Resultatet får en alldeles egen Tetranyans, med trummor, stämmor, improvisation och dans. 94 10 Följ med in i TETRA:s magiska musikvärld, där vackra instrument och sånger på språk från olika väderstreck möts. "Hos oss är kaffet alltid på! Taket har flugit av och Einstein dansar med Gud. Ihopljugna sanningar, ultrahöga djup, sprakande färger, depression, fantasi och verklighet. Ingenting går fel som inte kan bli rätt, med vårt magiska TETRA-recept." Leche Burre Lördag 10 maj kl 16 Fikaförsäljning FRI ENTRÉ Fjolårets succé med Leche Burre upprepas på begäran av så många att det ej går att nonchalera! Energi, humor, ”latinflow” med andra generationens chilenare och deras medmusikanter, som med sin glöd skulle kunna väcka liv i en isskulptur. Jorge Alcaide: Cuatro, gitarr, triple, m.m. Luchano Muñoz: Saxofon, charango, flöjt, sång. Jeronimo Valdés: Sång, wiro, cuatro, m.m. Patho Gálves: Bas, sång, m.m. Nilla Lindholm: Dragspel Jorge Garcia: Slagverk www.lecheburre 95 10 Fredag 7 mars kl 19 konsert och milonga med Orquesta de CARLOS QUILICI TANGO FRÅN ARGENTINA! Försäljning av Empanadas och fika FRI ENTRÉ Nybörjarkurs i tango kl 18-1845 Orquesta de CARLOS QUILICI Tango Tipical Orchestra bildades 2010 på Music School of National University of Rosario, Argentina av Carlos Quilici, bandoneónist, tonsättare, arrangör och professor på ovannämnda musikhögskola, med stor erfarenhet även internationellt. Orkesterns spel präglas av rytmisk styrka och respekt för de ursprungliga melodilinjerna. Repertoaren består av traditionell klassisk tango och Quilicis egna kompositioner, som visar på musikalisk originalitet, men grundar sig på äkta tango. Orkestern spelar både konsertant på teatrar och på milongas där dansen är huvudsyftet. OBS! För dig som inte kan komma på fredag, spelar orkestern torsdag 6 mars på Falkenbergs bibliotek kl 12 och Hylte Folkbibliotek kl 18.30. Carlos Quilici, Ignacio Claramonte, Carlos Becu: Bandoneone Briseida Alejo Ortega, María Bice Gambandé, Luisa Torres : Violin Marina Giandoménico: Alt-violin, Cecilia Zabala: Kontrabas Sofía Cardi Bofil: Piano Leonel Capitano: Sång www.taurastango.com.ar https://www.youtube.com/channel/UCtqdKZQbfs8j6BLxZ36vZfQ skrivet av Kajsa Bacos Kulturverket 7 dec 2014 96 11 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-05-27 KN § 66 KN 2013/0270 Motion - Uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh Beslut Kulturnämnden beslutar att bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Ärendet Ärendet har väckts via en motion daterad 2013-09-02 till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kulturnämnden yttrade sig 2013-11-06 över motionen om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kulturnämnden lyfte i sitt yttrande att vid namngivning av offentliga platser bör namn med anknytning till Halmstad användas, vilket kulturnämnden menade att Anna Lindh inte har. Därför föreslog kulturnämnden att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-18 att ärendet (KS 2013/0943) skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstaganden till motionen. Kulturnämnden kan fatta beslut i ärendet under förutsättning att ärendet KN 2014/0208 "Regler för namngivning av offentliga platser" antas. Kulturnämnden står fast vid tidigare beslut om att avslå motionen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab. Tjänsteskrivelse daterad den 6 maj 2014 samt yttrande daterat den 7 maj 2014 bifogas ärendet. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att, efter omprövning av tidigare ställningstagande till motionen och ändring av regler för namngivning, att stå fast vid beslut att avslå motionen. 97 11 Yrkanden Lena Ekman (M) yrkar att ärendet bordläggs till ett kommande sammanträde. Beslutsgång Kulturnämndens ordförande (M) ställer proposition på yrkandet och finner att kulturnämnden beslutar bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Vid protokollet Marie Järnliden Justerat 2014-06-04 Ordförande Justerare Lena Ekman Richard Kompass 98 11 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-05-06 Diarienummer: KN 2013/0270 Version: 2,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 71 78 Svar på återremiss - Motion - Uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att, efter omprövning av tidigare ställningstagande till motionen och ändring av regler för namngivning, att stå fast vid beslut att avslå motionen. Sammanfattning Ärendet har väckts via en motion daterad 2013-09-02 till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kulturnämnden yttrade 2013-11-06 över motionen om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park eller Anna Lindh. Kulturnämnden lyfte i sitt yttrande att vid namngivning av offentliga platser bör namn med anknytning till Halmstad användas, vilket kulturnämnden menade att Anna Lindh inte har. Därför föreslog kulturnämnden att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-18 att ärendet (KS 2013/0493) skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden har tagit beslut (KN 2014/0208) om regler för namngivning, där det framgår att undantag från reglerna kan göras när särskilda skäl föreligger. Kulturnämnden har omprövat tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden står fast vid tidigare beslut om att avslå motionen. 1 99 11 Ärendet Uppdrag Ärendet har väckts via en motion daterad 2013-09-02 till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Motionen remitterades till byggnadsnämnden, kulturnämnden och räddningsnämnden. Kulturnämnden yttrade 2013-11-06 över motionen om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park eller Anna Lindh. Kulturnämnden lyfte i yttrandet att vid namngivning av offentliga platser bör namn med anknytning till Halmstad användas, vilket kulturnämnden menade att Anna Lindh inte har. Därför föreslog kulturnämnden att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-18 (KS 2013/0493) att ärendet skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstagande till motionen. Bakgrund Enligt reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, § 102, med senaste ändring 20 december 2011, § 142, ligger det inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Ärendet KS 2013/0493, om motionen att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh, återremitterades till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk så att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger. Analys, förslag och motivering Regler hur namngivning sker har setts över och skrivits ner i samråd med berörda förvaltningar. Kulturnämnden har tagit beslut enligt KN 2014/0208 om regler för namngivning, där det framgår att undantag från reglerna kan göras när särskilda skäl föreligger. Kulturnämnden har omprövat tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden står fast vid beslut att avslå motionen. Konsekvenser Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att uppkalla en plats efter Anna Lindh, men enligt kulturnämndens reglemente är det kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser, inte kommunfullmäktiges. 2 100 11 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Svar på återremiss (dnr KS 2013/0493) För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 3 101 11 1(1) Yttrande 2014-05-07 Diarienummer: KN 2013/0270 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 71 78 Svar på återremiss (dnr KS 2013/0493) Ärendet har väckts via en motion daterad 2013-09-02 till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), där det yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-18 att ärendet KS 2013/0493 skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstagande till motionen. Utifrån reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, § 102, med senaste ändring 20 december 2011, § 142, kan vi utläsa att det ligger inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Kulturnämnden har enligt KN 2014/0208 tagit beslut om nya regler för namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Av reglerna framgår det nu att det är möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger. Kulturnämnden har omprövat tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden står fast vid beslut att avslå motionen. För kulturnämnden Lena Ekman Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 1 102 11 .-:,a ~~ Socialdemokraterna ~ HA ~MSTADS KOMrvfUN Kom munstyrr~Jsa n rJlAMTJDSPARTIEl 2013 -09- o3 Motion om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh I år är det 1O år sedan Sveriges utrikeminister A nna Lindh gick bort. Anna Lind h var en respekterad och om tyckt po litiker vars röst vann internationell genklang. Länder, städer, ambassader med flera har genom åren valt att hedra Anna Lindhs minne genom att uppkalla o ffentliga platser efter henne. Detta har exempelvis gjorts i l\Ialmö där kommunen har givit en central plats i staden namnet "A nna Lindhs plats". Som ett led i att hedra Anna Lindh borde också en offentlig plats i Halmstad få bära A nna Lindhs namn och följ aktligen hedra hennes ljusa rninne. Tidigare har diskussioner förts om det krävs att en person haft koppling till Halmstad fö r att en o ffentlig plats ska namnges efter den personen. Vi tror att det vore olyckligt om en namngivning efter Anna Lindh skulle falla på grund av detta. Anna Lindh rycktes bort mitt i sin demokratiska gärning och hedraodet av Anna Lindh är en symbolhandling som alla demokrater borde ställa sig bakom, runt om i Sverige. Genom att hedra A nna Lindh på detta sätt hade Halmstad symboliskt markerat sin tro på demokrati och öppenhet. Vi yrkar därfö r att kommu nfullmäktige i Halms tad beslutar att: • En o ffentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, ska uppkallas efter Anna Lindh. Halmstad den 2 september 2013, l a~ (!>J~~mmunfullmäktige 103 11 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-09-24 KN § 99 KN 2014/0208 Namngivning av offentliga platser i Halmstads kommun Beslut Kulturnämnden beslutar att fastställa regler för namngivning av allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker i Halmstads kommun, i enlighet med bilaga 1. Ärendet Ärendet har väckts via en motion daterad 2013-09-02 till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh. Enligt reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, § 102 med senaste ändring 20 december 2011, § 142, ligger det inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Kulturnämnden yttrade sig över motionen 2013-11-27 § 111. Ärendet KS 2013/0493 KF § 6, motionen att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh, återremitterades till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk så att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger. Regler hur namngivning sker har setts över och ett förslag har skrivits ner av kulturförvaltningens stab i samråd med berörda tjänstemän inom byggnadskontoret och räddningstjänsten. Förvaltningens förslag till regler för namngivning ser ut enligt följande: - - Kulturnämnden är den som enligt reglementet fattar beslut om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker i Halmstads kommun. Vid handläggning av namngivningsärenden ska Kulturmiljölag (1988:950) beaktas. Vid namngivning av allmänna platser efter personer, gäller principen att dessa inte namnges för att hedra någon nu levande person. För att bli hedrad, bör personen i fråga ha varit en känd person i stadens historia och varit bortgången i minst 10 år. Namn ska vara enkelt att uttala och uppfattas, för att underlätta t.ex. vid utryckning. Undantag från dessa regler kan i särskilda fall göras. 104 11 - Undantag från dessa regler får inte användas som ett verktyg för att kontrollera, rista in och förtingliga kulturella och/eller politiska ideologier eller andra personliga ambitioner. Kulturnämnden beslutade 2014-05-27 § 65 att bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Ärendets beredning KN yttrade sig över motionen 2013-11-27 § 111 KF återremitterade ärendet 2014-02-18 § 6 Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab, i samråd med berörda tjänstemän inom byggnadskontoret och räddningstjänsten. Kulturnämnden beslutade 2014-05-27 § 65 att bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Yrkanden Lena Ekman (M) yrkar att till förvaltningens förslag till regler för namngivning, bilaga 1 föreslå följande ändringar enligt Femklöverns förslag: I punkt 3 föreslår Femklövern tidsgränsen 25 år istället för 10 år. Punkterna 5 och 6 utgår och ersätts med följande skrivning: - Undantag från dessa regler kan göras: I särskilda fall kan en person utan lokal anknytning komma ifråga att ge sitt namn åt gata eller annan offentlig plats i kommunen. Personen ska i dokumenterad form gjort värdefulla insatser för Sverige och inte anses representera något politiskt eller annat särintresse. Eva-Marie Paulsson (S) yrkar att sammanträdet ajourneras. Ajournering Kulturnämnden beslutar att ajournera sammanträdet. Yrkanden Eva-Marie Paulsson (S) yrkar att punkterna 5 och 6 i förvaltningens förslag till regler för namngivning ersätts med följande förslag: - I undantagsfall kan person utan anknytning till Halmstad få ge sitt namn åt gata eller annan offentlig plats i Halmstad. Personen ska då ha lämnat ett minnesvärt bidrag till svenskt samhällsliv, och ha en bred förankring i medborgarnas medvetande. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på de båda yrkade förslagen till regler för namngivning och finner att kulturnämnden beslutar enligt Lena Ekmans (M) och Femklöverns förslag. Votering begärs Följande voteringsproposition godkänns: Den som stödjer Lena Ekmans (M) och Femklöverns yrkande röstar ja och den som stödjer Eva-Marie Paulssons (S) yrkande röstar nej. 105 11 Omröstningsresultat Med 5 ja röster, Lena Ekman (M), Jane Thorell (M), Dan Öjvind Gasstorp (C), Tommy Lundkvist (FP) och Nils Werner (MP) mot 4 nej röster Eva-Marie Paulsson (S), Bertil Nilsson (S), Richard Kompass (S) och Carina Rosshed Renkert (V), beslutar kulturnämnden enligt Lena Ekmans (M) och Femklöverns förslag till regler för namngivning. Reservation Eva-Marie Paulsson (S) och hela socialdemokratiska gruppen samt Carina Rosshed Renkert (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Vid protokollet Marie Järnliden Justerat 2014-10-02 Ordförande Justerare Lena Ekman Eva-Marie Paulsson 106 11 1(1) Bilaga nr 1 2014-09-25 Diarienummer: KN 2014/0208 Version: 4,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Kulturförvaltningen E-post: [email protected] Telefon: 035 – 13 71 78 Regler för namngivning av offentliga platser i Halmstads kommun Enligt reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, § 102, med senaste ändring 20 december 2011, § 142, ligger det inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Vid handläggning av namngivningsärenden gäller följande regler: Kulturnämnden är den som enligt reglementet fattar beslut om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker i Halmstads kommun. Vid handläggning av namngivningsärenden ska Kulturmiljölag (1988:950) beaktas. Vid namngivning av allmänna platser efter personer, gäller principen att dessa inte namnges för att hedra någon nu levande person. För att bli hedrad, bör personen i fråga ha varit en känd person i kommunens historia och varit bortgången i minst 25 år. Namn ska vara enkelt att uttala och uppfattas, för att underlätta t ex vid utryckning. Undantag från dessa regler kan göras: I särskilda fall kan en person utan lokal anknytning komma ifråga att ge sitt namn åt gata eller annan offentlig plats i kommunen. Personen ska i dokumenterad form gjort värdefulla insatser för Sverige och inte anses representera något politiskt eller annat särintresse. 1 107 12 108 12 Vart är vi på väg? 2015 drar BUS-dagarna till fantastiska västkusten, närmare bestämt till Uddevalla - hjärtat i Bohuslän. Staden omges av ett unikt landskap av skärgård utanför och fjordarna närmast. Fjäll, skogar och kala klippor upplevs på nära avstånd. Den vackra strandpromenaden är ett måste att avnjuta när man besöker Uddevalla! Konferenshotellet Bohusgården är den exakta platsen för 2015 års konferens. Årets tema är ”Vart är vi på väg?”. Ett tema som känns högaktuellt med tanke på allt som är på gång. Vi tar i år upp aktuell forskning och nya rön inom vårt område, och fokuserar på trender och tendenser som påverkar vår yrkesroll som budget- och skuldrådgivare. Programmet i detalj är inte klart ännu, men det kommer som vanligt att vara fyllt av intressanta föreläsningar, diskussioner och nyheter. BUS-föreningen firar 20-årsjubileum, vilket kommer att märkas under årets utbildningsdagar. För att redan nu komma igång med firandet erbjuder vi i år en prissänkt konferensavgift - ett jubileumspris på 2 995 kr ex moms. Bohusgården och Uddevalla ger en lugn och avkopplande inramning för vår konferens och vi kan se fram emot engagerande och roliga dagar tillsammans. Du kan redan nu anmäla dig till konferensen, mer praktisk information hittar du här nedan. Vi hoppas att vi möts på Bohusgården 23 - 24 april 2015! Varmt välkommen! Styrelsen BUS-föreningen Praktisk information inför BUS-dagarna 2015 Konferensen Anmälan Utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivare äger rum på Bohusgården 23 - 24 april 2015. Deltagare Konferensen vänder sig till budget- och skuldrådgivare, chefer och politiker i kommunerna. Konferensen vänder sig även till rikspolitiker, organisationsföreträdare och myndigheter. Kostnader (exkl moms) Konferensavgift inkl boende i enkelrum 4 570 kr Konferensavgift inkl boende i dubbelrum 3 845 kr Konferensavgift exkl boende 2 995 kr Avbokning Vid avbokning senare än 20 februari 2015 debiteras en avgift på 75% av konferensavgiften. Vid avbokning senare än 1 april debiteras 100% av konferensavgiften. Övrigt Arrangörerna reserverar sig mot eventuella ändringar. På Bohusgården finns 220 rum (500 bäddar). När rummen tar slut kan vi endast erbjuda konferensplats, vilket innebär att du får ordna boende på egen hand. Det är alltså ”först till kvarn” som gäller. Observera att det finns möjlighet att dela rum om så önskas. Arrangör: Anmälan görs på www.busforeningen.se. Sista anmälningsdag är 20 februari 2015. För frågor gällande din anmälan kontakta Bokningsbolaget på 08-506 285 00 alt [email protected], kontaktperson är Anna Kilström. Upplysningar Ytterligare information lämnas av: Ingvor Fahlén, ordf 070-299 16 82 Karin Källén, region Väst 0521-72 24 60 Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst i samarbete med 109 13 1(1) Anmälningsärende 2015-01-05 Diarienummer: KN 2015/0016 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration- och stöd E-post: [email protected] Telefon: 035-13 70 04 Anmälningsärenden - KN 2015-01-28 Ärendet 1. Brev från Halmstads Orkesterförening ang. upplösning av föreningen, KN 2014/0243 2. Val av ombud i Halmstads Teaterförenings representantskap, KS 2014/0239, KN 2014/0004. 3. Beslut om stöd till Energi- och klimatrådgivning, Halmstads kommun, KN 2014/0338. 4. Tema Kultur: Slutrapport och beslut, KS 2014/0448, KN 2014/0340. 5. Region Halland – Överenskommelse om Mjellby Konstmuseum som centrum för surrealistisk konst och regional arena för kulturverksamhet, KN 2014/0352. 6. Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad – Avslutning med konkretiseringar, KS 2014/0418, KN 2014/0358. 7. Protokollsutdrag KS § 367 – Beslut – Tillgänglighetsmiljonen 2014, KS 2014/0034, KN 2014/0120. 8. Protokollsutdrag KS § 227 – Beslut – Utdelning ur stiftelsen Spritbolagets gåvofond 2014-10-01, KS 2014/0445, KN 2014/0356. 9. Förslag till Hallands Museiförenings diplom för god byggnadsvård, KN 2014/0309. 1 110 13 111 13 112 13 113 13 114 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-11-25 KS § 405 KS 2014/0239 Val av ombud i Halmstad Teaterförenings representantskap Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Håkan Ramsén (FP), Bertil Nilsson (S) samt Elisabeth Wetoft Petersson (KD) till ombud i Halmstads Teaterförenings representantskap för mandatperioden 2015-2018. Ärendet Kommunstyrelsen har att utse tre ombud till Halmstads Teaterförenings representantskap för mandatperioden 2015-2018. _______ Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2014-11-27 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 115 13 116 13 117 13 118 13 119 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-11-25 KS § 360 KS 2014/0448 Tema Kultur : Slutrapport och beslut Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan. 2. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet. 3. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen. 4. Kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor. 5. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget 2016-2018. Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2012 att årligen arbeta tematiskt. Under 2014 valdes ”Morgondagens kultur” som tematiskt arbetsområde. Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Halmstads position som kulturkommun idag är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun. Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen 2014. För att ta klivet från ”bättre” till ”främsta” är det viktigt att det finns en acceptans och en utarbetad strategi/plan för de fyra parametrarna nedan, samt grundförståelse för kultur. Inom det tematiska arbetet har fyra parametrar tagits fram i analysen med slutsatser samt kommunövergripande handlingsplan. Fem förslag till beslut har arbetats fram, som baseras på slutsatserna. 120 13 Parametrarna är: - Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/Kulturstråk - Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn - Parameter 3: Kulturens roll för destinationen - Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning - Kommunövergripande handlingsprogram för kultur Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-11-11, § 207. Stadskontoret, utvecklingsavdelningen, har handlagt ärendet. Analysens slutsatser ligger som grund för stadskontorets fem förslag till beslut. Kommunstyrelsen vid sju tillfällen under temaåret arbetat med Morgondagens kultur. Kulturförvaltningen har medverkat i arbetet av att genomföra temaåret samt varit med att ta fram slutrapport. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram direktiv till ett kommunövergripande handlingsprogram för kultur. Yrkande Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag med undantag av - att beslutspunkt 5 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget 2016-2018. Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ." - att beslutspunkt 3 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen." Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive utskottets förslag och finner ordförandens (M) förslag antaget. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag. _______ 121 13 Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2014-11-27 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 122 13 Kommunstyrelsens tematiska arbete 2014 Morgondagens Kultur Version 2.0 KS 2014/0448 123 STADSKONTORET 13 STADSKONTORET Innehållsförteckning 1 Sammanfattning .............................................................................................................. 3 2 Inledning .......................................................................................................................... 4 Bakgrund och syfte ............................................................................................................... 4 3 Kultur och kultur i Halmstad ........................................................................................... 6 Grundförutsättningar ............................................................................................................. 6 Vad är kultur? ....................................................................................................................... 6 Halmstad som en landets främsta kulturkommuner .............................................................. 6 4 Analys och slutsatser för parametrar samt handlingsprogram ................................... 7 Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/Kulturstråk .......................................................... 7 Slutsats: Kulturstråk och samhällsbyggnad........................................................................ 8 Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn......................................................................... 9 Slutsats: Kreativa och kulturella sektorn .......................................................................... 10 Parameter 3: Kulturens roll för destinationen ...................................................................... 11 Slutsats: Kulturens roll för destinationen .......................................................................... 11 Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning ....................................................... 12 Slutsats: Kulturens roll för Social sammanhållning........................................................... 12 Kommunövergripande handlingsprogram för kultur ............................................................. 13 5 Summering av temaårets sammankomster ................................................................. 15 Tillfälle 1: Kultur - svårt att fånga, men ack så viktigt ........................................................... 15 Tillfälle 2: Den kulturella kartan ........................................................................................... 18 Tillfälle 3: Kulturens roll för Halmstads utveckling ............................................................... 19 Tillfälle 4: Kulturella och kreativa sektorn ............................................................................ 20 Tillfälle 5: Kulturens betydelse för den hållbara staden ....................................................... 22 Tillfälle 6: Halmstad som en av landets främsta kulturkommuner ........................................ 24 Tillfälle 7: Final med slutdiskussion ..................................................................................... 26 Bilagor Bilaga 2-1 Den kulturella kartan av David Karlsson Bilaga 3-1 Kulturens roll för staden av Elisabeth Lundgren Bilaga 4-1 Kreativa sektorn av Tobias Nilsen Bilaga 4-2 Gungor och karuseller KKN Nielsen Stenström Sidan 2 av 29 124 13 STADSKONTORET 1 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2012 att årligen arbeta tematiskt. Under 2014 valdes ”Morgondagens kultur” som tematiskt arbetsområde. Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Halmstads position som kulturkommun idag är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun. Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen 2014. Inom det tematiska arbetet har fyra parametrar analyserats fram tillsammans med slutsatser. För att ta klivet från den ”bättre” till ”främsta” kulturkommunen är det viktigt att det finns en acceptans och ett utarbetat kommunövergripande handlingsprogram för kultur som inbegriper de fyra parametrarna. Parametrarna med slutsatser är: Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/Kulturstråk Slutsatser KS uppdrar ST att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan Inom ramen för Kulturstråk Nissan, utred Halmstads Teater som ett kulturhus KS uppdrar SBH att utarbeta modell för att beakta kultur i samhällsbyggnadsprocessen Utreda hur det offentliga anslaget för offentlig konst kan stärkas I samhällsbyggnadsprocessen involvera näringslivet i konsten och kulturens betydelse, exempelvis genom att inspirera och utbilda byggherrar Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn Slutsatser Utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor ska en workshop genomföras med KS, KN, HNAB m.fl. Därefter beslutas om eventuella åtgärder. Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Slutsatser Utveckla kulturevenemang som har potential och kvalitet att utgöra reseanledningar Utreda anslagen för offentlig konst (se också kultur och samhällsbyggnad) Stärka konstinstitutionerna som besöksmål Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Slutsatser Prioritera förutsättningar för att barn och unga ska ges möjlighet till eget skapande och att uppleva kultur Främja åtgärder för vidgat deltagande i kulturlivet I direktiv för kommunövergripande kulturstrategi (handlingsprogram för kultur) särskilt uppmärksamma kulturens betydelse för social sammanhållning och integration. Sidan 3 av 29 125 13 STADSKONTORET 2 Inledning Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen beslutade 2012 att arbeta tematiskt, dvs. att i sitt strategiska arbete årsvis fokusera på ett valt ämnesområde. Under 2013 fokuserade kommunstyrelsen på det tematiska området ”Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad”. Under 2014 valdes ”Morgondagens kultur” vilket denna rapport rör. Syftet med rapporten är att ge en helhetsbild och analys med slutsatser av det tematiska arbetsåret. Avslutningsvis återges en summering av de sju tillfällena då kommunstyrelsen arbetade tematiskt. Morgondagens kultur Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Första delen av året ägnades till stor del att bygga upp en grundläggande kunskapsmassa inom temat. Ett av de sju tillfällena var en två dagar lång studieresa till Malmö. Hösten övergick att i form av workshop och diskussion utveckla tankarna om vilken roll kultur ska spela i den långsiktiga utvecklingen av Halmstad. En roll som överskrider flera gränser mellan förvaltningar och bolag. Under temaåret har flera frågeställningar bearbetats. En övergripande frågeställning har varit: Hur ska Halmstad bli en av landets främsta kulturkommuner med stöd av en nyskapande kulturpolitik? Rapportens analys utgår från frågeställningen: Kan kultur bidra till utveckling av hela kommunen, stärka Halmstads attraktionskraft och öka människors delaktighet, inflytande och välbefinnande? Särskilt är fokus på kultur och samhällsplanering, kulturella och kreativa sektorn, kulturens roll för besöksnäringen och kulturens roll för social sammanhållning. Avslutningsvis förs ett resonemang kring vad en kommunövergripande kulturstrategi kan tillföra och exempel på hur en sådan kan arbetas fram. Tillfällen som gavs under året 1. Kultur – svårt att fånga, men ack så viktigt 2. Den kulturella kartan 3. Kulturens roll för Halmstads utveckling 4. Kulturella och kreativa sektorn 5. Kulturens betydelse för den hållbara staden 6. Halmstad som en av landets främsta kulturkommuner 7. Final med slutdiskussion Övergripande slutsats Det fokuserade arbetet har gett kommunstyrelsen en ökad gemensam kunskap, gemensamt språk samt bättre förutsättningar för kommande strategiska ansatser/beslut Sidan 4 av 29 126 13 STADSKONTORET Läsanvisning Rapporten inleds med ett avsnitt om analys och slutsatser. Dessa varvas utifrån fyra parametrar. Dokumentet återger därefter i korthet innehållet vid de sju tillfällena. I rapporten ges hänvisningar till bilagor. Dessa bilagor är de bildspel som har getts vid de olika momenten. Sidan 5 av 29 127 13 STADSKONTORET 3 Kultur och kultur i Halmstad Grundförutsättningar I en analys av kulturens betydelse är det viktigt att det finns en förståelse för kulturens egenvärde dvs. kulturens värde för sin egen skull, inte som verktyg för något annat. Grundläggande för kulturen är också yttrandefrihet, konstnärlig frihet och varje människas rätt till kultur. I FN:s deklaration för mänskliga rättigheter fastslås: Artikel 22: Var och en rätt till de kulturella rättigheter som krävs för hävdande av människovärde och utveckling av personlighet förverkligas. Artikel 27: Var och en rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv (---). Rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskap, litterära och konstnärliga verk han eller hon är upphovsman till. Vad är kultur? Kulturbegreppet är mångtydigt. Det används för att beskriva normer och värderingar och det används som samlingsnamn för konstens olika uttryck som exempelvis bildkonst, teater, musik, litteratur och film. I dag är kulturbegreppet i omdaning, allt fler bejakar ett vidgat kulturbegrepp med flera dimensioner: Estetiska (egenvärde) Sociologiska (demokrati, deltagarkultur, bildning och lärande) Materiella och immateriella (kulturarv, identitet) Utifrån det vidgade och breda kulturbegreppet får också kulturen en ny roll i samhället, här talas exempelvis om kulturdriven ekonomi, kultur för attraktivitet och innovation, kultur för social hållbar utveckling, värderingsförändringar etc. Kulturpolitik blir med ett brett kulturbegrepp något som berör flera politikområden, så kallad aspektpolitik där kulturen används för att uppnå mål inom andra samhällsområden. För att nå hålbarhet krävs att konstpolitik adderas till kulturpolitiken. Halmstad som en landets främsta kulturkommuner Halmstads position som kulturkommun är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun (7 av 10). Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen 2014. För att ta klivet från ”bättre” till ”främsta” är det viktigt att det finns en acceptans och en utarbetad strategi/plan för de fyra parametrarna nedan, samt för grundförutsättningarna ovan. Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/Kulturstråk Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Plus: Ett kommunövergripande handlingsprogram för kultur Sidan 6 av 29 128 13 STADSKONTORET 4 Analys och slutsatser för parametrar samt handlingsprogram Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/Kulturstråk Varför kultur och stadsplanering/samhällsbyggnad Internationella studier visar att egenskaper som präglar attraktiva städer är graden av urbanisering, invånarnas engagemang, invånarnas sociala nätverk, stadens hälsoprofil, graden av tolerans/mångfald och stadens kultur. Bland dessa faktorer har kulturen en särställning då kultur utöver att vara en positiv kraft i sig dessutom påverkar samtliga övriga faktorer i positiv riktning. På senare år har ett rikt och spännande kulturliv lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelar en stad kan tillskansa sig. Med större utbud och fler skapande individer i befolkningen ökar en stads möjlighet att växa och locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor och i deras spår investeringar och nya företag. Här förutsätts också att det finns en kulturell infrastruktur, att exempelvis befintliga byggnader kan användas för nya verksamhetsområden som hör samman med kulturell och kreativ produktion. Konkret handlar det om att tänka nytt vad gäller användningen av stadens rum och öppna nya sociala och gemensamma rum och arenor för kultur, utbildning och fritidsområden. Arenor där både spontana och organiserade aktiviteter kan stärka en kulturbaserad utveckling, Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. En stad med ett intressant kulturutbud, en stadsmiljö med byggnader som sticker ut, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till. I Halmstad är den offentliga konsten särskilt viktig i samhällsplaneringen. Detta dels utifrån kommunfullmäktiges beslut om att konsten ska ha en framträdande position med målet att kommunen ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Dels utifrån konstens möjlighet att vitalisera stadsbilden, skapa identitet och ryktbarhet. Ett aktivt kulturliv innebär mer liv och rörelse på stadens gator och torg, mer kvälls och nattliv och ökat underlag för restaurangnäringen. Kulturyttringar tenderar också att flytta ut i de offentliga rummen, vilket ger en mer spännande stadsmiljö och puls. Förutom traditionella institutioner som museer, teatrar och biografer är det av betydelse att det finns många små platser för kultur. Idag kommer allt mer av mindre kulturella mötesplatser som ofta består av sammanslagna funktioner, så kallade hybrida rum. Kulturstråk – metod Genom att utgå från ett begränsat geografiskt område, där det finns kulturella institutioner, människor i rörelse, utvecklingsbehov samt ett etablerat synsätt kring stråk – kan en metod utvecklas kring hur kulturen kan samverka tillsammans med stadsplaneringen. I arbetet med Morgondagens kultur i KS föreslås att ett metodarbete påbörjas kring Kulturstråk Nissan. Här är det möjligt att samlas kring ett brett dialogarbete kring stråkets utmaningar och möjligheter. Här finns också utvecklingsbehov, dels kring Halmstads stadskärna, dels kring hamnområdet. Genom att låta kulturen ”gå före” kan möjligheter identifieras och testas för att konkret arbeta vidare med respektive del men också för att få erfarenhet för att utarbeta metoder för kultur och stadsplanering. Sidan 7 av 29 129 13 STADSKONTORET I ”Kultur 3,0. Konst, delaktighet, utveckling” av Pier Luigi Sacco, beskrivs bland annat hur staden Linz i Österrike förvandlats från ”stålstaden” till ”kulturstaden”. ”Detta har varit en långsiktig målsättning för staden som gradvis utvecklat en ambitiös kulturell infrastruktur – ”kulturkilometern”. Här finns laboratorium för experimentell forskning inom visuell konst, konserthall, rum för samtida kultur, två stora kulturevenemang; ett multimediaevenemang och en gatuteaterfestival (båda lockar över 100 000 besökare). I dag är staden värd för 20 olika festivaler. Staden har konsekvent försökt sammanbinda stadens kulturella infrastruktur istället för att utveckla nya spektakulära och kostsamma turistevenemang. Den kreativa interaktionen mellan lokal kulturtradition och toppmodern teknologi och mutimediautveckling har berikat hela stadens kulturutbud. Slutsats: Kulturstråk och samhällsbyggnad KS uppdrar ST att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan Inom ramen för Kulturstråk Nissan, utred Halmstads Teater som ett kulturhus KS uppdrar SBH att utarbeta modell för att beakta kultur i samhällsbyggnadsprocessen Utreda hur det offentliga anslaget för offentlig konst kan stärkas I samhällsbyggnadsprocessen involvera näringslivet i konsten och kulturens betydelse, exempelvis genom att inspirera och utbilda byggherrar Sidan 8 av 29 130 13 STADSKONTORET Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn Vad är den kulturella och kreativa sektorn Den kulturella och kreativa sektorn är en del i kulturens roll för en ekonomisk, social och hållbar samhällsutveckling. Genom att använda den kraft och möjlighet till kreativitet som kultur och ett aktivt kulturdeltagande kan generera, ökar möjligheten till tillväxt och ett mer differentierat näringsliv. Den kulturella och kreativa sektorn kan vara en ingång för nya former av entreprenörskap och den kan också stödja entreprenörskap inom andra sektorer av samhällsekonomin. En utmaning här är att förstå och analysera effekterna av såväl kulturpolitiska som näringspolitiska åtgärder. En förutsättning är ett fungerande samarbete mellan olika aktörer och mellan kultur-, näringslivs- och samhällsutvecklingspolitiken. Tillväxtverket definierar kulturdriven tillväxt som tillväxt som utgår från en kärna av självständigt kulturskapande, kring vilken olika andra kreativa företag byggs på i långa värdekedjor. Exempelvis skulle Sveriges stora modebransch inte finnas utan en kärna av designers och modeskapare och det är enskilda musikskapare som ger grund till affärsidéer för företag som exempelvis Spotify. Tillväxtverket räknar just nu med följande branschområden inom kulturella och kreativa näringar: Arkitektur Dataspel Design och formgivning Film Foto Konst Kulturarv Litteratur Media och marknadskommunikation Mode Musik Måltid Scenkonst Slöjd och hantverk Upplevelsebaserat lärande Området kulturella och kreativa näringar kallas också för den kulturella och kreativa sektorn. I det senare begreppet inkluderas vanligen även verksamheter som inte är vinstdrivande företag, som till exempel många kulturinstitutioner. För att möjliggöra för den kulturella och kreativa sektorn att växa och utvecklas krävs att det finns både bredd och spets i kulturlivet, möjlighet till en arbetsmarknad för konstnärer och kulturskapare och en kulturell infrastruktur och ett tillgängligt kulturliv. Bredd och spets i kulturlivet Säkra att det finns en bas med ett vidgat kulturdeltagande i ett brett kulturliv och att det finns en spets med professionella och möjlighet till talangutveckling. Det kulturella utbudet, som har sin bas i det lokala, måste också vara attraktivt för en större och mer specifikt, global publik. Sidan 9 av 29 131 13 STADSKONTORET Den sociala och kulturella miljön bör uppmuntra utveckling av begåvade och kreativa unga talanger som kan komma fram och ges möjlighet att visa upp sitt arbete och exponeras för talangscouter. En arbetsmarknad för kulturskapare Säkerställa rimliga levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter för konstnärer och kulturaktörer. Här är också viktigt att skapa förutsättningar för unga begåvade talanger att växa och få möjlighet att visa upp sitt arbete, liksom att ha möjlighet att attrahera externa talanger som kan bedriva och utveckla sina verksamheter på plats temporärt eller under kortare perioder. En kulturell infrastruktur En väl utbyggd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en förutsättning för ett rikt och aktivt kulturliv. Förutom traditionella institutioner som bibliotek, kulturhus, museer, teatrar och biografer är det också av betydelse att det finns många olika platser för kultur. För kulturskapare är även faktorer som billiga lokaler och inspirerande omgivning viktiga, både sett till attityder och fysisk miljö. Ett tillgängligt kulturliv Ett tillgängligt kulturliv handlar dels om att alla ska kunna delta i kulturlivet oavsett funktionsförmåga. Det handlar också om att alla ska känna sig välkomna oavsett vem man är eller var man kommer ifrån. Slutsats: Kreativa och kulturella sektorn Utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor ska en workshop genomföras med KS, KN, HNAB m.fl. Därefter beslutas om eventuella åtgärder. Sidan 10 av 29 132 13 STADSKONTORET Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Kopplingen mellan turism och kultur ökar. Kultur är viktigt för turismen då kultur skapar reseanledningar till en plats. Turismen är i sin tur viktig för att öka utbudet av olika aktiviteter. Turismen gör att underlaget blir större för olika former av kulturevenemang och deras möjligheter att överleva ökar. I Halmstad utgör konsten ett tydligt exempel på koppling kultur-turism. Mjellby konstmuseum har utvecklats till ett besöksmål som genererar stor uppmärksamhet i riksmedia, vilket också specifikt lockar besökare till Halmstad. Även konst i den offentliga miljön bidrar till att uppmärksamma en plats och locka besökare. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med drygt tre procent per år fram till 2030. Den avgöranade konkurrensfaktorn för att utveckla besöksmål består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft - i natur- och kulturmiljö, evenemang och värdskap i samspel med näringen. Det handlar om det genuina och det äkta, att bygga på det som finns och är angeläget också för invånarna på platsen. Här kan olika aktiviteter tillsammans stärka ett helhetserbjudande, exempelvis att offentligt finansierade kulturevenemang bidrar till att kommersiella aktörer inom turismen kan utveckla sina erbjudanden, erbjudanden som bygger på samarbeten med kulturlivet. I Halmstad finns redan uthålliga och livskraftiga kulturfestivaler att bygga vidare kring för att förstärka reseanledningar, exempelvis Gatuteaterfestivalen och Fyrverkerifestivalen. Slutsats: Kulturens roll för destinationen Utveckla kulturevenemang som har potential och kvalitet att utgöra reseanledningar Utreda anslagen för offentlig konst (se också kultur och samhällsbyggnad) Stärka konstinstitutionerna som besöksmål Sidan 11 av 29 133 13 STADSKONTORET Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Kulturen kan spela roll för social sammahållning och för människors upplevelse av verklig delaktighet. Polarisering och segregation med ökade skillnader mellan grupper med olika levnadsvillkor är mer och mer en realitet idag. I ett samhälle med ökad mångfald i befolkningen ökar också behovet av interkulturell förståelse och kunskap. Kulturella verksamheter kan vitalisera både demokratin och öka delaktigheten i samhällslivet. Exempel från Malmö med El Sistema (som ett sätt att förena barns musikintresse med integrationsarbete), med Kroksbäck, där man arbetade med muralmålningar med barn från två grannområden med olika sociala strukturer, eller Drömmarnas hus som har ambitionen att förändra världen med kultur. En av de främsta utmaningarna här är att skapa förutsättningar för barn och unga att uppleva kultur och att utöva kultur. En annan utmaning är att vidga deltagandet i kulturlivet, att Halmstads mångfald avspeglas både på scener och i publiken. Den ökade globaliseringen kan bidra till större gemenskaper men också till högre grad av åtskillnad mellan flera mindre gemenskaper. Här kan kulturen spela roll som kitt. Forskning visar att kulturellt deltagande kan ha betydande effekter för välbefinnande och förväntad livslängd. Efter närvaro/frånvaro av allvarliga sjukdomar är kulturellt deltagande den mest avgörande faktorn för den egna uppfattningen av välbefinnande. Kulturellt deltagande har därmed större effekt än variabler som inkomst, bostadsort, ålder, kön eller yrke. Det visar sig att effekten är särskilt stark för de allvarligt sjuka och för de äldre, där skillnaderna i psykologiskt välbefinnande mellan de med tillgång till kultur och de utan är mycket stor. Vissa kulturprojekt kan även nå betydande resultat för att exempelvis förebygga ungdomsbrottslighet, bidra till konfliktlösningar och öka intresset för vidareutbildningar. För den sociala sammanhållningen handlar det kulturella deltagandets indirekta effekter om att ett ökat deltagande ger nya redskap för individer och grupper att förstå och sätta ord på olika situationer och därmed ge möjligheter till ändrade beteenden och på samma gång upptäcka nya möjligheter till egen personlig utveckling. Ett aktivt deltagande i kulturlivet kan också betraktas som en särskild form av livslångt lärande, vilket är nödvändigt i utvecklingen mot ett kunskapssamhälle Slutsats: Kulturens roll för Social sammanhållning Prioritera förutsättningar för att barn och unga ska ges möjlighet till eget skapande och att uppleva kultur Främja åtgärder för vidgat deltagande i kulturlivet I direktiv för kommunövergripande kulturstrategi (handlingsprogram för kultur) särskilt uppmärksamma kulturens betydelse för social sammanhållning och integration. Sidan 12 av 29 134 13 STADSKONTORET Kommunövergripande handlingsprogram för kultur Handlingsprogram för kultur Kommunstyrelsen beslutade 2008-05-20, § 136 att ge Stadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till direktiv för arbetet med ett kulturpolitiskt handlingsprogram inklusive en biblioteksplan. I oktober samma år fastställdes utredningsdirektiv för Handlingsprogram för kultur. I juni 2010 togs ett omtag avseende handlingsprogrammet. Arbetet inleddes under 2009 sedan tidsplanen anpassats till den statliga kulturutredningen och till Region Hallands arbete med Kultur för ökad attraktivitet. I dokumentationen framkom svårigheter med hitta former för ett framåtsyftande och spänstigt handlingsprogram. En svårighet var utredningsdirektivets strikta avgränsningar. Kommunstyrelsen genomförde en kulturpolitisk diskussion, med Sven Nilsson som föreläsare. Syftet var att få ett perspektiv på hur man kan tänka annorlunda. Detta utifrån Sven Nilssons erfarenheter av utvecklingsarbete inom kultur- och biblioteksområdena, kulturpolitik och kreativitet och kulturens värdeskapande för det konstnärliga, det sociala och det ekonomiska. I september 2012 fastställde kommunfullmäktige riktlinjer för biblioteksverksamheten. Uppdraget att leverera ett förslag till Handlingsprogram för kultur är fortfarande inte genomfört. Utifrån de erfarenheter som det tematiska arbetet kring Morgondagens kultur gett bör kommunstyrelsen överväga om direktiven för ett kommunalt handlingsprogram för kultur bör ändras. Varför ett handlingsprogram för kultur i Halmstads kommun? En kulturstrategi/kulturplan för Halmstads kommun kan utgöra en plattform för konst, kultur och kulturpolitik i Halmstads kommun. Värdet av en strategi/plan handlar bland annat om: Synliggöra och profilera kulturen i Halmstads kommun Lyfta fram kulturens betydelse för samhällsutvecklingen Lyfta fram och belysa viktiga fokusområden för kulturen/kulturpolitiken, t.ex. för att Halmstad ska kunna bli regionalt nav Ta fram en struktur för en plattform för kultur i samverkan med halmstadborna, kulturlivet, kulturaktörerna, konstnärerna, destinationen och kommunen som organisation Att genomförandet sker i bred delaktighet Utveckla kulturevenemang som har potential och kvalitet att utgöra reseanledningar Stärka konstinstitutionerna som besöksmål. Prioritera förutsättningar för att barn och unga ska ges möjlighet till eget skapande och att uppleva kultur Främja åtgärder för vidgat deltagande i kulturlivet Särskilt uppmärksamma kulturens betydelse för social sammanhållning. Hur kan en kulturstrategi utarbetas? Exemplet Malmö: I Malmö beslutades hösten 2013 att två strategier ska tas fram, en övergripande strategi för Malmö stad och en fördjupad strategi för kulturnämndens ansvarsområde. I kulturnämndens delårsrapport 2 sägs: Våren 2014 beslutade kommunstyrelsen om Malmös nya kulturstrategi som utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Kulturstrategin gäller året 2014-2020. Sidan 13 av 29 135 13 STADSKONTORET Arbetet med att införa kulturstrategins intentioner är under utveckling. I fokus ligger delaktighet och deltagande med också handling och action. Tanken är att etablera en tydlig handlingsplan där det är klart vem som gör vad och när. Under 2013 och våren 2014 har kulturförvaltningen i Malmö arbetat med den fördjupade strategin med grund i dialoger. Sju tematiska dialoger har genomförts: Kulturens roll för stadens attraktivitet Kulturens roll för stadens hållbarhet Digitaliseringens nya roll för kulturlivet Nya sätt att samarbeta och samverka Ska kulturlivet vara demokratiskt? Kulturell och konstnärlig utveckling och förnyelse/Internationalisering Barn och ungas rätt till kultur Sex konstområdes specifika dialoger har genomförts: Scenkont och musik Bild och form Kulturarv Bibliotek och litteratur Film/rörlig bild Folkbildning och gräsrotskultur Dessutom har dialoger med unga malmöbor genomförts. Figur. The Participatory Museum av Nina Simon Sidan 14 av 29 136 13 STADSKONTORET 5 Summering av temaårets sammankomster Tillfälle 1: Kultur - svårt att fånga, men ack så viktigt Noteringar från första sessionen, 17 december 2013 Mötet i december 2013 innebar en introduktion till det tematiska arbetet under 2014. Syftet var att skapa en känsla för ämnet, samtala om vad kultur kan betyda och avslutningsvis en genomgång av vad det arbetet kommer att innehålla. I samband med det besöktes Dramalogen, som är ett utbildnings- och arbetsprojekt för unga konstnärer i Halmstad och bland annat har uppdrag i organisationers personalarbete. Vad är kultur? Höjer den kulturella pulsen i samhället Kultur kan vara farligt Kulturintresse kan vara en hobby - men också ett arbete Låt kulturen bli ett skapande verktyg för barn och ungas lärande i skolan Sidan 15 av 29 137 13 STADSKONTORET Deltagarna ombads att i ett par meningar reflektera över vad kultur är för dem. De här synpunkterna kom fram: Kultur är en väg till bättre kommunikation. Se kulturmöjligheterna bortom scenen. Låt kulturen bli ett skapande verktyg för barn och ungas lärande i skolan. Med kultur kan man stärka ungas utveckling på både individ- och gruppnivå. "Kultur från hjärtat". Höja den kulturella pulsen i samhället. Det saknas en motor som ser till alla generationer och inte bara en, och en motor som ser till människan som människa och inte som ett kön. Vi måste uppleva och reflektera mer tillsammans. Underhållning och kultur måste få samexistera utan inbördes värdering, ty fulkultur kan övergå i finkultur i takt med tiden om vi låter den gå. Kultur är mångfald, möten och upplevelser, men också något vi gör och skapar. Kulturarbetare är ett arbete och inte en hobby. Kulturintresse kan vara en hobby - men också ett arbete. Kultur frigör människor. Kultur kan vara farligt. Det allra viktigaste är att betona kulturens egenvärde. I samhällets kropp är kulturen det bultande hjärtat och underhållning blott en prydande ring. Likheten mellan kulturarbetare och politiker är slående. Helst skall båda jobba gratis. Likheten mellan kulturarbete och politik är slående. Det anses nödvändigt, men skall helst inte kosta något. Sidan 16 av 29 138 13 STADSKONTORET Kulturen kan vara ett verktyg, sett att åskådliggöra och belysa svåra frågor och på så sätt skapa integration. Detta kan kulturen göra genom att till exempel skapa mötesplatser. Pyramidens spets som är kulturnämnden måste omvandlas till en vattenspridare. För det är endast via kultur som vi kan göra det osynliga synligt. Vår julönskan är att 2014 skall bli ett år då kulturen skall synas och kännas, höras och göras i Halmstad. Precis som vi har idrottsarenor behöver vi fler kulturella och intellektuella arenor i Halmstad. Sidan 17 av 29 139 13 STADSKONTORET Tillfälle 2: Den kulturella kartan Noteringar från andra sessionen 7 januari. Bilagor Bilaga 2-1 Den kulturella kartan av David Karlsson David Karlsson, idéhistoriker, kulturskribent och en tid sekreterare i Kulturutredningen, målade upp en bred faktabaserad bild av kultur igår, idag och imorgon. Han hänvisade till Pier Luigi Sacco som menar att det finns ett samband mellan kulturutövande och innovation. Sverige ligger högt på båda listorna. I Sverige är den offentliga sektorns del av kulturutgifterna hög. I t ex Danmark och Norge bidrar det privata med nästan lika stor del som det offentliga. Kulturutgifter 2005. Miljarder David Karlsson beskrev 65 aktörer inom konst- och kulturområdet. Genom att berätta vad som fordras för att arrangera en poesiuppläsning illustrerade han det omfattande nät som krävs för att få till stånd ett sådant arrangemang. Det involverar stat, kommun, fackliga organisationer, civilsamhälle, folkbildning osv. I föreläsningen ställdes frågan hur morgondagens kultur kommer att te sig. Vi har gått från en tid med mecenater till offentligt kulturstöd, från kulturindustri och en sektor som leder till tillväxt och jobb, till framtidens kultur som innebär att kulturen genomsyrar vardagsliv och samhälle. Där är publiken medskapande och gränserna mellan de professionella och amatörerna suddas ut. Sidan 18 av 29 140 13 STADSKONTORET Tillfälle 3: Kulturens roll för Halmstads utveckling Noteringar från tredje sessionen, 4 mars. Bilagor Bilaga 3-1 Kulturens roll för staden av Elisabeth Lundgren Elisabeth Lundgren, kulturdirektör, Malmö, berättade om sin erfarenhet av kulturens roll för utvecklingen av platsen och staden. Hon satt också perspektiv på vad kulturens roll kan betyda för den större staden och den mindre. Hon har tidigare varit kulturchef i Borås. Hon presenterade också den kulturstrategi som precis skulle beslutas om i Malmö, för perioden 20142020. Elisabeth Lundgrens föreläsning utgick från frågorna: Vad gör en stad attraktiv? Vad skapar stolthet och identitet? Vad är kulturens roll i stadsutvecklingen och hur kan kulturförvaltningen i Malmö arbeta för att vara en del av utvecklingen. I Malmö har man länge arbetat aktivt med att få med kulturen tidigt i stadsplaneringen. Det gäller politikens olika beslutsnivåer och i kommunens interna processer och styrning. Noterades att en stor del av evenemangsbudgeten samt även utsmyckningsfrågor, belysning och ljussättning ligger på kommunens gatukontor. Det har historiska personella orsaker. Malmö har utvecklats från industristad till kunskapsstad. Utvecklingen från Kockums storhetstid genom de svåra åren och till lyftet som kunskapsstad är en berättelse som imponerar på de flesta. Nu profilerar man sig med ”Hållbart Malmö” och med profilfrågorna film, konst och design. De områden som Elisabeth Lundgren vill satsa på framöver är den kulturella infrastrukturen. Det innebär bland annat ökad tillgänglighet och att nå nya grupper, ökat stöd till det fria kulturlivet, en satsning på barn och unga samt att skapa mötesplatser och stråk. De framgångsfaktorer hon ser är att arbeta förvaltningsövergripande och att få en samsyn kring att kultur är en strategisk faktor för långsiktigt hållbara lösningar. Sidan 19 av 29 141 13 STADSKONTORET Tillfälle 4: Kulturella och kreativa sektorn Noteringar från fjärde sessionen 8 april Bilagor Bilaga 4-1 Kreativa sektorn av Tobias Nilsen Bilaga 4-2 Gungor och karuseller KKN Nielsen Stenstrom Vid detta tillfälle hade kommunen bjudit in två gäster som berättade om kulturella och kreativa näringar. Tobias Nielsén är civilekonom, förläggare och författare, och har skrivit omvärldsanalyser med fokus på kreativitet, kultur och förändrade konsumtionsmönster. Hedvig Jalhed är operasångerska. Med utgångspunkt från Halmstad driver hon företaget Operation Opera – Swedish experimental chamber opera. Nielsén betonade att det finns stor variation inom kulturnäringarna. Här finns både varu- och tjänsteproduktion, massproducerad lättkopierad kultur och unika verk. Man kan också skilja mellan företag med en konstnärlig respektive kommersiell affärsstrategi där vinsten står i fokus, i motsats till att den plöjs ner i verksamheten. Exempel som Tobias nämnde på de olika typerna var Bonniers bokförläggande kontra en enskild författare som Klas Östergren. Bonniers är ett kulturföretag som kommersialiserar andras kreativitet och skapande medan den enskilda författaren är ett egenföretag med andra drivkrafter. Strategierna för dessa olika kulturföretag kommer att se helt olika ut. En kommersiell strategi ställs mot en konstnärlig strategi. Deckare mot poesi som var det andra exemplet som Tobias tog upp. Men det ena kulturella kapitalet är nödvändigt för det ekonomiska. Vem visste att Pippi Långstrump skulle bli en så stor industri? Eller Lisbeth Salander? Eller Per Gessles roller i en världsomspännande musikindustri? Tobias Nielsén avslutade med några rekommendationer: Se den offentliga kulturens betydelse. Erkänn kulturföretagen. Identifiera nyckelföretagen. Samkör med turismstrategier. Se över tillgången till lokaler. Främja mötesplatser Hedvig Jalhed delgav och diskuterade sin berättelse och personliga erfarenheter om att verka i den kreativa sektorn, främst med utgångspunkt från Operation Opera. Hons reflekterade även över Halmstad som stad och möjligheterna att verka inom kulturella näringar i Halmstad Sidan 20 av 29 142 13 STADSKONTORET Vid detta kommunstyrelsemöte berättade också Kristina Blomquist och Lena Engström mer om Halmstads kulturella och kreativa karta, med kopplingar till föregående temamöte med Malmös kulturdirektör. Sidan 21 av 29 143 13 STADSKONTORET Tillfälle 5: Kulturens betydelse för den hållbara staden Noteringar från femte sessionen, Malmö 5-6 maj. Som femte del i kommunstyrelsen tema gjordes studiebesök i Malmö, i huvudsak en uppföljning på plats av vad Malmös kulturdirektör Elisabeth Lundgren berättat om vid den tredje sessionen. Besöksmål: Norra Sorgenfri är ett område i förvandling. Hur har man arbetat för att få med kulturen i detta? Och hur kan man leva på den kreativa näringen? Ett exempel är ateljéföreningen Cirkulationscentralen, där 24 konstnärer är verksamma. . Studiebesöket leddes av Elias Björn, en av konstnärerna i Cirkulationscentralen och Katarina Carlsson, utvecklingschef på kulturförvaltningen i Malmö. Kulturhuset Mazetti /El Sistema är chokladfabriken som blev kulturhus. Bland de många verksamheter som ryms i huset finns Malmö Kulturskola. Deras enhetschef Jalle Lorensson visade runt i huset och verksamhetsledaren Magnus Ekwall presenterade Kulturskolans projekt ”El Sistema”, ett musikaliskt samarbete med Malmö Symfoniorkester, Malmö Musikhögskola och barn i utsatta områden. Kroksbäck är ett socialt utsatt område på Väster där politiker, tjänstemän och boende är ovanligt intresserade av att arbeta med kultur. Nu utför elever från två skolor en kollektiv muralmålning under ledning av konstnären Björn Carnemalm från ateljéföreningen Cirkulationscentralen. Drömmarnas Hus är en verksamhet i Rosengårds herrgård som började 1990 och innehåller allsköns kultur som framförallt riktar sig till barn. Även sociala projekt och en hållbarhetsaspekt. Drömmarnas Hus är mångfaldigt prisbelönt. Besök på Stadshuset, där Ilmar Reepalu berättade om sin bild av Malmös förvandling från industristad till kunskapsstad. Sidan 22 av 29 144 13 STADSKONTORET I en workshop efter besöken drog deltagarna slutsatser som kan sammanfattas i följande punkter, grupperade i tre ämnen: Stadsbyggnad: Mer konkreta strategier Flöden och stråk Hållbarhet Kommunicera Bevara historia Samla bolag och förvaltningar i gemensamt projekt Stöd/satsa på besöksnäringen Integration: Skapa mötesplatser där människor som normalt inte möts gör det Kultur som attraherar de som inte bara bor på området Gör en djup omvärldsbevakning Ta bort det som tvingar isär människor Kultur för barn är nyckel för integration för hela familjen/vuxna Mötesplatser för barn (ex genom förskola/skola) Vill vi ha full integration? Synliggör olika kultur Utveckla HFABs roll Kreativa miljöer: Flöden av människor i det offentliga rummet. Åldersblandat Börja underifrån Öppna för förvaltningsöverskridande Våga risk, våga fel, våga göra om Pulsen: Turism, upplevelser, evenemang Behåll ruffiga byggnader, jobba successivt Skapa förutsättning – blir det en cykelverkstad, så blir det Sidan 23 av 29 145 13 STADSKONTORET Tillfälle 6: Halmstad som en av landets främsta kulturkommuner Noteringar från sjätte sessionen, Stadsbiblioteket 26 augusti. Efter information om bibliotekets verksamhet utgjordes mötet av en workshop med gruppdiskussioner på dessa ämnen: Sidan 24 av 29 146 13 STADSKONTORET Gruppdiskussionerna handlade mycket om ”berättelsen” om Halmstad, bilden av Halmstad som förmedlas och vad som ska ingå i den. Halmstad som konststad är ett exempel, men det behövs mer än så. En allmän åsikt i diskussionen var att Halmstad måste använda sin egen historia och kommunicera den. Berättelsen måste dock omfatta alla, gamla som nya Halmstadbor. Kultur har attraktionskraft och är bra både för Halmstadborna och lockar besökare. Kultur kan också ses som en näring som ger sysselsättning. Halmstad bör ha en bredd inom kulturutbudet. Stadens puls diskuterades och det fanns ingen bra definition på vad denna puls är, i alla fall är den inte synonym med ungdomsfestande i city och inte med tillfälliga jippon. Stadskärnan kan dock utvecklas ytterligare med butiker och kulturinslag som skapar puls. 700årsjubileet ansågs mycket lyckat, men kommunen bör inte vänta in nya stora aktiviteter utan börja med något småskaligt i någon ända. Den sociala sammanhållningen kan ses som kultur i sig. Här skall kommunen inte likrikta utan tillåta blandningar och mångfald. Skapa möten för många människor, skapa stolthet för hemstaden. Kulturen är ett verktyg för att bygga staden. Diskussionerna utmynnade i en vilja att plocka upp någon av alla punkter och idéer som framkommit under årets temamöten, och genomföra den utan att invänta ett helt paket i en samlad insats. Sidan 25 av 29 147 13 STADSKONTORET Tillfälle 7: Final med slutdiskussion Noteringar från sjunde sessionen, 7 oktober. Mötet var ett avslut på årets tematiska arbete. Utvecklingsavdelningen föredrog dagens ärenden, i huvudsak resonemang kring tre konkretiserade infallsfallvinklar: 1. Kulturstråk längs Nissan 2. Kreativa och kulturella sektorn/Besöksmål 3. Social sammanhållning Kulturstråk längs Nissan Under temaåret har kulturstråkens betydelse i en stad betonats flera gångar. För Halmstads del har ett stråk utmed Nissan identifierats. Kristina Blomquist berättade om befintliga och potentiella noder i det tänka kulturstråket. I kommunstyrelsens diskussion framfördes stöd för ett kulturstråk med Nissan som utgångspunkt, men också tankar om att all kulturell verksamhet i Halmstad inte kan koncentreras hit. Olika delar av kommunen bör bli levande mötesplatser. Särskilt Oskarström nämndes, att lokaler här bör tas till vara för kommande kulturella ändamål och att kulturstråk Nissan kan eller bör sträcka sig utanför stadskärnan uppströms Nissan, precis som nedströms med de kajer och magasin som finns där. Slottet är ett särskilt inslag i den kulturella planeringen av Halmstad. Här finns nya möjligheter för kommunen att agera, dels hur lokaler kan användas, dels hur infrastrukturslösningar kan få Sidan 26 av 29 148 13 STADSKONTORET Slottet att knytas ihop med övriga stadskärnan. Broar, tunnlar, särskilt breda övergångsställen nämndes som framtidstankar att fundera över. En annan synpunkt som fördes fram var att planeringen inte bara bör handla om befintliga eller kommande byggnader utan om innehållet, den verksamhet som kommunen vill ska bedrivas. Fanns också en vilja att beakta olika kulturyttringar, som musik, bild, teater, alternativ, etc. En majoritet tycktes föredra att bygga vidare på de noder som redan finns (muséet, biblioteket, kulturskolan, teatern, Nolltrefem). Det nämndes också att den marina miljön kring Nissan är ett kulturvärde i sig. Även Örjans vall nämndes som en del av kulturen i stråket. Att kultur finns för olika generationer ansågs viktigt Kulturskolan ansågs allmänt vara en viktig resurs. Och Teatern kan bli det i ökad grad om förvaltningar flyttar ut till förmån för annan, skapande verksamhet. Det var också tal om att öppna Tre Hjärtan och Nolltrefem för bredare åldersgrupper. Diskussion: Ett utredningsdirektiv skall tas fram, men diskussionen kan behöva föras vid ett par tillfällen till först. Det handlar om Nissan som kulturstråk, men utan avgränsning till centrala Halmstad, även uppströms till Oskarström och nedströms till Nissans utlopp i gamla hamnmiljöer. Detta kulturstråk bör också gynna city som kultur- och affärsmiljö. Kreativa och kulturella sektorn/Besöksmål Kultur som besöksmål är mycket aktuellt i den allmänna debatten just nu. Halmstad finns med i debatten på riksplanet, ofta tack vare Mjellbys utställningar. Kommunstyrelsen tänkte fritt kring detta, och konstaterade att man kanske måste tänka i nya banor framöver, att samordna tankarna i kommunstyrelsen, kulturförvaltningen och Destination Halmstad. Det påpekades att Malmö, som kommunstyrelsen gjort studiebesök i, satsat på ett fåtal veckor med extra hög aktivitet. Det kan vara lämplig väg för Halmstad också, kanske inte som Marinfestivalen, utan något annat. Det är positivt om evenemang upprepas i kommunen, lättare att marknadsföra och marknadsför sig i viss mån självt genom mun till mun och lokala ambassadörer, social medier etc. Gatuteaterfestivalen nämndes som en långsiktig satsning som etablerats på ett bra sätt. Nämndes också att någon annan form av kulturell festival, gärna inom musikområdet, skulle kunna sätta Halmstad ”på kartan”. Offentlig konst, museer och gallerier har också betydelse för Halmstad som besöksmål. Här kan kommunen tänka vidare, och kanske också påverka privata byggare att satsa på god offentlig konst. Sidan 27 av 29 149 13 STADSKONTORET Diskussion: Det kan bli aktuellt med planeringsdirektiv att alla förvaltningar ska bidra i dessa ansträngningar. Bör initieras en gemensam diskussion Kommunstyrelsen, Kulturförvaltningen, Destination Halmstad och Näringslivsbolaget. Sedan se vad som ska göras, inte med detaljstyrningar utan med målsättning. Bra med kartläggningen. Inte vänta på att sjösätta hela kulturpaket utan börja med något konkret. Sociala sammanhållningen Kultur är det människor i samhället utövar och producerar. Kommunens kulturaktiviteter kan målmedvetet bidra till integrering och ökad social gemenskap. Kommunstyrelsens diskussion i ämnet utgick från att det mångkulturella samhället påverkar kommunens verksamhet i många avseenden och troligen kommer att göra det i ökad grad i framtiden. För att underlätta integreringen i samhället kan kulturaktiviteter utformas så att de söker upp människorna snarare än tvärtom. Studieförbund och invandrarföreningar bedriver verksamhet som kan vara behjälpliga i kommunens ansträngningar. Halmstad har tidigare goda exempel på det, som t ex Kvartersteatern på Vallås. Kulturskolan pekades ut som en särskilt viktig aktör i detta avseende. Kulturskolan har direktiv för verksamheten, men i debatten vid temamötet kom följande synpunkter och idéer upp: - Kulturskolan bör samla ungdomar från olika håll, och så kommer föräldrarna dit ibland också och träffas. - Kulturskolan kan bli en integrerande kraft. Bör se över avgifterna, och lokaliseringen av Kulturskolans aktiviteter i olika delar av kommunen. - Få invandrarbarn är med i Kulturskolans aktiviteter. Här finns en potential till förändring. Det som görs måste få bestående värden. - Kulturskolan kanske skulle se över verksamheten, t ex vilka musikinstrument och typer av musik man erbjuder. - Nolltaxa kan KF besluta om man så vill. Även privata aktörers taxor kan påverkas, men inte utan att det kostar för kommunen. Sidan 28 av 29 150 13 STADSKONTORET Diskussion: Diskussionen mynnade ut i att kommunstyrelsen kommer att få återkomma till, och arbeta mycket med, konsekvenserna av invandringen till kommunen. Betoning gjordes att de åtgärder som kommunen gör i integrerande syfte skall ha bestående värden. Sidan 29 av 29 151 13 152 13 153 13 154 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-10-07 KS § 277 KS 2014/0418 Tematiskt arbete : Framtidens Näringsliv och arbete i Halmstad - Avslutning med konkretiseringar Beslut Kommunstyrelsen uppmanar kommunens nämnder och bolagsstyrelser att ta del av och förhålla sig till de nio konkretiseringarna från kommunstyrelsens tematiska arbete, "Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad" och redovisa sitt arbete i verksamhetsberättelsen för 2015. Ärendet Kommunstyrelsen arbetar tematiskt: ”Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad”. Detta tillfälle är en uppföljning av det temat och utgör den sista och avslutande gången. Kommunstyrelsen informeras och diskuterar följande ämnen vid detta tillfälle: · Tillståndslotsen – lägesrapportering med framtida utmaningar. · Förenkla helt enkelt – lägesrapportering med framtida utmaningar. · Konkretiseringar av konklusioner från Tema Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad. Kommunstyrelsen ställer sig bakom följande konkretiseringar: Konkretiseringar från Tema Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad Nedanstående konkretiseringar är framtagna i tjänsteorganisationen utefter de sju konklusionerna från Temaåret ”Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad”. Tillsammans bedöms dessa konkretiseringar skapa goda förutsättningar för att intentionerna som framarbetats i KS temaarbete skall kunna realiseras och ge avsedda effekter. 1. Höj planberedskap Höj planberedskap genom att förbereda för olika typer av näringsverksamheter mm, i syfte att möjliggöra proaktivt arbete och stå beredd när frågan kommer. Tag fram plan på hur höjd beredskap kan genomföras och använd Lotsens specialkunskaper i arbetet med att ta fram planberedskap. 2. Höj prioritering av resecentrum och förtätning i omgivningen. Prioritera resecentrum och förtäta avseende verksamheter och bostäder i dess omgivning. Ett utvecklat resecentrum spelar en viktig roll för Halmstad som regional nod. Prioritera arbetet med stadsförnyelsearbete för ”Tullkammarkajen”. 155 13 3. Prioritera engagemang i höghastighetsbana Viktigt för Halmstad i framtiden är att ha goda kopplingar till höghastighetsbana. Prioriterat engagemang är av stor betydelse för framtida näringsliv- och arbetsmarknadsutveckling. 4. Kommunalt engagemang för rese-kopplingar österut För Halmstads och södra Halland är den funktionella regionen österut av vikt. 5. Prioritera södra infarten Södra infarten är betydelsefull för logistiska flöden som är förutsättning utveckling av såväl näringsliv som arbete. 6. Utveckla genom dialog (unga) Utveckla samhället för framtiden med utökad dialog med unga invånare, ex bostadsutveckling och förutsättningar för verksamhetsutveckling vid resecentrum och Högskolan. 7. Öka utbudet för ungdomar Puls är dragkraft för människor att såväl besöka som att bosätta sig i staden. Unga ger puls. Öka utbudet för unga i kommunen. 8. Fortsätt med insatser som främjar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden; entreprenörskola, praktikplatser, sommarkraft mm Att öka ungdomars förutsättning att få arbetslivserfarenheter skapar bättre villkor för framtida arbete och för arbetsgivare att finna god arbetskraft. Bidrar även till att bekämpa utanförskap och psykisk ohälsa. 9. Kreativitet ska prägla Tänk kreativt för att finna vägen, istället för att säga direkt ”nej”. En kreativ och lösningsinriktad anda i organisationen skapar förutsättningar för att förverkliga nya idéer. Bejaka de kreativa och nyskapande idéerna. _______ Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2014-10-09 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 156 13 STADSKONTORET 2014-10-07 Följebrev för ärende KS 2014/0418 Konkretiseringar Tema Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad Kommunstyrelsen har under 2013 arbetat tematiskt med: ”Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad”. 25 februari 2014 godkände och mottog KS slutrapporten, KS 2013/0289 [20140225 KS§61]. Rapporten innehöll sju konklusionerna från det tematiska arbetet. Med dessa konklusioner som bakgrund arbetade stadskontoret, tillsammans med förvaltnings- och bolagschefer, fram nio konkretiseringar. 7 oktober tog kommunstyrelsen beslutet att: ”Kommunstyrelsen uppmanar kommunens nämnder och bolagsstyrelser att ta del av och förhålla sig till de nio konkretiseringarna från kommunstyrelsens tematiska arbete, "Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad" och redovisa sitt arbete i verksamhetsberättelsen för 2015.” Konkretiseringarna lyder: (Ingen inbördes prioritering) 1. Höj planberedskap Höj planberedskap genom att förbereda för olika typer av näringsverksamheter mm, i syfte att möjliggöra proaktivt arbete och stå beredd när frågan kommer. Tag fram plan på hur höjd beredskap kan genomföras och använd Lotsens specialkunskaper i arbetet med att ta fram planberedskap. 2. Höj prioritering av resecentrum och förtätning i omgivningen. Prioritera resecentrum och förtäta avseende verksamheter och bostäder i dess omgivning. Ett utvecklat resecentrum spelar en viktig roll för Halmstad som regional nod. Prioritera arbetet med stadsförnyelsearbete för ”Tullkammarkajen”. 3. Prioritera engagemang i höghastighetsbana Viktigt för Halmstad i framtiden är att ha goda kopplingar till höghastighetsbana. Prioriterat engagemang är av stor betydelse för framtida näringsliv- och arbetsmarknadsutveckling. 4. Kommunalt engagemang för rese-kopplingar österut För Halmstads och södra Halland är den funktionella regionen österut av vikt. 5. Prioritera södra infarten Södra infarten är betydelsefull för logistiska flöden som är förutsättning utveckling av såväl näringsliv som arbete. 157 13 STADSKONTORET 6. Utveckla genom dialog (unga) Utveckla samhället för framtiden med utökad dialog med unga invånare, ex bostadsutveckling och förutsättningar för verksamhetsutveckling vid resecentrum och Högskolan. 7. Öka utbudet för ungdomar Puls är dragkraft för människor att såväl besöka som att bosätta sig i staden. Unga ger puls. Öka utbudet för unga i kommunen. 8. Fortsätt med insatser som främjar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden; entreprenörskola, praktikplatser, sommarkraft mm Att öka ungdomars förutsättning att få arbetslivserfarenheter skapar bättre villkor för framtida arbete och för arbetsgivare att finna god arbetskraft. Bidrar även till att bekämpa utanförskap och psykisk ohälsa. 9. Kreativitet ska prägla Tänk kreativt för att finna vägen, istället för att säga direkt ”nej”. En kreativ och lösningsinriktad anda i organisationen skapar förutsättningar för att förverkliga nya idéer. Bejaka de kreativa och nyskapande idéerna. 158 13 Framtidens Näringsliv och arbete i Halmstad Kommunstyrelsens tematiska arbete 2013 Sammanställning med konklusioner KS 2013/0289 159 STADSKONTORET 13 STADSKONTORET Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................................. 3 1.1 1.2 1.3 Bakgrund och syfte ..................................................................................................................... 3 Konklusioner i korthet ................................................................................................................. 3 Läsanvisning ............................................................................................................................... 4 2 Konklusioner från tema Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad ...................................... 5 3 Strukturerna i Halmstad - Näringsliv och arbetsmarknad ............................................................ 8 4 Betydelsen av att arbeta med tillväxtområden och resilienta kommuner ................................. 10 5 Talangattraktion............................................................................................................................... 12 6 Dialogytor ......................................................................................................................................... 14 7 Halmstad i 8-miljonersstaden ........................................................................................................ 16 8 Stora företag i en global värld ........................................................................................................ 19 9 En stark arbetsmarknad för framtidens krav ................................................................................ 20 10 T-region Ett regionalt perspektiv .............................................................................................. 22 Bilagor Bilaga 01 - Tema NoA#1_Perspektiv på strategi och näringslivsstruktur Bilaga 02 - Tema NoA#2_Arbetsmarknadsstruktur Bilaga 03 - Tema NoA#2_Kunskapsunderlag Näringsliv Arbetsmarknad Planeringsdirektiv 2014-2016 Bilaga 04 - Tema NoA#2_Resilienta kommuner Bilaga 05 - Tema NoA#2_Tillväxtområden och Roller Region Halland Bilaga 06 - Tema NoA#3_Talangattraktion Bilaga 07 - Tema NoA#4_Hamburg Clusterpolitik Englisch Bilaga 08 - Tema NoA#4_Metropolitan Hamburg HMR Bilaga 09 - Tema NoA#4_Hamburg Innovation Contact Service Bilaga 10 - Tema NoA#4_Hamburg Chamber of Commerce Bilaga 11 - Tema NoA#4_Logistik Hamburg_Öresund Bilaga 12 - Tema NoA#4_Kontakter Hamburg Studieresa Bilaga 13 - Tema NoA#4_HafenCity_Hamburg Sidan 2 av 23 160 13 STADSKONTORET 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen beslutade att arbeta tematiskt 2013: ”Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad”. Arbetet genomfördes under sju tillfällen under året med hela kommunstyrelsen. Ett av tillfällena var en studieresa till Hamburg, ett tillfälle genomfördes som en större workshop med ett företag, övriga tillfällen genomfördes som möten med faktagenomgång och diskussion/workshops. Våren 2013 ägnades till stor del åt att bygga upp en grundläggande kunskapsmassa inom temat. Hösten och vintern övergick att i workshop och i diskussion dyka djupare i några utvalda ämnen. Vid avslutningen genomfördes en diskussion om Halmstad som en del i en funktionell region. Det fokuserade arbetet har för kommunstyrelsen gett en ökad gemensam kunskap, gemensamt språk samt bättre förutsättningar för kommande strategiska ansatser/beslut. Syftet med denna rapport är att ge en helhetsbild och sammanställning av det tematiska arbetsåret, samt att ge de viktigaste konklusionerna som det tematiska arbetet har gett. Tillfällende som gavs Historisk tillbakablick & Näringslivsstruktur Betydelse av tillväxtområde & Arbetsmarknadsstruktur Talangattraktion och Dialogytor Halmstad i 8-miljonersstaden Stora företag i en global värld En stark arbetsmarknad för framtida krav T-region 1.2 Konklusioner i korthet Konklusionerna återges i utförlig form i kapitel 2. 1. Genomgående kreativ handling 2. Mix av näringsliv & arbete ska vi värna om. Arbeta stödjande underifrån med tillväxtområden. 3. Omvärldskännedom är central. Ökad nära kontakt och dialog med lokala företag. Lokal förankring kan bli avgörande för Halmstads utveckling. 4. Utveckla egen gravitation österut, men vara medveten om orientering söderut. 5. Kompetensförsörjningen är avgörande - kommunen kan spela en viktig roll. Högskola och högre utbildning är betydelsefullt för tillväxt i området. 6. Livsplatsen är en viktig faktor för utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. 7. Ungdomarnas förutsättningar är avgörande för morgondagens kompetensförsörjning och arbetsmarknad. Kommunen som vägvisare Sidan 3 av 23 161 13 STADSKONTORET 1.3 Läsanvisning Rapporen inleds med konklusionerna från det tematiska arbetet. Dokumentet återger därefter i korthet innehållet vid de olika tillfällena. I rapporten ges hänvisningar till bilagor. Dessa bilagor är de bildspel som har getts vid de olika momenten. Hänvisning sker när det finns mer information att hämta än vad som återges i denna rapport. I rapporten finns insprängt uttalanden om det tematiska arbetet som arbetssätt. Dessa avviker genom gråa fält. ”Att ha tema för kommunstyrelsen möten är något jag velat ha sedan jag tillträdde som ordförande. Kommunstyrelsen har av tradition bara fattat beslut, och haft korta möten. Jag ville utveckla mötena, och numera har vi lite längre möten varannan gång. För 2013 bestämde vi att ha ett tema hela året – Framtidens näringsliv och arbetsmarknad i Halmstad. Det handlar om att öka våra kunskaper, se vad vi har för struktur på näringslivet i Halmstad. Våra personliga tankar om det kanske inte alltid stämmer med verkligheten. Till exempel har vi nu sett tydligt att utbildning och handel är stort i Halmstad, företagstjänster ganska litet. Kanske kan vi dra slutsatser av det, ska vi sträva efter att påverka den strukturen? Och de statliga myndigheterna med kontor i Halmstad – hur kan vi arbeta proaktivt och följa deras utveckling och framtidsplaner så att det gynnar Halmstad? Hur kan vi fortsätta att vara en attraktiv residensstad? Vi har också fått möjlighet att blicka bakåt i tiden hur Halmstads strategiska beslut fattats tidigare, t ex hur man beslöt att placera Slottsbron där den finns nu. Idag skulle vi kanske valt en annan placering. Besluten får man leva med länge. En större träff med ledningen för Getinge AB har också varit mycket värdefull. Där handlade det förstås mer om framtiden, den internationella arbetsgivarens villkor och hur man ser på oss i kommunen. Att träffa företrädare för nordtyska Hamburg var också viktigt för att ge oss perspektiv på Halmstad. Föreläsningar av forskare på Högskolan i Halmstad har också varit värdefulla. Så vi har fått perspektiv på Halmstad både i en historisk, internationellt och i regional kontext. Exakt vad det leder till är svårt att säga. Man kan inte riktigt mäta sådant. Men utöver att vi politiker i kommunstyrelsen fått mer kunskap så har det här arbetssättet också engagerat en del av förvaltningen och jag tror att det är viktigt att hela organisationen genomsyras av kunskapstänkandet. Det kommer att leva vidare oavsett hur kommunstyrelsen ser ut. Och utan att tjänstemännen arbetat fram det här, hade det antagligen aldrig blivit av för oss att vidareutbilda oss på det här sättet. I kommunstyrelsen har vi fått en diskussion som man sällan har annars. Det har fungerat bra, särskild när vi går från plenum till mindre grupper. Kombinationen tror jag är bäst. Och de partipolitiska diskussionerna har vi inte behövt ha under kunskapsinhämtningen. De kommer senare under genomförandefaserna. Alla ämnen passar inte för temaarbete. I frågor där man kan se en rimlig gemensam verksamhetsbild går det bättre. Här har det gått bra.. ” Carl Fredrik Graf (m), kommunstyrelsens ordförande Sidan 4 av 23 162 13 STADSKONTORET 2 Konklusioner från tema Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad Utifrån hela arbetet har sju konklusioner utvecklats utifrån genomförda diskussioner och workshop. Punkterna utgör förslag på konkret arbete för kommunstyrelsen. 1. Genomgående kreativ handling Framgångsfaktor för överlevnad och utveckling är innovation och kreativitet. Genomgående för vidare arbete och ansatser i det strategiska arbetet gäller att i möjligaste mån generellt göra saker på nya sätt, tänka utanför boxen och tänka kreativt. 2. Mix av näringsliv & arbete ska vi värna om. Arbeta stödjande underifrån med tillväxtområden. Halmstad har ett diversifierat näringsliv och arbetsmarknad. Det är en eftertraktad struktur för att skapa hållbarhet och resiliens. Halmstad ska inte peka ut särskilda tillväxtområden att utveckla, däremot vara vi lyhörda och stödjande för klusterbildningar och motsvarande. I det arbetet är vi aktiva med våra samverkansparter och aktörer, såväl internt som externt. Uppdra HNAB att aktivt fånga upp och stötta klusterbildningar. Säkerställa att nämnder och styrelser ger stöttning och samverkar. 3. Omvärldskännedom är central. Ökad nära kontakt och dialog med lokala företag. Lokal förankring kan bli avgörande för Halmstads utveckling. Strukturomvandlingen går allt snabbare varför ständig omvärldskännedom blir viktig. Kontakt med företag/företagare är centralt för att förstå, fånga upp behov samt visa närvaro från politiken. Kartläggning visar att kontakt/dialog mellan politik och näringsliv förekommer, men att den kan bli mer inflytelserik samt att återkoppling till kommunstyrelen kan bli mer systematisk. För viss typ av företagsbesök kan det vara strategiskt att tydligare adressera kommunstyrelsen. För flera av de etablerade betydande företagen finns inte ägare, styrelsesäte eller nyckelpersoner i Halmstad. Lokal förankring kan bli avgörande för framtida utveckling i Halmstad och förhindra flytt. Företagsbesök, adresserar kommunstyrelsen, med tydligt syfte och utarbetad agenda Systematisk återrapportering i kommunstyrelsen. Ge uppdrag att arbeta paketera informationsmaterial avsett för näringsliv /organisationer i syfte att förankra nyckelpersoner lokalt. Sidan 5 av 23 163 13 STADSKONTORET 4. Utveckla egen gravitation österut, men vara medveten om orientering söderut. Halmstad behöver utveckla egen dragningskraft då staden ligger långt från två tillväxtnoderna Göteborg/Olso och Malmö/Köpenhamn. Regionen österut (Entreprenörsregionen) är funktionellt för Halmstad att utveckla sig inom och skapa naturlig regional gravitation till Halmstad. Sverige är ett litet land i Nordeuropa, blickarna går söderut mot Centraleuropa varför det blir viktigt att vara medveten om orienteringen söderut. Tydligt ledarskap och engagemang i Entreprenörsregionen Ledande arbete i Region Halland gällande tillväxtfrågorna Bevaka och påverka arbetet med snabbanor i nord-sydlig riktning Kommunicera riktningarna i den egna organisationen Vid etableringsarbete - uppdra HNAB att särskilt synas och bearbeta område i och runt Entreprenörsregionen. Kommunstyrelsen (kommunråd) bjuder in andra Kommunstyrelsen (kommunråd) i närliggande kommuner och tala om tankar och samverkan. 5. Kompetensförsörjningen är avgörande - kommunen kan spela en viktig roll. Högskola och högre utbildning är betydelsefullt för tillväxt i området. Försörjningen av kompetens på flera nivåer är i en framtid avgörande för företag och organisationers överlevnad, utveckling, konkurrensförmåga. Det finns också med i intressebilden vid eventuell etablering i Halmstad. Kommunen spelar här en viktig roll bland flera aktörer. Som en del av kompetensförsörjningen är det viktigt att skapa underlättanden för pendlare (inkl talanger) så att det blir attraktivt att anställa personer som bor utanför Halmstad. Säkerställa god utveckling med Högskolan i Halmstad I översiktsplanen säkerställa att näringsliv och arbetsplatser kan utvecklas nära resecentrum och värna för god infrastruktur för pendling. Utveckla med UAN så att Halmstad blir en naturlig och tillförlitlig regional part för utbildningar i område utanför Halmstad på gymnasienivå och över. Sidan 6 av 23 164 13 STADSKONTORET 6. Livsplatsen är en viktig faktor för utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Såväl forskning som vittnesmål från näringslivsföreträdare säger att livsplatsen är av högre grad avgörande för näringslivsutveckling på en plats än arbetsplatserna i sig. I denna utveckling spelar kommunens agerande en stor roll. Flera delar i livsplats ingår såsom bostad, skola, kultur, utbud och tillgänglighet. Kultur och upplevelser året runt är en fråga som ofta kommer upp. Halmstads som livsplats är alltså en mycket tydlig fråga för framtidens näringsliv och arbete. Livsplatsen är också en tydlig fråga i resonemangen om talang – Den attraktiva kommunen! Säkerställa livsplatsen som näringslivsutvecklingsfråga i översiktsplanen Utreda möjligheten för en kommunövergripande central strategisk samordnare kultur och upplevelser, så att samtliga nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag får en tydlig gemensam horisont. 7. Ungdomarnas förutsättningar är avgörande för morgondagens kompetensförsörjning och arbetsmarknad. Kommunen som vägvisare Stukturen på morgondagens arbetsmarknad kommer att förändras omfattande. Ungdomarna måste bli anställningsbara där tidig etablering och tidiga arbetslivserfarenheter blir avgörande. Ökad samverkan med näringslivet är en nyckel för att lyckas med matchningsproblematiken. Det offentliga/kommunen kan ta större ansvar att ge ungdomar ett första jobb/arbetslivserfarenhet. Kommunen kan tydligare agera vägvisare, inspiratör för att tillskansa ungas tidiga arbetslivserfarenheter bland det övriga arbetslivet. Kommunstyrelsen efterlyser behov av att träffa ungdomar. Säkerställa aktiviteter som främjar samverkan mellan kommun/skola/näringsliv för matchning och tidiga arbetslivserfarenheter Kommunen tydligare kommunicera och inspirera om arbete med ungdomar kopplat tidiga arbetslivserfarenheter Kommunstyrelsen har dialog/workshop med ungdomar i syfte att öka kunskapen om ungdomars synsätt och utmaningar. Sidan 7 av 23 165 13 STADSKONTORET 3 Strukturerna i Halmstad - Näringsliv och arbetsmarknad Se bilagorna: Bilaga 01 - Tema NoA#1_Perspektiv på strategi och näringslivsstruktur Bilaga 02 - Tema NoA#2_Arbetsmarknadsstruktur Bilaga 03 - Tema NoA#2_Kunskapsunderlag Näringsliv Arbetsmarknad Planeringsdirektiv 2014-2016 Halmstad har en av Sveriges mest diversifierade kommuner avseende sammansättning av näringsliv. Det betyder att det finns en hög variation av branscher och det finns ingen särskild bransch som dominerar. Jämför Västra Götaland / Göteborg som är tung i fordonsbranschen. Det gör att den goda spridningen ger såväl Halmstad som Halland förmågan att vara uthållig över tid och effekterna vid konjunktursvängningar blir inte lika hög. Det är också en eftersläpning i svängningarna. Vid krisen 2008/09 klarade sig Halmstad och Halland förvånansvärt bra. Dominerande branscher i Halmstad är tillverkning, handel, utbildning och vård/omsorg. Handel och utbildning är högre jämfört med riket. Samma bild blir om antal anställda räknas. Framträdande är också offentlig förvaltning. Handel och kunskapsintensiv näring dominerar i centralorten, medan jord- och skogsbruk dominerar landsbygden. Svagare delar, relaterat rikssnitt, är kunskapskrävande branscher ofta inom tjänstebranscher. Små och medelstora företag förekommer till högre del än riket, medan enskilda utan anställda har en lägre frekvens. Nyföretagandet i Halmstad är lägre än riket, men högre än motsvarande regioner. Nettotillskottet av företag är positiv över åren, dock ses en avvikelse det senaste året. Över tid är det genomgående positivt tillskott om antal anställda i tillskjutande företag räknas. Sett till de större och betydande privata företagen, har över hälften av de sitt säte/ägande utomlands. Halmstad har ett positivt inpendlingsflöde. Profilen på pendlaren följer den typiske pendlaren: man, högre utbildad, högre avlönad och finns oftare i den privata sektorn. Medelinkomsten är något lägre och kvinnor tjänar minder än män. Högutbildade återfinns i större utsträckning i den offentliga sektorn där andelen kvinnor framträder starkast. Liksom övriga Sverige ger högre utbildning större chans till förvärvsarbete samt att det ger högre inkomst. Sammanfattande fakta om näringslivsstruktur i Halmstad Tillverkningsindustri, Handel, Utbildning och Vård/omsorg är dominerande branscher. Handel och Utbildning högre än riket Bygg, handel och tillverkningsindustri utgör 52% av antal anställda inom privat, hela kommunen. Avseende anställda i företag, domineras Halmstad av små företag. Högre än riket Avseende företag, 1-200 anställda högre än riket. 0 anställda (enskilda företag) är lägre än riket Handel och kunskapsintensiva företag dominerar i centralorten. Jordbruk / Skogsbruk dominerar på landsbygd. Av de 40 största arbetsgivarna är 65% privat. Av de 25 största privata företagen är 56% utlandsägda. Nyföretagande: lägre än riket, men högre än motsvarande regioner Tillskottet av företag är positiv över åren (avvikelse 2012) Sidan 8 av 23 166 13 STADSKONTORET Sammanfattande fakta om arbetsmarknadsstruktur i Halmstad Fyra största branscherna: Vård & omsorg, Handel, Tillverkning, Utbildning Halmstad är större än andra områden i Sverige på offentlig förvaltning, försvar och handel Halmstad är svagare än andra områden i Sverige på moderna tjänstebranscher Den vanlige pendlaren är en man, högre utbildad, högre avlönad och oftare i privat sektor än genomsnittet. Medelinkomsten är något lägre i Halmstad än i Halland i snitt och riket. Kvinnor i Halmstad tjänar 70% av männens lön Högre utbildning är inte beroende av individers bakgrund. För personer med utrikes bakgrund är andelen med lägre utbildning större. Högutbildade med mer än tre års utbildning finns i tre gånger så stor utsträckning i det offentliga än i det privata. Kvinnors andel är större. Personer med grundskoleutbildning har lägst andel förvärvsarbetande. Eftergymnasial utbildning ger högst medelinkomst. ” Det är bra att kommunstyrelsens arbete moderniseras och vidgas. Vi har en tradition av korta beslutande möten under tidigare mandatperioder, allt är redan diskuterat i andra sammanhang. Dessutom möts vi i en gammaldags sessionssal som inte uppmuntrar till samtal. Jag har föreslagit att kommunstyrelsen ska lämna den salen till förmån för något annat. Det är nödvändigt att vi jobbar under andra former ibland och lokalens utformning påverkar mer än vad man tror. I årets temaarbete har vi gjort det. Vi har kunnat mötas i Hamburg och i Getinge med företagsledningen där. Båda tillfällena var bra tillfällen att vidga vyerna. I tyskland var jag dock inte med själv. I Getinge fick vi lära oss hur internationella företag har lokala behov som man kanske inte alltid tänker på, t ex engelskspråkig förskola i kommunen för att möta behov från global personal. Jag tycker att jag själv har bra koll på näringslivets villkor, men det är bra att få sådana här inspel, för alla i kommunstyrelsen. Det är viktigt att vi vrider och vänder på kommunstyrelsen roll och ser saker mer övergripande än vanligt. Diskussionerna har varit bra. Vi vet ju alla att vi behöver ett starkt näringsliv i Halmstad, men kan tycka olika om hur man skapar förutsättningar för det. Under temat har vi inte känt oss partipolitiskt låsta i diskussionerna. Arbetsgången har varit bra och det hänger ju på tjänstemännen, att de håller i det på ett bra sätt. Det kan vara svårt att ta upp abstrakta saker på kommunstyrelsemötena, men jag tycker att det har fungerat. ” Suzanne Åkerlund (fp), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Sidan 9 av 23 167 13 STADSKONTORET 4 Betydelsen av att arbeta med tillväxtområden och resilienta kommuner Se bilagorna: Bilaga 04 - Tema NoA#2_Resilienta kommuner Bilaga 05 - Tema NoA#2_Tillväxtområden och Roller Region Halland Resiliens Resiliens kan enkelt definieras som: Hållbarhet i förhållande till strukturella förändringar, dvs förmågan att återhämta sig från förändringar och förmåga att förebereda inför förändringar i omvärlden. Det handlar om vilken förmåga, t ex en kommun, har att kunna motstå och reparera sig från påfrestningar för att ha förmågan att utveckla sig långsiktigt och stabilt. Att arbeta med resiliens görs genom att bygga scenarior; Identifiera drivkrafterna, Identifiera kritiska osäkerheter, Utveckla sannolika scenarier, Diskutera olika effekter och vägar att gå. Resiliens skapas genom: 1. Dialoger och nätverk för delaktighet - medborgare, företag & politik 2. Bejaka kreativitet och lärande med & om arbetsmarknad 3. Innovation, forskning & utbildning 4. Förberedelser genom att skapa scenarier Gäst: Mikael Jonasson, Högskolan i Halmstad Region Hallands arbete med tillväxt De förutsättningar som kännetecknar genomförandet av regional tillväxtpolitik är: Samverkan med andra mer eller mindre självständiga aktörer; Förmåga att driva och stödja utvecklingsprocesser där flera aktörer deltar. Regional tillväxtpolitik i allmänhet mäts utifrån kvantitativa indikatorer, exempelvis antal nya företag, ökad omsättning eller ökad sysselsättning. De utmaningar som finns för att skapa förutsättningar för god tillväxt är att: att kommunicera en samordnad förändring; Hur styrdokument bör formuleras; På vilket sätt kan den politiska processen utföras för att ge politiken en ökad legitimitet hos aktörer; Identifiera och förstå orsaksamband mellan aktiviteter och resultat / effekt Gäst: Jörgen Preuss, Region Halland Sidan 10 av 23 168 13 STADSKONTORET Kontenta av diskussionen Den sammanfattande huvudpunkten som följde efter genomgångarna var att det är problematiskt för Halmstads kommun att ta beslut om vilka tillväxtområden kommunen ska arbeta med och fokusera på. Arbete bör istället läggas vid att identifiera möjliga kluster i det operativa uppsökande arbetet. När sådant är identifierat ska kommunen vara med och stötta i möjligaste mån och vara stöttande med samverkanspartner, såväl internt som externt. ” Att varva korta beslutsmöten med längre diskussionsmöten är ett utmärk arbetssätt. Det var vi i oppositionen som föreslog att vi skulle ha arbetsmarknad och näringsliv som tema hela året. Det är ju frågor som ligger oss varmt om hjärtat. Det känns bra, och vi känner oss delaktiga i arbetet. Det har påverkat processen positivt. Det har blivit mycket kunskapsinhämtande tack vare tjänstemännen och studiebesök där vi träffat utomstående företag. Fantastiskt bra rent av. Men resten, det ger ju inga avtryck! För lite verkstad! Här finns mycket att göra i Halmstad för att förbättra situationen med alldeles för hög arbetslöshet och dålig folkhälsa. Det hjälper inte att kommunstyrelsen har ett temaår och bygger upp kunskap, det måste hända något också. Exempelvis skulle vi kunna skapa fler sociala företag. Vi borde samarbeta mer med arbetsförmedlingen i olika arbetsmarknadsprojekt. Det kommunala näringslivsbolagets arbete borde knytas bättre till kommunstyrelsens tema. Det är viktigt att vi samlar ihop oss nu summerar vad vi lärt oss och vad det ska leda till. Jag hoppas att vi fortsätter att arbeta med tema även i framtiden. Processen i sig är som sagt mycket bra, men det måste bli synliga resultat.. ” Anders Rosén (s), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Sidan 11 av 23 169 13 STADSKONTORET 5 Talangattraktion Se bilagorna: Bilaga 06 - Tema NoA#3_Talangattraktion Faktorer som beskriver och påverkar talangattraktion för en plats: Urbanisering, globalisering och större rörlighet ger ökad internationell konkurrens; Talanger som arbetskraft, entreprenörer eller utvecklare en tillväxtfaktor; Tjänster och kunskap andel av ekonomin växer; Att attrahera talanger blir en allt viktigare del av näringslivs- och arbetsmarknadsutvecklingen. Att hantera talanger innebär arbete med talangattraktion, talangutveckling och att behålla talangerna. För en kommun som arbetar med platsen innebär detta flera gånger arbete med livsmijön. En plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång. Stadens eller regionens tillväxt är minst lika beroende av kreativ arbetskraft och att platsen i sig är attraktiv. Tre nycklar för attraktivitet och tillväxt: Teknik -investeringar i forskning och utveckling, infrastruktur etc Tolerans – en inkluderande och öppen inställning till idéer, diversitet och kreativitet Talang - humankapital, utbildning Avgörande för platsens attraktion sammanfattas som : Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror; Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper; Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och dagis); Kvaliteten på infrastrukturen.(Edward Glaeser, Harvard, USA) En plats kvaliteter och styrkor beskrivs som; Stadens skönhet inklusive bland annat tillgång till parker, natur, utomhusaktiviteter, ren luft och rent vatten; Öppenhet och tolerans mot till exempel etniska minoriteter, immigranter, unga högutbildade, unga singlar, homosexuella och familjer med barn. (Prosperity Institute of Scandinavia) Modell för talangattraktion Modellen visar flödet för en plats utveckling med hänsyn till individer som talanger. Den traditionella tanken är att företag/näringar har utvecklat och attraherat talanger som gett utveckling, arbetstillfällen, skapat en lokal marknad som har gett förutsättningar för en god livplats och livsmiljö för talangerna. Studier visar att den moderna talangattraktionen tar sin ansats från den attraktiva livsplatsen som talangerna söker sig till och sedan utvecklar företag på platsen. Sidan 12 av 23 170 13 STADSKONTORET Några identifierade förutsättningar för Halmstad avseende talangattraktion Goda förutsättningar Läget i en tillväxtregion God livsmiljö Relativ storlek Urbana kvaliteter Innovativa miljöer God kunskapsbas ” Näringsliv och arbetsmarknad är ju väldigt viktiga frågor för oss socialdemokrater så det här är ett fokus som vi tycker är nödvändigt. Det är bra att arbeta med en viktig fråga under en längre tid så att man får kontinuitet i faktainhämtning och diskussion. Vi vill gärna att temaarbetet ska fortsätta, och från vår sida vill vi att temat ska vara detsamma en tid till. Det finns mycket kvar att göra. Som kommunråd deltar jag i många olika arrangemang och Att utveckla och beakta Tolerans Relativ litenhet Liten kunskapssektor Mätta och nöjda företag träffar många människor. Det finns olika sätt för oss att skaffa information och kunskap. Men här har vi fått väldigt god hjälp av kommunens egen organisation, till exempel med företagsmötet i Getinge som var mycket givande. Det var besöket i Hamburg också. Där fick vi perspektiv på oss själva, vi lärde oss att nordtyskarna kanske inte blickar så mycket åt vårt håll utan mer söderut. Men vi har jobbat för kort tid med det här för att man ska kunna se några resultat. Det handlar om politisk vilja. Det är politikens ansvar att plocka upp bollarna, att driva frågorna vidare till praktisk handling. Själva arbetsformen med en röd tråd i vårt arbete är jag klart positiv till. Tidigare har vi haft mer fragmentariska diskussioner där man kastat mellan stort och smått, en stunden sociala frågor, nästa stund hamnens utveckling osv. Bra att ha ett paket att ägna mer tid till. Jag tror att vi fortsätter så. ” Aida Hadzialic (s), kommunråd Sidan 13 av 23 171 13 STADSKONTORET 6 Dialogytor En översiktlig genomgång av hur kommunen möter företagen i kommunen. Identifierat är några forum och aktiviteter. Högt direkt deltagande mellan politiker och företag Forumet / aktiviteten möjliggör betydande kontakt mellan politiker och företrädare från företag Stora Företag – Träffar med större företag (15-20 st) där olika frågor avhandlas, 2 ggr/år Företagsbesök - Genomförs besök med kommunråd på företag. Några ggr/ år. Guldmorgon – Allomfattande aktivitet för företagare där politik bjuds in. Ingen riktad agenda för dialog, men möjlighet att träffas. Några ggr/år Tillväxtdagen – Allomfattande aktivitet för företagare där politik bjuds in. Ingen riktad agenda för dialog, men möjlighet att träffas. En ggr/år Aktörsaktiviteter – Aktiviteter som aktörer som tex SN, FR genomför där politik träffar företag. Hallandspromenad (förra veckan), Debatt, Dialog på företag (laholm). Förekommer sporadiskt. Aktörsträffar – Strukturerade träffar mellan aktörer som SN, FR där man avhandlar olika ämnen med politik kommunen gör, diskuterar, tar pulsen på företag. Ca två ggr/år. Kommunråd inbjudna och är med. Verksamhetsbesök – Kopplat till UAFs outsourcade verksamheter görs verksamhetsbesök med politik Projekt – I vissa projekt är politik med. Vid uppstart/löpande. Ex SMS där politik i vissa aktiviteter träffar företag/företrädare HNAB Styrelse – Mix av politiker och företagare. (HCAB har ej denna struktur). Science Park Halmstad har representant från företagsförening i styrelsen. KS / Nämnd – Indirekt forum där företrädare för fackförbund finns med Sidan 14 av 23 172 13 STADSKONTORET Lågt direkt deltagande mellan politiker och företag Forumet / aktiviteten möjliggör låg/obefintlig direkt kontakt mellan politiker och företrädare från företag och sker då via tjänstemän. Företagsbesök – Tex som HNAB eller UAF gör. Tjänsteman. Arbetsmarknadsråd – Forum som AF äger, kommunen ingår med tjänstemän Arbetsmarknadsåtgärder – Tjänstemän, fackförbund möts Näringslivsråd – Några näringsidkare träffar tjänstemän några gånger per år. Fungerar som referensgrupp för HNAB Besöksnäringsråd - Några näringsidkare träffar tjänstemän några gånger per år. Fungerar som referensgrupp för HCAB Kontenta av diskussionen Den sammanfattande huvudpunkten som följde efter genomgångarna var att mer kontakt med företag eftersträvas samt frågan vilken typ av frågor som ska dryftas av vem i organisationen. Exempelvis kan kommunstyrelsen omfatta frågor med mer långsiktig och strategisk karaktär än det som bolag och förvaltningar avhandlar vid besök. Aktiviteten inom det tematiska arbetet som är en workshop tillsammans med Getinge Infection Cotrol är ett sådant exempel. Vidare diskuterades på vilket sätt återkoppling ska ske till hela kommunstyrelsen efter utfört besök. ” Det här är ett nytt sätt att arbeta för kommunstyrelsen, och det har visat sig fungera bra. Styrelsen har utvecklat sitt sätt att verka och agera. Så här långt har det varit fruktsamt och förtroendeingivande. Vi har bjudit in till ”ett bord” utan egentligt förberedande politiskt underlag som till kommunstyrelsens vanliga beslutsmöten, och vi låter alla kreera så mycket tankar om framtiden som möjligt. Det rimmar bra med vår visionsstyrningsmodell Vision Halmstad 2020, hur Halmstad ska upplevas av boende, näringsidkare och besökare. Kommunstyrelsens engagemang skapas genom en historisk tillbakablick vilket skapar en tydligare förståelse för vilka utmaningar förvaltningen står inför, vad vi behöver/måste göra här och nu. För mig är det viktigt att vara delaktig i samtalen, att uppfatta hur politikerna resonerar för att förstå och omsätta deras tankar till direktiv i organisationen. Våra professionella tjänstemän på stadskontoret har hög grad av kompetens, och bidrar bland annat med den omvärldsanalys som numera är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik kommun. Statistik och nyckeltal kan med fördel användas för att styra samhällsutvecklingen. För oss gäller det att dels stödja men också påverka styrelsens beslut, dels utveckla verksamheten för morgondagens samhälle. Förändringen i samhället går allt snabbare. Det tematiska arbetssättet har som sagt fungerat mycket väl och jag bedömer att det kommer att fortsätta på ungefär samma sätt. Kanske är vi unika med vårt arbetssätt. ” Fredrik Geijer, kommunchef Sidan 15 av 23 173 13 STADSKONTORET 7 Halmstad i 8-miljonersstaden Se bilagorna: Bilaga 07 - Tema NoA#4_Hamburg Clusterpolitik Englisch Bilaga 08 - Tema NoA#4_Metropolitan Hamburg HMR Bilaga 09 - Tema NoA#4_Hamburg Innovation Contact Service Bilaga 10 - Tema NoA#4_Hamburg Chamber of Commerce Bilaga 11 - Tema NoA#4_Logistik Hamburg_Öresund Bilaga 12 - Tema NoA#4_Kontakter Hamburg Studieresa Bilaga 13 - Tema NoA#4_HafenCity_Hamburg Sverige har två tillväxtkorridorer: Västkusten och Mälardalen. Dess korridorer kännetecknas av integration genom infrastruktur och skolor/befolkning med hög kompetens. Dessa faktorer utvecklas i symbios men Västkusten är dessutom en del av en internationell korridor: Oslo-Köpenhamn-Hamburg. En korridor med 8 miljoner människor. Mitt i denna korridor finns Halmstad. Kommunstyrelsen gavs möjlighet att genom en studieresa till Tyskland/Hamburg skapa sig en om omvärldsbild om hur man i norra Tyskland betraktar sitt tillväxtområde, för att i ett senare skede använda kunskap och intryck för kommunstyrelsens strategiska arbete. Hamburg studerades ur tre perspektiv genom att tre grupper fick göra var sitt studiebesök. Därefter gjordes en gemensam diskussion och några erfarenheter konkretiserades. Sidan 16 av 23 174 13 STADSKONTORET Perspektiv 1 - Tillväxt, Näringsliv, Infrastruktur Metropolregion Hamburg – hålla ihop en storregion (anslutningar, höghastighetsbanor, hinterland). Hamburg är en så kallad metropolregion, där flera städer nästan vuxit ihop. Det finns flera utmaningar för att hålla ihop en sådan region. Fehmarn-förbindelsen Fast förbindelse kommer att skapas vid Fehmarn som kommer att ge större möjligheter och förutsättningar för såväl godstransport som persontransport. Perspektiv 2 - Utbildning / Arbete Arbetsmarknadsmodeller och utbildningssystem Tyskland har lägst ungdomsarbetslöshet i Tyskland. Hamburg har framgångsrikt implementerat ett antal modeller, för att underlätta för yngre på arbetsmarknaden. Lärlingssystem är mer vanligt. Hamburger-modell är ett sätt att kombinera högskolestudier med arbete. Från forskning till företag Delstaten Hamburg har aktivt arbetat med att få forskningsresultat och innovationer att ”omvandlas” till bärkraftiga företag. Perspektiv 3 - Regionutveckling Lübeck – den lilla staden vid den stora staden Lübeck har drygt 200 000 invånare och ligger en knapp timmes bilfärd från Hamburg. Lübeck har liknande förhållanden och utmaningar som Halmstad i den mening att staden ligger mellan två gravitationsfält: Hamburg – Lübeck – Berlin | Göteborg – Halmstad – Malmö/Köpenhamn Lübeck – infrastrukturfrågor Lübeck har särskilda utmaningar inom infrastrukturområdet på grund av sitt läge. Hur kan Lübeck ta del av infrastruktursatsningar som görs? Hur gör sig en mindre ort hörd? Kontenta av diskussionen/workshop Perspektiv 1 - Tillväxt, Näringsliv, Infrastruktur Vi ska inte vänta och tro att Fehrmanförbindelsen kommer att innebära någon större skillnad för oss. Vi bör diskutera med kommuner i vårt närområde om hur vi vill utöka samarbete. Hamburg är för långt bort Se även norr och öster, inte bara söderut. Öka engagemanget i Entreprenörsregionen. Perspektiv 2 - Utbildning / Arbete Det är fullständigt naturligt för företagen i Tyskland att ”bidra” i lärlingsaktiviteter. Man ser det som investering i morgondagens arbetskraft. Företagen är medskapare för arbetskraften Samverkan internt med UAN/BUF och ha fokus på vad skolan ska leda till Styrning mot behovet i samhället (mer än egen vilja) Likande samarbeten finns i Sverige men vi behöver tänka större i kluster. I Sverige har vi för många aktörer och för många projekt. Det verkar vara mer samlat i Tyskland. Sidan 17 av 23 175 13 STADSKONTORET Perspektiv 3 - Regionutveckling Jobba och utveckla det med det som Halmstad redan har Hitta en sparringpartner, någon som vi kan se utmaningar hos och lära av. Kan vi i regionen enas och klustra livsmedel för att utveckla det? Horisonten i Hamburg sträcker sig söder, väster och öster. Norrut är inte så intressant för dem. Sett ur Halmstadperspektiv bör vi omvärdera om tillväxtbananen sträcker sig så långt ut som till Hamburg inom överskådlig framtid. Den ser ut att stanna i Köpenhamn. Hafencity Hamburg Kommunstyrelsen gavs även möjlighet att besöka Hafencity - det största utvecklingsprojektet av en innerstad i Europa - en modell för utveckling av en europeisk stad vid vattnet. Utvecklingen av en ny stad längs floden Elbe Hamburg är det åtminstone i Europa en ny standard: I ett område av 157 hektar har en livlig stad skapats med en maritim känsla. Till skillnad från rena kontors-och butiksdominerade i stadsområden förbinder de olika användningsområdena arbete, boende, kultur, fritid, turism och detaljhandel. HafenCity skiljer sig också från andra stora stadsutvecklingsprojekt i vattensituationen genom dess mycket centrala läge och höga kvalitet För mer information, se vidare i bilaga - Bilaga 13 - Tema NoA#4_HafenCity_Hamburg Sidan 18 av 23 176 13 STADSKONTORET 8 Stora företag i en global värld Kommunstyrelsen genomförde en workshop tillsammans med ledande personer i Getinge Infection control. Den övergripande frågan för workshopen var ”Vad kan en kommun göra för att främja skapandet av lokalt starka företagsmiljöer med global konkurrenskraft?”. Syftet med workshopen var att diskutera vilka förutsättningar som kan utvecklas i ett strategiskt perspektiv, med ändamålet att stärka och främja lokalt starka företagsmiljöer så att de står sig konkurrenskraftiga på en global marknad. Målet var att få fram ett par tydliga inspel/idéer för kommunstyrelsen. Tre olika frågeställningar diskuterades: Lokal företagsledning – På vilket sätt kan Halmstads kommun ge stöd åt en företagsledning som verkar lokalt i Halmstad och som samtidigt agerar på en global marknad? Attraktionsvärden för platsen – På vilket sätt kan Halmstads kommun skapa förutsättningar för företag med stark internationell koppling så att det blir attraktivt att utvecklas på platsen? Attraktionsvärden för individer – På vilket sätt kan Halmstads kommun skapa förutsättningar för företag med stark internationell koppling så att det blir attraktivt för individer att arbeta i området? Kontenta av diskussionen/workshop Lokal företagsledning Nätverk mellan företag med liknade behov av kompetensförsörjning, tex HR-nätverk. Nischning/kluster/etablering. Kommun och företag arbetar ihop för att finna rätt företag kopplat till sin nisch. Samarbete för att attrahera till platsen. Etableringar gäller såväl kedjan av underleverantörer som kompetensintensiva företag för utveckling. Klusterbildning, inklusive geografiska tankar, kan bli mycket gynnsamt för företagets utveckling. Högre beslutsfattare i företaget bor inte sällan utanför Halmstad. I Getinges fall bor flertalet i Göteborgsområdet. Ömsesidigt framgångsrikt vore att förankra beslutsfattare i den lokala miljön. Attraktionsvärden för platsen (företagsmiljö) Kompetensförsörjning är flera gånger avgörande för ett företags utveckling. Det gäller såväl högutbildade som rätt utbildade personer. En attraktiv högskola med gott utbud där goda samarbeten kan utvecklas är centralt för företagets utveckling och kompetensförsörjning (kopplas även till klusterbildning som ovanstående). Goda kommunikationer för pendling (kompetensförsörjning), resor i tjänsten (bla flyg) samt transporter för gods är ett viktigt kriterium för att kunna utvecklas. Attraktionsvärden för individen (livsmiljö) Utveckla och kommunicera attraktiva bostadsområden Värna om god barnomsorg, skola och internationell skola. Ge stöd för inflyttning, inflyttarservice, medflyttarservice, ge förtur. Sidan 19 av 23 177 13 STADSKONTORET 9 En stark arbetsmarknad för framtidens krav Arbetsmarknaden förändras ständigt, såväl på kort som lång sikt. I denna workshop gavs resonemang om trendutveckling som sker och vilka utmaningar arbetsmarknaden står inför. Den efterföljande diskussionen tog ansats ur utmaningarna. Det generella resonemanget om framtid och trender på arbetsmarkanden leder fram till tre utmaningar: Strukturomvandling, Ungdomar, Kompetensförsörjning Resonemang inför diskussioner: Trender på arbetsmarknaden En stark arbetsmarknad för framtida krav; Arbetslivet blir alltmer kunskapsintensivt; Det viktiga är inte alltid hög utbildning utan rätt utbildning; Akut brist på arbetskraft inom 10-20 år; Tillverkningen flyttar tillbaka, men inte jobben; Automatisering ersätter jobb med lägre insteg; Servicesektorn allt viktigare för instegsarbeten; Projektsamhället växer fram; Arbetsmarknadsregionerna växer och blir viss del virtuella; Arbetet som identitet blir mindre viktig; Mer flytande gräns mellan arbete och fritid; Åldersparadox på arbetsmarknaden Utmaning: Strukturomvandling Arbetslivet blir alltmer kunskapsintensivt; Servicesektorn blir allt viktigare för instegsarbeten; Projektsamhället växer fram; Frustrationen av matchningsproblematiken; Förutsättningar för att identifiera kommande arbetsmarknadsbehov, strukturomvandlingen går allt snabbare; Förutsättningar att vidareutbilda Utmaning: Ungdomar Akut brist på arbetskraft inom 10-20 år - ”Ni ska vara glada för det ni får”; Arbetstagarnas marknad; De multipla identiteterna – arbetsliv och fritid går ihop; Identifiering med vem jag är, mer än vad jag jobbar med; Öka anställningsbarheten; Etableringsåldern ökar samtidigt som arbetskraften minskar; Snävare tolerans; De osynliga ungdomarna Utmaning: Kompetensförsörjning Arbetsmarknadsregionerna växer och blir viss del virtuella; Åldersparadox på arbetsmarknaden; Den översiktliga kartan av humankapital; Multipla kompetenser; Det gångbara utanför kommunen; Bygga kompetenser tillsammans; Spetskompetenser Sidan 20 av 23 178 13 STADSKONTORET Kontenta av diskussionen/workshop Utmaning: Ungdomar Områden som diskuterades inom utmaningen För att lyckas med matchningsproblemet, kräver det rätt utbildning; Ökad samverkan med näringslivet för att bättre lösa matchningsproblemet; Tidig etablering på arbetsmarknadens säkrar framtiden; Arbete ger trygghet; Halmstads kommun som ett första steg för karriär. Bättre introdukton för unga i Halmstads kommun; Åldersparadoxen kan delvis avhjälpas genom medarbetarpolicy Hur kan vi möta utmaningen Det offentliga kan i högre grad agera som instegsfacilitator för att ge ungdomar de första erfarenheterna. Säkra system för det livslånga lärandet – Utbildningsstegen Utmaning: Strukturomvandling Områden som diskuterades inom utmaningen Kommunen måste ständigt ha spröten ute för att vara medveten; Vara vaksam att se tecken i skyn aktiva att agera i trender; Omställning tar tid; Ofta abrupt och ad-hoc - offentliga behöver vänta; Vem har ansvaret för den attraktiva kommunen? Hur kan vi möta utmaningen Ta inte för givet, var vaksam Regionen växer – väx i takt Ta ansvar för Halmstad – Bästa livsplatsen Utmaning: Kompetensförsörjning Områden som diskuterades inom utmaningen Kompetens och resursplanering för proaktiv rekrytering; Hur göra kan vi göra växeltjänstgöring attraktivt?; Skapa långsiktiga rekryteringsprocesser Hur kan vi möta utmaningen Vara aktiv i den regionala utvecklingen Skapa attraktiva boenden Arbeta med infrastrukturer Arbeta med kultur attraktionsvärde Värna om ryktet (varumärke) ” Temaarbetet har vuxit fram i en process. Kommunstyrelsen inledde mandatperioden med att diskuter sina arbetsformer. Styrelsen konstaterade då att det fanns för lite tid för långsiktiga och strategiska diskussioner. Som en följd av det beslöt man sig för att lägga om sammanträdena och arbeta med såväl korta beslutsmöten som längre diskussionsmöten. Erfarenheterna av de första årens arbete visade att det skulle vara möjligt att utveckla det ytterligare genom att ta ett större grepp genom att arbeta tematiskt. Därför beslutade kommunstyrelsen under 2013 ha möten med fördjupning inom ett tema. Temat som valdes var Framtidens näringsliv och arbetsmarknad i Halmstad. För förvaltningen var det inte helt enkelt att dra igång arbetet, men jag tycker att det blev bra. Och mitt intryck är att också de förtroendevalda har varit nöjda, tyckt att det varit intressant och kunnat lägga partipolitiska diskussioner lite åt sidan för att se till gemensamma framtidsintressen. Vad jag vet är det ovanligt, kanske tom unikt arbetssätt och vi är glada över att ha det i Halmstad. Kunskapsnivån har ökat, och kommunstyrelsen har tydligare insett vad en kommunstyrelse kan påverka och vad den inte kan påverka. Nya perspektiv har förts in i debatten. Extern kompetens har knutits till kommunstyrelsens möten, från Regionen, Högskolan och det internationella företaget Getinge. En företagsträff som den vi hade hos Getinge har nog aldrig ägt rum tidigare i Halmstad. Blir det ett nytt tema 2014 så innebär det inte på något vis att ämnet näringsliv och arbetsmarknad är avslutat. Tvärtom, kunskapen samlas och man kan gå vidare i mer konkret handling. Jag tror att det här är en arbetsmetod som också skulle kunna användas i nämnder och utskott. ” Henry Bengtsson, bitr kommunchef Sidan 21 av 23 179 13 STADSKONTORET 10 T-region Ett regionalt perspektiv Den avslutande delen av det tematiska arbetet utgick från begreppet T-region (tankeregionen, myntat av Kairos Future). Resonemangen utgick från nedanstående utgångspunkter kopplat till innehållet ur årets övriga arbete. Tankekraft blir allt viktigare för tillväxten Halmstad är del av en tillväxtregion Det finns flera noder, men Halmstad ligger utanför de stora noderna / T-regionerna Det är av vikt att Halmstad utvecklar sin egen gravitation Utveckla Halmstad som regionalt centrum Skapa attraktivitet utifrån Halmstads relativa storlek Gå från stor småstad, till liten storstad Kontenta av diskussionen Diskussionen strukturerades utifrån perspektiven utveckla, beredskap, sprudlande stadsliv, synas och höras samt välkomnande: Utveckla Halmstads behöver fler bostäder och en markreserv som inte är åkermark för industrins behov. Vi behöver också utveckla transporter, t.ex. båttrafik och tåg. Det är viktigt med en fungerande skola och förskola. Ta vara på ”bästa livsplatsen” – värna om rent vatten och närproducerade livsmedel. Beredskap På kort siktigt behövs stöd till nya idéer, skapa förutsättningar för företagande i form av nyföretagande, innovation och etableringar. På längre sikt behövs bostäder, inte minst småbostäder och hyresrätter. Vi behöver kunna bedöma samhällsutvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv. Sidan 22 av 23 180 13 STADSKONTORET Sprudlande stadsliv Stadsliv betyder att satsa på centrum. Kommunen behöver profileras tydligare. Stadslivet är bra maj-september, men det är tyst under resten av året. Aktiviteter som varierar efter målgrupp. En tanke är att profilera stadskärnan. Skapa fler mötesplatser. Kanske i form av uppvärmda parker då vi lever i ett kallt land. Mer tänkande utanför boxen och mer kultur och kreativitet. Vi behöver använda kulturkreatörer i större utsträckning. Det kan ge fler stora och små evenemang i staden. En satsad krona på kultur ger fyra kronor tillbaka. Kommunstyrelsens roll är att prioritera och peka ut en riktning. Synas och höras Kommunen måste fortsätta kommunicera sitt arbete. Sociala medier är en viktig kanal. Det behövs ännu fler som talar gott om oss. Vi kan ta på ledartröjan och utveckla en T-region kring Halmstad. Bjud in andra kommuner i Halland, västra Småland och norra Skåne. Lyssna av dem på hur de vill samarbeta. Det behövs utvecklas en innovationsstrategi och koppla den till EU2020 och den nya programperioden. Kommunstyrelsen kan vara aktiv genom att bjuda in till utvecklingsseminarium. Målgruppen är dock större än enbart Region Halland. Välkomnande Vi måste utveckla företagandet genom att få fler växande företag. Boende är en annan viktig fråga för välkomnandet och då främst lite enklare lägenheter – inte lyxboende. Turismen bör också utvecklas. Sammanfattande punkter ur diskussionen som helhet Uttrycka initiativ, mod och okonventionella lösningar Våga prioritera (och prioritera bort) Skapa och uttrycka vägledande inriktningar Vara modiga i vår kultur Bjud in andra kommuner för samtal om hur vi tänker Hur sätter KS agendan? Sidan 23 av 23 181 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-11-25 KS § 367 KS 2014/0034 Tillgänglighetsmiljonen 2014 Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att bevilja kulturnämnden medel om 111 000 kr för tillgänglighetsdagar på Stadsbiblioteket. 2. Kommunstyrelsen beslutar att bevilja teknik- och fritidsnämnden medel om 175 000 kr för funktionshinderanpassad utrustning för skridskoträning på Halmstad Arenas ishall. 3. Kommunstyrelsen beslutar att bevilja teknik- och fritidsnämnden medel om 90 000 kr för tillgänglighetsanpassning av Mickedala ridhus. 4. Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från teknik- och fritidsnämnden gällande tillgänglighetsanpassning av bubbelpool i Halmstad Arena Bad med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 5. Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från stadskontoret gällande tillgänglighetsanpassning av kontaktcentret med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 6. Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från kulturnämnden gällande investeringar i en digital portabel hörslinga med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 7. Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från barn- och ungdomsnämnden gällande investeringar i transportvagnar med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. Ärendet Sju ansökningar om medel ur tillgänglighetsmiljonen har inkommit till kommunstyrelsen från barn- och ungdomsnämnden, kulturnämnden, teknik- och fritidsnämnden samt stadskontoret. Ansökningarna avser investeringar i en tillgänglig bubbelpool i Halmstad Arena Bad, hjälpmedel för skridskoträning i ishallen på Halmstad Arena, hjälpmedel till ridning på Mickedala ridhus (samtliga från teknik- och fritidsnämnden). Vidare har stadskontoret ansökt om medel för en tillgänglighetskonsult för utredning av tillgänglighetsanpassningar av kontaktcentret, barn- och ungdomsnämnden har ansökt om medel för investeringar i en 182 13 digital portabel hörslinga samt kulturnämnden om medel för tillgänglighetsdagar på Stadsbiblioteket (bilaga 1-6). Enligt anvisningarna för ansökan om medel ur tillgänglighetsmiljonen har kommunala handikapprådet att prioritera bland ansökningarna (bilaga 8). Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar efter kommunala handikapprådets prioriteringar (bilaga 7); därigenom att bevilja teknik- och fritidsnämnden medel om 175 kkr för skridskoträningshjälpmedlet No fall, 90 kkr för hjälpmedel för ridning till Mickedala ridhus samt medel om 111 kkr till kulturnämnden för tillgänglighetsdagar på Stadsbiblioteket. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-11-11, § 201. Stadskontoret, ledningsstöd, har handlagt ärendet. Barn- och ungdomsnämndens protokoll, BU § 62, 2014-06-16. Kulturnämndens protokoll, KN § 97, 2014-09-24 Teknik- och fritidsnämndens protokoll, TE § 29, § 30, § 31, 2014-02-27 Kommunala handikapprådets protokoll, KHR § 34, 2014-10-09 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bevilja kulturnämnden medel om 111 000 kr för tillgänglighetsdagar på Stadsbiblioteket. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bevilja teknik- och fritidsnämnden medel om 175 000 kr för funktionshinderanpassad utrustning för skridskoträning på Halmstad Arenas ishall. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bevilja teknik- och fritidsnämnden medel om 90 000 kr för tillgänglighetsanpassning av Mickedala ridhus. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från teknik- och fritidsnämnden gällande tillgänglighetsanpassning av bubbelpool i Halmstad Arena Bad med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från stadskontoret gällande tillgänglighetsanpassning av kontaktcentret med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 6. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från kulturnämnden gällande investeringar i en digital portabel hörslinga med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 7. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från barn- och ungdomsnämnden gällande investeringar i transportvagnar med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. Yrkanden Anders Rosén (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att bifalla ansökan från kulturnämnden gällande investeringar i en digital portabel hörslinga med hänvisning till anvisningarna för ansökan till tillgänglighetsmiljonen. 183 13 Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på Anders Roséns (S) förslag respektive föreliggande förslag och finner föreliggande förslag antaget. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för föreliggande förslag och Nej-röst för Anders Roséns (S) förslag. Efter avslutad omröstning antecknas att 8 ledamöter röstar ja och att 7 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja; Henrik Oretorp (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Johan Rydén (M), Jenny Axelsson (C), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M). Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Tore Egerdahl (SD), Kristina Johansson (S) och Fatma Hergül (S). Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Reservation Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), Fatma Hergül (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Anders Roséns (S) yrkande. _______ Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2014-11-27 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 184 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-12-16 KF § 227 KS 2014/0445 Ansökan ur stiftelsen Spritbolagets gåvofond 2014-10-01 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att stiftelsen Spritbolagets gåvofond delar ut 36 000 kronor till kulturförvaltningen att användas till konst och kultur för att lysa upp och levandegöra Norre Katts park. Ärendet Ansökan har inkommit till stiftelsen Spritbolagets gåvofond om utdelning till kulturförvaltningen. Stiftelsen Spritbolagets gåvofond ska enligt förordnandet dela ut i syfte till egendomens (Norre Katt) försköning och andra bekvämligheter till dem som besöker stället. Sökt utdelning ska enligt ansökan användas till att ge halmstadborna en fin mötesplats med konstupplevelser i vintermörkret och julstressen genom att arbeta med ljus och konst i parken. Detta ljusarrangemang är en fortsättning på teknik- och fritidsförvaltningens levandegörande av parken och bidra till en ljusare och tryggare plats. Arrangemanget stärker även kommunfullmäktiges mål om att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet genom en samling av offentlig konst i Norre Katts park. Ansökan uppfyller de kriterier som ställs i förordnandet och en utdelning bör ske. Sökt belopp är 36 000 kronor, utdelningsbart belopp år 2014 är 36 733 kronor. Ärendets beredning Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18, 333. Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-10-28, § 182. Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har berett ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att stiftelsen Spritbolagets gåvofond delar ut 36 000 kronor till kulturförvaltningen att användas till konst och kultur för att lysa upp och levandegöra Norre Katts park. Beslutsgång Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. _______ 185 13 Vid protokollet Kai Sällström Justerat 2014-12-18 Ordförande Justerare Johan Rydén Leif Grenlund Ann-Charlott Mankell 186 13 187 13 188 13 189 13 190 13 191 13 192 13 193 13 194 13 195 14 Halmstads kommun Kulturförvaltningen Anmälan av beslut delegerade av nämnd till förvaltningschef, med vidaredelegation. Verksamhetsärenden (Stöd och bidrag för kulturverksamhet upp till ett basbelopp, bidrag till studieförbund, bidrag till föreningsdriven fritidsgårdsverksamhet, öppettider för publika verksamheter, planerad och akut stängning av arbetsplats). November - December (Listan töms den 5 januari 2014) Ev. Dnr Beskrivning av ärendet Konsument Halmstad stängt 23 december. Endast konsumentrådgivning via telefon 29-30 december. 196 Datum 2014-11-14 Delegat Kent Nilsson, avd. chef Konsument Halmstad 14 Halmstads kommun Kulturförvaltningen Anmälan av beslut delegerade av nämnd till förvaltningschef, med vidaredelegation. Verksamhetsärenden (Stöd och bidrag för kulturverksamhet upp till ett basbelopp, bidrag till studieförbund, bidrag till föreningsdriven fritidsgårdsverksamhet, öppettider för publika verksamheter, planerad och akut stängning av arbetsplats). November - December (Listan töms den 5 januari 2015) Ev. Dnr Beskrivning av ärendet Ansökan om bidrag hos Energi- och klimatrådgivningen För 2015. 197 Datum 2014-11-25 Delegat Kent Nilsson, avd. chef Konsument Halmstad 14 HALMSTAD KOMMUN Kulturförvaltningen Box 316 301 08 Halmstad 035-13 96 07, 035-13 71 84 Förening/Grupp/Enskild Konst Agneta Göthesson Musik ABF SYDHALLAND 2014-12-16 Delegationsredovisning Kulturverksamhet/ ArrangemangProjektstöd Avser följande verksamh. Ansökn. belopp Konstkollo dagtid för barn 7-12 år, 2 x 5 dagar på Nolltrefem under sommaren 2015. Arrangera fem musikkvällar med olika grupper i Kulturhusets cafédel under november-december 2014. SUMMA TOTALT Rapportnamn KS-LISTA-ARR_PROJ Förv. beslut År 85 500 0 2014 5 000 5 000 2014 90 500 5 000 Kommentar 1 198
© Copyright 2024