Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund

Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds
samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns
förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014
Vattenrådets arbete
Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund samlar företag, kommuner, ideella organisationer och enskilda
i ett samlat recipientkontrollprogram för Nyköpingsån, Kilaån och Svärtaån, inklusive omfattande
sjösystem. Vattnet rinner genom stora delar av Södermanlands län, samt mindre delar av Örebro och
Östergötlands län, innan de tre åarna når havet utanför Nyköping. Vattenvårdsförbundet är även
vattenråd för området och arbetar praktiskt med olika lokala grupper i området.
Som vattenråd har förbundet deltagit på samrådsmötet i Katrineholm och har inhämtat synpunkter
från allmänhet och företagare som är aktiva i de lokala grupperna, eller på annat sätt knutna till
förbundets verksamhet. Ett särskilt öppet möte har ordnats för att informera om och samla in
synpunkter på remissen.
Samrådsmaterialet
Vattenvårdsförbundets resurser att utöva vattenrådsverksamhet är starkt begränsade. Ansvaret att, i
frånvaro av såväl Länsstyrelser som vattenmyndighet, nå ut med information till medborgare och
inhämta deras synpunkter på det omfattande åtgärdsprogrammet vilar tungt på vattenrådet. Denna
situation, i kombinerat med vattenmyndighetens mycket omfattande och komplicerat
remissmaterial, har skapat en svår situation. Vattenmyndigheten borde ta ett mycket större ansvar
för att föra diskussionen om samrådsmaterialet, alternativt avsätta väsentligt mer resurser till det
lokala arbetet i vattenråden. Därtill behöver materialet göras betydligt mer lättgenomträngligt, utan
att göra avkall på innehållet. Det hade varit en fördel om vattenmyndigheten kunde göra en
prioritering mellan åtgärder i programmet, eftersom engagemang och ekonomiska resurser inte
räcker till i samhället.
Det finns en stor frustration i avrinningsområdet över samrådsmaterialet och över informationen i
VISS. Svårigheterna att förstå vad som föreslås och vilka grunder som vattenmyndigheten har för sina
förslag till åtgärder är högst oklart. Det efterlyses mer information om vad ”tekniskt omöjligt” och
”orimliga kostnader” innebär, och vilka verksamheter som ingår i analysen över det omöjliga.
Det saknas också en del uppgifter i VISS som har direkt anknytning till det arbete som genomförts
med stöd av vattenrådet, t ex genomförda åtgärder i jordbruket och utfiskning av vitfisk i Skundern.
Engagemang och målkonflikter
Det finns ett starkt lokalt engagemang för, på olika sätt, bättre vatten runt många sjöar och
vattendrag i området. Alla är beredda att bidra till bättre vattenkvalitet, men det finns naturligtvis
målkonflikter mellan olika värden kopplade till vatten och vattenanvändning och åsikterna om
prioriteringar och ansvar växlar naturligtvis bland dem som är engagerade. Vattenrådet kan inte ta
nämnvärd ställning i dessa målkonflikter. Vattenregleringen vid Sibro som har varit en lång följetång
av målkonflikter är ett sådant exempel. De synpunkter som inlämnats till vattenrådet av Inbåvens
fiskevårdsförening återfinns i bilaga 1.
Vattenvårdsförbundet har en lång historia av att arbeta tillsammans - lokala organisationer,
kommuner och enskilda för att ta vara på engagemang och skapa mesta möjliga miljönytta för
pengarna. Påbud uppifrån skapar motstånd, medan lokalt arbete kan skapa handlingskraft.
Vattenmyndigheten behöver ta mycket bättre vara på det lokala engagemanget som finns och
underlätta för vattenråden att skapa engagemang på nya platser. Tyvärr inspirerar inte
vattenmyndighetens förslag till sådant arbete och resurser för vattenrådet saknas i stort sett.
Förslaget behöver innehålla en större satsning mer på vattenrådgivare och processledare än på
kontrollanter. Vattenkanslier som driver förändringsprocesser, söker pengar och underlättar för
människor kan vara en bra väg att gå framåt.
Åtgärdsarbete tar lång tid och kräver en fingertoppskänsla man inte kan få med lagstiftning som
styrmedel. Vår erfarenhet är att det är framgångsrikt att arbeta med morötter i form av bidrag mm i
kombination med individers engagemang. I stället för att bygga upp omfattande tillsyn bör man
bygga upp och utveckla en rådgivande organisation, t ex som Greppa Näringen eller med
vattenrådgivare såsom i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. Vattenmyndigheten bör också bygga
upp en stödfunktion för ansökningar om medel ur EUs fonder.
Reglering/dammar
Inom vattenrådets relativt stora område finns gott om dammar och inom vattenvårdsförbundet finns
en särskild regleringskommitté för dessa typer av frågor. Engagemanget är stundtals stort, både hos
mindre och medelstora kraftverksägare, som hos företrädare för fiske- och turistintressen längs
vattenvägarna. Vattenrådet har tagit emot synpunkter som handlar såväl om att det är viktigt att
undanröja vandringshinder som att åtgärden inte är prioriterad. En av vattenrådets lokala grupper
framför att mindre meandrande bäckar är att föredrag framför kostgjorda laxtrappor. Det finns
vidare stora frågetecken kring vem som ska bekosta åtgärder vid dämmen och det efterlyses en
prioritering mellan fiskeintresset och energiuttaget. Vattenmyndigheten behöver också göra en
mycket tydligare rumslig prioritering mellan olika vandringshinder, så att åtgärderna genomförs
längst ned i vattensystemen först och högst upp i systemet sist.
Övergödning
Vattenrådets område utgörs av omfattande jordbruksområden. Jordbruket uttrycker stor oro för
åtgärdsprogrammet och ser inte hur näringen ska kunna bära de kostnader som följer av
programmet. Här behöver vattenmyndigheten ha bättre kostnadstäckning för sina föreslagna
åtgärder och samhället borde ta mycket större ekonomiskt ansvar. Vattenrådet vill även framföra
vissa tveksamheter kring föreslagen strukturkalkning. Åtgärden innebär en stor utgift för
jordbruksföretagen och har relativt lång avskrivningstid. Här behöver vattenmyndigheten överväga
bidrag som morot. En MKB för framtagande av kalken efterfrågas, liksom en mer noggrann analys
över vilken nytta stukturkalken kan ge i verklighetens valldominerade och ekoodlade landskap (där
kalkning inte är möjlig). Lagstiftning riskerar att krångla till kontakterna med myndigheterna i
onödan, varför andra styrmedel är att föredra.
Det är också ett problem att mätningar inte är flödesproportionella i någon nämnvärd omfattning.
Fosforförlusterna följer tydligt flödet.
Både när det gäller enskilda avlopp och jordbruk finns önskemål om att tillsynsmyndigheterna skulle
arbeta mer med samverkanslösningar, för att öka såväl kostnadseffektivitet och miljönytta. Exempel
som framförs är fångstdammar för fosfor som kan anläggas i ett vattendrag eller våtmark och dit
ytvatten från flera gårdar och bostäder kan ledas. Se även avsnitt om engagemang och målkonflikter.
Kvicksilver och andra miljögifter
Vattenmyndigheten har föreslagit generellt undantag för kvicksilver och föreslår inga åtgärder. Att
lämna problemet utan åtgärd upplevs otillfredsställande då det bland annat drabbar fisken hårt.
Åtgärder för att begränsa tillförseln från luften och från det delvis omfattande skogsbruket
efterfrågas.
Det finns också en allvarlig oro över det utbredda problemet med andra miljögifter i vattnet, t ex
organiska miljögifter, läkemedelsrester mm. Upplevelsen är att alltför mycket kraft har ägnats åt de
mest synbara, och möjligen politiskt korrekta, problemen med övergödning och vandringshinder,
medan de osynliga orosmolnen med olika typer av miljögifter tonats ner i åtgärdsarbetet.
Vattenmyndigheten behöver ta frågan om miljögifter på långt större allvar.
Främmande arter
När det gäller främmande arter har det framförts till vattenrådet att det är viktigt att även beakta
lokala raser/populationer. Ett exempel gäller isättning av odlad gös som kan hota de lokala genetiskt
anpassade bestånden.
Recipientkontroll
Vattenvårdsförbundet samordnar recipientkontrollen för förbundets medlemmar. Syftet med denna
är att visa den egna verksamhetens påverkan på vattnet, inte att visa att miljökvalitetsnormerna för
vatten följs. Vattenmyndighetens önskan om att ta del av vattenvårdsförbundets data kan bejakas,
möjligen med en ekonomisk motprestation, men steget är långt till att vattenvårdsförbundet ska åta
sig att genomföra det miljöövervakningsprogram som myndigheter har ett ansvar för att genomföra
är långt. Vattenvårdsförbundet ser en risk i att vattenmyndigheten, genom föreslagen åtgärd 11 till
HaV: ”en uppstyrd och strukturerad recipientkontroll”, skjuter över sitt ansvar att kartlägga och
analysera vattenförekomsterna på förbundet, som saknar resurser. HaV kan inte direkt styra över
vattenvårdsförbundets verksamhet. Många vattenvårdsförbund har svårt att finansiera redan dagens
omfattning på recipientkontrollen, och nya krav kommer att bli mycket svåra att finansiera utan
ekonomiskt stöd från t ex vattenmyndigheten eller Länsstyrelsen.
För styrelsen i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund
Annelie Carlén
Ordförande
Bilaga 1
Föreningen Inbåvens fiskevårdsförenings synpunkter på samrådsmaterialet
”Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde”.
Föreningen bildades 1940 av vattenägarna i den inre delen av Inbåven (Boxfjärden,
Rösundet, Öviken och Millingsnäsviken uppströms Jälundsbron). Området ligger
sydväst om Stjärnhov på gränsen mellan Gnesta och Flens kommuner.
Förening är ideell och verksamheten bygger på medlemmarna intresse för fiske-,
vatten- och naturfrågor.
Föreningen har under alla år engagerat sig i vattenstånds- och regleringsfrågorna
för Båven i kontakter med länsstyrelsen, dåvarande Nyköpings Elverk sedermera
Nyköpings kommun som ägare av dammen vid Sibro, kammarkollegiet samt
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
Föreningen är djupt bekymrad över att det nuvarande, enligt föreningen
otidsenliga, sättet att reglera utflödet vid Sibro, dvs alla tre dammluckor helt
öppna 1 april – 31 augusti, medför bland annat
- onaturliga nivåvariationer till men för storlommens häckningar, malens
reproduktion m.m.,
- extremt låga vattennivåer torrår under sensommar och tidig höst vilket
gynnar pågående igenväxtning av delar av sjön samt
- fortsatt sjunkande medelvattenstånd.
Föreningen vill därför att nuvarande reglering vid Sibro, i stället för strikt tillämpning av en av på formella skäl idag ifrågasatt kalenderbunden regel, ska ändras till
att baseras på de vid varje tidpunkt gällande hydrologiska förhållandena.
Föreningen menar att det behövs nytt tillstånd enligt Miljöbalen kap 7 § 28 för
dammen i Sibro. Föreningen ser gärna också att Nyköpingsåarna Vattenvårdsförbund anförtros uppdraget att inom gällande bevarandekrav och miljökvalitetsmål löpande ge dammägaren hydrologiskt grundade riktlinjer för lucköppningarna
under hela året, inte som nu bara under vinterhalvåret.
Sammanfattning sid 4-5(38)
Föreningen vill att punkten ”För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk
påverkan :” kompletteras med:

Nyköpings kommun som ägare till dammen vid Sibro i samråd med länsstyrelsen
i Södermanland inhämta tillstånd för vattenregleringen vid Sibro på sätt som
uppfyller 2009 års NATURA 2000-bevarandeplanen för Båven .
2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan sid 22 (38)
I andra stycket anges
”Kartläggning avseende flöde och morforlogi bygger främst på modellerad data
respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet….. Detta medför
att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morforlogi är underskattade
liksom behovet av åtgärdes.”
Föreningen menar att för Båven finns mycket långa tidsserier för flödes- och
nivåobservation och omfattande dokumentation av de problem som nuvarande reglering
medför. För att öka tillförlitligheten bör modellanalysen kompletteras med en
utvärdering av tillgängliga mätningar och probleminventeringar, se bland annat i Natura
2000-bevarandeplanen för Båven.
2.5.1 Tillstånd sid 24(38) andra stycket under ”Hyrdologisk regim”
Föreningen anser att SMHI:s klassificering blir missvisande eftersom den inte
särbehandlar perioden 1 april – 31 augusti. Under den perioden blir avvikelsen, med
nuvarande regleringssätt, mellan uppnått och naturligt vattenstånd betydligt större än
gränsen för god status. Avsnittet bör därför kompletteras.
2.5.2 Förbättringsbehov sid 26(38)
Med hänvisning till synpunkterna under 2.5 och 2.5.1 ovan anser föreningen att text
under Flödesförändringar ska ändras till att det behövs ändring av nuvarande sätt för
vattenreglering vid Sibro perioden 1 april – 31 augusti. Det stöds ju också av sista
meningen under motsvarande rubrik under 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan.
2.5.4 Åtgärder sid 27(38)
Föreslagna åtgärder
Flödesförändringar
Här vill föreningen att som förslag till åtgärder förs in text från Dom 2008-08-20 Mål nr
M 3054-08 NACKA TINGSRÄTT miljödomstolen. Domstolen anför på sid 15(16) :
”Det finns mot den angivna bakgrunden all anledning att närmare se över Båvens
vattenreglering, vilket även styrks av den utredning länsstyrelsen gjort, ”Utredning
om ändrad vattenhushållning i Båven”.
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig
Utan att förringa övergödning som miljöproblem föreslår föreningen att avsnittet
kompletteras med kostnader och ansvar för den översyn av tillstånd för regleringen av
Båven. Det verkar alla inblandade vara överens om behövs för att Båvens ekologiska
status inte ska försämras i strid mot NATURA 2000-bevarandeplanens krav och
”ickeförsämringskraven” i övrigt.